Arbete eller pensionering : en intervjuundersökning om äldres arbetsvilja : rapport från Äldrearbetskommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Arbete eller

pensionering

EN INTERVJUUNDERSÖKNING OM ÄLDRES ARBETSVILJA från äldrearbetskommittén Rapport

Statens offentliga utredningar EE? @ l 98 l :70

Eg Arbetsmarknadsdepartementet

Arbete eller

pensionering

En

intervjuundersökning

om äldres

arbetsvilja

Rapport från äldrearbetskommittén Stockholm 1981

Omslag Johan Og\den

Jemström OtTsettryck AB ISBN 9l-38-064l l-l ISSN 0375-25OX Minab, Sune l98l

Förord

Äldrearbetskommittén tillsattes under hösten 1979. Ikommitténs direktiv ingår bl. a. att kartlägga intresset för förvärvsarbete efter pensioneringen hos äldre arbetstagare, äldre förtidspensionerade och ålderspensionerade. Kommittén gav i augusti l980 Svenska institutet för opinionsundersökningar (Sifo) uppdraget att utföra en intervjuundersökning om äldre och arbete. Resultatet från undersökningen redovisas i denna rapport.

Äldrefrågoma har fått allt större aktualitet under de senaste åren men trots

detta har kommittén funnit att man behöver informera om de äldres situation på arbetsmarknaden. l dagens konjunkturläge finns inte utrymme för kostnadskrävande reformer inom detta område men attitydförändringar genom upplysning bör också kunna ge effekt. Denna rapport är ett steg i den riktningen.

Stockholm i juli 1981

Hans Stark

/Katarina .Sjölander

SOL) 198 l 270

Innehåh

Sanmzan/altning l Inledning . . . . . . . . . . . -l5 1.1 Förutsättningar och antaganden . . . . . . l5 1.2 Undersökningens uppläggning och genomförande 18

2.1 Bakgrundsvariabler . . . . . 27 2.2 Vilja till förvärvsarbete efter pensioneringen 30 2.2.1 Inställningen hos de förvärvsarbetande 30 2.2.2 Inställningen hos de pensionerade . . . . 32 2.2.3 Inställningen hos förvärvsarbetande och pensionerade 32 2.3 Vad skiljer gruppen som vill arbeta efter pensioneringen från dem som inte vill 34 2.3.1 Ålder 34 2.3.2 Näringsgren 36 2.3.3 Sysselsättning 41 2.3.4 Bostadsort . . . . . . 43 2.3.5 Bostadstyp, innehav av fritidshus 45 2.3.6 Civilstånd, barn och barnbarn 47 2.3.7 Hushållsinkomst 49 2.3.8 Utbildning . . . . 53 2.3.9 Fritidssysselsättningar 55

23.10 Fackñmeningmihhönghet 57-

- 2.3.1 l Anställning arbetsgivare 59 2.3.I2 Ledande befattning . . . . . . . . -. . 62 2.3. I 3 Hel- eller deltidsarbete, antal timmar per vecka 63 2.3.l4 Storlek på arbetsplats . . 66

2.3.l5 Antal âri samma arbete . . . . 67 2.3.l6 Stämningen bland arbetskamraterna 69

2.3.l 7 Positiva och negativa upplevelser i arbetet 70 2.4 Frågor till de pensionerade 77 2.4.1 Pensionsålder . . . . . . 78 2.4.2 Möjlighetatt få stanna kvar i arbetet 8l 2.4.3 Skälen till att man slutade arbeta 82

6 Innehåll SOU l98lz70

2.4.4 Lätt eller svårt att sluta arbeta 84 2.4.5 Vad man saknar mest från arbetet 85 2.5 Sammanfattning av avsnitt 2.3 och 2.4 87 2.6 Hinder för att arbeta efter pensioneringen 89 2.6.1 Möjlighet att finna arbete . . . . . 89 2.6.2 Möjlighet att finna arbete utan att flytta 90 2.6.3 Skatters och bidrags inverkan . . . . . . . . . 93 2.6.4 Uppfattningen om fackliga organisationen inställning till äldres arbete . 93 2.6.5. Ungdomsarbetslösheten 95 2.6.6 Hälsoskäl . . . . . . . . 97 2.7 Vilja att arbeta inom skola, bam- eller äldrevård . . l0O

2.8 Vilja att stanna kvar på arbetsplatsen och skola in ungdomar i

sittyrke l0l 2.9 Bedömning av hur positivt eller negativt det uppfattas att äldre

arbetar efter pensionetingen . . . . . 102

2.10 Förslag på arbetsuppgifter för pensionerade l04

Bilagor Bilaga l Sifos attiseringsbrei lO7

. Bilaga 2 Frâgqhmnzzläret lll

Bilaga 3 Öppna svar påfråga 24 . . . 129 Bilaga 4 Vägda och ovägda basta! i undersökningen 135

Bilaga 5 Beblkningsstalistik i åldrarna 55-74 år l39

Bilaga 6 Uppgifter om arbetskraften (AK U) l4l

^ Bilaga 7 Befolkningsprognos år 2000_ . . . . . . . . . . 145 Bilaga 8 Utbelalade delpensioner och allmänpensionw* i åldrarna 60-64 år l47

Förkortningar

AFL Lagen om allmän Försäkring AKU Arbetskraftsundersökiningar (SCBzs) ATP Allmän tilläggspension lP lntervjuperson ITP Industrins tilläggspension för tjänstemän LAS Lagen om anställningsskydd LO Landsorganisationen LRF Lantbrukamas riksförbund MBL Lagen om medbestämmande i arbetslivet PAK Pensionsbestämmelser för arbetstagare hos kommuner

RFV Riksförsäkringsverket

SACO/SR Svenska akademikers Centralorganisation/SR

SAF Svenska arbetsgivareföreningen SALF Sveriges arbetsledareförbund SCB Statitiska centralbyrån SHIO - Sveriges hantverks- och industriorganisation familjeföretagen. Sifo Svenska institutet för opinionsundersökningar SOU Statens offentliga utredningar SPR Statens allmänna tjänstepensionsreglemente STP Särskild tilläggspension för arbetare TCO Tjänstemännens Centralorganisation

SOU l98lz70

Sammanfattning

Vid 65 års är de flesta utan förvärvsarbete men

ålder

många av dem skulle ha velat fortsätta arbeta

Större delen av svenska folket-har upphört att forvärvsarbeta vid 65 års ålder. Redan vid 63 års ålder är mer än en fjärdedel pensionerad. Många av de pensionerade skulle emellertid ha velat fortsätta arbeta när de

pensionerades; Nära en femtedel (19 procent) i åldrarna 65 till 74 år,

sammanlagt ca I4O 000 personer, skulle vilja ha arbete på hel- eller deltid. Av de pensionerade under 65 år vill 28 procent fortsätta arbeta och av de pensionerade under 60 år vill 43 procent ha arbete. Detta framgår av den intervjuundersökning som Svenska institutet för opinionsundersökningar (Sifo) utfört under hösten 1980 åt äldrearbetskommittén. 2 002 personer mellan 55 och 74 år tillfrågades om sin inställning till arbete efter pensioneringen och om sina egna personliga förhållanden som kan ha samband med att man vill eller inte vill

fortsätta arbeta.

_Av de äldre som förvärvsarbetar vill nästan hälften fortsätta

med det efter pensioneringen

45 procent av de anställda förvärvsarbetande mellan 55 och 65 år vill efter pensioneringen ha arbete på hel- eller deltid eller vill rycka in ibland. V Egenföretagare kan i de flesta fall själva råda över sin pensionering. Två tredjedelar av dem vill fortsätta arbeta efter att ha fyllt 65 år. Den som pensioneras tidigt har större intresse att fortsätta arbeta än den som i pensioneras vid normal pensionsålder. Hos de pensionerade som år under 65 år var intresset större att fortsätta arbeta när de pensionerades än hos de svarande som är över 65 år. 23 procent av dem som pensionerades fore den normala pensionsåldem ville fortsätta arbeta mot l5 procent av dem som gick i pension vid normal pensionsålder. En ännu större andel av de pensionerade under 60 år skulle ha velat fortsätta arbeta. 43 procent av dessa uppger sålunda att de skulle ha velat fortsätta arbeta på hel- eller deltid.

l0 Sørmman/állning SOU l98lz7O

Det finns faktorer av olika slag som bidrar till att man vill

ha arbete efter pensionsåldem

Det finns vissa faktorer som tycks ha samband med att man vi ll fortsätta arbeta efter pensioneringen. En del av dessa faktorer är negativa - man vill fortsätta arbeta i brist på något annat. Omständigheten att man blivit berövad möjligheterna till meningsfull sysselsättning leder till att man uppger sig vilja eller velat ha arbete efter pensioneringen. För många människor innebär förvärvsarbete inte bara inkomst och sysselsättning utan också att vara en del i ett socialt sammanhang. När man pensioneras förlorar man inte bara sina arbetsuppgifter och sina arbetskamrater, många tycker också att de förlorat sin roll och sin plats i samhället. Dålig fysisk arbetsmiljö och tungt arbete gör de förvärvsarbetande ovilliga att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Detta hindrar dock inte att de som pensionerats från den dåliga miljön och det tunga arbetet utgör en grupp som är ovanligt positiv till arbete efter pensioneringen. De som klagar på att arbetet

vartungt men som gärna hade velat fortsätta arbeta när de pensionerades. har i

större utsträckning än andra blivit tvungna att gå i för tidig pension. En annan faktor som kan ha samband med viljan att fortsätta arbeta kan vara avsaknaden av en aktiv fritid. Ovanan vid engagerande fritidssysselsättningar skulle kunna medföra att man hellre vill ha ett förvärvsarbete än vara pensionerad. De som tillhör undersökningskategorin arbetareär antagligen de som mest utsätts för dålig fysisk arbetsmiljö och det borde visa sig i undersökningen om de ägnade mindre tid åt fritidssysselsättningar eller hade andra fritidssysselsättningar än de som tillhör kategorierna tjänstemän eller egenföretagare. Den tid man ägnar åt fritiden skiljer inte kategorierna åt men i viss mån arten av sysselsättning. Tjänstemän motionerar mer och ägnar sig mer åt föreningsarbete än vad arbetare gör och arbetare i sin tur passar bam i större utsträckning än de andra kategorierna. Någon direkt kvalitetsskillnad i sysselsättning så att vissa skulle vara mer aktiverande respektive passiviserande kan inte påvisas. Positiva faktorer som förefaller ha samband med att vilja fortsätta arbeta efter pensioneringen är t. ex. positiva upplevelser i arbetet. En del av de negativa upplevelser i arbetet som de intervjuade nämner hör emellertid också dit. Stress och långa arbetsdagar är kanske nackdelen med ett aktivt arbete som dock ger arbetstillfredsställelse. Egenföretagare lägger många negativa aspekter på arbetet men bland de positiva aspekterna finns framför allt att arbetet är självständigt. fritt. Egenföretagare är så länge de är förvärvsarbetande påfallande mycket mer

intresserade av att fortsätta arbeta än anställda.

Ett kontaktskapande yrke ger lust att fortsatta arbeta och dct år främst kvinnorna som står för det sambandet. Har man pensionerats från deltidsarbete är man mer intresserad av att fortsätta arbeta än om man har haft deltidsarbete. Många av de dcltidsarbetande iir kvinnor som är kommunalanställda och som därmed har liigre pensionsålder än andra grupper. Detta kan delvis vara en lörklziring till att deltid medför intcsse att arbeta efter pensioneringen. Vissa faktorer tycks inte ha något samband med viljan att fortsätta. Fackföreningstillhörighet, medlemsskap i pensionärsförening. innehav av

SOU l98lz70 Sammanfattning l l

fritidshus och utbildning påverkar inte intresset att fortsätta arbeta. lnkomst gcr en svag antydan om att ju högre inkomst man har desto hellre vill man arbeta efter pensioneringen - det kan också vara en effekt av det yrke man har eller har haft. svårtolkade samband finns mellan civilstånd och barn och barnbam och lust att fortsätta arbeta. Har man barn och barnbarn är man avgjort mer intresserad av att fortsätta arbeta än om man inte har det. Frånskilda vill hellre ha arbete efter pensioneringen än de som lever under andra personliga i omständigheter. Företagare som har anställda vill fortsätta arbeta men de som inte har anställda är inte lika intresserade av fortsatt arbete. Att vara anställd på en liten arbetsplats kan vara mer inspirerande till arbete efter pensioneringen än på en större. fem eller färre anställda är ett positivt antal. De äldre Förvärvsarbetande är inte alls lika intresserade av att fortsätta arbeta som de yngre förvärvsarbetande. dvs. 55-59-åringama. Ålder är över huvud taget en utslagsgivande faktor för intresset att fortsätta arbeta, särskilt

bland de manliga intervjuade. Intresset sjunker ganska snabbt från 55-

årsgruppen till 60-årsgruppen och vidare från de pensionerade 65-åringama till dem som är över 70 år.

Det arbete man har eller har haft inverkar på

inställningen till arbete efter

pensioneringen

Den art av sysselsättning som man har haft ger också klara skillnaderi intresse att fortsätta arbeta. Förvärvsarbetande arbetare vill inte särskilt gärna fortsätta

arbeta efter pensioneringen, tjänstemän ärâmer benägnatill det och egenfö-

retaga re är mycket positiva. Efter pensioneringen är dock skillnadema mellan

sysselsättningskategoriema små men intressanta eftersom ordningen mellan

dem blir helt omkastad, arbetarna vill helst fortsätta och egenföretagare är i i mest ointresserade. ,i Förtidspensionerade visar sig vara mycket mer intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än de som avgick vid för deras yrke normal pensionsålder. Arbetama tillhör den yrkeskategori, där flest anger att de gick i pension på grund av sjukdom, och man kan anta att det stora intresset för fortsatt arbete bland pensionerade arbetare är en följd av för tidig pensionering. Sjukdomen som föranlett pensioneringen kan ha samband med en alltför krävande fysisk arbetsmiljö. Vid en jämförelse mellan förtidspensionerade

tjänstemän och arbetare, är arbetarna mycket mer intresserade aviarbete efter

pensioneringen än tjänstemännen. Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän som gått i pension vid normal pensionsålder kvarstår också men är liten. Av de 853 som besvarade frågan om de pensionerades vid normal pensionsålder svarar 58 procent att de pensionerades vid normal pensionsålder medan 42 procent pensionerades vid annan pensionsålder än den normala. Även om skälet till pensionering är sjukdom, är det inte lättare att acceptera pensioneringen. Fler av dem som pensionerades av hälsoskäl ville fortsätta arbeta än av dem som slutade när de nådde åldersgränsen för pension.

12 Sa/nnrzzrz/Zrlnring SOU l98lz70

Arbetare och egenföretagare i undersökningen var i större utsträckning-än tjänstemän tvungna att sluta på grund av sjukdom.

En tredjedel av de pensionerade trodde inte att dc hade haft möjlighet att få

stanna kvar på sin arbetsplats efter pensioneringen. Förmodligen är det tidig pensionsålder som spelar in, när kvinnor i fler fall än män uppger sig ha upplevt det svårt att bli pensionerade. En annan faktor som har samband med att man ville fortsätta arbeta består i att arbetet upphörde eller omorganiscrades så att man blev tvungen att gå i pension. En tredjedel av de pensionerade över 65 år uppger att de inte saknade någonting från sitt arbete medan endast en femtedel av de pensionerade under

65 år säger detsamma. Det man saknar är i första hand kontakten med

arbetskamraterna. De som allra helst ville fortsätta arbeta när de pensionerades saknar arbetet, själva sysselsättningen. De pensionerade har inte så stora förhoppningar om att hitta något arbete på orten men de förvärvsarbetande ser tämligen optimistiskt på situationen, särskilt de som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Många av de förvärvsarbetande tror också att deras hälsa skulle kunna klara av ett arbete på hel- eller deltid, och den äldre åldersgruppen, 60-64 år, tror det i större utsträckning än den yngre. Positiv uppfattning om den egna hälsan är dock ingen garanti för att man vill fortsätta arbeta. Mer än hälften av dem som inte vill fortsätta arbeta bedömer att deras hälsa medger arbete efter pensioneringen. .

Låg pensionsålder, förtidspensionering och i viss mån pensionering från ett

tungt arbete är negativa faktorer som bidrar till att man vill fortsätta arbeta. Ett självständigt arbete, ett arbete som tar mycket tid i anspråk eller som man kan utöva på deltid, ett utåtriktat arbete som ger kontakter är sådana faktorer som ger lust att fortsätta arbeta.

Som äldre bör man helst arbeta ideellt De intervjuade fick besvara några attitydfrågor. Hur ser människor i allmänhet på att äldre arbetar? Är det fördelaktigt eller ofördelaktigt med hänsyn till skatter och bidrag att arbeta efter pensioneringen? Skall ungdomar och pensionärer jämställas på arbetsmarknaden eller skall ungdomar gå fore? Den allmänna uppfattningen bland de intervjuade är att opinionen är emot äldres arbete, det lönar sig inte alls för äldre att arbeta och ungdomar skall gå fore pensionärer på arbetsmarknaden. De intervjuade tror inte heller att den fackliga organisation de tillhör eller tillhört är särskilt positiv till äldres arbete men många tycker frågan är for svår _ att besvara. Drygt en tredjedel av de svarande skulle kunna tänka sig att arbeta inom

bam- eller äldrevård eller inom skolan. De allra flesta som kan tänka sig sådan

sysselsättning vill i så fall göra det ideellt, utan betalning. De som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är inte så mycket mer intresserade av sådana arbetsuppgifter än de som inte vill fortsätta arbeta. Tydligen anser de intervjuade att sådana uppgifter inte är förvärvsarbete. _ Det vanligaste förslaget på vad man skulle kunna arbeta med efter pensioneringen var också att man fortsätter inom det gamla yrket; och det var också det vanligaste förslaget som de som vill fortsätta arbeta framförde. De

l SOU l98lz7O Scrmman/ártning: l3

l

l som gärna ville fortsätta arbeta efter pensione ringen var också mycket positiva

l till tanken på att stanna kvar på arbetsplatsen efter pensioneringen och sätta in

ungdomar i sitt yrke.

Utredningens uppdrag g

Äldrearbetskommittén tillsattes hösten l979. l direktiven står bl. a. Utredaren bör inleda sitt arbete med att klarlägga förekomsten av förvärvsarbete eller annan sysselsättning bland ålders- och förtidspensionärer. Särskilt viktigt äratt beskriva skillnader i fönärvsfrekvcnsen mellan män och kvinnor. skillnader mellan olika delar av landet. olika yrkesgrupper och näringsgrenar. att kartlägga skillnademas tänkbara orsaker samt att belysa hur de förändrats över tiden. Vidare bör utredaren skaffa sig en bild av hur stort det potentiella arbetsutbudet bland ålderspensionärer och äldre förtidspensionärer är och därmed också analysera behovet av arbetstillfällen om målet arbete åt alla skall förverkligas också för de äldre som så önskar. beslöt att låta utföra en fristående intervjuundersök-

Äldrearbetskommittén

ning för att kunna kartlägga viljan till arbete efter pensioneringen närmare och för att få en uppfattning om det finns särskilda förhållanden som påverkar viljan att fortsätta arbeta. Svenska institutet för opinionsundersökningar(Sifo) fick i uppdrag att genomföra undersökningen.

Undersökningens uppläggning

lntervjuema genomfördes per telefon under oktober-november 1980. l Sifos urval bortföll 692 personer. varav l32 personer på grund av sjukdom. språksvrårigheter. semester och liknande och 559 personer på grund av att man inte hade uppgift om deras telefonnummer. Ytterligare 198 personer vägrade delta i undersökningen och 46 personer var oanträllbzirzt. Bortfallet uppgår till 32 procent av det ursprungliga urvalet. Undersökningen utfördes sedan på 2 002 personer i äldrama 55-74 år. l 061 män och 941 kvinnor. Då fördelningen mänx kvinnor inte motsvarar den faktiska. har vid uppdelning på kön. »männens svar tilldelats vikter Linder 1.00 och kvinnomas över 1.00. Bortfalletägnades en grundlig analys på så sätt att drygt 100 av dem spårades genom särskilda ansträngningar och dessa fick svara på samma frågor som ingått i den ursprungliga undersökningen. Frågoma i undersökningen utarbetades preliminärt av docent Lars Tornstam och universitetslektor Gunhild Hammarström på sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Det slutliga frågefonnuläret utgår från de preliminära frågorna som granskats och bearbetats av kommittén och Sifo, som har stått för den slutliga utformningen. Frågefonnuläret består av 54 frågor. Av dessa utesluter dock några varandra och de intervjuade behövde enbart svara på ca 40 frågor. Frågorna rörde dels fakta som ålder. bostad, yrke, civilstånd, utbildning, dels de intervjuades uppfattning om hinder för att arbeta efter .pensioneringen och dels de intervjuades upplevelser av sin arbetssituation och för dem som pensionerats också av sin pensionenng. De förvärvsarbetande fick svara på frågan om de ville fortsätta arbeta efter sin pensionering och om de i så fall ville fortsätta på hel- eller deltid. del av år eller ibland. De som svarade ”del av år” eller ibland fick utveckla sina svar

närmare. De pensionerade fick frågan om de hade velat fortsätta arbeta när de

pensionerades och om de i så fall hade velat fortsätta på hel- eller deltid.

l 4 Sanrmzzn/álln ing

l undersökningen ingick 768 förvärvsarbetande, av vilka 675 personer var anställda och 93 personer egenföretagare. Arbetare och tjänstemän är i motsats till egenföretagare anställda och är på så sätt den grupp förvärvsarbetande som har mest intresse för undersökningen. Egenföretagare. bland vilka också konstnärliga utövare m. fl. inräknas, kan ju i ston sett själva bestämma när de vill gå i pension medan de anställdas pensionsavgång i de flesta fall regleras av pensionsavtal som ger små möjligheter till avvikelser. Arbetare och tjänstemän samredovisas som anställda och egenföretagare bildar en särskild grupp. 124 personer var hemarbetande i åldrarna 55-64 år. Deras svar beaktas inte när det gäller frågor om förvärvsarbete. De 47

förvärvsarbetande, som är över 65 är, räknas i undersökningen som pensio-

nerade.

Det finns olika slags pension

De pensionerade i undersökningen var i åldrarna 55-74 år. Den allmänna pensioneringen enligt lagen om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension (ATP). lnom båda dessa system utgår pension i fonn av ålderspension, förtidspension och familjepension. Förtidspension erhåller den som pensioneras före den för sitt yrke normala pensionsåldem, eller för den som saknar yrke, före gränsen för allmän ålderspension. 65 år. Enligt lagen (l979z84) om delpensionsförsäkring kan till sist delpension utgå till förvärvsarbetande i åldem60-64 år som trappar ner sitt förvärvsarbete inför övergången till ålderspension. Som komplement till pensionsförmåner enligt AFL finns fyra olika pensionssystem, som innehåller regler om ålderspension. De olika tjänstepensionssystemen är statlig pension SPR, kommunal PAK och privat tjänstepension lTP (för tjänstemän) och STP (för arbetare). Utöver ålderspension omfattar den statliga tjänstepensionen också sjukpension, förtidspension och egenlivränta. Den kommunala tjänstepensionen omfattar förutom ålderspensionen även sjukpension och egenlivränta. lnom de offentliga tjänstepensionssystemen finns vidare regler om kompletterande delpension. Under vissa förutsättningar utgår förmåner enligt

dessa regler utöver vad som kan följa av lagen om dclpensionsförsäkring.

Också inom lTP finnsregler om delpension.

l undersökningen ingick l74 personer som uppgav sig vara förtidspensio-

närer, av vilka 14 var över 65 år. Vidare ingick 924 ålderspensionärer av vilka 44 var under 65 år. 41 personer var delpensionärer, men eftersom de fortfarande lörvärvsarbetar räknas de som förvärvsarbetande. Från gruppen förtidspensionärer och ålderspensionärer skiljs i alla frågor som rör inställning till förvärvsarbete de som inte har haft eller inte uppgivit att de tidigare har haft förvärvsarbete. Då återstår 859 pensionerade allt som allt. Man kan naturligtvis dela in de återstående pensionerade efter om de är tjänstepensionerade, förtidspensionerade eller ålderspensionerade. Skillnaden i inställning går dock sannolikt inte efter pensionsform utan efter hur gammal man är. l undersökningen delas därför de pensionerade, där så är möjligt, in efter om de är under eller över 65 år.

SOU l98lz70

l Inledning

l.l Förutsättningar och antaganden

Statistiska undersökningar tillkommer inte av någon slump utan styrs av antaganden och Förväntningar hos dem som initierat undersökningen. Är ändamålet att registrera enkla. lättåtkomliga fakta. t. ex. hur långa tolvåringarna i Sverige är, ligger förmodligen inga komplicerade antaganden till grund för undersökningen. Skälet är kanske bara att man har tänkt se över bänkstorlekama på grundskolans mellanstadium. Kombineras tolvåringamas längd med en undersökning av deras matvanor, finns det Förmodligen ett antagande om kostvanomas samband med längdtillväxten. När fakta delas in i grupper eller kombineras, så prövas antaganden, kanske en hel teori och risken finns för en benägenhet att tolka till förmån. för de

resultaten antaganden eller den teori man utgått ifrån. Därför bör den som tar del av en

statistisk undersökning känna till deantaganden som ligger till grund för undersökningen. Det har utförts åtskilliga undersökningar i Sverige, i vilka man försökt kartlägga äldre människors intresse för arbete efter pcnsioneringen. Ofta ingår detta som en del i en mer heltäckande undersökning om äldres levnadsförhållanden eller är som i statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) en biprodukt. Undersökningarna har haft skilda syften och att intresset för arbete efter pensioneringen till synes skiftar från undersökning till undersökning kan till stor del förklaras av de olika utgångspunkter och antaganden som gällt.

Med utgångspunkt från kommitténs direktiv är syftet med föreliggande

_ undersökning att ta reda på om äldre människor vill arbeta efter pensioneringen och vad som hindrar dem att göra det. Vilket slags arbete vill man ha? Vad är det som påverkar viljan att arbeta efter pensioneringen? Hur skiljer sig

förhållandena mellan könen. mellan yrkemmellan olika delar av landet?

Enligt direktiven skall undersökningen gälla ålderspensionärer, äldre förtidspensionärer och äldre arbetstagare för vilka förtidspension är aktuell”. En första avgränsning har skett genom att denna undersökning inte särskilt riktar sig mot förtidspensionärema. l ålderklassema 60-64 år utgör förtidspensionärema omkring 22 procent. varav en procent har varit förtidspensio-

nerad sedan sextonårsåldem. l stället har man fastställt urvalet att gälla.

slumpvis utvalda personer mellan 55 och 74 år.

“En äldre arbetstagare är ett godtyckligt begrepp. I lagen om anställningsskydd (LAS) får en arbetstagare tillgodoräkna sig ett bättre anställningsskydd

från det han fyllt 45 år. Lagen om anställningsskydd tillkom delvis för att man

l 6 I n /edn ing sou .1981270

ville Förbättra villkoren för den äldre arbetskraften. l lagen om anställningsfrämjande åtgärder för äldre och handikappade linns dock ingen nedre åldersgräns för de arbetstagare som omfattas av lagen. Hänsyn har tagits till att svårighete-ma för de äldre kan uppstå i varierande åldrar beroende på t. ex. utbildning och yrkeserfarenhet, näringsstruktur i regionen osv. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring tillförsäkras arbetstagare som fyllt 55 år arbetslöshetsersättning under väsentligt längre tid än yngre arbetstagare. Den nedre gränsen för de personer som ingår i undersökningsurvalet har satts för att det är väsentligt att man vänder sig till de personer, som inte har längre kvar till pensionsåldem än att de på allvar har börjat reflektera över den. Det bör vara rimligt att man vid 55 års ålder, då man har tio år kvar tills man når gränsen för allmän ålderspension, börjar intressera sig för hur man

skall tillbringa sin pensionering. l statistiska sammanhang är det vanligt att

man använder femårsintervall vid åldersindelningar. Om åldersgränsen hade satts vid 60 års ålder, skulle intervallet ha omfattat personer mellan 60 och 64 år oeh då hade en alltför stor andel av de svarande redan gått i pension. Att gränsen uppåt har satts vid 74 år är betingat av att AKU vänder sig till personer upp till 74 års ålder oeh det är fördelaktigt att undersökningsresultaten är jämförbara med denna statistik. Det finns personer i ännu högre åldrar som i fortfarande arbetar. Dessa är dock säkerligen så få att det inte är motiverat att . för deras skull utvidga undersökningen att även gälla åldersgrupper över 74 ar. . De antaganden som lett till utformningen av föreliggande undersökning har knappast något samband med varandra och kan inte på något sätt fogas sammantill en teori. Antagandena grundar sig delvis på resultat från andra undersökningar om attityder till arbete men är ibland också rena förmodanden om vad som kan påverka inställningen till arbete efter pensioneringen. Mycket kan utelämnas i en undersökning och helt naturligt måste gränserna sättas någonstans för vad som är relevant och aktuellt. Bland de skäl, som finns till att denna undersökning inte är så omfattande som vore önskvärt, väger kostnadsskälen tyngst. Undersökningen utfördes genom telefonintervjuer och en telefonintervju bör inte vara längre än 30 minuter. Däremot kan en. besöksintervju, som bedrivs i ett lugnare tempo och som på så sätt blir mindre tröttande för den intervjuade, vara upp till ett par timmar. Eftersom besöksintervjuer är mycket kostsamma utfördes intervjuerna på telefon. Det innebar att antalet frågor i undersökningen måste begränsas och att huvudparten av frågorna måste vara enkelt formulerade, så att de lätt kunde i uppfattas i telefon. . En del frågor som ingår i undersökningen rör attityder och några .frågor är i ännu större utsträckning av ”mjukdatakaraktäf” såsom frågor som rör upplevelser i arbetet eller om det kändes svårt att gå i pension. Huvudinriktningen i frågeformuläret gäller dock att få fram bakgrundsvariabler genom att få uppgifter om fakta, typ näringsgren, bostadsort, skolutbildning. Bland de antaganden som ligger till grund för undersökningens utformning finns följande. _ Yrkeserfarenhet antas påverka inställningen till arbete efter pensioneringen, tungt arbete, monotona arbetsuppgifter, stress och buller kan exempelvis medföra att man blir negativ till att fortsätta arbeta. I motsvarande grad bör ett arbete där de positiva upplevelserna överväger leda till att man gärna kvarstår i arbete.

SOU l98lz70 Inledning l 7

Hälsan bör också påverka om man vil-l fortsätta arbeta. Yrke och utbildning har ett visst samband och man kan anta att med ett mer kvalificerat yrke följer sådana fördelar att man gäma fortsätter. Både beträffande detta och beträffande fritidssysselsättningamas inverkan på viljan att fortsätta i arbete, så finns det inbyggda motsättningar. Ett mer kvalificerat yrke medför ofta högre inkomst och därmed högre pension, vilket gör att den ekonomiska drivkraften för arbete efter pensioneringen bortfaller. Bertil Gardells undersökningar om arbetstillfredsställelse i olika yrken och arbetsmiljöer tyder på att de som har

ett mer stimulerande arbete också har en rikare fritid En innehållsrik fritid

måste ju i sin tur leda till en behagligare upplevelse av pensioneringen, samtidigt som mycket tyder på att de som har eller har haft stimulerande arbeten är mer intresserade av att fortsätta arbeta än andra som inte har haft

samma förmåner. De som ägnar mycket tid åt fritidssysselsättningar kan antas

vara aktiva personer som också gärna skulle vilja ha ett arbete. Hur man upplever andras inställning till äldres arbete kan också vara en bidragande orsak till den egna inställningen eller tvärtom. Vill man inte själv arbeta efter pensioneringen, så vill man tro att andras inställning är negativ.

Socialförsäkringsreglema i Sverige är sådana att man har möjlighet att skjuta

upp sitt pensionsuttag från allmän och ATP till 70 års ålder men

försäkring

möjligheten är bara skenbar för de flesta som är arbetstagare. Arbetsmarknadens parter bestämmer när man skall gå i pension och enligt de allra flesta kollektivavtal är arbetstagaren skyldig att lämna anställningen vid 65.års ålder, i en del fall ännu tidigare. Den uppfattning man har om fackets inställning till äldres arbete - t. ex. att man inte skall gå i vägen för de yngre kan bidra till att man inte vill fortsätta arbeta. Storleken på arbetsplats förefaller ha samband enligt vissa undersökningar med viljan att arbeta efter pensioneringen. Det kan också spela roll vilken slags arbetsgivare man har. Inom den offentliga sektom är det i allmänhet mycket svårt att få stanna kvar i arbete efter det att man nått den ålder vid vilken avgångsskyldighet med pension föreligger. Medvetandet om att man överhuvudtaget inte kan få stanna kvar i arbete kan ju påverka viljan att arbeta, man önskar sig inte något som är omöjligt. Likaså är man naturligtvis påverkad av möjligheterna att få arbete där man bor. Det är lättare att får arbete i en tätort än i en glesbygd och bor man i en glesbygd kanske man undertrycker sin vilja att arbeta. Pensionsavgången och omständigheterna kring den har kanske samband

med inställningen till arbete. En del harlägre pensionsålder än andra. Några

blir förtidspensionerade av arbetsmarknadsmässiga skäl. Om det finns ett verkligt behov hos pensionerade att få arbeta, borde detta behov vara större hos dem som pensioneras vid yngre ålder. Skälet till att gå i pension kan också vara styrande för ens vilja att fortsätta att arbeta. Slutar man därför att man inte orkar med sitt arbete, är man kanske inte intresserad av andra arbetsmöjligheter heller. De hinder som förmodas föreligga för äldres arbete är inte klart formulerade som hinderi undersökningen. De intervjuade, som skulle vilja fortsätta arbeta men inte gör det, har inte själva fått möjlighet att föra fram fler skäl till att de

inte arbetar än de som framkommer genom frågorna i undersökningen. De

l Bertil Gardell, Arbetsstora hindren för äldres arbete förväntas vara att det inte är ekonomiskt innehåll och livskvalitet; fördelaktigt att arbeta när man uppbär pension, ungdomsarbetslösheten, Lund 1976.

18 Inledning

andras inställning till äldres arbete, hälsoskäl och svårigheten att lå ett arbete. Viljan att fortsätta arbeta är kanske också en fråga om omfattningen av arbete - hel- eller deltid eller bara till- och frånsysselsättning. Man kanske vill slippa bundenheten, de långa arbetsdagama- och sommararbetet men arbetsuppgifterna och arbetskamraterna vill man inte vara alldeles utan. Det är som synes spridda förmodanden som ligger till grund för undersökningens utformning. Avsnitt 2, där resultaten redovisas och analyseras. är ett försök att få dessa antaganden bekräftade eller förkastade.

1.2 Undersökningens uppläggning och genomförande

På uppdrag av äldrearbetskommittén inom arbetsmarknadsdepanementet har Sifo under oktober-november 1980 genomfört en undersökning angående förvärvsarbete respektive vilja till förvärvsarbete i åldrarna 55-74 år”. l arbetsgruppen för undersökningen ingick Katarina Sjölander och Eva Linderoth-Sjögreen från äldrearbetskommittén samt från Sifo Karin Busch

(forskningschef), Siw Olsson (chef för telefonintervjucentralen) och Sig-Britt

Johansson (frågeformulär och tabeller).

Undersökningens syfte

Undersökningens bakgrund beskrivs i kommittédirektiv 1979:02. Syftet med undersökningen är att belysa de punkter som beskrivs i PM 1980-05-29 Äldrearbetskommitténs behov av statistiska uppgifter beträffande äldre och arbete.

Undersökningens population

Undersökningspopulation är personer kring pensionsåldem vilka i denna undersökning, deñnierades som 55-74-åringar, dvs. personer födda 1906-1925. Ett riksrepresentativt och slumpmässigt urval av personer ur undersökningspopulationen beställdes från SPAR-registret på DAFA (Datamaskinscentralen för Administrativ Databehandling). Totalt utvaldes för undersökningen 2 938 personer. Se vidare avsnittet om urval och bortfall.

Frågeformulär och provintervjuer

Frågor och frågeformulär för undersökningen diskuterades vid ett gemensamt

sammanträde av representanter för äldrearbetskommittén, sociologiska institutionen vid Uppsala universitet samt Sifo.

Den 11 september gjordes 13 provintervjuer med den första_ versionen av

frågeformuläret. Den 12 september sammanträdde äldrearbetskommittén på Sifo för att gå igenom de första provintervjuema. Detta ledde till nya ändringar

av frågeformuläret och därefter gjordes åtta ytterligare provintervjuer den 12

september. Ledamöterna i kommittén fick då även tillfälle att lyssna på pågående intervjuer. Efter ytterligare ändringar och justeringar gjordes tio provintervjuer den 15 och 16 september. l provintervjuema testades frågomas lydelse, deras inbördes ordning och intervjuns längd.

SOU l)8l:70 I nlød m ng l9

lntervjutiden har varierat mycket mellan olika intervjupersoner och mellan

Förvärvsarbetande och pensionerade. De flesta intervjuerna har tagit 20-25 minuter. Den slutgiltiga versionen av frågeformuläret godkändes av äldrcarbctskommitten innan fältarbetet påbörjades.

A viscring Samtliga utvalda för undersökningen erhöll aviseringsbrev från Sifo. (Se bilaga l). l brevet skrev Sifo att undersökningen görs på uppdrag av arbetsmarknadsdepanementet och handlar om Förvärvsarbete och sysselsättning efter pensioneringen. Det meddelades också att en Sifo-intervjuare skulle ta kontakt per telefon och ställa frågor. Dessutom betonades undersökningens konfidcntiella natur. De personer som ville fråga om undersökningen fick namn både hos äldrearbetskommittén och hos Sifo att kontakta. Aviseringsbrevct fanns i två versioner. Den ena gällde de personer till vilka Sifo funnit telefonnummer. Den andra användes till de personer som Sifo inte kunde finna telefonnummer till. De uppmanades i brevet att ta kontakt med Sifo så att en intervju kunde .komma till stånd. Ett hundratal personer utnyttjade den möjligheten.

Fältarbete Samtliga intervjuer genomfördes per telefon från Sifos telefonintervjucentral vid huvudkontoret i Vällingby. De intervjuare som arbetat med projektet är väl kvalificerade för sin uppgift och är särskilt utbildade för telefonintervjuer. De har erfarenhet både av intervjuer bland allmänheten och bland speciella målgrupper. lnnan fältarbetet började samlades intervjuama för en genomgång av undersökningen och dess bakgrund. Frågeformuläret gicks igenom fråga för fråga. lntervjuarbetet vid telefoncentralen leds av fältchefer vilka hela tiden finns till hands och kan svara på frågor från intervjuama eller från dem som skall svara. De gick också omedelbart igenom intervjuamas första intervjuer för att kontrollera att frågoma ställdes på rätt sätt. De intervjuare som gjorde något fel eller missförstått något fick omgående veta det och fick komplettera sina intervjuer, lntervjuarbetet har pågått både under dag- och kvällstid, från klockan 8 till klockan 21. -

Urval och honfall

Det totala urvalet till undersökningen bestod av 2 938 personer. Av dessa var det 559 personer som inte hade telefon, som inte kunde återfinnas i telefonkatalogen och liknande. Då den gruppen.uppgick till ca 20 procent av

hela urvalet beslöts att göra en specialundersökning av denna grupp. (Se

avsnitt specialundersökning). lövrigt utgick [33 personer ur undersökningen

av orsaker som framgår av nedanstående tablå.

20 Inledning SOU l98 l :70

Av de 2 246 personer som ingick i huvudundersökningen vägrade 198 personer (8,8 %) att delta i undersökningen och 46 personer (2,3 %) kunde inte anträffas trots upprepade kontaktförsök under fáltarbetspenoden. Bortfallet i huvudundersökningen uppgick sålunda till ca elva procent, vilket innebär att huvudrapponen baserar sig på 2 002 intervjuer.

Specialundersökning av telefmläsa

Som tidigare nämnts gjordes speciella insatser for att nå den grupp om 559 personer, ca 20 procent av alla utvalda, som av olika orsaker inte hade kunnat nås per telefon. Som forsta åtgärd tillställdes de ett nytt brev i vilket de ombads att kontakta Sifo per telefon eller per post genom att besvara utsänt svarskort med betalt porto. (Se bilaga l). Resultatet av denna nya påminnelse blev att 72 personer eller släktingar till dem hörde av sig- 48 brevledes och 24 per telefon. Fem personer var så sjuka att de inte ansåg sig kunna delta, två personer hade avlidit och tre saknade telefon. Resterande 62 personer kontaktades för intervju. Ur den grupp om 487 personer som inte hörde avsig gjordes ett urval av ca var fjärde person. Sifo vände sig därefter till försäkringskassoma och bad om telefonnummer eller annan infonnation om personerna i urvalet (se bilaga. l för brevet till lörsäkringskassoma). Försäkringskassomas insats gav till . resultat bl. a. telefonnummer till 70 personer. Dessutom meddelades att två hade avlidit och att sex var svårt sjuka. Om den resterande gruppen hade ingen för Sifo användbar information.

försäkringskassoma

Urvalet till specialundersökningen kom således att uppgå till l32 personer- 62 personer som själva hörde av sig och 70 personer som spårades via lörsäkringskassoma. Dessa 132 personer kontaktades för intervju under perioden 25 februari-l5 mars 1981. l9 personer (l4,4 %) vägrade och 12

personer (9,1 °/0) kunde inte anträffas trots upprepade kontaktforsök. Svars-

frekvensen i specialundersökningen uppgick till 76,5 pr0cent(l0l personer), dvs. något lägre än i huvudundersökningen (89 %).

Inledning 21

Redovisning av fältarbete! till specialundersökningen

i Urvalets ursprungliga storlek

lntervjupersonen kontaktade Sifo på egen hand › 72 Kontakt med eller information om intervjupersonen via försäknngskassa l 16

Totalt 188

Utgår ur undersökningspopulationen

Avliden 4 Svårt sjuk. intervju ej genomforbar ll Ej svar från forsäkringskassa 8 Ej telefon. hemligt telefonnummer 33

Totalt 56 i Urvalets egentliga storlek i 132 100%

Bortfall

” Vägran - 19 14,4 % Ej anträffad 12 9,1 °/0

Totalt 31 23,5 % Antal genomförda intervjuer 101 76.5 °/0

Tid _för fältarbete

Fältarbetet till huvudundersökningen utfördes under perioden 9 oktober-27

november 1980. Specialundersökningen bland personer som inte kunde

återfinnas i telefonkatalog m. m. gjordes under perioden 25 februari-l 5 mars 1981.

Kodning och granskning

Intervjuerna har kodats och granskats av Sifos kodavdelning. Ett ston antal svar på de öppna frågorna eller svar under rubriken ”annat” sammanställdes

och användes for underlag att göra en kod. Kodema är i allmänhet mycket

detaljerade. För klassificering av näringsgren har använts den indelning som används av statistiska centralbyrån for AKU.

Databearbetning

Formulären stansades till hålkort. Tre hålkon per intervju användes. Kotten har redigerats i ett särskilt dataprogram. Rapporten innehåller tabelleringar mot bakgrundsfrågor. Analysen har skett med Sifos l(OISSOI“teringsprogram Stratus.

22 Inledning SOU l98l:70

Tabellema visar dels absoluta tal, dels procent vertikalt eller horisontellt (anges med en decimal). Sifferraden antal svar visar de silTror på vilka de procenttal som anges därunder är baserade. lbland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datamaskinens procentberäkning och Vägning. Om llera svar tillåtes i en fråga, dvs. att den svarande fått avge meran ett svar, kan de olika svarsaltemzitivens delsummor överstiga 100 procent.

Osäkerhetsmarginalor Vid analys av tabellmziterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov ärdet vâisentligt att man hålleri minnet. att de angivna procentsatsemzt år ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att silfroma från ett stickprov inte är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen i dessa åldersgrupper intervjuats. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser vidlåder alla procenttal i tabellema

och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så

exempelvis har ett ja-svar på 50 procent en något större osäkerhet än ett “ja-svar” på 10 procent eller 90 procent. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Nedan anges felmarginalen i procent vid obundet slumpmässigt uwal av olika storlek och varierande procentuella svarsfordelningar.

10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50%

Urvalets storlek n:

Poststraziñering

Före tabelleringen har urvalet poststratifierats. I poststratifieringen uppdelades urvalet i 40 cellenkombinationer av kön och åldersklasser. l celler med överrepresentation erhåller individerna vikter under l och i celler med underrepresentation erhåller individerna vikter över l. Viktema uträknas till fem decimaler. I tabellrapponens appendix visas vägda och ovägda bastal för samtliga uppdelningar som använts. (Se bilaga 4.) lngångsvärdena till

vägmatrisen har erhållits från Statistisk årsbok.

1.3 Bortfallsanalys

Det bortfall som var en följd av att man inte kunde nå personer i urvalet på telefon var relativt stort och utgjordes av 559 personer. 330 kvinnor och 229

män. För att kontrollera att bortfallet inte medför ett systematiskt fel i

undersökningen utfördes en bortfallsanalys. Det finns risk att de som inte kan nås på telefon är en grupp som avviker från dem som kan nås på telefon och

SOU l98l:70 Inledning 2 3

som alltså ingår i huvudundersökningen. Skulle de telefonlösas svar ingått hade resultaten kanske blivit annorlunda. l den här undersökningen skulle

risken vara att de har en annan inställning till arbete efter pensioneringen än

vad de med telefon har. Sifo lyckades spåra 132 personer från telefonbortfallet av vilka l0l ställde upp för intervju. Anledningen till att de inte tidigare kunde nås på telefon var inte att de saknade sådan utan att deras telefonnummer inte var åtkomligt när huvudundersökningen gjordes. Det finns fler hemarbetande och fler egenföretagare i bortfallsanalysen och färre arbetare. Det ingår lika många ålderspensionerade men färre förvärvsarbetande, vilket är en följd av att det finns ller hemarbetande. Av de förvärvsarbetande är fler jordbrukare än tidigare. Delvis är svaren påverkade av att det ingår fler jordbrukare och hemarbetande i bortfallsanalysen. Gruppen som använder svarsaltemativet tveksam är mycket större i de fall där de besvarat frågor som har med förvärvsarbete att

göra. l bortfallet finns det färre som har haft arbetskamrater. det finns fler

personer på landsbygden än i tätortema, det år ller som bor i gård, det är färre som har fritidshus och de har något lägre utbildning. När det gäller inställning till arbete efter pensioneringen är det fler av de förvärvsarbetande i bortfallet som vill fortsätta på hel- eller deltid men färre som vill ha oregelbundet arbete. Skillnaderna ligger på ungefär åtta procent. De pensionerade var dock mer intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än pensionärerna i huvudundersökningen. Avvikelsema i bortfallet ligger oftast inom slumpvariationen och de få fall där skillnaderna är signifikanta gäller frågor om hushållsinkomsten, vad man saknar mest från arbetet, om man har haft arbetskamrater och om man bor i gård. Avvikelsema är inte sådana att de påverkar resultaten i huvudundersökningen.

1.4 Multivariatanalys

För att analysera komplicerade samband i intervjudata utan att behöva göra stränga antaganden om datas natur- t. ex. att de är kontinuerliga och har lika och utbytbara enheter som gradtalen på en termometer - använder Sifo Ecta-metoden. Namnet härrör sig från ett dataprogram, Ecta (Everymans Contingency Table Analysis) som gjort användningen av modellen enkel och populär. Ett annat namn är den ”log-linjära modellen”. Log-linjär analys hör

till samma tradition som variansanalysfMed hjälp av variansanalys beräknar

man sannolikheten att en oberoende variabel producerar ett resultat som avviker från ren slumpmässighet. Rådata (ingångsdata) är en stor tabell i vilket alla variabler är tabclleradc mot alla andra. Från praktisk synpunkt är den log-linjära modellen enkel. Det gäller att söka efter en slutlig modell i det myller av möjliga modeller som kan konstrueras utifrån ingångstabellen. Man testar t. ex. först en ”mättad” modell, dvs. teorin att allt beror på allt. Genom

att beräkna effektparametrama-till den mättade modellen får man reda på

vilka som är värda att arbeta vidare med i en mindre omättad modell. En annan strategi är att börja med de enklaste modellerna och successivt pröva vilka ytterligare sambandeller interaktioner som har betydelse. Slutmodellen ger en sammanfattning av möjliga orsakssamband vilken presenteras som ett stigdiagram.

24 Inledning SOU l98 l :.70

En sammanfattning av vilka faktorer som påverkar önskan att arbeta efter pensioneringen visas i diagram l och 2. Om ett samband visas i diagrammet mellan någon av de åtta faktorerna och viljan att arbeta efter pensioneringen, håller detta samband även när övriga sju faktorer sagt sitt. I diagram l visas förvärvsarbetandes önskan att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Starkt

samband finns mellan god hälsa och önskan att arbeta. Egenföretagare önskar

fortsätta arbeta mer än anställda liksom även de som har bra arbetstider och möjlighet att utveckla sig själva i arbetet. I diagram 2 visas viljan att arbeta hos ålderspensionärer som pensionerades vid den ålder som är normal i deras arbete. Analysen har begränsats till personer under 70 år, dvs. till personer som har pensioneringen relativt nära i

tiden. Starka samband finns mellan dem som säger att skatter och bidrag gör

det fördelaktigt för dem att arbeta och önskan att fortsätta arbeta i stället for att gå i pension. Män vill fortsätta mer än kvinnor. Likaså vill de som upplevde det svårt att pensioneras hellre ha stannat kvar på arbetsplatsen. Ett negativt samband finns mellan industriarbete och vilja att fortsätta.

Inledning 25

DIAGRAM 1

Modell: Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter 65 år. De viktigaste faktorerna och deras vikt enligt ECTA

G)

Egen

GD Bra (D

företagare Har barn/ arbetstider barnbarn

O)

55-59 år

Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter 65 år Vårdyrken

Tycker om arbetskam- Utveckla rater/ sig själv kunder

(D

Modellen avviker ej signifikant från rådata: Koefficienterna är lambda som gjorts chikvadrat 225.15 vid 491 frihetsgrader, p _.5 jämförbara enligt J A Davis 1972.

DIAGRAM 2

Modell: Vilja att arbeta hos âlderspensionärer under 70 år med normal pensionsålder. De viktigaste faktorerna och deras vikt enligt ECTA. . d Faktorerna ger utslag också för förtidspensionerades vilja att ta arbete.

Skatter

bidrag (D CD

lndustri- Fördelakt. arbetare för arbetet

® HadeXl CD

deltid

Vilja att arbeta hos ålderspensionärer under 70 år med normal Arbets- pensionsålder dagarna var för långa l _ .73

.27 \

Egen före- Pensioneringen tagare före upplevdes som Möjlighetfinns pensiosvår till arbete på nering orten

Modellen avviker ej signifikant från rådata: Koefficienterna är lambda som gjorts chikvadrat 166.53 vid 485 frihetsgrader, p .5 jämförbara enligt JA Davis 1972.

SOU l98lz7O

2 Redovisning och analys av resultaten

2. l Bakgrundsvariabler

Med utgångspunkt från vad som nämnts i avsnitt l.l har följande uppgifter inhämtats om de 2 002 intervjuade.

Ålder Bostadsort Civilstånd Bam barnbarn

och/eller

Fritidssysselsättningar

Bostad

lnnehav av fritidshus Hushållsinkomst Antal personer i hushållet

Utbildning Yrke och näringsgren/tidigare och nuvarande Arbetsgivare Storlek på arbetsplats Ledande befattning _ Antal år på nuvarande arbetsplats Antal timmar/vecka Trivsel i arbetet Negativa upplevelser i arbetet Stämningen bland arbetskamratemzi Facklörcningstillhörighet Eventuellt medlemskap i pensionärsforcning

Pensionsålder Skälet till att man slutade arbeta Vad man saknar från arbetet

De intervjuade fördelar sig ganska jämnt efter åldrama. Det finns färre i de högre åldersgru ppema än i de lägre. vilket motsvaras av förhållandena för hela befolkningen.

28 Redovisning och ana/ju av resultaten _ Tabell l Åldersfördelning på de intervjuade (absoluta tal) 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år

Av de intervjuade föreligger dock en övervikt för män, l 061 män och 941 kvinnor har intervjuats. l databearbetningen har detta korrigerats så att

männens svar tillmätts lägre vikter och kvinnors högre. Före tabellering har en

s. k. poststratiflering gjorts för att utjämna fluktuationer i urvalet. De intervjuade har delats in i celler efter ålder och kön. Varje cell jämförs med motsvarande i ett idealurval. Avvikelsemajusteras med hjälp av vikter. i detta fall till 957 män och l 045 kvinnor.

Tabell 2 De intervjuades bostadsorter (absoluta tal)

Stockholm Göteborg Malmö Övriga större Tätoner Landsbygd orter

363 101 88 723 477 233

Med sysselsättning avses kategorierna arbetare, tjänsteman, egenföretagare. hemarbetande, sjuk- eller förtidspensionär, delpensionär, ålderspensionär eller arbetslös. De intervjuade fördelar sig enligt tabell 3 på de olika kategorierna.

Tabell 3 De intervjuade fördelade efter sysselsättning (absoluta tal)

Alla Arbetare Tjänste- Egen- Hem- Förtids- Delpen- Ålders- Arbetslös man före- arbe- sjuk- sionär pensiotagare tande pensionär när 2002 340 355 117 124 174 41 924 9

Fyra av arbetarna. 16 av tjänstemännen och 24 av egenföretagama är över 65 år och kommer i det följande vanligtvis att redovisas som pensionerade. Delpensionärer förekommeri ovanstående tabell både som förvärvsarbetande och delpensionärer. men kommeri fortsättningen huvudsakligen att redovisas som förvärvsarbetande. Arbetare och tjänstemän är i motsats till egenföretagare anställda och är på så sätt den grupp förvärvsarbetande som är mest relevant för undersökningen. Egenföretagare, bland vilka också konstnärliga utövare m. fl. inräknas. kanju i stort sett själva bestämma när de vill gå i pension medan de anställdas pensionsavgäng i de flesta fall regleras _av »pensionsavtal som ger små möjligheter till avvikelser. l det följande kommer därför arbeta re och

Redovisning och analys av resultaten 29

tjänstemän att samredovisas som anställda och egenföretagare får bland de förvärvsarbetande bilda en särskild grupp. En del av de ålderspensionerade är under 65 år och har enligt pensionsterminologin tjänstepension, inte ålderspension. Vissa yrkesgrupper, ungefär hälften av de kommunalanställda till exempel, pensioneras vid en lägre åldersgräns än 65 år, vanligtvis vid 63 eller 60 år. Den som har sjuk- eller förtidspension (försäkringskassans terminologi omfattar bara termen förtidspension” för bägge varianterna) har gått i pension före den för deras yrke fastställda åldersgränsen. Man kan anta att de som pensionerats före allmän pensionsålder, alltså före 65 års ålder, hade större lust att fortsätta arbeta när de pensionerades än de som pensionerades vid 65 år eller senare (se avsnitt 2.4.1). l undersökningen är fem procent, 44 personer, ålderspensionerade och under 65 år. Många av de nu ålderspensionerade har tidigare varit _förtidseller sjukpensionerade. Just när det gäller den för undersökningen centrala frågan om de ville ha arbete när de pensionerades är alltså de pensionerade under 65 år och de pensionerade över 65 år som gått i pension före 65 års ålder i samma situation. Det är dock svårt att sammanföra dessa grupper. l stället har pensionerade över och under 65år skilts åt när det är lämpligt och möjligt. Vanligtvis redovisas enbart pensionerade över 65 års ålder. Fördelningen enligt de sysselsättningskategorier som kommer att förekomma i denna redovisning blir i stället enligt nedanstående tabell.

i . Tabell 4 Fördelning av de intervjuade som har eller har haft förvärvsarbete (absoluta tal)

Den grupp som ärutelämnad när det gäller frågor som rör förvärvsarbete är hemarbetande oavsett ålder. Det är visserligen vanskligt att utelämna denna

stora grupp, 306 personer, som ofta har ett ston behov av sysselsättning i form

av förvärvsarbete och som säkerligen utgör en betydande arbetskraftsreserv. Jämställdhetskommittén har i sin rapport Kvinnors arbete, SOU 1979:89, kvinnornas inställning till förvärvsarbete och granskat bl. a. de hemarbetande funnit att ca 70 procent av dem skulle vilja ha ett förvärvsarbete men att endast ca sju procent ansett det meningsfullt att anmäla sig som arbetssökande (gäller kvinnor under 65 år). Äldrearbetskommittén och Sifo har inte särskilt uppmärksammat de hemarbetande i intervjuundersökningen utan de har besvarat samma frågor som övriga som har eller har haft förvärvsarbete. I redovisningen skulle det emellertid många gånger bli förvirrande att ta med svaren från de hemarbetande haft förvärvsarbete, när det gäller frågor

sominte

som direkt berör deras inställning till arbete. De hemarbetande placerar sig naturligt nog oftast på svarsaltemativt tveksam, vet ej” och ger på så sätt intryck av att intervjupopulationen är mer ambivalent än vad den verkligen i ar.

30 Rcclovisviiirjq och ana/Jäs av msn/talen

Ytterligare 89 personer utgår ur materialet nar det gäller frågor som rör nuvarande eller tidigare förvärvsarbete. Nio personer är arbetslösa. 69 av de pensionerade har inte lämnat uppgift om tidigare sysselsättning, sju av de ålderspensionerade uppger enbart att de tidigare var förtidspensionerade och en ålderpensionerad anger arbetslös som tidigare sysselsättning. Tre av de intervjuade har överhuvudtaget inte lämnat svar på fråga l, om de har sysselsättning och vilken eller om de är pensionerade. Dessa 89 personer ingår i undersökningen endast när förvärvsarbete inte utgör en variabel.

2.2 Viljan till förvärvsarbete efter pensioneringen

2.2.1 Insrä//ningcn /zos dc_löndruvar/wlandc

De förvärvsarbetande hade fler svarsalternativ än de pensionerade beträffande

frågan om de ville fortsätta arbeta efter pensioneringen. På samtliga svarsalternativ fördelar sig de forvärvsarbetandes svar så här;

Tabell 5a Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent)

Anställda Egenforc- Alla tagare

Slår man ihop.svaren för alla som vill fortsätta arbeta överhuvudtaget blir resultatet detta:

Tabell 5b Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent vertikalt)

Anställda Egen Iöre- Alla tagare

SOU I98 l :70 Rec/011Åsnin_q och (lIIa/JIS av :Iksu/talet: 3l

De intervjuade som svarade att de ville arbeta del av året eller ibland blev tillfrågade om hurde i så fall skulle vilja ha sina arbetstider. (Svaren redovisas i bilaga 3.) 50 procent av dem som svarat ibland har tänkt sig att detta skall innebära ett regelbundet arbete. Svarsaltemativet att man vill arbeta del av året ger inte något intryck avatt man önskar regelbundet arbete. De flesta av dem som svarat vill arbeta vintertid men det finns också någon enstaka som vill arbeta på sommaren. Annars är vanligen önskemålet att ha liten deltid eller att rycka in när det behövs, men i så fall under vinterhalvåret. Det är kanske en mer allvarlig avsikt som ligger bakom svaren att man vill fortsätta på hel- eller deltid. Det kan därför vara skäl att hålla isär svaren från dem som uppgett sig vilja arbeta på hel- eller deltid och svaren från dem som sagt del av år” eller “ibland”

fabell Se Vilja hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent vertikalt)

Anställda Egenlöre- Alla tagare

Vill tbnsâitta pâ heltid eller deltid 22.6 38.8 26.4 22.2 Vill arbeta oregelbundet 22.6 27.0 22.6 23.8

l tabell 5b är antalet som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen större än det antal som inte vill arbeta alls. Ser man enbart till de mer bestämda svarsaltemativen. är dock -gruppen som inte vill ha arbete alls efter pensioneringen betydligt större än den som vill arbeta hel- eller deltid. Eftersom gruppen som vill ha arbete del av år eller ibland säkert har sitt värde som arbetskraftsreserv kommer dess svar att redovisas i fortsättningen trots att gruppen kanske känner mindre behov av arbete efter pensioneringen än de som valt att nämna ett regelbundet arbete.

2.2.2 Inxtái/lningrcn /ws de pcnsionerzulc) De pensionerade som haft förvärvsarbete hade fem svarsaltemativ. att de ville bli pensionerade. att de vill fortsätta på heltid respektive deltid. ville göra annat elleratt de var tveksamma.

32 Redovisning och analys av resa/talen

Tabell 6 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades (procent)

Alla Under Över Män Kvinnor 65 år 65 år

a Hel- och deltid.

Alla som ville fortsätta arbeta_ jämförs nedan med dem som ville bli i pensionerade

Tabell 7 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades (procent vertikalt)

Alla Under Över Män Kvinnor 65 år 65 år i Antal svar v 839 174 665 470 369 Ville bli pensionerad 77,2 66.1 80,2 77,0 77.5 - Ville fortsätta på heleller deltid 19,0 27,6 16,7 19,3 18,7

De som är under 65 år ville mycket hellre fortsätta arbeta när de

pensionerades än de som är över 65 år. Det finns en liten skillnad mellan pensionerade mäns och pensionerade kvinnors inställning till förvärvsarbete

efter pensioneringen men den är obetydlig och klart mindre än skillnaden i inställning mellan förvärvsarbetande män och kvinnor, Resultaten i det här avsnittet kommer att diskuteras på nytt i avsnitten 2.3.1 och 2.4. l. -

2.2.3 Inställningen hos förvärvsarbetande och pensionerade

Eftersom de förvärvsarbetande och de pensionerade inte hade fullständigt jämförbara svarsalternativ kan man vid en sammanslagning av deras svar bara räkna med de förvärvsarbetande som önskar fortsätta arbeta på hel- eller

d_eltid. Övriga svar avseende arbete del av året eller ibland redovisas för sig.

Svar från pensionerade som inte tidigare haft förvärvsarbete är ej medtagna.

i - Redovisning och analys av resultaten 33

Tabell 8 Viljan till arbete efter pensioneringen hos förvärvsarbetande och pensionerade som haft förvärvsarbete (procent)

Gäller förvärvsarbetande enbart.

De tveksamma är relativt få. 60 procent avvisar tanken på arbete eñer pensioneringen medan 33 procent vill ha arbetei någon form. En femtedel av de tillfrågade vill eller hade velat fortsätta på hel- eller deltid. Med tanke att de som pensionerats före 65 års ålder förefaller ha haft

på

särskilt starka skäl att vilja fortsätta arbeta när de pensionerades och att egcnföretagama har möjlighet att själva bestämma sin pensioneringstidpunkt i och dämted på sätt och vis faller utanför undersökningens syfte, redovisas i tabell 9 enbart svaren från de pensionerade_ över 65 år och från de förvärvsarbetande som är anställda. De pensionerade egenföretagamas svar avviker mycket litet från de svar som pensionerade som varit anställda givit och någon särredovisning av de pensionerades svar med hänsyn till sysselsättning är inte meningsfull. Det kan däremot vara intressant att redovisa svaren från pensionerade mellan 65-69 år och 70-74 år för sig. Det är troligt att förvärvsviljan är större omedelbart efter pensioneringen än senare. De förvärvsarbetande egenföretagamas svar redovisas separat.

Tabell 9 Viljan till arbete efter pensioneringen hos förvärvsarbetande anställda och pensionerade över 65 år som har haft förvärvsarbete (procent)

A Pensionerade B Förvärvs- A+B ?1- arbetande 65-69 70-74 anställda

Antal svar 373 293 675 1 340 Ville inte/vill inte fortsätta 78,6 82,2 44,0 61,9 Ville/vill fortsätta på hel-

Alla som ville/vill fortsatta i någon form 18,4 14,7 45,2 31,1 L Gäller förvärvsarbetande enbart.

- 34 Redovisning och analys av näsa/talen _

Tabell 10 Viljan till arbete efter pensioneringen hos förvärvsarbetande egenföretagare (procent)

l tabell 9 och l0 får man kanske en mer realistisk bild av intresset för arbete efter pensioneringen. l8 procent av dem mellan 65-69 år ville fortsätta arbeta på hel- eller deltid medan 23 procent av de förvärvsarbetande anståillda vill detsamma. 45 procent av de förvärvsarbetande anställda är intresserade av att fortsätta arbeta i någon form. Slår man ihop siffroma för de förvärvsarbetande anställda och samtliga pensionerade som är över 65 år vi ll en tredjedel av dem ha något slags arbete. 24 procent av egenföretagama vill ha pension medan 66 procent vill fortsätta arbeta på något sätt.

2.3 Vad skiljer grupper som vill arbeta efter pensioneringen

från dem som inte vill?

Frågan är om det finns några faktorer som medför att vissa människor hellre vill fortsätta arbeta efter pensioneringen än andra. Eller är det så att vissa faktorer gör människor mindre intresserade av att arbeta? Såväl den arbetssituation som man har eller har haft som den livssituation man befinner sig i torde påverka inställningen till arbete efter pensioneringen. Viljan till arbete har jämförts med bakgrundsvariablema. både en i taget och flera på en gång, för att kunna bedöma om det är något särskilt som är utslagsgivande för viljan

att fortsätta arbeta. Bakgrundsvariablema återges med kortfattade kommen-

tarer. l slutet av avsnittet sammanfattas resultaten och ges en kortfattad analys.

2.3.1 Ålder Inställningen till arbete efter pensioneringen varierar efter ålder och man överskattar kanske i yngre år vad man kommer att klara av när man är äldre. Forskningsresultat från åldringsundersökningar visar också att variationema

fysiologiskt och psykologiskt är mycket stora inom en och samma ålders-

grupp. Vid fysiologiska mätningar har det visat sig att vissa 70-åringar kan fungera som 40-åringar gör genomsnittligt medan andra fungerar sämre än den genomsnittlige 70-åringen. De förvärvsarbetande i undersökningen är mellan 55-64 år. De pensioneradeär mellan 55-74 år.

Redovisning och analys av resultaten 35

Tabell l l Viljan att fortsätta arbeta hos förvärvsarbetande i förhållande till ålder (procent vertikalt)

Anställda Egenföretagare Alla

Män Kvinnor 55-59 60-64 55-59 60-64 55-59 60-64 55-59 60-64

Antal svar 424 245 48 42 255 166 217 l20 Vill inte fortsätta 40,8 49,0 18,8 30,2 36,1 46,8 41,5 47,3 Vill fortsätta på hel- eller deltid 24,8 18,9 47,9 27,9 30,4 19,9 . 23,0 21,1 Vill fortsätta del av år/ibland 25,2 20,1 22,9 30.2 22,4 23,5 26,5 18,1 Alla som vill fortsätta 50,0 38,9 70.8 58,1 52,8 43,4 49,5 39,2

39 procent av alla anställda Förvärvsarbetande mellan 60-64 år vill ha arbete i någon form efter pensioneringen. 58 procent av egenföretagama i samma ålder vill detsamma. Av männen i den åldern, anställda eller egenföretagare, vill 43 procent fortsätta på något sätt och av kvinnorna 39 procent. Skillnaden mellan åldersgruppema är signifikant och tyder på att av dem som står infor sin pensionering är det nära en femtedel som är intresserade av att fortsätta arbeta på hel- eller deltid och två femtedelar vill fortsätta på något _sätt. Kvinnorna i bägge åldersgruppema är mindre intresserade än männen av att arbeta efter pensioneringen men nedgången i intresset från den yngre till den äldre åldersgruppen är inte lika markant som hos männen. Bland de pensionerade varierar intresset for arbete mellan åldersgruppema

på likartat sätt. En del av de pensionerade intervjuade, 174 personer, är under

65 år, 46 av dessa är under 60 år. Deras svar redovisas också här och kan jämföras med svaren från samma åldersgrupper i tabell 9.

Tabell 12 Viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades i förhållande till ålder och kön (procent vertikalt)

Alla Män Kvinnor

55-59 60-64 65-69 70-74 55-59 60-64 65-69 70-74 55-59 60-64 65-69 70-74 Antal svar 46 128 373 293 28 79 213 177 21 57 181 131 Ville bli _ . pensionerad 48.8 72,0 78,6 82,2 43,0 67,3 79,1 80,4 51,6 73,2 76,6 82,0 Ville fortsätta på hel- el. deltid 43,1 22,0 18,4 14,7 39,6 27,2 18,5 16,3 48,4 18,9 18,4 13,6

Tendensen hos de pensionerade är densamma som hos de förvärvsarbetande att yngre gärna vill fortsätta men att intresset avtar snabbt med stigande ålder. De yngre pensionerade har dock ett mycket större intresse for arbete efter pensioneringen än vad samma åldersgrupp förvärvsarbetande har. Frågan till de pensionerade var: När ni pensionerades från ert arbete skulle ni då velat fortsätta? De yngre pensionerade svarar alltså inte på frågan om de skulle velat fortsätta sedan de fyllt 65 år.

36 Redovisning och analys av resultaten SOU l98lz70

Många av dem som pensionerades före 65 års ålder pensionerades före den för deras yrke nomtala pensionsåldem. Det förefaller som om detta att pensioneras vid annan tidpunkt än normalt. bidrar till att man skulle velat fortsätta arbeta när man pensionerades. Detta beröres närmare i avsnitt 2.4.1. 18 procent av de pensionerade mellan 65-69 år ville fortsätta arbeta. vilket i absoluta tal motsvarar ca 80 000 personer. l den äldre åldersgruppen, 70-74 år, är det l5 procent, motsvarande ca 53 000 personer, som ville fortsätta på hel- eller deltid. Det finns ingen skillnad mellan mäns och kvinnors arbetsvilja i aldrama 65-69 år. men i åldersgruppen 70-74 år var kvinnoma något mindre intresserade av att fortsätta arbeta än männen. Ålder tycks vara en faktor som har betydelse när man uttalarsig om man vill eller ville arbeta efter pensioneringen. De unga pensionerade var särskilt angelägna om att få arbeta när de pensionerades. intresset för arbete sjunker sedan snabbt med stigande ålder. Se figur l.

Procent som vill/ville fortsätta arbeta på hel- eller deltid A

30-

2b_

15- Figur] Förhållande! mellan vilja att _forrsätta 10arbeta på hel- eller deltid och ålder. Observera att i åldrarna 55-64 år är 5-4 endast fön-ärvsarbetande, ej pensionerade, medtagna.

2.3.2 Näringsgren Den indelning enligt näringsgren som ligger till grund för undersökningen följer i stort sett SCB:s klassificering. ljord- och skogsbruk ingår också fiske. Gruvor, tillverknignsindustri omfattar också hela verkstadsindustrin. Eftersom bara två procent av de förvärvsarbetande intervjuade, l4 personer, arbetar inom restaurangbranschen, redovisas deras svar sammanlagda med svaren som avser näringsgrenen handel. Bank- och Försäkringsverksamhet är också en mycket liten bransch och omfattar bara 2,6 procent av de förvärvsarbetande, i undersökningen 20 personer. l SCB:s indelning av näringsgrenar är bank- och föisäkringsverksamhet den minsta som särredovisas vilket förmodligen beror på att den enligt den indelningsprincip som gäller inte på ett naturligt sätt kan klassificeras ihop med någon annan i näringsgren.

i Redovisning och analys av resultaten 37

Tabell 13 Viljan att fortsätta arbeta hos förvärvsarbetande när man pensioneras i förhållande till näringsgren (procent- ” horisontellt)

Anställda Egenföretagare Antal När ni pcnsioncras Alla som Antal När ni pensioneras Alla som svar vill ni då vill fort- svar vill ni då vill fortinte arbeta arbeta inte arbeta arbeta

33:a 2333:121

arbeta hel- och del av arbeta hel- och del av alls deltid år/ibl. alls deltid år/ibl. Jord/skogsbruk - _ m. m. 16 (9) (l) (2) (3) 40 30,0 42,5 22,5 65,0 Gunvor_ tillverkningsindustri 175 48,0 24,0 18,3 42,3 15 6.7 46,7 20,0 66,7 Byggnadsindustri 53 43.4 20,8 24,5 45.3 9 (1) .(5) (2) (7) Handel. rcstzrtrrang 113 46,0 23,9 18,6 42,5 20 25,0 20,0 45,0 65,0 Samliirdscl, post, tclc 45 44.4 20.0 24.4 44,4 5 (2) (2) (2) (4) Bank. lörsâikringsverksamhet 20 40,0 l 5.0 35,0 50,0 - - - - -_ lörvaltn. 76 44.7 21,1 34,2 55,3 - - - - - Oflentlig 61 48.3 18,0 21,3 39,3 2 - (2) - (2) Undervisning 73 32,9 24,7 31,5 56,2 2 (l) - - - Sjukvård Socialvård 40 32,5 37,5 20,0 57,5 - - - - -

Totalt 675 297 152 158 310 93 22 , 36 25 61

Siffror inom parentes: absoluta tal.

Bland de anställda är de som arbetar inom social- och sjukvårdssektom mest intresserade av att fortsätta arbeta, vare sig det gäller hel- eller deltid eller andra former av arbete. Inom offentlig förvaltning är intresset också stort men huvudsakligen när det gäller oregelbundet arbete. . Olika faktorer kan ha påverkat resultaten. Äldre är mindre intresserade av arbete efter pensioneringen än yngre, alltså skulle det inom de näringsgrenar där det finns mest äldre finnas få intresserade. Detta motsägs dock av det förhållandet att inom en näringsgren där de äldre är underrepresenterade, borde utslagningen av äldre arbetskraft vara stor. Utslagningen är förmodligen betingad av dålig arbetsmiljö som i sin tur inte borde medföra att de förvärvsarbetande inom den näringsgrenen ser fram emot att få fortsätta arbeta

efter pensioneringen. Andelen kvinnor kan också ha inflytande på resultatet,

eftersom kvinnor tycks vara ,något mindre intresserade av att arbeta eñer pensioneringen än vad män är. Granskar man fördelningen efter ålder och kön i förhållande till näringsgren, ser det ut så här.

38 Redovisning och analys av rem/talen Tabell 14 Fördelning efter. ålder och kön i förhållande till näringsgren (procent horisontellt) Antal Alla 55-59 60-64 Män Kvinnor

Tabellen visar att den yngre åldersgruppen dominerar inom alla näringsgrenar. l urvalet ingår i åldersgruppen 60-64 år 560 personer och i åldersgruppen 55-59 år 535 personer, så anledningen till att det är färre förvärvsarbetande i den äldre åldersgruppen är att en del av dem har pension av något slag. De näringgrenar där det finns flest äldre ärjord- och skogsbruk och undervisning. Minst andel äldre finns inom samfärdsel, post och tele. Kvinnorna förekommer nästan inte alls inom byggnadsindustnn och i ringa utsträckning inom samfärdsel, post, tele, jordbruk och gruvor och tillverkningsindustri. 1 gengäld dominerar de inom socialvården, sjukvården, undervisning och bank- och föisäkringsväsende. Viljan att arbeta efter pensioneringen i förhållande till ålderoch näringsgren stämmer inte med tidigare resultat i tabell l 1. Enligt tabell 13 har följande näringsgrenar flest äldre. Näringsgrenar med övervägande egenföretagare är ej medtagna.

Procent äldre

_ Nedan anges de näringsgrenar där det finns mest yngre.

Procent yngre Samfärdsel, post, tele 73 Offentlig förvaltning . 68 Socialvård . . 67

Intresset hos anställda förvärvsarbetande för arbete efter pensionenngen, heleller deltid, är som tidigare nämnts störst i följande näringsgrenar. i -

Redovisning och ana/Jäs av resultaten 39

Det är bara när det gäller näringsgrenen socialvârd som resultaten överensstämmer med dem i tabell l l - att yngre är mer benägna att fortsätta arbeta efter pcnsioneringen än äldre. lnom socialvården är två tredjedelar av de intervjuade under 60 år och det är också inom den sektorn som viljan till arbete efter pensioneringen är störst. Det kan ha samband med låg pensionsålder inom yrket - måste man avgå med pension vid 63 års ålder har man troligtvis mer lust att fortsätta arbeta än de som pensioneras senare. lnom den näringsgren där man finner allra flest yngre, samfárdsel, post och tele, är intresset för arbete efter pensioneringen påfallande lågt.

Tabell 15 Viljan att fortsätta arbeta hos pensionerade i förhållande till tidigare

näringsgren (procent horisontellt)

Antal Ville bli Ville fortsätta svar e pensionerad på heltid/deltid

Bank- och försäkringsbranschen var så litet representerad bland de pensionerades yrken - endast nio personer hörde dit - att den fick utgå ur

denna redovisning.

Kvinnor utgör det helt dominerande inslaget inom socialvården och dessa kvinnor är den grupp som är mest intresserad av att fortsätta arbeta - fast endast på deltid. Dessa kvinnor är också förhållandevis unga. Jordbrukssek-

torn rymmer också många arbetsintresserade av vilka en stor andel är äldre män. 7l procent av jordbrukama var egenföretagare. Av de pensionerade

egenforetagama var 43 procentjordbrukare, 16 procent fanns inom handeln. 1.5 procent inom byggnadsindustrin, l2 procent inom samfärdsel, post och tele, åtta procent inom tillverkningsindustrin och sex procent var i

restaurangbranschen. Övriga fem procent fanns inom undervisning och

sjukvård. . Fördelningen beträffande ålder och kön inom olika näringsgrenar överensstämmer i stort med vad som gäller för de förvärvsarbetande. Intressant är att notera att könsfördelningen bland de pensionerade är något jämnare inom

näringsgrenama än som år fallet med de förvärvsarbetande. Det finns alltså

fler män inom sjukvård och undervisning bland de pensionerade än bland de förvärvsarbetande. Det omvända gäller för kvinnorna inom de mansdominerande områdena byggnadsindustri och samfärdsel, post, tele.

40 Redovisning och analys av revir/talen

Intresset för arbete efter pensioneringen är störst inom följande näringsgrenar för förvärvsarbetande respektive pensionerade (procent som vill fortsätta på hel- eller deltid):

Förvärvsarbetande - Pensionerade

Socialvård 38 Sjukvård 27 Sjukvård 25 Socialvård 24 Gruvor, tillverkningsindustri 24 Offentlig förvaltning 23

Intresset för arbete efter pensioneringen är minst inom följande näringsgrenar:

Förvärvsarbetande Pensionerade

Bank, försäkringsväsende 15 Samfárdsel, post. tele 13 Undervisning 18 Undervisning 15 OfTentlig Förvaltning 21 Gruvor, tillverkningsindustri 16

De som pensionerades från sjukvård och offentlig förvaltning är mer intresserade av att arbeta än sina förvärvsarbetande kollegor. Motsatsen brukar ju vara fallet, dvs. att man är mindre intresserad av att arbeta sedan man gått i pension. Skillnaden kan delvis förklaras när det gäller de pensionerade inom offentlig förvaltning med att 81 procent är under 70 år och av dem är 25 procent under 65 år och den snedfördelningen återfinns inte inom någon annan näringsgren. De som pensionerats från sjukvårdssektom är fördelade helt enligt genomsnittet över åldersgruppema. Intresset för arbete sjunker efter pensioneringen genomsnittligt 5,2 procentenheter för alla näringsgrenar.

Tabell 16 Skillnad i vilja att arbeta efter pensioneringen (procent vilja hos förvärvsarbetande - procent vilja hos pensionerade) i förhållande till näringsgren

Vilja hos. Vilja hos Skillnad förvärvs- pensionearbetande rade

sou 193170 Rea/utvisning och :ma/rr av I(.\'lI/!(lI('II 4l

Sillrorna ovan gäller alla förvärvsarbetande. såväl anställda som egenföretagare. Jämförelsen mellan de förvärvsarbetande och de pensionerade bör tolkas med försiktighet eftersom det huvudsakligen rör sig om olika åldersgrupper. Det kan finnas betingelser som är särskilda för just en åldersgrupp och att sedan göra absoluta jämförelser mellan åldersgruppema kan vara vanskligt. Arbetslivet och synen på arbete och arbetets mening har genomgått en snabb föråindiing under de senaste tio. tjugo åren och det kan bidra till att man har olika inställningar till att arbeta när man egentligen inte behöver. En annan förklaring till att man inte får samma svar från förvärvsarbetande och pensionerade kan vara motståndet mot förändringar. Det är vanligt att människor strävar att bevara den bestående situationen. särskilt i arbetslivet. l

de flesta personalpolitiska program ingår arbetsrotation som ett positivt inslag

i arbetssituationen. När den skall genomföras. visar det Sig att många vill ha möjligheten men få utnyttjar den. Antagligen väger trygghet i den situation man befinner sig i högre än behovet av omväxling. De som i dag förvärvsarbetar skulle enligt denna förklaring se något positivt i att få stanna kvar i arbete medan de pensionerade inte vill förändra sin situation och ge sig ut i något som man glömt eller kanske inte känner till.

2.3.3 Sttxse/.särlniøzg

Klassificeringen efter sysselsättning äri undersökningen grov. De intervjuade som förvärvsarbetar indelas i arbetare. tjänstemän och egenföretagare. De som inte lörvärvsa rbetar indelas i arbetslösa. hemarbetande. sjuk- eller förtidspensionerade. delpensionerade och ålderspcnsionerade. Förhållandet imellan sysselsättning och näringsgren anges nedan.

Tabell 17 Näringsgren i förhållande till sysselsättning hos Rirvärvsarhetande (procent)

Antal Arbetare Tjänste- Egenföre-

Bank. försåikringsväsende 76 4.2 l8.3 - Offentlig förvaltning Undervisning 61 6.6 ll.O l.7 i

Arbetama återfinns således huvudsakligen inom gruvor. tillverkningsin_dustri, 35 procent. och inom byggnadsindustri. handel. restaurang och sjukvård. 37 procent. Tjänstemännen är fiest inom handel. restaurang. gruvor. tillverk-

42 Rvd0\i.sni›1g od: analys av msn/talen

ningsindustri och offentlig förvaltning, 57 procent. inom undervisning och sjukvård finns en femtedel av tjänstemännen, 21 procent. Egenförctagama finns i de flesta fall inom jord- och skogsbruk, 43 procent, men en dryg tredjedel. 37 procent, försörjer sig inom byggnadsindustri och handel, restaurang. En tiondel av egenlöretagama sysselsätter sig inom byggnadsmdustrin.

Tabell 18 Vilja till arbete i förhållande till sysselsättning hos förvärvsarbetande (procent horisontellt) i Antal Vill inte Vill fortsätta arbeta Alla som vill svar tönsätta _Ã--é fortsatta arbeta på hel/ del av år/ arbeta deltid ibland

Tabell 19 Vilja till förvärvsarbete efter pensioneringen hos pensionerade i förhållande till tidigare sysselsättning (procent horisontellt) . Under 65 år Över 65 år Antal Ville bli Ville fon- Antal Ville bli Ville fonsvar pensione- sätta på svar pensione- sätta på

Av de svarande är 41 procent av egenföretagama över 70 år medan motsvarande siffror är 32 procent för tjänstemännen och 35 procent för arbetama. 71 procent av egenföretagama är män mot hälften av tjänstemännen och 55 procent av arbetama.

Tabell 20 Vilja till arbete efter pens ioneringen hos förvärvsarbetande och pensioneradei förhållande till sysselsättning (procent)

Antal Vill/ville Vill/ville fortsätta Annat Tveksam Totalt svar inte e?

a Gäller enbart förvärvsarbetande.

i Redovisning och ana/its av resultaten 43

Egenföretagare är de bland de förvärvsarbetande som har den allra största viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen, 43 procent. Denna arbetsvilja återfinns inte alls hos de pensionerade egenföretagama, av vilka bara 20 procent vill fortsätta arbeta vilket är några procent färre än bland de pensionerade arbetarna. Förklaringen kan vara att de, sedan de sålt sina företag, inte längre har lust att förvärvsarbeta. Förvärvsarbetande tjänstemän skiljer sig också markant från sina pensionerade kollegor, tolv procentenheter

minskar arbetsviljan. Skillnaden mellan förvärvsarbetande och pensionerade

egenföretagare är ännu större. 24 procentenheter. Finns det något fog för antagandet att de som har haft mindre kvalificerade arbetsuppgifter har en mindre stimulerande fritid och därmed hellre skulle vilja fortsätta efter pensioneringen än de som har haft ett aktiverande yrke som gett förutsättningar för en innehållsrik fritid? Tills vidare kan man bara konstatera att arbetarna är den grupp pensionerade som helst vill arbeta och där skillnaden i inställning hos förvärvsarbetande och pensionärer är ganska liten (en minskning med tre procentenheter).

2.3.4 Bosladsorl Bostadsortema är indelade i sex grupper. Stockholm, Göteborg och Malmö

var för sig. övriga större orter som en grupp och därutöver tätorter och

landsbygd. Indelningen speglar inte fullständigt sysselsättningsläget i landet som t. ex. en indelning i stödområden och iekestödområden skulle göra. Det finns anledning att fönnoda att sysselsättningsmöjlighetema i Stockholm och Göteborg intar.en särställning i det här Malmö är bättre än på landsbygden. sammanhanget med hög arbetslöshet och stor andel förtidspensionerade. Detta är anledningen till att de tre största kommunema inte redovisas som en grupp-

Tabell 21a Viljan hos förvärvsarbetande att arbeta efter pensioneringen i förhållande till bostadsort (procent horisontellt)

Anställda Egenföretagare Antal lnte Arbeta Arbeta Alla Antal lnte Arbeta Arbeta Alla svar arbeta hel-/ ibland som svar arbeta lie1-/ ibland som

Övriga större orter 239 45,6 20,5 21,8 42,3 21 19.0 28.6 23,8 52,4 Tätorter 161 42,9 25,5 23,6 49,1 27 14,8 29,6 22,2 51,8 V Landsbygd 46 52,2 19,6 10,9 30.5 42 21.4 35,7 1 1,9 47.6

“ Siffroma är för små för att procentberäknas.

44 Rw/ovisvling och ana/Ars ar msn/talen

Andelen tveksamma åir störst i Malmö, 20 procent, och på landsbygden, tolv procent. Bara lyra procent av göteborgama är tveksamma. l Göteborg och på landsbygden är de anställda mest negativa till arbete efter

pensioneringen, 53 respektive 52 procent vill inte fortsätta. Malmöboma är

minst intresserade av att fortsätta arbeta regelbundet, men när det gäller både regelbundet och oregelbundet arbete är de som är bosatta på landsbygden minst intresserade, bara 31 procent vill fortsätta mot 49 procent i tätortema och 48 procent i Stockholm. På landsbygden är intresset bland egenföretagama för arbete efter pensioneringen minst jämfört med egenföretagare på andra orter.

Tabell 2lb Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till bostadsort (procent horisontellt)

Antal Ville bli. Ville fortsätta på svar pensionerad hel- eller deltid

Bostadsorten blir förvillande som vägledare för intresset efter pensioneringen, när man jämför med de pensionerades svar. l Malmö där intresset för fortsatt arbete är lägst bland de förvärvsarbetande när det gäller hel- eller deltid, är det högst bland de pensionerade. 1 tätortema råder nära nog det omvända förhållandet. Som bakgrund och eventuell förklaring till dessa siffror kan man granska sysselsättningsfördelningen på de olika bostadsortema.

Tabell 22a Förvärvsarbetandes sysselsättning och pensionerades tidigare sysselsättning i Förhållande till bostadsort (procent)

Förvärvsarbetande Pensionerade Antal Arbe- Tjänste- Egen- Totalt Antal Arbe- Tjänste- Egen- Totalt svar tare män före- svar tare män företagare tagare

Ovriga större orter 253 44,2 47,7 8.1 100,0 329 52.3 37.7 10,0 100,0 Tätorter 178 51,1 34,6 14.4 100,1 199 61,8 20,1 18,1 100,0 Landsbygd 75 34,1 18,2 47.7 100,0 93 73,0 17,2 39,8 100,0

Det förefaller som andelen egenföretagare bland de förvärvsarbetande och andelen arbetare bland de pensionerade på orten är utslagsgivande för om man vill fortsätta arbeta eller inte.

SOU l98 l :70 Redovzlsrzingr och analys av resultaten 45

Tabell 22b Andel egenföretagare bland förvärvsarbetande på bostadsorten respektive arbetare bland de pensionerade påhostadsorten i förhållande till viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent) Förvärvsarbetande Pensionerade Ort Egcnlörc- Vilja att Ort Arbe- Vilja att lagare fortsatta på tare lonsåittzi

Öv riga större orter 8. l 2 l .8 Uindsbygd 43.0 17.2 Stockholm l 1.4 24.3 Övriga större Tåitoiter l4.4 27.6 Orter 523 l 7_6 Landsbygd 47.7 32.0 Tatoiter 6 l ,8 19.0 Malmö 63.9 30.0

Betrallande de förvärvsarbetande linns ett direkt lineärt samband mellan vilja att fortsatta och andelen egenlöretagare medan det lineå ra sambandet hos de pensionerade mellan viljan att arbeta och andelen arbetare bryts av stockholmamas inställning. l övrigt är sambandet också där tydligt. Man skulle kunna misstänka en lelkälla, som att särskilt många förtidspensionerade skulle finnas i Malmö. Detta skulle leda till en ovanligt hög lörvärvsvilja.

Det finns dock inte fler lörtidspensionerade eller yngre pensionerade där än

någon annanstans. Slutsatsen kan vara att det enligt den indelning i bostadsorter som redovisats härär det typen av sysselsättning som de svarande på orten har eller har haft som är utslagsgivande for viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Mönstret är alltså detsamma som i avsnitt 2.3.3. där de . förvärvsarbetande egenforetagama och de pensionerade arbetama visade sig mest intresserade av arbete efter pensioneringen.

2.3.5 Bostadstyp, innehav avfritidshus

Ett antagande är att den som har möjlighet till en rik fritid inte är så intresserad av att forvärvsarbeta. Eget hus och/eller fritidshus kanske ger sådan sysselsättning att man inte känner något ytterligare behov av stimulans. Att bo i lägen het i en storstad skulle enligt detta synsätt medföra större benägenhet for

förvärvsarbete efter pensioneringen. De intervjuade besvarade två frågor, dels

en som gällde om de bodde i lägenhet, villa/radhus el ler gård på landet och dels en enkel fråga om de hade fritidshus. 49 procent av de 2 002 intervjuade bori lägenhet, 40 procent bor i villa eller radhus och elva procent bor i gård på landet. Andelen som bor i lägenhet ökar med stigande ålder. vilket både kan tillskrivas att de yngre har haft bättre ekonomiska möjligheter att skaffa sig villa eller radhus och att många äldre flyttat till lägenhet därför att de inte längre kan eller anser sig orka med att sköta ett eget hus.

46 Redovixrning och analys av resultaten

Tabell 23 Viljan hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta i förhållande till hostadstyp (procent)

Antal lnte Arbeta Arbeta Annat/ Totalt Alla som vill svar alls hel el. del av år/ Tvek- fonsåitta deltid ibland sam Lägenhet 340 41,8 24,4 24.7 9,1 100.0 49.1 Villa/Radhus 347 41,5 23,9 22,8 11,8 100,0 46.7 Gård på landet 80 40.0 26,5 18.8 14,7 100,0 45,3

Det finns ingen skillnad i viljan att arbeta mellan dem som bor i lägenhet, i villa eller i radhus. Däremot har de som bor i gård på landet större intresse för arbete efter pensioneringen. Av dem som bor på gård är 53 procent anställda och 47 procent egenföretagare, medan de lägenhetsboende är 94 procent anställda och sex procent egenföretagare. Av dem som bor i villa eller radhus är 90 procent anställda och tio procent egenföretagare.

Tabell 24 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i lörhållande till bostadstyp (procent)

De pensionerades svar överensstämmer med de lörvärvsarbetandes vad gäller skillnaden mellan lägenhet- och villa-boende, medan de pensionerade som bor på gård är mindre intresserade av att fortsätta arbeta än sina Förvärvsarbetande likar. Bara 19 procent av de pensionerade gårdsboende vill fortsätta mot 27 procent av de förvärvsarbetande. Skillnaden i vilja att fortsätta arbeta är obetydlig mellan dem som bori villa och dem som bor i lägenhet och ger inget stöd för hypotesen att lägenhetsboende ökar viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. innehav av fritidshus i förhållande till viljan att arbeta efter pensioneringen kan utläsas av tabell 25.

Tabell 25a Förvärvsarbetandes innehav av fritidshus jämfört med viljan att arbeta (procent)

Antal lnte Annat/ Totalt Alla som vill Ville tbrtsätta på_ svar arbeta heltid del av Tveksam fortsätta alls el. deltid år/ ibland

l-lar fritidshus 330 41.5 23,1 26,4 9,0 100,0 49,5 Har inte fritidshus 436 41.7 25,7 20,7 11,9 100,0 . 46,4

Redovisning och analys av resultaten 47

Tabell 25b Pensionerades innehav av fritidshus jämfört med viljan att arbeta (procent)

Antal Ville Ville fon- Annat/ Totalt svar - bli sätta på hel- Tveksam . pens. tid/deltid Har fritidshus 255 79,0 18,7 2,3 100.0 Har inte fritidshus 580 76,2 19,3 4,5 100.0 g

Det finns en liten skillnad i vilja att fortsätta arbeta mellan dem som har och dem som inte har fritidshus. Ser man hos de förvärvsarbetande till viljan att fortsätta arbeta överhuvudtaget finns också en skillnad men i motsatt riktning. Det finns alltså inte något stöd för antagandet att innehav av fritidshus påverkar människor i deras inställning till arbete efter pensioneringen.

2.3.6 (Wi/stånd barn och barnbarn

Det finns viss anledning att förmoda att civilstånd och barn skulle påverka viljan att arbeta. Bambam kan betraktas som en stimulerande fritidssysselsättning - de pensionerade känner att de behövs och att de kan göra en insats. Likaså kan man förmoda att den som är ensamstående hellre skulle vilja arbeta än den som har en partner. Det är beträffande civilstånd dokumenterat att ogifta eller frånskilda, i varje fall ogifta och frånskilda män, löper större risk att bli förtidspensionerade än gifta män. Det har samband med att missbrukare ofta är ogifta och frånskilda men detta kan knappast vara hela förklaringen.

Tabell 26 Förhållande mellan civilstånd och vilja att arbeta efter pensioneringen hos fönärvsarbetande (procent)

Antal Inte Alla som vill fbn- Annat/ Totalt Alla som Vlll svar arbeta gina arbeta Tveksamt fortsätta arbeta _alls överhuvudtaget på hel- el. _delav år/ deltid _ibland

48 R0d0\i.w1ing(›(/1 arzaljts av msn/turen SOL 1981:70

Tabell 27 Förhållande mellan civilstånd och vilja att arbeta när man pensionerades (procent)

Antal Ville Alla som ville Annat/ Totalt svar bli fortsätta på Tveksam pens. hel- el. deltid

Erånskild Anka/änkling 153 73.9 19,6 6,5 100.0 Ogiñ 92 75,0 20,6 4,4 . 100.0

De små grupperna sammanboende och frånskilda har en arbetsvilja som avviker från de andras men särskilt tveksamma är de sammanboendes siffror, eftersom de sammanboende är så få. De frånskilda pensionerade får däremot exakt samma siffror som de frånskilda förvärvsarbetande. vilket ger deras resultat litet mer tyngd. Det är möjligt att arbetet kommer att få större betydelse eñer en skilsmässa än det annars skulle ha haft. Andelen lönids- och sjukpensionärer är störst bland de frånskilda, 18 procent, lika stor för ogifta och sammanboende, tolv procent, och minst för gifta, åtta procent. och änkor/änklingar, fem procent. Förtidspensionering kan vara ett skäl till att vilja fortsätta arbeta för de frånskilda - de har alltså blivit tvungna att lämna sitt arbete före den for deras yrke nonnala pensionsåldem. Det är dock ingen fö .laring till varför de frånskilda förvärvsarbetande mycket hellre vill fortsätta arbeta än ogifta. De ogiftas inställning är inte densamma i gruppen förvärvsarbetande och i Hos de pensionerade ogifta är intresset for att fortsätta gruppen pensionerade. arbeta lika stort som hos gifta och änkor/änklingar medan det är minstjämfon med alla övriga kategorier civilstånd bland de förvärvsarbetande. Kanske

tiden blir lång när man är pensionerad och ensamioch antagligen inte har barn

och bambam, oavsett vad man tänkte sig när man arbetade? 70 procent av de intervjuade är gifta. Av de gifta är 55 procent män och 45 procent kvinnor. 21 procent av de intervjuade kvinnorna är änkor mot sju procent änklingar bland männen. 31 procent av kvinnorna över 65 år är änkor medan motsvarande siffra för änklingama är tio procent. Detta kan förklaras dels med att kvinnor ofta gifter sig med män som är äldre än dem själva, dels med att män har kortare livslängd. Bland de ogifta är 40 procent män och 60 procent kvinnor. De ogifta männen fördelar sig procentuellt på samma sätt över åldersgruppema som de gifta männen. Bland kvinnorna utgör de ogifta 63 procent av åldersgruppen över 65 år och 37 procent är under 65 år. Jämfört med alla kvinnor i den högsta åldersgruppen är de ogiftas andel större i den gruppen än i någon av de andra. Parentetiskt kan manju fundera på om de ogifta kvinnoma lever längre än de gifta kvinnoma eller om det var vanligare att kvinnor inte gifte sig i den generationen. (Siffrorna har dock inte motsvarighet hos männen.) Kanske har frånskilda större lust att arbeta efter pensioneringen, men det kan när det gäller pensionerade också ha samband med att de blivit tvungna att gå för i pension. l övrigt visar sig civilståndet inte vara utslagsgivande när

tidigt

det gäller vilja att fortsätta arbeta.

Redovisning och analys av resultaten 49

Barn och barnbarn

Tabell 28 Barn och barnbarn i förhållande till viljan att arbeta hos förvärvsarbetande (procent) i Antal Inte Alla som vill fon- Annat/ Totalt Alla som vill svar arbeta sätta arbeta Tveksam l-Oñsätta alls a? arbeta på heltid del av år/ el. deltid ibland

Har bam och barnbarn 647 39,4 30,2 23,2 7,2 100,0 53,4 Har inte bam eller barnbam l 19 51,3 15,1 22,7 10,9 100,0 37,8

Tabell 29 Barn och barnbarn i förhållande att vilja arbeta när man pensionerades (procent)

Antal Ville Alla som ville Annat/ Totalt

svar bli fortsätta på Tveksam

pens. hel- el. deltid

Har barn eller barnbarn _ 694 75,5 20,6 3,9 100,0 Har inte bam eller barnbarn 190 79,0 15,8 5,2 100,0

Är det rädslan för att behöva se efter bambamen för mycket som gör att de förvärvsarbetande som har barn och barnbam dubbelt så ofta vill fortsätta arbeta som de som inte har det? Eller är de barnlösa så vana vid ett mycket stillsamt och mindre aktivt liv att de inte har något behov av den stimulans

som ett arbete utgör? Skillnaden i arbetsvilja är i vilket fall som helst

uppenbar, oavsett om man prövat på pensionering eller inte.

2.3.7 Hushållsinkomst lnkomsten och viljan att arbeta efter pensioneringen har i utländska undersökningar visat sig ha ett klart samband på så sätt att ju lägre inkomst man har, desto hellre vill man fortsätta arbeta efter pensioneringen. I den här undersökningen efterfrågade man inkomsten i den intervjuades hushåll. I figur 2a återges viljan att arbeta efter pensioneringen i förhållande till hushållsin-

komst oavsett om den inkomsten gäller en- eller flerpersonershushåll. Det

finns en tendens i figuren som inte överensstämmer med de utländska .

resultaten, ju högre inkomst, desto hellre vill eller ville man fortsätta arbeta

efter pensioneringen.

50 Redovisning och analys av nam/talen

Figur 2a Viljan att arbe- HushåIlsinkomst/vilia att arbeta efter pensioneringen Ia efter pemyionclringen i _förhâ/lzzrzdc» nu hzislzâlls-

ik)^ç'e"' sigfgâçttsgrtg::ggçgnhtjåsågr

deltid efter pensioneringen

35-

30-

25-

20-

15-

10.. --r- 0- Förvärvsarbetande -I--I- Pensionerade 5

I 1 I r | 1 1 r u _ 3000 4000 5000 6000 7500 9000 10500 12000 13500 Inkomst | fler- eller enpersonshushåll

Figur 2b Stapeldiagram över hur många som uppgett sig ha viss hushållsinkomst.

Antal personer k Förvärvsarbetande 150- -150 .

100-- -100

50- -50

200 -200

Pensionerade 150- , -150

100-- --100

50* - 50

-3000 9001 Tvek-

3901 4001 50_01 6(5)] 7501 10301 12001 13201 Hushålls-

4000 5000 6000 7500 53 mmm-S*

9000 1E001200o13500

SOU l98lz70 Redovisning och analys av resultaten 5l

l ligur 2b återges i stapeldiagram hur många av de svarande som placerade sig i respektive inkomstklass. När staplarna är låga, bör uppgifter om viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen betraktas med viss försiktighet. Tillförlitligheten i svaren minskar när antalet svarande minskar. Det finns ytterligare komplikationer i denna bild. Bland enpersonshushållen. där hushållsinkomsten bör vara lägre än för flerpersonshushållen finns

kanske många änkor och änklingar. Dessa tillhör förmodligen i stor utsträck-

ning den äldre åldersgruppen där tanken på Förvärvsarbete borde vara mer

avlägsen än för de lägre åldersgruppema. Många av de äldsta, ensamstående, i intervjuundersökningen är kvinnor och tidigare var kvinnor Förvärvsarbetande i mycket mindre utsträckning än männen och har p. g. a. detta betydligt lägre pension. Även förvärvsarbetande kvinnor har genomsnittligt lägre inkomst än förvärvsarbetande män, vilket resulterar i låga pensioner. _ Åldern är naturligtvis också en viktig faktori sammanhanget. Även om det belopp som fastställs när man går i pensionjusteras upp efter konsumentprisindex och pensionstillskott m. m. tillkommer för dem som har särskilt låga inkomster, så finns ingen motsvarighet hos de pensionerade till de förvärvsarbetandes löneutveckling. Även de som erhåller hög pension när de avgår förefaller ha låg inkomst tio år efteråt ijämlörelse med en förvärvsarbetande i motsvarande yrkesställning. Det finns också bieffekter till den höga inkomsten som påverkar viljan att arbeta. Hög inkomst följer oftast med ett stimulerande arbete. Förhållandet mellan ålder och inkomst beskrivs i figur 3.

Ålder och inkomst

Procent som har viss inkomst Q: 2 §0 55--59 ål 30»- 0000000000 60-64 år 65-69 år 27»- j 70-74 år

24›-

21-

18*-

6b-

3%- Figur 3 Förhållandet mellan inkomst och ålder i procent som har en viss l T I l l I T 3000 400050006000 7500 9000 10500 12000 13500 Hushålls- inkomst i en viss åldersinkomst 4974711_

52 Redovisning och analys av resultaten

De fyra olika kurvoma visar hur många procent i varje åldersgrupp som i hamnar i en viss inkomstklass. Kurvoma har påfallande lika form men pucklama (= högsta procenten) flyttar sig neråt i inkomstklassema vid stigande ålder. Bland de yngre finns markant fler i de högre inkomstklassema än bland de äldre. Vi har redan tidigare konstaterat att viljan att arbeta efter pensioneringen har ett visst samband med ålder på så sätt att de yngre i intervjuundersökningen är mer benägna att arbeta än de äldre.

Arbetsvilja hos pensionerade i förhållande till inkomst Procent som vill fortsätta på hel- eller deltid 50-1 a- u. _- Enpersonshushåll 45-

40- j Flerpersonshushåll Figur 4a De pensionerades vilja att arbeta hel- 35 eller deltid i förhållande till hushållsinkomst (pro- 30- Cent) i en- eller/Ierpersonshushåll. 25-

20-1

15; Figur 4b Stapeldiagram över hur många pensionerade (65-74 år) som 10uppgett sig ha viss hushâllsinkomst i en- res- 5pektive_flewzmiljshttshåll (absoluta tal). I I I I l I I I I 3000 4000 5000 6000 7500 9000 10500 12000 13500 Inkomst A t l n a personer Flerpersonshushåll 150- -150

100- -100

50-1 -50

200 1 I l l -200

Enpersonshushåll

150- -150

100- -100

50- -50

l L ›| 1 I?! l l

-3000 23001 4001 5001 6001 7501 9001 10501 12001 13501 Tvek- Hushålls- _ _ _ “ _ sam inkomst

4000 5000 6000 7500 90-00 10500 1200013300

SOU 1981 170 Redovisning och analys av resultaten 53

När man betraktar figur 4a måste man samtidigt vara uppmärksam på hur Bland enpersonshushållen är många svarande det är i respektive inkomstklass. det så få i inkomstklassema över 4 000 kronor att deras svar endast kan användas för att understryka den tendens som finns bland flerpersonshushâllen. Den största gruppen låginkomsttagare i relation till sysselsättning är de pensionerade bland vilka 66 procent har hushållsinkomster under 6 000 kronor. 41 procent av arbetarna har samma inkomster,_34 procent av tjänstemännen och 34 procent av egenföretagama. Bland de pensionerade har 77 procent av dem som tidigare varit arbetare, hushållsinkomster under 6 000 kronor mot 50 procent av tidigare tjänstemän och 68 procent av f.d. egenföretagare. dock även i det här sammanhanget både en- och

lnkomstema gäller

vilket inte medger någon långtgående tolkning av flerpersonershushåll, procentsifTroma. Enligt utländska undersökningar bör förvärvsarbetande och pensionerade arbetare som alltså har lägre inkomster än andra sysselsättningskategorier vara mer villiga att arbeta efter pensioneringen. När det gäller pensionerade arbetare finns det ju visst stöd för den hypotesen men om det är just den låga inkomsten som ger arbetsvilja är svårt att avgöra.

2.3.8 Utbildning

i Utbildning har samband med sysselsättning och påverkar därmed kanske viljan att arbeta efter pensioneringen.

Tabell 30 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att arbeta efter pensioneringen i förhållande _till utbildning (procent vertikalt)

Folk- Yrkes- Real- Gymn. Universkola skola/ skola/ stud. ex. sitet folkhög- flickskola skola

Antal svar» 347 87 65 48 58 van inte arbetaalls 56,8 34,5 46,2 39,6 36,2 Vill arbeta hel- eller deltid 22,2 35,6 27,7 22,9 24,1 Vill arbeta del av år/ibland 21,0 29,9 26,2 37,5 39,7 Alla som vill fortsätta arbeta 43,2 65,5 53,9 60,4 63,8

Mest intresserade av att fortsätta arbeta är de som har yrkesskola eller folkhögskoleutbildning. Däremot är intresset jämförelsevis lågt hos de

unive rsitetsutbildade att fortsätta arbeta hel- eller deltid; Enjämförelse mellan

utbildning och sysselsättning kanske kan ge någon förklaring till utfallet.

54 Redovisning och anal_ Vs av nam/talen _ SOL 1981:70

Tabell 31 Förhållandet mellan sysselsättning och utbildning hos förvärvsarbetande

(procent) Arbetare Tjänste- Egenlöretagzirc män

Ej svar Totalt l 00,0 100,0 100.0

95 procent av arbetarna har folkskola enbart eller yrkesskola/folkhögskola. Tjänstemännen är jämnare fördelade på utbildningar. Av egenföretagama har 60 procent folkskola enbart, 15 procent har yrkesskola eller folkhögskola medan övriga 25 procent fördelar sig på andra utbildningar. Uppgifter om sysselsättningen ger ingen förklaring till den höga forvärvsviljan hos yrkesskole- eller folkhögskoleutbildade. Tabell 30 omfattade bara anställdas förvärvsvilja i förhållande till utbildning, inte egenföretagare. Att jämföra förvärvsarbetande och pensionerade när det gäller utbildningsnivå är osäkert med tanke på de relativt snabba förändringar som skett med undervisningen under l900-talet. Folkskola, som här används som ett begrepp, kan ju innebära ganska stora variationer när det gäller antal skolår osv. Ändå finns anledning att se på viljan att arbeta i förhållande till utbildning hos de pensionerade för att undersöka om det trots allt finns några paralleller med den förvärvsa-rbetande gruppen. Man kan jämföra enbart antalet procent

i varje utbildningsgrupp som vill fortsätta på hel- eller deltid.

Tabell 32 Vilian att fortsätta arbeta hel- eller deltid hos förvärvsarbetande och pensionerade i förhållande till utbildning (procent)

Förvärvsarbetande Pensionerade

Att lusten att arbeta efter pensioneringen inte är densamma beroende på om man är pensionerad eller inte har tidigare berörts. Resultaten ovan motsvarar dock inte genomgående den forväntningen. De mycket arbetsintresserade yrkesskoleutbildade som forvärvsarbetar är visserligen den grupp bland de pensionerade som är minst intresserad av förvärvsarbete. en minskning med 20 procentenheter. Gymnasie- och universitetsutbildade i pensionärsgru ppen är däremot mer intresserade än de förvärvsarbetande med samma utbildning

. Redovisning och analys av resultaten 55

av att arbeta, en ökning med l4 respektive åtta procentenheter. Folkskoleutbildade har liksom arbetare vid indelningen i sysselsättningar tämligen oförändrade värden mellan förvärvsarbetande och pensionerade, en ökning med en proccntenhet som ligger inom felvariationen. . När de pensionerade tillfrågades om skälet till att de gick i pension, svarade 32 procent av dem som har enbart folkskola att de pensionerades på grund av sjukdom, alltså före den för deras yrke normala pensionålden. l avsnitt 2.4.1 kan man se att de som förtidspensionerats oftare än de som pensionerats på grund av andra skäl, svarar att de skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerades.

Det är inga entydiga resultat som utbildningsfaktorema ger. .Det är möjligt

att utbildn ingsnivån inte har så stor betydelse när det gäller att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Senare erfarenheter väger kanske tyngre.

2.3.9 Fritidssysselsättningar

l inledningen berördes de motsättningar som kan tänkas råda mellan ett stimulerande arbete och en rik fritid å ena sidan och ett passivt arbete med torñig fritid å andra sidan. Det stimulerande arbetet gör måhända att man vill fortsätta arbeta men den rika fritiden har kanske motsatt effekt. Däremot kan det ligga nära till hands att man längtar ifrån det tråkiga arbetet. Efter pensioner-ingen visar sig kanske arbetet trots allt vara mer åtråvärt än sysslolösheten. De intervjuade fick besvara i vilken utsträckning de ägnade sig åt olika fritid$ys$elsättningar enligt nedanstående lista. a) Brukar ni passa barnbarn eller andra bam? b) Hjälper ni någon äldre genom att hälsa på, gå och handla, skjutsa med bilen eller ta ut på promenad? c) Vårdar ni någon anhörig i hemmet? d) Vårdar ni någon annan person utanför hemmet? e) Deltar ni i föreningsarbete? f) Går ni på gymnastik eller deltar ni i någon annan motion? g) Går ni på någon hobbyverksamhet eller studiecirkel (terapi)? h) Har ni några förtroendeuppdrag, politiska eller andra uppdrag? i) Brukar ni måla, snickra eller handarbeta? k) Brukar ni ägna er åt trädgårdsarbete eller friluftsliv? 1) Annat (om den intervjuade nämnt. annat) Sva rade de intervjuade ja på någon av frågorna, frågade intervjuaren dem om hur många timmar per vecka de ägnade sammanlagt åt denna eller dessa sysselsättningar, 5-9 timmar. 10-20 timmar eller mer än 20 timmar. De pensionerade blev också tillfrågade om de ägnade mer, mindre eller lika mycket tid åt fritidssysselsättningar respektive umgänge med släkt och vänner som tidigare.

56 Redovisning och analys av resultaten Tabell 33 Frltidssysselsättningar uppdelade på kön (procent)

Hobbyverksamhet, studiecirkel,

15,0 10,5

Skillnaden mellan mäns och kvinnors fritidssysselsättningar är inte så storde sysselsättningar som männen ägnar sig mycket åt ägnar sig kvinnorna också mycket åt. De mest engagerande fritidssysselsättningama för män respektive kvinnor är

Män Procent Kvinnor Procent Trädgårdsarbete, friluftsliv 34 Måla, snickra, handarbeta 83 Måla snickra, handarbeta 70 Trädgårdsarbete. friluftsliv 74 Passa barn 45 Passa bam 50

Vid en jämförelse mellan åldrarna märks inte någon tendens till att fritidssysselsättningama ökar efter pensioneringen. Det är tvärtom så att man genomgående ägnar sig mindre åt fritidssysselsättn ingar med vissa undantag. Män som är mellan 65-69 år ägnar mer tid åt att passa barn och barnbarn än vad de gjort tidigare men i 70-74-årsåldem passar de i mindre utsträckning barn än vad de gjorde mellan 55-64. Kvinnor passar inte barn lika ofta när kvinnorna blir äldre som de gjorde mellan 55-64. Detta kan ju ha mer än en orsak. Kvinnoma blir ofta föräldrar tidigare än männen och män i 70årsåldem och kvinnor över 65 har inte alltid barnbarn som behöver tillsyn. Dessutom handlar det om att orka. Brist på krafter kan också vara en an ledning till att färre i den äldsta åldersgruppen ägnar sig åt att passa barn och barnbarn. . Det är ingen eller liten skillnad mellan sysselsättningskategoriema när det gäller fritidssysselsättningar som att hjälpa äldre, vårda anhörig, att ägna sig åt hobbyverksamhet eller att måla, snickra eller handarbeta. Tio procent fler av arbetarna passar bam än tjänstemän och egenföretagare medan tolv procent fler av tjänstemännen och egenföretagama deltar i löreningsarbete än vad arbetarna gör. Tjänstemännen motionerar och gymnastiserar mer än både arbetare och egenföretagare, 35 procent av tjänstemännen motionerar och bara 20 procent av egenföretagama och arbetarna. Förtroendeuppdrag har tio procent fler tjänstemän än arbetare. Tio procent fler av egenföretagama ägnar sig åt friluftsliv och trädgårdsskötsel. 44 procent av de pensionerade bedömer att de ägnar sig mer åt fritidssysselsättningar efter pensioneringen än före. 39 procent bedömer att det inte

Redovisning och analys av resultaten -57

skett någon förändring och l5 procent tror att de ägnar mindre tid åt

fritidssysselsättningar. Bedömningen står sig också mellan åldersgruppema.

Hur mycket tid ägnar de intervjuade åt sina fritidssysselsättningar? För 26 procent tar fritidssysselsättningama mindre än fem timmarai veckan, 30 procent bedömer att det tar fem till nio timmar i veckan, för 23 procent tar det 10-20 timmar i veckan och en minoritet på 14 procent ägnar mer än 20 timmar i veckan åt sina fritidssysselsättningar. Viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen har inte det samband med mängden och omfattningen av fritidssysselsättningar som förmodats. Typ av fritidssysselsättning skiljer inte ut några särskilt arbetsintresserade varken bland de pensionerade eller förvärvsarbetande med ett par undantag. Genomsnittligt ville 23 procent av de pensionerade, som ägnade sig åt fritidssysselsättningar, fortsätta arbeta när de pensionerades medan av dem som har politiska eller andra förtroendeuppdrag är det 28 procent som skulle vilja fortsätta. Skillnaden är dock för liten för att vara helt tillförlitlig. Likadant vill genomsnittligt 27 procent av de förvärvsarbetande som har fritidssyssel-

sättningar fortsätta att arbeta efter pensioneringen. De som vårdar anhörig i

eller utanför hemmet är dock mer intresserade av arbete än andra. 35 procent av dem vill arbeta hel- eller deltid och 24 procent vill bli pensionerade

(genomsnittet för dem med fritidssysselsättningar som vill pensioneras ligger

på 36 procent). Den tid man ägnar åt fritidssysselsättningar är relativt jämnt fördelad mellan arbetare, tjänstemän och pensionerade. Egenföretagare har däremot mycket mindre tid åt fritidssysselsättningar än andra. 41 procent av dem ägnar mindre än fem timmar i veckan åt fritidssysselsättningar medan genomsnittligt 26 procent har så pass litet tid. Sjuk- och förtidspensionärer är också en

grupp som inte kan ägna sig så mycket åt fritidssysselsättningar. Ålders-,

delpensionärer och hemarbetande har mest tid åt fritidssysselsättningar, 50 procent av dem ägnar mer än tio timmar i veckan till sådant. lnte heller tycks den tid som går åt till fritidssysselsättningar ha något samband med viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Genomsnittligt vill 27 procent av de 753 förvärvsarbetande. som uppgett hur mycket tid de ägnar åt fritidssysselsättningar, fortsätta arbeta. Hur mycket tid man än ägnar

åt varierar viljan till arbete efter pensioneringen bara fritidssysselsättningar

mellan 25 och 29 procent. Den högsta procentsiffran gäller dem som ägnar mest tid åt fritiden.

Tid åt fritidssysselsättningar Vill fortsätta på hel- eller deltid (procent) Mindre än fem timmar/vecka _ 25

2.3. lO Fack/åreningstillhörighet

Fackföreningstillhörighet och sysselsättning hör ihop och till en viss del näringsgrenockså.

58 Røcl0v1.sni›1_s: och analys av I(.S'1l/!(ll('II

De intervjuades svar har delats in i sex svarsalternativ. Ej medlem Tillhör/tillhört LO Tillhör/tillhört TCO Tillhör/tillhört SACO/SR Tillhör/tillhört annat Tveksam, ej svar

Tabell 35 De intervjuades facklöreningtillhörighet i förhållande till ålderoch kön (procent) Antal Alla Män Kvinnor Män Kvinnor 55-64 65-74 55-64 65-74 2 002 957 1 045 537 420 558 486 _ Antal svar

Av samtliga intervjuade (de pensionerade tillfrågades om vilken fackförening de hade tillhört) är eller har 74 procent av männen varit medlemmar i någon fackförening. Siffran for kvinnoma är 48 procent. Åldern skiljer kvinnoma åt mer än männen - 60 procent av kvinnoma under 65 år är eller har varit facklöreningsmedlemmar mot endast 34 procent av kvinnoma över 65 år. Detta har säkert sin grund i att kvinnor tidigare var förvärvsarbetande i mycket mindre utsträckning än nu. Mellan äldre och yngre män är det bara fem procent färre av de äldre som inte har varit medlemmar. Av fackför-

eningsmedlemmama tillhör 63 procent LO-kollektivet, 27 procent TCO, fem procent SACO/SR och fem procent annat.

Tabell 36 Viljan att arbeta hos förvärvsarbetande i förhållande till fackföreningstillhörighet (procent)

i SOU l98l:70 Rcd0vi.s›iing och (ma/vs av resultaten 59

Viljan att arbeta efter pensioneringen är störst hos icke-medlemmama, 39 procent av dem är egenföretagare. Tveksamma ligger ännu högre i vilja att fortsätta arbeta, men utgör en statistiskt sett lör liten grupp for att vara representativ. . Om man bortser från dem som tillhör annat, där t. ex. l8 SALFmedlemmar ingår, är det LO- och TCO-medlemmama som är minst intresserade av att fortsätta arbeta.

Tabell 37 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till fackföreningstillhörighet (procent)

Antal Ville Villefortsätta Annat Tvek- Totalt svar bli på heltid sam pens. /deltid

Ej medlem 235 79.1 l7,l 0,7 3,1 100,0 Tillhört LO 373 75.5 20,2 0,8 3,5 I00,0 Tillhört TCO 129 79,6 I9.7 - 0,7 l00.0 Tillhört SACO/SR 24 72,4 19.0 - 8.6 l00,0 Tillhört annat 27 74,l 22,2 - 3,7 l00,0 Tveksam 34 76,6 l8,0 - l00.0 5,4

Bland de pensionerade finns det mindre anledning att ana ett samband mellan fackföreningstillhörighet och viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen. De siffror i tabell 37 som antyder att LO-medlemmar är mindre intresserade av att fortsätta arbeta än TCO- och SACO/SR-medlemmar är förmodligen mer en funktion av andelen arbetare i LO och tjänstemän i TCO och SACO/SR. Bland LO-medlemmama är 86 procent arbetare, inom TCO och SACO/SR är 95 procent tjänstemän. Att de pensionerades vilja till arbete vid pensioneringen inte överensstämmer med vad de förvärvsarbetande önskar, har redan redovisats i avsnittet om sysselsättning. Arbetama-i det här -fallet LO-medlemmama - är den grupp som har mest stabila värden vid en

jämförelse mellan förvärvsarbetande och pensionerade och blir därmed den grupp som uppger sig vara mest intresserad av att fortsätta arbeta när de

pensionerades.

2.3.1 I Anställning - arbetsgivare

De anställda bland de intervjuade blev tillfrågade om de var privata kommunalt (primär- eller landstingskommunalt) eller statligt anställda. Bland de kommunalt anställda utgör kvinnori lägre avlönade befattningar en relativt stor andel. Enligt de kommunala pensionsavtalen utgör pensionsåldem för merparten av dessa kvinnor 63 år, vid vilken tidpunkt skyldighet föreligger att lämna anställningen. Avtalen ger dock visst utrymme för fortsatt anställning efter 63 års ålder. Det förekommer att sådana arbetstagare medges att kvarstå i sin anställning åtminstone intill 65 års ålder. Alla offentliganställda har gemensamt att de har små möjligheter att stanna kvar i arbete sedan de nått den för deras befattning-Övre gränsen för pension. De kan få rycka in för att utföra tillfälliga arbetsuppgifter men något varaktigt

60 Redoviryning och ana/Ms av resultaten

anställningslörhållande är sällsynt. Inom privata sektorn bör det finnas större möjligheter att få stanna-kvar i arbete men trycket från omgivningen bidrar möjligen till att man går vid uppnådd pensionsålder och trycket är förmodligen större på en stor arbetsplats än på en mindre.

Tabell 38 Ålder och könsfördelning hos anställda i förhållande till slag avlarbetsgivare

(procent horisontellt)

Alla Män Kvinnor Män Kvinnor

55-59 60-64 55-59 60-64 Antal svar 666 350 316 220 135 205 113 Kommun, landsting 200 23,5 76,5 14,5 9,0 5 l ,0 25,5 Staten 114 69,9 30,1 45,1 23,9 21,2 8,8 Privat 352 63,5 36,5 39,0 24,5 22,2 14,2

Ytterligare 22 personer hade anställning, 13 män och nio kvinnor, samtliga över 65 år. Utav dessa är två kommunalt anställda, fem statligt och 15 privat anställda. Tre av de privat anställda och en av de statligt anställda var över 70 ar. Om man tittar på fördelningen av kvinnorna männen respektive på arbetsgivare ser det så här (procent).

nr

Män Kvinnor

Tabell 39a Viljan hos fdrvärvsarbetandelatt arbeta efter pensioneringen i förhållande till arbetsgivare (procent horisontellt)

Antal Vill inte Vill fortsätta Alla som vill svar arbeta arbeta hel- fortsätta arbeta alls eller deltid överhuvudtaget

Redovisning och analys av resultaten 61

Tabll 39b Viljan hos förvärvsarbetande män och kvinnor att arbeta efter pensioneringen

i förhållande till arbetsgivare (procent horisontellt)

Alla som vill fort- Alla som vill fortsätta sätta arbeta hel/ överhuvudtaget deltid

Kvinnoma inom kommuner och landsting är avgjort mest intresserade av

att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Siffrorna måste ses mot den bakgrund att de flesta av dem når pensionsgränsen inom sitt yrke före 65 års ålder.

Det kan vara intressant att jämföra siffroma i tabell 39b med svaren från de

pensionerade.

Tabell 40a Vilian hos pensionerade män och kvinnor att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till arbetsgivare (procent horisontellt)

Alla som ville fortsätta på hel- eller deltid Män Kvinnor Kommun. landsting 25,0 21.3 Staten 12,8 20,0 Privat 18.6 19,0

Pensionerade män, som varit kommunalt anställda, är mer intresserade av att fortsätta arbeta än kommunalanställda kvinnor som pensionerats. 21 procent av de kommunalt pensionerade männen är under 65 år och 22 procent av kvinnorna.

De pensionerade tillfrågades om de hade fått vara kvar på arbetsplatsen efter

pensioneringen. Svaren i förhållande till arbetsgivare återges i tabell 40b.

Tabell 40b Möjlighet att stanna kvar på arbetsplatsen efter pensioneringen i förhål- lande till typ av arbetsgivare (procent)

Antal Säkert Kanske Måste Vet ej Totalt svar sluta Kommun, landsting 179 53,1 10,6 27,9 8,4 100,0 Staten 128 46,8 10,2 36,7 6,3 100,0 Privat 400 49,7 10,0 31,3 9,0 100,0

Det är Färre bland dem som pensionerats från en kommunal anställning som tror att de var tvungna att sluta än bland dem som arbetat statligt eller privat. En försiktig slutsats kan vara att typ av arbetsgivare spelar roll för om man

62 Redovrirrringr och analys av IHYII/ICIIUH

_vill fortsätta arbeta eller ej efter pensioneringen, men att detta i sin tur är kanske mer betingat av de pensionsavtal som arbetsgivare och anställda träffat inom respektive sektor.

2.3. l 2 Ledande befattning

Har den befattning man har i sitt yrke något samband med viljan att fortsatta arbeta efter pensioneringen? Skall man dra slutsats av de l 8 arbetsledare. som tillhör SALF. så medför inte den ledande befattningen att man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Nu är SALF-medlemmama mycket lå och det är därför tveksamt om deras svar är representativa for alla arbetsledare. Frågan till egenlöretagarna löd: Hur många var ;inställda på ert löretag/er gård? svarsalternativen var Bara jag själv eller tamiljen. 1-9 anstiilltla och l0 eller fler anställda. Egenföretagamzi är så få i undersökningen att de senare svarsaltemativcn iir sammanslagna till ett. en eller [ler anställda, De anställda besvarade frågan om de ledde eller övervakade någons arbete på sin arbetsplats med ja eller nej.

Tabell 41a Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till om man har ledande befattning (procent horisontellt)

Antal Vill inte Villlbrtsättzizirbeta Allasomvill svar fortsätta e tbnsåittzrzirbcra arbeta på heltid/ del av år/ deltid ibland Arbetsledare 205 42.l 18.4 27.4 45.8 lcke arbetsledare 475 44,2 23,4 19,2 42,6

De som är arbetsledare är mindre intresserade av att fortsätta arbeta på heleller deltid än de som inte är arbetsledare, men dessa är mindre intresserade än arbetsledama när det gäller alla former av arbete sammanlagt. Pendensen hos egenföretagama är däremot klar. Har man hañ anställda är man avgjort mer intresserad av att fortsätta arbeta än om man har varit ensam.

Tabell 41h Viljan hos Rirvärvsarbetande egenföretagare att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till om de har anställda eller ej (procent horisontellt)

Antal . Vill inte Vill tbrtsâitta arheta Alla som vill svar tbnsatta j? lbrtsâitta arbeta arbeta på heltid/ del av år/ deltid ibland Har ;inställda 35 l 1.4 48.6 3l.4 80.0 Arbetar ensam 58 31.0 31,0 27.6 58.6

Av de 224 pensionerade, som varit anställda arbetsledare, ville l6 procent fortsätta arbeta efter pensioneringen. mot 20 procent av de 490 som inte haft i ledande befattning.

Redøvzlsvzirrqoc/z ana/jar av revir/talar: 63

De l22 pensionerade egenföretagama svarar tvärtom. l5 procent av de 72 som inte haft andra anställda än familjen ville fortsätta efter pensioneringen. Däremot ville 36 procent av de 50 egenföretagama med en eller flera anställda fortsätta arbeta. En förklaring till skillnaden i inställning kan ju vara att medan egenföretagaren är högsta instans på arbetsplatsen så befinner sig den anställde

arbetsledaren mellan arbetsgivaren och de anställda. Säkert medför mellan-

ställningen många gånger påfrestningar. På frågan om de varit nöjda eller missnöjda med sin arbetssituation. svarar 7l procent av de pensionerade arbetsledama att de varit mycket nöjda och 29 procent att de varit ganska nöjda eller missnöjda (sju procent var missnöjda). dande befattning uppger sig ha varit mindre nöjda än arbetsledama, bara 58 procent förklarar att de varit mycket nöjda och 41 procent att de varit ganska nöjda eller missnöjda (sju procent var missnöjda). lngen av de pensionerade egenföretagama. som haft anställda, har varit missnöjda med sin arbetssituation. 72 procent har varit mycket nöjda och 28 procent ganska nöjda. 54 procent av egenföretagama utan anställda förklarar sig ha vant mycket nöjda mot 58 procent av de ickearbetsledande anställda. 45 procent har varit ganska nöjda eller missnöjda (fyra procent var missnöjda). Man kan ana att de positiva upplevelsema i arbetet i förhållande till ledande befattning inte har så ston samband med om man vill fortsätta arbeta. Det finns ju hos alla en långt gående förmåga att anpassa sig till rådande förhållanden. Fönnågan skiftar från individ till individ och det är varken bra i att vara alltför mycket anpassningsbar eller alltför litet. Alla attitydfrågor av det här slaget snedvrides av anpassningstendensen och också av viljan att framstå som medgörlig. Det är inte en tillräcklig förklaring till att de som varit anställda som minns arbetet som positivt fast de inte vill fortsätta

arbetsledare

arbeta men en del av förklaringen. En annan del av förklaringen kan vara att de identifierar sig med arbetsplatsen mer än andra anställda gör och utifrån det förklarar sig mycket nöjda med arbetet. Sammanfattningsvis delar sig uppfattningama när det gäller regelbundet eller oregelbundet arbete. Förvärvsa rbetandes och pensionerades arbetsmiljö kan bara jämföras beträffande hel- eller deltidsarbete. Vid en sådanjämförelse förefaller det som man hellre vill fortsätta arbeta efter pensioneringen, om man inte har eller inte har haft arbetsledande befattning. Gäller det även oregelbundet arbete så är däremot de förvärvsarbetande arbetsledama i majoritet för att fortsätta efter pensioneringen. Egenföretagama som har eller har haft anställda är mycket mer intresserade av att fortsätta arbetaefter pensioneringen än de egenföretagare som arbetar eller har arbetat ensamma. Ensamma egenföretagare är likväl betydligt mer intresserade av arbete efter pensioneringen än :inställda vare sig dessa är eller har varit arbetsledare.

23,13 Arbetar hel- eller deltid, timmar per vecka Arbetsmarknaden är bl.a_. uppdelad på så sätt att en majoritet kvinnor deltidsarbetar medan en ännu större majoritet män heltidsarbetar. Delpensionsrefonnen år 1976 har förändrat bilden något för männens del. Det är

64 Redovisning och analys av resultaten

huvudsakligen män som har delpension eftersom det krävs att man har arbetat mer än halvtid for att kunna bli berättigad till delpension. Vilka är mest intresserade av att fortsätta arbeta efter pensioneringen? De som arbetat heltid och inte är vana vid så mycket fritid borde kanske ha mest behov av att få fortsätta arbeta efter pensioneringen. De som arbetat deltid har kanske insett vikten av ,två världar i balans med varandra. l avsnittet redovisas “ först de forvärvsarbetandes syn på det hela. l undersökningen är arbetstiden indelad i antal timmar per vecka enligt nedanstående klasser:

l tabell 42 är klasserna hopslagna två och två utom 30-39 t/v och 40-42 t/v. Det är svårt att dra gränsen fördel- och heltidsarbete, eftersom hel vecka för en del arbetstagare innebär mindre än 40 timmar.

Tabell 42 Fördelningen hel- och deltidsarbetande efter kön och ålder (procent)

I tabellen kan man se_att 50 procent av kvinnorna arbetar mindre än 29 timmari veckan. Bara 14 procent av männen arbetar lika litet. Det är mycket mindre spridning på männens arbetstider än kvinnornas, 75 procent av männen arbetar mellan 30-49 timmar i veckan. Den låga spridningen är ännu mer märkbar bland de yngre männen, 55-59 år. Av dem arbetar 84 procent 30-49 timmar i veckan. Motsvarande siffra hos de jämnåriga kvinnorna är 45 i procent. Det finns en tydlig nedtrappning i arbetstid hos de äldre förvärvsarbetande, om man förutsätter att dessa tidigare har arbetat i samma omfattning som de yngre nu gör. 27 procent av de äldre männen arbetar mindre än 30 timmar i veckan mot fem procent av de yngre. 58 procent av de äldre kvinnorna arbetar mindre än 30 timmar i veckan medan de yngre bara gör det till 46 procent. 16 personer, 14 män och två kvinnor, uppger att de arbetar 60 timmar i

Redovisning och analys av

resultaten 65

veckan eller mer. Männen är lika fördelade mellan åldersgruppema, frånsett att en av dem är över 65 år. Bägge kvinnoma tillhör åldetsklassen 55-59 ar. lnom vilka näringsgrenar arbetar man deltid? Det vanligast förekommande mönstret är att det är fler inom varje näringsgren som arbetar heltid. Motsatsen gäller däremot för socialvård och undervisning. Inom samfärdsel, post, tele är det ovanligt med deltid och det är inte heller särskilt vanligt inom byggnadsindustrin och den offentliga förvaltningen. Deltid har visst samband med vilken arbetsgivare man har. Bland de 202 kommunalt anställda arbetar 43 procent mindre än 30 timmar i veckan medan motsvarande siffra för de l 14 statligt anställda är 14 procent. Bland de 444 privatanställda är det 29 procent som arbetar mindre än 30 timmar i veckan. Alla förvärvsarbetande tillfrågades om de var nöjda med arbetstidens längd

och om de vill ha kortare ellerlängre arbetstid. 21 procent av de förvärvsar-

betande vill ha kortare arbetstid. Det är främst de som arbetar 40-42 timmar eller mer som önskar det. Tre procent av alla förvärvsarbetande vill ha längre arbetstid men av dem är det bara en procent som arbetar under 30 timmar i veckan.

Tabell 43 Viljan hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till arbetstid per vecka (procent) -

Antal Inte Alla som ville fon- Annat Tveksam Totalt Alla som Vill svar arbeta sätta fortsätta arbeta alls Ã--Ã--upå hel- eller del av år/

Viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen har hos de Förvärvsarbetande inte något samband med hur lång arbetstid man har per vecka om man inte tillhör den grupp som har extremt lång arbetstid. Dessa 47 förvärvsarbetande, av vilka mer än hälften fortsätta arbeta efter pensioneringen. är 62 procent sysselsatta som egenföretagare, 32 procent tjänstemän och sex procent arbetare. Det är en liten grupp med differensen mellan arbetsviljan hos dessa och övriga är så stor att den inte kan betraktas som slumpmässig. Att man vill fortsätta arbeta. när man redan arbetarjämt, kan ju enklast förklaras med att det är detta man är van vid och fullständig pensionering skulle innebära en alltför stor förändring. Det är också till stor del egenföretagama som har så lång arbetstid. De harju möjligheter att påverka sin pensioneringstidpunkt på ett annat sätt än anställda som har små utsikter att få stanna kvar i arbete efter pensioneringen. Det är dessutom möjligt att den egna verksamheten trots den stora arbetsbördan ger mer arbetstillfredsställelse än vad en anställning kan ge.

66 Redovisning och analys av resultaten

De pensionerade har bara haft möjlighet att svara om de huvudsakligen arbetade hel- eller deltid när de förvärvsarbetade och några jämförelser med dem som arbetar mer än 40 timmar per vecka kan därför inte ske.

Tabell 44 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande i till den arbetstid de haft per vecka (procent) Anta] Ville Alla som ville Annat Tvek- Totalt

25 procent av de pensionerade som varit deltidsarbetande och 20 procent av i dem som varit heltidsarbetande är under 65 år. Det finns en skillnad mellan hel- och deltidsarbetandes vilja att fortsätta.

när de pensionerades. De som tidigare arbetat deltid ville visserligen inte

arbeta heltid men gärna deltid medan de heltidsarbetande, som ville fortsätta, helst också ville fortsätta på heltid. När det gäller de deltidsarbetande, som är kommunalt anställda, 38 procent av dem som arbetar mindre än 30 timmari veckan, kan man också förmoda att önskan om arbete efter pensioneringen har samband med låg pensionsålder. Eftersom 55 procent av de deltidsarbetande är pnvatanställda, somhuvudsakligen pensioneras vid 65 års ålder, fordras ytterligare förklaringar. Enligt de inledande i detta avsnitt skulle deltidsarbete kunna medföra att synpunktema man önskar arbeta efter pensioneringen eftersom man har erfarenhet av mer balanserade förhållanden mellan arbete och fritid. l viss mån förefaller det antagandet ha bekräftats.

2.3.l4 Storlek på arbetsplats

Storleken på arbetsplats har indelats i tre grupper efter antalet anställda. Mindre än 5 5-50 fler än 50 Frågan om anställda på arbetsplatsen ställdes såväl till egenföretagare som till anställda. De flesta egenföretagare var dock ensamföretagare och de som hade

anställda var så få att svaren i detta avsnitt enbart gälleranställda. dvs. arbetare

och tjänstemän.

SOU Redovisning och analys av resultaten 67

1981:70

Tabell 45 Vilja hos förvärvsarbetande arbetare och tjänstemän att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till storleken på deras arbetsplats (procent) Anta] [me Vill fortsätta Annat Tveksam Totalt Alla som vill

Anställda på små arbetsplatser och anställda på stora arbetsplatser är mer intresserade av hel- eller deltidsarbete efter pensioneringen än de som arbetar på medelstora. Är skillnaden reell eller finns det andra samband som förvillar svarsresultaten? Ser man till alla former av arbete efter pensioneringen, så är intresset lör arbete störst på de små arbetsplatsema - 52 procent respektive 42 procent på medelstora och stora arbetsplatser. Svarsaltemativet ”vill inte arbeta alls” användes minst av dem som arbetar på en liten arbetsplats, bara 31 procent, mindre än en tredjedel, svarar att de inte vill fortsätta. Typ av arbetsgivare kan antyda någon förklaring till resultaten ovan. De kommunalanställda är ju ganska intresserade av att arbeta efter pensioneringen och de är kanske uppdelade på små arbetsplatser som hemsamariter t. ex. eller på stora som sjukvårdspersonal. Allmänt är att de små arbetsplatserna är få. 60 procent av dem som arbetar på små arbetsplatser är privat anställda, 34 procent är kommunalt anställda och övriga sex procent statsanställda. 70 procent av dem som arbetar på små arbetsplatser är kvinnor och hälften av dem arbetar privat och hälften kommunalt. 60 procent av kvinnorna på små arbetsplatser arbetar deltid mot 20 procent av männen. 25 procent av kvinnoma vill ha arbete efter pensioneringen och 19 procent av männen. Man kan sammanfatta att arbetsplatsens storlek har samband med viljan att

arbeta efter pensioneringen när det gäller arbetsplatser med fem eller färre

anställda. Något samband i övrigt med arbetsplatsens storlek kan inte säkert påvisas men det finns en tendens att de anställda på större arbetsplatser är något mindre benägna att fortsätta arbeta efter pensioneringen än andra.

2.3.l5 Antal år i samma arbete

Man byter inte arbete ofta, åtminstone inte i de intervjuade åldersgruppema.

Tio procent av de förvärvsarbetande och åtta procent av de pensionerade har arbetat mindre än fem år i sitt nuvarande arbete, övriga längre. Kvinnorna har varit kortare tid på sina arbeten än männen.

Förvärvsarbetande Pensionerade

68 Redovisning och ana/gris av resultatet: SOU 198 l :70

Att kvinnori regel har varit kortare tid i sitt arbete än män, är nog snarare betingat av att de kommit ut sent på arbetsmarknaden än av ombytlighet. Man byter oftare arbete i storstäderna, åtminstone visar intervjusvarcn att det är fler i storstäderna som varit mindre än fem år i samma arbete än på övriga orter och på landsbygden, l5 procent i storstäderna mot sju procent på övriga orter och landsbygden. De som är mycket nöjda med sina arbetsuppgifter byter mer sällan arbete än de som är mindre nöjda men skillnaden är liten. Deltidsarbetande har varit kortare tid i sitt arbete än heltidsarbetande, l5 procent av de deltidsarbctande har varit fem år eller mindre i sitt senaste arbete mot åtta procent av de heltidsarbetande. Att det är kvinnor som har deltid förklarar en del. De pensionerades uppgifter överensstämmer inte helt med de förvärvsarbetandes. l pensionärsgruppen är stockholmarna sitt arbete trogna i lika stor utsträckning som de som bor på landsbygden. 95 procent har varit i samma arbete i fem år eller mer mot genomsnittligt 89 procent av dem pzi annan bostadsort.

Tabell 46a Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till antal år i samma arbete (procent)

Antal lnte Vill fortsätta Annat Tvek- Totalt Alla som vill

Tabell 46b Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensioncrades i förhållande till antal år i arbetet (procent)

Antal Ville Villefortsätta Annat Tvek- Totalt svar bli på heltid sam pens. /deltid Mindre än fem år 30 80,0 20,0 - - 100.0 V Mer än fem år 445 75,1 18.2 0.9 5.6 100.0

Den differens som finns mellan dem som varit längre tid och dem som varit kortare tid än fem år i sitt senaste arbete är när det gäller förvärvsarbetande är större än slumpvariationen. De som arbetat mindre än fem år i sitt senaste arbete är också mycket mer intresserade av arbete efter pensioneringen än de som arbetat längre tid, om man ser till alla typer av arbete. 60 procent av de förvärvsarbetande med mindre än fem år i arbetet vill fortsätta mot 45 procent av dem med längre tid. De pensionerade som arbetat mindre än fem år i sitt senaste arbete är så få att siffrorna beträffande dem är osäkra. Det kan när det gäller kvinnor ha samband med en sen debut i forvärvslivet och att man tycker det känns för tidigt att pensioneras efter bara några års yrkesverksamhet.

SOL 1981:70 Redavisviing och (lrla/_IIY av regn/rater: 69

Kanske är den som nyligen bytt arbetssituation litet piggare, litet mer öppen för andra lösningar än de konventionella. Det finns dock inget utrymme i undersökningen för sådana tolkningar. Det enda man kan fastställa när det gäller den tid man varit i sitt arbete är att kortare tid än fem år förefaller ha samband med intresset for att fortsätta arbeta efter pensioneringen.

2.3.l6 .Slänmingerz bland arbetskamraterna De intervjuade hade sex svarsalternativ. Ett för dem som inte har eller inte haft några arbetskamrater, ett förde tveksamma och i övrigt skalan från mycket bra till mycket dålig. 62 procent av samtliga svarande valde svarsaltemativet mycket bra. 24 procent ganska bra och endast två procent ganska eller mycket dålig. Tio procent har inte eller har inte haft arbetskamrater och en procent är tveksam. När man granskar svaren i förhållande till vilja att arbeta efter pensioneringen, förefaller skiljelinjen gå mellan mycket bra och ganska bra. l den följande diskussionen behandlas alltså mycket bra-svar för sig och mot dem ställs ganska bra, ganska dålig och mycket dålig. Kvinnor och män bedömer stämningen bland arbetskamraterna ungefär likadant, kvinnorna är litet mer positiva. 7l procent av kvinnorna tycker stämningen är/var mycket bra mot 67 procent av männen. Pensionerades bedömningar av den stämning som varit är mer positiva än de förvärvsarbetandes. 60 procent av de förvärvsarbetande tycker att stämningen är mycket bra mot 70 procent av de pensionerade.

Tabell 47 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till hur de bedömer stämningen bland sina arbetskamrater (procent horisontellt)

Antal Vill inte g Vill fortsätta arbeta Alla som vill svar fortsätta _ia- fortsätarbeta på heltid/ del av år/ ta arbeta deltid ibland ” Mycket bra 4l l 46.0 22,9 22,4 45.3 Ganska bra 214

l

(429) (l8,2) (26,6) (449) Ganska dålig l7 234 43,6 18,4 26,9 45,3

Mycket dålig 3 i .

Har inga arbetskamrater 26 23,1 26,1 15,4 41,5

( ) Gäller enbart dem som svarat ganska bra. i 68 procent av egenföretagama, som tycker stämningen är mycket bra bland arbetskamraterna, vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. 7l procent av egenföretagama, som inte haft arbetskamrater, vill fortsätta arbeta. De som tycker att stämningen bland arbetskamraterna är mycket bra är lika villiga att fortsätta arbeta efter pensioneringen på hel- eller deltid som de som tycker att stämningen bara är ganska bra.

70 Redovisning och analys av resultatet:

Tabell 48 Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till hur de bedömde stämningen bland sina arbetskamrater (procent) Antal Ville Villefonsättai Annat Tvek- Totalt svar bli på heltid/ sam pens. deltid Mycket bra 544 77,4 19,3 0,3 2.9 100.0

Hade inga arbets- 93 - 4.3 100,0 kamrater 77,5 16,5

( ) Gäller enbart dem som svarat ganska bra.

Det finns inget samband hos de pensionerade mellan stämningen bland arbetskamratema och viljan att fortsätta arbeta. . Ett gott Förhållande till arbetskamraterna ökar inte viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen vare sig det gäller dem som nu förvärvsarbetar eller de pensionerade.

2.3.l7 Positiva och negativa-upplevelser i arbetet

Vid intervjun ställdes två åtskilda frågor om positiva och negativa upplevelser i arbetet. Frågorna var skilda åt för att den intervjuade skulle få tillfälle att ge en nyanserad bild av sin arbetssituation. Att man finner negativa sidor i arbetssituationen utesluter inte att det finns positiva också. De intervjuade tillfrågades också om de var nöjda med sina arbetsuppgifter. De positiva och negativa synpunktema på sitt senaste arbete lick de intervjuade svara fritt pa.

Tabell 49 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till hur de trivs med arbetsuppgifterna (procent horisontellt)

( ) Absoluta tal.

De nöjda vill hellre fortsätta arbeta än de mindre nöjda men skillnaden är liten. Räknas alla former av arbete, vill 48 procent av de mycket nöjda fortsätta arbeta mot 44 procent av de ganska nöjda. Bland egen företagarna vill 68 procent av de mycket nöjda och 65 procent av de ganska nöjda lbrtsätta arbeta. De pensionerades svar överensstämmer med de anställdas. 2 1 procent av de

Rea/utvisning och ana/jar av resultaten 71

mycket nöjda ville fortsätta arbeta när de pensionerades och 17 procent av de ganska nöjda ville detsamma, medan endast tio procent av de 30 som varit ganska missnöjda ville fortsätta arbeta när de -pensionerades

Positiva upplevelser i arbetet De vanligaste svaren var i tur och ordning: Antal . Procent svar Att trivas med arbetsuppgifterna 790 45 Att vara tillsammans med arbetskamrater, arbetsgemen-

Att tjäna pengar, att ha en inkomst, det ekonomiska

Jag har kommit framåt på min arbetsplats, har avancerat,

De intervjuade fick ge flera svar. 32 personer kunde inte nämna någon fördel med sitt senaste arbete och 98 personer var tveksamma. Män och kvinnor nämner ungefär samma positiva upplevelser i arbetet. De tre vanligaste svarsalternativen för män respektive kvinnor var dessa.

Män (procent) Kvinnor (procent) Att trivas med arbetsuppgifterna 47 Att trivas med arbetsuppgifterna 43 Självständigt, fritt, att vara sin egen 30 Träffa folk, kunder 32 Arbetsgemenskapen, arbetskamraterna 23 Arbetsgemenskapen, arbetskamraterna 31

Äldre och yngre svarar inte riktigt lika. l viss mån kan anledningen vara att bilden av hur man upplevde arbetet blir grövre ju längre tid det går sen man pensionerades. Medan männen mellan 55-59 år likställer arbetsuppgifterna, 38 procent, och självständigheten i arbetet, 36 procent, minns männen mellan 70-74 åri allra första hand trivseln med arbetsuppgifterna, 53 procent. l andra hand för de äldre männen kommer arbetsgemenskapen, arbetskamratema. 31 procent. 13 procent har både nämnt att träffa folk och ha en inkomst men i övrigt har de äldre männen bara strösvar. De yngre nämner också arbetsgemenskapen, 18 procent, att träffa folk, 15 procent, att tjäna-pengar. tolv procent, och att utveckla sig. avancera, nio procent. Kvinnorna är mer stabila i sina bedömningar. Det är precis lika många i den

72 Redovisning och analys av revir/talen SOU 193! 270

yngsta åldersgruppen, 55-59 år, som tycker att arbetsuppgifterna är positiva som tycker att det är en fördel att träffa folk, 40 procent. l8 procent av de pensionerade kvinnoma mellan 70 och 74 år tycker att det är positivt att tjäna pengar, ingen annan åldersgrupp har framfört detta i så stor utsträckning. -Har det som upplevs som fördelar i arbetet någon effekt på viljan att arbeta efter pensioneringen? Är man kanske mer villig att fortsätta arbeta om man uppskattar arbetsuppgifterna än om man i första hand tycker det är bra att ha en inkomst?

Tabell 50a Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pettsioneringen i förhållande till upplevda fördelar med senaste arbetet (procent horisontellt)

De som uppskattar att de utvecklar sig, lär sig något, vill allra helst fortsätta arbeta efter pensioneringen, 34 procent på hel- eller deltid, 64 procent överhuvudtaget. Det är lätt att förstå att man vill fortsätta i ett arbete där man upplever sådana fördelar. Bra arbetstider spelar också stor roll för arbetsviljan, 29 procent av dem vill fortsätta på hel- eller deltid, 53 procent vill ha någon form av arbete. Samma person kan ha svarat med flera svarsaltemativ, vilket förvillar eftersom man inte kan behandla de olika svarsaltemativen som i självständiga enheter. De tre svarsalternativ som var kopplade till störst procent som ville fortsätta arbeta efter pensioneringen var följande:

Träffa folk, kunder 170 26

Över hälften av egenföretagama tycker att det självständiga arbetet är en positiv upplevelse och 39 procent av dem tycker att arbetsuppgifterna i sig är positiva. 18 procent av egenföretagama uppskattar att träffa folk och kunder. Oavsett vad de uppgivit som positivt i sitt arbete, vill egenföretagama i stor utsträckning fortsätta efter pensioneringen men de som allra helst vill fortsätta är de som trivs med a_rbetsuppgiftema. 47 procent av dem vill fortsätta arbeta på hel- eller deltid och 78 procent vill fortsätta överhuvudtaget.

Redovisvrirrg: 00/1 una/jäv (l1 ivxrr/rarcrr 73

Tabell 50b Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till positiva upplevelser i arbetet (procent horisontellt)

Antal Ville bli Ville fortsätta på_ svar pensionerad heltid/deltid

Att trivas med arbetsuppgiftema 413 75,5 20,8 Arbctskamratema 264 76.8 19,6 Självständigt. fritt . 154 77.6 20,0

De pensionerades svar överensstämmer inte med de förvärvsarbetandes. Det är främst de som trivdes med att träffa folk som ville fortsätta arbeta när de pensionerades. Att utveckla sig i arbetet förefaller inte ha påverkat de pensionerade att vilja fortsätta när de gick i pension. Överhuvud är det naturligtvis osäkra bedömningar som de pensionerade ger av sina upplevelseri arbetet. Det är för många av dem åtskilliga år sedan de förvärvsarbetade. Hur nöjd man är eller har varit med sina arbetsuppgifter har ställts mot positiva upplevelser i arbetet. Uppger de mycket nöjda kanske samma fördelar i arbetet? 1 tabell 51 jämförs de oftast nämnda fördelarna med svarsalternativen mycket nöjd. ganska nöjd och missnöjd.

Tabell 51 Upplevda fördelar i arbetet i förhållande till hur nöjd man är med sina arbetsuppgifter (procent vertikalt)

Förvärvsarbetande Pensionerade Ganska Miss- Mycket Ganska Miss- Mycket nöjd nöjd nöjd nojd nöjd nöjd Antal svar 401 331 25 608 326 45

lnget positivt Övrigt 8,6 14,0 19,9 21,6 15.7 8.3

Totalt 177,9 154,7 121,3 182,0 149,4 131,5

De höga procentsummoma beror på att flera svar kan förekomma. De som är mest nöjda har också den högsta procentsumman har uppgett flest fördelar. medan de missnöjda har lägst procentsumma, dock högre än 100 procent. Resultaten avviker inte från det förväntade. Arbetsuppgifterna är det som både mycket nöjda och ganska nöjda tycker är mest fördelaktigt i arbetet. 51

i 74 Rvd(›\i.w1i›1g och ClHCl/JCS at I(.\'II/I(JI('II SOL 1981:70

procent av de förvärvsarbetande och 56 procent av de pensionerade nämner

arbetsuppgifterna i sig. De missnöjda förvärvsarbetande är få och deras svar måste tolkas med försiktighet men de nämner oftast arbetskamraterna som positiv upplevelse, 24 procent. 30 procent av de mycket och ganska nöjda har nämnt det självständiga arbetet och nästan lika många av de mycket nöjda har uppgett att träffa folk. En femtedel av de mycket och ganska nöjda Förvärvsarbetande nämner arbetskamratema; Näst efter arbctsuppgiftema nämner de mycket och ganska nöjda pensionerade arbetskamraterna och därefter att träffa folk. 24 procent av de missnöjda som pensionerats uppger det självständiga arbetet som en fördel och 18 procent nämner inkomsten. l Övrigt har 17 procent av de missnöjda pensionerade uppgivit arbctskamratema och arbetsuppgifterna.

Negativa upplcvelszw r arbetet De vanligaste svaren om negativa upplevelser listas nedan.

Antal Procent svar - 737 42 lnget negativt

Stort ansvar, facket. MBL. byråkrati, datasystemet Tveksam, vet ej 479 27

737 personer eller 42 procent svarar att de inte tycker att något i arbetet är negativt. Det är ytterligare 479 personer som är tveksamma. De 892 svaren_ kommer alltså från 540 personer, 31 procent av dem som lörvärvsarbetar eller har förvärvsarbetat. Kvinnor och män har ganska överensstämmande åsikter om vad som är negativt. Kvinnorna är något mindre negativa än männen. 45 procent av kvinnorna tycker inte att något i arbetet är negativt och ytterligare 21 procent är tveksamma. 40 procent av männen tycker att arbetet är enbart positivt och procent är tveksamma. Kvinnor klagar oftare än männen på långa

arbetsdagar, men skillnaden är liten. Kvinnorna tycker också oftare att arbetet är tungt. Männen klagar litet mer på stress och bullrig och dålig arbetsmiljö. Fler män än kvinnor klagar över låg lön och höga skatter. Inte heller mellan åldergruppema finns några påtagliga skillnader. De äldsta. 70-74 år. klagar mest på övertid i arbetet. Kvinnorna över 65 år är de som oftast närnnertungt arbete. De som i minst utsträckning svarar att det inte

Redoviming och analys av msn/later: 75

finns något negativt i delas senaste arbete är de äldsta och de yngsta männen och de äldsta kvinnoma. Ser man de negativa upplevelserna i förhållande till utbildning, är de universitets- och högskoleutbildade minst nöjda. l varje fall har färre av dem än av de övriga svarat att det inte finns något itegativt. De som har enbart folkskola anger mer än andra att arbetet är tungt. .

Det är tjänstemännen som klagar på stressen, kvinnliga tjänstemän mer än

manliga. Arbetama klagar på det tunga arbetet och kvinnliga arbetare klagar mer än manliga. De pensionerade arbetarna nämner oftare det tunga arbetet som negativt än vad de förvärvsarbetande gör. De pensionerade kvinnliga arbetarna anger oftare än några andra det tunga arbetet som negativ upplevelse, 24 procent av dem mot genomsnittligt elva. procent för alla svarande. De förvärvsarbetande kvinnliga arbetarna är samtidigt den grupp som oftast väljer att svara att det inte finns något negativt i deras arbete, 54 procent av de kvinnliga arbetarna mot 41 procent av övriga. 63 procent av de kvinnliga arbetama arbetar inom gruv- och tillverkningsindustrin, sjukvård och socialvård. Manliga Förvärvsarbetande arbetare klagar mest på dålig och bullrig arbetsmiljö. 13 procent av dem mot fyra procent av de övriga. l tabell 52 ställs de_ oftast nämnda negativa upplevelserna mot viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen.

Tabell 52a Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensione-

ringen i förhållande till negativa upplevelser i arbetet (procent horisontellt)

Det stämmer med vad man kan vänta sig, när 47 procent av dem som inte har något negativt att uppge om arbetet vill fortsätta arbeta i någon form efter pensioneringen. Det är negativt med långa arbetsdagar men ger ändå stark lust att vilja fortsätta arbeta efter pensioneringen. De, som för fram arbetsdagens längd som något negativt, har kanske ett stimulerande arbete som uppväger det negativa. 20 av dem är tjänstemän och åtta är arbetare. Att de stressade tjänstemännen vill fortsätta betydligt hellre än arbetama med tungt arbete (en skillnad i arbetsvilja på nära tio procentenheter) Har förmodligen också med andra arbetsförhållanden än det man klagat på att göra. Dålig och bullrig arbetsmiljö ger också mindre arbetslust efter pensioneringen än andra negativa upplevelser, frånsett det tunga arbetet. Dålig fysisk arbetsmiljö ger lägsta arbetsviljan. l den bedömningen får man beakta att det är bara 45 procent av de intervjuade som förvärvsarbetar som har pekat på negativa upplevelser i arbetet. Av de förvärvsarbetande arbetarna

76 R((/()\I'.$'IIIiIIAL' 00/1 ana/jis* m I(.S”I(/l(l/('II .

har 37 procent inget negativt att framföra om sitt arbete och detsamma gäller för 34 procent av tjänstemännen. Trots de många nöjda förvärvsarbetande kan man inte bortse från att vissa negativa upplevelser kan ha samband med viljan att fortsätta arbeta eller pensioneringen. 37 procent av egenlöretagarna hade inget negativt att anföra om sitt arbete. l5 procent av dem klagar på långa arbetsdagar och l4 procent på bundenheten. Ändå vill 77 procent av de bundna fortsätta arbeta och lika många av de fullkomligt vill nöjda detsamma.

Tabell 52b Viljan hos pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till negativa upplevelser i arbetet (procent horisontellt)

Bedömningama från förvärvsarbetande och pensionerade gårju ofta isär och så även när det gäller de negativa upplevelsema i arbetet och viljan att fortsätta. De som tyckte arbetet var tungt. tillhör de mest arbetsvilliga medan de stressade är mindre arbetsvilliga. Långa arbetsdagar har lika litet negativ påverkan på de pensionerade som på de förvärvsarbetande. De förvärvsarbetande som klagar på dålig arbetsmiljö och tungt arbete vill inte fortsätta. men de som upplever stress och långa arbetsdagar negativt tycks ändå få ut något av sitt arbete som ger dem fortsatt arbetslust. l Att de pensionerade som klagar på det tunga arbetet är en grupp som gå ma ville fortsätta när de pensionerades kräver en förklaring. Det är huvudsakligen arbetare som har tungt arbete och i gruppen pensionerade arbeta re är det fler som pensionerades på grund av sjukdom än vad det är bland pensionerade tjänsteman och egenlöretagare. När arbetare indelas efter om de gick i pension vid lör sitt yrke normal pensionsålder eller inte ger svaren om arbetsviljzr fråin

dem som klagar på det tunga arbetet litet annorlunda resultat. vilket framgår

av tabell 53.

Tabell 53 Arbetsvilja hos pensionerade arbetare över 65 år med normal resp. inte normal pensionsålder i förhållande till om de klagat på tungt arbete (procent horisontellt)

Antal Ville bli Ville fortsätta på svar pensionerad hel- eller deltid

SOU 198 I :70 Rc›c/(›\i.srrin.q och cma/ys av ;zarrr/[øzlarr 77

Tungt arbete kanske inte i sig medför lust att fortsätta arbeta efter pensioneringen. åtminstone har det inte den effekten på de 37 arbetare som

pensionerades vid nonnal pensionsålder och som klagar på det tunga arbetet.

Föttidspensionerade arbetare som tycker att arbetet varit tungt ville däremot mycket hellre fortsätta när de pensioncrades och det kan väl ha sin grund i själva fortidspensioneringen. Förtidspensioneringen i sig ñrklarar dock inte varför de förtidspensionerade arbetare som inte nämner det tunga arbetet var betydligt mindre intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än de med tungt arbete. l8 procent av de förtidspensionerade utan tungt arbete ville fortsätta mot 37 procent av dem med tungt arbete. Det återstår att finna ytterligare Förklaringar till de resultaten. De negativa upplevelser som minst bidrar till att man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är följande.

Fön/ä rvsarbetande Vill inte Pensionerade Ville bli arbeta pensionerad (procent) (procent) Tungt arbete 57 Mycket övertid 82 Dålig arbetsmiljö 46 i Stressigt 80 Medeltal för alla svar 4l Medeltal För alla svar 78

Det finns negativa upplevelser som ger lika stora utslag i viljan att fortsätta arbeta efter pensioneringen men antalet svarande är för litet. för att ge tillförlitliga resultat. 95 procent av de 34 pensionerade som tycker att lönen är för låg och skatten för hög ville inte fortsätta att arbeta. och siffrorna är där så entydiga att man kan anta att det föreligger ett verkligt samband. Hur man upplever sitt arbete förefaller påverka om man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Utvecklande arbete, bra arbetstider och arbete som ger kontakt tycks ha samband med viljan att fortsätta för de Förvärvsarbetande. Den som klagar på dåligarbetsmiljö och tungt arbete vill inte fortsätta. men de som har stressigt och har långa arbetsdagar tycks ha andra upplevelser i arbetet som är så positiva att de vill fortsätta sitt arbete efter pensioneringen. De lönidspcnsionerzide som tyckte att det tunga arbetet var negativt. ville mycket ltcllre fortsätta arbeta när de pcnsionerades än andra förtidspensionerade.

2.4 Särskilda frågor till de pensionerade

De pensionerade fick besvara några frågor som inte har någon motsvarighet i frågorna till de förvärvsarbetande. Frågorna var: När pensionerades ni? Är detta den normala pensionsåldem för ert yrke? Hade ni fått arbeta kvar på er arbetsplats om ni velat det eller hade ni inget val? Vad var skälet eller skälen till att ni slutade ert förvärvsarbete? Var det för er del lätt eller svårt att sluta med förvärvsarbete? Om ni jämför tiden nu med hur det var när ni Förvärvsarbetade. vad saknar ni mest?

i 78 Redovisning och analys av rasu/Iczten

De pensionerade omfattar alla från 55 till 74 år. l)e som

åldersgrupper

pensionerats mycket tidigt är i de flesta fall sjukpensionerade och kan väntas vara en grupp vars svar avviker. Det finns förmodligen också tydliga skillnader mellan de yngre ålderspensionerade och de allra äldsta i urvalet. 1 gruppen pensionerade ingår både förtids- och sjukpensionerade, delpensionerade och ålderspensionerade vare sig de arbetar eller inte. De som nu är åldcrpensionerade kan ha varit sjuk- eller förtidspensionerade. 42 personer av de nu ålderpensionerade, fem procent, pensionerades före 60 års ålder, vilket antagligen innebär förtids- eller sjukpension.

2.4. l Pensionsålder Pensionsålder är ett skiftande begrepp. Den allmänna pensionsåldern - den ålder då man har rått till ålderspension enligt den allmänna försäkringen,

folkpensionen -sänktes den ljuli 1976 från 67 till 65 år. De som är födda 191 l

och senare har alltså lägre allmän pensionsålder än de som är födda 1910 eller tidigare. De som är födda 1910 är den enda årskull som nådde allmän pensionsålder då de var 66 år. de som är födda fore 1910 fick folkpension vid 67 års ålder. _ De olika tjänstepensionssystemen har olika åldrar for olika yrkesgrupper. 1 en hel del fall har man olika pensionsåldrar beroende på kön, så att manliga och kvinnliga yrkesutövare i ett och samma yrke “faller för åldersstrecket vid olika åldrar. Dessutom finns det många gånger en nedre och en övre pensioneringsgrans inom vilken en viss valfrihet kan råda för arbetstagaren. 1 figur 5 illustreras hur andelen pensionerade växer med stigande ålder. Vid 60 års ålder hade en fjärdedel av de pensionerade i undersökningsu rvalet gått i pension. Vid 63 års ålder var nära hälften pensionerad och vid 65 års ålder 85 procent. Figur 5 visar inte det verkliga förhållandet över hela urvalet. Medan 241 av de pensionerade var pensionerade vid 60 års ålder, så förekommer i urvalet 292 personer som inte är pensionerade vid 60 års ålder. Ytterligare 47 personer arbetar. fast de är över 65 år. . Skillnaden i pensionsålder mellan könen är obetydlig. Vid 63 års ålder finns det dock nära fem procent fler pensionerade kvinnor än män. Detta är antagligen en följd av den lägre pensionsåldem på vissa områden för kvinnor. l förhållande till utbildning ser andelen pensionerade ut enligt nedan. Endast folkskoleutbildade och gymnasie- och högskoleutbildade är medtagna.

Tabell 54 Procent pensionerade av de pensionerade vid olika åldrar i förhållande till utbildning (kumulativ procentfördelning)

Folkskola Gymnasium, universitet. högskola

Rvd0vi.srrin_g och ana/its av resultaten 79

Hur många var pensionerade (%) vid olika åldrar 55 60 6 70 75 80 85 90 95 100

Procent? 110 115 ?LO 215 ?[0 3|5 410 SIS 5.0 l l [5 I l I l, L I 4

Vid 39 års ålder { E Mä Vid 49 års ålder Kvinnor Vid 52 års ålder

Vid 54 års ålder

Vid 56 års ålder

Vid 58 års ålder

Vid 60 års ålder

Vid 63 års ålder

Vid 65 års ålder

Vid 67 års ålder

Vid 60 års ålder var Färre av de högskoleutbildade pensionerade medan Pig. 5 KumuIaIivI/prn-

lörhållzrndet vänder vid 63 år och de högutbildade pensionerade var fler. ”<“f DT“7-*l"fmdi'

Av dem som pensionerades vid 55 års ålder eller tidigare svarade fem

personer att de pensionerades vid normal pensionsålder lör sitt yrke medan de pt,,,_s.,›li,nl,,.,›n_g m, Ohm

övriga 66 uppgav att de inte var det. 0 åldrar. Av dem som var pensionerade vid 60 års ålder ansåg 46 personer eller 27 procent att de pensionerades vid normal pensionsålder medan de övriga 123, 73 procent. uppgav att den ålder de pensionerades vid inte var den nonnala för yrket.

Tabell 55 Viljan att fortsätta arbeta när de pensionerades hos dem som pensionerades vid normal pensionsålder och hos dem som inte gjorde det (procent)

Antal Ville bli Alla som ville Totalt svar pensionerad lbrtsåitta på heleller deltid Normal pensionsålder 495 80.2 19.8 lO0.0 Ej normal pensionsålder 358 72.9 26.2 lO0.0

De som inte pensionerades vid normal pensionsålder var mer intresserade av att fortsätta arbeta än de som hade normal pensionsavgång. 63 procent av dem som inte pensionerades vid normal pensionsålder uppger

80 Rodoviswzirzj: 00/1 anu/_rs av l(.S'll/l(lf('I1

att de pensionerades på grund av sjukdom eller för att de inte orkade arbeta längre. 20 procent av de för tidigt pensionerade vet inte varför de pensionerades. Då fler än ett svar till skälet att man gick i pension kan förekomma. kan man inte bedöma exakt hur många som ansåg sig gå för tidigt i pension av andra skäl.

ifabell 56 Viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades i förhållande till ålder då

man gick i pension (procent horisontellt)

Ålder. Antal Ville bli Ville fortsáittzi Nonnal pensionsålder Tveksam

De som gick mycket tidigt i pension, pensionerades i så gott som alla tall före före den normala pensionsåldem. Viljan hos dem att fortsätta arbeta när de pensionerades är påfallande mycket högre än hos dem som gick i pension vid normal pensionsålder. l genomsnitt ville 39 procent av dem som pensionerades före 60 års ålder fortsätta arbeta när de pensionerades mot 16 procent av dem som pensionerades vid 60 år eller äldre. l avsnitt 2.3.3 framgår att arbetarna är den kategori bland de pensionerade och förvärvsarbetande som är mest stabil i sin inställning till arbete efter pensioneringen. 21 procent av de förvärvsarbetande arbetarna och lika många av de pensionerade arbetama vill fortsätta arbeta på hel- eller deltid. Bland de förvåirvsarbetande tjänstemännen är det 24 procent som vill fortsätta men endast 15 procent av de pensionerade. Klyftan mellan Förvärvsarbetande och pensionerade egenföretagare är ännu större, intresset sjunker från 40 procent till 20. Arbetarnas inställning kan ha samband med att många av dem blev tvungna att sluta arbeta före den för deras yrke normala pensionsåldem. 1 tabell 57 redovisas arbetsviljan hos arbetare och tjänstemän, som är över 65 år, i förhållande till om de pensionerades vid normal pensionsålder eller tidigare.

Redovisning och analys av resultaten 81

Tabell 57 Viljan hos pensionerade arbetare och tjänstemän att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till normal- eller icke normal- pensionsålder (procent vertikalt) F. d. arbetare F. d. tjänstemän Normal lcke nor- Normal lcke norpensions- mal pen- pensions- mal pen-

Den jämförelsevis höga arbetsviljan hos de pensionerade arbetarna är tydligen en följd av att de som pensionerats före den normala pensionsåldem, 46 procent av dem som tidigare varit arbetare, i så stor utsträckning ville fortsätta arbeta när de pensionerades. Av dem som tidigare varit tjänstemän är det dock lika hög procent som pensionerats före den för deras yrke normala pensionsåldem, 45 procent. Hos de förtidspensionerade tjänstemännen fanns däremot inte alls den arbetsvilja som de förtidspensionerade arbetarna hade. Resultaten i tabell 57 överensstämmer med resultaten i avsnitt 2.3.3 som alltså visar att det procentuellt är fler bland de pensionerade arbetarna som uppger sig ha velat fortsätta när de pensionerades än bland tjänstemännen även när man har tagit hänsyn till de förtidspensionerade.

2.4.2 .Möülighet attfå stanna kvar på sin arbetsplats

Den frågan ställdes till de pensionerade och över hälften av de svarande, 52 procent, var säkra på att de hade fått stanna kvar om de ville. 30 procent bedömde att de måste sluta och nio procent trodde att de kanske hade fått vara kvar, medan ytterligare nio procent inte visste alls hur det förhöll sig. Den yngsta åldersgruppen är mer pessimistisk, 50 procent av dem tror att de var tvungna att sluta och bara 31 procent tror att de hade en chans att gå kvar. l gengäld är 56 procent av dem som är mellan 60 och 64 år, säkra på att de hade fått stanna kvar i arbetet. Tjänstemän tror att de hade större möjligheter att vara kvar än arbetare, 56 procent mot 47 procent. › l avsnitt 2.3. 1 l . tabell 40b, redovisades de pensionerades uppfattning om de hade fått stanna kvar på arbetsplatsen i förhållande till om de hade kommunal, statlig el ler privat arbetsgivare. Av dem som pensionerats från kommunal eller landstingskommunal anställning trodde 53 procent att de säkert hade fått stanna kvar efter pensioneringen mot 47 procent av de statligt anställda och 50 procent av de privatanställda.

82 Redovisning och analys av resa/laxen SOU 198 I :70

Tabell 58 Viüan hos de pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till möjlighet att få stanna kvar pá sin arbetsplats (procent)

Antal Ville Alla som ville Annat Tvek- Totalt svar bli fortsätta på sam pens. hel- el. deltid Hade säkert fått _ vara kvar 434 83,2 15.2 - 1.6 100,0 Hade kanske fått vara kvar 78 78,2 16,7 1,3 3.8 100.0 Måste sluta 255 67,1 28.6 l.2 3,1 100,0 Tveksam 72 . 76,4 9,7 l .4 _ 12.5 100,0

De som ansåg sig tvungna att sluta var mest intresserade av att få fortsätta arbeta när de pensionerades och det är ju inte överraskande. Om man har möjlighet att gå kvari sitt arbete. gör man lönnodligen också det om man vill fortsätta arbeta eñer pensioneringen. Det är huvudsakligen de yngsta pensionerade i urvalet som trodde att de inte hade något val när de pensionerades. Det är troligt att det i stor utsträckning är dessa personer som hade tönedragit att fortsätta arbeta.

2.4.3 Skälen till att man slutade arbeta De pensionerade kunde nämna ett eller flera skäl till att de slutade arbeta. Följande svarsalternativ gavs. Det lönade sig inte att fortsätta, ekonomiska skäl. Ville bereda plats För ungdomar. Det var.skönt att sluta, jag hade gjort mitt. Orkade inte. Sjukdom. Sjukdom i familjen. Andra familjeskäl. Uppnâdde pensionsåldem. Arbetet upphörde, omorganisation på arbetsplatsen. Ville ägna mig åt fritidssysselsättningar. Annat, vad? Tveksamt, vet ej. 1 139 personer svarade och av dem visste inte 289 varför de pensionerades. 850 personer (75 procent av de pensionerade) nämnde l 092 skäl till att de gick i pension. De skäl som uppgavs listas nedan i ordning efter hur många som nämnt dem.

Redovisning och analys av resultaten 83

Män och kvinnor skiljer sig åt genom att kvinnorna mycket oftare uppger familjeskäl till att gå i pension. 16 procent av kvinnorna anför sjukdom i familjen eller andra familjeskäl medan endast två procent av männen gör

detsamma. Övriga skäl har män och kvinnor använt i ungefär lika stor

omfattning. De yngre pensionerade pensioneradeshuvudsakligen på grund av sjukdom. 77 procent av 55-59-åringama anförde det skälet och 50 procent av 60-64-åringama mot endast 20 procent av de äldre åldersgruppema. l förhållande till utbildning använder de enbart folkskoleutbildade argumentet sjukdom mycket oftare än de med längre utbildning, 32 procent mot 16. Arbetare och egenföretagare uppger sjukdomsskäl i fler fall än vad tjänstemän gör, 41 procent av arbetama och egenföretagama mot 25 procent av tjänstemännen. Tjänstemännen nämner däremot oftare uppnådd pensionsålder, 48 procent, än arbetare, 34 procent, och egenföretagare, 25 procent. Tjänstemännen tycker också i större utsträckning att de har gjort sitt, att det är skönt att sluta. 20 procent mot 14 procent av arbetarna och egenföretagama.

l tabell 59 ställs viljan att arbeta när man pensionerades mot de vanligaste

skälen till att gå i pension. Resultaten är inte helt entydiga, liksom i andra fall då de svarande haft möjlighet att lämna flera svar.

Tabell 59 Viljan hos de pensionerade att fortsätta arbeta när de pensionerades i förhållande till skälet att gå i pension (procent horisontellt)

Antal Ville bli Ville fortsätta på svar pensionerad hel- eller deltid

i 84 Redovisning och analys av resultaten SOU 198 I :70

Skälen till att gå i pension är väl det som hittills har varit mest åtskiljande

g när det gäller viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades. De som

drabbades av arbetsnedläggelse eller omorganisation, är de som allra helst ville ha fortsatt, 33 prooent. Drabbade är också de som var tvungna att gå i pension på grund av sjukdom. 27 procent av dem skulle ha velat fortsätta medan bara elva procent av dem som svarat att de inte orkade mer ville fortsätta. Man

frågar sig om sjukdomsskälet var så starkt att inga övriga arbetsmöjligheter

återstod eller om det var just sjukdomen i relation till ett tungt och ansträngande arbete som resulterade i pension. När man slipper det tunga arbetet minskar sjukdomssymptomen och sysslolösheten känns inte meningsfull längre. De som pensionerades på grund av sjukdom var 6l procent arbetare, 23 procent tjänstemän och 16 procent egenföretagare. Andelen arbetare. tjänste-

män och egenföretagare bland de pensionerade är 43 procent arbetare, 27

procent tjänstemän, tolv procent egenföretagare. Arbetama är alltså överrepresenterade i gruppen pensionerade på grund av sjukdom. De som var minst intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades är de som tyckte det var skönt att sluta. de hade gjort sitt. Bara tre procent av dem ville fortsätta. 47 procent av dem som pensionerades på grund av att arbetet upphörde var arbetare och 41 procent var tjänstemän.

2.4.4 Lätt eller svårt att sluta förvärvsarbeta

25 procent tyckte att det var svårt att sluta arbeta, 46 procent tyckte det gick lätt och 17 procent tyckte varken/eller medan tolv procent inte visste vad de skulle svara (de hemarbetande är inte medtagna). Kvinnorna tyckte att det var litet svårare att gå i pension än vad männen tyckte. 28 procent av kvinnorna som hatt förvärvsarbete tyckte det var svårt mot 23 procent av männen. l den yngsta åldersgruppen tyckte bara 17 procent att det var lätt att gå i pension och 40 procent tyckte det var svårt. l den äldre gruppen tyckte genomsnittligt bara 2l procent att det var svårt. Gymnasie- och högskoleutbildadc upplevde steget från arbete till pensionering allra lättast. 54 procent av dem tyckte att det var lätt att gå i pension mot att bara 34 procent av de enbart folkskoleutbildade kände så. Stockholmama hade lättast att acceptera pensioneringen. 46 procent av dem tyckte att det var lätt mot i medeltal 36 procent på andra bostadsorter. Tjänstemännen tyckte att det var lättare att gå i pension än både arbetama och egenföretagama.

Redovisning och analys av resultaten 85 Tabell 60 Lätt eller svårt att gå i pension i förhållande till sysselsättning (procent

l svaren ligger då också att fler av arbetarna än av övriga kategorier blev tvungna att pensionera sig på grund av sjukdom före den för deras yrke nonnala pensionsåldem. Svaren blir litet annorlunda om man enbart ser till pensionerade över 65 år. Är det svårt att sluta sitt arbete, bör man väl ha velat fortsätta arbeta när man pensioncrades. l tabell 61 återges silTroma om viljan att fortsätta arbeta i förhållande till hur man upplevde pensioneringen.

Tabell 6l Viljan att fortsätta att arbeta när man pensionerades i lörhållande till om man tyckte att det var lätt eller svårt att sluta arbeta (procent horisontellt)

- Antal Ville bli Alla som svar pensionerad ville fortsätta på heleller deltid

Åtminstone en tredjedel av dem som tyckte det var svårt att sluta arbeta, ville fortsätta när de pensionerades. Bara elva procent av dem som tyckte det var lätt att gå i pension hade sådana önskningar.

2.4.5 Vad man saknar mest från arbetet

De sjuk- och Fortidspensionerade, de delpensionerade och de ålderspensionerade ñck svara på den öppna frågan om vad de saknade mest från sitt förvärvsarbete. Svaren listas nedan i ordning efter hur många som nämnde varje sorts svar. Samma person kunde lämna flera svar.

86 Redovisning och analys av resultaten Antal Procent svar

4l2 gav 526 svar utöver de 385 som inte saknade något och de 42 som var tveksamma. Svaren från dem som är under65 år avviker obetydligt från hurde över65 år

har svarat. De yngre saknar vissa företeelser någon procentenhet mer än de

äldre, och det är färre bland de yngre, 23 procent, som säger att de inte saknar någonting. Bland de äldre är det 34 procent som inte saknar något. Kvinnor och män väljer lika ofta svarsaltemativet att de inte saknar någonting, sammanlagt 35 procent är tydligen helt nöjda med sin pensionering. Kvinnorna saknar kontakten med kunder och patienter mer än vad män gör, vilket skäl kan tillskrivas det förhållandet att män inte alls i samma utsträckning som kvinnor har kontakter med kunder och *patienter i sitt förvärvsarbete. Män skiljer sig från kvinnor genom att tycka att det är långtråkigt att gå hemma, men skillnaden är inte stor. Man kan antaga att de som inte saknar någonting var mindre intresserade av att fortsätta arbeta när de pensionerades än de som har något att sakna. I tabell 62 framgår hur viljan att fortsätta förhåller sig till om man saknar något i arbetet och vad man saknar.

Tabell 62 Viljan att fortsätta arbeta när man pensionerades i förhållande till vad man saknar most i arbetet (procent horisortellt)

Resultaten svarar mot förväntningarna. De som inte saknar något i sitt arbete var inte heller särskilt benägnaatt fortsätta arbeta när de pensionerades.

-- Redovisning och ana/ju av resultaten 87

De som har för litet sysselsättning som pensionerade och de som saknar detta att ha ett arbete ville helst fortsätta arbeta. Arbetsuppgifterna i sig medför också att man gäma ville stanna kvar.

2.5 Sammanfattning av avsnitten 2.3 och 2.4

Vilka vill helst fortsätta arbeta efter pensioneringen? Finns det några Förhållanden sorti är särskilt arbetsstimulerande? Av avsnitten 2.3 och 2.4 framgår att det finns vissa förhållanden som tycks ha samband med att man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. En del av dessa faktorer kan rubriceras som bristfaktorer. Det är då inte ett konstruktivt behov av arbete som uttrycks i att man skulle vilja eller skulle ha velat fortsätta arbeta. Det är snarare en situation där man blivit berövad möjligheter eller där man saknar möjligheter till annan sysselsättning som leder till att man uppger sig vilja eller velat ha arbete efter pensioneringen. Nästan hälften av de förtidspensionerade skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerades. De förvärvsarbetande som har yrken med låg pensionsålder vill hellre fortsätta arbeta än de som pensioneras vid 65. Dålig fysisk arbetsmiljö och tungt arbete gör de förvärvsarbetande ovilliga att fortsätta efter pensioneringen men hindrar inte att de som pensionerats från den dåliga miljön och det tunga arbetet är en grupp som är ovanligt positiv till att fortsätta arbeta. Det är antagligen bristfaktorer som bidrar till den inställningen men vilka bristfaktorer det rör sig om är svårt att belägga. Det är framför allt de som förtidspensionerzrts på grund av att de inte klarat av det tunga arbetet som uppger att de

skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerats. En annan förklaring skulle

vara att de som har haft ett tungt arbete inte haft möjligheter till en aktiv fritid. Ovanan vid engagerande fritidssysselsättningar skulle kunna medföra att man hellre vill ha ett förvärvsarbete än att vara pensionerad. De som tillhör undersökningskategorin arbetare är förmodligen de som mest utsätts för dålig fysisk arbetsmiljö. men i undersökningen ägnar sig dessa lika mycket åt

fritidssysselsättningar som tjänstemän och egenföretagare. Det finns små

skillnader mellan sysselsättningskategoriema beträffande vad man sysselsätter sig med på fritiden. Tjänstemän motionerar mer och ägnar mer tid åt föreningsarbete än vad arbetare gör och arbetare passar barn i större utsträckning än andra kategorier. Någonkvalitetsskillnad i sysselsättningar kan inte beläggas så att vissa skulle vara mer aktiverande respektive passiviserande. Konstruktiva faktorer som förefaller ha samband med vilja att fortsätta arbeta är t. ex. positiva upplevelser i arbetet som att man upplever arbetet utvecklande eller tycker att man har bra arbetstider. En del av det som de förvärvsarbetande upplever negativt i arbetet tycks vara kopplat till konstruktiva faktorer. Stress och långa arbetsdagar har samband med viljan att fortsätta arbeta, åtminstone for de förvärvsarbetande. De långa arbetsdagama har även hos de pensionerade inverkan på viljan att arbeta när de pensionerades. De å ena sidan negativa upplevelserna kompenseras förmodligen av ett stimulerande, aktivt arbete. Egenföretagama är påfallande mycket mer intresserade av att fortsätta arbeta efter pensione ringen än arbetare och tjänstemän, vilket delvis kan förklaras med att de själva kan råda över den tidpunkt då de drar sig tillbaka från arbetet. Det finns fönnodligen ytterligare drivkrafter till att de är

88 v SOU I98 I :70 Redovisning och analys av resultaten

intresserade av att fortsätta. Exempelvis är företagare som har anställda mycket mer benägna att fortsätta arbeta än de som arbetar ensamma. Kan ske ansvarskänsla och inflytande och den arbetstillfredsställelse som följer därav är sådana drivkrafter. När egenföretagama gått i pension - kanske sålt sina företag? - märks just ingen skillnad i deras inställning till arbete efter pensioneringen jämfört med andra kategorier. Ett yrke är en annan konstruktiv faktor som ger lust att

kontaktskapande

fortsätta arbeta och det är främst kvinnorna som står för det sambandet. Vissa faktorer tycks inte ha något samband med viljan att fortsätta arbeta. Fackföreningstillhörighet, medlemsskap i pensionärsförening, innehav av fritidshus och utbildningger inga belägg för att man skulle bli mer eller mindre intresserad av att fortsätta arbeta. Uppgifter om inkomst ger en svag antydan om att ju högre inkomst man har, ju hellre vill man arbeta efter pensioneringen - men det kan också vara en effekt av det yrke man har eller har haft. svårtolkade samband finns mellan civilstånd och barn och bambam och lustatt fortsätta arbeta. Frånskilda vill hellre ha arbete efter pensioneringen än de som lever under andra personliga omständigheter. Har man barn och barnbarn är man avgjort mer intresserad av att fortsätta arbeta. Är man företagare som har haft anställda vill man fortsätta arbeta. De som inte har haft anställda är inte lika intresserade. Att vara anställd på en liten arbetsplats kan vara mer inspirerande till arbete efter pensioneringen än att vara på en stor, fem eller färre anställda är ett antal som utvisar ett tydligt samband med intresse för arbete efter pensioneringen. De som inte har varit så länge på sin senaste arbetsplats är också litet mer

intresserade av att fortsätta arbeta än de som har arbetat fem år eller mer i sitt arbete. En viss orsak till det är naturligtvis också att de äldre förvärvsarbetande

knappast har hañ möjlighet att byta arbete under de senaste fem åren. De äldre förvärvsarbetande är inte alls lika intresserade av att fortsätta arbeta som de yngre förvärvsarbetande. 55-59-åringarna. Ålder är överhuvudtaget en utslagsgivande faktor for intresset för att fortsätta arrbcta. särskilt bland de manliga intervjuade. Intresset sjunker ganska snabbt från 55-årsgruppen till 60-årsgruppen och vidare från de pensionerade 65till dem som är över 70 år. Om man inbegriper de pensionerade som åringama är under 65 år, stämmer inte åldersbilden lika väl. eftersom de på frågan om de skulle ha velat fortsätta arbeta när de pensionerades oftare svararja än vad de förvärvsarbetande gör när man-frågar dem om deras framtidsplaner. Sysselsättning ger också klara skillnader i intresse men dessa skillnader kvarstår inte när man jämför de förvärvsarbetande och de pensionerade.

Förvärvsarbetande arbetare vill inte särskilt gärna fortsätta efter pensione-

ringen, tjänstemän är mer benägna till det och egenföretagare mycket positiva. Efter pensioneringen är skillnaden mellan sysselsättningsgruppema små men intressant eftersom ordningen mellan dem blir helt omkastad. Arbetama vill helst fortsätta och egenföretagama är mest ointresserade.

2.6 Hinder för att arbeta efter pensioneringen

De intervjuade frck inte tillfälle att själva uppge vad de tycker är hinder för att

arbeta efter pensione ringen. I stället tillfrågades de om hur de bedömer

Redovisning 00/1 analys av msn/later: 89

möjligheterna att få arbete efter pensionsåldem, om de kan få det utan att flytta från orten, om de tror att skatter och bidrag gör det ekonomiskt fördelaktigt eller inte att arbeta efter pensionsåldem, om hur de uppfattar sin fackliga organisations inställning till äldres arbete, om de anser att ungdomsarbetslösheten medför att pensionärer inte skall arbeta och om de tror att deras hälsa medger att de fortsätter arbeta efter pensionsåldem. En del frågor ställdes till samtliga intervjuade, en del bara till dem som förvärvsarbetar och en del bara till pensionerade som halt förvärvsarbete.

2.6.1 Möjlighet att _finna arbete

Frågan ställdes enbart till dem som inte är pensionerade. både till Forvåirvs-

arbetande och till hemarbetande. Precis lika många tror att det skulle vara svårt att finna arbete som de som tror att det skulle vara lätt. 38 procent. 24 procent är tveksamma eller tycker varken/eller och en procent tror att det är omöjligt på grund av sjukdom.

Tabell 63 Möjlighet för ej pensionerade att finna arbete efter pensioneringen fördelat efter ålder och kön (procent)

Alla Män Kvinnor 55-59 60-64 Antal svar 906 463 443 510 346 Lätt 37,5 45,8 28,8 39,5 37,0

Kvinnorna är mycket mer skeptiska än männen men den äldre åldersgruppen är bara obetydligt mindre forhoppningsfull än den yngre. l Göteborg är man mest skeptisk till möjligheten att få arbete efter pensioneringen, bara 30 procent tror att det går mot 47 procent av stockholmarna. 48 procent av göteborgama tror att det kommer att vara svårt att finna arbete mot genomsnittligt 36 procent av dem på andra bostadsorter. Universitets- och högskoleutbildade ser avgjort mest optimistiskt på möjligheten att få arbete. 51 procent av dem tror att det kommer att vara lätt v mot genomsnittligt 39 procent av dem med annan utbildning.

90 Redovisning och ana/tis av resultaten

Tabell 64 Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till om man tror att det är lätt eller svårt att finna arbete då (procent)

” Varken/eller tveksam 23.6 15,2 22,2 18,8

Totalt 100,0 100,0 100,0 100.0

Vill man fortsätta arbeta. är man mer benägen att tro att möjligheten finns. Så kan man framför allt tolka svaren från dem som vill fortsätta på hel- eller deltid. Majoriteten av dem som vill fortsätta tror att det kommer att vara lätt att få arbete, men det är en stor minoritet av dem som vill fortsätta som tror att det kommer att vara svårt att finna arbete. Av alla som förvärvsarbetar - i tabell 63 ingår också hemmafruar och arbetslösa - bedömer 35 procent att det kommer att vara svårt att finna arbete medan 42 procent tror att det kommer i att vara lätt.

2.6.2 Möjlighet aIt/inna arbete utan att/Iytta

Detta är en begränsning av föregående fråga och den ställdes till alla oavsett om de var pensionerade eller inte. l svaret på den här frågan kan de redan

pensionerade få redovisa sin erfarenhet av situationen. Svaren borde kanske

vara mer negativa från de pensionerade som vill arbeta men inte gör det från de pensionerade som inte vill arbeta. Det är dock möjligt att man, om man har små utsikter att finna ett arbete, inte heller uppger att man skulle vilja ha något. Å andra sidan kanske man försvarar sin motvilja att fortsätta arbeta efter pensioneringen med att det ändå inte finns något arbete. Det går inte att avgöra vilket som leder till det ena eller andra.

Tabell 65 Möjlighet att få arbete utan att flytta fördelat efter kön och ålder (procent)

Alla Män Kvinnor 55-59 60-64 65-69 70-74 Antal svar 2 002 957 l 045 578 518 498 408

Røclovrisrzing: och una/jäv av msn/later: 91

Männen är mer optimistiska än kvinnoma och de yngre mer förhoppningsfulla än de äldre, Minst positiva är de äldsta kvinnoma. 61 procent men även de äldsta männen misstror möjligheten att få ett arbete på orten. Den här frågan är klan relaterad till var man bor. Göteborgama är lika pessimistiska som tidigare och inte heller på tätortema ser man ljust på möjligheten att få arbete.

Tabell 66 Möjlighet att få arbete i förhållande till bostadsort (procent)

Stock- Göte-i Malmö Övriga Tätorter Lands-

Univcrsitets- eller högskoleutbildade är ännu säkrare på att få arbete utan att flytta än de var på möjligheten att finna arbete efter pensioneringen. 59 procent av de 127 universitetsutbildade tror att de kan få arbete på orten efter pensioneringen mot 33 procent av de l 348 som har enbart folkskola. 67 procent av de universitets- eller högskoleutbildade, 85 personer, bor i Stockholm eller i övriga större orter men bara tolv procent, 15 personer, bor i Göteborg eller Malmö. Egenföretagare kanju i de flesta fall själva råda över sin pensionering och 67 procent av dem tror att de kan få arbete utan att flytta. 55 procent av tjänstemännen tror också att det kommer att finnas arbete på orten medan bara 44 procent av arbetarna tror detsamma. Förtidspensionerade är inte optimistiska, antagligen för att de bättre än andra känner till det verkliga förhållandet. Bara 22 procent av dem-tror att det finns arbete på orten medan 65 procent av dem inte tror det. De hemarbetande är också mycket misströstande, endast 20 procent tror att det gåratt finna arbete och 58 procent tror att det inte går. Det kan vara en följd av att de sökt arbete och inte kunnat få något. Som tidigare nämnts uttrycker 70 procent av hema rbetande kvinnori en enkät somjämställdhetskommittén sammanställt till sin rapport Kvinnors arbete (SOU 1979:89) att de gärna skulle velat ha arbete men endast sju procent har anmält sig som arbetssökande vid arbetsförmedling.

92 Redovzlsnhzg: och analys av runt/later: SOU t98I:70

Tabell 67 Uppfattningen om man kan få arbete på orten efter pensionsåldern i förhållande till viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta (procent)

lnte Alla som vill Alla som vill arbeta fortsätta fortsätta överalls å?? huvudtaget på hel- eller del av år/

Av någon anledning är det fleri tabell 67 än i tabell 64 som tror att det gåratt hitta ett arbete efter pensioneringen och detta vare sig man vill fortsätta arbeta efter pensioneringen eller inte. 36 procent av dem som inte vill fortsätta tror att det är lätt att finna ett arbete efter pensioneringen, men det är 44 procent av dem som tror att de kan hitta ett arbete på orten. när de är pensionerade. Likaså tror 44 procent av dem som vill fortsätta att det är lätt att få arbete efter pensioneringen. men i tabell 67 är det 55 procent av dem som troratt de kan lå arbete på orten. De som vill fortsätta på deltid är också mer positiva till arbete på orten än till arbete i allmänhet. Skillnaden kanju ligga i att de två frågoma inte var precis likadant formulerade. Den förra frågan löd bl. a.. . .skulle det vara lätt eller svårt att finna ett arbete. den senare år direkt ställd: Skulle ni kunna få ett arbete här. . l det senare fallet tror man kanske att man skulle kunna få arbete. fastän det skulle kunna vara svårt.

Tabell 68 Uppfattningen om man kan få arbete på orten i förhållande till om man ville fortsätta arbeta när man pensionerades (procent)

Under 65 år Över 65 år Ville bli Ville fortsätta Ville bli Ville fortsätta pensionerad på hel- eller pensionerad på hel- eller

De som ville bli pensionerade och de som ville fortsätta har överensstämmande uppfattningar beträffande möjligheten att få arbete på orten och de är mer pessimistiska än de förvärvsarbetande, vare sig de vill fortsätta eller inte. De pensionerade som är under 65 år uttrycker särskilt negativa förväntningar på att skaffa ett arbete på orten och i den gruppen är tendensen motsatt till vad den är hos de förvärvsarbetande. De som ville fortsätta arbeta när de pensionerades är mest pessimistiska.

SOU l98 l :70 Roclovisviing och analys av näsn/Iatciz 93

2.6.3 Skatters och bidrags inverkan

Tror ni att skatter och bidrag gör det fördelaktigt eller ofördelaktigt ur ekonomisk synpunkt för er del att forvärvsarbeta efter pensionsåldem? Den frågan ställdes till alla och resultatet är otvetydigt. En överväldigande majoritet ansåg att det med rådande skatte- och bidragssystem inte är lönsamt att arbeta efter pensionsåldem.

Tabell 69 Uppfattningen om skattter och bidrag gör det ekonomiskt fördelaktigt eller ej att arbeta efter pensioneringen i förhållande till ålder och kön (procent)

Alla Män Kvinnor55-59 60-64 65-69 70-74 Antal svar 2 002 957 l 045 578 5l8 498 408 Fördelaktigt 5.4 6.9 4,1 6,2 6.l 4.8 4.2 Olördclaktigt 7I.3 76.0 67.0 69.2 7l.3 76.0 68.3 Varken/eller bådcsoch 6.7 7,3 6.2 8,I 6,9 6.2 5.1 Tvcks-am 16.6 9.8 22.8 l6.5 l5.7 l3.0 22,4 4 Totalt 100.0 100.0 100.0 l00.0 l00.0 100.0 l00.0

Kvinnoma och den .äldsta åldersgruppen är mest tveksamma till om det är fördelaktigt eller ej att arbeta efter pensioneringen. Oavsett vad man har för sysselsättning tror man att det är ekonomiskt ofördelaktigt att arbeta efter pensioneringen. Det är ytterst små skillnader i uppfattning även när man tittar på bostadsorter och typ av utbildning. De förvärvsarbetande som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är litet mer benägna att tro att det är ekonomiskt fördelaktigt att arbeta än de som inte vill fortsätta men skillnaden är inte så stor. Nio procent av dem som vill fortsätta på hel- eller deltid tror att det är fördelaktigt medan tre procent av dem som inte vill fortsätta tror detsamma. Det skiljer ungefär åtta procentenheter mellan dem som tror att det är ekonomiskt ofördelaktigt att fortsätta arbeta men inte vill det (79 procent) och dem som tycker detsamma men som vill fortsätta (7l procent). [båda fallen tyckeren förkrossande majoritet att det är ekonomiskt ofördelaktigt med rådande skatte- och bidragssystem för pensionärer att förvärvsarbeta.

2.6.4 Uppfattningen om _fackliga organisationens inställning

De som har eller har haft förvärvsarbete tillfrågades om de trodde att den de tillhör I fackliga organisation eller har tillhört är för eller emot att personer fortsätter arbeta efter uppnådd pensionsålder.

94 Redmi.vnin_q och analys av resultaten

Tabell 70 Fördelning på ålder och kön av om man tror att facket är för eller emot att personer arbetar efter uppnådd pensionsålder (procent)

Alla Män Kvinnor 55-59 60-64 65-69 70-74 Antal svar 1756 938 818 563 479 410 305 För 14,7 16,3 12,8 14,6 14.6 15,9 l3.3 Emot 42,5 47.5 36.8 49,3 43,0 37.8 35,7 - Har ej hañ arbetskamrater 4,0 4,2 3,9 2,6 4,2 4,4 5,8 Tveksam 38,8 32,0 46,5 33,5 38,2 41,9 45.2 Totalt 100,0 100.0 100.0 100,0 I 00,0 100.0 100.0

Inom alla gmpper är den allmänna uppfattningen att den fackliga organisationen är emot att man arbetar efter uppnådd pensionsålder. Männen tror i större utsträckning än kvinnorna att facket är positivt och det är framför allt männen i 65-69 årsåldem som har den uppfattningen, 18 procent. Det är den äldsta åldersgruppen och kvinnorna som i hög grad är tveksamma vad gäller frågan. I tabell 71 nedan illustreras hur de svarande i intervjuundersökningen uppfattar inställningen hos sina fackliga organisationer. Svaren är uppdelade efter facklöreningstillhörighet.

Tabell 71 Medlemsskap i fackfárening i förhållande till hur man uppfattar sin organisations inställning till arbete efter pensionsåldern (procent)

LO-medlemmama är de som tror att den egna organisationen är minst för äldres arbete men TCO-medlemmama kommer inte långt efter. lnom SACO/SR är man mest tveksam till organisationens inställning men i gengäld

är det också fler som tror att den är för äldres arbete och färre som tror att den

är emot. Vill man fortsätta arbeta, uppfattar man den fackliga organisationen mycket mer positiv till äldres arbete än om man inte vill.

Rec/0ri.snir1_g 0th analys av resa/talen 95

Tabell 72 Vilja hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen i förhållande till hur de uppfattar sin fackliga organisations inställning till äldres arbete (procent)

Inte Vill fortsätta Alla som vill arbçta - fortsätta ÖVCFans på hel- eller dcl av år/ huvudtaget deltid_ ibland ^

Tveksam. vet ej, har ej haft arbetskamrater 29,9 31.6 30.2 30.9

Totalt 100.0 100.0 100.0 100.0

Vill man inte fortsätta arbeta tror man förmodligen att den egna personalorganisationen inte anser att man skall det heller.

2.6.5 (Jngdomsarbetslöshetcn

Årsgenomsnittliga arbetslösheten i Sverige var enligt AKU för år 1980 2.0

procent i åldrarna 16-64 år (personer som fyllt 65 år registreras inte som arbetslösa i AKU). I åldrarna 16-19 år låg arbetslösheten på 7.6 procent och i åldrarna 20-24 år på 3,7 procent. Arbetslösheten i åldrarna 50-64 år var 1.7 procent vilket är mer än i mellanåldrama men mindre än vad gäller ungdomama. Förtidspensionering är också mycket vanliga re i högre åldrar än i lägre. Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt under år 1981. Det är ett faktum som de flesta är medvetna om och uppfattningen att ”man inte skall stå i vägen för ungdomama” delas av många äldre. l undersökningen tillfrågades alla om de trodde att arbetslösheten bland ungdomar är så hög att pensionerade inte bör lörvärvsarbeta efter uppnådd pensionsålder eller om de ansåg att både pensionärer och ungdomar skall ha samma möjligheter att arbeta.

Tabell 73 Bör pensionärer inte arbeta p. g. a. ungdomsarbetslöslieten eller skall ungdomar och pensionärer ha samma möjligheter? Fördelning efter ålder och kön (procent)

Alla Män Kvinnor 55-59 60-64 65-69 70-74 Antal svar 2 002 957 1045 578 518 498 408 Pensionerade bör inte arbeta för att det

96 Redavisvzing och :ma/Jur av resultaten

Jämfört med tidigare frågor har de svarande mycket mer bestämda åsikter och antalet tveksamma är få. Tre gånger så många tycker att pensionärer inte skall arbeta för att det finns så många arbetslösa ungdomar som de som tycker att ungdomar och pensionärer skall ha samma chanser. Män är litet mindre benägna än kvinnor att låta ungdomarna gå före. Mellan åldersgruppema fmnsjust ingen skillnad. Egenföretagamas åsikter avviker mest från övrigas, se tabell 74.

Tabell 74 Uppfattningen om ungdomars och pensionärers rätt att arbeta fördelat efter sysselsättning (procent)

Alla Arbetare Egenlöre- Hemarbe- Förtids- Ålders- Tjänsteman tagare tande pensionär pensionär Antal svar 2 002 340 355 H7 124 l74 924 Pensionärer bör ej arbeta p. g. a. ungdomsarbetslösheten 71 .9 78.7 65,4 49,6 74.7 75,1 72.4 Pensionerade och ungdomar skall

Svaren från de 41 delpensionerade och de nio arbetslösa är ej redovi-

sade. Nästan hälften av egenföretagama anser att ungdomar och pensionärer bör.

ha samma möjligheter på arbetsmarknaden. Tjänstemännen är mycket mer

angelägna om ungdomarnas arbetssituation än egenforetagama och arbeta ma tar störst avstånd från äldres arbete på ungdomarnas bekostnad. Pensionerade egenföretagare är mer för ungdomarnas arbetsmöjlighcter än de förvärvsarbetande företagarna. 70 procent av de pensionerade egenföretagama tycker att ungdomar skall gå före pensionärer. Inställningen till ungdomars respektive pensionärersarbete i förhållande till om man vill eller ville fortsätta arbeta efter pensioneringen belyses i tabell 75a och b.

Tabell 75a Uppfattningen hos förvärvsarbetande anställda om ungdomars och pensionärers rätt att arbeta i förhållande till vilja att arbeta efter pensioneringen (procent)

lnte arbeta Vill fortsätta Alla som vill alls a? fortsätta överpä hel« eller del av âr/ huvudtaget deltid ibland

Antal svar 297 152 158 607 Pensionärer bör ej arbeta p. g. a. ungdomsarbets- . lösheten 81 .8 53.9 73.6 64.0 Pensionärer och ungdomar

SOU 198 I :70 Redovisning och analys av resultaten 97

Tabell 75h Uppfattningen hos pensionerade om ungdomars och pensionärers rätt att arbeta i förhållande till viljan att fortsätta arbeta när de pensionerades (procent)

Under 65 år Över 65 år

Ville bli Alla som ville Ville bli A118 50m Ville pensionerad fortsätta på hel› pensionerad 190551121 På › enar demd hel- eller deltid

Antal svar 114 48 555 ll2 Pensionärer bör ej arbeta p. g. a. ungdomsarbetslösheten 72.0 78,1 77,5 58,8 Pensionärer och ungdomar bör

En majoritet av de Förvärvsarbetande som vill fortsätta arbeta tyckeratt man skall tänka på ungdomars arbete i stället lör pensionäremas. Av de pensione rade som ville fortsätta när de pensionerades är mer än dubbelt så många för ungdomarna än för att pensionärer och ungdomar skall ha samma möjligheter. De som är pensionerade och under 65 år och som skulle velat fortsätta arbeta när de pensionerades är speciellt negativa till att pensionärer skulle jämställas med ungdomar. Ungdomsarbetslösheten uppfattas som ett tungt argument mot förvärvsarbete efter pensionsåldem med det väger mindre tungt lör de förvärvsarbetande som vill fortsätta än för övriga.

2.6.6 Hälsoskäl De förvärvsarbetande tillfrågades om deras hälsa var sådan att de skulle kunna fortsätta arbeta efter pensionsåldem på heltid, deltid eller inte alls.

Tabell 76 Uppfattningen hos förvärvsarbetande om deras hälsa medger att de fortsätter arbeta efter pensionåldern, Fördelning efter ålder och kön (procent)

Nästan 70 procent bedömer att deras hälsa medger att de arbetar på heleller deltid. Männen tror sig i mycket större utsträckning än kvinnorna klara av att arbeta heltid, men kvinnomas svar kan också vara ett resultat av att de helt enkelt inte arbetat heltid och alltså inte kan bedöma om de klarar av det.

98 av resultaten

Redovisningfoch analys

De tveksamma blir färre i åldersgruppen 60-64 år. Förmodligen känner de sig mer kompetenta att bedöma sin hälsa efter pensionsåldem än de yngre som ännu har långt kvar dit. De som inte tror att de klarar av att arbeta efter pensioneringen är obetydligt fler i den äldre åldersgruppen. Resultatet blir att det är en större procent bland 60-64-åringama som tror att de kommer att klara ett arbete efter pensionsåldem än bland 55-59-åringama. 67 procent av 55-59-åringama tror att deras hälsa inte är något hinder för fortsatt arbete och 71 procent av 60-64-åringama tror detsamma. Däremot minskar andelen män som vill ha heltid till förmån för deltidsarbete med tio procent. Utbildning skiljer dem som tror att de kan fortsätta arbeta och dem som inte tror det åt.

Tabell 77 Utbildning i förhållande till bedömning av om hälsan medger arbete efter pensioneringen (procent)

Dem högre utbildningen i sig är knappast orsak till att de välutbildade mår bättre än de som har lägre utbildning. Den har dock samband med det yrke man har vilket i sin tur påverkar hälsan. 60 procent av dem som har enbart folkskola är arbetare och 9l procent av de universitetsutbildade är tjänstemän. Skillnaden i bedömningama är säkert betingad av två faktorer med gemensam bakgrund, dels -att tungt arbete verkligen medför att hälsan försämras, vilket är en anledning till att man inte klarar av att fortsätta. dels att man bedömer sin hälsa i förhållande till det arbete man har idag. Även om man kanske känner sig frisk nu. så tror man inte att man kommer att klara av det tunga arbetet när man blir äldre. De med kontorsarbete gynnas då av samma faktorer. Deras hälsa är förhållandevis god eftersom arbetet inte slitit dem fysiskt och de bedömer också att ett sådant arbete skulle de kunna klara av efter pensionsåldem. Liksom beträffande utbildning skiljer sysselsättning också de intervjuades om sin hälsa åt. l tabell 78 återges det. Med tjänstemän A avses uppfattning tjänstemän i högre yrken och med B tjänstemän i lägre yrken.

Redovisning och analys av resultaten 99 Tabell 78 Sysselsättning i förhållande tillbedömning av om hälsan medger arbete efter

Det faktum att man har så god hälsa att man skulle kunna arbeta efter pensioneringen innebär inte att man också vill fortsätta. Däremot borde det kunna finnas ett samband mellan dålig hälsa och att man inte vill fortsätta arbeta.

Tabell 79a Viljan hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta fördelat efter hur man bedömer sin hälsa (procent)

Bedömning av sin förmåga att Antal lnte Vill fortsätta Annat/ Totalt Alla som vill arbeta efter pensioneringen svar arbeta _#4- Tveksam fortsätta

Tabell 79b Förvärvsarbetande anställdas bedömning av sin hälsa fördelat efter vilja att fortsätta arbeta (procent)

Tror man att hälsan tillåter arbete efter pensioneringen, är detta uppenbarligen ingen garanti lör att man också vill fortsätta. Det är fler som tror att de kan fortsätta på hel- eller deltid som inte vill fortsätta än de som vill. Om man däremot vill fortsätta arbeta, bedömer man för det mesta att hälsan inte kommer att vara något hinder För detta.

100 Redovisning och analys av resultaten SOU 1981 170

2.7 Vilja att arbeta inom skola, bam- eller äldrevård

En lösning på de pensionerades sysselsättningsproblem är att de får arbetsuppgifter inom områden där det finns arbetsbrist. Lösningen är knappast tillämplig inom Lex. den tunga industrin, där arbetsbrist är vanligast. Möjligheten att låta pensionerade sköta arbetsuppgifter utöver de reguljära inom vård- och skolsektom har diskuterats. Hur ställer sig de intervjuade till sådana forslag?

Tabell 80 Vilja att arbeta inom skola, barn- eller äldrevård fördelat på ålder och kön (procent)

Alla Män Kvinnor 55-59 60-64 .65-69 70-74

Antal svar 2 002 957 l 045 578 518 498 408

Mycket gärna 15.2 11,] 19,0 23,8 17.6 9,2 7,3 Ganska gärna 21,2 22,3 20,2 27,7 24.3 18,4 11.7

37 procent av alla svarande kan tänka sig att arbeta inom skola, barn- eller äldrevård efter pensioneringen. Av dessa är 410 kvinnor och 320 män. Det är tveksamt om de skulle genomföra det, ifall de fick möjlighet eftersom intresset tycks dala ganska snabbt med stigande ålder. 52 procent av den yngsta åldersgruppen är positiva, 42 procent av 60-64-åringama, 28 procent av 65-69-åringama och 19 procent av de äldsta vill ställa upp. 1 den äldre åldersgruppen anför lika många att de inte orkar som att de inte vill, 39 procent. Vilka är det som vill ställa upp inom skola och bam- och .äldrevârd? 49 procent av de universitets- och högskoleutbildade vill mycket gärna eller gärna ställa upp mot 33 procent av dem med enbart folkskola. l Stockholm är man minst villig att ställa upp. Bara 33 procent vill arbeta inom skola, bameller äldrevård mot genomsnittligt 38 procent på andra bostadsorter. Göte-

borgama svarar ”orkar inte i större utsträckning än andra, 31 procent mot

genomsnittligt 22 procent på andra orter. Egenföretagare är inte lika villiga att ställa upp som tjänstemän och arbetare. 50 procent av arbetarna är positiva och 48 procent av tjänstemännen mot 41 procent av egenforetagama. Manliga tjänstemän och arbetare är betydligt mindre intresserade än sina kvinnliga motsvarigheter. Bland de pensionerade är de som tidigare varit tjänstemän mer villiga att ställa upp än de som varit arbetare. Förvärvsarbetande som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen är mer positiva att ställa upp inom skola, barn- och äldrevârd men skillnaden är inte så stor som man skulle kunna tro.

Redovisning och analys av resultaten 101 Tabell 81 Förhållandet mellan förvärvsarbetande anställdas vilja att fortsätta arbeta efter pensioneringen och deras vilja att ställa upp inom skola, barn- och äldrevård (procent) Bedömning av förmåga att Inte arbeta Vill fortsätta Alla 50m Vill

Mycket gärna

v Att man vill fortsätta arbeta innebärju inte också att man är villig att ställa upp inom skol- eller vårdsektom. 30 prooent av dem som vill fortsätta tar alldeles avstånd från det. De 41 procent som vill arbeta inom skola och vård men inte alls vill fortsätta arbetajämställertydligen inte dessa arbetsuppgifter med förvärvsarbete. På frågan till dem som gärna vill arbeta inom skola, barn- eller äldrevård om de vill göra det för att få någon sysselsättning eller för att få en extrainkomst, svarar de så här:

Tabell 82 Svar från dem som svarat att de vill arbeta inom skola, barn- eller äldrevârd om de i så fall vill göra det lör att få sysselsättning eller som extrainkomst (procent)

Om man vill ställa upp for en extrainkomst eller lör att få sysselsättning är

inte bundet till utbildning, bostadsort, ålder eller kön. Nära 90 procent av dem som kan tänka sig att arbeta inom skola, bam- eller äldrevård vill göra det för att få sysselsättning, inte för inkomsten.

2.8 Vilja att stanna kvar på arbetsplatsen och sätta in ungdomar i sitt yrke

De förvärvsarbetande tillfrågades om de skulle vilja stanna kvar en tid på arbetsplatsen efter pensioneringen for att ta hand om ungdomar och sätta in dem i sitt yrke. Bakgrunden till frågan är attide arbetslösa ungdomarna i stor utsträckning är lågutbildade och yrkesoerfama och genom att låta de pensionerade introducera dessa ungdomar i sitt arbete skulle man kunna förbättra för både ungdomarna och de äldre.

102 och analys av resultaten Redovisning Tabell 83 Viljan att stanna kvar på arbetsplatsen och introducera ungdomar i sitt yrke fördelat efter ålder och kön (procent) Alla Män Kvinnor 55-59 år 60-64 âr

Denjämna fördelningen i tabell 83 återkommer också jämfört med andra som bostadsort, utbildning, sysselsättning och hel- eller bakgrundsvariabler deltidsarbete. Det enda som skiljer gruppen som vill stanna kvar på sin arbetsplats och introducera ungdomar från dem som inte vill är just viljan att fortsätta arbeta ett resultat som knappast förvånar. efter pensioneringen,

Tabell 84 Vilja att stanna kvar på sin arbetsplats och sätta in ungdomar i sitt yrke fördelat efter vilja hos förvärvsarbetande anställda att fortsätta arbeta efter pensioneringen (procent)

lme arbeta Vill fortsätta Alla som vill alls ?i fortsätta på hel- el. del av år/ deltid ibland

Antal svar 319 . 188 178 366

Vill stanna kvar och

positivt att äldre arbetar efter pensioneringen

Alla de intervjuade fick besvara frågan om människor i allmänhet ser positivt eller negativt på att äldre människor fbrvärvsarbetar efter pensioneringen. Svarsaltemativen var

Mycket positivt Ganska positivt Varken/eller Ganska negativt Mycket negativt Tveksam, vet ej

Redovisning och analys ,av resultaten 103 Tabell 85 Bedömning av hur positivteller negativtdet uppfattas att människor arbetar efter pensioneringen uppdelat på ålder och kön (procent)

Gruppen som svarar varken/eller eller är tveksamma växer med åldern från 25 procent i yngsta åldersgruppen till 45 procent i äldsta. l motsvarande grad minskar med stigande ålder de som tror att äldres förvärvsarbete uppfattas positivt respektive negativt. Andelen som tror att det uppfattas positivt sjunker bara 2,5 procentenheter medan de som tror att det uppfattas negativt minskar från 57 procent till 39, en minskning med 18 procentenheter. 1 Stockholm och på landsbygden är man mest positiv till hur äldres arbete uppfattas, mest negativ är man i Göteborg. De som är/har varit mycket nöjda med sina arbetsuppgifter tror att uppfattningen är mer positiv än de som är/har varit ganska nöjda eller missnöjda, 23 procent mot 16 procent av de mindre nöjda. 41 procent av egenföretagama tror att äldres förvärvsarbete uppfattas positivt mot 13 procent av arbetarna och 24 procent av tjänstemännen. Nuvarande och pensionerade fackforeningsmedlemmar fördelar sig enligt tabell 86.

Tabell 86 Bedömning av hur äldres arbete efter pensioneringen uppfattas i förhållande till den fackliga orgnisation man tillhör/har tillhört (procent)

LO TCO SACO/SR _ Medlem i pensionärsförening Antal svar 755 325 63 214 Mycket positivt/ganska positivt 13,8 16,9 29,9 14,6 Mycket negativt/ganska

l övrigt beskrivs en glidande skalafrån iLO-medlemmar som inte tror att det

uppfattas positivt att man arbetar efter pensioneringen till SACO/SR som ändå ser ljusare på saken. Oavsett fackforeningstillhörighet är det en klar majoritet som tror att den allmänna uppfattningen är att äldre skall sluta arbeta när de går i pension.

lO4 Redovisning och analys av Masu/talen

De förvärvsarbetande anställda som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen bedömer den allmänna meningen om äldres Förvärvsarbete mindre strängt än de som inte vill fortsätta.

Tabell 87 Bedömningen av hur äldres förvärvsarbete uppfattas i förhållande till om man vill fortsätta arbeta eller inte (procent)

lnte Vill fortsätta Alla som vill arbeta ------- ibnsältzt alls på hel- del av år/ eller ibland deltid

Antal svar 297 l52 I58 310 Mycket positivt/ganska positivt l0,8 26,3 21,8 24.2 Mycket negativt/ganska negativt 64.4 45,4 64,4 55.2 Varken/eller/tveksam 24,8 28,3 13.8 20.6

Totalt l00.0 I00.0 l00.0 100.0

Även om de som vill fortsätta bedömer opinionen mildare stämd än de som inte vill, är det ändå en majoritet av dem som bedömer att allmänna opinionen inte är positiv till de äldres arbete. l vilken mån man sedan inrättar sig efter denna uppfattning kan inte intervjuundersökningen ge något besked om. Kanske till och med den allmänna meningen om äldres arbete leder till att man inte heller säger sig vilja ha något?

2.10 Förslag till arbetsuppgifter for de pensionerade

Alla de intervjuade tillfrågades om de kunde föreslå några sysselsättningar som skulle vara lämpliga for människor som vill ha en arbetsuppgift efter pensioneringen. Av de 2002 svarade 683, 34 procent. att de inte kunde komma på några sådana arbetsuppgifter. Ytterligare 154, åtta procent.

svarade att pensionärer inte skall arbeta. Övriga l 165 lämnade l 760 svar.

Svaren listas nedan.

Redovisning och ana/Jia av resullctlerz l05

Jakt, lagerarbete, läsa för blinda. sjuka och gamla, dela ut reklam, tidningsbud, konstnärlig verksamhet, måla tavlor, baka bröd och sälja, motion, idrott. städning, serviceyrken, bam och ungdomar, välgörenhet,

Män och kvinnor använder svarsaltemativet tveksam, vet ej i samma utsträckning och ungefär lika många av bägge könen är överens om att pensionärer inte skall arbeta. Sedan skiljer sig könen åt. Kvinnorna har fler förslag än män. 1,6 förslag per kvinna mot 1,4 per man. Enligt traditionell yrkesuppdelning föreslår 63 procent av kvinnorna barnpassning, besöka daghem, socialt arbete, vård av gamla och sjuka medan endast 15 procent av männen nämner sådana uppgifter. 4l procent av männen tycker att man skall stanna kvar i sitt gamla yrke, vara grågosse, sköta trädgârdsa rbete. jaga, dela ut reklam, ha lättare jobb. Endast 14 procent av kvinnorna tycker detsamma. Annars är förslagen på arbetsuppgifter för pensionerade ganska jämnt fördelat över bostadsorter, sysselsättning och utbildning. Egenföretagare tycker framför allt att man skall stanna kvar inom sitt eget yrke, vilket endast få arbetare föreslår. Förtidspensionerade tycker mer än andra sysselsättningskategorier att pensionärer inte skall arbeta. l tabell 88 ställs viljan hos förvärvsarbetande att fortsätta arbeta efter pensioneringen mot de oftast föreslagna arbetsuppgifterna.

106 Recloviswrirrg och analys av )(.S'Il/I(1I('I1 Tabell 88 Förslag på arbetsuppgifter från förvärvsarbetande anställda i förhållande till 0m man vill fortsätta arbeta eller ej (procent horisontellt) Antal lnte Alla som vill svar arbeta fortsätta på hel-

Lägg märke till att svarsalternativen del av år och ibland inte är redovisade i tabellen. De som inte vill fortsätta arbeta väljer oftare än de andra att svara tveksam eller att pensionärer inte skall arbeta, 45 procent mot 29 procent av dem som vill fortsätta. De som vill fortsätta på heltid vill allra helst stanna kvar inom sitt yrke, 34 procent. Nio procent tycker att grâgosse är en uppgift för pensionerade medan färre föreslår barnpassning och daghemsbesök än i gruppen som inte vill fortsätta arbeta, elva procent mot 20 procent av dem som inte vill fortsätta. Deltidsönskande - som ju ofta är kvinnor- är inte alls lika bundna till sitt gamla yrke, bara 19 procent föreslår det. och 43 procent kan tänka sig besöka daghem, barnpassning. besöka gamla och att vara grågosse. Frågan om lämpliga arbetsuppgifter för äldre är inte som den om äldrevården, daghem och skolor knuten till intresset för att ha arbetsu ppgiften som extrainkomst eller bara som sysselsättning. Frånsett de svar som innebär att man skall stanna kvar inom det gamla yrket, så förefaller förslagen på arbetsuppgifter till stor del vara sådana som man utför mer av sysselsättningsskäl och idealitet än för att tjäna pengar.

SOLJ198h70

1 Bilaga

Vår ref 80l8Ä A

Vällingby i oktober l980

Sifo för närvarande På uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet gör bland i åldrarna 55-7h år angående fören undersökning personer efter Frågorna i värvsarbete och sysselsättning pensioneringen. bland annat vid vilken ålder man vill penundersökningen gäller sioneras och vilken man vill ägna sig åt som äldre. sysselsättning användas för att bättre kunna planera för både Resultaten skall vid den ålder som gäller nu, dem som vill dem som vill pensioneras arbetstid och dem som vill förvärvsarbete dra ned sin tidigare helt eller delvis efter den vanliga pensionsåldern.

Sifos kommer att kontakta Er och ställa frågor per intervjuare Det tar 15 minuter och jag tror att Ni kommer att 1 telefon. omkring finna frågorna intressanta.

visar tabeller och

Undersökningen är helt konfidentiell. Rapporten

veta vem som svarat visst sätt. Inga namn utlämnas ingen får på ett

från Sifo.

om undersökningen står vi Om Ni önskar ytterligare upplysningar Kontakta i så fall Katarina Sjölander, Arbetsgärna till tjänst. (tel 08 - 763 13 31), Karin Busch eller marknadsdepartementet Siw Olsson, Sifo (tel 08 - 87 93 70).

Tack för Er medverkan!

SIFO AB

lbmug L_ :Z@iL*/L**”j

Hans L Zetterberg

VD/professor

108 Bilaga I sou 198 I :70

Vår ref 81180 B

Vällingby 1981-02-20

På uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet gör Sifo För närvarande en undersökning bland personer i åldrarna 55-7h år angående förvärvsarbete och sysselsättning efter i pensioneringen. Frågorna undersökningen gäller bland annat vid vilken ålder man vill pensioneras och vilken man vill åt som äldre. sysselsättning ägna sig Resultaten skall användas för att bättre kunna för både planera dem som vill pensioneras vid den ålder som gäller nu, dem som vill dra ned sin arbetstid och dem som vill förvärvsarbete tidigare helt eller delvis efter den vanliga pensionsåldern.

Sifos intervjuare kommer att kontakta Er och ställa frågor per telefon. Det tar omkring 15 minuter och jag tror att Ni kommer att finna frågorna intressanta.

Undersökningen är helt Rapporten visar tabeller och konfidentiell. ingen får veta vem som svarat på ett visst sätt. namn utlämnas Inga från Sifo.

Vi har inte lyckats hitta Ert telefonnummer i katalogen och ber Er därför att besvara bifogade svarskort och skicka in det till oss så att vi kan få kontakt mer Er. Ni kan ringa till oss (tel 08 - 87 69 02) när som helst mellan kl 8 och 21. Om Ni ringer till oss för att bli intervjuad så kan vi genast ringa tillbaka till Er på Ert nummer så att det inte blir kostnad För Er. någon

Om Ni önskar ytterligare upplysningar om undersökningen står vi gärna till tjänst. Kontakta i så fall Katarina Arbets- Sjölander, marknadsdepartementet (tel 08 - 763 13 31), Karin Busch eller Siw Olsson, Sifo (tel 08 - 87 93 70).

Tack för Er medverkan!

SIFO AB

llouøg L_ :Z@ÄL*L*“j

Hans L Zetterberg

VD/professor

Bilaga 1 109 sou 1981:70

Vällingby 1981-n3-ll

Till föreståndaren

På uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet gör Sifo för närvarande en Undersökning bland personer i åldrarna 55-70 år angående förvärvsarbete och sysselsättning efter pensioneringen. Ansvarig på departementet är Katarina Sjölander (tel 08 - 763 13 31). Urvalet omfattar 2.500 personer och beställdes från SPAR-registret hos Dafa (Datamaskincentralen för Administrativ Databehandling).

Undersökningen görs per telefon. Vi har emellertid inte kunnat finna telefonnummer till de personer som är nämnda på bifogat blad.

Enligt brev till alla försäkringskassor från överdirektör Marianne Sjöneli, Riksförsäkringsverket, den 8l-02-20 (D 1981:8) kan försäkringskassorna hjälpa till att lokalisera personer för vissa ändamål. Hon har informerats att om undersökningens syfte och anser det förenligt med sekretesslagen försäkringskassorna bistår Arbetsmarknadsdepartementet och Sifo i detta ärende.

Vi ber Er därför söka fram telefonnummer till bifogade personer, anteckna telefonnumret eller annan upplysning (t ex avliden, på anstalt. så_sjuk att han eller hon inte kan intervjuas) och skicka tillbaka bladet till Sifo i bifogade svarskuvert senast den 17 mars. Om Ni vill lämna Ert svar per telefon, tala med Siw Olsson, Sifo, tel 08 - 87 93 JO. Var god svara även om Ni inte hittar uppgifter om samtliga.

Er medverkan bidrar väsentligt till undersökningen och vi ber att på förhand få tacka för Ert tillmötesgående.

Med vänliga hälsningar SIFO AB

KÅMM$

Karin Busch /l/wâ?

Fil lic, forskningschef

SVENSKAINSNTUTETFOROPHUONSUNDERSOKNlNGAR(SWO)A8-ÅNGERMANNAGATAN174›BOX13-S4622VÅLUNGBVl'5WEDEN TEL. 05437 93 70 - TELEGRAM SWEDOPINION - TELEX 17795

1 l0 Bilaga 1 SOlJl98h70 Undersökning angående förvärvsarbete Födelseår Namn: Adress: Försäkringskassans anteckningar, tel nr eller annan uppgift:

Födelseår Namn: Adress: Försäkringskassans anteckningar. tel nr eller annan uppgift:

Födelseår Namn: Adress: Försäkringskassans anteckningar, tel nr eller annan uppgift:

VAR GOD SVARA SIFO SENAST DEN 17 MARS 1981

SOUI98I:7O lll

2 Bilaga

SIFO - SVENSKA INSTITUTET FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Ångermannagatan 17h, Box 131 162 12 VÃLLINGBY 1 Tel 08 -_87 93 70

FÖRVÄRVSARBETE RESPEKTIVE VILJA TlLL FÖRVÄRVSARBETE |_ÅLDRARNA 55 “ 7h ÅR

Telefonintervjuer - 1980 September oktober K O N F l D E N T I E L L T

Klockan är nu: \h«17

53 W TlLL ALLA: Först vill jag Fråga: _ vilket år är ni född? År 19

TILL ALLA: r- -20 1 Arbetare 1 Vad har ni för sysselsättning? Är ni arbetare, egen 2 Tjänsteman 2 Fr 3a tjänsteman, företagare, hemarbetande, pensionerad, 3 Egen företagare ____§_ ____ __ arbetslös, eller vad? Ä Hemarbetande H pr zd j 5 Förtidspension, sjukpensiöñS OM PENSIONERAD: Är ni förtidspensionerad, 6 Delpension 6 Fr 2a har ni delpension eller ålderspension 7 Ålderspension ____7_ ____ __ 8 Arbetslös 3 (vanlig pension) 9 A“”a“ Vad 7 9 FLERA SVAR KAN FÖREKOMMAE OM BÅDE PENSIONERAD OCH FÖRVÄRVSARBETANDE Fr 8 SKALL ALLA FRÅGOR STÃLLAS!

5 Ej svar 5 L.. -21 -22

2a. OM PENSIONERAD D V 5 pos §Li5, 7 pÅ FR_ 1; Vid vilken ålder pensionerades ni? - År

2b. OM PENSIONERAD D V S POS 5, 6, 7 PÅ FR. l: -23 Ar detta den normala pensionsåldern 1 Ja, normal ___ __ _fr_jQ i det yrke eller den sysselsättning 2 Nej ___ __ _E§_§c ni hade? 3 Tveksam, vet ej Fr lö -zh -25

Zc. OM NEJ D V S POS 2 PÅ FRÅGA 2b: Vilken År "9 FF T0 är den normala pensionsåldern? 8 Tveksam, vet ej 8 Zd. OM HEMARBETANDE D V S POS U PÅ FR. 1: _26 Har ni varit det i mindre än fem år 1 Mindre än Fem år I eller fem år eller mer? 2 Fem år eller mer 2 Fr 8 3 Tveksam, vet ej 3

Copyright (C) 1980 Sifo

I I2 Bilaga 2 SOLJl98h70

3a. OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS I, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA I; Vilket yrke har ni nu?

3b. OM EGEN FÖRETAGARE D V S POS 3 PÅ FR I: 27 Hur många är vanligen anställda på ert I Ingen utom jag själv I

3:. OM ARBETARE ELLER TJÃNSTEMAN D V S POS I ELLER 2 PÅ FRÅGA I: _28 Leder eller övervakar ni någon annans I Ja arbete på er arbetsplats? 2 Nej 2 3 Ej uppgift 3

MARKERA SOCIALGRUPP OCH NÄRlNGSGREN_MED HJÄLP AV SVAREN PÅ FRÅGORNA I OCH 3a-C5

SOCIALGRUPP __

8 E u J PP9 F iF v. LE_ NARINGSGREN ,__

Socialvård mm 5 Ingen uppgift

Lfd

3d. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS I ELLER 2 PÅ FRÅGA I: Ar ni anställd I I _31 av kommun, landsting, Kommun, landsting staten eller i privat tjänst? 2 Staten 2 3 Privat 3 L EJ Sve i 3e. on ARSETARE ELLER TJÃNSTMAN 0 v s POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA I: Hur manga är anställda på er arbets- I Mindre än 5 I 32 Dlats - nindre än S, 5-S0 eller 2 S-E0 2 fler än 50? 3 Fler än S0 3 A Tveksam, vet ej Å

SOLll98h7O Bilaga 2 l l 3

b. OM ARBETARE, TJÃNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE -33 -35 D V S POS l, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 1: Hur många timmar arbetar ni i veckan i genomsnitt? .Antal per vecka 8 Tveksam, vet ej

OM ARBETARE, TJÃNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS l, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 1: -35 Arbetar ni så många timmar varje Varje vecka lika vecka eller är det olika olika Olika olika veckor veckor?

OM OLIKA: Kan ni beskriva hur det är?

Tveksam, vet ej

ln

OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS l. 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA l: -36 Ar det den arbetstid som passar er Vill ha kortare arbetstid bäst eller skulle kortare eller längre Bra sem det är

lrW-J

:mm-

arbetstid passa bättre? Vill ha längre arbetstid Tveksam, vet ej

OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 1: Har ni arbetat mindre än rem år eller Mindre än fem år -37

lw-l

Fem år eller mer i detta arbete? Fem år eller mer Tveksam, vet ej

OM FÖRVÄRVSARBETANDE, HEMARBETANDE, ARBETSLÖS, D V S POS l-A, R, 9 PÅ FRÅGA I:

Vad gjorde ni tidigare! Var ni arbetare, - Arbetare -1

EJå“St9m3n. egen företagare, hemarbetande N Tjänsteman pensionerad, arbetslös eller vad? Egen företagare Hemarbetande

oxüusnu Delpension

aa Arbetslös

wo Annat, vad? Moa)

Ej svar

9a. OM ARBETARE, TJÃNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 8: Vilket yrke hade ni då?

||4 Bj/aga 2 SOU l98lz70 g

9b. OM EGEN FÖRETAGARE D V S POS 3 PÅ FR 8: Hur många var vanligen anställda på l Ingen utom jag själv -4 | 39 ert företag (gård etcl? Räkna inte _ eller familjen medlemmar av er egen familj eller er 2 l-9 anställda själv. 10 eller fler anställda

ba;

Ingen uppgift EUJN)

9C. OM ARBETARE ELLER TJÃNSTEMAN D V S POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA 8: Ledde eller övervakade nl någon annans l Ja ho l arbete på er arbetsplats? 2 Nej 3 Ingen uppgift 3

MARKERA SOCIALGRUPP OCH NÃRlNGSGREN MED HJÄLP AV FRÅGORNA 8 OCH 9a-cr

SOCIALGRUPP

Högre yrkesklass -E hl Högre medelklassyrken & Lägre medelklassyrken

C\lO\\fI5\aJI\J-

Fackutbildade arbetare Yrkeskunniga arbetare

\IO\V\:WN

övriga kroppsarbetare Hemarbetande husmor/husfar Ej uppgift n [ NÄRINGSGREM l Jordbruk, skogsbruk mm _ -h2 Gruvor, tillverkningsindustrimm N Byggnadsindustri Handel

SkD(D\l°\U|bL›IN)-

o\u1:u»

Restaurang och hotell Samfärdsel, post och televerk Bank, försäkringsverksamhet A mm

Offentlig förvaltning amg

Undervisning

I Sjukvård ola

Socialvârd mm | ?I Ingen uppgift 0 [

9d. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA 8: Varni anställd av kommun, landsting, Kommun, landsting A3 staten eller i privat tjänst? Staten

ltbdhi* PLAJN-I

Privat Ej svar

9e. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTMAN D V S POS 1 ELLER 2 PÅ FRÅGA 3: Hur många var anställda på er arbets- Mindre än 5 AA plats - mindre än 5, S-S0 eller 5-50

.L-wN-a :wm-

fler än S0? Fler än 50 Tveksam, vet ej

SOLJl98h70 Bilaga 2 l l5

9f. OM ARBETARE, TJÃNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 8: Arbetade ni mindre än Fem år eller Mindre än Fem år -Lös

nal

fem år eller mer det arbetet? N) Fem år eller mer Tveksam, vet ej

90- om ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE. 0 v s Pos 1, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 8: -H6 Arbetade ni då huvudsakligen heltid Heltid

rw-I

eller deltid? N) Deltid Tveksam, vet ej

OM PENSIONERAD l EJ DELPENSIONERAD) D V S POS 5 ELLER 7 PÅ FRÅGA l ELLER FRÅGA 8: J Vilket yrke eller vilken syssel- Arbetare sättning hade ni innan ni pensio- Tjänsteman nerades. Var ni arbetare, Egen företagare I l

m4mmrwN-

man, egen Företagare; hemarbetande, Hemarbetande

I®\JO\UlJ-“UJN-

pensionerad, arbetslös eller vad? . Förtidspension. sjukpension Delpension Arbetslös Annat, vad? I I I |

Ålderspensionerad nu, tldi:_ -9_ gare förtids- eller sjukpensionerad FRÅGA OM TIDlGARE YRKE

Ej svar

l:

lla. OM ARBETARE, TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS l, 2 ELLER 3 PÅ FRÅGA 10: Vilket yrke hade ni då?

1 16 Bilaga 2

llb. OM EGEN FÖRETAGARE D V S POS 3 PÅ FR l0 ELLER 11a: Hur många var vanligen anställda på l Ingen utom jag själv l A8 ert företag (gård etc)7 Räkna inte eller _ familjen medlemmar av er egen familj eller er 2 l-9 anställda 2 Själv. 3 l0 eller fler anställda 3 10 Ingen uppgift . 14

llc. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS l ELLER 2 PÅ FR 10 ELLER lla:

MARKERA SOCUXLGRUPP OCH NÃRINGSGREN MED HJÄLP AV FRÅGORNA 10 OCH lia-c! SOCIÅLGRUPP ,..._.

I: NÄRINGSGREN

ld. OH ARBETARE ELLER TJÃNSTEMAN D V S POS l ELLER Z PÅ FR 10 ELLER lla: g Var ni anställd l 52 av korrmun, landsting, l Kommun, _landsting

He. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTMAN D V S POS l ELLER 2 PÅ FR 10 ELLER lla: _ 53

Bilaga 2 l l7 SOU- 1981:70

OM ARBETARE. TJÄNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS 1, 2 ELLER 3 PÅ FR 10 ELLER Ila: -S14 Arbetade ni mindre än fem år eller Mindre än fem år

Twi

fem år eller mer i det arbetet? Femår eller mer Tveksam, vet ej

OM ARBETARE, TJÃNSTEMAN, EGEN FÖRETAGARE D V S POS l, 2 ELLER 3 PÅ FR 10 ELLER lla: 55 A?E§tade ni då huvudsakligen heltid Heltid

lW-J

eller deltid? Deltid Tveksam, vet ej

TILL ALLA: J Ar nu guft, sammanboende eller “ Gift ensamstående?- N Sammanboende | n *m 1| -u om

HTF-NN*

Frånskild/hemskild x

3» Änka/änkling || o: n. :v n

Ogift

GWh

Fm

Ej svar

OM HEMARBETANDE KVINNA PÅ FRÅGA l OCH GIFT_ SAMMANBOENJE ELLER ÄNKA PÅ FRÅGA 14: 57 Vilken typ av sysselsättning har/hade - Arbetare N Fr lé er make? Ãr/var han arbetare, tjänste- Tjänsteman man, egen företagare, hemarbetande husfar, Egen företagare

ca»

\.D®\lO\U14-“.›Jt\)-l

pensionerad, arbetslös eller vad? Hemarbetande husfar Förtidspension, sjukpension

own Delpension

Ålderspenslon

ana Arbetslös

to Annat. vad?

l-

Ej svar

ll8 BiIagaZ sol;

1981:70

8 163_ OM HEMARABETANDE KVINNA PÅ FRÅGA l OCH GIFT, SAMMANBOENDE ELLER ÄNKA PÅ FR ih: Vilket yrke har/nade er make?

l6b. OM EGEN FÖRETAGARE D V S POS 3 PÅ FR.l5 ELLER l6a: Hur många är/var vanligen anställda på er l Ingen utom han själv 1 l 58 makes företag (gård etcl? Räkna inte eller familjen medlemmar av er egen Familj eller 2 l-9 anställda 2 honom själv. 3 10 eller fler anställda 3 Ä Ingen uppgift h

16c. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS 1 ELLER 2 PÅ FRÅGA 15 ELLER 16a: Leder/ledde eller 1 Ja _59 övervakar/övervakade l han någon annans arbete på sin arbets- 2 Nej 2 plats? 3 Ingen uppgift 3

MARKERA SOCIALGRUPP OCH NÄRlNGSGREN_MED HJÄLP AV SVAREN PÅ FRÅGORNA 15a OCH 16a-cl SOCIALGRUPP

”\IU\U1L“\;Jf\)-4

NÃRINGSGREN - Jordbruk, mm

skogsbruk __W6l

Gruvor, tillverkningsindustri mm Z

zrnuiv

Byggnadsindustri 3 Handel h Restaurang och hotell 5

0D\JO§\H

Undervisning

c›\D

9 Sjukvård 0 1 Socialvård mn m ingen uppgift 5

l6d. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA IS ELLER 16a: Är/var han anställd 1 Kommun ]andstng 1 -62 av kommun, landsting, staten eller i privat 2 2 tjänst? Stêten 3 Privat 3 h Ej svar Q

17. OM ARBETARE ELLER TJÄNSTEMAN D V S POS l ELLER 2 PÅ FRÅGA l5 ELLER 163: l Mindre än S I _63 Hur många är/var anställda på er 2 S-S0 2 makes arbetsplats - mindre än S, 3 Fler än S0 3 5-50 eller fler än 50? Ä Tveksam, vet ej A

Bilaga 2 ll9

- 18. TILL ALLA: , l -54 den

FU?§Y87är För närvarande Å 3 åá:C? ärooo k 2

sammanlagda mânadsinkomsten fñre S000 kr

3 q601 _ 3

skatt i ert hushåll? Räkna ihop A 5O0, _ 6000 k:

4 inkomsterna för alla, make/maka.

. 5 6.001 - 7.500 kr i

hemmavarande barn och ocksa er 6 7 50, _ Q 0,0 k 1 5 6

egen inkomst, bostadsbidrag, 7 9:00, _ ;Ö §00 Er l

och allt annat. Det i 7 pensioner 8 T0 S3, _ ,å 000 kr 8

räcker om ni ger ett ungefärligt 9 1200] _ 1 3500 kr

9 svar på hur stor er inkomst är i 0 13-531 kr 0 månaden. 6 Tveksam, vet ej, ej svar 5

l

19. TILL ALLA: f_*_ Har är Ni sammanlagt i l Totala antalet personer manga personer _65 husnallet? i hushållet: ^”TECK“^ R“7^“i ou FLERA ÄN 9 HARKERA NED 9: l -OEHDE RÃKHAS son l-PERSOHS-

HUSHÅLL! \ 20_ TILL ALLA SOM HAR/HAR HAFT FÖRVÃRVSARBETE: 66 Hur nöjd är/var ni med era nuvarande/ 1 Mycket nöjd 1 senaste arbetsuppgifter? 2 Ganska nöjd 2

3 Ga“5ka mi55“5Jd 3 LÄS UPP SVARSALTERNAT|VENE 4 Mycket missnöjd 4

5 Tveksam, vet ej 5

l Mycket bra -67

2i. Tlll ALLA som HAR/HAR HAFT FÖRVÄRVSARBETE: §1

2 Ganska .2 Tyckerni att stämningen bland era bra_ arbetskamrater är/var mycket bra, 3 Ga“$k3 dålig 3 Ä Yckel dålig h ganska bra, ganska dålig eller 5 Har/hade inga arbetskamrater 5 mycket dålig? -6 Tveksam, vet ej 5

=== T|LL ALLA som HAR/HAR HÄFT FÖRVWRVSARBETE: . -68 22. 1 arbets- l

Det finns många fördelar - - -i och .. .. myêket Aågpårçzas l ern :ed

som ar positivt med 2 Att vara tillsammans med 2 59

?tf f°rVaVT . .

arbete. Vad tycker ni ar/var positivt arb t k E abet5 med det arbete ni har/hade senast?

gemensaDen 5kamat°

SVARSALTERNATIVEN FÅR EJ NÄMNAS! 3 Att träffa Folk, kunder 3 -70 4 Att tjäna pengar, att ha h -71 FLERA SVAR KAN FöRgKoMMAg en inkomst, det ekonomiska utbytet, lönen 5 ha att 5 -72 att göra,

AE: omma emi ren :ägo:

6 Bra arbetstider 6 -73.

7 -7A 7 Jag tycker att jag lär mig

nagot, jag får utveckla

mig själv 8 Jag nar kommit framåt på 8 -75

min arbetsplats, har avancerat, karriären

I 120 Bilaga 2 SOU I98l:70

Z

23 TILL ALLA SOM HAR/HAR HAFT FÖRVÄRVSARBETE: Fanns det något som var mindre bra I Nej, intet negativt I IA eller negativt med det arbete ni har/ 2 För långa arbetsdagar 2 hade senast? 3 Mycket övertid 3 ,, _ H Arbetet är tungt, arbet- A FLERA SVAR KAN FOREKOMMA. Samt_ Skulle VHF ha lättare arbete

Ha. TILL ALLA Ei PENSIONERADE OCH TILL ALLA

PENSIONERADE SOM ALDRIG HAFT FÖRVÄRVSARBETE: ___ Nu skulle 15 jag vilja fraga om syssel- 1 Inte arbeta alls ____j___f§_33 sättning efter pensioneringen. Vilket 2 Arbeta heltid ____2___EE;Z§ av följande skulle ni föredra: 3 Arbeta deltid 3 pr 25 Att inte arbeta alls, att arbeta hel- A Arbeta del av året 1F

L... Züb. OH ARBETA DEL AV ÅRET ELLER IBLAND D V S POS A ELLER S PÅ FRÅGA 2Äa: Hur skulle ni vilja ha era arbetstider?

25. -16 -17 OH DELTID D V S POS 3.PÅ FRÅGA Zhaz Hur många timmar skulle ni vilja arbeta per vecka? Antal per vecka

26. OM EJ PENSIONÄR OCH HAR/HAR HAFT ARBETE: Skulle _]8 ni då vilja ha samma arbete som 1 Samma som nu l ni har/har haft, eller annat arbete? 2 Annat, vad?

Fr 33

7 3 Tveksam, vet ej

SOLJl98k7O Bilaga 2

OM ALDR|G HAFT FÖRVÃRVSARBETE (ANTINGEN PENSIONERAD ELLER EJ PENSIONERAD: Vilket arbete skulle ni vilja ha?

-19

OM PENSIONERAD PÅ FRÅGA l OCH SOM OM 9ELPEN5lONERAD GÅ T|LL FRÅGA 33 -M TIDIGARE HAFT FÖRVÃRVSARBETE PÅ FR. 10: -20 l Ville bli l När ni pensionerades från ert arbete pensionerad ville ni då bli fort- 2 Ville fortsätta på heltid ? pensionerad. sätta fortsätta på deltid 3 Ville fortsätta på deltid 3 på heltid, A Ville 3““3tv Vad? 5 eller hade ni önskat att få göra Qöfa â9°1

något annat?

5 Tveksam, vet ej

8.

OM PENSIONERAD PÅ FRÅGA l OCH SOM Z TIDIGARE HArr FÖRVÄRVSARBETE PÅ FR. lo: 1 Hade säkert fått vara kvar l Fr 29 Hade nl fatt arbeta kvar pa er arbetsom ni velat det eller hade ni 2 Hade kanske fått vara kvar _ _2 ______ __ plats inget val? 3 Måste sluta 3 I Fr 36 h “ Tveksam, vet ej

29. OM FORTSÄTTA PÅ HELTID ELLER DELTID _22 __23 D V S POS 7 ELLER 3 PÅ FRÅGA 27: Vid vilken ålder skulle ni vilja sluta helt? - Ålder: år arbeta zh l 1 Så länge jag orkar 2 Tveksam, vet ej 2

30. OM PENSIONERAD n v s POS s, 6. 7 PÅ FR. 1: att sluta 1 Det lönade sig inte att 1 -25 Det finns många skal till sitt förvärvsarbete och gå i pension. fortsätta, ekonomiska skäl att 2 Vill bereda plats för ung- 2 26 Vad var skälet eller skälen till ni slutade ert förvärvsarbete? domar 3 Det Va Skål att *ma* 3 27 FLERA SVAR KAN FÖREKOMMA! mitt jag hade gjort Å Orkade inte - Ä 28

5 29 5 Sjukdom 6 30 6 Sjukdom i familjen 7 Andra familjeskäl 7 31 8 Uppnådde pensionsåldern 8 32 9 Arbetet upphörde, omorga- 9 33

nisation på arbetsplatsen 0 Ville 0 3L* ägna mig å: fritidssysselsättningar - - 35 Annat, vad?

l

S Tveksam, ve: ej 8

I22 Bilaga: 2 sou I98 l ;70

31. OM PENSIONEPAD D V S POS S, 6, 7 PÅ FRÅGA 1: Var det för er del svårt eller lätt 1 Svårt l 36 att sluta med förvärvsarbete? 2 Varken svårt eller lätt 2 3 Lätt 3 H Tveksam, vet ej h

32_ om PENSlONERAD D V S POS 5, 6, 7 PÅ FRÅGA l: Om ni jämför tiden nu med hur det var när ni förvärvsarbetade, vad saknar ni mest?

3739 - Saknar inget Tveksam. vet ej 8

33. TILL ALLA: Tror ni att människor i allmänhet Mycket positivt 50 ser positivt eller negativt på Ganska positivt att äldre människor Fêrvärvsarbetar Varken/eller

O\U1.r\›JI\)-

efter Ganska negativt

O\\JI.D\.›JP\J-

pensioneringen? LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN1 Mycket negativt Tveksam, vet ej

SOLJl98h7O Bilajqa 2 123

E14

3b. TILL ALLA:

Finns det några sysselsättningar som ni Man skall fortsätta det T-m

tycker skulle vara lämpliga för pensio- gamla yrket nerade personer som vill ha någon arbets- Det beror på inkomsten 2 -#2

uppgift efter pensioneringen? bok) Grågosse, lättare vakt* 3 403

OM JA: Vad? nñsterijobb Barnpassning i hemmet A -hk ANTECKNA UTFÖRLIGTE Besöka dagis 5 *+5

\IO\\DS“

SVARSALTERNATIVEN FÅR EJ NÄMNAS! Vara på fritidshem 5 -A6 Besöka skolor, berätta om 7 -47 jobb etc Föreningsarbete 3 -148

KD@ Trädgårdsarbete i bostads- 9 49

områden Nej, pensionärer skall inte 0 50 jobba Annat, vad? - -51

Tveksam, vet ej

L

35. TILL ALLA: -S2 I debatten har man ibland föreslagit Mycket gärna I att pensionerade skulle FF 36

\fI?\›Jl\1--

till inom äldrevården, på barndaghem Inte alls .3. eller i skolor. Skulle ni själv Orkar inte

g

Fr 37 mycket gärna, ganska gärna eller Tveksam, vet ej inte alls vilja ägna er åt några sådana arbetsuppgifter eller orkar ni inte?

36. OM MYCKET ELLER GANSKA GÃRNA PÅ FR.35: Skulle ni i så Fall huvudsakligen Sysselsättning 1 53

blivi

göra det för få någon sysselsättning Extrainkomst 2 eller huvudsakligen för att få en Tveksam, vet ej 3 extrainkomst? ETT SVAR!

3% OM FÖRVÃRVSARBETANDE: Skulle ni vilja stanna kvar en tid på Ja 1 SI-l er arbetsplats efter pensioneringen Nej 2 för att ta hand om ungdomar och sätta Tveksam, vet ej 3 in dem i ert yrke?

124 Bilagm 2 SOU 198170

_._._, _ 2 Zv

33a_ OM PENSIONERAD D V S POS S, 6, 7 PÅ FR. i: Agnar ni er nu efter pensioneringen I Mer _55 I mer, mindre eller ungefär som tidigare 2 Ungefär som tidigare 2 åt fritidssysseisättninger? 3 Mindre 3 10 Tveksam, vet ej Li

38h_ OM PENSIONERAD D V S POS S, 6, 7 PÅ FR. I: Agnar ni er mer, mindre eller ungefär i Mer -S 6 som förut I åt umgänge med släkt och 2 Ungefär som tidigare 2 vänner? 3 Mindre 3 Li Tveksam, vet ej 1+

39_ om MINDRE PÅ FRÅGA38a ELLER b:

Vad är skälet m1 det? I Orkar inte *-_5 1 7

2 Sjuk 2 58 FLERA SVAR KAN FÖREKOMMA! 3 Barnen Hyttat 3 59

har gått bort 8 Annat, vad? 3 su

5 Tveksam, vet ej

U

Bilaga 2 125

bO. TlLL ALLA: Jag skall nu nämna några olika sysselsättningar utanför förvärsarbete. Brukar ni ägna er åt något av Följande? Ja Nej Tveksam, vet ej

a) Brukar ni passa barnbarn eller andra barn? l 2 3 -GE

b) Hjälper ni någon äldre genom att hälsa på, gå och handla, skjutsa med bilen eller ta ut på promenad? l 2 3 -66

c) Vårdar ni någon anhörig i hemmet? 1 2 3 -67

d) Vårdar ni någon annan person utanför hemmet? . 1 2 3 -68

e) Deltar ni i föreningsarbete? 1 2 3 -69

f) Går ni på gymnastik eller deltar ni i någon annan motion? 1 2 3 -70

g) Går ni på någon hobbyverksamhet eller studiecirkel (terapi)? 1 2 3 -71

H Har ni några förtroendeuppdrag Dolitiska eller andra 1 2 3 -72 uoodraq? i) Brukar ni måla, snickra eller handarbete? 1 2 3 -73

k) Brukar ni ägna er åt trädgårdsarbete eller friluftsliv? l 2 3 -7h

l) Annat (OM |F NÄHHT ANNAT) l 2 3 -75

hl. OM JA PÅ NÅGOT AV OVANSTÅENDE: l Mindre än fem timmar 1 -76 Kan ni på ett ungefär ange hur många 2 S-9 timmar 2 timmar per vecka ni ägnar er åt dessa sysselsättningar - sammanlagt. 3 10-20 timmar 3 Är det mindre än fem timmar, 5-9 Å Mer än 20 timmar b timmar, 10-20 timmar eller mer än S Tveksam, vet ej 5 20 timmar?

126 Bilalgra 2

SOLJI98h7O

H2. OM EJ PENSl0NERAD:

Om ni skull-e. vilja arbeta efter 1 Lätt 1 W pensioneringen, skulle det vara lätt 2 Svårt A 2 eller svårt För er att finna ett 3 Varken/eller, både/och 3 lämpligt arbete? H Omöjligt A p g a sjukdom, etc 5 Tveksam, vet ej 5

43. TILL ALLA: --- Tror ni-att skatter och bidrag gör l 15 Fördelaktigt 1 det fördelaktigt eller ofördelaktigt_ 2 Ofördelaktigt 2 från ekonomisk synpunkt för er del 3 Varken/eller, både/och 3 att förvärvsarbete efter pensions- A Tveksam. vet ej A åldern?

hk . TILL ALLA SOM HAR/HAR HAFT FÖRVÃRVSARBETE:

Tror ni att den fackliga organisationen l För l 16 där ni arbetar/arbetade är/var för eller 2 Emot 2 emot att personer fortsätter att arbeta 3 H3 ej haft 3Tbet5k3m5t5T 3 efter 65 års ålder? H Tveksam, vet ej A

45. TILL ALLA: Skulle ni kunna få ett arbete här, l Ja FT_ 17 utan att Flytta, efter pensionsåldern 2 Nej 2 om ni så önskade? 3 Tveksam, vet ej 3

H6. OM FÖRVÄRVSARBETANDE D V S POS l, 2, 3 PÅ FR. l: »- Ar er hälsa sådan att ni skulle kunna l På heltid I 18 fortsätta att arbeta efter pensions- 2 Pâ deltid Z åldern på heltid, på deltid eller 3 Nej inte alls 3 inte alls? H Tveksam, vet ej h .J

47. TILL ALLA: r_ Tror ni att arbetslösheten bland ung- L l Pensionerade bör inte ar- 19 l domar är så hög att pensionerade inte beta för att det finns bör förvärvsarbete efter pensionsså många arbetslösa ungåldern eller anser ni att både pen- domar sionärer och ungdomar skall ha samma 2 Pensionerade och ungdomar 2 möjlighet att arbeta? skall ha samma möjligheter 3 Tveksam, vet ej 3 __J b8. T|LL ALLA: Har ni några barn eller barnbarn? 1 Ja 1 20 2 Nej 2

3 Ej svar 3

A9. T|LL-ALLA:

§37_nT_T_lägenhet, villa/radhus 1 Lägenhet 21

eller gård på landet? 2 Villa/radhus LTT 2

. 3 Gård på landet 3 A Annat, vad? A

8 Ej svar 8

SOLll98k70 Bilaga 2 l27

50. T|LL ALLA: Har ni fritidshus? Ja -22 Nej Ej svar

Sla. OM PENSIONERAD Är ni medlem i PRO-pensionärernas Ja, PRO -23 riksorganisation, SFRF-Sveriges Ja, SFRF -2h

wN

Folkpensionärers riksförbund eller Ja, annan, vilken? -25 någon annan pensionärsförening?

Nej Ej svar

TIQE ALLA: K?7var ni medlem i någon fackförening Nej, inte medlem -zs ansluten till LO, TCO, SACO/SR, LRF Ja, LO eller annat fackförbund?

\lU\\I1C\.d7\)-I

Ja, TCO

.1C\\I'I-C'\N'\)-4]

OM ”JA“: Vilket Ja, SACO/SR förbund? Ja, LRF Ja, SALF Ja, annat, vad?

Tveksam, vet ej, ej svar

ln

Slc. OM EGEN FÖRETAGARE: I Är ni medlem i SAF. SHIO-Familje- Ja - -27 företagen eller annan företagar- Nej

förening? Ej svar unm

N

J TILL ALLA: -28 52, Folkskola a Vad har ni för skolutbildning? Yrkes/lärlingsskola N V Folkhögskola

tm»

®\ÅO\\J|J.\›Jf\!-

Realskola, flickskola Reaiexamen

Gymnasium ana

Studentexamen

Universitet eller högskola ara

I

l 53. |NTERVJUAREN HARKERAR BOSTADSORTB Stockholms innerstad a -29 FRÅGA VlD BEHOV! Stockholms ytterområden N Göteborgs innerstad

Göteborgs ytteromrâden sn»

woowcrmpwm..

Malmös innerstad

Malmös ytterområden own

,Övriga städer

Tätorter mindre än städer ara

Ren landsbygd

lxn

Bf/aga 2 SOU |98|17O

E

N w

54. TILL ALLA: Vilket län bor ni I? * . D Stockholms stad z w D N m Stockholms län . n Uppsala län

2» 0 _Södermanlands län

m östergötlands län

OWD 1 Jönköpings län

0 län

OONmmrwN-lODNmmL-wm-

Kronobergs

-Grd

I Kalmar län . l - I W _ Gotlands län N X Blekinge län F Kristianstads län

:Wu 2 Malmöhus län

z Hallands län

Jun O Göteborgs och Bohus län

v Älvsborgs län

-lura

x Skaraborgs län x 1 w N m Värmlands län N H örebro län C Västmanlands län

ru»

[Loooxummrwm-I

Z Kopparbergs län x Gävleborgs län Västernorrlands län

D-o›\1oun

N Jämtlands län m Västerbottens län

m) U Norrbottens län

| ba u.: 55. |NTERVJUAREN MARKERAR KÖN l Han UTAN ATT FRÅGA!

E

, 2 Kvinna

Klockan är nu:

34-37

TACK FÖR ER MEDVERKAN!

Datum för intervjun:

Intervjun tog: minuter

Jag försäkrar att intervjun utförts noggrant och i enlighet med instruktionerna.

lntervjuarens namn: Nr:

-38 -39 50

› 129 sou 1981:70

3 Bilaga

Listning av öppna svar: Fråga 24b: OM ARBETA [BLAND (fråga 24a pos. 5) - HUR SKULLE Nl VILJA HA ERA ARBETSTIDER?

- då och då. tjänsteman , kvinna Några timmar - tjänsteman. kvinna Någon timme då och då. - Arbeta någon dag när man har tid. tjänsteman, kvinna på arbete. Skall ha kon- egenföretagare, man Styrs av tillgången torsliknande arbete för att hjälpa dem som övertar företaget. - Deltid under vintertid. . arbetare, man - Bestämma själv. Då och då. tjänsteman, man - Lite arbete hela dagen, men inte så hårt. egenföretagare, man - Ett par dagar i veckan. arbetare, kvinna - Stötvis, någon gång per månad. tjänsteman, kvinna - man Lite på vintern, inget på sommaren. tjänsteman, - tjänsteman, kvinna Några dagar i veckan. När man har tid. - Lite sporadiskt. Lite som man känner för. egenföretagare. man - Jobba någon månad. Ledig ett par eller på tjänsteman, man annat sätt koncentrera sig på en viss period. - l-2 dagar mitti veckan. tjänsteman, man - När behov finns cirka 2 timmar per vecka. egenföretagare, kvinna - När det passar mig. arbetare, man - arbetare, man Någon dag ibland, när man har tid. - Olika varje vecka. lnte vara bunden vid några tjänsteman, kvinna bestämda tider. - Så länge man är friskkan man arbeta när man egenföretagare, man vill. - Fönniddagar mellan t. ex. 9-13. arbeta en egenföretagare vecka. ledig en. - Flexibel tid om man känner lust för att tjänsteman, kvinna arbeta. - Vikarieta vissa perioder. tjänsteman, kvinna - På vintern. tjänsteman, man - Jobba när man har lust. arbetare, kvinna - På Förmiddagar någon gång ibland. arbetare. man

l 30 Bilagza 3 SOU l98l:70

Någon förmiddag ibland rycka in som vika- arbetare, kvinna rie. Flexibla arbetstider och arbeta när man har arbetare, man tid.

Som det passar mig bäst. egenföretagare, man

lnte sent på kvällen. arbetare, kvinna Mellan l0-l4 t. ex. man tjänsteman, Bestämma sina arbetstider själv. tjänsteman, man Vikariat. tjänsteman. kvinna Hjälpa till då och då. egenföretagare, man När det behövs. tjänsteman, kvinna Jag kan tänka mig att hoppa in om det skulle tjänsteman, kvinna behövas. Förmiddagar samt stötvis på resa (konsultar- tjänsteman. man bete). Som jag själv vill och orkar. tjänsteman, kvinna Tre dagar per vecka på deltid. tjänsteman, man 3 dagar per vecka. tjänsteman, man Några dagar varannan vecka, men obundna arbetare, man arbetstider. Några dagar i veckan. tjänsteman, man Spelar ingen roll. arbetare, man En dag då och då. arbetare, man Skulle vilja hjälpa till på gården då det man egenföretagare, behövdes. Svårt att svara på. egenföretagare, man 4-5 dagar per månad. tjänsteman, man 3 dagar per vecka. arbetare, kvinna När jag behövs. tjänsteman, man Lite då och då när man har tid. arbetare, man 3 timmar per dag. tjänsteman, man Någon gång när man har tid. tjänsteman, kvinna Några timmar varje dag. arbetare, man Arbeta någon vecka då och då. tjänsteman, kvinna Någon dag då och då. arbetare, kvinna Ett par dagar i veckan. arbetare, kvinna Inga bestämda tider, komma och gå som man tjänsteman. man vill. lnga bundna arbetstider, nåirjag har lust. arbetare, man T. ex. mellan 9-12, 3-4 dagar i veckan. arbetare, man Några timmar per dag vintertid. kvinna egenföretagare, Sporadiskt arbete. kvinna arbetare, Någon timme varje dag. tjänsteman, kvinna Höst och vinter. man tjänsteman, 4 dagar per vecka, fredagen ledig. arbetare, kvinna Några timmar per dag eller jobba varannan arbetare, kvinna vecka och vara ledig varannan. Skulle vilja jobba halva dagen i en vecka och tjänsteman, man vara ledig nästa.

Bilaga 3 l 3 l SOU l98lz70

En vccka då och då. arbetare, man Då och då. tjänsteman, man in där det behövs. arbetare. kvinna Hoppa tjänsteman, kvinna Dagtid då och då. 8-14 tjänsteman, man Vikariera. tjänsteman, kvinna Flexibelt. arbetare, kvinna Rycka in då och då. Arbeta arbetare, man dagtid vissa dagar. arbetare, man Någon dag eller några dagar i veckan. Ställa upp om någon är sjuk. Inga fasta tider. arbetare. kvinna

Så att man kan säga ja eller nej. 2 timmar tjänsteman, kvinna per dag. 8-17. tjänsteman, man Högst 3 dagar i veckan. mitt på dagen. arbetare, man Några timmar Höst och vintertid. tjänsteman, man Höst och vinter. tjänsteman. kvinna Om de skulle ringa från sjukhuset och behöva arbetare, kvinna

mig. . Arbeta en vecka och ledig en vecka. arbetare, man tjänsteman. man Någon dag i veckan. Komma arbetare, man och gå som man vill. delpension, kvinna Några timmar per vecka. V Leda en kvällskurs 4 timmar en kväll i tjänsteman, kvinna

veckan. tjänsteman, man Ingen fast arbetstid utan göra utredande jobb där jag själv bestämmer. Vill arbeta närjag känner lör det. tjänsteman, man själv från dag till tjänsteman, kvinna Jag skulle vilja bestämma dag. man 1-2 dagar i veckan. tjänsteman, man Lite varje dag. egenföretagare, arbetare, man Någon vecka då och då. Fönniddagar några dagar i veckan. tjänsteman, kvinna arbetare, man Några dagar i veckan. Arbeta när någon blir sjuk, vid semester och tjänsteman, kvinna

dylikt. Ett par timmar om dagen. tjänsteman, kvinna tjänsteman, man Ej sommar. Vara ledig på sommaren. tjänsteman, man Någon dag per vecka. egenföretagare. man Oregelbundet. tjänsteman. man När jag själv vill. egenföretagare, man egenföretagare. man Enligt egen önskan. per dag. arbetare. kvinna Några timmar Några timmar per dag. tjänsteman, kvinna Sporadiskt. Och när det passar samman med egenföretagare, man

annan sysselsättning. Varannan vecka. arbetare. man Någon dag i veckan. arbetare. man

l32 Bilaga 3

- kvinna Hoppa in då och då. arbetare, - Arbeta närdet behövs och närdet passar mig. tjänsteman. kvinna Oregelbundet. - man Några timmar per vecka. V egenföretagare, - man Förmiddagar. tjänsteman, - 2 timmar per dag. arbetare. kvinna - arbetare, kvinna Några timmar på förmiddagen. - Bestämma själv när jag kan arbeta och har tjänsteman, man tid. - Arbeta vissa dagar i veckan. tjänsteman. kvinna - När det passar. egenföretagare, man - Till och från. Hoppa in som vikarie. tjänsteman. man

Fråga 24 Arbetar del av året På vintem - arbetare, kvinna 4-5 timmar om dagen 2-3 dagar i veckan vintertid - arbetare, man På vintern, november till mars -tjänsteman, kvinna Trappa ned men ändå ej förlora kontakten med skog och jord- egenföretagare. man Lite - man

när jag själv vill för att hålla kroppen igång arbetare,

Reglerar den själv - tjänsteman, man Arbetar på vintern men inte som anställd - arbetare, man Arbeta höst och vinter, inte som anställd - arbetare, man Arbeta höst och vinter - egenföretagare, man - Deltid på vintern - arbetare, man Säsongbetonat jobb på vintem, lite på sommaren - egenföretagare, man Bara under vinterhalvåret, t. ex. oktober till april -tjänsteman, kvinna November till mars - tjänsteman, man Det bestämmer jag helt själv, hjälper bror i skogsarbete - tjänsteman, man Varannan månad - arbetare, man

Arbetar vintertid under -

och ledig sommaren tjänsteman, man Vid högsäsong, jul t. ex. - tjänsteman, kvinna 4 Arbetar vinter, ledig sommar - arbetare, kvinna Endast vintertid - man tjänsteman, På vintern - arbetare, man Ledig på sommaren, arbetar på vintern - tjänsteman, man Två dagar i veckan, vintertid -tjänsteman, man Sommartid - man egenföretagare, Arbetar varannan vecka - arbetare, man Hjälper till litet när det behövs - egenföretagare. man En vecka heltid, en vecka ledig -tjänsteman, kvinna

arbetstid - man

Vanlig tjänsteman. Jobb högst vinter - arbetare, man Jobbar sommaren - man

egenföretagare.

Då efterfrågan är stor som t. ex. l5 augusti till jul - tjänsteman, man Jag skulle vilja arbeta varannan månad på tre fjärdedels tid - tjänsteman. _kvinna

Bilaga 3 133

Jag arbetar sex månader på vintern och är ledig på sommaren - arbetare, man Några dagar i veckan - delpension, man Sommartid - man tjänsteman. En gång i veckan - arbetare, man Bra som jag har det, dvs. 20 timmar per vecka - ålderspension, man Arbetar under vinterhalvåret heltid -tjänsteman, kvinna

Wu u m., M .m 135

B ü a 4

Fb

inom :w mom mmm mmm 0.00_ .#53 vmB omm mmm mmm 0.00_

00.3 ä mmm .om .om 0.00_

özoawâ 0.00_

;mm 5:0 mmv mmv mmv

17% ä _mm com mom 0.00_

zmcmzåw

mmEö 0.00_

5:55_

85m bco mmm mmm mmm

:må omnmm ä vmm mom .mom 0.00_

wEEE 0,00_ Eåêm:

mm mo mo

vmnom 0.00_

ä _m_ mm_ mm_

. ä:

-v60 0.00_

ooumo

män _0_ _o_ _0_

.m 0mm mmm mmm 0.00_

52.35%..

Amm

våg :m 00m mmm mmm 0,00_ an.: :E5 -xuâm EB; mom .om .om 0.00_

:z

:Samson

.G03 :E2 omumm mmm mmm 0.00_

_om

0.00_

s

;Bm mmm vmm vmm

w:ouum›mw=wu=:

-mä .av

.

vm|0m :m vmm m0v ä.. 0.00_

-E3 Lu §5 -m2 §9? _m_ mm_ mm_ 0.00_

09mm mmm mov mov 0.00_

.=om=_5_mm._ov:=

:m

:så .Em :öv 0.00_

ä m0_ m0_ m0_

_ TV100 :m 00m m_m m_m 0.00_

:E8

;sm 29a 9.2: mm_ o: o: 0.00_

omlmm 0.00_

524 .m mmm mmm mmm am

mv0 mvo 0.00_ “M30

.Ev_ .meg ämm; 0.00_

.ä

S: _ _ §97 -iom omm mmm mmm

amåium

mesig.:

.00 mmm mmo 0.00_ så mvm mvm 0.00_ -áom H29?

k;

:§2 _ _ _ _

.Små

m00 m00 m00 0.00_ m00 m00 0.00_

_öv_ m: m m m a= m00m m m

avant.

_Swan_

:u:

_Swan_

_uaauê _osmâøä_

:som E0095 :som 288m

avmm .så §3 _S: ES

1 36 Bilaga 4

mmm.:

:m

:M

0.00_

ämnad

:s 02

0.00_

___ NN vN vN ES_ m ON»

EUEE

-ugämimñcm

_ 3

:åêunâ

.w

09:2 nå; mmm.: 0.00_

s: _M_ å 3_

E? :m m

Em N00 So N00 0.00_

.E

-_30 nä? 0,00_

Nv 3 3

.om .E

Enso_ 0.00_

m: 3._ o.: oc_

;SW E? 00_ 0__ 0__ 0.00_

-âueøx

o o o

mo_ 0.00_

.S95 0.00_

ow

me:

2 Q

-m_

-BUUTN season

o? vä vä 0.00_ .to -..o._ -__a me: wN_ 0N_ 0N_ 0,00_

-sväva

ämm 0.00_

mN mN. mN

-xwm me.

0.00_

t» :u _v .ä

:om

-så møä _men_ 0.00_

.mzoaxsam

22 mN_ E_ E_

-mitnm 0.00_

_w_ E_ 3._

.

3.0._ 0.00_

mm

.sm må.

v0 ä

-så

.E01 -Rts 00:8 ___ vN_ vN_ 0,00_

än: .å o: :m :m 0.00_

Mumma_

å;

-..omm ;BE 0,00_

n_ E NN_ _ _

-än un: s_ m: m: 0.00_

nämnt_

?Ezmøvwmåm

..

. -amp -om :ma: »mm m2 mmm 0.00_ -EP di? in.: Em o: Sv Sv 0.00_

:Bwmwccmz

-E2 -mmoxm _En_ 0.00_

.ont/x 0.00_

m: 8_ S_

En_ om ox 03.

N00 N00 N00 0,00_

m=

0.00_

N N N

N00 N00 N00

m: N N N

_Swan_ _Små_

.oÃZMxE

.gates

280% :_0005 :SoH E0095_

_s: .mä _§: a?

Bilaga 4 137 SOU 198 I :70

_ _ _

L -Bon m0_ 0,00_ 0.00_

s om om

-sm -m0 .Så 00

m _. n

;E ø0: ;_27 _mix_ 0.00_

. 0 p N.

L -man m0_ 0.00_

-så .äta 00:a_ 02 mm_ mw_ 0.00_

0.00_

:umccocoicøa

mcoa

0_ 0_ 0_

Lon_ E0: .få

.Emm -EE -E Emm ä_ mm_ mm_ 0.00_ -EuI -äta 00:8 wom omm omm 0.00_

:mE 0.00_

MEN_

...WC .Bm omm mmm mmm

-Eau 68._ Emm 0.00_

mcêzmxowwå

-å ä_ _o_ _o_

.kt/x 85 0ww mmw mmw 0.00_

mcEzmzummå

3.10» :w .å wow wow 0.00_ -..åh -Bm :ma: mwm omm omm 0,00_

UUNÖEOEEDQ

0.00_

:m

wmo wom wom

50:3

Emmä;

_ _ _

-Båt 0,00_

0_.

En_ omm mwm mww

0.00_

om mm mm

-: :m:

m= Eom u___ .mcâ »om 00m 00m 0,00_

5% 0,00_

0w ä ä

m w

:Eau

w

o___ man» 0,00_ 0,00_

ow

_m_m min_

_m 8

amma: 0.00_

â 8 8

ÖUm

._00 00

0.00_

m0 m0 m0

mm

.:o._ ma_

mäåoaâwcua

w:_.:u._©_v_um_

0.00_ u___ 0,00_

3 5

CUF mmm mmm mmm 80mm -_00 0: m0_

_

E

0.00_ o___ .meon 0.00_

E2005

04 m.: m? m? .m2 :n m3 m00 m00

m00 m00 0.00_ m00 m00 m00 0.00_

_N\._Ä u__ m m00m m m= m m m

_Små_ _Swan_

00.1.5002_

E805

.ozbcuê

:Sch _cuook_ 280%

_S: a? _Sc §3

138 Bilaga 4 SOU l98lz7O

m

-..omm -..EQ .S 2% R_ Z

. .BO v: mm_ E_

.

m: :m Em

.QESM -BI E_ mm_ o:

:+_ 3: o:

n

:m2 .EI

-så

n.: 3 :m

.Bm :WE 5 mmm

ovcmöêäimiøm

.M55 85 om oä ._00 E_ ?m mmm

m= omm m; .BI v: mvm omm

m= EOm :S Suêm ma. m?

-tm § .ma n: om_

.acc/x

o o

cwêuäcwwør

:O a.: 2._ m:

nås_ mm_ _m_

å .E :ä .mo å_ å_

mv 3 3

_ou så

E

“Eåoeøx eo

:S a:

§2.

a... ä_

m: o:

.mnöcoacoa

möE

.E 00m

2:0:

mv 3 :å .ma Nä

wa

E o_

wants

:sm mm_ _

EZ BE än mmm 9x...

.mama EwD

.w

v? .E3 CSE mom

oucsøeåtwñøm

S.. m:

.§0 oo . _ _

mzäåo

omnmm

m= mom

“ugn

.to m.: .Nm

:m mmm m?

.N00 So

80 N00 m: m m m: m m

.säg ,§23

_S= _nsçse_ halten_

Hmw.

_§: .23

n

5 Bilaga

Utdrag ur Statistisk årsbok 1980

Folkmängd i åldrarna 55-74 år den 31 december 1979

i 1931:70 141 sou _

Bi 6

laga

år i

Utdrag ur Befolkning 2000, Information

prognosfrågor 1980:6

Andel personer i åldrarna 0-15, 16-64 och 65- år 1960-1975 och prognos för åren

198052000 (procent)

Ålder 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2025

0-15 23,9 22,4 22,2 21.1 20,9 19,7 19,1 19,3 19,4 (18) 16-64 64,3 64,9 64,1 62,9 62,7 63,2 63,5 63,6 64,3 (62) 65- 11,9 12,7 13,7 15,2 16,4 17,1 17,5 17,0 16,3 (20)

Totalt 100.0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100.0 100,0 100,0 (100)

Prognos

Antalet ålderspensionärer kommer att öka något under 1980-talet

Antalet under de personer i åldern 65 år och äldre har ökat mycket kraftigt senaste 20 åren. År 1960 fanns det 888 000 personer i åldern 65 år och äldre. Vid slutet av 1970-talet var antalet uppe i l 360 000. Denna ökning av antalet personer i åldern 65 år eller äldre kommer att fortsätta även under l980-talet med den blir inte lika kraftig som tidigare. Medan antalet ökade med drygt 20 000 per år under 1960- och 1970-talet så kommer den årliga ökningen under 1980-talet att inskränka sig till runt 10000 per år. Vid början av 1990-talet kommer utvecklingen att vända. Antalet personer i åldern 65 år och äldre kommer då börja minska för att vid sekelskiftet vara

nere i 1 364 000, dvs. samma nivå som 1980. Antalet ålderspensionärer

kommer sedan att ligga kvar på ungefär denna nivå en bit in på 2000-talet. Omkring år 2010, när 1940-talets stora födelseårgångar .kommer upp i pensionsâldem, kommer antalet ålderspensionärer åter att öka kraftigt.

142 6

Bilaga sou

1931:70

Miljoner

2 I l

| I I l Antalet ålderspensionärer 1 : : o ökar/ram till år 1990/ör 65W a l | att därefter minska igen. | | 0 Vid sekelskiftet kommer I det finnas lika många âl- :

derspensionärer som år L g ,

1980. 1960 1970 1980 1990 2000 2025 År

Antal 150 000

i o. .o 100000 .c u. ...,..

fåmwra. u J. W

Åren 1985 och 1986 -

kommer ovanligt många

fylla 65 år. En kraftig 50000

ökning av antalet 65äringar är också att vän- I I 1 % 0 ,L ç ,L g g g 1 ta runt år 2010.. irl» 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 År

Tusental personer

400-

FW . l l _ |

g

I I 200- | I | I Antal personer i åldern | _ I 80 år och äldre kommer | I att öka. från 203 000 år I i

1980 till 367 000 vid se- c _ | I

kelskiftet. 1960 1070 1980 1990 2000 2025 Å,

Tusental personer “ 400-

l

n: O

200-- z _ å F” i :{ l å »Z I | _ W Vid sekelski/iet kommer 1l

tvâ personer av tre i E H

åldern 80 är och äldre c I I I I

att vara kvinnor. 1960 1970 1980 1990 2000 2025 År

6 143 SOU 1981170

för åren Antalet män respektive kvinnor i åldern 65 år och äldre 1960-1975 och prognos 1980-2000. (Tusental personer)

Ålder År 1960 1965 1970 1975

65-79 Män 344 378 419 465 Kvinnor 403 450 504 561 Män 62 7.0 77 85 80- Kvinnor 79 94 1 13 140

År 1980 1985 1990 1995 2000 2025 Ålder

Män 495 506 501 473 439 (543)

65-79 Kvinnor 602 622 624 598 558 › (675) 80- Män 95 107 119 123 124 (132) Kvinnor 167 196 223 237 242 (247)

7 Bilaga

Tabeller ur SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), årsme-

deltal 1980. 1 A Befolkningen i åldern 16-74 år lördelad efter sysselsättningsçatus, kön och ålder

Kön 1 arbetskraften Rel. ar- Rel. ar- Ålder _ bctslös- betskrafts- Därav vanligen i 1 arbete Arbets- Summa hetstal tal i pro- Sysselsatta L_- lösa i procent cent 20-34 tim. 35- tim.

Båda könen

.Män

Kvinnor

146 Bilaga: 7

sou 1981:70

Tabell 35 Personer, ej i arbetskraften som velat och kunnat arbeta mätveckan lördelad efterkön, ålder och önskad arbetstid

Kön 1-14 15-19 20-24 25-34 35- Uppgift Summa [procent Utbud Genom- Ålder tim. saknas av antalet 10 000-tal snittlig pers. ej i timmar önskad arb.kr. arbetstid Båda könen

Män 16-19 år 1 800 600 600 200 2 300 0

Kvinnor 16-19 år 2 500 600 600 100 1 700

8 statistik-

Bilaga Riksförsäkringsverkets

information 1980-02-20

Andel personer i ålder 60-64 år med allmän pension

eller delpension

I nedanstående sammanställning redovisas den procentuella andelen personer i åldern 60-64 år som i januari 1978 uppbar allmän pension - som huvudförmån eller som hustrutillägg - eller delpension. Antal pensionstagare har därvid satts i relation till befolkningen 1977-12-31. Av sammanställningen framgår att hälften (50,0 %) av personerna i dessa åldrar uppbär någon form av pension. Jämför man män och kvinnor så är motsvarande siffror 37,6 °/0 för män och 61,6% för kvinnor. Den högre andelen för kvinnor förklaras av förekomsten av hustrutillägg och änkepension. Vid jämförelse mellan åldrarna uppvisar den högsta åldersgruppen den högsta andelen pensionstagare. 58.2% (44,8 % för män och 70,7 °/0 för kvinnor).

Procentuell andel av befolkningen i respektive åldersklass med nedanstående typ av förmån

Ålder 60 61 62 63 64 60-64

.Män

Förtida uttag av åldersp. 1.1 1,8 1.9 3,5 4,3 2.5 Delpension 7.5 10,3 11,1 10.4 8.8 _ 9.6

Summa 27.4 34,4 38,3 43,3 44,8 37,6

K vinna! Fönidspension 16,1 18,0 20,0 21 ,9 22,2 19,6 Sjukbidrag - 0.4 0.1 0.0 0,0 0,0 0 l Handikappersättning 0,1 0.1 0,1 0,0 0,0 0.1 Förtida uttag av åldersp. 0,8 1,3 1,6 2,8 3,1 1,9 3,8 5,1 4,4 3,6 2,6 3 9 pelpension

148 Bi/ajga 8

Åidcr 60 61 62 63 64 60-64 Båda könwz

Förtida uttag av åidersp. 1,0 1,5 1,7 3.1 3,7 2.2

50,0

Statistik baserad pa uppgifter från RFV om utbetalade förtidspcnsioner, sjukbidrag och delpcnsioner i januari 1980. Antal personer och procent av befolkningen fördelat på åldersklasser

Åldcr Fönidspension/sjukbidrag Summa 1361061151071 PVOCCm år

23,3 50 538 10,6 162 314 33,9

KUNGL. BIBL. 1981 -11- 1 5 STOCKHWIW

Statens offentliga utredningar 1981

Kronologisk förteckning

1 HS 90: Hälsorisker. S. 63. Samhället och samlingslokalerna. Bo, 2. HS 90: Ohälsa och vårdutnyttiande. S. 64. Våldtäkt. Ju. 3. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. 65. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 5. Kyrkliga handlingar. 4 HS 90: Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta Kn. arbetet. S. 56. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. 5 Ny arbetstidslag. A. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunion- aktuella 6 Översyn av lagen om församlingsstyrelse, Kn, liturgiska utvecklingslinjer. Kn. 7. Lag om värd av missbrukare i vissa fall. S. 67. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. 8 Översyn av siolagen 1. Ju. Äktenskap och vigsel i dag - Liturgiska utecklingslinjer. 9 Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. Kn. 10. Datateknik i verkstadsindustrin. l. 68. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. 11. Datateknik i processindustrin. l. Döendet, döden och begravningsgudstjansten. Kn. 12. lnrikesflvget under 1980-talet. K. 69. Pris på energi. I. 13. Närradior U. 70. Äldre arbetskraft. A. 14. Reformerat kyrkomöte. kyrklig lagstiftning m. m. Kn. 15. Grundlagsfrågor. Ju 16. Film och TV i barnens varld. U. 17. industrins datorisering, A. 18. Minskat tobaksbruk. S. 19. Översyn av radiolagen. U. 20. Omprovning av samvetsklausulen. Kn. 21. internationellt patentsamarbete lll. H, 22. Siukersättningsfrågor. S. 23. Tekniska hjälpmedel för handikappade. U. 24. Socialförsäkringens datorer, S. 25. Bra daghem för små barn. S. 26. Omsorger om vissa handikappade. S. 27. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagförslag. specialmotiveringar, S. 28. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo. 29. Forskningens framtid. U, 30. Forskarutbildningens meritvärde. U. 31. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. 32. Fluor i kariesförebyggande syfte. S. 33. Effekter av investeringar utomlands. I. 34. Fristående skolor för skolpliktiga elever. U. 35. Sjukresor. S. 36, Begravningsverksamheten. Kn. 37. Företags obestånd Il. B. 38. Om hets mot folkgrupp. A, 39. Svenk krigsmaterielexport. H. 40. Prisreglering mot inflation? H. 41. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. H. 42. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. H. 43. De internationella investeringarnas effekter. I. 44. Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. E. 45. Nya medier - text-TV, teledata, U. 46. Ändringar i förvaltningslagen. Ju, 47. Hyresgästinflytande på målning och tapetsering, Bo. 48. Telubatfären. Ju. 49. Den svenska psalmboken. Band 1, Kn. 50. Den svenska psalmboken. Band 2, Kn. 51. Den svenska psalmboken. Band 3, Kn. 52. Den svenska psalmboken. Band 4, Kn. 53, Stockholms kommunala styrelse. Kn. 54, Kooperativa företag. I. 55, Video. U. 56, Bibeln. Nya testamentet. U. 57, Djurens hälso- och sjukvård. Jo. 58, Samverkan vid uppgiftslämnande. 8, 59, Datateknik i industriproduktionen. l. 60. Kooperationen i samhället. l. 61. Familjepensionen. S, 62. Familjepensionen. Sammanfattning. S.

Statens offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Översyn av sjolagen 1. [8] Ny arbetstidslag. [5] Grundlagsfrágor. [15] industrins datorisering. [17] Avtalsvillkor mellan naringsidkare, [31] Dm hets mot folkgrupp. [38] Ändringar i förvaltningslagen. [46] Aldre arbetskraft. [70] Telubaffären. [48] Våldtäkt. [64] Bostadsdepartementet Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. [47] Socialdepartementet Samhället och samlingslokalerna, [63] Hälso- och sjukvård infor 90-talet, 1.Halsorisker. [1] 2.Ohälsa och vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och sju_kvård i internationellt Industridepartementet perspektiv. [3] 4. Utgångspunkter och riktlinjer for det fortsatta Data- och elektronikkommittén. 1. Datateknik i Verkstadsinduarbetet. [4] strin. [10] 2. Datateknik i processindustrin. [11] 3. Datateknik i Lag om vård av missbrukare i vissa fall, [7] Minskat tobaksbruk. [18] industriproduktionen. [59] Direktinvesteringskommittén. 1.Effekter av investeringar utom- Siukersättningsfrågor. [22] Socialförsäkringens datorer. [24] lands. [33] 2, De internationella investeringarnas effekter. [43] Bra daghem for små barn. [25] Kooperationsutredningen. 1.Kooperativa företag. [54]2. Kooperationen i samhället. [60] Omsorgskommitten. 1.Omsorger om vissa handikappade. [26] Pris på energi. [69] 2. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagförslag, specialmotiveringar. [27] Fluor i kariesförebyggande syfte. [32] Kommundepartementet Siukresor. [35] Översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Pensionskommittén. 1.Familjepensionen. [61]2,Familiepensio- Reformerat kyrkomote, kyrklig lagstiftning m, m. [14] nen. Sammanfattning. [62] - Omprövning av samvetsklausulen. [20] Begravningsverksamheten. [36] Kommunikationsdepartementet 1969års psalmkommitté. 1. Den svenska psalmboken. Band 1, [49] 2, Den svenska psalmboken. Band 2. [50] 3. Den svenska lnrikesflyget under 1980-talet. [12] psalmboken. Band 3. [51]4. Den svenska psalmboken. Band 4. [52] Ekonomidepartementet Stockholms kommunala styrelse. [53] - Löntagarna och kapitaltillvaxten. Slutrapport. [44] 1968års kyrkohandbokskommitté. 1,Svenska kyrkans handbok. Band 5.Kyrkliga handlingar] [65]2. Svenska kyrkans gudstjänst. Budgetdepartementet Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Dop. konfirma- Företags obestånd II. [37] tion. kommunion - aktuella liturgiska utvecklingslinier. [G6]3. Samverkan vid uppgiftslamnande, [58] Svenska kyrkans gudtjänst. Bilaga 4,Kyrkliga handlingar. Äktenskap och vigsel i dag - Liturgiska utvecklingslinjer. [67] 4. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Utbildningsdepartementet Döendet, döden och begravningsgudstiansten. [68] Enhetligt huvudmannaskap for högskolan. [9] Närradio. [13] Film och TVi barnens värld. [16] Översyn av radiolagen. [19] Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situation. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde. [30] Fristående skolor för skolpliktiga elever. [34] Nya medier - text-TV, teledata. [45] Video. [55] Bibeln. Nya testamentet. [56]

Jordbruksdepartementet Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. [28] Djurens halso- och sjukvård. [57]

Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete lll. [21] Svensk krigsmaterielexport. [39] Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot inflation? [40]2, Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6, [41]3. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. [42]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

i li* ISBN 91-38064111 § H4

LiberFörlag ISSN 0375250

Allmänna Förlaget