Talböcker utgivning och spridning : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Ä

k

i O

UTGIVNING OCH

SPRIDNING

?

BEDÃNKÅNDEAVTALBOKSKOMMTTFN

Statens offentliga utredningar

@@ 1982:7

E? Utbildningsdepartementet

Talböcker

-

och

utgivning spridning

Betänkande av talbokskommittén Stockholm 1982

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06711-0 ISSN 0375-250X Gotab Stockholm 1982

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 1 mars 1979 chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté med

högst fem ledamöter med uppdrag att bl. a. utarbeta förslag till en omorganisation av talboks- och punktskrifts-

försörjningen som helhet i ett mer långsiktigt perspek-

tiv. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag som ledamöter kanslichefen Bertil Andersson, tillika ordförande, numera kanslichefen Jan Persson (t. o. m. 1979-10-29), numera departementsrådet Desirée Edmar (t. o. m. 1979-11-14), organisationsdirektören Olov Höglund samt biträdande bibliotekschefen Elisabet Thorell Rittby. Senare har som ledamöter tillkallats förbundsordföranden Bengt Lindqvist (fr. o. m.

1979-10-30), numera departementsrådet Jan-Mats Lin-

dahl (fr. o. m. 1979-11-15 t. o. m. 1980-12-31) samt

depar-

tementssekreteraren Rüdel (fr. o. m. 1981-01-

Wolfgang

01). l kommitténs arbete har under år 1981 som

sakkunniga

deltagit bibliotekschefen Jan-Olof Gurinder, sekreteraren Auli Strand samt numera bibliotekschefen Kerstin Ullander. Som experter har under år 1981 deltagit förste

bibliotekarien Ulla Cahling och departementssekreteraren

Brita Lundh (fr. o. m. 1981-07-01). En förteckning över samtliga av kommitténs sakkunniga och experter samt personalen i kommitténs sekretariat

finns i bilaga 6. Arbetet påbörjades i mars 1979. Kommittén antog

namnet talbokskommittén. Kommittén har den 30 april 1979 överlämnat delbetänkandet Verksamhetsform och organisation för talboks-

och punktskriftsbiblioteket. Förtiden 1 januari-29 februari

1980 förordnades talbokskommitténs ledamöter till ledamöter i styrelsen för talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Kommittén har vidare lämnat förslag till anslagsframställning avseende budgetâren 1979/80 och 1980/81 för talboks- och punktskriftsbiblioteket samt den 1 oktober 1981 lämnat förslag till samordning av Tomtebodaskolans elevbibliotek med talboks- och punktskriftsbiblioteket. Kommittén har avgivit yttrande över ett medlemsförslag i Nordiska rådet angående ett nordiskt samarbete på talboks- och punktskriftsområdet. Talbokskommittén överlämnar härmed sitt slutbetänkande Talböcker - och utgivning spridning. Kommitténs uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm den 14 december 1981

Bertil Andersson

Olov Höglund Bengt Lindqvist

Wolfgang Rüde/ Elisabet Thorell Rittby

/Miklos Gulyas Agneta Rönn-Diczfalusy

innehåll

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2 utgångspunkter för kommitténs arbete . . . . . 23 2.1 Direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 23 2.2 Kommitténs arbete . . . . . . . . . . . . . . 24 2.3 Bakgrund, tidigare utredningar m. m. . . . . 25 2.3.1 Kort historik . . . . . . . . . . . . . . . 25 2.3.2 Skolöverstyrelsens utredningar . . . . 26 2.3.3 Handikapputredningens betänkande Kultur åt alla . . . . . . . . . . . . . . 27 2.3.4 Propositionen om insatser för handikappades kulturella verksamhet . . . . . . 29 2.3.5 Regionala biblioteksuppgifter . . . . . 31 2.3.6 Arbetsgruppen för Synskadades riksförbunds bibliotek . . . . . . . . . . . . . 32 2.3.7 1979 års budgetproposition . . . . . . 33 2.4 Talbokskommitténs utgångspunkter för den framtida talboksförsörjningen . . . . . . . . . 34

3 nuvarande

Den

talboksförsörjningen . . . . . . 37 3.1 Oversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37 3.1.1 Talböcker och talfonogram . . . . . . 37 3.1.2 Vilka svarar för talboksförsörjningen . 38 3.2 Målgrupp för talböcker . . . . . . . . . . . . 39 3.3 Urval och utgivning av talböcker och talfonogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.3.1 TPB:s urval och utgivning av talböcker 44 3.3.2 Btjzs urval och utgivning av talböcker . 46 3.3.3 Urval och av talböcker vid utgivning länsbiblioteken . . . . . . . . . . . . . 46 3.3.4 Utgivning av talböcker på svenska i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

3.3.5 av talfonogram . . . . . . . 47

Dtgivning

3.3.6 Overföring av Sveriges Radios material till talbok . . . . . . . . . . . . . . . . 48 3.4 Inköp och inlåning av talböcker till folkbiblioteken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 3.4.1 Det samlade talboksbeståndets fördelning mellan olika nivåer . . . . . . . . 50 3.4.2 Försäljning av talböcker . . . . . . . . 51 3.4.3 Folkbibliotekens inköp av talböcker . . 53 3.4.4 Inlåning av talböcker till folkbiblioteken 56 3.4.5 Länsmodeller . . . . . . . . . . . . . . 59 3.5 Direktutlåning . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 3.5.1 TPB:s direktutlåning . . . . . . . . . . 61 3.5.2 Länsbibliotekens direktutlåning . . . . 62 3.5.3 De övriga kommunbibliotekens direktutlåning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 3.6 Information och utbildning m. m. . . . . . . . 65 3.6.1 TPB:sinformationsverksamhet . . . . 65 3.6.2 Länsbibliotekens talboksinformation . 67 3.6.3 De övriga kommunbibliotekens talboksinformation . . . . . . . . . . . . . . . 68 3.6.4 Statens kulturråd . . . . . . . . . . . . 68 3.6.5 Institutionen bibliotekshögskolan . . . 69

3.7 Finansiering av talboksverksamheten . . . . 69

3.7.1 Staten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 3.7.2 Primär- och Iandstingskommunerna . . 71 3.8 Litteraturförsörjningen för synskadade m.fl. i andra länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 3.9 Den tekniska utvecklingens betydelse för talboksverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . 77

4 Den nuvarande punktskriftsförsörjningen . . . . 79

l

4.1 Målgrupp för punktskriftsböcker . . . . . . . 79 4.2 Utgivning av punktskriftsböcker . . . . . . . 80

l

4.3 Utlåning och försäljning av punktskriftsböcker 82 4.4 Den tekniska utvecklingens betydelse för punktskriftsverksamheten . . . . . . . . . . . . . . 82

5 Talbokskommitténs överväganden och förs/ag . 85 5.1 Upphovsrättsliga frågor i talboksverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 5.1.1 Målgruppen för talböcker . . . . . . . 86 5.1.2 Framställning av talböcker . . . . . . . 87 5.2 Utgivning av talböcker . . . . . . . . . . . . . 88

5.2.1 Ett samlat ansvar för talboksutgivningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 5.2.2 Särskilda frågor i samband med beslut om talboksutgivning 90 5.2.3 Utgivningsnivån för talböcker 92 5.3 Försäljning av talböcker till folkbiblioteken . . 93 5.3.1 Talbokspriset 93 5.3.2 Försäljning av äldre och mindre frekventatitlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 5.3.3 Btj:s roll i 96 talboksförsörjningen 5.4 Den framtida talboksförsörjningen . . . . . . 96 5.4.1 En decentraliserad talboksförsörjning . 97 5.4.2 Resursbehov vid en fortsatt decentralisering 100 5.4.3 Statligt stöd till folkbibliotekens talboksverksamhet 101 __ 5.5 Ovriga frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 05 5.5.1 Den framtida punktskriftsförsörjningen 105 5.5.2 TPB:s informations- och rådgivningsansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 5.5.3 Utbildning i litteraturservice till handikappade . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 5.5.4 Internationellt utbyte av talböcker . . . 107 5.6 Sammanfattning av . . . . . . . . . 108 förslagen

6 Kostnadsberäkningar och finansiering av kommitténs förslag 1 09 6.1 Kostnadsfördelning mellan stat och kommun-

er . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

6.2 Finansiering av kostnaderna för ett statligt stöd till folkbibliotekens talboksverksamhet 1 10 6.3 Finansiering av ökade kostnader för den centrala talboksutgivningen . . . . . . . . . . . . 111

Bilaga1 Kommittédirektiv . . . . . . . . . . . . . . 113

Bilaga 2 Kommuner efter invånaranta/, ta/boksbestånd på kassett och talboksutlåning i bib- /iotekssystemet år 1980 . . . . . . . . . . 117

Bilaga 3 Undersökning av TPB:s ta/boksbestånd i fråga om reservationer och utnyttjandegrad m. m.

Bilaga4 Grupper som är berättigade att låna

tal;

böcker enligt URL och avtalet mellan S0 och SFF . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123

Bilaga 5 Den tekniska för utvecklingens betydelse bibliotekens verksamhet med punktskriftsböcker och talböcker . . . . . . . . . . . 127

Bilaga 6 Kommitténs och seksakkunniga, experter retariat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Förkortningar

Btj Bibliotekstjänst AB BUMS Bibliotekens utlånings- och mediakontrollsystem DBF De blindas förening NLS National Library for the Blind and Physically Handicapped, Washington RPH-SYN Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade SAB Sveriges allmänna biblioteksförening SBTB Statens bibliotek og trykkeri for blinde, Köpenhamn SCB Statistiska centralbyrån SFF författarförbund Sveriges SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar Synskadades riksförbund SBF SO Skolöverstyrelsen TPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket URL Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk UTU Utvidgad talboksutlåning

Sammanfattning

Talbokskommittén (U 1979:02) har haft som huvuduppgift att föreslå åtgärder för att förverkliga en mer decentraliserad talboksverksamhet. Kommitténs förslag presenteras i detta betänkande.

Utgångspunkter för kommitténs arbete

l kapitel 2 redovisas utgångspunkterna för kommitténs arbete, bl. a. de tidigare utredningar som rört litteraturservicen till synskadade och andra Iäshandikappade. l propositionen (1976/77:87) om insatser för handikappades kultu rella verksamhet uttalas att talbokslåntagarna i första hand bör få biblioteksservice från sina lokala folkbibliotek istället för, vilket tidigare var vanligt, från det centrala, numera statliga talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Genom att låna från sina lokala bibliotek kan talbokslåntagarna också få del av bibliotekens övriga service. TPB:s naturliga roll blir därmed att fungera som lånecentral. l 1979 års budgetproposition (prop. 1978/792100 bilaga 12, sid. 40) sägs vidare att ett allvarligt hinder för en utökad talboksutlåning från folkbiblioteken är dessas begränsade möjligheter att förvärva ett bredare titelurval av talböcker. Vid denna tidpunkt erbjöds endast ca en fjärdedel av den årliga talboksutgivningen till försäljning. Talbokskommittén sammanfattar målen för den framtida talboksförsörjningen på följande sätt. E! och andra behöver i Synskadade talboksberättigade princip ha tillgång till de böcker som ges ut i tryckt form. E1 Urvalet av vilka böcker som skall läsas in som talbok måste ske i sådana former att låntagare och bibliotek kan påverka det.

12 Sammanfattning sou 1982:7

E1 Alla talböcker som ges ut bör också erbjudas till försäljning till folkbiblioteken. EITalbokslåntagarna skall kunna låna böcker från sitt lokala bibliotek på samma sätt som andra låntagare. DTPB skall svara för den centrala talboksutgivningen samt stödja folkbibliotekens talboksverksamhet genom fjärrlån och depositioner av talböcker, främst till länsbiblioteken, och genom information och råd i talboksfrågor.

Den nuvarande talboksförsörjningen

l kapitel 3 redogörs för vilka grupper som har rätt att låna talböcker samt de olika funktionerna i talboksverksamheten.

Målgrupper

Talböcker får framställas utan upphovsmannens samtycke men då endast för utlåning till särskilda grupper som finns angivna i upphovsrättslagen (URL), blinda nämligen och personer som p. g. a. vanförhet eller sjukdom är förhindrade att ta del av ett litterärt verk på

konventionellt

sätt. Enligt ett särskilt avtal mellan skolöverstyrelsen (SO) och Sveriges författarförbund (SFF) får även vissa andra grupper Iâna talböcker, nämligen afasisjuka, hörselsvaga, dyslektiker och psykiskt utvecklingsstörda. Antalet talboksberättigade har uppskattats till ca 500 000 personer. En stor del av dessa lånar emellertid inte talböcker idag. Utöver de nuvarande finns det vissa talboksberättigade grupper, bl. a. analfabeter, som är helt eller delvis oförmögna att läsa tryckta böcker men som inte har rätt att låna talböcker idag.

Utgivning av talböcker och talfonogram

Utgivningen av talböcker regleras i URL, enligt vilken en talbok får framställas av en tryckt bok utan upphovsmannens samtycke, dock endast för utlåning enligt ovan. Ett talfonogram däremot framställs av upphovsmannen själv eller av någon som har avtal med denne. För talfonogram

Sammanfattning 13

gäller inte några restriktioner t. ex. i fråga om försäljning och utlåning, vilket är fallet för talböcker. Utgivning av talböcker får endast ske vid länsbiblioteken, TPB, Synskadades riksförbund (SRF) och Bibliotekstjänst AB (Btj). Totalt gavs år 1981 ut ca 1 300 titlar som talbok för allmänt biblioteksbruk. Den totala talboksutgivningen, inklusive läromedel, uppgår till mellan 1 500 och 2 000 titlar årligen. Utgivningen avtryckta böcker i Sverige uppgår till ca 10 000 per år. TPB ger årligen ut ca 1 100 titlar främst av allmänlitteratur, varav ca en fjärdedel för barn och ungdom, samt 300-400 titlar av studielitteratur för högskolestuderande. Btj ger ut ca 150 titlar per år främst av allmänlitteratur. Den övriga talboksutgivningen innefattar bl. a. läromedel för grundskolan och gymnasieskolan, litteratur av lokalt och regionalt intresse samt olika typer av studiematerial. TPB:s urval av vilka böcker som skall ges ut som talbok sker bl. a. utifrån bokrecensioner. Dessutom tar man hänsyn till de tekniska förutsättningarna att läsa in den på band. Man strävar efter att i talboksutgivningen återspegla utgivningen av tryckta böcker samt att skapa ett allsidigt bokbestånd med beaktande av läsarnas behov och önskemål.

Btjzs beslut om vilka titlar som skall läsas in sker efter

samråd med en urvalskommitté därtvå folkbibliotek finns representerade. Btj strävar efter att göra ett brett och allsidigt urval med beaktande av kraven på kvalitet och efterfrågan. Utgivningen av talfonogram är idag inte särskilt omfattande och sker endast vid enstaka samt vid flera av förlag programföretagen inom Sveriges Radio. Talfonogrammen saluförs i handeln. Vid Sveriges Radio finns ett mycket stort bestånd av masterband med material som skulle lämpa för sig till talbok. Detta är dock inte f. n. då det överföring möjligt saknas ett avtal mellan och programföretagen upphovsmännen om sekundär nyttjanderätt till materialet. Detta innebär att TPB ibland tvingas göra som redan inläsningar finns i Sveriges Radios arkiv.

14 Sammanfattning

Inköp och inlåning av talböcker till folkbiblioteken

TPB:s samlade talboksbestånd uppgick år 1980 till ca 110 000 exemplar fördelade på 15 000 titlar. Ca 100 000 exemplar fördelade på 9 000 titlar var allmänlitteratur på kassett för barn och vuxna. Folkbibliotekens talboksbestånd samma år till ca 110 000 exemplar på uppgick kassett, fördelade på omkring 3 000 titlar. Ca 160 av de 279 folkbiblioteken hade egna talboksbestånd år 1980. försäljning av talböcker har pågått sedan år 1960 Btj:s och omfattat totalt ca 3 000 titlar på kassett ur Btj:s och TPB:s utgivning. År 1975 salufördes 200 av totalt ca 500 År 1981 saluförs 600 av ca 1 300 titlar. utgivnatalbokstitlar. i Btj:s särskilda talboks- Försäljningstitlarna presenteras häften som f. n. ges ut 10 gånger per år. Btj får kostnadsfritt disponera TPB:s masterband för kopiering av talböcker som skall säljas till folkbiblioteken. Priset som folkbiblioteken får betala för en talbok är i 200 kronor, vilket är mer än dubbelt så genomsnitt knappt mycket som priset på en tryckt bok. Talbokspriset är bl. a. beroende av titel i det totala genomsnittsupplagan per utbudet, av speltiden samt av inläsningskostnaden. Kostnaderna för Btj:s nuvarande 150 inläsningar slås ut på samtliga sålda talböcker. De främsta problemen i samband med talboksförsäljanses av biblioteken vara att samtliga utgivna titlar ningen inte varit att att saluförda titlar inte möjliga köpa, tidigare alltid gått att köpa igen (d. v. s. bristande s. k. backlistförsamt att priset talböcker är De två säljning) på högt. förstnämnda problemen kommer i viss utsträckning att lösas genom att Btj år 1982 påbörjar en specialservice, genom vilken biblioteken en eller tvâ gånger per år skall kunna beställa titlar ur den samlade talkboksutgivningen. Folkbibliotekens inköp av talböcker har ökat markant under de senaste åren. År 1977 köptes 15 000 talböcker av 90 bibliotek. År 1980 köptes 22 000 talböcker av 120 bibliotek. Av landets 279 folkbibliotek är det omkring 70 bibliotek, bl. a. samtliga Iänsbibliotek, som köper

talböck-

er 120 bibliotek inte alls. Ovriga regelbundet. köper bibliotek talböcker sporadiskt. På några håll föreköper kommer ett samarbete mellan bibliotek i fråga om talboksinköp. av talböcker till folkbiblioteken sker i form av lnlåningen

Sammanfattning

depositioner och fjärrlån. Omkring 70 bibliotek har direktutlåning av talböcker endast tack vare att de kan låna in sådana från andra bibliotek. Depositioner av talböcker lämnas främst av TPB i form av dels vanliga depositioner till folkbibliotek och institutioner, dels särskilda depositionertill länen.Antalet talböcker i depositioner från TPB uppgick år 1980 till 34 000. Ungefär hälften av de 24 länsbiblioteken lämnar mindre depositionertill kommunbiblioteken i respektive län. Depositionsverksamheten i länen har ökat under de senaste åren men länsbibliotekens talboksbestånd anses inte för tillräckliga några ytterligare ökningar. Fjärrlån av talböcker till folkbibliotek lämnas från såväl Iänsbiblioteken som TPB. År 1980 lämnades 36 000 fjärrlån från TPB och 100 000 från Iänsbiblioteken. Folkbibliotekens talboksbestånd är mycket små. Länsbiblioteken har inte en för att tillräcklig beredskap komplettera kommunbibliotekens talboksbestånd. Kommunbiblioteken vänder sig därför i stor utsträckning direkt till TPB. Länsbibliotekens möjligheter att ge talboksservice varierar dock avsevärt. I fall lånar många kommunbiblioteken sådana talböcker från TPB som samtidigt kan finnas tillgängliga vid länsbiblioteket.

Direktutlåning av talböcker

Direktutlåningen av talböcker (personliga lån) uppgick år 1980 till totalt 855000 lån. Folkbiblioteken svarade för 760000 lån, dvs. ca 90%. Ungefär 70% av den totala utlåningen gavs från låntagarnas hemortsbibliotek och de övriga från TPB eller länsbibliotek utanför låntagarnas hemorter. Direktutlåningen från TPB har minskat under de senaste åren och beräknas komma att minska ytterligare. TPB har idag mellan 1 500 och 2000 varav ett direktlåntagare, 100-tal i Finland. TPB strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt överföra direktlåntagare till deras respektive folkbibliotek. Dessas förutsättningar att ta över lântagarna varierar dock. Det finns också vissa vid

Iåntagarkategorier

TPB som inte har möjlighet att få samma service från sitt eget bibliotek, t. ex. låntagare med utpräglade specialintressen. Länsbiblioteken svarade år 1980 för ungefär hälften av den totala dvs. 410 000 lån. Ca direktutlåningen en

16 Sammanfattning

tredjedel av lånen går till låntagare som är bosatta utanför Iänsbibliotekets kommun. l vissa fall beror detta på att Iåntagarnas eget kommunbibliotek inte kan erbjuda service med talböcker. Kommunbiblioteken svanågon rade âr 1980 för 40 °/› av den totala direktutlåningen, dvs. 350 000 lån. Ca 50 kommunbibliotek hade ingen talboksutlåning över huvud taget.

Information om talböcker

TPB framställer och distribuerar olika typer av talboksinformation. Folkbiblioteken erhåller information i form av kataloger, nyförvärvslistor och genrelistor. Vidare ges en del allmän information vid konferenser och studiebesök samt i TPB:s informationsblad På tal. Den senaste fullständiga talbokskatalogen kom ut år 1974. TPB planerar att under budgetåret 1982/83 ge ut en ny katalog. De

skall läggas in i databasen

bibliografiska uppgifterna BUMS olika av och nyförvärvsvarigenom typer kataloger listor kommer att kunna tas fram. Katalogen kommer att kunna framställas i tryckt form och som mikrofiche. TPB ger även information till sina direktlåntagare och till andra t. ex. att skicka ut boktips till taltidlåntagare genom ningar runt om i landet. Länsbiblioteken sprider talboksinformation till kommunbiblioteken t. ex. vid länsmöten och länskonferenser, i länsmeddelanden samt i särskilda Iänskataloger för talböcker. Dessa ges inte ut särskilt ofta och innefattar vanligen endast Iänsbibliotekets, inte kommunbibliotekens bestånd. Kommunbiblioteken använder vanligen Iänsbibliotekens eller TPB:s kataloger men vissa framställer också egna talbokskataloger. Spridning av lokal och information rörande talböcker sker också regional genom bl. a. länskonsulenter för synskadade, handikapporganisationer och taltidningar.

Finansiering av talboksverksamheten

Talboksverksamheten, dvs. utgivnings- och biblioteksverksamheten, finansieras av såväl staten som kommunerna. Statens finansiering sker över flera anslag på statsbudgeten, främst de två anslag som avser förvalt-

Sammanfattning 17

ningskostnader respektive produktionskostnader vid TPB.

Tillsammans dessa kr

omfattar

anslag närmare 20 milj.

budgetåret 1981/82. Aven de statliga bidragen till lokal och regional biblioteksverksamhet, vilka totalt uppgår till

drygt 20 milj. kr 1981/82, kommer delvis talboksverksamheten tillgodo.

Landstings- och primärkommuner finansierar huvudde-

len av folkbibliotekens talboksverksamhet. Totalt uppgick driftkostnaderna vid folkbiblioteken till ca 1 000 milj. kr år

1980. 1 % av deras utlåning avsåg talböcker. År Ungefär

1980 köpte folkbiblioteken talböcker för totalt ca 4,5 milj. kr.

Internationella jämförelser

Vid en internationell jämförelse ifråga om talboksförsörj-

ning kan konstateras att det främst är Danmark och USA

som i någon mån påminner om Sverige. De kommunala

biblioteken i Danmark spelar en ganska stor roll i talboksförsörjningen. Till skillnad från i Sverige ges drygt 10 °/› av talböckerna i Danmark ut av bokförlag. I USA svarar en avdelning inom Library of Congress för huvuddelen av talboksutgivningen liksom för en omfattande produktion och distribution av kataloger och annat informationsmaterial. En stor mängd talböcker distribueras gratis till de ca

50 förtalböcker samt till de omkring 100 regionbiblioteken

filialerna till dessa.

Den tekniska utvecklingens betydelse

Den tekniska kommer sannolikt

pågående utvecklingen inte att medföra några större förändringar av talbokstekniken förrän tidigast i slutet av 1990-talet. BI. a. pågår

en utveckling av nya medietyper samt av formerna för distribution av textmaterial.

Punktskriftsförsörjningen

l kapiteI4 beskrivs den nuvarande punktskriftsförsörjningen. Punktskriften är de synskadades skriftspråk. Mellan

1 000 och 2 000 personer i Sverige behärskar punktskrift

Sammanfattning

idag. Årligen framställs 600-700 titlar i punktskrift, varav

närmare hälften för utbildningsändamål. Utgivning av sker vid rikscentralen för punktskriftsböcker TPB, pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN), Tomtebodaskolan och SRF. Det totala beståndet av punktskriftsböcker uppgår till mer än 10 000 exemplar. En titel framställs vanligen endast i ett exemplar. Vissa ord och orddelar är av utrymmesskäl numera förkortade enligt ett

särskilt förkortningssystem.

SO inrättade år 1970 en nämnd för svensk punktskrift som bl. a. skall främja och utveckla punktskriften. l nämnden ingår företrädare för flera organ som arbetar med frågor rörande synskadade. TPB finns dock inte representerat. Nämnden har under de senaste åren inte haft några regelbundna sammanträden. Utlâningen av punktskriftsböcker sker, med undantag av läromedel, huvudsakligen från TPB. Folkbiblioteken har f. n. en obetydlig roll i sammanhanget. En statligt subventionerad försäljning av punktskriftsböcker pågår sedan nâgra år. Synskadade kan härigenom köpa vissa böckertill samma pris som för motsvarande tryckta bok. Totalt har försäljningen omfattat ett 40-tal titlar hittills. Den tekniska utvecklingen kommer att få stor betydelse för den framtida punktskriftsverksamheten. BI. a. kommer en att kunna framställas i samtipunktskriftsbok princip digt som den tryckta boken genom användning av samma datalagrade grafiska information.

Kommitténs överväganden och förslag

l kapitel 5 redovisas kommitténs överväganden och förslag. Inledningsvis konstateras att decentraliseringen av talboksförsörjningen redan idag är långt kommen. Folkbibliotekens roll i denna verksamhet har successivt ökat under senare år. Ett problem är dock de stora standardskillnader som finns mellan olika län och kommuner. Det är därför angeläget med åtgärder som påskyndar den pågående utvecklingen och som samtidigt verkar för en utjämning av standardskillnaderna så att talbokslåntagarna kan få en god litteraturservice oavsett var de bor. Kommittén anser att det f. n. inte finns skäl att utvidga den grupp som idag har rätt att låna talböcker. Verksamhetens nuvarande omfattning medger inte heller en

soua 1982:7 19 Sammanfattning

utvidgning utan åtföljande för dem serviceförsämringar som lånar och har rätt att låna idag. Kommittén föreslår att TPB ges det samlade ansvaret för den centrala Detta talboksutgivningen. innebär att TPB övertar utgivningen av de 150 titlar per år som f. n. ges ut av Btj. Folkbibliotekens möjligheter att påverka utgivningens inriktning kan därmed förbättras. Folkbibliotekens medverkan i TPB:s bokurvalsarbete bör utvecklas. TPB bör bilda en med referensgrupp företrädare för bl. a. folkbiblioteken. bör Referensgruppen bl. a. ha till uppgift att diskutera och att urvalsprinciper följa utgivningen. TPB börtillsammans med referensgruppen verka för att folkbibliotekens löpande medverkan i bokurvalet ökar samt för att av vissa utgivningen talbokstitlar skall ske betydligt tidigare än idag. Btjzs försäljning av talböcker har en avgörande betydelse för hur folkbiblioteken kan ut sin talboksverkbygga samhet. Kommittén anser att Btjzs insatser i talboksförsörjningen bör preciseras efter förhandlingar mellan företaget och staten. Det gäller framför allt priset på talböcker, antalet titlar som erbjuds i den löpande försäljningen samt möjligheterna för biblioteken att också köpa andra titlar än de som erbjuds i talbokshäftena. Kommittén anger, utifrån uttalade mål och tidigare principer, följande riktlinjerför utvecklingen av talboksför-

sörjningen. Utgångspunkten är att talbokslåntagarna skall

kunna få service från sitt lokala folkbibliotek. Dessa bör införskaffa talböcker genom inköp och/eller depositioner och fjärrlån samt sprida information om talböcker och talboksservice till låntagare och andra berörda. Länsbiblioteken bör i än f. n. få en samordnande och högre grad kompletterande roll i talboksförsörjningen inom respektive region. De bör bl. a. ge och förmedla talbokslån till kommunbiblioteken, verka för att Iåntagarna vänder sig till sina lokala bibliotek samt samordna den regionala informationen om och planeringen av talboksverksamheten. TPB bör svara för den centrala talboksutgivningen samt låna ut främst mindre frekvent litteratur. l fråga om depositioner bör TPB i första hand vända sig till Iänsbib- Iioteken. TPB bör vidare öka sina insatser när det gäller information och utbildning om talböcker och talboksservice samt på andra sätt stödja folkbibliotekens talboksverksamhet. En arbets- och dessa ansvarsfördelning enligt riktlinjer kräver emellertid ganska stora l detta samförändringar.

20 Sammanfattning

är särskilt två problem av betydelse. Dels är manhang standardskillnaderna stora mellan olika län och kommuner, dels är folkbibliotekens talboksbestånd otillräckliga i förhållande till efterfrågan. Förändringarna kan därför ske först på sikt. Kommittén föreslår ett tidsbegränsat statligt stöd till folkbibliotekens talboksverksamhet för att främja och påskynda den fortsatta decentraliseringen. Stödet skall möjliggöra en ökning av folkbibliotekens talboksbestånd samt bidra till en standardutjämning inom talboksverksamheten vid folkbiblioteken. Stödet skall vidare medverka till en samordning av förändringarna avseende arbets- och ansvarsfördelningen i talboksförsörjningen på lokal, regional och central nivå. Kommittén föreslår två olika stödformer: EI stöd för uppbyggnad av lokala och regionala talboksbestånd, EI särskilt stöd för anskaffning av äldre talbokstitlar. Båda stödtyperna bör fördelas av TPB och utgå underfem år. Stödet för av talboksbestånd bör utgå i uppbyggnad form av bidrag till folkbiblioteken inom ett län under förutsättning att en regional plan för talboksverksamhetens har fastställts av berörda kommuner och utbyggnad landsting. l samband med beslut om bidrag skall TPB:s service till regionen preciseras. Varje region/län som fastställt en bör bidragsår kunna få regional plan varje mellan en och fyra bidragsenheter om vardera 30 000 kronor. Stödet för anskaffning av äldre talbokstitlar bör avse omkring 1 000titlar som aldrig erbjuditstillförsäljning och som är så vid TPB att de bör till efterfrågade spridas folkbiblioteken. Stödet bör riktas till Iänsbiblioteken och i form av färdiga böcker som fördelas efter folk-

utgå

mängd i län. För detta stöd bör inte gälla som respektive villkor att en regional plan fastställts.

Finansiering av förslagen

l kapitel 6berörs frågan om fördelningen av kostnader för talboksverksamheten mellan stat och kommuner. Vidare redovisas kostnadsberäkningar för kommitténs förslag samt förslag till finansiering.

Sammanfattning

Kommitténs förslag innebär att folkbibliotekens tal-

boksverksamhet totalt kommer att kräva ett ökat utrymme inom ramen för kommunernas totala resurser. Vi har

utgått ifrån att kommunerna liksom hittills helt skall

finansiera kostnaderna för personal och lokaler för tal-

boksverksamheten. Vi har vidare utgått ifrån att talböck-

erna kan skickas portofritt med Genom det posten.

föreslagna statliga stödet underlättas en fortsatt utbygg-

nad av folkbibliotekens talboksverksamhet som samtidigt primärkommuner och

Iandstingskommuner själva avgör

utbyggnadstakten och talboksverksamhetens uppläggning inom respektive region. Kostnaderna för det stödet till 3

föreslagna uppgår milj. kr per år under en femårsperiod. Kommittén anser det inte

vara självklart att dessa kostnader skall finansieras genom

omfördelning enbart inom biblioteksområdet men föreslår dock-finansiering av de nuvagenom omfördelning

rande statliga till lokal biblioteksverksamhet.

bidragen

Kostnaderna för ett statligt av hela den Övertagande

centrala talboksutgivningen föreslås finansieras inom

för de medel som anvisas för

ramen TPB:s produktion.

Overtagandet bör ske successivt under fem år.

Utgångspunkter för kommitténs arbete

2.1 Direktiv

Talbokskommitténs direktiv, vilka bifogas som

bilaga 1,

innefattar i huvudsak två dels att utarbeta uppdrag: förslag till verksamhetsform och för det organisation numera statliga talboks- och punktskriftsbiblioteket (tidigare Synskadades riksförbunds bibliotek), dels att utarbe-

ta förslag till en omorganisation av talboks- och

punkt-

skriftsförsörjningen som helhet i ett mer långsiktigt

perspektiv, med utgångspunkt i vad som anförs i 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79:100 bil. 12). Direktiven

anger också att kommittén bör ta initiativ till en samordning av Tomtebodaskolans elevbibliotek med talboks- och punktskriftsbiblioteket. Kommittén överlämnade 1979-04-30 delbetänkandet Verksamhetsform och organisation förtalboks- och punkt-

skriftsbiblioteket. Betänkandet låg till för ett riks-

grund dagsbeslut som innebar att Synskadades riksförbunds (SRF) bibliotek den 1 januari 1980ombildades till en statlig myndighet med namnet talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Kommittén har vidare överlämnat två anslags-

framställningar för TPB avseende dels andra hälften av budgetåret 1979/80, dels budgetåret 1980/81. Kommittén fungerade, enligt särskilt uppdrag, under tiden 1

januari till 29 februari 1980 som styrelse för TPB.

I fråga om av Tomtebodaskolans samordningen elev-

bibliotek med TPB har kommittén den 1 oktober 1981 till chefen för

Utbildningsdepartementet överlämnat en skri-

velse med till och

förslag åtgärder finansiering m. m.

Den framtida behandlas i bl. a.

talboksförsörjningen

1979 års budgetproposition (prop. 1978/79:100 bil. 12 sid.

39 f). l detta sammanhang berörs om

frågan ansvarsfördelningen mellan SRF:s bibliotek (numera TPB) och

folkbiblioteken när det gäller av talboks-

uppbyggnaden

24 för kommitténs arbete utgångspunkter

service i landet som helhet. Bland annat sägs att man bör sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt låta de lokala folkbiblioteken svara för kontakterna med talboks- Iåntagarna. Den naturliga rollen för TPB blir därmed att fungera som Iånecentral och depositionsbibliotek. Vidare sägs att de begränsade möjligheterna för folkbiblioteken att förvärva ett bredare titelurval av talböcker utgör ett allvarligt hinder för strävandena att sprida talboksutlåningen i landet. En förändring i detta avseende medför väsentligt ändrade villkor för de organ som nu är verksamma på talboksomrâdet och måste därför skei nära samverkan med dessa parter. Se vidare avsnitt 2.3.7.

2.2 Kommitténs arbete

Vi har inriktat vårt arbete på att studera folkbibliotekens nuvarande roll i och på vad som bör talboksförsörjningen göras för att ytterligare främja en fortsatt decentralisering av talboksverksamheten i landet. TPB:s roll i talboksförsörjningen har självfallet också behandlats. Därutöver har vi berört vissa andra frågor som är av betydelse för den framtida talboksförsörjningen, bl. a. omfattningen på den av staten finansierade utgivningen av talbokstitlar. Vissa frågor, t. ex. utvidgning av gruppen som har rätt att låna talböcker framställda med stöd av 18 § upphovsoch att överföra Radios rättslagen möjligheterna Sveriges material till talbok, har vi berört utan att lägga några förslag. Frågor som rör taltidningar, dagstidningar för synskadade och inläsningstjänst har inte berörts, inte heller s. k. storstilsböcker. Vi har även berört frågan om den framtida punktskriftsförsörjningen men lägger inte fram några förslag till åtgärder. Kommittén har under sitt arbete haft kontakt med företrädare för bibliotek och andra berörda myndigheter och Bland annat har kommittén deltagit organisationer. vid flera bibliotekskonferenser. Intervjuer har genomförts med företrädare för Iänsbiblioteken samt ett mindre antal kommunbibliotek. l samarbete med statistiska centralbyrån (SCB) har kommittén sammanställt uppgifter rörande folkbibliotekens talboksverksamhet (bilaga 2). Kommittén har också genomfört en särskild undersökning av efterfrågan på talböckerna vid TPB (bilaga 3).

sou 1982:7 för kommitténs arbete 25 Utgångspunkter

Kommittén har vidare avgivit yttrande över ett medlemsförslag i Nordiska rådet angående ett nordiskt samarbete på talboks- och punktskriftsområdet. Till kommittén har bl. a. inkommit följande skrivelser: El från Härnösands bibliotek ang. försäljningsnivå för och pris på talböcker, EI från stifts- och landsbiblioteket i Skara ang. försäljning av talböcker mellan länsbibliotek samt E1 från Tornedalens bibliotek ang. talböcker för de finsktalande i Tornedalen.

2.3 Bakgrund, tidigare utredningar m. m.

2.3.1 Kort historik

År 1829 presenterade fransmannen Louis Braille ett system med sex reliefpunkter som genom olika kombinationer skapade punktskriften, ett skriftspråk för synskadade, som blev internationellt erkänd och tillämpad. De böcker för synskadade som framställdes i Sverige i mitten av 1800-talet trycktes med andra typer av reliefskrift. På 1870-talet började man framställa böcker enligt Brailles system. År 1892 grundades ett bibliotek för synskadade av Föreningen för blindskrift. År 1911 övertogs föreningens uppgifter av De Blindas Förening (DBF), vilken hade bildats av 17 blinda hantverkare år 1889 i syfte att förbättra de blindas situation i Sverige. DBF ombildades år 1976 till Synskadades riksförbund (SRF). SRF är en partipolitiskt obunden intresseorganisation för blinda och synsvaga. Omkring år 1930 började man i England och USA läsa in böcker på LP-skivor för att göra litteratur tillgänglig även för de många synskadade som inte behärskade Brailles punktskrift. För små språkområden som det svenska var emellertid metoden med grammofonskivor alltför dyrbar. DBF koncentrerade därför fr. o. m. år 1952 sina experiment till bandinspelning av talböcker. År 1955 började man framställa och låna ut talböcker. Under det första âret framställdes totalt 64 titlar medan antalet lån uppgick till 3 500. statsbidrag till verksamheten började utgå år 1953. Talboksverksamheten vid folkbiblioteken inleddes på 1950-talet i och med att Malmö stadsbibliotek började

26 Utgångspunkter för kommitténs arbete

framställa och låna ut talböcker. Så småningom började också andra Iänsbiblioteklåna uttalböcker. Utlåningen var

emellertid till en början koncentrerad till DBF:s bibliotek,

eftersom de flesta bibliotek i landet inte hade några egna talböcker. Utlåningen från DBF:s bibliotek bestod då huvudsakligen av individuella lån direkt till låntagarna. Så småningom började emellertid också de större folkbiblio-

teken att bygga upp egna talboksbestånd, vilket bl.a. möjliggjordes genom att talböcker fr. o. m. år 1960 kunde

köpas från företaget Bibliotekstjänst AB (Btj). På ett tidigt

stadium erbjöds biblioteken av Btj att köpa en del av de titlar som framställdes vid DBF:s bibliotek. Genom att

DBF:s bibliotek också inledde depositions- och fjärrlåneverksamhet i fråga om talböcker förstärktes folkbibliote-

kens roll italboksverksamheten. Folkbibliotekens talboks-

förvärv har successivt ökat och de har följaktligen också mer och mer tagit över direktkontakterna med låntagarna. År 1980 svarade Iåntagarnas hemortsbibliotek för drygt

70 % av direktutlåningen av talböcker.

Det centrala bibliotekets roll som Iånecentral och depositionsbibliotek betonades i propositionen (1976/77:87) om insatser för handikappades kulturella verksamhet. l samband med förstatligandet av SRF:s bibliotek den 1 januari 1980 hänvisades till dessa uttalanden. Förstatliskedde i enlighet med förslag från flera statliga

gandet

utredningar samt efter önskemål från SRF. Under senare hälften av 1970-talet hade det statliga bidraget kommit att

täcka i stort sett hela kostnaden för SRF:s biblioteksverk-

samhet. av äri huvudsak koncent-

Utlåningen punktskriftsböcker rerad till det centrala biblioteket, TPB. Viss utlåning

förekommer också vid Tomtebodaskolans elevbibliotek. De folkbibliotek som har egna punktskriftsböcker har i allmänhet endast enstaka exemplar.

2.3.2 Skolöverstyrelsens utredningar

Skolöverstyrelsen (SÖ) gjorde år 1961 en utredning om den framtida organisationen av biblioteksverksamheten för blinda. Där föreslogs bl. a. att DBF:s bibliotek skulle övertas av en stiftelse och att staten i samband därmed skulle överta det ekonomiska huvudansvaret för verksamheten. Riksdagen beslöt med anledning av 1962 års statsverksproposition om ett betydligt höjt- men i formen

Utgångspunkter för kommitténs arbete 27

- stöd till oförändrat statligt biblioteksverksamheten, varvid ett närmare samarbete mellan DBF och folkbiblio-

teksväsendet sattes somvillkor för statsbidraget (prop.

1962:1 bil. 10). __ År 1971 gjorde SO ännu en utredning om biblioteket, Litteraturförsörjning för synskadade, som överläm-

nades till regeringen. Därföreslogs att staten skulle överta

för DBF:s punktskrifts- och talboksbibliotek.

ansvaret_

Enligt SO borde biblioteket- med staten som huvudmanorganiseras som ett självständigt centralbibliotek för även andra handikappade än synskadade. Regeringen var

emellertid inte beredd att föreslå några ändringar i

huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek med

hänvisning till bl. a. handikapputredningens då pågående arbete.

Dåvarande departementschefen fann det dock angeläget att det redan omfattande samarbetet med lokala bibliotek, Iänsbibliotek och Iånecentraler byggdes ut ytterligare

(prop. 1973:1 bil. 10).

2.3.3 Handikapputredningens betänkande Kultur åt alla

Handikapputredningen tillkallades år 1965 för att behandla frågor om behovet av olika insatser för handikap-

slags

pade. l sitt betänkande (SOU 19:76:20) Kultur åt alla

sammanfattade utredningen sina överväganden och för-

slag till särskilda åtgärder för att ge handikappade bättre tillgång till kultur.

Utredningen förde inledningsvis ett allmänt resonemang utifrån målen för den statliga kulturpolitiken (sid. 51

ff). Utredningen hade i sitt betänkande

kulturrådet (SOU

1972:66) Ny kulturpolitik formulerat ett övergripande mål för kulturpolitiken, nämligen att denna skall medverka till att skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet. Handikapputredningen betonade att jämlikhet och bättre

samhällsmiljö är centrala begrepp i alla frågor som rör

handikappade. Handikapputredningen satte upp två speciella mål för

åtgärder inom kulturområdet:

El skall ha till samma kultur som

handikappade tillgång

andra

D särskilda åtgärder måste vidtas för dem som på grund

av handikapp är utestängda från viss kulturell verksamhet.

28 för kommitténs arbete

Utgångspunkter

Den första satsen var enligt utredningen ett uttryck för en

viktig handikappolitisk grundsats, nämligen kravet på

normalisering. Detta innebär bl. a. att handikappade skall

få del av service och verksamhet i samhället på samma

villkor som andra. Tillgänglighet för handikappade bör vara en fastlagd uppgift för myndigheter och enskilda som har att svara för service och verksamhet i samhället. Kostnader för anpassning bör åvila varje servicegren. Utredningen aktualiserade också en annan grundsats, nämligen principen om integration. På kulturområdet innebär denna bl. a. att handikappade skall kunna delta tillsammans med andra i all kulturell verksamhet. Utredningen framhöll att folkbiblioteken, genom sin

mångskiftande verksamhet och stora spridning, är den

kulturinstitution som når de flesta. Utredningen pekade

dock på de skillnader som finns mellan olika kommuner vad avser servicenivå, inte minst i fråga om service till

handikappade. Enligt utredningen behövs det en utjämning och förbättring i detta avseende. De lokala biblioteken måste kunna erbjuda handikappade bl. a. talböcker samt förmedla böckeri punktskrift. Det totala beståndet av sådan anpassad litteratur konstaterades dock vara litet i förhållande till vad som finns i gängse utförande. Utredningen framhöll det som särskilt angeläget att det lilla som finns verkligen snabbt kan lånas ut. Biblioteken bör också

förmedla information om kulturarrangemang och om

kommunal och annan verksamhet av allmänt intresse.

Utredningen framhöll vidare betydelsen av bibliotekens

uppsökande verksamhet för att nå dels dem som inte alls kan eller har svårt att komma till biblioteket, dels dem som p. g. a. läsovana eller isolering drar sig för biblioteksbe-

sök. Utredningen ansåg att den uppsökande verksamhe-

ten liksom bibliotekens verksamhet över huvud taget måste anpassas till de handikappades behov.

Utredningen ansåg att alla årligen utgivna böcker som röner efterfrågan hos genomsnittsläsare och som kan

överföras till band skall framställas som talböcker. Utred-

ningen bedömde att 25 °/o av den årliga bokutgivningen uppfyllde dessa krav och därmed borde till

överföras

band, vilket år 1974 motsvarade ungefär 1 800 titlar. Aven böcker ur äldre utgivning borde överföras till band. Framställningen av punktskriftsböcker borde enligt utredningen också öka, särskilt böcker för barn och ungdom. Utredningen betonade att punktskriftens ställning borde förstärkas. Ett viktigt skäl till detta är att

utgångspunkter för kommitténs arbete 29

punktskriften samtidigt är både ett läs- och skrivsystem.

Utredningen ansåg att det då föreslagna statliga spe-

cialbiblioteket (det nuvarande talboks- och punktskriftsbör hålla aktuella - i biblioteket) fortlöpande kataloger

tryckt form och på punkt- över sitt bestånd av litteratur på

band och punkt.

Alla folkbibliotek måste enligt utredningen ha tillgång

till sådana kataloger. Specialbiblioteket måste även i övrigt ge folkbiblioteken god information om sin verksam-

het så att dessa i sin tur kan informera låntagarna. Bland

annat bör folkbiblioteken i god tid få information om

planerad inläsning av talböcker och framställning av

punktskriftsböcker.

2.3.4 Propositionen om insatser för handikappades kulturella verksamhet

Regeringens ställningstaganden med anledning av handikapputredningens förslag redovisades i propositionen (1976/77:87) om insatser för handikappades kulturella verksamhet. Där uttalades att målet för handikappolitiken måste vara att göra samhället tillgängligt för alla samt att

människor med möjligheter att delta i

ge handikapp

samhällsgemenskapen och att leva på ett sätt som så långt

möjligt är likvärdigt med andras.

Föredraganden delade handikapputredningens uppfattning att det inte behövs några särskilda kulturpolitiska målformuleringar för de handikappade och att de principiella synpunkter som utredningen fört fram i fråga om kulturpolitiken på det aktuella omrâdet utgjorde värdefulla

preciseringar av de allmänna riktlinjerna för denna politik. _

Föredraganden ansåg det däremot inte motiverat att

generellt slå fast den finansieringsprincip som utredning-

en föreslagit, dvs. att kostnader för handikappservice bör

belasta varje servicegren. Formerna för finansiering av

åtgärder för handikappade bör i första hand lösas så att

det skapas förutsättningar för att tillgodose de handikappades behov. lnom varje område bör man därför i första

hand pröva möjligheten att tillämpa den föreslagna

finansieringsprincipen men, om så bedöms lämpligare, får man överväga andra former. Vad gäller biblioteksservice framhölls att ansvaret för

verksamheten på lokal nivå i första hand ligger på

kommunerna, vilka således har ansvar för den lokala

30 för kommitténs arbete sou 1982:7

Utgångspunkter

biblioteksservicen också till olika handikappgrupper. Föredelade utredningens och remissinstansernas

draganden

att samtliga led i folkbiblioteksväsendet mås-

uppfattning

te finnas med i bilden när man diskuterar hur servicen till olika handikappgrupper skall utvecklas. De lokala biblioteken har en central roll genom den nära kontakt som kan med berörda inte minst i den uppsökande skapas grupper, verksamheten. Det är emellertid naturligt att små bibliotek inte kan skaffa alla olika medier som kan komma i sig Där bör i stället länsbiblioteket kunna fungera som

fråga.

en resurs. Föredraganden underströk därmed att kommuner och landsting har det primära ansvaret för att en service byggs i varje län och att detta

fungerande upp

såväl det ekonomiska ansvaret som ansvarsfördelgäller mellan de lokala biblioteken och länsbiblioteket. ningen är det därför angeläget att kommun-

Enligt föredraganden

er och diskuterar hur biblioteksserlandsting gemensamt vicen till handikappade skall organiseras. En naturlig för dessa överväganden är att de lokala

utgångspunkt

folkbiblioteken är basresurserna i folkbiblioteksväsendet och att den verksamheten främst bör vara av

regionala kompletterande karaktär.

menade vidare att landets talboksför-

Föredraganden

måste ses som en helhet och att två därvid

sörjning frågor är av intresse: dels hur utlåningsservicen skall byggas

dels hur stor andel av som skall föras

upp, bokutgivningen

över till talböcker. l så stor utsträckning som möjligt bör de lokala folkbiblioteken svara för kontakten med talbokslåninte minst eftersom därmed också kan

tagarna, låntagarna

få del av bibliotekens service. Den naturliga rollen övriga för SRF:s bibliotek (sedermera TPB) skulle därmed bli att

som lånecentral och depositionsbibliotek. Före-

fungera

ansåg det önskvärt att SRF:s bibliotek skulle draganden

medverka till att i ökad utsträckning

talbokslåntagarna

vänder till det lokala biblioteket. En sådan sig egna

av verksamheten måste ske på sikt förändring självfallet

och i nära kontakt med såväl som de lokala

låntagarna

biblioteken. l om omfattning menade

fråga talboksutgivningens

föredraganden att man måste se SRF:s och Btj:s utgivning tillsammans. Han från att Btj:s utgivning skulle utgick komma att öka i och med att folkbiblioteken blir mer att köpa in talböcker. Han föreslog att SRF:s benägna bibliotek under 1977/78 skulle erhålla ett

budgetåret

utökat som möjliggjorde ett förvärv om drygt 1 200 bidrag

sou 1982:7 Utgångspunkter för kommitténs arbete 31

nya titlar i talboksform, inklusive sådana titlar som givits ut av Btj. Detta var mer än en fördubbling jämfört med det föregående budgetåret. Med hänvisning till behovet av en totalbild av talboksförsörjningen i landet var föredraganden dock inte beredd att ta ställning till den plan för en successivt höjd nivå för SRF:s förvärv av talböcker som handikapputredningen hade presenterat. Han räknade dock med att den nivå som skulle komma att uppnås under budgetåret 1977/78 skulle kunna vidmakthållas och även höjas. När det gäller framställning av punktskriftstitlar räknade föredraganden med att det centrala biblioteket skulle få möjlighet att förvärva ca 300 titlar. Riksdagen beslöt i enlighet med förslagen i propositionen (KrU 1976/1977:44, rskr 1976/77:325).

2.3.5 Regionala biblioteksuppgifter

Regeringen uppdrog år 1976 åt statens kulturråd att överväga formerna för de statliga bidragen till Iänsbibliotek och lânecentralsverksamhet. Uppdraget resulterade i rapporten Regionala biblioteksuppgifter (rapport från kulturrâdet 1978:1). l rapporten berördes bl. a. frågan om talboksförsörjningen för landets synskadade och vissa andra Kulturrådet - i handikappade. föreslog syfte att en med böcker uppnå tryckta jämförbar försörjning att en central instans skulle ombesörja av framställningen masterbandkopior och utsändningen av dessa i form av depositioner till länsbiblioteken. Masterbandkopiorna skulle stå till förfogande för till antal kopiering behövligt talboksexemplar inom respektive län. Länsbiblioteken skulle svara för kopiering till talböcker i utlåningsbart skick samt för distribution av dessa till kommunbiblioteken. Kulturrådets förslag ifråga om den framtida talboksförsörjningen bedömdes vara orealistiskt och opraktiskt av så gott som samtliga remissinstanser som uttalade sig i frågan. l 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79:100 bil. 12) lade regeringen på grundval av kulturrådets utredning fram förslag till av de förändring statliga bidragen till länsbibliotek och lånecentralsverksamhet. Samtidigt föreslogs en väsentlig ökning av bidragsbeloppen. Kulturrådets förslag rörande talboksförsörjningen berördes inte i propositionen. l de allmänna motiveringarna för ökningen av statsbidraget till länsbiblioteken

32 för kommitténs arbete

Utgångspunkter

dock föredraganden bl. a. ökade uppgifter i samangav band med av den lokala talboksservi-

uppbyggnaden

cen.

2.3.6 för Synskadades riksförbunds Arbetsgruppen bibliotek

för SRF:s bibliotek tillsattes genom rege- Arbetsgruppen den 14 oktober 1976 med att utföra det

ringsbeslut uppgift

ytterligare utredningsarbete som erfordrades för ett ställtill förslaget om en ändring av huvudman-

ningstagande

för SRF:s bibliotek m. m. Förslaget

naskapet hade tidigare

framförts i flera sammanhang, bl. a. av SRF, SO, litteraturutredningen och handikapputredningen. Handikapputhade att staten skulle överta hela redningen föreslagit ansvaret för SRF:s biblioteksverksamhet och skapa ett l (1976/77:87) om

statligt specialbibliotek. propositionen

insatser för handikappades kulturella verksamhet hade föredraganden som skäl för ett ändrat huvudmannaskap bl. a. en önskad nära samordning av det centrala angivit bibliotekets verksamhet med annan folkbiblioteksverksamhet.

l sitt betänkande (Ds U 1978:7) Synskadades bibliotek

i med tidigare utred-

föreslog arbetsgruppen enlighet

att staten ensam skulle överta ansvaret för

ningsförslag SRF:s biblioteksverksamhet. l fråga om verksamhetsform

(associationsform) för biblioteket tog arbetsgruppen inte med tanke de ännu oklara konsekvenserna av

ställning på

bibliotekets ändrade Verksamhetsinriktning och andra väntade i bibliotekets omgivning. Arbetsförändringar förordade därför att beslutet om slutlig associagruppen tionsform skulle lämnas öppet och bedömde att ett av riksdagens beslut om biblioteksverkförverkligande samhetens inriktning skulle kräva ytterligare utredningsarbete. föreslog därför att en särskild Arbetsgruppen borde uppdrag att undersöka

organisationskommitté ges i

alternativa organisationsstrukturer på talboksförsörjningens område och att frågan om associationsform borde

prövas i det sammanhanget.

också på en rad frågor av Arbetsgruppen pekade

för de fortsatta övervägandena om talboksförbetydelse i landet. Bland annat menade man att en sörjningen decentralisering av talboksförsörjningen och uppbyggnaden av lokala och regionala talboksbestånd försvårades av

för kommitténs arbete 33 Utgångspunkter

att folkbiblioteken inte kunde förvärva det talboksurval som Iåntagarna efterfrågar. Folkbiblioteken hade för sitt förvärv av talböcker varit nästan helt hänvisade till det förhållandevis ringa utbud som Btj erbjudit. Vidare pekade man på att statens insatser på området ensidigt definierats som framställning av ett visst antal talbokstitlar, medan frågan om antalet Iånekopior och dessas fördelning mellan de lokala och regionala talboksbestånden inte på samma sätt varit föremål för en samlad bedömning. Arbetsgruppen ansåg att framför allt två frågor var av särskilt intresse: dels hur det totala utbudet av talböcker i landet skall göras tillgängligt vid en uppbyggnad av lokala och regionala bestånd, dels hur arbetsfördelningen bör vara mellan olika led vad gäller produktion, distribution och utlåning av talböcker. Utöver de här redovisade frågorna resonerade arbetsgruppen också kring frågor om marknadsföring av talböcker, former för tilldelning av statliga medel, ansvarsfördelning för produktions- och distributionsuppgifter samt frågor om urval och information.

2.3.7 1979 års budgetproposition

I 1979 års budgetproposition (1978/79:100 bil. 12 sid. 39 f) förordades att staten skulle ta över ansvaret för SRF:s bibliotek i enlighet med vad som föreslagits av arbetsgruppen för SRF:s bibliotek. Förslaget bifölls av riksdagen (KrU 1978/79:24, rskr 1978/792234). l propositionen anförde föredraganden också följande. Arbetsgruppen har i sitt betänkande också pekat pâ förhållandet att de nu tillämpade formerna för framställning och distribution av talböcker inte är anpassade till en talboksutlåning genom i huvudsak folkbiblioteken. Huvuddelen av den litteratur som finns inläst band har på nämligen framställts i endast ett fåtal exemplar för SRF:s centrala biblioteksverksamhet. Folkbiblioteken är för sitt förvärv av talböcker nästan uteslutande hänvisade till ett förhållandevis litet urval som Bibliotekstjänst erbjuder genom sin egen och viss del av SRF:s produktion. För en ändamålsenlig organisation av talboksförsörjningen som helhet krävs enligt arbetsgruppens bedömning ytterligare utredningsarbete. Arbetsgruppen föreslår att denna uppgift uppdras åt en särskild organisationskommitté. Förslaget har fått stöd hos flertalet remissinstanser. Enligt

34 för kommitténs arbete sou 1982:7 Utgångspunkter

bör kommittén även undersöka om hela arbetsgruppen utbudet av talböcker annat sätt med en i på princip oförändrad medelsanvändning kan göras tillgängligt för vid folkbiblioteken utan att belasta den centrala utlåning biblioteksverksamheten. Jag delar arbetsgruppens beatt de folkbiblioteken dömning begränsade möjligheter f. n. har att förvärva ett bredare titelurval av talböcker utgör ett allvarligt hinder för strävandena att sprida i landet. En i detta avseende talboksutlåningen förändring medför väsentligt ändrade villkor för de organ som nu är verksamma området och måste min ske i på enligt mening nära samverkan med dessa parter. Ett sådant arbete bör därför bedrivas i kommittéform. Jag har för lämpligen avsikt att senare föreslå regeringen att en särskild organisationskommitté (sedermera talbokskommittén) tillkallas.

2.4 Talbokskommitténs utgångspunkter för den framtida talboksförsörjningen

människor är utestängda från en stor del av Många samhällets kulturutbud p. g. a. olika former av funktions- Dessa medför i vissa situationer ett hanbegränsningar. Vid en mellan litteratur- och biblioteksdikapp. jämförelse service för seende respektive synskadade och andra

kan man bl. a. konstatera följande.

läshandikappade

D Vid Sveriges folkbibliotek finns f. n. totalt omkring 38 miljoner tryckta böcker, huvudsakligen på svenska. Antalet talböcker vid biblioteken uppgår till ungefär 250 000. Det totala antalet boktitlar som idag finns som talbok till närmare 18 000, vilket motsvarar uppgår mindre än två års av tryckta böcker i Sveriutgivning ge. E! Den totala bokutgivningen i Sverige beräknades år 1979 till ca 10 000 titlar på svenska, varav drygt 5 000 uppgå erbjöds i Bibliotekstjänsts AB försäljning till svenska folkbibliotek. Antalet utgivna talbokstitlar för allmänt biblioteksbruk beräknas år 1981 uppgå till ungefärl 500, varav ca 600 erbjuds till försäljning till folkbiblioteken. D Talböcker ges inte ut av bokförlagen eller andra utgivare för på samma sätt som tryckta böcker utan försäljning framställs endast för utlåning genom bibliotek. Talboksläsarna kan med få sin inte, några undantag, köpa

Utgångspunkter för kommitténs arbete 35

litteratur genom bokhandeln, utan är för sin litteraturservice helt hänvisade till bibliotekslån. Bibliotekens

talboksutlåning har därför en avgörande betydelse. Många talboksberättigade lever också under sådana

förhållanden att läsandet har en mycket viktig funktion att fylla för dem.

D Folkbibliotek finns i Sveriges alla kommuner. Det är

dock endast mindre än hälften av dessa som har talboksbestånd om mer än 100 exemplar. Bestånden varierar avsevärt såväl mellan länen som mellan kommunerna i ett och samma län.

D Folkbibliotekenstotala utlåning av böcker och AV-media

uppgick år 1980 till närmare 80 miljoner lån. Av dessa

var ca 800 000 talbokslån. Talböcker finns endast vid folkbiblioteken och TPB. Tryckta böcker kan lånas även vid andra bibliotekstyper t. ex. vetenskapliga bibliotek. De kan också köpas i bokhandeln, genom bokklubbar och i kiosker. D Priset som folkbiblioteken får betala för en talbok är

ungefär dubbelt så högt som priset för en vanlig tryckt

bok.

Ett av målen för den statliga kulturpolitiken är att den skall utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. En förbättring av litteratur- och biblioteksservicen för synskadade och andra handikappade är mycket angelägen. Vi vill utifrån tidigare uttalanden och egna bedömningar sammanfatta målen för den framtida talboksförsörjning-

en på följande sätt.

D Vi anser i likhet med handikapputredningen och handikapporganisationerna att synskadade och andra läshan-

dikappade i princip behöver ha tillgång till de böcker

som ges ut i tryckt form. D Synskadade och andra läshandikappade måste i

fråga om litteratur få tillgång till ett brett titelurval. Urvalet av

böcker som skall överföras till talbok måste ske i former

som ger goda möjligheter till påverkan från låntagare

och bibliotek. D Alla talböcker som ges ut bör också erbjudas till försäljning till folkbiblioteken. D Biblioteksservice till synskadade m. fl. bör kunna ges

där låntagarna bor, dvs. från de lokala folkbiblioteken.

Utöver de talböcker som de lokala biblioteken själva

36 Utgångspunkter för kommitténs arbete

äger skall ytterligare talböcker kunna lånas in från

länsbiblioteken och TPB.

EI TPB bör svara för den centrala talboksutgivningen, låna

ut mindre efterfrågad litteratur, bedriva depositions-

verksamhet och därmed komplettera folkbibliotekens

egna talboksbestånd samt framställa informationsmaterial om talböcker som folkbiblioteken kan använda i sin talboksverksamhet.

3 Den nuvarande

talboksförsörjningen

I detta kapitel beskrivs målgrupperna för talböcker samt de olika funktionerna i

talboksförsörjningen dvs. utgiv-

ning, försäljning och m. m.

utlåning Inledningsvis ges

några definitioner och en kortfattad de beskrivning av viktigaste parterna i talboksförsörjningen.

3.1 Översikt

3.1.1 Talböcker och talfonogram

En talbok är ett fonogram på vilket innehållet i en tryckt bok finns inläst. Ett är en fonogram ljudbärare (t. ex. en grammofonskiva eller ett Ijudband) med inregistrerat ljud. l Sverige är i den dag övervägande delen av talböckerna inspelade på kassettband, s. k. kompaktkassetter. Fram till början av 1970-talet spelades talböcker fortfarande in på öppna bandspolar. Med talbok avses här en bok som framställts som fonogram enligt 18§2 st. i lagen (SFS 1960:729) om upphovsrätt till litterära och verk konstnärliga (URL). Talböcker får framställas utan samupphovsmannens tycke, med iakttagande av tillämpnlngsföreskrifterna till URL och dess bestämmelser om den ideella rätten. Enligt URL gäller upphovsrätten till ett verk intill utgången av 50:e året efter det år då avled. upphovsmannen Enligt tillämpningsföreskrifterna får talböcker endast framställas för till vissa

utlåning särskilt angivna grupper.

Staten betalar ut ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar. För budgetåret 1981/82 sådan utgår ersättning med totalt 1,6 milj. kr. Fonogram inspelade med tal kan också ges ut av upphovsmannen själv eller av annan som har upphovs-

38 Den nuvarande talboksförsörjningen sou 1982:7

mannens tillstånd. Sådana fonogram kallas i det följande (talkassetter och talskivor). Om sådan ljudtalfonogram kommit ut i handeln får, enligt tillämpningsupptagning föreskrifterna till URL, talbok inte framställas. Talfonobehöver inte vara inläsningar av gram nödvändigtvis böcker, utan kan även grunda sig på t. ex. ett tryckta som skrivits endast för detta ändamål. Talfomanuskript är ofta inspelade på grammofonskivor. Talfononogram får samma sätt som vanliga böcker grammet säljas på eller skivor i handeln. Om de köps in till bibliotek kan de lånas ut till alla låntagare utan några begränsningar.

3.1.2 Vilka svarar för talboksförsörjningen

Talboks- och är en statlig punktskriftsbiblioteket (TPBP som enligt sin instruktion (SFS 1979:1073) myndighet skall svara och utlåning av talböcker och förframställning samt för information och råd inom sitt punktskriftsböcker verksamhetsområde. TPB skall vad gäller talboksutlåning inrikta sin verksamhet på att fungera som lånecentral för fjärrlån och depositioner. Biblioteket leds av en som utses av regeringen. styrelse lnom biblioteket finns fem enheter samt ett kansli. De fem enheterna är: enheten för produktion, enheten förtalboksenheten för enheten för

utlåning, punktskriftsutlåning,

studielitteratur samt enheten för utveckling och information. Alla landets 279 kommuner har folkbibliotek. Av dessa 24 också som länsbibliotek i län, dvs.

fungerar respektive

de har både lokala och uppgifter. Aven för den regionala biblioteksverksamheten är värdkommunerna regionala huvudmän. Det ekonomiska ansvaret för den regionala verksamheten vid länsbiblioteken åvilar dock i huvudsak med av Gotlands kommun. Till den landstingen undantag verksamheten utgår också statsbidrag. Termen regionala länsbibliotek används som en samlingsbeteckning för det kommunala värdbiblioteket och den regionala biblioteksfunktion som knutits till detta. Den regionala biblioteksverksamheten innefattar främst en samordning och av de lokala bibliotekens resurser genom komplettering

1 l det följande används i allmänhet benämningen TPB även när dess föregångare DBF:s eller SRF:s bibliotek avses.

Den nuvarande ta/boksförsörjningen 39

viss Iitteraturförsörjning, specialtjänster för särskilda rådgivning och fortbildning.

grupper, Med termen folkbibliotek avses i det följande såväl Iänsbibliotek som övriga kommunbibliotek. Uttrycket k0mmunbibIiotek används när vi avser ett kommunalt

folkbibliotek som inte har några regionala uppgifter.

Av de 279 folkbiblioteken har drygt hälften egna talboksbestånd. tre av biblioteken

Ungefär fjärdedelar

lånar ut talböcker, egna eller inlânade från andra bibliotek.

Bibliotekstjänst AB (Btj) i Lund är ett försäljnings-,

service- och utvecklingsorgan för alla typer av svenska bibliotek. Företaget ägs av Sveriges allmänna biblioteks- (SAB) och Svenska kommunförbundet. Staten förening företräds av en ledamot och en ersättare i företagets styrelse. Försäljningen av talböcker till folkbiblioteken sker nästan uteslutande genom Btj som också har viss utgivning av talböcker.

3.2 Målgrupp för talböcker

Enligt bestämmelserna i 18 § 2 st. URL får, utan upphovsmannens framställas talböcker för utlåning till

samtycke,

blinda och andra svårt vanföra. ltillämpningsföreskrif-

terna till 1961:342) sägs att med blinda skall lagen (SFS avses läsblinda. Med andra svårt vanföra avses personer som p. g. a. vanförhet (t. ex. nedsatta handfunktioner) inte kan ta del av ett litterärt verk med hjälp av exemplar som kommit ut i handeln. Bestämmelserna i URL är dvs. de kan

dispositiva, förändras genom avtal mellan berörda parter. Mellan åren 1973 och 1975 genomförde SO en särskild försöksverksamhet med talboksutlåning till vissa grupper

som inte nämns i till URL. Detta

tillämpningsföreskrifterna

ett tillfälligt år 1973 mellan

möjliggjordes genom avtal_

författarförbund (SFF) och SO, vilket medgav Sveriges

utlåning även till dessa grupper. Försöksverksamheten

visade att de berörda grupperna hade ett stort behov av att

låna talböcker. År 1977 förlängdes avtalet att gälla tills

vidare. __ det särskilda avtalet mellan SFF och S0 får även Enligt

s. k. UTU-grupper (utvidgad talboksut-

följande grupper,

låning) låna talböcker:

40 Den nuvarande ta/boksförsörjningen

rörelsehindrade konvalescenter

långtidssjuka

afasisjuka hörselsvaga dyslektiker psykiskt utvecklingsstörda l bilaga 4 ges en närmare redogörelse för de olika grupper som har rätt att låna talböcker. Genom landstingens hjälpmedels- och syncentraler kan

vissa handikappgrupper kostnadsfritt få tillgång till en bandspelare. Rätten att kostnadsfritt få tillgång till band-

spelare varierar dock mellan olika landsting och är beroende av handikappets art. Synskadade har generell

rätt till bandspelare. Landstingens hjälpmedelsverksam-

het finansieras med Iandstingsmedel och statsbidrag

(hjäIpmedelsersättningen). Det är svårt att bestämt avgöra hur många människor som i dag har rätt att låna talböcker. Någon helt tillförlitlig

statistik finns inte över antalet personer inom olika handikappgrupper. Det handikapp som berättigar en person att låna talböcker behöver inte heller vara permanent

Enligt statistiska centralbyråns (SCB) rapport 25/1981

om levnadsförhållanden för vissa handikappgrupper 1977/78 finns det mer

(Handikappad. Delaktig, jämlik?) än 700 000 handikappade personer i Sverige. Av dessa har

omkring 330 000 i åldern 16-74 år nedsatt hörsel, dvs. de kan inte utan hörapparat uppfatta ett samtal mellan flera personer. Ca 120 000 människor har rörelsehinder, dvs. de

har svårigheter att förflytta sig utan att använda hjälpme-

del som rullstol, käppar eller bockar. Ungefär 200000

har nedsatt arbetsförmåga

personer p. g. a. långvarig

sjukdom (förtidspensionärer). Ca 70 000 människor i

åldern 16-74 år har nedsatt syn, dvs. de kan inte utan

svårighet läsa vanlig text i en dagstidning även om de

använder glasögon. TPB har uppskattat det totala antalet talboksberättigade till omkring 500 000 personer. Bland dessa finns naturligt-

vis en del som i likhet med många seende - av sociala,

kulturella eller skäl - inte lånar böcker

geografiska över

huvud taget. Bland de talboksberättigade kan också behovet av talböcker variera. Vissa kan också läsa tryckta böcker. För synskadade är emellertid talböcker det vikti-

Den nuvarande talboksförsörjningen 41

gaste mediet för att få tillgång till litteratur.

Bland de talboksberättigade finns också människor med ett annat modersmål än svenska. Ett stort problem i detta sammanhang är avsaknaden av talböcker främst för utomnordiska invandrare. Antalet synskadade invandrare

beräknas uppgå till mellan 500 och 1 000 personer totalt.

Det finns inga uppgifter om antalet invandrare med andra handikapp som kan berättiga till talbokslån. Förutom handikappade finns det också andra grupper som kan ha behov av talböcker, t. ex. läsretarderade och analfabeter. Utan att vara dyslektiker kan sådana personer

ha svårigheter att läsa även kortare berättelser. Svårighet eller oförmåga att läsa förekommer också bland invand-

rare, i synnerhet bland invandrarkvinnor. Hur stor grupp

som det här är fråga om beror självfallet på hur den avgränsas. Gruppen totalanalfabeter är sannolikt ganska

liten i vart fall jämfört med det totala antalet talboksberättigade. l statens kulturråds rapport Regionala biblioteks-

uppgifter ansåg utredningsgruppen att även gruppen

analfabeter bland invandrare borde ha rätt att låna talböcker (sid. 131 f).

3.3 Urval och utgivning av talböcker och talfonogram

Rätten att framställa talböcker utan upphovsmannens tillstånd är enligt tillämpningsföreskrifterna till URL begränsad till länsbiblioteken och Stockholms stadsbibliotek. Genom särskilt regeringsbeslut kan även andra bibliotek och organisationer ges tillstånd att framställa talböcker. Denna rätt har i dag TPB, Synskadades riksförbund (SRF) och Btj. Enligt 17§ URL får inom undervisningsverksamhet för tillfälligt bruk exemplar av offentligverk (t. ex. bok) framställas ljudupptagning.

gjort genom

Sådan ljudupptagning får dock inte utnyttjas för annat ändamål. TPB och Btj ger i första hand ut talböcker för folkbiblioteksbruk, dvs. sådan litteratur som har ett mer allmänt intresse. TPB framställer därutöver läromedel i talboksform för högskolestuderande. Länsbibliotekenstalboksutgivning innefattar huvudsakligen litteratur av lokalt eller regionalt intresse. Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN) framställer läromedel för elever i grundskolan, gymnasieskolan, folkhögskolan

42 Den nuvarande talboksförsörjningen

och den kommunala vuxenutbildningen. SRF ger ut talböcker med studiematerial till förenings- och studiecirkelverksamhet. TPB har den mest omfattande utgivningen av talböcker. Sedan år 1955 har biblioteket givit ut sammanlagt ca 15 000 titlar som talbok. År 1980 gav man utomkring1 100

titlar. Ungefär 200 av dessa var inläsningar av äldre

litteratur. 250 titlar var barn- och ungdomslitteratur. vuxenlitteratur - till del Resterande 650 var övervägande allmänlitteratur - ur den av

s. k. årliga nyutgivningen

tryckta böcker. TPB läser också in lättlästa böcker, exem-

pelvis Iångsaminlästa böcker som främst är avsedda för

förstândshandikappade.

TPB:s studielitteraturenhet framställer studielitteratur

för synskadade högskolestuderande; f. n. omkring 400 talbokstitlar per år. Från och med budgetåret 1981/82

framställs flertalet sådana titlar utom kompendier i minst

en utlåningskopia för att användas i TPB:s vanliga biblioteksverksamhet. Sådana utlåningskopior hartidiga-

re framställts av 100-150 titlar per år. TPB har inga egna tekniska produktionsresurser utan

framställningen av talböcker sker på uppdragsbasis hos

externa producenter efter upphandling. Btj ger ut omkring 150 talbokstitlar om året, huvudsakallmänlitteratur ur den aktuella svenska utgivningen

ligen av tryckta böcker. Btj har egna tekniska produktionsresur-

ser för att framställa talböcker. Omfattningen av Iänsbibliotekens talboksutgivning varierar mycket. Sex av de 24 Iänsbiblioteken ger ut talböcker varje år. Det länsbibliotek som f. n. har den största läser in 10-20 titlar år. De övriga

utgivningen per

fem ger ut fem till tio titlar per år. Andra länsbibliotek har tidigare läst in ett fåtal titlar. RPH-SYN:s av läromedel i talboksform omfat-

utgivning tar f. n. ungefär 200 titlar per år.

SRF:s framställning av studiematerial i talboksform

uppgår till mellan 50 och 100 publikationer årligen. Förlagens av talfonogram är av ganska liten utgivning

omfattning. För närvarande finns endast ett fåtal förlag

som ger ut sådana. Några samlade uppgifter om antalet inspelningar finns inte tillgängliga. En viss utgivning av talfonogram förekommer också inom några kristna organisationer, bl. a. Missionen för

inom i Stockholm

synskadade Filadelfiaförsamlingen

samt Syskonbandet, Kristna synskadades förening. Utgiv-

Den nuvarande talboksförsörjningen 43

innefattar böcker, andliga sånger och bibelstudier

ningen

m. m.

Folkbibliotekens bestånd av talböcker utgörs nästan

uteslutande av sådana titlar som givits ut av TPB, Btj och

länsbiblioteken.

För att ge en uppfattning om utgivningen av talböcker

med böcker beskrivs i det följande den jämfört tryckta svenska l detta sammanhang bör

årliga bokutgivningen.

framhållas att det fortfarande finns en stor mängd värde-

full och äldre litteratur som ännu inte finns

efterfrågad

som talbok. Detta gäller dock nästan uteslutande vuxen-

litteratur. De flesta äldre barn- och ungdomsböcker som

fortfarande kan anses aktuella finns i dag inlästa som

talbok.

Det är mycket svårt att få en helt korrekt bild av den aktuella svenska bokutgivningen. Det totala antalet boktitlar svenska som kommer ut i Sverige har

på årligen

till omkring 10 000. Denna uppskattning grun-

uppskattats das den senaste fullständiga utgåvan av Svensk på

(från 1975) som innefattar omkring 10 000

bokförteckningl

titlar. Utgivningen har ökat efter år 1975.

hälften av den årliga utgivningen är s. k. allmän-

Drygt litteratur. Därmed avses litteratur som huvudsakligen

riktar sig till enskilda bokköpare på den allmänna markna-

den. En stor del av allmänlitteraturen kan betraktas som

folkbibliotekslitteratur. Den andra hälften av bokutgivinnefattar mer litteratur, t. ex. avancerad

ningen speciell facklitteratur, läromedel och böcker utgivna på eget

offentligt tryck och visst firmatryck. förlag,

innehåller en stor del av de

Btjzs sambindningshäften*

titlar som i allmänlitteraturen. Den enda större

ingår

av allmänlitteratur som inte upptas i häftena är

kategori

1 nationalbiblio- Svensk bokförteckning är det första ledet i den svenska grafin som ges ut av kungl. biblioteket. De mer fullständiga flerårsförteckningarna Svensk bokkatalog är till skillnad från Svensk bokförteckning inte föremål för någon statistisk bearbetning. 2 att biblioteken recensions- Btj :s sambindning innebär i korthet genom och beställningshäften kontinuerligt får information om den kommanskickar korrektur eller läsexemplar av sina de bokutgivningen. Förlagen till sambindningsredaktionen vid Btj, som ombesörjer att nyheter böckerna bedöms av lektörer. Recensionerna publiceras tillsammans med bibliografiska uppgifter, prisuppgifter etc. i sambindningshäften som utges 24 gånger per år. Denna information ligger till grund för bibliotekens inköpsbeslut. De flesta böcker som beställs hos Btj binds centralt i biblioteksband.

44 Den nuvarande talboksförsörjn/ngen sou 982:7

den renodlade massmarknadslitteraturen, främst de s. k. populärpocketböckerna. Sambindningshäftena omfattar mer än 5 000 svenska titlar per år. Av dessa är drygt 1 000 äldre titlar i nya upplagor. Btj sålde år 1979 i genomsnitt 312 exemplar per vuxentitel och 1 063 exemplar per barn- och ungdomstitel. Sambindningshäftena innehåller emellertid många titlar som röner liten eller mycket begränsad efterfrågan. Antalet är dock svårt att ange. Ett sätt att få en uppfattning är t. ex. att se på sådana titlar som Btj sålt i 25 exemplar eller färre. År 1979 såldes 392 svenska vuxentitlar och 60 barn- och ungdomstltlar i färre än 25 exemplar totalt. Nio titlar såldes över huvud taget inte. Antalet titlar med mycket låg efterfrågan år 1979 uppgick sålunda till 461, dvs. närmare 10 % av det totala antalet titlar i Btjzs sambindningshäften. Antalet talbokstitlar som f. n. årligen framställs primärt för allmänt biblioteksbruk motsvarar ca 25 °/o av antalet titlar som Btj årligen saluförtill biblioteken. Detta motsvarar ungefär 12 % av den totala bokutgivningen. Därutöver framställs, som nämnts tidigare, ytterligare en del talböcker av mer speciell karaktär, t. ex. läromedel. Viss inläsning av litteratur efter individuella beställningar sker också inom ramen för kommunernas och landstingens inläsningstjänst. Sådana inläsningar avser dock nästan aldrig hela böcker utan snarare artiklar, avsnitt ur böcker, broschyrer eller liknande. Som regel läser biblioteken in, förutom privat material, sådant material som finns vid biblioteket eller är av sådan art att det kan införskaffas enligt bibliotekets urvalsprinciper. av triviallitte- Inläsning ratur förekommer således inte. Handikapputredningen bedömde i sitt betänkande (SOU 1976:20) Kultur åt alla att 25 % av bokutgivningen borde göras tillgänglig i talboksform. Detta skulle således motsvara varannan bok i Btjzs sambindningshäften.

3.3.1 TPB:s urval och utgivning av talböcker

l Sverige svarar TPB för omkring 90% av den totala talboksutgivningen av allmänlitteratur. TPB:s beslut om vilka böcker som skall framställas som talbok fattas i dag vid de s. k. bokmötena som TPB:s bibliotekarier (omkring 10 personer) håller varje vecka. Urvalet av böcker som behandlas vid mötena sker i

Den nuvarande

talboksförsörjningen 45

huvudsak utifrån Btjzs sambindningshäften samt

förslag

till inläsningar från bibliotek och enskilda. Vidare behandlas äldre litteratur som skall framställas som talbok. De böcker ur nyutgivningen som ut för närmare gransk-

väljs

ning beställs från bokhandeln. Aldre utgivning lånas in från bibliotek eller köps från antikvariat. Böckerna presen-

teras för bokmötet av någon bibliotekarie som samtidigt

redovisar recensioner och lektörsomdömen från Btj:s sambindningshäften. Bokmötet beslutar om boken skall framställas som talbok eller ej. Vid bokmötena deltar också redigerare som särskilt skall uppmärksamma och bedöma möjligheterna att överföra innehållet i en tryckt boktill tal. Om mötet beslutar att inte ge ut en viss titel som

talbok kan det vara av något av följande skäl:

E! boken är av tekniska skäl svår att överföra till talbok, EI boken är ett bildverk med endast kompletterande bildtext, EI bedöms bli

efterfrågan mycket liten, EI det bedöms finnas titlar inlästa som på ett tillfredsställande sätt täcker in ämnet i fråga eller El boken uppfyller inte ställda kvalitetskrav.

En titel som avslagits vid ett bokmöte kan tas upp till

förnyad behandling om kritiken förändras eller om det

framkommer direkta önskemål om att boken skall läsas in. Bokmötets avslagsbeslut är således inte definitiva. Bokurvalsarbetet vid TPB syftar till att bygga ett upp

allsidigt bokbestånd som återspeglar utgivningen av

tryckta böcker i landet samtidigt som hänsyn tas till behov

och önskemål bland Iåntagarna. och bibliotek Låntagare kan framföra förslag till inläsningar, vilka behandlas vid

bokmötena. Från TPB:s sida har man under åren 1980 och 1981 uppmanat folkbiblioteken att i ökad

omfattning lämna inläsningsförslag iförsta hand för att korrigera och

komplettera TPB:s urval ur nyutgivningen. Antalet inläs-

ningsförslag från bibliotek och låntagare till TPB uppgick

år 1980 till omkring 300. Vid de som kommittén har

Iänsbiblioteksintervjuer

genomfört har flertalet länsbibliotek framfört önskemål om ett regelbundet och organiserat inflytande över

talboksutgivningen. lnom TPB pågår ett arbete med att systematisera

riktlinjerna för bokurvalet. Avsikten är att inhämta

synpunkterfrån olika intressenter på förslagettill riktlinjer.

Arbetet beräknas vara färdigt under år 1982.

46 Den nuvarande sou 1982:7

ta/boksförsörjningen

Efter utgivningsbeslut läses boken in hos av de

någon

producenter som TPB anlitar. Därefter framställs och utrustas talbokskopiorna. Böckerna är sedan för

färdiga utlåning.

3.3.2 Btjzs urval och utgivning av talböcker

Btj ger ut ungefär 150 talbokstitlar om året. Urvalet av böcker som skall läsas in görs av Btjzs talboksbibliotekarie efter samråd med en urvalskommitté bestående av biblio-

tekarier från Lunds och Göteborgs stadsbibliotek. Göteborgs stadsbibliotek har en särskild arbetsgrupp för detta,

bestående av nio sjukhusbibliotekarier.

Några riktlinjer för Btjzs urval finns inte fastställda.

Allmänt kan sägas att urvalskommittén strävar efter att

åstadkomma en bred och allsidig utgivning, med beaktande av kraven på kvalitet. Vid bokurvalet utgår kommittén huvudsakligen från

Btjzs sambindningshäften. En stor fördel är att Btj har

tillgång till sambindningskorrektur av böckerna. På så sätt kan man på ett tidigt stadium bilda en om sig uppfattning

tveksamma titlar. Man undviker sådana titlar som man av erfarenhet vet kommer att röna liten eller ingen

efterfrågan samt titlar som av inläsningstekniska skäl

bedöms vara alltför komplicerade att framställa som talbok. Man undersöker även vad som tidigare erbjudits inom olika genrer och av vissa författare i syfte att

komplettera där man ser brister. Slutligen tar man hänsyn

till enskilda biblioteks önskemål om titlar. TPB får kontinuerligt information om de titlar som Btj beslutar att ge ut som talbok. Btjzs beslut sker efter kontakter med TPB.

3.3.3 Urval och utgivning av talböcker vid

länsbiblioteken

De lokala inläsningarna vid länsbiblioteken är få till antalet. Den mest omfattande talboksutgivningen sker vid länsbiblioteket i Norrbottens län, Luleå kommuns folkbibliotek, där bibliotekspersonalen gör urvalet av de talböcker som skall läsas in. Man följer kontinuerligt recensioner av böcker i lokalpressen. Man beaktar också

från låntagare och lokala bibliotek i länet. För vissa förslag

Den nuvarande talboksförsörjningen 47

titlar, som bedöms vara av bredare intresse, lämnas inläsningsförslag till TPB.

3.3.4 Utgivning av talböcker på svenska i Finland

Utgivning av talböcker på svenska förekommer också i Finland, nämligen vid De synskadades bibliotek i Helsingfors. Bibliotekets mål är att 10 % av utgivna talbokstitlar skall vara på svenska. De svenskspråkiga talböckerna framställs på samma typ av kassett som används i Sverige, dvs. på kompaktkassetter. Talböcker på finska avsedda för allmänt biblioteksbruk framställs däremot på s. k. Clarke & Smith-kassetter (se avsnitt 3.8). År 1980 framställde biblioteket 230 finska titlar och 10 drygt svenska titlar för allmänt biblioteksbruk.

3.3.5 Utgivning av talfonogram

En viss utgivning av sker vid talfonogram Sveriges Utbildningsradio AB (UR). l propositionen 1975/76:1 100m radio och television i uttalade fördrautbildningsväsendet ganden (sid. 105) bl.a. att av och framställning ljudbildprogram för olika grupper av är en handikappade viktig uppgift för utbildningsradion. UR har totalt givit ut omkring 20 talfonogram sedan år 1974. Dessa distribuerades tidigare genom SRF, men distributionen har sedermera övertagits av UR:s för eget förlag. Upplagesiffrorna UR:s talfonogram låg tidigare på ca 250 exemplar. Numera framställs inledningsvis endast ett mindre antal exemplar. Vid större efterfrågan kopieras ytterligare exemplar. Riksradions framställer en del fonogramavdelning talfonogram som säljs i handeln. Utbudet består bl. a. av skivor och kassetterför barn. av författar- och inspelningar politikerröster förekommer också. Hittills har ett 80-tal talfonogram givits ut, varav närmare hälften för barn. Fonogramavdelningens inspelningar saknar ofta en strikt motsvarighet i en tryckt bok. Vissa bokförlag

framställer sporadiskt talfonogram,

bl. a. Rabén & Sjögren. Aven Liber framställer förlag talfonogram, t. ex. av offentliga utredningar och skrifter utgivna av statliga myndigheter. Dessa talfonogram säljs till samma pris som motsvarande tryckta bok varvid

48 Den nuvarande ta/boksförsörjningen

svararförfinansiering av skillnaden respektive myndighet

mellan priset och framställningskostnaden.

Cassetteförlaget i Stockholm är det enda förlag som har sig av talfonogram avsedda att

specialiserat på utgivning

marknaden. Förlaget barnsagor och

säljas på öppna ger ut

deckare m. m., hittills ett 30-tal titlar. Dessa talfonogram är ofta eller bearbetningar av motsvarande förkortningar

tryckta böcker. Förlaget säljer även talfonogram på eng-

elska. De som biblioteken köper in står till talfonogram

för alla på samma sätt som vanliga förfogande låntagare AV-medier. Talfonogrammen ingår vanligtvis inte i tal-

bokskatalogerna.

Något större kommersiellt intresse för utgivning av

finns f. n. inte i Sverige. Utgivningen är talfonogram också i de flesta andra länder. I Danmark och

begränsad förekommer dock en viss kommersiell utgivning av

Norge talböcker/talfonogram (se avsnitt 3.8).

Radios material till talbok

3.3.6 Överföring av Sveriges

De olika inom Sveriges Radio har ett

programföretagen

stort bestånd av masterband med material, t. ex. radioföloch dramatik, som väl skulle lämpa sig att ge ut jetonger som talbok eller talfonogram. För närvarande finns emellertid avtal mellan och den fast

inget programföretagen

anställda om sekundärt utnyttjande av

personalen pro-

om radions material uppmärk-

grammaterialet. Frågan sammades bl. a. av handikapputredningen som föreslog

att materialet skulle överföras till talbok. i denna lades dock inte fram i

Några förslag fråga

(1976/77:78) om insatser för handikap-

propositionen

kulturella verksamhet. Föredraganden hänvisade pades

till att denna fråga skulle komma att behandlas även av andra utredningar. Han ansåg det därför inte lämpligt att i särskild ordning behandla frågan om handikappades

att få rätt att ta del av visst inspelat material. l möjligheter (1977/78:91) om radions och televisionens

propositionen fortsatta verksamhet m. m. lades inte heller fram några

av de och

förslag. Lösningen upphovsrättsliga problemen därmed sammanhängande frågor om ekonomiska ersätt-

har således varit hänvisad till Sveriges Radio AB. ningar Som nämnts föreligger emellertid i dag inga överenskom-

melser om villkoren för utnyttjandet av programföreta-

sou 1982:7 Den nuvarande 49

talboksförsörjningen

gens material som talbok. TPB tvingas därför i vissa fall

att

göra inläsningar av litteratur som

programföretagen

redan har läst in. Kontakter har tagits mellan TPB och

Riksradion i denna fråga.

3.4 Inköp och inlåning av talböcker till folkbiblioteken

Folkbiblioteken kan införskaffa talböcker genom att köpa

dem eller genom att låna in dem från andra bibliotek,

vanligen TPB eller länsbibliotek. Lån mellan kommunbib-

liotek förekommer också. Folkbiblioteken kan således

bedriva talboksutlåning utan att köpa egna talböcker.

Talböcker kan skickas portofritt med posten. För detta ger staten särskild ersättning till postverket. Denna portofria befordran är av mycket stor betydelse för till de

utlåningen enskilda låntagarna och för av talböcker förmedlingen

mellan biblioteken.

Antalet direktlån av talböcker uppgick år 1980 till

855 000.* Därav svarade folkbiblioteken för 760 000 lån och TPB för 95 000 lån. Av totalt 279 folkbibliotek hade 193

bibliotek en talboksutlåning om 100 lån eller mer.

Av de 279 folkbiblioteken hade 158 bibliotek egna

talböcker år 1980, 101 av dessa hade ett talboksbestånd

som omfattade 100 talböcker eller mer. 121 bibliotek hade

inga talböcker över huvud taget. 193 bibliotek redovisade

en talboksutlåning om 100 lån eller mer. Ytterligare ett

30-tal bibliotek redovisade en mellan 1

talboksutlåning på

och 99 lån. Tabell 1 Folkbiblioteken fördelade efter talboksbestånd (på såväl öppna spolar som kassett) respektive talboksutlåning år 1980

Antal bibliotek utan eget Antal bibliotek som inte talboksbestånd 121 redovisade någon utlåning av talböcker 52 Antal bibliotek med talboksbestånd om 1-99 ex. 57 Antal bibliotek med en talboksutlåning om 1-99 lån 34 Antal bibliotek med talboksbestånd om 100 ex. eller Antal bibliotek med en talmer 101 boksutlåning om 100 lån eller mer 193

279 › 279

Källa: SCB:s statistik överfolkbiblioteken år 1980 och TPB:s utlåningsstatistik för år 1980.

50 Den nuvarande ta/boksförsörjningen

Siffrorna i tabellen visar att ca 100 bibliotek med få eller talböcker ändå hade en - om än inga egna begränsad talboksutlåning grundad på inlån från andra bibliotek. Direktutlâningen behandlas i avsnitt 3.5.

3.4.1 Det samlade talboksbeståndets fördelning mellan olika nivåer

En översiktlig bild av strukturen kan italboksförsörjningen man få genom att studera siffror över hur landets samlade talboksbestånd är fördelat mellan central, regional och lokal nivå inom biblioteksväsendet. Vid TPB fanns år 1980 ca 110 000 talböcker fördelade på närmare 15 000 titlar, varav ungefär 9 000 titlar utgjordes av allmänlitteratur på kassett för barn och vuxna. De övriga 6 000 titlarna utgjordes av dels studielitteratu r, dels litteratur som endast finns inspelad på öppna spolar. Den senare typen av inspelningar är tillgängliga endast för de låntagare som har bandspelare för öppna spolar. Av de 110 000 talboksexemplaren vid TPB är ca 100 000 allmänlitteratur på kassett. Folkbibliotekens samlade bestånd av talböcker uppgick år 1980 till totalt ca 140 000 exemplar, fördelade på närmare 4000 titlar. Ungefär 110 000, fördelade på ca 3000 titlar, utgjordes av talböcker på kassett, varav ca 70 000 ex. fanns på länsbibliotekenl De talböcker som i dag endast finns inspelade på öppna spolar används i mycket begränsad utsträckning och då framför allt inom vårdinstitutioner. l följande tabell jämförs fördelningen mellan central, regional och lokal nivå i fråga om direktutlåning av talböcker respektive talboksbestånd år 1980. Omkring 90% av direktutlåningen av talböcker sker således från folkbiblioteken. En del av dessa direktlån utgörs av böcker som lånats in från TPB. Det samlade talboksbeståndet i landet (av allmänlitteratur) är fördelat ungefär hälften-hälften mellan TPB och folkbiblioteken räknat i antal exemplar. TPB:s bestånd innehåller dock tre gånger så många titlar som det finns vid folkbiblioteken.

Källa: SCB:s statistik över folkbiblioteken år 1980. Sif-ro rna är nedräknade med 25% eftersom de flesta bibliotek räknar antalet talboksemballage istället för antalet hela talböcker. Ungefär var tredje talbok består av fler än ett emballage, dvs. fler än sex kassetter.

Den nuvarande 51

ta/boksförsörjningen

Tabell 2 Direktutlâning av talböcker från respektive talboksbestånd vid TPB, länsbiblioteken och de övriga kommunbiblioteken år 1980

Antal Andel av di- Antal tal- Andel av direktlån rektlånen boksexem- talboks-

lzänsbibliotek Ovriga kommunala bibliotek 350 000 41 40 000 19

Summa 855 000 100 210 000 100

Talboksbestånden vid folkbiblioteken växer snabbare än TPB:s när det gäller antalet exemplar, medan TPB:s

bestånd växer snabbare i fråga om antalet titlar.

3.4.2 Försäljning av talböcker

Btj började år 1960 att sälja talböcker till folkbiblioteken. Verksamheten startade i liten skala. År 1960 man 21 erbjöd

talbokstitlar till försäljning. År 1975 uppgick antalet salu-

förda talbokstitlar till 200, och år 1980 till 300. År 1979

erbjöds dessutom ytterligare 200 titlar ur TPB:s tidigare

utgivning till länsbiblioteken genom de s. k. kompletteringslistorna. Denna verksamhet utökades år 1980 till att omfatta 250 titlar. Btj har därutöver också haft

försäljning

av ett standardurval av talbokstitlar, främst sådana som

ständigt efterfrågas men även vissa nyheter. Btjzs försäljning av talböcker har således omfattat både

titlar av och titlar av TPB. Alla titlar som

utgivna Btj utgivna Btj givit ut har också TPB köpt in. År 1977 erbjöds 255

talbokstitlar till varav hälf-

nyutgivna försäljning, ungefär ten hade givits ut av Btj. År 1981 erbjuds 600 titlar till

försäljning, varav Btj ger ut ungefär en fjärdedel. SRF och

Btj träffade år 1975 en överenskommelse om att köpa ur varandras produktion genom utbyte av masterbandkopior som sedan kunde användas för kopiering av önskat antal

talboksexemplar. År 1980 träffades ett avtal mellan TPB

och Btj som bl. a. innebär att TPB utan särskild ersättning

ställer samtliga sina masterband till Btjzs förfogande för framställning av talböcker avsedda att försäljas till folk-

biblioteken. l samband med detta avtal förklarade att Btj

52 Den nuvarande talboksförsörjningen

skulle antalet saluförda talbokstitlar - huvudman utöka - till 600 år 1981. I och med denna sakligen nyheter utökning upphörde Btj tills vidare med kompletteringslistorna. Företaget har under år 1981 aviserat en ytterligare utökning av antalet saluförda titlar till 700 år 1982. De talbokstitlar som erbjuds till försäljning presenteras i

Btjzs talbokshäften som f. n. ges ut tio gånger per år.

Under år 1981 innehåller varje häfte ett 60-tal titlar. Btjzs urval av titlar som företaget läser in har beskrivits i avsnitt

3.3. Btjzs val av sådana TPB-titlar som skall ingå i

försäljningsutbudet sker utifrån TPB:s bokmötesproto-

koll. Urvalsbeslutet fattas i nära kontakt med TPB. Btj utgår

från samma urvalskriterier som för de titlar man själv ger ut, med beaktande av gjorda överenskommelser med

TPB. Bland annat skall ett visst antal försäljningstitlar vara

barn- och ungdomstitlar. År 1981 skall omkring 100 av de totalt 600 saluförda titlarna vara barn- och ungdomsböcker. Försäljningstitlarna presenteras i Btjzs talbokshäften vilka skickas till bibliotek som särskilt begärt dem, f. n. drygt hälften av folkbiblioteken. För varje titel ges en kort recension samt uppgifter om inläsare, antalet kassetter, och Samarbetet mellan Btj och TPB är så

speltid pris.

utformat att flera titlar i varje talbokshäfte presenteras innan inläsningen slutförts. Syftet är att de färdiga talböckerna skall kunna tillhandahållas biblioteken så snabbt som möjligt. l dessa fall anges cirkapris. När biblioteken gjort sina beställningar kopieras erforderligt antal talboksexemplar. De utrustas med emballage, bok-

kort, katalogkort och punktskriftsetikett och skickas till

beställaren. Btj har en särskild utbytesservice förtalböcker

som blir skadade på biblioteken. Biblioteken kan däri-

genom köpa enstaka kassetter och behöver således inte köpa en helt ny och komplett talbok. Priset som biblioteken i dag får betala för en talbok från

Btj ligger i genomsnitt på knappt ca 200 kronor inkl. moms.

Detta är mer än dubbelt så mycket som genomsnittspriset för en tryckt bok. Priset per kassett inom ramen för utbytesservicen är ca 20 kronor. Priset för det enskilda talboksexemplaret är i allt väsentligt beroende av speltiden och därmed antalet

kassetter som ingår. Vid prissättningen görs inte någon

åtskillnad mellan av Btj respektive TPB producerade titlar. Det faktum att Btj kostnadsfritt får disponera TPB:s masterband innebär således en begränsad men generell subvention av talbokspriset. Prisnivån för talböckerna

Den nuvarande talboksförsörjningen 53

generellt äri hög grad beroende av den totala genomsnittliga upplagan per titel i det samlade utbudet av titlar i den löpande försäljningen. Trots den stora ökningen av

titelutbudet under år 1981 har genomsnittsupplagan

minskat endast obetydligt. En faktor som kan komma att

påverka talbokspriset är den avgift på oinspelade ljudkas-

setter som statens kulturråd föreslagit. Om inte kassetter som används i Btj:s framställning av talböcker undantas

från en sådan avgift eller Btj i någon form kompenseras, skulle prisökningen vid en avgift på 4 öre/spelminut komma att uppgå till ca 15 %. försäljning av talböcker på kassett har hittills

Btj:s omfattat omkring 3 000 titlar, vilka kan ställas i relation till

de totalt 9 000 titlar av allmänlitteratur på kassett som finns vid TPB. Bland TPB:s 9 000 titlar på kassett ingår

även de 3 000 som Btj erbjudit till försäljning. Dessa 3 000 titlar i varierande i bestånden vid de ca

ingår utsträckning

150 folkbibliotek som har egna talböcker. En ganska stor del av de 3000 titlarna var emellertid saluförda innan

talboksförsäljningen fick en mer betydande omfattning. Detta betyder att många av dem endast finns vid ett fåtal

bibliotek som tidigt började bygga upp egna talboksbe-

stånd. Vissa av de äldre titlarna har ånyo erbjudits till

försäljning genom standardurvalet och kompletteringslis-

torna, medan andra inte har gått att köpa senare, trots efterfrågan från låntagare och bibliotek. De främsta orsakerna till detta är Btj:s svårigheter att hålla stora lager

och att framställning av enstaka exemplar av en titel är

dyrbar. På senare tid har dock Btj åtagit sig att göra vissa

för bibliotek som vill sina

engångsinsatser komplettera

bestånd med äldre titlar. Biblioteket får då göra en särskild

beställning av sådana titlar och Btj lämnar en offert på

detta..Genom det utökade utbudet av talbokstitlar under år 1981 har Btj tillfälligt upphört med kompletteringslistorna. harför avsikt att fr. o. m. år 1982 erbjuda biblioteken att Btj vid ett eller två tillfällen per år kunna beställa valfria talbokstitlar ur den samlade talboksutgivningen.

3.4.3 Folkbibliotekens inköp av talböcker

har ökatmarkant i

Folkbibliotekens efterfrågan på talböcker

under de senaste åren. Talboksinköpen har fått en allt

större ifråga om både antalet titlar och antalet

omfattning

exemplar. Okningen beror till stor del på att bibliotek som

54 Den nuvarande talboksförsörjningen

köpt tidigare har ökat sina inköp i takt med det ökade

utbudet av titlar, men allt fler nya bibliotek har också

börjat köpa talböcker. År 1977 inköptes totalt närmare 15 000 talböcker av omkring 90 bibliotek. År 1980 inköptes närmare 22 000 talböcker av totalt 120 bibliotek. 159 bibliotek köpte inte några talböcker alls år 1980. Utifrån dessa siffror kan folkbiblioteken delas in i två grupper: de som köper talböcker regelbundet och de som köper talböcker sporadiskt eller inte alls. Till den grupp av folkbibliotek som köper talböcker regelbundet hör samtliga Iänsbibliotek och nästan alla bibliotek i de 29 kommuner som har mer än 40 000 invånare. Till denna grupp hör också ett 20-tal bibliotek i kommuner med mindre än 40 000 invånare. Vid våra intervjuer har många Iänsbibliotek påtalat som en brist att endast en del av de talbokstitlar som årligen läses in erbjuds folkbiblioteken för inköp i talbokshäftena från Btj. Endast ett fåtal bibliotek har alla de 3 000 titlar som saluförts Btj. Med vissa har dessa genom undantag inte gått att köpa senare än vid det tillfälle då de ursprungligen erbjöds. Från flera bibliotek har också påpekats att det bland TPB:s ca 6 000 titlar, vilka Btj aldrig erbjudit till försäljning i vanlig finns sådana som ordning, är tillräckligt efterfrågade av låntagare för att man skulle vilja köpa dem. Många Iänsbibliotek har enligt uppgift resurser att köpa in hela eller större delen av Btjzs titelutbud. Genom att titelutbudet ökat väsentligt på senare tid har dock bibliotekens strävan att urvalsbredden i viss mån tillgodose gått ut över antalet exemplar per titel. Detta kan t. ex. innebära att väntetiderna för låntagarna ökar på vissa titlar. Det kan också innebära minskade möjligheter för länsbiblioteken att ge depositioner till kommunbiblioteken. Ett problem som vissa bibliotek framhållit är att talbokspriset är väsentligt högre än priset på tryckta böcker. Den andel av bibliotekens som används för anslag talboksinköp behöver således vara relativt sett mer än dubbelt så stor för att samma antal medier skall kunna köpas in. Prisskillnaden har med andra ord betydelse vid fördelningen av medel mellan olika verksamhetsgrenar inom ett bibliotek. I vissa fall är beslutad av fördelningen kulturnämnd eller motsvarande. l många fall görs denna fördelning av tjänstemän inom biblioteket. Av landets 279 folkbibliotek är det mer än 200 bibliotek som inte alls eller endast sporadiskt köper talböcker.

Den nuvarande 55

talboksförsörjnfngen

Ett 90-tal bibliotek köper eller har tidigare köpt in ett fåtal talböcker och kompletterar sedan sitt bestånd med depo-

sitioner och fjärrlån (se nedan). Samarbete mellan bibliotek förekommer i fråga om talboksinköp. Ett 70-tal biblio-

tek utnyttjar för sin talboksverksamhet enbart inlånade talböcker. Ca 50 bibliotek varken köper eller lånar in talböcker. Skälen härtiII kan vara att

Iåntagarunderlaget

anses för litet eller att andra verksamhetsgrenar prioriteras högre. Det kan också vara en följd av överenskommelser mellan kommunerna i ett län.

Några exempel på samarbete mellan bibliotek i fråga

om talboksinköp

Antalet talbokslåntagare är relativt sett lågt i många

kommuner eller kommundelar, vilket kan minska bibliote-

kens benägenhet att köpa egna talböcker. l sådana fall kan

flera bibliotek köpa in talböcker i samverkan. l det

följande

redovisas några exempel på hur ett sådant samarbete

mellan bibliotek kan

fungera.

Fem kommunbibliotek i län

kring Siljan Kopparbergs

köper sina talböcker efter inbördes samråd. Man undviker

på så sätt att köpa många dubbletter och kan sammanta-

get åstadkomma ett väsentligt bredare titelurval än vad varje enskilt bibliotek skulle kunna göra. l Skaraborgs län avgör först länsbiblioteket vilka tal-

bokstitlar man skall köpa och i hur många exemplar.

Länsbiblioteket informerar därefter de övriga kommunbiblioteken i länet om sina Kommunbiblioteken kan

inköp.

därigenom sina efter länsbibliote-

anpassa talboksinköp

ket, som sammanställer en nyförvärvslista övertalböckeri och för hela länet. Med hjälp av listan lånar biblioteken

böcker sinsemellan. En mindre undersökning visar att

reservationsköerna vid länsbiblioteket är kortare än i andra län.

I Göteborgs och Bohus län förekommer sedan fyra år ett organiserat inköpssamarbete. Sex av länets 15 kommun-

bibliotek köper talböcker en rullande som

enligt plan fastställs vid ett årligt möte. De sex biblioteken meddelar

alla sina inköp till länsbiblioteket, som en gör regional katalog över samtliga talböcker med markeringar om vilka bibliotek som har respektive bok. Biblioteken kan sedan låna talböcker sinsemellan.

I några län finansieras talboksinköpen huvudsakligen

56 Den nuvarande ta/boksförsörjningen sou 1982:7

med landstingsmedel. Ett exempel är Örebro läns lands-

ting, som hartagit på sig hela det ekonomiska ansvaret för talboksinköpen i länet. Dessa inköp sker genom länsbibliotekets De kommunbiblioteken försorg. övriga köper nästan inga talböcker utan lånar istället från länsbiblioteket.

3.4.4 Inlåning av talböcker till folkbiblioteken

Inlåningen av talböcker till biblioteken sker i form av fjärrlån och depositioner. Genom kan biblioteken inlåning få tillgång till talböcker som de inte har. bibliotek Många har direktutlåning av talböcker endast tack vare att de kan låna in böcker från andra bibliotek. Utlåningen och inlåningen av talböckerföljer inte riktigt samma mönster som gäller för tryckta böcker, dvs. den traditionella bibliotekshierarkin (kommunbibliotek-länsbibliotek-lånecentral) tillämpas inte genomgående. Folkbiblioteken beställer många gånger talböcker direkt från TPB istället för att vända sig till länsbiblioteket. Tidigare hade endast TPB ett talboksbestånd som en möjliggjorde mer betydande talboksutlåning till biblioteken, vilket kan vara en viktig förklaring till detta. Länsbibliotekens begränsade bestånd gör att dessas och möjligheter beredskap att tillhandahålla talböcker genom fjärrlån och depositionertill kommunbiblioteken är betydligt sämre än i fråga om tryckta böcker.

Depositioner

En deposition (eller ett vandringsbibliotek) är en boksamling som skickas från ett bibliotek till ett annat för att under en viss tid stå till för vid förfogande utlåning det mottagande biblioteket. En deposition kan vara eller allsidig intresse-anpassad. sammansättningen av en allsidig deposition kan variera beroende på om det mottagande biblioteket saknar eget bestånd eller om depositionen skall ett komplettera befintligt bestånd. En anpassad deposition är sätt och på vis en variant av fjärrlån (se nedan) och dess innehåll avser ett eller flera speciella ämnesområden. Depositioner beställs av det mottagande biblioteket. Vid

Den nuvarande 57

ta/boksförsörjningen

det depositionsgivande biblioteket krävs vissa arbetsinsatserför sammanställning av depositionerna, t. ex. urval, kontroll, förteckning och utsändning m. m. Arbetsinsat-

sen varierar beroende på hur pass speciella depositioner

det gäller. Möjligheterna att ge depositioner beror också

på det långivande bibliotekets bokbestånd, beståndets

bredd och antalet exemplar per titel. Möjligheten att få depositioner utnyttjas främst när

låntagarunderlaget är så pass litet att medierna, om de

köptes in, skulle riskera att stå outnyttjade efter en kort tids användning. Depositionerna kan också ha funktionen att bredda bibliotekens egna bokbestånd. Ekonomiskt kan det idag vara en fördel för biblioteken att införskaffa talböcker

i depositionerjämfört med att köpa dem, främst p. g. a. att

talböckerna är avsevärt dyrare än tryckta böcker och att talböckerna f. n. kan skickas portofritt med posten. Ett problem med depositioner är emellertid att de titlar som

ingår inte återfinns i bibliotekens lokala kataloger eller

nyförvärvslistor. Det krävs därför särskild information till

låntagarna om dessa böcker.

TPB lämnar två typer av depositioner D vanliga depositioner (som kan vara eller

allsidiga anpassade) och E1 särskilda depositioner som erbjuds alla län.

De vanliga depositionerna skickas ut efter från

beställning

bibliotek och institutioner. Depositionerna lämnas för fyra månader i taget och sätts samman av TPB efter allmänna önskemål från beställaren. De särskilda depositionerna erbjuds länsbiblioteken från TPB. De lämnas för sex månader i taget och sätts

samman av TPB. Deras fördelning mellan länsbibliotek

och övriga kommunbibliotek avgörs inom varje län.

De särskilda depositionerna ingår i det depositionspro-

jekt som TPB bedrivit sedan år 1978 som ett led i att utveckla biblioteket mot att fungera som Iånecentral för

talböcker. Syftet med depositionerna är att ge biblioteken tillgång till ett större antal titlar än de själva kan förvärva

genom Btj och att öka antalet talböcker för regional och

lokal utlåning. En utvärdering av det särskilda deposi-

tionsprojektet genomfördes år 1980. l och med att Btj år 1981 ökade sitt utbud av nya titlar har depositionerna

ändrat karaktär och sätts nu samman med sikte på att biblioteken skall ha tillgång till äldre titlar som inte har

erbjudits till försäljning. Under våren 1982 kommer

58 Den nuvarande

talboksförsörjningen sou 1982:7

länsbiblioteken att erbjudas mindre depositioner av nya titlar som Btj inte saluför. I övrigt inlemmasverksamheten

i den vanliga förmedlingen av depositioner.

Antalet talböcker i depositioner från TPB uppgick år 1980 till 34 000, varav ungefär en tredjedel i de särskilda depositionerna. I genomsnitt kan depositionerna sägas belasta omkring 10 °/› av TPB:s bokbestånd vid ett visst tillfälle. Totalt lämnade TPB 300 depositioner till folkbibliotek och 170 depositioner till vårdinstitutioner under år 1980. Därutöver lämnades 230 depositioner inom ramen för den särskilda depositionsverksamheten. Antalet mottagande bibliotek respektive institutioner är dock avsevärt lägre,

eftersom många beställer flera depositioner under sam-

ma år. Omkring 190 av landets 279 folkbibliotek fick depositioner från TPB år 1980. Antalet talböcker i depositioner kan inte översättas exakt till direktlån, eftersom böckerna utnyttjas olika mycket vid de mottagande biblio-

teken. På grundval av de uppgifter biblioteken lämnar till

TPB om utnyttjandet av depositionerna har TPB beräknat att varje bok i en deposition lånas ut i genomsnitt två

gånger. Depositionerna från TPB innehåller såväl titlar

som Btj har sålt som titlar som endast finns vid TPB. Nya

försäljningstitlar ingår dock ytterst sällan.

Ungefär hälften av länsbiblioteken lämnar också talboksdepositioner till kommunbibliotek. I stort sett alla Iänsbibliotek ger depositioner till sjukhus m. fl. Länsbibliotekens depositioner består huvudsakligen av saluförda titlar, men i viss mån också av TPB-titlar ur de särskilda depositionerna. Närmare uppgifter saknas om depositionernas antal och storlek, men depositionsverksamheten inom länen har ökat under de senaste åren. Länsbibliotekens talboksbestând anses emellertid inte räcka till för att

ge depositioner i någon större utsträckning.

Fjärrlån

Om en låntagare beställer en bok som biblioteket inte har,

kan boken istället lånas från ett annat bibliotek. Sådana

förmedlingslån kallas fjärrlån. Siffror överfolkbibliotekens totala utlåningsverksamhet

(dvs. både tryckta böcker och AV-medier) visar att endast

ca 0,5 °/o av lånen sker i form av fjärrlån. l denna siffra ingår

bl. a. mikrofilm av kyrkoarkivalier och talböcker, av vilka

Den nuvarande talboksförsörjningen 59

flertalet folkbibliotek har mycket små eller inga bestånd. Fjärrlånens andel av den totala utlåningen är betydligt större för talböcker än förtryckta böcker. Direktutlåningen från mindre kommunbibliotek grundas till ganska många stor del på talböcker som lånats in iform av fjärrlån. Några exakta siffror finns dock inte om detta. Den totala direktutlåningen av talböcker från folkbiblioteken uppgick år 1980 tiII 760 000 lån. Antalet fjärrlån från TPB till folkbiblioteken var samma år 36 000. Fjärrlånen kan i genomsnitt sägas belasta omkring 5% av TPB:s bokbestånd vid ett visst tillfälle. Uppskattningsvis avsåg ungefär en tredjedel av TPB:s fjärrlån sådana titlar som även saluförts av Btj dvs. titlar som finns vid flertalet Iänsbibliotek. En del av dessa titlar finns totalt i många fler exemplar på folkbiblioteken än på TPB. Av fjärrlånen från TPB gick närmare 30 °/o till vårdinstitutioner av olika slag. Enligt praxis beräknas ett fjärrlån motsvara ett direktlån från det mottagande biblioteket. Enligt länsbibliotekens till kulturrådet redovisningar lämnades år 1980 ca 210 000 fjärrlån av talböcker från länsbiblioteken till kommunbiblioteken. Som fjärrlån räknas då alla lån utanför värdkommunen. En del av fjärrlånen är direktlån (se avsnitt 3.5). Antalet egentliga fjärrlån, dvs. lån till andra bibliotek, kan beräknas till knappt 100 000.

3.4.5 Länsmodeller

Talboksverksamheten vid folkbiblioteken har successivt vuxit i omfattning. Folkbibliotekens andel av direktutlåningen har ökat och uppgick år 1980 till omkring 90 °/o. Ungefär hälften av landets samlade talboksbestånd finns vid länsbiblioteken. Dessa har en viss beredskap för att ge fjärrlån av saluförda titlar. Deras möjligheter att lämna depositioner av talböcker är däremot begränsade. Till följd härav anlitar många kommunbibliotek genomgående TPB för både fjärrlån och depositioner av talböcker, av såväl titlar som Btj saluför som titlar som endast finns vid TPB. Detta kan innebära att kommunbiblioteken i vissa fall lånar in böcker från TPB trots att dessa samtidigt finns tillgängliga på det egna länsbiblioteket. Arbetsfördelningen i talboksverksamheten mellan länsbibliotek och kommunbibliotek i ett län organiseras i dag

60 Den nuvarande ta/boksförsörjningen

på olika sätt. l princip kan man tala om län med centraliserade system, där talboksverksamheten till stor del är koncentrerad till Iänsbiblioteket, och län med decentraliserade system, där även kommunbiblioteken mer eller mindre aktivt deltar i talboksverksamheten. Frågan om centralisering eller decentralisering inom länet kan i sig delas upp i två delfrågor: dels själva talboksutlåningen och därmed sammanhängande service, dels inköpen av talböcker. Den vanligaste modellen är att både Iänsbiblioteket och några kommunbibliotek i länet köper in talböcker. Samarbete i fråga om inköp är inte särskilt vanligt. De bibliotek som köper egna talböcker använder dessa huvudsakligen lokalt och deras titlar ingår vanligen inte i länsbibliotekens talbokskataloger. Två län bör i detta sammanhang nämnas särskilt, eftersom de skiljer sig ganska avsevärt från övriga län, nämligen Gotlands län och Stockholms län. Gotlands befolkningsunderlag är litet och Iänsbibliotekets resurser medger endast inköp av en mindre del av försäljningsutbudet i fråga om talböcker. l Stockholms län har de flesta kommunbiblioteken egna talboksbestånd. Många köper dock endast en mindre del ur försäljningsutbudet av talböcker, och då ofta ungefär samma titlar. Undantaget är Stockholms stadsbibliotek, som under år 1981 har övertagit ansvaret för direktutlåningen i kommunen och därmed också för ett stort antal låntagare från TPB. Stadsbiblioteket har i samband därmed byggt upp en omfattande talboksverksamhet. Länsbiblioteksfunktionen för talböcker i Stockholms län är i dag av mycket liten omfattning. Kommunbiblioteken i länet svarar därför för en mycket stor andel av efterfrågan på TPB:s tjänster.

3.5 Direktutlåning

Den utlåning av talböcker som sker vid direkt kontakt mellan låntagaren och biblioteket benämns här direktutlåning. Sådan utlåning kan ske vid biblioteksbesök, genom uppsökande verksamhet eller efter beställning per telefon. Direktutlåningen kan ske från låntagarens hemortsbib- Iiotek eller från annat bibliotek dvs. från TPB eller från ett länsbibliotek utanför låntagarens hemort.

Den nuvarande 61 talboksförsörjningen

År 1980 uppgick den totala direktutlåningen av talböcker till omkring 855 000 lån. 28% av eller direktutlåningen 240 000 lån, gavs från andra bibliotek än låntagarnas hemortsbibliotek; 11 % från TPB och 17 °/o från länsbiblioteken. Låntagarnas hemortsbibliotek svarade således för 72 °/› eller 615 000 direktlån. Av dessa svarade biblioteken i landets 50 största kommuner (med mer än 40 000 invånare) för närmare 75 °/o. l dessa kommuner bor 55 °/o av landets invånare. Biblioteken i de övriga 229 kommunerna, där 45 % av invånarna är bosatta, svarade således för ca 25 % av direktutlåningen från låntagarnas hemortsbibliotek.

3.5.1 TPB:s direktutlåning

TPB:s direktutlåning avser låntagare i hela landet. TPB har också viss direktutlåning till låntagare i andra länder, främst Finland. Direktutlåning till övriga nordiska länder sker i enlighet med en särskild överenskommelse mellan dessa länders centrala talboksbibliotek, vilka samtliga ger denna Iåneservice. TPB:s direktutlåning utgjorde år 1980 ca 11% eller 95 000 lån av landets totala direktutlåning av talböcker. Direktutlåningen kan i genomsnitt sägas belasta knappt 10 % av TPB:s bokbestånd vid ett visst tillfälle. TPB:s direktutlåning har minskat den betydligt genom överföring av ansvaret för i Stocktalboksförsörjningen holms kommun från TPB till Stockholms stadsbibliotek som genomfördes den 1 juli 1981. Det totala antalet aktiva direktlåntagare vid TPB är hösten 1981 ca 1 500. Därtill kommer ca 500 strölåntagare samt omkring 200 personer som får service från TPB:s studielitteraturenhet. l propositionen (1976/77:87) om insatser för handikappades kulturella verksamhet anfördes bl. a. att de lokala biblioteken i så stor utsträckning som möjligt bör svara för kontakterna med talbokslåntagarna och att TPB:s naturliga roll därmed skulle bli att fungera som lånecentral och depositionsbibliotek. En utveckling i denna riktning har pågått alltsedan folkbiblioteken fick möjlighet att köpa talböcker och det centrala biblioteket började skicka ut talböcker i depositioner. Uttalandet i propositionen var således närmast ett understrykande av en redan pågående utveckling.

62 Den nuvarande ta/boksförsörjn/ngen

Antalet direktlån från TPB var under 1970-talet ganska konstant medan utlåningen vid folkbiblioteken ökade kraftigt. Folkbibliotekens talboksstatistik är emellertid av ganska sent datum varför exakta siffror saknas. l slutet av 1970-talet och början av 1980-talet har dock såväl direktutlåningen som antalet låntagare vid TPB minskat till följd av folkbibliotekens allt större möjligheter att själva svara för utlåningen av talböcker. TPB har i sina anslagsframställningar för budgetåren 1981/82 och 1982/83 uttalat att folkbiblioteken bör ta ett klarare ansvar för direktlånen men att arbetsfördelningen och därmed TPB:s uppgifter bör anpassas till hur talboksverksamheten vid folkbiblioteken utvecklas. TPB menar att det inte är rimligt att införa mer långtgående restriktioner i bibliotekets direktutlåning om folkbiblioteken inte kan ge en acceptabel service. TPB anser att förändringar i utlåningsansvaret bör grundas på ömsesidiga överenskommelser mellan TPB och berört folkbibliotek. TPB har därför i sina kontakter med folkbiblioteken aktualiserat frågan om en överföring av enskilda låntagare från TPB till respektive hemortsbibliotek samt att TPB skall upphöra med att ta emot nya låntagare. Folkbiblioteken har emellertid varierande förutsättningar att ta över ansvaret för direktutlåningen från TPB. Det finns låntagare vid TPB som svårligen kan få en jämförbar service från sitt kommun- eller Iänsbibliotek. Detta gäller främst handikappade barn och ungdomar samt låntagare med utpräglade specialintressen. Bland TPB:s låntagare finns också många äldre människor som lånat talböcker därifrån under många år. En annan Iåntagargrupp vid TPB är de som får service från TPB:s studielitteraturenhet. Antalet svenskspråkiga direktlåntagare som TPB har i Finland uppgårf. n. till omkring 100 personer. Den främsta orsaken till att dessa vänder sig direkt till TPB är framför allt att talboksutlåningen i Finland nästan uteslutande sker från Synskadades bibliotek i Helsingfors, vars bestånd av svenska talböcker är begränsat till några hundra titlar.

3.5.2 Länsbibliotekens direktutlåning

Länsbiblioteken svarari dag för ungefär 410 000 lån, vilket är knappt hälften av den totala direktutlåningen i landet. en tredjedel av dessa lån går till låntagare Omkring

Den nuvarande ta/boksförsörjningen 63

bosatta i någon annan kommun än den där Iänsbiblioteket är beläget. Direktutlåningen kan i genomsnitt sägas belasta ca 50 °/› av Iänsbibliotekens talboksbestånd vid ett visst tillfälle. l beståndet har då också inräknats inlåningen från TPB. Länsbibliotekens ganska omfattande direktutlåning till låntagare bosatta utanför värdkommunen har flera orsaker. Länsbiblioteken var de folkbibliotek som först började köpa talböcker parallellt med att de tog emot depositioner från DBF:s bibliotek. Följaktligen koncentrerades talboksverksamheten i ganska stor utsträckning till Iänsbiblioteken. l de fall Iänsbiblioteken fortfarande har en betydande direktutlåning till hela länet kan det således ha historiska förklaringar. Det kan också bero på att kommunbiblioteken i länet inte har byggt upp någon talboksverksamhet och därmed inte kan ta ansvar för sina låntagare. Det kan även motiveras av serviceskäl. Länsbiblioteken har i allmänhet ett relativt stort bokbestånd och inarbetade rutiner förtalboksutlåningen. De kan därför ge låntagarna en snabb service. Talboksutlåningen sker ofta genom postbefordran efter beställning per telefon. Avståndet till biblioteket har därför inte alltid så stor betydelse. Det är endast ett fåtal Iänsbibliotek som bedriver uppsökande verksamhet utanför värdkommunen. Länsbibliotekens direktutlåning till låntagare utanför värdkommunen varierar i omfattning från ln till län. Generellt kan man säga att direktutlåning av denna typ är vanligare i utpräglade glesbygdslän, t. ex. Gävleborg, Jämtland och Kronoberg, och mindre vanlig i län det

där

finns flera stora och medelstora kommuner, t. ex. Alvsborg och Skaraborg. I Stockholms län som i stort sett inte har någon regional talboksservice vänder sig åtskilliga låntagare direkt till TPB.

3.5.3 De övriga kommunbibliotekens direktutlåning

De kommunbibliotek som inte är Iänsbibliotek svarade år 1980 för 350 000 direktlån av talböcker eller ca 41 % av den totala direktutlåningen. Denna utlåning kan i genomsnitt sägas belasta ca 50 °/› av kommunbibliotekens talboksbestånd vid ett visst tillfälle. l beståndet har då också inräknats inlåningen från Iänsbiblioteken och TPB.

64 Den nuvarande ta/boksförsörjningen sou 1982:7

Tabell3 Folkbiblioteken, exklusive Iänsbiblioteken, fördelade efter talboksutlåning år 1980

Källa: SCB:s statistik över folkbiblioteken år 1980.

Det kan finnas flera orsaker till att ett 50-tal kommunbibliotek fortfarande inte har någon talboksutlåning t. ex. att låntagarna i dessa kommuner vänder sig direkt till Iänsbiblioteket eller TPB för att låna och kommunbiblioteket därför saknar vetskap om deras behov. I en del län har överenskommelser träffats mellan biblioteken om att i första hand Iänsbiblioteket skall bygga upp ett talboksbestând som sedan skall stå till förfogande för övriga bibliotek i länet. Detta kan innebära att även direktutlåningen koncentreras till Iänsbiblioteket. Talboksverksamheten är förenad med vissa praktiska problem. Den anges t. ex. vara ganska tidskrävande bl. a. i fråga om information till låntagarna, vilket kan innebära svårigheter speciellt för små bibliotek med bara några få anställda. Hanteringen av talböckerna är också mer omständlig än vad som gäller för tryckta böcker. Varje talbok skall kontrolleras och återspolas efter användningen, trasiga kassetter måste lagas etc. Vid ca 170 kommunbibliotek, varav flertalet i mindre kommuner, förekommer en talboksutlåning om mer än 100 lån per år. Dessa bibliotek har i regel större möjligheter än länsbiblioteken och TPB att nå ut till låntagarna genom t. ex. uppsökande verksamhet eller talboksutlåning vid vårdinstitutioner, servicecentra etc. En lokal talboksservice kan stimulera låntagarna till att utnyttja även annan biblioteksservice, t. ex. upplysningstjänst, musik, Sagostunder, författaraftnar och liknande.

Den nuvarande talboksförsörjningen 65

3.6 Information och utbildning m. m.

l detta avsnitt beskrivs hur information och kunskaper om talböcker och talboksverksamhet sprids till folkbiblioteken

och talbokslåntagarna. Den totala talboksutlåningen utgjorde år 1980 ungefär

1 % av folkbibliotekens totala utlåning. Vissa folkbibliotek hade talboksutlåning alls och många hade en

ingen

på i genomsnitt ett lån eller mindre dag. utlåning per

Genom att talboksverksamheten är så koncentrerad till de större folkbiblioteken och TPB, är också kunskaperna om till ett förhållandevis litet antal

talboksfrågor begränsade vid biblioteken. Vid många stora bibliotek är

personer också talboksverksamheten helt skild från bibliotekets

övriga verksamhet t. ex. i fråga om utlånings- och infor-

mationsrutiner. Det är ofta särskild personal som arbetar med talböcker varigenom talboksverksamheten i viss mån kan bli isolerad från övrig biblioteksverksamhet. Detta försvårar en spridning av kunskaper och erfarenheter.

3.6.1 TPB:s informationsverksamhet

TPB skall enligt sin instruktion svara för råd och information inom sitt verksamhetsområde. TPB:s informationsverksamhet riktar sig i första hand till landets folkbibliotek och innefattar E! information om talboksverksamheten i allmänhet

D bibliografisk information i form av talbokskataloger

m. m.

EI information om punktskriftsböcker

E! information om TPB:s verksamhet

TPB deltar vid bibliotekskonferenser vilka anordnas av t. ex. statens kulturråd eller länsbiblioteken. TPB får därigenom möjlighet att både sprida och samla informa-

tion om och synpunkter på verksamheten.

I informationsbladet På tal ger TPB information om

talboks- och punktskriftsfrågor samt om TPB:s verksamhet och dess tjänster i fråga om depositioner och annat.

TPB tar också ofta emot studiebesök och har löpande kontakter med folkbiblioteken genom egna besök, telefonsamtal och korrespondens. Folkbiblioteken har ett stort behov av kataloger över

66 Den nuvarande talboksförsörjningen

talböcker och punktskriftsböcker. Den senaste fullständiga talbokskatalogen kom ut år 1974 och innefattade hela talboksutgivningen fram till år 1970. Denna finns katalog vid alla folkbibliotek. TPB planerar att under budgetåret 1982/83 ge ut en ny grundkatalog över hela det samlade talboksbeståndet. De bibliografiska kommer uppgifterna att registreras i Bibliotekstjänsts databas BUMS (Bibliotekens utlånings- och mediakontrollsystem), vilket redan nu sker fortlöpande i fråga om nya talbokstitlar. Med hjälp av BUMS kommer olika typer av kataloger att kunna framställas. TPB avser att utforma den efter nya katalogen samråd med folkbiblioteken. Vidare avser TPB att samråda om hur katalogen skall distribueras och hur biblioteken skall få möjlighet att utnyttja det bibliografiska basmaterialet för egen katalogframställning. Under år 1981 har TPB tagit in uppgifter från länsbiblioteken om lokala talboksinläsningar för att få fram så fullständiga uppgifter som möjligt över beståndet av talbokstitlar i landet. TPB:s grundkatalog över talboksbeståndet kommer att kunna framställas både i tryckt form och på mikrofiche. Katalogen kommer i princip att kunna tas fram när som helst, eftersom beståndet successivt registreras i databasen. Mikrofiche är än betydligt billigare tryck. Många bibliotek saknar dock möjligheter att läsa fiche. Dessutom är en tryckt katalog lättare för biblioteken att hantera, särskilt i samband med uppsökande verksamhet. TPB:s nyförvärvslistor över talböcker har fram till år 1981 givits ut fyra gånger per år och kompletterats med ett alfabetiskt årsregister. Merparten av titlarna är försedda med annotationer. Nyförvärvslistorna skickas till alla folkbibliotek. De framställs f. n. i tryckt form och i punktskrift. Eftersom det sedan år 1974 inte funnits någon katalog över den samlade talboksutgivningen har nyförvärvslistorna fått ersätta en sådan. Nyförvärvslistorna beräknas fr. o. m. år 1982 kunna ges ut varje månad i tryckt form och som mikrofiche, och de kommer att vara möjliga att kumulera. TPB ger också information direkt till låntagare, både muntlig och skriftlig information liksom särskild bokinformation för taltidningarna runt om i landet. De taltidningar som anmält intresse för sådan information får en i gång månaden fyra bokprogram från TPB, vilka vart och ett beskriver fem till tio talböcker. Såväl äldre som nyare litteratur presenteras i dessa bokprogram. Någon samlad katalog över punktskriftsbeståndet har

Den nuvarande ta/boksförsörjningen 67

inte ut sedan år 1972. Nyförvärvslistor i svartskrift givits och ut varje halvår och skickas till bl. a. punktskrift ges länsbiblioteken. Under år 1982 kommer en ny grundkataöver TPB:s att ges ut både i tryckt

log punktskriftsbestånd

form och i punktskrift. De kataloger och som TPB ut är nyförvärvslistor ger tryckta i stor stil. _ TPB information om aktuella punktskriftsböcker i ger SRF:s olika ex. Veckobladet, Nuet punktskriftsperiodika,t. (för dövblinda) samt i barntidskriften Knottret.

3.6.2 Länsbibliotekens talboksinformation

Information och kunskaper om talboksfrågorna sprids bl. a. genom och lokala bibliotekskonferenser. regionala De s. k. Iänsmötena är också ett forum för informations- Vid dessa deltar representanter - såväl förtrospridning. endemän som tjänstemän- för samtliga bibliotek inom ett län. Länsbibliotekens informationsblad till biblioteken i län, de s. k. länsmeddelandena, innehåller respektive aktuella biblioteksnyheter, och även information om talböcker. länsbibliotek har givit ut särskild skriftlig infor- Några mation till biblioteken i länet om talboksservice. Ett exempel är länsbiblioteket i Norrbottens län som givit ut ett lnformations-PM till bibliotekens upplysningsdiskar i BD-län. Promemorian består av nio avsnitt som vart och ett finns ett särskilt lösblad. Det finns exempelvis på avsnitt om depositioner, om kataloger, om vem som får låna och hur man beställer talböcker. Folkbibliotekens information till låntagarna är mångfacetterad men också likartad mellan naturligtvis ganska olika bibliotek. Länsbibliotekens talboksbestånd finns förtecknade i särskilda länskataloger som. i vanligen fall är i stor stil. Katalogerna innehåller i många tryckta allmänhet endast de titlar som finns vid länsbiblioteket. l fall innefattar katalogen alla titlar vid biblioteken några inom länet. av länskatalogerna sker inte särskilt Framställningen ofta och i fall manuellt. Flera bibliotek dock ut många ger Supplement till katalogen t. ex. en gång per år. Många länsbibliotek ut nyförvärvslistorflera gånger om ger också året. Genom att TPB:s titelbestånd kommer att finnas i

68 Den nuvarande

ta/boksförsörjningen

BUMS-databasen, kommer det att bli tekniskt möjligt för Iänsbiblioteken att kunna utnyttja de bibliografiska upp-

gifterna för egen katalogframställning. Det förekommer

också att Iänsbiblioteken sammanställer genrelistor över talböcker. Sådana listor framställs både i tryckt form och i talboksform. Som exempel kan nämnas Kalmar län där man regelbundet ger ut informationskassetter om äldre om boknyheter, ur bokrecensioner

titlar, utdrag etc.

Aven länens taltidningar används ofta för att föra ut

information om nya talböcker.

Andra vägar på vilka Iänsbiblioteken sprider och inhäm-

tar information är t. ex. genom synskadades och andra

handikappades organisationer, genom kontakter med

länens konsulenter för synskadade samt olika typer av uppsökande verksamhet.

3.6.3 De kommunbibliotekens

övriga

talboksinformation

Många större kommunbibliotek med egna talboksbestånd framställer också lokala talbokskataloger och nyförvärvs-

listor. De mindre biblioteken utnyttjar i endast regel länsbibliotekens och TPB:s kataloger. De lokala innehåller ofta ett avsnitt med

taltidningarna

boktips e. d. Information om böcker sprids också genom uppsökande verksamhet och genom kontakter med han-

dikapporganisationer, hemsamariter och annan vårdper-

sonaL

Ett problem vid utlåning vid t. ex. vårdinstitutioner och

även i den uppsökande verksamheten är att det saknas en

varudeklaration på talböckerna (jfr förlagsreklamen på

tryckta böcker). Inom biblioteken har man till

tillgång

personalens kunskaper, till motsvarande böcker tryckta

och till bibliografiskt material. Vid andra utlåningsställen

saknas ofta såväl biblioteksutbildad som bibliopersonal grafier.

3.6.4 Statens kulturråd

Kulturrådet har ansvaret för statens insatser

på folkbiblio-

teksområdet bl. a. i form av informations- och

rådgivningsverksamhet samt statsbidragsgivning. Rådets

Den nuvarande ta/boksförsörjningen 69

nämnd för litteratur och bibliotek (LB-nämnden) anordnar konferenser i biblioteksfrågor. I november regelbundet 1980 anordnades tillsammans med TPB en konferens som uteslutande handlade om den lokala talboksförsörjningen. En av kulturrådets bibliotekskonsulenter har ansvarför bevakning av bl. a. handikappfrågor.

3.6.5 Institutionen bibliotekshögskolan

Institutionen bibliotekshögskolan (BHS) vid högskolan i Borås svarar för utbildningen av bibliotekarier. Utbildningen är tvåårig. I undervisningen berörs talboksfrågorna inom flera delavsnitt. Varje termin gör några eleverfrån BHS s. k. fältstudier vid TPB. Studiebesök på TPB förekommer också. Sedan höstterminen 1981 finns en ny lokal utbildningsför bibliotekarieutbildningen. l planen nämns inte plan handikapp- och talboksfrâgor särskilt, men enligt uppgift från BHS kommer dessa frågor att behandlas i flera avsnitt i utbildningen. En viktig faktor som försvårar utbildningen om talboksfrågor är att det saknas lämplig kurslitteratur i detta ämne.

3.7 Finansiering av talboksverksamheten

Med talboksverksamhet avses i detta sammanhang såväl utgivnings- som biblioteksverksamhet i fråga om talböcker. Verksamheten finansieras av såväl stat som primäroch landstingskommuner.

3.7.1 Staten p

Staten finansierar sin del av talboksverksamheten över flera olika anslag på statsbudgeten. TPB:s verksamhetfinansieras övertvå olika anslag, dels 1981/82 IX B 34 Talboks- och punktskriftsbiblioteket: dels IX B 35 Talboks- och punkt- Förvaltningskostnader, skriftsbiblioteket: Produktionskostnader..Anslagen uppgår för budgetåret 1981/82 till 8,5 respektive 11,7 milj. kr. Anslaget B 34 avser kostnader för TPB:s personal och

70 Den nuvarande ta/boksförsörjningen sou 1982:7

lokaler m. m. Anslaget B 35 avser kostnader för framställning av talböcker och punktskriftsböcker m. m. I detta anslag ingår för budgetåret 1981/82 också 500 000 kr som bidrag till Sveriges dövas riksförbund för av framställning videogram för döva. TPB:s framställning av studielitteratur för synskadade studerande med särskilt sker utbildningsbidrag på uppdragsbasis och finansieras med särskilda medel från arbetsmarknadsverket. Kostnaderna för framställning av sådan studielitteratur uppgick för budgetåret 1980/81 till ca 3 milj. kr. Statsbidrag till länsbiblioteken, beräknas under anslaget 1981/82 IX B 33 Bidrag till regional biblioteksverksamhet och utgår enligt förordningen (1975:467) om statsbidrag till folkbibliotek (ändrad senast 1979:273). Bidragen uppgår totalt till 8,2 milj. kr för 1981/82. budgetåret Underlaget för bidragen till länsbiblioteken utgörs av 150 p grundbelopp vars storlek fastställs av

årligen regeringen.

För budgetåret 1981/82 har beloppet fastställts till 98 000 kr. För varje länsbibliotek beräknas lägst fem och högst sju grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppet och fördelas av statens kulturråd, som därvid utgår ifrån bl. a. kostnaderna för och av den omfattningen regionala biblioteksverksamheten i respektive län. Länsbiblioteksbidragen har i nuvarande form funnits sedan budgetåret 1979/80 (se avsnitt 2.3.5). Statsbidrag till folkbiblioteken utgår också under anslaget 1981/82 lX B 32 Bidrag till folkbibliotek med ca 17 milj. kr för budgetåret 1981/82. fördelas Bidragen av

statens kulturråd och har till syfte att utjämna skillnader i

biblioteksstandard mellan kommunerna. kan Statsbidrag t. ex. utgå för allmän upprustning, för inköp av bokbussar, för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk eller för annan verksamhet som det finns att anledning stimulera med statligt stöd. utgår dock inte för Statsbidrag rent administrativa kostnader. Detta kan även för verksamhet med statsbidrag ges talböcker t. ex. för lokala inläsningar av litteratur eller för allmän upprustning av lokala talboksbestånd. Det är dock en mycket liten del av det totala bidraget som hittills utgått för detta ändamål.

Den nuvarande talboksförsörjningen 71

3.7.2 Primär- och Iandstingskommunerna

Kostnaderna för länsbiblioteken och de övriga kommunbiblioteken finansieras huvudsakligen med primär- och skattemedel. Hur stor dei av kost-

Iandstingskommunala

naderna som avser talboksverksamhet finns det inga om vare sig i SCB:s statistik över folkbiblioteken

uppgifter

eller i kulturrådets sammanställningar över länsbibliotekens kostnader m. m. Länsbibliotekens totala kostnader uppgick till omkring

335 kr år 1980 varav 26 milj. kr avsåg regional

milj. För denna med

biblioteksverksamhetf utgick statsbidrag

milj. kr. Ovriga kostnader för Iänsverksamheomkring 7,5 ten, dvs. 18,5 milj. kr finansierades av landstingen.

Vid de intervjuer som genomförts med företrädare för

länsbiblioteken har framkommit att dessa under år 1981 beräknar totalt ca 3,4 milj. kr för inköp av talböcker, varav kr av och 1 milj. kr av medel från

2,4 milj. landstingsmedel

värdkommunerna. l fyra län används endast landstingsmedel för talboksinköp. Under år 1980 sålde Btj totalt 22 000 talböcker till en exemplar om närmare 200 kr

genomsnittskostnad per

inklusive moms. Folkbiblioteken köpte således talböcker för totalt omkring 4,4 milj. kr. Till detta kommer kommunernas kostnader för och lokaler m. m. i biblio-

personal

teksverksamheten. Folkbibliotekens totala driftkostnader uppgick enligt SCB:s statistik till 1 000 milj. kr år 1980. Av dessa drygt

16 % mediekostnader, 55 °/o personalkostnader, utgjorde

ca 20 °/o lokalkostnader och ca 9 % övriga kostnader.

Andelen talbokslån av folkbibliotekens totala utlåning var

ungefär 1 °/o samma år.

3.8 Litteraturförsörjningen för synskadade m. fl. i andra länder

l det lämnas en för hur några andra följande redogörelse

länder har organiserat sin litteraturservice till synskadade

och andra handikappade. grundas på mer Redogörelsen

eller mindre omfattande material om litteraturförsörjning-

är hämtade från Iänsbibliotekens redovisningar till *Uppgifterna kulturrådet.

72 Den nuvarande talboksförsörjningen

en för synskadade m. fl. i Danmark, Norge, Finland, island, USA, Storbritannien, Kanada, Sovjetunionen och Ungern. l detta avsnitt används benämningen talbok för både talböcker och talfonogram. l de flesta av dessa länder förekommer en helt eller huvudsakligen statligt finansierad talboksutgivning. För den centrala utgivningsverksamheten svarar endera en statlig myndighet eller de synskadades (blindas) organisation med hjälp av statliga medel. Vid sidan om den statligt finansierade utgivningen förekommer även andra utgivare såsom kommersiella förlag (Danmark, Norge, USA), organisationer samt delstatliga bibliotek (USA). l alla länder utom USA och lsland ansvarar en eller flera särskilda institutioner eller myndigheter för talboksutgivningen. l USA ligger ansvaret för talboksutgivning på en avdelning inom Library of Congress. På lsland handhas detta av Reykjaviks folkbibliotek. Utgivningen av talböcker är i allmänhet knuten till de centrala biblioteken för synskadade. Bibliotekens verksamhetsinriktning är självfallet beroende av hur litteraturförsörjningen för synskadade m.fl. har organiserats i respektive land. Kontakterna och samarbetet mellan de centrala biblioteken och folkbiblioteken varierar i omfattning. l Norge, Finland, Storbritannien och har de Ungern centrala biblioteken eller endast kontakter inga obetydliga med folkbiblioteken. l USA svarar olika lokala institutioner såsom bibliotek, specialskolor och blindorganisationerför talboksutlåningen. I Danmark har man tillsatt en offentlig utredning om den framtida talboksförsörjningen, i vilken decentraliseringen till folkbiblioteken betonas. Att en decentralisering av talboksverksamheten inte påbörjats i vissa länder kan t. ex. bero på att de centrala biblioteken i dessa länderfinansieras på annat sätt än övrig biblioteksverksamhet, nämligen via ett social- eller hälsovårdsdepartement. En annan viktig faktor i sammanhanget är naturligtvis vilken inställning de berörda synskade- och blindorganisationerna har i decentraliseringsfrågan. I nämnda länder har man börjat framställa de flesta nyutgivna talböckerna på kassett, med undantag av Sovjetunionen där man fortfarande huvudsakligen spelar in talböcker på öppna spolar. I USA och Kanada förekommer även talböcker på grammofonskivor. Det vanligaste kassettsystemet är det i använda Sverige s. k. kompaktkassettsystemet. Kassetterna har två spår

Den nuvarande ta/boksförsörjningen 73

och standardhastighet och kan spelas i vanliga kassett-

bandspelare som finns på marknaden. I USA och Kanada används samma kassettyp men med fyrspårsteknik och

halva bandhastigheten, vilket medför att man får in fyra

gånger så mycket material på varje kassett. Dessa kasset-

ter kräver emellertid speciella bandspelare, vilka av

upphovsrättsliga skäl endast tillhandahålls de talboksbe-

rättigade. l Storbritannien och Finland används av samma skäl ett speciellt kassettsystem: Clarke & Smith-systemet. Varje kassett har 12 timmars speltid. De kräver också speciella bandspelare.

Frånvaron av en internationell standard i fråga om

kassettsystem för såväl masterband som kopior, kombinerat med skillnader i de nationella upphovsrättsbestämmelserna, utgör idag ett hinder för internationellt samar-

bete på talboksområdet, t. ex. fjärrlån mellan länderna. Specialkassetter för synskadade kan medföra att man

måste tillhandahålla flera olika kassettbandspelare för

talboksläsarna. Det mest närliggande exemplet på olika

kassettsystem finns i Sverige och Finland, därsystemen är olika samtidigt som det förekommer en ganska omfattan-

de fjärrlâneverksamhet mellan länderna. Liknande pro-

biem förekommer även i andra länder där man inte använder samma kassettyper för talböcker som för t. ex. musikkassetter i den öppna handeln. y

Några stora skillnader mellan länderna förekommerinte i fråga om vilka som har rätt att låna talböcker. Den nationella upphovsrättslagstiftningen bygger i allt väsent-

ligt på den s. k. Bernkonventionen. Blinda, synsvaga och

andra fysiskt eller psykiskt handikappade, som är förhindrade att läsa tryckta böcker, får i allmänhet låna talböcker. l Danmark ett avtal mellan Bibliotekscentralen

föreligger

(den danska motsvarigheten till Bibliotekstjänst AB i

Sverige) och Dansk Forfatterforening enligt vilket även

läsretarderade och läsovana är berättigade att låna tal-

böcker. Detta innebär att all kontroll av låntagarens rätt att

få låna talböcker har upphört. Folkbibliotekens möjligheter att köpa in talböcker är begränsade i de flesta länder. I Danmark kan folkbiblioteken köpa talböcker ur den förhållandevis ganska omfattande kommersiella utgivningen samt från Bibliotekscentralen. I Norge kan folkbiblioteken endast köpa talböcker utgivna av kommersiella förlag, däremot inte sådana talböcker som givits ut av Norges Blindeforbund. l USA erhåller de bibliotek och institutioner som medverkari det

74 Den nuvarande talboksförsörjningen

nationella programmet för talboksförsörjningen utan kostnad ca 2 000 talbokstitlar per år (genomsnittsupplagan ligger på mellan 450 och 1 200 kopior). Denna talboksdistribution finansieras med statliga (federala) medel. l flera länder förekommer ett samarbete mellan talboksoch radio. utgivare Den mest utvecklade bibliografiska servicen i fråga om talböcker finns vid Library of Congress i USA, där man ger ut dels nyförvärvslistor (på engelska och spanska), dels omfattande beståndskataloger för talböckerna. lnågra länder spelar punktskriftsböckeren större roll än talböckerna med vad som är fallet i jämfört Sverige. Utgivning av punktskriftsböcker är i t. ex. Ungern och större än talboksutgivningen. l samtliga Sovjetunionen länder finns tendenser till att utgivningen av punktskriftsböcker stagnerar medan talboksutgivningen ökar. Talböcker är tillgängliga för alla synskadade, även de som inte behärskar punktskrift. lnom International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) finns sedan år 1977 ett samarbetsorgan för talboks- och punktskriftsbibliotek, Round Table of Libraries for the Blind (RTLB), som bl. a. i copyrightfrågor samarbetar med synskadeorganisationernas internationella samarbetsorgan, World Council forthe Welfare of the Blind (WCWB). Av de studerade länderna är det framför allt Danmark och USA som har en talboksförsörjning som i viss mån om den i Sverige. En närmare redogörelse för påminner talboksverksamheten i dessa länder lämnas i det följande.

Danmark

201 av de 250 kommunala biblioteken i Danmark har egna talboksbestånd. De kommunala biblioteken spelar alltså en ganska stor roll i talboksförsörjningen. Den danska bibliotekslagen föreskriver dock ingenting om särskild biblioteksservice för handikappade. Länsbiblioteken i Danmark har inte någon uttalad regional funktion inom talboksförsörjningen, även om enstaka länsbibliotek ändå har påtagit sig någon form av regionalt ansvar. En utveckling pågår dock mot en med

sou 1982:7 Den nuvarande 75

talboksförsörjningen

den övriga biblioteksverksamheten jämförbar bibliotekshierarki. Folkbiblioteken förvärvar sina talböcker dels från Biblio-

tekscentralen, dels från vissa bokförlag. Bibliotekscentra-

len ger ut egna talböcker, men säljer även talböcker som givits ut av Statens Bibliotek og Trykkeri for Blinde (SBTB).

SBTB:s utgivning uppgårtill ca 400 titlar per år; Biblioteks-

centralens till ca 150 och bokförlagens till ca 70 titlar per år, varav Gyldendals förlag svarar för närmare 95 %. SBTB är det centrala biblioteket för synskadade. Biblioteket har i princip inget samarbete med landets folkbiblio-

tek, dvs. har inte någon direkt lånecentralsfunktion, utan lånar främst ut böckertill ca 7 000 direktlåntagare samt till sjukhusbibliotek. Bibliotekets samlade talboksbestånd uppgår till ungefär 4 000 titlar (2 000 på kassett och 2 000 på öppna spolar) i totalt ca 40 000 exemplar (25 000 på kassett och 15 000 på öppna spolar). Utvecklingen i Danmark påminner delvis om den i

Sverige. Det är dock först under 1970-talet som de danska folkbiblioteken har börjat bygga upp en egen talboksverksamhet. Bakgrunden till den danska utredningen om den

framtida talboksförsörjningen är bl. a. några förslag som presenterades år 1979 av Bibliotekskommissionen, en utredning med uppgift att se över Kombibliotekslagen.

missionen föreslog bl. a. E! att de danska folkbiblioteken skall svara för biblioteks-

servicen till synskadade på samma sätt som till andra låntagare inom bibliotekets verksamhetsområde,

D att SBTB skall fungera som en överbyggnad förde lokala biblioteken samt EI att ett närmare samarbete skall eftersträvas mellan folkbiblioteken och SBTB.

USA

För central utgivning och distribution av samt information om talböcker och punktskriftsböcker svarar National Library Service for the Blind and Physically Handicapped (NLS), som utgör en avdelning inom Library of Congress i Washington. Produktionen av böcker och informations-

material sker på kontraktsbasis hos fristående producen-

ter vilka också svarar för distributionen av materialet.

Därutöver finns fyra s. k. multistate centers som på

76 Den nuvarande talboksförsörjningen

kontraktsbasis med NLS svarar för service till de 56 s. k. libraries. Sådana finns i alla stater utom två.

regional

Dessa regional libraries kan vara förlagda till olika typer av institutioner - skolor för rehablinda, produktionscentra, och folkbibliotek - och svarar för

biliteringsinstitutioner utlåning. Under varje regional library finns i flera stater ett

antal subregional libraries; f. n. drygt 100 i hela USA. Dessa är ofta en avdelning inom ett folkbibliotek. lnom

upptagningsomrâdet för ett subregional library skall finnas minst 200 talboksberättigade låntagare. Folkbiblio-

tek och institutioner av skilda slag vilka har färre än 200

talboksberättigade låntagare eller vilka ännu inte blivit ett

subregional library kan få depositioner av talböcker. NLS ger ut talböcker både iform av skivor och kassetter, vilka kan avlyssnas endast i specialgjorda skiv- och bandspelare för handikappade. Liksom i Sverige är talböckerna förbehållna vissa särskilt angivna grupper. NLS har en omfattande katalogproduktion. Varannan

månad ger man ut Talking Book Topics; en kombinerad

tidskrift och annoterad bokförteckning i stor stil och som taltidning, samt Braille Book Review vilken också ges ut varannan månad både i en storstilsversion och i en

punktskriftsversion.

NLS har en omfattande konsulentverksamhet. Vidare

har man givit ut en handbok om biblioteksservice för synskadade, A Manual for Network Libraries, som bl. a.

anger vissa minimikrav för denna service. Kraven har i av flertalet bibliotek. NLS har dock

princip accepterats

ingen bestämmanderätt över det enskilda bibliotekets talboksverksamhet. En standard för talboksverksamheten

har också givits ut av den amerikanska biblioteksförening-

en American Library Association (ALA).

Genom sin på ca 36 milj. dollar svarar NLS för budget

den övervägande delen av utgivning och distribution av

samt information om talböcker och punktskriftsböcker i

USA. De bibliotek och institutioner som medverkar i det nationella för talboksförsörjningen svarar programmet huvudsakligen för och Iokalkostnader i talboks-

personal-

verksamheten.

Den nuvarande 77 talboksförsörjningen

3.9 Den tekniska utvecklingens betydelse för talboksverksamheten

Från år 1955 och fram till början av 1970-talet framställdes i Sverige talböcker på öppna bandspolar. l andra länder framställdes talböcker även i form av grammofonskivor. De öppna bandspolarna ersattes i början av 1970-talet av kassettbanden som är betydligt lättare att hantera. De öppna spolarna används dock fortfarande i viss utsträckning. Talböcker framställs i Sverige idag på s. k. kompaktkassetter enligt Philips system. Kassetterna ärtvåspå riga och har vanligen en speltid på 90 minuter. En genomsnittlig omfattar sex kassetter.

talbok

Aven om övergången från öppna spolartill kassettband medförde en förenkling för talboksläsarna så finns det också åtskilliga problem förenade med denna teknik. Bandspelare och kassettband går ofta sönder. Det sker inte alltid en kontinuerlig översyn av vilket bandspelarna medför att hållbarheten blir sämre. En kontinuerlig utveckling i att förbättra pågår syfte kvaliteten på bandspelare och band. Den nuvarande tekniken kan under 1990-talet komma att ersättas med nya medietyper som sannolikt kan större lagra betydligt mängder av information än vad som är möjligt på kassettband. Likaså kommer troligen förändringar att ske i fråga om formerna för distribution av textmaterial. En närmare för redogörelse utvecklingstendenserna på det tekniska området i de hänseenden som här är av intresse ges i bilaga 5. De nya medierna kommer troligen inte att kunna utnyttjas för talboksframställning förrän de etablerats på den kommersiella marknaden. Därutöver kommer sannolikt införandet av en ny teknik att kräva en viss övergångstid, då bägge teknikerna utnyttjas parallellt på samma sätt som nu är fallet med kassettband och öppna spolar. Kassettband kommer med all sannolikhet att vara den gängse medieformen förtalböcker under hela 1990-talet.

4 Den nuvarande punktskriftsförsörjningen

4.1 Målgrupp för punktskriftsböcker

Talboksläsning är förknippad med många problem. Ett är svårigheten att snabbläsa och orientera sig i en text. Ett annat är att läsaren är passiv under läsningen. Bland annat av dessa skäl kan talböcker aldrig helt ersätta punktskriftsböcker. Genom punktskrift har de synskadade tillgång till ett skriftspråk. Punktskriftsböckerna har således samma betydelse för synskadade som tryckta böcker för seende. Punktskriften kan också tjäna som komplement till talböcker, t. ex. vid framställning av tabeller och liknande i studielitteratur. Sedan några år finns också utrustning som möjliggör presentation av punktskriftstext på punktskriftsbandspelare, s. k. paperless Braille. Hittills har ett fåtal personerfått sådana bandspelare. De som är i bruk används nästan uteslutande för egna utskrifter och bearbetningar av punktskriftstexter. Alla gravt synskadade barn får undervisning i punktskriftsläsning. För dem som blir synskadade i vuxen ålder förekommer punktskriftsundervisning i den rehabiliteringsverksamhet som bedrivs inom folkhögskolan samt vid vissa arbetsmarknadsinstitut. Därutöver anordnar SRF studiecirklar i läsning och skrivning av punktskrift. Det är svårt att uppskatta antalet personer som behärskar punktskrift. Närmare 1 000 personer prenumererar på punktskriftstidningar. Omkring 300 personer lånar punktskriftsböcker från TPB. Ca 200 studerande lånar studielitteratur på punkt från RPH-SYN. Därutöver kan emellertid finnas fler som fått undervisning i att läsa punktskrift men som av olika skäl inte utnyttjar sina kunskaper. Många synskadade har dock ganska små möjligheter att förvärva

80 Den nuvarande punktskriftsförsörjningen

i beroende på t. ex. hög ålder eller kunskaper punktskrift nedsatt känsel i fingrarna. Det finns flera orsaker till att så många synskadade aldrig börjar läsa punktskriftsböcker. Talböckerna är i allmänhet mer lättillgängliga och det finns vanligen fler såväl titlar som exemplar av böckerna. Personer med synrester kan också, bl. a. tack vare en förbättrad synreta del av tryckta böcker med hjälp av optiska habilitering, Av i detta sammanhang är även de hjälpmedel. betydelse s. k. storstilsböckerna. På av bristande kunskaper i att läsa och skriva grund förlorar många synskadade förmågan att punktskrift i skrift, framför allt att stava. Oförmågan att uttrycka sig läsa annat än talböcker hindrar också många synskadade från att ta del av sådan information som är svår eller omöjlig att erhålla italboksform t. ex. ordböcker, kokböcker och Det är naturligtvis också en uppslagsböcker. avsevärd skillnad att uppleva framför allt skönlitteratur på hand med att få den uppläst för sig. Till egen jämfört exempel har inläsarens framställningssätt stor påverkan vid talboksinläsning. Vid punktskriftsläsning måste läsaren vara aktiv och det ges också bättre möjlighet till egna tolkningar.

4.2 Utgivning av punktskriftsböcker

Utgivningen av punktskriftsböcker sker vid TPB, Tomtebodaskolans elevbibliotek, SRF och RPH-SYN. TPB ger ut ca 300 titlar om året, som regel endast ett exemplar per titel. Tomtebodaskolan ut ett 50-tal titlar. RPH-sYNzs ger är att framställa läromedel för elever huvudsakliga uppgift i och gymnasieskolan samt för studerande grundskolan inom folkhögskolan och vuxenutbildningen. Utgivningen vid RPH-SYN f. n. till ca 250 titlar på punkt år. uppgår per RPH-SYN svarar vidare för en försöksverksamhet med och försäljning av Inom framställning punktskriftsböcker. ramen för denna försöksverksamhet ges ut ca 10 titlar per år. SRF ut flera tidskrifter i liksom visst ger punktskrift, studiematerial för folkbildningsverksamheten. TPB:s beslut om utgivning av punktskriftsböcker fattas vid bokmötena. motsvarar den förtalböck- Beslutsgången er. Produktionstiden för en vid TPB är i dag punktskriftsbok avsevärt mycket längre än för en talbok, vilket innebär att talboken i allmänhet ärfärdig för till ett halvt utlåning upp

Den nuvarande punktskriftsförsörjningen 81

år före punktskriftsversionen. Den tekniska utvecklingen kan dock avsevärt förkorta produktionstiden för punktskriftsböcker framdeles (se kap. 4.4). TPB:s bestånd av punktskriftsböcker uppgår till närmare 5 000 titlar. Vid Tomtebodaskolans elevbibliotek finns omkring 1 500titlar i punktskrift och vid RPH-SYN omkring 4 000. En titel i punktskrift omfattar i genomsnitt fyra ä fem stora volymer. Böckerna är ofta handkopierade ganska men maskinell kopiering förekommer också. För att något minska böckernas volym finns ett system för förkortning av frekventa 0rd och orddelaruEtt reviderat system för förkortning av punktskrift infördes i slutet av 1970-talet.

Punktskriftsnämnden

Skolöverstyrelsen inrättade år 1970 nämnden för svensk Nämndens främsta uppgifter är att främja och punktskrift. utveckla punktskriften som hjälpmedel för synskadade, att fastställa regler och normer för punktskriften samt att medverka till samordning och enhetlighet i olika punktskriftssystem på planet. l nämnden

det»i__nternationella

ingår företrädare för SO, SRF, Tomtebodaskolan, Speciallärarnas Riksförbund, Svenska språknämnden samt RPH- SYN. TPB finns däremot inte i punktskriftsrepresenterat nämnden. Ledamöterna tillsätts av SO och skall enligt stadgarna hålla två ordinarie sammanträden per år och ytterligare sammanträden vid behov. De regler och normer som fastställs av nämnden publiceras i särskild ordning. Nämndens beslut skall vara normerande för den svenska punktskriften. Nämndens ledamöter skall verka för att besluten av de som i följs organ representeras nämnden. Punktskriftsnämnden har således bl. a. funktionen att verka för en Standardisering av de tecken, symboler och förkortningar som förekommer i punktskrift. Nämnden har endast sporadiskt haft sammanträden under andra hälften av 1970-talet. Under åren 1980 och 1981 har inga sammanträden ägt rum över huvud taget. Inom SRF och bland företrädare för lärare m.fl. för synskadade har under senare tid diskuterats huruvida punktskriftspublikationerna skall vara förkortade eller inte. Vidare har påtalats bristen på enhetliga symboler t. ex. inom matematiken.

82 Den nuvarande punktskriftsförsörjningen

4.3 Utlåning och försäljning av punktskriftsböcker

TPB:s utlåning av punktskriftsböcker sker i form av direkta lån eller genom fjärrlån. Samarbete med folkbiblioteken förekommer endast i undantagsfall. Punktskriftsböcker produceras sällan i mer än ett exemplar per titel. Möjligheterna för TPB att deponera böcker vid folkbiblioteken är därför starkt begränsade. Endast ett fåtal folkbibliotek har egna punktskriftsböcker. Någon utlåning av punktskriftsböcker från folkbiblioteken redovisas inte; däremot har vissa folkbibliotek en förmedling av punktskriftsböcker. TPB:s företrädare, DBF:s bibliotek, gav år 1972 ut en katalog över sitt punktskriftsbestånd. En ny katalog utarbetas f. n. och beräknas vara färdig år 1982. Nyförvärvslistor kommer ut två gånger om året. En försöksverksamhet med försäljning av punktskriftsböcker har pågått sedan budgetåret 1978/79. Särskilda medel för denna försöksverksamhet har beräknats i och verksamheten administreras av RPHstatsbudgeten SYN. är att erbjuda de synskadade ett urval av Syftet till samma pris som för motsvarande punktskriftsböcker bok. Försöksverksamheten har t. o. m. budgetåret tryckta 1980/81 omfattat 35 boktitlar som givits uti mellan 25 och 100 exemplar. En utvärdering, som SRF gjort för projektets samrådsgrupp, visar bl. a. att punktskriftsläsarna främst vill köpa referenslitteratur och handböcker.

4.4 Den tekniska utvecklingens betydelse för punktskriftsverksamheten

Framställning av har länge varit en punktskriftsböcker omständlig och hantverksmässigt präglad procedur oavsett upplagan per titel. Sedan 1960-talet har emellertid pågått en utveckling och rationalisering av framställnings- Under 1970-talet har särskilt användningen proceduren. av stor roll. l bilaga 5ges en närmare digitalteknik spelat beskrivning av utvecklingstendenserna i fråga om punktskriftsframställning. Ett viktigt inslag i den nuvarande utvecklingen är bl. a. försöken att överföra datalagrad information från grafisk boktryckerier för användning i punktskriftstryckerier. Framställningen av en bok i punktskrift skulle därmed i

Den nuvarande punktskriftsförsörjningen 83

kunna ske samtidigt som framställningen av den

princip

tryckta boken. Det finns emellertid en rad problem i detta sammanhang, av både ekonomisk, teknisk och upphovsrättslig karaktär. Genom den tekniska utvecklingen kan således framställ-

ningen av punktskriftsböcker komma att väsentligt förenk-

las i framtiden. Framställningen av stora upplagor torde bli både billigare och framför allt snabbare. De som

behärskar punktskrift kan därmed beredas bättre tillgång

till textmaterial samtidigt som fler synskadade motiveras att lära sig punktskrift. Hittillsvarande erfarenheter tyder

clock på att framställning av punktskriftsböcker i enstaka

exemplar med den nya tekniken skulle bli väsentligt dyrare än traditionell handkopiering.

5 Talbokskommitténs överväganden

och förslag

Enligt sina direktiv skall kommittén utarbeta till en förslag omorganisation av talboks- och punktskriftsförsörjningen som helhet i ett mer långsiktigt perspektiv med utgångspunkt i vad som anförs i 1979 års budgetproposition (prop. 1978/792100 bil. 12). l propositionen sägs bl.a. att de begränsade möjligheterfolkbiblioteken f. n. har att förvärva ett bredare titelurval av talböcker ett utgör allvarligt hinder för strävandena att sprida till

talboksutlåningen

landets folkbibliotek. Decentraliseringen av talboksförsörjningen i är Sverige långt kommen när det gäller utlâningen av talböcker. Den övervägande delen av utlåningen sker i dag från låntagarnas hemortsbibliotek. Folkbibliotekens talboksbestånd är dock begränsade när det gäller såväl antalet titlar som antalet exemplar. En ökad till talböcker vid tillgång folkbiblioteken, dels dels en utökad genom inköp, genom depositionsverksam het, är nödvändig för att åstadkomma en ytterligare utveckling av den lokala servicen. Tillgången till fler talböcker måste kombineras med en ökad information till och kontakt med såväl dem som redan lånar som dem som ännu inte börjat låna. Folkbibliotekens möjligheter att förvärva ett bredare titelurval av talböcker har förbättrats under de senaste åren genom att Btj utvidgat sitt utbud av talböcker till försäljning. Detta har varit och är framdeles en väsentlig förutsättning för en fortsatt av talboksfördecentralisering sörjningen. Det lokala ansvarstagandet i talboksverksamheten är stort i många län och kommuner, inte minst vid en jämförelse med andra länder. Standardskillnaderna mellan olika län och kommuner är dock fortfarande stora. Det är därför angeläget med åtgärder som minskar dessa skillnader och som ytterligare påskyndar decentraliseringen. Enligt vår mening är det emellertid inte aktuellt med sådana förändringar som kan rubriceras som en omorga-

86 Talbokskommitténs överväganden och förslag

nisation av talboksförsörjningen i landet. Det väsentliga är att den pågående utvecklingen påskyndas.

5.1 frågor i talboksverksamheten Upphovsrättsliga

5.1.1 Målgruppen för talböcker

l avsnitt 3.2 har bl. a. redovisats vilka grupper som i dag har rätt att låna talböcker. Antalet låneberättigade har av TPB uppskattats till omkring 500 000 människor. Inledvar det och med nedsatta ningsvis synskadade personer handfunktioner som hade rätt att låna talböcker i enlighet med bestämmelserna i URL och tillämpningsföreskrifterna till densamma. Under 1970-talet fick även andra bl. a. rätt att låna handikappgrupper, utvecklingsstörda, ett särskilt avtal med SFF. Hur många som faktiskt genom sin rätt att låna vet vi inte. Enligt uppgifter från utnyttjar biblioteken ärdet en liten del av de låneberättigade ganska - främst - som i lånar talböcker. Förklasynskadade dag är flera. Liksom bland icke-handikappade finns ringarna som av t. ex. sociala eller kulturella många geografiska, skäl inte folkbibliotekens service. En annan utnyttjar kan vara att information om rätten att låna inte förklaring har nått ut till alla de eller att deras låneberättigade möjligheter att låna är små exempelvis p. g. a. praktiska ett handikapp. Ytterligare en förklaring kan mycket gravt vara att informationen om vilka böcker som finns som talbok inte når ut till de låneberättigade. Med det begränsade antalet titlar som framställs kan det vidare vara svårt att tillräckligt många intressen. tillgodose av talböcker har dock ökat markant under de Utlåningen senaste åren, medan folkbibliotekens totala utlåning i stort sett varit oförändrad. En ökad tillgång till talböcker vid folkbibliotek och andra institutioner har alltså visat sig leda till en kraftigt ökad utlåning. Efterfrågan på talböcker är således stor bland dem som läser sådana i dag. Genom en fortsatt utveckling av folkbibliotekens talboksservice kommer också fler av de nuvarande låneberättigade att kunna nås, framförallt genom olika former av uppsökande verksamhet. talböcker från de låneberättigade kan Efterfrågan på således väntas öka Det är angeläget att ytterligare. talboksverksamheten byggs ut så att inte den nuvarande

Ta/bokskommitténs överväganden och förslag 87

gruppen talboksberättigade får vidkännas en serviceförsämring i och med att antalet aktiva låntagare ökar. Det finns grupper av människor som i dag inte är berättigade att låna talböcker, trots att de inte kan ta del av tryckt litteratur. I flera sammanhang har föreslagits att Iånerätten skulle utvidgas till att omfatta t. ex. vuxna analfabeter, invandrare med bristande språkfärdighet i svenska samt vissa grupper bland svenskar med minoritetsspråk som modersmål. För dessa grupper kan tillgång till talböcker på svenska eller annat modersmål i och för sig vara värdefull. Däremot är det tveksamt om man behöver talboken vid undervisning av dessa grupper. Analfabeter bör hellre uppmuntras till lästräning genom ökad tillgång till texter på lämpliga nivåer med ett innehåll avsett för vuxna. Invandrare börfå utökade möjlighetertill undervisning i svenska som kommunikationssprâk. När det gäller talböcker på minoritetsspråk, dvs. samiska, tornedalsfinska och zigenska, är det i första hand angeläget att uppmuntra författare inom dessa grupper att skriva med sikte på utgivning av manuset som fonogram. Det är i detta fall således fråga om att få till stånd en originalproduktion av talfonogram. En utvidgning av gruppen talboksberättigade till att omfatta även t. ex. vuxna analfabeter eller invandrare med bristande språkfärdighet skulle kunna leda till ökade avgränsningsproblem för biblioteken. Av här redovisade skäl lägger vi inte fram något förslag om utvidgning av rätten att låna talböcker. När det gäller personer som är låneberättigade i dag men har ett annat modersmål än svenska är problemet framför allt att utgivningen av talböcker på deras eget språk i allmänhet är mycket begränsad. lvissa fall kan man införskaffa talböckerfrån hemländerna. l andra fall saknas denna möjlighet. Framställning av talböcker på utomnordiska språk förekommer i Sverige. Denna utgivning är dock ytterst liten och sporadisk och kan därför på intet sätt täcka de behov som finns i detta avseenmångskiftande de.

5.1.2 Framställning av talböcker

Som nämnts i avsnitt 3.3 får talböcker framställas utan upphovsmannens samtycke enbart för utlåning genom bibliotek. Talböcker kan således inte köpas i handeln.

88 Ta/bokskommitténs överväganden och förslag sou 1982:7

Framställning av talfonogram som säljs i handeln förutsätter upphovsmannens tillstånd.

l Sverige har hittills inte funnits något större kommer-

siellt intresse för framställning och försäljning av talfono-

Sannolika förklaringar är de höga framställnings-

gram.

kostnaderna och den begränsade efterfrågan. Framställ-

ningen av talfonogram är f. n. marginell jämfört med

talboksutgivningen. Situationen är densamma i de flesta

andra länder. Talboksläsarna är således för sin litteraturförsörjning nästan helt beroende av bibliotekslån. De kan inte köpa sådana böcker som de vill behålla. De kan inte heller, som andra bokläsare, vända sig till bokhandeln eller kiosken för att köpa den litteratur som biblioteket inte tillhandahåller. Talboksläsarnas möjligheter att kunna köpa sin littera-

tur berör grundläggande principiella frågor om valfrihet, jämlikhet och delaktighet. För att förbättra litteraturför-

för grupper som är hänvisade till talböcker och sörjningen talfonogram vore det därför i högsta grad önskvärt om

bokförlagen och andra utgivare påbörjade en utgivning

också av Redan i dag bör en utgivning av

talfonogram. kunna sättas i gång för sådan litteratur som talfonogram

säljs i större upplagor. Däremot är det enligt vår bedömning knappast möjligt att inom ramen för nuvarande system för utgivning av litteratur få till stånd en motsvarande av för sådan litteratur som

utgivning talfonogram

säljs i små upplagor. För att åstadkomma den senare

skulle krävas tvingande bestämmelser och/ utgivningen

eller statligt stöd. lngendera formen framstår för oss som

aktuell i dagens läge. De förslag som vi läggerfram om en

utveckling av Iitteraturförsörjningen för synskadade och

andra läshandikappade bygger därför på den redan

etablerade talboksverksamheten vid folkbiblioteken.

5.2 Utgivning av talböcker

5.2.1 Ett samlat ansvar för talboksutgivningen

I avsnitt 3.3 har vi beskrivit den nuvarande utgivningen. Där redovisas bl. a. utgivningens omfattning och inriktning, hur det centrala utgivningsansvaret är delat mellan

TPB och Btj samt folkbibliotekens och låntagarnas möjligheter att påverka utgivningsbeslut m. m.

Talbokskommitténs överväganden och 89 förslag

Btjzs talboksutgivning utgjorde under 1970-talets första hälft en ganska stor andel av den totala talboksutgivningen. Den ökade utgivningen efter år 1977 har dock helt hänfört sig till den del av som är utgivningen statligt finansierad via TPB:s produktionsanslag (tidigare anslaget Bidrag till handikappades kulturella verksamhet). Btjzs andel av har successivt minskat. utgivningen För närvarande ger företaget ut 150 ca 1300 titlar för

av__totalt

allmänt biblioteksbruk år. av antalet titlar per Okningen som erbjudits till försäljning har underlättats att genom Btj enligt avtal med TPB kostnadsfritt fått till tillgång masterband av titlar som TPB givit ut. Genom besluten år 1977 och 1979 om dels en kraftig höjning av utgivningsnivån för talböcker, dels att ombilda dåvarande SRF:s bibliotek till en statlig institution har riksdagen markerat att staten har ett ansvar för den centrala talboksverksamheten och då framför allt utgivningen. Ansvaret för den centrala är talboksutgivningen dock fortfarande delat mellan TPB och TPB svarari Btj. dag för omkring 90 °/o av denna utgivning. Bibliotekens andel kommer sannolikt att öka ytterligare under de kommande aren. Ansvaret för den centrala bör talboksutgivningen enligt vår mening helt läggas på TPB. kan tvâ Härigenom väsentliga krav i samband med lättare utgivningen tillgodoses. Det blir möjligt att göra en samlad av bedömning utgivningen utifrån fastställda lnom TPB urvalsprinciper. pågår f. n. ett arbete med att utforma riktlinjer för bokurvalet. Det blir vidare möjligt att engagera folkbiblioteken i urvalsfrågorna mer än vad som hittills varit fallet. Vi återkommer till detta i avsnitt 5.2.2. De ca 150 titlar som Btj nu ger ut skulle vid ett samlat utgivningsansvar i fortsättningen finansieras över TPB:s produktionsanslag på samma sätt som TPB:s nuvarande utgivning. Ett samlat ansvar för den centrala utgivningen får självfallet inte leda till att minskar. En utgivningen statlig totalfinansiering av den centrala talboksutgivningen bör kunna leda till en viss av de minskning priset på talböckerfolkbiblioteken köper, då Btj inte kommer längre att ha några kostnader för inläsning. Den tekniska framställningen av masterband för dessa 150 titlar behöver inte påverkas av att TPB får utgivningsansvaret. Btjzs inläsningsresurser kan utnyttjas även i fortsättningen inom ramen för TPB:s av upphandling tjänster.

90 Ta/bokskommitténs överväganden och förslag sou 1982:7

Kostnaderna för en statlig totalfinansiering av den centrala talboksutgivningen redovisas i kapitel 6.

5.2.2 Särskilda frågor i samband med beslut om

talboksutgivningen

Ett samlat ansvar för den centrala talboksutgivningen innebär att alla bör fattas vid TPB. Enligt

utgivningsbeslut

vår mening är det särskilt två krav som bör ställas i samband med beslut om talboksutgivningen. Folkbiblioteken bör ges möjligheter till ett ökat inflytande i bokurvalet. Utgivningen av talböcker bör ske så snabbt som möjligt efter utgivningen av motsvarande tryckta böcker.

När det gäller folkbibliotekens möjligheter att påverka bokurvalet är det fråga dels om den samlade talboksut-

dels om vad som erbjuds i Btjzs löpande

givningen,

försäljning genom talbokshäftena. En ökad medverkan i bokurvalet och en snabbare är två önskemål som till viss del kan bli

utgivning motstridiga. Vidare kan åtgärder som syftar till att tillgo-

dose önskemålen leda till ett visst merarbete med åtföljande kostnader. Detta bör dock vägas mot värdet av att åstadkomma en snabbare utgivning och en ökad medver-

kan från folkbiblioteken. Det bör ankomma på TPB att i

nära samarbete med Btj och folkbiblioteken bedriva detta förändringsarbete med hänsyn tagen till en sådan avvägning. Folkbiblioteken svarar i dag för den helt övervägande

delen av kontakterna med Iåntagarna. De har därför en viktig roll när det gäller att föra fram låntagarsynpunkter

och erfarenheter från det dagliga biblioteksarbetet. Som tidigare redovisats lämnar folkbiblioteken i dag inlästill TPB. Folkbibliotekens medverkan i TPB:s

ningsförslag

bokurvalsarbete bör dock utvecklas ytterligare. En lämplig lösning är enligt vår mening att TPB bildar en referensmed företrädare för olika intressenter såsom grupp

folkbibliotek, låntagare och Btj. En viktig uppgift för

referensgruppen börvara att diskutera bokurvalsprinciper

samt att följa TPB:s utgivning. Andra viktiga frågor är den

tekniska utformningen av böckerna samt informationen i samband med bokurvalet. Vi anser att TPB bör inrätta en

rådgivande referensgrupp med uppgift att bl. a. komma med råd och förslag i fråga om inriktning och avvägning

mellan olika typer av litteratur.

sou 1982:7 Ta/bokskommitténs överväganden och förs/ag 91

En talboksutgåva av en nyutkommen bok kan i dag lånas

först flera månader, ibland ett halvår, efter det att den tryckta boken blivit tillgänglig. Det finns flera orsaker till detta. En talbok framställd med stöd av 18 § URL får inte

ges ut före den tryckta boken. Många böcker måste granskas ur innehållsmässig och redigeringsmässig syn-

vinkel innan beslut om inläsning kan ske. Vi anser dock att

en del av talbokstitlarna skulle kunna ges ut betydligt

tidigare än i dag. Det nuvarande urvalet av titlar som skall framställas

som talbok bygger på att Btj och TPB hartillgång till boken och någon form av omdöme vid beslutstillfället. l Btjzs fall

rör det sig ofta om ett korrektur eller läsexemplar som har använts som underlag för lektörsgranskningen. TPB använder den tryckta boken, sambindningsomdömena samt recensioner i tidningar och tidskrifter. Genom att urvalet sker enligt dessa arbetsmetoder kan varje enskild titel bedömas utifrån kvalitetsaspekter och de tekniska möjligheterna att läsa in boken samt med hänsyn till existerande bokbestånd. Arbetsformen är emellertid tidskrävande. Det bör vara möjligt att få till stånd en snabbare om en del av bokurvalet utifrån ett mindre

utgivning görs utförligt material och utan en ingående behandling av den

enskilda titeln. Snabbheten i bokurvalet får då vägas mot att titlar kan komma med som vid en närmare granskning skulle ha fallit bort. En metod för att åstadkomma en snabbare utgivning vore att välja ur den information som bokförlagen ger om den kommande bokutgivningen fyra

gånger om året Det finns sedan möjligheter att också

använda Iektörsomdömena i Btjzs sambindning, så snart dessa föreligger. Då boken ärtillgänglig i slutlig form kan inläsningen börja. Denna metod kan enligt vår

bedömning

användas för sådana skönlitterära titlar och fackböcker som bedöms självklara. Denna snabbutgivning av talböcker kan omfatta högst 300 titlar per år. l Btjzs sambindningshäften bör redovisas att titlarna kommer att finnas som talbok.

De inläsningsförslag som folkbiblioteken nu lämnar till TPB är inte bundna till några organisatoriska former eller

*Tidnings AB Svensk Bokhandel ger varje år ut två kataloger, ett vårboks- och ett höstboksnummer, ivilka presenteras en stor del av det följande halvårets planerade utgivning av skönlitteratur för vuxna. Därutöver presenteras i två nummer planerad utgivning av fackrespektive barn- och ungdomslitteratur.

92 Ta/bokskommitténs överväganden och förslag

anknutna exempelvis till Btjzs regelbundna utgivning av sambindningshäften. Vi anser det angeläget att förslagsverksamheten får en större stadga och att fler bibliotek deltar. De former som väljs måste dock självfallet bygga på frivilligt deltagande från biblioteken som därmed avgör vilken arbetsinsats som de är beredda att avsätta. Flera olika former är tänkbara. Det kan antingen röra sig om ett allmänt deltagande från biblioteken eller om ett urval av bibliotek. Förslagsverksamheten kan inriktas på att avse den löpande nyutgivningen eller en granskning och komplettering av bokurvalet vid några tillfällen under året. En modell kan vara att folkbiblioteken löpande lämnar inläsningsförslag t. ex. i anslutning till sambindningshäftena från Btj. Om det bedöms möjligt och lämpligt med hänsyn till det regionala samarbetet i övrigt bör förslagen kunna samordnas genom respektive länsbibliotek.

Åtgärder för att få till stånd en snabbare utgivning och

en fastare och bredare medverkan av biblioteken i urvalet av talböcker bör med fördel kunna behandlas i den nämnda varvid för- och nackdetidigare referensgruppen, lar med olika arbetsformer kan belysas närmare liksom de praktiska arbetsformerna. Vi utgår från att det är möjligt att hitta former där en avvägning kan göras mellan de krav vi inledningsvis redovisade och att en anpassning sker till . de praktiska förutsättningarna.

5.2.3 Utgivningsnivân för talböcker

I avsnitt 3.3 har vi beskrivit den nuvarande utgivningen av tryckta böcker och talböcker i Sverige. Antalet årligen utgivna talbokstitlarförallmänt biblioteksbrukuppgårf. n. till ca 1300. Detta kan jämföras med den totala årliga bokutgivningen i Sverige som år 1979 beräknades uppgå till ca 10 000 titlar, varav ca 5 000 erbjöds folkbiblioteken genom Btjzs sambindning. Handikapputredningen ansåg i betänkandet (SOU 1976:20) Kultur åt alla att alla årligen utgivna böcker som röner efterfrågan hos genomsnittsläsare och kan överföras till band, vilket uppskattades till ca 25 % av den totala i landet, skulle tillgängliga italboksbokutgivningen göras form. l princip motsvarar detta varannan bok i Btjzs sambindningshäften. Handikapputredningen förordade en successivt ökad talboksutgivning för att nå den angivna nivån. I proposi-

Talbokskommitténs överväganden och 93 förs/ag

tionen om insatser för kulturella handikappades verksamhet var föredraganden inte beredd att ta till en ställning sådan plan för bibliotekets (TPB:s) förvärv av talböcker. Den nivå som beräknades komma att under uppnås budgetåret 1977/78, ca 1 200 titlar, förutsattes dock kunna vidmakthållas och även höjas. Vi anser att synskadade och andra i Iäshandikappade princip skall ha till de böcker tillgång som seende kan ta del av. Svårigheter att överföra visst material och viss typ av information till band gör dock att detta mål är svårt att nå. Talboksutgivningen måste emellertid öka. vår Enligt mening bör en utgivningsnivå om ca 2 500 titlar år per förverkligas så snart detta är möjligt. För att detta skall kunna ske under den kommande krävs femårsperioden dock en väsentligt större inom omfördelning ramen för statsbidraget till folkbiblioteksverksamhet än vad vi föreslår i det följande, eller en annat Ett av finansiering på sätt. motiven för den särskilda avgift på oinspelade Ijudkassetter som statens kulturråd lagt fram äratt staten förslag om, skall få intäkter som kan användas för angelägna åtgärder inom kulturområdet. Om en sådan särskild införs är avgift det enligt vår att en del av mening rimligt intäkterna används för att successivt nå till den upp angivna utgivningsnivån.

5.3 Försäljning av talböcker till folkbiblioteken

Företrädare för folkbiblioteken har pekat på flera problem i samband med försäljningen av talböcker.

D Priset på talböcker är mer än dubbelt så som högt på motsvarande tryckta böcker. EI Talbokstitlar som tidigare erbjudits till försäljning går sällan att köpa igen, dvs. någon regelmässig backlistförsäljning har hittills inte förekommit. EJ Folkbibliotekens möjligheter att köpa talbokstitlar som inte erbjuds i den reguljära försäljningen har hittills varit i stort sett Dessa titlar har endast varit obefintliga. tillgängliga genom lån från TPB.

5.3.1 Talbokspriset

Priset på talböcker är av principiell betydelse. Ett pris motsvarande det för samma titel i tryckt form skulle

94 Talbokskommitténs och förslag

överväganden

underlätta för biblioteken att vid inköpstillfället göra en

rättvisare avvägning mellan talböcker och tryckta böcker. Talboksförsäljningen har ökat under de senaste åren,

vilket tyder på att biblioteken har ett stort intresse av att

köpa talböcker även vid ett högt pris. Det är i stort sett samma bibliotek som tidigare köpt talböcker som nu

också successivt ökar sina inköp. Det finns dock många

bibliotek som inte köper talböcker alls. Det är att fler bibliotek köper talböcker och att

angeläget

de som redan köper införskaffar fler exemplar. Vi har diskuterat olika modeller för ett produktionsstöd som

skulle bidra till att sänka priset på talböcker. Effekterna av

ett sådant stöd bedömer vi dock skulle bli märkbara först sikt. Ett skulle inte heller få de

på längre produktionsstöd

effekter som talboksverksamheten

standardutjämnande

enligt vår mening kräver i dagens läge. Vi anser att ökade insatser måste stimulera talboksverksamheten

statliga

inte bara i landet utan även medverka till en

generellt av standarden på talboksservicen mellan olika utjämning

delar av landet. Istället för en generell subventionering av talböcker föreslår vi därför i det ett riktat

priset på följande

statligt stöd för bibliotekens förvärv av talböcker.

Priset på talböcker bestäms i dag av de kalkyler Btj gör

med i antaganden om folkbibliotekens

utgångspunkt

inköp, antalet saluförda titlar samt kostnaderna för fram-

ställningen. Om staten enligt våra förslag i fortsättningen

svarar för framställningen av de ca 150 titlar Btj nu

framställer bör talbokspriset kunna sänkas något. Vid en

total finansiering av alla titlar som via Btj erbjuds statlig folkbiblioteken till inköp är det enligt vår mening rimligt att

staten får ett inflytande på talböcker. En på prissättningen

sådan restriktion kan jämföras med den som finns i det statliga för tryckta böcker. Prisförhand-

utgivningsstödet

Iingarna avseende talböcker kan lämpligen samordnas med TPB:s av framställning av talböcker. Vid

upphandling

dessa förhandlingar bör även fastställas det antal titlar som Btj skall saluföra i den löpande försäljningen.

5.3.2 av äldre och mindre frekventa titlar

Försäljning

att alla talboks- Enligt vår mening är det ytterst väsentligt titlar för allmänt biblioteksbruk i landet också är tillgängför inköp till folkbiblioteken. liga

Talbokskommitténs och 95 överväganden förslag

Btjzs reguljära försäljningsutbud har kommit att omfatta en allt större andel av den totala talboksutgivningen per år. Under år 1982 andelen att

kommer ligga på omkring

50%. Genom avtalet mellan TPB och Btj om rätten att utnyttja TPB:s masterband för framställning av talbokskopior har Btj möjlighet att erbjuda samtliga centralt utgivna talbokstitlar till har under år i försäljning. Btj 1981, samband med en beställning från ett länsbibliotek av titlar utanför det reguljära försäljningsutbudet, erbjudit dessa titlar även till de övriga länsbiblioteken. Btj avser att fr. o. m. år 1982 vid ett eller två tillfällen per år erbjuda biblioteken möjligheten att beställa valfria talbokstitlar ur den samlade utgivningen. Försäljningen av äldre titlar, som varit saluförda ganska långt tillbaka i tiden, är särskilt väsentlig för bibliotek som ut sin talboksverksamhet byggt först under senare år och således miste om ett stort gått antal titlar i den tidigare att försäljningen. Möjligheten kunna köpa äldre titlar är också av stor betydelse för bibliotek som vill komplettera sina talboksbestånd. Vi finner det glädjande att den redovisade formen av försäljning kommer till stånd. Att talböckerna endast kan beställas vid ett eller två tillfällen per år innebär dock en stor begränsning. Det är önskvärt att nyligen utgivna titlar kan beställas oftare. Utöver att kunna köpa tidigare ej saluförda titlar är det också väsentligt att folkbiblioteken utan lång väntetid kan köpa exemplarav titlar som tidigare varit med i talbokshäftena. Utformningen av denna särskilda är av stor försäljning betydelse för den fortsatta av talboksverkutbyggnaden samheten i landet. Den får naturligtvis inte erbjudas endast under en Med den roll begränsad period. Btj enligt vårt förslag får i i landet är det talboksförsörjningen enligt vår mening naturligt att företaget förbinder sig att tills vidare svara för service av nämnt slag. En närmare precisering bör ske i de förhandlingar som diskuterats i föregående avsnitt. Utöver att sälja kompletta talböcker tillhandahåller Btj idag också enstaka kassetter som ingår i en titel. Denna service är av stor betydelse för att talboksbeståndet skall kunna hållas intakt. Det är därför bibliotenödvändigt a__tt ken även framgent kan få denna service. Aven Btjzs åtaganden på denna punkt bör preciseras i förhandlingar.

96 Talbokskommitténs överväganden och förslag

5.3.3 Btj:s roll i talboksförsörjningen

Btj har kommit att få en central roll i talboksförsörjningen i landet sin framställning och distribution av nya genom talböcker. har i dag en ensamställning när det Företaget försäljningen av talböcker till folkbiblioteken. Btj:s

gäller

roll-i talboksförsörjningen är naturlig med hänsyn till de har i övrigt inom biblioteksområdet.

uppgifter företaget

Såsom av våra överväganden och förslag i det

framgått

har vi inte heller funnit anledning att föreslå

föregående

av roll med undantag av

några egentliga ändringar Btj:s

att TPB bör tilldelas det totala ansvaret för den centrala

talboksutgivningen.

Btj:s i talboksförsörjningen har en avgöran-

åtaganden

de betydelse för hur landets folkbibliotek kan bygga ut sin

verksamhet. Det på talböcker, antalet titlar gäller priset

som erbjuds i den löpande försäljningen, möjligheterna att andra titlar än sådana som erbjuds i talbokshäfköpa tena, av tidigare erbjudna titlar samt backlistförsäljning i om enstaka kassetter. Med ett ökat

utbytesservice fråga utnyttjande av datateknik inom biblioteksområdet får vidare Btj:s tjänster i fråga om bibliografiskt material allt

större betydelse. roll italboksförsörjningen är av klart kulturpolitiskt Btj:s och möjliggörs att staten avstår från att i slag genom

andra former lösa ifrågavarande uppgifter. Risktagandet

för företaget är också reducerat genom att staten tar ansvaret för av de talbokstitlar som skall inläsningar

spridas till folkbiblioteken. Genom TPB:s registrering av

avseende talböcker i BUMS-

bibliografiska uppgifter basen får Btj tillgång till material som kan användas för

framställning av katalogmaterial även för folkbiblioteken. Vi finner det naturligt att Btj:s insatser i talboksförsörj-

efter förhandlingar mellan företaget

ningen preciseras

och staten enligt vad vi anfört i det föregående.

5.4 Den framtida talboksförsörjningen

l detta avsnitt redovisas våra och förslag i överväganden fråga om riktlinjerna för en fortsatt decentralisering av

talboksförsörjningen. Till grund härför ligger principen att synskadade och andra talboksberättigade skall kunna låna talböcker vid sitt lokala folkbibliotek. De riktlinjer som vi

Talbokskommitténs överväganden och förslag 97

förordar i det följande ger utrymme för olika regionala och lokala lösningar. Detta är väsentligt med hänsyn både till hur talboksverksamheten har byggts ut i de olika länen och till de skilda geografiska och ekonomiska förhållandena. Riktlinjerna bör vidare vara tillämpliga även vid en framtida ökning av det antal talbokstitlar som ges ut varje år.

5.4.1 En decentraliserad talboksförsörjning

.Den nuvarande talboksverksamheten har beskrivits i avsnitt 3.4. Många folkbibliotek kan i dag inte lämna sina låntagare en service med talböcker som svarar mot behov och efterfrågan. Arbetsfördelningen mellan biblioteken på lokal, regional och central nivå är oklar. Den hittillsvarande decentraliseringen av talboksförsörjningen har gått olika fort och olika långt ute i regionerna med följd att behovet av regional och central talboksservice varierar kraftigt mellan olika kommuner och landsdelar. De totala resurserna utnyttjas inte på bästa sätt. Biblioteken på de olika nivåerna har inte alltid en samlad bild av behov och efterfrågan och kan därmed inte heller göra en klar bedömning av hur verksamheten skall utformas och vilka resurser den kräver. Vi anser därför att en ytterligare renodling av arbets- och ansvarsfördelningen inom talboksverksamheten mellan kommunbibliotek, Iänsbibliotek och TPB är ett väsentligt led i den fortsatta utvecklingen pâ detta område. l det följande presenterar vi riktlinjer som vi anser bör ligga till grund för den fortsatta decentraliseringen av talboksförsörjningen. Utgångspunkten är att låntagarna skall kunna få service från sitt lokala folkbibliotek. Riktlinjerna är i allt väsentligt en sammanvägning av uttalanden i tidigare nämnda propositioner, med en anpassning till de förändringar i som rum under talboksförsörjningen ägt senare år. Vidare har vi försökt attjämställa principerna för talboksverksamheten med de principer som tillämpas i fråga om bibliotekens verksamhet med tryckta böcker. Vi vill understryka att dessa riktlinjer enbart bör vara vägledande för de åtgärder som vidtas och inte uppfattas som en arbets- och ansvarsfördelning som till alla delar skall tillämpas med omedelbar verkan i hela landet. Riktlinjerna förutsätter ett samspel mellan alla berörda parter på de villkor som i dag gäller för svenska folkbiblio-

98 Ta/bokskommitténs överväganden och förslag sou 1982:7

tek, dvs. varje kommun har en suverän beslutanderätt. För att den skisserade strukturen skall leda till en bättre service för krävs dock ett betydande mått av talbokslåntagarna gemensam planering.

Kommunbib/ioteken införskaffar talböcker genom och/eller depositioner och fjärrlån från i första hand inköp Iänsbiblioteken. Biblioteken lånar ut talböckertill enskilda låntagare och institutioner som normalt får service från biblioteket samt till bibliotek i andra kommuner. TPB:s hålls tillgänglig. Genom personalutbildning grundkatalog och information verkar de lokala biblioteken för att ge talbokslåntagarna samma service som övriga låntagare.

Länsbiblioteken införskaffar talböcker för såväl den kommunens som regionens behov, dels genom egna inköp, dels och fjärrlån från TPB. genom depositioner Länsbiblioteken verkarvidare för en samordning av länets totala talboksinköp, ger depositioner och fjärrlån till kommunbiblioteken samt förmedlar vid behov kommunbibliotekens beställningar av fjärrlån och depositioner till annat folkbibliotek eller TPB. Direktutlåningen till låntagare utanför den egna kommunen avvecklas i största möjliga Länsbiblioteken samordnar också den regioutsträckning. nala utbildningen och informationen om samt planeringen av talboksverksamheten.

TPB ansvarar för den centrala talboksutgivningen samt förhandlar med Btj om former och försäljningsutbud, villkor för talboksförsäljningen etc. TPB begränsar sina inköp av kopior av försäljningstitlar och avvecklar en stor del av sin direktutlåning i takt med att motsvarande service ges regionalt och lokalt. Vissa låntagare bör dock även i fortsättningen kunna vända sig direkt till TPB, t. ex. låntagare med mycket speciella litteraturintressen. TPB lämnar vidare depositioner och fjärrlån i första hand till Iänsbiblioteken. TPB ger också regelbundet ut grundkatalog, och genrelistor m. m. samt svararför nyförvärvslistor central och information. Biblioteket medverkar utbildning i av talboksverksamheten på regional och planeringen lokal nivå.

En talboksförsörjning enligt de riktlinjer som skisserats innebär relativt stora förändringar i förhållande till nuläannat innebär det en förändring i fråga om såväl get. Bland

Talbokskommitténs överväganden och 99 förslag

arbetsfördelning som resursbehov och resursanvändning på olika nivåer. En decentraliserad verksamhet kräver också attfolkbiblioteken hartillgång tillflertalböcker än de har i dag. Efterfrågan på talböcker kommer att öka efter hand som bibliotekens service förbättras. Antalet aktiva låntagare väntas också öka, allt eftersom fler talboksberättigade kan nås av de lokala bibliotekens verksamhet. Folkbibliotekens möjligheter att ta på sig det ökade ansvar som här förutsätts varierar avsevärt mellan olika kommuner och län främst beroende på hur biblioteken hittills byggt upp talboksservicen. l enstaka län arbetar man i dag i betydande grad enligt de riktlinjer som här redovisas. l andra län har man inte kommit tillnärmelsevis så långt. Skälen till detta kan t. ex. vara att de resurser som ställs till förfogande inte är att andra områden tillräckliga,

prioriteras högre, att låntagarunderlaget anses vara för

litet etc. Därutöver är självfallet arbetsfördelningen mellan läns- och kommunbibliotek av stor betydelse liksom hur kommunerna i länet ser ut i fråga om antal, storlek, befolkningsunderlag, resurser etc. Länsbiblioteken kommer att ha en roll i den viktig fortsatta decentraliseringen av De talboksförsörjningen. svarar i dag för en betydande del av talboksverksamheten i landet bl.a. genom sin i de flesta fall omfattande direktutlåning i länen, dvs. utlåning även till låntagare som är bosatta utanför den kommun där Iänsbiblioteket är beläget. l de allmänna länsbiblioteksfunktionerna ingår att svara för vissa samordnande Därmed har uppgifter. Iänsbiblioteket överblick över förhållandena i länet och kontakt med de övriga kommunbiblioteken. Länsbiblioteken har därmed möjligheter att verka för att även de mindre kommunbiblioteken ges en mer aktiv roll italboksverksamheten t. ex. genom att de får depositioner eller engageras i ett inköpssamarbete. De riktlinjer vi redogjortför innebär att länsbibliotekens direktutlåning till låntagare utanför värdkommunen på sikt börflyttas övertill respektive kommunbibliotek. l fråga om arbetsfördelningen mellan läns- och kommunbibliotek förespråkar vi således ett decentraliserat system i den bemärkelsen att alla kommunbibliotek medverkar i talboksutlåningen, dvs. svarar för låntagarkontakter och information m. m. Ett decentraliserat system kan fungera även om kommunbiblioteken inte köper egna talböcker utan enbart införskaffar dem i form av depositioner och fjärrlån. Det väsentliga är att direktutlåningen sker från

100 Talbokskommitténs överväganden och förs/ag

kommunbiblioteket. Vi anser dock att även de mindre kommunbiblioteken i möjligaste män bör sträva efter att in åtminstone vissa titlar. Länssjälva köpa högfrekventa biblioteken kan därmed i högre grad satsa på kompletterande talboksservice, vilket ligger i linje med deras regionala funktion. En ytterligare decentralisering av talboksverksamheten till kommunbiblioteken bör underlättas genom en samordning via Iänsbiblioteken. l vilken takt talboksverksamheten byggs ut i det enskilda länet måste självfallet av kommunerna och På samma sätt

beslutas landstinget.

måste arbetsfördelningen inom länen avgöras genom överenskommelser mellan Iänsbiblioteket och kommunbiblioteken i respektive län inom ramen för politiskt fattade beslut. En sådan regional planering framstår för oss som helt nödvändig för att talbokslåntagarna skall kunna ges en bättre service. Utöver detta samarbete inom respektive län kan det också finnas skäl för länsbiblioteken att samarbeta, t. ex. om inköp av lâgfrekvent litteratur.

5.4.2 Resursbehov vid en fortsatt decentralisering

Decentraliseringen av talboksverksamheten kommer att ställa krav på folkbiblioteken att använda en ökad andel av sina resurser för detta ändamål, dels för personal och lokaler m. m., dels för inköp av talböcker. Behoven varierar dock mellan län och kommuner beroende på i vilken utsträckning man hittills byggt upp en talboksservice. Kommunbiblioteken bör enligt de presenterade riktlinjerna på sikt ta över huvuddelen av den nuvarande direktutlåningen från TPB och länsbiblioteken (till låntagare utanför värdkommunen), dvs. 20-30 °/o av den totala direktutlåningen. För att låntagarna skall kunna erbjudas godtagbar service krävs bl. a. en betydande ökning av bokbestånden på lokal nivå. Länsbiblioteken bör i ökad utsträckning arbeta med förmedling och samordning italboksverksamheten, vilket framför allt ställer krav på personella resurser. Detta kan dock i viss mån kompenseras genom att länsbiblioteken avvecklar en stor del av direktutlåningen till låntagare utanför värdkommunen. En ökad lokal talboksutlåning samt en förstärkning av den regionala samordningsfunktionen i talboksverksamheten innebär vidare en ökad efterfrågan på länsbibliotekens talboksbestånd, särskilt

sou 1982:7 Ta/bokskommitténs och överväganden förslag 101

om TPB:s utlåningskapacitet i fråga om saluförda titlar minskar. De förändringar som skisserats i om fråga TPB:s verksamhet bör enligt vår ske inom uppfattning ramen för TPB:s nuvarande resurser. En minskning av vissa verksamhetsgrenar (direktutlåning och utlåning av högfrekventa försäljningstitlar) bör kunna skapa utrymme för de nya uppgifterna (utbildning och information m. m.). Olika uppgifter kräver emellertid olika typer av vilket personal, kan försvåra en av En minskomfördelning personalen. ning av utlåningen medför t. ex. att synskadad biträdespersonal förlorar sina arbetsuppgifter. och Utbildningsinformationsuppgifter kräver annan typ av personal.

5.4.3 Statligt stöd till folkbibliotekens talboksverksamhet

Under senare år har talboksservicen förbättrats. Allt fler bibliotek har börjat låna ut talböcker bl. a. som en av följd TPB:s intensifierade fjärrlåne- och depositionsverksamhet. Folkbibliotekens inköp av talböcker har också ökat under de senaste åren och tendens till någon stagnation har inte kunnat iakttas. Detta visar att folkbiblioteken känner ett stort ansvar för synskadades och andra Iäshan-

dikappades litteraturförsörjning. Det innebär också att

många större folkbibliotek redan i kan tillhandahålla dag sina låntagare nya och efterfrågade talbokstitlar ur det utbud som saluförs av Btj. Fortfarande finns dock många bibliotek som har en mycket liten talboksservice eller ingen alls. För att folkbiblioteken skall kunna ta på sig den roll som här skisserats och kunna svara mot ökande efterfrågan på talböcker samt erbjuda sina låntagare ett brett urval av titlar krävs bl. a. en fortsatt av ökning talboksförsäljningen totalt. i folkbibliotekens

Titelbredden talboksbestånd är i

dag begränsad. Okningen behöver därför innefatta såväl nyutgivna talbokstitlar som titlar ur den äldre utgivningen. Vi bedömer att folkbiblioteken har begränsade möjligheter att med de medel som nu avsätts klara förtalboksinköp av både en komplettering av bestånden och en av ökning förvärven av nya titlar. För att och för främja utvecklingen att underlätta den regionala planeringen föreslår vi sär-

Talbokskommitténs och förslag

102 överväganden

skilda statliga insatser för folkbibliotekens talboksverksamhet.

Vi föreslår ett statligt stöd för uppbyggnad av talboks-

bestånden vid folkbiblioteken. Kostnader för personal och lokaler m. m. för talboksverksamheten bör liksom hittills

huvudsakligen finansieras med primärkommunala och

landstingskommunala medel.

Syftet med ett statligt stöd bör vara att underlätta och förbättringen av den lokala servicen

uppbyggnaden

till Stödet skall medverka till en ökning

talbokslåntagarna.

av folkbibliotekens talboksbestånd och bidra till en staninom talboksverksamheten vid folkbibliodardutjämning teken. Stödet skall ge utrymme för olika lokala och

i fråga om verksamhetens organisaregionala lösningar

tion, innehåll och arbetsformer. Stödet skall också kunna samordnas med överenskommelser avseende arbets- och ansvarsfördelningen italboksverksamheten mellan kommunbibliotek, länsbibliotek och TPB. l och med att den lokala och talboksservicen ut skall den

regionala byggs

centrala servicen anpassas till detta. Vi har flera olika stödformer. l avsnitt 5.3.1 övervägt för en av dessa, nämligen ett produktionsstöd

redogörs

med syfte att minska mellan talböcker och

prisskillnaden

böcker. Vi har avvisat denna stödform av flera skäl. tryckta

Den har inte standardutjämnande effekt och den någon hittillsvarande utvecklingen tyder inte på att prisskillnaderna har någon avgörande betydelse för bibliotekens

mellan talböcker och tryckta böcker. Ett

prioriteringar skulle vidare ställa mycket stora krav på produktionsstöd

ekonomiska resurser om det skall få den avsedda effekten. En annan tänkbar stödform är bidrag till enskilda

kommuner t. ex. för upprustning av talboksbestånden. Sådana bidrag är emellertid inte ändamålsenliga om man

önskar få till stånd den regionala planering och den av ansvarsförhållandena inom talboksverkförändring samheten som vi tidigare framhållit betydelsen av. En

sådan regional planering är en nödvändig förutsättning för att decentraliseringen skall kunna genomföras snabbt och under smidiga former, utan försämringarför låntagar-

na. l detta sammanhang vill vi också beröra det förslag om den framtida talboksförsörjningen som framfördes i kul-

turrådets biblioteksuppgifter. En kort rapport Regionala

för har lämnats i avsnitt 2.3.5.

redogörelse förslaget

Talbokskommitténs överväganden och förslag 103

mötte stark kritik vid remissbehandlingen. Den- Förslaget na kritik är alltjämt giltig. Vi anser att förslaget skulle få orimliga konsekvenser såväl kostnadsmässigt som praktiskt. Det tar vidare inte hänsyn till regionala skillnader t. ex. när det gäller ekonomiska och tekniska resurser för talboksverksamheten, befolkningsunderlag och efterfråolika av titlar. . . gan på typer I det följande redogör vi för ett förslag till statligt stöd till talboksverksamheten vilket enligt vår svarar uppfattning mot de krav som ställts i det föregående. Vi föreslår två olika stödformer:

1) stöd för uppbyggnad av lokala och regionala talboksbestånd, 2) särskilt stöd för anskaffning av äldre talbokstitlar.

Båda stödformerna bör tidsbegränsas till fem år. Såväl stödet för uppbyggnad av talboksbestând som stödet i av äldre talbokstitlar bör riktas till länsbiblioteken.

f__orm

Overenskommelser bör sedan träffas mellan Iäns- och kommunbiblioteken inom varje län om fördelningen av stödet. Genom stödet för uppbyggnad av lokala och regionala talboksbestând kan talbokslåntagarna få en bättre lokal service samtidigt som behovet av central service från TPB minskar. Uppbyggnadsstödet bör utgå i form av ett ekonomiskt bidrag. Som villkorför att bidrag skall utgå bör att en plan för talboksverksamheten och dess gälla utbyggnad fastställts gemensamt av kommunerna i länet genom kommunförbundets Iänsavdelning samt landstinget. l planen skall bl. a. redovisas planerade förändringar i fråga om anskaffning och utlåning av samt information om talböcker. Vidare bör planen klargöra ansvars- och arbetsfördelningen mellan berörda kommun- och länsbibliotek, t. ex. rutiner i fråga om inköp, depositioner och utlåning m. m. Planen bör också ange hur bidraget skall användas och fördelas. Ambitionsnivån avgör kommuner och landsting i respektive län. Vi utgår från att de lokala och regionala insatserna i talboksverksamheten inte minskar som en följd av statsbidraget. I samband med beslut om statligt bidrag skall, i samråd mellan TPB och respektive länsbibliotek, preciseras vilken service TPB i fortsättningen åtar sig att lämna till enskilda låntagare, bibliotek och institutioner i länet. Det statliga stödet bör främja en utveckling mot en ansvars- och arbetsfördelning enligt de riktlinjer vi tidigare presenterat.

104 Ta/bokskommitténs överväganden och förslag

Bidraget för uppbyggnad av lokala och regionala talboksbestånd bör i första hand syfta till att utjämna standarden inom talboksverksamheten mellan regioner.

Vid bidragsfördelningen bör dessutom tas hänsyn till befolkningsunderlaget. Bidraget bör utgå med ett visst

antal bidragsenheter per region (län). En bidragsenhet bör

uppgå till 30 000 kr., vilket f. n. motsvarar kostnaden för inköp av ungefär 150 talböcker. Varje län som redovisar en plan förtalboksverksamhetens utbyggnad börfå minst en och högst fyra bidragsenheter per bidragsår.

Medel motsvarande 60 bidragsenheter bör varje bud-

getår under femårsperioden anvisas för fördelning. Anvisade medel bör kunna reserveras för senare fördelning.

Ett skäl för detta är att inte alla län fastställer sina regionala planer i periodens början. Vi räknar emellertid med att de

flesta län kommer att kunna presentera planer på ett tidigt stadium. Ett planeringsarbete pågår redan nu i regioner-

na. Detta kan främjas ytterligare genom ett ökat samarbete mellan regionerna och TPB samt genom utökade informationsinsatser från TPB:s sida.

Stödet för anskaffning av äldre talbokstitlar bör avse

sådana titlar som hittills inte erbjudits biblioteken till

försäljning men som röner en sådan efterfrågan att de bör

spridas i större skala till folkbiblioteken. Ett breddat titelurval vid folkbiblioteken innebär att en betydligt större

del av efterfrågan på talböcker kan tillgodoses inom länen. Stödet bör utgå i form av färdiga talböcker och vara

oberoende av om en regional plan finns eller ej. Fördelningsgrunden bör vara antalet invånare i respektive län.

De titlar som skall ingå bör väljas ut av TPB efter samråd med länsbiblioteken. Medlen för framställning av dessa

talböcker bör ställas till TPB:s disposition.

Mot bakgrund av en undersökning av efterfrågan på

titlar i TPB:stalboksbestând (bil. 3) bedömer vi att

omkring

2 000 talbokstitlar vid TPB, vilka aldrig varit erbjudna i den reguljära försäljningen, bör spridas i större skala till

folkbiblioteken. Av dessa titlar bör ca 1 000 ingå i det statliga stödet i form av färdiga talböcker, dvs. 200 titlar per år underfemårsperioden. De övriga titlarna bör kunna

erbjudas folkbiblioteken inom ramen för Btjzs försäljning. Samtliga län bör tilldelas vardera minst ett exemplar per titel. Det totala antalet exemplar som erfordras bedömer vi vara i genomsnitt två per län. Kostnaderna för det statliga stödet till folkbibliotekens talboksverksamhet redovisas i kapitel 6.

Talbokskommitténs överväganden och förslag 105

Statliga bidrag till folkbiblioteksverksamhet fördelas i dag av statens kulturråd. Vi anser emellertid att TPB bör ha ansvaret för de två föreslagna stödformerna. Det främsta skälet härför är att TPB redan i dag har ett instruktionsenligt ansvar för att ge information och råd inom sitt verksamhetsområde. Vid TPB finns också kunskaper om och utvecklade kontakter med folkbiblioteken när det talboksverksamhet. TPB har vidare, bl. a. genom sin gäller utlâningsverksamhet, en god kännedom om efterfrågan på talböcker i landet och om de varierande behov och önskemål som finns i olika regioner. Det är väsentligt att regering och riksdag får en redovisning av hur talboksverksamheten påverkas av det ökade statliga stödet. l enlighet med de allmänna anvisningarna för myndigheternas budgetarbete bör TPB därför årligen bedöma stödets effekter.

5.5 Övriga frågor

5.5.1 Den framtida punktskriftsförsörjningen

Det finns i dag inget som talar för att antalet punktskriftsläsare kommer att öka framdeles. Kunnig het i pu nktskriftsläsning har stor betydelse för synskadade varför det är angeläget att söka vidmakthålla intresset hos dem som läser punktskrift och även öka antalet aktiva punktskriftlä-

sare. Åtgärder för att främja detta är utökad undervisning i

punktskrift, lässtimulerande åtgärder och information. Av betydelse i detta sammanhang är naturligtvis möjligheterna att snabbt framställa punktskriftsböcker genom användning av nya tekniker. Om fler böcker och mer text i övrigt blev tillgängliga på punkt skulle detta kunna fler att lära att läsa

_motivera synskadade sig punktskrift.

I kapitel 4 har vi beskWit §O:s punktskriftsnämnd och dess uppgifter. Situationen när det gäller punktskriftsframställning, bl. a. den nya tekniken och därmed sammanhängande frågor t. ex. om förkortningssystem, gör det angeläget att nämnden kan fungera som ett mer aktivt forum än vad som varit fallet under senare år. Det är vidare önskvärt att TPB blir representerat i nämnden. Folkbiblioteken har i en roll i dag mycket obetydlig punktskriftsförsörjningen. Den absolut övervägande delen av punktskriftsutlåningen sker vid TPB.

106 Ta/bokskommitténs överväganden och förs/ag

Vi anser att bör ta ett större ansvar i

folkbiblioteken

punktskriftsförsörjningen. Aven punktskriftslåntagarna kan på så sätt få del av folkbibliotekens övriga service. Biblioteken bör försöka sprida punktskriftsböcker och information om sådana till de talbokslåntagare som behärskar punktskrift, samt förmedla lån från TPB etc. Det huvudsakliga utlåningsansvaret bör dock även fortsättningsvis åvila TPB.

5.5.2 TPB:s informations- och rådgivningsansvar

Enligt TPB:s instruktion åligger det biblioteket att ge information och råd inom sitt verksamhetsområde. Denna uppgift kommer enligt vår mening att få en allt större betydelse under den fortsatta decentraliseringsprocessen. Folkbiblioteken bör framdeles ta ett väsentligt större ansvar för information och rådgivning till de enskilda talbokslåntagarna. En viktig uppgift för TPB är därför att framställa basmaterial för detta informationsarbete, bl. a. kataloger och nyförvärvslistor. Det är väsentligt att den grundkatalog över talboksbeståndet som f, n. utarbetas vid TPB kan förnyas i tryckt form vid behov och i mån av efterfrågan. Kataloginformationen kommer att finnas lagrad i Bibliotekstjänsts databas BUMS, med vars hjälp olika typer av kataloger kan framställas. Folkbiblioteken kommer i princip också att kunna köpa egna talbokskataloger framställda utifrån det bibliografiska materialet i BUMS. Detta kan innebära arbetsbesparingar för många bibliotek som i dag framställer sina kataloger manuellt. En annan viktig uppgift för TPB är att framställa Iässtimulerande information, t. ex. genrelistor och boktips. Sådan information framställs i dag också vid många folkbibliotek. TPB bör vidare i ökad utsträckning medverka vid kurser och konferenser för att på så sätt sprida kunskap om talboksverksamheten. TPB bör också kunna medverka i den regionala och lokala planeringen av talboksverksamheten. En sådan planering är en förutsättning för det statsbidrag som vi föreslår i avsnitt 5.4.3.

Talbokskommitténs överväganden och förslag 1107

5.5.3 Utbildning i Iitteraturservice till handikappade

Kunskaper om och erfarenheter av talböcker och talboksservice finns i dag i första hand vid TPB, Iänsbiblioteken och övriga större kommunbibliotek. En viktig förutsättning för en ytterligare decentraliseing av talboksverksam-

heten är att dessa kunskaper sprids till fler bibliotek.

Sådana kunskaper kan förmedlas av TPB genom deltagande i den redan nu förekommande utbildnings- och konferensverksamheten inom biblioteksväsendet. Vi anser emellertid också att bibliotekshögskolan (BHS) bör utöka de moment i som rör

bibliotekarieutbildningen handikappfrågor och handikappades Iitteraturservice.

Vidare bör BHS i samarbete med TPB pröva möjligheterna att under de närmaste åren anordna fortbildnings-

kurser i dessa frågor för yrkesverksamma bibliotekarier.

5.5.4 Internationellt utbyte av talböcker

Vi har i avsnitt 3.8 berört de tekniska och upphovsrättsliga

som föreligger i fråga om ett utbyte mellan olika problem

länder. Ett sådant utbyte är önskvärt inte minst för att

bättre tillgodose behovet av talböcker för invandrare och för att ge talboksläsare i Sverige tillgång till litteratur på främmande språk. Ett speciellt omrâde är studielitteratur-

servicen till högskolestuderande. I dag förekommer endast en blygsam utgivning av

talböcker för utomnordiska invandrare i Sverige. Ett nordiskt samarbete på detta område har också aktualiserats inom Nordiska rådet. En avsevärd förbättring skulle

därutöver kunna åstadkommas om talböcker även kunde lånas eller köpas in från invandrarnas hemländer. Det är framför allt genom ett internationellt samarbete

som förändringar och förbättringar kan åstadkommas när det de tekniska och frågorna. gäller upphovsrättsliga

Enligt vår uppfattning bör därför regeringen pröva möjligheten att i ett bredare internationellt sammanhang

aktualisera frågan om undanröjande av hindren för ett

utbyte av talböcker mellan länder.

108 Talbokskommitténs överväganden och förs/ag

5.6 Sammanfattning av förslagen

l kapitel 5 har vi i huvudsak framfört följande förslag. D Staten bör ta hela ansvaret för den centrala talboksutgivningen, dvs. även för de 150 titlar som idag ges ut av Btj. D Folkbiblioteken och låntagarna bör ges ett ökat inflytande i urvalet av talbokstitlar dels genom att lämna förslag och synpunker till TPB, dels genom medverkan i en vid TPB.

referensgrupp

D Aven titlar som inte ingår i den reguljära talboksförsäljningen skall vara tillgängliga för inköp till biblioteken. D bör utvecklas och Talboksförsörjningen organiseras enligt i huvudsak samma som principer gäller för bibliotekens verksamhet med tryckta böcker. De lokala folkbiblioteken bör således ta huvudansvaret för direkt-

utlåningen av talböcker. Länsbiblioteken bör ha en

kompletterande och samordnande roll i talboksförsörjningen och TPB bör få en mer utpräglad roll som lånecentral. Decentraliseringen av talboksförsörjningen bör ske på sikt, bl. a. med hänsyn till att standardskillnaderna f. n. är stora mellan olika län och kommuner i landet. Låntagarna skall inte behöva vidkännas en serviceförsämring p. g. a. förändringarna i ansvarsfördelningen. D För att underlätta och påskynda bör decentraliseringen under fem år utgå ett statligt till folkbiblioteken bidrag för uppbyggnad av talboksbestånd. Stödet skall möjliggöra en samordning av förändringarna i talboksförsörjningen på lokal, regional och central nivå. Stödet skall främja en standardutjämning. D För att bredda titelbestånden vid folkbiblioteken bör under fem år utgå ett särskilt stöd i form av äldre statligt talbokstitlar som varit till aldrig erbjudna försäljning. Stödet bör utgå i form av färdiga talböcker och fördelas efter antalet invånare. D TPB bör få ett mer uttalat ansvar för statens insatser på talboksområdet när det gäller och bidragsfördelning

rådgivning m. m.

sou 1982:7 109

6 Kostnadsberäkningar och av finansiering kommitténs förslag

6.1 Kostnadsfördelning mellan stat och kommuner

Regeringen utfärdade den 13 mars 1980 särskilda direktiv (dir. 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda

utredare angående finansiering av reformer. Bland annat

framhölls att i princip alla skall hållas inom ramen

förslag för oförändrade resurser inom det område som förslagen

avser. Vidare anfördes att kommittéerna måste beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag. l direktiven uttalades också att de kommittéer som av

särskilda skäl inte ansåg sig kunna uppfylla kravet att på alla förslag skall hållas inom ramen för oförändrade

resurser, så snart som möjligt skulle anmäla detta till respektive departement. Talbokskommittén anmälde i en skrivelse 1980-04-18till

Utbildningsdepartementet behov av från de undantag

särskilda direktiven. Kommittén framhöll att decentraliseringen av talboksverksam heten, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om

insatser för handikappades kulturella verksamhet (prop.

1976/77:87, KrU 1976/77:44, rskr 1976/77:325), inte kan

genomföras utan någon form av nya statliga insatser. Våra förslag innebär att folkbibliotekens talboksverk-

samhet totalt kommer att kräva ett ökat utrymme inom ramen för kommunernas totala resurser. Resursbehovet

varierar dock mellan olika län och kommuner beroende på

i vilken utsträckning man hittills byggt upp talboksverksamheten. Vi föreslår inga generella normer för hur de enskilda kommunerna skall utveckla sin talboksservice. Det har därför inte varit möjligt för oss att beräkna kostnaderna för utbyggnaden av talboksverksamheten

vid folkbiblioteken. Vi har utgått från att kommunerna

liksom hittills helt skall finansiera kostnaderna för personal och lokaler för talboksverksamheten. Vi har vidare

110 Kostnadsberäkningar och finansiering

från att talböcker även fortsättningsvis kan skickas

utgått

med Genom det föreslagna statliga

portofritt posten.

stödet under en av fem år underlättas en fortsatt

period

utbyggnad av folkbibliotekens talboksverksamhet samtidigt som kommuner och landsting själva avgör utbyggnadstakten och talboksverksamhetens uppläggning inom respektive region. Vidare föreslår vi att staten svarar för finansieringen av hela den centrala talboksutgivningen vilket indirekt kommer kommunerna tillgodo i form av ett

reducerat på talböcker. Vi har med dessa något pris

så det varit försökt ta hänsyn till den

förslag långt möjligt

ekonomiska situationen i kommunerna samtidigt som vi sökt finna lämpliga former för att främja utvecklingen inom området.

Våra förslag medför ökade kostnader för staten. Enligt

vår är det inte att dessa kostnader skall

mening självklart

finansieras enbart genom omprövning av verksamheten inom området, dvs. i detta fall genom omfördelning av de statliga anslagen för stöd till litteratur och folkbibliotek. Vi anser att våra förslag bör kunna finansieras även genom av andra statliga insatser. Trots denna

omprövning inställning redovisas i det följande ett förslag principiella till omprioritering inom biblioteksområdet.

6.2 av kostnaderna för ett statligt stöd Finansiering till folkbibliotekens talboksverksamhet

Kostnaderna för stödet i form av bidrag för uppbyggnad

av lokala och talboksbestånd kan beräknas

regionala

Vi föreslår att totalt 60 bidragsenheter om

enligt följande. vardera 30 000 kronor årligen skall kunna fördelas för av talboksbestånd. Kostnaden uppgår såleuppbyggnad

des till 60x30 000 kr. = 1,8 kr. år. Den totala milj. per

kostnaden under fem år uppgår till 9 milj. kr. Medlen för

detta stöd bör föras upp under nionde huvudtiteln under ett Det blir därmed möjligt att vid reservationsanslag. behov vissa omfördelningar av medel mellan göra åren. Kostnaderna för stödet i form av färdiga talböcker kan

beräknas följande. Vi föreslår i genomsnitt två

enligt län och titel av ca 1 000 titlar. Antalet erfor-

exemplar per

sålunda till 2x1 000x24 =

derliga talbcksexemplar uppgår

48 000 böcker att framställas för överlåtelse till folkbibliotek ute i länen. Detta motsvarar närmare 10 000 talböcker

sou 1982:7 och Kostnadsberäkningar finansiering 111

per år under en femårsperiod. TPB:s genomsnittliga framställningskostnad för en talbok är i dag ca 120 kr. inkl. moms. Kostnaden för stödet skulle med i utgångspunkt detta pris komma att uppgå till 10 000x120 = ca 1,2 milj. kr. per år. Den totala kostnaden under fem år skulle därmed bli ca 6 milj. kr. i 1981 års prisnivå. Den exakta kostnaden är beroende av förhandlingar med producenterna. Medlen för detta stöd bör föras upp som en anslagspost under TPB:s produktionsanslag. De totala kostnaderna för det statliga stöd till talboksverksamhet som vi föreslår således till 3 kr. uppgår milj. (i 1981 års prisnivå) per år under en femårsperiod. Folkbibliotekens verksamhet finansieras i dag till övervägande del av kommunerna. Statens insatser bibliopå teksområdet utgörs bl. a. av vissa projekt- och upprustningsbidrag m. m. till de lokala folkbiblioteken. Bidragen fördelas av statens kulturråd och syftar till att utjämna skillnaderi biblioteksstandard mellan kommuner samt att stimulera folkbiblioteken att nå ut till

nya låntagargrupper.

För budgetåret 1981/82 uppgår anslaget IX B 32 Bidrag till folkbibliotek till totalt 17,2 milj. kr. Av detta är 12,1 kr. milj. avsedda för bidrag till lokal biblioteksverksamhet. Av de övriga 5,1 milj. kr. är huvuddelen avsedd för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Bidragen går till stor del till insatser av punktkaraktär och äri fall många förenade med villkor som små och resurssvaga bibliotek har svårt att leva upp till. Vi anser det väl motiverat att under fem år använda 3 milj. kr. per år till talboksverksamhet av de medel som är avsedda för lokal biblioteksverksamhet. Detta helt i ligger linje med bidragens nuvarande syften. Genom

vårtförslag

till bidragssystem kan i talboksförsörjningen förbättras landet som helhet. Talboksverksamheten befinner f. n. sig i stark Den vänder till en eftersatt utveckling. sig grupp i samhället, en grupp som i dag är helt hänvisad till bibliotek för sin Iitteraturförsörjning.

6.3 Finansiering av ökade kostnader för den centrala talboksutgivningen

De ökade kostnaderna för den centrala talboksutgivningen kan beräknas enligt följande. TPB:s genomsnittskostnad för framställning av ett masterband till en talbokstitel uppgår budgetåret 1981/82 till ca 4 000 kr. Denna kostnad

112 Kostnadsberäkningar och finansiering

baseras på TPB:s nuvarande avtal med sin största producent. Avtalet gäller fram till utgången av budgetåret 1982/83. En statlig totalfinansiering av den centrala talboksutgivinnebär ökade kostnader för denna utgivning med ningen ca 600 000 kr. per år i 1981 års prisnivå. Statens nuvarande kostnader för talboksutgivning finansieras över anslaget lX B 35 Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader, anslagspost 1. Anslagsposten uppgår budgetåret 1981/82 till totalt 11,2 milj. kr. Vi föreslår ett successivt statligt Övertagande av hela den centrala talboksutgivningen inom ramen för de medel som anvisas för TPB:s produktion. Det bör ankomma på att besluta om formerna för ett sådant Övertagande. IPB Overtagandet bör dock vara helt genomfört senast inom fem år. Kostnaderna för en referensgrupp vid TPB (se avsnitt 5.2.2) kan beräknas till ca 20000 kr. per år. Kostnaderna bör finansieras genom omfördelning inom TPB:s förvaltningsanslag.

Bilaga 1 113

Kommittédirektiv

Bilaga1

Biblioteksverksamhet med talböcker och punktskriftsböcker

Dir 1979:24

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1979-03-01. Departementschefen, statsrådet Wikström anför. l 1979 års budgetproposition (1978/79:100 bil. 12 s. 41) har regeringen föreslagit att Synskadades riksförbunds (SRF) bibliotek skall överföras till statligt huvudmannaskap. Som lämplig tidpunkt anges i propositionen den 1 januari 1980. För att förslaget, om riksdagen godtar det, skall kunna genomföras vid avsedd tidpunkt, bör visst organisationsoch planeringsarbete inledas redan nu. En organisationskommitté bör därför tillkallas. Organisations- och planeringsarbetet bör givetvis bedrivas på ett sådant sätt att riksdagens beslut inte föregrips. Under senare år har i olika sammanhang lagts fram förslag till ändrat huvudmannaskap för SRF:s bibliotek. Arbetsgruppen (U 1976:12) för SRF:s bibliotek har avgett betänkandet (Ds U 1978:7) Synskadades bibliotek. Enligt förslaget i budgetpropositionen, som till stor del bygger på arbetsgruppens förslag, bör staten överta hela ansvaret för den allmänna biblioteksverksamhet som SRF bedriver och av talböcker genom framställning utlåning och punktskriftsböcker samt den till biblioteket knutna studielitteratursektionen. Folkbildningssektionens verksamhet bör däremot även fortsättningsvis bedrivas av SRF. Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:87, KrU 1976/ 77:44, rskr 1976/772325) skall SRF:s bibliotek i fråga om

1 14 Bilaga 1

utlåning av talböcker inrikta sin verksamhet på att fungera som lånecentral och depositionsbibliotek. l 1979 års budgetproposition (1978/79:100 bil. 12 s. 39 ff.) berörs vissa frågor som måste lösas för att nämnda beslut skall kunna förverkligas. Ett problem är att det saknas lokala talboksbestånd bl. a. i Stockholms kommun. Ett annat problem är att de nu tillämpade formerna för framställning och distribution av talböcker inte är anpassade till en utlåning genom i huvudsak folkbiblioteken. bör med utgångspunkt i vad Organisationskommittén som anges i budgetpropositionen om omfattningen och inriktningen av denna biblioteksverksamhet utarbeta förtill verksamhetsform och organisation för det slag nya talboks- och punktskriftsbiblioteket. Vid valet av verksamhetsform bör kommittén utgå från att frågan om den lokala - framför allt inom Stocktalboksförsörjningen holms kommun - kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Regeringen har genom beslut den 22 februari 1979 givit statens förhandlingsnämnd i uppdrag att ta upp förhandlingar med Stockholms kommun angående den lokala talboksverksamheten. Samma dag har statens förhandlingsnämnd även fått regeringens uppdrag att föra förhandlingar med SRF om villkoren för ett statligt övertaav biblioteket. gande Frågan om verksamhetsform bör behandlas skyndsamt. lförsta hand bör myndighetsformen prövas. Enligt arbetsskulle det biblioteket en gruppens förslag nya genom administrativ knytning till kungl. biblioteket kunna utnyttja dess tjänster för ekonomi- och personaladministration och därmed sammanhängande rutiner. Om kommittén finner att talboks- och punktskriftsbiblioteket bör organiseras som en självständig enhet bör kommittén pröva möjligheten av en sådan administrativ knytning till kungl. biblioteket eller annan myndighet. Kommittén bör redovisa sina till verksamhetsform senast den 1 maj förslag 1979. I fråga om en samordning av Tomtebodaskolans elevbibliotek med talboks- och punktskriftsbiblioteket bör kommittén beakta vad som anförs i årets budgetproposition (bil. 12 s. 40 f.). Organisationskommittén bör i denna fråga samråda med kommittén (U 1978:07) om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Talboks- och punktskriftsbibliotekets samlade ansvar för barn- och ungdomslitteratur berör inte synskadade elevers försörjning med läromedel.

1 115 Bilaga

Organisationskommittén bör senast den l-september 1979 lämna det underlag som fordras för regeringens till rörande eventuella förslag riksdagen kostnadsförändringar under budgetåret 1979/80 till följd av förstatligandet. Vidare bör kommittén fram till lägga förslag anslagsframställning förtalboks- och punktskriftsbiblioteket avseende budgetåret 1980/81. Organisationskommittén bör även utarbeta det underlag som kan behövas vid förhandlingar om personalens anställnings- och arbetsvillkor. Organisationskommittén bör även i övrigt förbereda ett statligt Övertagande av SRF:s bibliotek och vidta de praktiska åtgärder som kan fordras härför. Kommittén bör vidare utarbeta förslag till en omorganisation av talboks- och som punktskriftsförsörjningen helhet i ett mer långsiktigt perspektiv, med i utgångspunkt vad som anförs i budgetpropositionen. Detta utredningsarbete bör kommittén fortsätta med även efter det att staten övertagit ansvaret för biblioteket. Organisationskommittén bör omgående, med genom överläggningar berörda parter, undersöka möjligheterna att inom givna resursramar skapa ett breddat utbud av talböcker för försäljning till folkbiblioteken redan under år 1979. Organisationskommittén bör hålla sig underrättad om de förhandlingar som statens bedriförhandlingsnämnd ver i nämnda frågor. Kommittén bör också i sitt arbete inhämta synpunkter från berörda personalorganisationer. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté med fem ledamöter med högst uppdrag att förbereda ett statligt Övertagande av SRF:s bibliotek och därmed sammanhängande frågor, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sekreterare och sakkunniga, experter, annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Bilaga 2 Kommuner efter invånarantal,

talboksbestånd på kassett och

i biblioteks-

talboksutlåning

systemet år 1980

Antal kommuner i olika kommunstorlekar (antal invånare 1980-12-31)

Under 20 000- 40 000 Summa 20 000 39 999 och över samtliga kommuner

Länsbibliotek Talboksbestånd, antal talböcker på kassett 1 400 3 927 91 753 97 080 Därav nyförvärv 1980 538 862 18 763 20 163 Nyförvärv 1976-1980 1 770 3 139 60 239 65 148 Antal lån av talböcker - 19 090 394 390 413 480 Sza antal kommuner 13 2 21 24

Övriga kommunala

folkbibliotek Talboksbestånd, antal

Samtliga kommunala folkbibliotek Talbokbestånd, antal

3 Länsbiblioteket i Skara har inte redovisat någon talboksutlåning till SCB. Direktutlåningen uppgick år 1980 till närmare 3000 lån.

3 av TPB:s

Bilaga Undersökning talboksbestånd i fråga om

reservationer och

utnyttjandegrad

m. m.

Inledning

Undersökningen genomfördes under tre veckor i juli 1981 och bestod av två delar, en stickprovsundersökning och en totalundersökning. Syftet med totalundersökningen var att få en bild av hur stor del av TPB:s bokbestånd som orsakar köer, av hur stora dessa köer är och av skillnaden i detta hänseende mellan titlar som endast finns på TPB (TPB-titlar) och titlar som varit erbjudna till försäljning genom Btj (försäljningstitlar). med stickprovsundersökningen var att få en bild Syftet av efterfrågan på TPBs talböcker, dvs. kösituation och samt att utröna eventuella skillnader utnyttjandegrad, härvid mellan TPB-titlar och försäljningstitlar. Ett annat syfte med stickprovsundersökningen var att söka fâ en om mängden icke utlånade talbokskopior. uppfattning

Metod

Totalundersökningen avsåg TPB:s allmänlitteratur på svenska för barn och vuxna, ca 8 700 titlar. Undantagna från undersökningen var titlar som endast finns på öppna utländsk litteratur samt studielitteratur. spolar, I totalundersökningen har för de reserverade titlarna registrerats antalet reservationer, antalet exemplar av titeln på TPB samt typ av titel, dvs. TPB-titel eller försäljningstitel. Icke reserverade titlar har endast räknats.

TPB:s utlåning ligger under sommaren 10-15 °/› lägre än den genomsnittliga utlåningen under året. Detta innebär att vissa siffror nedan kan vara något för höga eller för låga.

120 Bilaga 3

l sammanställningen har vidare gjorts en uppdelning på barn- respektive vuxenlitteratur. Av de ca 8 700 barn- och vuxentitlarna som finns vid TPB har ungefär en tredjedel varit erbjudna till försäljning genom Btj. l stickprovet ingick 888, dvs. ca 10 %, av de totalt ca 8 700 talbokstitlarna på kassett av litteratur på svenska för barn och vuxna. Urvalet av de 888 titlarna har gjorts på följande sätt. En kvartalslista för vardera åren 1974- 1980 har valts ut, och en strävan har därvid varit att få en jämn spridning av listorna över året, dvs. i några fall har höstlistan tagits med och i nâgra fall vårlistan etc. l samtliga listor har alla titlar som rubricerats som studielitteratur strukits. Att alla de undersökta titlarna är inspelade år 1974 eller senare påverkar troligen resultatet något. Många av de titlar som spelats in tidigare ingår i TPB:s senaste tryckta katalog, och dessa titlar är således lätta för biblioteken att söka. Andelen försäljningstitlar var också mycket liten före 1974, d. v. s. många av dessa titlar finns bara på TPB. Antalet titlar som gavs ut per år var dockförhållandevis litet före år 1974. För varje titel i stickprovet har registrerats om den är en försäljnings- eller en TPB-titel, hur många exemplar som TPB har av den, hur många av dessa som är utlånade och i förekommande fall hur många reservationer titeln har. I sammanställningen har böckerna sedan delats in i grupper för att göra det mer överskådligt. Vid sammanställningen har vidare gjorts vissa schabloniseringar för sådana böcker som består av flera delar, men som ändå skall betraktas som en enda bok.

Undersökningens resultat

Av de 7 588 vuxentitlarna var sålunda 762 titlar, dvs. ca 10 °/o, reserverade. En dryg tredjedel av dessa var försäljningstitlar, dvs. ungefär samma andel som försäljningstitlarna utgör av det totala beståndet. För 645 av de 762 titlarna uppgick antalet reservationer till titel.

högst__5 per

En stor del av de 645 titlarna var TPB-titlar. Ovriga 117 reserverade titlar hade fler än 6 reservationer per titel. Andelen försäljnings- resp. TPB-titlar var ungefär lika stor bland dessa, dvs. bland de mest efterfrågade titlarna var

3 121 Bilaga

försäljningstitlarna relativt sett något överrepresenterade. 67 av de totalt 1 076 barntitlarna var reserverade, alltså ca 6 %. Antalet reservationer uppgick i de flesta fall till högst 5. Ungefär en tredjedel av de reserverade titlarna var försäljningstitlar. l tabellen nedan har stickprovet sammanställts och fördelats efter antalet exemplar på TPB, antalet reservationer respektive antalet utlånade exemplar. Man kan därvid konstatera följande. Av de 888 titlarna var 56 reserverade, dvs. 6 %, drygt vilket är lägre än i totalundersökningen. Detta kan dock hänga samman med att det inte titlar som ingick några spelats in före 1974 och att en stor del av 70-talets talboksutgivning inte finns samlad i katanågon tryckt log. Ca tre fjärdedelar av de reserverade titlarna hade en kö omfattande högst 5 reservationer. mer Något än hälften av de reserverade titlarna var dvs. försäljningstitlar, tendensen från totalundersökningen står sig, att nämligen försäljningstitlarna är något överrepresenterade bland de mest efterfrågade titlarna. 288 av de 832 titlar i stickprovet som inte var reserverade hade en mycket hög dvs. en stor andel utnyttjadegrad, av TPB:s exemplar av dessa titlar var utlånade. Av de 288 titlarna var 133, alltså knappt hälften, Av försäljningstitlar. de övriga 544 titlarna fanns minst 2-4 exemplar, i många fall fler, inne på TPB. 255 av de 544 titlarna var försäljningstitlar. Av de 544 titlarna var 147 inte utlånade över huvud taget. 49 av dessa 147 var Av de 147 försäljningstitlar. titlarna fanns mellan 3 och 10 inne TPB. exemplar på 145 titlar var utlånade i endast ett dvs. mellan exemplar, 2 och 9 exemplar, i några fall fler, fanns inne på TPB.

122 Bilaga 3 sou 1982:7

Antal ex på TPB 3-53 6-10 11-15 16- Summa

Btjb TPBC Btj TPB Btj TPB Btj TPB

Antal reservationer -5 8 7 11 10 3 1 1 - 41 6- 1 - 7 4 2 - 1 - 15 Antal utlånade ex

aAv 7 titlar fanns endast 2 exemplar.

bTitIar som erbjudits till försäljning.

°Tit|ar som endast finns vid TPB.

sou 1982:7 123

4 är berättigade Bilaga Grupper som

att låna talböcker URL

enligt

och avtalet mellan SO och SFF

Synskadade

Med synskadad avses den som p. g. a. nedsatt synförhar svårigheter i den dagliga Iivsföringmåga betydande en. Allt efter synnedsättningens omfattning skiljer man mellan följande grupper av synskadade: Blinda är de som inte ser någonting alls eller som har så små synrester att de inte kan vägleda sig med hjälp av synen. Uttalat synsvaga har synrester som ger Iedsyn men de kan inte läsa vanlig skrift. Både blinda och uttalat synsvaga är således läsblinda. Synsvaga har så goda synrester att de kan läsa vanlig skrift om än med vissa 1 svårigheter. SRF:s socialmedicinska register omfattade 33 169 synskadade den 1 januari 1981. SRF beräknar dock att det totala antalet i landet uppgår till synskadade omkring 80 000. Enligt Levnadsförhållanden, rapport 25: Handikappad. Delaktig och jämlik? (SOS/SCB) 1981, beräknas antalet personer med nedsatt syn i åldern 16-74 år vara 70 000. De icke torde till

omkring registrerade synskadade

övervägande del vara äldre personer. Over 72% av registrerade är ålderspensionärer, 52% är synskadade mellan 66 och 85 år och 21 °/o är över 85 år. Endast 2,6 °/o av de registrerade är under 16 år.

Långtidssjuka

Till denna grupp räknas också ålderssvaga personer. Denna finns i stor utsträckning på vårdin- Iåntagargrupp - ofta Relativt stitutioner på Iångvårdskliniker. många

1 Ur Kultur åt alla (SOU 1976:20).

124 Bilaga 4

inom denna grupp har synnedsättning, men oftast inte av sådan art att de tidigare, dvs. före institutionsvistelsen, varit berättigade till bandspelare och talböcker. Synnedsättningen i kombination med trötthet har gjort det i det närmaste omöjligt för dem att läsa vanliga tryckta böcker. Många är både fysiskt och psykiskt svaga, och är därför i behov av den sysselsättning och stimulans som talboken kan ge. Långtidssjuka återfinns i alla åldersgrupper men de flesta har hög ålder. Antalet långtidssjuka är svårt att uppskatta. Det rör sig dock om en mycket stor grupp människor.

Rörelsehindrade

rörelsehindrade kan med eller utan Många personer hjälp tekniska bladvändare etc. - läsa av hjälpmedel- läsbord, på konventionellt sätt en kort stund, men blir snart trötta. Andra kan inte alls använda sådana hjälpmedel. Genom talböckerna kan de ändå få tillgång till litteratur. Bland de rörelsehindrade finns många MS- och CP-sjuka, reumatiker samt trafik- och polioskadade. Vid vårdinstitutionerna finns t. ex. patienter i respirator, i sträckläge, rygg- eller magläge, med halskotskador o. d. Antalet rörelsehindrade talboksberättigade personer uppgår till närmare 100 000.

Konvalescenter

Inom denna grupp finns många som, t. ex. efter svåra eller operationer, inte orkar läsa tryckt text. sjukdomar Deras tillstånd - ofta med oro för och psykiska sjukdom hemmavarande- kan också göra det svårt att koncentrera sig tillräckligt för att kunna läsa på konventionellt sätt. En talbok kan i sådana fall ge tillfälle till förströelse och sysselsättning. Också bland konvalescenterna har de flesta låntagarna uppnått en hög ålder. Antalet konvalescenter som är berättigade att läsa talböcker är svårt att uppskatta, eftersom de i allmänhet inte är permanent Iåneberättigade.

Bilaga 4 125

Psykiskt sjuka

Många psykiskt sjuka får genom medicinering sin koncentrationsförmåga så störd att de inte kan läsa en bok eller tidning på vanligt sätt. De kan p. g. a. medicineringen

också få andra besvär, t. ex. synbesvär. En del psykiskt sjuka kan känna allt för stor oro för att kunna läsa en längre tryckt text. På flera håll har talboken även kommit till användning i det terapeutiska arbetet vid mentalsjukhu-

sen. Bland de psykiskt sjuka finns många kvalificerade

läsare med speciella Iitteraturintressen. Antalet psykiskt sjuka som också är talboksberättigade

beräknas uppgå till mer än 6 000.

Psykiskt utvecklingsstörda

Många psykiskt utvecklingsstörda är under 30 år. Bland dem finns mycket stora variationer i fråga om Iäsförmåga.

Vissa kan läsa ganska obehindrat; andra kan endast läsa mycket korta texter och det finns de som endast kan känna igen bokstäverna. Alla utom de som kan läsa utan hjälp var tidigare helt utestängda från litteraturen, såvida de inte

hade möjlighet att lyssna till utveck-

högläsning. Gruppen

lingsstörda har i allt större utsträckning börjat låna talböcker. Av särskild betydelse för denna grupp är framställningen av lättlästa (LL) och specialinlästa talböcker (se kap. 3.3).

Antalet psykiskt utvecklingsstörda personer uppgår till

närmare 40 000.

Afatiker

Afasi innebär oförmåga att meddela sig i tal eller skrift. l vissa fall innebär den också oförmåga att förstå betydel-

sen hos talade eller skrivna ord. Bland afatikerna finns således personer som är så svårt drabbade att de aldrig

mera kan läsa. För flertalet afatiker är emellertid svårigheterna att förstå ordsymboler av övergående natur. De behöver stöd för att återvinna språket och kan då använda talböcker, främst s. k. LL-talböcker och Iångsaminlästa

talböcker.

Några uppgifter om antalet finns inte. afasisjuka

126 Bilaga 4

Dyslektiker

Dyslexi (ordblindhet) innebär störningari läsfärdigheten.

Det kan vara svårt att i det enskilda fallet skilja dyslexi från analfabetism och läsretardation. De senare inte

berättigar

till talbokslån. Dyslektikerna får särskild hjälp i skolan. Det

finns emellertid många som lämnar skolan utan att ha

övervunnit sitt Iäshinder. För dem har talboken öppnat

vägen till litteraturen. Vissa av dessa låntagare kan genom

kombinationen talbok och tryckt bok börja läsa också tryckta böcker. Det saknas uppgifter om antalet dyslektiker.

Hörselsvaga

För en hörselsvag person kan talboken tillsammans med den tryckta boken ge hjälp till ökad förståelse av texten,

bl. a. uttal och språkrytm. Med hjälp av talböcker kan man

således bedriva en mycket värdefull hörselträning. Tal-

hastigheten bör dock vara något långsammare än nor-

malt.

Antalet hörselskadade i uppgår till personer Sverige mer än 300 000 personer. Alla är låneberättigade men många är sannolikt inte motiverade att låna.

5 Den tekniska

Bilaga utvecklingens betydelse för bibliotekens verksamhet kring

punktskriftsböcker och talböcker

SRF-Konsult Jan-Ingvar Lindström

Historisk resumé

Böcker på punktskrift har funnits tillgängliga för synskadade i stort sett sedan punktskriften uppfanns för drygt etthundrafemtio år sedan. Talböcker har funnits i ca tjugo år, dvs. nästan lika länge som bandspelare funnits kommersiellt tillgängliga. Att framställa punktskriftsböcker har länge varit en omständlig och hantverksmässig procedur oavsett om böckerna gjorts i enstaka exemplar eller i mindre serier. Under 1960-talet började dock vissa åtgärder vidtas i syfte “ att så långt möjligt rationalisera framställningsproceduren och under 1970-talet moderniserade flertalet stora tryckerier i världen sin utrustning och sina metoder. Användningen av datorer och lagring av information i kompakta minnesenheter kom därvid - liksom inom den branschen - att en stor roll. grafiska spela Slutprodukten - dock i allt ut som punktskriftsboken såg väsentligt tidigare. Undantag var de böcker som framställdes genom kopiering på plastark av redan befintlig punktskriftslitteratur. Dessa böcker av plast kunde åstadkommas utan alltför sofistikerad teknik, och var att betrakta som övriga vad m. m. punktskriftsböcker gäller utrymme, hantering Om punktskriftsböckerna sålunda inte genomgått någon större förändring under sin 150-åriga tillvaro, har talböckerna under sina två decennier hunnit med en ansiktslyftning. Frånsett att det har funnits - och på sina håll fortfarande finns- talböcker i form av grammofonskivor, är talböcker synonymt med band till bandspelare. Sextiotalets talböcker bestod av ett band på öppen spole till dåtidens bandspelare. Envar som handskats med sådan materiel vet att det kräver en viss skicklighet att placera bandet rätt i bandspelare och fästa det vid Problemen blir inte mindre uppspolningshjulet. givetvis

128 Bilaga 5

om man inte kan se vad man gör. Det var därför naturligt att man intresserade sig för kassetter, när dessa började dyka upp som ett alternativ under sextiotalet. När man

slutligen 1972 valde att, för talboksändamål, satsa på den

s. k. kompaktkassetten enligt Philips system, innebar det

en väsentlig förbättring inte minst ur hanteringssynpunkt,

både för producenten och konsumenten.

Läget i dag

Dagsläget är således att, då det gäller punktskriftsböcker,

utförandet har en lång tradition bakom sig, men att

framställningen ständigt rationaliseras. Den

viktigaste

rationaliseringstrenden i dag är nog försöken att snabbt överföra information från tryckerier som trycker svartskriftsböcker till punktskriftstryckerier. Detta är möjligt

tack vare den elektroniska informationslagringen i datorer

vid svartskriftstryckerierna. Det är nu fullt möjligt att via telefonnätet överföra den text ett svartskriftstryckeri har lagrat elektroniskt för att trycka sin bokupplaga till ett

punktskriftstryckeri. Tryckningen där kan ske samtidigt-

eller till och med tidigare - än man trycker

svartskriftsupp- Iagan. l dag är det således i princip möjligt att ge synskadade punktskriftsläsare en avsevärt snabbare tillgång till punkt-

skriftsböcker i ett eller flera exemplar än tidigare, men - och - i stort

böckernas utförande på gott ont är sett

detsamma som förr. Dessvärre gäller det sagda endast i princip. l praktiken finns åtminstone två faktorer som hindrar ett förverkligande för närvarande. Den ena faktorn har med upphovsmannarätten att göra.

För närvarande är det tillåtet att återge tryckta böcker i punktskrift, utan att någon ersättning utgår till författaren

eller Tillståndet omfattar emellertid inte att få

förlaget.

utnyttja andra media (såsom sättremsor eller magnet-

bandl

Den andra faktorn har med avsaknaden av standardiserade informationsbärare att göra. l dag kan textinforma-

tionen hos ett tryckeri finnas t. ex. på hålremsa, magnetband, skivor m. m. och där vara lagrad på ett sådant sätt

att ett ganska omfattande arbete krävs för att konvertera de informationsbärande koderna så att de kan användas i ett punktskriftstryckeri. Till detta kommer att punktskriften

innehållerförkortningar och symboler som inte är hundra-

5 129 Bilaga

procentigt konsekventa. Därför krävs en mänsklig korrekturläsare. Talböcker görs i dag i Sverige praktiskt taget uteslutande som kompaktkassetter enligt Philips system. Vanliga kassettbandspelare används som avspelningsmaskiner, vilket innebär att produktionen helt den standard följer som accepterats internationellt för denna typ av kassetter. Det skall dock i detta att det finns sammanhang påpekas, begränsningar i möjligheten till internationellt av utbyte talböcker. Sålunda hart. ex. Finland, England m. fl. länder ett speciellt systern (Clarke and Smith) som inte medger avspelning på vanliga avspelningsmaskiner. l USA har man ett system som har samma dimensioner som Philips, men använder fyra spår (mot två enligt standard) samt hälften av standardhastigheten. Denna avvikande standard utesluter i praktiken ett med bokutbyte dessa länder. I dag finns således i m.fl. andra Sverige länder ett talbokssystem baserat på Philips kompaktkassetter där förändringari kvalité, produktionsteknik m. m. drarfördel av vad som sker den kommersiella på marknaden. Systemet fungerar i stort sett tillfredsställande.

Utvecklingstendenser

Som nämnts ovan har det och pågått pågår inom punktskriftstryckningen ett

påtagligt rationaliseringsarbe-

te, som syftar till en förenklad och uppsnabbad framställning av punktskriftsböcker. Detta medför att böckerna kan tas fram snabbare, vara aktuellare och lättare att mångfaldiga, vilket givetvis är till stor fördel för den enskilde konsumenten. Detta innebär dock i sig dramatiskt inget för bibliotekshanteringen. Beroende på

kostnadsutveckling-

en kan dock två vad utvecklingslinjer skönjas gäller framställning och distribution av punktskrift på papper. Båda bygger

på förutsättningen att enskilda låntagare

skall betjänas av lokala bibliotek, vilka i sin tur replierar på ett centralt. Det förutsätter också att själva tryckningen av böckerna blir så och att billig snabb, hanteringskostnaderna för den enskilda volymen blir stora i förhållande till priset på själva volymen. Den ena utvecklingslinjen bygger på förutsättningen att det finns ett centralt tryckeri för Enskilpunktskriftsböcker. da synskadade vänder sig till lokala vilka i sin tur bibliotek,

130 Bilaga 5

replierar på det centrala för att beställa de volymer som

inte finns i lager. Det centrala biblioteket har inga egna

böcker i men väl tillgång till kodad information som

lager

behövs för att trycka en bok (t. ex. magnetband). Eventu-

ellt har biblioteket bara kännedom om var den kodade informationen finns. Biblioteket beställer från ett centralt tryckeri den aktuella boken som sänds till det lokala bibliotek som beställt den. Den andra utvecklingen förutsätter framtagandet av en

billig, datorstyrd punktskriftspress, som skulle finnas vid

alla lokala bibliotek. Beställningar skulle då effektueras från biblioteket som, om volymen inte fanns inne, rekvirerade kodad information från det centrala biblioteket och

tryckte boken på plats.

Det bör clock framhållas, att tillkomsten av en bok kräver mer än tryckning. För närvarande sker en rätt omfattande efterhantering med papperssortering, bindning m. m., som i så fall måste förenklas drastiskt. Detta kan knappast ske utan att konsumenten samtidigt accepterar ett annorlunda och förenklat bokutförande. En förutsättning för en decentraliserad bokpro-

generell

duktion är att det vid de lokala biblioteken finns givetvis

personalresurser för ändamålet.

tillräckliga

- Oversändandet av kodat material oavsett om detta kommer från tryckerier för svartskriftsböcker eller från ett - via telenätet eller centralt bibliotek kunde ske per post, eterburet. Som en ytterligare möjlighet finns givetvis att låta konsumenten behålla boken vid lån och - då ett nytt

lånebehov uppstår - man genast trycker en ny bok.

Vid sidan av rationaliseringen av punktskriftstryckning-

en har en utveckling skett som i dag gör det praktiskt

möjligt att få tillgång till s. k. paper/ess braille. Detta innebär, att man i stället för att trycka punktskriftsböcker

åstadkommer den ovan nämnda kodade informationen

som information inspelad på bandkassetter enligt digital

Philips Kassetten spelas sedan

kompaktkassettstandard.

av i en särskild bandspelare- s. k. punktbandspelare. Där - med eller i stället för har man parallellt högtalaren byggt in en display som kan presentera Brailles punktskrift i en takt som bestäms av läsaren. Sådana maskiner håller

på att introduceras. Det ärför närvarande förtidigt att yttra

sig om vad slags litteratur som är bäst lämpad att

konsumera på detta sätt. Om detta sätt att läsa kommer att föredras av flertalet punktskriftsläsare innebär det givetvis

5 131 Bilaga

en väsentlig förändring i bibliotekens bokhantering. Ett centralt bibliotek skulle- liksom ifallet med en datoriserad

bokframställning - i stället för böcker ha tillgång till kodad

information eller en förteckning över sådan, medan det lokala biblioteket rimligen skulle ha tillgång till kassetter i

stället för böcker. Man kan också uttrycka det så, att tryckningen av punktskriftsboken når sin yttersta de-

centralisering, nämligen hos konsumenten. Det vore på

sikt fullt om vinner möjligt- punktbandspelarna terräng att förse enskilda synskadade med information om vilka

böcker som finns tillgängliga och därefter på order översända önskad bok (kassett). Själva översändandet

kan även här ske per post eller med utnyttjandet av telenätet eller som eterburen information. Det bör dock framhållas, att punktbandspelarna för närvarande är relativt - ca hundra

dyra gånger så dyra

som de kassettbandspelare som används som talboks-

bandspelare idag - och minst lika svåra att handskas med

tekniskt. Gemensamt för det framtida tekniskt möjliga tillhanda-

hållandet av punktskrift är att informationen lagras digitalt på kompakta, Iätthanterliga media, och att denna information finns tillgänglig redan hos förlagen som ger ut böcker

eller hos svartskriftstryckerierna. Att informationen finns

tillgänglig på detta sätt öppnar ännu en möjlighet,

nämligen information som syntetiskt tal. Försök har redan gjorts med detta, vilket slagit väl ut. Givetvis är inte avsikten att helt ersätta punktskrift med syntetiskt tal, men i vissa sammanhang kan det vara att föredra. Ur bibliote-

kens blir situationen liknande den som uppstår synpunkt om satsningen på paperless braille skulle vinna terräng.

Vilka förändringar är då att vänta inom ta/bokstekniken, och vilka konsekvenserfår de för biblioteksverksamheten?

Bättre kvalité på de av- och inspelningar som görs med dagens teknologi är ett önskemål från många konsumen-

ter - och fullt realiserbart. För framtiden är man i övrigt beroende av den allmänna tekniska utvecklingen inom

elektronik- och informationsbehandlingsområdet. l ett kortare perspektiv kan man förutse en kvalitetsförbättring

av befintlig teknik, dvs. bandkassetter och bandspelare.

Det är inte otroligt att själva informationen på bandet, som idag är analog, inom överskådlig framtid kommer att bli

digital, dvs. bestå av lagrade pulser. Ett sådant band kan inte avlyssnas i en bandspelare av den typ som används i dag, utan kräver en speciell elektronik både vid inspelning

132 Bilaga 5

och avspelning. Fördelen med denna teknik är, förutom de kvalitetshöjande egenskaperna, att man får plats med mer

information på varje band än för närvarande, och relativt

lätt kan förse det med Detta är

.goda sökmöjligheter.

givetvis en fördel ur utrymmessynpunkt för biblioteken (men inte nödvändigtvis för konsumenten).

Någon

väsentlig förändring för biblioteken innebär dock inte denna teknik. I ett längre perspektiv kan man skönja väsentliga

förändringar inom denna del av audiotekniken genom den

ökade Iagringskapaciteten i nya typer av minnen. Detta kan både höja kvaliteten och avsevärt förenkla

hantering-

en för konsumenten. Sannolikt blir det också utrymesbesparande för biblioteken. Dock det en här som

finns gräns

har med hanterbarheten att göra. Aven om en hel bok kan

lagras på en volym av- säg en sockerbits storlek - kräver

hanterbarheten att mediet ges vissa praktiska, fysiska dimensioner. (Jämför de integrerade kretsar som finns i

dag på kanske en kvadratmillimeters yta men som av praktiska skäl måste monteras i hylsor med hundra gånger

så stor yta eller mer). Liksom då det tillhandahållandet av

gäller punktskrifts-

information kan givetvis talböcker distribueras alternativt med post, via telenätet eller eterburet.

Försöksverksamhet pågår med olika former av distribution då det gäller tidningar på punktskrift eller som taltidningar, och sannolikt kan de erfarenheter man får

från den verksamheten nyttiggöras för bokdistribution

också. Det är dock redan nu skäl att påpeka, att eterdistribution (dvs. utsänding via radio- eller TV-nätet) ur teknisk

och sannolikt också ekonomisk synpunkt har fördelar framför andra former. Kapaciteten är större, vilket att gör även stora textmängder kan skickas ut snabbt. Man når dessutom alla abonnenter samtidigt, vilket för närvarande

inte är möjligt via t. ex. telenätet. Ett problem i alla sammanhang då det gäller litteraturförsörjning för synskadade är bokillustrationer. Problemet

har två aspekter, en som har med taktil perception att göra

och en med framställningstekniken. Vad gäller perceptionsfrågan, dvs. hur en bild ska vara uppbyggd för att

enkelt kunna tolkas med känseln, finns i dag vissa kunskaper som delvis utnyttjas i Fram-

framställningen. ställningsmetoderna har hittills varit mycket primitiva och i allmänhet hantverksmässiga. På allra senaste tid har dock en japansk metod gett förhoppningar om att bild-

Bilaga 5 133

framställningen skulle kunna rationaliseras i

påtagligt, varjefall för illustrationer i små upplagor. - l Sverige pågår

dessutom ett par projekt där syftet är att kunna automatiskt framställa taktila bilder i mycket stor upplaga. Det bör också nämnas, att det vid sidan av punktskrifts-

och talboksframställning finns möjligheter för synska-

dade att läsa svartskriftsböcker med s. k. Iäsmaskiner. Den maskin som vunnit störst terräng i länder och så

många

även här, är Optacon. Denna maskin omvandlar grafiska, visuellt avläsbara symboler (t. ex. bokstäver och siffror) till motsvarande relieftecken. Optacon kräver

lång inlärnings-

tid och stark motivation för att komma till verklig användning och har hittills för även de duktigaste svenska användarna visat sig vara ett värdefullt komplement, men inte ett alternativ till punktskrift och band. Emellertid har ett genombrott skett för maskiner som kan känna igen text och omvandla den till punktskrift eller syntetiskt tal. Hypotetiskt skulle sådana maskiner- s. k. symboligenkännande läsmaskiner- göra punktskriftsböcker och talböck-

er onödiga på sikt. En sådan är dock av bl. a. utveckling

ekonomiska skäl inte att förutse för innevarande

rimlig

decennium. En annan användning av

symboligenkännande läsma-

skiner kan vara som en länk i

punktskriftsproduktionen.

Om man inte inom rimlig tid kommer tillrätta med problemen med tillgång på information från svartskrifts-

tryckerierna via magnetband och dylikt finns ju i princip

möjligheten att ta fram den informationen ur en befintlig bok med hjälp av en sådan Iäsmaskin. Försök att läsa in böcker på detta sätt pågår och kommer att provas i ökande

skala de närmaste åren, parallellt med försöken att utnyttja kodad information för

bokframställning.

Urteknisk synpunkt är det redan i dag också fullt möjligt

att från en enskild låntagare eller ett lokalt bibliotek sända

en avbildning av de textsidor man vill ha i punkt eller syntetiskt tal (t. ex. via telefax) till en central med en OCR-läsare* Därifrån kan den sålunda lästa och inspelade informationen skickas till den enskilde via radio, tråd eller post

*OCR = Optical Character Recognition, dvs. optisk symboligenkänning.

134 Bilaga 5

Vad kommer att ske under 80-talet?

Av det som beskrivits ovan framgår, att utvecklingen inom varit måttlig under mer än

punktskriftsområdet mycket

hundra år, att det under de senaste tjugo åren skett en mycket intressant utveckling inom både punktskrifts- och talboksområdet och att vi just nu är inne i ett tekniskt mycket expansivt skede. Tiden från uppfinning till produkt

liksom produkternas livslängd på marknaden är numera

mycket kort, vilket givetvis försvårar möjligheten att göra säkra prognoser. Prognoserna blir också osäkra p. g. a. att flera problem mindre har med teknik att göra än admini-

strativa processer, juridiskafrågor och politisk vilja. Utifrån

de kunskaper som finns i dag verkar dock följande scenario rimligt:

Punktskriftsproduktionen kommer att rationaliseras,

vilket innebär att ett centralt bibliotek inte kommer att ha nya böcker i lager utan endast kodad information eller över sådan Distribution av böcker sker

register tillgängligt.

från ett centralt tryckeri till de lokala biblioteken. Försöksverksamhet med billiga, lokalt utplacerade punktskriftsatt ske, men blir

pressar kom__mer omfattningen mycket

av den kodade informationen sker

begränsad. Overföring på annat sätt än via posten. Kodad punktskriftsinforma-

tion - främst i kompaktkassetter- kommer att utnyttjas av

en växande andel av punktskriftsläsare med hjälp av punktskriftsbandspelare (paperless braille). Böcker med syntetiskt tal kommer till ökad användning

främst då det studielitteratur eller annan litteratur

gäller där det är viktigt att få tillgång till en Ijudkopia med kortast förbättras kvalitén på det möjliga dröjsmål. Samtidigt

syntetiska talet, vilket gör det alltmera accepterat av

lyssnarna. Emellertid blir inte böcker framställda på detta sätt någon konkurrent till punktskriftsböcker eller talböck-

er med mänskiga inläsare under perioden. Talböcker med mänskliga inläsare består under åttiotalet, men kassettekniken förbättras. Mot slutet av åttiotalet finns förmodligen kommersiellt tillgängliga avspelningsapparater med andra media än band och försöksverksamheter med sådan utrustning kan bli aktuell för talböckernas del. Under perioden kommer försök att göras med trådbunden eller eterburen distribution av talböcker från ett centralt bibliotek eller centrala producenter till de lokala biblioteken. Detta- liksom direkt distribution till den

enskilde låntagaren via telefon eller radio - introduceras

Bilaga 5 135

under andra hälften av perioden och påverkar bibliotekens

rutiner mot slutet av perioden. Framstä//ning av bilderi samband med produktion av

böcker på punktskrift eller syntetiskt tal kommer att kunna

rationaliseras. Eftersom relativt få böcker är illustrerade

kommer detta dock inte att påverka utvecklingen i stort.

Vissa fördelar blir det främst för vetenskaplig litteratur,

som ofta bygger på illustrationer och där kravet på snabb tillgång ökar.

Symboligenkännande /äsmaskiner (OCR-läsare) kommer att finnas centralt placerade både för automatisk

kodning av text i böcker (för senare framställning på punkt

och syntetiskt tal) och som en automatisk inläsningstjänst för enskilda och lokala bibliotek. Inte minst betydelsefullt blir detta i studie- och yrkessituationen. Distribution av information sker i ökande utsträckning elektroniskt, dvs. trådbundet eller eterbundet. Av ekonomiska och praktiska skäl kommer rundradio- och TV-näten att visa sig vara mycket attraktiva att utnyttja. Så kommer att ske i försöksverksamheter fram till mitten av decenniet, varefter såväl tidningar som böcker i viss utsträckning

regelbundet överförs, främst på TV-nätet.

Sammanfattning

lnformationsförsörjning vad gäller böckerför synskadade

under åttiotalet berör punktskriftsböcker på papper, på s. k. paper/ess braille, böcker basepunktskriftsböcker rade på syntetiskt tal samt talböcker med mänskliga inläsare. Av dessa media kommer punktskriftsböcker på papper att påverkas mest genom att tryckförfarandena

rationaliseras och att kodad information om böckernas textinnehåll kommer att finnas tillgänglig för lagring och

distribution på nya sätt. Behovet av punktskriftsböcker kommer att minska något till förmån för s. k. paperless

braille. Böcker med syntetiskt tal kommer att öka i

omfattning, vilket inte påverkar efterfrågan på talböcker

med mänskliga inläsare. Viktigast ur bibliotekens synpunkt är att informationshanteringen effektiviseras genom att all textinformation finns lagrad - i kodad eller okodad form - media. Detta dels minskar

på kompakta kravet på Iagerutrymme och fysisk hantering av böcker på

biblioteken, dels gör det möjligt att decentralisera produk-

136 Bilaga 5 sou 1982:7

tionen. Ökande krav kommer att ställas på biblioteken att ge synskadade tillgång till avancerade läsmaskiner för

bläddring och läsning i svartskriftsböcker.

6 Kommitténs

Bilaga sakkunniga, experter

och sekretariat

l kommitténs arbete har som sakkunniga deltagit

Förbundsordföranden Bengt Lindqvist (t. o. m. 1979-10- 29) Bibliotekschefen Kerstin Ullander Bibliotekschefen Jan-Olof Gurinder (fr. o. m. 1980-06-01) Sekreteraren Auli Strand (fr. o. m. 1980-06-01).

l kommitténs arbete har som experter deltagit

Bibliotekarien Ingeborg Sjöström-Rédei (t. o. m. 1979- 12-31)

Byrådirektören Astrid Svensson (t. o. m. 1979-12-31) Ombudsmannen Nils Ellebring (t. o. m. 1980-02-29) Avdelningsdirektören Bernt Emanuelsson (t. o. m. 1980-

02-29) Ekonomichefen Gunnar Engström (t. o. m. 1980-02-29) Direktören Pär Hägermalm (t. o. m. 1980-02-29)

Byrådirektören Kerstin Jonsson (t. o. m. 1980-02-29)

Hovrättsassessorn Ingrid Holmstrand (t. o. m. 1980-02- 29) Sven Ohrström (t. o. m. 1980-02-

Avdelningsdirektören

29) Bibliotekschefen Jan-Olof Gurinder (t. o. m. 1980-05-31) Förste bibliotekarien Ulla Cahling Departementssekreteraren Brita Lundh (fr. o. m. 1981- 07-01)

Kommitténs sekreterare har varit

Departementssekreteraren Wolfgang Rüdel (t. o. m.

1980-

12-31) Bibliotekskonsulenten Miklos Gulyas (fr. o. m. 1981-01- 01).

138 Bilaga 6

Biträdande sekreterare har varit Departementssekreteraren Monica Martinson (t. o.m. 1980-12-31)

Byrådirektören Agneta Rönn-Diczfalusy (fr. o. m. 1981-

01-01). lnom sekretariatet har vidare Eva Fagerstedt tjänstgjort.

“77

Statens offentliga utredningar 1982

Kronologisk förteckning

. Real beskattning. B. . Real beskattning. Bilaga 1-3. B.

w›wN*

Real beskattning. Bilaga 4-6. B. Tandvården underBO-tatet. S . De förtroendevalda ikommuner och Iandstingskommuner. Kn. Sockernäringen. Jo. Nø Talböckanutgivning och spridning. U.

Statens 1982

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Socialdepartementet Tandvårdenunder 80›taIet.[4] Budgetdepartementet Realbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning.[1] 2. Real beskattning.Bilaga1-3. [2] 3. Realbeskattning.Bilaga4-6. [3] Utbildningsdepartementet Talböcker-utgivningoch spridning.[7] Jordbruksdepartementet Sockernäringen.[6] Kommundepartementet Deförtroendevaldai kommuneroch Iandstingskommuner.[5]

Anm. Siffrorna inom klammerbetecknarutredningarnasnummeri denkronologiskaförteckningen.

:saw

ISSN orsapøglo_

LlberFörlag

0375 25 o,

Allmänna Förlaget