Bibeln tillägg till Gamla testamentet : de apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Bibeln

i

till Gamla

Tillägg

testamentet

De

apokryfa eller

deuterokanoniska t skrifterna

Bibelkommissionens utgåva 1986

Slüüüê

m3

Bibeln

till

Tillägg

Gamla testamentet

De

apokryfa

eller deuterokanoniska skrifterna

@ WE

Statens offentliga utredningar

1986: 45

Civildepartementet

Bibelkommissionens utgåva Stockholm 1986

© 1986 SvenskaBibelsällskapet

OmslagMålning i Gryta kyrka, Uppl. Okänd konstnär, 1487. Motiv från Tillägg till Daniel C, fr. v. ormguden draken, kungen, Daniel och gudenBel. Foto Anna Nilsén

ISBN 91-38-09373-1 ISSN 0375-250X

Norstedts tryckeri, Stockholm 1986

ALLF 1146010

Till Statsrådet och chefen för

civildepartementet

I december 1972 tillsattes bibelkommission U 1972:07 med en

uppgift nyöversätta Nya testamentet. I juli 1975 fick kom-

att

missionen i uppdrag göra nyöversättning även Gamla

att en av Samtidigt överlämnades frågan nyöversätttestamentet. om en

ning Gamla testamentets apokryfer till bibelkommissionens

av

styrelse för närmare utredning.

Styrelsen lät särskild arbetsgrupp utreda frågan och överen

lämnade i februari 1977 betänkandet Ds U 1977:3 Att översätta apokryferna till departementschefen, statsrådet Wik-

ström.

Styrelsen föreslog Gamla apokryfer skulle

att testamentets nyöversättas, bibelkommissionen skulle i uppdrag att att utföra översättningen sedan arbetet med Nya testamentet avslu-

översättningen skulle utgå från den grekiska grundtex-

tats, att den skulle följa de allmänna principerna för bibelten samt att kommissionens översättningar Gamla Nya testamenav resp. tet.

Den 22 september 1977 fick bibelkommissionen i tilläggsdirektiv uppdraget att nyöversätta Gamla testamentets apokryfer enligt de riktlinjer föreslagits i betänkandet.

som

En översättningsenhet för apokryferna inledde sitt arbete i

augusti 1981. Enheten har bestått huvudöversättaren teol dr av

Per Block, professorn i klassisk filologi Jerker Blomqvist, för-

fattaren Gun-Britt Sundström och bibelkommissionens sekre-

teol dr, fil Christer Åsberg. Under tjänstledigheter

terare, mag för Sundström januari-augusti 1982 och Blomqvist marsjuli 1983 har författaren Lars Andersson teol dr Eva resp.

Strömberg Krantz varit förordnade i deras ställe. Strömberg Krantz har dessutom bistått med hebreisk sakkunskap under översättningsarbetet i övrigt. Arbetet har tillgått så att huvudöversättarens översättningsförslag och kommentar har utsänts till enhetens övriga medlemför bedömning och bearbetning. Vid ett gemensamt sam-

mar manträde har enhetens förslag fastställts. Detta förslag har till-

ställts styrelsen och har i några fall också granskats bibel-

av

III

kommissionens referensgrupper. Enheten har därefter reviderat

förslaget med hänsyn till bl.a. de synpunkter som styrelsen och

referenterna överlämnat. Det förslaget har sedan godkänts

nya av styrelsen. Gamla testamentets apokryfer är inte någon klart avgränsad skriftgrupp. Bibelkommissionens uppgift har varit översätta att de apokryfa böcker hävd ingått i svenska utgåvor som av av bibeln, dvs. att i fråga urvalet utgå från den lutherska om traditionen. Vissa avvikelser från denna tradition har dock gjorts. Vid översättningen Tobit har den längre grekiska av

texten följts, medan reformationsöversättningen 1541 följde

en latinsk text och den senaste översättningen från 1921 den korta grekiska texten. Oversättningen Ester återger hela den re av nu grekiska texten, inte bara de traditionella tilläggen. jesus Syraks bok har försetts med två bihang innehåller översättningar som intressanta grekiska hebreiska läsarter. Jeremias brev, av resp. traditionellt det sista kapitlet i Baruk, har avskilts nu som separat bok. Beteckningen apokryfer har varit föremål för diskussion inom styrelsen. Det är ingen idealisk beteckning. Den år svårförståelig och har fått viss nedsättande klang i det allmänna en språkbruket. Den sammanblandas lätt med beteckningar andra icke-kanoniska skriftgrupper. Den har inte accepterats av alla kyrkor. Bibelkommissionens styrelse har därför beslutat kalla att

skriftgruppen för Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa

eller deuteroeanoniska serzftema. Huvudrubriken skriftanger allmänna karaktär. Underrubriken redovisar de gruppens vedertagna beteckningarna i protestantisk katolsk och resp. ortodox tradition.

Inom vissa frikyrkliga samfund har tidigare funnits avvi-

en sande inställning till de apokryfa skrifterna. I betänkandet Att översätta apokryferna presenterades enkät till svenska en samfundsledningar. Att döma den tycks det inte finnas av numera något egentligt motstånd mot apokryfcrna, i varje fall inte så länge deras ställning tillägg till Gamla klart som testamentet markeras. Ett .positivt intresse för apokryferna redovisas av Svenska kyrkan också flera frikyrkliga samfund. I kamen av tolsk och ortodox tradition är de deuterokanoniska skrifterna jämställda med andra bibelböcker, i judisk betraktas de som icke-bibliska skrifter, dock någon negativ värdering i övutan rigt.

IV

I bibelkommissionens styrelse finns många samfund och tra-

ditioner representerade. Trots den skiftande bedömningen

av

Tillägg till Gamla har uppslutningen bakom över-

testamentet

sättningen hela tiden varit fullständig. Oavsett utgångspunkt

har styrelsens ledamöter det värdefullt, andlig, sett som ur ur idé- och kulturhistorisk och litterär synvinkel, att dessa ur

skrifter finns tillgängliga nutida svenska.

i en översättning

Något behov att redovisa särmeningar i fråga om skriftgrup-

av ställning eller enskildheter i översättningen har inte förelepens gat.

Bibelkommissionen överlämnar härmed sin utgåva Tillägg till Gamla testamentet. De apoeryfa eller deuteroeanoniska

skrifterna.

Arbetet med övriga uppgifter tilldelats kommissionen

som fortsätter.

Uppsala den 2 juni 1986

Bertil Hansson

Stina Eliasson Lillemor Erlander Lars Hjertén

Harry Lindström Carl Henrik Morton H Narrowe

Martling

Birger Olsson Anders Piltz Ulf Teleman

Christer Åsberg

Herbert Nilsson

Litteraturbänvisningar

Förberedelserna till den bibelöversättningen och det pågående nya arbetet redovisas i Nyöversattning av Nya testamentet. Behov och principer. Betänkande avgivet 1963 års bibelkommitté. SOU 1968:65, Stockholm 1968. av Om Nya testamentet. En sammanställning av remissyttrandena över Nyöversättning av Nya testamentet SOU 1968:65. Utbildningsdepartementets stencilserie 1970:8, Stockholm 1970. Valda texter ur Nya testamentet. 1971 års sakkunniga för översättning av Nya Testamentet. Utbildningsdepartementet 1972:4, Stockholm 1972. Inför en ny bibelöversättning. Riktlinjer och förslag. Betänkande avgivet av 1971 års sakkunniga för översättning Nya testamentet. av Utbildningsdepartementet 1972:10, Stockholm. Att översätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. Betänkande av 1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet. SOU 1974:33, Stockholm 1974. Nyöversättning av Gamla testamentet. Sammanställning remissyttav randena över betänkandet SOU 1974:33 Att översätta Gamla testamentet. Utbildningsdepartementet Ds U 1975:1, Stockholm 1975. Fyra bibelböceer. Nyöversättning av Markusevangeliet, Galaterbrevet, Hebréerbrevet, Första Johannesbrevet. LiberFörlag. Stockholm 1975.

Ett folk på väg. Studiebok över Petrus första brev. Moderna läsare.

Klippan 1976. Första Petrusbrevet i ny översättning bibelkomav missionen s. 73-85. Att översätta apokryfema. Betänkande avgivet bibelkommissionen. av Utbildningsdepartementet Ds U 1977:3, Stockholm 1977. Fem bibelböceer. Gamla testamentet Nyöversättningar 21 psalav tarpsalmer, Rut, 1 Samuelsboken, Predikaren, Amos. LiberFörlag. Stockholm 1979. Bibeln. Nya testamentet. SOU 1981:56. Utbildningsdepartementet. Bibelkommissionens utgåva. LiberFörlag. Stockholm 1981. Nio bibelböcker. Gamla testamentet 2. Andra Moseboken, Andra Samuelsboken, Ester, 7 psaltarpsalmer, Klagovisorna, Daniel, Joel, Nahum och Salomos vishet översatta av bibelkommissionen. Liber- Förlag. Stockholm 1984. Direktiv 1974 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv 1976 års kommittéberâttelse U 25. 1978 års kommittéberâttelse del II, U 11.

VI

Innehåll

TILLÄGG TILL GAMLA TESTAM ENTET

De apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna

Inledning Tobit Tob Judit Judit

INLEDNING

Tillägg till Gamla är skrifter från de sista testamentet en grupp århundradena fKr. inte ingår i den hebreiska bibeln men som återfinns i den grekiska bibelöversättningen Septuaginta som och med eller förbehåll, räknas till GT rad som, utan av en kristna kyrkor. Beteckningen Tillägg är här nyinförd och avsedd kunna användas vilken uppfattning har att oavsett man om skrifternas värde. Beteckningen apokry skrifter eller apokryfer är den traditionella inom protestantismen. Ordet apokryf betyder bokstavligen undangömd har använts med men starkt skiftande innebörd. I detta sammanhang att skrifmenas inte tillmäts värde vanliga bibelböcker och terna samma som därför särställning inom bibeln eller utesluts helt. Den ges en romersk-katolska kyrkan avvisar i likhet med de ortodoxa denbeteckning och kallar i stället skrifterna deuterokanoniska. na Därmed de otvetydigt är kanoniska, dvs. tillhör menas att kanon eller den kyrkligt giltiga samlingen heliga skrifter, av har kommit till och vunnit erkännande ett sent stadium. men Skrifterna i Tillägg till GT är judiska, och att de utelämnats i den hebreiska bibeln beror troligen inte att den judiska skriftlärdomen misstrodde deras innehåll. Man ansåg bara att de hade skrivits efter den tid då Guds direkta uppenbarelse var avslutad. Denna gränsdragning hade emellertid inte tillämpats i

Septuaginta, den grekiska översättning GT de kristna

av som använde. Det därför först när teologerna sökte sig till GT:s var hebreiska grundtext kom att ifrågasätta tilläggens som man plats i den kristna bibeln. Så skedde allvar under reforma-

tionstiden. Luther ställde då tilläggen i en särskild avdelning av sin bibelöversättning under apokryfer, han förklanamnet som rade så: Det är böcker inte räknas likvärdiga med den som som heliga Skrift ändå är nyttiga och goda att läsa. En men annan reformatorerna, Calvin, negativ i sina uttalanden av var mer och betonade att ingen trosståndpunkt fick byggas vad som står i dessa skrifter. Under period slog den romersk-kasamma tolska kyrkan för sin del definitivt fast att de är fullvärdiga bibelböcker. Dessa ställningstaganden inverkar än i dag sätbehandla skriftgruppen i olika kyrkor och samfund. tet att Dock råder i vår tid utbredd enighet dess historiska en om stora och kulturella värde.

Inledning

Skriftgruppen har inte helt klara gränser. En de här med-

av

tagna skrifterna, Manasses bön, räknas inte dit alla kyrkor.

av

Å andra sidan har i olika sammanhang låtit omfat-

man gruppen ta flera skrifter saknas här, bl.a. grekisk version Esras som en av och Nehemjas böcker och Esras uppenbarelse. Osäkerheten en

i gränsdragningen hänger samman med att det finns

en annan

judiska skrifter härrör från ungefär period

grupp som samma

men som inte av någon kyrka räknas till bibeln. Dit hör t.ex.

Henoksboken, De tolv patriarkernas och Moses testamenten himmelsfärd. Dessa böcker kallas i protestantisk tradition ofta

pseudepigrafer, vilket egentligen betyder att de går under falskt

namn. Den romersk-katolska kyrkan använder däremot i detta

fall beteckningen apokryfer. Både denna sistnämnda skrift-

och de s.k. nytestamentliga apokryferna, grupp en grupp kristna utombibliska skrifter med Tomasnamn som t.ex.

evangeliet och Petrus uppenbarelse, bör hållas isär från Tillägg

till GT.

Avgränsningen Tillägg till GT i denna översättning

av mot-

svarar traditionen i svenska biblar med det undantaget hela

att

den grekiska versionen Esters bok återges, alltså inte bara de

av

partier som saknas i den hebreiska. I fråga gränsdragningen

om mellan Baruks bok och Jeremias brev, ordningsföljden mellan

tilläggen till Daniel vissa detaljer i böckernas har

samt namn

handskrifternas anordning förtur framför den svenska

etts

traditionen. Också ordnings öljden i stort är här än i

en annan äldre svenska biblar. Den har till böckernas karaktär anpassats

och samhörighet med olika delar GT. Först kommer sålunda

av fem berättande skrifter, ordnade efter den tid till vilken hand-

lingen är förlagd. Tre dem Tobit, Judit och Ester enligt den

av

grekiska texten är löst förankrade i historien och har i första hand ett uppbyggligt syfte, medan de båda återstående de två

Mackabeerböckerna är historiska krönikor i strängare mening.

Sedan följer två s.k. vishetsskrifter Salomos vishet och Jesus

Syraks vishet, därefter tre skrifter består tilläggsmate-

som av rial till Jeremias och Daniels profetböcker Baruk, Jeremias

brev och Tillägg till Daniel och slutligen Manasses bön,

vars ställning som ovan antytts är speciell.

Tillä gens originalspråk i somliga fall grekiska, i andra var hebreis a eller arameiska; kan inte alltid avgöra vilket det man

varit. Då den äldsta fullständigt bevarade versionen i samtliga fall är grekisk och det är i grekisk form skrifterna från

som början uppta its i de kristnas GT, följer denna översättning en

grekisk text. Textens ursprungliga lydelse är emellertid i

grun

många dessa skrifter ovanligt svår fastställa. Avvikelserna

av att mellan olika handskrifter är ofta Att grundtexten är stora. översatt från ett annat språk försvårar i många fall både textval

Inledning

och tolkning, framför allt ijesus Syraks vishet, hebreiska vars originaltext delvis har återfunnits. En del upplysningar om dessa problem lämnas i inledningarna, i noterna och i bihangen till den sistnämnda boken. Svårigheterna belyses också i någon mån de textkritiska anmärkningarna, vilkas huvudsyfte är att av redovisa det exakta underlaget för översättningen. Det måste emellertid understrykas att informationen om oklara ställen har måst gallras långt hårdare än i 1981 års utgåva av Nya testamen- Noterna redovisar bara ett litet urval alla de ställen där tet. av textens lydelse eller innebörd är oviss.

TOBIT

Inledning

Tobits bok handlar judisk familj, vid slutet om en som av 700-talet f.Kr. förts i krigsfångenskap till Assyrien. Dess medlemmar olyckor och svårigheter. Den fromme Tobit prövas av blir blind och Sara, kvinnlig släkting bor en ung som annan förföljs svartsjuk demon gång gång dödar ort, av en som hennes nyblivna äkta män. Räddningen kommer från Gud geängeln Rafael. Han uppträder okänd i mänsklig gestalt, nom blir Vägvisare Tobits Tobias och leder honom till Saras son hem. Demonen fördrivs, Tobias och Sara blir lyckligt gifta, och när Tobias återvänder hem med sin hustru får den blinde Tobit sin tillbaka. Innebörden det hela är klar: from männisyn av en ska kan vänta sig hjälp från Gud, också då hon blir prövad.

Den sinnrikt hopflätade handlingen förmedlar dock inte

enbokens huvudsyften. Inslag av bön och lovsång understrysam

ker författarens religiösa budskap och konkretiserar hans skild-

ring huvudpersonernas fromhet. Aldre familjemedav varma lemmar flera ställen råd och förmaningar till yngre, och i ger ett avsnitt där Tobit tar avsked Tobias kap. 4 sväller dessa av råd ut till hel liten katekes, har tydliga likheter med en som Jesus Syraks vishet. Handlingen illustrerar viktiga unkter

dessa levnadsregler, t.ex. i fråga rättvisa, givmildfiet och

om plikter inom familjelivet. Boken blir därmed en blandform av två slags skrifter förekommer i GT och dess tillägg: de som

uppbyggliga berättelserna och ordspråkssamlingarna. Sedan

gammalt har den också anförts som exempel att pedagogisk diktning har hemortsrätt i bibliska sammanhang.

Författaren, som är okänd för oss, har hämtat material till sin skildring från olika håll. Bakgrundssituationens konturer följer GT:s historiska böcker, handlingens huvuddrag erinrar men folkliga berättartraditioner. En bifigur vid Ahikar hör om namn

hemma i en vitt förgrenad krets av sägner om en vis assyrisk

minister och hans ondskefulle släkting. Det är vidare tänkbart att författaren haft anknytning till den judiska släkt, de s.k. tobiaderna, skymtar i 1 Mack 5:13 och 2 Mack 12:17 och som velat förmedla traditioner dess förfäder. Enligt om en annan

Tobit

uppfattning bör Tobit symbol för hela den snarare ses som

landsflyktiga delen av det judiska folket med dess prövningar

och förtröstan.

Ett viktigt motiv i boken är kravet familjesammanhåll-

ning, tillspetsat därhän helst bör gifta sig med nära

att man en

släkting. Denna uppfattning kan ha varit vanlig i de kolonier

av judar som i främmande länder ansträngde sig att vara trogna mot sitt Boken i varje fall värdegemensamma ursprung. ger fulla belysande exempel tänkesätt och livsvillkor i sådana

kretsar.

Det är då inte 700- eller 600-talets judar i första hand man skall tänka på. Bokens språk och innehåll liksom de förebilder

den visar spår klargör den har skrivits långt efter denna av att epok. Att närmare bestämma tillkomsttiden är svårt, och

mycket tyder att berättelsen har vuxit fram under lån en period. Likheterna med Jesus Syraks vishet och de förhållanden

som förutsätts där kommer många forskare datera skriften att till 200 f.Kr. Andra den också visar spår mackaca anser att av beertidens förföljelser jfr förbudet begrava avrättade mot att judar, 1:17 ff; 2:3 ff., med 2 Mack 9:15. Den slutliga redige-

ringen kan i så fall inte ha gjorts tidigare före mitten än strax av 100-talet f.Kr.

Boken skrevs sannolikt arameiska, den äldsta men text-

form som i dag finns tillgänglig är grekisk. Denna grekiska

text finns i en längre och kortare version, och inte säkert en man vet vilken är ursprungli Här liksom i flertalet nutida som översättningar återges den längre. Översättningar från 1900-talets förra hälft följde i allmänhet den kortare, medan äldre

biblar utgick från ännu latinsk, textform. Vid jämföen annan, relser mellan olika biblar finner därför ovanligt olikman stora heter just i Tobits bok.

Tobit

Detta är berättelsen Tobit, till Tobiel, till Hana-

1 om son son

niel, till Aduel, till Gabael, till Rafael, till son son son son

Reguel, jahasiels släkt och Naftalis zPå den assyriske

av stam.

kungen Salmanassars tid fördes han bort krigsfånge från

som

Tishbe, ligger söder Naftalis Kedesh i övre Galileen,

som om ovanför Hasor och på andra sidan vägen mot väster, norr om om Peor.

Tobits

fromvet

3jag, Tobit, har följt sanningens väg och gjort rättfärdiga gärningar i hela mitt liv. Jag har alltid utövat välgörenhet mot mina bröder och landsmän hade fått i fångenskap till Nineve i

som Assyrien liksom jag själv. När jag och levde i min var ung

hembygd i Israels land, hade hela min fader Naftalis stam avfallit från Davids kungahus och från Jerusalem, den stad

som

valts ut bland alla Israels stammar till offerplats för alla stam-

1:2 Salmanassarstid Salmanassar V av Assyrien 727-722 f.Kr. inledde de operationer som året efter hansdöd medförde det nordisraelitiska rikets slutliga fall jfr 2 Kung 17; 18:9. En hans efterträdare Sanherib av var 705-681, som dock inte var hans son jfr v. 15; författaren behandlar den historiska ramen med stor frihet. i Tisbbe Platsen är okänd, liksom Peer, men de andra ortsangivelserna visar klart desstänkta läge, ca 2 mil norr om Gennesaretsjön. Med vägen mot väster menas kanskedens.k. Havsvägen J 9:1, ledde es som genom dennatrakt från Damaskustill medelhavskusten. 1:3 jag, Tobit Berättelsenbörjar i jag-form, från och med 3:17 talar men författaren om Tobit i tredje person. 1:4 avfallit. offrade Då de nordisraelitiska stammarna gjorde sig själv- . . ständiga år 922 f.Kr., sökte deras nye kung Jerobeam markera sitt oberoende genom att inrätta kultplatser bl.a. i Dan vid rikets nordgräns. Se Kung 1 12.

1:1 1 Mos 46:24 1:4 1 Kung 12:191 Kung 6-8 1:2 2 Kung 17:3-6; 18:9-12

1 Tobit

marna och där templet, Guds den Högstes boning, blivit byggt och helgat för att bestå i alla tider. 5Alla mina bröder, hela min fader Naftalis offrade tjurkalven i Dan kung

stam, som

Jerobeam Israel hade låtit göra; de offrade alla berg i

av

Galileen. Jag den ende alltid till Jerusalem vid

var som reste

högtiderna enligt skriftens eviga påbud för hela Israel. Jag

begav mig till Jerusalem med det första den skörden, av nya

med tiondet boskapen och den första ullen från fåren. 7Allt

av

detta överlämnade jag till prästerna Arons ätt offergåva,

av som och jag gav det första tiondet säd, vin och olja, granatäpplen, av fikon och andra frukter leviterna tjänstgjorde iJerusasom lem. Det andra tiondet räknade jag i under de om pengar sex åren, och jag reste varje år till Jerusalem för förbruka det. att J också till de föräldralösa, änkorna och proselyterna, de ag gav som hade upptagits i Israels folk: när jag kom med tiondet det

tredje året, jag det till dem, och måltid enligt

gav en bestämmelserna detta i Moses lag och enligt de bud om som hade inpräntats i mig av Debora, min farfar Hananiels mor.

Min far hade nämligen dött och lämnat mig föräldralös.

9När jag hade blivit jag hustru, Hanna, min vuxen, tog en ur egen släkt. Med henne fick jag jag en son, som gav namnet Tobias.

När jag fördes bort till Assyrien krigsfånge, kom jag

som till Nineve. Alla mina bröder och landsmän samma mat som

1:6 reste till Jerusalem Plikten att fira de stora högtiderna i tempelstaden inskärps i 5 Mos 16:5 16. Bestämmelserna om gåvorna den av nya skördenfinns bl.a. i 5 Mos 26. 1:7 detförsta tiondet Det andra Här förutsätts detaljer är . . . ett systemvars kända från rabbinsk judendom i betydligt senare tid. För att kunna tillämpa alla GT:s olika bestämmelser i 3 Mos 27; 4 Mos 18; 5 Mos 14; 26 räknade man med två tionden. Det första tillföll leviterna. Det andra skulle man föra till Jerusalemoch själv förbruka där, men vart tredje år v. 8 skulle de fattiga det, eller närmare bestämt två gånger under en sexårsperiod, de sex åren. Mellan varje sexårsperiodinföll sabbatsår, ett då jorden vilade och var fri från utskylder 2 Mos 23:10 f.. 1:8 min farfar Hananiels mor Annan läsartä v. min far Tobiels mor.

1 Kung 12:28-30 1:8 5 Mos 14:28 26:12 2M0s 23:14-17;34:234Mos 1 :9 4 Mos 36:6-9; Tob 4:12; 6:16, 18:12 f.; 5 Mos 12:11 f.; 18:4 18; 7:11 1:7 3 Mos 27:30-33; 4 Mos 18:21;5 Mos 14:22-27

Tobit 1 :20

hedningarna, men jag själv aktade mig för äta hedningar-

att Då hade min Gud i tankarna, lät nas mat. jag samvetsgrant den Högste mitt sätt och mitt behaga Salmanassar. Jag fick yttre köpa allt vad han behövde, och så länge han levde reste jag

till Medien för göra uppköp honom. I Medien lämnade

att

jag några penningpåsar i förvar hos Gabael, bror till Gabri.

en De innehöll sammanlagt tio talenter silver. Men när Salmadog och hans Sanherib efterträdde honom kung, nassar son som

det oroligheter i Medien, så jag inte längre kunde göra

blev att

några di-tiw

resor

Medan Salmanassar levde utövade jag alltid välgörenhet mina bröder och landsmän. Jag lät de hungriga min

mot och de nakna kläder, och jag såg någon mitt folk mat om av ligga död utanför Nineves stadsmur, begravde jag honom. Nu begravde jag också dem Sanherib lät döda sedan han som

måst bryta och fly från Judeen den gången då himlens

upp konung dömde honom för hädelserna han hade uttalat. Då

dödade han nämligen många israeliter i sitt raseri; jag gömde undan deras kroppar och begravde dem, och när Sanherib lät

söka efter dem, fann dem inte. Men Nineves man en av

invånare gick till kungen och avslöjade att det jag i

var som

hemlighet begravde de döda. När jag fick veta att jag hade blivit angiven för kungen och sökte efter mig för att döda

att man

mig, blev jag rädd och mig därifrån. Allt vad jag ägde

gav av

berövades mig och i beslag kungen ingenting blev

togs av kvar åt mig min hustru Hanna och min Tobias. utom son

1:11 aktade mig för att äta hedningarnas mat Fleraskrifter från samma epok vittnar om judarnas strävanatt trots omgivningens tryck vara noggranna med den rituella renheten Se Dan 1:8 ff. Judit ; 12:2; Est Gr Cz28. 1:17 begravdejag honom Att ligga obegravd uppfattades som en olycka och vanära för den döde; han fick inte ens lämnas så över natten 5 Mos 21:23. Tobit är alltså barmhärtig mot de döda liksom han hjälper de levande. 1:18 sedanban måst bryta upp och j7y Uppgifterna om Sanheribsnederlag i Jerusalem och därpå följande död v. 21 motsvarar 2 Kung 19. Hämn deaktionen mot de nordisraelitiska krigsfångarna i Nineve nämns däremot inte i någon annan skrift.

1:11 Dan 1:8; Judit 12:2; Est Gr 1:18 2 Kung 18:35; 19:35 2 Krön C:28 32:21; Jes 37:36 1 Mack 1:131 Mos 39:4; 41:39 Dan 2:48 7:41; 2 Mack 8:19; 15:22; Syr 1:14 T0b4:20;5:3;9:2 48:18-21 1:17]es 58:7; Hes 18:7; Tob 4:16 Syr 7:33; Matt 25:35

1 ;21 Tobit

Men innan 40 dagar hade gått blev kungen mördad två

av av

sina söner. De flydde till Araratbergen, och hans Assarhad-

son

don blev kung efter honom. Han Ahikar, min bror Ha-

satte naels son, att sköta hela rikets finanser, och han fick ansvaret

för hela förvaltningen. Då talade Ahikar väl för mig, och jag fick komma tillbaka till Nineve. Redan när Sanherib regerade i Assyrien hade Ahikar varit överste munskänk, sigillbevarare,

kansler och skattmästare, och Assarhaddon honom ämbegav

tena tillbaka. Han min brorson, min nära släkting.

var

Tobits olyckor

Under Assarhaddons regering återvände jag alltså hem och fick tillbaka min hustru Hanna och min Tobias. När skulle son

fira pingst, den fest kallas veckohögtiden, gjordes fest-

som en

måltid i ordning mig, och jag slog mig för äta. zBordet

ner att sattes fram för mig, men när jag såg de många rätterna, sade jag

till min Tobias: Gå min pojke, och du kan hitta

son ut, se om

någon fattig man med det rätta sinnelaget bland våra bröder som är fångar här i Nineve. Ta med honom hit, så att han får äta

tillsammans med mig. Jag skall vänta dig, tills du kommer tillbaka

3Tobias gick för leta rätt någon fattig broder till

att oss

kom tillbaka och sade: Pad Ja, min pojke, svarade

men jag, och han fortsatte: Far, vårt folk har blivit en man av

mördad och ligger slängd på han blev där alldeles

torget, strypt

nyss. Jag for upp, gick från måltiden utan att ha smakat

den och hämtade den döde från den öppna platsen. Jag lade honom i ett skjul i väntan på solen skulle så jag att ner, att

1:21 Akicar. fick ansvaret för hela förvaltningen Författaren flätar hår .. samman sin berättelsemed en vida spridd legend, han kort återgeri som 1410 2:4 solenskulle gå ner Helgdagenslutadevid solnedgången.Dessförinnan måste den fromme undvika arbete gravgråvning. ett som

1:212 Kung 19:37; 2 Krön 32:21; 2:2 Luk 14:13 Jes 37:38 2:1 2 Mos 23:16; 34:22; 2 Mack 12:31

Tobit 2:13

kunde begrava honom. 5Så gick jag hem igen, badade mig och med och jag tänkte de 0rd profeten min mat sorg, som Amos uttalade Betel: om

Em fester skall vändas i

sorg och alla sånger i klagan. era 7Och jag grät. När solen hade gått gick jag ut och grävde en grav, ner,

där jag lade den döde. Mina skrattade mig och sade:

grannar Ar han inte rädd längre Han har redan fått fly en gång och förlorat allt han ägde, när han efterspanad och skulle dödas var för sak, och är han i gång igen med att begrava de samma nu döda 9På badade jag-mig igen, gick ut gården och lade natten mig intill gårdsmuren. Eftersom det hett, hade jag att sova var ingenting över huvudet. 1°Men jag visste inte att det höll till ovanför mig; deras spillning fastnade i sparvar 1 muren varma ögonen mig, så det bildades vita hinnor. jag gick till att de behandlade mig med sina läkare för att hjälp, men mer salvor, desto försämrades min de vita hinnorna, tills mer syn av jag blev helt blind. I fyra års tid var jag utan syn, och alla mina landsmän ledsna för min skull. Ahikar försörjde mig i två var år, sedan måste han till Elam. men resa Vid den tiden hade min hustru Hanna börjat tjäna pengar bereda ull och väva, kvinnor brukar göra, och hon att som försörjde mig sina inkomster. Hon fick ullen skickad till sig och vävde betalning. Den sjunde dystros skar hon ner mot väv och skickade den till beställarna. De betalade henne hela en lönen henne dessutom killing hem. När hon men gav en att ta

2:5 badade mig En reningsrit efter beröringen med en död. Enligt v. 9 upprepade Tobit den sedan han nytt rört liket vid begravningen. Förhållandet mellan dennaskildring och bestämmelserna i 4 Mos 19:11 är oklart. 2:10 vita hinner Det kan inte avgöras författaren syftar någon beom stämd ögonsjukdom. I vår tid användsgrundtextens ord som fackterm för svår grumling hornhinnan, leukem. Se vidare not till 11:11. en av 2:10 Elam Området Persiskavikens innersta del. norr om 2:12 dystros Se Månad.

2:5 4 Mos 19111-13 2:6 Am 8:10; 1 Mack 1:39

2:14 Tobit

korn hem till mig, började den bråka. Då ropade jag Hanna och sade: Var kommer getkräket ifrån Den är väl inte stulen Ge tillbaka den till ägarna, får inte äta något är stulet. som Hon svarade hon hade fått den till skänks utöver lönen, att men jag trodde henne inte utan sade henne lämna tillbaka att den till ägarna, och jag rodnade skam över vad hon hade av

gjort. Då sade hon till mig: Vad har du fått för all din välgörenhet Vad har du för din rättfärdighet

Nu ser man vad det var värt

Jag blev djupt bedrövad och brast i suckar och gråt. Jag

ut

gick ut på gården och bad under suckar:

ZRättfärdig är du, Herre,

alla dina handlingar är rättfärdiga, i allt vad du gör är du barmhärtig och sannfärdig,

din dom är alltid rättvis. 3Tänk mig, Herre, vänd din blick till mig, nu

straffa mig inte för mina synder och felsteg,

och inte heller för mina fäders.

De syndade mot dig och lydde inte dina bud; då prisgav du plundring, fångenskap och död

oss

och gjorde till åtlöje, till visa och ordspråk

oss en ett bland alla de folk du fördrev till. som oss 5De många straff du låtit drabba mig nu är rättvisa domar över mina och mina förfäders synder, ty har inte hållit dina bud

och inte levat svekfritt inför dig.

Gör med mig du vill, nu som befall att min ande ifrån mig, tas så att jag får lämna jordens och själv bli jord. yta

2:14 Nu ser man vad det var värt Hanna uppfattar Tobits olyckor som ett tecken Guds vrede: de visar hans fromhet otillräcklig eller att var värdelös. Liksom Jobs hustru Job 2:9 representerar hon tvivlarna, som förgävessöker rubba den frommes tro Guds rättfärdighet jfr 3:2. 3:1 jag. bad under suckar Det är typiskt för periodens judiska berättar . . konst att huvudpersonernasböner återgesutförligt, ibland komsom en plettering av äldre och denna punkt knappareskildringar. Jfr t.ex. Judit Est Gr C; Till Dan B.

2:13 Mos 5 22:1 3:3 Ps 25:7; 79:8 2:14 Job 2:9; Tob 1:3 3:4 5 Mos 28:15-68 3:2 5 Mos 32:4; Ps 119:137; Vish 12:15; Till Dan 13:4

.14

Tobit 3 :11

Ty det är bättre dö än att leva

när jag fått höra dessa lögnaktiga skymford

och är fylld djup bedrövelse. av Herre, befall jag får lämna detta elände, att låt mig till mitt eviga hem, och vänd inte bort ditt ansikte från mig, Herre.

Ty det är bättre dö och slippa skymford

att än leva i så stort elände. att

Saras olyckor

7Samma dag inträffade det också Sara, dotter till Raguel i att

Ekbatana i Medien, blev skymfad av en av sin fars tjänsteflickor. Hon hade nämligen blivit bortgift sju gånger, den

men onde demonen Asmodaios hade dödat alla männen, innan de varit tillsammans med henne så det är bestämt för kvinnorsom Tjänsteflickan sade till henne: Det är du själv kväver na. som

dina män Du har redan blivit bortgift med sju män, ingen

men

dem har du haft någon glädje Varför skall du slå bara

av av. oss

för dina män har dött Ge dig i väg till dem Måtte vi slippa

att någonsin eller dotter till dig att se en son

Då blev Sara djupt bedrövad och brast i gråt, och hon gick

på övervåningen i sin fars hus för att hänga sig. Men hon upp

besinnade sig och sade: Tänk de skymfar min far och säger

om till honom: Du hade denna enda kära dotter, och hon blev så

olycklig hon gick och hängde sig. Då blir jag orsak till att

att min far åldras och dör i Det är bättre att jag inte hänger sorg. mig ber till Herren jag får dö och slipper leva och höra utan att

fler skymfordf. Hon gick genast fram till fönstret, lyfte sina

händer och bad:

3:7 Ekbatana i Medien motsvarar Hamadan det nutida i Iran. 3:8 Asmodaios Namnet är enligt somliga forskare ett lån från persisk mytologi, enligt andra en ombildning av det bibliska uttrycket Förgöraren se t.ex. 2 Mos 12:23. I senare tiders demontro uppträder Asmodaios likhär skadegörarei det äktenskapliga samlivet. som som 3:11 Hon gick... fram till fönstret Den som bad vände sig mot himlen, i detta fall kanskeockså mot Jerusalemjfr Dan 6:10.

3:6 1 Kung 19:4;]on 4:3; Tob 3:10 3:7 Tob 6:11, 14; 7:11; 8:3 Pred 12:5 3:11 Dan 6:10

i 3:12 Tobit

Välsignad är du, barmhärtige Gud,

välsignat ditt namn för evigt. Må alla dina verk prisa dig i evighet

Jag lyfter mitt ansikte och mina blickar dig.

mot Befall jag får lämna jorden och slipper fler skymford. att Härskareñ du ingen har besudlat mig, vet att man

jag har varken fläckar mitt eller min fars i

namn häri fångenskapens land. Jag är min fars enda barn, han har ingen kan ärva honom mer som och ingen släkting eller anförvant kan äkta mig som och jag borde mig åt. som spara Sju män har jag redan mist: varför skulle jag leva längre Men du inte vill låta mig dö, om

då i nåd till mig och visa mig barmhärtighet,

se så att jag slipper höra fler skymford.

Ängeln Rafael Sands ut

I och ögonblick nådde bådas böner fram till Guds ett samma härlighet, och Rafael sändes för dem bot: Tobit ut att ge att befria hans ögon från de vita hinnorna, så han åter genom att skulle se Guds ljus, och Sara, Raguels dotter, genom att ge henne till hustru Tobias, Tobits och befria henne från son, den onde demonen Asmodaios. Tobias hade nämligen företrädesrätt till Sara framför alla andra kunde vilja äkta henne. som I ögonblick Tobit återvände in i sitt hus från samma som gården, gick Sara, Raguels dotter, från övervåningen. ner

3:15 ingen släkting.. som jag borde spara mig år Tobits bok tycks förutsät- . ta att man skulle gifta sig med närmast tänkbara släkting utanför den krets som utesluts incestförbuden i 3 Mos 18. Jfr 1:9; 4:12; 6:12 av med not. 3:17 Rafael enligt gammaljudisk de högstaänglarna.Namnet var tro en av betyder Gud botar och ger här frän början en antydan om vilken roll ängeln kommer att spelai berättelsen.

3:15 M05 4 36:5-9 3:17 Tob 5:4; 12:14 3:16 Dan 9:20

Tobit 4:10

Tobit förmanar Tobias

Samma dag erinrade sig Tobit han hade lämnat i pengarna som förvar hos Gabael i Rages i Medien, zoch han tänkte: När jag har bett dö, borde jag då inte kalla min Tobias nu att son och berätta för honom de där innan jag dör om pengarna 3Han kallade alltså på sin När han kom, sade Tobit till son.

honom: Min pojke ja, far, svarade han, och Tobit

fortsatte: Ge mig hederlig begravning. Visa din akten mor ning och överge henne inte så länge hon lever. Var henne till lags och vålla henne inte något du gör. Mitt sorg genom som

barn, kom ihåg alla faror hon utsatte sig för att bära

som genom dig i sin kropp. Och när hon dör, skall du begrava henne vid min sida i samma grav. STänk Herren hela ditt liv, mitt barn, akta dig för att

synda och överträda hans bud. Gör rättfärdiga gärningar så länge du lever, och inte å orätta vägar, ty år du hederlig får

du framgång i allt du gör. alla lever rättfärdigt 7skall du som

allmosor vad du har. Vänd dig aldrig bort från den fattige,

ge av så kommer inte Gud vända sig från dig. Ge efter dina att tillgångar, mitt barn: äger du mycket, så använd det för att hjälpa, äger du litet, så hjälp med det du har. Och oroa dig inte, mitt barn, när du din allmosa; gdu samlar skatt dig för ger en

nödens dag, 1°ty allmosor räddar från döden och gör att du

4:1 Rage: låg närheten i av det nuvarandeTeheran. Troligen avsessamma plats med Ragau i Judit 1:5, 15. 4:2 innan jag dör För den fromme Tobit är det självklart att bönen får verkan: har han bett om att dö, kommer det också att så. 4:3 Tobitfortsatte Det följande stycket, utformat som ett andligt testamente från far till son jfr 14:3 ff, sammanfattarden moraliskaundervisning författaren vill med sin bok. I 15 uttrycks den koncentrerat som ge v. genom en variant av den s.k. gyllene regeln. Därutöver betonasframför allt, liksom själva i berättelsen, hjälpsamheten mot behövandeoch lojaliteten mot familj och släkt. Likheten är tydlig med större vishetsskrifter som Ords och Syr, där lärjungen också tilltalas med min son eller mitt barn. 4:7 skall du allmosor I den äldsta grekiskahandskriften saknas verserna ge 7-18. Texten är fullständigt bevarad i grekisk handskrift och den i en sen gamla latinska översättningen.

4:1 Tob 1:14 4:6 Ords 3:27;Syr 4:1-6; Luk 4:3 Tob 14:1 2 Mos 20:12; Syr 6:30 3:1-16 4:8 Syr 14:13;35:12 4:4 Syr 7:27Tob 14:10 4:9 f.Syr3:30+

4:1 1 Tobit

slipper in i mörkret. De är gåvor alltid givarna

som gagnar inför den Högste.

Akta dig för otukt alla slag, mitt barn, och framför allt:

av

ta dig en hustru från din släkt. Välj inte främmande

egen en kvinna, inte tillhör dina fäders är profeters en som stam, ty

söner, i sanning söner till profeter. Noa den förste

var profeten, sedan kom Abraham, Isak och Jakob, våra urtida

fäder. Korn ihåg, mitt barn, alla dessa hustrur från sin

att tog

egen släkt; så de också välsignelse sina barn, och

vann genom deras efterkommande skall ärva landet. Var alltså dina bröder

tillgiven, mitt barn, och tyck inte du är förmer än ditt folks

att

döttrar, så du försmår dem, högmod leder till olycka och

att ty

otrygghet, och oduglighet kommer fattigdom och elände;

av

odugligheten är hungerns

mor.

Den arbetar hos dig skall du alltid lön som ge samma dag.

Håll inte inne någons lön över så kommer inte heller din natten,

lön att hållas inne, du uppriktigt tjänar Gud. Ge akt om dig själv, mitt barn, vad du än företar dig, och visa dig väluppfost-

rad du än kommer. Gör inte någon det du själv vart mot

avskyr. Låt aldrig det onda slå följe med dig på vägen. Dela ditt bröd med de hungriga och dina kläder med de nakna. Ge

bort allt du kan mitt barn, och följ inte din allmosa med avvara, missunnsamma blickar. Slösa med det du har mat och vin av

vid de rättfärdigas och låt inte syndarna det. Be

gravar, om

råd från alla är kloka, håll dig inte för god för det, alla

som ty

råd är till nytta. Prisa alltid Gud, be honom han leder dig

att

rätt och gör ditt liv lyckligt och alla dina tankar kloka. Ty andra

folk har inte kloka tankar, de är gåva Herren själv; en av vem

han vill upphöjer han, och han vill sänder han vem längst ner i

4:12 alla dessa tog hustrurfrin sin släkt Att Abraham, Isak ochJakob egen gifte sig med nära släktingar sägs i 1 Mos 20:12; 24; 28:2. Sammaslags uppgifter om Noa finns i gammaljudisk tradition, där det också förekommer att han kallasprofet. 4:15 Låt aldrig det onda slå följe med dig Annan läsart: Drick dig inte berusad vin, och låt inte slåfölje med dig. ruset 4:17 mat och vin vid de rättfärdigas Jfr Syr 7:33 med gravar not.

4:11 Heb 13:16 4:15 Matt 7:12+ 4:12 Tob 1:9+ 4:17Jer 16:5-7; Hes 24:16 Tob 4:13 Ords 16:18 1:17+ 4:14 3 Mos 19:13; 5 Mos 24141.; 4:18 Ords 12:15 Jer 22:13; Mal 3:5; Syr 34:27; 4:19 5 Mos 32:39; 1 Sam 2:6 Ps Jak 5:4 75:8; Vish 16:13; Tob 13:2

Tobit 5

dödsriket. Kom ihåg dessa förmaningar, mitt barn, och låt

nu

dem aldrig utplånas ditt hjärta.

ur Och min pojke, vill jag tala för dig jag har nu, om att lämnat tio talenter silver i förvar hos Gabael, Gabris i son,

Rages i Medien. Oroa dig inte har blivit fattiga; du

över att

äger en stor rikedom, du är gudfruktig och undviker all

om

synd och gör det är gott inför Herren, din Gud.

som

Tobias förbereds

resa

Tobias svarade sin far Tobit: Jag skall följa alla dina förma-

ningar, far. zMen hur skall jag kunna Gabael pengarna av Han känner inte mig och jag inte honom. Vad skall jag ge honom för bevis så att han känner igen mig och tror mig och ger

mig pengarna Och jag känner inte vägarna till Medien, så hur skall jag kunna resa dit JDå svarade Tobit sin Han

son: gav mig ett kvitto, och jag honom dokument jag delade gav ett som i två delar, den behöll jag, den andra lämnade en oss var: ena jag tillsammans med Det är tjugo år sedan jag pengarna. nu

deponerade dessa pengar. Leta pålitlig kan

nu upp en man som bli din reskamrat och betalar lön, och hämta så som pengarna hos Gabael medan jag ännu är i livet.

Tobias gick för leta reskamrat till Medien,

ut att upp en som

var förtrogen med vägen dit. När han kom stod ängeln

ut, Rafael där framför honom, han förstod inte det men att var en

ängel från Gud. 5Var kommer du ifrån frågade han. Rafael

svarade: Jag är israelit, dina bröder, och jag har kommit en av hit för att söka arbete. Känner du vägen till Medien -

frågade Tobias då. Han svarade: ]a, jag har ofta varit där, jag är erfaren och känner till alla vägarna. Det är åtskilliga gånger

jag har gjort till Medien, och då har jag bott hos vår resan broder Gabael, bor i Rages i Medien. Från Ekbatana är det som

två fulla dagsresor till Rages den staden ligger i bergen

- uppe

5:3 ett dokument som jag delade Det tudeladedokumentet skulle extra ge säkerhetvid sidan av kvittot: den som ville lyfta måste legitimepengarna ra sig genom att visa upp en halva som passadetill den kvarlämnade. 5:6 två fulla dagsresor Avståndet är i självaverket 30 mil och i ca anges en antik skildring som tio dagsmarscher. Geografiskauppgifter tycks liksom historiska ha behandlatsfritt av författaren.

4:20 Tob 1:14+ 5:4 Tob 3;17+ .

5:7 Tobit

och Ekbatana mitt slätten. 7Då sade Tobias: Vänta mig,

medan jag går in och berättar för min far. Jag behöver dig som reskamrat, och jag skall betala dig för det. Jag stannar

-

här, svarade Rafael, dröj bara inte för länge. 9Tobias gick in och berättade för sin far: J har funnit

ag en är israelit, våra bröder. Tobit svarade: Be man som en av honom stiga in, kan reda vad han tillhör för så att jag ta

familj och och han kan bli pålitlig reskamrat till dig,

stam om en

min pojke. Tobias gick och kallade honom. Min far

ut

ber dig stiga in, sade han. Rafael kom in, Tobit hälsade honom först, och han svarade: Lycka och glädje önskar jag dig. Då sade Tobit: Vad har jag för lycka kvar att glädjas åt Jag är

blind och kan inte himlens ljus, jag ligger i mörkret som de se

döda som aldrig mer får skymta ljuset. Fastän jag lever är jag

bland de döda, jag hör människorna tala dem inte. men ser Rafael svarade: Fatta mod, hos Gud finns hjälp för dig, och den kommer Så fatta mod. Tobit sade till honom: Min snart. Tobias vill till Medien. Kan du följa med honom och son resa

hans Vägvisare Jag skall betala dig för det, broder. Han

vara svarade: Jag kan följa med honom, jag känner alla vägarna. Jag

har ofta gjort till Medien och färdats över alla berg och

resan

slätter där, och jag är förtrogen med alla vägarna i landet.

Tobit sade: Broder, vilken släkt tillhör du, och vilken

stam Låt mig det, broder. 2Vad har du för glädje

veta -

min stam och släkt frågade den andre. Ar det min stam

av och släkt eller mina tjänster du vill ha Men Tobit svarade honom: Jag vill ha klart besked du är och vad du om vems son

heter. Då sade ängeln: Jag är Asarja, till den gamle

son

Hananja, broder till dig. Jag hälsar dig hjärtligt

en välkommen, broder, sade Tobit. Ta inte illa att jag ville upp

klart besked din släkt. Du är verkligen broder, fin

om en av

och god familj. Jag kände Hananja och Natanja, den gamle Shemajas båda söner. De brukade göra sällskap med mig till

Jerusalem för fira gudstjänst där, och de lät sig aldrig föras att

vilse. Dessa män är våra bröder, och du är god härkomst.

av Välkommen skall du Han fortsatte: J skall dig vara. ag ge en

drachma dagen i lön och uppehälle jag min

om samma som ger

Följ bara med min jag skall dig än din

son. nu son, ge mer

5:13 Asarja. Hananja Namnen betyder Herren hjälper och Herren är . . barmhärtig. De ger alltså en antydan om vem Tobit har att göra med. 5:15 drachma SeMynt och vikt.

Tobit 6:2

lön. Ängeln svarade: Jag skall följa med honom. Var inte

orolig, kommer tillbaka till dig välbehållna, likadana som när far härifrån. Det är ingen farlig resa. Då sade Tobit: jag

önskar dig lycka färden, broder Sedan kallade han sin

och sade till honom: Min pojke, gör i ordning vad du

son

behöver för och dig så i väg tillsammans med din

resan, ge

broder. Må himlens Gud hjälpa ända fram och låta mig

er er

tillbaka välbehållna. Må hans ängel med och skydda

er vägen.

Tobias gjorde sig i ordning för färden. När han skulle sig i

ge väg kysste han sin far och sin och Tobit önskade honom mor,

lycklig Men hans började gråta och sade till Tobit:

resa. mor

Varför har du skickat i väg min pojke Ar inte han den käpp

har till stöd så länge han går och in här hos oss Riskera ut

inte det har för de där skull, de får bli ett billigt

pengarnas pris för vårt barn. Det Herren har leva räcker gett oss att av till för oss. Han svarade: Oroa dig inte. Vår pojke kommer att återvända till välbehållen, likadan när han far. Det oss som

skall du med Ögon den dag han kommer välbehållen

se egna

hem till dig. Oroa dig inte, inte ängslig för deras skull, min

var

En god ängel skall vid hans sida, kommer

syster. resan att

lyckligt, och han skall komma välbehållen tillbaka. lDå

slutade hon gråta.

Den

stora fisken

zTobias sig i väg med ängeln i sällskap, och hunden

gav sprang efter honom och följde dem bit vägen. Så färdades de båda en

tillsammans. När mörkret föll den första kvällen, slog de läger

5:17 Må ban: ängel gå med Flera gånger skaparförfattaren effekter vill som visa hur nära bönhörelsen kan vara utan att det. Här står man anar en ängelredanvid Tobias sida som uppfyllelse av Tobits önskan. 5:21 min syster Släktskapsord som far, mor, bror och syster används ofta med utvidgad innebörd i Tob, så att de kan syfta landsmän eller avlägsnare släktingar lika väl som nära anhöriga. Mest påfallande är att äkta män kallar sinahustrur för systrar, samtidigt som kvinnliga släktingar i allmänhet kan kallas så jfr 6:18; 7:11. 6:2 bunden... följde dem en bit Annan möjlig översättning: hunden . . följde med dem; 11:4 med not. Notiserna i Tob om en hund som sällskapsdjur saknar paralleller i GT, där hundar nästan uteslutande nämns i osympatiskasammanhang.

5:171 Mos 24:40

6:3 Tobit ,

vid floden Tigris. 3Ynglingen gick för tvätta fötterna i

ner att floden. Då stack stor fisk vattnet och skulle sluka en upp ur

hans fot. Han skrek till, men ängeln sade: Fånga fisken och häll fast den. Ynglingen fångade fisken och drog den på

upp land. Skär fisken, sade ängeln, och ut gallan, hjärtat upp ta och levern. Kasta bort de andra inälvorna, gallan, men spara

hjärtat och levern, de kan användas läkemedel. Yng-

ty som

lingen skar upp fisken och tog vara gallan, hjärtat och levern.

Sedan stekte de en del fisken och tog med sig vägen; resten av saltade de och lämnade kvar. De färdades vidare tillsammans och närmade sig Medien

7Då frågade Tobias ängeln: Asarja, min broder, vad är det för läkemedel finns i fiskens hjärta och lever och i gallan

som Han svarade: Fiskens hjärta och lever kan du bränna när en eller kvinna hemsöks demon eller ond ande; då man av en en försvinner alla hemsökelser från den människan, så att hon för all framtid är fri från dem. 9Gallan kan du smörja i ögonen på människa har fått vita hinnor; blås sedan dem, så blir en som ögonen friska.

berättar Sara

Rafael om

1°När han hade kommit in i Medien och redan närmade sig

Ekbatana, sade Rafael: Tobias, min broder. a, - svara-

de han, och ängeln fortsatte: I natt skall bo hos Raguel. Han

är din släkting, och han har dotter heter Sara. Utom en som henne har han varken eller dotter, och du är den står son som närmast till alla att äkta henne, liksom du har rätt att ärva av

hennes fars egendom. Flickan är förståndig och duktig och

mycket vacker. Fadern är djupt fäst vid henne och ger henne

allt han har. Det är din rättighet att ärva hennes far, och det tillkommer dig att henne till hustru. Hör mig, broder: jag

6:9 Gallan kan du smörjai ögonen Jfr 11:11 med not. 6:12 du är den som står närmast till I Moseböckernafinns ingen klar motsvarighettill den stränga reglering av giftermål som förutsätts här, inte heller till talet om dödsstraff i v. 13. Troligen har man vidareutvecklat och skärpt vissa regler som skulle förhindra att en familj dog ut eller fick sin egendom Överförd till andra stammar; se 4 Mos 27:1 ff.; 36; 5 Mos 25:5 ff.

6:8 Tob 8:2 6:9 Tob 11:7

Tobit 6:18

skall tala flickan med hennes far i kväll och be får om nu att

henne till brud dig. Då kan fira bröllopsfesten

när kommer tillbaka från Rages. Jag är säker Raguel inte kan att

vägra dig henne eller lova bort henne någon då

annan, ty

skulle han förtjäna dödsstraff enligt bestämmelsen i bok,

Moses och han vet att det tillkommer dig före alla andra äkta män att hans dotter. Hör på mig, broder, skall tala flickan om nu i kväll och be hennes hand, och när kommer tillbaka från om Rages skall hämta henne och henne med

ta oss hem till dig.

Tobias svarade Rafael: Asarja, min broder, jag har hört att

hon redan har blivit bortgift sju gånger, alla männen dog

men

bröllopsnatten, så snart de gick i hennes Jag har hört

rum. sägas att det år demon dödar dem, och är jag rädd en som nu demonen älskar henne och gör inte henne något - ont, men han dödar alla vill komma henne nära, och jag min fars som är ende jag är rädd för dö så jag blir orsak till son: att att att min far och går i De har ingen mor graven av sorg: annan son som

skulle kunna begrava dem. Angeln svarade:

Kommer du

inte ihåg de förmaningar din far dig: du skulle

gav att ta en hustru från din fars familj. Hör mig, broder,

nu oroa dig inte för den där demonen, gift dig med henne. jag hon

utan vet att skall bli din hustru redan i 7 Och när du kommer in i natt. brudkammaren, skall du fiskens hjärta och bit levern ta en av

och lägga på den glödande rökelsen, så lukten

att sprider sig. När demonen känner den, kommer han

att fly och aldrig

någonsin visa sig i hennes närhet. Och när du skall mer vara tillsammans med henne, skall båda först stiga och upp anropa

himlens herre och be honom barmhärtighet och om beskydd. Var inte rädd, det är dig hon har blivit bestämd före tidens

början, och det är du skall rädda henne. Hon kommer som att

följa med dig, och jag hon kommer dig barn

tror att att ge som

skall bli bröder för dig. Var inte orolig. När Tobias hörde

som vad Rafael sade och förstod hon hans att var syster, en som tillhörde hans fars släkt och familj, fick han henne mycket kär

och blev innerligt fäst vid henne.

6:18 det är åt dig bon har blivit bestämd Jfr 1 Mos 24:50, där giftermålet

mellan Isak och Rebecka sägs förutbestämt Herren. Det finns fler vara av anknytningspunkter mellan de båda berättelserna; Tobias ord i Lex. 7:11 med 1 Mos 24:33.

6:14 Tob 3:7 f.+ 6:18 Mos 1 24:50 6:16 Tob 1:9+

TObit 7:1

Tobias 1905 Raguel

När han korn i Ekbatana, sade han: Asarja, min broder,

för mig raka vägen till vår broder Raguel. Angeln förde ho-

då hem till Raguel, och de fann honom sittande vid dörren nom

till gården. De hälsade först, och han svarade: Var hjärtligt

hälsade, bröder, och välkomna. Så förde han dem in i varmt huset. zHan sade till sin hustru Edna: Vad den här unge är lik min broder Tobit 3Edna vände sig till dem och mannen frågade: Varifrån är ni, bröder De svarade: Vi hör till

naftaliterna är krigsfångar i Nineve. Känner ni vår

som broder Tobit frågade hon, och de svarade: ja, känner

honom. Nlår han bra frågade hon. 5]a, han lever och har hälsan, svarade de, och Tobias sade: Det är min far. Då

Raguel kysste honom och brast i gråt. 7Sedan tog sprang upp, han till orda och sade: Gud välsigne dig, pojke, du har en god

och fin till far. Vilken förfärlig olycka så rättfärdig man att en

och givmild har blivit blind Han föll sin broder Tobias

man halsen och grät. Hans hustru Edna började också gråta om

över Tobit, och deras dotter Sara brast även hon i gråt. gRaguel

slaktade bagge och tog med glädje emot sina gäster. en När de hade badat och tvättat sig och slagit sig för att äta, ner sade Tobias till Rafael: Asarja, min broder, be Raguel att ge nu

Raguel hörde det och sade till

mig min syster Sara till hustru.

den At och drick och ha trevligt i kväll: det unge mannen: tillkommer ingen än dig, broder, äkta min dotter annan att Sara, och jag har ingen rätt henne någon att ge annan man, eftersom du är min närmaste släkting. Men, min pojke, jag

måste säga dig sanningen. Jag har gift bort henne sju gånger

med bröder till och de dog alla bröllopsnatten när de oss, kom till henne. Men ät och drick min pojke, framtid nu, er ligger i Herrens hand. Tobias svarade: Jag skall varken äta

eller dricka förrän du mig bindande löfte. Då sade mer ger ett Ragucl: NåväL härmed jag henne åt dig enligt bestämmelger i Moses bok. Det är himlens vilja att hon skall dig. Ta sen ges

7:3 nafmliterna Dvs. den stamsom nämnts i 1:1, 4. badat och tvättat sig När särskild tvättning nämns efter badet, tyder 7:9 en detta den rituella handtvättningen före måltiden praktiserades av att fromma judar författarens tid jfr Mark 7:2 ff.

7:3 Tob1:1-3+ 7:11Tob 3:7 f.+ 1 Mos 24:33 Tob 1:9+

Tobit 8:3

din syster: från denna stund är du hennes broder och hon din syster, från denna dag tillhör hon dig för alltid. Må himlens herre låta denna natt sluta lyckligt för min pojke, må han er, vara barmhärtig och frid. ge er Så kallade Raguel på sin dotter Sara, och hon kom till

honom. Han tog hennes hand och överlämnade henne Tobias med orden: Ta henne enligt lagen och enligt den bestämmelse i Moses bok henne till hustru dig. Må du oskadd som ger kunna behålla henne och föra henne hem till din far. Himlens

Gud må låta allt lyckligt för och frid. Så kallade

er ge er han flickans och sade till skriva på, så mor om papper att att

han kunde sätta äktenskapskontrakt, vilket han

upp ett genom skulle henne till hustru honom enligt bestämmelsen i ge

Moses lag. Flickans hämtade det, och han skrev

mor ut ett kontrakt och satte sitt sigill det. Därefter började de äta

och dricka. Raguel kallade sin hustru Edna och sade: Min

syster, gör i ordning den andra kammaren och med henne ta dit. Hon gick och bäddade i kammaren, han hade som sagt, och tog henne med dit. Hon började gråta över henne men torkade tårarna och sade: 17Fatta mod, min dotter. Måtte himlens herre dig glädje efter all din Fatta mod, min ge sorg. dotter. Sedan gick hon ut.

B röllopsrzatten

lNär de hade avslutat måltiden och skulle till sängs, följde de

den i kammaren. zTobias korn ihåg vad Rafael unge mannen hade sagt och fiskens lever och hjärta påsen där han tog upp ur hade dem och lade dem den glödande rökelsen. 3Lukten från fisken hejdade demonen, och han flydde långt i Egypten, upp

7:11 din syster Se not till 5:21. 7:13 ziktenseapseontra/et Formerna för giftermål bestämsinte i Moseböckerna. Liksom i rabbinsk judendom uppfattas äktenskapethär som ett juridiskt avtal. Kontraktet, för vars bruk i judisk tradition dennaskildring ger ett av de äldstabeläggen,tjänade bl.a. skydd för kvinnans som rättigheter vid en eventuell skilsmässa. Någon religiös ceremoni krävdes tydligen inte för att avtalet skulle bli giltigt, bönen i 8:5-7 har men satt spåri både judiska och kristna bröllopsritual. 8:3 han flydde långt upp i Egypten Egypten förknippades sedangammalt med magi och trolldom.

8:2 Tob 6:8 8:3 Matt 12:43

Tobit s

imen Rafael följde genast efter, tog honom till fånga och fjättra-

de honom. När de andra hade gått kammaren och stängt dörren, ut ur Tobias sängen och sade: Kom, min syster, låt oss steg upp ur vår Herre och be han förbarmar sig över och anropa att oss

skyddar oss. 5Hon och de anropade Gud och bad

steg upp,

honom beskydd. Tobias sade: Välsignad är du, våra

om fäders Gud, välsignat ditt namn alla släktled i evighet. genom

Må himlarna och hela din skapelse prisa dig. Du skapade Adam, och till hans hjälp och stöd skapade du Eva, hans

hustru, och från dem båda kom människosläktet. Du sade: Det är inte bra är skall honom like till att mannen ensam, ge en hjälp. 7Du Herre, att det inte är otuktigt begär som jag vet, av

äktar denna min syster. Nej, jag ber dig uppriktigt, Herre, att visa godhet mig och henne, så att får åldras tillsammans

mot

och blir välsignade med barn. Och tillsammans sade de: Amen, amen. Sedan gick de till sängs för natten. Men Raguel kallade sina slavar och gick med dem och

ut

grävde ty han tänkte: Annars blir hånade och

en grav,

skymfade för Tobias har dött. När färdig-

att graven var

grävd, gick Raguel hem, kallade sin hustru och sade:

Skicka tjänsteflicka att och efter han lever. Så en se om

kan begrava honom han år död, och ingen behöver veta

om det. De sade tjänsteflickan att in, tände lampa och en

öppnade dörren. När hon kom in, såg hon dem ligga och

sova

tillsammans, och hon gick och talade att han levde och

ut om

allt väl. Då prisade Raguel himlens Gud: Välsignad är

att var

du, Gud, jag prisar dig fullaste hjärta. Må du prisas dina

av av

heliga och alla dina skapade verk, må alla dina änglar och utvalda prisa dig i all evighet. Välsignad är du som har gett mig glädje, inte lät mina farhågor besannas utan har visat

som

din stora barmhärtighet. Välsignad är du som har förbar-

oss

dig över dessa två, är sina föräldrars enda barn. Var

mat som barmhärtig dem, härskare, och dem skydd, låt glädje mot ge

och barmhärtighet fylla deras liv till slutet. Sedan sade Raguel sina slavar att skotta igen graven innan det blev ljust. Han sade sin hustru att baka mycket bröd.

8:6 w skall honom like Grundtextens formulering följer 1 Mos 2:18, ge en 20 enligt Septuaginta.

8:4 Tob 6:18 8:6 1Mos2:7, 18 8:5 Ps 148; Till Dan B:28-67

Tobit 9:6

Själv gick till kreaturen och hämtade kor och fyra

han ut två baggar, och han sade till djuren skulle slaktas. 2°Så om att kallade han Tobias, ed och sade: Under fjorton svor en dagars tid får du inte lämna mitt hus. Du skall stanna här hos mig, äta och dricka och trösta min olycksdrabbade dotter. Av

all min egendom skall du redan nu ta med dig hälften, när du lyckligt och väl hem till din far. Den andra hälften får ni

reser

när jag och min hustru dör. Känn dig trygg, min pojke: i mig

har du far och i Edna och står vid din och din en en mor,

sida från denna stund och för all framtid. Känn dig

systers

trygg, min pojke.

Pengarna hämtas

Då kallade Tobias Rafael och sade till honom: Asarja, min broder, med dig fyra slavar och två kameler och bege dig

ta till Rages. Sök Gabael, honom dokumentet och hämta upp ge

pengarna; Tai-honom sedan med till bröllopsfesten. Du

ut vet hur far kommer att räkna dagarna, och jag dröjer enda om en dag för länge, vållar jag honom stort bekymmer. Men du kän-

ner också till den ed som Raguel har svurit den måste jag rätta

mig efter.

sRafael med de fyra slavarna och de två kamelerna till

reste Rages i Medien, och de tog in hos Gabael. Han honom sitt gav dokument och berättade för honom om Tobits son Tobias, att

han hade gift sig och att han nu bjöd honom till bröllopsfesten. Gabael räknade de förseglade påsarna honom och över-

upp lämnade dem.

Tidigt morgonen gav de sig i väg tillsammans till bröllopsfesten. När de steg in hos Raguel, låg Tobias till bords.

Han och hälsade Gabael, som brast i gråt och sprang upp

välsignade honom: Min ädle, fine vän, son till ädel och

en

8:20 svor en ed Eden, som inte återges berättaren, förutsätts tydligen ha av varit typen Förbannelse över mig du lämnar mitt hus innan av om fjorton dagar gått. Därmed tvingas Tobias att stanna jfr 9:3 17.,eftersom han annars blir orsak till att förbannelsen går i verkställighet. 8:20 Underfjorton dagarstid Den traditionella tiden för en bröllopsfest var sju dagar se t.ex. Dom 14:12, 17. Den fördubblade tiden markerar glädjen över Tobias underbararäddning. 9:2 ge honom dokumentet Se 5:3 med not.

9:2 Tob1:14+

2-16-436

10:1 Tobit

fin, rättfärdig och givmild man, må Herren ge sin himmelska välsignelse dig och din hustru och hennes far och mor. Pris

ske Gud har låtit mig denna avbild min kusin Tobit som se av

Föräldrarnas oro

För varje dag gick räknade Tobit efter hur lång tid

10 som som

kvar tills fullbordat och skulle komma tillbavar sonen sin resa ka. När tiden hade gått och Tobias inte kom, ztänkte han: ut Han har väl inte blivit kvarhållen därborta Det är väl inte så

Gabael är död och ingen honom pengarna 3Han blev

att ger dyster till sinnes, och hans hustru Hanna sade: Min pojke är död, han finns inte i livet längre. Hon började gråta och klaga över sin 5Ve mig, mitt barn, mina ögons ljus, varför lät son:

jag dig resa Säg inte så, sade Tobit. Oroa dig inte, min

syster, det år ingen fara med honom. Det är förstås något som har försenat dem där borta, och med honom mannen som reser

är pålitlig, han är våra bröder. Bekymra dig inte för

en av honom, min han är här. 7Men hon svarade: Låt syster, snart

mig vara Försök inte lura mig, min pojke är död. Varje dag

hon ut och såg bortåt vägen där hennes hade försprang son

svunnit, och hon vägrade att äta. När solen gick ner, kom hon in, och hon klagade och grät hela natten och kunde inte

sova.

Uppbrottet från Raguel

När den fjorton dagar långa bröllopsfesten över Raguel

var som

hade svurit att hålla för sin dotter, gick Tobias in till honom och

sade: Låt mig mig för jag förstår att far och tror ge av nu, mor

att de aldrig skall se mig mer. Jag ber dig, fader, att du låter mig hem till min far. Jag har redan berättat för dig hur det

resa

med honom när jag for. sRaguel svarade: Stanna här, min

var

pojke, stanna kvar hos mig, jag skall skicka folk till din far Tobit med underrättelser dig. 9Nej, aldrig, sade

om -

Tobias, jag ber dig att du låter mig härifrån till min far.

resa

Då lät Raguel det bli så: Tobias fick sin hustru Sara och

ta

hälften Raguels egendom, tjänare och tjänsteflickor, kor och

av

får, åsnor och kameler, kläder, och husgeråd. Han

pengar

önskade dem lycklig och Tobias sin avskedshälsning:

resa gav

i Lycka till, min pojke, lycklig resa Må himlens herre låta allt väl för för dig och för din hustru Sara. Måtte jag

er, se era barn innan jag dör. Och till sin dotter Sara sade han: Visa

Tobit 11

aktning för din svärfar och svärmor, min dotter, ty från denna stund är de dina föräldrar, alldeles dig livet. Gå

som som gav

i frid, min dotter. Måtte jag bara höra dig så länge jag

gott om

lever. Efter denna avskedshälsning låt han dem sig

ge av. Och Edna sade till Tobias: Mitt barn, min älskade broder,

må Herren föra dig lyckligt hem, och måtte jag leva så länge att

jag får dina och min dotter Saras barn innan jag dör. Inför se Herren lämnar jag min dotter i ditt förvar: vålla henne aldrig någon i hela ditt liv. Gå i frid, min pojke Från denna sorg stund är jag din och Sara din syster. Måtte alla njuta mor av

samma lycka så länge vi lever. Hon kysste dem båda och

önskade dem lycka resan.

Så lämnade Tobias Raguels hus frisk och glad, och han prisade himlens och jordens herre, som råder över allt, för att

hans hade gått lyckligt. Han prisade också Raguel och hans resa hustru Edna och sade: Måtte det lyckas mig att hedra dem så länge de lever.

H emkomsten

De fortsatte sin tills de närmade sig Kaserin, ligger

11 resa som

utanför Nineve. Då sade Rafael: Du hur det med strax vet var

din far när lämnade honom. 3Låt skynda före din

oss nu

hustru och göra huset i ordning tills de andra kommer. De

två männen sig tillsammans, och Rafael sade åt Tobias att gav av

ha gallan till reds.

Hunden och mötte dem, 5och Hanna och såg sprang som satt bortåt vägen efter sin fick honom där han kom. Då son syn

ropade hon till hans far: Här kommer din och

son, mannen

reste med honom också 7Innan Tobias gick fram till sin

som far sade Rafael till honom: Jag vet att hans ögon skall bli

öppnade. Stänk fiskgallan i ögonen honom, så får läkemedlet vita hinnorna att skrumpna och flagna av, och din far får

10:13 Han prisadeockså. så länge de lever Grundtexten är i oordning, och . . översättningen bygger en rekonstruktion. 11:4 Hunden sprang och mätte dem Oversättningen bygger en rekonstruerad text. Handskrifternas text år oklar men tolkas vanligen så att hunden hade varit med hela resan och nu sprang med dem; 6:2 med not.

11:7 Tob 6:9

i 11 Tobit

tillbaka och kan ljuset. 9Hanna rusade slog

synen se upp, sin och sade: Nu har jag fått dig, min armarna om son se

pojke, kan jag dö. Och hon brast i gråt.

nu

Tobit sig också. Han snubblade lyckades ta sig

reste men ut

dörren till gården. Tobias gick fram till honom med

genom

fiskgallan i handen, blåste hans ögon, i honom och

tog tag sade: Var lugn, far. Så anbringade han läkemedlet i ögonen

honom. När det började svida, mgnuggade fadern med

båda händerna bort hinnorna från ögonvrårna, så att han kunde sin Då slog han honom, brast i gråt och se son. armarna om

sade: jag dig, mitt barn Välsignad är Gud, välsignat hans

ser stora och välsignade alla hans heliga änglar. Må hans namn

heliga prisas i all evighet, Sty han slog mig men förbar-

namn made sig åter över mig: jag min Tobias. nu ser son

Sedan gick Tobit igen och prisade Gud med hög röst i sin glädje. Och Tobias berättade för sin far hans hade gått

att resa

lyckligt och han hade hämtat och att han dess-

att pengarna,

utom hade äktat Raguels dotter Sara. Hon är väg hit, sade

han, hon är alldeles utanför Nineves port.

Tobit gick till stadsporten för möta sin svärdotter,

ut att

och han prisade Gud i sin glädje. Och folket i Nineve häpnade när de såg honom komma gående med långa kliv och i sin fulla styrka, utan att ledas av någon. Inför dem alla lovade Tobit

Gud hade förbarmat sig över honom och öppnat hans som ögon. När han mötte sin son Tobias hustru Sara, hälsade han henne med orden: Välkommen, dotter; välsignad år Gud som

har fört dig hit till oss, min dotter. Välsignade är din far och din mor, välsignad är min son Tobias och välsignad är du själv, min dotter. Välkommen till ditt hem, jag önskar dig välsignelse och glädje, välkommen hit, min dotter

11:9 nu kan jag dä Patriarkernas värld, sådan den skildras i GTzs stora berättartradition, bildar en klangbotten för skildringen. Hannas återföra ning med sonen erinrar om Jakobs med Josef 1 Mos 46:29 L, liksom Tobias frieri om Isaks se not till 6:18. 11:11 Så anbringadehan läkemedlet En del forskare har antagit att naturliga medicinska erfarenheter ligger bakom berättelsen. De har tänkt sig att en skadadhornhinna jfr not till 2:10 kunnat Överlagras med var eller andra utsöndringar, ochatt synen klarnat något sedandessaavlagringarsköljts bort. Användningen av galla mot ögonsjukdomar är känd också från andra antika texter.

11:9 1 Mos 46:30 11:15 Tob 13:2+

Tobit 12:10

Den dagen blev det glädje bland alla judar i Nineve. Tobits brorsöner Ahikar och Navad kom glada till hans hus, och de höll en glad bröllopsfest för Tobias under sju dagar.

han

Rafael avslöjar vem är

När bröllopsfesten kallade Tobit till sig sin

var över, son

Tobias och sade: Min pojke, se till att följde med

mannen som

dig får sin lön, och honom än lönen. zTobias

resan ge mer

svarade: Hur mycket skall jag honom, far Om han får

ge hälften det han och jag har fört hit, så förlorar jag inte av som

affären. 3Mig själv har han fört välbehållen hem, min hustru

botade han, hämtade han tillsammans med mig, och pengarna

dig botade han också. Vad kan jag ge honom belöning

som

Tobit svarade: Min pojke, han har ärligt förtjänat

att hälften allt det han kom hit med. 5Och Tobias kallade av honom och sade: Du får lön hälften allt det du kom hit som av med. Gå i frid Dä Rafael de båda avsides och sade till dem: i tog männen Prisa Gud och ge honom äran Prisa hans storhet, berätta till hans ära för alla lever vad han har gjort med Det är som om er.

gott att prisa Gud och lovsjunga hans Förhärliga Guds

namn.

gärningar, tveka inte honom äran. 7Kungens hemligheter

att ge

är det rätt att dölja, men Guds verk skall äras och uppenbaras. Så ära och förhärliga dem då; gör det så kommer

som är gott, ingenting ont att drabba Det finns i bön och fasta er. mer gott

och i den rättfärdiges välgörenhet än i den orättfärdiges rikedom. Det är bättre att allmosor än samla skatter guld,

ge att av

9ty allmosor räddar från döden och från alla synder. Den

renar

allmosor och handlar rättfärdigt får glädja sig

som ger ett

långt liv, men den lever i synd och orättfärdighet är sin

som fiende. egen

11:18 Abiear och Navad Jfr 1:21; 14:10 med noter. Namnet Navad för tankarna till Ahikars ondskefulle systerson Nadav, som nämns 14:10, i men författaren kan knappastha menat att det är sammaperson som uppträder här. 12:7 gör det som är gott En sammanfattning av berättelsensinnebörd läggs här i ängelns mun: för den fromme och givmilde går det alltid väl till slut. Jfr 4:3 ff. med not.

11:18 Tob 1:21 12:9 Syr3:30+ 12:3 Tob 5:15 12:10 Ords 19:16

12:11 Tobit

Nu vill jag avslöja hela sanningen för utan att dölja er någonting. Jag har redan avslöjat den genom att säga att man skall dölja kungens hemligheter uppenbara och ära Guds men verk. När du och Sara bad böner, det jag bar fram era var som dem till Herrens härlighet och påminde honom om er, och när

du begravde de döda, det sätt. Och när du utan

var samma tveka dig från din måltid för att och ta hand den att reste om döde, då blev jag sänd till dig för pröva dig, Gud att men sände mig också för bot dig och Sara, din svärdotter. att ge

Jag är Rafael, en av de sju änglar som står beredda hos

Herren och har företräde hos honom i hans härlighet. De båda männen skräck och föll bävande ner greps av sina ansikten. Men ängeln sade till dem: Var inte rädda, frid över Upphör aldrig prisa Gud. Det inte min förer. att var tjänst jag kom till det Guds vilja att jag skulle göra att er, var

det. Honom skall ni prisa i all tid, lovsjung honom. Lägg

er märke till jag aldrig någonting, det såg bara så ut för att er. 2°Res från marken och tacka Gud. Nu stiger jag till er upp upp honom har sänt mig. Skriv allt detta har skett med som ner som er. Han dit och när de sig, kunde de inte steg upp, reste se honom längre. Då prisade och lovsjöng de Gud och tackade honom för de ting han hade gjort, då ängel från stora som en Gud visade sig för dem.

Tobits lovsång

lTobit skrev då denna glädjebön:

13 Välsignad är Gud lever i evighet, som välsignat är hans rike. zHan slår men förbarmar sig också, han för till dödsriket längst i jorden, oss ner

12:20 Nu stiger jag upp till honom 50m bar sänt mig Författarensuttryckssätt påminner här om Johannesevangeliets se t.ex. Joh 16:5; 20:17. 13:1 Tobiz skrev då denna gládjebön Liksom i flera av GTzs mest kända berättelserfår en lovsångtill Gud markera att berättelsen nått en drama tisk höjdpunkt jfr 2 Mos 15; Dom 2 Sam 2. I dennalovsång smälter Tobits erfarenheter samman med heladet judiska folkets.

12:12 Tob 3:1, 11, 16 1:17 12:17Matt 28:5; Luk 1:30 12:13 Tob 2:4 12:19 Dom 13:16; Luk 24z4l-43 12:14 Tob 3117+ 12:20]oh 16:5; Upp 1:19 12:15 Luk 1:19; Upp 8:2 12:21 Apg 1:9 12:16 Dom 13:20 13:2 Job 5:18; Hos 6:1 Tob 4219+

Tobit 13:9

han för också förintelsen. oss upp ur

Ingen kan undfly hans hand.

sTacka honom, Israels söner, inför alla folk,

han skingrade bland dem,

er

men där visade han sin storhet.

er Lovsjung honom inför alla människor, ty han är vår herre, han är vår Gud, han är vår fader.

Han är Gud i all evighet.

5Han skall slå för synders skull er era också förbarma sig och föra tillbaka men er från alla de folk bland vilka ni skingrats. När ni vänder till honom om hela ert hjärta och hela själ av er

och lever sannfärdigt inför honom,

då skall han vända sig till er

och inte längre dölja sitt ansikte

för er. Se vad han har gjort för er och tacka honom med hög röst,

prisa rättfärdighetens herre och lovsjung evighetens konung. Jag tackar honom i min fångenskaps land, jag visar det syndiga folket hans kraft och storhet. Vänd om, ni syndare, lev rättfärdigt inför honom

-

kanske skall han visa kärlek och barmhärtighet.

er

7Jag lovsjunger min Gud, jag skall glädja mig så länge jag lever.

Prisa Herren, alla utvalda, lova hans storhet.

Fira glädjedagar och tacka honom.

gjerusalem, du heliga stad, han skall slå dig för vad du har gjort,

13:5 Han skall slå er Här liksom i v. 9 ff. och i 14:4 syftar författaren händelser som för honom tillhörde det förflutna: folkets fångenskapi Babylon under 500-talet f.Kr. och återkomstendärifrån. Genom att ge dennaåterblick formen av en profetisk förutsägelseuttrycker han tron att Gud förutser, överblickar och styr allt som sker. 13:6-1O jag tackar honom evigbetens konung Den viktigaste grekiska . . handskriften har här en lucka, och texten är osäker flera punkter.

13:4 Jes 63:16; Mal 2:10; Tob 12:6 13:6 Sak 1:3; Mal 3:7 13:5 5 Mos 30:1-3;]er 29:14; 32:37; Tob 3:4 f.; 2 Mack 2:18

13:10 Tobit

han skall också förbarma sig över de rättfärdiga. men Tacka Herren, det för dig, är gott

prisa evighetens konung, så skall ditt tempel med jubel byggas nytt.

upp

Måtte han låta alla de fångna glädjas hos dig

kärlek hos dig, och ge

alla de olyckliga sin släktled efter släktled i evighet.

Ett strålande ljus skall nå till jordens gränser. Många folk skall komma till dig fjärran ifrån, de skall komma från världens ände för bo nära Herren Guds heliga namnä, att de skall bära fram sina gåvor till himlens konung.

Släktled efter släktled skall sjunga glädjesånger i dig,

och den utvalda stadens skall bestå i evighet. namn Förbannelse över alla föraktar och smädar dig, som

förbannelse över alla hatar och skymfar dig,

som förbannelse över alla dig och river dina murar, som raserar alla störtar dina torn och bränner dina hus, som

evig välsignelse över alla visar dig vördnad

men som

Gläd dig då och jubla med de rättfärdiga,

de skall alla samlas och prisa evighetens herre. ty

Saliga de som älskar dig, saliga de gläder sig över din välgång,

som

saliga alla de sörjer över dina många olyckor,

som

ty de skall glädjas över dig

och skall all din glädje i evighet. se

Min själ skall prisa Herren, den store konungen,

ty Jerusalem skall byggas nytt

upp

och hans tempel för eviga tider. Salig släkt lever kvar

blir jag om min

och får dig i din härlighet

se och lova himlens konung. Jerusalems skall byggas safir och smaragd portar upp av och ädelsten alla dina murar. av

skall byggas guld,

Jerusalems torn av

av renaste guld alla deras tinnar.

13:11Jes 2:3;9:2;6o:1-4, 14 13:14 Ps 122:e 13:12 1 Mos 12:3; 27:29 13:16 f.]es 54:11 Upp 21:10-21

Tobit 14:4

Jerusalems gator skall beläggas med mosaiker av beryller, rubiner och juveler från Ofir.

Från skall

Jerusalems portar glädjesånger klinga,

och från alla dess hus skall det ljuda: Halleluja, välsignad är Israels Gud.

Och de välsignade skall välsigna det heliga namnet

för alltid och evigt. Så slutade Tobit sin lovsång.

1 4

Tobits avskedsord

Tobit dog i frid när han 112 år gammal, och han fick en

var

storslagen begravning i Nineve. zHan 62 år när hans ögon

var blev skadade. Sedan han hade fått tillbaka, levde han ett synen

lyckligt liv. Han utövade välgörenhet, och han upphörde aldrig att prisa Gud och lova hans storhet.

sNär han låg för döden, kallade han Tobias och till sig sin son

hans sju söner och dem dessa förmaningar: Min ta

gav son,

med dig dina barn och bege dig till Medienñ jag

ty tror Guds ord Nineve, Nahum uttalade: alltsammans skall om som ske och skall drabba Assyrien och Nineve. Allt det som har

Israels profeterñ Guds sändebud, skall bli verklighet

sagts av

utan minsta inskränkning; alla deras ord skall uppfyllas sin

bestämda tid. I Medien blir det tryggare än i Assyrien och i

Babylonien, ty jag vet och litar att allt vad Gud har sagt skall i uppfyllelse och inträffa utan att ett enda ord slår fel. Alla

våra bröder bor kvar i Israels land kommer att skingras och som

föras bort fångar från det goda landet. Hela Israels land

som

skall ligga öde, Samaria och Jerusalem skall ligga öde, och Guds hus i staden skall brännas ner och ligga öde för en tid.

13:17 Ofir är en traditionell beteckning för ett land med stora rikedomar se t.ex. 1 Kung 10:11. Kanske menas Indien. 14:4 Nahum Profeten Nahums syner om Nineve skrevs troligen ner kort före stadensfall år 612 f.Kr. Med utgångspunkt från dem ges här en överblick över judarnas historia de närmast följande århundradena; not till 13:5.

14:1 Tob 4:3 14:4 ]on3:4;Nah1:14f.;Sef 14:2 Tob 2:10; 11:13 2:13.15 14:3 1 Mos 49:1; 1 Kung 2:1; 1 Mack 2:49

14:5 Tobit

5Men Gud skall nytt förbarma sig över dem, Gud skall låta dem vända tillbaka till Israels land, och de kommer att

bygga templet nytt, fast det inte blir det gamla, och

upp som det skall stå tills de bestämda tidsåldrarna har nått sitt slut. Då skall alla de är i fångenskap återvända hem, och de skall som

bygga Jerusalem i prakt, och Guds hus skall också byggas

upp

och det skall byggas för all evighet enligt de 0rd

upp, upp som

Israels profeter har uttalat staden. Alla folk hela jorden,

om alla skall då omvända sig och uppriktigt frukta Gud. De kommer alla att överge sina avgudar, genom sin falskhet som fört dem vilse, 7och de skall prisa den evige Guden i rättfär-

dighet. Alla de israeliter i den tiden blir räddade därför att

som

de uppriktigt tänker Gud skall samlas och komma till Jerusa-

lem, och de skall för alltid bo i trygghet i Abrahams land, som

skall överlämnas till dem. uppriktigt älskar Gud skall

De som

glädja sig, men de som lever i synd och orättfärdighet skall

försvinna från jorden.

Och mina barn, lägger jag detta hjärtat: tjäna Gud

nu, er

uppriktigt och gör det behagar honom. Era barn skall

som

fostras strängt till rättfärdighet och givmildhet och till att alltid tänka Gud och prisa hans uppriktigt och av hela sin

namn kraft. Du, min skall alltså lämna Nineve och inte stanna här. son,

När den dag kommer då du begraver din vid min sida,

mor skall du inte bli kvar enda natt inom stadens område. Jag ser en att den är full orättfärdighet och att många brott begås utan av

14:5 de bestämdatidsåldrama Historiens förlopp tänktesindelat i perioder, som var förutbestämda av Gud; se t.ex. Dan 8-9. Här övergår förfat- taren till att tala om den slutliga fullkomningens tid, i motsats till Jerusalems mera blygsammauppblomstring efter den babyloniska fångenska pen, som åsyftas början i av versen. 14:10 vad Nadav gjorde I berättelsen om Ahikar se not till 1:21 tar denne hand om sin systerson, Nadav, som emellertid intrigerar mot honom så att han hotas av dödsstraff. Han måste gömma sig i ett underjordiskt rum, gå levande ner i jorden, men får sedanupprättelseoch tar hämnd Nadav. 14:10 Tack vare sin givmildhet mot mig Författaren tycks här vilja slutgiltigt förena den kändaberättelsen om Ahikar med sin att allt slutadeväl egen: för Ahikar berodde att han hadehjälpt Tobit jfr 1:22; 2:10, liksom Tobits egen räddning berodde hansvälgörenhet. Text och tolkning är dock osäkra.

14:5 Esr 3z8-l2; 6:14 Hagg 8 14:7 Tob13:11, 18 Jes 2:2 f-;Sak 8:7f. 14:10Tob4:41:21

Tobit 14:15

att folket känner någon skam. Min tänk vad Nadav son, gjorde mot sin fosterfar Ahikar. Han tvingade honom att

levande i jorden. Men Gud lät Nadav den skymfen

ner sona ett passande sätt: Ahikar kom i ljuset, medan Nadav fick ut in i det eviga mörkret, därför han hade försökt döda honom. att

Tack sin givmildhet mig slapp Ahikar den

vare mot ut ur

dödliga fälla som Nadav hade gillrat honom, medan Nadav själv fastnade i den dödliga fällan och omkom i den. Se alltså, mina barn, vart givmildheten leder, och orättfärdigheten

vart leder: till döden. Och är mitt liv slut. nu De lade honom i sängen, och han dog. Och han fick ner en

storslagen begravning.

Tobias sista tid

När sedan Tobias dog, begravde han henne vid faderns

mor sida. Tillsammans med sin hustru och sina barn utvandrade han

därefter till Medien. Han slog sig i Ekbatana hos sin svärfar

ner

Raguel, och han sörjde för sina åldrade svärföräldrar och

visade dem vördnad. Han begravde dem i Ekbatana i Medien,

och han ärvde både Raguels och sin far Tobits egendom. Han slutade sitt liv högt aktad vid 117 års ålder. Innan

som en man

han dog fick han uppleva budet Nineves undergång, och

om

han fick se hur krigsfångarna den mediske kungen Kyax-

som hade tagit där blev förda till Medien. Då prisade han Gud ares för allt vad han hade gjort med folket i Nineve och Assyrien. Så

fick han glädja sig över Nineve innan han dog, och han prisade Herren Gud i evigheters evighet. Amen.

14:15 den mediskekungen Kyaxares intog Nineve år 612 Kr. tillsammans med Babyloniens härskareNabopolassar.

14:11 Syr 3130+ Tob 4:3

JUDIT

Inledning

Boken Judit tillhör skrifter där religiöst om en gru p av ett budskap klätts in i berättelsens under påverkan både från orm GTzs historieskrivning och från den grekiska romankonsten. Genom att levandegöra avlägsen forntid har okänd förfaten en tare sökt öka sina läsares förtröstan Gud och dem till sporra att uthålligt lyda hans bud. Den stramt komponerade berättelsen börjar med att en assyrisk fältherre, Holofernes, angriper judarna och belägrar staden Baityloua. Denna plats tänks ligga i delen Samarien, norra av

och tidpunkten för fälttåget bör enligt författarens anvisningar

sökas 600- eller 500-talet Kr. Men hans geografiska och historiska gifter är oklara och motsägande. Tydligen har up

han velat Eerättelsen atmosfär med hjälp fria lån det

ge av ur förgångna. Holofernes och hans kunglige uppdragsgivare måste tänkta symboliska gestalter. De förkroppsligar rad vara som en mäktiga härskare angripit Israel tiderna, liksom som genom Baityloua står för det judiska motståndets fästen, i sista hand för själva Jerusalem. Stadens skall troligen tolkas namn som Guds hus. På sätt bör bokens huvudperson, den vackra änkan samma

Judit, judinnan, uppfattas det judis-

endpersonifiering

som av ka folket med dess okuvliga mod, ärva uppfinningsrikedom l och orubbliga tro. Hon uppträder först i mitten boken, då av den belägrade stadens ledande hoppet och redan män gett upp beslutat sig för kapitulera. Återstoden berättelsen skildrar att av hur hon djärvt sig in i fiendens läger och väcker Holofernes ger åtrå för att slutligen halshugga honom i hans sovgemak efter ett nattligt dryckeslag. Hon återvänder välbehållen till Baityloua,

där hon organiserar ett utfall mot belägrarna. I förvirringen

efter överbefälhavarens död kröns attacken med fullständig framgång, och den fientliga hären upplöses i vild flykt. Hela berättelsen färgas den judiska fromhet tog fast av som form under århundradena efter den babyloniska fångenskapen dvs. från 500 Kr.. Författarens förtrogenhet med bibelns ca berättelser och poesi framträder både i öppna anspelningar och i

Judit

lån från bibliska förebilder. Huvudmotivet, tron Guds förmåga att hjälpa i nöden, markeras tydligt två långa böner. av När Judit står i begrepp att genomföra sin plan, ber hon om hjälp och beskydd, och efter sjunger hon översvaL segern en lande lovsång. Detta mönster av bön, bönhörelse och tacksågelse återfinns fler ställen i Tillägg till GT, t.ex. i Asarjas bön

och De tre männens lovsång Till Dan B.

En viktig biperson år den kloke hedningen Achior, i som slutet berättelsen blir för judarnas och av vunnen tro upptagen bland dem. De 0rd som läggs i hans erinrar hur judiska mun om författare under hellenistisk tid började skapa respekt för sin religion genom skildringar avsedda för utomstående. Söker period förhållanden naturlig bakman en vars ger en grund till bokens tillkomst, förs till 100-talet Kr. Vid man århundradets mitt kunde judarna se tillbaka tid yttersta en av fara för sitt religiösa och nationella oberoende men också en djärv och framgångsrik kamp mot övermakten under macka-

beernas lednin I dessa erfarenheter har författaren haft sitt

mest närliggande historiska material.

Den äldsta kända texten är grekisk, rad språkliga men en egenheter avslöjar att ett hebreiskt, nu förlorat, original måste ligga bakom. Den fornkyrklige teologen Hieronymus uppger sig här liksom i Tobits bok ha använt en arameisk text för sin latinska översättning Vulgata, men han behandlade denna förlaga så fritt inte kan rekonstruera den eller bedöma dess att man värde. Det finns också senare hebreiska versioner vittnar som att länge återberättade historien varierande sätt. om man

Judit

Kriget mellan N ebukadnessar och Arpaksbad

Det det tolfte året Nebukadnessars regering, han var av som

var kung över assyrierna i den stora staden Nineve. Då

var

Arpakshad kung över mederna i Ekbatana, zhan

som omgav Ekbatana med ringmur tuktad och halv en av sten, en en meter breda och långa block. Han gjorde 35 tre meter muren meter

hög och 25 bred, 3vid stadsportarna han 50

meter reste meter

höga torn 30 meter breda fundament, och portarna han

gav höjd 35 meter; bredden 20 så hans slagkrafen av var meter, att

tiga arméer kunde tåga ut med infanteriet i marschordning. SDet året började kung Nebukadnessar krig kung Ar-

mot

pakshad den stora slätten, det vill säga slätten vid Ragau. I hans fälttåg deltog alla bodde i bergstrakterna och alla

som som

bodde kring Eufrat, Tigris och Hydaspes och den elamitiske kungen Arjoks slätt; en mängd olika folk anslöt sig alltså till

kaldeernas här.

1:1 Nebukadnessarsregering... assyriema... Nineve Nebukadnessar regerade 605-562 f.Kr. i Babylon. Assyriernas huvudstad Nineve hade förstörts av hansfar redan 612. Efterjerusalems förstöring år 587 mindes r man Nebukadnessar som Israels ärkefiende, och äldre minnen de av fruktade assyriernakunde lätt smälta samman med bilden av honom. 1:1 Arpaksbad medema. Ekbatana Mediens huvudstad Ekbatana . .. .. motsvarar Hamadan i det nutida Iran. Namnet Arpakshad är troligen hämtat från 1 Mos 10:22 och ingår liksom hela den följande krigsskildringen i författarens fria komposition. 1:5 Ragau anses vanligen vara det Rages i Medien som nämns i Tob jfr Tob 4:1 med not. 1:6 Hydaspes En biflod till Indus, här kanske förväxlad med Choaspes, som rann genom Elam norr om Persiskavikens innersta del. Namnet Arjøk detta områdes regent kan ha hämtatsfrån Mos 1 14:1. 1:6 till kaldeemashär Dvs. till babylonierna, det folk Nebukadnessar som i självaverket regerade över.

1:7 Judit

7Kung Nebukadnessar av Assyrien hade också sänt bud till

Persiens invånare och till alla bodde i väster, till Kilikiens, som Damaskus, Libanons och Antilibanons invånare och till alla

bodde längs kusten, till dem tillhörde på

som som stammarna Karmel och i Gilead, till övre Galileen och den storaJisreelslätten, till alla i Samarien och dess städer och området öster om

Jordan, till Jerusalem och Betane, Chelous och Kadesh och

Egyptens gränsflod, till Tapanhes, Raamses och hela Goshen,

ända förbi Tanis och Memfis, till alla Egyptens invånare, så budet slutligen nådde Etiopiens gränser. Men befolkningatt i hela detta område trotsade assyrierkungen Nebukadnessars en

befallning och deltog inte i hans krigsföretag. De kände ingen

fruktan för honom; i deras han bara människa, och ögon var en de låt hans sändebud återvända förödmjukade och med oförrät-

ärende. Då fylldes Nebukadnessar raseri mot alla dessa

tat av länder och vid sin och sin kungavärdighet att hämnas svor tron

å Kilikien, Damaskustrakten och Syrien och hugga hela

ner

områdets befolkning, liksom även alla Moabs invånare, am-

moniterna och hela Judeen och alla i Egypten ända till de två sjöarnas land. I sitt sjuttonde regeringsår drog Nebukadnessar i fält med

sin här mot kung Arpakshad och besegrade honom, så att hela Arpakshads härmed alla hans ryttare och stridsvagnar slogs på flykten. Han intog hans städer och trängde fram ända till

Ekbatana, där han erövrade tornen och skövlade stadens gator,

så att dess prakt förbyttes i förnedring. Arpakshad tog han till fånga i bergen ovanför Ragau, han stack honom med sina

ner

spjut och gjorde slut hans välde för alltid. Så vände han hem med sitt byte, och med honom hela hans väldig

armé, en

skara krigare från olika länder. Där tillbringade han fyra månader med hären under sorglöst festande.

1:7 alla som bodde i väster Den följande uppräkningen av geografiska namn följer den Östra medelhavskustenoch dess inland från norr till söder. Egypten, dit uppräkningen övergår i v. var i verkligheten självständigt Nebukadnessarstid men hadetidigare varit lydrike under Assyrien liksom det senare blev under Persien. 1:12 de två sjöarna: land Kanske en anspelning antika föreställningar om att Nilen kom från två avlägsnakållsjöar.

1:121 Mack 3:27

Judit 2:13

H

olofernes fälttåg

Det artonde året, den tjugoandra dagen i den första månadenñ påbjöd kung Nebukadnessar av Assyrien från sitt palats att

hämnden skulle drabba alla länderna, så han hade sagt. nu som zHan sammankallade alla sina ministrar och alla sina stormän, la-

de fram sin hemliga plan för dem och tillkännagav sitt beslut

om

allt lidande han skulle tillfoga dessa länder. sAven

de ansåg att

alla inte hade åtlytt hans bud skulle förgöras. När kung

som Nebukadnessar Assyrien hade avslutat sitt rådslag, kallade av han till sig Holofernes, överbefälhavare för hans armé som var och närmast honom själv i och sade till honom: 5Så säger rang,

Storkonungen, hela jordens herre: Du skall bege dig härifrån

och båda soldater litar sin styrka, 120 000 upp som man

fotfolk och 12000 hästar och ryttare. Du skall dra i krig

mot

länderna i väster, som har trotsat mitt ord. 7Kungör för dem att de skall hålla jord och vatten i beredskap, jag skall dra

ty ut mot

dem i vrede. Jordens hela yta skall döljas under mina krigares fötter, och jag skall utlämna dem min krigshär till plundring; de stupade skall fylla bergsklyftorna, och bäckraviner och floder skall svämma över, uppdämda lik. Och krigsfångarna

av skall jag föra till jordens yttersta gränser. Dra alltså och ut

besätt hela deras område. Om de överlämnar sig dig, skall du bevaka dem för min räkning till den

dag då de ställs till ansvar. Men någonstans i ditt område vägrar foga sig, skall om man

du inte visa skonsamhet utan utlämna dem till död och plundring. Vid mitt liv och min kungliga makt: jag har talat, och jag skall själv genomföra detta. Och du får inte bryta

mot ett

enda din herres bud, du skall obrottsligt verkställa allt jag har

av

ålagt dig, och du skall göra det utan dröjsmål.

2:1 Det mande året Detta år, 587 Kr., belägrades i verkligheten Jerusalem av babylonierna; jfrJer 32:1 2:4 Holafernes Namnet, som är persiskt, återges här i sin traditionella form. Den korrekta är kanske Olofernes; varianten Orofernes är känd från Kappadokien Mindre i Asien. Ett medlemmar det landets par av furstehus bar namnet 300- resp. IOO-talet f.Kr. och kan ha gett författaren uppslagettill att användadet här. 2:7 jord och vatten Symbolerför kapitulation, kändafrån persisktid. Innebörden var att man ställde mark och vattendragtill erövrarens förfogande.

2:7 Hes 38:8

2:14 Judit

Holofernes begav sig från sin herres palats och kallade till

sig alla furstarna och den assyriska arméns befälhavare och officerare. Han mönstrade styrka elitsoldater så en av som hans herre hade befallt honom, 120 000 och 12 000 beridman

bågskyttar, och fördelade dem det sätt är brukligt i

na som

krigshär. Vidare rekvirerade han väldiga mängder ka-

en av

meler, åsnor och mulor för utrustningen, ett oräkneligt antal

får, och getter till proviant, rikliga matförråd allt

oxar

manskapet och en oerhörd mängd guld och silver från den

kungliga skattkammaren. Så drog han i fält med hela sin här

för att röja väg för kung Nebukadnessar, för att täcka hela

jordytan i väster med stridsvagnar, ryttare och elitsoldater.

Tillsammans med hären drog det brokigt följe; de

ut ett var

som gräshoppor eller som markens sandkorn, alltför många för

att kunna räknas.

De gick dagsmarscher från Nineve i riktning Bekti-

tre mot

leths slätt och slog sedan läger bortom Bektileth invid berget till

vänster övre Kilikien. Därifrån marscherade Holofernes om

i bergen med hela sin här, fotfolk, ryttare och stridsvagnar,

upp

och trängde igenom Put och Lud. Han plundrade Rassis och

Ishmaels stammar vid ökenranden söder Cheleon. Han om tågade längs Eufrat Mesopotamien och raserade alla de genom befästa städerna längs Abronas bäckravin ända fram till havet.

Han erövrade Kilikien, högg alla gjorde motstånd

ner som

mot honom och trängde fram till Jafets område, ligger

som

söderut, Arabien till. Han inringade Midjans brände

stam,

deras tält och plundrade deras boskapsfållor. Vid tiden för veteskörden tågade han till Damaskusslätten, brände alla

ner av åkrarna där, slaktade hjordarna får och kor, plundrade stäav

derna, slog ihjäl barnen och högg alla män.

ner unga

Skräck och fasa för honom fyllde dem bodde i kustlan-

som det, invånarna i Sidon och Tyros, dem bodde i Sur och som

2:20 ett broeigt följe Dvs. civila som hoppades tjäna pengar på affärer, prostitution, plundring etc. 2:21 De gick. .från Nineve Kända geografiska blandas det i följande . namn stycket med oidentifierade och svårtolkade. Delvis kan det röra sig om symboliska uttryck. I huvudsak tycks författaren vilja sägaatt Holofernes härjadei det nuvarandeSyrien och angränsandeområden i norr och söder. 2:28 eustlandet Uppräkningen av städer börjar i det nuvarande Libanon Sidon och Tyros och följer sedankusten söderut; not till 1 Mack 10:69. Med Sur och Oeina menas kanske Dor jfr not till 1 Mack 15:11 och Akko i nutidens Israel.

Judit 4:2

Okina och alla bodde i Jamnia, och folket i Ashdod och som Ashkelon darrade skräck för honom. lDe skickade sändebud av till honom för att be fred: 2Vi, den konung Nebuom store kadnessars tjänare, ligger för dina fötter. Gör med du oss som finner för gott. 3Alla våra gårdar och marker, vetefält och hjordar av får och kor och alla fållor vid våra herdekojor står till

ditt förfogande gör med dem du behagar. Också våra

- som städer och deras invånare är dina slavar behandla dem du - som önskar. SMännen infann sig hos Holofernes och framförde detta budskap till honom. Holofernes tågade då till kusten med sin här, besatte de ner befästa städerna och förstärkte sina trupper med utvalda män därifrån. 7Både där och den omgivande landsbygden gick honom till mötes med kransar huvudet, med dans och man tanrburiner. sMen han raserade alla deras helgedomar och högg deras heliga lundar, ty han hade fått uppdraget att utrota ner alla landets gudar, för att alla folk skulle dyrka Nebukadnessar och människor alla språk och stammar åkalla honom ensam av gud. Sedan marscherade han förbi Jisreel i trakten som av Dotan, ligger nedanför Judeens väldiga bergsrygg, och som slog läger mellan Gaibai och Skythopolis. Där stannade han en månads tid för att samla ihop alla förråd håren behövde. som

judarna rustar sig till motstånd

lNär israeliterna i judeen fick höra allt Holofernes, om som den assyriske kungen Nebukadnessars överbefälhavare, hade gjort mot de andra folken, och hur han hade plundrat och

ödelagt alla deras tempel, Zgreps de oerhörd skräck för

av honom och fylldes för Jerusalem, där Herren, deras av oro

3:8 raseradealla deras helgedomar Översättningen bygger rekonw en struerad text. I handskrifterna står skövlade hela derasområde, men poängenär att Holofernes uppträder som helgerånareoch religionsförföljare. Det är därför judarna vägrar att underkasta sig 4:1 5:4. 3:9 förbi jisreel. Seytbopois Holofernes tänks följa de främ- .. nu en av mandestormakternasklassiskamarschvägar. Han passerar sydost om Karmel, norr om de trakter vid Dotan där huvudhandlingen skall utspelas.Sedanslår han läger i övre Jordandalensutvidgning vid Bet-Shan Mack 1 5:52, grekiskakallat Skythopolis. Gaibai är kanske en förvanskning av Gilboa, namnet bergensydväst staden. om

3:8 Dan 11:36

4:3 Judit

Gud, hade sitt tempel. 3De hade nämligen återvänt från

nyss

fångenskapen, och bara för kort tid sedan hade judeens folk

en blivit samlat och kultföremålen, altaret och templet blivit rena-

de efter vanhelgandet. De skickade folk till hela Samarien och

till Kona, Bet-Horon, Belmain och Jeriko och till Choba och Hasor och till Salemdalen; Sde besatte de högsta bergstopparna,

befäste byarna i närheten och försatte dem i krigsberedskap lägga livsmedelsförråd, skörden hade

genom att upp ty nyss

bärgats på fälten. °]ojakim, som vid den tiden var överstepräst

i Jerusalem, skrev till invånarna i Baityloua och i Baitomes-

thaim, ligger mitt Jisreel invid slätten utanför Dotan,

som emot

7att de skulle spärra uppfartsvägarna till bergen, eftersom de

tillträde till Judeen och det lätt att hejda fiendens gav var framryckning där trång och utrymme åt högst passagen var gav i bredd. två man Israeliterna följde de anvisningar hade överstesom getts av prästen Jojakim och det israelitiska folkets råd, hade av som

sitt säte ijerusalem. Alla män i Israel ropade till Gud med stor iver, och med iver späkte de sig inför honom tillsammans

stor med sina hustrur och sina barn, sin boskap, sina arbetare och slavar och alla främlingar i landet, och de svepte säcktyg om höfterna. Alla israelitiska män ijerusalem, och även kvinnor

och barn, föll framför templet, strödde aska över sina

ner huvuden och höll sina säcktrasor inför Herren. Också upp altaret de i säcktyg, och sida vid sida bönföll de svepte enträget Israels Gud att inte låta deras barn rövas bort, deras

hustrur bli krigsbyte, städerna de ärvt bli ödelagda och

som

4:3 De bade återvänt från fångenskapen Författaren tycks här för- . . . nyss lägga sin berättelsetill en tid 50 år senare än 2:1, i dvs. till SSD-talet, då perserkungen Kyros tillåtit de fångnajudarna att återvändahem. Liknande erfarenheter och stämningar från författarens egen tid beskrivs i 1 Mack 4:36 ff.; 2 Mack 14:36. 4:4 till hela Samarien Bara en del av de följande ortnamnen kan lokaliseras med säkerhet, men huvudtanken tycks vara att en bred zon mellan den ockuperadetrakten i norr och det hotadeJerusalem sattes i försvarsberedskap. De ständiga motsättningarna mellan Judeen och Samarien lyser i denna idealiseradeskildring med sin frånvaro. 4:6 jajaaim Traditioner om annars okända överstepräster med detta namn har knutits till Esras jfr Neh 12:26 och Jeremias jfr Bar 1:7 tid. 4:6 Baityløua Baitomestbaim Båda namnen är av allt att döma nybildade . . . av författaren, men lägesbeskrivningen ger klart besked om att han tänker ett område i norra Samarien.

4:3 2 Mack 14:36 4:9 Jon 3:7

Judit 5:8

templet vanhelgat och skändat till hedningarnas förnöjelse. Och Herren lyssnade till deras och vände blicken till

rop

deras nöd. Folket fortsatte sin fasta många dagar i hela Judeen

och ijerusalem inför Herrens, allhärskarenf, tempel. Oversteprästen Jojakim och alla stod inför Herren och prästerna som de biträdde vid tjänsten Herren hade säcktyg höfsom om

terna, när de frambar det dagliga brännoffret och folkets löftesoffer och frivilliga offer. De hade aska på sina huvudbonader, och de ropade all sin kraft till Herren att han skulle komma

av

med räddning till hela Israels folk.

H olofemes erigsråd

När Holofernes, överbefälhavaren för Assurs armé, underrät-

tades om att israeliterna hade berett sig för krig, stängt bergsbefäst alla höga bergstoppar och spärrar

passen, satt upp

slätterna, zgreps han fruktansvärd vrede. Han kallade till sig

av alla Moabs furstar och Ammons hövdingar och alla satraperna i kustområdet 3och sade till dem: Ni bori Kanaan, låt mig som

veta vad det är för ett folk lever här i bergstrakterna Vad är

som det för städer de bor i Hur stor armé har de Vari består deras

makt och styrka Vem är deras kung och leder deras armé

Och varför har de, bland alla folk i väster, hållit sig ensamma

för goda för att komma mig till mötes

5Achior, förde befälet över ammoniterna, svarade hosom Lyssna till din tjänares ord, herre, så skall du höra nom:

sanningen om detta folk bor i bergstrakterna här intill, och

som ingen lögn skall över din tjänares läppar. Detta folk här-

från kaldeernaö. 7De slog sig först i Mesopota-

stammar ner

mien, därför att de inte ville dyrka de gudar deras fäder tillbad i

kaldeernas land. De övergav sina fäders religion och började

5:2 Moabsfurstar. Ammons bävdingar. satrapema i kustområdet Is- . . .. raelsgrannfolk och arvfiender i öster Moab, Ammon och väster tänks här ha gjort gemensam sak med erövraren; 2 Kung 24:2. 5:5 Achior Namnet bör i sin hebreiskaform ha betytt ljusets broder eller kanske judarnas broder. Därmed antyds från början vilken roll mannen kommer att spelai fortsättningen. 5:6 Detta fale härstammar från ealdeema Den följande översikten över Israels historia, som utgår från 1 Mos 11:28 ff., uttrycker författarens bibliska grundsyn. Jfr Ps 78.

4:14 Mos 2 2938-42; 3 Mos 52 lMos 11:28 22:17f. 5 1M 11:31;Jos 24:2 os

5:9 Judit

tillbe himlens gud, den gud de erkände. Då fördrev

som nu

kaldeerna dem från sina gudars område, och de flydde till Mesopotamien, där de slog sig för lång tid. 9Men deras gud

ner

sade till dem att bryta från detta land och flytta till Kanaan.

upp Där bosatte de sig och förvärvade stora rikedomar guld och av

silver och mängd boskap. Sedan utvandrade de till Egyp-

en

ten, eftersom hungersnöd hade drabbat hela Kanaans land, och de blev kvar där tills de hade sin bärgning. Där blev de

ett

talrikt folk, så många att de inte gick räkna. Men kungen i

att

Egypten vände sig mot dem; med slug beräkning tvingade

man dem att slita ont tegelslagare. Så blev de kuvade och som

gjordes till slavar. Då ropade de till sin gud, och han slog hela

Egyptens land med plågor mot vilka det inte fanns någon bot. Egypterna fördrev dem sitt land, och deras gud torrlade ur Röda havet framför dem och ledde dem till Sinai och Kadesh-Barnea. De fördrev alla bodde i öknen och bosatte som sig i amoreernas land, och alla i Heshbon krossade de med

vapenmakt. Efter att ha gått över Jordan tog de hela berglandet i besittning och fördrev kanaaneerna, perisseerna, jevuseerna, Shekems stam och alla girgasheerna. Under lång tid bodde de

där. -

Så länge de inte syndade sin gud hade de lyckan med

mot

sig; de har nämligen gud avskyr orättfärdighet. Men

en som när de avvek från den han hade dem, väg som anvisat led de

ideliga nederlag i en lång rad krig, tills de slutligen fördes bort som fångar till ett främmande land, deras guds tempel jämnades

med marken och deras städer föll i fiendernas händer. Men nu har de vänt åter till sin gud, och därför har de fått komma

tillbaka från de platser dit de hade skingrats och återta Jerusalem, där deras helgedom ligger, och de har kunnat bosätta sig i bergstrakterna, som låg öde. 2°Alltså, herre och härskare:

om

5:10 tills de bade sin bärgning Dvs. tills de blivit välbärgade medlemmarav det egyptiskasamhället;jfr Vish 19:16. 5:18 de. fördes bort fångar Liksom i 4:3 har författaren här . . som ett annat tidsperspektiv än i berättelsens början: han låter den babyloniskafångenskapenstid 587-539 Kr. framstå som ett avslutatkapitel.

5:9 1Mos 12:1 5:154Mos21:24-31;]os10:40 5:101 Mos 41:54; 46:5 47:27 5:161 Mos 15:18-21; Jos 12:7 5:112 Mos 1:8-14 Neh 9;8 5112 M05 2 2:23 7-12;l0S 24:5 5:17 3 Mos 2653-43; Mos 5 28; 5:13 2 Mos 14:21 2 Krön 36:11-21; Neh 9:26-3O

5:14§I1I9os19:1;4Mos20:1;5Mos

5:19 Esr1;1-11

Judit 6:4

detta folk gör sig skyldigt till någon förseelse

och syndar mot

sin gud, då skall ta fasta de har denna halsen,

att snara om

marschera i bergen och nedkämpa dem. Men något

upp om lagbrott inte förekommer hos dem, då skall du undvika dem,

herre, så att inte deras herre och gud kommer till deras undsätt-

ning och blir till åtlöje inför hela världen.

När Achior hade detta, hördes missnöjt mummel sagt ett

från mängden som stod omkring tältet, och Holofernes

stormän och alla kom från kustlandet och från Moab ropade som att han skulle pryglas. 23Vi låter inte skrämmas några oss av

israeliter, sade de. Det folket saknar kraft och förmåga

att

ställa slagkraftig här. Därför skall absolut till

upp en angrepp, din armé kommer krossa dem helt, Holoatt store fernes.

Domen över Achior

När oväsendet hade lagt sig bland männen stod kring

som

mötesplatsen, talade Holofernes, den assyriska arméns överbefälhavare. Inför hela utlänningar och vänd alla

massan av mot moabiterna sade han till Achior: Vem du tror att du är,

Achior du och de där legoknektarna från Efraim du

- när -

profeterar som du gjort bland i dag och säger inte

oss att skall anfalla Israels folk, därför deras gud kommer till deras att

undsättning Vem är gud utom Nebukadnessar Han skall sätta sin krigsmakt och utplåna dem från jordens och deras

yta,

gud kommer inte att rädda dem. 3Vi är hans tjänare skall

som slå dem alla de enda människa. De kan inte ner som om var en hålla stånd kraften i vårt kavalleri när låter det välla mot

fram över dem, deras berg skall bli rusiga deras blod

utan av och slätterna mättas lik. Inte spår motstånd skall sedan av ett av

möta de kommer bli fullständigt utplånade. Detta är

oss - att

konung Nebukadnessars ord, han är hela jordens herre,

som ty

6:1 utlänningar Grundtextens 0rd kan också beteckna filisteerna; 5:2, 22; 7:8, där representanter för derasgamlaområde, kustlandet, uppträder tillsammansmed de andragrannfolkenshövdingar. 6:2 legokneetama från Efraim Namnet den i gammal tid stam som bodde i Samarien står här för hela Israel jfr Hos 11:1-9. - Holofernes 0rd vill markera att israeliterna liksom Achior och hans folk v. 5 är Nebukadnessarsslavar.

6:2 2 Kung 18:35 6:4 Jes34:7

6:5 Judit

han har talat, och vad han säger blir verklighet. SMen du

Achior, legoknekt från Ammon, du har i dag gjort dig till en en brottsling de 0rd du yttrat. Från denna dag skall du inte genom komma inför mina ögon förrän jag har bestraffat det där folket från Egypten. När jag återvänder, skall din kropp genomborras min krigshärs svärd och mina tjänares spjut, och av du skall kastas bland fiendens stupade. 7Mina slavar kommer nu föra bort dig till bergen och lämna dig i städerna vid att en av sdu skall inte dö förrän du möter ditt öde tillsammans passen; med folket där. qOch du i tysthet hoppas att de skall slippa om undan, behöver du inte hänga med huvudet. Jag har talat,

och alla mina ord kommer att besannas. Sedan befallde Holofernes hade till hands slavarna som han i sitt tält gripa Achior, föra honom till Baityloua och överatt lämna honom israeliterna. Slavarna honom och förde grep honom lägret slätten. Från slättlandet de sig i ur ut gav upp bergen och korn fram till källorna nedanför Baityloua. När männen i staden såg dem nära bergskrönet, de sina tog vapen bergskrönet; alla stenslungarna ställoch gick ut ur staden mot de sig så de behärskade vägen dit och började beskjuta att upp dem. Slavarna då nerför berget, band Achior och lämnasmet de honom liggande vid bergets fot, medan de själva återvände till sin herre. När israeliterna kom från staden och fann Achior, ner befriade de honom från och tog honom med sig till repen

Baityloua, där de ställde honom inför stadens styresmän, som

vid den tiden Ussia, Mikas son av Simons stam, Havri, var Otniels och Karmi, Malkiels Dessa sammankallade son, son. alla stadens äldste; kvinnorna och alla de männen skynunga dade sig också till folkförsamlingenåt Achior fördes fram inför allt folket, och Ussia frågade honom vad hade hänt. Han som redogjorde då för det hade yttrats vid I-Iolofernes krigsråd, som för allt vad han själv hade inför de assyriska befälhavarna sagt och för allt det skrävlande tal Holofernes hade fört mot som Israels folk. Då föll folket i tillbedjan inför Gud och ner ropade: Herre, du himlens Gud, deras övermod, visa se

6:5 det där folket från Egypten Holofernes förvränger föraktfullt de uppgifter Achior lämnat: israeliterna är faraosförrymda undersåtar. som

6:19 Kung 2 19:4, 16

Judit 7:10

barmhärtighet mot vårt betryckta folk och vänd dig i dag till oss är helgade dig. De Achior mod och Överho-

som gav nytt

pade honom med beröm. Ussia med honom från folkför-

tog samlingen hem till sig, där han höll fest för de äldste. Och de en

anropade Israels Gud om hjälp hela den natten.

Baityloua belägras

lDagen därpå gav Holofernes order till hela sin här och alla

förstärkningar den fått att bryta mot Baityloua, besätta upp vägarna upp till bergen och till angrepp mot israeliterna.

zUnder dagen satte sig alla krigarna i rörelse. Armén bestod

av 170 000 soldater till fots och 12 000 till häst, förutom trossen

och den väldiga mängd folk som drog fram i deras följe. 3De slog läger i dalen vid Baityloua, intill källan, och spred sig över

bredden räckte förbi Dotan ända till Belbaim och en yta som

på längden från Baityloua till Kyamon, plats mitt emot

en

Jisreel. När israeliterna såg hur manstark fienden fylldes

var, de skräck och sade till varandra: Dessa människor kommer av att föröda hela landet varken kullarna eller dalarna eller de -

höga bergen kan bära deras tyngd. 5Var och hämtade sina

en vapen, och efter att ha tänt eldar tornen gick de vakt utan avbrott hela den natten.

Följande dag red Holofernes ut med hela sitt kavalleri, fullt synligt för israeliterna i Baityloua. 7Sedan han hade rekogno-

serat vägarna till staden ryckte han fram till källorna, tog upp

kontrollen över dem och förlade vaktstyrkor vid

trupper som dem, varpå han återvände till sitt folk. sDär möttes han alla av

edomiternas hövdingar och alla de ledande i Moabs folk och

av

furstarna från kustlandet. De sade: Lyssna till ett ord, vår härskare, så kan du bespara din armé stora förluster. Detta

israelitiska folk sätter inte sin lit till sina spjut utan till de höga

bergen där de bor; det är nämligen inte lätt sig till

att ta upp

7:3 Belbaim Kyamon Kanskeomformningar av de gammaltestamentliga . . . ortnamnen Jivleam och Iokneam Meningen blir då att Holofernes från sitt lägerijordandalen 25:10 marscherartillbaka mot väster och nu fyller en stor del av Jisreelslättenmed sin här. 7:8 edomiternas Se not till 1 Mack 5:3.

7:4 1 Mack 6:40

7:11 Judit

deras bergstoppar. Avstå därför, herre, från strida att mot

dem det vanliga sättet i öppet fältslag, så skall inte enda

en ditt folk behöva stupa. Stanna kvar i lägret med hela man av din armé i säkerhet, och låt dina tjänare besätta källan som

bryter fram vid bergets fot, ty därifrån får hela Baitylouas befolkning sitt vatten. Då kommer de att försmäkta av törst och

måste sin stad. Vi och vårt folk skall ta oss upp ge upp

bergstopparna i närheten och upprätta posteringar där för

att hålla vakt, så inte enda kan komma ut staden. att en man ur De kommer bort hunger tillsammans med sina att tyna av hustrur och barn, och innan svärdet når dem skall de falla ihop i sin stad. Så kan du dem svidande gatorna egen ge en

vedergällning för de gjorde i stället för att fredligt

att uppror dig till mötes.

Holofernes och hela hans stab gillade förslaget, och han

gav order det skulle följas. En moabitisk styrka bröt om att upp tillsammans med assyrierna; de slog läger i dalen och 5 000 av kontrollen över israeliternas vattenhål och källor. Samtitog

digt ryckte edomiterna och ammoniterna i bergen och slog

upp

läger avdelning skickade de sydost bort

mitt emot Dotan; en

Egrebel, ligger nära Chous, plats vid Mochmours

mot som en

bäckravin. den assyriska hären slog läger slätten

Resten av och täckte hela landets yta. I lägret fanns tält och utrustning i

oerhörda mängder, och människor överväldi-

massan av var

gande. Men israeliterna ropade till Herren, sin Gud, fyllda av djup

modlöshet eftersom alla deras fiender hade omringat dem, så att ingen möjlighet fanns komma undan. 2°Runt omkring dem att

stod Assurs samlade krigsmakt med infanteri, stridsvagnar och kavalleri i 34 dagars tid, tills alla vattenförråd slut för hela

var

Baitylouas befolkning och cisternerna höll att tömmas. De

fick inte dricka sig otörstiga enda dag, dricksvattnet en ty delades i Barnen och kvinnorna helt upput ransoner. var givna, och de männen blev så utmattade törsten att de unga av föll omkull och i portgångarna; deras krafter gatorna var alldeles uttömda.

7:18 Egrebel. Chans. Mochmours bäckravin Platserna kan inte identifi- .. . . med säkerhet, troligen tänker sig författaren en kringgående eras men rörelse viajordandalen det nuvarande Nablus. öster om

7:21 He; 4:16 f 7z22jer 14:16; Klag 2:11

Judit 8:1

Då samlades hela folket med män och kvinnor och unga barn hos Ussia och stadens styresmän, och i alla de äldstes

närvaro ropade de högt: zwGud må döma mellan och Ni

er oss.

har begått ett svårt brott inte be assyrierna

mot oss genom att

fred. Nu finns det ingen kan hjälpa Gud har

om som oss sålt till dem, och kommer inför deras ögon, oss att segna ner

tillintetgjorda av törst. Nu måste sända bud efter dem. Ge upp hela staden, låt den bli plundrad Holofernes folk och

av

hela hans här. Det är bättre för bli deras krigsbyte då

oss att blir slavar, får ändå behålla livet och slipper hur men se våra minsta dör inför våra ögon och hur våra hustrur och barn

tynar bort. Himmel och jord är våra vittnen tillsammans med

vår Gud, våra fäders herre straffar för våra och våra som oss

fäders synder: måtte han inte i dag låta det sagt.

som Alla de församlade brast gång i våldsam jämmer, en ut

och de ropade högt till Herren Gud. Men Ussia sade till dem: Mod, mina bröder Låt hålla i fem dagar till. Inom den

oss ut

tiden skall Herren visa barmhärtighet han kom-

oss nytt, ty

mer inte att överge fullständigt. Men de fem dagarna

oss om

går förbi får hjälp, skall jag göra ni sagt. Han

utan att som

fick folket att skingras och inta sina platser; de gick bort till

stadens och medan han skickade hem kvinnorna murar torn,

och barnen. Det rådde djup förstämning i staden.

Judit ingriper

lSamtidigt fick Judit höra vad hänt. Hon dotter till

om som var Merari, som var son till Us, tilljosef, till Ussiel, till i son son son Hilkia, till Hananja, till Gideon, till Refaja, till son son son son Ahituv, till Elia, till Hilkia, till Eliav, till son son son son

Netanel, till Shelumiel, till Surishaddaj, till Simon,

son son son till Israel. zHennes Manasse, tillhörde son man som samma

7:28 måtte han inte i dag låta det som vi sagt Dvs. låta oss under av törst v. 25. Texten är emellertid osäker, och i det hebreiska originalet stod kanske en förnyad vädjantill stadensledare att kapitulera: vi besvär er att redan dag låta i det bli som sagt. 7:30 fem dagar till Kanske ett exempel talmystik: belågringenhade varat 34 dagar v. 20, och avgörandetskulle alltså falla den fyrtionde dagen. Talet 40 nämns i GT i sambandmed perioder av fasta eller prövningar 2 Mos 34:28; 4 Mos 14:33; 1 Kung 19:8. Enligt 8:4 hade Judit varit änkai 40 månader.

7:301 Sam11:3

8:3 Judit

och släkt, hade dött under kornskörden. 3Han fick solstam sting medan han ledde arbetet med binda kärvar åkern, att

blev liggande sjuk och dog i sin hemstad Baityloua, och man begravde honom bland hans fäder fältet mellan Dotan och

Balamon. Därefter hade Judit levt änka i sitt hem i tre år som

och fyra månader. 5På taket till sitt hus hade hon låtit slå ett

upp skjul, hon hade säcktyg höfterna och bar alltid sina änkeom kläder. Hon fastade varje dag alltsedan hon blivit änka, utom

försabbaten och Sabbaten, vid nymåne och dagen närmast

vid det israelitiska folkets fester och glädjehögtider.

före samt

7Hon mycket vacker och tilldragande kvinna. Hennes

var en

Manasse hade efterlämnat både guld och silver, tjänare och

man

tjänsteflickor, boskap och åkrar, hon hade i behåll. slngen

som

hade ord säga henne, ty hon var mycket gudfruk-

ett ont att om

tig.

9]udit fick alltså höra de bittra ord folket i sin

om som förtvivlan över vattenbristen hade slungat mot stadens styres-

och likaså allt Ussia hade till hur han man, om som sagt svar: hade dem sin ed överlämna staden till assyrierna efter gett att

fem dagar. Då skickade hon den betrodda slavinna hade

som

tillsynen över hennes egendom med bud efter Ussia, Havri och

Karmi, stadens äldste När de infann sig hos henne, sade

hon: Hör mig, över Baitylouas folk: det inte som styr var

tala ni gjorde inför folket i dag, då ni ställde denna

rätt att som ed mellan Gud och och lovade att överlämna staden till våra er fiender inte Herren hjälp inom den bestämda tiden. om ger oss

Vilka ni att ni är, när ni utmanar Gud som ni gjort i dag

tror och inför alla människor i Guds ställe Det är Hersätter er

8:1 Sbelumiel, till Surishaddaj Så hette enligt 4 Mos 1:6 överhuvudet son för Simons stam Moses tid. Att Judit sägs tillhöra denna stam är viktigt för författaren därför att en episod ur stamfadernshistoria i 9:2 ff. görs till mönster för hennes bedrift. 8:3 Balamon Kanske omformning namnet Jivleam jfr 7:3 med not. en av Avståndet mellan de båda orterna blir i så fall 6 km. 8:5 låtit slå ett skjul Judit försakade bekvämligheten huset i och övade upp askes genom att bo primitivt. 8:6 på försabbaten glädjehögzider Vid helgdagar var festglädjen en utom . . . religiös plikt, gick före förtjänstfulla botövningar. Beträfsom annars fande firandet månens nytändning t.ex. 1 Sam20:5. av

8:13 f.]ob 11:7;]es 40:13; Vish 9213-17;1 Kor 2:11, 16

Judit 8:25

ren, allhärskarenäy ni försöker genomskåda, ni kommer men aldrig någonsin förstå något. Ni kan inte finna det att en människa gömmer i hjärtats djup eller de tankar grepp om hon tänker hur skall då kunna utforska Gud, har - som skapat allt detta Hur vill ni lära känna hans tankar och begripa

hans planer Nej, bröder, väck inte Herrens, vår Guds, vrede.

Om han inte vill hjälpa inom de fem dagarna, har han oss ändå makten beskydd den dag han själv vill, lika väl att ge oss att låta under inför våra fiender. Men ni skall inte som oss försöka binda Herren, vår Gud, i hans beslut, Gud viker inte ty för hot människa och kan inte föras bakom ljuset som en som

en dödlig.

Låt därför tåligt vänta räddningen från honom oss me-

dan till honom hjälp han kommer höra vår

ropar om - att

bön, det är hans vilja. lsTy det har aldrig förekommit

om i vår tid och sker inte heller i dag att någon våra eller av stammar

släkter eller bygder eller städer ber till gudar tillverkats

som av människohänder. Sådant inträffade i gångna tider, och det var

därför våra fäder blev utlämnade svärd och plundring och led ett förkrossande nederlag våra fiender. Men har aldrig

mot känts vid någon gud vid sidan honom; därför kan annan av hoppas att han inte skall överge och inte någon vårt folk. oss av

Ty blir faller hela judeen; då blir vårt tempel

om tagna, plundrat, och Gud kommer ställa till för det att oss svars att blivit vanhelgat. När har mördat våra bröder, deporterat man

befolkningen och skövlat vårt arv och vår egendom, skall han

låta detta vila där lever slavar bland tungt oss, som

hedningarna, och kommer att väcka anstöt och förakt hos dem köpt Ty det slaveriet kommer inte vändas i

som oss. att någon ny nåd, utan Herren, vår Gud, skall göra det till . en förnedring för oss.

Men bröder, måste visa våra landsmän deras liv nu, att

hänger på och är grunden för helgedomens, tempel-

oss att byggnadens och altarets bestånd. Och för allt detta skall

8:16 Gud viker inte för bot. dödlig En anspelning ,. som en 4 Mos 23:19 enligt Septuaginta 8:23 det slaveriet kommer inte att vändasi någon nåd Dvs. det kommer ny inte att sluta så lyckligt den babyloniskafångenskapen jfr eller som 5:19 Josefsfångenskapi Egypten jfr 1 Mos 39:21.

8:164M0s 23:19 8:20 Bar 3:7 8:18 Vish 15:4 8:241 Mack 2:50; 5:32 8:19 Dom 2:13 Ps 78256-62

8:26 Judit

tacka Herren, vår Gud, prövar likaväl våra fäder. som oss som

Kom ihåg vad han gjorde med Abraham, hur han prövade

Isak och vad hände Jakob i det syriska Mesopotamien när som

han vaktade sin morbror Labans får. Ty liksom den eld de

fick igenom tjänade till pröva deras hjärtan, så har Herren att inte heller lagt detta straff. När han tuktar dem oss som ett söker sig till honom, vill han visa dem till rätta. som Ussia svarade: Allt vad du har är klokt, och ingen kan sagt invända dina 0rd. Det är inte heller första gången något mot du din vishet. Redan i dina tidigaste år lade hela ger prov folket märke till din klokhet, du är född med ett klart ty

förstånd. Men eftersom folket är svårt plågat av törsten, tvingade de handla så har lovat och att binda

oss att som nu med ed inte får bryta. Be för du som är oss en som nu oss, from kvinna. Då sänder Herren så att våra cisterner en regn

fylls och vår vanmakt får ett slut.

Då sade Judit till dem: Hör mig. Jag skall utföra något vårt folk kommer minnas i släktled efter slåktled. Ni som att skall stå vid i och jag skall ut där med min porten natt,

slavinna. Innan den tidpunkt är inne då lovat överlämna

att staden till våra fiender skall Herren rädda Israel min genom hand. Men försök inte reda vad jag tänker göra; jag ta

kommer inte säga det förrän min plan år genomförd.

att er Ussia och de andra ledarna sade till henne: Gå i frid, och måtte Herren Gud framför dig för våra fiender deras att ge straff. Så lämnade de hennes skjul och återvände till sina

poster.

judits bön

Judit föll sitt ansikte, strödde aska huvudet och

9 ner

blottade säcktyget hon klädd och i stund som som var samma

9:1 blottade säcktyget Judit eftertryck sin bön: hon söker beveka ger Gud visa fram den botgöringsdräkt hon annars bär under genom att som kläderna; 4:11. 9:1 rökelseoffer Liksom Daniel Dan 6:10 markerar Judit sambandetmellan sin privata andaktoch folkets religiösa gemenskap. Det dagliga rökelseoffret 2 Mos 30:7 ff. symbol för folkets böner, och Gud var en tänktesi detta ögonblick vända speciell uppmärksamhet mot sitt folk. en

8:261 Mos 22:1-18; 26:1-22; 29:20- 8:27 2 Mack 6:12-16+ 27; 31:1-21 9:1 2 Mos 30:8; Dan 6:10; 9:21

Judit 9:6

den kvällens rökelseoffer bars fram i Guds hus i Jerusalem,

ropade hon högt till Herren:

2Herre, min fader Simons Gud,

du svärdet i handen honom, som satte

så att han kunde hämnd främlingarna,

ta

de skändligen lossade den kvinnans

som unga gördel

och skamligen blottade hennes kropp och nesligen besudlade hennes sköte

Du hade Sådant får inte ske sagt: och likväl gjorde de det.

3Därför utlämnade du deras

hövdingar döden, och den bädd blygts över deras svek

som lät du blodas svek. nu ner genom

Du dräpte slavar och härskare varandra,

om dräpte härskarna där de sina satt troner.

4Du lät deras hustrur bli krigsbyte och deras döttrar föras bort i fångenskap

och allt vad de ägde delas dina älskade söner, av som brann iver du av samma som och vämjdes vid dådet deras blodsförvant mot

och kallade dig till hjälp.

Gud, min Gud, hör också min bön, änkas bön en

5Ty det du lät detta ske,

var som

liksom allting före och efter,

det är och det skall komma har du som som tänkt ut, och du har tänkt, så blir det. som °De händelser du har bestämt

stiger fram ochsäger: Här är vi Dina vägar är fastlagda,

och ditt domslut kan med förtröstan. motse

9:2 Simons Gud V. 2-4 legitimerar Judits planer med en biblisk parallell: hennesstamfar Simon hade använt list för kunna blodig hämnd att ta en på Shekems stam, sedanhans Dina blivit förförd; syster se l Mos 34. 9:3 den bädd. . . genom svek Förföraren dödadesmed list den sjukbädd som förut varit hans kärleksbädd 1 Mos 34:2, 25 f.; grundtextens ord för svek kan också syfta sexuell förförclse. Text och tolkning är dock osäkra.

922-4 1 Mos 34:131 9:5 Ps 33:9; Jes 46:10 Till Dan 9:3 Vish18:11 A:42 9:6 Job 38:35;Jes48:13; Bar 3:35

9:7 Judit

7Här står assyrierna med sin väldiga armé: de över sina hästar och ryttare, yvs de stoltserar med sina kraftfulla soldater, de litar till sköld och spjut, till båge och slunga, de inser inte att du är Herren, men han avgör striden som - Herren är ditt namn.

kraft med din styrka

Slå ner deras och krossa deras makt i din vrede,

de har för avsikt skända ditt tempel,

ty att besudla den boning hyser ditt härliga namn som och med sina svärd hugga ditt altares horn. av 93e deras övermod,

släpp lös din vrede över deras huvuden,

låt min hand, änkas hand, en utföra det stordåd jag föresatt mig.

Dräp både slav och herre, härskare och tjänare, med hjälp mina läppars list,

av låt deras storhet krossas kvinnas hand. av en

Ty din makt beror inte stora arméer,

ditt välde inte starka kämpar.

Nej, du är de förtrycktas Gud,

du är de hjälpare, svagas de kraftlösas försvarare,

de uppgivnas beskyddare,

räddare för dem är utan hopp. en som

Herren, ban avgör striden Uttrycket är hämtat från den grekiska 9:7 som versionen 2 Mos 15:3, där den hebreiska texten betyder Herren är en av kämpe. De grekiska översättarna mildrade ofta formuleringar som gav Gud konkreta mänskliga drag. hugga ditt altaresbom Hornen hömprydnader altaret 2 Mos 9:8 av var horn symboliserade ocksåmakt och styrka. Åverkan dem 27:2, men alltså koncentrerad bild allmän förstörelse i templet. Jfr Ps ger en av 74:3 ff. 9:9 änkas band... kvinnas band I 2 Mos 15:6 symboliserar Guds en en hand hans räddande makt. Författaren gör ett ledmotiv av denna bild jfr 16:5. Att kvinnas hand detta i fall blir Guds verktyg gör enligt 13:15; en dåtida uppfattning hans makt än tydligare och fiendens nederlag mera förödmjukande jfr Dom 9:54.

9:7 2 Mos 15:1-3; Ps 46:10; Jes 9:10 EstGrC:24Dom4:9;9:53 31:1 9:111 Sam 14:6; 2 Krön 14:11; Ps 9:8 Ps 83:18 2 Mos 27:2; Ps 20:8; 1 Mack 3:18 1392:14

i Judit 10:8

ja, hör min bön, du min faders Gud,

du som är Israels arvlands Gud, du råder över himlarna och jorden, som du som har skapat alla vatten

och härskar över hela din skapelse:

som

låt mina listiga 0rd skada

och sarga dem välvt onda planer mot ditt förbundñ som

mot ditt heliga hus, mot Sions berg,

mot huset dina söner fått i sin ägo. som Ge insikt åt hela ditt folk med alla dess stammar, så att de förstår att du är all makts och styrkas Gud och ingen du är Israels beskyddare. att utom

judit går till assyriema

Når Judit hade detta och avslutat sin åkallan Israels

10 sagt av

Gud, zreste hon sig kallade sin slavinna och gick i upp, ner

huset, där hon brukade tillbringa sabbatsdagarna och högtider- 3Hon sig änkedräkten och säcktyget hon

na. tog av som var

klädd tvättade hela kroppen och smorde sig med vålluk-

tande olja bästa slag. Så kammade sitt hår, virade

av en turban om huvudet och klädde sig i sin festdräkt, hon hade som brukat bära när hennes Manasse levde. Hon Sandaler man satte på fötterna och sig sina fotlänkar och armband, sina tog

ringar och örhängen och alla andra smycken hon hade; hon gjorde sig så vacker att hon kunde dra till sig blickarna från alla

fick henne. 5Sedan hon sin slavinna mån som se gav en flaska vin och ett krus olja, fyllde påse med rostad säd, torkade en

fikon och obesudlat bröd, packade ihop sina matkärl och lät

slavinnan bära dem.

De gick till Baitylouas stadsport och mötte Ussia,

ut som stod där tillsammans med Havri och Karmi, stadens äldste 7När de tre männen fick Judit med hennes förändrade se utseende och i klädsel än förut, överväldigades de häpnad annan av över hennes skönhet. De sade till henne: Måtte våra fäders

Gud nåd dig och låta ditt företag sådant slut

ge oss genom ett

10:5 vin... rostad säd. fikon Uppräkningen för tankarna till .. en annan berättelse om en självständigkvinna, Avigajil; 1 Sam 25:18. se 10:5 obesudlatbröa Dvs. bröd som hade bakats utan medverkan någon av rituellt oren person.

9:14 2 Kung 19:19; Syr 36:19 10:3 Es: Gr D:1 g

3-16-436 59

10:9 Judit

Israels folk triumferar och Jerusalem blir förhärligat. Och att hon föll inför Gud i tillbedjan. ner 9Sedan sade hon till dem: Befall stadsporten öppnas för att mig, så skall jag och det ni har sagt skall i ut, som nu fullbordan. De sade de för henne, unga männen att öppna

hon hade begärt, °och de gjorde så. Hon gick ut tillsam-

som med sin slavinna. Männen i staden följde henne med mans

blicken medan hon gick utför berget, tills hon hade passerat

dalgången och de inte såg henne mer. De båda kvinnorna gick rakt fram genom dalen tills en

assyrisk förtrupp stötte ihop med Judit. De henne och

grep frågade: Var hör du hemma Varifrån kommer du Vart är du väg Hon svarade: Jag är hebreisk kvinna och är en

flykt från mitt folk, eftersom de kommer att lämnas i ert våld och bli helt krossade. Jag söker företräde hos Holofernes, överbefälhavaren för armé, för honom tillförlitliga

er att, ge

upplysningar: jag vill visa honom vilken väg han skall välja för bemäktiga sig hela berglandet utan att någon hans folk,

att av inte enda går förlorad. en man

Medan männen lyssnade till vad hon sade, såg de henne och häpnade över hennes skönhet. Och de sade till henne:

15Du har räddat ditt liv att i tid komma till vår genom ner herre. Fortsätt fram till hans tält; några följer med och av oss

anmäler dig hos honom. Och får du företräde för honom, skall du honom bara de upplysningar du

inte vara rädd. Ge talade så kommer han behandla dig väl. Hundra om, att man avdelades ledsaga henne och hennes slavinna, och ur truppen att de förde dem till I-Iolofernes tält. Folk strömmade till från

hela lägret, ryktet hennes ankomst spred sig från tält till

ty om tält. Soldaterna flockade sig omkring henne, där hon stod utanför Holofernes tält medan han fick henne. De rapport om beundrade hennes skönhet och måste för hennes skull också beundra israeliterna. De sade till varandra: Vem kan tycka att detta obetydligt folk när det finns sådana kvinnor bland är ett dem Det är inte värt att skonar enda dem om de en man av fick komma undan, skulle de kunna överlista hela världen.

Fältherrens livvakter och hela hans övriga betjäning kom

och med sig Judit in i tältet. Holofernes låg sin nu ut tog

säng innanför sängomhänget, som var purpurfärgat med invävda guldtrådar, smaragder och ädelstenar. Då han fick

rap-

Judit, gick han i tältets förrum, och framför

porten om ut honom bars lampor silver. När Judit kom inför honom av

Judit 11:10

och hans uppvaktning, häpnade de alla över hennes skönhet. Hon föll sitt ansikte för att hylla honom, hans slavar

ner men reste henne upp.

Holofernes förs bakom ljuset

Holofernes sade till henne: Var lugn, kvinna, bli inte rädd.

11 Jag har aldrig gjort något ont mot människa valt

en som att

tjäna Nebukadnessar, hela jordens konung. zVad ditt folk beträffar, bor här bland bergen, skulle jag inte ha lyft min

som

lans mot dem heller, om de inte hade skymfat mig. De har själva dragit detta över sig. Men säg mig varför du har flytt

nu

från dem och kommit till Det skall bli din räddning att du

oss.

kom hit lugn, du skall behålla livet, både i och i

- var natt

fortsättningen. Ty här finns ingen skall göra dig något för

som

när, utan kommer att behandla dig väl, gör med

man som man

min herre kung Nebukadnessars tjänare. 5Judit svarade: Lyssna till din ödmjuka tjänarinna, låt mig framföra mitt ärende till dig. Jag skall inte ljuga för dig i natt,

herre. Och du följer din tjänarinnas råd, kommer Gud om att

göra ett storverk med dig, och min herres planer kommer inte slå fel. 7Ty så Nebukadnessar lever och över

att sant regerar

hela jorden, och så sant hans makt består, han har sänt dig

som för att föra alla levande varelser till rätta: inte bara människorna

kommer att tjäna honom tack dig också markens djur,

vare -

boskapen och himlens fåglar kommer tack din styrka att

vare leva för Nebukadnessar och för hela hans hus. Vi har hört talas din vishet och dina snillrika bedrifter. Hela jorden har om

nåtts av ryktet om din enastående duglighet i rikets alla angelägenheter, dina Överlägsna insikter och din beundransvärda

krigskonst. Nu år det så att har fått höra vad Achior sade i ditt

krigsråd, ty männen i Baityloua lät honom behålla livet, och han har underrättat dem allt vad han yttrade inför dig. Jag

om

vill alltså be dig, herre och härskare, inte lämna hans ord

att

obeaktade utan lägga dem hjärtat, ty han talade sanning: vårt

11:6 min herresplaner Holofernes fattar orden som ett underdånigt tilltal: dina planer. Judit tänker Gud och det storverk han skall göra genom henne, då hon halshugger Holofernes. Samma slags ironiska dubbeltydighet återkommer i v. 16; 12:4, 18.

11:5-l9 Judit 9:10 11:9 Judit 5:5-21

11:11 Judit

folk kan inte drabbas vedergällning eller betvingas med av svärd, det inte syndar sin Gud. Men för att du inte om mot skall ha nått ditt mål, herre, så skall jag säga dig ge upp utan att de kommer bli dödens ty de har snärjts en synd, att att rov, av vilken de skall väcka sin Guds vrede så snart de tar sitt genom otillåtna Eftersom deras livsmedel har tagit slut och alla steg. vattentillgångarna sinar, har de bestämt sig för att slakta sina djur och funnit det nödvändigt att äta allt, också det som Gud i sin lag har förbjudit dem äta. Dessutom har de fattat att beslutet använda det de helgat och lagt undan prästerna, att står inför vår Gud i Jerusalem: det första spannmålssom av skörden och tiondet vin och olja, ingen vanlig människa av som har rätt i sina händer. För att rådets tillstånd har att ens ta de sänt bud till Jerusalem, också invånarna där har handlat ty sätt. Och dag de får och sätter planen samma samma som svar i verket kommer de lämnas i ditt våld och under. att Detta år skälet till din tjänarinna, fått kunskap om att som allt detta, har flytt från dem. Gud har sänt mig för att kunna uträtta sådana storverk med dig alla hela jorden skall bäva att

när de hör dem. Ty din tjänarinna är gudfruktig

om en kvinna, dag och tjänar himlens Gud. Nu stannar jag som natt hos dig, herre, varje skall din tjänarinna ut till men natt ravinen och be till Gud; han skall säga mig när de har begått sina syndiga gärningar. Då kommer jag och meddelar dig det, och du sedan tågar med hela din armé, kommer ingen om ut av dem kunna bjuda motstånd. J skall leda dig tvärs igenom att ag Judeen tills du står utanför Jerusalem. Där skall jag din resa mitt i staden, och sedan kan du fösa i väg dem som en tron fårskock herde inte hund skall dig. Ty utan - ens en morra detta har avslöjats och förkunnats för mig, så att jag vet det i förväg, och jag har sänts för att låta dig veta det. ut Hennes ord gjorde intryck både Holofernes och hela hans uppvaktning. De fylldes beundran för hennes vishet av och sade: zmlngcnstans från jordens ände till den andra ena

11:12 ocksådet Gud. har förbjudit Judit är här betydligt strängareän som . . den judiska huvudtraditionen, som tillåter avsteg från dietreglerna när livet står spel. Uppgiften att tiondet inte fick beröras ens med händerna v. 13 saknar helt motsvarighet i Moseböckerna. Överdrifterna skall kanskeillustrera hur grovt Judit lurar den godtrogne Holofernes.

11123 M0s7:22-27;11:1-47 11:13 3 Mos 22210-16;4 Mos 18:8- 19; 1 Sam21:6

Judit 12:11

finns kvinna är lika vacker och talar lika klokt. Och en som

Holofernes sade till henne: Det välgärning Gud

var en av att

sända ut dig Vägvisare för vår här för att framgång

som ge våra och dra fördärv över dem skymfat min herre. vapen som

Du är stilig kvinna och lägger dina ord väl; du håller

en om

vad du har lovat, skall din gud bli min gud, du skall bo i kung

Nebukadnessars palats, och ditt rykte skall nå ut över hela jorden. Han lät föra henne till det där hans silverservis brukade

12 rum

dukas fram och befallde sitt folk göra i ordning plats åt

att en henne och henne hans utsökta rätter och hans servera av eget vin. 2Men Judit sade: Jag vill inte äta detta, ty jag vill av undvika att synda. Jag kommer det jag själv har tagit att av med mig. sHolofernes svarade: Men ditt förråd slut, om tar

varifrån skall då samma sorts mat att dig Här bland

ge oss finns ingen ditt folk. Då sade Judit till honom: av Så sant du lever, herre, din tjänarinna kommer inte förbruka sitt att

förråd innan Herren har förverkligat sin plan med hjälp

av hennes hand. sHolofernes män förde henne till hennes tält, och hon nu sov där under midnattstimmarna. Fram mot gryningen steg hon

och lät hälsa Holofernes: Herre, din tjänarinna ber dig

upp ge order att hon får ut för att be. 7Och Holofernes om beordrade livvakten att inte hindra henne.

Hon stannade i lägret i tre dagar, och varje gick hon

natt ut

till ravinen vid Baityloua och badade i källan inom lägrets

område. När hon bad hon Herren, Israels steg upp ur vattnet, Gud, att leda henne den väg skulle upprätta hans folks som storhet. 9Efter denna rening gick hon tillbaka och stannade i

tältet tills hon intog sin måltid fram mot kvällen.

H håller för judit

olofernes fest

Den fjärde dagen ordnade Holofernes fest enbart för sin en

närmaste uppvaktning utan att inbjuda någon av det högre

befälet. Och han sade till eunucken Bagoas, som var hans adjutant: Gå och övertala den hebreiska kvinnan du har som

11:23 om du håller vad du bar lovat Annan läsart: om han gör som du har sagt. 12:11 eunucken Bagoas Jfr Est Gr A112 med not.

12:2 Est Gr C:28; Dan 1:8

12:12 Judit

hand att komma hit och äta och dricka med mig. Jag

om skulle bli utskämd jag släppte sådan kvinna ifrån mig om en ha legat med henne; jag inte förför henne, kommer utan att om hon att skratta ut mig.

Bagoas lämnade Holofernes, gick in till Judit och sade:

Sköna dam, inte blyg, utan kom med till min unga var nu herre och inta hedersplatsen inför honom och drick dig glad vin tillsammans med I dag skall du bli Assurs oss. som en av döttrar vid Nebukadnessars hov. Judit svarade: Hur skulle jag kunna min herre Allt vad han önskar skall jag säga emot göra detta skall glädje för mig till min sista genast - vara en stund. Hon steg och tog på sig sin praktfulla dräkt och upp hela sin kvinnliga utstyrsel. Hennes slavinna gick i förväg, och marken mitt Holofernes bredde hon ut de fällar emot som Judit hade fått Bagoas för sitt dagliga bruk, till att ligga av vid måltiderna. Och Judit gick och plats där. Då kom tog Holofernes blod i svallning, och det gick en våg av begär genom honom. Han brann längtan efter henne och hade också sökt av efter ett tillfälle att förföra henne ända sedan han först såg henne. Han sade till henne: Drick och dela vår glädje nu

Judit svarade: Jag skall gärna dricka, herre, ty i dag har mitt

liv höjdpunkt; detta överträffar allt jag har upplevt ända nått en sedan jag föddes. Så hon det hennes slavinna hade tog som gjort i ordning och och drack inför honom. Holofernes njöt att henne och drack mängder vin, än han av se av mer någonsin i sitt liv hade druckit en dag.

judit genomför sin plan

lNär det blev skyndade sig Holofernes underlydande

13 natt, att

bryta Bagoas stängde tältet utifrån och lät dra upp. uppassarna sig tillbaka från sin herre, och de gick till sina sovplatser, ty festen hade hållit så länge att de allesammans utmattade. var zJudit lämnades kvar i tältet med Holofernes, låg ensam som

framstupa sin säng, redlöst berusad vinet. 3Judit hade

av sagt åt sin slavinna att ställa sig utanför sovgemaket och vänta att hon skulle ut liksom de föregående nätterna hon skulle ut för att be, hade hon sagt, och besked hade hon gett samma till Bagoas. När alla hade gått sin väg och ingen, sig hög eller nu vare låg, fanns kvar i sovgemaket, ställde sig Judit vid Holofernes säng och bad tyst: Herre, all krafts Gud, ge i denna stund ditt

Judit 13:18

stöd till det mina händer skall göra, så attJerusalem blir förhär-

ligat. 5Ty nu är ögonblicket inne att komma ditt eget folk till

hjälp och att låta mitt ingripande bli ett förkrossande slag för fiendema, har angripit oss. Sedan gick hon fram till som sängstolpen vid Holofernes huvud och tog ner hans svärd från den. 7Hon gick tätt intill sängen, tog tag i hans hår och sade: Herre, Israels Gud, gör mig stark sSå högg hon till all nu av kraft mot hans hals två gånger och skilde huvudet från kroppen. 9Hon rullade liket från bädden och lossade sängomhänget ner från stolparna. Strax därefter gick hon ut och gav Holofernes

huvud sin slavinna, som stoppade det i matpåsen. De båda

kvinnorna sig sedan i väg tillsammans de brukade när gav som de skulle be, när de hade gått igenom lägret, de men tog en omväg runt ravinen, gick uppför berget mot Baityloua och kom fram till stadsporten.

Redanpå långthåll ropade Judit till dem som höll vakt vid

porten: Oppnal Oppna porten Gud, vår Gud, är med oss. An gör han storverk i Israel och visar fienden sin makt han har gjort det i dag. När männen i staden hörde hennes röst, skyndade de till stadsporten och sammankallade stadens ner äldste Alla kom springande, hög och låg: det verkade alldeles otroligt hon tillbaka. De öppnade och släppte att var porten de båda kvinnorna, gjorde eld för att ljus och samlades upp omkring dem. Då sade Judit med hög röst: Lova Gud, sjung hans lov Lova Gud inte har upphört med sin barmhärsom tighet mot Israels folk utan i natt har låtit våra fiender krossas min hand. Så hon fram huvudet påsen, visade av tog ur upp det och sade: Detta är Holofernes huvud, han som var överbefälhavare för Assurs armé, och här är omhänget till sängen där han låg i sitt Herren har dräpt honom med hjälp rus. av en kvinnas hand Och så sant Herren lever, han har skyddat som mig den väg jag har gått: det mitt yttre lurade var som i fördärvet, han begick inte någon synd med mig mannen men som kunnat fläcka och vanära mig. Folket förundran, föll för hylla Gud och greps av ner att bad samfällt: Välsignad är du, vår Gud, i dag har tillinsom tetgjort ditt folks fiender. Och Ussia sade till Judit: Välsignad är du, min dotter, Gud den Högste än alla kvinnor av mer

1326-8 Dom 4:21 13:9 1 Mack 7:47 13:7 Dom 16:28 13:14 PS 66:20 13:8 2 Sam 4:7 13:18 Dom 5:24

13:19 Judit

jorden, och välsignad är Herren Gud, himlens och jordens skapare, ledde dig när du högg huvudet våra fienders som av hövding. Din förtröstan kommer för all framtid att bevaras i människors hjärtanå, så länge de kommer ihåg vad Gud förmår. 2°Måtte Gud låta dig detta och skänka dig lycka evig ära av för du vågade livet när vårt folk i nöd och värjde oss mot att var undergången; du har följt den rätta vägen inför vår Gud. Och

allt folket sade: Amen, amen.

Achior går över till judendomen

Sedan sade Judit till dem: Hör mig, bröder: detta huvud

14 ta

och häng det stadsmurens bröstvärn. ZOch så det upp snart ljusnar i och solen går över jorden, skall och morgon upp var en sina och alla stridsdugliga män skall tåga ut ur av er ta vapen, staden. Ni skall göra framstöt mot dem, ni tänkte en som om rycka slätten mot assyriernas förtrupp, men utan att ner fullfölja den. 3Då kommer männen där att till lägret med alla sina för att väcka befälhavarna i den assyriska armén. När vapen

de kommer springande till Holofernes tält och inte finner ho-

kommer de gripas skräck och fly för Förfölj nom, att av er. dem då, ni och alla andra bor inom Israels gränser hugg som dem, de 5Men innan gör detta skall ni ner vart än tar vägen. kalla hit ammoniten Achior mig, han får och känna så att se igen den skymfade Israels folk och skickade honom som som själv till i tanke att det skulle bli hans död. oss 6De kallade dit Achior från Ussias hus. När han kom och fick Holofernes huvud i handen på stod bland det se en man som församlade folket, föll han omkull avsvimmad. 7Då hjälpte man honom kastade han sig förjudits fötter och hälsade henne upp, vördnadsfullt. Och han sade: Dig judisk må man prisa i varje hydda och bland alla folk får höra talas dig och fylls som om av bävan. SMen låt mig höra vad du har gjort de gångna dagarna. Med folket omkring sig berättade då Judit för honom runt allt vad hon hade gjort från den dag hon lämnade staden till om dess hon stod där och talade till dem. 9Så hon hade nu snart berättat färdigt, brast folket i dånande jubel, och staden ut

13:19 Luk 1:48 14:1 2 Mack 15:35

Judit 15:2

genljöd glädjerop. 1°Då Achior fick klart för sig allt vad

av

Israels Gud hade gjort, fylldes han orubblig på Gud.

av en tro Han lät skära bort sin förbud och upptogs i Israels folk, dit han sedan har räknats intill denna dag.

Segern över assyrierna

När dagen grydde, hängde de Holofernes huvud

upp och alla sina och marscherade kommuren, män tog vapen ut

panivis mot de vägar ledde från berget. När assyrier-

som ner fick dem, rapporterade de till sina olika officerare. Dessa na se

gick till generalerna, Överstarna och det övriga högre befälet, som i sin tur begav sig till Holofernes tält och sade till hans

adjutant: Väck vår herre De fräcka slavarna har vågat sig ner för att utmana till strid och skall bli nerhuggna till sista oss man.

Bagoas gick då fram till den inre tältdörren och knackade

på, eftersom han antog att Holofernes låg och med Judit.

sov

När ingen svarade, öppnade han dörren och gick

i sovge-

maket. Där fann han honom liggande död

sängpallen utan

huvud. Då brast han i högljudd jämmer och klagan, ropade

ut högt och sönder sina kläder Han gick i det tält där rev

Judit hade bott, och då han inte fann henne, rusade han ut

bland folket och skrek: 18De trolösa slavarna En hebensam

reisk kvinna har dragit skam över Nebukadnessars kungliga

hov här ligger Holofernes marken, och hans huvud är borta

När de assyriska fältherrarna hörde vad han sade, rev de sönder sina kläder, överväldigade skräck, och mitt i lägret

av

genljöd deras klagorop och höga skrik.

lDe i tälten hörde det och blev förfärade över det

15 som var

inträffade. zSkräck och fasa överväldigade dem, ingen hade

längre tanke hålla med de andra, utan alla en att samman

14:10upptogs i Israelsfolk En öppen inställning till främlingar som ville bli judar uttrycks också i Jes 56:3 ff. Den trängde undan äldre uppfatten ning, som drog skarpa gränsermot vissa grannfolk S Mos 23:3. 14:15 sängpallen Författaren tycks ha tänkt sig en hög paradsäng, som man måste ha pall för att komma Enligt enannan tolkning betyder en upp ordet tröskeln.

14:10 Mos 23:3;]es 5 56:5

15:3 Judit

störtade i väg i ögonblick och flydde längs alla vägar samma över slätten och bergen, 3och även de förlagda i bergen som var kring Baityloua tog till flykten. Då störtade sig israeliterna över dem med alla sina vapenföra män. Ussia sände bud det hade hänt till Baitomesom som thaim, Bebai, Choba och Kola och till hela Israels område och uppmanade alla att störta sig över fienderna och göra slut på dem. 5Så israeliterna fick detta meddelande, gick de alla snart mangrant till strid mot dem och fortsatte slaktandet ända fram till Choba. Likaså anslöt sig folket från Jerusalem och hela berglandet efter ha fått bud hur det hade gått med att om fiendens här, och männen i Gilead och Galileen satte förödande flankanfall och trängde fram förbi Damaskus och området däromkring. GMen Baitylouas invånare det resten av angrep assyriska lägret och plundrade det och skaffade sig väldiga rikedomar. 7De israeliter återvände från dödandet som tog hand återstoden, och berglandets och slättens byar och om gårdar blev rika byte, det fanns väldiga mängder. ty

Triumfen firas

Söversteprästen Jojakim och israeliternas råd i Jerusalem

kom för att se de stora ting som Herren hade gjort för Israel nu och för att träffa Judit och lyckönska henne. 9När de korn in till henne, prisade de henne alla med och sade: Du är en mun Jerusalems ära, du är Israels prydnad, du är vårt folks stora stolthet Det är din hand har utfört allt detta, du har som utfört ett storverk för Israel, ty det du gjorde behagade Gud. Välsignad du i evighet Herren, allhärskarenät Och alla vare av sade: Amen I trettio dagar höll folket med plundra lägret. De att gav Judit Holofernes tält och alla hans silverföremål, hans sängar, skålar och all övrig utrustning. Hon tog emot det, lastade själv sin mula och lät spänna för sina vagnar och ställa sakerna på

15:3 de som varförlagda i bergen Dvs. de styrkor nämnts 7:18. i som 15:4 Baitomestbaim... Kola Ingen av de uppräknade orterna kan identifi eras säkert, men författarens huvudtanke framgår klart fortsättningen: av assyrierna flyr nordost genom det nuvarandeSyrien under angrepp bakifrån och från sidorna. Med Choba menas v. i 5 möjligtvis det Hova norr om Damaskus dit Abraham enligt 1 Mos 14:15 gång förföljde en sina fiender.

Judit 16:3

dem. Alla de israelitiska kvinnorna kom springande för att se henne; de prisade henne, och några dem dansade till av hennes ära. Hon bröt grönskande och åt kvinnorna grenar gav som följde med henne. Både hon själv och de följde som

henne satte olivkransar huvudet, och främst bland kvinnorna

dansade hon fram, i för allt folket. Alla de israelitiska spetsen männen slöt sjungande upp i tåget med sina och med vapen kransar huvudet.

Och Judit stämde hymn inför hela Israel, och allt

upp en

folket sjöng med i lovsången med Så

1 6 hög röst. sjöng Judit:

Stäm upp en sång till min Gud till tamburiner,

lovsjung Herren till cymbaler, låt psalmen klinga till hans pris,

ära och åkalla hans namn

zTy Herren är den Gud avgör striden;

som

i sitt läger räddade han mig,

till folket, undan mina förföljare.

3Assyrierna

kom från bergen i norr,

deras kämpar kom i myriader;

deras skaror fyllde bäckravinerna, och deras ryttare täckte höjderna.

15:12 dansade till hennes ära Firandet av segern följer bibliska mönster 2 Mos 15:20; 1 Sam 18:6, men de grönskande grenarna och olivkransarna v. 13 är inslag från grekernas festseder. 15:14 Judit stämde upp en hymn Jfr Dom där Debora besjungerJael, en kvinna som liksom Judit hadedödat fiendensfältherre. 16:1 låt psalmen klinga till hans pris Annan läsart och översättning: dikta en ny psalm honom. 16:2 den Gud som avgör striden Se not till 9:7. 16:2 i sitt läger Det belägrade Baityloua, dit Judit lyckadesundkomma från assyrierna,tänks som ett fältläger där Gud själv för befälet. Enligt en annan läsart lyder dennaoch följande rad: han som har slagit läger mitt bland sitt folk räddademig undan mina förföljare.

15:12 Mos 2 15:20; 1 Sam 18:6; 16:1 Dom 5:1; Ps 15024 2 Mack 10:7 16:2 Ps 31:16;46:10

16 Judit

De land, hotade att bränna mitt att hugga ner mina unga män,

krossa mina späda barn mot marken,

att

göra mina småbarn till krigsbyte

att

och att ta mina kvinnor som fångar.

unga

5Herren, allhärskarenä, förgjorde dem med hjälp av en kvinnas hand. Ty deras hövding fälldes inte av unga hjältar, det inte titaner som dräpte honom,

var inte väldiga anföll honom jättar som nej, Judit, Meraris dotter, betvang honom med sin skönhet. 7Hon lade sin änkedräkt av

för vinna ära det plågade Israel;

att hon smorde sitt ansikte med doftande salva, band turban sitt hår en om och valde linnedräkt dåra honom med. ut en att °Hennes sandal drog till sig hans blick,

och hennes skönhet fångade hans sinne

-

och svärdet gick hans hals.

genom Perser darrade för hennes djärvhet, och meder förfärades hennes mod. av Då hördes stridsrop från mitt förödmjukade folk, och de fylldes av skräck, från mitt folk, och de fasa; rop svaga greps av

skallade, och de tog till flykten.

ropen

Söner mödrar genomborrade dem

av unga och stack dem förrymda slavar: ner som de förintades Herrens, min Guds, här. av

16:4 mina män. mina späda barn Judit, för ordet i sången, blir unga . . som här medsärskild tydlighet en personifikation av Israel: folket talar genom henne. 16:10 Perser. meder Namnen överraskar, då fienderna annars kallas assyri- .. Författaren tänker sig kanske att Nebukadnessars lydfolk är represener. terade i hans här. Han kan också ha använt namnen som en poetisk omskrivning för främlingar i allmänhet. 16:12 Söner mödrar Dvs. pojkar, vilkas mödrar ännu inte av unga unga hunnit i åren. De panikslagna fienderna ett lätt byte t.o.m. för upp var barn. Grundtexten är emellertid oklar och troligen skadad.

16:4 Klag 2:21 Bar 4:15 16:9 Syr 9:8

Judit 16:23

Jag vill sjunga en ny sång till min Guds ära. Herre, stor och härlig är du, underbar och oövervinnelig i din kraft. Dig må hela din skapelse tjäna, ty ditt ord blev allting till, du sände ut din ande att bygga det.

Ingen kan stå emot när du befaller;

bergens fästen skakar, haven rörs upp

och klippor inför dig.

smälter som vax

Men mot dem fruktar dig är du barmhärtig.

som

Ty ringa är alla välluktande offer, allt fett förbränns dig är föga vårt,

som i alla tider år den fruktar Herren. men stor som

Ve de hedningar mitt folk

som reser sig mot

Herren, allhärskaren, skall straffa dem domens dag. Han skall överlämna deras kroppar eld och maskar, och de skall skrika smärta i evighet.

av När de korn till Jerusalem, föll de inför Gud, och sedan ner

folket hade renat sig, bar de fram sina brånnoffer, frivilliga offer och gåvor. Alla Holofernes tillhörigheter folket

som

hade tilldelat Judit hon till templet. Också sängomhänget

gav

hon själv hade tagit hans sovgemak hon en

som ur gav som

tackgåva Gud. 2°I månader höll folket fest framför temp-

tre let i Jerusalem, och Judit med dem. var

judits ålderdom och död

Därefter bröt de och och begav sig hem till sitt.

upp, var en

Också Judit återvände till Baityloua. Hon hade kvar sin egendom, och under hela sin livstid hon högt ansedd i hela

var

landet. Många ville gifta sig med henne, men ingen man fick

röra henne så länge hon levde, alltsedan den dag hennes man

Manasse dog och förenades med sina fäder. Hon åldrades i sin

16:19 tacegâva åt Gud Det var vanligt att människor som räddats ur stora en faror skänkte dyrbarheter till templen. Föremålenvisadeden räddades erkänsla för den gudomliga hjälpen men kunde också, som här, genom sin anknytning till händelsen utgöra konkreta påminnelser om den.

16:13 Ps 96:1; 144:9; 149:] 16:16 Ps 51:18 f.; Mik 6:6 16:14 2 Krön 20:6; Ps 33:9; 1011:30 16:17Jes 66:24; Syr 7:17 16:15 Ps 97:5; Mik 1:4; Syr 16:19

16:24 Judit

hus och nådde den höga åldern 105 år. Sin slavinna

mans av gav hon fri. Hon dog i Baityloua och blev begravd i sin man

Manasses gravkammare, och Israels folk sörjde henne i sju dagar. Innan hon dog hade hon fördelat sin egendom bland sin man Manasses anhöriga och sina egna närmaste släktingar. 25Och så länge Judit levde och ännu långt efter hennes död

fanns det ingen kunde skrämma Israels folk. som

16:25 Mik 4:4; 1 Mack 14:12

ESTER

enligt den grekiska texten

Inledning

Förutom den ursprungliga hebreiska version av Esters bok som både judar och kristna räknar till bibeln finns det också en

grekisk. Denna grekiska översättning, som i sin tur uppträder i

ett olika textformer, skiljer sig från förlagan bl.a. genom par flera långa utvikningar. I katolska biblar återfinns dessa tillägg i

den vanliga Esters bok, förr samlade i slutet av boken men inplacerade där de hör hemma i sammanhanget. I Sverinumera reformationstiden med Luther ställt dem för har man sedan ge sig bland de s.k. apokryfa skrifterna, utan någon sammanbindande När de läses i denna lösryckta form, blir deras roll i text. berättelsen svår att uppfatta. I ekumeniska och protestantiska biblar innefattar Tillägg till GT brukar därför som man numera med sammanhängande översättning hela den grekiska ta en av versionen. Så har också skett här. Bokens handling och huvudsakliga innebörd kan beskrivas sätt, sig följer den hebreiska texten eller den samma vare man

grekiska. Handlingen är förla d till 400-talet Kr. Huvudper-

heter Ester och Moråokaj; de år judar och bor i Per-

sonerna sien. Ester blir storkonungens gemål och får därigenom möjlighet avvärja olycka hotar hela hennes folk. Kungens att en som har nämligen gripits hat till Mordonärmaste man, Haman, av kaj och alla hans landsmän. Han utverkar kungens tillstånd att beordra allmän massaker judarna och föresätter sig själv en att spetsa eller hänga Mordokaj påle. Genom ett dramaen tiskt möte med kungen lyckas Ester korsa dessa planer. Rollerna byts Haman hamnar pålen, och när da för om: en

massakern blir det judarna förgör sina fgiender.

är inne, som Efteråt firar de och boken ut i att en liknande segern, mynnar fest skall hållas varje år och kallas purim.

Purim-festen är än i dag populär och uppsluppen judisk

en högtid, då också läser Esters bok. Men det ursprungliga man sammanhanget mellan festen och boken är oklart. Festen har

troli liksom andra religiösa högtider i många liknande fall,

äldre förhistoria. Boken, vilken judarna har gett en genom och förknippat den med historia, får festen sin egen tolkning sin

Ester

betraktas fri hopflätning verkliga erfarenheter och som en av folkliga sägenmotiv. Den åskådlig form ett tidlöst drama, ger det judiska folkets kamp för sin överlevnad under ständigt förnyade utplåningshot. Liksom böckerna Daniel, Judit om och Tobit vill den visa hur fromma människor sitt mod genom och sin tro kan hålla stånd fientlig omgivning. Den kan mot en också tänkas ha kommit till under period dessa samma som böcker dvs. 200-150 f.Kr. något äldre; ca men är snarast dateringsförsöken skiftar från 3500-talet till 100-talet Kr. De grekiska tilläggen kan med större visshet sägas vara skrivna 100-talet. I texten har de markerats med bokstäverna A-F, använda sätt kapitelsiffror. Två tillägsamma som av A och F inleder och avslutar berättelsen att återge gen genom och tolka en dröm, betonar handlingens karaktär relisom av giöst drama. Två andra B och E vill visa hur hotet mot judarna laddas upp och avvärjs genom kungliga skrivelser, utformade med en effektfull efterbildning grekisk kanslistil. Bokens av centrala scen, mötet mellan Ester och kungen, förbereds genom Mordokajs och Esters böner till Gud om hjälp i ett tillägg C och utmålas med färgstarka detaljer i D. ett annat Både tilläggen och rad mindre avvikelser i den grekiska en översättningen t.ex. 2:20; 6:13 boken religiös ger en mer karaktär att Öppet tala Guds medverkan i händelsegenom om förloppet eller betona huvudpersonernas fromhet. Guds hjälp dem älskar och lyder honom blir det dominerande som temat. Vedergällningsmotivet tonas bl.a. att Haman ner genom görs till kungens och statens fiende. Den grekiska översättningens frihet mot förlagan omfattar också egennamnen, vilkas former dessutom varierar kraftigt i handskrifterna. I nedanstående svenska text uppträder därför en rad personer med helt andra än i den vanliga Esters namn bok. Obetydliga avvikelser från kända namnformer har dock inte redovisats.

Ester

enligt den grekiska texten

M ordoeajs dröm

Under det andra året Storkonungen Artaxerxes regering,

av

den första dagen i månaden nisan, kom dröm till Mordokaj,

en son till Jair, till Shimi, till Kish, Benjamins Zen son son av stam,

jude i staden Susa betydande och tjänstgjorde

som var en man

vid det kungliga hovet. 3Han hörde till dem kung Nebu-

som

kadnessar Babylon hade fört bort i fångenskap från Jerusa-

av

lem tillsammans med kung Jekonja Juda.

av Detta hans dröm: var

Skrik och larm, åska och jordbävning, kaos över hela jorden

5och två drakar korn fram, beredda till envig. De - se, stora

vrålade högt, och vid deras vrål rustade sig alla folk till kamp, för att kämpa rättfärdigt folk. 7En dag töcken och

mot ett av

mörker, nöd och betryck, lidande och kaos jorden Hela det rättfärdiga folket darrade skräck för sitt olycksöde och

av beredde sig att under. 9Men de ropade till Gud, och vid deras

kom, liksom från liten källa, flod, mäktigt

rop en en stor ett

A:1 Storkonungen Artaxerxes Namnet bars flera persiskakungar på 400av och 300-talenf.Kr. Den hebreiska textens namnform syftar troligen på Artaxerxes Izs företrädare Xerxes486-465 f.Kr.. A:1 Mordøkaj Namnet är troligen babyloniskt och besläktat av ursprung med gudsnamnetMarduk. Släktlistananknyter till Israelsäldre histo- ria: namnen Shimi och Kish bars släktingar till kung Saul 1 Sam9:1 E; av 2 Sam 16:5. A:2 Susa En av perserrikets residensstäder,belägen 37 mil öster Babyom lon. A:3 fört bort fångenskap. i tillsammans med kung jeeonja Jekonja eller .. Jojakin deporterades år 597 f.Kr.; 2 Kung 24. se Az4 Detta var bans dröm Genom välkänt gammaltestamentligtbildspråk och uttryckssätt jfr t.ex. Sef 1:14 Dan 7 antyder det följande stycket att överjordiska makter står bakom bokens händelseroch hela förlopatt pet är förutsett och Gud. styrt av

1 Sam 9:1 i A:4-10 Est Gr Fzxl-IO 2 Kung 24:10-15 A:7 Joel 2:2

A:1O Ester

Det blev ljust och solen gick och de ringa vatten. upp, upp-

höjdes och uppslukade de höga.

När Mordokaj vaknade efter denna dröm, där han sett vad Gud hade beslutat göra, behöll han den i tankarna ända till kvällen och försökte på allt sätt förstå den.

M ordokaj räddar kungen

Mordokaj gick till vila i palatset tillsammans med Gabatha och Tharra, de båda hovmän svarade för bevakningen som av

palatset. Han kunde höra vad de talade och hade i sinnet,

om och när han forskade i saken, förstod han att de planerade att mörda kung Artaxerxes, och han dem för kungen. De angav båda hovmännen i förhör, erkände och avrättades. Dessa togs

händelser lät kungen skriva ner för att de inte skulle falla i glömska, och även Mordokaj skrev ner dem. Kungen förord-

skulle palatset och belönanade också att Mordokaj tjänstgöra i de honom med gåvor. Men bougajern Haman, Hammedatas stod högt i son, som anseende hos kungen, strävade efter skada Mordokaj och att hans folk för de båda hovmännens skull.

Artaxerxes

bestraffar drottning

Kung Astin

Därefter tilldrog sig följande händelser Artaxerxes tid, den Artaxerxes härskade över 127 provinser från Indien ända som till Etiopien. zHan i Susa. 3Under sitt tredje satt nu tronen

A:12 hovmän Grundtextens ord kan ocksåbetyda eunucker, dvs. kastrerade män, och översätts så t.ex. i 2:3, där funktionen som haremsvakt är tydlig. Eunucker kunde användas andra i befattningar vid orientaliska hov, men när ordet syftar vanliga ämbetsmän är dess ursprungliga betydelse ofta förbleknad. A:13 de planerade att mörda kung Artaxerxes Det löst anslutna tillägget innehåller en del rena upprepningar av den ursprungliga texten; se 2:21 ff. och A21 med 2:5. Mordokaj får därmed huvudrollen inled- i ningen, och den grekiska versionen tycks genomgåendevilja framhäva hans betydelse. A:17 boügajem I den hebreiska texten 3:1 kallas Haman agagit,dvs. ättling till Agag, kungen Israelsfiendefolk Sam Det kan inte över ett av se 1 15. avgöras ordet bougajern är omformning detta uttryck eller har om en av någon annan nedsättande betydelse.

A:12-17 Est Gr2:19-23;6:2 A:17 Est Gr 3:1;E:1O A215Est Gr 2:23; 6:1

Ester 1 :15

regeringsår han ett gästabud för vännernaå, för de förnäma gav perserna och mederna och de övriga folken samt för satrapiernas guvernörer. När han under 180 dagar hade visat dem sitt

väldes rikedom och den påkostade festprakten 5och bröllopsdaslut, kungen under dagar fest för alla de

garna var gav sex en

folk fanns i staden. Festen ägde kungapalatsets

som rum

gård, som prydd med fina linne- och bomullsdraperier,

var

upphängda vita och purpurröda snören mellan pelare

av

marmor med överstycken guld och silver. Där stod divaner

av

guld och silver ett mosaikgolv malakit, pärlemor och

av av marmor, försedda med skimrande täcken, broderade i som var

brokiga mönster och beströdda med 7Dryckeskärlen

rosor. var

guld och silver, och miniatyrbägare rubin, värd 30 000

av en av talenterå, hade ställts fram. Det serverades rikligt med ädelt

vin, sådant kungen själv drack. Festen följde ingen fastsla-

som

gen ordning, utan enligt kungens vilja och befallning till

marskalkarna skulle de rätta sig efter hans och gästernas önskegna

ningar. Drottning Astin höll samtidigt en fest för kvinnorna

inne i palatset där kung Artaxerxes residerade.

Den sjunde dagen, då kungen upprymd, befallde han

var Haman, Bazan, Tharra, Boraze, Zatholtha, Abataza och Tha-

raba, de sju hovmän hans personliga tjänare, att föra

som var

in drottningen till honom för att hon skulle framträda med den

kungliga kronan huvudet och visa sin skönhet för fursupp och de olika folken hon mycket vacker. Men tarna - var

drottning Astin lydde honom inte utan vägrade att följa med

hovmännen. Kungen blev kränkt och vred; han meddelade

vännerna vad Astin hade sagt och uppmanade dem tillämpa

att lagen och sitt utlåtande saken. Arkesaios, Sarsathaios ge om och Malesear steg då fram till honom; det de furstar från var

Persien och Medien som var kungens närmaste män och hans främsta bisittare. De honom besked vad enligt

gav om som

lagarna borde ske med drottning Astin, då hon inte hade gjort

kungen befallde sina hovmän. som genom

1:3 de övriga folken Dvs. den storamassanav lydfolk i det persiskaimperiet, vars kärnländer var Persien och Medien. Liksom i v. 5 menas med folken deras representanter vid hovet. 1:5 bröllopsdagarna Kanske ett bildligt uttryck för festligheter allmänhet; i någon annan antydan om att kungen firade bröllop ges inte. 1:9 Astin Namnet är troligen en omformning av den hebreiska textens Vashti. Ingetdera namnet kan med stöd av andrakällor knytas till någon persisk drottning.

1:16 Ester

Sedan Mouchaios till orda inför kungen och furstarna: tog Det är inte bara mot kungen drottning Astin har förbrutit som sig också alla furstarna och hans främsta män; han utan mot har återgett drottningens ord för dem och låtit dem veta hur hon trotsade honom. Liksom hon trotsade kung Artaxerxes

kommer redan i dag de andra damerna vid hovet, de persiska

och mediska furstarnas gemåler, att till att förolämpa sina eggas män vis, när de får höra vilket språk hon har fört mot samma kungen. Om du finner det lämpligt, min konung, bör du därför utfärda kunglig förordning skall avfattas enligt en som medernas och lagar och tillämpas drottpersernas utan avsteg: ningen får aldrig komma in till dig. Ge sedan hennes mer

drottningvärdighet kvinna, är bättre än hon.

en annan som 200m du stiftar sådan lag, sedan blir känd i ditt rike, en som kommer varje kvinna att visa respekt för sin make, fattig som rik.

Förslaget tilltalade kungen och furstarna, och kungen

gjorde Mouchaios hade Han lät sända skrivelser som sagt. ut till alla provinser i sitt rike, till och dess eget språk, för var en männen skulle bli respekterade i sina hem. att

Ester blir kung Artaxerxes gemål

Sedan lade sig kungens vrede, eftersom han kom ihåg vad men Astin hade sagt och vilken dom han hade fällt över henne, ville

han inte ha med henne att göra zKungens tjänare föreslog

mer. vackra orörda då att man för hans räkning skulle leta upp

flickor. 3Kungen skulle tillsätta lokala ämbetsmän i alla sitt

rikes provinser för välja och vackra jungfrur till hans att ut unga harem i staden Susa och ställa dem under uppsikt den eunuck av kungens haremsvakt; de skulle förses med oljor och som var bruklig omvårdnad. Den kvinna behagade kungen annan som mest skulle bli drottning i Astins ställe. Förslaget kungens vann gillande, och han följde det. staden Susa fanns det jude hette Mordokaj, till en som son jair, till Shimi, till Kish, Benjamins Han son son av stam. hörde till de krigsfångar kung Nebukadnessar Babylon som av

1:19 Dan 6:8;Est Gr 8:8 2:5 Est GrA:1+ 1:22 Est Gr3zl2 f.;8:9 2:6 Est Gr A:3+

Ester 2:16

hade fört bort från Jerusalem. 7Han hade fosterbarn ett som hette Ester och dotter till hans farbror Amminadav; vid var föräldrarnas död hade han tagit sig henne för att göra an senare henne till sin maka. vacker flicka. Hon var en SDå kungens förordning hade blivit känd, blev många flickor förda till Susa och hand Gaj, och även Ester blev togs om av förd till Gaj, haremsvakten. gFlickan gjorde intryck honom och hans välvilja. Han henne skönhetsmedlen, vann gav genast hennes bestämda underhåll och de sju flickor från palatset som hade avdelats henne. Både hon och hennes tjänsteflickor egna blev väl behandlade honom i haremet. Ester berättade inte av vilket folk eller vilken släkt hon tillhörde, eftersom Mordokaj

hade sagt henne att tiga med det. Varje dag vandrade

Mordokaj förbi haremsgården för reda hur det skulle att med Ester. Då flicka hade varit där i tolv månader, det dags för en var henne att komma till kungen. Detta är den tid hela som skönhetskuren kräver: månaders behandling med myrraolja sex och månader med parfymer och andra medel för den kvinnsex liga skönheten. När flickan sedan skall komma till kungen,

överlämnas hon en person som utsetts att följa henne från kungens harem till hans palats. Hon går in där kvällen och får följande morgon bege sig till den andra haremsavdelningen, också förestås kungens eunuck Gaj. Hon får inte komsom av ma in till kungen fler gånger, om inte denne särskilt kallar henne till sig. Tiden närmade sig för Ester, dottern till Mordokajs nu farbror Amminadav, att komma in till kungen. Hon försummade ingenting de förmaningar hon fått eunucken av av som vaktade haremet; alla såg henne blev betagna i henne. som Det i årets tolfte månad, adar, det sjunde året kung var

2:7 Ester Namnet är icke-hebreiskt och kan härledas antingen från det persiskaordet för stjärna eller från namnet den babyloniska modergudinnan Astarte eller Ishtar. Uppgiften att Ester också bar det heb- reiska namnet Hadassa, myrten, har utelämnats av den grekiske översattaren. 2:7 för att senare göra hennetill sin maka Detta motiv, tragisk som ger en komplikation förhållandet mellan Ester, Mordokaj och kungen, saknas i den hebreiska texten men återfinns i senare judiska utläggningar. - Beträffandekusingiften Tob 3:15; 4:12; 6:12 med noter.

2:10 Est Gr 2:20; 8:1

2:17 Ester

Artaxerxes regerade, Ester fick komma in till honom.

som

Kungen blev förälskad i henne, hon vann hans ynnest

framför alla de andra flickorna, så att han krönte henne med

drottningkronan. Sedan höll han fest i sju dagar för alla

en vännerna och för för att fira sitt bröllop med Ester, trupperna och han sina undersåtar skattelindring. gav en

Mordokaj tjänstgjorde i palatset. Ester berättade inte

nu vilken släkt hon tillhörde, ty Mordokaj hade förbjudit henne det förmanat henne att frukta Gud och följa hans bud men liksom då hon bodde hos honom. Och hon ändrade inte sin

livsföring.

Men de båda hovmän förde befälet över livvakten hade som blivit så förbittrade över Mordokajs befordran att de sökte ett

tillfälle att döda kung Artaxerxes. Mordokaj fick upplysning-

detta och talade det för Ester, underrättade ar om om som

kungen om sammansvärjningen. Kungen förhörde de båda

hovmännen, och de blev hängda påle. Sedan förordnade han Mordokajs lojala handlingssätt skulle räddas undan glömsatt

kan berömmande skildring, skulle införlivas

genom en som med det kungliga arkivet.

Haman vill utrota judarna

Någon tid senare hedrade kung Artaxerxes bougajern Haman, Hammedatas han befordrade honom och honom hög-

son: gav än någon vännerna zAlla vid hovet föll för re rang av ner honom i vördnad, det kungens order. Men Mordokaj föll var 3Hovfolket

inte ner för honom. frågade Mordokaj varför han trotsade kungens befallning. 4Dag efter dag talade de med ho-

nom utan att han lyssnade till dem. Då underrättade de Haman att Mordokaj bröt mot kungens påbud. Han hade dem om sagt att han var jude.

2:20 men förmanat banne att frukta Gud. sin livsföring Detta är ett av de . . mindre tillägg som ger den grekiska texten en starkarereligiös prägel än den hebreiska. 3:2 Mordokaj föll inte ner för honom Den antika världens uttryck för politisk lojalitet närmade sig ofta tillbedjan av härskarna. I ett av de grekiskatilläggen C:7 sägs detta uttryckligen skälet till Mordokajs vara olydnad.

2zl9-23 Est Gr A:12-17+ 3:1 Est Gr A:17+ 2:20 EstGr2:10+ 3:2 Dan 3:18;6:10; Est Gr C:5 2:23 Est Gr A:l5+

Ester 3:12

5När Haman fick Mordokaj inte föll för honom, veta att ner blev han rasande och satte sig i sinnet alla judar bland att utrota

Artaxerxes undersåtar. 7Det tolfte året Artaxerxes regerade

an-

ordnade Haman lottdragning. Han kastade lott dag och

en om

månad då han i ett enda slag skulle förgöra Mordokajs folk. Lotten föll den fjortonde dagen i den månad heter

som adar.

sHaman gick till kung Artaxerxes och sade: Det finns

ett folk bor utspritt bland de andra folken Överallt i ditt rike. som

Deras lagar liknar inget annat folks, och kungens lagar rättar de

sig inte efter. Det dina intressen låta dem hållas. 90m är mot att

du finner det lämpligt, så utfärda påbud de skall

ett om att förintas. Jag skall då betala 10 000 talenter silver till den

kungliga skattkammaren. °Då tog kungen sig sin ring och

av den Haman, så att han kunde sätta sigill ediktet gav mot

judarna. Och kungen sade till Hainan: Behåll och

pengarna, gör vad du vill med folket

Den trettonde dagen i årets första månad inkallades kung-

sekreterare, och efter Hamans anvisningar de ens satte upp en skrivelse till satraperna och guvernörerna i varje särskild provins från Indien ända till Etiopien, till alla de 127 provinserna

och till de olika folkens guvernörer deras språk. Skrivel-

eget

3:7 den fjortonde dagen Enligt den hebreiska det den trettonde. texten var Den grekiska översättningen har genomfört ett annat tidsschema,enligt vilket judarnas angrepp sätts in dagenföre den tilltänkta utrotningen. 3:8 Det finns ett folk låta dem hållas Uttryckssätter här och i B:4 har . . . paralleller antisemitiska i uttalanden från grekisk-romersk tid. Däremot finns inga historiska beläggför persiskajudeförföljelser den omfattav ning som antyds i fortsättningen. 3:9 10000 talenter silver Summan motsvarar större delen Persiens av samladeskatteintäkter under ett år. 3:12 årets första månad Lottkastningen v. 7 tänks förlagd till nyårstidcn, som i den dåtida judiska kalendern inföll i mars, och den planerade utrotningen skulle verkställas mot slutet år v. 13. Enligt av samma babylonisk tro samladesgudarnavid nyår för att besluta människorom nas öden under året.

3:7 Est Gr 9:24; F:7 3:13; B:6; 3:8 5 Mos 4:8; Est Gr E:15 8:12; E:20;9:1, 16-18,21 3:101 Mos 41:42; Est Gr 8:2

3:13 Ester

utfärdades i kung Artaxerxes och brev sändes i sen namn, ut hans rike med ilbud. Hela det judiska folket skulle förintas på och dag i årets tolfte månad, månaden adar, och deras en samma

egendom skulle byte.

tas som

Edietet mot judarna

Här följer avskrift brevet: en av

Från Storkonungen Artaxerxes till guvernörerna i de 127

provinserna från Indien ända till Etiopien med deras underlydande ståthållare. zSedan jag blivit de många folkens härskare och fått våldet

över hela världen, har jag ingalunda förledd till övermod

- av

min maktställning utan fastmer med mildhet och godhet

som

min ledstjärna ständigt strävat efter tillförsäkra mina

- att

undersåtar ett liv i ostörd att skapa lugn i riket och möjlighet

ro, till samfärdsel ända till dess gränser och således nytt trygga

den alla människor efterlängtade freden. 3Men när frågade

av

våra rådgivare hur detta mål skulle kunna uppnås, blev

av Haman, har utmärkt sig för gott omdöme i vår en man som

tjänst, som oföränderligt och med orubblig trohet ådagalagt

lojalitet och har förlänats den andre i mot oss som rangen av riket, informerade det bland alla jordens folk har nästlat om att

sig in ett illasinnat släkte, sina lagar står i motsätt-

som genom

ning till alla andra folk och ständigt sätter sig över alla

som

kungliga påbud för att göra våra berömvärda ansträngningar att

hålla riket intet. samman om

5Då sålunda insett detta enda folk ständigt söker strid

att med alla människor, avviker främmande seder och livsgenom

föring och i sin illvilja mot vår regering gör den största skada, så

de till och med hotar rikets säkerhet, förordnar härmed att

att samtliga de som utpekas för er i den av Haman, vår minister

3:13 ilbud Det persiska kurirväsendet organiserades av Dareios I och var ryktbart för sin effektivitet. Bl.a. anlades lättframkomliga ridvägar som genomkorsaderiket. B:1 en avserzft av brevet Tillägget efterbildar den inveckladekanslistil som användes officiella skrivelser. Vi-formen i v. 3 ff. hör till dennastil men har inte genomförtsfrån brevetsbörjan. B21 de I 27 provinserna Se Satrapi.

3:13 Est Gr3:7+ 8:6 2 Kung 13:14; 1 Mack 11:32; Bz4-6 Dan 3:8-12; Est Gr 3:8 Est Gr E:113:7+

Ester 4:8

och andre fader, utfärdade skrivelsen, tillsammans med kvinnor och barn utan barmhärtighet eller förskoning skall utlämnas fullständig förintelse genom sina fienders svärd den fjortonde

dagen i adar, den tolfte månaden, innevarande år, 7så för att

framtiden får fullständig och ordning i riket, sedan dessa

ro nu

alltid illasinnade människor enda dag tvingats i

som en ner dödsriketät Avskrifter brevet anslogs i provinserna, och alla de olika av

folken fick order beredda när dagen kom. Saken blev

att vara snabbt känd också i Susa. Kungen och Haman och drack satt tillsammans, och i staden steg oron.

M ordoeaj ber Ester Midja till

kungen

När Mordokaj fick höra vad höll ske, han som att rev

sönder sina kläderä, höljde sig i säcktyg

och strödde aska över

sig. Han ut och rusade längs stadens huvudgata och

sprang

ropade högt: De utplånar oskyldigt folk zHan fortsatte

ett ända till Kungliga stannade där, det inte porten men ty var tillåtet för honom i palatset, eftersom han klädd i att var

säck och aska. varje provins där förordningen anslogs blev

det gråt, klagan och bland judarna, stor sorg och de gjorde sig

bäddar säck och aska. Drottningens tjänsteflickor och hov-

av

män gick och rapporterade för henne. När hon hörde

vad som skett, blev hon förfärad och sände folk till Mordokaj med

kläder han skulle sig i stället för säcktyget. Men han

som ta

lydde inte. 5Då kallade Ester till sig sin eunuck Achrathaios,

som hade ställts i hennes tjänst, och sände honom för skaffa att

henne närmare upplysningar Mordokaj. 7Mordokaj berätta-

av

de vad som hade hänt och hur Haman hade lovat kungen 10 000

talenter till skattkammaren för förinta judarna. Han att gav

också Achrathaios avskrift kungörelsen anslagits i

en av som Susa angående utrotningen, för han skulle visa den för Ester. att

Han skulle säga henne till kungen och beveka honom

att

att skona folket. Kom ihåg den tid då du levde i enkla förhållanden och blev försörjd mig, sade han. Haman, kungens

av

4:6 En vers i den hebreiska texten har här utelämnats den grekiskeöversätav taren. Den saknar betydelseför sammanhanget.

4:3 Est Gr 8:16 4:7 Est Gr 3:9

4 Ester

har baktalat och döden hotar. Åkalla Hernärmaste man, oss tala för hos kungen och rädda från döden ren, oss oss Då Achrathaios kom och framförde allt detta till Ester, sade hon honom tillbaka till Mordokaj och säga: att Bland alla folk i riket är det känt att och eller var en, man

kvinna, går in till kungen inre borggården utan att vara

som kallad är förlorad. Endast den som kungen sträcker sin gyllene får behålla livet. Själv har jag inte trettio dagar varit spira mot kallad till kungen. När Achrathaios framförde vad Ester hade sagt till Mordokaj, bad han honom och henne: Ester, tro inte att svara

bland alla judar i riket skall komma undan. Vägrar

du ensam du lyda i denna stund, kommer judarna att hjälp och beskydd från håll, du och din fars familj skall under. annat men Kanske det för denna stund du blev drottning. var Då sände Ester budbäraren tillbaka till Mordokaj med detta Samla judarna i Susa och håll fasta för min skull. svar: genast

Ni skall inte äta eller dricka tre dygn, varken dag eller natt.

Jag och mina tjänsteflickor skall också fasta. Sedan skall jag mot lagens bud till kungen, det också kostar mig livet. om

Mordokaj gav sig i väg och gjorde precis som Ester hade sagt

till honom.

ibön

M ordokajs

Och han tänkte alla Herrens verk och bad: 2Herre, herre och konung, du härskar över alla, ty hela

världsalltet lyder under dig, och ingen kan sätta sig du

emot om vill rädda Israel°. 3Du har skapat himmel och jord och allt det underbara under himlen. Du är allas herre, och ingen ser kan göra motstånd dig, mot Herren. 5Du känner till allt, mot och du vet, Herre, att det inte förhävelse eller övermod var av

eller högfärd som jag handlade som jag gjorde, när jag vägrade

hylla den övermodige Haman jag skulle gärna ha kysst hans -

fotsulor för att rädda Israel. 7Nej, jag handlade så för att inte ge

4:16 håll fasta för min skull När man i svåra lägen bad Gud om hjälp, användes fastaoch botövningar för att ge tyngd bönen.

4:11 Est Gr D:6, 12;8:4 Cz3 Syr42:17 4:141 Mos 45:7 C:4 2 Krön 20:6 4:162Mack 13:12 C:5 Est Gr3:2+ C:2 Neh 9:6

84A

Ester ° C:21

en människa större ära än Gud. Jag kommer inte tillbe att någon annan än dig, min herre, och det är inte övermod jag av handlar så.

Nu ber jag dig, Herre Gud, du konung, du Abrahams

Gud: skona ditt folk, fienderna siktar till vår förintelse, deras ty önskan är utplåna det folk är din arvslott sedan

att som begyn-

nelsen. 9Glöm inte bort din egendom, du

som friköpte dig själv från Egypten. Hör min bön, visa dig försonlig din

mot

arvslott och vänd vår i glädje och fest, så får leva och

sorg att

lovsjunga ditt namnä, Herre; inte de prisar

tysta munnar som

dig. Och hela Israel stämde in med höga de döden

rop, ty såg framför sig.

Esters bön

Drottning Ester tog sin tillflykt till Herren i den dödliga

ångest som hade gripit henne. Hon sig sin drottning-

tog av

skrud och klädde sig i betryckets och dräkt.

sorgens Hon smorde in sitt huvud med aska och träck i stället för med utsökt

parfymerade oljor och vanskötte sin kropp och lät sitt okam-

made hår täcka allt det hade varit smyckat till fest och som

glädje. Och hon bad till Herren, Israels Gud: Min herre, du vår konung, du är den ende; hjälp mig

som är

ensam och inte har någon hjälpare dig, ty jag skall

utom trotsa faran. Alltsedan jag föddes har jag hört min familj och min stam berätta att du, Herre, avskilde Israel från alla andra folk

och våra fäder från alla deras förfäder till att bli din eviga

egendom, och att du uppfyllde alla dina löften till dem. Men har syndat dig, och du har prisgett våra fiender,

nu mot oss

därför dyrkade deras gudar; rättfärdig du,

att är Herre. Och det är inte för dem pinas slaveri, nog att av vårt utan

har de lagt händerna sina avgudars händer och svurit 2°att

nu sätta ditt uttalade beslut kraft, att förinta det folk är din ur som

arvslott, de lovsjunger att tysta munnar som dig, att släcka glansen i ditt hus och glöden ditt altare, att förmå hedning-

C:7 Till Dan C225 C:13 Judit 9:1; Est Gr 4:1 C28 Ps28:9 C216 Mos 2 19:5; Mos 5 6220-25;7:6 C:9 5 Mos 9:26, 29 C:17 Esr 9:6; Neh 9:36; Dan 9:5; Bar C:1OBar2:17+ 1:17;2:5

C :22 Ester

prisa avgudarsnförtjänster och att skänka evig

arna att tomma beundran dödlig kung. Overlämna inte din spira, Herre, en dem inte finns till. Låt inte våra fiender skratta vår som

undergång, vänd deras planer dem själva och

utan mot gör ett

avskräckande exempel den började förföljelsen mot

av man som Tänk Herre, och visa i nödens stund du oss. oss, oss vem

är; mig mod, du gudarnas konung härskar över alla

ge som välden. Ge mig de rätta orden när jag står inför lejonet, och

väck hans hat den bekämpar så att han och mot man som oss,

alla likasinnade förgås. Men rädda med din starka hand

oss

och hjälp mig är och inte har någon annan än dig,

som ensam Herre. Du har kunskap allt, du hur jag avskyr att bli ärad om vet de laglösa och vilken vämjelse jag känner inför en oomskuren av hednings bädd, han än må Du jag är tvingad vem vara. ser att till det, du hur jag vämjes vid det höghetstecken jag bär ser huvudet de dagar jag skall visa mig: det är lika vämjeligt för mig

blodig binda, och aldrig bär jag det de dagar jag får vila. som en Din tjänarinna har aldrig ätit vid Hamans bord, och jag har

inte visat någon uppskattning kungens fester eller druckit

av av

offervinet. Ingen glädje har din tjänarinna känt från dagen för sin upphöjelse och intill utom glädjen över dig, Herre,

nu Abrahams Gud. 3°Gud, du är starkare än alla, hör de som

förtvivlades befria uslingarnas våld och gör mig fri

rop, oss ur från min skräck.

C:22 dem inte finns till Dvs. avgudarna.GT betonar ofta deras intighet som och kraftlöshet med uttryck av detta slag; se t.ex. jer 2:5. Bönen överlämna inte din spira dem antyder att de ensamma skulle bli tillbedda härskareöver världen, judarna förintades. som om C124 lejonet Dvs. kungen; Ords 19:12. C:27 hägbetstecken Ester tänker det s.k. diademet, en huvudbinsomvar del linne hade drottningkronas symbolvärde. Kontrastbilden, av men en fläckats menstruationsblod och därmed av rituell orenhetñ tyg som av har motsvarigheteri]es 64:6; Klag 1:8 17. Cz28 offervinet Gränsen mellan sakralamåltider och vanliga fester var flytande. Förekom det dryckesoffer vid måltid, kunde en judisk gäst en uppfatta sig deltagarei främmande gudstjänsthandling. Jfr 5 Mos som en 32:38; Dan 5:3 f.;1 Kor

C:21Vish13:10+ C:26]udit 13:16 C:22 Vish 14:13; 1 Kor 8:4 C:27 Est Gr 2:17 3 Mos 15:19-24; Cz23Ps 95:3; Dan 2:47; 1 Tim 6:15 Jes64:6 C:24 Matt 10:19 Ords 19:12 C:28]udit 12:2; Dan 1:8

Ester 5:5

Ester går till Artaxerxes

Den tredje dagen avslutade hon sin bön, sig botdråkten

tog av

och iförde sig all sin ståt. :Når hon färdigklädd, åkallade

var hon den Gud och frälsare allt och sedan med sig de som ser tog två tjånsteflickorna. 3Den stödde hon sig på, hon ena svag som

den andra kom efter och bar hennes släp. 5Hon kände

var, skam trots sin strålande skönhet, hennes glad och uppsyn var

älsklig hennes hjärta hopsnört skräck. Hon gick

men var av

igenom alla dörrarna och stod så inför kungen. Han på den

satt

kungliga tronen, iförd all sin härskarprakt, höljd guld och

av ädelstenar, och anblicken honom förfarande. 7När han av var

lyfte sitt majestätiskt lysande ansikte, flammade hans blick

av

vrede. Då bleknade drottningen, hon sjönk kraftlös ihop och

hängde över huvudet flickan gick framför henne. Men som

Gud fick kungens sinne vekna: full störtade han

att av oro upp från tronen, lyfte henne i sina tills hon kunde stå och upp armar

talade vänligt och lugnande till henne: Vad är det, Ester Jag är din vän. Var inte rädd, du skall inte dö. Min förordning

gäller bara vanligt folk. Stig fram hit Han lyfte den gyllene

spiran och lät den beröra hennes hals, hälsade henne och sade:

Tala nu. Ester sade: Du ängel från Gud var som en när jag

såg dig, herre, och jag drabbades fruktan för din härlighet.

av

Du år så vördnadsbjudande,

herre, och ditt ansikte strålar av skönhet. Men medan hon talade segnade hon kraftlös ner,

kungen oroade sig för henne, och hela hovet försökte lugna

henne.

Vad vill du, Ester frågade kungen. Vad önskar du

Du

skall det, det så är halva mitt rike. I dag firar jag

om - en

högtidsdag, svarade Ester. Om det behagar dig, min konung,

skall både du själv och Haman komma till den festmåltid som

jag skall ordna i dag. SKungen sade: Hämta hit Ha-

genast man, så att kan göra Ester till viljes.

D23 svag som bon var Författaren syftar kanske Ester hade fastat i att flera dagar41:16. 5:3 Vad vill du V. 1-2 i detta kapitel har i den grekiska versionenersatts med tillägg D. Med v. 3 kan versräkningen anknyta till den nytt hebreiskatexten.

Dzl Judit 10:3; 12:15 5:3 Mark 6:22 Est Gr 5:6; 7:2; D:6 Est Gr 4:11+ 9:12 D:12 Est Gr 4211+

5:6 Ester

Båda kom till måltiden Ester inbjudit till, och medan de som drack tillsammans frågade kungen: Vad år det, drottning Ester Du skall allt vad du ber om. 7Ester svarade: Vad jag önskar och ber är detta: 80m jag har vunnit din ynnest, min om konung, skall du och Haman också i komma till en morgon festmåltid jag för i skall jag göra som ger er; morgon samma i dag. sätt som

Hamans och ordoeajs uppøöjelse

fall

M

gHaman kom glad och upprymd ut från kungen, då han men juden Mordokaj borggården, blev han ursinnig. 1°Vid fick se hemkomsten kallade han sina vänner och sin hustru Seresh. För dem utbredde han sig över hur rik han och vilken var heder kungen hade visat honom, då han gett honom den allra och lagt rikets styrelse i hans händer. Och högsta rangen Haman fortsatte: Jag den ende drottningen hade var som bjudit att tillsammans med kungen komma till festen, och jag är bjuden också. Men jag finner inget nöje i detta så i morgon

den där juden Mordokaj borggården.

länge jag måste se Då föreslog hans hustru Seresh och hans vänner: Låt hugga

till påle, tjugofem meter hög, och be kungen i morgon bitti

en Mordokaj hängs den. Sedan kan du med kungen att upp till festen och njuta den. Haman gillade förslaget, och pålen av gjordes i ordning. lDen hindrade Herren kungen från att Då sade natten sova. han till sin sekreterare att hämta krönikan över hans regeringstid och läsa för honom den. zHan fann uppteckningen om ur hur Mordokaj för kung Artaxerxes hade avslöjat de två hovmännen kungens livvakter försökte mörda hosom var men 3Då frågade kungen: Vad för utmärkelse eller belöning nom.

5:9 han fick juden Den grekiske översättaren skärper Hamans ondska se låta honom bli ursinnig vid blotta anblicken av Mordokaj. I genom att den hebreiska texten nämns nytt att Mordokaj inte hälsade. 5:14 påle, tjugofem meter hög Pålar användes vid avrättning genom en spetsning ett vanligt persiskt straff, hängning eller korsfästelse. Den dömde skulle hänga till allmän beskådan; ibland hängde man upp redan dödade jfr 9:13 f. Den extrema höjdangivelsen kan vara personer tänkt ett mått den offentliga vanäran. som

5:6 EstGr5z3+ 6:1 EstGrAzl5+ 5:14EstGr7:9f.;8:7;9:25 6:2 EstGrA:12-17

Ester 7:3

har gett Mordokaj Och hans tjänare svarade: Du har

inte gett honom någonting. Medan kungen förhörde sig

om

Mordokajs lojala handlingssätt, kom Haman borggården. Vem står borggården frågade kungen. Haman hade kommit dit för att be kungen låta hänga Mordokaj på pålen

upp som

han hade gjort i ordning. Det är Haman står borggår-

som

den, svarade tjänarna. Kalla honom, sade kungen. Och han frågade Haman: Vad skall jag göra för den jag vill

som

ära Haman tänkte: Den kungen vill ära kan det

som - vara någon annan än jag 7Och han svarade: Om du vill ära

någon, min konung, så låt dina tjänare hämta skrud fint

en av linne du själv brukar bära och häst du själv brukar som en som rida. 9Lämna detta till dina förnämsta och låt en av vänner

honom sätta skruden den vunnit din och hjälpa

som ynnest

honom hästen och längs huvudgatan i staden: Se

upp ropa ut

här vad sker med dem kungen ärar 1°Det

som som - var ett

utmärkt förslag, sade kungen till Haman. Gör på det

sättet

med juden Mordokaj tjänstgör i palatset. Glöm ingenting

som av det du har nämnt. i Haman hämtade skrud och häst, skruden satte Mordo-

kaj, hjälpte honom hästen och gick längs huvudgatan i

upp staden medan han ropade: Se här vad sker med dem som som

kungen vill ära

Mordokaj återvände därefter till palatset, medan Haman

gick tillbaka hem med ansiktet dolt i Han berättade för

sorg. sin hustru Seresh och för sina vänner vad hade hänt hosom och då sade vännerna och hustrun: Om han är judisk nom, av börd, denne Mordokaj, du har börjat stå tillbaka för, blir som

det ditt fall. Du kommer aldrig kunna försvara dig

att mot honom, ty den levande Guden är med honom. Medan de

ännu talade korn hovmännen och bad Haman skynda sig till

festmåltiden hos Ester.

Så korn kungen och Haman för undfägnas drottning-

att av zMedan drack tillsammans en. man denna andra dag frågade

kungen: Vad är det, drottning Ester, vad är det du önskar och

ber om Du skall det, det så är halva mitt rike. 3Ester om

6:13 den levande Guden är med honom Orden är tillagda den i grekiska översättningenoch typiska för dess strävan att ge berättelsen religiös en färg.

6:9 1M0s 41:42 7:2 EstGr5z3+

7:4 Ester

svarade: Om jag har vunnit din min konung, är min ynnest, önskan du skänker mig livet och min bön att du skonar mitt att

folk. Vi har blivit sålda till förintelse, plundring och slaveri, jag

och mitt folk. Tillsammans med våra barn skall göras till slavar och slavinnor. Jag har mig detta, vår fiende är rest mot ty inte värdig tillhöra ditt hov. 5Vem är det vågat att - som

något sådant frågade kungen. En illasinnad männi-

göra ska, svarade Ester, den onde Haman här. Haman greps av

skräck för kungen och drottningen. 7Kungen reste sig från bordet och gick i trädgården, och Haman började tigga

ut drottningen nåd; han insåg han illa ute. om att var

Då kungen kom tillbaka från trädgården, hade Haman kas-

sig över soffan för bönfalla drottningen. Jaså, du antastat att

min gemål i mitt eget hus ropade kungen. När Haman

tar

hörde detta, bleknade han. 9Och Bougathan, hovmännen,

en av sade till kungen: Haman har till och med påle rest en

Mordokaj, räddade dig, konung, med sina upplysningar.

som

Den står vid Hamans hus, tjugofem meter hög. Häng upp

-

honom där, befallde kungen. Så spetsades Haman på den

han själv hade Mordokaj. Sedan lade sig kung-

påle som rest

vrede. ens Samma dag skänkte kung Artaxerxes drottning Ester all hade tillhört den onde Haman, och Mordokaj

egendom som

blev kallad till kungen, Ester hade berättat han släkt ty att var

med henne. :Kungen sin sigillring, han hade tagit

tog som tillbaka från Haman, och den Mordokaj. Och Ester lät gav

Mordokaj ta hand all Hamans egendom.

om

Ediktet till judarnas förmån

3Ånnu gång vände sig Ester till kungen. Hon föll för en ner hans fötter och bad honom omintetgöra verkan Hamans att av

ondska och vad han gjort judarna. Kungen sträckte den

av mot gyllene spiran Ester, och hon sig och stod framför mot reste

honom. Om du så finner för gott, sade hon, och om jag

jag har mig detta Orden tycks syfta Esters resoluta och 7:4 rest mot halvt upproriska ingripande, grundtexten är oklar och översättningmen en osäker.

7:9f. Est Gr 5:14+ 8:4 Est Gr4:11+ 8:2 Est Gr 3210+

Ester E

har vunnit din ynnest, ber jag att du skickar bud och återkallar de brev som sändes ut av Haman och där han föreskrev att alla judar i ditt rike skall utplånas. Hur skulle jag kunna på när se

mitt folk plågas, hur skulle jag kunna leva när alla mina landsmän går under 7Då sade kungen till Ester: All Hamans

egendom har jag gett dig i gåva, och honom själv har jag låtit

hänga påle för att han sökt bringa judarna livet varför

om behöver du be mig lov Skriv i mitt vilken förordom namn ning ni vill, ni liksom han, och bekräfta den med mitt sigill. En

skrivelse utfärdats kunglig befallning och bekräftats

som

med mitt sigill kan ingen sätta sig emot. Sekreterarna inkallades då; det den tjugotredje dagen i den första månadenñ

var nisan, samma år.

Man skrev också till judarna allt hade ålagts ämbets-

om som männen och guvernörerna i brev till och de 127 var en av satrapierna från Indien ända till Etiopien, till varje provins

dess språk. Skrivelsen hade utfärdats i kungens och

eget namn bekräftats med hans sigill, och breven sändes med ilbud. ut

Det meddelades att kungen uppmanade judarna följa sina

att

egna lagar i alla städer och att försvara sig och göra vad de ville

med sina fiender och motståndare; detta skulle ske och en

samma dag i hela Artaxerxes rike: den trettonde i årets tolfte

månad, adar. Nedan följer avskrift skrivelsen. en av

Storkonungen Artaxerxes hälsar provinsguvernörerna i de

127 satrapierna från Indien ända till Etiopien och alla är som oss trogna.

zDet finns sådana oavlåtligt har hedrats med den största

som

generositet av sina välgörare har fått alltför höga

men som tankar sig själva, 3så de inte bara försöker skada våra om att

8:9 den tjugotredje dagen denförsta månaden Jfr i 3:12. De bådatidsangivelserna tränger samman de dramatiskahuvudhändelsernainom perien od om tio dagar. den hebreiska I versionen är avståndet större. 8:9 Man skrev också till judarna Den skrivelse som återges i tillägg E vänder sig inte till judarna, och sammanhangeti den grekiska versionen är därför oklart. Meningen tycks vara att två skrivelser gick ut, och att skrivelsentill judarna innehöll ett sammandrag den av som provinsguvernörerna fick. 8:12 den trettonde... adar Dvs. dagenföre det tilltänkta angreppet jfr 3:7 med not.

8:7 Est Gr 5:14+ 8:12 EstGr3:7+ 8:8 Est Gr 1:19+

4-16-436 91

E Ester

undersåtar oförmögna de bära medgången, till utan, som är att och med företar sig intrigera sina välgörare, och det är att mot inte med de drar streck över sin tacksamhetsskuld till nog att ett människor, de låter sig också svassande bifall utan uppeggas av

från sådana inte vad godhet vill säga, tills de tror sig

som vet kunna undfly domen från den Gud alltid vakar över allt som och hatar det onda. sOfta har också betrodda ministrar och

vänner med sina råd kommit dem förlänats den högsta som makten bli delaktiga i oskyldiga människors död och har att

dragit in dessa härskare i obotliga olyckor ögenom att vilseleda deras fläckfria rättrådighet med sin förslagenhet. 7Detta

gemena är möjligt för konstatera inte bara med ledning sådana er att av äldre krönikor har gjort tillgängliga, utan fastmer som genom betrakta hur ovärdiga makthavares uselhet har resulterat i att

gudlösa ogärningar i vår omedelbara närhet. I framtiden bör detta uppmärksammas, så kan erbjuda alla människor i

att riket ostörd och fredlig tillvaro, i det att företar nödvänen

diga förändringar och med undantagslös öppenhet och välvilja

bedömer de fall underställs oss. som

Det sagda kan tillämpas Haman, Hammedatas son, i själva verket makedonier helt utan persiskt blod och alldeles

en

främmande för vår godhet. När han i vår krets och

upptogs fick åtnjuta den generositet visar människor alla folk, till av

den grad han offentligen kallades vår fader och därefter

att

ständigt blev hyllad alla den främste nedanför den

av som

kungliga kunde han inte bära sin upphöjelse utan

tronen, föresatte beröva både makten och livet. Under sig att oss

bedrägliga och svårgenomskådliga förevändningar begärde han förgöra såväl Mordokaj, vår räddare och ständige välgöra-

att

Ester, vår oförvitliga gemål, och därtill hela deras folk,

re, som och dessa intriger trodde han sig kunna isolera för genom oss sedan störta och makt Överförd till makeatt oss persernas donierna. Men finner att judarna, denne ärkeskurk har som utlämnat förintas, ingalunda är några förbrytare utan lever att

E:10 i själva verket makedonier Hela tillägg E betonar kungens oskuld en och Hamans farlighet. Alexander av Makedonien hade 300-talet stördet persiska riket. När Haman här görs till makedonier jfr A:17 med tat not, framstår han säkerhetsrisk inte baraför judarna utan också som en för den persiskekungen v. 14.

E210 Est GrA:17+ E:11Es[ GrBzá-O-

Ester 8:15

efter de rättfärdiga lagar och är söner till den levande

mest

Guden, den högste och störste, som i sin stora välvilja styr riket

till för liksom för våra förfäder. gagn oss Ni torde alltså bortse från den skrivelse som sänts ut av Harman, Hammedatas eftersom han, upphovsmannen till son,

allt detta, har blivit upphängd vid Susas stadsport med hela sin

familj, snabbt och välförtjänt drabbad den allsmäktige Guav dens dom. Låt i stället överallt anslå avskrifter detta brev, av

tillät judarna att utan hinder följa sina seder och lagar

egna

och dem verksam hjälp, så att de i nödens stund den

ge

trettonde dagen i adar, den tolfte månadenä, kan försvara sig mot dem som går till angrepp mot dem denna dag. Ty den dagen har Gud, som härskar över allt, förvandlat från en undergångens dag till glädjedag för sitt utvalda folk. Också ni

en

skall därför fira denna dag med festligheter en

stora som

märkesdag bland andra minneshögtider, så den både

era att

och i framtiden blir tacksägelsefest för vår och alla lojala

nu en

persers räddning och erinran undergång för dem

en om som

smider planer

mot oss.

Varje stad eller provins inte rättar sig efter detta skall

som

utan undantag skoningslöst förhärjas med eld och svärd så att den inte bara blir obeboelig för människor utan också för all framtid skys vilda djur och fåglar.

av

Avskrifter brevet skall anslås väl synliga platser i hela

av riket, och alla judar skall hålla sig beredda till strid mot sina

motståndare ovannämnda dag. Ryttarna sig i väg för att snabbt utföra kungens befall-

gav

ning, och förordningen offentliggjordes också i Susa. Mordo-

E:16 söner till den levande Guden Denna beteckning gär tillbaka 2 Mos 4:22 och kan ocksåha underbyggts med utläggningar av Ps 82:6; jfrjoh 10:34 E:22 Också ni skall därför fira Författaren menar tydligen att skulle perserna fira kungens räddning från Hamans planerade v. 14 vid uppror en motsvarighet till purim-festen, vars instiftande för judarnas del skildras senare 9220 ff. En persisk fest som handlade om ondskan hos upproriska präster eller ämbetsmän, mager, är känd från grekisk historieskrivning. 8:13 Avserzfter av brevet. dag En del av den hebreiska berättelsen hur . . om brevet skickades ut har omformats till en avslutning tillägget.

E:15 Est Gr 3:8+ 3:20 Es; Gr3;7+ E:16 2 Mos 4:22; Ps 82:6; Hos 1:10; Vish 18:13

8:16 Ester

kaj kungliga skruden. bar krans i gick ut, klädd i den Han en av guld pannband purpurfärgat linne, och folket i Susa

och ett av

gladde sig när de såg honom. Bland judarna blev det ljus och glädje. I varje stad och provins där förordningen anslogs, överallt där anslagen blev det glädje och fröjd bland

sattes upp,

judarna: de drack och glada. Många hedningar lät omskära

var

sig och övergick till judendomen grund fruktan för judar-

av na.

hämnd sina

judarnas på fiender

Den trettonde dagen i årets tolfte månad, månaden adar, hade

kungens brev nått fram, zoch den dagen nedgjordes alla judar-

fiender, i sin fruktan satte sig ingen dem till motvärn. nas ty av

3Judarna bemöttes med aktning av satrapiernas guvernörer, av furstarna och kungens skrivare. Alla de gripna fruktan

av var av

för Mordokaj. Kungens befallning hade nämligen blivit känd

och omtalad i hela riket. I staden Susa dödade judarna 500 7däribland Farsannestain, Delfon, Fasga, sFardatha, man, Barea, Sarbacha, 9Marmasim, Aroufaios, Arsaios och Zabouthaios, °de tio sönerna till bougajern Haman, Hammedatas

plundrade de den dagen,

son, judarnas fiende. Dessutom ochm

antalet dödade i Susa inrapporterades till kungen.

Då sade kungen till Ester: judarna har nedgjort 500 man här i Susa vad du de har gjort i landet Vad vill du - tror att ute be om Du skall det. Ge judarna tillstånd att mera fortsätta i morgon, sade Ester, så att de kan hänga upp

Hamans tio söner. Kungen tillät så skedde och utlämnade

att lik judarna i staden till hängas Och Hamans söners att upp.

9:5 En i den hebreiska texten, som beskriver massakern judarnas vers fiender, har hoppats den grekiske översättaren. Han har kanske över av velat mildra berättelsens brutalitet; i v. 16 har antalet dödade satts ner från 75 000 till 15 000. 9:10 Dessutom plundrade de I den hebreiska texten sägs i stället, här liksom i 15 judarna avstod från att plundra. Motivet anknyter till 1 Sam v. att 15 jfr till A:17, där det sägs att israeliterna syndade genom att not behålla bytet från fiendefolket för eget bruk. Varför den grekiska versionen avviker i v. 10 kan inte avgöras.

8:16 Est Gr 4:3 9:12 EstGrs;3+ 9:1 Est Gr 3z7+

Ester 9:26

judarna i Susa samlades den fjortonde adar och dödade 300

man, men de avstod från plundring.

De övriga judarna i riket samlades också för freda sig, att och de fick för sina fiender. Den trettonde adar dödade de ro dem, de avstod från plundring. De vilade den 15 000 av men

fjortonde dagen i månaden och firade den vilodag med

som en

fest och glädje. Men judarna i Susa samlades även den fjor-

tonde och vilade inte; däremot firade de den femtonde som en

fest- och glådjedag. Detta är orsaken till de judar bor

att som

kringspridda ute i landet firar den fjortonde adar med fester som en högtidsdag, då alla skickar matgåvor till varandra, me-

dan de bor i storstäderna firar glad högtidsdag den som en femtonde adar och skickar matgåvor till sina den dagrannar gen.

Purim -festen

instiftas

Mordokaj skrev ner vad som hänt i skrift, han sände

en som till alla judar i Artaxerxes rike, nära och fjärran, för de att

skulle göra dessa dagar till högtidsdagar och fira den fjortonde och femtonde adar. Ty dessa dagar fick judarna för sina

ro fiender. Under hela den månad, adar, då deras vändes i sorg

lycka och deras kval i högtidsglädje skulle de fira bröllopshög-

tider och glädjefester och skicka matgåvor till sina vänner och

till de fattiga. judarna införlivade med sin tradition det Mordokaj

som hade skrivit till dem: hur makedoniern Haman, Hammedatas

började strid mot dem, sedan han anordnat lottdragning

son,

och kastat lott för att förgöra dem, och hur han gick till kungen för att be honom låta hänga Mordokaj; den

upp men

onda plan han hade smitt judarna slog tillbaka

som mot mot

honom själv, och både han och hans barn blev upphångda. Därför fick dessa dagar purim med tanke lotterna,

namnet ty lotter heter purim deras språk, och med tanke de

9:26 lotter beter purim Ett ackadiskt ord pur kan ha den angivna betydelsen men kan också betyda andel, portion, vilket kan jämföras med bruket att sändamatportioner till vänner och under purim-festen grannar v. 19, 22.

9:16-18 Est Gr 3z7+ 9:24 Est Gr 3z7+ 9:19 Neh 8:10 9:25 Est Gr 5:l4+ 9114 9:21 Est Gr 3z7+

9:27 Ester

händelser återges i denna skrift, allt vad judarna fick som igenom för den sakens skull och allt sedan hände med dem. som Så förordnade Mordokaj, och judarna lät det bli tradition för sig själva och för sina efterkommande och för dem som slutit sig till dem. De kommer aldrig överge det bruket, att

utan dessa dagar utgör minneshögtid firas i släktled

en som efter släktled i varje stad, i varje familj och i varje land. Dessa

purim-dagar skall högtidlighållas i all framtid, och minnet av

dem kommer aldrig slockna bland kommande släkten. att

Drottning Ester, Amminadavs dotter, och juden Mordokaj

skrev allt vad de hade gjort och sände ut det brev som ner

stadfäste purim-festen. 3°Mordokaj och drottning Ester förordnade även detta initiativ och genomförde sin vilja eget

eget Detta fastställde Ester för all framtid, och hennes ord ansvar. skrevs för att räddas undan glömskan. ner

Kungen lät skrivelser överallt där han härskade över

10 ut

zHans kraft och duglighet och hans väldes land och vatten. rikedom och glans har beskrivits i krönikan om Persiens och

Mediens kungar. 3Mordokaj kung Artaxerxes ställföreträ-

var dare och rikets stormän. Högt ansedd bland judarna och en av dem skildrade han sitt livsöde för hela sitt folk. älskad av

Tolkning av Mordoeajs dröm

Mordokaj sade: Detta är Guds verk, zty jag har tänkt vad

jag drömde dessa händelser, och varje del drömmen har om av

slagit in. 3Den lilla källan blev till flod, och det kom sol och

en

ljus och mäktigt vatten floden är Ester, kungen gifte

ett - som

sig med och gjorde till drottning. De två drakarna är jag och

9:29 Ester.. och Mordokaj skrev Det är oklart om här syftas en annan . . . . skrift än den som v. 20 handlar om eller om Ester bara nämns som medförfattare till den. 9:30 förordnade även detta. på eget ansvar Den grekiska texten, som här . . avviker starkt från den hebreiska, är oklar och översättningen osäker. Kanske menas att Mordokaj och Ester användedet kungliga kanslietmed samma frihet som när det gälldeskrivelsen till guvernörerna8:8 få.

9:29 Est Gr 9:20 Fzl-IO Est Gr A:4-10 10:3 1 Mos 41:40 F:3 Est Gr 2:17 F:4 Est Gr 3:1

Ester Fzl 1

Haman, Soch de samlades för judarna är hednasom att utrota folken. Men mitt folk är Israel; det de ropade till Gud var som och blev räddade. Herren har räddat sitt folk, Herren har

befriar från alla dessa olyckor. Gud har gjort dessa tecken oss

och under, och ingenting liknande har skett bland hedningarna. 7För den skull skapade han två lotter, för Guds folk och

en en för alla hednafolken, och dessa båda lotter infann sig på den

bestämda stunden och tiden inför Gud till domens dag för

en alla hednafolk. Och Gud tänkte sitt folk och lät dem är som hans arvslott sin rätt. För all framtid skall fira dessa man dagar i månaden adar, den fjortonde och femtonde i månaden,

och samlas med glädje och fröjd inför Gud genom alla släktled i

hans folk Israel.

Slutanmárening

Under det fjärde året Ptolemaios och Kleopatras regering av kom Dositheos, sig präst Levis och som uppgav vara av stam,

hans son Ptolemaios med ovanstående skrift, enligt deras

som

uppgift är brevet om purim-festen och har översatts Lysima-

av chos, Ptolemaios från Jerusalem. son,

F:7 :vi lotter Den egendomliga bilden med lotterna är kanskeavsedd som en kontrast till Hamans lottdragning 9:24 ff.: han trodde sig avgöra judarnas öde med slumpenshjälp, men i självaverket det Gud var som bestämde. F:11 Ptolemaiosoch Kleopatras regering Flera egyptiska kungar och par av drottningar med dessa namn är kända. Vanligen antasatt det är fråga om Ptolemaios IX, fjärde regeringsår 114-113 Kr. vars motsvarar F:11 ovanståendeskrift Säkerligen hela Est Gr, fast alla tilläggen inte menas behöver ha funnits i det exemplar där slutanmärkningen skrevs in. - Anteckningen har troligen gjorts av någon judisk bibliotekarie i Alexandria, när den grekiska översättningen Ester införlivades med boksamav lingen som han skötte.

F:5 EstGr3:12 pg E51Gr3;7+ F:6 EstGrCzll

FÖRSTA MACKABEERBOKEN

Inledning

Under 160-talet Kr. genomgick det judiska folket en kris som fick den största betydelse för dess nationella och religiösa ut-

veckling och återverkningar också kan spåras under krisvars

tendomens framväxt. Bakgrunden kan sökas i Alexander den

stores erövringståg vid slutet BOD-talet, i den kultur- och av reli ionsblandning han målmedvetet främjade och i de som

orolfiga politiska förhållandena efter hans död. Judarna, som

fått i fred med sin religion under den persiska tiden, vara hamnade i ett farligt läge mellan två de dynastier som hade av delat Alexanders välde mellan sig: den ptolemeiska i Egypupp ten och den seleukidiska, kärnland var antikens Syrien och vars

maktområde ungefär motsvarade nutidens Syrien, Irak och

vars Iran.

Efter år 198 lydde Israels land under seleukidernas välde.

Starka konflikter växte vid denna tid fram mellan inom grupper

det judiska folket med olika inställning till den främmande

hellenistiska kulturen, och motsättningarna råkade ödesdii ett

gert samspel med den pågående kampen mellan stormakterna. I trängt utrikespolitiskt läge den seleukidiske kungen

ett rep

Antiochos IV Epifanes år 168 me mycket hårda tvångsåtgärder den judiska religionens trognaste anhängare. Detta ledde

mot till revolt, anförd prästen Mattathias och hans söner, en av av kände hette Judas med tillnamnet Mackabaios. vilka den mest

Revolten blev framgångsrik bl.a. grund att den fientliga

av

dynastin försva ades andra fiender och inre strider. Un-

av av der Judas och bröder lyckades folket vinna allt större ans frihet och slutligen full självständighet.

Vid sidan avJosefus utförliga sekundära skildring samt

men

Daniels bok, som antydningsvis beskriver vissa viktiga delar av händelseförlop är de två Mackabeerböckerna våra viktigaste

et,

källor till kunskap om det. Beteckningen mackabeer har lånats

från Judas Mackabaios och överförts alla familjens stridbara medlemmar, också kallas hasmoneer efter sin stamfar Hassom

Det år först i fornkyrklig tid den har knutits till de

mon. som

båda böckerna, vilkas ursprungliga titlar inte kan rekonstrueras

Första Mackabeerboken

med någon säkerhet. Böckerna har inte heller hört samman från början utan är två fristående verk som delvis skildrar samma händelser. Den första Mackabeerboken är jämförelsevis stram och en nykter skildring revoltens början under Mattathias och av av kampens fortsättning under sönerna Jonatan och Simon. Den täcker tiden från Antiochos lVzs tronbestigning år 175 till Simons död år 135. Var gång författaren skildrar hur någon av de tre bröderna övertar ledningen gör han markerad en nyansats i sin berättelse 3:1; 9:23; 13:1. Tydligen ville han beskriva hur den nya judiska dynastin växte fram och säkrade sitt välde. Boken skrevs troligen omkring år 100 f.Kr., alltså tämligen

kort tid efter de händelser som nämns i det sista kapitlet. Författaren bör ha stått mackabeerna nära och kan betraktas

som deras hovkrönikör: han tar genomgående deras parti inte bara mot den yttre fienden utan också mot judiska grupper som hade en annan politisk uppfattning. Samtidigt visar han ett äkta religiöst patos för judarnas gemensamma tro, deras tempel och deras lagar. Han skrev hebreiska och lånade åtskilliga uttryckssätt från GT:s historiska böcker. Detta märks tydligt i den grekiska översättning är den äldsta bevarade som nu texten, men de språkliga egendomligheterna har bara delvis kunnat återges i den svenska översättningen. Om de fått framträda i full skala, hade effekten blivit alltför onormal och hindersam för

läsningen. Lätt att uppfatta är dock anknytningen till gammaltestamentlig poesi i några utvikningar där förtrycket skildras

2:7 ff.; 3:45 eller de judiska ledarna prisas 3z3 ff.; 14:4 ff. Ett annat slag inskott i den berättande är rad av texten en dokument återges i kap. 8 och 10-15. Åtminstone del som en dem kan avskrifter äkta handlingar, författaren av vara av som haft tillgång till ijerusalem. Somliga oklarheter i dessa texter kan bero att de har nått via upprepade översättningar, oss t.ex. från latin till hebreiska och sedan till grekiska, men man måste också räkna med möjligheten att författaren själv har handskats mycket fritt med sitt material. I boken dateras många händelser och författaren följer noga, därvid den seleukidiska dynastins räkning åren efter stamfaav derns erövring Babylon år 312 f.Kr. Årtalen kombineras av ibland med månadsnamn från kalender, och tolkningen annan de kronologiska uppgifterna är bl.a. denna anledning en av av svår och livligt omstridd bland forskarna. Se vidare Månad och Tidräkning beträffande detta problem och de förutsättningar gäller för inledningens, noternas och uppslagsdelens tidssom angivelser enligt vårt nutida system.

Första Mackabeerboken

Från Alexander den store till Antiochos Epzfanes

Sedan Alexander Makedonien, Filips hade dragit ut av son, från kitteernas land och besegrat Dareios, persernas och meder-

nas kung, övertog han dennes kungadöme; redan förut han

var

kung i Grekland. zHan började lång rad krig, intog befästa

en städer och dräpte kungar i världen. 3Anda till jordens runt om

gränser trängde han fram och plundrade folk efter folk;

yttersta hela jorden låg kuvad inför honom, och hans stolthet och övermod växte. Han samlade väldig här och härskade över en

länder och folk och furstar, blev skattepliktiga till honom.

som SSå drabbades döden han av sjukdom, och han förstod

inte långt borta. Då kallade han till sig de förnämsta

var

männen i sin tjänst, hade delat hans liv från ungdomen,

som och skiftade sitt rike mellan dem medan han ännu levde. 7Vid sin död hade han regerat i tolv år. sMännen stått Alexander närmast tog makten, som nu var

och i sitt land. 9De krönte sig alla till kungar efter hans död;

en

detsamma gjorde deras efterkommande i många generationer, och de vållade mycket i världen.

ont

1:1 SedanAlexander... besegrat Dareiøs Alexander den sina store vann avgörande segrar över den siste perserkungen Dareios III vid Issos år 333 och Gaugamelaår 331 f.Kr. 1:1 kitteernas land Namnet kitteer användes om flera folk i det östra medelhavsområdet,här om makedoniernajfr 8:5. 1:1 redan förut var ban kung Grekland i Annan läsart och översättning: så blev han den förste grekiske kungen, dvs. den förste bland de hellenistiskahärskarnai Främre orienten. jfr 6:2; Dan 8:21. 1:9 De krönte sig alla till kungar Ur de förvirrade striderna om Alexanders välde framträdde två dynastier med särskild betydelseför judarna: den seleukidiska i Syrien och den ptolemeiska i Egypten.

1:1 Dan 8:5-7, 21; 11:3 1 Mack 6:2

1 :10 Första Mackabeerboken

Från deras utgick genomfördärvat skott: Antio-

stam ett

chos Epifanes, kung Antiochos hade varit gisslan i

son, som

Rom. Han blev kung år 137, räknat från det grekiska väldets

början.

Avfall från lagen

Vid den tiden började somliga israeliter överge lagen, och

att de lockade många med sig. De sade: Låt hedoss närma oss ningarna bor omkring och sluta förbund med dem. som oss Sedan avskilde från dem har många olyckor kommit över oss

oss. Detta slags tal folkets gillande. Några av dem

vann initiativ till kungen, och han dem följa reste eget gav rätt att

hednisk lag och sed. Sedan byggde de idrottsanläggning i

en

Jerusalem enligt hedningarnas bruk. De skaffade sig förbud och avföll från det heliga förbundet De beblandade sig med

hedningarna och sålde sig till att göra det onda.

Antiochos förgriper sig på templet

När Antiochos hade fått fast sitt rike, började ett grepp om han sträva efter makten över Egypten för att båda rikena under sitt herravälde. Han bröt in i Egypten med stora trupp-

styrkor, med stridsvagnar och elefanter och med väldig

en

1:10 Antiochos IV Epifanestillhörde den seleukidiskadynastin och regerade 175-164 f.Kr. Åren 189-176 måste han vistasi Rom garanti för som en att hansfar, Antiochos IH, skulle hålla det hårdafredsfördrag som slutgiltigt bekräftades år 188 i Apameia. 1:10 år 137 Dvs. 176 eller 175 f.Kr.; händelseninträffade hösten 175. - Med det grekiska våldet menas här den seleukidiskadynastin. 1:15 skaffade sig förbud Antikens kirurger kunde utföra en plastisk operation, varigenom omskurna män fick samma utseende som andra jfr 1 Kor 7:18. 1:17 Han bröt i Egypten Antiochos IV invaderade Egypten två gånger under åren 169 och 168 f.Kr.; 2 Mack 5:1. Författaren till 1 Mack tycks inte hahållit isär de bådahändelserna.Dateringeni v. 20, år 143, måste syfta 169 f.Kr.

1:10 Dan 8:9, 23; 11:21; 2 Mack 4:7 1 15 Mos 1 17:10 2 Kung 17:15 1:11-15 2 Mack 4:7-20 1:l6-24 Dan 11:25-30;2 Mack 1:11 jer 44:18 5:1-16

Första Mackabeerboken 1:28

flotta. Han gick i strid med Ptolemaios som kung i Egyp-

var Ptolemaios vika för honom och flydde, och det blev ten; gav manfall. Antiochos folk intog de befästa städerna i stort

Egypten, och han plundrade landet. Efter ha besegrat egypterna återvände Antiochos år 143

att och marscherade med starka trupper mot Israel och Jerusaupp

lem. I sitt övermod trängde han in i templet och tog guldaltalampstället och alla dess tillbehör, bordet för skådebrö-

ret,

den, bägarna och skålarna för dryckesoffren, rökelsefaten av guld, förhänget, kransarna och guldutsmyckningen tempel-

husets fasad, blev helt avskalad. Han tog silvret och som

guldet och alla begärliga föremål och allt han fann de undan-

av

gömda skatterna. Med allt detta drog han bort till sitt eget land; han spred död och förintelse och förde ett fräckt och övermodigt tal.

Då kom bitter över hela Israels land. sorg Folkets ledare och äldste höjde jämmerrop,

flickor och ynglingar miste sin livskraft,

och kvinnornas skönhet vissnade.

Var brudgum brast i klagosång,

ut brud sörjande i sin kammare. var satt

Jorden skalv för sina inbyggares skull,

och hela Jakobs ätt höljde sig i skam:

1:18 Ptolemaios VI Filometor regerade 180-145 Kr. 1:21 guldalzaret. förhänget Dvs. de heliga föremål som enligt 2 Mos .. 25-26; 30 behövdes för gudstjänsten. 1:23 de undangämda skatterna Templens skattkammare fungerade som bankvalv, där också privata förmögenheterkunde deponerasjfr 2 Mack 3:10 fr. 1:24 han spreddöd ochförintelse Kanske en anspelning den massaker som kungen enligt 2 Mack 5:12 ff. anställdeefter sitt andrafälttåg till Egypten.

1:21 2 Mos 25-26; 30:1-10; 1:23 2 Kung 24:13 1 Kung 7:48-50 1:26 Klag 1:4, 18; 2:10; Am 8:13

1:29 Första Mackabeerboken

Jerusalem ockuperas

Två år därefter skickade kungen att leda skatteupp-

en man börden iJuda städer. Han kom till Jerusalem med starka trup-

Han talade bedrägligt till folket fred och försoning.

per. om

När de fattat tillit till honom, överföll han plötsligt staden, tillfogade den ett förkrossande slag och dödade en mängd israeliter. Han plundrade staden, stack den i brand och

rev ner både husen och ringmuren. Kvinnor och barn fördes bort

slavar, boskapen delades krigsbyte.

som som Inkräktarna befäste Davids

stad med en hög

och kraftig och kraftiga och fick så borg. De bemannade den

mur torn en

med hedniska syndare och laglösa män. Genom den ökade deras makt. De försåg den med och proviant, och bytet

vapen

från Jerusalem samlade de ihop och lagrade där. De blev till ett farligt hot: Den borgen ett försåt för templet

var

och ständigt ondskefull fiende till Israel.

en

Oskyldigt blod utgöts runt templet. Helgedomen skändade de. jerusalems invånare flydde för deras skull, och staden blev ett tillhåll för främlingar. Hon blev främling för sin avkomma,

en hennes barn övergav henne. egna

1:29 en man att leda skazteuppbörden Detta uttryck kan grundtexten i vara en missuppfattning av den titel som mannen bar enligt 2 Mack 5:24: de mysiska truppernas befälhavare. Han hette Apollonios och var kanske identisk med den person som uppträder i 3:10 ff. 1:33 en borg Denna borg spelar en viktig roll hela Mack i 1 som symbol för det främmandeförtrycket. Var ijerusalem den låg år ovisst. Davids stad var ursprungligen namnet den av David erövradeSionsborgen2 Sam 5:7 men tycks här beteckna en annan del av staden, högre belägen än templet. 1:34 laglösa min Uttrycket syftar judar som försummade sin religion och samarbetademed utlänningarna, som här kallas hedniska syndare.Jfr 2:44; 7:5; 9:23 ff.

1:29-32 2 Mack 5:24-26 1:37-40 Ps 74zl-7; 79zl-4

Första Mackabeerboken 1:53

Hennes tempel stod tomt som en öken,

hennes fester vändes i sorg, hennes sabbater blev till en nesa,

hennes ära till ynkedom.

Så hennes härlighet varit, stor som

så djup blev hennes förnedring. Hennes höghet vändes i sorg.

Religionsförföljelsen börjar

Kungen sände ut en skrivelse till hela sitt rike: alla skulle bli

enda folk, och och skulle överge sina lagar och ett var en

seder. Alla hednafolk böjde sig för kungens befallning. Också många israeliter rättade sig efter den gudsdyrkan han föreskrev, började offra avgudarna och vanhelgade sabbaten. Till Jerusalem och Juda städer sände kungen budbärare med skriftliga förordningar att skulle följa seder

om man som

främmande för landet. 45Brännoffer, matoffer och dryckes-

var

offer skulle avskaffas i templet, sabbater och högtider skulle vanhelgas, tempel och präster skändas. Man måste bygga altaren och helgedomar och tempel avgudarna, offra kött

av svin och andra djur, släta sina söner oomskurna och orena vara

sina själar med allt slags orenhet och skändlighet, så

smutsa

lagen skulle glömmas bort och alla dess bestämmelser för-

att

vanskas. 5°Den inte följde kungens föreskrifter skulle

som straffas med döden.

Alla dessa påbud utfärdade kungen i skrivelser till hela sitt

rike. Han tillsatte män skulle övervaka att hela folket följde som

dem, och han lät befallningen offren ut till och

om var en av

Juda städer. Många bland folket slöt kring kungens män,

upp

alla de övergav lagen. De lät mycket ske i landet och

som ont

drev israeliterna att gömma sig varhelst de fann tillflykt.

en

1:39 Klag 5:18Am 8:10;Tob 2:6 1:473Mos11:7 1:41-64 2 Mack 6:1-11

1:54 Första Mackabeerboken

Den vanbelgande skändligbeten

Den femtonde dagen i månaden kislev år 145 lät kungen bygga den vanhelgande skändligheten brännofferaltaret; iJuda städer byggdes altaren, och tände

även runt om man rökelse vid husdörrarna och Alla skriftrullar med gatorna.

lagen påträffades blev sönderrivna och uppbrända. 570m

som fann någon ägde förbundets bok eller någon man som som

höll lagen i ära, betydde kungens påbud döden för honom.

Månad efter månad fortsatte deras våldsdåd alla israeliter mot

som de ertappade i städerna. Den tjugofemte dagen månad offrade de det altare

i var

blivit uppfört på brännofferaltaret. Kvinnor låtit

som som omskära sina pojkar dödades, kungen hade förordnar, så som

och de späda barnen hängdes vid halsen dem. Också deras

familjer och de utfört omskärelsen blev dödade. som Men många israeliter fann mod och styrka inom sig till

beslutet inte äta något De föredrog döden framför

att orent.

att vanhelga sig själva genom maten och skända det heliga

förbundet. Och de led döden. Fruktansvärd vreden var som drabbade Israel.

Mattatbias och hans söner

Vid den tiden flyttade Mattathias, till Johannes, till

son son Symeon, från Jerusalem och slog sig i Modein. Han ner var

1:54 Den femtonde dagen i månaden kislev år 145 Dvs. i början av december år 168 f.Kr. f 1:54 den vanhelgandeskándligbeten Uttrycket är hämtat från Dan 11:31; 12:11 jfr Matt 24:15 med pan. Det syftar ett altare främmande en gud v. 59, kanskekombinerat med en gudabild. 2:1 Modem En stad 28 km nordväst om Jerusalem. 2:1 jojariw släkt utgjorde en av de 24 avdelningar det judiska präster som skapetgrupperadesi 1 Krön 24:7 ff.

1:54 Dan 9:27; 11:31; 12:11; Matt 1:63 2 Mack 6:18-31; 7 24:15+ 2:1 1 Krön 24:7 1:60 2 Mack 6:10

Första Mackabeerboken 2:14

präst, avJojarivs släkt, zoch han hade fem söner: Johannes med

tillnamnet Gaddi, 3Simon med tillnamnet Thassi, Judas med

tillnamnet Mackabaios, 5Elasar med tillnamnet Avaran och

Jonatan med tillnamnet Apfus. När Mattathias såg det hädiska pågick i Judeen

som och i Jerusalem, 7sade han:

Ve mig, varför skulle jag bli född och behöva hur mitt folk krossades, se

hur den heliga staden förgjordes

Där satt de i medan hon föll i fiendehand, ro,

medan den heliga platsen föll i främlingars händer.

Hennes tempel har blivit ärelös som en man,

9de härliga tingen där har förts bort krigsbyte,

som hennes späda barn har dödats gatorna, hennes män har fallit för fiendens svärd. unga Finns något folk inte fick sin del hennes rike, som av

som inte tog sin lott när hon plundrades

Alla smycken har tagits ifrån henne,

den friborna har blivit slavinna.

Vårt tempel har ödelagts,

det vår skönhet och vår ära, som var

hedningarna har skändat det.

Vad har leva för mera att Och Mattathias och hans söner sönder sina kläder°; de rev

klädde sig i säcktyg och sig hän djup

gav sorg.

2:2 fem söner Tre dem blev judarnasledareoch är huvudpersoner i av var sin del av 1 Mack: Judas 3:1-9:22, Jonatan 9:23-12:53 och Simon 13:1-16:24. De båda andras öden nämns i förbigående 6:43 ff.; mera 9:35 L. 2:4 tillnamnet Mackabaios Brödernas tillnamn bör ha varit familjärt karakteriserande, men man kan inte säkert avgöra vad de betydde. Namnet Mackabaios har tolkats som den hammarlike, också den men som utvalde. 2:7 Där satt de i ro Kanske en kritisk anmärkning de judar fann mot som sig i övergreppen utan att göra motstånd. Men texten är osäker; annan läsart: och behöva sitta där maktlös.

2:7-is 1Mack1:16-24+ 211Jeri214;Klag 11

2:9 Klag 1:10; 2:11

2:15 Första Mackabeerboken

Mattatbias griper till vapen och flyr

Kungens skulle tvinga folket till avfall, kom till

män, som staden Modein för invånarna där skulle offra, och många att israeliter samlades kring dem. Mattathias och hans söner höll

sig för sig själva. Då vände sig kungens män till Mattathias

och sade: Du är ansedd ledare och betydande här i en en man staden, och du har stöd söner och bröder. Kom fram och av

bli den förste lyda kungens förordning, så alla folk har

att som gjort, också männen iJudeen och de är kvar i Jerusalem. som Då skall du och dina till kungens vännen, och du söner utses

och dina söner skall bli hedrade med silver och guld och många

andra gåvor.

Men Mattathias ropade högt till Om så vartenda folk

svar:

under kungens välde lyder honom och har avfallit från sina fäders religion och alla har valt följa hans påbud, så skall

att jag och mina söner och bröder ändå hålla fast vid våra fäders

förbund Aldrig får det ske att överger lagen och buden Kungens ord rättar inte efter, och från vår gudsdyrkan

oss skall inte vika, sig höger eller vänster. vare

Just han detta, trädde judisk fram i allas

som sagt en man

åsyn för att offra altaret i Modein enligt kungens förordning.

När Mattathias såg det, han helig iver kom greps av en som

honom att darra i sitt innersta. Lågande av rättfärdig vrede

rusade han fram och högg invid altaret. På ner mannen samma

gång dödade han kungens övervakade offrandet, och

man som altaret han Så värnade han lagen med helig iver, så rev ner. Pinhas hade gjort mot Simri, Salus son. som

Och Mattathias ropade högt över staden: Följ med mig

ut

härifrån, alla ivrar för lagen och stöder förbundet Se-

som

dan flydde han med sina söner till bergen och lämnade kvar allt de ägde i staden.

2:151Mack1:51 2:252Mos34:13;5Mos12:3 2:17 Dan 11:32 2:26 4 Mos 25:6-13; Ps 10650; Syr 2:18 2 Mack 7:24 45:23 2:24 2 Mos 22:20; 5 Mos 13:6-11 2:27 2 Mack 5:27; Heb 11:38

Första Mackabeerboken 2:43

Massaeem på Sabbaten

MMånga som längtade efter rättfärdighet och rättvisa drog då

ut i öknen med sina barn, sina hustrur och sin boskap för att

bosätta sig där, ty det onda hade drabbat dem hårt. Det kom

bud till kungens män och till trupperna i Jerusalem, Davids stad, att folk som trotsade kungens befallning hade dragit ut till

i ödemarken. En styrka då jakten grottorna stor tog upp

dem, spårade dem och gick i ställning mitt emot dem. Det

upp

var sabbatsdagen de började striden. De sade till dem: Låt det nog Kom ut och gör kungen har befallt, så skall ni

vara som leva. Israeliterna svarade: Vi kommer inte vill inte följa ut;

kungens befallning och vanhelga sabbatsdagen. Då gick

kungens trupper omedelbart till anfall. Men israeliterna värjde sig inte; de kastade inte sten och spärrade inte för en 37Utan skuld går alla i dödenf sade de. Himgrottorna. mel och jord är våra vittnen att ni dödar mot all rätt. oss Fienden anföll dem Sabbaten, och de och deras hustrur och

barn och boskap blev dödade, emot tusen

upp personer. När Mattathias och hans vänner fick detta, sörjde de veta djupt de döda. Och de sade till varandra: Om alla gör som

våra bröder och avstår från att kämpa för våra liv och våra lagar mot hedningarna, då kommer de snart att utplåna oss från jordens yta. Den dagen fattade de detta beslut: Om någon angriper sabbatsdagen, skall bjuda honom strid,

oss vem han än är. Vi skall inte bli dödade allesammans, så våra som bröder dödades i grottorna.

Befrielseeampen börjar

Till dem slöt sig krets hasider, Israels starka hjältar, alla en av

hängivna kämpar för lagen Alla andra som var flykt

2:42 basider Ordet betyder trogna eller fromma och används ofta i GT ett allmännare sätt t.ex. l Sam 2:9; Ps 12:2; Ords 2:8. Den grupp som nämns här var en föregångare fariseernasoch esseernassammanslutningar. Hasidismen i nya tidens Östeuropasaknarhistoriskt samband med den, fast dess namn, ofta stavat chassidismen, har samma språkliga bakgrund. I 2 Mack 14:6 likställs hasiderna med motståndskämparna, men enligt 1 Mack 7:13 slog de senare en fredlig väg.

2:32 1 Mack 9:43; 2 Mack 6:11; 15:1 2:42 1 Mack 7:13; 2 Mack 14:6

2:44 Första Mackabeerboken

undan förtrycket anslöt sig också till dem och förstärkte dem.

Så fick de härstyrka samlad och kunde vända sin vrede mot en

syndarna och slå de laglösa med sitt raseri; de slapp undan

som måste fly till hedningarna för att rädda livet. Mattathias och hans anhängare drog fram över landet och alla altaren, och alla oomskurna pojkar de fann rev ner som inom Israels gränser omskar de under tvång. De förföljde sina

övermodiga fiender och hade stor framgång i allt de gjorde. De värnade lagen mot hedningarnas och kungarnas

angrepp och bröt udden syndarens makt. av

Mattanaids avskedsord

När Mattathias liv närmade sig slutet, sade han till sina söner:

Nu råder övermod och våld; det är en tid av omstörtningar

och rasande vrede. 5°Mina barn, kämpa med iver för lagen

nu och liv för våra faders förbund. Minns de storverk ge era som fäderna utförde i sin tid, och vinn också ni stor ära och evig berömmelse Abraham visade sig när han blev er. trogen

prövad, och därför räknades han rättfärdig. Josef lydde

som

budordet när han i svårigheter, och han blev herre över

var Egypten. Vår fader Pinhas med sin brinnande iver det vann löftet hans rästämbete skulle bestå för alltid. 55 fullatt P osua

gjorde vad befalldes och blev domare över Israel. Kalev

som

fick sitt vittnesbörd inför menigheten andel landet.

genom en av David sin fromhet över evigt välde. vann genom tronen ett

58Elia brann helig iver för lagen och därför till

av togs upp

himlen. 59Hananja, Asarja och Mishael räddades sin tro

genom

lågorna. Daniel undkom tack sin renhet lejonens

ur vare gap.

2:48 syndarens Författaren tänker troligen Antiochos IV, som han i 1:10 kallat genomfördärvad. Syndarna är annarsen allmän beteckning för de hedniskainkräktarna jfr v. 44; 1:34 med not. 2:51 Minns de :larvere fädema utförde Återblickar den bibliska som historiens märkesmänspelade en stor roll i tidens fromhetsliv. jfr Vish 10; Syr 44-49; Heb 11.

2:461 Mack 1:48 2:55 4 Mos 27:15-23;]os1:1-9

2:51-60 Vish 10; Syr 44-49; Apg 2:5 6 4 Mos 14:6-9, 24;]os 14:13 72-50; Heb 11 21:12 2:52 Mos 1 22:1-19;Jak 2:21 2 57 2 Sam Ps 89:20-38 : 2:531 Mos 39:7-23; 41; Ps 10S:16- 2:58 1 Kung 18; 19:10;2 Kung 2:11 22; Apg 7:10 2:59 Dan 1:6; Till Dan B 2:54 1 Mack 2226+ 2:60 Dan Till Dan C:28-42

Första Mackabeerboken 3:6

Så kan ni i släktled efter släktled att den bygger sitt se som

hopp Honom aldrig skall sakna kraft. En syndig

mans hotelser skall inte frukta; hans härlighet skall bli dynga och

maskars föda. I dag upphöjs han, i finner ho-

morgon man inte, han har vänt åter till jorden, och det är slut med nom ty

hans planer. Mina barn, låt lagen manliga och starka,

göra er

den skall föra till ära. Jag vet att er bror Simon är en

ty er

rådig Honom skall alltid lyda, han skall far för

man. vara en Och Judas Mackabaios har varit kraftfull kämpe sedan er. en han han skall bli befälhavare och föra krig mot var ung, er hedningarna. Samla omkring alla följer lagen, och er som

utkräv hämnd folk. Låt vedergällningen drabba hed-

ert ningarna, och håll fast vid lagens bud.

Sedan välsignade han dem, och så förenades han med sina fäder. 7°Han dog år 146. Han blev lagd i sina fäders grav i Modein, och hela Israel höll stor dödsklagan över honom.

judas Maceabaios

Mattathias sonjudas, med tillnamnet Mackabaios, framträdde

i sin fars ställe. zHan fick stöd alla sina bröder och alla nu av av sin fars anhängare, och med glatt mod fortsatte de Israels krig.

3I-Ian spred sitt folks berömmelse vida. En väldig kämpe han, när han klädde sig i rustning

var och fäste sina vapen vid bältet.

När han gick fram i strid, var hans svärd härens skydd.

I sina bedrifter liknade han lejon, ett ett ungt lejon som ryter mot sitt rov. 5Han spårade upp de laglösa och jagade dem,

han kom med eld mot dem som plågade hans folk. De laglösa kröp i fruktan för honom,

samman

alla de brottsliga fylldes skräck och förvirring.

av

Under hans ledning gick befrielsen framåt.

2:61 på Honom Dvs. Gud. jfr uttrycket himlen, som bl.a. i 3:18 användsmed samma innebörd. 2:70 år 146 Dvs. 167 eller 166 f.Kr.

2:61]er 17:7 f.;Syr 2:10 2:59 1 Mos 4918-33 2:62 Job 20:6 Ps 37:35 ; Jes 2:701 Mack 9;19;13;25.30 51:12 f.;Syr 10:10 3:4 1Mos 49:9 2:64J0s 1:7 3:5 1 Mack 5:5 2:68 Ps 1419:6

3:7 Första Mackabeerboken

7Han förbittrade livet för många kungar,

Jakob gladde han med sina dåd.

men I evig tid skall hans minne välsignas

Han tågade fram genom Juda städer och rensade landet från gudlösa män;

så vände han vreden från Israel. 9Hans blev känt till världens ände: namn han samlade dem dömts till undergång. som

De första framgångarna

1°Apollonios bådade upp en här av hedningar och en stor styrka

från Samarien till strid Israel. När Judas fick det, mot veta

gick han till anfall mot Apollonios, och han besegrade och

dödade honom. Manfallet och de överlevande flydblev stort,

de. Vid plundringen Judas Apollonios svärd, han

tog som sedan alltid använde i strid. uSeron, befälhavaren över den syriska armén, fick höra att Judas hade samlat ett uppbåd trogna män som höll samman av med honom och beredda för strid. Han tänkte då han var att skulle vinna ära och berömmelse i hela riket att börja genom krig mot Judas och hans följeslagare trotsade kungens som

befallning. Han marscherade dit i sin och med honom

tur en

stark här gudlösa män, skulle hjälpa honom att bestraffa

av som israeliterna. När han närmade sig stigningen Bet-Heron, gick upp mot

Judas honom med obetydlig styrka. Men då Judas

emot en

män såg hären rycka fram mot sig, sade de till honom: Hur

skall vi med vår lilla styrka kunna uträtta något så mot en stor

och stark armé Ingenting har ätit i dag, och är alldeles utmattade. Judas svarade: Det händer lätt att många blir

3:9 ban samlade dem som dömts till undergång I grundtexten ser raden nästan likadan ut som orden Apolloniøsbådade upp v. 10, och den kan ha uppstått genomen dubbelskrivning av dessaord. 3:10 Apollonios Jfr 1:29 med not. 3:16 stigningen upp mot Bet-Heron Denna sluttning, som ligger 18 km nordväst om Jerusalem, är också skådeplatsenför en dramatisk stridsskildring iJos 10:10

3:9 lMack 5:63 3:16Jos10:10f. 3:1O 1 Mack 1:29;2Mack 5:24 3;1s]udit9;11+

Första Mackabeerboken 3:31

övermannade några få, och för himlen är det lika lätt av att ge

räddning många. Det är inte antalet

genom som genom soldater i strid, kraften kommer från himsom ger seger utan len. 2°De kommer emot med övermod och laglöshet utan oss gräns för att hugga själva och våra hustrur och barn och ner oss

sedan vår egendom. Men kämpar för våra liv och för våra

ta seder och lagar. Han själv skall krossa dem under vårt angrepp inte rädda för dem. - var Med dessa ord kastade han sig överraskande fienderna, mot och Seron och hans här krossades under De förangreppet.

följde honom nerför sluttningen vid Bet-Horon ända till

ner slätten; bortåt 800 fiender stupade, och resten flydde till filisteernas land. Fruktan för Judas och hans bröder bredde sig, och nu ut

skräcken hcdningarna runt omkring dem. Ryktet

grep om honom nådde ända till kungen, och överallt bland folken berättade Judas strider. man om

Motståndarna samlar sina

krafter

När Antiochos fick höra vad hade hänt, han som greps av raseri. Han sände ut budbärare och drog alla stridssamman

krafter i sitt rike till ofantlig här. Han öppnade sin skatt-

en kammare och betalade ut truppernas sold för ett år framåt, och han gav dem order att hålla sig beredda för alla tänkbara upp-

gifter. Men han fann det hade blivit i

att tomt pengar skattkammaren. Skatteinkomsterna från riket hade också sinat

till följd den oenighet och skada han hade ställt till med i

av

landet, när han försökte upplösa lagar och seder hade

som bestått sedan urminnes tid. Då började han sig för det oroa att skulle än gång förr: han skulle sakna medel som mer en att

till utgifter och gåvor. Sådana hade han tidigare brukat

strö ut

med frikostig hand, så att han överträffat alla sina företrädare

Han alldeles rådvill, så bestämde han sig för tronen. var men att till Persien för att driva skatterna i provinserna där resa

och på så vis ihop stor mängd

en pengar.

3:24 flisteernas land Kustområdet väster om Judeen ges här en historisk beteckning. Någon filisteisk stat existerade inte författarens tid, men uttryckssättet vill föra tankarnatill de stora gammaltestamentligagestalternas strider.

3:32 Första Mackabeerboken

Han lämnade kvar Lysias, en ansedd medlem kungahu-

av för sköta styrelsen i området mellan Eufrat och Egypset, att

och för ta hand Antiochos uppfostran till

ten, att om sonen

dess han själv korn tillbaka. Han lät Lysias förfoga över elefanterna och hälften av truppstyrkorna och gav honom förhållningsorder allt han ville uträttat, särskilt beträf-

om som fande invånarna i Judeen och Jerusalem. Mot dem skulle Lysias skicka här för krossa Israels makt, förinta dem en att ännu fanns kvar iJerusalem och utplåna minnet dem som av från platsen. Han skulle låta främlingar bosätta sig i hela deras

land och låta stycka deras jord. Själv tog kungen med sig

upp den återstående hälften trupperna. Han lämnade sin huvudav

stad Antiochia detta år 147 gick över Eufrat och

- var marscherade genom de övre provinserna.

Nikanor och Gorgias invademrjudeen

Lysias valde Ptolemaios, Dorymenes samt Nikanor

ut son, och Gorgias, dugliga räknades till kungens väntre män som ner. Han skickade med dem 40 000 fotfolk och 7000 man

skulle falla iJudeen och förhärja landet enligt

ryttare, som

3:32 Lysias är känd också utombiblisk historieskrivning. Hans fortgenom satta strider mot Judas skildras kap. i 4 och 6 jfr 2 Mack 11; 13, hans död i 7:2 ff. 3:32 medlem av kungahuset Liksom uttrycket kungens vän en rangtitel utan sambandmed personligarelationer. Jfr 10:89 med not. 3:33 sonen Antiochos Den blivande kungen Antiochos V Eupator 164-162 KL, som vid detta tillfälle var ca 8 år gammal. 3:37 år 147 Dvs. 166 eller 165 f.Kr.; fälttåget började troligen våren 165. 3:37 de övre provinsema Det seleukidiska rikets östra del, som fått sitt namn efter den höglänta terrängen i det nuvarande Iran. 3:38 Ptolemaios Nikanor och Gorgias Enligt 2 Mack 8:8 var Ptolemaios . ståthållare,Nikanor och Gorgias militärer som lydde under honom. En Nikanor uppträder också i en senare strid, där han blev dödad av Judas se kap. 2 Mack 14-15, men troligen rör det sig om en annanman. I Mackabeerböckerna är det ofta svårt att avgöra om personer med likalydande namn är identiska eller 3:39 40000 man Antalsuppgifterna i Mackabeerböckemabör i regel inte uppfattasbokstavligt; 2 Mack 8:9, där det talas om 20000 man.

3:32 1 Mack 6:14-17; 2 Mack 10:11 3:38 1 Mack 4:1; 5:59; 2 Mack 4:45; 3:371 Mack 6:1;2Mack 9:25 8:8 10:14 3584:25 2 Mack 8z8-29 3:39 1 Krön 19:18

Första Mackabeerboken 3:48

order. 4°De bröt med alla kungens upp sina trupper och kom

till trakten Emmaus slätten, där de slog läger. När

av köpmännen i området hörde talas dem, kom de till lägret om

med väldiga mängder guld och silver och med fångkedjor för

av

att köpa israeliterna som slavar. Armén förstärktes också med

trupper från Syrien och Filisteen.

Judas och hans bröder märkte att förtrycket hade tilltagit

och att trupperna hade slagit läger i deras land, och de fick

kännedom om kungens befallningar som innebar att folket

skulle utplånas och förintas. Då sade de till varandra: Vi

måste rädda vårt folk fördärvet och kämpa för vårt folk och

ur för templet. Och alla samlades för stridsberedda att vara under åkallan och bön om nåd och barmhärtighet.

Jerusalem obebodd öken.

var som en Av dem hon fött fanns ingen kvar i hennes hus.

Den heliga platsen var besudlad, och borgen hölls främlingar;

av

där ett tillhåll för hedningar.

var försvunnen från Jakobä, All glädje var lyra och flöjt hade tystnat.

Israeliternas möte i Mispa

De samlades och gick till Mispa i närheten Jerusalem, ty i

av

Mispa hade Israel förr i tiden haft böneplats. Den dagen

en

fastade de, och de svepte sig i säcktygå strödde aska huvudet och sönder sina kläder. De öppnade skriftrullen med

rev lagen för att den vägledning hedningarna sökte hos sina som

3:40 Emmaus på slätten Platsen heter i dag Amwas. Den ligger 24 km västnordväst om Jerusalem, där judeens berg övergår i en jämn platå. Det Emmaus som nämns i Luk 24:13 troligen plats. var en annan 3:46 Mispa låg 12 km norr om Jerusalem.Beträffande platsensroll i Israels äldre historia 1 Sam 7:5 ff. 3:48 för att den vägledning som hedningarna sökte Grundtexten är oklar men vill troligen säga att de heligaskrifterna gav bättre tröst och ledning än hedniska orakelsvar. Möjligen lät slumpen avgöra vilket skriftman ställe som skulle läsas.jfr 2 Mack 8:23; Syr 33:3.

3:412 Mack 8:11 3:46 Dom 20:1; 1 Sam 7:5 f.: 10:17 3:45]es 24:8; Klag 5:14; 1 Mack 1:38

3:49 Första Mackabeerboken

avgudabilder. De lade fram prästernas ämbetsdräkter, gåden första skörden och tiondegåvorna och lät de vorna av nasirer som hade fullgjort sina löftesdagar ställa sig bredvid.

5°Och de ropade högt till himlen: Vad skall göra med dessa män, och skall föra dem Din heliga plats är besud-

vart

lad och skändad, och dina präster lever i och förnedring.

sorg Och har hedningarna förenat sig för göra slut nu mot oss att du vad de tänker göra med Hur skall kunna oss; vet oss. stå deras inte du hjälper oss Och de emot angrepp, om blåste och skallade. i trumpeterna, ropen Därefter utsåg Judas officerare folket, skulle föra som befäl hundra, femtio och tio Till dem över tusen, man. som

upptagna med husbyggen, giftermål eller vinplantering,

var liksom till de räddhågade, sade han att de skulle hem och var till sitt, lagen föreskriver. en som

Sedan bröt hären och gick i ställning söder Em-

upp om Där sade Judas: Fäst kläderñ mod till maus. upp era ta er och gör redo för i Då skall strida mot dessa er morgon. hedningar har förenat sig mot oss för att förinta oss och som

vårt tempel. Ty det är bättre för oss att dö i striden än att se på

när olyckan drabbar vårt folk och templet. Som himlen vill, så låter han det ske.

Slaget vid Emmaus

Gorgias tog med sig 5000 man och en elittrupp om 1000

och lämnade lägret zför överrumpla och ryttare natten att

besegra judarna i deras läger. Folk från borgen visade vågen.

3:49 nasirer Personer som frivilligt förbundit sig att en viss tid följa speciella levnadsregler 4 Mos 6. Innan de fick börja leva som vanligt igen, måste de offra i templet. Nu kunde detta inte ske: i det besudladetemplet fick rättrogna judar inte offra. 3:54 de blåste i trumpeterna Enligt 4 Mos 10:9 var detta ett sätt att be om Guds hjälp striden. i I de bådaföljande verserna anspelas föreskrif- ter i 2 Mos 18:21 och 5 Mos 20:5 ff. 4:2 Falefrån borgen Dvs. överlöpare som anslutit sig till ockupationstrupperna iJerusalem; se 1:33 med noter.

3:49 2 Mos 28; 4 Mos 5 Mos 26 3:60 2 Sam 10:12; 1 Krön 19:13; 3:544Mos 10:9 Matt 3:55 2 Mos 18:21;5 Mos 1:15 4:2 1 Mack 1:33 3:56 5 Mos 20:5-8; Dom 7:3; 2Mack 8:13

Första Mackabeerboken 4:22

udas fick höra detta och bröt med sina kämpar för

om upp att slå den kungliga hären vid Emmaus, medan del dess en av

styrkor ännu borta från lägret. 5När Gorgias kom till Judas

var läger natten, fann han ingen där. Han började leta efter dem uppe i bergen, eftersom han tänkte att de hade flytt för honom. När dagen bröt in, visade sig Judas slätten. Han hade

3 000 man, men sköldar och svärd hade de inte så många de som

skulle ha önskat. 7Och de såg hedningarnas här stark, väl

att var försedd med rustningar och omgiven kavalleri, och det av var

stridsvana krigare. Då sade till sina män: Var inte rädda

för att de är så många, tappa inte modet inför deras anlopp 9Kom ihåg hur våra fäder blev räddade i Röda havetä, när farao

förföljde dem med sin här. °Nu skall till himlen i ropa

hopp han är nådig och kommer ihåg förbundet med

om att oss våra fäder. Då krossar han hären där borta under vårt anfall i

dag, och alla hedningar får lära sig det finns befriar

att en som och räddar Israel. När fienderna såg dem och märkte de ryckte fram, att

marscherade de till strid från lägret. Judas män blåste i

ut Härarna drabbade och hedningarna trumpeterna. samman,

blev slagna och flydde till slätten, men hela eftertruppen blev nerhuggen. De förföljde dem ända till Geser och Idu-

ut meens, Ashdods och Jamnias slätter, och omkring 3 000 fiender stupade. När Judas och hans här vände tillbaka från förföljandet, sade han till folket: Låt inte lockas bytet, för har er av

ännu en strid framför Gorgias är inte långt från i

oss. oss bergen med sin här. Nu måste hålla stånd våra fiender mot

och kämpa mot dem. Sedan kan ni för bytet.

tryggt ta er av

J udas hade knappt talat färdigt förrän såg

man en truppavdelning marschera fram vid bergets fot. Men fienderna märkte

att de slagna och höll bränna lägret, röken

var att man att ty

syntes tydligt och visade vad som hade hänt. När de uppfattade detta, tappade de modet fullständigt, och då de dessutom

fick Judas här stå stridsberedd slätten, flydde de alle-

se

4zl5 Geser låg 7 km från Emmaus, havet till. De övriga hänvisar namnen till självakustslätten jfr 3:24 och till Judeens södra grannområdeIdumeen.

4:3 1 Mack 3:40 4:11 Hes 39:21 4:9 2 Mos 14

4:23 Första Mackabeerboken

till Filisteen. Judas återvände då för att plundra

sammans

lägret, och där de mängder av guld och silver, blå och röda

tog

och andra dyrbarheter. På återvägen sjöng de

purpurtyger

och lovprisade himlenñ tillbörligt är, ty evigt varar hans

som nåd. En räddningens dag detta för Israel. stor var

Segern över Lysias

De överlevande bland fienderna kom till Lysias och rapporterade allt hade inträffat. När han fick höra det, blev han som

bekymrad och nedslagen det inte hade gått han

över att som

velat med Israel, och kungens befallning till honom inte

över att hade blivit utförd.

Följande år mönstrade han 60 000 elitsoldater och 5000

för slutföra kriget Israel. De föll in i Idumeen ryttare att mot

och slog läger vid Bet-Sur, och Judas korn emot dem med

10000 När han såg hur stark fiendehären bad han man. var,

denna bön: Välsignad är du, Israels räddare, du med din

som

tjänare Davids hand gjorde jättens anfall intet och

om som utlämnade filisteernas här Jonatan, Sauls och åt hans son, väpnare. Låt ditt folk Israel övervinna denna här, så att nu den drar skam över sig all sin styrka och sina ryttare trots

Gör dem fega, förlama deras mod och kraft, låt dem drabbas förödande nederlag Slå dem med hjälp dem

av ett ner av som

älskar dig och deras svärd, och låt alla dem känner ditt

som

namn prisa och lovsjunga dig Sedan drabbade de

sam-

och bortåt 5 000 i Lysias här stupade och föll under

man, man Israels anfall.

4:28 Följande år mönstradehan Styrkeuppgifterna markerar att konflikten har trappats upp: efter den första konfrontationen 3:13 ff. och den misslyckadehjälpexpeditionen 3z38 ff. ingriper nu kungensställföreträdare själv med full kraft. 4:29 Bet-Sur låg 7 km norr om Hebron, Judeens område men nära gränsen mot desssödra grannlandIdumeen v. 61. Stadenintogs senare judarnas motståndare 6:49 och blev en viktig stödjepunkt för dem, av tills den återerövrades Judasbror Simon 11:65 f.. av

4:241 Krön 16:41; 2 Krön 5:13; Ps 4:261 Mack 3:32, 38 118:1;136:1 4:301Sam1714:1-23 4:26-35 2 Mack 11:1-12

Första Mackabeerboken 4:48

När Lysias såg hur hans här hade drivits tillbaka egen och märkte vilket mod fanns Judas sida och hur fast beslutsom na israeliterna leva eller dö med ära, tågade han tillbaka var att

till Antiochia. Sedan värvade han legotrupper för kunna

att återvända till Judeen med ännu större härsmakt. en

Templet renas och återinvigs

Men Judas och hans bröder sade: Nu, fiender när våra är krossade, skall till templet för rena och

upp att återinviga

det.

37Hela hären samlades, och de gick till upp Sionbergef. Där fann de templet övergivet,

altaret skändat och portarna

nerbrända; på gårdarna växte riset i snårskog

som en eller på en

bergskulle, och prästernas sidokammare nerrivna. Då

var rev

de sönder sina kläder och brast i höga klagorop;

ut de strödde aska över sig och föll med ansiktet marken. ner mot Och de

blåste i signaltrumpeterna och ropade himlen.

upp mot Sedan befallde Judas del sina en av män att ta upp strid mot

borgens besättning, medan han renade templet. Han

valde ut

oförvitliga präster med kärlek till lagen, och

de renade temp-

let och förde bort de vanhelgande till plats.

stenarna en oren

De rådgjorde vad de skulle göra med brännofferaltaret

om som hade blivit skändat och kom till det kloka beslutet riva att

det, för att det inte skulle vittna skymfen hedningar-

ner om att

hade vanhelgat det.

na De rev alltså altaret och lade undan ner stenarna en

lämplig plats på tempelberget, där de skulle ligga tills det kom en profet kunde anvisningar dem. Sedan de

som ge om tog

ohuggna stenar, lagen föreskriver, och byggde

som ett nytt

altare, likadant det gamla. Och de templet i stånd,

som satte

4:36 Nu, när våra fiender är krossade Denna beskrivning läget är överdriav ven. I 2 Mack 11:13 ff. ges uppgifter måsteinnebära religionsförsom att följelsen avveckladesefter förhandlingar mellan parterna. 4:40 signaltrumpetema Jfr 3:54 med not. 4:43 de vanhelgande stenarna Dvs. det hedniska altare som hade byggts ovanpå brännofferaltaret. Se1:54, 59.

456-59 2 Mack 1:8; 2:18; 10:1-8 4:46 5 Mos 18:18; Esr 2:63; 1 Mack 4:37 PS 74:2-7; Mik 3:12 9:27; 14:41 4:38 1 Mack 1:39, 542 Mack 1:8; 4:472 Mos 20:25; Jos 8:30 17.; Esr 8:33 Neh 1314-9 3:2 4:39 Joel 1:13 2:15-17

4:49 Första Mackabeerboken

även tempelhusets inre, och renade gårdarna. De gjorde en ny uppsättning heliga föremål och bar in lampstället, rökofferav altaret och bordet i tempelhuset. Sedan brände de rökelse på altaret och tände lamporna lampstället, så att de spred sitt sken i templet. De lade fram bröd bordet och hängde upp förhängena.

När allt de skulle göra färdigt, steg de tidigt

som var upp det den tjugofemte dagen i den nionde månamorgonen - var den, dvs. månaden kislev, och frambar offer enligt år 148 lagens föreskrifter det nybyggda brännofferaltaret. Vid den tid året och den dag då hedningarna hade skändat det blev det återinvigt, under sång och spel harpor, lyror och cymbaler. Och allt folket föll och tillbad och prisade ner himlen hade gett dem framgång. som De firade altarets återinvigning i åtta dagar, bar fram brännglädje och offrade räddnings- och lovsångsoffoffer under stor 57De prydde tempelhusets fasad med kransar guld och ret. av med sköldar, och de återställde portarna och sidokamrarna och försåg dem med dörrar. Bland folket rådde jublande glädje den skymf hedningarna hade tillfogat dem över att som var utplånad. Det bestämdes Judas och hans bröder och hela Israels av församling dagarna för altarets återinvigning skulle firas med att fester och glädje år efter år vid tid året, åtta dagar från samma den tjugofemte dagen i månaden kislev. Vid tid samma byggde de höga med kraftiga kring Sionbergetä, för murar torn inte hedningarna skulle kunna komma igen och besudla att området de hade gjort förra gången. Judas avdelade som en styrka till försvar platsen, och skydd för den befäste han av som också Bet-Sur, för att folket skulle ha en gränsfästning mot

Idumeen.

4:52 den tjngofemte dageniden nionde månaden år 148 Dvs. i mitten av , . . december165 f.Kr. 4:59 dagarna. skulle firas Denna fest, cbanukka, är fortfarande ett viktigt . . inslag i det judiska religiösa året. Den nämns också i NT Joh 10:22.

4:491Mack1:21f.+ 4:563Mos7:11-15;j0n2:1O 4z502Mos 25:30;26:31-36;30:7 4;571Maçk1;22 4:53 Z M05 29138-42 4:59 2 Mack 1:9, 18; 2:16;]0h 10:22 4:54 Ps 30:1 1 Mack 7:49; 13:52

Första Mackabeerboken 5:8

Krig med gmnnfoleen i söder och öster

När grannfolken fick höra altaret hade blivit

att uppbyggt och

templet återställt i sitt förra skick, de våldsam vrede. greps av zDe beslöt utplåna alla Jakobs ätt levde bland dem, att av som och de började sprida död och förintelse bland folket.

3Men Judas drog i krig edomiterna vid Akrabattene i

mot

Idumeen, eftersom de hade gått i ställning

vid gränsen mot

Israel. Han tillfogade dem nederlag, kuvade dem och

ett stort

plundrade dem. Han också itu med baianiternas förbrytel-

tog

ser. De låg i bakhåll vägarna och hade blivit hot och

ett en fara för folket. 5Han tvingade dem i deras försvarstorn, där

han sedan belägrade dem; så vigde han dem förintelse och

brände tornen med alla fanns i dem. Sedan vände han ner som sig mot ammoniterna andra sidan, där han mötte stark en

och talrik här med Timotheos anförare. 7Efter lång rad

som en

strider bröts deras motstånd, och han besegrade dem. Han

erövrade Jaser med underlydande byar och återvände sedan till

Judeen.

5:3 edomiterna Israels grannfolk i söder, enligt traditionen och enligt

grundtextens uttryck Esaus ättlingar. Namnet deras område, Idu-

meen, är en avledning ord. Detta kapitel kan jämföras av samma - med 2 Mack 1014-38; 12, avvikelseroch delvis förbryllansom trots stora en de ordningsföljd måste handla fas kriget. om samma av 5:3 Aerabattene Det kan inte säkert avgöras vilken plats eller vilket område som avses, inte heller vilken stam det är som kallasbaianiter v. 4.

5:6 ammonitema Israels grannfolk i öster. Namnet det nutida Jorda-

niens huvudstadAmman är en avledning det bibliska Ammon. av 5:6 Timotheos Namnet förekommer i 1 Mack bara i detta kapitel v. 11, 34 ff. men i 2 Mack i olika sammanhang 8:30; fi; tre 10:24 12:2 få. Enligt somliga forskare rör det sig och enligt andra om en sammeman, om två olika personer. Jfr till 2 Mack 12:10. not 5:8 faser Staden nämns flera ställeni GT t.ex. 2 Sam kan 24:5 men inte lokaliserasmed full säkerhet.

5:1-S 2 Mack 10214-38 5:6 2 Mack 8:30; 10:24; 12:2, 10 5:1 1 Mack 12:53 5:8 4 Mos 21:32 5:5 4 Mos 21:2

Första Mackabeerboken 5:9

israeliter ber hjälp

Förföljda om

Gilead samlades för förinta de israeliter 9Men hedningarna i att

deras område. Då flydde dessa till fästningen

bodde som och de skickade följande brev till Judas och hans Dathema,

här omkring har samlats för att förinta bröder: Hedningarna

De i begrepp komma hit och erövra fästningen står att oss. till. Timotheos för befälet över deras här. har flytt som och rädda från dem Vi har lidit förluster. Kom oss stora

bröder i Tobias-området är döda; deras hustrur och Alla våra

till slavar, och deras egendom är bortförd. En

barn har gjorts

avdelning har dödats där. tusen man höll med läsa brevet, kom det andra Medan ännu att man Galileen. De hade rivit sönder sina klåderö, och budbärare från

bud detta innehåll: 5Från Ptolemais och de kom med ett av

Sidon och hela det hedniska Galileen har folk samlats Tyros och

för göra slut oss. att När Judas och folket hörde detta, samlades de till ett stort

besluta vad de skulle göra för sina bröder, som möte för att om

fiendernas Och Judas sade till

så hårt trängda av angrepp.

var Välj del männen och marschera i väg sin bror Simon: ut en av

rädda dina bröder i Galileen. Jag och min bror med dem för att

Gilead. I Judeen lämnade han kvar Josef,

Jonatan går mot

och Asarja för leda folket och för att skydda Sakarjas son, att

med hären. 19För befälet över folket här, landet resten av

befallde han dem, men inlåt inte i strid med hedningarna er

tillbaka. Simon tilldelades 3 000 för att förrän är man

Galileen, och Judas fick 8 000 mot Gilead. mot man

Gilead Namnet används vanligen mellersta delen av östjordanlan- 5:9 om det syftar här vidsträckt nordligare område öster om Gennemen ett hör hemma i detta distrikt, fast det i flera saretsjön.Ortnamnen v. i 26-44

fall råder ovisshet platsernasrätta namn och exakta lägen. om Tobias-området En förnäm släkt uppkallats efter sin stamfar To- 5:13 som bias hadc egendomari närheten det nutida Amman. Det är ovisst stora av skall tänkas syfta detta område eller en nordligare om rapporten eller skall förklaras annat sätt. Jfr 2 Mack 12:17. utpost, om namnet ochTyrøs ochSidan nutidens Akko, Tyr och Saida

5:15 Ptolemais motsvarar

i Israel och Libanon.

det hednisea Galileen Den judiska befolkningen var här i minoritet; 5:15

Jes9:1.

529-54 2Mack 12:10-31 5:15Jes 9:1;Matt 4:15

5:13 2 Mack 12:17

Första Mackabeerboken 5:34

Fälttågen i Galileen och Gilead

Simon marscherade Galileen och utkämpade många mot

strider med hedningarna. Han slog dem i grund och förföljde

dem ända till stadsporten i Ptolemais. Omkring 3 000 man föll

på fiendernas sida, och han tog deras egendom krigsbyte.

som Sedan han med sig sina landsmän i Galileen och Arbatta tog

och förde dem under stor glädje till Judeen med deras hustrur

och barn och allt vad de ägde. Men Judas Mackabaios och hans bror Jonatan gick över

Jordan. Efter tre dagsmarscher ödemarken stötte de genom

på nabateerna, uppträdde fredligt dem och lät dem

som mot veta allt som hade hänt deras bröder i Gilead, och många att dem instängda i Bosra och Bosor, i Alema, Kasfo, av nu var Maked och Karnajim, alla och starkt befästa som var stora städer. 27Också i de andra städerna i Gilead sitter de instäng-

da, fortsatte de, och fienderna håller ordna sina att trup-

för att anfalla och inta fästningarna i och för

per morgon, att

döda alla dessa människor en enda dag. Då ändrade Judas marschriktning med sin här och

genast

slog in ökenvägen till Bosra. Han erövrade staden, högg

ner

alla manliga invånare och tog all deras egendom byte.

som Sedan brände han staden. ner På bröt han därifrån, och de marscherade fram natten upp

till fästningen. 3°I gryningen fick de oräknelig mängd

syn en

folk, förde fram stegar och belågringsmaskiner för

som att

erövra fästningen; angreppet var redan i full gång. När Judas

fann att striden hade börjat larmet från staden - steg mot

himlen, och hörde trumpetstötar och höga sade

man rop han till männen i sin här: Kämpa i dag för våra bröder Han

ryckte fram i ryggen fienden med tre kolonner, medan de blåste i trumpeterna och höjde bönerop. När det stod klart för Timotheos här det Mackabaios kom, flydde de

att var som

för honom, och han tillfogade dem nederlag. Omkring

ett stort

8 000 stupade fiendens sida den dagen.

man

5:23 Arbazta Troligen menas ett områdesöder om Karmel. 5:25 nabateerna Ett arabiskt folk som efter hand byggde ett betydande upp välde i östjordanlandetoch söder om Döda havet. 5:29 fästningen Tydligen menas Dathema v. 9.

5:251 Mack 9:35 5:33 Dom 7:16; 1 Sam 11:11

5-16-436 123

5:35 Första Mackabeerboken

Sedan vek Judas mot Maafa, han anföll och intog. av som

Han dödade alla manliga invånare i staden, plundrade den och

brände den. Därifrån marscherade han vidare mot Kasfo, ner Maked, Bosor och de andra städerna i Gilead, han också som

tog med överrumpling. Därefter samlade Timotheos här och slog läger mitt

en ny

emot Rafon andra sidan bäckravinen. Judas skickade

om

rekognosera lägret, och de rapporterade till ho-

ut spanare att

alla hedningar Israel hade samlats under Timo-

nom att runt

theos. Det är mycket här, sade de, 39och han har

en stor

förstärkt den med arabiska legosoldater. De har gått i ställning andra sidan bäckravinen och är färdiga att till anfall mot dig.

Judas tågade dem. Men när han och hans här

genast mot närmade sig ravinen, vattenförande, sade Timotheos som var till officerarna i sin armé: Om han går över till vår sida först,

kan inte stå emot honom, utan han kommer att vara ohjälpligt överlägsen. Men han inte vågar utan slår läger på

om andra sidan strömmen, skall över till hans sida, och då får

övertaget.

När Judas närmade sig den forsande bäcken, placerade

nu han härens skrivare vid ravinen och dem order att inte ut gav låta någon enda göra halt där: alla måste med i anfallet. man

Han gick själv förste över till andra sidan, och allt

som man folket följde efter. Hedningarna dukade under för hans an-

kastade och flydde till helgedomen i Karna-

grepp, sina vapen

jim. Men israeliterna erövrade staden och brände helgedo-

ner

med alla fanns där. Så besegrades Karnajim; de kunde

men som inte hålla stånd mot Judas.

Israeliterna i Gilead förs till judeen

Sedan samlade Judas alla israeliter i Gilead, hög och låg, med

deras hustrur och barn och egendom, för att leda hela denna skara till Judeen. De kom till Efron, och välbestora en stor

5:46 De kom till Efron Marschenhadedärmed nått Jordandalens övre del. Efron låg östra, Bet-Shan v. 52 västra sidan om dalen.

5:40 l Sam14:9 5:45Jer 31:8 5:43 1 Mack 16:6

Första Mackabeerboken 5:62

fäst stad låg i deras väg, så det inte möjligt

som att var att

runt den någondera sidan, måste tåga rakt igenom

utan man den.

Invånarna vägrade dem tillträde och blockerade portarna

med Då skickade Judas fredligt budskap till dem:

stenar. ett Vi skall marschera igenom ert område för komma till vårt att eget land. Ingen skall göra något skall bara er ont, ta oss igenom till fots. Men de ville inte öppna för honom. Då lät

Judas order till hären och skulle till anfall där ge att var en

han befann sig. Männen i hans armé gick till attack, och han anföll staden hela den dagen och hela natten, tills den föll i hans händer. Han högg alla manliga invånare, jämnade staden

ner med marken, plundrade den och marscherade den över genom de fallnas lik.

Därefter gick de över Jordan till den slätten vid Bet-

stora

Shan. Under hela marschen hjälpte Judas eftersläntrarna

framåt och uppmuntrade folket, ända tills de framme i var

Judeen. Då gick de till Sionberget med jublande glädje

upp och bar fram brännoffer till tack för de hade fått återvända att välbehållna utan att någon enda dem hade av stupat.

Strider i väster och söder

Medan Judas i Gilead tillsammans med Jonatan och hans var bror Simon vari Galileen utanför Ptolemais, kom det bud till

befälhavarna i Judeen, Josef, Sakarjas och Asarja, de son, om

hjältedåd de andra hade utfört i kriget. 57De tänkte då

som att

de också skulle vinna ryktbarhet dra i krig

genom att ut mot

hedningarna i grannskapet. De lät order till den här

ut som stod under deras befäl och marscherade sedan Jamnia. mot Men Gorgias och hans män ryckte staden för anfalla ut ur att

dem, och Josef och Asarja slogs flykten. De blev förföljda ända till Judeens gräns, och den dagen stupade ungefär 2000 Israels folk. Så vållades folket nederlag därför

man av ett stort att dessa två inte hade velat lyda Judas och hans bröder utan trott sig kallade till hjältedåd. De tillhörde inte släkt samma

som de män i vilkas händer Israels räddning hade lagts.

5:55 Medan judas i Gilead Berättelsenåtervänderhär till skådeplatsen var för striderna i 4:1-35: Judeens västra och södra grannområden.

5:48 Mos 4 21:21 5 Mos 2:26-29 5:55-68 2 Mack 12:32-45 5:54Jes 35:10;Jer 31:12

5:63 Första Mackabeerboken

Men den Judas och hans bröder lysande ära i

store vann hela Israel och bland alla hednafolk dit ryktet dem nådde om fram, och samlades för att hylla dem. man

Judas tågade också med sina bröder och angrep edomi-

ut

i landet söderut. Han besegrade Hebron med underly-

terna

dande byar, stadens befästningar och satte eld tornen

rev ner den. Sedan bröt han för marschera mot som omgav upp att

Filisteen, och han tågade Marisa. Den dagen stupade

genom

några präster i strid; de ville visa sitt hjältemod och gick obe-

tänksamt i striden. Men Judas vek Ashdod i Filisteut av mot

Han altarna där och brände folkets gudabilder.

en. rev ner upp

Och sedan han plundrat städerna återvände han till Judeen.

Antiochos Epzfanes dör

lUnder sitt fälttåg i de övre provinserna fick kung Antiochos

höra det fanns stad i Persien hette Elymais och att en som som

berömd för sin rikedom silver och guld. zDen hade ett

var

mycket rikt tempel, där det fanns sköldar guld och rustning-

av och lämnats kvar kung Alexander Makear vapen, som av av

donien, Filips hade varit den förste grekiske härska-

son, som 3Anti0ch0s marscherade dit och försökte erövra staden för ren.

att plundra den, han misslyckades därför att invånarna

men

hade fått reda hans planer och mötte honom med väpnat motstånd. Han måste fly, och med stor grämelse drog han

därifrån till Babylon. för att återvända 5En budbärare nådde honom i Persien med nyheten att de

härar Judeen besegrade: Lysias hade ryckt

som tågat mot var där i för stark armé tvingats vika för motstånspetsen en men

darna. Dessa hade vunnit i styrka genom vapen, förråd och

5:66 Marisa låg 20 km västnordväst om Hebron. översättningen bygger här latinska textvittnen. I de grekiska handskrifterna står Samarien, i sammanhanget. som inte passar 6:1 Under sitt fälttåg de i övre provinserna Se3:37 med not. 6:1 Elymais Ett grekiskt provinsnamn, motsvarande GT:s Elam, tycks här ha uppfattats ett stadsnamn. Jfr 2 Mack 9:2, där händelsen förläggs som till staden Persepolis. En tredje version av berättelsen finns i 2 Mack

lzl3-l7.

5:68 5 Mos 7:5, 25; 1 Mack 10:83 6:2 1 Mack 1:1 6:1-17 2 Mack 1:13-17;9:1-29 6:5 f.1 Mack 3:38-4:35

Första Mackabeerboken 6:17

mycket de tagit i byte från de slagna härarna. 7Sedan

annat som

hade de rivit ner skändligheten han hade byggt altaret i

som

Jerusalem; kring templet hade de uppfört höga

nytt murar,

och likaså kring hans stad Bet-Sur. sNär kungen fick höra detta, blev han djupt skakad. Han måste lägga sig till sängs, sjuk över hans planer hade

av sorg att

slagit fel. 9Där låg han under lång tid, han överväldigades

ty

gång gång av sin djupa och han förstod han skulle

sorg, att dö. Då kallade han till sig alla sina vänner och sade till dem:

Sömnen flyr mig, och mitt hjärta är krossat bekymmer. av

Jag har frågat mig själv vad det är för plåga drabbat

en som

mig och vilken olycka jag råkat för. Jag god kung

ut var en och älskad Men minns jag det onda jag gjorde som regent. nu ijerusalem, när jag alla kärl guld och silver fanns där tog av som

och utan någon anledning sände mitt folk för utplåna alla

ut att invånare iJudeen. j förstår det är därför jag har drabbats ag att av detta onda, och måste jag dö och förtvivlan i nu av sorg ett främmande land.

Sedan kallade han fram Filippos,

som var en av hans vänner, och gav honom makten över hela sitt rike. Han överläm-

nade kronan till honom, likaså sin mantel och sin ring. Filippos skulle bli rådgivare kungens Antiochos och uppfostra

nu son honom till regent.

Kung Antiochos dog där år 149. Vid underrättelsen

om

dödsfallet gjorde Lysias kungens Antiochos, han själv

son som

hade uppfostrat under tidigare år, till kung efter fadern, och

han honom Eupator. gav namnet

6:7 bam stad Annan läsart: sin stad. Bet-Sur tillhörde Judeen, men författaren kanske menar att kungen betraktadealla judiska städer som sin egendom. 6:15 kronan Grundtextensord, diademet, betecknade vit huvudbindel en med samma symbolvärde tiders kungakronor. som senare 6:16 år 149 Antiochos död kan säkert daterastill slutet år numera av 164 f.Kr. Jerusalemstempel återinvigdestroligen ett år tidigare 14:52. De bådaMackabeerböckernaåtergerdock händelserna olika i ordningsföljd jfr 2 Mack 9-10. 6:17 kungens Antiochos jfr 3:33 med son not.

1 Mack 1:54+; 4:43, 60 6:171 Mack 3:33; 2 Mack 10:10 21 Mack 11:1

6:18 Första Mackabeerboken

Judas belägrar borgen i Jerusalem

Men borgens besättning försökte spärra vägen till templet för

israeliterna. De strävade ständigt efter göra dem skada och att

understödde hedningarna. Judas bestämde sig för att utplåna dem, och han sammankallade hela folket för att en belägring till stånd. 2°Det år 150. Folket samlades och började belägra

var

borgen med hjälp skytteplattformar och belägringsmaskiner,

av

Judas lät bygga. Men del fienderna slapp inring-

som en av ur

ningen, och de gudlösa israeliterna anslöt sig till dem.

några av

De begav sig till kungen och sade: Hur länge skall du dröja med skipa rättvisa och hämnas våra kamrater Vi tjänade

att

villigt din far, rättade oss efter hans befallningar och följde hans påbud. För den sakens skull fick våra landsmän till fiender.

Ja, de dödade alla de kunde i och rövade bort av oss som tag

vår egendom. Men de har inte bara förgripit sig på utan

oss, hela landet. I detta står de utanför borgen i Jerusalem nu

för inta den, och templet har de befäst, liksom Bet-Sur.

att 270m du inte genast hejdar dem, kommer de att göra värre ting

än så, och det blir omöjligt för dig att hålla dem tillbaka.

Antiocbos V besegrar Judas

Kungen greps av vrede när han hörde detta. Han samlade alla

de vänner befälhavare över fotfolk och ryttare. Från som var andra länder och från öarna i havet kom legotrupper och anslöt sig till honom. Hans stridskrafter omfattade 100 000 man fotfolk, 20 000 och 32 elefanter dresserats för strid. ryttare som

De tågade Idumeen mot Bet-Sur, de omringade

genom som

och belägrade under lång tid. De tillverkade belägringsmaski-

de inneslutna stack dem i brand under ett utfall och ner, men försvarade sig tappert.

Judas lämnade då borgen och förde sin här till Bet-Sakarja,

6:20 år 150 Dvs. 163 eller 162 f.Kr. Dateringen är med säkerhetfelaktig. Händelsen måste ha inträffat under det föregående året, 149; v. 49 med not och Mack 13:1. 2 6:32 Bet-Sakarja låg km 8 norr om Bet-Sur.

6:181 Mack 1:33 11:20; 12:36; 6128-47 2Mack13:1-l7 13:49

Första Mackabeerboken 6:46

där han slog sitt läger mitt emot kungens. Men kungen lät

upp

sin här bryta tidigt och göra snabb fram-

upp morgonen en

ryckning längs vägen mot Bet-Sakarja; styrkorna bildade slag-

linje, och blåste i Den röda saften druman trumpeterna. av vor och mullbär ställdes fram för elefanternas ögon för de att skulle hetsas till strid. Man fördelade djuren de olika

avdelningarna och lät varje elefant åtföljas 1000 med

av man ringbrynjor och bronshjälmar. Dessutom avdelades 500 elitrytför varje djur. Före striden höll de sig där djuret fanns, tare

och när det ryckte fram följde de med och avlägsnade sig aldrig från det. Varje elefant bar kraftigt, täckt trätorn, fastspänt

ett

med sadelgjordar, och på och dem två stridande

var en av satt soldater, förutom den indiske föraren. Resten av ryttarna

placerades ytterst ömse sidor om hären, där de kunde hota fienden men också finna skydd mellan avdelningarna. När solen sken de förgyllda och bronsbelagda sköldarna, kastades ljuset mot bergen, så att de lyste brinnande

som

facklor. En del kungens här bildade linje bergshöjderna

av

och slätten. De ryckte stadigt närmare i god

en annan

ordning. Var och måste bäva vid ljudet krigarhopens

en av de många fötternas tramp och de rasslande det rop, vapnen, ty var en oerhörd härsmakt. Men Judas ryckte fram med sin här och striden, tog upp

och 600 stupade i kungens här. Elasar Avaran såg

man att en

elefanterna bar kungligt skyddspansar; den höjde sig över

av

alla de andra djuren, och han trodde att kungen red den.

Då offrade han livet för rädda sitt folk och själv vinna evig att

ryktbarhet. Han rusade djärvt fram elefanten, mitt in

mot

bland fiendens linjer, och dräpte till höger och vänster, så

att fienden drevs undan båda sidor. Sedan dök han under

6:37 två översättningen bygger rekonstruerad I handskrifterna en text. står trettio eller trettiotvå, orimliga siffror som måste bero något misstag. 6:43 Elasar Avaran En avjudas bröder; 2:2 ff. med not.

6:43 1 Mack 2:5

6:47 Första Mackabeerboken

elefanten och den dödande stöt underifrån. Den föll ihop gav en

över honom, och han dog stället. Men när israeliterna erfor kungarikets styrka och kraften i anlopp, måste de vika för fienden.

truppernas

Templet belägms av jfiendema

Kungens krigare tågade mot Jerusalem för att fortsätta

nu kampen, och kungen slog sitt läger så att han hotade upp Judeen och Sionberget Med folket i Bet-Sur slöt han fred. De måste lämna staden, eftersom där inte fanns tillräckligt med

proviant för belägring. Det nämligen sabbatsår, och

en var

jorden vilade. Kungen intog alltså Bet-Sur och förlade en truppstyrka där till stadens försvar. Därefter belägrade han templet under lång tid. Han ställde och belägringsmaskiner, eldkastare och upp skytteplattformar mekaniska pilbågar och stenslungor. Försvararna katapulter,

tillverkade också maskiner för bekämpa angriparnas, och att striden varade länge. Men det fanns inga livsmedel i lagerrumeftersom det det sjunde året, och de hade räddats men, var som hedningarna och förts till Judeen hade gjort slut det undan

sista förråden. Bara fåtal män blev kvar i templet, ty

av ett

hungern överväldigade de flesta, så att de skingrades och åter-

vände och till sitt. var en

i Jerusalem

Vapenstillestånd

55Lysias fick emellertid underrättelse Filippos, före

om att som

kung Antiochos död hade fått uppdraget att fostra hans son

Antiochos till kung, hade vänt tillbaka från Persien och Me-

dien tillsammans med de styrkor kungen fört dit, och att

som

6:47 måste de vika Författaren använder ett förmildrande uttryck om nederlaget. Av fortsättningen framgår att det förlamade judarnas motstånds- ,kraft för ett par år framåt. 6:49 sabbatsår Enligt 2 Mos 23:10 3 Mos 25:2 skulle sådd och skörd inställas sjunde år. Detta sabbatsår varade från hösten 164 till hösten vart 163 f.Kr. 6:56 kungen Antiochos IV se 3:37. I 57 används samma ord om den - v. efterträdaren Antiochos V. unge

6248-63 2 Mack 13118-26 6 6:492Mos 23:10 f.;3 Mos 25:2-7 6; 61Maçk3;37

,130

Första Mackabeerboken 7:6

han försökte makten. Lysias tillrådde då

nu ta genast att man

skulle avtåga, och han sade till kungen, till officerarna och till

manskapet: Vi blir utmattade för dag, har mer var ont om

proviant, och platsen belägrar är starkt befäst. Dessutom

som har kontrollen över riket tänka på. Borde inte att nu räcka handen dessa människor och sluta fred med dem och

med hela deras folk Låt dem tillåtelse följa sina oss ge att lagar och seder förut. Det därför avskaffade som var att

deras lagar de blev uppretade och gjorde allt detta.

som

Hans förslag anklang hos kungen och befälhavarna,

vann

och han skickade ett fredsanbud till de belägrade,

som antog

det. Kungen och befälhavarna dem sin ed. Enligt de

gav

överenskomna villkoren kom de fästningen, och kungen

ut ur

fick tillträde till Sionberget. Men när han såg hur väl befäst

platsen bröt han eden han hade svurit och lät riva var, som ner hela ringmuren. Sedan bröt han tidsspillan och upp utan

återvände till Antiochia. Där fann han Filippos herre

att var över staden, han gick till honom och men angrepp mot tog staden med stormanfall. ett

Demetrios I blir kung

År 151 lämnade Demetrios, Seleukos son, Rom och seglade

med några män till stad vid kusten. Där lät han sig en utropa

till kung. :Medan han väg i sina fäders kungapalats,

var grep hans trupper Antiochos och Lysias och ville föra dem till

honom. 3Men när saken anmäldes för honom, svarade han att

han inte ville dem Soldaterna dödade dem då, och se mer. Demetrios uppsteg i sitt rike. tronen

5Alla avfälliga och gudlösa israeliter kom

nu till honom under

ledning av Alkimos, ville bli överstepräst De anklagade

som

7:1 Demetrios I Soterregerade 162-150 f.Kr. Hans far äldre bror till var en Antiochos IV. Själv hadehan år 176 avlöst den sistnämnde som gisslani Rom jfr 1:10 med not. Hösten 162 lyckadeshan fly därifrån med hjälp

av bl.a. historikern Polybios, som har berättat händelsen. om 7:1 en stad vid kusten Enligt Josefus och 2 Mack 14:1 det Tripolis. var Kungapalatset v. 2 låg i Antiochia 20 mil längre norrut. 7:5 Aleimos tillhörde det parti välkomnade den grekiska kulturen. som Enligt 2 Mack 14:3 hade han tidigare innehaft översteprästämbetet

och gjorde anspråk arvsrätt till det jfr 14. v.

6:57-60 2 Mack 11:13-15; 22-26 721-38 2 Mack 14:1-36

7:7 Första Mackabeerboken

sitt folk inför kungen: Judas och hans bröder har dräpt alla

dina vänner, sade de, och oss har han tvingat att fly åt alla håll från vårt land. 7Skicka du litar på, så att han nu en man som själv kan fara och all skada Judas har vållat oss och se som kungens land, och låt honom straffa dem och alla deras med-

hjälpare. sKungen valde då ut Bakchides, som tillhörde kung-

vänner och ståthållare Eufrat, och ens var väster om som var rikets stormän och kungens trogne tjänare. gHan skickade en av

ut denne tillsammans med den gudlöse Alkimos, som han

man

översteprästämbetet, bestraffa israeliterna.

gav med order att

Baecbides och Aleimos härjar ijudeen

De sig i väg och kom med stor här till Judeen, och gav en Bakchides sände bud till Judas och hans bröder med bedrägligt tal fred och försoning. Men eftersom dessa såg att han om hade kommit dit med stor här, fäste de inget avseende vid en hans 0rd. En skriftlärda samlades emellertid och gick till Alkigrupp

mos och Bakchides för att försöka en rättvis uppgörelse till

stånd. Hasiderna de första bland israeliterna bad var som motståndarna fred. De sade sig när det präst om att var en av Arons ätt hade kommit med skulle han inte som trupperna, göra dem något ont. Han talade också med dem fred och om försoning och försäkrade med ed: Vi kommer inte att försöka

skada vare sig er eller era vänner. De litade honom, han grep 60 män ur deras krets men och dödade dem och dag, och det blev en samma som

skriften säger: Dina beligas kött och blod spred de ut runt om

7:8 Bakcbides hadeenligt 2 Mack 8:30 deltagit kriget i även under Antiochos lVzs regering. I 1 Mack framstår han som judarnas huvudmotståndareunder Demetrios I:s tid kap. 9. 7:8 väster Eufrat Denna beteckningför heladen västra rikshalvan hade om övertagits från det persiska riket. 7:13 Hasiderna Se not till 2:42. 7:16 som skriften säger Citatet är en fri återgivning av Ps 79:2 som troligen handlar Jerusalems förstöring år 587 f.Kr., men som också om del nutida forskare ställts samman medmackabeertidens händelser. av en

7:13 1 Mack 2:42 7:17 Ps 79:2

Första Mackabeerboken 7:30

jemsalem, och det fanns ingen begravde dem. Hela folket

som greps av skräck och förfäran. Det finns ingen respekt för

sanning och rätt hos dessa människor, sade de har man,

brutit fördraget och eden de svor.

Därefter lämnade Bakchides Jerusalem och

slog läger i Bet-Sait. Han lät sina män gripa många överlöparna

av som kommit till honom, och dessutom några tillhörde folket, som dödade dem alla och kastade dem i den brunnen. 2°Han stora överlämnade landet Alkimos och lämnade kvar trupper som

skulle stödja honom. Därpå återvände Bakchides till kungen. Men Alkimos måste kämpa för sin ställning

som överstepräst. Alla de vållade olyckor för sitt folk samlades

som kring honom; de fick Judeen i sitt våld och for fram plågoandar

som över Israel.

Judas såg hur Alkimos och hans anhängare med allt detta gjorde israeliterna mer ont än hedningarna hade gjort. Då

gav

han sig ut och drog omkring i alla delar Judeen; han

av tog

hämnd på överlöparna och gjorde det omöjligt för dem visa

att

sig på landsbygden. Men när Alkimos märkte hur starka Judas och hans anhängare hade blivit och insåg han inte

att

kunde hålla stånd dem, återvände han till kungen och

mot

beskyllde dem för en rad ogärningar.

Nieanor kommer till jerusalem

Kungen sände då Nikanor, sina ansedda härförare

en av mest och hätsk fiende till Israel, med order en att utplåna folket. Nikanor kom till Jerusalem med en stor här och sände bud

till Judas och hans bröder med bedrägligt tal fred

om och

försoning: 28Mellan mig och skall det inte

er vara någon strid

Jag skall komma med några följeslagare för

att sammanträffa

med under fredliga former. Han

er kom också tillJudas, och

de utbytte fredliga hälsningar, fienderna höll sig beredda

men att snappa bort Judas. 3°När det kom till Judas kännedom att Nikanor hade uppsökt honom med svekfulla avsikter, blev han

7:19 Bet-Sait En form av namnet fortlever i 11 km nordnordost en om Hebron. En stor brunn med trappsteg i väggen finns också bevaraddär. 7:26 Nieanar hade varit Demetrios följeslagarei Rom. Jfr till 3:38. not

7:18 1 Mack 6:61 7:15 7:19Jer 41:7

7:31 Första Mackabeerboken

skrämd och ville inte råka honom Nikanor förstod att mer.

hans plan hade avslöjats, och han drog ut för att möta Judas i strid vid Kafar-Salama. Ungefär 500 man stupade Nika-

flydde till Davids stad. nors sida, och resten

Därefter gick Nikanor Sionbergetñ och del av

upp en

prästerna kom ut från tempelområdet tillsammans med några av

folkets äldste för möta honom med fredshälsning och visa att honom det brännoffer förrättade för kungens välgång. som man

Men han skymfade dem, gjorde dem och behandlade

narr av dem så de blev orena. Han förde övermodigt tal, och i sin att förbittring han denna ed: Om inte Judas och hans här svor omedelbart utlämnas mig, kommer jag att sätta eld detta

hus så snart jag kommer välbehållen tillbaka. Sedan gick han

därifrån i fullt raseri.

Då gick prästerna in och ställde sig framför altaret och tempelhuset. De brast i gråt och sade: 37Det du själv

var som utvalde detta hus till bära ditt namn och ett hus för ditt att vara folks bön och åkallan. Straffa denne och hans här, och låt man dem falla för svärdet Kom ihåg deras hädelser, och låt dem inte behålla livet

N ileanor besegras

Nikanor lämnade Jerusalem och slog läger i Bet-Horon, där

här från Syrien förenade sig med honom. Judas slog läger i

en Hadasha med 3000 Och Judas bad denna bön: En man.

7:31 Kafar-Salama Platsenkan inte identifierasmed säkerhet. 7:33 brännojfer. för kungens välgång Offer förenade med böner för en . . främmande härskare var ett för troende judar acceptabelt sätt att visa folkets lojalitet mot honom. 7:34 behandladedem 5a° att de blev arena Troligen menas att han spottade dem. 7:39 ff. Bet-Heron Hadasba Geser Stridsterrängenlåg denna gång . . . . . . nordväst om Jerusalem.Jfr 3:16; 4:15 med noter. 7:41 dekungliga sändebuden AnspelningengällerSanheribsanfall motJerusalem år 701 f.Kr. Se Kung 18-19;Jes 2 36-37.

7:33 Esr 6:10 789-50 2 Mack 15:1-36 7:36J0el 2:17 7:412 Kung 19:35; Tob 1:18+ 7:37 5 Mos 12:4 1 Kung 8:29, 43; Jes56:7; Matt 21:13

Första Mackabeerboken 8:1

gång när de kungliga sändebuden hädade, gick din ängel

ut och dräpte 185000 i deras här. Låt också denna här bli man krossad under vårt anfall i dag, låt de överlevande bli varse att det var onda 0rd deras ledare yttrade ditt tempel, och som mot döm honom hans ondska förtjänar som

Härarna möttes i strid den trettonde dagen i månaden

adar, och Nikanors här blev krossad. Han själv den förste var föll i striden, och när folket i hans här märkte han som att

hade stupat, kastade de sina och flydde. Judas män

vapen

förföljde dem under dagsmarsch, från Hadasha tills de kom

en

till Geser, och de blåste i signaltrumpeterna under förföljandet. Då kom det folk från alla judiska byar i trakten och

ut

inringade den flyende hären, så den tvingades tillbaka

att mot förföljarna. Alla höggs med svärd, och inte enda ner en man blev kvar i livet.

Israeliterna deras och förråd. De högg Nikatog vapen av nors huvud och hans högra hand, han hade höjt i övermod. som De tog med sig både huvudet och handen och höjde dem upp till beskådande utanför Jerusalem. Folket jublade högt och

firade den dagen stor glädjedag. Och de bestämde

som en att

denna dag skulle firas varje år trettonde

den adar.

Sedan rådde fred iJudeen kort tid. en

judas får bära

om romarna

Romarnas rykte nådde Judas: det sades de väldiga

att var

krigare, och att de visade välvilja mot alla anslöt sig till

som dem; alla vände sig till dem slöt de vänskapsförbund med. som

i 7:49 dennadagskullefiras Nikanor-festen kom efter hand ur bruk under de första århundradena Kr. Annu e. josefus tid intog den i judisk sed en plats liknande tempelinvigningsfestens. 7:50 Sedanråddefred judeen i Författaren till 2 Mack avslutar sin skildring här och skapardärmedintrycket att den tillfälliga lättnaden definitiv. var 8:1 Romarnas rykte Den följande idealiseradeskildringen återspeglarjudarnas uppfattning under den tid då de hade seleukidernatill huvudfiender och ännu inte hade mött erövrare och förtryckare. romarna som

7:471 Sam 31:9 f.;]udit 14:11 7:491 Mack 4:59; 13:52

8:2 Första Mackabeerboken

zDe väldiga krigare, sade och berättade för honom om

var man deras krig, deras bedrifter bland gallerna, de om tappra som hade underkuvat och gjort skattskyldiga, 3och allt de hade om uträttat i Spanien, där de hade bemäktigat sig guld- och silver-

Med sin klokhet och uthållighet hade de lagt under

gruvorna. sig hela landet, fastän det låg mycket långt bort från deras eget,

och kuvat de kungar gått till mot dem från jordens som angrepp avlägsna trakter, slutligen krossat dem och besegmest så att de

dem i grund. Sedan dess fick de överlevande betala årlig

rat

skatt till dem. SBåde Filip och Perseus, kitteernas kung, och alla

andra gått till dem hade de krossat i strid och som angrepp mot underkuvat.

När kungen i Asienä, Antiochos den började krig mot

store, dem med 120 elefanter, med rytteri och och med vagnar en

oerhört här, blev också han besegrad dem. 7De tog

stor av honom levande och bestämde både han och hans efterträdare att skulle betala dryga skatter till dem, lämna gisslan och tronen dessutom avträda slndien, Medien och Lydien och andra av sina rikaste provinser; sedan de fått dessa områden honom, av de dem till kung Eumenes. gav 9Man berättade också hur folket i Grekland planerat ett

1°De fått reda detta och angrepp för att förinta dem. hade

skickat enda härförare att möta anfallet. I kriget blev det ut en

manfall bland grekerna, och de deras hustrur och barn

stort tog

krigsbyte, plundrade ut dem och bemäktigade sig deras

som

land. deras befästningar och gjorde invånarna till

De rev ner

sina slavar, vilket de är än i dag. Alla andra riken och öar där gjort motstånd mot dem man hade de också förhärjat och förslavat. Men sina vänner mot

8:2 deras krig V. 240 skildrar i stora drag uppbyggnaden av det romerska medelhavsväldet. Gallernas område Norditalien i underkuvades, liksom Spanien, omkring 200 f.Kr. Filip V Makedonien besegrades år 197, av hans Perseus168 v. S. Antiocbos III av den seleukidiska dynastin, son kallad den store, besegrades 190 v. 6 f.. Lydien i Mindre Asien togs då från hansrike och kung Eumenes i Pergamonv. uppgifterna gavs där omilndien och Medien är oriktiga och kan bero felskrivning av ett andra landskapsnamn från Mindre Asien. Upproret i Grekland som par nämns i 9 ledde till förstöringen Korinth år 146 f.Kr. Här för alltså v. av författaren händelser som inträffade efterjudas tid.

8:6 Dan 11:18

Första Mackabeerboken 8:22

och mot sådana sökte stöd hos dem hade de visat som trogen

vänskap. De hade underkuvat kungar i när och fjärran; alla blev skrämda redan att höra talas dem. Ville de hjälpa någon

av om

och göra honom till kung, så blev han kung, de kunde

men

också avsätta de ville de hade sannerligen blivit mäktiga.

vem -

Trots allt detta hade aldrig någon dem låtit kröna sig

av eller klätt sig i purpurmanteln för stoltsera med den. De att

hade inrättat rådsförsamling, och varje dag sammanträdde

en

320 män som ständigt rådslog om folkets angelägenheter för

att

styra det bästa sätt. Varje år anförtrodde de makten över

sig själva och styrelsen hela sitt land enda och av en man alla lyder denne ende, sade det finns ingen avund eller man, missunnsamhet hos dem.

Förbundet med Rom

Judas valde Eupolemos, till Johannes, till Akko,

ut son son samt Jason, till Elasar, och skickade dem till Rom för son att

sluta fördrag vänskap och bistånd med folket där, och för

om

att befria Israel från slavoket. De såg den grekiska kunga-

att

makten höll förslava folket fullständigt.

att De till Rom det är oerhört lång och fick reste - en resa -

företräde hos rådsförsamlingen. Där sade de: 2°]udas med

tillnamnet Mackabaios, hans bröder och hela det judiska folket

har skickat till för sluta fördrag bistånd och fred,

oss er att om och för att inskrivna bland bundsförvanter och vänoss era ner. Anbudet dem, och här följer avskrift antogs av en av brevet som de graverade bronstavlor och skickade till Jerusa-

8:15 en rådsförsamling Författarensbild författning är ungefärav romarnas lig. Senatenhade 300 medlemmar; i motsats till det judiska rådet sammanträdde den inte dagligen. Verkställande makten tillkom inte en v. 16 utan två konsuler. 8:17 Enpolemos nämns också i 2 Mack 4:11 och möjligen identisk med var författaren till i huvudsak förlorat verk Juda kungar. . ett om 8:22 bronstavlar Sådana tavlor förvarades Capitolium i Rom. judarna bör ha fått kopia troligen översatt till grekiska. V. en av texten, 23-32 bygger förmodligen i sista hand sådankopia. Återgivningen är en dock oklar mångapunkter, och rad latinska fördragsformuleringar en tycks ha blivit missförstådda.Tydligt framgår i varje fall att de reella fördelarna för judarna var begränsadeoch förbehöll sig att romarna bestämmanderätten väsentligapunkter.

8:17 2 Mack 4:11 8:22 1 Mack 14:18, 26, 48

Första Mackabeerboken 8:23

lem förvaras där hos israeliterna bevis fördraget om

att som fred och bistånd: Må allt väl för och för det judiska folket till romarna lands och till sjöss i all framtid; må krig och fiender fjärran vara från dem Men krig bryter och först drabbar Rom eller om ut dess bundsförvanter i någon del dess välde, skall någon av av det judiska folket förbehåll delta i kampen så som omstänutan

digheterna kräver. Spannmål, eller fartyg skall

vapen, pengar inte skänkas eller tillhandahållas de judiska härom trupperna -

beslutas i Rom förpliktelserna skall uppfyllas utan ve-

- utan derlag. Likaså krig först drabbar det judiska folket: då om

skall energiskt bistå det i kampen så omständighe-

romarna som

kräver. Spannmål, eller fartyg skall inte

terna vapen, pengar

ställas till hjälptruppernas förfogande härom beslutas i Rom

-

dessa förpliktelser skall uppfyllas svek. På

utan utan nu -

sagda villkor har slutit fördrag med det judiska folket.

romarna

Om efter detta fördrags ingående beslutar tillägga

båda parter

eller upphäva något i fördraget, får de göra så i enlighet med sin

önskan, och beslutet skall giltigt, vad de än tillägger eller vara

upphäver.

Beträffande den orätt kung Demetrios begår mot jusom darna har sänt honom följande brev: Varför har du lagt ditt ok våra judiska vänner och bundsförvanter Om så tungt

de kommer med klagomål dig, skall till att de får

nya mot se

sin rätt; kommer bekämpa dig till lands och till sjöss.

att

judas sista strid

fick höra Nikanor och hans hade i i i När Demetrios trupper

att dukat under i striden, skickade han för andra gången Bakchides

och Alkimos till judeen och lät också arméns högra flygel följa med. :De ryckte fram längs vågen till Gilgal och började beläg-

Gilgal Fleraplatser med detta år kända, men ingen av dem passar 9:2 namn sammanhanget. Troligen det ursprungligen fråga Galileen, där i var om Arbela låg. Namnet Mesalot kan syfta branta klippväggar i trakten, där gerillakrigare kunde söka skydd i grottor.

9:1 1 Mack 7:8 39-46

Första Mackabeerboken 9:18

Mesalot i Arbela. De intog staden och dödade många männira skor. första månaden år 152 slog de läger vid Jerusalem. Därifrån marscherade de till Beret med fotfolk och 20 000 man

2 000 ryttare. 5Judas hade sitt läger i Elasa, och han hade 3 000

stridsvana män med sig. Men när de såg hur de fientliga stora styrkorna de förfäran, och många smög sig bort var, greps av från lägret, så att inte än 800 blev kvar. mer man

7Då Judas såg hären hade smält ihop och striden

att att var hotande nära, sjönk hans mod, ty han hade inte tid att samla männen. sin förtvivlan sade han till dem fanns kvar: som Kom med, så går våra fiender och kan klara mot ser om strid med dem De försökte honom avstå: Det är en att

alldeles omöjligt, sade de. Nu gäller det att rädda livet; sedan kan komma tillbaka med våra bröder och kampen

ta upp mot fienden. Själva är för få. Men Judas svarade: Aldrig att jag flyr för dem. Om vår stund är kommen, så låt dö med oss tapperhet för våra bröder utan att lämna någon fläck vår

ara. Fiendehären marscherade ut lägret, och de ställde nu ur

för att möta den. Ryttarna var fördelade två avdelning-

upp

och framför hären ryckte stenslungare och bågskyttar fram.

ar,

I första linjen gick alla de starkaste männen. Bakchides höll sig högra flygeln. Fiendehären ryckte från två håll under

an trumpetstötar, och Judas män blåste också de i sina trumpeter, och marken skalv larmet från de båda härarna. Striden av

inleddes och varade ända till kvällen. Judas

morgonen

märkte Bakchides och härens huvudstyrka fanns högra

att

flygeln. Alla hade mod i bröstet förenade sig då med

som

honom, och de krossade högerflygeln och förföljde de flyende ända till berget Asotos. Men när de kämpade

som

den vänstra flygeln såg den högra hade krossats, vände de

att följde Judas och hans män tätt i hälarna och anföll dem om, bakifrån. Striden hårdnade, och manfallet blev stort båda sidor. Också Judas stupade, och då flydde de övriga.

9:3 [första månaden år 152 Dvs. i mars-april 160 f.Kr. 9:4 Beret. Elasa Platsernakan inte säkertidentifieras, inte heller det i v. . . 15 nämnda berget Asotos, men troligen rör det sig om en trakt 1-2 mil norr om Jerusalem.

9:9 1 Mack 3:17

9:19 Första Mackabeerboken

Jonatan och Simon förde bort sin bror Judas; de begravde

honom i hans faders i Modein Zooch begrät honom. Hela grav Israel höll stor dödsklagan över honom och sörjde honom i många dagar, och de ropade: 21Se den starke har fallit, Israels räddare Det berätta Judas, hans krig, hans som återstår att om om tappra bedrifter och hans storhet har inte blivit nedskrivet, ty det överväldigande mycket. var

jonatøm väljs till ledare

Efter Judas död vågade de laglösa åter visa sig överallt Israels område, och alla orättens hantlangare gjorde sig breda. När det samtidigt kom mycket svår hungersnöd, gick en folket i landet över till deras sida. Bakchides gynnade de gudlösa männen och gjorde dem till herrar över landet. De letade efter Judas vänner, spårade dem och förde dem till upp Bakchides, straffade dem och förödmjukade dem. Det som blev ett lidande i Israel like inte hade funnits sedan den tid vars då den siste profeten uppenbarades för dem. Då samlades alla Judas vänner och sade till Jonatan: 29Sedan din bror Judas dog finns kan föra krig han ingen som som gjorde mot fienderna och Bakchides, och mot alla dem i vårt folk är fientligt sinnade. Därför har denna dag valt eget som dig att bli vår anförare i hans ställe och ledare i vår kamp. Den dagen övertog alltsåJonatan ledarskapet och trädde fram som sin bror Judas efterträdare.

9:20 de ropade Folkets klagorop erinrar om Davids dödsklagan över Saul ochJonatan 2 Sam 1:19, 27. 9:23 ff. de laglösa... orátzens banrlømgøzre. de gudlösa männen Olika beteckningarför judar som samarbetademed utlänningarna; 1:34 med not. 9:31 övertog. .jomzmn ledarskapet Jonatans verksamhet, som är ämnet för . den följande huvuddelen av boken till 13:1, tycks ha uppfattats som mindre betydande ån Judas och Simons. Någon motsvarighet till de poetiskalovprisningarna av bröderna 3:3 ff; 14:4 ff. finns inte här.

9:19 1 Mack 2:70; 13:25-3O 9127PS 74:9; Dan 12:1 9:212 Sam 1:19, 27 9330 Mack 1 13:8 9:22 1 Kung 11:41; 1 Mack 16:23 f.; Joh 21:25

Första Mackabeerboken 9:42

Men Bakchides fick kännedom saken och sökte efter om en

möjlighet döda honom. Detta blev känt för Jonatan och

att hans bror Simon och alla hans följeslagare. De flydde då till Tekoas öken och slog läger vid vattendammen i Asfar. Bakchides fick kännedom saken sabbatsdagen och om

gick med hela sin här över till andra sidan Jordan.

jobømnes dödas och blir hämnad

Jonatan skickade sin bror Johannes som ledare för de icke

stridande till sina vänner nabateerna för be dem hand att att ta deras förråd. Men jambriterna kom från Medeva om stora ut och fick fatt iJohannes; de tog honom och allt vad han hade och försvann med sitt byte. En tid kom det bud till Jonatan och hans bror Simon senare jambriterna skulle hålla bröllop och föra bruden, att ett stort dotter till de främsta stormännen i Kanaan, från som var en av Nadabat med följe. De hade inte glömt deras bror ett stort att Johannes hade mördats, och de sig i väg och gömde sig i gav

skydd berget. När de spejade därifrån, fick de

av se ett

bullrande följe med mängder av packning. Det var brudgum-

och hans vänner och bröder närmade sig med tambumen som riner och musikanter och allsköns utrustning. Då störtade de

sig över dem från bakhållet och började hugga dem, och

ner

manfallet blev stort. De överlevande flydde i bergen, och

upp

israeliterna allt vad de hade byte. Så vändes bröllops-

tog som

festen i och musiken i klagosång. Jonatan och Simon

sorg hade fått sin hämnd för mordet brodern, och de återvände till Jordans träskmarker.

9:33 Tekoas öken Dvs. trakten västerom Döda havets norra del. Exakt var Asfar låg är okänt. 9:34 Bakcbidesfick kännedom om saken Versen ansesav många forskare varaen dubbelskrivning avv. 43, som felaktigt placerats detta ställe. 9:35 nabareerna Se not till 5:25. 9:36 Meduza. Kanaan... Nadabat Skådeplatsen är nu östra sidan .. om Döda havet, trakten i av berget Nebo. Jambritema bör ha varit en arabstam, men ingenting närmareär känt om dem.

9:351 Mack 5:25 9:41 1 Mack 1:39+

9:43 Första Mackabeerboken

Bakchides vidjordan

segrar

Bakchides fick höra saken och kom sabbatsdagen till om strandbrinkarna vid Jordan med stor här. Då sade Jonatan en

till sina män: Nu måste kämpa för våra liv. I dag är det

allvarligare än någon gång förut: vi kan vänta anfall både

framifrån och i har Jordans vatten sidan, och ryggen, ena

den andra träskmark och snårskog. Det finns ingen möjlighet att komma undan. Ropa till himlen hjälp att slippa

om ur våra fienders händer Striden började, och Jonatan gjorde sig

beredd att rikta ett dråpslag mot Bakchides, han vek undan

men

och drog sig tillbaka. Då kastade sig Jonatan och hans män i

Jordan och simmade över till andra sidan. Fienderna förföljde

dem inte över floden. Bakchides hade förlorat ungefär 1000 den dagen.

man 5°Sedan Bakchides hade återvänt till Jerusalem, satte han i

stånd rad befästa städer i Judeen: fästningen vid Jeriko,

en Emmaus, Bet-Horon, Betel, Timnat Piraton och Tappua. Alla

dessa platser försåg han med höga portar och bommar,

murar,

och han förlade besättningar dit för plåga Israel. Han

att

förstärkte också staden Bet-Sur, Geser och borgen och placerade och livsmedelsförråd på dessa platser. Han

trupper tog sönerna till landets förnämsta män gisslan och satte dem i som

fängelse borgen iJerusalem.

9:45 vi barjordzms vatten på sidan Beskrivningen läget är oklar, ena av men troligen menas attJonatan hadeblivit trängd mot floden från öster. 9:50 en ma befästastäder De uppräknadeplatserna återfinns inom vid en krets norr omJerusalem, utom Bet-Sur v. 51, låg sydväst. i Timnat som Piraton är troligen en omformning av två namn på städer i norra Judeen och Samarien.

9:43 1 Mack 2z32+

Första Mackabeerboken 9:64

Alkimos där

År 153, i andra månadenñ Alkimos order gav om att muren

utanför templets inre gård skulle rivas. Det var profeternas verk han ville riva när rivningsarbetet hade påbörjats,

ner, men drabbades Alkimos slaganfall, hindrade honom av ett som

från att fortsätta. Han blev förlamad och miste talförmågan, så

att han inte kunde såga något eller förordna sin mer om egendom. Och innan lång tid hade gått dog Alkimos under svåra plågor. När Bakchides såg Alkimos död, återvände han till att var kungen. Sedan hade Judeen fred i två år.

Alla de laglösa smidde planer; de sade: Nu lever Jona-

nu

tan och hans anhängare i lugn och och känner sig Nu

ro trygga. skall hämta Bakchides och låta honom gripa allesammans under enda natt. De sig och överlade med honom, en gav av och han sig i rörelse med här. Han skrev också i satte en stor

hemlighet till alla sina bundsförvanter i Judeen att de skulle gripa Jonatan och hans följeslagare. Men det lyckades inte, eftersom deras plan blev känd, och de andra femtiotal

grep ett de män inom landet lett det onda anslaget och dödade av som dem. Sedan drog sig Jonatan undan till Bet-Basi i öknen

tillsammans med Simon och sina följeslagare. Han byggde

upp det som var nerrivet där och befäste staden. Når Bakchides fick kännedom detta, samlade han hela om sin styrka och sände bud till sina anhängare i Judeen. Han

kom till Bet-Basi och började belägra staden, förde

striden mot

den under lång tid och lät också tillverka belågringsmaskiner.

9:54 År 153, iandra månaden Dvs. i april-maj 159 f.Kr. 9:54 profeternasverk Då templet återuppfördesefter den babyloniska fångenskapenstid, drev profeterna Haggai och Sakarja arbetet jfr Esr 5:1 f.. Konflikten kring rivningen gällde troligen gränsdragningen mellan prästernas och lekmännensområden. 9:61 de andra Grundtexten år oklar, men förmodligen menas jonatans män. 9:62 Bet-Ban låg 2 km sydost om Betlehem.

9:65 Första Mackabeerboken

Men Jonatan lämnade kvar sin bror Simon i staden och tog

sig själv landsbygden med några män. Han slog

ut Odomera och hans bröder och fasironiterna i deras tältläger. När han sedan skulle slå till och kom marscherande med sina

styrkor, gjorde Simon och hans utfall från staden och

män ett

eld belägringsmaskinerna. De kämpade Bak-

satte mot

chides tills han fullständigt besegrad; det grämde honom

var

djupt att de tillintetgjorde hela hans fälttågsplan. Han greps

av raseri mot de laglösa männen som hade rått honom att komma till landet. Hans folk dödade många av dem, och han bestämde sig för att återvända till sitt eget land. 7°När Jonatan fick kännedom detta, skickade han sändeom bud till Bakchides för att sluta fred med honom och för att

krigsfångarna frisläppta. Bakchides antog förslaget och gjorde Jonatan önskade. Han honom sin ed aldrig

som gav att

försöka skada honom så länge han levde, och han lät honom tillbaka de krigsfångar han förut hade tagit i Judeen.

som Sedan återvände han till sitt land och visade sig aldrig mer deras område.

Och svärdet slutade härja i Israel. Jonatan slog sig i

ner Mikmash. Där började han härska domare över folket, och som han rensade ut de gudlösa från Israel.

Demetrios I gör eftergifter åt jonatan

År 160 korn Alexander Epifanes, Antiochos och intog

10 son,

Ptolemais. Man välkomnade honom, och han lät utropa sig till

kung där. zNär kung Demetrios fick höra detta, drog han

9:66 Odomem fasirønitema tycks vara namn beduinstammar. Det är . . . inte fullt klart om Jonatan bekämpadedem eller om han värvade dem till bundsförvanter, somJosefus uppger. 9:73 Mikmasb låg 12 km nordnordväst om Jerusalem.Platsen var känd från Sauls strider 1 Sam 13-14. Också genom att kalla Jonatan domare anknyter författaren till Israelsäldre historia. 10:1 År 160 Dvs. år 153 eller 152 1.10. 10:1 Alexander Epzfanes 150-145 f.Kr. kallas vanligen Alexander Balas. Möjligen med orätt gjorde han anspråk att varason till Antiochos IV. Hans ingripande, som hade Roms stöd, blev början till långvariga inre strider det i seleukidiska riket. Som fortsättningen visar öppnadesdärmed nya möjligheter för judarna. 10:1 Ptolemais Se5:15 med not.

9:73 Dom 2:16; 1 Sam 7:15-17

Första Mackabeerboken 10:19

väldiga truppstyrkor och tågade för möta honom

samman ut att i strid. 3Och Demetrios skrev till Jonatan i vänliga ordalag för att

han skulle känna sig hedrad. Han tänkte: Vi måste skynda oss

sluta fred med dem innan han med Alexander att går samman

5ty han kommer inte att glömma allt det onda

mot oss, som har gjort honom och hans bröder och hela folket. Han gav honom rätt samla tillverka och att att trupper, att vapen vara hans bundsförvant, och gisslan fanns i borgen lovade han som lämna ut honom. att

7Jonatan begav sig då till Jerusalem och läste upp brevet för

hela folket och för borgens besättning. De förfäran greps av när de fick höra kungen hade honom rätt att samla att gett

9Männen i borgen lämnade fångarna åtJonatan, och

trupper. ut han överlämnade dem deras föräldrar.

Jonatan slog sig ner i Jerusalem, och han började bygga

staden och sätta den i stånd. Han order till dem upp gav som utförde arbetena stadsmurarna och anläggningarna kring att

Sionberget skulle byggas huggen sten för att bli starkare.

av

Och de gjorde han hade Men främlingarna i de

som sagt. fästningar Bakchides hade i stånd till flykten. Var som satt tog och lämnade sin vistelseort och sig i väg till sitt land. en gav eget Bara i Bet-Sur blev några kvar dem hade övergett av som

lagen och buden; den platsen deras tillflyktsort.

var

Alexander Epzfanes gör jonatan till överstepräst

Kung Alexander fick höra om de löften Jonatan hade fått i Demetrios brev, och när han hörde berättas om de krig som han

och hans bröder hade fört, deras bedrifter och om tappra om de hade utstått, tänkte han: Kan nåalla strapatser som gonsin finna den like Vi måste göra honom till mannens genast vår vän och bundsförvant. Och han skrev ett brev och skickade det till honom. Det lydde så:

wKung Alexander hälsar sin broder Jonatan. Vi har hört

dig du är väldig krigare förtjänar vår om att en som att vara

10:6 1 Mack 9:53 10:12 1 Mack 9150-52 10:11 Jes9:10; 1 Mack 4:60

10 :30 Första Mackabeerboken

vänä. 2°Vi förordnar härmed denna dag att du skall vara övers-

tepräst för ditt folk och kallas kungens vän han skickade

-

honom samtidigt purpurmantel och guldkrona och du

en en -

skall tänka våra intressen och bevara vänskapen med oss.

I den sjunde månaden år 160, vid lövhyddefesten, klädde sig Jonatan i den heliga dräkten. Han samlade trupper och lät

tillverka i stor mängd.

vapen

Demetrios I försöker överbjudøz Alexander

När Demetrios fick höra dessa händelser, blev han missom

modig och frågade sig hur han kunnat låta Alexander hinna

före med vinna judarnas vänskap och stöd. Han föresatte att sig att i sin tur skriva och vädja till dem med löften om privilegier och gåvor för att kunna hjälp dem bundsförvanav som Och han skickade dem följande brev: ter. Kung Demetrios hälsar det judiska folket. Ni har hållit era

fördrag med oss i helgd och visat er som trogna vänner utan något samröre med våra fiender, vilket med glädje har hört.

Fortsätt därför också med visa trohet Då skall nu att oss belöna väl för det gör för Vi skall lösa från många er oss. er

pålagor och dessutom gåvor.

ge er Härmed löser och befriar jag er och alla judar från person-

liga skatter, från saltavgiften och från kransskatten. Den tredjedel spannmålen och den hälft fruktskörden jag har

av av som

uppbära efterskänker jag: från och med i dag och allt

rätt att framgent avstår jag från denna uppbörd iJudeen och i de tre

10:20 en purpurmanzel och en guldarena Hedersgåvor och tecken hög rang, men inte på kungavärdighet. Iudeen gjordes alltså ännu inte till ett självständigtkungarike. 10:21 I den sjundemånaden år 160 Troligen menas september 152 Kr. 10:29 saltatgifter: Troligen en skatt saltutvinningen Döda havet jfr ur 11:35. 10:29 kransskatten Seden att ge främmande härskare dyrbara hedersgåvor i form av guldkransar jfr 13:37 hadeefter hand utvecklatstill indriven ning av obligatoriska avgifter. 10:30 tre distrikt Jfr 11:34, där områdenas namn räknas upp. Gränsjusteringen berördebaraJudeenoch Samarien; att Galileen nämns kan bero att det tillsammansmed Samarien bildade en provins.

10:20 Est 8:15 10:29 1 Mack 11:35; 13:39 10:213 Mos 23:34 2 Mos 28 10:30 1 Mack 11:28, 34

Första Mackabeerboken 10:42

distrikt härmed överförs till dess område från Samarien som och Galileen från denna dag och för all framtid.

Jerusalem förklarar jag för helig stad, med hela sitt

en som område skall vara befriad från skatt, också tiondet och

tempelavgifterna. Jag avstår också från min myndighet över

borgen ijerusalem och överlåter den översteprästen, har som

att dit förlägga de män han själv utväljer för dess

att svara bevakning.

Varje person av judisk härstamning som blivit krigsfånge och förts bort från Judeen till någon del mitt rike friger jag

av

härmed ersättning. Ingen får några avgifter från

utan ta upp

dem, inte heller avgifter för deras boskap.

Under alla högtider, sabbater, nymånadsfester och andra

märkesdagar, och under tre dagar före och efter varje högtid skall alla judar i mitt rike fria från indrivning och betalning

vara

skulder. Ingen skall då ha kräva dem eller

av rätt att pengar av ställa någon fordran dem i helst ärende. något som

Judar skall inmönstras i kungens krigsmakt till antal

ett av 30 000 och de skall sold tillkommer alla man, samma som

kungens De skall till besättningstrupper i de

trupper. tas ut

stora kungliga fästningarna och användas till förtroendeuppdrag i riket. Deras officerare och befälhavare skall komma

ur

deras led och följa deras lagar, så kungen också har

egna som förordnat i Judeen. Vad beträffar de distrikt överförts till Judeen från tre som Samariens område skall de överföras till Judeen så sätt att de

höra under och förvaltning och aldrig lyder

anses en samma

någon annan myndighet än översteprästens. Ptolemais med

tillhörande område jag gåva till templet ijerusalem för ger som

bestrida templets nödvändiga utgifter. För del avsät-

att egen ter jag för varje år gåva 15 000 siklar silver i de kungliga en

räkenskaperna, att betalas från lämpliga platser. Allt det ute-

stående, det ämbetsmännen har underlåtit betala i som att ut

motsats till vad skedde under tidigare härskarfolk, skall de

som

från och med betala till arbetena templet. Till detta

nu

10:31 på tiondel ocb tempelavgzfterna Dvs. kungen skulle inte kräva någon andel av de judiska religiösa skatterna. 10:39 Pzolemais. ger jag som gåva Dvs. templet skulle skatteintäkterna .. från staden.

10:321 Mack 1:33

10:43 Första Mackabeerboken

kommer 5000 siklar silver som man årligen brukat ta från de medel templet redovisar; även denna efterskånks, eftersumma

det tjänstgörande prästerskapet har rätt till den.

som

Om någon flyr till templet i Jerusalem, hela dess område

inräknat, därför att han står i skuld till kungen eller till någon affärsförbindelse, skall han fredad liksom allt han äger vara inom mitt rike.

När det gäller byggnads- och reparationsarbeten

vid temp-

let skall utgifterna belasta de kungliga räkenskaperna. Vid byggnadsarbeten murarna och fästningsverken kring ]erusalem skall utgifterna också belasta de kungliga räkenskaperna, likaså när murarna byggs andra platser iJudeen.

upp Men närjonatan och folket fick höra dessa anbud, litade de

inte dem och godtog dem inte, ty de kom ihåg hur mycket ont kungen hade gjort i Israel och hur svåra lidanden han hade

vållat dem. De höll sig hellre till Alexander, därför han att först hade dem fred med sitt anbud, och de förblev hela gett tiden hans bundsförvanter.

Alexander besegrar Demetrios och bedrar Jonatan

Kung Alexander samlade här och drog i fält med

nu en stor

den Demetrios. De båda kungarna drabbade

mot samman, och Alexanders här slogs flykten. Demetrios förföljde hooch fick övertaget över hans män. 5°Men kampen fortsatte nom

ända till solnedgången, och Demetrios stupade den

att rasa dagen. Därefter skickade Alexander sändebud till kung Ptolemaios

i Egypten med följande budskap: jag har återvänt till mitt

rike, stigit mina faders tron och fått makten i mina upp händer; jag har krossat Demetrios och tagit makten i vårt land.

Jag drabbade samman med honom i strid, och han och hans

här krossades så att jag kunde överta hans kungatron. av oss,

10:43 fredad Grekisk asylrätt innebar att den som sökte skydd heliga platser var okränkbar även ekonomiskt. Den judiska lagen talar bara om personskydd 2 Mos 21:13 f.;]os 20:1 ff. 10:49 Alexanders här. Demetrios förföljde I flertalet handskrifter står: . . Demetrios här. Alexanderförföljde, men rätta sammanhangettycks . . vara att krigslyckan vändeunder slaget. 10:51 Ptolemaios jfr 1:18 med not.

10:44 Esr 6:4 10:46] Mack 7:9; 9:1

Första Mackabeerboken 10:66

Låt sluta vänskapsfördrag med varandra. Ge mig din

oss nu

dotter till hustru, så blir jag din måg och skall dig och henne

ge

gåvor som är dig värdiga. Kung Ptolemaios svarade: Lycklig den dag då du

var

återvände till dina fäders land och deras kungatron

steg upp

Jag skall uppfylla din önskan i brevet. Men möt mig i Ptolemais, så att får träffa varandra. Sedan skall jag låta dig bli min du föreslagit.

måg, som Ptolemaios alltså från Egypten med sin dotter Kleoreste

patra och kom till Ptolemais år 162. Där möttes han kung

av

Alexander, och han honom sin dotter Kleopatra och höll

gav

bröllop för henne i Ptolemais med lysande prakt, på kungars

VlS.

Därefter skrev kung Alexander och inbjöd Jonatan

att komma dit och möta honom. Och Jonatan med prakt reste

och ståt till Ptolemais, där han mötte de båda kungarna. Han

gav silver och guld till dem och deras vänner förutom många

andra gåvor, och han deras välvilja. vann

Några israeliter, uslingar övergett lagen, hade gaddat

som

sig mot Jonatan. De framförde klagomål honom,

samman mot

men kungen ägnade dem ingen uppmärksamhet. Han befallde

i stället skulle klä Jonatan den dräkt han bar och klä att man av

honom i purpurmantel, och så skedde. Kungen låt honom

ta plats vid sin sida, och sedan sade han till sina ämbetsmän: Gå

ut med honom till stadens och kungör ingen får

centrum att

komma med klagomål honom i något ärende ingen får

mot -

vålla honom svårigheter någon helst orsak. Når

av som nu

hans anklagare märkte vilken visades honom

ära som genom

den offentliga kungörelsen och såg han klädd i

att var purpur,

flydde de allesammans. Kungen lät honom också äran skrivas bland vän-

att

nerna av högsta klassen och utnämnde honom till general och ståthållare. Sedan återvände Jonatan till Jerusalem, glad till

mods och utan att möta några svårigheter.

10:57 med sin dotter Kleopatra Hon blev gift ytterligare två gånger, senare först med Demetrios se 11:8-12 och därefter, under dennesfångenskap hos parterna l4z3, med hans bror Antiochos VII 15:1.

10:60 1 Mack 1124-26 10:62 ESI 6:8 8:15 10:61 1 Mack 7:5

10:67 Första Mackabeerboken

Demetrios II ingriper slås tillbaka Jonatan

men av

År 165 kom Demetrios Demetrios från Kreta till sina son fäders land. När kung Alexander fick höra detta, blev han djupt missmodig och återvände till Antiochia. Men Demetrios befälet Apollonios, ståthållaren över Koilesyrien. gav Denne samlade här och slog läger vid Jamnia. Därifrån en stor skrev han följande brev till översteprästen Jonatan: 7°Du är den ende försöker och jag har som trotsa oss, för åtlöje och klander för din skull. Vad är det för utsatts friheter Litar du

du tar dig mot oss där uppe bland bergen

dina styrka, så kom till slätten, där kan truppers nu ner oss

med varandra städernas krigsmakt står min

mäta oss sida. Hör dig för, så får du jag är och vilka andra veta vem bundsförvanter har Man kommer att säga att omöjligt kan hålla stånd Dina fäder har slagits flykten två gånger mot oss. i sitt land, och du kan inte stå vårt kavalleri och eget emot en har där det varken finns

sådan armé som nu slätten, klippblock eller stenar eller någon plats att fly till.

10:67 År 165 Dvs. 148 eller 147 f.Kr.; landstigningen skedde troligen våren eller det sistnämnda året. sommaren 10:67 Demetrios Demetrios Demetrios Nikator var son till DemetriosI son och hade efter hans död levat i landsflykt. Hans egen regeringstid 145-125 inleddes med strider mot faderns fiende Alexander och dennes efterföljare 11:14 ff., 39 54 ff.. Senare avbröts den av en långvarig fångenskaphos parterna 139-129; se 14:1 ff.. 10:69 Apollonios Det rör sig kanske om en nära vän till Demetrios en av hans medhjälpare vid flykten från Rom se not till 7:1, och son till den Apollonios som nämns i 2 Mack 4:4. 10:69 Koilesyrien ursprungligen namnet Bekaadaleni det nuvarande var Libanon. När Antiochos III erövrade södra delen av Medelhavets östra kustländer från Egypten, gjordes hela området till en provins som kalladesKoilesyrien och Fenikien. Senare avskildesmindre områdentill självständiga distrikt. 10:69 jamnia Staden, hebreiska var Javne, låg nära kusten väster vars namn Jerusalem. joppe v. 75, Asbdod v. 77, 83 f., Asbeelon v. 86 och om Ekron v. 89 låg i trakt, som var filisteernas gamla område. samma 10:70 Du försöker judarna hade tagit parti för Alexander, som . . . trotsa ass fälttåget egentligen gälldejfr v. 47, 88. 10:72 Dina fäder har slagits på flykten Kanske en anspelning israeliternas nederlag mot filisteema i gammaltid 1 Sam 4:10; 31:1.

10:71 1 Kung 20:23 10:721 Sam 4:1-11; 31:1-7

Första Mackabeerboken 10:89

När Jonatan fick höra vad Apollonios skrev, blev han mycket upprörd. Han mönstrade 10 000 och ryckte med man ut dem från Jerusalem, och hans bror Simon mötte honom med

förstärkningar. Han slog läger utanförJoppe, invånarna

men vägrade honom tillträde, Apollonios hade besättning i ty en staden. Men när det kom till strid, blev invånarna rädda och

öppnade portarna, och Jonatan blev herre över Joppe.

När Apollonios fick höra detta, ställde han upp 3 000 rytta-

och stor infanteristyrka. Han marscherade i riktning

re en mot Ashdod, han ville tåga igenom där, samtidigt drog som om men han sig ut slätten, eftersom han kunde lita till sitt talrika kavalleri. J följde efter honom Ashdod, och häraronatan mot drabbade i strid. Men Apollonios hade lämnat na samman 1 000 ryttare gömda i judarna, och Jonatan märkte ryggen

att han hade blivit överrumplad bakifrån: fienderna omringade hans här och öste pilar över folket från tidigt till

på morgonen kvällen. Men folket höll stånd Jonatans order, och sena fiendens hästar blev trötta. Då drog Simon fram sin styrka

och anföll fotfolkets slaglinje, eftersom kavalleriet

nu var utmattat, och han krossade dem och slog dem flykten. Me-

dan kavalleriet skingrades slätten, kom de flyende till Ashdod och sökte sig till sitt avgudatempel Bet-Dagon för

att skydd. Men Jonatan brände Ashdod och städerna därom-

kring och plundrade dem. Han brände också

ner Dagons tem-

pel med alla sökt sin tillflykt där. Och det sammanlagda

som antalet av dem som stupat för svärd och dem bränts inne som

uppgick till 8 000 man.

Sedan bröt Jonatan därifrån och slog läger utanför upp Ashkelon, och invånarna där korn och honom glansut gav ett fullt mottagande. 87 Och Jonatan och hans män återvände till

Jerusalem med rikt byte. När kung Alexander fick höra dessa händelser, han

om gav

Jonatan ännu fler hedersbetygelser. Han skickade honom

ett

spänne av guld, den sedvanliga gåvan dem räknas till

som

kungens släkt. Dessutom gav han honom Ekron med hela dess

område besittning.

som

10:83 Bet-Dagen Dvs. Dagons hus; 1 Sam 5:1 ff. 10:89 kungenssläkt hederstitel av samma slag som kungens vänner.

10:83 1 Sam 5:1 10:89 1 Mack 11:58; 14:43 10:84 1 Mack 5:68 ,

11:1 Första Mackabeerboken

Alexander besegras Ptolemaios och dödas

av

Men kungen Egypten drog lika talrika

11 av samman trupper som

sandkornen havsstranden, och dessutom stor flotta, ty en han hade sig i sinnet med list makten över Alexanders satt att ta rike och foga det till sitt :Han tågade in i Syrien under eget. fredliga proklamationer, och städernas invånare öppnade por-

för honom och välkomnade honom. Enligt gällande order

tarna från kung Alexander skulle han nämligen bli vänligt mottagen, eftersom han kungens svärfar. 3Men Ptolemaios förlade var besättningstrupper från sin armé i varje stad där han kom egen in. När han närmade sig Ashdod, visade honom hur Daman Ashdod förhärjat, liksom byarna tempel var nerbränt och gons däromkring. Man visade liken låg kringströdda och de som förkolnade dem Jonatan bränt inne under resterna av som

striderna och hade staplat i högar längs kung-

som man nu upp väg. 5Och för svärta Jonatan berättade för ens att ner man

kungen vad han hade gjort. Men kungen teg. I Joppe kom Jonatan kungen till mötes med prakt och ståt;

de utbytte hälsningar och övernattade sedan där. 7Och Jonatan

följde kungen hans färd fram till den flod heter Eleuthe-

som Sedan återvände han till Jerusalem. ros.

Men kung Ptolemaios gjorde sig till herre över städerna

längs kusten ända till Seleukia vid havet, och hela tiden smidde

han onda planer Alexander. 9Han skickade sändebud till

mot kung Demetrios med följande budskap: Låt sluta förbund oss med varandra Jag skall dig min dotter, är Alexge som nu

anders hustru, och du skall bli kung över din fars rike. Jag

ångrar jag min dotter den ty han har försökt att gav mannen,

11:2 Syrien Namnet står här för det seleukidiska rikets område. 11:7 Eleutberos Floden heter dag i Nahr-el-Kebir. Den rinner ut i Medelhavet norr om Tripolis vid den nuvarande gränsen mellan Libanon och Syrien, som under antiken var Fenikiens norra gräns. 11:8 Seleueza vid havet Antiochias hamnstad,liksom huvudstadengrundad Seleukos Beteckningen vid havet användes för att skilja platsen av från storstaden Seleukiavid Tigris.

11:2 1 Mack 10:58 11:4 1 Mack 10:84

Första Mackabeerboken 11:24

mörda mig. Så svärtade han Alexander därför han ner att ville ha makten över hans rike. Han också sin dotter ifrån tog honom och gav henne Demetrios. Så slutade hans vänskap

med Alexander, och fiendskapen mellan dem blev uppenbar.

Sedan höll Ptolemaios intåg i Antiochia, och han lät kröna sig

med Asiens kungakrona. Han krönt med två kronor,

var nu Egyptens och Asiens. När detta hände, kung Alexander i Kilikien, därför var att folket i den delen riket höll göra När han av att uppror. fick budet, vände han sig mot Ptolemaios, denne marschemen rade ut och mötte honom med stark här. Alexander blev en besegrad och flydde till Arabien för söka skydd där, och att kung Ptolemaios triumferade. Araben Zabdiel högg Alexav

anders huvud och skickade det till kungen. Men två dagar senare dog kung Ptolemaios själv, och besättningarna i de be-

fästa städerna blev dödade städernas invånare. Så blev av Demetrios kung, år 167.

Demetrios II sluter fördrag med fonatan

Vid den tiden samlade Jonatan folket iJudeen för anfalla att

och inta borgen i Jerusalem, och de byggde mängd beläg-

en

ringsmaskiner kring den. Men hade avfallit

några män som

från lagen och hatade sitt eget folk sig i väg till kungen och

gav

berättade för honom attJonatan belägrade borgen. När kung-

fick höra detta, blev han uppbragt. Så snart han fått budet, en marscherade han till Ptolemais och skrev sedan till Jonatan att

denne skulle häva belägringen och snarast komma till Ptolemais

för att sammanträffa med honom.

NärJonatan fick detta bud, han order att belägring-

gav om en skulle fortsätta. Han valde ut ett resfölje bland de äldste i Israel och bland prästerna och sig sedan faran i våld. Med gav

silver, guld, kläder och många andra gåvor kom han till kungen

11:14 KiIieien Landskap Mindre i Asien, beläget längsmedelhavskustens östligastedel. 11:16 Arabien Namnet användshär om trakter i det nutida Syrien eller Jordanien, där arabiska stammar höll till. 11:19 år 167 Dvs. 146 eller 145 f.Kr.

11:201 Mack 6:18+ 11:24 1 Mack 10:60

11:25 Första Mackabeerboken

i Ptolemais, och han hans välvilja. Några laglösa män

vann

från hans folk kom med klagomål mot honom, men

eget kungen behandlade honom sätt hans företrädare samma som och ärade honom i alla sina vänners närvaro. Han hade gjort

bekräftade hans innehav översteprästämbetet och alla hans

av andra tidigare utmärkelser och bestämde han skulle räknas att till de främsta vännerna.

Jonatan bad kungen skattefrihet för Judeen och de tre

om

distrikten och Samarien och erbjöd i gengäld 300 talenter Kungen gick med detta och Jonatan skriftlig bekräftel-

gav hela överenskommelsen. Den löd som följer: se

3°Kung Demetrios hälsar sin broderJonatan och det judiska

folket. En kopia det brev har skrivit till vår frände av som Lasthenes beträffande tillställs härmed för kännedom: er er

Kung Demetrios hälsar sin fader Lasthenes. Det judiska folket är våra vänner och fullgör troget sina förpliktelser mot och har beslutat belöna dem för deras välvilliga

oss, att inställning. Vi tillerkänner dem härmed Judeens område och

de distrikten Afairema, Lydda och Ramatajim, har

tre som överförts från Samarien med allt hör till dem. Åt alla dem som offrar iJerusalem efterskänks den kungliga skatt spannsom

mål och frukt kungen tidigare årligen uppburit dem,

som av vidare allt det övriga har rätt till för framtiden av som

tiondet och andra avgifter tillkommer dessutom

av som oss, saltbassängerna och den kransskatt har rätt till. Allt som detta skall efterskänka dem. Alla dessa bestämmelser är

oåterkalleliga och skall gälla från denna dag och för all framtid.

Ni har ombesörja avskrift detta brev, skall nu att en av som

överlämnas Jonatan och sättas ett väl synligt ställe

upp det heliga berget.

11:28 de distrikten och Samarien Detta är grundtextenslydelse, men förtre modligen menade författaren de tre distrikt som skulle överföras från Samarien; v. 34 och 10:30. 11:31 Lastbenes hadehjälpt Demetrios till tronen genom att värva legotrup- Kreta jfr 10:67 och hans främste minister. per var nu 11:34 Afairema, Lydda och Ramarajim Distrikten uppkallas efter sina huvudåterfinns norr till nordväst om Jerusalem; Lydda är det orter, som nuvarande Lod. Afairema hette hebreiskaOfra 1 Sam13:17. Ramatajim nämns 1 i Sam 1:1 och motsvarar NT:s Arimataia Matt 27:57 med

pan.

11:27 1 Mack 10:18-20 11:35 1 Mack 10:29; 13:39 11:281 Mack 10:30, 38

Första Mackabeerboken 11:45

jonatan hjälper Demetrios

När kung Demetrios såg det rådde lugn i landet under

att hans spira och ingen gjorde motstånd honom, avskedaatt mot de han alla sina trupper och lät soldaterna återvända och var en

till sitt, med undantag för de utländska han hade

trupper som värvat från de främmande folkens öar. Därigenom stötte han sig med alla de soldater han hade övertagit från sina företrädasom re. Bland dem förut hade tjänat Alexander fanns som en man

som hette Tryfon. Han märkte soldaterna gick och klagade

att Demetrios. Då gav han sig i väg till araben Imalkue, som var fosterfar Alexanders lille Antiochos, och uppvaktade son

honom för att hand pojken och göra honom till kung

om efter hans far. Han berättade för Imalkue Demetrios alla om

förordningar och om den utbredda fiendskapen honom

mot

bland hans trupper. Och han stannade där lång tid. Jonatan sände bud till kung Demetrios och bad honom avlägsna besättningarna borgen i Jerusalem och de andra fästningarna, eftersom de hela tiden bekämpade Israel. De-

metrios skickade Jonatan följande Inte bara detta skall svar:

jag göra för dig och ditt folk, jag skall både dig och ditt

utan ge

folk de största hedersbetygelser, jag bara får tillfälle. Men

om

nu är jag tacksam du vill skicka hit män kan hjälpa mig

om som i strid, ty alla mina har övergett mig. trupper Då skickade Jonatan 3000 soldater till honom i tappra

Antiochia, och de kom till kungen, gladde sig dem

som att se marschera Men folkmassa ungefär 120 000 upp. en av

11:39 Tryfon EnligtJosefus och andrahistorieskrivarehette Diodomannen tos. Tillnamnet Tryfon betyddeden storslagne, han som lever stor fot. 11:39 Imalkue bör liksom Zabdiel v. 17 ha varit stamhövding i Syrien. en Båda namnen finns belagda inskrifter. i 11:39 Antiocbos var född Alexanders i äktenskapmed Kleopatra10:58. Som kung kallas han Antiochos VI Epifanes 145-142. Vid detta tillfälle var han högst fem år gammal, och den verklige regenten under hans korta regeringstid var Tryfon, som slutligen mördadehonom 13:31 f.. 11:45 en folkmassa... samlades Upproret skildras också Josefus och av av den grekiskehistorieskrivaren Diodoros, som dock endast nämner legotrupper från Kreta som kungens redskap.

11:41 1 Mack 9:52; 10:14 11:42 1 Mack 15:9

6-16-436 155

11 :46 Första Mackabeerboken

stadens invånare samlades i och ville döda kungen. centrum

Han sökte skydd i palatset, stadsbefolkningen fick kont-

men roll över huvudgatorna och började till Då kalangrepp.

lade kungen judarna till sin hjälp, och de inställde sig mangrant hos honom. Sedan spred de sig ut i staden, där de dödade ungefär 100 000 under dagens lopp. De satte också

personer eld staden och mycket byte den dagen, och kungen tog räddade de. När invånarna såg att judarna behärskade staden

och gjorde de ville, tappade de modet och bestormade

som kungen med böner: 5°Räck handen, och låt judarna sluta oss kämpa och staden De kastade från sig mot oss mot vapnen, slöt fred. och man Judarna högt i anseende hos kungen och hos alla rikets steg

invånare, och ryktet dem spred sig i riket. De återvände till

om

Jerusalem med rikt byte; kung Demetrios steg upp rikets

och det blev lugn i landet under hans spira. Men han tron, svek alla löften han hade och bröt med Jonatan. Han som gett visade ingen erkänsla för den trohet Jonatan hade visat som honom behandlade honom hänsynslöst. utan

Jonatan övergår till Antiochos VI sida

:s

En Tryfon tillbaka och hade med sig Antiotid senare kom chos, ännu helt liten. Pojken gjordes till kung och blev som var

krönt. Kring honom samlades alla de trupper Demetrios

som föraktfullt hade avskedat; de Demetrios, blev nu angrep som

besegrad och måste fly. Tryfon tog elefanterna och erövrade

Antiochia. Den Antiochos skrev till Jonatan och bekräftade hans unge ställning överstepräst, honom makten över de fyra som gav distrikten och honom bland kungens vänner Han upptog

skickade honom guldservis och honom rätten att dricka

en gav

guldbägare, uppträda i purpurmantel och att bära spänne

ur att guld. Jonatans bror Simon han befälet över trupperna i av gav

hela området mellan Tyriska trappan och Egypten.

11:57 de fyra distrikten Det måste här vara fråga om de tre distrikt som överförts tillJudeen från Samarien enligt v. 34. Vilket som är det fjärde är ovisst; kanske menas Ekrons område 10:89. 11:59 Tyriska trappan En besvärlig passage över ett klippigt kustavsnitt vid den nuvarande gränsen mellan Israel och Libanon.

11:57 1 Mack 10:20; 11:27 11:58 1 Mack 10:89; 14:43

Första Mackabeerboken 11:72

Jonatan marscherade ut och tågade genom landet väster om

Eufrat och städerna där, och alla trupper i Syrien anslöt sig till honom för att hjälpa honom i kriget. Han marscherade till

Ashkelon, där han fick glansfullt mottagande stadens

ett av invånare. Därifrån fortsatte han till Gaza, Gazas invånamen

vägrade honom tillträde. Han började belägra staden, satte

re

eld byarna däromkring och plundrade dem. Då bad stads-

borna Jonatan fred, och han gick med det. Han tog om sönerna till deras ledande män gisslan och skickade dem till som

Jerusalem. Så tågade han landet ända till Damaskus.

genom Men Jonatan fick höra att Demetrios generaler hade kommit till Kedesh i Galileen med här för honom att en stor att

avstå från sitt företag. Han marscherade mot dem, sin

men bror Simon lämnade han bakom sig i Judeen. Simon gick i

ställning vid Bet-Sur och staden; efter lång tids kamp

angrep en kunde han inringa den helt. Då bad invånarna fred, och om han gick med det. Han lät dem utrymma staden, tog själv över den och förlade besättning där. en

Jonatan och hans här slog läger vid Gennesaretsjön och bröt sedan tidigt för att tåga mot slätten vid

upp en morgon

Hasor. Utlänningarnas här kom nu emot Jonatan slätten.

Men de hade ordnat ett bakhåll för honom i bergen, medan huvudstyrkan kom rakt honom. Når soldaterna i beremot

kom fram bakhållet och in i striden, flydde alla

gen ur grep Jonatans män. Inte enda dem blev kvar utom truppstyren av kornas befälhavare Mattathias, Absaloms ochJudas, Chalson, fis Då Jonatan sönder sina kläderñ strödde jord över son. rev sitt huvud och bad. Sedan han striden tog upp nytt,

besegrade fienderna och slog dem flykten.

11:60 landet väster om Eufmt Jfr 7:8 med not. Jonatan uppträder nu som den minderårige kungensfältherre med uppdrag att organiseraden fortsatta striden mot Demetrios. 11:63 Kedesb låg liksom Hasor v. 67 norr om Gennesaretsjön.Demetrios trupper tycks ha behärskathavskusten västerut. 11:65 Bet-Sur En stödjepunkt för judarnasmotståndare söder i 6249 9:52; 10:14 kunde i detta gynnsamma läge isoleras.

11:60 1 Mack 7:8 10:86 11:65 1 Mack 10:14 11:62 1 Mack 9:53 11:66 1 Mack 14:7, 33

11 273 Första Mackabeerboken

När de flyende hans sida uppfattade detta, vände de egen tillbaka till honom och deltog i förföljandet fram till det fient-

liga lägret i Kedesh. Där slog de själva läger. Ungefär 3 OOO

hade utlänningarnas sida den dagen. Och Jonaman stupat återvände till Jerusalem. tan

Förhandlingar med Rom och Sparta

Jonatan märkte läget för honom, och han

12 att var gynnsamt

valde ut några män han sände till Rom för att bekräfta och som förnya vänskapen med folket där. zOckså till Sparta och till andra platser skickade han brev med likartat innehåll. SSände-

buden till Rom och fick företräde hos rådsförsamlingen.

reste Där sade de: Oversteprästen Jonatan och det judiska folket har sänt för förnya fördrag vänskap och bistånd oss att ert om med dem villkor tidigare. Romarna dem samma som gav brev, där myndigheterna olika platser anmodades att trygga deras hemfärd till Judeen. SHär följer avskrift det brev Jonatan skrev till en av som spartanerna:

Oversteprästen Jonatan, folkets äldsteñ prästerna och hela

det judiska folket hälsar sina bröder spartanerna. 7För länge sedan skickades brev till översteprästen Onias från dåvaett er rande kung Areios med besked att ni är våra bröder, om som framgår nedanstående avskrift. sOnias sändebudet av gav ett

glansfullt mottagande och brevet, talade

tog emot som om förbund och vänskap. 9Vi behöver visserligen ingenting sådant, eftersom finner hjälp i de heliga böcker äger. Men som denna beskickning vill ändå söka förnya broderskapsgenom och vänskapsförhållandet med så inte skall bli främer, att

12:5 Hárföljer en avskrift Det kan inte avgöras om brevet är fritt utformat författaren eller återger ett äkta dokument, men innehållet ger en av rimlig bild hur förhandlingarna kan ha förts. Att åberopa mer eller av mindre fiktiv äldre korrespondensoch teorier om en för parterna gemensam förhistoria v. 20-22 hörde till den diplomatiska umgängesstilen. 12:7 Onias... Areios Onias I var överstepräst under slutet av 300-taIet f.Kr. Areios I i handskrifterna står felaktigt Dareios regerade i Sparta 309-265.

12:1 1 Mack 8:17-32 12:9 1 Mack 3:48; 2 Mack 8:23; 15:9; Rom 15:4

Första Mackabeerboken 12:26

för det har gått lång tid sedan beskickning till lingar er, ty er Vi försummar aldrig tänka nämner vid att er utan er oss.

varje offer bär fram och i våra böner, både vid våra högtider och vid andra passande märkesdagar, så plikt och anstän-

som

kräver skall minnas sina bröder. Vi gläder dighet att man oss berömmelse. Själva har blivit indragna i många

över er

svårigheter och många strider, och kungarna i våra grannländer

fört krig Vi ville emellertid inte besvära och har mot oss. er

andra bundsförvanter och vänner under dessa strider, ty

våra

den hjälp kommer från himlen. Vi har också

vårt stöd är som blivit räddade från våra fiender, och våra fiender har tvingats

knä. Antiochos gg och Antipat-

Nu har valt ut Noumenios, son,

Jasons och skickat dem till för att förnya vårt ros, son, romarna

tidigare fördrag vänskap och bistånd. Vi har befallt dem

om sig också till för framföra vår hälsning och att bege er att

överlämna detta brev förnyandet vårt brödraförhållande.

om av Vi tacksamt från detta. emotser nu svar er om Här följer avskrift det brev skickades till Onias: en av som hälsar översteprästen Onias. I

2°Spartanernas kung Areios en

skrift har funnit och judar är bröder och att man att spartaner båda folken härstammar från Abraham. Då har fått veta nu tacksamma ni vill skriva till förhållandetta, är om oss om era

den. Vi skriver också till Er boskap och egendom är

svar er. det äger tillhör Vår befallning är närmare besked vår, er. att detta skall framföras till er. om

jonatans sista bedrzfter

24] fick höra Demetrios generaler hade kommit tillba-

onatan att ka med ännu större här än förra gången för att till angrepp en honom. Då bröt han från Jerusalem, och eftersom mot upp

han inte ville dem någon möjlighet tränga i hans eget

ge att

land, gick han dem i trakten Hamat. Han skickade

emot av

12:25 Hama: det nutida Hama i Syrien. Stadenlåg ungefär halvmotsvarar vägs mellan Damaskus och Antiochia.

12:15] Mack 3:19 12:212 Mack 5:9 121161 Mack 14:22; 15:15 12:24 l Mack 11:63

12:27 Första Mackabeerboken

spanare till deras läger, och de återvände med rapport om att fienden beredde sig att överfalla dem När solen natten. gick Jonatan sitt folk order hålla sig vakna och ha ner, gav att till hands för att stridsberedda hela Han vapnen vara natten.

satte också förposter kring lägret.

ut Men motståndarna fick höra Jonatan och hans folk att var

stridsberedda. Då de skräck och förfäran, och de drog

greps av

sig tillbaka efter att först ha tänt eldar i sitt läger. Jonatan och

hans folk märkte ingenting förrän eftersom de morgonen, såg ljuset från eldarna. Han efter dem lyckades inte satte men hinna dem, de hade kommit över Eleutherosfloden. upp ty

Jonatan vände sig då de araber kallas sabadeer, slog

mot som

dem och plundrade dem. Sedan marscherade han därifrån till

Damaskus och tågade vidare hela landet. genom

Simon drog också och tågade landet bort till

ut genom

Ashkelon och de befästa städerna däromkring. Dessutom vek

han till Joppe och försäkrade sig staden. Han hade av om

nämligen hört att man tänkte överlämna fästningen Demetrios folk; förlade han besättning där, skulle bevaka

nu en som den. När Jonatan hade kommit tillbaka, sammankallade han

folkets äldste och beslöt i samråd med dem börja bygga

att

befästningar i Judeen. Jerusalems skulle också höjas,

murar

och hög skulle uppföras mellan borgen och staden, så

en mur

att de blev åtskilda och borgen låg isolerad, utan möjlighet för besättningen att sälja eller köpa något. Folket samlades till byggnadsarbetena i staden, där muren mot bäckravinen i öster

delvis hade rasat. Jonatan reparerade också det så kallade Ka-

12:30 Eleutberosfloden Se not till 11:7. Flyktingarna bör sin väg mot kustenha passerat floden dess i övre lopp, går i nord-sydlig riktning. som 12:31 sabadeer Med ledning ett nutida kan knyta denna av par ortnamn man stam till området nordväst om Damaskus. 12:33 joppe Staden, som låg inom det nuvarande Tel Avivs område, hade erövrats tidigare 10275 f.. Att den ansågs viktig framgår också fortav sättningen13:11; 14:5. 12:37 bäckmvinen iöster Dvs. Kidrondalen. 12:37 Kafenata Ordets betydelse är okänd, liksom platsens läge. Möjligtvis rör det sig om en omformning av namnet kvarter i Jerusalem, ett Nya staden 2 Kung 22:14.

12:33 1 Mack 10:76; 13:11; 14:5, 34 12361 Mack 6:18+ 12:35 1 Mack 10:10

Första Mackabeerbojken 12:49

fenata, och Simon byggde Hadid i Låglandet, befäste

upp staden och försåg den med portar och bommar.

Tryfon tillfångatarjonatan

Tryfon försökte makten över Asien och bli krönt, och

nu ta han strävade efter komma kung Antiochos till livs. Han att ville emellertid undvika bli hejdad eller angripen av Jonatan att och sökte efter möjlighet gripa honom för att röja honom en att

vägen. Han begav sig därför till Bet-Shan. Jonatan mar-

ur scherade för möta honom med 40 000 utvalda för ut att man,

reguljär strid, och han kom också till Bet-Shan.

När Tryfon såg Jonatan hade så här med sig, att en stor vågade han inte bruka våld honom. I stället han mot gav

honom glansfullt mottagande, föreställde honom för alla

ett sina vänner och överlämnade gåvor till honom. Och han gav

order både hans vänner och trupperna skulle visa samma om att

lydnad Jonatan mot honom själv.

mot som Sedan sade han till Jonatan: Varför har du allt detta utsatt folk för sådana när inte är i krig Låt dem strapatser nu

bege sig hem till sitt, och välj fåtal män till dina personliga

ut ett följeslagare Kom sedan med mig till Ptolemais, så skall jag

överlämna staden dig, och dessutom de andra befästa stä-

derna och armén och alla ämbetsmännen. När det är resten av gjort, skall jag vända hemåt och tåga härifrån, det för den ty var sakens skull jag kom hit.

Jonatan litade honom och gjorde han sade: han

som

skickade bort sina och de tågade hem till Judeen.

trupper, Han behöll emellertid 3 000 hos sig; 2 000 dem lämnaman av de han kvar i Galileen, medan 1 000 följde honom vidare.

Men när Jonatan hade kommit i Ptolemais, stängde

invånarna stadens honom och högg alla dem portar, grep ner

hade följt honom in. Sedan skickade Tryfon en trupp-

som styrka med kavalleri till Galileen och den stora slätten för att

göra slut alla Jonatans män.

12:38 Hadid Stad21 km ostsydost Joppe. Låglandet är den traditionella om beteckningen för mellan Judeens berg och kustslätten. zonen 12:40 Bet-Shan låg i Jordandalens del, där den förenasmed Jisreelslätnorra den stora slätten v. 49. ten,

12:39 1 Mack 11:39, 54; 13:31

12:50 Första Mackabeerboken

5°När dessa fick klart för sig att Jonatan hade tagits till fånga och förlorad med sina följeslagare, ingav de varandra mod

var

och marscherade stridsberedda i väg i tät formering. Förföljarna märkte då de beredda till kamp för livet och drog

att var sig tillbaka. Alla kom alltså välbehållna tillbaka till Judeen,

de sörjde Jonatan och hans följeslagare. En rädsla fick

men stor

makt med dem, och hela Israel sörjde djupt.

Men alla grannfolken föresatte sig dem, de nu att utrota ty

sade sig: De har inte längre någon ledare och hjälpare. Nu

skall till dem och utplåna minnet dem angrepp mot av bland människorna.

Simon efterträder jonatan

Simon fick höra Tryfon hade samlat

13 att en stor här för att

komma och Ödelägga Judeen. zOch då han märkte hur förskrämt och ängsligt folket for han till Jerusalem och

var, samlade sina landsmän 3för inge dem mod. Han sade till dem: att Ni känner själva till allt det jag och mina bröder och hela som

min fars familj har gjort för lagen och templet; vilka

vet

strider och svårigheter har utstått. Så har också alla mina

bröder dött för Israel, och jag är den ende finns kvar. 5Men som

aldrig någonsin skall det ske att jag mitt liv i nödens

sparar

stund jag är inte förmer än mina bröder. öNej, jag skall

-

sannerligen kämpa för mitt folks rätt och för templet och för

era hustrur och barn, alla hednafolken hatar och har gaddat ty oss sig för att oss. samman utrota 7Så snart folket hörde dessa ord, tändes deras mod nytt,

och de ropade högt till Du vår anförare,

svar: är så som Judas

och din bror Jonatan gFortsätt vår kamp, så skall göra

var. allt vad du säger till oss Då samlade Simon alla de vapenföra

männen, och han lät snabbt fullborda Jerusalems murar, så att

13:1 Simon fick böra Den tredje huvuddel boken här inleds jfr av som noter till 2:2; 9:31 omfattar Simonstid judarnasledare,från år 143 f.Kr. som till hansdöd år 135se 16:16. Avsnittet utgör en höjdpunkt i och med att judarna under dennatid vann full självständighetv. 35-41.

12:50] Mack 13:12,23 13:8 1 Mack 9:30 12:535 Mos 32:26; 1 Mack 5:1 13:10 1 Mack 12:35 13:4 1 Mack 2:2-5; 6:43-46; 9:18, 36, 38; 12:50 1 Kung 19:4, 14

Första Mackabeerboken 13:21

starkt alla sidor. Han skickade också

staden fick skydd Absaloms i för betydande här till

Jonatan, son, spetsen en lät staden och stannade kvar där. Joppe. Jonatan utrymma

död och begravning

jonatans

från Ptolemais med här för att

Tryfon bröt upp en stor

Judeen, och han förde Jonatan med sig fånge. invadera som vid Hadid med slätten framför sig. När Simon slog läger

fick klart för sig Simon hade efterträtt sin bror

Tryfon att

till anfall honom själv, skickade Jonatan och höll att mot med följande meddelande: 5Det är han budbärare till honom

skuld till statskassan håller din bror Jonatan fången, för en skyldig kungen för de ämbeten han har som han är pengar innehaft. Skicka därför 100 talenter silver och lämna två av

gisslan, så han inte gör mot oss så

hans söner som att uppror

han har sluppit loss. Då skall släppa honom. snart detta inte ärligt han lät ändå Simon insåg att var menat, men

och pojkarna för inte väcka fiendskap mot

hämta pengarna att

bland folket, som skulle kunna säga Jonatan dött

sig att

hade skickat och pojkarna. Han

därför atthan inte pengarna

alltså söner och de 100 talenterna, Tryskickade Jonatans men

fon svek sitt ord och släppte inte Jonatan.

Efter detta närmade sig Tryfon för tränga i landet och

att

det. omvägen över Adora med sina ödelägga Han tog trupper,

ledde sin här honom överallt där han försökte Simon emot men

fram. Borgens besättning skickade budbärare till Try-

komma

Hadid Simon befann sig alltså vid kustslättens södra del jfr 12:38 med 13:13 medan Tryfon kom från Tryfons fälttåg blev cirkelrörelnot, norr. en ockupationsstyrka han inte lyckades undsätta se runt Jerusalem, vars f., via Adora v. 20, låg i trakten Hebron, och östjordanv. 21 som av landet Gilead, 22. Baseama v. 23 kan inte identifieras med säkerv. het. ban skyldig kungen Det vanligt att kungarna krävde 13:15pengar som är var ersättning för utnämningar till högre ämbeten. Jonatan hade haft ett rik militärt befäl under den minderårige kungen se 11:60 mednot, och högt dennes far Alexander hade utnämnt honom till överstepräst, general och

ståthållare 10:20, 65.

13:11 1 Mack 12:33+ 13:13 1 Mack 12:38 13:12 1 Mack 12:48 13:21 1 Mack 12:36; 13:49

13:22 Första Mackabeerboken

fon och försökte honom skyndsamt marschera till dem

att

genom öknen och förse dem med livsmedel. Tryfon då

satte

hela sitt kavalleri i marschberedskap, den snöade

men natten det så våldsamt han inte kunde komma fram för skull. att snöns I stället satte han sig i rörelse Gilead. När han närmade mot sig Baskama, lät han dödajonatan, också blev begravd där. som

Därefter sig Tryfon hemväg och tågade bort

gav mot sitt eget land.

Simon låt hämta sin bror Jonatans stoft och

begravde ho-

i hans fådernestad Modein. Hela Israel höll

nom stor dödsklagan över honom och sörjde honom under lång tid. Over sin fars och sina bröders byggde Simon grav ett monument så högt att det syntes vida omkring, klätt med polerad både

sten framsidan och baksidan. Han lät sju pyramider resa intill varandra till sin fars, sin och sina fyra bröders och mors ära,

han dem konstfull inramning

gav en genom att omge dem med

höga kolonner. På kolonnerna lät han avbilda troféer

till ett

odödligt äreminne, och bredvid troféerna utfördes reliefer

av

fartyg, som alla sjöfarande skulle kunna beundra. Detta

grav-

monument lät han bygga i Modein, och det finns kvar i

ännu

dag.

Demetrios sluter

fred med Simon

Tryfon handlade svekfullt den kung Antiochos: han

mot unge

dödade honom, övertog hans kungavälde

och satte Asiens krona på sitt huvud. Och han vållade landet

svår plåga.

Men Simon satte Judeens befästa städer i stånd och omgav

dem med höga torn, starka och bomförsedda

murar portar.

13:29 avbilda troféer Dessabilder bör ha föreställt fallna fienders rustningar.

Fartygsrelieferbrukade utföras till minne av segrar till sjöss.Sådanahade

inte Simon vunnit, men han betraktade kanske erövringen joppes av hamn liknande bedrift 14:5. som en 13:29 alla sjöfarande Författaren tänker sig kanske att sjöfolk skulle besöka platsenoch bli intresserade,eller också att hela monumentet skulle bli ett sjömärke. Det kan ha varit urskiljbart från havet, synligt från som är den kulle där anläggningenbör ha stått.

13:251 Mack 2:70; 9:19 13:33 Mack 1 14:33 13:31 1 Mack 12:39

Första Mackabeerboken 13:42

lade också livsmedelslager i fästningarna. Sedan Han upp valde Simon några män han skickade till kung Demetut som för utverka lättnader för landet, vad Tryfon höll rios att ty

med röveri. Kung Demetrios skrev till Simon

var rent ett svar med följande innehåll och sände detta brev till honom:

3°Kung Demetrios hälsar översteprästen och kungavännen

judarnas äldste och det judiska folket. Vi har Simon samt

tagit guldkransen och palmbladet skickade, och

emot som beredda ingå slutgiltig fred med och skriftliga är att en er att ge anvisningar till våra ämbetsmän skattebefrielser för er. om Allt det förut förordnat rörande står fast, och fästningarer ni har uppfört skall i ägo. Vidare efterskänna som stanna er

ker alla påföljder för försummelser och felsteg fram till denna

dag, liksom den kransskatt hittills varit skyldiga All oss. andra avgifter kan ha indrivits ijerusalem skall

uppbörd av som

också upphöra. Om några bland är lämpade att ingå i vår er livvakt, skall de inträda i sådan tjänst. Må fred råda mellan

oss. År befriades Israel från hedningarnas ok, och i sina 170 kontrakt och affärshandlingar började folket skriva: Under första år överstepräst, fältherre och judarnas leda- Simons som

F6.

13:34 kung Demetrios Jonatan hade stött Demetrios 11:41-53 men sedan gått över till hans medtävlare tronen 11157 ff.. Då Simon nu söker om förbindelse med honom, aktualiseras det tidigare beslutet om skatteny Tryfon tydligen inte respekterade. frihet 11230-37, som 13:37 palmbladet Liksom kransen ett guldföremål som var tecken Simons vänliga inställning. 13:39 eransseazz Se not till 10:29. 13:41 År 170 Dvs. 143 eller 142 f.Kr. Då Antiochos VI enligt bevarade mynt levde ännu år 171, måste författaren ha misstagit sig eller räknat årenpå ett oregelbundet sätt jfr v. 31. 13:42 Under Simons första år Dateringen efter Simons makttillträde markerade han betraktades som självständig regent. att

13:39 1 Mack 10:29; 11:35 132411859:4

13:43 Första Mackabeerboken

Simon intar Geser och borgen i

femsalem

Vid den tiden gick Simon till Geser och angrepp mot omringade det med sina trupper. Han lät tillverka ett rörligt beläg-

ringstorn; förde fram det staden, slog bräsch i

man mot en ett

av tornen och intog det. Manskapet i belägringstornet rusade

in i staden, där det blev förvirring. Invånarna och deras

stor hustrur och barn sönder sina kläder och rev sprang upp

där de med höga bad Simon fred. mBehandla

muren, rop om oss inte som vår ondska förtjänar, ropade de, utan din som

barmhärtighet bjuder Simon gick då med uppgörelse

en

och inställde fientligheterna mot dem. Men han lät dem

utrymma staden och renade de hus där avgudabilderna fanns.

Sedan höll han sitt intåg under psalmer och lovsånger. Han röjde ut allt staden och den befolkning män

orent ur gav en av

som följde lagen. Han förstärkte också befästningarna och byggde ett residens sig själv där. Männen borgen i Jerusalem avskurna från all

var nu

samfärdsel med landet och från alla möjligheter köpa och

att

sälja. De började svälta, och åtskilliga dem dog hunger.

av av 5°De bönföll Simon fred, och han gick med det. Han lät om

dem utrymma borgen och renade den från allt besudlade

som

den. Simons folk tågade i den den tjugotredje dagen i

andra månaden år 171 under jublande tacksägelse, med palmkvistar, med lyror, cymbaler och harpor, under psalmer och

lovsånger. En svår fiende hade krossats och fördrivits från

13:43 Geser Med erövringen av denna stad i de grekiska handskrifterna felaktigt skriven som Gaza befästes Simons maktutveckling västerut. Sedanborgenijerusalem intagits v. 50, var ocksåutlänningarnas militära närvaro iJudeen eliminerad.Jfr 9:52 och sammanfattningen Simons av militära bedrifteri 14:33 13:51 den tjugotredje dagen andra månaden i år I 71 Dvs. i slutet av maj 141 Kr.

r 13:43 1 Mack 9:52; 14:7, 34 13:51 l Krön15:28;]udit 15:12-14 139591 Mack 6118+

Första Mackabeerboken 14:6

Israel. Simon förordnade den dagen skulle bli årlig att en

glådjedag. Han förstärkte sedan befästningarna kring tempel-

berget intill borgen, och han residerade där med sin familj. Simon såg hans Johannes hade blivit en man. nu att son

gjorde honom till befälhavare över hela armén. Johannes

Han residerade i Geser.

Demetrios blir krigsfånge

År samlade kung Demetrios sina och tågade till 172 trupper

14 Medien för skaffa förstärkningar inför kriget mot Tryfon.

att zMen när Arsakes, kungen Persien och Medien, fick höra att av Demetrios hade trängt in hans område, skickade han ut en av order honom levande till fånga. 3Gene-

sina generaler med att ta ralen drog i fält, slog Demetrios här, honom och förde

grep

honom till Arsakes, satte honom i fängelse.

som

Lovprisning Simon

av

Sedan hade landet fred så länge Simon levde. Han verkade för folkets välfärd,

hans makt och dem till glädje

ära var under hela hans levnads tid. 5Hans ära ökades då han Joppe; vann därmed fick han hamn en

och öppnade port för öarna i havet.

en Han utbredde sitt folks välde och befäste sin makt över landet.

13:52 årlig glädjedag Jfr 4:59; 7:49. Dagen finns upptagen en i förteckning en från första århundradet e.Kr. över det judiska folkets nationella högtidshar spelat någon roll i judisk tradition. dagarmen inte större 13:53 hans Johannes Den blivande regenten Johannes Hyrkanos jfr son 16:23 1.. 14:1 År 172 Dvs. 141 eller 140 f.Kr. 14:2 Arsakes VI, känd Mithridates regerade 171-138 Kr. över mera som Detta folk hade erövrat det persiska rikets gamla kärnländer parterna. från seleukidernaf Senare blev de farliga fiender ocksåför romarna.

13:52 1 Mack 4:59; 7:49 14:5 1 Mack 10:76; 12:33; 13:11 14:4-15 1 Mack 3:3-9 14:6 Jes54:3 14:4 Dom 3:11

14:7 Första Mackabeerboken

7Han förde hem

många ur fångenskapen.

Han blev herre över Geser och Bet-Sur och över Jerusalems borg; han röjde bort allt den. orent ur Ingen bjöd honom längre motstånd. Folket kunde ostört bruka sin jord, jorden sin gröda, gav och träden på fälten bar frukt. gGamla män satt gatorna, man samrådde allas bästa, om och de klädde sig i ärofull krigarskrud. unga

Städerna försåg han med livsmedel, och han rustade dem med starka befästningsverk,

tills ryktet hans storhet nådde världens ände. om Han skapade fred i landet, och glädjen stor i Israel. var Envar under sin vinranka och sitt fikonträd, satt och det fanns ingen som kunde skrämma dem.

Ingen anföll dem längre i landet;

kungarnas makt knäcktes vid den tiden. Han styrka alla de ringa i sitt folk; gav han höll sig till lagen noga och utrotade alla laglösa och onda.

Han förhöjde templets härlighet,

han ökade mängden heliga föremål. av

Fördragen med Rom och Sparta förnyas

Nyheten Ionatans död blev känd i Rom liksom

om i Sparta och väckte Men när fick höra hans bror stor sorg. romarna att

14:7 Han förde bem många fångenskapen Kanske anspelning hur m en Simon samladejudarna i Galileen 5:23. Beträffandede Övriga bedrifterna 10:75 13:11 ]oppe; 11:65 Bet-Sur; 13:43Geser; 13:50 Uerusalemsborg. 14:17 Men när romarna Annan möjlig översättning: Men när spartanerna. - Texten ger över huvud taget en oklar bild ordningsföljden mellande av diplomatiska kontakterna kap. i 14-15.

14:7 1 Mack 11:65 13:43-50 14:12 Kung 1 4:25; Mik 4:4; Sak 3:10 14:8 3 Mos 26:4; Hes 34:27; judit 16:25 Sak8:12 141131.Job 34:24-30;Ps 72:4; 14:9 Sak 8:4 110:5;]es 11:4;Syr 10:14; 14:10 1 Mack 13:33 Luk 1:52

Första Mackabeerboken 14:26

Simon hade efterträtt honom överstepräst och hade ett som fast landet och städerna där, skrev de till honom grepp om bronstavlor för förnya det fördrag vänskap och bistånd att om de hade slutit med hans bröder Judas och Jonatan. Och som deras budskap lästes inför folkförsamlingen ijerusalem. upp 2°Här följer avskrift det brev spartanerna skickade: en av som

De styrande och medborgarna i Sparta hälsar översteprästen

Simon, de äldste och prästerna hela det judiska folket, samt våra bröder. De sändebud ni skickat till vårt folk som är som har berättat för ära och berömmelse, och deras besök oss om er

har berett glädje. Deras ärende har protokollförts

oss följande sätt bland folkets beslut: Noumenios, Antiochos och Antipatros, Jasons har son, son, kommit till sändebud från judarna för att förnya deras oss som

vänskap med Folket beslöt dessa män ett glansfullt

oss. att ge

mottagande och arkivera avskrift deras budskap bland

att en av de offentliga handlingarna för bevara minnet händelserna att av

det spartanska folket.

En avskrift detta beslut tillställs härmed översteprästen av Simon. Därefter skickade Simon Noumenios till Rom med en stor

guldsköld vägde 1000 minor för bekräfta förbundet

som att med romarna.

belönas

Simon m folket

När folket fick höra allt detta sade de: Hur skall visa vår

tacksamhet Simon och hans söner Med sina bröder och mot hela sin fars familj har han stått fast och kämpat mot Israels

fiender tills de fördrivits, och de har folkets frihet. De tryggat

14:24 till Rom Resultatet denna beskickning redovisasi 15:15-24, ett stycav ke dock tycks ha hamnat i orätt sammanhang.I verkligheten har som Simon säkert efter sitt makttillträde anmält det för bundsförvangenast beskickningar till både Rom och Sparta.Av 38 ff. framgår terna genom v. dessa förhandlingar hade slutförts redan före fredsslutet med Demetatt rios 13234 ff. 14:24 I 000 minor Som viktuppgift bortåt ett halvt ton är detta ett osannolikt högt tal. Troligen det från början fråga värdet i pengar, dvs. i var om silver, liksom i 15:18. jfr Mynt och vikt.

14:181 Mack 8:17-32;12:1-4 14:181 Mack 8:22 1430-23 1 Mack 12:5-23 14:24 1 Mack 15:15, 18

14:27 Första Mackabeerboken

gjorde inskrift på bronstavlor och dem en satte upp stenar de Sionberget Här följer avskrift som reste en av texten: Den artonde dagen i månaden elul år 172, det tredje året av den store översteprästen Simons tid saramel, hölls som ett stort möte med prästerna, folket, nationens ledare och de äldste i landet, varvid följande kungjordes för oss: Landet har ofta för krig, Simon, Mattathias utsatts men son av Jojarivs släkt, och hans bröder har tanke utan egen säkerhet tagit kampen sitt folks motståndare för upp mot att återupprätta templet och lagen, och de har vunnit ära och

berömmelse sitt folk. Jonatan samlade sina landsmän och

blev deras överstepräst. Men sedan han förenats med sina fäder, strävade fienderna efter tränga i landet för ödelägga att att

det och förgripa sig templet. Då trädde Simon fram

som

sitt folks förkämpe. Han ut stora medel för

gav summor av egna att förse sitt folks krigare med han sörjde också för deras vapen; uppehälle. Han befäste städerna ijudeen och särskilt Bet-Sur vid Judeens gräns, där fiendens förut hade härskat. Dit vapen förlade han judisk besättning. Han befäste ocksåjoppe vid en havet och Geser vid Ashdods gräns, där fienderna förut hade hållit till. Han lät judar bosätta sig i Geser, och allt besom hövdes för deras välfärd skaffade han dit. När Simons landsmän såg hans trofasthet och hans beslutsamma vinna strävan att ära sitt folk, gjorde de honom till sin ledare och överstepräst tack för allt han hade gjort och för den rättrådighet och som trofasthet han ständigt hade visat sitt folk: allt som gentemot sätt hade han strävat efter höja dem till storhet. att

14:26 De gjorde en insenft Själva nationalbelöningenbestod i de rättigheter som räknas upp v. i 41-45. Inskriften dokumenteradeoffentligt beslutet. Dess text är flera punkter svårtolkad och översättningen osäker. 14:27 Den artonde dagen i månadenelul år 172 Dvs. i mitten september av 140 f.Kr. 14:27 saramel Ett hebreiskt uttryck har här lämnats oöversatt i den grekiska grundtexten. Betydelsen är troligen furste över Guds folk, flera men andratolkningar är tänkbara. 14:28 följande kungjordes för oss Meningen tycks att sekreterare vara en föredrog ärendetinför folkförsamlingen innan man gick till beslut.

14:27 1 Mack 13:42 14:32 1 Mack 1311-11 14:29 1 Mack 2:1 14:33 1 Mack 13:33 11:65 14:30 1 Mack 9:31, 73; 10:20 14:34 1 Mack 12:33 13:48

Första Mackabeerboken 14:49

Vid den tiden lyckades det under hans ledning driva ut att hedningarna landet, också dem höll till i Davids stad i ur som Jerusalem, där de hade anlagt borg sig. Från den gav de sig en ideligen och besudlade området kring templet, så att dess ut renhet blev fläckad. Men Simon lät judiska män flytta in i borgen och befäste den så att den blev ett skydd för landet och

staden, och Jerusalems gjorde han högre. Kung De-

murar metrios erkände honom till följd detta överstepräst, av som

upptog honom bland kungens vänner och gav honom stor-

slagna hedersbetygelser. Han hade nämligen hört att romarna förklarat judarna för sina vänner, bundsförvanter och bröder och de hade Simons sändebud ståtligt mottagande. att gett ett Av sagda skäl har judarna och deras präster beslutat att Simon skall deras ledare och överstepräst för all framtid till vara dess äkta profet framträder, och han skall föra det en att militära befälet över dem, med befogenhet att själv tillsätta folk för uppsikt över arbeten, över landet, över vapgemensamma och fästningarna. Han skall också ha för templet. nen ansvar Alla skall lyda honom; alla kontrakt skrivs i landet skall som

dateras från hans upphöjelse, och han skall bära purpurmantel och guldsmycke. Ingen bland folket eller prästerna har rätt att

upphäva någon dessa bestämmelser, inte heller att klandra av något Simons beslut, att sammankalla något möte någonav

i landet hans tillåtelse eller att klä sig i purpurmantel

stans utan och bära guldspänne. Den överträder eller upphäver som någon dessa bestämmelser kommer straffas. Hela folket av att

har fattat beslutet att Simon de rättigheter som nu uppräk-

ge Simon har accepterat beslutet och åtagit sig att tjänstgöra nats. överstepråst, överbefälhavare och regent över jusom att vara darna och deras präster och för alla deras angelägenatt ansvara heter. Vidare har bestämts denna text skall bronsatt graveras tavlor, dessa skall sättas väl synlig plats inom att upp en tempelområdet, och avskrifter skall placeras i skattkamatt för Simons och hans söners räkning. maren

14:36 1 Mack 6:18+;13:49-52 14:41 1 Mack 4246+ 14:38 1 Mack 13:36 14:43 1 Mack 13:42 10:89; 11:58 14:40 1 Mack 15:17

15 Första Mackabeerboken

Antiochos VII ingriper mot Tryfon

Kung Demetrios Antiochos skickade brev från

15 son ett öarna i

havet till Simon, judarnas överstepräst och och till hela regent, folket. ZDet hade följande innehåll:

Kung Antiochos hälsar översteprästen och Simon regenten

samt det judiska folket. 3Några förrädare har bemäktigat sig

våra fäders rike, då jag att återta riket för återställa men avser att

det tidigare tillståndet där, har jag värvat mängd

en stor trupper

och låtit bygga krigsfartyg. Jag står i begrepp landstiga och

att ämnar sedan spåra och straffa dem har förhärjat vårt upp som land och ödelagt många städer i mitt rike. SDärfÖr jag dig bekräftelse alla de skattelindringar ger nu mina företrädare har beviljat dig och alla som tronen

andra förmåner de har låtit dig få. jag dig tillstånd

som ger att prägla eget mynt till betalningsmedel i ditt land 7och förklarar Jerusalem och templet för oberoende. Alla du har vapen som

låtit tillverka och de fästningar du har uppfört och

som nu innehar skall stanna i din ägo. Alla dina skulder till kungen och

alla framtida kungliga fordringar dig efterskänks från denna

stund för all framtid. 9Och när har återupprättat vårt kunga-

välde, skall höja dig, ditt folk och templet till sådan

en storhet att berömmelse når över hela jorden. er ut

°År 174 landsteg Antiochos sina fäders jord, och alla

trupperna gick över till honom, så att bara ett fåtal stannade på

Tryfons sida. Tryfon förföljdes Antiochos och sin

nu av tog

tillflykt till Dor vid havet, ty han insåg att hans läge

var

hopplöst då hans trupper hade övergett honom. Antiochos kom och slog läger vid Dor med 120 000 soldater och 8000

Han inneslöt staden i omringning fullborryttare. en som

15:1 Antiochos VII Sidetes var son till Demetrios I 711 och bror till yngre Demetrios 10:67. Han regeradefrån år 139 till 129, då brodern återtog sin tron efter fångenskapen hos parterna 14:3. 15:1 öarna i havet Antiochos befann sig Rhodos då han fick budet om Demetrios II:s fångenskap. 15:10 År 174 Dvs. 139 eller 138 Kr. 15:11 Dor låg sydväst om Karmel, 65 km norr om det nuvarandeTel Aviv. Under gammalisraelitisktid var platsen en betydandehamn.

15:5 1 Mack 10229-32;11:34 13:38

Första Mackabeerboken 15:24

dades fartygen från havssidan, och han staden så hårt av ansatte från både land och hav ingen möjlighet att komma vare att gavs sig ut eller in.

Romarna ger seyddsbrev åt judarna

Noumenios och hans följeslagare återvände från Rom med olika kungarna och länderna: brev av följande lydelse till de mDen romerske konsuln Lucius hälsar kung Ptolemaios. Vi har haft besök judarnas sändebud, våra vänner och av

bundsförvanter, kom för förnya det gamla fördraget

som att

vänskap och bistånd uppdrag översteprästen Simon

om av och det judiska folket. De medförde guldsköld värd 1 000 en minor. Vi beslöt därför skriva till de olika kungarna och att länderna och dem inte försöka skada judarna eller uppmana att

angripa dem, deras städer och deras land eller väpnad hjälp

ge sådana för krig dem. Vidare har beslutat som mot att ta skölden dem. Om några förbrytare har sökt sig till emot av nu flyktingar från deras land, att utlämna er som uppmanar er dem översteprästen Simon, så han kan straffa dem efter att

landets lag.

På sätt skrev Lucius till kung Demetrios, till Attasamma los, Ariarathes och Arsakes, och till alla de olika länderna: till

Sampsame och till spartanerna, till Delos, Myndos, Sikyon, Karien, Samos, Pamfylien, Lykien, Halikarnassos, Rhodos,

Faselis, Kos, Side, Arados, Gortyn, Knidos, Cypern och Kyre- Avskrifter sändes till översteprästen Simon. ne.

15:16 konsuln Lucius Konsulerna var de två ämbetsmän som tillsammans utövade regeringsmakten i Rom för ett års tid. Lucius CaeciliusMetellus var konsul år 142 Kr. 15:16 Ptolemaios VIII Euergetes regerade år 145-116 i Egypten. 15:22 Attalos, Ariarathes Mindreasiatiska regenter: Attalos 159-138 i Per- Ariarathes V 162-131 i Kappadokien. BeträffandeArsakes se gamon, not till 14:2. 15:23 de olika länderna Listan upptar en rad mer eller mindre självständiga landskap, öar och städer det i östra medelhavsområdet.Tydligen rör det sig platser som hyste judiska kolonier och som samtidigt låg inom om romarnas intressesfär.

15:15 1 Mack 12:16; 14:22,24 15:171 Mack 8zl7-32

15:25 Första Mackabeerboken

Antiocbos VII bryter med Simon

Kung Antiochos, som börjat ansätta Dor från förstaden,

ryckte hela tiden fram med sina styrkor. Han tillverkade belägringsmaskiner och avskar Tryfon från alla förbindelser med omvärlden. Simon skickade honom 2 000 elitsoldater till hjälp i striden, och dessutom silver och guld och åtskillig utrustning.

Men Antiochos ville inte detta. I stället bröt han alla ta emot överenskommelser han förut gjort med Simon och blev hans fiende. Han skickade Athenobios, sina till en av vännerñ

honom förhandlare med följande budskap:

som Ni håller joppe, Geser och borgen i Jerusalem besatta, städer tillhör mitt rike. Ni har förhärjat deras områden som och varit en stor plåga för landet, och har lagt under många er distrikt tillhör mitt rike. Återlämna de städer som nu som

har intagit, och betala skatterna för de distrikt ni har lagt

som under utanförjudeens gränser Vill ni inte detta, så betala i er stället 500 talenter silver, och dessutom 500 talenter för de skador ni har vållat och för skatten från städerna. fall I annat

kommer rycka in i land och börja krig er.

att ert mot

Kungens vän Athenobios kom alltså till Jerusalem, och när han såg Simons lysande hov, bägarna guld och silver vid hans

av

taffel och hans uppvaktning, häpnade han. Då han fram-

stora

förde kungens budskap, svarade Simon: Vi har varken tagit främmande land eller tillägnat andras egendom. Det är fråga

oss om vårt eget fädernearv, våra fiender orättmätigt tillägnade som sig allt eftersom tillfälle Nu är tillfället för gavs. gynnsamt oss, och tänker värna vårt fädernearv. Vad beträffar joppe och Geser, som du gör anspråk på, har deras invånare varit ett

plågoris för vårt folk och vårt land. För de städerna kan

ge 100 talenter.

15:25 från förstaden Grundtexten är oklar och översättningenosäker. 15:28 joppe, Geser och borgen Tydligen ifrågasätter kungen inte judarnas självständighet men däremot Simons senaste erövringar. BorgeniJerusalem tycks ha betraktats som en seleukidiskkoloni.

15:32 Kung 1 10:4 15:35 l Mack 9:51 2 Mack 12:3

Första Mackabeerboken 16:4

Athenobios honom inte ord till utan återvände i gav ett svar

vredesmod till kungen och berättade för honom vad Simon hade sagt. Han rapporterade också Simons lysande hov och

om

allt det han hade sett där. Och kungen råkade i våldsamt

om raseri.

Kendebaios angriper judeen och besegras

Men Tryfon lyckades fly med ett fartyg till Orthosia. Kung-

då Kendebaios överbefälet i kustlandet och ställde trupen gav

till hans förfogande, både infanteri och kavalleri. Han

per befallde honom att i ställning vid Judeens gräns. Han gav honom också order att befästa Kedron och förstärka dess portar

samt att föra krig mot folket. Kungen själv förföljde Tryfon.

4°Då Kendebaios kom till Jamnia, började han trakassera

folket genom att göra infall iJudeen, där han tog fångar och anställde massakrer. Han befäste också Kedron och drog dit

ryttare och andra trupper för att kunna göra råder med dem

längs Judeens vägar, så kungen hade befallt honom.

som J ohannes från Geser till sin far Simon och berätta-

16 reste upp

de för honom Kendebaios ogärningar. zSimon kallade då till om sig sina två äldsta söner, Judas och Johannes, och sade till dem:

J och mina bröder och hela min fars familj har fört krig mot

ag

Israels fiender sedan ända till denna dag, och har

var unga

åtskilliga gånger haft lyckan med och kunnat rädda Israel.

oss

3Men är jag gammal, och ni har fått nåden att komma till

nu

ålder. Ta min och min brors plats, ut och kämpa för

vuxen

vårt folk, och må hjälpen från himlen vara med er

4Sedan valde han 20000 soldater bland landets folk, och ut

15:37 Ortbosia En hamnstad nordost om Tripolis, på det nuvarande Libanons område. 15:39 Kedron Stad på kustslätten 26 km söder om det nuvarandeTel Aviv. Den låg närajamnia v. 40, Geser16:1 och Asbdod 16:10. 16:1 Johannes Simons blivande efterträdare v. 23 f., som regent kallad JohannesHyrkanos 134-104. 16:4 Sedan valde ban ut Det är ovisst om författaren här tänker Simon eller påjohannes. Josefus skildrar den följande striden som Simonssista bedrift.

16:1 1 Mack 13:53

16:5 Första Mackabeerboken

därtill De marscherade Kendebaios och övernatryttare. ut mot

tade i Modein. sTidigt bröt de och fortsatte

morgonen upp ut slätten. Där korn stor här emot dem, både infanteri och kavalleri, en

bäckravin låg mellan de båda härarna. Han gick i

men en ställning mitt emot fienden med sitt folk, och då han såg folket tveka inför övergången ravinen gick han själv först över den. av När männen såg honom göra det, följde de efter honom. 7Han

grupperade sina män med inne bland fotfolket fien-

ryttarna dens kavalleri oerhört talrikt. De blåste i trumpeterna; var Kendebaios och hans här slogs flykten, och det blev stort manfall deras sida. De överlevande flydde till fästningen.

9Johannes bror Judas blev sårad, Johannes fortsatte

nu men förföljandet fram till Kedron, Kendebaios hade befäst. som

Några flydde till försvarstornen Ashdods område; staden

brände Johannes Omkring stupade fiendens ner. 2 000 man sida. Själv återvände han välbehållen till Judeen.

dödas och johannes

Simon eftertrads av

Ptolemaios, Aboubos hade utnämnts till befälhavare son, över slätten vid Jeriko. Han byggde en stor förmögenhet, upp

ty han översteprästens svärson. Detta honom

var steg huvudet, så han ville makten över hela landet, och han att ta

gjorde planer att röja Simon och hans söner vägen

upp ur svek. genom Simon höll till städerna i landet för att att resa runt se vad behövde göras för dem. Han kom till Jeriko med som ner sina söner Mattathias och Judas år 177 i elfte månadenñ dvs. månaden shevat. Aboubos tog emot dem med låtsad son

hjärtlighet i det befästa hus som han hade byggt - Dok hette

16:14 år 177 månadensbevaz Dvs. i januari-februari 135 f.Kr. . . 16:15 Dok Fästningen var byggd ett klipputsprång den bergiga i terrängen västerom Jeriko.

16:6 1 Mack 5:43 16:10 1 Mack 10:84 16:9 1 Mack 15:39-41

Första Mackabeerboken 16:24

det. Han ordnade stor fest för dem gömde först antal en men ett män i huset. När Simon och hans söner hade druckit sig rusiga, gick Ptolemaios och hans folk efter sina De ut vapen. störtade sig över Simon i festsalen och dödade honom och hans båda söner, och dessutom några hans tjänare. En så avskyav värd trolöshet visade Ptolemaios: han lönade med gott ont.

Sedan skickade han redogörelse för saken till kungen

en

och bad denne skicka trupper till hans hjälp och överlämna

städerna och landet honom. En del sina män skickade av

han till Geser för att röja Johannes vägen, och till de högre

ur officerarna skrev han de skulle infinna sig hos honom för att att silver och guld och andra gåvor. Andra skickade han för att besätta Jerusalem och tempelberget. Men skyndade i förväg till Geser och berättade för en man Johannes att hans far och hans bröder döda och Ptolevar att

maios hade skickat folk för mörda även honom. Johannes

att blev djupt skakad vad han hörde, och när männen kom för av att ta livet honom, lät han gripa och döda dem, eftersom han av visste att de stod honom efter livet.

Johannes historia i övrigt, hans krig, de bedrifter

han ut-

förde, de murbyggen han verkställde och allt han gjorde,

annat har nedtecknats i krönikan hans tid överstepräst om som alltifrån det han övertog ämbetet efter sin far.

16:23 Johanneshistoria i övrigt Avslutningen är formad efter GT-ställen som 1 Kung 11:41; 2 Kung 14:28. Den ger intrycket att 1 Mack har fullbordats först efter slutet avJohannesregering.

16:23 1 Mack 9:22

ANDRA MACKABEERBOKEN

Inledning

Den andra Mackabeerboken har huvudämne den samma som första: religionsförföljelsen mot judarna under Antiochos IV

Epifanes och deras frihetskrig mot honom och hans efterträda-

re. Men de båda berättelserna täcker varandra bara delvis, och

även där det skildrade förloppet finns

år gemensamt stora skillnader mellan dem. 2 Mack är från början skriven grekiska och saknar de

språkliga egendomligheter som avslöjar att 1 Mack år över-

en sättning från hebreiskan. Ur andra synpunkter år bokens tillkomsthistoria däremot mycket invecklad. I företal mer ett 2zl9-32 berättar författaren att hans insats är begränsad: egen han har bara gjort ett sammandrag större arbete, av ett vars upphovsman hette Jason från Kyrene. Om denne och hans man verk vet för övrigt ingentin och det kan inte avgöras hur stora ingrepp sammandragets författare har gjort i sin förlaga eller vilka andra källor han kan ha använt. Tydliga spår av bearbetningen finns dock bl.a. i skrivna i ett par passager,

jagform 6212 ff.; 15:37 ff.

Stommen i den skildring övertagits från den okände som Jason är frihetskrigets förhistoria och dess förlopp till och med Judas Mackabaios sista år 161 f.Kr. Boken går alltså inte seger bröderna Jonatans och Simons bedrifter, skildras i som 1 Mack 9-16. Det är religionen och templet står i som centrum, inte den judiska härskarfamiljen. Dispositionen klargör nya detta genom att första huvuddel leder fram till tempelinvigen ningsfesten vid religionsförföljelsens slut 1025-8 och den andtill Nikanor-festen, liknande med tiden ra som var av art men föll i glömska 15:36. Tonfallet är också frommare och de religiösa förmaningarna fler än i 1 Mack. Syner och övernatur-

liga händelser förs gång gång i händelseförlo From-

hetens värde och Guds veder också efter döden, beto-

skildringen har alltså stiliserats hårt för Guds avsikter nas. att skall framträda för läsaren. Trots detta är 2 Mack värdefull en kompletterande källa till kunskap vad verkligen hände om som under den nationella och religiösa krisen. I kap. 3 och 4 ges

Andra Mackabeerboken

uppgifter om åren 187-175 som saknas i 1 Mack och som klargör att inomjudiska motsättningar spelade avgörande en roll för krisens utveckling. Aven då boken behandlar samma händelser 1 Mack har den del självständiga detaljuppsom en gifter allt att döma är vederhäftiga. Det verkliga förlo som av pet kan ändå inte direkt utläsas den, eftersom ordningsfö ur den mellan flera viktiga händelser måste ha blivit omkastad. Liknande problem försvårar tolkningen de officiella utländsav ka brev författaren återger i kap. 9 och 11. Han tycks som bygga en del äkta material men har missförstått det väsentliga punkter, så att hans bild sammanhanget blivit av snedvriden. Två judiska brev har fogats till boken inledning kap. som en 1-2. Båda sig sända från Jerusalem till judarna i uppger vara Egypten, och båda dem att fira tempelinvigningsfesuppmanar ten. Det finns ett klart tankesamband mellan dessa brev och själva bokens huvudärende, är att framhäva templets som enastående höghet. Det första breven är daterat till år 125 eller av 124 f.Kr. och kan mycket väl skrivet vid den tid och under vara de omständigheter som uppges. Det andra är odaterat, innehåller vidlyftiga legendartade berättelser och är troligen självt en skönlitterär rodukt.

Om det första brevet ursprunglig följeskrivelse till

är en boken, sammandra et Jasons verk färdigredigerat var av senast år 124. Men brevet boken kan ha ställts i efteroc samman hand, och antar vanligen att boken har kommit till man senare, kanske i början det sista förkristna århundradet. Den måste av ha skrivits före år 63 f.Kr., då jerusalems tempel nytt beträddes främmande erövrare. av en

Andra Mackabeerboken

FÖLJESKRIVELSER TILL BOKEN 1 :1-2:18

Ett brev tempelinvigningsfesten

om

judarna i Jerusalem och i Judeen hälsar sina judiska bröder i Egypten och Önskar fred och välgång. zMå Gud god

er vara mot er och minnas det förbund han slöt med sina trogna

tjänare Abraham, Isak och Jakob. 3Må han alla gud-

ge er ett

fruktigt sinnelag, så att ni gör hans vilja helhjärtat och villigt, lmå han öppna hjärtan för sin lag och sina bud. Må han

era

skapa fred Soch höra böner, må han stilla sin vrede

era mot er och inte i nödens tid. överge er

Vi är samlade här till förbönför 7Under kung Demet-

nu er.

rios regering, år 169, skrev judar till i den överväldigande

er

nöd drabbade under de åren, sedan Jason och

som var av

hans anhängare svikit det heliga landet och riket. De brände porten och utgöt oskyldigt blod, bad till Herren och

ner men blev bönhörda. Vi bar fram slaktoffer och matoffer, tände

1:7 Demetrios regerade 145-140 samt 129-125 f.Kr.; 1 Mack 10:67 med not. 1:7 år 169 Dvs. 144 eller 143 f.Kr. Det brev som här åberopasskrevs tydligen kort innan judarna fick fred med den seleukidiska regeringen se 1 Mack 13:41 f.. Innehållet tycks ha varit en redogörelse för den svåra kris som därmed gick mot sin definitiva upplösning. 1:7 jason Den överstepräst som i 2 Mack görs ansvarig för den religiösa krisen. Se4:7 ff. 1:8 De brände porten En antydan om templetsvanhelgande; 1 Mack ner 4:38.

1:2 2 Mos 2:24; 3 Mos 26:42; Luk 1:7 2 Mack 4:7-17 1:72-75 1 8 1 Mack 4:38; 2 Mack 8:33 1:4 Jer 31:33 1 Mack 450-53; 2 Mack 10:3

1:9 Andra Mackabeerboken

lamporna och lade fram bröden. 9Nu att fira uppmanar er den lövhyddefest som hålls i månaden kislev. Skrivet år 188.

Ett brev om tempelinvigningsfestens bakgrund

Invånarna i Jerusalem och Judeen, de äldstes råd och Judas hälsar Aristoboulos, kung Ptolemaios lärare, de smorda av prästernas ätt, samt judarna i Egypten och önskar välgång. er Eftersom räddats stora faror Gud kommer till ur av honom med stora tacksägelser, redo till strid mot kungen så om

skulle krävas. Ty Gud själv jagade bort dem hade samlats

som till strid mot den heliga staden. När härskaren kom till Persien, följd här tycktes av en som oövervinnelig, blev de nerhuggna i Nanaias tempel, sedan de överlistats gudinnans prästerskap. Antiochos kom till platav

med sitt följe vänner under förevändning fira bröllop

sen av att med gudinnan, detta för att kunna lägga beslag de stora rikedomarna hemgift. Prästerna lade fram skatterna, som en och Antiochos gick med några följeslagare in helgedomens område. Men så snart han hade gått in i templet, stängde

prästerna det, öppnade lönnluckan i kassettaket och vräkte

stenar, drabbade härskaren med åskans kraft. Kropner som parna höggs i stycken, och de avhuggna huvudena kastades ut

1:9 den lävbyddefest som hålls månadeneisev i Lövhyddefesteni månaden tishri sågs som en förebild för tempelinvigningsfesten, inföll ett som par månader senare v. 18; 10:5 f.. Uppmaningenvill tydligen understry- ka alla judars plikt att visa solidaritet med templet i Jerusalem. 1:10 år 188 Dvs. 125 eller 124 f.Kr. 1:10 judas hälsarAriszoboulos Med Judas menas frihetskämpenoch huvudpersonen i 2 Mack, med Aristoboulos troligen en judisk filosof, som hadetillägnat kung Ptolemaios VI av Egypten en bibelkommentar. 1:13 bärsearn; Dvs. Antiochos IV, som iscensatte religionsförföljelsen mot judarna. Beskrivningen av hansdöd år 164 f.Kr. jfr 9:1 ff. och 1 Mack 6:1 ff. kan ha påverkats av att hans far hade dött i sambandmed en planeradtempelplundring. 1:13 Nanaias tempel Nanaia var en fruktbarhetsgudinna, som hade ett ryktbart tempel i Susa, huvudstadeni Elam norr om Persiskaviken. Heliga M bröllop, där kungar och prästinnor företrädde högre makter, var ett vanligt inslag i Främre Orientens gamlareligioner.

1:9 1Mack4:59;2Mack10:5f. 113-17 1Mack6:1-17;2 Mack 9:129

Andra Mackabeerboken 1:25

till folket utanför. Lovad i allt vår Gud, prisgav vare som

helgerånarna När skall fira templets rening den tjugofemte kislev,

nu

har ansett det lämpligt att underrätta för också ni skall

er, att

kunna fira dessa dagar lövhyddefest, och fest för

som en som en den eld fann då Nehemja bar fram offer, sedan han hade man

byggt upp templet och altaret. När våra fäder skulle föras bort till Persien, nämligen

tog

den tidens fromma präster i hemlighet eld från altaret och placerade den i ett hålrum nere i en uttorkad brunn, där de gömde den ett sådant sätt att ingen skulle kunna finna stället. 2°Men sedan många år hade gått, blev enligt Guds vilja Nehemja utsänd den persiske kungen. Han uppdrog ättling-

av till de präster hade gömt elden hämta den. De arna som att

kom tillbaka och bedyrade att de inte kunde finna någon eld

utan bara en tjock vätska. Då befallde han dem att ösa och upp komma dit med del den. När allt behövdes för offret en av som

hade staplats befallde Nehemja prästerna att stänka vät-

upp,

skan över veden och det låg den. De gjorde så, och

som en

stund förflöt. Då lyste solen fram molntäcket,

genom som

dittills hade skymt den, och till allas häpnad flammade

det upp eld. Medan offret förbrändes bad prästerna bön, en stor en

alla de närvarande deltog Jonatan ledde bönen; de andra

som

stämde in, och med dem Nehemja. Bönen lydde så: Herre, Herre Gud, alltings skapare, du fruktansvärde, starke, rättfärdige, barmhärtige, du är konung, du

som ensam

som ensam god, som ensam sörjer för alla, är

som ensam

rättfärdig, allhärskare och evig, du som räddar Israel ur allt

1:18 När vi nu skall fira templet: rening Meningen måste brevet

vara att skrivits den i situation beskrivs i 10:1 ff. jfr 1 Mack ff, som 4:36 men

av allt att döma detta litterär konstruktion. Det föregående brevet

en v. 1-10 har tagits till mönster för färgstarkutläggning en mer av samma tema. 1:18 Nehemja Enligt den bok i GT bär hans byggde Nehemja som namn upp Jerusalems murar ca 100 år efter det folket återväntfrån fångenatt skapen Babylonien i i 19 kallat Persien. Här knyts han till uppbyggv. naden av templet,vars glansbrevet liksom hela Mack vill förhöja. 2

1:192Kung 24:13 3M0s 6:13 1:23Judit 15:14 1:20 Neh 2:6-8;13:6-14, 30 1:24 Est Gr C22 1:221 Kung 18:38 1:25 Mos 5 14:2

1:26 Andra Mackabeerboken

och har utvalt våra fäder och helgat dem Ta emot ont som detta offer för hela ditt folk Israel, bevara din egendom och

helga den Samla dem är skingrade, befria dem

av oss som lever i slaveri bland hedningarna Vänd din blick till dem som är föraktade och utstötta, och låt hedningarna känna att du som är vår Gud Straffa dem i övermod förtrycker och misssom handlar oss Plantera ditt folk din heliga plats, så som Mose sade Sedan sjöng prästerna lovsångerna. Men när offergåvorna hade förbrånts, befallde Nehemja att det fanns kvar som av vätskan skulle hållas över några När detta skedstora stenar. de, slog det låga, den slocknade när skenet från upp en men altaret träffade den.

Då saken blev allmänt känd, berättade också för kung-

man i Persien att vätskan hade kommit i dagen den plats där de en bortförda prästerna gömt elden, och att Nehemja och hans män

sedan hade använt den för offergåvorna. När kungen

att rena

hade undersökt saken, lät han inhägna platsen och förklarade

den helig. Han delade också dem han ville ut stora summor visa sin välvilja.

Nehemja och hans män kallade ämnet nefthar, vilket bety-

der rening, men de flesta kallar det nafta.

Dokumenten visar att det profeten Jeremia befallde

var som de förvisade att. gömma undan del elden, så har en av som ovan

berättats. zDe beskriver också hur profeten överlämnade lagen dem skulle föras bort. Han inskärpte att de inte fick

som

glömma Herrens bud och inte låta sig vilseföras, när de fick

se

gudabilder guld och silver med praktfull utsmyckning.

av

1:29 så Mose sade Se Mos 2 15:17 och 5 Mos 30:1-5. som 1:32 den slocknade Grundtexten är oklar. Författaren vill kanske unmen derstryka att det är själva altarelden som skall förhärligas: den märkvärdiga vätskan var ett underordnat medel. 1:35 Han deladeockså ut Hela versens innebörd är oklar i grundtexten. 1:36 neftbar, vilket betyder rening Härledningen är språkligt Oförklarlig men vill tydligen ge en uppbygglig innebörd åt det vanliga ordet för petroleum, nafta. 2:1 Dokumenten.. profeten jeremia Liksom i fråga om Nehemja v. 13; . 1:18 bygger författaren legendära skrifter, som till största delen är okända för I 2 syftar han Jeremias brev, som finns bevarat i oss. v. Tillägg till GT.

1:275Mos 30:1-5; 1 Mack 4:11 2:2 jer br v. 3-5 1:29 2 Mos 15:17;2 Sam 7:10; Ps44:3

Andra Mackabeerboken 2:13

3Också med andra liknande 0rd förmanade han dem alltid att

bevara lagen i sitt hjärta Det stod också antecknar hur profeten efter uppenbarelse

en befallde tältet och arken skulle bäras efter honom, och hur att

han gick ut till det berg Mose besteg för Guds

som att se eget land. 5När Jeremia kom dit, fann han i ett utrymme en grotta; han lät bära in tältet, arken och rökelsealtaret och spärrade

sedan ingången. Några dem hade varit med honom

av som

gick för att märka ut vägen, men de kunde inte finna den. 7Då

Jeremia fick veta detta, tillrättavisade han dem. Platsen skall okänd, sade han, till dess Gud åter samlar folket och vara

låter barmhärtigheten komma. Då skall Herren låta dessa ting komma i dagen, och Herrens härlighet skall visa sig i molnet,

liksom den uppenbarades Moses tid och när Salomo bad att

templet skulle helgas ett överväldigande sätt. Där berättades också hur den vise Salomo bar fram invigningsoffret vid

templets fullbordan. Liksom Mose bad till Herren och eld

korn från himlen och förbrände offergåvorna, så bad också

ner

Salomo, och elden korn och förtärde brännoffren. Mose

ner

sade att syndoffret förbrändes därför inte hade ätit det.

att man

På sätt firade också Salomo de åtta högtidsdagarna.

samma

I skrifterna och anteckningarna Nehemja också

om gavs

redogörelser för allt detta, och även för hur han upprättade ett

2:4 tältet och arken Spekulationernakring ökentidensförsvunna tälthelgedom jfr 2 Mos 36-37 tycks här ha påverkats av GT:s berättelse 5 Mos 34 om Moses hemlighetsfulla begravning nära bergetNebo. 2:8 på Moses tid... Salomo Gudsuppenbarelser i moln 2 Mos 40:34 ff.; 1 Kung 8:10 och eld 3 Mos 9:24; 2 Krön 7:1 knyter berätsamman telserna om Mose och om Salomostempelinvigning. Hänvisningen till den sistnämndahändelsen, som inföll vid lövhyddefesten i 12 kallad v. de åtta högtidsdagarna, vill i sin den aktuellatempelinvigningstur ge festen en biblisk bakgrund. 2:11 Mose sade Denna vers är troligen tillfogad av en avskrivare, som blandat samman hänvisningentill 3 Mos 9:24 med fortsättningen i 10:2 och försökt förklara den med v. 16-18 i samma kapitel.

2:3 5 Mos 6:6 2z9f. 1 Kung 8:62-64; 2 Krön 2:4 5 Mos 34:1-4 7:1-7 3 Mos 9:23 2:7 jer 3:17 Sak 8:7 10:6, 8 2:113 MOS1OI16-18 2:8 2 Mos 24:16; 40:34; 4 Mos 2:121 Kung 8:65 2 Krön 7:8 9:15-23; Kung l 8:10-53; 2 Krön 5:13 6

2:14 Andra Mackabeerboken

arkiv där han samlade böckerna kungarna och profeterna,

om

Davids psalmer och kungliga brev angående gåvor till templet.

På sätt samlade också Judas för vår räkning de skrifter samma

skingrats till följd det senaste kriget, och de finns hos

som av nu Om behöver dem, så skicka hit folk hämta dem till loss. att er. Vi skriver sålunda till inför firandet templets rening er av och att fira dessa festdagar. Gud har räddat hela uppmanar er

sitt folk och gett arvlandet oss alla, liksom kungaväldet, prästämbetet och heligheten, lsså han hade lovat i lagen.

som

Och till honom står vårt hopp: han skall snart visa barmhär-

oss

tighet och samla från jordens alla länder till den heliga

oss platsen, ty han har räddat stora olyckor och låtit platsen oss ur renas.

FÖRETAL OM BOKENS TILLKOMST 2zl9-32

Om Judas Mackabaios och hans bröder, det höga

om temp-

lets rening och altarets invigning, om krigen mot Antiochos Epifanes och hans Eupator, och de himmelska

son om uppen-

barelser visade sig för de kämparna i striden för

som tappra judendomen, så att de kunde erövra hela landet, fast de få, var och driva de utländska horderna, återta det över hela ut världen berömda

templet, befria staden och rädda lagarna undan hotande upplösning, tack den nåd Herren i sin

en vare som

stora godhet bevisade dem om allt detta har Jason från

- Kyrene skrivit fem böcker, jag här skall försöka som samman-

fatta i en enda. Jag har nämligen insett hur oöverskådlig hans

långa skrift är och vilka svårigheter stoffets rikedom vållar dem

2:14 definns nu bo: oss Poängen är tydligen att judarna Egypten bör vända sig till sina stamfränderi hemlandet när de behöver religiös vägledning. 2:20 hans son Eupator Dvs. Anthiochos V Eupator; 1 Mack 3:33; 6:17. I 2 Mack uppträder han som fiendernasöverhuvud från och med 10:10. 2:23 fem böcker Denna indelning kan kanske ännu spåras i sammandraget: fem ställen i 2 Mack ger författaren en avrundandesammanfattning av det han berättat 3:40; 7:42; 10:9; 13:26; 15:37.

2:14 1 Mack 1:56 2:20 2 Mack 10:9 2:16 2 Mack 1:8 f.+, 18 2:212 Mack 10:29 f.; 11:8; 12:22; 2:172Mos19:5 15:27 2:18 Tob 13:5+; 2 Mack 1:27 2:191 Mack 2:1-5; 2 Mack 5:27; 8:1; 10:1-8

Andra Mackabeerboken 3:3

vill göra sig förtrogna med vad berättas i verket, och

som som jag har därför föresatt mig både underhålla dem tycker att som

att läsa, underlätta för dem gärna vill återuppliva det

om som lästa i minnet och till nytta för alla får boken i sin vara som hand. För mig har åtagit mig mödan med detta sammandrag som

blir uppgiften inte lätt innebär både och nattvak, på

utan svett sätt det kräver ansträngning när ordnar fest samma som man en

och försöker göra det behagligt för andra. Andå skall jag gärna

stå ut med denna möda, därför många kommer tacka att att

mig. Den detaljerade framställningen enskilda händelser

av

betraktar jag den ursprunglige författarens sak, och själv

som bemödar jag mig om de stora linjerna i mitt sammandrag. Den

som bygger ett nytt hus måste tänka på hela konstruktionen, men den som åtar sig arbetet med målningar och inbrända

dekorationer behöver bara till vad utsmyckningen kräver. Så se

finner jag också att det är i mitt fall. Att fördjupa sig i ämnet, göra långa utläggningar och syssla utförligt med enskildheter är den egentlige historieskrivarens sak, medan den utför

som en

bearbetning kan tillåtas att göra framställningen kortfattad och att avstå från uttömmande behandling ämnet.

en av

Jag skall gripa mig med berättelsen lägga

nu an utan att

något till det redan har Det befängt

mer som sagts. vore att

dra ut bokens inledning, när förkortar själva boken.

man

Simon förråder tempelseatten

På den tiden då den heliga stadens invånare levde i djupaste fred och den berömvärda laglydnad rådde tack övers-

mest vare teprästen Onias fromhet och rättrådighet, zbrukade även

kungarna hedra den heliga platsen och sända dyrbara gåvor till

templets förskönande. 3Kung Seleukos Asien betalade

av rentalla kostnader för offertjänsten med medel. av egna

3:1 Onias lll var son till den Simon som nämns i Syr 50 och innehade som översteprästämbetetomkring år 200 Kr. Onias blev undanträngd av sin brorjason kort efter Antiochos IV:s regeringstillträde år 175se 4:7 ff.. 3:3 Seleukos IV Filopator regerade 187-175 f.Kr.

2:27 Syr 32:1 3:2 Ps 68:30 3:1 2 Mack 15:12

7-16-436

3:4 Andra Mackabeerboken

Men släkten Bilga vid Simon, hade en man av namn som

blivit utnämnd till tempelföreståndare, blev oense med överste-

hur handeln i staden skulle regleras. 5Då han inte prästen om

kunde göra sig gällande mot Onias, vände han sig till Apollo-

nios, Thraseas då ståthållare över Koilesyrien och son, som var Fenikien. För honom han att skattkammaren ijerusauppgav

lem gömde obeskrivlig mängd rikedomar; där fanns så

en mycket de inte kunde räknas, och de inte reserverade pengar att var för offertjänsten skulle mycket väl kunna komma under utan kungens kontroll. 7När Apollonios sedan sammanträffade med kungen, rap-

porterade han rikedomarna beskrivits för honom.

om som Kungen utsåg då sin minister Heliodoros och sände i väg ho-

med uppdraget de omtalade utlämnade.

nom att pengarna

Heliodoros sig genast ut med det påstådda

gav resan,

syftet besöka städerna i Koilesyrien och Fenikien, i

att men

verkligheten för genomföra kungens planer. 9Sedan han

att kommit fram till Jerusalem, där han blev vänligt mottagen av

översteprästen och hela staden, redogjorde han för de informa-

tioner Simon lämnat och avslöjade orsaken till att han själv som

hade kommit. Sedan frågade han förhållandena verkligen

om

var sådana som det sagts. Oversteprästen klargjorde då det rörde sig deposi-

att om tioner tillhörde änkor och faderlösa barn, till del som en också Hyrkanos, Tobias mycket inflytelserik Det son, en man. förhöll sig alltså inte så den gudlöse Simon lögnaktigt som

3:4 Bilga En av de 24 prästsläkterna 1 Krön 24:14. 3:4 tempelföreszåndare Templet var inte bara ett religiöst centrum utan ocksåett ekonomiskt. Tempelföreståndaren ansvarade för ekonomin och redovisningsskyldig inför kungen. Konflikten kan ha gällt hur strikt var de religiösa lagarna skulle tillämpas i handelneller hur kungensintressen skulle avvägasmot templets. 3:5 Apollonios, Thraseas son nämns bara här och bör skiljas från två senare innehavare ämbete också hette Apollonios 4:4, 21; av samma som 1 Mack 10:69, liksom från den militär som nämns i 5:24. 3:5 Koilesyrien ochFenikien Se not till 1 Mack 10:69. 3:7 Heliodoros blev enligt antik historieskrivarekungens mördare. en 3:11 Hyreanos, Tobias son är känd genom ]osefus. Beträffande den släkt han tillhörde 12:17 och 1 Mack 5:13 med not.

3:4 1 Krön 24:14; Neh 12:5, 18

Andra Mackabeerboken 3:25

påstått. Hela beloppet uppgick till 400 talenter silver och 200

talenter guld, och det fullständigt otänkbart begå

var att en oförrätt mot dem sin lit till platsens helgd och till det som satt över hela världen berömda templets okränkbara höghet. Men Heliodoros hänvisade till kungens instruktioner och vidhöll att tillgångarna under alla omständigheter måste beslagtas för kungens räkning. Han bestämde dag och beredde sig en att

i templet för att företa undersökning.

en

Gud räddar sitt tempel

I hela staden rådde stark Prästerna kastade sig framoro. ner för altaret i sina ämbetskläder, ropade till himlen och bad honom stiftat lagen anförtrott gods låta dessa deposom om att sitioner förbli orörda för ägarnas räkning. Det hjärtslitvar ande översteprästen: hans ansiktsuttryck och blekhet att se förrådde vilken ångest han kände. Mannen skalv i hela kropfasa, så att alla kunde hur han led i sitt hjärta Från pen av se husen rusade i skaror, och allt folket männen ut stora samlades till bön på grund den vanära hotade den heliga platsen. av som Kvinnorna skockades alla klädda i säcktygsskyngator, ken knutits ihop under brösten, medan de flickorna, som unga som inte fick lämna husen, till och sprang portarna murarna eller lutade sig fönstren, och alla stämde in i böneut genom ropen med händerna sträckta mot himlen. Det ömkansvar

värt alla människorna låg framstupa varandra och

att se som om översteprästen som stod där i ångestfull väntan. Medan folket bönföll Herren och allhärskaren låta nu att den deponerade egendomen förbli orörd och säkert tryggad

för ägarnas räkning, gick Heliodoros fullfölja sitt beslut.

att Men i ögonblick han nådde skattkammaren med samma som sitt väpnade följe sände härskaren över alla andar och makter en överväldigande uppenbarelse, så alla de haft djärvheten att som att följa med blev skrämda Guds kraft och stod där vanmäkav

tiga och hjälplösa. En häst med skräckinjagande

en ryttare visade sig för dem; hästen, prydd med det skönaste som var remtyg, störtade fram mot Heliodoros och attackerade honom

3:15 lagen om anförtrott gods Se Mos 2 22:7

3:15 2 Mos 22:7 324-30 2 Mack 2;21+

3:26 Andra Mackabeerboken

med framhovarna. Och red hästen bar rustning mannen som en av guld. Dessutom visade sig för honom två män oerhörd unga av

styrka och strålande skönhet, iförda praktfulla kläder. De ställde sig sin sida och började piska honom med oavbru-

var en

ström slag. Når han plötsligt föll till marken och sjönk

ten av

i det djupaste mörker, kunde de kringstående släpa undan

ner

honom och lägga honom bår. Han hade gått

en som nyss i denna skattkammare med stort följe och omgiven av sin livvakt bars bort, ha haft någon hjälp sina nu utan att av vapen när han så tydligt fick känna Guds makt. Där låg Helioav

doros, fälld till marken den gudomliga kraften, oförmögen

av tala och allt hopp räddning, medan folket prisade att utan om Herren för han så märkligt sätt hade förhärligat sitt att ett

tempel. Och helgedomen, för kort stund sedan hade

som en

varit full skräck och förvirring, genljöd av glädje och

av nu

jubel, sedan Herren hade uppenbarat sig i sin allmakt.

Helgerånaren erkänner Guds makt

Men några Heliodoros förtrogna skyndade sig att be Onias

av

åkalla den Högste för att rädda livet den olycklige som höll

dra sitt sista andetag. Eftersom övêrsTEprästen oroade att

sig för kungen kunde uppfattningen att Heliodoros fallit

att offer för något övergrepp från judarnas sida, bar han fram ett offer för räddning. Medan han förrättade försomannens

ningsoffret, visade sig män nytt för Heliodoros,

samma unga dräkter förut. De ställde sig framför hoklädda i samma som

och sade: Du är skyldig översteprästen Onias stor tack-

nom samhet, det är för hans skull Herren har benådat dig till ty som

livet. Du har tuktats med piskslag från himlen; låt alla

nu kraft Därefter försvann de. höra om Guds väldiga Heliodoros offrade och avlade storslagna löften till Herren, hade låtit honom behålla livet. Sedan han vördnadsfullt som tog avsked Onias och tågade tillbaka till kungen med sina trupav Inför alla vittnade han de storverk han med per. om som egna

den högste Guden utföra.

ögon sett

När kungen frågade Heliodoros kunde lämp-

vem som vara andra till Jerusalem, svarade han: att skickas ut en resa

3:28 2 Mack 9:8 3:36 2 Mack 8:36 3:35 2 Mack 13:23

Andra Mackabeerboken 4:6

38Om du har någon fiende eller någon stämplar din som mot regim, skall du skicka honom dit. Då får du honom tillbaka genompryglad, han alls kommer undan med livet, den om ty platsen sannerligen gudomlig kraft. Han har omges av en som sin boning i himlen övervakar och skyddar själv den platsen, och den kommer dit i uppsåt piskar han till döds. som ont Så gick det till, när skattkammaren räddades undan Helio-

doros.

Simon förtalar Onias

Den förut nämnde Simon, hade förrätt tempelskatten och som sitt fosterland, började förtala Onias och påstod det nu att var han som hade förgripit sig Heliodoros och missarrangerat handeln. zDenne stadens välgörare, sina landsmäns som var beskyddare och lagens ivrige förkämpe, understod han sig att

beskylla för stämplingar mot kungamakten. 3Fiendskapen gick

så långt hade Simons förtroende till och med att en man som begick mord. 4När Onias förstod hur farlig tvisten var och att Simons ondska underblåstes Apollonios, Menestheus av son, som var ståthållare över Koilesyrien och Fenikien, Sreste han till kungen, inte för anklaga sina landsmän, för att utan att främja folkets bästa både allmän och enskild synvinkel. Han ur insåg nämligen att det utan kungens ingripande omöjligt kunde

bli fredliga förhållanden igen och Simons inte skulle

att vanvett upphöra.

3:40 Sá gick det till Berättelsens poäng är Gud skyddar sitt tempel att mot alla fientliga makter så länge folket lyder hans vilja v. I. Templets vanhelgandeoch de andra kommande olyckorna följd folkets var en av synder 5217 ff.. 4:4 Apollonios, Menestøeus son tillhörde mäktig ämbetsmannafamiljoch en var troligen far till den Apollonios som nämns i 1 Mack 10:69. Se där not beträffandedet område som de båda var ståthållareöver.

4:1 2 Mack 3:4-6

4:7 Andra Mackabeerboken

Översteprásten fasen inför grekiska seder

7När Antiochos, fått tillnamnet Epifanes, hade tillträtt som regeringen efter Seleukos bortgång, lyckades Onias bror Jason

skaffa sig översteprästämbetet mutor; i böneskrift

genom en

lovade han kungen 360 talenter silver och dessutom 80 talenter

inkomstkälla. 9Därtill utfäste han ur en annan sig att betala

ytterligare 150 talenter, kungen ville honom tillstånd

om ge att

utan någons inblandning bygga en idrottsanläggning och skapa en ungdomsorganisation och att registrera invånarna i Jerusalem som medborgare i Antiochia.

Sedan Jason hade fått kungens samtycke och därmed kun-

nat ta makten, införde han genast förändringar efter grekiskt

mönster i sina stamfränders levnadssätt. Han inget värde satte de förmåner kungen nådigt hade tillförsäkrat judarna som efter hänvändelse från Johannes, fadern till den Eupolemos som

sändes till Rom för att sluta fördrag vänskap och bistånd. I

om

stället avskaffade han den lagliga samhällsordningen och införde lagstridiga sedvänjor. Han fann

nya, nöje i att placera

idrottsanläggningen nedanför själva borgklippan och göra sig

4:7 Antiocbos IV Epifanes 175-164 f.Kr., som spelar en huvudroll i kap. 4-9, utmanövrerade eller undanröjde sin bror Seleukos IV:s arvingar sedandennemördats. 4:8 360 talenter silver Detta belopp avser Judeensårliga skatt till de seleukidiska regenterna. Den hade utgjort 300 talenter, och jason lovadealltså att höja den. 4:9 ungdomsorganisation Ett grundläggandeinslag den grekiska i kulturen var att den manligaungdomen övadesfysiskt, militärt och intellektuellt under stramt organiseradeformer. HermesJamen v. 12 var ett slags uniformsplagg för dem som deltog utbildningen. i 4:9 medborgare Antiocbia i Beteckningens exakta innebörd är Omtvistad, men det är uppenbarligenfråga om en grupp vars medlemmarprivilegierades därför att de tillgodogjort sig den grekiskakulturen. 4:11 deförmåner Dvs. rätten att följa de bibliska lagarna, som garanterats av Antiochos III då han år 198 f.Kr. införlivade Judeen med det seleukidiska riket. 4:11 den Eupolemos som sändestill Rom Se 1 Mack 8:17. Resan ägde år rum 161 f.Kr., alltså knappt 40 år efter fadernsbeskickning till den seleukidiske kungen. 4:12 nedanför själva borgklippan Dvs. i utmanandenärhet av templet. Jfr not till 1 Mack 1:33.

4:7-20 1 Mack 1:11-15 4:9 2Mack 9:15 4: 7 1Mack1:10+ 4:11 1 Mack 8:17

Andra Mackabeerboken 4:20

till ledare för eliten den manliga ungdomen, fick bära

av som nu hermeshatten.

När den gudlöse Jason, den falske översteprästen, nu överskred alla anständighetens gränser, ledde det till sådan en

entusiasm för allt grekiskt och sådan spridning de utländs-

en av

ka sedvänjorna att prästerna inte längre brydde sig sin

om

tjänstgöring vid altaret. I förakt för templet och tanke

utan

offren intresserade de sig bara för del de lagstridiga

att av

gratisförmånerna arenan, så snart kallade. Det

gonggongen förfäderna varit ärofullt betraktade de värdelöst, som som men

de grekiska utmärkelserna fann de åtråvärda. Därför kom

också ett hårt öde att drabba dem, och just dessa människor, för

vilkas levnadssätt de visade så lidelsefullt intresse och de ett som

ville likna i allt, blev deras fiender och plågoandar. Ty

att

trotsa de gudomliga lagarna är ingen liten sak det kommer

- att

framgå klart av fortsättningen. När i kungens närvaro skulle hålla idrottstävlingarna i

man

Tyros, som återkommer vart fjärde år, skickade uslingen

Jason dit några representanter för de antiochenska medbor-

garna i Jerusalem och anförtrodde dem 300 silverdrachmer,

avsedda för offret till Herakles. Men ombuden bad att

slippa använda pengarna till offer, eftersom det skulle

vara

anstötligt, och i stället utnyttja dem för något ändamål.

annat

2°Så långt det berodde på avsändaren alltså till

gavs summan offret Herakles, tack ombuden lämnades den men vare som

bidrag till galärbyggena.

4:14 gratisfärmånerna Troligen menas att lockadedeltagaretill idrottsman övningarna genom att tillhandahålla allt som behövdes, t.ex. den dyrbara olja som de tävlandesmorde huden med. 4:19 H erakles Tåvlingarna, följde deberömdaolympiska spelensmönssom ter, hölls till ära för den fenikiske guden Melkart, identifieradesmed som grekernasHerakles. 4:20 galärbyggena Galärer var krigsfartyg som roddes. Tyros flotta tillhörde den seleukidiskekungens krigsmakt, och bidraget till den var alltså ett tecken på lojalitet mot honom.

4:16 Dom 1:6 f.; Vish 11:16; 4:19 5 Mos 5:7; 6:14; Ps 16:4; 81:10 2 Mack 9:6; 13:8

4 :21 Andra Mackabeerboken

När Apollonios, Menestheus skickades till Egypten son,

med anledning kung Filometors tronbestigningsfest, fick

av

Antiochos klart för sig att Filometor inte längre vänligt

var sinnad mot hans regim. Han började därför vidta säkerhetsåt-

gärder sin sida. När han för det ändamålet kom till joppe, besökte han också Jerusalem. Han fick storslaget

ett motta-

gande Jason och folket i staden, dit han fördes i fackeltåg

av och under hyllningsrop. Sedan förlade han till sina trupper Fenikien.

M enelaos tränger undan jason

Efter tre års tid skickade Jason Menelaos, den tidigare omtalade Simons bror, för att överlämna avgifterna till kungen och för till stånd beslut i vissa betydelsefulla ärenden. Men att

när Menelaos blev föreställd för kungen, smickrade han honom under det att han uppträdde som en betydande person, och

att överbjuda Jason med 300 talenter silver lyckades han genom

översteprästämbetet överfört sig själv. Han korn till

Jerusalem med den kungliga fullmakten i avsaknad allt men av

kunnat göra honom värdig överstepräst och

som att vara upp-

fylld härskares lidelser och ett vilddjurs raseri.

av en grym

Jason, hade intrigerat bort sin egen bror och därpå

som själv fallit offer för intriger, drevs i landsflykt till en annans nu Ammon. Menelaos behöll däremot sitt ämbetet, grepp om han hade lovat kungen betalade han inte men av pengarna som

någonting, trots krav framfördes Sostratos, kom-

ut att av

mendanten i borgen det nämligen han bar ansvaret

- var som för skatteindrivningen. Båda blev därför kallade till kungen.

4:21 kung Filometor: tronbestigningsfest Ptolemaios VI Filometor jfr 1 Mack 1:18 ärvde tronen som minderårig år 180 f.Kr. och blev myndig tio år senare. Det är oklart vilken händelse man firade vid dettatillfälle, år 175 eller kort därefter. 4:21 joppe låg inom det nuvarandeTel Avivs område. 4:26 Amman Dvs. Judeens grannland Jordan och Döda havet. öster om 4:28 borgen Att döma av 1 Mack 1:29 ff., som motsvarar 2 Mack 5:21 ff., anlades en fästning för utländska trupper i Jerusalemförst vid ett senare tillfälle. Den bild som ges i 2 Mack kan mycket väl vara den riktigare.

4:211Mack1:l8 4:26 Vish 11:16; 16:1;2Mack 8:33; 9:6, 28; 13:8

Andra Mackabeerboken 4:37

Menelaos lämnade kvar sin bror Lysimachos ställföreträsom dande överstepräst, medan Sostratos överlät sin tjänst Krates, förde befälet över de cypriska trupperna. som

Mordet på Onias

3°I detta läge utbröt i Tarsos och Mallos, därför uppror att dessa städer hade skänkts bort gåva kungens konkubin som

Antiochis. Kungen korn omedelbart till platsen för att åter-

ställa ordningen efter att ha lämnat kvar Andronikos, en av rikets förnämsta män, som sin ställföreträdare. Menelaos tyckte sig ha fått ett lämpligt tillfälle, Han lade nu

beslag några guldföremål som tillhörde templet och skänkte

dem till Andronikos; några andra hade han redan sålt till Tyros och städerna däromkring. När Onias hade fått säker kunskap vad hänt, uttalade han sitt fördömande från den fridom som lysta plats i Dafne nära Antiochia dit han tagit sin tillflykt. Detta föranledde Menelaos Andronikos i och att ta enrum honom att ta hand Onias. uppmana om När Andronikos kom till Onias, tog han bedrägeri till hjälp. Sedan han blivit mottagen, erbjöd han under edliga försäkringar sin vänskap, och fastän han möttes med misstänksamhet, lyckades han övertala Onias att lämna den fridlysta platsen. Då mördade han honom stället, utan hänsyn till lag och rätt. Inte bara judar utan också många medlemmar andra folk av

blev upprörda över detta och tog illa vid sig av att mannen så

orättfärdigt bragts livet. om När kungen återvände från Kilikien, kom judarna i staden med klagomål över att Onias hade dödats mot all rätt, och även grekerna delade deras förbittring över dådet. Antiochos greps

4:29 de cyprisea trupperna Dvs. legotrupper från Cypern. 4:30 Tarsas och Mallos Städer Mindre i Asien, i landskapetKilikien. 4:31 Andronikos hjälpte enligt antika historieskrivare Antiochos IV att undanröja en brorson och medregent men dödadessedansjälv av honom. 4:33 Dafne Staden var känd för ett tempel de grekiska gudarnaApollon och Artemis. Med den fridlysta platsen menas kanske detta tempel, fast författaren inte vill säga det rent ut. 4:34 mördade Detta måste vara författarens mening, fastängrundtexten säger spärrade in.

4:34 Dan 9:26

4:38 Andra Mackabeerboken

djupt och medkänsla och begrät den avlidnes redlighet av sorg och moraliska resning. Så flammade han i vrede, berövaupp de omedelbart Andronikos hans purpurmantel och lät slita sönder hans skjorta och föra omkring honom i hela staden. Precis platsen för det gudlösa dådet mot Onias lät han avrätta den besudlade mannen, sålunda fick sitt rättvisa som straff Herren. av

Upplopp ijemsalem

I Jerusalem förgrep sig Lysimachos flera gånger templet, med Menelaos samtycke. När ryktet detta om trängde ut, samlades folket i protest mot Lysimachos, redan hade försom skingrat mängd guldföremål. Då hetsade sig en massorna upp och fylldes raseri, delade Lysimachos omkring av ut vapen och inledde själv våldsamheterna. Befålet fördes 3 000 man av en man som hette Auranos; han hade uppnått hög ålder men också hög grad nått en av dårskap. När folket såg Lysimachos till råga allt gick till anfall att mot dem, de stenar och vedträn eller händerna grep grova tog fulla askan låg marken och slungade alltsammans av som om vartannat Lysimachos folk. På så sätt sårade de många, mot och några blev till och med dödade. Hela styrkan drevs på flykten, och helgerånaren själv slog de ihjäl vid skattkammaren. Med anledning dessa händelser öppnades av en process mot Menelaos. De tre män rådet hade sänt förde sin talan som ut inför kungen, sedan han kommit till Tyros. Menelaos sak var redan förlorad, när han lovade Ptolemaios, Dorymenes son, en stor för att han skulle påverka kungen. Ptolesumma pengar maios tog då med sig kungen till pelargång, liksom för en att låta honom svalka sig, och fick honom ändra mening. att

Kungen frikände Menelaos, upphovet

till allt det onda som skett, hans olyckliga anklagare, skulle ha friats från all men som skuld till och med inför domstol skyter, dem dömde han en av

4:45 Ptolemaios, Dorymenes son enligt 8:8 vid ett tillfälle ståthålvar senare lare i provinsen; 1 Mack 3:38. 4:47 skyler Ert folk Svarta havet med grundmurat anseendeför norr om grymhet och barbari.

4:445Mos 19:15 4:45 1 Mack 3:38;2Mack 8:8

Andra Mackabeerboken 5:7

till döden. Utan uppskov fick de lida sitt orättfärdiga straff, dessa stadens, folkets och de heliga föremålens försvarare.

Denna ogärning väckte sådan förbittring även i Tyros en att

några av invånarna på ett storslaget sätt bekostade allt

som

behövdes för begravningen. 5°Men Menelaos kunde till följd de mäktigas snikenhet bli

av kvar i ämbetet och framhärda i sin ondska bakslug som en fiende till sina landsmän.

jasons undergång

Vid denna tid sig Antiochos sitt andra fälttåg

gav ut mot Egypten. zDå visade sig syner över hela staden i nästan 40

dagars tid: såg ryttare i guldstickade mantlar spränga fram

man luften och stridsberedda trupper i kolonn vid kolonn; genom

3svärd drogs, skvadroner formerade sig, framryckningar och

anfall gjordes från ömse sidor, sköldar skakades. Man såg sko-

spjut, flygande pilar, framblixtrande guldprydnader och

gar av rustningar alla slag. Alla bad denna uppenbarelse skulle av att ett lyckligt varsel. vara 5Men det korn falskt rykte Antiochos hade ut ett om att

avlidit. I det läget samlade Jason inte mindre och

än 1 000 man

gjorde ett Överraskande anfall staden. När trupperna hade trängts undan och staden slutligen så

muren var gott som erövrad, flydde Menelaos till borgen, och Jason i gång satte ett skoningslöst blodbad sina landsmän. Han tänkte inte egna

att vapenlycka mot stamfränder är den största olycka utan

inbillade sig att det fiender han triumferade över och inte var

sitt eget folk. 7Men regeringsmakten lyckades han inte gripa, utan han skördade bara vanheder hela företaget och måste

av

återvända till Ammon som flykting.

5:1 sin andra fälttåg mot Egypten Antiochos IV invaderade Egypten två gånger under åren 169 och 168 f.Kr. Varken 1 Mack eller 2 Mack ger någon klar bild av händelseutvecklingen under dessa år. Troligen plundrade kungen Jerusalems tempel i samband med det första fälttåget 1 Mack 1:20 ff. och massakrerade stadensbefolkning efter det andra 2 Mack 5:11 ff..

5:146 l Mack 1116-24 5:24 2 Mack 2121+ 5:1 Dan 11:29 5:7 2 Mack 4:26

5:8 Andra Mackabeerboken

sTill sist hans liv bedrövlig vändning. Han blev angitog en för Aretas, arabernas härskare, och måste fly från stad till ven stad, förföljd och hatad av alla för sin trolöshet mot lagarna och avskydd sitt lands och sitt folks bödel. På sin vinddrivna som färd fördes han till Egypten, goch därifrån han Sjövägen till tog Sparta, där han tänkte åberopa sin släktskap för att finna skydd. Denne hade drivit så många i landsflykt dog själv man som nu långt från sitt land; han hade låtit kasta så många eget som ut döda begravning, han lämnades själv obegråten och fick utan ingen form sorgehögtid och ingen plats i sina fäders av grav.

Antiochos ødrjarjerusalem

När budskapet det hade inträffat nådde kungen, fick om som han intrycket det i judeen. Han bröt från att var uppror upp Egypten i vilt raseri och lät sina besätta staden. Soldatrupper terna fick order att bruka vapnen skoningslöst mot alla som kom i deras väg och att hugga dem försökte fly i ner som upp husen. Och de dödade och gamla, de mördade kvinnor unga och barn, de slaktade flickor och spädbarn. På den korta tiden

tre dagar skördades 80 000 offer; 40000 dödades i massaav kern, och lika många såldes slavar. som Men kungen nöjde sig inte med detta understod sig utan också att i det tempel är heligast hela jorden. Han som fördes dit Menelaos, som redan förut hade förrått lagen av och fosterlandet. Med händer han de heliga sina orena grep föremålen, och gåvorna andra kungar hade låtit ställa upp som för öka platsens glans och ryktbarhet rafsade han ihop med att sina smutsiga fingrar. Antiochos fick mycket höga tankar sig själv. Han nu om fattade inte att det var för deras synder som Härskaren för en

5:8 Aretas Namnet bars av en rad kungar över nabateerna, högt civilisaett rat arabfolk i östjordanlandetoch söder om Döda havet.Jfr 1 Mack 5:25. 5:9 åberopa ;in släktskap judarna räknadevid denna tid spartanernasom sina stamfränder med gemensam härstamningfrån Abraham. Se1 Mack 12:21.

5:11 intrycket att det var uppror. vil: raseri Det politiska läget var känsligt

. . for kungen. Han hadebesegrat Egypten, hademed maktmen romarna språk hindrat honom från att utnyttja framgången.

5:9 1 Mack 12:7, 21; 14:20 5:17 Ps 30:e; Jes 54:7 2 Mack 5:11 Dan 11:30 6:12-16+

Andra Mackabeerboken 5:25

kort tid vredgades stadens invånare, och att det därför var

den heliga platsen prisgivits. Om de inte redan förut hade varit tyngda så många synder, skulle det ha gått likadant för

av Antiochos för Heliodoros, då kung Seleukos hade skickat som honom för undersöka skattkammaren. Han skulle omedelatt

bart ha hejdats med piskslag i sitt fräcka företag, så snart han trängde in. Men Herren hade inte utvalt folket för den heliga platsens skull, platsen för folkets skull. Därför fick även

utan

själva platsen med de olyckor drabbade folket, för

vara om som sedan också del Guds välgärningar; den övergavs att av av

allhärskaren när han vred blev återupprättad i strå-

var men lande glans så den konungen hade blivit försonad. snart store

Apollonios i Jerusalem

Sedan Antiochos sålunda hade fört bort 1800 talenter ur

templet, drog han sig snabbt tillbaka till Antiochia. I sitt över-

mod trodde han sig att kunna havet och segla nu om

land så gränslös hans självöverskattning. Han lämnade

- var

också kvar kommendanter skulle plåga folket: ijerusalem

som

Filippos, frygier till börden och till karaktären värre

som var en barbar än den honom ämbetet, och berget Gerissom gav

sim Andronikos. Därtill kom Menelaos, som förtryckte sina

landsmän värre än någon de andra. av

I sin fientlighet judarna skickade så kungen Apollo-

mot

nios, de mysiska truppernas befälhavare, i spetsen för en krigshär 22 000 med order att mörda alla män i vapenför

om man ålder och sälja kvinnorna och de minderåriga. Vid sin an-

5:22 Filippos, frygier Dvs. han härstammadefrån västra delen av som var Mindre Asiens inland. Mannen återkommer i 6:11; 8:8 men bör skiljas från betydligt förnämare person som uppträder i 9:29; 1 Mack 6:14. Aven Andronieos v. 23 måste ha haft jämförelsevis låg rang, till skillnad från sin namne i 4:31. 5:23 Gerissim Samariernas heligaberg intill det nuvarandeNablus. 5:24 Apollonios Jfr 1 Mack 1:29 med not. De mysiska truppernavar legosoli dater från Mysien i nordvästradelen av Mindre Asien.

5:18 2 Mack 5:25-SO Vish 12:9 5:212 Mack 9:8 5: 19 Mark 2:27 5:24-26 1 Mack lz29-32

5:26 Andra Mackabeerboken

komst till Jerusalem spelade fredligt sinnad och vänta-

mannen de tills den heliga sabbatsdagen kom. Eftersom han då fann judarna overksamma, kommenderade han sitt folk till mönstring, och när invånarna kom för på, lät han massakut att se allesammans. Sedan stormade han i staden med de rera

beväpnade trupperna och dödade en mängd människor där.

Men Judas, kallades Mackabaios, med sig ett tiotal som tog andra och drog sig undan till ödemarken. Han och hans följe-

slagare levde sedan i bergen som vilda djur, och de livnärde sig

hela tiden växter för att inte bli delaktiga i den rådande orenheten.

Religionsförföljelsen börjar

En kort tid skickade kungen ut athenaren Geron för att

senare

tvinga judarna till avfall från fädernas lag, så att de inte längre skulle låta Guds lag sina liv. :Han skulle också vanhelga

styra

templet ijerusalem och viga det den olympiske Zeus, likaså templet berget Gerissim Zeus, främlingsbeskyddaren

-

det främlingar bodde platsen.

var som

3Ondskans anstormning svår och påfrestande alla sätt.

var

Ty hedningarna fyllde templet med vilda fester, förlustade sig

med hetärer, låg med kvinnor inne det heliga området och förde dit ting inte får finnas där. SAltaret fullt som var av

otillåtna offer lagarna strängt förbjuder. Man kunde inte

som

hålla sabbat eller fira fädernas högtider eller ens bekänna sig jude. 7 Folket fördes varje månad kungens födelsedag

som

6:1 atbenaren Geron Annan möjlig översättning: en gammal man från Athen. Antiochos IV var en stor beundrare av Athen och dess traditioner. 6:2 denolympisee Zen: Kungen tänkte sig troligen att judarna skulle identifiera den högste grekiske guden med den himmelska härskare som de redantillbad. 6:2 det var främlingar som bodde på platsen Förmodligen en ironisk släng åt samarierna, som enligt Josefus självahadebegärt att viga sitt tempel den främmandeguden: de var alltsåinga riktiga judar. Grundtexten är emellertid oklar och översättningen osäker. 6:4 betärer Ett finare slags prostituerade, som förutom sexuella tjänster kunde erbjuda sällskaplig samvaro och bildade samtal.

5:25 1 Mack 2:32+ 6:1-11 1 Mack 1241-64 5:271 Mack 2:27 2 Mack 10:6; 6:2 1 Mack 1:54+ Heb 11:38

Andra Mackabeerboken 6:16

med brutalt våld till fester där de måste äta offerdjurens inälvor, och när Dionysosfesten inföll, tvingades de att i processionen till Dionysos ära med murgrönskrans huvudet. sEtt beslut fattades också, på Ptolemaios initiativ, att de grekiska städerna i grannskapet skulle vidta samma åtgärder mot judarna och tvinga dem till likadana offerfester; galla inte godvilligt som gick över till de grekiska sederna skulle dödas. Man kunde inte undgå det elände rådde. Två att se som kvinnor fängslades, därför att de hade låtit omskära sina pojkar; hängde de späda barnen vid deras bröst, förde kvinnorna man runt staden till allmänt beskådande och störtade slutligen ner

dem från Några andra judar, hade samlats i de

muren. som närbelägna grottorna för att i hemlighet fira den sjunde dagen, blev angivna för Filippos. Allesammans brändes till döds, efterde fann det orätt att försvara sig grund dagens höghet som av och helgd.

Guds avsikt med olyckorna

Jag vill alla som får denna bok i sin hand att inte bli

uppmana modfällda olyckorna utan i stället tänka att bestraffningen av syftar till vårt folks fostran, inte till dess undergång. Det är också tecken stor nåd att de syndar inte får hållas en som en lång tid möter sina straff. När det gäller andra utan genast folk väntar Härskaren tåligt, för att till sist straffa dem då de rågat sina synders mått. Men med har han bestämt att det oss skall annorlunda, för våra synder inte skall nå den vara att gränsen innan han utmäter straffet. Därför han yttersta tar aldrig ifrån oss sin barmhärtighet, och även om han tuktar sitt

6:7 Dionysos Den grekiske gud som beskyddadevinrankan och annan växtlighet. 6:8 pa° Ptolemaios initiativ Troligen menas samme man som i 4:45. - Annan läsart: på initiativ av invånarna i Ptolemais, dvs. det nuvarande Akko. 6:12 jag vill uppmana alla Detta är ett av de inskott där författaren till den nuvarandeversionen av 2 Mack tydligt deklarerar vilken åskådninghan vill uttrycka med sin berättelse. jfr 5:17 ff.

6:11 1 Mack 2:3138 6:14 Mos I 15:16 6:12-16 5 Mos 812-6; Ps 1123:18; Ords 3:11 Tob 13:9; Judit 8:27; 2 Mack 5:17; 7:18, 32 f.; Vish 11:10; 12:2, 22; Heb 12:7

6:17 Andra Mackabeerboken

folk med någon olycka, överger han det inte. Detta vill jag ha påminnelse; efter denna korta utvikning återvänder sagt som en till berättelsen. jag nu

E lasars martyrdöd

En de framstående skriftlärda Elasar, i hög av mest var en man ålder med ädla anletsdrag. Honom tvingade att öppna man för äta svinkött. lmoMen eftersom han föredrog munnen att en ärofull död framför ett liv i skam, spottade han ut köttet och gick självmant fram till tortyrpålen. Den vägen måste alla hade mod att värja sig mot sådant inte får som nog som man smaka för att rädda livet. ens De förordnade tjänstgöra vid den lagvidriga som var att offermåltiden kände emellertid Elasar sedan gammalt. Därför tog de honom avsides och uppmanade honom att skaffa sådant kött han fick äta och han själv hade låtit laga till och som som låtsas det offerköttet han så kungen hade som om var av, som

förordnat. Gjorde han detta, skulle han undgå att avrättas;

med tanke deras långa vänskap ville de visa skonsamhet. Men Elasar visade klarsyn, värdig hans år, hans ålders en auktoritet, hans grå hår vittnade ärofulla mödor, hans som om levnadssätt varit föredömligt ända från barndomen, och som än så: värdig den heliga lag är skapad Gud. I den mer som av andan gav han sitt svar genom att be dem sända honom till dödsriket vidare dröjsmål. 24Det anstår inte min ålder, utan sade han, att delta i ett bedrägeri som skulle många ungdoatt tro att den nittioårige Elasar gått över till hedendomen. mar De skulle lockas villovägar mitt hyckleri och mitt begär av att leva en försvinnande liten tid till, och själv skulle jag

min ålderdom fläckad och besudlad. Ty för

även om jag

6:18 äta svincon Den somgav vika dennapunkt bröt mot judisk tro både därför att svinet var ett orent djur 3 Mos 11:7 och därför att köttet hade offrats åt en främmandegud v. 21; jfr 2 Mos 34:15. Svinoffer förekom i synnerhet Dionysoskulten. i 6:19 spottadeban ut köttet Annan läsart: gav han ett gott exempel. 6:19 zortyrpålen Man vet inte säkertvad för slags tortyrv eller avrättningsredskapgrundtextensord syftar på.

6:18-7:321 Mack 1:62 f.; Heb 6:183Mos11:7 11:35

i

Andra Mackabeerboken 7:5

ögonblicket slipper undan det straff människor kan utdela,

som

kommer jag aldrig kunna fly undan allhärskarens hand,

att sig jag lever eller dör. Därför vill jag modigt skiljas vare nu

från livet, så jag visar mig värdig min höga ålder och de

att ger

ädelt exempel hur villigt och med ädelt sinne

unga ett man skön död för den höga och heliga lagen. dör en

Med de orden gick han direkt fram till tortyrpålen, och den välvilja bödlarna hade visat slog till grymhet, ty

som nyss om det han hade dårskap för dem. Redan som nu sagt var ren döende under slagen stönade han fram: Herren äger den som

heliga kunskapen jag kunnat slippa undan döden i stället

vet att

bli piskad och känna dessa förfärliga plågor i min

för att nu

kropp, han vet också att min själ i gudsfruktan utstår detta

men

med glädje. På detta sätt lämnade han livet och med sin

gav död inte bara de hela folkets flertal ett ädelt exempel unga utan följa och ett hjältedåd att minnas. att

Sju bröder lider martyrdöden med sin

mor

Det inträffade också sju bröder blev gripna tillsammans att med sin Kungen försökte tvinga dem äta det förmor. att av bjudna svinköttet låta misshandla dem med spö och genom att

piska. zEn dem talade för dem alla och sade: Vad skall du

av förhöra om Vad vill du ha reda på Vi är beredda att dö oss hellre än bryta mot våra fäders lagar. 3 Kungen blev rasande och befallde sina män att sätta halster

och kittlar över elden. De blev glödheta. Han befallde då

strax skulle skära den hade fört ordet, att man ut tungan som skalpera honom och honom, medan bröderna och stympa mo-

dern såg på. SNär han fullständigt lemlästad ännu vid

var men

liv, kungen order han skulle läggas elden och

gav om att

stekas. Medan stanken från halstret spred sig runt omkring,

7:4 skalpera Grundtextens uttryck, bokstavligen behandla skytiskt vis jfr 4:47 med not, erinrar att bestialiska avrättningsmetoder var om välkända och vanliga i den antika världen. Berättelsen i kap. 7 måste emellertid också ha påverkats legendbildning. Den har spelat stor roll av förebild för kristna martyrberättelser och är viktig illustration till som en hur de dödas uppståndelse tog form bland judarna. tron

6:26 Vish 16:15; Matt 10:28 7:1-3 Dan 3:14-18

7:6 Andra Mackabeerboken

uppmanade bröderna och modern varandra i att tappert döden. Herren Gud detta, sade de, och kan ser vara förvissade han förbarmar sig över så Mose har om att oss, som

sagt i sin sång med den oförfärade anklagelsen, där det heter: Ocb han skall förbarma sig över sina tjänare.

7Sedan den förste hade lämnat livet detta de fram sätt, tog

den andre till förnedrande behandling. De slet ho-

samma av

håret och huvudsvålen och frågade: Tänker du äta innan

nom

din kropp lem för lem Han svarade fädernas

stympas

språk: Aldrig Så fick också han

igenom resten av tortyren

liksom den förste. dödsögonblicket sade han: Du, din

us-

ling, skiljer oss från detta livet, världens konung skall låta

men oss uppstå igen till evigt liv, ty dör för hans lag.

Därefter blev den tredje för deras behandling. När de

utsatt ville skära honom tungan, räckte han den, sträckte av genast ut oförfärat fram händerna och yttrade dessa ord: Detta tappra

har jag fått gåva himlen; för hans lagars skull avstår jag

som av

det gärna, och honom hoppas jag det tillbaka igen.

av

Både kungen själv och hans män måste häpna över den

unge

mannens själsstyrka och likgiltighet för plågorna.

Sedan han hade lämnat livet, torterade och misshandlade de

den fjärde vis. Då slutet närmade sig, sade han: samma När skiljs från livet bland människorna, är det man gott att

kunna sätta sitt hopp till Guds löften han skall låta

om att oss

uppstå igen. Men för dig blir det ingen uppståndelse till liv.

Turen kom till den femte. När de förde fram honom och nu

började misshandla honom, såg han kungen och sade: Du

har makt bland människor, fastän du är dödlig, och därför kan

du göra vad du vill. Men inte vårt folk är övergivet tro att av Gud. 7 Om du framhärdar, skall du uppleva hur han i sin

väldiga kraft plågar dig och dina efterkommande.

7 den ofönrärade anklagelsen Kanske domsorden över Israels menas fiender i 5 Mos 32:35, omedelbart före det ställe här citeras,kanske som orden om israeliternasavfall och straff i föregåendedel Moses en av avskedssång32:15-25. Jfr v. 18 där det sägs både lider att martyrerna för sinasynder och att derasplågoandarskall sitt straff.

7:6 5Mos31:19;32:15-25,35 7: 112 Mack 14:46 5 M05 32:36; Ps 135214 7:16 Ps 37:28;2 Mack 6:16 7:9 Dan 12:2; Vish 321-9;2 Mack 12:44; Matt 22:31

Andra Mackabeerboken 7:27

Efter honom de den sjätte, och när han höll att dö, tog sade han: Låt dig inte bedras skenet Det är vårt eget fel att av

måste lida detta sätt, har syndat mot vår Gud. Det

ty har skett är förundransvärt. Men inte du kan som tro att slippa undan straff, när du har dig i strid med Gud. gett En särskild beundran och eftermäle förtjänar moett gott dern, såg sju söner dödas under loppet enda dag och som av en

modigt uthärdade det, därför att hon hoppades Herren. Fylld tapperhet uppmuntrade hon och dem

av var en av

fädernas språk, och hon styrkte sitt kvinnliga hjärta med

man-

ligt mod. Hag inte hur blev till i min kropp, sade hon

vet till dem, och det inte jag skänkte liv och ande Det var som er

inte jag fogade de ämnen och av er

var som samman som var en

är uppbyggd Det är världens skapare formar männi-

av. som

till och planerar alltings tillblivelse. Alltså

skan när hon blir som

skall han i sin barmhärtighet anden och livet tillbaka,

ge er därför ni offrar själva för hans lag. att nu er

Antiochos trodde kvinnan brast i respekt för honom

att

och tyckte det hon sade lät hån. Då den yngste ännu

att som nu kvar, nöjde han sig inte med förmanande ord utan förband var

sig också med ed göra honom rik och lycklig, uppta honom

att bland vännerna och anförtro honom höga ämbeten, han om bara ville överge sina fäders seder. Men när han inte visade

något helst intresse, kallade kungen fram modern och som

uppmanade henne den ett råd kunde

att ge unge mannen som rädda honom.

Efter lång övertalning åtog hon sig att försöka påverka sin

och honom, det hon sade fädernas son lutade sig mot men

språk hån den tyrannen: Min son, var

var ett mot grymme

barmhärtig mig jag har burit dig i min kropp i nio måna-

mot

der, dig under år, fött dig och sörjt för dina

ammat tre upp

Det har skett ärfärundmnsvärt Orden illa i sammanhanget 7:18 som passar kanske ursprungligen randanmärkning, där någon avskrivare och är en uttryckt sin beundran för martyrernas mod.

7:18 2 Mack 6:12-16+ 7:23]oh 12:25 7:19]es 10:5-12 2 Krön13:12; 7:241 Mack 2:18 Apg 5:39 7:22]ob10:8-12;Ps139:13-16; Pred 11:5; Apg 17:25

7:28 Andra Mackabeerboken

behov tills du nått den ålder du har ber dig, mitt barn: nu. ag lyft blicken och över himmel och jord och allt vad de se ut rymmer, och tänk att Gud skapade detta intet och hela ur att människosläktet kommer till vis. Var inte rädd för samma denne bödel, utan visa dig värdig dina bröder och villigt i

döden, så skall jag Guds nåd dig tillbaka tillsammans genom med dina bröder 3°I ögonblick hon slutade tala sade pojken: Vad samma som väntar på Jag lyder inte konungens påbud lagens bud lyder jag, den lag våra fäder fick Mose. Men du som genom har funnit på så många sätt plåga hebreerna, du kommer som att inte att slippa undan Guds hand. Vi lider för våra synders

skull, och vår levande Herre för kort tid har vänt sig om nu en i vrede för tukta och fostra kommer han låta mot oss att oss, att sig försonas igen med sina tjänare. Men du ditt gudlösa kräk,

den uslaste människor, du skall inte blåsa dig med av upp

tomma inbillningar och berusa dig med lösa förhoppningar. Ty

det är himlens söner du bär hand på, och ännu har du inte

flytt undan den dom fälls Gud, allhärskaren som av som ser allting. Våra bröder fick utstå kort pina har upplevt som en nu

förverkligandet av Guds löfte evigt liv, du skall lida

om men det rättvisa straffet för ditt övermod vid Guds dom. offrar ag

liksom mina bröder kropp och själ för fädernas lagar, och

nu jag ber till Gud att han skall bli nådig folket snart mot men att du under prövningar och gisselslag skall tvingas erkänna honom

den ende Guden. jag ber allhärskarens vredeä,

som att som med rätta har kommit över hela vår skall hejda sig efter stam, det som skett med mig och mina bröder.

7:28 Gud skapadedetta intet Ett tidigt uttryck för den ståndpunkt m som de kristna jfr Heb 11:3 senare starkt betonade filosofernas gentemot läror om eviga grundämnen: Gud behöver inget material för skapa att något. Här underförstås tanken att Gud också vid uppståndelsenkan skapa nya kroppar intet. ur 7:31 bebreema Detta relativt ovanliga och högtidliga judarna vill namn kanske föra tankarna till berättelsen om faraos förtryck, där det ofta förekommer t.ex. 2 Mos 9:1.

7:28 Heb 11:3 7:36 Vish 3:4 7:33 2 Mack 5:20 7:37 PS 83:18 7134-372 Mack 9:548

Andra Mackabeerboken 8:7

Kungen blev rasande och lät i sin vrede över det bitande hånet behandla pojken värre än de andra. Så lämnade även

han livet obefläckad och i fast Herren. Efter sönerna tro dog till sist också modern. Därmed är det offermåltiderna och de nog sagt om omänskliga övergreppen.

Judas Mackabaios och hans första framgångar

ljudas, som kallades Mackabaios, och hans män smög sig obemärkt in i byarna och värvade anhängare bland sina stam-

fränder. De tog med alla hade förblivit judendomen trogna som

och samlade så vis ungefär 6 000 :De bönföll Herren att

man.

vända sin blick till folket led under allas förtryck, att ta sig

som

templet hade besudlats de gudlösa, 3att förbarma sig

an som av över staden höll att förödas och jämnas med marken och som

höra när de mördades blod ropade till honom, att minnas hur brottslingar hade dräpt oskyldiga spädbarn och hur hans eget

hade hädats, och att visa sin avsky för ondskan. namn

5När Mackabaios hade styrka samlad, det omöjligt

nu en var

för hedningarna stå emot honom, ty Herrens vrede hade

att

förbytts i barmhärtighet. När minst väntade det, kom han

man

till städer och byar och stack dem i brand. Han besatte strategiska punkter genom att driva bort manstarka fiendestyrkor

från dem, 7och för sådana anfall tog han oftast nätterna till

hjälp. Ryktet hans skicklighet spred sig åt alla håll.

om

8:5 Herrens vrede bade förbytts i barmbärtighet Jfr 7:33, 38. Tydligen vill författaren markera vändpunkt: Gud har låtit sig försonas, martyrens en bön är hörd.

8:1 2 Mack 5:27 8:4 1 Mack 1:61; 2 Mack 6:10 8:3 1 Mos 4:10

8:8 Andra Mackabeerboken i

Nieanors anfall och nederlag

sNär Filippos märkte ställning gradvis förbättrades

att mannens

och att han allt oftare nådde framgångar lyckosamma

genom företag, skrev han till Ptolemaios, ståthållaren över Koilesyrien

och Fenikien, och bad honom komma kungens sak till hjälp.

9Ptolemaios utsåg Nikanor, Patroklos räknades till de son, som främsta bland kungens vänner, honom befälet över inte gav

mindre än 20 000 alla möjliga hedniska folkslag och

man av

sände honom att utrota hela befolkningen iJudeen. Vid dennes sida ställde han Gorgias, officer med lång erfarenhet

en av

krigföring. °Nikanor avtalade med kungen betala krigsskulden till

att

romarna, som uppgick till 2 000 talenterä, genom att sälja judiska krigsfångar. Han skickade inbjudan till invå-

genast ut en i kuststäderna komma och köpa judiska slavar, narna att som han lovade att sälja till ett pris talent för 90 stycken, av en utan att ana att allhärskarens rättvisa skulle följa honom i hälarna.

När Judas nåddes budskapet Nikanors framryck-

av om ning och meddelade sina hären i antågande, avvek män att var

de räddhågade, inte litade Guds rättvisa, och flydde

som

alla håll. De andra sålde allt fanns kvar, och de vände sig

som till Herren i bön att bli räddade från den gudlöse gemensam om

Nikanor, hade sålt dem redan före drabbningen 150m

som inte för sin skull, så för de förbund Herren hade egen som slutit med deras fäder, och därför folket hade fått bära hans att

höga och heliga namn

8:8 Ptolemaios... Koilesyrien och Fenikien Nikanor, Patroelos Se . .. son 1 Mack 3:38; 10:69;2 Mack 4:45 med noter. 8:10 krigsskuldentill Vid fredsslutet i Apameia år 188 f.Kr. jfr romarna not till 1 Mack 1:10 åladesAntiochos III att betala 3 000 talenteromedelbart samt därefter 1000 talenter årligen under 12 år. Då han dog långt innan skulden var reglerad, tyngde den också hans efterträdare. Vid detta tillfälle var den dock i verkligheten slutbetald. 8:14 all: somfannskvar Det är oklart författaren tänker descrtörernas om kvarlämnadeegendomeller de pålitliga kämparnas eget lösöre.

8z8-29 1 Mack 3:38-4:25 8:151 Mos 15:18; 2 Mos 34:10; 8:8 2 Mack 5:22; 6:11 Vish 18:22; Rom 9:4 5 Mos 8:101 Mack 8:7 28:10; 2 Krön 7:14;]er 14:9 8:1 5 Mos 20:5-8; Dom 7:3

Andra Mackabeerboken 8:25

Sedan samlade Mackabaios sitt folk, uppgick till 6 000 som och manade dem att inte tappa fattningen inför fienderna man, och inte skrämmas det sådana hedningar av att var massor av

marscherade mot dem med brottsliga avsikter, utan kämpa

som och för sig fiendernas rättsvidriga övergrepp mot tappert se

den heliga platsen, den och förnedrande behandling-

grymma

staden och upplösningen de fäderneärvda sedvänjorna.

en av av 18De förlitar sig och djärva bedrifter, sade han, vapen men förlitar Gud, allhärskaren, med enda oss som en åtbörd kan tillintetgöra våra angripare, hela världen.

Han påminde dem också hur deras fäder i sin tid hade

om

blivit hjälpta: hur 185000 fiender hade förintats Sanheribs

tid, 2°och hur striden i Babylonien med galaterna hade förlöpt,

då de måste till verket med en styrka om bara 8000 man

tillsammans med 4 000 makedonier. Makedonierna stod handfallna, de 8000 förintade de 120000 fienderna, tack vare men

den hjälp de fick från himlen, och tog rikt byte.

Sedan han med sina ord hade ingett dem mod, så att de stod

beredda dö för lagen och fosterlandet, formerade han hären i

att fyra avdelningar. Han sina bröder befälet över var sin gav avdelning: Simon, Josef och Jonatan fick 1 500 under man var sig, likaså Elasar. Efter att ha läst högt den heliga boken ur

han dem fältropet Med Guds hjälp, själv befälet i

gav tog

främsta linjen och gick till anfall mot Nikanor. Eftersom allhärskaren kämpade deras sida, kunde de

hugga över 9000 fiender, såra och lemlästa större delen ner av

Nikanors här och slå hela styrkan flykten. De lade beslag köpmännen hade fört dit för att köpa dem

pengarna som

8:19 pa Sanheribstia Se Kung 2 19:35. 8:20 striden i Babylonien med galazema Man vet inte vilken händelse som kan ligga bakom, men legotrupper från Galatien Mindre Asien deltog i vid ett par tillfällen det i seleukidiskarikets inre strider. Författaren tycks tänka sig situation slag som i 1 Mack 11:44 ff. en av samma 8:22 josef... Elasar Namnet Josef förekommer inte i uppräkningen av Judas bröder i 1 Mack 2:2 ff. Vid namnet Elasar år grundtexten osäker. Det är möjligt att den från början haft samma personuppsättning som i 1 Mack 5:17 :Judas verkliga bröder Simon och Jonatan samt två andra vapenbröder, Josef och Asarja.

8:18 1 Sam17:45; Ps 20:8 8:221Mack 2;1.5 8:19 2 Kung 19:35; Tob 1:18+ 8 23 2 Mack13;15

8:26 Andra Mackabeerboken

själva med, och de förföljde fienderna ett gott stycke vände men

tillbaka när tiden blev för knapp. Det nämligen dagen före

var

Sabbaten, och därför kunde de inte fortsätta förföljandet länge.

Men sedan de hade samlat från fienderna och upp vapnen

dragit av dem rustningarna, firade de sabbat under jublande tacksägelser och lovsånger till Herren, hade räddat dem

som och bestämt att de den dagen skulle första hans ett prov

barmhärtighet.

Efter Sabbaten delade de del bytet till ut en av tortyrens offer, till änkorna och till de faderlösa barnen. Återstoden

fördelade de mellan sig själva och sina barn. Sedan detta var gjort, bad de alla tillsammans skydd och bönföll den barmom

härtige Herren att låta sig försonas fullständigt med sina tjäna-

re.

Strider mot Timotheos och Baecbides

Sedan drabbade de med Timotheos och Bakchides samman folk, dödade över 20 dem och erövrade antal befästa 000 av ett

städer med mycket höga När de fördelade sitt

murar. stora byte, de lika stora andelar tortyroffren, de faderlösa, gav änkorna och de gamla de sig själva. De samlade som gav

fiendernas och lagrade omsorgsfullt alltsammans på

upp vapen

lämpliga platser, men det övriga bytet förde de till Jerusalem.

Befälhavaren för Timotheos rytteri dödade de; det var en genomfördärvad människa hade gjort judarna mycket som ont.

När de höll segerfest i huvudstaden, brände de inne dem som hade satt eld de heliga bland dem Kallisthe-

portarna, nes, sedan de alla hade stuckit sig undan i litet hus. Så fick de ett den rätta lönen för sitt Herren. trots mot

8:28 tortyrens offer Dvs. de som hademisshandlatsunder religionsförföljel-

sen. 8:30 TimotheosochBaecbides Personernaförekommer i andrasammanhang i 1 Mack 5:9-44; 7:8 ff., och det sägs dem här tycks avbryta som om berättelsen om Nikanor. Det kan röra sig felplacerat brottstycke om ett av minnena från det fälttåg som skildras i 2 Mack 12:10 ff. 8:33 satt eld på de heliga portarna Detta inslag i övergreppen templet mot nämns två andraställen 1 Mack 4:38; 2 Mack 1:8, ocksådär bara men antydningsvis.

8:301 Mack 5:6, 9-44; 7:8-20; 8:33 1 Mack 4:38; 2 Mack 1:8 2 Mack 1024-37; 12:2, 10-25 4:264

Andra Mackabeerboken 9:5

N ikanors fTyet

Men ärkeskurken Nikanor, hade lockat dit de tusen som

köpmännen för att sälja judarna till dem, var nu med Herrens hjälp förödmjukad dem han själv ansåg obetydligast av

av som

alla. Han måste lägga sin praktfulla dräkt och

av ensam,

förrymda slavars fram inlandet. Med tanke

vis, ta sig genom härens undergång kunde han skatta sig än lycklig att han mer alls korn fram till Antiochia. Och han, hade åtagit sig att som

täcka hela krigsskulden till att sälja fångarna

romarna genom från Jerusalem, måste judarna hade försvanu rapportera att en och de därmed osårbara, därför att de följde de lagar rare att var han hade stiftat. som

Antiochos Epifanes undergång

Vid denna tid hade Antiochos anträtt oordnat återtåg från ett

Persien. zHan hade nämligen trängt in i staden Persepolis i avsikt plundra templet och sedan behålla kontrollen över

att

staden. Detta ledde till oroligheter, och folkmassorna till

grep

försvara sig. Invånarna lyckades jaga Antiochos

vapen för att

flykten, han snöpligen måste marschera hem igen.

så att 3När han i närheten Ekbatana, nåddes han budet var av av hur det hade gått med Nikanor och med Timotheos styrom

kor. Detta gjorde honom rasande, och han fann för gott att

låta judarna betala också för den skada han tillfogats dem av

drev honom flykten. Han alltså sin kusk order att

som gav

köra uppehåll ända fram till resans mål.

utan

Himlens dom sannerligen med den färden. Kungen

var

sade nämligen i sitt övermod: Jag skall göra Jerusalem till en

för judarna, jag kommer dit. 5Men Israels massgrav så snart

9:2 Persepolis En av det gamla perserriketsresidensstäder,belägen i närhedet nuvarande Shiraz i Iran. Här liksom i 1:13-17 har vissa ten av basfakta kring Antiochos IV:s död broderats ut med legendmotiv och behandlatsmed geografisk frihet. 9:3 Ekbazana Det gamla Mediens huvudstad, som låg intill platsen för det nuvarandeHamadan.

8:36 2 Mos 23:22 2 Mack 3:36 9:1-29 1 Mack 6:1-17; 2 Mack 1:13-17

9:6 Andra Mackabeerboken

Gud, den Herre som övervakar allt, tillfogade honom en osynoch oläklig skada. I samma ögonblick kungen uttalade som dessa 0rd drabbades han obotlig smärta i buken och av en

häftiga invärtes plågor, ett fullständigt rättvist straff för den

som hade pinat andra invärtes så många raffinerade sätt. 7Andå dämpade han inte alls sitt fräcka trots. Tvärtom han var ännu mer uppfylld Övermod, han lågade raseri judarav av mot och befallde farten skulle ökas ytterligare. Medan na att nu

vagnen susade fram, föll han plötsligt och i det våldsamma

av, fallet blev varenda lem i kroppen rådbråkad.

sHan i inbilskhet gick som nyss en som över alla mänskliga mått hade tyckt sig kunna befalla över havets vågor och tänkt

att han skulle väga de höga bergen våg, han slagen var nu till marken och bars bår för alla synligt bevis Guds som ett makt. gUr den gudlöses ögon krälade maskar fram, och hans

kött föll sönder under smärtor och kval medan han ännu levde,

så att stanken gjorde hans bortruttnande till plåga för hela en hären. Kort förut hade han tyckt sig nå upp till stjärnorna himlen; förmådde ingen bära honom för den

nu outhärdliga

stankens skull.

Antiocøos böjer sig för Guds makt

När han låg där fullständigt krossad, började

han pruta av

betydligt sitt övermod och komma till insikt, medan han utan ett ögonblicks lindring pinades smärtan från Guds

av gisselslag. Ur stånd stå med sin stank sade han: att ens ut egen Det är rätt och riktigt böja sig för Gud och inte sig att tro vara hans jämlike, när är dödlig. Och den uslingen vände sig man med böner och löften till den Härskare från vilken han inte mer skulle möta något förbarmande. Han lovade att prokla-

frihet för den heliga staden, hade varit målet för mera som hans ilfärd och som han tänkt jämna med marken och förvandla

9:8 väga de höga bergen på våg Uttrycket anspelar Jes 40:12 och innebär att kungenville vara Guds jåmlike.

9:5 Ps11:4;Dan 8:25 9:9f.]esI4:11-15;Syr10:9-11; 9:6 2 Mack 4:26+ Apg 12:23 9:8 Jes 40:12;2 Mack 3:28; 5:21 9:13 Ords 128-32; Heb 10:26

Andra Mackabeerboken 9:25

till l5judarna, som han hade föresatt sig att inte

en massgrav. någon begravning velat kasta ut tillsammans med ens unna utan deras späda barn ätas fåglar och vilda djur, skulle nu att av allesammans göras till athenarnas jämlikar. Det heliga temp-

let, han förut hade plundrat, lovade han pryda med de

som att skönaste gåvor, alla de heliga föremålen skulle han ersätta flera

gånger och utgifterna för offren skulle han betala med egna

om, medel. Dessutom ville han själv bli jude och till varenda resa

plats där människor bodde för förkunna Guds makt.

att Men då plågorna intet sätt lindrades ty Guds dom hade drabbat honom rättvist han allt hopp för - gav upp egen del och skickade judarna det brev återges nedan. Det hade som

formen böneskrift och lydde så:

av en

9K0nungen och fältherren Antiochos hälsar varmt sina

medborgare de hedervärda judarna och önskar dem lycka och

välgång. Om ni och barn är friska och det går som ni era

önskar med angelägenheter, tackar jag Gud fullaste hjär-

era av

med mitt hopp ställt till himlen. Själv ligger jag däremot

ta,

sjuk och erinrar mig med rörelse den respekt och välvilja

som jag fått möta från sida. er

Då jag efter mitt uppbrott från Persien har ådragit mig en besvärlig sjukdom, har jag funnit det nödvändigt att tänka allas säkerhet. betraktar ingalunda mitt läge

gemensamma ag förtvivlat hyser tvärtom de bästa förhoppningar om som utan tillfriskna från sjukdomen. Emellertid fäster jag avseende att

vid min far vid de tillfällen då han drog i fält och gick mot de

att

övre provinserna utpekade efterträdare, för folket i

en att landet skulle regeringen hade anförtrotts, och inga veta vem

oroligheter skulle uppstå något oförutsett inträffade eller en

om

dålig nyhet anlände. Vidare beaktar jag att de styrande i

9:18 det brev återges nedan Brevets text är osäker och oklar i inledsom ningsstycket. Den ödmjuka hänvändelsen till judarna kan knappast ha förekommit i kunglig skrivelse, många forskare anser att en äkta en men proklamation tronföljdens ordnande kan vara stommen i dokumenom tet. 9:23 de övre provinserna Jfr 1 Mack 3:37 med not.

Mack 9:251 Mack 3:37; 6:15; 2 Mack 9:15 2 4:9 9:16 Esr6:8 f.;2Mack 3:2 f.;5:16 10;10

9:26 Andra Mackabeerboken

grannländerna och vid rikets gränser följer händelseutveckling-

med spänd förväntan inför utgången. en

Jag proklamerar alltså att kungavärdigheten skall tillhöra min son Antiochos, jag åtskilliga gånger har föreställt för de

som flesta och anförtrott åtanke i samband med jag av er er att avmarscherat till de övre satrapierna Jag har tillstållt honom

bifogade skrivelse. Jag och ber att i

uppmanar er nu trogen

hågkomst av det goda jag gjort er både allmänt och enskilt bevara välvilliga hållning min ni intar

samma mot son som nu

gentemot mig. Jag är övertygad han kommer

om att att fullfölja min milda och humana politik och därmed komma i det bästa förhållande till er. så slutade denne mördare och hädare sitt liv: han måste

utstå lika förfärliga plågor han hade andra för och

som utsatt

fick den ömkligaste död bland bergen i främmande land. Filippos, hade delat hans liv från ungdomen, förde hem hans

som

kropp men lämnade därefter landet av rädsla för Antiochos son och begav sig till Ptolemaios Filometor i Egypten.

Templet renas och återinvigs

Med Herrens bistånd lyckades Mackabaios

10 och hans män

kontroll över templet och staden. zDe altaren hade

som upp-

förts främlingarna förstörde de, likaså deras helge-

torget av

domar, 3och efter ha renat templet byggde de altare

att ett nytt

där. De slog eld med och använde denna eld, när de

stenar nu efter två års uppehåll frambar offer. De tände också rökelse och lampor och lade fram skådebröden.

När detta färdigt, kastade de sig framstupa och bönföll

var

Herren att aldrig mer låta dem råka i sådana olyckor tukta

utan dem med mildhet, de någon gång skulle komma synda, om att

och inte utlämna dem gudsförsmädande och barbariska hed-

ningar.

9:25 min son Antiochos Jfr 1 Mack 3:33 med not. 9:29 Filippo; Jfr 1 Mack 6:14 ff., 55 ff. 9:29 PtolemaiosFilømetor Jfr 1 Mack 1:18 med not. 10:3 efter två års uppehåll Årtalen i 1 Mack 1:54;4:52 pekar uppehåll ett om tre år. Motsägelsen beror troligen kronologiska misstag i 2 Mack.

10:1-8 1 Mack 4:3e-59+

Andra Mackabeerboken 10:12

5Den dag då utlänningarna hade skändat templet blev också dagen för templets rening: den tjugofemte i samma månad, dvs. månaden kislev. De höll glad högtid i åtta dagar

en

liksom vid lövhyddefesten, och de mindes hur de hade

nyss

tillbringat den högtiden i bergen och grottorna vilda djur.

som

7De alltså lövprydda grönskande och palm-

tog stavar, grenar

kvistar i händerna och frambar lovsånger till honom hade

som

fört tempelreningen till dess lyckliga fullbordan. Och efter ett

beslut omröstning förordnade de att hela det gemensamt genom

judiska folket varje år skulle fira dessa dagar.

Antiocbos V Eupator börjar regera

9Antiochos med tillnamnet Epifanes hade alltså slutat sitt liv det sätt omtalats. Jag skall redogöra för det rör

som nu som

Antiochos Eupator, den gudlöse varvid jag gör

mannens son,

ett sammandrag av de olyckor som följde med hans krig.

När han hade tillträtt regeringen, utnämnde han vid en man Lysias till minister och Protarchos till ståthållare i Koilenamn

syrien och Fenikien. Ptolemaios Makron, varit ett före-

som döme i sin strävan att behandla judarna rättvist efter den orätt

de förut fått lida, och försökt bevara ett fredligt förhållan-

som

10:8 fira dessadagar Det är tydligt att författaren ser festen vid templets återinvigning som en höjdpunkt i berättelsens första del, liksom Nikanor-festen 15:36 i den andra. Följebreven i kap. 1-2 stämmer alltså överens medbokenshuvudinriktning när de betonarhur viktigt det är att fira templetsräddning. 10:11 utnämnde ban... Lysias till minister Lysias var i själva verket den minderårigakungensförmyndare; se 11:1 och Mack 1 3:32 10:11 och Protarchos till ståtbållare Annan möjlig översättning: och till överste ståthållare. BeträffandeKoilesyrien se not till 1 Mack 10:69. - 10:12 PtolemaiosMakron nämns tydligen därför att det var hans plats den nye ståthållarenskulle inta. Hans tidigare tjänstgöring Cypern under denegyptiskekungen Ptolemaios VI Filometor är känd genom inskrifter.

10:6 2 Mack 5:27+ 10:10 l Mack 6:174- 10:7 3 Mos 2359-43; Neh 8:13-18 1 Mack 13:51; Upp 7:9

10:13 Andra Mackabeerboken

de till dem, hade nämligen denna orsak blivit anklagad av

inför Eupator av kungens vännerä. Ständigt fick han höra att

han förrädare, därför att han hade lämnat sin post var en Cypern, Filometor hade anförtrott honom, gått över till som

Antiochos Epifanes och inte kunnat förvalta sitt höga ämbete

med heder. Därför begick han självmord gift. genom att ta

judas Mackabaios besegrar idumeerna

Gorgias, som fick det lokala befälet, höll en här värvade

av

trupper och förde ett ständigt krig mot judarna. Samtidigt

trakasserades judarna idumeerna, behärskade några välav som

belägna fästningar. De enrollerade dem som hade flytt från Jerusalem och sig in i det långdragna kriget.

gav Mackabaios män anropade Gud och bad honom stå att deras sida i striden. Sedan marscherade de ut mot idumeernas

befästa städer, som de bemäktigade sig efter våldsamma

an-

fall. De drev undan alla kämpade och högg

som murarna ner dem som kom i deras väg. Inte mindre än 20000 blev man

dödade. Minst 9 000 flydde emellertid till två mycket kraftiga där det fanns all tänkbar utrustning för belägring. Då

torn, en

Mackabaios närvaro trängande nödvändig andra platser,

var lämnade han kvar Simon och Josef, och därtill Sackaios med

hans folk, i allt tillräcklig styrka för belägring, och

en tornens sig själv i väg. gav 2°Men Simons män föll offer för sin snikenhet och tog emot mutor av några bland de instängda; för 70 000 drachmer lät de

ett antal slippa När Mackabaios fick

personer ut. rapport om det inträffade, samlade han folkets ledare och anklagade Simons män för ha sålt sina bröder för och skadat dem att pengar

10:13 ocb inte kunnat förvalta sitt höga ämbete med heder Grundtexten är skadadoch översättningenosäker. 10:14 Gorgias återkommeri 12:32 som befälhavare i Idumeen, dvs. området söder om Judeen. Striderna detta i område beskrivs i 1 Mack 5:1-8, 65. Dessutomuppträder Gorgias i ett tidigare fälttåg, se 8:9 och Mack 1 3:38 med not.

10:14-38 1 Mack 5:1-8 10:192 Mack ggg 10:14] Mack 3:38; 4:1-25; 2 Mack 8:9; 1232-37

Andra Mackabeerboken 10:32

genom att släppa deras fiender fria. De hade alltså begått

förräderi, och han lät avrätta dem. Sedan erövrade han genast de båda Hans hade överallt lyckan med sig, och tornen. vapen han dödade mer än 20 000 i de båda fästningarna. man

Timotbeos besegras och dödas

24Timotheos, gång förut hade blivit besegrad judarsom en av

bådade en väldig legohär och samlade dessutom ihop

na, upp en stor kavalleristyrka från Asien Han kom marscherande för nu låta sina besätta Judeen. När han närmade sig, att trupper vände sig Mackabaios och hans män till Gud med bön om skydd: de strödde jord över sina huvuden, fäste säcktyg om höfterna, föll fundamentet framför altaret och bad Gud ner

dem nådig och bli deras fienders fiende och deras

att vara motståndares motståndare, det heter i lagen. Efter ha som att slutat sin bön tog de och ryckte fram stycke från vapnen ett gott staden. När de kom i fiendernas närhet, gjorde de halt.

Just när dagen grydde gick båda härarna samtidigt till

anfall. Den ena hade sin förtröstan Herren garanti för som

framgång och ärorik medan den andra bara lät sig ledas

seger, sitt raseri i striden. Under den hårda kamp följde av som visade sig från himlen för motståndarna. Fem ståtliga en syn

män hästar med guldbroderat remtyg ställde sig i spetsen för

judarna. 3°Två dem Mackabaios mellan sig och skyddade av tog honom med sina så att han bevarades oskadd, vapen, men motståndarna Överöste de med pilar och blixtar, bländade som

och förvirrade dem, så att de skingrades i full panik. 20 500

man blev dödade, och dessutom 600 ryttare. Timotheos själv flydde till befäst stad hette Geser. en som

10:24 Timotbeos jfr 8:30; 12:10 med noter. 10:32 Geser låg mellanJerusalem och medelhavskusten.Enligt 1 Mack 13:43 erövradesstaden först långt senareav judarna. Jaser öster Jordan om skulle passa bättre jfr 1 Mack 5:8. Namnet kan felskrivet, vara men författaren till 2 Mack kan också här, liksom i flera andra fall, ha omformat det historiska och geografiskasammanhanget.

10:24 2 Mack 8:30+ 10:262 Mos 23:22 10:25]udit 4:942; 2 Mack 13:12; 10:28 Krön 2 32:8; 2 Mack 8:18+ 14:15 10:292Mack 2121+

10:33 Andra Mackabeerboken

Den hade stark garnison under befäl Chaireas. Mackaen av

baios män omringade villigt fästningen och belägrade den i fyra dagar. De inneslutna, litade platsen ointaglig,

som att var

hädade grovt och utslungade gudlösa skymfer. Men när den

femte dagen grydde, tjugo män Mackabaios sida så var unga

upphetsade av vrede över hädelserna att de gick till anfall mot med manligt mod och vilddjurs raseri, och de högg

muren ner och de stötte på. Andra utnyttjade den avledande var en som manövern till att klättra vis och angripa de upp samma inneslutna. De satte eld på tornen, tände bål och brände hädar-

levande. Ytterligare högg sönder portarna och

na en grupp släppte resten av hären, så att de snabbt kunde besätta staden. 37Timothe0s, hade gömt sig i brunn, dödade de, likaså som en

hans bror Chaireas och Apollofanes.

Efter ha uträttat detta prisade de Herren med hymner att

och tacksägelser för hans stora välgärningar mot Israel och för

han skänkt dem. segern

Segern över Lysias

Lysias, ministern också kungens förmyndare och

11 som var

frände, hade blivit mycket uppbragt över det inträffat. På

som helt kort tid zhade han bådat omkring 80 000 därtill upp man, allt sitt kavalleri, och ryckte fram mot judarna. Han avsåg att

befolka Jerusalem med greker, Jgöra templet skattskyldigt, lik-

andra folks kultplatser, och bjuda ut översteprästämbetet

som för år i sänder. Åt Guds kraft ägnade han inte tanke, ett en eftersom han förletts till övermod sitt infanteri, kunde av som räknas i tiotusental, sina tusentals ryttare och sina åttio ele-

10:33, 35 fyra dagar... den femte dagen... tjugo unga män Annan läsart: tjugofyra dagar. den tjugofemte dagen några män. . . . . . unga 11:1 Lysias 1 Mack redogör för två fälttåg där Lysias medverkade, ett under Antiochos IV 4:26-35 och ett under hans son 6:28-63. I 2 Mack - 13:1 ff. måste det röra sig det andra. Här har de troligen blandats om samman: händelserfrån 1 Mack 4 har felaktigt förlagts till tiden efter Antiochos IV:s död.

10:361 Mack 5:5 11:1 1Mack6:17+ 11:1-12 1 Mack 426-35 11:4 1533:161.

Andra Mackabeerboken 11 :15

fanter. 5När han trängt in i judeeni, marscherade han

mot

Bet-Sur, välbefäst plats ligger ungefär mil från

en som tre

Jerusalem, och utsatte denna stad för häftiga

angrepp.

När Mackabaios och hans män underrättades att Lysias

om

belägrade deras fästningar, vände de sig tillsammans med hela folket under klagan och gråt till Herren och bad honom sända god ängel till Israels räddning. 7Mackabaios själv beväp-

en nade sig först alla, och han uppmanade de andra att med av

honom trotsa faran för att komma sina bröder till hjälp. Och de bröt villigt upp, alla som en man.

Medan de i närheten avjerusalem, uppenbarade sig ännu var ryttare i spetsen för deras tåg; han bar vit dräkt och svingade en

gyllene 9Då prisade de alla gång den barmhärtige

vapen. en Guden, och de blev så styrkta i sina själar att de beredda att var lös vad som helst, inte bara människor utan de värsta vilddjur och järn. Så ryckte de fram i full stridsmurar av

beredskap med sin himmelske vapenbroder, som Herren i sin barmhärtighet hade sänt dem. De störtade sig över fienderna

lejon och fällde 11000 dem, därtill 1600 ryttare, och som av

tvingade alla de övriga fly. De flesta dessa undkom

att av särade och och även Lysias själv kunde rädda sig utan vapen,

bara genom en neslig flykt.

Vapenstillestånd och förhandlingar

Men Lysias saknade inte förstånd, och när han för sig själv

tänkte igenom det nederlag han hade råkat ut för, insåg han

som

hebreerna oövervinneliga, eftersom den väldige Guden

att var

kämpade deras sida. Därför sände han bud till dem och lyckades övertala dem till uppgörelse rättvisa villkor. Han

en

övertygade dem också om att han kunde tvinga kungen att bli deras vän. Mackabaios gick med allt Lysias föreslog,

som

11:5 Bet-Sur Se not till 1 Mack 4:29 beträffandestadens lägeoch dessroll i mackabeertidensstrider. 11:14 kunde tvinga kungen att bli deras vän Grundtexten är oklar och innehåller ett överflödigt ord, här oöversatt.

11:6 2Mos 23:23;]os5:13-15;Tob 11:8 2Mack2z2l+ 5:22 11:13-l5 1 Mack 6157-60

8-16-436 219 .

11 :16 Andra Mackabeerboken

med folkets bästa för ögonen, ty alla önskemål judarna om som

han själv skriftligen framfört till Lysias hade beviljats kung-

av en.

judarna hade nämligen fått ett brev med följande lydelse

från Lysias: Lysias hälsar det judiska folket. Era representanterjohannes och Absalom har överlämnat nedan återgivna skrivelse och framfört önskemål i de angelägenheter där Allt era som anges.

som behövde hänskjutas till kungen har jag framlagt för ho-

Det faller inom min kompetens har jag beviljat. nom. som

Om ni står fast vid lojala hållning kungamakten,

er gentemot

skall jag även i fortsättningen söka utverka fördelar för

er. Beträffande detaljerna har jag beordrat såväl de ovannämnda mina representanter att överlägga med personerna som egna er. Med önskan om allt gott.

Skrivet den tjugofjärde dagen i den korinthiske Zeus månad

år 148. i

Kungens brev lydde så:

Kung Antiochos hälsar sin broder Lysias. Sedan vår fader

upptagits till gudarna har det varit vår önskan rikets under-

att såtar skall kunna ostört ägna sig sina angelägenheter. egna Vi har hört judarna inte är införstådda med vår faders nu att försök att införa grekiska seder utan föredrar sitt levnadseget

sätt och begär tillstånd följa sina seder och lagar. Då

att önskar att även detta folk skall leva under ostörda förhållan-

den, förordnar härmed att templet skall återställas till dem och att de skall forma sin livsföring enligt sina förfäders skick

11:16 ett brev från Lysias De fyra breven i detta kapitel flertalet . . . ansesav forskare vara avskrifter av äkta dokument, fastänförfattaren delvis missförstått dem och skapat ett oriktigt sammanhangmellan dem. 11:19 står fast vid er lojala hållning Formuleringen tyder att brevet varit riktat till folkets stora massa, inte till upprorsledarenJudas Mackabaios och hansvänner. 11:21 den korinthiske Zeus månad år 148 Månadsnamnetfinns inte i någon känd kalender; möjligen står det i sambandmed religionsförföljelsens nyordningar. Årtalet tiden mellan hösten 165 och hösten 164 motsvarar f.Kr. Dateringen innebär sålunda att brevet är skrivet av Antiochos IV, som alltsåbör ha omprövat sin politik mot judarna innan han dog. 11:22 Kungens brev Fast detta brev inte är dateratframgår klart innehållet av att det är utfärdat Antiochos V efter hans fars död. Det härrör alltså av från fredsförhandlingarnaefter Lysias andrafälttåg jfr not till v. 1. Den som sammanförtdokumenten har troligen insett detta men felaktigt trott att Antiochos V åsyftasockså de andra i breven.

Andra Mackabeerboken 11:36

och bruk. Vi förväntar alltså du skickar dem försäkoss att

ringar fred och vänskap, för att de med kännedom vår

om om

inställning skall kunna väl till mods och med glädje ägna

vara

sig åt sina angelägenheter.

egna

Till folket skrev kungen detta brev:

Kung Antiochos hälsar de äldstes råd och alla Övriga judar.

Om det går väl det vår önskan; själva befinner er motsvarar också väl. Menelaos har underrättat Önskar oss oss om att

återvända hem och angelägenheter. De

ägna er era egna sålunda återvänder före den trettionde xanthikos tillförsäksom

ras härmed följande rättighet: judarna får fritt följa sina

egna

dietföreskrifter och lagar, liksom de förut gjort. dem

Ingen av

skall heller något sätt svårigheter grund tidigare

av

förseelser. Jag har också skickat Menelaos med uppgift

att ge

er lugnande besked. Med önskan allt gott.

om Skrivet den femtonde xanthikos år 148.

Också skrev till dem; deras brev lydde följande romarna

satt:

Quintus Memmius och Titus Manius, romarnas sändebud, hälsar det judiska folket. De förmåner kungens frände

som

Lysias har beviljat är också införstådda med. De frågor

er

han beslutat underställa kungen bör ni diskutera och sedan

som

omedelbart skicka bud till så att kan framlägga saken

oss, ett sätt som är till fördel för Vi är nämligen väg till er.

11:29 Menelaos hade enligt 4:24 fått översteprästämbetet I genom mutor. kap. 4-5 skildrar författaren honom genomgående förrädare, som men detta utesluter inte att han kan ha medlat mellan kungen och folket. 11:33 den femtonde xantbikos år 148 Dvs. i år 164; brevet hör alltså mars samman med v. 16-21, och den som utfärdat amnestin måste enligt dateringen vara Antiochos IV. Månadsnamnet är grekiskt. Det - romerska brevet v. 34 ff. kan knappastha avsänts exakt dag, och samma endera av dateringarna i v. 33 och v. 38 torde varaen mekanisk avskrift av den andra. 11:34 romarna skrev Brevets innehåll passar till den växanderomerska stormaktens strävan att alla sätt utså splittring inom det seleukidiska riket. Avsändarna är okända, trots olika försök att förknippa med namnen romare som hadediplomatiska uppdrag i Främre orienten.

11:27 2 Mack 9:19 11:341 Mack 8:22; 15:15 11:29 2 Mack 4:23 5:15; 13:3

11 :37 Andra Mackabeerboken

Antiochia. Skicka alltså med det några snaraste personer som kan underrätta vilken hållning ni intar. Med välgångsoss om önskan. Skrivet den femtonde xanthikos år 148.

Massmordet i joppe och judas vedergällningsaetion

Sedan dessa överenskommelser hade ingåtts for Lysias tillbaka

till kungen, och folket återgick till sitt jordbruk. zMen

några av

de lokala befälhavarna lät dem inte njuta lugnet och ägna sig

av

fredliga värv; det Timotheos och Apollonios, Gennaios

var son, Hieronymos och Demofon samt Nikanor, chefen för de

cypriska trupperna.

joppe begick invånarna gudlöst illdåd. De inbjöd judarett

na i staden att med hustrur och barn komma ombord fartyg

som de ställde till förfogande. Detta gjordes utan antydan till

fiendskap och efter samfällt beslut stadens medborgare.

ett av judarna inbjudan oråd och i de andra antog utan att ana tron att inställda att hålla fred. Men efter ha fört dem var att ut öppna havet kastade dem överbord, inte mindre än 200 man personer.

5När judas fick meddelande det omänskliga dåd

om som hade förövats mot hans landsmän, kallade han sina samman

män, åkallade Gud, den rättfärdige domaren, och sina

angrep bröders mördare. eld hamnen brände Han satte om natten,

fartygen och högg ner dem som hade sökt tillflykt där. 7Men då själva staden var tillbommad, drog han sig sedan tillbaka i avsikt att komma igen och göra slut hela befolkningen ijoppe.

Därefter fick han underrättelse folket i jamnia tänkte om att

12:2 de lokala befälbavama Författaren markerar att det är fråga om biper soner; det saknasfast underlag för att koppla samman dem med andra figurer i boken, även där sammanamn återkommer. 12:2 de cypriska trupperna jfr 4:29 med not. 12:3, 8 joppe... jamnia Städernavid medelhavskusten förblev länge fästen för judarnasmotståndare. joppe erövradesförst efter judas död av hans bröder 1 Mack 10:75 f.. Hans egen räd skildras inte i 1 Mack, som däremot berättar om ett misslyckat fälttåg i samma trakter under andra ledare5:55 ff..

12:6 jer 11:20 1 Mack 3:5

Andra Mackabeerboken 12:16

handla de judar slagit sig där. 9Då samma sätt mot som ner

gjorde han ett nattligt angrepp även Jamnias invånare och satte eld hamnen och skeppen, så att eldskenet syntes ända

till Jerusalem, fyra och halv mil därifrån. en

Fälttåget i Gilead

När de hade hunnit knappt två kilometer därifrån under sin marsch mot Timotheos, blev Judas anfallen araber, inte av

mindre än 5 000 till fots och 500 Efter häftig

man ryttare. en

strid, som med Guds hjälp blev framgångsrik för Judas män,

nomaderna besegrade och bad Judas fred. De lovade var om

både att komma med boskap och att hjälpa judarna andra sätt. uJudas, som räknade med att de kunde bli till verklig nytta i många sammanhang, gick med att hålla fred med dem, och efter att ha tagit emot hans försäkran detta drog

om de sig tillbaka till sina tält.

Judas anföll också en stad som var befäst med jordvallar

och skyddad runt och hade invånare alla av murar om som av

möjliga folkslag. Den hette Kaspin. De inneslutna, litade

som

sina starka och sina livsmedelsförråd, uppträdde

murar mycket utmanande mot Judas män, hånade dem och förde ett

hädiskt och gudlöst tal. Men Judas män åkallade världens

store härskare, på Josuas tid vräkte omkull Jerikos som murar

utan hjälp sig murbräckor eller kastmaskiner, och

av vare rusade så i vilt raseri till De erövrade angrepp mot muren. staden, ty så var Guds vilja, och anställde ett otroligt blodbad,

så att den närbelägna sjön, fyrahundra meter tvärs

som var

över, tycktes fylld med blod som runnit ut i den.

12:10 tva kilometer därifrån Sammanhanget måste här vara brutet: det fälttåg som beskrivs i v. 10-31 utspelas i östjordanlandet jfr den parallella skildringen i 1 Mack 5. Om stycket sålunda är felplacerat, kan den Timotheos som nämns här mycket väl vara identisk med den man vars död skildras i 10:37. 12:13 Kaspin Denna plats, liksom Kamion v. 26 och Efron v. 27, nämns också i 1 Mack 5 v. 26, 43 46. Kaspin kallas där Kasfo, Kamion Karnajim.

12210-311 Mack 5z9-54 12:15Jos 6:20 12:11 Krön 2 17:11

12:17 Andra Mackabeerboken

Timotbeos besegras

Därifrån kom de efter marsch fjorton mil till de så en kallade tobianska judarna i Charax. Timotheos stötte de inte där i trakten, eftersom han hade gett sig i väg med oförrättat ärende, plats hade han lämnat kvar välskyddad men en en garnison. Två Mackabaios officerare, Dositheos och Sosiav

gjorde då räd fästningen och dödade dem som

patros, en mot Timotheos hade lämnat där, över 10000 man. 2°Mackabaios formerade därefter sin här i kompanier, avdelade officerare föra befälet över dem och marscherade mot att Timotheos, hade 120 000 infanteri och 2500 ryttare som man till sitt förfogande. När Timotheos fick underrättelse om att

Judas närmade sig, skickade han i förväg bort kvinnor och barn

och den övriga till staden Karnion det är svårbetrossen - en

lägrad och otillgänglig plats, eftersom alla tillfartsvägarna är

trånga. Fienderna visade greps av skräck så snart Judas kompani sig i för hären, och de skrämdes den allseende spetsen av att se

Guden uppenbara sig. De till flykten och rusade om var-

tog andra, så många blev skadade sina kamrater och fick att av egna

djupa sticksår svärden. Judas förföljde dem energiskt och

av

högg missdådarna; ungefär blev dödade. Ti-

ner 30000 man motheos själv föll i händerna Dositheos och Sosipatros folk, med listig övertalningskonst bad han dem att släppa homen oskadd, därför föräldrar eller bröder till många dem nom att av i hans våld, och det kunde hända de råkade illa ut. var att Sedan han efter lång övertalning hade fått dem att tro hans försäkran dessa skulle skickas välbehållna tillbaka, att personer de honom fri, för deras bröder skulle bli räddade. gav att

Judas marscherade sedan Karnion och Atargatistemp-

mot let och dödade där 25000 människor. Efter ha besegrat att

12:17 de... zobianseajudarna Se till 1 Mack 5:13. Namnet Cbamx not betyder det palissadomgivna lägret, men man vet ingenting närmare vilken plats eller vilket områdedet syftar på. om 12:26 Atargatistemplez Atargatis ett av namnen modergudinnan Asvar tarte eller Ishtar jfr t.ex. 1 Sam31:10.

121171 Mack 5:13 12:222Mack2:21+

Andra Mackabeerboken 12:36

och tillintetgjort dem ryckte han också fram mot Efron, en väl befäst stad med befolkning olika nationaliteter. Star-

en stor av ka män hade ställts framför och försvarade unga upp murarna

sig hårdnackat; dessutom fanns där stora förråd krigsmaski-

av

och kastvapen. Men judarna åkallade den härskare

ner som

våldsamt bryter fiendens kraft och kunde så bemäktiga sig staden, där de nedgjorde ungefär invånarna.

25 000 av

Efter uppbrottet därifrån gick de Skythopolis,

mot som ligger elva mil från Jerusalem. De judar bodde där intysom

gade emellertid att stadens invånare hade visat dem välvilja och uppträtt vänligt mot dem under olyckans dagar. Judas och

hans män tackade dem för detta och uppmanade dem att också i framtiden leva i vänskap med det judiska folket. Sedan åter-

vände de till Jerusalem, eftersom veckohögtiden nära före-

var stående.

Striden mot Gorgias i I dumeen

Efter pingsten, högtiden kallas, marscherade de mot som

Gorgias, befälhavaren i Idumeen. Han drog i fält med 3000 infanteri och 400 Vid sammandrabbningen stu-

man ryttare.

pade några judarna. En vid Dositheos,

av ryttare namn en stark karl hörde till Bakenors folk, tag i Gorgias som grep kappa, höll honom fast och drog honom med sig alla krafter i av avsikt att ta den skurken levande till fånga. Men de en av

thrakiska ryttarna honom och högg honom

angrep av armen,

och Gorgias lyckades fly till Marisa. Då Esdris utmattade den långdragna kam-

män nu var av vände sig Judas till Herren och bad honom uppenbara sig pen,

12:29 Skyzhopolis Ifrjudit 3:9 med not. 12:32 Gorgias, befälbavarenildumeen jfr 10:14 med not och Mack 1 5:65 som tycks varaen parallellberättelse. 12:35 de thrakiska ryttarna Legotrupper från Thrakien norr om Egeiskahavet. 12:36 Esdris är en grekisk omformning av namnet Asarja. Att mannen införs så oförmedlat beror kanske att en judisk underbefälhavaremed det sistnämnda namnetvar allmänt känd; 1 Mack 5:18, 56 ff.

12:312 Mos 34:22 f.; 5 Mos 16:9-11 12:32 2 Mack 10:14+ 12:32-45 1 Mack 5155-68

12:37 Andra Mackabeerboken

deras bundsförvant och ledare i striden. Han som tog upp

stridsropet och psalmerna på fädernas språk, högg överras-

kande in Gorgias mån och drev dem flykten.

för de dödas synder

Offret

Judas ledde sedan hären till staden Adullam, och eftersom den sjunde dagen gick in, renade de sig sedvanligt sätt och

firade Sabbaten där. Men följande dag, då det hade blivit hög

tid hand de fallnas kroppar, gick Judas för

att ta om män ut att göra detta och föra dem till vila hos deras släktingar i fädernas

gravar. 4°Då fann de varenda de döda under sina kläder hade att en av kultföremål tillhörde avgudarna iJamnia, sådant lagen som som förbjuder judarna befatta sig med. Alla förstod att detta att var

anledningen till de hade och de prisade Herren,

att stupar,

den rättfärdige domaren drar fram det dolda i ljuset, och

som

uppsände ödmjuka böner att den begångna synden skulle

om

utplånas fullständigt. Och den hjältemodige Judas manade folket hålla sig fria från synd, när de med ögon hade

att nu egna

sett vad de stupades synd hade lett till.

43 ordna insamling och fick bidra till

Genom att en som var en

kunde han skicka ungefär 2000 silverdrachmer till Jerusalem

för låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och att

klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig de stupade skulle uppstå, hade det varit

att

12:38 Adullam låg 26 km sydväst om Jerusalem. 12:40 kultföremål som tillhörde avgudama i jamnia Tydligen menas amuletter e.d., som tillvaratagits då man plundradestaden v. 9. Jfr 5 Mos 7:25, somvarnar för detta handlingssâtt. 12:44 om bar: inte bade väntat sig... uppstå Stället belyser den tvekan man kändebland den tidens judar inför den nya läran om de dödasuppståndelse. I grundtexten, som är tämligen osammanhångande,har kanske inarbetats ett par randanmärkningar av avskrivaremedolika uppfattning: den ene har i så fall funnit Judas handlingssättmeningslöst, enligt den andre var det heligt och fromt.

12:38 Mos 4 19:11 12:433 Mos 42 Mack 7:9+ 12:40 Mos 5 7:25 129141 Kor 15:29

Andra Mackabeerboken 13:6 .

överflödigt och meningslöst be för döda människor. Dess-

att

tänkte han härlig belöning väntar dem som

utom att en avlider i Gud. Helig och from hans omtanke tron var

Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de skulle befrias från sin synd.

Menelaos död

År 149 fick Judas män bud Antiochos Eupator ryckte

att

om fram Judeen med starka zHan hade med sig sin mot trupper. förmyndare och minister Lysias, och de åtföljdes var sin av här infanteri, 5 300 22 elefanter

grekisk om 110 000 man ryttare,

och 300 lievagnar.

3Menelaos anslöt sig också till dem, och grovt hycklande

Antiochos, inte för rädda fosterlandet

uppmuntrade han att

därför han trodde sig kunna det högsta ämbetet. utan att Men konungarnas konung väckte Antiochos vrede mot miss-

dådaren, och Lysias klargjorde det denne bar

när att var som skulden för alla olyckorna, befallde kungen seden att man, som i landet, skulle föra honom till Beroia för att avrättas. år

5Där finns nämligen 25 meter högt torn, fyllt med aska

ett försett med cirkelrund konstruktion, från alla håll och en som sluttar brant askan. Dit för den har gjort ner mot upp man som

till helgerån eller förövat någon särskilt svår sig skyldig annan

År 149 Det är troligen fråga 163 f.Kr. Beträffande 13:1 om sommaren - Lysiasv. 2 och hans fälttåg 10:11; 11:1 med noter. 13:2 sin grekisk bär Detta är grundtextens lydelse, men det bör ha rört var sig endahär, formellt leddes den minderårige kungen och i om en som av verkligheten Lysias. Jfr 1 Mack 6:30. av 13:2 lievagnar Hästdragna stridsvagnar, hade vassa klingor monterade som hjulnaven och kördes hög i fart. Menelaos hade tydligen vid templets återställandeblivit avsatt från över 13:3 steprästämbetet, det högsta ämbetet, han förut hade skaffat sig. som Jfr 4:24; 11:29 med not. 13:4 Beroia det nutida Aleppo i nordvästra Syrien. Ingenting är motsvarar känt låta brottslingar kvävas i aska persisk om tornet, men att var en avrättningsmetod. Dit för och så störtar honom Oversättningen upp man ner man. . . bygger en rekonstruktion av grundtexten.

13:1-17 lMack 6228-47 13:3 2 Mack 11:29+ 13:2 1 Mack 6:17+ 13:4 1 Tim 6:15

13:7 Andra Mackabeerboken

ogärning och så störtar man ner honom till att omkomma. 7På

det sättet fann lagöverträdaren Menelaos sin död och fick nu

inte komma i jorden. Det fullständigt rättvist, han

ens var ty hade syndat så många gånger när det gällde altaret, eld och vars

aska heliga, och därför fick han också dö i aska.

var

Striden vid Modein

9Men kungen, tänkesätt hade blivit fullständigt barbariskt,

vars kom för låta judarna genomgå det allra värsta vad nu att av som hade hänt dem under hans fars tid. När Judas fick meddelan-

de detta, uppmanade han folket dag och bönfalla om att natt

Herren att komma dem till hjälp någonsin, då höll

nu om man

att ta ifrån dem lagen, fosterlandet och det heliga templet,

och att inte låta folket, så hade fått kort tids som nyss en

lindring, falla i de hädande hedningarnas våld. Alla gjorde gemensamt så: under tre dagar åkallade de uppehåll den

utan

barmhärtige Herren, gråtande, fastande och utsträckta

marken. Därefter talade Judas uppmuntrande till dem och befallde

dem att göra sig marschberedda.

Vid enskild överläggning med de äldste kom han till

en

beslutet de skulle marschera och med Guds hjälp nå

att ut ett

avgörande innan kungens här hann falla iJudeen och bemäktiga sig staden. Han överlät världens skapare fälla utsla-

att

get och manade sitt folk kämpa till sista andetaget för

att tappert

lagenä, templet, staden, fosterlandet och samhällsordningen. Sedan lät han sin här slå läger i närheten Modein.

av

Efter ha sitt folk fältropet Seger från Gud anföll

att gett

han natten kungens högkvarter med utvald styrka de

en av tappraste unga männen. Han dödade ungefär 2 000 i lägret man och dessutom den förnämsta elefanten med dess förare. Till

slut fyllde de hela lägret med skräck och förvirring och drog sig tillbaka efter framgångsrik strid först när dagen började

gry.

Detta kunde ske därför Herren hjälpte och beskyddade

att honom.

13:14 Modein JudasMackabaioshemstad 28 km nordväst Jerusalem. om 13:16 efter framgångsrik strid Enligt parallellberättelseni Mack 1 6:32-47 slutadestriden med nederlagför judarna.

13:14Syr 4:28 13:14 Syr 4:28 13:15 Ords 21:31; 2 Mack 8:23 13:15 Ords 21:31 2 Mack 8:23

Andra Mackabeerboken 13:26

Vapenstillestånd i Jerusalem

När kungen hade fått detta judarnas oförvägenhet,

prov

försökte han komma de befästa platserna med hjälp av krigs-

Han fram Bet-Sur, fast stödje-

lister. ryckte mot som var en för judarna, drevs undan, besegrades och led nederpunkt men

skickade förnödenheter till de inneslutna. Ro-

lag. Judas dokos, hörde till den judiska hären, förrådde hemligheter-

som

för fienden; han blev uppspårad, gripen och inspärrad.

na

Kungen förhandlade med folket i Bet-Sur, och

nytt gav

försäkringar fred, avtågade, anföll Judas män och

fick om

blev besegrad. Han fick meddelande Filippos, som

om att

kvar sköta regeringsärendena i Antiochia, hade

lämnats att

blivit alldeles galen. Han blev förskräckt, kallade till sig judar-

efter för dem och bekräftade med ed fördrag helt na, gav ett

rättvisa villkor. Efter uppgörelsen frambar han ett offer, hedrade templet och visade frikostighet mot den heliga platsen.

Han vänligt avsked Mackabaios, lämnade kvar Hetog av befälhavare i distriktet mellan Ptolemais och

gemonides som

och begav sig till Ptolemais. Invånarna där visade miss- Gerra

med fördraget de nämligen oerhört upprörda och

nöje var -

ville bestämmelserna upphävda. Lysias gick tri-

upp bunen och försvarade saken så han kunde, övertalade dem, gott återvände han . blidkade dem och stämde dem till välvilja. Sedan

till Antiochia.

Så gick det till med kungens framryckning och återtäg.

13:19 Han ryckte fram Bet-Sur I återstoden kapitlet är författarens mot av framställning ytterst summarisk. Han vill kanske skapa en livfull stilistisk effekt, det är också möjligt att han vill snabbt förbi en rad för men honom ointressanta episoder. 1 Mack 6:48-63 bekräftar att det slöts en förhandlingsfred en mindre lysande bild av judarnas läge. De men ger förlorade t.ex. i själva verket Bet-Sur. 13:24 distriktet mellan Ptolemais och Gerra Dvs. det område längs östra medelhavskustens södra del tillhörde seleukiderna och som i andra som sammanhang kallas Koilesyrien. Ptolemais motsvarar det nutida Akko. Gerra markerar gränsen mot Egypten, men det är ovisst vilken plats som

avses.

13:18-26 1 Mack 6148-63 13:232 Mack 3:35

13:19 1 Mack 4:61

14:1 Andra Mackabeerboken

i

Demetrios I och Alkimos

Tre år fick Judas bud

14 senare män om att Demetrios, Seleukos

hade seglat i Tripolis hamn med flotta och stark

son, en en här och gjort sig till herre över landet efter ha undanröjt att

Antiochos och hans förmyndare Lysias.

3En vid Alkimos, förut man namn som hade varit överste-

präst men av eget val hade besudlat sig under oenighetens tid, insåg nu att han saknade varje möjlighet rädda sin ställning

att

eller vidare tillträde till det heliga altaret. Han infann sig år

151 hos kung Demetrios medförande guldkrans och

en ett

palmblad som gåva till honom, och dessutom några de

av

sedvanliga olivkvistarna från templet. Den dagen förhöll han sig

overksam. 5Men han fick tillfälle gynnade hans ett som vanvet-

tiga syften, när Demetrios kallade honom till rådssamman-

ett

träde och frågade honom hur stämningen bland judarna och

var vad de hade för planer. Då svarade han:

De judar kallas hasiderna och leds Judas som som av

Mackabaios för ständigt krig. De ställer till med oroligheter

ett och tillåter inte att det blir stabila förhållanden i riket. 7Därför

har jag kommit hit, och fast jag har berövats den värdighet

nu

som jag har ärftlig rätt till jag syftar översteprästämbetet

- -

drivs jag först och främst uppriktig omtanke av om kungens intressen, i andra hand också hänsyn till mina lands-

men av män, ty hela vårt folk får lida avsevärt för dessa människors

14:1 Tre år senare Hur författaren här räknar är oklart. Demetrios Izs land stigning se 1 Mack 7:1 med not ägde på hösten år 162 Kr. rum 14:3 Alkimos, som förut bade varit överstepräst Enligt Josefus hade han gjorts till överstepräst efter Menelaos l3z3-8 den undanröjde av nu Antiochos V. Jfr 1 Mack 7:5. 14:3 oenigbetenstia Grundtexten är osäkeroch oklar här syfta men antas den konflikt mellan lagtrognaoch avfälligajudar som heladen nationella krisen rörde sig kring. 14:4 palmblad. olivevistarna Alla de uppräknade föremålen troligen .. var av guld; jfr 1 Mack 13:37. 14:6 hasiderna Se 1 Mack 2:42 med not och 1 Mack 7:12 ff., där Alkimos görs medansvarigför en massaker medlemmar denna av grupp.

14:1-Sá 1 Mack 7:1-38 14:6 1 Mack 2:42; 7:13

Andra Mackabeerboken 14:18

därskap. 9Jag ber dig, min konung, att skaffa dig kännedom

nu

alla detaljer i denna sak och sedan vidta åtgärder för vårt

om land och vårt hårt folk med den nådiga välvilja du ansatta som

hyser för alla människor. Ty så länge Judas är i livet, kan det omöjligt bli fredliga förhållanden.

När Alkimos hade uttalat sig det sättet, var det så mycket lättare för de övriga kungens vännerä, som var av fientligt inställda till Judas, hetsa Demetrios. Denne att upp hade varit chef för elefantkåren valde genast ut Nikanor, som utnämndes till befälhavare iJudeen, och skickade i väg men nu honom med skriftliga order röja Judas själv vägen och att ur skingra hans folk samt att Alkimos ämbetet som överstepräst ge

vid det höga templet.

De hedningar iJudeen befann sig flykt för Judas som anslöt sig till Nikanor i skaror, eftersom de trodde att stora

judarnas motgångar och olyckor skulle innebära framgångar för

dem själva.

Förhandlingar med N ieanor

När Judas folk fick höra Nikanor ryckte fram och att att

hedningarna gick till anfall, strödde de jord över sig och åkal-

lade honom har samlat sitt folk för att det skall bestå i som

evighet och alltid uppenbarar sig för att värna sin

som egendom. På sin anförares order marscherade de genast därifrån, och de nådde kontakt med fienden vid byn Dessau. Men Judas bror Simon hade redan varit i strid med Ni-

kanor, och eftersom motståndarna uppenbarat sig oväntat,

hade han lidit tillfällig motgång. Trots detta drog sig en

Nikanor för låta det till blodig uppgörelse, ty han

att en hörde talas vilket hjältemod fanns hos Judas män och om som

14:12 Nikanor Som framgår också av 1 Mack 7:26 är det fråga om en av Demetrios I:s närmaste män. Han var sannolikt inte identisk med den man som uppträder i 8:8 ff., även om författaren till 2 Mack kan ha trott det. 14:16 Dessau Platsensläge är okänt. 14:17 uppenbarat sig oväntat Grundtexten är skadad, och översättningen bygger rekonstruktion. i en

14:12 1 Mack 7:26 14:152 Mack 10:25+; Syr 361-19

14:19 Andra Mackabeerboken

hur de kämpade för sitt fosterland. Därför skickade tappert han Poseidonios, Theodotos och Mattathias för att träffa en fredsöverenskommelse.

Frågan övervägdes noga; anföraren dryftade den med trup-

och då det visade sig råda allmän enighet, godkände de perna, fördraget. Man kom överens dag då ledarna skulle om en mötas för enskild överläggning. En körde fram från vardevagn sidan, stolar ställdes och Judas posterade beväpnade ra ut, män lämpliga platser, där de skulle stå beredda fienderna om plötsligt försökte begå något illdåd. Och överläggningen genomfördes i vederbörlig ordning. Sedan vistades Nikanor i Jerusalem företa sig något utan att olämpligt; tvärtom skickade han bort de skaror folk av som hade samlats hos honom. Han hade hela tiden Judas i sin närhet och höll mycket honom. Han uppmanade honom av

att gifta sig och skaffa sig barn. Judas gifte sig, slog sig till ro

och njöt av livet.

Nikanor bryter medjudas

Men Alkimos, lade märke till vänskapen mellan de båda som männen, tog med sig handlingarna rörande det ingångna fördraget till Demetrios och gjorde gällande att Nikanor varit illojal mot kungamakten: han hade nämligen utsett Judas, som stämplade mot riket, till att plats bland kungens vänner en

Kungen blev rasande och lät sig hetsas den ondskefulle

av förtal, så han skrev brev till Nikanor, där han mannens att ett uttryckte sitt missnöje med fördraget och befallde honom att snarast skicka Mackabaios fånge till Antiochia. Nikanor som blev bestört när han nåddes detta budskap och illa till mods av behöva svika avtalet den andre hade gjort något över att utan att orätt. Men eftersom det omöjligt handla kungens var att mot vilja, avvaktade han lämpligt tillfälle utföra befallningen ett att med list. Mackabaios märkte emellertid att Nikanor bemötte honom kyligare och ohövligare honom än han sig vid, och var mot vant han förstod att det kyliga bemötandet ingalunda bådade gott.

14:26 en plats bland kungens värmer Grundtexten är oklar, troligen men menas att Judas hade ställts en väntelista för att vid kommande en vakans den åtråvärdautmärkelsen.

Andra Mackabeerboken 14:41

Han samlade därför betydande antal sina män och höll sig

ett av undan för Nikanor.

När denne fick klart för sig han hade blivit ordentligt

att

till det höga och heliga templet, H överlistad Judas, gick han

av

där prästerna höll frambära de offer hör till guds-

att som tjänsten, och befallde dem utlämna Men de att mannen. svor

de inte visste den efterspanade fanns. Då sträckte

att var

Nikanor sin högra hand templet, ed och sade:

ut mot svor en Om ni inte utlämnar Judas mig fånge, skall jag jämna som

denna Guds helgedom med marken, riva altaret och uppfö-

ner

praktfullt tempel Dionysos platsen. Med de

ra ett orden gick han sin väg. Men prästerna sträckte sina händer mot

himlen och åkallade honom alltid strider för vårt folk. De som sade: 35Herre, fastän du inte behöver någonting, har du själv

bestämt att tempel för din närvaro skall finnas bland oss.

ett Du helige herre över allt heligt, bevara detta hus, som så nu har blivit det förblir obesudlat för evigt nyss renat, så att

Rasis död

En vid äldste ijerusalem, man namn Rasis, som tillhörde de blev angiven för Nikanor. Han sina landsmäns vän och hade var

mycket rykte; hans godhet hade gett honom ärenamnet

gott

judarnas far. 33Tidigare, under oenighetens tid, hade han fällt utslag i frågor judendomen och oavlåtligt satsat kropp och

om själ för dess sak. Då Nikanor ville ett otvetydigt prov nu ge

sin fiendskap judarna, skickade han än 500 soldater för

mot mer

att gripa honom, ty han trodde att han skulle skada dem

att gripa denne man. genom Snart nära erövra tornet: de försökte var trupperna att

spränga gårdsporten och ropade eld för antända dörrarna.

att

Då Rasis helt omringad, riktade han svärdet mot sig

nu var

14:33 Dionysos Samme grekiske gud hade utnyttjats under Antiochos lV:s religionsförföljelse; se 6:7 med not. 14:38 fällt utslag i frågor judendomen Dvs. skriftlärd hjälpt de om som fromma att tillämpa lagen under de rådande svåra förhållandena. Grundär emellertid oklar och tolkningen osäker. texten

14332Mack6:7 14:36]es6:32Mack10:1-8 142351 Mack 7137+ 14:4] 153m 31:4

14:42 Andra Mackabeerboken

själv, ty han ville hellre dö tapper död än falla i missdådar-

en nas händer och bli förödmjukad ett sätt som inte anstod hans tapperhet. Men i stridens brådska träffade stöten inte rätt, och då soldaterna redan trängde genom dörrarna, han sprang utan fruktan och kastade sig hjältemodigt upp muren ner mitt bland soldaterna. De vek hastigt undan, det bilså att dades ett tomrum, och han föll mitt den tomma platsen. Men han sig i våldsam upphetsning, ännu vid liv fast reste blodet i strömmar och han svårt sårad, rusade rann var genom soldathopen och ställde sig brant klippa. Redan fullen ständigt förblödd drog han ut sina inälvor, dem med båda grep händerna och slungade dem mot soldaterna. Han åkallade den Härskare råder över liv och ande och bad gång som att en tillbaka det han miste, och det sättet skildes han från livet. nu

Nieanors övermod

lNikanor fick Judas män höll till i Samarien, och

15 rapport om att

han bestämde sig för att anfalla dem vilodagen, då det kunde ske helt riskfritt. zMen de judar hade tvingats följa med som att honom sade: Döda dem för all del inte detta råa och

barbariska sätt, utan visa vördnad för den dag har ärats och

som helgats än de andra den allseende Guden 3Arkeskurmer av

ken frågade då: Finns han i himlen, härskaren har förord-

som

skall fira sabbatsdagen 41a, förklarade de,

nat att man den levande Herren själv härskar i himlen har befallt att som den sjunde dagen skall hållas helig. 5Då sade han: Men jag är härskare jorden, och jag order att skall ger om vapnen brukas och kungens uppdrag utföras. Att genomföra sin ondskefulla föresats han emellertid var inte i stånd till.

15:1 då det kunde skebell riskfritt Författaren till 2 Mack betonar sabbatsdagens helgd 6:11; 8:26; 12:38 och tycks här förutsätta att Judas inte skulle bryta den ens genom en försvarsstrid. Enligt 1 Mack 2:41 hade dock hansfar kommit överens med sina vänner om att detta var tillåtet; 1 Mack 9:43

14:462 Mack 7:11 15:2 1 Mos 2:3; Syr 33:7-9 15:1-36 1 Mack 7:39-5O 15:3 2 Mos 5:2 Ps 115:2 15:1 1 Mack 2232+ 2 Mos 2018-11

Andra Mackabeerboken 15:16

Judas uppmuntrar till strid

I sitt skrävlande övermod Nikanor fast besluten ett var att resa sig själv över hela Judas här. 7Men monument som segrare Mackabaios vacklade inte ett ögonblick i sin tillförsikt utan var full hopp Herren skulle sig hans sak. sHan av om att ta an uppmanade sitt folk inte tappa modet inför hedningarnas att framryckning tänka hur de hade fått hjälp från himlen utan förr och fram den allhärskaren också se mot seger som nu

skulle skänka dem. 9Han uppmuntrade dem med 0rd lagen

ur

och profeterna, påminde dem de strider de redan hade

om som utkämpat och ökade så sätt deras stridslust. Sedan han hade väckt deras mod han sina order och gav skildrade samtidigt för dem hedningarnas trolöshet och deras brott givna eder. Han rustade och dem, inte mot var en av bara med skyddande sköldar och lansar, utan framför allt gedem med vålvalda ord. Slutligen lät han nom att uppmuntra dem höra dröm förtjänade tilltro, och därmed gjorde en som han dem alla överdådigt glada till mods. Detta innehållet i Judas drömsyn: den förre överstevar prästen Onias, god och fin försynt i sitt uppträdande en man, och vänlig i sitt sätt, kunde lägga sina ord väl och som ända som från barndomen hade vinnlagt sig ett i alla avseenden rättom skaffens liv han stod med utsträckta händer och bad för hela -

det judiska samhället. Därpå visade sig en märklig man med

vitt hår och ädelt utseende, präglad underlig, överväldiav en gande auktoritet. Och Onias sade: Denne år sina man, som

bröders vän och flitigt ber för folket och den heliga staden, är

Jeremia, Guds profet. Då räckte Jeremia fram högra handen för Judas svärd guld och överlämnade det med att ge ett av

följande ord: mTag detta heliga svärd Det är Guds

emot en gåva, och med det skall du krossa dina motståndare.

15:12 översteprásten Onias Se 3:1 med not.

15:9 1 Mack 12:9+ 15:122 Mack 3:1 15:101 Mack 6:61 7215-18; 15:14Jer 37:3 2 Mack 5:25

15:17 Andra Mackabeerboken

Nieanor besegras

Uppmuntrade Judas välfunna ord, hade förmågan

av som att

sporra till tapperhet och göra ynglingar till män, beslöt de

att

inte slå läger utan till anfall med friskt mod och nå

ett

avgörande att djärvt hugga fienden. De tänkte

genom

att staden, religionen och templet svävade i fara, ty ängslan för hustrur och barn, för bröder och släktingar kom i andra hand för dem, och deras gällde först och främst det helgade

oro templet. Också de hade lämnats kvar i staden kände ångest som stor och fulla för anfallet öppna fältet. var av oro ute 2°Alla väntade det förestående avgörandet; fienden nu

hade redan koncentrerat sina styrkor och ställt hären i

upp

slagordning, elefanterna hade förts till en lämplig position och kavalleriet ordnats flyglarna. När Mackabaios

såg trupp-

massorna marscherat såg deras uppbåd alla slags

som upp, av

vapen och elefanternas raseri, lyfte han sina händer mot himlen

och åkallade Herren, kan göra under. Han visste det som att inte beror utan att Herren förlänar den vapen, segern som

enligt hans domslut förtjänar den. Och han bad med följande

ord: Du vår härskareä, när Hiskia kung ijuda rike sände var

du din ängelä, och han dödade nära 185 000 i Sanheribs

ut man

läger. Du råder i himlen, sänd också god ängel

som nu en att före oss och sprida skräck och fasa Låt din starka slå arm

dem under hädelser närmar sig ditt heliga folk Så löd

ner som bönen.

zsNikanors folk ryckte fram under trumpetstötar och stridsrop, men Judas män striden med fienderna under

tog upp

åkallan och böner. De kämpade med sina händer åkal-

men lade Gud i sina hjärtan och fällde inte mindre än 35 000 man,

jublande glada Gud hade uppenbarat för

över att sig dem.

15:212 Mack 8:18+ 15:232 Mack 15:22 Kung 2 19:35; Tob 1:18+ 15:272 Mack 2:21+ v

Andra Mackabeerboken 15 :36

Triumfen firas

När de i hög stämning lämnade Slagfältet efter slutfört värv,

fick de Nikanor ligga stupad i sin rustning. Då blev det

se rop

och uppståndelse, och de prisade Härskaren fädernas språk. Den allt sätt, med kropp och själ, hade kämpat i

man som främsta ledet för sina landsmän, och hade bevarat ungsom

domstidens tillgivenhet för stamfränderna, order om att

gav Nikanors huvud skulle huggas liksom hans hand och av, arm, och föras till Jerusalem. När Judas kom dit, kallade han sina stamfränder samman och lät prästerna ställa sig framför altaret. Sedan skickade han efter folket borgen och visade den eländige Nikanors upp huvud, och likaså hädarens hand, han hade sträckt ut mot som allhärskarens heliga boning, när han uttalade sina skrävlande

0rd. Han lät skära den gudlöse Nikanors tunga och förkla-

ut

rade han skulle den bit för bit fåglarna, medan tecknet

att ge hans hade fått sitt straff skulle hängas mitt att vanvett upp

templet. Och alla prisade Herren hade uppenbarat

emot som

sig; de ropade himlen: Välsignad är han har bevarat

mot som sin heliga plats obefläckad Därefter lät Judas fästa upp

Nikanors huvud borgen, ett tydligt bevis Herrens hjälp,

alla kunde som se. Efter allmän omröstning förordnade de samfällt att denen dag aldrig skulle obemärkt förbi: den trettonde dagen i na den tolfte månadenñ heter adar arameiska, dagen före som

Mordokajs dag, skulle firas som märkesdag.

15:31 folket på borgen Enligt 1 Mack 13:49 erövrade judarna borgen i Jerusalem först långt senare. Författaren till 2 Mack är kanskeomedveten detta jfr 37; kanske han att Judas demonstrerade sin seger om v. menar över Nikanor för de motståndare som han ännu inte rådde på. 15:33 tecknet på att hans uanvett bade fått sitt straff Dvs. den avhuggna handen; 14:33. Tron ett konkret sambandmellan synd och straff var vanlig vid dennatid se 9:6; 13:8; Vish 11:16. 15:36 adar... Mordokajs dag Dvs. högtiden skulle hållas omedelbart före purim-festen februari-mars i Est Gr 9:20 f.. BeträffandeNikan0r-festenssenare historia se not till 1 Mack 7:49.

15:32 2 Mack 14:33 15:36 Est 9:20-31; 1 Mack 4:59; 7:49

15:37 Andra Mackabeerboken g

Författarens avslutning

Så gick det med Nikanor. Då staden alltsedan den tiden

har

varit i hebreernas hand, avslutar jag min framställning här. Ar den välskriven och skickligt disponerad, är detta vad jag önskade; är den däremot Slätstruken och medelmåttig,

var det allt jag

kunde åstadkomma. Oblandat vin är skadligt dricka, och

att likaså liksom vin blandat med blir vatten; men vatten rentav en

välsmakande dryck, så beror det också framställningskons-

de får skriften i sin hand skall läsa den med ten om som

välbehag. Och därmed slutar jag.

15:37 staden... bar varit i bebreemas bana Då författaren har inriktat sin skildring de bådasegerfester han vill samtidenskall hålla vid som att liv, förtiger hanhär delångastrider som följde och beskrivsi Mack 1 som kap. 9 ff.

SALOMOS VISHET

Inledning

Salomos vishet är skriven grekiska och bär tydliga

spår av

grekernas kulturtradition. Boken kan jämföras med deras

ro-

pagandaskrifter för det filosofiska studiet, men här är det ffåga

om ett reli iöst studium. Läsaren inbjuds att begrunda hur Gud

skapat värfden sin vishet, hur han

genom styr allt med rättvisa och hur han räddat och lett sitt folk underbara storverk. genom

Stilen får poetisk prägel genom ovanliga ord och lätt

genom en rytmisering, efter hand får vika för meningssom en tyngre

byggnad. I översättningen markeras denna förändring

genom att bokens första del har posei, den satts som senare som prosa. Det antyds öppet att den för ordet är Salomo och han som att vänder sig till andra härskare i sin samtid, alltså 900-talet

Kr. Men detta är bara historisk inklädnad, den verken som

lige författaren gett sin förkunnelse. Han bör ha varit

en skriftlärd och grekiskt bildad jude, verksam i Alexandria vid

tiden för kristendomens uppkomst eller under århundradet dessförinnan. Hans avsikt knappast att påverka de maktha-

var

vare som formellt tilltalas i bokens inledningsord

utan snarare

att stärka och fördjupa sina landsmäns tro. När han talar

egna

hur de rättfärdiga förföljs och fientlighet

om om egypternas

mot de forntida israeliterna, är bakgrunden det växande tryck de egyptiska judarna fick leva i hans tid. Våld-

som up egen förföljelser har omvittnats l.a. den judiske filosofen samma av Filon, äldre samtida till Jesus och tankevärld på som var en vars många punkter påminner den möter i Salomos vishet. om

Bokens första del kap. 1-5 handlar hur Gud efter döden

om

skall slutlig rättvisa de förföljda fromma och straffa deras

ge

gudlösa motståndare. Tillsammans med martyrskildringen i 2 Mack 7 avsnittet värdefull belysning hur liv

ger en av tron ett

efter detta tog fast form bland judarna. Därnäst kap. 6-9 beskrivs visheten personifierad Guds medhjälpare i ska-

som

pelsen och som en vägledare och vån de visa, här företrädda Salomo. Återstoden boken kap. 10-19 utläggning

av av är en

Moseböckernas heliga historia, där författaren finner vishe-

av

ten i dess högsta form jfr Syr 24:23 ff.. Hans avsikt är liksom i

Salomos vishet

bokens början spåra Guds dolda rättvisa i allt sker. att som Utläggningen följer ett bestämt schema, uppbyggt kring tankarna Gud syndarna straff anknyter till deras att ger som synder och att han använder yttre medel till att hjälpa samma och rädda de fromma. En längre utvikning kap. 13-15 ägnas den synd enligt gammaltestamentlig tro är värst alla: som av avgudadyrkan. Den beskrivs i profeternas anda som grym, barnslig och löjlig och får därmed bilda en motpol till den vishet hela boken vill förhärliga. som

Salomos vishet

Ráttfärdigbeten liv

ger

Älska rättfärdigheten, ni härskar över jorden.

som Tänk Herren med svekfritt sinne och sök honom med uppriktigt hjärta

zTy de som inte utmanar honom finner honom,

han visar sig för dem inte misstror honom. som 3Svekfull beräkning leder bort från Gud, och hans makt avslöjar de dårar sätter den som prov. Till ränksmidares själ kommer inte visheten, en den vill inte bo i kropp har sålt sig synden. en som

5Nej, fostrans heliga ande skyr svek och flyr de oförnuftigas beräkning,

den visar vad den är när orätt kommer nära.

Ty visheten är en ande som älskar människan,

den överser inte med vad hädaren säger. Gud är vittne till vad rör sig inom honom, som bevakar omutligt hans tankar och hör alla hans 0rd.

1:1 Älska rättfärdigbeten, ni som härskar över jorden Kung Salomotänks här och i det följande kap. 6-9 tala till sin samtids regenter. Den verklige författaren uttrycker på såvis sin protest mot orättfärdig maktutövning i sin egen samtid. 1:5 visar vad den är Grundtextens uttryck betyder normalt avslöjas eller överbevisas men kan ocksåanvändas när goda egenskaperframträder för omvärlden. De flestautläggare antar att det grekiska ordet här har en för övrigt okänd betydelse och översätter t.ex. rymmer fältet eller skräms bort. Andra har antagit att texten är skadad.

1:1 Jes 56:1 1:4 Vish 7:27; Syr15:7 1:2 5 Mos 4:29; Ords 8:17; Jer 1:5 Jes 63:10 29:13 1:61. Ps 139:1-12;Jer 17:10

1:7 Salomos vishet

7Ja, Herrens ande uppfyller världen, den håller allt och uppfattar varje ljud.

samman Därför kan ingen talar orättfärdigt gömma sig, som han undkommer inte den rannsakande rättvisan. Den gudlöses planer kommer att granskas, och hans 0rd skall nå fram till Herren, hans brott blir avslöjade. så att

Ty med helig lidelse lyssnar Herren till allt,

inget mumlande knot undgår hans öra.

Akta alltså för detta farliga knot, er och sluta med lömska smädelser.

Det sägs i lönndom går inte spårlöst förbi,

som

när munnen ljuger dör själen.

Locka inte fram döden med ert förvillade liv, och dra inte fördärv med handlingar. över er era Det är inte Gud har gjort döden, som

han gläder sig inte att liv släcks. Nej, till att leva skapade han allt,

och i allt blir till i världen bor hälsa. som

Där finns inget gift som dräper, och döden har inte sin kungaborg jorden. Rättfârdigheten är odödlig.

Men de gudlösa kallar till sig döden med ord och

gärningar. De trånar efter honom han deras vän. som om vore De sluter förbund med honom, ty de har förtjänat att bli hans egendom.

1:15 Rättfärdigbeten är odödlig I en låsartñ företrädd av den gammallatinska översättningen, tillfogas orden men orättfärdigheten drar döden över sig. Liknande tillägg har gjorts i anslutning till 6:1, 21; 9:18; 11:5.

1:7 jer 23:24; Vish 12:1 1:12 Ords 8:36 1:8 Syr 16:17 1:13 Hes18:23;33:11;Vish 2:23 lz9f. Ps 94:9 1:14 1 Mos 1:31; Syr 38:4, 8 1:10 Syr 42:20 1:16]es 28:15

Salomos vishet 2:1

De gudlösas tal

Med sitt förvända sätt tänka säger de:

2 att

Kort och bedrövligt är vårt liv; när slutet kommer finns ingen bot, ingen har återvänt från dödsriket vet som zVi har kommit till slump, av en och efteråt är det aldrig funnits. som om Vår andedräkt är flyktig rök, som och vår tankeförmåga gnista, tänd vid hjärtats slag. en 3När den släcks blir kroppen aska,

och anden förflyktigas den tunnaste luft.

som Vårt glöms bort med tiden, namn och ingen minns vad utråttat.

Vårt liv försvinner spårlöst som ett moln;

det löses dimman upp som när den drivs bort solens strålar av och förföljs dess hetta. av SVår livstid drar förbi skugga, som en och vårt slut är oåterkalleligt:

sigillet sätts plats och ingen återvänder. °Kom, låt njuta det goda som bjuds

oss av

och utnyttja världen med ungdomlig iver. 7Dyra viner och parfymer skall ha i överflöd.

Vårens blomning får inte förbi, oss sbind rosenknopparna innan de vissnar. kransar av

9Ingen äng skall förbli orörd vårt överdåd,

av

överallt skall vi lämna spår av festglädjen.

Detta är vad har, vår rättmätiga lott.

2:1 har återvänt Annan möjlig översättning: kan befria. 2:5 sigillet sätts på plats Bilden utgår från att en människasdöd bestäms genom ett orubbligt himmelskt beslut. Detta jämförs med en kunglig förordning, definitiva giltighet bekräftas av sigillet. vars 2:9 Ingen äng skall förbli orörd av vårt överdád Troligen ursprunglig text, rekonstruerad med stöd av den gammallatinska översättningen. I de bevarade grekiska handskrifterna står: Ingen av oss får utebli vid vårt överdåd.

Job 7:9 Syr 40:1 2:6 Jes 22:13; 1 Kor 15:32 Job 18:17; Pred 1:11 Jak 4:14 2:7 Jes56:12 1 Krön 29:15; Ps 1411:4; Vish 2:9 Pred 5:17; 9:9 5:943

2:10 Salomos vishet

Den fattige rättfärdige skall på.

trampa Inte tar hänsyn till änkan, inte bryr oss om den gamles grånade hår.

För skall styrkan lag och rätt

oss vara -

svagheten visar själv att den är värdelös.

Vi skall lägga försåt för den rättfärdige, ty han står i vägen för oss:

han motarbetar våra planer, han skymfar oss som lagbrytare

och smädar för brott mot skick och sed. oss

Han för ha kunskap Gud,

ger sig ut att om Herrens tjänare kallar han sig.

Han står där anklagelse mot vårt tänkesätt

som en redan honom är obehagligt. att se Hans liv är inte andras, som hans vägar leder annat håll. Oss betraktar han falska mynt, som

och det liv lever skyr han som orenhet. De rättfärdigas slut kallar han salighet,

och han skryter med att Gud är hans far. Nu vill undersöka hans 0rd är om sanna

och hur det blir vid hans död.

se

Ar den rättfärdige Guds skall Gud sig honom

son, ta an och rädda honom från hans fiender. Vi skall pröva honom med misshandel och plågor, så får veta hur fridsam han är att och får hur det är med hans tålamod. se 2°Vi skall döma honom till neslig död; en han skall beskydd, efter vad han säger.

2:12 skick och sea Annan möjlig översättning: den fostran fått. Det är möjligt att författaren här tänker judar sig till grekisk som anpassat livsstil och övergett den judiska fromheten jfr 1 Mack 1:11 få. 2:13 tjänare Annan möjlig översättning: son jfr 18 med not. v. 2:18 Guds son Betcckningarna Herrens tjänare v. 13 och Guds son, som i NT ges en speciell tillämpning Jesus, behåller Vish i sin allmänna syftning Israels folk jfr 18:13; 2 Mos 4:22; Hos 11:1 eller rättfärdiga medlemmar av det.

2:10-20 Jes 52:13-53:12 2:16 Ps 89:27;Jes 63:16; Syr 51:10 2:10 Am 2:7 2:18 Ps 22:9; Matt 27:43 2:12 Ps 37:32;]er 11:19 2:20]ak 5:6 2:141 Pet 4:4

Salomos vishet

Så tänker de, de bedrar sig, men deras ondska förblindar dem. ty De förstår inte Guds hemligheter,

de hoppas inte lön för fromheten

och inte belöning fläckfria själar. tror

Gud skapade människan till odödlighet och gjorde henne till en bild av sitt eget väsen,

2 men djävulens avund kom döden i världen,

genom

och de är hans egendom får erfara den.

som

De rättfárdigas hopp

Men de rättfärdigas själar är i Guds hand,

och ingen plåga skall nå dem. dåraktiga människors ögon är de döda;

deras bortgång kallas olycka

3och deras hädanfärd förintelse, de är i frid. men Aven de har straffats, så människor det, om som ser

har de rikt hopp odödlighet.

om

SEfter ha tuktats något litet skall de godhet,

att möta stor ty Gud satte dem prov

och fann att de honom värdiga.

var

Som guld i smältugnen prövade han dem, han tog emot dem som en brännoffergåva.

den stund då han kommer till dem skall de flamma upp

och flyga fram gnistor i halm.

som

2:23 sitt eget väsen Annan läsart: sin egen oförgänglighet. 2:24 djävulensavund Detta är de äldsta kändaexemplen att ormen i ett av syndafallsberättelsen Mos 3 1 identifieras med djävulen, som tänks ha förlett de första människorna därför att han avundades dem deras lycka. Enligt tolkning betyder orden avund från djävulen eller - en annan djävulsk avund och syftar Kains brodermord 1 Mos 4. 3:4 Även de bar straffar: Dvs. de har gått igenom lidanden, som om om enligt människorsvanliga tolkning är tecken Guds onåd jfr Jes 53:4; 2 Mack 6212-16.

2:23 1 Mos 1:27; 5:1; Syr 17:3 3:3 Jes 57:1 Vish4:7;Upp 14:13 2:241 Mos 3:1-6; Rom 5:12; Heb 3:4 ZMack 7:14, 36 2:14 3:6 Syr2:5+ 2Mack 6:12-16+ 3: -9 Vish 4z7-l7; 5:15 3:7 Ob v. 18; Sak 12:6 3: Joh 10:28

3:8 Salomos vishet

De skall döma folken och härska över hedningarna, och Herren skall deras konung i evighet.

vara 9De förlitar sig honom skall förstå sannningen, som och de skall förbli hos honom i kärlek. trogna Ty hans heliga får nåd och barmhårtighet, och han skall komma till sina utvalda.

De gudlösas

straff

°Men de gudlösa skall straffas för sina villfarelser, dessa som föraktade den rättfärdige och avföll från Herren. Olyckliga de som ringaktar vishet och fostran: deras hopp är fåfängt, deras möda gagnlös,

vad de gör är till ingen nytta. De får hustrur och ondskefulla barn. utan vett Förbannelse vilar över deras avkomma.

Salig den ofruktsamma är obefläckad

som

och aldrig har haft syndigt umgänge:

när Gud kommer till själarna får hon sin lön.

Salig den snöpte som inte har brutit mot lagen

eller burit onda tankar mot Herren: hans trohet skall lönas med dyrbar gåva, en i Herrens tempel skall han bättre lott. en

üja, dygdens mödor bär ärorik frukt, och vishetens planta är fast rotad. Men äktenskapsbrytares barn skall inte nå mognad, de föds förbjudet umgänge skall utplånas.

som ur Och de lever länge räknas för även om de intet, och till sist får de en ärelös ålderdom.

Dör de i förtid har de inget hopp och ingen tröst avgörandets dag; ont blir slutet för orättfärdigt släkte.

ett

3:9 ochban skall komma till sina utvalda Enligt en läsartsaknas dessa 0rd. 3:141 Herrens tempel Dvs. i tillvaron efter döden. Liksom det jordiska templet får den sin prägel av Guds närvaro. Beträffande löftet till snöpta människor jfrjes 56:3 ff.

3:8 Syr4:15;1 Kor 6:2;Upp 3:13Jes 54:1 2:26 3:14 Jes 56:4 3:9 Vish 4:15 3:16-19 5 Mos 23:2; Syr 23:24 f.; 3:11 Ords 24:20; Syr 41 :5-7 40:15

Salomos vishet 4 :10

Det är bättre barnlös och rättrådig;

att vara minnet den rättrådige odödligt, av både Gud och människor känner honom. ZNär han lever hår år han allas föredöme,

och när han går bort sörjs han alla. av

I evigheten bär han stolt sin segerkrans:

han har vunnit en tävling ädla priser. om 3Men de gudlösa får ingen nytta av sina många barn.

Plantor oäkta skott rotar sig inte djupt av och skaffar sig inget säkert fäste.

Om de också skjuter i höjden tid och får en grenar,

står de ostadigt; de skakas

av stormen

och rycks med roten vindarnas kraft.

upp av

5Alla de späda kvistarna

bryts av,

och frukten blir värdelös, omöjlig äta att

och oduglig till allt. Barn blivit till i syndig förening

som en vittnar vid rannsakningen föräldrarnas ondska. om

Den rättfärdiga död

7Men den rättfärdige skall vila, han också dör i förtid.

om Vördnadsvärd ålder beror

inte av livets längd,

det är inte årens antal räknas. som Det är klokheten är människas vita hår som en

och ett oförvitligt liv är hög ålder.

som

Den rättfärdige behagade Gud, därför älskade Gud honom

och hämtade honom, där han levde bland syndarna.

4:9 klokheten... är en människas vita bår Den gammal kunde som var göra anspråk vördnad redan kraft i sin höga ålder 3 Mos 19:32; av Ords 16:31; 20:29. Enligt författaren förtjänar en vis människa samma respekt, även om hon är ung. Jfr Till Dan A:50. 4:10 Den rättfärdige ryckte: bort Grundtexten anknyter nära till orden . . . om Henok i 1 Mos 5z22-24. I detta kapitel tillskrivs Adams första ättlingar en övernaturlig livslängd: 700-1 000 år. Henoks liv, som anges till 365 år, framstår det i sammanhanget kort. Han företräder därför som här alla rättfärdiga som dött tidigt. Författaren anspelarofta - gammaltestamentligagestalter utan att nämna deras 10:1 med namn; not.

4:1 Syr 16:3 Ps 112:6 4:7 Vish 3:3+ 4:2 Syr 1:18; 1 Kor 9:25; 2 Tim 4:8 4:8f. job 32:9; Ps 119:100 4:3 Vish 3:16-19+ 4:101 Mos 5:24; Syr 44:16; 49:14; 4:4 Ps 37:35 Heb 11:5 4:6 Neh 13:23-27

4:11 Salomos vishet

Han rycktes bort för inte ondskan skulle förvilla

att hans förstånd

eller falskheten snärja hans själ, ty uselheten söker illvilligt fläcka det sköna,

ner

och begärets konster fördärvar ett oskuldsfullt sinne.

När han dog hade han kort tid levat länge.

Hans själ behagade Herren,

därför fick den undkomma ondskan så snart. Men människorna såg det utan att förstå som och inte besinnade detta Satt hans utvalda får nåd och barmhärtighet

och att han kommer till sina heliga

-

dessa gudlösa lever

som skall sin dom den rättfärdige som dött, av

den tidigt bortgångne skall döma den som grånat i orättfärdighet.

De skall den vises död se utan att förstå vad Herren beslutat om honom eller varför han tog honom i sitt beskydd. De skall det med förakt, se Herren skall skratta dem. men Efteråt skall de bli eländiga kadaver, bland de döda evighet. till spott och spe i Ty han skall slå dem till marken och förstumma dem,

han skall rycka undan fotfästet för dem och tillintetgöra dem helt.

I kval skall de leva,

och minnet dem skall utplånas.

av 2°Darrande skall de komma

när deras synder räknas

samman,

och deras lagbrott skall anklaga och överbevisa dem.

4:116dessagudlösa som lever I grundtextenpåbörjashär en ny mening, sedan den föregåendelämnatsoavslutad. Enligt somligaforskare kan avbrottet bero att v. 16, kanskeockså v. 15, lagtstill texten i efterhand.

4:15 Vish 3:8 4:19Ies 14:9 18 f.;66:24 4:18 Ps 2:4; 59:9; Ords 1:26

Salomos vishet 5:11

De gudlösas ånger

Då skall den rättfärdige stå där oförskräckt

inför dem plågade honom som och föraktade hans mödor. ZNär de honom skall de gripas fruktansvärd skräck ser av

och häpna över hans ofattbara räddning.

3Ångerfulla skall de säga till sig själva,

suckande i sin själs betryck:

Den det brukade håna, mannen var som smäda och dårar göra narr av,

Vi tyckte att hans liv var en galenskap

och hans slut en nesa. 5Hur kommer det sig att han räknas till Guds söner och har fått sin plats bland de heligaä

Vi gick alltså vilse från sanningens väg, rättfärdighetens ljus har inte lyst för oss,

solen aldrig upp

gick för

oss.

7Vi snärjde in oss i laglöshetens och fördärvets tistlar,

vi strövade stiglösa ödemarker, genom Herrens väg lärde inte känna. men sVad har haft för vårt övermod nytta av

Vilken hjälp har fått rikedom och prål

av

9Alltsammans har försvunnit skugga,

som en

när budbärare skyndar förbi,

som en

som när ett skepp plöjer det svallande havet:

dess färd lämnar inget spår, dess köl ingen väg genom vågorna.

Eller när fågel flyger luften:

som en genom finner ingenting vittnar dess flykt. man som om

5:5 Guds söner... de heliga Beteckningar för änglarna, bland vilka de rättfärdigassjälar får vistas; Ps 89:6 5: 7 Vi snärjde in i laglöshetensoch fördáwets tistlar översättningen oss bygger en rekonstruktion. De bevaradegrekiska handskrifternas text är svårbegriplig: Vi fylldes laglöshetensoch fördärvets stigar; möjligen står fylldes för tröttnade eller fick nog.

Dan 12:2 f.;2 Thess 1:6 5:6 PS95:10;]es 59:8 Tob 3:4 5z9-l3 Job 9:25 20:8; Vish 2:5+ Ps 89:6 Dan 7:18; Matt 5:9 5:10 Ords 30:18

5:12 Salomos vishet

Genom den lätta luften röjs väg en

när den piskas vingslagen

av

och klyvs de susande vingarnas kraft,

av efteråt finns färden. men inget spår att se av

Eller när pil skjuts målet:

som en mot luften delas flyter genast men samman, så att ingen vet vilken bana den följde. På sätt har blivit till och försvunnit. samma

Vi kan inte visa något tecken dög något till,

att utan förtärdes i vår ondska.

]a, den gudlöses hopp liknar fjun som flyger bort i blåsten,

eller lätta stormen driver framför sig. agnar som

Det skingras som rök för vinden, försvinner minnet gästen stannade bara dag.

som av som en

Men de rättfärdiga lever för evigt.

Hos Herren har de sin lön och den Högste sörjer för dem. Därför skall de Herrens hand ur ta emot den strålande kungakronan och det sköna diademet.

Sin högra hand skall han hålla över dem,

och med sin skall han dem skydd. arm ge

Han skall sig med helig iver

rusta och väpna skapelsen till värn mot fienderna.

Han skall klä sig i rättfärdighetens harnesk

och sätta den opartiska domens hjälm sitt huvud.

Oövervinnelig helighet skall han bära sköld,

som

mskoningslös vrede skall han slipa till svärd,

och hela världen skall följa honom i strid mot de vanvettiga. Blixtar skall fara välriktade pilar ut som

och slungas mot sitt mål från skyarna från hårdspänd båge.

som en Vredens hagel skall vina från stenslungan. Havets vatten skall stiga i raseri mot de onda

och floderna obarmhärtigt dränka dem.

5:14 Ps 1:4; Ords 11:7; Jes 29:5; 5:16Jak1:12 Vish 16:29 5:17-20 Jes 59:17 Vish 16:17; 5:151 Mos 15:1; Syr 51:30 Ps Syr 39:28-31 40:18 5:21 Ps 18:15 f.;Hab3:11-16

Salomos vishet 6:11

Kraftens ande skall strida mot dem och bort dem stormvind. sopa som en Så skall laglösheten lägga jorden Öde, och illgärningarna skall störta härskarnas troner.

De máetigas

ansvar

Lyssna därför, konungar, och kom till insikt

6 Lär mig, ni härskar över jordens alla länder av som zHör på, ni över människorna, noga som regerar ni över många undersåtar. som yvs era 3Det är Herren har gett väldet, som er makt kommer från den Högste; er han skall gärningar och granska beslut. pröva era era Ni är tjänare i hans rike har inte rättrådigt, men regerat

inte följt lagen och inte levt efter Guds vilja. sPlötsligt skall han stå där och fylla er med fasa; domen blir hård över höga herrar.

För den ringe finns förlåtelse och nåd,

de mäktiga möter makt, när de rannsakas.

men 7Han är allas härskare inte hänsyn till som tar person och viker inte för världslig storhet. Hög och låg har han själv skapat, och han sörjer för alla sätt, samma

8 sträng granskning väntar denna världens

men en stora. 9Till talar jag alltså, envåldshärskare, er

för att ni skall lära vishet och undgå felsteg.

er

°De hållit den heliga lagen i helgd skall räknas

som

som heliga

De lärt sig den blir försvarade vid domen. som

Längta därför efter mina ord och begärligt emot dem; de god fostran.

ta ger er

6:1 Lyssna däøför,konungar Jfr 1:1 med not.

5:23 Job 4:9; Vish 11:20 6:7 5 Mos 10:17; Job 34:19; Syr 6:1 Ps 2:10; Vish 1:1; Syr 33:19 35:15; Rom 2:11 Ords 22:2 6:3 Dan 4:14; Rom 13:1 6:8 Luk 12:48 6:4 Ps 82z2-7

9-16436 251

6:12 Salomos vishet

Att söka visheten

Strålande och oförgänglig är visheten Hon är lätt att se för dem som älskar henne, finner henne bara vill söka. man om man

Längtar efter henne, ger hon sig först till känna.

man Den söker henne får kort väg, som om morgonen ty han finner henne sittande vid husets port. Att ha henne i tankarna är den högsta klokhet, och den ligger vaken för hennes skull som är snart utan bekymmer. Hon går själv omkring och söker upp dem är henne värdiga. som Vänligt visar hon sig för dem de än går, var hon möter dem närhelst de tänker henne. Visheten börjar uppriktigt längtar efter fostran. när man Att söka fostran älska henne, är att att älska henne är att följa hennes lagar, att hålla lagen är att försäkra sig odödlighet, om och odödligheten ställer människan nära Gud. 2°Så leder längtan efter vishet till kunglig rang. Om ni gläder och spiror, folkens härskare, er troner så håll visheten i ära; då får vara kungar i evighet.

Vad visheten är och hur hon blev till skall jag låta er veta. Jag skall inte dölja några hemligheter för er utan följa hennes spår från allra första början. Jag skall Öppet lägga fram kunskapen henne om och aldrig vika från sanningens väg. av

6:16 närhelst de tänker på henne Annan möjlig översättning: med idel omtanke. 6:22 inte dölja några hemligheter I många antika kulturer hölls den religiösa visdomen tillgänglig bara för en liten krets av invigda. Författaren tar avståndfrån dennamissunnsamhet v. 23: han vänder sig till alla och vill göra visheten tillgänglig för envar jfr v. 12-16.

6:12-21 Syr4:11-19+ 6:17 Ords 4:7 6:12 Ords 8:17 6:18 Syr 2:15+ Vish 1:15; 8:17; 6:14 Syr 4:12 Matt 19:17

Salomos vishet 7:9

Med den tärande missunnsamheten skall jag inte slå följe den har ingenting gemensamt med visheten.

24Nej, att många blir visa är världens räddning, och klok konung är folkets väl.

en Låt därför mina ord fostra det blir till er; er nytta.

Salomo

finner visheten

Också jag dödlig,

7 är en människa som alla andra,

en ättling till den förste, han som formades jord.

av

Min kropp tog form i moders liv

en zunder tio månaders tid; jag bildades i hennes blod

säd under nattlig kärleksnjutning.

genom en mans

3Och när jag föddes, drog jag in luft andra

samma som och lades jord bär alla, samma som oss under gråt är varje människas första ljud. samma som

Jag måste lindas och

skötas med omsorg,

5ty inte konung börjar sin tillvaro sätt:

ens en annat för alla finns enda väg i livet, och enda väg en en ut. 7Därför bad jag till Gud, och han mig klokhet. gav Jag åkallade honom, och vishetens ande korn till mig.

Jag valde visheten framför spiror och troner

och höll rikedom för intet i jämförelse med henne.

9Inte den dyrbaraste ädelsten jag lika högt,

ens satte ty bredvid henne blir allt guld till värdelös sand

och silver räknas som smuts marken.

7:1 denförste Dvs. Adam; se 1 Mos 2:7. Beträffande författarens vana att utelämnade bibliska gestalternas namn senot till 10:1. 7:2 tio månaders tid Månadernaräknadesefter månensomloppstid och var alltsåkortare än i vår kalender. Dessutom varjepåbörjadmånadmed togs i slutsumman. 7:2 i hennesblod Enligt dåtida föreställningar bildades fostret stelnat av menstruationsblod.Jfr Job 10:10. 7:7 Därför bad jag till Gud Dvs. därför vanlig, dödlig människav. att en 1-6 saknar den vishet bara Gud kan jfr 8:21; 9:14 ff.. som ge - Författaren anknyter här och fortsättningen i till berättelsen Salomoi om 1 Kung 3:5

6:23 Vish 7:13 7:6 Syr 40:1-5 6:24 Ords 11:14; Syr 10:3 7:7 1 Kung 319-12; Vish 924-12; 7:1f. 1 Mos 2:7; Syr 33:10Job Jak 1:5 10:10;Ps139;13 7:8f. Job 28:15-19;Ords 8:10

7:10 Salomos vishet

Jag älskade henne mer än hälsa och skönhet

och ville hellre äga henne än dagens ljus,

ty skenet från henne slocknar aldrig.

Men med henne korn också allt till mig; annat gott

det låg omätlig rikedom i hennes händer.

gladdes alla dessa ting, ty visheten härskar över dem, ag jag visste ännu inte att hon också är deras moder. men Det jag lärde mig utan baktankar lär jag ut utan missunnsamhet. Jag behåller inte hennes rikedom för mig själv,

ty den är en outtömlig skattkammare för människorna.

De utnyttjar den vinner Guds vänskap, som fostrans gåvor öppnar vägen till honom.

Visbetens gåvor och egenskaper

Må Gud hjälpa mig klä min insikt i ord

nu att

och göra mina tankar värdiga hans gåvor.

Ty han är Vägvisaren till vishetenä, och det är han leder de visa rätt. som Av honom beror både själva och våra ord,

all tankeförmåga och all yrkesskicklighet. Det är han har mig osviklig kunskap tingen:

som gett om

jag känner världens byggnad och elementens verkningar,

tidsåldrarnas början och slut och förlopp, solhöjdens växlingar och årstidernas skiften,

årens kretslopp och himlakropparnas ställningar,

7:12 att bon också är derasmoder Tanken visheten som alltings ursprung tillhör den djupare undervisning som författaren lovat ge enligt 6:22. Han återvändertill den i fortsättningen 7:22; 8:4; 9:9. 7:17 kunskap om tingen Författaren utgår från beskrivningen av Salomos kunskaper i 1 Kung 4:33 men utvidgar den med exempelfrån sin egen tids vetenskap och spekulationer.

7:111 Kung 3:13; Syr 51:28; Matt 7:15 5yr15;1o 6:33 7:17-20 1 Kung 4229-33 7:14 Syr 4:14

Salomos vishet 7:27

djurens levnadssätt och vilddjurens lynnen,

andarnas våldsamma krafter och människornas tankar, växternas och rötternas hemliga krafter arter allt lärde jag känna, det dolda och det synliga,

ty jag fick undervisning visheten,

av med konst har format allt. hon som sin

I visheten bor ande är förnuftig och heligä, en som

i sitt slag, mångfaldig till formen,

ensam

lättrörlig, klarsynt, ogrumlad,

tunn,

tydlig, okränkbar, vän till det goda, skarpsinnig,

23 oemotståndlig, välgörande, människovänlig, fast, orubblig, bekymmersfri, allsmäktig och med uppsikt över allt;

den genomströmmar alla andar

är förnuftiga, och den tunnaste materia.

som rena av

Ingenting är så rörligt vishetens rörelse.

som I sin renhet tränger hon i allt, i alla dess delar. Hon utflöde från Guds makt, är ett

hon strömmar kristallklar fram allhärskarens härlighet.

ur Därför kan ingenting orent komma henne nära. Hon återsken det eviga ljuset, är ett av

klar spegling Guds verksamhet

en av

och avbild hans godhet.

en av Hon är förmår allt, en men hon förblir vad hon är gör allting nytt. men

I släkte efter släkte finner hon i heliga själar

rum

och frambringar profeter och vänner till Gud,

7:20 andarnasvåldsamma krafter I judiska traditioner gällde Salomo bl.a. för att vara andebesvärjare.Enligt en annan möjlig översättning, vindarnas våldsammakrafter, åsyftas dock bara hanskunskaper om naturen. Med rätterna: hemliga krafter kan likaså menas antingen magiska eller medicinskaegenskaperhos växterna. 7:22 tunn l samtidens stoiskafilosofi ansågs att andligaoch själsligafenomen åstadkoms av en materia somvar så tunn att den kunde tränga överallt. 7:26 ett återsken Annan möjlig översättning: en utstrålning. Samma grekiskaord används om Kristus i Heb 1:3. 7:27 vänner till Gud Uttrycket används i GT om Abraham 2 Krön 20:7; Jes 41:8 och Mose 2 Mos 33:11 enligt Septuagintü.

7:22]ak 3:17 7:27 Upp 21:5 7:25 Syr 24:3; Heb 1:3

7:28 Salomos vishet

ty Gud älskar bara den lever med visheten.

som

Hon år härligare än solen

och förmer än alla stjärnbilder. Hennes strålkraft visar sig överträffa ljusets,

3°ty ljuset avlöses av natten,

visheten kan inget ont makt över. men Hon sträcker sig med kraft från öster till väster,

och hon skickligt allt.

styr

Salomos kärlek till visheten

zHon blev mig kär; jag valde henne i min ungdom och strävade efter att göra henne till min brud. jag åtrå efter hennes skönhet. greps av

on lyser med sitt höga ursprung, ty hon lever hos Gud,

och världsalltets härskare älskar henne.

Hon år invigd i Guds kunskap

och tar del i hans verk. 50m rikedom är något sträva efter i livet, att

vad är då värdefullare än visheten frambringar allt

som Om klokhet kan uträtta något, i världen är då större konstnär ån hon vem en

7Och någon älskar rättfärdigheten,

om så är det hennes mödor dygderna kommer: genom som hon lår ut måttfullhet och klokhet,

rättrådighet och mod

det bästa människa kan äga i livet. en

8:6 konstnär Bådehantverksskicklighetoch skapandekonstnärlig förmåga betraktas i GT som uttryck för en vishet given av Gud se t.ex. 2 Mos 31:3 fi. En konstnär är alltsåklok eller vis. 8:7 måttfullbet ochkloaber, rättrådigbet ochmod Dessa egenskapergällde i grekisk filosofi som de förnämsta en människakan ha de fyra kardinaldygderna.

7:29 Jes60:19 8z5-8 Ords 8:14-21 8z2-l8 Syr 4:11-19+

Salomos vishet 8:18

sOch skulle någon därtill längta efter lärdom, så känner hon det förflutna och kan förutse framtiden. Hon förstår sig tänkespråk och kan lösa gåtor, tecken och under känner hon till förhand, och hon vet hur tider och skeden skall sluta.

9Henne föresatte jag mig alltså att föra hem och leva med, ty detta visste jag: Med sina råd skall hon mig framgång, ge hon skall uppmuntra mig i bekymmer och sorg. Tack henne får jag ära bland människorna, vare redan blir jag hedrad i de gamlas krets. som ung J kommer visa skarpsinne domare ag att som och bli beundrad de mäktiga. av De skall vänta när jag är och lyssna när jag mig, tyst yttrar och jag talar länge skall de tiga vördnadsfullt. om Tack henne får jag odödlighet, vare jag lämnar ett outplånligt minne kommande släkten.

Jag skall styra hedningarna, folken skall läggas under mig,

och fruktansvärda skall darra när de hör mig. tyranner om Jag skall visa mig god för folket och tapper i krig. När jag kommer hem skall jag vila hos henne, ut ty i umgänget med henne finns ingen bitterhet. Att leva med henne vållar ingen smärta bara lust och glädje. utan ger

När mina tankar rörde sig kring detta nu och jag begrundade för mig själv att odödlighet kommer av släktskap med visheten och goda njutningar vänskap med henne av och outtömlig rikedom hennes trägna mödor av och klokhet övning i hennes sällskap av

8:8 teckenoch under Orden syftar sannolikt sådanaunderverk i Israels historia som enligt kap. 10-19 åstadkommits vishcten: hon har förutav sett bådedessahändelseroch det som skall skevid världensslut.

8:8 Syr 38134-3913; 42:18 8:12]ob 2927-10, 21 8:10 Vish f.+ 8:14 1 Kung 4:21;Syr 47:16 8:11 1 Kung 3216-28

8:19 Salomos vishet

och berömmelse att lyssnar till hennes 0rd av man då jag mig vandring för att försöka vinna henne. gav

Jag var en frisk och stark ung man hade fått en god själ,

som eller jag god snarare: var och hade därför fått komma till ofördärvad kropp. en Men jag visste bara Gud kunde mig det jag ville ha; att ge och redan det är klokhet, gåva detta är. att veta vems Därför vände jag mig till Herren och bad till honom, av hela mitt hjärta sade jag:

Salomos bön

Mina fäders Gud, barmhärtighetens herre,

du har skapat allt med ditt ord,

som zoch din vishet gjorde människan som genom för hon skulle härska över allt du skapat att

3och världen heligt och rättfärdigt

styra och fälla rättsinniga domar.

Ge mig visheten delar med dig,

som tronen uteslut mig inte från dem får tjäna dig. som

Sjag är din tjänare, en son till din tjänsteflicka,

människa, tid snart är förbi. en svag vars

Lag och rätt förstår jag bristfälligt, ty även om man räknas som fullkomlig bland människor,

är man ingenting värd utan den vishet som kommer från dig.

7Det du utvalde mig till konung över ditt folk

var som och till härskare över dina söner och döttrar.

8:20 eller snarare Författaren anpassar sitt uttalande till en föreställning som trängt bland judarna från den grekisktalande omvärlden: själenexisterar före människansfödelse,och desslott livet påverkas i av förhållanden i dennatidigare tillvaro jfrJoh 9:2. 9:7 utvalde mig En antydan om att Salomofick efterträda David trots att han hadeäldre bröder.

8:21 Vish 7:7+ 9:5 ps 11645 931 PS 33:6 9z7f. 1Krön 28:5-7; Ps 1152:13 9 2 1 Mos 1:26; Ps 8:4-9; Vish 10:2 2 Mos 25:8

Salomos vishet 9:18

Du befallde mig bygga tempel ditt heliga berg

att ett stad där du ville bo, och ett altare i den

avbild det heliga tält du reste vid begynnelsen.

en av

9Hos dig finns visheten känner dina verk,

som

med när du skapade världen

som var och vad dina ögon finner glädje i som vet och vad är rätt enligt dina bud. som Sänd henne från din heliga himmel, ut

låt henne komma från din härlighets tron

och arbeta vid min sida,

så jag kan lära mig vad gläder dig.

att som

Ty och förstår allt,

hon vet och hon skall vägleda mig med klokhet i vad jag gör

och beskydda mig med sin härlighet. Då skall mina verk behaga dig,

och jag skall ditt folk med rättrådighet styra och visa mig värdig min faders tron.

Vilken människa har kunskap Guds vilja om Vem kan tänka vad Herren vill ut

De dödligas tankar är otillräckliga,

våra beräkningar är inte att lita på.

Den förgängliga kroppen börda för själen,

är en det jordiska höljet sinnet med alla dess tankar. tynger Vi kan knappt göra bild det finns jorden, oss en av som

bara med svårighet finner det har inom räckhåll.

Men har utforskat det finns i himlen vem som Vem har förstått din vilja du skänkt honom vishet utan att

och sänt din heliga ande från höjden

Det så jordens invånare leddes rätta vägar, var

så lärde sig människorna vad som gläder dig:

visheten blev de räddade. genom

bygga tempel Med dessa 0rd klargörs otvetydigt att författaren 9:8 att ett tänker Salomo; 1 Kung 5:5. beskydda mig med sin härlighet Kanske anspelning den eldpelare 9:11 en enligt Mos 13:21 2 ledde israeliternai öknen; Vish 10:17; 18:3. som

9:9 Ords 8:22-31 9:16 Pred 3:11 9:13]ob15:8;]es40:13;Rom11:34 9:18 Bar 3:14

10:1 Salomos vishet

Visbeten de rättfärdiga räddare

som

Det hon

10 var som beskyddade den första människan, allas far,

alltifrån det han skapades. Hon räddade honom efter det felsteg han begick zoch honom kraft härska över allt. 3Men den

gav att

orättfärdige som vände henne i vrede gick själv under

ryggen genom sitt vanvettiga brodermord. När jorden sedan över-

svämmades för hans skull, blev visheten den rättfärdiges lots och räddade världen med hjälp simpelt träskrov. sOch

av ett

när folken enats i ondska blev slagna förvirring, det

som av var

hon fann den rättfärdige, bevarade honom fläckfri inför

som Gud och lät honom förbli stark, hans kärlek till barnet. trots

Det hon räddade den rättfärdige

var som när de gudlösa gick

under, så att han undkom elden föll över de fem städerna. som 70m deras ondska vittnar än i dag rykande ödemark, växter en

med ofullgångna frukter och saltpelare gravvården över

en - en

själ utan tro. Ty när de vände sig bort från visheten, drabbades de okunnighet det goda, de måste dessutom efter-

av om men

10:1 beseyddadeden första människan Författaren avstårgenomgåendefrån

att nämna bibliska gestalteri detta fall Adam vid Detta är särskilt namn. tydligt i det följande avsnittet, men samma tillvägagångssättanvändsi 4:10; 7:1; 11:1; 14:6; 18:21; 19:14, 17. 10:3 den orättfärdige Dvs. Kain; hans mord Abel 1 Mos 4:8 företräder här all den ondska som enligt 1 Mos 6:5 leddefram till syndafloden.

10:4 den rättfärdiga lots Se berättelsen Noa i 1 Mos om 6-8. 10:5 fann den rättfärdige Abraham uppträder i GT 1 Mos 12 första gången

efter berättelsen Babels 1 Mos 11:1-9, början om torn som versens anspelarpå. Versensslut syftar hansvillighet offra Isak 1 Mos 22. att 10:6 räddadedenrättfärdige när degudlösa gick under Orden syftar Lots flykt från Sodom. Berättelsen om den 1 Mos 19 ställshär med samman uppräkningen fem städer i 1 Mos 14:2. Folktron fann av - vittnesbörd om de bibliska händelsernai Dödahavstraktens natur v. 7. Sodoms-

äppelträdets frukter, som liknar citroner är fulla ulliknande men av fibrer, sadesinnehålla aska.Bland landskapetsformationer pekade man ut den saltpelare v. 7 till vilken Lots hustru hade förvandlats 1 Mos 19:26.

10:4 1 Mos 6:5-8:22; Syr 44:17; 2 Pet 2:5

Salomos vishet 10:16

lämna minnesmärke över sin dårskap, så att deras felsteg

ett

aldrig någonsin blir glömda. Men visheten räddade sina tjänare

all nöd. ur Det ledde den rättfärdige och förde honom var hon som

rätta vägar när han flydde för sin brors vrede. Hon lät honom se

Guds rike och honom kunskap heliga ting. Hon sörjde gav om för honom när han slet och honom riklig lön för hans ont gav

mödor. Hon bistod honom förtryckarnas girighet och

mot

gjorde honom till rik Hon skyddade honom för

en man. fiender och bevarade honom för försåt. Hon honom segern gav

i hård kraftmätning för att lära honom att gudsfruktan är

en starkare än allt. Det hon stannade hos den rättfärdige när var som troget

han såldes och räddade honom från synd. Hon följde honom

i hålan och övergav honom inte i fängelset. Till slut hon ner gav

honom kungaspira och makt över dem hade förtryckt

som honom. Hans anklagare avslöjade hon lögnare, men som honom hon evig ära. gav Det hon räddade det heliga folket, ett fläckfritt var som släkte, förtryckare. Hon kom till Herrens undan ett folk av tjänare, och i hans själ höll hon stånd med tecken och under

10:10 ledde den räztfärdige Här åsyftas Jakobs flykt för sin bror Esau, hans dröm i Betel, hans tjänst hos Laban och dennes söner förtryckama, 11 och hanskamp med Gud en hård kraftmätning, v. 12. Se Mos 1 v. 28-32. 10:10 heliga ting Annan möjlig Översättning: de heliga; i så fall menas änglarnasom Jakob såg i sin dröm. 10:13 stannadebasden rättfärdige när han såldes Versen anspelar berättelhur Josef blev såld sina bröder 1 Mos 37 och om hans serna om av ståndaktighet mot Potifars hustru 1 Mos 39. Med hålan v. 14 menas antingen brunnen dit bröderna kastade Josef eller fängelset i Egypten. 10:16 Herrens tjänare Dvs. Mose. Uttrycket används om Mose både GT i t.ex. 4 Mos 12:7 och NT i Upp 15:3; Heb 3:5.

10:10-12 1 Mos 27:41-29:35; 32 lO:15f. 2 Mos 3:16-22; 7-12; 10:13f. 1 Mos 37; 39-41; Ps 105:26-36 PS105:16-22

10 7 Salomos vishet

mot fruktansvärda kungar. Hon de heliga lön för deras

gav

ansträngningar. Hon ledde dem sällsam vandring; hon

en

blev till en skärm över dem dagen och till flammande

om stjårnljus Hon lät dem Röda havet och om natten. genom

förde dem men deras fiender dränkte

genom vattenmassorna, hon för att sedan vräka dem det bottenlösa djupet. 2°Så upp ur

kunde de rättfärdiga plundra de gudlösa, och de lovsjöng, Herre, ditt heliga och prisade med din hand

namn en mun som

stridit för dem. nja, visheten röst de och lät

gav stumma barnen tala rent.

Egyptema törstar, israeliterna får vatten

Hon lycka deras företag den helige profeten.

11 gav genom

zGenom obebodd öken gick deras vandring, de slog sina

upp tält i stiglös vildmark. 3De avvärjde anfall och försvarade sig

fiender. När de drabbades törst åkallade de dig, och de

mot av

fick den branta klippan; den hårda kom bot

vatten ur ur stenen

mot törsten. 5Ty ting deras fiender hade pinats med

samma som blev dem själva till hjälp när de i nöd. Den outsinliga var

10:17 gav de heliga lön Orden syftar troligen de dyrbarheter israelisom terna enligt 2 Mos 11:2; 12:35 begärde och fick byte från som egypterna. Jfr Ps 105137. 10:17 en skärm. szjärnljus Eldpelaren och molnpelaren ledde israeli .. som terna 2 Mos 13:21 identifieras här medvisheten; 2 Mos 14:19, där de sammanställsmed Guds ängel. 10:19 vraka upp dem ur det bottenlösa djupet I 2 Mos 14:30 sägs israeliatt terna fann egypterna döda stranden. 10:21 gav röst å: de stumma Till berättelsen israeliternaslovsångi 2 Mos om 15 knyts här anspelningar Ps8:3; Jes35:6. 11:4 När de drabbades av törs: Två av Moses underverk ställs med samman varandra: han skaffadefram klippan i öknen 2 Mos 17, och vatten ur han förvandladeNilens vatten till blod 2 Mos 6 ff.. Tanken v. att allt vad Gud gjorde för israeliternahademotsvarigheter hans i ingripanden mot derasfiender återkommer ett ledmotiv kap. i 16-19. som

10:172 Mos 13:20-22 11:2 5 Mos 8:15;Jer 2:6 10:18 2 Mos 14; Ps 1069-11; Jes 11:3 4M0s 21;31:1-12 63211-14 11:4 2Mos17:1-7;4M0s 20:1-13 10:20 Ps 105:37 2 Mos 15:1-21 11:5 Vish 16:2 11:1 5 Mos 34:10-12 11:6 2 Mos 1:22; 7:20 f.; PS 78:44

Salomos vishet 11 :15

flodens källa blev grumlad vämjeligt blod 750m vedergällning

av skulle dö. De rättfärdiga du i stället

för påbudet att barnen gav

överflöd där de minst kunde hoppas det. 8Men med vatten i hade du först dem föreställning hur du hade törsten gett en om

straffat deras motståndare. 9Ty då de också

sattes prov - om

din tuktan lindrig kunde de fatta hur de gudlösa plågades

var -

vredesdomen. Själva blev de prövade och förmanade dig

av av far, de andra förhörde du och dömde som en som av en men kung; för dem plågan lika när folket dragit sträng var stor det hos dem. Det dubbel vånda bort som när var var en som drabbade dem: de måste jämra sig vid minnet det som nytt av fick höra det pinat dem själva hade

varit. Ty när de att som

blivit de andra till hjälp, kände de Herrens närvaro. Den man gång dö, och de hånfullt hade avvisat, som en satts ut att som måste de beundra när utgången stod klar: deras törst var av

slag ån de råttfärdigas. annat

synden

Straffet motsvarar

orättfärdighet hade de tänkt dåraktiga tankar och förts I sin dem; de hade dyrkat förnuftslösa reptiler och andra vilse av

barnen skulle dö Enligt 2 Mos 1:22 skulle de nyfödda 11:7 påbudet att kastasi Nilen. Författaren särskild mening i att straffet vattnet ser en blev blod påminner brottet oskyldiga människor dog i vattnet. jfr om v. 15; 12:27. 11:11 när folket dragit bort Tydligen författaren att egypterna fick menar händelsernai öknen, sedan israeliterna lämnat dem. Nyheten höra om vattenundret väckte minnet Nilvattnets förstöring och gjorde det om av ännu plågsammareen dubbel vända, v. 12. 11 :14 hånfullt hade avvisat Mose försökte under hot om ytterligare plågor upprepadegånger förmå farao att släppai väg israeliterna, men han blev

avvisad. Jfr 2 Mos 7-11. 11:15 dyreat färmøftsläsa reptiler Djurdyrkan vanlig i Egypten, och man var tillbad även mindre tilltalande djur som krokodiler, ormar och skalbag- De invasioner olika smådjur beskrivsi 2 Mos 10 betraktas gar. av som här straff för sådan avgudadyrkan. som ett

2 Mack 11:15 Ps10550 Vish 12:24; 15:18- 11:9 jer 10:24 16:1; Till Dan C223; Rom 6:12-16+ 11:l42 Mos2:3;5:2;10:28 191-23

11:16 Salomos vishet

simpla djur. Därför sände du mängd förnuftslösa varelser

en att straffa dem, för de skulle lära sig det brukas till att att som synd, det skall också brukas till straff. Det hade inte varit

svårt för dig, förmår allt och har skapat världen

som som ur formlös materia, skicka horder björnar dem, eller att av mot

rasande lejon, eller skapa vildsinta djur aldrig

att nya, som setts förut, djur med andedräkt sprutande eld eller dånanav av de, framvällande rök, eller med vilka fasansfulla blixtar ögon ur

ljungade, djur inte behövt till anfall för förgöra

som att dem utan kunnat skrämma ihjäl dem med sin blotta åsyn. Också allt sådant hade du kunnat låta dem falla för utan en

enda vindfläkt, förföljda din rättvisa och skingrade din

av av krafts ande. Men dina beslut alltid hänsyn till mått och antal tar

och vikt. Att använda din väldiga kraft står dig alltid fritt

vem kan hålla stånd mot din starka arm Som vågens minsta

vikt är hela världen för dig, droppe dagg,

som en av morgonens

där den faller jorden. Men du är barmhärtig alla,

ner mot därför du förmår allt, och du överser med människornas att synder, för att de skall omvända sig. Du älskar allt finns som

till och avskyr ingenting det du skapat, du skulle aldrig ha

av ty

gett gestalt något du hatade. Hur skulle något ha kunnat

bestå mot din vilja Hur hade det kunnat bevaras, det inte om

hade kallats till liv dig Du skonar allt därför det är ditt,

av att

du härskare älskar allt levande, ty din oförgängliga ande

12 som

finns i allt.

Tillfälle till omvändelse

zDärför låter du straffet komma för över dem steg steg som felar; du dem påminnelser hur de syndar, för varnar genom om

att de skall befria sig från ondskan och dig, Herre. Du

tro

hatade dem förr bodde i ditt heliga land för deras avsky-

som

12:3 dem som färr bodde ditt i heliga land Enligt 3 Mos 18:24 ff. stötte landet självt ut sina invånare,därför att derassynderhadeförorenat det.

11:162 Mack 4:26+ 12:1 Vish 1:7; Ps 1044:30 11:17 2 Kung 2:24; 17:25; Vish 12:9 12:3-7 3 Mos 18:24 5 Mos 9:4; 11:22Jes 40:15 12:31;18:9-12 11:23-26 2 Mos 34:6; Ps 103:8-14; Hes 18:23; Jon 4:10 Rom 2:4+

Salomos vishet 12:14

värda gärningar: de bedrev trolldom och skändliga riter, 5de dräpte förbarmande sina barn och höll offermåltider utan människors kött och blod och inälvor. Dessa deltagare i hemlifester, dessa föräldrar tagit sina hjälplösa barns liv, ville ga som

du utplåna med hjälp våra förfäder, 7för att det land

av som var

dig dyrbarast alla skulle befolkas värdiga invånare,

av av av

Guds tjänare. Men till och med mot dessa gudlösa du

var skonsam, eftersom de människor. Som förelöpare till din var krigshär sände du getingar bara stegvis skulle utrota dem. som °Det hade inte varit svårt för dig att prisge dem de rättfär-

digas eller förgöra dem ögonblick fruk-

vapen att ett genom

tansvärda vilddjur eller med enda skoningslöst ord. 1°Men

ett låta domen komma steg för steg gav du dem tillfälle genom att omvända sig, fast du inte okunnig de fördäratt var om att var vade från födelsen, ondskan medfödd hos dem och att de att var

aldrig någonsin skulle byta sinnelag från första början

vilade förbannelse över detta släkte. en Det inte heller rädsla för någon du höll inne var av som

straffet för deras synder. Ty kan säga till dig: Vad har

vem du gjort Vem kan motsätta sig ditt domslut Vem kan kland-

dig för du folkslag du själv skapat, och

ra att utrotar som vem

kan ställa dig till och kräva rätt orättfärdiga människor

svars

Vid sidan dig, du sörjer för alla, finns ingen gud som

av som

kan kräva bevis för att du har dömt rätt. Ingen kung eller envåldshärskare kan stå öga mot öga med dig och fråga ut dig

dem du har straffat. om

12:5 dräpte förbarmande sina bam Barnoffer nämns upprepade gånger utan i GT t.ex. 5 Mos 18:9 sed bland israeliternas grannfolk och de som en tidigare invånarna i derasland. 12:8 getingar Författaren syftar 2 Mos 23:28; 5 Mos 7:20; Jos24:12 enligt Septuagintü. Motsvarande ord i den hebreiska standardtexten anses betyda modlöshet. numera 12:10 tillfälle omvända sig Här uttrycks läran att människanhar fri vilja, att Gud hur hon kommer att använda den. Han vädjar till trots att vet människans vilja ävennär han vet att hon skall förkasta hans anbud. 12:11 förbannelseöver detta släkte Kanske en anspelning 1 Mos 9:25. en

12:9 Vish 11:17+ 12:12]ob 9:12; Jes 45:9; Dan 4:32; 12:11 1 Mos 9:25 Rom 9:20

12:15 Salomos vishet

Rättfärdig är du, och du styr allt med rättfärdighet; att låta

domen drabba den inte förtjänat sitt straff du oförensom anser

ligt med din makt. Ty din rättfärdighet kommer

ur din styr-

ka: att du härskar över alla gör dig skonsam alla. Du visar

mot

din styrka dem tvivlar din makt är fullkomlig,

mot som att och bland dem känner den bestraffar du allt övermod. som

Du förfogar över styrka, du dömer med mildhet; med

men stor skonsamhet styr du våra öden, det står dig fritt bruka ty att makt närhelst du vill.

Genom handla så har du lärt ditt folk den rättfärdige

att att

skall visa människokärlek, och du har fyllt dina söner med hopp, ty du ger dem tillfälle att vända om när de syndar. Dina

tjänares fiender, hade förtjänat döden, straffade du med som en

sådan mildhet och återhållsamhet, och du dem uppskov och

gav tillfälle att befria sig från ondskan. Med vilken måste omsorg du då inte döma dina söner, vilkas fäder du löften allt gett om gott, bekräftade med eder och förbund. Oss fostrar du alltså, och våra fiender tuktar du måttfullt, för skall minnas din godhet när själva dömer, och vänta att

oss barmhärtighet när blir dömda. Dem i dårskap

som

levde ett ogudaktigt liv plågade du med deras skändlighe-

egna

De hade irrat så långt förvillelsens vägar de

ter. ut att

dyrkade vidriga varelser till och med djuren föraktar de

som lät lura sig dumma småbarn. Därför du dem som gav som

enfaldiga barnungar ett straff gjorde dem till åtlöje. Men

som

de inte låter sig spefull tillrättavisning får

som varnas av en känna på dom Guds makt. När de själva en som svarar mot led och vämjdes vid de djur som de hållit för gudar och märkte att de straffades just dem, då lärde de känna den genom sanne Guden, de förut hade förnekat de visste något som att om.

Därför drabbades de också den slutgiltiga domen.

av

12:22 måttfullt Troligen ursprunglig text. I de bevarade handskrifterna står tiotusenfalt, en lydelse som strider mot sammanhangetjfr 20 och v. kan ha uppstått genomen enkel felskrivning. 12:25 ett straff som gjorde dem till åtlöje Jfr 11:15 med Författaren not. menar att insektsplågan var en löjlig småsak jämförelse i med de förstfödda sönernas död kap. 18 eller egypternas undergång i Röda havet kap. 19.

12:151 Mos 18:25; Ps 11:7; Hes 12:21 1 Mos 12:3; 15; 17:19; 18:20 22:16-18 12:19 Man v. 7 12:23 Vish 11:15 f.+

Salomos vishet 13:9

Dyraan av naturerafter

lOhjälpliga dårar alla de människor inte visste något

13 var som

Gud, inte förmådde hämta kunskap det sköna de såg

om ur om Honom är, och inte lärde känna konstnären att som genom ge akt hans verk, :utan trodde elden eller vinden eller den att

flyktiga luften eller stjärnornas krets eller det svallande havet

eller himlens ljusbärare gudar och världens styresmän. 30m var de har hållit dessa ting för gudar därför att de tjusats av deras

skönhet, då bör de inse hur mycket förmer än tingen deras härskare är. All skönhets upphov har skapat dem. Och

om de drivits förundran över tingens makt och kraft, bör de lära av

sig dem hur mycket mäktigare deras skapare är. 5Ty

av ur

storheten och skönheten hos det skapade träder bilden av dess

upphovsman fram för tanken. Andå förtjänar dessa människor

inte att klandras så strängt; det är kanske så att de söker Gud och gärna vill finna honom, fastän de går vilse under sina ansträngningar. 7De lever bland hans verk och utforskar dem, och de förleds den anblicken, eftersom det de är så av yttre ser vackert. Men urskuldas helt kan de inte 90m de förmådde -

skaffa sig så stora kunskaper att de kunde ana sig till evigheten,

varför har de då inte redan funnit tingens härskare

13:1 dårar var alla de människor Som verbformerna visar, glider författarens tanke det i följande stycket från Israels motståndare i gångna tider till exempel religiös villfarelse i hans egen samtid. 13:1 Honom som är Dvs. Gud, som finns i evighet och oberoende av allt annat. Uttrycket anspelar Guds namn enligt 2 Mos 3:14. 13:2 trodde att. himlens ljusbärare gudar och världens styresmän För- .. var fattaren tänker riktningar inom grekisk filosofi som sökte förena naturvetenskapligaiakttagelser med religiösa tolkningar. Enligt en annan möjlig översättning anspelarhan samtidigt 1 Mos 1:16: trodde att. himlens ljusbärare, som råder över världen, var gudar. . . 13:9 sig till evigheten Evighetsbegreppet, som strider mot GT:s lära om ana världens skapelseoch förestående undergång, tillämpades inom flera antik naturvetenskapoch filosofi. riktningar av

13:1 2 Mos 3:14; Ps 92:7; Rom 13:3 Ps 1041:24; Syr 42:16-21 1:201. 13:6 Apg17:27 13:2 5 Mos 4:19; job 31:26-28; jer 13:8 Rom 1:20 br v. 59-62

13:10 Salomos vishet

Dyrean av gudabilder

Ömkliga är de som kallar människohänders verk för gudar

-

de sätter sitt hopp till döda ting: guld och silver bearbetats

som konstnärer, bilder djur eller någon värdelös av av sten som

huggits till för länge sedan. En snickare sågar lämpligt

ner ett träd, med van hand skalar han av all barken, och efter alla

konstens regler tillverkar han ett nyttigt föremål till vardagslivets tjänst. Spillbitarna från arbetet använder han till att koka

över, och så äter han sig mätt. Men den spillbit inte mat som

duger till någonting, en krokig trästump som är full av kvistar,

den tar han och täljer vårdslöst till under någon ledig stund, och han formar den med lekfull skicklighet. den Han ger en människas gestalt eller gör den lik simpelt djur. Han målar den ett med rödockra och smink så att huden blir rosig, och när han har målat över alla fläckarna den och gjort fodral ett som för den att bo sätter han den väggen och fäster passar upp

den med spik. Han har alltså sörjt för den inte skall falla

att ner, eftersom han vet att den är ur stånd att hjälpa sig själv den är bara bild och behöver hjälp. Men när han skall be en

om pengar, ett gott gifte eller barn, skäms han inte för att tala

till detta livlösa det kraftlösa han ting. Han anropar om hälsa,

ber det döda liv, han tigger hjälp det saknar varje

om av som förnimmelse, lycka resan av något som inte ens kan ta ett Till affärer och arbete och lycka med hantverket begär steg.

han duglighet händer är fullständigt odugliga.

av som

En planerar sjöresa, och då han skall sig de

14 annan en ge ut

vilda vågorna, åkallar han ett stycke trä, bräckligare än skeppet

13:10 Ömkliga är de Den skärpta tonen hänger med det ovillkorsamman att liga förbudet mot bilddyrkan är grundläggandeför GT:s tro 2 Mos 20:4 f.. Det följande avsnittet anknyter också nära till profettexter som angriper bruket av gudabilder Jes 44:9 ff. ; jer 10:3 fi. 13:14 rödockra Ockra är en färg baserad järnföreningar. Den finns gula, i bruna och röda nyanser och tillverkadesunder antiken järnhaltig jord. av Det röda sminket gjordes av Sjögräs. 14:1 ett stycke mi Dvs. en gudabild v. 8, kanske den fartyget förde i som stäven jfr Apg 28:11.

13:l0-19 Jes 4018-20; 449-20; 13:10 Ps 11524-8;135115-18 ]er10:1-15;Vish15:4-13; jer br; Till Dan Cz3-27

Salomos vishet 14:11

skall bära honom. zBegäret efter vinst väckte tanken

som

skeppet, men den konstnär som byggde det var visheten, soch det är din försyn, Fader, dess färd. Du har öppnat

som styr en väg också över havet, trygg led vågorna. Så visar du en genom att du kan rädda alla faror, för också den inte kan ur att som

segla skall våga ombord. 5Du vill inte att din vishets verk skall ligga outnyttjade. Därför kan människor anförtro sina liv

det tunnaste träskal, och båten för dem välbehållna genom

det svallande När de Övermodiga jättarna förgicks i

vattnet.

urtiden, det också i båt världens hopp kom undan,

var en som och lotsad din hand kunde den efterlämna fröet till av mannen

ett nytt människosläkte i världen. 7Välsignat är det trä

som

tjänar rättfärdigheten, men förbannat är människoverket, liksom dess tillverkare: han gjorde bilden, och det förgängliga

tinget tog Guds namn gDen gudlöse och hans gudlösa verk är

lika förhatliga för Gud, 1°ty verket skall straffas tillsammans med upphovsmannen. Domen skall drabba också hedningarnas gudabilder, eftersom de tillhörde Guds skapelse för-

men

vandlades till skändligheter, fick människors själar fall och

blev till för de dåraktigas fötter. snaror

14:2 den konstnär som byggdedet var visbeten Aven mänsklig yrkesskicklighet betraktashär som en yttring av Guds vishet jfr 7:16. 14:3 Du har öppnat en väg också över havet Dvs. genomatt ge människorna den vishet som krävs för skeppsbygge och navigation. Annan möjlig översättning: Du öppnade en väg också i havet. Så visadedu. I så . . fall menas att israeliternasräddning genom Rödahavet ger visshet om att Gud kan hjälpa ocksåunder en vanlig resa havet. 14:6 deÖvermodiga jättarna Se 1 Mos 6:1-4. De jättar som nämns där ansågs i judisk tradition med sin ondska ha varit den direkta anledningentill syndafloden. Med världenshopp menas Noa; not till 10:1. 14:7 det trä som tjänar rättfärdigbeten Grundtextens uttryck, ordagrant det trä genom vilket rättfärdighet kommer, avser närmast Noas ark. Tack vare den kunde rättfärdiga människor fortleva, och Guds rättfärdiga syften förverkligades. Orden kan samtidigt syfta alla fartyg som användsför godaändamål. Kristna utläggarehar tillämpat dem Kristi kors. 14:11 de tillhörde Guds skapelse Författaren tänker materialet som bilderna tillverkats av och som hämtatsfrån naturen.

14:2 Vish 8:5 14:8 5 Mos 27:15 14:3 Ps 107:23-31;Jes 43:2,16 14:10 Jes 2:17 14:6 1 Mos 6-7; Syr 16:7; Bar 3:26- 28Vish10:4+

14:12 Salomos vishet

Bilddyreans uppkomst

Avfallet började med tanken göra gudabilder; när de att

uppfanns, kom fördärvet in i människornas liv. De fanns inte till från begynnelsen, och de skall inte bli kvar i evighet. Det var mänskliga vanföreställningar som förde dem in i världen, och därför är det bestämt att de skall hastigt slut.

ett

En far bröts över sitt barn, plötsligt

ner av sorgen som

ryckts bort i förtid. Han gjorde en bild barnet, och det

av som varit en död människa blev för honom gud, han nu en som

tillbad. Sedan lärde han sina underlydande hemliga ceremonier och riter. Med tiden det gudlösa bruket stadga och

vann

iakttogs som lag. Likaså ledde envåldshärskares påbud till dyrkan

av statyer:

eftersom människor i avlägsna landsdelar inte personligen

kunde visa sin vördnad för härskaren, gjorde de bild hans en av

fjärran gestalt, den vördade konungen alla

en staty av som

kunde så att de i undersåtlig iver kunde krypa för den

se, frånvarande, han befunnit sig där. Men dessutom som om

lockade konstnärens ärelystnad ovetande människor ivrigt

att

delta i kulten, ty han utnyttjade sin konst till försköna

att

porträttet, kanske därför han ville till lags.

att vara regenten Och folket, tjusades konstverkets skönhet, såg som av nu

något heligt där de förut sett en vördad människa.

Men detta att människorna, kuvade olyckor eller av tyranner, gav stenar och trästycken det namn som bara enda kan en

bära, det blev dödlig fälla för dem.

en

Bilddyrkans följder

Men inte med människorna gick vilse när det gällde

nog att

kunskapen om Gud. Deras liv i okunnigheten är också ett

14:22ett bittert krig Författaren att religiös villfarelse alltid förstör menar harmonin i människors liv jfr Jes 48:22. Han kan syfta både på krig i bokstavlig mening, oordning i samhället och på inre strider mellan obehärskadelidelser.

14:16 Dan 3:1-6 l4z22-29 Rom 1:28-31 14:21]es 42:8

Salomos vishet 15:3

bittert krig, och likväl kallar de allt detta onda för fred. De ägnar sig barnamord i sin kult eller hemlighetsfulla riter och vilda fester med sällsamma bruk och bevarar inte längre någon renhet i seder och äktenskap: den dräper lömskt den

ene

andre eller pinar honom förföra hans hustru.

genom att Överallt råder kaos blod och mord, stöld och svek, ett av

sedefördärv, trolöshet, oroligheter, mened, hets de goda,

mot

otacksamhet, förförelse oskyldiga själar, onaturligt

av um-

gänge, otillåtna giften, äktenskapsbrott och orgier. 27] dyrkan

a, de namnlösa avgudarna är all ondskas början och orsak och av

höjdpunkt, vare sig man driver festandet till vanvctt, profeterar falskt, lever i orättrådighet eller lättvindigt begår mened.

Eftersom det är livlösa avgudar de på, väntar de sig inte tror drabbas något för de har svurit falskt. 3°Men att av ont att rättvisan skall straffa dem för båda brotten: för att de höll sig till

avgudar och dåligt kände Gud och för att de svekfullt svor falska eder i förakt för all redbarhet. Ty det är inte kraften hos

det de svär vid utan rättvisans dom över syndare gör de som att

orättfärdigas överträdelser alltid blir hämnade.

Bilddyrkans meningslösvet

Men du, vår Gud, är goduoch du är tålmodig och

15 sann, styr

allt med barmhärtighet. :Aven syndar tillhör vi dig,

om eftersom vet vad du förmår, kommer inte synda, men att

eftersom vi vet att räknas din egendom. 3Att känna dig

som

14:23 barnamord Jfr 12:5 med not. 14:26 otillåtna giften Troligen äktenskap förbjudna i led. Den stränga menas

syn som GT ger uttryck åt i 3 Mos 18:6 ff. delades inte judarnas

av omgivning. 14:27 de namnlösaavgudama Att sakna namn är här lika med intig att vara och föraktlig. Annan möjlig översättning: avgudarna, vilkas - namn inte får nämnas; jfr 2 Mos 23:13. 14:30 redbarbet Grundtextens 0rd kan ocksåbetyda helighet. Att använda falska gudars i eder innebär enligt författaren föraktar namn att man

Guds namn. Att bryta sådana eder innebär att man föraktar den heliga

förpliktelse varje löfte medför, även det är avgiveti falsk guds som om en namn. Det förhållandet att avgudarna är kraftlösa upphäver inte straffet för sådanalöftesbrott v. 31.

14:23 Vish l2:3-7+ 15:1 Vish 11;23-2e+ 14:25 jer 7:9; Gal 5119-21 15:3 Joh 17:3 14:29 Am 8:13

15:4 Salomos vishet

är fullkomlig rättfärdighet, och att veta vad du förmår är odöd-

lighetens rot. 4Oss lurar inte människors illistiga påfund och inte målarnas meningslösa mödor, deras skenbilder brokiga av färgfläckar, 550m väcker den dåraktiges begär när han dem, ser så att han åtrår den döda bildens livlösa gestalt. Det de älskar och sådant förtjänar de bygga sitt hopp, både de är ont, att gör dessa ting, de åtrår dem och de tillber dem. som som som 7Krukmakaren, strävsamt knådar leran mjuk, kan tillsom verka allt som är till nytta för Men jord drejar oss. av samma han både kärl för ändamål och kärl motsatt slag alla rena av sätt. Vilken användning och dessa föremål samma vart ett av får bestämmer den formar leran, soch hans strävan är som om ond, formar han jord falsk gud, han själv av samma en som nyss

blev till jord och strax skall vända åter dit varifrån han

av hämtades, när själen återkrävs han har haft till låns. 9Andå som är hans bekymmer inte att han skall dö eller hans liv så att snart skall ta slut. Nej, han tävlar med guldsmeder och silvergjutare, han tar efter bronsskulptörer, och förfalska deras produkter att han ärofullt. Aska är hans hjärta, simplare än jord är anser

hans hopp och värdelösare än lera är hans liv. Ty han känner

inte den formade honom själv, andades själ med som som en kraft att verka och blåste ande med liv i honom. I stället en menar han att vår tillvaro är en lek, att livet är marknadsfest en där det finns att tjäna. Inkomster måste skaffa sig pengar man bäst man kan, säger han, även medlen blir onda. Han om vet bättre än någon han syndar, när han tillverkar annan att bräckliga kärl och gudabilder jordiska material. av samma Men dåraktigast alla, klenare än spädbarn till förståndet, av

15:14 Men dåraktigasz av alla Efter utvikningen gudabilderna närmar sig om författaren här på nytt sitt huvudämne, uttåget Egypten. Egypterna ur framställs som värre än andra avgudadyrkare, då de dyrkar inte bara avgudar utan t.o.m. djur v. 18.

1524-13 Vish13:10-19+ 15:8 Job 10:9; Pred 12:7; Syr 17:1 15:4 Judit 8:18 15:9 Ps 39:5;90:12 15:7 Jer 1816-10; Rom 9:21 15:12 Apg l9z24-27

Salomos vishet 16:4

ditt folks fiender och förtryckare. De höll alla hedningar-

var

bilder för gudar, dessa som varken har ögon att se med eller

nas näsor kan dra in luft eller öron kan höra eller fingrar som som

känna med och fötter inte duger med. Det

att vars att var

människa som gjorde dem, en som har anden till låns gav

en dem form, och ingen människa kan göra en gud av det som liknar henne själv. Hon är dödlig, och tinget hon tillversom

kar med sina syndiga händer är livlöst. De föremål hon dyrkar

är sämre än hon själv: hon har fått liv, aldrig de. men Men dessutom dyrkar de djur vidrigaste slag, djur av som

har mindre förnuft än några andra, som inte har sådan

ens skönhet kan lockas hos djur, och till och med som man av som står utanför när Gud prisar och välsignar sitt verk.

Egypterna plågas djur, israelitema räddas

av

Därför det rättvist dessa människor straffades med

var att

liknande ting: med djur i mängder som plågade dem. zOch det straffet lät du välgärning mot ditt eget folk, ty

motsvaras av en när hunger ansatte dem, bjöd du dem vaktlar att äta, något som

de aldrig förr hade smakat. 3När fienderna längtade efter mat, skulle de till och med mista den livsnödvändiga lusten att åta

så vidriga de djur sändes ut mot dem medan ditt folk var som skulle till och med sådan de aldrig smakat, efter mat, som

bara kort tid brist. Förtryckarna skulle obönhörligt

en av känna bristen, de dina skulle bara föreställning om men en hur deras fiender led.

till och medstår utanför Författaren tänker kanske förbannelsen 15:19som över ormen i 1 Mos 3:14. 16:2 vaktlar Enligt 2 Mos 16:13;4 Mos 11:31 sändeGud vaktlar till israeliterna, när de var hungriga i öknen. 16:3 mista. lusten att äta Berättelserna egypternas plågor utmålas här .. om och de följande i kapitlen med detaljer som delvis motsvarar andragamla judiska utläggningar. Tanken att djuren gjorde egypternasmat oaptitlig anknyter kanske till 2 Mos 8:3, där det sägs att grodor skulle kräla i baktrågen.

15:15 Ps 11514-8; 1155:1548 16:2 Vish 11:7; 16:20; 18:1, 20; 15:18 Vish11:15+ 19:5 2 Mos 16:13; 4 Mos, 15:19 1 Mos 3:14 11:31 16:1 2 Mack 4:26+

16:5 Salomos vishet

5Inte när de själva överfölls vilda och rasande djur och ens av höll tillintetgöras de ringlande bett, höll din att av ormarnas vrede i sig till det Att de hölls i skräck för tid yttersta. en var bara varning; de hade ett tecken lovade räddning och en som

påminde ditt lagbud. 7Ty den hjälpsökande räddades inte av

om tecknet han dig, allas räddare. Också det såg, utan av sättet bevisade du för våra fiender du är den befriar från allt att som gDe dödades gräshoppors och flugors bett och fann ont. av inget botemedel rädda livet med, de förtjänade att straffas att ty sådana djur. av Men dina söner kunde inte giftiga reptilers tänder rå på, ens din barmhärtighet kom dem till hjälp och botade dem. För ty påminnas dina 0rd blev de stungna och sedan snabbt att om hjälpta; de skulle inte försjunka i glömskans dvala och bli

likgiltiga för din godhet. Ty det var varken örter eller salvor

gjorde dem friska, utan ditt 0rd, Herre, det botar allt. som som Du har makten över liv och död, du leder till dödsrioss ner kets och för därifrån. En människa däremot portar oss upp kan visserligen döda i sin ondska, men hon kan inte föra anden tillbaka sedan den lämnat kroppen och inte befria själ som en döden tagit till fånga.

Hagel över egyptema, manna åt israeliterna

Att undkomma din hand är omöjligt. De gudlösa, som förnekade att de kände dig, blev tuktade din starka de av arm: förföljdes oerhörda skyfall, hagel och skoningslösa oväav av der, och de förtärdes eld. Och allra förunderligast av var detta: i vattnet, släcker allt, rasade elden starkare, som ty natu-

1625 ormarnas betr Se Mos 4 21:6 ff. Det tecken 50m lovade räddning v. 6 är kopparormen. 16:8 bevisadedu för våra fiender Jfr 11:11 med not. 16:9 De dödades Insekterna som nämns 2 i Mos 8 kunde enligt en gammal judisk utläggning döda med sina bett. En liknande tolkning av gräs hoppsplägankan ha utgått från 2 Mos 10:17. Jfr Upp 9:3 ff., där bilden av gräshopporutmålasmed övernaturligadrag.

16:5 4M0s 21:6-9;Joh 3:14 16:13 Tob 4219+ 16:7 Jes 45:21 16:14 Ps4918-10 16:9 2 Mos 8:24; 10:13-15 16:162 Mos 9:23 f., Ps 78:47 16:12 Ps 107120 105232

Salomos vishet 16:27 v

strider de rättfärdigas sida. Än dämpades lågan

ren för att

inte förbränna de djur som hade sänts ut mot de gudlösa

dessa skulle med ögon att det Guds rättvisa egna se var som förföljde dem. An flammade den med större kraft än eldens och det fastän den vatten, för att förstöra allt egen, omgavs av

växte i det orättfärdiga landet.

som

2°Men ditt folk delade du i stället änglars från

ut mat;

himlen bjöd du dem ett bröd färdigt att ätas utan besvär

som var för dem, som förmådde ge all tänkbar njutning och som kunde

sig till och smak. Det ämne kom från dig

anpassa vars ens som

gav en föreställning om hur ljuv du är mot dina barn. Det fogade sig efter den ätandes önskan och förvandlades till vad var

och ville ha. När det för eld förblev det snö och en utsattes och smälte inte. Så skulle de att medan elden förstörde se

fiendernas gröda när den brann i haglet och flammade i

regn-

skurarna, glömde den nu till och med bort sin egen kraft för

att de rättfärdiga skulle bli mättade.

Ty för att tjäna dig, sin upphovsman, spänner skapelsen

sina krafter mot de orättfärdiga och straffar dem efter

men ger

för hjälpa dem litar dig. Därför gjorde sig skapel-

att som sen även den gången till tjänare din gåva, som kom med näring ät alla. Den antog alla tänkbara former alltefter vad de bad och önskade, för att dina älskade söner, Herre, skulle om

förstå att det inte är markens gröda livnär människan med

som

sina olika arter, utan att det är ditt 0rd som uppehåller dem som dig. Och detta elden inte kunde förstöra smälte

tror som

16:18 Än dämpade: lågan Troligen menar författaren att gräshoppsplågan 2 Mos 10 inte kunde avvärjasmed eldar, som var det vanligamedlet att hejda gräshoppssvärmar jfr 19:21. Att eldenbrann ivatten v. 17, 19 syftar förmodligen på blixtarna, som enligt 2 Mos 9:24 flammade mitt i hagelskurarna; Ps 10552. 16:20anpassa sig till vars och ens smak Denna tanke kan ha uppstått ur en jämförelsemellan 2 Mos 16:31 och 4 Mos 11:8. 16:22 förblev det snö och Se Mos 2 16:14, där mannat jämförs med rimfrost. Enligt v. 23 i samma kapitel kunde det kokas och bakas: det tålde alltså eld utan att smälta. Enligt 2 Mos 16:21 smälte däremot det som lämnats kvar marken förmiddagenssolvärme;detta i drag berättelsenutläggs i symboliskt i v. 28

16:20-29 2 Mos 16; Ps 78z23-25 16:24 Ps 119:91; Vish 19:6-21; Syr 16:21 Ps 34:9-13 39:25 16:26 5 Mos 8:3; Matt 4:4

16:28 Salomos vishet

för blotta värmen flyktig solstråle, för att visa att

av en man

måste tacka dig innan solen och be till dig innan dagen

går upp

gryr. Ty den otacksammes hopp skall smälta som vinterns rimfrost och flyta bort som utspillt lja, dina domar är

vatten.

överväldigande och svåra att beskriva.

M öreer i Egypten, ljus över israeliterna

Därför förvillades de själar fostran. zNär de som var utan

laglösa trodde sig kunna förslava det heliga folket, blev de själva mörkrets fångar och låg fjättrade lång natt, inspärrade i

en

sina hus flyktingar undan den eviga försynen. 3De

som som

syndade i det fördolda och trodde sig trygga för upptäckt i skydd av glömskans mörka slöja skingrades nu i ohygglig fasa,

skräckslagna inbillade Inte den vrå gömde av syner. ens som

dem skydd mot rädslan. Runt omkring dem genljöd dånan-

gav de skrällar, och gestalter med bistra ansikten skymtade dunkelt.

5Ingen eld hade kraft att sprida ljus, och inte heller stjärnornas klara lågor kunde lysa upp denna hemska natt. Ingenting annat

syntes inför deras ögon än ett fasansfullt bål tänts sig som av

självt, och i deras besinningslösa skräck för denna aldrig förut skådade blev det de såg ännu fruktansvärdare. 7Magins

syn

taskspelarkonster förmådde ingenting, och domen över dem skrutit med sitt förstånd blev förödmjukande. sTy de

som som

hade utfäst sig att befria sjuka själar från ångest och skräck låg

själva sjuka löjlig, vidskeplig rädsla. 9°Det skrämde

nu av som

dem ingenting rädd för ändå de nära förgås

var att vara - var att

17:2 mörkrets fångar Utgångspunktenför den följande skildringen är 2 Mos 10:21 ff. Varifrån författaren hämtat detaljer som spöksynemav. 3 och den fasansfullaelden v. 6 är okänt. 17:6 i derasbesinningslösaskräck... ännu fruktansvärdare Grundtexten är oklar och troligen skadad. 17:7 Mugin: taskspelarkonster... dem som skrutit med sitt förstånd Författaren syftar de visa män och trollkarlar som enligt 2 Mos 7:11, 22; 8:7, 18 hade tävlat med Mose som undergörare. Samtidigt vänder han ironin mot filosofer och undergörarei sin egen samtid.

16:28 Syr 39:5 17:3 Jes 29:15 16:29 Vish 5:14+ 17:7 2Mos7:11,22;8:18 17:1-21 2 Mos 10:21-23;]ob 17:9 Ps 53:6 1520-24

Salomos vishet 18:2

av fasa, där de hölls i skräck kringstrykande djur och väsande

av reptiler. Själva luften, de inte kunde undkomma, vägrade som

de på. Ty ondskan feg och får dom

att se är sin eget vittnesbörd; väntar den sig alltid det ansatt av samvetet värsta. Fruktan består just i förnuftets bistånd sviker, och att

den ängslige är invärtes, desto föredrar han

svagare mer att vara

okunnig om det som vållar hans plåga. Och under denna i verkligheten saknade makt

natt, som att skada och hade kommit från det maktlösa dödsrikets som skrymslen, fick alla vis: de jagades nu sova samma av inbillade spöksyner förlamades förnuftet svek dem, men av att

ty plötsligt och utan förvarning överrumplade skräcken dem.

Vem det än gällde, sjönk han stället, stängdes in och ner

hölls fången bakom galler inte järn. Antingen det

som var av bonde eller herde eller arbetare trälade i var en en en som ensamhet, överraskades han och måste finna sig i sitt oundvik-

liga öde, ty alla fjättrades med mörkrets boja. Vare sig

samma

de hörde vindens och fåglarnas ljuvliga sång bland lummiga

sus grenar eller upprörda vågors rytmiska dån och det fruktans-

värda braket från nerrasande klippblock eller djur

trampet av

som rusade omkring utan och rytandet från de fruk-

att synas

tansvärdaste vilddjur eller ekot slungades tillbaka från

som

bergsklyftorna, blev de förlamade av skräck. Hela världen lystes strålande dagsljus, och alla

upp av skötte obehindrat sina sysslor. Bara dessa människor höljdes tryckande lik det mörker där de till sist skulle av en natt, hamna. Men för sig själva de börda tryckande än var en mer mörkret.

För dina heliga lyste däremot det klaraste ljus. Fienderna

såg dem inte kunde höra deras röster och prisade deras

men

lycka att inte ha behövt lida som de själva. zDe tackade dem för

att de inte tog hämnd för lidna oförrätter, och de bad om

17:11 ondskan... får sin dom på eget vittnesbörd Grundtexten är oklar, och översättningenbygger en rekonstruktion. Aven i 13 finns språkliga v. oklarheter. 17:20 Hela världen lystes upp Enligt 2 Mos 10:23 drabbade mörkret inte israeliterna; 18:1. 18:2 bad om förlåtelseför sin fientlighet Annan möjlig översättning: bad att förunnas slippa se dem mer.

17:18 3 Mos 26:36 18:1 2 Mos 10:23; 1 Sam 2:9; Vish 16:2+

18:3 Salomos vishet

förlåtelse för sin fientlighet. 3Men israeliterna du lågande

gav en

eldpelare som vägvisare färden i det okända, en sol som inte

brände dem under den ärorika vandringen. De andra hade

förtjänat att mista ljuset och hållas fångna i mörkret. De hade spärrat och fängslat dina skulle förmedla lagens

söner, som

oförgängliga ljus till världen.

Förgömren bemsöker egypterna bejdas bland

men

israelitema

5De hade planerat att döda de heligas späda barn. Men sedan

ett enda dem hade blivit och räddat, du till straff ifrån av utsatt tog

dem en mängd deras barn, och dem själva dränkte du

av egna

alla gång i våldsamma vågor. Våra fäder visste i förväg

en

den natten, för att de i förvissning skulle kunna glädja

om trygg sig den ed de litade på. 7Vad ditt folk väntade de rättfärdivar

gas räddning och fiendernas undergång. Ty medel

samma som du straffade våra motståndare med använde du också för att

kalla till dig och ära. 9Rättfärdiga fäders fromma

oss ge oss

söner förrättade offer i hemlighet; de förband sig enhälligt

att

följa den gudomliga lag förpliktar de heliga dela både

som att

faror och framgång lika, och redan stämde de fädernas

nu upp

lovsånger.

18:5 ett enda av dem Dvs. Mose; se 2 Mos Beträffandeförfattarens vana att utelämna namn 10:1 med not. 18:6 Våra fäder visstei förväg den natten Orden kan syfta Gud om att förberedde israeliterna i Egypten vad som skulle hända 2 Mos 11:4 ff. eller att befrielsenfrån Egypten förutsagts redanför Abraham 1 Mos 15:13 f.; Apg 7:7. 18:8 kalla oss till dig Händelsernai Egypten betraktas här grundlägsom ett gandeuttryck för att Gud hade särskilda avsikter med Israel; Hos 11:1. 18:9. förrättade offer Författaren tänker påsklammet, enligt Mos 2 12 som offrades för första gången den natt då egypternas förstfödda dog och israeliternabefriades. 18:9 stämdede upp fädemas lovsånger Troligen att de psalmer menas som traditionellt läsesunder den judiska påskmåltidenPs 113-118 användes redanvid den första påsken.

18:3 Vish10:17+ 18:5 2 Mos 221-10 18:4 Jes 2:3; 42:6; 49:6 18:6 1 Mos 15:14 18:5-19 2 Mos 11-14

Salomos vishet 18 :21

Men skärande falskt ekade fiendernas till hjärtslirop svar,

tande genljöd klagolåten över barnens död. Slav och herre

drabbades straff, undersåten fick lida detsamma av samma som kungen. Alla hemsöktes gång döden i gestalt, en av samma och liken kunde inte räknas. De levande räckte till för inte ens

att begrava dem, ty ett ögonblick hade deras värdefullaste

avkomma förintats. Allt hade de mött med grund otro av

sin trollkunnighet, men när de förstfödda dräptes måste de

bekänna: detta folk är Guds son.

När djup tystnad behärskade allt och hade nått

natten

halvvägs i sitt snabba lopp, svingade sig ditt allsmäktiga ord från kungatronen i himlen ned till det land skulle förödas,

som

hotfull krigare med din obönhörliga befallnings skarpa

en

svärd. Där han stannade spred han död överallt, han stod

jorden och nådde ända till himlen. Genast förfärades de av fasansfulla drömbilder, och oanad dem. När de en ångest grep låg där halvdöda överallt vittnade de om varför de måste dö.

Drömmarna skrämde dem hade förutsagt det: de skulle

som inte förintas utan att veta varför de drabbades.

Inte heller de rättfärdiga undgick dödens beröring. Många blev utplånade i öknen, men vreden dröjde inte kvar länge. En oförvitlig skyndade fram till försvar med från

man vapen

sin heliga tjänst: bönen och rökelsens soningsmedel. Han gick

till strids vredens raseri och satte gräns för olyckan; så mot en

18:13 Allt badede mött med otro De föregåendeplågorna hadeavfärdats som trollkonster, eftersom egypternas trollkarlar kunde göra samma saker; 17:7 med not. 18:13 Guds son Se not till 2:18. 18:15 ditt allsmäktiga ord Guds ord skildras här som en person i likhet med vishetenä; de båda begreppenhar sannolikt nära nog sammanfallit för författaren. 18:20 vreden Bl.a. i 4 Mos 16 beskrivshur israeliternadog i massorsom straff för sitt upproriska knotande. Guds vrede, som lät dem dö, tänks här personifierad av den ängel som härjadebland egypterna, Förgöraren v. 25; 1 Kor 10:10. 18:21 En oförvitlig man Dvs. Aron; se 4 Mos 16:46 ff. och beträffande hans dräkt v. 24 2 Mos 28.

18:13 17:7-l 2 M05 4:22; HOS 181151, 1 Krön 21:15 L; 11:1 19111-15 18220-254 M05 16:41-5O

18:22 Salomos vishet

visade han att han din tjänare. Men det inte med var var

kroppsstyrka som han besegrade raseriet och inte heller med vapenmakt, med ord betvang han hämnaren, med på-

utan en minnelse det edsvurna förbundet med fäderna. När de om döda redan låg fallna över varandra i högar, ställde han sig

emellan och hejdade anloppet och spärrade vägen till dem

som

ännu levde. Ty hans fotsida dräkt fanns hela världen att se, fädernas ärorika graverade fyra rader ädelstenar,

namn var av

och ditt majestät fanns diademet kring hans huvud. För

detta måste Förgöraren vika, det detta skrämde hovar som Att de hade fått känna vreden redan nom. av var nog.

Egypterna drunknar, israeliterna går havet

genom

Men de gudlösa ända till det Guds obarm-

19 ansattes yttersta av

härtiga vrede, eftersom han i förväg visste vad de skulle göra:

zfastän de själva hade tillåtit israeliterna att dra bort och ivrigt

skyndat dem, skulle de ångra sig och förfölja dem. 3Medan de ännu höll med sorgeriterna och klagade vid de dödas kom de dåraktiga tankar, och förföljde de

gravar nya, snart

som rymlingar samma människor som de nyss hade tiggt och bett sig Till denna ytterlighet drevs de rättvis

att ge av. av en

tvångsmakt, som kom dem att glömma vad som hade hänt för

att de skulle drabbas lidanden, tills sista återstoden av nya av

deras straff gått i fullbordan. 5Ditt folk skulle uppleva

en underbar vandring, medan de andra mötte döden sällsamt ett satt.

18:24 på bans fozsida dräkt fanns hela världen Den kosmiska Symboliken härleddesbl.a. ur mantelns runda form och blåvioletta färg, ansågs som motsvara himlavalvet. Stenarna bröstvåskan sattes i sambandinte bara medjakobs söner, fädema, utan ocksåmed djurkretsens tolv tecken och med jordens fyra väderstreck. 18:24 ditt majestät Dvs. Guds heliga namn, som stod ingraverat turbanens guldprydnad. Se Mos 2 28:36. 19:4 tvångsmakt Jfr 2 Mos 14:4, 17, där det sägsatt Gud avsiktligt gjorde egypterna halsstarriga.

18:22 Vish12:21+ 19:4 2Mack6zl4 18:242 Mos 28; Syr 45:8-12 19:5 Vish16:2+ 19:2-8 2 Mos 12:31-33;145-31

Salomos vishet 19:16

Hela skapelsens väsen omformades än en gång från grunden

i lydnad för dina befallningar, för att dina tjänare skulle bevaras oskadda. 7Man fick hur moln täckte lägret och hur

se ett torr

mark steg upp där det nyss var vatten; en framkomlig väg höjde Röda havetü grönskande slätt det vilda vågsvallet.

sig ur en ur

Där gick de fram, hela det folk beskyddades din hand

som av

och hade fått så märkliga tecken. 9De hästar

som se var som

bete, de skuttade lamm, och de lovsjöng dig, Herre, sin

som

räddare. 1°Ty de mindes ännu det hänt under deras tid i det

som främmande landet: hur hade kommit fram jorden i myggor ur

stället för att bli till djurens naturliga sätt, och hur mängder

paddor hade spytts floden i stället för att födas av upp av som vattendjur. När de sedan längtade efter något läckert äta att

och bad det, fick de också fåglar bli till ett nytt sätt:

om se

vaktlar havet för stilla deras hunger.

steg upp ur att

Så drabbades syndarna vedergällningen, sedan de först

av hade våldsamma blixtar. Rättvist led de för sin varnats genom egen ondska de hade gett prov det mest hätska främ- lingshat. Andra hade avvisat obekanta vandrare, dessa men människor lade slavok på utlänningar hade gjort dem väl. som Och inte med det: de andra skall visserligen stå till nog svars

för att de visade fientlighet mot främmande, men dessa ord-

nade först välkomstfester och lade sedan fruktansvärda bördor

19:6 Skapelsens väsen omformades Författaren tänker sig undret med Röda havet som en motsvarighet till världens skapelse,då Gud skilde vattnet från torra landet 1 Mos 1:9 f.. 19:9 De var som hästar. som lamm Scenen i 2 Mos 15:20 utbroderas .. med bilder, hämtadefrån Ps 114:4; Jes 63:13. 19:10 myggor badekommit fram ur jorden Genom en bokstavlig läsning av 2 Mos 8:3, 17; 4 Mos 11:31 kommer författaren fram till att de djur Gud sände inte bara kom överraskande och i ovanlig mängd utan också uppstod Övernaturligt sätt ur jorden, Nilen och havet. 19:14 Andra Dvs. folket i Sodom; som vanligt anspelarförfattaren bara i allmännaordalag gestalter i GT jfr 10:1 med not. Han utläser 1 ur Mos 19:2 att de besökande änglarna hade avvisats av stadens övriga invånare, innan de togs emot av Lot den rättfârdige, v. 17. 19:16 välkomstfester. bördor Orden syftar hur farao tog emot Jakob .. enligt 1 Mos 45:16 ff. och tvångsarbetet beskrivs i 2 Mos 1:8 ff. som

19:9 2 Mos 15; Ps 114; Jes 63:13; 19:13 Ps 77:19 Mal 4:2 19:14-17 1 Mos 19:1-11 19:102Mos8 45:17-20;2Mos1:8-11; 19:11 Vish 1612+ 10:22

19:17 Salomos vishet

dem redan hade fått del deras rättigheter. Så som av egna slogs de också med blindhet, alldeles de andra vid den som rättfärdiges när de i oändligt mörker och port, sveptes ett var och måste leta efter sin port för att komma in. en egen Elementen kan själva bilda nya kombinationer, liksom musiken från stränginstrument kan ändra taktarten fast tonerna ett hela tiden är desamma. Det inser klart akt man om man ger landvarelser förvandlades till Vattendjur och vad som hände:

simmande djur kom land, elden stegrade sin kraft i

upp och glömde sin förmåga släcka. Andå förtärvatten vattnet att de lågorna inte de ömtåliga djur gick omkring mitt i elden som och smälte inte den flyktiga, rimfrostliknande födan från him-

len. nja, allt sätt, Herre, gav du ditt folk storhet och ära. Du

har inte svikit, utan bistått Clct alltid och överallt.

19:17 slogsde. med blindbez Beskrivningen av mörkret i 2 Mos 10:21 ff. .. jämförs med scenen i 1 Mos 19:11. 19:18 Elcmenten desamma Grundtextens exakta innebörd är osäker. Hu . .. vudtanken är dock klar: Gud kan i sin allmakt utnyttja naturensresurser lika smidigt som en musiker användersitt instrument. 19:19 Iandvarelser Dvs. israeliternaoch derasboskapshjordar 2 Mos 12:38. Under vandringen genom Röda havet kunde de sägas ha tillfälligt förvandlats till Vattendjur. 19:20 elden stegrade sin kraft ]fr16:17-19 med not.

19:20 Vish16:18w23 19:22]es41:1O

JESUS SYRAKS VISHET

Inledning

Denna bibelbok ovanligt klart besked sin tillkomst ger om egen i ett företal, återfinns i flertalet de grekiska handskriftersom av

Av detta företal framgår att skriftlärd jude skrev boken

na. en hebreiska och att hans företalets författare, översatte sonson, den till grekiska efter att år 132 Kr. ha flyttat till Egypten. Om farfaderns finns varierande uppgifter jfr 50:27 med namn not, men enligt företalet hette han Jesus, hebreiska Jeshua.

Efter släktens äldste kände medlem kallas han Syraks son, hebreiska Ben Sira.

Om tidsavståndet mellan farfar och normalt, bör sonson var boken ha kommit till i början 100-talet Kr. Detta stämmer av

också med innehållet. En hänförd skildring översteprästen

av Simon, som levde in 190-talet 50:1 ff., intrycket ger att författaren själv sett honom redan räknar honom till histomen rien. Å andra sidan sägs inte ord och händelser ett om personer

i Mackabeerböckerna. Det dramatiska förlopp inleddes

som

med Antiochos IV Epifanes tronbestigning år 175 Kr. måste

ligga efter bokens tillkomst.

Den tid då boken sålunda skrevs jämförelsevis och var trygg lycklig för judarna. Deras traditionella religion blomstrade,

samtidigt som de stod i god förbindelse med omvärlden, kunde samla förmögenheter och nå politiskt inflytande. Dessa resa, förhållanden avspeglas tydligt i boken. Den är, som företalet antyder, efterföljare till Ordspråksboken och liknande en skrifter. Lättöverskådlig eller tydligt disponerad är den inte. Ett

slags stomme bildas betraktelser över den gudomliga visav heten, enligt gammaltestamentlig tradition skildrad som ett

personligt väsen se t.ex. 1:1 ff; 6:18 ff.; 14:20 ff.; 24:1 ff.;

51:13 ff. Närbesläktade ämnen, författaren också återsom

kommer till, är Guds storhet skapare och hans visa styrel-

som se, som med sträng rättvisa fördelar gott och de fromma ont

och syndarna se t.ex. 15:11-18:14; 33:7-15; 39:12 ff.. I bokens

slutparti prisas naturens härlighet 42:15-43:33, de gestalstora terna i den bibliska historien 44-49 och tempelgudstjänstens

skönhet 50:1-21. I allt detta uttrycks stabil och harmonisk en

10-16-436 283

Jesus Syraks vishet

personligt tonfall tränger igenom i några böner 22:27-

tro; ett 2326; 36:1-19; 50:22-24; 51:1-12 och i notiser, där ett par författaren nämner sig själv 24:30-34; 3316-19; 50127-29.

Mellan dessa teologiska inslag utgörs bokens huvudmassa av

lång rad levnadsregler, förmaningar och betraktelser över en världens gång. De berör bl.a. relationerna i hemmet, ekonomi,

hälsovård, sällska sliv och vänskapsförhållanden. Perresor,

spektivet är välbärga husfaders, med fast hand råder

en som över hustru, barn och slavar; han kan också röra sig i samhällets

högre kretsar tillvaron där är riskabel. Konkremen vet att tionen i alla dessa råd har gjort boken oerhört populär genom

tiderna, samtidigt självfallet en avvikande syn många som frågor har vuxit fram under förändrade samhällsförhållanden.

Bokens vittnar också sitt dju gående förändtext sätt om ringar. När författarens översatte den grekiska, måssonson många enskildheter språkliga skäl bli annorlunda än förut, te av

han själv säger i företalet, också innehållet påverkades

som men delvis kulturella och religiösa förhållanden i hans nya omgivav ning. Det hans rekiska med dess självständiga inslag var text kom ingå i kristnas bibel, och från den utgår därför som att

också föreliggande översättning. Bara i några fall, där den grekiska är förstörd eller meningslös, har den hebreiska

texten texten följts. Också långt efter tid kom förhållanden att sonsonens nya

sätta sina spår i boken. I de grekiska handskrifterna finns

senare nämligen mängd tillägg, under lång tid togs med i alla en som utgåvor 1800-talets textkritiska forskning har men som genom kunnat skiljas från det Övriga. Här återges de för sig i bihang A.

Den hebreiska bevarades länge judarna, fast inte texten av heller den hölls fri från ändringar och tillägg. Boken har dock

aldrig räknats helig skrift inom judendomen, och efter som hand kom den bruk och försvann. Ungefär 23 har ur av texten

emellertid återfunnits i brottstycken, påträffade sedan slutet av

1800-talet. I vår tid är det alltså åter möjligt att göra sig en

föreställning hur den ursprunglige författaren uttryckte sig. om Ett urval sådana formuleringar klart skiljer sig från den av som

grekiska översättningen återges i bihang B.

Jesus Syraks vishet

DEN GREKISKE ÖVERSÄTTARENS FÖRETAL

Många värdefulla gåvor har kommit till del lagen

oss genom

och profeterna och deras efterföljare, och Israel är därför värt att berömmas för sin bildning och vishet. Det är emellertid angeläget inte bara att de som låser dessa skrifter själva ökar sin

kunskap utan också att de genom sin lärdomssträvan kan bli till nytta för sin omgivning både i tal och i skrift. Min farfar Jesus,

som länge hade ägnat sig studiet av lagen, profeterna och de andra fäderneärvda skrifterna och blivit utomordentligt förtromed dem, kände sig därför manad att lämna ett eget bidrag

gen

till bildnings- och vishetslitteraturen, för de strävar

att som

efter lärdom skulle göra ännu större framsteg i lagens efterföljd

genom att ta del av även detta arbete.

Jag vill be läsaren att välvillig och uppmärksam och

nu vara

att visa överseende eller formulering kan förefalla

om en annan

misslyckad, trots den möda som är nerlagd översättningen. Ty denna bok, som ursprungligen avfattades på hebreiska, kan inte ge samma intryck när den översätts till ett annat språk. Inte bara den också själva lagen, profetiorna och de andra

utan

skrifterna ter sig åtskilligt annorlunda i sin ursprungliga form. När jag korn till Egypten under kung Euergetes trettioåttonde regeringsår och slog mig där för tid, mötte jag

ner en en

icke obetydlig grad bildning och fann det då ytterst angeläget

av att själv visa iver och flit att översätta denna bok. Under genom

- lagen och profeterna och deras efterföljare Här tillämpas för första gången den traditionella tredelningen de gammaltestamentligaskrifav terna. Profeternas efterföljare är de författat eller redigerat den som grupp av skrifter dit Lex. Job, Psaltarenoch Ordspråksbokenräknas. - kung Euergetestrettioåttonde regeringsår motsvarar ungefär 132 f.Kr. PtolemaiosVIII Euergetesregeradei Egypten 145-116 men räknade sin tid som kung från år 170, då han blev Ptolemaios VI:s medregent. - en icke obetydlig grad av bildning Grundtexten är oklar och översättningen osäker. Säkert är att judarna i Egypten tog starkaintryck den av hellenistiska kulturen och bl.a. översatte hela den hebreiskabibeln till grekiska.

1:1 Jesus Syraks vishet

den tid som sedan gått har jag brukat mycken omsorg och skicklighet att göra boken färdig, för att kunna ut den till ge nytta också för dem i främmande land strävar efter lärdom som och redan har inrättat sina liv i enlighet med lagen. som

Visbetens ursprung

lAll vishet kommer från Herren och finns hos honom för evigt. 2Vem kan räkna havets sandkorn, regnets droppar och evighetens dagar 3Vem kan utforska himlens höjd, jordens vidd och havets djup Före allt annat skapades visheten; tanke och insikt finns till evighet. av

För har vishetens blivit röjd vem rot Vem känner dess sinnrika planer sEn enda är Vis. Väldig och fruktansvärd sitter han sin tron: Herren. 9Han själv skapade visheten och såg den, mätte den och utgöt den över alla sina verk. Allt lever har fått del hans gåva, som av i rikt mått har den skänkts dem älskar honom. som

VisJet och gudsfruetan

Gudsfruktan är ära och berömmelse, en en en lycka och en festglädjens krans. Gudsfruktan fyller hjärtat med fröjd, lust och glädje och ett långt liv. ger

1:3 havets djup representerar i grundtexten också avgrunden eller dödsriket, liksom himlens höjd representerar Guds boning. 1:11 feszgládjenskrans Vid fester brukade man ha kransar av löv eller blommor på huvudet. Kransen kunde också vara ett segertecken v. 18.

1:1-10 ]ob28:12-28 1:8 ]es6:1;Syr 43:29 1:1 Ords2:6;Vish 9:9 1:9 ]0el2:28 f.;Apg 2:171. 1:2 job 38;]es 40:12 1:101 Kor2z9 1:3 Ords 25:3; Rom 11:33 f.+ 1:11 Ords 4:9; Syr 6:31; 10:19; 1:4 Ords 8:22 f.;Syr 24:9;]oh 1:1 25:6 1:6-8 Bar 3z29-32 1:12 Ords 3:1 10:27; Syr 34:14

Jesus Syraks vishet 1:25

Den fruktar Herren får ett gott slut, som

och på sin dödsdag blir han välsignad.

Vishetens början frukta är att Herren,

och hon skapades hos de trogna redan i moderlivet. Hos människor har hon byggt sitt bo, evig grundval,

en och åt deras avkomma skall hon i förvar. ges Vishetens fullhet frukta är att Herren, hon mättar de trogna med sina frukter.

Hon fyller deras hus med begärliga ting och förråden med vad hon har frambragt. Vishetens segerkrans är fruktan för Herren,

fred och hälsa den. växer upp ur

Kunskap och insikt låter hon falla som regn;

de vinner henne får lysande ära.

som 2°Vishetens är frukta Herren, rot att och hennes långt liv. grenar är ett

Orättmätig vrede kan inte försvaras,

vredens övertag blir mannens fall.

Den tålmodige håller tills tiden är inne,

ut sedan bryter glädjen fram hos honom. Han sina ord tills tiden är inne; sparar då kommer många att prisa hans klokhet. 251 vishetens skattkammare finns kloka 0rd,

hos syndaren väcker gudsfruktan avsky.

men

1:13 på sin dödsdagblir han välsignad Författaren räknade inte med ett liv efter döden och tänker här på den lycka som består i fridfull död och en ett gott eftermäle. Hans sonson, den grekiske översättaren, hade en annan uppfattning jfr 7:17 med not och kan ha låtit orden syfta det eviga livets gåva.

1:13 Syr11:26 1:22]ak1:19 1:14 Ps 111:10; Ords 1:7; 9:10 1:23 Syr 20:6 1:16 Syr6:19 1:25 Syr 21:15 1:17 Ords 8:21; 31:10-31

1:26 Jesus Syraks vishet

Håll buden, du längtar efter vishet, som så skall Herren skänka dig den i rikt mått.

Ty frukta Herren vishet och vett.

att ger Väljer det, blir trofast och ödmjuk. man man

Värj dig inte mot gudsfruktan, och närma dig den inte med svek i hjärtat. Hyckla inte inför din omgivning, tänk hur du lägger dina ord Upphöj inte dig själv

du kan falla och dra vanära över dig. gDå avslöjar Herren dina innersta tankar och slår dig i allas åsyn, ner

därför du närmade dig gudsfruktan

att med hjärtat fullt falskhet. av

U tbålligbet i prövningar

Mitt barn, du närmar dig Herren för att tjäna honom,

2 om

bered dig då för prövningar.

zVar ståndaktig och håll ut, gör inget förhastat när olyckan kommer. 3Håll fast vid Herren och lämna honom inte,

så skall det dig väl till slut. Ta vad än läggs dig,

emot som och ha tålamod i alla slags lidanden.

ST liksom guld prövas i eld,

y så prövas Guds utvalda i lidandets ugn. Lita honom, så skall han ta sig dig. an

Håll dig rätta vägar och hoppas honom.

1:29 Hyckla inte inför din omgivning Troligen ursprunglig innebörd; de bevarade handskrifternas grekiska text är svårbegriplig. Den kan möjligtvis betyda inte skall sträva. efter ytlig och oförtjänt popularitet. att man 1:30 du närmade dig gudsfruktan Oversättningen bygger en rekonstruerad I handskrifterna lyder versens avslutning: därför att du text. inte närmadedig gudsfruktan; ditt hjärta var fullt av falskhet.

1:26 Pred 12:13; Syr 19:20; Matt 2:1f. Judit 8:25-27;]ak1:2-4; 19:17 1 Pet 4:12 1:27 Ords 2:5 Ords 17:3; Vish 3:6; 1 Pet 1:7 1:28 Vish 1:1-3 2:6 Ps37:5; Ords 3:5 Syr 1:3 0Ords 16:18;Matt 23:12 3431440

Jesus Syraks vishet 2:18

7Ni fruktar Herren, vänta hans barmhärtighet,

som och vik inte från vägen så att faller. av Ni fruktar Herren, lita honom, som så skall lön inte utebli. er

9Ni fruktar Herren, hoppas allt gott,

som

evig glädje och barmhårtighet.

1°Se på dem levt i gångna tider: som Har någon litat Herren blivit sviken som

Har någon stått fast i gudsfruktan blivit övergiven

som Har någon åkallat Herren utan att bli hörd

Nej, barmhärtig och nådig är Herren, han förlåter synder och hjälper i nödens stund.

Ve alla fega hjärtan och kraftlösa händer, den syndare som vandrar två vägar. ve Ve det hjärta är kraftlöst, ty det har ingen tro, som och därför skall det inte något beskydd.

Ve inte längre håller ut

er som vad skall ni göra när Herren kommer De fruktar Herren bryter inte mot hans bud, som de älskar honom håller sig till hans vägar. som De fruktar Herren strävar att göra hans vilja, som de älskar honom mättar sig med lagen som De fruktar Herren gör sig beredda som och böjer sig ödmjukt inför honom:

18Lá°t falla i Herrens binder

oss och inte i människors,

ty lika gränslös hans storhet

som

är hans barmhärtighet.

2:18 Låt oss falla i Herrens binder Citatet är från Davids historia 2 Sam 24:14. Han görs till en förebild därför att han ödmjukt litade Gud också den stund då han blev straffad i med olyckor.

238 Syr 51:30 2:12 Ords 28:18;]es 7:9; Jak 2:9 Jes 35:10; Bar 4:29 1;6-8 2:10]ob 4:7; Ps 22:5 37:25; 2:15 5 Mos 4:1 6:5 1 Joh 5:3 1 Mack 2:61 2:18 2 Sam 24:14 2:112 Mos 34:6; Ps 86:15; 103:8-14

3:1 Jesus Syraks vishet

Plieter mot föräldrar

Lyssna till fars förmaningar, mina barn,

3 er

och gör han säger, så går det väl. som er

zTy Herren har gett fadern myndighet över barnen

och fastställt moderns rätt gentemot sönerna.

3Synder sonas när man vördar sin far,

och att ära sin är att samla skatter. mor som

5Den vördar sin far skall glädje barn,

som av egna och när han ber skall hans bön bli hörd. Den ärar sin far får långt liv, som ett och den som lyder Herren är sin mor till tröst. 7Den fruktar Herren vördar sin far som och tjänar sina föräldrar slaven sina herrar. som

sVisa aktning för din far i ord och handling, så skall du hans välsignelse, ty en fars välsignelse ger stadga barnens hus,

förbannelse river dess grund. men en mors upp

Sök inte ära väcka förakt för din far genom att -

att din far föraktas länder inte dig till ära.

En människas ära bestäms faderns anseende, av och att modern föraktas länder barnen till skam.

Mitt barn, ta hand din far när han blir gammal,

om

och vålla honom ingen så länge han lever.

sorg

Ha överseende med honom hans förstånd försvagas

om och förakta honom inte, du är i din fulla kraft. som

Godhet far kommer inte att glömmas;

mot en

den bygger upp vad dina synder rivit ner. När du råkar i nöd skall du bli ihågkommen, frost för solen skall dina synder smälta bort.

som En hädares like är den överger sin far, som och förbannad Herren är den gör sin vred. av som mor

3:1-16 2 Mos 20:12; Syr 7:27 3:11 Ords 17:6 3:1 Ords1:8;Ef6:1 3:12 Ords 23:22 3:9 1 Mos 49:26 3:16 Ords 19:26 3:101 Mos 9:18-27;Ords 30:17

Jesus Syraks vishet 3:29

Varning för övermod

Mitt barn, sköt dina sysslor i ödmjukhet,

så blir du älskad än den är frikostig med gåvor. mer som Var ödmjukare högre du stiger, så finner du nåd hos Herren.

2°Ty år Herrens makt,

stor

de ödmjuka blir den förhårligad.

och av

Fråga inte efter det övergår ditt förstånd,

som forska inte i det överstiger dina krafter. som Tänk de befallningar du fått; fördolt angår dig inte.

det som är

Odsla inte kraft det går utöver din uppgift;

som det du fått är redan än människor kan fatta. se mer

Många har förts vilse av sina spekulationer, och skadliga fantasier har förvirrat deras omdöme.

För den styvsinte går det illa till sist, faran dukar under för den. och den som älskar Den styvsinte tyngs av plågor,

och syndaren staplar synd synd. För den övermodiges olycka finns ingen bot, ondskans planta har slagit rot i honom.

ty

Den kloke begrundar visdomsordet, kunna lyssna är den vises glädje.

att

Tänk på de befallningar du fått Meningen kan vara studera Guds 3:22 bud eller gör du blir tillsagd i ditt arbete. Förmaningens udd som troligen riktad intresset för grekernas filosofi och kultur, som är mot författarens tid började hota den judiska traditionen. Den kloke begrundar visdomsordet Orden är kanske tänkta som en 3:29 avrundande förmaning vid slutet ett avsnitt. jfr uttrycket Hör, du av har öron i evangeliernat.ex. Matt 11:15. som

3:18 Ords 3:34; Jak 4:6, 10; 1 Pet 3:24 1 Tim 1:3 6:20 5:5 3:261 Mos 49:7; Ords 28:14 3:21 Ps 1131:1; Rom 12:16 3:29 Matt 13:9

3:30 Jesus Syraks vishet

Plieter mot de fattiga

Vatten släcker flammande eld,

och allmosor utplånar synder.

Den lönar med blir ihågkommen efteråt, som gott gott och då han vacklar finner han stöd.

Mitt barn, beröva inte den fattige hans uppehälle,

låt honom inte vänta med bedjande blick. zSåra inte den svälter, som

väck inte förbittring hos lider brist.

en man som

3Upprör inte mer ett redan bittert hjärta,

låt inte den tigger vänta din gåva. som

Avvisa inte den ber hjälp i sin nöd,

som om

vänd dig inte bort från den fattige.

5Vänd inte bort blicken från den tigger, som

honom inte skäl förbanna dig,

ge att

ty om han förbannar dig i sin själs bitterhet, skall hans skapare höra hans bön.

7Gör dig omtyckt i folkförsamlingen

och böj ditt huvud för den mäktige.

Lyssna den fattige

och svara honom vänligt och anspråkslöst. 9Rädda den förtryckte från förtryckaren;

oförfärad när du fäller din dom. var Var far för de faderlösa som en och i makens ställe för deras mor. Då skall du bli till den Högste, som en son

än din skall han älska dig.

mer mor

4:7 Gör dig omtyckt i folkförsamlingen Versen avspeglarden mellanställning som författaren och hans likar intog i sin tids samhälle. Fastän judarna hade stor rörelsefrihet de inte självständiga,och även var en ansedd ledare för det egna folket måste Visa underdånighet mot den utländskehärskarenoch hans representanter. Jfr 7:4 ff.; 8:1.

3:30-4:6 Ps 41:2; Ords 19:17; Dan 4:6 2 Mos 22:23; Ords 17:5; Syr 4:24; Tob 4:7-11; 12:9; Syr 21:5;35:16-19 7:10, 32; 29:8-l3; 40:17, 24; 4:8 Ords Matt 19:21 4:9 Ps 82:3 Ords 31:8 f.; Syr 4:1 Ords 3:27 Syr 34:25 42:2 4:2 Syr 7:11;Jak 2:6 4:105 Mos 24:17; Job 29:16; Jes 4:5 Ords 21:13; 28:27 1:17 Luk 6:35

Jesus Syraks vishet 4:19

visbeten människa

H ur fostrar en

nVisheten sina söner framgång ger och sig dem söker henne. tar an som Att älska henne är att älska livet, rik lycka blir den vaknar tidigt för hennes skull. som Den äger henne vinner ära, som

och där hon går in följer Herrens välsignelse med.

De tjänar henne gör tjänst inför den Helige, som och de älskar henne blir älskade av Herren. som Den lyder henne skall döma folken, som och den följer henne kan vila tryggt. som

Om han litar henne, blir hon hans egendom

och förblir i hans efterkommandes ägo.

Ty först leder hon honom slingrande vägar, hon låter honom känna ängslan och skräck

och honom ingen med sin hårdhänta fostran ger ro förrän han litar fullkomligt henne. Hon prövar honom med sina krav,

men sedan går hon raka vägen tillbaka till honom, honom glädje och röjer sina hemligheter för honom.

ger Men lockas han vilse, överger hon honom och lämnar honom undergången.

4211-19 Ords 1:20-33; 8:1-36; 4:14joh 14:23 Vish 6:12-21; 8:2-18; Syr 4:15 Vish 3:8; 1 Kor 6:2 Ords 3:24 14:20-27; 24:1-22; 51213-30 4:17 Ords 3:11 Syr 51:19 4:12 Vish 6:14; 4:18 Heb 12:11

Ordsf3:16-18;

7:10 .

4:20 Jesus Syraks vishet

Den tiden

rätta för blygsel och förfrimodigbet

2°Ta tillfället i akt, sky det onda.

men

Blygs inte över dig själv.

Ty det finns en blygsel som för med sig synd,

och det finns blygsel ära och beröm.

en som ger

Ta inte hänsyn till då skadar du dig själv.

person - Var inte undfallande det blir din olycka. - Håll inte tillbaka 0rd i rättan tid, ett

ty orden röjer visheten

och talet människas fostran. en

Säg inte emot sanningen;

om du brister i vett skall du känna skam.

Blygs inte för att erkänna dina synder,

sök inte hejda flod i dess lopp.

en

Låt inte dåraktig människa en trampa dig,

och ta inte parti för härskare. en

Kämpa intill döden för sanningen,

så skall Herren Gud strida för dig.

Var inte djärv i 0rd

trög och slapp i handling.

men 3°Var inte ett rytande lejon i ditt hem, jaga inte inbillade fel hos ditt husfolk. Låt inte din hand sträckas för ut att dras tillbaka när det gäller men att ge.

Lita inte din rikedom,

säg inte: Jag har allt jag behöver.

zLåt inte din lust och din kraft förleda dig

att leva efter dina begär.

egna

JSäg inte: Over mig befaller ingen, ty Herren skall sannerligen ställa dig till

svars.

4:21 Syr 20:22; 41:14-42:8 5:1 Ps 62:11; Ords 11:28; Syr 4:23 Ords 15:23 11:19, 24 4:26 Ords 28:13 5:3 Ps 12:5; Syr 11:26 4:29 1 Joh 3:18

Jesus Syraks vishet 5:13

Säg inte: Jag har syndat, och ingenting hände,

Herren visar tålamod. ty SVar inte så säker förlåtelse

att du staplar synd synd.

°Och säg inte: Hans barmhärtighet är stor,

han kommer att förlåta alla mina synder. Ty hos honom finns barmhårtighet, också vrede°,

men

och hans harm viker inte från syndaren. 7Dröj inte med vända till Herren,

att om

det dag efter dag.

skjut inte upp Ty Herrens vrede slår förvarning utan

och i straffets stund är det ute med dig.

Lita inte till vad du förvärvat med orätt;

det får du ingen hjälp olyckans dag.

av

Pålitlighet i 0rd och gärning

Rensa inte säden vid vilken vind helst, som och slå inte in varje stig du ser -

så gör syndaren med sitt lösa prat. Var fast i din övertygelse och pålitlig i ditt tal. Var genast beredd att lyssna, tänk dig för innan du svarar.

men

Har du begrepp saken, så din nästa;

om svara inte, så håll tand för tunga.

om

Ara liksom vanära följer ord, av människas tunga kan bli hennes fall. en

Herren visar tålamod Övertygelsen lidande följer synd är 5:4 att en hörnsten i författarens livsåskådning. Om syndare tycks ha det bra, en innebär det bara att hans straff kommer senare i livet. 5:9 Rensa inte säden Man rensadeden tröskade säden genom att kasta den i luften blåsig dag, så att vinden förde med sig agnarna. Om upp en arbetet skulle lyckas måste vinden blåsastadigt och i rätt riktning. 5:9 med sitt lösa Grundtextens uttryck, ordagrant den tvetungade, prat kan syfta både hyckleri, lögn och allmän opålitlighet.

5:4 -8 Rom 2:4-8; 2 Pet 3:9 Ps 12:3 5:4 Pred 8:11; Vish 12:2 :11 Ords 15:28;]ak 1:19 5:6 2 Mos 20:5 Syr 16:11 2 Ords 10:19; 21:23 5:7 5Mos 7:10;Jes55:6;2 Pet 3:10 3 Ords 13:3; 18:21; Matt 12:37; 5:8 Ords 10:2; Sef 1:18 Jak 3:8 i

5:14 Jesus Syraks vishet

Se till du inte får heta bakdantare: att

lägg aldrig försåt med dina 0rd.

Ty en tjuv drar skam över sig, och hård dom får den går med skvaller. en som Fela varken i eller smått, stort och bli inte fiende i stället för vän.

6 Dåligt rykte ger skam och nesa;

så går det syndaren med hans lösa prat.

ZLåt dig inte hetsas ditt egensinne,

upp av det sliter sönder din styrka som en tjur. 3Du förtär dina blad och fördärvar dina frukter, och själv står du kvar förtorkat träd. som ett En människas ondska förstör henne själv

och gör henne till åtlöje bland fienderna.

Om vänskap

5Vackra ord många vänner, ger den talar väl blir väl bemött. som Stå god fot med många,

men var förtrolig med en bland tusen.

7Vill du ha vän, så pröva honom först, en och honom inte ditt förtroende ge genast.

Ty somliga är vänner bara när det dem

passar

och stannar inte hos dig i nödens stund.

Somliga vänner förvandlas till fiender

och skämmer ut dig röja osämja.

genom att er

Somliga vänner är gärna gäster vid ditt bord

men stannar inte hos dig i nödens stund. När du har framgång, vill de du

vara som

och sig ditt husfolk.

tar ton mot

Men går det utför med dig, blir de motståndare och gör sig osynliga för dig.

Håll dig undan för dina fiender och med dina vänner se upp

6:2 det sliter sönder din styrka tjur Grundtexten är skadad, och som en översättningenbygger osäkerrekonstruktion. en

5:14 Ords 25:8-10; Syr 19:4-12; 6:747 12:8 37:1-12 2813-26 6:10 Or s 19:4; Syr 13:21 6:4 Syr 18:31 6:13Jer 9:4

,

jesus Syraks vishet 6:26

En starkt värn. trogen vän är ett Att finna sådan år finna skatt. en att en En vän är omåtligt värde, trogen ett tillgång inte kan vägas våg. en som

En vän är livgivande dryck,

trogen en

och den gudfruktige finner sådan.

en

Den gudfruktige väljer sina vänner rätt,

de står honom nära liknar honom själv. ty som

Vågen till visheten

Mitt barn, låt dig fostras alltifrån ungdomen,

då finner du visheten ännu ålderns höst. Närma dig visheten likt plöjer och sår: en som

vänta hennes goda skörd.

Ty med det arbetet strävar du kort tid en och får smaka den frukt hon ger. strax 2°Hur svår är inte visheten för den saknar fostran som Den tanklöse orkar inte med henne.

Hon blir alltför lyftesten för honom,

en tung

och han släpper henne snart. Ty visheten förtjänar sitt rykte: hon är inte tillgänglig för alla.

nLyssna, mitt barn, hör min maning

och förkasta inte mitt råd. Stick dina fötter i vishetens fjättrar och huvudet i hennes halsträ.

Lyft henne och bär henne,

upp ryggen

förarga dig inte över hennes bojor. Sök dig till henne hela ditt hjärta,

av och följ hennes all din kraft. vägar av

6:22 förtjänar sitt rykte Annan möjlig översättning: är som hennes namn betyder. En hebreisk ordlek kan ligga bakom, menman vet inte hur den är tänkt.

6:14 Ords 18:24: Pred 4:9-12 6:20 Ords 24:7 6:16 Syr 26:3 6:21 Sak 12:3 6:17 Syr 37:12 6:24 Syr 51:26;Matt 11:29 6:18 Ords 22:6 6:26 5 Mos 4:29 6:19 Syr 4:11-19+

6:27 Jesus Syraks vishet

Spana och leta, så skall hon visa sig för dig,

och har du väl fått tag i henne, så släpp henne inte. Till slut skall du finna den vila hon ger, och hon förvandlas och dig glädje. ger Då blir hennes fjättrar din starka rustning

och hennes halsträ din lysande festdräkt. 3°Ty hennes ok är ett smycke guld,

av och hennes bojor är purpurband. Du får klä dig i henne i lysande dräkt som en och sätta festkransen ditt huvud.

Om du vill, mitt barn, skall du fostran,

och strävar du ivrigt, blir du skarpsinnig. Om du lyssnar med glädje, lär du dig,

och håller du öronen Öppna, blir du vis.

Ställ dig mitt bland de gamla och ta till dig deras kloka 0rd. Lyssna villigt till allt tal om upphöjda ting, låt inga visdomsord undgå dig. Finner du förståndig så stig tidigt

en man, upp, och låt dina fötter nöta hans tröskel.

Tänk Herrens befallningar, och begrunda alltid hans bud;

han skall skänka ditt sinne stadga

och dig den vishet du begär.

ge

6:30 hennesoe iir ett smycke av guld Detta är de ställen där översättett av ningen frångår den grekiska texten och återger den hebreiska. I de grekiska handskrifterna står: hon bär guldsmycken, detta beror men på att den hebreiska förlagan har missuppfattats.

6:27 Vish 6:12-16 6:31 Ords 1:9; 4:9; Syr 1:11 6:28 Vish 8:16; Syr 51:27 6:34 Ords 13:20; Syr 8:9 6:30 Ords 3:22

Jesus Syraks vishet 7:12

Varning för olika slags självsäkeryet

Gör inget så skall inget ont drabba dig;

ont,

zhåll dig undan det orätta, så viker det undan för dig. 3Så inte i orättfärdighetens plogfåror, min son, då slipper du skörda det sju gånger om.

Be inte Herren om härskarmakt,

och begär inte ett högt ämbete av en kung.

5Gör dig inte rättfärdig inför Herren, och försök inte vis inför kung. vara en Sträva inte efter att bli domare;

kanske skulle du inte rå all orättfärdighet

försagd inför den mäktige utan vara och sätta din heder spel. 7Gör folket i staden, ingen orätt mot låt inte hopen ditt fall. se

Begå inte en synd två gånger, du undgår inte straff första gången.

ty ens

Säg inte: Han kommer hänsyn till alla mina gåvor;

att ta Gud den Högste vad jag bär fram inför honom. tar emot

Tröttna inte att be och försumma inte att ge allmosor. Håna inte människa lider, en som

det finns både förnedrar och upphöjer.

ty en som

Sprid inte lögner din broder

om och inte heller din vän. om

7:9 Säg inte... gåvor Offer befriar enligt GT inte från skuld, om man saknarvilja att bättra sig jfr Ps 51:18 ; Jes 66:2 ff.: Am 5:22 fi.

Ords 12:21; 13:6 7:10 Syr 3:30-4:6+ job 4:8; Ords 22:8; Hos 7:11 1 Sam 2:7; Ords 17:5; Syr 4:2 10:12 Luk 1:52 Ords 25:6 7:12 3 Mos 19:11; Ef 4:25

v Ords 15:8; Am 5:22; Mik

6:6 Syr 34:23

7:13 jesus Syraks vishet

Tillåt dig aldrig den minsta lögn, vanan att ljuga kommer ingenting gott.

av

Var inte bland gamla män,

pratsam

och inte mångordig när du ber.

var

Sky inte mödosamt arbete,

inte åkerbruket skapats av den Högste. som Sälla dig inte till syndarna minns vreden kommer dröjsmål. att utan

Böj dig djupt i ödmjukhet, ty den gudlöses straff blir eld och maskar.

En familjefars plieter

Byt inte bort en vän mot pengar

eller en sann broder mot guld från Ofir.

Overge inte en klok och god hustru,

ty hennes älsklighet är värd än guld.

mer

2°Var inte hård slav arbetar ärligt

mot en som

eller mot en daglönare som gör sitt yttersta.

Alska uppriktigt förståndig slav

en och vägra inte honom friheten. att ge