Sockernäringen betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

SOCKER

NARINGEN

_ BI-_TÄNKANDE AV SOC KERNAR|N GSKOMM|TTEN SM] 1982:6

Statens offentliga utredningar

@@ 1982:6 ?ä

Jordbruksdepartementet

Sockernäringen

Betänkande av

sockernäringskommittén

Stockholm 1982

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06795-1 ISSN O375-250X Gotab, Stockholm 1982

Till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 13 mars 1980 bemyndigade regeringen chefen för att tillkalla en kommitté med högst jordbruksdepartementet ledamöter att utreda framsex med uppdrag sockernäringens tida organisation och struktur. omfattning, inriktning,

IVled stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den f. Einar 16 juni 1980 som ordförande landshövding Gustafsson, som ledamöter riksdagsledamöterna Hugo Bengtsson (s), Eriksson (m), Einar Larsson (c), Maja Ohlin (s), Ingvar p0l.mag. Åke Wredên (fp), som expert departementssekreterare Torgny O Sjöberg och som sekreterare lantbruksdirektör K Börje Olsson .

Senare, 17 oktober 1980, har som sakkunniga förordnats direktör Thorazas ombudsman Nils Göran Forsberg, direktör Cederberg, Erik johannesson och lantbrukare Axel Kristiansson. Som experter förordnades departementssekreterare Bo Erlander, samtidigt direktör Hans-Erik Leufstedt, agronom Nils-Arne Nilsson, utred- Peter och Eje Sandqvist. Den ningssekreterare Nygårds byråchef 2 oktober 1980 förordnades som biträdande sekreterare byrådirektör Karlsson. Ledamoten Ohlin, som avlidit våren Börje Maja 1981, har fr o m 2 juni 1981 ersatts av skolvärdinnan Gully (s). Hans-Erik Leufstedt har i samband med att han Löfgren lämnade sin befattning vid Svenska Sockerfabriks AB begärt från i kommittén och fr o m den 13 entledigande uppdraget 1981 ersatts av direktör Svante wrarnstedt. augusti

Kommittén har antagit benämningen Sockernäringskommittên.

Sockernäringskommittên får härmed överlämna sitt betänkande Socker-näringen . Därmed är kommitténs arbete slutfört. Reservation och särskilt yttrande har avgivits av ledamot Wredên. Stockholm i januari 1982 Einar Gustafsson Hugo Bengtsson Gully Löfgren Ingvar Eriksson Ãke Wredên Einar Larsson /K Börje Olsson Börje Karlsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Sammanfattning 11

1 Allmän bakgrund 19 1.1 Utredningens tillkomst 19 1.2 Utredningens direktiv 20 1.3 Tidigare utredningar 21 1.4 Nuvarande riktlinjer för sockerbetsodlingen 22 och sockerindustrin 1.5 Utredningsarbetets uppläggning

2 Produktion, konsumtion och utrikeshandel 2.1 Sverige E3 2.1.1 Produktion B 2.1.2 Konsumtion E8 2.1.3 Import och export 8 2.1.3.1 Importen i relation till fastställt importutrymme kå 2.1.1. Regleringsekonomin på sockerområdet 8 2.2 Internationellt 2.2.1 Produktion äååñ 2.2.2 Konsumtion tå 2.2.3 Världshandeln med socker S 2.2.4 Världsmarknadspriser och terminsmarknader 8 2.2.5 Världsmarknadsprisernas utveckling E8 2.2.6 Den framtida utvecklingen på världsmarknaden

3 Vissa handelspolitiska aspekter 3.1 Internationella sockeravtal 3.1.1 1968 års avtal 3.1.2 1977 års avtal 3.2 Andra internationella överenskommelser 3.2.1 UNCTAD:s integrerade råvaruprogram 3.2.2 FAO:s riktlinjer för internationell jordbruksanpassning

3.2.3 Handelsavtal med Kuba 61 3.3 Handelspolitiska konsekvenser vid en ökning av den svenska självförsörjningsgraden 62 3.3.1 Vid en självförsörjningsgrad överstigande 100% vid normal skörd 62 3.3.2 Vid en självförsörjningsgrad understigande 100% vid normal skörd

98?

3.3.3 Övriga synpunkter

Sockerbetsodlingen i Sverige 67 4.1 Omfattning och medelarealer 4.2 och

88883?

Odlingens rationalisering utveckling 4.2.1 Förädlingsverksamhet och sorter 4. 2.1.1 Skördeutvecklingen 71 4.2.2 Kemisk ogräsbekämpning 72 4.2.3 Utvecklingen av maskiner för skörd 73 4.3 Betorna från sådd till skörd 4.3.1 Jordbearbetningen 4.3.2 Växtnäringstillförsel 4.3.3 Skötselmetoder 4.3.3.1 Solohackning 4.3.3.2 Färdigt bestånd 4.3.3.3 Maskinell gallring 4.3.4 Ogräsbekämpning 4.3.5 och

$S888$$§$8$§98öääääää§

Sjukdomar skadedjur 4.3.6 Bevattning 4.3.7 Skörd 4.3.8 Transport 4.4 Biprodukter från odlingen 4.4.1 Blast 4.4.2 Betmassa 4.4.3 Melass 4.5 Rådgivning och utvecklingsarbete 4.5.1 Rådgivning 4.5.2 Utvecklingsarbete 4.5.2.1 Ökat antal sorter 4.5.2.2 Försök med etanol-betor

4.5.2.3 Förbättringar av såbäddsberedning och sådd 4.5.2.4 En bättre anpassad växtnäringstillförsel 4.5.2.5 i användning av kemiska Förbättringar bekämpningsmedel 4.5.2.6 Utveckling av skördeteknik och transporter 93

4.5.2.7 Långtids- och storlagrling av betor

4.6 ekonomi i förhållande till andra Odlingens grödor

4.7 Odlingsintresset 819

Den svenska sockerindustrin 101 5.1 Ägarförhållanden 101 5.2 Struktur 102 5.2.1 Antal sysselsatta 1U5 5.3 Svenska Sockerfabriks AB (Sockerbolaget) 106 5.3.1 Produktion ICE 1 .1 Produktivitetsutveckling 107 2 Försäljning l 1 1

U1U1U1U1 0.30.1000.)

.3 Resultat och lönsamhet 1 12 3.1 Avskrivningar och prisändringar på varulager 112 5.3.3.2 Resultat och lönsamhet under perioden

2414 Lninixlx

Sockerbolagets investeringsprogram 120

24242424 UTUTUWUTUT

Finansiell struktur 121 .1 Utvecklingen sedan 1975 121 .3.5.2 Likviditets- och soliditetsutvecklingen 122 5.4 Företagsekonomiska effekter för den svenska sockerindustrin vid förändringar av strukturen och odlingens omfattning 124 5.4.1 Nuvarande struktur och kostnadsbild 124

5.4.2 Företagsekonomiska effekter vid olika strukturalternativ 126 5.4.2.1 Något om osäkerheten i kalkylerna 132 5.5 Några jämförelser mellan svensk och utländsk sockerindustri 136 5.5.1 Sockertillverkande företag i Västeuropa 136 5.5.2 Sockerindustrins struktur i Västeuropa 137 5.5.3 Prisjämförelser mellan Sverige och EG 140

Socker som råvara för kemisk och bioteknisk industri 145 Nuvarande användningsområden för socker 146 6.1.1 Socker som kemisk råvara 146 6.1.1.1 Nedbrytningsprodukter 146 6.1.1.2 Kemiska synteser med utgångspunkt från socker 148 6.1.1.2.1 Högvolymprodukter 149 6.1.1.2.2 Högprisprodukter 151 6.1.2 Socker som råvara för jäsningsprocesser 152 6.1.2.1 jäst- och jästprodukter 154 6.1.2.2 Lösningsmedel 154 6.1.2.3 Organiska syror 158 6.1.2.4 Polysackarider 159 6.1.2.5 Aminosyror 160 6.1.2.6 Antibiotika 161 6.1.2.7 Enzymer 161 6.2 Råvaruåtgång av socker för kemiska och biologiska processer 162 6.2.1 Världsmarlnaden 162 6.2.2 Svenska marknaden 163

7.4.2 Näringslivets struktur i de sockerbets-

03630300 UTINOJN Övriga sötmedel 194 De volymmässigt största sötmedlen i Sverige ut-

Bedömning av utvecklingen i Sverige

Allmänna bedömningar 203 Produktion - konsumtion m3 9.1.1 Sverige 203 9.1.2 Internationellt 204 Handelspolitiska aspekter m4 Sockerbetsodlingen i Sverige

kOkDkOkOkDkO

Den svenska sockerindustrin

\IC7NU1.L\U)I\J

BILAGOR 243,249

RESERVATION 253

SÄRSKILT YTTRANDE 271

SAMMANFATTNING

Kommittén har haft i uppdrag att utreda den svenska sockerframtida inriktning, organisation och näringens omfattning, struktur. l utredningsuppdraget har bl a ingått att undersöka att produktionen till att omfatta även möjligheterna utvidga annat än sockerframställning. Vidare skulle kommittén belysa sockerindustrins betydelse från regionalpolitiskt synpunkt och hur denna kan komma att förändras mm.

Inledningsvis (kap 2) belyses produktion och konsumtion av socker såväl i Sverige som internationellt. För Sveriges del har produktionen sedan 1978 avvägts så att den vid normalskörd skall 85-9070 av totalförbrukningen av socker. Konsumutgöra tionen är stabil och det totala avsättningsutrymmet inom landet uppgick den senaste 10-årsperioden till i genomsnitt 337 000 ton per år. Kommittén har inte funnit skäl för antagande om en ändring av nämnda avsättningsutrymme.

Internationellt har inte kunnat fastställas någon bestämd tendens till ändring i förhållandet mellan produktion och konsumtion av socker. Kommittén har därför bedömt som sannolikt att produktion och konsumtion i stort sett kommer att balansera den närmaste femårsperioden. En förhållandevis låg lagernivå kommer sannolikt att medföra fortsatt stor priskänslighet på världsmarknaden med hänsyn till skördeutfallet under enstaka år. Vid normalskörd eller större skörd väntas världsmarknadspriset i allmänhet komma att understiga det inhemska priset.

En redogörelse har lämnats (kap 3) för det internationella sockeravtalet och andra internationella överenskommelser av in-

12 Sammanfattning

tresse i samband med överväganden om Sveriges framtida sockerproduktion. Sverige bör enligt kommittén kvarstå som medlem i det internationella sockeravtalet med hänsyn till dess marknadsstabilerande syfte .

Den svenska teknik och ekonomi har sockerbetsodlingens beskrivits ingående (kap 4). En avancerad av utveckling betfröet, införandet av ny maskinteknik och en till betodlingen anpassad kemisk bekämpning av ogräs och har inneburit en skadegörare genomgripande effektivisering av sockerbetsodlingen. Denna process har varit en förutsättning för odlingens fortbestånd i landet. Vid nuvarande och prisnivå på produkter produktionsmedel ger sockerbetorna i allmänhet hektar högre täckningsbidrag per än övriga inom odlingsområdet aktuella grödor. En ökning av sockerbetsarealen inom det nuvarande till 55 OOO odlingsområdet 60 OOO hektar bedöms vara fullt möjlig.

Den svenska sockerindustrin uppvisar en jämförelsevis god lönsamhet under den senaste 5). femårsperioden (kap Sockerbolagets Soliditet är hög i jämförelse med annan industri och handel.

Vid nuvarande produktionsomfattning utnyttjas inte sockerbrukens kapacitet fullt ut. har därför efter Sockerbolaget 1977 års riksdagsbeslut om sockerproduktionens omfattning aktualiserat frågan om nedläggning av Karpalunds sockerbruk. De ekonomiska konsekvenserna för av bolaget 7 olika strukturalternativ har redovisats och överlämnats till kommittén.

En jämförelse mellan för socker industripriset i Sverige och i EG-området under perioden 1974-1981 visar att det svenska priset i allmänhet än EG:s legat något högre riktpris. jämföres industrins sockerpris med avdrag för betkostnaderna har skillnaderna varit små.

En väsentlig uppgift för kommittén har varit att det klarlägga aktuella läget vad avser socker som råvara för kemisk och bioteknisk industri. Av den genomgång som företagits (kap 6) framgår att teknik finns för att använda socker istället för olja som

Sammanfattning 13

bas för ett stort antal produkter men att prisrelationerna inte motiverar att en sådan övergång sker. Den enda industriprodukten av för sockerförbrukningen i världen är för närbetydelse varande etanol.

För del finner kommittén att de nyligen fattade beslu- Sveriges ten om satsning på alternativa drivmedel innebär att etanolframställning inte kan få någon omedelbar inverkan på sockernäringens omfattning och inriktning. Statsmakterna har emellertid uttalat ett klart intresse för fortsatt utvecklingsarbete på etanolomrâdet jämsides med den satsning som beslutats på introduktion av metanol. Enligt kommittén föreligger därför starka skäl för att så långt möjligt bevara handlingsberedskapen inför en eventuell etanolintroduktion i större skala längre fram.

För att underlätta till ekonomisk bedömning av möjligheterna såväl för etanolframställning som andra projekt baserade projekt på i jordbruket bör ställning snarast tas till fienergigrödor nansieringen av sådana grödor och dess inverkan på jordbruksprisregleringen .

och sockerindustrin bidrar påtagligt till att Sockerbetsodlingen och ett differentierat näringsliv i de uppehålla sysselsättningen områden där näringen förekommer. Mot bakgrund av den redovisning som lämnats (kap 7) bedömer kommittén att de regionalpolitiska skälen för att bibehålla sockerbetsodlingen på Öland och Gotland kvarstår med oförändrad styrka. Det framstår även som uppenbart att sockerbetsodlingen och sockerbruket i Karpalund har en stor betydelse för sysselsättningen i Kristianstadsområdet och västra Blekinge. Betydande inskränkningar av industrisysselsättningen har under senare år förekommit i denna region.

En genomgång av förbrukningen av olika slag av sötningsmedel (kap 8) visar att marknaden i Sverige helt domineras av socker och sirap. Någon ändring i detta förhållande väntas inte ske.

Efter företagen genomgång bedömer kommittén (kap 10) att frågan

14 Sammanfattning

om självförsörjningsnivån med socker för humankonsumtion i huvudsak blir avgörande för den inhemska sockerproduktionens omfattning under de närmaste åren. En omprövning av 1977 års riksdagsbeslut om sockerproduktionens omfattning bör kunna baseras på samma faktorer som låg till grund för nämnda beslut.

D/essavar främst den inhemska sockerkonsumtionens utveckling, den svenska sockerframställningens internationella konkurrenskraft, handelspolitiska hänsynstaganden - särskilt u-ländernas exportbehov - samt odlingens betydelse från beredskapssynpunkt. Därtill bör hänsyn tas till andra förhållanden t ex odlingens värde från växtföljdsynpunkt och ur sysselsättnings och regionalpolitisk synvinkel. Enligt kommitténs uppfattning måste betydande hänsyn även tas till de samhällsekonomiska, företagsekonomiska och sociala effekter en mera väsentlig ändring av nuvarande produktionsomfattning kan komma att få.

Fortsatt drift av sockerbruken på Öland och Gotland, vilket kommittén funnit väl motiverat, innebär att om driften frågan av Karpalunds sockerbruk blir avgörande för sockerproduktionens storlek. Kommittén utgår därvid från att dimensioneras odlingen så att kapaciteten vid sockerbruken Med samtutnyttjas optimalt. liga nuvarande betbruk i drift (alternativ 1) skulle betarealen vid antagen normalskörd per hektar behöva ökas till 54 400 hektar. Vid nedläggning av bruket i Karpalund (alternativ 2) skulle arealen sockerbetor däremot få reduceras till 49 500 hektar. De båda nämnda alternativen medför en självförsörjningsnivå för socker av 94 respektive 86 procent.

De totala effekterna av en nedläggning av driften vid Karpalunds sockerbruk bedöms vara att med tillfredställande omöjliga säkerhet precisera i en samhällsekonomisk utan kalkyl mycket omfattande undersökningar. Kommittén anser att mera översiktliga bedömningar bör kunna ge ett tillfredställande beslutsunderlag.

Huvudeffekterna av de båda alternativen kan sammanfattas på följande sätt.

Sammanfattning 15

uppnår produktivitets- och lönsamhetsförbättrin- Sogkerindusgin ibåda alternativen. Resultatet förbättras i alternativ 1 med gar ca 9 milj kr/år och i alternativ 2 med ca 13 milj kr/år.

arbets- och kapitalinkomster ökar i alterna- Sockerbgâsgdlarnas tiv 1 med ca 13 milj kr/år och minskar i alternativ 2 med ca 9 milj kr/år. Skillnaden mellan alternativen är således av storleksordningen 22 milj kr/år. l alternativ 2 uppstår omfattande negativa effekter för odlarna i Karpalundsområdet. De positiva effekterna i övriga odlingsområden är av klart mindre om- Sysselsättningstillskottet hos odlarna i alternativ 1 fattning. till ca 70 årssysselsatta medan bortfallet i alternativ 2 uppgår är ca 50 årssysselsatta.

inom såväl industri som lantbruk påverkas i mindre lgcianställda omfattning av alternativ 1. Viss minskning av sysselsättningen vid raffinaderiet i Arlöv kompenseras av ökad sysselsättning vid betbruken och i odlarledet. Alternativ 2 medför däremot att ca 150 årssysselsatta försvinner inom sockerindustrin och att visst bortfall kan ske även på odlarsidan. Betydande negativa följdeffekter kan även väntas uppstå inom servicenäringar med anknytning till sockernäringen .

För blir effekterna vid de prisrelationer sggkgrkgnsumgntjrna som i genomsnitt varit gällande under perioden 1976 - 1980 i alternativ 1 en kostnadsökning med 9 milj kr/år och i alternativ 2 en kostnadsminskning med 6 - 7 milj kr/år. Skillnaden mellan alternativen är således 15 - 16 milj kr/år. Sett totalt för folkhushållet bör dock även beaktas att exportkostnaderna för spannmål i alternativ 1 minskar med 4 - 5 milj kr/år medan de i alternativ 2 ökar med 3 - 4 milj kr/år. Skillnaden mellan alternativen reduceras då till 7 - 8 milj kr/år. Det bör vidare nämnas att den minskning av införselavgifter som alternativ 1 kan beräknas medföra gör att ytterligare 2 milj kr/år av det regionalpolitiska stödet får tas ut via sockerpriset. Från konsumentsynpunkt bör även nämnas att till den del prisändringar blir följden kommer priset i konsumentledet att även påverkas av handelsmarginaler och mervärdesskatt.

16 Sammanfattning

Från ger alternativ 1 positiva effekter beredskapssznpunkt medan alternativ 2 ger negativa effekter.

ljandeäbalansen förbättras i alternativ l med 15 - 20 milj kr/år men försämras i alternativ 2 med 10 - 15 milj kr/âr.

De redovisade effekterna innbär i båda alternativen produktivitetsförbättringar för sockerindustrin och betodlarna. För betodlarna gäller detta i alternativ 2 med undantag för nuvarande odlare i Karpalundsområdet, vilka enligt förutsättningarna upphör med sockerbetsodling. Produktionskostnaden för inhemskt socker påverkas således i sänkande i båda alternatiriktning ven. Effekterna härav bör enligt kommitténs i skälig mening omfattning även komma konsumenterna tillgodo.

Vid en Vägning av de båda redovisade alternativen mot varandra förordar kommittên alternativ 1 d v s fortsatt drift av samtliga nuvarande sockerbruk och en utökning av sockerproduktionen så att brukens väl Moti-

kapacitetvblir utnyttjad.

ven härför är främst att detta alternativ framstår som fördelfrån såväl aktigast sysselsättningspolitisk som regionalpolitisk synpunkt. Alternativet är dessutom fördelaktigast från betodlarnas synpunkt. De positiva konsekvenser som alternativ 2, d v s en nedläggning av sockerbruket i Karpalund, beräknats medföra från i första hand konsumentsynpunkt har inte bedömts vara starka vid en jämförelse tillräckligt med argumenten för alternativ 1. Hänsyn har då även till tagits de regleringsekonomiska effekterna för de båda alternativen.

Det av kommittén förordade alternativet innbär att sockerbetsodlingen vid nu aktuell bör omfatta 54 400 hekavkastningsnivå tar. Sockerskörden .kan därmed beräknas motsvara 94 procent av det inhemska för socker. Av avsättningsutrymmet handelspolitiska skäl - främst hänsyn till u-ländernas - bör exportintressen sockerbetsodlingen i fortsättningen avpassas så att den inhemska sockerskörden i normalfall inte 95 procent av det inöverstiger hemska avsättningsutrymmet .

Sammanfattning 17

I anslutning till genomgången av de båda huvudalternativen kommittén även översiktligt de kombinationseffekter som belyser skulle kunna uppnås genom en samtidig strukturrationalisering av sockerindustrin och övergång till etanolproduktion.

Avslutningsvis behandlas vissa följdfrågor med anledning av kommitténs förslag. Detta gäller Sveriges medlemskap i internationella sockeravtalet, hantering av eventuella exportöverskott av socker och regleringsekonomien för socker.

1 Allmän bakgrund

1 . 1 Utredningens tillkomst

till tillkomst har beskrivits i direkti- Bakgrunden utredningens ven enligt följande:

behandlade våren 1979 förslaget till gällande socker- Riksdagen och härtill två motioner. I den ena m0reglering i anslutning av för socker och tionen föreslogs en minskning importutrymmet i den andra att sockerbolagets framtida organisation föreslogs och struktur utreds. föreslog att motionerna ]ordbruksutskottet skulle avslås. Utskottet framhöll att det inte synes vara rikssak att närmare in på frågan om ett enskilt företags dagens gå och struktur och därför inte kunna biorganisation ansåg sig träda härom. anförde utskottet emellermotionsyrkandet Samtidigt tid att förhållandena inom den svenska sockerindustrin inom berörda delar av landet fått en allt större betydelse från regi- Frågan om utvidgning av produktionen onalpolitisk synpunkt. till att omfatta även annat än sockerframställning är härvidlag utskottet värd att uppmärksamma. Den föreslagna prövenligt av de tekniska och ekonomiska möjligheterna att tillvaraningen ta etanol ur sockerbetor berör hithörande frågeställning. Enligt utskottets kan det finnas anledning att företa en mera mening om den svenska sockernäringens framtida övergripande utredning och struktur. Utskottet hemställde att riksdagen organisation som sin skulle till känna vad utskottet mening ge regeringen anfört i denna fråga. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets

hemställan.

20 Allmän bakgrund

1.2 Utredningens direktiv

Regeringen beslöt 1980-03-13 att tillkalla en särskild kommitté för att utreda den svenska l direktiven till utredsockernäringen. ningen (Dir 1980:18) anförde jordbruksministern följande:

Som jag nämnt har tillsatt tidigare regeringen en utredning för att undersöka de tekniska och ekonomiska för förutsättningarna en produktion av etanol ur sockerbetor och andra produkter. Utredningen skall enligt sina direktiv bedrivas så att en utvärdering kan vara klar under år 1980. När denna har utvärdering skett får ställning tas till om fortsatt drift vid sockerfrågan bruket i Karpalund efter 1981 års kampanj. Etanolutredningens förslag kan bl a leda till att om sockerbetsarealens storfrågan lek och odlingens kan behöva Det under inriktning omprövas. senare tid även i internationella väckta intresset sammanhang för jordbruket som energiproducent talar för att sockernäringens framtida omfattning och struktur utifrån delvis andra analyseras utgångspunkter än som hittills skett. Härför talar också det ökade intresset för socker (sukros) som råvara för industriprodukter av skilda slag vid sidan om etanol. vill också om jag påminna att produktion av sukros ur spannmål allt större tilldrager sig intresse.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att den svenska sockernäringens framtida omfattning, inriktning, och organisation struktur bör utredas. En särskild kommitté bör tillkallas för ändamålet.

Kommittén bör undersöka bl a möjligheterna att utvidga produktionen till att omfatta även annat än och hur sockerframställning detta kan komma att påverka framtida Härnäringens ställning. vidlag bör arbete kunna bilda ett etanolutredningens underlag för fortsatta analyser. Därtill bör kommittén ta del av den forskning som pågår rörande utnyttjandet av sukros som råvara för industriell produktion av olika varor. Kommittén bör även belysa sockerindustrins betydelse från regionalpolitisk synpunkt och hur denna kan komma att förändras vid en utvidgad produktion.

Allmän bakgrund 21

Kommitténs uppdrag bör inte i och för sig avse en omprövning av grunderna för ersättning till betodlare och sockerindustri eller den tekniska utformningen av nuvarande sockerreglering. Sådana frågor bör tas upp endast i den utsträckning som kommitténs förslag ger anledning till.

1.3 Tidigare utredningar

Den svenska sockernäringen behandlades senast av statens industriverk i rapporten Sockerindustri (SIND 1976:4) och av 1972 års jordbruksutredning i betänkandet Översyn av jordbrukspolitiken (SOU 1977:17).

lndustriverket föreslog

- att principen att sockerregleringen skall syfta till fullt utnyttjande av Svenska Sockerfabriks ABs brukskapacitet borde gälla och att som en följd därav den inhemska betodlingsarealen utökas successivt i takt med produktivitetshöjningen inom sockerindustrin.

- att möjligheterna att öka betodlingen på Öland och Gotland särskilt undersöks för att få ett bättre kapacitetsutnyttjande vid sockerbruken i Roma och Mörbylånga.

- att kopplingen till EG beträffande villkoren för betodlare och sockerindustri skulle upphöra.

Jordbruksutredningen ansåg att den inhemska sockerbetsodlingens lämpliga omfattning måste baseras på i första hand den inhemska sockerkonsumtionens utveckling, den svenska sockerframställningens internationella konkurrenskraft, handelspolitiska hänsyns- - särskilt u-ländernas - samt odlingens taganden exportbehov betydelse från beredskapssynpunkt. Även odlingens värde från växtföljdssynpunkt och ur sysselsättnings- och regionalpolitisk synvinkel borde beaktas enligt utredningen.

Angående konsumtionen anger utredningen att tillgängliga

22 Allmän bakgrund

prognoser för perioden 1975 - 1985 förutsatte antingen en oförändrad totalkonsumtion 340 000 ton/år eller en ökning i takt med befolkningstillväxten till drygt 350 000 ton/år. Vad gällde den svenska sockernäringens internationella konkurrenskraft bedömde utredningen att normalt skulle import ställa sig billigare än inhemsk sockertillverkning. Utredningens ställningstagande vad gällde de handelspolitiska skälen var att ett visst utrymme för import borde lämnas främst mot bakgrund av behovet att tillgodose u-ländernas exportintressen. Utredningen konstaterade att sockerbetsodlingen är särskilt betydelsefull från beredskapssynpunkt. Sockerbetsodlingen ger en större avkastning per ha, räknat i kalorier än andra grödor. Dessutom erhålls ha sockerper betor foderbiprodukter som motsvarar skörden från ett hektar fodersäd. Vidare pekades på sockerbetornas goda förfruktsvärde och sysselsättningsutjämnande effekter.

Utredningens sammanfattande bedömning var att den svenska sockerbetsodlingen borde anpassas så att ett visst utrymme lämnas för import. Angående prissättningen på sockerbetor och socker ansåg utredningen att den direkta som föreanknytningen låg till motsvarande priser inom EG borde upphöra, men att även i fortsättningen bör EG:s prissättning analyseras då de svenska priserna bestäms.

1.4 Nuvarande riktlinjer för Sockerbetsodlingen och sockerindustrin

Med utgångspunkt från 1972 års jordbruksutrednings_ överväganden fastlades i 1977 års jordbrukspolitiska beslut riktlinjerna för den nuvarande (prop l977/78zl9, 1977/ sockerregleringen joU 78:10, rskr 1977/78:103).

Departementschefen anförde:

För egen del anser jag att den inhemska sockerbetsarealen, f n ca 53 500 ha, fr o m nästa säsong skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett importutrymme av nuvarande omfattning, d v s 10-15% av vår totala sockerkonsumtion.

Allmän bakgrund 23

Om detta av i avkastningen eller vikande på grund ökningar konsumtion skulle leda till en minskning av arealen får denna

enligt min mening inte drabba sockerbetsodlingen på minskning Öland och Gotland där har störst betydelse ur sysselodlingen sättningssynpunkt .

Vad prisregleringens utformning har utredningen övervägt gäller att föra samman de överläggningar som sker rörande prissättningen sockerbetor och sockerbolagets ersättning med de allmänna på överläggningarna för övriga _jordbruksprodukter. På grund av de som råder anser ut-

speciella förutsättningar på sockerområdet

emellertid att nuvarande system med separata sockerredningen bör bibehållas. Däremot anser utredningen att överläggningar den direkta av prissättningen till EG bör upphöra. anknytningen Dock bör förhållandena i EG även i fortsättningen analyseras vid bestämningen av de svenskapriserna. Utredningens förslag i denna tillstyrks av flertalet remissinstanser. Sveriges fråga industriförbund och sockerbolaget anser att systemet med anknyt-

ningen till EG bör bibehållas.

har samma som utredningen i denna fråga och jag uppfattning anser att den direkta av bet- och sockerpriset till anpassningen som äger rum inom EG bör Som utredde förändringar upphöra. föreslår bör dock förhållandena i EG analyseras vid beningen av de svenska Detta innebär enligt min stämningen priserna. mening att avvägningen av betprisets nivå i högre grad än bör ske med beaktande av kostnadsutvecklingen inom tidigare den inhemska odlingen och priserna för övriga vegetabilier. När det sockerindustrins ersättning för sockerframställgäller bör vid biträdas av ningen jordbruksnämnden överläggningarna särskild Vid dessa överläggningar bör även behandlas expertis. bl a frågor om prissättningen på specialsocker, biprodukternas värde m m.

för sockerl proposition 1977/783154 förtydligas riktlinjerna regleringen med följande uttalande:

1977 års beslut om riktlinjer för jordbrukspolitiken innebär att

21. Allmän bakgrund

sockerbetsodlingen skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett importutrymme motsvarande 10-15 av vår totala procent sockerkonsumtion. Hänsyn har därvid främst till u-ländertagits nas behov av export. I konsekvens härmed finner det anjag geläget att importen så långt avser socker möjligt med ursprung i sådana länder. vill också nämna att sockerbetsarealen jag under senare år utökats från ca 46 OOO ha år 1974 till ca 53 OOO ha år 1977. Därmed har till självförsörjningsgraden höjts ungefär den nivå som till av 1977 års beslut bör bibehållas. följd Jag vill betona att det bör ses som ett angivna importutrymmet riktmärke för de genomsnittliga förhållandena under en följd av år.

Odlingens de närmaste åren har omfattning fastlagts i proposition 1980/81:190 som godkändes av riksdagen i början av juni 1981.

I avvaktan på ett till sockerutredslutligt ställningstagande ningens förslag och för att fortsatt drift vid sockermöjliggöra bruket i Karpalund under 1982 års har kampanj överläggningar ägt rum mellan representanter för betjordbruksdepartementet, odlarna och om formerna för en överenskommelse sockerbolaget som möjliggör fortsatt drift. Vid överläggningarna har som utgångspunkt för statens del gällt att för fortsatt drift bidrag kan lämnas endast i form av Med arealökning. anledning härav får jag anföra följande.

Statens bidrag i form av utökad sockerbetsareal utgår för 1981 års kampanj med 500 ha utöver vad jordbruksnämnden föreslagit efter med berörda överläggningar parter. Arealökningen skall i första hand erbjudas odlare som även odlar fabrikspotatis för stärkelseproduktion. Utgångspunkten härvid är att reduktion sker av motsvarande areal fabrikspotatis. Regeringen har fastställt sockerbetsarealen för 1981 års till 52 OOO ha. kampanj

jag föreslår nu att inhämtas av riksdagens godkännande att arealen utökas med ytterligare 1 000 ha under 1982 års odling. Därmed kommer sockerbetsarealen att till uppgå 53 000 ha för år 1982. En strävan bör vara att också med denna arealökning

Allmän bakgrund 25

åstadkomma en minskning av fabrikspotatisodlingen. Frågan om förtur för potatisodlarna vid kvoteringen av arealökningen för år 1982 får prövas vid kommande prisöverläggningar. Arealär inte avsedd att uppfattas så att sockerutredningens ökningen förslag föregrips .

1.5 Utredningsarbetets uppläggning

har i princip delats upp i två skeden. Det Utredningsarbetet första har huvudsakligen bestått av informationsinsamling. Förutom av litteratur har experter kallats till föregenomgång dragningar om för utredningen betydelsefulla ämnesområden. Vidare har studiebesök vid dels Svenska utredningen genomfört Sockerfabriks ABs raffinaderi mm i Arlöv, dels på Gotland och studerat sockernäringens betydelse för området och dels besökt sockerbruket i Karpalund.

Det andra skedet har främst bestått av utvärdering av material och sammanskrivning av betänkandet.

har vid skrivningen av kapitel l. och 6 fått bistånd Utredningen av direktör Rättzên, Hushållningssällskapet i Kristian- Bengt stads län, respektive docent Guno Haskå, Svenska Sockerfabriks ABs forskningslaboratorium. Analysen av Svenska Sockerfabriks ABs

ekonomiska situation har byrådirektör Lars-Göran Älgevik, Statens

pris- och kartellnämnd sammanställt. Vid skrivningen av avsnittet om handelspolitiska aspekter har avdelningsdirektör Erland Karlsson, Statens jordbruksnämnd, medverkat.

Professor Olof Theander, Sveriges Lantbruksuniversitet, professor Olle Bosemark, Hilleshög AB, direktör Per-Erik Eliasson, Regleringsföreningarna och direktör Rustan Bille, jästbolaget har genom föredragningar bistått med underlag.

sou 1982:6 27

2 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

2:1 Sverige

2.1.1 Produktion

framställs och förädlas socker av Svenska Sockerl Sverige fabriks AB (SSA). Tillverkningen äger rum vid sex strösockerbruk, ett råsockerbruk och ett raffinaderi (jmf 5.2). Vidare tillverkar ESA foderprodukter som till stor del baseras på bifrån sockertillverkningen. Den totala produktionen produkter av socker och sirap under perioden 1970/71 - 1979/80 framgår av nedanstående tabell.

Tabell 2.1 Tillverkning av socker och sirap vid SSA 1970/71 - 1979/80, tusen ton

70/71 71/72 72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 78/79 79/80 Färdigt 29A,5 324,6 322,7 305,5 335,6 318,6 338,6 352,b 335,2 362,3 socker Sirap 19,k 19,2 18,8 18,8 18,9 17,7 18,k 17,4 17,8 17,0

Källa: AB Cardos årsredovisningar 1970/71 - 1979/80.

Räknat kalenderåret 1980 var tillverkningen av färdigt socker på 350,2 tusen ton och 17,9 tusen ton sirap.

Ovanstående om produktionen av färdigt socker inuppgifter nefattar tillverkning baserad på såväl svenskt som importerat socker. Även s k löneraffinering ingår. Löneraffinering innebär att råsocker förädlas av 85A vid raffinaderiet i importerat Arlöv för eller annat företags räkning och att man därefter egen

23 Produktion, konsumtion och utrikeshandel SOU: 1982:6

exporterar den färdiga produkten. Sockret är således inte avsett för den svenska marknaden utan tas in i Sverige till förädling innan det slutligen utlandsmarknaden. säljs på

l nedanstående tabell redovisas av socker ur intillverkningen hemska betor åren 1970 - 1980. Dessutom har kontrakterad areal respektive år medtagits.

Tabell 2.2 Produktion av socker ur inhemska betor 1970 - 1980

Källa: AB Cardos årsredovisningar 1970/71 - 1979/80, 1980

och Sveriges Betodlares Centralförenings tidskrih Betodlaren 1970 - 1980.

I början på 1970-talet var arealen drygt 40 000 ha och produktionen av socker varierade mellan 200 000 - 270 000 ton. Från 1973 tül 1975 ökades arealen på med sannnanlagt nästan 11 000 ha. Produküonen har därmed komnnt att uppgå i medeltal tül nästan 306 000 ton år under den per senaste femårsperioden. Arealen är sedan 1978 avvägd så att vid normalskörd erhålls en sockerproduktkniur inhemska betor som utgör 85 - 90% av förbrukningen. Goda skördar i slutet av 1970-talet har dock medfört att andelen inhemskt socker dessa år legat högre.

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 29

2.1.2 Konsumtion

Med utgångspunkt från SSAs försäljning, nettoimport av andra än SSA och med beaktande av nettotillförsel av beredskapslagrat socker till marknaden har följande konsumtion beräknats. Import och export av socker i förädlade livsmedel har lämnats utanför. Utrikeshandeln med förädlade livsmedel har tidigare uppskattats resultera i en nettotillförsel på ca 10 000 - 15 000 ton socker per år. Vidare ingår inte heller eventuell tillförsel till Sverige av socker via gränshandel. Däremot kan i de fall prissituationen varit sådan att nettoutförsel av socker via gränshandel ägt rum denna ingå som en del i S5As försäljning. Konsumtionssiffrorna uttrycker därför närmast det avsättningsutrymme som funnits för socker direkt till konsument och livsmedelsindustri i Sverige under åren ifråga.

Tabell 2.3 Konsumtion av socker i Sverige 1971 - 1980, ton

* inkl import av 58A. Källa: Statens jordbruksnämnd, Svenska Sockerfabriks AB.

Den genomsnittliga konsumtionen de tio senaste åren har varit ca 337 000 ton. Konsumtionen kan karaktäriseras som förhållandevis stabil. Konsumtionen per capita har i genomsnitt varit ca

Produktion, konsumtion och utrikeshandel

41 kg/år. De höga siffrorna åren omkring 1975 sammanhänger till stor del med att gränshandeln med Norge inte har kunnat dras av från SSAs försäljning. Gränshandeln ökade vid den tiden till följd av att höga världsmarknadspriser även slog igenom som högre norska sockerpriser. Då de svenska sockerpriserna under samma tid var lägre lockade det norrmän många till att köpa socker i Sverige.

2.1.3 Import och export

l nedanstående tabell redovisas uppgifter över import och export av socker de senaste tio åren. avser Uppgifterna s k special trade dvs import till och från är inte medexport tullnederlag räknat.

Tabell 2.4 Sveriges utrikeshandel med socker 1971 - 1980, tusen ton råsockervärde.

1971 1972 1973 19710 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Import, totalt 155 122 115 67 76 132 68 28 103 101 varav Kuba 57 63 510 36 33 127 22 110 - - Dornin Republ - - - 23 21+ - 12 - - - Finland 37 36 #3 10 19 3 0 0 0 - Polen 21 1 17 - v O 5 - - - Sovjet 21 15 - - - - - - - - Frankrike 19 - - - - O - - 25 26 Västtyskland - 5 1 - - 2 7 11 5 1+ Thailand - - - 13 - Brasilien - 20 - - -

Storbritannien - 2 - - - - - › - - Danmark - - 9 - - Elfenbenskusten - - I» - - Iran - 12 3 - -

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 31

forts. 1971 1972 1973 19710 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Marocko - lo 1 - 7 Finland - - 3 1 - - - 0 - - Övr. länder I» - - - - - 2) 0 1 0 10

1) Argentina 10 tusen ton 2) Guinea 4 tusen ton Mauretanien 2 tusen ton Polen 3 tusen ton Källa: Statens jordbruksnämnd.

l början av 1970-talet uppgick importen till 155 000 ton. Sedan minskade den successivt till 67 000 ton år 1974. Trots att den svenska sockerbetsarealen utökades med 6 000 ha mellan 1974 och 1975 och med ytterligare 1 000 ha mellan 1975 och 1976 så medförde låga svenska skördar att importen ökade till 76 000 ton år 1975 och år 1976 till 132 000 ton. Åren därefter har behovet av import för den svenska marknaden varit litet på grund av goda svenska skördar. Det som i stället har tillkommit är att råsocker för vidare importeras förädling i Sverige och att det färdiga sockret försäljs på utlandsmarknaden. av Export socker ägde rum i liten omfattning eller förekom inte alls fram till år 1976. Den export som har ägt rum därefter är att hänföra till den tidigare nämnda utförseln av importråsocker som vidareförädlats i Sverige.

Importen har i första hand kommit från Kuba. Särskilt stor var importen därifrån år 1976. l början av 1970-talet importerades ganska betydande kvantiteter från Finland, Polen och Sovjet. Kvantiteterna från Finland måste i sin tur ha importerats till Finland, eftersom man bara till en del klarar sin egen försörjning med inhemskt socker. Under 1979 och 1980 har mycket av det socker som importerats för vidareförädling i Sverige och sedan reexporterats kommit från Frankrike. De färdiga produkterna har främst sålts till Algeriet.

32 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

2.1.3.1 Importen i relation till fastställt importutrymme

Mot bakgrund av de av riksdagen 1977 beslutade riktlinjerna för sockernäringen som bl a innebär att skall sockerbetsodlingen avpassas så att den vid normalskörd ett motger importutrymme svarande 10 - 15 % av Sveriges sockerkonsumtion, så är det av intresse att se hur stort hittills har varit. importutrymmet

Sveriges nettoimport av socker (inkl raffineringstrafiken) har under 1970-talet utvecklats enligt följande.

Tabell 2.5 Sveriges nettoimport av socker 1971 - 1980, tusen ton råsockervikt.

1971 1972 1973 19710 1975 1976 1977 1978 1979 1980

131 112 106 65 76 133 37 0 l 9 Källa: Statens jordbruksnämnd.

Nettoimporten i procent av beräknad konsumtion för de senaste sex åren blir nedan. Totalarealen har under enligt dessa år legat runt 52 OOO ha.

Tabell 2.6 Nettoimporten i procent av beräknad konsumtion 1975 - 1980

1975 1976 1977 1978 1979 1980 20 * 35 10 0 0 3 Källa: Statens jordbruksnämnd.

Under åren efter riksdagsbeslutet om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken har således importen kraftigt understigit det i propositionen angivna riktmärket. Om man däremot betraktar Perioden 1975 - 1980, dvs de år då arealen legat omkring 52 OOO ha, finner man att har importen utgjort i genomsnitt 12 % av konsumtionen. Den markanta nedgången i nettoimporten har flera orsaker, bl a - de goda skördeutfallen 1977-78-79;

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 33

- den ovanligt stora importen 1976, vilken medförde en kraftig och viss reexport under påföljande år; lageruppbyggnad - den minskning av de svenska beredskapslagren av socker som påbörjades under budgetåret 1977/78 och som beräknas pågå t o m 1984/85; - den s k gränshandeln med Norge som under lågprisperioden 1976-1979 inneburit att uppskattningsvis ca 10 000 ton socker årligen förts in från Norge utan att synas i importstatistiken; - en viss i konsumtionen av socker under 1977-1978. minskning Konsumtionen beräknas dock ha återhämtat sig under 1979 och 1980.

2.1.4 Regleringsekonomin på sockerområdet

Då Sverige inte är självförsörjande med socker äger som framen viss import rum. I regel är importpriserna gått tidigare än motsvarande svenska priser varför införselavgifter tas lägre ut vid import. De influtna medlen förs till en särskild fond, den s k sockerregleringsfonden, och som hålls åtskild från motsvarande medel som kommer in vid import av andra jordbruksprodukter.

Fondens medel har kommit att tas i anspråk för olika åtaganden. De fasta för regleringsåret 1981/82 framgår av åtagandena nedanstående sammanställning .

- till SSA för merkostnader vid sockerbruken på Ersättning Öland och Gotland 4,3 Mkr - till betodlarna Öland och Gotland, ca 3,5 Arealbidrag på - till SSA för frakter till de fyra nordligaste Fraktbidrag länen samt Kopparbergs län 1,2 - till SSA för driften vid socker- Ersättning Karpalunds bruk 3,7 - Kostnader för kontrollmätning av betarealen, ca 0,6 › och kontroll samt administrationskostnader Uppbörd för Svensk Sockerhandel, ca 0,2 regleringsföreningen

för driften vid Karpalund bortfaller fr o m 1982/83. Ersättningen

34 Produktion, konsumtion och Utrikeshandel

Som framgår av ovanstående sammanställning har posterna i huvudsak karaktär av regionalstöd. Utslaget på den normerade inhemska produktionsvolymen av socker 1981/82 motsvarar de följande örestal per kg socker (i fabriksledet och exkl moms)

- till SSA för merkostnader vid sockerersättning 1,46 öre/kg bruken på Öland och Gotland - till betodlarna arealbidrag på Öland och Gotland, ca 1,19 - till SSA för fraktkostnader fraktbidrag 0,41 - till SSA för driften vid ersättning Karpalunds sockerbruk 1,25

Förutom den ersättning till SSA för merkostnader för driften vid sockerbruken på Öland och Gotland som tas ur sockerregleringsfonden uttas genom sockerpriset drygt 11 Mkr eller 3,77 öre/kg socker (i fabriksledet och exkl moms).

Utöver de ovan inledningsvis sammanställda som till utgifter, storleken i princip är bestämda, finns sådana som varierar med prissituationen på världsmarknaden och tillverkningen i Sverige av livsmedel innehållande socker och handeln med utlandet med sådana produkter. De har i princip karaktären av exportbidrag för det socker som i exporterade livsmedel och belastar

ingår

fonden i lägen då införselavgifterna från motsvarande produkter är mindre än de bidrag som betalas ut för exportprodukterna. Sockerregleringsfondens nettoutgifter för denna del varierar och har varit 2 - 10 Mkr per år. På grund av höga inhemska skördar och att import sammanfallit med höga priser på världsmarknaden har fondens intäkter inte täckt utgifterna sedan 1977/78. Därför har regleringsåret jordbruksnämndens s k rörliga kredit hos riksgäldskontoret fått tas i anspråk för att täcka utgifterna. Räntan på utnyttjad rörlig kredit belastar statsbudgeten. Med anledning av att skörden även 1981 kommer att bli hög kan det förväntas att de samlade underskotten vid utgången av regleringsåret 1981/82 till uppgår omkring 45 Mkr.

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 35

2.2 Internationellt

2.2.1 Produktion

Produktionen av socker i världen uttryckt som råsocker under perioden 1970-1979 framgår av tabell 2.7, sid 1.6

Som framgår av tabellen ökade produktionen år från år mellan 1970 och 1978. Produktionen ökade med nästan 18 miljoner ton från knappt 73 miljoner ton till nästan 91 miljoner ton. Ökningen motsvarade nästan 25 procent eller en årlig ökningstakt kring 3 procent. 1979 bröts dock trenden och en lägre totalproduktion Även 1980 beräknas produktionen bli lägre än registrerades. 1978. En stor del av produktionsökningen efter mitten av 1970talet kan härledas till utökad odling av sockerbetor och sockerrör till följd av mycket höga världsmarknadspriser under 1974 och 1975.

Europa svarar för drygt 1/3 av världens sockerproduktion. Stora och folkrika Världsdelar som Asien och Afrika har en relativt sett liten produktion. Stora enskilda producenter är EG, Sovjet, USA, Kuba, Mexiko, Brasilien, lndien, Kina och Australien. 1979 svarade de tio största producentländerna för 2/3 av världsproduktionen .

2.2.2 Konsumtion

Konsumtionen av socker i världen under de tio senaste åren av tabell 2.8 sid 48. l tabellen redovisas konsumtionen framgår för de olika världsdelarna. Dessutom har medtagits de länder som någon gång under perioden haft en årlig konsumtion överstigande 1 miljon ton uttryckt i råsockervärde.

Konsumtionen har stigit successivt med undantag för 1975 då en nedgång registrerades. Nedgången 1975 sammanhängde med den höga prisnivå som under en tid existerade på världsmarknaden och som i sin tur berodde på att produktionen under flera år understigit konsumtionen med minskande lager som följd. Europa

36 Produktion, konsumtion och Utrikeshandel

och Nordamerika konsumerar tillsammans nästan hälften av allt socker i världen. I början av 1970-talet var deras andel ännu större. Relativt sett har således konsumtionen under 1970-talet ökat mer i övriga världen. Stora enskilda sockerförbrukare är Sovjet, EG, USA, Indien och Brasilien.

Skillnaderna i konsumtionen mellan olika delar av världen framgår tydligare vid en jämförelse av per capita konsumtionen, som redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 2.9 Per konsumtionen av capita socker i världen 1970- 1979, kg råsocker.

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Europa 39,4 39,2 40,0 41.3 41,7 33,7 41,0 40,6 41,5 41,4 Nordamerika 50,7 50,0 49,3 50,3 47,6 42,4 45,2 47,0 44,9 43,5 Centralamerika 39,6 33,4 33,2 40,1 39,4 40,4 41,2 40,7 42,1 41,7 Sydamerika 35,0 36,8 33,7 33,2 39,6 40,6 40,9 40,9 40,3 43,6

20,1 20,0 13,9 19,7 20,2 20,7 21,1

Källa: Internationella sockerorganisationen .

Av tabellen att skillnaderna är framgår stora mellan de olika världsdelarna. Det är inom områden som präglas av västerländsk kultur som sockerkonsumtionen ligger på en hög nivå. Skiljelinjen kan också mellan i- och sägas gå u-länder. Den genomsnittliga per capita konsumtionen i Asien är knappt 10 kg och Afrika 14 kg medan den omkring i Europa, Nordamerika, Sydamerika och Oceanien närmare ligger fyra gånger så högt. Den högsta per capita förbrukningen hittar man i Karibien bland länder som Costa Rica, Barbados med en per capita konsumtion omkring 60 kg. Även Australien och Zeeland har Nya en hög konsumtion. Förhâllandena är de motsatta i länder som Kampuchea, Laos, Nepal, Uganda. Där konsumtionen ligger på drygt 1 kg per person och år.

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 37

2.2.3 Världshandeln med socker

Nettoexporten av socker i världen har under senare delen av 1970-talet varit i storleksordningen 22-25 miljoner ton per år uttryckt i råsocker. l tabell 2.10 sid 50 redovisas nettoexporten av socker i världen under åren Länder 1970-1979. som någon gång under perioden haft en nettoexport överstigande 500 000 ton har medtagits .

Världens största nettoexportörav socker är Kuba. Kubas årliga nettoexport är i storleksordningen 5-7 miljoner ton. Andra stora exportörer är Brasilien och Australien. Under 1970-talets senare år har även EG kommit att bli en stor exportör. I Asien har Thailand och Filippinerna en regelbunden och omfattande export. Världens större nettoimportörer finns redovisade i tabell 2.11 sid 52. Den största nettoimportören är USA med en årlig import på 4-5 miljoner ton. Sovjet har under 1970-talets senare del kommit att bli en nettoimportör i nivå med USA. l övrigt har japan en stor nettoimport medan EG från att ha varit en ganska stor nettoimportör kommit att bli en nettoexportör.

2.2.4 Världsmarknadspriser och terminsmarknader för socker

Med världsmarknadspriset på socker avses i allmänhet prissituationen på den del av världsmarknaden där ett fritt utbyte mellan import- och exportländerna råder. Precis som på varje marknad så skall priset spegla rådande förhållande mellan utbud och efterfrågan. Följande noteringar brukar anses vara av

betydelse när man skall bedöma prisutvecklingen på världs-

marknaden .

New York -

Käzlésâoatgahtgi: ll_

Handel efter detta kontrakt startade den 5 maj 1970 och ersatte då ett tidigare kontrakt nr 8. Vid av köparen bestämd tidpunkt levereras sockret lastat löst ombord på av köparen beställda fartyg. Leveranserna sker inom 18 månader och sockret är Centri-

38 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

fugerat rörråsocker. Sockret måste komma ifrån innevarande eller föregående kampanj. Notering sätts i US cents/pound.

E°Ed2“â Leimfâmârå”âdÅärjêsâcliei BCE 111525595

1957 öppnades Londons sockerterminsmarknad för att möjliggöra handel med socker från samväldesländerna. För närvarande är den tillgänglig för rörråsocker från stater i Afrika, Karibien, Stilla havet och de franska besittningarna i Karibien, som räknas till EG.

På Londons terminsmarknad handlas även med vit-, kristall-, eller raffinerat socker (ur sockerrör eller sockerbetor) oavsett ursprung.

Londonbörsen har ett utskott som dagligen fastställer London Daily Price (LDP) på rårörsocker för omgående leverans. Noteringen kallas för LDP (R) och en motsvarande notering upprättas för vitsocker som kallas LDP (W).

Londons terminsmarknad har idag den största omsättningen av alla världens terminsmarknader och dess råsockernoteringar styr prissättningen för praktiskt taget all handel i världen med rörrâsocker. Noteringarna sätts i fl/ton och LDP (R) avser cif Storbritannien medan LDP (W) avser fob europeisk hamn.

Kärldsmarknadspris enligtjnternatignglla_sgckeravtglet_

Eftersom London Daily Price och New York tidvis noteringarna avvek från varandra beslöt internationella sockerrådet i maj 1961 att för internationella sockeravtalets ändamål fastställa ett medelpris grundat på New York och London-noteringarna. Härvid rör det sig i princip om ett aritmetiskt medelvärde mellan spotnoteringen enligt New York Coffee and Sugar Exchange Contract No. 11 och dagsnotering enligt London Sugar Market Contract No. 2 efter omvandling av det senare till amerikanska cent och stuvat i karibisk hamn.

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 39

Easiábärsessjitâosksraotesias_

i Paris den första internationella Den 28 maj 1967+ öppnades för vitsocker i världen. Detta var ett uttryck terminsmarknaden för den av vitsocker i det internationella tilltagande betydelsen Parisbörsen är för vitsocker ur sockerbetor varuutbytet. öppen och sockerrör oavsett så länge det uppfyller de fastursprung ställda bestämmelserna. sätts i france/metriskt ton. Noteringen

2.2.5 Världsmarknadsprisernas utveckling

Den internationella sockermarknaden har traditionellt uppvisat relativt stora Studier av prisutvecklingen visar på svängningar. att marknaden i stort sett ett cykliskt mönster där längre följer med låga avbryts av kortare med högre priser. perioder priser Detta av nedanstående diagram som visar årsgenomsnitt framgår av London Daily Price för råsocker 1956-1980.

2.1 av London Daily Price för råsocker

Diagram Ãrsgenomsnitt

1956-1980, E/ton

Ph 980

960 |97I m7! N71 N74 1975 N75 1977 I97B I979

s: 1956 1957 l9S8 1959 äååå 1965 åäåêå

Källa: C Czarnikow Ltd, London

40 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

Prisnivån på socker höjdes stegvis under andra halvan av 1960talet och några år in 1970-talet. En extrem kom på prisuppgång sedan år 1974. Den grundläggande orsaken var att finna i att konsumtionen flera år ifrad hade överstigit produktionen. Lagren kom därför att hamna på en mycket låg nivå. Samtidigt inträffade 1974 att flera länder i Europa fick problem med odlingen och skörden av sockerbetorna. Vidare fanns andra faktorer som kraftigt stegrade oljepriser och oro på valutamarknaderna som också bidrog till att driva upp priserna.

En återhämtning kom sedan under andra delen av 1970-talet då produktionen översteg konsumtionen. Priserna låg i stort sett stilla åren 1977-78-79.

1979 föll av socker i världen bl produktionen a på grund av

lägre skördar i Östeuropa, Brasilien, Kuba, Indien och Thailand.

Hösten 1979 började också att röra Detta priserna sig uppåt. framgår av nedanstående diagram som visar för prisutvecklingen vitsocker, cif Malmö veckovis).

(genomsnittsnoteringar

Diagram 2.2 Världsmarknadspris för vitsocker (Parisbörsens spotnotering med tillägg, cif Malmö, öre/kg)

öre/kg

---- = inhemsk! pris

J_ I l 2/7-79 V 2e/1{-79 30/61-80 29/12180

Källa: Statens Jordbruksnämnd.

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 41

Som jämförelse har motsvarande svenskt pris lagts in i diagrammet. med mindre avbrott under ca ett års Världsmarknadspriserna steg tid. Huvudorsaken var att världsproduktionen även 1980 blev än konsumtionen. Sedan har priserna fallit och ligger lägre hösten 1981 omkring 150 öre/kg under det svenska priset. Orsakerna till i priserna är att marknaden nu riktat nedgången in efter utsikterna för världsproduktionen 1981/82 som försig väntas bli stor. När priserna låg som högst i oktober mycket 1980 översteg de motsvarande svenska pris med drygt 100 öre/kg.

2.2.6 Den framtida utvecklingen på världsmarknaden

Framtidsutsikterna på världsmarknaden är direkt beroende av hur väl produktionen kommer att korrespondera med konsumtionen. Nedanstående tabell 2.12. visar den statistiska situationen för de tre senaste åren plus en prognos för 1981/82 (på september/ augusti i basis).

Tabell 2.12 i världen för socker 1978/79 - Försörjningsläget 1981/82, råsocker miljoner ton

1981/82 1980/81 1979/70 1978/79

Utgående lager i % av konsumtionen 31,1 27,6 29,3 35,1 Källa: F O Licht Som framgår av tabellen understeg produktionen konsumtionen 1979/80 och 1980/81. Följden blev att världslagren av socker

42 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

minskade. Från att ha utgjort ca 35 % av konsumtionen föll de så att de motsvarade 28 %. knappt Som framgått tidigare under avsnitt 2.2.5 resulterade den försämrade statistiska situationen i prisstegringar under senare delen av 1979 och större delen av 1980.

Avgörande för prisutvecklingen på kort sikt (närmaste året) blir utfallet 1981/82. Marknaden förskotterade redan våren 1981 en förbättring eftersom priserna började falla då. Sockerbetsarealerna i Europa beräknas mellan 1980 och 1981 ha ökat med nästan

7 % från 7,581 till 8,084 miljoner ha. Ökningen inom EG beräk-

nas till drygt 10 %. För hela Västeuropa är ökningen 14 % drygt

medan ökningen i Östeuropa är betydligt mindre eller

knappt 3 %. Arealökningarna i Europa i kombination med mycket gynnsamma växtbetingelser beräknas ge en ökning av betsockerproduktionen jämfört med året innan på 4-5 miljoner ton räknat i råsockervärde.

Bland andra faktorer som beräknas ge en högre total världsproduktion är att man förväntar sig återhämtningar i skördarna jämfört med föregående säsong i de rörsockerproducerande länder-

na. Ökningen där beräknas med året innan till

jämfört omkring

3 miljoner ton räknat i råsockervärde. Konsumtionen kan antas komma att öka något bl a mot bakgrund av den lägre prisnivån. Enligt Lichts prognos kan det 1981/82 bli ett överskott i storleksordningen 3,6 miljoner ton.

Att göra bedömningar på längre sikt (framåt till 1985) är betydligt vanskligare. Vissa faktorer av betydelse kan dock anges.

Ökningen av sockerbetsarealerna i Europa blir sannolikt bestå-

ende. Brasilien, Kuba och Australien har att de tillkännagivit avser att öka sin rörsockerproduktion. Kuba har också ersatt en sjukdomskänslig sort av sockerrör med sorter som är mer motståndskraftiga. Sjukdomsangreppen har angivits som en viktig orsak till att Kubas produktion hamnat än beräknat under lägre senare år. För Brasiliens del kompliceras bilden av att landet även tillverkar etanol ur sockerrören. Landet har således vissa möjligheter att välja mellan att prioritera sockertillverkningen

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 43

eller etanoltillverkningen.

av världskonsumtionen för socker är svårare att Utvecklingen bedöma Det troliga är dock att den än produktionen. på lång sikt fortsätter att öka men med en lägre ökningstakt än tidigare. Den med en i stort sett oförlägre ökningstakten sammanhänger ändrad konsumtion och låg befolkningsökning i per capita i-länderna. Dessutom ökar konkurrensen från stärkelsebaserade som isoglukos (HFCS). Av den orsaken förväntas sötningsmedel sockerkonsumtionen fortsätta att minska i USA och Kanada. Konsumtionsökningen faller därför på u-länderna, där hög befolkökande inkomster och förbättrad tillgång på socker ningstillväxt, bör ge en klar ökning i sockerkonsumtionen. I u-länderna kommer dessutom konkurrensen från andra sötningsmedel att bli eftersom marknaden för sådana sötningsmedel är liten begränsad i dessa länder då de saknar industrier som kan använda dem.

Världsbanken (författare: ]ose de Vries) publicerade i november 1980 prognoser över utvecklingen på världsmarknaden. De bygger en ekonometrisk modell som har använts för att bedöma utpå vecklingen på sockermarknaden under 1980-ta1et. Modellen baserades på 17 länder och 9 grupper av länder, däribland EG. Med av antaganden om befolknings- och BNP-tillväxt, prohjälp duktionspolitik m m kom man fram till att sockerpriserna kunde förväntas sikt för att därefter falla tillstiga kraftigt på kort baka under .mitten av 1980-talet. En ny prisstegring kan sedan förväntas vid 1980-talets slut. Prisstegringen på kort sikt får redan anses ha ägt rum. Den nådde sin kulmen samtidigt som publicerades hösten 1980. Som framgått tidigare har rapporten priserna fallit starkt under år 1981. Enligt Världsbankens rapport kan man förvänta sig att det cykliska beteendet på världsmarknaden med omväxlande längre perioder med låga priser och kortare med höga priser kommer att fortsätta. Nedan perioder redovisas de prisintervall som man i rapporten har angivit som förväntade råsocker fram till och med världsmarknadspriser på 1985. För 1985 - 1990 har man inte angivit några interperioden vall. Vid omräkningen till svensk valuta har dollarkursen 5,50kr använts .

44 Produktion, konsumtion och utrikeshande; o

Som jämförelse kan nämnas att Londonbörsens råsockernotering i november 1981 legat runt 1,60 av ovanstående kr/kg. Prognoser är för slag mycket känsliga ändringar i förutsättningarna och måste tolkas med försiktighet. Effekterna av ändrade förutsätthar också undersökts ningar i rapporten. Enligt rapporten sägs exceptionellt eller skördar samt höga låga ändringar i produktionspolitiken medföra stora effekter kortsiktiga i prognoserna men normalt sakna för i det betydelse prisutvecklingen längre

perspektivet. Ändringar i BNP-tillväxten anges däremot få leda

till mera effekter. permanenta Om BNP-ökningen skulle bli lägre än vad man antagit medför detta under hela lägre priser perioden jämfört med den och vice versa. ursprungliga prognosen l rapporten har man antagit att BNP växer med 1 % 1980, 3,5 % 1981 - 1985 och 4 % 1986 - 1990 i OECD-länderna.

Sockerkonsumtionen väntas öka mest i de importerande u-länderna medan per capita-konsumtionen närmar mättnadsnivån i sig i-länder, centralplanerade länder och exporterande u-länder. Ãr 1985 förutses en världskonsumtion 102 milj ton och på 1990 115 milj ton.

Produktionen antas komma att öka genomsnittligt i ungefär samma takt som konsumtionen. blir dock mera Utvecklingen oregelbunden i enlighet med det cykliska prismönstret. Världsproduktionen väntas uppgå till 105 milj ton år 1985 och omkring 115 milj ton år 1990. U-ländernas andel väntas dock inte i samma öka, takt som beträffande konsumtionen. Detta att betyder u-landsgruppens ställning som nettoexportör kommer att fortsätta att försvagas.

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 45

Beträffande antas bl a att Sovjet trots de produktionspolitiken i början av 80-talet inte gör nâgra större anhöga priserna att utan förlitar sig på imsträngningar uppnå självförsörjning från Kuba. Vidare antas att EG:s överskott inte överstiger port 10 % av konsumtionen. Det senare antagandet förefaller inte helt realistiskt i nuvarande läge - EG:s överskott har de senaste åren snarast kring 20 % av konsumtionen. Beträffande legat

Brasilien särskilt betydelsen av etanolproduktionen: Av

påpekas totalt ca 250 etanolanläggningar är omkring 150 anslutna till sockerfabriker. I dessa anläggningar kan i princip produktionen omväxlande inriktas på socker- eller etanolframställning alltefter världsmarknadsprisernas utveckling. Denna flexibilitet skulle teoretiskt göra det möjligt för Brasilien att med relativt kort varsel öka eller minska sockerproduktionen med ca 2,5 milj ton .

En samlad bedömning av utvecklingen fram till 1985 kan vara att världens och konsumtion av socker kommer att i produktion stort sett vara i balans. Sannolikheten för att underskott skall är dock något större än att överskott skall uppkomma. uppkomma

l de fall det inträffar att produktionen kommer att understiga

konsumtionen kommer sannolikt orsaken att vara ogynnsamma Däremot kommer knappast kapaciteten i växtbetingelser. troligen världens sockerindustri att vara någon begränsande faktor.

Produktion, konsumtion och utrikeshandel

Tabell 2.7 Produktion av socker i världen 1970-1979, miljoner ton _råsocker.

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 EUROPA 24,354 25,798 27,046 26,975 24,861 26,605 25,803 30,705 31,361 29,881 varav: EG 9,087 10,287 9,936 10,177 9,237 10,818 10,778 12,458 12,816 13,304 Polen 1,542 1,751 1,846 1,823 1,595 1,847 1,774 1,810 1,743 1,724 Spanien 0,887 0,984 0,891 0.891 0,667 0,800 1,162 1,262 1,185 0,936 Turkiet 0,643 0,910 0,811 0,736 0,834 0,758 1,090 1,163 1,185 1,060 Sovjet 8,847 8,402 9,674 9,600 8,526 8,092 6,698 8,885 9,353 7,745

NORDAMERIKA 1,335 1,301 4,575 5,345 5,197 6,075 5,595 5,919 5,255 5,559 varav: USA 4,273 4,159 4,442 5,729 5,399 5,955 6,438 5,764 5,133 5,435

CENTRAL- AMERIKA 13,055 11,643 10,595 11,213 12,033 12,305 12,461 13,312 14,259 14,337 I varav: Kuba 7,559 5,950 4,688 5,383 5,926 6,427 6,151 6,953 7,662 7,800 Dominik. 1,014 1,132 1,173 1,178 1,230 1,170 1,287 1,258 1,199 1,200 Republ. Mexiko 2,402 2,489 2,587 2,810 2,838 2,636 2,710 2,790 3,131 3,095

SYDAMERIKA 8,943 9.498 10,752 11,757 11,994 11,292 12,635 13,921 12,852 12,143 varav: Argentina 0,975 0,995 1,303 1,537 1,529 1,353 1,559 1,555 1,397 1,411 Brasilien 5,019 5,298 6,151 6,937 6,931 6,299 7,236 8,759 7,913 7,362 Colombia 0,575 0,711. 0,321. 0,510 0,595 0,970 0,935 0,353 1,011. 1,107

ASIEN 13,643 13,558 13,180 11,737 13,357 14,178 15,563 16,615 17,624 17,405 varav: Kina 2,900 3,050 3,150 1,190 1,300 1,500 1,750 1,950 2,250 2,750 Indien 4,634 3,959 3,707 3,988 4,489 5,048 5,033 5,019 7,103 6,080 Indonesien 0,708 0,834 0,889 0,820 1,025 1,030 1,056 1,105 1,126 1,200 Filippin. 1,980 2,171 2,099 2,093 2,656 2,672 2,984 2,624 2,273 2,390 Thailand 0,495 0,640 0,702 0,839 0,985 1,216 1,757 2,361 1,664 1,981

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 47

forts. 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 AFRIKA 4,606 4,941 5,393 5,376 5,419 5,218 5,694 6,123 6,098 6,151 varav: Sydafrika 1,649 1,720 2,111 1,953 1,970 1,968 2,113 2,369 2,256 2,143

OCEÅNIEN 3,911 4,221 4,205 2,886 3,235 3,214 3,702 3,821 3,336 3,419 varav: Australien 2,507 2,732 2,869 2,583 2,938 2,930 3,395 3,452 2,978 2,961

VÄRLDEN 72,896 73,959 75,744 75,789 76,397 78,886 82,453 90,416 90,786 88,904

Källa: 1nternatione11a sockerorganisationen.

48 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

Tabell 2.8 Konsumtion av socker i världen 1970-1979, miljoner ton råsocker

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 EUROPA 29,154 29,341 30,146 31,323 31,913 29,872 31,719 31,641 32,825 32,829 varav: EG 10,692 10,461 10,475 11,116 11,698 9,541 10,751 9,871 10,550 10,475 Polen 1,418 1,442 1,504 1,549 1,608 1,590 1,619 1,568 1,627 1,676 Spanien 0,972 1,001 1,030 1,063 1,057 1,100 1,120 1,285 1,113 1,140 Turkiet 0,662 0,707 0,788 0,925 0,898 0,937 1,021 1,142 1,182 1,248 Sovjet 10,247 10,350 10,750 11,017 11,039 11,221 11,629 11,863 12,146 12,150

NORDAMERIKA 11,475 11,431 11,493 11,842 11,309 10,198 10,964 11,473 11,053 11,002 VEPBVZ USA 10,401 10,377 10,457 10,630 10,325 9,142 10,000 10,361 9,954 9,876

CENTRAL- AMERIKA 3,507 3,503 3,580 3,725 3,879 4,096 4,320 4,384 4,708 4,821 varav: Mexiko 1,992 1,920 2,075 2,298 2,344 2,526 2,675 2,677 2,934 3,060

SYDAMERIKA 6,592 7,180 7,646 7,800 8,369 8,854 9,035 9,156 9,389 10,273 varav: Argentina 0,952 1,057 1,026 0,951 1,101 1,089 0,988 0,969 0,953 1,091 Brasilien 3,495 3,797 4,125 4,266 4,577 4,990 5,091 5,060 5,289 6,009

ASIEN 16,327 17,518 17,586 15,817 15,857 15,342 16,705 19,023 21,130 23,266 varav: Kina 3,150 3,340 3,550 1,770 1,660 1,700 2,150 3,150 3,650 3,700 Indien 3,767 4,438 3,911 3,827 3,790 3,859 4,016 4,232 5,212 6,677 Indonesien 0,887 0,872 0,961 1,048 1,131 1,176 1,290 1,453 1,557 1,650 Iran 0,707 0,804 0,870 0,900 0,887 0,933 0,950 1,142 1,400 1,200 Japan 3,029 3,101 3,249 3,294 3,336 2,796 3,182 3,300 2,887 3,200 Filippin. 0,613 0,663 0,749 0,792 0,949 0,853 0,841 0,968 1,087 1,159

AFRIKA 4,114 4,449 4,515 4,541 4,953 5,113 5,520 5,905 5,252 5,371 varav: Sydafrika 0,916 0,959 1,000 1,068 1,140 1,215 1,305 1,279 1,102 1,127

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 49 forts. 1970 1971 1972 1973 197A 1975 1976 1977 1978 1979 OCEANIEN 0,950 0,965 0,970 0,982 1,010 1,00h 1,013 1,016 1,023 1,042 VÄRLDEN 72,121 710,387 76,038 76,330 77,290 7k,l»80 79,277 82,599 86,181 89,603 Källa: Internationella sockerorganisationen .

50 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

Tabell 2.10 Världens nettoexportörer av socker 1970-1979. milj. ton råsocker

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 EUROPA 0,522 0,198 0,613 0,523 0,187 0,266 0,500 1,382 2,504 2,474 varav: EG n.i n.i n.i n.i 0,966 1,910 2,102

CENTRAL- AMERIKA 9,314 8,159 7,056 7,549 8,191 8,132 8,154 8,726 9,387 9,596 varav: Kuba 6,906 5,511 4,140 4,797 5,491 5,744 5,764 6,238 7,231 7,269 Oominik. 0,793 1,011 1,141 1,070 1,055 0,975 0,999 1,117 0,937 1,035 Republ. Mexiko 0,612 0,551 0,598 0,586 0,496 0,217 0,013 0 0,074 0,030

SYDAMERIKA 2,222 2,430 4,079 4,350 3,964 2,964 2,417 _4,245 _3,095 _3,227 varav: Argentina 0,121 0,121 0,167 0,470 0,660 0,197 0,293 0,958 0,367 0,351 Brasilien 1,130 1,230 2,638 2,975 2,303 1,730 1,252 2,487 1,925 1,942

ASIEN 2,072 2,496 2,325 2,430 3,289 3,128 4,090 5,120 3,222 3,461 varav: Kina(Taiwan) 0,426 0,542 0,520 0,500 0,553 0,407 0,515 0,595 0,364 0,385 Indien 0,339 0,364 0,105 0.209 0,536 1,048 0,915 0,276 0,687 0,709 Filippin. 1,173 1,411 1,262 1,455 1,636 1,006 1,515 2,575 1,142 1,157 Thailand 0,052 0,145 0,439 0,258 0,564 0,668 1,145 1,675 1,029 1,210

AFRIKA 1,940 1,944 2,289 2,296 2,168 1,764 2,036 2,668 1,848 2,203 varav: Mauritius 0,616 0,602 0,650 0,739 0,726 0,474 0,564 0,674 0,613 0,641 Sydafrika 0,689 0,764 1,045 0,913 0,826 0,743 0,309 1,325 0,713 0,884

OCEANIEN 2,009 2,133 2,605 2,400 2,094 2,231 2,878 3,283 2,299 2,438 varav: Australien 1,660 1,779 2,315 2,124 1,828 1,976 2,621 2,965 2,002 2,003

Produktion, konsumtion och utrikeshandel 51 forts. 1970 1971 1972 1973 19710 ,1975 1976 1977 1978 1979 VÄRLDEN 18.080 17,360 18,966 19,548 19,914 18,505 20,071» 25,10% 22,355 23,399 n.i = nettoimportör Källa: Internationella sockerorganisationen .

52 Produktion, konsumtion och utrikeshandel

Tabell 2.11 Världens nettoimportörer av socker 1970-1979, milj ton råsocker

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 EUROPA 4,366 3,239 4,183 4,976 5,066 6,660 5,976 6,427 5,101 5,338 varav: EG 1,042 1,009 0,374 0,313 1,037 1,452 0,209 n.e n.e n.e Sovjet 1,487 0,134 1,860 2,584 1,739 3,178 3,680 4,689 3,819 3,836

NORDAMERIKA 5,787 6,003 5,890 5,783 6,093 4,264 5,046 6,244 5,184 5,365 varav: Canada 0,984 0,935 0,939 0,952 0,905 0,953 0,887 0,973 0,947 0,943 USA 4,803 5,068 4,951 4,831 5,188 3,312 4,159 5,271 4,237 4,422

CENTRAL- AHERIKA 0,012 0,019 0,021 0,036 0,020 0,020 0,032 0,060 0,030 0,030

SYDAMERIKA 0,132 0,220 0,326 0,329 0,229 0,166 0,210 0,546 0,596 0,608

ASIEN 5,707 5,808 6,102 6,469 5,946 5,468 5,737 8,148 8,130 8,270 varav: Kina 0,443 0,347 0,593 0,581 0,258 0,114 0,474 1,504 1,318 0,870 Indonesien 0,128 0,151 0,001 0,261 0,121 0,066 0,174 0,545 0,470 0,463

Sydkorea 0,211 0,248 0,211 0,262 0,235 0,193 0,232 0,342 0,450 0,547 AFRIKA 1,460 1,559 1,682 1,709 1,781 1,649 2,054 2,418 2,923 2,548 varav: Nigeria 0,094 0,145 0,130 0,141 0,071 0,115 0,267 0,382 0,594 0,530 OCEANIEN 0,194 0,202 0,187 0,195 0,216 0,192 0,202 0,220 0,196 0,195 VÄRLDEN 17,658 17,050 18,391 19,498 19,351 18,419 19,258 24,063 22,161 22,353 n.e = nettoexportör Källa: Internationella . sockerorganisationen

3 Vissa handelspolitiska aspekter

3.1 Internationella sockeravtal

Sedan en längre tid har man med varierande grad av framgång sökt att reglera sockermarknaden med hjälp av internationella överenskommelser. Under efterkrigstiden har fyra sådana markavtal varit ikraft. Det senaste - 1977 års avtal nadsreglerande trädde i kraft 1978 och gäller till utgången av 1982 (efter eventuell förlängning dock längst t o m 1984).

Gemensamt för avtalen är och har varit att de endast omfattar en del av världsmarknaden. Den del av världshandeln som sker inom ramen för långsiktiga specialavtal har undantagits. Till sådana specialavtal räknas t ex EGs avtal om sockerimport från vissa u-länder och Kubas export till Comeconländerna och vissa

andra socialistiska stater. Världsimporten av socker uppgick

1979 till ungefär 25 milj ton varav från den s k fria marknaden, rivs med avdrag för de nämnda specialavtalen, ungefär 18 milj Lon.

Avtalen har naft till syfte att reglera och stabilisera marknaden men också att öka världshandeln med socker särskilt för att höja exportinkomsterna för exporterande u-länder. Betydelsen av det senare syftet har understrukits i t ex 1977 års avtal genom en hänvisning till FNs fjärde konferens om handel och utveckling (UNCTAD IV) och särskilt dess resolution nr 93 (IV) angående det s k integrerade råvaruprogrammet.

Det viktigaste medlet för att stabilisera marknaden har genomgående varit kvotering av exporten. Med hjälp av denna kvotering

54 Vissa handelspolitiska aspekter

har utbudet världsmarknaden kunnat på regleras med hänsyn till Dessutom har förekommit bestämmelser om prisutvecklingen. lager i exportländerna, leveransåtaganden, besgränsning av importen från icke-medlemsländer samt av åtaganden importerande i-länder rörande importutrymmet. l 1968 års avtal åtog sig Sverige sålunda att inte öka sockerbetarealen utöver i runda tal 40 000 hektar. Liknande också åtaganden gjordes samtidigt av Kanada, Finland, japan, Zeeland, Schweiz, Storbritannien Nya och Norge .

Vissa perioder , 1962-68 samt 1973-77, har varit avtalslösa i den meningen att man inte kunnat enas om de ekonomiska bestämmelserna (främst exportkvoternas och fördelning prisgränserna i avtalet). Den administrativa och statistiska verksamheten inom Internationella (ISO) har dock full- Sockerorganisationen följts även under dessa perioder.

Vissa händelser under den senaste avtalslösa är perioden värda att notera. Priserna hade sakta ända sedan slutet av stigit 60-talet till följd av en tilltagande obalans på världsmarknaden med successivt minskade kulminerade lager. Prisstegringen under 1974 med en ovanligt kraftig, närmast explosionsartad, prisuppgång. Inslaget av spekulation på sockermarknaden var av allt att döma mycket stort. Prisfallet som därefter inträdde blev nästan lika dramatiskt. Under av en loppet l8-månadersperiod hade världsmarknadspriset först i stort sett femdubblats och sedan återgått till den nivån. var av tidigare Uppgången allt att döma till den inte arealbidragande obetydliga och produktionsökning som genomfördes i EG under 1970-talets mitt. Även i andra länder, däribland ökade Sverige, arealen under 1970-talet. Den successivt ökande i världen och de växande produktionen lagren medförde ett gynnsamt klimat för om ett förhandlingar nytt avtal under 1977. var att Exportörerna angelägna dämpa tillväxten av lagren för att förhindra ytterligare prisfall och importörerna befarade att de låga priserna sikt skulle på ge upphov till nya bristsituationer att verka hämmande genom på investeringsviljan .

Vissa handelspolitiska aspekter 55

3.1.1 1968 års avtal

Avtalet var i kraft åren 1968-1972. Syftet med avtalet angavs bl a vara att öka den internationella handeln med socker, särskilt för att exportinkomsterna för exporterande u-länder. höja Vidare avtalet till att bibehålla priser på socker som syftade var skäligt lönsamma för producenterna men som ändå inte stimulerade i industriländerna. Dessytterligare produktionsökningar utom syftade avtalet till att ge importländerna nödvändig tillgång till socker till skäliga priser, att öka sockerkonsumtionen, att åstadkomma bättre balans mellan världskonsumtion och sockerproduktion och att ge socker från u-länderna en erforderlig andel i och ökande tillgång till industriländernas marknader.

För att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan begränsades utbudet. Därigenom skulle stabilare priser också nås. Medlet var att dela upp den s k fria marknaden dvs den del av exporten som inte ägde rum enligt specialavtal, genom att tilldela exportländerna s k basexportkvantiteter.

Exportländerna åtog sig att på sätt som överensstämde med traditionellt handelsmönster och inom ramen för gällande exportkvoter samt så länge marknadspriset översteg en viss nivå ställa tillräckliga kvantiteter socker till importländernas förfoför att möta deras normala importbehov på den fria markgande naden. För att klara detta fanns bl a föreskrifter om att exportländerna vid vissa prisnivåer skulle frisläppa sina minimilager som man hade att hålla enligt avtalet.

1 övrigt kan pekas på att vissa ekonomiskt utvecklade importländer bl a Sverige gjorde individuella åtaganden om tillgång till sina marknader i form av arealbegränsningar o d.

3.1.2 1977 års avtal

Avtalets främsta syften får anses vara en ökning av den internationella handeln med socker särskilt för att öka u-ländernas exportintäkter samt Stabilisering av sockermarknaden vid priser

56 Vissa handelspolitiska 5OU 1982:6 aspekter

som är skäliga för konsumenter och lönsamma och rättvisa för producenter. Bland syftena nämns även ökat marknadstillträde för socker från u-länder samt en ökning av konsumtionen, särskilt i de länder där per capita-konsumtionen är låg.

Avtalets stabiliseringsmekanism syftar till att bibehålla det fria )

marknadspriset inom intervallet 13-231 cents per pound råsocker

(motsvarar ungefär 1,53 - 2,69 kr/kg, kursen 1 $ = 5:30). Det viktigaste medlet för detta är ett system med exportkvotering varigenom utbudet på världsmarknaden regleras med hänsyn till prisutvecklingen. Detta kompletteras med ett lagerarrangemang, bestämmelser om begränsning av importen från icke-medlemmar samt ett flertal mindre konkreta bestämmelser angående exportländernas prioritering av medlemsländer vid marknadsexporten, tillträde, subventioner till arbetsvillkor för ansockernäringen, ställda, informationslämnande m m. Något konkret åtagande motsvarande det som vissa importerande i-länder i 1968 års gjorde avtal angående importutrymmet finns inte. Lagerarrangemanget är annorlunda utformat något jämfört med tidigare avtal. Exportörländerna åtar att hålla särskilda sig s k speciallager på sammanlagt 2,5 milj ton. Dessa skall minskas stegvis då världsmarknadspriserna passerar vissa förutbestämda nivåer. Då priset överstiger den övre prisgränsen skall avvecklas speciallagren helt. En särskild fond skall ge finansiellt bistånd till exportländernas Fonden finasieras lagerhållning. med en avgift på världshandeln som f n uppgår till 1,65 $ per ton 0,8 öre/ (drygt kg). Från fonden kan exportländerna erhålla räntefria lån med 1,5 cents per pound och år för av finansiering speciallagren.

Medlemmar i avtalet är f n 45 exportländer och 14 importländer. Bland exportörmedlemmarna återfinns flertalet större exportörer såsom t ex Australien, Brasilien, Kuba, Thailand Filippinerna, och Dominikanska Republiken samt ett stort antal u-länder i främst Mellanamerika och Afrika vilkas exportintäkter i många

ursprungligen 11-21 cents, skedde i april och uppjusteringar november 1980.

Vissa handelspolitiska aspekter 57

fall till stor del härrör från sockerexporten. En av de mycket största exportörerna, EG, är dock inte medlem i avtalet. Orsaken till att EG inte anslutit sig är att man för sin del inte

kunnat exportkvotsystemet. överläggningar har förts

acceptera med EG om alternativa, likvärdiga, arrangemang för att möjligen anslutning. Överläggningarna har dock hittills varit göra resultatlösa .

Sverige är medlem som importör med f n 6 röster av l 000 på importörsidan. Bland motiven för svenskt medlemskap har nämnts (prop l977/78zlO8) bl a den traditionella svenska handels- och u-landspolitiken samt de fördelar en svensk anslutning innebär. Dessa fördelar torde bestå i en förväntat stabilare utveckling på världsmarknaden och ökad leveranstrygghet i en bristsituation.

De direkta skyldigheter Sverige ikläder sig till följd av medlemskapet avser

- att under ett och åtagande ej låta exporten överstiga importen samma kalenderår, med undantag för socker i re-exportverksamhet

- utom från åtagande att, i höga prislägen, begränsa importen icke medlemsländer till vissa andelar av den historiska genomsnittliga importen från dessa länder

- om inte den åtagande att ej tillåta import av socker s k lagerfinansieringsavgiften erlagts av importören/exportören. Dessutom en omfattande rapporteringsskyldighet till följd av detta avgiftssystem

- till ISO av statistik och andra rapportering upplysningar rörande den svenska sockermarknaden och -politiken.

Mera indirekta förpliktelser är bl a följande

- att låta medlemmar få tillträde till den åtagande exporterande

58 Vissa handelspolitiska aspekter

svenska marknaden och att för detta ändamål vidta sådana åtgärder som är förenliga med den nationella lagstiftningen

- att vidta åtagande de åtgärder som anses lämpliga för att stimulera konsumtionen av socker och hinder avlägsna varje för en ökning av sockerkonsumtionen.

Betraktar man perioden 1978-1980, dvs avtalets tre första år kan man konstatera att avtalet inte varit särskilt lyckosamt när det gäller att hålla priset inom det intervallet. Hela

eftersträvade

1978 och nästan hela 1979 låg världsmarknadspriset under den nedre prisgränsen. Under en kort period hösten 1979 - våren 1980 befann sig priset inom intervallet för att därefter raskt stiga över den övre prisgränsen. Priset låg sedan än högre den övre prisgränsen fram till mars 1981. Under våren föll sedan priset och ligger för närvarande åter under den nedre gränsen (se diagram 3.1 sid.59).

Det kan antas att världsmarknadspriset skulle varit ännu lägre under perioden fram till hösten 1979 och stigit ännu snabbare därefter om inget avtal funnits. Avtalet reglerar trots allt stora kvantiteter - t ex innebär ganska kvotsystemet justeringar av det (den tillgängliga exportutrymmet s k globalkvoten) med drygt 2 milj ton. Speciallagren uppgår vidare fullt uppbyggda till 2,5 milj ton och motsvarar därmed ca 14% av den fria världshandeln. Av 3.1 också att - om diagram framgår priserna sjönk än tillfälligt under vintern-våren 1980, alltså vid den tidpunkt då kvoterna avskaffades och speciallagren frisläpptes.

Avtalet har förlorat 1 effektivitet att EG valt att stå utangenom för. EGs nettoexport har under de senaste åren och stigit uppgick 1980 till nära 3 milj ton. Denna ansenliga exportkvantitet, som alltså inte hämmats av avtalets har skakvoteringsregler, pat stor irritation bland flera stora konkurrerande exportländer. Dessa länder, främst Australien och Brasilien, hävdar att EG bidragit till att pressa ned priserna på världsmarknaden och dessutom kapat åt sig en orättmätigt stor andel av marknaden på bekostnad av de länder som i enlighet med sockeravtalet

§0_

mvm.

m3?

då_

::H%@_ø:1m1øz_num_

mCa

:mm

wvcmvmu

?aim

:oo 32.5 uon_oz_

m §0_

?UTC

mom_m=_

32mm:

uäcmêocommummmvumdv

1A.

mimmwmv

ws

Cñhäá.

uwScw :^_«_J.m_jnw2_um

wuCm

3.85.45?

.uni

GAHOCOMHMCHUHCM

8:a

uwmcmummwum

uoxuomm»

.pmm

mcäügwgm

L|||||||I|

pmmøm 35a .cam

235m

.Uøøñcwxsunvuom

dmcoümcuoucä

amma

%%%% .

mcwäøåmpnü

I.||.II..|II|

amma

a.® _ WCUHGHW

øzmz

vcøoaxmucmu

Kaa

Empwmwo u 1

o o. io

60 Vissa handelspolitiska aspekter

under långa perioder begränsat exporten.

En annan källa till irritation har varit USAs dröjsmål med att ratificera avtalet. bl a ikraftträdandet av Härigenom fördröjdes lagerfinansieringsfonden i hela två år vilket medförde att exportländerna under denna tid inte kunde de tillgodogöra sig räntefria lån som de enligt avtalet var till. berättigade

För Sveriges del har avtalet inte medfört direkta några svårigheter. Vi har under fram till våren lågprisperioderna 1980 och sedan våren 1981 varit tvungna att den begränsa årliga importen från icke-medlemsländer till ca 4 100 ton (till oktober 1979) resp S 600 ton (från oktober 1979). har sedan Begränsningen återinförts när priset åter föll inom prisgränserna. Begränsningen har _alltså försvårat från t ex EG men detta har import i praktiken inte haft någon större betydelse eftersom Sveriges importbehov under senare år varit minimalt till av följd goda inhemska skördar. Den import och reexport som erfordrats för att fullt utnyttja i landet har kunnat raffineringskapaciteten fullföljas utan svårighet eftersom sådan vissa villhantering på kor undantas från begränsningsreglerna.

Ett visst administrativt merarbete för såväl som myndigheter företag har blivit följden av de omfattande kontroll- och rapporteringssystem som hänger samman med den tidigare nämnda lagerfinansieringsavgiften .

Som nämnts ovan utlöper nuvarande avtal den 31 december 1982. l avtalstexten har emellertid förutsetts en förlängning på högst två år. lSOs råd beslöt vid möte i november 1981 om en sådan förlängning.

3.2 Andra internationella överenskommelser

Utöver sockeravtalet finns det andra former av internationella överenskommelser som kan behöva beaktas inför ett beslut om Sveriges framtida sockerproduktion .

SOU 198216 Vissa 61 handelspolitiska aspekter

3.2.1 UNCTADs integrerade råvaruprogram

l råvaruprogrammet, som antogs år 1976 av FNs fjärde konferens om handel och utveckling (UNCTAD IV), anges som ett av syftena bl a att förbättra marknadstillträdet för råvaror och därav förädlade varor med tanke på u-ländernas intressen och behov. Socker är en av de varor vilka nämns i detta sammanhang. Det internationella sockeravtalet får ses som ett viktigt steg mot av målen i det integrerade råvaruprogrammet. Det uppfyllandet kan nämnas att drygt två tredjedelar av världens bruttoexport av socker härrör från u-länder.

3.2.2 FAOs riktlinjer för internationell jordbruksanpassning

FAOs riktlinjer (Guidelines on International Agricultural Adjustment, til1styrlta av FAO-konferensen 1975) innebär bl a att iländerna skall eftersträva en rationell resursanvändning, speciellt med hänsyn till u-ländernas behov och intressen samt livsmedelstryggheten i världen. Specifika handelsorienterade åtgärder krävs vidare av både exporterande och importerande länder för att åstadkomma en väsentlig och stadig ökning av u-ländernas exportintäkter. Liknande strävanden har också givits uttryck i den s k Tokyodeklarationen från 1973 vilken angav mål och riktlinjer för de multinationella handelsförhandlingarna samt i vissa resolutioner antagna av FNs livsmedelkonferens 1974.

3.2.3 Handelsavtal med Kuba

l 1957 års handelsavtal med Kuba, vilket efter den senaste förlängningen gäller t o m 1981, har Sverige iklätt sig vissa skyldigheter gentemot Kuba beträffande sockerimporten. Enligt artikel lll i avtalet förbinder sig Sverige att vidtaga alla erforderliga åtgärder och medgiva alla erforderliga lättnader, inklusive beviljandet av importlicenser, för att under föreliggande avtals giltighetstid en kvantitet av minst 75 OOO metriska ton socker, råsockervärde, dock årligen minst 20 OOO metriska ton, härrörande och kommande från Republiken Cuba, för förbrukning inom Konungariket Sveriges territorium må kunna importeras genom

62 Vissa handelspolitiska aspekter

vanliga kommersiella kanaler och på vanlig kommersiell basis. Detta innebär visserligen inget utan endast ett importåtagande åtagande att inom ramen för givna kvantiteter medgiva import vilken tillkommit på kommersiell Man kan dock inte komma väg. ifrån att avtalet lägger ett visst moraliskt ansvar på Sverige att söka se till att importen från Kuba upprätthålles.

Till bilden hör också att Svenska Sockerfabriks AB 1978 ingick ett långtidsavtal angående leveranser från Kuba.

3.3 konsekvenser vid Handelspolitiska en ökning av den sven ska sj älvförsörjningsgraden

Som redovisats tidigare innebär i Internationella medlemskapet sockeravtalet vissa restriktioner för Sveriges agerande. Enligt avtalets artikel 58 åtar sig de importerande i-länderna att ge tillträde till sina marknader för socker från medexporterande lemmar. Vidare anges i avtalets bl a att socker från usystem länderna skall ges erforderlig andel i, och ökande tillträde till, de utvecklade ländernas marknader. En ökning av den svenska sockerproduktionen skulle således stämma överens med ett dåligt av sockeravtalets viktigaste syften och med våra enåtaganden ligt avtalets artikel 58. Detta skulle kunna föranleda givetvis kritik från övriga avtalsmedlemmar, i synnerhet exporterande u-länder.

3.3.1 Vid en självförsörjningsgrad 100% vid överstigande normal skörd

Vid en arealökning som innebär att blir helt Sverige självförsörjande eller nettoexportör vid normal skörd aktualiseras frågan om byte av status från importerande till exporterande medlem. Det torde däremot inte finnas att utträda ur någon anledning avtalet, dels eftersom byte av status förutsetts i avtalstexten (har av bl tidigare gjorts a Jugoslavien), dels eftersom den internationella kritik som kan förutses pga produktionsökningen säkert skulle bli ännu hårdare vid ett utträde.

Vissa handelspolitiska aspekter 63

Vad innebär det då att bli exporterande medlem i sockeravtalet? Villkoren vid av lSOs Råd i konsultation med övergången avgörs landet i fråga. Med kvalificerad majoritet skall Rådet fastställa en s k basexportkvantitet i likhet med vad som gäller för större Eftersom Sveriges export vid övriga exportländer. knappast kommer att överstiga 70 000 ton aktualiövergången seras således en exporträttighet. Länder med exporträttigheter (s k Annex ll-länder) deltar ej i de korrigeringar av exporten m h t prisutvecklingen som gäller för övriga exportländer, men måste håller sig inom 70 OOO-tonsramen. De behöver inte givetvis heller delta i lagerarrangemanget. Om Sverige skulle önska exportera mer än 70 000 ton per år får man begära om tilldelning av en basexportkvantitet med tillhörande skyldighet att delta i lagerarrangemanget. Med en basexportkvantitet på 75 000 ton torde i dagens läge omfatta ca ll 000 ton. Detta lageråtagandet s k speciallager måste byggas upp och avvecklas i enlighet med och lSOs beslut. Visst bidrag till finansieringen prisutvecklingen kan erhållas genom lagerfinansieringsfonden i form av räntefria lån. För länder med basexportkvantitet finns även vissa bestämmelser angående maximilager.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att ett svenskt deltagande i avtalet som Annex ll-medlem - dvs export maximalt 70 000 ton år - skulle innebära per knappast några praktiska eller administrativa svårigheter. Bekymmer av mer ideologisk eller handelspolitisk art kan dock inte uteslutas. Status som exportmedlem skulle ställa större krav bl a vad fullvärdig gäller lagerhållning och reglering av exporten.

3.3.2 Vid en självförsörjningsgrad understigande 100% vid normal skörd

i Om arealökningen inte blir större än att självförsörjningsgraden även fortsättningsvis kommer att understiga 100% vid normal skörd torde det vara naturligast att kvarstå som importerande medlemsland. Svårigheterna skulle då kunna uppstå till följd av avtalets nettoimportbestämmelser. Importländerna är enligt artikel 56 skyldiga att se till att med vissa undantag exporten

64 Vissa handelspolitiska aspekter

ej överstiger importen under ett och samma kalenderår. Med tanke på Sveriges redan nu höga självförsörjningsgrad och de årliga variationerna i avkastningen innebär givetvis varje ökning av arealen en ökad sannolikhet för att produktionen överstiger det inhemska konsumtionsutrymmet under enstaka år. Om man därvid inte kan suga upp överskottet genom ökad lagring tvingas man att tillgripa export och kommer därigenom i konflikt med avtalet. Sverige skulle i detta läge kunna befrielse begära från den nämnda skyldigheten med hänvisning till t ex undantagsfall (exceptional circumstances) enligt artikel 69. Det är inte troligt att Sverige vid en sådan begäran skulle möta någon större förståelse från övriga medlemmars sida. skulle Sverige sannolikt utsättas för ett starkt tryck att öka lagringen och/ eller minska produktionen. andra sidan torde om nettoexport skall kunna etableras de enda alternativa utvägarna vara att lämna avtalet eller att ansöka om ändring av status från importland till exportland. Ett utträde ur avtalet torde inte vara önskvärt ur vare sig Sveriges eller övriga medlemmars synvinkel. Ett byte av status skulle visserligen förefalla ologiskt för ett land som vid normal skörd är importland, men avtalet torde inte lägga några formella hinder i vägen. En trolig på lösning det dilemma som avtalets artikel 56 innebär vid en marginell arealöåzning skulle således vara att Sverige antingen beviljas befrielse enligt artikel 69 eller tillåts/tvingas att ändra status från importland till exportland. Oavsett torde tillvägagångssätt kritik från övriga medlemsländer inte gå att undvika. Det säkraste sättet att undvika kritik vore att om möjligt övergenom lagring undvika nettoexport de år då produktionen överstiger konsumtionsutrymmet .

3.3.3 Övriga synpunkter

De övriga handelspolitiska förhållanden som redovisats tidigare innebär inte lika konkreta bindningar som sockeravtalet. Man kan dock inte komma ifrån att Sverige genom att ställa sig bakom dem påtagit sig ett moraliskt ansvar att leva upp till de mål och strävanden som angivits i olika resolutioner och riktlinjer. En ökad svensk sockerproduktion skulle således bl a genom för-

Vissa handelspolitiska aspekter

väntat negativa effekter på u-ländernas avsättningsmöjligheter kunna hävdas stå i strid med syftena bakom UNCTADs integrerade råvaruprogram liksom med FAOs riktlinjer för jordbruksanpassning.

Sockerpolitiken i länderna inom det tempererade området bevakas av (rörsocker) på södra halvklotet. EGs noggrant producernterna subventionspolitik, som möjliggjort avsättningen av de under senare år ökande överskotten av socker, har varit föremål för i GATT och ISO (trots att EG ej är medlem av upprepade angrepp den senare Australien och Brasilien m fl har organisationen). hävdat att EG med hjälp av exportsubventioner bl a skaffat sig en orättmätig andel av världsmarknaden - i strid med GATTs artikel XVI - och skadat andra producenter av socker. Inom internationella sockerorganisationen har vidare med hänvisning till GATT-undersökningen vissa rörsockerexporterande länder en resolution med kritiska synpunkter på EGs sockergenomdrivit politik. Om Sverige i framtiden skulle uppträda som nettoexportör av socker är det tänkbart att liknande angrepp skulle riktas även mot vårt land.

sou 1982:6 67

4 Sockerbetsodlingen i Sverige

4.1 Omfattning och medelarealer

av sockerbetor i vårt land har bedrivits under skiftan- Odling de under de senaste decennierna. betingelser

Fram till 1956 var fri men i samband med att det svenodlingen ska världsmarknadspriset maximerabetpriset gjordes avhängigt des arealen till 50 000 ha. Efter en utredning om odlingens vara eller icke vara sänktes betarealen drastiskt till 40 000 ha år Fem år senare Öland och Gotland en extraareal av 1967. gavs 1 200 ha. De senaste sex åren har arealen utgjort nâgra och 50 000 ha och år 1981 satts till 52 000 ha.

l takt med den storleksrationalisering som jordbruket i de betodlande områdena har har också antalet betodlare genomgått drastiskt minskat. Är 1950 hade 29 000 odlare att dela på 53 600 ha. Tio år senare hade antalet odlare minskat till 24 000 och medelarealen 2,04 ha. Under 1960-talet minskade antautgjorde let odlare stort. Odlareantalet är år 1970 nere i 13 500 och medelarealen hade ökat till nära 3 ha. Rationaliseringen har fortsatt under 1970-talet och år 1981 odlas det sockerbetor hos 9 600 svenska Genomsnittsarealen är 5,40 ha. jordbrukare.

har alltjämt sin tyngdpunkt hos familjejord- Sockerbetsodlingen bruket. 35% av betgårdarna är kreaturslösa, en andel Omkring som på ett decennium ökat med 19 procentenheter.

68 Sockerbetsodlingen i Sverige

4.2 Odlingens rationalisering och utveckling

Under 1960- och 70-talen genomgick odlingen av sockerbetor i vårt land en utveckling på rationaliseringsområdet som torde vara unik i svensk växtodling.

Det är särskilt till tre företeelser som denna kan härutveckling ledas:

- lnförandet av monogermfrö och precisions-sådd med låga utsädesmängder

- Tillkomsten av de för kemiska betodling speciellt anpassade bekämpningsmedeln

- Konstruerandet och marknadsförandet av betskördemaskiner för helmekaniserad upptagning.

Genom denna effektivisering av odlingen har per arbetsåtgången ha från 1960 till 1980 kunnat minskas till mindre än en femtedel av tidigare antal arbetstimmar i odlingen.

4.2.1 Förädlingsverksamhet och sorter

Från år 1920 kunde landets betodlare få svenskodlat frö till sina odlingar. Det året marknadsförde det åtta år tidinämligen gare startade förädlingsinstitutet vid Hilleshög sin första betsort.

Man tillämpade vid Hilleshög till att börja med den allmänt vedertagna massurvalstekniken för att efter ett antal år övergå till s k familjeförädling, innebärande att fröet från enskilda plantor hålls avskilda under det fortsatta urvalsarbetet.

Efter andra världskriget blev metoder att förändra kromosomantalet hos nyttoväxterna i syfte att förbättra deras odlingsvärde vanliga. Sålunda fann man i Hilleshög att om en kromosomfördubblad beta korsades med en vanlig diploid med 18 kromosomer så blev resultatet en 27 kromosomig, triploid variant som klart

Sockerbetsodlingen i Sverige 69

överträffade i fråga om såväl avkastning som utgångsmaterialet andra odlingsegenskaper.

Under 1950-talet arbetade man vidare med den svåra uppgiften att tillskapa ett biologiskt monogermt enkornsfrö. Betfröet är av naturen multigermt dvs det innehåller 2-5 frön per frögyttring.

Forskarna vid Hilleshög arbetade vidare bland annat med anlitande av inavelsmetoder med sikte på egenskaperna hansterilitet, monogermitet med anlag för allehanda goda odtillsammans_ lingsegenskaper. Och man fann snart nog att hansterila diploida linjer pollinerade med fertila tetraploida ger upphov till ett triploitt frö som är monogermt.

l mitten av sextiotalet kunde den första svenska monogermsorten kallad Monohill lämnas ut till praktisk odling inte bara i vårt land utan även i flera västeuropeiska länder. Från 1969 och 10 år framåt förblev Monohill den enda odlade sorten i landet.

Uppförökningen av bruksfröet, som under multigermfröepoken kunde ske i sydöstra Skåne, måste för monogermfröets del äga rum längre söderut, i Frankrike, Italien och vissa Östeuropeiska länder, där klimatbetingelserna säkrar en jämn avkastning av god kvalitet .

Sorten Wonohill möjliggjorde en förenklad och förbilligad odlingsteknik främst i fråga om sommarskötseln. Ãr 1960 tog odlingsmomenten sådd + sommarskötsel 100 arbetstimmar per ha i an-

språk. Tjugo år senare hade dessa reducerats till 14!

Med hjälp av specialsåmaskiner placeras fröna ut jämnt fördelade i önskat antal per meter. Dubbelplantor måste i möjligaste mån undvikas .

Sedan 15 år står pelleterat frö till odlarnas disposition. Varje frö är sålunda omgivet av ett hölje av en massa, som ger det en rund och enhetlig form av ungefär ärtstorlek. Härigenom erhålles en förbättrad precision vid sådden.

70 Sockerbetsodlingen i Sverige

Det pelleterade fröet användes år 1971 .till 22% av arealen och andelen har nu stigit till 93%.

Oavlåtligen arbetar forskarna på Hilleshög vidare med framställandet av nya mer odlingsvärda sorter.

Det är, förutom hög specifik en mångfald avkastning, egenskaper hos en sort, som måste beaktas i förädlingsarbetet: en hög skörd skall kunna produceras under skiftande odlingsbetingelser och väderleksförhållanden, sockerhalten bör vara hög. Resistens mot stocklöpning eftersträvas liksom en ur upptagningssynpunkt lämplig form på betan. Fröet bör ha hög grobarhet och god skjutkraft.

Alltjämt är Monohill både hos oss och flera västeuropeiska länder den mest odlade sorten. Den har genom åren visat sig högavkastande och mycket odlingssäker.

Under de allra senaste åren har nya sorter ställts till odlarnas förfogande. Det är främst den odlingsvärda sorten Primahill som har en avkastning i höjd med Monohill, ett mera växtupprätt sätt (värdefull egenskap ur blastskördesynpunkt) och en vis-ávis Monohill förbättrad och under den groningsförmåga skjutkraft känsliga etableringsperioden. Primahill, som är diploid, har dock visat sig vara ganska mottaglig för svampsjukdomen Ramularia och tycks ha viss torkkänslighet under mycket nederbördsfattiga o ar.

Nya triploida sorten Salohill har också den i försök och praktik visat sig mycket odlingssäker, inte minst på Öland och Gotland. Salohill överträffar tack vare sin höga sockerhalt både Monohill och Primahill i sockeravkastning. Mycket talar sålunda för att denna sort kommer att kunna odlas med i landet, så framgång snart frö i tillräcklig mängd för allmännare kan ställas prövning till odlarnas förfogande .

Under 1981 såddes Monohill på 60% och Primahill 40% av lanpå dets betareal.

Sockerbetsodlingen i Sverige 71

4. 2. 1 . 1 Skördeutvecklingen

Liksom kontinenten i söder kunde vi under perioden 1955 på 1974 notera en stegrad betavkastning här i storleksordningen 3.9 dt hektar och år. Under sextiotalet erhölls de hittills per största medelskördarna med 1968 som toppår då en rotskörd om 47,8 ton och en sockerskörd om 8,2 ton, allt per ha, kunde registreras .

Sextiotalets medelbetskörd omjdrygt 39 ton överträffades med bred under 1970 - 1974 då 42,6 ton betor och marginal perioden 7,4 ton socker per ha erhölls.

Men under nästföljande fem år sjönk utbytet drastiskt till 40,6 ton betor och sockerskörden 7,0 ton, främst på grund av låga skördar under åren 1975 och 1976.

Det är svårt att analysera varpå denna tillbakagång ytterst beror. Måhända kan det vara klimatiska orsaker eller osedvanav sjukdomar och skadedjur som decimerat ligt kraftiga angrepp de färdiga bestånden. Plantantalen var överlag låga.

Emellertid har de allra senaste åren en förändring till det bättre åter skett: plantantalen har radikalt höjts till godtagbara värden, tack vare odlarnas lyhördhet för rådgivmycket härom på kursdagar och i tidsskrifter. Ãr 1980 ningens budskap erhölls en betskörd ax 44,2 ton och för 1981 beräknas slutskörden vid 48 ton allt per hektar räknat. Det torde ligga drygt icke vara orealistiskt tro att vi står inför ett skede av allt högre betskördar under de närmaste åren!

Detta kommer att till stor del tack vare de satsmöjliggöras som i vårt land i den omfattande försöks- och forskningar göres mot en förbättrad produktionsteknik och dessutom ningsverksamhet en fortsatt av odlarnas skicklighet. Samtidigt måste uppökning märksamhet riktas mot den allt tyngre kostnadssidan i betodoch tänkbara att begränsa utgifterna inte minst i lingen vägar fråga om insatserna av dyrbar arbetskraft.

72 Sockerbetsodlingen i Sverige

4.2.2 Kemisk ogräsbekämpning

Den kemiska har haft stor ogräsbekämpningen mycket betydelse för rationaliseringen inom betodlingen. De skötselmetoder som används idag hade varit så gott som omöjliga att utan tillämpa ogräsbekämpning med kemiska preparat.

Kemisk ogräsbekämpning startade på allvar i Sverige 1963 då de första fälten besprutades med de jordverkande herbicider som ännu används. Innan dess hade dock många preparat prövats och som idag saknar betydelse.

Man brukar indela ogräsmedlen i två olika grupper, jordverkande herbicider och bladverkande herbicider. De jordverkande herbiciderna verkar, som namnet antyder, i jorden, där ogräsens groddar eller frön påverkas. De bladverkande herbiciderna verkar på bladen och de gröna växtdelarna. Vissa herbicider har både jord- och bladverkan .

När man använder jordverkande herbicider har markens fuktighet och struktur vid sprutningstillfället stor mycket betydelse. Eftersom preparaten måste blandas med markvätskan för att ge önskad effekt, är det att är tillräcknödvändigt markfuktigheten ligt hög för att preparatet skall kun-na transporteras ned. Används medlet då marken är torr, försvåras och effekten transporten blir mindre eller uteblir helt. Nederbörd efter kan sprutningen ha en gynnsam effekt men räcker i allmänhet inte helt till.

jordens struktur är en annan viktig faktor som man måste ta till. om jorden är torr kan hänsyn Speciellt en grov struktur ge en mycket dålig effekt när man använder jordverkande herbicider. För att undvika sådan jordstruktur och för att samtidigt underlätta körningen har man senare år harva fälten på börjat redan på hösten efter Detta har också medfört att plöjningen. en del av ogräsen kan redan hösten för att sedan förgro på störas under vintern .

De bladverkande herbiciderna är inte beroende av jordstruktur

Sockerbetsodlingen i Sverige 73

och Bladherbiciderna verkar endast på redan uppfuktighet. komna varför och struktur är av mindre beogräsplantor jordart Däremot är bladherbiciderna mycket beroende av temtydelse. peratur och solljusintensitet.

4.2.3 Utvecklingen av maskiner för skörd

För mer än 30 år sedan i Svenska Sockerfabriks ABs påbörjades (SSI-J arbetet med att konstruera en driftsäker betskördesregi niasxin. Mot slutet av femtiotalet kunde tillverkningen av upptagaren, som fick namnet Hilleshög, påbörjas.

arbetskraft i betfälten blev samtidigt allt knapp- Tillgången på are. Den nya maskinen som blastade, tog upp betorna enradiga och rensade dem samt var utrustad med anordningar för strängav både betor och blast anskaffades snabbt på allt läggning flera Som framgår av diagrammet nedan ökade den magårdar. skinupptagna arealen med omkring 10% årligen under perioden 1960 - 1965.

4.1 Maskinellt skördad areal 1950 - 1971 Diagram

°/o av lokal botuvoul 100 90

Numera skördas praktiskt taget hela den svenska betarealen maskinellt. Hilleshögmaskinen som under de gångna åren modifierats och förbättrats åtskilliga gånger är alltjämt den utan konkurrens mest använda upptagaren i landet. Av sammanlagt 7 800 under år 1980 invervjuade odlare använde 84 % Hilleshög-

74 Sockerbetsodlingen i Sverige

upptagaren. Av andra enradiga, enmansbetjänade maskiner här i landet kan nämnas finska och Stoll juko västtyska som enligt samma undersökning användes på 4% av gårdarna.

Flerradiga skördemaskiner går numera även på betfälten med dominans för Edenhall som finns i både 2- och 3svenskbyggda radig version hos 6% av odlarna, vilka svarar för över 13% av arealen. 1,5% av odlarna använde den Bedeliftmaskinen. S-radiga De flerradiga maskinerna finns framför allt på större gårdar och hos maskinstationer.

Dagens betupptagare ställer sig emellertid dyrbara i inköp och man bör kalkylera med att det krävs ett arealunderegentligen lag på minst 25 ha om full skall erhållas. Det kostnadstäckning är att förvänta att gemensam vid betskörden maskinanvändning kommer att bli allt Maskinstationerna kommer vanligare. givetvis även i fortsättningen att fylla en viktig uppgift på detta område.

Medelarealen per betodlare år 1981 var bara 5,4 ha.

4.3 Betorna från sådd till skörd

l all är växtodling ensidighet i grödvalet till nackdel. Utförda försök visar klart att t ex upprepad leder till stråsädesodling nedsatt skörd, försämrad jordstruktur samt ökad och ogräs- sjukdomsfrekvens. Jordens växtkraft avtar.

Sockerbetorna representerar en mycket omhärvidlag förnämlig växlingsgröda i växtföljden tack vare sitt från stråsäden helt avvikande Växtsätt. Den djupare som krävs plöjning ger upphov till ett djupare där och växtrester är matjordslager gödsel väl inblandade. kräver dessutom en intensiv Odlingen ytbearbetning och en kemisk ogräsbekämpning som gynnar efterföljande grödor. Sockerbetornas s k förfruktsvärde har enligt utförda försök visat motsvara sig omkring 10% högre utbyte i en efterföljande spannmålsgröda. Betorna bör inte heller placeras alltför ofta i växtföljden då riskerna ökar för uppförökning av olika skade-

Sockerbetsodlingen i Sverige 75

och vart tredje, men helst vart fjärde djur sjukdomar. Tidigast bör sockerbetor tillåtas återkomma på varje fält. På nematodår, jordar kan betor och höstraps i skadehänseende jämbenägna ställas med varandra .

4.3.1 jordbearbetningen

Sockerbetor skall sås i jord som i ett 2-3 cm tjockt ytlager har ett fint bruk åstadkommet genom så få bearbetningar som möj- Man bör sträva efter att spara på vårmusten i allra görligt. mån. En tätpinnad harv är det lämpligaste ligaste djupreglerad vårbruksredskapet .

Redan hösten före bör fälten om möjligt ytharvas så att slutfåror och och en jämn upptorkning på våren kan ryggar jämnas ske över hela fältet.

4.3.2 Växtnäringstillförsel

Sockerbetan har och kräver för optimalt lång vegetationsperiod utbyte en efter jord och gröda väl avpassad växtnäringstillförsel.

Sockerbetorna är en gröda som kräver ett gott kalktillstånd för sitt välbefinnande. bör vara lägst 6,0 på lättare jorpH-värdet dar och 6,5 Ett lägre värde innebär en försämrad på lerjordar. av flera näringsämnen, däribland fosfor. Genom tillgänglighet tillförsel av s k dolomitkalk kan i samma moment magnesiumhaltig en i det betodlade området icke ovanlig bristsituation beträffande magnesium korrigeras .

till sockerbetor bör ske med speciell omsorg. Med Kvävegödsling ökar rot- och blastskörclen medan sockerhalten stigande givor samtidigt sjunker. Ett omfattande antal kvävegödslingsförsök ger klara anvisningar om att lönsammaste givan utgör 120 - 130 kg N, med den högre givan använd på vallösa gårdar eller där en hög blastskörd eftersträvas. Sockerbetan representerar tack vare sin växtperiod små risker för kväveläckage vid normal gödsling. långa

76 Sockerbetsodlingen i Sverige

En procents sänkt sockerhalt motsvarar för odlaren en förlust av 500 kr per hektar. Även sockerindustrin förluster om sockergör halten är för låg. Den utvunna blir mindre och sockermängden melassandelenökar. Det s k blåtalet är ett mått på skadligt kväve i betan, och detta visar ofelbart värden när stegrade kvävegödslingen blir alltför kraftig och därmed oekonomisk. Från och med 1980 års bestämdes blåtalet odlarnas skörkampanj på deprov, vilket ger möjlighet till eventuell korrektion av gödslingsintensiteten i det enskilda fallet.

Sockerbetan som ursprungligen är en havsstrandväxt bör enligt svenska försökserfarenheter tillföras natrium för optimalt utbyte. Detta sker med något av de natriumhaltiga kvävegödselmedlen chilesalpeter eller natriumsalpeter. Det senare är gödselmedlet svensktillverkat .

Betorna kräver för sitt välbefinnande en viss bornivå i jorden och Bortillståndet tillgång på mangan. i jorden korrigeras genom tillförsel av borhaltig medan snabbast PK-gödsel manganbrist avhjälps genom besprutning med en lösning av mangansulfat.

4.3.3 Skötselmetoder

Före betsådden måste odlaren ha klart för vilken Skötselmesig tod han skall välja, bestånd antingen solohackning, färdigt eller maskinell . gallring

Solohackning tillämpas på landets halva betareal och kräver en frötäthet av 10 frön per meter. Då erhålles ett bestånd som måste glesas med långhacka till 3-4 metern. plantor på

Sår man färdigt bestånd, vilket ca 45 % av betaretillämpas på alen skall antalet frön meter vara fem till sex. Det är den per minst arbetskrävande skötselmetoden .

Maskinell gallring som än så länge tillämpas på blott några få arealprocent innebär att ett bestånd som härrör från frötätheten 10 - 12 per radmeter tunnas ut till önskad mekaplanttäthet på

SOU l982:6 Sockerbetsodlingen i Sverige 77

nisk väg med hjälp av speciella gallringsmaskiner.

Fältförsök i vilka de tre metoderna i avkasmirgshänseende jämförts med varandra, resulterade i att färdigt bestånd och maskinell en sockerskörd som är 4-5% lägre än sologallring gav hackningsmetoden .

Ur ekonomisk synpunkt ger dock det färdiga beståndet det högsta närmast följd av den maskinella gallringen. Om sombidraget, marskötseln utföres av odlaren själv kan dock värdet av arbetsinkomsten från solohackningen väga tungt vid bedömningen av metoderna ur ekonomisk synpunkt.

För en god betskörd krävs ett slutligt plantantal på 80 OOO per ha och plantorna skall vara jämnt fördelade över fältet. Då blir betorna likstora och luckorna i raden färre. Det blir lättare att skörda och spillet mindre.

Fröet tillhandahålles enligt kontraktets bestämmelser av SSA och kan efter odlarens önskan erhållas såsom pelleterat eller opelleterat (naket). Användningen av pelleterat frö dominerar.

Allt frö som lämnas ut är betat mot jordboende insekter och mot svampangrepp .

Sådden sker med precisionssåmaskiner. Med dessa maskiner kan antalet frön meter med hjälp av speciella cellhjul eller skoper por placeras i fuktig jord på den obearbetade såbottnen.

Såningsarbetet utföres på en fjärdedel av arealen med hjälp av maskinstationer eller genom gemensam maskinanvändning.

Den normala såtiden infaller omkring den 25 april på fastlandet och vecka senare på öarna. Då är som regel frostrisken någon över, jorden är uppvärmd och reder sig väl.

Som framgått har det pelleterade monogermfröets infötidigare rande inneburit en påtaglig förenkling av odlingen. Arbetsbe-

78 Sockerbetsodlingen i Sverige

hovet vid sommarskötseln har på 20 år kunnat sänkas med 80 - 100 ha. Men så är också den kemiska

arbetstimmar per ogräsbe-

kämpningen att betrakta såsom en obligatorisk i all betåtgärd odling .

l.. 3. 3.1 Solohackning

Forna tiders krypande längs tätsådda rader är numera ett minne blott. Den korta hackan har ut bytts mot en långskaftad och man arbetar upprätt. Tack vare det kan glesa plantbeståndet man med enkla hacktag friställa de 3 - 4 plantor meter som per skall lämnas kvar i raden så jämna avstånd på som möjligt. Fältet bör före sådd ha behandlats med markherbicid och radmellanrummen körts med radrensare före som handhackningen, påbörjas när plantorna fått högst fyra blad.

Solohackningen tillämpas idag på mindre och medelstora gårdar och utförs oftast av odlaren och hans familj som härigenom kan tillförsäkra en arbetsinkomst under en period sig då övriga grödor inte kräver så mycket tid.

4.3.3.2 Färdigt bestånd

Metoden att så färdigt bestånd förutsätter användandet av så små utsädesmängder att man direkt erhåller ett tätt lagom plantbestånd. Den tillämpas i allt större i vårt land. utsträckning Den ställer stora krav och på odlarens kunnighet en ingående kännedom om fältförhållandena. Kemisk är nödogräsbekämpning vändig både före sådd och efter uppkomst. av insekter Angrepp som trips, jordloppor etc måste* bekämpas snabbt och effektivt. De i etableringsstadiet gles-stående och späda plantorna tål inte att decimeras utan men för skördeutbytet.

4.3.3.3 Maskinell gallring

Metoden, som ännu inte fått någon större i Sverige, omfattning kan sägas vara en modell att mekanisera Ett solohackningen. plantbestånd som skapats genom sådd av 10 - 12 frön per rad-

“ Sockerbetsodlingen i Sverige 79

meter decimeras i hackstadiet med hjälp av variabelt slagantal. Förutom den s k SSA-hackan finns i marknaden en västtysk hacka, som är försedd med ett känselspröt för elektronisk utlösning vid kontaken med plantorna. Tyvärr reagerar den även för sten, kokor och ogräsplantor.

4.3.1. Ogräsbekämpning

l all sockerbetsodling är ogräsförekomsten ett mycket stort problem. Betan har svårare att konkurrera mot ogräset än t ex stråsäden speciellt under de första månaderna efter sådden. Från försöken vet man att den procentuella skördeförlusten blir lika stor som antalet ogräsplantor vid skörden per kvadratmeter räknat.

Speciellt besvärliga arter i betodlingarna är målla, baldersbrå, nattskatta, pilört, åkerbinda, kvickrot men också arvsäd av betor och raps.

Följande ogräsmedel avsedda för betodling finns för närvarande tillgängliga på den svenska marknaden: - TCA - Round-up - Pyramin - Venzar - AZ Merpelan - Goltix - Betanal - Tramat

TCA och Round-up används för bekämpning av kvickrot. Preparaten Pyramin, Venzar och Merpelan AZ är jordverkande herbicider som sprutas med före sådd, i samband med sådden eller strax före sådden. Goltix är en kombinerad jord- och bladverkande herbicid som kan sprutas med före sådd eller strax efter sådd men även efter betornas uppkomst kan preparatet användas. Betanal är en bladherbicid och används efter betornas uppkomst då ogräsen är mycket små.

80 Sockerbetsodlingen i Sverige

I genomsnitt torde den kemiska ogräsbekämpningen betinga en kostnad av 900 kr per ha motsvarande 15% av de samlade kostnaderna i odlingen .

Om man istället för att bespruta hela fältet, dvs bredtillämpa sprutning, använder sig av s k bandsprutning kan preparatåtgången nedbringas till hälften. Härvid begjutes ett band av 25 cm bredd rakt över plantraden medan radmellanrummet istället hålles ogräsfritt på mekanisk väg med hjälp av radrensare. Det är härvidlag en fördel om såmaskin, radrensare och bandspruta har samma arbetsbredd. Ett kan i annat fall orstyrningsfel saka att sprutduschen kommer vid sidan om raden.

4.3.5 Sjukdomar och skadedjur

I vårt land är som regel behovet av mot bekämpningsåtgärder insekter och svampar förhållandevis ringa.

Dock är kemisk bekämpning av på de nyuppkomna plantorna förekommande âkertrips och inte särskilt betfluga sällsynta. Lokalt kan också andra skadedjur och behöva bekämuppträda pas, exempelvis jordlopporna i de gotländska odlingarna. Ett annat problem är betcystnematoden som slår till lättare på jordar i områden med intensiv som t ex inom vissa betodling delar av sydvästra Skåne.

Det stora och svårstyrbara problemet är de på växtskyddssidan jordboende skadedjuren, av vilka ett ansenligt antal arter kan vålla allvarliga skador i glesa betbestånd under etableringsperioden. Det kan vara t ex tusenfoting, liten betbagge, dvärgfoting, hoppstjärt, knäpparlarv och larvborstsvans för att nu nämna några arter. Under kalla, våta och vårar oväxtliga när fröet kanske får ligga länge i jorden eller växer sakta ur det känsliga groddplantstadiet kan dessa orsaka föröskadedjur dande plantbortfall. av fröet med medel Betningen i pelleteringsmassan ger emellertid ett visst som dock är skydd, otillräckligt under år med stor insektsförekomst. l andra betodlande länder användes verkande systemiskt granulerade insektsmedel, som på

W Sockerbetsodlingen i Sverige 81

av sin inte är tillåtna i vårt land. grund giftighet

Även av arter kan skada betorna. Nämnas kan svampar många Alternaria, Phoma Betae och Ramularia, av bladfläcksjukdomarna vilka den sistnämnda vissa år angripa speciellt sorten tycks Primahill och har få lokaler orsakat nedsatt skörd. på några

Av aktuella förtjänar manganbrist och magnesiumbristsjukdomar brist att nämnas. Båda är vanliga inom hela det sjukdomarna betodlande området och avhjälpes - såsom nämnts i växtnärings-

avsnittet respektive tillförsel av magnesium- -genom besprutning eller kalkningsmedel. Borbrist som orsakar haltiga gödslingsär numera mindre vanligt, genom att bor normalt hjärtrötan tillförs med handelsgödseln .

4.3.6 Bevattning

Under senaste decenniet har bevattning av sockerbetor blivit allt För närvarande torde mer än 10 procent av betvanligare. arealen bevattnas. Detta speciellt för lättjordarna i nordgäller östra Skåne och västra där även fabrikspotatis i stor Blekinge, odlas. Bland annat i dessa områden har jordbrukarna omfattning bevattningsvatten främst till de ovannämnda genom tillgången på kunnat erhålla en klart förbättrad odlingssätunga grödorna kerhet och en ökad produktionsförmåga i dessa extremt lätta jordar, något som skördestatistiken bekräftar.

Vattnet tas i Kristianstadsbygden mestadels från djupborrade brunnar men också från åar och De genomsnittliga mersjöar. som erhållits med sockerbetor i skördar i bevattningsförsök detta område ligger vid 15 - 20%.

På Öland förekommer även med bräckt vatten och det bevattning resultat. Sockerbetan är tolerant mot den natriumklorid med gott som havsvattnet innehåller. Vattnar man betorna med exempelvis 100 mm saltvatten får man ut ett par ton natrium samtidigt och klor. Denna anrikning tycks under höst ansenliga mängder och vinter lakas ut i de lätta jordar som bevattnas och någon

82 Sockerbetsodlingen i Sverige

större olägenhet i en efterföljande har inte märkts stråsädesgröda vare sig i försök eller praktik.

4.3.7 Skörd

Den första augusti påbörjas genom Sockerbolagets försorg regelbundna slumpvisa betskördebestämningar inom bruksområde. varje Härigenom kan skördens storlek bestämmas med relativt stor säkerhet och på basis härav kan och respektive betodlareförening bruksledning bestämma tidpunkten för kampanjens start. Normalt startar fastlandsbruken sista veckan i september och ö-bruken en vecka senare, detta därför att kampanjen skall kunna avslutas före julen. Kampanjens kan vid senare års aremedellängd aler beräknas till ca 80 dagar.

Betorna levereras från odlare till bruk efter en plan uppgjord på bruket i görligaste mån efter odlarens önskemål, som givetvis beror av och upptagningsmöjligheterna, driftsinriktningen möjligheterna att ta tillvara blasten och den betåtertagna massan etc .

Sedan två säsonger fungerar i avräkningshänseende en s k pristrappa så konstruerad att odlaren under av kamvarje period panjen får samma ekonomiska utbyte från sin Tillbetodling. växtkurvans form har bestämts på basis av ett stort antal skördetidsförsök. I betpriset för var och en av de 32 perioderna har vidare bl a tagits till fördelarna hänsyn med en tidig skörd, › kostnader för och för hopkörning frostskydd, kompensation lagringsförluster och försvårade transportförhållanden mot kampanjens slut.

Med några få undantag skördas den svenska sockerbetsarealen maskinellt (jmf 4.2.3). Själva kan av klimatbetupptagningen skäl inte pågå hela utan bör vara avslutad före 10 kampanjen, november. En ansenlig del av de upptagna betorna måste därför förvaras hos odlarna i lager eller stukor.

l frostigt väder skall betlagren täckas så att de inte skadas.

Sockerbetsodlingen i Sverige 83

Så sker icke alltid och vissa år - t ex 1980 - försvårades sockertillverkningen vid bruken, därförtatt frusna, upptinade och ruttnade betor levererades.

4.3.8 Transport

Till sockerbruken fraktar över hälften av odlarna ungefär 70% av den totala betskörden med egna traktorekipage. Resten transmed lastbilar enligt en taxa som för varje år förhandporteras las fram mellan åkeriorganisationen samt betodlarna och Sockerbolaget.

till odlarna oberoende av leveranssätt, räknat Körbidrag utgår kvantiteten rena betor. Utformningen är sådan att odlarnas på i stor utsträckning är oberoende av transtransportkostnader portavståndet.

Varje leverans provtages vid bruket efter ett överenskommet system för bestämning av sockerhalt och jordhalt vilka båda är betalningsgrundande. Varje leverans avräknas separat.

4.4 Biprodukter från odlingen

Sockerbetans biprodukter, blast, betmassa, melass och betfor är fodermedel, vilka används tillsammans med andra näringsrika fodermedel för att få en balanserad foderstat.

Blasten och betmassan är starkt vattenhaltiga och måste tas tillvara inom det sockerbetsodlande området medan betfor och melass tål att transporteras och förbrukas över hela landet.

81. Sockerbetsodlingen i Sverige

Tabell 4.1 Biprodukternas energi- och proteininnehåll

Torr- Per kg ts Per kg foder substans Mcal Smältbart Mcal Smältbart % p_rotein, g protein, g Sockerblast , ren Färsk 16 2,39 113 0,38 18 Ensilerad 18 2,16 105 0,39 19 Betmassa

Det framgår av tabellen att blasten har ett högt proteinvärde i torrsubstansen medan den färska betmassan ligger lägst både beträffande proteinhalt och torrsubstanshalt. Tack vare sin höga torrsubstanshalt har betforn det högsta energivärdet per kg foder.

4.4.1 Blast

Från mindre än hälften av sockerbetsarealen tas blasten tillvara för utfodring .

Metoden att skörda hel blast med vidhängande större eller mindre nacke stor foder, som med nuvarande ger mängd maskintyper i första hand - Hilleshög lägges i en sträng på marken. Det är härvid ofrånkomligt att inblandningen av jorden blir så stor att fodrets kvalitet nedsättes. Bäst är det om blasten får aldrig hamna på marken under skördeprocessen utan direkt kan lastas i vagn. En vanlig metod är därför att man kör med slaghack före skördemaskinen och ställer denna så att träffar slaghackan betan ovanför nacken. Blasten blåses upp i en efterföljande vagn. Tyvärr suger en slaghack med normalt varvtal med sig en del jord.

Speciella blastskörde-maskiner finns numera att tillgå, hos vilka

Sockerbetsodlingen i Sverige 85

varvtalet är lägre och som därigenom ger renare blast.

På huvuddelen av betfälten tas blasten emellertid inte alls tillvara utan plöjes ner som gröngödsling. Enligt skånska försök utförda av Malmöhus läns försöksringar åren 1961 - 66 utgör gödselvärdet hos nerplöjd blast ca 400 kr per ha.

4.4.2 Betmassa

De långsmala strimlor som vid_ sockertillverkning blir kvar efter själva utlakningsprocessen blir till betmassa. Ungefär 40% av rotvikten utgöres av betmassa, som håller en torrsubstanshalt av 11 - 13%. Kontraktsenligt har varje odlare rätt att köpa betmassa i en kvantitet som i form av torrsubstans motsvarar 4,95% av den levererade betkvantiteten. Han kan också helt eller delvis byta ut sin massamängd mot torkad, melasstillsatt betmassa (betfor) i proportionen 100 kg torrsubstans i betmassan mot 125 kg betfor.

Odlaren har alternativt möjlighet att låta Sockerbolaget återköpa hans betmassa. Ungefär 60% av all betmassa överlåtes på detta sätt.

4.4.3 Melass

l slutänden av tillverkningsprocessen för socker erhålles en tjockflytande sockerrik lösning som kan utfodras direkt eller också i fabriken tillsättas betmassan i samband med torkningen till betfor.

Odlaren har kontraktsenligt rätt att till ett pris som är lägre än foderhandelns inköpa 375 kg melass för varje påbörjat hektar betor.

Melassen levereras i fat eller tank och fördelas på grovfodret till nötkreatur eller möjligen hästar antingen manuellt eller på mekanisk väg .

Sockerbetsodlingen i Sverige

4.5 Rådgivning och utvecklingsarbete

4.5.1 Rådgivning

Vid vart och ett av de sju sockerbruken två - tre bettjänstgör inspektörer som har ansvaret för odlarekontakten såväl under växtsäsongen som under kampanjen. De svarar även för uppgörandet och tillpassningen av leveransplanerna efter odlarnas önskemål.

Automatiska telefonsvarare vid bruken ger aktuella odlingstekniska råd under sommaren och utfärdar vid behov frostvarningar under kampanjens senare del.

Sockerbolaget bedriver vid sin institution för jordbruksteknik lokaliserad till det nedlagda socker-bruket i Staffanstorp ett intensivt forskings- och utvecklingsarbete beträffande odlingsoch maskintekniska spörsmål. Här arbetar ett trettiotal personer. Institutionen har under åren tagit synnerligen aktiv del i de senaste decenniernas rationaliseringsprocess .

Sedan 25 år arbetar ett särskilt organ vid namn Sockernäringens Samarbetskommitté med försöksverksamhet och på undersökningar det odlingstekniska området. Kommittén är sammansatt av två representanter för sockerbolaget och två för betodlarna under ledarskap av en opartisk ordförande. Kostnaderna för den omfattande försöks- och forskningsverksamhet som kommittén bedriver delas lika mellan intressenterna.

Kommittén har sålunda alltsedan dess bildande haft till uppgift att genom undersökning, försök och av från uppföljning impulser utlandet pröva vägar och metoder för en rationell i betodling Sverige.

Den uppgiften löses bl a genom utförandet av ett hundratal fältförsök såväl på arrendegården Ãdelholm i närheten av institutionen som ute i de olika bruksområdena.

i Sverige 87 sockerbetsodlingen

För lösandet av speciella uppgifter av forskningskaraktär samarbetar kommittén med ett flertal utomstående institutioner såsom Institutionen vid Lunds Universitet som upp- Naturgeografiska rättar och bemannar en avancerad klimatstation på försöksfältet vid Ädelholm, flera institutioner vid Sveriges Lantbruksuniversitet m fl. Vunna resultat förmedlas ut till odlarna via publikationen samarbetskommittén informerar som utges vår och höst och till alla odlare. Häri meddelas korta och distinkta råd går i aktuella spörsmål.

artiklar och undersökningsresultat publiceras i tidskrif- Längre ten Betodlaren, som utges av Sveriges Betodlares Centralförening.

Direkt rådgivning till odlarna sker sommartid vid demonstrationer och visningar i anslutning till försöksfälten och vintertid vid inför den stundande växtsäsongen; evenebetodlaredagar anordnas av de lokala odlarföreningarna och bruksledmangen ningarna gemensamt.

Odlarna är i allmänhet mycket lyhörda för de råd som meddelas och rekommenderade nymodigheter prövas och omsättes snabbt i praktiken .

4.5.2 Utvecklingsarbete

Även om de i rationaliseringshänseende största sprången i sockerbetsodlingen av allt att döma tagits under de närmast decennierna så kan likväl en fortsatt utveckling mot föregående en allt säkrare odling och allt högre skördar förväntas för framtiden. Detta kommer att bli möjligt tack vare en förbättrad odlingsteknik och en fortsatt stegring av odlarnas skicklighet.

4.5.2.1 Ökat antal sorter

Hittills har den enskilde odlaren haft mycket små möjligheter att välja betsort efter sina odlingsförutsättningar. Enligt gällande bestämmelser skall sockerbolaget kostnadsfritt ställa frö till för- Först på de allra senaste åren har man kunnat få fogande.

Sockerbetsodlingen i Sverige

pröva andra sorter - Primahill och i någon Saloutsträckning hill - vid sidan av Monohill. Det hade varit värdefullt om man t ex i trakter med torra och vårar kunnat en besvärliga välja sort med god etableringsförmåga. För den odlare som har lång transportväg till bruket kunde det vara lönande att odla en sort med sockerhalt speciellt hög men lägre betskörd. En tredje odlare som tillika är djurhållare kanske skulle önska en speciellt blastrik sort med ett så upprätt Växtsätt i blasten att denna lätt kan skördas med minimal nersmutsning.

lbla EG-staterna är ordningen den att betodlarna har att välja betsort i utbudet från flera Fröet allmänna fröföretag. köpes på marknaden med stöd av resultaten från den officiella sortprovningen i respektive land.

Allt talar för att man vid förädlingsinstitutet i Hilleshög kommer att kunna ställa ett ökat antal sorter till de svensk odgoda larnas innebärande förfogande påtagliga framsteg i fråga om avkastning, betkvalitet och odlingssäkerhet, bland vilka odlaren kan välja.

4. 5. 2. 2 Försök med etanol-betor

I de flesta betodlande länder diskuteras för närvarande energigrödor som tänkbara substitut för de allt dyrbarare mineraloljorna. Sockerbetan har därvid ansetts vara av intresse.

En beta avsedd för energiproduktion behöver inte ha sockerbetans sockerhalt. Inte heller är kraven höga så höga på att halten i sockerfabrikationsprocessen av s k skadliga ämnen såsom kväve, natrium och kalium skall vara låga.

Etanoltillverkning främst för tekniskt bruk med betor som råvara förekommer för övrigt sedan flera år i Frankrike. Förädlingsarbete med foderbetan som ingående komponent i flera pågår länder.

i Sverige 89 Sockerbetsodlingen

av såbäddsberedning och sådd 4.5.2.3 Förbättringar

Ett ansenligt utrymme i Samarbetskommittêns försöksprogram upptar studier av Det är ofta nog så i jordbearbetningsproblem. att orsakas av olämplig såbäddsberedpraktiken dålig uppkomst ning. För närvarande bedrives dessutom jämsides grundforskning vad gäller lämpligaste aggregatfördelning i ytjorden, sådjup, marktemperatur och många andra ting som inverfuktighetskrav, kar på uppkomsten. I detta arbete deltar - bl a med anslag från Stiftelsen Svensk Sockerbetsforskning - forskare vid Sve- Lantbruksuniversitet och Naturgeografiska Institutionen vid riges Lunds Universitet .

harvkonstruktioner med vars hjälp man Samtidigt prövas nya skall kunna så att fröet därefter precisera bearbetningsdjupet, kan i den Så t ex har man placeras lämpligaste groningsmiljön. i försök inom de flesta bruksområdena med gott resultat prövat att medelst en liten förplog framför varje såbill fösa undan torr ytjord och därigenom säkra goda etableringsförhållanden för varje utsått frö.

Det kommer - så vitt nu kan bedömas - snart nog att marknadsföras bearbetningsredsk-ap,vilket kommer att ändamålsenligare förbättrade vilket är av största möjliggöra uppkomstbetingelser betydelse för planttätheten .

I flera länder numera annorlunda metoder för sådd och prövas sättning, så ock i kommitté-försöken här hemma i Sverige. Så t ex undersökes att med planteringsmaskiner av möjligheterna japanskt ursprung placera drivhusuppdragna plantor, som var för fått och växa ut i paperpots, på jämna avstånd sig gro i raden. Svenska försök med handplanterat material pågår.

så fungerande att ett En tysk såstämpelmaskin prövas även, med öppna ekrar bestående av rör som under förflyttninhjul gen tryckes ner i jorden. Ett frö faller så i rätta ögonblicket genom röret .

90 Sockerbetsodlingen i Sverige

Dessa och andra tekniska tar sålunda sikte att lösningar på fröet skall hamna exakta avstånd i raden, på en viktig förutsättning för optimala skördar i det beståndet. färdiga

4.5.2.4 En bättre anpassad växtnäringstillförsel

I allt för många fall det fortfarande måfå till betorgödslas på na. Ännu har inte mer än uppskattningsvis två tredjedelar av de betbärande fälten karterats sitt innehåll av för på växten nödvändiga växtnäringsämnen, trots att detta är en förutsättning för rätt avvägd och ekonomisk i en tid med stigödsling gande kostnader.

Mycket vore att vinna, om de femtusen betodlarna djurhållande i större utsträckning lät och med analysera gårdens stallgödsel de funnavärdena som grund korrigerade handelsgödselgivorna därefter. Här bör alla krafter goda på rådgivningsområdet verka för en bättre som skulle innebära avsevärda beordning sparingar för odlarna, enligt erfarenheter från abonnemangsrådgivningen genomsnittliga av storleksordningen 10 - 20% av handelsgödselkostnaden!

Men ökade resurser och forskarintresse borde dessutom ägnas frågorna om stallgödselanvändningen vid olika tidpunkter på året, spridningsmetoder och den tekniska utrustningen vilken måhända skulle kunna ges öka precision i spridningsarbetet. stallgödsel utgör i synnerhet på de lätta och humusfattiga jordarna ett .mycket värdefullt mulltillskott. I nordöstra Skånes lättjordsområden, där sockerbetor och är fabrikspotatis de tunga grödorna, är också djurtätheten stor inte minst tack vare tillgången på biprodukter från betodlingen. Kretsloppet stallgödsel- - - tillgång betodling och potatisodling bevattningsmöjligheter djurhållning med stor foderandel av från biprodukter socker-, stärkelse- och spritfabrikation har fört med att dessa sig förr så magra jordars växtkraft kunnat höjas väsentligt på senare år. Karpalundsbruket har under flera år kunna redovisa de högsta betskördarna i landet.

Sockerbetsodlingen i Sverige 91

.

Intensivt arbetas det i flera med möjligheterna att genom grödor av kvävehalten i jorden träffa rätt när det gäller analys tillförsel På grund av kvävehaltens

av kvävehaltiga gödselmedel.

föränderlighet i marken alltefter årsmån, nederbörd, nitrifierings-

kan icke ske tillsammans med hastighet etc, kväveanalysering övrig markkartering. En jämförelsevis omständlig provtagning måste till Bl a skall provtagning ske av ikväveanalyseringen. ända ner till 90 cm djup. Vanligtvis analyseras nitratjorden halten fram tre nivåer 0-30, 30-60, 60-90 cm. på

i fältförsök och i fältmässig skala på särskilda Undersökningar för att man snabbt skall kunna vinna erfarentestgårdar pågår het av metodikens tillförlitlighet. Bl a måste de uttagna jordproven snarast djupfrysas för att ge rättvisande analysvärden. Metodundersökningarna utföres i samarbete med Lantbrukskemiska stationen i Kristianstad. I Skåne arbetas det för närvarande med att framställa för mekanisk jordprovtagning ,såväl utrustning till det karteringsdjupet 20 cm som för kväveprovtagvanliga ning.

Sannolikt torde vi inom relativt få år ha sådana provtagningsoch utarbetade att vi med någorlunda säkerhet kan analysrutiner dimensionera efter sockerbetornas och även ankvävegödslingen dra grödors aktuella behov.

Brist synes bli allt vanligare i svenska betfält. på magnesium På eftersommaren framträder i synnerhet på stallgödsellösa gårdar de typiska symptomen: blad som svartnar och så småningom dör. Sockerbetan är en relativt magnesiumkrävande växt som inklusive blast bortför inemot 40 kg per ha.

Bristsymptomen på betorna, som verifieras av låga markanalysvärden, förekommer ofta på kalkfattiga jordar. Billigaste botemedlet är tillförsel av kalk. Frågan om sockermagnesiumhaltig betornas magnesiumupptagande behöver bli föremål för ytterligare forskning .

Av mikronäringsämnen är det idag manganet som ofta nog vållar

92 Sockerbetsodlingen i Sverige

bristsjukdomar hos betorna. Manganbrist förekommer kalkrika på fastmarksjordar och även på luftiga mullrika jordar, i vilka detta ämne lägges så hårt fast att det helt enkelt inte kan tas upp av betorna i tillräckliga kvantiteter. får ett Bristplantorna spretigt Växtsätt och bladen blir marmorerade. bladfläckigt Symptomen kan effektivt och snabbt medelst avhjälpas besprutning med 2-3% mangansulfat .

På sistone har man infört metoden att ersätta mangansulfatet med sk mangankelat. Ett kelat är av uppbyggt en metalljon t ex mangan - samt en komplex organisk förening med uppgiften att förhindra eller fördröja metalljonens fastläggning i jorden. Dylika kelatföreningar är lätthanterliga och enkla att sprida. Problem med lämplig har dock visat varför försök dosering sig pågår om detta .

4.5.2.5 Förbättringar i användningen av kemiska bekämpningsmedel

Kemisk är ett moment ogräsbekämpning viktigt i dagens betodling. Att bedriva betodling med helt manuell och mekanisk sommarskötsel skulle kräva 13 000 betskötare under 10 veckor, vilka inte skulle att få gå tag i samtidigt som det skulle ställa sig mycket dyrt .

I försöksverksamheten prövas oavlåtligen nuvarande och nya preparat och kombinationer av dessa i syfte att med oförminskad effekt dra ner på preparatkostnaderna ändrad dosegenom ring och tillsats av s k vätningsmedel. Om vårt nuvarande preparatsortiment användes föreskrivet sätt har vi på som regel en nära nog fullt tillfredställande ogräseffekt.

Övergång till allmännare av

användning bandsprutningsmetoden kan förväntas under de närmaste åren. Såsom redan kan sagts preparatmängderna minskas till hälften medan antalet radrensningar mellan raderna måste intensifieras.

Bandsprutning är ännu så länge i uppkomna bestånd. vanligast

Sockerbetsodlingen i Sverige 93

kopplas då till sprutan på vanligt sätt. Det är Sprutrampen också möjligt att bandspruta i samband med sådden, varvid rampen istället monteras direkt på såmaskinen.

All besprutning skall utföras med största möjliga omsorg och nog- Den bör sättas in vid rätt utvecklingsstadium och grannhet. frekvens hos betplantor, ogräs och ohyra, i riktig dosering och med lämpligaste preparat och utan omak för omvärlden. Men effekten av alla dessa åtgärder blir ändå otillfredställande om inte sprututrustningen är perfekt.

Det blir i framtiden en nödvändighet att funktioneringen i första hand beträffande munstycken, vätskefördelning, manometer och pump hos sprutorna regelbundet kontrolleras och korrigeras.

En väsentligt ökad precision i sprutarbetet kan förväntas då sinnrika elektroniska kontrollinstrument som under sprutningens °n vätskegång håller reda pa bl a avverkad areal, hastighet, per tidsenhet, mera allmänt kommer i marknaden. De har mängd ännu så länge prövats på några få egendomar inom betodlingsområdet .

4.5.2.6 Utveckling av skördeteknik och transporter

Utvecklingen på betskördemaskinernas område har redan behandlats i avsnitt 4.2.3. Det troliga är att den hegemoni som de enmaskinerna har haft och har i vårt land - den radiga alltjämt används närmare 73% av den samlade betarealen - efter hand på kommer att brytas. Utvecklingen förväntas i stället gå över på -två- och treradiga maskiner med större kapacitet. Men därmed kommer betskördandet att kräva ett större behov av transportmedel och personal för att fungera.

Gemensam maskinanvändning kommer med dagens och morgondagens maskinkostnader att bli en nödvändig utveckling. Likaså kommer maskinstationerna, som svarar för 1/5 del av all betupptagning efterhand, att välja flerradiga maskiner i sin verksamhet. Då och då har tankar framförts på möjligheterna av ett bättre ut-

92. Sockerbetsodlingen i Sverige SOU 1982 : 6

nyttjande av förhyrda och upptagares skördekapacitet transportorganisationens prestanda genom införandet av en traktvis avverkning med så få skördetillfällen hos odlare varje som möjligt. Härigenom skulle betupptagarnas många och tidsenergikrävande omgrupperingar kunna undvikas samt och avverkningstransportkostnaderna sänkas. (Det har beräknats att en stationsmaskin 10% av tiden ägd tillbringar med förflyttning mellan gårdarna).

4.5.2.7 Långtids- och storlagring av betor

Vid åtskilliga sockerbruk på kontinenten samt även i Finland tillämpas metoden att intill bruket av sockeranlägga storlager betor rymmande möjligast jordfria och väl utväxta betor för ungefär tre veckors drift. är att som kan Vanligast betlagren, ha 5 - 6 meters under höjd, läggs på betonggolv vilka luftkanaler löper. inuti avläses Temperaturen lagret centralt med hjälp av strategiskt placerade termometrar.

Även i Sverige har försök utförts med dylikt lagringssystem och man fann att förlusterna i torrsubstans och socker under våra klimatförhållanden inte var exceptionellt stora. Bland betodlarna är intresset stort för att systemet prövas ytterligare här förmenandes att i ett flertal

gârdslagring upplag ovillkorligen

ställer sig kostsammare än om betorna kunde storlagras under kontrollerade former i brukets närhet.

4.6 Odlingens ekonomi i förhållande till andra grödor

För att bedöma sockerbetsodlingens ekonomiska konkurrenskraft gentemot andra grödor kan man använda s k bidragskalkyler. I en bidragskalkyl upptas grödans intäkter och från dessa dras de kostnader (särkostnader) som direkt kan hänföras till grödan och som bortfaller om man att upphör odla grödan i fråga respektive tillkommer om man börjar odla Skillnaden grödan. mellan intäkter och särkostnader kallas och täckningsbidrag är det bidrag som grödan kan bedömas lämna till att täcka samkostnaderna dvs de kostnader som finns oavsett vilken gröda som odlas.

Sockerbetsodlingen i Sverige 95

Som regel är ersättning till basmaskiner, arbete, driftsledning och markränta att betrakta som samkostnader.

har för att bedöma lönsamheten i odlingen för olika Utredningen använt för 1981/82 upprättade av lantgrödor bidragskalkyler bruksnämnderna för ett område omfattande Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. lnom detta område finns över 80% av landets sockerbetsodling .

I tabell 4.2 nedan har kalkylerna sammanfattats. För spannmålsi förutsättningarna att sprutning och tröskning grödorna ingår är lejd. För höstrapsen tillkommer även lejd strängläggning. 1 sockerbetskalkylerna hör till lejda moment sådd, sprutning, sommarskötsel, upptagning och transport. För fabrikspotatisodhar att och upptagning lejts bort. I lingen antagits sprutning kalkylen för matpotatis faller på lejda tjänster sprutning, upptagning och sortering .

För att betydelsen av om kostnaden för arbetskrafåskadliggöra ten räknas till sär- eller samkostnader har valts att redovisa dels täckningsbidrag I (arbete som särkostnad) dels täckningsbidrag ll (arbete som samkostnad).

Tabell 4.2 Täckningsbidrag m m för olika grödor 1981/82

Gröda Avkastning Intäkter Särkostna- lb I Särkostna- Tb II dt per ha der inkl der exkl arbete arbete

Höstvete 48-58 5133-6195 3278-3422 1855-2773 2498-2642 2635-3553 Vårvete 40-50 4618-5756 3072-3226 1546-2530 2396-2550 2222-3206 Höstråg 35-45 3434-4413 2842-2982 592-1431 2062-2202 1372-2211 Korn 40-50 3880-4850 2604-2741 1276-2109 1928-2065 1952-2785 Havre 40-50 3820-4755 2736-2890 1084-1865 2060-2214 1760-2541 Höstraps 25-32 5025-6432 4005-4157 1020-2275 2861-3013 2164-3419 Fabrikspotatis (0bevattnad) 280 12124 11727 397 9387 2737 Hatpotatis (.°_b_ê_V_a_t§;l-_§99 ________ _llêQé ______ _lââQä _____ _ Lä?? ______ _ lêQéå ____ __ 5252 _____ __

96 Sockerbetsodlingen i Sverige

forts. Gröda Avkastning Intäkter Särkostna- TbI Särkostna- Tb II dt per ha der inkl der exkl arbete arbete

Sockerbetor -solohackn. 1070 12077 9317 2760 7757 10320 -färdigt bestånd 4100 113103 8293 3050 4558

16785 Som framgår av sammanställningen uppvisar sockerbetorna ett täckningsbidrag som ligger högre än övriga grödor. För täckningsbidrag I (Tb I) gäller dock att vid de högre skördenivåerna når höstvete och vårvete nästan lika högt. Även höstrapsen förmår konkurrera. Inom bestånd sockerbetsodlingen ger färdigt ett högre täckningsbidrag än solohackningen.

Betraktas däremot arbetet som en samkostnad visar täckningsbidrag Il (Tb Il) att sockerbetornas överlägsenhet ökar. Niatpotatisodlingen är den gröda som i det fallet når nästan lika högt. Orsaken är att arbetskraftintensiva grödor som sockerbetor och potatis belastas i större utsträckning av arbetskostnaderna än de mindre arbetslrävande grödorna. Täckningsbidrag Il är särskilt intressant i de fall jordbrukaren uför arbesjälv tet och då strävar efter att få så hög arbetsinkomst som möjligt från sina grödor.

Framför allt familjejordbruket utan anställd arbetskraft kan förväntas utgå från täckningsbidrag ll vid en bedömning av grödans lönsamhet. I de fall odlarna även utför sommarskötseln själv kan ytterligare 260 - l 625 kr per ha tillgodoräknas sockerbetorna .

För de odlare som även har animalieproduktion ökar också sockerbetornas konkurrenskraft att ytterligare genom biprodukterna ger ett billigt foder.

4.7 Odlingsintresset

Otvivelaktigt är intresset för utökad odling stort hos landets

i Sverige 97 Sockerbetsodlingen

sockerbetsodlare. Detta i betteckningens omfattning för avspeglas åren 1979 - 1981 vilken av nedanstående tabell 4.3, som framgår visar hur större den tecknade arealen varit än den konmycket trakterade.

Tabell 4.3 Av odlarna tecknad areal minus den kontrakterade arealen , na

Bruksområde 1979 1980 1981

1 305 1 290 1 117 Hasslarp jordberga 820 857 770 Karpalund 732 846 833 1 193 1 213 1 065 Köpingebro

Källa: Betodlaren, organ för Sveriges betodlares centralförening

att odlarna under de fyra stora fastlandsbru- Det framgår ovan ken och Örtofta har en över- Hasslarp, jordberga, Köpingebro som under denna sista treårsperiod varierar lite. För teckning del verkar intresset för ökade arealer vara Karpalundsområdets En liknande tendens kan även beträffande i stigande. spåras ö-bruken.

Till sekreterare och betinspektörer har betodlareföreningarnas riktats vilken för inte en förfrågan angående betodling lämplig areal som kan finnas inom de olika bruksområdena. utnyttjad

Svaren på enkäten redovisas nedan:

Bruksområde Möjlig utökad Kommentar ha odling. 1 300 Flera större enheter i området be- Hasslarp dömes kunna återuppta betodlingen,

98 Sockerbetsodlingen i Sverige

förutom att många mindre odlare önskar utökad areal.

jordberga 800 På slättbyggderna är betodlingsintensiteten hög och betcystnematoden förekommer särskilt i växtföljder där betor och höstraps ingår. En utökad odling är tänkbar i mellanbygden i norra delen av upptagningsområdet. Det rör sig i så fall om marginaljordar, som i avkastningshänseende inte kan mäta sig med slättbygdens. Brukets medelskörd kommer att påverkas i negativ riktning.

Karpalund 2 OOO Tack vare tillgången på bevattningsanläggningar i området har även på de känsliga lättjordarna en god odlingssäkerhet kunnat skapas, som ökar möjlig betareal. Dessutom förutsättes arealerna av fabrikspotatis i framtiden minska betanvarigenom delen skulle kunna öka i motsvarande grad.

Köpingebro 1 500 Inom ifrågavarande bruksområde visar antalet övertecknade hektar en svag ökning, som torde motsvara vad området orkar med i fråga om för betodling oexploaterade arealer.

Örtofta 3 OOO Inom området anses en avsevärd utökning möjlig såväl genom nytillkommande odlare som redan etablerade. Intresset främst lokaliserat till etablerade. Intresset främst lokaliserat till mellanbygdens djurhållande

l-Locxetfbetsodlingen i Sverige 99

jordbrukare.

är lokaliserad till områdets Mörbylånga 300 Ökningen fastlandsdel. Medelarealen inom området är än i övriga landet. högre 6,36 ha.

En teoretisk möjlig ökning som efter Roma 400 ett skördeår skulle kunna par goda * uppnås. Dock är nyetableringskostna- .. . , 9 300 ha derna Antalet odlare minsxar och hoga. medelarealerna ökar. Bevattningsanblir alltfler vilket bör läggningarna kunna stimulera odlarintresset .

Av framgår att den totala möjliga ökningen sammanställningen till 9 300 ha. Huvuddelen av ökningen faller på Skånehar bedömts verkar vara möjlig också under öbruken, men en viss ökning bruken.

5 Den svenska sockerindustrin

5. 1 Ägarförhâllanden

Det svenska som tillverkar socker är Svenska Sockerföretag fabriks AB (SSA), vilket sedan 1968 ingår i en koncernbildmed AB Cardo som moderbolag. Cardo är ett investmentning av börsnoterade aktier även förbolag som - förutom en portfölj valtar ett antal rörelsedrivande bolag.

i AB Cardos 1980 är de största Enligt uppgifter årsredovisning aktieägarna i Cardo följande:

Procent av aktiekagitalet

Övriga aktieägare (ca 26 000 alla med mindre aktieinnehav än 0,9 %) 77,1

102 Den svenska sockerindustrin

5. 2 Struktur

Cardokoncernens struktur framgår av nedanstående bild.

Bild 5.1 Cardokoncernens struktur

l": Virdepappers-

ABcnaoo ›-I | portmj

| I 1 i f I , Svenska cndnlruc. snyhøhs AB Hilleshög III ABSorigona Sockerfahrilrs ABTanto H leibull AB Jordbruks AB A 1 | .s Hallands . Scandinavian n un

Zueedse -- Sugar Co AB, 4 Suttorl

Zaad Group Seeds Scansugar r Societå Italo Geämd M3RUJHÖS Dxppe L AB _, Swedes Frokontar Saatzucht SSA-Enballage ...Em

International känt-Hallands

?mines

:msn- Fnrest Seed Utsädes AB Suedo1ses) l Socograines Hilleshögs Frökontcrets (871) Skagar AB Haskinavd. AB

__ AB NSX ägs av Hilleshög och 5! av Hollands Zveedse Zaas H Plain 8 co N51 ägs av Heibulls och 25% av Car-do

Källa: Cardos årsredovisning 1980.

Antalet dotterbolag är sju. bedriver i huvudsak Dotterbolagen

följande verksamhet.

Svenska Sockerfabriks AB (SSA)

Bolaget tillverkar och försäljer socker och biprodukter från

sockerframställningen. Sockerrörelsen omfattar sex strösocker-

bruk - Hasslarp, Karpalund, Köpingebro och Örtofta i Skåne

samt Roma på Gotland och Öland - och i Skåne Mörbylånga på ,

finns också ett råsockerbruk i jordberga och ett raffinaderi i Ar-

löv .

Den svenska sockerindustrin 103 Nedan har sammanställts uppgifter över kapaciteten år 1981 vid de olika betbruken.

Källa: Svenska Sockerfabriks AB.

Som framgår av tabellen är de tre största bruken Köpingebro, Örtofta och Dessa bruk är ungefär lika stora ur avjordberga. Hasslarp intar en mellanställning. Karpalund verkningssynpunkt. är det minsta av Skånebruken och minst av alla är de båda

ö-bruken Roma och Mörbylånga.

[ordbruks AB Säbxholms När infördes i Sverige på 1860-talet hade de olika betodlingen Denna fortsatte även efter sockerföretagen egen jordbruksdrift. det att dessa samman till Svenska Sockerfabriks AB år slagits 1907. drivs av Säbyholms AB jordbruksrörelsen idag jordbruks och driften är inriktad spannmåls-, oljeväxt-, sockerbetspå och köksväxtodling samt animalieproduktion.

AB Sorigona

tillverkar kemiska vid en fabrik i Staffans- Bolaget produkter Den är dextran som används huvudtorp. viktigaste produkten i den farmaceutiska industrin för framställning av sakligen och sårpuder samt produkter för kemiskt blodersättningsmedel laboratoriearbete. Vidare sysslar bolaget med metoder för vatten-

104 Den svenska sockerindustrin

rening, tillverkning av tryptofan (aminosyra), försäljning av tekniskt kunnande för tillverkning av citronsyra mm.

Hilleshög AB

Hilleshög AB framställer och försäljer sockerbetsfrö. be- Bolaget driver dessutom ett omfattande sockerbetor förädlingsarbete på och skog (gran). Bl a bedrivs sedan år av benågra förädling tor speciellt avsedda för etanolproduktion.

AB Tanto

AB Tantos verksamhet är inriktad på i fastighetsförvaltning södra Sverige.

Cardoservice AB

Bolaget bedriver för koncernen gemensamma serviceverksamheter avseende bl a databehandling, arbetsmiljöfrågor, internrevision och juridisk rådgivning.

W Weibull AB

Under våren 1980 blev ett samgående mellan Cardo och W Weibull AB klart. Weibulls är därefter ett till Cardo. Redan dotterbolag 1976 förvärvade Cardo 25 % av aktierna i Weibulls och samma år träffades avtal om samarbete på utlandsmarknaden. Vidare köpte Cardo 1978/79 25 % av aktierna i det engelska Suttons fröföretaget Seeds Ltd., medan återstoden förvärvades av Weibulls.

Weibulls bedriver växtförädling och av utsäde. Verkförsäljning samheten omfattar främst jordbruksgrödor som spannmål och oljeväxter.

l och med samgåendet blir och Weibulls Hilleshög systerbolag. Inom Cardos ram finns därmed en frögrupp med bred täckning, goda forsknings- och förädlingsresurser.

Den svenska sockerindustrin 105 5.2. 1 Antal sysselsatta Antalet årsanställda i Sverige inom Cardokoncernen de tre räkenskapsåren 1977/78 - 1979/80 finns redovisat i nedanstående tabell. - Tabell 5.2 Antalet anställda i Cardo i Sverige 1977/78 1979/80 1977/78 1978/79 1979/80 Cardo Sockerbolaget

Hasslarp - 230 224 222 jordberga - 173 160 150 Karpalund - 281 279 279 Köpingebro - 149 153 153 Mörbylånga

Kävlinge - 127 123 122 Staffanstorp - Svedala 46 47 51 - Ulvsunda 2 624 2 580 2 605 __1_1 _11 _1_0_

HiHeshög - Landskrona 321 335 355 1.17 - Övriga

369 391 _çg

ÅS _áé

Hilleshögs Skogar - - - - - 1 1 Skinnskatteberg

Säbyholms ordbruk

- 27 29 26 Helsingborg - Landskrona 22 24 23

106 Den svenska sockerindustrin

-

Övriga _Ãå 98 _A5_ 98 95 _Afg

Tanto

- Stockholm _12_ 12 11 8

_ll ___8_

Sorigona - Staffanstorp _§5_ 35 47 61

_fol _6_1

Cardoservice

- Malmö - - 27 28 - - -

Övriga _§ 32 34

__6 Summa 3 138 3 159 3 223

Källa: Cardokoncernens årsredovisningar 1977/78 1979/80

Antalet anställda i koncernen exklusive det nyligen förvärvade Weibull AB uppgår till runt 3 200 st. Under de tre åren har antalet anställda ökat vid och påtagligt Hilleshög Sorigona. Förändringarna i antalet anställda som arbetar med sockertillverkningen har varit små. En viss har dock rum minskning ägt vid medan Karpalund en utökning har skett vid Roma. Förändringen i personal för Sockerbolagets del i Malmö är att hänföra till bildandet av Cardoservice varvid över till personal flyttades det nya bolaget.

5.3 Svenska Sockerfabriks AB (Sockerbolaget)

Som framgått tidigare faller sockertillverkningen på Cardos dotterbolag Svenska Sockerfabriks AB. Detta avsnitt innehåller en analys av företagets ekonomiska situation.

5.3.1 Produktion

Strösockerbruken tillverkar socker färdigt i bulk, säck och paket medan råsockerbruket i Jordberga halvfabrikat för gör raffinering vid i Arlöv, där bit- och anläggningen annat specialsocker framställs. Som biprodukter vid sockertillverkningen framkommer melass

Den svenska sockerindustrin 107

och betmassa. Vid betbruk betfor och vid samtliga produceras tre av bruken har dessutom vallfor producerats. Fr o m verksamhetsåret 1980/81 har vallforproduktionen lagts ned. Huvuddelen melass och betmassa används som råvara vid av biprodukterna Ãterstående betmassa och en del av melassen betfortillverkningen. av betodlarna inom ramen för kontraktsenlig tilldelning återköps medan resterande melass till foderhandel och jästfabriker. säljs

av socker och övriga produkter under Sockerbolagets produktion femårsperioden 1975/76 - 1979/80 framgår av nedanstående

sammanställning.

Tabell 5.3 Produktion av socker och foderprodukter vid Sockerbolaget 1975/76 - 1979/80, tton

Produkter 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 Åritmetiskt medelvärde 1975/76-1979/80

strösocker 233,0 253,0 248,0 ZÄMO 265,0 249,0 Vidareförädlat

Källa: Svenska Sockerfabriks AB

5. 3 . 1 . 1 Produktivitetsutveckling

Vid av inom sockerindujämförelser produktivitetsutvecklingen strin - sockerproduktion per arbetstimme - med utvecklingen inom andra tillverkningsindustrier måste sockerindustrins speciella och beaktas. Det är produktionsförhållanden företagsstruktur endast raffinaderirörelsen i Arlöv som arbetar under likartade industri. Betbruken är i drift endast under betingelser som övrig i sockerbruken beror av kampanjperioden. Produktionsvolymen

108 Den svenska sockerindustrin

både odlingsarealens storlek och skördeutfallet. Även raffinaderiets produktivitet pâverkas i viss mån av skördeutfallet inom betodlingen.

Under kampanjen drift i tre tillämpas kontinuerlig skift, vilket med nuvarande arbetstidsavtal kräver Personalen fyra skiftlag. utgörs av dels helårsanställda, dels visstidsanställda som arbetar enbart under kampanjperioden .

Enligt industristatistiken har inom sockerproduktivitetsökningen industrin under tioårsperioden 1968-1978 i genomsnitt uppgått till 0,5 procent år. under

per Ökningstakten femårsperioden

1974-1978 var högre, 1,9 procent, vilket framför allt berodde på arealökning under denna tid.

Produktiviteten har varierat relativt mellan de enskilda kraftigt åren och speciellt var detta fallet mellan åren 1968 och 1969, då den minskade med 26 procent. Minskningen sammanhängde med en betydande skördeskillnad mellan dessa år.

lndustristatistikens beräkningar omfattar hela den inhemska sockerindustrin och avser att visa av kvoten utvecklingen mellan förädlingsvärdet - mätt i fasta priser - och antalet förbrukade arbetstimmar för kollektivanställda.

Antalet arbetstimmar som förbrukas vid betbruken har varit relativt stabilt under en längre tid samtidigt som produktionsvolymen trendmässigt stigit något. Variationerna i produktionsvolymerna är emellertid mycket stora av årsmånen. på grund Härigenom har valet av basår för av den beräkningen långsiktiga produktivitetsutvecklingen stor betydelse.

Sockerbolaget kan i sina interna över beräkningar produktivitetsutvecklingen skilja på den jordbruksreglerade - i huvudsak betbruken - och den prisövervakade sektorn i huvudsak Arlöv. Bolagets mått bygger på i ton kollektiv produktionsvolymen per arbetstimme. För med ovan närmast var jämförbara perioder - vid oförändrad produktivitetsutvecklingen betbruksstruktur

Den svenska sockerindustrin 109

(1968/68 vid betbruken inklusive fodermedelstillverkningen 3,6 1979/80) 6,3 procent per år (1969/70 _ 1979/80). Berespektive av Startår för har gjort att det ansetts tydelsen jämförelsen motiverat med två Motsvarande värden för jämförelseperioder. Arlöv var 0,4 respektive 0,2 procent. Produktivitetsutvecklingen vid betbruken, exklusive fodermedelstillverkningen, var 2,1 (1968/69 - 1979/80) respektive 4,8 procent (1969/70 _ 1979/80). Talen har erhållits genom att summera de årliga procentuella och därefter slå ut summan på anproduktivitetsförändringarna talet år. l tabell 5,4 sid 110 återfinns den genomsnittliga årfördelad på respektive betbruk. liga produktivitetsökningen sammanhänger till viss del med att Produktivitetsutvecklingen arealen har ökat under vilket medfört en ökning av mätperioden, vid betbruken och en motsvarande minskning i produktionen Arlövs produktion.

Enligt bolagets statistik var den genomsnittliga arbetsprovid betbruken, exklusive fodermedelstillverkduktivitetsökningen ningen, mätt för femårsperioden (1975/76 - 1979/80) 4,8 procent år. beräkningar över den framtida produktivitetsper Några för sockerindustrin finns inte. Arealförändringar och utvecklingen variationer i skördeutfallet har i det sammanhanget stor inverkan. för den livsmedelsindustrin har enligt Utvecklingen skyddade 1978 års bedömts till 2,5 procent per år för långtidsutredning åren 1977 - 1983.

110 m n .w Nm Sk a w m .m S .m .m S w m, ü 6

1.111511?

NEmm

Umuvcmpnwo

Nofocmcmmmmx

mmuuavpom

:Så u: NN_ NN_ NN_ NN_ N__ NN_ NN_ NN_ NN_ N__ NN_ NN_ .zN N.N

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

v;

N

.msezm

| i_

§3

NN_ N.: i_

:xm

NN_ NN_ NN_ NN_ _N_ N_N N_N NNN _.N N;

umm :Nås

NN NN

NNNNNN_

No.. NN_ N__ N: N__ NN_ N__ NN_ i_ NN_ NN_ N.N N.N

Nwxsunuwxuommu

wEEEmNunum

_ _

I _25 __NN _NN_ _NN_ _N_N _N_N :om _NNN _NNN _NNN _NNN

_sgmuom

_NNN _NNN N._ N.N

mumofm

ä_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ N__ N... _ _ _ .

NNNNNN_

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

NN .

37353_

Niovoo_

:ä NN_ N__ NN_ NN_ å_ NN_ NN_ 3_ N.: NN_ N.N NN_. N.N

Z

:øUNN

NES_ ä_ NN .NN NN NN NN _N NN _N .

.cmxsunuwxuomnuüm

_ _ _ _ _ _ _ _ _ NS_ _ _ NN__ ____ N___ N... N.N

pmm NN_ NN N__ ___ NN_ NN_ N.: .

NN_ N.: NN_ NN_ NN_ N.N

NNE.:

_Nmcwingwz

:ä _.N_ . mv_ N

N.: NN NN NN NN NN NN N NN_ NN_ å_ N__ NN_ NN_ N.N N.N _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

2u ÅIC

_sgovow

NNN NN_

v;

_N_ NN_ _NN _NN :N NNN NNN NNN NNN NNN N.N N.N

_ognomcmamx

_.. :ä

|

_o_ NN_ NN_ N__ S_ NN_ NN_ NN_ _N_ NN_ iN

:wcoäxsvopmuuxuøm

NN_ NN_ NNN N.N

1<4|aç

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Nuiovøâtmp

NN_ NN NN

usuxøåmuwn

NN_ NN_ NN_ 3_

:i

NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ N... N.N

:luv:

vcåmaäx

._44

NN NN NN NN _N NN NN NN_ _N_ NN_ NN_ NN_ NN_ N.N N.N _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ c..

NNN NN_ NN_ NNN N_N _NN NNN NN_ NNN Nå

ING Nä NNN N__ N...

Nmgmnugo..

t_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ N_N N.N N.N

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

.Ym

_ _ _ _

_egouom

NN_ N.: NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NN_ NNN NNN N._

:NN NN_ N.N

937mm:

Swank

NN NN

ä_ N__ NN_ NN_ NN_ N__ NN_ NN_ N.: NN_ NN_ N.N 1._

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

._c:<:u

?få

.N N

NE.. N N N N N N N N N N N N

42.65 :Hmnms

:man :mms

-NNNSN -Naga noe

.NN\NNN_

va...

,NN\NNN_

LNNNNNCNN -NNNNNNCE

_N35_

.scimx

NN\NNN_ NNNNNN_ NNN_NN_ NQNNN_ NNNNNN_ NNNNNN_ NNNNNN_ NQNNN_ NNNNNN_ NNNNNN_ 833_ BEN .sååå 33._ .sååå .23

.Nm

m5: NN :B mi: .N

Den svenska sockerindustrin ill

5.3.2 Försäljning

Försäljningen av socker- och foderprodukter med uppdelning på har under 1975/76 - 1979/80 värde och volym perioden uppgått till följande.

Tabell 5.5 försäljning av socker- och foder- Sockerbolagets 1975/76 - 979/80 produkter Aritmetiskt medelvärde 1975/76 1976/77 1977/78 1878/79 1979/80 1975/76-1979/80

tton tton tton tton tton m tton M1;m gg: m M

Sockerprodukter Strösocker 245 SOA 232 513 22h 531 292 596 257 677 240 564 varav löneraff. - - - - v - 11 10 110 11 5 3 VidareFörädl.s0cker92 2110 85 215 107 2107 89 2105 100 275 95 239 varav löneraff. - - 1 1 28 23 10 8 19 17 12 10 18 40 18 101 17 103 17 105 18 52 18 1010 Sirap Summa sockerprod. 355 758 336 770 376 81010 358 886 375 -10010 353 8107

Foderprodukter Melass 53 16 53 19 A8 18 52 21 51 26 51 20 Betfor 112 71 106 710 129 93 1106 117 125 111 1210 93 Vallfor 6 13 9 13 E _1_1: 11 5 5 11 8 _11 Summa foderprod. 176 93 172 102 190 121 212 1109 181 1102 186 121 Totalt 851 872 965 1035 11106 968 varav löneraff. - 23 12 28 13

Källa: Svenska Sockerfabriks AB

50m framgår av sammanställningen har strösockerförsäljningen under femårsperioden legat på i genomsnitt 240 tton. 1979/80 med 17 tton, vilket förklaras översteg försäljningen genomsnittet av att 1979 var ett bra bär- och fruktår.

Löneraffineringen har tenderat att öka under senare år. Under 1979/80 till drygt 33 tton med en föruppgick löneraffineringen ädlingsersättning på 28 Mkr.

112 Den svenska sockerindustrin

5.3.3 Resultat och lönsamhet

Resultat- och i det omfattar sålönsamhetsredovisningen följande g z väl extern som intern försäljning av produkter och färdiga biprodukter varvid resultatsredovisningen avser dels i dess helföretaget het, dels de olika rörelsegrenarna var för sig. Prissättningen på biprodukter ur sockertillverkningen har baserats på särkostnaderna, varvid endast sådana rörliga och fasta kostnader som sammanhänger direkt med fodermedelstillverkningen påförts denna verksamhet.

I anslutning till lönsamhetskalkylen kommenteras särskilt dels kapitalkostnadsredovisningen och företagets avskrivningsbehov, dels inträffade prisändringar i lager.

5.3.3.1 Avskrivningar och prisändringar på varulager

Avskrivningarna syftar till att belasta rörelseresultat med en årlig kostnad för i första hand förslitningen av realkapital i företagets form av maskiner, inventarier och byggnader. Det finns i praktiken två synsätt när det gäller av metod, dels tillämpning nämligen periodiseringen av anskaffningskostnaden över en ekonomiskt motiverad livslängd, dels resurs- och för att bibefinansieringsbehovet hålla företagets produktionskapacitet. De tre avskrivvanligaste ningsmetoderna kallas normalt planenliga, kalkylmässiga och bokföringsmässiga avskrivningar.

Avskrivningarna har av Sockerbolaget redovisats enligt de tre olika metoderna .

- Bokföringsmässiga avskrivningar har skett i enlighet med fiskala lagregler för att nå maximal avdragsrätt.

- Kalkylmässiga avskrivningar på maskiner och inventarier baseras på föremålens brandförsäkringsvärde. Byggnadsavskrivningarna sammafaller dock med de bokförda med avskrivningarna justering för direktavskrivningar .

- Planenliga avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde. Byggnadsavskrivningarna sammanfaller dock med de bokförda avskrivningarna med justering för direktavskrivningar.

Den svenska sockerindustrin 113

de olika metoderna redovisas i tabell Beräkningarna enligt 5 .6 sid 114.

l det kommer främst de planenliga avskrivningarna att följande till för resultat- och lönsamhetsanalysen, eftersom ligga grund är att beräkna verksamhetens verkliga resultatutfall. syftet Innebörden härav är att anläggningstillgångarnas anskaffningskostnader fördelas över den tid tillgångarna har en ekonomiskt motiverad i företaget (ekonomisk livslängd). De kalanvändning som också fördelas över en ekonomiskt kylmässiga avskrivningarna motiverad livslängd tjänar däremot främst till att uppmärksamma resurs- och finansieringsbehovet för att bibehålla företagets pro-

duktionskapacitet.

avskrivningar baseras som nämnts Sockerbolagets kalkylmässiga Brandförsäkringsvärdet baseras på på brandförsäkringsvärdet. som bl a innehåller moment en uppindexerad anskaffningskostnad av osäkerhet och godtyckliga bedömningar. Den inflationsjustering i användandet av den som ligger kalkylmässiga avskrivningsmetoden är Inflationsjustering av detta slag tar endast partiell. till de för företaget negativa effekterna av inflationen. hänsyn Härutöver tillkommer i den kalkylmässiga metoden årliga prisökningar till följd av tekniska förbättringar på de kapitalobjekt som finns på marknaden. Härigenom kan en systetillgängliga matisk av återanskaffningsvärdena ske. Särskilt överskattning detta om index prisutvecklingen för en större gäller avspeglar varor medan de aktuella investeringarna är mer specialgrupp iserade. Motsatsen kan dock inträffa. Så har t ex elektronisk utrustning blivit - relativt sett - billigare under senare år.

för att bedöma det av Sockerbolaget beräknade av- Vägledning kan fås jämförelser med de senaste årens skrivningsbehovet genom Sett över en längre tidsperiod bör det investeringsverksamhet. avskrivningsbehovet motsvara de faktiska anläggkalkylmässiga under förutsättning att investeringarna ningsinvesteringarna av Enligt Sockerbolaget bör vid utgörs ersättningsinvesteringar. och avskriven jämförelse mellan investeringar kalkylmässiga även s k omställningskostnader tas med bland investeringar. ningar

114 Den svenska sockerindustrin

Omställningskostnaderna ingår inte i nedanstående tabell 5.6.

Tabell 5.6 Specifikation av Sockerbolagets bokföringsmässiga, kalkylmässiga och planenliga avskrivningar jämfört med investeringar i byggnader, maskiner och inventarier under 1975/76 - 1979/80

1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Bokföringsmässiga avskrivn. 41,1 57,5 53,2 62,2 varav

varav

varav

varav Sockerrörelsen 44,5 42,8 46,1 28,5 Övriga rörelsegrenar 9,6 10,2 28,k 75,7

Källa: Svenska Sockerfabriks AB.

i tabell 5.6 har Enligt uppgifterna de kalkylmässiga avskriv» ningarna under perioden 1975/76 - 1979/80 uppgått till 402 Mkr

Den svenska sockerindustrin

medan motsvarande investeringar utgjort 363 Mkr. Medtas de s k omställningskostnaderna blir investeringarna 403 Mkr.

Sockerbolagets investeringar utgörs till stor del av ersättningsinvesteringar men även av andra nödvändiga investeringar, t ex för förbättring av arbetsmiljön och den yttre miljön (vatten- och luftvård) .

Sockerbolaget har under den senaste åttaårsperioden, då företagets produktionskapacitet hållits intakt och produktiviteten ökat, investerat 350 Mkr (406 Mkr inkl. omställningskostnader) i sockerrörelsen medan det kalkylmässiga avskrivningsbehovet av bolaget uppskattas till 457 Mkr, dvs en differens på 107 Mkr. Beaktas omställningskostnaderna blir differensen 51 Mkr. Skillnaderna mellan det kalkylmässiga avskrivningsbehovet och de faktiska anläggningsinvesteringarna har ökat. Detta gäller dock inte om omställningskostnaderna tas med bland investeringarna. Det kalkylmässiga avskrivningsbehovet för övriga rörelsegrenar uppgick till 95 Mkr medan de verkliga investeringarna uppgick till 155 Mkr, dvs en differens där investeringarna överstiger de kalkylmässiga avskrivningarna med 60 Mkr.

l analysen av Sockerbolagets resultat och lönsamhet har prisändringar på varulager inräknats i rörelseresultatet eftersom analysens syfte är att visa företagets kapital- och förmögenhetstillväxt. l det följande görs åtskillnad mellan å ena sidan prisstegringarnas inverkan på företagets resultat och a andra sidan det ökade finansieringsbehov som följer av en prisstegring.

5.3.3.2 Resultat och lönsamhet under 1975/76 perioden 1979/80

Analysen av Sockerbolagets resultat och lönsamhet omfattar Perioden 1975/76 - 1979/80. Resultaten för de olika rörelsegrenarna bygger på av bolaget gjord av kostnader uppdelning och intäkter. Som lönsamhetsmått har använts avkastning på totalt respektive arbetande vilket kapital, bestämts utifrån företagets officiella balansräkningar. Totalt har definierats kapital som genomsnittlig balansomslutning. Med arbetande kapital

116 Den svenska sockerindustrin

avses det totala kapitalet minskat med kortfristiga icke räntebärande skulder.

Från Sockerbolagets sida har hävdats att inte alla kortfristiga skulder skall betraktas som icke räntebärande utan att den kortdelen (som förfaller inom 12 mån) av fristiga de långfristiga skulderna skall dras ifrån.

Sockerbolagets resultat och lönsamhet under perioden 1975/76 - 1979/80 framgår av tabell 5.7 sid 117. Av tabellen framgår att resultatet under perioden 1975/76 - 1979/80 varierat jämförelsevis starkt, bl a till följd av olika skördeutfall. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har årligen i genomsnitt ökat med 22 procent under den aktuella perioden med ett aritmetiskt medeltal på 110 Mkr eller 11 procent av den totala omsättningen. Resultatet före avskrivningar och har ökat från lagervinster 56,5 Mkr 1975/76 till 133,3 Mkr 1979/SO.

Under 1979/80 uppgick resultatet efter och finanavskrivningar siella intäkter och kostnader till 161 Mkr, dvs till 1A procent av Sockerbolagets totala vilket är det största överomsättning, skottet - i absoluta belopp - sedan ombildningen av Sockerbolaget 1968. Bidragande orsaker till det goda resultatet är en mycket god skörd där betorna innehöll hög sockerhalt, stora lagervinster samt ett kraftigt ökat finansiellt netto. Anledningen till det ökade finansiella nettot är ett 1979 upptaget obligationslån som placerats räntebärande och som påverkat likviditeten positivt.

Avkastningen på totalt kapital uppgick under 1979/80 till 18,5 procent vilket är den högsta lönsamheten under hela 1970-talet. Under de tre senaste verksamhetsåren har totalt avkastningen på kapital ökat från 8,6 (1976/77) till 18,5 (1979/80). Avprocent kastningen 1976/77 var dock lägre än 1975/76 då den var 11,2 procent. Avkastningen på arbetande kapital uppgick under 1979/80 till 22,3 procent, vilket är en ökning med 1,8 procentenheter jämfört med 1978/79. Vid beräkningarna av ovan redovisade avkastningsnivåer har baserats kapitalberäkningarna på

Den svenska sockerindustrin 117

anläggningstillgångarnas bokförda restvärden. Med beaktande av - främst i maskiner/inventarier förekommande anläggningsreserver skulle avkastningen på totalt och arbetande kapital enligt planmetod 1979/80 uppgå till 14,9 respektive 17,2 procent och enlig enligt kalkylmässig metod till 4,7 respektive 5,3 procent.

Tabell 5.7 Sockerbolagets resultat och lönsamhet mellan 1975/76 och 1979/80

1975/75 z, 1970/77 x 1977/70 z 1970/79 x 1979/00 z Omsättning 051,0 079,0 970,0 1000,0 115e,0 Rörelseresultat Före avskrivningar (Mkr Sockerrörelsen

22,2 29 19,2 29 30,5 23 20,1. 20 19,0 Flüüdil Övrig annan rörelse 1,5 _3 5,9 _9 0,0 _3 2,7 _2 3,0 Totalt före avskrivningar (exkl lagervinster) 50,5 100 05,9 100 132,0 100 103,3 100 133,3 Prisförändringar på varulager (lagervinster) 12,3 16,11 20,5 20,1 gg Totalt före avskrivningar (inkl lagervinster) 90,0 03,3 153,1 171,7. 107,1 Planenliga avskrivningar -20,7 -30,7 -32,7 _30,2 40,7 Utdelning och räntein-

la intäkter och k0st› nader

AVKASTNINGSBERÃKNINGAR Avkastning på bokfört 2222:2 Avkastning på totalt kapital, % 11,2 0,5 10,0 17,3 10,5 Avkastning på arbetande kapital, Z 13,3 10,1 19,3 20,5 22,3

Den svenska sockerindustrin forts. 1975/76 1976/77 1977/78 1978/78 1979/80 Avkastning inkl anläggningsreserver enl planenlig metod Avkastning på totalt kapital, % 9,3 7,2 13,6 lb,2 lk,9 Avkastning på arbetande kapital, Z 10,7 8,1 15,5 15,3 17,2 Avkastning inkl anläggningsreserver enl kalkylmässig metod Avkastning på totalt kapital, 2 0,h 1,1 6,1 6,1 b,7 Avkastning på arbetande kapital, Z 0,h 1,2 6,8 6,8 5,3 Källa: Svenska Sockerfabriks AB och Statens och kartellnämnd pris- 5.3.4 Investeringar och finansiering 5.3.4.1 Investeringsverksamhet under 1975/76 perioden 1979/80

Huvuddelen av Sockerbolagets investeringsverksamhet under tiden 1975/76 - 1979/80 har varit inriktad på strösockerbruken. De investeringar som gjorts inom sockerrörelsen under den senaste tioårsperioden har enligt uppgift inte annat än i marginellt hänseende varit kapacitetshöjande och har i huvudsak haft karaktären av för försliten ersättningsanskaffningar produktionsapparatur eller avsett miljövårdsinvesteringar. För bolagets övriga rörelser har investeringar gjorts för att höja produktionskapaciteten, främst inom betforhanteringen.

Sockerbolagets investeringar i maskiner och byggnader - exklusive kostnadsredovisade - under uppgifter uppgick perioden 1975/76 - 1979/80 i löpande priser till 363 Mkr. Investeringarna inom sockerrörelsen har svarat för 62 procent härav eller totalt 225 Mkr. Investeringarna i övriga rörelsegrenar har uppgått till 138 Mkr.

5.3.4.2 Sparande och självfinansiering

Självfinansieringsgraden har beräknats som relationen mellan

företagets sparande” och verkställda anläggningsinvesteringar.

Från Sockerbolagets sida har framförts att man förutom till

7 Den svenska sockerindustrin 119

investeringar får disponera en del av sparandet för att likviditetsmässigt klara ett genom inflationen ständigt ökande behov av rörelsekapital. 1 det följande har en beräkning gjorts med utfrån företagens sparande fördelat på sockerrörelsen gångspunkt och övriga rörelsegrenar i relation till verkställda investeringar inom rörelsegren. Utgångspunkten för beräkningen respektive är rörelseresultatet före avskrivningar för respektive rörelsegren. Viss schablonfördelning har skett av intäkter och kostnader som inte kan föras på respektive rörelsegren.

1) Rörelseresultatet före avskrivningar, plus/minus finansnetto och extra ordinära intäkter och kostnader, spärrkontomedel, minus utdelningar och skatt.

Tabell 5.8 Sparande och anläggningsinvesteringar under perioden 1975/76 - 1979/80, Mkr

1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 Hela perioden Rörelse Socker Övrig Socker Övrig Socker Övrig Socker Övrig Socker Övrig Sockerövrig Totalt Rörelseresultat 37,8 23,7 41,8 25,1 98,0 34,6112,2 31,1 110,5 22,8 395,3 137,3 532,6 före avskrivningar _ - +20,5 - +28,1 » +53.8 - +161,1 - +161,1 Prisändringar +42,3 +16,4 i varulager Övriga poster - 7,1 - 2,2 -11,0 - 3,5 -11,5 - 3,9 -40,5 - 14,6 -15,1 -10,3 -85,2 -34,5 «143,3

Sparande 68,0 21,5 47,2 21,6 107,0 30,7 99,8 16,5 149,2 12,5 471,2 102,8 574,0

Anläggnings- 44,5 9,6 42,8 10,2 46,1 28,4 28,5 75,7 63,2 13,9 225,1 137,8 362,9 investeringar Andel av tot 82 18 Bl 19 62 38 27 73 92 B 62 38 100 inv, % Självfinansieringsgrad, % - inkl lager- 153 4 110 - 232 - 350 - 236 › 209 - 158 vinster - exkl lager- 58 224 72 231 188 108 252 22 150 90 138 75 114 vinster

Källa: Statens pris- och kartellnämnd.

120 Den svenska sockerindustrin

Man kan konstatera att under 1977/78 och 1978/79 relagjordes tivt sett stora anläggningsinvesteringar i övriga rörelsegrenar. De investeringar som gjorts inom de övriga rörelsegrenarna har i huvudsak haft karaktären av expansionsinvesteringar, i motsats till ersättningsinvesteringarna inom sockerrörelsen. investeringarna finansieras med dels lånat kapital, dels internt genererat kapital. Av tablån ovan framgår att Sockerbolagets anläggning sinvesteringar har finansierats genom respektive rörelseöverskott under perioden 1975/76 - 1979/80. Det skall då uppmärksammas att finansieringen av inom anläggningsinvesteringar övriga rörelsegrenar delvis finansierats av det rörelseöverskott som uppstått inom sockerrörelsen.

Som framgår av tablån har sparandet - såväl inklusive som exklusive lagervinsterna - inom Sockerbolaget i dess helhet under den studerade perioden överstigit investeringarna i byggnader, maskiner och inventarier. får vid Självfinansieringsgraden jämförelse med annan industri anses som hög, även om hänsyn tas till det ökade finansieringsbehov som uppkommer till av följd värde- och volymförändringar i lager. Av de under perioden 1975/76 - 1979/80 tillförda medlen för av finansiering anläggningsinvesteringar och rörelsekapital har ca 90 procent finansierats internt.

Utöver de investeringar som framgår av tablån har omställningskostnader i storleksordningen 40 Mkr, varav huvuddelen inom sockerrörelsen och av investeringskaraktär, löpande påförts rörelsen under den senaste femårsperioden.

5.3.4.3 Sockerbolagets investeringsprogram

Enligt Sockerbolaget beräknas för närvarande investeringsbehovet vid samtliga bruk under den närmaste till fyraårsperioden 500 Mkr exklusive omställningskostnader och mätt i löpande priser. Talen är hämtade från hösten 1981. investeringsbudget uppgjord Budgeten är rullande och uppgöres varje år, vilket bl a innebär att de slutliga investeringarna kan komma att avvika mot de planerade .

Den svenska sockerindustrin 121 Tabell 5.9 Sockerbolagets beräknade investeringar för åren 1981 - 1985 (i löpande priser)

497 Källa: Svenska Sockerfabriks AB Omställningskostnaderna beräknas uppgå till ca 10 %, som alltså tillkommer till beloppen ovan. 5.3.5 Finansiell struktur 5.3.5.1 Utvecklingen sedan 1975 Sockerbolagets kapitalstruktur och förmögenhetstillväxt under perioden 1975 - 1980 framgår av följande tabell. Tabell 5.10 Sockerbolagets kapitalstruktur och förmögenhetstillväxt 1975 - 1980 Genomsnittlig årlig föränd- 1975-04-30 1980-04-30 ring, procent (Mkr)

14,85

11,5

Eget kapital E244 gl i

647,4 1026,2 9,6 Källa: Statens pris- och kartellnämnd.

122 Den svenska sockerindustrin

Balansomslutningen har under femårsperioden ökat med i genomsnitt 9,6 år. procent per Förmögenhetstillväxten i Sockerbolaget, d v s det egna kapitalets har i genomsnitt ökat med ökning, 11,5 procent per år, vilket överstiger den genomsnittliga årliga ökning som skett under samma tid i konsumentprisindex med 0,9 procentenheter. Det egna kapitalet i Sockerbolaget har således förräntats realt.

Varulagret har per den 30 april 1980 jämfört med den 30 april 1979 ökat från 384.7 till 488,5 Mkr, d v s en ökning med 103,8 Mkr eller 27,0 procent. Till följd bl a härav har kunnat bolaget utnyttja 112,9 Mkr som avsättning till lagerreserv.

Som tidigare framhållits återspeglar balansomslutningen anläggningstillgângarnas bokförda värden. Vid en bedömning av företagets verkliga substans bör hänsyn även tas till den dolda konsolidering som - särskilt beträffande maskiner och inventarier följt av att bolaget regelmässigt gjort maximala skattemässiga avskrivningar. Företagets anläggningsreserver har uppskattningsvis ökat i storleksordningen 11 procent år under tiden 1975/76 per - 1979/80, från ca 150 Mkr till ca 250 Mkr.

Då skulderna överstiger de monetära en tillgångarna uppstår årlig inflationsvinst. Skillnaden mellan skulderna och de monetära tillgångarna är en s k nettoskuldandel som för del Sockerbolagets uppgick till ca 70 Mkr vid bokslutstillfället 1979/80. Denna skuldandel har under de fem senaste verksamhetsåren mellan legat 60 och 70 Mkr. Den inflationsvinst årliga som bolaget till följd härav tillgodogör sig ligger i storleksordningen 5-7 Mkr.

5. 3. 5. 2 Likviditets- och soliditetsutvecklingen

Sockerbolagets finansiella struktur avviker från den som gäller för övrig livsmedelsindustri i så motto att verksamheten är mer kapitalintensiv, dvs kapitalstocken anställd är större än per för flertalet andra av detta förindustrigrenar. Spegelbilden hållande är att personalkostnaderna inom sockerindustrin har en motsvarande lägre andel av saluvärdet.

sockerindustrin 123 Den svenska

Utvecklingen av Sockerbolagets kassa- och balanslikviditet samt Soliditet under femårsperioden 1975/76 - 1979/80 framgår av nedanstående sammanställning .

Tabell 5.11 Sockerbolagets kassa- och balanslikviditet 1975/76 - 1979/80

1975/76 1976/77 1977/78 1976/79 1979/80 Z Z z ?á Z I)

Källa: Statens pris- och kartellnämnd. 1) Kassalikviditet: Summa av likvida medel och kundfordringar i procent av de kortfristiga skulderna. 2) Balanslikviditet: Samtliga omsättningstillgångar i procent av de kortfristiga skulderna. 3) Soliditet: justerat eget kapital i förhållande till totalt kapital. Latent skatteskuld beräknad efter en skattesats på 55 procent.

Bolagets lividitet kännetecknas under respektive verksamhetsår av starka variationer, vilket sammanhänger med de korta kampanjperioderna vid sockerbruken. Vid respektive bokslutstillfälle har dock, som framgår av sammanställningen, både kassa- och balanslikviditeten legat på en jämförelsevis hög nivå.

Sockerbolagets genomsnittliga soliditet har under den studerade perioden uppgått till drygt 40 procent vilket är högt vid jämförelse med annan industri och handel. Sockerbolagets finansiella har varit och är Under 1975/76 stadga alltjämt god. perioden 1979/80 har en successiv förbättring av Soliditeten kunnat konstateras. Detta sammanhänger med att tillväxttakten för det egna kapitalet under den aktuella perioden varit snabbare än

Den svenska sockerindustrin

ökningen av totalkapitalet. är Företagets kreditkapacitet betydande. Som exempel kan nämnas att bolagets vars

fastigheterr

taxeringsvärde 1980 uppgick till 267 Mkr, belastas med inteck-

ningslån med endast drygt 70 Mkr.

5.4 Företagsekonomiska effekter för den svenska

sockerindustrin vid av strukturen förändringar och odlingens omfattning.

SSA har sedan slutet av 1960-talet önskat genomföra strukturrationaliseringar bland betbruken. De bruk som har varit aktu-

ella för nedläggning har varit Roma och Mörbylånga, Karpalund i nämnd har hittills tidsordning. Nedläggningar undvikits genom att SSA har erhållit särskilt stöd för att fortsätta driften vid de nedläggningshotade bruken. För att belysa nuvarande företagsekonomiska effekter av olika strukturalternativ och

arealalternativ har SSA på utredningens anmodan gjort vissa

beräkningar. Resultaten redovisas i detta kapitel.

5.4.1 Nuvarande struktur och kostnadsbild

Nedanstående bild 5.2 avser att i den åskådliggöra sammanhanget svenska sockernäringen.

Bild 5.2 nuvarande struktur. Sockernäringens

BlTSOCK ER OCH ANDRA SPECIALSORTER 53 TTON 13 SIR?? 93 TTON STROSOCKER 27

STRÖSOCKER 237, l TTON

/66,7 60,2 ACT 2ö.b 22,2

TTON TTON TTON TTON TTON un

TTbN

63 TTO 2 ---å 4 ]ORD- OR- OPTNC HASS- KARPA- ORBY- ROMA __J _4 BERGA TOFTA BRO LARP LUND LÃNGA 6

TT TT TT TT TT TT TT

I I I l I 9 935 453 l10 047 7 130 4 549 4 200

§11 I { 4 201

: : HA HA I HA

:HA | HA I HA 4 HA

. I 1 J 1 K_,_

51 515 HA Källa: Egen sammanställning

_ _ _7,j_7 _ __ Den svenska sockerindustrin 125

Basen 1980 av en totalt kontrakterad odlingsareal om utgjordes 51 515 ha. Denna areal fördelades på 6 strösockerbruk och 1 råsockerbruk. Räknat efter senast kända lO-års medeltal motsvarar det en produktion vid strösockerbruken om ca 237 000 ton medan tillverkningen i Jordberga motsvarar ca 60 000 ton i strösockervärde. Råsockret från jordberga vidareförädlas vid raffinaderiet i Arlöv till bitsocker och andra specialsorter, sirap m m. För att tillfullo kunna tillgodose den svenska marknaden krävs dessutom kompletterande import av råsocker till Arlöv.

Raffinaderiet i Arlöv fungerar således som en regulator i den svenska socket-tillverkningen. Beroende på de svenska sockerskördarnas storlek kommer importen av råsocker och raffineringen av detta i Arlöv att variera i motsvarande grad. Förutom raffinering av socker för den svenska marknaden förekommer dessutom s k löneraffinering. Löneraffineringen innebär att importerat råsocker förädlas i Arlöv och att de färdiga produkterna sedan exporteras till utlandet. Denna del hålls i princip åtskild från svenska marknaden och verksamheten blir resultatmässigt beroende av prisförhâllandena på världsmarknaden. Löneraffineringsdelen är betydelsefull så till vida att den fyller ut den lediga kapacitet som normalt finns vid raffinaderiet i Arlöv .

Angående kostnaderna för tillverkning av socker vid de svenska betbruken gäller att de mindre bruken har de högsta kostnaderna per kg tillverkat socker. Detta sammanhänger i första hand med att lägre tillverkningsvolymer medför att sockret som framställs vid de mindre bruken belastas med högre fasta kostnader än sockret från de större bruken. De fasta kostnaderna kan vid de större bruken fördelas på relativt sett större tillverkningsvolymer.

Eftersom det finns en viss ledig kapacitet vid betbruken har från SSAS sida föreslagits nedläggning av mindre bruk samtidigt

som motsvarande arealer förs över på de kvarvarande bruken.

Företaget räknar med att vid en sådan strukturrationalisering uppnå företagsekonomiska vinster.

126 Den .svenska sockerindustrin

5.4.2 Företagsekonomiska effekter vid olika strukturalternativ

Betsockerframställning är en s k processindustri. Som sådan är den mycket kapitalkrävande men fordrar relativt liten bemanning. Typiskt för en processindustri är att den med ökande anläggningsstorlek och med ökande årsproduktion (kapacitetsutnyttjande) kräver mindre arbetsinsats räknat per produktenhet. Detta gäller såväl de rörliga som de fasta arbetskostnaderna. Små sockerbruk är alltså dyrare räknat per producerad enhet att driva än stora sockerbruk.

De svenska sockerbrukens processer är enligt SSA:s uppfattning i stort sett rationaliserade så långt som de nuvarande relationerna mellan arbetskostnader och kapitalkostnader motiverar. Den produktivitetsökning som har noterats under andra halvan av 1970-talet kan i första hand tillskrivas den under denna period ökande betarealen och den därmed ökande årsproduktionen av socker.

l brist på möjligheter att med sedvanlig teknisk rationalisering kunna åstadkomma nâgra mera väsentliga förbättringar av produktiviteten har SSA studerat andra sätt att öka produktiviteten vid bruken. SSA:s betbruksstruktur har därvid kommit i blickpunkten.

Möjligheten att i tillräcklig omfattning öka de större brukens kapacitet, så att de mindre bruken skulle kunna läggas ner, har studerats. Det uppges att de härför erforderliga investeringarna skulle bli alltför stora och dyra.

Ett annat, mindre radikalt alternativ är att lägga ner ett av de små bruken och förlänga kampanjen vid de övriga bruken. En produktivitetsförbättring skulle därvid åstadkommas vid dessa, samtidigt som produktionen vid ett litet och, relativt sett, dyrt bruk bortföll.

Ytterligare ett alternativ att åstadkomma produktivitetsförbätt-

ringar vid betbruken skulle vara en utökning av betarealen. Detta medför dock i stället produktivitetsförsämringar vid raffinaderiet i Arlöv.

Mot den bakgrunden har ett antal utvecklingsalternativ tagits fram och deras ekonomiska konsekvenser för 55A beräknats. De faktorer som avgör hur stor betkvantitet som totalt kan avverkas i respektive alternativ är dels dygnskapaciteten vid betsockerbruken, dels val av kampanjlängd. Vid den av 58A antagna hektaravkastningen skulle det motsvara de arealer som angivits i nedanstående alternativ. Det bör därför uppmärksammas att antaganden om andra skördenivåer även som skördeförändringar i framtiden resulterar i andra arealangivelser. l praktiken medför det att man efterhand får göra arealförändringar avpassade till skördeutvecklingen.

Alternativen framgår av nedanstående sammanställning.

Alt. O: Nuläge, dvs ingen förändring av antal bruk eller areal (51 500).

Alt. 1A: Karpalund läggs ner. Odlingen flyttad till övriga Skånebruk. Kampanjlängd 92 dygn. Areal 51 500 ha.

Alt. 1B: Karpalund läggs ner. Odlingen kvar i området. Betorna transporteras till övriga Skånebruk. Kampanjlängd 92,5 dygn. Areal 51 500 ha.

Alt. 1C: Karpalund läggs ner. Odlingen flyttad till övriga Skånebruk. Kampanjlängd 90 dygn. Areal 50 500 ha.

Alt. 2: Roma läggs ner. Odlingen flyttad till Skånebruken. Kampanjlängd 90 dygn. Areal 51 500 ha.

Alt. 3: Mörbylånga läggs ner. Odlingen flyttad till Skånebruken. Kampanjlängd 90 dygn. Areal 51 500 ha.

Alt. 4A: Alla bruken behålles.Kampanjlängd 88 dygn. Areal 54 400 ha.

Alt. 4B: Alla bruken behålles. Kampanjlängd 90 dygn. Areal 55 400 ha.

Den svenska sockerindustrin

För att förtydliga innebörden i de olika alternativen kan följande kommentarer lämnas:

- Alt. 0: Nuläget avser nuvarande bruksstruktur och nuvarande normareaLSom sådan har betraktats de 51 500 ha som är den senast fastställda arealen med utgångspunkt från nuvarande riktlinjer om 10-15 % importutrymme. (För 1981 respektive 1982 utgår dock enligt särskild överenskommelse ett arealtillägg på 500 ha respektive ytterligare 1 000 ha).

Alt. 1A, 1B och 1C: Om Karpalund läggs ner, vill SSA omfördela betarealen så att den i Karpalunds-området odlade betarealen i stället tillföres de övriga Skåne-brukens betdistrikt. Betodlarna önskar ha odlingen kvar i Karpalunds-området även om bruket läggs ner. Därför har båda alternativen beräknats. Båda alternativen medför kampanjer som blir längre än i övriga alternativ. För att få ett alternativ med en jämförbar kampanjlängd har alternativ 1C upprättats och i vilket arealen minskats till 50 500 ha.

Alt. 2: Om Roma läggs ner blir kampanjlängden kortare än om Karpalund läggs ner. Sjöfrakter av förnödenheter till bruket och färdigprodukter från bruket elimineras. SSA anser att administrationen av Roma på grund av avståndet till bruket är besvärligare än för övriga bruk. Även ett antal tekniska förhållanden bidrar till att Roma för SSA är ett intressant nedläggningsalternativ. Av det särskilda öbruksbidraget faller andelen på Roma bort vid en nedläggning. (jmf 7.5.2)

- Alt. 3: Medtages som jämförelse med alt. 2, eftersom det är det andra av ö-bruken som får särskilt stöd för fortsatt drift.

- Alt. 4A: Långa kampanjer innebär vissa risker. Genom frost och snö försämras betmaterialet, sockerförlusterna under lagringen ökar och transporterna försvåras. Därtill kommer att odlarna är ovilliga att leverera betor under julhelgen och att brukets personal helst vill vara fri över julen. Drift under juldagarna blir dessutom mycket dyr på grund av då utgående

EOU 1982:6 Den svenska sockerindustrin 129

till förlängning av kampanjen under goda lönetillägg. Möjlighet skördeår bör finnas. Därför bör planeringen för ett normalår inte innebära arbete under julhelgen. I alt. 4A har SSA utfrån att i normalfallet pågår i 88 dygn. Detta gått kampanjen innebär att så tidigt som det kan anbetupptagningen börjar med hänsyn till betornas tillväxt och ses rimligt mognadsgrad och att i fabrikerna i bästa fall kan vara färdig slutkörningen till Arealen kan i detta fall utökas till 54 400 ha, precis jul. förutsatt att alla bruken behållas.

- Alt 4B: Här har 85A för att belysa effekten av en ytterligare av kampanjen räknat med 90 dygn, vilket motförlängning svarar 55 400 ha.

innebär en nedläggning av ett av små- Sysselsättningsmässigt bruken att verksamheten där helt upphör. Vid ett sådant bruk finns 120 - 130 årsanställda arbetare och tjänstemän. Beidag träffande för närvarande möjligheterna att där Karpalund synes få till stånd en etanolproduktion mycket små.

som innebär en utökning av betarealen medför i- _ De alternativ stället av i Arlöv. Den blir av en minskning sysselsättningen mindre omfattning än vid nedläggning av ett betbruk men är svår att ange exakt, eftersom den bl a beror på Arlövs möjligheter att ersätta bortfallande importraffinering för det svenska behovet med raffinering och bitillverkning för export. Sådan anses som osäker beroende på svag konkurrensexportverksamhet kraft utländska marknader, i det här fallet framför allt på Afrika. Arlöv är kraftigt missgynnat i förhållande till konkurrenterna (Tunisien t ex) på grund av långa frakter och högt svenskt kostnadsläge. Således är det osäkert om Arlöv kan uppnå Konkurrensmöjligheterna kan ytterligare kostnadstäckning. försämras i framtiden, eftersom fraktkostnaderna förväntas komma att utgöra en allt större post.

Ett investeringsprogram baserat på nuvarande normareal om

51 500 ha håller på att slutföras i Arlöv. Åtgärderna har syftat

till att rationaliseringar förbättra bl a raffineringens löngenom

Den svenska sockerindustrin

samhet (som hittills varit negativ) och så sätt säkra på möjligheten att behålla kapacitet för raffinering av importråsocker och därmed att ut möjligheten jämna de ofrånkomliga variationerna i den svenska sockerskörden.

Resultateffekterna för SSA:s del framgår av nedanstående tabell 5.12 och de är framräknade som avvikelser från ett (altnuläge ernativ O). Vidare redovisas effekterna vid betbruken och vid raffinaderiet i Arlöv var för sig. De bakomliggande kalkylerna är i 1981 års och kostnadsnivå. gjorda pris- l samtliga alternativ har utfallet beräknats, de1s_vid normalskörd, dels vid en skörd 8% större än normalt, dels 8% mindre än normalt, eftersom skördeavvikelser av den storleksordningen är relativt vanliga.

Det bör i sammanhanget påpekas att en del av komponenterna i kalkylerna är baserade på uppskattningar och att slutsiffrorna därför innehåller en viss osäkerhet. Materialet är avsett att användas för val av alternativ men inte till att användas för att på matematisk väg räkna fram ett totaloptimerat allra-bästaalternativ.

Tabell 5.12 Resultateffekter för SSA vid olika strukturalternativ

B = utfall vid betbruken A = utfall i Arlöv

Normalskörd Normalskörd + 8% Normalskörd - 8% Tillv. Resultat Tillv. Resultat Tillv. Resultat Alterm/ enhet kton effekhkkr kton effekhkkr kton eFFekt,kkr

__°_

l Å

Den svenska sockerindustrin 131

fans Tillv. Resultat Tillv. Resultat Tillv. Resultat Altemh/ kton effekhkkr kton effekhkkr kton effekhkkr enhet

1 B

1 C

_Å_

.L

1+ Å

14 B B 266 21 615 287 103 203 2105 - 3 327 Å 72 -11 830 68 - 23 331 93 l 499 Totalt 338 9 785 *1355 19 872 338 - 1 828

Källa: Svenska Sockerfabriks AB

*1 Överskott socker

Enligt tabellen skulle alternativ 1A och 1C, som innebär nedläggning av Karpalund och att odlingen flyttas till övriga Skåne-

bruk, ge den största resultatförbättringen för 55A. Alternativ 1C

ger en något kortare kampanj och därmed en lägre totalareal än 1A. Därefter kommer alternativen som innebär nedläggning av Mörbylånga bruk (alt 3) och Roma bruk (alt 2). Resultatförbättringarna genom de två senare alternativen hålls nere genom att det särskilda stödet som SSA idag får för att hålla dessabruk

132 Den svenska sockerindustrin

igång till en del försvinner vid en nedläggning av av de något två bruken. De minsta alternativen resultatförbättringarna ger 1B, 4A och 4B. Alternativ 1B som innebär nedläggning av Karpalund men med sockerbetodlingen kvar i området belastas hårt av ökande kostnader för transport av betorna från Karpalundsområdet till de bruk som får ta emot dessa istället för Karpalund. Alternativ 4A och 4B innebär att den totala betarealen utökas med 2 900 ha respektive 3 900 ha varvid kampanjlängder på 88 respektive 90 dygn uppkommer. Dessa båda alternativ ger en stor resultatförbättring vid betbruken men den förtas till en del av ett resultatbortfall vid raffinaderiet i Arlöv. Bortfallet i Arlöv sammanhänger med att den större produktionen vid strösockerbruken tar undan en del av den som idag strösockertillverkning sker i Arlöv. (jmf bild 5.2)

Som framgår av tabell 5.12 uppkommer i alternativen 4A och 4B vid en överskörd på 8% en sockerkvantitet från betorna som med 15 000 - 20 000 ton överstiger det svenska behovet. Om en arealökning genomförs, måste det följaktligen göras klart hur det skall förfaras med sådant överskottssocker. Skall det exporteras, så måste det som regel ske med subvention. Härtill kommer att Sverige i det internationella sockeravtalet att vara åtagit sig nettoimportör.

Skall sådant socker lagras till nästa år, så uppkommer kostnader för lagring och diverse transporter samt för ränta på lager-värdet. Dessutom kan det bli nödvändigt att arealen det påföljande året behöver justeras ner, vilket kan ge årliga variationer i betarealen.

5.4.2.1 Något om osäkerheten i kalkylerna

Vid genomgången av kalkylmaterialet har inom framutredningen förts synpunkter på osäkerheten i underlaget. Särskilt det gäller alternativen som innebär nedläggning av Karpalunds sockerbruk. Faktorer som tagits upp är:

- den längre kampanjen resulterar i lägre kvantiteter av socker,

Den svenska sockerindustrin 133

melass, betmassa och betfor.

- effekt ett vid de andra någon positiv genom högre sockerutbyte Skånebruken jämfört med Karpalund har inte funnits under senare år. l stället kan en överföring av Karpalundsområdets betor till övriga Skånebruk verka sänkande på sockerutbytet vid dessa bruk

- kostnaderna för ökade transportkostnader är lågt räknade bl a med hänsyn till att SSA åtagit sig att gentemot odlarna öka körbidragen med en viss del av den totala kostnadshöjningen för lastbilstransporterade betor som inträffar. Andelen lastbilstransporterade betor kan förväntas öka vid en nedläggning av Karpalund.

- rotskörd och sockerhalt vid lägre lägre en längre kampanj höjer vissa rörliga kostnader (frakter, betfrö, energi och löner).

- leder till och därmed ökade längre kampanj helgkörning personalkostnader och även merkostnader för inköp av betor.

- risken för frostskadade betor ökar och dessa förstärker negativa effekter som bl a ett försämrat sockerutbyte.

- odlarna kan komma att kräva än vad SSA högre kompensation antagit i sina kalkyler

- ökade kostnader för rörliga provtvättningvid en längre kampanj

- ett ökat underhåll längre kampanj ger

- ökade kostnaderför betfortillverkningen p g a för låg kapacitet vid Köpingebro bruk

- med avseende anställda omställningskostnader på i Karpalund skall påföras kalkylen

- utebliven ränta på ett engångsbelopp från odlarna på 3 Mkr.

134 Den svenska sockerindustrin

Angående valet av 51 500 ha som representerande nuläget har anförts att förhållandena ändrats genom att arealen under Karpalund det senaste året har ökats genom att totalarealen höjts och att en stor del av arealökningen hamnade under Karpalund då den var kopplad till ett byte med fabrikspotatisodling och Karpalund ligger i det område av landet där större delen av fabrikspotatisodlingen finns. En företagsekonomisk kalkyl avseende nuvarande arealförhållande samt med 1983 års hektaravkastning som grund samtidigt som ovanstående faktorer beaktas har framförts som ett alternativ.

58A har kommenterat anmärkningarna mot kalkylerna och då anfört att:

Kalkylerna har gjorts med 1981 års budgetunderlag som grund, vilket har ansetts vara det säkraste till _buds stående materialet.

Angående att avkastningen per hektar, både i rotskörd och sockerskörd, kan komma att ändras i framtiden sägs att om man vill ta hänsyn till detta, skulle man för att vara konsekvent, också bedöma hur andra komponenter i kalkylerna kommer att utvecklas, t ex löner, bränslekostnader, kapitalkostnader. Enligt SSA skulle detta knappast göra kalkylerna säkrare.

En annan synpunkt på arealavkastningen är att SSA har antagit att de politiska besluten kommer att gälla vilken självförsörjningsgrad Sverige skall ha. Om- så blir fallet så måste så småningom arealen anpassas till ändrade avkastningsförhållanden och då blir det inte relevant att finräkna på dessa.

Försämringen av sockerutbytet vid förlängd kampanj och vissa ökningar av andra kampanjekostnader, t ex bränsle och periodgrundpriset för betor per den 24 december, har medtagits likaså en ökning av underhållskostnaderna under mellankampanjen.

SSA uppger även att de medräknat de särskilda extra lönekostnaderna vid - i de alternativ som förutsätter sådan. helgkörning

Den svenska sockerindustrin 135

osv mellan Skillnader i utbyten, lönekostnader, energikostnader de olika aktuella bruken uppger 55A att man försökt eliminera genom att i princip göra kalkylerna som marginella täcknings-

bidragskalkyler.

av frostskador kan alltid uppkomma och Svårigheter på grund de accentueras om kampanjen förlänges. 55A har avstått från att försöka beräkna dessa kostnader utan har i stället rent allmänt framhållit de stora riskerna med långa kampanjer - och beatt skall- till 88 dygn (i normalgärt kampanjelängden begränsas fallet).

Beträffande kostnader som även berör odlarna, t ex transportkostnaderna, har enligt 55A inte kunna göras någon detaljbeeftersom med odlarna inte ägt rum. räkning, några förhandlingar Det har dock att en extra rabatt kan erhållas på den antagits stora kvantitet som det gäller, om hela Karpalunds betkvantitet skall överföras till andra bruk.

Beträffande har 55A utgått från att anprovtvättskostnaderna talet inte påverkas av till vilket bruk betorna levereras. prover Däremot medför en större areal fler prover och en längre kampanj vid Detta har dock också en längre kampanj Centralprovtvätten. inte medtagits i de kalkylalternativ som berörs.

Angående ökade kostnader för befortillverkningen i Köpingebro p g a för låg torkkapacitet gäller att avståndet från Karpalund till Örtofta är detsamma och 55A har Köpingebro resp. ungefär därför från att Karpalunds-betorna skulle fördelas på utgått dessa båda bruk. Därmed blir effekten för Köpingsbro ganska och 55A har antagit att frågan kan lösas utan allt-

marginell,

för stora extrakostnader.

och utfästelser till personalen i Omställningskostnader övriga samt till odlarna har inte medtagits därför att 55A Karpalund ansett det alltför svårt att beräkna dem. l princip håller dock 55A med om att räntan dessa kostnader borde varit med. Ã på andra sidan har 55A inte räknat med ett eventuellt värde i den då även den delen är svår att beräkna. nerlagda anläggningen

136 Den svenska sockerindustrin

5.5 Några jämförelser mellan svensk och utländsk sockerindustri

Det är av intresse vid en bedömning av den svenska sockerindustrin att i viss utsträckning göra jämförelser med motsvarande industri i andra länder.

5.5.1 Sockertillverkande företag i Västeuropa

Nedanstående tabell 5.13 visar antalet företag med sockertillverkning i vissa västeuropeiska länder. Dessutom har ländernas totala sockerbetsareal medtagits som referensuppgift.

Tabell 5.13 Antal sockertillverkande i vissa Västeuroföretag peiska länder 1979/80

företag. tionen har även nått långt i Danmark, Finland, Storbritannien, Schweiz och Nederländerna. I dessa länder är sockertillverkningen i respektive land uppdelad på två företag. Många socker-

Den svenska sockerindustrin 137

tillverkande men också stora sockerbetsarealer finner företag man iländer som Västtyskland, Italien och Frankrike. För flera av i de senare länderna dock att de insockerföretagen gäller eller vilket

övergripande

går i grupper sammanslutningar, gör att de i flera sammanhang uppträder gemensamt utåt.

5.5.2 Sockerindustrins struktur i Västeuropa

Av bland annat historiska skäl skiljer sig sockerindustrins sammanåt mellan länderna. En del länder har enbart tillverksättning vid vitsockerbruk. Till den kategorin hör Danmark, lrland, ning Nederländerna, Österrike och Schweiz. Specialprodukter som bit-, och farinsocker tillverkas i dessa länder i direkt fl0r-, pärltill vitsockertillverkningen vid en del av bruken. anslutning har i likhet med Belgien, Frankrike och Storbritannien Sverige en sockerindustri som består av vitsockerbruk, råsockerbruk och raffinaderi.

Sockerindustrins struktur för vissa länder i Västeuropa framgår av nedanstående tabell 5.14.

Sverige Källa: Zuckerwirtschaftliches Taschenbuch 1980/81.

138 Den svenska sockerindustrin

En annan väsentlig del vid av ländernas sockerbedömningen industri är storleken på fabrikerna (betbruken). Storleken uttrycks enklast att den kvantitet betor genom ange som respektive fabrik klarar att avverka i medeltal I nedanper dygn. stående tabell 5.15 finns en uppdelning tre storleksklasser. på

Tabell 5.15 Fabriksstorlekar, ton medelavverkning betor/dygn 1979/80 -

Land vid fabrikerna Medelavverkning 2 000 2 000-5 000 5 000

De flesta bruken återfinns i storleksklassen som representerar en medelavverkning från 2 OOO och upp till 5 OOO ton betor per dygn. Antalet bruk med en avverkning 2 OOO ton understigande betor per dygn är litet. Huvuddelen av sockerbetorna avverkas vid bruk med en dygnskapacitet 5 OOO ton betor. överstigande De allra största betbruken finner man i Frankrike och Västtyskland. Frankrikes största bruk har en dygnskapacitet på 15 500 ton och Västtysklands största 12 OOO ton. ligger på Sveriges största bruk har Köpingebro en dygnsavverkning på 5 900 ton. Av de svenska bruken faller 4 i mellanklassen och 3 i den övre klassen.

SOU 1982: 6 Den svenska sockerindustrin 139

Vid på sockerområdet brukar i samband prisöverläggningarna av svenska med bedömningen produktivitetsutvecklingeniden sockerindustrin en jämförelse med EG vad gäller förändgöras bruk och sett över en ringar i medelavverkningen per dygn Särskilt har dessa jämförelser aktualiserats längre tidsperiod. när 58A hävdat att nedläggningar av vissa svenska sockerbruk är motiverat ur Nedanstående tabell rationaliseringsynpunkt. 5.16 med 1968/69. Det var den tidpunkt då den svenska börjar knöts till motsvarande villkor för sockernäringen prismässigt sockerindustrin inom EG. Kopplingen till EG upphörde sedermera fr o m 1978/79.

Tabell 5.16 Antal fabriker, dygnsavverkning, medelavverkning inom EG (exkl ltalien) jämfört med per dygn 1968/69 - 1980/81, ton beter/dygn Sverige

Ar EG Sverige Exkl öbruken

Fab- Dygnsav- Medelav- Fab- Dygnsav- Hedelav- Dygnsav- Medelavrik verkning verkning/ rik- verkning verkning/ verkning verkning/ er dygn er dygn dygn

1968/69 199 605 230 3 0101 7 23 700 3 386 19 957 3 991 1969/70 195 623 610 3 198 7 22 060 3 151 18 1069 3 6910 1970/71 193 627 175 3 250 7 20 770 2 967 17 056 3 1011 1971/72 189 655 961 3 1071 7 23 7100 3 391 20 0510 10 011 1972/73 188 668 250 3 555 7 23 1090 3 356 19 703 3 9101 1973/710 186 676 982 3 6100 7 210 170 3 1053 20 1070 10 0910 19710/75 1810 675 1109 3 669 7 25 070 3 581 21 172 10 2310 1975/76 178 778 079 10 371 7 26 130 3 733 22 3110 10 6103 1976/77 1710 8110 582 10 682 7 26 700 3 8110 22 656 10 531 1977/78 170 829 6106 10 880 7 26 830 3 833 22 905 10 581 1978/79 165 829 657 5 028 7 27 056 3 865 22 831 10 566 1979/80 1610 8100 693 5 126 7 26 755 3 822 22 652 10 530

Källa: CEFS/SSA

140 Den svenska sockerindustrin

Tabellen visar att i EG-området har antalet fabriker minskat med drygt 17 % under perioden i fråga. Detta har bl a bidragit till att medelavverkningen per bruk och har ökat med dygn nästan 69 %. 1 Sverige har antalet bruk hållits oförändrat och ökningen av bruk och har under medelavverkningen per dygn samma tid ökat knappt 13 %. De bruk som 55A har velat rationalisera bort är de båda minsta bruken som ligger på Öland och Gotland. Om dessa bruk hade ned hade den totala lagts dygnsavverkningen kommit att hamna på en lägre nivå än vad som nu har varit fallet. Detta hade i så fall måst med förkompenseras längningar av kampanjerna. hade Medelavverkningen per dygn däremot vid nedläggningen av ö-bruken kommit att ca 34 % ligga högre 1979/80 än 1968/69. Inom EG har man trots nedläggningarna av bruk lyckats att höja både den totala dygnsavverkningen och medelavverkningen fabrik och per dygn.

5.5.3 Prisjämförelser mellan och EG Sverige

Vid en bedömning av den svenska och sockernäringen dess konkurrensförmåga med utlandet bör jämförelser av och förpriser ädlingsersättning göras. l det följande villkoren inom jämförs Sverige med motsvarande villkor i EG.

Först en jämförelse av görs betpriset i EG och Sverige vilket framgår av nedanstående tabell 5.17.

Tabell 5.17 Betpriset i EG och Sverige 1974 - 1981 vid 16 % sockerhalt, kr/10O kg

G11tighetsdag EG, betminimi- Sverige grund- Differens

Den svenska sockerindustrin 141

forts. Giltighetsdag EG, betminimi- Sverige grund- Differens pris pris 1/7 1980 19,63 19,49* - 0,11» l/7 1981 19,21 21,79* + 2,58 8/10 1981 21,58 21,79* + 0,21

* för justerat betpristrappa

Källa: Statens jordbruksnämnd

Av tabellen framgår att det inhemska betpriset under perioden 1974 - 1977 låg över det inom EG. l och med att prissättningen på sockerområdet lades om så att den direkta anknytningen till EG:s prisutveckling upphörde fr 0 m 1 juli 1978 hamnade det inhemska priset under det inom EG. Detta hade sin grund i främst devalveringarna 1977. Skillnaden minskade sedan 1978. - 1980 och i juli 1981 var det inhemska priset för första gången sedan 1977 åter högre än EG:s pris. Skillnaden reducerades sedan i och med den svenska devalveringen i september 1981.

Vid en jämförelse av sockerpriserna har nedan valts att jämföra EG:s riktpriser med motsvarande svenska pris. EGzs riktpris kan betraktas som normalpriset i EG. Det svenska priset har först korrigerats för olika poster som inte ingår i EG:s priser för att det skall bli jämförbart. Vidare har EGzs priser omräknats med vid varje tillfälle gällande kurs.

Tabell 5.18 Priser för industrin, kr/10O kg

142 Den svenska sockerindustrin forts.

Källa: Statens jordbruksnämnd

Vid en jämförelse av prisutvecklingen inom EG med den svenska finner man att det svenska åren 1974 priset 1977 låg högre än EG:s riktpris och att det sedan mot bakgrund av devalveringseffekter hamnade lägre än EG:s riktpriser 1978 och 1979. 1980 låg det svenska priset på än EG:s men i och nytt högre riktpris med devalveringen i september 1981 ändrades situationen så att en utjämning ägde rum. Skillnaden ökade dock något åter när det svenska den 8 oktober priset höjdes 1981 med 4 öre/kg.

För att jämförelsen skall bli bör den även omfatta fullständig hur mycket av sockerpriset som återstår för täckande av tillverkningskostnaderna sedan råvaran/betorna betalats dvs sockerindustrins förädlingsmarginal.

En jämförelse mellan industrins ersättning i Sverige och EG bör baseras på det justerade inhemska och EG:s Från priset riktpris. dessa priser skall avgå kostnaden för betorna. Inom EG har man ett schablonmässigt utbyte % och det utpå 81,25 genomsnittliga bytet i Sverige 1970 - 1979 har varit 80,08 %, av det i betorna ingående sockret.

På detta sätt beräknad ersättning till industrin för betsockertillverkningen framgår av följande tabell.

Tabell 5.19 Sockerpris, betkostnad och industrins förädlingsmarginal 1974 - 1981, kr/10O kg

Den svenska sockerindustrin 143

Giltighetsdag Socker-pris vid Betkostnad Industrins för- Differens riktprisnivå ädlingsmarginal EG Sverige EG Sverige EG Sverige (1) (2) (I) (2) (1) (2)

69,68 67,98 - 1,70 7/10 1974 153,37 164,52 83,69 96,54 1/7 1975 176,31 190,01 96,23 111,14 80,05 78,87 - 1,21 1/7 1976 191,82 213,23 104,00 119,02 87,82 94,21 + 6,39 1/7 1977 214,75 225,39 115,54 124,17 99,21 101,22 + 2,01 1978 138,31 132,29 119,69 111,56 - 8,13 1/7 258,00 243,85 1/7 1979 265,37 258,28 143,00 139,94 122,37 118,34 - 4,03 1/7 1980 287,25 288,61 151,00 152,11 136,25 136,50 + 0,25 1/7 1981 283,39 326,54 147,77 170,06 135,62 156,48 + 20,86 8/10 1981 318,35 330,08 166,00 170,06 152,35 160,02 + 7,67

Källa: Statens jordbruksnämnd

Under åren 1974 till 1980 har differenserna varit relativt små och det har växlat vilken som har haft högst förädlingsmarginal. 1 juli 1981 låg dock förädlingsmarginalen i Sverige betydligt över EGzs, men genom den svenska devalveringen i september så reducerades skillnaden avsevärt

Fr o m 1981-10-08 gäller att den inhemska förädlingsersättningen utgör ca 160 kr/100 kg medan den inom EG kan beräknas till ca 152 kr/100 kg. Förädlingsersättningen kan därigenom beräknas vara ca 8 kr/100 kg högre i Sverige.

Utöver ovanstående direkta jämförelse av förädlingsmarginalen kan vid en fullständig jämförelse hänsyn behöva tas till andra faktorer som t ex skillnader i struktur, effektivitet m m vilka tidigare berörts i avsnitt 5.5.1 och 5.5.2.

sou 1982:6 145

6 Socker som råvara för kemisk och bioteknisk industri

Den årliga världsproduktionen av sackaros är omkring 100 milj ton. Huvuddelen av detta socker används i hushållen eller inom livsmedelsindustrin. Endast mindre delar har utnyttjats som råvara för vidareförädling genom kemiska eller biologiska processer. Ökande kostnader och ökad insikt om de begränsade resurserna av fossila kolkällor har emellertid gjort att man under senare år alltme: Löörjat intressera sig för förnyelsebara källor för organiska råvaror.

Växterna utgör de viktigaste primära produkterna vid fotosyntesen. Huvudkomponenterna i växterna är cellulosa, hemicellulosa och lignin. Som råvara för vidareförädling har dessa ämnen dock sina begränsningar .

Cellulosa är en värdefull produkt i sig och dess kemi är väl utvecklad. Produktionen av olika typer av modifierad cellulosa är en väletablerad industri, medan däremot framställningen av glukos och de flesta andra lågmolekylära föreningar ur cellulosa ännu ej är lönsam.

Socker och stärkelse är s k sekundära produkter från fotosyntesen. De produceras i naturen i mycket lägre kvantiteter än cellulosa, men de är å andra sidan betydligt lättare att extrahera och rena. Som råvara för kemisk industri har socker flera unika fördelar, så t ex är framställningen av rent socker relativt enkel och billig. Vidare har molekylen sådana egenskaper att den kemiskt kan reagera med många andra molekyler och då på flera olika sätt. Detta betyder att man kan få en lång rad olika slutprodukter med de mest skilda egenskaper. Som råvara för jäs-

146 Socker som råvara för

ningsprocesser är sackaros också mycket användbar, eftersom de flesta mikroorganismer kan använda sackaros som kol- och energikälla.

Både sockerrör och sockerbetor är bra grödor som ger höga avkastningar. Därtill kommer att biprodukterna är värdefulla. Man Ian t ex täcka fabrikens hela energibehov, om man använder bagassen som bränsle i en rörsockerfabrik.

Det finns också ett antal med främst den kemiska omvandproblem lingen av socker. Vid reaktionerna bildas lätt icke önskvärda biprodukter, och dessa kan vara svåra att från de önskaskilja de produkterna. För att bemästra detta krävs en omfattande processutveckling och därmed stora investeringar. Man kan inte heller räkna med att det nuvarande 10 - 20 sockeröverskottet på milj ton är tillräckligt för en omfattande av socker användning som industriell råvara .

6.1 Nuvarande för socker användningsområden

Användningen av sackaros till andra ändamål än livsmedel är som råvara för en kemisk eller antingen en bioteknologisk omvandling. Det finns också vissa att direkt potentiella möjligheter använda rent socker vid olika andra industriella t ex processer vid tillverkning av formar inom gjuteriindustrin, i ingredienser mediciner och kosmetika m m. Sockeråtgången för sådana användningar är dock för närvarande helt sett. Av negligerbar globalt tradition har man sedan använt socker eller melass i vissa länge fermentationsprocesser, medan användningen av socker som råvara för kemisk endast har under deomvandling pågått några cennier.

6.1.1 Socker som kemisk råvara

6.1.1.1 Nedbrytningsprodukter

Genom att bryta ner sackaros kan man framställa bl a de produkter som visas nedan i tablå 6.1. Vilket ämne som bildas be-

Socker som råvara för . . . . .. 147

ror på valet av reaktionsbetingelser, t ex tryck, temperatur, tillsatskemikalie och katalysator.

Tablå 6.1 Produkter som kan framställas genom kemisk nedbrytning av socker

Mjölksyra Glycerol Oxalsyra Z-methylpiperazin Fruktos+glukonsyra Hydroximetylimidazol Sorbitol+mannitol 5-hydroximetylfurfural

Källa: Guno Haskå, Svenska Sockerfabriks ABs forskningslaborarium.

Trots att man lagt ner mycken möda på att studera dessa processer, så är utbytena fortfarande vanligtvis låga, vilket betyder att dessa tillverkningsmetoder oftast inte är konkurrenskraftiga i förhållande till processer som utgår från petroleumprodukter. Det bildas t ex vid produktionen av glycerol genom hydrering vid hög temperatur, både etylen- och propylenglykoler som biprodukter och dessa kan ej återföras till processen.

I vissa fall, t ex för S-hydroxymetylfurfural bildas produkten bara från ena halvan av sackarosmolekylen, varför utbytet blir särskilt lågt. Även om utbytet vid mjölksyraframställningen är relativt högt, så är processen ändå inte lönsam, eftersom det finns betydligt bättre jäsningsprocesser.

En annan intressant produkt är Z-metylpiperazinsom kan användas till framställning av nylon med hög smältpunkt. Trots lovande resultat har man dock ej fortsatt att vidareutveckla och marknadsföra denna produkt.

Sorbitol framställs vanligen från glukos genom en katalytisk hydrering över nickelkatalysator. Om man som utgångspunkt istället använder sackaros, får man en blandning av sorbitol och mannitol. Dessa kan separeras genom att mannitol p g a lägre löslighet först kristalliseras ut ur en vattenlösning. Sorbitol, mannitol

148 Socker som råvara för . . . . ..

och föreningar som kan framställas ur dessa, har en bred användning inom olika områden: livsmedel, läkemedel, kosmetika, textilier och polymerer. Sorbitol är utgångsmaterial för framställning av vitamin C. Man har tidigare framställt glycerol från socker genom hydrering vid hög temperatur och högt tryck. Denna process har dock ersatts av en annan som utgår från propylen.

l alla de processer som beskrivs i tablå 6.1 sker nedbrytningen med icke biologiska metoder. Det enda undantag är framställningen av glukonsyra, där man först sönderdelar sackarosen till fruktos och glukos och sedan med hjälp av ett enzym omvandlar glukos till glukonsyra. Syran fälls därefter ut som kalciumsalt. Detta är en bra metod dels därför att utbytet är högt, dels därför att man som slutprodukt endast får fruktos och kalciumglukonat, vilka båda är av kommersiellt intresse. Det är dock vanligare att man direkt utgår från ren glukos och det är denna väg Finska Socker har valt för sin glukonatframställning.

6.1.1.2 Kemiska synteser med utgångspunkt från socker

Om man ser socker som en råvara för vidare kemisk förädling, så har priset under de senaste åren stigit mer för socker än för flera andra jämförande bulkråvaror, vilket framgår av tabell 6.1 nedan.

Socker som råvara för 149

Källa: Priserna har hämtats ur sista augustinumret av Chemical Reporter för respektive år. Marketing

Förutom att denna prisrelation måste ändras så fordras också en ordentlig satsning på forskning, utveckling och marknadsföring, innan sockerbaserade bulkråvaror kan få någon större betydelse. Man kan dela in sockerbaserade kemikalier i marknadsmässigt två grupper:

1) - Lågpris högvolymprodukter 2) - Högpris lågvolymprodukter

Denna skillnad är viktig därför att de utvecklings-, tillverknings- och marknadsföringskostnader, som en produkt kan bära, beror på den vinst som försäljnig av produkten ger. En givetvis för t ex framställning av en theromoplast som omfattas process av flera och dyra steg kan aldrig bli konkurrenskraftig. Däremot kan en framställning av ett effektivt svamp- eller insektsgift bli lönande även om det fordras många och dyra processteg. Råvarukostnaderna har liten betydelse för produkter ur den andra gruppen, medan produktionskostnaderna för den första är starkt beroende av sockerpriset. Detta innebär också att endast högvolymprodukter kan påverka sockerpriset och dess stabilitet.

6.1.1. 2. 1 Högvolymprodukter

sockermolekylen har, p g a att den inne- Eglymgraømaterial; håller flera förmågan att bilda ett möjliga bindningsgrupper, nätverk tillsammans med en del andra kemikaler. På detta sätt kan man framställa polymera material och hartser. Visserligen är sockermolekylen inte särskilt stabil vid höga temperaturer, men då den korsbundits i polymeren blir den stabil. Ett sådant polymert material kan få den viktiga egenskapen att bara förkolna istället för att brinna, då den utsätts för höga temperaturer.

Andra speciella egenskaper hos sockermolekylen kan också utnyttjas för att t ex tillverka vattenlösliga polymerer, antistatis-

150 Socker som råvara för . . . . ..

ka täckfärger, membraner samt biologiskt och nedbrytbara geler polymerer.

Man har gjort många försök att använda socker inom plastindustrin, men försöken har endast i något fall väl ut. slagit Rent socker har dels använts som fyllnadsmaterial, dels som ersättning för fenol i vissa typer av plast, dock utan marknågon nadsmässig framgång. Däremot har användningen av socker och sockerderivat som komponenter i polyuretanhartser en världsgett marknad som motsvarar ca 50 000 ton socker/år.

Mjukágörare; Vissa sockerderivat som baseras på sockerestrar har fått begränsad användning som mjukgörare. De sockerbaserade mjukgörare har den fördelen framför de petroleumbaserade att de inte är giftiga. De är också mera Skulle lagringsbeständiga. oljepriserna stiga så mycket att de sockerbaserade mjukgörarna blir att framställa billigare än de oljebaserade, beräknas sockerbehovet bli ca 1 milj ton/år bara i Väst-Europa.

EEYDÄQÃEE_äjälällêüülüsâüêéâêåâfllüs_9913921825198; Monoestrar

mellan socker och långa fettsyror har De ytaktiva egenskaper. är också helt ogiftiga. Därför har de fått stor inom användning livs- och fodermedelsindustrin, där de används som dispersionsoch emulgeringsmedel.

Sockerestrar är lätt nedbrytbara i naturen och kan därför användas istället för andra, mera miljöförstörande ämnen. Sockerestrar är p g a sin ofarlighet tillåtna som livsmedelstillsatser, t ex i japan, Frankrike, Belgien och Schweiz (dock ej i Sverige). Sådana sockerestrar framställs i japan sedan 1960 av två olika företag, varav det ena har en produktion av 3 000 ton/år. l Frankrike framställs ca 2 000 ton/år av Rhöne - Poulenc. Råvarorna vid denna är socker och Processen uttillverkning talg. förs i dimetylformamid som återvinnes destillation. genom

Tate och har utarbetat Lyle en ny process, där man varken använder dimetylformamid, som är eller annan lösgiftigt, något ningsmedel. Som fettråvara användes talg, eller kokospalmolja

Socker som råvara för 151

nötsolja. Den bildade produkten innehåller en blandning av olika ämnen, alla med ytaktiva egenskaper, vilket innebär att kan användas utan vidare rening. Därmed blir tillprodukten verkningskostnaderna för sådana orena produkter lägre än för de mera renade .

Den huvudsakliga användningen av icke renade sockerestrar är i djurfoder. Sockerestrarna dispergerar fettet i sådana kalvfoder som blandas av vegetabiliskt fett och skummjölk. Det blir också lättare att spraytorka den färdiga produkten.

Sockerestrar används också som emulgerande eller dispergerande ämnen vid tillverkning av t ex margarin, majonäs och glass samt sådana torkade livsmedel som åter skall lösas upp i vatten. Vid bakning är dessa estrar speciellt användbara för att öka degstyrkan och brödvolym samt att förbättra textur och hållbarhet. Därvid används en tillsats av ca Z. g/kg deg.

Vid tillverkning av kosmetika används också sackarosestrar, framför allt därför att de är mycket hudvänliga. De avlägsnar inte hudens normala fetthinna till skillnad från vanliga ytspänningsnedsättande ämnen .

6.1.1.2.2 Högprisprodukter

Många potentiella användningar av sockerderivat kan ej ge en stor marknad räknat på volymen. De kan dock ändå bli av stort kommersiellt intresse. För sådana produkter är sockerpriset dch tillverkningskostnaderna inte avgörande utan den kommersiella framgången beror istället på derivatens unika egenskaper och användningsmöjligheter. Det finns många områden, där de kan ha en god framtid, t ex livsmedel, jordbrukskemikalier och läkemedel.

livsmedel. Socker används i många produkter mera p g a sina fysikaliska egenskaper än för sin söthet. Det finns t o m fall, där sockrets söthet är en nackdel. Därför kan ett mindre sött sockerderivat säkert finna en marknad. För att istället oka

152 Socker som råvara för . . . . . .

sötheten hos socker har man lyckats framställa klorderivat med söthet. är mycket hög Triklorgalaktosackaros t ex ca 650 gånger sötare än sackaros. Man kan inte smaken från skilja vanligt socker och det bildas ej heller bismaker. Den är helt onågra giftig, men också betydligt stabilare mot och kemisk enzymatisk nedbrytning. Dessa sockerderivat har också visat ha en sig antikancerogen verkan.

lgrdbguksprgdgktgrl Det går att framställa olika sockerderivat

med biocid verkan. kan också bli en bärare av Sockermolekylen en redan känd aktivitet. Så är t ex effekten av herbibiologisk ciden simazin låg, därför att den nästan är Genom att olöslig. koppla simazin till socker ökar och därmed också lösligheten effekten. Sockerazid är en substans, som inte är men då giftig, den bryts ned azid som är ett Man kan också frigörs växtgift. framställa både bakterie- och virusdödande substanser med utgångspunkt från socker.

6.1.2 Socker som råvara för jäsningsprocesser

Mikroorganismer har använts av människan under tusentals år för bakning samt vid av öl, vin och ost. Det är tillverkning dock inte förrän under detta sekel som någon större industriell jäsningsproduktion har skett. Detta beror på att man först nu genom den moderna har mikrobiologins framsteg lyckats klarlägga de fysiologiska mekanismerna för bildningen av ett stort antal olika kemiska produkter. Man har också olika genom odlingstekniska och genetiska metoder kunnat så att styra produktionen en rad produkter inom livsmedels-, läkemedels- och kemiindustrin blivit ekonomiskt . konkurrenskraftiga

Kolhydrater, och då speciellt enkla sockerarter eller stärkelse, används som råvara i de flesta De oftast anjäsningsprocesser. vända sockerarterna är sackaros (från betor eller sockerrör), glukos (framställt genom och laktos (ur stärkelsenedbrytning) mjölk eller vassle). I vissa fall behövs det rena men råvaror, för det mesta är orena, t ex melass, att föredra. Detta beror på att det för växt behövs vissa mikroorganismernas tillväxtämnen,

Socker som råvara för . . . . .. 153

vilka bl a finns i melass.

- Genom jäsning med hjälp av mikroorganismer bakterier, jäst - och med utgångspunkt eller från socker, kan man svampar framställa vilket ämne som helst. Det praktiskt taget organiskt är dock ett antal substanser man funnit vara kommerbegränsat siellt intressant att Tablå 6.2 nedan visar några av producera. de produkter som kan framställas.

Tablå 6.2 produkter som kan framställas genom jäsning Några med socker som råvara

jäst och jästprodukter Polysackarider

Dextran Bagerijäst Xantan Foderjäst Pullulan jästprotein Jästglykan jästnukleinsyror Aminosyror

Lösningsmedel Glutaminsyra Lysin Etanol Metionin Butanol Aceton Antibiotika 2: 3 butandiol lsopropanol Penicillin Tetracyklin syror Bacitracin Organiska Streptomycin Citronsyra Mjölksyra Enzymer ltakonsyra Glukonsyra Proteas Propionsyra Amylas Isomeras Smörsyra

Källa: Guno Haskâ, Svenska Sockerfabriks ABs forskingslaboratorium

154 Socker som råvara för . . . . . .

l följande genomgång tas de viktigaste produkterna upp tillsammans med uppskattade siffror för världsproduktion.

6.1.2.1 Jäst- och jästprodukter

Tillverkning av jäst- och jästprodukter är en av de allra största jäsningsindustrierna. jäst används dels inom livsmedelsindustrin som utgångsmaterial för andra livsmedelsprocesser, t ex vin-, öloch sprittillverkning samt dels inom fodermedelsindusbakning, trin. jäst och olika jästextrakt används också som livsmedelstillsatser för att höja och smak. Man kan också utnäringsvärde vinna enzymer, och ur nukleinsyror, polysackarider proteiner jäst.

Världsproduktionen av livsmedelsjäst är ca 200 000 ton/år. För detta åtgår ca 400 000 ton socker. Vid av nukleframställningen insyra (3 000 ton/år) används antingen sufitavlutar eller melass. Sockeråtgången för övriga jästprodukter är liten, medan mycket den vid däremot är stor. foderjästproduktionen Det produceras ca 275 000 ton foderjäst/år och som råvara används melass, motsvarande ca 400 000 ton socker, eller sulfitavlutar. Man kan också använda helt andra råvaror, t ex metan och vid metanol, foderjästtillverkningen .

Det sammanlagda sockerbehovet för blir således jästproduktion ca 800 000 ton/âr och då nästan enbart i form av melass.

6.1.2.2 Lösningsmedel

Etanol

Etanol är det, näst efter vatten, mest använda lösningsmedlet inom den kemiska industrin. Etanol har en mycket bred användning som omfattar t ex farmaceutisk och kosmetisk industri, tillverkning av och hartser samt färger som rengöringsmedel. Ofta använda för etanolen i dessa är benämningar sammanhang industrisprit eller teknisk sprit. Därtill kommer konsumtionssprit och den för framtiden kanske viktigaste användningen - som

Socker som råvara för

drivmedel.

Före 1950 tillverkades all etanol genom fermentation. Därefter har inom gjort att det varit utvecklingen petroleumindustrin att framställa industrietanol ur etylen. Under senare år billigare har man dock i viss mån till jäsningsprocesser, framför återgått allt i länder med kolhydratöverskott, t ex Brasilen.

Vid man vanligen från stärkelse, melass eller spritjäsning utgår råsaft från sockerrör, men ibland också från sulfitlutar eller vassle. Vid s k satsvisa jäsningar spädes sockret till 12-15%, varefter fosfor- och kvävesalter samt jäst tillsättes. Efter ca 36 timmar Då har sockret omvandlats till etanol avbryts jäsningen. (50 - 65 g/l). Därefter koncentreras och renas alkoholen genom destillation. Som biprodukter erhålles framför allt jäst, drank och koldioxid.

Äldre metoder för fermentering och destillation av etanol kräver att den man får ut i alkoholen är så mycket energi energimängd mindre än den som förs in i processen. Detta, liksom det faktum att råvarukostnaderna utgör huvuddelen av etanolens tillverkhar att man under senare år försökt förbättningskostnad, gjort ra sätt. Därvid har man främst satsat på processen på olika följande områden:

De viktigaste råvarorna är stärkelse från majs, vete Eågargrnai eller tropiska rotfrukter (t ex maniok) eller råsaft från sockerrör. Man försöker också att finna ekonomiskt acceptabla metoder för att använda cellulosa som jäsningssubstrat, men man har ännu inte lyckats få fram någon industriellt användbar process trots mycket stora insatser.

Eermentaxtgneni Målet är att få så stor del av sockret som möjligt att omvandlas till etanol genom att minska jästtillväxten och Det är givetvis också viktigt att uppbiproduktbildningen. nå en hög produktivitet för att på så sätt hålla kapitalkostnaderna nere. De förändringar man gjort syftar främst till en återanvändning av jästen genom att den återförs till jäskärlet

,

_flgöñ Socker som råvara för . . . . ..

efter centrifugering av den mäsken. Det finns också färdiga flera kontinuerliga processer, som endast provats i pilotskala, där jästen olika sätt kvarhålles på i jästtanken.

Qestillatigngni Det steg som kräver mest vid energi framställning av etanol är destillationen. För att minska energiåtgången har man därför börjat använda andra energisnåla destillationsprocesser.

l vissa fall kan hela eller delar av en spritfabriks energibehov täckas genom av l Brasilien används förbränning biprodukterna. stammarna från sockerrören. av denna Förbränningen s k bagass räcker för att driva hela fabriken trots att varken fermentationen eller destillationen är särskilt energisnåla.

Av de länder som satsat av på fermentering drivmedelssprit på fermentativ väg är det Brasilien som hunnit Brasiliens längst.

Källa: Guno Haskå, Svenska Sockerfabriks ABs forskningslaboratorium

Målsättningen var att under 1980 skulle 20% etanol tillsättas all bensin. Detta förutsatte en etanolproduktion av 3 milj ma/år. Denna målsättning uppnåddes. För att klara den planerade produktionen fram till 1987 krävs en kraftig nyodling både av sockerrör och maniok. Den mängd socker som behövs då, beräknas

Socker som råvara för 157

vilket är en fördubbling av 1980 års råvara minst 10 milj ton,

varumängd.

I USA tillverkades år 1979 ca 250 000 ton etanol för inblandning i bensin. av US Departement of Commerce (Septem- I en utredning ber 1980) man att det fram till 1985 skulle vara möjligt ansåg att tiodubbla Detta skulle ske genom att använda produktionen. icke resurser eller icke lönsamma fabriker. De fabriutnyttjade ker som hade den största var bryggerier, betsockerpotentialen brännerier samt sådana kvarnar som används för våtmalbruk, av majs. Kostnaderna för dessa ändringar uppskattades ning till 750 milj $. Dessa planer har dock ej genomförts p g a den ändrade energipolitik som infördes i USA efter presidentvalet

1980.

f n etanol enbart som industrisprit och för I Sverige används humant bruk Den totala svenska konsumtionen av (dricksprit). är ca 45 000 ton/år. Därav importeras 19 000 ton industrisprit (huvudsakligen syntessprit), medan resten produceras i Sverige ur sulfitlutar. Då man räknar med att sulfitmassagenom jäsning så småningom kommer att avvecklas finns planer tillverkningen hos Gärdsbränneriet i Nöbbelöv att kraftigt utöka sin tillverkav etanol. kommer troningskapacitet Om planerna förverkligas konsumtionen av industrisprit i Sverige att kunna täckas ligen med inhemsk utökat behov av sockerbetor blir produktion. Något inte eftersom andra råvaror används (spannmål, fabriksföljden bl a av råg som är svår att exporpotatis). Spannmålen utgörs tera.

Butanol och aceton

Butanol och aceton har producerats i stor skala genom tidigare av bl a melass. 1 början av 1960-talet lades dock denna jäsning ner det blev billigare att syntetiskt framproduktion p g a att ställa dessa lösningsmedel ur petroleumprodukter. De stigande har att man åter börjat intressera sig för oljepriserna gjort fermentiva processer, åtminstone på utvecklingsstadiet.

158 Socker som råvara för . . . . ..

6.1.2.3 Organiska syror

Citronsyra

Nästan all den citronsyra som säljs idag tillverkas genom jäsning medan endast ca 1% framställs ur citrusfrukter. Världsproduktionen beräknas nu vara ca 300 000 ton/år. Den fermentiva av sker framställningen citronsyra med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger genom någon av följande metoder.

lggjlmetgdeni Svampen odlas i en blandning av fuktiga veteagnar och stärkelse. Detta substrat förvaras i 3-5 cm tjocka lager i tråg, vilka inkuberas under 5-8 vid 28°C. Därefter dagar extraheras citronsyran ut med vatten. Med denna som är metod, den äldsta och som huvudsakligen används i japan, produceras endast mindre mängder citronsyra.

Ytläsning i flytande medium: Den första processen, som kunde producera citronsyra till ett lågt pris, var av genom ytjäsning Aspergillus-svampen i flytande medium. Det sockerhaltiga substratet förvaras i flata över vilka man blåser luft. Efter tråg 10 dagars odling har svampen växt ut till en matta som täcker hela ytan. Då har sockerhalten minskat från ursprungliga 200- 250 g/l till 10-30 g/1 samtidigt som det bildats 150-190 g citronsyra per liter. Den utjästa nu av och ersätts lösningen tappas med färsk, varefter jäsningen fortsätts med den gamla mögelmattan.

Det substrat som bäst för denna lämpar sig process är betmelass. Man måste dock vidta för speciella åtgärder att hålla halterna av tungmetaller nivå. Dessa stör på låg nämligen svampens växt och dess att bilda förmåga citronsyra.

av

gipmgrsgdlijlgi Odling mikroorganismer i tråg är betydligt

dyrare och mera än att odla

svårhanterligt i jästankar. Därför

har man försökt att utveckla för processer s k submersodling av Aspergillus Detta har niger. lyckats, men en sådan odling är förenad med främst därför att svårigheter, svampen kräver

Socker som råvara för

en stark lufttillförsel. Vidare måste man också här ta bort vissa metaller ur substratet, framför allt mangan och järn.

Även i denna process är melass ett bra substrat, men man kan även använda sackaros- eller glukoslösningar, men då med tillsats av olika näringsämnen. Den mängd melass som totalt används för citronsyraframställning motsvarar uppskattningsvis ca 125 000 ton socker per år.

Övriga organiska syror

Av övriga organiska syror är det ättiksyra som produceras i störst mängd. Den framställs genom syrefri jäsning av sprit eller vin.

Mjölksyra framställs antingen med en syntetisk metod ur acetonitril eller genom jäsning från huvudsakligen glukos, även om man också kan använda laktos eller sackaros.

ltakonsyra har tidigare producerats genom nedbrytning av citronsyra, men numera används en jäsningsmetod som liknar den som används vid citronsyraframställningen. ltakonsyra används i metoakrylatplaster för att dessa skall bli mindre sköra.

Glukonsyra framställs genom jäsning av glukos och används som rengöringsmedel, rostborttagare och i läkemedelsindustrin. Världsproduktionen är ca 30 000 ton/år.

6.1.2.4 Polysackarider

Dextran var den första mikrobiella polysackarid som tillverkades industriellt. Den framställs genom jäsning av sackaros med Leuconostoc-bakterier. Detta är en av de mycket få fermentationsprocesser som bara kan genomföras med sackaros som råvara. Genom bakteriernas aktivitet delas sackaros i en glukosdel och en fruktosdel. Glukosen kopplas omedelbart ihop med andra glukosmolekyler så att mycket stora kedjor bildas. Efter jäsningen, som sker under ett par dygn i jäskärl utan omrörning, fälls dextranet

160 Socker som råvara för . . . . . .

ut med sprit. Fruktosen som finns i lösningen kan utvinnas och användas i livsmedel sindustrin .

Dextran används främst inom läkemedelsindustrin som ett ersättningsmedel för blodplasma och som sårpuder. Den ledande tillverkaren av dessa produkter är som också tillverkar Pharmacia, olika dextranderivat för inom biokemisk användning forskning. Det rådextran, som vidareförädlas av Pharmacia, tillverkas av AB Sorigona som svarar för ca 90% av världsproduktionen, vilken är ca 1 200 ton/år. För detta det ca åtgår 2 500 ton socker.

Övriga polysacka rider

Det finns ett stort antal olika som kan mikroorganismer bilda polysackarider. Förutom dextran är Xanthan den av viktigaste de industriellt producerade polysackariderna. Världsproduktionen av Xanthan är ca 8 OOO ton/år. Som råvara används hydrolyserad stärkelse. Xanthan används som förtjockningsmedel i livsmedelsindustrin och som Smörjmedel vid Om man kan oljeborrnirzg. sänka produktionskostnaderna för xanthan så räknar man med att xanthan också kan användas vid s k tertiär oljeutvinning. Detta innebär att man kan tömma borrhålen bättre än vad nupå olja varande metoder tillåter.

Övriga polysackarider har för närvarande en liten marknad.

6.1. 2. 5 Aminosyror

Framställning av aminosyror har sedan varit länge en mycket stor japansk industri. Det är t o m så att praktiskt taget hela världsproduktionen av fermentativt framställda kommer aminosyror från japan.

Genom mycket stora har man forskningsinsatser i japan lyckats utreda de metaboliska som i den levande cellen vägar leder fram till olika Detta kunnande har man aminosyror. sedan använt för att utveckla effektiva, mikrobiella framställningsmetoder.

Socker som råvara för 161

Aminosyror används som näringstillskott, smakförstärkare eller i vissa farmaceutiska preparat.

Glutaminsyra är den aminosyra som produceras i störst mängd, ca 200 000 ton per år. Den används framför allt som smakförstärkande ämne. Lysin (ca 20 OOO ton/år), som liksom glutaminsyra framställs genom en jäsningsprocess, är en s k essentiell aminosyra. Den tillsätts foderspannmål, t ex majs, för att höja

näringsvärdet. Övriga, fermentativt framställda aminosyror har

en världsproduktion av ca 3 OOO ton/år. De råvaror som används för jäsningsprocessen är glukos eller sackaros (melass).

6.1.2.6 Antibiotika

Med ett antibiotikum menar man ett ämne som bildats av en mikroorganism och som är giftig mot andra. Man har isolerat och karakteriserat ca 4 000 sådana ämnen, men endast ett IOO-tal produceras industriellt. Den totala världsproduktionen ligger på ca 50 000 ton/år.

Alla antibiotika framställs genom relativt lika jäsningsprocesser. Som odlingssubstrat används olika näringstillsatser samt någon sockerart beroende på vilket antibiotikum som skall tillverkas, laktos för penicillin, sackaros eller melass för tetracyklin, stärkelse eller sackaros för bacitracin etc.

6.1.2.7 Enzymer

Produktion och användning av enzymer har använts under årtusenden, bl a i fermenterade, orientaliska livsmedel. Man har sysslat med industriell framställning och rening av enzymer i mer än 50 år, men det är först under de två senaste decennierna som den industriella produktionen har blivit betydelsefull.

l början av 1960-talet utvecklades processer för framställning av mikrobiella proteinnedbrytande enzymer för användning i tvättmedel. Efter några års produktion upptäcktes att personer som deltog i tillverkningen av dessa tvättmedelsenzymer uppvisade

162 Socker som råvara för . . . . ..

allergiska reaktioner. Genom att utveckla dammfria, inkapslade enzymprodukter kunde man undvika dessa allergibesvär och därefter har marknaden för dessa enzymer ökat. stadigt

Vid tillverkningen av ost använder man numera delsvis ett mikrobiellt enzym istället för kalvlöpe. Även inom bryggeriindustrin har man börjat ersätta den traditionella med malthanteringen tillsats av bakterieenzym.

Ett av de viktigaste för mikrobiella användningsområdena enzymer är i samband med av fruktos ur stärkelse. framställning Först stärkelsen ned bryts med hjälp av glykoamylas och den bildade glukosen omvandlas därför till fruktos. Genom enzymatiskt att använda bundna (immobiliserade) har man enzymer lyckats sänka produktionskostnaderna avsevärt .

Världsproduktionen av de här nämnda enzymerna är ca 1 200 ton rent enzym per år. Därtill kommer mindre av mängder enzymer för forskningsändamål .

Den fermentativa sker i ett substrat med en kolframställningen hydrat- och en proteinkälla (sojamjöl, vassle jästhydrolysat, etc). Som kolhydrat används vanligen stärkelsehydrolysat, melass, sackaros eller spannmål.

6.2 Råvaruåtgång av socker för kemiska och biologiska processer

6.2.1 Världsmarknaden

De volymmässigt viktigaste områdena för industriell användning av socker och melass av tabell 6.3 nedan. framgår

Tabell 6.3 för Råvaruåtgång de viktigaste sockerbaserade processerna, Väldsmarknadsbehovet i ton/år

Kemiska processer

Polyurethanskum 50 000

Socker som råvara för . . . . .. 163 Ytaktiva ämnen och emulgeringsmedel 12 000 Biologiska processer

Källa: Guno Haskå, Svenska Sockerfabriks ABs forskningslaboratorium

Användningen av socker som råvara i kemisk industri är mycket liten i förhållande till användningen inom jäsningsindustrin. För de flesta jäsningsprocesser kan man som kolkälla använda antingen sackaros, melass, stärkelsehydrolysat eller glukos. Vilket man väljer beror på tillgång och pris i respektive land. Inom områden som är upptagna i tabellen är det dock helt klart att sackaros används för närvarande. För andra jäsningsändamål xanthan, enzymer, antibiotika etc, används huvudsakligen glukoslösningen som framställs genom hydrolys av stärkelse.

Den enda volymmässigt riktigt stora användningen är framställningen av drivmedelssprit. Detta behov väntas öka inom den närmaste tiden, genom fortsatta satsningar i framför allt Syd-Amerika och Asien. Behovet av socker för andra processer beräknas förbli konstant på nuvarande nivå, drygt 1 miljon ton, såvida inte oljepriserna skulle höjas kraftigt.

6.2.2 Svenska marknaden

SSA säljer ca 3 800 ton socker direkt till icke-livsmedelsindustrier, se tabell6.4. Därtill kommer uppskattningsvis ytterligare 1 000 ton som köps av läkemedelsindustrin genom grossister.

164 Socker som råvara för . . . . ..

Tabell 6.4 Marknad för socker, och inom sockerlösningar sirap sven sk icke-livsmedelsindustri

Läkemedelsindustri dextran, infusions- ca 4 000l)ton

lösningar Fodermedelsindustri foder 580 ton Plastindustri polyuretanskum 100 ton

Övrig icke-livsmedels-

industri kimrök, lim, tobak 200 ton ca Z. 900 ton

l) Inkl ca 1 000 ton som säljs genom grossist

Källa: Guno Svenska Sockerfabriks Haskå, ABs forskningslaboratorium

Den största kunden för socker är AB Sorigona, ca 2 300 ton/år, som använder det vid sin dextranproduktion. inom Användningen läkemedelsindustrin för andra ändamål är också relativt stor, ca

1 700 ton. Övrig försäljning är däremot mycket liten.

Förbrukningen av rent socker i fodermedel är likpå nedgång, som den vid framställning av piptobak.

Under senaste året har AB Berolkemi köpt ca 100 ton socker i form av sockerlösning, för av tillverkning polyuretanskum.

SSA tillverkar ca 90 000 ton melass/år. Av detta ca 5 000 går ton till jästbolaget medan resten används för direktutfodring eller för tillverkning av olika tabell 6.5 foderprodukter, jmf nedan.

Iaben 6.5 Den svenska marknaden för melass

Betfor-tillverkning av SSA 43 000 ton Leveranser till betodlarna 10 000 ton Svensk foderhandel 39 000 ton 1)

för 165

sou 1982:6 Socker som råvara

23 000 ton 2) jästbolaget

115 000 ton

l) Härav ca 7 000 ton av några Lantmannaförimporterades eningar 2) Inkl 18 000 ton som direktimporteras av jästbolaget

Källa: Guno Haskå, Svenka Sockerfabriks ABs forskningslaboratorium

Lantmannaföreningarna i Halland, Västergötland och Östergötland

ca 7 000 ton om året för direktförsäljning eller animporterar vändning i fodertillverkning .

använder totalt 23 000 ton melass om året för sin jästbolaget vilket innebär att de behöver importera 18 000 jästtillverkning, ton. 10% av detta är rörmelass medan resten är betme- Ungefär lass.

Det finns också andra smärre användningsområden för menågra lass i Sverige, så t ex köper Nordisk Philblack AB, 300 ton för framställning av kimrök, vilket bl a är råvaran för tillverkning av ishockeypuckar och bilrattar.

Av de produkter som tillverkas i Sverige med socker eller melass som råvara är det endast vissa läkemedel som exporteras. De viktigaste är dextran och dess derivat som till mycket liten del säljs inom landet.

Den framtida användningen av socker som råvara för kemisk och bioteknisk industri är helt beroende av förändringar i tillgång och pris på råolja och petroleumproduktenDet finns idag de tekniska möjligheterna, men inte de ekonomiska förutsättningarna, för att framställa en lång rad olika produkter. Den största potentialen har etanol. Med nuvarande bensin- och sockerpriser kan man räkna med att få en viss utbyggnad av etanolproduktionen, särskilt i länder med tillgång till egen melass och som

166 Socker som råvara för . .. -

har med valutabalansen. samtidigt problem I Filippinerna har man just påbörjat av 10 etanolfabriker, vardera projekteringen med en dagskapacitet av 100 ton etanol.

En mycket stark ökning av oljepriserna skulle dock göra att etanoltillverkning också blev ett möjligt alternativ för att ersätta oljan även i västvärlden. Detta både för framställgäller ning av drivmedel och som råvara för den kemiska industrin.

De tekniska möjligheterna finns för att omvandla etanol idag till etylen som sedan i sin tur kan användas som råvara för tillverkningen av ett stort antal baskemikalier. Olika sockerderivat skulle då också kunna ersätta kemikalier petroleumbaserade inom plast-, livsmedels- och läkemedelsindustrin (se 6.1 figur nedan).

»

Socker som råvara rs; nano-n 167

-4zoeomz .o›:ma 4oze:m-c

á

-

.m›mxHee< m›mzHHh< .oHmo›:z zmemzao

e

353m

4/

o›xmo4emu<^

ps

.z_mAomg z_zo_emz

mmSmumEmpw

e

usñgwhoamhogm#mmf_mnvåwbc%

cmx

|J

a_moqzzmoM4›zH

oHmowwg›z_ zemmo4=Hme

a

-zmq›em aHmo4z_o

gozem --zmg›em

pwimvüswv_

4. &

W@

70 WM#HD.W%.HUXUO@

a_mogz4›em

4,

.Rami

.

.z4<xoHo .g_maHzog›mz z_2qoz<»m

-zm4›em -zmywem .qox›4o 4xo›qo .zxo.a

e

o_xo

MXWCU@

eemu<4›Hm

\v

»WVAWGI

-q›

eemu<

w

-q›z*w›qoa -g›z_›4om

.eemu<

qo:og4

H

OCSO

zmHoe:m ezm_emez›m

wv

:§8

168 Socker som råvara för . . . . . .

Under förutsättning att radikala sker med inga förändringar prisrelationen socker/olja, förväntas inga större volymsökningar i behovet av socker för andra än etanol. jäsningsändamål Citronsyramarknaden är mättad och ett ökat behov av livsmeväsentligt dels- och väntas inte inom fodermedelsjäst överskådlig tid. Övriga jäsningsprocesser kommer dock att öka men detta påverkar inte väsentligen sockerbehovet. Detta beror att de flesta på jäsningsprocesserna kommer att använda stärkelse eller ev. också cellulosa som råvara. Den nuvarande biotekniska forskningen inriktas också i hög grad mot processer för av framställning högpris-lågvolymprodukter.

I samband med en minskad och därmed råoljetillgång ett ökat behov av t ex lösningsmedel och är det inte att jäst. omöjligt det inom vissa områden skulle vara mer att odla fördelaktigt sockerhaltiga än stärkelsehaltiga grödor.

SOU 198226 169

7 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

7.1 Sockerbetsodlingens lokalisering

De områden av Sverige där för närvarande sockerbetor odlas i en mer betydande omfattning är södra Sveriges jordbruksområden inom Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och

Hallands län. Något tiotal hektar odlas dessutom i Östergötlands

län. Nedanstående tabell visar odlingens omfattning i de förstnämnda länen åren 1976 - 1980.

Tabell 7.1 Areal sockerbetor 1976 - 1980, ha

1976 1977 1978 1979 1980 1._ä_n

Som framgår av tabellen finns huvuddelen av arealen i de båda Skånelänen. Av landets totala sockerbetsareal faller på Malmöhus län nästan 60% och på Kristianstads län ca 23%. Kalmar och Gotland har vardera 7-8% av odlingen medan arealerna i Hallands och län utgör 2-3% av landets totala sockerbetsareal. Blekinge är i Malmöhus, Kristianstads och Gotlands län relativt Odlingen jämnt fördelad över länens yta. l Kalmar län är odlingen loka-

170 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

liserad till Öland och fastlandsdelen. För kustbygderna på Hallands län gäller att finns i den södra delen av läodlingen net och i Blekinge län främst i de västra och östra delarna.

7.1.1 Sockerbetsodlingens andel av åkerarealen

Rikets totala sockerbetsarealer har under de senaste fem åren legat runt 52 000 ha. Det innebär att sockerbetorna odlats på ca 1,8% av landets totala åkerareal. Eftersom är konodlingen centrerad till södra Sverige ger en motsvarande för beräkning de län där sockerbetor odlas andelar. Detta betydligt högre framgår av tabell 7.2 sidan 171, som visar användåkerjordens ning år 1979 för dessa län.

Andelen sockerbetor är störst i Malmöhus län där de 1979 odlades på 9,9 % av åkerarealen. Sedan kommer i tur och Kristianordning stads län med 6,5%, Gotlands län 4,7%, Kalmar län 2,9%, Blekinge län 2,2% och Hallands län 0,4%. l övrigt framgår att Malmöhus län ur avviker växtodlingssynpunkt mot övriga län. Andelen spannmål är högre än i de andra länen liksom andelen oljeväxter. Den låga andelen vall visar vidare att länets på jordbruk har en relativt sett mindre baserad animalieproduktion på nötkreatur än de andra länen. I Blekinge och Kristianstads län finns huvuddelen av landets Grödan fabrikspotatisodling. upptar också en relativt sett stor andel av åkerarealen i dessa län.

_

SOU 1982 6 S O m e M w. m m .1 m a 1 D. d. ü .m .K a .b e t Y d e .l S e 171 m. 8

Na

0.2:

...a ...m o; ...o H NN o;

N m.: Nå

A32..

m8 NN: 8N SN SN SN 3a o; NN.. oz å..

NN .NN NN Nm mN Nm Nm

.å 2: m: m:

3a: 2 N N

Nm ma

man 9.2:

m; ñN Na o; m5

ñNm

?N N

å

NW NNm

mvcmaam:

m2 m; m: âN ?N SN Nå

2 N :NN 3 N N N

s_ oNN

oss

m; 3 N.N .to WIN ...m N... ...o

N må o.:

om? m; Nä å... o; NNN o: Nå ...å NmN oNN

mzgweam:

N32

.N m N N N

.Nw NN N.. N:

2 m: SN

Na m; 3 Na .xN 0.0 m2.

Nam

N...

:N

9.2:

mcNcvcmzNm wnmuwcmmuwmgx

N

SN NS än må åN m: N: .30 NN: :N

N ä.: N o .N N N 2 Nm 2 NN

n:

nNuwN

0.2:

m6 m; N.N NN .NN N.N m;

i? m.:

mcwvuogpmxm

N

Em ms mm. NNm oNm

omcioä

30 o: 2; N: m? EN

N N s_ NN .l 2

-

Na 3 3 ma

?SN

m6 m... 3

._89

N Ng: m.: m4. -

m; m: m3 i.. m.:

2:538

2a GN SN :N

N om S: N NN

2 2

Sunne Nonüm

0.2:

N.N m5 .l WN N.N m...

og..

øá

N m6..

Nå EN Nå ms SN Em NS Nå omm Nå

Nån

§53.

N N N N N

:Im s_ s å m:

NmNNmNNøNmmxsNnwNow.

Lêwfå

szåstea

:á

NNNNENE

müñâmåggmm

.to

mmlNäNto Nmesâm LSNNNNÅNO mssoså Lotfezow 25.53:

Lä.: NN: 2:22. :m: Nmämv_

.å

172 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

Uppgifterna i tabell 7.2 visar situationen länsvis. Genom att

gå ner på kommunnivå framträder även skillnaderna inom länen.

På nedanstående karta har en indelning efter klasser gjorts fyra

och uppgifterna avser förhållandena år 1980.

Karta 7.1 Sockerbetornas andel av åkerarealen år 1980,

kommunvis

15-20% . n til: Å u! fur 1°-15° -›1.:::: å Ali; a

I *15*

° I

5-lO% uââä

2;_

i_ : ÃDÅ- Finn “ ::.:. .. 5% nun... .- 511111 -

Källa: SCBs statistiska meddelande ] l981:5.2.

Andelen sockerbetor är särskilt hög i de sydvästra och sydöstra

delarna av Skåne. Allra var den högst 1980 i Trelleborgs kom-

mun där drygt 17% av åkerarealen av sockerbetor. upptogs Utan-

för Skåne är det kommun Öland som har Mörbylånga på en hög

andel (knappt 12%).

7.1.2 Antalet med och utan sockerbetor företag

Vid en bedömning av sockerbetsodlingens betydelse för olika

betydelse 173

Sockernäringens regionalpolitiska

är det att veta hur stor andel av jordbruregioner väsentligt karkåren som direkt berörsav odlingen. Nedanstående tabell visar detta på länsnivå.

Tabell 7.3 med respektive utan sockerbetsodling 1979 Företag

Län med utan Totala anta- Företag Företag sockerbetsodling sockerbetsodling let företag

Blekinge

nästan 3 av 5 odlar sockerbetor. För Gotland gäller att 2 av 5 är sockerbetsodlare och i Kristianstads län 1 av 3. l Kalmar och län är i stort sett 1 av 10 betodlare. Eftersom od- Blekinge inte är likformig inom länen är även i det här lingsstrukturen fallet intressant att se hur förhållandena är kommunvis.

174 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

Karta 7.2 Antalet företag med sockerbetsodling i relation

till totala antalet kommunvis företag,

I J .

Ihu[iI1v1

_ .

KIII

sign

II .ÅS { ull) Erllkiä* nsnmkuunxnn fuhrinnn-Mg wa›angna»I ui\;nvnuu:coqf 0 ° - n 25-50% = v-

I. II!! 1131 25% null

Källa: SBCs statistiska meddelande 1981:52 j

Inom de tre kommunerna Ystad och i Malmö- Kävlinge, Trelleborg hus län har mer än 3 av 4 lantbrukare Allra sockerbetsodling. högst är andelen i Trelleborgs kommun där drygt 83% av lant-

brukarna har Inom Kristianstads län är ansockerbetsodling.

delen hög i Simrishamns och Tomelillas kommuner där omkring 3 av 5 odlar sockerbetor. Ungefär densamma är situationen inom

Mörbylånga kommun på Öland.

7.1.3 Sockerbetornas skördevärde

De grödor som jordbrukaren odlar lämnar olika stora intäkter

och därför vilken odlingsinriktningen avgör intäktsnivå jord-

brukarna kan få från växtodlingen.

Ett sätt att åskådliggöra detta är att olika jämföra grödors

* Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

normskördevärden skördeskadeskyddets beräkningar. Normenligt skördevärdena fås fram genom att man multiplicerar en statistiskt sett förväntad skörd (normskörd) med det förväntade priset för en vara av normal kvalitet vid aktuella marknadsförhållanden (normpris). jämförelsen kan göras dels utifrån en viss arealenhet eller totalt för en region.

I nedanstående tabell redovisas de normskördevärden per ha som skördeskadeskyddet använde för 1980 års skörd i de sockerbetsodlande länen.

Tabell 7.4 Normskördevärde år 1980, kr/ha, länsvis

Lä.

Höstraps Vallskörd 3 054 3 015 3 561 3 864 4 099 3 912 Hatpotatis* 11 962 12 937 11 762 14 424 16 617 15 834 * ll 107 - 10 845 10 803 ll 728 - Fabrikspotatis Sockerbetor 8 095 7 775 9 495 B 865 8 817 7 974 * obevattnat Källa: SCBs Statistiska meddelanden ] 1981:9.l

Sockerbetorna har i förhållande till de flesta andra grödor ett högt skördevärde. Det är endast potatis som av de vanligare har ett högre skördevärde per ha. Räknat i jordbruksgrödorna krävs det således större arealer av andra grödor än omsättning av sockerbetor för att nå en viss nivå. Relationerna skiljer sig dock åt mellan länen. I Malmöhus län krävs 1,8 ha höstvete för att få samma skördevärde som l ha sockerbetor. Motsvarande för Kalmar och Gotlands län är 2,2 och 2,5 ha.

Sockerbetornas andel av det totala normskördevärdet för grödorna

0,9

Källa: SCBs 5tatistiska meddelanden ] l98l:9.1.

Den största andelen i Malmöhus län där uppvisas nästan 1/5 av intäkterna från växtodlingen kommer från sockerbetorna. Sockerbetornas andel är också stor i Kristianstads och Gotlands län. Sammanlagt representerar sockerbetorna ett skördevärde på uppemot en halv kronor. I detta har då miljard endast värdet av själva betorna inräknats. Medtas olika biprodukter som melass, betmassa och blast blir det totala värdet högre.

7.2 för Sockerbetsodlingens betydelse sysselsättningen i jordbruket

jordbruksgrödorna kräver olika stora arbetsinsatser arealenper het. Därav följer också att odlingens inriktning betyder mycket för den totala sysselsättningsnivån i jordbruket. Nedanstående tabell visar arbetsbehovet för olika grödor.

Tabell 7.6 Arbetsbehov för olika grödslag

Gröda Arbetstimmar/ha

Spannmål 6 - 15 Oljeväxter 10 - 20

regionalpolitiska betydelse 177 Sockernäringens

driftsplanering lantbruksnämnder.

m m varierar ar- Beroende på mekaniseringsgrad, odlingsteknik betsbehovet inom vissa för de olika grödorna. Av tagränser bellen att sockerbetor hör till de arbetskraftsintensiva framgår Andra arbetskrävande grödor är mat- och fabrikspogrödorna. tatis. och kräver däremot relativt lite arbets- Spannmål oljeväxter timmar hektar. Per arealenhet har således sockerbetsodlingen per en större inverkan i jordbruket än flertalet på sysselsättningen andra grödor .

De sockerbetsodlande har 1981 en genomsnittlig åkerföretagen och sockerbetsareal 43,1 ha 5,4 ha. Av den totala på respektive vid sådana faller sockerarbetsinsatsen i växtodlingen företag på ca 25 - 30% medan sockerbetornas andel av betorna i genomsnitt arealen är drygt 12%.

arbetsinsats En överslagsberäkning grundad på en genomsnittlig och en totalareal om 52 000 ha resulterar i att den på 60 tim/ha totala arbetsinsatsen i landets sockerbetsodling är runt 3,1 milj manstimmar (mt) år. Det drygt 3% av hela den arper utgör som beräknas falla för landet i dess betsvolym på växtodlingen helhet. Ãr 1978 beräknades den totala arbetsvolymen i jordbruket till 259 milj mt, varav på växtodling 98 milj mt, djurskötsel 142 milj mt och underhåll 19 milj mt.

7 .3 Sockerindustrins lokalisering

Svenska Sockerfabriks AB driver sex strösockerbruk, ett râsockerbruk och ett raffinaderi. sett ligger i Malmöhus län Geografiskt tre av strösockerbruken, râsockerbruket och raffinaderiet. Återstående tre strösockerbruk i Kristianstads, Kalmar och Gotligger lands län .

178 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

Tillverkningsställenas geografiska läge framgår av nedanstående karta. lnritade gränser visar från vilket område betor levereras till respektive bruk.

Karta 3 Sockerindustrins lokalisering

Betodllngsdistrlkl och sockerbruk O rlsockevbruk Q strösockorbruk i aockerramnaderl

Ana * Jordbevqa

Källa: Sockerbetsodling, bok utgiven av Sockerbolaget 1973.

Utöver de direkta tillverkningsställena finns huvudkontoret som ligger i Malmö, emballagetryckeri i Kävlinge (kommer att flyttas till Arlöv fr o m 1982), maskin- och byggnadsteknisk avdelning i Svedala, jordbruksteknisk avdelning i Staffanstorp och forskningslaboratorium i Arlöv. Samtliga dessa arbetsställen i ligger Malmöhus län.

7.3.1 Årsanställda i Svenska Sockerfabriks AB

Antalet årsanställda inom Svenska Sockerfabriks AB i respektive län har de tre senaste räkenskapsåren avseende varit maj/april enligt nedan .

Sockernäringens regionalpolitiska betydelse 179 Tabell 7.7 Medeltalet årsanställda inom Svenska Sockerfabriks AB 1977/78 1978/79 1979/80 Malmöhus län

Kristianstads län

Gotlands län Roma 138 142 152 138 142 152

Källa: AB Cardos årsredovisningar 1977/78 - 1979/80.

Flest anställda har raffinaderiet i Arlöv. Antalet årsanställda där utgör ca 30% av totala antalet årsanställda inom SSA. Det största betbruket, Örtofta, sysselsätter drygt 300 årsanställda. De tre minsta bruken som är Karpalund, Mörbylånga och Roma har vardera ca 150 årsanställda.

Sett på länsnivå så faller drygt 82% av antalet årsanställda på Malmöhus län.

180 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

På de tre övriga faller knappt 6% vardera. Ser man till var arbetskraften är bosatt så ökar troligen Kristianstads läns andel medan den minskar i motsvarande mån för Malmöhus län. Det sammanhänger med att bruken i Hasslarp och Köpingebro ligger nära gränsen mellan de båda länen och att det därför kan antas förekomma en viss av arbetskraft från inpendling Kristianstads län till de båda bruken.

Ställer man antalet sysselsatta inom sockerindustrin i relation till den totala vid arbetsställen med i industrisysselsättningen genomsnitt minst 5 sysselsatta på länsnivå finner man att de 1978 utgjorde i Malmöhus län 2,69%, i Kristianstads län 0,54%, i Kalmar län 0,44% och i Gotlands län 4,41%.

Vid en betraktelse på kommunnivå visar det att andelen sig som sysselsätts i sockerindustrin är störst i Burlövs kommun där raffinaderiet i Arlöv ligger. Andelen var där 1978 34,53%. Därnäst kommer Mörbylånga kommun med 28,89%. I ett hamnar mellanläge Ystads kommun med 14,86%. Gotlands kommun sammanfaller geografiskt med Gotlands län. Andelen är ovan 4,41%. enligt Lägst andelar uppvisar Kristianstads kommun (2,57%), Helsingborgs kommun (l,94%) och Malmö kommun (l,33%).

7.4 Data om de sockerbetsodlande länens befolkning, sysselsättning m m

För att kunna bilda sig en uppfattning om sockernäringens regionala betydelse krävs referensdata för länen, som gör det möjligt att sätta in i ett större l avsockernäringen sammanhang. snittet kommer därför struktur m m att folkmängd, näringslivets be röra s .

7.4.1 Folkmängd

Enligt statistiska cenralbyråns uppgifter avseende folkmängden den 31 mars 198] var de berörda länens folkmängd följande.

Sockernäringens regionalpolitiska betydelse 7.8 De sockerbetsodlande länens folkmängd 31 mars 1981 Igbell Summa 1981-03-31

bl

Källa: Statistiska Centralbyråns meddelande Be 1981:42.

avviker Malmöhus och Gotlands län jämfört Befolkningsmässigt län. Malmöhus län har ensamt en större folkmängd med övriga än vad Kristianstads, Kalmar och Hallands län har tillsammans. Gotland å sin sida har den klart minsta folkmängden.

struktur i de sockerbetsodlande länen 7.4.2 Näringslivets

Statistiska regelbundet s k arbetskraft- Centralbyrån genomför Med utgångspunkt från dessa kan andelen undersökningar. i olika beräknas. Därmed kan man sysselsatta näringsgrenar om näringslivets struktur i de olika skapa sig en uppfattning länen.

Tabell 7.9 Antalet sysselsatta inom olika näringsgrenar i procent av totala antalet sysselsatta år_1980

Näringsgren Kalmar Gotlands Blekinge Kristian-Malmöhus Hallands Hela stads riket

Jordbruk, 9,1 18,3 7,1 10,8 5,8 9,10 5,6 skogsbruk m m Gruvor, m1- 33,0 14,8 31,5 27,3 21.35 24,9 25,4. verkningsind. m m Byçgnadsindustri 6,1 7,8 6,10 6,5 5,8 8,2 6,8 Handel, restau- 10,6 11,6 10,3 14,0 15,3 15,0 13,7 rang, hotell Sanfärdsel mm 6,3 6,7 5,0 5,4» 7,8 6,4 7,0

182 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

Näringsgren Kalmar Gotlands Blekinge Kristian-Malmöhus Hallands Hela stads riket

Banker, Försäkrings- 5,0 3,5 3,9 b,8 6,7 5,5 6,7 institut, uppdragsverks. m m Off Förvaltning 29,9 37,3 35,7 31,2 34,1 30,6 34,8 och andra tjänster

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Källa: Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning

Den mest avvikande bilden med hela riket jämfört uppvisar Gotlands län. Andelen sysselsatta i jord- och skogsbruk är mycket Nästan var femte av hög. de sysselsatta i Gotlands län arbetar inom jord- och med bara ca var skogsbruk jämfört tjugonde för riket i dess helhet. Andelen inom och är jord- skogsbruk också relativt stor i Kristianstads, Hallands och Kalmar län. Gotland avviker dessutom markant mot övriga län genom sin låga andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. l kan noteras övrigt att andelen sysselsatta inom den sektorn är offentliga något större i Gotlands län än i de övriga länen.

7.5 Regionala stöd till sockernäringen

Regionala stöd till har förekommit under olika sockernäringen tidsperioder och i olika former. l det redovisas de stöd följande som utgått under efterkrigstiden.

7.5.1 Stöd till sockerbetsodlingen

Redan 1945 utgick stöd till inom vissa sockerbetsodlingen områden. För de odlare som tecknade kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings sockerbruk ett utgick arealtillägg med 10 kronor för varje halvt hektar odlade påbörjat betor. För odling som inte 0,25 hektar dock översteg utgick arealtilllägg med endast 5 kronor. Dessa kom sedan arealtillägg att utgå med oförändrade belopp t o m 1955 års odling.

betydelse 183 Sockernäringens regionalpolitiska

Genom beslut av 1955 års riksdag kom grunderna för regleringen av att ändras. Ändringarna berörde även arealsockernäringen I proposition nr 140 år 1956 anges att Odlare på bidragen. Öland och Gotland, inklusive odlare från gamla odlingsområdet fastlandet erhåller arealbidrag från regleringsfonden med på femtio kronor för varje påbörjat 1/2 hektar odlad betareal, dock att för som ej överstiger 1/4 hektar arealtillägget odling endast kronor. Arealbidrag enligt dessa grunder utgör tjugufem utgick sedan t o m 1966 års odling.

försvann sedan helt i samband med att regleringen av Bidragen villkoren för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen fr o m regleringsåret 1967/68 anpassades till EGs (dåvarande EECs) prisnivå på sockerbetor och socker. Den bidragslösa perioden kom sedan att vara t o m 1976 års odling.

Vid inför prisregleringsperioden 1977/78 rådde överläggningarna om att betodlarna under Mörbylånga och Roma sockerenighet bruk skulle erhålla en odlingsstimulans i form av ett arealbidrag. Stimulansen syftade till att motverka den minskade odlingsbenägenheten som kunnat konstateras inom distrikten och som i ett längre perspektiv kunde komma att äventyra näringens existens på öarna. Bidraget utgick både 1977/78 och 1978/79 med

400 kronor per ha. Arealbidraget till odling i Östergötlands län

togs dock bort 1978/79.

Vid inför 1979/SO enades man om att arealbiöverläggningarna drag skulle utgå med oförändrat 400 kronor per ha till betodlare

som levererade betor till Mörbylånga (Östergötland undantaget)

och med 500 kronor per ha till odlare som levererade betor till bruket i Roma. Bakgrunden var att arealen under de tre senaste åren varit konstant inom Mörbylånga upptagningsområde och att den där väl överensstämde med riksdagens beslut om den inhemska arealen. På Gotland hade betarealen däremot minskat sedan 1974. Nedgången i betarealen på Gotland bröts fr o m 1979 års odling. 1980 täckte odlingen in hela den kvot på Z. 200 ha som tilldelats Roma sockerbruk. lnom Mörbylånga-brukets upptagningsområde har intresset för sockerbetsodling under de

184 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

- med hänsyn senaste åren varit så stort att arealen till arealbegränsningen för sockerbetsodlingen totalt - har begränsats genom kvotering. Härvid har även arealen på Öland hållits tillbaka.

För att underlätta en ökning av arealen och på Öland utjämna skillnaden .mellan områden på fastlandet där arealbidrag utgår och övriga områden på fastlandet där bedrivs har den betodling förändringen gjorts att bidraget på fastlandsdelen av Mörbylångabrukets upptagningsområde fr o m 1981 års odling minskats till 200 kronor per ha..

Stödet till odlingen på Gotland kan för år 1981 beräknas komma att uppgå till ca 2,1 Mkr. odlare blir det Utslaget per i genomsnitt ca 2 100 kr. Motsvarande för under odlingen Mörbylångabruket kan beräknas till 1,4 Mkr 2 100 kr. Förklarespektive ringen till att stödet per odlare blir lika stort i de ungefär båda fallen trots att är 500 kr/ha arealbidragen på Gotland och 400 kr/ha på Öland och 200 kr/ha fastlandsdelen under på Mörbylånga bruk är att den genomsnittliga är odlingsarealen högre hos odlarna under Mörbylângabruket.

Arealbidraget på Gotland ger betodlarna samma intäktsökning som en skördeökning på 2,1 ton betor/ha ger. Motsvarande för Öland är 1,7 ton/ha och för fastlandsdelen under Mörbylånga 0,9 ton/ha. De normala totalskördarna för dessa områden ligger på 35 - 40 ton/ha.

Bidragets betydelse framgår tydligare om de ställs i relation till det ekonomiska sockerbetorna lämnar i form av täckbidrag ningsbidrag per ha. sockerbetorna lämnar vid normal skörd och inklusivearealbidrag ett täckningsbidrag i dessa områden på 1 500 - 2 500 kr/ha. Gotland och Öland Arealbidragen utgör på således runt 20% av grödans hela medan täckningsbidrag de på fastlandsdelen står för runt 10%.

Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

7.5.2 Stöd till sockerindustrin

Som tidigare nämnts beslutade riksdagen 1955 om ändrade grunder för sockerområdet. Enligt riksdagsbeslutet skulle regleringen på för socker med utgångspunkt från stödgränsskyddet avvägas behovet sikt vid en betodling av 1.0 000 - 50 OOO hekpå längre tar sockerbetsodlande områdena i Skåne, Halland i de egentliga och Det betpris som motsvarade ett sådan avvägt gräns- Blekinge. dock inte i bl a Mörbylånga- och skydd ansågs möjliggöra odling Romadistrikten. Av olika skäl det dock angeläget att ansågs och sockertillverkningen på Öland och Gotland sockerbetsodlingen fick sådana villkor att de även framdeles kunde upprätthållas. skulle man därför i de distrikt som leve- Enligt riksdagsbeslutet rerade betor till bruken i Mörbylånga och Roma räkna med en av 5 OOO - 6 000 ha och för att kunna uppodlingsareal ungefär av den storleken skulle särskilt stöd kunna rätthålla en odling Stödet skulle som pristillägg för levererade betor eller utgå. ges för vid bruken tillverkat socker. Som framgått av det tidigare avsnittet om stöd till kom den delen att utgå i form betodlingen av arealbidrag.

den del stöd till står i pro- För som avsåg sockertillverkningen nr 140 år Från fonden skall vidare utgå position 1956 följande: till för merkostnaden, jämfört med kostnaden ersättning bolaget för av socker vid bruken i Roma i landet i övrigt, tillverkning och med 2 597 000 kronor per år. Därest odlingsare- Mörbylånga alen inom ö-området ökas eller minskas i förhållande till 5 560 hektar, skall sänkas eller höjas med 29 000 kronor ersättningen för varje helt hundra hektar, som ändringen utgör.

Villkoren för stödet under perioden 1 maj 1959 - 30 april 1960 var desamma som för tiden 1 maj 1956 - 30 april 1959.

För l maj 1960 - 30 april 1965 gällde att ersättningen perioden för merkostnaderna skulle med 2 020 OOO kronor. Om odutgå inom ö-området ökade eller miskade i förhållande till lingen 6 416 ha (dvs den areal som använts vid beräkningen av merkostnaden) skulle ersättningen sänkas eller höjas med 55 OOO

186 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

kronor för helt 100-tal hektar varje som ändringen utgjorde.

Under tiden 1 maj 1965 - 30 april 1966 gällde en s k provisorisk reglering i avvaktan att 1960 års på jordbruksutredning skulle bli klar. Vad gällde för merkostnaderna vid ersättningen ö-bruken ändrades endast den areal som skulle vara utgångspunkten vid korrigering av ersättningsbeloppet p g a arealförändringar i odlingen på öarna. Ny utgångsareal blir 6 120 ha i stället för som tidigare 6 416 ha.

Nästa avtal tiden gällde 1 maj 1966 - 31 augusti 1967 och överensstämde vad stödet till ö-bruken gällde i princip med det föregående .

1966 års sockerutrednings merkostnaderna uppfattning angående vid ö-bruken var att de borde en motsvarande utjämnas genom generell sänkning av Vidare fr o m sockerbetspriset. anpassades regleringsåret 1967/68 den svenska villkor till sockernäringens EECs prisnivå. I samband med denna omläggning slopades den särskilda ersättningen för merkostnaderna vid ö-bruken. Inget särskilt tillägg kom därför att 1967/68, 1968/69 och utgå 1969/70.

Sockerbolaget planerade att efter 1969 års kampanj ner lägga Mörbylånga sockerbruk på Öland. inställdes Nedläggningen genom att vissa ändringar genomfördes i regleringen av sockernäringen för tiden 1 juli

1969 - 30 juni 1974. Ãndringarna inne-

bar i huvudsak att fr sockerbolaget o m 1 juli 1970 befriades från skyldigheten att tillföra de ökade sockerregleringsfonden intäkter som följer av av höjningar införselavgifter på melass, betfor o d. Genom kom uppgörelsen regleringsfonden att tillföras 15,3 milj kronor mindre än vad som annars skulle blivit fallet.

Vid överläggningarna om regleringen för perioden 1 juli 1974 - 30 juni 1976 framförde Sockerbolaget önskemål om fortsatt ersättning för merkostnaderna i samband med produktionen inte endast vid sockerbruket på Öland utan även vid bruket på Gotland.

Bolaget gjorde då följande uttalande: till Någon motsvarighet

SOU 198216 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse 187

den strukturrationalisering, som under årens lopp genomförts av den fastlandsbaserade sockerindustrin och som varit en förutsättför av den svenska sockerindustrins villkor till ning anpassning EGs, har av skäl inte kunnat genomföras beträffanförståeliga de ö-bruken. för socker vid dessa bruk Tillverkningskostnaderna är därför relativt sett Med hänsyn härtill och till att förhöga. i EG bestäms med beaktande av den strukturädlingsersättningen som där fortlöpande pågår har bolaget, rationaliseringsprocess efter det att problemet redan i årets överläggningar påtalats, förutsatt att skall beaktas vid de överläggningar som frågan skall rum för tiden efter den äga angående sockerregleringen 30 juni 1976.

Vid överläggningarna om förslag till sockerreglering 1976/77 enades man om att Sockerbolaget som speciell ersättning för merkostnaderna i samband med driften på Öland och Gotland skulle erhålla ett kalkylmässigt belopp om 8,4 milj kronor i form av en av avräkningspriset för svenskt betsocker med 2:80 kr/ höjning 100 kg socker .

Inför 1977/78 rådde enighet om att bl a det lägre regleringen vid sockerbruken på Öland och Gotland kapacitetsutnyttjandet motiverar ett bidrag utöver det kalkylmässiga belopp som sockerbolaget tillförs i form av en prishöjning om 2:80 kr/lO0 kg socker. föreslås uppgå till 4,3 milj kronor och tas ur Bidraget sockerregleringsfonden .

Vid angående prisregleringen för socker 1979/80 överläggningarna aktualiserade Sockerbolaget frågan om nedläggning av Karpalunds sockerbruk i Kristianstads län. Senare i juli 1979 träffades ett avtal mellan staten, betodlarna genom Sveriges Betodlares Centralförening och Svenska Sockerfabriks AB (Sockerbolaget) om fortsatt drift vid Karpalund under 1980 och 1981 års kampanjer. Parterna var överens om att gemensamt var och en med lika stor del svara för en merkostnad för den fortsatta driften vid bruket med sammanlagt 10 milj kronor för 1980 års kampanj och sammanlagt 11 milj kronor för 1981 års kampanj.

188 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

För regleringsåret 1981/82 kommer följande stöd till Sockerbolagets drift vid ö-bruken och Karpalund att utgå.

Ö-bruken Karpalund Kalkylmässigt belopp i form av höjt avräkningspris (3,77 kr/100 kg) 11,1 Mkr Särskilt driftsstöd 4,3 Mkr Statens andel i Karpalundsavtalet 3,7 Mkr Odlarnas 3,7 Mkr

Mkr 7,4 Mkr , | 15,4

22,8 Mkr

Stödet till sockerindustrin berör tre bruk. För 1981/82 kommer stödet till de båda ö-bruken att totalt till ca 15,4 Mkr. uppgå Utslaget per årsanställd motsvarar det drygt 50 000 kr. Räknat per kg tillverkat socker vid de båda bruken motsvarar stödet ca 33 öre. Detta motsvarar i sin tur ca 19% av SSAs genomsnittliga förädlingsmarginal. Stödet till Karpalund är för 1981/82 sammanlagt från betodlare och staten 7,4 Mkr, vilket motsvarar per årsanställd drygt 49 000 kr. Utslaget per tillverkat socker kg vid Karpalund blir det ca 25 öre/kg eller ca 15% av SSAs förädlingsmarginal.

Stödet per anställd kan även ställas i relation till den genomsnittliga lönekostnaden per årsanställd vid de berörda bruken. Vid 1981 års lönenivå kan lönekostnaden årsanställd vid per Roma, Mörbylånga och Karpalund beräknas till 90 000 - 100 000 kr. Samhällets stöd till sockerindustrin i dessa kan såregioner ledes beräknas täcka in 50 - 55% av SSAs lönekostnader omkring vid de berörda bruken. Emellertid bör i ett sådant sammanhang också beaktas den övriga sysselsättning som genereras genom de anställda vid bruken och som i stor skulle sakna utsträckning möjlighet att få i området vid ny sysselsättning en nedläggning av bruken.

8 Med socker konkurrerande sötmedel

Det finns ämnen som används eller kan användas som sötmånga medel. De kan i stort sett delas in i fyra olika grupper:

naturliga sockerarter

- sockeralkoholer

övriga naturliga sötmedel

- övriga sötmedel

Ordet avser i detta att ämnet finns i nanaturlig sammanhang t ex i olika växter. Ämnet kan där förekomma bundet turen, till andra ämnen eller i fri form.

En annan som används ibland är kalorihaltiga contra uppdelning sötmedel. är i första hand inte kalorihaltiga Den uppdelningen av intresse i samband med diskussioner av kaloritillförseln genom olika livsmedel och diet för människor som har dialämplig betes (sockersjuka).

8. l Naturliga sockerarter

sockerarterna tillhör den av ämnen som kallas De naturliga grupp sackarider. De består av en eller flera sammankopplade s k monosackarider. Monosackariderna är uppbyggda av kol, väte och och de är också i den stora grupp av näringssyre, byggstenar ämnen som gemensamt benämns kolhydrater.

190 Med socker konkurrerande sötmedel

Exempel på monosackarider är glukos, fruktos, galaktos, xylos, sorbos, arabinos och mannos.

Glukos och fruktos förekommer fritt i de flesta växter, mannos finns fritt i några enstaka medan växter, de övriga monosackariderna nästan uteslutande förekommer bundna till andra monosackarider i olika växtarter.

Ett ämne som består av två monosackarider sammankopplade kallas för en disackarid. Den vanligast förekommande disackariden är sackaros som i dagligt tal kallas för socker.

Sackaros är av en glukosmolekyl och uppbyggd en fruktosmolekyl. Sackaros förekommer rikligt i många växter. Den industriella framställningen baseras främst på dess förekomst i sockerbetan och sockerröret.

Maltos och laktos är andra disackarider. Maltos förekommer fritt i vissa växter, laktos nästan enbart i mjölk.

Ämnen med tre sammankopplade monosackarider kallas trisackarider; ett exempel är raffinos som förekommer i vissa växter.

Fyra sammankopplade monosackarider kallas tetrasackarider, fem sammankopplade monosackarider blir pentasackarider. Gemensamt kallas dessa mindre sackarider för Är antalet oligosackarider. sammankopplade monosackarider ca nio eller fler talar man om polysackarider.

De naturliga sockerarterna svarar idag för praktiskt taget hela sötmedelsmarknaden. Orsaken härtill är att dessa ämnen förutom sötheten har en rad andra viktiga egenskaper.

De naturliga sockerarterna ger inte bara volym åt ett livsmedel. De har även en avgörande för dess betydelse konsistens, färg och arom. l olika t ex vid och jäsningssammanhang, bakning öltillverkning, fungerar de naturliga sockerarterna som kol- och energikälla. De har också en konserverande verkan i vissa pro-

Med socker konkurrerande sötmedel 191

dukter, t ex saft, sylt och marmelad. Till detta kommer andra ur toxikologisk, fysikalisk och ekonomisk synpunkt positiva egenskaper, vilket gör att de naturliga sockerarterna, framför allt sackaros, idag är betydligt mer användbara i livsmedel än andra sötmedelsalternativ.

8.1. 1 Monosackarider

De viktigaste naturliga monosackariderna är glukos, fruktos, galaktos.

Glukos - synonymer dextros och druvsocker - är en beståndsdel i vanligt socker (sackaros), stärkelse och cellulosa och är den organiska substans som är i särklass vanligast på jorden. Glukos påträffas i fri form såväl i växt- och djursystem och utgör den huvudsakliga energikällan för alla levande organismer. Ren glukos och glukossirap framställs tekniskt ur stärkelse genom kontrollerad enzymatisk eller sur hydrolys (sönderdelning). Söthetsintensiteten hos ren glukos motsvarar ca 0,6 av sackarosens söthet.

Fruktos - fruktsocker och levulos - förekommer i nasynonymer turen tillsammans med glukos i fruktsafter och honung. Den ingår också som en komponent tillsammans med glukos i vanligt socker. Fruktos är nästan dubbelt så söt som sackaros och kan därför användas i mindre mängd för att åstadkomma motsvarande sötma .

Fruktos kan framställas via enzymatisk omvandling av glukos. Enligt en metod kan vanligt socker - sackaros - utnyttjas som råvara. Metoden går ut på att separera fruktosmolekylerna genom en selektiv kromatografisk absorption. Processen leder fram till att fruktos erhålls i kristallinform med glukos som en biprodukt.

Galaktos skiljer sig i sin kemiska uppbyggnad mycket lite från glukos men har trots det helt andra egenskaper. Galaktos utgör en beståndsdel i laktos (mjölksocker).

192 Med socker konkurrerande sötmedel

8.1.2 Diasackarider

De vanligaste diasackariderna är sackaros, laktos och maltos.

Sackaros - sukros eller vanligt socker - är en av de i naturen vanligast förekommande sockerarterna och framställs nära nog uteslutande från sockerrör och sockerbetor. Därav de synonyma namnen rörsocker och betsocker. Bland andra källor naturliga för sackaros kan nämnas och lönnsirap palmsirap.

Laktos är även känt under namnet mjölksocker, då det finns i däggdjurens mjölk. Kons mjölk innehåller 2,9 - 5,3 % laktos. Laktos erhålls i stora mängder som en biprodukt vid osttillverkning. Laktosens beståndsdelar är glukos och Den galaktos. är inte speciellt söt. Jämfört med socker är dess relativa söthet 0,2 - 0,4.

Maltos eller maltsocker finns i mältad säd och i små mängder i mjöl. Det kan bildas genom att får verka enzymet amylas på stärkelse. Maltsockret kan av jästenzymet maltas omvandlas till glukos, vilket förklarar att även osötat bröd kan att bringas jäsa.

8 . 2 sockeralkoholer

Sockeralkoholerna tillhör den stora grupp av ämnen som kemiskt kallas för alkoholer. Alkoholer får i detta inte försammanhang växlas med den vardagliga betydelsen av alkohol (etanol), dvs sprit. Sockeralkoholerna förekommer i många växter men framställs industriellt ur olika sackarider. De har fått som betydelse sötmedel bl a för diabetiker. De flesta sockeralkoholer tas endast delvis upp i kroppen och påverkar därför inte blodväsentligt sockerhalten. Den del som stannar kvar i tarmen binder emellertid vatten, vilket medför att de verkar laxerande.

Man använder sockeralkoholer även i s k sockerfria konfektyrer eftersom dessa ämnen medför risk för karies. föga

Med socker konkurrerande sötmedel 193

sockeralkoholerna är sorbitol, manitol och De viktigaste xylitol, dulcitol.

Sorbitol är den sockeralkohol som är vanligast förekommande. Den finns i bär och frukt t ex plommon, päron och naturligt Kommersiellt framställs sorbitol genom hydrering av gluäpplen. kos. innebär behandling med vätgas under högt tryck Hydreringen och Sorbitol används som sötmedel av diabetiker hög temperatur. och istället för socker i choklad och konfektyrvaror och vissa andra livsmedel samt i läkemedel. l livsmedel används det även som konsistensgivare.

Sorbitol har en söthet som ungefär motsvarar 0,5 - 0,6 av sacka-

rosens söthet .

eller s k björksocker förekommer i naturen i vissa svampar , Xylitol i frukter som t ex jordgubbar, hallon, blommor och i blomkål. av sker från xylan, ett ämne som finns Framställningen xylitol i bl Även skalen från vissa nötter samt de delar av a björkved. som blir kvar sedan majskornen avlägsnats kan anmajskolven vändas för tillverkning av xylitol. Tillverkningen är oavsett metod och råvara mycket komplicerad varför den färdiga produkten är i jämförelse med vanligt socker. Xylitol är ett vitt dyr kristalliskt Det används vid tillverkning av tabletter och pulver. l finska undersökningar har man visat att xylitol tuggummi. inte är skadligt för tänderna utan verkar snarare hämmande på

kariesangrepp.

Den som används i Sverige importeras från Finland. Voxylitol av de produkter där ingår uppskattas till några lymen xylitol hundra ton.

Mannitol kan framställas på motsvarande sätt som sorbitol, men är här fruktos. Söthetsgraden är ungefär hälften utgångspunkten av sackarosens. Mannitol används bl a vid tillverkning av tabletter inom den farmaceutiska industrin.

194 Med socker konkurrerande sötmedel

8.3 Övriga naturliga sötmedel

Ur vissa växter, framför allt kan man utvinna subtropiska, stanser som har en intensivt söt smak. En del av dessa ämnen har fått användning inom Andra är föremål konfektyrindustrin. för utprovning.

Till denna hör bl grupp a glycyrrhizin, monellin, thaumatin och mirakulin.

Bland nackdelarna med dessa sötmedel är att de i flera fall ger kraftiga bismaker och/eller eftersmaker.

8.4 Övriga sötmedel

De sötmedel som inte kan in under av placeras någon de tidigare rubrikerna kan i stort delas in i tre grupper:

- sötmedel baserade och på aminosyror peptider

- dvs syntetiska, på kemisk väg framställda sötmedel

syntetiskt modifierade naturliga glykosider

l den första ru P en in år vissa aminos ror och aminos raderivat samt en del dipeptider, bl a aspartam.

l den andra gruppen ingår sackarin och de två vancyklamat, ligaste bland de syntetiska sötmedlen.

I den tredje gruppen modifierade från citrusingår glykosider frukter, s k dihydrochalconderivat.

De syntetiska sötmedlen har en relativ söthet som klart överstiger sackarosens (cyklamat 10-30, sackarin 200-700), medan vissa naturliga sötmedel, t ex thaumatin, har en relativ söthet på upp till 5 500.

Med socker sötmedel 195 konkurrerande

Här berörs närmare sackarin och cyklamat.

Sackarin är ett syntetiskt framställt sötmedel och det mest använda ämnet inom gruppen syntetiska sötmedel. Den relativa sötheten är 200-700. Sackarin ger en viss besk eftersmak som bara i begränsad utsträckning kan maskeras. I många länder, bl a i har sackarinet under de senaste åren varit det enda Sverige, tillåtna syntetiska sötmedlet. l vissa länder finns för närvarande ett förbud mot medlet på grund av misstankar om en begränsat viss cancerframkallande effekt. Sverige har infört inskränkningar i fråga om användningen av sackarin för industriellt bruk. Däremot är det tillåtet för hemmabruk, dvs konsumenten kan själv sätta till sackarin. Från 1981 skall sackarinförpackningen vara försedd med särskild rekommendation om vilken maximikonsumtion som inte bör överskridas. Sackarin användes tidigare i huvudsak i produkter för diabetiker och för personer med övervikt.

är ett syntetiskt framställt sötmedel med en relativ Cyklamat söthet på 10-30. Rent cyklamat har en besk bismak. En kombination med tio delar cyklamat och en del sackarin ger en betydligt renare söt smak. Ämnet har goda stabilitets- och löslighetsegenskaper.

l USA förbjöds cyklamat 1969 eftersom man misstänkte att ämnet kunde ha cancerframkallande egenskaper. Sverige och flera andra länder följde efter. Förbudet har starkt ifrågasatts, men trots nya undersökningar är det ännu inte godkänt för industriellt bruk i Sverige. Däremot är cyklamat enligt tillstånd 1979 av livsmedelsverket, tillåtet för hemmabruk, dvs konsumenten kan själv sätta till cyklamat. Cyklamatförpackningen skall vara försedd med en rekommendation om vilken maximal dagskonsumtion som inte bör överskridas.

8.5 De volymmässigt största sötmedlen i Sverige utöver socker

Trots att antalet sötmedel är relativt stort så är det ett litet antal som kommit att användas i någon större utsträckning om man

196 Med socker konkurrerande sötmedel

undantar socker. Nedan behandlas de för närvarande mest betydande alternativa sötmedlen och som baseras andra råvaror på än socker.

Stärkelsesirap av olika slag är alternativa till socker

produkter för användning inom livsmedelsindustrin. Som framgår av namnet sker tillverkningen med utgångspunkt från stärkelse. Stärkelsen i sin tur framställes ur bl a potatis, vete och ris. Det majs, är även möjligt att framställa stärkelse ur cellulosa, vilket dock hittills endast gjorts i begränsad skala laboratorienivå. på Forskarna arbetar här med att utveckla en fullskalig metod för utvinning av stärkelse ur avfallscellulosa.

av ur stärkelse Framställningen sirap går i princip ut på att nedbryta denna till sina minsta beståndsdelar, vilka av utgörs monosackariden glukos. Resultatet blir en klar, och färglös trögflytande vätska. Innehållet och sötheten varierar starkt beroende på hydrolysförfarandet och kan ofta anpassas efter olika behov.

En tillsats av förhindrar sackarosens kristallisa-

glukossirap tion, ökar hygroskopiciteten och viskositeten, minskar sötheten och förbättrar ibland konsistensen. Dessa har egenskaper gjorts att glukossirap fått stor inom användning konfektyrindustrin.

Glxkos är den svenska handelstermen för

stärkelsesirap och innehåller förutom bl a maltos till glukos och, ca 50 procent eller mer, ofullständigt nedbrutna dextriner. Dextrinerna här spelar en viktig roll som kristallisationshämmande medel vilket gör att glykosen främst har funnit användning som konsistensgivare inom konfektyrindustrin. är Söthetsgraden ca en tredjedel av det vanliga sockrets. Glykosen är det sötmedel den svenska markpå naden som efter socker har den största andelen. Produktionen av glykos i Sverige under 1970-talet framgår av nedanstående tabell 8.1.

Tabell 8.1 Produktion av glykos i Sverige 1972-1980, ton

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980

13 1000 12 700 16 000 15 000 13 800 110 300 13 700 12 200 12 800

Med socker konkurrerande sötmedel 197

Källa: Sveriges Potatisin tressenter

produceras dels av Lyckeby Stärkelseförädling AB och Glykos dels av Reppe Glykos AB.

Att övriga sötmedel har en ringa marknad framgår av nedanstående tabell 8.2 som visar medelkonsumtionen av olika sötmedel i kg per person och år under perioden 1970-1979.

- Tabell 8.2 Medelkonsumtionen år 1970-1979 av sockerhaltiga och sötningsmedel, kg per person och år produkter

7 Huvudsakligen glykos

För flera av sötmedlen i tabellen gäller att det finns restriktioner för användningen av dem. Som framgått tidigare gäller det både cyklamat och sackarin men även sockeralkoholernas användning begränsas av att om de förtärs i för stora mängder kan det leda till magbesvär i form av gasbildning och diarré.

198 Med socker konkurrerande sötmedel

8.6 Utvecklingen 1 utlandet

Då förhållandena vad gäller råvaror m m i många avseenden är annorlunda i Sverige jämfört med många andra länder så är det av intresse att något beröra hur marknaden för konkurrentprodukterna till socker utvecklat sig utomlands.

8. 6. 1 Isomeros/isoglukos

- fructose corn - är det lsomeros/isoglukos high syrup (HFCS) alternativ till socker som ägnats mest uppmärksamhet under 1970talet. Det största inbrottet på sockermarknaden har isomerosen gjort i USA, men även i Europa finns numera en produktion. Produkten har ännu inte fått någon större användning i Sverige.

Tillverkningsprocessen för isomeros liknar den för stärkelsesirap, men avslutas inte i och med att bildas. l stället är här glukos påkopplat ytterligare ett reaktionssteg där, på enzymatisk väg, glukos omvandlas till fruktos. Detta kallas för av isomerisering glukos .

Produkten isomeros är en färglös sockerlösning. Från början tillverkades isomeros med en sammansättning av 42 procent fruktos, 55 procent glukos och 3 procent andra sackarider. Numera tillverkas också isomeros med 55 och 90 procentigt innehåll av fruktos, vilket har höjt söthetsgraden och därmed ökat användningsområdet. Användningen av isomeros begränsas av att den endast kan levereras i flytande form och att vid måste lösningen lagring hållas inom ett bestämt temperaturintervall - ca 29° - 35° C för att inte förstöras. Isomerosen har därför endast kommit till användning inom livsmedelsindustrin .

Den industriella processen för framställning av isomeros är utvecklad i USA och grundar bl sig på a japanska forskningsresultat. Intresset för att framställa sötningsmedel ur stärkelse har varit särskilt stort i dessa länder. USA har t ex varit det största sockerimporterande landet i världen. Man har dessutom en stor majsproduktion och en väl etablerad stärkelseindustri av betydande storlek. Förutom att majsstärkelsen är att frambillig

Med socker konkurrerande sötmedel 199

det också lätt att från separera innehållet av ställa är majs som vid av isomeros betraktas som en gluten tillverkning förorening.

Isomerosen har funnits den amerikanska marknaden sedan på av Det kommersiella genombrottet skedde dock slutet 1960-talet. inte förrän 1974, då världsmarknadspriset på socker låg på nivå. amerikanska livsmedelsföretag, främst en extremt hög Många de som tillverkade flytande eller halvflytande produkter, slog då om från socker till isomeros.

fick i och med de höga världsmarknads- Övergången en ny skjuts socker under 1980. Tabell 8.3 nedan visar per capita priserna på konsumtionens i USA för olika sötmedel 1970-1979. Proutveckling har dessutom förts in för 1980 och 1985. gnosvärden

Tabell 8.3 Per konsumtionen av sötmedel i USA capita 1979 - 1985, kg torrvara

200 Med socker konkurrerande sötmedel

marknaden. Prognosvärdena att av HFCS pekar på användningen kommer att fördubblas mellan 1980-1985. Det är en hel givetvis del osäkerhet i en sådan men under alla förhållanden bedömning kommer en stor del av sötmedelsbehovet att täckas in av HFCS.

Anledning till att isomeros blivit ett alternativ till vanligt socker och invertsocker i USA är främst som i sin tur priset, är beroende av överskott på som råvara. En annan billig majs fördel är den höga grad av söthet i relation till energiinnehållet som gjort isomeros till ett attraktivt vid sötningsmedel framställning av livsmedel med lågt kaloriinnehåll. Produkter där isomeros nu används är framförallt olika av och slag drycker glass men även i desserter, samt och konkonfektyrer bageriditoriprodukter.

8.7 Bedömning av i Sverige utvecklingen

Som framgått tidigare är socker det helt dominerande sötmedlet i Sverige. Konkurrerande sötmedel har bara några procent av marknaden. Flera av de konkurrerande sötmedlen är dessutom belagda med restriktioner vad gäller Dessutom ananvändningen. vänds de ofta i speciella livsmedel diabetikermat och livstyp medel med litet kaloriinnehåll. Det volymmässigt största sötmedlet efter socker är som har haft en relativt stabil glykos, volym under 1970-talet. används främst av Glykosen konfektyrindustrin. Någon inbrytning av andra sötmedel än socker har inte rum ägt i Sverige. l utlandet har däremot isomerosen börjat att ta marknadsandelar i främst USA, Kanada och lsomerosens kon- ]apan. kurrensförmåga är dock beroende av en billig stärkelseråvara. Den finns i dessa länder i form av Ser man till majs. Sverige så är det fabrikspotatisen som är vår stärkelseråvara. Produktion av isomeros ur sådan stärkelse kan dock inte prismässigt konkurrera med socker. Någon inom av isotillverkning Sverige meros baserad på egna stärkelseråvaror kan med största sannolikhet inte bli möjlig_ till som kan konkurrera med socker. priser Under förutsättning att av isomeros eller stärkelseimporten billig råvara t ex majs prismässigt utjämnas med införselavgifter till motsvarande svenska priser kommer inte att finnas förutsättningar

Med socker konkurrerande sötmedel 201

för isomeros att konkurrera med socker. Det mest sannolika är därför att av sötmedel även i framtiden kommmer försäljningen att bestå av och med socker som det helt domidagens produkter nerande sötmedlet.

sou 1982:6

9 Allmänna bedömningar

I de föregående kapitlen (kap 2-8) har lämnats redogörelser för olika sakområden vilka är av betydelse för överväganden om den svenska framtida omfattning och utformsockernäringens Kommittén redovisar i det följande vissa allmänna bedömning. och slutsatser på grundval av de lämnade redogörelserna. ningar

9 .1 Produktion - konsumtion

9.1.1 Sverige

Arealen sockerbetor har sedan 1978 avvägts så att sockerproduktionen av inhemska betor vid normalskörd skall utgöra 85 - 90% av Goda skördar under slutet av 1970-talet har förbrukningen.

medfört att självförsörjningsnivån legat högre.

Konsumtionen kan karaktäriseras som stabil och visar ingen bestämd under den senaste lo-årsperioden. Det utvecklingstendens totala avsättningsutrymmet inom landet uppgick registrerade under nämnda period till ca337 000 ton per år.

som nyligen utarbetats av statens I näringsrekommendationer livsmedelsverk förordas ett minskat intag av socker. Av bl a detta skäl en viss minskning av sockerförbrukningen per synes vara att vänta. Om minskningen kommer att bli av sådan capita storlek att den effekten på totalkonsumtionen av en överväger fortsatt är dock svårt att bedöma. Kommittén befolkningstillväxt har inte funnit tillräckliga skäl för antagande om en ändring av det inhemska avsättningsutrymmet för socker.

204 Allmänna bedömningar SOU 1982: 6

9.1. 2 Internationellt

Den internationella situationen på sockerområdet har redovisats i kap 2 där även ett försök till bedömning av den framtida utvecklingen på världsmarknaden för socker har gjorts (2.2.6). Av redovisningen framgår att produktionen de två senaste åren - 1979/80 och 1980/81 understigit konsumtionen och att världslagren av socker som en följd härav har från sjunkit 35 till 27,6 procent av årskonsumtionen. Detta har även medfört en prisuppgång under senare delen av 1979 och större delen av Pris- 1980. kurvan har dock åter vänt nedåt under senare delen av 1980 och större delen av 1981. Detta kan bl a ha ett samband med förhållandevis stora utbud av socker från EG-marknaden och prognoser om en god sockerskörd i världen 1981/82.

I fråga om såväl produktion som konsumtion har redovisats faktorer som pekar på både och i olika ökningar minskningar delar av världen. tendens Någon påtaglig i utvecklingen har dock inte varit att fastställa. Kommittén har därför möjlig bedömt att förhållandet produktion - konsumtion av socker i världen i stort sett kommer att vara i balans den närmaste femårsperioden.

Den relativt låga lagernivån kommer sannolikt att medföra fortsatt stor priskänslighet med hänsyn till skördeutfallet under enstaka år. Detta innebär främst risk för betydande prisstegringar under år med större skördebortfall i någon del av världen i likhet med vad som inträffat vid olika tillfällen under den senaste tioårsperioden. Vid normalskörd eller större skörd väntas världsmarknadspriset i allmänhet komma att det inunderstiga hemska sockerpriset.

9.2 Handelspolitiska aspekter

I kap 3 har lämnats en redogörelse för internationella sockeravtal och Sveriges i dessa Vidare har åtaganden sammanhang. där berörts vissa andra former för internationella överenskommeh ser som bör beaktas vid överväganden om Sveriges framtida sockerproduktion .

Allmänna bedömningar 205

Sverige är tillsammans med 13 andra länder anslutet som importland till 1977 års nu gällande internationella sockeravtal. Medlemmar i avtalet är dessutom f n 45 exportländer. Avtalet utden 31 december 1982. Det har dock redan beslutats att löper avtalet skall förlängas med två år.

Bland motiven för svenskt medlemskap har nämnts (prop 1977/78: 108) bl a den traditionella svenska handels- och u-landspolitiken samt fördelar i form av förväntat stabilare utveckling på världsmarknaden och ökad leveranstrygghet i en bristsituation.

medför vissa förpliktelser som närmare redovisats Medlemskapet medlemsländer åtar bl a (enl art 56) i kap 3. lmporterande sig att med vissa ej låta exporten överstiga importen under undantag ett och samma kalenderår. Vidare åtar sig dessa medlemsländer (enl art 58) att till sina marknader för socker från ge tillträde medlemmar. Bland avtalets syften anges bl a att exporterande socker från u-länder skall ges erforderlig andel i och ökande tillträde till de utvecklade ländernas marknader.

Det nu sockeravtalet har hittills inte uppnått den markgällande nadssstabiliserande effekt som är ett av dess syften. Prisvariationerna har under den gångna treårsperioden varit betydande. En av till avtalets bristande funktion med avseanledningarna ende dess marknadsstabiliserande synes vara att EG, som på syfte under haft en betydande export, hittills stått utanför perioden avtalet.

För del har medlemskapet i avtalet inte medfört några Sveriges kommitténs mening är det med hänsyn till svårigheter. Enligt avtalets att Sverige även fortsättningsvis kvarsyften angeläget står som medlem.

Andra internationella överenskommelser av intresse i samband med överväganden om Sveriges framtida sockerproduktion är UNCTADs FAOs riktlinjer för internaintegrerade råvaruprogram, tionell och 1957 års handelsavtal med Kuba. jordbruksanpassning Båda de förstnämnda överenskommelserna syftar till att förbättra

206 Allmänna bedömningar

u-ländernas marknadstillträde för råvaror och därav förädlade produkter. I 1957 års handelsavtal med Kuba, vilket efter den senaste förlängningen gäller t 0 m 1981 har Sverige åtagit sig vissa skyldigheter gentemot Kuba beträffande sockerimporten.

9.3 Sockerbetsodlingen i Sverige

En ingående redovisning av sockerbetsodlingens teknik och ekonomi har lämnats i kap 4. Därav bl a att framgår odlingstekniken under 1960- och 1970-talen genomgått en genomgripande effektiviseringsprocess. Arbetsåtgången per ha i sockerbetsodlingen har från 1960 till 1980 minskats till mindre än en femtedel. Denna effektivisering är resultatet av en avancerad utveckling inom växtförädlingen vad gäller betfröet och införande av en ny maskinteknik samt till betodlingen anpassade kemiska bekämpningsmedel.

Utvecklingen har medfört att de påfrestande och manuella tunga arbetsmomenten i sockerbetsodlingen till större delen försvunnit samtidigt som sockerbetorna behållit sin ställning som en av de ekonomiskt mest konkurrenskraftiga grödorna i växtodlingen inom de aktuella delarna av landet. till teknik har

Övergången ny

inneburit betydande investeringar i specialmaskiner vid de betodlande jordbruksföretagen. Gemensam eller maskinanvändning anlitande av maskinhållare är dock relativt detta vanligt på område.

Den genomförda effektiviseringen av odlingstekniken har enligt kommitténs uppfattning varit en förutsättning för sockerbetsodlingens fortbestånd i landet. Vad gäller av arbetsminskning behovet i samband med vår- och sommarskötseln har utvecklingen av enkornsfröet och av kemiska användningen ogräsbekämpningsmedel varit av störst betydelse.

Kommittén anser det angeläget att av kemiska användningen preparat i sockerbetsodlingen liksom inom växtodlingen i allmänhet begränsas så mycket som möjligt. En fortsatt tillämpning av den skötselmetod som benämnes solohackning och innebär en manuell

Allmänna bedömningar 207

och under försommaren bör därför reogräs- avståndshackning kommenderas. Kombinerad med användning av lämplig markherbicid före sådd bör denna metod i allmänhet även medföra det bästa Odlingsmetoden get dessutom goda möjligodlingsresultatet. heter för att förbättra sin arbetsinkomst. familjejordbruken

Det framstår som sannolikt att användingen av kemiska preparat kan i framtiden genom fortsatt utveckling av spridare begränsas kan nämnas till s k och spridningsteknik. Som exempel övergång preparatmängden kan reduceras avsebandsprutning varigenom värt.

ekonomi i förhållande till andra grödor har Sockerbetsodlingens i avsnittet 4.6. Därav att sockerbetorna vid nubelysts framgår varande och produktionsmedel i allmänprisnivå på produkter het ger högre täckningsbidrag per hektar än övriga grödor. Lönsamhetsrelationerna kan emellertid komma att påverkas om en införes i enlighet med det förslag som avgift på handelsgödsel i betänkandet Översyn av vissa frågor rörannyligen framlagts de jordbruksprisregleringen (Ds jo 1981:10) eftersom handelsper hektar är högre för sockerbetor än för gödselförbrukningen övriga grödor .

Av i kap 4 framgår att det finns ett betydande redovisningen intresse bland odlarna för en utökad sockerbetsareal. En ökning upp till en totalareal av storleksordningen 55 000 - 60 000 ha inom nuvarande får således bedömas vara fullt odlingsområden möjlig .

9.4 Den svenska sockerindustrin

I kap 5 lämnas en redogörelse för den svenska sockerindustrins struktur och ekonomi m m. Analysen av den ekoorganisation, nomiska inom Svenska Sockerfabriks AB (SSA) har utvecklingen utförts av Statens pris- och kartellnämnd.

Av den ekonomiska analysen för perioden 1975/76-1979/80 framgår sammanfattningsvis att lönsamheten legat på en jämförelsevis hög

208 Allmänna bedömningar

nivå. Sockerbolagets genomsnittliga Soliditet har till uppgått drygt 40 procent vilket är högt vid jämförelse med annan industri och handel.

55A har sedan slutet av 1960-talet önskat genomföra en strukturrationalisering genom nedläggning av något av de mindre betbruken. De bruk som har varit aktuella för är nedläggning Mörbylånga, Roma och Karpalund i nu nämnd ordning. Nedläggningar har dock hittills undvikits att SSA erhållit särskilt genom stöd för att fortsätta driften av de nämnda bruken. om lfråga Mörbylånga och Roma har främst regionalpolitiska skäl motiverat den särskilda stödgivningen .

En eventuell nedläggning av betbruket i Karpalund har aktualiserats efter riksdagens beslut 1977 om den inhemska sockerproduktionens omfattning. Detta beslut innebär som tidigare nämnts att produktionen vid normalskörd skall motsvara 85 - 90 procent av den inhemska konsumtionen. Vid denna produktionsomfattning, som motsvarar en sockerbetsareal av ca 51 500 ha, inte utnyttjas betbrukens kapacitet fullt ut. av ett mindre bruk Nedläggning och överföring av dithörande betareal till de kvarvarande brukens odlingsområden skulle därmed förbättra det företagsekonomiska resultatet inom sockerindustrin. Eftersom ö-bruken skyddas av regionalpolitiska skäl och även nyssnämnda riksdagsbeslut innehåller ett uttalande att en eventuell framtida av minskning betarealen till följd av ökad eller vikande konarealavkastning sumtion inte får drabba ö-bruken har SSA aktualiserat en nedläggning av Karpalunds-bruket. En sådan strukturrationalisering i syfte att öka produktiviteten har av SSA ansetts som motiverad med hänvisning till att att effektimöjligheterna ytterligare visera tillverkningsprocessen vid bruken bedöms som små. Hänvisning har även skett till den av betbruksstrukrationalisering turen som ägt rum inom EG-området under 1970-talet.

De ekonomiska konsekvenserna för av olika struksockerbolaget turalternativ har redovisats och överlämnats till kommittén (5.4). Beräkningarna som gjorts med utgångspunkt från en förutsättäven vad -v ningslös prövning gäller ö-brukens framtid belyser /

sou Allmänna 209 1982:6 bedömningar

olika strukturalternativ bl a nedläggning av alternativt Karpalund, Roma och Mörbylånga. Kalkylerna har gjorts med sockerbolagets budgetunderlag för 1981 som grund. l fortsättningen anarealer anknyter således till antagen arealavkastning i givna detta underlag .

resultatet för SSA skulle Det gynnsammaste företagsekonomiska enligt beräkningarna uppnås vid nedläggning av Karpalund och överflyttning av odlingen till övriga Skåne-bruk. Om odbibehålles i Karpalunds-området efter en nedläggning av lingen bruket reduceras resultatförbättringen och blir jämförbar med vad som skulle kunna uppnås med samtliga bruk kvar och en ökning av odlingsarealen till 54 400 ha.

De redovisade beräkningarna innehåller ett antal osäkra punkter men anses av ge tillfredställande möjlighet till val bolaget mellan olika alternativ från företagsekonomiska synpunkter. konsekvenser av de olika alternativen har endast berörts

Övriga

kortfattat.

Vid mellan olika alternativ har bolaget framhållit jämförelser vikten av att tiden för betkampanjen kan anpassas så att arbetet vid betbruken normalt kan avslutas före julhelgen. Detta vara av stort intresse från såväl odlarnas som de betuppges bruksanställdas sida. Vid alternativet nedläggning av Karpalund den totala betarealen av detta skäl till 50 500 begränsas ha (kampanjlängd 90 dygn), vilket innebär en sänkning av med nu gällande målsättning. Med självförsörjningsnivån jämfört nuvarande betbruk i drift förordas en total betareal av samtliga högst 54 400 ha (kampanjlängd 88 dygn). I fråga om sysselav olika alternativ har bolaget endast kortsättningseffekterna fattat berört de ,direkta effekterna inom sockerindustrin. Därvid har särskilt framhållits att en utökning av betarealen medför minskad vid sockerraffinaderiet i Arlöv. Detta besysselsättning ror att en ökad strösockerproduktion vid betbruken medför på en minskad verksamhet med raffinering av importerat råsocker.

Bolaget har med hänvisning till de stora ny- och ersättnings-

210 Allmänna bedömningar

investeringar som är aktuella vid betbruken starkt framhållit vikten av att sockernäringskommittêns förslag leder till beslut som möjliggör planering för tillräckligt lång period - helst 10 - 15 år.

Kommittén har för sin del bedömt att även om vissa invändningar - som framgår av kap 5 - kan göras på olika punkter i de redovisade beräkningarna så bör dessa kunna anses ange storleksordningen av effekterna för industrin. De bör därmed kunna ingå som ett led i en mera samlad bedömning av konsekvenserna av olika framtida alternativ för den inhemska sockerproduktionens omfattning.

Av intresse i samband med en diskussion av den framtida strukturen för den svenska sockerindustrin är frågan om strukturen för motsvarande industri i andra länder. Vissa jämförelser med sockerindustrin i Västeuropa har därför redovisats (5.5). Av redovisningen framgår bl a att en ganska betydande strukturrationalisering skett under 1970-talet inom EG-området. Antalet fabriker har minskat med 17 procent och medelavverkningen per fabrik och dygn har ökat med nära 70 procent. samma

Under

period har antalet fabriker varit oförändrat (7 st) i Sverige och medelavverkningen per dygn ökat med 13 procent. Antalet fabriker av samma storleksordning som de svenska fabrikerna är dock fortfarande dominerande inom EG-området.

Vid jämförelser av detta slag bör observeras att frågan om den lämpligaste bruksstorleken även måste ses mot bakgrund av vad som är optimalt i relation till brukens odlingsområden. För Sveriges del kan i detta sammanhang konstateras att ö-brukens

odlingsområden knappast kunnat medge någon väsentligt ökad

bruksstorlek.

l kap 5 har även gjorts vissa prisjämförelser i syfte att belysa den svenska sockerindustrins internationella konkurrenskraft (5.6). jämförelserna avser industripriset för socker i Sverige och EG-området under perioden 1974 - 1981.

Allmänna bedömnzingar”

Av att det svenska sockerpriset i allmänredovisningen framgår het har legat på en något högre nivå än EGs riktpris. jämföres till industrin dvs industrins sockerpris förädlingsersättningen minus betkostnaden så har skillnaderna varit små med undantag för 1981 fram till devalveringen.

9.5 Socker som industriråvara

I direktiven har kommittén erhållit uppdraget att bl a undersöka att till att omfatta även möjigheterna utvidga produktionen annat än sockerframställning och hur detta kan komma att påverka framtida Med anledning härav har i näringens ställning. för det aktuella vad avser kap 6 lämnats en redogörelse läget socker som råvara för kemisk och bioteknisk industri.

att endast en mindre del av världspro- Av redogörelsen framgår duktionen av sackaros hittills använts som råvara för vidareförädling genom kemiska eller biologiska processer. Med hänsyn till ökande kostnader för fossila kolkällor och ett ökande medvetande om den härpå har dock intresset begränsade tillgången för källor för råvaror ökat under senaförnyelsebara organiska o re ar.

För att kunna använda socker som råvara för olika industriella ändamål krävs emellertid en omfattande processutveckling och stora i nya Därtill kommer attdet investeringar anläggningar. nuvarande sockeröverskottet bedöms som otillräckligt för en omfattande användning av socker som industriråvara.

Av vidare att priset på socker under de redogörelsen framgår senaste åren mer än för flera andra jämförbara bulkråstigit varor. Innan sockerbaserade råvaror kan få någon större beanses det att ändras och att tydelse nödvändigt prisrelationerna sker och marknadsen ordentlig satsning på forskning, utveckling

föring.

Den enda användningen av volymmässigt verkligt betydelsefulla

socker för annat ändamål än till humankonsumtion är för fram-

212 Allmänna bedömningar

ställning av etanol som drivmedelssprit. l Brasilien som är det land som hunnit längst på detta område, ett ambitiöst pågår utbyggnadsprogram vilket hittills fullföljts. Detta innebär att 5,5 milj ton socker nu årligen används för detta ändamål. Skulle de planerade utbyggnadsplanerna fram till 1987 komma att fullföljas ökar behovet av socker för i Braetanolframställning silien till minst lO milj ton, vilket motsvarar drygt 10 procent av den nuvarande världsproduktionen av socker. För att uppnå den krävs planerade produktionen en kraftig nyodling av sockerrör och maniok vilka båda används som råvara i detta sammanhang. Det synes för närvarande råda viss osäkerhet om det brasilianska etanolprojektet kan genomföras i planerad takt.

Av redovisningen i kap 6 framgår att det även i USA finns ett betydande intresse för etanol som drivmedelssprit. En ändrad energipolitik och utvecklingen på oljemarknaden dock ha synes medfört att tidigare utbyggnadsplaner för etanolproduktion ej längre är lika aktuella. Ett visst stöd dock fortfarande utgår till fortsatt utbyggnad. För närvarande fortsatta satssynes ningar i större skala på etanol för drivmedelsändamâl i huvudsak ske i Sydamerika och Asien.

För Sveriges del har frågan om en utbyggnad av etanolproduktionen för användning inom drivmedelsomrâdet behandlats ingående av etanolutredningen (Ds jo 1980:7) och därefter av regeringen i prop 1980/81290.

Etanolutredningen konstaterade att naturgasbaserad, importerad metanol vid gällande priser och kunde erhållas beskattning närmare 30 procent billigare per än inhemskt energienhet producerad etanol. Utredningen bedömde dock att prisrelationerna på sikt kan komma att ändras till fördel för etanol samt att etanol har betydande potentiella som drivmedel och möjligheter kemisk råvara. På grund härav bedömdes det som angeläget att en utökning av etanolproduktionen i landet sker snarast möjligt för att ge värdefull och erfarenhet kunskap om tillverkning och användning av etanol, bl a som drivmedel.

Allmänna bedömningar 213

det nödvändigt att tillämpa och prova Etanolutredningen ansåg ny teknik för etanolframställning i s k prototyp- och demon- Utredningen studerade bl a möjligheterna strationsanläggningar. att om sockerbruket i Karpalund för etanolproduktion och bygga att planerna på en ombyggnad skulle föras vidare av föreslog 55A i en detaljprojekteringsfas.

l prop 1980/81:90 framhöll departementschefen att det alternativa drivmedel som f n kan bedömas vara lämpligast för introduktion i Sverige är metanol. Huvudskälen härtill angavs vara för att tämligen snabbt införa ett nytt drivförutsättningarna medel, de beräkningar som har av kostnaderna för metanol gjorts i förhållande till andra alternativa drivmedel, möjligheterna att erhålla en trygg försörjning under 1980- och 1990-talen och möjligheterna att på lång sikt tillverka metanol ur inhemska råvaror .

Med hänvisning till bl a etanolutredningen framhölls att de höga kostnader som tycks vara förenade med framställning av etanol gör att någon omfattande användning inte kan komma till stånd för närvarande. Departementschefen framhöll emellertid att etanol tidigare än metanol kan tillverkas av förnybara råvaror samt att prisrelationerna mellan etanol och metanol liksom mellan motoralkoholer och oljeprodukter kan förändras framöver så att bättre förutsättningar att utnyttja etanol erhålls. Det bedömdes därför angeläget att ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivs inom detta område. Det ansågs även vara motiverat att uppföra en prototyp- och demonstrationsanläggning för framställning av etanol om den teknik som skall användas bedöms kunna medföra väsentliga minskningar av kostnaderna så att produktionen på sikt blir lönsam. Det s k Skaraborgsprojektet ansågs därvid vara âV SIOFt intresse.

l fråga om en eventuell ombyggnad av Karpalunds sockerbruk för etanolproduktion konstaterade departementschefen att 55A i sitt remissyttrande över etanolutredningen har förklarat sig berett att utföra detaljprojektering av etanolproduktion vid denna anläggning .

214 Allmänna bedömningar

Regeringen har under 1981 beviljat stöd ur oljeersättningsfonden till genomförande av Skaraborgsprojektet, vilket avser en prototypanläggning för framställning av ca 6 000 m3 etanol per år ur potatis, spannmål och andra jordbruksprodukter. En ansökan från 55A om stöd från nämnden för energiproduktionsforskning för fortsatt utveckling av etanolprocessen har däremot avslagits av nämnden .

Vid Karpalunds sockerbruk har uppförts en pilotanläggning i modellskala för att under fabriksmässiga förhållanden bl a prova en ny, mera energisnål jäsningsmetod. Anläggningen har varit i drift hösten 1980 till våren 1981 varvid försök gjorts med råvara i form av såväl sockerbetor som spannmål. Försöken har enligt SSA varit framgångsrika men de har nu avbrutits.

Mot bakgrund av redovisningen i kap 6 finner kommittén att användningen av socker som industriråvara för annat ändamål än humankonsumtion i hög grad är beroende av tillgången och priset på olja och oljeprodukter. Tekniken för att använda socker istället för olja som bas för ett stort antal produkter finns men prisrelationerna motiverar inte att en sådan övergång sker. Mot detta talar också att övergång till sockerbaserad produktion kräver mycket stora investeringar i nya anläggningar.

Den enda industriprodukten av betydelse för sockerförbrukningen i världen synes för närvarande vara etanol. Som nämnts pågår redan vid nuvarande prisrelationer mellan socker och olja en betydande satsning på etanol i Brasilien och Filippinerna. Huruvida dess projekt kan komma att påverka tillgången på socker på världsmarknaden är svårt att bedöma men detta kan givetvis inte helt uteslutas. Effekten skulle i så fall kunna bli en minskad tillgång på socker med risk för stigande priser.

För Sveriges del finner kommittén att de nyligen fattade besluten om satsning på alternativa drivmedelsslag inte utesluter att etanol kan komma ifråga i framtiden. Ett klart inresse har från statsmakternas sida uttalats för fortsatt utvecklingsarbete på etanolområdet jämsides med den satsning som beslutats på intro-

Allmänna bedömningar 215

av metanol. En sådan överensstämmer väl duktion handlingslinje med den kommittén erhållit vid nu företagen genomuppfattning stark av som även gång. En ytterligare ökning oljepriserna medföra - metanol kan förändra torde prisökning på naturgas de ekonomiska för introduktion av etanol. förutsättningarna Kommittén anser därför att ett fortsatt utvecklingsarbete på etaär Ett sådant utnolområdet en angelägen beredskapsåtgärd. även ett led i strävandena att på sikt vecklingsarbete utgör i ökad kunna basera energiförsörjningen på inhemska, omfattning energikällor . förnyelsebara

har vid sina om förutsättningarna för Kommittén överväganden en inhemsk i större skala även inhämtat inforetanolproduktion mation försök med odling av härför särskilt lämpaom pågående de sorter av sockerbetor, s k spritbetor. Därvid har framkommit att utvecklingsarbete för att genom växtförädling något egentligt betsorter inte i vårt land. Pågående förta fram nya påbörjats sök avser svenska och utländska sorter. lnnan ett befintliga kan av kommersiella växtegentligt utvecklingsarbete påbörjas fordras för en säker avsättning av förädlingsföretag garantier slutprodukten.

har kommittén även observerat den oklarhet l detta sammanhang som för närvarande råder beträffande behandlingen av eventuinom ram. Detta försvåella energigrödor jordbruksregleringens rar till ekonomisk av projekt för altermöjligheterna bedömning nativa baserade inhemska energigrödor. Genom energislag på tillkomsten av har viss vägledning börjat oljeersättningsfonden erhållas om den stödnivå som kan påräknas till olika projekt. föremål för av Vidare är frågan om beskattningen utredning energiskattekommittén .

För att stimulera fortsatt och skapa bättre utvecklingsarbete till ekonomisk av olika projekt baserade möjligheter utvärdering finner kommittén det att på energigrödor i jordbruket angeläget även frågan om sådana grödors behandling i jordbruksreglerings-

sammanhang snarast klargöres.

216 Allmänna bedömningar

9.6 Sockernäringens regionalpolitiska betydelse

Sockerbetsodlingen och sockerindustrin har stor för betydelse sysselsättningen i de områden där verksamheten förekommer. Detta sammanhänger med att sockerbetorna trots den ratilångtgående onalisering som ägt rum är en jämförelsevis arbetsintensiv gröda som dessutom förlänger sysselsättningssäsongen i jordbruket under hösten. Detta har stor ekonomisk eftersom betydelse möjligheterna till kompletterande verksamhet med främst oftast är skogsarbete sämre i de sockerbetsodlande områdena än i andra delar av landet. Därtill kommeratt sockerbruken utöver den fasta arbetsstyrkan ger möjligheter till kompletterande under sysselsättning kampanjperioden för ett ganska betydande antal Sockerpersoner. och sockerbruken har också betsodlingen en betydande sysselsättningseffekt inom transportsektorn liksom inom verkstads- och serviceindustrin. sockernäringen bidrar därmed till att påtagligt uppehålla ett differentierat i de områden där näringsliv näringen förekommer.

l kap 7 har lämnats en redovisning av vissa data om sysselsättning och näringslivsstruktur m m i de sockerbetsodlande länen. Vidare har redovisats hittillsvarande former för regionalpolitiskt stöd till . sockernäringen

Sockernäringens sysselsättningsskapande effekter har av naturliga skäl störst betydelse i de områden där de areella näringarna utgör en relativt sett mera del av det totala betydande näringslivet. Detta är nu liksom tidigare särskilt fallet på Gotland och Öland även om förhållandena Öland i viss mån kan på sägas ha förändrats sedan broförbindelse erhållits med fastlandet. Av redovisningen i kap 7 framgår att andelen sysselsatta inom de areella näringarna även är relativt stor i Kristianstads län.

Enligt kommitténs uppfattning kvarstår de regionalpolitiska skälen för att bibehålla öarna med oförsockerbetsodlingen på ändrad styrka. Möjligheterna till alternativ är sysselsättning här små och har snarast försämrats mycket med hänsyn till den allmänna utvecklingen på under senare år. sysselsättningsområdet

Allmänaia bedömningar 217

Tillkomsten av en broförbindelse med fastlandet kan inte anses sätt ha förändrat förhållandena för Öland i på ett avgörande detta avseende .

Samma skäl som nyss anförts måste även ges en betydande styrka vid en sammanfattande bedömning av konsekvenserna av de olika strukturalternativ som redovisats av SSA. Även om förhållandena inte är lika som på öarna är det uppenbart att sockerpåtagliga och sockerbruket i Karpalund har en stor betydelse betsodlingen för i Kristianstadsområdet och västra Blekinge sysselsättningen såväl direkt inom som inom industri-, transport- och jordbruket serviceverksamhet. har påtagligt ökat under senare Betydelsen år som en följd av de industrinedläggningar och inskränkningar av som förekommit inom detta område. industrisysselsättningen

Under större delen av har utgått regionala stöd efterkrigstiden till Stöd har lämnats dels till odlarna och dels sockernäringen. till sockerindustrin. Stödets under olika perioder beutformning skrivs i kap 7 (7.5).

Stödet till betodlarna har formen av ett arealbidrag vars storlek varierat över tiden. För närvarande (1981) utgår bidraget med 500 kr ha 400 kr per ha på Öland och 200 kr per på Gotland, ha för odling på fastlandet för leverans till Mörbylångaper bruket. Kommittén har övervägt om ett fortsatt stöd borde ges en annan än det nuvarande. Därvid har i första utformning hand övervägts möjligheten att istället basera stödet på kvantiteten levererat socker från respektive odlare till de aktuella bruken. Med en sådan utformning skulle stödet .unna få en proeffekt på odlingen i de nämnda områdena. duktivitetsbefrämjande Ett sådant system för stödgivning är emellertid förenat med problem som gör det betydligt mera komplicerat att hantera än det nuvarande arealbidraget. Det skulle exempelvis vara nödvändigt att införa ett minimibelopp per ha med hänsyn till det skördebortfall som kan inträffa vissa år på grund av olämplig väder- I annat fall skulle risk föreligga att stödet förfelade sitt lek. att stimulera Det skulle sannolikt även vara nödsyfte odlingen. att tillämpa ett maximibelopp per ha för att begränsa vändigt

218 Allmänna bedömningar

stödets totala omfattning under år med speciellt gynnsamma skördebetingelser. Med hänsyn till det administrativa merarbete hanteringen av ett så utformat odlarstöd skulle kräva har kommittén inte ansett skäl för att föreslå tillräckliga föreligga att det införes .

Det regionala stödet till sockerindustrin motiveras av de merkostnader ö-bruken kan beräknas förorsaka vid jämförelse med den bruksstruktur sockerindustrin eljest kunnat uppnå. Stödet kan för 1981/82 beräknas uppgå till 5,2 inhemskt öre/kg producerat socker (i fabriksledet och exkl moms). Av motsvarande skäl har staten påtagit sig att för 1980 och 1981 lämna visst stöd till sockerbolagt för fortsatt drift av sockerbruket i Karpalund (se 7.5.2). För 1982 utgår det statliga stödet till driften av Karpalund istället i form av ett medgivande att öka den totala sockerbetsarealen med ytterligare 1 000 ha upp till totalt 53 000 ha.

Enligt kommitténs mening är det vid fortsatt drift av ö-bruken rimligt att det allmänna liksom hittills lämnar ett skäligt bidrag grundat på de merkostnader dessa bruk förorsakar av på grund sin begränsade storlek och särskilda övriga produktionsförutsättningar.

Frågan om fortsatt stöd till drift av sockerbruket i Karpalund behandlas i anslutning till kommitténs i det förslag följande.

9.7 Med socker konkurrerande sötningsmedel

l kap 8 redovisas ett stort antal ämnen som används eller kan användas som sötningsmedel. Av att anredovisningen framgår vändningen av sötningsmedel i Sverige helt domineras av socker och sirap. Den enda av kvantitativ produkt betydelse i övrigt är glykos som främst används inom konfektyrindustrin.

l andra länder och främst i USA har under senare år skett en betydande utveckling av ett annat isomesötningsmedel nämligen ros (8.6.l). Denna produkt, som framställes ur i första hand

Allmänna 219 sou 1982:6 bedömningar

används uteslutande inom livsmedelsindustrin och majsstärkelse, har i USA ökat starkt de senaste åren. En fortsatt snabb mycket väntas komma att ske, varvid sockerförbrukningen bedömes ökning komma att minska .

lsomerosens konkurrensförmåga är beroende av tillgången på en stärkelseråvara. En ökad användning av detta sötningsbillig medel kan därför väntas i länder med lämplig sådan råvara.

saknas varför inhemsk tilll Sverige nyssnämnda förutsättning av isomeros till ett pris som kan konkurrera med socker verkning inte bedömes Den svenska marknaden för som möjlig. sötningsmedel kommer därför med stor sannolikhet inte att undergå någon nämnvärd förändring under den framtid som nu kan överblickas. Detta innebär att socker även i fortsättningen kommer att utdet nelt dominerande sötningsmedlet i vårt land. göra

i USA och andra länder såsom Kanada och japan Utvecklingen kan emellertid komma att den internationella sockerpåverka marknaden. att med tillfredställande säkerhet kunna Möjligheter bedöma kan dock inte anses föreligga för närvarutvecklingen ande. Kommittén har dock även beaktat här redovisade förhållanden vid sina försök till en sammanfattande bedömning av ut-

vecklingen på den internationella sockermarknaden (9.1.2).

10 överväganden och förslag

av den svenska sockerproduktionen baserad på in- Omfattningen hemsk sockerbetsodling har varit föremål för återkommande förändringar under de senaste decennierna. Detta sammanhänger främst med att förutsättningarna för näringen successivt förändrats och att olika anpassningar därmed ansetts motiverade. För såväl sockerbetsodlarna som sockerindustrin har de återkommande förändringarna skapat betydande problem främst vad gäller möjligheterna att planera verksamhet och investeringar för en rimlig tidsperiod.

Kommittén har sett som sin huvuduppgift att med utgång från de förutsättningar som nu kan bedömas föreligga lämna förslag som kan läggas till grund för beslut om den inhemska sockerinriktning och omfattning m m under större delen produktionens av 1980-talet.

En väsentlig fråga i detta sammanhang har varit att bedöma att utvidga produktionen till att omfatta även möjligheterna annat än sockerframställning för hittillsvarande användningsändamål. l kommittêdirektiven pekades på frågan cm etanolframur sockerbetor liksom på det ökade intresset för socker ställning som råvara för industriprodukter av skilda slag.

Som framgår av kommitténs allmänna bedömningar (9.5) har de som genomförts lett fram till uppfattningen att undersökningar den enda industriprodukten av betydelse för sockerförbrukningen i världen för närvarande är etanol. För övrig industriproduktion med socker som råvara synes nuvarande inriktning på s k hög- - tillsvidare komma att bestå. Skälet härpris lågvolymprodukter

222 överväganden och förslag

till är främst de rådande prisrelationerna mellan socker å ena sidan samt olja och oljeprodukter å den andra.

Etanolfrågans behandling hittills i vårt land har redovisats sammanfattande i kap 9 varvid konstaterats att statsmakterna uttalat ett klart intresse för fortsatt detta utvecklingsarbete på område. Praktiskt har detta även kommit till att uttryck genom regeringen beviljat stöd till det s k Skaraborgsprojektet.

Den statsmakterna ståndpunkt intagit i frågan om introduktion av alternativa drivmedel 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr (prop 1980/812381 och 382) innebär beträffande etanol att ett fortsatt utvecklingsarbete bör bedrivas jämsides med en introduktion av metanol. Departementschefen har i prop l980/8lz90 bl a framhållit att etanol för närvarande har de bästa förutsättningarna för produktion ur inhemska råvaror. Andra faktorer såsom möjligheterna att snabbt införa ett nytt drivmedel, och priset möjligheterna till en trygg försörjning under 1980- och 1990-talen har emellertid medfört att metanol bedömts som lämpligast för introduktion.

Statsmakternas nyssnämnda beslut innebär kommittén att enligt etanolframställning inte kan få omedelbar inverkan någon på sockernäringens omfattning och inriktning i vårt land. Ã andra sidan innebär beslutet att starka skäl att föreligger så långt möjligt bevara handlingsberedskapen inför en eventuell etanolintroduktion i större skala längre fram.

Med hänsyn till det intresse etanolfrågan således enligt kommittêns mening måste tillmätas kommer effekterna av en alternativ användning av sockerbruket i Karpalund för etanolproduktion att belysas översiktligt i anslutning till bedömningen av kommittêns huvudalternativ .

För att underlätta till ekonomisk av möjligheterna bedömning såväl projekt för som andra baserade etanolframställning projekt på energigrödor i jordbruket bör enligt kommittén ställning snarast tas till finansieringen av sådana och dess inverkan grödor

och förslag 223 överväganden

på jordbruksprisregleringen.

Mot bakgrund av de bedömningar som gjorts beträffande etanolframställning och industriproduktion i övrigt med socker som råvara blir om självförsörjningsnivån med socker för humanfrågan konsumtion i huvudsak avgörande för den inhemska sockerproduktionens omfattning de närmaste åren.

Enligt riksdagsbeslut 1977 (prop 1977/78:19, JOU 1977/78110, rskr 1977/782103) skall den inhemska sockerbetsarealen avpassas så att den vid normalskörd ger ett importutrymme motsvarande 10- 15% av vår totala sockerkonsumtion. Beslutet fattades efter förslag av 1972 års jordbruksutredning (SOU 1977:17) som baserat sitt ställningstagande på främst den inhemska sockerkonsumtionens utveckling, den svenska sockerframställningens internationella konkurrenskraft, handelspolitiska hänsyntaganden - särskilt u-ländernas exportbehov - samt odlingens betydelse från beredskapssynpunkt. Enligt 1972 års jordbruksutredning borde hänsyn även tas till andra förhållanden t ex odlingens värde från växtföljdssynpunkt och ur sysselsättnings och regionalpolitisk synvinkel.

Enligt kommitténs uppfattning bör en omprövning av 1977 års riksdagsbeslut om den inhemska sockerproduktionens omfattning kunna baseras på samma faktorer som nyss nämnts. Betydande hänsyn måste dock även tas till de samhällsekonomiska, företagsekonomiska och sociala effekter en mera väsentlig ändring av nuvarande produktionsomfattning kan komma att få,

Pêläjêüêlâê-§9S3S§EE9E§ETEEE§E har under den Senaste tieårs-

perioden visat vissa variationer utan att någon bestämd tendens kunnat konstateras. Totalkonsumtionen väntas därför komma att förbli oförändrat ca 337 000 ton per år.

Vad gäller frågan om den svenska sggkernärilnggns_intgrnatg:

ggllaulggnkurrgnskraft har kommittén bl a tagit del av de jämförelser mellan EGs priser och de svenska priserna som årligen upprättas av statens jordbruksnämnd. Under perioden 1974-1981

224 överväganden och förslag

har det svenska industripriset för socker i allmänhet legat något över EGs riktpris. I det svenska priset då viss del av ingår kostnaden för det regionala stödet till ö-bruken. Industrins ersättning för betsockertillverkningen (förädlingsmarginalen) i Sverige och EG uppvisar små skillnader under perioden. 50m påpekats vid bedömningen av den internationella marknadssituationen för socker (9.1.2) innbär den nuvarande låga lagernivån risk för betydande prisvariationer på världsmarknaden med hänsyn till skördeutfallet under enstaka år. Den internationella sockermarknaden kan vidare komma att påverkas av pâgående utbyggnadsprojekt på etanolområdet i Brasilien och på Filippinerna samt i motsatt riktning av övergång till alternativa sötningsmedel främst isomeros. En prognos avseende utvecklingen på sockermarknaden under 1980-talet har publicerats av Världsbanken i november 1980. Enligt denna väntas sockerpriserna stiga kraftigt på kort sikt för att därefter falla tillbaka under mitten av 1980-talet. En ny prisstegring förväntas inträffa vid slutet av årtiondet. Marknadens cykliska beteende väntas fortsätta.

En betydande osäkerhet om utvecklingen av världsmarknadspriset måste således anses föreligga. Det framstår dock som sannolikt att världsmarknadspriset vid normala förhållanden kommer att understiga det svenska sockerpriset.

Vid det senaste beslutet om sockerbetsodlingens omfattning ansågs handglgpgligska skäl tala för att visst utrymme lämnas för import av socker. Detta ansågs angeläget främst med hänsyn till behovet att tillgodose u-ländernas exportintressen. lmportutrymmet fastställdes till 10-15% av vår totalkonsumtion. Utrymmet för inhemsk sockerproduktion motsvarade därmed en total sockerbetsareal av 51 500 hektar vid normalskörd. Det år 1977 fastställda importutrymmet har senare minskats beslut av regenom gering och riksdag att medge utökning av sockerbetsarealen med sammanlagt 1 500 hektar. För 1981 års odling medgav regeringen en utökning med 500 hektar. Denna ökning avsågs utgöra ett bidrag till fortsatt drift av Karpalunds sockerbruk. Samtidigt skapades möjlighet att minska odlingen av fabrikspotatis för

och förslag 225 överväganden

vilket bedömdes som angeläget av regleringsstärkelseproduktion, ekonomiska skäl. Riksdagen beslöt därefter (prop 1980:81:190, ]oU att en ökning av sockerbets-

1980/81:36, rskr l980/81:4l9) medge

arealen med ytterligare 1 000 ha under 1982 års odling utgörande statens till drift av för nämnda år. bidrag Karpalunds-bruket Även denna skall om möjligt utnyttjas i syfte att arealökning minska fabrikspotatisodlingen .

Den totala sockerbetsarealen 1982 kommer därmed att uppgå till vilket vid normalskörd motsvarar 92% av det to- 53 000 hektar tala konsumtionsutrymmet för socker.

De nu av sockerproduktionen får betraktas företagna utökningarna och i samband med beslutet om 1982 års sockersom tillfälliga att inte var avbetsodling anfördes i propositionen arealökningen sedd att som ett av sockerutredningens föruppfattas föregripande slag. De motiv som anförts för 1977 års beslut att dimensionera sockerså att visst utrymme lämnas för import främst från betsodlingen u-länder kvarstår kommittén oförändrat. Storleken av imenligt bör dock så att även andra angelägna inportutrymmet avpassas tressen kan tillgodoses i rimlig omfattning.

Som även anförts av 1972 års jordbruksutredning är sockerbetssärskilt betydelsefull från på grund

odlingen beredskapssynpgnkt

av sin i jämförelse med andra grödor höga kaloriavkastning per arealenhet. En omfattande inhemsk sockernäring har därmed stor betydelse för livsmedel sbered skapen .

och sockerindustrins stora betydelse från Sockerbetsodlingens synpunkt har starkt under-

_sysselsättningigch regignalpglitislg

strukits i kommitténs allmänna bedömningar (9.6). Där anförs även att de regionalpolitiska skälen för att bibehålla uppfattningen och Gotland nu snarare framstår som sockerbetsodlingen på Öland starkare än vid närmast av frågan om odföregående omprövning Vidare framhålles att sockerbetsodlingen och lingens omfattning. sockerbruket i Karpalund har en stor och under senare år påtagökad för i Kristianstadsområdet och lig betydelse sysselsättningen västra Blekinge. Detta beror på de omfattande industrinedläggoch av industrisysselsättningen som föreningar inskränkningar kommit i regionen de senaste åren.

226 och

överväganden förslag

Utöver hittills berörda faktorer bör även samhäläekongmiskal âêsetêsâêteneryiákaesh_âesiêlgstâeláä: av olika strukturalternativ för sockernäringen beaktas.

Mot bakgrund av vad som anförts i det föregående finner kommittên att sysselsättnings och regionalpolitiska skäl väl motiverar en fortsatt sockerbetsodling på Öland och Gotland av i stort sett oförändrad omfattning. Kommittén anser det även riktigt att sockerbolaget i likhet med vad hittills skett erhåller ersättning för de merkostnader fortsatt drift av ö-bruken medför. Det förtjänar framhållas att denna ersättning utgör ett regionalpolitiskt stöd som inte enbart bör belasta och sockersockernäringen konsumenterna. I nuläget betalas drygt 11 milj kr/år över sockerpriset och drygt 4 milj kr/år av statliga medel via sockerregleringsfonden .

Vid fortsatt drift av ö-bruken blir frågan om driften av Karpalunds sockerbruk avgörande för den framtida sockerproduktionens omfattning. Kommittén utgår därvid från att odlingen bör dimensioneras så att kapaciteten vid de sockerbruk som är i drift utnyttjas optimalt. Av de strukturalternativ som upprättats av SSA framgår bl a att den lämpligaste sockerbetsarealen vid antagen normalskörd per hektar och med samtliga nuvarande betbruk i drift uppgår till 54 400 hektar. Därvid har beaktats önskvärd kampanjlängd och rimligt utnyttjande av brukens kapacitet. Vid nedläggning av bruket i Karpalund skulle sockerbetsarealen behöva reduceras till ca 49 500 hektar om samma förutsättningar beträffande kampanjlängd m m skall gälla.

De båda nämnda alternativen som kommittén tar till närupp mare granskning i det följande, kan vid normalskörd beräknas ge en självförsörjningsnivâ för socker av 94 respektive 86 procent .

Av genomgången i det föregående framgår att de faktorer som talar för en begränsning av är sockerproduktionen möjligheterna att importera socker till lägre pris än kostnaden för inhemskt socker samt den hänsyn som bör tas till u-ländernas export-

överväganden och förslag 227

intressen.

Vad till import föreligger viss ogäller möjligheterna billigare säkerhet beträffande den internationella prisutvecklingen. Det mest sannolika är dock att import i allmänhet kan ske till lägre än det svenska Det bör vidare observeras pris sockerpriset. att alternativet till i huvudsak är spannmålssockerbetsodling som i sin tur normalt medför export till lägre pris än odling det inhemska. Detta bör beaktas vid bedömning av den samhällsekonomiska effekten av en ändrad sockerbetsareal.

Motiven för till u-ländernas exportintressen kvarhänsynstagande står som kommittén anfört men kan inte tillmätas sådan tidigare att de blir avgörande för sockerbetsodlingens omfattning. tyngd

De totala effekterna av en nedläggning av driften vid Karpalunds sockerbruk är svåra att överblicka och enligt kommitténs att med tillfredställande säkerhet precisera i en mening omöjliga samhällsekonomisk kalkyl utan mycket omfattande undersökningar. Kommittén anser att mera översiktliga bedömningar bör kunna ge ett tillfredställande beslutsunderlag.

l det redovisas de viktigare effekterna av de båda följande alternativ för den inhemska omfattning som sockerproduktionens om fortsatt drift eller av sammanhänger med frågan nedläggning Karpalunds sockerbruk. Redovisningen avser effekterna i jämförelse med nuvarande för dvs en riktpunkt sockerproduktionen av 85-90%, som vid senaste beräkningstillsjälvförsörjningsnivå fället motsvara 51 500 hektar sockerbetor. De i de båda angetts alternativen sockerbetsarealerna gäller vid nu antagen angivna Arealerna kommer således att förändras med hektaravkastning. hänsyn till skördeutvecklingen (jfr 5.4.2).

Eeztjêâuâziâtizz_âêmütsêgazêsâeés_2219251251315;

êeslsszlzetêêssêléé_5993225225;

Sockerindustrin skulle redovisade beräkningar erhålla en enligt resultatförbättring med omkring 9 milj kr/år. företagsekonomisk

228 överväganden och

förslag

Sockerbrukens kapacitet skulle bli väl och tiden för utnyttjad betkampanjen avpassad så att den vid normala skördeförhållanden kan avslutas före julhelgen.

En negativ effekt för sockerbolaget väntas bli att produktionen vid Arlövsraffinanderiet för den svenska marknaden minskar. Möjligheterna att i stället öka verksamheten med och raffinering specialsockertillverkning för export bedöms som osäkra. Viss

minskning av sysselsättningen i Arlöv kan därför komma att

uppstå. Denna bedöms dock bli av mindre omminskning väsentligt fattning (högst 30 årssysselsatta) än den minskning av sysselsättningen som nedläggning av ett sockerbruk skulle förorsaka. De beräknade ekonomiska effekterna för Arlövsraffinaderiet har beaktats vid beräkningen av den resultatföretagsekonomiska förbättring som alternativet totalt väntas medföra för sockerbolaget. Kostnader för överlagring eller export av socker under år med skördar som överstiger det inhemska avsättningsutrymmet har inte beaktats här. Dessa kostnader berörs närmare sid. på 237.-

Genom dimensionering av den inhemska så att sockerproduktionen hela den nuvarande tas betbrukskapaciteten i anspråk undantas att möjligheten genomföra en strukturrationalisering inom sockerindustrin genom av ett mindre betbruk. Som nedläggning vid en jämförelse mellan framgår de av sockerbolaget upprättade strukturalternativen påverkas möjligheterna till produktivitetsförbättring dock endast i begränsad härav. Vid omfattning genomförande av här diskuterat alternativ bör kommitténs enligt mening föreligga vissa möjligheter till fortsatta produktivitetsförbättringar inom sockerindustrin .

Sockerbetsodlarna kan beräknas erhålla en ekonomisk resultatförbättring genom den ökning av betarealen alternativet medför. Tidigare betodlare kan genom ett effektivare arealökning uppnå utnyttjande av befintlig för samt en specialutrustning betodling positiv ekonomisk effekt genom minskad areal av med grödor lägre täckningsbidrag än sockerbetor. För nytillkommande sockerbetsodlare uppstår i första hand den senast nämnda effekten.

SOU l982z6 överväganden och förslag

med den sockerbetsareal - 51 500 hektar - som motsvarar jämfört nuvarande för i landet skulle odriktpunkt sockerproduktionen totalt öka med 2 900 hekatar. Därmed kan intäkterna från lingen beräknas öka med ca 31 milj kr medan de sockerbetsodlingen intäkter som faller bort (spannmålsodling) kan beräknas till ca 14,5 kr. uppstår emellertid även på kostmilj Förändringar nadssidan. Beaktas endast de rörliga kostnaderna exklusive arbetskostnader kan kostnadsökningen för sockerbetsodlingen beräknas till kr medan för alterca 6 milj kostnadssänkningen kan beräknas till ca 3,5 milj kr. Nettoeffekten för nativgrödorna sockerbetsodlarna skulle därmed bli en lönsamhetsförbättring av kr år. Med hänsyn till att viss storleksordningen 14 milj per del av för s0ckerbetortillföres nya odlare som arealökningen inte kan sig de marginaleffekter tidigare odlare tillgodoräkna bör reduceras till ca 13 milj kr. Viss andel av uppnår beloppet lönsamhetsförbättringen kommer dessutom att föras vidare till andra näringsidkare som anlitas av betodlarna (maskinstationer, åkerier) och till anställd personal. Det bör även nämnas att odlarna får bära en del av kostnaderna för överlagring och exvilket berörs närmare på sidan 237 . Sysselsättningen inom port, beräknas öka med ca 115 000 arbetstimmar, vilket jordbruket motsvarar ca 70 årssysselsatta. Den relativt måttliga ökningen av sockerbetsarealen kommer sannolikt inte att kräva nyinvesteringar av nämnvärd omfattning hos odlarna.

lnom transport- och servicenäringar som berörs av sockernäringen kan även förväntas uppstå positiva ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av viss omfattning.

Effekterna för sockerkonsumenterna av en ökad inhemsk sockerproduktion är främst beroende av hur världsmarknadspriset på socker kommer att utvecklas. Om importpriset varaktigt ligger än det inhemska sockerpriset, vilket är det normala förlägre hållandet, blir effekten av minskad import negativ. För att erhålla en uppfattning om storleken av den fördyring av sockret som kan uppstå har kommittén gjort vissa beräkningar med utgång från förhållandena under femårsperioden 1976-1980. Som mätare har använts för råsocker eftersom iminförselavgifterna

230 överväganden och förslag

portutrymmet i första hand är avsett att tillgodose u-ländernas export. Ãren 1976-1979 varierade årsgenomsnitten för införselavgifterna mellan 43 och 101 öre råsocker. Under per kg 1980 låg importpriset större delen av året högre än det inhemska sockerpriset varför årsgenomsnittet istället motsvarade ett importbidrag med 67 öre per kg. Den minskning av importen som det här diskuterade alternativet skulle medföra jämfört med nuvarande självförsörjningsnivå (85-90%) skulle vid de prisrelationer som gällde under perioden 1976-1980 medföra en ökad belastning för sockerkonsumenterna med drygt 9 milj/år.

En ökning av sockerbetsarealen med 2 900 hektar kommer sannolikt att i huvudsak medföra en minskning av spannmålsodlingen. Därmed kan exportkostnaderna för spannmål beräknas komma att minska med 4-5 milj kr/år.

En ökning av den svenska sockerproduktionen påverkar handelsbalansen i olika avseenden. En positiv inverkan erhålls genom en minskad socker- och melassimport. Ãt andra hållet verkar uteblivna exportintäkter från spannmål samt ökad import av handelsgödsel, bekämpningsmedel,drivmedel och eldningsolja till sockertillverkningen. Sammantaget torde dock alternativet leda till en förbättring av handelsbalansen med 15-20 kr/år. Det milj minskade importbehovet av socker är dock negativt med hänsyn till u-ländernas exportintressen .

Det här diskuterade alternativet medför positiva effekter med avseende på livsmedelsberedskapen. Genom fortsatt drift av samtliga sockerbruk bevaras dessutom möjligheten att vid bruk övernågot gå till etanolproduktion i framtiden om utvecklingen skulle motivera detta.

Alternativ 2. Nsêiêsgnzngaz_sisimmxiêjêzeêlenéâ_âeslsszlazels; êeslsszästââsssLéâ_?Qâthslátêg Sockerindustrin beräknas erhålla en företagsekonomisk resultatförbättring med omkring 13 milj kr/år. Därvid förutsättes att sockerbetsodlingen helt upphör i Karpalundsområdet och att viss ökning sker i övriga Skånebruks odlingsområden. Verksamheten

överväganden och förslag 231

i Arlöv ökar större importbehov av råvid raffinaderiet genom dock inte nämnvärt vid raffisocker. sysselsättningen påverkas naderiet .

av sockerbruket i Karpalund medför ett direkt Nedläggningen motsvarande ca 150 årssysselsatta. l sysselsättningsbortfall berörs ca 130 åretruntanställda och ca 70 kampanjverkligheten för dessa arbetare dvs totalt ca 200 personer. Möjligheterna att omedelbart erhålla anställning måste mot bakpersoner ny av den allmänna arbetsmarknaden under grund utvecklingen på år bedömas som små. Ett relativt stort antal kommer med senare stor sannolikhet att drabbas av kortare eller längre arbetslös-

het. Betydande kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan därmed förväntas Därtill kommer negativa effekter uppstå. av social karaktär i samband med arbetslöshet, förtidspensione-

ring, flyttning m m.

Utöver den direkta för de annegativa sysselsättningseffekten ställda vid sockerbruket får en nedläggning av bruket och i bruksområdet sekundära negativa effekter sockerbetsodlingen för och inom i första hand näringsverksamhet sysselsättning och servicenäringarna i området. transport

kan För lantbrukarna i Karpalundsbrukets odlingsområde betydande effekter förväntas uppstå om sockerbetsodlingen negativa inom lantbruket kan beräknas sjunka upphör. sysselsättningen per år moti storleksordningen 150 000 - 200 000 arbetstimmar svarande övergång till mindre ar- 90-120 årssysselsatta genom betskrävande grödor. Vidare kommer ett väsentligt foderunderlag för att falla bort. Förluster kommer även att djurproduktionen att i maskiner och transuppstå genom befintliga investeringar för sockerbetsodlingen blir outnyttjade. Flyttningen portfordon av kommer samtidigt att medföra pluseffekter i övriga odlingen bruksområden samma sätt som redovisats för alternativ 1. på emellertid nettoeffekter för såväl Sammantaget uppstår negativa i odlarledet som en följd_ av att lönsamhet som sysselsättning totalt beräknas minska med 2000 hektar i sockerbetsodlingen detta alternativ. Beaktas enbart marginaleffekterna på kostnads-

232 Överväganden och förslag

sidan av ett av sockerbetor utbyte mot .spannmål enligt samma metod som i alternativ 1 kan sockerbetsodlarna beräknas få en lönsamhetsförsämring med omkring 9 milj kr/år. Nettoeffekten för sysselsättningen i odlarledet kan beräknas innebära en minskning med ca 80 000 arbetstimmar år motsvarande per ca 50 årssysselsatta.

För sockerkonsumenterna blir effekten i likhet med vad som gäller för alternativ l beroende av världsprisutvecklingen på marknaden. Den ökning av som här diskuterat alterimporten nativ skulle medföra jämfört med nuvarande självförsörjningsnivå skulle vid de prisrelationer som gällde under perioden 1976-1980 medföra en kostnadsminskning för sockerkonsumenterna med 6-7 milj kr/âr.

En minskning av sockerbetsodlingen med 2 000 hektar kommer sannolikt att i huvudsak medföra en ökad Exspannmålsodling. portkostnaderna för spannmål kan därmed beräknas komma att öka med 3-4 milj kr/år.

inverkan på handelsbalansen blir i detta alternativ det omvända jämfört med alternativ 1 och motsvarar en försvagning med 10- 15 milj kr/år. Däremot är alternativet positivt med avseende på u-ländernas exportintressen.

En nedläggning av Karpalunds sockerbruk medför negativa effekter för Därtill kommer att livsmedelsberedskapen. handlingsberedskapen inför en eventuell framtida satsning på etanolproduktion försämras .

åêülüêrjfêüülüåêüê_EêLBEYBQQÃEKEEEQê_âY-§E_EåE“l_S§E9@853987151

êlâêfüêiiYêrLäêêEäiYêâuBå_Ãêllêüéâ_êäü;

gggkerindgstgin uppnår produktivitets- och lönsamhetsförbätt-

ringar i båda alternativen. Resultatet förbättras i alternativ 1 med ca 9 milj kr/år och i alternativ 2 med ca 13 milj kr/år.

§ggkgrbetjgdlarnas arbets- och kapitalinkomstar ökar i alterna-

. överväganden och förslag 233

tiv 1 med ca 13 milj kr/år och minskar i alternativ 2 med ca kr/år. Skillnaden mellan alternativen är således av 9 milj storleksordningen 22 milj kr/år. I alternativ 2 uppstår omfattan-

de negativa effekter för odlarna i Karpalundsområdet. De posi-

är av klart mindre omtiva effekterna i övriga odlingsområden hos odlarna i alternativ l fattning. Sysselsättningstillskottet till medan bortfallet i alternativ 2 uppgår ca 70 årssysselsatta är ca 50 årssysselsatta.

inom såväl industri som lantbruk påverkas i mindre Qeäanställda av alternativ 1. Viss minskning av sysselsättningen omfattning vid raffinaderiet i Arlöv kompenseras av ökad sysselsättning vid betbruken och i odlarledet. Alternativ 2 medför däremot att ca 150 årssysselsatta försvinner inom sockerindustrin och att visst bortfall kan ske även odlarsidan. Betydande nepå kan även väntas uppstå inom servicenäringar gativa följdeffekter med anknytning till sockernäringen.

För blir effekterna vid de prisrelationer sggkggkgrggmçntgrna varit under 1976-1980 i alsom i genomsnitt gällande perioden ternativ 1 en kostnadsökning med 9 milj kr/år och i alternativ med 6-7 kr/år. Skillnaden mellan 2 en kostnadsminskning milj alternativen är således 15-16 kr/år. Sett totalt för folkmilj hushållet bör dock även beaktas att exportkostnaderna för spannmål i alternativ 1 minskar med 4-5 milj kr/år medan de i alternativ 2 ökar med 3-4 milj kr/år. Skillnaden mellan alternativen reduceras då till 7-8 kr/år. Det bör vidare nämnas att den milj av som alternativ 1 kan beräknas minskning införselavgifter medföra att ca 2 milj kr/år av det regionalpogör ytterligare litiska stödet får tas ut via sockerpriset. Från konsumentsynbör även nämnas att till den del prisändringar blir följpunkt den kommer i konsumentledet att även påverkas av hanpriset och mervärdeskatt . delsmarginaler

Från alternativ l positiva effekter medan beredskapssynpgnkt ger alternativ 2 ger negativa effekter.

förbättras i alternativ l med 15-20 milj kr/år

lllandelsbalansen

234 överväganden och

förslag

men försämras i alternativ 2 med 10-15 kr/år. milj

De redovisade effekterna innbär i båda alternativen produktivitetsförbättringar för sockerindustrin och betodlarna. För betodlarna detta i alternativ gäller 2 med undantag för nuvarande odlare i Karpalundsområdet, vilka enligt förutsättningarna upphör med sockerbetsodling. Produktionskostnaden för inhemskt socker påverkas således i sänkande i båda alternativen. riktning Effekterna härav bör kommitténs enligt mening i skälig omfattning även komma konsumenterna tillgodo.

Vid en Vägning av de båda redovisade alternativen mot varandra förordar kommittén alternativ 1 dvs fortsatt drift av samtliga nuvarande sockerbruk och en utökning av så sockerproduktionen att brukens kapacitet blir väl Motiven härför är utnyttjad. främst att detta alternativ framstår som fördelaktigast från såväl sysselsättningspolitisk som regionalpolitisk Altersynpunkt. nativet är dessutom från betodlarnas fördelaktigast synpunkt. De positiva konsekvenser somalternativ 2, dvs en nedläggning av sockerbruket i Karpalund, beräknats medföra från i första hand konsumentsynpunkt har inte bedömts vara starka tillräckligt vid en jämförelse med argumenten för alternativ 1.

Som tidigare anförts vill kommittén i anslutning till nu företagen genomgång av de båda huvudalternativen för sockernäringens omfattning och inriktning även översiktligt belysa några viktigare effekter som skulle kunna förväntas vid omställning av Karpalunds sockerbruk till Kommittén är etanolproduktion. medveten om att frågan om etanolintroduktion med sammanhänger åtskilliga problem och intressen som ligger utanför kommitténs arbetsområde. Avsikten är därför endast att de kombibelysa nationseffekter som skulle kunna uppnås genom en samtidig strukturrationalisering av sockerindustrin och till övergång etanolproduktion .

Kommittén har genomfört en aktualisering av beräkningarna i etanolutredningen (Ds Jo 1980:7) avseende produktionskostnaderna för etanol med sockerbetor som råvara (se 1). Dessa bebilaga

och 235 SOU l982:6 Överväganden förslag

att förändring i kostnadsräkningar tyder på någon påtaglig relationerna mellan bensin och etanol inte har inträffat. Möjligatt konkurrera med andra drivmedelsslag är heterna för etanol beroende av storlek. emellertid även i hög grad beskattningens Denna är för närvarande föremål för särskild utredning fråga (B 1979:06). En förutsättning för genom energiskattekommittên etanol skall kunna marknadsföras till ett konkurrenskrafatt för närvarande att samhället är berett bära vissa tigt pris är eller i annan form. kostnader genom lägre beskattning

av sockerbruket i Karpalund till etanolproduk- En omställning tion skulle medföra att de positiva effekterna för sockerindustri och sockerkonsumenter som tidigare redovisats vid genomförande av alternativ 2 skulle kunna uppnås utan att de betydande effekterna för inom såväl industri- som negativa sysselsättningen odlarleden inträffade. Sammanfattningsvis skulle de viktigaste samhällsekonomiska effekterna vid ett etanolalternativ bli en i sockerindustrin med ca 13 milj kr/år, en resultatförbättring av kostnaderna för sockerkonsumenterna med 6-7 milj minskning en ökad och en minskning av exportkr/år genom importandel kostnaderna för med 4-5 milj kr/år på grund av ökad spannmål betareal. Dessa effekter skulle således kunna ställas positiva mot subventionsbehovet från samhällets sida om en etanolintroduktion med en strukturförändring inom sockersammankopplas industrin. Kommittén är som nämnts medveten om att detta endast en del av det etanolfrågan omfattar. utgör problemkomplex ansetts motiverat att här redovisa dessa effekter. Det har ändå

av den som företagits vill sockernärings- Mot bakgrund genomgång föreslå att förordat alternativ för den svenska kommittén tidigare Detta innebär att sockerbetsodlingen sockernäringen genomföres. bör dimensioneras så att vid samtliga nuvarande kapaciteten sockerbruk vid normalskörd optimalt. Vid nu aktuell utnyttjas motsvarar detta en sockerbetsareal av 54 400 avkastningsnivå hektar, vilket skulle motsvarande 94 procent ge en sockerskörd av det inhemska för socker. Av handelsavsättningsutrymmet skäl - främst hänsyn till u-ländernas exportintressen politiska så att den inbör sockerbetsodlingen i fortsättningen avpassas

236 överväganden och förslag

hemska sockerskörden i normalfall inte överstiger 95 procent av det inhemska Hektarskörden avsättningsutrymmet. omräknad i färdigt socker har under de senaste 20 åren ökat med 27,5 kg per år. Om inga särskilda åtgärder som påverkar skördeutvecklingen vidtas kan väntas fortsätta. Arealen skördeökningen måste därför varje år så att den vid normal anpassas skörd kan väntas ge högst 95 procents självförsörjning.

Innan tas till slutlig ställning frågan om sockernäringens framtida omfattning och m m bör inriktning ytterligare ett antal frågor klarläggas .

Som tidigare redovisats är Sverige anslutet som importland till

1977 års internationella sockeravtal. Detta innebär bl a ett åtagande att med visst inte låta undantag exporten överstiga importen under ett och samma kalenderår. Undantaget gäller socker i s k reexportverksamhet. avtalet åtar Enligt sig de importerande i-länderna att ge tillträde till sina marknader för socker från exporterande medlemmar. Vidare anges i avtalets syften bl a att socker från u-länderna skall ges erforderlig andel i och ökande tillträde till de utvecklade ländernas marknader. Några kvantitativa förekommer åtaganden inte.

Vid tidigare av föreslagen omfattning sockerproduktionen kommer Sverige fortfarande att vara ett vid normalskörd importland eller lägre skörd. Vid en skörd som överstiger normalskörd med mer än 5 procent ett överskott. uppstår Det kan därför inträffa att upprepade goda skördar leder till att ett exportbehov uppstår.

Huruvida nu nämnt förhållande det att gör möjligt kvarstå som importerande medlemsland kan inte med säkerhet bedömas av kommittén. Skulle så inte vara fallet synes möjligheter föreligga att byta medlemsstatus och bli medlem som exportland istället. Som kommittén anfört är det tidigare med hänsyn till sockeravtalets syften, som främst innebär att stabilisera den internationella sockermarknaden, att angeläget Sverige även i fortsättningen kvarstår som medlem. Det bör därför åt uppdras

Överväganden och förslag 237

statens att närmare utreda i vilken form så jordbruksnämnd kan ske .

Sockerbetsskördens Variationskoefficient är enligt SCBs beräkca l0procent. Det innebär att hektarskörden ungefär tre ningar år av tio avviker med mer än :10 procent från normalskörd. En skörd som överstiger det inhemska avsättningsutrymmet kan väntas inträffa i genomsnitt tre år av tio (se bilaga 2). Härvid kostnader för lagring eller exportkostnader om världsuppkommer marknadspriset för socker är lägre än detsvenska sockerpriset. Sådana eller exportförluster bör enligt kommitlagringskostnader tens uppfattning bäras gemensamt av sockerindustrin och betodlarna. Detta får anses väl motiverat med hänsyn till att produktionskostnaderna för merskörden hos såväl odlarna som sockerindustrin är väsentligt lägre än genomsnittskostnaderna för hela skörden. Praktiskt bör denna fråga kunna lösas så att odlarna normalt pris för en sockerskörd som motsvarar det ingaranteras hemska medan ett prisavdrag sker vid högavsättningsutrymmet re skörd. Detaljerna i ett sådant system liksom frågan om prisstorlek bör utformas av statens jordbruksnämnd efter avdragets med betodlarna, sockerindustrin och konsumentöverläggningar intressena.

Kommittén har inhämtat uppgifter angående kostnaderna att lagra socker för närvarande och de uppgår till ca 80 öre/kg socker och år. Därvid har antagits att lagret värderas till fullt inhemskt pris och att räntekravet är 20 procent. Räntekostnaden detta och år. Summan av utgör enligt exempel 68 öre/kg socker de kvantiteter som enligt ovan ca tre år av tio överstiger det inhemska avsättningsutrymmet kan skattas till 6A 000 ton eller tio år 6 400 ton/år. Kostnaderna för att överlagra utslaget på dessa kvantiteter skulle då i genomsnitt per år uppgå till ca 5 milj kr.

En ökning av försörjningsnivån för socker medför effekter på prisregleringen för denna produkt. En minskad import leder till minskade inkomster till sockerregleringsfonden i form av införselavgifter. Därmed uppstår svårigheter att finansiera olika

238 överväganden och förslag

åtaganden som åvilar fonden. Dessa är dels fasta och åtaganden dels varierande beroende relationerna mellan det svenska på sockerpriset och världsmarknadspriset socker. De fasta utpå gifterna består främst av olika stöd som berör sockerregionala näringen. Sammanlagt uppgår de fasta utgifterna för regleringsåret 1981/82 till knapp 13 milj kr varvid stödet till fortsatt drift av Karpalunds sockerbruk 3,7 kr. Sistnämnda utgör milj stöd bortfaller i och med utgången av regleringsåret 1981/82 varefter de fasta utgifterna för beräknas bli sockerregleringsfonden ca 9 milj kr.

De rörliga utgifterna för fonden består främst av exportbidrag för socker ingående i förädlade livsmedel. Dessa har utgifter de senaste 3 åren varierat mellan 2 och drygt knappt 8 milj kr.

Som tidigare framhållits har det regionala stödet till sockernäringen karaktär av allmänt samhällsstöd vilket vore naturligt att täcka över statsbudgeten. Inflytande införselavgifter utgör dock i princip statsverkets medel varför hittillsvarande användning står i överensstämmelse med kommitténs uppfattning. Dock har ett avsteg gjorts avseende den del av stödet till SSA för merkostnaderna för driften vid bruken Öland och Gotland på som ingår i sockerpriset (3,77 öre/kg socker). Den delen bärs således av sockerkonsumenterna .

inkomsterna till blir beroende av såväl sockerregleringsfonden importbehovet som världsmarknadspriset på socker och är därmed svåra att förutse. Vid de prisförhållanden som gällde under femårsperioden 1976-1980, skulle i alternativ l, med fem procents importutrymme och import i form av råsocker, inkomsterna komma att variera från O till drygt 18 milj kr/år. Beaktas även skördevariationerna kan det högsta bli större. l medelinkomstbeloppet tal skulle inkomsterna till ca uppgå 12 milj kr/år. Därvid har antagits att importkvantiteten som motsvarar fem procents importutrymme uppgår till drygt 18 OOO ton råsocker år. Under per samma skulle i alternativ antagande 2 (86 procents självförsörjningsgrad) inkomsterna till sockerregleringsfonden i medeltal uppgå till ca 32 milj kr/år.

SOU l982:6 överväganden och förslag 239

Då det kan förväntas att inkomsterna kommer att bli otillräckhar kommittén bedömt det varanödvändigt att anvisa alterliga nativa och definiera vilka utgifter som skall finansieringsvägar bäras av staten och vilka som skall bäras av sockerindustrin och sockerbeisodlarna .

De kostnader som är att anse som exportbidrag för socker ingående i förädlade livsmedel bör liksom hittills finansieras av de som flyter in till sockerregleringsfonden. Kommitinförselavgifter tên har därvid på att dessa kvantiteter närmast grundat sig är att anse som utbytesexport.

l de fall den inhemska sockerproduktionen skulle komma att periodvis det inhemska avsättningsutrymmet och nödvändigöverstiga eller export av socker bör som tidigare anförts göra överlagring sockerindustrin och sockerbetsodlarna bära kostnaderna för dessa Om överskottsproduktionen skulle råka sammanfalla åtgärder. med att världsmarknadspriserna överstiger de svenska priserna bör vinsterna i första hand tillgodoräknas sockerindustrin och sockerbetsodlarna. bör i vissa lägen kunna Regleringsfonden räkna med medel från eventuell exportvinst då världsmarknadsoch/eller medverkat till att medel ej i priser importsituationen tillförts fonden för täckande av regionalt stöd tillräcklig mängd och kostnader i samband med export av högförädlade livsmedel.

De kostnader som är att anse som regionalstöd bör enligt kommittêns i princip täckas med budgetmedel. Eftersom uppfattning kommittén direktiv är förhindrad att lägga förenligt generella som medför ökade kostnader för staten föreslås att det även slag skall vara att täcka in dessa kostnader via högre sockermöjligt l den mån inkomsterna till inte förbrukas pris. regleringsfonden till för socker i exporterade livsmedel bör de dock exportbidrag liksom hittills tas i anspråk för att täcka delar av de regiostöden. kommitténs bedömning bör det i genomnalpolitiska Enligt snitt vara att via regleringsfonden betala ca 7 milj kr/ möjligt år till olika Efter det att stödet till Karpalund regionalstöd. fallit bort till ca 9 milj kr/år. Skillnauppgår regionalstöden den ca 2 milj kr/år föreslås täckas genom en motsvarande socker-

240 Överväganden och förslag

prishöjning. Förändrade mellan världsmarknaden prisrelationer och Sverige eller variationer i de inhemska skördarna kan leda till underskott i fonden. Kommitténs är att tillfälliuppfattning ga underskott till följd av skördevariationer inom det fastställda avsättningsutrymmet bör täckas genom anlitande av rörliga krediter i den mån skördar och världsmarknadspriser inte låga har lett till att medel har kunnat fonderas. Är däremot tidigare orsaken till underskottet förändrade prisskillnader gentemot världsmarknaden bör de belopp som faller bort täckas in genom en tillfällig sockerprishöjning dvs en försäljningsavgift på sockerpriset. För närvarande får försäljningsavgift tas ut för att täcka bidrag till under med väldsmarknadspriser import perioder som överstiger de svenska priserna. Om kommitténs förslag om utökad grund för kan dessa försäljningsavgift följs lämpligen föras till en gemensam kassa oavsett om de har tagits ut för att täcka eller stöd. importbidrag regionalpolitiskt

Kommitténs förslag innebär att sockerbetsodlingen i fortsättningen anpassas så att den inhemska sockerskörden i normalfallet utgör högst 95% av det inhemska avsättningsutrymmet. Vad detta innebär i areal bör bedömas av statens jordbruksnämnd årligen efter med för 58A, betodlarna och överläggningar representanter konsumentintressena. Härvid bör hänsyn tas till utvecklingen av hektarskördarna och förändringar i avsättningsutrymmet för socker. För att arealen skall bli den âsyftade bör areal lägre kunna kontrakteras med till konstaterad efter hänsyn överodling avdrag för oskördade arealer.

Vid den budgetårsskiftet 1 juli 1981 hade sockerregleringsfonden ett underskott på ca 3.3 Mkr. Med anledning av den stora skörden 1981 beräknas underskottet den 1 juli 1982 ha ökat till ca 45 Mkr. Med anledning av den föreslagna ökningen av arealen beräknas fondens skuld inte kunna täckas framtida ingenom komster. statens Regeringen har givit jordbruksnämnd i uppdrag att inkomma med till hur underskottet skall avvecklas. förslag

Slutligen bör uppmärksammas att ett införande av på avgifter

T

överväganden och förslag 241

produktionsmedel t ex handelsgödselavgift kan resultera i att viss del av sådana medel kommer att användas inom sockerregleringen .

i H

sou 1982:6 243

1 Bd B Karlsson Bilaga

av etanolutredningens produktionskostnad för Aktualisering etanol

(Ds ]o 1980:7) finns en l bilaga 2 sid 13 i etanolutredningen över för tillverkning av etanol ur betor. beräkning självkostnaden Nedan har de olika räknats fram till aktuellt kostnadsposterna prisläge varvid följande siffror erhålls:

Etanolproduktion 9 200 kg/h = 18 900 ton/år (85 dygn)

Kostnad kr/driftstimme Kostnadsslag

Betor 2 650 ton/dygnl) 29 448

Produktionspersonal5)

2 264

Underhållö) 790

115 3 169

Övriga och reserv”

. . 8) Kapitalkostnader 2 809 Summa 36 810

Biprodukter: Betmassa(betfor) - 3 800 täckningsbidrag 33 010

Självkostnad: 33 010/9 200 = 3,59 kr/kg etanol kr/l = 2,83 (1 kg etanol 1,267 liter)

jämfört med utredningens värde skulle det vara en höjning från 2,49 kr/l till 2,83 kr/l dvs en ökning med 13,7%. Utredningens prisnivå är augusti 1980.

Bilaga 1 sou 1982:6

1) Betornas pris ökade med 11,8% mellan 1980 och 1981 2) För kemikalierna har antagits en prisförändring 10% på 3) Oljekostnaderna enligt SSAs prisuppgifter ökade under perioden med 61% 4) Sydkraft har höjt sina tariffer sedan hösten 1980 med 7,6%

5) Personalkostnaderna har beräknats öka med 7%

6) Underhållskostnaderna har antagits ökat 15% 7) Prisökningen har antagits till 15% 8) Kapitalkostnaderna har mot bakgrund av höjda räntor antagits stigit med 15% 9) Tillverkningen av betfor har antagits ge samma bidrag till kostnadernas täckning som tidigare. Betfortillverkningens lönsamhet har hållits tillbaka av stigande priser på olja till nertorkningen.

l ovanstående kalkyl gäller att betråvaran har betalats med fullt inhemskt pris.

Då etanoltillverkningen ur sockerbetor endast kan äga rum under en del av året har även räknat etanolutredningen på spannmål som råvara. Därvid har man använt ett pris som ligger mellan världsmarknadspris och fullt inhemskt pris. I princip är priset framräknat så att regleringsekonomin skall hållas opåverkad. Man kan säga att i priset är beaktat de minskade exportkostnader som följer av att spannmålen används för etanoltillverkning istället för att säljas på exportmarknaden. Priset blir dock inte lika med världsmarknadspris eftersom foderbiprodukterna från etanoltillverkningen i sin tur undan en del fodertrycker spannmål som istället får exporteras. Den metoden för prissättningen gör att råvarupriset kommer att variera allt eftersom skillnaden mellan och inhemskt ändrar världsmarknadspris pris sig. Gör man motsvarande som ovan har kostnadsframskrivning gjorts för betalternativet men med den skillnaden att råvarans pris hålls oförändrad hamnar kr/l etanol.

självkostnaden på 2,53 Ändrar man råvarans som är med tlO ändras

pris, vete, öre/kg

självkostnadspriset med :O,27 kr/l etanol och

självkostnadspriset hamnar på 2,26 alternativt 2,80 kr/l etanol.

Bilaga l 245

Efter att ha aktualiserat kan de tre olika produktionskostnaden som etanolutredningen i tabell 13.2 räknas fram jämförelser gör i nuläge. Här börjas med det alternativ där man jämför produktionskostnaden för 1 l etanol med importpriset på 1 l premiumbensin. Vid en liten inblandning av etanol i bensin kan man anse att l l etanol ersätter 1 l bensin. Skillnaden i energiinnehåll påverkar mycket litet bränsleåtgången vid en låg inav etanol. Jämförelsealternativet kan sägas spegla blandning världsmarknadspris contra inhemskt pris på drivmedel (parallell till för import av socker contra inhemsk produkprisjämförelsen tion av socker). Med ledning av SCBs prisindex för importbensin och andra källor kan importpriset på premiumbensin i nu-

läget sättas till runt 1,70 kr/l. jämförs detta pris med produk-

tionskostnaden för etanol ur betor blir skillnaden,

1 liter etanol 2,83 kr 1 prem. bensin 1,70 kr Skillnad 1,13 kr

denna jämförelse skulle det fortfarande finnas en bety- Enligt dande kostnadsskillnad mellan att använda inhemsk etanol istället för importerad bensin. (Skillnader i beskattning gör dock att den slutlige konsumenten i Sverige inte upplever samma prisskillnad).

I ett andra alternativ har etanolutredningen använt sig av ett samband mellan etanol och råoljepriset. Det är grundat på att amerikanska undersökningskommissionen, OTA, har kommit fram till att etanol kan värderas till 1,9 ggr råoljepriset. Relationstalet bygger på alternativet att använda blyfri gasohol (lO% inblandning av etanol) istället för blyfri bensin. Enligt SPK är ett vägt importpris på råolja till_ Sverige för närvarande 34,78 dollar per fat. Nuvarande dollarkurs är 5,475 kr/dollar. Görs samma jämförelse som i etanolutredningen blir resultatet

l liter etanol 2,83 kr 1,9 ggr ovanst. råoljepris 2,28 kr Skillnad 0,55 kr

246 Bilaga 1

Därefter återstår det tredje jämförelsealternativ som etanolutredningen har tagit upp. Det får också anses som det mest intressanta, eftersom det bäst visar hur nära det är att etanolen skall kunna bli kommersiellt användbar. För företag som överväger och kalkylerar kring att börja med etanoltillverkning är det avgörande om de kan få ut ett etanolen pris på som gör att den kan bära sina tillverkningskostnader.

Eftersom drivmedel är föremål för får skillnader i beskattning beskattning av olika drivmedel en mycket stor betydelse i sammanhanget. För priset på etanol kan man förenklad anta att något som pris ut till den slutlige konsumenten kan man räkna med att få ut samma pris som för bensin eftersom alternativet är att sälja etanolen inblandad i bensin. Det bör att uppmärksammas detta kan anses gälla för en begränsad Vid etanolproduktion. en storskalig produktion och fordon som drivs med enbart etanol kommer andra att priskrav gälla. l konsumentpriset på drivmedel utgör skatten en mycket stor bit. Vidare är skillnaderna stora vad gäller skatten per liter etanol och liter bensin. l nuper läget är skatten per liter bensin 1,64 kr och liter etanol per 0,73 kr dvs en skillnad på 0,91 kr. Under att förutsättning mellanhändernas marginaler hålls oförändrade bör man således i första ledet kunna betala 0,91 kr mer liter etanol per än per liter bensin. Istället för att betala in 0,91 kr som skatt benpå sin_ kan bensinhandeln lika gärna betala etanoltillverkarna dessa pengar i form av ett högre pris jämfört med bensinpriset. Utgår man från ovanstående kr/l bensin skulle importpris på 1,70 det innebära att etanolen kan betalas med 2,61 kr/l utan att mellanhändernas marginaler behöver minskas. Detta är något förenklat eftersom kostnader för m m tillkommer. Vid inblandning jämförelse med tillverkningskostnaden för etanol ur betor blir skillnaden,

1 liter etanol kr 2,83 1 (vad handeln är redo att betala 2,61 kr Skillnad 0,22 kr

1 247 Bilaga

Beaktar man det som energiskattekommittên eventuellt förslag kommer att fram så skulle etanolen komma att kunna belägga med ett kr/l än ovan använda talas pris som ligger 0,21 högre siffra. Därmed bör man komma ett steg närmare det ytterligare då etanolen kan konkurrera med bensin. Enligt etaläge börja var skillnaden 0,04 kr/l 1980. Detta gällde dock nolutredningen vid av korn som råvara. Både betor och vete var användning dyrare råvaror.

skatteskillnaderna att samhället subventiol praktiken innebär nerar etanol med 0,91 kr/l och om det förslag som för närvarande diskuteras inom blir verklighet med 1,12 energiskattekommittên kr/l jämfört med bensin. Räknat på den kalkylerade produktionen skulle det motsvara en årlig subvention 91 000 m3 i Karpalund på x 1 120 = 102 Mkr. Detta kan ses som ett mått på hur mycket samhället skulle kunna vara berett att satsa för att få igång som av olika skäl ansetts som önskvärd. en etanolproduktion à andra sidan är det helt klart att förutsättningar för närvarande inte finns att avyttra en så stor etanolkvantitet som det här till samma literpris som bensinpriset till konsument. gäller

Betraktat utifrån de tre som etanolutredningen anjämförelser vände av kan man dra slutsatsen att under den tid som sig sedan utredningen blev klar har inga avgörande förskjutgått rum. Däremot är det möjligt att om energiskatteningar ägt kommitténs blir verklighet så kan det börja bli föreförslag att tillverka etanol ur de billigaste råtagsekonomiskt möjligt varorna. För finns möjligheten att koppsockernäringskommittên la till samhällsekonomiska effekter inom sockeretanolkalkylerna sektorn. Det beror på de valmöjligheter som finns för Karpalundsbrukets del. Detta kan antingen läggas ned, bibehållas som sockerbruk eller göras om till etanolbruk.

Ser man de effekter som uppstår om Karpalund görs om till på etanolbruk kan särskilt tas fram att jämfört med nuläge skulle en del samhällsekonomiska besparingar inom sockersektorn kunna ställas mot de samhällsekonomiska kostnaderna för att producera etanol.

i 248 Bilaga l

De är

- socker (utökad billigare import), 6-7 Mkr - vid ca resultatförbättring SSA, 13-14 Mkr - minskade för exportförluster spannmål till följd av utökad sockerbetsodling, 4-5 Mkr.

Utöver ovanstående kommer ekonomiska vid resultatförbättringar berörda jordbruk till följd av en utökad Den sockerbetsodling. delen bör dock inte tas med fullt ut som en samhällsekonomisk pluspost eftersom den »i huvudsak består av omfördelningseffekter mellan energikonsumenter och etanoltillverkande Till näringen. den del ett effektivare kommer till stånd ute resursutnyttjande hos sockerbetsodlarna förbättrad storgenom arbetsproduktivitet, driftsfördelar, undvikande av kapitalförstöring o d uppkommer en viss samhällsekonomisk vinst även hos betodlarna.

Ovanstående miljonbelopp motsvarar den utslaget på projekterande för etanol tillverkningsvolymen i Karpalund 25-30 öre/l.

?49

Bilaga 2 Bc E Sandqvist

rörande för socker vid Några beräkningar regleringsekonomin

92_ 2515922229.-siälvförsörjningássêd

bör framhållas att alla bedömningar av framtiden nledningsvis är dels därför att de bygger på att ett mönster från osäkra, förfluten tid dels därför att framräknade data från upprepas, förfluten tid i sig är behäftade med osäkerhet.

Beräkningarna i det följande bygger på följande förutsättningar:

av socker är 5 890 kg. Denna siffra Den ngrmaleLhektarskörden har beräknats genom linjär utjämning av hektarskördeuppgifter för åren 1961-1980. Sockerhalt och tekniskt utbyte har satts lika med medeltalet för åren 1971-1980.

har beräknats Den normala_skördgv_ariatigngn genom grundlig av skördestatistik för åren 1922-1980. Den är beräknad analys som den avvikelsen från en linjär trend. Den har genomsnittliga i procent av normskörden och beräknats till 10%. uttryckts

antas vara normalfördelat kring den Qgördgugallgtjvgrhtldgn trenden. Detta har testats skörde-

linjära antagande på befintlig

statistik utan att kunna vederläggas.

världsmarknaden antas överstiga det svenska Sjggkegprisgt på sockerpriset i genomsnitt vart 5:e år. Världsmarknadspriset antas variera oberoende av skördeutfallet i Sverige. Sockerbetsarealen har antagits vara 54 400 ha.

Om ovanstående är kan sannolikheten för antaganden riktiga olika skörde- och prissituationer beräknas. Följande fall är intressanta för Sockernäringskommittên:

Fall 1: skörden 100 procent av avsättningen i landet understiger

250 Bilaga 2

a) VM-priset är lägre än priset i Sverige b) VM-priset är än priset i Sverige högre

Fall 2: Skörden överstiger 100 procent av i landet avsättningen

a) VM-priset är än priset i Sverige lägre b) är än priset VM-priset högre i Sverige

Fall 1 kan väntas inträffa 7 år av 10. Fall 2 inträffar alltså 3 år av 10.

Fall 1 a inträffar då 56 år av 100, dvs 5-6 10 år. gånger på

Fall 1 b inträffar ungefär vart 7:e år.

Fall 2 a inträffar ungefär vart 4:e år.

Fall 2 b inträffar vart 16:e-17:e år.

Beräkningarna bygger på att inget samband finns mellan skördeutfallet i Sverige och världsmarknadspriset. l verkligheten torde ett visst samband finnas på så sätt att det oftare är normal eller låg än hög skörd i Sverige när världsmarknaden priset på är än det svenska. högre Det betyder att fall 2 a inträffar oftare än vart 4:e år och fall 2 b mera sällan än vart 16:e-17:e o ar.

I fallla varierar skörden normalskörden vilket vari-

kring ger erande inkomster av till sockerfonden. införselavgifter l genomsnitt kan inkomsterna till fonden beräknas till ca 12 Mkr. Utgifterna för exporten av socker i förädlade livsmedel kan uppskattas till ca 5 Mkr. Till kan alltså regionalstöd i genomsnitt avsättas ca 7 Mkr. Eftersom inkomsterna varierar de överstiger ibland 12 Mkr. Ibland får fonden inkomster alls. Detta inträffinga ar minst 3 år av 10. När inkomsterna bör man understiger utgifterna kunna låna medel såvida inte fonderade medel finns erforderliga från tidigare år. Skulle brist i fonden att världsuppstå pga marknadspriset ofta ligger i närheten av det svenska vid im-

2 251 sou 1982:6 Bilaga

bör dock inkomsterna ökas genom uttagande av porttillfällena försäljningsavgift.

tas ut för att finansiera l §a_l_l_l_§ måste försäljningsavgift nödvändig import.

och sockerindustrin svara för I §a1_1_g_§ bör sockerbetsodlarna kostnaderna för av överskottet tills det kan avsättas lagring inom landet. av överskott varierar från år till år och Lagret vara 6 400 ton vilket vid 20% ränta kan beräknas i genomsnitt för Att ger en genomsnittlig årskostnad lagringen på ca 5 Mkr. exportera överskottet kostar i regel mera.

men denna situation torde som sagt in- E_a_ll__2__l_› ger exportvinst träffa mycket sällan .

RESERVATION AV LEDAMOTEN ÅKE WREDEN

1 . Sammanfattning

instämmer i utredningens det gäller att alter- ]ag _§lgts_a_t_s_ när nativ 1 den närmaste tiden bör genomföras.

Alternativet innebär att en samhällsekonomisk merkostnad accepteras för att driften vid Karpalunds sockerbruk i upprätthålla Kristianstad. När det gäller vad som skall hända de närmaste åren, reserverar mig däremot mot det sätt på vilket komjag mittén sitt förord för alternativ 1. Enligt min mening _motiverat_ är det helt argumentet för att på kort sikt förorda avgörande alternativ 1, att handlingsfriheten när det gäller etanolproduktion i Karpalund då kan bevaras i avvaktan på nästa prinom s k blandbränslen, vilket enl prop 1980/81:90 skall cipbeslut fattas 1983. Starka energipolitiska, industripolitiska och jordbrukspolitiska skäl talar till förmån för att etanolproduktion baserad socker betor och spannmål kommer till stånd. Ett på sådant avgörande beror emellertid också på frågor som sockernäringskommittên inte haft till uppgift att bedöma.

]ag reserverar mig också när det gäller vad som bör hända sedan etanolfrågan avgjorts.

anser det vara orealistiskt att regering och riksdag kommer jag att alternativ 1 som utgångspunkt för en godta utredningens En sådan bör enligt min

långsiktig sockerförsörjningspolitik.

mening innehålla ett system med flera prisnivåer, där samhället att produktionen får den omfattning som motsvarar garanterar en försörjningsnivå som är försvarspolitiskt nödvändig. Frågan

254 Reservation av ledamoten Ãke Wredên

om sockerproduktion utöver denna nivå bör däremot inte avgöras på politisk väg, utan får bli beroende av den internationella prisutvecklingen och sockernäringens konkurrensförmåga i övrigt. Om Karpalundsbruket inte används för etanolproduktion, så bör inte något beslut fattas om bevarande eller politiskt nedläggning av bruket. och betodlarna bör få Sockerbolaget avgöra frågan med utgångspunkt i de jordbrukspolitiska och andra förutsättningar som statsmakterna lägger fast.

2. Sockerregleringen kort sikt på

Jag instämmer i utredningens tillvida att det alter-

§lgt_s_a_t_s_så

nativ som bör genomföras den närmaste tiden är ett bevarande av Karpalundsbruket.

I kapitel 10 har kommittén anfört, att frågan om självförsörjningsnivån med socker för humankonsumtion i huvudsak (blir) avgörande för den inhemska de sockerproduktionens omfattning närmaste åren. l linje med detta betraktelsesätt motiverar kommittén till stor del ett bevarande av Karpalundsbruket med argument som inte har med energipolitiken att Dessa kan göra. sägas gå ut på att det skall vara motiverat att samhällsacceptera ekonomiska merkostnader för att bevara bruket, oavsett hur etanolfrågan löses.

På denna avgörande punkt har en annan när det jag mening gäller mot_ivsr_i_ng_en_ för att alternativ 1 bör de närmgenomföras aste åren. min är det Enligt mening energipolitiska argumentet för alternativ 1 det betydelsefulla.

När det gäller den samhällsekonomiska lönsamheten av etanolproduktion redovisades vissa i betänkandet Etanol beräkningar ur jordbruksprodukter (Ds jo 1980:7).

Dessa beräkningar har aktualiserats av Sockernäringskommittêns sekretariat (jmf bilaga 1). Slutsatsen blev att inga avgörande förskjutningar har ägt rum beträffande den samhällsekonomiska helhetsbild som etanolutredningen redovisade.

Reservation av ledamoten Åke Wredên 255

Det är visserligen dyrare att tillverka etanol för drivmedelsändamål än att importera motsvarande mängd bensin. Detta är dock inte för den samhällsekonomiska lönsamheten. Bensin avgörande beskattas, m h t sitt energiinnehåll, väsentligt hårdare än etanol och metanol. Skillnaden i beskattning är ett uttryck för hur värderar den samhällsekonomiska fördelen av att oljeriksdagen beroendet minskas genom att alkohol används istället för petro-

Om man utgåmfrån att skillnaden mellan skatte-

leumprodukter. satserna kommer att bli något större i den nya energibeskattså visar det sig att bensin och etanol är prismässigt ningen, fullt Detta så länge man enbart beaktar de jämförbara. gäller faktorer som etanolutredningen och sockernäringskommittên kunnat bedöma.

har inte haft möjlighet att bedöma alla Sockernäringskommittên de frågor man måste ta ställning till inför ett beslut om i_n_: av alkohol i bensinen. Det är dock mycket som talar blgndning för att i Karpalund för detta ändamål kan vara etanolproduktion samhällsekonomiskt konkurrenskraftig, lämfärt med_ lmport_av Konkurrenskraften gentemot etanol anskaffad på annat begsin; sätt, eller gentemot metanol, har kommittén inte sökt bedöma.

Det bör här också påpekas att om etanol framställs inom jordbruket och används som motorbränsle så skall de kostnader som uppkommer inom jordbruksregleringen inte belasta livsmedels- Eftersom det är fråga om att minska oljeberoendet bör priserna. kostnaden istället belasta priserna på petroleumprodukter.

Om det skulle visa möjligt med en etanolproduktion baserad sig och sockerbetor, så skulle detta också ha fördelar på spannmål som inte sammanhänger med energipolitiken och det ekonomiska försvaret.

Av etanolutredningens betänkande framgår att en etanolproduktion av detta slag skulle vara av ganska stort industripolitiskt intresse. Ett svenskt företag skulle ges tillfälle att utveckla en i flera avseenden ny och avancerad teknik. En anläggning i skulle kunna bli grunden för export av teknik byggd Sverige

256 Reservation av ledamoten Äke Wredên

på detta tekniska kunnande.

Om övriga omständigheter som måste vägas in medger en sådan satsning på etanolproduktion, är det tydligt att vi här har ett exempel på en framåtsyftande näringspolitik. Den skulle inte gå ut på att till samhällsekonomiska merkostnader bevara olönsam produktion, utan istället på att befrämja framåtsyftande investeringar, teknikutveckling och effektivisering.

En eventuell skulle också etanolproduktion ha jordbrukspolitiska fördelar. Den skulle minska de problem som finns med Överskottsproduktion och exportförluster. I princip kan etanolproduktion ersätta spannmålsodling, och innebär då ett samhällsekonomiskt värde, motsvarande den exportförlust som annars skulle ha uppstått. (Jämfört med betodling för humankonsumtion är den samhällsekonomiska vinsten ännu större).

I vilket tidsperspektiv är det då motiverat att upprätthålla driften i Karpalund med hänsyn till när det handlingsfriheten gäller etanolproduktion?

Med tanke att ett på nytt principbeslut om drivmedelsförsörjningen enligt prop 1980:8190 skall fattas 1983 är det uppenbart att önskemålet att upprätthålla handlingsfrihet i etanolfrågan f n väger tungt, även om tidigare utredningar tydde på att metanol var mera konkurrenskraftigt.

(Om det avgörande beslutet om s k blandbränslen (d v s om eventuell inblandning av etanol eller metanol) av någon anledning skulle uppskjutas till den senare delen av 80-talet försvagas argumenten för att upprätthålla handlingsfrihet bevarande genom av Karpalundsbruket avsevärt. I så fall kan det göras gällande att något annat sockerbruk (i Skåne eller har samma på Öland) värde för handlingsfriheten. Risken ökar också att den tekniska utvecklingen, t ex när det gäller av etanol ur framställning biomassa gör den föreslagna produktionsprocessen i Karpalundsprojektet inaktuell) .

Reservation av ledamoten Ãke Wredên 257

också att man måste beakta avväg- Av prop 1980/81:90 framgick mellan etanol och metanol, liksom behovet av internaningen tionell när det gäller introduktion av något av samordning dessa båda drivmedel. Vidare kan tekniska och kompletterande ekonomiska när det gäller drivmedelsdistributionen omständigheter bli är riksdagens ställningstagande till avgörande. Naturligtvis den också av stor betydelse. nya energibeskattningen

Då klarhet vunnits när det gäller behovet av att ha kvar Karpalundsbruket för att handlingsfriheten bortfaller det upprätthålla främsta hindret mot att utforma sockerregleringen enligt långsiktiga riktlinjer. Den tidpunkt då dessa långsiktiga riktlinjer kan användas, är emellertid inte enbart beroende av etanolbörja frågan.

Det bör observeras att riksdagen vid besluten de senaste nämligen för motiverat dessa åren om tillfälliga arealökningar sockerbetor, bl a med en önskan att begränsa odlingen av fabrikspotatis. Det kan därför inte uteslutas att framtida jordbrukspolitiska beslut beträffande fabrikspotatisodlingen kommer att påverka när det sockerregleringen. Båda dessa handlingsutrymmet gäller har förhållandevis stor för jordbruket i östra grödor betydelse Skåne. Det kan därför vara tänkbart att långsiktiga beslut om den ena inte kan fattas utan att man också tar med den grödan andra i bedömningen. Vilka slutsatser detta kan leda till när det sockerbetsodlingen går för närvarande inte att begäller döma. jag har därför utgått från att de jordbrukspolitiska förutför inte kommer att förändras sättningarna fabrikspotatisodlingen att det sätt det så mycket på något avgörande påverkar långsiktiga beslutet om sockerregleringen.

3. Utgångspunkter för en långsiktig bedömning

har från att ett långsiktigt beslut om sockerregle- Jag utgått skall på huvudprinciperna i den jordbrukspolitik ringen bygga fattade beslut om 1977. Dessutom anser jag att det riksdagen inte finns skäl för att annat än tillfälligt gå ifrån tillräckliga det beslut riksdagen då fattade om Sveriges självförsörjnings-

258 Reservation av ledamoten Ãke Wredên

grad när det gäller socker.

jag reserverar mig mot att kommitténs majoritet när det gäller den sistnämnda frågan vill 1977 års beslut, dels när det överge gäller självförsörjningsnivån, dels när det gäller värderingen av de olika faktorer som fanns med i den avtidigare politiska vägningen beträffande självförsörjningsnivån.

Kommitên har i kapitel 10 påpekat att de återkommande förändringarna när det gäller sockerregleringens inriktning skapat betydande problem för näringen vad gäller möjligheterna att planera verksamhet och för investeringar en rimlig tidsperiod. Kommittén har också i kapitel 10 som sin huvuduppgift angivit, att lämna förslag som kan läggas till för beslut om den grund inhemska sockerproduktionens och m m inriktning omfattning under större delen av 1980-talet.

Det är egentligen aldrig möjligt aft fatta beslut som politiska långsiktigt lägger fast alla arbetsförutsättningar för en bransch. Detta gäller även sockerindustrin. Förutom osäkerhetsvanliga faktorer kan här framhållas den internationella prisutvecklingen, samt det kommande beslutet etanolfrågan om riktlinjer för användningen av kemiska också bekämpningsmedel (möjligen jordbrukspolitiska ställningstaganden när det gäller fabrikspotatisodlingen).

Det är ändå rimligt odlarna och sockerhänsynstagande gentemot bolaget att vissa huvudprinciper i sockerregleringen - sedan etanolfrågan blivit - får förbli under avgjord gällande en lång period. Ett rimligt krav skulle kunna vara att denna blir period så lång som 10 - 15 år.

]ag tror att kommitténs förslag dessvärre inte kan till läggas grund för något beslut om den inhemska insockerproduktionens riktning och omfattning under större delen av än mindre 80-talet, för en ännu längre period. Om förslaget nu skulle till läggas grund för ett beslut kommer det sannolikt att redan omprövas inom några få år. Kanske tillsätts då ännu en sockerutredning.

K H

Reservation av ledamoten Åke Wredénr 259

tror alltså att det inte är realistiskt att vänta sig, att Jag och kommer att utredningens alternativ 1 regering riksdag godta för ett beslut om sockerregleringen. som utgångspunkt långsiktigt Det beror att kommittén inte utformat sitt förslag m h t de på krav som kommer att ställas all ekonomisk politik och all på näringspolitik under 80-talet. Ganska oberoende av partipolitiska kommer man nämligen under 80-talet att vara utgångspunkter att ta stor till kravet att begränsa intvungen mycket hänsyn flationstakten och budgetunderskottet. Detsamma kommer begränsa att kravet att industrins konkurrensduglighet och gälla främja att vara restriktiv när det gäller selektiva subventioner mycket till industrin. Eftersom vårt land är så starkt beroende av världshandeln kommer det under 80-talet också att vara nödvänatt starkt betona vikten av att Sverige och andra länder digt uppfyller handelspolitiska åtaganden.

I.. mot kommitténs förslag, såvitt gäller ett långlnvändingar siktigt beslut om sockerförsörjningen

innebär bl a att om det inte skulle bli någon etanol- Förslaget så bör alternativ 1 genomföras i alla produktion i Karpalund, fall även om det medför ökade kostnader vilka måste finansieras livsmedelspriser. Att det sistnämnda då kan väntas genom höjda inträffa är kommitténs enhälliga bedömning, ty det har i betänkandet slag its fast att det är sannolikt att världsmarknadsvid normalt skördeutfall kommer att understiga det svenska priset som utförts av kommitténs sekretariat sockerpriset. De beräkningar till för vissa samhällsekonomiska avsnitt (och som ligger grund visar att vid normala förhållanden blir i kapitel 10) också, värdet av de exportförluster för spannmål som undviks vid en av sockerproduktionen inom landet mindre än marginell ökning den merkostnad som uppstår genom fördyrad sockerkonsumtion. Även inte är de om osäkerhetsmarginalerna obetydliga pekar som utförts under kommitténs arbete på en samhällsberäkningar ekonomisk förlust som överstiger 10 miljoner om året. Variationerna mellan olika år kan dock bli stora, beroende på förhållandet mellan socker- och världsmarknaden. Från spannmålspriser på denna samhällsekonomiska förlust bör också avräknas vissa kostnader som undviks om Karpalund fortsätter att vara i drift. Dit

260 Reservation av ledamoten Åke Wredên

hör vissa omställningskostnader för de delar av sockernäringen som inte ingår i Sockerbolaget, d v s främst för och jordbrukare transportentreprenörer. Dit hör också de nettoförluster av stordriftsfördelar som under en övergångstid kan väntas i uppstå berörda jordbruksföretag.

Hur stora de sistnämnda posterna kan vara, och hur de bör räknas in i en samhällsekonomisk kalkyl, är en fråga som sockernäringskommittên inte närmare har prövat. Det förefaller emellertid inte sannolikt att dessa kostnader förändrar helhetsbilden: Fortsatt drift vid kommer Karpalundsbruket om etanolproduktion inte kommer till stånd att innebära en samhällsekonomisk merkostnad, som får finansieras genom höjda livsmedelspriser.

De problem som här aktualiseras undviks naturligtvis om den mest lyckliga lösningen kan genomföras, att nämligen Karpalund omvandlas till en etanolfabrik.

Om inte detta kan bli fallet har jag följande huvudinvändningar mot kommitténs förslag:

a) Finansieringen

Att medför en ökning av inflationen är förslaget i sig olyckligt. Visserligen kan det sägas att ökningen är Men summan marginell. av alla marginella åtgärder är ändå det som till sist kommer att inträffa. Utvecklingen av livsmedelspriserna den ekokomplicerar nomiska politiken på flera sätt, bl a genom att medföra svåra avvägningar mellan besparingar i statsbudgeten och prishöjningar som kan försvåra avtalsrörelserna. En ökning av sockerpriset kan antas begränsa utrymmet för en framtida av avveckling vissa livsmedelssubventioner, om man skulle en vilja genomföra sådan.

l den mån ökad finansieras sockerodling tillfälligt genom rörlig kredit i Riksgäldskontoret, såsom skett de senaste blir åren, det samhällsekonomiska resultatet detsamma som om ett vanligt anslag för ändamålet hade tagits med i statsbudgeten.

Reservation av ledamoten Ãke Wredên 261

från kommitténs sida som innebär en merkostnad Varje förslag borde min ha övervägts med samma omsorg som om enligt mening det hade handlat om att föreslå en statsutgift som öppet skulle redovisas på statsbudgetens utgiftssida.

b) Sysselsättningseffekterna

Kommittén har bortsett från att de vinster när det gäller sysselsättning som kan redovisas om alternativ 1 genomförs, helt eller delvis kommer att uppvägas av sysselsättning som går förlorad till av det sätt vilket finansieringen sker. Att effektföljd på ten inflationstakten av sockerpriser är marginell innepå höjda bär inte att den är obefintlig. lnflationstakten är av avgörande för ett så centralt politiskt mål som förbättrad interbetydelse nationell konkurrenskraft för näringslivet. Om en bransch erhåller ett stöd som finansieras så att inflationstakten ökar, så innebär det bl a att risken ökar för att andra människor blir arbetslösa till av försämrad konkurrenskraft mot utlandet. följd

däremot ett eller annat sätt skulle ske Om finansieringen på genom ökad statlig kan konsekvenserna i nuvarande situa-

upplåning tion bli likartade. lån besparing i statsbudgeten, som inte annars

hade varit kan framtvingas, och denna kan ha syssel-

nödvändig

sättningseffekter; Ökad upplâning kan genom störningar på kreditmarknaden, ökad inflation o s v försvåra näringslivets verksamhet. Även detta kan få sysselsättningskonsekvenser.

Ur hela samhällets synpunkt är naturligtvis såväl de positiva och som kan uppstå mycket små. negativa sysselsättningseffekter Men det bör ändå att mot kommitténs förslag kan understrykas alla riktas som är när det sådana de invändningar giltiga gäller selektiva subventioner som inte har en tillräckligt stark regionaleller arbetsmarknadspolitisk motivering.

c) Rationaliseringskravet på sockerindustrin

Staten har tidigare ställt krav på en successivt förbättrad produktivitet inom Sockerbolaget. Denna har historiskt till stor del

262 Reservation av ledamoten Ãke Wredên

kunnat åstadkommas genom från strukturförändringar. Avsteg rationaliseringskravet har av starka skäl regionalpolitiska gjorts när det gäller de båda sockerbruken Av främst på öarna. energipolitiska skäl har ett liknande när avsteg tillfälligtvis gjorts det gäller Karpalund. Staten kommer att ha svårt att långsiktigt upprätthålla ett rationaliseringskrav, ifall strukturomvandling inom Sockerbolaget samtidigt förhindras.

En arealökning i Skåne innebär, oavsett om den motiveras med energipolitiska eller andra skäl, att en produktivitetsförbättring i Sockerbolaget under en viss tid kan upprätthållas på annat sätt än genom strukturförändringar.

Det står samtidigt klart att den om föreslagna arealökningen, den bara genomförs, ger ett tillfälligt_ uppskov när det gäller det krav på som ett strukturomvandling anspråk på produktivitetsförbättringar kan väntas medföra.

De jämförelser av produktiviteten vid olika sockerbruk som redovisats för kommittén gör det helt klart, att det blir Karpalundsfrågan som ganska snart kommer att aktualiseras på nytt, om rationaliseringskravet finns kvar och bruket inte överförs till etanolproduktion .

När kommittén utformat sitt så, att man förordar att förslag kostnadsökningen skall godtas för att hålla i långsiktigt Karpalund drift, oavsett hur etanolfrågan löses, innebär detta därför att staten föreslås avstå från att ställa

gâgot me: påtaglgtkjay

på fortsatta produktivitetsförbättringar inom Sockerbolaget.

Att Sockerbolaget tillhör vad som brukar kallas den skyddade sektorn kan inte befria från ett bolaget rationaliseringskrav. Den konkurrensutsatta sektorn utsätts automatiskt för rationaliseringskrav. Det är en angelägen politisk att formuuppgift lera sådana för den att rationaliseringskrav skyddade sektorn, samhällsekonomisk balans kan återvinnas. Detta kan inte bara gälla en effektivisering av den statliga och kommunala förvaltningen, utan måste också avse sådana inom den industriföretag

Reservation av ledamoten Ãke Wredên 263

sektorn, vars priser och övriga produktionsvillkor är skyddade politiskt bestämda.

Även i fortsättningen bör därför eñ krav på fortlöpande rationai Sockerbolaget ställas i samband med jordbruksförliseringar På sikt bör storleken på detta rationaliseringshandlingarna. krav fastställas med utgångspunkt i vad nästa långtidsutredning som nödvändigt inom den samlade industrin, ifall det anger skall vara möjligt att återvinna ekonomisk balans.

d) Handelspolitik en

Såsom redovisas bl a i kap 10 grundades riksdagens beslut 1977 när det gällde självförsörjningsnivån med socker bl a på handelspolitiska hänsynstaganden, särskilt när det gäller u-ländernas exportbehov .

Kommittén har här föreslagit ett avsteg från riksdagsbeslutet 1977. Man bedömer önskemålet att ta hänsyn till ett antal utexportbehov på ett annat sätt än vad riksdagen vecklingsländers för 4 år sedan. Visserligen sägs att hänsyn fortfarande gjorde skall tas till dessa handelspolitiska frågor. Men om det inte blir någon etanoltillverkning innebär förslaget att även på lång sikt alternativ 1, att den svenska importen av socker genomföra från u-länderna skall minskas. Den föreslås i denna situation skäras ner så långt det över huvud taget äripraktiskt möjligt (m h t kapaciteten i betbruken, antalet år då självförsörjningsgraden kommer att överstiga 100 % m m).

]ag reserverar mig mot kommitténs bedömning av de handelspolitiska frågorna. Den svenska u-landspolitiken, där en strävan att förbättra utvecklingsländernas exportmöjligheter är en viktig del, är en av hörnpelarna i svensk utrikespolitik. Även när det det inslaget i u-landspolitiken har det i gäller handelspolitiska rått enighet, med undantag för den kommunistiska princip politisk ytterlighetsriktningen .

Det bör därför att kommitténs förslag, såvitt det understrykas är om ett beslut om sockerregleringen, strider

fråga långsiktigt

264 Reservation av ledamoten Ãke Wredên

mot en hel rad av de internationella som ställningstaganden Sverige gjort. Bland dessa bör främst nämnas det internationella sockeravtalet, UNCTAD:s integrerade råvaruprogram och FAO:s riktlinjer för internationell jordbruksanpassning.

Det kan visserligen sägas vara som är av främst åtaganden moralisk karaktär. Det skulle därför kunna påstås att kommitténs förslag skulle innebära ett brott mot de nämnda överenskommelsernas anda, snarare än mot deras bokstav.

Internationella förpliktelser ett land tar på bör tas allsig på var. även om de snarare är av moralisk än av formellt juridisk karaktär. Möjligheten att upprätthålla ett samarbete fungerande mellan industriländer och är utvecklingsländer i hög grad beroende av om de starkare länderna står fast vid utgjorda fästelser och givna spelregler.

Sverige har i många att internationellt sammanhang anledning verka för en bättre efterlevnad av de moraliskt bindande överenskommelser som finns när det gäller u-landsbistånd och handelspolitik. Sverige har därför stor anledning att undvika beegna slut som försvagar vår egen moraliska i sådana diskusposition sioner.

När det gäller mer allmänna för sockerförsörjningens betydelse u-landspolitiken bönför undvikande av missförstånd påpekas, att detta inte är en bilateral fråga mellan och Cuba. Sverige Ett sådant missförstånd kan föranledas av förhållandet att Sockerbolaget valt att köpa det socker man behövt från Cuba. just Sockermarknaden är emellertid en fungerande marknad i den att av och meningen ändringar tillgång efterfrågan i princip påverkar priser och produktion i samtliga rörsockerproducerande länder.

Varje rörsockerproducerande u-land skulle därför ha samma anledning att kritisera ett beslut från svensk sida att flytta upp självförsörjningsnivån så långt det är praktiskt möjligt. Det skulle vara olyckligt om Sverige ett beslut om genom långsiktigt

Reservation av ledamoten Ãke Wredên 255

av utsatte sig för i

en sådan höjning självförsörjningsnivån

samma kritik som riktats mot EG, till följd av sockerprincip kontinenten. Istället för att försvaga försörjningspolitiken på sockeravtalet bör söka verka för att det internationella Sverige det stärks EGzs anslutning till avtalet. genom

är också om Sveriges na- Men handelspolitiken en fråga egna tionella intressen. Det finns ofta ett nära samband mellan hur vi om import, och hur andra länder själva uppfyller åtaganden oss när det att svensk export. När bemöter gäller möjliggöra man t ex nu diskuterar till en ökad export av högmöjligheterna förädlade är det inte bra om man samtidigt fattar livsmedel, ett rent beslut ett av de områden där vi protektionistiskt på förbundit oss att ha en viss livsmedelsimport. Som ett tidigare litet och starkt land är Sverige mycket beroende exportberoende att man internationellt betraktar de handelspolitiska överensav kommelser som finns som bindande för de olika länderna.

När det bör avslutningsvis sägas, att gäller handelspolitiken är internationellt att de olika ländet naturligtvis accepterat derna gör avsteg från frihandelsprincipen. på jordbruksområdet även som riksdagen se- Detta gäller Sveriges jordbrukspolitik, Men det bör också att i nast formulerat 1977. sägas ingenting de jordbrukspolitiska principerna från 1977 motiverar en självför socker inte heller sannoförsörjningsgrad på 95 %. Det verkar likt att en sådan av tillhör det höjning självförsörjningsgraden som man inom kommer att vara angelägen att jordbrukspolitiken under 80-talet. Det mesta tyder på att helt andra prioritera då kommer att stå i centrum, och i jordbrukspolitiska frågor första hand kommer att de knappa resurser som göra anspråk på kommer att finnas tillgängliga under detta årtionde.

5. till för ett långsiktigt beslut Förslag riktlinjer

Det ur är alltså att brujordbrukspolitisk synvinkel lyckligaste ket om till en etanolfabrik. Även etanolproi Karpalund byggs duktion bör bli föremål för det stöd det innebär att vara in-

En del av begripet i jordbruksregleringen. sockerbetsregleringen

266 Reservation av ledamoten Ãke Wredên

bör då finansieras via priserna på petroleumprodukter.

Oavsett hur det blir med etanolproduktionen bör dock i huvudsak följande kunna gälla, när det gäller av sockerbetor för odling humankonsumtion.

Den principiella inriktningen, d v s den genomsnittliga självförsörjningsnivån, bör vara densamma som i det senaste jordbrukspolitiska beslutet 1977. De regleringsmetoder man använder för att uppnå målet bör emellertid reformeras. Detta skall möjliggöra en smidigare anpassning från näringens sida till ändrade förutsättningar, t ex när det gäller den internationella prisutvecklingen. Den nuvarande ordningen, där arealerna formellt låsts fast genom årliga riksdagsbeslut är inte ändamålsenligt. Den bör ersättas med en ordning där ett större ansvar läggs på parterna, inom av statsmakterna givna ramar. Därvid bör bl a beaktas möjligheterna att stärka vid de sockerproduktionen båda bruk, på Öland och Gotland, som har stort regionalpolitiskt värde.

Sockerregleringen bör i fortsättningen inte utgå från vissa arealer, utan från vissa kvantiteter socker, som motsvarar vissa självförsörjningsnivåer. Vidare bör införas ett system med, i normala fall, tre prisnivåer:

För merparten av produktionen, till den som upp försörjningsnivå skall av bör sättas garanteras staten, priset på i princip samma sätt som nu, d v s en uppräkning skall ske efter förhandlingar och med hjälp av ett index för De produktionsmedelskostnader. rationaliseringskrav beträffande själva odlingen som här skall ställas från statens sida får bestämmas m h t de allmänna jordbrukspolitiska övervägandena. (Betr rationaliseringskravet på industrin hänvisas till avsnitt 4 c) ovan). I detta sammanhang bör också förhållandet, att den nuvarande övervägas prissättningsmetoden medfört att det i Skåne föreligger ett så stort odlingsintresse att relativt kraftiga har behövt arealkvoteringar verkställas.

Reservation av ledamoten Ãke Wreden 267

att ett bättre kapacitetsutnyttjande vid öbruken För möjliggöra och ett om möjligt ännu bättre tillvaratagande av de regionalsom är med sockerodling på Öland politiska fördelar förknippade bör all tillkommande utöver den och Gotland, sockerproduktion nuvarande öarna på samma sätt. på prissättas

under kommitténs arbete inte framkommit någonting som Det har motiverar en ändring av det gamla beslutet om den långsiktiga Det innebär, att den

genomsnittliga självförsörjningsnivån.

socker som skall det angivna sättet, bör kvantitet prissättas på motsvara t ex 85-procentig självförsörjning, dock med tillägg resp avdrag för ökningar eller minskningar i sockerproduktionen och Gotland, jämfört med nuvarande produktion på på Öland öarna.

denna nivå men inte innebär att Sockerproduktion som överstiger man når upp till en viss högre nivå, bör betalas med läggs: Det sistnämnda får inte överstiga

_marknadsprlgjluâ ett_ tillägg.

skillnaden mellan världsmarknadspriset och det pris som betalas den Tillägget till världsunder garanterade försörjningsnivân. motiveras av den samhällsekonomiska fördel det marknadspriset ersätter och ett innebär att sockerodlingen spannmålsproduktion normalår minskar på spannmål. Storleken på exportförlusterna detta kommer sålunda att vara beroende av dels världstillägg socker, dels världsmarknadspriserna och den marknadspriset på inhemska produktionskostnaden för spannmål.

Över en viss självförsörjningsnivå bör världsmarknadspriâet_ gälla.

Denna sistnämnda bör sannolikt, om den

självförsörjningsnivå

skall motsvara vad som begenomsnittliga självförsörjningen slöts fastställas i intervallet 90-95 % av för- 1977, någonstans brukad kvantitet socker.

Ett av detta slag är möjligt att genomföra prissättningssystem till följd av de speciella marknadsförhållandena i sockernäringen, där ett enda och en enda odlarorganisation tillsammans företag har ett över Förvisso kan det fullständigt monopol odlingen. riktas invändningar mot denna ordning, men när principiella

268 Reservation av ledamoten Åke Wredên

den nu finns bör den för att införa ett rationellt utnyttjas system för prissättning.

Denna metod för reglering av sockermarknaden att innebär, staten för en period på kanske 10-15 år att garanterar självförsörjningsgraden inte faller under t ex 85 %, vilket ansetts motiverat m h t bl a det ekonomiska försvaret. lmportutrymmet kan då i genomsnitt förväntas bli av den som storleksordning förutsattes i riksdagsbeslutet 1977. och odlarna Sockerbolaget får emellertid att utan möjlighet politikernas inblandning på eget ansvar och på egen risk, öka den produktionenutöver garanterade nivån, om man bedömer detta vara företagsekonomiskt motiverat .

En konsekvens av detta blir, att bortsett från bruken Öland på och Gotland .där staten har intressena regionalpolitiska att bevaka skall det inte fattas beslut politiska om Sockerbolagets strukturfrågor, vare sig i Kristianstad eller annat håll. Vi på får då en ordning som, med hänsynstagande till de allmänna jordbrukspolitiska riktlinjerna ändå så bra som möjligt motsvarar vad som bör gälla i ett fritt Ett annat näringsliv. resultat blir, att om Sockernäringskommittêns av den framtida bedömning prisutvecklingen skulle vara felaktig och världsmarknadspriset långsiktigt skulle lägga sig på en nivå i närheten av den svenska produktionskostnaden så krävs inga nya politiska beslut. Sockerproduktionen kan då utan politiska dröjsmål av anparterna passas till dessa radikalt ändrade (Detta förutsättningar. gäller alltså en situation som är annorlunda än dagens. Även om den inte är sannolik är den dock om t ex sockerrör i umöjlig, länderna i stor skala skulle användas för börja energiproduktion. Bl a de handelspolitiska skulle då komma i ett frågorna annat läge). Möjlighet öppnas också för vissa ankortsiktiga passningar till hur spannmåls- och successivt utsockerpriser vecklas. Om parterna i något skulle besluta för läge sig en produktion som överstiger den garanterade kan ett försörjningsnivån behov av mellan olika år som inte resultatutjämning uppstå, kommer att höra hemma inom regleringsföreningens ansvarsområde. Sockerregleringsfonden bör bara vara inblandad när det gäller

Reservation av ledamoten Ãke Wredên 269

och det pristillägg som skall den garanterade försörjningsnivån, den andra Dessutom bör fonden ha anutbetalas på prisnivån. stöd till svaret för råvarukostnadsutjämning, regionalpolitiskt

Öland och Gotland etc, och den skall tillföras de import- och

som dessa åtagande motiverar. försäljningsavgifter

ansvar för kan bli aktuellt även när det Att ett ökat parterna mellan olika år är enligt min mening gäller resultatutjämning har finansiell förmåga att för egen fullt rimligt. Sockerbolaget odlarnas klara detta. Hur det skall ske bör fritt och räkning mellan Att sockerregleringsfonden i kunna regleras parterna. inte blir inblandad har två fördelar: Dels sådana situationer inte något behov av upplåning genom Riksgäldskontorets uppstår dels skulle inblandning strida försorg, Sockerregleringsfondens att beslut om produktion, som överstiger den garanmot principen skall kunna fattas eget ansvar och terade nivån på parternas på deras egen risk.

metoden för innebär också Den föreslagna nya sockerreglering, att en mer klar mellan de villkor som skall uppdelning görs å ena sidan för de båda bruken på Öland och Gotland, gälla och å andra sidan för odlingen i Skåne, där regionalpolitiska hänsyn inte behöver tas.

sou 1982:6 2.71

Särskilt yttrande av ledamoten Åke Wredên

Under kommitténs arbete har diskuterats utformningen av det bisom nu till Gotland, på Öland och på drag ges odlingen på fastlandet i den utsträckning betorna levereras till bruket i_Mörskäl har i kapitel 9 redovisats för att bylånga. övertygande detta nu inte bör förändras, utan fortsätta att vara ett bidrag arealbidrag.

l fortsättningen skulle det kunna räcka med att riksdagen fastställer det totala bidragsbeloppet för Roma respektive Mörbylånga. Parterna att i samråd med jordbruksnämnden utkan ges frihet forma på så sätt som vid varje tillfälle anses mest probidraget duktionsbefrämjande .

I kap 10 vill understryka följande ställningstagande från jag kommitténs sida: För att underlätta möjligheterna till ekonomisk av såväl projekt för etanolframställning som bedömning andra projekt baserade på energigrödor i jordbruket bör enligt kommitténs ställning snarast tas till finansieringen av sådana grödor och dess inverkan på jordbruksprisregleringen.

Detta är ett angeläget påpekande, som har jordbruks- och energipolitisk betydelse även bortsett från de speciella frågor som rör sockerbetsodlingen. Ett stort intresse finns nu, både inom jordbruket och på andra håll, för alternativ energiproduktion, grundad på förbränning av biomassa.

Vilka de eventuellt lönsamma energigrödorna är kan idag delvis vara att förutsäga. Förutsättningarna för fortsatt forskomöjligt och investeringsverksamhet på området skulle emellertid ning

272 Särskilt yttrande av ledamoten Åke Wredên

kunna förbättras genom ett principbeslut att kommande energigrödor skall finnas med i jordbruksregleringen.

Viljan att ta risker genom investeringar i forskning, växtförädling, processutveckling m m påverkas idag förmodligen negativt av att förutsättningarna för en framtida alternativ energiproduktion inte är klarlagda.

I flera viktiga avseenden kommer dock att förutsättningarna då beslutar klarläggas riksdagen om en ny energibeskattning.

F n råder i princip en konkurrenssnedvridning mellan befintliga grödor och energigrödor, då de förra stöds genom jordbruksregleringen, medan de senare inte självklart kan räkna med sådant stöd.

Hur ett jordbrukspolitiskt stöd till alternativ energiproduktion skall vara utformat finns det nu inte att I underlag avgöra. samband med frågan om sockerbetsodlingen har det dock varit rimligt att utgå från att denna i första hand ersätter spannmålsproduktion och att det jordbrukspolitiska värdet av energiproduktion med hjälp av sockerbetor åtminstone motsvarar de minskade exportförlusterna för spannmål.

Statens utredningar 1982

offentliga

Kronologisk förteckning

Real beskattning. B. Real beskattning. Bilaga 1-3. B. . Real beskattning. Bilaga 4-6. B.

FFK-JN.

Tandvården under 80-talet. S De förtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. Kn. m . Sockernâringan. Jo.

Statens offentliga utredningar 1982

Systematisk förteckning

Socialdepartementet Tandvården under 80-talet. [4] Budgetdepartementet Realbeskanningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real beskattning. Bilaga 1-3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga +6. [3] Jordbruksdepartementet Sockernäringen. [6] Kommundepartementet De förtroendevalda i kommuner och Iandstingskommuner. [5]

Anm. Siffrorna inom kiammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

- -- L N ISBN 91-38-06795-1

L|berF0rlag ISSN 0375-2s0x

Allmänna Förlaget