Bibeln Nya testamentet : Bibelkommissionens utgåva

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

x ihelkomnüssionens utgåva 1981

Bibeln

Nya

testamentet

KE

§57 W W Statens offentliga utredningar 1981 :56 Utbildningsdepartementet

Bibelkommissionens utgåva Stockholm 1981

© 1981 Svenska Bibelsällskapet Omslag Håkan Lindström Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06185-6 ISSN 0375-25OX Gotab, Stockholm 1981

Kartor Jerusalem på Nya testamentets tid Paul Pattlock Verlag, Aschaffenburg Palestina på Nya testamentets tid Paulus resor Deutsche Bibelgesellschaft, Stuttgart Världens stormakter på Nya testamentets tid Esselte Kartor AB, Stockholm

III

Till Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Genom beslut den 1 december 1972 bemyndigade Kungl. Majzt dåvarande statsrådet Alva Myrdal att tillsätta en bibelkommission med uppgift att nyöversätta Nya testamentet. Samma dag förordnades följande att vara ledamöter av personer bibelkommissionens styrelse: rektorn Rodhe, Birgit ordförande, samt professorn Staffan Björck, numera Göran Forkkyrkoherden man, fil. lic. Harry Lindström, dåvarande riksdagsledamoten Blenda Ljungberg, direktorn Carl Henrik dåvarande Martling, riksdagsledamoten Lennart Mattsson och författaren Gunnel Vallquist. Sedan bibelkommissionen fått i uppgift att nyöversätta Gamla testamentets kanoniska böcker, förordnades den 30 juni 1975 rabbinen Morton H. Narrowe att vara ledamot av styrelsen. Till ledamot efter som Ljungberg, entledigats på egen begäran, förordnades den 25 januari 1978 Lillemor Erlankyrkoadjunkten der. Ljungberg förordnades den 20 oktober 1978 att på nytt vara ledamot av styrelsen samt att vara dess ordförande sedan Rodhe utnämnts till statsråd. Till ledamot efter som Vallquist, entledigats på egen begäran, förordnades fr.o.m. den 1 juni 1980 docenten Anders Piltz. Den 1 december 1972 förordnade statsrådet vidare Myrdal följande personer att vara ledamöter av bibelkommissionens översättningsenhet för Nya testamentet: professorn Staffan Björck, översättaren Olov Jonason, numera docenten Birger Olsson, professorn Jonas Palm, professorn Harald Riesenfeld och författaren Karl Vennberg. Till ledamot efter Olsson, som förordnats att fr.o.m. den 1 juli 1975 vara koordinator för bibelkommissionens översättningsenhet för Gamla testamentet, förordnades fr.o.m. den 1 september 1975 teol. lic. Per Block. Sedan deras arbetsuppgifter i huvudsak slutförts entledigades Jonason, Palm och Vennberg fr.o.m. den 1 juli 1979 och har sedan dess stått till bibelkommissionens förfogande mot arvodesersättning.

IV

Till sekreterare i bibelkommissionens styrelse och i dess översättförordnades fr.o.m. den 1 januari ningsenhet för Nya testamentet

1973 fil. Christer Åsberg. Samtidigt förordnades numera

mag. Herbert Nilsson till biträdande sekretedepartementssekreteraren rare. Till biträdande sekreterare i bibelkommissionens översättningsförordnades fr.o.m. den 1 februari 1973 enhet för Nya testamentet numera teol.dr Tord och fr.o.m. den 1 mars 1973 fil. lic. Fornberg Efter Fornberg, som entledigats på egen begäran, Jörgen Secher. förordnades fr.o.m. den 1 januari 1977 Johnny Jonsson, BD (Bachelor Under tiden 1 juli 1978-30 juni 1980 var fil. of Divinity). kand. Bo förordnad som biträdande sekreterare. Rydén och expedition har varit fil. kand. Catherine Ansvarig för kontor Carenfelt, som förordnades att vara biträde åt bibelkommissionen fr.o.m. den 1 mars 1973. Bibelkommissionen fick den 18 juni 1975 i uppdrag att nyöversätta Gamla testamentets kanoniska böcker. Den 22 september 1977 fick kommissionen att nyöversätta Gamla testamentets uppdraget böcker sedan arbetet med Nya testamentet avslutats. apokryfiska Bibelkommissionen har efter remiss yttrat sig över följande betänkanden: 1974:33) Att översätta Gamla testamentet. (SOU Betänkande av 1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet, samt 1974266-68, 1979:12) Svenska kyrkans gudstjänst. Delbetän- (SOU kande och förslag av 1968 års kyrkohandbokskommitté. Provöversättningar av nytestamentliga skrifter har utgetts 1975

och 1976. Bibelkommissionens första, nu fullbordade uppdrag har varit att av Nya testamentet, utformad som göra en ny svensk översättning en med noter, register, kartor standardutgåva parallellhänvisningar, m.m. De viktigaste principerna för översättningen anges i kommissionens direktiv och kan sammanfattas så: originalets innehåll skall och fullständigt, originalets stil skall återspeglas, återges korrekt inte minst de för olika författare och framställningssätt karaktäristiska och skall utformas så att textens egenskaperna, översättningen innehåll blir för en nutida normalskolad vuxen läsare och tillgängligt Av dessa så att den kan göra tjänst i olika väsentliga sammanhang. att översättningens stilistiska grundkaraktär måste principer följer vara det idiomatiska normalspråkets; detta har spännvidd nog att rättvisa även när det rör sig på en högtidligare nivå. göra originalet enhetlig, högstämd bibelstil skall alltså inte eftersträvas.

Någon

Oversättningen har till en början utarbetats inom den nytesta-

SO U1981:56 V

mentliga översättningsenheten, vars första gemensamma förslag till varje bok har sänts ut till olika referensgrupper. Där har funnits representanter för bibelvetenskap och grekisk filologi, för svensk språkvetenskap och språkvård, företrädare för kyrkor och samfund, skola och massmedier, samt författare, översättare och liturgisk sakkunskap. Referensgrupperna, som tillsatts av utbildningsdepartementet, har successivt förnyats. Genom deras granskning har kommissionen fått tillgång till kritiska och konstruktiva synpunkter till nytta för den fortsatta arbetsprocessen. Efter referentgranskningen har översättningsenheten i ett flertal omgångar reviderat det ursprungliga förslaget. De reviderade översättningarna har förelagts styrelsen för godkännande. Sedan det egentliga översättningsarbetet avslutats har enheten, även nu i direkt samverkan med styrelsen, utarbetat standardutgåvans övriga avdelningar. Bibelkommissionens styrelse är sammansatt av företrädare för olika verksamhetsgrenar, traditioner och inom meningsriktningar

samhälls-, kultur- och kyrkoliv. Översättningsarbetet har bedrivits

i starkt medvetande om behovet av en ny av Nya tesöversättning tamentet och under full uppslutning kring huvudlinjerna för arbetet. Varje ledamot kan naturligtvis inte förbehållslöst ställa sig bakom varje formulering i den nya översättningen. Tillfredsställelsen över resultatet i dess helhet och över i stort har dock känts enigheten starkare än behovet av att markera särmeningar på enskilda punkter. Bibelkommissionen överlämnar härmed sin utgåva av Nya testamentet i ny översättning. Arbetet med övriga uppgifter som tilldelats kommissionen fortsätter.

Uppsala den 18 september 1981

Blenda

Ljungberg

Staffan Björck Lillemor Erlander Göran Forkman

Harry Lindström Carl Henrik Martling Lennart Mattsson

Morton H. Narrowe Anders Piltz

/Cbrister Åsberg

VI

Litteraturhanvisningar

Förberedelserna till den nya bibelöversättningen och det pågående arbetet redovisas i Nyöversättning av Nya testamentet. Behov och principer. Betänkande avgivet av 1963 års bibelkommitté. SOU 1968:65, Stockholm 1968. Om Nya testamentet. En sammanställning av remissyttrandena över Nyöverstensättning av Nya testamentet (SOU 1968 :65). Utbildningsdepartementets cilserie 1970:8, Stockholm 1970. Valda texter ur Nya testamentet. 1971 års sakkunniga för översättning av Nya testamentet. Utbildningsdepartementet 1972:4, Stockholm 1972. av 1971 Inför en ny bibelöversättning. Riktlinjer och förslag. Betänkande avgivet års sakkunniga för översättning av Nya testamentet. Utbildningsdepartementet 1972:10, Stockholm 1972. Att översatta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. Betänkande av 1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet. SOU 1974:33, Stockholm 1974. Nyöversätzning av Gamla testamentet. Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1974:33) Att översätta Gamla testamentet. Utbildningsdepartementet Ds U 1975:1, Stockholm 1975. Fyra bibelbäc/eer. Nyöversättningar av Markusevangeliet, Galaterbrevet, Hebréerbrevet, Första johannesbrevet. LiberFörlag. Stockholm 1975. Ett fal/e pá väg. Studiebok över Petrus första brev. Moderna läsare. Klippan s. 1976. (Första Petrusbrevet i ny översättning av bibelkommissionen 73-85). Att översätta apo/eryferrza. Betänkande avgivet av bibelkommissionen. Utbildningsdepartementet Ds U 1977:3, Stockholm 1977. Fem bibelböcker. Gamla testamentet 1. Nyöversättningar av 21 psaltarpsalmer, Rut, 1 Samuelsboken, Predikaren, Amos. LiberFörlag. Stockholm 1979. Direktiv. Utbildningsdepartementet 1972-12-01, 1975-06-13, 1977-09-22. Se kommittéberåttelse för resp. år.

VII

Innehåll

NYA TESTAMENTET Förkortning Sida

Matteusevangeliet Matt Markusevangeliet Mark 87 Lukasevangeliet Luk 137 Johannesevangeliet Joh 221

Apostlagärningarna Am 287

Romarbrevet Rom 375 Första Korinthierbrevet 1 Kor 405 Andra Korinthierbrevet 2 Kor 437 Galaterbrevet Gal 459 Efesierbrevet Ef 473

Filipperbrevet Fil 487

Kolosserbrevet Kol 497 Första Thessalonikerbrevet 1 Thess 507 Andra Thessalonikerbrevet 2 Thess 515 Första Timotheosbrevet 1 Tim 521

Matteus

Evangeliet enligt

jesu släkttavlø

Släkttavla för Jesus Kristusñ son av David, som var son av Abraham.

2Abraham var far till Isak, Isak tillJakob, Jakob tillJuda och hans

bröder, 3Juda till Peres och Sera, vilkas mor var Tamar, Peres till Hesron, Hesron till Ram, *Ram till Amminadav, Amminadav till Nahshon, Nahshon till Salma, 5 Salma till Boas, vars mor var Rahav, Boas till Oved, vars mor var Rut, Oved till Ishai “och Ishai till

David, konungen.

David var far till Salomo, vars mor var Urias hustru, 7Salomo till

Rehabeam, Rehabeam till Avia, Avia till Asa, 8Asa tillJosafat, Josa-

fat till Joram, Joram till Ussia, ”Ussia till Jotam, Jotam till Ahas, Ahas till Hiskia, ° Hiskia till Manasse, Manasse till Amon, Amon

tillJosia l och Josia tillJojakin och hans bröder, vid den tid då folket

fördes bort till Babylon. ”Efter bortförandet till Babylon blev Jojakin far till Shealtiel, Shealtiel till Serubbabel, “Serubbabel till Avihud, Avihud till Elja-

1:1 Släkttavla för jesus Kristus Annan möjlig översättning: Boken om Jesu Kristi tillblivelse (jfr v. 18). Grundtextens uttryck har motsvarigheter i 1 Mos 2:4; 5:1. - Matteusevangeliets författare visar speciell förtrogenhet med GT och med judiska förhållanden. Vem han var är okänt. Traditionen har identifierat honom med en av Jesu apostlar (jfr 9:9 med not). 1:1 son av David Messias* skulle tillhöra Davids släkt (jfr 22:41 ff.). Enligt evangelistens uppfattning räknas Jesus dit i sin egenskap av adoptivson till Josef (v. 16). 1:1 son av Abraham Härledningen till det judiska folkets stamfar (1 Mos 17:1 ff.) betonar att Jesus var jude. I Luk 3:23 ff., där släkttavlan förs tillbaka till Adam, markeras Jesu samhörighet med alla människor.

1:1-17 Luk 3123-38 1:6 Rut 4:17, 22; 1 Krön 2:13-15 / 1:1 1 Krön 17:11 / 1 Mos 22:18 2 Sam 12:24 1:2 1 Mos 21:2 f.; 25:24 f.; 29:35 17.12 1 Krön 3:10.19 1:3 x Mos 38:29 f.: Rut 4:12, 18 f.; 1:11 2 Kon 24:10-16;2 Krön 24:12-1e; 1 Krön 2:4 f. jer 27:20 1:5 Rut 4:13-22;1Krön 2:10-12 1:12 1 Krön 3;17,19

1:14 Matteusevangeliet 2

kim, Eljakim till Asor, “ Asor till Sadok, Sadok till Akim, Akim till

Elihud, ”Elihud till Elasar, Elasar till Mattan, Mattan till Jakob

6 och Jakob tillJosef, Marias man; av henne föddes Jesus som kallas

Kristus.

”Antalet släktled är alltså: från Abraham till David fjorton led, från David till i Babylon fjorton led och från fångenfångenskapen i Babylon till Kristus fjorton led. skapen

Jesu födelse

”Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans, visade det sig att hon var havande genom helig ande. ”Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja från henne i tysthet. 2° Men när han hade sig beslutat sig för det, uppenbarade sig Herrens ängel* för honom i en dröm och sade: Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, helig ande.

ty barnet i henne har blivit till genom 2 Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han

1:17 Antalet slä/etled Denna sammanräkning utgår från judisk talsymbolik”, där sjutalet var heligt och där talet fjorton motsvarade Davids namn. Släkttavlans innehåll är delvis hämtat från GT (jfr Rut 4:18 ff.; 1 Krön 3:10 ff.) men överensstämmer inte helt vare sig med GT eller med släkttavlan i Luk 3:23 ff. 1:18 trolovad Trolovningen ingicks tidigt, i regel när kvinnan var ca 13 år. Kravet på trohet var lika strängt som i ett fullbordat äktenskap (jfr 5 Mos 22:23 f. ; de stränga straffbestämmelserna tillämpades dock inte i praktiken vid denna tid). 1:19 rätzfärdig Att en from jude inte kunde fullfölja förbindelsen med en otrogen kvinna förutsätts här som självklart. Josefs råttfårdighet, dvs. hans vilja att behandla Maria så skonsamt som möjligt, bestod i att han inte ville dra henne inför domstol utan tänkte skilja sig privat. För detta krävdes att två personer bevittnade skilsmässobrevet (jfr 19:7; 5 Mos 24:1 ff.). 1:21 jesus Namnet år en omformning av det hebreiska Josua, som betyder Herren (Jahve) är räddningen (frälsningen). Ordleken med det följande frälsa kan inte uppfattas i grekiskan. Författaren förutsätter alltså att hans läsare har någon förtrogenhet med GT:s språk.

1:16 Matt 27:17, 22 1:18 Luk 1:26 f. 1:18-ZS Luk 2:1-7 1:21 Ps 130:8; Luk 1:31; Apg 4:12

3 Matteusevangeliet 2 :2

skall frälsa* sitt folk från deras synder. 22Allt detta skedde för att

det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: ”jung-

fmn skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom

namnet Immanuel (det Gud med oss). Z* När Josef vakbetyder: nade, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och förde hem sin

trolovade. 25 Han rörde henne inte förrän hon hade fött en son. Och

han gav honom namnet Jesus.

De österländska

stjarntydarna

*När Jesus hade fötts i Betlehem iJudeen på kung Herodes tid, kom några österländska stjärntydare till Jerusalem :och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och

1 :22 för att det som Herren bade sagt genom profeten skalle uppfyllas Denna formulering återkommer ofta i Matteusevangeliet (2:15, 17, 23; 4:14; 8:17, 12:17; 13:35; 21:4; 26:56; 27:9) tillsammans med GT-citat, som fritt tilllämpas på Jesu historia. Se Skrifttolkningål. 1:23 Jungfrun skall bli havande Orden, som hämtats från Jes 7:14, syftar i sitt ursprungliga sammanhang på en av Jesajas samtida, en ung kvinna inom det judiska kungahuset. Hon skulle få ett barn, i vars födelse profeten såg ett tecken på att Guds löften om hjälp skulle uppfyllas. Det ord som Matteus i anslutning till Septuaginta” återger med ”jungfru” kan i hebreiskan användas även om gifta unga kvinnor. 2:1 kung Herodes tia Herodes den store gjordes till judisk lydkung av romarna år 40 f.Kr. och regerade till sin död år 4 f.Kr. Hänvisningen till hans regeringstid innebär alltså att Jesus föddes före den tidpunkt som vår nuvarande tideräkning utgår från. Denna tillkom på 500-talet och bygger på otillförlitliga beräkningar av Jesu födelseår. 2:1 szjämtydare Grundtextens ord, mager, kan ha flera betydelser men syftar här sannolikt på ett slags babyloniska hovfunktionärer, som med hjälp av drömtolkning och stjärntydning gav råd för framtiden åt högt uppsatta personer (jfr Dan 2:2). 2:2 han: stjärna Antik stjärntydning utgick från att himlakropparnas inbördes läge bestämde människors och länders öden. Den judiske kungens stjärna kan därför vara ett möte mellan vissa planeter på någon punkt av himlavalvet, som tillmättes symbolisk betydelse. Det är också möjligt att att det varit fråga om en komer eller en hastigt uppflammande stjärna, nova. Jfr 4 Mos 24:17. J_ . 2:2 ga upp Annan möjlig översättning: i Osterlandet. Grundtextens uttryck kan användas både om himlakroppars framträdande och om det väderstreck där de går upp. Samma sak gäller i v. 9.

1:23 Jes 7:l4+;8:8, 10 2:1 Luk 224-7 1:25 Matt 1:21;Luk1:31;2:21 2:2 4Mos 24:17

2;3 Matteusevangeliet 4

kommer för att hylla honom. 3När kung Herodes hörde detta, blev han oroad, och hela Jerusalem med honom. 4 Han samlade alla folkets överstepräster* och skriftlärda* och frågade dem var Messias* skulle födas. 5 De svarade: I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten: 5Du Betle/øem i juda land är ingalunda ringast bland bövdingar ijuda, tyfrån dig skall det komma en hövding, en

berde* för mitt folk Israel.”

7Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna och förhörde 8Sedan skickade sig noga om hur länge stjärnan hade varit synlig. han dem till Betlehem. Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet, sade han, ”och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också kan komma dit och honom. 9 Efter att ha lyssnat jag hylla till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. l De ° När de såg stjärnan, fylldes de av stor glädje. gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och att inte återrökelse och myrra. ”I en dröm blev de sedan tillsagda vända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land.

Flykten till Egypten

”När de hade gett sig av, visade sig Herrens ängel* i en dröm för Josef och sade: Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.” “Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, 15 och där stannade han tills Herodes hade dött, för att det som

2:11 rökelse och myrra Aromatiska växtämnen (hartser) som spred vällukt när de förbrändes eller användes blandade med olja till parfym. De nämns i bibeln som lyxartiklar (t. ex. Upp 18:13) men förbinds också speciellt med kultcn (2 Mos 30:23, 34) och med kungliga bröllop (Ps 45:9; Höga V 3:6; 5:13). Därför kan de här symbolisera Jesu värdighet som Messias. Jfr Joh 19:39.

2:5 Joh 7:42 2:11 Ps 72:10 f.;Jes 60:6 2:6 Mil? 5:2 / 2 53m 512 2:13 1 Kon 11:40;Jer 2621-23

5 Matteusevangeliet 2:23

Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Från Egypten

har jag kallat min son.

f När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna,

blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna. 17 Då uppfylldes det som sagts

genom profeten Jeremia: ”Ett rop börs i Rama, gråt och högljudd

klagan: Rakel begråter sina barn, bon låter inte trösta sig, ty de finns

inte mer.

Återleomsten till Israel

9 När Herodes hade dött, visade sig Herrens ängel i en dröm för Josefi Egypten 2° och sade: Stig upp och ta med dig barnet och hans

mor och bege dig till Israels land. De som ville ta barnets liv är döda. “Josef steg upp och tog med sig barnet och hans mor och flyttade tillbaka till Israels land. 22Men när han hörde att Archelaos var kung i Judeen efter sin far Herodes, han inte återvända vågade dit. I en dröm blev han tillsagd att dra undan till Galileen, 23 och sig där bosatte han sig i en stad som heter Nasaretñ för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré.

2:15 Från Egg/gaten bar jag kallat min son Orden är från Hos 11:1, där de syftar på Israels folk och uttåget ur Egypten; jfr Skrifttolkning”. 2:18 Ett rop börs i Rama I jer 31:15 åsyftas klagoropen när fångar från de nordisraelitiska stammarna förts bort till Assyrien. Staden Rama ca 8 km norr om Jerusalem användes också senare som uppsamlingsplats för fångar (jer 40:1). 2:18 Rakel Stammodern (1 Mos 30:22 ff. ; 35:16 ff.) representerar folket, som sörjer över de bortförda. Enligt 1 Mos 35:19 begravdes hon vid Betlehem, vilket ger Matteus anledning att anknyta profetens 0rd till Jesu historia. 2:22 Arcbeláos Vid Herodes den stores död delades hans rike under romarnas överinseende mellan tre av de söner som överlevde honom. Archelaos var den äldste av de tre. Han regerade överjudeen och Samarien till 6 e.Kr., då kejsar Augustus avsatte honom på grund av judiska klagomål. 2:23 Han skall kallas nasaré Sannolikt en ordlek, antingen med det hebreiska ordet néser, som ijes 11:1 betecknar skottet från Ishais stam, eller med ordet nasir (en person med speciell, åt Gud helgad livsföring; jfr Luk 1:15 med not). I Dom 13:5 sågs om Simson att han skulle vara nasir och att han skulle rädda Israel.

2:15 Hos 11:1 2:23 Luk1:26;2:39,51/D0m13:5-7;Jes 2:18 ]erJ1:15 11:1;53:2 2:20 2Mos 4:19

3:1 Matteusevangeliet 6

fo/øannes döparen

*Vid den tiden i Judeens öken zoch uppträdde Johannes döparen

förkunnade: ”Omvänd er. Himmelriket är nära. 3 Det är om

honom det heter hos profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana vagför Herren, gör hans stigar raka. *Johannes bar kläder av kamelhår och hade ett läderbälte om livet. Hans föda var gräshoppor och vildhonung. 5Folket i Jerusalem och hela Judeen och trakten kring kom ut till honom, °och de bekände sina synder och döptes Jordan av honom iJordan.

kom för att bli 7När han säg att många fariseer* och saddukeer*

döpta, sade han till dem: ”HuggormsyngeL vem har sagt er att ni

kan undan den kommande vredenti? 3 Bär då sådan frukt som

slippa

hör till omvändelsen? 9Och tro inte att ni bara kan säga er: Vi har

Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abra-

ham ur dessa stenar. ° Redan är yxan satt till roten på träden. Varje

träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden. “Jag

er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer

döper efter är starkare än och jag är inte värdig att ta av honom mig jag, hans sandaler. Han skall döpa er med helig ande och eld. Z Han har

kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla

vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig

slocknar.

3:2 Himmelriket I Matteusevangeliet används detta uttryck omväxlande med Guds rike, Markus- och Lukasevangeliernas vanliga beteckning för samma sak. 3:4 bar kläder av kamelbår och hade ett Iäderbálte om livet På samma sätt uppträdde profeten Elia” enligt 2 Kon 1:8. 3:11 för omvändelsens skull Dvs. för att det skall bli en allmän omvändelse. Målet för Johannes verksamhet var enligt NT en sinnesändring bland folket som skulle göra det berett att ta emot Messias (Luk 1:16 f.: jfr Mal 4:5 f). 3:12 kastskoveln Ett grepliknande redskap av trä som användes när man befriade den tröskade säden från agnar. Arbetet utfördes under blåsiga dagar. Man kastade upp säden i luften, och vinden förde med sig agnarna, medan sädeskornen föll ner på tröskplatsen. Proceduren är här en bild för den sista domen (jfr 13:39 ff; Ps 1:4).

3:1-12 Mark 1:143; Luk 34-17; Joh 3:7 Matt12:34;23:33 v 1219-28 3:9 Joh 8:39 3:2 Matt 4:17; 10:7; Mark 1:15 3:10 Matt 7:19; Luk 13:6-9+; Joh 15:6 3:3 jes 40:3 (Mark 1:3; Luk 3:3; Joh 3:11 Apg 1:5;2:2-13; 19:3 f. 1:23) 3:12 Matt 13:30 3:4 2 Kon 1:8

7 Matteusevangeliet 4:6

Jesu dop

”Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. ”Men Johannes ville hindra honom och sade: Det är jag som behöver döpas av dig, och nu kommer du till mig. ”Jesus svarade: Låt det ske. Det är så vi skall uppfylla allt som hör till rättfärdighetenxü Då lät han det ske. “När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han

såg Guds ande* komma ner som en duva och sänka sig över honom. Och en röst från himlen sade: Detta är min älskade son, han är min utvalde.”

jesus frestas

Sedan fördes Jesus av Anden* ut i öknen för att sättas på prov* av

djävulen”. ZNär han hade fastat* i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till slut hungrig. “Då kom frestaren och sade till honom:

Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd. *Jesus svarade: Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd,

utan av varje ord som utgår ur Guds mun. SSedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren “och sade: Om du är

3:17 min älskade son, ban är min utvalde I hebreiskan kan samma ord användas för utvälja, ”föredra” och älska. GT:s den ende sonen översätts i Septuaginta* med den älskade sonen. Ett grekiskt ordvför son kan även betyda ”tjänare. De anförda orden blir därigenom en sammanflätning av 1 Mos 22:2 med Ps 2:7 och Jes 4251. Jfr 12:18. 4:2 fyrtio dagar Talet fyrtio förekommer i flera gammaltestamentliga berättelser om händelser i öknen. Israels ökenvandring varade fyrtio år (4 Mos 14:33 f.). Mose var på Sinai under fyrtio dagar och nätter (2 Mos 34:28). Lika lång tid tog Elias vandring genom öknen till Sinai (i det sammanhanget kallat Horeb; 1 Kon 19:8). 4:5 den heliga staden Dvs. Jerusalem. 4:5 högst uppe på tempelmuren Grundtextens uttryck (bokstavligen templets vinge) är inte entydigt. Det kan syfta på ett torn, ett tak eller ett murkrön.

3=13-17 Mark 1=9-11; Luk 3:21 f. 44-11 Mark 1:12 f.; Luk 45-13 3:16 Hes 1:1; Apg 10:11 4:1 Heb 2:184. 3:17 1 Mos 22:2; Ps 2:7; Jes 42:1; Matt 4:2 2 Mos 34;28+ 12:18; 17:5; Mark 9:7; Luk 9:35; 4:3 Man 2730 2 PCI 1117 4:4 5 Mos 8:3 (Luk 4:4); Vish 16:26

4:7 8

Matteusevangeliet

Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall hefalla sina

och de skall lyfta dig på sina händer så att du inte stöter din änglar*

Det står också skrivet:

fot mot någon sten. 7Jesus sade till honom:

Du skall inte såtta Herren, din Gud, på prov.” 3Nu tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och

visade honom alla riken i världen och deras 9och sade:

härlighet Allt detta skall om du faller ner och tillber mig.” ”Då jag ge dig

sade Jesus till honom: ”Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Her-

ren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka. “ Då

lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjånade

honom.

i Galileen

jesus uppträder

12När han hörde att Johannes hade blivit fängslad, vände han tillba-

ka till Galileen. ”Han lämnade Nasaret* och slog sig ner i Kafar-

naumä, som vid sjön, i Sebulons och Naftalis land, “för att

ligger det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: ”Sehulons

land och Naftalis land ner mot sjön, på andra sidan Jordan, hedning-

arnas Galileen - ° som bor i mörker har sett ett stort och

folket ljus,

dem som har i dödens land och har 17 Från

för skugga ljuset gått upp.

den tiden Omvänd* er. Himmelriket* är

började Jesus förkunna:

nara.

4:12 Johannes hade hlivitfångslad Se 14:3 med not. 4:13 Sébulons och Náftalis land Områden väster om Galileiska sjön. Sebulon och Naftali var två av de gamla israelitiska stammarna, vilkas namn knutits till Jakobs söner (jfr Jos 19:10 ff.; 32 ff.). I nytestamentlig tid var de försvunna ur historien. De ålderdomliga namnen används här endast för att anknyta skildringen till det följande citatet från Jes 9:1. 4:14 det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas De följande orden var ett löfte om en ny framtid för områden som på 700-talet f.Kr. lidit av assyriernas härjningar. Enligt Matteus skrifttolkning” förverkligas denna lyckliga framtid när Jesus framträder. 4:15 ner mot sjön Matteus tänker här på Galileiska sjön (v. 13). I den hebreiska standardtexten till Jes 9:1 är det fråga om havsvägen, den gamla handelsvägen från Damaskus till havet. 4:17 Från den tiden började jesus förkunna Samma språkligt egenartade uttryck använder grundtexten i 16:21. På så vis markeras två huvudavsnitt

4:6 Ps 91:11]”. (Luk 4:10 f.) 4:13 Luk 4,31;Joh 2:12 4:7 5 Mos 6:16 (Luk 4:12) 4;15 f_ je; 9;] 4:10 Matt 16:23 / S Mos 6:13 (Luk 4:8) 4:15 1 Mack 5354011 7,52 4:12-17 Mark 1:14 f.; Luk 4:14 f. 4:16 Luk 1;79 4:12 Matt 11:2; 14:3; Mark 6:17; Luk 4:17 Mag; 3_-2+ 3:20; Joh 3:24

9 Matteusevangeliet 4:25

De

första lárjungarna

”När han vandrade utmed Galileiska sjön, fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. 9 Han sade till dem:

Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare, 2° och de lämnade genast sina nät och följde honom. 2 När han gick vidare,

fick han se två andra bröder, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, sitta tillsammans med sin far Sebedaios i båten och göra i ordning sina nät. Jesus kallade på dem, 22och genast lämnade de

båten och sin far och följde honom.

jesus förkunnar och botar

23Han vandrade omkring i hela Galilecn och undervisade i synago-

gornaä, förkunnade budskapet om riket* och botade alla slags sjuk-

2*

domar och krämpor bland folket. Ryktet om honom spred sig i

hela Syrien, och man förde till honom alla som led av olika sjukdo-

mar och plågor, besatta, fallandesjuka och förlamade, och han botade dem. 25Och stora skaror följde honom, folk från Galileen och Dekapolisil, från Jerusalem och Judeen och från andra sidan

Jordan.

iJesu verksamhet: ett då han förkunnar himmelriket för alla och ett då han för de närmaste lärjungarna förklarar sin uppgift som den lidande frälsaren.

4:18 fiskade med kastnär Detta slags fiske bedrevs från stranden. Man slung-

ade nätet över huvudet ut i vattnet och drog sedan in det och vittjade det. 4:24 Syrien Sannolikt avses här Galileens icke-judiska grannområden vid kusten. Namnet kan dock även beteckna den romerska provins som omfattade hela östra medelhavskusten med inland, inklusive den underordnade provinsen Judeen. 4:24 fallandesju/ea Grundtextens uttryck (i äldre översättningar bokstavligt återgivet med månadsrasande) antyder att man i antiken ansåg sjukdomen bero på månens inflytande. Denna innebörd är dock förbleknad; ordet år här en vardaglig beteckning för fallandesjuka eller epilepsi. Jfr 17:15 och Mark 9:18, där symptomen beskrivs och där sjukdomen sägs vara vållad av en demon.

438-22 Mark 116-20; Luk Enl-H; Joh 423-25 Mark 37-10; Luk 6:17-19 1135-51 4:23 Matt 9:35; Mark 1:39 Luk 4:49 4:18 Joh 1:40 f. 4:24 Matt 14:35 f.; Apg 10:38 4:19 Matt 13:47

5:1 Matteusevangeliet 10

BERGSPREDIKAN (kap. 5-7)

Saligprisningar

*När han såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans kom fram till honom. 2Han började underlärjungar

visa dem och sade: 3 de som är himmelriket”.

”Saliga fattiga i anden, dem tillhör *Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade. sSaliga de ödmjuka, de skall ärva landet.

6 de som och törstar efter de skall

Saliga hungrar rättfärdigheten,

bli mättade. 7 de de skall möta

Saliga barmhärtiga, barmhärtighet. “Saliga de renhjärtade, de skall se Gud. 9Saliga de som håller fred=, de skall kallas Guds söner? de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör ”Saliga

himmelriket. “ och

Saliga är ni när man skymfar förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Z Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen. På samma sätt förföljdes ju profeterna före er tid.

5:1 gir/e ban upp på berget Evangelisten antyder att Jesus uppträdde som Mose på berget Sinai. Det följande avsnittet, Bergspredikan” (kap. 5-7), framstår därmed som Guds nya lag, uppenbarad genom Jesus. Det består av Jesus-ord som delvis återfinns i andra sammanhang i de övriga evangelierna. Matteus har på liknande sätt sammanställt andra Jesus-ord till långre tal i kap. 10, 13, 18 och 23-25. 5:3 fattiga i anden Dvs. medvetna i sin ande* om att vara helt beroende av Gud. I GT, särskilt Psaltaren, likställs ibland fattigdom med ödmjukhet och fromhet (jfr t. ex. Ps 9:19; 10:17; 40:18). Begreppet fattig uppfattas mer bokstavligt i Luk 6:20 ff. 5:5 landet GT:s ord om landet som lovades åt Israel (t. ex. 1 Mos 12:7; 5 Mos 34:4) tillämpas här på himmelriket (jfr Ps 37:9 ff. och se Arv”). 5:6 räztfärdigbeten Den Guds rättfärdiga ordning och det rättens rike som Jesus förkunnar. Jfr 2 Pet 3:13. 5:9 håller fred Grundtextens uttryck, som bokstavligen betyder gör fred (frid), är format efter hebreiskans mönster. Innebörden är att man ständigt strävar efter ett fredlig: levnadssätt (jfr Ps 34:15; Rom 12:18; Heb 12:14).

5:1-l6 Luk 6:20-ZS 5:9 Heb 12:14;Jak 3:18 /Ps 89:7; Vish Jes 57:15;61:1 5:S;Matt 5:45; Luk 20:36 Ps 37:11 5210 l Pet 3:14 Jes 55:1;Joh 6:35 5:11 Matt 10:22; Apg 5:41; 1 Pet 4:14 Jak 2:13 5:12 2 Krön 36:16; Matt 23229-31; Apg Ps 24:4; 73:1 7:52;Jak 5:10

11 5:20

Matteusevangeliet

3 Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man

få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och

trampas av människorna. “Ni är världens

ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, “5 och när man tänder en lampa, sätter man den inte under sädesmåt-

tet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. “På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.

jesus och la gen

7 Tro inte att jag har kommit för att eller upphäva lagen* profeterna. jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 1” Sanner-

innan himlen och jorden

ligen, förgår, skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. 19 Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar

människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor

i himmelriket. ”Jag säger er att om inte er överträffar rättfärdighef

de skriftlärdas* och fariseernas”, så kommer ni inte in i himmelriket.

5:13 om saltet mister sin kraft Förutom i vanlig matlagning var saltet viktigt i kulten (3 Mos 2:13). Dessutom användes saltplattor för att påskynda förbränningen, när man eldade med kamelspillning. Då plattorna därvid förändrades kemiskt, miste de efter hand sin verkan och blev värdelösa. 5:15 sädesmåttet Grundtextens 0rd (i äldre översättningar återgivet med skäppan) betecknar normalt ett rymdmått om knappt 9 liter. Här avses troligen ett mätkärl, en kruka e. d., som rymde så mycket. Meningen är då att oljelampans låga skyms, om man stjälper ett kärl över den. Enligt en annan uppfattning är det fråga om en behållare på ben, under vilken det bildades en vrå, där obehövliga saker ställdes undan. 5:18 en enda bokstav Grundtexten nämner det minsta bokstavstecknet i hebreiskans och grekiskans alfabet, motsvarigheten till såväl i som j hos oss. Det heter på grekiska jota; jfr uttrycket inte ett jota. 5:18 minsta prick Uttrycket betecknar en hake på ett bokstavstecken men kunde också användas bildligt om smådetaljer i en text. 5:18 allt bar skett Orden syftar på historiens slut men antyder också att alla skriftens förutsägelser måste uppfyllas.

5:13 Mark 9:50; Luk 14:34 f. 5:16 1 Pet 2:12 5:14 Joh 8:12; 9:5; Fil 2:15 5:18 Matt 24:35; Luk 16:17 5:15 Mark 4:21; Luk 8:16; 11:33

5 :21 Matteusevangeliet 12

bud

jesus skärper lagens

2* Ni har hört att det blev sagt till fäderna”: Du skall inte dräpa; den

som dräper undgår inte sin dom. 22Men jag säger er: den som blir

vred sin broder inte sin dom, och den som okvädar sin

på undgår broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets* eld. 23 Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, 2* så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig

med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. Skynda dig

att komma överens med din motpart medan ni ännu är på våg, så att

han inte överlämnar åt domaren och domaren lämnar dig åt dig

25 du inte ut förr-

vakten och du sätts i fängelse. Sannerligen, slipper

än du har betalt till sista öret.

27Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte bryta ett äktenskap. 2” Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt brutit hennes 29 Om ditt högra öga förleder dig, så hjärta äktenskap. riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din

förlorad än att hela kastas i helvetet. °° Och om

kropp går kroppen din hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. högra Det är bättre för att en del av din kropp går förlorad än att hela dig kroppen kommer till helvetet.

5:21 den som dräper undgår inte sin dom Till det direkta citatet av ett gammaltestamentligt bud (2 Mos 20:13) fogas här en utläggning. Den motsvarar i sak 3 Mos 24:17, där dödsstraff stadgas för mord. 5:22 okvädar. . . förkunnar I grundtexten anförs två nedsättande uttryck, ett arameiskt och ett grekiskt, med ungefär samma innebörd. De kunde användas i religiösa sammanhang om okunniga eller förvillade människor och fick då en allvarligare ton. En motsvarighet till det grekiska ordet används i Ps 14:1 om de gudlösa. 5:22 rådet Den högsta judiska domstolen symboliserar här ett strängare guobarmdomligt straff över den som dömt sina medmänniskor med större härtighet (jfr 7:1 f.). __ 5:28 brutit bermes äktenskap Aktenskapet uppfattas här och i v. 31 f. enligt dåtida judiskt synsätt. En förbindelse med en gift kvinna innebar en kränkning av hennes mans rätt.

5:21 2 Mos 20:13+; 5 Mos 5:17; (Matt 5:27 2 Mos 20:14; 5 Mos 5:18 19:18;Mark 10:19; Luk 18:20;Rom 5:28 Job 38:1; Syr 9:5 1319:15* 2:11) 5:29 Matt 18:8L; Mark 9:47 5:23 f. Matt 6:12+; Mark 11:25 5:30 Matt 18:8; Mark 9:43 5:25 Matt 18:34; Luk 12:58f.

13 5:40

Matteusevangeliet

3* Det blev sagt: Den som vill skilja sig från sin hustru skall ge henne ett skilsmässobrev. 32 Men jag säger er: den som skiljer sig från

sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenkan brytas henne, och den som gifter sig med en skapet genom frånskild kvinna bryter hennes äktenskap.

33Ni har också hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte svära och: Du skall hålla vad du har svurit Herren.

falskt inför

3* Men jag säger er: ni skall inte svåra någon ed alls. Inte vid himlen, ty den är Guds tron; 35 inte vid jorden, ty den år pallen under hans

fötter; inte vid konungens stad. 36 Inte Jerusalem, ty det är den store

heller skall du svära vid ditt huvud, ty du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart. ”Vad ni säger skall vara ja eller nej. Allt

därutöver kommer från det onda.

Älska era

fiender

38 Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. 39Men

jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. *° Om någon vill

5:31 skilsmässøbrev Meningen med bestämmelsen (5 Mos 24:1) var att mannen måste ge kvinnan ett dokument som visade att hon nu hade frihet att gifta om sig. 5:32 otukt Avser här giftermål mellan släktingar i strid med 3 Mos 18:6 ff. (förbjudna led). Personer som var släkt på där angivna sätt kunde gifta sig enligt icke-judiska lagar, men i judisk miljö var sådana giftermål ogiltiga och måste upphåvas. Jfr Apg 15:20, 5:32 blir orsak till att äktenskapet kan brytas Aktenskapet betraktas här som oupplösligt: det består trots skilsmässan. Om kvinnan skulle gifta om sig, blir det i så fall ett trohetsbrott mot hennes förste man, förorsakat av honom själv genom skilsmässobrevet (jfr v. 31 med not). 5:37 kommer från det onda Behovet av sanningsförsäkringar är en följd av lögnens utbredning i världen. - Annan möjlig översättning: kommer från den Onde.

5:31 5 Mos 24:1; Matt 1923-9; Mark 10:4 5:35 Ps 48:3 5:32 Matt 19:7; Mark 10:4, 11 f.; Luk 5233-43 Luk 6227-36 16:18; 1 Kor 7:10 f.+ 5:38 2 Mos 21:24-1- 5:33 3 Mos 19:12; / 4 Mos 30:3; 5 Mos 5139 3 M05 19118; Ords 205223 24129; 23:21 Luk 6:29; Rom 12217-19; 1 Pet 3:9 5:34 f. Matt 23:21 f. /jes 66:1; Syr 23:9

5 :41 Matteusevangeliet 14

processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. 4 Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. 42 Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig. 43 Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. 44 Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; 45 då blir ni er himmelske faders söner”. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 45 Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna* likadant? ”Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna* likadant? 43 Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig.

Om allmosor, bön och

fasta

*Var noga med att inte utföra era fromma gärningar i människornas åsyn, för att de skall lägga märke till er. Annars har ni ingen lön att vänta hos er fader i himlen. :När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna* och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 3Nej, när du ger allmosor, låt då inte vänstra handen veta vad den högra gör. 4 Ge din allmosa i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

5:40 ge honom din mantel I 2 Mos 22:26 f. ges en skuldtyngd person rätt att åtminstone få behålla den värmande manteln över natten. Jesus kräver alltså här en eftergivenhet som avstår även från de enklaste rättigheter. 5:41 tvinga dig azzfölja med en mil Romerska soldater kunde med våld rekvirera tjänster av den judiska befolkningen (jfr 27:32). - Den romerska milen motsvarade ca 1 500 m (ett tusen dubbelsteg eller åtta stadier°°). 5:43 och hata din fiende Något bud att hata fiender finns inte i GT. Orden är liksom slutet av v. 21 en utläggning, fogad till citatet (3 Mos 19:18). Den betonar kärlekens naturliga begränsning till närstående (jfr v. 46). Kanske anspelas också på sådan ovilja mot religiösa motståndare som funnit uttryck både i GT (t. ex. Ps 139:21 f.) och inom judiska sekter på nytestamentlig tid.

5:40 1 Kor 6:7+ 5;45 Man 5;9+ 5:42 5 Mos 15:7 f.; Syr 29:2 5:43 3 Mo519;2+ 5:43 3 Mos 19:18; Matt 19:19+ 6:1 Mau 23:5 5:44 2 Mos 23:4 f.; Ords 25:21; Rom 12:14, 20; Luk 23:34

15 Matteusevangeliet 6:18

5När ni ber, skall ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och

be i synagogorna och i gathörnen för att människorna skall se dem. sannerligen, de har redan fått ut sin lön. °Nej, när du ber, gå då in i

din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det

fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. 7Och när ni ber, skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarnañ

de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull. 8Gör inte som de, ty er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det. 9 Så skall ni be: Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn* bli

helgat. *° Låt ditt rike* komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. “Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer. z Och

förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till

oss. ”Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda” oss från det

onda. “Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske fader också förlåta er. 15Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser.

6 När ni fastar”, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer

sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen,

de har redan fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, ”så att inte människorna ser att du fastar, utan

6:9 Låt ditt namn bli helga: Orden kan innebära både att människorna skall erkänna Guds helighet och att han själv skall låta den framträda med överväldigande kraft (”förhärliga sitt namn, jfr 3 Mos 10:3; Jes 52:5 f.; Joh 12:28). Hela bönen syftar både på lårjungarnas liv ijesu efterföljd och på räddningen vid gudsrikets ankomst. 6:11 för dagen som kommer Grundtexten har här ett ord som inte är känt från andra texter men som är bildat av kända beståndsdelar. Sannolikt avses den efterföljande dagen. Bönen om brödet gäller då människans föda under den allra närmaste tiden och den hon får när himmelriket kommer. 6:13 det onda Annan möjlig översättning: den Onde. - Den avslutande lovprisning som i kristen tradition följer efter dessa ord finns endast i sena handskrifter.

6:5 Luk 189-14 6:12 jer 31:34 / Syr 28:2-5; Matt 6:6 2 Kon 4:33; Matt 6:4 l8z23-35 6=7 Ords 5:1;Jes 1:15;Syr 7:14 6:13 Matt 4:1-l1;]ak1:13f.;2Pet2:9/ 6:8 Matt 6:32; Luk 12:30 Ps 56:14;Joh 17:15;2 Tim 4:18+ 6z9-l3 Luk 1111-4 6:14 Mark 11:25; Ef4:32+ 6:9 Hes 36:23+ 6:15 Matt 18:35 6:10 Dan 7:14, 27; Upp 11:17/ 1 Mack 6:16 Jes 58:3-12; Matt 23:5 3:60; Matt 26:39, 42 6:17 2 sam 12:20 6:11 Ps 132:13-15; Matt 1552-38; Luk l6:21;]oh 6:32 f.; Fil 4:6

5:19 Matteusevangeliet 16

bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Skatter i himlen

19Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. 2° Samla skatter i himlen, där varken mal 2* eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Kroppens lampa ar ögat

22 får hela din Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat kropp ljus, 23 men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte kropp. mörkret.

Gud och mammon

2* kommer han att hata den ene Ingen kan tjäna två herrar. Antingen och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.

Gör er inga bekymmer

25 Därför säger er: er inte för mat och dryck att leva av jag bekymra eller för kläder att sätta Är inte livet mer än födan och på kroppen. kroppen mer än kläderna? 25 Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? ”Vem av er kan med sina en enda aln till sin livslängd? 25 Och varför bekymbekymmer lägga

6:20 mask Andra möjliga översättningar: rost; förruttnelse. 6:24 mamman Arameiskt ord för förmögenhet eller rikedom. Jfr Luk 16:9. 6:25 mat och dryck Annan läsart: mat. 6:27 aln Se Mått”.

6:19-21 Luk12:33f. 6:24 Luk 16:13 6:19 Jak 5:2 f. 6z25-34 Luk 12:22-34 6:20 Syr 29:11; Matt 19:21+ 6:25 Fil 4:6; 1 Pet 5:7 6:22 f. Luk 1154-36 6:26 Matt lOz29-3l; Luk 12:7, 24

17 Matteusevangeliet 7:10

ni er för kläder? Se hur de växer. De bekymrar på ängens liljor, arbetar inte och inte. 29 Men jag säger er: inte ens Salomo i all spinner sin prakt var klädd som en av dem. 3° Om nu Gud ger sådana kläder

åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 31Gör er därför inga

bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta oss? 32 Allt sådant jagar hedningarna* efter. Men er himmelpå ske fader vet att ni behöver allt detta. 33 Sök först hans rike* och hans så skall ni få allt det andra också. 3* Gör er därför inga rättfärdighef, för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. bekymmer Var dag har nog av sin egen plåga.

Döm inte. Gå in genom den trånga porten

Döm inte, så blir ni inte dömda. ZTy med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. 3Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte 4 märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt ta bort flisan ur ditt öga - du som har en bjälke i ditt öga? mig 5 Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. ° Ge inte det som är heligt* åt hundarna

och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er. 7Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. *Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. “Finns det någon bland ° eller en er som ger sin son en sten när han ber om bröd ger honom

6:28 liljor Jämförelsen gäller inte dyrbara trädgårdsväxter utan anspråkslösa vilda blommor (jfr Höga V 2:1), t.ex. de anemoner som är vanliga i det palestinska landskapet. 7:6 det som är heligt Offerköttet, som bara fick ätas enligt särskilda regler (3 Mos 6:25 ff.; 7:15 ff.) och som skulle vanhelgas grovt om orena djur åt av det, görs här till en bild för Jesu budskap. Detta skall inte förkunnas för människor som saknar förutsättningar att ta emot det. Hunden är i NT och judendomen ofta_ en bild för vantrogna eller liderliga människor (15:26 f.; Fil 3:2; 2 Pet 2:22; Upp 22:15).

5:29 1Kon1o;2 Kram 9 7:6 2 Mos 29:32 f.; 3 Mos 22:10 6:32 Matt 6:8; Luk 12:30 717-11 Luk 1129-13 7:143 Mark 4:24 f.;Luk 6137-42 7:7 Jer 29:12; Matt 18:19; 21:22; Joh 7:1 Rom 2:1+ 14:13f.+;]ak1:5;1_]oh3:22+

7; 11 Matteusevangeliet 18

orm när han ber om en fisk? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte er fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom? ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen” och profeterna* säger. 3 Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. ” Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Falska

profeter

15 Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. 6 På deras frukt skall ni känna dem. Plockar man kanske druvor igen på törnen eller fikon på tistlar? ”Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. ”Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt. ”Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden. 2° På deras frukt skall ni alltså känna igen dem. 2 Inte alla som säger Herre, herre till skall komma in i mig himmelriketåi, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. 22 På den dagen* skall många säga till mig: Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn” och drivit ut demoner* i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?” ”Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!”

Huset och huset sanden

på berggrunden på

2* Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som 25 byggde sitt hus på berggrund. Regnet öste ner, floden

7:13 Ty den port är vid och den väg är bred Annan läsart: Ty vid och bred är den väg.

7:12 Syr 31:15; Luk 6:31 /Matt 22:39 f.; 7:16 Syr 27:6; Matt 12:33; Gal 5zl9-23; Rom 13:8-10+ Jak 3212 7:13 f. Luk 13:23 f. 7:18 Matt 3:10+ 7:13 Syr 21:10 7:20 Matt 7:16+ 7:14 Apg 14:22 7:21-23 Luk 6:46; 13:25-27 7zl5-20 Matt 12:33; Luk 6:43-45 7:21 Jes 29:13; Rom 2z13+ 7:15 5 Mos 13:1-11;Jer14:12-16+;Mik 7:22 jer 14:14+; Mark 9:384- 3z5-7 / Matt 24:11, 24; 2 Pet 2:1; 7223 PS 619; M3 25112 ljoh 4:1; Upp 16:13+ 7a24-29 Luk 6916-49

19 8 :7

Matteusevangeliet

kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte,

eftersom det var 26 Och den som hör dessa mina

byggt på berggrund.

ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus

27 blåste och störtade på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna sig mot hans hus, och det rasade, och raset blev stort.

23 När Jesus hade avslutat detta tal, var folket överväldigat av hans undervisning, 29 för han undervisade med makt och inte som deras

skriftlärdaö.

En blir ren

spetäls/e

När han gick ner från berget, följde stora folkskaror med honom. 2Då kom en spetälsk* fram och föll ner för honom och sade: Herre,

vill du, så kan du göra mig ren.” 3Jesus sträckte ut handen och rörde

vid honom och sade: Jag vill. Bli ren!” Genast blev mannen ren

från sin spetälska. *Men Jesus sade till honom: Säg det inte till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer som

Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd* för dem.

En botas

Officers tjänare

5När han gick in i Kafarnaumi kom en officer* fram till honom och

°

bad om hjälp: Herre, min tjänare ligger förlamad där hemma och har svåra då jag komma och bota plågor. 7Jesus sade: Skall

7:28 När jesus bade avslutat detta tal Liknande formuleringar återkommer i 11:1; 13:53; 19:1; 26:1. Därmed markeras avslutningarna av de fem tal, som Matteus byggt upp av olika Jesus-ord (jfr not till 5:1). 7:29 inte som deras skrzftlärda I sina utläggningar tog de skriftlärda noggrann hänsyn till tidigare tolkningar. Jesus stödde sig inte på föregångare utan uppträdde själv som auktoritet (jfr 5:22, 28, 32, 39, 44). 8:4 Säg de: inte till någon Enligt många ställen i evangelierna var Jesus angelägen om att inte i förtid bli känd och utropad som Messias (jfr Mark 1:34 med not). Samtidigt betonas att hans underverk i sig själva borde låta den eftertänksamme förstå vem han var (Det blir ett vittnesbörd för dem”). 8:6 tjänare Ordet kan också betyda son. Så har berättelsen återgetts ijoh 4:46 ff. I Luk 7:2 sägs däremot klart att det gällde en tjänare. 8:7 Skall då jag komma Annan möjlig översättning: Jag skall komma.

7:27 Hes 1340-15 8:4 Matt 9:30; Luk 5:14/ Matt 12:16; 7:28 Matt 13:53 f.; 22:33; Mark 1:22; Mark 3:12; 5:43; 7:36; Luk 8:56 / Luk 4:32 3 Mos 13:47-14:32;Luk17:14 821-4 Mark 1310-45; Luk 5:12-16 825-13 Luk 7:1-10; Joh 4:43-54

8:8 Matteusevangeliet 20

honom?” 9Officeren svarade: Herre, jag är inte värd att du går in

under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir pojken frisk. 9Jag är själv en som står under befäl och jag har soldater under mig, och säger jag

till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han,

och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det. “Jesus blev förvånad och sade till dem som följde honom: Sannerligen, inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. “Jag säger er att många skall komma från öster och väster och ligga till bords” med Abraham och Isak ochJakob i himmelriket”. *z Men rikets egna barn

skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära

tänder. ”Och till officeren sade Jesus: Gå Du trodde och det

skall ske. Och i det ögonblicket blev pojken frisk.

Petrus svärmor och andra hotas

sju/ca

”Jesus kom, hem till Petrus och fick se hans svärmor ligga sjuk i

feber. 15 Han rörde vid hennes hand, och då lämnade febern henne,

och hon steg upp och betjånade honom.

6 På kvällen förde man till honom många som var besatta. Han

drev ut andarna med sitt ord och botade alla sjuka, 7 för att det som

sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Han tog vår svaghet, och han lyfte av oss våra sjukdomar.

Att följa jesus

”När Jesus såg så mycket folk omkring sig, befallde han att man

skulle fara över till andra sidan sjön. 19 En skriftlärd* kom fram och

8:11 Abraham och Isak och jakob Namnen betonar att himmelriket lovats åt judarna: de är rikets egna barn (v. 12), och den kommande lyckliga tillvaron år en återförening med deras stamfäder. De som skall komma från öster och väster är hedningarna”, här företrådda av den romerske officeren. Deras tro på Kristus ger dem samma tillgång till himmelriket som lovats åt judarna. Jfr Rom 9:4, 30. 8:17 han lyfte av oss Matteus följer här Septuaginta”, vars grekiska uttryck kan betyda både han bar och han lyfte av. Citatet (Jes 53:4), som i den hebreiska standardtexten handlar om ett ställföreträdande lidande, kan

8:10 Matt 5:28 8:14-17 Mark lz29-34; Luk 4:38-41 8:11 f. Ps 107:3;Jes 43:5; Luk 13:28 f./Jes 8:15 Mark 5:41; 9:27; Apg 3:7 2:2 f.: 25:6 8:17 Jes 53:4 8:12 Matt 13:42, 50; 22:13; 24:51; 25:30 8218-22 Luk 957-62 8:13 Matt 9:29; 15:28

21 Matteusevangeliet 8:32

sade till honom: Mästare, jag skall följa dig vart du än går.” ”Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Män-

niskosonen* har ställe där han kan vila sitt huvud. 2 En annan

inget av lärjungarna sade: Herre, låt mig först gå och begrava min far. 22Men Jesus svarade: Följ mig och låt de döda begrava sina

döda.

Stormen tystas

23Han steg i båten och hans lärjungar följde med. 2* Plötsligt blev det

så stark sjögång att båten nästan försvann bland vågorna. Men han sov. 25 De gick fram och väckte honom: ”Herre, hjälp oss, vi går

under. 26Han sade: Varför är ni rädda, ni trossvaga? Sedan reste

han sig och hutade åt vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt. 27Folk häpnade och sade: Vem kan han vara? Till och med vindarna

och sjön lyder honom.

De besatta och

svinbjorden

23 När han kom över till Gadaras område, kom två besatta emot

honom från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den 29 Och de ropade: ”Vad har du med oss att göra, vägen: Guds son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?” 3° Ett gott

därifrån en stor och betade. 3 Demonerna”

stycke gick svinhjord bad honom: Om du driver ut oss, skicka då över oss till svinhjor-

den. 32Han svarade: Ge er i väg! Då for demonerna ut ur män-

därigenom anknytas till skildringen av hur Jesus befriar de sjuka från deras lidanden. 8:28 Gadáras Andra låsarter: ”Gerásas”, Gergésas; jfr Mark 5:1; Luk 8:26 med noter. Gadara, som tillhörde stadsförbundet Dekapoliså låg ca 1 mil sydost om Galileiska sjön men hade även landområde invid sjöns strand. 8:28 grav/arna Klippgravar, som huggits ut i den mjuka bergarten eller inretts i grottor, dög att söka skydd i men betraktades som orena. 8:29 i förtid Dvs. innan Messias i den sista tiden gör slut på ondskans och demonernas välde. 8:30 svinbjørd Svinet räknades till de orena djuren (3 Mos 11:7). Där svinskötsel förekom dominerade alltså en icke-judisk kultur.

8:20 2 Kor 8:9 8:25 f. Matt l4z30-32; Mark 6:51 / Ps 8:21 1 Kon 19:20 89:10; 107225-32 8:22 Matt 9:9; 19:21; Mark 10:21; Luk 8:28-IH Mark 5:1-20; Luk8:26-39 9:59 f.;]oh 1:43+ 8:29 Mark 1:24; 3:11 8z23-27 Mark 4235-41; Luk 8222-25

8 :33 Matteusevangeliet 22

nen och över till svinen, och hela hjorden rusade utför branten ner i

sjön och omkom i vattnet. ”Herdarna sprang därifrån, och när de kom tillbaka till staden berättade de allt, också om de besatta. 34 Hela

staden gick då ut för att möta Jesus, och när de såg honom, bad de

honom att lämna deras område.

En Iam man botas

iKafarnaum

“ Han steg i en båt och for över sjön till staden där han bodde. 2 Där

kom de till honom med en lam som låg på en bår. NärJesus såg deras tro, sade han till den lame: Var inte orolig, mitt barn, dina synder

är förlåtna. 3Några skriftlärda* sade då för sig själva: Han hädar ju. *Jesus såg vad de tänkte och sade: Varför bär ni onda tankar i

era hjärtan*? 5 Vilket år lättast, att säga: Dina synder är förlåtna eller

att säga: Stig upp och gå? °Men för att ni skall veta att Människosonen* har makt här på jorden att förlåta synder - och nu talade han till den lame - stig upp, ta din bår och gå hem.” 7Och mannen steg

upp och gick hem. *När folket det greps de av fruktan och såg prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människorna.

Tullindrivaren Matteus kallas

”Jesus fortsatte därifrån, och då han såg en man som hette Matteus

sitta utanför tullhuset, sade han till honom: Följ mig! Och Matteus steg upp och följde honom. ° När Jesus sedan till bords* i låg hans hus, kom många tullindrivare och syndare dit och lade sig till

bords tillsammans med honom och hans “Fariseerna”

lärjungar.

9:1 staden där han bodde Dvs. Kafarnaumñ jfr 4:13. 9:9 Matteus I Mark 2:14 och Luk 5:27 kallas mannen Levi. I alla uppräkningarna av Jesu apostlar (10:2 ff. med par.) nämns Matteus, i Matt 10:3 med tillägget tullindrivaren, som tydligen anger att det är fråga om samme man som här. I fornkyrklig tradition identifierades han med Matteusevangcliets författare. 9:9 tullbuset Tull togs upp på varor som fördes in i ett samhälle eller ut därifrån. Beträffande det utbredda föraktet för dem som skötte denna uppbörd se Tullindrivare”.

9:14 Mark 2:142; Luk 5:17_26 919-13 Mark 2:13-17; Luk 5227-32 9:3 Matt 26:6S;Joh 10:33 9=9 MaN4=11:8=22f- 9:4 Man 12:25 9:10 Matt 11:19-4-

23 Matteusevangeliet 9:21

som såg det sade till lärjungarna: Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare? ”Han hörde det och sade: Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. “Gå och lär er vad som menas med orden: Barmbärtigbet se och inte villjag offer. Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan synda- » FC.

Bröllopsgästerna fastar inte

” Sedan kom Johannes lärjungar fram till honom och frågade: Varför fastar” inte dina lärjungar, när både vi och fariseerna fastar? ”Jesus svarade: Inte kan väl bröllopsgästerna sörja så länge brudgummen* är hos dem. Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och då kommer de att fasta. “Ingen sätter en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg, för då sliter lappen med sig bitar av och det blir en värre reva. ”Och plagget, man slår inte nytt vin i gamla vinsäckar, för då sprängs säckarna och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar, då har man kvar både vin och säckar.

En dotter Kvinnan med

synagogföreståndares uppvácks. blödningar

13 Medan han talade till dem, kom en synagogföreståndare* och föll ner för honom och sade: Min dotter har just dött, men kom och 19 lägg din hand på henne, så får hon liv igen. Då reste sig Jesus och gick med honom, och lärjungarna följde efter. 2°Men en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år kom bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, 2 eftersom hon tänkte: Får jag bara röra vid hans

9:17 vinsäckar Behållare som tillverkades av hela djurhudar. 9:20 blödningar Sjukdomen vållade enligt 3 Mos 15:25 ff. rituell orenhet. Kvinnan stod därmed utanför en normal mänsklig gemenskap och borde egentligen inte ha fått röra vid Jesus. 9:20 tofsen på bans mantel Se Kläder.

9:13 Hos 6:6 (Matt 12:7) / Luk 19:10 9218-26 Mark 521-43; Luk 8:40-56 9214-17 Mark 2:18-22; Luk 553-39 9:20 3 Mos 15:25; Matt 14:36+ 9:14 Matt 11:18; Luk 18:12

9:22 Matteusevangeliet 24

kläder så blir ”Jesus vände sig om och fick se henne och jag hjälpt. sade: Var inte min dotter. Din tro har hjälpt dig. Och från orolig, det ögonblicket var hon frisk. 23 När Jesus kom hem till föreståndaren och mötte och den klagande hopen, 2* sade han: flöjtblåsarna Gå härifrån. Flickan är inte död, hon sover. Då skrattade de åt honom. 25 Men när folket hade motats bort, gick han in och tog 26 flickans hand, och hon steg upp. Ryktet om vad som hade hänt spred sig i hela den trakten.

Två blinda botas

27När Jesus fortsatte därifrån, följde två blinda efter och ropade: Davids* son, förbarma dig över oss! ”Och när han kom hem, de fram till honom. Jesus frågade: Tror ni att jag kan hjälpa gick er? De svarade: Ja, herre. 29 Då rörde han vid deras ögon och ” °° sade: ”Ni tror, och det skall ske. Och deras ögon öppnades. Jesus få veta detta, 3* men de därifrån sade strängt åt dem: Låt ingen gick och spred ryktet om honom i hela den trakten.

En stam demon drivs ut

32 När de var på väg ut, kom man till honom med en besatt som var stum. 33 Han drev ut demoneni och den stumme började tala. Och folket häpnade och sade: Aldrig förr har man sett något sådant i Israel.” 3* Men fariseerna* sade: Det är med demonernas furste som

han driver ut demonerna.”

Får utan berde

”Jesus vandrade i alla städerna och byarna, och han underomkring visade i förkunnade budskapet om riket* och botade synagogornañ

9:23 flöjzblåsama och den klagande hopen Efter ett dödsfall samlades grannar och vänner till rituell klagan. Man kunde också anlita män och kvinnor som mot betalning utförde musik och rytmisk klagolåt (jfr Jer 9:17 ff. ). De använde ett blåsinstrument med skärande ton, alstrad av en metalltunga.

9:22 Mark 10:52; Luk 7:50+; 17:19 9:29 Matt 8:13+ 9:24 Joh 11211-14 9:30 Mark 7:36 9:25 Matt 8:15+ 952-34 Matt 12:22-30 9227-31 Matt 20:29-34+ 9:34 Mark 3:22; Luk 11:14 f. 9:27 Matt 15:22; 20:30 f.; Mark 10:47 f.; 9:35 Matt 4:23 Luk 18:38 f.

25 Matteusevangeliet 10:10

alla slags sjukdomar och krämpor. “När han såg människorna, fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde”, 37 och han sade till sina lärjungar:

Skörden är stor men arbetarna få. ”Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.

UTSÄNDNINGSTALET(kap.10)

De tolv sänds ut

Han kallade till sig sina tolv* lärjungar och gav dem makt över

orena andar, så att de kunde driva ut dem och bota alla slags sjukdomar och krämpor. 2Detta är namnen på de tolv apostlarna? först

Simon, som kallas Petrus, vidare hans bror Andreas, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, 3Filippos och Bartolomaios,

Tomas och tullindrivaren* Matteus, Jakob, Alfaios son, och Taddai-

os, *Simon Kananaios och Judas Iskariot, han som förrådde

honom. 5Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: Ta inte vägen

till hedningarna” och gå inte in i någon samarisk* stad. ° Gå i stället

till de förlorade fåren i Israels folk. 7Förkunna på er väg att himmelriket” är nära. “Bota sjuka, väck upp döda, gör rena

spetälska*

och driv ut demoner“; ge som gåva vad ni har fått som gåva. 9 Skaffa

inte guld eller silver eller att ha i bältet, koppar ”ingen påse för

10:2 Petrus Se Kefas”. 10:3 Taddaibs Annan läsart: ”Lebbaios. -I Luk 6:16 och Apg 1:13 står på motsvarande ställe ”Jakobs son Judas. 10:4 Kananafos Detta tillnamn är bildat av ett arameiskt ord med samma betydelse som se10t". 10:4 Judas Is/eariot Tillnamnets betydelse är omstridd. Man har bl. a. sökt härleda det ur ett arameiskt ord för den falske och ur ett ortnamn: ”en man från Keriot, en stad i södra Judeen (jfrJos 15 :25). lJoh 6:71; 13:2, 26 knyts det i stället till Judas far, Simon.

Ta inte vägen till bedningama I Matteusevangeliet betonas att Jesus

under sin livstid endast vände sig till judarna (jfr 15:24). Samtidigt antyds där på flera sätt att den kristna förkunnelsen efter hans död skulle nå ut till alla folk (8:11; 28:19).

9:36 Matt 14:14; 15:32 / 4 Mos 27:17; 10:2 f. Joh 1:40-44;Apg 1:13 Hes 34; Mark 6:34 1025-15 Mark 6:6b-13; Luk 9:1-6 9:37 f. Luk 10:2 10:6 Jer 50:6+; Matt 15:24 9:37 Joh 4:35 10:7 Matt 3:2+; Luk 10:9, 11 10:14 Mark 3:13-19; Luk 6:12-16+ 10:9 Luk 10:4 10:1 Mark 6:7; Luk 9:1

10:11 26

Matteusevangeliet

färden, inte mer än en enda skjorta, inga Sandaler och ingen stav. Ty arbetaren är värd sin mat. I varje stad eller by ni kommer till skall

där och stanna hos honom tills ni

ni ta reda på vem som är värdig skall vidare. Z in i huset med en fridshälsning, 13 och om huset är Stig

skall det få den frid ni önskar det. Men om det inte är

värdigt,

skall den friden vända tillbaka till er. ” Om man inte tar

värdigt, emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden

5 det skall bli

och skaka bort dess damm från era fötter. Sannerligen,

för Sodoms” och Gomorras land än för en

lindrigare på domens dag

sådan stad.

Som bland

får vargar

därför kloka som ormar ”Jag skickar er som får in bland vargar. Var och som duvor. ”Akta er för människorna. De skall

oskyldiga utlämna er åt domstolar, och de skall piska er i sina synagogor”. ”Och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min

skull och stå som vittnen* inför dem och 19 Men när

hedningarnaf. man utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni skall tala eller vad ni i det kommer det ni skall säga att läggas i skall säga. Ty ögonblicket

er mun, 1°och det är inte ni som talar, utan er faders ande* talar genom er. 2 Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn.

och dem om livet.

Barn skall göra uppror mot sina föräldrar bringa

22 Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller

ut till slutet skall bli räddad”“. 23 Om man förföljer er i den ena staden,

så till nästa. ni hinner inte till alla städer i Israel

fly Sannerligen,

förrän Människosonen* kommer.

10:10 skjorta Se Kläder”. 10:12 fridsbälsning En önskan om frid” var den normala judiska hälsningen.

När lärjungarna uttalar den, betraktas den här som en välsignelse, fylld av

oförstörbar andlig kraft (jfr]0h 20:19). Ar mottagaren ovärdig, dvs. ovillig att ta emot lärjungarnas förkunnelse (v. 14), har han ingen nytta av den till välsignande kraften, men den kommer i stället lärjungarna själva godo. 10:14 skaka bort dess damm En symbolisk gest: man avsäger sig varje beröring med den andra parten. Jfr Luk 10:11.

10:10 Luk 10:7; 1 Kor 9:14; 1 Tim 5:18 10:17 Matt 23:34; Apg 5:40 10:12 f. Luk 10:5 f. 10:19 f. Mark 13:11 f.: Luk 12:11 f. 10:14 Luk10:11;Apg13:51 10:20 2 Mos 4:12 10:15 1 Mos 18:20-19:28 10:21 Mik 7:6; Matt 10:35 10:16-25 Mark 1319-13; Luk 21:12-19 10:22 Matt 24:9, 13 10:16 Luk 10:3 10:23 Matt 16:27 f.

27 Matteusevangeliet 10:38

1* Lärjungen är inte förmer än sin lärare och tjänaren inte förmer än sin herre. “Lärjungen skall vara nöjd om han får det som sin lärare och tjänaren om han får det som sin herre. Om man har kallat husets herre för Beelsebul, kan då hans husfolk vänta sig något bättre?

Var inte rädda

21 Var alltså inte rädda för dem. Det finns ingenting gömt som inte

skall komma i dagen och dolt som inte skall bli känt. Vad ingenting jag säger eri mörkret, det skall ni säga i dagsljuset, och vad jag viskar i ert öra, det skall ni ropa ut från taken. 23 Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetetzå. 29 inte två Säljs sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. 3° Och på er är till och med hårstråna räknade. 3 Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många spar-

var.

Be/eännelse och

förnekelse

32 Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. 33 Men den som förnekar mig

inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen. 3* Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. har kommit för att ställa ”Ty jag en _man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärmor, 35 och mannens husfol/e skall bli hansfiender. 37 Den

som älskar far eller mor mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig. 33 Den som inte tar sitt kors och följer efter mig är inte

10:25 kallat husets herre för Beélsebul Se 12:24 med not. 10:29 vet om det Andra möjliga översättningar: vill det”; medger det”. Grundtexten anger alltså inte tydligt arten av Guds närvaro eller medverkan.

10:24 Luk 6:40; Joh 13:16; 15:20 10:32 1joh 4:2 f., 15; Upp 3:5 10:25 Matt 9:34+ 10:33 Mark 8:38; Luk 9:26; 2 Tim 2:12 10:26-SI Luk 1224-7 l0z34-39 Luk 1251-53; 14:26 f. 10:26 Jer 1:8 / Mark 4:22; Luk 8:17 10:35 f_ Mile 7:6 10:28 Jak 4:12 10:37 5 Mos 33:9 10330 1 33m 14145; Apg 27:34 10:38 f. Matt 16:24 1.; Mark 8:34; Luk 10:31 Matt 6:26; 12:12; Luk 12:24 9:23; Apg 14:22; Matt 16:25-1l0z32 f. Luk 12:8 f.

10:39 28

Matteusevangeliet

värd att tillhöra mig. 39 Den som finner sitt liv skall mista det, och

den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det.

Att ta emot jesu lärjungar

*° Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot den som har sänt “ Den som tar emot en profet* därför att mig. det är en profet, han skall få en profets lön, och den som tar emot en därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdigs rättfärdig

som en friskt vatten åt

lön. *z Och den som ger bara så mycket bägare

- han skall

en av dessa små, därför att det är en lärjunge sannerligen, inte gå miste om sin lön.” “När Jesus hade avslutat befallningarna till sina tolv* lärjungar,

11 i städerna där

han därifrån för att undervisa och förkunna

gick omkring.

Johannes döparens frågor och Jesu svar

fick i sitt höra om Kristi gärningar, och han zJohannes fängelse

skickade 3för att honom: Är du den

några av sina lärjungar fråga

som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?” *Jesus sva-

rade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: Satt blinda ser och lama går, spetälska* blir rena och döva hör, döda står

får ett glädjebud. Salig är den som inte kommer på upp och fattiga

fall för min skull.

10:39 liv Grundtextens 0rd kan också betyda ”själ”. Att ha en själ och att vara vid liv äri GT från början samma sak (jfr 1 Mos 2:7; 7:22). I NT kan ordet användas snävare, antingen om själen (t. ex. Matt 10:28) eller om det biologiska livet (t. ex. Matt 6:25; 20:28; Mark 3:4). Här är båda betydelserna aktuella: den som ger upp sitt jordiska liv vinner själens liv. 10:42 dessa små Här liksom på flera andra ställen i Matteusevangeliet (18:6 ff.; 25:40 ff.; jfr Mark 9:42; Luk 17:2) står detta och liknande uttryck för Jesu lärjungar. Jfr tilltalsordet barn i Mark 10:24; Joh 21:5. 11:1 Närjesus bade avslutat befallningama Se not till 7:28. 11:2 isittfängelse Se 14:3 med not. 11:3 den som skall komma Dvs. Messias”.

10:39 10111215 11:3 Dan 7:13; Mal 3:1; Matt 3:11; Joh 10:40 Mark 9:37;Luk10:16;Joh13:20 1:15,27;Apg19:4;Heb10:37;Upp 10:41 1 Kon 17:9-24; 2 Kon 4:8-37 124, 8 10:42 Matt 25:40; Mark 9:41 11:5 Jes 29:18 f.; 35:5 f.: 42:18 / 26:19; 119.19 Luk 748-35 61:1; Matt 15:30; Luk 4:18 11:2 Matt 14:3;Joh 4:23

29 Matteusevangeliet 11:21

7När de hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: Vad

gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. ”Vad gick ni då ut för att se? En profet?? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. ”Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbárare före dig, han

“

skall bereda vägen för dig. Sannerligen, ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket* är större än han. ”Sedan Johannes döparens dagar tränger himmelriket fram, och somliga söker rycka till sig det med våld. ”Ty ända till Johannes har allt vad profeterna och lagen* sagt varit förutsägelser. “ Ni må tro det eller inte, han är Elia* som skulle

komma. 5Hör, du som har öron.

“Vad skall jag jämföra detta släkte* med? De liknar barn som

sitter på torget och ropar åt andra barn: 7 Vi för er, men ni

spelade ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte klaga.” ”Jo-

hannes kom, och han varken äter eller dricker, och då säger man: Han är besatt.” 9 Människosonen* kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se vilken frossare och drinkare, en vän till tull-

indrivare* och syndare. Men Vishetens gärningar har gett Visheten

rätt.

Verop över städer

galileis/ea

2° Sedan började han anklaga de städer där han hade utfört så många

underverk och förebrå dem att de inte hade omvänt” sig: 21Ve dig,

11:12 tränger bimmeIri/eet fram Guds slutliga ingripande i världens förlopp

närmar sig med oemotståndlig kraft (jfr Luk 16:16). - Annan möjlig översättning: ”utövar man våld mot himmelriket. Orden syftar i så fall troligen på bruket av våld bland judiska frihetskämpar. 11:12 rycka till sig det med våld Sannolikt en kritisk anspelning på seloterna”, som ville förverkliga Guds herravälde med jordiska maktmedel. 11:19 Vishetens gärningar bar gett Visheten rätt Guds vishet beskrivs i Ords 1:20 ff.; 8:1 ff. som ett självständigt väsen, som kallar människorna till besinning och omvändelse. Jesu förkunnelse likställs här med Vishetens kallelse (jfr Joh 1:1 med not). Hans underverk bekräftar att han har rätt, trots människornas otro (se v. 5 f. och jfr den något avvikande innebörden i Luk 7:35). 11:9 Matt 14:5: 21:26, 46; Luk 1:76; 11:15 Matt 13:9, 43; Mark 4:9, 23; Luk 7:26 8:8; 14:35; Upp 2:7+ 11:10 2 Mos 23:20; Ma13:I (Mark 1;2+) 11:18 f. Matt 9:14 f. 11:12 Luk 16:16 11:19 Matt 9210-13; Luk 1522+ / Ords 11:14 Mal 4:5; Matt 1740-13; Mark 8:32-36;Syr24:1*22 9:11-13;Luk1:17;Joh1:21 11:20-24 Luk10:13-16

11:22 Matteusevangeliet 30

Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan

omvänt sig i säck och aska. 22 Men och Sidon

jag säger er: för Tyros skall det bli lindrigare på domens dag än för er. ”Och du, Kafarnaumili, skall du kanske bli upphöjt till himlen? Nej, du skall störtas ner i dödsriket. Ty om de underverk som har utförts i dig hade skett i Sodomzi, så hade staden stått kvar ännu i dag. 2* Men jag säger er: för Sodoms land skall det bli lindrigare på domens dag än för dig.

Fadern, himlens och herre

jesus prisar jordens

25Vid den tiden sade Jesus: Jag prisar dig, fader, himlens och jor-

dens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och

uppenbarat det för dem som är som barn. “Ja, fader, så har du bestämt. 27 Allt har min fader anförtrott åt mig. Och ingen känner

Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

Den lätta bördan

28 Kom till alla ni som är av bördor; skall skänka er

mig, tyngda jag vila. 39 Ta på er mitt 0k och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt

11:21 Kárasin . . . Betsafda Båda dessa städer låg i närheten av Kafarnaum”, Korasin ca 3 km norrut, Betsaida något längre österut, vid Galileiska sjöns nordligaste del. 11 :21 Tyros och Sidan Gamla hamnstäder i Fenikien, som lever kvar på det nutida Libanons område under namnen Sur och Saida. I GT (t. ex. Hes 28) uppträder namnen som symboler för ondska och gudlöshet, eftersom den fenikiska religionen verkade upplösande på israeliternas tro. 11:21 i säck och aska Uttrycket syftar på gammaltestamentliga åtbörder för sorg, ånger och förkrosselse: att klä sig i säcktyg (1 Kon 20:31 ;Jes 32:11), strö askai håret (2 Sam 13:19) eller sitta i eldstadens aska (Job 2:8). Jfr Upp 6:12; 11:3. 11:29 mitt ok Att ta på sig himmelrikets 0k är i judisk tradition en känd bild för den dagliga bekännelsen till judisk tro och sed.

11:21 f. Jes 23:1-18; Hes 26-28; Joel 11:25 Jes 29:14; 1 Kor 1:19, 26-29 324-8; Am 129-19; Sak 9:2-4 11:27 Matt 28:18; Joh 3135+ /10:14 11:23 Jes 14213-15/ 1 MOS19:24-29 11:28 Jer 31:25 11:24 Matt 10:15 11:29 Jer 6:16 11:25-30 Luk 10:21 f.

31 Matteusevangeliet 12:10

hjärta, så skall ni finna vila för er själ. 3°Mitt 0k är skonsamt och min

börda är lätt.”

Lárjungarna ax Sabbaten

plockar på

Vid samma tid tog Jesus vägen genom sädesfälten på Sabbaten”.

12 Hans lärjungar blev hungriga och började rycka av ax och äta. 2Fariseerna* såg det och sade till honom: Se, dina lärjungar gör sådant

” 3 som inte är tillåtet på sabbaten. Han svarade: Har ni inte läst vad

David när han och hans män blev hungriga? 4Han gick in i gjorde

Guds hus, och de åt upp skådebröden, som varken han eller hans män hade lov att äta, utan bara prästerna. 5Eller har ni inte läst i

att prästerna i templet bryter mot Sabbaten utan lagen* på Sabbaten att bli skyldiga till något brott? 6 Men jag säger er: här finns det som

är större än 7Om ni förstod vad som menas med Barmbär-

templet. tighet vill/ag se och inte offer, så skulle ni inte döma oskyldiga. ”Ty

Människosonen* är herre över Sabbaten.

Mannen med en band

förtvinad

”Sedan gick han därifrån och kom till deras “° Där fanns

synagogaå

en man med en förtvinad hand. De frågade Jesus: Ar det tillåtet att

12:1 rycka av ax och äta I reglerna för Sabbaten betraktades detta som ett arbete, jämförligt med skörd och tröskning. Att ta enstaka ax på andras åkrar var i och för sig tillåtet (5 Mos 23:25). 12:4 Guds bus Uttrycket syftar här inte på Jerusalems tempel, utan på en helgedom som före templets tid fanns i Nov strax utanför Jerusalem (se 1 Sam 21:1 ff.). skådebräden Bröd som lades fram på altaret som ett symboliskt offer (jfr 3 Mos 24:5 ff.). - Meningen med exemplet är att visa hur mänskliga behov även i GT bedöms som viktigare än rituella regler. prästerna . . . bryter mot Sabbaten Genom arbetet med offren; se t. ex. 4 Mos 28:9 f. det som är större än templet Antingen menas att en människas liv är ännu heligare än den tempeltjänst som bryter sabbatshelgden (jfr Joh 7:22 med not) eller att Jesus, Guds son, råder över allt som anses heligt (jfr v. 8).

11:30 1 Joh 5:3 12:4 3 Mos 24z5-9 12:1-S Mark 2123-28; Luk 611-5 12:5 4 Mos 28:9 f. 12:1 5 Mos 23:24 f. 12:7 Hos 6:6 (Matt 9:13) 12:2 2 Mos 2028-10 129-14 Mark 321-6; Luk 626-11 12:3 f. 1 Sam 21 :1-6 12:10 f. Luk 14:3, 5

12 :11 Matteusevangeliet 32

bota Sabbaten? De ville ha något att anklaga honom för. “ Han på svarade: Om någon av er har ett får och det faller ner i en grop på Sabbaten, han då inte tag i det och drar upp det? Z Hur mycket griper

mer värd än ett får är inte en människa. Alltså är det tillåtet att göra “Sedan sade han till mannen: Håll fram din gott på Sabbaten.” hand.” Han höll fram den, och den blev lika frisk som den andra.

“Fariseerna gick då ut och överlade om hur de skulle röja Jesus ur

vagen.

Guds uwalde tjänare

”Jesus fick veta det och drog sig undan därifrån. Många följde med

honom och han botade alla “och förbjöd dem strängt att avslöja

vem han var, ”för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: ”Detta är min tjänare som jag har utvalt, den som jag älskar och som min själ har sin glädje i. jag skall lära min ande

komma över honom, och han 9 Han

sleallförleunna räztenförfolleen. skall inte träta och ropa, och ingen skall höra hans röst pä gatorna. 2° Han skall inte bryta av det lenäckta strået eller släcka den rykande

ve/een, utan han skall en rätten till seger. 2* Och hans namn

dag föra

skall ge folken hopp.

Demoner drivs ut med Guds ande

22 Sedan förde man till honom en besatt som var blind och stum. Och han botade honom, så att den stumme kunde tala och se. 23 Och allt folket av och sade: Är han kanske Davids* son?

slogs häpnad

2* När fariseerna* hörde det, sade de: Det måste vara med demo-

12:10 bota på Sabbaten Enligt vanlig judisk uppfattning var detta tillåtet, men bara för att avvärja akut livsfara.

12:11 Om . . . ett får . . . faller ner i en grop Att ingripa i ett sådant fall var

tillåtet enligt en del uttalanden i judisk tradition. Enligt en strängare riktning var det dock förbjudet. 12:18 min tjänare som jag har utvalt Jfr 3:17 med not.

12:12 Matt 6:26+ /Luk 13:16 12:18 Matt 3:17+ 12:14 Matt 22:15; Mark 11:18; Luk 12222-30 Mark 3120-30; Luk 1lzl4-23; 19:47 12:10 12:15 f. Mark 3z7-l2; Luk 6:17-19 12:22 f. Matt 9:32 f. / 1:1 12:16 Matt 8z4+ 12:24 Matt 9234+ 12:18-21 Jes 42:l-4

33 Matteusevangeliet 12:35

nernas” furste Beelsebul som den mannen driver ut demonerna. 25 Men han visste vad de tänkte och sade till dem: Varje rike som är

blir och en stad eller en familj som är splittrad kan splittrat ödelagt, inte bestå. 26 Och om Satan* driver ut Satan, splittras han. Hur skall hans rike då kunna bestå? Om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom. ”Men om det är med Guds ande jag driver ut

demonerna, då har Guds rike* nått er. 29Hur skall någon kunna gå in

och plundra en stark man på vad han äger om han inte först binder honom? Sedan kan han plundra hans hus. 3° Den som inte är med mig är mot och den som inte samlar med mig, han skingrar. mig,

Om bädelse mot Anden

“Därför er: all och hädelse skall människorna få

säger jag synd

förlåtelse för, men hådelse mot Anden* skall inte förlåtas. ”Den som säger något mot Människosonen* skall få förlåtelse, men den anden får inte förlåtelse, varken i

som säger något mot den heliga denna världen” eller i den kommande. ”Antingen får ni säga att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och frukten

3* hur skulle

dålig; på frukten känner man trädet. Huggormsyngel,

ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat

är fullt av. 35En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda

förråd, och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda

12:24 Beélsebul Ett gammalt gudanamn har överförts på en demon”, som här

likställs med djävulen. Namnets betydelse var från början Herren, fursten, men förvrängningar och nedsättande tolkningar har förekommit i både biblisk och efterbiblisk tradition (underjordens herre, flugornas herre; jfr 2 Kon 1:2). 12:27 era anhängare Ordagrant: era söner”. - Att demonutdrivning förekom bland dåtida judar omvittnas också av Josefus”. jfr Apg 19:13 ff. 12:27 bli er dom Dvs. de vederlågger era beskyllningar. Jesus och fariseernas anhängare måste bedömas på samma sätt: driver han ut demoner med djävulens hjälp, gör de det också; om de gör det med Guds hjälp, måste detta gälla även om honom. 12:31 bädelse mot/inden Som sammanhanget visar menas en vägran att erkänna ens de påtagligaste uttryck för Guds vilja att rädda och befria. Denna inställning yttrar sig häri att Jesu verk uppfattas som djävulens, fast det är Andens (v. 18, 28).

12:27 Apg19:13-20 12:31 Heb 6:4-6+ 12:30 Mark 9:40; Luk 9:50 12:33 Matt 7216-20 12:31-37 Luk 6:43-45+ 12:34 Matt 3:7+ / 15:18; Mark 7:21

12:36 Matteusevangeliet 34

förråd. 3” Men jag säger er att varje onyttigt ord som människorna

37 Efter dina ord skall du

yttrar skall de få svara för på domens dag.

frias, och efter dina 0rd skall du fällas.

fana-tecknet

3” Sedan sade några skriftlärda* och fariseer* till honom: Mästare, vi

vill se dig göra ett tecken? 39Han svarade: Detta onda och trolösa

släkte* kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än *°

Jona-tecknet. Ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter, skall Människosonen* vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter. “ Folk från Nineve skall uppstå vid domen

tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände* sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona. 12 Söderns skall uppstå vid domen tillsammans med detta

drottning släkte och bli dess dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än

Salomo.

Den orena andens återkomst

43 När den orena anden lämnar en människa, vandrar den genom

vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på men hittar ingen. “ Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade.

När den så kommer och finner det ledigt och städat och snyggt,

*5 och

går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv,

de blir slutet

följer med in och slår sig ner där. För den människan värre än början. Så skall det också gå för detta onda släkte.

12:39 form-tecknet Här menas främst Jesu död och uppståndelse, som jämförs med Jonas havsfärd (Jon 2:1 ff.). Samtidigt antyds att Jesu förkunnelse liknarJonas botpredikan i Nineve (Jon 3:1 ff.): bara genom att ta emot den räddas man från undergång. I Luk 11:29 f. tolkas uttrycket främst på det senare sättet. 12:42 Södems drottning Enligt GT drottningen av Saba, dvs. södra delen av Arabien (1 Kon 10:1 ff.). Liksom folket i Nineve företräder hon här de icke-judar som visar religiös mottaglighet (jfr noter till 8:11; 10:5).

12:36 f. Jak 3z2-l8 12:40 f. Jon 2:1; 3:5 1258-42 Mark 8:11 f.; Luk 1129-32 12142 1 Kon 10:1-10+ 12:38 Matt 16:1-4; Luk 11:16;]oh 2:18+; l2t43-45 Luk11:24-26 1 Kor 1:22 12:45 2 Pet 2:20

35 Matteusevangeliet 13:13

fem verkliga släktingar

16 Medan han ännu talade till folket, kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom, ”och någon sade till honom: ”Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig. ”Han svarade honom: Vem är min mor, och vilka är mina bröder?” 49 Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: Det här är min mor och mina bröder. 5° Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor.

LIKNELSETALET (kap. 13)

Liknelsen om sådden l Den dagen gickjesus hemifrån och satte vid sjön. z Det samlades sig mycket folk omkring honom, och därför steg han i en båt och satt i den, medan allt folket stod på stranden. 3Och han talade till dem med många liknelsef: En man gick ut för att så. *När han sådde, föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det. 5En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp, eftersom myllan var tunn. °Men när solen steg, sveddes det och vissnade bort, eftersom det var utan rot. 7En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det. 8Men en del föll i den goda jorden och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. 9Hör, du som har öron.

Li/enelsemas

syfte

”Lärjungarna kom fram och frågade honom: Varför talar du till dem i liknelser? “ Han svarade dem: Ni har fått gåvan att lära känna himmelrikets” hemligheterÄ men det har inte de andra. ”Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. “Därför talar jag till dem i

12:47 Hela versen saknas i en läsart.

12246-50 Mark 3231-35;Luk 8zl9-2l 13:9 Matt l1:15+ 12:46 Matt 13:55; Mark 6:3; Joh 2:12; 13110-17Mark 4:l0-12; Luk 8:9 f. 6:42; 7:5; Apg 1:14 13:11 Rom 16:25+ 13:1-9 Mark 4:1-9;Luk 814-8 13:12 Matt 25:29; Mark 4:25; Luk 8:18; 13:1 f. Mark 3z7-9; Luk 521-3 19:26

13:14 Matteusevangeliet 36

liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de hör, hör de inte och

förstår inte. “ Så uppfylls Jesajas profetia på dem: Ni skall höra med

era öron men inte förstå, och se med era ögon men ändå inte se. Ty detta fal/es hjärta är förstoc/eat. De är tröga att höra med sina öron

och de tillsluter sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller

höra med sina öron eller förstå i sitt hjärta och omvända* sig och hli hotade av mig. ” Men saliga era ögon som ser och era öron som hör.

17 har efter att få

Sannerligen, många profeter och rättfärdiga längtat

se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det.

Tolkning av liknelsen om sädden

”Så hör då vad som menas med liknelsen om mannen som sådde. ”Var gång någon hör ordet om riket utan att förstå, kommer den Onde och snappat bort det som har blivit sått i hans hjärta. 2°Det är

sådden på vägkanten. Sådden på de steniga ställena, det är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje 2 men inte har något

rotfäste inom sig utan är flyktig; blir det lidande och förföljelse för

ordets skull, kommer han genast på fall. 22Sådden bland tistlarna,

det är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och rikedomens

lockelser kväver ordet, så att han inte bär frukt. 23Men sådden i den

goda jorden, det är den som hör ordet och förstår, och han bär frukt,

hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.

Li/enelsen om ogräset

2*Han lät dem höra en annan liknelse: Med himmelriket är det som

när en man hade sått god säd i sin åker. 25Medan alla låg och sov,

kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. 2°När säden växte upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, var det inte god säd

du sådde i din åker? Varifrån kommer då ogräset? “Han svarade:

”Det är en fiende som har varit framme.” Tjänarna frågade: Skall vi

- svarade då kan ni alltså gå och rensa bort ogräset?” ””Nej, han,

rycka vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. 3°Låt båda

upp

växa tills det är dags att skörda. När skördetiden kommer skall jag

13:14r. [es 5:9; (Mark 4:12; Joh 12:40; 13218-23Mark 4:13-20; Luk 841-15 Apg 28:26 f.); Rom 11:8 13:22 Luk 12:l6-21; 1 Tim 6:9 f., 17 13:16f. Mm 16:17;Luk 10231. 13:30 Man 3:12

37 Matteusevangeliet 13:39

säga till dem som skall skörda: Rensa först bort ogräset och bind

ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min

lada.”

Li/enelsen om senaps/eornet och surdegen

3 Han lät dem höra en annan liknelse: Himmelriket är som ett

senapskorn som en man sår i sin åker. 32Det är det minsta av alla

frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till

ett tråd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenar-

na. 33 Han använde också en annan liknelse: Himmelriket är som en

surdeg* som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir allt-

sammans syrat.”

3*Allt detta sadejesus till folket i liknelser, och han talade enbarti liknelser till dem, 35 för att det som profeten skulle

sagts genom

uppfyllas: jag skall låta min mun tala ililenelser, jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan världens skapelse.

av liknelsen om

Tolkning ogräset

36Sedan lät han folket gå och återvände hem. Hans lärjungar kom då

till honom och sade: Förklara liknelsen om ogråset i åkern för

oss. 37Han svarade: ”Den som sår den goda säden är Människosonen°*, 38 åkern år världen, den goda säden år rikets* barn* och ogräset

är det ondas barn. 39Fienden som sådde det år djävulen”. Skördeti-

13:32 blir till ett träd Liknelsen lämnar här den botaniska verkligheten och beskriver himmelriket med GT:s bildspråk, där träd symboliserar världsriken (Lex. Hes 31:2 ff.). 13:33 mått Grundtexten nämner ett rymdmått, sáton, som motsvarade ca 13 liter. Den stora mjölmängden (3 x 13 liter) symboliserar hela mänskligheten. 13:35 li/enelser I Ps 78:2, som här citeras, används motsvarande 0rd om lärorika och fyndiga uttryck över huvud, och det som har varit dolt” är traditioner om Israels historia. Orden tillämpas här på Jesu förkunnelse om himmelrikets hemligheter (v. 11), dvs. den av Gud vid världens början fastställda ordningen för människornas frälsning. Jfr Skrifttolkning”.

1351-33 Mark 4330-32; Luk 13218-21 13:36 Matt 15:15; Mark 4:10; 7:17; Luk 13:31 Matt 17:20;Luk 17:6 8:9 13:32 Hes 17:23 13:38 1 Joh 3:10 13:34 Mark 4:33 13:39 Matt 3:104- 13135 Ps 78:2

13 ;40 Matteusevangeliet 38 den är världens slut, och skördefolket är änglarna. “° Som när ogräset rensas bort och eldas upp skall det bli vid världens slut. “ Människosonen skall sända ut sina änglar, “2 och de skall rensa hans rike från alla som förleder människorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. 43Och då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin faders rike. Hör, du som har öron.

Fler liknelser om himmelriket 44Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern. ”Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. 46 Om han hittar en dyrbar pärla, går han och säljer allt han äger och köper den. *7 Med himmelriket är det också som när man lägger ut ett nät i sjön och får fisk av alla slag i det. “S När det är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och samlar den goda fisken i korgar

och kastar bort den dåliga. “9 Så skall det bli vid världens slut. Äng-

larna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga 5°och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. 51 Har ni förstått allt detta? - a, svarade de, 52 och då sade han: Varje skriftlärd* som har blivit himmelrikets lärjunge är alltså som en välbärgad man som ur sitt förråd kan ta fram både nytt och gammalt.

hemstad

Profet

i sin 53 När Jesus hade avslutat sina liknelser, lämnade han trakten. 5* Han kom till sin hemstad, och där undervisade han i synagoganåå, så att man häpnade och sade: Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? 55 Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria

13:53 Närjesus bade avslutat sina liknelser Se not till 7:28.

13:41 Matt 24:31; Mark 13:27 13:50 Dan 3:6 /Matt 8:12+ 13:42 Dan 3:6 / Matt 8:12+ 1353-58 Mark 6:1-6a; Luk 4:16-30 13:43 Dan 12:3 /Matt 11:15+ 13:54 _Ioh 7:15 13:49 Matt 25:32

39 Matteusevangeliet 14:4

ocn nans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? 5” Och bor

inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han då allt detta? 57 Så

blev han en stötesten* för dem. Men Jesus sade till dem: ”En profet* blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem. 58 Och han gjorde

inte många underverk där, eftersom de inte ville tro.

johannes död

döparens

Vid samma tid fick tetrarken* Herodes höra talas om Jesus, Zoch

han sade till sina tjänare: Det är Johannes döparen. Han har upp-

stått från de döda, och därför kan sådana krafter verka genom honom.”

3 Det var så att Herodes hade låtit gripa Johannes och slå honom i

bojor och sätta honom i fängelse. Anledningen var Herodias, hans bror Filippos hustru. *Johannes hade nämligen sagt till honom:

13:55 hans bröder Jesu bröder nämns på flera ställen i NT (12:46 med par. ;Joh 2:12; 7:3; Apg 1:14; 1 Kor 9:5). Namnen räknas dock upp endast här och i Mark 6:3. Jfr beträffande Jakob Apg 12:17; Gal 1:19; Jak 1:1 och beträffande Judas Jud v. 1, med noter. - Enligt en tolkning kan orden bröder och systrar även avse mer avlägsna släktingar, t. ex. kusiner. 14:1 tetrarken Herodes Denne Herodes bar tillnamnet Han var en

Åntipas.

av de söner till Herodes den store som vid faderns död år 4 f. Kr. fick var sin del av faderns rike (jfr noter till 2:1, 22). Som lydfurste under Rom regerade han i Galileen till år 39 e. Kr. 14:3 gripa Johannes Enligt Josefus* lät Herodes Antipas fängsla Johannes döparen av rädsla för dennes inflytande på folket, höll honom fången i fästningen Machairous öster om Döda havet och lät avrätta honom där. Det är oklart om gripandet skedde före eller efter det att Jesus påbörjat sin offentliga verksamhet (jfr 4:12; Joh 3:24). 14:3 H erádias, hans bror Filippos hustru Annan läsart; Herodias, hans brors hustru”. - Herodias var sondotter till Herodes den store. Josefus” bekräftar att Herodes Antipas övergav sin egen hustru och tog Herodias från en av sina halvbröder, som hon var gift med. Enligt Josefus var denne man dock inte Filippos (beträffande honom jfr Luk 3 :1 med not) utan en annan halvbror. Herodias dotter i det första äktenskapet, Salöme (v. 6), blev däremot gift med Filippos.

13:55 Matt 12:46+ 145-12 Mark 6214-29; Luk 9z7-9 13:57 Joh 4:44 14:3 Matt 4:12+; Luk 3:19 f.

14:5 40

Matteusevangeliet

Det är inte tillåtet för att leva ihop med henne.” 5Herodes ville dig döda honom men vågade inte för folket, som menade att Johannes var en profet? ° Men när Herodes firade sin födelsedag, dansade

Herodias dotter inför sällskapet och gjorde honom så förtjust 7att

8På

han med ed lovade att ge henne vad hon än begärde. uppmaning av sin mor sade hon: Låt mig genast fåjohannes döparens huvud på

9 ett fat.” Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull

befallde han att hon skulle få det, ° och han lät halshugga Johannes i fängelset. “ Man bar in huvudet på ett fat och gav det till flickan, och

hon bar det till sin mor. ”Johannes lärjungar kom dit och hämtade hans döda och den. Sedan gick de och berättade för kropp begravde

Jesus vad som hade hänt.

Mat år fem tusen

3 När Jesus hörde detta, drog han sig undan och for över sjön till en

öde trakt för att vara ensam. Men folket i städerna fick reda på det

och följde efter honom till fots. ” När han steg i land, fick han se en stor skara människor, och han fylldes av medlidande med dem och botade dem som var sjuka. *5På kvällen kom lärjungarna till honom

och sade: ”Trakten är öde och det har redan blivit sent. Låt folket gå

härifrån, så att de kan köpa sig mat borta i byarna.” ”Jesus svarade:

”De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta, ni själva. ”De sade: Här har vi inte mer än fem bröd och två fiskar.” - 13 Lämna

dem till mig, svarade han. 9 Han sade åt folket att slå sig ner i

gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem till och 2° Alla åt och blev

lärjungarna, lärjungarna gav dem till folket. mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, tolv fulla kor-

2 De som hade ätit var omkring fem tusen mån, förutom kvin-

gar. nor och barn.

14:4 Det är inte tillåtet Sexuellt samliv med en svägerska förbjuds uttrycklien gen i GT (3 Mos 18:16; 20:21), med undantag för det speciella fall då barnlös svägerska blivit änka (jfr Matt 22:24 med not). 14:19 läste tackbönen En from jude äter ingenting utan att först uttala en tacksägelse till Gud, som skapat födan.

14:4 3 Mos 18:16; 20:21 14:14 Matt 9:36+ 14:5 Matt 11:9 14:20 2 Kon 4:23 f. 14:13-21 Mark 650-44; Luk 9:10-l7;]oh 621-15

41 14 ;36

Matteusevangeliet

jesus går på vattnet

22 Sedan befallde han sina lärjungar att i båten och fara i stiga förväg

till andra sidan sjön, medan han skickade hem folket. 23 Så snart han hade

gjort det, gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. 2* Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. 25 Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. u” Når lärjungarna

fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem

och sade: ”Lugn, det är jag. Var inte rädda. 28 Petrus svarade:

Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.

29 Han sade: Kom!, och Petrus steg ur båten och gick på vattnet

fram till Jesus. 3° Men när han såg hur det blåste, blev han rädd. Han

började sjunka och ropade: Herre, hjälp mig! “Jesus sträckte

genast ut handen och grep tag i honom. Du trossvage, sade han. Varför tvivlade du? 32 De steg i båten, och vinden lade 33Och

sig.

de som var i båten föll ner för honom och sade: ”Du måste vara Guds son.

De i Gennesaret

sju/ca

3* När de hade farit över sjön, kom de till Gennesaret. 35 Männen på

platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och

man förde till honom alla som var sjuka 36och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.

14:24 långtfrån land Ordagrant: många stadier* från land (jfrJoh 6:19 med not). - Annan läsart: mitt ute på sjön (jfr Mark 6:47). 14:25 Strax före gryningen Se Timme”. 14:34 Gennesaret En slätt vid nordvästra stranden av Galileiska sjön. I Luk 5:1 är sjön uppkallad efter denna slätt (Gennesaretsjön). 14:36 :often på han: mantel Se Klåderå.

14:2Z-33 Mark 6:45-52; Joh 6:16-21 14:33 Matt 16:16; 26:63; 27:54; Mark 14:23 Luk 6:12; 9:28 14:61; 15:39; Luk 22:70;Joh 1:49 14:26 Luk 24:37 14:34-36 Mark 653-56 14:29 Joh 21:7 14:36 Matt 9:21; Mark 5:27 1.; Luk 8:44 14:30f. Matt 8:25 f.+

15 :l Matteusevangeliet

Guds bud och människors regler

Sedan kom fariseer* och skriftlärda* från Jerusalem fram till Jesus

och sade: 2Varför bryter dina lärjungar mot fädernas* regler? De 3Han svarade: Varför bry-

tvättar ju inte händerna innan de äter.”

ter ni mot Guds bud för era reglers skull? 4Gud har sagt: Visa själva

din och din mor och: Den som smädar sin far eller sin aktning för far

mor skall dö. 5 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller sin

mor: Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det ger jag som “då behöver han inte visa aktning för sin far eller mor. tempelgåva,

Så sätter ni Guds 0rd ur kraft för era reglers skull. Hycklare, Jesaja

profeterade rätt om er när han sade: “Detta folk iirar mig med sina

men deras är 9Fåfangt dyrkar de läppar, hjärtan långt ifrån mig.

de lär ut är människors bud. mig, ty lärarna l° Sedan kallade han till sig folket och sade: ”Lyssna och försök att

förstå. “Det är inte det som kommer in i munnen som gör män-

niskan oren. Men det som går ut ur munnen, det gör människan oren. *2 Då gick lärjungarna fram till honom och frågade: Vet du

att fariseerna tog anstöt av vad du sade? 3 Han svarade: Varje växt

som inte är av min himmelske fader skall ryckas upp med planterad

“ för blinda. Och om roten. Bry er inte om dem: de är blinda ledare

en blind leder en blind, faller båda i gropen.

5 Petrus bad honom förklara liknelsen för dem. “Jesus sade: Har inte heller ni fattat något ännu? ”Förstår ni inte att allt som kommer in i munnen hamnar i magen och töms ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtati och det gör

människan oren. ”Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, mened, förtal. 2° Det är detta som gör

15:2 fädernas regler Muntligt förmedlade föreskrifter med vilka den gammaloch sköljtestamentliga lagen kompletterades. De gällde bl. a. tvättningar Mark 7:3 f. ningar som skulle åstadkomma rituell renhet. Jfr 15:5 tempelgåva En gåva som invigts för religiöst bruk kunde inte återtas och användas för mänskliga ändamål, hur angelägna de än var. Jfr Mark 7:11 med not. 15:6 för sin far eller mor Annan läsart: för sin far . 15:14 blinda ledare för blinda Annan läsart: blinda ledare.

154-20 Mark7;1_23 15:14 Mm 23:16, 24; Luk 6:39; Rom 15:2 Luk11:38 2219 15:4 2 Mos 20:12; 5 Mos 5:16 (Matt 15:15 Matt13:36+ 15118 MaIt12134+ 19:19; Mark 10:19; Luk 18:20; Ef 15:19 Matt 7:21 f.+; Rom 1:29-31+ 6:2) / 2 Mos 21.-17 15:8 f. Jes 29:13 (Mark 7:6 f.)

43 Matteusevangeliet 15:31

människan oren. Men att äta utan att ha tvättat händerna, det gör inte människan oren.

En kanaaneis/e kvinnas tro

Z

Därifrån drog sig Jesus undan till området kring Tyros och Sidon.

22En kanaaneisk kvinna från dessa trakter mötte honom och

ropade: Herre, Davids* son, förbarma dig över Min dotter mig! plågas

svårt av en demon? 23 Han gav henne svar. Då hans

inget gick

fram och bad honom:

lärjungar Säg ät henne att ge sig i väg, hon går

ju bakom oss och ropar. 2* Han svarade: Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk. 25 Men hon kom och föll

ner för honom och sade: Herre, hjälp mig. 26Han svarade: Det

är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna. - 27 Nej, herre, sade hon, men hundarna äter ju smulorna som

faller från deras herrars bord. 28 Då sade Jesus till henne: Kvinna,

din tro är stark, det skall bli som du vill.” Och från den stunden var hennes dotter frisk.

jesus botar sjuka

”Jesus gick därifrån utmed Galileiska sjön och sedan upp på berget. Där satte han sig ner. 3° folk kom till honom, och de hade Mycket med sig lama, blinda, lytta, stumma och andra och lade ner många

dem framför honom. Han botade dem, 3 och

folket häpnade: stumma talade, lytta blev friska, lama gick och blinda såg. Och de prisade

Israels Gud.

15:21 området kring Tyros och Sidan Dvs. de icke-judiska trakterna vid Medelhavskusten norr om Galileen. Jfr not till 11:21. 15:22 /eanaaneis/e En ålderdomlig beteckning, i GT använd om det heliga landets ursprungliga invånare, som hade avvikande tro och skulle undvikas eller fördrivas. Ordet har alltså här samma klang som ”hedning””. 15:23 Säg å: henne att ge sig iväg Uttrycket är dubbeltydigt: en uppmaning att avvisa kvinnan, eller att låta henne gå med hopp om hjälp (jfr 8:13). 15:24 jag bar inte blivit sänd till andra Jfr 10:5 f. med not. 15:26 barnen. . .hundarna Bildliga uttryck för judar (jfr 8:11 f. med not) och hedningar (jfr 7:6 med not).

15:21-28 Mark 7:24-30 15:29 Mark 7:31 15:22 Matt 9:27+ 15:30 Matt 11:5+ 15:24 Matt 10:6+ 15:31 Mark 7:37 15:28 Matt 8:10, 13

15 ;32 44

Matteusevangeliet

Mat åt tusen

fyra

sina och sade: Det mig ont om ”Jesus kallade till sig lärjungar gör folket. De har nu varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. härifrån hungriga, för då orkar de kanske inte jag vill inte låta dem gå

33 svarade: Varifrån skall vi få så

ta sig hem. Lärjungarna mycket bröd här i ödemarken att alla dessa människor kan äta sig mätta?

Hur - och så

”jesus frågade: många bröd har ni? Sju stycken, svarade de. 35 Då sade han till folket att slå sig ner på

några fiskar, marken. 36 Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt

dem och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav dem åt folket.

37 Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, sju fulla korgar. 38De som hade ätit var fyra tusen män, förutom

kvinnor och barn. 39 Och efter att ha skickat hem folket steg han i

båten och for till trakten av Magadan.

Fariseerna tecken

begär

*Fariseerna* och saddukeerna* kom fram till honom, och för att

16 från

sätta honom på prov bad de att han skulle låta dem se ett tecken* himlen. ZHan svarade dem: På kvällen säger ni: Det blir vackert

väder, himlen är röd, ”och på morgonen: I dag blir det oväder, himlen är röd och Himlens utseende kan ni tyda men inte dyster. tecknen för tiderna. *Detta onda och trolösa släkte* begär ett teck- Jona-tecknet. Sedan

en, men det skall inte få något annat tecken än

lämnade han dem och gick sin väg.

15:39 Mágadan Platsen är okänd, och namnets form varierar i olika läsarter. jfr Mark 8:10, där ett annat okänt namn förekommer i samma sammanhang. 16:2 Han svarade dem Återstoden av v. 2 och hela v. 3 saknas i en läsart. 16:3 tecknen för tiderna Enligt de föreställningar som NT delar med samtida har sina judendom kan världens sista tid indelas i olika avsnitt, som bestämda kännetecken. Se Dan 9:23 ff.; jfr Matt 24:3 ff. och hela Uppenbarelseboken. 16:4 Jana-tecknet Se 12:39 f. med not.

1552-39 Mark 8:1-10 /Matt 14:13-21+ 16:1 Malt 12:38+ 16:14 Mark 8:11-13; Luk 1254-56 16:4 Matt17:17+

45 Matteusevangeliet 16:19

Brödet och

surdegen

5 Når lärjungarna for över till andra sidan sjön, hade de att ta glömt med sig bröd. “Jesus sade till dem: Akta er noga för fariseernas och saddukeernas surdeg? 7Men de sade till varandra att de ju inte hade

tagit med sig något bröd. “Jesus märkte det och sade: Ni trossvaga, varför säger ni till varandra att ni inte har något bröd? ”Begriper ni fortfarande ingenting? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick över? ° Eller de sju bröden till de fyra tusen och hur många korgar ni fick över? “ Hur kan ni tro att jag talade om bröd? Akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg. Z Då förstod de att det inte var för surdeg i bröd han

varnade dem, utan för fariseernas och saddukeernas lära.

Petrus Messias

/eallarjesus för

“När Jesus kom till området Caesarea han kring Filippi, frågade sina lärjungar: Vem säger människorna att Människosonen* är? “ De svarade: Somliga säger Johannes döparen, men andra säger Elia* och andra Jeremia eller någon profet.” - 15 ”Och ni, frågade han, vem säger ni att jag är? ”Simon Petrus svarade: Du är Messiasiå, den levande Gudens son. ”Då sade Jesus till honom: ”Salig är du, Simon Barjona, ty ingen av kött” och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen. ”Och att jag säger dig du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka*, och dödsrikets* portar skall få makt över den. aldrig ”Jag

16:13 Caesaréa Filippi Vid berget Hermons fot, ca 4 mil norr om Galileiska sjön. Namnet, Filippos kejsarstad, gavs åt platsen av Herodes den stores son Filippos (se 14:3; Luk 3:1 med noter) till den romerske kejsarens ära. Dess gamla namn Páneas lever kvar i det nutida namnet, Baniyas. ” 16:17 Barjána Detta tillnamn betyder onas son”. 16:18 Petrus, Klippan Namnet Petrus är ett grekiskt ord, som betyder klippa”. Jfr Kefas”. 16:18 portar En bild för makt och styrka: dödsriket är här tänkt som en fästning. De tornförsedda portarna var stödjepunkter i en stads befästningsverk.

1625-12 Mark 8:14-21 16:16 Matt 14:33+;Joh 6:69; 11:27; 1 Joh 16:6 Lul(12:1 4:15 16:9 Matt 14:13-21+ 16:17 Matt 11:27; Gal 1:15 f. 16:10 Matt 1502-38 16:18 Joh 1:42 / Ef 2:20 /Job 38:17; Jes 16213-20 Mark 827-30; Luk 9:18-21 38:10; Vish 6:13 16:14 Mark 6:14 f.+; Luk 9:7 f.

16:20 Matteusevangeliet

till himmelriket. Allt du binder skall

skall ge dig nycklarna på jorden i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i

vara bundet

himlen.” 2° Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att

han var Messias.

Första om Mannis/eosonens lidande

förutsägelser:

2* Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han

måste till Jerusalem och lida mycket genom de äldste* och bege sig och de skriftlärda* och bli dödad och bli uppväckt översteprästerna”

22 Petrus tog honom då avsides och

började förebrå på tredje dagen. honom och sade: Må Gud bevara dig, Herre. Något sådant skall

hända ”Men om och sade till Petrus:

aldrig dig.” Jesus vände sig ”Håll Satan? Du vill få mig på fall, för dina tankar dig på din plats,

är inte Guds utan människors.

krav

Larjungeskapets

2* Sedan sade Jesus till sina lärjungar: ”Om någon vill gå i mina spår, och ta sitt kors och följa mig. ”Ty den måste han förneka sig själv

liv för som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt

26 Vad hjälper det en människa om hon

min skull, han skall finna det. vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon tillbaka sitt liv? 27 Människosonen* skall komma i sin faders

köpa med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans härlighet

eller 16:19 binder . . . löser När de skriftlärda förklarade något för förbjudet tillåtet, kallades detta i judisk tradition att binda eller lösa. I Joh 20:23

används däremot liknande uttryck om att vägra eller ge förlåtelse för synder. Så har också orden till Petrus uppfattats i kristen tradition. 16:21 Från den tiden började jesus förklara Jfr 4:17 med not. i hans 16:23 Håll dig på din plats, Satan Petrus rätta plats är bakom Jesus, efterföljd. Med sina invändningar ställer han sig i stället i vägen för honom och spelar därmed samma roll som frestaren i öknen (4:1 ff.). 16:25 liv Se not till 10:39.

16:19 Jes 22:22; Matt 18:18; Joh 20:23; 16:24 Matt 10:38; Luk 14:27 16:25 Matt 10:39; Mark 8:35; Luk 9:24; Upp 3:7+ 16:20 Matt 17:9; Mark 9:9 17:33; Joh 12:25 16221-23 Mark 8:31-33; Luk 9:22 16:26 Matt 4:8 f. 16:21 Matt 17:22+ 16:27 Matt 25:31 /Ps 62:13; Ords 24:12; 16:23 Matt 4:10 Rom 2:6; Upp 22:12 1624-28 Mark 8:34-9:1; Luk 9123-27

47 Matteusevangeliet 17:11

hans gärningar. sannerligen, några av dem som står här skall inte

möta döden förrän de har sett Människosonen komma med sitt rike?

jesus på /øárlighetens berg

*Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror

17 Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. 2Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. 3Och de såg Mose och Elia stå

och samtala med honom. *Då sade Petrus till Jesus: Herre, det är

bra att vi år med. Om du vill, skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia. SMedan han ännu talade, sänkte sig ett lysande moln över dem,

och ur molnet kom en röst som sade: Detta år min älskade son, han

år min utvalde. Lyssna till honom. °När lärjungarna hörde detta, kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck. 7Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: Stig upp och var inte rädda. “De lyfte blicken, och då såg de ingen utom

Jesus. °

När de gick ner från berget, sade Jesus åt dem: Berätta inte för någon om det ni har sett, förrän Människosonen” har uppstått från

*°

de döda. Lårjungarna frågade honom: Vad menar då de skrift-

lärda* med att Elia* först måste komma? Han svarade: Visst

17:1 ett högt berg En motsvarighet till berget Sinai, där Mose mötte Gud (2 Mos 33:18 ff.; 34:28 ff.; jfr Matt 5:1 med not). Alla antaganden om vilket berg som avses (t. ex. Tabor i Galileen, Hermon vid Caesarea Filippi) är endast gissningar. Mose ocb Elin Som Messias förelöpare står Elia vid sidan av Mose, GTzs viktigaste gestalt. Enligt judisk tro i nytestamentlig tid hade båda levande tagits upp till himlen. Båda var också knutna till berget Sinai (se not till 4:2). 17:4 byddør Föreställningarna om den lyckliga tillvaron efter Messias ankomst hämtades bl. a. från lövhyddefesten, då man vistas utomhus i hyddor av gröna kvistar (3 Mos 23:39 ff.; jfr Högtidef). 17:5 min älskade son, han är min utvalda* Se not till 3:17.

16:28 Matt 10:23 17:5 Ps 2:7; Matt 3217+ /5 Mos 18:15 17:1-IS Mark 9:243; Luk 928-36 17:9 Matt 16:20*- 17:1 2 Pet 1116-18 17:11 Mal 4:5 f. 17:2 2 Mos 34:29 f.

17:12 Matteusevangeliet 48

skall Elia komma och återställa allt. Z Men jag säger er att Elia redan har kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. Så skall de också låta Människosonen lida. 3 Då förstod lärjungarna att han talade om Johannes döparen.

En med fallandesju/ea botas pojke

“ När de var tillbaka bland folket, kom en man fram och föll på knä för honom ”och sade: Herre, förbarma dig över min son. Han är fallandesjuk och svårt. Ibland ramlar han i elden och ibland i plågas vattnet. ”Jag tog honom till dina lärjungar, och de kunde inte bota honom. ”Jesus svarade: Detta fördärvade släkte” som inte vill tro! Hur måste stå ut länge måste jag vara kvar hos er? Hur länge jag med er? För hit honom till mig. ”Jesus talade strängt till pojken, och demonen* for ut ur honom, och från den stunden var han botad. 9 Når de var ensamma, korn fram till Jesus och frågade: Varför kunde inte vi driva lärjungarna ut demonen? 2°Han svarade: Därför att er tro var svag. Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn, kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er.

Andra om Mánnis/eosonens lidande

förutsägelsen

22 När de samlades igen i Galileen, sade Jesus till dem: Människosonen* skall överlämnas i människors händer, 23och de kommer att döda honom, och tredje skall han uppstå. Då blev de på dagen mycket bedrövade.

Om tempels/eatten

2* När de hade återvänt till Kafarnaum”, kom de som tog upp temfram till Petrus och frågade: Betalar inte er mästare pelskatten

17:15 fal/andesju/e Jfr 4:24 med not. 17:20 senapskom En gängse bild för det minsta tänkbara; jfr 13:31. 17:24 tempeIs/eazten Enligt 2 Mos 30:13 skulle varje vuxen israelit betala en summa som på en gång var ett försoningsoffer och ett bidrag till gudstjäns-

17:12 Matt 11:14+ / 14:9 f. 17:22 f. Mark 9:30-32; Luk 9:43b-45 17:14-21 Mark 9:14-29;Luk 957-433 17:22 Matt 16:21-23; 20:17-19+ 17:17 5 Mos 32:5, 20; Matt 12:39 17:24 2 Mos 30:13; 38:26 17:20 Matt 21:21; Mark 11:23; Luk 17:6; 1 Kor 13:2

49 Matteusevangeliet 18:8

- 25 svarade han. När Petrus var hemma

någon tempelskatt? Jo, igen, frågade Jesus innan han hunnit såga något: Vad tror du, Simon, av vilka kräver de jordiska kungarna tull och skatt, av sina

söner eller av andra? 26 Då Petrus svarade: ”Av andra, sade Jesus:

Sönerna går alltså fria. 27 Men för att ingen skall stöta sig på oss, så

gå ner till sjön och kasta ut en krok och dra upp första fisk som

nappar. Öppna gapet på den, så hittar du ett silvermynt. Ta det och

lämna det för dig och mig.

Vem är störst i himmelriket.?

*Vid samma tillfälle kom lärjungama fram till Jesus och frågade:

Vem är störst i himmelrikef? 2Han kallade till sig ett barn och

ställde det framför dem 3 och sade: Sannerligen, om ni inte omvänder* er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket. 4De

som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket.

5Och den som i mitt namn* tar emot ett sådant barn tar emot

mig.

Förförelser

° Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom

vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. 7Ve dig värld* med dina förförelser. Förförelserna

måste ju komma, men ve den människa genom vilken de kommer. “Om din hand eller din fot förleder så av den och kasta

dig, hugg den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller

ten. Denna skatt blev efter hand ett viktigt uttryck för judarnas solidaritet med sitt folk och sin tro. Den kallas i grundtexten dubbeldrachman, eftersom den i dåtida mynt utgjorde två drachmer eller denárerå 17:27 silvermynt Grundtexten nämner ett mynt, statér, som var värt fyra denarer och alltså motsvarade ett års tempelskatt för två personer. 18:5 ett sådant bam Dvs. en som genom sin omvändelse till ödmjukhet (v. 3) kommit in i himmelriket. Uttrycket syftar alltså på Jesu efterföljare. Samma sak gäller om dessa små” i v. 6, 10, 14. Jfr 10:42 med not. 18:7 färförelser Se Stötesten”.

18:1-5 Mark 953-37; Luk 9146-48 18:5 Matt 10:40+ 18:1 Luk 22:24 1816-10 Mark 9z42-48; Luk 17:1 f. 18:3 Matt 19:14; Mark 10:15; Luk 18:8 f. Matt 5:30+ 18:17

18:9 Matteusevangeliet 50

ofärdig än att kastas i den eviga elden med händer och fötteri behåll. 9Om ditt öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att kastas i helvetets” eld med båda ögonen i behåll. ° Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar* i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte.

Li/enelsen om det

förlorade fåret

“Vad tror ni: om en man har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio kvar i bergen och ger sig ut och letar efter det som är borta? 3 Och om han lyckas hitta det, sannerligen, då gläder han mer över det än över de nittionio som inte har sig kommit bort. “ Så är det också er himmelske faders vilja att ingen av dessa små skall gå förlorad.

En broder som gör orätt 15 Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig, har du vunnit tillbaka din broder. “Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sale avgöras. ”Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen? Vill han inte lyssna heller, betrakta honom då som en hedning” eller en på församlingen 18 tullindrivareå. Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. 9 Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. 2° Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.

18:10 deras änglar Enligt dåtida judisk tro har varje människa sin ängel, som för hennes talan inför Gud. Att barnens änglar ser Guds ansikte innebär att allt som sker med barnen genast kommer till Guds kännedom. Detta är ett starkt uttryck för deras betydelse; endast de allra högsta änglarna ansågs ha fritt tillträde till Guds tron (jfr Tob 12:15). 18:18 binder... löser Se not till 16:19.

18:10 Heb 1:14 18:17 Rom 1e:17+ 18112-14 Luk 15=1-7 18:18 Matt 16:19+ 18:15 3 Mos 19:17; Luk 17:3; Gal 6:1 18:19 Mau 7;7+ 18:16 5 Mos 1945+ (2 Kor 134); Joh 18:20 Matt 28:20;]oh 14:23 8:17; 1 Tim 5:19

51 Matteusevangeliet 18 ;35

Om Den medtjánaren förlåtelse. obarmbärtige

“Då kom Petrus fram till honom och sade: Herre, hur många kunna göra orätt mot mig och ändå få gånger skall min broder förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger? “Jesus svarade: ”jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger. 23 Därför är det med himmelriket* som när en kung ville ha redovisning av sina tjänare. 2* När han Började granskningen, förde man in en som var honom tio tusen talenter. 25 Eftersom han inte skyldig kunde betala, befallde hans herre att han skulle säljas tillsammans med sin hustru och sina barn och allt han ägde, så att skulden kunde betalas. “Tjänaren kastade sig ner och *bönföll honom: ”Ge mig tid, så skall jag betala alltsammans.” ”Då kände hans herre medlidande med honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld. ”Men när tjänaren gick därifrån, mötte han en annan tjänare som var honom hundra denareril. Han grep honom om strupen och skyldig sade: ”Betala tillbaka vad du är 29 Den andre kastade sig ner skyldig!” och bad honom: Ge tid, så skall jag betala.” 3° Men han ville inte mig utan därifrån och lät sätta honom i fängelse tills skulden var gick betald. 31 När de andra tjänarna såg vad som hände, tog de mycket illa vid och talade om alltsammans för sin herre. ”Då kallade sig denne till tjänaren och sade: ”Din usling, jag efterskänkte hela din sig skuld när du bad mig om det. ”Borde du inte ha varit lika barmmot din kamrat som jag mot dig?” ”Och i sin vrede lät hans härtig herre ta hand om honom tills hela skulden var bödelsdrängarna betald. 35 Så skall min himmelske fader göra med var och en av er som inte av uppriktigt hjärta förlåter sin broder.

18:22 sjuttiasjn gånger I l Mos 4:24 uttrycks en måttlös hämndgirighet med samma siffra (jfr Talmystikåj. Enligt denna anspelning måste förlåtelsen alltid vara lika uthållig som viljan att ge igen. 18:24 tio tusen talenter Meningen är att skulden var omåttligt stor: redan tiondelen av summan var mer än hela den årliga skatteinkomsten för betydande samtida regenter. Talenten, från början ett viktmått, motsvarade som myntenhet sex tusen denarer”.

18:21 Luk 17:4 18:34 Matt 5:25 L; Luk 15:28 f. 18:27 Luk 7:42 18:35 Matt 6:14 f.+

19:1 52

Matteusevangeliet

och

Äktenskap

skilsmässa

*När Jesus hade avslutat detta tal, bröt han upp från Galileen och

kom in i _Iudeen på andra sidan Jordan. zStora folkskaror följde

3 fariseer* korn fram till

honom dit, och där botade han dem. Några honom för att sätta honom på prov och frågade: Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru av vilken anledning som helst? * Han svarade: Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem

till man och kvinna? 5Och han fortsatte: ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall

bli ett. De är inte längre två utan ett. °Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt. 7De frågade: Varför har i så fall

Mose bestämt att mannen skall skriva ett skilsmässobrev för att

skilja sig? “Han svarade: Därför att ni är så förstockade tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så.

”Jag säger er att den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än otukt och gifter om sig, han är en äktenskapsbrytare.

° sade: ”Om mannens till hustrun

Lärjungarna ställning är sådan, är det bäst att inte gifta sig. l Han svarade: ”Alla kan inte tillägna

sig detta, utan bara de som har fått den gåvan. ”Det finns sådana

som är utan kön från födseln och sådana som av människor har

berövats sitt kön och sådana som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets* skull. Den som kan må tillägna sig detta.

jesus och hamen

”Sedan kom man till honom med barn, för att han skulle lägga händerna på dem och be. Lärjungarna visade bort dem, “ men Jesus

19:1 Närjesus hade avslutat detta tal Se not till 7:28. 19:5 bli ett Grundtextens uttryck (ordagrant: bli ett kött”) innebär att makarna bildar en enhet på livets alla områden; de blir en enda person. 19:7 skilsmåssobrev Se not till 5:31. 19:9 otukt Se not till 5:32. 19:12 könläsa Grundtextens uttryck betyder bokstavligen kastrerade men används här bildligt om dem som frivilligt valt att leva i celibat. 19:13 lagga händerna på dem Ett urgammalt sätt att markera överföring av välsignelse och kraft (se t. ex. 5 Mos 34:9).

19:1-12 Mark 10:1-12 19:6 1 Kor 7:10 19:3 Matt 16:1+ 19:7 Matt 5:31+ 19:4 I Mos 1:27; 5:2 19:9 Matt 5:32+ 19:5 I Mos 2:24 (Mark 10:7 f.; 1 Kor 19:13-15 Mark 10:13-16; Luk 18:15-17 6:16; Ef5:31) 19:14 Matt 18:34-

53 Matteusevangeliet 19:29

sade: Låt barnen vara, och hindra dem inte från att komma hit till mig! Himmelriket tillhör sådana som de.” 15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.

En som

ung man ägde mycket

6 Då korn en man fram till honom och frågade: Mästare, vad skall

jag göra för gott för att få evigt liv? ”jesus sade: Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.” - 13 ”Vilka? frågade han, och Jesus svarade: Dessaz Du skall inte dräpa, Du skall inte bryta ett äktenskap, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, 9 Visa a/etning

för din far och din mor och Du skall älska din nästa som

dig själv.” 2° Då sade den Allt detta har hållit. Vad är det unge mannen: jag som fattas? “Jesus svarade: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig. 22När ynglingen hörde svaret han sin väg gick bedrövad, för han ägde mycket. 23 Men Jesus sade till sina lärjungar: Sannerligen, det år svårt för

en rik att komma in i himmelrikefÅ “]a, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” 25 När lärjungarna hörde det, blev de bestörta och

sade: Vem kan då bli räddad? “Jesus såg på dem och sade: För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt. Då sade Petrus: ”Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss? ”Jesus svarade: ”Sannerligem vid världens återfödelsä, när Människosonen* sätter skall också ni som sig på härlighetens tron, har följt mig sitta på tolv* troner och döma Israels tolv stammar. 29Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder

eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt

19:28 härlighetens tron En bild för Guds makt (jfr uttrycket ”han som sitter på tronen i Uppenbarelseboken, t. ex. Upp 5:1). När Människosonen sägs inta denna plats jämställs han alltså med Gud (jfr Joh 5:26 f.).

1956-30 Mark 10:17-31;Luk18:18-30 19:21 Matt 6:19 f.; Mark 10:21; Luk 19:17 3 Mos 18:5; Luk 10:28 12:33 19:18 f. 2 Mos 2042-16; 5 Mos 516-20 19:26 1 Mos 18:14;]ob 42:2; Luk 1:37 (Mark 10:19; Luk 18:20; Rom 19:28 Dan 7:9 f.; Matt 25:31+ / Luk 13:9+) 22:30; 1 Kor 6:2+ 19:19 3 Mos I9:I8(Matt 5:43;22:39; Mark 12:31; Luk 10:27; Rom 13:9+)

19 ;30 Matteusevangeliet 54

igen och ärva evigt liv. 5°Många som är sist skall bli först och många

som är först skall bli sist.

lön

Vingårdsarbetarnas

Med himmelriket* är det som när en jordågare vid dagens början

20 3 Han kom överens med

gick ut för att leja arbetare till sin vingård. dem om en dagspenning på en denar* och sände i väg dem till vingården. 3Vid tredje timmen* gick han ut igen och fick se några andra stå *Till dem sade han: ”Gå bort till vingården, ni sysslolösa på torget. också. Jag skall ge er skäligt betalt.” 5 Och de gav sig dit. Sedan gick likadant. °Vid han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde elfte timmen gick han ut igen, och när han såg några andra stå där sade han: Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?” 7De svarade: Därför att ingen har lejt oss.” Då sade han: Gå bort till vingården, ni också. 8 På kvällen sade vingårdens ägare till förmannen: Kalla samman arbetarna och ge dem deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med de första.” 9De som hade lejts vid elfte timmen kom fram och fick en denar var. °När sedan de första steg fram, trodde de att de skulle få mer, men fick var sin denar de också. m” Då protesterade de och sade till ägaren: De där som kom sist har bara hållit en timme, och du jämställer dem med oss som har slitit på hela dagen i solhettan. “ Då sade han till en av dem: Min vän, jag är inte orättvis mot Vi kom ju överens om en denar, 4 ta nu vad du dig. vill ge den siste lika som du fick. skall ha, och gå. Men jag mycket 5 Har jag inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser att är 16 Så skall de sista bli först och du med onda ögon på jag god?” de första sist.”

om Máinnis/eosonens lidande

Tredje förutsägelsen

”Under vandringen upp mot Jerusalem samlade Jesus de tolv* läroch sade till dem 13 Vi nu upp jungarna omkring sig på vägen: går till Människosonen* skall utlämnas åt översteprästerna* Jerusalem. och de skriftlärda”, och de skall döma honom till döden 9 och

utlämna honom åt hedningama* för att han skall hånas och pryglas och bli korsfäst, och på den tredje dagen skall han uppstå.

19:30 Matt 20:16; Mark 10:31; Luk 20:16 Matt 1930+ 13:30 20:17-19 Mark 10232-34; Luk 1891-34 20:8 3 Mos 19:13; 5 Mos 24:15 20:18 Matt 16:21 f.

55 Matteusevangeliet 20:30

Larjnngama som ville ha

bedersplatsen

2°Sedan kom Sebedaios-sönernas mor fram till honom tillsammans med sina söner och föll på knä för att be honom om något. 2 Han

frågade vad hon ville, och hon sade: Lova mig att mina båda söner får sitta bredvid dig i ditt rike”, den ene till höger och den andre till

vänster. ”Jesus svarade: Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka

den bägare som jag skall dricka? De svarade: Ja, det kan vi. 23 Då

sade han: Min bägare skall ni få dricka, men platserna till och höger till vänster om mig kan jag bara ge dem som har bestämts därtill av min fader. 2* När de andra tio hörde detta, blev de förargade på de

båda bröderna. 25 Men Jesus kallade till dem och sade: ”Ni vet att

sig

härskarna är herrar över sina folk och att furstarna har makten över 26 folken. Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav. 28 Inte heller Människosonen* har kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge Sitt liv till lösen för

många.

Två blinda botas

atanförjeri/eo

När de lämnade Jeriko, följde mycket folk med honom. 3°Där satt

två blinda vid vägkanten, och när de fick höra att Jesus förbi, gick

20:20 Sebedaibs-sänernas mor. Dvs. modern till apostlarna Jakob och Johannes; jfr 10:2 och 27:56 med not. 20:22 bägare Att dricka en bägare med beskt eller giftigt innehåll är i GT en bild för dom och straff (t. ex. Ps 11:6; 75:9). Här menas lidandet som Jesus skulle utstå (jfr 26:39). 20:23 kan jag bara ge dem Annan möjlig översättning: ”kan inte jag ge bort, utan de tillhör dem. 20:28 för att bli tjänaa I Dan 7:14 sägs att alla folk skall tjäna den himmelske Människosonen. Anspelningen rymmer alltså en oväntad nytolkning av hans gestalt (jfr Fil 2:6 f.). 20:28 ge sitt liv till lösen för många Bilden utgår från samtida förhållanden: en slav eller krigsfångc kunde köpas fri med pengar. Samtidigt anspelas på Jes 53, särskilt v. 12. 20:29 jeriko Ca 2,5 mil nordost om Jerusalem, i nedre delen av Jordandalen, väster om floden. Staden var sista anhalten på vägen mot Jerusalem för den som kom norrifrån och inte ville gå genom Samarien.

20:20-28 Mark 1055-45 20:26 Matt 23:11; Mark 9:35; Luk 9:48 20:20 Matt l9z28+ 20:28 Jes 53:10-12; Fil 2:7; 1 Tim 2:6 20:22 Matt 26:39, 42;Joh 18:11 20:29-34 Mark 10246-52; Luk 1855-43 20:25 Luk 22z25-27 20:29 f. Matt 9:27-30

20:31 Matteusevangeliet 56

de: Herre, Davids* son, förbarma dig över oss! 3* Folket ropade sade åt dem att hålla tyst, men de ropade ännu högre: Herre, Davids son, förbarma dig över oss l ”Jesus stannade och kallade till dem och frågade: Vad vill ni att jag skall göra för er? ”De sig svarade: Herre, gör så att våra ögon öppnas. “Jesus fylldes av medlidande med dem och rörde vid deras ögon. Genast kunde de se, och de följde honom.

I i jemsalem ntåget

1 När de närmade sigJerusalem och kom till Betfage vid Olivberget”,

skickade Jesus i väg två lärjungar Zoch sade till dem: ”Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. 3 Om någon säger något,

skall ni svara: Herren* behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem. *Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle Se, din konung kommer till uppfyllas: 5Säg till dottern Siorfl och ridzmde på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. dig, ödmjuk 6 bort och Lärjungarna gick gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. 7De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. “Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. ”Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade:

21:1 Betfáge Platsen nämns endast i detta sammanhang (jfr Mark 11:1; Luk 19:29), och dess exakta läge är inte känt. 21:5 på en åsna och på ettföl I Sak 9:9 står här en poetisk upprepning: det djur som symboliserar den kommande kungens fredlighet och anspråkslöshet nämns två gånger. I Matteus återgivning kommer citatet att handla om två djur. Jfr not till 1:22 och Skrifttolkning?

20:30 Matt 15:22 21:5 jes 62:11; Sak 9:9 (Joh 12:15) 20:34 Matt 9:36+ 21:7 1 Kon 1:33 21:1-11Mark11:1-11;Luk 1928-40; Joh 21:8 2 Kon 9:13 l2:12-19

57 Matteusevangeliet 21:17

Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden! ° När han drog in ijerusalem, blev det

stor uppståndelse i hela staden, och man Vem är han?” frågade:

“ Och folket svarade: Det är profetenUesus från Nasaret” i Gali-

leen.

Templet rensas

”jesus gick till templet* och drev ut alla som sålde och köpte där.

Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, “och han sade till dem: Det står skrivet: Mitt bus skall kallas ett börzens hus. Men ni gör det till ett rövarnäste.

” Blinda och lytta kom fram till honom i templet, och han botade

dem. ”När översteprästerna” och de skriftlärda* såg allt det märk-

liga han gjorde och hörde hur barnen ropade i “Hosianna templet: Davids son, blev de förargade ”och sade till honom: Hör du vad de säger? Jesus svarade: ja, har ni aldrig läst orden: Barns och spadbarrzs rop har du gjort till en lovsång åt dig? ”Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över

natten.

21:9 Hosianna Ett hebreiskt ord, som förekommer i Ps 118:25 och betyder Hjälp (oss)!. I det religiösa språket kom det att användas som ett hyllningsrop, här riktat först till Messias (Davids s0n) och sedan till Gud (i höjden; jfr Luk 2:14). 21:9 ban som kommer I Ps 118 :26 gäller dessa ord de gudstjänstdeltagare som närmar sig templet, i äldre tid kanske anförda av kungen. I nytestamentlig tid var han som kommer en beteckning för Messias. Det traditionella hälsningsropet kunde därmed bli en messiashyllning. 21:12 alla som sålde. . . som växlade pengar Djuren som såldes i templets yttre pelarhallar var avsedda för offer. Växlingen behövdes därför att tempelskatten (jfr 17:24 med not) skulle erläggas i judiskt mynt. 21:16 lovsång Citatet (Ps 8:3) följer här Septuaginta”. Motsvarande hebreiska ord kan i sammanhanget tolkas på flera sätt men betyder närmast ”styrka” eller fästning. 21 :17 Betania En by vid Olivbergets sydöstra sida, ca 3 km från Jerusalem. Dess nutida namn, Eizariya, är bildat av namnet Lasaros (jfr Joh 11:1 ff.).

2159 P5 ”giñf- (Mall 23139; Mark 21:13 ]es56:7(Mark11:17;Luk19:46);Jer 11:9f.; Luk 13:35; 19:38; Joh 7:11 12:13) 21:16 PS8:3 21:1Z-17Mark 11:15-19; Luk 19:45-48; Joh 2zl3-22

21:18 Matteusevangeliet 58

Fi/eontradet som vissnade s När han tidigt på morgonen var på väg tillbaka till staden, blev han 9 Han fick se ett fikonträd vid vägen och gick fram till det hungrig. men hittade ingenting annat på det än blad. Då sade han till det: ”Aldrig någonsin skall du bära frukt. Och med en gång vissnade trädet. ”Lärjungarna och sade: Hur kunde fikonträdet häpnade vissna så tvärt? “Jesus svarade: sannerligen, om ni har tro och inte tvivlar, kan ni göra detta med fikonträdet och mer än så, ni kan här: Upp och kasta dig i havet! och det skall ske. säga till berget 22 Allt vad ni ber om i era böner skall ni få, om ni tror.

om

Frågan jesu fullmakt

23 När han hade kommit till templet och höll på att undervisa, kom och folkets äldste* fram till honom och frågade: översteprästerna* Vad har du för fullmakt att göra detta? Och vem har gett dig den fullmakten? “Jesus svarade: Jag har också en fråga till er, och om ni svarar på den, skall jag säga er vad jag har för fullmakt att göra detta. ”Dopet Johannes döpte med, varifrån kom det, från himlen eller från människor?” De överlade med varandra: Om vi svarar: Från himlen, trodde 26Men säger han: Varför ni då inte på honom? om vi svarar: Från människor, måste vi akta oss för folket. Alla var en Därför svarade de: Vi vet anser ju att Johannes profet? inte. Då sade Jesus till dem: I så fall talar jag inte heller om vad jag har för fullmakt att göra detta.

Li/enelsen om de båda sönerna 28 Vad säger ni om det här: En man hade två söner. Han vände sig till den ene och sade: Min son, gå ut och arbeta i vingården i dag.” 29 Han svarade: Nej, det vill jag inte”, men sedan ångrade han sig och gick. 3°Mannen vände sig till den andre och sade samma sak. Han

21:19 eztfikontrad Berättelsen har tydligen en symbolisk mening: ett ofruktbart träd är en vanlig bild för ett olydigt folk (jfr Jer 8:13; Luk 13:6 ff). 21:29 Nej Här och i de följande versema förekommer flera avvikande låsarter, som kastar om ordningsföljden mellan sönerna och deras svar.

2lzl8-22 Mark 11:12-14, 20-24 2l:23-27 Mark 11:27-33; Luk 2021-8 21:19 Luk 13:6-9 21:25 Joh 1:6, 25, 33 21:21 Matt 17:20+ 21:26 Matt 11:9+ 21:22 Matt 7:7-11+ 21:28 Luk 15:11

59 Matteusevangeliet 21 ;44

svarade: Jag skall gå, herre”, men han gick inte. 3* Vilken av de båda gjorde som fadern ville? De svarade: Den förste. Då sade Jesus till dem: Sannerligen, tullindrivare* och horor skall komma före er

till Guds rike”. ”Johannes kom och han visade er vägen till rättfär-

dighet”, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och hororna trodde på honom, och ni såg det, men inte heller då ångrade ni er och

trodde på honom.

Li/enelsen om arrendatorerna i

vingården

Lyssna nu till en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg upp en pressgrop och byggde ett

vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. 3* När

skördetiden närmade sig, skickade han sina tjänare till arrendatorer-

na för att hämta den del av skörden som han skulle ha. ”Arrenda-

torerna grep tjänarna och pryglade den ene, dödade den andre och stenade den tredje. 36 Då skickade han dit ännu fler tjänare än första

gången, och de gjorde likadant med dem. ”Till sist skickade han sin son. Han sade: ”Min son kommer de att ha respekt för.” 38 Men när

arrendatorerna fick se sonen, sade de till varandra: Här har vi arvtagaren. Kom, så dödar vi honom och får hans arv.” 39 De tog fast

honom, släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl honom. *° När

nu vingårdens ägare kommer, vad gör han då med dessa arrendato-

“l

rer? Översteprästerna och de äldste svarade: Han lönar ont med

ont och tar död på dem, och vingården arrenderar han ut till andra

som ger honom hans del av skörden i rätt tid. ”Jesus sade: Har ni

aldrig läst vad som står i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten? Herren bar gjort den till detta, och underbar är den ivåra ögon. 43Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån

“

er och ges åt ett folk hos vilket det kan bära frukt. Den som faller

21:33 vingård Liknelsens början påminner om Jes 5:1 ff., där Israels folk liknas vid en ofruktbar vingård. Skörden betecknar den tro och lydnad som Gud vill finna. 21:33 pressgrøp Denna anläggning bestod av två urholkningar i det mjuka berget, den ena nedanför den andra. I den övre pressades druvorna genom trampning, i den undre samlades druvsaften. 21:44 Hela versen saknas i en läsart.

21:32 Luk 7:29 f. 21:39 Heb 13:12 2153-46 Mark 12:1-12; Luk 20:9-19 21:42 Ps 118.22 (Mark 12:10 f.: Luk 21:33 Jes 5:1 f. 20:17; Apg 4:11; 1 Pet 2:7) 21:35 Matt 22:6

21:45 Matteusevangeliet 60

på denna sten blir sönderslagen, och den som stenen faller på blir krossad. 45 När översteprästerna* och fariseerna” hörde hans liknelser, förstod de att det var dem han talade om. 46 De hade velat gripa honom men var rädda för folket, som ansåg honom vara en profet.

Li/enelsen om

bröllopsfesten

Än en talade Jesus till dem i liknelser: 2 Med himmelriket* är gång

det som när en kung höll bröllop för sin son. 3Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. “Då skickade han ut andra tjänare och lät dem säga till de inbjudna: Jag har ordnat för måltiden, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet.” 5Men de brydde sig inte om det. En bort till sina åkrar och en till sina affärer. “De gick andra tog fast tjänarna, skymfade dem och slog ihjäl dem. 7Då greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och lät döda mördarna och bränna ner deras stad. 8Sedan sade han till sina tjänare: Allt år ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. °Gå ut och ställ er där vägarna och alla ni ser till *° Och då skiljs bjud bröllopet.” gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster. “När kungen kom in för att se sina gäster, upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder. 2 Han sade: Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?” Mannen kunde inte svara. ”Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.” ”Många är bjudna, men få är utvalda.

22:9 där vägarna skiljs Dvs. utanför stadsportarna, där trafiken in till staden samlas och där vägarna från staden löper ut åt olika håll. 22:11 som inte var klädd i brällopskläder Avsnittet om den vardagsklädde mannen saknas i Luk 14:15 ff. Det kan från början ha varit en självständig liknelse, där mannen inte hade hämtats direkt från stadsporten utan var inbjuden på vanligt sätt.

i 21:44 Dan 2:34 f., 44 f. 22:6 Matt 21:35 21:46 Matt 14:5 22:13 Matt 8112+ 22:1-14 Luk 14215-24

61 Matteusevangeliet 22 ;29

om skatt till kejsaren

Frågan

5 Då gick fariseerna” bort och kom överens om att försöka få fast

honom för något han sade. “De lät sina lärjungar och några av

Herodes söka upp honom och säga: Mästare, vi vet att

anhängare du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan

7 för någon och ser inte till personen. Säg oss vad du anser: är det rätt

eller inte att betala skatt till kejsaren? ”Jesus märkte deras onda avsikt och sade: ”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? ”Visa

De räckte honom en

mig ett mynt som man betalar skatt med.

denar”, 2° och han frågade: Vems bild och namn är det här? Kej-

sarens, svarade de. Då sade han till dem: Ge då kejsaren det som tillhör och Gud det som tillhör Gud. 22 När de hörde

kejsaren detta, blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.

om

Frågan uppståndelsen

2* Samma kom det fram några saddukeer* och sade att det inte

dag

Z* Mose

finns någon uppståndelse, och de frågade honom: ”Mästare, har sagt: Om någon dör barnlös, skall hans bror gzfta sig med änkan

och skaffa efterkommande år brodern. 25 Det fanns här hos oss sju

bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn, fick hans bror överta hustrun. 35 På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27 Sist av alla dog kvinnan.

23 Vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla har ju

varit gifta med henne.” ”Jesus svarade: Ni tänker fel, därför att ni

22:16 Herodes Hår avses Herodes Åntipas; se not till 14:1. Liksom hela den

inhemska kungafamiljen var han beroende av romarna och ansvarig inför dem, når det gällde ordningen i landet. 22:17 skatt till kejsaren I motsats till tempelskatten (se 17:24 med not) var den romerska skatten ett hatat tecken på landets underkastelse. Många judar ansåg att den inkräktadc på Guds överhöghet. Till detta bidrog att romerska mynt bar bilder (v. 20; jfr 2 Mos 20:4) av kejsaren och texter som tillskrev honom överjordisk värdighet. 22:24 skaffa efterkommande åt brodern Enligt gammal israelitisk tro levde de döda kvar genom sina barn. Den anförda bestämmelsen (5 Mos 25:5 ff.) skulle skydda den barnlöse från olyckan att dö bort fullständigt. Han skulle leva vidare genom att hans brors son med änkan räknades som hans eget bam.

22zlS-22 Mark 12:13-17; Luk 20:20-26 22:23-33 Mark l2:18-27; Luk 20:27-40 22:16 Mark 3:6 22:23 Apg 23:8 22:21 Rom 13:7 22:24 5 Mos 25:5 (Mark 12:19; Luk 20:28)

22:30 Matteusevangeliet 62

varken kan skriften eller vet något om Guds makt. 3° Vid uppstån-

delsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla är som änglarna* i himlen. 3 Och vad de dödas uppståndelse beträffar, så har ni väl

läst vad Gud har sagt till er: ”jag är Abrahams Gud och Isa/es Gud

och jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande. ” När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.

Frågan om det största budet i lagen

3* När fariseerna fick höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa, samlades de, 35 och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en

laglärd: ”°Mästare, vilket är det största budet i lagef? ”Han

svarade honom: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt

hjärta” och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38 Detta är

det största och första budet. 39 Sedan kommer ett av samma slag: Du

skall älska din nästa 50m *° På dessa båda bud vilar hela

dig själv. lagen och profeterna”.

Är M essias Davids son? .

“ Då fariseerna var församlade, frågade jesus dem: ” Vad anser ni

om Messias? Vems son är han? - ”Davids=“, svarade de. 4” Då sade

han: Hur kan då David på Andens ingivelse kalla honom herre och

22:30 gifter man sig inte eller blir bortgtft Det första uttrycket syftar på mannen, den aktiva parten i ett giftermål, och det andra på kvinnan, som inte fick gifta sig utan tillstånd av en manlig släkting. 22:31 bar m väl läst vad Gud har sagt Den som i en religiös debatt ville hävda sin mening måste visa att den hade stöd i GT, allra helst i Moseböckerna. Citatet från 2 Mos 3:6 ger en sådan anknytning med hjälp av fri skrifttolkning”: vad Gud säger om patriarkerna tolkas så att de är levande för honom även sedan de dött. Därav dras slutsatsen att alla, levande och döda, är närvarande hos Gud.

22:32 2 Mos 3:6 (Mark 12:26; Luk 20:37; 22:39 3 Mas 19:18 (Matt 19:19+) Apg 3:13; 7:32) 22:40 Matt 7:12 22:33 Matt 7:28+ 2241-46 Mark l2:35-37a; Luk 20:41-44 22234-40 Mark 12128-34; Luk 1025-28 22:42 Joh 7:42 22:37 5 Mos 6:5 (Mark 12:30; Luk 10:27) 22:43 2 Sam 23:2

63 23:11

Matteusevangeliet

säga: 4*Herren sade till min herre: Sitt på min högra sida, så skall jag

dina under dina 45Om nu David kallar honom

lägga fiender fötter.

^“° kunde svara herre, hur kan han då vara Davids son?” Ingen

honom, och efter den heller ingen längre ställa frågor dagen vågade

till honom.

mot de s/eriftldrda och fariseerna

An/elagelser

*Sedan talade folket och sina *och sade: De

Jesus till lärjungar

skriftlärda* och fariseerna* har satt stol. °Gör därför

sig på Moses

allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för bördor och

de säger ett och gör ett annat. *De binder ihop tunga dem människornas axlar, men själva rör de inte ett finger lägger på för att rätta till dem. 5Allt vad de företar sig gör de för att människorna skall lägga märke till dem. De skaffar sig breda böneremsor och stora manteltofsar. “De tycker om att ha hedersplatsen på gästabuden och sitta främst i synagogad, 7och de vill bli hälsade på

och kallas rabbi* av alla människor. 8 Men ni skall inte låta er torgen kallas rabbi, och ni är alla bröder. 9Ni skall ty en är er läromästare

inte kalla någon här på jorden för er fader, ty en är er fader, han som

är i himlen. 1° Inte heller skall ni låta er kallas lärare, ty en är er lärare, Kristus. “ Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare.

22:44 min berre Den citerade psalmen (Ps 110) var från början troligen avsedd för den israelitiske kungens tronbestigning. En profet eller präst i templet skulle rikta orden till kungen. De tänks här vara yttrade av David, som författat psalmen, om Messias, den enligt den nuvarande överskriften kommande kungen. 22:45 hur kan han da°vara Davids son? Att en son skulle kallas herre av sin far var i vanliga fall otänkbart. Här förutsätts emellertid att Messias inte bara är Davids son eller efterkommande, utan också en härskare med mer än Rom jordisk makt. I den senare egenskapen är han också Davids herre. jfr 1:3 f. 23:2 har satt sigpå Mosesstal Dvs. har i kraft av sitt ämbete giltig auktoritet att utlägga Moses lag. 23:5 böneremsor I bokstavlig lydnad för 2 Mos 13:9, 16; 5 Mos 6:8; 11:18 bar man kring armen och pannan remmar med små kapslar, som innehöll dessa bibelspråk. I nutida judisk sed används de endast vid morgonbönen på vardagar. 23:5 manteltofsar Se Klädefl.

22:44 Ps 110:! (Matt 26:64; Mark 12:36; 23:3 Mal 2:7 f. 14:62;Luk20:42 f.;22:69;Apg2:34 23:5 Matt 6:1, 5 / 5 Mos 6:8 / 4 Mos f.; Heb 1113+) 15:38 22:46 Mark 12:34; Luk 20:40 23:6 Luk 14:7 2321-12 Mark 12:37b-40; Luk 11:46; 23:11 Matt 20:26 f.+ 20:45-47

23:12 Matteusevangeliet 64

z Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.

Verop

3 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som stänger till himmel-

riket* för människorna. Ni går inte själva in, och dem som vill komma dit in släpper ni inte in. 5 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som far över land och

hav för att vinna en enda proselyt°, och när någon har blivit det, gör ni honom till ett helvetets* barn, dubbelt värre än ni själva. “Ve er, ni blinda ledare som säger: Svär man vid templet betyder det ingenting, men svär man vid guldet i är eden bindande.templet ”Ni blinda dårar, vilket är förmer, guldet eller som har templet gjort guldet heligt? s Ni säger: Svär man vid offeraltaret det betyder ingenting, men svär man vid gåvan som ligger på det är eden bindande. - 9 Ni blinda, vilket är förmer, gåvan eller altaret som gör gåvan helig? 2° Den som svär vid altaret svär både vid det och vid allt som ligger på det. 2 Den som svär vid svär både vid det och templet vid honom som bor i det. ZZOch den som svär vid himlen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den. ”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det i viktigaste lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. 2* Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler! 25Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som rengör utsidan av

bägaren och skålen, medan de inuti är fulla av vinningslystnad och

23:16 är eden bindande De uttalanden som här och i v. 18 tillskrivs de skriftlärda är inte kända från någon judisk tradition. Däremot finns andra exempel på att man i den juridiska klarhetens intresse bestämde vilken lydelse eder och löften måste ha för att gälla. 23:23 tionde av mynta och dill och kummin Enligt 3 Mos 27:30; 5 Mos 14:22 ff. måste en tiondel av säd och frukt tas undan för religiöst bruk. De skriftlärda avgjorde på vilka jordbruks- och trädgårdsprodukter denna bestämmelse skulle tillämpas. Om kryddväxterna fanns olika meningar. Att ge tionde av dem var alltså tecken på stor noggrannhet i religiösa ting.

23:12 Job 22:29+; Luk l4zll+ 23:21 Matt 5:34 f.+ 2333-36 Luk 20:47/1l:39-44, 47-52 23:23 3 Mos 27:30 / Mik 6:8 23:16 Matt 15:14+ 23:24 Matt l5:14+ 23:19 2 Mos 29:37 23:25 Mark 7:4

Matteusevangeliet 23 ;37

omåttlighet. 2°Du blinde farisé, gör först bägaren ren inuti, så blir

också utsidan ren.

27Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som är som vitkal-

kade gravar. Utanpå ser de prydliga ut, men inuti är de fulla av de

dödas ben och annat orent. 28På samma sätt visar ni upp ett rättfär-

digt yttre för människorna, medan ert inre är fullt av hyckleri och orättfärdighet. 29Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som reser monument

över

profeterna och smyckar de rättfärdigas gravstenar 3° och säger: Om vi hade levt på våra fäders tid, skulle vi inte ha gjort oss medskyldiga till blod. 31 Därmed profeternas visar ni själva att ni är söner

till dem som mördade 32

profeterna. Fortsätt som era fäder, tills

måttet är rågat. Ormar, huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå

att dömas till helvetet? 3* Därför skall sända er visa män

jag profeten:) och skriftlärda”. Somliga av dem kommer ni att döda och korsfästa och andra kommer ni att piska i era synagogor* och från stad till jaga stad. 35 Så skall allt rättfärdigt blod som utgjutits här på jorden komma över er, alltifrån den rättfärdige Abels blod till blodet från

Sakarja, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret.

Sannerligen, alltsammans skall detta släkte* få svara för.

jesu klagan överjerusalem

VJerusaJem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så

23:27 vitkal/eade gravar Att beträda en grav vållade rituell örenhet (4 Mos 19:16). Gravama måste vara tydligt markerade för att kunna undvikas, och därför vitkalkade man dem. 23:30 profetemas blad Här och i fortsättningen anknyts till GT-ställen som t. ex. Neh 9:26;_Ier 26:20 ff.: 38:4 ff. Bilden av profeterna som martyrer utbroderades också i judiska traditioner om bl. a. Jesaja. 23:35 alltifrån den rättfärdige Abel: blod till blodetfrån Sa/eárja Abel nämnsi början (1 Mos 4), Sakarja i slutet (2 Krön 24:20 ff.) av det hebreiska GT, där Krönikeböckerna står sist. - Sakarjas far hette enligt 2 Krön 24:20 inte Berékja utan Jojáda. Profeten Sakarja kallas däremot i Sak 1:1, 7 för Berekjas son.

23:27 Apg 23 :3+ 23:35 1 Mos 4:8; Heb 11:4 / 2 Krön 23:28 Luk 16:15 24:20 f. 23:30 Matt 5:12+ 2357-39 Luk 13:31-35 23:31 Apg 7:52 23:33 Matt 3:7+ 23:37 Apg 7:59; 1 Thess 2:15/ Ps 91 :4;]es 65:2; Jer 7:13 f, 23:34 Apg 7:52; 1 Thess 2:14 f. / Matt 10:23

23:38 Matteusevangeliet

som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte.

33 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. 39 Ty jag säger er: ni inte mera förrän den då ni säger: Vålsignad år han som ser mig dag

/eommer i Herrens namn.”

Templets förestående fall

kom hans

När Jesus lämnade templet* och var på väg därifrån,

24 och 2Då

lärjungar fram till honom pekade på tempelbyggnaderna.

här kommer inte att

sade han till dem: Se på allt detta- sannerligen, brytas ner.

lämnas sten på sten, allt skall

TALET OM TIDENS SLUT(kap. 24-25)

Kommande prövningar

och var ensamma

3När han sedan satt på Olivberget* lärjungarna

med honom, kom de fram och sade: Säg oss när det skall hända. Och vad blir tecknet för din återkomst och för tidens slut?” *Jesus 5

svarade: Se upp så att ingen bedrar er. Många kommer att upp-

och de skall bedra träda under mitt namn och säga: Jag är Messiaså

många. 6Ni kommer att få höra stridslarm och krigsrykten. Se till att

om profeternas 23:38 ert övergivna hus Grundtextens ordalag påminner Hes 11:23, där profedomsord över Jerusalem, särskilt Jer 22:5. Jfr också ten ser Guds härlighet lämna staden innan den ödeläggs. Jesu bortgång tolkas här på liknande sätt (jfr Joh 12:36). 23:39 den dag då ni säger Troligen menas domens dag, då Jesus återvänder till jorden och hälsas som Messias av alla (jfr Upp 1:7). Tolkningen att Jesus i gömde sig för folket en tid före sitt intåg iJerusalem kan inte vara avsedd i Luk 13:35. Matteusevangeliet (jfr 21:9) men möjligen 24:3 tecknezför din återkomst Det följande svaret anknyter till samtida judiska föreställningar om världens sista tid. Man tänkte sig den indelad i kännetecken, bl. a. allt fruktansvärdare olyckor. perioder med bestämda av katastrofer i Israels Konkreta drag hämtades från GT:s skildringar domsord. - Många senare historia (jfr not till v. 15) och från profeternas bl. a. det händelser har tolkats som uppfyllelsen av Jesu förutsägelser, uppror mot Rom som ledde till Jerusalems förstöring år 70 e. Kr. Enligt ha påverkat redan evangelisternas somliga utläggare kan sådana tolkningar återgivning av vad Jesus sagt.

23:38 l Kon 9:7 f.;Jer 12:7 24:2 Jer 6:11; Mik 3:12; Luk 19:44 2423-14 Mark 1313-13; Luk 21:7-l9 23:39 Ps 1l8:26 (Matt 21:9+) 24:1 f. Mark 13:1 f.; Luk 21:5 f.

Matteusevangeliet 24:23

ni inte låter skrämma er. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet. 7Folk skall resa mot folk och rike mot rike, och det blir

sig hungersnöd och jordbävning på den ena efter den andra. platsen

8Allt detta är början på födslovärkarna. 9 Då skall man utlämna er till

att plågas och dödas, och alla folk skall hata er för mitt namns” skull.

° Då skall många komma på fall och ange varandra och hata varand-

ra. “ Många falska profeter* skall framträda och bedra många. Z Genom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta.

3 Men den som håller ut till slutet skall bli räddad? ” Och

budskapet

om riket* skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd* för alla folk. Sedan skall slutet komma.

Den sista stora nöden

5 När ni ser den

vanhelgande skändlighet som profeten Daniel har talat om stå på helig plats (må den som läser fatta det rätt), 5 då måste de som bor iJudeen fly upp i bergen. *7 Den som år på taket skall inte

gå ner och hämta vad han har i huset, soch den som är ute på åkern skall inte vända tillbaka och hämta sin mantel. ”Ve dem som väntar

barn eller ammar i den tiden. 2° Be att ni slipper fly under vintern

2*

eller på Sabbaten? Ty det skall bli ett lidande vars like inte har

funnits från världens till denna och inte heller kommer

början dag

att finnas. ”Och om inte den tiden förkortades, skulle män-

ingen

niska bli räddad. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas. 23 Om ni då får höra: Här är Messias, eller: Där är han, så

24:8 fädslovårkarna En bild för de lidanden som föregår världens slut; se Återfödelse”. 24:15 vanbelgande skändligbet Uttrycket är hämtat från Dan 9:27; 11:31; 12:11. Det syftar där på ett hedniskt altare som den syriske kungen Antiochos IV Epifanes år 167 f. Kr. lät sätta upp i Jerusalems tempel (se l Mack 1:54; 2 Mack 6:2). Här tillämpas uttrycket på en person, som bildar höjdpunkten av den sista tidens gudlöshet och ondska; seAntikrist”. 24:15 må den som läserfatta det rätt Denna inskiutna anmärkning syftar sannolikt på de dunkla ställena i Daniels bok.

24:7 Jes 19:2 24zl5-28 Mark l3zl4-23; Luk 21:20-24 24:9 Man 10:17, 22 f.: Joh 15:18 f.: 24:15 Dan 9:27; 11:31; 12:11; 1 Mack 16:1-4 1:54; 6:7 24:11 Matt 24:23 24:17 f. Luk 17:31 24:12 2 Tim 3:l-5 24:19 Luk 23:39; 1 Kor & 24:13 Matt 10:22 24:21 Dan 12:1;J0el 2:1 f. 24:14 Matt 28:19 24:23 Matt 24:5, 11

24:24 Matteusevangeliet

frälsare och falska kommer att upp-

tro det inte! “Falska profeter träda med stora tecken* och under för att om möjligt bedra också de utvalda. ”Nu har förväg. “Om ni alltså får höra: jag sagt er det i

så Han är ute i öknen, så gå inte dit, eller: Han är inne i kammaren,

liksom blixten kommer från öster och lyser ända tro det inte. Ty

återkomst. Z* Där kadavtill väster, så blir det vid Människosonens*

ret ligger, där samlas gamarna.

Mannis/eosonens ankomst

29 Strax efter den tidens lidanden skall solen förmörkas och månen skall falla från och himlens mak-

inte ge något ljus. Stjärnorna skyn

ter” skakas. 3° Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och

då skall alla stammar höja klagorop, och man skall få se jordens Människosonen komma himlens moln med makt och stor härligpå het. 3* Och han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en stor basun,

från de väderstrecken, från

och de skall samla hans utvalda fyra

himlens ena gräns till den andra.

24:24 Falska frälsare Personer som med orätt gör anspråk på att vara Messias, dvs. Kristus? Grundtextens uttryck påminner alltså om 1 Joh 2:18 (många antikrister). 24:28 Där kadavret ligger, där samlas gamama Man kommer att uppfatta den sluter sista dagens händelser lika tveklöst som när man av en flock gamar marken. Samma ordspråk används på sig till att det ligger ett dött djur på ett annat sätt i Luk 17:37. 24:29 skall solen förmår/ca: Förutsägelserna i denna vers är en sammanflätning av GT-ställen som handlar om Herrens dag” eller liknande ämnen (Jes 13:10; 34:4; Hes 32:7 f.;]0el 2:10, 31; Hagg 2:7, 22). 24:30 Männis/eosonens tecken Uttrycket kan vara en anspelning på Jes 11 :10, men vad som konkret avses med tecknet kan inte avgöras. Kanske menas något ljusfenomen, kanske Människosonens egen gestalt. Enligt fornkyrkliga utläggningar är det fråga om korset. 24:30 böja klagorop Sak 12:10 ff., som handlar om dödsklagan över en judisk inför den sista domen martyr, tillämpas här på folkens skräck och ånger (jfr Upp 1:7;]oh 19:37). 24:30 komma på himlens moln med makt och stor härlighet Dvs. för att upprätta sitt rike”; se Dan 7:13 f., som uttrycket är hämtat från. Denna bild av Människosonens uppenbarelse var grundläggande för det urkristna framtidshoppet och återkommer i 26:64 med par., 1 Thess 4:16 f.; Upp 1:7.

24:24 5 Mos 13:1-3; 2 Thess 2:9 f.; Upp 24:30 Dan 7:13 f.; Sak 12:10, 12; Matt 13:13f. 16:27;26:64; Mark 14:62 24:28 Luk 17:37+ 24:31 Matt 13:41/Jes 27:13; 1 Kor 15:22; 24229-31Mark 1324-27; Luk 21:25-28 1 Thess 4:16 24:29 Jes 13:10;34:4; Hes 32:7;J0el 2:10; 3:15 f.; Upp 6:12 / Jes 34:4; Upp 6:14

Matteusevangeliet 24:47

Li/enelsen om

fi/eontrádets knoppning

32 Lär av en jämförelse med fikonträdet. När kvisten blir mjuk och

bladen spricker ut, vet ni att sommaren

är nära. 33 På samma sätt vet ni när ni ser allt detta hända att han är nära, utanför dörren. 3“ San-

nerligen, detta släkte* skall inte förrän allt detta händer. förgå

”Himmel och jord skall men mina 0rd skall

förgå, aldrig förgå.

3”

Dagen och timmen känner ingen, inte ens himlens inte ens änglar, Sonen, ingen utom Fadern.

Håll er ua/ena

”Ty som det var i Noas dagar, så blir det vid Människosonens

ankomst. 38 Under tiden före floden åt man och drack, och

gifte sig blev bortgift, ända till den då Noa dag gick in i arken, 39 och ingen

visste något förrän floden kom och förde bort alla. Så blir det också vid Människosonens ankomst. *° Då är två män ute på åkern; den ene

tas med och den andre lämnas kvar. 1 Två kvinnor är vid kvarnen och mal; den ena tas med och den andra lämnas kvar. 42Håll er därför

vakna, ty ni vet inte vilken dag er herre kommer. 13 Det

förstår ni ju att om

husägaren visste vid vilken tid på natten tjuven kom, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att bryta sig

in i huset. 1* Därför måste också ni vara beredda, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen.

En och en

god dålig tjänare

15 Tänk er en trogen och klok tjänare som av sin herre satts att ha

uppsikt över tjänstefolket och ge dem mat i rätt tid. den “Salig

tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. “7 han skall låta honom

Sannerligen, ta hand om allt han äger.

24:38 gifte sig och blev bortgtft Se not till 22:30. 24:40 tas med . Dvs. till det nya gudsriket tillsammans med de rättfärdiga.

24232-36 Mark 13:28-31; Luk 2129-33 24:39_2 Pet 3:5 f. 24:34 Matt 16:28; Mark 9:1; Luk 9:27 24:42 Matt 25:13; Mark 13:25 24:35 Jes 40:8; Matt 5:18 24:43 l Thess 5:2-4; 2 Pet 3:10; Upp 3:3; 24:36 Apg 1:7; 1 Thess 5:1 f. 16:15 24237-44Mark 13:32-37; Luk 17226-36 / 24z45-5l Luk 12:41-48 12:39 f. 24:47 Matt 25:21, 23 24:37 1 Mos 6-8/ 1 Kor 15:23+

24:48 Matteusevangeliet

X Men om det är en dålig tjänare, en som tänker: Min herre dröjer, *9 och så börjar slå de andra tjänarna och äter och dricker med de druckna, 5° då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och Vid en tid som han inte vet om 5 och hugga ner honom

och låta honom dela lott med hycklarna. Där skall man gråta och

skära tänder.

Li/enelsen om de tio brudtämorna

ut med Då blir det med himmelriket* som när tio unga flickor gick

25 2 Fem av dem var oförstån-

sina facklor för att möta brudgummen? och fem var kloka. 3De oförståndiga hade tagit med sig fackdiga lorna men inte någon olja till dem. *De kloka hade med sig både och facklor. 5När brudgummen dröjde, blev alla dåsiga oljekrukor och föll i sömn. “Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här, 7Då vaknade alla flickorna och gjorde i kom ut och möt honom!” sina facklor. 8De oförständiga sade till de kloka: Ge oss av ordning slocknar.” ”De kloka svarade: Den kan aldrig er olja, våra facklor räcka både till oss och till er. Gå i stället och köp hos dem som säljer De olja.” ° Men medan de var borta och köpte, kom brudgummen. som stod med honom in till bröllopsfesten, och porten färdiga följde stängdes. “ Efter en stund kom de andra flickorna och ropade:

han svarade: Sannerligen, jag Herre, herre, öppna för oss!” ”Men er därför vakna. Ni vet inte när dagen och känner er inte.” “Håll timmen är inne.

Liknelsen om talentema

“ Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till ta hand om hans egendom. 15Den ene gav sig sina tjänare och lät dem

24:51 låta honom dela lott med hycklarna Dvs. ge honom det straff en hycklare förtjänar. Uttryckssättet är hämtat från GT (jfr Ps 11:6). Här antyder det helvetet”. att berättelsens dödsstraff symboliserar de ogudaktigas öde i marschaller. Oljan fylldes i facklor Troligen är det fråga om ett slags av klädtrasor. behållare, monterade på stänger, och brann med vekar Brudens väninnor samlades i hennes hem. På för att möta brudgummen väninnoma till natten hämtade brudgummen sin brud och förde henne och sitt eget föräldrahem, där bröllopet hölls.

24:51 Matt 8:12+ 25:13 Matt 24:42, 50; Mark 13:35f.; Luk 25:1 Luk 12:35f. 12:40 25:11 Luk 13125-27 2554-30 Luk l9:11-27 25:12 Matt 7:23

Matteusevangeliet 25:32

han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån. “Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och affärer med dem så att han gjorde tjänade fem till. ”Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. “Men den som hade fått en talent och en gick grävde grop och gömde sin herres pengar. 19 Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde av dem. 2° Den som hade fått redovisning fem talenter kom och lämnade fram fem till och _sade: Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.” 2* Hans herre sade: Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till hos din herre.” glädjen 22 Den som hade fått två talenter kom fram och sade: Herre, du gav två talenter. Här är två till som mig jag har tjänat.” ”Hans herre sade: ”Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till hos din herre.” glädjen “Den som hade fått en enda talent steg också fram. ”HerreZ sade han, jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. var rädd och ”Jag gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.” Z” Hans herre svarade honom: Du är en slö och dålig tjänare, du visste att jag skördar där inte har sått och samlar in där inte har strött ut. jag jag Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när kom. ”Ta nu ifrån honom jag talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. 19 Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. 3° Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.” Där skall man gråta och skära tänder.

M ännis/eosonens dom

3 När Människosonen* kommer i sin tillsammans härlighet” med alla sina änglar, då skall han sätta tron. 32Och alla sig på härlighetens folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som

25:15 talenter Talenten var ett viktmått men motsvarade som myntenhet sex tusen denarer”, en betydande summa. Jfr not till 18:24. 25:31 härlighetens tron Se not till 19:28.

25:19 Matt 18:23 25:30 Matt 8:12+ 25:21 Matt 2424547; Luk 16:10 25:31 Matt 16:27 / 19:28; Upp 20:11-15 25:24 Joh 4:37 25:32 Hes 34:17; Matt 13:49; 2 Kor 25:29 Matt 13:12+ 5:10+

Matteusevan 72 25:33 geliet

33Han skall ställa fåren till höger herden skiljer fåren från getterna. om 3* Sedan skall sig och getterna till vänster. kungen säga till dem som står till Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och höger: överta det rike* som har väntat er sedan världens skapelse. ”Jag var att äta, var törstig och ni gav att hungrig och ni gav mig jag mig var naken och dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, “jag och ni såg till satt i fängelse ni gav mig kläder, jag var sjuk mig, jag och ni besökte 37 Då kommer de rättfärdiga att fråga: Herre, mig.” när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att hemlös och tog hand om eller naken och dricka? 3* När såg vi dig dig eller i och besökte gav dig kläder? 39 Och när såg vi dig sjuk fängelse ° skall svara dem: vad ni har för dig?” Kungen Sannerligem gjort som är mina bröder, det har ni gjort för någon av dessa minsta mig.” *“ Sedan skall han säga till dem som står till vänster: Gå bort från till den eld som väntar djävulen” och hans mig, ni förbannade, eviga var änglafà “jag var hungrig och ni gav mig inget att äta, “jag törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte sjuk och i hand om mig, jag var naken och ni gav mig inga kläder, och ni besökte mig inte.” “ Då kommer också de att fråga: fängelse när skulle vi ha sett eller törstig eller hemlös eller Herre, dig hungrig naken eller eller i och lämnat utan hjälp?” “5 Då skall sjuk fängelse dig han svara dem: Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 15 Dessa skall gå bort till

straff men de till evigt liv. evigt rättfärdiga

Planer på att döda jesus

sina lärjungar: *När Jesus hade avslutat hela detta tal, sade han till

26 Då skall Människosonen*

”Ni vet att det är påsk* om två dagar. utlämnas för att bli korsfäst. 3Under tiden samlades överstepräs-

25:40 dessa minsta Se not till 10:42. 26:1 Närjesus bade avslutat hela detta tal Se not till 7:28.

25:35 f. Jes 58:6 f. 25:46 Dan 12:2;_]oh 5:29 25:40 Ords 19:17; Matt 10:42; 18:5 26:1-5 Mark 14:1 f.; Luk 22:1 f.; Joh 25:41 Matt 7:23 / Mark 9:48; Jud v. 7; 11:45-53 Upp 20:10 26:2 2 Mos 12:1-27 / Matt 16:21+

Matteusevangeliet 26:16

terna* och folkets

äldste* i översteprästen Kajafas palats *och kom

överens om att gripa jesus med list och döda honom. 5Men inte under

själva helgen, sade de, så att det uppstår oro bland fol-

ket.

Kvinnan med

balsamfZas/ean

“Medan Jesus befann sig i Betania hos Simon den 7kom spetälskeå, en kvinna fram till honom med en flaska dyrbar balsam och hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords”. 8Då blev lärjungarna

och sade: Vilket

förargade slöseri! 9För det där hade man ju kunnat få mycket pengar att ge åt de fattiga. ”Jesus märkte det och sade till

dem: Varför gör ni kvinnan ledsen? Hon har en

gjort god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, men har ni inte alltid. mig *Z När hon hällde denna balsam över min kropp, förberedde hon min

begravning. Sannerligen, överallt ivärlden där evangeliet* förkunnas skall man också berätta vad hon gjorde och komma henihåg

n HC.

jndas blir

förrádare

4 Då ick en av de tolvä, han som hette udas g Iskariot, till översteprästerna 5 och sade: Vad vill m ge mig om jag utlämnar honom åt

er? De räknade upp trettio silvermynt åt honom. ”° Från det ögon-

blicket sökte han efter ett läm li t tillfälle P g att utlämna honom.

26:3 Kájafas var överstepräst 18-36 e. Kr. och avsattes sedan av romarna. 26:6 Betánia Se not till 21:17. 26:6 hos Simon den spetülske Mannen nämns endast här och i Mark. 14:3. l Luk 7:36 ff., där en liknande händelse berättas i annat sammanhang, sägs dock värden, en farisé, heta Simon. 26:7 hällde ut den över bans huvud Orden kan antyda att Jesus hyllades som Messias; kungar och överstepräster smordes med olja på huvudet. 26:14 Iskariot Se not till 10:4. 26:15 trettio silvermynt Enligt 2 Mos 21:32 priset för en slav. Den myntenhet från nytestamentlig tid som Matteus tänker på är troligen statérer (se not till 17:27). Samma belopp nämns i Sak 11:12; jfr 27:9 med not.

26:5 Matt 21:46 26:14-16 Mark 14:10 1.; Luk 2213-6 26:6-IS Mark I4:3-9; Joh 12:1-8 26:14 Joh 11:57 26:7 Luk 7z36-38 26:15 Sak 11:12; Matt 27:3-S 26:11 5 Mos 15:11

26:17 Matteusevangeliet

Pås/emåltiden förbereds

fram

7 Första dagen av det osyrade brödets högtid* kom lärjungarna och Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden tillJesus frågade:

åt 3 Han svarade: Gå in till staden och hälsa den och den att

dig? vill hålla hos dig

er mästare säger: Min stund* är nära. Jag påskmåltid

9 som Jesus hade sagt, och

med mina lärjungar. Lärjungarna gjorde

de ordnade för påskmåltiden.

jesus utpekar förrádøzren

2° På kvällen lade han till bords* med de tolv. 2 Medan de åt sade

sig han: en av er skall förråda 22De blev mycket Sannerligen, mig.

bedrövade och honom, en efter en: Det är väl inte

började fråga herre? “Han svarade: Den som doppade handen i skålen jag,

med han skall förråda 2* Människosonen* går

tillsammans mig, mig.

om honom, men ve den människa genom bort, som det står skrivet vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den

om hon hade blivit född. Judas, som skulle människan aldrig förråda honom, sade: Det är väl inte jag, rabbit? Jesus svarade:

Du har själv sagt det.

Den sista måltiden

26 Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt

och sade: Tag och ät, detta är min han det, gav åt sina lärjungar

Se not till Mark 14:12. 26:17 ordna för påskmåltiden 26:23 Den som doppade banden i skålen När man åt ur en gemensam skål, Orden om att detta kunde två personers händer lätt snudda vid varandra. ett sätt som är tydligt för denne men nyss skett utpekar förrädaren på menas bara att han är med i bordsgemenotydligt för de andra. Möjligen skapen. Jfr Luk 22:21, där detta är meningen, och Joh 13:26, där Judas öppet utpekas. - Episoden kan tänkas utspelad under påskmåltidens inledi vatten. ning, då man bl. a. doppar grönsaker 26:26 tac/ebönen Här avses tacksägelsen till Gud för att han skapat brödet (jfr vid måltidens 14:19 med not). I v. 27 är det sannolikt fråga om bordsbönen not till 1 Kor slut, en allmän tacksägelse för Guds välgärningar (jfr 10:16).

26:17-19 Mark 14:12-16; Luk 22:7-13 26:21 Ps 41:10 26:17 2 Mos 12:14-20; 5 Mos 16:16 26:26-29 Mark 14122-25; Luk 22:14-20; 2620-25 Mark 14:17-21; Luk 22221-23; 1 Kor 1123-25

Joh 13:18-30

Matteusevangeliet 26:36

Och han tog en

kropp. bägare, och efter att ha tackat Gud gav

han den åt dem och sade: Drick av den alla. 2” Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir för till förlåtelse.

utgjutet många syndernas ”Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken

den då dricker

ger förrän dag jag det nya vinet med er i min faders

a:- n rike .

jesus Petrus

förutsäger förnekelse

3° När de hade de ut till 3 Då

sjungit lovsången, gick Olivbergetåi

sade Jesus till dem: I natt skall ni alla komma på fall för min skull,

ty det står skrivet: jag skall dräpa berden, och fåren i bjorden skall s/eingras. 32Men när jag har uppstått, skall jag gå före er till Galile-

en. 33 Petrus svarade honom: Även om alla andra kommer på fall

för din skull, så skall då jag aldrig komma på fall. 3* Men Jesus sade:

Sannerligen, i natt innan tuppen gal skall du ha förnekat mig tre gånger. 35 Petrus sade: Om jag så måste dö med skall dig, jag aldrig förneka dig. Och detsamma sade alla lärjungarna.

jesus i Getsemane

Sedan gick

Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till dem: Sitt kvar här, medan

jag går dit bort och ber.

26:28 förbundsblodet Ingångna fördrag bekräftades under antiken allmänt genom djuroffer, så även de förbund* mellan Gud och människor som skildras i GT. Jesu blodiga död jämförs här med sådana offer. 26:30 [az/sången I påskmåltidens ritual ingår högtidlig läsning eller sång av Ps 113-118. En del av dessa psalmer (enligt en tradition 113-114, enligt en annan bara 113) reciteras i början av måltiden. Återstoden av dem, som det här år fråga om, följer vid dess slut. 26:31 det står skrivet Det citerade stället Sak 13:7, är dunkelt men var sannolikt i sitt ursprungliga sammanhang ett domsord över en ovårdig ledare (jfr Sak 11:17). Beträffande dess tillämpning på Jesus se Skrifttolkning”.

26:27 1 Kor 10:16 26:31 Sak 13:7 (Mark 14:27); Joh 16:32 26:28 2 Mos 24:8; Jes 53:12;Jer 31:31-33; 26:32 Matt 28:7, 16 Sak 9:11; Heb 9:20 26:34 Matt 26:69-75+ 2630-35 Mark 14226-31; Luk 2251-34; 26z36-46 Mark 1432-42; Luk 2259-46 Joh 13236-38 26:36 Joh 18:1 26:30 Ps 113-118

i 26:37 Matteusevangeliet

37 Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Sorg och ängslan kom över honom, 33 och han sade till dem: Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med 39 Han gick lite längre mig. kastade till marken och bad: Fader, låt denna bägare gå bort, sig förbi om det är Men inte som jag vill utan som du vill.” mig, möjligt. *° Han gick tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, och han sade till Petrus: Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med och be att ni inte utsätts för prövningå Anden vill, mig? “Vaka, men är svag. *Z Sedan gick han bort och bad för andra kroppen Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag gången: mäste tömma den, så låt din vilja ske. 43 När han kom tillbaka, fann

han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna. “Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. 45 Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall “i” Här kommer överlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. han som skall förråda mig.

jesus fängslats

”Medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv“°, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar utsänd av översteprästerna* och folkets äldste”. *8 Förrädaren hade kommit överens med som är det, honom. “9 Han dem om ett tecken: Den jag kysser grip gick rakt fram till Jesus, hälsade honom med att säga rabbi* och honom. Min vän, nu har du gjort kysste 5°Jesus sade till honom: Då 5* En av ditt. gick de fram och grep Jesus och höll fast honom. dem som var med Jesus lyfte handen och drog sitt svärd, och han av honom örat. 52 Då slog till mot översteprästens tjänare och högg

26:37 Sebedafos båda söner Apostlarna Jakob och Johannes; se 10:2 och jfr 17:1; 20:20. 26:39 bägare Se not till 20:22. 26:41 kroppen Se Kött”. 26:48 Den som jag kysser Kyssen var en vanlig vördnadsbetygelse mot en religiös lärare. 26:50 nu har du gjort ditt Annan möjlig översättning: låt det ske som du har kommit hit för.

26:37 Matt 17:1; Mark 5:37; 14:33; Luk 26:42 Matt 6:10 8:51; 9:28 26:44 2 Kor 12:8 26:38 Ps 42:6, 12;43:5;Joh 12:27 2647-56 Mark 14:43-52; Luk 22:47-53; 26:39 Heb 5:7 f. /Joh 5230+ Joh 18:1-11 26:41 Matt 6:13; Luk 11:4

Matteusevangeliet 26 ;64

sade Jesus till honom: Stick tillbaka ditt svärd. Alla som griper till svärd skall dödas med svärd. 53 Tror du inte att om jag bad min fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp? 5* Men hur skulle då skrifterna kunna uppfyllas som säger att detta måste hända? 55 Vid samma tillfälle sade Jesus till folkhopen: Som mot en röva-

re har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Var dag satt jag i templet* och undervisade utan att ni grep mig. 5” Men allt detta har skett för att skrifter skall profeternas uppfyllas. Dä övergav alla lärjungarna honom och flydde.

För/øöret inför rådet

57 De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kajafas, där de skriftlärda* och de äldste hade samlats. 53 Petrus följde efter på avstånd, ända till översteprästens palats. Där gick han in på gården och satte sig bland tjänarna för att se hur det skulle sluta. 59 Översteprästerna och hela rådet* sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden, °° men de lyckades inte trots att det uppträdde många falska vittnen. Till sist trädde det fram två 5 som påstod att han hade sagt: Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen inom tre dagar. “Z Då reste sig översteprästen och frågade: Har du inget att svara på deras beskyllningar? 53 Men Jesus teg. Och översteprästen sade: Jag besvär dig vid den levande Gudens namn att säga oss om du är Messias°, Guds son.” “Jesus svarade: Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta skall ni få se Människosonen* sitta på Maktens sida och högra

26:53 legioner Legionen var romarnas största militära enhet. Den omfattade 6 000 man. Uttrycket ger alltså bilden av en väldig himmelsk här (jfr 2 Kon 6:16 f.; Luk 2:13; Upp 19:14). 26:57 Kájafas Se not till v. 3. 26:61 jag kan riva ner Guds tempel Författaren klargör inte om han betraktar dessa ord som fritt uppfunna eller som en förvrängning av något verkligt Jesus-ord (jfr Joh 2:19 ff.). Anklagelsen kan möjligen ha byggt på att Jesus förutsagt templets fall i profetiska ord, liknande Matt 24:2 med par. 26:64 Maktens En omskrivning för Guds.

26:52 1 Mos 9:6+; Upp 13:10 26:61 Matt 27:40;Joh 2:19; Apg 6:14 26:54 Jes 53:5-12 26:63 Jes 53:7; Matt 27:12, 14; Luk 23:9; 26:55 Luk 19:47; 21:37;J0h 18:20 Joh 19:9 26:56 Matt 26:31+ 26:64 Ps 110:l; Matt 22:44 + / Dan 7:13; 2657-68 Mark 1453-65; Luk 22:54 f., Matt 24:30+ 63-71;J0h 18:13 f., 19-24

26:65 Matteusevangeliet 78

komma på himlens moln. 55 Då slet överstepråsten sönder sina

kläder och sade: Han har hädat. Vad skall vi nu med vittnen till? Ni

har själva hört hädelsen. “ Vad säger ni? De svarade: Han förtjänar döden. 67 Då spottade de honom i ansiktet och slog honom, och örfilar 68 och sade: Visa att du år en profet, Mes-

några gav honom

sias: vem var det som slog dig?

Petrus förnekar jesus

59Petrus satt ute på gården. En tjånsteflicka kom fram till honom

och sade: Du var också tillsammans med Jesus från Galileen. 7° Men han förnekade det inför alla och sade: Jag förstår inte vad du

talar om. 7 Han gick ut i porten, och där var det en annan kvinna omkring: Han där var

som såg honom, och hon sade till dem runt 72 Han förnekade det

tillsammans med Jesus från Nasarefi på nytt

73 Strax efteråt kom

och svor på det: ”Jag känner inte den mannen.”

de som stod där fram till Petrus och sade: Visst är du också en av

dem. Det hörs talet. 7* Då svor han och bedyrade: Jag känner på

inte den mannen.” I samma en tupp. 75 Då kom Petrus

ögonblick gol vad Jesus hade sagt: Innan tuppen gal skall du ha förnekat mig ihåg tre gånger, och han gick ut och gråt bittert.

26:64 komma på himlens moln Jfr 24:30 med not. 26:65 slet äverstepräszen sönder sina kläder Ett uttryck för fasa eller sorg; jfr 1 Mos 37:34; 1 Sam 4:12. 26:65 Han bar bådar Hädelse bestod i att smäda Guds namn, dvs. uttryckligen nämna det på ett förlöjligande eller nedsättande vis. Anspråk på att vara Messias kan inte ha bedömts så, inte heller uttrycket Guds son, fattat på ha gammaltestamentligt sätt (jfr t. ex. Hos 11:1). Rådets dom (v. 66) tycks och byggt på attJesus med sina citat från Ps 110 och Dan 7 åsyftade sig själv gjorde sig jämställd med Gud. 26:66 Han förtjänar döden Enligt 3 Mos 24:16 skall en hädare stenas till döds. 26:73 Det börs på talet Se Mark 14:70 med not.

26:65 4 Mos 14:6; 2 Sam 13:19; Job 1:20; 26:69-7S Mark 14:66-72; Luk 2254-62; Jer 36:24;Apg14:14 Joh 18:12-l8, 25-27 26:66 3 Mos 24:16;J0h 19:7 26:75 Matt 26:34;Mark 14:30; Luk 22:34; 26:67 Jes 50:6; 53:5 Joh 13:38

79 Matteusevangeliet 27:11

jesus inför Pilams

“På morgonen beslöt alla översteprästerna” och folkets äldste” att

försöka få Jesus avrättad. ZDe lät binda honom, förde bort honom och överlämnade honom åt Pilatus, stäthållaren. 3När Judas, som hade förrätt honom, såg att Jesus blivit dömd,

ångrade han sig. Han lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste 4och sade: Jag har syndat och förrått oskyldigt blod. De svarade: Vad angår det oss? Det är din sak. 5Då kastade han in pengarna i tempelhuset och gav sig av därifrån

och gick bort och hängde sig. “Översteprästerna tog pengarna och

sade: Det går inte att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar. 7Och de beslöt att i stället köpa Krukmakaråkern till

begravningsplats för främlingar. ”Därför heter denna åker ännu i dag Blodsåkern. °Så uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: De tog de trettio silvermynten, priset på den prissatte, honom som några israeliter bestämde priset på, ° och gav dem ibetalningför

Kru/ema/earåkem, så som Herren bade befallt mig.

“Jesus ställdes nu inför ståthällaren. Denne frågade honom: Du

27:1 försöka få jesus avrattad Det är ovisst om det judiska rådet i nytestamentlig tid kunde låta verkställa dödsstraff (jfr Apg 7:58 ff., där detta förutsätts, och Joh 18:31, där det förnekas). En politisk anklagelse inför den romerska ockupationsmyndigheten var nödvändig, om rådet saknade befogenhet att låta avrätta Jesus. Aven i motsatt fall kunde det vara en smidig utväg, som lät de hatade utlänningarna bära ansvaret för avrättningen inför folket. Pilatus var romersk ståthållare, prokurator, i provinsen Judeen från år 26 e. Kr. till år 36, då han avsattes. Blodså/eern Namnet är inte känt från utombibliska källor, liksom inte heller namnet Krukmakaråkern. Möjligen avses en plats i Hinnomdalen (jfr Helvete) söder om det gamla Jerusalem. Denna dal nämns iJer 19, där flera detaljer (krukmakarprodukter, oskyldigt blod, de ondas undergång) ger anknytning till Matteus berättelse. En avvikande förklaring av namnet ges i Apg 1:18 f. 27:9 det som sagts genom profeten jeremia Det följande citatet är en fri återgivning av Sak 11:12 f. Att det tillskrivs profeten Jeremia kan bero på likheter med vissa texter hos denne (åkerköpet iJer 32:6 ff. ; besöket hos en krukmakare iJer 18-19; jfr not till v. 8 ovan).

27:1-14Mark 15:1-5; Luk 23:1-5; Joh 27:9 f. Jer 32:6-9; Sak 11:12 f. 18:28-38a 27:11 Matt 2:2; 27:29, 37; Mark 15:9, 12, 27:3-10 Apg 1:18 f. 18, 26; Luk 23:37 f.;Joh 18:39+ 27:3 Matt 26:14 f.

27:12 Matteusevangeliet 80

år alltså judarnas kung? Jesus svarade: Du själv säger det. z Och

när han anklagades av översteprästerna och de äldste svarade han inte. 3 Då sade Pilatus till honom: Hör du inte vad de beskyller dig för? “ Men han svarade inte på en enda fråga, och ståthållaren blev

mycket förvånad.

Bambbas friges. jesus döms

”Vid brukade ståthållaren frige en fånge efter folkets högtiden önskan. 6 Det fanns just då en känd fånge som hette Jesus Barabbas.

När folket nu var samlat, frågade Pilatus: Vem vill ni att jag skall

eller den Jesus som kallas Messias“? ”Han

frige, Jesus Barabbas

visste att det var av avund motJesus som man hade utlämnat honom. 9 Medan han satt på domartribunen fick han detta bud från sin

hustru: Du skall inte ha med den där råttfärdige mannen att göra.

i natt för hans skull. 2° Men Översteprås- Jag har haft mardrömmar

terna och de äldste övertalade folket att begära Barabbas fri och få

Jesus dödad. 2 Ståthållaren sade nu till dem: Vilken av de båda vill De svarade: Barabbas Pilatus

ni att jag skall frige?” frågade:

Alla Vad skall jag då göra med den Jesus som kallas Messias?

svarade: Han skall korsfästas! 23 Han frågade: ”Vad har han gjort

för ont? Men de ännu högre: ”Han skall korsfåstas! ropade 2* Når Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oron bara blev

sköljde sina händer inför folket och sade:

värre, tog han vatten och till den här mannens blod. Detta får bli er sak.”

Jag är oskyldig

25 Men hela folket ropade: Hans blod må komma över oss och våra

barn. “Då han Barabbas, men Jesus lät han och

frigav prygla

utlåmnade honom sedan till att korsfåstas.

27:11 Du själv säger det Uttrycket år dubbeltydigt. Det kan vara en bekräftelse men kan också antyda att Pilatus själv får stå för sin formulering. - 27:16 jesus Bárabbas Annan låsart: Barabbas. Jesus var inget ovanligt namn (jfr t. ex. Kol 4:1 1), men många kristna tycks ha tagit anstöt av att en rövare bar det. Att det saknas i många handskrifter beror troligen på detta. 27:26 /eorsfästas Denna avrättningsform var inte bara fruktad för sin grymhet utan ansågs också vanårande. Den användes mot slavar och upproriska utlänningar, inte mot romerska medborgare. Pryglandet, som regelmässigt föregick avrättningen, utfördes med ett gissel, vars tre remmar hade metallkulor i ändarna.

27:12, 14Matt 26:63+ 27:21 Apg 3:14 27:15-26 Mark 15:6-15; Luk 23:13-25;J0h 27:24 5 Mos 21 :6-9 18:38b-19:16 27:25 Hes 33:5; Apg 5:28

81 27:34

Matteusevangeliet

Soldaterna hånar jesus

Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset och samlade hela honom. 28 De kläderna och

vaktstyrkan omkring tog av honom hängde på honom en röd soldatkappa 29 och vred ihop en krans av

törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sade: ”Leve judarnas konung. 3° De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. 3 Och när de hade hånar honom,

tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och

förde bort honom för att korsfästa honom.

K orsfästelsen

31 På vägen ut träffade de på en man från Kyrene vid namn Simon,

och honom tvingade de att bära hans kors. 33 När de kom till ett ställe

3*

som kallas Golgota, vilket betyder Skallen, gav de honom vin att

27:27 residenset Troligen avses ett palats, uppfört av Herodes den store i västra delen av det dåvarande Jerusalem, där nu det s. k. Davids tom är beläget. I detta palats hade den romerske ståthållaren sitt högkvarter och höll domstolsförhandlingar, när han vistades i staden. Hans ordinarie residens låg i Caesarea vid havet. 27:27 va/ezstyrkan Grundtextens uttryck betecknar en avdelning på 600 man, kohort. Detta var den truppstyrka som romarna normalt hade förlagd i Jerusalem. 27:32 K yréne Huvudstad i Kyrenaika, en grekisk, av romarna Övertagen koloni på Nordafrikas kust, som nu utgör en del av Libyen. 27:32 bära bam kors Den dödsdömde skulle själv bära avrättningsredskapet, i detta fall troligen den löstagbara tvärbiälken på korset (jfr Joh 19:17). När en man i folkvimlet beordrades att hjälpa till, måste detta ha berott på att Jesus var utmattad. Redan pryglandet (v. 26) kunde leda till döden. 27:33 Gálgota Namnet syftade troligen på kullens form. Var den låg är inte med säkerhet känt, men den gamla tradition som förlägger den till platsen för Heliga gravens kyrka är från flera synpunkter rimlig. 27:34 gav de honom vin Enligt judiska traditioner bekostade kvinnorna iJerusalem en dryck som skulle ges till dödsdömda före avrättningen. För denna sed åberopade man Ords 31:6.

27:27-SI Mark 15:16-20; Joh 19:2 f. 27:30 Jes 50:6 2728-30 Luk 23:11 2752-44 Mark l5z2l-32; Luk 2316-43; 27:19 Matt 27:1l+ Joh19:17-27

27:35 Matteusevangeliet 82

dricka, blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka.

35När de hade korsfäst honom, delade de upp hans kläder genom att

kasta lott om dem, 36och sedan slog de sig ner där och vaktade honom. 37 Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot

honom som löd: Detta år Jesus, judarnas konung. med honom korsfästes två rövare, den ene till höger ”Samtidigt och den andre till vänster om honom. 39 De som gick förbi smädade

honom och skakade på huvudet “och sade: ”Du som river ner och - nu, om

templet bygger upp det igen på tre dagar hjälp dig själv

“ de

du är Guds son, och stig ner från korset.” Översteprästernaii,

skriftlärda* och de äldste* gjorde också narr av honom och sade: *Z ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels

kung, nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. “Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda honom, om ban

“ På

bryr sig om honom. Han har ju sagt att han år Guds son. samma sätt blev han skymfad av rövarna som var korsfästa tillsam-

mans med honom.

jesu död

45 Vid sjätte timmen* föll ett mörker över hela jorden och det varade till nionde timmen. “ Vid nionde timmen ropade Jesus med hög

27:34 galla I Mark 15:23 står myrra, ett aromatiskt ämne som verkade bedövande. Matteus kan ha menat att galla hade samma verkan (jfr Tob 6:9; 11:8; där fiskgalla används som läkemedel). Han anspelar dock snarare på Ps 69:22, där Septuaginta* har samma ord, medan motsvarande hebreiska ord betyder gift. Meningen är där inte att den lidandes plåga lindras, utan att hans fiender ökar den. 27:35 delade de upp hans kläder Den som skulle avrättas kläddes av, och kläderna ansågs tillhöra bödlarna. Berättelsen anknyter också till Ps 22:19. 27:37 judarna: konung Orden innebär att Jesus var dömd som upprorsman. Ett anslag med uppgift om brottet anbragtes enligt romersk sed på avrättningsredskapet. 27:39 De som gick förbi Avrättningar verkställdes på väl synliga platser. Den plats som enligt traditionen är Golgota låg på Jesu tid strax utanför stadsmuren, intill en väg som passerade genom en mindre port i muren. 27:39 skakade på huvudet En åtbörd av hån och förakt. 27:40 Du som river ner templet Se 26:61 med not.

27:34 Ps 69:22 27:42 Joh 1:49; 12:13 27:35 Ps 22:19 27:43 P5 22:9 / Vish 2:18-20 27:38 Jes 53:12 27:45-56 Mark 15133-41; Luk 23:44-49; 27:39 Ps 22:8; 109:25 Joh 19;24b_30 27:40 Matt 26:61+ /4:3, 6; 26:62+ 27:45 Am 39

83 Matteusevangeliet 27:56

röst: Eli, Eli, lema sabacbtani? (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergett migP). Några som stod där hörde det

och sade: Han på EliaT “S En av dem sprang genast bort och ropar

fyllde den med surt vin och satte den på en käpp för att

tog en svamp, ge honom att dricka. 49 Då sade de andra: Låt oss se om Elia kom-

mer och hjälper honom.” 5° Men Jesus ropade ån en gång med hög

röst och gav upp andan.

5 Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner, rämnade, 52 och öppnade sig. jorden skakade och klipporna gravarna

av avlidna 53 och efter hans

Många kroppar heliga uppväcktes, uppståndelse lämnade de sina gravar och gick in i den heliga staden och

kunde ses av många. 5* När officeren* och de som bevakade Jesus

tillsammans med honom såg jordbävningen och det andra som hän-

de, greps de av stark fruktan och sade: Den mannen måste ha varit Guds son.”

55 Där var också många kvinnor som stod längre bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att tjäna honom, 5° och

bland dem var Maria från Magdala och Maria som var Jakobs och Josefs mor, och modern till Sebedaios söner.

27:46 Eli, Eli, lemá sabacbzáni Ps 22:2 återges här på arameiska, Jesu modersmål. Awikelsen från Mark 15:34 (Eloi) beror på en mindre anpassning till hebreiskan. 27:48 surt vin Den enkla dryck som soldater och arbetare släckte törsten med. Septuaginta” använder grundtextens ord med denna betydelse i Rut 2:14. I Ps 69:22 används samma ord om ättika som den frommes fiender plågar honom med (jfr not till v. 34). 27:51 färbänget Templets innersta rum, det allra heligaste, avskildes genom ett förhänge. Att detta brast uppfattar Matteus tydligen som ett tecken på att vägen till Gud öppnades genom Jesu död. Jfr Heb 6:19 f.; 10:19 f. 27:52 avlidna heliga Dvs. rättfärdiga, vilkas själar väntade på uppståndelsen. 27:56 Maria från Mágdala nämns i detta sammanhang även av författarna till Markus- och Johannesevangelierna och i samband med Jesu uppståndelse av alla fyra evangelisterna. Jfr också Luk 8:2. Magdala, i dag Migdal, låg vid västra stranden av Galileiska sjön. 27:56 Maria som varjakobs ocbjosefs mor Också denna kvinna nämns i evangelierna i samband med korsfästelsen eller uppståndelsen. Om samma person avses ijoh 19:25, hette hennes man Klopas. 27:56 Sebedafos söner Dvs. apostlarnaJakob och Johannes; se 10:2. Med stöd av Mark 15:40 har man gissat att modern hette Salome, och med stöd av Joh 19:25 att hon var syster till Jesu mor.

27:46 P522:2 27:52 f. Hes 37:12 f. 27:48 Ps 69:22 27:53 Matt 4:5; Upp 11:2+ 27:51 2 Mos 26231-35; Heb 6:19 f.+

27:57 Matteusevangeliet 84

Gravlággningen

57 På kvällen kom en rik man från Arimataia som hette Josef och som

också han hade blivit lärjunge till Jesus. ”Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus gav då order om att den skulle utlämnas, 59och Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg °° och lade

den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i berget. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. 5* Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt mitt emot

graven.

52 Nästa dag - det var dagen efter förberedelsedagen - gick över-

och fariseerna* tillsammans till Pilatus 53 och sade:

stepråsterna* Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: Efter tre dagar skall jag uppstå.” 5* Ge därför

order om att graven bevakas under tre dagar, så att inte hans lär-

jungar kommer och rövar bort honom och sedan säger till folket att

han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första. 65Pilatus svarade: Ni får en vaktstyrka. Gå och bevaka graven så gott ni kan. 66De gav sig i väg och skyddade den genom

att försegla stenen och sätta ut vakterna.

27:57 Arimatafa Möjligen det Ramatájim som nämns i 1 Sam 1:1 och som antas ha legat ca 3,5 mil nordväst om Jerusalem (i dag Rantis). -Josef nämns av alla fyra evangelisterna i samband med Jesu begravning, men inte i något annat sammanhang. 27:60 en stor sten Ingången till en klippgrav av denna typ stängdes med en kvarnstensliknande sten, som rullades fram i ett spår. 27:62 dagen efter förberedelsedagen Matteus menar att besöket ägde rum en sabbatsdag, dvs. lördag. Förberedelsedagen, då Jesus enligt alla evangelierna blev korsfäst, var fredag.

27:63 Efter tre dagar Uttrycket används i NT omväxlande med ”på tredje

dagen” och med samma innebörd. Dagen efter en händelse räknas som den andra dagen, den därnäst följande som den tredje. Bruket av de båda uttrycken kan hänga samman med att man fann antydningar om Jesu uppståndelse både i Hos 6:2 (tredje dagen) och iJon 2:1 (”tre dagar och tre nätter; jfr 12:40).

27:55 Luk 8:2 f. 27:58 5 Mos 21:22 f. 27:57-61 Mark 15;42-47; Luk 2350-54; 27:60 Jes53=9 ]oh19;38_42 27:63 Matt 16:21+

85 Matteusevangeliet 28:15

Kvinnorna vid

graven

Efter sabbateni i gryningen den första veckodagen, korn Maria

från Magdala och den andra Maria för att se på graven. 2Då blev det

ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel* steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. 3Hans utseende

var som blixten och hans kläder vita som snö. 4Vakterna skakade av

skräck för honom och blev liggande som döda. 5Men ängeln sade till

kvinnorna: Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfâst. 6 Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom

och se var han er sedan till hans

låg. 7Skynda lärjungar och såg till

dem: Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.” Nu har *De

jag sagt er detta.” lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. “Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade

honom. ° Men Jesus sade till dem: Var inte rädda. Gå och säg åt

mina bröder att bege sig till Galileen. Dår skall de få se mig. “Medan de var på våg, kom några ur vaktstyrkan in till staden och

berättade för översteprästerna” om allt som hade hänt. Z Dessa överlade med de äldste”, och sedan gav de soldaterna en stor summa 3

pengar och sade till dem: Såg att hans lärjungar kom under natten

och rövade bort honom medan ni sov. “ Om ståthållaren får höra detta, skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.” 5

Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Så vann detta rykte spridning bland judarna ända till denna dag.

28:1 igryningen den första veckødagen Dvs. söndag morgon. Enligt judisk tidräkning kan uttrycket också beteckna den föregående kvällen, då sabbatsdygnet upphörde så snart aftonstjärnan blev synlig. De andra evangelierna säger dock tydligt att det var morgon (Mark 16:2; Luk 24:1; Joh 20:1). 28:1 Maria från Mágdala Se not till 27:56.

28:1-IS Mark 16:1-8; Luk 23:55-24:12; 28:7 Matt 26:32; Mark 14:28 / Joh Joh 204-10 2111-23 28:6 Matt 12:40; 16:21+ 28:10 Matt 28:16 f.

Matteusevangeliet 86 28:16

jesus sänder ut sina lärjungar

5 De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. 7 När de fick se honom där föll de ner och

honom, men några tvivlade. ”Då gick Jesus fram till dem hyllade och talade till dem: Åt mig har getts all makt i himlen och på 9 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i jorden. Faderns och Sonens och den heliga Andens namn Z° och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.

2856-20 Mark 1614-18; Luk 24136-49; 28:18 Dan 7:14; Matt 11:27+; Joh 20:19-Z3;Apg ue-s Ef 120-22 28:16 Matt 26:32 28:20 Matt 18:20

Markus

Evangeliet enligt

jobannes döparen

Här börjar glädjebudet om Jesus Kristusñ Guds son. 230m det står skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig.

*En röst ropar i öknen:

Bana vag för Herren,

gör hans stigar raka

4- så uppträdde Johannes döparen ute i öknen och förkunnade syn-

dernas förlåtelse genom omvändelse* och dop. 5Och hela Judeen och alla iJerusalem kom dit ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom iJordan. “Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. 7Han förkunnade: Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp

1:1 Här börjar glädjebudet Se Evangelium”. - Markusevangeliet är sannolikt det äldsta av de fyra evangelierna och ger den knappaste skildringen av Jesu liv och budskap. Berättelsen börjar sålunda vid tiden för Jesu offentliga framträdande, utan någon inledning om hans barndom (jfr Matt 1-2; Luk 1-2) eller om hans himmelska ursprung (jfrJoh 1 :1-18). - Författaren var enligt traditionen den Johannes Markus som nämns i Apostlagärningarna och flera av NT:s brev (se Apg 12:12 med not). jesus Kristus, Guds son Annan läsart: Jesus Kristus.

_..- k)›- bas profeten jesaja Citatet är en sammanställning av Mal 3:1 och Jes

40:3. 1:4 så uppträdde jobannes döparen Annan Iäsart: så uppträdde Johannes och döpte. var klädd i Ieamelbår och bade en läderbälte om livet Se not till Matt 3:4.

1:1-8 Matt 3:1-12; Luk 321-17; Joh 1:3 jes 40:3 (Joh 1:23) 1219-38 1:4 Matt 3:2; Apg 13:24; 19:4 1:2 2 Mos 23:20; Mal 3:1 (Matt 11:10; 1:6 2 Kon 1:8 / 3 Mos 11:20-22 Luk 1:76; 7:27) 1:7 Apg 13:25

1:8 Markusevangeliet 88

hans sandalremmar. “Jag har döpt er med vatten, han skall döpa er med helig ande.

jesu dop

”Vid den tiden kom Jesus från Nasaret* i Galileen och döptes i Jordan av Johannes. ° När han steg upp ur vattnet, såg han himlen

dela sig och Anden* komma ner över honom som en duva. “Och en

röst hördes från himlen: Du är min älskade son, du är min utvalde.

jesus frestas

Z Anden drev honom ut i öknen, 3 och han var i öknen fyrtio dagar

och sattes på prov av Satan? Han levde bland de vilda djuren, och

änglarna betjänade honom.

jesus i Galileen

uppträder

“När Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap 5 och sade: Tiden är inne, Guds rike* är

nära. Omvänd er och tro på budskapet.

1:11 min älskade son, du är min utvalde Se not till Matt 3:17. 1:13 fyrtio dagar Se not till Matt_4:2. 1:13 levde bland de vilda djuren Oknens vilda djur är i GT (t. ex. Jes 34:13 f.) en bild för ondskans och ödeläggelsens fasor. Å andra sidan skall de enligt de Jes 11:6 ff. tämjas i den nya skapelsen. I berättelsen om Elia tjänar profeten (1 Kon 17:6), liksom också änglarna gör (1 Kon 19:5 ff.; jfr Ps 91:11 ff.). Markus antyder alltså att Jesus i öknen levde i onda makters närhet men förmådde behärska dem. Jesu kamp mot onda makter är ett huvudmotiv i Markusevangeliet. 1:14 Närjobannes bade blivit fängslad Se 6:17 f. och Matt 14:3 med not.

1:8 Apg 1:5; 2:4 1:13 Matt 4z2+ /Ps 91:11 f. 1:9-11 Matt 3:13-17; Luk 3:21 f. 1:14 f. Matt 4:12-17; Luk 4:14 f. 1:10 Hes 1:1 1:14 Mark 6217+ 1:11 Matt 3:17+ 1:15 Gal 4:4 /Dan 7:14, 27/ Matt 3:24lzl2 f. Matt 4:1-11; Luk 4:1-13

89 Markusevangeliet 1;30

De

första lärjungarna

“När han gick utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare. ”Jesus sade till dem: Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare, “och de lämnade genast sina nät och honom. följde 19 Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedaios son, och hans bror

Johannes som höll på att görai ordning näten i sin båt. Z° Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedaios och hans folk i båten och följde efter honom.

I

Kafarnaums synagoga

2 De kom till Kafarnaum, och när det blev sabbar* gick han till synagogan* och undervisade. 22Alla av hans underöverväldigades visning, för han undervisade med makt och inte som de skriftlärdaif. 23 I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började skrika: 2 Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret?

Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige? 25 Men åt honom: Far ut ur Jesus sade strängt Tigl honom! 25 Den orena anden ryckte och slet i mannen och gav till ett högt rop och for ut ur honom. 27 Alla greps av bävan och började

fråga varandra: Vad är detta? En ny med makt bakundervisning, om orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder 23 honom.” Ryktet om honom spred sig genast över hela Galileen.

Simons svärmor och andra sjuka botas

19 Från synagogan gick de hem till Simon och Andreas tillsammans med Jakob och Johannes. 3° Simons svärmor låg i feber, och det sade

1:16 Simon Dvs. Simon Petrus; se 3:16. 1:22 inte som de sknftlärda Se not till Matt 7:29. 1:23 en oren ande Se Demon”.

l:16-20 Matt 4zl8-22; Luk 5:1-11; Joh 1:23 f. Matt 8:29; Mark 5:2, 7; Luk 8:28 1:35-51 1:26 Mark 9:20, 26 1:17 Jer 16:16 1:27 Matt 7:29; Luk 4:32 1:21-28 Luk 451-37 129-34 Matt 8:l4-17; Luk 438-41 1:22 Matt 7:28 f.+; Mark 6:2;

1:31 90

Markusevangeliet

de genast till Jesus. 3* Han gick fram till henne, tog hennes hand och

reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon passade upp dem. 32 På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla

och besatta. 33Hela staden hade samlats utanför dörren. 3* Och

sjuka han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många

demoner”, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var.

På en

enslig plats

35 av

Tidigt nästa morgon, medan det ännu var mörkt, gav han sig därifrån och gick bort till en enslig plats, och där bad han. 36 Simon

och de andra efter honom, 37 och när de hade funnit

skyndade honom sade de: Alla söker efter dig. 33 Han svarade: Låt oss gå åt

ett annat håll, till här så att jag kan predika där byarna omkring, också. Det är därför har gått ut.” 39Och han gick och predikade i jag

synagogorna i hela Galileen och drev ut demonerna.

En blir ren

spetálsk

*° En spetälsk* kom till honom och föll på knä och bad: Vill du, så

kan du göra mig ren. “Jesus greps av vrede, sträckte ut handen och

på honom och sade: Jag vill. Bli ren! 42Och genast försvann tog

spetälskan, och han blev ren. ”Jesus skickade bort honom med en

*4

sträng förmaning: Säg ingenting till någon, men gå och visa upp för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. dig

1:32 efter solnedgången Dvs. när Sabbaten var över. Det judiska dygnet räknades från solnedgång till Solnedgång. 1:34 ban förbjöd demonerna att tala I Markusevangeliet betonas särskilt starkt att Jesu ställning som Guds son och Messias är en hemlighet. Den avslöjas i sin fulla vidd först efter uppståndelsen (jfr 9:9) men antyds på många sätt dessförinnan. Demonerna som har övernaturliga egenskaper genomskådar den (v. 24). Jesus förhindrar att den sprids ut, eftersom hans uppgift inte förverkligas under jordiska hyllningar utan genom hans död (10:45; 15:39). Jfr v. 43 f. och Matt 8:4 med not. 1:41 vrede Annan läsart: ”medlidande. Troligen menas att Jesus blev upprörd över den ondskans makt i världen som sjukdomen vittnade om. När han botade, vände han sin vrede mot de onda maktema, liksom när han drev ut demoner.

155-39 Luk 4z42-44 1340-45Matt 821-4; Luk 5:12-l6 1:35 Matt l4z23+ /Mark 6:46 1:44 Matt 8z4+ /3 Mos 13:47-14:32 1:39 Matt 4223+

91 Markusevangeliet 2:14

Det blir ett vittnesbörd* för dem. 45 Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.

En lam man botas

iKafarnaI/tm

1 Några dagar senare kom han tillbaka till Kafarnaum* och det blev känt att han var hemma. ZDet samlades så mycket folk att inte ens platsen utanför dörren räckte till längre, och han förkunnade ordet för dem. 3Då kom de dit med en lam som bars av män. *Efterfyra som de inte kunde komma fram till Jesus i trängseln, bröt de upp taket ovanför honom och firade ner bädden med den lame genom öppningen. 5När Jesus såg deras tro, sade han till den lame: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna. f Nu satt där några skriftlärda”, och de tänkte för själva: 7Hur sig kan han tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud? “Jesus förstod i sin ande* vad de tänkte och sade till dem: Hur kan ni tänka så i era hjärtanål? ”Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? *° ” 1 Men för att ni skall veta att Människosonen* har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag dig - och nu talade han till den lame stig upp, ta din bädd och gå hem.” Z Och mannen steg upp, tog genast sin bädd och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade och prisade Gud och sade: Aldrig har vi sett något sådant!”

Tullindrivaren Levi kallas 3 Och han gick längs sjön igen. Alla människor kom till honom, och han undervisade dem. ”När han där fick han se Levi, Alfaios gick son, sitta utanför tullhuset, och han sade till honom: Följ mig!” Och Levi steg upp och följde honom.

2:1 hemma Markus syftar troligen på samma hus som i 1:29. 2:4 bröt de upp taket De platta taken bars upp av träbjälkar. Mellanrummen fylldes med ett flätverk av kvistar, som täcktes med lera. l Luk 5:19 talas om taktegel, som var det vanliga i romerska hus. 2:14 Lem I Matt 9:9 kallas samme man Matteus; se not där. 2:14 tullbuset Se not till Matt 9:9.

2zl-l2 Matt 911-8; Luk 5:l7-26 2:12 Matt 9:33 2:5 Luk 7:48 2zl3-l7 Matt 9:9-D; Luk 5:27-32 2:7 Ps 103:3; Jes 43:25; 1 Joh 1:9 2:14 Matt 8:22+

2:15 92 Markusevangeliet

”När jesus sedan låg till bords i hans hus, var det många tullindrivare* och som låg till bords tillsammans med honom och syndare honom. ”När de hans lärjungar, för det var många som följde skriftlärda bland fariseerna* fick se att han åt med syndare och tullindrivare, sade de till hans Äter han med tullindrivare lärjungar: och är inte de friska som syndare? ”Jesus hörde det och sade: Det behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.

inte

Bröllopsgästerna fastar

och fariseerna fastade? Då kom några och ”Johannes lärjungar frågade honom: Varför fastar Johannes lärjungar och fariseernas, men inte dina Inte kan väl bröllopslärjungar?” ”Jesus svarade: är hos dem? Så länge de har gästerna fasta medan brudgummen” hos kan de inte fasta. Z° Men det skall komma en tid brudgummen sig då tas ifrån dem, och när den dagen är inne kommer brudgummen de att fasta. 2 Ingen syr fast en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg. Då sliter ju det nya tyget med av det gamla och det blir en värre sig reva. 22Ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för då spränger vinet säckarna, och både vinet och säckarna förstörs. Nej, nytt vin slår man i nya säckar.

ax Sabbaten

Lärjungarna plockar på

23En sabbat* tog han vägen genom sädesfälten, och lärjungarna börav ax medan de 2* Då sade fariseerna till honom: jade rycka gick. Varför Sabbaten som inte är tillåtet?” 25Han svagör de sådant på rade: Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev 26 Han in i Guds hus - det hungriga och inte hade något att äta? gick var när Evjatar var överstepräst - och åt upp skådebröden som inga

2:22 vinsäckar Se not till Matt 9:17. 2:23 rycka av ax Se not till Matt 12:1. 2:26 Guds bus . . . skådebröden Se noter till Matt 12:4. 2:26 Ewjátar Enligt 1 Sam 21:1 ff. hette prästen Ahimélek. Hans son Evjatar fortsatta historia (1 Sam 22:20 ff.: spelar däremot en viktig roll i Davids 23:6 ff.; 30:7; 2 Sam 15:24).

2:16 Matt 11:19+ 2:23 S Mos 23:25 2:17 Luk 19:10; 1 Tim 1:15 2:24 2 Mos 20:8-10 2:18-22 Matt 9:14-17; Luk 553-39 2:25 f. 1 Sam 21 :1-6 2:18 Matt 9:14+ 2:26 3 Mos 24:5-9 2:2ZF28 Matt 12:1-8; Luk 6:1-5

93 Markusevangeliet 3:8

andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom. 27 Och Jesus sade till dem: Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. 25Alltså är Människosonen* herre också över Sabbaten.

Mannen med en band

förtvinad

Han gick till synagogan* en annan gång, och där satt en man som

hade en förtvinad hand. ZDe höll ögonen påJesus för att se om han

skulle bota honom sabbaten“; de ville ha något att anklaga honom på för. 3 Han sade till mannen med den förtvinade handen: Stig upp och kom fram. 1 Sedan frågade han dem: Vad är tillåtet på sabba-

De ten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att döda?

teg. 5Då såg han på dem fylld av vrede och sorg över att de var så

förstockade. Och till mannen sade han: Håll fram handen. Han

höll fram den, och den blev bra 6 Men fariseerna” gick bort och igen. började genast överlägga med Herodes anhängare om hur de skulle

röja Jesus ur vägen.

Fol/emassan på stranden

7Jesus drog sig undan mot sjön tillsammans med sina lärjungar. En massa människor från Galileen följde med, men också från Judeen, *Jerusalem och Idumeen och från andra sidan Jordan och från trak-

2:27 Sabbaten blev tillför människan Ett liknande uttalande anförs i judisk tradition som stöd för principen att Sabbaten får brytas, när människoliv är i fara. Jfr 3:4 och 1 Mack 2:41. 2:28 Människosonen Samtidigt som ordet syftar påJesus, finns här en anspelning på dess ursprungliga betydelse, människan. Om människan i allmänhet, en människoson, år förmer än sabbatsreglerna, gäller detta i än högre grad om Jesus, Människosonen (jfr Matt 12:6 med not). 3:2 bota honom på Sabbaten Se not till Matt 12:10. 3:6 Herodes anhängare Herodes Antipas (se not till Matt 14:1) var liksom hela den inhemska kungafamiljen beroende av Rom. Hans anhängare var alltså samtidigt sympatisörer med den romerska ockupationsmakten. 3:8 Idumeen Judeens grannområde i söder. Namnet är bildat av GTzs Edom, vars befolkning var Israels bittra fiender (2 Sam 8:14; Am 1:11; Ob v. 1 ff.). Denna motsättning var till stor del över-vunnen i nytestamentlig tid. Herodes den stores far var från Idumeen.

2:27 2 Mos 232124- 3:6 Matt 12:14-4- 3:1-6 Matt 12:9-14;Luk6:6-11 3:7-12 Matt 4:23-25; 12:15 f.; Luk 3:4 Luk 14:3 6217-19 3:5 Mark 6:52; 8:17; Joh 12:40; Rom 3:7-9 Mark 4:1; Luk 5:1-3 11:25

3 ;9 Markusevangeliet 94

ten kring Tyros och Sidon kom människor i massor till honom, när de hörde talas om allt han 9Han sade åt sina lärjungar att ha gjorde. en båt till reds, så att han bli trängd av folkmassan. *° Han hade slapp botat och nu kom alla som led av någon plåga och trängde sig många, på honom för att få röra vid honom. Och när de orena andarna såg honom, föll de ner för honom och ropade: ”Du är Guds son. *Z Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

De tolv utses

“Sedan han upp på berget och kallade till sig några som han gick hade utvalt, och de kom till honom. ” Han utsåg tolv* som skulle honom och som han skulle skicka ut att predika 15och ha makt följa att driva ut demonernaö. “Och de tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus, ”Sebedaios son Jakob och Jakobs bror Johannes, vilka han gav namnet Boanerges, det vill säga Åskans söner, ”vidare Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon Kananaios 19och Judas Iskariot,

han som förrådde honom.

Demoner drivs ut med Guds ande

2°När Jesus kom hem, samlades folket på nytt, så att han och lärjungarna inte ens kom åt att äta. 2 Hans anhöriga fick höra det och gav sig i väg för att ta hand om honom; de menade att han var från sina sinnen. 22De skriftlärda* som hade kommit ner från Jerusalem

3:8 Tyros och Sidan Se not till Matt 11:21. 3:12 han förbjöd dem Se not till 1:34. 3:13 berget Platsangivelser av detta slag är vanliga i evangelierna. De utpekar inget bestämt läge. Berget kan vara en avskild miljö i allmänhet (jfr 6:46; Joh 6:15) men påminner också om platser för gudsuppenbarelser och viktiga religiösa avgöranden (se Matt 5:1; 17:1 med noter; jfr Matt 4:8; 28:16). 3:18 f. Taddafos. . . Kananaibs. . .judas Is/eariot Se noter till Matt 10:3 f.

3:10 Matt 9:20+; Mark 6:56 3:20-30 Matt 12:22-30; Luk 11214-23; 3:11 Luk 4:41 12:10 3:12 Matt 8:4+ 3:20 Mark 6:31 353-19 Matt 10:1-4; Luk 6:12-16 3:21 Joh 10:20 3:16 Matt 16:18+ 3:22 Matt 9234+ 3217-19Joh 1910-44;Apg 1:13

95 Markusevangeliet 4 ;4

sade att han var besatt av Beelsebul och att det var med demonernas furste som han drev ut demonerna. ”Han kallade dem till och sig talade till dem i liknelser: ”Hur kan Satan* driva ut Satan? “Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå. 25 Om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. 26 Om Satan gör uppror mot sig själv och kan han inte bestå - det är slutet för honom. 27 splittras, Ingen kan gå in och plundra en stark man på vad han äger, om han inte först binder honom; sedan kan han plundra hans hus. 28 sannerligen, människorna skall få förlåtelse för allt, för sina synder och för sina hådelser, hur de än hädar. 29 Men den som hådar den heliga anden* får förlåtelse utan år skyldig till synd. 3° De aldrig någonsin evig hade ju sagt att han hade en oren ande.

fesa verkliga släktingar

3 Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och skickade bud efter honom. 32Det satt mycket folk omkring honom och de sade: Din mor och dina bröder är här utanför och söker dig. ”Jesus svarade dem: Vem är min mor och mina bröder? 3*Han såg dem som satt runt omkring honom och sade: Det här på är min mor och mina bröder. 35Den som gör Guds vilja är min bror

och syster och mor.

Li/enelsen om sådden

1 Sedan började han undervisa vid sjön igen. Massor av folk samlades honom, och därför på kring steg han i en båt och satt i den ute vattnet, medan folket stod stranden. 2Han undervisade dem med på många liknelsen, och i sin undervisning sade han: 3 Hör! En man gick ut för att så. *Når han sådde, föll en del på vägkanten, och

3:22 Beélsebul Se not till Matt 12:24. 3:29 badar den heliga anden Se not till Matt 12:31. 3:32 bröder Annan läsart: bröder och systrar”.

3:27 Jes 49:24 3:31 Malt 12:46*- 3:29 Matt 12:31+ 4:1-9 Malt 13:1-9; Luk 8z4-8 3:20 Joh 7220+ 4:1 Mark 327-9; Luk 5:1-3 3:31-35 Matt 12:46-50; Luk 8:19-21 4:2 Mark 4:33 f.+

4:5 Markusevangeliet 96 fåglarna kom och åt upp det. 5 En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp, eftersom myllan var tunn. ° Men när solen steg, sveddes det och vissnade bort, eftersom det var utan rot. 7En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det, och det gav ingen skörd. 3 Men en del föll i den goda jorden, det kom upp och växte och gav skörd. Det gav trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt igen. °Och han sade: Hör, du som har öron att höra med.

Li/enelsernas

syfte

l° När han blev ensam med de tolv* och de andra som var med honom, frågade de honom om liknelserna. “ Han sade: Ni har fått veta Guds rikes* hemlighet”, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser, Z för att de skall se med sina ögon utan att se och böra med sina öron utan att förstå, så att de inte omvänder* sig och får förlåtelse.

av liknelsen om sådden

Tolkning

“Och han sade till dem: Om ni inte förstår denna liknelse, hur skall ni då alls kunna fatta några liknelser? ” Vad mannen sår är ordet. ”Vägkantem det är de hos vilka ordet blir sått men som knappt har hört det förrän Satan* kommer och tar bort ordet som har såtts i dem. 6 De som får sådden på de steniga ställena, det är de som tar emot ordet med glädje när de hör det 7 men inte har något rotfåste inom utan är flyktiga; blir det sedan lidanden och försig följelser för ordets skull kommer de genast på fall. 13 Hos andra har sådden fallit bland tistlarna. Det är de som hör ordet, 9 men världsliga bekymmer, rikedomens lockelser och alla möjliga begär tränger in och kväver ordet, så att det inte ger någon skörd. 2°Men de som har tagit emot sådden i den goda jorden, det är sådana som hör ordet och tar det till sig och bär frukt trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt.

4:9 Matt 1l:15+ 4113-20 Matt 13:l8-23;Lul( 8zll-l5 4:10-12 Matt 13:10-17; Luk 8:9 f. 4:19 Matt 19:23 f; Mark 10:23 f.; Luk 4:11 Matt 13:11+ . 1215-21; 18:24 f. 4:12 _Ies 6:9f. (Matt 13:14+)

97 Markusevangeliet 4:34

Li/erzelsen om Det mått ni mäter med

lampan.

2 Och han sade till dem: Inte tas lampan fram för att ställas under

sädesmåttet eller under bänken. Den sätts på hållaren. “Det finns

ingenting dolt som inte skall dras fram och ingenting undangömt

23 som inte skall komma till synes. Hör, du som har öron att höra med. 2* Och han sade till dem: Ge akt på det ni hör. Med det mått som 25

ni mäter med skall det mätas upp åt er, och ännu mer skall ni få. Ty

den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.

Liknelsen om den växande sådden

26 Och han sade: Med Guds rike* är det som när en man har fått

utsädet i jorden. 27 Han sover och stiger upp, dagar och nätter går,

och säden gror och växer, han vet inte hur. ”Av sig själv bär jorden först strå, så ax, så moget vete i axet. 29 Men när grödan är gröda,

är inne. mogen låter han skäran gå, för skördetiden

Liknelsen om senaps/eornet

3° Och han sade: Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi

använda för bild? 3 Det är som ett senapskorn, som år det minsta av

alla frön här när man sår det, 32 men när det har sätts,

på jorden skjuter det upp och blir större än alla örter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.” 33Med många sådana

liknelser förkunnade han ordet för dem, så långt de nu kunde fatta

det. 3* Han talade bara i liknelser till dem, men när han hade blivit ensam med förklarade han allt.

lärjungarna

4:21 sädesmåttet Se not till Matt 5:15. 4:29 s/eördeziden En bild för den sista domen vid tidens slut. Den år hämtad från Joel 3:13; jfr Matt 13:39; Upp 14:15 ff. 4:32 större än alla örter Jfr Matt 13:32 med not.

4:21-25 Luk 8:16-18 4:27 jak 5:7 4:21 Matt 5:15; Luk 11:33 4:29 Joel 3:13; Upp 14:15 4:22 Matt 10:26; Luk 12:2 4:30-32 Matt 13231-33; Luk 13:18-21 4:23 Matt l1:15+ 4:31 Matt 17:20; Luk 17:6 4:24 Matt 7:2; Luk 6:38 4:32 Hes 17:23 4:25 Matt 13:12+ 4:33 f. Matt 13:34 f.

4:35 Markusevangeliet 98

Stormen tystas 35 På kvällen samma dag sade han till dem: Låt oss fara över till andra sidan. 3° De lämnade folket och tog honom med sig i båten som han satt i, och andra båtar följde med. 37 Då korn en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den var nära att fyllas. 38 Själv låg han och sov i aktern med huvudet på dynan. De väckte honom och sade: Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?” 39 Han vaknade och hutade åt vinden och sade till sjön: Tig! Håll tyst! Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt. *° Och han sade till dem: Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro? “l Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom.

Den besatte och

svinhjorden

1 De korn över till trakten av Gerasa på andra sidan sjön. 2 När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande 3och hade sitt tillhåll bland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom. 4Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. 5Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar. °När han nu på långt håll fick se Jesus, sprang han fram och föll ner för honom 7och ropade högt: Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte! *Jesus hade nämligen just sagt åt honom: Far ut ur mannen, du orena ande! ”Nu frågade han: ”Vad

5:1 Gerása Andra läsarter: ”Gadára; Gergésa; jfr Matt 8:28; Luk 8:26 med noter. Gerasa var en stad i Dekápolis”, ca 5 mil sydost om Galileiska sjön. I dag Djerash på Jordaniens område, där betydande ruiner av den gamla staden återstår. 5:2 gravama Se not till Matt 8:28. 5:9 Vad beter du? Den som känner någons namn” hade enligt tidens föreställningar också makt över honom (jfr 1 Mos 32:29). Demonen söker förgäves använda Guds ochJesu namn (v. 7);Jesus avtvingar demonen dess namn och besegrar den därmed.

455-41 Matt 8:23-27; Luk 8:22-25 54-20 Mau 823-34; Luk 826-39 4:38 f. Matt 8:25 f.+ 5:2, 7 Mark 1:23 f.

99 Markusevangeliet 5:26

heter du? Mannen svarade: Legion heter jag, för vi är många. ° Och han bad honom enträget att inte driva dem från trakten. “Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen. z Andarna bad honom: Skicka bort oss till svineri, så kan vi fara in i dem! ”Det lät han dem göra. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen djur var det, och de drunknade i sjön. ”Svinvaktarna sprang därifrån och berättade alltsammans i staden och ute för att se vad som hade hänt. “5 De korn till på landet, och folk gick Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskråckta. “ Och ögonvittnena berättade vad som hade hänt med den besatte, och om svinen. ”Då uppmanade de Jesus att lämna deras område. ”När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom. 9 Men han lät honom inte göra det utan sade: Gå hém till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig, hur han förbarmade över 2° Då mannen sin väg och lät alla i sig dig.” gick Dekapolis* höra vad Jesus hade gjort med honom, och överallt häpnade man.

En dotter Kvinnan med

synagogföreståndares uppväc/es. blödningar

2 När Jesus hade farit tillbaka till andra sidan sjön, samlades mycket folk honom. Medan han var där vid sjön, ZZkom det dit en omkring synagogföreståndare* vid namn Jairos. Då han såg Jesus kastade han för hans fötter 23 och bad enträget: Min lilla dotter är nära att dö. sig Kom och lägg dina händer på henne, så att hon räddas till livet.” 2 Och Jesus gick med honom. folk efter och 25 Där fanns Mycket följde trängde sig inpå honom. en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. 26Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre.

5:9 Legián Legionen var romarnas största militära enhet. Den omfattade 6 000 man. Uttrycket anger alltså att en hel här av demoner ansatte den sjuke. 5:11 svinhjord Se not till Matt 8:30. 5:25 blödningar Se not till Matt 9:20.

5:21-43 Matt 9:18-26; Luk 8:40-56 5:23 Mark 6:5+

5:27 Markusevangeliet 100

27 Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i och rörde vid hans mantel, 28 för hon tänkte att om hopen 29 hon bara fick röra vid hans kläder, skulle hon bli hjälpt. Och blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var genast stannade botad från sitt onda. 3°När Jesus märkte att det hade gått ut kraft

från honom, vände han sig om i hopen och frågade: Vem rörde vid 3 sade: Du mina kläder? Lärjungarna ser väl hur folk tränger på, och ändå du vem som har rört vid dig! 32 Han såg sig omkring frågar efter henne som hade gjort det. 33Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. ”Han sade till henne: Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda. 35 Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren

från hans hem: Din dotter är död. Du skall inte besvära Mästaren längre. 36 Men Jesus, som hörde deras ord, sade till föreståndaren:

Var inte rädd, tro bara.” ”Sedan låt han ingen mer än Petrus och och hans bror Johannes följa med, 33 och de gick hem till Jakob föreståndaren. Där såg han upprörda människor som grät och kla- 39 Han gick in till dem och sade: Varför ropar ni och gade högt. *° gråter? Flickan är inte död, hon sover. Då skrattade de åt honom. Men han körde ut allesammans och tog med sig flickans far och mor och lärjungarna och gick in där hon låg. 4 Så tog han barnets hand

och sade: Talita koum! (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, stig uppl). *Z Och genast reste sig flickan och gick omkring, hon var tolv år De blev utom av förvåning, *3 men han förbjöd gammal. sig dem att låta någon veta vad som hade hänt. Sedan sade han åt dem att ge flickan något att äta.

sin hemstad

Profet

i

Han gick därifrån och kom till sin hemstad, och hans lärjungar följde med honom. 2När det blev sabbar”, undervisade han i syna-

5:38 grät och klagade Se not till Matt 9:23. 5:41 Talitá Ieoum Ord på arameiska, Jesu modersmål.

5:27 Matt9:20+ 5:39 Joh 11:11 5:30 Luk 6:19 5:41 Matt 8:15+ 5:34 Matt 9:22+ 5:43 Man, 8;4+ 5:37 Matt 17:1; Mark 9:2; 13:3; 14:33; 6:1-6 Matt 1353-58; Luk4:16-30 Luk 5:10; 8:51; 9:28 6:2 Joh 7:14 f.

101 Markusevangeliet 6:15

Och de många som hörde honom häpnade och sade: Var gogan? har han detta ifrån? Vad är det för visdom han har fått, så att han kan utföra sådana underverk med sina händer? 3Är det inte snickaren, Marias son och bror till och Joses och Judas och Simon? Bor Jakob för dem. inte hans systrar här hos oss? Så blev han en stötesten” 4 Men Jesus sade till dem: En blir ringaktad barai sin hemprofet* stad, bland sina släktingar och i sitt hem.” SHan kunde inte göra där, utom att bota sjuka genom att lägga sina några underverk några Och han förvånade över att de inte ville tro. händer på dem. sig

De tolv sänds ut

Han vandrade från by till by i trakten där omkring och undervisade. 7Han kallade till sig de tolv” och sände ut dem två och två och gav dem makt över de orena andarna. sOch han sade åt dem att inte ta med sig något mer på vågen än en stav, inget bröd, ingen påse och inga pengar i bältet. 9Sandaler fick de ha men inte mer än en skjorta. ° Och han sade till dem: När ni har tagit in i ett hus, så stanna där tills ni skall vidare. “ Och är det som inte vill ta emot er någon plats och inte vill höra på er, så fortsätt därifrån och skaka av dammet under era fötter. Det skall vittna” mot dem. “Z De gav sig i väg och predikade att alla skulle omvända sig, “3 och de drev ut många demo-

ner* och smorde många sjuka med olja och botade dem.

jobannes död

döparens

4 Hans namn hade nu blivit känt, och kung Herodes fick höra att

folk sade: ”Johannes döparen har uppstått från de döda. Det är därför dessa krafter verkar genom honom.” ”Men några sade att

6:3 bror tilljakob och joses Joses är en dialektform av Josef. Jfr Matt 13:55 med not. 6:9 skjorta Se Kläder”. 6:11 skaka av dammet Se not till Matt 10:14. 6:14 kung Herodes Se not till Matt 14:1.

6:3 Matt 12:46+ 6:11 Luk 10:11; Apg 13:51 6:4 Joh 4:44 6:13 Jak 5:14 6:5 Mark 7:32; 8:23, 25; Luk 4:40; 6:14-29 Matt 14:1-12; Luk 9z7-9 13:13; Apg 9:12, 17; 28:8 6:14 f. Matt 16:14; Mark 6:15; Luk 7:16; 6:6b-13 Matt 10:1, 5-15; Luk 9:1-6 24:19;Joh 4:19; 9:17 6:7 f. Luk 10:1, 4, 7

6:16 Markusevangeliet 102

han var Elia“, andra att han var en profet”, en i raden av profeter. 6 När Herodes hörde detta sade han: Johannes, han som lät jag halshugga, det är han som har uppstått! ”Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och sätta honom i fängelse. Anledningen till det var Herodias, hans bror Filippos hustru. Henne hade han gift sig med, S och Johannes hade sagt till Herodes: Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med din brors hustru. ”Därför var Herodias förbittrad på honom och ville döda honom, men kunde inte. 2° Ty Herodes hade respekt för Johannes, som han visste var en rättfärdig och helig man, och skyddade honom, och när han hade hört honom kände han sig mycket osäker och ville höra mer av honom. 2 Men en dag kom hennes tillfälle, och det var när Herodes firade sin födelsedag med ett gästabud för sina stormän och överstarna och de främsta i Galileen. 22 Herodias dotter kom då in och dansade så att Herodes och hans gäster blev förtjusta. Kungen sade till flickan: Be mig om vad du vill, och du skall få det.” 23 Och han lovade och svor: Vad du än ber mig om skall jag ge dig, om det så vore halva mitt rike. Z* Då gick hon ut och frågade sin mor: Vad skall jag be om?” Hon svarade: Johannes döparens huvud.” 25 Flickan skyndade in till kungen och bad honom: Jag vill 26 att du genast ger mig Johannes döparens huvud på ett fat.” Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull ville han inte säga nej till henne utan skickade en livvakt med befallning att hämta Johannes huvud. Soldaten gick och halshögg honom i fängelset 28 och kom sedan med hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin mor. 2 Men när Johannes lärjungar fick reda det, kom de dit och hämtade hans döda och lade den i på kropp en grav.

Mat åt

fem

tusen 3° Apostlarna* samlades hos Jesus och berättade för honom om allt de hade gjort och vad de hade undervisat om. 3* Han sade till dem:

6:17 gripa Johannes . . . Herádias Se noter till Matt 14:3. 6:20 kände han sig mycket osäker och ville höra mer En annan läsart har oklar innebörd men betyder möjligen: gjorde han det om igen och ville ständigt höra mer. 6:22 Heradias dotter Annan läsart: hans dotter Herodias.

6217 f. Luk 3119 Luk 10:17 6:18 3 Mos 18:16; 20:21 6:31 Mark 3:20 6:23 Est 5:3, 6; 7:2 6:30-44 Matt 14:13-21; Luk 9:10-17;Joh 6:1-15 / Mark 8:1-10+

103 6:49 Markusevangeliet

Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni att de inte ens kan vila er_ lite. Det var så många som kom och gick

fick tid att äta. ”De av i båten till en öde trakt för att vara ensamma. gav sig 33 Men man såg att de for och många fick veta det, och från alla städerna folk dit till fots och hann före dem. 34 När han skyndade en stor skara människor. Han fylldes av steg i land, fick han se

medlidande med dem, för de var som får utan herdeå, och han

35 När det redan var sent på undervisade dem dagen, kom länge. till honom och sade: Trakten är öde, och det är sent. lärjungarna 36 Låt dem ge av så att de kan bort till och byarna här sig gå gårdarna omkring och köpa sig något att äta. 37 Han svarade: ”Ge dem något

att äta, ni själva. - ”Skall vi gå och köpa bröd åt dem för tvåhundra

denarer* de. 33 Han sade: ”Hur och ge dem att äta? frågade många bröd har ni? Gå och se efter. De tog reda på det och sade: Fem bröd, och så två fiskar. 39 Då lät han dem såga åt folket att slå sig ner i där det fanns grönt gräs. *° Och de lade sig ner i grupper om matlag hundra eller femtio. 4 Han tog de fem bröden och de två fiskarna,

tackbönen. Sedan bröt han bröden och såg upp mot himlen och låste för att de skulle dela ut dem åt folket. Också gav dem åt lärjungarna, de två fiskarna fördelade han så att alla fick. “z Alla åt och blev mätta, 43 och man tolv fulla med brödbitar och fisk. 4* Det plockade korgar var fem tusen män som hade ätit.

jesus vattnet

går på

45 Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg över till Betsaida, medan han skickade hem folket. *f* När han själv hade skilts från dem, han upp för att be. 47 På kvällen gick på berget land. 48 Han såg var båten mitt ute på sjön, och han var ensam kvar på hur de slet vid årorna därför att de hade motvind. Strax före grykom han till dem, vattnet, och han var på väg förbi ningen gående på dem. 49 När de fick se honom gå på vattnet, trodde de att det var en

6:41 tac/ebänen Se not till Matt 14:19. 6:45 Betsafda låg vid Galileiska sjöns nordligaste del. 6:48 strax före gryningen Se Timme”.

6:34 Matt 9:36+; Mark 8:2 6245-52 Matt 14:22-33; Joh 6:16-21 6235-44 Matt 15232-38; Mark 8zl-lO 6146 Mark 1135+ 6:42 f. 2 Kon 4:43 f. 6:49 Luk 24:37

6:50 Markusevangeliet 104

vålnad, och de skrek till, 5-° för alla såg de honom och blev förskräck-

ta. Men han talade genast till dem och sade: Lugn, det är jag. Var

inte rädda. 5* Och han steg i båten till dem, och vinden lade sig.

Men de blev utom sig av häpnad, 52 för de hade inte förstått något av

detta med bröden, utan de var förstockade.

De i Gennesaret

sju/ca

53När de hade farit över sjön, kom de till Gennesaret och gick i land

där. 5* Så snart de steg ur båten kände folket igen honom ”och skyndade ut till de sjuka i hela trakten och bar dem på deras bäddar dit där de hörde att han var. 56Och i alla byar och städer och gårdar som han kom till lade man de sjuka på de öppna platserna och bad

honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev botade.

Guds bud och människors

regler

1 Fariseerna* och några skriftlärda* som hade kommit från Jerusalem

samlades kring honom, Zoch de såg att några av hans åt lärjungar bröd med orena händer, det vill säga utan att tvätta sig. 3 Fariseerna

och alla andra judar håller fast vid fädernas” regler och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna, 1 och när de kommer från torget,

äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också andra många traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och

6:53 Gennesaret Se not till Matt 14:34.

6:56 tofsen på hans mantel Se Kläder”.

7:3 fädernas regler Muntligt förmedlade föreskrifter med vilka den gammaltestamentliga lagen kompletterades. 7:3 tvättat sig om händerna Grundtexten har en utförligare formulering, ordagrant: händerna i deras främre del. Men det grekiska ordet för hand kan även innefatta underarmen, varför betydelsen blir den här angivna. 7:4 från torget Beröring med många olika varor och människor medförde lätt att man smittades av rituell orenhet. Reningsbad föreskrivs i GT bl. a. i 3 Mos 15:16; 17:15; 5 Mos 23:11.

6:51 Mark 4:39 7:1-23 Matt 15:1-20 6:52 Matt 8:17 7:2 Luk 11:38 653-56 Matt 1454-36 7:4 Matt 23:25; Luk 11:39 6:56 Matt 9z20+ç Mark 3:10; 5:27; Luk 8:44

105 7:19

Markusevangeliet

kittlar. 5 Därför frågade fariseerna och de skriftlärda honom: Var-

för lever inte dina lärjungar efter fädernas regler utan äter med orena händer? 6 Han svarade: Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare,

när det står: Detta fal/e drar mig med sina lappar, men deras hjärtan dr långt ;från mig. 7Fa°fangt dyrkar de mig, ty lärarna de lar ut ar

människors bad. “Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid

människornas regler. °Och han sade: Det är just det rätta - att Guds bud för att låta era egna regler gälla! ”Mose sade: upphäva

Visa a/etning för din far och din mor och: Den som smadar sin far

eller sin mor skall dö. “Men ni påstår att om någon säger till sin far

eller mor: Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban (det vill säga tempelgäva), Z då kan ni inte låta honom göra

något för sin far eller mor. 3 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de

regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör

» n1.

Mera om rent och orent

”Sedan kallade han till sig folket och sade: ”Hör på mig allesam-

mans och försök att förstå. ”Inget av det som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Bara det som kommer ut ur

människan kan göra henne oren. ”När han hade dragit sig undan och kommit hem, frågade lärjungarna vad han hade menat hopen

med denna bild. 8 Han svarade: ”Har ni också svårt att fatta? För-

står ni inte att inget av det som kommer in i en människa utifrån kan göra henne oren? “Ty det går inte in i hjärtat” utan i magen och

kommer sedan ut på avträdet. Därmed förklarade han all föda ren.

7:4 kittlar Annan läsart: ”kittlar och bäddar. Det sistnämnda ordet syftar troligen på sängkläder som måste tvättas enligt 3 Mos 15:4, 10, 17. 7:11 korbán Detta hebreiska ord för tempelgåva ingick i en löftesformel, varigenom man överlät egendom till religiöst bruk (jfr not till Matt 15:5). Samma uttryck kunde brukas som en mer allmän juridisk formel. Det

innebar då att man fråntog en viss människa rätten till viss egendom lika

oåterkalleligt som om den skänkts till templet. Aven i det fallet var uttrycket ett heligt löfte, vars efterlevnad man övervakade med stöd av 4 Mos 30:3; 5 Mos 23:21. 7:19 Därmed förklarade han all föda ren Evangelisten drar en för urkyrkan viktig slutsats: med sitt uttalande upphäver Jesus inte bara reglerna om

7:6 Cjes 29:13 (Matt 15:8 f.) 7:17 Matt 13:36*- 7:10 2 Mos 20:12 (Matt 1S:4+)/2 Mos 21:17 v

7:20 Markusevangeliet 106

2° Men han sade: ”Det som kommer ut ur människan, det gör henne

oren. 2 Ty inifrån, ur människornas kommer de onda tanhjärtan, karna, Otukt, Stöld, mord, Zzäktenskapsbrott, själviskhef, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse. ”Allt

detta onda kommer inifrån och gör människan oren.

En kvinnas

syris/e-feni/eis/e tro

24 Han bort därifrån

begav sig och kom till trakten av Tyros, där han

tog in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det men

lyckades inte hålla sig undan. 25 En kvinna, vars dotter hade en oren

ande, fick höra talas om honom och kom och kastade sig för hans fötter. 2” Hon var inte judinna utan av härkomst. Nu

syrisk-fenikisk

bad hon honom driva ut demonen* ur hennes dotter. ”Han sade: Låt barnen äta mätta först. Det är inte rätt att ta brödet från

sig

barnen och kasta det åt hundarna. - 23 ”Nej, herre, svarade hon, men hundarna under bordet äter smulorna som barnen lämnar

kvar.” 29 Då sade han till henne: För de ordens skull säger jag dig:

gå hem, demonen har farit ut ur din dotter. 3°Och hon gick hem

och fann flickan liggande på sin säng, fri från demonen.

En döv man botas

3 Sedan lämnade han trakten kring Tyros och över Sidon till gick Galileiska sjön, i Dekapolisområdet-*Ä 32 Där kom de till honom med

en man som var döv och knappt kunde tala, och de bad Jesus lägga

tvättning (v. 2 ff.) utan också GT:s bud om ren och oren mat. Inställningen till dessa bud hade avgörande betydelse för samlevnaden mellan judar och icke-judar i den kristna församlingen (se Apg 10:28 med not; 15:5 ff). 7:24 Tyros Se not till Matt 11:21. 7:26 inte judinna Grundtextens uttryck betyder närmast att kvinnan talade grekiska, men det används mera allmänt om personer som skilde sig från judarna i härstamning, tro, seder och språk. Jfr Hedning”. 7:26 syrisk-fenikis/e Dvs. från Galileens grannområde vid kusten, där Tyros (v. 24) var beläget. Fenikien var områdets gamla namn (jfr Apg 11:19; 15:3; 21 z2), Syrien namnet på den romerska provins till vilken det hörde på NTzs tid (jfr Matt 4:24 med not). 7:27 barnen . . . hundarna Se not till Matt 15:26. 7:31 Sidon Se not till Matt 11:21.

7:21 f. Rom 1:29-31+ 7:31-37 Matt 15:29-31 7:24-30 Matt 1521-28 7:32 Matt 6:S+

107 Markusevangeliet 8:11

sin hand honom. 33 Han avsides från folket och stack på tog honom i hans öron och och rörde vid hans tunga. 3* Sedan fingrarna spottade såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: Effata!” 35 Med ens mannens öron

(det betyder: Öppna digl). öppnades

och hans tunga löstes och han talade riktigt. “Jesus förbjöd dem att berätta det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de ut det. ”Och alla blev överväldigade och sade: Allt han har år bra: de döva får han att höra och de stumma att gjort tala.

Mat åt fyra tusen

Vid den tiden hade det samlats mycket folk, och de hade återigen inte att äta. Då kallade sig lärjungarna och sade: något jesus till Z”Det gör mig ont om folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. 30m jag låter dem gå härifrån utan mat orkar 4 de inte ta hem. En del är ju långväga ifrån. Lärjungarna svarade sig honom: Var skall man få tag i bröd så de blir mätta, här i ödemarken? 5Han Hur - sade de. frågade: många bröd har ni? Sju, f” Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. Och han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem, och de delade ut dem åt folket. 7De hade också

några fiskar. Han läste tackbönen över fiskarna och sade till att också de skulle delas ut. “Och alla åt och blev måtta, och man samlade ihop sju korgar med överblivna bitar. 9Det var omkring fyra tusen människor där. Sedan skickade han hem dem. ° Själv steg han i båten tillsammans med och for till trakten av lärjungarna Dalmanouta.

Fariseerna tecken

begär

l Fariseerna* kom ut och började diskutera med honom. För att sätta honom bad de honom om ett tecken” från himlen. på prov

7:33 spottade Användningen av saliv var vanlig i folklig läkekonst. 7:34 Effzztá Arameiskt ord (jfr 5:41 med not). 8:6 tackade Gud Se not till Matt 14:19. 8:10 Dalmanor/ta Ingen plats med detta namn är numera känd. Jfr Matt 15:39, där ett annat okänt namn förekommer i motsvarande sammanhang. 7:33 Mark 8:23 8:1-10 Matt 1552-39 /Mark 630-44 7:36 Mark 8z4+ 8:11-13 Matt 16:1-4 7:37 Jes 35:5 f. 8:11 Matt 1238+

8 ;12 Markusevangeliet 108

”Jesus suckade djupt och sade: Varför vill detta släkte* ha ett tecken? Sannerligen om detta släkte skall få något tecken. “Så lämnade han dem och steg i båten igen och for över till andra sidan

sjön.

Brödet och surdegen

“Länun 1 g arna hade g lömt att ta med bröd; ett enda bröd hade de med sig 1 båten. ”Jesus varnade dem: Se noga upp med både fari-

seernas och Herodes surdeg“! 16 Men de sade till varandra att de ju inte hade bröd med sig. 7 Han märkte det ochfrågade: Varför säger

ni att ni inte har bröd? Har ni ännu inte fattat och förstått någonting? Ar ni så förstockade? s Kan ni inte se fast ni har ögon och inte höra fast ni har öron? Har ni g lömt “9 hur a bröt de fem bröden åt de fem l g n1 då fulla med rester? -

tusen? Hur många korgar plockade Tolv”, svarade de. 2° ”Och efter de sju bröden till de fyra tusen, hur många korgar fulla med rester fick ni då?” - Sju, svarade de.

2 Han sade: Förstår ni fortfarande in entin g 8 P

En blind man Betsaida botas

utanför

ZZ Då de kom till Betsaida förde man fram en blind och bad Jesus röra vid honom. 23Han tog den blinde vid handen och ledde honom ut ur

byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade sina händer på honom och Ser du 2* Mannen öppnade frågade: något? ögonen och sade: de liknar träd, men de går omkring. 25 En

Jag ser människorna:

gång till lade han sina händer på mannens ögon, och nu kunde han se

och var botad och “Jesus skickade hem

riktigt såg allting tydligt. honom med orden: Gå inte ens in i byn!

8:15 Herodes Jfr 3:6 med not. 8:22 Bezsafda Se not till 6:45. 8:23 spottade Se not till 7:33.

8:12 Matt 12:39; Luk 11:29 8:19 Mark 6235-44 8:14-21 Matt 1625-12 8:20 Mark 8:6-9 8:15 Luk 12:1 8:22 f. Mark 7:32 f. 8:17 Mark 6:52 8:23 Joh 9:6 8:18 jer 5:21; Hes 12:2; Mark 4212+

109 Markusevangeliet 9:1

Petrus kallar jesus för M essias

27 Sedan gick Jesus och hans lärjungar bort till byarna kring Caesarea Filippi. På vägen frågade han dem: Vem säger människorna att jag är? 23 De svarade: Johannes döparen, men somliga säger Elia”, andra att du är någon av profeterna. 19 Då frågade han dem: ”Och ni, vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: Du är Messias”. 3° Men han förbjöd dem strängt att tala med någon om honom.

Första om Manniskosonens lidande

förutsagelsen

3 Därefter började han undervisa dem och sade att Människosonen* måste lida mycket och bli förkastad av de äldste* och Översteprästerna* och de skriftlärda* och bli dödad och uppstå efter tre dagar. 32 Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom. ”Men han vände sig om, och när han såg tillrättavisade han Petrus: Håll dig på din plats, Satan? lärjungarna Dina tankar är inte Guds, utan människors.

Larjungeskapets krav

3* Sedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: Om vill gå i mina måste han förneka sig själv och ta sitt någon spår, 35 kors och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets* skull, han skall rädda det. 36 Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv? 37 Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv? 38 Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, honom skall också Människosonen skämmas för, när han kommer i sin faders härlighet med de heliga änglarna. Och han sade: ”Sannerligem några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike* komma med makt.

8:27 Caesaréa Filippi Se not till Matt 16:13. 8:31 efter tre dagar Se not till Matt 27:63. 8:33 Håll dig på din plats, Satan Se not till Matt 16:23. 8:35 liv Se not till Matt 10:39.

8227-30 Matt 1613-20; Luk 9218-21 854-921 Matt 1624-28; Luk 9:23-27 8:28 Mark 6:14 f.+; Luk 9:7 f. 8:34 Matt 16:24+ 8:29 Mark 9:30f.+ 3:35 Mm 1515+ 8:30 Matt 8z4+ 8:38 Matt 10:33; 25:31; Luk 12:9 8z3l-33 Matt 16121-23; Luk 9:22 9:1 Mark 13:30+ 8:31 Mark 9:31; 1032-34

9:2 Markusevangeliet 110

jesus på /øärligbetens berg

2Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och

med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där gick

förvandlades han inför dem: 3hans kläder blev skinande vita, så vita

som ingen blekning i världen kan göra några kläder. *Och de såg

både Mose och Elia som stod och talade med Jesus. 5 Då sade Petrus

det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en tillJesus: Rabbi,

för en för Mose och en för Elia. ° Han visste inte vad han skulle

dig, skräckslagna. 7Då kom ett moln och sänkte sig

säga, de var alldeles över dem, och en röst hördes ur molnet: Detta är min älskade son.

8Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte

Lyssna till honom. se någon annan där än Jesus. ”När de ner från han dem att berätta för

gick berget, förbjöd hade uppstått från

någon vad de hade sett, innan Människosonen* de döda. *° De fäste vid orden och undrade sinsemellan vad som

sig

menades Och de honom:

med att uppstå från de döda. frågade

Varför att Elia* först måste komma? 12 Han säger de skriftlärda* svarade: Visst kommer Elia först och återställer allt. Men varför

står det då skrivet att Människosonen skall lida mycket och bli

föraktad? men med honom

”Jag säger er: Elia har redan kommit, gjorde de som de ville, som det står skrivet om honom.

En med en stum ande botas

pojke

“ När de kom tillbaka till lärjungarna, fann de mycket folk omkring

dem och skriftlärda som diskuterade med dem. E Men när folket fick

se honom, och skyndade fram för att hälsa

greps de av bävan

honom. 16 Han frågade: Vad år det ni diskuterar? - 17 Mästare,

9:2 ett bög: berg Se noter till 3:13; Matt 17:1. 9:4 Mose och Elia Se not till Matt 17:3. 9:5 kryddor Se not till Matt 17:4. 9:7 min älskade son Jfr Matt 3:17 med not. 9:13 Elia har redan kommit Dvs. iJohannes döparens person, se Matt 11:14; 17:13.

9:243 Mm 174-13; Luk 9228-36 om Mau 12:15; Mark 3:30 9:2 Mark 5237+ /2 Pet 1:16-18 9:11 Mal 4:5 9:2 f. 2 Mos 34:29 f. 9:12 Jes 53 9:7 Ps 2:7; Matt 3217+ / 5 Mos 18:15; 9:13 Ma:r11:14+ Apg 3:22 9214-29 Matt 17:14-20; Luk 9z37-43a

111 Markusevangeliet 9:32

svarade en i mängden, jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. ”Var den än faller över honom kastar den omkull honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, och de kunde inte. 9 Han sade: Detta släkte* som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom! 2° De kom fram med pojken, och när han fick seJesus, började anden genast slita i honom så att han föll omkull och vältrade sig på marken med fradga kring munnen. “Jesus frågade hans far: Hur länge har det varit så här med honom? Fadern svarade: Sedan han var liten, 22 och ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta livet av honom. Men förbarma dig över oss och hjälp oss, om du kan. “Jesus sade: Om jag kan? Allt är möjligt för den som tror. “Då ropade pojkens far: Jag tror. Hjälp min otro! 25 När Jesus såg att folk strömmade till, sade han strängt till den orena anden: Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer tillbaka. 26 Den gav till ett skrik och och slet i och for ryckte pojken så ut ur honom. Och pojken låg där så livlös att alla sade att han var död. 27Men Jesus tog hans hand och reste honom upp, och han steg upp. 23 När Jesus hade kommit hem och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: Varför kunde inte vi driva ut den? 29 Han svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut med bön.

Andra om Manniskosonens lidande

föratsagelsen

3° Sedan gick de därifrån och vandrade Galileen. Han ville genom inte att det skulle bli känt, “eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: Människosonen“ skall överlämnas i människors händer och de kommer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå. 52 Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga.

9:17 en stam ande Dvs. en demon” som vållar stumhet. 9:29 bön Annan läsart: ”bön och fasta. 9:31 tre dagar Se not till Matt 27:63.

9:19 Matt 12:39 9:27 Matt 8:15+ 9:23 Matt 1720+ 950-32 Matt 17:22 f.; Luk 9:43b-45 9226 Mark 1226 9:30 Mark 8:3l-33+ / 1032-34-1-

9;33 Markusevangeliet 112

Vem är störst?

”De kom till Kafarnaum”. Och när han var hemma igen, frågade han dem: Vad var det ni talade om på vägen? “De teg, för på om vem av dem som var den störste. 35 Han vägen hade de tvistat satte sig ner, kallade på de tolv* och sade: Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare. 35 Så tog han ett barn och ställde det framför dem, lade armen om det och sade: 37 Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot Och den som tar emot han tar inte emot mig, utan den mig. mig, som har sänt mig.

Underver/e ijesu namn

“flohannes sade till honom: ”Mästare, vi såg en som drev utdemoner* i ditt namn, och vi försökte hindra honom, eftersom han inte hörde till oss. 39 Men Jesus sade: ”Hindra honom inte. Ingen som *° Den gör underverk i mitt namn kan genast efteråt tala illa om mig. som inte är mot oss, han är för oss. 4 Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus sannerligen, han skall inte gå miste om sin lön.

Förförelser

42 Den som förleder en av dessa små som tror, för honom vore det bättre att ha kastats till havets botten med en kvarnsten om halsen. 43 Om din hand förleder dig, så hugg av den. Det är bättre för dig att in i livet än att ha bägge händerna i behåll och hamna i gå stympad iden eld som slocknar. *5 Om din fot förleder dig, så helvetet”, aldrig av den. Det år bättre för att gå in i livet ofärdig än att ha hugg dig bägge fötterna i behåll och kastas i helvetet. 47 Om ditt öga förleder

9:37 ett sådant barr: Jfr Matt 18:5, där samma uttryck används bildligt om lärjungarna. Aven här representerar barnet den ödmjukt troendc, jfr v. 42. 9:42 dessa små Se not till Matt 10:42. 9:42 som tror Annan läsart: som tror på mig”.

9233-37 Matt 18:1-5; Luk 9916-48 9:40 Matt 12:30; Luk 11:23 9:35 Matt 20:26 f.; Mark 10:43 f. 9:41 Matt 10:42+ 9:37 Matt 10:40+ 9z42-50 Matt 1826-9; Luk 17:1 f. 9138-41 Luk 9:49 f. 9:43 Matt 5:30

113 Markusevangeliet 10:12

så riv ut det. Det är bättre för att gå in i Guds rike* enögd än dig, dig

att ha i behåll och kastas i helvetet, 43 där maskama

bägge ögonen

inte dör och elden inte släc/es. *9 alla skall saltas med eld. 5° Salt är

Ty

bra att ha. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall ni få det salt Bevara er sälta och håll fred med varandra.

igen?

och skilsmässa

Äktenskap

som

Sedan bröt han upp därifrån och kom till den del av Judeen

10 Folk samlades kring honom igen, och ligger på andra sidan Jordan. som vanligt undervisade han dem. ZDå kom några fariseer” fram,

och för att sätta honom de: Är det tillåtet för en

på prov frågade

man att skilja från sin hustru? 3 Han sade: ”Vilka bestämmelser

sig

tillåter att man skriver ett har Mose gett er? “De svarade: Mose skilsmässobrev och därför att ni är

skiljer sig. 5]esus sade: ja, förstockade skrev han denna bestämmelse. 6Men vid skapelsen gjor-

de Gud dem till man och kvinna. 7Därför skull en man lämna sin far

och sin mor att leva med sin hustru, 8 och de två skall bli ett. De är

för inte längre två utan ett. 9Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt. “7 När de kom hem frågade lärjungarna honom

om detta. Han svarade: Den som skiljer sig från sin på nytt

hustru och om är en *Z och om hon

gifter sig äktenskapsbrytare, skiljer från sin man och gifter om sig, är hon en äktenskapssig bryterska.

9:49 alla skall salta: med eld Sannolikt menas att alla som vill följajesus måste gå igenom lidanden och försakelser. Det kristna livet jämförs med offer, som enligt 3 Mos 2:13 måste saltasFör elden som en bild för prövningen jfr 1 Pet 1:6 f. 9:50 Salt är bra att ha Bilden av salt används här på ett annat sätt än i v. 49: den inskärper nödvändigheten av att bevara en Iärjunges väsentliga kännetecken. Dit hör dock även villigheten att lida; jfr Matt 5:12 f. med not.

10:2 Då kom några fariseerfram Dessa ord saknas i en läsart.

10:4 skilsmässobrev Se not till Matt 5:31. 10:7 för att leva med sin hustru Dessa ord saknas i en läsart. 10:8 bli ett Se not till Matt 19:5. 10:12 äktenskapsbryters/ea Här räknas med kvinnans eget initiativ, vilket återspeglar en icke-judisk miljö. jfr not till Matt 5:28.

9:48 je: 66:24 10:4 Matt 5:31+ 9:50 Mm 5:13; Luk 14:34 / Rom 1°=6 I Mos 1:27; 5r2 12,134. 10:7 f. 1 Mos 2:24 (Matt 1925+) 10:1-12 Matt 19:1-12 10:9 1 Kor 7:10 10:2 Matt 16:1+ 10:11 f. Matt 5:31 f.

10:13 Markusevangeliet 114

jesus och barnen

”Folk kom till honom med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. “När Jesus såg det blev han förargad och sade: Låt barnen komma hit till och hindra dem mig inte: Guds rike* tillhör sådana som de. *5Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. 5 Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och vålsignade dem.

En man som

ägde mycket

7 När han skulle fortsätta sin vandring, sprang en man fram och föll på knä för honom och frågade: Gode mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv? ”Jesus svarade: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 9 Du kan budorden: Da skall inte dräpa, Da skall inte bryta ett äktenskap, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Da skall inte ta ;från någon det som ar bans, Visa

aktning för din far och din mor.” - 2° Mästare, sade mannen, allt

detta har jag hållit sedan jag var ung. “Jesus honom med såg på kärlek och sade: Ett fattas dig. Gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig. 22Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad sin våg, för han ägde mycket. “Jesus såg sig om och sade till sina lärjungar: Hur svårt blir det 2* inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike! Lärjungarna blev bestörta över hans ord, men Jesus sade igen: Mina barn”“, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! 25Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. 26 De blev ännu mer förskräckta och sade till varandra: Vem kan då bli räddadö? ”Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt. 2” Då sade Petrus till honom: Vi har ju lämnat allt och följt dig. ”Jesus svarade: ”Sannerligem var och en som för min och evangeliets* skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller mor

10:13 röra vid dem Jfr Matt 19:13 med not.

10:13-16 Matt 1913-15; Luk18:15-17 10:21 Mac: 19:21+ 10:14 f. Matt 12:3 10:23 Mark 4:19+ 10217-31 Matt 19216-30; Luk 18:18-30 10:27 Mau 19:26+; Mark 14:36 10:19 2 Mos 20:I2-16 / 5 Mas 516-20 (Matt 19:18 13+)

115 Markusevangeliet 10;42

eller far eller barn eller åkrar 3° skall få hundrafalt igen. Här i världen

skall han få hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar mitt under förföljelser, och sedan evigt liv i den kommande 3* först världen? Många som är sist skall bli först, och många som är skall bli sist.

om Mánniskosonens lidande

Tredje förutsägelsen

32 De var nu på väg upp mot Jerusalem, och Jesus gick först. De var fyllda av bävan och de andra som följde med var rädda. Då samlade han de tolv och talade om för dem vad som skulle hända med honom: 33 Vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen* skall utlämnas åt och de skriftlärdaå, och de skall döma översteprästerna* honom till döden och utlämna honom åt hedningarna”, 3* som skall

och spotta honom, prygla honom och döda göra narr av honom på honom, och efter tre dagar skall han uppstå.

som ville ba bedersplatsen

Lärjungarna

och Sebedaios söner, gick fram till honom och ”Jakob Johannes, sade: Mästare, vi vill be om en sak. - 36 Vad vill ni att skall dig jag göra för er? frågade han. 37 De svarade: ”Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighefi, den ene till höger och den andre till vänster. ”Jesus sade: Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker eller med det som med? 39 De svarade: döpas dop jag döps bägare som jag dricker skall ni få Ja, det kan vi.” Jesus sade: ”Den och det med skall ni med. °° Men dricka, dop som jag döps döpas platserna till höger och vänster om mig kan jag bara ge dem som har bestämts därtill. 4 När de andra tio hörde detta, blev de förargade och sig dem och sade: Ni vet påJakob Johannes. “Jesus kallade till att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att

10:34 efter tre dagar Se not till Matt 27:63. 10:35 Sebedafos söner Dvs. apostlarna Jakob och Johannes; jfr 3:17. 10:38 bägare Se not till Matt 20:22. 10:38 dop Neddoppandet i vatten är en bild för lidande och död (jfr Luk 12:50; Rom 6:3 E). Den är hämtad från GT (t. ex. Ps 69:3; 88:8).

10:31 Matt 20:16; Luk 13:30 10:37 Matt l9z28+ 1032-34 Matt 20117-19; Luk 18131-34 10:38 Matt 20:22+ / Luk 12:50 10:33 Matt16:21+ 10:39 Apg 12:2 10235-45 Matt 20:20-28 10:42 Luk 22:25

10:43 Markusevangeliet 116

furstarna har makten över folken. 43 Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, “ och den som vill vara den förste bland er skall vara allas slav”. 45 Människosonen* har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.

Den blinde Bartimaiøs botas

utanför [erika

“° De kom till jeriko. Och när han tillsammans med lärjungarna och en stor folkhop lämnade staden, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimaios, son till Timaios. 47 Då han fick höra att det var Jesus från Nasaref, började han ropa: Jesus, Davids* son, förbarma dig över 43 mig! Många sade åt honom att hålla tyst, men han ropade ännu högre: Davids son, förbarma dig över mig! ”Jesus stannade och sade: Kalla hit honom. De gjorde det och sade till den blinde: Var lugn. Stig upp, han kallar på dig. 5° Då kastade han av sig manteln och sprang upp och kom fram tilljesus, 5* och jesus frågade honom: Vad vill du att jag skall göra för dig? Den blinde sade: Rabbouni, gör så att jag kan se igen.” ”Jesus sade: Gå, din tro har hjälpt dig. Genast kunde mannen se, och han följde honom på vagen.

I i jemsalem ntåget

När de närmade sig Jerusalem och var vid Betfage och Betania vid

11 Olivbergetå, skickade han i väg två av sina lärjungar Zoch sade till dem: Gå bort till byn där framme. När ni kommer in iden, hittar ni genast en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. 3Om någon frågar er vad ni gör, så svara: Herren* behöver den, och han skall strax skicka tillbaka den. “De

10:45 för att bli tjänad . . . ge sitt liv till lösen Se noter till Matt 20:28. 10:46 jeriko Se not till Matt 20:29. 10:46 Bartimafos Förstavelsen Bah år arameisk och betyder son till” (jfr not till Matt 16:17). De följande orden är alltså en översättning av namnet. Det förekommer bara på detta ställe i NT. 10:51 Rabboz/ni Se Rabbih 11:1 Betfáge och Betánia Se noter till Matt 21:1, 17.

10:43 Matt 20:26+ 10:52 Matt 9:22+ 10:45 Matt 20:28+ 11:1-11 Matt 21:1-11; Luk 1928-40; Joh 10:46-52 Matt 2099-34; Luk 18235-43 12112--19 10:47 Matt 9:27+

117 Markusevangeliet 11:17

gav sig i väg och såg en ungåsna stå bunden ute på gatan vid en port,

5 av dem som stod där Vad

och de tog den. Några frågade: gör ni?

Tar ni åsnan? 6

Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem gå. 7De ledde åsnan tilljesus och lade sina mantlar på den,

och han satte sig upp på den. 3 Och många bredde ut sina mantlar på

vågen; andra strödde ut löv som de tog från träden runt om. 9Och de

som gick före och de som följde efter ropade: Hosianna/ Välsignad är ban som kommer i Herrens namn. “Välsignat vår fader Davids rike” som nu kommer! Hosianna i höjden!” Så kom han in ijerusalem och gick till templet. Och när han hade sett på allt, vände han

tillbaka till Betania med de tolvå, eftersom det redan var sent.

Fi/eontrádet som inte bar

fru/et

“Z När de gick från Betania nästa dag, blev han hungrig. 3 Då fick han

långt håll syn ett fikonträd med gröna blad och gick dit för att på på

se efter om det fanns något på det. Men när han kom fram hittade han annat än blad; det var inte rätta tiden för fikon. “ Då

ingenting sade han till trädet: Aldrig någonsin skall någon äta frukt från dig! Och lärjungarna hörde det.

rensas

Templet

15 De kom till Jerusalem, och han gick till templeti Där drev han ut

dem som sålde och köpte. Han välte omkull borden för dem som

växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, “och han lät

ingen bära något med sig över tempelplatsen. ”Han undervisade

dem och sade: Står det inte skrivet: Mitt bus skall kallas ett bönens

11:9 Hosianna . . . han som kommer Se noter till Matt 21:9. 11 :10 Välsignat vår fader Davids rike Detta tillägg understryker att citatet från Ps 1l8:25 f. här tillämpas på Messias”. Enligt de rådande förväntningarna skulle han återupprätta det kungarike som David en gång grundlagt (jfr Apg 1:6 med not). 11:13 ett fikonträd Se not till Matt 21:19. 11:15 dem som sålde . . . som växlade pengar Se not till Matt 21:12. 11:16 bära något med sig över tempelplatsen Dvs. ta en genväg i profana ärenden tvärs över det stora tempelområdet.

11=9 Ps 113-^25J-(M=tt21=9+) 11:15-19Matt 21:12-17; Luk 19:45-4s; 11:10 Luk 1:32 f. Joh 243-22 11:12-14 Matt 21:18 f. 11:17 ]es56:7(Matt21:13+);Jer 7:11 11:13 Luk13:6-9

11:18 Markusevangeliet 118

bus för alla folk? Men ni har gjort det till ett rövarnäste. “Detta hörde översteprästerna* och de skriftlärdaä, och de sökte efter ett alla sätt att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom människor var överväldigade av hans undervisning. *9 När det blev sent lämnade de staden.

När bade *vissnat

fikontrádet

1° Nästa morgon när de kom förbi fikonträdet såg de att det var förtorkat ända från roten. 2* Petrus kom ihåg vad som hade hänt och sade till Jesus: RabbiÅ ser du, fikonträdet som du förbannade har vissnat!” Jesus sade till dem: ”Ni skall tro på Gud. 23 Sannerligen, om någon säger till berget här: Upp och kasta dig i havet! och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det skall gå som han säger, då blir det så. 24 Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så. 25 Och när ni ställer er och ber, skall ni förlåta dem som ni har något otalt med. Då skall också er fader i himlen förlåta er era överträdelser.

om

Frågan jesu fullmakt

”De kom tillbaka till Jerusalem, och när han gick omkring på tempelplatsen, kom översteprästerna och de skriftlärda och de äldste* fram till honom 2” och frågade: Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten? ”Jesus svarade: Jag har en fråga till er. Svara på den, så skall jag säga vad jag har för fullmakt 3° att göra detta. Dopet Johannes döpte med, kom det från himlen eller från människor? Svara mig! “De överlade med varandra: Om vi svarar: Från himlen, säger han: Varför trodde ni då inte på honom? 32Men kan vi svara: Från människor? Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes verkligen hade varit en 33Därför svarade de: ”Vi vet inte. Då sade Jesus till dem: profetå. I så fall säger jag inte heller er vad jag har för fullmakt att göra detta.

11:18 Mark 14:1; Luk 22:2 11:25 Mark 5:23+, 25+ 11220-25 Malt Zl 218-22 11227-33 Matt 21 :23-27; Luk ZO:I8 11:23 Matt 17:20 11:32 Matt 11:9+

119 Markusevangeliet 12:16

Li/enelsen om arrendatorerna i

vingården

Han talade till dem i liknelser. En man en planterade vingård, satte stängsel kring den, högg upp en pressgrop och ett byggde vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. ZNär tiden var inne, skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av vingårdens skörd. JMen de grep honom, pryglade honom och körde i väg honom tomhänt. 1 Då sände ägaren en annan

tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och skymfade. 5Då skickade han en till och honom dödade de. På samma sätt med många andra: en del misshandlade de och andra dödade de. “Nu hade han bara en, sin älskade son, och honom skickade han som den siste. Han sade: Min son kommer de att ha för.” 7Men respekt arrendatorerna sade till varandra: Här har vi arvtagaren. Kom så dödar vi honom, då blir det vi som får arvet.” *Och de tog fast honom och dödade honom och kastade honom utanför vingården. °Vad gör nu vingårdens ägare? Han kommer dit och tar död på arrendatorerna och ger vingården åt andra. “° Har ni inte läst det här stället i skriften: Stenen som husbyggarna ratade bar blivit en hörnsten? Herren bar gjort den till detta, och underbar är den i våra ” Z ögon. De hade gärna velat gripa honom men var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var riktad mot dem. Därför lät de honom vara och gick sin väg.

Frågan om skatt till

kejsaren

3 Sedan skickade de till honom några fariseer* och herodesanhängare, som skulle snärja honom med frågor. ” De kom och sade till honom: Mästare, vi vet att du år Du faller inte undan för uppriktig. någon och ser inte till personen, utan lär oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi eller skall vi inte göra det?” 15 Men han förstod att de hycklade och svarade:

”Varför vill ni sätta mig på prov? Ta hit en denar* och låt se mig på den. 15 De räckte fram en, och han frågade: ”Vems bild och namn är

12:1 vingård . . .pressgrop Se noter till Matt 21:33. 12:13 berodesanbängare Se not till 3:6.

12:1-12 Matt 21 :33-46; Luk 20z9-l9 12:12 Matt 14:5 12:1 Jes 5:1 f. l2zl3-l7 Matt 22zl5-22; Luk 20120-26 12:6 Matt 3:17+ 12:13 Mark 3:6 12:10 f. Ps 1149:22; (Mm 21 ;42+)

12:17 120

Markusevangeliet

detta? - Kejsarens, svarade de. ”Jesus sade: Ge kejsaren det

som tillhör och Gud det som tillhör Gud. Då häpnade de kejsaren

över honom.

om uppståndelsen

Frågan

” Sedan kom det några saddukeer* - de säger att det inte finns någon 9

uppståndelse - och frågade honom: Mästare, Mose lär oss i skrif-

ten att om någon har en bror som dör och lämnar efter sig hustru men inga barn, sa” skall han gifta sig med änkan och skaffa efterkomman-

de åt brodern. 2° Nu fanns det sju bröder. Den förste gifte sig och utan att lämna barn efter 2* Den andre gifte sig med änkan dog sig.

och också barnlös, likaså den tredje. Ingen av de sju fick några dog barn. Till slut också kvinnan. 23 När de uppstår på uppståndeldog sens dag, vems hustru blir hon då? Alla sju hade ju haft henne till

hustru. “jesus svarade: Är det inte därför att ni varken kan skrif- 25 När de har ten eller vet något om Guds makt som ni misstar er?

de inte och blir inte utan är som änglar i uppstått gifter sig bortgifta himlen. 26 Men vad det beträffar att de döda uppstår, har ni då inte i

Moseböckerna läst stället om törnbusken, hur Gud säger till Mose:

Gud och Isa/es Gud och jakohs Gud. 27 Gud är inte

jag är Abrahams

en för döda utan för levande. Ni tar grundligt miste. gud

om det budet

Frågan viktigaste

23 En av de skriftlärda som hörde dem diskutera märkte hur väl Jesus svarade och kom fram och honom: Vilket är det

frågade viktigaste

12:19 skaffa efterkommande åt brodern Se not till Matt 22:24.

12:23 När de uppstår Orden saknas i en läsart. 12:25 gifter de sig inte och blir inte bortgifta Se not till Matt 22:30. 12:26 har ni då inte i Moseböckerna läst Se not till Matt 22:31. 12:26 stället om törnhusken Dvs. den brinnande busken, där Gud uppenbarade sig för Mose (2 Mos 3:2). Man använde ingen numrering av avsnitten i GT, utan bibelställen citerades med hjälp av korta beteckningar som antydde vad de handlade om.

12:17 Rom 13:7 12:19 5 Mos 25:5 (Matt 22:24+) 12218-27 Matt 22 :23-33; Luk 20:27-40 12:26 2 Mos 3:6 (Matt 22:32+) 12:18 Apg 23:8 12128-34 Matt 2254-40; Luk 10:25-28

121 Markusevangeliet 12:40

budet av alla? ”Jesus svarade: är detta:

Viktigast Hör, Israel,

Herren vår Gud är den ende Herren, 3°och du skall älska Herren din

Gud av hela ditt hjärta, av hela din av hela och av själ, dittförstånd hela din kraft. 3*Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som

dig själv. Något större bud än dessa finns inte. 32Den skriftlärde

sade: Du har rätt, mästare! Det är som du säger: han är den ende,

det finns ingen annan än han. 33Att älska honom av hela sitt hjärta,

av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som

sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer. 3*När Jesus

hörde att mannen svarade klokt, sade han: ”Du har inte till

långt

Guds rike°. Sedan honom

vågade ingen fråga mera.

Är M essias Davids son?

35Då Jesus undervisade i templet:) frågade han: Hur kan de skrift-

lärda säga att Messias* år Davids* son? 3° David har ju själv sagt, den anden: Herren sade till min herre:

genom heliga Sitt på min

högra sida, så skall jag lagga dina fiender under dina fötter. 37David

kallar honom alltså herre; hur kan han då vara Davids son?

Varning för de s/eriftlarda

Allt folket lyssnade gärna på honom, 33och i sin sade undervisning han: Se upp med de skriftlårda, som vill gå omkring i mantlar långa och bli hälsade på torget 39och sitta främst i synagogan” och ha hedersplatsen på gästabuden. *° De äter änkorna ur husen och ber

12:29 Hör, Israel Citatet (5 Mos 6:4 f.) anförs här utförligare än i Matteus- och Lukasevangelierna och innesluter därmed den trosbekännelse som varje jude skall recitera morgon och kväll. Evangelisten understryker alltsåjesu samhörighet med judendomens grundläggande tro (jfr v. 32). 12:33 mer än alla bráinnoffer Den skriftlårde anknyter till en rad GT-ställen, där kärlek och hängivenhet till Gud sägsvara viktigare än den yttre gudstjänsten (se t. ex. 1 Sam 15:22; Ps 50:13 f.; Pred 4:17; Hos 6:6). 12:36 min herre Se not till Matt 22:44. 12:37 hur lean han då vara Davids son? Se not till Matt 22:45.

12:29f. 5 Mos 6:4f. l2z35-37a Mm 22:41-46; Luk 2041-44 12:31 3 Mos19-18(Matt 1919+) 12:36 Ps110:: (Matt 2244+) 12:32 5 Mos 4:35; 6:4 f.;Jes 45:21 12:37b-40 Matt zm-se; Luk 11:46; 12:35 1 Sam 15:22; Hos 6:6 20;45_47 12:34 Man 22:46; Luk 20:40 12:38 r. Mm 23:24; Luk 147-11

12:41 Markusevangeliet 122

böner hårdare blir den dom de

långa för syns skull. Så mycket

får.

Än/eans gåva

“ Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar

*z Så kom där en änka och lade

i den. Många rika gav mycket. fattig ner två alltså några ören. 43 Då kallade han till sig sina kopparslantar, och sade: sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i lärjungar

än alla de andra. “ De men hon

tempelkistan gav alla av sitt överflöd, fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.”

gav i sin

Templets förestående fall

l När han gick ut från templeü, sade en av hans lärjungar: Mästare,

13 ser dessa

se vilka stenar och vilka byggnader! :Jesus svarade: Du stora byggnadsverk. Här kommer inte att lämnas sten på sten, utan allt skall brytas ner.

Kommande

prövningar

3 När han satt på Olivbergefi, mitt emot templet, och Petrus, Jakob,

och Andreas var ensamma med honom, frågade de: 4 Säg Johannes

12:41 tempel/eistan Grundtextens 0rd kan dels beteckna en skattkammare (jfr fanns en Joh 8:20), dels en offerkista. Bland templets olika skattkammare som var inredd för mottagande av folkets gåvor och avgifter. Den var 13 kistor. En av belägen intill kvinnornas förgård (se TempeV). I den fanns dem var avsedd för helt frivilliga gåvor, och det är troligen den som avses här. i allmänhet 12:42 två /eopparslantar Grundtextens ord kan betyda småmynt” men syftar här på judarnas minsta myntenhet. Detta framgår av att evangelisten anger motsvarande värde i romerskt mynt, med hjälp av ett latinskt lånord som här återgetts med några ören. 13:3 Petrus, jakob, jobannes och Andreas Dessa fyra nämns alltid främst i NT:s uppräkning av apostlarna (3:16 ff. med pan), kanske därför att de en enligt 1:16 ff. var de första som kallades att följa Jesus; jfr 1:29. Som samlad grupp uppträder de bara här (ej i parallellställena Matt 24:3; Luk 21:7). Däremot bildar tre av dem en inre krets kring Jesus (9 :2; 14:33 med pan).

12:40 Matt 6:5 13:1 f. Matt 24:1 f.; Luk 21:5 f. 12:41-44 Luk 21:1-4 13:2 Matt 24:2+ 12:41 Joh 8:20 13:3-13 Matt 24:3-14; Luk 21 :7-19 12:43 f. 2 Kor 8:12 13:3 Mark 5:37

123 Markusevangeliet 13:19

oss när det skall hända. Och vad blir tecknet på att tiden är inne för allt detta?” 5Då sade Jesus till dem: Se upp, så att bedrar er.

ingen

°

Många skall komma under mitt namn* och säga: Det är jag, och de skall bedra många. 7Och när ni får höra stridslarm och krigsrykten,

låt då inte skrämma er. Sådant måste komma, men det är ännu inte slutet. *Folk skall resa mot folk och rike mot rike. Det blir

sig jordskalv på den ena platsen efter den andra och det blir hungersnöd. Detta är början på födslovärkarna.

°Men var på er vakt. Man skall utlämna er åt domstolar och ni

skall pryglas i synagogorna* och ställas inför ståthållare och kungar för min skull, som vittnen* inför dem. l° Först måste evangeliet*

förkunnas för alla folk. “När man för bort er för att utlämna er, så

bekymra er inte för vad ni skall säga, utan säg vad som i det ögonblicket läggs i er mun, ty det är inte ni som talar då, utan den heliga

anden. ”Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn.

Barn skall göra uppror mot sina föräldrar och bringa dem om livet.

13 Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad?

Den sista stora nöden

l* När ni ser den stå där den minst av allt

vanhelgande skändligheten

borde stå (må den som läser fatta det rätt), då skall de som bor i

Judeen fly upp i bergen. 5 Den som är på taket skall inte gå ner och hämta något inne i huset, ” och den som är ute på åkern skall inte

vända tillbaka och hämta sin mantel. ”Ve dem som väntar barn eller

ammar i den tiden. “3 Be att det inte sker på vintern. ”Ty de dagarna

blir till ett lidande vars like inte har funnits sedan Gud

skapade

13:4 tecknet på att tiden är inne Jfr Matt 24:3 med not. 13:6 Det ärjag Grundtexten säger ordagrant Jag är. I sammanhanget kan detta uttryck betyda både Det är jag som är Messias och Det är jag, Jesus (jfr 6:50 med pan). Det kan också vara en anspelning på Guds namn; se 14:62 med not. 13:8 födslovärkarna En bild för de lidanden som föregår världens slut; se Återfödelse”. 13:14 den vanhelgande skändligbeten . . . må den som läser fatta det rätt Se noter till Matt 24:15.

13:9 Matt 1017-21 1354-23 Matt 24zl5-28; Luk 2l:20-24 13:10 Mark 16:15 13:14 Matt 24:15+ 13:11 Matt 10:19 1.; Luk 12:11 f. 13:15 f. Luk 17:31 13:12 Mik 7:6 13:17 Matt 24zl9+ 13:13 Matt 10:22 13:19 Matt 24:21+

13:20 Markusevangeliet 124

världen och heller inte kommer att finnas. 2° Om inte Herren hade förkortat den tiden, skulle ingen människa bli räddad. Men för deras skull som han har utvalt har han förkortat tiden. 2* Och om då någon säger till er: Här är Messias“, eller: Där är han, så tro det inte.

22Falska frälsare och falska profeter* kommer att uppträda med

tecken och under för att försöka vilseföra de utvalda. 23 Ta er i akt!

jag har sagt er allt i förväg.

Mánniskosonens ankomst

2* Men i de dagarna, efter all denna nöd, skall solen förmörkas och

skall falla från och him-

månen inte ge något ljus. ”Stjärnorna skyn

lens makter* skakas. 26Då skall man få se Människosonen* komma

bland molnen med stor makt och härlighet. 27 Och då skall han sända

ut och samla sina utvalda från de väderstrecken, från

änglarna fyra jordens gräns till himlens gräns.

Liknelsen om fikontrádets knoppning

28 Lär av en jämförelse med fikonträdet. När kvisten blir mjuk och

bladen ut, vet ni att sommaren är nära. 29På samma sätt vet

spricker

ni, när ni ser allt detta hända, att han är nära, utanför dörren. 3° detta släkte” skall inte förrän allt detta händer.

sannerligen, förgå,

3 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall inte förgå.

H åll er vakna

32 känner inte ens i himlen, inte

Dagen och timmen ingen, änglarna

ens Sonen, utom Fadern. 33Se till att ni håller er vakna, ni vet

ingen

inte när tiden är inne. 3* Det blir som när en man har rest bort; han har lämnat sitt hus och låtit sina tjänare ta hand om det, var och en

13:22 Falska frälsare Se not till Matt 24:24. 13:24 skall solen förmärkas Se not till Matt 24:29. 13:26 komma bland molnen med stor makt och härlighet Se not till Matt 24:30.

13:21 Mm 245._ 11;1_uk 17:23f, 13228-31Matt 24:32-35; Luk21:29-33 13:22 Matt 24:24+ 13:30 Matt 24:34 13:24-27 Matt 24:29-31; Luk 21 :25-28 13:31 Matt 24:35+ 13:24f_ Mm 2419+ 1352-37 Matt 2457-44 13:25 Mm 2450+ 13:33f. Matt 25:13 f. 13:27 Matt 24:31+

125 Markusevangeliet 14:9

med sin och han har befallt att vaka. ”Håll er uppgift, portvakten alltså vakna, ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i eller på morgonen. 36 Se gryningen plötsligt kommer och finner er sovande. ”Jag upp, så att han inte säger till er, och jag säger till alla: Håll er vakna!

Planer på att döda jesus

var två kvar till påsken* och det osyrade brödets högtid”.

14 Det dagar

Oversteprästerna* och de skriftlärda* sökte efter ett sätt att kunna gripa honom med list och döda honom. 2De sade: Inte under själva

helgen, för då kan det bli oro bland folket.”

Kvinnan med balsamflas/ean

3Medan han var i Betania och låg till bords* hemma hos Simon den kom en kvinna med en flaska dyrbar äkta nardusbalsam. spetälskeå Hon bröt upp flaskan och hällde ut alltsammans över hans huvud. blev och sade till varandra: Vilket slöseri med *Några förargade balsam. 5För den oljan hade man ju kunnat få mer än trehundra

denarer* att ge åt de fattiga.” Och de grälade på henne. “Men Jesus sade: ”Låt henne vara! Varför gjort en gör ni henne ledsen? Hon har god gärning mot mig. 7De fattiga har ni alltid hos er, och dem kan ni har ni inte alltid. 3Hon har gjort göra gott mot när ni vill, men mig vad hon kunde. I har hon sörjt för att min kropp blev smord förväg 9 i världen där till begravningen. Sannerligen, överallt evangeliet* skall man också berätta vad hon och komma ihåg förkunnas, gjorde henne.

13:35 på kvällen eller vid midnatt . . . Grundtexten ansluter sig till den romerska indelningen av nattens timmen”. 14:3 Bezánia Se not till Matt 21:17. 14:3 bas Simon den spetälslçe Se not till Matt 26:6. 14:3 äkta nardusbalsam Aven i GT (Höga V 1:12) nämns denna parfym som en sällsynt dyrbarhet. Den tillverkades av en växt från Himalayas sluttningar. Grundtextens ord för äkta” är ovanligt, och betydelsen är här osäker. 14:3 hällde ut alltsammans över hans huvud Se not till Matt 26:7.

13:35 f. Luk 12136-38 14:3-9 Matt 26:6-13;_]oh 12:1-8 14:1 f. Matt 26:1-5; Luk 22:1 1.; Joh 14:3 Luk 756-38 11245-53 14:7 5 Mos 15:11 14:1 Mark 11:18; Luk 19:47 14:8 Mark 16:1; Joh 19:40

14:10 Markusevangeliet 126

jndas blir

förrädare

*° Men Judas Iskariot, en av de t0lv“, gick till översteprästerna för att förråda honom. “De blev glada och lovade att ge honom pengar. Och han sökte efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Pås/emåltiden

förbereds

*Z Första dagen av det osyrade brödets högtid, när påsklammen slaktades, frågade lärjungarna: Vart vill du att vi skall gå för att ordna åt 3 Då skickade han i påskmåltiden dig? väg två av dem och sade åt dem: Gå in till staden. Där möter ni en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom, ”och där han går in skall ni säga till den som äger huset: Mästaren frågar: Var är salen där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar? ”Då visar han er till ett stort rum i övervåningen som redan står färdigt. Där skall ni ordna för oss. 16 Lärjungarna gav sig i väg, och när de kom in i staden, fann de att allt var som han hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.

jesus ntpe/ear förráidaren

7 På kvällen kom han dit med de tolv. s Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: en av er kommer att förråda mig, han Sannerligen, som äter med 19 Då blev de bedrövade och frågade honom, mig. den ene efter den andre: Det är väl inte 2°Han svarade: Det jag? är en av de tolv, han som doppar i skålen tillsammans med mig. 2 Människosonen” går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa Människosonen blir förrådd! Det hade genom vilken varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.

14:10 Isleariot Se not till Matt 10:4. 14:12 pris/dammen :la/entries Detta skedde under dagen i templet (jfr not till Joh 19:14). Kvällens måltid, under vilken köttet åts, hölls däremot i de enskilda hemmen, men inom Jerusalems område. Pilgrimer som inte var inhysta i själva staden borde om möjligt skaffa rum där för påskmåltiden. 14:20 ban som doppar i skålen Se not till Matt 26:23.

14:10 f. Matt 2611446; Luk 2223-6 14:17-21 Matt 26:20-25; Luk 2211-23; 14:12-16 Matt 2617-19; Luk22:7-13 ]oh13:18-3O 14:12 2 Mos 12:6, 14-20 14:18 Ps 41:10

127 14:36

Markusevangeliet

Den sista måltiden

22Medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt

dem och sade: ”Ta detta, det är min kropp. 23 Och han tog en

z* Han

bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. sade: Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för

många. Sannerligen, aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken

:.- n

ger, förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.

jesus Petrus förnekelse fömtságer

2” När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget. Där

sade Jesus till dem: Ni skall alla komma på fall, ty det står skrivet:

berden”, och skall s/eingras. ”Men när jag har jag skall dräpa fåren

skall före er till Galileen. 29 Då svarade Petrus:

uppstått, jag gå Även om alla andra kommer på fall, så skall inte jag göra det! sade: redan i natt, innan tuppen har galt två ”Jesus Sannerligen,

3* Men Petrus försäk-

gånger, skall du tre gånger ha förnekat mig.” rade: Om skall jag aldrig förneka dig. jag så måste dö med dig,

Och detsamma sade alla de andra.

jesus i Getsemane

32 Så kom de till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till

lärjungarna: ”Sitt kvar här, medan jag ber. 33 Men han tog med sig

Petrus, Jakob och Johannes. Bävan och ångest kom över honom, 3* och han sade till dem: Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka.” 35Han gick lite längre bort, föll ner på marken och

bad att få denna stund, om det var möjligt. “Han sade: slippa

14:22 tackbönen Se not till Matt 26:26. 14:24 färbundsblodet Se not till Matt 26:28. 14:26 lovsången Se not till Matt 26:30. 14:27 det står skrivet Se not till Matt 26:31.

1422-25 Matt 2616-29; Luk 2214-20; 14:23 Mau-imsy 1 KOr 11123-25 14:30 Mark 14:66-72+ 14:23 f. 1 Kor 10:16 1452-42 Matt 2666-46; Luk 22239-46 14:24 Matt 26:28+ 14:32 Joh 18:1 14:26-31 Matt 2650-35; Luk 2291-34; 14:33 Mark 5:37+ Joh 13236-38 14:34 Ps 42:6, 12; 43:5; Joh 12:27 14:26 Ps 113-118 14:36 Rom 8:15; Gal 4:6 /Joh 5:304 14:27 Sak 13:7 (Matt 26:31); Joh 16:32

14:37 Markusevangeliet 128

Abbal Fader! För dig är allting möjligt. Ta denna från bägare mig. Men inte som jag vill, utan som du vill. 37 När han kom tillbaka fann han att de sov, och han sade till Petrus: Simon, sover du? Orkade du inte hålla vaken en enda timme? 33 dig Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning? Anden vill, men kroppen är svag. 39 Så gick han bort igen och bad med samma ord. *° När han kom tillbaka fann han igen att de sov; de kunde inte hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle svara. “ För tredje gången kom han tillbaka, och då sade han: Ja, ni sover och vilar er! Det räcker nu. Stunden är skall överlämnas *Z inne, Människosonen i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.

jesus fängslats

*3 Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom

en folkhop med svärd och påkar, utsänd från fariseerna* och de skriftlärda* och de äldste? 4 Förrädaren hade kommit överens med

dem om ett tecken: Den som jag kysser är det. honom och för Grip bort honom under säker bevakning! “5 När han nu kom dit, gick

han genast fram till Jesus. Rabbiåå, sade han och kysste honom. “” Då grep de Jesus och höll fast honom. Men en av dem som stod

där drog sitt svärd, slog till mot Översteprästens* tjänare och högg av honom örat. *s Då sadeJesus till dem: Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. “9 Var dag har varit jag med er i templet* och undervisat utan att ni har gripit mig. Men skriftens ord skulle gå i uppfyllelse. 5° Alla övergav honom och flydde. 5 En ville ung man som bara hade ett linneskynke på sig följa med Jesus. Honom tog de fast, 52 men han lämnade kvar och skynket sprang sin väg naken.

14:36 Abba Arameiskt ord, förtroligt tilltal till en far. Det användes annars inte i böner. Detta sätt att tilltala Gud måste ha uppfattats som väsentligt för Jesus, eftersom det återgavs på hans modersmål och upptogs i samma form av de kristna (Rom 8:15; Gal 4:6). 14:36 bägare Se not till Matt 20:22. 14:38 kroppen Se Kött”. 14:41 Det räcker nu Grundtextens innebörd är osäker. 14:44 Den som jag kysser Se not till Matt 26:48. 14:51 En ung man Denna detalj förekommer bara i Markusevangeliet. Den kan vara avsedd som en anspelning på Am 2:16. En del utläggare har förmodat att mannen var Markus själv.

14:38 Matt 6:13 14:48 f. Matt 262554l4:43-52 Matt 26:47-56; Luk 22:47-53; 14:50 Mark 14:27+ Joh 1s:1-11

129 Markusevangeliet 14:64

Förböret inför rådet

53 De förde Jesus till översteprästen, och där samlades alla överste-

prästerna” och de äldste och de skriftlärda. 5* Petrus följde efter på

avstånd, ända in på översteprästens gård, och där satt han sedan

bland tjänarna och värmde sig vid elden. ”Översteprästerna och

hela rådet” sökte få fram vittnesmål mot Jesus för att kunna döma

honom till döden, men de lyckades inte. “Många vittnade falskt

mot honom, och deras vittnesmål stämde inte överens. 57 Några kom 53 med det falska vittnesmålet att de hade hört honom säga: Jag skall

riva ner detta tempel som är byggt av människohand och på tre dagar

av människohand. 59Men inte

bygga upp ett annat som inte är gjort heller nu stämde vittnesmålen överens. °° Då reste sig översteprästen från sin plats och frågade Jesus: Skall du inte svara på deras beskyllningar? 6 Men han teg och svarade ingenting. Då ställde överste-

prästen ännu en fråga: Är du Messias”, den Välsignades son? “Jesus svarade: Det är jag, och ni skall få se Människosonen sitta på

Ma/etens sida och komma bland himlens moln.” “3 Då slet

högra

översteprästen sönder sina kläder och sade: Vad skall vi nu med vittnen till? 6* Ni har hört hädelsen. Vad anser ni? Alla fann att han

14:56 stämde inte överens GT :s bestämmelser om brottmål (4 Mos 35:30; 5 Mos 17:6; 19:15) tolkades så att full överensstämmelse måste råda mellan två vittnen, i synnerhet när det gällde dödsstraff. Aven detaljavvikelser i fråga om t. ex. tid eller plats för det påstådda brottet gjorde vittnesmålen värdelösa (jfr Sus v. 50 ff.). 14:58 jag skall riva ner detta tempel Se not till Matt 26:61. 14:61 den Välsignades En omskrivning för Guds. En annan omskrivning används i v. 62: ”Maktens. 14:62 Det är jag Endast Markusevangeliet anför detta öppet bekräftande svar. I grundtexten lyder det ordagrant Jag är och kan därmed även uppfattas så att Jesus gör anspråk på Guds namn enligt 2 Mos 3:14: Jag år (den jag är), jfr Joh 4:26 med not. Detta skulle kunna förklara att han dömdes för hädelse (v. 64). 14:63 slet överstepräszen sänder sina kläder Se not till Matt 26:65. 14:64 bädelsen . . . ban förtjänade döden Se noter till Matt 26:65 f. och jfr not till v. 62 ovan.

1453-65 Matt 2657-68; Luk 22:54 f., 14:62 Ps 110:1; Matt 22:44+; Ef 1220+ / 63-71;]oh18:13f., 19-24 Dan 7:13; Matt 24:30-4- 14:58 Matt 26:61 + 14:63 Matt 26:65+ 14:61 Matt 26:63+

14:65 Markusevangeliet 130

förtjänade döden. 65 Och de band några började spotta på honom, för ögonen på honom och slog honom och sade: Visa att du är profetå!” Och vakterna gav honom örfilar.

Petrus

förnekar jesus

“Petrus var nere på

gården. Då kom en av översteprästens tjänste-

flickor, “och när hon fick syn på honom där han satt och värmde

sig, såg hon på honom och sade: Du var också med Jesus, han från

Nasaretå. 63 Men Petrus förnekade detta: Jag förstår inte alls vad

du menar. Och han gick ut på den yttre gården. “9 När flickan fick

se honom där, sade hon till dem som stod i närheten: Han

återigen

är en av dem! 7° Petrus förnekade det på nytt. Strax efteråt sade de

som stod där till Petrus: Visst är du en av dem, du är ju från Galileen.” 7* Då svor han och inte den där

bedyrade: Jag känner mannen som ni talar om l 72 I samma ögonblick gol

tuppen för andra Då kom Petrus

gången. ihåg detta som Jesus hade sagt till honom:

Innan har

tuppen galt två gånger skall du tre gånger ha förnekat mig.” Och han brast i gråt.

jesus inför Pilates

*Tidigt på morgonen överlade med de äldste* och

översteprästerna*

de skriftlärdaå, hela rådet? De lät bindajesus och förde bort honom

och överlämnade honom till Pilatus. *Pilatus honom: Du

frågade

14:68 på den yttre gården Annan läsart: på den yttre gården, och tuppen gol.

14:70 du är ju från Gali/een Detta landskap var politiskt oroligt, och befolk-

ningen stod i visst motsatsförhållande till de religiösa ledarna ijerusalem (jfr Joh 1:46; 7:41, 49). När Jesus uppfattades som en farlig folkledare från Galileen, låg det därför nära till hands att misstänka alla galileer för samröre med honom. Samma sak menas i Matt 26:73, när det sägs att Petrus blev misstänkt för sin dialekt. 14:72 Och han brast igråt Annan möjlig översättning: Och han grät häftigt. 15:1 överlämnade honom till Pilazus Se noter till Matt 27:1 f.

14:65 Jes 50:6; 53:5 _ 14:72 Matt 26:34; Mark 14:30 14166-72 Matt 26:69-75; Luk 2254-62; 15:1-S Matt 27:1 f., 11-14; Luk 23:1-5;joh Joh 18:12-18, 25-27 l8z28-38a

131 Markusevangeliet 15 :20

är alltså Han svarade: Du själv judarnas kung? säger det. 3

Översteprästerna riktade många anklagelser mot honom, *och då

frågade Pilatus honom: Har du ingenting att svara? Du hör ju hur de 5 Men han svarade ingenting mera, och Pilatus blev anklagar dig! förvånad.

Barabbas friges. jesus döms

“Vid högtiden brukade Pilatus alltid frige en fånge åt dem, den som de bad om. 7Nu satt en som kallades Barabbas fängslad tillsammans som hade mord under med upprorsmännen begått oroligheterna. “Folket tågade upp till Pilatus och bad honom göra som han brukade. ål-Ian svarade: Vill ni att jag skall släppa judarnas kung? l° Han förstod att det var av avund mot Jesus som översteprästerna hade utlämnat honom. “Men översteprästerna hetsade upp folket till att begära att han skulle släppa Barabbas i stället. *Z Pilatus sade på nytt: Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas ”De ropade: Korsfäst honom! ” Pilatus frågade: Vad kung? har han för ont? Men de ännu högre: Korsfäst gjort ropade 15 Barabhonom! Pilatus, som ville göra vad folket begärde, frigav bas. Jesus lät han piska och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

Soldaterna hånar jesus

l Soldaterna förde in honom på gården, alltså i residenset, och kallade samman hela ”De klädde honom i en purpurröd vaktstyrkan. mantel och vred ihop en krans av törne och satte den på honom. ”Sedan hälsade de honom: Leve judarnas konung!” ”De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och föll på knä och hyllade honom. 2° Och när de hade hånar honom, tog de av honom den röda manteln och satte på honom hans egna kläder och förde ut honom för att korsfästa honom.

15:2 Du själv säger det Se not till Matt 27:11. 15:15 /eorsfäszas Se not till Matt 27:26. 15:16 residenset . . . vaktstyrkan Se noter till Matt 27:27.

15:4 f. Jes 53:7; Matt 26:63+ 15:11-14 Apg 3:13 f. 15:6-15 Matt 2715-26; Luk 23:13-25; Joh 15:16-20 Matt 27:27-31; Joh 19:2 f. 18:38b-19:16 15:17 Luk 23:11

15 ;21 Markusevangeliet 132

K orsfästelsen

2 En man som just kom förbi på väg in från landet, Simon från

Kyrene, far till Alexandros och Rufus, tvingade de att bära hans kors. 22De förde Jesus till det ställe som kallas Golgota (det betyder Skallen). 23 Där gav de honom vin med myrra, men han tog inte emot

det. “De korsfäste honom, och de delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem. 25 Det var vid tredje timmen* som de

korsfäste honom. 26På anslaget med anklagelsen mot honom stod

det: Judarnas konung.

Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene till

höger och den andre till vänster om honom. 29De som gick förbi

smädade honom och skakade på huvudet och sade: Du som river

3°

ner templet och bygger upp det igen på tre dagar, hjälp dig själv nu och stig ner från korset.” 3 Likaså gjorde Översteprästerna* och de

skriftlärda* narr av honom sinsemellan och sade: ”Andra har han

hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. 32 Han som år Messias”, Israels

konung, nu får han stiga ner från korset, så att vi kan se det och tro på honom. Också de som var korsfästa tillsammans med honom skymfade honom.

Jesu död

33 Vid sjätte timmen* föll ett mörker över hela jorden och varade till nionde timmen. 3* Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög

röst: ”Eloi, Eloi, lema sabacbtani?” det be W der: Min Gud, min

15:21 Kyréne Se not till Matt 27:32.

15:21 Rufus Namnet förekommer även i Rom 16:13. Sättet att nämna de båda

bröderna tyder på att de var bekanta i urkyrkan. 15:21 bära han: kors Se not till Matt 27:32. 15:22 Gálgota Se not till Matt 27:33. 15:23 gav de honom vin med myrra Se noter till Matt 27:34. 15:24 de delade han: kläder Se not till Matt 27:35. 15:26 judarna: konung Se not till Matt 27:37. 15:29 De som gick förbi . . . skakade på huvudet Se noter till Matt 27:39. 15:29 Du som river ner templet Se 14:58; Matt 26:61 med not. 15:34 Elof, Elof, lemá sabacbtáni Se not till Matt 27:46.

l5z2l-32 Matt 2752-44; Luk 2326-43; 15129 P5 2218; 109125 / Märk 14153 Joh 1947-24; 15233-41 Matt 27:45-56; Luk 23:44-49; 15:23 Ps 69:22 Joh 19:24b-30 15:24 Ps 22:19 15233 Am 819 15:27 Jes 53:12 15334 P52232

133 Markusevangeliet 15:47

35 Gud, varför har du övergett mig?).. Några som stod intill hörde det och sade: Han ropar på Elia”°!” 35 En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, satte den på en käpp och gav honom att dricka och sade: Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom. ”Med ett högt rop slutade Jesus att andas. ”Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. 39 När officeren* som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: Den mannen måste ha varit Guds son.” *° kvinnor Längre bort stod också några och såg på, och bland dem var Maria från Magdala, den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, och Salome. “De hade följt med honom och tjänat honom när han vari Galileen. Och där var många andra kvinnor, de som hade gått med honom upp till Jerusalem.

Gravläggningen

*Z Då det redan hade blivit kväll - det var förberedelsedag, alltså dagen före Sabbaten* - 43 kom Josef från Arimataia, en ansedd rådsherrei som också han väntade på Guds rike“. Han tog mod till sig och gick till Pilatus och bad att fåJesu kropp. “ Pilatus blev förvånad över att Jesus redan skulle ha dött. Han kallade till sig officeren och om Jesus verkligen var död. “5 När han fick veta det av frågade officeren skänkte han Josef den döda kroppen. “Josef köpte linnetyg, tog ner honom och svepte honom i tyget. Han lade honom i en i berget och rullade en sten för ingången till grav som var uthuggen graven. 47 Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd.

15:36 surt vin Se not till Matt 27:48. 15:38 färbänget Se not till Matt 27:51. 15:40 några kvinnor Jfr Matt 27:56 med noter. Joses är en dialektform av namnet Josef, som förekommer där. 15:43 Arimatafa Se not till Matt 27:57. 15:46 en sten Se not till Matt 27:60.

15:36 Ps 69:22 15:43 5 Mos 21:22 f. 15:38 2 Mos 26:31-35; Heb 10:20 15:46 Jes 53:9; Apg 13:29 15:41 f. Luk 8:2 f. 15242-47 Matt 2757-61; Luk 2350-54; Joh 19238-42

16:1 Markusevangeliet 134

Kvinnorna vid graven

När Sabbaten* var över, köpte Maria från Magdala och Maria,

16 Jakobs mor, och Salome välluktande kryddor för att gå och smörja honom. zTidigt på morgonen efter Sabbaten kom de till graven när solen gick upp. 3Och de sade till varandra: ”Vem skall rulla undan

stenen från graven åt oss? 1 Men så fick de se att stenen var bortrul-

lad, den var mycket stor. 5 De gick in i graven och såg en ung man i lång vit dräkt sitta där till höger, och de blev förskräckta. 6Men han

sade till dem: ”Var inte förskräckta. Ni söker efter Jesus från Nasa-

ret”, han som blev korsfäst. Han har uppstått, han är inte här. Se, här är platsen där han blev lagd. 7Men gå och såg till Petrus och de andra lärjungarna: Han går före er till Galileen. Där skall ni få se

” honom, som han har sagt er.” “Då lämnade de graven och sprang

därifrån, darrande och utom sig. Och de sade ingenting till någon,

för de var rädda.

Den visar

nppståndne sig

[9 När Jesus hade uppstått på morgonen efter Sabbaten, visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju

demoner”. ° Hon

gav sig i väg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. “ När de fick

höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det.

16:1 välluktande kryddor Före gravläggningen brukade man smörja den döda kroppen med olja och strö välluktande kryddor i svepningen (jfrjoh 19:39 f.). Enligt Markus berättelse hade detta tydligen inte hunnit utföras innan Sabbaten gick in på fredagens kväll (15:42). Efter att ha tillbringat Sabbaten i stillhet (jfr Luk 23:56) skulle kvinnorna nu göra arbetet färdigt. 16:7 som han bar sagt er Se 14:28. 16:8 för de var rädda Med dessa ord slutar evangeliet i dess äldsta bevarade form. Den korthuggna avslutningen är egendomlig, men det kan inte avgöras om Markus avsiktligt utformat den så eller om en ursprunglig avslutning gått förlorad. V. 9-20 är ett senare tillägg, som saknas i de bästa handskrifterna. Avsnittet har en annan stil än evangeliet och utgör en sammanfattning av stycken i de andra evangelierna och Apostlagärningarna.

16:1-S Matt 28:1-15; Luk 23:55-24:12; 1629-20 Matt 28216-20; Luk 24:36-49;]oh Joh 20:1-10 20:19-23; Apg 126-8 16:5 Upp 7:9, 13 16:9 Luk 8:2 16:7 Matt 28:7+

135 Markusevangeliet 16:20

Z Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet. ” Också de gick bort och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda. “Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och då de inte halsstarrighet, hade trott på dem som sett honom uppstånden. 5 Han sade till dem: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. “Den som tror och blir döpt skall räddas”, men den som inte tror skall bli dömd. ”Dessa tecken” skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, ”de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska. ”När herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. 1°Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.]

16:12 f. Luk 24113-35 16:18 Luk 10:19;Apg 28:3-6 / 4:30+;_]ak 16:14-18 Luk 24136-45; Joh 20219-31; :14 f, 1 K0r15:5 16:19 2 Kon 2:11; Apg 1:9-11 / Ps 110:1; 16:15 Mark 13:10 Matt 22z44+ 16:16 Joh 3:18 / Apg 2:38; 16:31,33 16:20 Apg 14:3; Heb 2:3 f. 16:17 Apg 8:7; 16:18 / 2214+; 1 Kor 141-40

Lukas

Evangeliet enligt

Företal

Många har redan sökt ge en samlad skildring av de stora händelser

som ägt rum ibland oss, 2så som de har berättats för oss av dem som

från första stund var Ögonvittnen och blev ordets tjänare, 3och efter att grundligt ha satt mig in i allt ända från början har nu också jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för ärade Theofidig, högt los, 1 för att du skall förstå att de upplysningar du har fått är tillför-

litliga.

Läftet om fobannes

döparens födelse

5På den tiden då Herodes var kung iJudeen fanns det i Avias avdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru härstammade från Aron och hette Elisabet. “De var båda rättfärdiga” inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7De var

barnlösa eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren. 8En

gång när turen hade kommit till hans avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud, °var det han som efter den sedvanliga

1:3 högt ärade Tbeáfilos Inledningen (v. 1-4) har den form som var bruklig när en författare tillägnade någon rik beskyddare en skrift. Theofilos nämns på samma sätt i Apg 1:1 men äri övrigt okänd. Tilltalsordet anger att han var en förnäm person (jfr Apg 23:26; 24:3; 26:25). Han kan ha varit kristen, eller en välvilligt intresserad utomstående, eller en romersk ämbetsman som börjat undersöka de kristnas förhållanden. - Författaren anpassar i viss mån sin framställning till icke-judiska läsare. Enligt traditionen var han den Lukas som nämns i Kol 4:14; 2 Tim 4:11; Filem v. 24. Herodes Se not till Matt 2:1.

_m_ Avias avdelning Prästerskapet var grupperat i 24 avdelningar, som i tur

och ordning svarade för tempeltjänsten, en vecka i taget. Därvid fördelades de olika uppgifterna på enskilda präster genom lottdragning. Avdelningarna var uppkallade efter Arons sonsöner (1 Krön 24:7 ff.).

1:3 Apg 1:1 1:5 1 Krön 24:10,19

1:10 Lukasevangeliet 138

bland prästerna skulle gå in i Herrens tempel” och tända lottningen rökoffret. ”Allt folket stod utanför och bad medan offret pågick. Då visade sig Herrens ängel* för honom, till höger om rökelseal-

taret. Z Sakarias blev förskräckt vid denna syn och fruktan föll över

honom. 13 Men ängeln sade till honom: Var inte rädd, Sakarias, din

bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och

“ Han skall bli din och

du skall ge honom namnet Johannes. glädje fröjd, och många kommer att glädja sig över hans födelse. ”Ty han skall bli stor inför Herren; vin och starka drycker skall han aldrig dricka, han skall av helig ande” redan i moderlivet, ”och uppfyllas

deras Gud. han skall få många i Israel att vända tillbaka till Herren, ”Och han skall gå före honom med Elias” ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till deras barn och ge de ohörsamma ett sinne, så att Herren får ett folk som är berett.

rättfärdigt s Sakarias sade till ängeln: Hur skall jag få visshet om detta? jag

9 svarade honom:

är ju gammal, och min hustru år till åren. Ängeln

som står vid Guds tron, och jag är utsänd för att tala

”Jag är Gabriel

till och ge detta glädjebud. Z° Men du skall bli stum och inte dig dig

kunna tala förrän den då detta sker, eftersom du inte trodde på

dag

när tiden är inne.

mina 0rd, som skall gå i uppfyllelse

“Folket stod och väntade på Sakarias och undrade varför han

dröjde inne i templet. 22När han kom ut, kunde han inte tala med

dem, och de förstod att han hade haft en syn i templet. Han måste stum. 23 När dagarna för hans

göra tecken åt dem, och han förblev

var slut, begav han sig hem. 24 Efter en tid blev hans tjänstgöring

1:9 tända rökoffret Denna uppgift (2 Mos 30:7 f.) räknades som den förnämsta i tempeltjänsten. En vanlig präst fick bara utföra den en gång i livet. Sedan han gjort det uteslöts han i fortsättningen från lottdragningen, för att så många som möjligt skulle få uppdraget. 1:15 vin och star/ed drycker Avhållsamhet på denna punkt hörde till villkoren för en nasir, dvs. en person som till Guds ära iakttog speciella regler för sin livsföring. Man kunde bli nasir för begränsad tid och på eget initiativ i (4 Mos 6:1 ff. ; jfr Apg 18:18 med not). Här tänker Lukas på de gestalter GT som före sin födelse bestämdes till att bli nasirer för hela livet, därmed också till att bli folkets ledare och räddare (Dom 13:3 ff.; 1 Sam 1:11). 1:19 Gabriel som står vid Guds tron Dvs. en änglafurste, vars höga ställning framgår av hans närhet till Gud. Han nämns även i Dan 8:16; 9:21. 1:23 begav han sig bem En vanlig präst behövde vara i Jerusalem bara de veckor hans avdelning tjänstgjorde, dvs. ett par gånger om året. I övrigt kunde han sköta ett normalt arbete på annan ort.

1:9 2 M08 3027 1:18 1 Mos 17:17; 18:11 1:15 4 Mos 6:3; Dan 13:4; Luk 7:33 1:19 Dan 8:15; 9:21 1:17 Matt 11:14+ /Mal 3:1; 4:5 f.

139 Lukasevangeliet 1:40

hustru Elisabet havande, och i fem månader höll hon i avskildsig het. Hon sade till själv: 25 Detta har Herren låtit ske med sig mig. Nu har han tänkt på mig och befriat från min skam bland mig människor.

till Maria om

Budskapet jesa födelse

“ml den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret* i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids* släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. 28

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benå-

dade! Herren är med dig. 29 Hon blev förskräckt över hans 0rd och undrade vad denna hälsning skulle betyda. 3° Då sade ängeln till

henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. 3 Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 32 Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, 33 och han skall härska över Jakobs

hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut. ”Maria sade till ängeln: Hur skall detta ske? har ju haft man.” Jag aldrig någon ”Men ängeln svarade henne: Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. 36 Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte 37 månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud. ”Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt. Och ängeln lämnade henne.

Marias besök hos Elisabet

”Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; *° hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet.

1:25 befriat migfrån min skam Barnlöshet ansågs skamlig; jfr 1 Mos 30:1, 23; 1 Sam 1:6 f. 1:31 jesus Jfr Matt 1:21 med not. 1:33 jakob: hus Dvs. Israels folk (jfr Ps 11421; beträffande de båda namnen 1 Mos 32:28). Ordet hus användsi utvidgad mening om familjer, släkter och folk.

1:25 1 Mos 30:23 1:33 Dan 7:14; Mik 4:7 1:27 Matt 1:16, 18 1:35 Matt 1:20 1:31 Jes 7:14; Matt 1:21-23; Luk 2:21 1:37 1 Mos 18:14;J0b 42:2; Matt 19:26 1:32 2 Sam 7:12; Jes 9:6 f.

1:41 Lukasevangeliet 140

1 När Elisabet hörde Marias hälsning, sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. ” Hon ropade med hög röst: Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. “3 Hur kan det hända mig, att min herres mor kommer till mig? ” När mina öron hörde din sparkade barnet till i av

hälsning, mig

45 fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse. 16 Då sade Maria: Min själ prisar Herrens storhet, “7 min ande jublar över Gud, min frälsare: 18 han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig: 19 stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn* är heligt, 5° och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte. 5* Han gör mäktiga verk med sin arm,

han skingrar dem som har övermodiga planer. 52 Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. ”Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort. 5* Han tar an sin tjänare Israel sig 55 och håller sitt löfte till våra fäder: att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid. 56Maria stannade hos henne omkring tre månader och återvände sedan hem.

1:46 Då sade Maria Det följande stycket har GT:s poesi tillmönster, se särskilt 1 Sam 2:1 ff. Samma sak gäller om v. 68 ff. ; 2:29 ff. Aven i berättande avsnitt använder Lukas uttryck som är hämtade från GTzs språk. 1 :49 låter den Mäktige ske Annan möjlig översättning: har den Mäktige låtit ske. I den hebreiska poesi som här efterbildas är det ofta oklart om förfluten, närvarande eller kommande tid avses.

1946-55 1 Sam 2:1-lo 1:51 Ps 89:10 /2 Sam 22:28 1:46 Ps 34:3 f. 1:52 Job 5:11; Ps 107:40 f. 1:47 Hab 3:18 1:53 Ps 10729 1:48 1 Sam 1:11 / 1 Mos 30:13 1:54 Ps 98:3 /Jes 41:8 f. 1:49 5 Mos 10:21; Ps l19z9 1:55 Mik 7:20/ 1 Mos 17:7 1:50 Ps103:13, 17

141 Lukasevangeliet 1:72

fobannes döparens födelse

”Men för Elisabet var tiden inne att föda, och hon födde en son.

53 Hennes grannar och släktingar fick höra vilken stor barmhärtighet Herren hade visat henne, och de gladde sig med henne. 59 På åttonde dagen korn de för att omskära* och de ville kalla honom pojken,

Sakarias efter hans far. °° Men då sade hans mor: Nej, han skall heta

Johannes. 6 De sade till henne: Det finns ingen i din släkt som bär det namnet. 62 Och de gjorde tecken åt fadern att låta dem veta vad

barnet skulle kallas. 63 Han bad om en skrivtavla och skrev: Johannes är hans namn, och alla förvånade sig. “ Med en gång löstes hans

läppar och hans tunga, och han talade och prisade Gud. “Alla de kringboende greps av fruktan, och överallt i Judeens bergsbygd

talade man om detta som hade hänt. “f” Och alla som hörde det lade

det på minnet och frågade sig: Vad skall det inte bli av detta barn? Ty

Herrens hand var med honom.

“Hans far Sakarias fylldes av helig ande och talade profetiska”

ord: 53

Välsignad är Herren, Israels Gud,

som besöker sitt folk och ger det frihet.

69Han reser för oss frälsningens horn

i sin tjänare Davids” släkt,

7°så som han för länge sedan lovat

genom sina heliga profeter, “frälsning från våra fiender och alla som hatar oss.

72 Han visar barmhärtighet mot våra fäder

och står fast vid sitt heliga förbund”,

1:59 På åttonde dagen Denna tidpunkt för omskärelsen anges i 1 Mos 17:12; 3 Mos 12:3. 1:66 Herrens band En gammaltestamentlig bild för Guds ingripande, t. ex. med hjälp, skydd eller ledning (jfr v. 51; Esr 7:6; Ps 118215 f.; Jes 8:11).

1:69 born En gammaltestamentlig symbol för styrka, ibland kombineradmed

bilden av ett kraftigt, hornbärande djur (5 Mos 33:17; Ps 92:11). Okad välgång och kraft för människor och folk beskrivs med uttrycket deras horn höjs upp (t. ex. 1 Sam 2:1, 10; Ps 89:18; 132:17; Hes 29:21). I Dan 7:20 ff. betecknar horn olika regenter. Bilden kan här syfta direkt på Messias.

1:59 1 Mos 17:12 1:70 jer 23:5 f.; Rom 1:2; Upp 10:7 1:60 Luk 1:13 1:71 Ps 106110 1:68 Ps 72:18 1:72 Ps 105:8 f.; 106:45 f. 1:69 1 Sam 2:1, 10; Ps 18:3; 132:17; Hes 29:21

1:73 Lukasevangeliet 142

”den ed han svor vår fader Abraham: 74

att rycka oss ur våra fienders hand

och låta oss tjäna honom utan fruktan, 75 rena och inför honom i alla våra

rättfärdiga dagar.

76 Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet,

ty du skall gå före Herren och bana våg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här med förlåtelse för deras synder

78 och mildhet.

genom vår Guds barmhärtighet

Han skall komma ner till oss från höjden, 79 för dem som är i mörkret

en soluppgång och i dödens skugga, och styra våra fötter in på fredens* väg. 3° Och pojken växte och blev stark i anden. Och han vistades i öde

trakter till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

jesu födelse

1 Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela

världen skulle skattskrivas. 2 Det var den första skattskrivningen,

och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. 3 Alla gick då för

1:79 soluppgång Bilden anspelar på förutsägelser som t. ex. Jes 9:2; Mal 4:2. Ordet i grundtexten är dubbeltydigt och kan även påminna om GT-ställen, där den kommande räddaren liknas vid ett skott ur en trädstam (Jer 23:5; Sak 3:8). 2:1 Vid den tiden . . . sleatts/erivas Redan i början av sin regering inledde Augustus arbetet med att registrera invånarnas förmögenhetsförhållanden i provinser som skulle beskattas. I Judeen genomfördes dessa åtgärder enligt Josefus” år 6 e. Kr. under svåra oroligheter (jfr Apg 5:37). Om Jesus föddes under Herodes den stores tid, dvs. senast år 4 f. Kr. (jfr Matt 2:1 med not; Luk 1:5), skulle sålunda Lukas uppgifter strida mot Josefus. En förklaring till detta kan vara att Lukas avser en förberedande folkräkning, Josefus genomförandet av skatteuppbörden. kejsar Augusta: regerade 31 f. Kr. - 14 e. Kr.

NN 5.1.2.1. hela världen Dvs. det romerska våldet, som enligt sina invånares världs-

bild omfattade alla civiliserade människor. Quirinius var ståtbållare iSyrien Syrien år här namnet på den romerska provins som omfattade Medelhavets östra kust med inland. Quirinius var

1:73 1 Mos 22:16;Jer 11:5; Mik 7:20 1:78 Mal 4:2 1:76 Mal 3:1; Matt 3:3+; l1:10+ 1:79 Jes 9:2; 58:8; 60:1 f.; Matt 4:16 1:77 Luk 3:3 2:1-21 Matt lzl8-25

143 Lukasevangeliet 2:17

att skattskriva var och en till sin stad. ° Och Josef, som genom sin sig, härkomst hörde till Davids” hus, begav sig från Nasaret” i Galileen

till Davids stad Betlehem, 5för att skattskriva sig

upp till Judeen,

tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. “Medan de befann där var tiden inne för henne att föda, 7och

sig

hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade

honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i

härbärget. *I samma trakt ute och vaktade sin hjord om låg några herdar natten. ”Då stod Herrens framför dem och Herrens härligängel* het* l° Men ängeln lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran.

en

sade till dem: Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, för hela folket. “Idag har en frälsare* fötts åt eri Davids stad, glädje

han är Messias, Herren? Z Och detta är tecknet för er: ni skall finna

ett barn som är lindar och i en krubba. 13 Och plötsligt nyfött ligger var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade

Gud: 4 ”Ära i höjden åt Gud och fred åt dem han har utvalt.

på jorden *5 När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna

till varandra: Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och

som Herren har låtit oss veta.” ”* De skyndade i väg och fann Maria

och och det barnet som låg i krubban. ”När de hade Josef nyfödda

sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn.

ståthållare där år 6-9 e. Kr. men hade även tidigare haft militära och politiska uppdrag i området. År 6 e. Kr. genomförde han den romerska beskattningen av Judeen, som i samband därmed avskildes som en underordnad provins. 2:4 bus Dvs. släkt, se not till 1 :33. BeträffandeJesu härstamningjfr Matt 1:1; Luk 3:23 med noter. 2:4 Davids stad Betlehem Davids far Ishai bodde enligt 1 Sam 16:1 i Betlehem. Kanske av denna anledning knöts förhoppningen om Messias” framträdande till staden; jfr Matt 2:4 ff.; Mik 5:2. 2:14 dem han har urval: Grundtextens uttryck kan också återges med ”de människor han finner behag i” eller de människor han vill ge sin nåd. I bibliskt språkbruk kan samma ord användas för utvälja, tycka om och ”visa välvilja” (jfr Matt 3:17 med not). GT:s 0rd om det utvalda folk som Gud älskar (5 Mos 7:6 ff.: 10:15) tillämpas här på dem som tar emot Jesus som Messias.

234 153m 1611, 4;J0h 7:42 2:14 Jes 6:2 f.; Luk 19:38; Upp 4:11+/ Jes 9:1-7; 52:7; Gal 6:16

2:18 Lukasevangeliet 144

”Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. 9 Maria tog allt detta till sitt hjärta” och begrundade det. 2° Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se:

allt var så som det hade sagts dem.

2 När åtta dagar hade gått och man skulle omskära* pojken, fick

han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor

blev havande.

jesus hos Symeon och Hanna i templet

ZZ När tiden var inne för deras Moses

rening enligt lag, tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren - “det står

nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt

Herren - 3* och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så

som det är föreskrivet i Herrens lag. ”I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröstilö. Helig ande* var över honom, 26 och den heliga anden hade uppenbarat för honom att han

inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. 27 Ledd av

Anden gick han till templet”, och när föräldrarna kom in med barnet

Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, tog han honom i famnen och prisade Gud och sade:

”Herre, nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som du har lovat. *°

Ty mina ögon har skådat frälsningen*

3 som du har berett åt alla folk,

2:21 Nar åtta dagar bade gått Jfr 1:59 med not. 2 :22 När tiden varinneför deras rening Födandet medförde enligt 3 Mos 12:2 rituell orenhet, som måste upphävas genom offer. Detta skedde 33 dagar efter den nyföddes omskärelse om det var en pojke; om barnet var en flicka var den föreskrivna tiden dubbelt så lång. Offerdjuren skulle vara ett lamm och en duva, men den som var fattig kunde offra enbart duvor (v. 24). 2:23 skall belgas åt Herren Bestämmelsen (2 Mos 13:2, 12 ff.) gällde både djur och människor. Djuren offrades, människorna vigdes åt Gud (1 Sam 1:22) eller friköptes genom ett ersättningsoffer, som enligt 4 Mos 18:16 skulle lämnas en månad efter födelsen. 2:25 Israels tröst Dvs. Messias” framträdande. Hoppet om den kommande räddningen knöts bl. a. till de GT-ställen där det sägs att Gud skall trösta sitt folk (t. ex. Jes 12:1; 40:1; 49:13; 61:2).

2:19 Luk 2:51 2:24 3 Mos 12:8 2:22 3 Mos 12:2-4 2:25 Jes 40:1; 49:13 2:23 2 Mos 13:2, 12 2:30 Jes 52:10

145 Lukasevangeliet 2 :44

32 ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna* och härlighet åt ditt folk Israel. 33 Hans far och mor förundrade sig över vad som sades om 3*Och Symeon honom. välsignade dem och sade till hans mor Maria: Detta barn skall bli till fall eller upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker strid - 35ja, också genom din egen själ skall det gå ett svärd - för att mångas innersta tankar skall komma i dagen. 36 Där fanns också en kvinna med profetisk* gåva, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var till åren kommen; som ung hade hon varit gift i sju år, 37sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och gammal. natt med fasta och bön. ”Just i den stunden kom hon fram, och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse. 39När de hade fullgjort allt som föreskrivs i Herrens lag, återvän- “° de de till sin hemstad Nasaret” i Galileen. Pojken växte och fylldes av och vishet, och Guds välbehag var med honom. styrka

Den i

tolvårige jesus templet

4 Hans föräldrar brukade varje år bege sig till Jerusalem vid påskhögtiden? *Z Också närJesus var tolv år gammal gick de dit upp som seden var vid högtiden. 43 Då festen var över och de skulle hem igen, stannade pojken Jesus kvar iJerusalem utan att föräldrarna visste om det. 4* De en i tron att han var med i ressällskapet och gick dagsled

2:36 av Asers stam Aser var en av Jakobs tolv söner (1 Mos 30:12 f.; 49:20; 1 Krön 2:2), som hela Israels folk ansågs härstamma från. Intresset för släktsammanhang var stort i nytestamentlig tid, men det är ovisst hur tillförlitligt material man hade. Enligt 1 Krön 9:1 fanns släktlistor från det judiska kungadömets tid bevarade ännu efter fångenskapen i Babel; jfr Esr 2:1 ff.; 8:1 ff.; Neh 7:5 ff. 2:41 bege sig tilljerusalem Enligt 2 Mos 23:17; 34:23; 5 Mos 16:16 skulle alla judiska män delta i de tre viktigaste högtiderna”. 2:42 närjesus var tolv år gammal Vid fyllda tretton år inträder den religiösa myndighetsåldern för en judisk pojke. Han är då förpliktigad att själv följa och förstå buden; innan dess har hans far ansvaret för att han växer in i judisk tro och sed. Här är Jesus alltså ännu omyndig.

2:32 Jes 42:6; 46:13; 49:6 2:38 Jes 52:9 2:34 Jes 8:14; Rom 9:33; 1 Kor 1:23; 2:39 Mau 2:22 f, 1 Pet 2:8 2:40 Luk 2:52 2:37 1 Tim 5:5 2:41 2 Mos 12224-27; 23:14-17

2:45 Lukasevangeliet 146

frågade sedan efter honom bland släktingar och bekanta. “När de

inte hittade honom, vände de tillbaka till Jerusalem och letade efter

honom där. 46 Efter tre dagar fann de honom i templet”, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade och ställde frågor. *7 Alla som hörde

honom häpnade över hans förstånd och de svar han gav. “Föräld-

rarna blev bestörta när de såg honom, och hans mor sade till honom:

Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har letat efter dig och varit mycket oroliga. 49 Han svarade: Varför skulle ni leta efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min fader?” 5° Men de

förstod inte vad han menade med sina ord. 5 Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han lydde dem i allt. Hans mor bevarade

allt detta i sitt hjärta. ”Och Jesus blev äldre och visare och vann

Guds och människors välbehag.

[obannes döparen

*Under femtonde året av kejsar Tiberius regering, när Pontius Pila-

tus var ståthållare iJudeen, Herodes tetrark* i Galileen, hans bror Filippos i Itureen och Trachonitis och Lysanias i Abilene, ?och när Hannas och Kajafas var överstepräster, kom Guds 0rd till Sakarias son Johannes i öknen. 3 Han begav sig till trakten kring Jordan och

3:1 kejsar Tibérius regerade 14-37 e. Kr. Hans femtonde regeringsår inföll alltså ca år 28 e. Kr.; jfr Tidräkning”. 3:1 Pontius Pilazus Se not till Matt 27:2. 3:1 Herodes Se not till Matt 14:1. 3:1 Filippos Liksom den nyssnämnde Herodes en son till Herodes den store. När dennes rike år 4 f. Kr. delades mellan tre av hans söner (jfr Matt 2:22 med not), fick Filippos ett område nordost om Galileiska sjön. Dit hörde bl. a. de båda i texten nämnda landskapen. Han regerade där till sin död år 34 e. Kr. 3:1 Lysánias Det lilla riket Abiléne var beläget norr om Filippos område. Dess historia i nytestamentlig tid är ofullständigt känd. En furste vid namn Lysanias regerade där år 40 - 36 f. Kr. Sannolikt bars samma namn av en annan regent vid den tid Lukas avser. 3:2 Hannas och Kájafas Hannas hade varit överstepräst år 6-15 e. Kr. men behöll även senare ett avsevärt inflytande bl. a. genom släktingar. Till dem hörde hans svärson Kajafas, som var överstepräst år 18 - 36 e. Kr.

2:47 Joh 7:15 3:2 Joh 18:3; Apg 4:6 2:51 Luk 2:19 3:3 Matt 3:2+; Apg 13:24; 19:4 2:52 1 Sam 2:26; Luk 2:40 3:1-20 Matt 321-12; Mark l:1-8; Joh 1:I9-28

147 3:17 Lukasevangeliet

förkunnade överallt förlåtelse och syndernas genom omvändelse* *som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord: dop, En röst ropar i öknen: Bana vag för Herren, gör bans stigar raka. 5 Varje klyfta skall fyllas, varje berg och höja skall sänkas. Kro/eiga stigar skall ratas, och steniga vägar jamnas. ° Och alla manniskor skall se Guds frälsning. 7När folk kom ut i stora skaror för att döpas av honom, sade han till dem: vem har sagt er att ni kan slippa undan den Huggormsyngel, kommande vreden°*? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och börja inte säga er: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan barn åt Abraham ur dessa stenar. 9 Redan är yxan uppväcka satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt skall bort och kastas i elden. *° Folket frågade honom: ”Vad skall huggas “Han svarade: Den som har två skjortor skall dela vi då göra? med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt. ”Även tullindrivare* kom dit för att bli döpta och honom: Mästare, vad skall vi göra?” 3 Han svarade: Driv frågade inte in mer än vad som är fastställt. 4 Och när det kom soldater och

honom: ”Och vi, vad skall vi göra? sade han till dem: frågade Pressa inte av någon pengar med våld eller hot, utan nöj er med er sold. 5 Folket var fyllt av förväntan, och alla frågade sig om inte Johannes kunde vara Messias? Men han svarade dem alla: Jag döper er

med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er med helig ande och eld. 7 Han har kastskoveln i handen för att rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.”

3:11 skjortor Se Kläder”. 3:17 kastskoveln Se not till Matt 3:12.

324-6 je: 40:3-5 3:9 Matt 3:10+ 3:6 Til 2:13 3:11 Jes 58:7;Jak2:15-17 3:7 Matt 3:7+ 3:12 Luk 7:29 3:8 Joh 8:39 3:16 Apg 13:25

3 ;18 Lukasevangeliet 148

“3 På detta och många andra sätt förmanade han folket när han

förkunnade för dem. 19 Men när han gick till rätta med budskapet

tetrarken” Herodes för hans förbindelse med sin brors hustru Hero-

dias och för det myckna onda som han hade gjort, 2° lade Herodes till

allt annat också det att han satte Johannes i fängelse.

i

jesu dop

2* När nu allt folket lät döpa sig och Jesus också hade blivit döpt och stod och bad, öppnade sig himlen 22och den heliga anden* kom ner

över honom i en duvas skepnad, och en röst hördes från himlen:

Du är min älskade son, du är min utvalde.”

jesu sla/ettavla

”Jesus var trettio år när han först trädde fram. Han var,

omkring menade man, son tillJosef, som var son till Eli, 2* son till Mattat, son till Levi, son till Melki, son till Jannai, son till Josef, 25 son till Mat-

tatias, son till Amos, son till Nahum, son till Hesli, son till Naggai,

26 son till Mahat, son till Mattatias, son till Shimi, son till Josek, son till Joda, 27 son tillJ0hanan, son till Resa, son till Serubbabel, son till

Shealtiel, son till Ner, 28 son till Melki, son till Addi, son till Kosam, son till Elmadam, son till Er, ”son till Jesus, son till Elieser, son till Jorim, son till Mattat, son till Levi, 3° son till Symeon, son till Juda,

son till Josef, son tilljonam, son till Eljakim, 3 son till Melea, son till

3:19 tetrar/een Herodes Se not till Matt 14:1. 3:19 hans förbindelse med sin brors hustru Herødias Se not till Matt 14:3. 3:20 satte Johannes i fängelse Se not till Matt 14:3. 3:22 Du är min älskade son, du är min utvalde Se not till Matt 3:17. - Annan läsart: Du är min son, jag har fött dig i dag (jfr Ps 2:7; Heb 1:5). 3:23 son till josef Den följande släkttavlan är en motsvarighet till Matt 1:2 ff. men avviker därifrån på flera sätt. Bl. a. ges helt olika namn både för det judiska kungadömets tid och för tiden efter fångenskapen i Babel. Jfr noter till Matt 1:1, 17; Luk 2:36.

3:19 r. Matt 14:31.; Mark 6:17 f. 3z23-38 Matt 1:1-17 3:21 r. Mm ana-17; Mark 19-11 3=23 Luk 4:22; Joh 6:42 3:22 Matt 3:17+

149 Lukasevangeliet 4:13

Menna, son till Mattata, son till Natan, son till David, 32son till Ishai, son till Oved, son till Boas, son till Salma, son till Nahshon, 33son till Amminadav, son till Admin, son till Ami, son till Hesron, son till Peres, son till Juda, 3* son till Jakob, son till Isak, son till Abraham, son till Tera, son till Nahor, 35son till Serug, son till Reu, son till Peleg, son till Ever, son till Sela, 35son till Kenan, son till Arpakshad, son till Sem, son till Noa, son till Lemek, 37 son till Metusela, son till Henok, son till Jered, son till Mahalalel, son till Kenan, 38 son till Enosh, son till Set, son till Adam, son till Gud.

jesas frestas

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande*, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, 2där han sattes på prov av djävulen? Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig. 3Då sade djävulen till honom: Om du är Guds son, så befall stenen där att bli bröd. “Jesus svarade: Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd.” 5 Djävulen förde honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen ° och sade till honom: ”Jag skall ge dig all denna makt och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill. 70m du tillber mig, skall allt detta bli ditt. “Jesus svarade: ”Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillhe, och endast honom skall du dyrka.” °Djävulen förde honom till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: Om du är Guds son, så kasta dig

ner härifrån. ° Det står ju skrivet: Han skall hefalla sina änglar att

och: De skall så att du inte skydda dig, lyfta dig på sina händer,

stöter din fot mot någon sten. Z Men Jesus svarade: Det heter: Du

skall inte sätta Herren, din Cad, på prov.” ”När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.

4:1 fyrtio dagar Se not till Matt 4:2. 4:9 högst uppe på tempelmuren Se not till Matt 4:5.

3z3l-33 Rut 4218-22;1 Krön 1:34-2:l5 4:4 5 Mos 8:3; (Matt 4:4); Vish 16:26 3:34 1 Mos 1I:10-26; 1 Krön 1:24-27 4:8 5 Mos 6:I3(Luk 4:8) 3136-38 1 Mos 511-32; 1 Krön 121-4 4:10 f. Ps 9I:IIf (Matt 4:6) 4:1-13 Matt 4:1-11; Mark 1:12f. 4:12 5 Mos 6:16 (Matt 4:7) 4:2 Heb 4:15 4:13 Heb 4:15

4:14 Lukasevangeliet 150

jesus i Galileen

uppträder

” Med Andens kraft inom sig återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom spred sig i hela trakten. ”Han undervisade i deras synagogori och alla lovprisade honom.

jesus i Nasarets synagoga

6 Han kom till Nasaretö, där han hade växt upp, och på Sabbaten* gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, ”och man gav honom profeten Jesajas bok. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet: s Herrens ande iir över mig, ty

han bar smart ett glädjebud till de fattiga. Han mig tillattframbära de och syn de

bar sänt mig att förkunna befrielse för fångna för

blinda, att ge de förtryckta frihet ”och förkunna året som Herren

bar valt. 2° Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. 21 Då började han tala till dem och sade: I dag har detta skriftställe i inför er som hör 22 Alla prisade honom och gått uppfyllelse mig. över de ord som utgick ur hans mun. Och de häpnade ljuvliga Är det inte Josefs son? ”Då sade han till dem: Snart frågade: kommer ni med talesåttet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också.

4:16 Han reste sigför att läsa Till gudstjänsten i synagogan hörde textläsning dels från Moseböckerna, dels från profeterna. Läsningen följdes av fri översättning till folkets språk (arameiska) och av en utläggning, liknande vår tids predikan. Dessa uppgifter var inte förbehållna något prästerskap. De fördelades på deltagarna och kunde i princip anförtros åt vilken judisk man som helst (jfr Apg 13:15). 4:19 året som Herren har valt Annan möjlig översättning: ”ett välkommet år från Herren. - Citatet (Jes 61:l f.) handlar om befrielsen från Babel men tillämpas här på den tid Gud bestämt för världens räddning genom Messias (jfr 2 Kor 6:2). Evangelisten anspelar kanske dessutom på det frihetsår som beskrivs i 3 Mos 25:10 ff. 4:22 de ljuvliga om Andra möjliga översättningar: de ord om (Guds) nåd”; de ord fyllda av nåd. Grundtextens uttryck kan användas både om Guds nåd och om mänskligt välbehag.

4:14 f. Matt 412-17; Mark 1:14f. 4:18 f_ je; 61,-] 4:14 Luk 4:37; 5:15 4:22 Matt12:46+;Luk3:23 & Matt 1353-58; Mark 6:1-6a

151 Lukasevangeliet 4:37

2* Sedan sade han: Sannerligen, ingen profet* blir erkänd i sin

hemstad. ”Jag försäkrar: det fanns många änkor i Israel på Elias*

tid, när himlen inte gav regnpå tre och ett halvt år och det blev svår

hungersnöd i hela landet. 2° Andå sändes Elia inte till någon av dem utan till en änka i Sarefat nåra Sidon. 27 Och det fanns många spetälska* i Israel på profeten Elishas tid, och ändå blev ingen av dem

botad, däremot Naaman. 28 Allai blev

syriern synagogan ursinniga

när de hörde detta, 29de sprang upp och drev honom ut ur staden och

förde honom fram till branten av det berg som staden låg på för att störta ner honom. 3° Men han gick rakt igenom folkhopen och fort-

satte sin väg.

I

Kafamaums synagoga

3* Han kom till staden Kafarnaum* i Galileen, och där undervisade

han folket sabbatenåt. 32 De överväldigades av hans undervisning, på

eftersom det makt i hans 0rd. ”I fanns en man som

låg synagogan var besatt av en oren demon”“, och han skrek högt: 3* ”Vad har du

Har du kommit för att ta död med oss att göra, Jesus från Nasaref? ”Men åt

på oss? Jag vet vem du är, Guds helige. Jesus hutade

honom: Far ut ur honom! Demonen kastade omkull mannen

Tig!

mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 35 Alla

frågade varandra: Vad är det med hans ord?

greps av bävan och Med makt och befaller han de orena andarna, och de far

myndighet ut. 37 Och ryktet om honom spred sig överallt i trakten.

4:26 nära Sidan Dvs. på hedniskt (fenikiskt) område; se not till Matt 11:21. Hänvisningarna till den fenikiska änkan (1 Kon 17:8 ff.) och till Naaman (se följande not) antyder att Jesu budskap kommer att tas emot av ickejudar. Denna tanke betonas både i Lukasevangeliet och i Apostlagärningarna. 4:27 syriem Naaman Se 2 Kon 5:1 ff. Naaman var överbefälhavare hos arameerna, dvs. det mot Israel fientliga grannfolk som på GT:s tid bebodde det nutida Syriens område. 4:34 Guds helige Se Messias”.

4:24 Joh 4:44 4:32 Matt 7:28 f.+ 4125 1 KOH 1711-7; Jak 5117 4:33 f. Mark 1:23 f.+; Luk 4:41 4:26 1 Kon 17:8-16 4:34 Mark 1234+ 4:27 2 Kon 521-27 4:36 Matt 7:29 4551-37 Mark 1:21-28

4:38 Lukasevangeliet 152

Simons svärmor och andra sjuka botas

35Sedan lämnade han synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg i hög feber, och de frågade honom till råds om henne. 39 Han gick fram och böjde sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem. *° Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar. Och han lade händerna på var och en och botade dem. 4 Från många for det också ut demoner, som skrek: Du är Guds son. Han hutade åt dem och förbjöd dem att såga mer, eftersom de visste att han var Messias“.

På en enslig plats

42 Tidigt nästa morgon gick han därifrån, bort till en enslig plats. Folket började leta efter honom och kom ända dit där han var, och de ville hindra honom från att lämna dem. 43 Men han sade till dem: Jag måste förkunna budskapet om Guds rike* för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.” “Och sedan predikade han i synagogorna i Judeen.

De

Fis/efångsten. första lárjungarna

En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde på för att höra Guds ord, 2fick han se två båtar ligga vid stranden; fiskarna hade gått ur för att skölja näten. 3Han steg i den ena båten, som tillhörde Simon, och bad honom att ro ut ett litet stycke. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. “När han hade slutat tala, sade han till Simon: Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där. 5 Simon svarade: Mästare, vi har hållit på hela natten utan att

4:40 Via solnedgången Se not till Mark 1:32. 4:41 förbjöd dem att säga mer Se not till Mark 1:34. 4:44 judeen Namnet betecknar här troligen hela det judiska landet (jfr 7:17; Apg 10:37). I sammanhanget sägs nämligen ingenting om att Jesus skulle ha lämnat Galileen (jfr v. 31; 5:1; Matt 4:23; Mark 1:39). 5:1 Gennesaretsjön Se not till Matt 14:34.

453-41 Mm 8:14-17; Mark 1229-34 4:44 Mart 4r23+ 4:41 Mm 8:29 / 34+ 5:1-11 Matt 4:18-22; Mark 1:16-20; Joh 4z4z-44 Mark 105-39 155-51; 2I:1-11 4:43 Luk8;1 5:3 Matt 13:1 f.;Mark3:7-9;4:1

153 Lukasevangeliet 5:19

ut näten. 6 Och få något. Men eftersom du säger det skall jag lägga de så och en väldig mängd fisk. Näten var nära att gjorde drog ihop brista, 7och de vinkade åt sina kamrateri den andra båten att komma och till. De kom, och man fick så mycket fisk i båda båtarna hjälpa att de höll att sjunka. 3Då kastade sig Simon Petrus ner vid Jesu på knän och sade: Lämna mig, Herre, jag år en syndare. °Ty han och de som var med honom greps av bävan när de såg all fisken de hade fångat- *° likaså Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som hörde till samma som Simon. Men Jesus sade till Simon: Var inte fiskelag rädd. Från denna stund skall du fånga människor. “Då rodde dei land, lämnade allt och följde honom.

En blir ren

spetáls/e

”När han var i en av städerna, stod där en man som var full av Han fick se Jesus och kastade sig till marken framför spetålska”. honom och bad: Herre, vill du, så kan du göra mig ren. “Jesus sträckte ut handen, rörde vid honom och sade: Jag vill. Bli ren! Genast försvann ”Han förbjöd honom att tala om det spetälskan. för någon. Men gå och visa dig för prästen, och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd* för dem. 15 Emellertid spred sig ryktet om honom alltmer, och stora skaror samlades för att och bli botade från sina sjukdolyssna på honom mar. “° Men han hade dragit sig undan till öde trakter för att be.

En Iam man botas

iKafarnaum

”En höll han att undervisa, och där satt fariseer* och laglädag på rare, som hade kommit från varenda by i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft så att han kunde bota. 8 Då kom det några bärande på en bår med en man som var förlamad, och de försökte komma in med honom och sätta ner honom framför Jesus. 19 Då de inte kunde ta sig in med honom i trängseln, gick de upp taket, tog bort teglet och firade ner honom på hans på

5:19 tog bort teglet Se not till Mark 2:4.

5:12-16 Matt 811-4; Mark 1910-45 5217-26 Matt 9:1-8; Mark 2zl-l2 5:14 Matt 8211+ /3 Mos l4z2-32

5:20 Lukasevangeliet 154 bår mitt framför Jesus. Z° När han såg deras tro, sade han: Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder. 2 Då tänkte de skriftlärda* och fariseerna: Vad är det för en hädare! Vem kan förlåta synder utom Gud? 22 Men Jesus förstod vad de hade för tankar och sade till dem: Vad är det ni tänkeri era hjärtan? 23 Vilket är lättast, att säga: Du har fått förlåtelse för dina synder, eller att säga: Stig upp och gå! 2* Men för att ni skall veta att Månniskosonen* har makt här på jorden att förlåta synder, säger jag dig - och nu talade han till den lame- stig upp, ta din bår och gå hem. 25Genast reste han sig, mitt för ögonen på dem, tog bären han hade legat på och gick hem, allt medan han prisade Gud. “Alla slogs av häpnad och Gud, prisade och de fylldes av fruktan och sade: Det är otroligt, det vi har sett i dag.

Tullindrivaren Levi kallas 27 Sedan gick Jesus därifrån och fick då se en tullindrivare” vid namn Levi sitta utanför tullhuset. Han sade till honom: Följ mig! 23 Levi lämnade allt och steg upp och följde honom. 29Levi tullgav en fest för Jesus i sitt hus, och där var en mängd indrivare och andra, som låg till bords* med dem. 3°Men fariseerna och särskilt de skriftlärda bland dem blev förargade och sade till hans lärjungar: Hur kan ni äta och dricka tillsammans med tullindrivare och syndare? “jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. ”Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse”, utan syndare.”

fastar

Bröllopsgästerna inte

33De sade till honom: Johannes lärjungar fastar* ofta och ber, och det gör också fariseernas, men dina, de äter och dricker. “Jesus svarade: ”Inte kan ni väl få bröllopsgästerna att fasta, sålänge brudgummen” är hos dem? 35 Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och när den tiden är inne, kommer de att fasta.”

5:27 Levi I Matt 9:9 kallas samme man Matteus; se not där. 5:27 tullbuset Se not till Matt 9:9.

5:20 Luk 7:48 5:29 f. Luk 1522+ 5:21 Mark 2:7+ 5:32 Mark 2:17+; Luk 19:10 5:22 Luk 6:8; 9:47 553-39 Matt 9214-17; Mark 2:18-22 5:27-32 Matt 9z9-l3; Mark 2213-17 5:33 Matt 9214+ 5:22 Matt 8:22+

155 Lukasevangeliet 6:9

36 Han gav dem också en liknelse: Ingen river ut en bit ur ett nytt

och sätter den ett gammalt. För dels rivs då det nya sönder, plagg på

och dels passar inte lappen från det nya på det gamla. Ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för då sprängs säckarna av det nya vinet,

3* och vinet rinner ut och säckarna blir förstörda. Nej, nytt vin skall

hållas i nya säckar. ”Ingen som har druckit gammalt vin vill ha av det nya; han tycker det gamla är bättre.

Larjangarna ax Sabbaten

plockar på

En sabbatsdag” tog han vägen genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax, gnuggade dem mellan händerna och åt.

2 Några av fariseerna* sade: Varför gör ni sådant som inte är tillåtet sabbaten? 3Då svarade Jesus dem: Men har ni inte läst vad

på David gjorde när han och hans män blev hungriga? “Han gick in i Guds hus och tog skådebröden, som ingen utom prästerna får äta,

och åt av dem och gav åt sina män. 5Och Jesus sade till dem: ”Människosonenii” är herre över Sabbaten.”

Mannen med en förtvinad band

“En annan sabbatsdag gick han in i synagogan* och undervisade. Där satt en man med förtvinad högerhand. 7De skriftlärda* och fariseerna höll ögonen på Jesus för att se om han skulle bota någon på Sabbaten; de ville ha något att anklaga honom för. ”Men han

visste vad de hade för tankar och sade till mannen med den förtvi-

nade handen: ”Stig upp och kom hit.” Då reste han sig och gick fram, 9och Jesus sade till dem: Säg mig, vad är tillåtet på Sabbaten,

5:37 uinsäckar Se not till Matt 9:17. 6:1 ryckte av ax Se not till Matt 12:1. 6:4 Guds bus . . . skådebröden Se noter till Matt 12:4. 6:5 Ocbjesus sade till dem I en handskrift följer hela v. 5 efter v. 10. Här står i stället ett tillägg: Samma dag fick han se en man som arbetade på sabbaren och sade till honom: Om du vet vad du gör ar du salig, men om du inte vet det är du förbannad och bryter mot lagen. Liknande tillägg är vanliga i Apostlagärningarna; se Läsarfi. 6:7 bota någon på sabbaten Se not till Matt 12:10.

611-5 Matt 1221-8; Mark 2:23-28 6:4 3 Mos 24z5-9 6:1 5 Mos 23:25 6:6-11 Matt 129-14; Mark 321-6 6:2 2 Mos 20:8-1O 6:7 Luk 14:1-6 6:3 f. 1 Sam 21:2-7 6:8 Luk 5:22+

6:10 Lukasevangeliet 156

att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att utsläcka liv? ° Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: ”Håll fram

handen. Det gjorde han, och strax var handen bra “Men de igen. blev utom och tala med varandra sig började om vad de skulle göra med Jesus.

De tolv utses

12 Vid samma tid gick han upp på berget för att be, och natten igenom bad han till Gud. 3 När det blev samlade han sina och dag lärjungar, “ bland dem valde han ut tolv”, som han kallade apostlar““: Simon, som han också gav namnet Petrus, och hans bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, 5Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades seloten, “Jakobs son Judas och Judas Iskariot, han som blev förrädare.

jesus och botar

förkunnar

7 Sedan han ner tillsammans gick med dem och stannade på ett ställe på slätten. Där var en till honom, och en stor mängd lärjungar folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustlandet vid Tyros och Sidon *s hade kommit för att lyssna på honom och få sina sjukdomar botade. De som plågades av orena andar blev hjälpta, 9 och hela hopen försökte röra vid honom, ty det ut kraft från gick honom, och han botade alla.

Saligprisningar och verop

2° Han lyfte blicken, såg på sina och sade: ni som är lärjungar Saliga er tillhör 2 fattiga, Guds rike? Saliga ni som hungrar nu, ni skall få

6:12 berget Se not till Mark 3:13. 6:14 Petrus Se Kefas”. 6:16 jakob: son Judas Samma namn förekommer i Apg 1:13; jfr Joh 14:22. l Matt 10:3 och Mark 3:18 står däremot Taddaibs, enligt en annan läsart Lebbaibs. 6:16 Judas Iskariot Se not till Matt 10:4. 6:17 Tyros och Sidon Se not till Matt 11:21. 6:20 fattiga Jfr Matt 5:3 med not.

6:9 Luk 14:3+ 6:17-19 Matt 4:23-25; Mark 3:7-12 6:11 Matt 12:14+ 6:19 Matt 14:36+ 6:12-16 Matt 10:1-4; Mark 313-19 620-26 Matt S:1-12 6:14-16 Joh 1:40-44; Apg 1:13 6:20 Jes 61:1;Jak 2:5

157 Lukasevangeliet 6:36

22 äta er mätta. Saliga ni som gråter nu, ni skall få skratta. Saliga år ni, när man för Människosonens” skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn* avskytt. “Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna. 2* Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. ”Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta. 26 Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju deras fäder med de falska profeterna.

Älska em

fiender

27 Men till er som vill lyssna säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. ”Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er. 29Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Tar någon ifrån dig manteln, så hindra honom inte från att ta skjortan också. 3° Ge åt alla som ber dig, och tar någon det som år ditt, så kräv det inte tillbaka. 3 Så som ni vill att människor skall 32 Skall ni ha tack för att ni göra mot er, så skall ni göra mot dem. älskar dem som älskar er? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek. 33 Skall ni ha tack för att ni gör gott mot dem som gör gott mot er? Också syndare handlar så. 3* Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt 35 syndare för att få samma belopp tillbaka. Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen. Då skall er lön blir stor, och ni skall bli den sönerå, själv god mot de Högstes ty han är otacksamma och onda. 36 Var barmhärtiga, så som er fader år barmhårtig.

6:22 gör ert namn avs/eytt Meningen är antingen att man skall förstöra lårjungarnas goda namn och rykte med förtal eller att man skall brännmårka det kristna namnet genom att stöta ut de kristna ur den religiösa gemenskapen. Jfr Jak 2 27. 6:29 ta skjortan också Jfr Matt 5:40 med not.

6:21 Jer 31 :25 / Ps 126:5 f. ;Jes 61 23; Upp 6:27 Matt 5:44+ 7:16 f. 6:28 Rom 12:14, 17+ 6:22 Jes 66:5;Joh15:19+; 1 Pet 4:14 6:29 Matt 5:39 f.+ 6:23 Matt 5:12+ 6:31 Matt 7212+ 6:24 Jes 5:8 i; Luk 16:25;Jak 5:1 6:34 3 Mos 25:33 f. 6:25 Jes 65:13 f. 6:35 Mm 5;9+ 6:26 Jak 4:4 6:36 2 Mos 34:6 6:27-36 Matt 508-48

6 ;37 Lukasevangeliet 158

Döm inte

”Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så 55 skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. 39 Han gav dem också en liknelse: Kan väl en blind leda en blind? “f” Ramlar inte båda i gropen? Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men när han är fullärd blir han som sin lärare. “Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? *Z Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.

tråd /eånns sin

Varje igen på fru/et

“Ett bra träd bär aldrig usel frukt, inte heller bär ett uselt träd bra 44 frukt. Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar inte fikon på tistlar eller druvor på törnbuskar. “En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd. Hennes mun säger vad hjärtat är fullt av.

Huset på berggrunden och huset på mar/een

“6 Varför säger ni Herre, herre” när ni kallar på mig, om ni ändå inte gör som som kommer till mig och hör mina ord och jag säger? Den handlar efter dem - vem han är lik, det skall jag visa er. 4* Han är lik en man som när han bygger ett hus gräver djupt och lägger grunden på berg. När floden svämmar över, vräker sig vattnet mot huset men förmår inte rubba det, eftersom det är väl byggt. *9 Men den som hör och inte handlar, han är lik en man som bygger ett hus på marken utan att lägga någon grund. Floden vräker sig mot huset, och det rasar genast ihop och förödelsen blir stor.

657-42 Matt 7:1-5 6143-45 Matt 7117-20; 12:33-35 6:37 Rom 2:1+ /Matt 6:14 f.+ 6:44 Matt 7215+ 6:38 Mark 4:24 6946-49 Matt 7z24-27 6:39 Matt l5zl4+ 6:46 Mal 1:6; Matt 7:21+; Jak 1:22 6:40 Matt 10:24 f.+

159 Lukasevangeliet 7:14

En botas

Officers tjänare

“Då han hade sagt allt som folket skulle höra, gick han in i Kafarnaum*. ZEn officer” där hade en tjänare som låg sjuk och var nära döden. Officeren satte stort värde honom, 3och när han fick höra på talas om Jesus, skickade han några av judarnas äldste* till honom för att be honom komma och rädda tjänaren till livet. *De sökte upp Jesus och vädjade ivrigt till honom. ”Han är värd att du gör detta för honom, sade de. 5 Han är en vän av vårt folk och har själv låtit bygga synagogan* åt oss. “Jesus följde då med dem. Men när han var nästan framme vid huset, skickade officeren några vänner och lät hälsa: Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak, 7 och därför vågade jag heller inte själv komma till dig. Men säg bara ett ord och låt pojken bli frisk. *Jag är själv en som står under befäl och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det. 9När Jesus hörde detta förvånade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde med honom: Jag säger er, inte ens bland israeliter har jag funnit en så stark tro. ° Och när de utskickade kom tillbaka till huset, fann de tjänaren frisk igen.

En änkas son i Nain

uppväcks

Därefter begav sig Jesus till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom. ”Just som han närmade sig stadsporten bars det ut en död. Han var ende sonen och hans mor var änka. En stor skara människor från staden gick med henne. ”När Herren* såg henne, fylldes han av medlidande med henne och sade: Gråt inte. 4 Sedan gick han fram och rörde vid

7:1 sagt allt som folket skulle böra Grundtextens uttryck (ordagrant: ”fullbordat alla sina ord i folkets öron) är påverkat av GT:s språk och stil; jfr not till 1:46. 7:2 tjänare Jfr Matt 8:6 med not. 7:11 Nain Sannolikt samma plats som den nutida byn Nein någon mil sydost om Nasaret. I denna trakt låg också det gammaltestamentliga Shunem, där profeten Elisha enligt 2 Kon 4 gav en kvinna hennes döde son tillbaka (jfr Apg 20:10 med not).

7:1-IG Matt 825-13; Joh 4z43-54 7212-16 1 Kon 17:17-24; 2 Kon 4 7:2 Joh 4:47 7:14 Mark 5:41; Luk 8:54 7:9 Matt 15:28

7:15 Lukasevangeliet 160

båren. Bärarna stannade, och han sade: ”Unge man, jag säger dig: Stig upp!” ”Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor. ° De fylldes alla av fruktan och prisade Gud och sade: En stor profet* har uppstått bland oss, och: Gud har besökt sitt folk. ”Detta tal om honom spred sig i hela Judeen och landet där omkring.

jobamzes döparens frågor och jesu svar

”Johannes fick höra allt detta genom sina lärjungar. ”Han kallade till sig två av dem och skickade dem till Herren för att fråga: Är du den som skall komma eller skall vi vänta på någon annan? 2° Männen sökte uppJesus och sade: Johannes döparen har skickat oss till dig för att fråga om du är den som skall komma eller om vi skall vänta på någon annan. “Jesus hade just botat en mängd människor från sjukdomar, plågor och onda andar och gett flera blinda synen tillbaka, 22och han svarade: Gå och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: blinda ser, lama går, spetälska* blir rena, döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. ”Salig är den som inte kommer på fall för min skull. 2* När sändebuden från Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om honom: Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? 2.5 Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som går i dyrbara kläder och lever i lyx, dem hittar ni i palatsen. 26Vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. 27 Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig. “Jag säger er: av kvinna född år större än Johannes, men den ingen minste i Guds rike* är större än han. 29 Allt folket som lyssnade, också tullindrivarnañ gav Gud rått de lät med Johannes dop. °° Men fariseerna” och de laglärdöpa sig da* brydde sig inte om Guds vilja med dem - de lät inte döpa sig av honom.

7:19 den som skall komma Dvs. Messias”. 7:29 gav Gud rätt Dvs. böjde sig i lydnad för honom; jfr v. 35. 7:29 f. de lät döpa sig. . . lät inte döpa sig Vem som är den talande i v. 29 f. är mycket svårt att avgöra. Här har verserna uppfattats som ett Jesus-ord om Johannes döparens framträdande. Men de kan också läsas som en inskjuten anmärkning av Lukas. I så fall måste de anförda orden översättas: de hade (hade inte) låtit döpa sig. 7:16 Matt 21:11+; Luk 1:68; 19:44 7:26 Matt 11:9+ 738-35 Matt 11:2-19 7:27 2 Mos 23:20; Mal JJ (Mark 1:2) 7:19 Matt 11:3+ 7:29f. Luk 15:2+ 7:22 Matt 11:5+

161 Lukasevan 7:44

geliet

3* Vad skall jag då jämföra detta släktes” människor med? Vad

liknar de? 32De liknar barn som sitter på torget och ropar till varand-

ra: Vi spelade för er, men ni ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte gråta.” ”Johannes döparen har kommit, och han

äter inte bröd och dricker inte vin och då säger ni: Han är besatt.” 3* Människosonen” har kommit, och han både äter och dricker, och en vän till tullindrivare då säger ni: Se vilken frossare och drinkare,

och syndare.” 35 Men alla Vishetens barn har gett Visheten rätt.

Kvinnan som smorde Jesu fötter i Simons bus

36 En av fariseerna bjöd hem honom på en måltid, och han gick dit

och tog vid bordet. ”Nu fanns det en kvinna i staden som var

plats en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en flaska balsam 35 och ställde sig bakom honom

vid hans fötter och grät. Hon vätte hans fötter med sina tårar och

torkade dem med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde

dem med sin balsam. 39 Farisén som hade bjudit honom såg det och

sade för Om den mannen vore profet”, skulle han veta vad sig själv:

det är för sorts kvinna som rör vid honom, en °° Då sade

synderska.

har -

Jesus till honom: Simon, jag något att såga dig. Säg det, mästare, sade han. “ Två män stod i skuld hos en penningutlåna-

re. Den ene var femhundra denareri den andre femtio. skyldig

*z När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest? 43 Simon svarade: Den som fick mest efterskänkt, skulle tro. - Du har rätt,

jag

sade Jesus, “ och vänd mot kvinnan sade han till Simon: Du ser den

7:35 Vishetens barn har gett Visheten rätt Jesu förkunnelse jämställs här med den gudomliga vishetens kallelse (se not till Matt 11:19). ”Vishetens barn”, dvs. de som tar emot Jesu förkunnelse, förstår att han har rätt. Orden kan betyda både att de själva är visa och att de tillhör Gud och har påverkats av hans vishet. 7:37 en kvinna Jfr Joh 12:3 med not. 7:40 Simon Samma namn förekommer i Matt 26:6 och Mark 14:3, fast sammanhanget där är ett annat.

7236-50 Matt 26:6-I3+ 7:42 Matt 18:27

7:45 Lukasevangeliet 162

här kvinnan. inte vatten till

Jag kom in i ditt hus, och du gav mig

mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. ”Du gav men hon har

mig ingen välkomstkyss, kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 47 Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty

hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet, visar liten kärlek. 18 Och han sade till henne: Dina är förlåtna. ”De

synder andra vid bordet sade då för sig själva: Vem är han som till och med förlåter synder? 5° Men Jesus sade till kvinnan: ”Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.

Kvinnorna som med jesus

följde

*Därefter vandrade han från stad till stad och från till och

by by förkunnade budskapet om Guds rikerf. Med honom följde de tolv”

2och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från

sjukdomar: Maria, hon från Magdala, som sju demoner* hade farit ut ur, 3Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna och många andra, som alla hjälpte dem med sina tillgångar.

7:44 vatten till mina fötter Att låta en gäst tvätta fötterna var en normal hövlighet (jfr 1 Mos 18:4). Att utföra själva tvättningen var däremot normalt en uppgift för slavar, hos en fri medborgare ett starkt uttryck för ödmjukhet (jfr Joh 13:5 ff.: 1 Sam 25:41). 7:45 tväl/eomst/eyss En vanlig vördnadsbetygelse mot en religiös lärare (jfr Matt 26:48). Att kyssa fötterna var lika med yttersta underkastelse (jfr Tillägg till Ester 3:6). u 7:46 smorde inte mitt huvud Aven denna handling nämns i judisk tradition som en hedersbevisning; jfr den symboliska skildringen av en fest i Ps 23:5. Någon anspelning på Messias kan däremot, i motsats till Matt 26:7, inte vara aktuell här. 8:2 Maria, bon från Magdala Denna Maria nämns i NT annars bara i samband med Jesu lidande och uppståndelse; jfr Matt 27:56 med not. 8:3 johanna nämns även i 24:10 men äri övrigt okänd, liksom Susanna. Att Johannas man var förvaltare åt Herodes (Antipas; jfr not till Matt 14:1) innebär troligen endast att han var en av dennes många hovfunktionärer (jfrjoh 4:46 med not). Ordet kan dock även användas om ståthållare, alltså om förnäma ämbetsmän med politiskt ansvar.

7:48 Luk 5:20 f. 8:1 Luk 4:43 7:50 Matt 9:22+; Luk 8:48; 18:42 8:2 f. Luk 23:49+

163 Lukasevangeliet 8:16

Li/enelsen om sådden

4När mycket folk samlades och man drog ut till honom från de olika städerna, sade han i en liknelse“: “En man gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del på vägkanten, och folk trampade på det och himlens fåglar åt upp det. ° En del föll på berghällen, och

när det hade kommit det bort eftersom det inte fick upp, vissnade någon väta. 7En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och förkvävde det. 8Men en del föll i den goda jorden, och samtidigt det växte och gav hundrafaldig skörd. Sedan ropade han: Hör, du som har öron att höra med.

Li/enelsernas syfte

9 Hans honom vad denna liknelse betydde, ° och lärjungar frågade han svarade: Ni har fått gåvan att lära känna Guds rikes hemlighe-

ter”, men de andra får dem som liknelser, för att de inte skall se, fast

de ser, och inte förstå, fast de hör.

av liknelsen om sådden

Tolkning

“Vad liknelsen är detta: Utsädet är Guds ord. ”De vid betyder är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen* och vägkanten tar bort det ur deras hjärtan, för att de inte skall tro och bli räddade°“. 13De på är de som tar emot ordet med glädje när de hör berghällen det men som inte har något rotfäste. De tror en kort tid, men i stund avfaller de. “ Det som föll bland tistlarna, det är prövningens” de som hör ordet men som längre fram kvävs av livets bekymmer, rikedomar och nöjen och “Men det som aldrig ger mogen skörd. kom i den det är de som hör ordet och tar vara på det i goda jorden, bär frukt. ett gott och rent hjärta och genom uthållighet

Li/enelsen om

lampan

*é och den med ett kärl eller ställer den Ingen tänder en lampa döljer under en bänk, utan man sätter den på en hållare, så att de som

824-8 Matt 13:1-9; Mark 4zl-9 8:11 1 Pet 1:23 8:8 Matt 11:15+ 8:14 Luk 12215-21 8:9 f. Matt 13:10-17; Mark 4:10-12 8:16-IS Mark 421-25 8:10 je: 6:9 (Matt 13:14+) 8:16 Matt 5:15; Luk 11:33 8211-15 Matt 1118-23; Mark 4113-20

8;17 Lukasevangeliet 164

kommer in ser ljuset. ”Det finns ingenting dolt som inte skall bli synligt och ingenting undangömt som inte skall bli känt och komma till synes. l Var därför noga med hur ni lyssnar, ty den som har, han

skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror att han har.

jesu verkliga släktingar

9 Hans mor och hans bröder kom dit, men de kunde inte ta sig fram till honom i trängseln. Z° Man sade till honom: ”Din mor och dina bröder står där ute och vill träffa dig. 2 Men han svarade: Min

mor och mina bröder, det är alla dessa som hör Guds 0rd och handlar efter det.

Stormen tystas

22En dag steg han i en båt tillsammans med sina och sade lärjungar

till dem: Låt oss fara över till andra sidan sjön. De lade ut, 23 och

under färden somnade han. Men en stormby svepte ner över sjön, så att de tog in vatten och var i fara. 2* Då gick de fram och väckte

honom: Mästare, mästare, vi går under! Han vaknade och hutade

åt vinden och vågorna, och de lade sig och det blev lugnt. 25 Och han

frågade lärjungarna: Var är er tro? Häpna och förskräckta sade de

till varandra: Vem är han som till och med befaller vindarna och

vattnet och får dem att lyda?

Den besatte och

svinbjorden

26De lade till i närheten av Gergesa, som ligger mitt emot Galileen.

27När han steg i land, kom en man från staden emot honom. Han var besatt av demoner* och hade inte P å län e haft kläder g å si , och han P g

8:26 Gergésa Andra läsarter: Gadára; Gerása; jfr Matt 8:28; Mark 5:1 med noter. Gergesa var enligt uppgifter från fornkyrkan en stad på östra stranden av Galileiska sjön. Förvirringen kring namnen kan bero på att den obetydliga platsens namn fallit i glömska och förväxlats med mera kända städers.

8:17 Matt 10:26;Mark 4:22; Luk 12:2 8:22-25 Matt 8223-27; Mark 435-41 8:18 Matt 13:12+ 8:24 Matt 8:25 f.+ 8:19-21 Matt 12:46-50; Mark 3z3l-35 8:26-39 Matt 8z28-34; Mark 5:1-20 8:19 Matt l2:46+

g 165 Lukasevangeliet 8:42

bodde inte i något hus utan bland gravarna. ”Då han fick se Jesus

började han skrika, föll ner inför honom och ropade högt: Vad har

du med

mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, plåga mig inte! ”Jesus hade befallt den orena anden att nämligen

fara ut ur mannen. I tider hade den haft honom

långa i sitt grepp:

man hade bundit honom med

kedjor och bojor och hållit honom i

förvar, men han hade slitit lös och drivits ut i öde trakter av

sig

demonen. ”Jesus honom: Vad är ditt namn? Han sva-

frågade rade: ”Legion, för många demoner hade farit in i honom. J Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden.

32 Nu där en stor

gick svinhjord och betade på berget, och demoner-

na bad honom att få fara in i svinen, och det tillät han. 33 Då for demonerna ut ur mannen och in i svinen, och rusade utför

hjorden

branten och ner i sjön och drunknade. 3* När herdarna och berätsåg vad som hände, sprang de därifrån

tade alltsammans i staden och ute på landet, 35 och folk gick ut för att

se vad som hade hänt. De kom till Jesus och såg mannen som demonerna hade farit ut ur sitta vid hans fötter, klädd och vid sina

sinnen, och de blev förskräckta. 3? Ögonvittnena talade om för dem

hur den besatte hade blivit ”Alla

hjälpt. i Gergesa och trakten där omkring bad Jesus att lämna dem, så skräckslagna var de. Han steg

då i en båt och vände tillbaka, 38 och mannen som demonerna hade farit ut ur bad att få med honom,

följa men Jesus skickade i väg

honom med orden: ””Gå hem och berätta vad Gud har

igen gjort med dig. Då gick mannen därifrån och lät hela staden höra vad Jesus hade gjort med honom.

En dotter

synagogföreståndares uppváic/es. Kvinnan med blödningar

“° När Jesus kom tillbaka, var folket där och tog emot honom, för alla väntade på honom. “ Då kom det fram en man som hette Jairos och som var föreståndare för synagogan”. Han kastade för Jesu

sig

fötter och bad honom komma med hem, *Z för han hade en dotter på

tolv år, hans enda barn, och hon låg för döden.

8:27 gran/arna Se not till Matt 8:28. 8:30 Vad är ditt namnå . . Legion Se noter till Mark 5:9. 8:32 svinbjora Se not till Matt 8:30.

8:28 Matt 8:29; Mark 1:23 f. 8240-56 Matt 9118-26; Mark 5:21-43

8:43 Lukasevangeliet 166

När Jesus var på våg dit, pressade sig hela mängden på honom. 43 Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade gjort av med allt hon ägde på läkare men inte lyckats bli botad av någon. 44 Nu kom hon bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, och genast upphörde blödningen. “Då sade Jesus: Vem var det som rörde vid mig? När ingen ville svara, sade Petrus: Mästare, alla knuffas ju och tränger sig på dig. 4° Men Jesus sade: Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig. 47 När kvinnan förstod att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom och berättade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och att hon genast hade blivit botad. “Då sade han till henne: Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. 49 Medan han ännu talade, kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: Din dotter är död. Besvära inte Mästaren längre. 5°Jesus hörde det och sade till honom: Var inte rädd, tro bara, så skall hon bli hjälpt. 5* När han kom fram till huset, lät han ingen följa med in utom Petrus och Johannes och Jakob och flickans far och mor. 52Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men Jesus sade: Gråt inte! Hon är inte död, hon sover. 53 Då skrattade de åt honom, de visste ju att hon hade dött. “Men han tog hennes hand och sade högt: Flicka, stig upp! 55 Då återvände hennes ande”“, och hon reste något att sig genast upp, och han sade till dem att ge henne äta. 5° Hennes föräldrar häpnade, men han förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.

De tolv sänds ut 1 Han kallade samman de tolv* och gav dem makt över alla demoner” och kraft att bota sjukdomar. 2Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike* och göra de sjuka friska. 3 Han sade till dem: Ta inte med er ingen stav eller påse, inte bröd eller något på vägen, pengar och inte mer än en enda skjorta. 4 Har ni kommit till ett hus,

8:43 blödningar Se not till Matt 9:20. 8:43 gjort av med allt han ägde på läkare, men I en läsart saknas dessa ord. 8:44 tofsen på hans mantel Se Kläder? 8:52 dödsklagan Se not till Matt 9:23.

8:44 Matt 9z20+ 9:1-6 Matt 10:1,5-15; Mark 6:6b-13 / 8:48 Matt 9:22+ Luk 10:1-12 8:54 Luk 7:14+ 9:4 Luk 10:7 8:56 Luk 5:14

167 Lukasevangeliet 9:16

så stanna där tills ni skall vidare. 5Och är det stad där man inte

någon

tar emot er, så gå därifrån och skaka bort dess damm från era fötter. Det skall vittna* mot dem. i

Och de gav sig i väg och gick från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet” och botade sjuka.

fobannes döparens död

7 Tetrarken” Herodes fick höra berättas om dessa händelser, och han

visste inte vad han skulle tro. Några påstod nämligen att Johannes

hade 8

uppväckts från de döda, några att Elia* visade sig och andra att

av de

någon gamla profeterna hade uppstått. ”Herodes sade: ohannes har jag låtit halshugga. Vem är då han som jag hör allt detta

om? Och han försökte få träffa honom.

Mat åt

fem

tusen

°

Apostlarna* kom tillbaka och berättade för Jesus om allt de hade gjort. Han tog dem med sig och drog sig undan till en stad som heter

Betsaida. “Men folket

fick reda på det och följde efter. Då lät han

dem komma och talade till dem om Guds rike, och han botade alla

som behövde hjälp. *Z När det led mot kvällen, vände sigde tolv till

honom och sade: Låt folket ge och

sig av, så att de kan gå till byarna

här och skaffa tak över huvudet

gårdarna omkring sig och få något

att äta. Här är vi ju ute i ödemarken. “Han svarade: Ge dem

något att äta, ni själva. De sade: Vi har inte mer än fem bröd och

- om vi nu inte skall gå och två fiskar mat åt alla de här

köpa människorna. ” Det var omkring fem tusen män. Men han sade till lärjungarna: Låt dem slå sig ner i grupper om femtio. 15 De gjorde som han sade och låt alla slå sig ner. ” Han tog de fem bröden och de

två fiskarna, såg upp mot himlen och låste tackbönen över dem.

9:5 skaka bort dess damm En symbolisk gest: man avsäger sig varje beröring med den andra parten. Jfr 10:11. 9:7 Tetmr/een Herodes Se not till Matt 14:1. 9:9 jobarznes har jag låtit hals/Nagga Jfr berättelsen i Matt 14:3 ff., som Lukasevangeliet utelämnar. 9:10 Betsafda låg vid Galileiska sjöns nordligaste del. Endast Lukasevangeliet förlägger brödundret till denna plats (jfr not till Joh 6:17). 9:16 tackbönen Se not till Matt 14:19.

9:5 Luk 10:11; Apg 13:51 9:10-17 Matt 14:13-21; Mark 6:30-44; 9:7-9 Matt 14:1-12; Mark 6zl4-29 Joh 6:1-15 / Matt 15:32-39+ 9:9 Luk 23:8

9:17 Lukasevangeliet 168

Sedan bröt han dem och gav till lärjungarna för att de skulle dela ut till folket. ”Alla åt och blev mätta, och de överblivna bitarna samlades ihop; det blev tolv korgar.

Petrus kallar jesus för Messias. Första förutsägelsen om

Människosonens lidande a En gång när han hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, han dem: Vem att jag är? frågade säger folket 19De svarade: ”Johannes döparen, men somliga säger Elia och andra att av de har uppstått.” - 2° Och ni, frånågon gamla profeterna han, vem är?” Petrus svarade: Guds Messigade säger ni att jag 2* Han 22och as?” förbjöd dem strängt att tala om det för någon sade: Människosonedl måste lida mycket och bli förkastad av de äldste* och och de skriftlärda* och bli dödad och översteprästerna* bli uppväckt på tredje dagen.”

Lárjungeskapets krav

23 Och han sade till alla: Om någon vill gå i mina spår, måste han förneka själv och varje ta sitt kors och följa den sig dag mig. “Ty som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall rädda det. 25Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men får betala med att mista sig själv? 25 Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin faders och de heliga försäkrar er: några av dem som står här änglarnas härlighefÅ ”Jag skall inte möta döden, förrän de har sett Guds rike.

jesus på bärligbetens berg

28 Petrus och och Ungefär en vecka senare tog han med sig Johannes Jakob och gick upp på berget för att be. 29Medan han bad förvand-

9:24 liv Se not till Matt 10:39. 9:28 berget Se noter till Matt 17:1 och Mark 3:13.

9:17 2 Kon 4:431. 9:23 Matt 16:24-1- 9:18-22 Matt 16:13-23; Mark 827-33 9:24 Matt 16:25+ 9:19 Mark 6:14 f.+; Luk 9:7 f. 9:26 Matt 1053+ 9:20 Matt 16:16+ 928-36 Matt 1711-8; Mark 9:2-8 9:22 Luk 9:43b-45+ 9:28 Mark 5137+ /2 Pet1:16-18 9:23-27 Matt 16224-28; Mark 854-921 9:29 2 Mos 34:29 f.

169 Lukasevangeliet 9:43 lades hans ansikte, och hans kläder blev vita och lysande. 3° Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia 3 som visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda iJerusalem. 32 Petrus och de andra hade fallit i djup sömn, men vaknade och såg hans härlighet och de båda männen som stod tillsammans med honom. 3” När dessa skulle lämna honom, sade Petrus till Jesus: Mästare, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig och en för Mose och en för Elia - han visste inte vad han sade. 3* Men medan han talade, kom ett moln och sänkte sig över dem, och när de försvann i molnet, blev lärjungarna förskräckta. 35 En röst hördes ur molnet: ”Detta är min son, den utvalde. Lyssna till honom, 36 och när rösten ljöd stod Jesus där ensam. Lärjungarna teg om vad de hade sett, och vid den tiden berättade de ingenting för någon.

En med botas

pojke fallandesjuka

37 När de följande dag kom ner från berget, möttes han av en stor skara människor. 38 Och en man ur hopen ropade: Mästare, jag ber dig, hjälp min son, den ende jag har. 39 En ande hugger tag i honom så att han skriker till, och den sliter i honom så att fradgan står ur munnen. När anden äntligen ger sig av, har den nästan gjort slut på honom. “Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte. “Jesus svarade: Detta fördärvade släkte* som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er och stå ut med er? Kom hit med din son.” *Z Medan pojken ännu var på väg fram, kastade demonen” honom till marken och slet och i honom. åt den orena ryckte Jesus hutade anden och botade pojken och lämnade honom tillbaka till hans far. “Alla överväldigades av Guds storhet.

9:30 Mose och Elia Se not till Matt 17:3. 9:31 hans uztåg ur världen Genom detta ordval sammanställer Lukas Jesu bortgång med Israels uttåg ur Egypten: den ger seger och befrielse åt Guds folk. _ 9:33 hyddor Se not till Matt 17:4. 9:35 min son, den utvalda Jfr Matt 3:17 med not.

9:31 Luk13:33 9:37-43a Matt 17:14-20; Mark 944-29 9:32 Joh 1:14 9:41 Matt 17:17+ 9:35 Matt 3:l7+; Luk 3:22; Apg 3:22

9:44 Lukasevangeliet 170

Andra om Människosonens lidande

förutsägelser;

Medan folket häpnade över allt som han gjorde, sade han till lärjungarna: “Lyssna noga på vad jag nu säger till er: Människoso-

nen* skall överlämnas i människors händer. ”Men de förstod inte vad han menade, det var fördolt för dem för att de inte skulle fatta

det, och de vågade inte fråga honom vad det betydde.

Vem år störst?

*f* De började undra vem som var den störste av dem. Jesus, som

visste vad de tänkte i sina hjärtanä, tog ett barn och ställde det bredvid sig 49och sade till dem: Den som tar emot detta barn i mitt

namn, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst av er alla, han är

stor.”

Underver/e i jesu namn

”Johannes sade: Mästare, vi såg en som drev ut demoner i ditt namn och försökte hindra honom, eftersom han inte följde dig som vi.” 5° Men Jesus sade till Johannes: Hindra honom inte. Den som

inte är emot er, han är för er.

I en samaris/e

by

51 När tiden var inne för hans upptagande till himlen, vände han sina steg mot Jerusalem, 52och han skickade budbärare före sig. De gav

sig av och gick in i en samarisk* by för att förbereda hans ankomst.

53 Men man ville inte ta emot honom, eftersom han hade vänt sina

9:51 När tiden var inne Grundtexten anknyter i denna vers starkt till uttryckssättet i GT (jfr not till 1:46). Versen blir därigenom en högtidlig inledning till skildringen av Jesu sista vandring. Själva färden nämns dock endast tillfälligt i fortsättningen (13:22; 17:11). I stället infogar Lukas här en rad liknelser och andra Jesus-ord, som delvis återfinns i annat sammanhang hos Matteus, delvis saknar motsvarigheter i NT. I 18:15 börjar berättelsen på nytt följa samma ordning som i Matteus» och Markuscvangelierna.

9a43b-45 Matt 17:22 f.; Mark 9550-32 9:48 Matt 10:40+ 9:44 Luk 9:18-22+ / Luk 1851-344- 9:49 f. Mark 9138-40 9z46-48 Matt 18:1-5; Mark 953-37 9:50 Mark 9:40; Luk 11:23 9:46 Luk 22:24-26 9:51 Luk 13:22; 17:11; 19:28

171 Lukasevangeliet 10:6

Jerusalem. 5* Då sade hans lärjungar Jakob och Johannes:

steg mot

Herre, skall vi kalla ner eld från himlen som förgör dem? 55 Men

han vände om och tillrättavisade dem, 5° och de fortsatte till en

sig annan by.

Att

följa jesus

57 När de kom vandrande på vägen, sade en man till honom: Jag

skall följa vart du än går. ”Jesus svarade: Rävarna har lyor och dig himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud. ”Till en annan sade han: ”Följ mig! Men

°°

mannen svarade: Herre, låt mig först gå och begrava min far. Då sade Jesus: Låt de döda begrava sina döda, men gå själv och förkunna Guds rike“. 6* En annan man sade: Jag skall följa dig, herre,

men låt mig först ta farväl av dem där hemma. “Jesus svarade: Den som ser sig om, när han har satt sin hand till plogen, han passar

inte för Guds rike.

De sänds ut

sjuttiotvå

1 Därefter utsåg Herren” ytterligare sjuttiotvå och sände dem före sig två och två till varje stad och plats dit han själv ämnade sig. 2Han

sade till dem: Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens

herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. 3Gå, jag skickar er som

lamm in bland vargar. 4 Ta inte med er några pengar, någon påse eller sandaler, och stanna inte på er väg för att hälsa. 5När ni

några

kommer in i ett hus, så säg först: Frid över detta hus. “Och om där

9:54 eldfrån himlen Kanske en anspelning på 2 Kon 1:10 ff.; jfr Upp 11:5. I en läsart förtydligas anspelningen med ett tillägg: så som Elia gjorde. 9:55 tillrätzavisade dem I en läsart följer tillägget: ”med orden: Förstår ni inte vilken ande ni har (i er). Människosonen har ju inte kommit för att förgöra människors liv utan för att rädda dem. 10:1 sjuttiotvå Annan läsart: sjuttio. Talet symboliserar kanske jordens folk, som skulle nås av förkunnelsen. I så fall anspelas på 1 Mos 10, där folken härleds från Noas söner. Septuaginta” nämner där 72 namn, den hebreiska standardtexten 70. Jfr Talmystik”. 10:5 Frid över detta bus Se not till Matt 10:12.

9:54 2 Kon 1:10, 12 10:1 4 Mos 11:16 957-62 Matt 8zl8-22 10:2 Joh 4:35 9:60 Matt 8:22+ 10:4 Luk 22:35 9:62 Fil 3:13 1021-12 Matt 9:37 f.: 10:7-16 / Luk 9:1-6+

10:7 Lukasevangeliet 172

bor en fridens man, skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom; annars skall den vända tillbaka till er. 7Stanna sedan i det huset och ät och drick vad som bjuds; arbetaren är värd sin lön.

Flytta inte från hus till hus. 8Och när ni kommer till en stad där man

tar emot er, ät då det som sätts fram, “bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike* är snart hos er. ”Men har ni kommit till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: “Till och med dammet som har fastnat på våra fötter här i staden

stryker vi av - behåll det. Men så mycket skall ni veta: Guds rike är snart här. - ”Jag säger er att på den dagen* skall det bli lindrigare för

Sodom* än för en sådan stad.

över städer

Verop galileis/ea

”Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig och suttit i säck och aska. “ Men för Tyros och Sidon skall det bli lindrigare vid domen än för er. ”Och du, KafarnaumÅ skall du kanske bli upphöjt till himlen? Nej, du skall

störtas ner i dödsrikef.

“ Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig, och den som avvisar

er, han avvisar mig. Men den som avvisar mig, han avvisar honom som har sänt mig.

De sjuttiotvå kommer tillbaka

7 De sjuttiotvå kom glada tillbaka och sade: Herre, till och med

oss när vi uttalar ditt namn. s Han svarade:

demonerna* lyder Jag har sett Satan* slungas ner från himlen som en blixt. ”Jag jag har gett er makt att trampa ormar och Skorpioner och att stå emot fienpå dens hela styrka, och ingenting skall skada er. Z° Men gläd er inte över att andarna lyder er, utan gläd er över att era namn är uppteck-

nade i himlen.

10:6 en fridens man Se Söner”. 10:13 Kámsin. . . Betsafda. . . Tyros och Sidon. . . isär/e och aska Se noter till Matt 11:21.

10:7 1 Kor 9:6-14; 1 Tim 5:18 10:16 Matt 10:40+;]oh 5:23 10:11 Apg 13:51 10:17 Luk 9:10; Mark 6:30 10:12 Matt 11:24 10:18 Jes 14:12;]oh 12:31; Upp 12:9 10:13-16 Matt 11 :20-24 10:19 Ps 91:13; Mark 16:18; Apg 28:6 10:15 Jes 14213-15 10:20 Matt 7:22 /2 Mos 32:32; Fil 4:3

173 Lukasevangeliet 10:34

jesus prisar Fadern, himlens och herre

jordens

3 I samma stund fylldes han med jublande glädje genom den heliga

anden och sade: Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, fader, så har du bestämt. 22 Allt har min fader anförtrott åt mig. Ingen vet vem Sonen år, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara det för. 23Sedan vände han till och sade sig lärjungarna enbart till dem: Saliga de ögon som ser vad ni ser. “Jag säger er: många profeter och kungar har velat se vad ni ser, men fick inte se det, och velat höra det ni hör, men fick inte höra det.

Den samariern

harmhartige

23En som ville sätta honom och sade: laglärd på prov reste sig Mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv? “Jesus sade: Vad står det i lagen?? Hur lyder orden?” 27Han svarade: Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och med hela din själ och

med hela din kraft och med hela dittförstånd, och din nästa som dig

själv. Jesus sade:Det är rätt. Gör det, så får du leva. 29 För att visa att han var rättfärdig* sade mannen till Jesus: Och vem är min nästa? 3°På den frågan svarade Jesus: En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och blev överfallen av rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lät honom ligga där halvdöd. 3*En präst råkade komma samma väg, och när han såg mannen vek han åt sidan och gick förbi. 32På samma sätt med en levit* som kom till platsen; när han såg honom vek han åt sidan och gick förbi. 33 Men en samarier* som var på resa kom och fick se honom ligga där, och han fylldes av medlidande. 3 Han gick fram och hällde olja och vin såren och förband dem. på Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värds-

10:30 jerika Beträffande stadens läge i förhållande tiIlJerusalem se not till Matt 20:29. Nivåskillnaden är över 1 000 m, och vägen för genom öde och klippig terräng. Den har i alla tider ansetts besvärlig och farlig. 10:34 olja och vin Användningen av dessa ämnen som sårsalva och desinfektionsmedel är välkänd från antika texter. Jfr Jes 1:6.

1091-24 Matt 1135-27; 13116f» 10:27 5 Mos 6:5 (Matt 22:37) /3 Mos 19:18 10:21 Jes 29:14; 1 Kor 1226-28 (Man19;19+) 10122 M31! 11127* 10:28 3 Mos 18:5; Matt 19:17; Rom 10:5; 10:24 1 Pet 1:10-12 Ga] 342 1025-28 Matt 2234-40; Mark 12128-34

10:35 Lukasevangeliet 174

hus och skötte om honom. ”Nästa dag tog han fram två denarer* och gav åt värden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer, skall betala dig 36 Vilken av dessa tre tycker du var jag på återvägen. den överfallne mannens nästa? ”Han svarade: Den som visade honom barmhärtighet. Då sade Jesus: Gå du och gör som han!

Hos Marta och Maria

38Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. 39 Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens* fötter och lyssnade till hans ord. *° Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon korn och ställde framför bryr du dig inte om att sig Jesus och sade: ”Herre, min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa ” “ till. Herren svarade henne: Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar för så mycket, fast bara en sak behövs. 42 Maria har valt dig det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.

Om bön

En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade,

sade en av hans lärjungar till honom: Herre, lär oss att be, liksom lärde sina *Då sade han till dem: När ni ber Johannes lärjungar.” skall ni såga: Fader, låt ditt namn* bli helgat. Låt ditt rike* komma. 3Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. 4 Och förlåt oss

våra var och en som står i skuld till oss. synder, ty också vi förlåter Och utsätt oss inte för prövning“. 5Han sade till dem: Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd. 6En god vän som är

10:38 Marta och hennes syster nämns förutom här bara ijohannesevangeliet (kap. 11; 12:2 f.). 11:2 låt ditt namn bli helgar Se not till Matt 6:9. 11:3 för dagen som kommer Se not till Matt 6:11.

10:38 f. Joh 11:1; 12:1-3 11:2 Hes 2653+ /Dan 7:14, 27; 11:17 10:41 Matt 6:31-34+; 13:22 11:3 Matt 6:11+ 10:42 Matt 6233+ 11:4 Matt 6:12 f.+ 11:1-13 Matt 619-13

175 Lukasevangeliet 11:21

på resa har kommit hem till mig och jag har ingenting att bjuda på.” 7Då kanske han där inne säger: Lämna mig i fred. Dörren är redan

låst och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge

dig något.” *Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. 9Därför

säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall

dörren öppnas. ”Ty den som ber, han får, och den som söker, han

finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. “Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm, när han ber

om en fisk, Z eller ger honom en skorpion, när han ber om ett ägg?

13 Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor,

skall då inte fadern i himlen ge helig ande* åt dem som ber

honom?

Demoner drivs ut med Guds

finger

“ En drev han ut en demon* som var stum. När demonen for

gång ut, började den stumme tala, och folket häpnade. 15 Men några sade:

Det är med demonernas furste Beelsebul som han driver ut demonerna. 16 Andra ville sätta honom att få se ett

på prov och krävde

tecken* från himlen. 7 Men han visste vad de hade i tankarna och

sade: Varje rike som råkar i strid med sig självt blir ödelagt, och hus

faller över hus. ”Och om nu Satan* råkar i strid med sig själv, hur skall hans rike då kunna bestå? Ni säger ju att det är med Beelsebul

som driver ut demonerna. 9 Men om jag driver ut demonerna jag med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom. 2° Men om det är med Guds finger jag

driver ut demonerna, då har Guds rike* nått er. 21 När en stark man

11:13 fadern ibimlen ge helig ande Annan läsart: fadern ge helig ande från himlen. 11:15 Beelsebul Se not till Matt 12:24. 11:19 bli er dom Se not till Matt 12:27. 11:20 Guds finger Liksom armen och handen (jfr 1:51, 66) en gammaltestamentlig bild för Guds ingripande. Hår anspelas särskilt på 2 Mos 8:19, där uttrycket används om de underverk Mose gjorde i Egypten för att befria israeliterna.

11:9-13 Matt 7:17-l1 11:16 Luk 11229-32 11:14-23 Matt 1212-30; Mark 320-30 11:20 2 Mos 8:19 11:15 Matt 9:34

11:22 Lukasevangeliet 176

vaktar sin gård med vapen i hand, får hans vara i fred. ägodelar 22Men kommer det en som är ännu starkare och övermannar tar den mannen ifrån honom alla de vapen han litade på och honom, fördelar bytet. 23 Den som inte är med är emot och den som mig mig, inte samlar med han mig, skingrar.

Den arena andens återkomst 2* När den orena anden lämnar en människa, vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på. Hittar den ingen säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. 25När 2” den så kommer och finner det städat och snyggt, går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början.” 27 När han sade detta hördes en kvinnai det mängden ropa: Saligt moderliv som har burit dig, och saliga de bröst som du har diat. 23 Men han svarade: Säg hellre: Saliga de som hör Guds ord och tar vara på det.

jona-tecknet 29 När ännu mer folk strömmade till, sade han till dem: Detta släkte* är ett ont släkte. Det vill ha ett teckenå, men det skall inte få något annat än 3° liksom i Jona-tecknet. Ty Jona blev ett tecken för folket Nineve, skall Människosonen* bli det för detta släkte. ”Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med människorna i detta släkte och bli deras dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo. 32 Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände* sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som år förmer än Jona.

11:29 Jana-tecknet Se not till Matt 12:39. 11:31 södern: drottning Se not till Matt 12:42.

11:23 Luk 9:50+ 11:29 Matt 16:1-4;Joh2:18+ 11:24-28 Matt l2z43-45 11:31 1 Kon 10:1-10+ 11:26 2 Pet 2:20 11:32 Jon 3:5 11:29-32 Matt 1258-42; Mark 8:11 f.+

177 11:44

Lukasevangeliet

Kroppens

är

lampa ögat

33 och ställer den i en vrå eller under sädes-

Ingen tänder en lampa

måttet. Man sätter den hållaren, så att de som kommer in ser

på

31 får hela

ljuset. Kroppens lampa är ögat. När ditt Öga är ogrumlat din men när det är fördärvat, är det mörkt i din kropp. kropp ljus,

35 Se alltså till att inom inte är mörker. 3” Om hela din kropp ljuset dig får och del liggeri mörker, så blir den helt och hållet ljus, ljus ingen som när en lampa låter sitt ljus falla på dig.”

mot och

An/elagelser fariseer laglarda

37 Under detta tal bjöd en farisé* honom hem till sig, och han följde

med in och lade till bords? ”Farisén blev förvånad över att han

sig

inte badade ren före måltiden, 39men Herren* sade till honom:

sig Ni fariseer, ni rengör utsidan av bägare och fat, men ert inre är fullt

*° ni inte att han som har

av vinningslystnad och ondska. Begriper

“ vad som

utsidan också har gjort insidan? Nej, ge de fattiga gjort

finns på era fat, så blir allt rent för er. “Z Ve er fariseer, som ger tionde

men rättvisan och

av mynta och vinruta och alla grönsaker glömmer

kärleken till Gud. Ni skulle göra det ena utan att därför försumma

det andra. 43 Ve er fariseer, som älskar att sitta främst i synagogorna*

och bli hälsade på torgen. “ Ve er, ni är som gravar som inte syns,

och människorna märker inte när de trampar på dem.

11:33 eller under sädesmåzzez Se not till Matt 5:15. - Orden saknas i en

läsart. 11:38 badade sig ren Jfr Mark 7:4 med not. 11:41 ge defattiga vad somfinnspå erafat Annan möjlig översättning: ”vad ert inre beträffar, så ge gåvor åt de fattiga. Bägare och fat kan i sammanmänniskan. Lukashanget fattas antingen bokstavligt eller som en bild för och evangeliet måste dock i regel fattas bokstavligt när det gäller fattigdom rikedom (t. ex. 12:33). 11:42 tionde av mynta och vinruta Se not till Matt 23:23. Vinruta nämns i

judisk tradition uttryckligen bland de växter som det inte var nödvändigt att ge tionde av. 11:44 gravar som inte syns Liksom i Matt 23:27 (se not där) förutsätts att den som beträder en grav blir rituellt oren, men bilden används på ett annat

1153-36 Matt 5:15; 6:22 f. 11:41 Luk 12:33 11:33 Mark 4:21; Luk 8:16+ 11:42 Matt 23:23+ 11237-54 Matt 23:1-36; Mark 12:37b-4O 11:43 Luk 20:46 11:38 Matt 15:2; Mark 7:2

11:45 Lukasevangeliet 178

45 Då insköt en av de

laglärdarü Mästare, det du säger är en förolämpning mot oss också.” 46Han svarade: Ve också er, ni laglärda.

Ni lastar på människorna bördor som år svåra att bära och rör inte

ett

finger för att lätta på bördorna. ”Ve er, som reser gravvårdar över profeterna, som era fäder dödade. 48 Så vittnar ni om vad era

fäder gjort och visar att ni godtar det; de dödade profeterna och ni

reser vårdar över dem. ”Därför har också Guds vishet* sagt: Jag

skall sända profeter* och apostlar* till dem, och skall de döda några och förfölja. 5° Därför skall detta släkte* få betala för alla profeters blod som har utgjutits från världens skapelse, 5* alltifrån Abels blod

ända till Sakarjas blod, som spilldes mellan altaret och tempelhuset. Ja, jag säger er: detta släkte skall få betala för det. 52 Ve er, ni laglärda,

som har till

tagit nyckeln kunskapen. Själva har ni inte gått in, och

dem som ville gå in har ni hindrat.

53 När han gick därifrån ansattes han hårt av de skriftlärda och

fariseerna, som ställde många besvärliga frågor 5* för att få honom att

säga något som han kunde fällas för.

Varning för hyckleri

l Under tiden hade människor samlats i tusental, så att de höll på att

trampa ner varandra. Jesus vände först till sina och

sig lärjungar

sade: Akta er för fariseernas* ZDet finns

surdegi hyckleriet. ingenting gömt som inte skall komma i dagen och dolt som ingenting

inte skall bli känt. 3 Därför skall också det som ni har sagt i mörkret bli hört i

dagsljuset, och det som ni har viskat i enrum skall ropas ut

från taken.

sätt. Här är meningen att en religiös hycklare smittar människor med sin inre orenhet på ett lika försåtligt sätt som en otydligt markerad grav. 11:47 profeterna, som era fäder dödade Se not till Matt 23:30. 11:49 Guds vishet I Matt 23:34 tillskrivs de följande orden Jesus själv. Han jämställs också i NT med Guds vishet (jfr 7:35 och Matt 11:19). Här anförs orden som ett citat ur någon skrift, okänd för oss, där Visheten talar. Jfr Ords 8; Syr 24. 11:51 alltifrån Abels blod ända till Sa/earjas blod Se not till Matt 23:35. 11:52 kunskapen Dvs. kunskapen om Gud, om skrifternas rätta mening eller om den frälsning som kommer genom Jesus (jfr 1:77).

11:51 1 Mos 4:8 / 2 Krön 24:20 f. 12:2 Matt 10:26+ 12:1 Matt 16:5 f.; Mark 8:14 f.

179 12:15 Lukasevangeliet

Var inte radda

låt er inte skrämmas av dem *Jag säger till er som är mina vänner: som kan döda kroppen men sedan inte kan göra mer. 5Jag skall tala om för er vem ni skall frukta. Frukta honom som kan döda och sedan har makt att kasta neri helvetet? Ja, jag säger er: honom skall 6 Men ni frukta. Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? ingen av dem är glömd av Gud. 7Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar.

Be/eannelse och förnekelse

mig inför människorna, “Jag säger er: var och en som känns vid honom skall också Månniskosonen” kännas vid inför Guds änglar. ”Men den som förnekar mig inför människorna skall bli förnekad inför Guds änglar. “Var och en som säger något mot Månniskosonen skall få förlåtelse, men den som hädar den heliga anden får inte förlåtelse. “ När ni ställs till svars i synagogorna* och inför myndigheterna och makthavarna, bekymra er då inte för hur ni skall försvara er eller för vad ni skall säga. ”Ty när den stunden kommer skall den heliga anden låta er veta vad som behöver sägas.

Li/enelsen om den rike och hans lador 13 sade till honom: Någon i hopen Mästare, säg åt min bror att dela arvet med ” Han svarade: ”Vem har satt mig till att döma eller mig. skifta mellan er? 5 Och han sade till dem: Akta er för allt habegär.

12:10 hädar den heliga anden Jfr Matt 12:31 med not. sammanhanget år dock här ett annat. Lukas kan ha fattat orden så att motstånd mot Jesus under hans jordeliv var förlåtligt, men inte en fortsatt vägran att lyssna till hans lärjungars förkunnelse, sedan de mottagit den heliga anden (v. 12; jfr Apg 2:1 ff.; 3:17 fi). 12:14 Vem har :att mig till att döma eller skifta Det ingick i de skriftlårdas uppgifter att avgöra tvister, eftersom all rättsskipning byggde på Moses lag. Jesus uppfattas alltså av mannen som en vanlig skriftlärd men avböjer att uppträda i denna roll.

12:4-7 Matt 1016-31 12:8-12 Matt 10:32 f. / 12:31 f. / 10:19 f. 12:4 Jak 4:12 12:11 f. Mark 13:11; Luk 21:12-15 12:5 Heb 10:31 12:12 Joh 14:26 12:7 Luk 21:18/12:24 12:15 lTim 6:9 f.

12:16 Lukasevangeliet 180

En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar. ” Sedan gav han dem en liknelse: En rik man hade fått skörd på sina jordar. god 7 Han tänkte för sig själv: Vad skall jag göra? Jag har inte för plats hela skörden. s Han sade: Så här skall jag göra. Jag river mina lador och bygger större så att jag får rum med säden och allt annat jag äger. 9 Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min vän är du väl försörjd för

många år framåt. Du kan vila ut. Ät, drick och roa dig. 2° Men Gud

sade till honom: ”Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån och allt du dig, har lagt på hög, vem skall få det?” Z* Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.

Gör er inga bekymmer

22 Och till sina lärjungar sade han: Därför säger jag er: bekymra er inte för hur ni skall få mat att leva av eller kläder att sätta på kroppen. 23 Livet är mer än födan, och kroppen mer än kläderna. 24 Tänk på korparna, de varken sår eller skördar, de har varken förrådskammare eller lador, men Gud föder dem. Och hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna? 25 Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 25 När ni nu inte ens förmår så lite, varför bekymrar ni er då om allt annat? 27Tänk på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 29 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står ute på ängen och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 29 Tänk inte på hur ni skall få något att äta och dricka, och oroa er inte. 3° Allt sådant jagar

hedningarna* i världen efter. Men er fader vet att ni behöver detta. 3 Sök i stället hans rike°“, så skall ni få det andra också. 32 Var inte 33 rädd, du lilla hjord, er fader har beslutat att ge er riket. Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en penningpung som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv kan nå och där ingen mal 3* förstör. Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.

12:20 liv Se not till Matt 10:39. 12:25 aln Se Mått” 12:27 liljoma Se not till Matt 6:28.

12:19 f. Syr 11:18 f. 12:27 1 Kon 10; 2 Krön 9 12:20 Job 27:8;Jer 17:11 12:31 Luk 10:42 1222-34 Matt 625-34 / 6:l9-21 12:32 Luk 22:29 12:22 Fil4z6 12:33 f. Matt 6:19-21; Mark 10:21; Luk 12:24 Ps 1417:9 / Luk 12:7 18:22

181 Lukasevangeliet 12:48

Tjáinaren som ar beredd

55 Fäst upp era kläder* och håll lamporna brinnande. 3° Var som tjänare som väntar på att deras herre skall komma hem från ett bröllop, så att de genast kan Öppna, när han kommer och bultar på porten. ”Saliga de tjänarna, eftersom deras herre finner dem vakna när han kommer. Sannerligen, han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords* och själv gå och passa upp dem. 38 Om han så kommer vid midnatt eller ännu senare - saliga är de tjänarna, när han finner dem beredda. 39 Ni förstår väl att om husågaren visste när tjuven kom, skulle han hindra honom från att bryta sig in i huset. “° Var beredda, också ni, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonenåi “ Petrus frågade: Herre, gäller din liknelse oss eller alla? *Z Herren* svarade: Tänk er en trogen och klok förvaltare som av sin herre blir satt att ha hand om tjänstefolket och dela ut maten åt dem i rätt tid. 43 Salig den tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. “Sannerligem han skall låta honom ta hand om allt han äger. 45 Men om den tjänaren tänker: Det dröjer innan min herre kommer, och så börjar slå tjänstefolket och äta och dricka sig full, “ då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och vid en tid som han inte vet om och hugga ner honom och låta honom dela lott med de trolösa. Den tjånaren som vet vad hans herre vill men ingenting förbereder och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. “3 Men den som av okunnighet gör sådant som förtjänar prygel, han skall bara piskas med några få rapp. Av den som har fått mycket skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera.

12:35 Fast upp era kläder Dvs. håll er beredda. Den långa skjortan måste fästas upp i bältet för att inte hindra rörelserna, när man skulle arbeta. 12:38 vid midnatt eller ännu senare Grundtexten ansluter sig till den judiska indelningen av nattens timmarå. 12:42 förvaltare Som fortsättningen visar (v. 47 f.) var en förvaltare, trots sitt vittgående ansvar för tjänstefolk och egendom, i regel själv en livegen tjänare. 12:45 tanker Se Hjärta”. 12:46 låta honom dela lott med de troläsa Se not till Matt 24:51.

1255-48 Matt 24245-51 12:36 Mark 1355-37 12:35 2 Mos 12:11; Job 38:3; 40:2; jer 12:39 Matt 24z43+ 1:17; Ef 6:14; 1 Pet 1:13 / Matt 12:44 Matt 25:21 25:1 12:47 Jak 4:17

12 ;49 Lukasevangeliet 182

inte

Splittring, fred

”jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå redan brann! 5° Men jag har ett dop som jag måste döpas med, och jag våndas innan det är över. 5* Tror ni är här för att skapa fred* på jag

men 52

jorden? Nej, säger jag, splittring! Ty där fem bor i ett hus skall de i fortsättningen leva splittrade, tre mot två och två mot tre,

53 far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor.

Att tiden

tyda

5* Till folket sade han: När ni ser moln stiga upp i väster, säger ni

genast att det blir regn, och det blir det också. 55 Och när ni märker

att vinden är sydlig, säger ni att det blir hett, och det blir det.

56 men vilken

Hycklare, jordens och himlens utseende kan ni tyda, tid det är, varför kan ni inte tyda det?

57 Varför avgör ni inte själva vad som är rätt? 55 När du år på väg till

domstolen med din motpart, så gör vad du kan för att bli förlikt med

honom innan ni är framme. Annars släpar han dig inför domaren, och domaren låter indrivaren ta hand om dig, och indrivaren sätter dig i fängelse. 59 Var säker på att du inte slipper ut förrän du har betalt

till sista öret.

12:49 tända en eld Orden kan syfta på den heliga anden (jfr 3:16; Apg 2:3) eller på den sista domen (jfr Apg 2:19 f.). I urkyrkan var elden också en bild för de kristnas prövningar under den sista tiden (1 Pet 4:12). Möjligen har även detta Jesus-ord tolkats så. 12:50 dop Se not till Mark 10:38. 12:56 vilken tid det är Dvs. i vilken period av världsförloppet ni lever; jfr Matt 16:3 med not. 12:58 indrivaren Den som inte betalade sina skulder kunde dömas att sitta i fängelse tills skulden var betald. Indrivaren var den funktionär som bevakade sådana fångar åt fordringsägarna.

12149-53 Matt 1004-36 12:53 Mik 7:6 12:50 Mark 10:38 f. 12254-59 Matt 16:2 f. / 5:25 f.

183 Lukasevangeliet 13:13

Om ni inte omvánder er

*Vid samma tillfälle kom några och berättade för honom om de

galileer vilkas blod Pilatus hade blandat med blodet från deras offerdjur. *Då sade han: Tror ni att de var större syndare än alla andra i Galileen, eftersom detta kunde hända dem? 3Nej, säger jag, men om ni inte omvänder* er, skall ni alla mista livet som de. 1 Eller de arton som dödades när Siloatornet rasade, tror ni att de var större syndare än alla andra i Jerusalem? 5Nej, säger jag, men om ni inte omvänder er, skall ni alla mista livet, precis som de.

Liknelsen om som inte

fi/eonträdet barfmkt

° Och han gav dem denna liknelse: ”En man hade ett fikonträd i sin vingård, och han kom för att se om det fanns någon frukt på det, men hittade ingen. 7Då sade han till sin trädgårdsmästare: I tre år har jag kommit och letat efter frukt på det här trädet utan att hitta någon. Hugg bort det! Varför skall det ta upp mark till ingen nytta?” 3Han svarade: ”Herre, låt det stå kvar ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. °Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga bort det.”

En kvinna botas

/ero/eryggig

° En gång undervisade han i en Sabbaten? Där fanns synagoga* på en kvinna som hade plågats av en sjukdomsandei arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. Z När Jesus fick se henne, kallade han på henne och sade: Kvinna, du är fri från din sjukdom, ”och så lade han sina händer henne. Genast kunde hon på

13:1 Pilatus Se not till Matt 27:2. -Josefus” ger flera skildringar av hur Pilatus brutalt slog ner verkliga eller befarade upprorsförsök, dock ingen som passar helt till den här beskrivna händelsen. Galileen var en särskilt orolig landsända (jfr Mark 14:70 med not). 13:4 Siloatomet Siloa var en damm i södra delen av Jerusalem; jfr Joh 9:7 med not. Tornet är okänt men kan ha ingått i den närbelägna stadsmuren eller rests när en vattenledning till staden byggdes. Detta skedde under Pilatus och ledde till en blodig sammanstötning med judarna, eftersom han använde medel från templet. 13:11 sjukdomsande Se Demon?

13:3 Ps 7:13 13:6 Matt 21:19; Mark 11:13 13:6-9 Ps 80:9-17;Jes 5:1-7 13:8 2 Pet 3:9, 15

13:14 Lukasevangeliet 184

räta sig, och hon prisade Gud. ” Men synagogföreståndaren, som på förargade sig över att Jesus botade på sabbaten, sade till folket: Det finns sex dagar då man skall arbeta. På dem kan ni komma och bli

botade, men inte under Sabbaten. 5Herren”“ svarade honom:

Hycklare, finns det någon av er som inte löser sin oxe eller åsna

från krubban *f* Men också på Sabbaten och leder ut och vattnar den? här år en Abrahams dotter som Satan” har hållit bunden i arton år. Skulle hon inte få lösas från sin 7 Dessa 0rd kom

boja på Sabbaten? alla hans motståndare att skämmas, men folket gladde sig över allt det underbara som han gjorde.

Li/enelsen om senapskornet och om snrdegen

1” Så sade han: Vad är då Guds rike* likt? Vad skall jag jämföra det

med? 9 Det är som ett senapskorn som en man sätter i sin trädgård. Det växer och blir till ett tråd, och himlens fåglar bygger bo bland

grenarna.”

2° Vidare sade han: Vad skall jag jämföra Guds rike med? 2 Det är

som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir

alltsammans syrat.

Gå in genom den trånga porten

22 Han gick genom städer och byar och undervisade på sin väg mot

23 honom:

Jerusalem. Någon frågade Herre, är det bara några få

som blir räddade?” Han sade till dem: 2* ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Jag säger er: många skall försöka ta sig in

13:14 botade på Sabbaten Se not till Matt 12:10. 13:15 löser sin oxe eller åsna Detta kunde ifrågasättas, eftersom man varken »fick slå knutar eller lösa upp dem på Sabbaten. Vid tolkning av traditionen var man dock mån om att ge utrymme för nödvändiga arbeten, som t. ex. just vattning av kreatur. I praktiken torde sådana undantag ha varit självklara för landsbygdsbefolkningen. 13:16 en Abrahams dotter Dvs. en judinna, en medlem av Guds heliga folk (jfr 1:55; 19:9). Hennes välfärd måste vara viktigare än djurens (jfr Matt 12:12). 13:19 blir till ett träd Se not till Matt 13:32. 13:21 mått Se not till Matt 13:33.

13:14 Luk 6:7; 14:3 /2 Mos 20:9 f.; S Mos 13:19 Hes 17:23; 31:6 5:13 f. 1322-30 Matt 7:13 f., 21-23 13:18-21 Matt 13:31-33; Mark 4:30-32 13:22 Luk 9:51+

185 Lukasevangeliet 13:35

men inte lyckas. 25 När väl husets herre har stigit upp och låst porten

och ni blir stående utanför och bultar och säger: Herre, öppna för oss! så kommer han att svara:Jag vet inte vilka ni är. 26 Då säger ni: Vi har ätit och druckit tillsammans med och du har undervisat

dig, på

våra gator. Han skall svara: Jag vet inte vilka ni är. Bort härifrån, alla ni orättens - “Där

hantlangare. skall ni gråta och skära tänder,

när ni får se Abraham och Isak och och alla vara i

Jakob profeterna

Guds rike medan ni själva blir utdrivna. ”Och människor skall komma från öster och väster och från norr och söder och till

ligga

bords i Guds rike. 3° Och då skall sådana som är sist bli först, och sådana som är först skall bli sist.

fem klagan överjerusalem

Just då kom några fariseer* och sade till honom: Skynda dig i väg härifrån. Herodes vill döda dig. 32 Han svarade: Hälsa den räven

att i och i morgon driver ut demoner”

dag jag och gör de sjuka friska, och på tredje dagen är jag vid målet. 33 Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare, ty en får inte mista livet profet

någon annanstans än iJerusalem.

3*Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem

som blir sända till Hur ofta har inte velat samla dina barn så

dig. jag

som hönan samlar sina under men ni ville inte.

kycklingar vingarna,

35 Nu får ni själva ta hand om ert hus. Jag säger er: ni kommer inte att * se förrän

mig på den dag då ni säger: Välsignad han som kommer i

” Herrens namn.

13:28 Abraham och Isa/e och jakob Jfr Matt 8:11 med not. 13:31 Herodes Se not till Matt 14:1. 13:32 i dag och i morgon . . . på tredje dagen Ett bildligt uttryck för att Jesus inte skall dö förrän den dag Gud har bestämt (jfr Joh 8:20). Dessförinnan skall han fullgöra det uppdrag Gud har gett honom (jfr Joh 9:4; 2 Mos 19:10 1.). 13:34 dödar profeterna Se not till Matt 23:30. - Enligt sammanhanget (v. 33) skall Jesus dela profeternas öde. Lukasevangeliet betonar särskilt att detta måste ske iJerusalem (9z3l, 51). 13:35 ta band om ert bus . . . den dag då ni säger Se noter till Matt 23:38 f.

13:25 Matt 25110-12 1331-35 Matt 23237-39 13:27 Ps 6:9 13:34 Matt 23:37+ 13:28 f. Matt 8:11 f.+ 13:35 Ps 118126 (Luk 1938+) 13:30 Matt l9:30+

14:1 186

Lukasevangeliet

En man med vatten i botas

kroppen

*En sabbat* var han bjuden på måltid hos en farisé* som var med i

14 2Då stod det framför honom

rådef, och man iakttog honom noga. en man som led av vatten i kroppen. 3Jesus vände sig till de laglärda*

och fariseerna och sade: Är det tillåtet att bota sjuka på Sabbaten

eller inte?” “Men de teg. Då rörde han vid mannen och gjorde

honom frisk och låt honom sedan gå. 5Och han sade till dem: Om

faller ner i en brunn, drar han någon av er har en son eller en oxe som 6Det kunde de inte då inte genast upp dem, även om det är sabbat?

svara på.

Den som skall bli upphöjd ödmju/ear sig

vid

7När han märkte hur gästerna försökte få de främsta platserna bordet, 8 När du är bjuden på bröllop, slå

gav han dem en liknelse:

dig då inte ner överst vid bordet. Kanske någon av de andra gästerna

är mer ansedd än du 9och värden kommer och säger: Ge honom din

Då får du skämmas när du måste flytta dig längst ner. *° Nej, plats. när du är platsen, så att bjuden, gå då genast och ta den nedersta värden dig när han kommer: Käre vän, flytta dig längre

säger till

alla dina medgäster. “Den som upp-

upp. Då blir du hedrad inför

skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli höjer sig “Till sin värd sade han: När du bjuder på middag eller upphöjd.

då inte dina vänner eller bröder eller

någon annan måltid, bjud

tillbaka och det blir din

släktingar eller rika grannar, så att de bjuder

13 och

belöning. Nej, när du skall ha en fest, så bjud fattiga krymp-

”

lingar, lytta och blinda. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig

belöningen får du vid de rättfärdigas uppståndel-

någon belöning;

a: SC.

14:3 bota sjuka på sabbazen Se not till Matt 12:10. 14:5 en son eller en oxe Annan läsart: ”en åsna eller en oxe. Jfr Matt 12:11 med not.

14:1 Luk 11:37 14:8 Ords 25:6 f. 1413 Mall 12110; LUk 6=9;131141- 14:11 Ords 29:23; Hes 21:26; Matt 23:12; 14:5 Matt 12:11; Luk 13:15 Luk 18:14 14:6 Matt 22 :46-1- 14:12 Luk 6:33 14:7 Luk 20:46

187 Lukasevangeliet 14:31

Li/enelsen om

festen

5 En av gästerna, som hörde detta, sade till honom: Salig den som får vara med om måltiden i Guds rikeå. “Jesus svarade: En man skulle ha en fest och bjöd många gäster. ”När festen skulle börja, skickade han sin tjänare att säga till de inbjudna: Välkomna, allt är färdigt.” ”Men alla hade de någon ursäkt att komma med. En lät hälsa: Jag har köpt en åker och är tvungen att gå och se på den, förlåt att jag inte kan komma. “9 En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och måste ut och se vad de går för, förlåt att jag inte kan komma.” 3° En tredje sade: Jag har just så kan inte komma.” 2 När gift mig, jag tjänaren kom tillbaka och berättade detta, greps hans herre av vrede och sade: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit alla fattiga och krymplingar och blinda och lytta.” Och tjänaren sade: Herre, jag har gjort som du befallde, men ännu finns det plats 23 Då sade mannen till sin tjänare: Gå ut på vägarna och stigarna och se till att folk kommer hit, så att mitt hus blir fullt. “Jag säger er att ingen av alla dem som först blev bjudna skall få vara med ” på min fest.”

Att vara

fem lärjunge

25 Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till dem: 26 Om någon kommer till utan att hata sin far mig och sin mor och sin hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge. Den som inte bär sitt kors och följer efter mig kan inte vara min lärjunge. Z* Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte ner och räknar ut vad det kostar, för att se om han har råd med bygget? 29Annars kan det hända att de som ser att han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt börjar göra narr av honom 3° och säger: Den där, han satte i gång ett bygge men kunde inte få det färdigt! 3* Eller om en kung vill dra ut i fält mot en annan kung, sätter han då inte ner och sig överväger om han med tio tusen man kan möta den som rycker an

14:26 bara Ett från GT övertaget tillspetsat uttryckssätt, i sak liktydigt med den mildare formuleringen i Matt 10:37.

14215-24 Matt 22:1-10 14225-33 Matt 10:37 f. 14:15 Luk 13:29 14:26f. 5 Mos 33:9; Luk 9:23 14:20 5 Mos 24:5; 1 Kor 7:33

14:32 Lukasevangeliet 188

med tjugo tusen? 32 Kan han inte det, skickar han sändebud för att be om fred medan den andre ännu är långt borta. 33Så är det alltså: ingen av er kan vara min lårjunge om han inte avstår från allt han äger. 3* Salt är bra att ha. Men om saltet mister sin kraft hur skall man få det salt igen? 35 Det duger varken för jorden eller gödselstacken. Man slänger bort det. Hör, du som har öron att höra med.

Liknelsen om det

förlorade fåret

*Alla tullindrivare* och syndare sökte sig till Jesus för att höra

honom. zFariseerna” och de skriftlärda* förargade sig och sade: ”Den och äter med dem. 3Då mannen umgås med syndare gav han dem denna liknelse: 4Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade tills han hittar det? 5Och när han hittar det, blir han glad och lägger det över axlarna. 6Och när han kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat. 7Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder* sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.

Li/erzelsen om det

förlorade myntet

3Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? 9Och när hon har hittat det, samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. *° På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.

14:34 om saltet mister sin kraft Se not till Matt 5:13. 15:8 tio silvermynt Grundtexten nämner en bestämd myntsort: drachmer, den grekiska motsvarigheten till romarnas denarer”. Summan ger bilden av ett fattigt hem, där förlusten av varje sådant mynt var kännbar.

14:34 Matt 5:13; Mark 9:50 15:4 Joh10:11f./Hes34:11f.,16+;Luk 14:35 Matt 1l:1S+ 19:10 15:14 Mattl8zl2-l4i 15:7 Mark 2:17+ 15:2 Matt 9:11; 11:19; Luk 5:30; 7:34; 19:7

189 Lukasevangeliet 15:27

Li/enelsen om den sonen

förlorade

“ Han sade: En man hade två söner. “Den yngste sade till fadern: Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min.” Då skiftade fadern sin mellan dem. “3 egendom Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. ”När han hade gjort av med allt, blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd. ”Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. ” Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen lät honom åt, men ingen få något. ”Då kom han till besinning och tänkte: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl. ”Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. ”jag är inte längre värd att kallas din son. Låt få gå som en mig av dina daglönare.” 2°Och han av hem till sin far. Redan gav sig på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Z*Sonen sade: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son.” 22Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. 23Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. 2*Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.” Och festen började. ”Men den äldste sonen var ute fälten. När han på på vägen hem närmade sig huset, hörde han musik och dans. 26Han kallade på en av tjänarna och frågade vad som stod på. ”Tjänaren svarade: Din

15:12 Då s/ezftadefadern sin egendom Det framgår bl. a. av Syr 33:20 ff. att en far kunde ge barnen arvet i förskott, men också att detta ansågs riskabelt och oklokt. 15:15 för att vakta svin Detta var speciellt förnedrande för en jude, eftersom svinen enligt 3 Mos 11:7 är rituellt orena. 15:16 äta sig mätt på Annan läsart: fylla magen med. 15:16 fräskidoma Grundtexten nämner frukterna av karobträdet eller johannesbrödträdet. De användes som djurfoder men kunde i nödfall ätas av människor. Aven i judisk tradition nämns denna föda som exempel på sådana förödmjukelser som kan leda en syndare till besinning.

15:24 Ef 2:1, 5

15:28 Lukasevangeliet 190

bror har kommit hem, och din far har låtit slakta gödkalven därför

att han har fått tillbaka honom välbehållen.” ”Då blev han arg och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte tala honom till rätta,

29men han svarade: Här har jag tjänat dig i alla dessa år och aldrig

överträtt något av dina bud, och mig har du aldrig gett ens en killing

att festa på med mina vänner. 3° Men när han kommer hem, din son

som har levt upp din egendom tillsammans med horor, då slaktar du gödkalven.” 3 Fadern sade till honom: Mitt barn, du är alltid hos

mig, och allt mitt är ditt. 32 Men nu måste vi hålla fest och vara glada,

för din bror var död och lever han var förlorad och år återfun-

igen,

))J nen.

Li/enelsen om den obederlige förvaltaren

Han sade också till sina lärjungar: Det var en rik man som hade en

förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögen› het. 2Mannen kallade till sig honom och sade: Vad år det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.” 3Förvaltaren tänkte: Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. fjo, jag

vet vad mister

jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus, när jag

hos hans min tjänst.” SI-Ian skickade efter dem som var skuldsatta

herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. 6 Hundra krus olja”, svarade mannen. Då sade han: Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio. 7Sedan frågade han

näste man: Och du, hur är du - Hundra tunnor

mycket skyldig?”

vete.” Då sade han: Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.”

“Och Herren” berömde den ohederlige förvaltaren för att han

hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare

16:6 krus Grundtexten nämner ett judiskt mått, bar, som motsvarade ca 40 liter. 16:7 tunnor Grundtexten nämner ett judiskt mått, kor, som motsvarade ca 400 liter. 16:8 Och Herren berömde den obederligefärvaltaren Jfr 18:6. - Annan möjlig översättning: Och den ohederlige förvaltarens herre berömde honom. Orden ingår i så fall i själva liknelseberättelsen, och Jesu förklaring av denna börjar först med nästa mening. I fortsättningen är det också oklart var gränsen går mellan utläggningen av liknelsen och andra jesusord, som evangelisten fogat in i sammanhanget. Denna världens människor . . . ljusets människor Se Söner”.

Joh 12:36; Ef 5:8+

191 Lukasevangeliet 16:18

mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens när mammon lämnar er i sticket. hyddor ° Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är i smått är ohederlig också i stort. “Om ni inte har varit ohederlig i om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er trogna fråga det som har verkligt värde? 12 Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras vem vill då ger er det som skall tillhöra er? egendom, ”Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”

Gudsri/eet och

lagen

” Allt detta hörde fariseerna, som älskar pengar, och de gjorde narr av honom. ”Då sade han till dem: Ni vill framstå som rättfärdiga inför människorna, men Gud känner era hjärtan? Det som människor sätter högt är skändligt i Guds ögon. f hade sin tid fram till Sedan Lagen* och profeterna* Johannes. dess förkunnas Guds rikef, och alla trängs för att komma in där. 7 Men förr skall himmel och jord förgå än en enda prick i lagen faller

bort. “Den som skiljer från sin hustru och gifter om sig är en sig äktenskapsbrytare, och den som gifter sig med en frånskild kvinna är en äktenskapsbrytare.

16:9 den obederliga mamman Uttrycket kan beteckna sådan egendom som förvärvats på ohederligt sätt men betyder här att all jordisk rikedom är mer eller mindre tvivelaktig. Mammon är ett arameiskt 0rd för rikedom eller förmögenhet. 16:9 skaffa er vänner Dvs. genom att ge pengar till de fattiga. Mottagarna blir inför Gud vittnen om de goda gärningar som är människans enda behållning från jordelivet, när detta tagit slut (jfr 12:33; 1 Tim 6:17 ff.). 16:9 evigheten: byddor Denna bild för det himmelska livet har hämtats från lövhyddefesten (se Högtider* och jfr Matt 17:4 med not). 16:17 en enda prick Se not till Matt 5:18. 16:18 äktenskapsbrytare Se noter till Matt 5:28, 32.

16:9 Luk 12:33 f.+ 16:15 Matt 23:28; Luk 18:9-14 16:10-12 Matt 25:20-30; Luk 19117-26 16:17 Matt 5:18+; Luk 21:33 16:13 Matt 6:24 16:18 Matt 5232+ 16:14-18 Matt 11:12 f.

16:19 Lukasevangeliet 191

Li/enelsen om den rike mannen och Lasaros

9 Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. 2° Men en tiggare som hette Lasaros vid låg hans port full av sår Z* och önskade att han fick äta sig mätt på

resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade på hans sår. u Så dog tiggaren och fördes av till ånglarna platsen vid Abrahams sida. Den rike också han och dog begravdes. ”I dödsriketåf, där han han blicken och fick pinades, lyfte långt borta se Abraham, och Lasaros vid hans sida. 2* Då han: ropade Fader Abraham, förbarma över och skicka Lasaros att dig mig doppa fingerspetsen i vatten och fukta min tunga, jag plågas här i 25 lågorna. Men Abraham svarade: Kom mitt barn, att du fick ihåg, ut ditt goda medan du levde, liksom Lasaros sitt onda. Nu har han funnit tröst här, medan du plågas. 26 Dessutom gapar det en klyfta mellan oss och er, för att de som vill ta sig över från oss till er eller 27 från er till oss inte skall kunna göra det.” Mannen sade: Då ber jag att du skickar honom dig, fader, till min fars hus. Zsjag har fem bröder, och han måste varna dem, så att inte de också kommer hit till 29 detta plågornas ställe. Abraham sade: De har Mose och profeterna”. De kan lyssna till dem.” 3° Mannen svarade: Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda omvänder de sig.” 3 Men Abraham sade: Lyssnar de inte till Mose och profeter-

na, då låter de inte övertyga sig ens om någon står upp från de döda.”

Förförelser. Förlåtelse och tro

*Han sade till sina lärjungar: Det är att förförelserna oundvikligt

kommer, men ve den genom vilken de kommer. 2Det vore bättre för

16:20 Lasaros Något samband med den ijoh 11:1 ff.; 12:2 ff. nämnde Lasaros är säkerligen inte avsett här. Däremot kan en symbolisk mening ligga i det ursprungligen hebreiska namnets betydelse, Gud hjälper”. 16:22 platsen vid Abrahams sida Livet i himlen tänks här som en festmåltid, där det heliga folkets stamfar är värd och hedersplatsen är vid hans sida. Jfr Matt 8:11 med not. 16:25 tröst Jfr 2:25 med not. 17:1 färfärelsema Se Stötested.

16:25 Luk 6:24 f. 17:1-6 Matt 18:6 f.; Mark 9:42 16:31 Joh 11 :44-48

193 Lukasevangeliet 17:15

honom att ha sänkts i havet med en kvarnsten om halsen än att kunna förleda en enda av dessa små. JTa er i akt! Om din broder så tillrättavisa honom, och om han gör orätt, ångrar så förlåt honom. *Även om han gör orätt mot dig sju sig, gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom. 5 sade till Herren? Ge oss större tro. ° Herren sva- Apostlarna* rade: Om ni hade tro så stor som ett senapskorn, skulle ni kunna där: Dra upp dig själv med rötterna och säga till mullbärsträdet dig i havet! Och det skulle lyda er. plantera

Liknelsen om tjáinaren som passar upp

7Om ni har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger ni då till honom när han kommer ner hem från ägorna: Gå genast och slå dig 3 vid bordet. Nej, ni säger: Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina medan äter och dricker; sedan kan du kläder* och passa upp mig jag själv äta och dricka. 9 Inte får tjänaren något tack för att han gör vad han är ålagd. ° På samma sätt med er: när ni har gjort allt som åligger odugliga tjänare, vi har bara gjort vad vi är er, skall ni såga: Vi är skyldiga att göra.

Tio botas

spetälslea

“Under sin vandring mot Jerusalem följde han gränsen mellan Samarien* och Galileen. ”När han var by, kom tio på väg in i en emot honom. De stannade avstånd ”och ropade: espetälska* på sus, mästare, förbarma dig över oss! ”Då sade han till dem: Gå och visa upp er för prästerna! Och medan de var på väg dit, blev de rena. 5 En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk.

17:2 dessa små Se not till Matt 10:42. 17:5 Ge oss större tro Annan möjlig översättning: Ge oss tro också (dvs. utöver de gåvor vi redan fått). 17:6 senapskom En gängse bild för det minsta tänkbara; jfr 13:19. 17:11 följde han gränsen mellan Samarien och Galileen Annan möjlig översättning (språkligt enklare, men sakligt osannolik): gick han rätt igenom Samarien och Galileen).

17:3 3 Mos 19:17; Syr 19:13 L; Matt 17:11 Luk 9:5+ 1815+ 17:12 3 Mos 139151. 17:6 Matt 17:20+ 17:14 3 Mos 142-32; Luk 5:14

17;16 Lukasevangeliet 194

Med röst han Gud 5 och kastade

hög prisade sig till marken vid Jesu

fötter och tackade honom. Han var samarier. ”Jesus Blev

frågade:

inte alla tio rena? Var är de nio andra? “Är det bara den här främ-

lingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?” 9 Och han sade till

mannen: Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.

När Guds rike och Människosonen kommer

2°

Tillfrågad av fariseerna* om när Guds rike* skulle komma svarade

han: Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det 2* med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.

22Till lärjungarna sade han: Det skall komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens* men inte får dagar det. 23 Man skall säga till er: Där är han, eller: Här år han. Spring inte

dit de

pekar, rusa inte efter dem. 24 Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag? 25 Men först måste han lida mycket

och förkastas av detta släkte?

26 Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar. 27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den

dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och slut gjorde på dem alla. 22Eller som på Lots tid: folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, 29 men den dag då Lot lämnade So-

dom* eld och svavel från himlen och

regnade gjorde slut på dem alla. 3° Likadant blir det den dag då Människosonen uppenbaras.

3 Den

dagen får den som är uppe på taket och har sina tillhörig-

heter inne i huset inte gå ner och hämta dem, och den som är ute på

17:21 inom er Den i nyare tid uppkomna översättningen mitt ibland er” är språkligt osannolik. 17:22 Människosonen: dagar Den tid då han återkommer och regerar i en bättre tillvaro (jfr v. 24, 26). Enligt en mindre sannolik tolkning syftar uttrycket på Jesu jordeliv (jfr 10:23 f.), som lärjungarna i så fall Skulle längta tillbaka till, sedan han lämnat dem. 17:24 visa sig på sin dag Annan läsart: visa sig. 17:27 gifte sig och blev bortgifta Se not till Matt 22:30.

17:19 Luk 7:50+ 17:26 f. 1 Mos 6-8; 2 Pet 2:5 17:20-37 Matt 2413-28, 37-41 17:28 f. 1 Mos 19:l5-Z9 17:20 Joh 3:3; 18:36 17:31 Matt 24:17 f.; Mark 13:15 f.; Luk 17:23 Mark 13:21 21:21 17:25 Luk 9:18-22+

195 18:8

Lukasevangeliet

hem. 32 Kom Lots hustru. ” Den

ägorna får inte vända tillbaka ihåg

som försöker bevara sitt liv skall mista det, men den som mister det

skall rädda det. “Jag säger er: den natten ligger två män på samma

35 Två bädd; den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. kvinnor mal tillsammans; den ena skall tas med och den andra skall

lämnas kvar. ”De frågade honom: Var blir det, herre? Han svarade: ”Där liket ligger, där samlas gamarna.”

Li/enelsen om änkan och domaren

Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge

2I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller upp: 31 samma stad fanns en änka, och hon

brydde sig om människor. kom gång på gång till honom och sade: Låt mig få ut av min motpart

vad jag har rätt till.” *Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: Inte för att fruktar Gud eller om människor, 5men

jag bryr mig så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få ut vad hon

”

har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande.” “Och Herren* sade: Där hör ni vad en orättfärdig domare säger.

7Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt, när de ropar till

honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? “jag säger er: han

skall han skall snart nog låta dem få sin rätt. Men Människosoneni när han kommer?

finna någon tro här på jorden

17:33 liv Se not till Matt 10:39. 17:34 tas med Se not till Matt 24:40. 17:37 Där li/eet ligger, där samlas gamarna Fåglar som äter as är en bild av domen. Jfr också Matt 24:28 med not. 18:5 annars pinar bon livet ur mig med sitt springande Andra möjliga över- ”annars sättningar: ”annars skämmer hon ut mig med sitt springande; kommer hon till sist och slår mig i ansiktet. 18:7 låta sina utvalda få sin rätt Dvs. vid den sista domen, då Gud straffar de frommas förföljare (2 Thess 1:5 ff.; Upp 6:9 ff; 11:17 f.). Hela liknelsen ansluter sig nära till Syr 35:15 ff., där Gud skildras som en rättfärdig domare, änkors och fattigas försvarare.

17:32 1 Mos 19:26 18:1 Rom 12:12+ 17:33 Luk 9:24 18:5 Lukllz7f. 17:37 Job 39:33; Matt 24:28

18:9 Lukasevangeliet 196

Li/enelsen om farisén och tullindrivaren

9Till var några som litade på att de själva rättfärdiga* och som såg ner på alla andra riktade han denna liknelse: *°Två män gick upp till templet för att be, den ene var farisé”, den andre tullindrivare”. 1 Farisén ställde sig och bad för sig själv: ”Jag tackar dig, Gud, för att jag inte är som andra människor, tjuvar och bedragare och horkarlar, eller som tullindrivaren där. ”Jag fastar* två gångeri veckan, jag lämnar tionde av allt jag köper.” “Men tullindrivaren stod avsides och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog med händerna mot bröstet och sade: Gud, var nådig mot mig syndare.” “Jag säger er, det var han som gick hem rättfärdig, snarare än den andre. Ty den som upphöjer skall bli förödmjukad, men den som sig ödmjukar sig skall bli upphöjd.

jesus och barnen 5 Folk kom också fram med sina barn till honom för att han skulle röra vid dem. Lärjungarna fick se det och visade bort dem, 16 men Jesus kallade dem till sig och sade: Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike* tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in.

En som

man ägde mycket

”En uppsatt person frågade honom: Gode mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv? ”Jesus svarade: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 2° Du kan budorden: Du skall inte

18:12 jag lämnar tionde av allt jag köper Plikten att ge tionde av jordbruksprodukter (5 Mos 14:22 ff.) var odlarens och kunde fyllas mer eller mindre samvetsgrant av honom (jfr Matt 23:23 med not). Med hänsyn till att den kunde ha försummats gav en del fromma judar tionde också av varor de köpte. 18:13 slog med händerna mot bröstet En gest som uttryckte förkrosselse och sorg.

18:9 Matt 23:28; Luk 16:15 18:17 Matt 18:3+ 18:10 Matt 6:5 18218-30 Matt 19:16-30; Mark 10:I7-31 18:12 Luk 11:42 18:18 Luk 10:25 18:13 Esr 9:6/Luk 23:48 / Ps 51:3 18:20 2 Mos 20-12-16; 5 Mos 5.15.20 18:14 Luk14:11+ (Ma(t19;1gf_+) 18215-17 Matt 19:13-15; Mark 10:13-16

197 Lukasevangeliet 18:37

bryta ett äktenskap, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du s/eall inte vittna Visa din ocb din mor.” 2 Man-

falskt, aleming för far

nen sade: Allt detta har jag hållit sedan var ung. 22 Då sade jag jesus: Ett återstår för dig: sälj allt du äger och dela ut åt de fattiga, så får du en skatt i himlen. Kom sedan och 23 När han hörde följ mig. detta, blev han bedrövad, för han var mycket rik. 2* Jesus såg att han var bedrövad och sade: Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike. 25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. “De som hörde detta frågade: Vem kan då bli räddadål? Han svarade: Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.” 28 Petrus sade: ”Vi har ju lämnat allt vi ägde och följt dig.” 29Då sade jesus till dem: Sannerligen, var och en som för Guds rikes skull har lämnat hus eller hustru eller bröder eller föräldrar eller barn 3°skall få mångdubbelt igen redan här i tiden och sedan evigt liv i den kommande världenril

om Människosonens lidande

Tredje fömtsägelsen

3 Han samlade de tolv* omkring sig och sade till dem: ”Vi går nu upp till Jerusalem, och allt som profeterna* har skrivit om Människosonen* skall gåi uppfyllelse. 32Han skall utlämnas åt hedningarna°“, de skall håna och honom och spotta på honom, 33och de skymfa skall prygla honom och döda honom, och på den tredje dagen skall han uppstå. 3* Av detta begrep lärjungarna ingenting. Vad han menade var fördolt för dem, och de kunde inte förstå vad han sade.

En blind man utanför jerileo botas

35 När Jesus närmade sig jeriko, satt där en blind vid vägkanten och tiggde. 36 Han hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på. 37 Man talade om för honom attjesus från Nasaret* gick

18:24 säg att han var bedrövad Annan läsart: ”såg honom. 18:35 _Ieri/eo Se not till Matt 20:29.

18:22 Luk l2z33+ 18:32f. Luk 9:22; 9:44; 17:25 18:24 l 6:9 18:31 Luk 24125-27, 44 18:27 Luk l:37+ 18:34 Luk 9:45 18231-34Matt 20:17-19; Mark 10:32-34 18235-43 Matt 2029-34; Mark 10246-52

18 ;38 Lukasevangeliet 198

förbi, 33 och då ropade han: Jesus, Davids* son, förbarma dig över mig. 39De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han

ropade ännu högre: Davids son, förbarma dig över mig. ”Jesus

stannade och sade till dem att leda fram honom, och då mannen kom

närmare frågade Jesus: * Vad vill du att jag skall göra för dig? Han

svarade: Herre, gör så att jag kan se igen.” “Jesus sade: Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig. 43 Genast kunde han se, och han följde

med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds

lov.

Tullindrivaren Sackaios

*Han kom in iJeriko och gick genom staden. ZDär fanns en man

som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. 3Han ville gärna se vem denne Jesus var men kunde inte för folk-

massan, för han var liten till växten. *Han sprang i förväg och klättrade upp i en sykomor för att kunna se honom, eftersom han

skulle gå förbi där. 5När Jesus kom dit, såg han upp mot honom och

sade: Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.” “Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. 7Alla som såg det mumlade förargat: Han har tagit in hos en syndare. 3Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren“: ”Hälften

av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon, skall jag betala igen det fyrdubbelt. ”Jesus sade

19:2 bade band om tullen Grundtextens uttryck förekommer inte i andra texter, och dess exakta innebörd är oviss. Sannolikt menas att Sackaios ansvarade för tullindrivningen* inom ett större distrikt. Varor från området öster om Jordan fördes till Jerusalem över Jeriko, som också exporterade balsam från kringliggande odlingar. 19:4 sy/eomár En släkting till fikonträdet, med vid, låg krona och kraftiga grenar. Sykomoren kallas också mullbårsfikontråd, eftersom bladen liknar mullbärsträdets (1716). De båda träden tillhör dock helt olika släkten. 19:8 fyrdubbelz Enligt 3 Mos 6:5 skall ohederligt förvärvad egendom återställas med en femtedels tillägg. Boskapstjuvar skall enligt 2 Mos 22:1 ersätta det stulna fyr- eller femdubbelt. I sin botgöringsiver lovar alltså Sackaios långt mer än lagen kräver. Hanjåmståller sig med en tjuv av grövsta slag.

18:38f. Matt 9:27+; Luk 17:13 19:7 Luk l5z2+ 18:42 Luk 7:50+

199 19:24

Lukasevangeliet

till honom: I dag har räddningen nått detta hus - han är också en

son till Abraham, ° och Människosonen* har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.

Liknelsen om de tio

punden

“ För dem som hörde detta berättade han också en liknelse, eftersom

han var nära Jerusalem och de trodde att de redan nu skulle få se Guds rike* komma. “Han sade: ”En man av hög börd for till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka.

3 Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio pund och

sade till dem: Gör affärer med detta tills jag kommer tillbaka.”

” Men hans landsmän hatade honom, och när han hade rest skickade

de sändebud för att säga: Honom vill vi inte ha till kung. ”När han sedan kom tillbaka och hade blivit kung, lät han kalla till sig tjänarna som han hade gett pengarna åt och ville veta hur de hade lyckats med sina affärer. ”Den förste infann sig och sade: Herre, ditt pund har gett tio pund i vinst. ”Då sade han: Bra, du är en god tjänare. Du

”

har visat dig trogen i smått, och nu skall du få härska över tio städer. ”Näste man kom och sade: Ditt pund, herre, har gett fem pund.”

”Till honom sade han: Du skall få fem städer under 2° En

dig.” annan kom och sade: Herre, här har du ditt pund. Jag har haft det i en duk, 2 för var rädd för dig. Du är ju en hård man, undanlagt jag

du tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sätt.”

22Han svarade: Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en dålig

tjänare, du visste att är en hård man, som tar ut vad jag inte har jag

satt in och skördar vad jag inte har sått. 23 Varför lämnade du inte

mina pengar till en bank? Då hade jag kunnat få tillbaka dem med

ränta när jag kom hem.” “Och han sade till sina män: Ta ifrån

19:9 till honom Jesus talar först till Sackaios, därefter vänder han sig till de övriga. 19:9 en son till Abraham Jfr 13:16 med not. 19:12 för att få kungavärdigbet I länder som stod under romersk kontroll måste alla inhemska regenter godkännas av kejsaren. I många fall reste de till Rom för att nå detta mål. En sådan resa företogs år 4 f. Kr. av Herodes den stores son Archeláos (se not till Matt 2:22). På ett par punkter (v. 14, 27) påminner den följande berättelsen om denna händelse. 19:13 pund Grundtexten nämner ett gammalt viktmått, mina, vilket som myntenhet motsvarade 100 denaref, I jämförelse med Matt 25:15 anges alltså här en ganska blygsam summa.

19:10 Matt 9:13; Mark 2:17; Luk 5:32 19:12 Mark 13:34 19211-27 Matt 25114-30 19:17 Luk 16:10

19:25 Lukasevangeliet 200

honom hans -

pund och ge det åt mannen med de tio punden.”

25 - 26

Herre, sade de, ”han har ju redan tio pund.” Jag säger er, var

och en som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Men mina fiender, de som inte ville ha mig

till kung, för hit dem och ner dem i min åsyn.” hugg

i jerasalem Intâget

28 Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem.

29 När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivbergefi skickade han i väg två av lärjungarna 3° och sade: Gå

till byn rakt framför er. När ni kommer in i den, skall ni finna en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. 5” Om någon frågar er varför ni tar den, skall ni

svara: Herren* behöver den. 32 De båda

lärjungarna gav sig i väg

och fann allt vara som han hade sagt. 33 När de skulle ta åsnan, sade

de som ägde den: Varför tar ni åsnan? 3* De svarade: Herren

behöver den. 35 Och de ledde den tilljesus och lade sina mantlar på

den och hjälpte honom upp. 36 Där han kom ridande bredde folk ut

sina mantlar på vägen.

37 Då han närmade staden och var på väg ner från Olivberget, sig började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla

de underverk de hade sett: Valsignad är ban som kommer,

konungen, iHerrens namn. Fred i himlen och ärai höjden. Någ-

ra fariseer i folkmassan sade då till honom: Mästare, säg åt dina att sluta. °° Han svarade:

lärjungar jag säger er att om de tiger,

kommer stenarna att ropa.

19:25 Versen saknas i en läsart (jfr Matt 25:28 f.). 19:29 Betfáge och Betania Se noter till Matt 21:1, 17. 19:38 han som kommer Se not till Matt 21:9. Genom att tillfoga ordet konungen förtydligar Lukas syftningen på Messias. 19:38 Fred i himlen Den fred som Gud skapari himlen genom att besegra sina fiender (jfr 10:18; Upp 12:7 ff.) skall nu också nå människorna. 19:38 iböjden Dvs. åt Gud; jfr 2:14. 19:40 kommer stenarna att ropa De döda tingen måste hylla Messias, om inte människorna gör det (jfr 3:8). Orden kan dock även vara en olycksprofetia mot staden (jfr v. 44; Hab 2:11).

19:26 Luk 8:18 19:36 2 Kon 9:13 l9z28-40 Matt21:1-11;Mark11:l-11;]oh 19:38 Ps 118.25 (Matt 21:9+) / Luk 1212-19 2:14 19:28 Luk 9:51 +

201 Lukasevangeliet 20:5

jesus gråter över jerasalem

“När han kom närmare och

såg staden, började han gråta över den

42 och sade: Om du denna

dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu år det fördolt för dig. 43 Det skall komma en tid då

du får se dina fiender bygga vallar runt och och dig omringa dig ansätta dig från alla håll. 4* De skall slå dig och ditt folk till marken,

och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök.”

Templet rensas

45 När han kom till templet, körde han ut dem som drev handel där

“ och sade till dem: Det står i skriften: Mitt bus skall vara ett

bönen: bus. Men ni har gjort detütill ett rövarnäste. *7 Sedan under-

visade han varje dag i templet. Oversteprästerna och de skriftlärda

och alla folkets ledare försökte röja honom ur vägen, *s men de visste inte hur de skulle göra, för han hade hela folket med sig och alla

lyssnade på honom.

Frågan om fem fullmakt

En dag när han undervisade folket i och förkunnade budtemplet* skapet, kom översteprästerna* och de skriftlärda* tillsammans med

de äldste* fram till honom och sade: ”Säg oss vad du har för full-

makt att göra detta. Vem är det som har gett dig den fullmakten?

3 Han svarade: Jag har också en fråga till er. 4 Säg mig: dopet Johannes döpte med, kom det från himlen eller från människor? 5De

överlade med varandra: ”Om vi svarar: -Från himlen, säger han:

19:42 vad som ger digfred Gudsrikets fred skulle ha kommit, om Jesus tagits emot som Messias. Avvisandet av honom leder till stadens förstöring (jfr 23:28 fi). 19:44 Guds besök Grundtextens uttryck kan användas både om Guds ingripande med hjälp och räddning (jfr 7:16) och om hans ankomst till domen (jfr 1 Pet 2:12). Jesu närvaro tolkas som ett anbud om räddning. Om det avvisas leder detta till dom.

19:40 Hab 2:11 1945-48 Matt 21:12-17; Mark 11:15-19; 19:42 5 Mos 32:28 f. /Jes 6:9 f.; Matt Joh 243-22 13:14+; Mark 4:12; Luk 8:10 19:46 je: 56:7 (Matt 21:13); Jer 7:11 19:43 Jes 29:3 19:47 f. Luk 21:37; 22:53 / 20:19; 22:2 19:44 Mik 3:12; Matt 24:2; Mark 13:2; 20:l-8 Matt 2lz23-27; Mark 11:27-33 Luk 21:6 20:4 Matt 11:9+

20:6 Lukasevangeliet 202

Varför ni då inte honom? “Men om vi svarar: Från män-

trodde på

niskor, då kommer hela folket att stena oss, för de är övertygade om

att Johannes var en profefK 7Och de svarade att de inte visste. 3Då

sade jesus till dem: I så fall talar jag inte heller om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.”

Liknelsen om arrendatorerna i vingården

9Sedan gav han folket denna liknelse: En man planterade en vin-

och arrenderade resa. ° När gård ut den och for bort på en längre tiden var inne skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av skörd. Men de pryglade tjänaren och vingårdens körde i väg honom tomhänt. “ Då sände han en annan tjänare. Men

de pryglade och skymfade honom också och körde sedan i väg honom tomhänt. 12 Och nu skickade han en tredje, men också denne de blodig och kastade ut. 3 Då sade vingårdens ägare: Vad skall slog Jo, skickar min älskade son, honom har de kanske jag göra? jag för.” “ Men när arrendatorerna fick se honom, överlade de respekt med varandra: Här låt oss döda honom så vi får har vi arvtagaren, arvet.” 5 Och de släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl

honom. Vad gör nu vingårdens ägare med dem? léjo, han kommer dit och tar död arrendatorerna och ger vingården åt andra.” När på det får ske! dem de hörde detta, sade de: Nej, aldrig ”Jesus såg på och sade: Vad betyder då det som står skrivet: Stenen som husbyggama ratade bar blivit en bömstenå 1” Den som faller på den stenen

blir och den som stenen faller blir krossad. ”De sönderslagen, på skriftlärda* och hade velat honom med en översteprästerna* gripa men de var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var gång, riktad mot dem.

om skatt till kejsaren Frågan

1° De höll ögonen honom och skickade fram några som skulle på och söka få fast honom för något yttrande, så att -de spela rättfärdiga kunde överlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet. 2 De

20:9 vingård Se not till Matt 21:33.

209-19 Matt 2153-46; Mark 12:1-12 20:18 Jes 8:14 1.; Dan 2:34, 44 20:9 Jes 5:1 f. 20220-26 Matt 22215-22; Mark 12:13-17 20:17 Ps 1165-22 (Matt 21:42+);Jes 28:16; 20:20 Luk 11:54 Rom 9:33

203 Lukasevangeliet 20:40

frågade honom: Mästare, vi vet att vad du säger i din undervisning är riktigt och _att du inte tar hänsyn till person utan verkligen lär oss Guds väg. 22Ar det rätt eller inte att vi betalar skatt till kejsaren? 23 Men han genomskådade deras list och sade. 2* Visa en denar”. mig Vems bild och namn finns den? - svarade de. 25 Då på Kejsarens, sade han: Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. 26 De lyckades inte få fast honom för något som han

sade när folket hörde på, och de häpnade över hans svar och teg.

Frågan om uppståndelsen

27 - de förnekar att det finns en - Några saddukeer* uppståndelse 28 kom till honom och frågade: Mästare, Mose lär oss ju i skriften att om någon har en gift bror som dör barnlös, så skall han gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. 29Nu fanns det sju bröder. Den förste gifte sig och dog barnlös. 3° Den andre 3 och

den tredje gifte sig med änkan, likaså de återstående, och alla sju dog utan att lämna barn efter 32 också kvinnan. ” Hur sig. Slutligen dog blir det med henne vid uppståndelsen, vems hustru blir hon? Alla sju hade ju haft henne som hustru. “Jesus svarade: Denna världens* människor gifter sig och blir bortgifta, 35men de som befinns värdiga

att komma till den andra världen och uppstå från de döda, de gifter sig inte och blir inte bortgifta. °° De kan ju inte mera dö, de är som

och de är Guds söner““, eftersom de har fått uppstå. ”Att de änglar, döda har också Mose visat i stället om törnbusken, där han uppstår kallar Herren för Abrahams Gud och Isa/es Gud och jakohs Gud. 3” Gud är inte en gud för döda, utan för levande, ty för honom är alla levande.” 39 Då sade några skriftlärda: Mästare, det var bra svarat”, *° för de vågade inte ställa fler frågor till honom.

20:22 skatt till kejsaren Se not till Matt 22:17. 20:28 skaffa efterkommande å: brodern Se not till Matt 22:24. 20:34 gifter sig och blir bortgzfta Se not till Matt 22:30. 20:37 har också Mose visat Se not till Matt 22:31. 20:37 stället om tömbus/een Se not till Mark 12:26.

20:21 Rom 2211 20:28 5 Mos 25:5; Matt 22:24+ 20:25 Luk 23:2; Rom 13:6 f. 20:35 Mau 5:94. 2027-40 Matt 22:23-33; Mark 12:18-27 20,37 2 M05 3,5 (Mm 2252+) 20:27 Apg 23:8 20:39 Matt 22z46+

20:41 Lukasevangeliet 204

Är M essias Davids son?

“ Han sade till dem: Hur kan man säga att Messias* är Davids* son? *Z David säger ju själv i Psaltaren: Herren sade till min herre: Sitt på

min högra sida, 43 så skall jag lagga dina fiender som en pall under

dina fötter. “ David kallar honom alltså herre, hur kan han då vara Davids son?

mot de

Anklagelser skriftlarda

15Medan allt folket hörde på, sade han till sina lärjungar: 4” Ta er i akt för de skriftlärda* som vill gå omkring i sina långa mantlar och om att bli hälsade på torgen och sitta främsti synagogan* och tycker ha gåstabuden. De äter änkorna ur husen och ber hedersplatsen på långa böner för syns skull. Så mycket hårdare blir den dom de får.

Änkans gåva

Han tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan.

2Men han också en änka lägga ner två kopparslantar, 3 och såg fattig då sade han: Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. 1 De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.

Templets förestående fall

5När några talade om templef, hur vackert det var med sin fina sten och sina praktgåvor, sade han: “Allt detta som ni ser - det skall komma en tid då det inte lämnas sten på sten utan allt bryts ner.

20:42 min herre Se not till Matt 22:44. 20:44 hur kan bar: då vara Davids son? Se not till Matt 22:45. 21:1 tempelkistan Se not till Mark 12:41. 21:2 två kopparslantar jfr Mark 12:42 med not. 21:5 praktgåvor Vid alla dåtida tempel fanns skulpturer och andra prydnader som skänkts av enskilda personer. Att ge sådana gåvor var ett sätt att visa

20961-44Matt 22z4l-46; Mark 12:35-37a 2121-4 Mark 12:41-44 20:42 f. Ps 110.4 (Matt 22 :44+) 21:3 f. 2 Kor 8:12 20:45-47 Matt 23:1-36; Mark l2z37b-40; 21:5 f. Matt 24:1 f.; Mark 13:1 f. Luk 11:37-54 21:6 Mik 3:12; Luk 19:44+

205 Lukasevangeliet 21 :23

Kommande prövningar

7Då frågade de honom: Mästare, när sker detta och vad blir tecknet på att det börjar? 8Han svarade: ”Se till att ni inte blir vilseledda. Många kommer att uppträda under mitt namn och säga: Det är jag, och: Tiden är nära. Men följ dem inte. 9När ni får höra om krig och oroligheter, så tappa inte besinningen. Detta måste först hända, men det är ännu inte slutet. *° Och han sade till dem: Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. Det blir svåra jordbävningar och pest och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Förfärliga ting skall ske och väldiga tecken visa sig på himlen. *z Men innan allt detta händer skall man gripa er och förfölja er. Man skall överlämna er åt synagogorna* och kasta er i fängelse och dra er inför och ståthållare för mitt namns* skull. 3 Då får ni kungar “ tillfälle att vittna“*. Lägg bara på minnet att ni inte skall förbereda 5 några försvarstal, ty jag skall ge er 0rd och visdom som era fiender inte kan stå emot eller vederlägga. ° Ni skall bli förrådda till och med av föräldrar och syskon och släktingar och vänner. En del av er skall man döda, *7 och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. s Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. 19 Genom att hålla ut skall ni vinna ert liv.

Den sista stora nöden

“Når ni ser Jerusalem omringat av härar, då skall ni veta att dess ödeläggelse är nära. 2* Då måste de som bor iJudeen fly upp i bergen, de som är inne i staden skall lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. 22 Ty detta är vedergällningens tid, när allt i skriften blir uppfyllt. ”Ve dem som väntar barn eller ammar i den tiden. Stor nöd skall komma över landet, och vrede* skall drabba

sin fromhet och tacksamhet (jfr 2 Mack 9:16) men också ett tillfälle att visa sin rikedom. 21:7 tecknet på att det böáar Se not till Matt 24:3. 21:8 Det är jag Se not till Mark 13:6.

21:7-19 Matt 2423-14; Mark 1323-13 21:13 Luk 12:7 21:8 Luk 17:23 2120-24 Matt 2415-28; Mark 13:14-2o 21=10 Jes19=2 21:21 Luk 17:31+ 21:12.14 Luk 12:11f.+; Joh 16:14 21:22 5 Mos 32:35;]er 46:10; Hos 9:7 21=15 Apg 6=10 21:23 Luk 23:29; 1 Kor 7:26 21:16 Mik 7:6; Matt 10:21 f.

21:24 Lukasevangeliet 206

detta folk. 1*De skall falla för svärdshugg och föras bort som fångar till hednafolken, och Jerusalem skall trampas ner av hedningar”, tills hedningarnas tid är förbi.

MÄHMÅSIEOSOHCMS ankomst

”Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. “Människor skall förgås av skräck, i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter* skall skakas. 27 Då skall man få se Människosonen* komma på ett moln med makt och stor härlighet. 23 När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.

Li/enelsen om träden som knoppas

29Han gav dem en liknelse: Se på fikonträdet och alla andra träd. 3° När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. 3* På samma sätt vet ni, när ni ser detta hända, att Guds rike* är nära. 32 Sannerligen, detta släkte* skall inte förgå förrän allt detta händer. ”Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.

Var på er valet

3* Var er vakt så att inte era sinnen fördunklas av och på omåttlighet dryckenskap och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen* 35som av en snara, för den skall komma över alla som bor på jorden. 36Håll er vakna hela tiden och be att ni får kraft att undfly det

21:24 bedningamas tid Dvs. den av Gud förutbestämda tid, då de ogudaktiga har frihet att härska över Guds folk och förtrycket det. Jfr Dan ff. 9524 21:27 komma på ett moln med makt øcb stor härlighet Se not till Matt 24:30. 21:34 f. överraskas m av den dagen som av en snara, för den skall komma Annan läsart: överraskas ni av den dagen, för den skall komma som en snara.

21:24 Jer 21:7 /Jes 63:18; Dan 9:26; Sak 21:32 Luk 9:27 12:3/ Rom 11:25; Upp 11:2 21:33 Matt 24:35+; Luk 16:17 21:25-ZS Matt 24229-31;Mark 13:24-27 21:34 Matt 24:48-50; Luk 17:27; 1 Thess 21:25 Matt 2429+; 2 Pet 3:10 5:2 f. 21:27 Matt 24:30+ 21:35 Jes 24:17 21:28 Rom 13:11 21:36 Luk 12:40 2iz2$33 Matt 2432-35; Mark 1328-31

207 Lukasevangeliet 22:13

som väntar och kan stå upprätta inför Människosonen.

37 Om dagarna var han i templet och undervisade, men varje kväll

han ut till det som kallas Olivberget* och övernattade där. gick berg

38 Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att

höra honom.

Planer på att döda jesus

Nu närmade sig det osyrade brödets högtid, som kallas påsk.

och de skriftlärda* sökte efter bästa sättet att

Zöversteprästerna*

röja honom ur vägen - de var rädda för folket. 3Men Satan* for in iJudas, som kallades Iskariot och som var en av

de tolv*. Han gick till översteprästerna och officerarna i tempel-

vakten och talade med dem om hur han skulle kunna utlämna Jesus

åt dem. 5De blev glada och erbjöd honom pengar. ° Han gick med på

deras anbud och sökte ett tillfälle att utlämna honom utan att folket var med.

Påskmåltiden

förbereds

7Så kom det osyrade brödets dag, då påsklammen skulle slaktas. 3Och Jesus sände iväg Petrus och Johannes och sade: Gå och göri

ordning påskmåltiden åt oss. 9De frågade var de skulle göra det.

° Han svarade: När ni kommer in i staden möter ni en man som bär

på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i “ och säg till den som äger huset: Mästaren frågar var salen är där han kan äta påskmåltiden med sina lärjungar. l Då visar han er till ett

stort rum i övervåningen som står färdigt. Där skall ni göra i ordning måltiden. 3 De gick och fann att allt var som han hade sagt, och de

ordnade för påskmåltiden.

22:3 Iskariot Se not till Matt 10:4. 22:4 zempelva/eten En judisk vaktstyrka svarade med romarnas tillstånd för ordningen i templet och huvudstaden. Dess befälhavare tillhörde det högre prästerskapet. 22:7 påsklømmen skulle :la/ams Se not till Mark 14:12.

21:37 Luk 19:47+ /22139 22:2 Luk 19:47 f.+ 22:1-6 Matt 2621-5, 14-16; Mark 14:1 f., 22:3 Joh 13:2, 27 10 f. ; Joh 11 :45-53 22:7-IS Matt 26:17-19; Mark 14:12-16 22:1 2 Mos 12:1-27 22:7 f. 2 Mos 12214-20 / 1218-11

22;14 Lukasevangeliet 208

Den sista måltiden. jesus

ntpekar förrädaren

l* När stunden var inne, lade han sig till bords* tillsammans med apostlarna”. 5 Han sade till dem: Hur harjag inte längtat efter att få

äta denna påskmåltid med er, innan mitt lidande börjar. ”Jag säger er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin i fullkomning

Guds rikefl. ”Man räckte honom en och han tackade Gud

bägare,

och sade: Ta detta och dela det mellan er. ”Jag säger er: från denna

stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds

rike har kommit. 9 Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det

och gav åt dem och sade: Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig. 2° Efter måltiden tog han på samma sätt

bägaren och sade: Denna bägare är det nya förbundet”

genom mitt

blod, som blir utgjutet för er. 2* Dock, den som förråder mig har sin hand här på bordet tillsammans med mig. nMänniskosonen* går

den väg som är bestämd, men ve den människa genom vilken han

blir förrådd. ”Då började de fråga varandra vem av dem det var

som skulle göra detta.

Vem är störst bland

lärjungarna?

2* Sedan kom de att tvista om vilken av dem som skulle anses vara den

störste. 25Då sade han till dem: Kungarna uppträder som herrar

22:17 en bägare Vid fyra tillfällen under den judiska påskkvällen dricker alla högtidligt en bägare vin. Nattvardens instiftelseord uttalades troligen över den tredje bägaren, som avslutar själva måltiden (v. 20; jfr not till 1 Kor 10:16). Den första bägaren, varmed måltiden inleds, nämns endast i Lukasevangeliet. 22:17 tackade Gud Här avses tacksägelsen för att Gud skapat vinet. I v. 19 är det fråga om motsvarande tackbön för brödet. Jfr noter till Matt 14:19; 26:26. 22:19 Detta är min kropp I en läsart saknas den del av v. 19 som följer efter dessa 0rd, och hela v. 20. Denna kortare version stöds av en grupp textvittnen som kallats västliga; se Läsart” och jfr noter till 23:53; 24:6, 12, 36, 40, 52. 22:20 förbundet genom mitt blod Se not till Matt 26:28.

22214-23 Matt 2620-29; Mark 14:17-25; 22:21 Joh 13:21 Joh l3zl8-30; 1 Kor 11:23-25 22:24 Matt 18:1; Mark 9:34; Luk 9:46 22,19 Luk 24:30 22:25 Matt 2025-27; Mark 10:42-44 22:20 Matt 26:28+

209 22:37

Lukasevangeliet

över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgö-

rare. 26 Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren.

Vem är störst, den som ligger till bords eller den som betjänar honom? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är mitt ibland er som er tjänare. 23 Ni är de som har stannat kvar hos mig under mina 29 och samma kungavärdighet som min fader har prövningar, tilldelat mig tilldelar jag er. 3° Ni skall få äta och dricka vid mitt bordi

mitt rike”, och ni skall sitta på troner och döma Israels tolv* stammar.

Petrus

jesus förutsáiger förnekelse

3* Satan* har utverkat åt att få sålla er som vete.

Simon, Simon. sig

32 Men jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en

har vänt tillbaka, så dina bröder. 33Simon sade: Med

gång styrk

och i döden. 3 Han

dig, herre, är jag beredd att gå både i fängelse svarade: ”Jag säger Petrus: tuppen skall inte gala i natt förrän du dig, tre gånger har förnekat att du känner mig.

Lärjungamas två svärd

35 Sedan sade han till dem: ”När jag sände ut er utan penningpung,

-

påse eller Sandaler, behövde ni då sakna något? Nej, ingenting, svarade de. °° Då sade han: ”Men nu skall den som har en penning-

pung ta med sig den, och likaså påsen, och den som är utan pengar skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd. ”Jag säger er att med mig

22:25 välgörare Sådana smickrande uttryck tillägnades ofta dåtida härskare och användes sedan som regelrätta tillnamn. 22:31 Simon Dvs. Simon Petrus; jfr v. 34 och 6:14. 22:31 sålla er som vete Dvs. utsätta er för en våldsam prövning”, som när säden skakas i sållet för att rensas från främmande föremål. Liksom ijob 1:6 ff. förutsätts att den smärtsamma prövningen verkställs av djävulen, men att han endast kan göra det med Guds tillstånd. 22:32 vänt tillbaka Dvs. från den prövning han utsätts för i och med att han förnekar Jesus.

22:27 ]oh13:4-16 22:31 Am 9:9 22:29 Luk 12:32 22:34 Luk 22:61 22:30 Matt 19:28+; Upp 3:21 22:35 Luk 9:3; 10:4 2251-34 Matt 2650-35; Mark 14:26-31; Joh 1396-38

22:38 Lukasevangeliet 210

skall det 0rd i skriften i uppfyllelse som Han räknades till gå lyder: de nu fullbordas - 3” laglösa. Ty det som är sagt om mig. Herre”, sade de, här är två svärd. - Det är bra, svarade han.

jesus i Getsemane

39Sedan gick han ut ur staden och som till Olivberbegav sig vanligt get“, och lärjungarna följde med. *° Når han kom dit, sade han till dem: Be att ni inte utsätts för *l prövning? Själv drog han sig 42 undan ifrån dem, ungefär ett stenkast, föll på knä och bad: ”Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare från mig. Men låt din vilja ske, inte min. 43 En från himlen visade för honom ängel sig och gav honom kraft. “I sin ångest bad han allt och svetten ivrigare, droppade som blod ner på marken. 45 När han steg upp från bönen och

kom tillbaka till lärjungarna, fann han att de hade somnat, av tyngda sorg, 46och han sade till dem: Hur kan ni sova! Stig upp och be att ni inte utsätts för prövning.

jesus fängslats

*7 Medan han ännu talade, kom det en stor skara människor. Han som hette Judas, en av de tolv, visade vägen och han gick fram till Jesus för att kyssa honom. “Jesus sade till honom: Judas, förråder du Människosonen* med en kyss? 49När de som var med Jesus såg vad som skulle hända, sade de: Herre, skall vi ta till våra svärd? 5° Och en av dem slog till mot översteprästens* tjänare och högg av honom högra örat. 5* Men då sade Jesus: Nu räcker det. Och han rörde vid mannens öra och läkte honom. 52Sedan sade Jesus till de

överstepräster och officerare vid tempelvakten och äldste” som hade kommit dit för att honom: ”Som mot en rövare har ni ut gripa gått med svärd och 53 påkar. Dag efter dag var jag hos er i templet, och ni lyfte inte er hand mot mig. Men detta är er stund*, nu har mörkret makten.

22 :42 bägare Se not till Matt 20:22. 22:43 f. I en läsart saknas dessa verser. 22 :47 kyssa Se not till Matt 26:48.

22:37 je: 53:12 22:42 Matt 6:10 / Heb 5:7 22:39-46 Mart26:36-46; Mark 1432-42 2247-53 Mm 26247-56; Mark 14;43-52; 22:39 Luk 21:37; Joh 18:1 Joh 18:1-11 22:40 Matt 5:13+; Luk 22:46 22:53 Luk 19:47; 21:37 /Joh 7:38; 8:20

211 Lukasevangeliet 22:71

Petrus förnekar jesus

5* De grep honom och förde honom till översteprästens hus. Petrus

efter avstånd. 55 De gjorde gården och följde på upp en eld mitt på

ner mitt ibland dem. 5° En

slog sig omkring den, och Petrus satte sig tjånsteflicka fick se honom där han satt i eldskenet, och hon såg noga

honom och sade: Den där mannen var också med honom.

på

53 Strax

57 Men Petrus förnekade det: Nej, jag känner honom inte.

efteråt fick en annan syn honom och sade: Du hör också till

på

dem. Petrus sade: Nej, det gör inte. 59En timme senare var

jag

det någon som försäkrade: Visst var den där också med honom, °° och han år ju från Galileen. Men Petrus sade: Jag förstår inte vad en tupp. 6 Då vände

du menar. Och just som han sade det gol sig

Herren* detta som

om och såg på Petrus, och Petrus kom ihåg

Herren Innan i natt har du för-

hade sagt till honom: tuppen gal nekat mig tre gånger, 62 och han gick ut och grät bittert.

Va/etema bånarjesus

53 Männen som bevakade Jesus slog honom och gjorde narr av

honom. 6* De band för Ögonen på honom och sade: Visa nu att du

år Vem var det som 65Och de öste glåpord över profet. slog dig?

honom.

Förböret rådet

inför

“ Når det blev dag samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. Han fördes in till rådet” 67 och de frågade: Ar du Mes-

Han svarade: Om ni

sias°*, så säg oss det. jag säger det, kommer inte att tro det, 53och om jag börjar fråga, kommer ni inte att svara. 69Men härefter skall Människosonen* sitta på den gudomliga male-

tens sida.” 7° Då sade de allesammans: Du är alltså Guds

högra

Han svarade: Ni år det. 7 Då sade de:

son? själva säger att jag

22:59 han är ju från Galileen Se not till Mark 14:70.. 22:62 och han gick ut och grät bittert Orden saknas i en läsart.

22:54-62 Matt 26269-75; Mark l4z66-72; 22:66 Mau 27:1; Mark 15:1 Joh 18:12-18, 25-27 22:67 Luk 9:20;Joh 10:24 22:61 Luk 22:34 22:69 Ps 110:! (Matt 22 :44+) 22263-65 Matt 26:67 f.: Mark 14:65 22266-71 Matt 2667-68; Mark 1453-65; Joh 18:19-24

23:1 Lukasevangeliet 212

”Behöver vi fler vittnesmål? Vi har ju hört det ur hans egen n mun.

jesus inför Pilatus

Alla de församlade bröt nu upp och förde honom till Pilatus. Z Där

anklagade de honom och sade: Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk, han vill förhindra att vi betalar skatt till kejsaren och säger sig vara Messias och kung.” 3Pilatus frågade honom: Du

är alltså judarnas kung? Han svarade: Du själv säger det. “Då

sade Pilatus till översteprästerna* och folkmassan: ”Jag kan inte

finna något brottsligt hos den här mannen. 5Men de stod på sig: Han hetsar upp folket i hela Judeen med sin undervisning, från

Galileen och ända hit.

jesus H erodes

inför

6När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen,

7och när han fick veta att han kom från Herodes område, skickade han honom vidare till denne, som också han befann

sig i Jerusalem under de dagarna. “När Herodes såg Jesus blev han mycket glad. Han hade länge

velat träffa honom, eftersom han hade hört talas om honom, och

han hoppades få se honom utföra något tecken. 9Nu ställde han en

°

mängd frågor till honom, men Jesus svarade inte. Överstepräster-

na och de skriftlärda* stod där och anklagade honom “ Hehäftigt. rodes och hans soldater fylldes då av förakt för honom och gjorde

narr av honom genom att sätta på honom en mantel. Sedan

praktfull skickade han honom tillbaka till Pilatus. Z Den dagen blev Herodes

och Pilatus vänner; förut hade det rått dem.

fiendskap mellan

22:71 Vi barju hört det Jfr Matt 26:65; Mark 14:62 med noter. I Lukasevangeliets skildring är det oklarare vad Jesus kunnat dömas för. Någon regelrätt dödsdom nämns heller inte här. 23:1 förde honom till Pilatus Se noter till Matt 27:1 f. 23:3 Du själv säger det Se not till Matt 27:11. 23:7 Herodes Se not till Matt 14:1.

23:1-5 Matt 27:1 f., 11-14; Mark 15:1-5; 23:7 Luk 3:1 Joh 18228-382: 23:8 Luk 9:9 23:2 Luk 20:25 23:12 Apg 4:27 23:3 1 Tim 6:13

213 23:29 Lukasevangeliet

Bambbas friges. jesus döms

13 Pilatus kallade samman översteprästerna och rådsmedlemmarna* och folket “ och sade: Ni har fört hit den här mannen och anklagat honom för att uppvigla folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men kan inte finna honom skyldig till något av det som ni anklagar honom för. ”Det kan inte Herodes heller, och därför har han skickat tillbaka honom till oss. Han har inte gjort något som förtjä- ” nar döden. “Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom. 3 Då skrek hela hopen: Döda honom och låt oss få Barabbas fri. 9 för ett i staden (Det var en man som hade satts i fängelse upplopp och för mord.) 2° Pilatus tog till orda igen; han ville gärna frige Jesus. 2 Men då de i ett: ”Korsfäst, korsfäst honom!” 22 För tredje ropade gången sade Pilatus: Vad har han gjort för ont? Jag kan inte finna honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom. 73 Men de skrek hela tiden och krävde att han skulle korsfästas. Deras ropande gjorde verkan, Z* och Pilatus beslöt att låta dem få vad de krävde. 25 Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord, den som de ville ha fri, men Jesus utlämnade han, så att de fick göra som de ville.

Korsfáistelsen

2” När de förde bort honom, hejdade de en man från Kyrene som hette Simon och som var på väg in från landet och lät honom ta korset på och bära det efter Jesus. 27 En stor folkmassa följde sig med, och kvinnor som sörjde och klagade över honom. ”Jesus vände om och sade till dem: döttrar, inte över sig Jerusalems gråt 29 Det kommer en tid då man mig, gråt över er själva och era barn. skall säga: Saliga de ofruktsamma, de moderliv som inte har fött och

23:16 ge honom en läxa Dvs. låta prygla honom (jfr Joh 19:1 med not). 23:23 /eorsfästas Se not till Matt 27:26. 23:26 Kyréne . . . ta korset på sig Se noter till Matt 27:32. 23:28 jerusalems döttrar I GT:s bildspråk framställs en stad ofta som en kvinna. Invånarna är då hennes söner och döttrar (jfr t. ex. Höga V 2:7; Klag 1:1, 16; 3:51). 23:29 Saliga de ofm/etsamma Jfr 21:23, där det sägs att Jerusalems förstöring skulle bli särskilt fasansfull för dem som väntade barn.

23:13-25 Matt 27215-26; Mark 1526-15; 2326-43 Matt 2732-44; Mark 1521-32; Joh18:38b-19:16 Joh 1917-27 23:19 Apg 3:14 23:29 Luk 21:23

23:30 Lukasevangeliet 214

de bröst som inte har gett di. 3° Då skall man säga till bergen: Fall över oss, och till böjdema: Dölj oss. “Ty om man gör så med det gröna trädet, vad skall då inte ske med det förtorkade? 32De förde också ut två förbrytare för att avrätta dem tillsammans med honom. 33Når de kom till den som kallas Skallen, korsplats fåste de honom och förbrytarna, den ene till höger och den andre till vänster. “Jesus sade: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör. De delade upp hans kläder och kastade lott om dem. 35 Folket stod där och såg på. Rådsmedlemmarna hånade honom och sade: ”Andra har han hjälpt, nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias°*, den utvalde. 36 Också soldaterna gjorde narr av honom. De gick fram och räckte honom surt vin 37 och sade: Om du är judarnas kung, så hjälp dig själv. 3*Det fanns också ett anslag ovanför honom: Det

hår är judarnas konung. 39 Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: Är inte du Messias? då “Men då Hjälp dig själv och oss. tillrättavisade honom den andre: Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff? *l Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont. *Z Och han sade: esus, tänk på mig, när du kommer med ditt rike? “Jesus svarade: Sannerligen, redan i dag skall du vara med i mig paradiset.”

Jesu död

“ Det var nu kring sjätte timmeni Då blev det mörkt över hela jorden ända till nionde timmen, *5 det var solen som förmörkades.

23:31 det gröna trädet Jesus liknar sig själv vid ett friskt träd, folket i staden vid ett torrt (jfr 3:9; 13:6 ff.). 23:34 jesus sade: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör. Dessa 0rd saknas i en läsart. Det är möjligt att de förmedlats i en fristående tradition och i efterhand fogats in i evangeliet. 23:42 när du kommer med ditt rike Dvs. när du framträder med din himmelska makt (jfr 21:27). - Annan låsart: när du kommer till ditt rike”, dvs. när du går in i himlen (jfr 24:26).

23:30 Ho: 10:8; Upp 6:16 23:36 Ps 69:22 23:32 Jes 53:12; Luk 22:37 23:44›49Matt 27z45-56; Mark 1523341; 23:34 Jes 53:12; Matt 5:44+ /Ps 22:19 Joh 19;24b_30 23:35 Ps 22:7 f. 23:45 2 Mos 26231-37

215 23:56

Lukasevangeliet

““ med röst:

Förhänget i templet brast mitt itu. OchJesus ropade hög

Fader, i dina händer lämnar min ande?” När han sagt detta

jag

slutade han att andas. *7 Gud och sade:

Officerenå som såg det som hände, prisade Han var en rättfärdig man. *8 När folkmassan som samverkligen

lats där som åskådare hade sett vad som hände, vände de hemåt och

slog med händerna mot bröstet. *9 Men alla hans vänner, och bland

dem kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på

avstånd och såg alltsammans.

Gravlaggningen

5° Nu fanns det en rådsherre* vid namn Josef, en god och rättfärdig

man 51som inte hade haft någon del i de andras beslut och åtgärder. Han var från Arimataia, en stad iJudeen, och han väntade på Guds

rike? till Pilatus och bad att 53 Han

“Josef gick fåJesu kropp. tog ner den, svepte den i linnetyg och lade den i en klippgrav där ännu ingen hade blivit 5* Det var förberedelsedag, och sabbaten* skulle just lagd. börja.

Kvinnorna och Petrus vid graven

55Kvinnorna som hade kommit från Galileen tillsammans med Jesus

följde med och såg graven och hur hans kropp lades där. 5°När de hade återvänt hem, gjorde de i ordning välluktande kryddor och oljor, och sabbaten tillbringade de efter lagens bud i stillhet.

23:45 Förhänget Se not till Matt 27:51. 23:48 slog med händerna mot bröstet Se not till 18:13. 23:51 Arimataiüz Se not till Matt 27:57. 23:53 hade blivit lagd I en västlig låsart följer här ett tillägg: Och sedan kroppen lagts rier, stängde han graven med en sten som tjugo män knappt kunde rulla fram.” Jfr 24:2. 23:54 förheredelsedag Dagen före sabbaten, alltså fredag. Sabbaten började vid mörkrets inbrott. 23:56 välluktande kryddor och oljor Se not till Mark 16:1.

23146 PS 31:5 23:51 Luk 2:25, 38 23:48 Luk18:13 23:55-24:12Matt 28:1-15; Mark l6:1-8; 23:49 Ps 38:12 / Luk 8:2 f. Joh 20:1-10 2350-54 Matt 27:57-61; Mark l5z42-47; 23:55 Luk 8:2; 23:39 Joh 1953-42 23:56 2 Mos 12:16;20:10

24:1 Lukasevangeliet 216

*Men dagen efter Sabbaten gick de i gryningen till graven med

kryddorna som de hade gjort i ordning. ZDe fann att stenen var bortrullad från graven, 3och när de gick in kunde de inte finna herren Jesu kropp. 4 De visste inte vad de skulle tro, men då stod där

två män i skinande kläder framför dem. 5Kvinnorna blev förskräckta och sänkte blicken mot marken, men männen sade till dem: Varför söker ni den levande här bland de döda? “Han är inte här,

han har uppstått. Kom ihåg vad han sade till er, medan han ännu var i Galileen: 7att Människosonen* måste överlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen. “Då kom de ihåg hans 0rd, 9och när de hade återvänt från graven, berät-

tade de alltsammans för de elva och alla de andra. ”Det var Maria

från Magdala och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra kvinnorna i deras sällskap talade om det för apostlarna? De tyckte

att det bara var prat och trodde inte på dem. ”Men Petrus sprang

genast bort till graven. När han lutade sig in såg han bara linnesvepningen ligga där, och han gick därifrån full av undran över det som

hade hänt.

Två Emmaus

lärjungar på vägen till

3 Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. ” De talade med varandra om allt

24:2 stenen Se not till Matt 27:60. 24:3 berren jesu Annan läsart: esu. 24:6 Han är inte här, han bar uppstått I en västlig läsart* saknas dessa ord. 24:10 Maria från Mágdala och Johanna Se noter till 8:2 f. 24:10 MariaJa/eobs mor Se Matt 27:56 med not. 24:12 saknas i en västlig läsart”.

versen

24:13

Ernmaus Det är ovisst vilken plats som avses. Flera orter har utpekats på

olika grunder, bl. a. Qubeiba, ca 1 mil nordväst om Jerusalem, Moza, drygt en halv mil väster om staden, och Amwas (jfr 1 Mack 3:40), också det i västlig riktning. 24:13 en stadier”. - Annan läsart: etthundrasextio

nlail Ordagranufsextio

stadier, dvs. ca 3 mil. Detta avstånd passar ungefär till det nutida Amwas (se föregående not).

24:7 Luk 9:22, 44+; l8z3l+ 24:10 Luk 8:2 f. 24:8 Joh 2:22 24zl3-35 Mark 16:12 f.

217 Lukasevangeliet 24:29

det som hade hänt. ”Medan de gick där och samtalade och diskuterade, kom Jesus själv och slog följe med dem. “° Men deras ögon var förblindade och de kände inte igen honom. 17 Han frågade: Vad

är det ni går här och talar med varandra om? De stannade och såg

sorgsna ut, ”och den ene, som hette Kleopas, svarade: Du måste vara den ende som har varit iJerusalem och inte vet vad som har hänt där under dessa dagar. - ”Vad har hänt? frågade han. De sva-

rade: ”Detta med Jesus från Nasaret, han som var en profet“, mäk-

i ord och inför Gud och hela folket. Z° Han blev utlämnad

tig gärning

av våra och rådsherrar”, och de fick honom dömd till

överstepräster*

döden och korsfäst, 2 medan vi att han var den som skall

hoppades befria Israel. Men till allt detta kommer att det är tredje dagen sedan det här hände, 22och nu har några kvinnor bland oss gjort oss upp-

skakade. De var vid graven tidigt i morse 23 men fann inte hans kropp, och då kom de tillbaka och berättade att de i en syn hade sett

Z*

änglar som sade att han lever. Några av de våra gick ut till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt. Honom själv såg

de inte. 25 Då sade han: ”Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på

det som profeterna har sagt? 26Skulle inte Messias* lida detta och gå in i sin härlighef? 27 Och med början hos Mose och alla profeterna

förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna.

28 De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, 29 men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss.

Det börjar bli kväll, och dagen är snart slut. Då följde han med in

24:18 Kléopas En variant av namnet förekommer i Joh 19:25; möjligen år det fråga om samme man. Enligt en fornkyrklig tradition var han bror till Jesu jordiske far. Hans söner skulle i så fall ha varit Jesu kusiner; en av dem, Symeon, uppges ha efterträtt Jakob (se Apg 12:17 med not) som urförsamlingens ledare. 24:27 med början bo: Mose och alla prøfetema I religiös undervisning utgick (”började) man alltid från ställen i GT. Här tar Jesus till utgångspunkter för utläggningar skriftställen både ur Moseböckerna, skriftens heligaste del, och ur profetböckerna, som hade det därnäst högsta anseendet. Meningen kan också vara att Jesus först gick igenom dessa delar av GT och därefter fortsatte med de övriga skrifterna, vilkas omfattning och religiösa auktorit_et ännu var oklara. Jfr v. 44.

24:19 Matt 21:11 24:26 Luk 9:22; 17:25 24:21 Luk 1:68;2:38 24:27 5 Mos 18:15;Ps 22;Jes 53; Apg3:18, 24:24 Joh 2053-10 21-25; 850-35

24:30 Lukasevangeliet 218

och stannade hos dem. 3° När han sedan låg till bords med dem, tog

han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. 3 Då öpp-

nades deras ögon, och de kände igen honom, men han försvann ur

deras åsyn. 32 Och de sade till varandra: ”Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?” 33 De bröt genast upp och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och alla de andra församlade, 3 och dessa sade: Herren“ har blivit 35

verkligen uppväckt och han har visat sig för Simon. Själva

berättade de då vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade

gett sig till känna för dem genom att bryta brödet.

Den visar

uppståndne sig

36 Medan de ännu talade, stod han plötsligt mitt ibland dem och

hälsade dem: Frid över er! 37 De blev rädda och i sin förskräckelse trodde de att det var en ande de såg. ”Då sade han: Varför blir ni

skrämda, varför fylls ni av tvivel? 39 Se på mina händer och mina

fötter, det är och annan. Känn på

jag ingen mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.” *° Och han visade dem sina händer och fötter. “l Då de av idel glädje och förvå-

ning ännu inte kunde tro, frågade han dem: Finns det något att äta

här? *z De räckte honom en bit stekt fisk, 43 och de såg hur han tog den och åt.

“ Han sade till dem: Detta är vad jag sade till er, när jag ännu var

hos er, att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag“, hos profeterna och i psalmerna. 45 Sedan öppnade han deras sinnen

24:30 tackbönen Jfr Matt 14:19; 26:26 med noter. 24:34 han har visat sigför Simon Att Jesus uppenbarade sig särskilt för Simon Petrus nämns ocksâi 1 Kor 15:5, men någon närmare skildring av det finns inte i NT. Jfr dock Mark 16:7; Joh 21:15 ff. 24:36 och hälsade dem: Frid över er!” I en västlig läsart* saknas dessa ord. 24:40 Versen saknas i en västlig läsart”. 24:44 psalmerna Den urkristna skrifttolkningen” utgick till en betydande del från Psaltaren. Ordet kan dessutom i en vidare mening beteckna GTzs tredje huvuddel vid sidan av Moseböckerna och profetböckerna (jfr not till v. 27).

24:30 Luk 22:19 24:36 1 Kor 15:5 24:34 1 Kor 15:4 f. 24:37 Matt 14:26 24:36-49Matt zsns-zo; Mark 16:14-18; 24:41 f. Joh 21:5, 9f. Joh 20:19-23;Apg1:6-8 24:44 Luk 1s;31;24:27

219 Lukasevangeliet 24:53

så att de kunde förstå skrifterna. 1* Och han sade till dem: Detta är alltså vad skriften säger: Messias* skall lida och uppstå från de döda

på tredje dagen, 47 och syndernas förlåtelse genom omvändelse* skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början ijerusalem. 18 Ni

skall vittna om allt detta. 19 Och jag skall sända er vad min fader har

lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.

H

immelsfárden

5° Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte

sina händer och välsignade dem. 5 Medan han dem, lämvälsignade nade han dem och fördes upp till himlen. 52 De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. 53Och

de var ständigt i templet” och prisade Gud.

24:47 syndernas förlåtelse genom omvändelse Annan läsart: omvändelse och syndernas förlåtelse. 24:49 vad min fader har lovat Dvs. helig ande; jfr Apg 1:4 f. ; Joh 15:26. 24:50 Bezánia Se not till Matt 21:17. 24:51 och fördes upp till himlen Orden saknas i en Iäsart. 24:52 föll ner och hyllade honom Orden saknas i en västlig läsart”.

24:46 Jes 53 / Hos 6:2; Matt 12:40 24:50 Apg 1:9 f. 24:40 Joh 15:27 24:52 Apg 1:12 /Joh 14:28; 16:22 24:49 Joh 14:16+; Apg 1:4

Evangeliet enligt Johannes

Ordet blev människa

*I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet

var Gud. ZDet fanns i begynnelsen hos Gud. 3Allt blev till genom

det, och utan det blev till av allt som finns till. 4I Ordet var

ingenting liv, och livet var människornas ljus. 5 Och ljuset lyser i mörkret, och

mörkret har inte övervunnit det.

5Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes.

7Han kom som ett vittne* för att vittna om ljuset, så att alla skulle komma till tro genom honom. “Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset.

1:1 I begynnelsen fanns Ordet Jesus identifieras här med det gudomliga 0rd som enligt GTzs skapelseberättelse frambringade världen (1 Mos 1:1 ff. ; jfr Heb 1:2; Upp 19:13). Det inledande stycket anknyter även till Ords 8:22 ff., där Guds vishet framträder som ett självständigt väsen före världens skapelse. Denna inledning anger tonen för hela Johannesevangeliet. Jesu ord och gärningar återges där på många sätt annorlunda ån i de tre andra evangelierna och vävs in i en långt utförligare religiös tolkning. Beträffande författaren se not till 13:23.

1:3 f. blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv Annan möjlig

översättning: ”blev ingenting till. Det som blev till genom Ordet var liv”. 1:4 livet var människornas ljus Bildliga uttryckssätt av detta slag återkommer ständigt ijohannesevangeliet, vars ledmotiv är att Jesus uppenbarat en ljus” och sanning används utan andlig verklighet. Ord som liv”, skarp åtskillnad för att beskriva denna andliga värld och dess gåvor till människorna (se t. ex. 3:16 ff.; 5:24; 8:12, 32; 12:35 f.). 1:5 bar inte övervunniz det Annan möjlig översättning: kunde inte fatta det”. 1:6 Johannes Dvs. Johannes döparen; jfr Matt 3:1 med par.

1:1 1 Mos 1:1; 1 Joh 1:1 f. /Joh 17:5 1:4 Joh 5:26; s:12+ Ords 8:22-36 1:5 Joh 3:19; 12:35; 1 Joh 2:8 1:3 Ps 33:6; Vish 9:1; 1 Kor 8:6; Kol 1:6 Matt 3:1; Mark 1:4; Luk 1:13, 17 1:16 1.; Heb 1:2

1:9 Johannesevangeliet 222

”Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen“. ”Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. ”Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på

hans namn”, ”som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens

vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud. ” Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans

härlighef, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. ”Johannes vittnar om honom och ropar: Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.

“Av hans fullhet* har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. ”Ty

lagen* gavs genom Mose, men nåden och har kommit sanningen

genom Jesus Kristus. ”Ingen har någonsin sett Gud. Den ende

sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för

oss.

1:9 Det sanna ljuset, 50m ger alla människor ljus, skulle komma in i världen Annan möjlig översättning: Han var det sanna ljuset, vilket ger ljus åt alla människor som kommer till världen. 1:11 det som var hans Världen hade skapats genom Ordet (v. 3, 10), dvs. Jesus, och tillhörde därför honom. 1.11 hans egna Det judiska folket; jfr 2 Mos 19:5. 1:14 människa Grundtextens bokstavliga uttryck är kötf. Det betecknar här den mänskliga, kroppsliga tillvarons villkor, som Jesus underkastade sig (jfr Rom 8:3; Heb 2:14; 4:15). I v. 13 har samma uttryck översatts med kroppens. Där syftar det närmast på den sexuella funktionen. 1:14 bodde bland oss Grundtextens uttryck anspelar på den gammaltestamentliga tälthelgedomen (2 Mos 25) som en bild för Guds närvaro bland människorna. Jfr Upp 7:15; 21:3. 1:18 Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern Annan läsart: Den ende sonen, som alltid är nära Fadern.

1:9 Matt 4:16;Joh 3:19; 8:12; 12:35 1:15 Matt 3:11; Mark 1:7;Joh 1:27 1:12 Gal 3:26; Ef 1:5; 1J0h 3:1 1:16 Kol 2:10 1:13 Joh 3:3, 5 f.; 1 Pet 1:23 1:17 2 Mos 31:18; 34:28;Joh 7:19 1:14 Rom 1:3; Gal 4:4; Fil 2:7; 1 Tim 1:18 2 Mos 33:20;J0l1 5:37; 6:46; 1 Tim 3:16; Heb 2:14; 1 Joh 4:2 / Hes 6:16;1Joh4:12/Matt 11:27 37:27; Upp 21:3 /Jes 40:5; 60:1 f.; 2 Pet 1:16 f.

223 Johannesevangeliet 1:31

jobannes vittnesbörd

döparens

9 Och detta var Johannes vittnesbörd när judarna” iJerusalem sände präster och leviter* för att fråga honom: Vem är du? 2° Han

bekände och förnekade inte, han bekände: Jag är inte Messias.

2* De frågade: Vad är du då? Är du Elif? Han svarade: Nej, det

är inte. - Är du Profetef? - svarade han. 22 Då sade

jag Nej,

de: Vem är du? Vi måste ha ett svar åt dem som har skickat oss. Vad

säger du om dig själv? ”Han sade: jag är en röst som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren, som profeten Jesaja har sagt.” 24Också några fariseer* hade sänts ut, 25 och de frågade honom:

Varför döper du då, om du inte är Messias och inte heller Elia eller Profeten? “Johannes svarade: Jag döper med vatten. Mitt ibland er står en som ni inte känner, han som kommer efter mig. Jag är

ZS

inte värdig att knyta upp remmen på hans Sandaler. Detta hände i Betania på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.

29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd. 3° Det är om honom jag har sagt:

Efter mig kommer en som går före mig, ty han fanns före mig. “Jag

kände honom inte, men för att han skall bli sedd av Israel har jag

1:19 judarna Johannesevangeliet betonar mindre än de övriga evangelierna att Jesus och hans lärjungar var judar. I stället betraktas det judiska folket utifrån, och i en del fall används ordet judarna utan åtskillnad om Jesu motståndare inom det egna folket. Detta språkbruk, som fått en ödesdiger inverkan när det missbrukats av de kristna, måste förstås utifrån sitt historiska sammanhang: evangeliet skrevs vid en tidpunkt då motsättningarna mellan judisk och kristen tro börjat skärpas. 1:21 Profeten Enligt 5 Mos 18:15 skulle Gud en gång sända en profet som liknade Mose. IJOh 6:14 likställs denna gestalt med Messias”, och i Apg 3:22 tillämpas förutsägelsen på Jesus. Jfr 1 Mack 4:46.

1:24 Också några fariseer bade sänts ut Annan möjlig översättning: ”De var

utsända av fariseerna. 1:28 Betania Lägesangivelsen klargör att det inte är samma plats som nämns i 11:1 och 12:1 med par. Något Betania öster om Jordan är inte känt från andra källor. Enligt en gammal uppgift skulle rätt namn vara Bethábara. 1:29 Guds lamm En anspelning på Jes 53:7 (jfr Apg 8:32) och påJesu roll som offerlamm (jfr 2 Mos 12:3 ff.: 1 Kor 5:7; 1 Pet 1:19). IUppenbarelseboken används samma bild genomgående om Jesus (t. ex. 5:6).

1119-28 Matt 3:1-12; Mark 1:2-8; Luk 1:23 jes 40:3 (Matt 3:3+) 3:15-17 1:27 Apg 13:25 1:20 Joh 3:28 1:29 Jes 53:4-7; Apg 8:32; 1 Kor 5:7; 1:21 Matt 11:14+ / 5 Mos 18:15, 18;Joh 1 Pet 1:18 f.; 1 Joh 3:5 6:14; 7:40; Apg 3:22; 7:37

1:32 Johannesevangeliet 224

kommit och döper med vatten. 32 Och Johannes vittnade och sade: Jag har sett Anden* komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. ”Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande. ”Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.

De

första lärjungarna

35 Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. 36 När Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: Där är Guds lamm. 37 De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus. ”Jesus vände sig om, och då han såg att :de följde honom, frågade han vad de ville. De svarade: Rabbi°* (det betyder mästare), var bor du?” 39 Han sade: Följ med och se! De gick med honom och såg var han bodde och stannade hos honom den dagen. Det var *° sent på eftermiddagen. Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört Johannes 0rd och följt med Jesus. “ Han träffade först sin bror, Simon, och sade till honom: Vi har funnit Messias” (det betyder Kristus°*). “Z Han tog med honom tillJesus. Jesus såg på Simon och sade: Du är Simon, Johannes son. Du skall heta Kefas” (det betyder Petrus). 43 Nästa dag tänkte Jesus bege sig därifrån till Galileen. Då träffade 4* han Filippos. Han sade till honom: Följ mig!” Filippos var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus. 45 Filippos träf-

1:34 Guds utvalde Annan läsart: Guds son. Jfr Matt 3:17 med par. 1:39 sent på eftermiddagen Se Timme”. 1:40 en av de två Vem den andre var sägs aldrig. Traditionen har identifierat honom med evangeliets författare. 1:43 Filippos förekommer i de andra evangeliernas uppräkningar av apostlarna (Matt 10:3 med par.) men spelar en mer självständig roll iJohannesevangeliet (6:5; 12:21 f.: 14:8). Jfr not till v. 45. 1:44 Betsafda Se not till Matt 11:21.

1:32 Matt 3:16; Mark 1:10; Luk 3:22 1:41 Joh 4:25 1:33 Jes11:2 1:42 Joh 21215-17 / Matt 16:18; Mark 1:34 Matt 3:17; 17:5;Luk 9:35 3:16;Luk 6:14 1235-51 Maums-zoimark1:1s-20;Luk 54-11

225 2:3

Johannesevangeliet

fade Natanael och sade till honom: Vi har funnit honom som det

står om i Moses lag* och hos profeternaÄ Jesus, Josefs son, från

Nasaref. 45 Natanael sade: ”Kan det komma något gott från Nasa-

ret?” Filippos svarade: Följ med och se! ”Jesus såg Natanael

komma och sade om honom: Där är en sann israelit, en som är utan

svek. 43 Natanael frågade: Hur kan du känna mig? Jesus svarade:

Innan dig, jag dig under fikonträdet.” Filippos ropade på såg “9 Natanael svarade: Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung.

5° Då sade Jesus till honom: Du tror därför att

jag sade att jag såg dig

under fikonträdet. Större skall du få se. 5* Och han sade:

ting Sannerligen, jag säger er: ni skall få se himlen öppen och Guds stiga ner över Människosonen? .änglar stiga upp och

i Karm

Bröllopet

1 På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var

var också till 3Vinet

där. 2Jesus och hans lärjungar bjudna bröllopet.

1:45 Natánael nämns i NT endast här och i 21:2. Till Johannesevangeliets mer eller mindre framträsärdrag hör att annars okända personer spelar dande roller (Nikodémos, 3:1 ff.: Lásaros, 11:1 ff.). u 1:50 Du tror Annan möjlig översättning: Tror du . . .? Aven på andra ställen iJohannesevangeliet (t. ex. 16:31; 20:29) finns en liknande dubbeltyeller också ifrådighet: antingen menas att en viss person verkligen tror, erfarenheter. gasätts hans tro, därför att den vilar på yttre 1:50 Större ting Dvs. Jesu härlighet; se v. 51 och 2:11. av 1:51 Sannerligen, jag säger er Detta slags högtidliga försäkran används Jesus även i de andra evangelierna (t. ex. Matt 5:18) men har i Johannesevangeliet en eftertryckligare form i grundtexten och upprepas oftare. himla- 1:51 ni skall få se himlen öppen. Orden anspelar på Jakobs dröm om stegen (1 Mos 28:10 ff.), som även i judisk tradition symboliserar förbindelsen mellan himmel och jord. Enligt Johannesevangeliet ärJesus, Människosonen, en sådan förbindelselänk. 2:1 På tredje dagen Sannolikt menas två dagar efter det som nyss berättats. Dagen efter en händelse räknades som den andra dagen, den därnäst följande som den tredje. 2:1 Karta Platsen har traditionellt identifierats med ett samhälle ca 7 km nordost om Nasaret (Kafr Kanna). Numera anses att författaren har åsyftat en plats ca 14 km norr om Nasaret.

1:45 5 Mos 18:18; Jes 7:14; 9:6; Hes 11:27; Åpg 13:33 / Matt 27:42; 34:23 Mark 15:32;Joh 12:13 1:46 Joh 7:41, 52 1:51 1 Mos 28:12 1:49 Ps 2:7; Matt 3:17; 14:33; 16:16; 2:1 Joh 4:46;21:2 Mark 1:11; Luk 3:22; 4:41; Joh

2:4 Johannesevangeliet 226

tog slut, och Jesu mor sade till honom: De har inget vin. “Jesus svarade: Låt mig vara, kvinna. Min stund” har inte kommit än.”

5Hans mor sade till Gör 5Där stod tjänarna: det han säger åt er. sex stora stenkärl för vattnet till vart

judarnas* reningsceremonier; och ett rymde omkring hundra liter. 7Jesus sade: kärlen med ”Fyll vatten, och de fyllde dem till brädden. *Sedan sade han: Ös

upp

och bär det till bröllopsvärden, och det de. ”Värden smagjorde

kade på vattnet, som nu hade blivit vin. Eftersom han inte visste varifrån det kom - men det visste tjänarna som hade öst upp vatt- 1° net- han på och sade: Alla

ropade brudgummen andra bjuder

först det vinet

på goda och på det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu. “ Så gjorde

Jesus det första av sina tecken““; det var i Kana i Galileen. Han

uppenbarade sin härlighet”, och hans lärjungar trodde

på honom.

”Sedan gick han ner till KafarnaumÄ tillsammans med sin mor

och sina bröder och och där stannade

lärjungarna, de några dagar.

rensas

Templet

”Judarnas påskfest* närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. ”I templet* stötte han på dem som sålde oxar och får och duvor och

dem som satt där och växlade ”Han en av

pengar. gjorde piska repstumpar och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut växlarnas och välte omkull deras bord,

pengar

2:4 kvinna Ett normalt tilltalsord utan fientlig eller nedlåtande klang (jfr 19:26; 20:13, 15). 2:6 reningsceremonier Dvs. sådana rituella tvättningar och bad som föreskrivs t. ex. i 3 Mos 11:32, 40; 15:5 ff. Jfr Mark 7:3 f. med noter. 2:6 omkring hundra liter Ordagrant två eller tre metréter; det sistnämnda ordet betecknar ett rymdmått, motsvarande ca 40 liter. 2:8 bröllopsvärden En av gästerna, som hade hedersuppdraget att övervaka serveringen. 2:13 påskfest IJohannesevangelietomtalas tre olika påskfester(jfr6:4; 11:55), vilket innebär att Jesu verksamhet varade minst två år. I de övriga evangelierna nämns bara en påskhögtid (Matt 26:17 med par.). 2:14 dem som sålde . 4. acb växlade pengar Se not till Matt 21:12.

2:4 Joh 7:30; 8:20; 13:1 2:12 Matt 4:13+ 2:6 3 Mos 11:32, 40; Mark 7:3 f.; Joh 2:13-23 Matt 21:12-17; Mark 11215-19; 3:25 Luk›19:45-48 2:11 Joh 4:54 / 1:14; 12:41 2:13 Joh 6:4; 11:55

227 Johannesevangeliet 3:2

6 och till dem som sålde duvor sade han: Bort med allt det här! Gör

inte min faders hus till en saluhall. ”Och hans lärjungar kom ihåg att det står skrivet: Lidelsen för ditt bus s/eallförtära mig. lgJudarna*

sade då till honom: Vad kan du Visa oss för tecken, du som gör så

här?” ”Jesus svarade: Riv ner detta tempel, så skall jag låta det uppstå igen på tre dagar. ”Judarna sade: I fyrtiosex år har man byggt på det här templet, och du skall låta det uppstå igen på tre 2*Men det tempel han talade om var hans kropp. 22 När han dagar!” sedan uppstod från de döda, korn hans lärjungar ihåg att han hade

sagt detta, och de trodde på skriften och på ordet som Jesus hade sagt.

23 Medan han var iJerusalem under påskhögtiden, kom många till

tro på hans namn när de såg de tecken” han gjorde. “Men själv

anförtrodde inte åt dem, eftersom han kände dem alla 25 och

sigJesus inte behövde höra någon vittna om människan. Han visste av sig

själv vad som fanns i människan.

jesus och Ni/eodemos

Bland fariseerna* fanns en man som hette Nikodemos och var

medlem av judarnas rådå. ZHan kom till Jesus en natt och sade:

Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken* som du utan att Gud är med honom.

2:18 Vad kan du visa os: för tecken Med sitt uppträdande i templet har Jesus gjort anspråk på en auktoritet som enligt hans motståndare måste kunna styrkas med underverk. Jfr 5 Mos 18:20 ff.; Matt 12:38; 21:23. 2:20 fyrtiosex år Herodes den store inledde år 20 f. Kr. en fullständig ombyggnad av tempelområdet, som pågick länge efter hans död (den avslutades först 64 e. KL). Evangelisten förlägger alltså den återgivna händelsen till år 26 e. Kr. Han avviker från de andra evangelierna genom att placera den i början av Jesu verksamhet. k) h.) »_- det tempel han talade om Ett liknande bildspråk används av Paulus, som kallar de kristnas kroppar för tempel (1 Kor 6:19) och den kristna församlingen dels för Kristi kropp (t. ex. 1 Kor 12:12 ff), dels för Guds tempel (1 Kor 3:16; 2 Kor 6:16). 3:1 Ni/eodémos är känd endast från Johannesevangeliet. Han nämns även i 7:50 och 19:39. Jfr not till 1:45.

2:16 Sak 14:21; Luk 2:49 2:22 Luk 24:6-8;Joh 12:16; 14:26 2:17 PS 69:10 2:23 Joh 7:31; 8:30; 10:42; 11245-48; 2:18 Matt 12:38+; Joh 4:48; 6:30; 9:16; 12:11, 42 11:47 3:1 f. Joh 7:50; 19:39 2:19 Matt 26:61+ 3:2 Matt 22:16 / Joh 9:16, 33; Apg 2:21 l Kor 6:19 10:38

3:3 Johannesevangeliet 228

3Jesus svarade: Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född på

nytt kan inte se Guds rike“. 4 Nikodemos svarade: Hur kan någon

födas når han är gammal? Han kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till? 5Jesus svarade: Sannerligen, jag säger dig:

den 56m inte blir född av vatten och ande* kan inte komma in i Guds rike. “Det som har fötts av kött* är kött, och det som har fötts av

ande år ande. 7Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. “Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du

vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och

en som har fötts av anden.” ”Nikodemos frågade: Hur är detta möjligt? “Jesus svarade: Du skall vara lärare för Israel och förstår inte det! Sannerligen, jag säger dig: det vi vet förkunnar vi, och det

vi har sett vittnar” vi om, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd.

*Z Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur skall ni då

kunna tro när jag talar till er om det himmelska? ”Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonem”. ” Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas 5 för att var och en som

3:3 på nytt Annan möjlig översättning: uppifrån, dvs. av Gud (jfr 1:13). I det följande samtalet anspelas på båda betydelserna. Spel med dubbeltydiga uttryck förekommer ofta ijohannesevangeliet: vad Jesus säger uppfattas först bokstavligt men visar sig sedan ha annan innebörd (t. ex. 4:10 f., 32 ff.; 11:11 ff.; 14:4 ff.). 3:5 ande Grundtextens ord betyder också vind och har översatts så i v. 8. Motsvarande hebreiska ord i 1 Mos 1 :2 har samma dubbeltydighet. Födelsen av vatten och ande kan i anslutning till detta ställe fattas som en Guds nya skapelse. Samtidigt anspelas på dopet; jfr 1 Joh 5:6 ff. 3:11 vi Våxlingen mellan vi” och jag förklaras enklast med att författaren inte skiljer skarpt mellan Jesu 0rd och den kristna församlingens bekännelse (jfr 9:4 f.; 1 Joh 1:1 ff.). Se dock även 8:17 f. 3:13 Människosonen Annan låsart: Månniskosonen, som år i himlen. 3:14 uppbäjas Grundtexten använder samma ord som för hängde upp i föregående sats. Jämförelsen med Moses kopparorm (4 Mos 21 :4 ff.) antyder alltså dels att Jesus skall hängas upp på korset, dels att han genom sitt lidande skall upphöjas till Gud och förhårligas (jfr Fil 2:8 f. och se Härlighef). Ordet används med samma dubbeltydighet i 8:28; 12:32 ff.

3:3 Matt 18:3;Joh 1:13;Jak 1:18; 1 Pet 3112 Vish 9:16; Luk 22:67 1:23; 1 Joh 5:1 3:13 5 Mos 30:12; Ords 30:4; Bar 3:29; 3:5 Hes 36:25-27; 1 Kor 6:11; Tit 3:5 Joh 6:62; Rom 10:6; Ef 4:9 3:8 Pred 11:5; Syr 16:21 3:14 4 Mos 21:9; Vish 16:5-7; Joh 8:28; 3:11 Joh 3:32; 8:26; 1 Joh 1:1-3 12:32, 34; 19:37; Fil 2:8

229 Johannesevangeliet 3:29

tror på honom skall ha evigt liv. 16 Så älskade Gud världen* att han

gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå

under utan ha evigt liv. ”Ty Gud sände inte sin son till världen för

att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. 13 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namnä.

”Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda. “Den som gör det onda avskyr ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Z* Men den som

handlar efter sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att han gör vad Gud vill.

sista vittnesbörd

fobannes döparens

u Sedan gick Jesus och hans lärjungar till Judeen, och där stannade han en tid med dem och döpte. 23 Också Johannes döpte; det var i

Ainon nära Salim, där det var gott om vatten, och folk kom dit och

blev döpta. “Johannes hade nämligen ännu inte satts i fängelse. 25 Ett

par av Johannes lärjungar kom att diskutera reningsbruken med några judar”, 26och de gick tillJohannes och sade: Rabbiä, han som

var tillsammans med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade* om, han döper nu själv, och alla kommer till honom. Johannes

svarade: Ingen får något som inte ges honom från himlen. 28 Ni kan

själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias* utan har blivit utsänd att gå framför honom.” ”Brudgumä är den som har bruden. Brudgummens vän, som står och hör på honom, gläder sig åt brud-

3:15 som tror på honom skall ba evigt liv Annan (enligt en läsart) möjlig översättning: ”som tror skall ha evigt liv genom honom. 3:23 Ainon nära Salim Ingen av dessa platser kan lokaliseras med säkerhet. 3:24 satts ifängelse Se Matt 14:3 med not. 3:25 reningsbruken Jfr 2z6imed not. Både Johannes dop och det kristna dopet kan ha uppfattats som jämförliga med de vanliga judiska reningsbaden. Tvister om riternas innebörd uppstod i så fall lätt. 3:25 några judar Annan läsart: en jude.

3:15 Joh 6:40; 20:31 3:21 Tob 4:e; Matt5:14-16; 1101: 1:6 3:16 Rom 8132+; Heb 11:17; 1 Joh 4:9/ 3:22 Joh 4:2 Joh 3:36; 10:28; 1 Joh 5:13 3:24 Man 4;12+ 3:17 Joh 12:47/ 5:22, 30; 8:15 f.; Apg 3:26 Joh 3:22; 4:1 f. 17:31 3:27 Joh 19:11; 1 Kor 4:7; Heb 5:4 3:18 Joh 3:36; 5:24; Mark 16:16 3:28 Joh 1:20 / Mal 3:1; Luk 1:17 3:19 Joh 1:4 f., 9-11 3:29 Matt 9:15; Mark 2:19 3:20 Joh 7:7; Ef 5:11-13

3 :30 Johannesevangeliet 230

gummens röst. Den glädjen har nu blivit min helt och fullt. 3° Han

skall bli större och jag bli mindre.

3* Den som kommer ovanifrån står över alla. Den som kommer

från jorden tillhör jorden och talar jordiskt. Den som kommer från

. 32 . ., . himlen vittnar om vad han har sett och hort 3 och ingen tar emot hans vittnesbörd. 33 Den som tar emot hans vittnesbörd erkänner därmed 3*

att det Gud säger är sant. Ty den som Gud har sänt talar

Guds ord; Gud ger Anden” utan att mäta. 35 Fadern älskar Sonen och

har lagt allt i hans hand. 36 Den som tror på Sonen har liv. Men evigt

den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede* blir kvar över honom.

jesus och den samaris/ea kvinnan

När Jesus förstod att fariseerna” hade fått höra att han vann fler

lärjungar än Johannes och döpte fler - 2det var dock inte Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar- 3 lämnade han Judeen och begav sig

på nytt till Galileen. *Han måste ta vägen genom Samarien* 5och

kom där till en stad som hette Sykar, inte långt från den mark som Jakob gav sin son Josef. 6Där fanns Jakobs källa. Jesus, som var trött

efter vandringen, satte sig ner vid källan. Det var mitt på dagen.

7En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sade till henne: ”Ge 3

mig något att dricka.” Lärjungarna hade nämligen gått

3:31 Den som kommer ovanzfrân Det följande stycket kan författaren ha tänkt som sin egen utläggning eller som en fortsättning av Johannes döparens ord. Troligen har han inte gjort någon skarp skillnad mellan återgivning och utläggning. Jfr not till v. 11. 4:1 jesus Annan läsart: ”Herren””. 4:5 Sy/ear Platsen identifieras traditionellt med en ort (i dag Askar) nära det gammaltestamentliga Sikem, strax öster om det nutida Nablus. Beträffande Sikems roll iJakobs och Josefs historia se 1 Mos 33:18 f.; 48:22; Jos 24:32. 4:6 jakob: källa Troligen identisk med den nutida Jakobsbrunnen, som inte nämns i GT men är känd sedan 300-talet e. Kr. När grundtexten kallar den källa, framhävs det följande samtalets tema, levande vatten;,ifr v. 10 med not. 4:6 mitt på dagen Se Timme”.

3:31 Joh 8:23;1 Kor 15:47; l Joh 4:5 3:36 Joh 3=1›-18; 5:24; 1 Joh 5:12 3:32 Joh 3211+ /8:26 4:1 Joh 3:22, 26 3:33 Joh 7:28; 1 Joh 5:10 4:5 1 Mos 33:18 f.; 48:22;Jos 24:32 3:35 Joh 5:20; 10:17; 15:9 / Matt 11:27; Luk 10:22;Joh 13:3; 17:2

231 Johannesevangeliet 4:22

bort till staden för att köpa mat. 9Samariskan sade: Hur kan du, som är jude, be om vatten? kvinna. mig Jag är ju en samarisk

(Judarna vill inte ha något med samarierna att göra). °Jesus svarade henne: ”Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger

till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.” “ Kvinnan sade: ”Herre, du har

inget att hämta upp det med och brunnen är djup. Varifrån tar du då

det levande vattnet? Z Skulle du vara större än vår fader Jakob som

gav oss brunnen och själv drack ur den, liksom hans söner och hans

boskap? ”Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. ” Men den som dricker av det vatten blir jag ger honom aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv. 15 Kvinnan sade till honom: Herre, ge mig

det vattnet, så att jag aldrig blir törstig och behöver gå hit efter

vatten. ”Jesus sade: Gå och hämta din man. ”Kvinnan svarade: Jag har

ingen man. Jesus sade: ”Du har rätt när du säger att du inte har

någon man. ”Fem män har du haft, och den du nu har är inte din man. Där talade du 9

sanning. Kvinnan sade: Herre, jag ser att du är en profet”. 2°Våra fäder har tillbett Gud på det här men ni berget,

där man skall tillbe honom

säger att platsen finns i Jerusalem.”

Jesus svarade: Tro mig, kvinna, den tid kommer då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. 22Ni

4:9 judarna vill inte ha något med samarierna att göra Enligt en läsart saknas denna mening. - Den religiösa brytningen mellan de båda grupperna medförde bl. a. att de betraktade varandra som rituellt orena och därför inte kunde dricka ur samma kärl. 4:10 levande vatten Uttrycket användes om vatten från en källåder i motsats till uppsamlat regnvatten. Så uppfattas det också av kvinnan i v. 11. Av fortsättningen framgår att Jesus talar bildligt om vatten som ger andligt liv (jfr Ps 36:10; Upp 22:1). 4:18 Fem män Orden har ofta tolkats symboliskt. Enligt en på 2 Kon 17:24 ff. grundad tradition skulle samariernas förfäder ha haft fem främmande gudar. 4:20 det här berget Berget Gerissim (eller Djebel et-Tor) nämns i 5 Mos 11:29 som vålsignelsens plats”; jfr 5 Mos 27:12; Jos 8:33. Samarierna byggde där ett tempel. Det förstördes av en judisk kung år 128 f. Kr., men kulten på platsen fortlever ännu i våra dagar.

4:9 Esr 4:1-3; 9:1-10:44; Syr 50:25 f.: 4:14 Joh 6:35; 7:37 f. /Jes 58:11 Luk 9:52 f. 4:19 Matt 21:46; Joh 7:40; 9:17 4:10 Ps 23:2; Jes 12:3; Jer 2:13; Joh 4:20 5 Mos 11:29; 125-14; Jos 8:33; 7:37 1.; Upp 21:6; 22:17 Ps122;1_5 4:12 Joh 8:53

4:23 Johannesevangeliet 232

tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det vi känner till, efter-

som kommer från judarna. ”Men den tid kommer, ja, frälsningen den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom.

2* Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och

sanning. 25 Kvinnan sade: Jag vet att Messias* kommer (alltså den

Smorde) och när han kommer skall han låta oss veta allt. “Jesus sade till henne: Det är jag, den som talar till dig. ”I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller

varför han talade med henne. 28 Kvinnan lät sin vattenkruka stå och

gick bort till staden och sade till folket där: ”Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias? 3° De gick ut ur staden för att söka upp honom. 3 Under tiden sade

till honom: Rabbiå kom och åt. 32 Han svarade:

lärjungarna ”Jag

har mat att äta som ni inte känner till. Lärjungarna sade då till

varandra: Kan någon ha kommit med mat till honom? ”Jesus

sade: Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. 35Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd. 36 Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan

till evigt liv, så att den som sätt och den som skördar kan glädja sig tillsammans. 37 Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar.

4:25 den Smorde Se Kristus? 4:26 Det ärjag Grundtextens uttryck kan, taget för sig, betyda jag år och anspelar därmed på Guds 0rd till Mose enligt 2 Mos 3:14: Jag är (den jag är). Samma uttryck, med samma anspelning, återkommer flera gånger i Johannesevangeliet (6:20; 8:24, 28, 58; 13:19; 18:5; jfr Matt 14:27 med par.; Mark 13:6; 14:62). 4:27 att ban talade med en kvinna Det hörde till reglerna för en from mans uppträdande att undvika de frestelser som även vardagliga kontakter med kvinnor ansågs medföra (jfr Syr 9:8). 4:35 fyra månader till Sannolikt anförs ett talesätt om tiden mellan sådd och skörd. 1 den följande, bildliga, tillämpningen betecknar sådden Jesu 0rd och skörden förkunnelsens verkan hos människor som tar emot den (jfr Matt 9:37; 13:3 ff. med pan).

4:22 Jes 2:3; Rom 9:3 f.; 11:18 4:29 Joh 7:26 4:23 Ef 2:18 4:34 Joh 5:30; 6:38 / 5:36; 17:4 4:24 2 Kor 3:17 4:35 Matt 9:37 f.; Luk 10:2 4:25 Joh 1:41; 14:26 4:37 Mik 6:15 4:26 Joh 9:37

233 Johannesevangeliet 4:53

”Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har

arbetat, och ni får lönen för deras möda. 39 Många samarier från den staden hade kommit till tro på honom genom kvinnans ord när hon försäkrade: Han har sagt allt som

mig jag har gjort. ° När samarierna kom till honom, bad de honom

4*

stanna hos dem, och han stannade där två dagar. Många fler kom

till tro genom hans egna ord, *Z och de sade till kvinnan: Nu är det

inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare?

En ámbetsmans son botas

43 Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen. 4* Han hade själv vittnat om att en profet inte har något anseende i sin hemtrakt. 15 När

han nu kom till Galileen, blev han väl mottagen, eftersom galileerna hade sett allt han hade gjort iJerusalem under högtiden. De hade också firat högtiden där. “Han kom alltså tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum? “7 När han fick höra att Jesus hade lämnat Judeen och

var i Galileen, sökte han upp honom och bad honom komma ner till

Kafarnaum och bota hans son, som låg för döden. “Jesus sade till

honom: Om ni inte får se tecken* och under, så tror ni inte.” “9 Ämbetsmannen sade: Herre, kom innan mitt barn dör.” “Jesus svarade: Gå hem, din son lever.” Mannen trodde på vad Jesus sade

och gick. 5* När han ännu var på väg hem, möttes han av sina tjänare,

som talade om för honom att levde. ”Han då vid

pojken frågade vilken tid på dagen han hade blivit bättre, och de svarade: I går vid sjunde timmen* lämnade febem honom. ”Då förstod fadern att

det hade hänt just när Jesus sade till honom: ”Din son lever, och

4:38 andra bar arbetat Jesu förkunnelse uppfattas här som en fortsättning av vad Johannes döparen och GT:s profeter uträttat. 4:44 Ham hade själv vittnar Berättelsen om Jesu besök i sin hemstads synagoga (Matt 13:54 ff. med par.) förutsätts här tydligen vara känd. 4:46 En man i/eunglig tjänst Dvs. anställd i hovförvaltningen hos någon av de under romarnas beskydd regerande inhemska furstarna, t.“ ex. tetrarken Herodes (jfr noter till Matt 14:1; Luk 8:3).

4:42 1 Joh 4:14 4:46 Joh 2;1-11 4143-54 Matt 85-13; Luk 7:1-l0 4:48 Joh 2:18+; 1 Kor 1:22 4:44 Matt 13:57; Mark 6:4; Luk 4:24 4:53 Apg 11:14; 16:14 f., 31 4:45 Joh 2:23

4:54 Johannesevangeliet 234

han kom till tro liksom alla i hans hus. 5* Detta var det andra tecknet,

och Jesus gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galile-

en.

En man vid Betesda botas

sju/e

Sedan inföll en av judarnas högtider”, och Jesus gick upp till Jerusalem. ZVid fårdammen iJerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar, 3och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta. 5Där fanns en man som hade varit sjuk

i trettioåtta år. °Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit frågade han honom: Vill du bli frisk? 7Den sjuke sjuk länge, svarade: Herre, har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen jag när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit, hinner någon annan ner före mig. “Jesus sade till honom: ”Stig upp, ta din

bädd och gå. °Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och

gick. Men det var sabbat” den l° och judarna” sade till honom dagen,

som hade blivit botad: Det är sabbat. Du får inte bära på din

bädd. “Han svarade: Den som gjorde mig frisk sade åt mig att ta

4:54 Detta var det andra tecknet Jfr 2:11. Räkningen fullföljs inte i fortsättningen. Möjligen har författaren hämtat den från någon tidigare, längre uppräkning av Jesu underverk. Kanske menar han endast att Jesus efter återkomsten från Judeen (423) nu för andra gången gjorde ett underverk i Galileen. 5:2 fårdammen Det är oklart om grundtexten avser en damm eller en byggnad. I det senare fallet menas troligen Fårporten, som enligt Neh 3:1 fanns i stadsmurens nordöstra del. 5:2 Bezésda Annan läsart: Betsáta. Den förstnämnda namnformen bety-

der troligen flödeshuset och har bestyrkts genom ett nutida skriftfynd.

Aven rester av själva badet, som omfattade två bassänger med pelare mellan sig och runt omkring, har påträffats vid nutida utgrävningar. 5:3 lama Det framgår av v. 7 att bassängerna fick vatten från en källa med periodiskt flöde, som ansågs ha undergörande kraft. I senare läsarter” har avskrivarna tillfogat utläggningar om detta: . . . som väntade på att vatt- 4 net skulle komma i rörelse. Ty en ängel från Herren steg då och då ner i bassängen och rörde upp vattnet, och den förste som steg i vattnet sedan det hade rörts upp blev frisk, vilken sjukdom han än hade. 5:10 bära på din bädd I judisk tradition nämns denna handling uttryckligen bland dem som inte får utföras på en sabbatsdag.

4:54 Joh 2:11 5:10 2 Mos 20:8; Jer 17:21-27; Matt 5:2 Neh 3:1, 32 12:2 5:8 Matt9:6;Mark2:11;Luk5:24;Apg 3:6 f.

235 Johannesevangeliet 5:25

min bädd och gå. 12 De frågade: Vem var det som sade åt dig att ta den och gå? 3 Han som hade botats visste inte vem det var, förJesus hade dragit sig undan eftersom det var mycket folk på- platsen. ” Efteråt fann Jesus honom i templet” och sade till honom: Du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre. 5 Mannen gick då och talade om för judarna att det var Jesus som hade honom frisk. 6 Nu började judarna förfölja Jesus eftergjort som han hade gjort detta på en sabbat. ”Men han sade till dem: Min fader verkar ännu i denna stund, och därför verkar också jag. 3 Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphåvde sabbatsbudet utan också påstod att Gud var hans far och därmed jåmställde sig med Gud.

Vad Fadern gör, det också Sonen

gör

”Jesus vände sig till dem och sade: Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. 2° Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och ännu större gärningar skall 2* liksom Fadern han visa honom, så att ni kommer att häpna. Ty uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. 22Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, 23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom. “Sannerligem jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sånt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen, utan har övergått från döden till livet. 25Sannerligen, jag

5:17 Min fader verkar I gamla judiska utläggningar av sabbatsbudet understryks att Gud även på Sabbaten håller världsförloppet i gång. Botandet av den sjuke jämstålls här med Guds livgivande verk. Därmed antyds också att Jesus har del i Guds makt över liv och död (v. 21 ff.).

5:13 Matt 8:18; 13:36; Mark 4:36; 7:17; 5:20 Joh 3:35; 10:17; 15:9; 17:23 Joh 6:2 f., 15 5:21 Rom 4:17; Ef2:5/Joh 11:25 5:16 Matt 12:14 /Joh 7:23; 9:14, 16 5:22 Joh 5:27; 9:39; 12:47 L; Apg 10:42; 5:18 Matt14:5;26:4;Mark14:1;Joh 7:1, 17:31 25; 8:37, 40; 11:53 / 10:30, 33; 5:23 Luk 10:16; Joh 15:23; Fil 2:10 f.; 19:7 1JohZ:23 5:19 Joh 5:30; 8:28 5:24 Joh 3:15 f.; 8:51; 12:44; 1 Joh 3:14

5:26 Johannesevangeliet 236

säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall

höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. “Ty liksom

Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, ”och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen? 2* Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som

ligger i sina gravar skall höra hans röst 19 och gå ut ur dem; de som

har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har det gjort

onda skall uppstå till domen. 3° Av

mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.

Vittnesbördet tas inte emot

3 Om jag själv vittnar* om är mitt vittnesbörd inte mig, giltigt.

”Men det är en annan som vittnar om mig, och vet att hans

jag vittnesbörd om mig är giltigt. 33 Ni har sänt bud till Johannes, och

han har vittnat för sanningen. “Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli räddade. ”Johannes var en lampa som brann och lyste, och en kort tid hänfördes ni av hans ljus. 36 Men har fått ett starkare vittnesjag börd än det Johannes gav. Ty de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig. 37 Och Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Men ni har aldrig hört hans röst eller sett hans gestalt, 38 och ni

har inte behållit hans ord, eftersom ni inte tror på honom som han har sänt. 39Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er

5:25 ja, den är redan här Orden klargör att det följande uttalandet har en dubbel mening: de döda väcks till liv på den sista dagen (jfr 6:54), men samma sak sker i bildlig mening när någon kommer till tro. 5:26 äger liv Gud har inte fått livet av någon annan men ger alla varelser liv (jfr Apg 17:25). Detsamma gäller om Jesus. 5:35 en lampa som brann och lyste Jfr Syr 48:1, där en liknande bild används om Elia”.

5:25 Luk 7:14+;Joh 5:28; 11:43 5:33 Matt 11:7-11;Joh1:19-27 5:26 Joh 1:4; 3:35 5:34 1Joh 5:9 5:29 Dan 7210-14; 12:2;Matt25:46;Apg 5:36 Joh 10:25, 37 f.; 14:11 24:15;2 Kor 5:10 5:37 2 Mos 33:20; 5 Mos 4:12; Matt 5:30 Joh 4:34; 6:38 3:17+ Joh 1:18; 1 Joh 4:12 5:31 Joh 8:13 f. 5:39 Luk 24:27+; Apg 13:27; 1 Pet 5:32 Joh 1:15, 34; 3:26; 5:36 f., 39; 8:18; 1:10 f. 10:25; 15:26; 1 Joh 5:6-9

237 Johannesevangeliet 6:5

evigt liv. Just dessa vittnar om mig, *° men ni vill inte komma till mig för att få liv. “Människors ära vill jag inte ha, *Z men jag har förstått

att ni inte har någon kärlek till Gud. “Jag har kommit i min faders

namn* och ni tar inte emot mig. Men kommer någon i sitt eget

namn, så tar ni emot honom. 4* Hur skall ni kunna tro, ni som vill bli ärade av varandra och inte söker äran hos den ende Guden? “5 Tro

inte att jag skall anklaga er hos Fadern; den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. 46 Om ni trodde på Mose, skulle ni

tro

på mig, ty det var om mig han skrev. 47 Men om ni inte tror på vad han har skrivit, hur skall ni då kunna tro på vad jag har sagt?

Mat tusen

åtfem

Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, eller Tibe-

riassjön. zMycket folk följde efter, därför att de såg de tecken* han gjorde genom att bota de sjuka. 3 Och Jesus gick upp på berget och

satte sig där med sina lärjungar. *Det var strax före judarnas påsk-

högtid?

5 När Jesus lyfte blicken och såg att så mycket folk var på väg till

5:41 Människors ära vill jag inte ba Meningen är att Jesus inte strävar efter egen framgång utan vill föra sina åhörare till Gud. Detta kan ske endast om de tror på honom (jfr v. 34). 5:43 kommer någon isitt eget namn Här avses folkledare som framträder med stora anspråk och därmed skaffar sig anseende (jfr 10:8 med not). Innebörden är alltså densamma som iJesu ord om falska profeter enligt Matt 24:11 med par. 5:46 det var om mig ban skrev Se Skrifttolkning”. 6:1 Tiberiassjän Detta namn på Galileiska sjön förekommer i NT bara här och iJoh 21:1. Det kommer av staden Tibérias, som nämns i v. 23, och som ännu existerar. Den hade anlagts vid sjöns sydvästra strand av Herodes Antipas (se Matt 14:1 med not). Namnet var en hedersbevisning åt kejsar Tiberius (jfr Luk 3:1 med not). 6:3 berget Jfr Mark 3:13 med not.

5:41 Joh 12:43; 1 Thess 2:6 5;47 Luk 15:27.31 5=42 1Joh 2:15; 3:17 6:1-IS Matt 14:13-21; Mark 690-44; 5:43 Matt 24:5 Luk 9:10.17 5:44 Matt 23:5-7; Joh 12:43 6:2 Joh 213; 6;14 5:45 5 Mos 31:26 f. 6:4 Joh 2:13; 11:55 5:46 5 Mos 18:15; Matt 8:10; Luk 24:27; Apg 3:22; 7:37

6:6 Johannesevangeliet 238

u

honom, sade han till Filippos: Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta? “Det sade han för att pröva Filippos, själv visste han vad han skulle göra. 7Filippos svarade: Det räcker inte

med bröd för tvåhundra denarer”, om de skall få en bit var. 3En av

Simon Petrus bror Andreas, sade: “Här är en pojke lärjungarna,

som har fem kornbröd och två fiskar. *° Men vad förslår det till så

många? Jesus sade: Låt folket slå sig ner. Det var gott om gräs på den Och de ner - det var omkring fem tusen män. platsen. slog sig Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha. ”När de hade ätit sig mätta, sade han till Samla ihop bitarna som har blivit lärjungarna: över, så att förfars. ”De samlade ihop dem och fyllde ingenting

tolv med de bitar av de fem kornbröden som hade blivit över

korgar

när de ätit. “Då människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: Detta måste vara Profeten som skall komma hit till världen.

*5 Men Jesus, som förstod att de tänkte tvinga honom med sig för att

göra honom till kung, drog sig undan till berget igen, i ensamhet.

jesus går på vattnet

*6 När det hade blivit kväll, hans lärjungar ner till sjön “7 och gick steg i en båt för att ta sig över till Kafarnaum* på andra sidan. Det var

redan mörkt, och Jesus hade ännu inte kommit tillbaka. 18 Det blåste

hårt och vågorna gick höga. 19 När de hade rott en halvmil, fick de se

6:5 Filippo: Namnet finns inte med i de andra evangeliernas berättelser om händelsen, som annars är likartade. Samma sak gäller om namnet Andreas i v. 8. Jfr 1:43 med not. 6:9 kombröd Brödsorten, som anges bara i Johannesevangeliet, påminner om profeten Elishas underverk enligt 2 Kon 4:42 ff. 6:11 tackade Gud Se not till Matt 14:19. 6:14 Profeten Se not till 1:21. 6:17 Kafarnaum på andra sidan Detta innebär att undret skulle ha tilldragit sig vid sjöns södra eller sydöstra strand. Ungefär samma intryck ger Matteus- och Markusevangelierna, där återfärden över sjön slutar vid Gennesaret (Matt 14:34) respektive Betsaida (Mark 6:45). Luk 9:10 förlägger däremot undret till trakten av Betsaida vid sjöns nordligaste del. 6:19 en halt/mil Ordagrant: ungefär tjugofem eller trettio stadier”.

6:9 2 Kon 4z42-44 6:15 Joh 18:36/ Matt 14:23; 15:29; Mark 6:14 5Mos18:15,18;Johl:21;Apg3:22; 6:46;Luk 6:12 7:37 6:16-21 Matt 1422-33; Mark 6:45-52

239 Johannesevangeliet 6:30

Jesus komma gående på sjön och närma sig båten. De blev rädda,

2° men han sade till dem: Det är var inte rädda.” Z Då ville de ta

jag,

med honom i båten, och med ens var den framme vid stranden dit de

var på väg.

Livets bröd

22Nästa dag upptäckte folkmassan, som var kvar på andra sidan

sjön, att det bara hade funnits en enda båt där och att Jesus inte hade

följt med sina i den utan att de hade gett sig av ensamma. lärjungar

23 Men det kom andra båtar från Tiberias och lade till nära platsen där man hade ätit brödet, det som Herren* hade läst tacksägelsen över. Z* När folket nu upptäckte att Jesus inte var där och inte heller hans

för att leta

lärjungar, steg de i båtarna och for över till Kafarnaum efter Jesus. ”De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: Rabbii när kom du hit? “Jesus svarade: Sannerligen,

därför att ni har fått se tecken*

jag säger er: ni söker inte efter mig

utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den

föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker liv och som Människosonen* skall ge er. Ty på honom har evigt Fadern, Gud själv, satt sitt sigill. ”De frågade då: Vad skall vi

Guds verk? ”Jesus svarade: Detta är Guds göra för att utföra verk: 3° De sade: Vilket att ni tror på honom som han har sänt.”

6:20 Det ärjag Se not till 4:26. 6:21 med ens var den framme Det kortfattade uttrycket antyder kanske att ännu ett underverk skedde: färden gick oförklarligt snabbt. Jfr 8:59; Apg 8:40. 6:22 Nästa dag upptäckte folkmassan I denna vers och i den följande finns många avvikande läsarter. Avskrivarna har försökt förtydliga den oklara ursprungliga lydelsen. 6:23 .Tiberias Se not till v. 1. 6:23 det som Herren bade läst tacksägelsen över I en läsart saknas dessa ord. 6:26 ni söker inte efter mig därför att ni barfått se tecken Den som bara år ute efter mat har alltså inte insett vad underverket, tecknet, betyder. Återstoden av kapitlet utlägger dess innebörd: brödet betyder andlig näring, som ger evigt liv (jfr 4:10 med not). 6:28 Guds verk Uttrycket är dubbeltydigt. De frågande menar sådana verk som Gud kräver”. Svaret (v. 29) handlar om vad Gud gör: det år han som skapar människornas tro.

6:19 Ps 77:20 6:27 Joh 4:14; 6:50 f., 54, 58 6:20 Matt 14:27 6:29 l Joh 3:23

6:31 Johannesevangeliet 240

tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du

utföra? 3* Våra fäder* åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han

gav dem bröd från himlen att rita. ”Jesus svarade: Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger

er det sanna brödet från himlen. ”Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen” liv. J De bad honom då: Herre, ge oss alltid det brödet. ”Jesus

svarade: Jag år livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. 36 Men

som jag har sagt er: ni har sett och tror ändå inte. 57 Alla som mig Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag inte visa bort. 38 Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra vad jag själv vill utan för att göra hans vilja som har sänt mig.

39 Och detta är hans vilja som har sånt att inte skall låta mig: jag

någon gå förlorad av dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå

på den sista dagen. “Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem

uppstå på den sista dagen.”

“

Judarna* förargade sig över att han hade sagt: Jag är brödet som

har kommit ner från himlen, *Z och de sade: Är det inte Jesus,

Josefs son? Vi känner ju hans far och mor. Hur kan han då säga att

han har kommit ner från himlen? “Jesus svarade: ”Var inte förar- 4*

gade. Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen.

6:30 Vilket tecken vill du göra Jfr 2:18 med not. 6:31 mannar i öknen Citatet är från Ps 78:24; jfr 2 Mos 16. Den som frågar menar att mannaundret var förmer än vad Jesus nu hade gjort. Jesus svarar att bara det bröd som han delar ut förmedlar det liv som kommer från Gud. 6:33 det bröd som kommer ner Annan möjlig översättning: han som kommer ner. 6:35 livets bröd Jfr uttrycken levande vatten (41:10) och livets ljus (8:12) samt 1:4 med not. 6:36 ni har sett mig Annan låsart: ni har sett. Jfr 20:29. 6:37 Alla som Fadern ger mig De som kommer till tro på Jesus betecknas i Johannesevangeliet som Guds gåva till honom (17:2 ff.; 18:9).

6:30 Joh 2218+ 6:36 Matt 13:13 6:31 2 Mos 16:4, 13-15; 4 Mos 11:7-9; 6:37 Joh 17:2, 6-8/ Matt 11:28 Neh 9:13; Ps 78:24; Joh 6:49, 58; 6:38 Matt 26:39;Mark 14:36;Luk 22:42; 1 Kor 10:5 Joh 4:34; 5:30; Heb 10:9 6:33 Joh 6:41, 51 6:39 Joh l0:28 f.; 17:12; 18:9 6:35 Jes 55:1-3;Joh 6:48, 51, 58 / 4:14 6:42 Matt 13:55; Mark 6:3; Luk 4:22

241 Johannesevangeliet 6:61

45 Det står skrivet hos profeterna: Alla skall bli Guds lärjungar. Var

och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig. *6 Men ingen har sett Fadern, utom den som har kommit från

Gud; han har sett Fadern. Sannerligen, jag säger er: den som tror

har liv. ”Jag är livets bröd. 49 Era fäder åt mannat i öknen och

evigt

5° ner från himlen är sådant att den

de dog. brödet som kommer

lvlen

som äter av det inte skall dö. “Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i

evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen

skall leva.

”judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta. ”Jesus svarade: ”Sannerligem jag säger er: om

ni inte äter Månniskosonens kött och dricker hans blod, äger ni inte livet. 5* Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har liv,

evigt och skall låta honom uppstå på den sista dagen. ”Ty mitt kött är jag

föda, och mitt blod är 56 Den som äter mitt

verklig verklig dryck. kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Liksom

den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall

också den som äter leva genom 5* Detta är brödet som har

mig mig.

kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De

dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet. 59Detta sade

han när han undervisade i synagogan* i Kafarnaum.

ord

Lärjungama förargar sig överfesu

°° som hörde honom tala sade: Det är

Många av hans lärjungar outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom? “Jesus som genast förstod att lärjungarna förargade sig över hans

6:45 bas profezema Förmodligen avses Jes 54:13, kanske också andra GTställen, t. ex. jer 31:33 f. Uttrycket profeterna” behöver dock inte innebära att flera ställen citeras (jfr not till Apg 17:28). 6:51 mitt kött På Jesu modersmål kunde kött också betyda kropp. Det som här sägs anspelar på nattvardens instiftelseord, särskilt i den form de har enligt Luk 22:19. Det följande stycket är säkerligen tänkt som en utläggning av nattvardens innebörd.

6:45 je: 54:13; Jer 31:33 1.; 1 Thess 4:9 6:53 Joh 4:14 6:46 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 1:18; 5:54 Joh 6:391, 44;11;24 5:37 6:56 Joh 15:4 f.; 1 Joh 3:24 6:47 Joh 3:15 f., 36 6:60 Joh 8:43 6:49 1 Kor 10:1-5; Heb 3:17 6:51 Matt 26:26; Mark 14:22; Luk 22:19; 1 Kor 11:23-26; Heb 10:5, 10

6:62 Johannesevangeliet 242

ord, sade till dem: Får det här er att vackla? 62 Hur blir det då om ni

får se Människosonen stiga upp dit där han var förut? °3 Det är anden

som ger liv, köttet är till ingen hjälp. De ord jag har talat till er är

ande och liv. “Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju

från början vilka som inte trodde och vem som skulle förråda honom. 65 Och han fortsatte: Det var därför jag sade er att ingen

kan komma till mig om han inte får det som gåva av Fadern.”

65 Då drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre

följa med honom. “Jesus sade till de tolv: ”Inte vill väl ni också gå

er väg?” “ Simon Petrus svarade: Herre, till vem skulle vi gå? Du

har det eviga livets ord, 59 och vi tror och vi förstår att du är Guds

helige. 7°Jesus sade: Har jag inte själv valt ut er tolv? Och ändå är en av er en djävul. 7 Han menade Judas, Simon Iskariots son, ty

denne skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

I jerusalem vid

lövbyddefesten

*Sedan vandrade Jesus omkring i Galileen. IJudeen ville han inte

vandra, eftersom judarna* var ute efter att döda honom.

2Judarnas lövhyddefest närmade sig. 3Hans bröder sade då till

honom: ”Stanna inte här utan gå till Judeen, så att också dina lär- 4

jungar får se dina gärningar. Ingen verkar i skymundan om han vill bli allmänt känd. Om du gör sådana ting, visa dig då för världen.

6:62 Hur blir det då Jesu uppståndelse kan komma att bli en ännu större anstöt än brödundret. Enligt en annan tolkning menas att anstöten försvinner för den som kommer till tro. 6:63 köttet Ordet används här på ett annat sätt än i v. 51-56. Här åsyftas människans inriktning enbart på det materiella utan kontakt med det andliga liv som Jesus förmedlar (jfr v. 26 med not). 6:69 Guds helige Se Messias”. 6:71 Simon Iskariots son Tillnamnet knyts i de övriga evangelierna till Judas själv (så även iJoh 12:4; 14:22; jfr noter till 13:2, 26). Beträffande namnets betydelse se not till Matt 10:4. 7:2 lövbyddefest Se Högtider”.

6:62 Apg1:9-11 6:70 Joh 15:16 6:63 1 Kor 15:45; 2 Kor 3:6; Gal 6:8 6:71 Matt 26:14-16+; Joh 12:4; 13:21 6:64 Joh 13:11 7:1 Joh 5:18+ 6:65 Joh 6:44 7:2 3 Mos 23:34 f.; Sak 14216-19 6:66 Luk 9:62 7:3 Matt 1246-48; Apg 1:14 6:68 f. Matt 16:16+; Joh 10:36; 11:27

243 7:23

Johannesevangeliet

5 Inte heller hans bröder trodde på honom. 6Men Jesus sade till dem:

Min tid är ännu inte inne, men för er är det alltid rätt tid. 7Er kan

världen* inte hata, men mig hatar den därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda. 8 Gå ni upp till högtiden. Jag gör det inte den här min tid är ännu inte inne. 9Och han stannade själv kvar gången,

i Galileen.

° Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, gick han också

hemlighet. “Judarna sökte efter honom under

dit, inte öppet utan i

och undrade var han fanns. Z Det pratades mycket om högtiden

honom bland folket; några sade att han var en bra människa, andra

att han vilseledde folket. 3 Men ingen vågade tala öppet om honom

av rädsla för judarna. i

” När halva högtiden redan var förbi, gick Jesus upp till templet”

blev förvånade och sade: Hur

och började undervisa. ”judarna

kan han som inte har studerat vara så lärd?” “Jesus svarade: Min

lära är inte min, utan hans som har sänt mig. ”Om någon vill göra

talar

hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag av mig själv. 18 Den som talar av sig själv söker sin egen ära. Men den

som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och det

finns ingen orättfärdighet hos honom. 9 Har inte Mose gett er

av er vad vill ni döda

lagen°°? Och ändå gör ingen lagen säger. Varför

2° Folket svarade: Du är besatt. Vem vill döda Z* Då

mig? dig?

som ni alla undrar över. 22Mose har

sade Jesus: ”En sak har jag gjort

- fast den inte kommer bara från Mose utan gett er omskärelsen* från fäderna - och ni omskär även på en sabbafi 23Om en människa

blir omskuren Sabbaten för att Moses inte skall brytas, varför på lag

7:6 Min tid Se Stund”. 7:21 En sak bar jag gjort Orden syftar på hur Jesus botade en sjuk man på Sabbaten (5:1 ff.). 7:22 inte . . . från Mose man från fäderna Enligt 3 Mos 12:3 påbjöd Gud omskärelsen genom Mose vid Sinai. Enligt 1 Mos 17:10 ff. hade emellertid redan Abraham fått samma bud, vilket gav det ännu större betydelse. 7:22 ni omskär även på en sabba: Bestämmelsen att en pojke skall omskäras på åttonde dagen efter födelsen åtlyds enligt judisk sed även om denna dag infaller på en sabbat. Omskärelsens betydelse och helgd understryks när den på så vis sätts före sabbatsbudet. Enligt v. 23 är en människas välgång och hälsa något ännu heligare, som med ännu större rått går före sabbatshelgden. Jfr Matt 12:3 ff., 11 f. med par.

7:6 Joh 2:4; 7:30; 8:20 7:18 Joh 8:50 7:7 Joh 15:18 / 3:19-21 7:19 Joh 1:17 / Apg 7:53; Rom 2217-23/ 7:13 Joh 9:22; 12:42; 19:38; 20:19 Joh 5:18; 7:1; 8:37, 40 7:15 Matt 1354-57; Luk 2:47 7:20 Joh 8:48, 52; 10:20 7:16 Joh 12:49; 14:10, 24 7:22 1 Mos 17:10-U

7:24 Johannesevangeliet 244

blir ni då uppretade på mig för att jag har gjort en människa helt och

hållet frisk på Sabbaten? 24 Döm inte efter skenet, utan döm rätt-

vist.”

Olika uppfattningar om jesus

25Då sade några av jerusalemborna: Är det inte mannen som de vill

döda? 25 Här står han och talar öppet och de säger ingenting till honom. Inte kan väl rådsherrarna* ha blivit övertygade om att han är

Messiasä? Varifrån den här mannen är, det vet vi ju, men när

Messias kommer vet ingen varifrån han är. 28 Då ropade Jesus, där

han undervisade i templet: ”Ja, ni vet vem är och varifrån jag jag kommer. Men jag har inte kommit av mig själv; det finns förvisso en

som har sänt men honom

mig, känner inte ni. ”Jag känner honom därför att jag kommer från honom och därför att han har sänt mig. 3° De ville gripa honom, men sin hand mot honom; hans ingen lyfte

stund* var ånnu inte inne. 31Bland folket korn många till tro på

honom, och de sade: Inte kan väl Messias göra fler tecken“, när han

kommer, än den här mannen har gjort?

”Fariseernf fick höra vad folket om honom, och över-

pratade

och skickade

steprästerna* fariseerna ut sina män för att gripa

honom. ”Jesus sade: Annu en kort tid är hos er, innan

jag jag går till honom som har sänt mig. 3* Ni kommer att söka efter mig men

inte finna och där ”Då

mig, jag är, dit kan ni inte komma. sade judarna till varandra: ”Vart tänker

han gå, eftersom vi inte skall finna honom? Inte tänker han väl gå till dem som bor

kringspridda

bland och undervisa

grekerna dem? 36Vad menar han när han säger:

7:27 vet ingen varifrån bar: är Tanken att Messias före sitt framträdande skall leva okänd på jorden antyds även i judiska traditioner. I skrifter från nytestamentlig tid sägs om Människosonen* att han före sin uppenbarelse finns dold i himlen. Dessa båda tankar ställs här samman: folket, som känner till Jesu hemstad, är ändå okunnigt om vem han verkligen är och om hans himmelska ursprung. 7:32 sina män Dvs. folk ur tempelvakten, se not till Luk 22:4. 7:35 dem som bor kringspridda Grundtextens uttryck, diáspora, används än i dag om de judar som bor utanför det heliga landets gränser. 7:35 undervisa dem Annan möjlig översättning: undervisa grekerna. Beteckningarna för greker, grekiska proselyter” och grekisktalande judar hålls inte alltid klart isär i NT.

7:23 Joh 5:8 f., 16; 9:14 7:28 f. Joh 8:55; 17:25 7:24 Ords 24:23; Jes 11:3 f.; Joh 8:15; 7:30 Joh 2;4+ Jak 2:1 7:31 Joh 2223+ 7:25 Joh 5:18+ 7:33 Joh 16:5 7:27 Joh 6242+ 7:34 Joh 8:21; 13:33

245 7:49

johannesevangeliet

Ni kommer att söka efter men inte finna och där

mig mig, jag är, dit

kan ni inte komma?

På högtidens sista och största ställde

u” dag sig jesus och ropade:

Ar så kom till

någon törstig, mig och drick. 33 Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande som skriften

vatten, 39 säger. Detta sade han om Anden”, som de som trodde på honom

skulle få. Ty ännu hade Anden inte kommit, eftersom

Jesus ännu

inte hade blivit förhärligad.

*°

Några i hopen som hörde detta sade: Han måste vara Profe-

tenåå, “ och några sade: Han är Messias. Men andra sade: Inte kommer väl Messias från Galileen? 42 Säger inte skriften att Messias skall vara av Davids* ätt och komma från Betlehem, där David

byn bodde? 43 Så blev hopen oenig om honom. ” Några ville gripa honom, men ingen lyfte sin hand mot honom. *5 När deras folk kom tillbaka, frågade översteprästerna och fari-

seerna: Varför har ni inte tagit hit honom? “6 De svarade: Aldrig

har någon människa talat som han. Då sade fariseerna till dem: Har ni också blivit vilseledda? 48 Finns det någon i rådet* eller bland

fariseerna som tror på honom? 49 Men den stora hopen, som inte kan

7:37 bögtidens sista och största dag Dvs. antingen den sjunde av de dagar som lövhyddefesten omfattar enligt 3 Mos 23:42, eller en åttonde, avslutande dag som lagts till senare. De följande Jesus-orden anspelar på en rit som upprepades alla sju festdagarna: vatten hämtades från Siloadammen (se 9:7 med not) och hälldes ut vid altaret. Denna rit förbands med _Ies 12:3 och andra GT-ställen; jfr Hes 47:1 ff.; Sak 12:10; 13:1; 14:8. 7:38 ur hans inre skall Hyra strömmar av levande vatten, som skriften säger De anförda orden svarar inte exakt mot något GT-ställe men kan anspela på sådana som nämnts i not till v. 37. Annan möjlig översättning: Den som tror på mig, som skriften säger, ur hans inre . . . Meningen är då att GT kräver tro på Messias (5 Mps 18:15). Annan möjlig översättning av denna och föregående mening: Ar någon törstig, så skall han komma till mig, och den som tror på mig skall dricka. Som skriften säger: ur hans inre. . .” 7:39 förbärligad Se Härlighetå 7:40 Profeten Se not till 1:21.

7:37 3 Mos 23:36 /Jes 55:1; Joh 4:10; 7:42 2 Sam 7:12; Ps 89:3 f.; Mik 5:2; 1931-34; Upp 21 :6+ Matt 2:5 f. 7:38 Jes 12:3; 44:3; 58:11; Sak 14:8 7:43 Joh 9:16; 10:19 7:39 Hes 36:27; Joel 2:28; Joh 16:7; 7:46 Matt 7:28 f. 20:22; Apg 2:4; Ef 1:13 7:48 Joh 12:42; 1 Kor 1:26 7:40 5 Mos 18:15-18;]oh 1:21;6:14;Apg 3:22; 7:37

7:50 246

Johannesevangeliet

5° som satt i rådet och

lagen, den år förtappad. Nikodemos, själv 5* Inte dömer väl vår lag som tidigare hade sökt upp Jesus, sade: honom och tagit reda på vad han

någon utan att man först har hört gör? 52De svarade: Är kanske du också från Galileen? Se efter i så skall du finna att kommer från Galile-

skriften, ingen profet

n en.

Ã/etens/eapsbryters/ean

[53 Alla gick hem, var och en till sitt, l men Jesus gick till Olivbergef.

2 var han tillbaka i Allt folket samlades

Tidigt på morgonen templet?

3De skriftlär-

kring honom, och han satte sig ner och undervisade.

da* och fariseerna” kom då dit med en kvinna som hade ertappats med De ställde henne framför honom *och sade:

äktenskapsbrott. Mästare, den här kvinnan gärning när hon begick

togs på bar 5I föreskriver Mose att sådana kvinnor skall

äktenskapsbrott. lagen

“Detta sade de för att sätta honom på prov stenas. Vad säger du?

och få att honom för. Men Jesus böjde sig ner och något anklaga ritade marken med fingret. 7När de envisades med sin fråga, såg på av er som är fri från synd skall kasta första

han upp och sade: Den

stenen på henne. 8Och han böjde sig ner igen och ritade på marken. 9När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste” först,

och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. ”Jesus såg upp

och sade till henne: Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde “Hon svarade: Nej, herre. Jesus sade: ”Inte heller

dig? jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.]

7:50 Nikodémos Jfr 3:1 med not. 7:53 Det följande stycket (7:53-8:11) saknas i flertalet pålitliga handskrifter. Det har från början säkerligen inte tillhört Johannesevangeliet utan förmedlats av en tradition, besläktad med de tre andra evangelierna. Att berättelsen först på 400-talet fick sin plats i NT beror kanske på rädsla för missbruk av den inställning som Jesus här ger uttryck åt. 8:5 I lagen 13 Mos 20:10; 5 Mos 22:22 stadgas dödsstraff för den som bryter ett äktenskap. Dödssättet nämns inte direkt men kan härledas ur sammanhanget (5 Mos 22:21, 24). 8:9 de äldste Annan möjlig översättning: de (till levnadsåren) äldsta.

7:50 Joh 3:1 f.;19:39 8:5 3 Mos 20:10; 5 Mos 22:22 7351 5 M0S1I16;1714 8:7 5 Mos 17:7; Matt 7:1-5 7:52 Joh 1:46; 7:41 3:9 Mm 22:22 8:1 Luk 21 :37 f. 8:11 Joh 5:14 8:2 Matt 26:55

247 Johannesevangeliet 8:26

Faderns vittnesbörd

Z Sedan talade Jesus.till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som

följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. ”Fariseerna sade då: Du vittnar om dig själv, ditt vittnesbörd är inte giltigt. “Jesus svarade: Även om jag vittnar om mig själv, är mitt vittnesbörd giltigt. Jag vet varifrån jag kommer och vart jag går. Men ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går. ”Ni dömer på människovis, jag dömer ingen. “Om jag ändå dömer, är min dom riktig, eftersom jag inte är ensam; han som har sänt mig är med mig. 17 Och i er egen lag står det att vad två vittnar är giltigt. ”Jag vittnar

om mig själv, och om mig vittnar också Fadern som har sänt mig. *9 Då de: Var finns din far? ”Ni känner frågade Jesus svarade: varken mig eller min fader. Kände ni mig, skulle ni också känna min fader.” 2° Det var vid skattkammaren han sade detta, medan han

undervisade i templet. Men ingen grep honom, hans stund* hade ännu inte kommit. 2 Sedan sade han till dem: ”Jag går bort, och ni kommer att söka

efter mig, men ni skall dö i er synd. Dit jag går kan ni inte komma. sade då: Tänker judarna han ta sitt liv, eftersom han säger att vi inte kan komma dit han går? 23 Han sade till dem: Ni hör hemma

här nere, jag är ovanifrån. Ni tillhör denna världen”, jag tillhör inte denna världen. 2* Därför sade jag att ni skall dö i era om ni synder. Ty inte tror att jag är den jag är, skall ni dö i era synder. 25 De frågade: Vem är du då?Jesus svarade: Varför talar alls till er? har jag “Jag

8:12 världens ljus Jfr 1:4 med not. Orden anknyter kanske till en ljusprocession som anordnades vid lövhyddefesten; jfr 7:37 med not. 8:15 på människavis Se Kött? 8:17 vad två vittnar GT:s krav på bevisning i brottmål (4 Mos 35:30; 5 Mos 17:6; 19:15) tillämpas på den himmelska auktoritet som Jesus åberopar; jfr 5:31 ff.; 1 Joh 5:6 ff. och se Skrifttolkning”. 8:20 skazzkammaren Se not till Mark 12:41. 8:24 jag är den jag är Se not till 4:26. 8:25 Varför talarjag alls till er? Jfr Matt 17:17 med par. - Grundtexten är här knapp och oklar. Andra möjliga översättningar: ”Från begynnelsen är jag det som jag har sagt er; Det som jag från början har sagt er. Annan läsart: Jag har från början sagt er det som jag nu säger er.

8:12 Joh 1:4; 9:5; 12:35 f., 46 8:19 Joh 14:7; 16:3 8:14 Joh 5:31 / 13:3; 16:28 8:20 Mark 12:41;Joh 2z4+ 8:15 Joh 7:24; 12:47 8:21 Joh 7:34; 13:33, 36 8:17 5 Mos 17:6; 19:15; Matt 18:16; 8:23 Joh 3:31; 17:14-16 2 Kor 13:1 8:24 Joh 13:19 8:18 Joh 5:32, 37; 1 Joh 5:9

8:27 248

Johannesevangeliet

att säga om er och mycket att döma er för. Men han som har mycket sänt mig talar sanning, och det jag har hört av honom förkunnar jag

för världen. De förstod inte att han talade till dem om Fadern. 25Och Jesus sade: När ni har

upphöjt Människosoneni skall ni förstå att jag är den jag är och att jag inte gör något av mig själv utan talar så som Fadern har lärt mig. 29Och han som har sänt mig är med

mig. Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom.” 3° När han sade detta, kom många till tro på

honom.

Barn till Abraham

3 Till de judar som trodde på honom sade jesus: Om ni förblir i

mina 32 Ni skall lära känna san-

mitt ord, är ni verkligen lärjungar.

33 De sade: ”Vi härstam-

ningen, och sanningen skall göra er fria. mar från Abraham och har aldrig varit slavar under någon. Vad menar du då med att vi skall bli fria? “Jesus svarade: Sannerligen, är slav under synden. ”Slaven jag säger er: var och en som syndar

stannar inte i huset för alltid, men sonen stannar för alltid. 3° Om nu

Sonen befriar er, blir ni verkligen fria. ”Jag vet att ni härstammar från Abraham. Men ni vill döda mig därför att mitt ord inte har

vad har sett hos Fadern. Och

trängt in i er. ”Jag förkunnar jag själv

39 De svarade: Vår fader är ni gör vad ni har hört från er fader. Abraham. Då sade Jesus: Är ni Abrahams barn, borde ni göra

Abrahams gärningar. *° Men nu vill ni döda mig - den som har sagt er

8:28 uppbäjt Se not till 3:14. 8:35 Slaven stannar inte i busetför alltid I Gal 4:30 använder Paulus en liknande bild: den som inte tror jämförs med slavinnan Hagar, som drevs hemifrån med sitt barn (1 Mos 21:10 ff.). Jfr också Heb 3:5 f. 8:38 Och ni gör Annan möjlig översättning: ”Ni skall också göra. 8:38 från er fader Annan (enligt en läsart) möjlig översättning: från Fadern.

8:26 Joh 7:2s/12:49f. 8:34 Rom 6:16, 20; 2 Pet 2:19; 1 Joh 8:28 Joh 3:14; 12:32/ 5:19 3:8 8:29 Joh 8:16; 16:32/ 14:10 8:35 Z Mos 21:2+; Gal 4:30 8:30 Joh 2:23+ 8:36 2 Kor 3:17; Gal 5:1 8:31 Joh 15:7 f., 14; Apg 11:23 8:37 Matt 2153-46; Joh 5:18; 7:19, 25 8:33 Matt 3:9; Luk 3:8; Joh 8:39, 56 8:39 Matt 3:9;]ol1 8:33; Rom 2:28; 9:7

249 Johannesevangeliet 8 ;56

sanningen, som jag har hört av Gud. Så gjorde inte Abraham. 4 Ni

gör er faders gärningar. Då sade de: Vi är inga oäkta barn. Vi har Gud till fader och ingen annan.” ”Jesus svarade: Om Gud vore er fader, skulle ni älska mig, ty jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av själv, utan han har sänt mig mig. 13 Varför fattar ni inte vad jag säger? Därför att ni inte står ut med att höra på mitt ord. 14 Ni har djävulen” till fader, och ni vill göra vad er

fader önskar. Han har varit en mördare från första början, och han står utanför sanningen därför att någon inte finns i honom. sanning När han ljuger, talar han med egna 0rd, ty han är en och lögnare lögnens fader. “Men jag talar sanning, och därför tror ni mig inte. “Kan någon av er bevisa att jag har syndat? Om talar jag sanning, varför tror ni mig då inte? “7 Den som har Gud till fader, han lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte har Gud till fader.

jesus och Abraham

”judarna sade: Har vi inte rätt när vi säger att du är samarier* och att du är besatt.” ”Jesus svarade: ”Jag är inte besatt, utan årar jag min fader, men ni skymfar mig. “Jag söker inte min egen ära, men 5 det finns en som söker den och som dömer. Sannerligen, jag säger er: den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden. ”Judarna sade: Nu vet vi att du är besatt. Abraham dog och profeterna likaså, men du säger att den som bevarar ditt ord aldrig någonsin skall möta döden. 53 Skulle du vara större än vår fader Abraham?

Han dog, och profeterna dog. Vem tror du att du är? “Jesus svarade: ”Om jag själv förhärligar mig, är min härlighet ingenting värd. Det år min fader som förhärligar mig, han som ni säger är er Gud. 55 Ni vet inte vem han är, men jag känner honom, och om jag säger

att jag inte känner honom, så blir en lögnare som ni. Men jag jag känner honom, och jag bevarar hans ord. 56 Er fader Abraham jub-

8:41 5 Mos 32:6;Jes 63:16; 64:8 8:47 Joh 10:26; 18:37; 1 Joh 4:6 8:42 1]oh 5:1 /Joh 13:3; 16:28; 17:8 8:48 Mark 3:21 f.;Joh 7220+ 8:43 Joh 6:60 _ 8:50 Joh 5:41; 7:18 8:44 1 Mos 3:4; Vish 2:24; 1 Joh 3:8-15 8:51 Joh 5:24; 11:25 f. 8:45 f. _Ies 53:9; 2 Kor 5:21; 1 Pet 2:22; 8:53 Joh 4:12 ljoh 3:5 8:55 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 7:28 f.

8 :S7 Johannesevangeliet 250

lade över att han skulle få se min dag. Han fick se den och gladde sig. ”Judarna sade då till Jesus: ”Du är inte femtio år, och ändå har du sett Abraham. 53 Han svarade: Sannerligen, jag säger er: jag är

blev till. 59 Då och jag var innan Abraham tog de upp stenar för att men Jesus försvann och lämnade

kasta på honom, templet.

En man hotas

hlindfödd

Där gående fick han se en man som hade varit blind från

Jesus kom

födelsen. honom: Rabbii vem har syndat, ZLärjungarna frågade

han eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind? 3Jesus

själv svarade: Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds skulle 4 Medan dagen varar måste gärningar uppenbaras på honom. vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen

“Sedan

kan arbeta. SSå länge jag är i världen“, är jag världens ljus. spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degen mannens och tvätta dig i Siloadammen.” på ögon 7och sade: Gå

8:56 se min dag Även i gammal judisk skrifttolkning* förekommer tanken att Gud uppenbarade framtiden för Abraham. Tiden för Messias ankomst räknades till framtidens viktigaste hemligheter. Jfr 12:41. 8:57 har du sett Abraham Annan läsart: ”har Abraham sett dig”. 8:58 jag är och jag var Grundtextens uttryck är detsamma som i v. 24, 28 (jfr not till 4:26) och anspelar liksom där på Guds namn. Här menas att Jesus fanns innan han blev människa (Jfr Joh 1:1, 14). 9:2 vem har syndaz I äldre judendom förekom olika försök att förklara till synes oförtjänt lidande. Man räknade med att barn kunde dö för föråldrarnas synder (2 Mos 20:5; 2 Sam 12:15; jfr dock Hes 18:20) men också med att ofödda barn kunde delta i moderns synder och ådra sig straff för detta. 9:3 Guds gärningar skulle uppenharaspå honom Mannens lidande förklaras med sitt ändamål: den följande helbrägdagörelsen skulle åskådliggöra Guds makt. Jfr 6:2; 11:4. 9:6 spottade Se not till Mark 7:33. 9:7 Siloadammen En del av de gamla anläggningar som ledde vatten från den utanför stadsmuren belägna Gihonkällan in i staden. Jfr Jes 8:6.

8:56 Matt 13:17;Heb 11:13 9:4 Joh 5:17; 11:9 f. 8:58 Jes 43:10;J0h1:1, 15 9:5 Joh 8:12; 12:46 8:59 Joh 10:31 9:6 Mark 8:23 9:2 2 Mos 20:5; Hes 18:20 9:7 2 Kon 5:10;Jes 8:6; Luk 13:4 9:3 Luk 13:2

251 Johannesevangeliet 9:22

(Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade och kom

sig tillbaka seende. *Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sade: Är det inte han som satt och tiggde? ”Några sade: Jo, det är han, och andra: Nej, men han är lik honom., Själv sade han: ”Det är jag.” °Då frågade de: Hur öppnades dina ögon? Han svarade: Han som heter Jesus en och gjorde deg strök den på mina ögon och sade åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade mig, och sedan kunde jag se. 12 De frågade honom: ”Var är han? Han svarade: Jag vet inte.

Fariseema och den

blindfödde

13De förde mannen som hade varit blind till fariseerna”. “ Det var på

en som Jesus hade sabbatsdag* gjort degen och öppnat hans ögon. 5 Nu frågade också fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han

svarade: Han lade en deg på mina ögon, och tvättade och jag mig, nu kan se. 16 jag Några fariseer sade: Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte Sabbaten. Men andra sade: Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken”“?” De var alltså oeniga, 7 och därför frågade de den blinde en gång till: ”Vad tror du själv om honom, eftersom han öppnade dina ögon? Han svarade: Att han är en profet?” *sjudarnaå* trodde inte på att han hade varit blind och fått sin syn, så de kallade till sig den botade mannens föräldrar ”och frågade dem: Är det här er son som ni säger var född blind? Hur kommer det sig att han kan se nu?” 2° Föräldrarna svarade: ”Vi vet att det här är vår son och att han föddes blind. 2 Men hur han kan se nu, vet vi inte. Och vem som har öppnat hans ögon, det vet vi heller inte. Fråga honom, han är gammal nog, han kan svara för sig själv. 22Detta sade föräldrarna av rädsla för judarna. Redan då hade näm-

ligen judarna kommit överens om att den som erkände Jesus som

9:7 utsänd Namnet syftade på källans vattenflöde och betydde i sak ”vattenledning. Författaren låter det här anspela på Jesus, som är utsänd av Fadern (7:28) för att ge levande vatten (4:10 ff.) 9:16 han håller inte sabbaten Flera ting som nämnts i det föregående är förbjudna enligt gamla judiska regler för Sabbaten: att behandla sjuka som inte är i livsfara, att knåda deg, att smörja saliv på sjuka ögon.

9:14 Joh 529,16 9:22 Joh 7:13+ 9:16 Joh 9:33/ 7:43; 10:19 9:17 Matt 1614+; 21:11, 46; Joh 4:19; 7:40

9:23 Johannesevangeliet 252

Messias” skulle uteslutas ur 23 Det var därför som man-

synagogan? nens föräldrar sade: Han är gammal nog. Fråga honom själv.

2* För andra gången kallade de alltså till

sig mannen som hade varit

blind och sade till honom: Ge Gud äran. Vi vet att den här mannen

är en 25Han svarade: Om han är en syndare vet jag inte. syndare. »Men det vet att som var blind nu kan se. “De frågade jag, jag honom: ”Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon? Han svarade: Det har jag redan sagt er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni höra det igen? Kanske ni också tänker bli hans lärjungar?” 2” Då snäste de av honom och sade: Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar. 29 Vi vet att Gud har talat till Mose, men

varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte. ”Han svarade: att ni inte vet varifrån han kommer, och

Ja, det är det märkliga,

3* Vi vet att Gud inte till

ändå har han öppnat mina ögon. lyssnar syndare, men om någon fruktar Gud och gör hans vilja, då lyssnar han till honom. ”Aldrig förr har man hört att någon har öppnat

en som var född blind. ”Om den här mannen inte vore

ögonen på

sänd av Gud, hade han inte kunnat 3* Då sade de

göra någonting. till honom: Du föddes syndig alltigenom, och du skall undervisa

oss! Och de körde ut honom. ”Jesus fick höra att de hade kört ut honom, och när han träffade honom han: ”Tror du Människosonen”? 36 Han svarade:

frågade på

Vem har är han, herre? Jag vill tro på honom. ”Jesus sade: ”Du

sett honom. Det är han som talar med dig. 3* Då sade han: Jag tror,

herre” och föll ner för honom. 39 Och Jesus sade: Till en dom har

jag kommit hit till världen, för att de som inte ser skall se och de som

ser skall bli blinda.

9:22 uteslutas ur synagogan Veterligen tillämpades inte denna åtgärd mot de kristna förrän i slutet av första århundradet e. Kr. Det är alltså troligt att författaren här för in en senare tids förhållanden i berättelsen. Jfr 16:2. 9:24 Ge Gud äran En högtidlig uppmaning att tala sanning inför rätta (jfrJos 7:19). I vidare mening innebär uttrycket att underkasta sig Gud (Upp 11:13) och erkänna riktigheten i vad han sagt eller gjort (Rom 4:20).

9:24 Jos 7:19; Upp 11:13 9:34 Ps 51:5-7 9:29 Joh 7:27 17.; 8:14 9:37 Joh 4:26 9:31 Ords 15:29; Ps 66:18; Jes 1:15 9:39 Matt 13:13;Joh 3217+ 9:33 Joh 3:2

253 Johannesevangeliet 10:15

*° Några fariseer som var tillsammans med honom hörde detta och sade till honom: Är kanske vi också blinda? 4 Jesus svarade: Om ni vore blinda, skulle ni vara utan synd. Men nu säger ni att ni ser. Er synd står kvar.

Li/enelsen om fåren och den gode berden

wSannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. ZMen den som går in genom grinden är fårens herde”. 3För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. 1 När han har släppt ut sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. 5Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster. °Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade. 7Sedan sade Jesus: Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. “Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad? Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. ”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. “Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. *z Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Han år ju lejd och bryr sig inte om fåren. “Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt

10:8 Alla som bar kommit före mig Orden kan syfta på religiösa och politiska ledare inom Jesu eget folk, på religionsstiftare med anhängare i den dåtida medelhavsvärlden eller på falska profeter i allmänhet (jfr v. 12 f). Självfallet menas inte GT:s profeter.

9140 Malt 1544+ 10:8 Jer 23:2 f.; Hes 34:2 f. 9141 Ords 26112;J0h15=22 10:11 Ps 23;Jes 40:11;Hes 34:11-16;Matt 1033 PS 9527:165 40:11; 4311 18:12-14; Heb 13:20 /Joh 15:13; 10:4 Joh 10:27 1joh me, 10:6 Joh 16:25 10:14 Joh 10:27; 2 Tim 2:19 1017 PS11812° 10:15 Matt 11:27;Joh 15:13; ljoh 3:16

10:16 Johannesevangeliet 254

liv för fåren. hör till den här “Jag har också andra får, som inte

fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde. 17 Fadern älskar mig därför att

8 det ifrån

det tillbaka. Ingen har tagit jag ger mitt liv för att sedan få mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få

det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig. 2°

19 De orden gav upphov till ny oenighet bland judarna”. Många

sade: ”Han är besatt och från sina sinnen. Hur kan ni höra på honom? “Andra sade: Så talar inte den som är besatt. Kan en

demon öppna ögonen på blinda?”

judarnas otro

22Nu inföll Det var vinter, 23 och

tempelinvigningsfesten ijerusalem. i Salomos i “Då omringade jesus gick omkring pelarhall templet”. honom och sade: Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? judarna

Om du är Messias”, så säg det öppet. ”Jesus svarade: Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders

namn vittnar om mig. “Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. 27 Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de

följer mig. ”Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå

dem ur min hand. 29 Vad min fader har

under, och ingen skall rycka är större än allt annat, och kan rycka det ur min faders gett mig ingen

hand. ”Jag och Fadern är ett.

3* Då tog judarna på nytt upp stenar för att stena honom. ”Jesus

sade till dem: som

Jag har låtit er se så många goda gärningar

10:16 får menas de icke-judiska folken, som den kristna mis-

andra Troligen

sionen vände sig till. 10:22 tempelinvigningsfesten Se Högtideñ 10:23 Den östra av de fyra pelarhallar som begränsade temp-

Salomosgøelarball

lets Eftersom de hade slutna väggar utåt, gav de skydd mot den

omrade.

kalla årstidens vindar. Jfr Apg 3:11. 10:29 Vad mmfader Sannolikt menas de troende (jfr 6:37 med not

bizrgett rlrzig

och 1 Joh 5:4, dar det sags att de besegrar världen). - Annan läsart: Min fader, som har gett mig dem.

10:16 Jes 56:8;]oh 11:52; 1 Pet 2:25 / Hes 10:24 Luk 22:67 34:23; 37:24; 1312214-18 10:25 Joh 5:36; 10:38 10:17 Joh 3:35; Fil 2:8 f. 10:26 f. Joh 6:64; 8245-47 10:18 Joh 14:31; 15:10 10:28 Joh 5:24; 6239+ 10119 Joh 7:43 10:29 Jes 43:13 10:20 Mark 3:21 f.;]oh 7:20; 8:48 10:30 joh 1:1; 17:21 10:22 1 Mack 4:59 10:31 Joh 359 10:23 Apg 3:11; 5:12

255 Johannesevangeliet 11:2

kommer från Fadern. För vilken av dem stenar ni mig? ”judarna svarade: Det är inte för någon god gärning vi stenar dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud, fast du är människa. ”Jesus

det inte i er 35

sade: Står lag”:]ag har sagt att ni är gudar? Lagen kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphåvas. 36 Hur kan ni då säga till som Fadern har och mig, helgat sänt till världen, att jag hädar när jag säger: Jag är Guds son. ”Om jag inte gör min faders gärningar, skall ni inte tro på mig. 38 Men om

jag gör de gärningarna, så tro åtminstone på dem, om ni nu inte kan tro på mig. Då skall ni fatta och förstå att Fadern är i mig och jag i

Fadern. 39 De försökte återigen gripa honom, men han kom

undan.

° Sedan begav han sig på nytt till den plats på andra sidan Jordan

där Johannes först hade döpt. Där stannade han och många kom till honom. “ De sade att Johannes visserligen inte hade gjort något

tecken* men att allt som han hade sagt om Jesus var sant. “Z Och

många kom där till tro på honom.

Lasaros

uppvác/es

*En man som hette Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där

11 2

Maria och hennes syster Marta bodde. (Det var Maria som smorde

Herren* med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt

hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.)

10:34 ni är gudar Det citerade stället (Ps 82:6) gällde ursprungligen gudar eller halvgudar, som i äldre gammaltestamentlig tid ansågs vara verkliga, fast underordnade Israels Gud (jfr Ps 95:3). Enligt judisk skrifttolkning”, som författaren här anknyter till, var orden riktade till Israels folk. Gud hade genom lagen kallat folket till ett evigt, gudomligt liv, men det hemföll åt döden (Ps 82:7) genom sitt avfall från honom. Lásaros Mannen nämns i NT endast här och i kap. 12 (jfr not till 1:45). Namnet förekommer dock även i en liknelseberâttelse (Luk 16:20 ff. ). Det är bildat av den hebreiska satsen Gud hjälper. Betánia Se not till Matt 21:17. Maria . Jfr 12:3 med not. Systrarna Maria och Marta nämns även i Luk 10:38 ff.

10:33 3 Mos 24:16; Matt 26:65+; Mark 10:39 Joh 7:30; 8:20 14:64;Joh 5:18; 19:7 10:40 Joh 1:28 10:34 Ps 82:6 10:42 Joh 2223+ 10:35 Matt 5:18; Luk 16:17 11:1 Luk 10:38f. 10:36 Joh 517-20 11:2 Joh 12:3 10:38 Joh 14:10f.; 17:21

11:3 Johannesevangeliet 256

3 din vän är Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: Herre, 4 leder inte till

sjuk. NärJesus hörde det sade han: Den sjukdomen döden utan skall visa Guds härlighet”, så att Guds son blir förhärden. 5Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes ligad genom “När han nu hörde att Lasaros var sjuk, stan-

syster och Lasaros.

nade han först kvar två dagar där han befann sig, 7men sedan sade

han till lärjungarna: ”Låt oss gå tillbaka till Judeen. Lärjungarna sade till honom: Rabbi, nyss försökte judarna” stena dig, och nu dit! “Jesus svarade: Har dagen inte tolv timmar?

går du tillbaka

Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens* ljus. ° Men den som vandrar om natten, han snavar, efter»

” som ljuset inte finns i honom. Efter att ha sagt detta fortsatte han: Vår Z Då vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom.”

sade lärjungarna: Herre, sover han, så blir han frisk. “Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn. 1* Då

sade Jesus rent ut till dem: Lasaros är död. 5 Och för er skull, för

att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom. °Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lär- Låt oss gå med för att dö med honom. jungarna: ”När Jesus kom dit, fann han att Lasaros redan hade legat fyra

inte från en

dagar i graven. ”Betania låg långt Jerusalem, ungefär halvtimmes väg, *9 och många judar hade kommit ut till Marta och

Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. 2°När Marta hörde

hon och mötte honom. Men Maria satt kvar

att Jesus var på väg, gick

hemma. 2 Marta sade till Jesus: Herre, om du hade varit här, hade

min bror inte dött. 22 Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än

ber honom om. sade: Din bror kommer att

“Jesus uppstå.

11:10 eftersom ljuset inte finns i honom Ljuset används här först i bokstavlig betydelse (v. 9), sedan i bildlig (jfr Matt 6:22 f.). 11:16 Tomas nämns i de övriga evangeliemas apostlalistor (Matt 10:3 med par.) men spelar en mer självständig roll ijohannesevangeliet (1425: 20:24 ff; 21:2; jfr not till 1:45). - Hans tillnamn Tvillingen är en översättning av det arameiska namnet Tomas (jfr Petrus/Kefasj. 11:18 ungefär en halvtimmes väg Ordagrant: på ungefär femton stadiers” avstånd.

11:3 Joh 11:36 11:11 Matt 9:24; Mark 5:39; Luk 8:52; 11:4 Joh 9:3 Apg 7:60; 1 Kor 11:30 11:8 Joh 10:31 11:16 Joh 14:5; 2024-28 / Mark 14:31 11:9 Joh 9:4 11:24 Dan 12:2; Joh 5:28 f.; 6:39 f.

257 Johannesevangeliet 11:44 V

1* Marta svarade: Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på

den sista dagen. ”Då sade Jesus till henne: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, “och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta? 27 Hon svarade: Ja, herre, jag tror att du är MessiasÅ Guds son, han

som skulle komma hit till världen. 25 Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: ” 29 Mästaren är här och kallar på dig. När Maria hörde det, steg hon strax upp och gick för att möta honom. 3° Men Jesus hade ännu inte

kommit in i utan var kvar där Marta hade träffat honom. “Jubyn darna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon reste och ut, och de följde efter i tron att hon gick till hastigt sig gick graven för att gråta där. 32 När Maria nu kom dit där Jesus var och

fick se honom, kastade hon sig för hans fötter och sade: Herre, om 33 du hade varit här, hade min bror inte dött. NärJesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät, blev han och skakad i sitt innersta, 3* och han frågade: Var har ni upprörd honom? De sade: Herre, kom och se. Jesus föll i gråt. 35Då lagt sade Se, hur han höll av honom. 36Men judarna: mycket några av dem sade: 37 Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha så att Lasaros inte behövt dö? ”Jesus blev åter upprörd och gjort med en sten för gick till graven. Det var en klipphåla öppningen. ”Jesus sade: Ta bort stenen. Den dödes syster Marta sade då: Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar.” “Jesus sade till henne: Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighetåi? 4 De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot him- 42 len och sade: ”Fader, tackar dig för att du har hört mig. Själv jag visste att du alltid hör mig, men jag på alla jag säger detta med tanke dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt migf 43Sedan ropade han med hög röst: ”Lasaros, kom ut. 1* Och den döde kom

ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: Gör honom fri och låt honom gå.

11:33 blev han upprörd och ska/end Jfr Mark 1:41 med not. 11:38 en sten för öppningen Se not till Matt 27:60.

11:26 Joh 5:24; 8:51 11:37 Joh 9:6 f. 11:27 Matt 16:16+ /Joh 6:14 11:42 Joh 12:30 11:33 Joh 13:21 11:44 Joh 20:6 f. 11:35 Luk 19:41

11:45 Johannesevangeliet 258

Rådet att döda

planerar jesus

*5

Många av judarna, de som hade gått ut till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom. 46 Men några av dem gick till farise-

erna* och berättade vad Jesus hade gjort.

”Översteprästernaåt” och

fariseerna kallade då samman rådet* och sade: Vad skall vi göra?

Den här mannen gör många tecken? 4” Om vi låter honom fortsätta,

börjar alla tro på honom, och då kommer romarna och utplånar både vår heliga* plats och vårt folk. 49 En av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sade till dem: Ni förstår ingenting. 5° Ni fattar

inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att

hela folket går under. 5* Detta sade han inte av sig själv, utan som

överstepräst det året talade han profetiskti? Jesus skulle dö för folket, 52 och inte bara för folket, utan också för att Guds skingrade

barn skulle samlas och bli till ett. ”Från den var de fast

dagen

beslutna att döda honom. därför inte

“Jesus vandrade längre öppet omkring bland judarna utan drog sig undan till Efraim, en stad i området nära öknen, och där höll han till med sina lärjungar. ”Judarnas påskfest* närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig. 56 De sökte efter Jesus och sade till varandra där de

11:48 då kommer romarna Varje rörelse som samlade folket kring en messiasgestalt kunde tolkas som uppror, och uppror kunde bara leda till hårdare förtryck. 11:48 vår heliga plats Ordagrant: vår plats. I första hand menas här templet (jfr Apg 6:13 f.), kanske dessutom hela Jerusalem. 11:49 Kájafas Se not till Matt 26:3. 11:51 Detta sade han inte av sig själv Enligt dåtida uppfattning kunde den djupare innebörden i ett profetiskt ord vara fördold för den talande profeten själv.

11:54 Efraim Troligen samma plats som i GT kallas Ofra (Jos 18:23; 1 Sam

13:17; jfr 2 Sam 13:23). Den anses identisk med det nuvarande Taiyiba ca 2 mil norr om Jerusalem. 11:55 rena sig Deltagare i de religiösa festerna fick inte vara rituellt orcna, vilket man kunde bli t. ex. genom beröring med lik (jfr 4 Mos 9:6 ff.; 2 Krön 30:15 ffå). Den rituella renheten återställdes med bad, tvättningar och offeri templet (jfr 4 Mos 19:16 ff. ; Mark 7:4 och Luk 2:22 med noter; Heb 9:13).

11245-57 Matt 26:1-5; Mark 14:1 f.; Luk 11:51 2 Mos 28:30 22:1 f. 11:52 Joh 10:16; lJoh 2:2 11:45 Luk16:31;Joh 2:23+ 11:53 Matt 12:14; 14:5;Joh 5:18; 7:1, 25; 11:47 Matt 26:3 f.; Mark 14:1 f.; Luk 8:37-40 22:11. 11:55 Joh 2:12; 6:4 / 2 Krön 30:17 11:50 Joh 18:14

259 Johannesevangeliet 12:9

stod i Vad tror ni, kommer han verkligen inte till högtitemplef: den? 57 Men översteprästerna och fariseerna hade gett befallning

om att den som kände till varJesus fanns skulle anmäla det, så att de

kunde gripa honom.

Maria i Betania smörjer [em fötter

*Sex dagar före påsken kom Jesus till Betania, där Lasaros bodde,

12 ordnade där en

han som Jesus hade uppväckt från de döda. *Man måltid för honom; Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som till bords* med honom. 3Maria tog då en hel flaska dyrbar låg

äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår, och huset av doften från denna balsam. “Men

fylldes

Iskariot, en av den som skulle förråda honom

Judas lärjungarna,

sade: 5 Varför sålde man inte för trehundra denarer” och gav

oljan till de °Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga? fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog

av det som lades dit. 7Men Jesus sade: Låt henne vara, hon har

begravningsdag. “De fattiga har ni alltid

sparat sin balsam till min

bland er, men mig har ni inte alltid.” ”En stor mängd judar* fick reda på att Jesus var där, och de kom

dit inte bara för hans skull utan också för att få se Lasaros, som han

12:1 Betánia Se not till Matt 21:17. 12:3 Maria Endast Johannesevangeliet nämner detta namn i denna berättelse (jfr Matt 26:6 ff.; Mark 14:3 ff.). I Luk 7:36 ff., där en liknande episod berättas i annat sammanhang, kallas kvinnan synderska. Traditionen har ställt samman denna uppgift med Mark 16:9 och Luk 8:2 och identifierat henne med Maria från Magdala (se Matt 27:56 med not).

12:3 en helflaska Grundtexten nämner ett viktmått, litra, dvs. det romer-

ska pundet, som motsvarade ca 1/ 3 kg, en slösande riklig mängd av en vara som denna. 12:3 äkta nardusbalsam Se not till Mark 14:3. 12:4 Judas Is/eariot Se not till Matt 10:4. 12:7 bon har sparat sin balsam Grundtextens innebörd är osäker. Andra möj- , så att hon kan liga översättningar: så att hon kan spara sin balsam” uppfylla detta (bud)”. Sannolikt menas dock samma sak som i Mark 14:8: kvinnans handling föregriper Jesu begravning, då hans döda kropp skall smörjas med balsam. 12:8 men mig har ni inte alltid I en läsart saknas dessa ord, i en annan saknas hela v. 8.

12:l-11 Matt 26:6-13; Mark 14z3-9 12:7 Joh 19:40 12:5 Matt 19:21; Mark 10:21; Luk 12:8 5 Mos 15:11 18:22 12:9 Joh 11:43 f. 12:6 Joh 13:29

12:10 Johannesevangeliet 260

hade uppväckt från de döda. ”Översteprästerna” bestämde då

sig för att döda Lasaros också, “eftersom så många judar för hans skull gick ifrån dem och trodde på Jesus.

I i jerusalem ntâget

z Nästa dag, när de många som hade kommit till högtiden fick höra 13 att Jesus var på väg till Jerusalem, tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom. Och de ropade: Hosianna/ Välsignad är ban som kommer i Herrens namn, han som år Israels konung. “Jesus fick tag i en åsna och satte sig på den, som det står skrivet: 5 Fru/era inte, dotter Sion. Se din konung kommer, sittande på en ungåsna.” 6 (Lärjungarna förstod först inte detta, men när Jesus hade förhärligats, kom de ihåg att som det stod skrivet om honom, så hade man gjort med honom.) ”Alla de som hade varit med honom när han kallade ut Lasaros ur graven och uppväckte honom från de döda, vittnade om detta. 13 När folk hörde att han hade gjort detta tecken”, drog de ut för att möta honom. 9 Men fariseerna* sade till varandra:

”Ni ser att ingenting hjälper. Alla människor efter hospringer y) nom.

jesus talar om sin död

2° Bland dem som kommit för att tillbe Gud fanns upp till högtiden greker? 2 De sökte Filippos, han som var från Betsaida i några upp Galileen, och sade: Herre, vi vill gärna se Jesus. “Filippos gick och talade om det för Andreas, och Andreas och han gick och talade om det förJesus. 23 Och Jesus svarade dem: Stunden har kommit då Människosonen* skall 2* förhärligas. Sannerligen, jag säger er: om

12:13 Hosianna Se not till Matt 21:9. 12:16 färbärligats Se Härlighef. 12:20 greker Många personer av icke-judisk härstamning sympatiserade med judendomen utan att helt och fullt övergå till den. Enligt Apostlagärningarna (se t. ex. kap. 10) spelade denna grupp en avgörande roll för kristendomens spridning bland icke-judiska folk. 12:21 Filippo: . . .Betsafda Se noter till 1:43 och Matt 11:21. 12:22 Andreas Jfr 1:40; 6:8; Mark 13:3 med not.

12:11 Joh 2=23+ 12:15 Sak 9:9 (Matt 21:5) 1242-19 Matt 21:1-11; Mark 114-11; 12:16 Joh 2:22 Luk19:28-40 12:17 J0h11:43f. 12:13 Ps 118.25 (Matt 21:9+)/ Matt 12:23 Joh 13:31 f.; 17:1 27:42; Mark 15:32; Joh 1:49 12:24 1 Kor 15:36

261 Johannesevangeliet 12:38

vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn.

Men om det dör, ger det rik skörd. 25 Den som älskar sitt liv förlorar

det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett

evigt liv. 26 Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där

är kommer

jag också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig,

skall Fadern ära honom.

27 Nu är min själ fylld av oro. Skall jag be: Fader, rädda mig undan

denna stund? Nej, det är just för denna stund jag har kommit.

Fader, förhärliga ditt namn? Då hördes en röst från himlen: Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt. 29 Folket som

stod där och hörde detta sade att det var åskan, men några sade att

det var en ängel som hade talat till honom. ”Jesus sade: Det var inte

för min skull som rösten hördes, utan för er skull. 3* Nu faller domen över denna världen”, nu skall denna världens härskare fördrivas.

22Och när jag blir upphöjd från jorden, skall jag dra alla till mig.

”Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö. 2* Folket

sade till honom: Vi har lärt oss i lagen” att Messias* stannar för alltid. Hur kan du då såga att Människosonen* måste bli upphöjd?

Vem är denne Människoson? ”Jesus svarade: Ännu en kort tid är

ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte

övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går.

36 Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets söner?” När

Jesus hade sagt detta, lämnade han dem och var försvunnen.

”Trots att han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de

inte på honom, ty profeten Jesajas ord skulle uppfyllas: Herre,

vem har trott på det vi fick höra, och för vem har Herrens arm

12:25 liv Se not till Matt 10:39. 12:31 denna världens härskare Djävulen”; jfr Luk 10:18; 1 Kor 2:8; Upp 12:7 ff. 12:32 upphöjd Se not till 3:14. 12:32 alla Annan läsart: allt; jfr Kol 1:20. 12:38 det vific/e hära Annan möjlig översättning: vad vi förkunnade”. I Rom 10:16 tolkar Paulus citatet på det senare sättet och tillämpar det på den kristna församlingens predikan. Johannes tänker däremot här på Jesu förkunnelse. 12:38 Herrens arm I gammaltestamentligt språk en symbol för Guds makt; se t. ex. Ps 44:4 och jfr Luk 1:51; Apg 13:17.

12:25 Matt 10:39; 16:25; Mark 8:35; Luk 12:32 Joh 3:14; 8:28 9:24; 17:33 12:34 Ps 89:37; 110:4; Jes 9:6 f; Dan 12:26 Joh 14:3; 17:24 7:14 12:27 Matt 26:38; Mark 14:34 12:35 Joh 7:33 / 8:12; 9:4; 12:46 / 11:10; 12:28 Matt 3217+; Joh 17:4 ljoh 2:11 12:30 Joh 11:42 12:36 Ef5:8 12:31 Luk10:18;]oh 9:39/ 14:30; 16:11 12:33 je, 5140101111046)

12:39 Johannesevangeliet 262

uppenharats? 39De kunde inte tro, ty Jesaja säger också: *°Han har

förhlirzdat deras ögon och förstoc/eat deras hjärtan, så att de inte lean se med sina ögon och förstå med sitt hjärta och omvända sig och hli botade av mig. “Detta sade Jesaja, därför att han såg hans härlighet°°, och det var om honom han talade. *ZÄndå kom också många i rådet” till tro på Jesus, men med tanke på fariseerna* ville de inte erkänna det, för att inte bli uteslutna ur synagoganå”. 1* De älskade äran från människor högre än äran från Gud.

Tro och otro

“Jesus ropade: ”Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig, ”och den som ser han ser honom mig, som har sänt mig. “Jag är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på mig skall bli kvari mörkret. 47Om någon hör mina ord men inte tar vara på dem, så dömer inte jag honom, ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att rädda världen. 43Den som avvisar mig och inte tar emot mina ord, han har mött sin domare: det ord jag har talat skall döma honom på den sista dagen. *9 Ty jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och vad jag skall tala. 5°Och vet att jag hans befallning ger evigt liv. När jag talar, talar jag så som Fadern har lärt mig.

12:41 han såg hans härlighet Kanske en anspelning på Jes 6:1 ff.; författaren menar i så fall att den som ser Guds majestät samtidigt ser Kristus. Kanske menas endast, liksom i nytestamentlig skrifttolkning” över huvud, att profeterna med sin förkunnelse vittnar om Jesus. Jfr 8:56; Apg 2:30 ff. 12:42 uteslutna ur synagogan Se not till 9:22. 12:44 jesus ropade Det följande stycket är troligen avsett som en sammanfattning av Jesu offentliga förkunnelse. Det är uppbyggt av yttranden som har nåra motsvarigheter i de föregående kapitlen.

12:40 /es 6:9f. (Matt 13:14 f.+) 12:45 Joh 14:9 12:41 Jes6:1 12:46 Joh 8212+ 12:42 Joh 7;4s/2:23+ /9;22 12:47 Matt 7:26 /Joh 3:17: 8:15 12:43 Joh 5:44 12:49 Joh 7:17 12:44 Matt 10:40; Joh 5:24 12:50 Joh 8:26

263 Johannesevangeliet 13:11

jesus tvättar

lárjungamas fötter

Det var strax före påskhögtiden* och Jesus visste att hans stund*

hade kommit, då han skulle lämna världen* och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna som levde här i världen, och han älskade dem intill slutet.

2De hade samlats till måltid, och djävulen* hade redan ingett

Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus. 3Jesus visste att Fadern

hade lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu

återvände till Gud. *Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. 5Sedan hällde han vatten i tvättfatet

och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig. °När han kom till Simon Petrus,

sade denne till honom: Herre, skall du tvätta mina fötter! 7Jesus

svarade: Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det. *Petrus sade: Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!” Jesus sade till honom: Om jag inte tvättar dig, har du ingen gemenskap med mig. ”Då sade Simon Petrus: Herre, tvätta inte bara

mina fötter utan också händerna och huvudet. ° Men Jesus sade till honom: Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i

övrigt är han ren. Och ni är rena, dock inte alla.” “Han visste

13:2 till måltid Fast Johannes här måste mena den måltid som beskrivsi Matt 26:17 ff. med par., finns påfallande olikheter. Nattvardens instiftelse nämns inte här; ämnet har dock behandlats i annan form i 6:51 ff. Vidare ges ingen antydan om att det var en påskmåltid. Enligt Johannesevangeliet var det heller inte påskkväll, utan denna inföll först ett dygn senare, när Jesus redan hade korsfästs (se 18:28). 13:2 Judas, Simon Is/eariots son Annan läsart: ”Judas Iskariot, Simons son. Jfr not till Matt 10:4. 13:5 tvätta larjungarnas fötter Se not till Luk 7:44. 13:10 behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är ban ren Annan läsart: behöver inte tvätta sig; han är alldeles ren”. -Innebörden är oviss. Petrus har missuppfattat det föregående (v. 8) genom att tolka det bokstavligt (jfr not till 3:3). Kanske menas nu att lårjungama redan är rituellt rena genom påskbadet. Tvättningen symboliserar då något annat, kanske den rening Jesus vinner åt dem genom sin tjänande lydnad.

13:1 Joh 2:4; 12:23; 17:1 / 14:12, 28; 13:3 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 3:35+ 16:10, 28;20:17 13:5 Luk 7:44; Joh 12:3; 1 Tim 5:10 13:2 Luk 22:3; Joh 13:27 13:10 Joh 15:3

13:12 Johannesevangeliet 264

nämligen vem som skulle förråda honom, och därför sade han att de

inte alla var rena.

z När han hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och

lagt sig till bords” igen, sade han till dem: Förstår ni vad det är jag har gjort med er? “Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag. “Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. ”Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er. °Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin

herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom.

”Vet ni detta, är ni saliga om ni också handlar så.

jesus utpe/ear förrádaren

”Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt, men skriftens ord mäste uppfyllas: Den som åt mitt bröd lyfte sin bål mot mig.

”Jag säger det redan nu, innan det sker, för att ni, när det har skett,

skall tro att är den jag är. 3° sannerligen, jag säger er: den som tar jag emot någon som jag sänder, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot den som har sänt mig.

2 När Jesus hade sagt detta, skakades han i sitt innersta och vitt-

nade: Sannerligen, jag säger er: en av er kommer att förråda mig.

22 Hans lärjungar såg på varandra och undrade vem han menade. 23En av dem, den som Jesus älskade, låg intill honom. ”Simon

13:16 budbärare Se Apostel”. 13:18 lyfte sin häl mot mig En närståendes svek symboliseras på gammaltestamentligt vis (Ps 41:10) genom en yttre åtbörd (en spark, ett krokben eller en föraktfull gest). Orden tillämpas här på Judas förräderi. 13:19 jag är den jag är Se not till 4:26. 13:23 den som jesus älskade Detta uttryck återkommer med någon variation i 19:26; 20:2; 21:7, 20. Möjligen avses samme man i 1:35, 40; 18:15 (Andreas respektive Petrus följeslagare). Enligt 19:35; 21:24 var han evangeliets sagesman eller författare. Hans namn anges inte, men en stark fornkyrklig tradition identifierar honom med aposteln Johannes, Sebedaibs son. Rimligheten av denna uppgift är omstridd. 13:23 låg intill bortom Se (ligga till) Bords”.

13:11 Joh 6:64 13:18 Ps 41:10 13:13 Matt 23:8, 10 13:19 Joh 14:29; 16:4 / 8:24 13:14 Matt 2026-28; Luk 22:27 13:20 Matt 10:40+; Gal 4:14 13:15 Fil 2:5-11; 1 Pet 2:21 13:23 Joh 19:26; 20:2; 21:7, 20 13:16 Matt 10:24+ 13:18-30 Matt 2620-25; Mark 14:17-21; Luk 22221-23

265 Johannesevangeliet 13:37

Petrus gjorde tecken åt honom att fråga Jesus vem han talade om. 25 Lärjungen lutade sig bakåt mot Jesu bröst och sade: Herre, vem är det? “Jesus svarade: Han som får brödet som nu jag doppar. Och han doppade brödet och gav det åt Judas, Simon Iskariots son. ”När Judas hade fått brödet, for Satan” in i honom. Jesus sade: Gör genast vad du skall göra! “Ingen av dem som var med vid bordet visste varför han sade detta till honom. ”Eftersom Judas hade hand om kassan, trodde några att Jesus hade sagt åt honom att vad som behövdes till köpa högtiden eller att ge något till de fattiga. 3° Men Judas tog brödet och gick genast ut. Det var natt.

Ett nytt bud

3 Når Judas hade gått, sade Jesus: ”Nu har Människosonen* förhär-

ligats, och Gud har förhärligats i honom. ”Är nu Gud förhärligad i honom, skall Gud också förhärliga honom i och han skall snart sig, förhärliga honom. 33 Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn? Ni

kommer att söka efter mig, och sade till jag säger nu till er vad jag judarna“: Dit jag går kan ni inte komma. 3* Ett nytt bud ger er: att jag ni skall älska varandra. Så som har älskat er skall också ni älska jag varandra. ”Alla skall förstå att ni är mina om ni visar lärjungar, varandra kärlek.

jesus förutsäger Petrus förnekelse

36 Simon Petrus frågade: Vart går du, herre?” Jesus svarade: Dit

jag går kan du inte följa mig nu, men längre fram skall du följa mig. ”Petrus sade: Herre, varför kan inte jag följa dig nu? Jag skall ge

13:26 Judas, Simon Iskariots son Annan läsart: Judas Iskariot, Simons son. Jfr not till Matt 10:4. 13:30 Det var natt Uttrycket är säkert helt eller delvis symboliskt menat; jfr Luk 22:53. 13:32 Är nu Gudfärbärligadibonom I en läsart saknas dessa ord. Innebörden år att Jesus skall förhårliga Gud genom sitt lidande och att Gud just därför kan upphöja honom till himlens härlighet”.

13:27 Luk 22:3;J0l1 13:2 13:35 1 Joh 3:14 13:29 Joh 12:6 1336-38 Matt 26:30-35; Mark 14:26-31; 13:31 f. Joh 12:23; 17:1, 5 Luk 22:31-34 13:33 Joh 7:34; 8:21 13:35 Joh 7:351. 13:34 Matt 19:19+; Joh 15:12, 17; 1 Joh 3:23 /2:7 f.; 3:11

13:38 Johannesevangeliet 266

mitt liv för dig. ”Då sade Jesus: Du skall ge ditt liv för mig? Sannerligen, jag säger dig: tuppen skall inte gala förrän du tre gånger har förnekat mig.

AVSKEDSTALET (kap. 14-17)

till Fadern

Vägen

”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 21 min faders hus

finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? 3Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där är. Och ni. 5Tomas sade: jag vägen dit jag går, den känner Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen? °Jesus svarade: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom. *Filippos sade: Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss. ”Jesus svarade: Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du inte, Filippos? Den som har sett mig har sett mig Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? ”Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av Fadern är i och utför sina gärningar. “Tro mig när mig själv; mig jag är i Fadern och Fadern i mig. Eller tro åtminstone för jag säger att gärningarnas skull. 12 Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra som jag, och ännu större. Ty jag går till gärningar

14:1 Tropå Gud, och tropå mig Annan möjlig översättning: Ni tror på Gud, tro också på mig. 14:2 Skulle jag annars säga att jag går bort Jfr 12:26, där det antyds att Jesu bortgång kommer hans lärjungar till godo. - Andra möjliga översättningar: Annars skulle jag säga att jag går b0rt; ”Om det inte var så, skulle jag tala om det för er; jag går ju bort. 14:4 Och vägen ditjag går, den känner ni Annan läsart: Ni vet vart jag går, och ni känner vägen. 14:7 Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min fader Annan läsart: Om ni hade lärt känna mig, skulle ni också ha lärt känna min fader (jfr 8:19).

14:1 Joh14;27 14:9 Joh 1:18; 12:45; Kol 1:15; Heb 1:3 14:3 Joh 17:24 14:10 Joh 1058+ 14:6 Heb 10:20 /Joh 11:25 14:11 Joh 556-1- 140 Joh 8:19/ 12:45 14:12 Joh 7:33; 13:1; 14:28

267 Johannesevangeliet 14:26

Fadern, ”och vad ni än ber om i mitt namn“, skall jag göra, så att Fadern blir förhärligad genom Sonen. ”Om ni ber om i mitt något namn, skall jag göra det.

Hjáilparen, den anden heliga

”Om ni älskar kommer mig, ni att hålla mina bud. ”jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: ”sanningens ande. Världen* kan inte ta emot den, eftersom världen inte ser den och inte känner den. Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att vara i er. “Jag skall inte lämna er ensamma, jag skall komma till er. 9 Annu en kort tid, sedan ser världen mig inte längre, men ni skall se eftersom lever mig, jag och ni kommer att leva. 2° Den dagen skall ni förstå att jag är i min fader och ni i mig och jag i er. 2* Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig, och den som älskar skall bli älskad av min mig fader, och skall älska honom och visa för honom. jag mig Judas inte Iskariot - hur kommer det att du Judas frågade: Herre, sig skall visa dig för oss men inte för världen?” ”Jesus svarade: ”Om någon älskar mig, bevarar han mitt 0rd, och min fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom. 1* Den som inte älskar mig bevarar inte mina ord. Men ordet som ni

har hört kommer inte från mig utan från Fadern som har sänt mig. 25 Detta har jag sagt er, medan är kvar hos er. 26 Men jag Hjälparen, den heliga anden som Fadern skall sändai mitt namn, han skall lära

14:16 bjälpare Grundtextens uttryck betyder ”en som är tillkallad för att hjälpa. Det kan användas om en advokat eller om en person som vittnar till en annans förmån inför rätta. I 1 Joh 2:1 tillämpas denna bild påjesus, i judisk tradition bl. a. på Mikael. Uttrycket färgas av att ordet för tillkalla också kan betyda mana och trösta (jfr Ords 8:4 ff.; 2 Kor 1:3-7). 14:17 kommer att vara i er Annan läsart: ”är i er. 14:22 Judas Se not till Luk 6:16.

14:13 Matt 7:7+; Joh 15:16; 16:23 14:20 Joh10;38+ 13:31 f.; 17:1 14:21 Joh 15:10; ljoh 5:3 14:15 5 Mos 11:1;]oh 15:10; 1 Joh 5:3 14:22 Apg 109401. 14:16 Joh 14:26; 15:26; 16:7 14:23 Ords 8:17 /Upp 3:20 14:17 Joh 15:26; 16:13 14:24 Joh 7:16; 14:10 14:19 Joh 7:33 f.; 16:16/6=57 14:26 Joh 14:16+;1]0h 2:20, 27

14:27 Johannesevangeliet 268

er allt och påminna er om allt som jag har sagt er. ”Frid” lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn oro och tappa inte modet. 28 Ni hörde att jag sade till er: ingen

Jag går bort och kommer till er igen. Om ni älskade mig, skulle ni

vara över att är större än jag. glada jag går till Fadern, ty Fadern 29Detta säger jag er innan det sker, för att ni skall tro det, när det har

mer till er, ty nu kommer världens*

skett. ”Jag säger inte mycket

3 Men världen måste få veta

härskare. Han har ingen makt över mig. att jag älskar Fadern och gör som Fadern har befallt mig. Kom, låt

oss gå härifrån.

Li/enelsen om vinstocken

*Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. ZVarje

gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär

frukt ansar han, så att den bär mer frukt. 3 Ni är redan ansade genom

ordet som jag har förkunnar för er. *Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom av sig själv, om den inte sitter

grenen inte kan bära frukt kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det, om ni inte är kvar i

mig. 5Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och

bär han rik frukt: utan kan ni 6 Den

jag i honom, mig ingenting göra.

som inte är kvar i mig blir som grenarna som kastas bort och vissnar; de samlas och 7Om ni blir kvar i

ihop läggs på elden och bränns upp. mig och mina 0rd blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få

det. “Min fader när ni bär rik frukt och blir mina lär-

förhärligas

14:27 Frid lämnarjag kvar Kanske en anspelning på den judiska avskedshälsningen Frid åt er (dig)”; jfr 1 Pet 5:14; 3 Joh v. 15. 14:30 världens härskare Jfr 12:31 med not. 14:31 Kom, låt oss gå bänfrân Jfr Mark 14:42, där samma uppmaning avslutar stycket om Jesus i Getsemane. Att Jesu tal här fortsätter med kap. 15

förklaras enklast med att Johannesevangeliets text efter hand omarbetats

och utökats. Aven kap. 21 framstår klart som ett tillägg efter 20:31. 15:1 vinster/een En känd bild för Israels folk (Hes 15:2; 19:10; Hos 10:1; jfr Matt 21:33 med not) tillämpas här på Jesus. I Matt 2:15 görs samma sak med bilden av Israel som Guds son (Hos 11:1). 15:3 ansade Grundtextens 0rd betyder bokstavligen rena; jfr 13:10.

14:27 Joh 16:33; Ef 2:14; Fil 4:7 15:2 Matt 3:10 14:28 Joh 14:3; 16:16 f. / 13:1; 20:17/ 15:3 Joh 13:10;Apg 15:9 10:29 15:4 Joh 6:56 14:29 Joh 13:19 15:5 1 Kor 12:12, 27 /Joh 15:16 14:30 Joh 12:31 15:6 Hes 15:1-8; Matt 3:10+ 14:31 Joh 12:49/ Matt 26:46 15:7 Joh 14:13+ 15:1 Jer 2:21; Ps 809-20 15:8 Matt 5:16; 1 Pet 2:12

269 Johannesevangeliet 15:25

jungar. 9 Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i

min kärlek. l°Om ni håller mina bud, blir ni kvar i min kärlek, så som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek.

Älska varandra

“Detta har jag sagt er för att miniglädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. 12 Mitt bud är detta: att ni skall älska varandrafså som jag

har älskat er. 13 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. ” Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. ”Jag

kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. 6 Ni har inte utvalt mig, utan har utvalt er och jag bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. 17 Detta

befaller jag er: att ni skall älska varandra.

Världens but

E Om världen* hatar er, kom då ihåg att den har hatat mig före er. 19 Om ni tillhörde världen, skulle världen älska er som sina egna.

Men nu tillhör ni inte världen, utan jag har kallat er ut ur världen, och därför hatar världen er. 2°Kom ihåg vad jag har sagt er: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, kommer de också att förfölja er. Har de bevarat mitt ord, kommer de också att bevara ert. 2 Men allt detta skall de göra med er för mitt namns* skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig. 22Om inte hade kommit jag och talat till dem, skulle de vara utan synd. Nu har de ingen ursäkt för sin synd. 23 Den som hatar mig hatar också min fader. 2* Hade jag

inte gjort sådana gärningar bland dem som annan skulle ingen gjort, de vara utan synd. Nu har de sett dem, och de hatar både och mig min fader. 25 Men ordet som står skrivet i deras skulle lag” uppfyllas: De bar hatat mig utan grund.

15:10 ]oh14:15+ 15:19 ]oh17:14;1]oh 4:5 15:11 Joh 16:24; 17:13; 1 Joh 1:4 15:20 Matt 10:24+ 15:12 Joh 13:34; 1 Joh 3:11 15:21 Matt 5:11+ 15:13 Joh 10:11; 11011 3:16 15:22 Joh 9:41 15:16 ]oh14:13+ 15:23 Luk10:16;]0h 5:23 15:17 _1011 13:34; 11011 3:11 15:24 Joh 9:41 15:18 Matt 2429+; Mark 13:13; Luk 6:22; 15:25 Ps 35:19; 69:5 Joh 7:7

15:26 Johannesevangeliet 270

u När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern,

sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna* om mig. Också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från början.

Detta har jag sagt er för att ni inte skall komma på fall. 2De skall

utesluta er ur synagogornañ ja, den tid kommer då den som dödar er tror sig bära fram ett offer åt Gud. 3 Och detta skall de göra, därför

att de inte har lärt känna Fadern och inte heller mig. *Jag har sagt er detta för att ni, när den tiden kommer, skall minnas att jag har sagt

det.

Sanningens ande

Jag sade er det inte från början, eftersom jag var hos er. 5 Men nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? °utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. 7Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går, skall jag sända honom till er, *och när han kommer, skall han visa världen* vad synd och rättfärdighet och dom är. 9Synd: de tror inte på

l° inte

mig. Rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig längre.

“ Dom: denna världens härskare är dömd.

”Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. ”Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det

han hör och låta er veta vad som kommer att ske. “Han skall för-

15:26 Hjálparen Se not till 14:16. 16:4 den tiden Annan läsart och översättning: deras tid; jfr Luk 21:24 och se Stund”. 16:10 Rättfärdigbet Troligen menas attJeSu anspråk på att vara råttfärdig kommer att bekräftas genom uppståndelsen. 16:11 denna världens härskare Se 12:31 med not. 16:13 veta vad som kommer att ske Förmågan att se in i framtiden räknas i NT som en av Andens verkningar. Den kan gälla isolerade händelser (Apg 11:28; 21:11) men också den sista tidens förlopp (Upp 1:1). Här menas kanske insikt i hela Guds plan för världens räddning (jfr Apg 20:27; Rom 11:25 f.;1 Kor 15:51 fi).

15:26 Joh 14:16+ 16:7 ]oh14:16+ 15:27 Luk 1:2; Apg 1:21 f. 16:9 Joh 8:24 16:2 Matt 10:17; _Ioh 9:22; Apg 26:9-11 16:10 Joh 13:1+ 16:3 Joh 8:19; 15:21; 1 Kor 2:8 16:11 Joh 12:31; 14:30 16:4 Mark 13:23; Joh 13:19; 14:29; 16:12 1 Kor 3:1 16:25 16:13 Joh 14:17 / 14:26; 15:26; 1 Joh 16:5 Joh 7:33 2:27

271 Johannesevangeliet 16:26

härliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta. 15 Allt vad Fadern har är mitt; därför säger jag att det är av mig han tar emot det han skall låta er veta.

En kort tid “* En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen.” ”Då sade några av lärjungarna till varandra: Vad menar han när han säger: En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen”, och när han säger: Jag går till Fadern? ”De sade: Vad menar han med en kort tid? Vi förstår inte vad han säger. “Jesus märkte att de ville fråga honom och sade till dem: Ni undrar varför jag sade: En kort tid och ni ser inte ännu en kort tid och ni skall se Z° Sannermig längre, mig igen? ligen, jag säger er: ni kommer att gråta och klaga, men världen* skall glädja sig. Ni kommer att sörja, men er sorg skall vändas i glädje. 2 När en kvinna skall föda, har hon det svårt, för hennes stund* har kommit. Men när hon har fött sitt barn, minns hon inte längre sina i över att en människa har fötts till världen. 22 Nu har plågor glädjen också ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er. 23 Den dagen kommer ni inte att fråga mig om någonting. Sannerligen, jag säger er: vad ni ber Fadern om i mitt namn”, det skall han ge er. 2* Ännu har ni inte bett om något i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig. _

Standen då skall

larjungama skingra:

25 Detta har jag sagt er i bilder. Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern. 25 Den skall ni be i mitt namn, och jag jag skall be dagen säger inte att

16:21 När en kvinna s/eallföda Födslovärkarna är i NT en välkänd bild för prövningarna under världens sista tid (Matt 24:8 med par.). Här har bilden överförts på Jesu död och uppståndelse: lärjungarnas sorg skall bytas i glädje. 16:23 ber Fadern om imitt namn, det skall han ge er Annan läsart: ber Fadern om, det skall han ge er i mitt namn.

16:15 Joh 17:10 16:22 Jes 66:14;Joh 20:20 16:16 Joh 14:19 16:23 Joh 14:13+ 16:20 Matt 5:4; Luk 6:21 16:24 Joh 15:11; 1 Joh 1:4 16:21 Jes 26:17; Mik 4:9; 1 Thess 5:3 16:25 Joh 10:6

16 :27 Johannesevangeliet 272

till Fadern för er, ty Fadern själv älskar er, eftersom ni har älskat

mig och trott att jag kommer från Gud. ”Jag kom från Fadern och

trädde in i världen. Jag lämnar världen igen och går till Fadern. 29

Lärjungarna sade: Nu talar du med klara 0rd och inte i bilder. 3°Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig.

Därför tror vi att du kommer från Gud. “Jesus svarade: Nu tror

ni. 32 Den stund kommer, den är redan inne, då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med 33 Detta har jag mig. sagt er för att ni skall ha frid” i I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat mig.

n världen...

Talets slutzjesu dem som ar hans

förhön för

Efter att ha sagt detta lyfte Jesus blicken mot himlen och sade:

17 Fader, stunden” har kommit. Förhärliga din son, så att Sonen kan

2du har makt över alla människor för att

förhärliga dig; gett honom

han skall ge liv åt alla dem som du har gett honom. 3 Och detta

evigt är det livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och eviga honom som du har sänt, Jesus Kristus”. *Jag har förhärligat dig här på jorden genom att fullborda det verk som du har gett mig att utföra. 5Förhärliga nu mig hos dig, fader, med den härlighet” jag hade hos dig innan världen var till. “Jag har uppenbarat ditt namn* för de människor som du tog från världen* och gav åt mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de

har bevarat ditt ord. 7Nu förstår de att allt som du har gett mig kommer från “Orden har

dig. du gav mig jag gett dem, och de har

16:30 du behöver inte hära någon fråga dig Jesus kan besvara frågor innan de framställs (v. 19). Hans allvetenhet tänks alltså här främst som en förmåga att låsa i människors inre; jfr 2:24 f. 16:31 Nu tror ni Annan möjlig översättning: ”(Jaså,) nu tror ni?.Jfr 1:50 med not. 17:3 känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, jesus Kristus Annan möjlig översättning: inser att du är den ende sanne Guden och att Jesus, som du har sänt, är Messias”.

16:27 Joh 14:21 / 17:8 17:2 Matt 28:18 /Joh 10:28 16:28 Joh 8:42; 13:3; 17:8 17:3 Vish 15:3 / 1 Joh 5:20 16:30 Joh 2:241. 17:4 Joh 13:31 f. /4134 16:32 Sak 13:7; Matt 26:31, 56; Mark 17:5 Joh 1:1 f.;8:58;Fil2:(›-11 14:27, 5C 17:6 Joh 17:26 16:33 Joh 14:27; ljoh 5:4 17:8 Joh 16:27 17:1 Joh 11:41 / 12:23; 13:32

273 Johannesevangeliet 17:22

emot dem och förstått att jag kommer från dig, och tagit verkligen de har trott på att du har sänt mig. du har °Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som gett mig, eftersom de är dina. ”Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och har längre kvar i värljag förhärligats genom dem. “Jag är inte den, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. ”Medan var hos dem bevarade jag dem i ditt jag namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfylgick las. 3 Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt. att de ”Jag har gett dem ditt 0rd, och världen har hatat dem därför inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. ”Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen, utan att du skall bevara dem för det onda. ”De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. 7 ditt 0rd är sanning. l” Lik- Helga dem genom sanningen; som du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, 9 och

för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen. 2°Men inte bara för dem ber jag, utan också för alla som genom

deras ord tror på mig. “Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro att du har sänt mig. 22 Den härlighet som du har gett på mig har jag gett dem för att de skall bli ett och för att liksom vi är ett,

17:11 bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig Annan läsart: bevara dem som du har gett mig, i ditt namn; motsvarande Iäsart förekommer också i v. 12. 17:12 undergângens man Judas Iskariot; jfr 13:18. Beträffande uttryckssättet, se Söner”. 17:15 det onda Annan möjlig översättning: den Onde”. Jfr Matt 6:13 med not. 17:21 och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss Annan möjlig översättning: liksom du, fader, är i mig och jag i dig, för att också de skall vara i oss. - Flätningen av grundtextens satser är även i de följande verserna invecklad och flertydig.

17:10 Joh 16:15 17:15 Matt 6:13; Luk 22:32; 2 Thess 3:3; 17:11 Joh 10:30 1Joh 5:18 17:12 Joh 6:39; 18:9/Ps41:10; 109:8 17:18 Joh 20:21 17:13 Joh 15:11; 1 Joh 1:4 17:19 Heb 10:10 17:14 Joh 15:18 f. 17:21 Gal 3:28 /Joh 10:38

17:23 Johannesevangeliet 274

”jag i dem och du i mig, de skall fullkomnas och bli ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig. 2* Fader, jag vill att de som du har gett mig skall vara med mig där jag är, för att de skall få se min härlighet, den som du har gett mig, eftersom du har älskat mig redan före världens skapelse. 25 Rättfärdige fader, världen känner dig inte, men jag känner dig, och de har förstått att du har sänt mig. “Jag har gjort ditt namn känt för dem och skall göra det känt, för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem, och jag i dem.

jesus fängslats

l När Jesus hade sagt detta, gick han tillsammans med sina lärjungar

ut till andra sidan av Kidrondalen. Där låg en trädgård som han och lärjungarna gick in i. 2 Också Judas, han som förrådde honom, kände till platsen, eftersom Jesus och hans lärjungar ofta hade samlats där. 3Judas tog med sig vaktstyrkan och folk från översteprästerna* och fariseernaÄ och de kom dit med lyktor, facklor och vapen. “Jesus, som visste om allt som väntade honom, gick ut till dem och frågade: Vem söker ni? 5De svarade: Jesus från Nasareül Han sade: Det är jag. Bland dem stod också Judas, han som förrådde ° honom. NärJesus nu sade: Det är jag, vek de tillbaka och föll till marken. 7Han frågade dem igen: Vem söker ni?” och när de sva-

18:1 Kidrondalen ligger omedelbart öster om Jerusalems gamla stadskärna och skiljer denna från Olivberget. Grundtextens ord för dalen betecknar en bäckravin som är vattenförande bara en del av året, wadi. 18:1 en trädgård Författaren anger inte namnet (Getsemane, se Matt 26:36 med par.) och nämner inte Jesu bön om att slippa lidandet. Till innehållet har han dock återgett den i 12:27. Aven i den fortsatta berättelsen om Jesu lidande följer han de andra evangelierna i huvudsak men utelämnar somligt och ger i många detaljer en självständig version. 18:3 vaktstyr/ean Grundtextens ord ger vid handen att det var romerska trupper, vilket inget av de andra evangelierna uppger. Ordet betecknar vanligen en avdelning på 600 man, ”kohort. 18:3 folk från översteprästerna Dvs. folk ur tempelvakten, se not till Luk 22:4. 18:5 Det är jag Se not till 4:26.

17:23 Gal 2:20; 1 Joh 1:3; 3:24 18:1-11 Matt 26:47-56; Mark 14:43-52; 17:24 Joh 12:26/ 17:5 Luk 22:47-53 17:25 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 7:28 f.; 18:1 Matt 26:36; Mark 14:32 8:55 18:2 Joh 7:32, 45 17:26 Joh 15:9

275 Johannesevangeliet 18:20

rade: Jesus från Nasaret, “sade han: Jag har ju sagt er att det är

jag. Om det är mig ni söker, så låt de andra gå. 9Ty det som han

Av dem som du har gett har inte

hade sagt skulle uppfyllas: mig jag låtit någon gå förlorad. ° Men Simon Petrus, som hade ett svärd

med sig, drog det och slog till mot översteprästens tjänare och högg

av honom örat; tjänaren hette Malkos. “Jesus sade då till

högra Petrus: Stick svärdet i skidan. Skulle inte dricka den bägare som jag

Fadern har räckt mig?

Förböret bos översteprästen. Petrus förnekar jesus

*Z Kommendanten med sin vaktstyrka och judarnas” män grep Jesus

och band honom ”och förde honom först till Hannas, svärfar till

Kajafas, som var överstepräst det året. ”Det var Kajafas som hade förklarat för judarna att det var bäst att en enda man dog för fol-

ket.

15 Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den

lärjungen var bekant med översteprästen, och han följde med Jesus in på översteprästens gård, 16 men Petrus stod kvar utanför porten.

Den andre lärjungen, han som var bekant med översteprästen, gick

då ut och talade med tj änsteflickan som vaktade porten och tog med Petrus in. 7 Men flickan vid porten sade till Petrus: Hör inte du

sig också till den där mannens lärjungar? Han svarade: Nej, det gör

“3 stod och värmde vid en koleld

jag inte. Tjänarna och vakterna sig

som de hade tänt, eftersom det var kallt. Petrus stod där också och värmde tillsammans med dem.

sig

19 och hans lära.

Översteprästen frågade Jesus om hans lärjungar

”Jesus sade: ”Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat

i och i templet”, där alla judar samlas. Jag har inte sagt synagogorna*

18:11 bägare Se not till Matt 20:22 och jfr Matt 26:39 med par. 18:12 Kommendanten Grundtextens 0rd motsvarar den latinska titeln militärtribun, som tillkom befälhavaren över en kohort (se not till v. 3), dvs. i detta fall över alla romerska trupper i Jerusalem. Jfr Apg 21:31. 18:13 Hannas. . .Kájøfas Se not till Luk 3:2. 18:15 en annan lärjunge Traditionen har identifierat denne lärjunge med den som Jesus älskade (se 13:23 med not).

18=9 Joh 6:39; 17:12 18:12-27 Matt 26257-75; Mark 1453-72; 18:10 Matt 26:51; Mark 14:47; Luk Luk 2264-71 22:50 13:13 Joh11:49f. 18:11 Matt 20:22; 26:39; Mark 10:38; 18:20 Matt 26:55;Mark 14:49 14:36; Luk 22:42

18:21 Johannesevangeliet 276

i 2 Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört något hemlighet.

vad har förkunnat för dem. De vet ju vad har sagt. 22 En

mig jag jag

av vakterna som stod där gav honom då en örfil och sade: Skall du svara översteprästen på det sättet? ”Jesus sade: Har jag sagt något

som var fel, så säg vad det var. Men om jag har rätt, varför slår du mig?” 2* Hannas skickade honom då bunden till översteprästen

Kajafas.

25 Men Simon Petrus stod där och värmde sig. De sade till honom:

Hör inte du också till hans lärjungar?” Petrus förnekade det: Nej, det gör jag inte. 26 Då sade en av översteprästens tjänare, en släkting

till honom som Petrus hade huggit örat av: Såg jag dig inte tillsammans med honom i trädgården? 27 Petrus förnekade det än en gång.

Och just då gol en tupp.

Pilatus

jesus inför

23 Från Kajafas förde de jesus till residenset. Det var tidigt på mor-

Själva stannade de utanför, för att inte bli orena utan kunna

gonen.

äta 29 Pilatus gick då ut till dem och frågade: Vad påskmåltiden.

ni den här mannen för? 3° De svarade: Om han inte hade

anklagar varit en skulle vi inte ha överlämnat honom åt dig. förbrytare, 3* Pilatus sade: Ta honom då själva och döm honom efter er egen

lag.” Men judarna svarade: ”Vi har inte rätt att döda någon. Ty det ord skulle uppfyllas som Jesus hade sagt för att ange hur han

18:24 Hannas skickade honom Enligt dessa ord är det Hannas som avses med översteprästen i v. 19. Evangelisten menar alltså att denne höll ett förberedande förhör, och han förbigår den avgörande förhandlingen inför rådet” under Kajafas ledning (Matt 26:57 ff. med par.). I en läsart följer v. 24 efter v. 13; berättelsen kommer då att överensstämma närmare med de andra evangelicrnas. 18:28 residenset Den romerske ståthållarens, se not till Matt 27:27. 18:28 för att inte bli orena Besök i ett icke-judiskt hus förstörde den rituella renhet som krävdes av deltagare i de religiösa högtidema (jfr 11:55 med not; Apg 10:28). - Stället visar att Jesus enligt Johannesevangeliet korsfästes den dag på vars kväll påsklammet åts och högtiden började. Enligt de andra evangelierna deltog han i måltiden (Matt 26:17 ff. med par.; jfr Joh 13:2 med not) och avrättades först följande dag. 18:29 Pilatus Se not till Matt 27:2.

18:24 Luk 3:2 18:28-saa Matt 27:1 f., 11-14; Mark 18:26 Matt 26:51; Mark 14:47; Luk 22:50; 15;1_5; Luk 23;1_5 Joh 18:10 18:31 Joh 19:6 f. 18:27 Matt 26:34; Mark 14:30; Luk 22:34; 18:32 Joh 3:14; 123212 Joh 13:38

277 Johannesevangeliet 19:4

skulle dö. ”Pilatus gick tillbaka in i residenset och lät kalla till sig Jesus och Så du år judarnas konung? “Jesus svarade: frågade: Säger du detta av dig själv, eller har andra sagtvdet om mig? ”Pilatus sade: Jag är väl Dina landsmän och översteingen jude. prästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort? “Jesus svarade: Mitt rike* hör inte till denna världen? Om mitt rike hörde till denna världen, hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle bli utlämnad åt judarna. Men nu år mitt rike av annat slag. 37 Pilatus frågade: Du är alltså kung? Jesus svarade: Du själv är kung. hit till världen för säger att jag Jag har fötts och kommit denna enda sak: att vittna* för sanningen. Den som hör till sanningen till min röst. ”Pilatus sade till honom: Vad är sanlyssnar ning?

jesus skymfas. Pilatus villrådigbet

Sedan gick han ut igen till judarna och sade: Jag kan inte finna honom till något. 39 Men det är sed att jag friger skyldig någon åt er vid Vill ni alltså att skall ° Då påsken. jag frige judarnas konung? de Inte honom, utan Barabbas! Barabbas var en ropade igen: rövare. 1 Då gissla honom. 2 Och soldaterna vred tog Pilatus Jesus och lät

ihop en krans av törne och satte på hans huvud, och de hängde på honom en purpurröd mantel. 3De gick fram till honom och sade: Var hälsad, judarnas konung, och de gav honom örfilar. *Sedan gick Pilatus ut igen och sade till judarna”°: Jag för ut honom till er,

18:32 för att ange hur ban skulle dö Korsfästelsen motsvarar uttrycket upphöjas (se 3:14 med not). Det judiska straffet för hädelse var stening (3 Mos 24:16). 18:34 Säger du detta av dig själv Dvs. är det din egen fråga, eller citerar du bara mina anklagare. 18:37 Du själv säger Se not till Matt 27:11. 18:40 Barabbas var en rövare Enligt Mark 15:7; Luk 23:19 hade han deltagit i ett upplopp. Gränsen mellan våldsverkare och upprorsmän var flytande, i synnerhet ur romarnas synvinkel. 19:1 gissla Dödsdömda gisslades före avrättningen (jfr Matt 27:26 med not), Här menas tydligen liksom i Luk 23:16 att Pilatus ville undvika en dödsdom och nöja sig med att låta prygla Jesus.

18:36 Joh 6:15 18:38b-19:12 Mim 27:1s-31; Mark

18:37 1 Tim 6:13 /Joh 8:47; 1Joh 4:6 155-20; Luk 21:13-15

19:5 Johannesevangeliet 278

för att ni skall förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” 5Jesus kom ut, med törnekransen och den purpurröda manteln, och

Pilatus sade: Här är mannen. “Så snart översteprästerna* och

deras folk fick se honom, ropade de: ”Korsfäst, korsfäst!” Pilatus

sade: Ta honom och korsfäst honom själva. Jag finner honom inte

skyldig till något. 7Judarna svarade: Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son. “När Pilatus hörde detta, blev han ännu mer oroad. °Han gick tillbaka in i residenset och frågade Jesus: Varifrån är du?” Men Jesus gav honom inget svar. ”Pilatus sade då: Vägrar du att tala med mig? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig? “Jesus svarade: Du skulle inte ha någon makt över

om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som över-

mig, lämnade mig åt dig större skuld. 12 Efter det svaret ville Pilatus frige

honom. Men judarna ropade: Om du släpper honom, är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsa-

» ren.

Domen och

/eorsføistelsen

”När Pilatus hörde de orden, lät han föra ut Jesus och satte sig på

domartribunen i den så kallade Stengården, på hebreiska Gabbata.

19:9 residenset Se not till Matt 27:27. 19:11 fått den från ovan Enligt urkristen tro, som utvecklats ur GT (jfr Ords 21:1), är även hedniska makthavare styrda av Gud (Rom 13:1 ff.). 19:11 den som överlämnade mig år dig Judas, kanske också de judiska myndigheterna. Enligt Johannesevangeliet är Judas förräderi ett verk av onda makter (jfr 13:2). 19:13 och satte sig Annan möjlig översättning: och satte honom”. Enligt denna tolkning menar författaren att Pilatus fortsatte gycklet med Jesu kungavärdighet men samtidigt omedvetet avslöjade sanningenzjesus är den rätte domaren. 19:13 Stengården Grundtextens uttryck kan beteckna en stenlagd gård eller en stensatt plats inom en större gård. Troligen låg gården i anslutning till Herodes palats. 19:13 Gábbala Ordet betyder troligen upphöjd plats”. Det är alltså ingen översättning av Stengården utan ett annat namn på platsen.

19:6 Joh 18:31 l9zl3-37 Matt 2752-44; Mark 1521-32; 19:7 Joh 10:33+ Luk 23:26.43 19:11 Joh 10:18

279 Johannesevangeliet 19:24

“Det var på förberedelsedagen före påsken”, vid sjätte timmen”“. Pilatus sade till judarna: Här ser ni er kung. ”Då ropade de: Bort med honom! honom! Pilatus frågade: Skall

.Korsfåst jag

korsfästa er kung? Oversteprästerna svarade: Vi har annan ingen kung än kejsaren. f Då utlåmnade han Jesus åt dem till att korsfås-

tas. De tog honom alltså med sig. 17 Han bar själv sitt kors ut till den

plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota. ”Där korsfäste de

honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten.

9 Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod:Jesus från Nasaref, judarnas konung. 2° Detta lästes av

många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg strax utanför staden och texten var på hebreiska, latin och grekiska. 2* Men judar-

nas överstepräster sade till Pilatus: Skriv inte: Judarnas konung, utan vad han själv har sagt: Jag är judarnas konung. 22Pilatus sva-

rade: Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.

23 Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade

upp dem i fyra delar, en på varje soldat. De tog också långskjortan, men den hade inga sömmar utan var vävd i ett enda stycke. 2* De sade

därför till varandra: Vi skär inte sönder den utan kastar lott om

vem som skall ha den. Ty skriftordet skulle uppfyllas: De delade

upp mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.

19:14 förberedelsedagen före påsken Med förberedelsedagen menas vanligen dagen före Sabbaten, dvs. fredag. Också enligt de övriga evangelierna korsfästes Jesus denna veckodag (Mark 15:42 med par.). I motsats till dem menar emellertid Johannes att den följande sabbatsdagen, inte fredagen, var påskhögtidens första dag det året (jfr v.\31 och 18:28 med not). 19:14 vid sjätte timmen Vid denna tid, dvs. mitt på dagen, började man slakta påsklammen i templet. Evangelisten, för vilken Jesus är Guds lamm (1 :29, 36), har troligen sett en särskild mening i detta. Enligt Mark 15:25 korsfästes Jesus däremot på förmiddagen. 19:17 Han bar själv sitt kors Jfr Matt 27:32 med not. 19:17 S/eallen. . . Gálgota I motsats till v. 13 ges här en verklig översättning. Jfr Matt 27:33 med not. 19:19 jndarnas konung Se not till Matt 27:37. 19:23 långskjortan Se Kläder”.

19:15 Joh 18:37 19:24 P522:19 19:20 Heb 13:12 f.

19:25 Johannesevangeliet 280

jesu död

Det var vad soldaterna gjorde. 25 Men vid Jesu kors stod hans mor

och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala. 25 När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge

som han älskade, sade han till sin mor: Kvinna, där är din son.

27 Sedan sade han till lärjungen: Där är din mor. Från den stunden

hade hon sitt hem hos lärjungen. “Jesus visste att nu var allt full-

bordat, och för att skriftordet skulle

uppfyllas sade han: Jag är törstig. 29 Där stod ett kärl som var fyllt med surt vin. De satte

därför en svamp som i det sura vinet en och

doppats på isopstjälk

förde den till hans mun. 3° När Jesus hade fått det sura vinet, sade

han: Det är fullbordar. Och han böjde ner huvudet och överläm-

nade sin ande”.

3 Eftersom det var förberedelsedag och inte fick kropparna hänga kvar på korset under Sabbaten” - det var en stor sabbat - bad judarna

Pilatus att de korsfästas skulle krossas och tas

benpipor kropparna

19:25 hennes syster Denna syster är i övrigt okänd, men somliga utläggare har identifierat henne med Sebedaios hustru, som nämns i motsvarande sammanhang i Matt 27:56 (se not där). 19:25 Maria som var gift med Klopas Se noter till Matt 27:56 och Luk 24:18. Enligt en annan möjlig översättning, hennes syster Maria, som var gift med Klopas, nämns endast tre kvinnor i v. 25. Syster bör i så fall här betyda svägerska: Klopas var enligt traditionen Josefs bror. 19:25 Maria från Mágdala Se not till Matt 27:56. 19:26 den lärjunge som ban älskade Se not till 13:23.

19:28 skriftordet skulle uppfyllas Författaren syftar på Ps 69:22, där den from-

me sägs få sur eller giftig dryck av sina fiender, när han är törstig. Jfr Ps 22:16 och Skrifttolkning”. 19:29 surt vin Se not till Matt 27:48. 19:29 isopstjäI/e Växten användes enligt 2 Mos 12:22, när påsklammets blod ströks på dörrarna för att rädda israeliterna från undergång. Den nämns också i samband med reningsceremonier (t. ex. 3 Mos 14:4 ff.; Ps 51:9). Den symboliska meningen är alltså attJesus är offerlammet, som renar från synd (jfr 1:29). 19:31 förberedelsedag Se not till v. 14. - Enligt 5 Mos 21:23 skulle liket av en avrättad aldrig lämnas obegravt över natten. Hår tänker författaren på att döda kroppar spred rituell orenhet, vilket man var särskilt mån om att undvika inför en högtid (jfr not till 11:55). 19:31 de korsfästa: benpipor skulle krossas Döden inträdde omedelbart när smalbenen på de korsfästa slogs sönder. Därmed kunde avlågsnandet av kropparna påskyndas.

19:25-37 Matt 27245-56; Mark 15:33-41; 19:28 Ps 22:16 Luk 23:44-49 19:29 Ps 69:22 19:26 Joh 13:23+ 19:31 5 Mos 21:22 f.

281 Johannesevangeliet 19:42

bort. 32 Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med Jesus, först på den ene och sedan på den andre. ”Men när de kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben, 3* utan en av soldaterna stack på upp sidan honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten. 35 Den som såg det har vittnat” om det för att också ni skall tro; hans vittnesbörd

är sant, och han vet att han talar sanning. 36 Detta skedde för att skriftordet skulle uppfyllas: Inget ben skall brytas på honom. 37Och

på ett annat ställe heter det: De skall se på honom som de har

genomborrat.

Gravlággnin gen

”Josef från Arimataia, som var lärjunge till Jesus fast i av hemlighet

rädsla för

judarna, bad efteråt Pilatus att få ta ner Jesu kropp. Pilatus tillät det, och Josef gick och tog ner ”Nikodemos kom kroppen.

också dit, han som första

gången hade sökt upp Jesus på natten, och

hade med en av myrra och aloe,

han

sig blandning omkring trettio kilo. *° De tog Jesu kropp och lindade den med linnebindlar tillsam-

mans med

kryddorna så som judarna brukar göra vid en gravlägg- 4* Intill platsen där Jesus hade blivit korsfäst fanns en

ning: trädgård

och l trädgården en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd. *Z Där

lade de Jesus, eftersom det var den judiska och

förberedelsedagen

graven låg nära.

19:34 blod och vatten Troligen har orden symbolisk mening (jfr 1 Joh 5:6 ff.), och syftar i så fall på nattvarden och dopet. 19:35 Den som såg det har vittnar Troligen avses samme lårjunge som i v. 26. Jfr 21:24 och 13:23 med not. 19:36 skriftordet Evangelisten kan syfta både på Ps 34:21 och på 2 Mos 12:46. Det ena stället handlar om hur den fromme bevaras av Gud, det andra om påsklammet (jfr noter till v. 14, 29). 19:37 De skall sepå bortom Det citerade stället (Sak 12:10) handlar kanske om en judisk martyr, ovisst vilken. Tillämpningen påJesus kan ha underlättats av att det i den hebreiska standardtexten står ”se på mig, dvs. på Gud. Jfr Upp 1 :7 och Skrifttolkning”. 19:38 Arimataia Se not till Matt 27:57. 19:39 myrm och áloe Aromatiska ämnen, det ena ett slags harts, det andra pulvriserat trä. Jfr not till Matt 2:11. 19:39 trettio kilo Grundtexten använder samma viktmått som i 12:3 (se not): 100 (romerska) pund.

19:34 1 Joh 5:e, 8 19238-42 Matt 27:57-61; Mark l5z42-47; 19:35 Joh 21:24 Luk 23:50-54 19:36 2 Mos 12:46; Ps 34:21 19:38 Joh 7:13+ 19:37 Sale 12:10; Upp 1:7 19:39 Joh 3:1 f.; 7:50

20:1 Johannesevangeliet 282

Maria från Magdala oc/ø två lärjungar *vid graven

Tidigt på morgonen efter Sabbaten”, medan det ännu var mörkt,

kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för 2Hon sprang genast därifrån och kom och sade ingången var borta. till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: De har flyttat bort Herren* ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom. 3Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven. än *De sprang båda två, men den andre lärjungen sprang fortare Petrus och kom först fram till graven. 5Han lutade sig in och såg linnebindlarna där men inte in. °Simon Petrus korn strax ligga gick efter, och han in i graven. Han såg bindlarna ligga där, 7liksom gick duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan sig. “Då gick också den hoprullad på ett ställe för

andre lärjungen in? han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde. 9iAnnu hade de nämligen inte förstått skriftens ord

° sedan hem att han måste uppstå från de döda. Lärjungarna gick igen.

Maria och Herren

från Magdala

“ Men Maria stod och grät utanför graven. Gråtande lutade hon sig in 12 och fick då se två i vita kläder sitta där Jesu kropp hade änglar en vid huvudet och en vid fötterna. 3 Och de sade till henne: legat, Varför du, kvinna? Hon svarade: De har flyttat bort min gråter herre, och jag vet inte var de har lagt honom. 1* Når hon hade sagt

det, vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. ”Jesus sade till henne: Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter? Hon trodde att det var trådgårdsvakten och svarade: Om det är du som har burit bort honom, herre, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom. ”Jesus sade till henne: Maria Hon vände om och sade till honom: Rabbounil (det sig

20:1 Maria från Mágdala Se not till Matt 27:56. 20:1 stenen för ingången Se not till Matt 27:60. 20:2 den som jesus älskade Se not till 13:23. 20:16 Rabbor/ni Se Rabbiå.

20:1-10 Matt 28:1-10; Mark 16:1-8; Luk 20:9 1 Kor 15:4 23:55-24:12 20:11-18 Mark 1629-11 20:2 Joh 1323+ /20:13 20:14 Luk 24:16 20:7 Joh 11:44

283 20:28

Johannesevangeliet

är hebreiska och betyder mästare). ”Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit

upp till min fader. Gå till mina bröder och såg

dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.” ”Maria från Magdala gick då till och talade om lärjungarna

för dem att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.

Den visar Tomas tvivlar

uppståndne sig.

9 På kvällen samma den första i veckan, satt

dag, lärjungarna bakom

dörrar

reglade av rädsla för judarna“. Då kom Jesus och stod mitt

ibland dem och sade till dem: Frid åt er alla. 2° Sedan visade han

dem sina händer och sin sida. blev

Lärjungarna glada när de såg

Herren. “Jesus sade till dem Frid åt er alla. Som Fadern har

igen: sänt mig sänder jag er. 22 Sedan andades han på dem och sade: Ta emot helig ande? 23 Om ni förlåter någon hans så är de synder, förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bun-

den.

2* En av de tolv, Tomas, som kallades Tvillingen, hade inte varit

med när Jesus kom. 25 De andra sade nu till honom: Vi

lärjungarna har sett Herren, men han sade: ”Om jag inte får se spikhålen i hans

händer och sticka i

fingret spikhålen och sticka handen i hans sida, tror jag det inte. 26 En vecka senare var lärjungarna samlade igen,

och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var

reglade,

och stod mitt ibland dem och sade: Frid åt er alla. ”Därefter sade han till Tomas: Räck hit ditt här är mina händer; råck ut din

finger,

hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!” “Då svarade

20:17 mina bröder Lärjungarna; jfr 15:15. 20:19 Frid år er Den normala judiska hälsningen (jfr Matt 10:12), men också en anspelning på 14:27. 20:22 andades ban på dem Bibeln har samma ord för andedräkt och ”ände”. Jfr 1 Mos 2:7, där Gud ger människan liv genom att blåsa in sin andedräkti hennes näsa. 20:23 om ni binder någon Jfr Matt 16:19 med not. 20:24 Tomas Se not till 11:16.

20:17 Rom 8:29; Heb 2:11 f. 20:20 Joh 16:20-22 20219-29 Matt 2816-20; Mark 16:14-18; 20:21 Joh 17:18 Luk 2436-49 20:23 Matt 16:19+ 20:19 Joh 7:13+ 20:24 Joh 11:1e;21:2

20:29 Johannesevangeliet 284

Tomas: Min Herre och min Gud. ”Jesus sade till honom: Du

tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå

tror.

Slutord

3° Också många tecken* som inte har

tagits med i denna bok gjorde

3 Men dessa har upptecknats för att ni Jesus i sina lärjungars åsyn.

skall tro att Jesus är Messiasåi”, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.

Den och vid Tiberiassjön uppståndne lärjungama

Sedan visade för lärjungarna vid Tiberiassjön. Det sig Jesus igen

gick till så: zSimon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen,

Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lär-

jungar var tillsammans. 3Simon Petrus sade till de andra: Jag ger ut och fiskar. De sade: Vi följer med dig. De gick ut och steg mig i båten, men den natten fick de ingenting. 4 När morgonen kom stod

Jesus stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. 5 Och på Jesus frågade: Mina barn, har ni ingen fisk? De svarade nej, “och

han sade: Kasta ut nätet sidan om båten, så får ni. De

på högra

kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. 7Den

lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: Det är Herrenii! När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig ytter-

20:28 min Gud Ett av de ställen i NT, därJesus uttryckligen kallas Gud (jfr 1 :1, 18; Rom 9:5; 2 Thess 1:12; Tit 2:13; Heb 1:8; 2 Pet 1:1; 1 Joh 5:20). 20:31 Men dessa har uppzecknats Denna mening måste vara avsedd som en avslutning. Kap. 21 är då ett senare tillägg (jfr not till 14:31). 21:1 Tiberiassjön Se not till 6:1. 21:2 Tomas Se not till 11:16. 21:2 Natánael Se 1:45 med not. Att han var från Kana (jfr 2:1 med not) nämns bara här. 21:2 Sebedafos söner Dvs. apostlarna Jakob och Johannes; jfr Matt 10:2. 21:7 Den lärjunge som jesus älskade Se not till 13:23.

20:29 1 Pet 1:8 21:4 Luk 24:16; Joh 20:14 20:30 Joh 21:25 21:6 Luk 5:4-7 20:31 1 Joh 5:13 21:7 Joh 13:23-1- 21:2 Joh 11:16

285 Johannesevangeliet 21:19

plagget, för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. “De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på de hade inte släp; långt till land, bara ett hundratal meter. 9Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. ”Jesus sade till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick. “Simon Petrus gick upp på stranden och drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast det var så många gick nätet inte sönder. ”Jesus sade till lärjungarna: Kom och ät. Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren. ”Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. “Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.

Den och Petrus

uppståndne

”När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus: Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?” Simon svarade: Ja, herre, du vet att har kär.” jag dig Jesus sade: För mina lamm på bete. ” Och han frågade honom för andra gången: Simon, Johannes son, älskar du mig?” Simon svarade: Ja, herre, du vet att har jag dig kär. Jesus sade: Var en herde för mina får. ”Och han frågade honom för tredje gången: Simon, Johannes son, har du kär? mig Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: Har du mig kär? och han svarade: Herre, du vet allt; du vet att har jag dig 18 kär.” Jesus sade: ”För mina får på bete. Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal, skall du sträcka ut dina armar och någon 9 annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill. (Så

21:8 ett hundratal meter Grundtextens mått är ungefär tvåhundra alnar”. 21:11 153 stycken Med utgångspunkt från bl. a. en gammal uppgift om att grekerna räknade med 153 fiskarter har många utläggare här sett ett exempel på talmystik? alla kända folk skulle nås av förkunnelsen. 21:13 tag brödet och gav dem Kanske en anspelning på nattvarden; jfr också 6:11.

21:11 Luk 5:6 21:16 Apg 20:28; 1 Pet 5:2 21:13 Matt 14:19; 15:36; Mark 6:41; 8:6; 21:17 Joh 16550 Luk9=16;J0h 6:11 21:18 2 Pet 1:14 21:14 Joh 20:19, 26

21:20 Johannesevangeliet 286

angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: Följ mig! ”Petrus vände sig om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade efter, han som under måltiden hade lutat sig bakåt följde mot Jesu bröst och vem som skulle förråda honom. 2* När frågat Petrus såg honom, han Jesus: Herre, hur blir det med frågade honom? ”Jesus svarade: Om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör det Du skall följa mig. 23 Därför spred sig ett dig? bland bröderna att den lärjungen inte skulle dö. Men jesus rykte hade inte sagt till Petrus att lärjungen inte skulle dö, utan: Om jag vill att han skall bli kvar tills kommer, vad rör det dig? jag

Avslutning

2* Det är den lärjungen som vittnar* om allt detta och har skrivit ner det, och vi vet att hans vittnesbörd är sant. ”Jesus gjorde också mycket annat, och om var sak skulle skildras för tror jag inte att hela världen skulle rymma de böcker som då sig, måste skrivas.

21:19 vad för slags död Dvs. martyrdöden. Mannen som spänner bältet är bödeln; de korsfästa spändes ofta fast med rep. Enligt traditionen blev Petrus korsfäst. 21:24 w vet Orden förutsätter att ett tillägg här gjorts till det som lärjungen skrivit. Jfr noter till 3:11, 31; 13:23; 14:31.

21:19 Joh 13:36 21:24 Joh 19:35 21:20 Joh l3z23+ 21:25 Joh 20:30

Apostlagärningarna

jesu sista och hans

befallningar bimmelsfard

l I min första bok, ärade Theofilos, skrev jag om allt som Jesus

gjorde och lärde 2fram till den dag då han togs upp till himlen, sedan han genom helig ande* hade gett sina befallningar åt dem som han utvalt till apostlar”. 3 Han framträdde för dem efter att ha lidit döden

och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike°°. “Och under en måltid

tillsammans med dem sade han åt dem att inte lämna Jerusalem utan

vänta på det som Fadern hade utlovat, det som ni har hört tala mig om, sade han. 5Johannes döpte med vatten, men ni skall bli döpta

med

helig ande om bara några dagar.

6De som hade samlats honom: är tiden nu inne då

frågade Herre, du skall återupprätta Israel som kungarike?” 7Han svarade: Det är

1:1 min första bok Författaren till Apostlagärningarna är enligt traditionen den Lukas som nämns i Kol 4:14; 2 Tim 4:11; Filem v. 24. Hans första bok är Lukasevangeliet. 1:1 ärade Tbeáfilos Se not till Luk 1:3. Apostlagärningarnas inledning mot› svarar Lukasevangeliets men har ett annat tilltalsord än det som i Luk 1:3 markerar att mottagaren är en förnäm person. 1:2 uwalt till apostlar Annan läsart: ”utvalt till apostlar och ålagt att förkunna evangeliet”. Tillägget tillhör en typ av läsarter* som kallats västliga och som ofta förekommer i Apostlagämingarna. 1:3 fyrtio dagar Tidsangivelsen erinrar om Moses vistelse på Sinai under fyrtio dagar (2 Mos 34:28) och om andra betydelsefulla händelser i GT. Jfr Matt 4:2 med par. och not. 1:4 under en måltid tillsammans med dem Annan möjlig översättning: medan de var tillsammans”. 1:4 det som Fadern bade utlovat Dvs. helig ande. Jfr Luk 24:49; Joh 15:26. 1:6 återupprätta Israel som /eungari/ee Lärjungarnas fråga förutsätter den samtida judiska uppfattningen om Messias”: vid sitt framträdande skall han omedelbart befria sitt folk från yttre förtryck och ställa det i spetsen

1:1 f. Luk1:1-4 1:5 Matt 3:11+;Apg2:1-4 1:2 Matt 28:19 f.+ 1:7 Mark 13:32 1:4 Luk 24:49

1:8 Apostlagärningarna 288

inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har

fastställt. “Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna* om mig iJerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns. ”När han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur

deras åsyn. ”Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod

plötsligt två män i vita kläder bredvid dem. “ Galileer, sade de,

varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har upptagen sett honom fara upp till himlen.”

En åt utses

efterträdare judas

Z Då återvände de till Jerusalem från det berg som kallas Olivgårds-

berget och som ligger bara en sabbatsväg från staden. 3 Och när de kom dit gick de upp till det rum i övervåningen där de höll till, Petrus, Johannes, Jakob och Andreas, Filippos och Tomas, Bartolomaios och Matteus, Jakob, Alfaios son, Simon seloten och Judas, son. ”Alla dessa höll ihop under ständig bön, tillsammans Jakobs

med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder. ”En vid den tiden till orda inför bröderna -

dag tog Petrus hundratjugo var samlade - och sade: ”°Mina omkring personer bröder, de ord i skriften skulle som den heliga anden lät uppfyllas

för en rättvis världsordning. Svaret innebär att Gud har en annan plan för världsförloppet: en längre tid måste förgå, under vilken den kristna läran skall spridas (jfr noter till Kol 1:25; 2 Thess 2:6). Denna syn på kristendomens plats i historien är ett ledmotiv i Apostlagärningarna. 1:12 Olivgårdsberget Författaren använder här en annan namnform än den vanliga, Olivberget“. 1:12 sabbatsväg Den sträcka man enligt de judiska reglerna fick förflytta sig på sabbatenål: ca 1 000 meter. 1:13 ]udas,_]akobs son Detta namn står även i apostlalistan i Luk 6:14 ff. men motsvaras i Matt 10:3 och Mark 3:18 av namnet Taddaios. 1:15 bröderna Liksom i NT:s brev och i större delen av Apostlagärningarna används ordet här i Överförd bemärkelse om den kristna församlingens medlemmar. Jfr föregående vers, där det är fråga om Jesu bröder i egentlig mening (Matt 12:46 ff; 13:53 ff. med pan). 1:16 de ord i skriften Petrus syftar på de ställen som anförs i v. 20 (Ps 69:26; 109:8). Psaltarens olycksprofetior mot de frommas fiender tillämpas alltså

1:8 Matt 28:19 f. 1:13 Matt 10:2-4+ 1:941 Luk 24:50 f. /Mark 16:19 1:14 Matt 12:46+; 1 Kor 9:5 1:12 Luk 24:52

289 Apostlagärningarna 2:2

David säga om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus. ”Han var en av oss och hade fått samma uppdrag som vi. ”Med lönen för sin ogärning köpte han sig en bit jord. Men där föll han och buken sprack så att alla inälvorna rann ut. 9 Det blev framstupa, känt för alla iJerusalem, och sedan kallades platsen på deras språk

för Akeldamak, det vill säga Blodsåkern. ”I Psaltaren står det: Må

bans boplats läggas öde, ingen skall bo där, och: Ma° hans ämbete övergå till någon annan.

2 Därför måste nu någon av dem som var med oss under hela den

tid då herren Jesus kom och ibland oss, 22från det att han döptes gick

-

av Johannes fram till den dag då han blev upptagen från oss någon av dem skall vittna tillsammans med oss om hans uppståndelse. 33Två blev föreslagna, Josef Barsabbas, som kallades Justus, och

Mattias. Z* Och man bad: Herre, du som känner allas hjärtan, visa

oss vilken av dessa båda du har utvalt 25 till denna tjänst som apostel

efter Judas, som övergav sin plats för att hamna där han hör hemma. 26 Så kastade de lott, och lotten föll på Mattias, och han upp-

togs som den tolfte bland apostlarna.

Den anden

heliga

När kom var de alla församlade. 2Då hördes plötsligt pingstdagen från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset

här påJudas. Tillämpningen underlättades av att man också sammanställde den lidande rättfärdige i Ps 69 med Jesus (Joh 2:17) 0chJudas förräderi med Ps 41:10 (Joh 13:18). Se Skrifttolkningi 1:18 föll han framstupa Motsägelsen i förhållande till Matt 27:3 ff., där både beskrivningen av Judas död och förklaringen av namnet Blodsåkern är annorlunda, har lett till flera försök att finna en annan mening i grundtexten. Den är dock entydig och anknyter sannolikt till sådana beskrivningar av syndares undergång som Vish 4:19; 2 Mack 9:7 ff. 1:23 som kallades jusms Judar använde i romersk och grekisk miljö ofta tillnamn, som hämtats ur omgivningens språk men som påminde om deras judiska namn, antingen till lydelsen eller till betydelsen (jfr 13:9 med not). Det latinska namnet Justus betyder den rättfärdiga och kan ha valts med tanke på GT:s berättelse om den rättfärdigeJosef. Barsabbas är däremot ett semitiskt namn, som kanske betyder sabbatens son”. Det förekommer som tillnamn på en annan person i 15:22. 1:23 Mattias är i övrigt okänd. 2:1 pingstdagen Se Högtider”.

1:18 a Matt 275-10 1:24 Ps 139:1 1:20 P; 69:26/P: 1053:8 1:26 Ords 16:33 1:21-23 ]oh15;27 2:1 3 Mos 23215-21

2:3 Apostlagärningarna 290

där de satt. 3De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. *Alla fylldes av helig ande* och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

5 I Jerusalem bodde fromma judar* från alla länder under himlen.

6 När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när

var och en hörde just sitt språk talas. 7Utom sig av förvåning sade de: Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? 3Hur kan

då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? °Vi är parter,

meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asienå, ”från och Frygien Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, l både judar och proselyterål, vi är kretensare och araber-

ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar. Z I sin häpnad visste ingen vad han skulle tro, och de frågade varand-

ra: Vad betyder detta? ”Men andra gjorde sig lustiga och sade: De har druckit sig fulla på halvjäst vin.

Petrus tal

på pingstdagen

4 Då steg Petrus fram med de elva andra och tog till orda och talade

till dem: Judar, ja alla ni som bor i Jerusalem, detta skall ni veta, lyssna till mina ord. 5 Det är inte som ni tror, att de här männen är

1 berusade, det är ju bara morgon. Nej, detta är vad som har sagts

genom profeten Joel:

2:4 tala andra tungomål Se Tungotal”. 2:9 parter, meder, elamiter Dessa folkslag, av vilka parterna hade störst politisk betydelse på NT:s tid, hörde hemma i forntidens Persien, det nuvarande Iran. I likhet med Mesopotamien, våra dagars Irak, låg detta område utanför det romerska imperiet. Namnen aktualiserar alltså den östliga delen av den iJudeen kända världen. 2:9 f. Kappado/eien . . . Pomos. . . Asien . . . Frygien och Pamfylien Olika områden i det nuvarande Turkiet. Att Judeen nämns mellan dessa namn och folkslagen i föregående vers kan bero på att författaren vill åskådliggöra dess plats mitt i den värld, där kristendomen skulle spridas. Den fortsatta uppräkningen nämner andra grannområden till Judeen: ett sydvästligt (Egypten och Libyen), ett nordvästligt (Kreta) och ett sydostligt (Arabien). 2:13 balvjäst vin Grundtextens ord betyder bokstavligen sött (vin)”. Det användes om vin som inte hade jäst färdigt och därför smakade sött.

2:4 Apg 4:31; 11:15/Mark16:17; 1 Kor 2:12 f. 1 Kor 14:23 12:10; 14 2:13 Joel 3:18 2:11 1 Mos 11:9

291 Apostlagärningarna 2 ;28

17Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag atgjater

min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera,

män ha drömmar.

era unga män skall se syner och era gamla 3]a, över mina tjänare och tjänarinnor skalljag i de dagarna utgjuta min ande, och de skall profetera. ”jag skall läta sällsamma ting visa sig himlen och tecken nere pä jorden, blod och eld och moln av uppepä

rök. 2°Solen skall vändas i märker och månen iblod, innan Herrens kommer, den stora och strålande. 2*Men var och en som äkallar

dag*

Herrens namn skall hli räddad. 22 en man vars

Israeliter, lyssna på mina ord: Jesus från Nasaretx, uppdrag Gud bekräftade inför er genom att låta honom utföra kraftoch under” och tecken mitt ibland er, som ni själva vet, gärningar ”han utlämnades efter Guds beslut och plan”, och ni lät laglösa

fast och döda honom. ”Men Gud löste honom ur dödens

spika vända och lät honom uppstå, eftersom det inte var möjligt att döden

skulle få behålla honom i sitt grepp. ”Ty David säger om honom:

haft Herren för mina ögon,

jag har alltid

han stär vid min sida för att jag inte skall vackla.

25 och min

Därför fröjdar sig mitt hjärta jahlar tunga, min kropp skall fä vila med förtröstan.

ja, än mer: 27 du skall inte lämna min i dödsriket

Ty själ eller la°ta din helige möta förgängelsen.

”Du har visat mig livets vägar.

Du skall uppfylla mig med glädje,

när jag fär se ditt ansikte.

2:17 ide sista dagarna Med detta tillägg gör författaren citatet (Joel 2:28 ff.) till en beskrivning av en längre period, som föregår Herrens dag (v. 20) och som inleds med att Gud sänder sin ande. - Orden saknas i en västlig läsarf”. 2:25 om honom Citatet från Ps 16:8 ff. handlar i sitt ursprungliga sammanhang om den frommes förhoppning att räddas ur dödsfara. Här tillämpas det på Jesu begravning och uppståndelse. Tolkningen bygger bl. a. på att

__Guds helige i NT används om Jesussom Messias* (Mark 1 :24;Joh 6:69).

Aven ”Herren” kan ha uppfattats som syftande på Jesus. Författaren menar då att David i förväg sågJesus, liksom Abraham gjorde enligt Joh 8:56. Jfr Skrifttolkning”.

2:24 Ps 18:5 f. 2:17-21_]oel2:28-32 2:20 (Matt 24:29) 2:25-28 Ps 16:84] 2:21 (Rom 10:13) 2:27 (Apg 2:31;13:35) 2z22-24 Apg 313-15; 4:10; 590-32; 1098-40; 13127-31;Rom 4z24+

2 ; 29 Apostlagärningarna 292

29 Mina bröder, jag kan lugnt säga till er att vår stamfar David är död och begraven, hans grav finns här än i dag. 3°Nu var han ju

profet* och visste att Gud med ed hade lovat honom att sätta en ättling till honom på hans tron. 3 Därför var det Messias* uppstån-

delse han förutsade med orden: Han lämnades inte i dödsrikefi och

bans /eropp mötte inte förgangelsen. ”Denne, nämligen Jesus, har Gud låtit uppstå, och vi kan alla vittna om det. 33 Gud har upphöjt

honom med sin högra hand, och sedan han enligt löftet tagit emot den heliga anden av Fadern, har han nu utgjutit den, så som ni här ser och hör. 34 David har inte själv stigit upp till himlen, men han säger: Herren sade till min herre: Sitt på min högra sida, 35sa skall jag

lägga dina fiender som en pall under dina fötter. 36Hela Israels folk

skall alltså vara fast förvissat om att Gud har gjort honom till Herre och till Messias, denne Jesus som ni har korsfäst.

37Orden träffade dem i hjärtat, och de frågade Petrus och de andra apostlarna? Bröder, vad skall vi göra? 33 Petrus svarade: Om-

vänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi* namn“, så att ni får

förlåtelse för era Då får ni den 39

synder. heliga anden som gåva. Ty löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren

vår Gud vill kalla. *° Petrus

vädjade till dem med många andra ord också, och han uppmanade dem: ”Se till att ni blir räddade undan

:n » detta onda släkte .

De troendes

gemenskap

“ De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den ökade de dagen

troendes antal med inemot tre tusen. *Z Och de

deltog troget i apost-

2:30 äztling Grundtextens uttryck, som är starkt färgat av biblisk hebreiska, anspelar på 2 Sam 7:12 f. och Ps 132:11. 2:33 med sin högra band En gammaltestamentlig bild för Guds påtagliga ingripande; se t. ex. Ps 118:15 f. - Annan möjlig översättning: vid sin

högra hand. Bilden är då att Jesus sitter på Guds högra sida, som t. ex. i Heb 1:3. 2:34 min herre I urkyrkan var det en allmän uppfattning att dessa ord syftar påJesus; jfr Matt 22:44 f. med par. och not. Citatet (från Ps 110:1) betraktas här som en förutsägelse om Jesu himmelsfärd.

2:29 1Kon 2:10; Apg 13:36 2:39 Joel 2:28-32; Apg 2:17-21 / Jes 2:30 2 Sam 7:12f.; Ps 132:11 57:19; Apg 13:46f.+; Ef 2:17 2:31 Ps 16:10(Apg2:27+) 2:40 5 Mos 32:9+; Matt 17:17+; Fil 2:33 Ps 118216;Apg 5:31 2:15 2:34 f. Ps 110:] (Matt 22:44+) 2:41 Apg 2:47; 4:4; 5:14; 6:1, 7; 9:31; 2:38 Matt 3:2; Luk 24:47 f.; Apg 3:19; 11:21, 24; 12:24; 16:5; 19:20; 5:31; 22:16; 26:20 / Apg 10:45-47 21:20 2:42 Apg 2:46; 20:7

293 Apostlagärningarna 3 ;7

larnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och

bönerna.

3 Alla människor bävade: många under och tecken gjordes

genom

apostlarna. 4* De troende fortsatte att samlas och hade allting gemen-

samt. 45 De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. 46 De höll samman och möttes varje dag troget i

templet”°, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varand-

ra i “7 De Gud och var

jublande, uppriktig glädje. prisade omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta* och förena sig med dem.

Den lame vid Sköna

porten

Petrus och Johannes gick upp till templet, vid tiden för eftermiddagsbönen. 2Då bars det dit en man som varit lam från födseln och

som man varje dag brukade sätta vid en ingång kallad Sköna porten, så att han kunde tigga av dem som besökte templet. 3 När han nu fick

se Petrus och Johannes på väg in, bad han om en allmosa. *De fäste

blicken på honom, och Petrus sade: Se på oss! 5Mannen såg spänt

på dem och väntade sig att få något av dem. “Men Petrus sade: ”Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesu Kristi namn: stig upp och gå! 7Så grep han honom i högra handen och reste honom upp, och med ens fick mannen

2:42 den inbördes hjälpen Grundtextens ord kan betyda ”gemenskapen” men syftar här på egendomsgemenskapen eller den ekonomiska hjälp som de kristna gav varandra. 2:42 brödbrytandez Dvs. nattvarden, som vid denna tid ännu ingick i verkliga måltider (v. 46; jfr 1 Kor 11:20). Termen anspelar på de tillfällen dåjesus bröt bröd med sina lärjungar (Matt 14:19 med par. ; 26:26 med par.; Luk 24:30, 35; jfr 1 Kor 10:16). 2:43 genom apostlarna Annan läsart: genom apostlarna ijerusalem, och stor bävan behärskade alla. 3:1 eftermiddagsbönen Ordagrant: vid bönetimmen, den nionde. Se Timme”. -Judamas fasta bönetider hade vuxit fram ur GT:s bestämmelser om morgon- och kvällsoffer (2 Mos 29:39 f.). 3:2 Sköna porten Beteckningen förekommer inte i någon annan antik text, och det är ovisst vilken av templets* ingångar den syftar på. 3:6 nasarén Se Nasaret”.

2:43 Apg 5:11 L; 19:17 3:1 Apg 10:3, 9, 30 2:44 f. Apg 4:32-37 3:Z-8 Apg 952-35; 14:8-10 2:46 Luk 24:53 3:7 f. Matt 11:5+ 2:47 Apg 2:41+

3:8 294

Apostlagärningarna

stadga i fötter och vrister. ”Med ett språng var han på benen och började gå. Han följde med dem in i templet, och han gick omkring och han hoppade och han prisade Gud. ”Allt folket såg honom gå och Gud. 1° Och när de upptäckte att det var mannen omkring prisa som brukade sitta och tigga utanför templet vid Sköna porten, fylldes de av bävan och häpnad över vad som hade hänt med honom.

Petrus tal i Salomos pelarball

“ Mannen ville inte släppa Petrus och Johannes, och alla skockades i

förundran dem i Salomos pelarhall, som den kallas. “Då omkring sade Petrus till folket: ”Israeliten varför blir ni förvånade över det

här? Ni stirrar på oss som om det var genom vår egen kraft eller

fromhet vi fick mannen att gå. ”Nej, Abrahams, Isa/es och jakobs Gud, vårafäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus, honom som

ni utlämnade och som ni förnekade inför Pilatus, när han hade

beslutat sig för att frige honom. “Ni förnekade honom som var

och och att få en mördare 15 och

helig” rättfärdig* begärde frigiven, till livet dödade ni. Men Gud har uppväckt honom från Vägvisaren

de döda, det kan vi vittna om. 6 Och genom tron på hans namn* har

det namnet gett styrka åt mannen som ni ser här och som ni känner.

Den tro som kommer genom detta namn har gett honom full hälsa i allas er åsyn.

”Nu vet mina bröder, att ni handlade av okunnighet, ni jag, liksom era ledare. s Men på så sätt har Gud låtit det gå i uppfyllelse

3:11 Salomos pelarball Den Östra av de fyra pelarhallar, som avgränsade templets* område. Namnet byggde på en tradition, enligt vilken Salomo på samma plats skulle ha uppfört den första pelargången i sitt tempel. Jfr Joh 10:23. 3:13 sin tjánarejesus Beteckningen anknyter till den gestalt som uppträder i senare delen av Jesajas bok och vars lidande där (52:13 ff.) sägs vara ställföreträdande. Den år därmed ett tidigt uttryck för den kristna tron påJesus som Messias”. Jfr 8:30 ff. 3:15 vägvisaren till livet Grundtextens uttryck har motsvarigheter i 5:31; Heb 2:10; 12:2. Det kan användas om en föregångare och upphovsman, men även om en hövding eller militär ledare. Jfr bilden i Mik 2:13.

3:11 Joh 10:23; Apg 5:12 3:14 Apg 7:52; 22:14 3:13-15 Apg2:22-24+ 3:17 Luk 23:34; Apg 13:27; 1 Kor 2:8; 3:13 Z Mos 3:6 (Matt 22:32+) / Luk 1 Tim 1:13 23:13 f.+ 3:18 Luk 24:44-46

295 Apostlagärningarna 4:3

som han har förutsagt genom alla sina profeter? att hans Messias*

skulle lida. 9 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir

utplånade. 2° Då skall den tid komma från Herren då vi får vila ut,

och han skall sända er den Messias som han har bestämt, Jesus, 2* fast

himlen måste behålla honom till den dag då allt det blir upprättat som Gud har förkunnat genom sina heliga profeter från tidens bör-

22 Mose sade: En

jan. profet lik mig skall Herren, er Gad, låta stå upp

ur era bröders led. Lyssna till honom och gär allt vad han säger er.

23 Var och en som inte lyssnar till den profeten skall atrotas arfol/eet. 2* Sedan har alla profeter som har uppträtt, från Samuel och framåt, talat om dessa dagar. 25 Ni är söner till profeterna och har ärvt det

förbund* som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham:

Genom dina efterkommande skall alla sia/elen på jorden bli välsig-

nade. 26Det var i första hand för er som Gud lät sin tjänare uppstå,

och han har sänt honom för att välsigna er genom att förmå er alla att

lämna ondskans väg.

Petrus och johannes rådet

inför

*Medan de talade till folket överraskades de av prästerna, tempel-

kommendanten och saddukeerna”, Zsom inte kunde tåla att apost-

lama* undervisade folket och med hänvisning till Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda. 3De grep dem och höll dem i häkte till

3:20 den tid . . . då vi får vila ut Av sammanhanget framgår att uttrycket syftar på det lyckliga tillstånd som man väntade sig att Messias skulle förverkliga. 3:26 iförsza handför er Dvs. för det judiska folket. Ett ledmotiv i Apostlagärningarna är att visa hur Guds erbjudande om frälsning övergår till icke-judiska folk, sedan det avvisats av judarna (13:46; 28:27 f.; jfr Rom 11:11 fi). 3:26 genom attförmå er alla att lämna Annan möjlig översättning: om var och en av er lämnar”. 4:1 prästerna Annan läsart: översteprästerna. 4:1 tempel/eommendanten Befälhavaren för den judiska vaktstyrka som upprätthöll ordningen i templet och som även utanför dess område fungerade som inhemsk polis. Jfr Luk 22:4; Joh 7:32. 4:2 med hänvisning tilljesasför/eunnade appståndelsen från de döda Annan möjlig översättning: i Jesu namn” förkunnade uppståndelsen från de döda.

3:19 Apg 2238+ 3:25 I Mos 12:38 (Gal 3:8); 22:18; Rom 3:22 5 Mos I8:I5f. (Apg 7:37) 15:8 3:23 5 Mos 18:19 3:26 Apg13:46f.+

4:4 Apostlagärningarna 296

nästa dag, eftersom det redan var kväll. 4 Men många som hade hört

ordet kom till tro, och tillsammans var de nu omkring fem tusen

män.

5Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste* och

°

de skriftlärda* iJerusalem. Översteprästen Hannas var där, liksom

Kajafas, Jonathas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt. 7De lät föra fram apostlarna och frågade dem: Genom vilken kraft

eller i vems namn* har ni gjort detta? “Då fylldes Petrus av helig ande* och svarade dem: Ni äldste och folkets ledare, 9 när ni i dag

ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur

han har blivit botad, *° då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att

det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som

ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. “Jesus är stenen som ratades av er husbyg-

12 Hos annan finns frälsninggare men blev till en bömstef. ingen

en““, och bland människor under himlen finns något

ingenstans

annat namn som kan rädda oss.”

3 När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte

att båda var enkla och olärda män, förvånade de sig. De kände igen dem som följeslagare till Jesus, “och när de såg mannen som hade

blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. ”De befallde dem att vänta utanför rådet* och överlade sedan med

4:5 högsta szyresmännen Uttrycket kan avse det högre prästerskapet, som sedan uppräknas i v. 6, och som tillsammans med de äldste* och de skriftlärda* bildade rådetÖ Möjligen menas i stället rådsmedlemmarna i allmänhet. Författaren har i så fall uttryckt sig mindre noggrant, eftersom orden förs samman med den följande uppräkningen av rådets delgrupper.

4:6 Översteprasten Hannas . . . Kájafas Se not till Luk 3:2.

4:6 jánazhas Annan läsart: Johannes. Ingen Johannes som passar till uppgifterna i texten är känd från andra källor, och heller ingen Alexandros. Däremot uppgerJosefus” att Hannas son Jonathan blev överstepräst år 36 e. Kr., att han snart avsattes och att han vid ett par senare tillfällen återtog ämbetet. 4:10 nasarén Se Nasaret”. 4:11 av er husbyggare Enligt den i NT vanliga skrifttolkningen” identifieras de i Ps 118:22 nämnda husbyggarna med dem som bar ansvaret för Jesu död. Jfr Matt 21:42 och se Hömsten”.

4:12 Hos ingen annan finns frälsningen I västliga läsarter” saknas denna

sats helt eller delvis.

4:4 Apg 2:41+ 4:11 Ps 118:22 (Matt 21:42+) 4:7 Matt 21 :23+ 4:15 f. Joh 11:47 4:10 Apg 2:22-24+

297 Apostlagärningarna 4:28

varandra. b Vad skall vi göra med de här människorna? Att ett märkligt tecken” har skett genom dem är uppenbart för hela Jerusalem, och vi kan inte förneka det. 7 Men för att ryktet inte skall spridas ännu mer bland folket, måste vi varna dem för att hädanefter tala till någon i det namnet. 8 De kallade in dem och sade åt dem att aldrig tala eller undervisa i Jesu namn. 9 Men Petrus och Johannes svarade dem: ”Tänk efter själva om det är rätt inför Gud att lyda er mer än honom. 2° Vi kan 2 inte tiga med vad vi har sett och hört. Då gav de dem en ny sträng varning men släppte dem sedan. För folkets skull såg de möjingen 22 lighet att straffa dem; alla prisade ju Gud för vad som hade skett, ty mannen som hade blivit botad genom detta tecken var över fyrtio år gammal.

Bön om ande

helig

23 Sedan de hade blivit fria sökte de upp sina egna och berättade vad översteprästerna och de äldste hade sagt till dem. 2* När de andra hörde det, började de gemensamt be högt till Gud och sade: Härskare, du som har skapat himmel och jord och hav och allt vad de rymmer, 25 du som har låtit den heliga anden säga genom vår fader David, din tjänare: Varför förhäver sig hedningama,

och varför smider folken fåfänga planer?

jordens kungar träder fram och furstarna gaddar sig samman

mot Herren och mot hans smorde. 27Ja, de har sannerligen gaddat sig samman här i denna stad mot din helige tjänarejesus, som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus, hedningarna” och Israels folk, 28 alla har de gjort vad din makt och

4:25 du som har låtit den heliga anden säga Annan läsart: du som har sagt. 4:27 din helige tjänare Se not till 3:13. 4:27 Herodes och Pontius Pilatus Se noter till Luk 3:1 beträffande dessa personers politiska ställning och regerings- respektive ämbetstid. Beträffande deras medverkan vid Jesu död se Matt 27:11 ff. med par. och Luk 23:8 ff. l 4:28 din makt Grundtexten har en gammaltestamentlig bild för Guds makt, din hand”.

4:18 f. Apg 5:28 f. 4:25 f. P5Zslf. 4:24 2 Mos 20:11; Ps 1116:6; Apg 14:15 4:27 Luk 23:12 f.

4 ;29 Apostlagärningarna 298

ditt beslut hade förutbestämt. 29Se nu hur de hotar oss, Herre, och

frimodighet att förkunna ditt 0rd. 3° Sträck ut din

ge dina tjänare

hand och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din helige

tjänare Jesu namn. 3 När de hade slutat be, skakade marken där de var samlade, och

alla fylldes av den heliga anden och förkunnade frimodigt Guds

ord.

Egendomsgemens/eap

*Z Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ,

och ingen betraktade något av det han ägde som sitt; de hade allt gemensamt. 33Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet* om

att herren Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd.

5*

Ingen av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin egendom och kom med köpesumman 35 och lade ner den vid apost-

larnas fötter, och man delade ut åt var och en efter hans behov.

3°]osef, en levit” från Cypern som apostlarna kallade Barnabas, det vill säga Tröstens son, ”sålde också han en åker han ägde och kom och lade ner pengarna framför apostlarna.

Ananias och

Sapfeira

*En man som hette Ananias sålde tillsammans med sin hustru Sap-

feira en egendom. ZMed hustruns vetskap tog han undan en del av köpesumman och kom och lade ner resten framför apostlarna? 3Då sade Petrus: Ananias, hur har Satan* kunnat fylla ditt hjärta, så att

4:33 de fick alla riklig del av Guds nåd Annan möjlig översättning: de var omtyckta av alla”. Ordet för nåd kan användas även om mänskliga

känslor av välvilja, välbehag och förtjusning.

4:36 Bámabas Grundtextens översättning av detta namn är Oförklarlig. Den skulle däremot passa till namnet Mánaen som i 13:1 nämns tillsammans med Barnabas. Manaen kan återges med Tröstaren, vilket enligt hebreiskt språkbruk är liktydigt med Tröstens son””. Dä förstavelsen Ban i flera arameiska namn betyder son (se t. ex. not till 1:23), kan namnen ha förväxlats. - Barnabas förekommer som följeslagare till Paulus på flera ställen i Apostlagärningarna samt i NT:s brev (1 Kor 9:6; Gal 2:1; Kol 4:10).

4:28 Apg 2:22-24+ 4:31 Apg2z2-4 4:29 Ef 6:19+ 4:32 Apg 2:44 f.

299 Apostlagärningama 5:18

du försöker lura den heliga anden” och tar undan en del av pengarna du har fått för din jord? Var den inte din så länge du den, och ägde förfogade du inte över pengarna när den var såld? Hur kunde du komma på tanken att göra så? Det är inte människor du har försökt lura, utan Gud. 5Vid de orden föll Ananias död ner, och alla som hörde på greps av stor fruktan. “De yngre männen svepte honom, bar bort honom och begravde honom. 7 Omkring tre timmar senare kom hans hustru dit utan att veta vad som hade hänt. 3Petrus vände sig till henne: Säg mig, var det allt ni fick för jorden? Ja, det var allt, svarade hon. °Men då sade Petrus: Hur kunde ni komma överens om att utmana Herrens* ande? Du hör stegen utanför dörren - det är männen som har begravt din man, och nu skall de bära bort dig. °I samma ögonblick föll hon ner framför honom och dog. När de unga männen kom in, fann de henne död, och de bar bort henne och begravde henne bredvid hennes man. “Stor fruktan grep hela församlingen och alla som hörde talas om denna händelse.

Tec/een och under bland

folket

Z Genom apostlarna skedde tecken och under bland folket. många Alla de troende höll samman och brukade mötas i Salomos pelarhall. 13 Ingen annan vågade ansluta sig till dem, men folket satte dem högt, och mer än så: 14 män och kvinnor i stort antal kom till tro på 15 Man bar ut sina sjuka på gatorna och lade dem på bäddar Herren. och bårar för att när Petrus gick förbi åtminstone hans skulle skugga falla på någon av dem. 6 Också från orterna kring Jerusalem kom

stora skaror som förde med sjuka och sådana som av sig plågades orena andar, och alla blev botade.

Rådet ingriper mot

apostlarna

7 Då ingrep översteprästen* och alla hans närmaste män, det vill säga saddukeernas* parti. Upptända av trosnit de och ”grep apostlarna

5:12 Salomos pelarhall Se not till 3:11. 5:16 orena andar Se Demoner”.

5:14 Apg 2:41+ 5:18 f. Apg12:6-11;16:25-29 5:15 Mark 6:56; Apg 19:11 f.

5:19 Apostlagärningarna 300

satte dem i stadshäktet. 19 Men på natten en från öppnade ängel* Herren fängelsets dörrar och förde ut apostlarna och sade: 2°Gå och ställ er i templet och låt folket höra allt om detta nya liv. 1 De

lydde och gick tidigt på morgonen till templet och undervisade. När översteprästen och hans närmaste män kom dit, kallade de samman rådef, alltså hela den beslutande församlingen i Israel, och skickade sedan bud till fängelset för att hämta apostlarna. 22Men när tjänarna

kom dit kunde de inte finna dem där, utan vände tillbaka och rapporterade: ” Vi såg att fängelset var ordentligt låst och att vakterna

stod vid sina dörrar, men när vi öppnade fann vi där inne. ingen 2* När tempelkommendanten och översteprästerna fick höra detta,

kunde de inte begripa vad som hade hänt med fångarna. ”Men så kom någon och talade om för dem att männen som de hade satt i fängelse nu stod i templet och undervisade folket. 26 Då gick kom-

mendanten och tjänarna bort och hämtade dem, men utan att bruka våld, eftersom de var rädda för att bli stenade av folket. 27 När de kom tillbaka med apostlarna, förde de in dem till rådet, dem: 23 Vi har föroch översteprästen började förhöra uttryckligen er att undervisa i det namnetåf”, och ändå har ni fyllt hela bjudit med er lära och vill göra oss ansvariga för den där man- Jerusalem nens blod. 29Petrus och apostlarna svarade: Man måste lyda Gud mer än människor. 3°Våra fäders Gud uppväckte Jesus, som ni en och mördade. 3 Honom har Gud upphöjt hängde upp på träpåle med sin hand och till hövding och frälsare* för att Israel högra gjort skall kunna omvända och få förlåtelse för sina synder. 32 Om allt sig detta kan vi vittna°*, och likaså den heliga anden som Gud har gett åt dem som honom. lyder

5:20 nya Ordet är tillagt i översättningen för att klargöra innebörden i grundtextens detta liv, som syftar på den kristna livsvägen och på det därmed förbundna eviga livet (jfr Joh 1:1 ff). 5:24 zempeI/eommendanten Se not till 4:1. 5:30 träpåle Självfallet menas korset, men uttrycket anknyter till det gammaltestamentliga straff som beskrivs i 5 Mos 21:22 f. (jfr 10:39; Gal 3:13). 5:31 med sin högra band Se not till 2:33. 5:31 hövding Jfr not till 3:15.

5:28 Apg 4:18 f. / Matt 27:25 5:31 Heb 2:10 / Apg 2z38+ 5:30 Apg 2:22-24+ 5:32 Joh 15:26f.

301 Apostlagärningarna 5 :42

33 Rådsmedlemmarna blev ursinniga och talade om att döda dem. 3* Men då reste en av fariseerna* i rådet som hette Gamaliel, en sig laglärare som var högt aktad av hela folket, och sade till om att männen skulle föras ut ett tag. 35 Sedan fortsatte han: Israeliter, tänk er för innan ni gör något med de här männen. 36För inte så länge sedan Teudas och gav uppträdde sig ut för att vara något, och han fick säkert fyrahundra anhängare. Men han dödades, och hela skaran som hade följt honom upplöstes och försvann. 37 Efter honom,

medan skattskrivningen pågick, kom Judas från Galileen och lyckades dra med Men också han miste livet, och sig många människor. hela skaran som hade följt honom skingrades. 38 Därför säger er jag nu: lämna de här männen i fred och låt dem gå. Om detta är människors påfund och verk försvinner det av sig självt. 39 Men är det

från Gud, då kan ni inte krossa dem. Det kan visa sig att ni kämpar mot Gud själv. *° De följde hans råd och kallade in dem att apostlarna, förbjöd tala ijesu namn och släppte dem, sedan de låtit prygla dem. “ Apostlarna lämnade rådet, glada över att de befunnits värdiga att förnedras för Namnets skull. *Z De fortsatte dag efter dag med att undervisa i

templet och hemma och förkunna budskapet att Jesus är Messias.

5:34 Gamáliel En religiös ledare och lärare, välkänd i judisk tradition. De uppgifter som finns om hans ställningstaganden i religiösa frågor ger bilden av en klok och måttfull man. 5:36 Teudas Enligt Josefus” uppträdde en man med detta namn som profet* och samlade anhängare öster om Jordan. Han lovade att leda dem över floden på samma sätt som Josua hade gjort (Ios 3). Rörelsen krossades. Josefus förlägger dock händelsen till en senare tid än Lukas tycks förutsatta. 5:37 Judas från Galileen Enligt Josefus” ledare för det väpnade motståndet mot romarnas skattskrivning år 6 e. Kr. (jfr not till Luk 2:1). Han gav därmed upphov till seloternas” rörelse. 5:39 då kan ni inte krossa dem Både här och i den föregående versen förekommer ”västliga” läsarter* med olika tillägg, bl. a. orden ”varken ni eller kungar eller härskare” (jfr Vish 12:14). 5:42 att jesus är Messias Annan möjlig översättning: om Kristus Jesus.

5:37 Luk 2:2

6:1 Apostlagärningarna 302

utses

Sju medhjälpare

*Vid denna tid, då lärjungarnas” antal ständigt växte, började de grekisktalande judarna klaga över att de infödda judarna åsidosatte

deras änkor vid den 2De tolv” kallade samman

dagliga utspisningen. alla och sade: Det är inte riktigt att vi skall försumma lärjungarna

Guds ord för att ordna med måltider. Nej, bröder, välj ut sju män bland er som har gott anseende och är fyllda av ande* och vishet, så sätter vi dem till sådana uppgifter. 4 Då kan vi själva ägna oss helt åt bön och åt ordets tjänst. 5 Alla de församlade gillade förslaget och

de valde Stefanos, en man fylld av tro och helig ande, Filippos, Prochoros, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaos, en proselyt* från Antiochia, ° och förde dem fram till apostlarna, som bad en bön

och lade sina händer på dem.

7Guds vann spridning, och antalet lärjungar ijerusalem

_ord steg

kraftigt. Aven en stor mängd präster började omfatta tron.

6:1 de grekiska/ande judarna Sannolikt sådana som flyttat till Jerusalem från de många judiska kolonierna utanför det heliga landets gränser. Versen beskriver en motsättning inom den kristna församlingen (lårjungarna), som vid denna tid bara bestod av judar (jfr 10:45; 11:1). En del av de grekisktalande judarna hade alltså tagit emot den kristna förkunnelsen. Andra uppträder i 9:29 som motståndare till den. 6:1 deras än/eor. . . utspisningen Ankor som saknade familj togs om hand av församlingen (jfr 9:39; 1 Tim 5:3 med not). 6:3 sju man Denna grupp har i kristen tradition uppfattats som föregångare till församlingsledarnas* medhjälpare, diakonerna (jfr Fil 1:1; 1 Tim 3:8). 6:5 Stéfanos . . . Filippos, Prácboros, Nikártor, Timon, Pármenas och Nikolaos Namnen är grekiska. Ingenting annat är känt om deras bärare, frånsett uppgifterna om Filippos i Apg 8; 21:8 samt fornkyrkliga traditioner (jfr not till Upp 2:6 om Nikolaos). 6:5 Antiochia i den romerska provinsen Syrien var en av de främsta storstäderna i det romerska imperiet. Den leveri dag kvar som en obetydlig stad, Antakya, ett par mil från Medelhavets östra kust, på turkiskt område nära det nuvarande Syriens nordvästra gräns. Som framgår särskilt av Apg 11:19 ff.; 15:22 ff. hade staden stor betydelse för kristendomens utbredning utanför judiskt område. Därtill kan ha bidragit att dess grekisktalande befolkning visade stort intresse för judendomen, vilket Josefus” uppger. 6:6 lade sina händer på dem Detta är ett urgammalt sätt att markera överföring av välsignelse och kraft (se t. ex. 5 Mos 34:9). Det förekommer som ett fast liturgiskt bruk på flera ställen i Apostlagärningarna (8:17; 13:3; 19:6) och i NT:s brev (1 Tim 4:14; 2 Tim 1:6; Heb 6:2).

6:1 Apg 2:41+ / 1 Tim 5:3 6:6 Apg 8:17; 13:3; 14:23; 19:6; 1 Tim 6:3 1 Tim 3z7-l3 4:14; 2 Tim 1:6; Heb 6:2 6:7 Apg 2:41+

303 Apostlagärningarna 7:4

S

tefanos

arresteras

“Stefanos var fylld av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket. ”Då uppträdde några medlemmar i den syna-

som kallades De

goga* frigivnas (dit hörde folk från Kyrene, Alexandria, Kilikien och Asien“) och började disputera med Stefanos. “Men de kunde inte hävda sig mot visdomen och anden i det han

sade. “Därför skickade de fram några som skulle säga att de hört

honom yttra sig hädiskt om Mose och Gud. 12De hetsade upp folket

och de äldste och de skriftlärda, och sedan kom de och grep Stefanos och förde honom till rådet? 13 Där fick falska vittnen träda .fram och

säga: Den här mannen ständigt och jämt både denna heliangriper ga plats och lagen? “Vi har hört honom säga att Jesus, han från Nasaret, skall förstöra denna plats och ändra på de seder och bruk

som vi har från Mose. ”Alla som satt i rådet gav noga akt

på Stefanos och tyckte då att hans ansikte var som en ängels.

Stefanos tal

*Översteprästen* frågade: Är detta sant? zStefanos svarade:

Bröder och fäder, lyssna på mig. Härlighetens* Gud visade för sig

vår fader Abraham, som då bodde i Mesopotamien och ännu inte

hade flyttat till Haran, *och sade till honom: Lämna ditt land och din slå/et och gå till det land som jag skall visa dig. “Då lämnade Abraham Kaldeen och bosatte sig i Haran. När hans far var död, lät

6:9 De frigivnas Synagogorna i Jerusalem var samlingspunkter för ditresta judar med gemensam bakgrund, dvs. i regel samma hemort. I detta fall var medlemmarna sannolikt före detta slavar eller krigsfångar från Nordafrika (Kyrene, Alexandria) och Mindre Asien (se not till 9:11 beträffande Kilikien). 7:2 Bröder och fäder, lyssna på mig Det följande talet återger den gammaltestamentliga historien med frihet i detaljerna, delvis i anslutning till gamla judiska utläggningar. Dess huvudmotiv är Israels ovillighet att rätta sig efter Guds uppenbarelser. Detta slags historiebetraktelse har förebilder i GT (t. ex. Ps 78) men anpassas här till Apostlagärningarnas syn på det judiska folket (se not till 3:26). 7:2 Hamn låg i nordvästra Mesopotamien, i det nutida Turkiet. Enligt 1 Mos 11:31 flyttade Abraham dit från Ur i Kaldeen, dvs. sydöstra Mesopotamien.

6:10 Luk 21:15 7:24 1Mos 1151-125 6:11-14 Malt 26:59-61+ 7:3 1 Mo; 12,1 6:13 jer 26:11

7:5 Apostlagärningarna 304

Gud honom flytta vidare till det land där ni nu bor. 5Han gav honom ingen mark, inte så mycket som en fotsbredd, men han lovade att han skulle få landet som sin egendom, ban och hans efterkommande, fast han ännu inte hade några barn. “Detta är vad Gud sade: Hans ättlingar skall bo som främlingar i ett land som inte är deras och vara slavar och förtryckas i fyrahundra år. 7M en det

folk vars slavar de blir skall/ag döma, sade Gud, och sedan skall de

dra ut ur det landet och dyrka mig på denna plats. sOch han upprättade med Abraham det förbund* som har omskärelsen” som tecken. Så blev Abraham far till Isak och omskar honom på åttonde dagen, och Isak blev far till Jakob och Jakob till de tolv stamfäderna. °Stamfäderna greps av avund mot Josef och sålde honom till Egypten. Men Gud var med honom “och hjälpte honom ur alla svårigheter. Han gav honom vishet” och lät honom komma i gunst hos farao, den egyptiske kungen, och denne satte honom att styra Egypten och sköta hans förvaltning. “Emellertid drabbades hela Egypten och Kanaan av hungersnöd och svåra lidanden, och våra fäder* kunde inte skaffa mat. 2 Men Jakob fick höra att det fanns sig brödsäd i Egypten och skickade dit våra fäder, först en gång och sedan en gång till. ”Andra gången gav sig Josef till känna för sina bröder, och farao fick reda på hans släkt. ”Josef sände då bud efter sin far Jakob och hela hans familj på sjuttiofem personer, ”och Jakob drog ner till Egypten. När han och våra fäder hade dött, 6 fördes de till Sikem och lades i den grav som Abraham hade köpt av Hamors söner i Sikem mot betalning i silver. ”Tiden närmade då Guds löfte till Abraham skulle uppfyllas, sig och israeliterna blev ett stort och talrikt folk i Egypten. ”Men då uppsteg en ny kung på Egyptens tron, en som ingenting visste om

7:14 sjuttiofem personer Stefanos tal följer här liksom i en del andra detalier Septuaginta”. Enligt den hebreiska standardtexten (1 Mos 46:27) var familjemedlemmarna sjuttio. 7:16 Hamors säneriSikem Annan läsart: sönerna till Hamor, Sikems son. Enligt Jos 24:32 blev Josef begravd på en plats som Jakob hade köpt av barnen till Hamor, Sikems far (jfr 1 Mos 33:19; 34:2). I GT är Sikem annars ett ortnamn; platsen motsvarar det nutida Nablus i Samarien.

7:5 I Mos l2:7+ 7:9 1 Mos 37:28 7:6 f. 1 Mos l5:l3f. 7210-15 1 Mos 41-50 7:7 2 Mos3:12 7:18 2 Mos 1:8 7:8 1 Mos 17:10-14;21-30

305 Apostlagärningarna 7:34

l” josef. Han gick fram med list mot vårt folk, förtryckte våra fäder och tvingade dem att sätta ut de nyfödda, så att de inte skulle överleva. 2° Då föddes Mose, och han var ett sällsynt vackert barn. Under tre månader sköttes han i sin fars hus. 2 Sedan sattes han ut, men faraos dotter tog upp honom och uppfostrade honom som sin egen son. 22Mose blev grundligt insatt i den egyptiska visdomen och uppträdde med kraft i både ord och handling. 23 När han var år, föddes den tanken hos honom att han fyrtio skulle besöka sina bröder, israeliterna. 2* När han då fick se hur en av dem blev misshandlad, skyndade han till hans hjälp och gav honom upprättelse ihjäl egyptern. 15 Han trodde att hans brögenom att slå der skulle förstå att Gud ville rädda dem genom honom, men det gjorde de inte. 2° Nästa dag kom han dit just som ett par av dem hade råkat i gräl. Han försökte försona dem och sade: Ni är ju bröder, varför gör ni varandra illa?” 27 Men den som hade angripit sin landsman stötte undan Mose och sade: Vem har satt dig till ledare och domare över oss? 28 Tänker du döda mig som du dödade egyptern i går?” 29Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som främling i Midjan, där han blev far till två söner. 3° Når fyrtio år hade gått, visade sig en ängel” för honom i öknen vid berget Sinai, i en brinnande törnbuske. “Mose häpnade över synen, och när han gick fram för att se efter vad det var, hördes

Herrens röst: 32 är dina faders Gud, Abrahams, Isa/es och ja/eohs

jag Gud. Då darrade Mose av skräck och vågade inte se efter. 33 Men Herren sade till honom: Ta av dina Sandaler, ty platsen där da står

är helig mar/e. 34 jag har själv sett har mitt folk förtryc/es i Egypten,

jag har hört deras suckar, och jag har stigit nerför att befria dem.

Kom, jag skall sända dig till Egypten.

7:20 ett sällsynt vackert barn Grundtexten har ett från hebreiskan lånat uttryck som antingen innebär en förstärkning eller betyder att Gud själv fann barnet vackert. 7:22 insatt i den egyptiska visdomen Denna uppgift, som saknas i GT, förekommer i judisk tradition. 7:29 Midjan Se 2 Mos 3:1 ff. Detta land låg sannolikt vid Akabavikens norra del. 7:30 berget Sinai Berget kallas i 2 Mos 3:1 för Horeb, men de båda namnen används i GT omväxlande om samma berg. Exakt var den åsyftade platsen legat är ovisst.

7:20-22 2 Mos 2:1-10 7:32 2 Mas 3:6 (Matt 22:32+) 7:23-29 2 Mos 2:11-15 7:33 f. 2 Mos 3:5 7z30-34 2 Mos 3:1-10 7:34 2 Mos 3:740

7:35 Apostlagärningarna 306

35Denne Mose som de hade avvisat med orden: Vem har satt dig

till ledare och domare?, honom sände Gud att vara både ledare och

befriare, när han lät ängeln Visa sig för honom i törnbusken. “Det var Mose som ledde deras uttåg och som gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. ”Det var Mose som sade till israelitema: En profet li/e mig skall Gud låta stå upp ur era bröders led. 33 Det var han som i folkförsamlingen i öknen

förmedlade till våra fäder det som ängeln talade till honom på Sinai.

Han tog emot levande 0rd för att ge dem vidare till oss. ” Men våra

fäder ville inte lyda honom utan stötte honom ifrån sig. De önskade sig tillbaka till Egypten ^° och sade till Aron: Gör gudar år oss som

kan gâframför oss. Ty vad som bar hänt denne Mose som barfört oss ut ur Egypten, det vet vi inte. “ Under den här tiden gjorde de en

kalv och bar fram offer åt avguden och höll fest i glädje över sina

händers verk. *Z Men Gud vände sig bort och lät dem den

dyrka himmelska hären, som det står i profetboken: Var/een sla/etoffer

eller andra offer frambar ni åt mig under de fyrtio åren i öknen, ni som iir Israels bus. 43 Ni bar med er Melo/es tält och guden Romfas

stjärna, de bilder som ni gjort för att tillbe. Därför skall jag fördriva er till landet bortom Babylon.

7:38 falkförsamlingen Se Församling”. 7:38 dersom angeln talade Enligt den gammaltestamentliga berättelsen (t. ex. 2 Mos 20:1) talade Gud själv till Mose. I senare judisk tradition undveks tanken att Gud beter sig som en människa. När han talade eller på annat sätt ingrep, föreställde man sig alltså en ängel som mellanhand (jfr Gal 3:19 med not). 7:42 den himmelska bären Uttrycket används i GT både om stjärnorna (t. ex. Jes 40:26) och om främmande gudomligheter som identifierades med dem (t. ex. 2 Krön 33:3). Sådan stjärnkult anförs också som exempel på avguderi i det följande citatet. 7:42 profetboken De tolv s. k. mindre profetemas böcker, dvs. avsnittet fr. o. m. Hosea t. o. m. Malaki i vårt GT, behandlades som en enhet (jfr Syr 49:10). 7:43 Melo/es tält och guden Romfas stjärna Citatet, Am 5z25-27, följer här Septuaginta”, där den hebreiska standardtextens främmande gudanamn missuppfattats eller utbytts. Ett namn har förväxlats med ordet för tält,

och ett ord för kung med namnet Molok. Molok ärvl GT (t. ex. 3 Mos

18:21) ett gudanamn men var ursprungligen en beteckning för kanaaneiska barnoffer. 7:43 Babylon I såväl den hebreiska texten som i Septuaginta” står Damaskus.

7:37 5 Mos 18:15(Apg 3:22) 7:40 2 Mos 32:1 7:38 2 Mos 19:3; Gal 3:19 7:42 f. Am 5:25-27

307 Apostlagärningarna 7:52

“I öknen hade våra fäder vittnesbördets tält, inrättat så som den

som talade med Mose hade bestämt, nämligen efter den förebild

Mose fick se. “Och fåderna tog det i arv och förde det hit under

Josua, när de tog landet i besittning efter de folk som Gud drev

undan för våra fäder. Här stod det till Davids tid, “* och David fann

nåd inför Gud och bad att han skulle finna en boning åtJakobs Gud.

“7 Men Salomo ett hus åt honom. 49Den

byggde Högste bor dock inte i något som är byggt av människohand. Som profeten* säger:

”Himlen är min tron,

jorden en pall för mina fötter, hur skulle ni kunna bygga ett bus åt mig, säger Herren, och var skulle min viloplats vara? ”Har inte min band skapat allt detta?

Styvnackade är ni, oomskurna till hjärta och öron. Alltid gör ni motstånd mot den heliga anden”, ni som era fäder. 52 Finns det någon

profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade att den Rättfärdige skulle komma, och nu har ni förrätt och mördat

7:44 vittnesbördets tält Grundtexten använder här det uttryck, som i Septuaginta* återger det hebreiska namnet på ökentidens tålthelgedom (jfr Upp 15:5). Namnet hör samman med beteckningen vittnesbörd” eller påminnelsetecken för lagens tavlor, som förvarades där (2 Mos 25:16). 7:46 jakob: Gud Annan läsart: Jakobs hus. Innebörden skulle då vara att templet tillhör Israels folk, som i gammaltestamentligt språk kan kallas ett hus, dvs. en familj eller släkt i utvidgad mening (t. ex. Ps 135:19; jfr ovan v. 42). 7:5 m ooms/eurna till hjärta och öron Bildspråket utgår från att omskärelsen” är tecknet för ett rätt förhållande till Gud (1 Mos 17:9 ff.). Om gudsförhållandets kärna år tro och lydnad, står den som saknar dessa ting lika långt från Gud som en icke omskuren person (jfr Jer 9:26). Hjärta* och öron symboliserar här den religiösa tankeförmågan och viljan att lyssna, alltså just tro och lydnad. Meningen blir: Ni tänker och lyssnar som hedningar. Jfr Rom 2:25 ff.; Kol 2:11 ff. 7:52 Finns det någon profet som em fäder inte bar förföljt? Liksom i Matt 23:37 ff. förutsätts en legendbildning om profeterna, där de genomgående framställs som martyrer. I GT erbjuder bl. a. Jeremias historia (Jer 38) en utgångspunkt för dessa traditioner. 7:52 den Rättfärdige Denna beteckning för Jesus, som även förekommer i 22:14 (jfr 3:14), anspelar möjligen på Vish 2:18.

7:44 2 Mos 25:40; Heb 8:5 7:48 1 Kon 8:27 7:45 Jos 3:14-17 7:49 f. je: 66:If. 7:46 2 Sam 7:2; Ps 13225 7:51 2 Mos 32:9; Rom 2:29 7:47 1 Kon 6:1 f. 7:52 f. 1 Kon 19:10; Matt 23z29-35

7:53 Apostlagärningarna 308

honom, 53 ni som fick lagen* utfärdad åt er av änglar* men inte har

hållit den.

Stefanos

stenas

5* När de hörde detta blev de så ursinniga på Stefanos att de skar tänder. ”Men av ande riktade han blicken mot himlen fylld helig 56 och och såg Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida, han sade: ”Jag ser himlen öppen och Människosonen* stå på Guds sida. ”Då de högt och höll för öronen, och alla högra ropade störtade över honom 58 och släpade ut honom ur sig på en gång staden för att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framför fötterna på en ung man som hette Saul. 59Så stenade de Stefanos, som åkallade Herren och sade: Herre Jesus, ta emot min ande. °° Han

föll på knä och ropade högt: Herre, ställ dem inte till svars för denna Med de orden dog han. *Också Saul tyckte det var synd. riktigt att han dödades.

Saul de kristna

förföljer

Den dagen började en svår förföljelse mot församlingen” iJerusalem, och alla utom över hela Judeen och apostlarna* skingrades Samarien. män Stefanos och höll stor ZNågra fromma begravde över honom. 3Men Saul for hårt fram mot församlingdödsklagan en. Han in i hus efter hus, släpade bort män och kvinnor och trängde lät sätta dem i fängelse.

7:53 av änglar Se not till v. 38. 7:56 Människosonen Annan läsart: Guds son”. 7:58 stena Detta straff föreskrivs i 5 Mos 13:6 ff.; 17:2 ff. för den som förleder till avgudadyrkan och i 3 Mos 24:13 ff. för den som hädar det gudomliga namnet. I judisk tradition finns detaljerade bestämmelser om straffets tillämpning. Då rättsförhållandena iJudeen vid denna tid är ofullständigt kända, är det ovisst om berättelsen skildrar en regelrätt avrättning enligt dessa bestämmelser eller ett folkupplopp. 7:58 Saul Paulus judiska namn. Jfr 13:9 med not.

7:53 Gal 3:19; Heb 2:2 7:59 Luk 23:46+ 7:55 f. Luk 22:69+ 7:60 Matt 5:44+; Luk 23:34

309 Apostlagärningarna 8:19

i Samarien

Filippos förkunnar

*De som hade skingrats vandrade omkring och predikade budskapet? 5Filippos kom till huvudstaden i Samarien och förkunnade Kristus för folket där. “Alla lyssnade uppmärksamt på hans ord när de hörde honom tala och såg de tecken* han gjorde. 7Ty från många som var besatta for de orena andarna ut under höga rop, och många lytta och lama botades. *Det blev stor glädje i den staden. 9 Men där fanns en och man vid namn Simon som bedrev trolldom som hade fått folket i Samarien att häpna. Han gav ut för att vara sig något stort ° och fick alla med sig, hög som låg, och de sade: Han är

Guds kraft, den som kallas Den stora kraften. “De slöt upp kring honom därför att han länge hade hänfört dem med sina trollkonster. z Men när de hade börjat tro på Filippos och hans budskap om Guds

rike* och Jesu Kristi namnåf, lät de döpa sig, både män och kvinnor. 13 Simon kom själv till tro. Han blev döpt och vek sedan inte från

Filippos sida, och han häpnade när han såg vilka tecken och under som skedde. “ Då apostlarna iJerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds 0rd, sände de dit Petrus och Johannes, 15 som reste ner och bad för de troende att de skulle få ande? ännu hade Anden helig “Ty inte kommit över någon av dem, de var bara döpta i herren Jesu namn. ”Men nu lade apostlarna sina händer på dem, och de fick helig ande. ”När Simon såg att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden förmedlades, erbjöd han dem pengar 9 och sade: ”Ge denna makt åt mig också, så att den mina händer får jag lägger på

8:5 Filippo: Då apostlarna enligt v. 1 var kvar iJerusalem, avser Lukas inte aposteln Filippos som nämns bl. a. i 1:13, utan sannolikt den i 6:5 nämnde medlemmen av gruppen om sju män. Jfr 21:8. 8:5 huvudstaden Annan läsart: en stad. Samariens huvudstad, det på 800talet f. Kr. grundade Samaria, hade av Herodes den store fått namnet Sebaste (i våra dagar Sabastiya). 8:7 de orena andarna Se Demoner”. 8:9 Simon Om denne man finns en mängd fornkyrkliga traditioner, som är legendartade men kan ha en sanningskärna. Han betraktas där som upphovet till de blandformer mellan kristendomen och andra religioner som tidvis hotade kyrkan med upplösning.

8:4 Apg 11:19 8:17 Apg 19:6 8:5 Matt 10:14-

8:20 Apostlagärningarna

ande. 2°Men Petrus svarade: Förbannelse över dig och dina helig om du tror att du kan Guds gåva. 2 Du har ingen rätt pengar, köpa

till det vi förkunnar, inför Gud. ty ditt hjärta är inte rättsinnigt

22 Omvänd dig från denna din ondska och be till Herren, så kanske han förlåter ditt ”För jag ser att du sprider bitter galla dig uppsåt. “Simon svarade: Be för mig till och snärjer med orättfärdighet. Herren, så att inget av det som ni har sagt drabbar mig.

25 Sedan apostlarna hade vittnat” och förkunnat ordet om Herren,

vände de tillbaka tillJerusalem och lät under vägen många samariska byar höra evangeliet.

och den etiopis/ee bovmannen Filippos

26 En ängel” från Herren sade till Filippos: Gå nu vid middagstiden ut ner till Gaza. Den ligger öde. på vägen som leder från Jerusalem

27 Han gick genast. Då kom där en etiopier som var mäktig hoveu-

nuck hos kandake, den drottningen, och hade ansvaret för

etiopiska hela hennes skattkammare. Han hade farit till Jerusalem för att tillbe

8:23 du sprider bitter galla och snärjer med orättfärdigbet Orden anspelar på 5 Mos 29:18. - Annan möjlig översättning: bitter galla och oråttfärdighetens band blir din lott. 8:26 vid middagstiden Annan möjlig översättning: mot söder. 8:26 Gaza Samma plats som i dag bär namnet, ca 6 mil sydväst om Jerusalem. I GT år den känd som en av filisteernas städer (t. ex. Dom 16:1). i samman- 8:26 Den ligger öde Då denna upplysning verkar förbryllande hanget, finns antagandet att orden i stället är en (kanske i efterhand tillagd) tid i anmärkning om Gaza. Den forntida staden låg på nytestamentlig i samruiner, och den stad som uppförts därintill förstördes av romarna band med upproret 66 e. Kr. 700-talet 8:27 etiopier Så kallades under antiken det nubiska folk, som sedan f. Kr. bodde söder om Egypten på ett område motsvarande norra delen av det nuvarande Sudan. Namnet har först i nyare tid överförts på det nutida Etiopien och dess invånare. 8:27 boveunuck Vid de gamla orientaliska hoven förekom kastrerade persosedan i ner (eunucker) allmänt, i första hand som haremsvaktare men förvaltningsuppgifter av alla slag. Ordet år därför praktiskt taget liktydigt med hovman. Judarnas avsky för stympning framgår av 5 Mos 23:1, som utesluter den kastrerade från religiös gemenskap. Jfr dock även Jes 56:3 ff. 8:27 /eánda/ee I likhet med farao en titel, ej ett egennamn. Titeln bars av den till namnet regerande kungens mor, ide fall då hon innehade den verkliga makten. 8:27 tillbe Gud Se Gudfruktigll.

8:23 5 Mos 29:18

311 Apostlagärningarna 8 ;40

Gud 28 och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29Anden sade till Filippos: Gå fram till vagnen och håll dig intill den. ”Filippos skyndade fram, och när han hörde mannen läsa profetenjesaja frågade han: Förstår du vad du läser? - 3 Hur skulle jag kunna det utan att någon vägleder mig? svarade mannen. Och han bad Filippos honom. stiga upp och sätta sig bredvid 32 Skriftstället som han läste var detta:

Liksom ett får som till sia/et, förs liksom ett lamm som är tyst den som det inför klipper öppnade han inte sin man. 33Genom förödmju/eelsen blev hans dom uppbär/d. Vem kan räkna hans efterkommande, när hans liv nu upphöjs från jorden? 3* Hovmannen frågade Filippos: Säg vem talar om mig, profeten sig själv eller någon annan? ”Filippos tog då till orda, och med skriftstället som förkunnade han utgångspunkt budskapet om Jesus för honom. “När de färdades vägen fram, kom de till ett ställe med och hovmannen sade: Här finns vatten. vatten, Är det något som hindrar att jag blir ”Han lät stanna vagnen, och båda två, döpt?” Filippos och hovmannen, steg ner i vattnet, och Filippos döpte honom. 39 Når de hade Herrens ande stigit upp ur vattnet, ryckte bort Filippos, och hovmannen såg honom inte mer; han fortsatte sin resa, fylld av glädje. *° Men visade det sig, hade kommit till Filippos, Ashdod, och sedan gick han från stad till stad och förkunnade budskapet tills han kom till Caesarea.

8:33 Versen motsvarar första delen av Jes 53:8. Författaren har sannolikt uppfattat denna del av citatet så, att Jesus efter sin död upprättades av Gud, upphöjdes till himlen och vann oräkneliga efterföljare. Hans__tolkning utgår från Septuagintas” ordalydelse, som i sig är svårtydbar. Aven den hebreiska standardtexten är dunkel. Den innebär dock säkerligen i stort sett att den lidande, förorättad och ensam, rycktes bort från de levandes antal. jfr Skrifttolkning”. 8:39 ryckte Herrens ande bort Filippos Föreställningen att heliga män kunde förflyttas på detta sätt finns bl. a. i 1 Kon 18:12; 2 Kon 2:16. 8:40 Ashdod Liksom Gaza en gammal filisteisk stad, belägen drygt 3 mil nordost därom. 8:40 Caesaréa Staden fick sitt namn, kejsarstaden, av Herodes den store, som byggde ut den med en hamn och andra storslagna anläggningar, nu i ruiner. Platsen ligger ca 5 mil norr om det nuvarande Tel Aviv, vid Saron-

8:31 Rom 10:14 8:38 Apg 10:47 8:32 f. jes 53:7f.

9:1 312

Apostlagärningarna

Saul på vägen till Damaskus

lSaul, som ännu rasade av mordlust mot Herrens” lärjungaril, gick

Zoch bad att få med brev till i

till översteprästen sig synagogorna” Damaskus: om han fann några som hörde till Vägen, män eller skulle han få dem och föra dem tilljerusalem. 3 Men kvinnor, fängsla

av

när han på sin resa närmade sig Damaskus, omgavs han plötsligt

ett bländande från himlen. 4 Han föll till marken och hörde

ljussken en röst som sade till honom: Saul, Saul, varför förföljer du mig?

”Vem -

5Han frågade: är du, herre? Jag är Jesus, den som du

veta vad du skall

förföljer. “Stig upp och gå in i staden, så får du

7Hans reskamrater stod förstummade; de hörde rösten men göra.

såg 8Saul reste sig upp, men fast hans ögon var öppna kunde ingen.

han inte se. De tog honom då vid handen och ledde honom in i

Damaskus. ”Under tre dagar var han blind, och han varken åt eller

drack.

Ananias. Saul i Damaskus

fanns en som hette Ananias. Till honom sade

”I Damaskus lärjunge

Herren Han svarade: “Herren i en syn: Ananias!” Ja, herre. sade: Gå och hus efter en som

genast till Raka gatan, fråga ijudas

slätten söder om Karmel. För att skilja staden från Caesarea Filippi vid Hermon (jfr Matt 16:13 med not) kallade man den Caesarea vid havet. De romerska ståthållarna ijudeen residerade där. 9:2 Damaskus Staden hade i nytestamentlig tid många judiska invånare. Tidigt fanns där en kristen församling. Damaskus är huvudstad i det nuvarande Syrien. 9:2 Vägen Både inom och utom bibeln är det vanligt att livsstilar och handlingsmönster kallas vägar (i NT t. ex. Matt 7:13 f.). I Apostlagärningarna används bilden speciellt om det kristna levnadssåttet. Detta kan kallas vägen till frälsning (16:17), Herrens väg (18:25) och Guds väg (18:26). Här och i fem andra fall (19:9, 23; 22:4; 24:14, 22) står uttrycket utan bestämning, som ett namn på kristendomen eller kyrkan. 9:11 Raka gatan Förmodligen avses Damaskus gamla huvudgata i öst-västlig riktning. Själva gatulinjen är ännu bevarad, liksom rester av tillhörande portar och kolonner.

9:1 f. Apg 8:l-3;22:4f.;26:9-12; 1 Kor 9:10-l6Apg 2212-16; 26:16-18; Gal 15:9; Gal 1:13 f.; 1 Tim 1:13 1:16 95-9 Apg 22:64]; 26213-16; 1 Kor 15:8, Gal 1:15 .

313 Apostlagärningarna 9 ;26

som heter Saul och är från Tarsos. Han ber, ”och i en syn har han

sett en man som heter Ananias komma in och lägga sina händer på honom 3 för att han skall se igen. - Herre, svarade Ananias, jag har hört från många håll om den mannen och allt ont han har gjort mot dina heliga” iJerusalem. “ Och nu är han här med fullmakt_ från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn? 15 Men Herren sade till honom: Gå, honom har jag utvalt till mitt redskap. Han skall föra ut mitt namn till hedningar” och kungar och Israels folk, 6 och jag skall låta honom veta hur mycket han måste lida för mitt namns skull.” ”Ananias gav sig i väg och gick till Judas hus. Han lade sina händer på Saul och sade: Saul, min broder! Herren själv, Jesus, som visade för dig sig på vägen hit, har sänt mig för att du skall få tillbaka din syn och fyllas av helig ande? s Då var det som om fjäll hade fallit från Sauls ögon, och han kunde se igen. Han lät genast döpa sig, 9 och när han hade ätit, återfick han krafterna. Han stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus 2° och började genast förkunna i synagogorna att Jesus är Guds son. 2 Alla som hörde honom häpnade och sade: Var det inte han som iJerusalem ville förgöra alla som åkallar Jesu namn? Har han inte kommit hit för att gripa dem och ställa dem inför översteprästerna? 22Men Saul uppträdde med allt större kraft och gjorde judarna* i Damaskus svarslösa när han bevisade att Jesus är Messias. ”Efter någon tid kom judarna överens om att röja honom ur vägen, 2* men han fick reda på deras planer. De lurade på honom vid stadsportarna dag och natt för att döda honom, 25 men en natt tog hans lärjungar och firade ner honom från stadsmuren i en korg.

Saul i Jerusalem

26 När han hade kommit tillbaka till Jerusalem, försökte han ansluta sig till lärjungarnaf. Men alla var rädda för honom, eftersom de inte

9:11 Tarsos Staden, som ännu existerar, var i nytestamentlig tid huvudstad i landskapet Kilikien vid Medelhavets nordöstra bukt. Den nämns flera gånger i Apostlagärningarna som Paulus hemstad (v. 30; 11:25; 21:39; 22:3).

9:15 Apg 13:2 922-30 Apg 2247-21 9:22 Apg 17:3; 18:5, 28; 28:23 9:24 f. 2 Kor 11:32 f.

9:27 Apostlagärningarna 314

litade på att han var en lärjunge. Då tog Barnabas honom med sig

till och berättade apostlarna” för dem hur Saul på vågen hade sett Herren, som talat till honom, och hur han frimodigt hade predikati Jesu namn i Damaskus. 33Sedan fick Saul komma och gå som han ville hos dem iJerusalem och talade frimodigt i Herrens namn. 23 Han predikade också för de grekisktalande judarna och disputerade med dem. De bestämde sig för att röja honom ur vägen, 3°men när bröderna fick reda på detta, tog de honom ner till Caesarea och skickade honom därifrån vidare till Tarsos.

Petrus i och

Lydda joppe

3 Kyrkan* fick nu vara i fred i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den byggdes upp och levde i gudsfruktan, och den växte genom den heliga andens* tröst och stöd. 33Petrus vandrade från plats till plats och korn då också till de heliga som bodde i Lydda. 33Där träffade han en man vid namn Aineas som var förlamad och hade legat till sängs i åtta år. 3* Petrus sade till honom: ”Aineas, Jesus Kristus botar dig. Stig upp och gör självi ordning din bädd. Genast steg han upp, 35och alla som bodde i Lydda och på Saronslätten såg honom, och de omvånde till sig Herren. 36I Joppe fanns det bland lärjungarna en kvinna som hette Tabita, på grekiska Dorkas. Hennes liv var fyllt av goda gärningar och frikostighet mot de fattiga. 37Vid den här tiden blev hon sjuk och dog, och man tvättade henne och bar upp henne på övervåningen. 33 inte Lydda ligger långt från Joppe, och då lårjungarna hörde att Petrus var där, skickade de dit två män och bad honom komma över till dem så fort som möjligt. 33Petrus följde genast med. När han

kom fram, förde de honom upp på övervåningen, där alla änkorna

9:27 Bámabas Jfr 4:36 med not. 9:29 de grekisktalande judarna Jfr 6:1 med not. 9:32 Lydda (i dag Lod) ligger ca 2 mil sydost om Tel Aviv och 4 mil nordväst om Jerusalem. 9:35 Saronslätten Vid Medelhavskusten söder om Karmel. 9:36 joppe heter i dag Yafo och utgör en del av Tel Aviv. 9:36 Tabita, på grekiska Dor/eas Dvs. hind. ”Tabita” är arameiska. 9:39 alla änkorna Det var framför allt denna grupp som var föremål för välgörenhet i den urkristna församlingen; jfr 6:1 med not. I detta fall nämns de kanske också som ansvariga för sorgeceremonierna. Jfr Matt 9:23 med par. och not.

9:31 Apg 2:41+

Apostlagärningarna 10:6

samlades kring honom och visade honom de och gråtande skjortor

mantlar som Dorkas hade medan hon ännu var bland dem.

gjort

° Petrus sade åt alla att gå ut och föll sedan på knä och bad. Så vände

han sig mot den döda och sade: Tabita, Hon stig upp! öppnade ögonen, och när hon såg Petrus satte hon sig upp. f Han räckte

henne handen och hjälpte henne att resa Sedan kallade han in de sig. heliga och änkorna och lät dem se hur hon stod där levande. z Hän-

delsen blev känd i hela joppe, och många kom till tro på Herren. 43 Petrus stannade

någon tid iJoppe hos Simon, en garvare.

Petrus och Cornelius

*I Caesarea fanns en man som hette Cornelius, officer vid Italiska

bataljonen. ZHan var from och liksom gudfruktig* alla i hans hus, gav rikligt med allmosor till judarna och bad alltid till Gud. 3 En dag på eftermiddagen såg han tydligt i en syn hur en ängel* från Gud

korn in till honom och sade: Cornelius! “Han såg förskräckt på

ängeln och frågade: Vad vill du, herre?

Ängeln svarade: Dina

böner och allmosor har

stigit upp till Gud som en påminnelse om

5Skicka nu

dig. några av dina mån till joppe för att hämta en viss

Simon som kallas Petrus. “Han bor hos en garvare Simon som har

10:1 Caesaréa Se not till 8:40. 10:1 Ita/iska bataljonen Grundtextens uttryck motsvarar den romerska beteckningen kohort för en styrka, omfattande en tiondels legion eller ca 600 man. Fem sådana kohorter var förlagda till Caesarea, den romerske ståthållarens residensstad. Bataljonen rekryterades från Italien. 10:2 allmosor tilljudarna Cornelius välgörenhet uppfattas främst som en akt av religiös solidaritet med judendomen. Grundtextens uttryck syftar på judarna som Guds heliga folk. 10:3 på eftermiddagen Se Timmeii Som framgår av v. 30 tänker författaren på en av de judiska bönetiderna (jfr 3:1). Att Cornelius alltid bad till Gud (v. 2) betyder möjligen att han iakttog dessa. 10:4 har stigit upp till Gud Bilden av offerrök som stiger mot himlen och väcker Guds välbehag (t. ex. 1 Mos 8:21) överförs på bön och goda gärningar (jfr Ps 141 :2; Upp 8:3 f.). 10:5 joppe Se not till 9:36. en garvare Simon Garvarna hörde till de yrkesgrupper som strängt lag- 10:6 trogna judar undvek, därför att deras arbete ständigt utsatte dem för rituell orenhet, i detta fall genom döda djur. Uppgiften om Petrus värd, som annars är okänd, kan därför antyda att brytningen med renhetslagarna redan var förberedd.

9:40 Mark 5:41

10:7 316

Apostlagärningarna

sitt hus nere vid havet. 7När som talat med honom var

ängeln borta, kallade Cornelius till sig två tjänare och en av sina ordonnan-

ser, en from man. *Han berättade alltsammans för dem och sände dem till joppe.

9Nästa dag medan de var på väg och närmade sig staden, gick

Petrus vid blev då

middagstiden upp på taket för att be. ”Han

i

hungrig och ville ha något att äta. Medan maten gjordes ordning föll han i hänryckning. l Han såg himlen öppen och det kom ner

en stor linneduk. Hångande i sina fyra hörn

något som liknade Z och i den fanns alla markens

sänktes den ner på jorden, fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. 3 En röst sade till honom: Petrus, slakta och ät! “ Petrus svarade: Nej, nej, herre! Aldrig har jag ätit något oheligt eller orent. ” 5 Då hörde han för andra gången en röst:

Vad Gud till rent skall inte du göra till orent. “Detta

gjorde hände tre gånger, och sedan lyftes duken strax upp till himlen. ”Medan Petrus grubblade över meningen med den syn han haft, kom männen som Cornelius hade skickat. De frågade sig fram till

och undrade om

Simons hus och stannade vid porten ”och ropade

den Simon som kallades Petrus bodde där. 9 Petrus funderade ännu

är tre män som söker över synen, då Anden* sade till honom: Här

dig. 2° Gå genast ner, och tveka inte att följa med dem, det är jag som har sänt dem.” 2 Petrus gick ner till männen och sade: Jag är den ni

söker. Varför har ni kommit hit? 22 De svarade: ”Cornelius, en

officer som år rättskaffens och gudfruktig och har gott namn om sig i hela den har blivit av en helig ängel att judiska befolkningen, tillsagd

skicka efter och höra vad du har att säga. 23 Då bad han dem

dig

in och lät dem bo över där.

stiga Nästa dag gav han sig i väg i sällskap med dem, och några av

bröderna med. ” var han framme i Cae-

ijoppe följde Dagen därpå sarea, där Cornelius väntade på dem tillsammans med sina släkting-

10:9 vid middagstiden Se Timme”. Detta sätt att 10:12 alla markens fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar sammanfatta hela djurvärlden förekommer bl. a. i berättelsen om Noa och arken (1 Mos 6:7, 20; 7:8). Indelningen i rena djur, som fick ätas, och orena, som måste undvikas, görs bl. a. i 3 Mos 11 och 5 Mos 14. Den vånda en jude kan känna inför att överträda dessa regler åskådliggörs på samma sätt i Hes 4:14. för rem. Ordet 10:15 gjorde till rent Annan möjlig översättning: förklarat används på det senare sättet i Mark 7:19.

1052-14 3 Mos.11:1-47 10:15 Mark 7:19 10:14 Hes 4:14

317 Apostlagärningarna 10 ;36

ar och närmaste vänner som han hade bett komma. 25 När Petrus

skulle stiga in, kom Cornelius emot honom och kastade vördsig nadsfullt för hans fötter. 25 Men Petrus sade åt honom att resa sig: Stig upp, jag är en människa, jag också. 27 Sedan gick han in under samtal med Cornelius. Där inne fann han många församlade, 28 och

han sade till dem: Som ni vet är det förbjudet för en jude att umgås

med någon som tillhör ett annat folk eller att besöka honom. Men

mig har Gud visat att man inte skall betrakta någon människa som ohelig eller oren. 29 Därför kom jag utan invändningar, när jag blev efterskickad. Och nu undrar jag varför ni har låtit hämta mig.

3°Cornelius svarade: Just vid den här tiden för tre sedan bad

dagar jag eftermiddagsbönen här hemma, när plötsligt en man i skinande vita kläder stod framför mig 3 och sade: C0rnelius, Gud har hört

din bön, och han kommer dina allmosor. 22Sänd nu bud till

ihåg

joppe och be Simon som kallas Petrus att komma hit. Han bor i garvaren Simons hus nere vid havet.” ”Jag sände genast bud efter

dig, och tack för att du kom. Nu är vi alla samlade här inför Gud för att höra vad Herren har gett dig i uppdrag att säga.

Petrus tal om

bedningarna

3* Då tog Petrus till orda: Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör

skillnad på människor ”utan tar emot var och en som fruktar honom och som gör vad som är rättfärdigt”, vilket folk han än

tillhör. 2° Detta var ordet som Gud sände till israeliterna med bud-

10:28 förbjudet för en jude GT innehåller inget förbud mot samvaro med ickejudar (jfr dock varningarna mot förbund mellan Israel och grannfolken, t. ex. 2 Mos 23:32 f.). Men umgänge med någon som inte iakttog renhetslagarna ledde nödvändigtvis till att man betraktades som oren. Det är därför som möjligheten till församlingsgemenskap med icke-judar i urkyrkan måste bero av frågan om renhetslagarnas giltighet. 10:30 bad jag eftermiddagsbänen Annan läsart: fastade jag och bad eftermiddagsbönen. Se vidare not till 3:1. 10:36 ordet som Gud sände Jämlikheten mellan judar och icke-judar uppfattas här som kärnan och den väsentliga nyheten i det kristna budskapet (jfr Ef 2:17). Enligt en mindre sannolik tolkning hör orden samman med v. 37 och syftar på förkunnelsen om Jesu liv: Det ord som Gud har sänt . . . känner ni till, det som har skett i hela Judeen.”

10:26 Apg 14:15 10:35 Rom 2:14 10:28 Gal 2212-15 10:36 1312:14 10:34 5 Mos 10:17+ / Rom 2:11+

10;37 Apostlagärningarna 318

skapet om fred* genom Jesus Kristus - han är allas herre. ”Ni känner till det som har skett i hela Judeen, med början i Galileen efter det 3” dop som Johannes predikade: hurJesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens* våld; Gud var med honom. 39 Vi kan vittna* om allt han gjorde både på den judiska landsbygden och iJerusalem. Honom hängde de upp på en träpåle och dödade. °° Men Gud uppväckte honom på tredje dagen och lät honom visa sig, “ inte för hela folket utan för vittnen som Gud i förväg hade utvalt, nämligen för oss som åt och drack med honom efter hans uppståndelse från de döda. *Z Han gav oss uppdraget att förkunna för folket och vittna om att han är den som Gud har bestämt till att döma levande och döda. ”Om honom vittnar alla profeterna” att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn.” 4* Medan Petrus ännu talade föll den heliga anden* över alla som hörde hans ord. *5 De omvända judar som hade följt med Petrus håpnade över att den heliga andens gåva blev utgjuten också över hedningarnaö; *f* de hörde hur dessa talade med tungor och prisade Gud. 47 Då frågade Petrus: Vem kan hindra att de blir döpta med vatten, när de har tagit emot den heliga anden alldeles som vi? 48 Och han sade till att de skulle döpas iJesu Kristi namn? Sedan bad de honom stanna några dagar.

10:38 smord av Gud med helig ande Uttrycket anger attJesus är Messias”. Det anknyter till GT-ställen som Ps 45:8; Jes 11:2; 61:1. 10:39 träpåle Se not till 5:30. _ 10:42 den som Gud har bestämt till att döma Se Människosonen”. 10:45 omvända judar Grundtextens uttryck anger omskärelsen” som tecken på judisk härstamning. 10:46 talade med tungor Se Tungotal?

10:39f. Apg 2:22-24+ 10:43 Jes 53:5; Jer 31:34 1040-42 Apg 17:31+ 10:47 Apg 15:8 10:41 Luk 24:41-43; Apg 2:4

319 Apostlagårningarna 11:18

Petrus omvändelse

redogörelse för bedningarnas

*Apostlarna* och bröderna iJudeen fick höra att också hedningar-

na” hade tagit emot Guds 0rd. 2När Petrus kom upp till Jerusalem, ställde de omskurna honom till svars 3 för att han hade besökt oomskurna och ätit med dem. *Petrus redogjorde då för allt som hade hänt: 5Jag var ijoppe, och medan jag bad föll jag i hänryckning och hade en syn. Det kom ner något som liknade en stor linneduk. Hängande i sina fyra hörn sänktes den från himlen och kom ända ner till mig. “Jag såg efter vad det kunde vara, och då fick jag se markens tama och vilda fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. 7Jag hörde också en röst som sade till mig: Petrus, slakta och åt!” 8 Men svarade: Nej, nej, herre. Något ohelig: eller orent har aldrig jag kommit i min mun.” °För andra gången talade en röst från himlen: Vad Gud till rent skall inte du göra till orent.” *° Detta hände gjorde tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen igen. “Just då stannade tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Caesarea, ”och Anden* sade åt mig att följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi kom hem till mannen. 3 Han berättade för oss hur han hade sett ängeln” stå i hans hus och säga: Skicka bud tilljoppe efter Simon som kallas Petrus. 4 Han har något att säga som skall rädda dig och alla i ditt hus.” ”Och när jag då började tala, föll den heliga anden över dem alldeles som över oss i den första tiden. 16 Då korn jag ihåg att Herren* hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas med helig ande.” ”Sedan de kommit till tro på herren Jesus Kristus, har Gud alltså gett dem samma gåva som vi fick. Hur skulle då jag kunna hindra Gud? ”När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade

11:2 När Petrus kom upp tilljerusalem En västlig läsart” har följande utvidgning: Petrus var nu sedan länge angelägen om att resa tilljerusalem. Han kallade till sig bröderna och styrkte dem med många ord och med undervisning på de olika platserna. Så kom han fram till dem (dvs. de troende ijerusalem) och berättade för dem om bevisen på Guds nåd. Men de omskurna ställde honom till svars.” 11:2 de omskurna Se Omskärelse”. 11:6 markens tama och vilda fyrfotadjur Se not till 10:12. 11:9 gjorde till rent Se not till 10:15. 11:11 där vi var Annan läsart: där jag var. 11:12 De sex bröderna Dvs. de kristna från joppe som nämnts i 10:23, 45.

11:15 Apg 2:3 f. 11:16 Matt 3:11+

11 :19 Apostlagärningarna 320

Gud och sade: ”Så har Gud gett också hedningarna möjlighet att omvända sig och få liv.”

Barnabas och Saul i Antiocbia

9 De som hade skingrats under den förföljelse som började med

Stefanos nådde ända till Fenikien, Cypern och Antiochia, och de förkunnade ordet endast för 2° Men

judar. några av dem var från

de

Cypern och Kyrene, och när de kom till Antiochia, predikade också för icke-judar och lät dem höra budskapet om herren Jesus.

2 Herrens hand var med dem, så att ett stort antal kom till tro och 22 om detta nådde i

omvände sig till Herren. Ryktet församlingen*

och man skickade Barnabas till Antiochia. “När han

Jerusalem, kom dit och fick se bevisen på Guds nåd, blev han glad och manade alla att helhjärtat hålla till Herren; 3* han var en god man, fylld av sig ande och tro. Och åtskilliga människor vanns för Herren. helig

25 Barnabas fortsatte sedan till Tarsos för att söka upp Saul, 26och när

han hade funnit honom, med sig till Antiochia. Där

tog han honom

kom de sedan att vara tillsammans i församlingen ett helt år och kunde undervisa en avsevärd mängd. Och det var i Antiochia som lärjungarna* för första gången fick heta kristna. Vid denna tid kom några profeter” från Jerusalem till Antiochia. 2” En av dem, som hette Agabos, lät genom Andens ingivelse förstå

11:19 De som bade skingrazs Se 8:1, 4 ff. 11:19 Fenikien . . . Antiocbia Fenikien är det gamla namnet på kuststräckan norr om judiskt område, ungefär motsvarande våra dagars Libanon. Området hade på nytestamentlig tid uppgått i Syrien. Beträffande Antiochia se not till 6:5. 11:20 Kyréne Stad i Libyen som nämns även i 2:10; 6:9 och 13:1. 11:20 icke-judar Annan läsart: greker; jfr Rom 1:16; 1 Kor 1:22. Det ord som översatts med icke-judar används i 6:1 och 9:29 om judar som talade grekiska (jfr noten till 6:1) men kan inte ha samma betydelse här. Dess grundbetydelse gäller personer med grekiskt språk och grekisk kultur, oavsett härstamning. 11:21 Herrens bana Jfr 2:33 med not. 11:22 Bámabas Se 4:36 med not. 11:23 bevisenpå Guds nåd I grundtexten står endast Guds nåd; meningen år att de nyomvända utgjorde bevis på vad Guds nåd kunde åstadkomma. 11:25 till Tarsos för att söka upp Saul Berättelsen anknyter därmed till 9:30. Beträffande Tarsos se not till 9:11. 11:26 kristna Se Kristus”.

11:19 Apg 8:1 11:24 Apg 2241+ 11:21 Apg2:41+ 11:27 Apg 13:1

321 Apostlagärningarna 12:10

att en svår hungersnöd skulle komma över hela världen - den inträffade också under kejsar Claudius. 29 Då beslöt lärjungarna att man skulle sända understöd till bröderna iJudeen, var och en efter sina tillgångar. °° De gjorde så och skickade Barnabas och Saul att överlämna gåvorna till de äldste”.

Petrus arresteras och blir räddad

*Vid den tiden ingrep kung Herodes hårdhånt mot en del av medlemmarna i församlingen? ZHan låt halshugga Jakob, Johannes bror, 3 och när han såg att judarna” gillade detta, fortsatte han och lät också gripa Petrus; det hände under det osyrade brödets högtid? “Efter arresteringen satte han honom i fängelse, bevakad av fyra vaktstyrkor om vardera fyra man, för att efter påsken ställa honom inför folket. 5Petrus hölls alltså fängslad, och i församlingen bad man ivrigt till Gud för honom. “Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren fanns vakter som bevakade fängelset. 7Då stod där en ängel* från Herren”, och ett ljussken fyllde rummet.

plötsligt

Angeln väckte Petrus med en stöt i sidan. sade

Skynda dig upp,

3 han, och då föll kedjorna från Petrus händer. Angeln fortsatte: Ta på bältet och sandalerna. Petrus lydde, och ängeln sade: Svep dig om dig manteln och följ mig. 9Petrus följde med honom ut, men han förstod inte att det var verkligt, det som skedde genom ängeln, utan trodde att det var en syn. ° De passerade en vaktpost och sedan

11:28 kejsar Clatldius regerade 41-54 e. Kr. 11:29 understöd till bröderna ijudeen Se Insamling”. 11:30 de äldste Ordet, som tidigare i Apostlagärningarna betecknat medlemmar av det judiska rådet, används här och på flera ställen i fortsättningen om ledare i den kristna församlingen. Skildringen har alltså nått en punkt där de kristna framträder med en självständig organisation. 12:1 kung Herodes Herodes Agrippa I var sonson till Herodes den store (se not till Matt 2:1) och brorson till Herodes Antipas (se not till Matt 14:1). Han regerade 41-44 e. Kr. över ungefär samma område som sin farfar efter att redan år 37 e. Kr. ha tillerkänts delar av det. Han hade uppfostrats i Rom och stod bl. a. kejsar Claudius nära men visade också stor lojalitet mot judisk tro och sed. 12:2 jakob, jobannes bror Säkerligen avses det brödrapar som förekommer i alla uppräkningar av de tolv apostlarna (Matt 10:2 med par.). 12:4 efterpås/een Författaren gör ingen skillnad mellan påsken och den i föregående vers omnämnda festen. Se Högtider”. 11:29 f. Rom 15:26+ 12:6-11 Apg 5:18 f.+

12:11 Apostlagärningarna 322

en till och kom till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. Når de kom ut gick de gatan ner, och då försvann ängeln. “Så snart Petrus hade sansat sig sade han: Nu vet jag verkligen att Herren har skickat sin ängel och räddat mig ur Herodes händer, undan allt som det judiska folket väntat sig. Z När han förstod hur det var, gick han till huset där Maria bodde, mor till den Johannes som kallades Markus; där var många samlade till bön. “Petrus bultade på porten, och en tjänsteflicka som hette Rhode gick för att låsa upp. “ Men när hon kände Petrus röst, igen blev hon så glad att hon i stället för att öppna porten sprang in och berättade att Petrus stod utanför. 5 ”Du är svarade de. Men tokig, hon stod på sig, och då sade de: Det är hans ängel. é Petrus fortsatte att bulta, och när de öppnade såg de till sin häpnad att det var han. ”Han gav dem tecken att vara tysta, och så berättade han hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Han bad dem tala om det för Jakob och de andra bröderna, och sedan lämnade han dem och begav sig till en annan plats. ”När morgonen kom blev det stor uppståndelse bland soldaterna. Vad hade det blivit av Petrus? 19 När så Herodes skickade efter honom och inte kunde få tag i honom, förhörde han vakterna och befallde att de skulle straffas. Därefter for han tillbaka från Judeen och uppehöll sig i Caesarea.

H erodes död 2° Invånarna i Tyros och Sidon hade dragit på sig Herodes vrede. Gemensamt uppvaktade de kungen, och sedan de lyckats vinna hans

12:10 När de kom ut En västlig läsart” har efter dessa 0rd tillägget: gick de nerför de sju trappstegen. Möjligen bygger tillägget på kunskap om byggnaden, som för oss är okänd. 12:12 Johannes som kallades Markus. Johannes Markus nämns i fortsättningen i v. 25; 13:5, 13; 15:37, 39. Troligen åsyftas också samma person i Kol 4:10; 2 Tim 4:11; Filem v. 24; 1 Pet 5:13. I Kol 4:10 sågs han vara kusin till Barnabas (se not till 4:36). Enligt traditionen var han Markusevangeliets författare. Om hans mor är inget annat känt än vad som här nämns. 12:15 hans ängel En levande person kunde enligt judisk tro representeras av en ängel. l2zl7jaleob Här liksom i 15:13; 21:18 måste det vara fråga om den bror till Jesus som nämns bl. a. i Gal 1:19; 2:9 och som även i fornkyrklig tradition framstår som ledare av församlingen iJerusalem. Hans död år 62 e. Kr. omnämns av Josefus”. Jfr Jak 1:1 med not. 12:19 Caesaréa Se not till 8:40. 12:20 Tyros ocb Sidon Gamla hamnstäder i Fenikien (jfr not till 11:19). De finns kvar på det nutida Libanons område under namnen Sur och Saida.

323 Apostlagärningarna 13 ;3

kammarherre Blastos för sin sak, bad de om fred; deras land var

beroende av kungen för sin 2* På utsatt försörjning. dag tog Herodes plats på tribunen, iförd sin kungaskrud, och höll ett tal riktat till dem. 22 Och folket ropade: ”Det är en gud som talar, inte en människa. 23Men i samma ögonblick slog honom en ängel från Herren

för att han inte gav Gud äran, och han blev uppåten av maskar och

dog.

Bamabas och Saul sänds ut från Antiochia

2* Guds ord fortsatte att 25 Sedan Barnabas och

sprida sig och tillväxa. Saul hade fullgjort sitt uppdrag ijerusalem, vände de tillbaka och tog då med sig Johannes som kallades Markus. I församlingen i Antiochia fanns dessa profeter och lärare: Barnabas, Symeon som kallades Niger, Lucius från Kyrene, Manaen, som var uppfostrad tillsammans med tetrarken* Herodes, samt Saul. Medan de en gång höll gudstjänst och fastadeñ sade den heliga anden* till dem: Avdela Barnabas och Saul för den uppgift som jag har kallat dem till.” 3Efter fasta och bön lade de sina händer

på dem och skickade i väg dem.

12:20 ban: kammarberre Blastos Grundtextens uttryck, han som hade ansvar för kungens sovgemak”, finns belagt som titel. Blastos själv är däremot inte känd från andra källor. 12:22 Det är en gud som talar Kungen accepterade alltså en form av den i samtiden vanliga härskarkulten. Aven josefus* återger händelsen och betraktar det inälvslidande vilket i hans berättelse leder till kungens död som ett straff för detta övermod. 13:1 Antiochia Se not till 6:5. 13:1 profeter och lärare Kristna förkunnare av olika slag. Gränserna mellan deras uppgifter är för oss inte klart urskiljbara. Se Församlingsledare”. Bárnabas Se not till 4:36 beträffande detta namn och dess förhållande till Manaen. Niger Detta tillnamn är latinskt och betyder den svarte. Namnets bärare är i övrigt okänd, liksom de båda följande personerna. Kyréne i Libyen nämns även i 11:20 som hemort för kristna förkunnare i Antiochia. Jfr även Matt 27:32. uppfostrad tillsammans med teatrar/een Hemdes Beträffande denne Herodes (Antipas) se not till Matt 14:1. Det ord grundtexten här använder om om Manaen kan vara en hederstitel. lade de sina händer på dem Jfr 6:6 med not.

12:22 Hes 28:2 12:24 Apg 2:41+ 12:23 2 Mack 9:9 13:2 Apg 9:15

13:4 Apostlagärningarna 324

På Cypern. Saul blir Paulus

“Dessa båda, som alltså sändes ut av den heliga anden, for ner till Seleukia, och därifrån seglade de till Cypern. 51 Salamis förkunnade de Guds 0rd i judarnas synagogor°°. De hade också med sig Johannes

som hjälp. “Sedan tog de sig tvärs över ön till Pafos, där de träffade på en trollkarl vid namn Barjesus, som påstod sig vara profet? judisk

7Han hos den romerske ståthållaren Sergius Paulus, som

umgicks var en klok man. Denne kallade till sig Barnabas och Saul och bad att

ord. ”Men - namnet kan översättas med

få höra Guds Elymas

trollkarl - motarbetade dem och sökte förhindra att ståthållaren

kom till tro. °Saul, som även kallades Paulus, fylldes då av helig ande. Han blicken i honom ° och sade: Du djävulens* son, spände full av list och fräckhet, du fiende till allt rättfärdigt, skall du aldrig

“ Nu slår Her-

sluta med att göra Herrens” raka vägar krokiga? dig

13:4 Seleukia Antiochias hamnstad, belägen drygt 2 mil väster därom. 13:5 Salamis Cyperns viktigaste handelsplats i nytestamentlig tid. Den låg på öns ostkust, strax intill det nutida Famagusta. 13:5 Johannes Av v. 13 och 15:37 framgår att det år fråga om Johannes Markus (se 12:12 med not). 13:6 Paf-os Cyperns administrativa huvudstad, belägen på öns sydvästra kust. 13:6 en judisk trollkarl Josefus* berättar om liknande gestalter och även om hur de uppmärksammades av romerska ämbetsmän. 13:7 stâtbållaren Sergias Paulus Cypern var sedan år 22 f. Kr. senatsprovins, vilket bl. a. innebar att ståthållaren, ”prok0nsuln, tillsattes för ett år. Sergius Paulus är känd från inskrifter, men hans ämbetstid på Cypern kan tidfästas.

inte

13:8 Elymas - namnet kan översättas med ”trollkar Annan möjlig översättning: trollkarlen Elymas, som hans namn (dvs. namnet Barjesus) blir i översättning”. - Eventuellt menar författaren med sitt oklara uttryckssätt endast att trollkarlen förutom sitt judiska namn också hade ett grekiskt, Elymas. . 13:9 Saul, som även kallades Paulus Aposteln hade utom sitt judiska namn ett romerskt (möjligen flera). Namnet Paulus, som betyder ”den lille”, användes självklart i icke-judisk miljö (jfr 1:23 med not). Att författaren här övergår till det romerska namnet har inte med Paulus omvändelse att göra utan beror på att apostelns verksamhet nu förläggs främst till grekiskt-romerskt område. 13:10 göra Herrens raka vägar krokiga Bildspråket är gammaltestamentligt, jfr t. ex. Hos 14:10; Mik 3:9.

13:6-12 Apg 829-13 13:10 Hos 14:10

325 Apostlagärningarna 13:20

rens hand. Du skall vara blind en tid och inte se solen. I detsamma

föll töcken och mörker över mannen, och han gick runt och famlade efter någon som kunde leda honom. “När då ståthållaren såg vad som hade hänt, kom han till tro, överväldigad av Herrens lära.

Paulus tal i Antiocbia i Pisidien

3 Från Pafos seglade Paulus och hans till Perge i följeslagare Pamfy-

dem och återvände ”

lien. Där övergav Johannes till Jerusalem. Själ-

va fortsatte de från Perge och kom till Antiochia i Pisidien. På

sabbatsdagen* gick de till synagogan” och satte sig där. 5 Efter läsningen ur lagen* och profeterna lät synagogföreståndarna hälsa: Bröder, om ni har något att säga till folkets uppbyggelse, så gör det. 15 Paulus reste sig, gav tecken till tystnad och sade: Israeliter

och ni som fruktar Gud, lyssna på mig. ”Vårt folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder? Han gjorde sitt folk stort när de bodde som främlingar i Egypten, och med upplyft arm förde han dem ut därifrån. ”I omkring fyrtio år sörjde han för dem i öknen, ”och

sedan utrotade han sju folk i Kanaan och lät dem ta deras land i

besittning. 2° Allt detta tog omkring fyrahundrafemtio år. Därefter

13:11 Herrens bana Jfr 2:33 med not beträffande denna bild för Guds ingri- - _pande. 13:13 Perge iPamfylien Pamfylien var ett landskap vid Mindre Asiens sydkust sydväst om Taurusbergen. Dess främsta hamnstad var Attaleia (jfr 14:25), våra dagars Antalya. Perge låg ca 1 mil inåt landet. 13:14 Antiocbia i Pisidien Pisidien låg norr om Pamfylien, Antiochia vid gränsen mellan Pisidien och dess norra grannlandskap Frygien. Landskapsnamnet användes för att förebygga förväxling med Antiochia i Syrien. Administrativt hörde staden till den romerska provinsen Galatien. 13:16 ni samfraktar Gud Se Gudfruktig”. 13:17 med upplyft arm Dvs. med överväldigande makt. Jfr t. ex. 2 Mos 6:6; 5 Mos 4:34. 13:19 sju fal/e Jfr uppräkningen i 5 Mos 7:1. 13:20 Allt detta tog om/eringfyrahundrafemtio år Författaren räknar sannolikt med fyrahundra åri Egypten (jfr 1 Mos 15:13) plus fyrtio åri öknen (v. 18; jfr 2 Mos 16:35) och en avrundning för Kanaans erövring. Annan läsart: Därefter gav han dem domare för omkring fyrahundrafemtio år.

13:17 2 Mos 6:6-8 13:19 5 Mos 7:1 13:18 2 Mos 16:35 13:20 Dom 2:16

13:21 Apostlagärningarna 326

gav han dem domare, fram till profeten Samuels tid. 2 Sedan bad de att få en kung, och Gud gav dem Saul, son till Kish och av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år. 22 Efter att ha avsatt denne upphöjde han David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd°“:]ag har

funnit David, Ishais son, en man efter mitt sinne, som skall förverk-

liga alla mina planer. 23 Det är bland hans efterkommande som Gud enligt sitt löfte har kallat fram en räddare* åt Israel: Jesus, 2* vars framträdande Johannes förberedde genom att förkunna omvändelse” och dop för hela Israels folk. 25 Och när Johannes verk närmade sig sitt slut sade han: Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna.” 26 Mina bröder, ni som stammar från Abraham och alla ni här som fruktar Gud, till er har budskapet om denna räddning sänts. ”Ty folket iJerusalem och deras ledare förstod inte vem Jesus var. De dömde honom och uppfyllde därigenom också de profetord som läses varje sabbat. 28 Fast de inte kunde finna honom skyldig till något som förtjänade dödsstraff, krävde de att Pilatus skulle avrätta honom. 29 När de hade fullgjort allt som var skrivet om honom, tog de ner honom från korset och lade honom i en grav. 3° Men Gud uppväckte honom från de döda, 3* och han visade sedan under en sig längre tid för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket. ”Vi förkunnar alltså för er detta budskap: löftet som fäderna fick 33 har Gud infriat åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå, som det heter i andra psalmen: Du är min son, jag har fött dig i dag. 3* Och att han lät honom uppstå från de döda så att han aldrig mer skall återvända till

13:27 En västlig läsart” har här lydelsen: Ty folket iJerusalem och stadens ledande män förstod inte profeternas skrifter, som läses varje sabbat, men lät dem ändå gå i fullbordan. Aven i de båda följande verserna förekommer avvikelser. 13:33 åt oss, deras bam Annan läsart: åt våra barn. 13:33 iandra psalmen Andra läsarter: i första psalmen”; i psalmerna (dvs. Psaltaren). Ps 2 tycks i äldre tid ha behandlats som en fortsättning av Ps 1. Beträffande dess roll i kristen skrifttolkning* jfr Heb 1:5; 5:5.

13:21 1 Sam 8:5; 9:15 f.; 10:1 13:25 Joh 1:19-27+ 13:22 1 Sam 16:12 f.; / Ps 89:21 /l Sam 13:27 Apg 3:17+ 13:14 13:28 Luk 23:1$-25;Apg 3:13 13:23 2 Sam 7212-14; Jes 11:1; Jer 23:5; 13:31 Matt 28:16-20+; Apg 1:3, 8 Luk 2z4-6 13:33 Rom 1:4 / Ps 2:7 (Heb 1:5+) 13:24 Matt 3:1-6+

327 Apostlagärningarna 13 ;46

förgängelsen, det har han sagt med dessa ordzjag s/eall uppfylla åt er

de heliga och oryggliga löften jag har gett David. Ty på ett annat ställe säger han: Du skall inte låta din helige* möta förgangelsen.

36 David, som på sin tid tjänat Guds vilja, insomnade och förenades

med sina fäder och mötte förgängelsen. ”Men han som Gud uppj väckte har inte mött någon förgängelse. 3* ”Ni skall alltså veta,

mina bröder, att genom honom förkunnas syndemas förlåtelse för er, och genom honom blir var och en som tror rättfärdig* och friad

från allt det som ni inte kunde frias från medan ni stod under Moses

lag. *° Se därför till att det som står hos profeterna inte slår in:

*Se, föralezare, häpna och förintas: jag utför en gärning i era dagar,

en gärning som ni inte kommer att tro på

nar den berättas för er. “När de gick ut bad man dem att få höra mer om detta nästa sabbat. ”Och när man skildes åt efter gudstjänsten, gjorde många judar* och gudfruktiga proselyter* sällskap med Paulus och Barnabas, som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds

nåd.

Ordet om Herren i Pisidien

sprids

“

Följande sabbat samlades så gott som hela staden för att höra ordet om Herren? 45När judarna fick se allt folket, fylldes de av avund

och bemötte det Paulus sade med smädelser. “ Men Paulus och

Barnabas svarade frimodigt: Det var ni som först skulle få höra

Guds 0rd förkunnas. Men när ni nu visar det ifrån er och dömer er

själva ovärdiga det eviga livet, då vänder vi oss till hedningarnayü

13:34 det bar han sagt med dessa ord Här tillämpas samma slags skrifttolkning som i 2:25 ff. Ps 16:10, som uttrycker den frommes hopp om räddning från undergång, tolkas som ett löfte om Jesu uppståndelse (v. 35; jfr 2:27). Det inledande citatet från Jes 55:3 (v. 34) vill stödja denna tolkning: Psaltarens ord är ett löfte, givet åt David som ansågs vara författaren, men uppfyllt genom Jesus. I sitt ursprungliga sammanhang syftarjes 55:3 på de gudomliga löften som gällde Davids kungahus (t. ex. 2 Sam 7:15). 13:40 hos profeterna Dvs. i tolvprofetboken (jfr 7:42 med not). Citatet är från Hab 1:5 och följer Septuaginta”.

13:34 [es 55:3 13:41 Hab 1:5 13:35 Ps 16:10 (Apg 2:27+) 13:43 Apg 11:23 13:36 Apg2z29+ 13:46 f. Apg 2:39; 3:26; 15214-18;18:6; 13:38f. Apg 2:38 f.; Rom 3:28+ 22:21; 28:28; Rom 11:11

13:47 Apostlagärningarna 328

Ty så har Herren befallt oss: jag har gjort dig till ett ljus för bedningama, för att du skall bli till frälsning intill jordens yttersta gräns.” 48 När hedningarna hörde detta, blev de glada och prisade ordet om Herren. Alla som var bestämda till evigt liv kom till tro, 49 och

ordet om Herren fördes ut i hela den trakten. 5° Men judarna hetsade upp de gudfruktiga* kvinnorna av förnäm

familj och de ledande männen i staden. De fick i gång en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från området. 5* De

båda skakade dammet av sina fötter mot dem och gick till Ikonion. 52Och lärjungarna* uppfylldes alltmer av glädje och helig ande?

För/eunnelse och i Ikonion, och Derbe

förföljelse Lystra

l Även i Ikonion gick de till judarnas synagoga* och predikade där på

14 kom till tro. Z Men

ett sådant sätt att en stor mängd judar* och greker de som inte ville tro hetsade upp hedningarna* mot bröderna judar

och deras sinnen. 3 Emellertid stannade Paulus och Barna-

förgiftade bas där en tid och talade öppet och frimodigt i förlitan på längre Herren”, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta dem göra tecken” och under. 1 Men folket i staden delade sig i två läger: somhöll med och andra med apostlarna? 5 När dessa förstod liga judarna och i att hedningarna judarna med sina ledare i spetsen hade satt sig f sinnet att misshandla dem och stena dem, flydde de till Lystra och Derbe, två städer i och trakterna där omkring, 7och där Lykaonien, fortsatte de att förkunna budskapet.

13:51 skakade dammet av sina fötter mot dem Se not till Matt 10:14. 13:51 Ikonion Det nutida Konya ca 15 mil söder om Ankara. Staden var huvudort i Lykaonien, ett landskap som låg öster om Pisidien och liksom detta ingick i den romerska provinsen Galatien. Avståndet från Antiochia (v. 50) var drygt 10 mil i östlig riktning. 14:3 sin nåderika ord Annan möjlig översättning: ordet om sin nåd. 14:5 stena dem Se not till 7:58. 14:6 Lystra och Derbe Lystra låg ca 4 mil söder om Ikonion (se not till 13:51), Derbe ca 10 mil öster om Lystra. Städerna var inte betydande. Deras läge har kunnat fastställas genom påträffade inskrifter.

13:47 je: 49:6 14:5 2 Tim 3:11 14:3 Mark 16:20; Heb 2:4

329 Apostlagärningarna 14:20

*I Lystra fanns en man som inte kunde bruka sina ben; han hade varit lam från födseln och kunnat hörde

aldrig gå. ”Han på när

Paulus talade. Denne fäste blicken på honom, och då han såg att mannen hade tro så att han kunde bli botad, ° sade han med

hög

röst: Res och stå på benen!

dig Då sprang mannen upp och började gå. “När folket såg vad Paulus hade de gjort, ropade högt på lykaoniska: Gudarna har stigit ner till oss i mänsklig gestalt. Z De

kallade Barnabas för Zeus och Paulus för Hermes, eftersom det var han som förde ordet. ”Prästen i utanför staden kom

Zeustemplet

med tjurar och blomsterkransar till portarna och ville offra tillsam-

mans med folket. “ När apostlarna, Barnabas och Paulus, hörde det,

rev de sönder sina mantlar och rusade in i och

folkhopen ropade:

5 Vad tar ni er till? Vi år precis som ni. Vi kommer svaga människor

med ett gott budskap till er: ni skall omvända er från dessa maktlösa gudar till den levande Guden, som har skapat himmel och jord och

hav och allt vad de rymmer. 6 Förr i tiden lät han alla hednafolk gå

sina egna vägar, ”men ändå gav han vittnesbörd om att han finns, genom allt gott som han gör. Från himlen har han gett er regn och

skördetider, han har mättat er och fyllt era hjärtan med glädje. “Genom att säga så lyckades de avhålla folket från att offra åt

dem. 9 Men från Antiochia och Ikonion kom judar som fick med

sig folket. Man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död. 2° Men när lårjungarna* samlades honom, omkring reste han sig och gick in i staden. Nästa fortsatte han med dag

Barnabas till Derbe.

14:11 på Iykaonis/ea Författaren vill kanske förklara varför Paulus inte genast gjorde invändningar: han förstod inte folkspråket. 14:12 Zeus . . . Hermes Den från grekisk mytologi kända berättelsen om dessa båda gudars besök hos ett par jordiska åldringar, Filemon och Baukis, var förlagd till grannlandskapet F rygien. Den är alltså en tänkbar bakgrund till folkets föreställningar. Hermes uppfattades allmänt som talekonstens gud och gudarnas talesman. 14:14 rev de sönder sina manzlar Tecken på fasa och bestörtning. Jfr Matt 26:65. 14:19 Antiochia i Pisidien, se 13:14 med not. 14:19 stenade Se not till 7:58.

14:11 Apg 28:6 14:17 Ps 1147:8; jer 5:24; Vish 13:1; Rom 14:15 Apg 4:24+ /Ps 1405:6 1:19-32+ 14:19 2 Kor 11:25

14:21 330

Apostlagärningarna

21 Här förkunnade de evangeliet” och gjorde många till lärjungar.

och Antiochia 22 och

Sedan återvände de till Lystra, Ikonion styrkte

och manade dem att behålla sin tro. Vi måste gå

lärjungarna

för att komma in i Guds rike”, sade de. 23 I

igenom många lidanden

utsåg de också äldste”, och efter bön och fasta

varje församling*

anförtrodde de dem åt den herre som de hade kommit till tro på.

Tillbaka iAntioc/øia i

Syrien

25 och när de

2* Sedan for de vidare genom Pisidien och Pamfylien,

de ner till Attaleia. “Därhade förkunnat ordet i Perge, fortsatte

ifrån de till Antiochia, den plats där man hade överlämnat seglade

som de nu hade 27 Efter

dem åt Guds nåd inför det uppdrag fullgjort. sin ankomst dit kallade de samman församlingen och berättade om hur mycket Gud hade gjort genom dem och hur han hade öppnat trons dörr för 23 Och de stannade en ganska lång tid hedningarna.

hos lärjungarna där.

med i om

Möte apostlarna Jerusalem. Frågan

hedningarna

som hade rest ner från ville lära bröderna att de inte

Några Judeen

15 efter mosaiskt bruk.

kunde bli frälsta* om de inte lät omskära* sig 2Detta ledde till ständiga uppträden och diskussioner mellan dem

och Paulus och Barnabas. Man beslöt då att dessa båda och några till

och de äldste* ijerusalem för att få skulle fara upp till apostlarna*

3 för

frågan utredd av dem. Församlingen gav dem vad de behövde

14:21 Lystm, Ikonion och Antiochia Samma städer som förut besöktes nu i omvänd ordning (jfr v. 8 ff.; v. 1 ff; 13:14 ff.). 14:24 f. Pisidien . . . Pamfylien . . . Perge . . . Attaleiüz Se noter till 13:13 f. 14:26 Antiochia i Syrien, se 6:5 med not. 14:27 trons dörr Bilden kan innebära att tron öppnar vägen till en andlig värld eller att omvändelsen är en dörr till troslivet. Variationer på bilden förekommer i 1 Kor 16:9; 2 Kor 2:12; Kol 4:3; Upp 3:8. 15:1 rest ner Dvs. till Antiochia (se 14:26). Den följande skildringen kan hänjämföras med Gal 2, som åtminstone delvis måste handla om samma delser. Avvikande västliga” läsarter* är talrika i detta kapitel.

14:22 Matt 10:38; Rom 8:17; 1 Thess 3:3 155-35 Gal 2:1-10 15:1 1 Mos 17:10; 3 Mos 12:3 14:23 Apg 6:6; Tit 1:5

Apostlagärningarna 15;15

resan, och de for sedan genom Fenikien och Samarien och beskrev

hur hedningarna* omvände vilket väckte stor bland alla sig, glädje

bröderna. *Vid sin ankomst

till Jerusalem togs de emot av församlingen och av apostlarna och de äldste, och de berättade om hur Gud mycket hade gjort

genom dem. 5Men några från fariseernas* parti som hade kommit till tro steg upp och sade att man måste omskära

hedningarna och ålägga dem att hålla Moses och de äldste lag. “Apostlarna kom då samman för att utreda frågan. 7Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade: ”Mina bröder, ni vet att Gud i forna dagar valde ut mig bland er, så att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets* ord och komma till tro. sGud, som känner allas hjärtan”, har vittnat* för dem genom att skänka den anden* åt heliga

dem likaväl som åt oss. 9Han har inte

gjort någon skillnad mellan oss och dem utan har renat deras hjärtan genom tron. ° Varför vill ni då

utmana Gud och

lägga ett sådant ok på lärjungarnas axlar som var-

ken våra fäder* eller vi

själva har orkat bära? “ Nej, vi tror att det är

genom vår herre Jesu nåd som vi blir frälsta och likaså de. 12 Då teg

alla, och man lyssnade på Barnabas och Paulus, som berättade om de många tecken* och under Gud hade gjort bland hedningarna

genom dem.

”När de hade slutat, tog Jakob till orda: ”Mina

bröder, hör på. ” Simon har berättat om att Gud först såg till att han vann ett folk åt

sitt namn* bland hedningarna. ”Till detta passar profeternas* ord,

där det står:

15:3 genom Feni/eien och Samarien Detta var den naturliga vägen till Jerusalem. Fenikien, kustlandet söder om Antiochia(jfr 11:19 med not), begränsades i söder av Karmels bergsudde. Om man där tog av inåt landet, kom man upp till Samarien på bergsryggen norr om Jerusalem. 15:7 Petrus Jfr kap. 10, där beslutet att ta upp icke-judar i den kristna gemenskapen återförs på denne apostel. Han kallas i v. 14 Simon; jfr bruket av hans dubbelnamn i 10:5, 18, 32; 11:13. 15:13 jakob Se not till 12:17. 15:15 profezernas 0rd Liksom i 7:42; 13:40 åsyftas tolvprofetboken. Här citeras Amos 9:11 f. enligt Septuaginta”, som låter stället handla om hedningarnas omvändelse. I den hebreiska standardtexten står att Israel skall få deras land.

15:8 1 Krön 2829+ / Apg 10:47 15:11 Rom 3:24+ 15:10 Gal 5:1 15:14-18 Apg 13:46 f.+

15 ;16 Apostlagärningarna 332

“Därefter skall jag vända tillbaka

och åter bygga upp Davids fallna bydda.

Ur dess spillror skall jag bygga upp den och resa den igen,

17 människorna skall söka Herren,

för att alla de andra

alla över vilka mitt namn har atropats.

folk

Så säger Herren, som har gjort detta ”känt för länge sedan.

9 Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som

omvänder sig till Gud 2°utan bara skriva till dem att de måste avhålla från sådant som har orenats avgudadyrkan och från sig genom

2* haft

otukt, köttet av kvävda djur och blod. Ty Mose har i alla tider

sina förkunnare i varenda stad, och han läses i synagogorna varje sabbat.

Brevet i

från församlingen jerasalem

22Då beslöt apostlarna och de äldste tillsammans med hela försam-

att bland utse några som skulle sändas till Antiochia i

lingen sig

15:16 Davids fallna hydda Israels välde och dess kungahus skulle enligt profetens 0rd förstöras (Am 9:8 ff.) men sedan återupprättas. 15:20 sådant som har orenats genom avgudadyr/ean De följande undantagsbestämmelserna gäller sådana rituella bud som ansågs så viktiga att även icke-judar borde respektera dem. I judisk tradition återförs ett antal sådana bud på 1 Mos 9:1 ff., där de ges till Noa och hans söner, dvs. alla människor. Jfr 3 Mos 17-18, där likartade bud åläggs såväl israeliterna som främlingarna bland dem. - Den första punkten avser kött som använts i offerceremonier, istrid med den judisk-kristna gudstron. jfr 1 Kor 8, där Paulus intar en annan, mildare ståndpunkt i samma fråga. 15:20 otukt Avser här giftermål i förbjudna led, i strid med 3 Mos 18. Jfr Matt 5:32 med par. och not. 15:20 köttet av /evävda djur Tekniskt uttryck, som här sannolikt står för allt kött som inte tappats på blod genom rituell slakt. Det gäller sålunda i 3 grunden samma sak som förbudet mot att förtära blod (jfr 1 Mos 9:4; Mos 17:10 fi). -I en västlig” läsart” är detta uttryck struket, och i stället tillfogas orden och att de inte skall göra mot andra vad de själva inte vill utsättas för” (jfr Matt 7:12 med pan).

15:21 Ty Mose har ialla tider haft sinaförleunnare Vad denna anmärkning går

ut på är oklart. Kanske menas att man måste behålla undantagsreglerna av hänsyn till den vitt spridda judiska förkunnelsen. Kanske är meningen tvärtom att de hednakristnai huvudsak slapp anpassa sig till judendomen, vars förkunnelse ändå överallt stod till de judekristnas förfogande.

15:16 f. Am 9:1If. 15:20 1Mos 9:4;3 Mos 17:10-15; l Kor 8; 10:14

333 Apostlagärningarna 15:36

sällskap med Paulus och Barnabas. Det blev som kallades Judas Barsabbas, och Silas, båda i ledande ställning bland bröderna, 23 och de fick med detta brev°*: sig Hälsningar från apostlarna och de äldste till bröderna av hednisk härkomst i Antiochia och Syrien och Kilikien. 2* Vi har hört att

några som kommit härifrån men utan vårt uppdrag har oroat er och vållat förvirring med vad de sagt. 25 Vi har därför enhälligt beslutat

att utse några talesmän och skicka dem till er tillsammans med våra kära bröder Barnabas och Paulus, 2° dessa båda som har vågat livet

för vår herre Jesu Kristi namn. Vi sänder alltsåJudas och Silas, och de skall muntligen framföra samma meddelande. 23 Den heliga anden* och vi har beslutat att inte lägga någon börda på er utöver följande oeftergivliga krav: 29 att ni avhåller er från kött som offrats till avgudar, blod, kött från kvävda och otukt. Om ni undviker djur allt sådant handlar ni rätt. Allt gott! 3° Så sände man i väg dem, och när de hade kommit fram till

Antiochia sammankallade de ett möte och överlämnade brevet. “Bröderna läste det och blev glada över detta uppmuntrande besked. ”Judas och Silas, som också själva var profeter, talade länge till dem och uppmuntrade och dem. 33När de hade varit där styrkte en tid, skildes de under fridsönskningar från bröderna och återvände till dem som hade sänt ut dem. 35 Men Paulus och Barnabas stannade i Antiochia, där de tillsammans med många andra undervisade och förkunnade ordet om Herren.

Paulus reser genom Mindre Asien

36 Efter någon tid sade Paulus till Barnabas: ”Låt oss resa ut och igen se hur det står till med bröderna i alla de städer där vi har förkunnat

15:22 judas som kallades Barsábbas I övrigt okänd. En man med samma tillnamn nämns i 1:23. 15:22 Silas Denne man förekommer i fortsättningen (16:19 ff.; 17:4 ff.; 18:5) som nära medarbetare till Paulus. Troligen är han identisk med den Silvanus (en längre, latinsk namnform) som nämns i2 Kor 1:19; 1 Thess 1:1; 2 Thess1:1;1 Pet 5:12. 15:23 Kilikien Det landskap där Paulus hemstad Tarsos låg; se not till 9:11. 15:29 att ni avbåller er Se noter till v. 20. 15:29 handlar m rätt Annan möjlig översättning: går det er väl. 15:33 sänt ut dem Enligt ett par handskrifter följer här en v. 34. I en av dem har den följande lydelse: Men Silas ville att de skulle stanna, och Judas reste ensam.

15:37 Apostlagärningarna 334

ordet om Herren. 37 Barnabas ville att Johannes som kallades Mar-

kus också skulle följa med. 33 Men Paulus hävdade att den som hade övergett dem i Pamfylien och inte stannat hos dem i deras arbete, den skulle de inte ha med sig. 39Det kom till ett så häftigt uppträide

att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade över till Cypern. *° Paulus däremot utsåg Silas till sin följeslagare, och sedlan

bröderna överlämnat honom åt Herrens nåd bröt han upp. ““ Han

reste genom Syrien och Kilikien och styrkte församlingarna där.

Paulus med Silas och Timotheos

*Så kom han till Derbe och till Lystra. Där fanns en lärjunge* som

hette Timotheos, vars mor var kristen judinna medan fadern var grektl. ?Han hade gott namn om sig bland bröderna i Lystra och Ikonion. 3Denne Timotheos ville Paulus ha med sig på resan, och med hänsyn till judarna i de trakterna tog han och omskar honom; alla kände ju till att hans far var grek.

4De reste från stad till stad och meddelade bröderna de föreskrif-

ter som apostlarna* och de äldste* ijerusalem hade utfärdat och som

man skulle iaktta. Församlingarna” befåstes i tron och fick för var dag allt fler medlemmar.

15:37 Johannes som kallades Markus Se 12:12 med not och 13:13. 15:39 seglade över till Cypern Samma väg som under den föregående resan., se 13:4. Paulus och Silas resrutt gick däremot (v. 41) landvägen direkt till dei 14:6 ff. nämnda platserna. 16:1 till Derbe och till Lystra Se 14:6 med not. 16:1 Timotheos Denne man, som nämns flera gånger i fortsättningen (17:14 f.; 18:5; 19:22; 20:4), var Paulus främste medarbetare, vilket fraimbaåda går av ett flertal notiser i dennes brev. Se särskilt Fil 2:19 ff. De Timotheosbreven är adresserade till honom. fadern var gre/e Detta innebar att moderns förbindelse med honom i.nte kunde erkännas som judiskt äktenskap. Sonen räknades då enligt judiskt borde t, i synsätt som moderns illegitima barn och därmed som jude. Han alltså vara omskuren. Godtog Paulus denna inställning, kan det förklara att han omskar Timotheos (v. 3) trots sin kategoriska vägran att omskära icke-judar enligt Gal 2:3 ff.; 5:2 ff. Jfr också 21:20 ff. och 1 Kor 9:203 16:2 I/eonion Se 13:51 med not. 16:4 de föreskrifter som apostlarna . . . bade utfärdat Se 15:2-2 ff.

16:3 1 Kor 9:20 16:5 Apg 2:41+ 16:4 Apg l5z23-29

335 Apostlagärningarna 16:12

“De tog sedan vägen genom Frygien och Galatien, eftersom den heliga anden hindrade dem från att förkunna ordet i Asien? 7 När de

hade nått Mysien, ville de bege sig till Bithynien, men det tillät inte Jesu ande. “Då gick de genom Mysien och kom ner till Troas. “På

natten hade Paulus en syn; en makedonier stod där och bad honom:

Kom över till Makedonien och hjälp oss. ° När han hade haft

denna syn, försökte vi genast ta oss till Makedonien, ty vi förstod att

Gud hade kallat oss att förkunna evangeliet* där.

Till i Makedonien

Filippi

Vi lade alltså ut från Troas och seglade rakt över till Samothrake och nästa dag till Neapolis. Z Därifrån fortsatte vi till Filippi, en stad

16:6 Frygien och Galatien Författaren använder de gamla namnen på landskap i Mindre Asien, som endast ofullständigt motsvarade den romerska provinsindelningen. Frygien, som låg nordväst om de trakter Paulus dittills besökt, var vid denna tid delat mellan de romerska provinserna Asien och Galatien. Den sistnämnda provinsen omfattade därutöver Pisidien och Lykaonien, där händelserna i kap. 13-14 utspelades, samt landskapet Galatien, motsvarande området kring det nuvarande Turkiets huvudstad Ankara. Då det säkerligen är landskapet, ej provinsen, som åsyftas både här och i Galaterbrevet, beskrivs här Paulus första kontakt med detta brevs mottagare. 16:6 den heliga anden hindrade dem Beträffande denna tro på direkt vägledning i konkreta lägen jfr 15:28; 21:11. Se även not till Gal 4:13. 16:7 Mysien Mindre Asiens nordvästra udde vid Dardanellerna, en del av den romerska provinsen Asien. 16:7 Bitbynien utgjordes av Mindre Asiens nordvästra kust mot Marmarasjön och Svarta havet. 16:8 Troas En romersk koloni nära platsen för det gamla Troja, vid kusten söder om Dardanellernas mynning i Egeiska havet. 16:9 Makedonien Vid denna tid en romersk provins, som sträckte sig tvärs över Balkanhalvön från Chalkidiki till Otrantosundet. Dess område motsvarar alltså delar av norra Grekland, sydvästra Bulgarien, södra jugoslavien och Albanien. En romersk väg, Via Egnatia, som löpte genom provinsen, utgjorde en huvudförbindelse mellan Främre Orienten och Italien. 16:10 försökte vi Med undantag för en avvikande läsart i 11:28 är detta det första av fyra ställen i Apostlagärningarna där Lukas utan kommentar övergår till att tala i första person. De övriga är 20:5 ff.; 21:1 ff.; 27:1 ff. Förklaringen kan vara att han själv var med vid dessa tillfällen eller att han använt delar av en annans reseberättelse. 16:11 Samotbra/ee En ö i nordligaste delen av Egeiska havet, ungefär halvvägs på den angivna sjöresan. 16:11 Neápolis Det nutida Kavalla, mitt på Egeiska havets norra kust, i nytestamentlig tid hamnstad för det närbelägna Filippi.

16:13 Apostlagärningarna 336

som liggeri första makedoniska distriktet och är en romersk koloni. Där stannade vi 3 På Sabbaten” gick vi ut genom stadsnågra dagar. porten och ner till en flod, där vi trodde att det skulle finnas ett böneställe. Vi satte oss där och talade till de kvinnor som hade samlats. “ En av dem hette Lydia. Hon var från Thyatira och handlade med purpurtyger, och hon hörde till de gudfruktiga”. När hon nu lyssnade, öppnade Herren* hennes hjärta” så att hon tog till sig det som Paulus sade. ”Hon och alla i hennes hus blev döpta, och sedan bad hon oss: När ni nu har blivit övertygade om att jag tror på Herren, kom då och bo hos mig.” Och hon gav sig inte.

Paulus och Silas och

fängslats befrias

*6 När vi en gång gick till bönestället, mötte vi en slavflicka som hade en spådomsande i sig och som skaffade sina ägare goda inkomster genom att spå. ”Hon följde efter Paulus och oss andra och ropade: De här männen står i den högste Gudens tjänst och förkunnar vägen till frälsning för er. 13 Så höll hon på i flera dagar, tills Paulus förlorade tålamodet och vände sig om och sade till anden: Jag befaller Kristi namn* att fara ut ur henne. Och i samma dig ijesu ögonblick for anden ut. 9 När hennes ägare såg att hoppet om fortsatt förtjänst hade farit sin väg, tog de fast Paulus och Silas och

16:12 en stad som ligger i första makedoniska distriktet Denna läsart erhålls genom en obetydlig ändring av den grekiska texten, som annars lyder: ”den främsta staden (eller möjligen: den första staden, eller: en ledande stad) i Makedoniens distrikt. - Provinsen Makedonien hade år 167 f. Kr. av romarna delats i fyra distrikt. Huvudstad för hela provinsen var Thessalonike, för det ifrågavarandeidistriktet Amfipolis (jfr 17:1). 16:12 koloni Dvs. en stad som lyddeiunder romersk lag och huvudsakligen beboddes av romare, i Filippi främst f. d. soldater med familjer. 16:13 där vi trodde att det s/eullefinnas Andra läsarter: ”där det brukade finnas”; där det tycktes finnas. 16:13 böneställe Grundtextens ord kan även betyda synagoga”. 16:14 Tbyatira Stad i Mindre Asien, ca 13 mil nordost om Efesos;]fr Upp 2:18 med not. 16:16 en spådomsande Den övernaturliga förmågan tillskrivs som vanligt i NT en demon”. Till denna föreställning hör att demonen uppfattar gudomliga krafters närvaro (jfr Mark 1:24; 5:7 med pan).

16:18 Mark 16:l7+ 16:19-24 2 Kor 11:25; 1 Thess 2:2

337 16:37 Apostlagärningarna

2° De förde dem till släpade dem till torget och stadens myndigheter. de romerska domarna och sade: De här männen stör lugnet i vår stad. De är judar 2* och de talar för seder och bruk som det inte år tillåtet för oss som romerska att anta och följa. 22Folmedborgare mot dem, och domarna slet kläderna av dem och ket tog då parti befallde att de skulle 23 Man pryglas. gav dem många rapp och satte dem sedan i fick order att hålla dem i säkert fängelse. Fångvaktaren förvar, 2* och för den skull lät han dem sitta i det innersta fängelse-

rummet och låste fast deras ben i stocken. 25Vid midnatt höll Paulus och Silas bön och sjöng lovsånger till korn ett Gud, och de andra fångarna hörde på. “Plötsligt kraftigt så att skakades i sina grundvalar. I detsamma jordskalv, fängelset upp och bojorna föll av dem alla. Fångvaktaren sprang alla dörrar vaknade, och när han fick se att dörrarna i fängelset stod öppna, han sitt svärd för att ta sitt liv, eftersom han trodde att fångarna drog 28 Men Paulus Gör dig inget illa! Vi är kvar hade rymt. ropade högt: allihop. ”Då sade fångvaktaren till om ljus och sprang in och kastade ner inför Paulus och Silas. 3°Sedan förde sig skräckslagen han ut dem och frågade dem: Vad skall jag göra för att räddas? 3 De svarade: Tro på herren Jesus, så skall du bli räddad, du och din familj. 32Och de förkunnade ordet om Herren för honom och alla i hans hus. mitt i ”Fångvaktaren tog genast hand om dem, och tvättade såren efter Sedan döptes han själv natten, piskrappen. med hela sin familj. 3* Han tog dem med upp i sin bostad och lät duka ett bord, och han och hela hans hushåll visade stor glädje över att ha kommit till tro på Gud. 35 På morgonen skickade domarna dit sina vakter med order om 36 talade om det för Paulus att männen skulle friges. Fångvaktaren och sade: Domarna har sänt bud att ni skall släppas. Ni behöver inte stanna Gå i frid! 37 Men Paulus svarade: ”De har låtit längre.

16:19 torget Sedan gammalt platsen för alla offentliga förhandlingar. Byggnader för rättsskipningen förlades i anslutning därtill. sak 16:19 stadens myndigheter Troligen är detta ett allmänt uttryck för samma som preciseras i följande vers: stadens romerska styresmän, som också var domare.. men det 16:20 De är judar Judendomen tolererades i det romerska imperiet, var förbjudet att söka omvända romerska medborgare till den. 16:27 för att ta sitt liv De stränga krav som fångvaktarna var underkastade framgår också av 12:19; 27:42. 16:35 vakter Grundtextens uttryck, ordagrant spöbärare, motsvarar romarnas beteckning för poliser, vaktmän och rättstjänare.

16:25 f. Apg 5:18 f. 16:30 Apg 2:37

1658 Apostlagärningarna 338

piska oss offentligt, utan dom och rannsakan, fast vi är romerska medborgare, och sedan har de satt oss i Och nu vill de fängelse. skicka i väg oss i tysthet? Å nej, de får själva komma hit och hämta

oss. ”Vakterna framförde detta till domarna. Då de fick höra att

Paulus och Silas var romerska medborgare blev de rädda. ”De kom och talade väl med dem, följde dem ut och vädjade till dem att lämna

staden.

*° När de hade kommit ut ur fängelset, gick de hem till Där Lydia.

träffade de bröderna och intalade dem mod och for sedan vidare.

I Tbessaloni/ee och Beroia

*De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Thessa-

lonike, där judarna” hade en synagogaä. ZEfter sin vana besökte Paulus dem, och under tre sabbater* talade han till dem. 3 Utgående från skriftställen som han tolkade visade han att Messias* måste lida och uppstå från de döda. Och Messias, sade han, ”det är just ” 4

denne Jesus som jag förkunnar för er. Några av dem blev övertygade och slöt sig till Paulus och Silas. Det också en gjorde mängd gudfruktiga” greker” och inte så få förnäma kvinnor. 5Detta väckte judarnas avund, de fick med sig en del slödder från gatan och satte i gång ett upplopp i staden. De samlades utanför hus och

jasons försökte få tag på Paulus och Silas för att ställa dem till svars inför folket. “När de inte kunde hitta dem,

släpade de Jason och några

andra bröder inför stadens styresmän och Dessa som har

ropade:

vållat oro i hela världen har nu kommit hit också, 7och Jason har

tagit emot dem hos sig. De bryter alla mot kejsarens förordningar

” 3

och säger att det är en annan som är kung, en som heterjesus. Med detta hetsade de upp folket och stadens styresmän. Uason och de andra fick ställa borgen och frigavs sedan.

16:37 romerska medborgare hade en rad privilegier. Att prygla dem var i lag förbjudet. 17:1 Amfipolis och Apollonia Städer sydost om Filippi, vid och på halvön Chalkidiki. De var anhalter på Via Egnatia (se not till 16:9). 17:1 Tbessaloni/ee Stad vid Egeiska havets nordvästra vik, huvudstad i den romerska provinsen Makedonien. Den är nu Greklands näst största stad. 17:5 jasons bus Liksom i 19:33 införs ett namn utan någon presentation, kanske därför att dess bärare var känd i urkyrkan. För oss är han okänd; en man med samma namn förekommer dock i Rom 16:21. 16:37 Apg 22:25 17:3 Apg 9z22+ 17:1 1 Thess 2:2 17:7 Luk 23:2 17:2 Luk 24:44-47+

339 17:19

Apostlagärningarna

° Samma natt skickade bröderna i väg Paulus och Silas till Beroia,

Så snart de kom dit de till synagogan. “judarna där var mera gick vidsynta än de i Thessalonike. De tog emot ordet med stor beredoch forskade dagligen i skrifterna för att se om allt detta villighet stämde. ”Många av dem kom till tro, liksom åtskilliga ansedda kvinnor och män. ”Men när judarna i Thessalonike fick grekiska veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Beroia, gav de sig

dit och hetsade upp folket även där. ” Då såg bröderna genast till att

Paulus korn i väg ner till kusten. Men både Silas och Timotheos

stannade kvar. ”De som förde Paulus från Beroia följde honom

ända till Athen och återvände sedan med bud till Silas och Timo-

theos att de skulle komma till honom så fort som möjligt.

Paulus i Athen

”° Medan Paulus gick och väntade på dem i Athen, blev han upprörd

i sitt innersta som staden.

när han såg alla de avgudabilder fyllde ”Han talade i synagogan* till judarna och de gudfruktiga* och på dag till dem som uppehöll sig där. “3 En del filosofer, både

torget var

och stoiker, inlät sig då i diskussion med honom. Några epikureer

sade: Vad är det för visdomskorn den där har snappat upp? Vart

vill han komma? Och andra: Han är tydligen en som vill införa främmande gudar. Paulus predikade ju budskapet om Jesus och uppståndelsen. 9 De tog honom med sig till areopagen och sade:

17:10 Berafa I dag Veroia, ca 8 mil väster om Thessalonike. 17:14 f. Dessa händelser bildar bakgrunden till Paulus första brev till församlingen iThessal0nike. jfr 1 Thess 3:1 ff., där det dock sägs att Timotheos sändes till Thessalonike från Athen av Paulus. - En västlig läsart* tillfogar några ord om resan genom Thessalien i mellersta Grekland. 17:16 Athen Vid denna tid en politiskt obetydlig stad men ryktbar genom sina traditioner. Som lärdomsstad spelade den ännu stor roll. 17:18 epikureer och száiker Dessa riktningar hade grundats omkring år 300 f. Kr. av Epiküros respektive Zenon. I nytestamentlig tid hade de stort inflytande genom en folklig filosofisk förkunnelse. Deras livsåskådningar och levnadsregler fyllde till stor del religiösa behov. l7zl8främmande gudar Inte bara namnet Jesus, utan också ordet uppståndelsen kan ha uppfattats som gudanamn. 17:19 areopágen Ursprungligen en kulle i torgets närhet, där rättegångar hållits sedan gammalt. Namnet hade i nytestamentlig tid övergått till stadens inhemska dömande myndighet, som då sammanträdde under tak. Berättelsen antyder att Paulus underkastades ett slags förhör inför denna domstol, som bl. a. kontrollerade den filosofiska undervisningen.

17:11 Joh 5:39 17:15 1 Thess 3:1

17:20 Apostlagärningarna 340

Kan vi få reda på vad det är för en ny lära du förkunnar? 2° Det är

besynnerliga saker som du dukar upp för oss. Nu vill vi veta vad det

är om.” 2 Athenarna liksom de som bodde i staden

fråga främlingar ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna på det som var

nytt för dagen.

Paulus tal inför areopagen

22 Paulus och sade: Athenare, ser av

steg fram inför areopagen jag allt att ni är mycket noga med religiösa ting. 23 När jag har gått

omkring och sett på era gudabilder har jag nämligen också upptäckt ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er. “Gud som har skapat världen och allt den rymmer, han som är herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är byggda av människohand. 35 Inte

heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som själv ger alla liv och anda och allt. Z°Av en enda

människa har han skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de

27 Det har han gjort för att de skulle gränser inom vilka de skall bo.

söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom - han är ju inte långt borta från någon enda av oss. ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som också några av era egna skalder har sagt: Vi har vårt ursprung i honom. 29 När vi nu har vårt ursprungi Gud, då får vi

17:22 noga med religiösa ting Inledningen år en hövlighet enligt gängse mönster för talekonsten men kan samtidigt vara svagt ironisk. Grundtextens uttryck användes ofta i nedsättande betydelse, bl. a. om ren vidskepelse. 17:23 Åt en okänd gud Enligt antika författare fanns i Athen altaren med liknande inskrifter. 17:26 bestämda tiderfär dem Det kan vara fråga om årstiderna (jfr 14:17) eller, snarare, olika väldens blomstringsperioder. 17:27 Gud Andra läsarter: ”Herren; det gudomliga. 17:28 några av era egna skulder Annan läsart: några av era landsmän. - Uttrycket behöver inte betyda att flera diktare citeras. Även ett enda citat kunde anföras med orden som skalderna säger. 17:28 Vi bar vårt ursprung i honom Citat från den stoiske diktaren Aratos (ca 310-240 f. Kr.) ur en astronomisk lärodikt (Fainomena), där orden syftar på Zeus. En liknande formulering finns i en hymn till Zeus av en annan stoisk diktare, Kleanthes (ca 330-233 f. Kr.).

17124 1M0S1=1;JES 4215;6611; 17:27 Jes 55:6; Vish 13:6; Rom 1:19+ 17:25 Apg 7z48+ 17:29 1 Mos 1:27; Jes 40:18 f.; Apg 17:26 5 Mos 32:8 19:26

341 Apostlagärningarna 18:2

inte föreställa oss det gudomliga som något av guld eller silver eller

sten, som något en människa har format efter sina idéer och med sin 3° En tid har Gud haft överseende med okun-

konstfärdighet. lång nigheten, men nu ålägger han människorna, alla och överallt, att omvända* sig. “Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet* genom en man som han i förväg har

bestämt därtill. Det har han bekräftat för alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.

32 När Paulus nämnde uppståndelsen från de döda, var det några

som gjorde sig lustiga, men andra sade: Vi vill höra dig tala mera

om detta en annan 33Därmed lämnade han de församlade.

gång. 3* Det var dock några som slöt sig till honom och kom till tro, bland

dem Dionysios, som var medlem av areopagen, och en kvinna vid namn Damaris och några till.

Paulas vistelse iKorinth

Sedan lämnade han Athen och for till Korinth. 2Där träffade han en

jude vid namn Aquila, som stammade från Pontos men som tillsammans med sin hustru Priscilla nyligen hade kommit från Italien, eftersom kejsar Claudius hade låtit utvisa alla judar från Rom. Pau-

17:29 något en människa har format Talet anknyter här till gammaltestamentliga och judiska texter, som föraktfullt kritiserar bruket av gudabilder (se t. ex. Jes 44:9 ff.). 17:33 lämnade ban defärsamlade Grundtexten klargör inte om detta innebar någon form av frikännande eller om man ömsesidigt fann diskussionen avslutad. 18:1 Korintb Huvudstaden i den romerska provinsen Achaia, dvs. den södra delen av det nutida Grekland, och en livlig handelsstad. Den läg i närheten av den nuvarande staden med samma namn. Aquila nämns tillsammans med sin hustru som Paulus medarbetare även i flera brev (Rom 16:3; 1 Kor 16:19; 2 Tim 4:19). Priscilla kallas där Prisca; den längre namnformen betyder lilla Prisca. Pontos Landskap vid Mindre Asiens kust mot Svarta havet. Tillsammans med Bithynien bildade det en romersk provins. kejsar Clatfdius regerade 41-54 e. Kr. Hans aktion mot judarna i Rom ägde rum år 50. Den är känd genom den romerske historieskrivaren Suetonius, som sätter saken i samband med den framväxande kristendomen och de strider den vållade.

17:30 Rom 2z4+ /Luk 24:47 17:31 Ps 9:9; Matt 2551+; Apg 10:40-42

18 ;3 Apostlagärningarna 342

lus sökte upp dem, 3och då han hade samma yrke, stannade han hos

dem och arbetade; de var sadelmakare.

*Varje sabbat” talade Paulus i synagogan* och försökte övertyga både judar och grekerå”. SNär Silas och Timotheos kom ner från

Makedonien, var han fullt upptagen av sin förkunnelse och vittnade

inför judarna att Jesus är Messiaså. °Men när man då svarade med invändningar och smädelser, skakade han sina kläder och sade: ”Ert

blod må komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och

med nu vänder jag mig till hedningarnaå.” 7Så gick han därifrån och flyttade över till Titius Justus, en gudfruktig” man vars hus låg vägg i vägg med synagogan. 8 Men synagogföreståndaren Crispus och hela

hans familj kom till tro på Herren”, och många andra korinthier som hörde Paulus trodde och lät döpa sig. ”En natt sade Herren till Paulus i en syn: Var inte rädd utan fortsätt att predika och låt dig inte tystas, ”ty jag är med dig. Ingen skall angripa dig och göra dig

något ont; här i staden är det många som hör till mitt folk. “ Paulus

stannade kvar där i ett och ett halvt år och undervisade dem orn Guds ord.

”Det år då Gallio var ståthållare i Achaia förenade sig judarna* i ett angrepp på Paulus, drog honom inför domstolen 3 och sade att

18:3 de var sadelmakare I likhet med andra judiska skriftlärda hade Paulus ett yrke som gjorde hans försörjning oberoende av den religiösa verksamheten (jfr 20:34; 1 Kor 4:12; 9:6; 1 Thess 2:9; 2 Thess 3:8). Ordet för sadelmakare betyder ordagrant tälttillverkare men användes i praktiken om personer som arbetade med lädervaror. 18:5 kom nerfrân Makedonien Se 17:14 f. 18:6 skakade han sina kläder Jfr 13:51 och Matt 10:14 med not beträffande en liknande gest med samma innebörd. 18:6 Ert blod ma komma över era egna huvuden Blodet betecknar de straff som förutsätts drabba dem som inte vill omvända sig. Paulus förklarar sig sakna ansvar för att sådan olycka drabbar dem som han efter bästa förmåga försökt omvända. Om han inte gjort detta, hade ansvaret för deras blod vilat på honom (jfr Hes 33:1 ff.). 18:8 synagogföreståndaren Crispus I 1 Kor 1:14 nämns en person med detta namn bland dem som Paulus själv hade döpt i Korinth. 18:12 då Gallio var ståtbållare iAcbafa Achaia, som motsvarade det klassiska Grekland, dvs. södra delen av det nuvarande, var senatsprovins (jfr not till 13:7). Gallio nämns som ståthållare på en daterad inskrift, vilket ger den säkraste hållpunkten för tidfästandet av händelserna i Apostlagärningarna. Hans möte med Paulus bör ha ägt rum något av åren 51-53 e. Kr.

18:3 Apg 20:34 f.; 1 Kor 4:12; 9:5; 18:6 Apg 13:46 f.+ 1 Thess 2:9;2Thess 3:8 18:9 Jes 41:10; Apg 23:11; 1 Kor 2:3 18:5 Apg 9:22+ 18:10 Jer 1:8

343 Apostlagärningarna 18:21

han förledde människor till att dyrka Gud på ett sätt som stred mot lagen? ” Men innan Paulus hann ta till orda, sade Gallio till judarna:

Om det gällde något brott eller skurkstreck skulle jag naturligtvis lyssna på er, judar. *5 Men grälar ni om ord och namn och er egen lag, då är det er ensak. I sådana tvister vill inte jag vara domare. 6 Därmed körde han bort dem från domstolen. 17 Då kastade sig alla över

synagogföreståndaren Sosthenes och misshandlade honom mitt framför domartribunen. Men det tog Gallio ingen notis om.

Nya resor. jerusalem. Antiochia

g Paulus stannade där ännu en tid men tog sedan farväl av bröderna

och till i sällskap med Priscilla och Aquila; i Kenchavseglade Syrien reai hade han dessförinnan låtit klippa av håret, eftersom han hade avlagt ett löfte. ”När de kom till Efesos, skildes han från sina reskamrater. Själv gick han till synagogan och talade till judarna. 2° De bad honom stanna där längre, men han avböjde 2 och tog farväl med

orden: jag kommer tillbaka till er en annan gång, om Gud vill.

18:15 ord och namn och er egen lag Författaren antyder de viktigaste stridsfrågorna mellan kristna och judar: om Jesus kunde kallas Messias” och i vilken utsträckning den judiska lagen var-giltig. 18:17 synagogföreståndaren Sástbenes Kanske samme man som jämte Paulus står som avsändare av det första av breven till församlingen i Korinth (1 Kor 1:1). 18:18 Kéncbreai Korinth hade två hamnstäder, en på var sida om näset där staden låg. Kenchreai var den östra. Enligt Rom 16:1 hade staden en egen kristen församling. 18:18 klippa av håret Denna ceremoni hörde samman med reglerna för en nasir, dvs., en person som avlagt löftet att under begränsad tid, vanligen 30 dagar, leva ett avskilt, helgat liv (se 4 Mos 6 och jfr Luk 1:15 med not). Under denna period fick han inte klippa sitt hår. Vid periodens slut frambars ett offer, och håret klipptes (4 Mos 6:13 ff.). Före hemresan tycks alltså Paulus ha avslutat sin vistelse i Korinth med att leva en tid som nasir. Enligt en annan tolkning menar Lukas att Paulus levde som nasir under hemresan och fullgjorde avslutningsceremonierna vid ankomsten tilljerusalem. I så fall var hårklippningen i Kenchreai en ceremoni som utfördes

innan nasirtiden började. 18:19 Efesos Huvudorten i den romerska provinsen Asien. Staden låg mitt på

Mindre Asiens västkust, nordost om ön Samos.

18:14 f. Apg 23:29; 25:18 f. 18:18 4 Mos 16:18; Apg 21:23 f.

18 :22 Apostlagärningarna 344

Sedan han ombord och lämnade Efesos. 22Han

gick steg i land i Caesarea och for upp till Jerusalem för att hälsa på församlingen* där, varpå han reste till Antiochia. 23 Efter någon tid bröt han upp

och vidare och överallt

och for genom Galatien genom Frygien, styrkte han lärjungarna.

i och Achaia

Efesos

i

Apollos

2* Till Efesos hade det kommit en jude vid namn Apollos. Han

stammade från Alexandria och var en bildad man, väl insatt i skrif-

terna. 25 Han hade fått kunskap om Herrens väg, och han predikade med glöd och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes-dopet. 26 Denne man uppträdde nu i synagogan och

talade frimodigt. När Priscilla och Aquila hade hört honom, tog de an honom och gav honom ännu noggrannare kunskap om Guds sig väg. 27 När han sedan ville fara över till Achaia, uppmuntrade brö-

derna honom och skrev till lärjungarna* där att de skulle ta väl emot

honom. I Achaia för de

blev han genom Guds nåd till stor hjälp

18:22 Caesaréa Se not till 8:40. 18:22 Antiocbia Se not till 6:5. 18:23 Galatien . . . Frygien Se not till 16:6. 18:24 Apállos Uttalanden av Paulus visar att denne man sedan fick stort inflytande i Korinth, kanske tack vare den bildning som här nämns (se 1 Kor 1:12; 3:4 ff.; 4:6; 16:12). 18:24 Alexandria i Egypten var en av den romerska världens ledande storstäder, därtill dess främsta lärdoms- och bildningsstad. En betydande del av invånarna var judar. Den judiske filosofen Filon, som verkade i staden kring vår tideräknings början, ger exempel på hur den nära kontakten med hellenistisk bildning påverkade deras tro och skrifttolkning. 18:24 bildad Grundtextens 0rd kan också betyda ”vältalig. I dåtida kultur sammanföll de båda begreppen mer eller mindre. Jfr 1 Kor 1:17 med not. 18:25 Herrens väg Se not till 9:2. 18:25 Johannes-dopet Jfr 19:1 ff., där författaren klargör sin syn på denna rit och dess förhållande till det kristna dopet. Urkyrkan rymde olika riktningar med vitt skilda åsikter även i för nutida kristen uppfattning grundläggande frågor. Det är också möjligt att anhängare till Johannes döparen utgjorde ett eget religiöst samfund. 18:27 tillAc/Jaih Dvs. (se 19:1) till Korinth, provinsens största stad med dess livaktigaste församling (jfr noter till v. 1, 12).

18:25 Apg 19:3 f.+

345 Apostlagärningarna 19:12

troende, ty han vederlade judarna energiskt, och med stöd av

skrifterna bevisade han inför allt folket att Jesus år Messias.

Paulus vistelse i

Efesos

*Medan Apollos var i Korinth kom Paulus efter sin resa genom inlandet till Efesos. Där träffade han några lärjungar* 2och frågade dem om de hade fått helig ande* när de kom till tro. De svarade: Vi har inte ens hört att det finns någon helig ande. - 3 Vilket dop blev

ni då döpta med? frågade Paulus, och de svarade: ”Johannes› dopet. “ Paulus sade: Johannes dop var ett omvändelsedop, och

han uppmanade folket att tro på den som skulle komma efter

honom, det vill säga Jesus. Då lät de döpa sig i herren Jesu namn”. “Och när Paulus lade sina händer på dem, korn den heliga anden över dem och de talade med tungor och profeterade. 7Tillsammans

var det väl tolv män. “I synagogan talade Paulus under tre månader öppet och fritt och

sökte övertyga dem om Guds rikeåà 9Men en del var oemottagliga

och ville inte tro, utan smädade Vågen inför alla de närvarande. Då

vände han dem ryggen och höll också sina lärjungar därifrån. I stället talade han dagligen iTyrannos föreläsningssal. *° Detta pågick

i två års tid, så att alla i Asien*, både judar och greker, fick höra ordet

om Herrenå. “ Gud under ”man

gjorde märkliga genom Paulus; tog till och med dukar och plagg som hade varit i beröring med hans kropp och lade dem på de sjuka, och då blev de kvitt sina sjukdomar, och de

onda andarna lämnade dem.

19:1 Apollos färd till Korinth nämns i 18:27, Paulus resa genom inlandet i 18:23. Den följande beskrivningen av de religiösa förhållandena i Efesos anknyter till 18:24 f. -I en västlig läsart” lyder versen: Medan Paulus enligt sin egen plan ville resa till Jerusalem, sade den heliga anden till honom att återvända till Asien, och efter att ha rest genom inlandet kom han till Efesos. 19:9 Vägen Se not till 9:2. 19:9 Tyránnosförelásningssal Ingenting är känt om vare sig lokalen eller Tyrannos (dess ägare eller någon filosof som undervisat därP). En västlig läsart* tillägger, att Paulus brukade tala från den femte till den tionde timmen.

18:28 Apg 9:22+ 19:6 Apg 6:6 / 2:4; 8:17 19:2 Joh 7:39; Apg 2:38+ 19:11 Mark 16:20; Apg 14:3 19:3 f. Matt 3211+ 19:12 Apg 5:15

19;13 346

Apostlagärningarna

andeutdrivare tog sig också för ”Några kringvandrande judiska

att uttala herren Jesu namn över sådana som hade onda andar. De “Så sade: Jag besvär er vid den Jesus som Paulus förkunnar.

judisk överstepräst. ”Men gjorde sju söner till en viss Skeuas, en den onda anden svarade dem: Jesus känner jag till, och vem Paulus

“ Och mannen som hade den onda är vet jag, men vilka är ni? dem alla och dem så

anden i sig for på dem, övermannade tilltygade

illa att de måste ut ur huset, nakna och 7 Detta blev känt

fly blodiga. i hela Efesos bland både judar och greker, och alla greps av fruktan,

18 troende och herren Jesu namn blev ärat. Många som hade blivit

åt, 9 och åtskilliga av kom och bekände öppet vad de hade ägnat sig

dem som bedrivit trolldom samlade sina böcker och brände

ihop

dem Man beräknade deras värde och kom fram till femtio

offentligt.

tusen silverdrachmer. 2° Så fick ordet genom Herrens kraft ökad

framgång och styrka.

i

Upplopp Efesos

2 Efter alla dessa händelser bestämde sig Paulus för att över Make-

donien och Achaia fara tillJerusalem: Och sedan jag varit där måste

också besöka Rom, sade han. 22Emellertid sände han två av sina

jag

19:13 judiska andeutdrivare Urkristendomens tro på demoner” hade sin motsvarighet i samtida judendom liksom i antik folktro över huvud (jfr Matt 12:27 med par.). Till följd av tidens allmänna religionsblandning spelade judendomen stor roll för dem som sysslade med magiska bruk (jfr 13:6 med not). Bevarade texter ger exempel på hur det hebreiska gudsnamnet användes i besvärjelser. På motsvarande sätt kunde mindre rättrogna judar använda heliga namn från andra religioner. 19:14 Sker/as Ingen judisk överstepräst* med detta namn är känd. I en västlig läsart” kallas mannen bara präst. 19:19 sina böcker Kataloger över besvärjelseformler och liknande. 19:19 silverdracbmer Den grekiska motsvarigheten till romarnas denarer”. 19:21 bestämde sig Paulusför Annan möjlig översättning: beslöt sig Paulus, vägledd av Anden, för . . . 19:21 över Makedonien och Achaia Resan skulle alltså gå landvägen runt Egeiska havet och därefter sjövägen till Syrien och Judeen. I det sistnämnda avseendet kom planen att ändras (jfr 20:3). 19:21 besöka Rom Med denna förutsättning är Romarbrevet skrivet (Rom 15:23 ff.), troligen i samband med uppehålleti Grekland (20:2 f.). - Paulus brevväxling med församlingen i Korinth ägde sannolikt rum under den här beskrivna vistelsen i Efesos. Jfr 1 Kor 16:3 ff., där den planerade resan över Makedonien och Grekland till Jerusalem omnämns.

19:20 Apg 2:41+ 19:21 Apg 23:11; Rom 1:10-13+

347 19:32

Apostlagärningarna

medhjälpare, Timotheos och Erastos, till Makedonien och stannade

själv kvar en tid i Asien”.

23Men just vid den tiden blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen. “ En silversmed som hette Demetrios tillverkade

artemistempel av silver och skaffade därmed hantverkarna avsevär-

da inkomster. 25 Nu kallade han samman dem och andra som hade

samma slags sysselsättning och sade: Ni vet att vi har den här

verksamheten att tacka för vårt välstånd. 26 Men nu både ser och hör

ni att den där Paulus har fått en mängd människor att ändra inte sig, bara här i Efesos utan i nästan hela Asien, när han säger att gudar som vi gör med våra händer inte är några gudar. Det är inte bara vårt hantverk som riskerar att få dåligt rykte, vi kan också befara att vår höga gudinna Artemis tempel mister sitt anseende och att hon

själv blir berövad sin storhet, hon som hela Asien, ja hela världen,

dyrkar.

23 Vid dessa ord blev de ursinniga och började ropa: Stor är den

efesiska Artemis! 29 Hela staden råkade i och från alla håll uppror,

rusade folk till teatern och man släpade med Gaius och Aristarsig

chos, två makedonier som var reskamrater till Paulus. 3° Paulus ville 3

då gå in och tala till folket men hindrades av lärjungarna°Å Några i

provinsrådet som var hans vänner skickade också bud till honom att

inte visa sig i teatern. 32 Där alla i munnen Mötet ropade på varandra.

19:22 två av sina medhjälpare Beträffande Timotheos se 16:1 med not. Erastos är okänd, men namnet förekommer också i Rom 16:23 och 2 Tim 4:20. 19:23 Vägen Se not till 9:2. 19:24 artemiszempel av silver Artemistemplet i Efesos var berömt och räknades som ett av världens sju underverk. Miniatyrtempel av keramik nämns i antika texter, liksom även silverminiatyrer av gudinnans bild. Hon var en fruktbarhetsgudomlighet, allmänt dyrkad i Främre Orienten, som i Efesos fått den grekiska jaktgudinnan Artemis namn. 19:29 teatern var en friluftsanläggning av grekisk typ. Tämligen välbevarade ruiner återstår. Den rymde ca 25 000 personer. 19:29 Gaius och Aristárcbos Namnen förekommer i uppräkningen 20:4; se noter där. 19:31 Några iprovinsrådet Grundtextens uttryck är Omdiskuterat men avser sannolikt inhemska ämbetsmän med ansvar bl. a. för kejsarkulten. 19:32 Mötet Av sammanhanget framgår inte klart om Lukas beskriver ett folkupplopp eller någon form av ordnat möte. Sannolikt menar han dock att sammankomsten var av samma slag som en beslutande folkförsamling, fast den var improviserad och inte följde lagliga former (v. 40).

19:26 Ps 11524-8 f.;]er 10:3; Vish 14:8

19:33 Apostlagårningarna 348

var förvirrat, och de flesta visste inte varför de hade kommit dit.

33Men några ur hopen satte Alexandros in i saken, när judarna

skickade fram honom. Han ville hålla ett försvarstal och gav tecken

till tystnad. J* Men när man upptäckte att han var jude, började alla

på en gång ropa: Stor är den efesiska Artemis! och höll på så i ett

par timmar.

35 Stadens sekreterare fick folkmassan att lugna sig och sade: ”Efe-

sier, finns det människa som inte vet att staden Efesos vårdar

någon

den höga Artemis tempel och stenen från himlen? Ingen har förnekat detta, och därför skall ni hålla er lugna och inte göra något

överilat. 37 Männen som ni har fört hit har varken skändat vårt temeller hädat vår 38 Om Demetrios och hans hantverkare

pel gudinna.

vill föra talan mot någon, så finns det en domstol som sammanträ- Där kan folk varandra. 39 Men

der, och det finns ståthållare. anklaga

folkför-

är det något mer ni yrkar på, får det avgöras av den lagliga *° Efter vad som har hänt här i dag riskerar vi att anklagas samlingen.

för uppror, eftersom vi inte har något att anföra till försvar för denna

oordnade sammankomst. Med de orden fick han mötet att sking-

ras.

N y resa till Makedonien och Grekland. I Troas

l När oron hade lagt sig, kallade Paulus till sig lärjungarna och inta-

lade dem mod. Därefter tog han farväl och bröt upp för att resa till

Makedonien. zOch när han hade farit genom det landet och flitigt uppmuntrat bröderna, kom han till Grekland, 3där han uppehöll sig

i tre månader. Han stod just i att

begrepp avsegla till Syrien, när en judisk sammansvärjning mot honom fick honom att ändra och sig

fara tillbaka genom Makedonien. *I hade han Sopatros,

sällskap

19:33 Men några ur hopen satte Alexandra: in i saken, när judarna skickade fram honom Annan möjlig översättning: Men några ur hopen drog slutsat- sen att det gällde Alexandros, eftersom judarna knuffade fram honom. Grundtextens lydelse är osäker, och det kan inte avgöras om Alexandros hörde till de kristna eller till judarna. Han är även i övrigt okänd. 19:35 stenen från himlen Ordagrant: det från himlen fallna. Vilket föremål som åsyftas kan inte avgöras med säkerhet, men dyrkan av meteoriter är vanlig i religionshistorien. Möjligen åsyftas i stället en legend om gudinnans staty. 20:1 Makedonien Jfr resplanen enligt 19:21.

349 Apostlagärningarna 20:12

son, från Beroia, och Secundus, som hörde till

Pyrrhos Aristarchos

bröderna i Thessalonike, vidare Gaius från Derbe, Timotheos samt

Tychikos och Trofimos från Asien. 5De reste nu i förväg och inväntade oss i Troas. “Själva seglade vi från Filippi efter det osyrade brödets högtid”, och fem dagar senare träffade vi dem iTroas, där vi

stannade en vecka. 7 bröd.

Dagen efter Sabbaten hade vi samlats för att bryta Paulus, som skulle resa nästa dag, talade till bröderna, och han höll på ända till midnatt. 8Det fanns många lampor i det rum på översta våningen

där vi var samlade. 9En ung man som hette Eutychos hade satt sig i fönstret. Han föll i djup sömn då Paulus talade så länge, och i sömnen ramlade han ut från tredje våningen, och när man lyfte upp honom var han död. l° Paulus kom då ner och lade sig över honom, slog armarna om honom och sade: Sluta med er klagan, han lever! Och han gick upp igen, bröt brödet och åt. Sedan fortsatte han länge att predika, ända till gryningen, då han lämnade dem. *Z Ynglingen levde och kunde föras hem, och de kände en stark tillför-

sikt.

20:4 Sápatros Möjligen samme person som i Rom 16:21 kallas Sosipatros. Beträffande hans hemstad Beroia se 17:10 med not. 20:4 Aristárcbos och Secündus Aristarchos förekommer även i 19:29; 27:2; Kol 4:10; Filem v. 24. Uppgiften i 19:29 att han var makedonier stämmer med att han tillhörde församlingen i Thessalonike; se 17:1 med not. Secundus nämns bara här i NT. 20:4 Gain: från Derbe Annan läsart: Gaius från Doberes. - Gaius och Aristarchos sägs i 19:29 vara från Makedonien, där Doberes låg; Derbe låg däremot i Mindre Asien (se 14:6 med not). 20:4 Timátbeos Se 16:1 med not. 20:4 Tychikos och TráfImos Tychikos nämns som Paulus medarbetare i flera brev (Ef 6:21; Kol 4:7; 2 Tim 4:12; Tit 3:12), Trofimos i 2 Tim 4:20 och vidare i den fortsatta berättelsen, 21:29. 20:5 Troas Se 16:8 med not. 20:6 7.: Här börjar det andra vi-stället”; se not till 16:10. 20:6 filip/ai Se 16:11 f. med noter.

20:7 Dagen efter Sabbaten Dvs. söndagen, som nu blivit kristen gudstjänst-

dag (jfr 1 Kor 16:2). Det är oklart om sammankomsten ägde rum natten mellan lördag och söndag eller mellan söndag och måndag. Enligt judisk räkning slutade sabbatsdygnet lördag kväll, se Timme”. 20:7 kryta bröd Se not till 2:42. 20:10 lade sig över honom På liknande sätt beskrivs i GT hur profeterna Elia (i Kon 17:21) och Elisha (2 Kon 4:34) väckte döda pojkar till liv.

20:7 Apg 2:42 20:10 1 Kon 17:21; 2 Kon 4:32 f.

20:13 Apostlagårningarna 350

l M iletos. Avs/eedstal till de äldste

från Efesos

13 Vi gick direkt ombord och avseglade till Assos, där vi skulle hämta Paulus; det hade han bestämt, eftersom han själv ville ta landvägen dit. 1* När vi mötte honom i Assos, tog vi honom ombord och kom så till Mitylene. 15 Därifrån seglade vi vidare och hade nästa dag nått i höjd med Chios; dagen därpå lade vi till vid Samos, och ännu en dag senare kom vi till Miletos. 6 Paulus hade beslutat fara förbi nämligen Efesos för att inte förlora någon tid i Asien. Han hade bråttom, eftersom han om möjligt ville vara ijerusalem på pingstdagen. 7 Från Miletos skickade han emellertid bud till Efesos och kallade till sig församlingens äldste”. 8 När de infunnit sig sade han till dem:

Ni vet hur jag har uppträtt bland er hela tiden, från första dagen jag kom hit till Asien. ”Jag har tjänat Herren* i all ödmjukhet, under tårar och under prövningar som jag har utsatts för genom judarnas anslag. “Jag har inte varit rädd för att låta er veta det som gagnar er, utan har undervisat er om det, offentligt ochi hemmen, 2* och jag har

enträget uppmanat både judar och greker” att omvända sig till Gud . och tro vår herre Jesus. 22 Nu känner jag mig tvingad att resa till på Jerusalem utan att veta vad som skall möta mig där. ”Jag vet bara att den heliga anden” i stad efter stad försäkrar att bojor och lidanden väntar mig. 2* Men jag anser inte att mitt liv har något värde för mig; vill bara fullborda mitt lopp och det uppdrag som jag har fått av jag herren Jesus: att vittna* om Guds nåderika evangelium“. ”Och nu ser ni aldrig mer, det vet alla ni som jag har mig jag, besökt och förkunnar riket* för. 26 Därför vill jag denna dag bedyra att jag är utan skuld om någon går förlorad. ”Ty jag har inte varit rädd för att delge er allt som hör till Guds plan”. 28 Ge akt på er själva och på hela den hjord som den heliga anden satt er att ha uppsikt

20:13 Assos En hamnstad ett par mil söder om Troas. 20:14 Mityléne Huvudstaden på Lesbos, som i likhet med Chios och Samos (v. 15) är en Ö utanför Mindre Asiens västkust. 20:15 Milétos Hamnstad på Mindre Asiens västkust. Den låg sydost om Samos och ca 5 mil söder om Efesos. 20:16 pingstdagen Se Högtider? 20:20 inte varit rädd Författaren antyder att den kristna förkunnelsen, liksom de gammaltestamentliga profeternas (se t. ex. jer 20:7 ff.), väckte motstånd och därmed vållade obehag för förkunnaren. 20:28 att ha uppsikt över Grundtexten har samma ord som i Fil 1:1; 1 Tim 3:2; Tit 1:7, där det översatts med församlingsledare*“.

20:23 Apg 19:16 20:28 1 Pet 5:2 20:24 Apg 21 :13; Fil 1:22 /2 Tim 4:7

351 Apostlagärningarna 21:3

över, för att ni skall vara herdar för Guds församling” som han har vunnit åt med sin sons blod. ”Jag vet att när jag lämnat er skall sig

hjorden tränga in bland er. 3° Ur era

farliga vargar som inte skonar

villoläror för att dra egna led skall det träda fram män som förkunnar

över på sin sida. 31 Håll er därför vakna och kom ihåg att lärjungarna” jag i tre års tid dag och natt har väglett var och en av er under tårar.

32 Och nu anförtror jag er åt Gud och åt hans nåderika ord, det som

kan göra er till hans byggstenar och ge er arvslott bland alla dem som

33 velat få silver eller

helgats. Jag har aldrig guld eller kläder av någon.

3* Ni vet själva att dessa händer har sörjt för mina egna och mina

följeslagares behov. 35 I allt har jag visat er att ni, genom att arbeta på

ett sådant sätt, skall ta er an de svaga med herren Jesu egna ord i

minne: Det är saligare att ge än att få.”

36 Efter sitt tal föll Paulus på knä och bad tillsammans med alla de

andra. 37 De grät häftigt, omfamnade honom och kysste honom.

38 Det som smärtade dem mest var hans ord att de aldrig skulle få se

honom igen. Slutligen följde de honom till båten.

Resa till

jemsalem

När vi hade skilts från dem och lagt ut, seglade vi raka vägen till

21 Kos, nästa dag till Rhodos och därifrån till Patara. 2Där fann vi ett som skulle till Fenikien, och vi seglade vidare med det. °Vi skepp

20:28 Guds Annan läsart: Herrenså Med denna läsart sammanhänger en annan: med sitt eget blod i stället för ”med sin sons blod. 20:29 vargar För bildspråket jfr Matt 7:15; 10:16 med par.;]oh 10:12. 20:32 hans nåderika 0rd Annan möjlig översättning: ordet om hans nåd”. 20:32 göra er till hans byggstenar och ge er arvslozt bland alla dem som helgar: Två bilder för den kristna tillvaron sammanförs: församlingen” som byggnad (jfr t. ex. 1 Kor 3:9 ff.; Ef 2:20), och det kommande eviga livet som ett arv” (jfr t. ex. Matt 5:5; Ef 1:14). 20:34 dessa händer Jfr 18:3 med not. 20:35 herren jesgø_ egna 0rd Det följande citatet återfinns inte i något av evangelierna. Aven i senare, fornkyrkliga skrifter anförs ord av Jesus som bevarats i en från de fyra evangelierna fristående tradition. w se not till 16:10. Här börjar det_tredje vi-stället, Kos . . . Rhodos Oar utanför Mindre Asiens sydvästra kust. Pátara Annan läsart: Patara och Myra. - Båda städerna var hamnar på Mindre Asiens sydkust, i Lykien (jfr 27:5). 21:2 Feni/eien Se not till 11:19.

20:29 Matt 7:15;_]oh 10:12 20:34 Apg18:3+ 20:33 1 Kor 9:12; 1 Thess 2:9 20:35 Luk 6:38 /Rom 15:1+

21:4 Apostlagärningarna 352

siktade Cypern, passerade söder om ön med kurs på Syrien och kom till Tyros, där lasten skulle lossas. *Vi sökte upp lärjungarna” och stannade hos dem en vecka. På Andens” ingivelse varnade de Paulus för att fara vidare till Jerusalem. sMen när dagarna i Tyros var till

ända, bröt vi upp för att fortsätta resan. Alla, också kvinnor och

barn, följde oss ut ur staden. Vi knäböjde på stranden och bad, ° och

sedan tog vi farväl av varandra. Vi steg ombord, medan de andra

gick hem till sitt igen.

7Från Tyros kom vi till Ptolemais, där vår sjöresa slutade. Vi

hälsade på bröderna och stannade hos dem en dag, “varefter vi fortsatte till Caesarea. Där gick vi hem till förkunnaren Filippos, som var en av de sju, och stannade hos honom. “Han hade fyra ogifta döttrar som kunde profetera? ° Vi hade varit där i flera dagar,

då en profet vid namn Agabos kom ner från judeen och sökte upp

oss. “Han tog Paulus bälte och band sina händer och fötter och

sade: Så säger den heliga andenzl: Den som äger detta bälte skall judarna” i Jerusalem binda så här och överlämna i hedningarnas”

händer. Z När vi hörde hans 0rd, vädjade både vi och folket där till Paulus att inte gå upp till Jerusalem. ” Då svarade han: Varför gör

ni så, gråter och slår ner modet på migUag är beredd att inte bara låta mig fängslas utan också lida döden ijerusalem för herren Jesu namns* skull.” “När han inte lät övertala sig, lugnade vi oss och

sade: Må Herrens* vilja ske.

”Efter dagarna där gjorde vi oss i ordning och fortsatte upp till Jerusalem. 6 En del av lärjungarna i Caesarea följde med för att visa

oss till Mnason, en cypriot som länge hade varit lärjunge; hos

honom skulle vi få bo.

21:3 Tyra: Se not till 12:20. 21:7 Ptolemaü Hamnstad ca 4 mil söder om Tyros, på nutida israeliskt område. Namnet var en hedersbevisning åt en egyptisk hellenistisk härskare. Tidigare hette staden Akko, vilket också är dess nuvarande namn. 21:8 Caesaréa Se not till 8:40. 21:8 för/eunnaren Filippo: Se 6:5 och 8:5 med noter. Beträffande tjänsten som förkunnare se Församlingsledarâ. 21:10 Agabos ]fr11:28. 21:11 Han tog Paulus bälte Liknande sätt att i handling illustrera en förutsägelse användes av GT:s profeter (t. ex. 1 Kon 22:11;]es 20; jer 19). 21:16 Mnason I övrigt okänd, men cyprioter som tidigt blivit kristna nämns även i 4:36; 11:20.

21:11-13 Apg 20:22 f. 21:14 Matt 6:10; Luk 22:42 21:12 f. Matt 16:21 f.+

353 Apostlagärningarna 21 ;25

ja/eobs råd till Paulus

”I Jerusalem tog bröderna emot oss med glädje. ”Nästa dag gick Paulus tillsammans med oss andra hem tilljakob, och dit kom också alla de äldste”. 19 Sedan han hade hälsat på dem, redogjorde han nog-

grant för allt som Gud hade utfört bland hedningarna genom hans arbete. 2°De prisade Gud för vad de fick höra och sade till Paulus:

”Du vet, broder, att det finns tiotusentals troende bland

judarna, och alla håller de strängt på lagen? 2 Nu har de fått höra att du lär

alla judar ute bland hedningarna att överge Mose och förklarar för

dem att de inte skall omskära” sina barn och inte leva efter våra seder och bruk. 22 Vad 23 Följ gör vi nu? De får säkert veta att du är här.

därför vårt råd. Här finns fyra män som har avlagt ett löfte. 24 Ta med dig dem och rena dig tillsammans med dem och betala för dem så att de kan låta raka huvudet. Då förstår alla att det inte ligger någonting

i det som de har fått veta om utan att också du håller fast vid

dig, lagen och lever efter den. ”Men när det gäller hedningar som har

kommit till tro, har vi meddelat vårt beslut: de skall avhålla från

sig

2lzl8jakob Se not till 12:17. 21:23 avlagt ett löfte Se not till 18:18 beträffande seden att leva som nasir, dvs. att under begränsad tid följa särskilda regler om avhållsamhet och kultisk renhet. 21 :24 rena dig tillsammans med dem Möjligen menas att Paulus själv, liksom i 18:18, genomgick ceremonier som följde med ett frivilligt nasirlöfte. Sannolikt deltog han dock bara för att visa sin solidaritet med de andra männen. De riter som beskrivs i v. 26 f. motsvarar föreskrifterna för den som avlagt nasirlöfte för en bestämd tid men före dess utgång ofrivilligt smittats av kultisk orenhet. Han måste då genomgå en reningsperiod om sju dagar, frambära offer och därefter påbörja nasirtiden på nytt (4 Mos 6:9 ff.). Lukas kan emellertid ha förväxlat denna reningsperiod med den tid om trettio dagar som nasirlöftet gällde. 21:24 betala för dem Dvs. för de föreskrivna offren. Som framgår av josefus” uppgifter om Agrippa I (jfr not till 12:1) var detta ett sätt att demonstrera sin lojalitet med judendomen.

21 :24 också du håller fast vid lagen Den ståndpunkt som här tillskrivs Paulus

svarar mot beskrivningen av urförsamlingens beslut i kap. 15: judar bör iaktta alla rituella bud, även sedan de blivit kristna, men de hednakristna har sin frihet, med undantag för några speciella regler. I Paulus egna brev framträder ett mera radikalt ställningstagande (jfr t. ex. 1 Kor 9:20). 21:25 vårt beslut Se 15:20 med noter.

21:17-20 Apg15:4,13 21:23 f. Apg 18:18+ 21:20 Apg 2:41+ 21:25 Apg l5zl9-29

21:26 354

Apostlagärningarna

kött som offrats till avgudar, blod, kött från kvävda djur och

otukt. 2° Då männen och renade nästa

tog Paulus med sig sig dag tillsammans med dem. Sedan gick han till templet och tillkännagav

när renhetstiden skulle vara avslutad och offer bäras fram för var och en av dem.

Paulus arresteras

27 Strax innan de

sju dagarna var slut fick judarna från Asien* syn på Paulus i templet? De hetsade upp folkmassan och tog fast honom “och ropade: Israeliter, kom och hjälp till! Här är mannen som överallt sprider en lära som riktar sig mot vårt folk och vår och lag denna plats. Och nu har han till och med tagit med sig till greker” templet och vanhelgat denna heliga plats. J” De hade nämligen sett

Trofimos från Efesos tillsammans med Paulus i staden och tog för

givet att Paulus tagit med honom till templet. 5° Hela staden kom i

rörelse och folket strömmade till. De grep tag i Paulus och ut

släpade honom från templet, och portarna stängdes genast. -“ De ville döda

honom, men den romerske kommendanten fick rapport om att hela

Jerusalem var i uppror 32 och skyndade omedelbart ner till dem med

manskap och officerare. När judarna fick se kommendanten och

soldaterna, slutade de att misshandla Paulus. 33 Kommendanten steg

fram, arresterade honom och lät belägga honom med dubbla bojor, och sedan frågade han vem det var och vad han hade J* Det gjort. kom olika svar ur hopen, och då han i allt tumultet inte kunde få klart besked, lät han föra Paulus till fästningen. 35 När man hade fått

21 :27 de sju dagarna Se not till v. 24. 21 :27 judarnafrin Asien Några konflikter med judarna i just detta område har inte tidigare skildrats av författaren (jfr 18:20; 19:33 med not), men i 20:19 antyds att sådana förekommit. 21:28 vanbelgat Om en icke-jude beträdde den inre delen av tempelområdet, betraktades det som helgerån och straffades med döden, vilket ännu bevarade varningsltavlor visar. 21:29 Tráfimos från Efesos jfr 20:4. 21:31 den romerska* kommendanten Grundtextens uttryck betyder ordagrant befälhavare över tusen”, och motsvarar latinets militärtribun. Vidare nämns den styrka han kommenderade: en kohort (jfr not till 10:1). 21:34 fästningen Dvs. Antoniaborgen, som var uppförd av Herodes den store och uppkallad efter hans beskyddare Marcus Antonius. I nytestamentlig tid hölls den av romarna. Den låg omedelbart nordväst om tempelområdet, dit trappor ledde ner från den högre belägna borgen.

21:27 f. Apg 6:13 f. 21:28 f. 5 Mos 23:3; Hes 44:7

355 Apostlagårningarna 22 ;5

honom måste soldaterna bära honom. Så våldsam var till trappan, 35 för massan följde efter och skrek: Döda honom! trångseln,

Paulus försvarstal inför folket

som man skulle föra in Paulus i fästningen, frågade han kom- ”just mendanten: Får en sak? jag såga dig ”]aså, du kan grekiska, sade denne. 38 Då är du inte egyptern som för en tid sedan uppviglade de tusen knivmännen och drog ut med dem i öknen? fyra 39 Paulus svarade: jag är från Tarsos i Kilikien, medborgare i jude en tala till folket.” 4° Kombetydande stad. Jag ber att du låter mig mendanten gav honom sin tillåtelse, och uppifrån trappan gjorde Paulus tecken åt folket att När det blivit tyst började han tala lyssna. till dem på hebreiska: ”Bröder och fäder, lyssna på vad jag nu har att säga er till mitt

- försvar.” 2När de hörde att det var på hebreiska han talade till dem, 3 blev det ännu tystare, och han fortsatte: jag är själv jude, född i Tarsos i Kilikien men uppfostrad här i staden. Hos Gamaliel har jag fått i vår fäderneärvda lag. Jag har kämpat grundlig undervisning för Guds sak lika ivrigt som ni alla gör i dag. *Jag har varit dödsfast både män och kvinnor och satt dem i fiende till Vägen och tagit 5Det kan och hela rådet* intyga. Av dem fängelse. översteprästen*

21:38 egypten: Hos Iosefus* finns uppgifter om ett uppror, lett av en egyptisk ”profet”. Trots en del skiljaktigheter (josefus talar t. ex. om 30 000 upprorsmän) är det troligen fråga om samma händelse. 21:38 knivmännen Grundtexten har ett latinskt lånord, ”sicárier, som användes om en extrem nationell rörelse. Dess anhängare smög sig på sina motståndare i folksamlingar och dödade dem med knivhugg. 21:39 Tarsos i Kili/eien Se not till 9:11. 21:40 bebreiska Troligen menas arameiska, judarnas dåtida vardagsspråk. 22:3 Hos Gamáliel Se not till 5:34. - I grundtexten står ordagrant ”vid Gamaliels fötter, ett uttryck som från början bokstavligt angav lärjungens ödmjuka plats (jfr Luk 10:39) men här används bildligt om hela lärjungeförhållandet. 22:4 Vägen Se not till 9:2.

21:36 Luk 23:18; Apg 22:22 2223-11 Apg 9:3-9+; Rom 11:2; 2 Kor 22:1 Apg 7:2 11:22; Fil 3:5 f.

i 22 ;6 Apostlagärningarna 356

fick jag med mig brev till våra bröder i Damaskus och reste dit för att också där fängsla folk och föra dem tillJerusalem, där de skulle få sitt straff. “Men under färden, då jag närmade mig Damaskus, omgavs jag plötsligt mitt på dagen av ett bländande ljussken från himlen. 7Jag föll till marken och hörde en röst säga till mig: Saul, Saul, varför förföljer du mig?” *Jag frågade: Vem är du, herre?” Han svarade: Jag är Jesus från Nasaret”, den som du förföljer.” *De som var med mig såg ljuset men hörde inte rösten som talade till mig. ”Jag frågade: Vad skall jag göra, herre?” Och Herren* svarade: Gå genast till Damaskus. Där skall du få veta allt som du har utsetts att göra.” l Eftersom strålglansen hade gjort mig blind, fick mina följeslagare leda mig vid handen, och så kom jag fram till Damaskus. Z en from och Ananias, lagtrogen man som hade gott namn om sig bland alla judarna i staden, ”kom till mig, ställde sig vid min sida och sade: Saul, min broder, öppna dina ögon och se!” Och strax kunde se honom. 1* Han sade: Våra fäders Gud har utvalt dig till jag att få kunskap om hans vilja, till att se den Rättfärdige och till att höra hans röst. 5 Du skall bli hans vittne* och berätta för alla människor vad du har sett och hört. ”Tveka inte! Åkalla hans namn och låt dig genast döpas och tvättas ren från dina synder.” ”När jag hade kommit tillbaka till Jerusalem och stod och bad i templet, föll jag i hänryckning ”och fick se Herren som sade till och lämna genast Jerusalem, här kommer de inte mig: Skynda dig att ta emot ditt vittnesbörd om mig. ”Jag svarade: Herre, de vet ju att jag i alla synagogor* lät gripa och piska dem som trodde på dig. 2° Och när ditt vittne Stefanos fick offra sitt blod, stod jag och såg på, och det som skedde var riktigt, och vaktade kläderna åt jag tyckte jag dem som dödade honom. 2 Då sade han till mig: Gå, jag skall sända dig till hedningarna* långt borta.”

22:5 våra bröder i Damaskus Se 9:1 ff. ”Våra bröder betecknar här judarna, inte Paulus kristna trosbröder. Han talar som jude till judar. 22:14 den Rättfârdige Jfr 3:14; 7:52, där liknande beteckningar förJesus förekommer. 22:20 ditt vittne Stefanos Se 6:8 ff.: 7:58.

2252-16 Apg 9:10-16+ 22:20 Apg 7:58; 8:3 22:14 Apg 3zl4+ 22:21 Apg 13:46 f.+ 22:17-19 Apg 926-30

357 Apostlagärningarna 22:30

Paulus hos /eommendanten

22 Ända hit hade de lyssnat, men när han sade detta började de ropa: Bort med honom från jordens yta! En sådan bör inte få leva.” 33 De

skrek, slet i sina kläder och kastade upp sand i luften. Z* Kommen-

danten lät då föra in Paulus i fästningen och gav order att han skulle förhöras under prygel, så att man fick reda på varför de skrånade så

mot honom. 25 När man band honom för att sade

fast piska honom,

han till officeren som var med: Ar det tillåtet att prygla en romersk

som inte är dömd för 2” Då officeren till

medborgare något? gick

kommendanten och anmälde saken och sade: Vad är det du tänker

göra? Den mannen är romersk medborgare. 27Kommendanten

gick till honom och frågade: Är du verkligen romersk medborga-

re? När Paulus svarade ja, 23 sade kommendanten: jag betalade en -

stor summa pengar för att få detta medborgarskap. Jag fick det

när jag föddes”, sade Paulus. 29 De som skulle förhöra honom lät

honom då genast vara, och kommendanten själv blev förskräckt när

han insåg att det var en romersk medborgare som han hade låtit fängsla. *° Då kommendanten ville få klarhet om vad judarna ankla-i

gade Paulus för, lät han nästa dag ta av honom bojorna, befallde att

22:22 Ända hit hade de lyssnat Författaren antyder hur den avgörande konflikten uppstått: genom att den kristna förkunnelsen vänts till icke-judar och dessa upptagits som likvärdiga församlingsmedlemmar. 22:23 slet i sina kläder och kastade upp sand i luften Det är ovisst om författaren bara vill skildra tecken på stark upprördhet, eller om han avser någon symbolisk gest och i så fall vad den innebär. Möjligen är det fråga om samma sak som i 13:51 och 18:6: man skakar symboliskt av sig kontakten med någon, tar alltså starkt avstånd från honom. Jfr också bruken att riva sönder kläderna (14:14) och strö jord på huvudet (Job 2:12) som tecken på sorg eller fasa. 22:24 förhöra: under prygel Tortyr var för romarna en rutinmåssig förhörsmetod när det gällde slavar eller utlänningar. 22:25 för att pts/aa honom Annan möjlig översättning: med remmarna. 22:25 en romersk medborgare Jfr 16:37 med not. 22:28 en stor summa pengar Kommendantens namn, Claudius Lysias (23:26), antyder att han hade köpt det romerska medborgarskapet under kejsar Claudius tid, då sådan handel enligt en grekisk historieskrivare tog fart. Hur Paulus föräldrar eller förfäder nått motsvarande ställning är okänt, men Marcus Antonius (82-30 f. Kr.) gav romerskt medborgarskap åt stora grupper av judar, som hade hjälpt honom under striderna i Främre Orienten.

22:22 Apg 21:36 22:25-29 Apg 16:37 f.; 23:27

23:1 Apostlagärningarna 358

översteprästerna och hela rådet skulle samlas och förde ner Paulus och ställde honom inför dem.

Paulus inför rådet

*Paulus såg på rådet” och sade: Mina bröder. Jag har alltid, intill

denna 2Då befallde

dag, tjänat Gud med gott uppsåt. överstepräs-

ten* Ananias dem som stod bredvid att slå Paulus över munnen.

*Men Paulus sade till honom: Gud skall slå dig, din vitmenade vägg! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men mot lagen

befaller du dem att slå - du Guds överste-

mig. “Förolämpar

präst! sade de som stod bredvid. 5Paulus svarade: Jag visste inte,

bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet: En ledare för ditt fal/e skall du inte förbanna.”

“Eftersom Paulus visste att en del av dem var saddukeer* och en annan del fariseeråf, höjde han rösten och sade till rådet: Mina

bröder, jag är farisé och mina fäder var fariseer. Det är för hoppet om de dödas uppståndelse som jag nu har ställts inför rätta. 7När han sade så utbröt ett gräl mellan fariseerna och saddukeerna, och

23:2 äversteprästen Ananias innehade ämbetet ca 48-58 e. Kr. Han mördades av judiska extremister ca 66 e. Kr. i samband med de oroligheter som föregick upproret mot Rom. Gud skall slå dig Som framgår av v. 5 betraktar författaren detta uttryck som enkraftladdad förbannelse (jfr 5:4; 8:20). din vitmenade vägg Liknande bilder används i Hes 13:10 ff. ; Matt 23:27 för en motsättning mellan vackra fasader och brist på inre halt. mot lagen GT innehåller inget speciellt förbud mot att misshandla fångar, men hänvisningen kan gälla allmänna bud om rättvis dom t. ex. 3 Mos 19:15. 23:5 Det står ju skrivet Se 2 Mos 22:28. - Hur Paulus svar skall uppfattas är oklart; det kan vara ironiskt. I så fall menas att han inte skulle ha uttalat någon förbannelse, om han hade ansett Ananias vara en verklig överstepräst, värdig sitt ämbete. 23:6 jag ärfarisé Den starka betoningen av Paulus samhörighet med fariseerna beror på den särskilda situationen. Att urkyrkan just i fråga om de dödas uppståndelse stod närmare dem än andra judiska grupper framgår dock även av Matt 22:15 ff. med par. Då Jesu uppståndelse för Paulus var kristendomens huvudpunkt (se 1 Kor 15), kunde det med viss rätt sägas att förhöret gällde just uppståndelsen. Beträffande de frågor som därutöver vållat konflikten mellan Paulus och hans tidigare trosbröder, se noter till 10:28; 18:15; 22:22.

23:1 Apg 24:16;2Tim 1:3;2Pet 3:16 23:5 2 Mos 22:28 23:2 Joh 18:22 23:6 Apg 22:3;Fil3:5/Apg 24:2I;26:6; 23:3 3 Mos 19:15, 35; Hes 13210-16 28:20

359 Apostlagärningarna 23 :22

man delade sig i två läger. 8Saddukeerna menar nämligen att det inte

finns någon uppståndelse och inte heller änglar* eller andar, medan fariseerna tror på allt detta. 9Det blev ett väldigt ropande och några skriftlärda som hörde till fariseernas reste och hävdade sin parti sig åsikt, och de sade: Vi kan inte finna att den här mannen har gjort något ont. Tänk om en ande har talat till honom, eller en ängel. ° Grälet blev så häftigt att kommendanten fruktade att de skulle slita

Paulus i stycken, och han kallade ner vaktstyrkan för att rädda honom undan dem och föra honom tillbaka till fästningen. “På natten kom Herren* till honom och sade: Var inte rädd. Så som du har vittnat* om mig ijerusalem måste du också vittna i Rom.

En mot Paulus

sømmansvärjning

12 Nästa morgon höll judarna* ett möte och svor att varken åta eller dricka förrän de hade dödat Paulus. 3 Det var mer än fyrtio män som i denna ”och de deltog sammansvärjning, gick till översteprästerna och de äldste* och sade: Vi har svurit en ed att inte röra mat eller dryck förrän vi har dödat Paulus. 5 Ni skall därför nu tillsammans med det övriga rådet lämna in en anmälan till kommendanten, så att han skickar ner Paulus till er; säg att ni vill undersöka hans fall närmare. Vi står färdiga att döda honom innan han kommer fram. 16 Paulus hade emellertid systerson varit där och fått reda på detta bakhåll, och han gick till Paulus i fästningen och talade om det. ”Paulus kallade och sade: För på en av officerarna den här ynglingen till kommendanten, han har något att berätta. ”Officeren till kommendanten tog honom och sade: ”Fången Paulus kallade på mig och bad mig ta den här unge mannen till dig, för han har något 9 att säga dig. Kommendanten tog ynglingen vid handen och gick avsides med honom och frågade: ”Vad är det du vill berätta för mig? 2° Han svarade: judarna har kommit överens om att be dig skicka ner Paulus till rådet i morgon, för att de skall få utreda hans fall närmare. 2* Men inte med på det, för mer än av dem har gå fyrtio planerat ett bakhåll och svurit att varken äta eller dricka förrän de har dödat honom. De står färdiga och väntar bara att du skall på svara ja. 22 Kommendanten sade åt ynglingen att inte tala om för

att han hade detta och lät honom någon avslöjat sedan gå.

23:8 Matt 22:23 23:12 Joh 16:2 23:11 Apg l8z9+

23:23 Apostlagärningarna 360

Paulus till ståthållaren i Caesarea

förs

23 Därefter kallade han till sig två av sina officerare och sade: ”Tre timmar efter mörkrets inbrott skall tvåhundra man stå färdiga att gå till Caesarea, dessutom sjuttio ryttare och tvåhundra man hjälptrupp. 2* De skulle ha med sig riddjur åt Paulus och se till att han kom oskadd fram till ståthållaren Felix. 25 Han skrev också ett brev* av 26 ”Från Claudius Lysias till Felix. Högt ärade följande lydelse: stäthållare. Den här mannen hade gripits av judarna och var nära att dödas av dem, när i jag ingrep med min trupp och förde honom säkerhet, sedan jag erfarit att han var romersk medborgare. 28 Då jag

ville veta vad de anklagade honom för, tog jag ner honom till deras mot honom av råd. ”Jag fann att anklagelserna gällde tolkningar deras döden eller han lag; något som förtjänar fängelse anklagades inte för. 3°Eftersom det nu har meddelats mig att judarna planerar ett överfall skickar honom direkt ner till dig. Samtipå honom, jag har anmodat hans anklagare att föra sin talan mot honom digt jag inför dig. ”Soldaterna sina order hand om Paulus och förde tog enligt honom under natten till Antipatris. 32Nästa dag återvände de till sin fortsatte med honom. ”När de kom förläggning medan ryttarna fram till Caesarea, brevet och förde också in gav de ståthållaren Paulus till honom. 3*Han läste brevet och frågade Paulus från vilken

provins han var och fick veta att han var från Kilikien. 35]ag skall

23:23 Tre timmar efter mörkrets inbrott Se Timme”. 23:23 bjälptrupp Grundtextens ord är en militär fackterm, vars exakta innebörd är osäker. 23:24 ståtbållaren Felix Befattningen som ståthållare, prokurator, i provinsen Judeen var densamma som Pontius Pilatus tidigare innehaft. Felix hade den ca 52-60 e. Kr. 23:26 Claø/dius Ljrsias Se not till 22:28. 23:26 Högt ärade Jfr Luk 1:3, där samma tilltalsord används gentemot en förnäm person. 23:30 inför dig Enligt en läsart tillfogas här det vanliga brevslutet Allt gott! (jfr 15:29). 23:31 Antipatris Platsen låg sannolikt i utkanten av Samarien, ett par mil nordost om Joppe. Den hade fått sitt namn av Herodes den store, efter hans far Antipater. 23:33 Caesaréa Se not till 8:40. 23:34 Kilikien Se not till 9:11.

23:27 Apg 21:27, 33; 22z25-29 23:29 Apg 18:14f.+

361 24:11

Apostlagärningarna

höra dig när dina anklagare också har infunnit sig, sade han och

befallde att Paulus skulle hållas under i Herodes

bevakning pa-

lats.

An/elagelsen mot Paulus

1 Fem

dagar senare korn översteprästen Ananias dit ner med några av

de äldste och en advokat Tertullus och lämnade ståthållaren sin anmälan mot Paulus. 2Sedan Paulus kallats in, Tertullus sitt

började anklagelsetal med följande 0rd: 3 Högt ärade Felix. Att vi tack vare dig får leva i djupaste fred och att genom din omtanke villkoren har förbättrats för vårt folk är något som vi alla erkänner oförbehållsamt

och med den största tacksamhet. *Jag vill inte alltför

uppehålla dig

men ber att

länge dig godhetsfullt lyssna till några korta 0rd från oss.

5 Vi har funnit att den här mannen är en smitthärd som oro

sprider

bland judarna på alla håll i världen, och att han är ledare för nasareernas sekt. °Han har till och med försökt Vi har

vanhelga templet. gripit honom, 8och när du själv förhör honom kommer du att vinna

”

klarhet om allt det vi anklagar honom för. *judarna* instämde och

försäkrade att det förhöll

sig på det viset.

Paulus försvarstal ståtbållaren Felix inför

° På ståthållarens tecken

tog Paulus till orda: Jag vet att du i många

år har varit domare för detta folk, och därför är det med tillförsikt

jag försvarar min sak. Du kan själv förvissa om att det inte år dig

23:35 Herodespalazs Ett palats som byggts av Herodes den store, vid denna tid den romerske ståthållarens residens. 24:1 översteprasten Ananias Se not till 23:2. 24:1 en advokat Det grekiska ordets ursprungliga betydelse är talare. Den professionella talekonsten sattes högt i den dåtida kulturen. De här återgivna talen ger prov på en del av de former som iakttogs. Så t. ex. börjar både anklagelse- och försvarstal med smickrande inledningar, ägnade att fånga domarens välvilja. 24:5 nasareernas sekt En beteckning för Jesus (han från Nasaret“) har här överförts på de kristna. _ 24:6 vanbelga templet Se 21:28 med not. - En västlig läsart” utvidgar det återberättande partiet: Honom har vi gripit, och vi ville döma honom efter vår lag. 7Men kommendanten Lysias kom till platsen och förde bort honom från oss med stark våldsinsats, soch dem som anklagade honom befallde han att bege sig till dig.

24:6 Apg 1717+; 21:28 f.+

24:12 362

Apostlagärningarna

mer än tolv dagar sedan jag kom upp till Jerusalem för att be i templet? “Varken där eller i synagogorna” eller ute i staden har de sett mig diskutera med någon eller hetsa upp folk, “och de kan heller inte inför dig styrka sina anklagelser mot mig. ”Men jag erkänner att jag följer Vägen, som de kallar för en sekt, och att jag på det sättet tjänar våra fäders Gud, samtidigt som jag tror på allt som lagen* säger och allt som står skrivet hos profeterna. ”Jag hyser samma hopp som dessa mina anklagare, att Gud skall låta både rättfärdiga och orättfärdiga stå upp från de döda. ° Därför strävar också jag efter att alltid ha ett gott samvete gentemot Gud och människor. ”Efter flera år kom jag tillbaka till mitt folk för att ge allmosor och offra. s Det var då man fann mig i templet; jag hade renat mig, och där var ingen folkmassa och inget tumult. 9 Men där var några judar från Asien” - de borde stå här inför dig och anklaga mig om de har något att anföra. Z° Eller också får de som är här tala om vad de fann mig skyldig till när jag stod inför rådet”, Z om det inte var just de ord som jag ropade mitt ibland dem: Det är för de dödas uppståndelse som jag i dag står till svars inför er.”

Paulus i tvåårigt häkte

22 Felix, som var mycket väl underrättad om Vägen, uppsköt nu rättegången och sade: När kommendanten Lysias kommer hit, skall avdöma ert mål. 23 Officeren fick order att hålla Paulus i jag häkte men ge honom lättnader och inte hindra hans anhängare från att sörja för honom. 2* Några dagar därefter infann sig Felix tillsammans med sin hustru Drusilla, som var judinna. Han lät hämta Paulus för att höra vad

24:14 Vägen Se not till 9:2. 24:19 Men där var några judarfrån Asien Grundtextens mening är oavslutad och saknar huvudverb. - Beträffande innehållet se 21 :27 med not. 24:22 kommendanten Lysias Se noter till 21:31 och 22:28. 24:24 Drusilla En dotter till den i 12:1 nämnde Herodes Agrippa I.

24:15 Dan 12:2; 2 Mack 7:9;]oh 5:28 f. 24:18 Apg 21:27 24:16 Apg 23:1+ 24:21 Apg 23z6+ 24:17 Rom 15:25+, 26+

363 Apostlagärningarna 25:10

han hade att säga om tron på Kristus Jesus. 25 Men när Paulus började tala om rättfärdighet* och försakelser och den kommande domen, blev Felix förskräckt och sade: Det räcker för den här gången. Men 26 jag skall kalla på dig när jag får tid. Samtidigt hoppades han att Paulus skulle erbjuda honom pengar, och därför lät han ofta hämta honom för att samtala med honom. 27 När två år hade gått efterträddes Felix av Porcius Festus. Efter-

som Felix ville hålla sig väl med judarna, lät han Paulus stanna kvar i fängelse.

Paulus inför ståthållaren Festus

Tre dagar efter det att Festus hade tillträtt som ståthållare reste han

från Caesarea upp till Jerusalem. zÖversteprästerna” och judarnas

främsta män lämnade då en anmälan mot Paulus till honom, 3 och de bad Festus att gynna deras sak och låta hämta Paulus till Jerusalem. De förberedde nämligen ett bakhåll för att döda honom under 4 vägen. Festus svarade att Paulus hölls i häkte i Caesarea och att han själv snart skulle fara dit. 5Era ledare, sade han, får alltså följa med dit ner och mannen, om han har anklaga gjort något som är fel. 6 Festus stannade inte mer än åtta, tio och for sedan ner till dagar Caesarea. Följande dag intog han sin och plats på domartribunen befallde att Paulus skulle föras in. 7När han kom han av omringades de judar som hade rest ner från Jerusalem. De riktade en mängd svåra beskyllningar mot honom utan att kunna styrka dem, 3medan Paulus försvarade med att säga: Varken sig mot judarnas lag* eller templet eller kejsaren har jag förbrutit “Men som mig. Festus, ville hålla sig väl med judarna, Paulus: ”Går frågade du med på att fara upp till Jerusalem och dömas av mig där? ”Paulus svarade: Jag står inför kejsarens domstol, och det är här skall dömas. jag judarna har jag inte gjort väl. något ont, det »vet du själv mycket

24:27 Porcius Festus Josefus” har relativt få uppgifter om denne ståthållare, och hans ämbetstid (troligen ca 60-62 e. Kr.) kan inte säkert tidfästas. 25:1 Caesaréa Se not till 8:40. 25:10 jag står inför kejsarens domstol Paulus motsätter sig att bli behandlad på andra villkor än den romerska rättens.

25:3 Apg 23:15 25:8 Apg 24z6+

25 :11 364 Apostlagärningarna

“ Om jag har gjort mig skyldig till något som förtjänar döden, är jag beredd att dö. Men om deras anklagelser saknar grund, kan ingen Z Efter utlämna mig åt dem. jag vädjar till kejsaren.” överläggning med sina sade Festus: Du har vädjat till kejsaren, till rådgivare kejsaren skall du fara.

Festus Paulus

lägger fram fallet för kung Agrippa

3 senare anlände och Berenike till Cae- Några dagar .kung Agrippa sarea och besökte Festus. ”De stannade i flera dagar, och Festus lade fram fallet Paulus för kungen. Här finns en fånge”, sade han, som Felix har lämnat efter sig. ”När jag var ijerusalem gjorde judarnas överstepräster och äldste” en anmälan mot honom där de krävde att få honom dömd. “Jag svarade dem att romarna inte har för sed att utlämna en anklagad innan han har fått möta sina anklaatt försvara sig. ”När de så hade kommit hit, gare och haft tillfälle spillde jag ingen tid utan satte mig redan nästa dag att hålla dom och lät föra fram mannen. 18Men när hans anklagare uppträdde, beskyllde de honom hade väntat, 19 utan inte för något sådant brott som jag det gällde en del tvistefrågor i deras egen religion och en viss Jesus, som är död men som Paulus säger är i livet. 2°Då jag inte visste hur skulle reda ut detta, föreslog jag honom att resa till Jerusalem och jag låta dömas där. 2* När han då yrkade sig på att hållas i förvar för att få sin sak avgjord av kejsaren, gav jag order att han skall sitta kvar här tills jag skickar honom till kejsaren. 22 sade att han skulle höra mannen Agrippa själv vilja tala, och Festus svarade att det kunde ske dagen därpå.

25:11 jag vädjar till kejsaren Man känner till två rättsinstitut, provocatio och appellatio, som tillät en anklagad att begära skydd av högre myndighet eller överklaga ett utslag. Detaljerna i deras tillämpning under nytestamentlig tid är okända. Troligen hängde den rättighet Paulus utnyttjade samman med hans romerska medborgarskap. 25:13 kung Agrippa och Berenike Det rör sig om (Marcus Julius) Agrippa II (ca 27-100 e. KL), som år 48 e. Kr. efterträdde sin farbror Herodes II som regent över Chalkis, ett smårike vid Libanon. Han styrde sedan ett område av varierande omfattning i de nuvarande grånstrakterna mellan Israel, Libanon och Syrien. Berenike var hans syster, änka efter den ovannämnde farbrodern.

25:18 f. Apg 18:14

365 Apostlagärningarna 26:8

Paulus

försvarstal inför kung Agrippa

Z* kom alltså och Berenike med och ståt Följande dag Agrippa prakt och tog plats i audienssalen tillsammans med överstarna och de förnämsta i staden. “Festus lät föra in Paulus och sade: Kung och alla andra här närvarande. Ni ser framför er den man Agrippa för vars skull hela mängden av judar har legat över mig, både i Jerusalem och här, och högljutt krävt att han inte skall få leva längre. ”Jag kan inte finna att han har gjort något som förtjänar döden, 26 och när han själv vädjade till kejsaren, beslöt jag att skicka honom dit. Men jag har ingenting påtagligt att skriva om honom till min härskare. Därför låter jag honom framträda inför er och först och främst inför dig, kung Agrippa, så att jag efter den här utfrågningen vet vad jag skall skriva. 27 Det kan inte vara rimligt att skicka en fånge utan att också ange vad han anklagas för.” *Agrippa sade då till Paulus: Du har min tillåtelse att föra din talan.” Då lyfte Paulus handen och började tala till sitt försvar: 2 över att det är inför Kung Agrippa, jag är lycklig dig som jag i dag får försvara mig mot allt som judarna” beskyller mig för, *särskilt som du så väl känner till alla judiska seder och bruk och tolkningsfrågor. Därför ber dig lyssna på mig med tålamod. * Hur mitt liv jag har varit från det jag var ung, ända från början, bland mina landsmän och sedan ijerusalem, det vet alla judar. 5De känner mig sedan gammalt, och om de bara vill, kan de intyga att jag har levt som fariséñ i överensstämmelse med vår religions strängaste riktning. “Vad jag nu står till svars för är hoppet om det som Gud har lovat våra fäder* 70ch som vårt folks tolv stammar väntar sig att få se uppfyllt genom att oavlåtligt tjäna Gud dag och natt. Det är för det hoppets skull, kung Agrippa, som jag nu anklagas av judarna. *Varför anser man det otroligt bland er att Gud uppväcker döda?

25:23 överstama Ordagrant befälhavare över tusen (se not till 21:31). 26:1 Då lyfte Paulus banden En talares sätt att be åhörarna lyssna (jfr 13:16; 21 :4o). 26:6 hoppet om det som Gud bar lovat Här syftas samtidigt på Jesus som till Messias”, på Jesu uppståndelse och på de dödas uppståndelse (jfr not 23:6). Aven i judisk tradition finns tanken att Messias ankomst påskyndas om de religiösa buden iakttas noga.

25:24 Apg 21:36+ 26:6 Apg 23:6+ 2614-6 Apg 22:3-11+ 26:8 Apg 24:15+

26:9 Apostlagärningarna 366

°Jag fann det själv vara min plikt att på allt sätt bekämpa nasarén Jesu namn”, ”och jag gjorde det också iJerusalem. Med fullmakt från översteprästerna* satte jag många av de heliga” i fängelse, och när man ville döda dem röstade jag för det. Överallt i synagogorna* fick jag dem gång på gång straffade och tvang dem att häda, ja, i mitt raseri förföljde jag dem till och med i städer utanför Judeen. ”När jag för den skull reste till Damaskus med översteprästernas fullmakt och på deras 13 fick uppdrag, jag under färden, kung Agrippa, mitt på dagen se ett ljus som kom från himlen och omgav mig och mina reskamrater med ett sken som var starkare än solen. “Vi föll alla till marken, och jag hörde en röst som sade till mig på hebreiska: Saul, Saul, varför förföljer du mig? Det går dig illa om du spjärnar emot.” ”Jag sade: Vem är du, herre?” Och Herren svarade: Jag är Jesus, den som du förföljer. ”Stig upp och stå på dina ben! Jag har visat mig för dig för att utse dig till min tjänare och till vittne” om vad du har sett av mig och vad du kommer att få se av mig i framtiden, 17 då jag räddar dig undan ditt eget folk och undan hedningarnai Till dem skall jag sända ut dig, ”för att du skall öppna deras ögon och vända dem från mörkret till ljuset och från Satans makt till Gud. Genom att tro på mig skall de vinna syndernas förlåtelse och få en plats bland dem som helgats.” 9Därför, kung Agrippa, kunde jag inte annat än lyda denna syn från himlen. 2° Först i Damaskus och Jerusalem och sedan över hela Judeen och inför hedningarna har jag predikat att man måste ångra sig och vända om till Gud och utföra sådana gärningar som svarar mot ångern. 2* Det var därför judarna grep mig i templet och försökte mörda mig. 22Men tack vare Guds hjälp ända till denna dag kan jag stå som vittne inför både hög och låg, och vad jag talar om är

26:9 nasarén Se Nasaref. 26:12 reste till Damaskus Se 9:1 ff. 26:14 på hebreiska: Denna detalj nämns inte i 9:4; 22:7, men namnformen Saul, som används varje gäng händelsen återges, är hebreisk. 26:14 spjämar emot Bilden antyder ett motspänstigt kreatur som inte vill låta sig drivas fram med oxpiken. 26:20 ångra sig Grundtexten har här det 0rd som vanligen översätts med omvända sig”. Översättningen ångra sig har här valts därför att det sällsyntare, bokstavliga uttrycket för vända om förekommer omedelbart efteråt. Jfr Omvändelse”.

26:9-12 Apg 9:1 f.+ 26:18 Jes 35:5; 42:7; Kol 1:13; 1 Pet 2:9 26:13-18Apg 9:3-9+;l0-16+ 26:19 r. Apg 9:191., 26, 30; Gal 1:16-18

367 Apostlagärningarna 27:3

annat än vad och Mose har 23 att ingenting profeterna* förutsagt: Messias* måste lida och att han som den förste som uppstod från de döda skulle förkunna ljuset både för vårt folk och för hedningarna. “På denna i hans försvarstal avbröt Festus honom och punkt Du Paulus. Din stora lärdom 25 Pauropade: yrar, gör dig galen. lus svarade: Högt ärade Festus, jag yrar inte, jag talar sanna och 0rd. 26 Kungen är väl insatt i dessa frågor, därför kan jag förnuftiga också tala öppet och frimodigt till honom. För jag är säker på att av detta är obekant för honom, det har ju inte tilldragit sig i inget någon avkrok. 27 Tror du på profeterna, kung Agrippa? Jag vet att du

tror. svarade Paulus: Det går fort för dig att få mig till ”Agrippa kristen. - 29 Fort eller långsamt, svarade Paulus, Gud give att inte bara du utan alla som i dag lyssnar på mig blir sådana som jag men utan de här bojorna.” 3° och Berenike samt deras Kungen och ståthållaren uppvaktning reste sig nu, 3* och när de hade dragit sig tillbaka sade de till varandra:

Den mannen gör ingenting som förtjänar döden eller fängelse. 32 Och Agrippa sade till Festus: Om han inte hade vädjat till kejsa-

ren hade han kunnat friges.

Resan över Medelhavet

Når det var bestämt att vi skulle avsegla till Italien, överlämnades Paulus och andra fångar till en av Kejsarbataljonens officerare några som hette ZVi steg ombord på ett fartyg från Adramyttion Julius. som skulle till hamnar i Asieni och seglade ut. Aristarchos, en 3 vi makedonier från Thessalonike, följde med oss. Dagen därpå gick

26:22 vad profeterna och Mose har förutsagt Se Skrifttolkning”. 27:1 w Här börjar det sista ”vi-stållet; se not till 16:10. 27:1 Kejsarbataljonens En av de kohorter (se not till 10:1) som var förlagda till Syrien under nytestamentlig tid bar kejsarens titel som hedersbeteckning. 27:2 Adramjvttion Det nutida Edremit, på Mindre Asiens västkust. 27:2 Ariszárcbos Se 19:29; 20:4 med not.

26:22 Luk 24244-49 f.+ 26:29 1 Kor 4:16;7:7; 11:1;Fil3:17 26:23 Luk 2:32+;1 Kor 15:20; Kol 1:18; 26:31 Apg 25:25 Upp 1:5 26:32 Apg 25:11 26:26 Joh 18:20 27:1 Apg 25:12

27:4 Apostlagärningarna 368

in till Sidon. Julius behandlade Paulus väl och lät honom gå till sina vänner för att få vad han behövde. 4När vi lagt ut därifrån, seglade vi

i lä av Cypern, eftersom vi hade motvind. 5 Och efter att ha gått över

öppna havet utanför Kilikien och Pamfylien kom vi till Myra i Lykien. “Där fick officeren tag på ett fartyg från Alexandria som skulle till Italien och satte oss ombord på det. 7Under åtskilliga dagar gick seglatsen långsamt, och när vi omsider nått i höjd med Knidos och vinden fortfarande låg emot oss, gick vi in i lä av Kreta

vid Salmone. Längs kusten lyckades vi så småningom ta oss fram till en plats i närheten av staden Lasaia som hette Goda hamnar-

na.

”Då hade lång tid förflutit, fastedagen var redan förbi och det började bli riskfyllt att segla. Paulus varnade dem ”och sade: Jag ser tydligt att resan blir strapatsrik och leder till stora förluster, inte bara av last och skepp utan också av våra egna liv. l Men officeren

litade mer på skepparen och fartygets ägare än på vad Paulus sade. ”Eftersom platsen var olämplig som vinterhamn, röstade flertalet för att man skulle segla därifrån och försöka nå fram till Foinix och ligga där över vintern. Det är en hamn på Kreta som är öppen mot sydväst och nordväst. ” När så en sydlig bris blåste upp, menade de

att de kunde genomföra sin plan.

27:3 Sidan Se not till 12:20. 27:5 Kili/eien. . . Pamfylien. . . Ly/eien Landskap på Mindre Asiens sydkust; jfr noter till 9:11; 13:13; 21:1. 27:7 Knidos En stad på Mindre Asiens sydvästligaste udde, nordväst om Rhodos. 27:7 Salmáne Kretas nordostspets, det nutida Kap Sideros. 27:8 Lasafa. . . Goda bamnama Dessa platser låg nära den udde, Kap Matala, som delar Kretas sydkust i två hälfter. Av Lasaia finns utgrävda ruiner; Goda hamnarna, som inte nämns i annan antik litteratur, kan lokaliseras genom ett nutida ortnamn, Kali Limenes. 27:9 fastedagen Dvs. den judiska försoningsdagen; se Högtider”. Sjöfarten låg nere under vinterhalvåret, då fartygen inte var tillräckligt sjödugliga för de svåra stormarna. 27:10 och sade: Av sammanhanget tycks framgå att Paulus deltar vid ett rådslag mellan officeren, skepparen och fartygets ägare. Jfr även v. 21 ff. 27:12 Fofnix Denna hamn nämns även av andra antika författare och bör ha legat på västra delen av Kretas sydkust, strax intill den nutida hamnen Lutro. Troligen är det fråga om den plats som i dag bär namnet Fineka.

27:9 3 Mos 16:29; 23:27 f.

369 Apostlagärningarna 27:26

Storm Kreta

utanför

De lättade ankar och följde Kretas kust. “ Men det dröjde inte länge förrän en våldsam storm, den så kallade Nordosten, svepte ner från land. ”Fartyget fångades av den och kunde inte hålla upp mot vinden, utan vi föll av och länsade undan för den. “Vi kom i lä av en liten ö som hette Kauda och lyckades där med nöd och näppe bärga ”Sedan den tagits ombord stagade man fartyget som skeppsbåten. en De var rädda för att de skulle driva upp på säkerhetsåtgärd. och därför sänkte de rån och seglade vidare så. Syrtenbankarna, S Då vi var svårt ansatta av stormen, gjorde de sig nästa dag av med en del av lasten, 9 och på tredje dagen vräkte de med egna händer allt löst överbord. ”Varken sol eller stjärnor visade sig på flera dygn, vi allt om räddoch stormen låg hårt på. Till slut förlorade hopp ning. 2* Ingen hade nu på länge fått någon mat. Paulus steg då fram bland dem och sade: ”Ni skulle ha lytt mitt råd och inte gett er ut från Kreta, så hade ni besparat er dessa strapatser och förluster. “Men nu uppmanar jag er att vara vid gott mod. Inga liv skall gå förlorade, bara 23 I natt kom nämligen en ängel* till mig från skeppet. den Gud som jag tillhör och som jag tjänar, 2* och han sade: Var inte

rädd, Paulus. Du skall stå inför kejsaren, och alla som är med dig ombord har Gud skänkt ”Var därför vid gott mod!]ag litar på dig!” Gud, det blir som han har sagt mig. 26 Men vi kommer att drivas i

land på någon ö.

27:16 Kauda Det nutida Gaudos, söder om den hamn till vilken man hade ämnat sig. 27:17 :lagade manfartyget Med grova trossar som spåndes runt skrovet för att öka dess motståndskraft. 27:17 Syrtenbankama I Medelhavets sydligaste del, utanför Libyens kust. 27:17 sänkte de rån Grundtextens uttryck är dunkelt. En vanlig tolkning är att man lade ut ett drivankare. Troligen menas clock att man minskade segelytan genom att fira ner råbommen. Man kunde då fortfarande styra fartyget och försöka hålla den västliga kursen, så att man undvek de farliga bankarna. 27:19 all: löst Grundtexten har ett obestämt uttryck, som kan gälla redskap, reservvirke, rigg e. d. 27:24 har Gud skänkt dig Meningen är i första hand att Gud på Paulus bön lovar att spara deras liv, kanske också att de därigenom kommer att omvända sig.

27:10 2 Kor 11:25 f. 27:23 Apg 23:11

27:27 Apostlagärningarna 370 27 På fjortonde av vår färd över Adriahavet dygnet började sjömännen vid midnatt förstå att vi närmade oss land. 23 De lodade och fann att var famnar. djupet tjugo Strax efteråt lodade de på nytt och fick det nu till femton famnar. 29 De fruktade att vi skulle drivas mot klippor och lade ut fyra ankare från aktern och önskade bara att det 3° skulle bli dag. Sjömännen gjorde ett försök att överge fartyget och firade ner skeppsbåten under förevändning att de skulle lägga ut ankare från fören. “Då sade Paulus till officeren och soldaterna: Om inte de där stannar kvar ombord, är ni förlorade. 32 Då kapade soldaterna linorna och lät skeppsbåten driva i land. ”Innan det dagades uppmanade Paulus alla att äta. Nu har ni varit utan mat i fjorton dagar och inte fått någon näring. “Därför råder jag er att äta, det behöver ni för att kunna klara er. Ingen av er skall nämligen mista så mycket som ett hårstrå. 35 Sedan tog han ett bröd, tackade Gud inför dem alla, bröt det och började äta. “Då repade alla mod och intog föda. 37 Allt som allt var vi 276 personer ombord. 38 Efter att ha ätit sig mätta vräkte de spannmålslasten i sjön för att göra fartyget lättare.

Strandning på Malta

39När det blev dag kände de inte igen landet, men de upptäckte en bukt med sandstrand, där de tänkte att de skulle kunna sätta fartyget på land. *° De släppte trossarna och lämnade ankarna i sjön. Samtidigt fällde de ner styrårorna, hissade förseglet för vinden och styrde in mot stranden. 4* Men de gick på ett rev och rände upp med skeppet där. Fören körde fast och stod orubbligt kvar, men aktern började brytas sönder av bränningarna. *2 Soldaterna beslöt då att döda fångarna så att ingen skulle kunna simma i land och fly. 43 Men officeren ville rädda Paulus och hindrade dem i deras avsikt. Han befallde att

27:27 Adriahavet Farvattnen mellan Kreta och Sicilien. 27:28 famnar I princip samma mått som den gamla svenska motsvarigheten, dvs. spännvidden av en mans utsträckta armar, eller ca 1,9 meter. 27:35 tackade Gud Dvs. läste den lovprisningsbön som en jude måste inleda varje måltid med. 27:40 fällde de ner styrårorna I stället för fast roder hade man två styråror, en på var sida om aktern. För att de inte skulle skadas kunde man fälla upp dem och göra fast dem, när de inte användes. 27:42 dödafångarna Jfr 12:19; 16:27, som belyser soldaternas ansvar för fångtransporten.

27:34 Matt 10:30+ 27:35 Luk 22:19+

371 Apostlagårningarna 28:12

först skulle de simkunniga hoppa i vattnet och ta i land och sig därefter de övriga, 4* en del på plankor och andra med hjälp av folk

från fartyget. Så lyckades alla rädda sig i land. l När vi var i säkerhet fick vi veta att ön hette Malta. 2De infödda

var ytterst vänliga mot oss; de tände ett bål och tog hand om oss alla, för det 3 Paulus ett torrt

började regna och var kallt. drog ihop fång ris, och då han lade det på elden kom en huggorm fram på grund av

värmen och högg sig fast vid hans hand. 4 När de infödda såg ormen hänga från handen på honom, sade de till varandra: Den där mannen måste vara en mördare. Han har räddats från havet, men rättvisans gudinna ville inte att han skulle få leva. 5 Men Paulus skakade av ormen i elden och tog ingen skada. 6 De andra trodde att han sig skulle svullna upp eller plötsligt falla död ner. När de sedan hade väntat en lång stund och sett att ingenting särskilt hände honom, slog de om och sade att han var en gud. 71 närheten låg det gårdar som tillhörde Publius, öns främste man, och han tog emot oss och visade oss gästfrihet i tre dagar. 8Hans far låg till sängs med feberanfall och svår diarré. Paulus gick in till honom, bad och lade händerna på honom och botade honom. 9 Efter det kom också de andra sjuka på ön dit och blev botade. ° De gav oss många bevis på sin uppskattning, och när vi skulle segla därifrån, försåg de oss med allt vi behövde.

Till Rom

“ Efter tre månader avseglade vi med Dioskurerna, ett fartyg från Alexandria som hade legat vid ön över vintern. ”Vi gick in till

28:4 rättvisans gudinna Dvs. den grekiska gudinnan Dike, vars namn betyder straff eller rättvisa. 28:7 öns främste man Uttrycket används på ett par inskriptioner om romerska ämbetsmän på Malta och kan alltså vara en officiell titel. Publius var ett vanligt romerskt namn, och den man som det här gäller är i övrigt i okänd. g 28:11 Dioskárema Dvs. tvillinggudarna Castor och Pollux, vilka räknades som sjöfartens beskyddare. Grundtexten antyder att skeppet bar namnet Dioskurerna” och kanske hade Dioskurerna som galjonsfigur.

Mark 16:18 28:6 Apg 14:11

28:13 Apostlagärningarna 372

Syrakusa och låg där i tre dagar. ”Därifrån kom vi så småningom fram till Regium. Efter en dags väntan fick vi sydlig vind och nådde efter två dagar Puteoli. “Där fann vi trosbröder och blev inbjudna att stanna hos dem en vecka. Och på det sättet kom vi till Rom. 5 Bröderna där hade fått besked om oss och kom ända ut till Forum Appii och Tres Tabernae för att möta oss. Når Paulus såg dem, tackade han Gud och fylldes med tillförsikt. 6 Efter ankomsten till Rom fick han tillstånd att ha egen bostad tillsammans med den soldat som skulle bevaka honom.

Tal till judarna i Rom

”Tre dagar senare bad Paulus de ledande bland judarna* att komma till honom, och när de var samlade sade han till dem: ”Mina bröder. Fast jag inte har förbrutit mig mot vårt folk eller våra fäderneårvda seder och bruk, blev jag i Jerusalem utlämnad till romarna och bortförd som fånge. *s Sedan de hade förhört mig ville de frige mig, eftersom jag inte var skyldig till något som förtjänar döden. 9 Men judarna satte sig emot det, och jag blev tvungen att vädja till kejsaren, dock inte för att anklaga mitt folk. 2° Detta är bakgrunden till att jag har kallat er hit för att få träffa er och tala till er, ty det är Israels hopp som är anledning till att jag bär dessa bojor. 2* De svarade: Vi har inte fått något brev om dig från Judeen, och inte heller har någon av de bröder som kommit hit haft något ont att säga om dig, vare sig öppet eller i enrum. 22Men vi vill gärna höra av dig själv vad du har för åsikter. Om den här sekten vet vi ju att den möter motstånd överallt. 23 De kom överens om en viss dag, och då infann sig ännu fler hos honom där han bodde. Från morgonen till sena kvällen vittnade*

28:12 Syrakusa på Siciliens ostkust har fortfarande samma namn. 28:13 kom vi så småningom fram Grundtextens exakta betydelse är osäker. 28:13 Régium Det nutida Reggio di Calabria vid Messinasundet, på Italiens sydspets. 28:13 Putéoli Det nutida Pozzuoli nära Neapel. Till denna hamn fördes Roms import från imperiets östra delar, bl. a. spannmål från Alexandria. 28:15 Forum Appii och Tres Tabémae Dessa platser, Appius torg” och Tre krogar, låg vid Via Appia, den delvis ännu bevarade huvudvägen söderut från Rom, på ca 65 resp. 50 kilometers avstånd från staden. 28:20 det är Israels hopp Jfr 23:6 och 26:6 med noter.

28zl7-20Apg 2127-37; 24:17-21; 25:10 f. 28:22 Apg 24:5 28:20 Apg 23:6 28:23 Apg 9222+

373 Apostlagärningarna 28:31

han om Guds rike* och utlade vad det innebär, och utgående från Moses lag* och profeterna sökte han vinna dem för tron på Jesus.

2*

Somliga lät sig övertygas av hans ord, men andra ville inte tro. 251 stor bröt de upp, sedan Paulus tillagt detta enda: ”Det var oenighet med rätta som den heliga anden* 26 sade till era fäder* genom profe-

ten Jesaja: Gå till dettafolk och såg: Ni skall hära med era öron men

inte örstå, och se med era ögon men åndå inte se. Ty detta folks

hjärta år förstockat. De år tröga att höra med sina öron, och de

tillsluter sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller höra med

sina öron eller förstå isitt hjärta och omvända sig och bli hotade av mig. ”Därför skall ni veta att det är till hedningarna” som Gud nu har sänt frälsningen”. De kommer att lyssna.

Paulus vistelse i Rom

”Där stannade han i hela två år på egen bekostnad. Han tog emot

alla som kom för att besöka honom, 3* och han förkunnade Guds

rike och undervisade om herren” Jesus Kristus med stor frimodighet

och utan att bli hindrad.

28:26 genom profeten Jesaja Det följande citatet (från Jes 6:9 f.) tillämpas i evangelierna (Matt 13:14 med par. ;Joh 12:40) på Jesu förkunnelse, på den form han klädde den i och på det mottagande den fick. Här leder citatet fram till en av Apostlagärningarnas huvudtankar: den kristna förkunnelsen skall tas emot av icke-judiska folk, sedan judarna avvisat den (jfr not till 3:26). 28:28 De kommer att lyssna Den v. 29 som här följer i senare handskrifter är säkerligen inte ursprunglig: När han sade detta, gick judarna sin väg under livligt diskuterande sinsemellan. 28:30 två år Ingenting antyds om hur denna period avslutades. Enligt traditionen blev Paulus frikänd, företog flera resor och led först senare martyrdöden. Att boken slutar här har förklarats på olika sätt. Kanske skrevs den helt enkelt vid denna tidpunkt. Kanske betraktade författaren Paulus ankomst till Rom som en milstolpe i kristendomens utbredning. Kanske önskade han ge intryck av kristendomens politiska ofarlighet och förteg senare konflikter med myndigheterna.

28:26 f. jes 6:9 (Matt 13:14+); Hes 28:28 Apg13:46 f.+;Rom1:15 12:2 28:26 Luk 8:10+

Till de kristna i Rom

Hälsning

*Från Paulus, KristiJesu tjänare, kallad till apostel”, avdelad för att

förkunna Guds ?som Gud har utlovat sina

evangelium”, genom

i de 3

profeter heliga skrifterna, evangeliet om hans son, som till sin mänskliga härkomst var av Davids* ätt *och genom sin andes helig-

het blev insatt som Guds son i makt och välde vid sin

uppståndelse från de döda: Jesus Kristus, vår herre. 5Genom honom har jag fått nåden och uppdraget att som apostel föra alla till hedningar* lydnad

i tro, hans namn* till ära. ° Bland dessa är också ni, som är kallade att tillhöra Jesus Kristus. 7Jag hälsar er, alla Guds älskade i Rom, kallade att vara hans

heliga? Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kris-

tUS.

Paulus och i Rom

församlingen

8Först och främst: jag tackar alltid min Gud genom Jesus Kristus för

er alla, därför att man i hela världen talar om er tro. 9Gud, som jag tjänar med min ande” när jag förkunnar evangeliet om hans son, kan

1:1 Från Paulus Se Brev”. 1:4 insatt som Guds son i makt och välde Uttrycket anknyter till de gammaltestamentliga skildringarna av kungens tronbestigning (Ps 2; 110). Jesu uppståndelse betraktas som en liknande upphöjelse (jfr Ef 1:20 f.). 1:7 Rom Den kristna församlingen i denna stad hade inte grundats av Paulus. Brevet innehåller därför få personliga meddelanden. Det skrevs enligt 15:15, 23 ff. inför en planerad resa, då Paulus tänkte besöka Rom och behövde hjälp av församlingen (jfr Apg 19:21 med not). Troligen ville han underlätta den första kontakten med den genom att i förväg skicka en sammanfattning av sin syn på den kristna trons grundfrågor.

1:1 Apg 9:15+ 1:5 Apg 9:15; Rom 11:13; 15:16; Gal 1:2 Rom 3:21; 16:26; 1 Petlzlof. 27-9; 1 Tim 2:7 1:3 2 Sam 7:12 1.; Jes 11:1 f.; Matt 1:6; 138 Rom 1Ö119S1T1TCSS 113 Luk2:4 1:9 Rom 15:16 1:4 Dan 7:14; Matt 28:18 f.; Apg 13:32f.;1Tim3:16;Heb9:14;1Pet 1:2

1 :10 Romarbrevet 376

vittna om att jag ständigt nämner er i mina böner. ”Jag ber att jag äntligen skall få möjlighet att resa till er, om det är Guds vilja. Ty jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av Andens gåvor för att ni skall bli stärkta, ”eller snarare: för att vi tillsammans skall få tröst genom vår gemensamma tro, er och min. ”Jag vill att ni skall veta, bröder, att jag ofta- fast det hittills alltid kommit något i vägen - har tänkt besöka er för att kunna skörda någon frukt bland er liksom bland alla andra hedningar. “ Greker och barbarer, lärda och olärda - alla har jag skyldigheter mot. 5 Därav min iver att förkunna evangeliet också för er i Rom. ”Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft som räddar* var och en som tror, juden främst men också greken. 71 evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro, som det står skrivet: Den ráztfärdige skall leva genom tron.

Ett liv utan om Gud

kunskap

”Ty Guds vrede* uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet. 19 Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har det för dem. ”Ty alltsedan världens skapelse har gjort uppenbart hans egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat osynliga uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; 2* de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras hjärtan* förmörkades. ”De ville gälla för oförståndiga visa, men blev till dårar. ”De ut den Gudens bytte oförgänglige härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.

1:11 Andens gåvor Se 1 Kor 12:1 ff. med not. 1:14 Greker och barbarer Beteckningar för dem som tillhörde respektive stod utanför den grekisk-romerska kulturgemenskapen. 1:23 bilder Paulus anknyter här till en gammaltestamentlig tradition, där bruket av gudabilder förlöjligas (t. ex. Jes 44:12 ff.).

1210-13 Apg19:21;R0m15=22-32 1:19-32Vish 13-15; Syr 17:8 1.; Apg 1:13 Fil 1:22 14:15-17;17:24-28 1:14 1 Kor 9:16 1:20 Job 12:7 f.; Ps 19:2 f. 1:16 Ps 40:10 1.; Mark 8:38; 2 Tim 1:8/ 1:21 Ef 4;17 f. 1 K0f1i13› 24 1:22 1Kor1:19f. 1:17 Hab 2:4 (Gal 3:11; Heb 10:38); 1:23 2 Mos 20:4 1.; 5 Mos 445-19; Ps Rom 3:21 1.; Fil 3:9 1051:19 f.;]er 1011-15; Vish 11:15; 12:24

377 Romarbrevet 2;7

2* Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra. 25De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för som är välsignad i evighet, amen. 2° Därför skaparen, utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse. Z* Eftersom de föraktade om Gud, lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så kunskapen att de gjorde det som inte får göras, ”uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet” och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. 3° De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfin- 3* ningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. 32 De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det år bra när andra gör det.

Guds dom över och

judar greker

1 Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer. ?Vi vet att Guds dom över dem som lever så är väl 3 Men du som dömer dem som lever så och grundad. ändå själv gör samma sak, inbillar du dig att just du skall undgå Guds inte om Guds dom? *Bryr du dig oändliga godhet, fördragsamhet och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse? 5Med ditt hårda och obotfârdiga hjärta hopar du vrede* över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist. “Han skall löna var och en efter hans gärningar: 7evigt liv åt dem

1:26 förnedrande Iidelser Avser homosexualitet, som var vanlig och sågs med överseende i den grekisk-romerska världen. För judarna var den avskyvärd (jfr 3 Mos 18:22), och dess utbredning betraktades som en följd av omgivningens vantro. 1:24 Ps 81:12 f.;2Thess2:11 f. 2:4 Jes 30:8+; Vish 11:23+; Syr 5:4; 1:26 f. 1Kor 6:9 Luk 18:7; Apg 17:30; Rom 3:26; 1:28-31 Vish 1422-29 9:22; 1 Pet 3:20; 2 Pet 3:9, 15; Upp 1:29 f. Matt 15:19+; Rom 13:13; 1 Kor 6:10 5:10 f.; 6:9 1.; 2 Kor 12:20; Gal 2:5 Sef 1:14 f.+;Upp 6:17 5:19-21;Ef5:3-5;K0l3:5-9;1Tim 2:6 Ps 62:13+; Matt 16:27+; 2 Kor 1:9 f.; 2 Tim 322-4 5:10; 2 Thess 1:5; Upp 2:23; 20:12; 2:1 Matt 7:1-5+; Rom 14:4, 10; 1 Kor 22:12 4:5;]ak 4:11 f.

2:8 Romarbrevet 378

som goda och söker härlighet, ära och oförgängliguthålligt gör det

het, *men vrede och straff över dem som i sjålvhävdelse vänder

ryggen åt sanningen och följer orätten. 9 Nöd och ångest över varje

människa som gör det onda, juden främst, men också greken. ° Härlighet”, ära och frid” åt var och en som gör det goda, juden främst, men också greken. “Gud gör inte skillnad på människor.

mot domen

Lagen inget skydd

Z Alla som har syndat utan lag skall också gå under utan lag. Och alla under 3 Det är inte som har syndat lagen* skall dömas genom lagen. hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare. lagens “ har inte men om de av naturen Hedningarna” lagen, fullgör lagens fast de saknar lagen. 5 Därmed visar de att krav, då är de sin egen lag, det som kräver år skrivet i deras hjårtan“; om det vittnar också lagen deras samvete och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvarar sig. 5 Det skall framgå den dag då Gud, enligt det evange-

lium” har fått från Jesus Kristus, dömer vad som är fördolt hos jag människan. ”Du kallar och förlitar dig lagen, du är stolt över din dig jude på 13 känner hans vilja och kan avgöra vad som år Gud, väsentligt - du har ju i 19 Du tror dig om att vara en ledare för vägledning lagen. i mörker, 2° en fostrare för oförstånblinda, ett ljus för människor diga, en lärare för omogna - du äger ju kunskapen och sanningen i 2* Du undervisar alltså andra men inte dig själv. Du lagens gestalt. stöld men är en tjuv. 22 Du fördömer åktenskapsbrott förbjuder själv men det själv. Du avskyr de hedniska gudarna men drar dig begår inte för att plundra dem. 23 Du är stolt över lagen men vanärar Gud

2:15 deras tankar Förmågan att inom sig själv komma till klarhet om vad som är rätt och orätt är medfödd och allmänmänsklig. Enligt Paulus är den hos hedningarna en motsvarighet till den judiska lagen. 2:16 då Gud, enligt det evangelium jag barfåttfrånjesus Kristus, dömer Annan möjlig översättning: då Gud, enligt det evangelium jag fått, genom Jesus Kristus dömer. 2:22 plundra dem Förebråelsen avser handel med föremål som tagits från : hedniska tempel.

227-9 2 Thess 1:6-10 2:16 Matt 6:4, 6; Mark 4:22+;1 Kor 4:5; 2:9 f. Rom 1:16;3:9 Heb 4:13 2:11 5 Mos 10:17+; Apg 10:34; Gal 2:6; 2:17 Luk 18:11; Rom 9z4+ Ef 6:9; Kol 3:25; 1 Pet 1:17 2:18 Fil 1:10+ 2:13 Matt 7:21;jak 1:22, 25; 1 Joh 3:7 2:19 Matt 15:14+ 2:14 Apg10:35 2:21 2 Mos 20:15; Ps 50:16-21; Matt 2:15 Jer 31:33+; Rom 1:32 23:3-4

379 Romarbrevet 3:12

24 genom att överträda den, ty som det står skrivet: För er skull smädas Guds namn bland bedningarna. 25Omskärelse” är till nytta, om du lever efter lagen. Men överträder du är du trots omlagen, skärelsen på nytt en oomskuren. 2” Om nu en oomskuren följer lagens bud, skall inte han få räknas som omskuren? ”Då kommer han som till kroppen är oomskuren men att döma fullgör lagen dig som överträder lagen fast du har skriftens bokstav och omskärelsen. 28 Ty jude är man inte till det yttre, och omskärelsen är inte det som syns utanpå kroppen. ”Jude är man i sitt inre, och omskuren är den som är det i sitt hjärta, i ande och inte efter bokstaven. Han får sitt beröm av Gud, inte av människor.

Hela skuld Gud

mänsklighetens inför

Vilket företräde har då judarna, vilken fördel ger omskärelsen? 3 En stor fördel, på alla sätt. Först och främst: Guds ord anförtroddes åt dem. 3Och om nu några har visat trolösa, skall då sig deras trolöshet upphäva Guds trofasthet? “Nej, inte alls: Gud är sann - sedan må varje människa visa sig vara en lögnare; som det står skrivet: Du skall

befinnas rättfärdig i dina 0rd och segra när man

anklagar dig. 5Och om vår skall bevisa Guds rättfär-

orättfärdighet

dighetåi, vad innebär då detta? År kanske Gud mänskligt talat orättvis när han låter sin vrede* drabba oss? °Nej, inte alls, ty hur skulle Gud då kunna döma världen? 7Men om min lögn ökar Guds härlighet* genom att framhäva hans sannfärdighet, varför skall då jag dömas som syndare? 3 Inte kan vi säga: Låt oss göra det onda för att frambringa det Sådana ord goda.” lägger några i vår mun, men de som förtalar oss på det sättet förtjänar sitt straff. 9Hur är det då, har vi något försteg? Inte utan vidare. Jag har förut anklagat både judar och greker för att stå under syndens välde. ° Det står ju skrivet:

Ingen finns som är rättfärdig, ingen enda,

“ingen som förstår, ingen som söker Gud. Z/llla har vi/eit av, alla är fördärvade.

Ingen finns som gör det goda, ingen enda.

2:24 jes 52z5+ 3:4 Ps 116:11:j0h 3:33 /Ps 51:6 2:26 Gal 5:6 3:5 job 8:3+; Rom 9:14 2:28 Rom 9:7; Gal 6:15 3:6 1 Mos 18:25+ 2:29 5 Mos 10:16+; Apg 7:51; Fil 3:3; 3:8 Rom 6:1, 15; Gal 2:17 Kol 2:11; 1 Thess 2:4; 1 Pet 3:4 3:9 Rom 2:9; 3:23; 11:32; Gal 3:22 3:2 5 Mos 41:71.;Rom 9:4 3:10-12 Ps I4:I-3; Pred 7:21+ 3:3 4 Mos 23:19; 2 Tim 2:13

3:13 Romarbrevet 380

”En öppnad grav ar deras strnpe,

sin tunga brukar de till sve/e.

Hnggormsgzft bar de bakom sina läppar,

”deras man av bitter

arfull förbannelse.

”På snabba fötter ilar de för att utgjuta blod,

ocb elände /eantar deras vag,

“förödelse

”och de inte.

fridens väg känner

S dem.

Gndsfruktan arfrämmande för

19 Vi vet att lagens* ord riktas till dem som äger lagen för att varje

mun skall och hela världen underkastas Guds dom. ”Ty

tystas

blir ingen människa rättfårdig inför honom. genom laggärningar om synd.

Lagen kan bara ge insikt

tro

Rättfardigbet genom

2*Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet* som inte beror av

men som och har vittnat om - en rättfär-

lagen lagen profeterna

för alla dem som tror.

dighet från Gud genom tron påjesus Kristus, Här åtskillnad. 23 Alla har syndat och gått miste om härgörs ingen från Gud, 2*och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga ligheten* av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. 25Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror. Så

ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han förut hade lämnat synderna ostraffade, 2°under uppskovets tid. I vår egen tid ville han visa

sin rättfärdighet: att han är rättfärdig och gör den rättfärdig som tror

på Jesus.

Grundtextens 0rd används i GT om försoningsstället i 3:25 försoningsoffer det allra heligaste (2 Mos 25:17 fi), dit översteprästen gick in på den stora försoningsdagen; se Heb 9:5 med not. Paulus menar attjesu död har ersatt den gammaltestamentliga offertjänsten. 3:26 apps/covers tid Enligt en utbredd judisk uppfattning lämnade Gud de onda uppskov fram till den sista domen. För Paulus innebar redan Jesudöd och uppståndelse en uppgörelse med ondskan. Någon anledning att vänta sig uppskov finns då inte längre. Jfr Apg 17:30 f.

3:13 Ps 5:I0/140.4 3:23 Vish 2:23 f.: Rom 3:9+; 2 Kor 3:14 Ps 10:7 3:13 3:15-17 Jes59:7f.+ 3:24 Matt 20:28+; 1 Kor 6:20; 7:23; Gal 3:18 P536:2 3:13; 4:5; Ef 1:7; 2:8; Tit 324-6; 3:19 Rom 11:32; Gal3=21 f. lPet 1:18 1.; 2 Pet 2:1; Upp 5:9 3:20 Ps 143.2 (Gal 2:16) / Rom 4:15; 3:25 2Mos25:17-22+;Heb 95/2102: 5:13;7:7-11;1Kor15:56 . 5:19; Ef 1:7; Kol 1:14, 20; Heb 3:21 1 Mos 15:6+; jer 23:6+; Rom 9;11-14;1Joh2;2;4;10 1117+ 3:26 Rom 2z4+ 3:22 Apg 10:34 f.+; Rom 10:12; Gal 3:28+

381 Romarbrevet 4:14

27 Vad blir då kvar av vår stolthet? Ingenting. Vilken lag säger det, 23 gärningarnas? Nej, trons lag. Ty vi menar att människan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar. 29 Eller är Gud bara judarnas Gud och inte hedningarnas”? Jo, också hedningarnas, 3°så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro och de oomskurna 3 vi då rättfärdiga genom tro. Upphäver lagen genom tron? Inte alls! Vi befäster lagen.

Exemplet Abraham

Vad innebär nu detta om vi tänker på Abraham, vårt folks stamfar? Hur det för honom? 2Om han blev gick rättfärdig* genom gärningar, har han något att vara stolt över. Men inte inför Gud. JTy vad säger skriften? Abraham trodde pä Gud och därför räknades han som rättfärdig. *Den som har gärningar att peka på får sin lön inte som en nåd utan som en rättighet. 5Den däremot som står utan gärningar men tror på honom som gör syndaren rättfärdig, han får sin tro räknad som rättfärdighet. “Så prisar också David den människa salig som Gud räknar som rättfärdig oberoende av hennes gärningar: 7Saliga de vilkas överträdelser ärförlätna och vilkas syn- 3 9Dender är utplänade. Salig den som Herren inte til/räknar synd. na saligprisning, gäller den bara de omskurna eller också de oomskurna? Jag har redan sagt: för sin tros skull räknades Abraham som rättfärdig. ° Och när skedde det, före eller efter omskärelsef? Före, inte efter. “ Omskärelsens tecken fick han som bekräftelse på att han redan som oomskuren var rättfärdig genom sin tro. Så skulle hambli far till alla oomskurna som tror, så att dessa kunde räknas som rättfärdiga. *Z Han skulle också bli far till de omskurna, för dem som inte bara är omskurna utan också följer trons väg, den som vår fader Abraham vandrade redan innan han blev omskuren.

Löftet till Abraham alla som tror gäller

*3Det var inte genom lagen” som Abraham eller hans efterkommande fick löftet att ärva* världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. ” Om är de som håller till då är arvingarna sig lagen,

3:27 1K0r1:29;3:21;Ef2:9 4:4 Matt 20:14;Rom 11:6;GaI3:18+ 3:28 Apg 13:38f.; Rom 4:5; Gal 2:16 4:5 Rom 3:28; Gal 2:16; Fil 3:9 3:29 Rom 10:12 4:7 f. Ps 3211). 3:30 5M0s6:4;1K0r8:4+/Apg15:8 f.; 4:9 Rom 4:3+ Gal 3:8 4:11 1 Mos 17:10f.; Gal 3:7 3:31 Matt 5:17 f.+; Rom 8:4 4:13 1 Mos 18:18+; Gal 3:18+ 4:3 I Mos 15:6 (Gal 3:6;]ak 2:23)

4:15 Romarbrevet 382

tron tom och löftet upphävt. ”Ty lagen framkallar vrede; utan lag överträdelse. 16 Därför är tron grunden för att nåden skall gälla ingen och löftet stå fast för alla hans efterkommande, inte bara för dem som håller sig till lagen utan också för dem som har tro som Abraham. Han är allas vår far, 17 som det står skrivetzjag har gjort dig till

far till mångafol/e, och han är det inför den som han trodde på, Gud,

som ger de döda liv och talar om det som ännu inte finns som om det

redan fanns. “Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde, så att han kunde bli far till många folk, enligt ordet: Så

talri/e skall din avkomma bli. ”Han sviktade inte i tron då han

tänkte på att hans egen var utan livskraft - han var omkring kropp

hundra år - och att Saras moderssköte var dött. ”Inför

gammal

Guds löfte tvivlade han inte i otro utan fick kraft genom tron. Han gav Gud äran 21 och var förvissad om att det Gud har lovat kan han 22 23 Men inte bara

också infria. Därför räknades han som rättfardig. om honom skrevs orden räknades som ráiztfardig 2* utan också med

tanke på oss. Vi skall räknas som rättfärdiga, ty vi tror på honom som från de döda har uppväckt vår herre Jesus, 25 som blev utlämnad

för våra överträdelsers skull och uppväckt för vår rättfärdiggörelses

skull.

Räddade tro Kristus

genom på

Då vi nu har gjorts rättfärdiga” genom tro, har vi frid* med Gud

genom vår herre Jesus Kristus. ZHan har gett oss tillträde till den nåd

som vi nu lever i, och vi är stolta över hoppet att få del av Guds härlighet? 3 Mer än så, vi är stolta över våra lidanden, eftersom vi vet

att lidandet skapar uthållighet, uthålligheten fasthet och fastheten hopp. 5Och hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingjutits i

4:17 talar om det 50m annu intefinns som om det redan fanns Annan möjlig översättning: kallar fram det som ännu inte finns, så att det blir till (jfr Jes 48:13). 5:2 Han har gett oss tillträde Annan läsart: Han har genom tron gett oss tillträde”.

4:15 Rom 3:20+ 4:25 Jes 53:4 f., 12; Rom 8:32; l Kor 4:16 Gal 3:7, 29 15:17 4:17 [Mos I7:5+; Luk 20:38 5:1-5 1 Kor 13:7+ 4zl8-20 1 Mos 17:15-21; 21:1 f.; Heb 5:1 Jes 53:5;Ef2:14 11:1lf. 5:2 Ef2:18;3:12;Heb 4:16 4:18 I Mos 15:5 . 5:3 f. Fil 1:29; Jak 1:2-4 4:21 Luk 1:37, 55 5:5 Ps 22:6; Heb 6:18 f.; 1 Joh 4:16 4:22 Rom 4:3+ 4:24 Apg 2:24, 32; 1 Kor 15:3 f.; 1 Pet 1:21

383 Romarbrevet 5:17

våra hjärtan genom att han har gett oss den heliga anden? 6Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne.

Knappast vill någon dö för en rättfårdig - kanske går någon i döden för en som är god. 3Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus för oss medan vi ännu var 9 Då vi nu har gjorts dog syndare. så mycket säkrare bli rättfärdiga genom hans blod, skall vi av honom

räddade” från vreden”. °Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är

försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv. Ja

inte bara det, vi har vår stolthet i Gud tack vare vår herre Jesus

Kristus, genom vilken vi nu har vunnit försoningen.

Adam och Kristus

*Z Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom

synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla

syndade. ”Redan före lagen fanns alltså synd i världen, men synd

” Andå härskade döden från

räknas inte där det inte finns någon lag. Adam till Mose också över dem som inte gjort sig skyldiga till en

överträdelse som Adams. Och Adam motsvarar honom som skulle komma, 5 men överträdelsen kan inte jämföras med nåden. Om alla

dog genom en endas överträdelse, så har nu alla fått del av Guds överflödande nåd, nådegåvan som bestod i en enda människa, Jesus Kristus. ”Och följderna av en enda mans synd kan inte jämföras med denna gåva. Ty domen följde på vad han ensam hade gjort och blev fällande, men nåden följde på mångas överträdelser och innebar ett frikännande. 17 Om en enda mans överträdelse betydde att döden

fick herravälde genom denne ende, så skall nu i stället de som blir 5:13 Redan före lagen I grundtexten är v. 12 en oavslutad mening. I v. 13 avbryter alltså Paulus den påbörjade tankegången. Han vill nu förklara varför de människor som levde före Mose var syndare som måste straffas med döden. Enligt 4:15 finns ju ingen överträdelse utan lag. Förklaringen är för honom att Adam bestämde alla människors öde, när han bröt mot Guds bud och straffades med döden. 5:14 Adam motsvarar honom som skulle komma Liksom människornas död beror på Adam kommer deras räddning genom Kristus. 5:15 som bestod i Annan möjlig översättning: som gavs genom.

5:6 l Pet 3:18 552-18 1 Mos 2:17; 3:1-6; Vish 1:13 f.; 5:8 Joh 3:164- 2:23; Rom 6:23; 7:9 f.: 1 Kor 5:9 1 Thess 1:10 15:21 f., 48;Jak 1:15 5:10 Rom 8:7; 2 Kor 5:18; Kol 1:20-22; 5:13 Rom 3z20+ Jak 4:4 5:17 1 Pet 2:9; Upp 22:5 5:11 1 Kor 1:31+

5:18 Romarbrevet 384

rättfärdiga genom nådens överflödande rika gåva leva och få herra-

välde tack vare en enda, Jesus Kristus. ”Alltsåz liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också

en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor. 9 Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till

3°

syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga. Lagen kom in för att överträdelserna skulle bli större. Men där synden blev

större, där överflödade nåden än mer, Z och på samma sätt som

härskade och förde till döden, skall därför nåden härska

synden

vår

genom rättfärdighet och föra till evigt liv genom Jesus Kristus,

herre.

Nytt liv genom dopet in i Kristus

Vad innebär nu detta? Skall vi stanna kvar i synden för att nåden

- inte. Vi som har dött bort från

skall bli större? Naturligtvis synden,

hur skall vi kunna leva vidare i den? 3Vet ni då inte att alla vi som har

in i Kristus döpta in i hans död? 4Gedöpts Jesus, också har blivit nom har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att dopet också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. 5Ty har vi blivit ett med honom

att dö som han, skall vi också bli förenade med honom genom

° Vi vet att vår gamla människa har blivit

genom att uppstå som han.

korsfäst med honom för att den syndiga kroppen skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. 7Ty den som är död är frikänd från synden. 3När vi nu har dött med Kristus, är vår

tro att vi också skall leva med honom. ”Vi vet ju att Kristus har

från de döda och inte mer skall dö. Döden är inte längre uppväckts herre över honom. ° När han dog, dog han bort från synden, en

“ Så skall också ni gång för alla. När han nu lever, lever han för Gud. se men lever för

på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för synden

Gud.

skall alltså inte få hårska i er dödliga kropp, så att ni ”Synden dess begär. “3 Låt inte synden bruka era lemmar som redskap lyder

6:6 vår gamla människa . . . den syndiga kroppen Se Kött”.

5:19 Jes 53:1l;Fil2:8; Heb 5:8 6:6 Gal2:19 f.;5:Z4 5:20 Rom 3220+ 6:8 2 Tim 2:11 5:21 Vish1:14 6:9 Upp 1:18 6:1 Rom 3:8+ 6:10 Heb 7:27+ 6:3 1 Kor 12:13+; Gal 3:27/ Mark 6:11 2 Kor 5:15; Gal 2:19 f.; 1 Pet 2:24 10:38; Kol 2:12 6:12 l Mos 4:7 6:4 Rom 8:10 f.;Kol2:12f.;3:1 6:13 Kol 3:5 6:5 Fil 3:10 f.

385 Romarbrevet 7:4

för orättfärdigheten, utan låt Gud bruka er, ni som ju har återvänt till livet från döden; låt honom använda era lemmar som redskap för rättfärdigheten. “Synden skall inte vara herre över er; ni står inte under lagen” utan under nåden.

Fria

från synden

5 Hur är det då: skall vi synda eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte. 6 Ni vet ju att om ni gör er till

då är ni slavar under den ni slavar* under någon och lyder honom, under synden, vilket för till döden, eller under den lyder, antingen som för till 7 Men Gud vare tack! Ni var slavar lydnad rättfärdighet. under men valde att av hela ert hjärta lyda den lära som ni synden blivit införda i. ”Och när ni då fria från synden, blev ni gjordes slavar under - en bild med rättfärdigheten ”jag väljer mänsklig tanke på er mänskliga otillräcklighet. Ty liksom ni gjorde era lemmar till slavar åt orenheten och och blev laglösa, skall ni laglösheten och bli 2° När ni var nu göra dem till slavar åt rättfårdigheten heliga. slavar under “Vad synden, stod ni fria gentemot rättfärdigheten. att det gav det för frukt? Sådant som ni nu känner skam över därför ZZ när ni har blivit fria från till slut leder till döden. Nu däremot, men är slavar under Gud, blir frukten ni skördar helighet synden och till slut evigt liv. 23 Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår herre.

Fria

från lagen

Vet talar ju till sådana som känner - att ni inte, bröder - jag lagen råder över människan bara så länge hon lever? 2Den gifta lagen” kvinnan är genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men om mannen dör, år hon löst från lagen som band henne vid mannen. 3 Om hon går till en annan medan hennes man lever, kallas hon alltså Men om mannen dör, är hon fri från lagen och äktenskapsbryterska. bryter inte sitt äktenskap om hon går till en annan. 4 Så är det också

7:4 ni har dött bort från lagen med Kristi kropp Paulus kombinerar här två en del tankegångar. Enligt den ena är den kristne förenad med Kristus som av hans kropp (jfr 1 Kor 6:15; 12:27), och genom dopet dör han med Kristus (Rom 6:4). Enligt den andra är han före omvändelsen bunden vid lagen, och bandet kan endast lösas genom döden. 6:16 Ords 12:28; Joh 8:34; 2 Pet 2:19 6:23 Rom 5:12+ 6:19 Rom 12:1+ 7:2 1 Kor 7:39 6:20 f. Rom 7:4 f; Gal 6:7 f. 7:4 Gal 2:19 f., Rom 6:4 6:22 Gal 5:22 f; 1 Pet 1:9

7:5 Romarbrevet 386

med er, mina bröder: ni har dött bort från lagen med Kristi kropp och tillhör nu en annan, honom som blev uppväckt från de döda, och så kan vi bära frukt åt Gud. 5Så länge vi levde på människans villkor var de synder och lidelser som väcks av lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden. 6 Men nu har vi blivit fria från lagen, sedan vi dött bort från det som höll oss bundna, och kan tjäna på ett nytt sätt, med vår ande, och inte på det gamla, efter bokstaven.

och ont

Lagen på gott

7Vad innebär nu detta? Att lagen är synd? Visst inte, men först genom lagen har jag lärt känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ba begär. “Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär inom mig. Finns ingen lag är synden död. gjag levde en gång, när lagen inte fanns för mig. Men när budordet kom, fick synden liv *° och jag dog. Det visade sig att det budord som skulle föra till liv förde mig till döden. “Ty synden grep tillfället, den bedrog mig med budordet och dödade mig genom det. ”Lagen är alltså helig och budordet heligt, rättvist och gott. 13 Var det då något gott som blev min död? Nej, inte alls. Det var synden. För att den skulle avslöjas som synd vållade den mig döden genom det som är gott; så skulle genom budordet synden kunna visa sin fruktansvärda syndighet. ” Vi vet att lagen hör till det andliga. Men själv år jag av köttslig” natur, såld till slav under synden. ”Ty jag förstår inte mitt sätt att

7:5 levde på människans villkor Se Köttå”. 7:9 jag levde en gång, när lagen intefannsför mig Orden kan syfta på Adams tillstånd i paradiset eller på Paulus egen barndom. För en judisk pojke börjar plikten att hålla den religiösa lagen först när han fyller 13 år. Orden jag dog (v. 10) visar att berättelsen om Adams syndafall, som ledde till döden, här tillämpas på alla människor. jfr 5:12. 7:14 själv är jag av /eöttslig natur Det är omtvistat om det följande stycket är en bekännelse av Paulus om hans svårigheter som kristen eller en beskrivning av människans villkor före omvåndelsen.

7:5 Rom 6:20 f.+ 7:10 Rom 10:5+ 7:6 2 Kor 3:6; Gal 3z23-25 7511 1 Mos 3:13; 2 Kor 11:3 7:7 2 Mos 20:17; Rom 3:20+ 7:12 Rom 3z2+ 7:8 Jak 1:14f. 7:14 Ps 51:7; Joh 3:6 7:9 f. Rom 5:12 7:15 Gal 5:17

387 Romarbrevet 8:8

handla. Det jag vill, det gör-jag inte, men det jag avskyr, det gör jag.

6 Men om jag gör det jag inte vill, då medger jag att lagen är något 17 Då är det inte som handlar, utan synden som bori gott. längre jag mig. ”Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill såga i min köttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Z° Men om jag gör det jag inte vill, då år

det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig. “Jag har alltså upptäckt att eftersom det onda finns hos mig så är lagen något - ZZ i mitt inre gott för mig som vill göra det goda bejakar jag ju Guds 23 Men ser en annan i mina lemmar; den i strid med lag. jag lag ligger lagen i mitt förnuft och gör mig till fånge hos syndens lag i mina lemmar. “Jag arma människa, vem skall befria mig från denna dödens kropp? ”Men jag tackar Gud, genom Jesus Kristus, vår herre! Lämnad åt mig själv tjänar jag alltså med mitt förnuft Guds lag och med min köttsliga natur syndens lag.

Ett liv i

andligt frihet

Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus

8 2

Jesus. Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens 1ag“. 3Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga* natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan. 4 Därmed kunde lagens krav på råttfärdighet* uppfyllas hos oss som lever efter vår ande och inte efter vår köttsliga natur. de som STy lever efter köttet har dess sinnelag, men de som lever efter anden är andligt sinnade. 5 Köttets sinnelag betyder död, men andens liv och

frid. 7Köttets sinnelag innebär ju fiendskap med Gud; det underordnar sig inte Guds lag och kan inte heller göra det. “De som är

7:21 så är lagen något gottför mig Orden något gott saknas i de bevarade handskrifterna (se Läsarf?) och är ett försök att återställa den ursprungliga meningen. Utan detta tillägg skulle versen lyda: jag har alltså upptäckt lagen för mig som vill göra det goda, ty det onda finns hos mig.” 8:2 bar gjort mig fri Andra läsarter: har gjort dig fri“; har gjort oss fria. 7:18 1 Mos 6:5+;Matt 15:19 8:3 2 Kor 5:21;Gal3:13;Heb2:14 f. 7:21 1 Tim 1:8 8:4 Matt 3:15; 5:17 7:22 2 Kor 4:16; Ef 3:16 8:5 Gal 5:16-23 7:23 Gal 5:17;_Iak 4:1; 1 Pet 2:11 8:6 Rom 6:21; Gal 6:8 7:25 1 Kor 15:57; 2 Kor 2:14 8:7 Rom 5210+ 8:2 1Kor15:45;2Kor3:17;Gal5:1+, 18

8:9 Romarbrevet 388

kvar i sin köttsliga natur kan inte behaga Gud. 9Ni däremot är inte kvar i den utan lever andligt, när nu Guds ande bor i er. Men den

som inte har Kristi ande tillhör inte honom. ° Om Kristus bor i er,

så är visserligen kroppen död på grund av synden, men anden har liv på grund av rättfårdigheten. “ Om anden från honom som har upp-

väckt Jesus från de döda bor i er, då skall han som har uppvåckt Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom

att hans ande bor i er.

Den som skall Guds barn

härlighet ges

”Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot köttet, inte att

leva efter vår natur. 3 Om ni lever ni

köttsliga på det sättet kommer att dö, men om ni med ande dödar kroppens gärningar skall ni leva.

1* Alla som leds av ande från Gud år Guds söner? 5 Ni har inte fått

en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har

fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: Abba! Fader! 16 Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds

barn. ”Men är vi barn, då är vi också arvingarñ Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet. ”Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet* som skall uppenbaras och bli vår. ”Ty skapelsen* väntar uppenbaras. 2° Allt har otåligt på att Guds söner skall skapat lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om 2 att också skapelsen

8:10 så är visserligen kroppen död Paulus tänker antingen på kroppen i bokstavlig mening, som förr eller senare måste dö, eller på den syndiga kroppen (se 6:6). I det senare fallet menar han att en kristens gamla, syndiga liv har dött i omvändelsen. 8:15 Abba Arameiskt ord, förtroligt tilltal till en far. Jfr Mark 14:36; Gal 4:6. 8:20 på grund av honom som väl/ade det Troligen menas Adam, som genom syndafallet förde in döden i världen. Men Paulus kan också mena Gud, som dömde världen att bära syndafallets följder, eller möjligen djävulen, som var orsak till det.

8:9 1 Kor2;12;3;16;1joh 3:24, 4:13 8:17 Matt5:5+;Gal4:7;Upp21:7/Man 8:10 Rom 5:12+;Gal2:20;1Pet 4:6 16124 f-*â Apg 1412+; 2 Tim 8:11 1K0r6:14;2 Kor4:14 2=11f.;1Ier4:13;5:1 8:13 Hes18:21;Ef4:22-24;Kol3:5,9 8:18 Matt5=11f.+;Joh16=20-22;2Kor 8:14 Gal5:18;I-Ieb2:10 4=17f-/1Joh3=2 8:15 2 Tim 1:7; 1 Joh 4:18 / Mark 8:19 Matt5=9+;KoI3:4 14;36+ 8:20 1 Mos 3:17-19; Pred 1:2 8:16 Gal 3:26; Ef 1:5; 1 Joh 3:1

389 Romarbrevet 8:34

skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas.

22 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. 23 Och

till och med vi, som har fått Anden som en första* gåva, också vi ropar i vår väntan på att Gud skall göra oss till söner och befria vår

kropp. I hoppet är vi räddade - ett hopp som man ser uppfyllt är inte något hopp, vem hoppas på det han redan ser? ”Men om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt. 26 På samma sätt är

det när Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan 0rd, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.

Guds kärlek i Kristus jesus

28 Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det

dem som han har kallat efter sin 29

goda, planå. Ty dem han i förväg

har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde 3° Dem bland många bröder.

han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också rättfärdigf, och dem han har gjort gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet.

3* Vad innebär nu detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss? ”Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom

för att hjälpa oss alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom? 33Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud frikänner, 3* vem

8:22 födslovåndor Samma bild för den sista tidens lidanden och omvålvningar förekommer både i NT (Matt 24:8; 1 Thess 5:3) och i samtida judendom. 8:28 att Gudpå allt sätt hjälper dem som älskar bonom att nå det goda Annan möjlig översättning: att för dem som älskar Gud medverkar allt till att de når det goda”.

8:21 2 Pet3:12f.;Upp21:1-4/Ef1:5 f.; 8:29 1 Kor 15:49; 2 Kor 3:18; Fil 3:21; 1 Joh 3:1 f. Kol 1:15 8:23 2 Kor 1:22+ / Luk 21:28; 2 Kor 8:30 Joh 17:22 5:2 8:31 Ps 118:6 8:24 2 Kor 4:18; 5:7; Heb 11:1 8:32 1 Mos 22:16 f.; Jes 53:6; Joh 3:16; 8:26 Joh 14:16; Gal 4:6 Rom 4:25+ 8:27 Ps 13921 8:33 Jes 50:8 f. 8:28 1Kor2:9;Ef1:11/Rom10:15;Heb 8:34 Ps 110:1 /Jes 53:12; Heb 7:25+; 9:11;l0:1 IJOh 2:1

8:35 Romarbrevet 390

kan då fälla? Kristus är den som har dött och därtill den som har 35 Vem

uppväckts och sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. kan då oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller skilja

svält, nakenhet, fara eller svärd? “Det står ju skrivet: För din skull 37

lider vi dödens kval dagen lång, vi har räknats till slaktfåren. Nej,

över allt detta triumferarvi genom honom som har visat oss sin 33

kärlek. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar*

eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer,

39varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i

skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus jesus, vår

herre.

Israel och Guds löften

i Kristus, inte. Den heliga anden” låter *Jag talar sanning jag ljuger även mitt samvete bestyrka det, Zty jag är fylld av sorg, och mitt

hjärta själv fördömdes och

plågas ständigt. 3jag skulle önska att jag skildes från Kristus, om det kunde hjälpa mina bröder och stamfränder. *De är ju israeliterna, som har fått söners” rätt, härligheteni förbunden”, lagen”, gudstjänsten och löftena, 5de har fäderna, och från dem kommer Kristus* som människa, han som är över allting, gud, välsignad i evighet, amen. 6Det är inte så att Guds 0rd har visat sig felaktigt, ty Israel är inte

alla som kommer från Israel, 7och inte heller är alla Abrahams

efterkommande hans barn. Det heter ju: Genom Isak skall jag ge dig dina efterkommande, *det vill säga: inte alla de barn som han blev upphov till är barn som Gud har gett honom; det är löftets barn som

8:39 krafter i höjden eller krafter i djupet Se Makter”.

9:3 färdömdes Ett kraftord, varmed man brännmärkte dem som utestängdes från religiös gemenskap (jfr 1 Kor 16:22). 9:3 mina bröder och stamfränder judarna. 9:4 förbunden Annan läsart: förbundet. GT innehåller ett flertal berättelser om olika fördrag mellan Gud och människor (Noa, 1 Mos 9:9; Abraham, 1 Mos 15:18; Mose, 5 Mos 5:2; 29:1; David, 2 Sam 7). 9:5 han som är över allting, gud, valsignad i evighet Andra möjliga översättsom ningar: han som är över allting. Gud är välsignad i evighet”; Gud, är över allting, är välsignad i evighet. Jfr 1:25.

8:36 Ps 44:23,- Sak 11:4 1.; Mm 10:16; 9:4 5 Mos 4:7 f_+ / 1 Mos 1543+; ZTim 3:12 / 1 Kor 15:30 f.+ 2 Mos 19:5 f.+; Rom 2:17; 3:2 8:37 Joh 16:33+; 1 Kor 15:57; 2 Kor 9:5 Rom 1:25/]oh 1:8+;Tit2:13 2:14 9:6 4 Mos 23:19+ / Rom 2:28 f. 8:38 f. Ef 1:21; 6:12; Kol 2:15 9:7-9 1 Mos 16-18; 21; Gal 4222-31 9:3 2 Mos 32=32;1 Kor 16:22 9:7 Joh 8:37-39; Gal 3:29; 4:22-31 / I Mos 21:12 (Heb 11:18)

391 Romarbrevet 9:24

räknas som hans efterkommande. detta 0rd var ett löfte: Om ett

9Ty år slealljag komma och Sara skall ba en son. ° Likadant var det när

Rebecka hade blivit havande med två barn genom en och samme man, vår fader Isak. “Innan de var födda och hunnit göra vare

sig

gott eller ont - Guds beslut att välja fritt skulle stå fast ”och gär-

ningar ingenting betyda, endast han själv, han som kallar - redan då

fick hon höra orden: Den äldre sleall tjäna den yngre. 13 Det är också

skrivenjaleol? bar jag utvalt, men Esaa bar jag förkastar.

”Vad innebär nu detta? Kan Gud göra orätt? inte.

Naturligtvis

5 Han säger ju till Mosezjag s/eallförbarma mig över vem jag vill, och jag sleall ba medlidande med vem jag vill. ”Alltså kommer det inte an på människans vilja eller strävanden utan på Guds förbar-

mande. 17 Skriften säger ju till farao: Det var

darförjag uppböjde dig, för att jag skulle visa min makt på dig och för att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden. s Så förbarmar han sig över vem han vill

och förhärdar vem han vill.

Guds i valet

fribet

av

folk

9 Nu fortsätter säger någon: Varför han att förebrå oss? Ingen kan ju

göra motstånd mot hans vilja. 2°Men tror du, stackars människa, att

du kan göra invändningar mot Gud? Kan det formade säga till formaren: Varför gjorde du sådan? 2* Bestämmer inte krukmakaren mig över sin lera, så att han av en och samma klump kan göra både ett fint

kärl och ett som inte är så fint? 22 Kanske har Gud, för att visa sin vrede” och göra sin makt känd,

länge sparat de kärl som han har

för att förstöra

gjort i sin vrede? 23 Och kanske ville han göra hela sin härlighet* känd genom de kärl som han har bestämt till att förhärligas genom hans barmhärtighet? 2* Till att vara sådana har han kallat

9:10 tva° barn I båda de berättelser ur GT som Paulus syftar på utväljer Gud den ene av två bröder. I båda fallen får den förstfödde (Ishmael, Esau) stå tillbaka för den som fötts senare (Isak, Jakob). För Paulus år detta en bild av förhållandet mellan judarna och de kristna: Gud har från början utvalt judarna men sedan slutit ett nytt förbund med de kristna. En liknande utläggning finns i Gal 4:22 ff. 9:21 kärl Människan, Guds skapelse, jämförs med kärlet som krukmakaren tillverkar. Bilden är hämtad från jer 18:1 ff.

9:9 I Mos 18:10 9:16 Ef2z8 f. 9:10-13 1 Mos 25:21-26 9:17 2 Mos 9:16 9:12 I Mos 25:23 9:20 Vish 12:12; Syr 33:13 9:13 Mal I:2f. 9:21 Jer 18:2-6+; 2 Tim 2:20 9:14 Rom 3:5+ 9:22 Rom 2:4+ 9:15 2 Mos 33:19

9:25 Romarbrevet 392

vi är eller 25 Så heter det också hos

oss, vare sig judar hedningaf.

Hosea: som inte var mitt kalla och henne

Detfolk skalljag mittfolk,

2° och den där

som inte var älskad skall jag kalla min älskade, pä plats det sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande

Gudens söner. Och om Israel: Om än Israels söner

Jesaja utropar är talrika som havets sand, skall bara nägra fä bli räddade; ”snabbt och skall Herren hälla bär på jorden. 29 Likaså slutgiltigt räkenskap har Jesaja sagt: Hade inte Herren Seløaot sparat nägra av vära efter-

dä bade vi blivit som Sodom, Gomorra skulle vi kommande, likna.

”Vad innebär nu detta? Jo, att hedningarna, som inte strävade efter har vunnit rättfärdighet, men en rättfärdighet rättfärdighef, som bygger på tro. 3 Israel däremot, som strävade efter en lag som kom inte fram till den lagen. 32 Varför? Därför att ger rättfärdighet,

de inte höll till tron utan ville hålla sig till De

sig gärningarna.

snubblade över den stötesten* 33 som skriften talar om: Se, i Sion emot, en sten man snavar över.

lägger jag en sten som man stöter

Men den som tror pä den skall inte stä där med skam.

judarna och rättfärdig/øeten

Bröden mitt hjärtas önskan och min bön till Gud är att de skall bli

10 men de saknar

räddade? ZJag kan vittna om ivern i deras gudstro, den rätta insikten. *De vet inte vad rättfärdighet från Gud vill säga utan söker hävda sin egen, och därför har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.

“Kristus är slutet så att var och en som tror kan bli

på lagenl, om den som lagen Mose: rättfärdig. 5Ty rättfärdighet ger skriver

9:29 Herren Sebaot Uttrycket, vanligt i GT, betyder härarnas herre”. 10:1 att de skall bli räddade Orden syftar på judarna. 10:4 slutetpá lagen Grundtextens 0rd för slutet kan också betyda målet eller fullbordan. Paulus antyder alltså att Kristus har uppfyllt skriftens krav och förutsägelser. Samtidigt menar han att Kristus gjort slut på lagens dömande makt över människan.

9:25 Hos 2:23 (1 Pet 2:10) 10:2 Apg 22:3; 1 Tim 1:13 9:26 Hos 1:10 10:3 Luk 16:15; Rom 3:21+ 9:27 f. je: I0:22f.; Hos 1:10 10:4 Matt 5:17; Apg 13:38 f.; Gal 3:24 9:29 [es 1:9; Matt 10:15+ 10:5 3 Mos 18:5 (Gal 3212); Luk 10:28 9:31 Luk18:9-14 9:33 jes 28:16 (Rom 10:11; 1 Pet 2:6);_/es 8:14 (1 Pet 2:8); Luk 2234+

393 Romarbrevet 10:21

Den människa som fullgör budorden skall leva genom dem. °Men den rättfärdighet som tron ger säger: Fråga inte i ditt Vem hjärta:

skall stiga upp till himlen? - det vill säga för att hämta ner Kristus - 7

eller: Vem skall stiga ner i avgrunden?- det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda. 8 Vad säger den då? Ordet är nära dig, idin man och iditt hjärta - det vill säga trons 0rd, det som vi förkunnar.

Ty om du med din mun bekänner attJesus är herre, och i ditt hjärta

tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.

°

Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning. “ Skriften säger ju: Ingen som trorpå honom skall sta° där med skam. Z Det är ingen skillnad på jude och alla har samme grek;

herre, och han ger av sin rikedom åt alla som åkallar honom. ”Ty var och en som åkallar Herrens namn skall hli räddad.

Alla lyssnade inte till evangeliet

“ Men hur skall de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro

på? Hur skall de kunna tro på den som de inte har hört? Hur skall de

kunna höra utan att någon förkunnar? ”Hur kan någon förkunna

utan att vara utsänd? Det står skrivet: Skönt

ljader stegen av dem som kommer med budskap om goda ting. 16 Men alla lyssnade inte till

budskapet”. Ty Jesaja säger: Herre, vem satte tro till vad vi förkunnade? 7 Så bygger tron på förkunnelsen, och förkunnelsen

på Kristi

ord. 8 Men då frågar jag: kanske har de hört den? Visst har de! aldrig Över hela jorden nådde deras röst och till världens ändar deras 0rd.

9 Då frågar jag: kanske Israel inte förstod? Nej, redan Mose

säger: er avand mot ett

]ag skall väcka folk som inte är något folk; mot ett

folk atan förstånd skall jag väcka er vrede. 2°Och Jesaja går så långt

att han sägerzjag blev funnen av dem som inte sökte

efter mig. jag

visade mig för dem som inte frågade efter mig. 2 Men om Israel säger

10:6 det vill sägaför att hämta ner Kristus Paulus skjuter in förklaringar till GT-texten (5 Mos 30:11 ff.) medan han citerar den. Judiska skriftutläggare gjorde ofta så. Här blir förklaringen en nytolkning. GT-texten säger bara att man kan uppfylla lagens bud utan övermänskliga ansträngningar. 10:16 vad viförkunnade Annan möjlig översättning: det vi fick höra. JfrJoh 12:38 med not.

10:6 5 Mos 9:4 10:14 Apg 8:31 10:6-8 5 Mos 3042-14 10:15 jes 52:7 10:7 Vish 16:13; 1 Pet 3:19 10:16 jes 53:1 (Joh 12:38) 10:9 Matt 10:32; 1 Kor 12:3+ 10:17 Joh 17:20 10:11 jes 28:16 (Rom 9:33+) 10:18 Ps 19:5; Kol l:23+ 10:12 Rom 3:22+; E1425; 1 Tim 2:5 10:19 5 M0532:21 10:13 joel 2:32 (Apg 2:21) 10:20 jes 65:1

11:1 Romarbrevet 394

han: Hela dagen har jag räckt nt mina händer mot ett olydigt och

motspänstigt fal/e.

Gud har inte sitt

förs/ejutit fal/e

Jag frågar då: kanske Gud har förskjutit sitt folk? Visst inte. Jag är

ju till Abraham och av Benjamins stam. Z Gud

själv israelit, ättling har inte förskjutit sitt folk, som han en gång har utvalt. Ni vet ju vad skriften säger i berättelsen om Elia, då han anklagar Israel inför Gud: 3Herre, dinaprofeter har de dödat och dina altaren har de rivit

ner, jag är ensam kvar, och de står mig efter livet. “Vad får han för

svar från Gud?]ag har sparat åt mig sju tusen man som inte har höjt lena inför Baals bild. 5På samma sätt finns det i vår tid en återstod

som Gud har utvalt av nåd. f Men om det var av nåd, var det inte för

skull- då vore nåden inte nåd. 7 Det betyder att Israel inte gärningars

har uppnått vad det strävar efter, bara de utvalda har uppnått det. De andra har blivit förstockade, 8som det står skrivet: Gud har gett dem en ande som omtöc/enar dem, gett dem ögon som inte kan se och öron

som inte kan höra, anda till denna dag. 9 Och David säger: Låt deras

bord bli en falla som fångar dem, en stötesten”, ett straffför dem.

”Förmör/ea deras ögon så att de inte kan se, och höj deras ryggarför

alltid.

Jag frågar då: kanske snavade de för att de skulle falla? Visst inte. Men när de föll blev det till räddning* för hedningarna”, för att detta

skulle sporra deras egen avund. 12 Om deras fall gav världen rikedom

och deras nederlag gav hedningarna rikedom, vad skall då inte deras fulla styrka ge?

11:4 Baals bild Baal var en fenikisk och kanaaneisk fruktbarhetsgud. Dyrkan av honom är i GT det vanligaste exemplet på avfall från Israels religion. 11:5 en återstod De kristna jämförs med den sista resten av trogna i det gamla Israel. 11:9 Låt deras bord bli en fälla I sitt ursprungliga sammanhang i Ps 69:23 är orden en förbannelse över de frommas fiender: vällevnad eller deltagande i hedniska offermåltider skall bli deras undergång. Paulus låter orden syfta på judarna på hans tid. Jfr Skrifttolkning”. 11:11 awmd Paulus anspelar på GT-citatet i 10:19, som han hoppas skall uppfyllas genom att de hednakristnas omvändelse lockar iudarna att själva bli kristna. Jfr v. 14.

10:21 je: 65:2 11:6 Rom 4:4+ 11:1 Jer31:36f.+ /Fil3:5+ 11:8 5 Mos 29:4;]es 29:10; Matt 13:14 11:2 Rom 8:29 11:9 f. Ps 69:23f 11:3 1 Kon 19:10 11:11 Apg 13:46 f.+;R0m 10:19 11:4 I Kon 19:18 11:12 Matt 8:11 f. /Jes 60

395 Romarbrevet 11:27

13 Men till er hedningar vill för hedjag såga: just som apostel” ningarna prisar jag min tjänst. “ Kanske kan väcka mina stamjag frånders avund och rädda några av dem. om detta att de för- ”Ty sköts gav världen försoning, vad skall då deras upptagande ge, om inte liv för de döda? 16 Om det första brödet är heligt, år hela baket heligt. Och om roten är helig, är också grenarna heliga.

Olivtradet och dess grenar

7 Om några av olivträdets grenar har brutits bort och du, som år en

gren av en vildoliv, har ympats in i stället och får del av saven från det äkta trådets rot, s så förhåv dig inte över de andra grenarna. Om du

gör det skall du veta: det är inte du som bär roten utan roten som bär dig. 9 Nu säger du kanske att grenarna bröts bort för att du skulle

ympas in. ”Ja visst, de bröts bort därför att de inte trodde, men du är kvar därför att du tror. Var inte 2* övermodig utan ta dig i akt; ty om Gud inte skonade de ursprungliga grenarna, skall han inte heller skona dig. 22Du ser att Gud år både god och sträng: sträng mot dem

som har fallit, god mot dig om du håller fast vid hans godhet; annars blir också du bortskuren. 23 De andra blir däremot inympade, såvida

de inte framhärdar i sin otro. Det står i Guds makt att ympa in dem 2* igen. Ty om du skars ut ur den vildoliv som du av naturen hörde till och mot naturens ordning ympades in på ett odlat olivträd, hur mycket lättare kan då inte de äkta grenarna ympas in på sitt eget träd.

Israels

slutliga räddning

25 Bröder, för att ni inte skall förlita er på ert eget förstånd vill att jag ni skall känna till denna hemlighet? En del av israeliterna år förstockade och skall förbli det tills hedningarna i fullt antal har nått målet. 26 Men då skall hela Israel bli räddat, som det står skrivet:

Från Sion skall befriaren komma och ta bort all synd från jakob.

27 Och detta mitt förbund* med dem betyder att jag lyfter av dem

deras synder.

11:17 olivtrádets grenar Olivtrådet år en symbol för Israels folk (se jer 11:16). Med de bortbrutna grenarna menar Paulus de judar som inte trodde på Kristus. De inympade grenarna är de hednakristna.

11:13 Rom 1:5+ /1 Kor 9:20 f. 11:22 Joh 15:2, 4 11:16 4 Mos 15117-21 11:25 Luk 21:24 11:17 Jer 11:16 f.; Ef 2:11-17 11:26 Eje: 27:9; 5920-21; Jer 31 :33 f. 11:20 1 Kor 10:12; 16:13 /Rom 12:16; ITim 6:17

11 :28 Romarbrevet 396

2” Ser man till evangeliet* är de Guds fiender, för er skull. Ser man till utkorelsen är de hans älskade, för fädernas skull. 29Gud tar inte tillbaka sina gåvor och sin kallelse. 3° Ni var tidigare olydiga mot Gud men har nu fått förbarmande genom deras olydnad. 3 Nu har

de varit medan ni har fått förbarmande för att även de skall få olydiga förbarmande. 32Gud har gjort alla till olydnadens fångar för att

kunna förbarma sig över alla. 33 Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig 3* Vem lean kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vågar. /eånna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare? 35 Vem har 36 av honom och skänkt honom något som ban måste återgålda? Ty och till honom är allting. Hans år härligheten i eviggenom honom het, amen.

Andlig gudstjänst

1 Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er

som ett levande och heligt offer* som behagar Gud. Det skall själva 2 utan vara er andliga gudstjänst. Anpassa er inte efter denna världen, låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och år

fullkomligt.

En och lemmar

kropp många

-JI kraft av den nåd har fått säger jag till var och en av er: ha inte jag för höga tankar om er själva utan tänk som man bör tänka, med självbesinning, så att var och en rättar sig efter det mått av tro som Gud har tilldelat honom. “Ty liksom vi har en enda kropp men alla med olika 5så många lemmar, uppgifter, utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som år till för varandra. ° Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk

gåva i förhållande till vår tro, 7tjänandets gåva hos den som tjänar, hos den som undervisar, “tröstens gåva hos undervisningens gåva

11:29 4 Mos 23:19;2 Tim 2:13 12:2 Ef4:23;5:10f., 17; Kol1:9f.;1 Pet 11:32 Rom 3:19+ l:14/Fi11:10+ 11:33 Ps 13926,17 f.+; Jes 45:15+; Vish 12:3 Fil 2:3 f.+ / Ef 4:7 17:1; 1 Kor 2:13-16 12:4f. 1 Kor 12:12-27+ 11:34 ]es40:13+(1Kor2:16);Jer23:18+; 1216-8 Matt 25:15; 1 Kor 7:7; 1214-11, Vish 9:13, 17; Syr 1:3 28-30; Ef 4:7, 11 f.; Heb 2:4; 1 Pet 11:35 job 4I:2+ 4:10 f. 11:36 1 Kor 8:6+ 12:6 1 Kor 14:3,24 f., 29-33 12:1 Rom 6:19; 1 Kor 3:16+;Fil 2:17+; 12:7 1 Kor 12:28;Ef 4:11 f. Heb13:10, 15; 1 Pet 2:4-10+ 12:8 Apg 6:1-4; 2 Kor 9:7

397 Romarbrevet 13:4

den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhårtighet. 9Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det *° Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa goda. varandra i ömsesidig aktning. Slappna inte i er iver, håll er brinnande i anden. Tjäna Herren”. “Glad er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen. “Hjälp Guds heliga” med vad de 4 behöver, vinnlägg er om gästfrihet. Vålsigna dem som förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte. 15 Gläd er med dem som gläder alla lika och håll er inte sig och gråt med dem som gråter. “Bemöt för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka. ”Löna inte ont med ont. Tänk på vad som är riktigt för alla människor. 13 Håll fred* med alla människor så långt det är möjligt och

kommer an på er. ”Ta inte rätten i egna händer, mina kära, utan låt Guds vrede* ha sin gång, ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkráiva Z° Men om din är

den, säger Herren. fiende hungrig, ge

honom att äta; om han är törstig, ge honom att dricka. Då samlar du kol hans huvud. 2 Låt dig inte besegras av det onda, glödande på utan besegra det onda med det goda.

Överbeten i Guds tjänst

*Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom. ZDe som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över 3 De styrande är inget hot mot goda gärningar, sig själva. men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; *den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i

12:9 1 Tim 1:5/ Am 5:15+ 12:17 Ords 20:22; 2 Kor 8:21; 1 Thess 12:10 Rom 13:8; Fil 2:3; 1 Thess 4:9; 5:15 1Tim 1:5; Heb 13:1; 1 Pet 1:22; 1 12:18 Matt 5:9+;R0m 14:19; 1 Kor 7:15; Joh 3:11+ 2Kor 13:11; 1 Thess 5:13; 2 Tim 12:11 Apg 18:25; Upp 3:15 2:22; Heb 12:14 12:12 Rom 15:13; 1 Thess 5:16f.+ /Rom 12:19 3 Mos 19:18 / 5 Mos 32:35 (Heb 5:3 f.+/Ef6:18+ 10:30) 12:13 Rom 15:25-27+ / 1 Tim 3:2; 5:10; 12:20 Ords 25:21]. Heb 13:2; 1 Pet 4:9 12:21 1 Sam 24:18 l2zl4-2l Matt 5:38-48+ 1321-7 Ords 8:15; Vish 6:3;]0h19:11;Tit 12:14 1 Kor 4:12 3:1;1Pet2:13-17 12:15 Ps 35:13 f.; Syr 7:34;1 Kor 12:26 13:3 Ords 24:21f.;1 Pet 3:13 12:16 Rom 15:5+ / Ps 131:1; Rom 13:4 Rom 12:19 11:20+/]es 5:21+

13 :5 Romarbrevet 398

Guds tjänst som hämnare, för att vreden* skall drabba den som gör det onda.

5Därför är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för vredens skull utan också i insikt om vad som är riktigt. ° Det är ju därför

ni betalar skatt, ty de styrande är Guds tjänare när de vakar över allt sådant. 7Ge alla vad ni är skyldiga dem, ät var och en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad. sStå inte i skuld till någon, utomi

er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har

uppfyllt lagen. ”Buden Du skall inte bryta ett äktenskap, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra

bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som

dig sjalv.

° Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså i

lagen”

dess fullhet.

Tiden lider

“

Ni vet ju ändå vad tiden lider: det är dags för er att vakna. Ty nu är vår räddning* närmare än när vi kom till tro. “Natten

går mot sitt

slut och dagen är nära. Låt oss då av oss mörkrets lägga gärningar och ta på oss ljusets rustning. ”Låt oss leva värdigt, som det hör dagen till, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. ikläd

“Nej, er herren Jesus Kristus och ha inte så

mycket omsorg om det jordiska att begären

väcks.

Döm inte din broder

Den som är svag i tron skall ni utan att sätta er till doms över

godta

olika uppfattningar. *Den enes tro tillåter honom att äta vad som helst, medan den som är svag i tron bara äter grönsaker. 3 Den som

vågar äta skall inte förakta den som inte gör det; den som inte vågar

äta skall inte döma den som vågar, Gud har ju godtagit honom. ° Vad

13:6 Det är ju därför ni betalar skatt Annan möjlig översättning: Därför skall ni också betala skatt. 14:1 olika uppfattningar Annan möjlig översättning: hans tvivel”.

13:6-7 Matt 22:15-22+ 13:12 Ef 5:11; Kol 3:8 f. / Ef6:11-17+ 13:9 2 Mos 20:I3-I7+ (Luk 1820+; 13:13 Luk 21:34+; I Thess 5:6; 1 Pet4z7/ Rom 7:7; Jak 2:11) / 3 Mos 19:18 Gal 5:19 f. (Matt 19:19+; Gal 5:14; Jak 2:8) 13:14 Gal 3127+ /5:16 13:10 l Kor l3:5-6 / Matt 22:391.; 1 Tim 14:1-23 1 Kor 8:1-13+; Kol 2:16-22 1:5 14:1 Rom 15:1+, 7 13:11 1 Kor 7:29+ / Ef 5:14; 1 Thess 14:2 f. Rom 14:13-17+ 5z4-7 14:2 1 Mos 1:294-

- Romarbrevet 14:19

har du för rätt att döma den som är i en annans tjänst? Om han står eller faller angår bara hans egen herre. Men han faller inte, ty Herren är stark nog att hålla honom upprätt. 5 Den ene gör skillnad på

dagar; för den andre är de alla likvärdiga. Var och en skall vara fast i sin övertygelse. ° Den som alltid tänker på vad det är för dag gör det

för Herren. Och den som äter gör det för Herren; han tackar ju Gud. Den som inte äter avstår med tanke på Herren, och han tackar

också Gud. 7Ty ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör

för sin egen skull. 3 Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör,

dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. ”Ty Kristus dog och fick liv igen för att härska över både döda och

levande. 1° Hur kan du då döma din broder? Eller hur kan du förakta din broder? Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol. “Ty det är

skrivet: Så santjag lever, sager Herremför mig skall alla knän böjas,

och alla tungor s/eall prisa Gud.

”Alltså skall var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.

Hänsyn till de svaga

13 Låt oss därför inte längre döma varandra. I stället skall ni se till att

ni inte kommer någon broder att snava eller falla. “I min tro på

herren* Jesus vet jag fullt och fast att ingenting är orent i sig självt,

men den som betraktar det som orent, för honom är det orent. 5 Om

du sårar din broder med vad du äter, då lever du inte längre efter kärlekens bud. Låt inte din mat bringa den i fördärvet som Kristus dog för. 6 Se till att man inte talar illa om det goda som är ert. ”Ty Guds rike* är inte mat och dryck-utan rättfärdighet och frid och glädje i den heliga anden. ”Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och blir uppskattad av människor. 9 Låt oss därför

14:5 gör skillnad på dagar De judekristna respekterade den gammaltestamentliga festkalenderns heliga dagar. Andra kristna stod under inflytande av samtida astrologi, som skilde mellan gynnsamma och ogynnsamma dagar. 14:13 snava ellerfalla Paulus betraktar det som ett syndafall, om någon mot sitt eget samvete sätter sig över de gammaltestamentliga bestämmelserna om oren mat (se v. 20 ff. och jfr 1 Kor 8:10 f.).

14:5 Gal4:10 14:13 Rom 2:1+ / Matt 18:6 1.; 1 Kor 14:6 I Kor 10:30 f. 89-13 14:7 2 Kor 5:15 14:14 Matt 15:10-12; Mark 7:19; 1 Kor 14:8 Rom 6:11+;1Thess 5:10 6:13; 8; 1 Tim 4:4; Tit 1:15 14:10 2 Kor 5:10 14:16 Tit 2:5 14:11 je: 45:23; Fil 2:10 f. 14:17 Matt 6:33; Gal 5:22 14:12 Luk 16:2; Apg 10:42; 2 Tim 4:1; 14:18 Fil4:5 1 Pet 4:5 14:19 Rom 12:18+; 15:2

14:20 Romarbrevet 400

sträva efter det som gagnar friden* och bygger upp gemenskapen. Z° Riv inte ner Guds verk för matens skull. Allt är rent men är inte bra för den som äter och kommer på fall. 2 Det är bra att avstå från kött och vin och annat som blir en stötesten för din broder. 22Låt din egen tro vara en sak mellan dig och Gud. Salig den som inte behöver döma sig själv för det val han träffar. ”Men den som äter fast han hyser betänkligheter är dömd därför att han inte handlar i tro. Allt som inte sker i tro är synd. Vi som är starka är skyldiga att hjälpa de svaga med deras bördor

och får inte tänka på oss själva. ZVi skall var och en tänka på vår nästa, på vad som är gott och bygger upp. 3Kristus tänkte inte på sig själv, nej, det står skrivet: Dina smädares smädelser föll över mig. *Alla profetior” i skriften står där för att undervisa oss, så att vi genom vår uthållighet och den tröst skriften ger oss kan bevara vårt hopp. 5Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter KristiJesu vilja, 6 så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och fader. 7Godta därför varandra, så som Kristus har godtagit er till Guds ära. *Jag menar: Kristus blev de omskurnas tjänare för att visa att Gud är sannfärdig och bekräfta de löften som getts åt fäderna, ”och hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet. Det står ju skrivet: Därför skall jag prisa dig bland hedningarna, och ditt namn skall jag lovsjnnga. ”Vidare heter det: Glád er, ni hedningar, tillsammans med hansfolk. Och enannan gång: Lova Herren, alla ni hedningar, och lovsjung honom, alla fal/e. ”Och Jesaja säger: Han som år av Ishais rot skall komma, han som reser sig för att härs/ea över hedningarna; på honom skall hedningarna hoppas. 3 Må Gud er tro med all och frid och ge er ett hoppets fylla glädje allt rikare hopp genom den heliga andens kraft.

14:23 Efter denna vers placerar en del handskrifter brevets avslutning (16:25-27). Jfr not till 16:25. 15:12 Han som är av Ishais rot Ishai, Davids” far, står här som kungaättens, och därmed Messiasi stamfar.

14:20 Mark 7:19 15:7 Rom 14:1 15:1 Apg 20:35; Rom 14:1; Gal 6:2; 15:8 Matt 15:26; APS 315; 2 Pen 1:19 1 Thess 5:14 15:9 2 Sam 22:50; Ps 18:50 15:2 Rom 14:19; 1 Kor 10:33 15:10 5 Mos 32:43 15:3 Ps 69:10 15:11 Ps 117:] 15:4 1 Mack 12:9+; 2 Tim 3:16 15:12 je: 11:10 15:5 Rom12:16;1K0r1:10;2Korl3:l1; Fil2:2;4:2

401 Romarbrevet 15:24

H

edningarnas apostel

“ Mina bröder, för min del har jag blivit övertygad om att ni själva är så fyllda av godhet och har så mycket av den fulla kunskapen att ni kan vägleda varandra. ”Ändå har jag skrivit till er, ibland lite väl uppriktigt, och påmint er om en del saker. Jag har gjort det därför att Gud i sin nåd “gett mig uppdraget att gå ut till hedningarna* som KristiJesu tempelpräst och i helig tjänst förvalta Guds evangelium? Så skall hedningarna bli ett offer som är helgat genom den heliga anden och som Gud därför tar emot. ”Det är alltså tack vare Kristus Jesus som jag kan berömma mig av vad jag gör inför Gud. ”Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus har gjort genom mig för att hedningarna skall föras till 9 lydnad, i ord och gärning, genom kraften i tecken* och under, genom Andens kraft. Så har jag överallt spritt evangeliet om Kristus, från Jerusalem åt alla håll, ända till Illyrien. ”Jag har alltid satt en ära i att inte förkunna evangeliet där Kristus redan år känd; jag vill inte bygga på en grund som någon annan har lagt. 2 Det står ju skrivet:

De som inte har fått budskapet om honom skall se, och de som

ingenting har hört skall förstå.

Paulas besök

planerade

22 Det är därför som jag gång på gång har blivit förhindrad att komma till er. 23 Men nu har jag inte längre några uppgifter i den här delen av världen, och jag har i åratal längtat efter att få besöka er Z* när jag far till Spanien. Jag hoppas att jag träffar er under den resan, och att ni hjälper mig vidare på min väg, sedan jag väl, en alltför kort tid, har

15:19 lllyrien Romersk provins, som omfattade kustlandet på Adriatiska havets östra sida. 15:24 när jag far till Spanien Denna plan omintetgjordes genom att Paulus tillfångatogs iJerusalem (se Apg 21). Enligt fornkristen tradition kunde han fullfölja sin resplan vid ett senare tillfälle.

15:14 1 Kor 1:5; 1 Thess 4:9 15:20 2 Kor 10:15 f. 15:16 Rom 11:13 / Fil 2:17+ / Rom 15:21 jes 52:15 l2:1+ 15222-24 Rom 1210-13-1- 15217 1 Kor 1131+ 15:24 1 Kor 16:6, 11 15:18 2 Kor 3:5/ Rom 16:26 15:19 Mark 16:17 f.; Apg 15:12; 1 Kor 12:9+; 2 Kor 12:12

15:25 Romarbrevet 402

fått vara tillsammans med er. ”Men först far med jag tilljerusalem hjälpen till de heliga^. 25 Makedonien och Achaia har nämligen beslutat att göra en insamling* för de fattiga bland de heliga ijerusalem. Så beslöt de; de står ju också i skuld till dem. eftersom Ty hedningarna har fått del av deras andliga goda, är de i sin tur skyldiga att bistå dem med det materiella. 23 Sedan jag har fullgjort detta

uppdrag och överlämnat resultatet till dem, tänker jag fara till Spanien och besöka er på vägen. 29 Och jag vet att när kommer till er jag för jag med välsignelse från Kristus i fullt mått. mig 3° För vår herre Jesu Kristi skull och för den kärleks skull som

Anden ger, uppmanar jag er, bröder, att bistå i min mig kamp genom att be till Gud för mig, 3 så att han räddar mig från dem i

Judeen som vägrar att tro och så att den hjälp jag har med mig till Jerusalem blir väl mottagen av de heliga. 32 Då kan komma till er jag med glädje och vila ut tillsammans med er, om Gud så vill. 33 Fridens

Gud är med er alla, amen.

Personliga hälsningar

vill *Jag lägga ett gott ord för vår syster Foibe, som tjänar försam-

lingen i Kenchreai. ZTa emot henne i Herren på ett sätt som anstår de

heliga. Hjälp henne med allt hon kan begära av er. Hon har själv varit ett stöd för många, också för mig. 3Hälsa Prisca och Aquila, mina medarbetare i Kristus Jesus. 4 De

har livet för och inte bara utan alla hednakristna vågat mig, jag

15:26 Makedonien och Achaia Romerska provinser (se noter till Apg 16:9; 18:12) där Paulus hade grundat flera församlingar (i Filippi, Thessalonike, Korinth). 16:1 lägga ett gott 0rd Grundtextens uttryck är känt från antika rekommendationsbrev, i vilka författaren bad sina vänner hjälpa dem som fick brevet med sig. 16:1 Foihe Namnet förekommer endast här i NT. Detsamma gäller om alla dem som nämns i v. 5-15, med undantag för de vanliga namnen Maria och Rufus (jfr Mark 15:21). 16:1 som tjänarförsamlingen Se Församlingsledare”. 16:1 Kénchreai ,En hamnstad i närheten av Korinth. jfr Apg 18:18. 16:3 Prism och Aquila Nära medarbetare till Paulus; se Apg 18:2 med not.

15:25 Apg 19:21; 20:22; 24:17 15:31 2 Thess 3:1 f. 15:26 Apg 11:29 1.; 1 Kor 16:1-4; 2 Kor 15:33 Rom 16:20; 2 Kor 13:11; Fil 4:9; 8-9;Gal2:10 1Thess 5:23; 2 Thess 3:16; Heb 15:27 1 Kor 9:11; Gal 6:6 13:20/ 1 Kor 14:33; Fil 4:7 15:29 Rom 1:11 15:30 2 Kor 1:11; Ef 6:19; Fil 1:9; Kol 4:3

403 Romarbrevet 16:21

församlingar* tackar dem. 5Hälsa också församlingen som möts i deras hus. Hälsa min käre Epainetos, Asiens” första* gåva till Kristus. 5 Hälsa Maria, som har arbetat mycket för er. 7Hälsa Andronikos och junias, mina stamfränder och medfångar; de är högt ansedda som apostlar* och har bekänt sig till Kristus före mig. “Hälsa Ampliatus, min käre broder i Herren. ”Hälsa Urbanus, vår medarbetare i Kristi tjänst, och min käre Stachys. l° Hälsa Apelles, denne pålitlige kristne. Hälsa alla hos Aristoboulos. Hälsa min stamfrän-

de Herodion. Hälsa alla dem hos Narkissos som tillhör Herren.

Z Hälsa Tryfaina och Tryfosa, som arbetar i Herrens tjänst. Hälsa

den kära Persis, som har arbetat mycket i Herrens tjänst. ”Hälsa

Rufus, som Herren har utvalt, och hans mor, som är en mor också

för mig. ”Hälsa Asynkritos, Flegon, Hermes, Patrobas, Hermas och bröderna kring dem. ”Hälsa Filologos och Julia, Nereus och hans syster, Olympas och alla de andra heliga hos dem. ”Hälsa varandra med en helig kyss. Alla Kristi församlingar hälsar er. ”jag uppmanar er, bröder, att se upp med dem som vållar splittring och lockar till avfall från den lära som ni har undervisats i. Håll

er undan från dem. ”Den sortens människor tjänar inte vår herre Kristus utan bara sin egen buk, och med sin insmickrande svada

förleder de 9 Er lydnad har dock blivit känd övergodtrogna själar. allt. Därför gläder jag mig över er och önskar bara att ni skall vara kunniga i allt gott och obesmittade av allt ont. 2° Fridens Gud skall

snart låta Satan krossas under era fötter. Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er alla. 2 Min medarbetare Timotheos hälsar er, likaså mina stamfränder

16:5 som möts i deras bus De kristna gudstjänsterna hölls i privata hem. 16:16 en helig kyss Kyssen var bland judarna en vanlig vördnadsbetygelse mot en religiös lärare (jfr Matt 26:48 f.; Luk 7:45). Den var också de kristnas sätt att hälsa varandra vid sammankomsterna (jfr 1 Kor 16:20; 2 Kor 13:12; 1 Thess 5:26; 1 Pet 5:14). 16:20 Nådfrån vår berrejems Kristus år er alla Dessa ord placeras av somliga handskrifter på annan plats, efter v. 23 (som en v. 24) eller efter v. 27. Jfr not till v. 25. 16:21 Timátbeos En av Paulus närmaste medarbetare; se Apg 16:1 med not och _Fil 2:19 ff.

16:5 1 Kor 16:19/ 16:15 16:18 Fil 3:19 / Kol 2:4 16:17 2Thess 3:6; 1 Tim 6:3 f.;Tit 1:10f.; 16:19 Matt 10:16; 1 Kor 14:20 Zjoh v. 6-10 / Rom 6:17 16:20 Rom 1553+ /1 Mos 3:15

16:22 Romarbrevet 404

Lucius, Jason och Sosipatros. 22En hälsning också från Tertius, mig,

som i Herrens tjänst har skrivit ner detta brev. 23Gaius, som har

upplåtit sitt hus åt mig och hela församlingen, skickar också sin hälsning, liksom stadskassören Erastos och brodern Quartus.

Avslutande

lovprisning

25 Honom som förmår styrka er, mitt och förenligt evangelium” kunnelsen om Jesus Kristus - där en hemlighet* avslöjas som från tidens början varit outsagd 26 men nu har uppenbarats och på den

evige Gudens befallning gjorts känd med hjälp av profetiska skrifter för att alla folk skall föras till lydnad i tron - 27 honom, den Gud som ensam är vis, tillhör härligheten, genom Jesus Kristus, i evighet,

amen.

16:21 Lácius En person med detta namn förekommer i Apg 13:1. 16:21 fasen Enligt Apg 17:5 ff. fick Paulus husrum i ”Jasons hus vid sitt första besök i Thessalonike. 16:21 Sosigmtros Namnet förekommer enligt en läsarti* i Apg 20:4 tillsammans med ett par av de här nämnda. Mannen är i övrigt okänd, liksom Tertius (v. 22) och Quartus (v. 23). 16:23 Gaius Namnet förekommer på flera ställen i NT (Apg 19:29, 20:4; 1 Kor 1:14; 3 Joh v. 1). Eftersom det var vanligt kan man inte avgöra i vilka fall det rör sig om samma person. 16:23 Erástos Jfr Apg 19:22 och 2 Tim 4:20. 16:25 Honom somförmår styrka er Den följande avslutningen av brevet saknas i ett par handskrifter. I en står den efter 15:33, i andra efter 14:23, eller både här och efter 14 :23. Detta kan bero på att brevet tidvis spritts i kortare versioner, som slutade med kap. 14 eller 15. - Den föregående v. 24, som är lika med andra delen av v. 20, återfinns bara i senare handskrifter.

16:25 f. 1 Kor 2:640 16:26 Rom 1:2+ / 1:5 16:25 1 Kor 2:7+ 16:27 1 Tim 1:17; 6:16;]ud v. 25

Till de kristna i Korinth

Första brevet

Hälsning

Från Paulus, genom Guds vilja kallad att vara Kristi Jesu apostellz, och från vår broder Sosthenes 2till Guds församling* i Korinth, till dem som helgats genom Kristus Jesus och kallats att vara heliga* tillsammans med alla dem på varje plats som åkallar vår herre Jesu

Kristi namnl”, deras och vår herre. 3 Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kristus.

Tack till Gud för församlingens fast/vet

*Jag tackar alltid min Gud för att han har gett er sin nåd genom

Kristus Jesus. 5 Genom honom har ni blivit rika på allt, allt slags tal

och allt slags kunskap. “Ty vittnesbördet* om Kristus har vunnit sådan fasthet hos er 7att det inte saknas något i era nådegåvor medan ni väntar på att vår herre Jesus Kristus skall uppenbaras. “Han skall också ge er fasthet ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår herre Jesu Kristi dag? 9Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin son Jesus Kristus, vår herre.

1:1 Från Paulus Se Brev”. 1:1 Sásthenes Kanske den synagogföreståndare” som nämns i Apg 18:17. 1:2 Korinth Se Apg 18:1 med not beträffande denna stad och Paulus första besök där. Han upprätthöll täta förbindelser med den församling som grundades vid det tillfället. De båda i NT bevarade breven, som troligen skrevs under och kort efter en vistelse i Efesos (1 Kor 16:5 ff. med noter), innehåller hänsyftningar på en utförligare brevväxling (5:9; 2 Kor 2:3 f.). De anspelar också på en rad konkreta problem och konflikter som det i dag är svårt att få en klar bild av.

1:1 Apg 9:15+ /1811-17 1:8 2 Kor 1:21; 1 Thess 3:13 /Fil 1:10; 1:2 Ps 89:6; Syr 24:2 /Dan 7:27; 1 Kor Kol 1:22; 1 Thess 5:23 6:11 /Joel 2:32 1:9 1]oh1;3 1:5 2 Kor 8:7

1:10 Första Korinthierbrevet 406

M i

otsáttningar församlingen

° Men i vår herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att vara

överens och inte dela upp er i olika läger, utan återigen stå eniga i tankar och åsikter. “Av Chloes folk har jag nämligen fått höra, mina bröder, att det förekommer motsättningar bland er. 2 Vad jag menar är att ni alla säger: Jag hör till Paulus, eller Jag hör till Apollos”,

eller ”Jag hör till Kefas“”, eller Jag hör till Kristus. 13 Har Kristus blivit delad? Var det kanske Paulus som korsfästes för er, eller var

det i Paulus namn ni döptes? ”Jag är tacksam för att det bara är Crispus och Gaius som jag har döpt bland er, 5 så att ingen kan säga

att ni har blivit döpta i mitt namn. Jo, Stefanas och hans familj har

också annars vet inte ha 7 Kristus har

jag döpt, jag mig döpt någon. inte sänt mig för att döpa utan för att förkunna budskapet, men inte

med en vältalares vishet: det skulle göra Kristi kors till tomma 0rd.

Världens vishet och korsets dårs/eap

“Talet om korset är en för dem som förlorade, men för

dårskap går oss som räddas är det en Guds kraft. 9 Det står skrivet: jag skall göra

de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag utplå-

na. 2° Var finns nu de visa, cle skriftlärda och denna världens kloka

1:11 Chloes fal/e Hennes familjemedlemmar eller slavar. Kvinnan är i övrigt okänd. 1:12 Apállos Troligen samme man som nämns i Apg 18:24 ff.: en lärd jude från Alexandria som fick kontakt med Paulus medarbetare i Efesos och sedan flyttade till Korinth. 1:14 jag är tacksam Annan läsart: ”Jag tackar Gud. 1:14 Crispus En synagogföreståndare med detta namn blev enligt Apg 18:8 omvänd till kristendomen vid Paulus första besök i Korinth. 1:14 Gaius Namnet förekommer på flera ställen i NT (Apg 19:29; 20:4; Rom 16:23; 3 Joh v. 1). Eftersom det var vanligt kan man inte avgöra i vilka fall det rör sig om samma person. 1:16 Stéfanas Samme man nämns i 16:15, 17. 1 :17 en vältalares vishet I antik kultur fanns ett nära samband mellan talekonsten och filosofernas visdom. Den som uttryckte sig väl ansågs också vara vis. Jfr 2 Kor 11:6.

1:10 Rom 15:51- / 1 Kor 3:3; 11:18 f.; 1:17 1 Kor 2:1-4, 13 12:25;Jak 3:16 / 2 Kor 13:11 1:18 1 Kor 2:14; 3:18-20 / Rom 1:16 1:12 1 Kor 3:4-9, 22 / Apg 18:24-28+ / 1:19 je: 29:14 Gal 2:6-14 / 2 Kor 10:7 1:20 f. Matt 11:25+; Rom 1:19-22 1:14 Apg 18:8 /Rom 16:23 1:20 Jes 19:12+; 44:25 1:16 1 Kor 16:15-18

407 Första Korinthierbrevet 1:31

huvuden? Har inte Gud världens vishet till 2

gjort dårskap? Ty eftersom världen, omgiven av Guds vishet, inte lärde känna Gud

genom visheten, beslöt Gud att genom i förkunnelsen

dårskapen

rädda dem som tror. ”judarna tecken* och söker

begär grekerna

vishet, 23men vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stöte-

sten* för judarna och en dårskap för hedningarna, 2* men för de

kallade, judar som greker, en Kristus som är Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet

starkare än människorna. 2° Bröder, tänk på när ni blev kallade: inte många var visa i världs-

lig mening, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 27 Men det

som är dåraktigt för världen” utvalde Gud för att låta de visa stå där

med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, 28 och det som världen ser ner på, det som

ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, 29så att ingen människa skulle kunna vara stolt

inför Gud. 3° Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit

vår vishet från Gud, vår rättfårdighet”, vår helighet och vår frihet.

3* Som det står skrivet: Den stolte skall ba sin stolthet i Herren.

1:21 omgiven av Guds vishet Visheten är enligtiGT (t. ex. Ords 3:19) den

egenskap hos Gud med vars hjälp han skapade världen. Människorna som lever i världen är alltså omgivna av uttryck för Guds vishet och kan lära känna Gud genom skapelsen (jfr Rom 1:19 ff.). 1:21 genom visbeten Annan möjlig Översättning: genom Guds vishet. 1:22 grekerna Ordet kan hos Paulus samtidigt betyda ”de bildade, dvs. de som tillhörde den grekisk-romerska kulturgemenskapen (jfr Rom 1:14), och hedningarnf, dvs. de som stod utanför den judiska religionen. 1:23 en Kristus som blivit korsfäst Att en som förnedrats genom detta vanärande straff hyllades som Messias* var särskilt stötande för judarna på grund av 5 Mos 21:23; jfr Gal 3:13. 1:26 ivärldslig mening Se Kött”. 1:28 som intefinns till Paulus väljer starkaste tänkbara uttryck för obetydlighet. Samtidigt anspelar han på Guds förmåga att skapa nytt ur ingenting. Den kristna församlingen är början till en ny skapelse, som skall avlösa den nuvarande världen, det som finns till.

1:22 Matt 12:38 f.+ / Apg l7:l8-2l 1:29 Rom 3:27+ 1:23 Rom 9:32; Gal 5:11 1:30 Ords 832-36; Syr 2411-12 / jer 1:24 2 Kor 13:4 / Kol 2:3 23:5 f. /3 Mos 11:44 f. /Jes 53:5 1:26 Joh 7:48 1:31 jer 9:24 (2 Kor 10:17) 1:28 Jak 2:5

2:1 Första Korinthierbrevet 408

Paulus i Korinth

tidigare för/eannelse

1 När kom till er, bröder, var det inte med förkrossande vältaligjag het och vishet jag förkunnade Guds hemlighet för er. ?Det enda jag ville veta av, när jag var hos er, det var Jesus Kristus, den korsfäste Kristus. 3Jag var svag och rädd och full av ängslan när jag uppträdde inför er. *Mitt tal och min förkunnelse övertygade inte med vishet utan bevisade med ande och kraft; 5 er tro skulle inte vila på mänsklig

vishet utan på Guds kraft.

Guds vishet för/ezmnas

“Vishet förkunnar vi för de andligt fullvuxna, men inte en vishet som hör till denna världen” eller denna världens förgängliga makter. 7Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold

men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till

härligheff. 3 Den kände ingen av denna världens makter* till- om de

hade känt till den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens herre. °Vi

förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra

hört och vad ingen människa har anat, det som Gud har berett ät dem som älskar honom. l° Och för oss har Gud uppenbarat det

genom Anden”, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen

hos Gud. “ Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan?

Ingen utom Guds ande vet heller vad som finns i Gud. 12 Och vi har

inte fått världens ande utan -Anden som kommer från Gud, för att vi 13 Därför talar vi heller inte skall veta vilka gåvor Gud har gett oss.

2:1 Guds hemlighet Annan läsart: ”Guds vittnesbörd” eller vittnesbördet om Gud.

2:6 de andligt fullvuxna Erfarna kristna, i motsats till de nyomvända som

liknas vid barn (jfr 3:1; Heb 5:13 f.). - Annan möjlig översättning: de fullkomliga (jfr Fil 3:15; Kol 4:12). 2:8 skulle de inte ha /eorsfäst Genom att driva jesus i döden vållade de onda makterna utan att veta det sin egen undergång. 2:9 som det ståriskrzften De följande orden återfinns inte i GT men kan vara en fri återgivning av Jes 64:4. Enligt en fornkyrklig utläggare skulle de vara hämtade ur en nu försvunnen skrift.

2:1 1 Kor 1:17/2:7+ 11:25+; Rom 16:25 f.; 1 Kor 2:1; 2:2 Gal 6:14 4:1; Ef 1:9+; Kol 1:26 f. 2:3 Apg 18:9; 2 Kor 10:1, 10 2:8 Ef 6:12 2:4 1 Thess 1:5 2:9 [es 64:4 / Syr 1:10; Rom 8:28 2z6-9 Vish 6:12-25 2:10 Vish 7:7 2:6 Fil 3:15 / Ords 8:22-31;]ak 3:15 2:11 Ords 20:27 2:7 Jer 23:18; Dan 2:19; Vish 8:4; Matt 2:12 Joh 16:13 f; Rom 8:9+

409 Första Korinthierbrevet 3:12

vishet har lärt oss utan med ord om dessa ting med ord som mänsklig som Anden har lärt oss - vi tolkar andliga ting med Andens hjälp. 4 Den oandlige* tar inte emot vad Guds ande säger, det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas sätt. ”Den som är andlig däremot kan bedöma allt, på ett andligt kan han inte bedömas f Vem känner Herrens men själv av någon. tankar sä att han kan honom? Men vi tänker Kristi tanupplysa kar. tillväxt i enbet

Församlingens

Och jag kunde inte heller tala till er, bröder, som till andliga människor, jag fick tala till sådana som var kvar i sin köttsliga* natur, till spädbarn i Kristus? ZJag gav er mjölk, inte fast föda; den tålde ni ännu inte. Och ni tål den inte heller nu, 3 eftersom ni fortfarande har kvar er gamla natur. För om det finns ofördragsamhet och strid hos er, har ni då inte kvar er gamla natur och lever på vanligt mänskligt vis? *När den ene säger: ”jag hör till Paulus”, och den andre: ”Jag hör till Apollos”, är ni inte då som alla andra? 5 Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den gåva han fått av Herren”. “Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. 7Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. ”Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. 9Vi är ju Guds medhjälpare och ni är Guds åker, Guds bygge. ”Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. ”På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs

2:13 med Andens hjälp Annan möjlig översättning: för andliga människor. 3:1 spädbarn iKristus Dvs. nyomvända kristna; jfr 2:6. Bilden av mjölk för den kristna nybörjarundervisningen används också i Heb 5:12 f.: jfr 1 Pet 2:2.

2:13 ]oh14:26+ 3:6 Apg 18:1-11; 1 Kor 4:15; 9:1 / Apg 2:14 f. Ords 28:5 19:1 2:14 Jak 3215+/Rom 8:5 3:8 Rom 2:6+ 2:16 je: 40:13(Rom 11:34+) 3:9 2 Kor 6:1; 1 Thess 3:2 / Matt 3:2 Heb 5:12 1.; 1 Pet 2:2 13:3-9/ 1 Kor 3:16+ 35-9 1 Kor 1210-13-1- 3:10 1 Kor 15:10+ / Rom 15:20 3:3 Rom 13:13; 1 Kor 13:4; Gal 5:20 3:11 1Pet2:6+

3:13 Första Korinthierbrevet 410

eller halm, ”och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen* skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. ”Den vars byggnad består skall få lön. 5 Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld. ”Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bori er? ”Om någon förstör Guds tempel, skall Gud förgöra honom. Ty Guds tempel är heligt, och ni är det templet. 5 Bedra inte er själva. Den av er som tycker sig vara vis i världslig mening måste först bli en dåre för att bli vis. ”Ty denna världens vishet är dårskap i Guds ögon. Det står skrivet: Han snärjer de visa i deras slag/yet, 2°och vidare: Herren vet att de visas tankar är tomhet. 2 Därför skall grunda sin stolthet Allt tillhör ingen på människor. er - 22 Paulus, Apollos och Kefas*, hela världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert. 23 Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.

visar sina barn till rätta

Församlingens grundare

Vi bör alltså betraktas som Kristi tjänare och som förvaltare av Guds hemligheter? zNu krävs ju av en förvaltare att han skall visa sig pålitlig. 3Men mig är det likgiltigt om ni eller någon mänsklig 4 domstol dömer mig. Inte heller dömer jag mig själv. Mitt samvete är rent, men det betyder inte att jag är frikänd. Den som dömer mig är Herren°*. 5Fäll därför ingen dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret och avslöja allt som människorna har i sinnet. Och då får var och en sitt beröm från Gud. °Detta, bröder, har jag här för er skull tillämpat på mig själv och Apollos, för att ni genom vårt exempel skall lära er vad som menas

4:6 Detta . . . bar jag här . . . tillämpat Bildspråket om trädgärdsmästare (3:6 ff.), byggmästare (3210 ff.) och förvaltare (4:1 f.) har använts för att belysa den kristne ledarens tjänarroll.

3:13 1 Kor 4:5 / Matt 3:11 f.+; 2 Kor 3:19 job 5113/1 Kor 1:20 11:29; 2 Thess 1:7 1.; 1 Pet 1:7; 3:20 Ps 94:11 4:12 3:22 1 Kor 1:124-/Rom 8:38 3:15 Am 4:11;]ud v. 23 4:1 1Kor9:17; Ef3:2/ 1 Kor2:7+; Kol 3:16 Joh 2:21; Rom 1221+; 1 Kor 3:9; lz25-29 6:19; 2 Kor 6:16; Ef 2:20-22; Heb 4:2 Luk 12:42; 1 Pet 4:10 3:6; 1 Pet 2:4-6+ 4:5 Rom 2:1+ /2:16 3:17 1 Kor 6:18-20 4:6 1 Kor 3:22+ / Fil 4z3+ 3:18 Jes 5:21+; 1 Kor 4:10

411 Första Korinthierbrevet 4:17

med ”Håll er till skriften och inte skryta med den ene på den andres bekostnad. 7Vem ger dig någon särställning? Vad äger du som du inte har fått? Och har du fått det, varför skryter du som om det inte

var en gåva? *Ni är förstås redan mätta, redan rika, ni har förstås

blivit kungar oss fÖrutanPJa, om ni ändå hade blivit kungar, så att vi hade fått vara kungar tillsammans med er! °Det förefaller mig som om Gud hade ställt oss apostlar* sist av alla, som dödsdömda; vi står

inför både och människor. ° Vi

på arenan inför hela världen, änglar är dårar för Kristi skull, ni är förståndiga kristna. Vi är svaga, ni är starka. Ni är ansedda, vi är föraktade. Ännu i denna stund hungrar

och törstar vi; vi saknar kläder, blir misshandlade, är hemlösa Z och

arbetar hårt med egna händer för att försörja oss. Man smädar oss och vi Man förföljer oss och vi härdar ut. 3 Man talar illa

välsignar. om oss och vi svarar med goda ord. Hela tiden har vi behandlats som jordens avskum, som mänsklighetens drägg.

”Jag skriver inte detta för att få er att skämmas utan för att visa er till rätta som mina kära barn. ”Om ni så skulle ha tio tusen lärare

som vill göra er till kristna, har ni ändå inte många fäder. Det var jag som blev er far i Kristus Jesus genom evangeliet”. ”Jag ber er: ta mig

till föredöme.

Paulus skall resa till Korintb igen

”Därför har jag skickat Timotheos till er, mitt kära, trogna barn i Herren. Han skall er om mina regler för ett kristet liv så påminna

4:6 Håller tills/erzften Det är okänt varifrån citatet hämtats. Kanske är det en grundsats som Paulus själv förut sökt inskärpa eller som anförts i diskussioner inom församlingen. 4:8 Ni är förstås redan mätta . . . rika . . . kungar Detta tillstånd skulle de kristna enligt urkristen tro uppnå i himmelriket (Matt 5:3, 6; Luk 22:30). Enligt Paulus ironiska förebråelser beter sig brevets mottagare som om de redan var där. 4:9 vi står på arenan Paulus syftar på bruket att göra avrättningar till ett offentligt folknöje. 4:17 Timátbeos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not och Fil 2:19 ff.

4:7 Joh 3:27+ 4:13 Klag 3:45 f. 4:8 2 Tim 2:12; Upp 3:17. 21; 2215+ 4:14 2 Kor 6:13; 1 Thess 2:7,11 49-132 Kor 4:7-11; 624-10; 11123-27; 4:15 Gal 4:19;Filem v_ 10 ZTim 3210-12 4:16 1 Kor 11:1, Fil 3:17; 1 Thess 1:6; 4:9 Rom 8236+; Heb 10:33 zThess 3:7, 9 4:10 1 Kor 3:18 / 2 Kor 13:9 4:17 Rom16;21+ 4:12 Apg 1823+ /Matt5:11 f., 44+;R0m 12:14

4:18 Första Korinthierbrevet 412

som jag lär ut dem i varenda församling. ”Somliga har gjort sig viktiga i tanke att jag inte skulle komma till er. 19 Men jag kommer

snart, om Herren vill, och då får jag veta hur det är bevänt med dessa sturska, inte med deras ord, utan med deras kraft, 2° för Guds rike*

är inte 0rd, utan kraft. 2 Hur vill ni ha det? Skall jag komma till er

med käppen eller med kärlek och mildhet i sinnet?

Ett av otukt

fall

Man säger att det förekommer otukt bland er, till och med sådan

otukt som inte finns ens bland hedningarnaii, nämligen att någon lever ihop med sin fars hustru. ZMen ni är sturska, fast ni borde ha blivit förtvivlade och stött ut den som gjort sig skyldig till detta. 3Själv har jag redan - som om jag hade varit där, frånvarande till kroppen men närvarande till anden -fällt domen över den skyldige,

“i vår herre Jesu namn, när ni och min ande” kom samman och vår herre Jesu Kristi kraft varmed oss: 5en sådan person skall överläm-

nas åt Satan* så att hans kropp går under för att hans ande skall bli räddad* på Herrens dag”. 6Ni har ingen anledning att skryta. Vet ni inte: lite surdeg* får hela

degen att jäsa. 7Rensa bort den gamla surdegen så att ni blir en ny deg. Ni är ju osyrade, för vårt påsklamm, Kristus, år slaktat. 3Låt

oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och fördärvets surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade

bröd.

4:17 barn iHerren Uttrycket innebär att Timotheos hade omvänts till kristendomen av Paulus (jfr v. 15). 5:1 lever ihop med sinfars hustru Dvs. med sin styvmor. Detta var förbjudet både enligt GT (3 Mos 18:8) och enligt romersk lag. 5:5 överlämnas å: Satan Dvs. uteslutas ur församlingsgemenskapen och därmed lämnas utan skydd mot onda makter som vållar sjukdom och lidande. Jfr 11:30; 1 Tim 1:20. 5:7 vårt påsklamm Paulus anknyter till den judiska påsken” och tolkar den symboliskt: det osyrade brödet blir en bild för det kristna livet, påsklammet för Jesus och hans offerdöd (jfr Joh 1:29 och noter till Joh 19:14, 29).

4:18 1 Kor 13:4; Kol 2:18 5:4 Matt 18:19 f.; Apg 15:6, 28 4:19 1 Kor 16:5-7/ 2 Kor 10:10 5:5 1 Tim 1:20 4:20 1 Kor 2:4 5:6-8 Matt 16:6+; Gal 5:9 4:21 2 Kor 10:2; 13:10 / Gal 6:1 5:7 Joh 1:29+; 1 Pet 1:19 5:1 3 Mos 18:84- 5:8 Matt 26:17+ 5:3 Kol 2:5

413 Första Korinthierbrevet 6:10

”I mitt brev till er skrev jag att ni inte får ha med otuktiga människor att göra. ”Jag menade inte alla som är otuktiga här i världen, inte alla själviska och utsugare och avgudadyrkare; i så fall hade ni

fått lämna världen. “ skrev till er var att ni inte får ha

Nej, vad jag något att göra med den som kallas broder men som förfaller till otukt, själviskhet”, avgudadyrkan, ovettigt tal, fylleri och utsugning. Ni får inte äta tillsammans med honom. “Z De utomstående är

det väl inte min sak att döma? Själva dömer ni ju bara inom er egen

krets. 3 De utomstående skall Gud döma. Gör er av med den som är ond.

Processer mellan kristna

Hur kan någon av er som ligger i tvist med en broder komma på tanken att processa inför de orättfärdiga och inte inför de heliga!

2 Vet ni inte att de heliga skall döma världen? Och om ni skall döma

världen, duger ni då inte till att döma i småsaker? 3Vet ni inte att vi skall döma änglar? Då bör vi väl klara av vardagliga tvister. 4Men när

ni nu har sådana tvister, då tar ni till domare folk som församlingen ser ner på. 5 Ni borde skämmas! Finns det då ingen bland er som är

klok nog att döma mellan två kristna bröder? “I stället processar broder mot broder, och detta inför otroende! 7Redan det att ni

processar med varandra är ett nederlag för er. Varför finner ni er inte

hellre i en oförrätt? Varför tar ni inte hellre en förlust? *I stället

vållar ni andra orätt och förluster - era egna bröder. 9Har ni glömt

att ingen orättfärdig skall få ärva* Guds rike“? Låt inte bedra er. Ingen som lever i otukt eller avguderi eller hor eller homosexualitet, l°i tjuvaktighet och själviskhet, ingen som dricker, som är ovettig

5:9 I mitt brev till er Troligen ett tidigare, ej bevarat brev. 6:1 de orättfärdiga Dvs. de icke-kristna. Meningen är alltså att tvister mellan kristna bör avgöras inom församlingen. 6:2 de heliga skall döma världen Guds heliga folk skall enligt Dan 7:22 befrias och komma till makten genom den sista domen. Enligt Vish 3:8 skall de rättfärdiga själva uppträda som domare. Denna tanke tillämpas i NT på de kristna (Matt 19:28 med par.; Upp 20:4). 6:3 änglar Bland dem som får sin dom på den sista dagen finns enligt judisk och urkristen tro också de fallna änglarna (jfr 2 Pet 2:4; Jud v. 6).

5:10 Rom 1:29-31 6:2 Vish 3:8; Matt 19:28+; Mark 8:38; 5:11 Rom 16:17; 2 Thess 3:6 / 1 Kor Upp 3:21 6:9 f. 6:7 Rom 12:17+ 5:12 Matt 18:15-17 6:9 f. Matt 7:13 f., 21-23; Upp 22:15 / 5:13 5 Mos I7:7+ Rom 1:29 f.+

6:11 Första Korinthierbrevet 414

och utsuger andra- ingen sådan får ärva Guds rike. Så har somliga av er levt, men ni har låtit tvätta er rena, ni har helgats och giorts rättfärdiga” genom herren Jesu Kristi namn och genom vår Guds

ande.

ett den anden

Kroppen tempelför heliga

Z Allt är tillåtet för mig - men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig - men ingenting får ta makten över mig. ”Maten är till för

magen och magen för maten, tills Gud gör båda överflödiga. Men

är inte till för otukt, utan för Herren”, och Herren är till för

kroppen kroppen. “Gud har uppväckt Herren, och genom sin makt skall han uppväcka oss. ”Vet ni inte att era kroppar är Kristi lemmar? Skall jag ta Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Nej!

16 Vet ni inte att den som förenar sig med en sköka blir till en enda

med henne? Det heter ju: De två skall bli ett. 7 Men den som

kropp

förenar med Herren blir till en enda ande* med honom. S Håll er

sig borta från otukten. All annan som en människa begår lämnar synd kroppen utanför, men den otuktige syndar mot sin egen kropp.

9 Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den heliga anden, som ni

har inom er och som ni har fått från Gud? Ni tillhör inte er själva.

2°Gud har köpt er och priset är betalt. Ära då Gud med er

kropp.

Svar på om

frågor äktenskap

“Nu till det ni skrev. Det är bäst för en man att inte alls röra någon kvinna. ZMen med tanke på all den otukt som finns skall mannen leva med sin hustru och kvinnan med sin man. 3Mannen skall ge

6:11 ni bar låtit tvätta er rena Paulus syftar på dopet. 6:13 tills Gud gör båda överflödiga I den kommande världen, där livet inte längre beror av kroppens funktioner (jfr Matt 22:30). 6:16 bli ett Orden i 1 Mos 2:24 (jfr Matt 19:5 med not) syftar på den totala gemenskapen mellan två makar men tillämpas här på ett rent sexuellt förhållande. 6:20 Gud bar köpt er Jfr Matt 20:28 med not; 1 Kor 7:23; 1 Pet 1:18. 7:1 Nu till det m skrev Paulus övergår till att besvara frågor, som församlingen riktat till honom. Jfr 7:25; 8:1; 12:1. 6:11 Tit 3:3-7+ (M6 I Mos 2:24 (Matt 19:5+) 6:12 1 Kor l0:23+ 6:17 Ef4z4+ 6:13 Rom 14:14+ 6:19 1 Kor 3216+ 6:14 Rom 8:11+ 6:20 Rom 3:24+ /l Kor 10:31+ 6:15 1 Kor 12:12-27+ 7:1 1 Mos 2:18

415 Första Korinthierbrevet 7 :16

hustrun vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. *Hustrun bestämmer inte själv över sin kropp, det gör mannen. Likaså bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hust-

run. 5 Håll er inte ifrån varandra annat än för en tid, om ni har enats om det för att ostört kunna ägna er åt bön och sedan vara tillsam-

mans igen. Annars kan Satan* fresta er, eftersom ni inte förmår leva avhållsamt. f Detta säger jag som ett medgivande, inte som en befall-

ning. 7Helst ville jag att alla levde som jag. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett

annat.

3Till de ogifta och till änkorna säger jag att det är bäst för dem om

de förblir vad de är, liksom jag. °Men om de inte kan behärska sig

bör de det är bättre att ° De

gifta sig; gifta sig än att brinna av åtrå. gifta ger jag denna föreskrift som inte är min utan Herrens? en

hustru får inte lämna sin man - “men gör hon det ändå, skall hon

förbli ogift eller försona sig med mannen - och en man får inte skilja sig från sin hustru.

“Till de övriga säger jag själv, inte Herren: om någon broder har

en hustru som inte är troende men är villig att leva med honom, får han inte skilja sig från henne. ”Och om någon kvinna har en man som inte är troende men är villig att leva med henne, får hon inte

”

skilja sig från honom. Ty mannen som inte tror har helgats genom sin hustru, och hustrun som inte tror har helgats genom sin troende man. Annars vore era barn orena, inte heliga” som nu. ”Men om den som inte tror vill skilja sig, så må han göra det. I sådana fall är

den troende brodern eller systern inte bunden. Gud har kallat er att leva i frid, “och hur vet du, kvinna, att du kan rädda” din man och du, man, att du kan rädda din hustru?

7:6 Detta sägerjag som ett medgivande Det är oklart om Paulus här syftar på allt som sagts i v. 2-5 om att äkta makar bör leva samman, eller på de särskilda råden i v. 5 beträffande periodisk avhållsamhet. 7:7 att alla levde som jag Dvs. ogifta. 7:10 som inte är min utan Herrens Paulus åberopar ett ord av Jesus (Matt 5:32 med par.). 7:16 rädda din man Genom att omvända honom till kristendomen. Denna möjlighet är en alltför osäker grund för ett fortsatt samliv. - Enligt en annan tolkning menar Paulus tvärtom att äktenskapet helst bör fortsätta: ”Men Gud har kallat er att leva i frid. Vem vet, kvinna, om du inte kan rädda din man? Och du, man, kan kanske rädda din hustru. jfr 1 Pet 3:1.

7:5 1 Kor 10:13+ 7:10 f. 1 Thess 4:1 f. /Matt 5z32+ 7:7 Matt 19:10-l2 /Rom 12:6-8+ 7:15 Rom 12:18+ 7:9_ 1 Kor 756-38; 1 Tim 5:14 7:16 1 Pet 3:1

7:17 Första Korinthierbrevet 416

Yttre

levnadsförhållanden

”I övrigt skall var och en leva med den lott som Herren har tilldelat

honom, sådan han var då Gud kallade honom. Det är den

regel jag ger alla församlingar. s Den som var omskuren när han blev kallad

skall inte ändra på det. Den som var oomskuren skall inte låta omskära sig. 19 Omskärelse* eller förhud, det är vad som likgiltigt, betyder något är att man håller Guds bud. 2° Var och en skall förbli

vad han var när han blev kallad. 21 Var du slav” när du blev kallad, så

fäst dig inte vid det. Och även om du kan bli fri, så förbli hellre vad du är. Ty slaven som har kallats att tillhöra Herren är Herrens frigivne. Och likaså år den frie som har blivit kallad Kristi slav.

23 Gud har er och är betalt; bli inte slavar under männi-

köpt priset

skor. 2* Bröder, var och en skall inför Gud förbli vad han var när han blev kallad.

Ogzfta och än/eor

25 I om dem som lever har från

fråga ogifta jag ingen befallning Herren. Men jag kan ge ett råd tack vare den tilltro som Herren i sin barmhärtighet har visat mig. “Jag anser alltså detta vara bäst i den svåra tid som nu är inne - det är bäst att leva på det viset. ”Är du

bunden vid en kvinna, sök då inte att bli löst. Har du blivit löst från

en kvinna, sök då inte att finna någon annan. 2” Men om du gifter dig

är det ingen synd. Och om den ogifta kvinnan gifter sig år det ingen synd. Men de som gör så kommer att få det svårt här på jorden, och jag vill inte kräva för mycket av er. 29 Men det säger jag, bröder: tiden krymper. Även de som har en hustru måste nu leva som om de ingen

7:18 s/eallinte ändrapå det En del judar som skämdes för sin omskärelse sökte dölja spåren av den genom en operation (jfr 1 Mack 1:15). 7:21 Och även om du kan bli fri, så förbli hellre vad du är Annan möjlig översättning: Men om du kan bli fri, så gör hellre bruk av den möjligheten. 7:26 den svåra tid som nu är inne Paulus var övertygad om att den sista dagen snart skulle komma (se 15:51; 1 Thess 4:15) och föregås av svåra lidanden (jfr Matt 24:4 ff. med par.).

7:19 Gal 5:e; 6:15 7:23 Rom 3:24 f. 7:21f. Ef 6:5; 1 Tim 6:1; Tit 2:9; l Pet 7125 1 KO!” 7140;? KOI 3:10 2:18 736-28 Luk 21 :23 7:22 Ef6;5f,;117et2;1(, 7:29 Rom 13:11; 1 Kor 10:11; l Pet 4:7

417 Första Korinthierbrevet 8:2

hade, 3° de som gråter som om de inte grät, de som gläder sig som om de inte gladde sig, de som köper något som om de inte fick behålla det 3 och de som lever i världen” som om de inte levde av den. Ty den värld som nu är går mot sitt slut, 32 och ser helst att ni slipper jag bekymra er. Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags. ”Men den gifte tänker på vad som hör världen till, hur han skall vara sin hustru till lags, 3* och det gör honom kluven. En ogift kvinna eller flicka tänker på vad som hör Herren till, på att hon skall vara helig* till kropp och själ. Men den gifta kvinnan tänker på vad som hör världen till, hur hon skall vara sin man till lags. ”Detta säger jag för ert eget bästa, inte för att lägga band på er utan för att hjälpa er att leva anständigt och troget hålla fast vid Herren. 36 Men om någon tycker att han handlar otillbörligt mot sin flicka när han ansätts av driften och inte har något val, då får han göra det han vill: han syndar inte, de får gifta sig, 37 Men den som står fast i sin föresats och inte känner något tvång utan är herre över sin vilja och i sitt inre har bestämt sig för att låta flickan förbli orörd, han handlar rätt. 3” Alltså: den som gifter sig med flickan handlar rätt, och den som inte gifter sig handlar bättre. 39 En kvinna är bunden så länge hennes man lever. Men om mannen dör år hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara det är med en kristen. °° Men långt bättre är det för henne om hon förblir som hon är, det är min uppfattning och jag menar att även jag har Guds ande?

Kött bednis/ea

från offer

l I om offerkött vet vi att vi alla har Men fråga kunskap. kunskapen gör oss uppblåsta, det som bygger upp är kärleken. ?Den som tror

7:36 Men om någon tycker Det följande stycket gäller sannolikt en man som bundit sig vid en kvinna men valt att avstå från fullbordat äktenskap, t. ex. av det skäl Paulus anför i v. 28. 8:1 offerkött Merparten av det kött som såldes på öppna marknaden kom från templen. Frågan gäller om en kristen som äter sådant kött besmittas av den hedniska kulten. 8:1 vet viatt vi alla bar kunskap Dvs. kristen kunskap, enligt vilken avgudarna är maktlösa (v. 4; 10:19) och ätandet av offerkött i sig är ofarligt.

7:31 1 Joh 2:17 821-13 Apg 15:28 f.; Rom 14:1-23; 1 Kor 7:33 Luk 14:20 10:23-3l 7:39 Rom 7:2 f. 8:2 Gal 6:3 7:40 2 Kor 7:25+

8:3 Första Korinthierbrevet 418

sig ha kunskap har ännu inte fått den råtta *men den kunskapen, som har kärlek, han är känd av Gud. 4 Når det alltså gäller frågan om man får äta kött som har offrats åt avgudar, vet vi att det inte finns någon avgud i världen och ingen annan gud ån den ende. även 5Ty

om det finns så kallade

gudar, i himlen eller på jorden - och det finns ju många gudar och många herrar - 6 så har vi bara en Gud, fadern

från vilken allting

utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi år till.

7Denna kunskap finns dock inte hos alla. sitter så fast i Somliga sin gamla avgudatro att de åter köttet just som offerkött, och det

tynger deras samvete, osäkert som det år. *Men det år inte maten som kommer att föra oss till Gud. Vi förlorar

inget om vi inte åter, vinner heller inget om vi äter. ”Se bara till att den frihet ni kan ta er

inte blir till skada för de osäkra. ° För om någon får se hur du som

äger kunskap ligger till bords* i ett avgudatempel, kan han då inte bli så styrkt i sitt samvete att han åter offerkött fast han är osäker? Då går den osäkre förlorad genom din kunskap, denne broder som

Kristus har dött för. ”Om ni på detta sätt er mot era

försyndar

bröder och våldför er på deras osäkra samveten, ni mot

syndar Kristus. ”Alltså: om maten bringar min broder

på fall, avstår jag

från kött för evigt för att inte bli orsak till min broders fall.

Paulus

avstårfrån ersättning

*Är jag inte fri? Är inte Har jag apostelål? jag inte sett Jesus, vår herre? Ar inte ni det verk som jag har utfört för Herren?? 2Om jag

8:3 den som har kärlek, han är känd av Gud Att Gud känner en människa innebär i bibliskt språkbruk att han tar upp henne i sin gemenskap (jfr 13:12; 14:38; Gal 4:9; 2 Tim 2:19). - Annan läsart och översättning: ”den som älskar Gud, han känner honom också”. 8:10 ligger till bords Gränserna mellan religiös och sällskaplig samvaro var flytande. I sållskapslivet kunde man inbjudas till en tempelmåltid. 8:11 Da” går den osälere förlorad Fastän Paulus själv ansåg en kristen vara oförhindrad att äta offerkött, betraktade han det som en synd, om någon gjorde det mot sitt samvete. Se Rom 14:23.

8:3 1 Kor 13:12; 14:38; Gal 4:9; 2 Tim 8:6 1 Kor 8z4+ / Mal 2:10; Apg 17:28; 2:19 Rom 1l:36/]oh 1:3+;Ef 4:5 8:4 1 Kor 10:19 / 5 Mos 6:4; Mark 8:8 Kol 2:21 f.;Heb 13:9 12:29, 32; Rom 3:30; Ef 4:6; 1 Tim 8:9 Gal 5:13 2:5 8:12 f. Matt 18:6; 25:40, 45 8:5 Vish13:2+ 9:1 Gal 5:14- /1 Kor 15:84- / 3:6:4:15

419 Första Korinthierbrevet 9:17

inte är apostel för andra, är jag det åtminstone för er. Ni är ju Herrens på mitt uppdrag som apostel. egen bekräftelse 3Detta är mitt svar till dem som kritiserar 4 Har vi inte rätt till mig: mat och 5Har vi inte rätt att ta med oss en troende hustru dryck? liksom de andra och Herrens bröder och Kefas”^“? ° Är det apostlarna arbeta? 7Vem tar bara jag och Barnabas som inte har rätt att slippa utan att räkna med lön? Vem anlägger en vingård och värvning avstår från vad den ger? Vem vallar en hjord utan att få sin del av ”Är detta bara tal, eller säger inte lagen samma mjölken? mänskligt sak? ”Det står ju i Moses Bind inte ihop munnen på oxen som lag: tröskar. Skulle Gud bekymra sig om oxar? *° Nej, det är klart att han oss. Det är för vår skull det står skrivet att säger det med tanke på den som plöjer och den som tröskar skall göra det med hopp om lön för sin möda. “Om vi har sått vårt andliga utsäde hos er, är det då för som ”Om mycket om ni ger oss något materiellt avkastning? andra har rätt att ställa krav på er, har inte vi det ännu mer? Men vi har denna rätt utan finner oss i allt för att inte lägga aldrig utnyttjat hinder i vägen för evangeliet* om Kristus. “Ni vet ju att de som arbetar i templet lever av templets intäkter och att de som gör tjänst vid altaret får sin del av offren. “ Så har också Herren bestämt att de som förkunnar skall få sitt av *5 Men evangeliet uppehälle evangeliet. har inte bruk av några sådana förmåner, och jag skriver inte jag gjort det här för att skaffa dem. Hellre dör -ingen skall få ta ifrån mig jag det som är min stolthet. “Ty att jag sprider evangeliet är inget mig om inte att vara stolt över, jag är ju tvungen till det. Ve mig jag förkunnar evangeliet! ”Om jag gör det av eget val, har jag ju lön att vänta. Men gör jag det därför att jag måste, utför jag bara ett upp-

9:2 bekräftelse Paulus framgång som missionär bekräftar att han är sänd av Kristus. 9:5 Herrens bröder Se Matt 13:55 med not. 9:6 Bárnabas En av Paulus närmaste medarbetare. Jfr Apg 4:36 med not; 13:1 ff.; 15:2. 9:14 Sa” har också Herren bestämt Liksom i 7:10 åberopar Paulus ett 0rd av jesus. Se Matt 10:10; Luk 10:7.

9:2 2 Kor 3:2 f. 9:12-18 Apg 20:33-35; 2 Kor 11:7-10; 12:13 - 991-18 Matt 10:9 f.; Luk 10:7 f.: 1 Tim 5:17 f. 9:13 5 Mos 18:1-8+ 9:5 Matt 8:14 9:14 1 Kor 9:4+ 9:6 2 Thess 3:8 9:15 1 Kor 4:12+ /2 Kor 11:10, 16-18, 9:7 2 Tim 2:4-6 / 5 Mos 20:6; Ords 30; 12:1-10 27:18 9:16 jer 20:9 9-9 5 M0: 25:4 (1 Tim 5:18) 9:17 Luk 17:10; 1 Kor 4:1+ 9i11 Rom 15:27+; Fil 4:16 f.

9:18 Första Korinthierbrevet 420

drag. ”Vad får jag då för lön? Jo, att få förkunna evangeliet utan kostnad för någon och inte utnyttja den rätt evangeliet ger mig.

Allt för att vinna så många som möjligt

9 Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. 2° För att vinna judar har jag för dem varit som en jude. För att vinna dem som står under lagen” har jag för dem varit som en som står under lagen, fast jag själv inte står under lagen. 2* För att vinna dem som är utan lag har för dem varit jag som en som är utan lag, fast jag inte är utan Guds lag, jag har ju Kristi lag. 22 För att vinna de svaga har jag inför dem varit svag. Allt har jag varit inför alla, för att åtminstone rädda några. 23 Allt gör jag för evangeliets skull, för att också jag skall få del av dess löften. 2 Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. 25 Var och en som tävlar måste försaka allt -löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. “Jag har målet i sikte när jag löper och jag slår inte i luften när jag boxas. Jag går hårt åt min kropp och tvingar den till lydnad, för jag vill inte predika för andra och själv komma till korta.

Varning för avgadadyr/ean

“Jag vill att ni skall ha kunskap om detta, bröder: våra fäder* hade

alla molnet över och gick alla genom havet. 2Alla blev de döpta i sig molnet och i havet till gemenskap med Mose. *Alla åt de samma

10:2 Alla blev de döpta i molnet och i havet Paulus anspelar på GTzs berättelser om ökenvandringen, där israeliterna leddes av ett moln, och om övergången av Röda havet (2 Mos 13-14). Dopet uppfattades i urkyrkan som en räddning ur fara, symboliserad av vattnet. Se 1 Pet 3:21. 10:3 Alla å: de samma andliga mat I judisk tradition har mannat uppfattats som en symbol för lagen eller läran. Paulus använder samma slags bildliga skrifttolkning”, men med tillämpning på Kristus; jfr Joh 6:31 ff. skrifttolkning”, men med tillämpning på Kristus; jfr Joh 6:31 ff.

9:19 Matt 20:26 f. 9:24 Fil 3:14; Heb 12:1 9:20 Rom 11:13 f. 9:25 Vish 4:2; 2 Tim 2:5; 4:7 f.;]ak 1:12; 9:22 Rom 15:1 E; 1 Kor 10:33; 2 Kor 1 Pet 5:4; Upp 2210+ 11:29 10:1-13 2 M05 13:21 1:; 14; 16; 17; 32 9:23 Rom 8:28

421 Första Korinthierbrevet 10:16

andliga mat 4och alla drack de samma de drack ur en andliga dryck, andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. 5Men de

flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev döda i

liggande öknen. ° Allt detta är exempel som säger oss att vi inte skall ha begär till det onda, som de hade. 7Bli inte avgudadyrkare som många av

dem blev. Om dem står det i skriften: Folket att äta

slog sig nerför och dricka och steg sedan uppför att dansa. 3Låt oss inte heller begå

otukt som av dem så dödades också

många gjorde; tjugotre tusen på en enda dag. ”Och låt oss inte sätta Herren

på prov* som många av

dem gjorde; de föll offer för ormar. ° Knota inte som många av dem

gjorde; de dödades av mordängeln. Allt det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att vägleda oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss. Z Därför skall den som tror sig stå se till att han stadigt

inte faller. “Era har inte varit Gud är

prövningar* övermänskliga.

trofast och skall inte låta er prövas över när han sänder

förmåga: prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom

den.

” Håll er alltså borta från avgudadyrkan, mina kära. talar till ”Jag

bedöm vad 16

förnuftiga människor, själva jag säger. Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte med Kristi gemenskap

10:4 en andlig klippa som/följde dem Även i judiska utläggningar finns tanken att klippan ur vilken Mose tog fram vatten (2 Mos 17; 4 Mos 20) följde israeliterna under ökenvandringen. 10:7 Bli inte avgudadyr/eare Se berättelsen om guldkalven i 2 Mos 32. 10:8 begå otu/et Se 4 Mos 25; där nämns i v. 9 talet tjugofyra tusen. Den avvikande uppgiften hos Paulus kan bero på förväxling med 4 Mos 26:62. 10:10 mordängeln Uttrycket är hämtat från 2 Mos 12:23, som handlar om de förstföddas död i Egypten. Paulus tillämpar det på berättelser om hur Gud straffade upproriska israeliter, t. ex. 4 Mos 14:36 f.; 16:3] ff. _Ifr 2 Sam 24:15 ff.;ViSl1 18:15 ff. 10:16 Välsignelsens bägare Dvs. nattvardsbägaren. Ijudisk tradition användes uttrycket om den bägare vin över vilken man lästeden avslutande måltidsbönen, en välsignelse eller lovprisning av Gud. Over denna bägare, som vid påskmåltiden är den tredje av dem som dricks gemensamt, uttalade jesus troligen också nattvardens instiftelseord (jfr Luk 22:17 ff. med noter).

10:5 4 Mos 14:16, 23, 29 f.; Heb 3:17; 10:11 1 Kor 7z29+ lud V. 5 10:12 Rom 11:20+ 10:6 4 Mos 11:4»-6, 34 10:13 Matt 6:13+;1 Kor 7:5; 1 Thess 3:5; 10:7 2 Mos 32:6 jak 1:131_ 10:8 4 Mos 25:1, 9; Upp 2:14, 20 10:14 Apg 15:20; 1Joh 5:21 10:9 4 Mos 21:5 f. 10:16 1 Kor 11:23-25+ 10:10 4 Mos 14:2, 36; 16:41-49

10:17 Första Korinthierbrevet 422

blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi

”Eftersom brödet är ett enda, är vi - fast många - en enda

kropp? kropp, för alla får vi vår del av ett och samma bröd. ”Se på israeliterna: har inte de som äter av offren gemenskap med offeraltaret?

19 Vad vill avgudar är något jag säga med detta? Att det som offras till

2°

i eller att avgudar är något? Nej, men att det som de offrar sig

offrar de åt demoner* och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha med demonerna. 2* Ni kan inte dricka både ur Herrens”

gemenskap och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord bägare och vid demonernas bord. 22 Eller skall vi väcka Herrens Svartsjuka?

Är vi starkare än han?

Frihet eller hänsyn

23 Allt är tillåtet - men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet - men allt

2* Sök inte ert 25Allt som

bygger inte upp. eget bästa utan andras. säljs i köttstånden kan ni äta utan att undersöka det för ert samvetes

skull - och allt vad den rymmer tillhör Herren. Om en

“jorden som inte tror bjuder hem er och ni tackar ja, ät då allt som sätts fram

för er utan att för samvetets skull undersöka vad det är. 23 Men om

någon säger: Det här är offerkött, ät det då inte, av hänsyn till den

som säger det och för samvetets skull ”jag menar inte det egna samvetet utan den andres. Varför då? Skall jag låta min frihet bestämmas av en annans samvete? 3° Äter med tacksamhet, varför

jag skall jag klandras för det som jag tackar Gud för? 3 Om ni äter eller

dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. 32Väck inte anstöt eller eller inom Guds 33

vare sig bland judar greker församling? Själv försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa

10:21 demonernas bägare Paulus syftar på hedniska måltider och riter, som hade likheter med den kristna nattvarden. 10:25 Allt som säljs i Ieöttstånden Se not till 8:1. 10:29 Varför då? Filosofiska utredningar utformades ofta som samtal med tänkta meningsmotståndare. Paulus gör här på samma sätt: brevets läsare tänks ställa frågor, som besvaras i v. 31 ff. Jfr 15:35.

10:17 1 Kor 12:12-27+ 10:23 1 Kor 6:12; 12:7; 14:26; Ef 4:12 10:18 3 Mos 7:1-15 10:24 l Kor 13:5; Fil 2:4 10:19 1 Kor 8:4 10:26 Ps 24:1 10:20 3 Mos 17:7+; Upp 9:20 10:30 Rom 14:6; 1 Tim 423-5 10:21 Mal 1:7, 12; 2 Kor 6:15 f. 10:31 1 Kor 6:20; Kol 3:17 10:22 5 Mos 32:21 10:33 1 Kor 9z22+ l0z25-3l 1 Kor 8:1-13+

423 Första Korinthierbrevet 11:12

utan de mångas, för att de skall bli räddade. Ha till föredöme

11 mig

liksom jag har Kristus till föredöme.

Kvinnorna vid de kristna sammankomsterna

ZJag måste berömma er för att ni kommer allt ihåg jag har sagt och

håller fast vid det som har fört vidare

jag till er precis som jag

förmedlade det. 3Nu vill

jag att ni skall veta att Kristus är varje mans

huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. 1 En man som ber eller

profeterar med något på huvudet drar skam

över sitt huvud. 5Men en kvinna drar skam över sitt huvud om hon

ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade

rakat av håret, “för om en kvinna

sig uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu år en skam för kvinnan

att

klippa eller att raka av håret, måste hon ha någon huvudbonad.

7En man behöver ju inte ha något på huvudet, eftersom han är en

avbild och avglans av Gud. Men kvinnan är en avglans av mannen,

8 ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen,

”och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen.

”Därför måste kvinnan på huvudet bära ett tecken på sin rätt för

änglarnas skull. “ Och ändå: i Herren* kan inte kvinnan tänkas utan

mannen och inte heller mannen utan kvinnan. 12

Ty liksom kvinnan

11:2 det som jag barfört vidare till er Dvs. kristna traditioner, trossatser och levnadsregler som fått sin form inom urförsamlingen (jfr v. 23 ff.; 15:1 ff. .

11:7 ban är ån avbild och avglans av Gud Paulus utlägger GT:s skapelsebe-

rättelser. Enligt 1 Mos 1:27 skapades den första människan, Adam, som Guds avbild. Den första kvinnan, Eva, skapades enligt 1 Mos 2:18 ff. av Adams revben. 11:10 ett tecken på sin rätt Grundtexten har här ett ord som betyder makt, myndighet eller rätt(ighet)”. Det måste i detta sammanhang syfta på en slöja eller huvudbonad, som för Paulus är ett tecken på kvinnans av Gud givna plats i församlingen. Den symboliserar antingen mannens myndighet över henne eller, som översättningen förutsätter, hennes rätt att enligt kristen ordning be och profeter-a i församlingen (v. 5). 11:10 för änglarnas skull Troligen menas att heliga makters närvaro vid församlingens gudstjänst skärper kraven på ordning och sedesamhet.

11:1 1 Kor 4:16+ 11:7 1 Mos 1:27; Vish 2:23;jak 3:9 11:2 1 Kor 11:23; 15:1-S; 1 Thess 2:13; 11:8 1 Mos 2:21-23; 1 Tim 2:13 4:15 11:9 1 Mos 2:18 11:3 1 Mos 3:16; Ef 5:23 f.

11:13 Första Korinthierbrevet 424

har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud.

13 Döm själva: passar det sig att en kvinna ber till Gud barhuvad?

” Lär er inte redan naturen att det år en vanära för mannen att ha

långt hår ”men en heder för kvinnan, hon har ju fått sitt hår som slöja. “Någon kanske vill börja strida om detta, men vi har ingen annan ordning, och det har inte någon av Guds församlingar”.

vid Herrens måltid

Ovärdigt uppträdande

”Når jag ger denna föreskrift kan jag inte berömma er för era sam-

mankomster som snarare skadar än gagnar. ”Först och främst har och

jag hört att ni delar upp er i grupper när ni möts i församlingen,

det tror delvis är sant. 19 Det måste till och med finnas olika

jag partier bland er, så att det visar sig vilka av er som är att lita på.

2°Men vid era sammankomster går det inte att hålla Herrens måltid,

2 för var och en tar genast för sig av sin egen mat, och den ene sitter

medan den andre har druckit berusad. 22Har ni inte era

hungrig sig

hem där ni kan åta och dricka? Bryr ni er inte om att det är Guds

församling? Skall de som inte har något behöva skämmas? Vad vill ni jag skall säga, skall jag berömma er? Nej, för det här får ni inget

beröm.

emot från Herren det som jag har fört vidare ”Jag har själv tagit

till er: Den natten då herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd, 2* tackade Gud, bröt det och sade: Detta

är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig. 25 Likaså tog han bägaren efter

måltiden och sade: Denna bägare är det nya förbundet” genom mitt blod. Var ni dricker av den, gör det till minne av mig. gång

26 Var gång ni äter det brödet och dricker den bägaren förkunnar

11:20 Herrens måltid Nattvardsriten ingick vid denna tid ännu i en verklig måltid. 11:23 jag har själv tagit emot från Herren Paulus menar att det som han just skall anföra år Jesus-ord (jfr Matt 26:26 ff. med par.), som han förmedlat till de kristna i Korinth från urförsamlingen (jfr v. 2 med not). 11:24 tackade Gud Se not till Matt 26:26. 11:25 bägaren Se not till 10:16. 11 :25 förbundet genom mitt blod Se not till Matt 26:28.

11:16 1 Kor 14:34 1133-25 Luk 22:19 f.+ 11:18 1 Kor 1210+ 11:23 1 Kor 1122+ 11:19 1 Joh 2:19 11:25 2 Kor 3:6; Heb 8:643 11:22 Jak 2:5 f. 11:26 Matt 26:29+

425 Första Korinthierbrevet 12:6

ni alltså Herrens död, till dess han kommer. 27 Den som äter Herrens bröd eller dricker hans

bägare på ett ovärdigt sätt har därför syndat

mot Herrens

kropp och blod. 2” Var och en måste pröva sig själv,

sedan kan han äta brödet och dricka 39

bägaren. Ty den som äter och

dricker

utan att tänka på vems kropp det gäller, han äter och dricker

en dom över ”Därför

sig. finns det så många sjuka och klena bland er, och inte så få har avlidit. 3 Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi slippa bli dömda. 32 Men när vi nu döms av Herren, tuktas

vi för att inte bli fördömda tillsammans med världenåf. 33 mina Alltså, bröder, när ni samlas för att äta, vänta då på

varandra. 3* Om någon är hungrig skall han äta hemma, så att inte era

sammankomster leder till att ni blir dömda. Allt det andra skall

jag ge anvisningar om när jag kommer.

Andens gåvor

I fråga om de vill också att ni skall ha andliga gåvorna, bröder, jag kunskap. ZNi vet att när ni var hedningar” drogs ni viljelöst med, bort till de stumma avgudarna. 3 Därför vill jag att ni skall förstå att

ingen som är fylld av Guds ande* säger: Förbannelse

över jesus,

och att ingen kan säga: jesus är herre”, om han inte är av den fylld heliga anden. *Nådegåvorna år olika, men Anden densamma. 5Tjänsterna är

olika, men Herren* densamme. “Verksamheterna är olika, men

11:29 äter och dricker en dam över sig Som framgår av fortsättningen menar Paulus att den felande kommer att drabbas av sjukdom. Jfr 5:5 med not. 12:1 de andliga gâvoma Olika tillstånd och förmågor som förknippades med Guds andes närvaro. Församlingen i Korinth tycks ha räknat extatiska upplevelser som särskilt värdefulla. Här och ide följande kapitlen betonar Paulus istället den kristna enhetens, kärlekens och förkunnelsens betydelse. 12:2 drogs ni viljelöst med Grundtexten är språkligt oklar, men meningen är att extatiska upplevelser måste prövas. I ett viljelöst tillstånd kan en människa föras vart som helst, även till falska gudar. För att avgöra om det är Guds ande som driver henne måste man pröva hennes ord efter den kristna bekännelsen (v. 3).

11:27 Heb 10:29 12:2 Hab 2:18 f.+; Apg 17:29; Gal 4:8; 11:28 2 Kor 13:5+ 1 Thess 1:9 11:32 Heb 12:5-11; 1 Pet 4:17-19 12:3 Mark 9:39;J0h 13:13; Rom 10:9+; 11:34 1 Kor 4:19+ Fil 2:11; 1 Joh 4:2 f.; 5:1 12:1 1 Kor 12:31; 14:1 12:4-11 Rom 12:6-8+

12:7 Första Korinthierbrevet 426

Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt. 7Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta. *Den ene får genom Anden gåvan att meddela vishet, den andre kan med samma Andes hjälp meddela kunskap. °En får tron genom Anden, en annan genom samma Ande gåvan att bota, ° en annan får kraft att göra under. En får förmågan att tala profetiskff, en annan att skilja mellan

olika andar. En kan tala olika slags tungotalK en annan kan tolka

tungotal. “Allt detta åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en så som den själv vill.

Lemmarna i den som år Kristus

kropp

”Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. ”Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar* eller fria, och “ alla har vi fått en och samma Ande att dricka. Kroppen består inte av en enda del utan av många. 5 Om foten säger: Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen, så hör den likafullt till kroppen. 6 Och om örat säger: jag är inget öga, jag hör inte till kroppen”, så hör det likafullt till kroppen. 7 Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? 18 Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. 19 Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? 2° Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp. 2

Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver dig inte”, och inte

heller huvudet till fötterna: Jag behöver er inte. Tvärtom, också de delar av som verkar 23 och de kroppen svagast är nödvändiga, delar av kroppen som vi inte tycker är fina, dem gör vi så mycket finare, och de delar vi skäms för omger vi med så mycket större 2* delarna inte behöver. Men anständighet, något som de anständiga når Gud satte samman kroppen lät han de ringare delarna bli särskilt

12:10 skilja mellan olika andar Jfr v. 2 f. med not och 1 Joh 4:1 ff. 12:13 att dricka Jfr bilden av Anden som vatten ijoh 7:37 ff.

12:7 1 Kor 10:23+ 12112-27 Rom 12:4 f.; 1 Kor 6:15; 10:17; 12:9 Luk 10:9; Rom 15:19+; 1 Kor Ef 1:23+; 4:25; 5:30 12:28;]ak 5:14 f. 12:13 Rom 623-5; Gal 3127+, 28+; Ef 12:10 1 Kor 1426-32 2:14-16; Kol 3:9-11 /Ef4:4+

427 Första Korinthierbrevet 13:7

ärade 25 för att det inte skulle uppstå splittring inom kroppen och för att alla delarna skulle visa varandra samma omsorg. 21 Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra. Ni utgör Kristi kropp och är var för delar av den. ”I sin sig församling* har Gud gjort några till apostlar”, andra till profeter, andra till lärare; åt några har han gett gåvan att göra under, att bota sjuka, att hjälpa, att styra, att tala olika slags tungotal. 29 Kan alla vara Eller Eller apostlar? profeter? lärare? Kan alla göra under? 3° Eller bota sjuka? Kan alla tala med tungor eller tolka sådant tal? 3 Nej, men sök vinna de nådegåvor som är störst. Och då skall jag visa er en väg som är överlägsen alla andra.

Vägen andra: kärleken

framför

Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kär-

lek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. ?Och om jag har profetisk* gåva och känner alla och har hela hemligheterna* kunskapen, och om jag har all tro så att kan men jag flytta berg, saknar kärlek, är jag ingenting. 3Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit. 4 Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte inte stridslysten, skrytsam och inte uppblåst. 5Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. 6Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. 7Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

13:1 ekande brons, en s/erällande cymbal Deltagare i hedniska, extatiska kulter använde rytminstrument bl. a. i sina processioner. 13:3 låter bränna mig på bål En anspelning på de tre män som enligt Dan 3 kastades i en brinnande ugn för sin trohet mot Israels Gud. - Annan läsart: offrar mig själv för att skryta”.

12:25 1 Kor 1210+ 13:3 Matt 19:21+ /Dan 3z8-l8 12126 ROm 12=15+;2K0f 11229 13:4 1 Kor3:3+;2Kor6:6;Gal5:20, 22; 12:28 1 Kor 12:4-11+; 12:9 1 Thess 5:14 / 1 Kor 4:6; 8:1 12:31 1 Kor 14:1, 39 13:5 1 Kor 10:24, 33; Fil 2:4, 21 /Rom 13:1-13 1Joh 47-21 13:10; 1 Kor 14:20 13:1 2 Kor 12:4 13:6 Rom 12:9; 1214:15 13:2 1 Kor 1228-10 / Matt 7:22 f. / 13:7 Rom 5:1-5; 1328-10; 1 Kor 13:13; 1710+ 16:13f.;1Thess 1:3;2Tim 2:10

13:8 Första Korinthierbrevet 428

”Kärleken Den profetiska gåvan, den skall förgå. upphör aldrig. den skall vår Tungotaletåf, det skall tystna. Kunskapen, förgå. “Ty år och den begränsad. ° Men kunskap begränsad profetiska gåvan är när det fullkomliga kommer, skall det begränsade förgå. “När var barn, talade som ett barn, förstod som ett barn jag jag blev vuxen har bort och tänkte som ett barn. Men sedan jag jag lagt det *Z Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se barnsliga. ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli som Guds kunskap om mig. fullständig 3 Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem

är kärleken.

tal

Profetis/et

Sträva efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna,

helst gåvan att profetera”. ZTy den som talar med tungor” talar inte till människor utan till Gud; förstår honom, i sin ande* talar ingen han 3Men den som profeterar, han talar till människor, hemligheter. han och tröstar. 1 Den som talar med tungor bygger upp, förmanar men den som profeterar bygger upp försambygger upp sig själv, men helst att ni lingen=Å 5jag vill gärna att ni alla talar med tungor, profeterar. Att profetera är bättre än att tala med tungor, såvida man inte kan tolka sina 0rd så att församlingen blir uppbyggd. °Nej, bröder, vad det er, om jag kommer till er och talar hjälper eller eller med tungor, men inte ger er någon uppenbarelse kunskap eller undervisning? 7Om ett livlöst instrument, en flöjt eller profetia en toner som inte kan skiljas från varandra, hur harpa, ger ifrån sig skall man då kunna uppfatta vad som spelas? 8Och om en trumpet-

är vem gör då färdig till strid? 9På samma sätt med signal otydlig, sig er: om ni inte använder tungan till att tala begripligt, hur skall man

13:12 ansikte mot ansikte Ett liknande uttryck används i 4 Mos 12:8 om Guds uppenbarelse för Mose. I judiska utläggningar av detta ställe liknas en ofullständig kunskap om Gud vid en suddig spegelbild. 14:1 de andliga gåvorna Se not till 12:1.

13:12 4 Mos 12:8/ 1 Mos 32:30+; Matt 14:1 1 Kor 12:1, 31; 14:39 5:8; 2 Kor 5:7; 1 Joh 3:2 / 1 Kor 14:2 Apg 2:4+; 1 Kor 12:10,28-30; 8z3+ 13:1, 8 13:13 1-Kor 13:7+; Kol 1:4 f.; 3:14; 14:3 Apg 2:17 1.; 19:6; 1 Kor 11:4 f; 1Thess 5:8; Filem v. 5 f.; Heb 13:9 10:22,24 14:5 4 Mos 11:29

429 Första Korinthierbrevet 14:23

då kunna uppfatta vad ni säger? Då talar ni ju ut i tomma luften. *° Hur många språk det än finns i världen, så är inget utan ljud. “ Men om jag inte vet vad ljuden betyder, blir jag en främling för den

som talar och han en för Z På samma sätt med er: när

främling mig.

ni nu söker vinna andekrafter, försök då att få dem i överflöd till

församlingens uppbyggelse. 13 Därför skall den som talar med tung-

or be om att tolka sitt tal. ”Ty om jag ber med tungor, år förmågan

det min ande som ber, medan mitt förnuft är overksamt.

5 Vad innebär nu detta?_]o, att jag vill be med min ande men också

med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande men också med mitt

förnuft. 16 För om det är i ande du ber en tackbön, hur skall då den

som har sin plats bland oinvigda kunna såga sitt Amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. ”Det är bra att du tackar, men den andre blir inte uppbyggd av det. 13 Gud vare tack, jag talar mer med tungor än någon av er, 19 men i församlingen vill jag hellre

tala fem 0rd med mitt förnuft, så att också andra får lära sig något, än

tusentals ord med tungor. 2° om allt

Bröder, var inte barn till förståndet, nej, var barn i fråga ont och fullvuxna till förståndet. “I lagen* står det: Genom människor med andra tungor och andra läppar skall jag tala till detta

men ändå skall de inte 22Därför

folk, lyssna till mig, säger Herren. blir tungotalet ett tecken för de otroende, inte för de troende, medan det profetiska talet blir ett tecken för de troende och inte för de otroende. 23 Anta att hela församlingen håller gudstjänst och att alla

talar med tungor. Om det då kommer in oinvigda eller otroende, så

14:16 Amen Detta hebreiska ord betyder sannerligen. Det användes oöversatt i den urkristna gudstjänsten. Genom att uttala det instämde församlingen i en bön eller lovsång. Jfr Upp 5:14. 14:22 ett tec/eenför de otroende När icke-kristna står oförstående inför tungotalet och förlöjligar det (v. 23) är detta enligt Paulus ett tecken på deras otro, som Gud kommer att bestraffa. Därmed uppfylls för honom de citerade orden från Jes 28:11, som i sitt ursprungliga sammanhang går ut på att Gud genom främmande erövrare straffar dem som föraktat hans ord (jfr jer 5:14 f.). 14:22 ett tecken för de troende För de kristna år det ett hoppfullt tecken, när t. o. m. icke-kristna tar intryck av den profetiska förkunnelsen och böjer sig för den (v. 24 f.).

14:13 Ef5:19+ 14;21 je, 23,11; 14:16 2K0r1:20 14:23 Apg 2:12 f. 14:20 Matt 11:25; Rom 16:19; 1 Kor 13:5

14:24 Första Korinthierbrevet 430 säger de: Ni är galna. 2* Men anta att allesammans talar profetiskt. Om det då kommer en som är otroende eller oinvigd, blir han genomskådad av alla, ställd till svars av alla, 25 och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: Hos er finns verkligen Gud.

Ordningen vid de kristna sammankomsterna

26 Vad innebär nu detta, bröder? Jo, att när ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp. ”Vid tungotal får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon skall tolka. 23 Finns det uttolkare, skall vid samman› ingen tungotalaren tiga komsterna och tala till sig själv och till Gud. 29 Som profeter får två 3° eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs. Omtnågon annan av de närvarande får en uppenbarelse, skall den som då talar sluta. 3 Alla har ni möjlighet att profetera, en i sänder, så att alla får lära sig något och alla får uppmuntran. 32 Profeternas ande behärskas av profeterna; 33 Gud är inte oordningens Gud utan fridens. Liksom överallt i de heligas” församlingar ”skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. 35 Om de vill ha reda på något, skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten. “Är det kanske från er som Guds ord har utgått, och är det bara till er som det har kommit? 37 Om någon tror sig vara profet eller ha andegåvor, skall han veta att vad jag skriver till er är Herrens* bud. 38 Den som inte erkänner detta blir själv inte erkänd. 39 Mina bröder, sök att vinna profetians gåva, men hindra inte tungotalet. *° Låt allt ske värdigt och med ordning.

14:33 Liksom överallt ide beligasförsam/ingar I en läsart tillhör dessa 0rd den föregående meningen, och v. 34 f. står efter v. 40: ”Kvinnorna skall » tiga . . . 14:38 blir själv inte erkänd Dvs. Gud skall inte kännas vid honom på den sista dagen (jfr Matt 7:23). - Annan läsart han må låta bli.

14:25 Ef 528-13-1- /jes 45:14; Ef5:Z1-24+; 1 Tim 2:111. 14:26 1 Kor 12:10 / Rom 14:19 14:37 1 Kor 7:10 14:29 1 Thess 5:20 f., 1Joh 4:1-3 14:38 I Kor 8z3+ 14:33 Rom 15:33+ /1 Kor 11:16 14:40 Kol 2:5; 2 Thess 3:6 f. 14:34 1 Kor 1125-10 / l Mos 3:16;

431 Första Korinthierbrevet 15:15

liv Kristi

efter

döden uppståndelse

Nytt genom

lBröder, vill påminna er om evangeliet* som jag förkunnade, jag

som ni också tog emot, på vars grund ni står Zoch genom vilket ni

blir råddadeå. er om orden i min förkunnelse - den

Jag vill påminna

håller ni väl fast vid, annars var det bortkastat att ni kom till tro.

3Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade

tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, 4att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med

skrifterna 5 och att han visade sig för Kefas” och sedan för de tolv”.

° Därefter visade han sig för mer ån femhundra bröder vid ett och

samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit.

7Dårefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna? ”Allra sist visade han också för mig, detta ofullgångna foster. sig

inte att kallas

9Jag är ju den allra minste av apostlarna, värdig apostel, eftersom har Guds församling? ° Men Guds jag förföljt genom nåd år vad är, och hans nåd mot mig har inte varit förspilld. jag jag Jag har arbetat mer än någon av dem, fast inte jag själv, utan Guds nåd som har varit med mig. “Jag eller de - så är det vi förkunnar och

så är det ni har lärt er att tro. Z Men om det nu lförkunnas att Kristus har uppstått från de döda,

hur kan då några blatnd er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 3 Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått. 1* Men om Kristus inte har uppstått,

ja, då är vår förkunn else tom och tom är också er tro. 5 Och då visar

15:3 förde vidare till er Se not till 11:2. 15:5 ban visade sigför Kefas Senot till Luk 24:34.- De femhundra brödernas (v. 6) och Jakobs (v. 7) möten med den uppståndne skildras inte i något av evangelierna. 15:7 jakob Sannolikt menas Jesu bror; se noter till Matt 13:55; Apg 12:17. 15:8 detta ofullgångna foster Ett uttryck med allmänt nedsättande innebörd (jfr 4 Mos 12:12). Det användes ijudisk tradition bl. a. som ett klandrande omdöme om unga skriftlårda, när de uppträdde alltför anspråksfullt. Möjligen menar Paulus dessutom att hans andliga födelse, dvs. hans omvändelse till kristendomen, var våldsam och onormal.

1521-3 1 Kor 11:2+; Gal 1:9 15:9 Ef3:8;/Apg8:1-3;9:1f.;Gal1:13; 15:1 Gal 1:11 Fil 3:6 15:3 f. Luk 24:45 f.+ 15:10 1 Kor 3:10; Ef 3:7 f. / 2 Kor 11:5, 15:5 Luk 24:34+, 3649+ 23 15:8 Apg 9:3-5; 1 Kor 9:1 15:15 Apg 2:32 15:9 f. 1 Tim 1:12-15

15:16 Första Korinthierbrevet 432

det sig att vi har vittnaf falskt om Gud, eftersom vi har vittnat om Gud att han har uppväckt Kristus, som han ju inte kan ha uppväckt om det är sant att de döda inte uppstår. “Ty om inga döda uppstår,

har heller inte Kristus uppstått. ”Men om Kristus inte har uppstått,

då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. ”Då är

också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. ”Gäller vårt

hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland

människor. 2° Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste” av de avlidna. “Ty eftersom döden kom genom en människa kommer

också uppståndelsen från de döda genom en människa. 22 Liksom

alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus.

33 Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans

ankomst, de som tillhör honom. “Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud, fadern. Då har han förintat varje välde och 25

varje makt” och kraft, ty han måste härska tills han har lagt alla

fiender under sina fötter. 21* Den siste fienden som förintas är döden,

ty allt har han lagt under sina fötter. När det heter att allt är lagt under honom är naturligtvis den undantagen som har lagt allt under honom. 3* Men när allt har lagts under honom, skall Sonen själv

underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir

allt, överallt.

i 29 Vad skall annars de göra som låter döpa sig för de dödas skull?

Om de döda inte alls uppstår, varför låter man då döpa sig för deras

15:19 Gäller värt hopp till Kristus bara detta livet Annan möjlig översättning: Har detta vårt kristna liv inte varit mer än ett hopp. 15:21 döden kom genom en människa Liksom i Rom 5:12 utlägger Paulus berättelsen om Adam; jfr Vish 2:24; Syr 25:24. 15:27 allt bar han lagt under sina fötter Annan möjlig översättning: allt har han (dvs. Gud) lagt under hans (dvs. Kristi) fötter”. - Orden om människan i Ps 8:7 tillämpas här på Kristus, Människosonen* (jfr Heb 2:8; Ef 1:22). Samtidigt anspelas på orden i Ps 110:1 om hur Israels kung triumferar över sina fiender. 15:29 döpa sig för de dödas skull I fornkyrkan förekom på sina håll ställföreträdande dop. Man trodde sig på så vis kunna rädda avlidna släktingar,

15:17 Rom 6:11 15:24 Dan 2:44; 7:14 15:18 1 Thess 4:14 15:25 Ps 1l0:1; Matt 22:44+ 15:19 2 Mack 7:9, 14; 1 Kor 15:32; Heb 15:26 Rom 6:9; 1 Kor 15:55; 2 Tim 1:10; 11:35+ Upp 20:14;21:4 l5:20-23 Dan 12:2 f.; 2 Mack 12:43 / Apg 15327 P5317 (Ef 1122; Heb 218);Fil3121/ 26:23; Kol 1:18; Upp 1:5 Matt 28:18 15:21 f. Rom 5:12-18+ 15:28 1 Kor 3:23; 11:3 15:23 1 Thess 4:16 15:29 2 Mack 12:44

433 Första Korinthierbrevet 15:44

skull? 3° Och jag själv, varför sätter jag livet på spel i varje ögonblick?

3* Ja, bröder, så sant som ni är min stolthet i Kristus Jesus, vår herre: jag står inför döden varje 32 Om bara hade tänkt på männi-

dag. jag skors sätt när mot vilddjuren i Efesos, vad hade det då jag kämpade

tjänat till? Om de döda inte uppstår, låt oss äta och dricka, ty i

morgon skall vi dö. 33 Låt inte bedra er. Av dåligt sällskap blir den

3* inte mer! Det

bäste snart förstörd. Nyktra till på allvar och synda finns ju några som inte vill veta något om Gud, det säger jag till er

skam.

är förvandling Uppståndelse

35 Nu undrar någon: Hur uppstår de döda? Hurdan kropp har de när de kommer? 36 Vilken enfaldig fråga! Det du sår får inte liv om

det inte dör. 37 Och när du sår, är det inte den blivande växten du sår utan ett naket sädeskorn 33 Men Gud eller något annat frö. ger det

den gestalt han har bestämt, och varje frö får sin egen gestalt. 39 Alla

är inte likadana, människorna har sina, boskapen sina, fågkroppar larna sina och fiskarna sina. ° Vidare finns det himmelska kroppar och men de himmelska har sin glans och de jordiska har en jordiska, annan. 4 Solen har sin glans, månen sin och stjärnorna sin. Ja, alla stjärnor har olika glans.

42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. *3 Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet. Det som blir sått svagt uppstår fullt av kraft. 4* Det

som blir sått som en kropp med fysiskt liv, uppstår som en kropp

som inte hunnit omvända sig till kristendomen. Tydligen har denna föreställning funnits i Korinth. 15:30 jag själv Grundtexten har flertal, vi själva. Se not till 2 Kor 2:14. 15:32 kämpade mot vilddjuren Uttrycket är säkerligen bildligt och syftar på någon utsatt situation t. ex. i ett fängelse eller vid ett upplopp av det slag som beskrivs i Apg 19:28 ff. 15:33 Av dåligt sällskap blir den bäste snart förstörd Citatet, som är från den grekiske komediförfattaren Menander (342 - 291 f. Kr.), användes allmänt som ordspråk. 15:44 medfysis/et lit; Se Oandlig”.

15:30 f. Rom 8:35 f.; 1 Kor 4:9; 2 Kor Vish 13:1; Apg 17:32; 26:8; Rom 4:l0f.;11:23 1:21 f.;1Pet2:15 15:32 2 Kor 1:8 f. /jes 22:13, Vish 2:5 f.; 15:36 Joh 12:24 Luk 12:19 15:38 1 Mos 1:11 15:34 Matt 24:49; 1 Thess 5:6, 8 / 15:43 Fil 3:21+

15 345 Första Korinthierbrevet 434

med ande. Finns det en kropp med fysiskt liv, så finns det också en med ande. 45 Och så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en varelse med liv. Men den siste Adam blev en ande som ger liv. 46 Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska; därefter kommer det andliga. Den första människan kom från jorden och var jord; den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska

var, så är också de jordiska, och som den himmelska är, så är de himmelska. 49 Och liksom vi blev en avbild av den jordiska, skall vi

också bli en avbild av den himmelska. 5° Men det vill jag ha sagt, bröder: kött” och blod kan inte ärva Guds rike”, och det kan inte ärva 5 Vad förgängliga oförgänglighet. jag nu säger er är ett mysterium: vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, ”i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. den kommer att ljuda, och då uppstår de döda i oförgänglig Ty gestalt, och vi förvandlas. ”Detta förgängliga måste kläs i oföroch detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när det förgänglighet kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir gängliga det så som skriftordet säger: Döden år appslukad och segern ar vunnen. 55 Död, var är din Död, var är din udd? 56 Dödens seger? udd är synden, och synden har sin kraft i lagen”. ”Gud vare tack 58 Stå därför fasta som ger oss segern genom vår herre Jesus Kristus. och orubbliga, mina kära bröder, och ge ut er helt i arbetet för Herren. Ni vet ju att han inte låter er möda vara förspilld.

till de kristna i ferusalem

Insamlingen

*När det gäller insamlingen” till de heliga* skall ni följa de anvis-

16 2

har gett församlingarna i Galatien. Dagen efter Sabbaten ningar jag

15:51 mysterium Se Hemlighet”. 15:51 vi skall inte alla dö Att Paulus väntade den sista dagen inom sin livstid framgår också av 1 Thess 4:15 ff. 15:54 så som skriftordet säger Paulus citerar först Jes 25:8. Han tillfogar sedan en omskrivning av Hos 13:14; orden, som där hotar med dödens makt, kommer i detta sammanhang att gälla dess nederlag. 16:1 Galatien Se not till Apg 16:6. 16:2 Dagen efter sabbaten Söndagen, som nu blivit kristen gudstjänstdag.

15:45 l Mos 2:7 / Joh 5:21; 6:63; Rom 15:54 jes 25:8 8:11; 2 Kor 3:6,18 15:55 Hos 13:14; Heb 2:14 f. 15:47 Joh 3:31 15:56 Rom 3:20+ 15:49 1 Mos 5:3/ Rom 8:29; Fil 3:21 15:57 j0h16:33+ 15:50 Joh 3:51. 15:58 1 Kor 16:13; Kol 1:23 / 1 Thess 15:51 f. l Thess 4:l5-|7+ 3:5 15:53 2 Kor 522-4 16:1-3 Rom 15:26+

435 Första Korinthierbrevet 16:11

skall var och en regelbundet lägga undan vad han har råd med, så att inte insamlingen börjar först när jag kommer. 3När väl är hos er, jag skall jag förse dem som ni finner lämpliga med brev och skicka dem tilljerusalem med er gåva. 4Om det visar sig bäst att också jag reser, gör jag sällskap med dem.

Paulus

resplaner

5Jag skall komma till er när jag har varit i Makedonien, för jag tänker fara genom Makedonien. °Men hos er stannar jag kanske en tid, möjligen hela vintern, och då kan ni hjälpa mig när jag far vidare, vart det nu blir. 7Den här gången tänker jag nämligen inte besöka er bara i förbifarten, utan hoppas kunna stanna hos er en tid, om Herren tillåter det. *Jag blir kvar i Efesos fram till pingst. 9 Här står dörren på vid gavel för mig: det är gott om uppgifter och motståndarna är många.

Timotheos och Apollos besök

° När Timotheos kommer, se då till att han slipper oroa sig för er. Han arbetar för Herren precis som jag, “och därför får ingen se ner på honom. Hjälp honom sedan i väg och önska honom frid så att han kan resa tillbaka till mig. Jag väntar på honom, och bröderna ocksa.

16:5 Makedonien Se not till Apg 16:9. - Under den resa som här sägs vara planerad skrevs troligen det andra av de bevarade breven till Korinth. 16:6 hjälpa mig när jag far vidare I kristna församlingar var det en plikt att utrusta resande missionärer för fortsatt färd (jfr 3 Joh v. 6). Paulus resmål, som här sägs vara obestämt, blev Jerusalem (jfr v. 4; Apg 19:21). 16:8 jag blir kvar i Efesosfram tillpingst Om brevet skrevs vid påsktiden (jfr 5:7 f. med not) bör enligt dessa ord ca sju veckor ha återstått av det långa uppehåll i Efesos som nämns i Apg 19:10; jfr Högtidef. Den slutliga avresan tilljerusalem från Grekland bör enligt Apg 20:16 ha följt ca ett år senare. 16:10 Timátheos Se 4:17 med not.

16:1-3 Rom 15:26+ 16:9 Apg 14:27; 2 Kor 2:12; Kol 4:3; 16:2 Apg 20:7+ Upp 3:8 16:5 Apg 19:21; 2 Kor 1:16 16110 R0m16I21+ 16:11 1 Tim 4:12

16:12 Första Korinthierbrevet 436

“Vad vår broder Apollos beträffar, så har jag ivrigt uppmanat

honom att fara till er tillsammans med bröderna. Men det var säkert

inte meningen att han skulle fara nu; han kommer vid lämpligt

tillfälle.

Förmaningar och

hälsningar

13 Håll er vakna, stå fasta i tron, var manliga och starka. “ Gör allting

i kärlek. 5 En sak ber er om, mina bröder. Ni vet att Stefanas och hans

jag

hushåll var Achaias första* gåva till Kristus och att de har tagit på sig

att tjäna de heliga. ”Jag vill att ni i er tur skall underordna er sådana människor och alla andra som delar arbetet och mödan. ”Jag är glad

över att Stefanas, Fortunatus och Achaikos har kommit hit. ”De

gör saknaden efter er mindre, de har varit till glädje för mig liksom

för er. Sådana män skall ni sätta värde på. 19 i Asien hälsar till er. och Prisca och

Församlingarna Aquila församlingen som möts i deras hus hälsar hjärtligt till er, sina medkristna. 2° Alla bröderna hälsar till er. Hälsa varandra med en helig

kyss.

2 Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. n Om

någon inte älskar Herren: förbannelse över honom. Marana ta.

23 Nåd från vår herre Jesus åt er alla. 2* Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.

16:12 Apollos Jfr 1:12 med not. 16:15 Stéfanas Jfr 1:16. 16:15 Acbaikz Se not till Apg 18:1. 16:17 Fortunátus och Achaikos nämns endast här i NT.

16:19 Ãquila och Prisca Nära medarbetare till Paulus; se Apg 18:2 med not.

16:19 som mäts i deras hus De kristna firade sina gudstjänster i privata hem. 16:20 en helig kyss Se not till Rom 16:16. 16:21 Här skriver jag, Paulus Se Brev”. 16:22 förbannelse över honom Se not till Rom 9:3. 16:22 Marana ta Arameiska ord, som betyder vår herre, kom. Detta anrop ingick i den kristna gudstjänsten. Jfr Upp 22:17 med not, 20.

16:12 Apg18:24-28+ 16:16,181Thess 5:12 f.: Heb 13:17 162131.. 1 Kor 13:7, 13 16:19 Apg 1822+ 16:13 Matt 24:42+; 1 Thess 5:6, 10; 1 Pet 16:21 Gal 6:11; Kol 4:18; 2 Thess 3:17; 5:8; Upp 3:2 f.; 16:15 / Rom Filem v. 19 11:20+ / Ef 6:10 16:22 Upp 22:20 16:15 1 Kor 1:16/Rom 16:5

Till de kristna i Korinth

Andra brevet

Hälsning

*Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu aposteli och från vår broder Timotheos till Guds församling* i Korinth och till alla heliga* runt om i Achaia. 2Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kristus.

Tröst i lidanden 3 Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader, barmhärtighetens fader och all trösts Gud. 4 Han tröstar oss i alla våra svårigheter, så att vi med den tröst vi själva får av Gud kan trösta var och en som har det svårt. 5 Ty liksom vi har fått en riklig del av Kristi lidanden, får vi också riklig tröst genom Kristus. 6Har vi det svårt, är det för er tröst och frälsning”. Blir vi tröstade, år det för att ni skall få den tröst som hjälper er att bära samma lidanden som vi själva. 7Vi har ett fast hopp när det gäller er; vi vet att liksom ni delar lidandena med oss, delar ni också trösten. “Jag vill att ni skall ha klart för er, bröder, hur svårt vi hade det i Asien”. Vi pressades så långt över vår förmåga att vi rent av misströstade om livet.9Men en dödsdom har vi alltid haft inom oss, för att vi inte skulle förlita oss på oss själva utan på den Gud som uppväcker de döda. ° Och han räddade oss från dessa dödens angrepp och kommer att rädda oss igen. Till honom står vårt hopp,

1:1 Från Paulus Se Brev”. 1:1 Timátheos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not och Fil 2:19 ff. 1:1 Korinzb . . . Acbaia Se noter till Apg 18:1; 1 Kor 1:2.

1:34 Joh 14:16, 26+;Rom 15.-s;2 Kor 1=6 2 K0r4=12› 15 7:e; Fil 2:1; 2 Thess 2:16; Heb 1:8 Apg19=2H° 6:18 1:9 Rom 4:17; 1 Kor 15:32+ 1:3 Jes 49:13+;Ef1:3; 1 Pet 1:3 1=10 Matt 6:11; ?Tim 4:18 1:5 2K0r4:10f.;Kol1:24

1:11 Andra Korinthierbrevet 438

han skall rädda oss. “ Och ni skall hjälpa till med er bön för oss, så

att det blir många som tackar Gud för den nåd vi får genom mångas medverkan.

Paulus besök

uppskjutna

*Z Detta är vår stolthet: att vårt samvete kan vittna om att vi inte har

styrts av världslig vishet utan av Guds nåd; vi har här i världen” och särskilt mot er uppträtt med den heliga renhet som kommer från Gud. ”I det som vi skriver till er ligger ingenting annat än det ni läser och även kan förstå. Och hoppas att ni helt skall förstå ” det jag

som ni redan delvis har förstått: att ni kan vara stolta över oss på

herren Jesu dagä, liksom vi över er.

51 förlitan på detta ville jag fara till er först, för att ni skulle få glädjen av två besök; *f* från er tänkte jag fara vidare till Makedonien

och därifrån tillbaka till er för att få hjälp av er med min resa till

Judeen. ”Det var min tanke. Var det ett lättsinnigt infall? Är så jag mänskligt svag i mina beslut att jag säger ja och

nej på en gång?

1” Gud kan gå i god för att vad jag säger till er inte är både ja och nej.

9 Guds son, Kristus Jesus, som vi har förkunna: bland er, jag och

Silvanus och Timotheos, han var inte både ja och nej, i honom finns

bara ett ja. 2°Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom.

1:12 heliga Annan läsart: uppriktiga (jfr 11:3). 1:16 Makedonien Se not till Apg 16:9. - Den resplan Paulus beskriver utgår från Efesos. Enligt 1 Kor 16:5 tänkte han fara därifrån till Korinth över Makedonien. Tydligen har han därefter planerat att ta Sjövägen direkt till Korinth men sedan ändrat sig igen (jfr v. 23; Apg 19:21). Han tog slutligen vägen över Makedonien (2112 f.; Apg 20:1), där det föreliggande brevet måste ha skrivits. Att Paulus ändrade sina planer berodde enligt v. 23 ff. på en svår konflikt med församlingen. Han tycks ha skrivit brevet bl. a. för att slutgiltigt utplåna misshälligheterna innan han kom till Korinth. 1:16 min resa till judeen Efter besöket i Korinth tänkte Paulus fara till Jerusalem (Apg 19:21; Rom 15:25 ff.; 1 Kor 16:3 ff.). 1:19 Silvánus Se not till Apg 15:22.

1:11 Rom 1530+ /2 K0r4=15; 9112 1:15 f. Rom 1:11 /1 Kor 1625-7 / 2 Kor 1:12 2 Kor 2:17/ 1 Kor 2z6-l3 13:1 1:14 2 Kor 5:12; Fil 1:26; 2:16; 1 Thess 1:17 f, Man 537431; 5;12 2:19 1:20 Upp 3:14

439 Andra Korinthierbrevet 2:5

Därför säger vi också genom honom vårt Amen, Gud till ära. 2 Det

är Gud som befäster både er och mig i tron på Kristus och som har smort oss; 22han har satt sitt sigill på oss och gett oss Anden* som en

borgen i våra hjärtan.

”Jag tar Gud till vittne och sätter mitt liv i pant på att det är för att

skona er som jag ännu inte har kommit till Korinth. “Det är inte så att vi vill råda över er tro, nej, vi vill hjälpa er till glädje -i tron står ni fasta. Jag har nämligen föresatt mig att inte komma till er med bedrövelse igen. zFör om jag gör er bedrövade, finns det då någon som kan göra mig glad? Jo, den som blivit bedrövad genom mig. flag skrev som jag skrev för att slippa komma och bli bedrövad genom dem som borde vara mig till glädje, och jag var övertygad om att min glädje är allas er glädje. *I svårt betryck och med tungt hjärta, ja gråtande, skrev jag till er, inte för att göra er bedrövade, utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag hyser till just er.

Den som vållat

sorg skallförlåtas

5Om det nu år någon som har vållat sorg, så är det inte mig han har

gjort bedrövad utan alla er - åtminstone i någon mån, för att inte

1:20 vårt Amen Genom sin trosbekännelse bejakar den kristne Guds budskap, liksom man i gudstjänsten instämde i en bön genom att säga Amen, dvs. sannerligen. Jfr 1 Kor 14:16 med not. 1:21 har smart oss Oljan som kungars och prästers huvuden smordes med äri NT en bild för Guds ande: Jesus, Messias”, är smord med helig ande (Luk 4:18; Apg 10:38; Heb 1:9). Bilden överförs här på de kristna. 1:22 sigill Genom dopet tänks de kristna ha blivit märkta av Gud som hans tillhörighet. I Ef 1:13; 4:30 sågs Anden vara det sigill eller kännemärke som de fått. 1:22 borgen Se Arv”. 2:2 jo, den som blivit bedrövad Den som drabbas av Paulus stränghet kan göra honom glad genom att ta tillrättavisningen på allvar och bättra sig (jfr 7:9). 2:3 jag s/ere-v som jag skrev Troligen åsyftas ett nu förlorat brev, där Paulus i skarp ton behandlat missförhållanden i församlingen (jfr 7:8). Mindre sannolika möjligheter är att Paulus tänker på 1 Kor 5:1 ff., eller att det åsyftade brevet återfinns i 2 Kor 10-13, placerat i fel ordning. 2:5 någon som har vållat sorg Paulus syftar troligen på en person vars uppträdande han klandrat i det nyss (v. 3) nämnda brevet. Möjligen har mannen förolämpat Paulus vid det besök i Korinth som nämns i 13:2.

1:21 1 Joh 2:20, 27 1:24 2 Kor 4:5; 1 Pet 5:3 1:22 1311:13 f.;4:30/2K0r 5:5 2:1 2 Kor12:21;13:2, 10 1:23 2 Kor 13:2 2:4 Apg 20:31; 2 Kor 7:8

2:6 Andra Korinthierbrevet 440

överdriva. “Det räcker för mannen med den bestraffning som fler-

talet av er redan har gett honom; 7nu skall ni i stället förlåta och trösta honom, så att inte hans sorg blir så stor att han går under.

*Därför ber jag er att verkligen visa honom kärlek. 9När jag skrev till er, var det just för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt. ° Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Och när jag har förlåtit, om jag nu har haft något att förlåta, har jag gjort det för

er skull och inför Kristus, “för att inte Satan* skulle få övertaget över oss. Vad han har för avsikter vet vi ju.

Paulus i Troas och Makedonien

“z När jag kom till Troas med evangeliet” om Kristus, stod dörren

öppen för mitt arbete i Herren”. “Men jag fick ingen ro i sinnet, eftersom jag inte fann min broder Titus där, så jag tog farväl och for

vidare till Makedonien.

Framgången bekräftar uppdraget

“ Gud vare tack som genom Kristus alltid för mig med i sitt triumf-

och överallt låter mig sprida kristuskunskapens doft. ”Ty till tåg Guds ära är jag en kristusdoft bland dem som räddas* och bland dem

2:12 Troas Se not till Apg 16:8. 2:13 Titus En nära medarbetare till Paulus (se Gal 2:1, 3). Av brevets fortsätn ning framgår att han skickats till Korinth och att han återvände till Paulus i Makedonien med goda nyheter om församlingen (7:6 f., 13 ff.). Paulus tycks sedan på nytt ha sänt honom till Korinth, troligen kort innan det föreliggande brevet skrevs (se 8:6 ff.; 12:18 med noter). 2:14 mig Grundtexten har flertal, oss. I hela brevet säger Paulus omväxlande ”jag och vi, när han talar om sig själv. Detta uttryckssätt var normalt i antika brev. I översättningen står därför oberoende av grundtexten jag eller mig, när det av sammanhanget framgår att Paulus menar sig själv (t. ex. 3:1 ff.; 4:1 ff.; 5:11 ff.; 6:1 ff.; 7:2 ff.; 8:1 ff.; 9:4 f.; 10:2 ff.; 11:4; 12:19). 2:14 kristuskunskapens doft Paulus jämför sig med en slav, som svänger rökelsekar till fältherrens ära i ett romerskt triumftäg. Krigsfângar som skulle avrättas fördes också med i sådana tåg. Denna sida av bilden tillämpas på dem som inte vill tro: för dem blir Paulus förkunnelse ett budskap om undergång.

2:7 Luk 17:3; Kol 3213+ 2:12 1 Kor 16:9+ 2:9 2 Kor 7:15; 10:6 2:13 Apg 20:6; 2 Kor 7:5 f. 2:11 Luk 22:31; Ef 4:27 2:15 1 Kor 1:18

441 Andra Korinthierbrevet 3:9

som går förlorade, 6 en doft av död till död för dem som går förlo-

rade, av liv till liv för dem som räddas. Vem förmår något sådant?

”Jag är ju inte som de många som schackrar med Guds 0rd, nej, jag

förkunnar det oförfalskat, som det kommer från Gud, inför Gud och i Kristi tjänst. 1

Börjar jag nu rekommendera mig själv igen? Behöver kanske, jag

som vissa andra, rekommendationsbrev till er eller från er? 2Nej, för ni är mitt brev, och det är skrivet i era hjärtan och känt och läst av alla

människor. 3Det är ju uppenbart att ni är ett brev från Kristus, utskrivet av mig, inte med bläck utan med den levande Gudens

ande, inte på tavlor av sten utan i era hjärtan, på tavlor av kött och

blod.

Det och det

gamla nya förbundets härlighet

En sådan tillit till Gud har jag genom Kristus. 5 Det är inte så att jag

skulle förmå tänka ut något på egen hand, något som kommer från

mig. Nej, min förmåga kommer från Gud. “Han har gett förmig mågan att vara tjänare åt ett nytt förbund”, som inte är bokstav utan är ande. Ty bokstaven dödar, men Anden

ger liv.

7Redan dödens tjänst, som byggde på bokstäver inhuggna i sten-

tavlor, tillkom under en sådan att israeliterna måste vända

härlighet”

bort blicken från Moses ansikte; så stark var från hans

strålglansen ansikte, fast den snart försvann. 3Hur mycket större härlighet skall

då inte omge Andens tjänst! 90m domens tjänst hade sin härlighet,

3 :2 iera hjärtan Församlingens tro och sinnelag vittnar om vad Paulus uträttat som missionär. - Annan läsart: i mitt hjärta. 3:3 inte på tavlor av sten Paulus anspelar samtidigt på flera ställen i GT. Förbundets” lag skrevs enligt 5 Mos 9:10 på stentavlor. Enligt jer 31:33 skall det nya förbundets lag skrivas i människors hjärtan. Samma sak uttrycks annorlunda i Hes 11:19; 36:26: människor med stenhjärtan skall få levande hjärtan av kött. 3:7 dödens tjänst Enligt Paulus dömer lagen” alla människor till döden (v. 6; Rom 7:9 ff.), och genom att förmedla budorden tjänade därför Mose döden och domen. Den som ståri Andens tjänst (v. 8; jfr v. 6) är Paulus, som förmedlar evangeliet.

2:16 Luk 2:34 3:5 Fil 2:13 2:17 2 Kor 4:2; Fil 1:15-17; 1 Thess 3:6 Jer 31:31+;Joh 6:63; Rom 7:6 2z3-6; 2 Pet 2:3 / 2 Kor 1:12 3:7-18 2 Mos 34229-35 3:1 2Kor5:12;10:l2-17 3:9 5 Mos 27:26/ Rom 1:16 f.+ 3:2 1Kor9:2 3:3 2 Mos 24:12+; Jer 31:33; Hes 11:19+;Ords3:3+

3:10 Andra Korinthierbrevet 442

hur måste då inte

mycket rikare på härlighet rättfärdighetensl tjänst vara. l° Det som förr hade sin härlighet visar sig inte ha någon, så snart den med den överväldigande härligheten. “Ty om det jämförs som försvinner hade härlighet, hur mycket större är inte härligheten

hos det som består.

Z När jag nu har detta hopp, kan jag uppträda med stor frimodig-

het och gör inte som Mose. 3 Han dolde sitt ansikte med en duk, för

att israeliterna inte skulle se hur det som var på väg att försvinna tog

slut. ” Och deras förstånd blev förstockat, ty ännu i denna dag

den slöjan kvar när det gamla förbundets skrifter läses upp, hänger och den lyfts inte bort, eftersom det är genom Kristus den försvinner. ”Än i dag ligger en slöja över deras hjärtan”, när man läser ur Moses lag. ° Men för den som vänder sig till Herren” tas slöjan bort.

Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet.

”Och alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Herrens härlighet förvandlas till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet

som kommer från Herren, Anden.

blir även i Paulus lidanden

Härligbeten synlig

1 När jag genom Guds barmhärtighet har denna tjänst, ger jag alltså

från allt smussel, använder

inte upp. Zjag avhåller mig skamligt jag och förfalskar inte Guds 0rd utan lägger öppet fram saninga knep

och överlåter bedöma