Högskolans journalistutbildning [betänkande]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Högskølans

journalistutbildning

SWUAJDWSO

Betänkande avgivet av utrednin n om högskolans journalistutbild

Statens

offentliga utredningar

gg 1987:50

E83 Utbildningsdepartementet

Högskolans

journalistutbildning

cz/áftâ,

Särskilde utredarens

Översyn

av högskolans

joumalistutbildning

Stockholm 1987

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller ftiexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-fönadet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 12°° (externt och internt) 08/163 10 05 1200 - 1640 (endast internt)

REGERINGSIQXNSLIETS ISBN 91-38-10048-7 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X g Stockholm 1987

Till Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade 1986-0648 chefen for utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över högskolansjournalistutbildning.

Uppdraget anfortroddes mig. Jag överlämnar härmed slutresultatet av mitt arbete. Tidigare har jag överlämnat debattskriften Journalistik och journalistutbildning. 12 personliga inlägg (DsU 1987:10).

I arbetet med översynen har jag haft kontakt med lärare, elever och andra vid JHG, J HS och FOJ O och med representanter for SÖ och UHÄ samt for Umeå universitet och Högskolan i Sundsvall/Härnösand, besökt dem folkhögskolor som jag funnit ha de mest omfattande journa« listkurserna, haft kontakter med SJFs och TAs referensgrupper i journalistutbildningsfrågor, träffat skilda organisationers och massmedieföretags representanter och anställda. Av utredningstexten framgår även vilka andra kontakter jag haft under arbetets gång.

I arbetet har jag samarbetat med Bertil Anders Ströhm. Han var med om att utreda journalistutbildningen infor 1959 års start av det forsta journalistinstitutet. Hans mångåriga erfarenheter av utbildningsfrågor inom massmediesektorn har haft stor betydelse for mina möjligheter att genomföra det utredningsarbete som nu är avslutat. I frågor som rört högskolans forskningsförberedande utbildning m.m. har jag haft stor hjälp av högskolelektor Tom Olsson vid J HS.

För det som saknas och för det som blivit felaktigt i utredningen har jag dock ensam ansvaret, liksom alldeles självfallet för de synpunkter och forslag jag framför. Mitt uppdrag är härmed avslutat. Stockholm den 26 augusti 1987

Bo Präntare

INNEHÅLL

Sidan U tredarens sammanfattande synpunkter och förslag 1 1 Bakgrund

15 Tidigare utredningar 2.1 Journalistinstitut och journalisthögskolor 15 2.2 á jour 1975 16 2.3 Alternativ 1983 17 journalistutbildning 2.4 1985 17 Departementspromemoria 2.5 Översyn av FOJO 1982 18

21 Högskolansjournalistutbildning 3.1 21 Inledning 3.2 UHÄs utbildningsplan 23 3.3 24 Utbildning på JHG och JHS 3.4 Praktiktennin 29 3.5 av utbildningen 32 Utvärderingar 3.6 Utredarens 35 påpekanden

37 Andra utbildningsvägar inom högskolan Kultur- och informationssektorn 37 4.1.1 Dramatiska Institutet 38 4.1.2 Fotohögskolan 39 4.1.3 Kulturvetarlinjer 39 4.1.4 Informationsutbildningar 40 4.1.5 Allmän informatörslinje (Förslag) 42 4.1.6 Mediatik for mediatörer 43

Utbildningsvägar utanför högskolan 45 Inledning 45 5.1.1 Allmän och yrkesinriktad utbildning 45 5.1.2 47 Folkhögskolomasmediekurser 5.1.2.1 Kaggeholms folkhögskola 49 5.1.2.2 Kalix folkhögskola 50 5.1.2.3 Skurups folkhögskola 51

5.1.2.4 Strömbäcks folkhögskola 51 5.1.2.5 Södra Vätterbygdens folkhögskola 53 5.1.2.6 Iakttagelser om elevurval 54 5.2 inom pressen 55 Aspirantutbildning 5.3 vid gymnasium 57 Högre specialkurs

fortbildning för journalister 61 Högskolans 6.1 Längre fortbildningskurser 61 6.2 Korta kurser vid FOJ O 62

Arbetsmarknaden förjournalister 67 7.1 67 Inledning 7.2 SJF:s journalistdeñnition 67 7.3 Journalistkåren: utveckling, struktur 68 7.4 Arbetsmarknaden: stagnation, arbetslöshet 70 7.5 Arbetsmarknaden: 74 pensionsavgångar 7.6 Dimensionering av utbildningen 76

Journalistroll och yrkesidentitet 79 8.1 Massmediers och journalisters uppgifter 79 8.2 Journalistens roll 8 1 8.3 83 Utbildningen och yrkesrollen 8.4 Två skilda yrken: journalist och informatör 85

Förändrad journalistutbildning

Blockindelad grundutbildning 87 Inledande presentation 87 9.1.1 Utbildningens syfte 89 9.1.2 Utbildningens längd - en avvägningsfråga 89 9.1.3 Antal studieplatser 90 9.1.4 . Blockindelningen 92 9.1.5 Samhällsvetenskapligt block 93 9.1.6 Journalistikblock 94 9.1.7 Fördjupningsblock, medieinriktning 94 9.1.8 Påbyggnads-/fortbildnings- och forsknings- 95 förberedande kurser

9.1.9 En ny studiemiljö 95 9.1.10 Organisation och innehåll 96 9.2 Samhällsvetenskapligt block 97 9.3 J ournalistikblock 99 9.3.1 Något om kursens innehåll 100 9.3.2 Praktik: en vecka + sex veckor 102 9.4 Fördjupningsblock med medieinriktning 104 9.4.1 Uppsatsarbete 104 9.4.2 Medieinriktade kurser 106 9.4.3 Organisation m.m. 107 9.5 Adjungerade professorer 107 9.6 Utbildningen i radio och TV 109 9.7 Redaktionella datorsystem 113 9.8 Dimensionering och lokalisering 115 9.9 Antagning till journalistutbildning 117 9.9.1 Bakgrund 117 9.9.2 Antagningssystemet 117 9.9.3 Höga poängtal krävs 119 9.9.4 Den tidigare urvalsprövningen 120 9.9.5 Kritik mot nuvarande antagningssystem 121 9.9.6 Utredaren om antagningssystem 123 9.9.7 Urvalsprov före antagning bör införas 125 9.9.8 Ett alternativ 125 9.9.9 Antagning till enskilda block 127

10 Forskningsförberedande utbildning 129 10.1 Inledning 129 10.2 Vägar till behörighet idag 130 10.3 Ringa forskning idag 132 10.4 Professuren i journalistik 132 10.5 Lika utbildning: JHG och JHS _ 134 10.6 Forskningsforberedande påbyggnadskurs 134 10.7 Flexibla behörighetskrav 135 10.8 Läromedelsframställning 137

11 Fortbildning och vidareutbildning 139 11.1 Inledning 139

11.2 140 Fortbildning inom grundutbildningen 11.3 Enstaka kurser 141 11.4 Innehåll 141 och inriktning 11.5 Enstaka kurser med intensivstudier (FOJ0-modell) 145 11.6 FOJ Os korta kurser 145 11.7 och fortbildningen 146 Företagen

12 149

samarbetsorgan för journalistutbildning

Bilagor 1: Kommittédirektiv 1986:19 151 Bilaga 155 Bilaga 2: UHÄs utbildningsplan J HG-information: utbildningens innehåll 161 Bilaga 3: J FIS-information: innehåll 167 Bilaga 4: utbildningens för aspirantutbildning 173 Bilaga 5: Riktlinjer Kursinnehåll i fortbildningsblock 179 Bilaga 6: Södra Vätterbygdens folkhögskola: 185 Bilaga 7: prov i nutidsorientering

FÖRKORTNINGAR

FOJO Institutionen for fortbildning av journalister (Kalmar) JT{G Journalisthögskolan i Göteborg JHS Journalisthögskolan i Stockholm Jubu Journalistutbildningsutredningen 1973-75 SJF SvenskaJournaüsüörbundet SÖ Skolöverstyrelsen TA Tidningarnas Arbetsgivareforening TU Svenska Tidningsutgivareforeningen UHÄ Universitets- och högskoleämbetet SR Sveriges Radio AB, koncernens moderbolag Lrab Sveriges Lokalradio AB RR Sveriges Riksradio AB SVT Sveriges Television AB

1 UTREDARENS SAMMANEATTAN-

DE SYNPUNKTER OCH FORSLAG

sammanfattas här. Utre Ett förslag till förändrad journalistutbildning darens förslag utgår från den syn på journalistutbildningen och den vilr till förändringar som präglar direktiven till Översyn av jeinriktning högskolans journalistutbildning.

är inte kostnadsberäknade. De har inte kunnat förenas med Förslagen de andra kommittédirektiv som åberopas i direktiven för den särskilde utredaren Allmänna kommittédiav högskolans journalistutbildning. rektiv som utfärdades 1980 förutsätter ju att alla förslag skall kunna inom ramen för oförändrade resurser inom det område som genomföras förslagen avser och att om kostnadskrävande förslag läggs fram måskan finansieras i te samtidigt visas hur förslagen genom besparingar form av rationaliseringar och omprövningar av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Några rationaliseringsbesparingar av betydelse kan inte göras inom journalistutbildningen. Väsentliga besparingar genom omprövning av pågående verjksamhet kan inte göras på annat sätt än att avveckla endera J HG eller J HS. Förslag om en sådan skulle stå helt i strid mot direktivens anda och utredarens avveckling egen uppfattning. Det är anmärkningsvärt nog att J HG redan nu måste bedriva samma utbildning i samma omfattning som JHS men med väett förhållande som utredaren menar måste rätsentligt lägre resurser, tas till.

I utredarens förslag finns delar som kan genomföras utan att det skulle påverka de totala utbildningskostnaderna för journalistutbildningen.

Utredaren har inte utpekat dessa delar i förslaget, eftersom utredaren av journalistutbildningen kräver anser att en meningsfull förändring genomgripande åtgärder, inte marginella.

Utredaren föreslår en tvåårig grundläggande journalistutbildning Den nuvarande praktikterminen föreslås (80 poäng) inom högskolan. ersatt med en veckas miljöpraktik och sex veckors praktik i nyhetsjournalistik och Hälften av eleverna förutsätts praktisera, me-

reportage.

sina studier i halvklass. Därefter byter eleverna dan övriga fortsätter minskas behovet av praktikplatser från 120 till 60. plats. Härigenom Det blir lättare att ordna praktikplatser där eleverna kan få allsidig Dessutom kan undervisningen på skolan unoch meningsfull praktik. der halva elevgruppens praktik bedrivas intensivt i utbildningsmoment som med fördel lärs in och övas i små elevgrupper. Därutöver vinns tid for ytterligare sammanlagt tretton veckors studier på skolan. studier med om- Den ökade tiden skall ägnas åt samhällsvetenskapliga fattande litteraturkurser och åt mer utbildning i journalistiska ämnen, särskilt åt att skriva.

Grundutbildningen indelas i tre block. Den inleds med ett samhällsvetenskapligt block första terminen (20 poäng), följs av ett journalistikblock under två terminer med en termins för- (40 poäng) och avslutas djupningsstudier och fyra medieinriktade kurser - dagspress, annan press, radio och TV -, av vilka eleverna följer tvâ.

Nuvarande och förväntad utveckling av arbetsmarknaden för journalister motiverar inte att utbildningskapaciteten höjs. Utredaren föreslår att till den sammanhängande journalistutbildningen om fyra terminer antal elever 100 elever antages. Det är 20 färre än idag. Motsvarande

kan antagas till delar av utbildningen. Till journalistblocket bör antag-

ske av 20 elever med annan högskoleutbildning om minst ning 80 poäng. Dessa kan därigenom på koncentrerad tid få en yrkesinriktad Till det samhällsvetenskapliga blocket antages likaså 20 utbildning. elever, t.ex. de som genomgått aspirantutbildning inom pressen, har minst tre års journalistisk yrkeserfarenhet eller som genomgått journa- Utredaren föreslår att SÖ skall utfärda listlinje på vissa folkhögskolor. en vägledande studieplan för de folkhögskolor som vill ge yrkesinrikta-

de journalistkurser. Folkhögskolor med medieinriktade kurser som ej vill följa den vägledande studieplanen, bör inte få beskriva sina kurser såsom yrkesinriktade.

av elever bör på nytt ske efter urvalsprov motsvarande dem Antagning som användes innan journalisthögskolorna blev institutioner inom högskolan. Därigenom kan för journalistiken starkt motiverade ungdomar trots att de under gymnasietiden inte nått maxifå högskoleutbildning Dessutom kan urvalsprövningen öka antalet för mala betygspoäng. journalistik lämpliga och motiverade studerande.

I oävervägandena om journalistutbildningens längd har utredaren lagt i större utsträckning skall för stor vikt vid att högskolan engageras och vidareutbildning av journalister. Utredaren har funnit fortbildning ett stort behov av sådan utbildning inom journalistkåren; inte ens hälften av journalisterna har genomgått högskolans journalistutbildning och så kommer det att förbli ytterligare ett drygt decennium vid nuvarande dimensionering av grundutbildningen. Vardera JHG, JHS och FOJO bör varje termin kunna ge enstaka kurser om sammanlagt 20 poäng. Kurserna skall alltså tillsammans motsvara en termins studier, men varje kurs skall vara kortare, tre till tio veckor lång. Ännu kortare och mycket eftersökta kurser ges redan av FOJO. En utökning av dessa kurser synes utredaren väl motiverad, men utredaren anser att en utökning inte kan aktualiseras utan föregående överläggningar och samförstånd med såväl TA som SJF, eftersom dessa två parter i kollektivavtal bestämt att eleverna på FOJ 0 har rätt till lön under studietiden.

Utredaren föreslår vidare att en forskningförberedande påbyggnadsuti journalistik om 20 poäng startas. Den 1 juli 1988 inrättas en bildning i journalistik i Stockholm. Om en motsvarande professur inte professur samtidigt inrättas i Göteborg, bör särskilda arrangemang prövas for att ge JHG:s elever med JHS elever likvärdiga utbildningsmöjligheter.

Utredaren föreslår att adjungerade professurer i journalistik inrättas; t.ex. i nyhetsjournalistik och research samt reportage och intervju. Till professurerna bör kallas framstående yrkesverksamma journalister.

krävs sanno- För att få dessa att engagera sig i journalistutbildningen blir deltidstjänster så att professorerna större delen likt att tjänsterna sina ordinarie befattningar. Professurerna bör av året kan upprätthålla vartannat år. Regeringen bör inleda överläggningar byta innehavare med TA, som enligt utredaren visat intresse for att ekonomiskt engagera sig for inrättande av sådana professurer.

nuvarande att utbilda Utredaren anser att journalistlinjens uppdrag även for informationsuppgifter inom offentliga och enskilda organisaskall Journalister och informatörer har tioner och företag upphävas. olika yrken och deras utbildning bör ske på olika linjer inom högskolan.

Utredaren föreslår att ett samarbetsorgan for all journalistutbildning inrättas. Organet skall omfatta skolor och institutioner på olika nivåer vilka av inom utbildningsväsendet ägnar sig åt journalistutbildning av kurser och utbildningar blir mer och mer oöverolika slag. Utbudet bör årligen informera om utbudet för att skådligt. Samarbetsorganet underlätta att studerande hittar den for dem lämpligaste utbildningen. bör också stimulera intresset för fortbildning och vi- Samarbetsorganet dareutbildning.

Utredaren anser att JHG och JHS måste få investera i redaktionella så att eleverna under utbildningen görs förtrogna med den datorsystem teknik de möter ute på arbetsplatserna. Det rör sig om investeringar som skolorna beräknat kosta sammanlagt bortåt fem miljoner kronor, vartill kommer drifts- och underhållskostnader. Mot denna bakgrund utredaren om skolorna dessutom skall investera i dyr tekifrågasätter Utredaren anser stora fördelar stå nik for radio- och TV-utbildningen. att vinna om JHG och JHS istället köper hela radio- och TV-utbildninginflytandet över utbildningens inneen, men de skall även då behålla håll och utformning.

2 TIDIGARE UTREDNINGAR

2.1 J ournalistinstitut och journalisthögskolor

En statlig eftergymnasial journalistutbildning tillkom 1962, då riksdajournalistinstitut i Stockholm och Göteborg. gen beslöt inrätta

Sedan 1959 hade det då funnits ett journalistinstitut i Stockholm med en ettårig eftergymnasial utbildning. Institutet drevs av en stiftelse, och bland stiftarna återfanns bl.a. TU, TA, PK, SJF, A-pressens Samor- Föreningen Svensk Högerpress, Vectu, Föreningen Svensk ganisation, Radio, TT, Svenska Pressbyrån och enskilda tid- Fackpress, Sveriges Utbildningen var ettårig och finansierades i huvudsak av ningsforetag. stiftarna. Utbildningen syftade till att träna eleverna i journalistisk teknik under inskärpande av det fria ordets betydelse for medborgarna och samhället och till att orientera om olika massmedia och om daoch aktuell samhällsdebatt. gens värld, det svenska samhället

Också vid de två statliga journalistinstituten blev utbildningen ettårig.

en akademikerlinje till En studentlinje ledde till journalistexamen, akademisk journalistexamen, men undervisningen var i huvudsak gemensam för studerandena på de båda linjerna. Vardera institutet tog in

ca 75 elever. Under åren 1962-67 utbildade de sammanlagt ca 750 jour-

nalister.

Journalistinstituten ombildades 1967 till journalisthögskolor. Utbild- I utbildningen då en termins istälningen blev tvåårig. ingick praktik som utorde för sökande till let for den forpraktik antagningsvillkor såväl de stiftelseägda som de statliga. Inrättandet journalistinstituten,

av en utredning, Betänkande angåenav journalisthögskolor föregicks (stencil E 1966:7), av Lars Furhoff, som då de journalistutbildningen var t.f. rektor vid journalistinstitutet i Stockholm.

2.2 A jour 1975

J ournalistutbildningsutredningen (J ubu), som hade i uppdrag att göra

en översyn av utbildningen vid journalisthögskolorna, började sitt arbete 1973 och överlämnade 1975 sitt betänkande Ä jour (SOU 1975:25). Enligt Jubu fungerade journalistutbildningen i stort sett väl. Ifråga om dock brister, och elevernas samhällsorientering förelåg uppenbara Jubu föreslog en förlängning av utbildningen med en termin (från 80 skulle i första hand utnyttjas för att förtill 100 poäng). Förlángningen stärka den Samhällsorienterande undervisningen. J ubu föreslog följande utbildningsplan:

A. Samhällsorienterande grundkurs 20 poäng

B. Journalistisk grundkurs 40 poäng

C. Studiepraktik 90 poäng

D. Fördjupningsstudier 20 poäng

förverkligades inte. Jubus förslag om en förlängd journalistutbildning Riksdagen biföll regeringens förslag (prop. 1976/7 7:59) att utbildningen också fortsättningsvis skulle omfatta fyra terminer (80 poäng) samt utbildningsutskottets yrkande att en av dessa terminer (20 poäng) skulle Därutöver skulle inrätutgöras av praktik. vid journalisthögskolorna tas en påbyggnadstennin, i forsta hand avsedd för den som genomgått den grundläggande journalistutbildningen om 80 poäng och därefter arbetat som journalist i minst ett år. Påbyggnadskursen skulle även vara öppen för journalister som saknade grundläggande journalistutbildning under förutsättning att de hade arbetat minst fyra år i yrket.

lockade få elever. Den blev därför successivt av- Påbyggnadskursen vecklad, försti Göteborg och sedan i Stockholm (budgetpropositionerna 1981/82 och 1982/83).

2.3 Alternativ j0urnalistutbildning 1983

gav 1982 UHÄ i uppdrag att utreda frågan om den nuva» Regeringen rande journalistlinjen kunde kompletteras med en kortare journalistisk såsom påbyggnad på annan högskoleutbildning. UHÄ gav utbildning utredningsuppdraget till direktören Jan-Otto Modig. I Alternativ jour-

nalistutbildning (UHÄ-rapport 1983:21) föreslog denne en ny ettårig

journalistutbildning såsom yrkesinriktad påbyggnad for dem som hade tidigare högskoleutbildning om minst 120 poäng. Utredaren föreslog emellertid också att utbildningen för övriga vid journalistlinjen skulle förlängas med två terminer, dvs. från 80 till 120 poäng.

UHÄ begärde i anslagsframställan for budgetåret 1985/86 att en påbyggnadslinje om 40 poäng skulle inrättas på försök vid journalisthögskolan i Göteborg och for tillträde till linjen skulle krävas 120 poäng. skulle väsentligen finansieras genom att antalet Påbyggnadslinjen platser vid den tvåårigajournalistlinjen minskades. Någon förlängning av den existerande journalistutbildningen föreslogs däremot inte.

UHÄ:s förslag togs inte upp i budgetpropositionen (1984/85: 100, bil. 10 s. 328), där utbildningsministern anförde att journalistutbildningens borde bedömas med hänsynstagande till hur utbildningsutformning inom informationsområdet i dess helhet kommer att lösas. frågorna

2.4 Departementspromemoria 1985

Inom utarbetades 1985 en promemoria om utbildningsdepartementet journalistutbildningen. I denna föreslogs att utbildningen skulle forlängas till tre år, dvs. sex terminer. De två första terminernas utbildning skulle vara strängt produktionsinriktad och hantverksmássigt ge samma kompetens som de folkhögskolekurser som ger journalistisk

terminen skulle utgöra en teoretisk del med grundutbildning. Tredje journalistisk tillämpning av ämnen som är nödvändiga för yrkesutövbestå av praktik Målsättningen och fjärde terminen på redaktion. för de två återstående terminernas utbildning borde vara en ningen hantverksskicklighet i kombination med ett ökat allmänkunfördjupad kunnande om samhället och dess uppbyggnad och nande, inte minst skulle byggas upp kring en kombination av olika kortundervisningen kurser i teoretiska och journalistiska ämnen.

i block. Flera ingångar och ut- Utbildningen föreslogs bli organiserad gångar skulle öppna högskolans journalistutbildning för nya grupper av studerande som skulle ha möjlighet att välja delar av utbildningen och inte behöva genomgå utbildningens samtliga block. Vissa delar av skulle kunna förläggas utanför Stockholm och journalistutbildningen Göteborg.

i departementspromemorian författades av Christer Förslagsdelen då informationssekreterare hos utbildningsministern, nu Isaksson, statsministerns pressekreterare.

Christer Isaksson utvecklar motiv och förslag i promemorian i sitt kapitel i debattskriften Journalistik och journalistutbildning (Ds U 1987: behandlades i en arbetsgrupp med representanter för 10). Promemorian bl.a. TA och SJF, vilka också yttrade sig över dess forslag. Handläggemellertid inte. Promemorian överlämnaningen av ärendet fullföljdes särskilde utredaren des av regeringen till den 18 juni 1986 tillkallade Översyn av av vissa frågor som rör högskolans journalistutbildning, högskolans journalistutbildning (Dir. 1986_:19).

2.5 Översyn av FOJO 1982

Även verksamheten vid Institutionen för fortbildning av journalister, FOJO, i Kalmar har utretts på uppdrag av UHÄ. Utredningen ordes av chefen för Radio Värmland Bengt Frykman, vars synpunkter och i UHÄ-rapport 1982:23, Översyn av FOJ O. Utförslag presenterades

redaren fann inga skäl att föreslå ändringar av antagningsbestämmeL

ser for eller innehåll och inriktning av FOJOs kursutbud.

Utredaren kortare än en terföreslog att all fort- och vidareutbildning min skulle koncentreras till FOJO i Kalmar och att all terminslång fortbildning skulle koncentreras till de journalisthögskolor som bedrev grundläggande journalistutbildning.

UHÄs planeringsberedning for kultur- och informationsyrken se mt for de humanistiska och teologiska fakulteterna (Pbk) beslöt i april 1983 att FOJO fortsättningsvis kunde bedriva sitt arbete efter i stort sett oförändrade riktlinjer.

3 HÖGSKOLANS J OURNALIST-

UTBILDNING

3.1 Inledning

I samband med högskolereformen 1977 blev de båda journalisthögskolorna institutioner vid universiteten i Stockholm och Göteborg. Högskofor kultur- och inlans journalistutbildning ingår sedan dess i sektorn och ges på allmän utbildningslinje, benämnd journaformationsyrken vid institutionerna JHG och JHS. Allmän utbildningslinje inlistlinje, rättas av riksdagen och utbildningsplan for linjen fastställes av UHÄ.

är tvåårig och ger 80 poäng. Av de fyra terminerna är Journalistlinjen då eleverna hela terminen befinner sig ute den tredje en praktiktermin, på en arbetsplats som av J HG eller J HS godkänts såsom praktikplats.

Antagningen av elever till JHG och JHS hade före högskolereformen skett efter särskilda antagningsprov. Dessa började avvecklas 1977 och fr.0.m. höstterminen 1980 sker central antagning hos UHÄ. Studierna som vårtennin. Vardera terminen finns kan påbörjas såväl hösttermin 120 nybörjarplatser, 60 på JHG och 60 på JHS. Det är sällsynt att ny! börjarplatserna inte tas i anspråk. Bland alla sökande finns det gott om reserver För dem som ger återbud efter den centrala antagningen.

Antalet sökande ökade mycket kraftigt i och med den centrala antag- Även de som söker journalistlinjen i första hand har ökat marningen. kant. Utvecklingen from. höstterminen 1978 t.0.m. vårterminen 1987 presenteras i tabell 1.

22 Tabell 1 Antal sökande och examinerade ht 1.978 -vt 1987

VT 81

från hö *l Uppgifter föreligger först i december 1987 enligt SCB, som ger ut rapporter om examinerade skolan. Från dessa rapporter har uppgifterna hämtats. . Uppgifterna om behöriga sökande kommer från UHA:s antagningsstatistik.

kan varje läsår utexamineras 240 elever. Som Från journalistlinjerna framgår av examinationsstatistiken i tabell 1 understiger emellertid antalet studerande som avlägger journalistexamen markant antalet som med försumbar avvikelse motsvarar antalet studenybörjarplatser rande. Under de åtta år som redovisas i tabell 1 uppgick det sammanvid journalistlinjerna till 1 920 medan lagda antalet utbildningsplatser antalet elever som avlade examen stannade vid 1 046. Detta kan synas Det förhåller sig dock inte så att nästan hälften av anmärkningsvärt.

journalistlinjernas studerande bryter sina studier i förväg. Studieavbrott görs av ungefär var tionde elev.

En granskning av journalerna for nio terminstarters 540 elever vid JHS visar att 483 fullföljt studierna under fyra terminer, men vid unhade bara 305 av dem tagit ut examensbevis. Inte dersökningstillfället mindre än 178 elever hade fortfarande restuppgifter, ofta inte större än att de kunde ha fullorts under ett par, tre dagars studier. Restuppgif terna skjuts emellertid upp, ibland för gott. Eleverna har fått arbete ut an att forete examensbevis, och så mister examensbeviset sin attrakti» vitet och det känns inte angeläget att fullborda studierna. Påfallande många av de 57 elever som inte fullföljde studierna avbröt dessa i samband med praktikterminen och återkom alltså inte till sista terminens studier.

3.2 UHÄs utbildningsplan

UHÄ fastställde den 25 april 1985 nu gällande utbildningsplan forjournalistlinjen. (Bilaga 2.) Utbildningen skall följa de allmänna riktlinjerna for grundläggande högskoleutbildning. Utbildningen skall bestå av en basdel om 40 poäng och en fortsättningsdel om likaså 40 poäng. Fortsättningsdelen skall inrymma studiepraktik (20 poäng) och fördjupningsstudier, som kan bedrivas med olika inriktningar.

Utbildningens syfte formuleras på följande sätt:

Journalistlinjen skall syfta till att ge sådana baskunskaper och färdigheter samt sådan samhällsvetenskaplig orientering och kritisk skolinom massmedier och for inforning som fordras for yrkesverksamhet

inom offentliga och enskilda organisationer och fore-

mationsuppgifter tag.

Så formulerat omfattar utbildningens syfte såväl journalistens som informatörens yrke. Formuleringen kan härledas till J ubus förslag, som i detta avseende godtogs av riksdagen. Utbildning för informationsupp-

sedan de inrättades 1967 gifter hade bedrivits på journalisthögskolorna och fick dels en presslinje, dels en inforrnationslinje.

I praktiken gör JHG och JHS stora avsteg från UHÄs utbildningsplan for informationsuppgifter inom genom att de nästan inte alls utbildar offentliga och enskilda organisationer och företag. Som framgår av det följande (kapitel 4) bedrivs informationsutbildning på andra linjer inom

högskolan. Ju fler myndigheter, organisationer och företag som inrät-

desto klarare har det framtat professionella inforrnationsavdelningar stått att journalistens uppgift och yrke på avgörande punkter skiljer sig från informatörens. Sett från denna synpunkt är det konsekvent och riktigt att den yrkesinriktade utbildningen av journalister respektive informatörer sker på skilda linjer.

3.3 Utbildning på JHG och JHS

Universitet och högskolor har de senaste åren givits ökat ansvar för hur verksamheten bedrivs och for hur tilldelade resurser används. Den lokala friheten och det lokala ansvaret har vidgats - och utnyttjats.

är mycket översiktlig. Det är

UHÄs utbildningsplan för journalistlinjen

att de lokala linjenämnderna - med företrädare for lärare och meningen elever samt för yrkeslivet - skall ha möjlighet att ge utbildningsplanen innehåll och därigenom kunna ge utbildningen en lokal profil. Denna som ges på JHG intear idenfrihet har fått till följd att den utbildning tisk med den som ges på J HS.

Att utbildningen på JHG har ett delvis annat innehåll och följer ett annat mönster än utbildningen på J HS behöver inte enbart bero på pedainom respektive skolas linjenämnd. I viss utgogiska överväganden kan skillnaden förklaras av att J HG och J HS tilldelats olika sträckning ekonomiska resurser. Skolornas ekonomiska ramar bestäms även de lokalt, nämligen av universiteten i Göteborg respektive Stockholm.

I UHÄs verksamhetsberättelser återfinns uppgifter också om journalistlinjernas kostnader. UHÄ påpekar visserligen att de olika högskole-

enhetemas redovisning av kostnader förefaller osäker. Pâpekandet gäller högskoleenheterna i allmänhet. I vilken mån det är relevant för JHG eller JHS framkommer inte. Av uppgifterna om journalistlinjernas kostnader, som redovisas i tabell 2, framgår emellertid tydligt att kostnaderna (= resurserna) är väsentligt lägre for J HG än for J HS.

De i tabell 2 presenterade kostnadsuppgifterna omfattar budgetåren 1982/83 - 1985/86 (uppgifter om 1986/87 föreligger inte i augusti 1987). För undvikande av missförstånd skall påpekas att siffrorna som avser JHS är rensade och endast gäller journalistlinjen. (JHS har utöver journalistlinjen en lokal linje i informationskunskap - upp till 60 poäng - och vissa resurser/kostnader är gemensamma för journalistlinjen och informationskunskapen.)

Kostnaden per utnyttjad årsplats vid journalistlinjen budgetåret 1985/ 86 uppgick på JHS till 31 601 kronor mot 28 808 kronor på JHG, en skillnad således på i det närmaste 3 000 kronor.

I detta sammanhang kan det vara av intresse att notera att det inom hela kultur- och informationssektorn budgetåret 1985/86 utnyttjades 4 715 årsplatser till en genomsnittlig kostnad av 38 924 kronor. Den genomsnittliga årskostnaden per utnyttjad årsplats vid journalistlinjerna blev väsentligt lägre, nämligen 30 252 kronor.

Det är inte alldeles lätt att jämförande beskriva utbildningen vid JHG och JHS. Som tidigare påpekats fastställs utbildningsplanerna lokalt av respektive linjenämnd. Därtill kommer att utbildningen förändras från år till år. Att JHG och JHS dessutom använder olika beteckningar för samma kursmoment underlättar inte möjligheterna att göra relevanta jämförelser, i synnerhet inte när de olika beteckningarna inte bara är beteckningar utan utgör ett uttryck för skolledningarnas och enskilda lärares uppfattningar om vilken inriktning utbildningen i ett ämne eller moment skall ha. Massmedieretorik hos J HS, för att ta ett exempel, står för en annan uppfattning om innehålleti det ämnesområde som J HG benämner Språkvård och stilistik.

Kontinuerligt görs kursvärderingar av olika slag, dels på skolan av lärare och studerande, dels i kontakter med företrädare för de företag som från skolorna. täta kursvärtar emot praktikanter Självklart påverkar undervisningens uppläggning. Hur omfattande förändringarderingar na blir beror dock ytterst på lärarnas ambitioner och vilja till förnyelse.

Tabell 2 Kostnader totalt och per årsstudieplats fyra budgetår

Antal årsstudieplatser Total kostnad Kostnad (kr.)

tkr. utnyttjad

ger “Swdle”

Tillhanda- Utnyttjade plats hållna

JHG

Båda skolorna utnyttjar gästlärare i stor omfattning. En del gästlärare undervisar andra endast på en av skolorna. För båda på båda skolorna, skolorna bara undervisar en eller ett gäller att många av gästlärarna Även detta bidrar till att utbildningen får olika innehåll par terminer. och kunskapsmål.

J HS åter- Beskrivningar av utbildningsinnehållet på JHG respektive är hämtade från av skolorfinns såsom bilaga 3 och 4. Beskrivningarna aktuella inför vårterminen 1987. na själva orda presentationer,

En rubrikmässig presentation av vilka moment som ingår i utbildningen på JHG respektive JHS kan se ut på följande sä tt:

JHG JHS Grundkurs, 40 poäng Grundkurs,40poäng

Första terminen: Första terminen: Journalistik o grafisk Journalistik teknik Redigering Illustrationskunskap Bild Språkvård Redaktionsövningar Massmedieteori m. Massmedieretorik källkritik Rättskunskap Statskunskap: kommunal Massmediekunskap förvaltning Källor inkl. Statskunskap Övningstidningar Källkritik Övningstidning

Andra terminen: Andra terminen: Radio/TV Radio Journalistik 0 grafisk TV teknik Källor Stilistik Massmediekunskap Yrkesetik och rättskun- Journalistik skap Rättskunskap Statskunskap: svensk Interninformation politik och förvaltning Magasinsproduktion och arbetsmarknad Fördjupningsblock (olika ämnen olika år)

JHG JHS

Praktiktermin, 20 poäng Praktiktermin, 20 poäng Fördjupningsstudier, Fördjupningstermin, 20poäng

Journalistik Massmedieretorik Ekonomi Massmediekunskap Examensarbete Rättskunskap press, Källor Fördjupning: radio eller TV Seminarieuppsats

(endera mmretorik, mmkunskap och källkritik) Examensarbete: undersökande reportage

i form av lektioner, öv- Såväl på JHG som på JHS sker undervisningen och diskussioner. Traditionella tentamina anningar, grupparbeten sker istället i anslutning till bedömvänds sällan. Kunskapskontrollen ningen av fullgjorda arbetsuppgifter. Detta sker i något större utsträck- JHG förekommer regelrätta ning vid JHS än vid JHG, men också vid tentamina endast i nâgra ämnen.

Teori och praktik blandas inte bara i tiden. I enlighet med riksdagens teori och praktik ämnesbeslut om journalistutbildningen integreras Lektioner och övningar varvis. Ämnena löses upp och fragmentiseras. vas inte bara ett ämne eller ämnesmoment i taget utan två eller flera ämnesmoment kan löpa parallellt. Bara få och korta utbildningsavsnitt är sammanhållna i tiden.

är i vissa ämnen fördelade över de tre skolter- De parallella studierna minerna. Det är därför ogörligt att i den nuvarande utbildningsorganiför studerande som skulle vilja sationen skapa ingångar och utgångar följa bara enstaka utbildningsavsnitt.

3.4 Praktiktermin

Den tredje terminens praktik skall ge eleverna möjlighet att i en konkret arbetssituation omsätta och pröva kunskaperna från grundkursen (JHS studieinforrnation). De skall få vana att systematiskt söka efter källor, att kritiskt och metodiskt granska tillgängligt material samt att presentera information korrekt vad gäller såväl innehåll som språklig utformning (J HGs studieinformation).

På praktikplatserna finns en handledare, som skall ansvara för att praktikanten får ett utbildningsprogram, som anger vilka arbetsmoment som skall praktiseras och hur lång tid som skall användas för respektive moment. Eleven och handledaren träffas sedan varje vecka för att diskutera det löpande arbetet och utvecklingen av elevens skrivande (JHS).

Utbildningen av och kontakterna med handledarna skiljer sig åt mellan JHG och JHS, men detta är inte ett resultat av olika syn på handledningens betydelse utan en av effekterna av skolornas olika ekonomiska resurser. På J HG måste studievägledning och handledarekontakter skötas av samma person, medan J HS har resurser att fördela dessa upppå två personer (deltidstjänster på JHS med sammanlagt mer gifter tjänstetid än J HG-tjänsten omfattar).

J ubu kunde konstatera att praktiken fyllde en viktig funktion i journalistutbildningen. J ubu noterade att det förelåg svårigheter att få praktikplatser, särskilt inom dagspressen, men J ubu fann ändå inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder för att tillgodose behovet av praktikplatser. Utvecklingen borde emellertid följas med uppmärksamhet.

Alternativ journalistutbildning redovisade återkommande diskussioner om det för journalistutbildningen unika förhållandet att de studerande under praktikterminen har lön (75 procent av begynnelselönen enligt avtal mellan TA och SJF), vilket kunde medföra att antalet praktikplatser blev färre. En sådan utveckling skulle vara ytterst skadlig för utbildningen vid journalisthögskolorna.

Det kan väl inte bestämt hävdas att det är oroväckande svårt att få men alldeles tydligt är det svårt att få bra praktikplatpraktikplatser, ser. Det är ett faktum att antalet möjliga praktikplatser minskat och att skälen härtill är av ekonomisk art. Kostnaderna för praktikanterna Vid avvägningen mellan olika kostnader ingår i redaktionsbudgeten. inte alltid kostnaden for en praktikant. Detta kan tyckas vaprioriteras en prioritering är det likväl. Lokalradion ra en kortsiktig prioritering; har av ekonomiska minskat antalet Det skäl kraftigt praktikplatser. finns andra liknande exempel och relativt många företag som tidigare tar inte längre emot någon praktikant. Denna erbjudit praktikplatser utveckling har lett till att högskolorna måste utnyttja praktikplatser t.ex. på endagstidningar med stark politisk inriktning i sin journali- Det kan ifrågasättas om stik, på kulturtidskrifter och på förvaltningar. studerande på sådana praktikplatser får den allsidiga journalistlinjens praktik och utbildning som avsetts.

också av att många studerande anser Valet av praktikplats påverkas till högskoleorten och dess förorter. Av sociala eller andra sig bundna ömmande skäl kan de inte vara borta en hel termin från Stockholm eller Göteborg för att fullgöra sin studiepraktik. På grund härav väljer de smal - och tillåts uppenbarligen välja - en från utbildningssynpunkt praktik framför en mer allsidig ett antal mil bort.

Att eleverna uppbär lön under sin studiepraktik kan ses som en bekräfutför arbete. Det är heller inte ovanligt att eletelse på att de verkligen första dag tilldelas konkreta arbetsverna redan på studiepraktikens Praktikens tonas ned till förmån for uppgifter. utbildningskaraktär av under två skolterminer inhämtade kunskaper och färdigträningen heter.

De elever som fullgör sin praktik hos medlemsföretag i TA (eller på tidningar och tidskrifter som har s.k. hängavtal med SJF) är under praktikterminen visstidsanställda av företaget. Lön och övriga anställav ett mellan TA och SJF träffat kollektivavtal. ningsvillkor regleras inte har något inflytande över in- Det förtjänar påpekas att högskolan

nehållet i detta avtal. TA och SJF avgör suveränt vilka frågor de vill reglera i kollektivavtal- och hur de vill göra det.

Elever som gör sin studiepraktik hos myndigheter, organisationer eller där det nämnda kollektivavtalet for studiepraktikanter inte företag, gäller, får enskilt överenskomma med praktikplatsen om vilka villkor som skall gälla. Praktikterminen uppskattas mycket av eleverna. Den ger dem möjlighet att ute i yrkeslivet visa vad de kan och därigenom underlättas deras möjlighet att få arbete, konstaterade redan J ubu. Elevernas uppskattning är inte mindre i dag. Det framgår inte minst av dessa J HG-röster från maj 1987:

Praktiken är lyftet; att få komma ut och jobba är det bästa av allt. Sarskilt längden på praktiken är bra. Det kändes svårt att sluta.

Praktiken är utbildningens absolut viktigaste bit. Detta tycktes de flesta i min årskurs vara överens om. Jag fick pröva på nästan allt jag lärt mig på JH på riktigt och se att det mesta fungerar. Och jag fick känna att jag lärt mig massor. Jag kunde ibland kasta mig rakt ut i verkligt svåra situationer omjag så ville men jag kunde också välja att vara försiktig och säga Nej, jag är bara praktikant. Praktiken gav mig styrka, kurage och integritet. Den gav mig en uppfattning om hur jag vill att journalistiken ska fungera. hur JAG ska arbeta som journalist. Jag såg andra göra tabbar och slipper göra dem själv.

En mycket positiv erfarenhet. Är nödvändig for att man ska få veta vad det egentligen är man har satsat på. Innehar for mig att både foroch nackdelar, som jag tidigare inte märkt, visade sig.

Den bästa perioden under hela utbildningstiden. Man arbetar på en redaktion med erfarna och kompetenta journalister i den dagliga nyhetsströmmen. Man är med och skapar en produkt som ska vara informativ, kritisk och snyggt Förpackad. självförtroendet växer ju längre tiden lider och man får en mer professionell inställning till journalistiken. Man lär sig mycket och inser att man kanske platsar ändå. Man klarar sitt jobb helt enkelt. Men man har fortfarande mycket kvar att län ra.

Kontakten med den journalistiska verkligheten och mötet med erfarna stimulerar och utvecklar. JHG-rösterna bekräftar ett påjournalister i Kalmar: är stående i en informationsfolder från Högskolan Kunskap en ovärderlig skattkista men praktiken är en nyckel att nå den.

en sorts provanställning - både for många För många blir praktiken och för Praktiken avgör ofta vilken

praktikanter många arbetsgivare.

forsta anställning (om än som vikarie) praktikanten får, och därmed också i vilket medium hon/han kommer att arbeta i framtiden.

Praktiken förutsätts ha stor betydelse för utbildningen under den av- Denna terslutande fjärde högskoleterminen, fördjupningsterminen. och praktikterminens erfamin summerar och fördjupar grundkursens Utredaren har inte övertygats om renheter (JHS studieinformation). utbildning verkligen förutsätter praktikteratt fördjupningsterminens minens lärdomar, men givetvis är praktikterminens träning av betydelse.

inte har praktikterminen som Om fördjupningsterminens undervisning en absolut förutsättning, kan man ifrågasätta om inte de båda termistudieavbrotten efter nerna borde byta plats. De nu förekommande praktikterminen skulle på så sätt undvikas. Fördjupningsterminens skulle kännas meningsfull for samtliga elever och inte undervisning vilket i dag synes vara fallet - måttligt engagera en ganska stor del, den del som med nuvarande ordning överväldigas av praktikens verkligoch därför har svårt att inse nyttan och värdet av ytterhetsupplevelser ligare studier före en längre yrkesverksamhet.

3.5 Utvärderingar av utbildningen

i stort sett fungerade väl Redan Jubu fann att journalistutbildningen men att uppenbara brister förelåg ifråga om elevernas Samhällsoriente- 1983 redovisades kritik ring (se 2.2). I Alternativ journalistutredning mot vissa brister i högskolornas utbildningsresultat. I första hand gäl-

ler det språkbehandling och redigeringsformåga. Även inom ämnesområden som ekonomi och Statskunskap har brister påtalats.

Linjenämnden vid JHS gjorde våren 1984 en utvärdering med anledning av kritiken i Alternativ jcurnalistutbildning, en kritik som lin» jenämnden hade svårt att känna igen. Utvärderingen skedde vid åtta seminarier med bl.a. representanter för de företag som tillhandahöll praktikplatser: representanter för redaktionsledning och jcurnalistklubb samt praktikanten och dennes handledare.

I en rapport om denna utvärdering nyanseras den förut nämnda kritiken genom direkta och konkreta uttalanden vid seminarierna. Men indirekt framkommer i diskussionerna ändå en kritik - formulerad såsom önskemål om förlängd utbildning och förslag till olika moment som skulle få utrymme genom förlängningen.

Senare, i maj 1984, presenterade en arbetsgrupp ett förslag till en treår« ig journalistutbildning. Arbetsgruppen hade utsetts av de båda linjenämnderna för J HG respektive J HS. Här återkom och konkretiserades den kritik mot den tvååriga utbildningen som redovisades i Alternativ journalistutbildning:

Genom utvärderingar i samverkan med yrkesområdet 1979 och 1984, genom de undersökningar som orts av utredningen om alternativ

journalistutbildning (UHÄ-rapport 1983:21) och genom löpande erfa-

renheter från journalisthögskolorna och kontakterna med yrkesområdet kan arbetsgruppen konstatera att den tvååriga utbildningen på vis» sa punkter är bristfällig. Upprepade försök har gjorts att reparera dessa brister, men den knappa studietiden har medfört att förstärkningar på ett område som regel har resulterat i att nya brister uppstått på något annat område.

De brister som påtalats är följande:

- Den språkliga undervisningen är otillräcklig. Detta gäller både den teoretiska undervisningen och den praktiska skrivträningen.

- Samhällsorienteringen är otillräcklig. Särskilt gäller detta undervisningen om ekonomi.

- Det historiska perspektivet i undervisningen är klart otillräckligt.

otill- - I fråga om de tryckta medierna är redigeringsundervisningen räcklig.

- Undervisningen om interninforrnation är otillräcklig. - Radio- och tv-undervisningen är otillräcklig. - Undervisningen om den journalistiska traditionen fyller inte ens elementära krav.

- Utbildningen ger inte tillräcklig förberedelse för att angripa yrkets med vetenskapliga metoder eller för att vinna behörighet till problem forskarutbildning.

- Utbildningen ger inte tillräcklig stimulans att söka en ämnesmässig fördjupning.

Nu förhåller det sig inte så att alla elever lider av dessa brister i sina kunskaper. Tvärtom gäller för de flesta punkterna att anmärkningarna avser vissa av eleverna, något som understryker vikten av att vid en reav journalistutbildningen skapa möjlighet till individuella formering studieprogram under en del av studietiden. En del brister - exempelvis radio- och tv-undervisningen, den bristande forskningsförberedelsen stimulansen till fördjupning - är och den bristfälliga ämnesmässig att reparera inom ramen för den nuvarande tvååriga utbildomöjliga ningen.

om vikten av Samtidigt föreligger från riksdagen så tydliga uttalanden och av ämnesmässig Fördjupning att dessa moforskningsförberedelse ment bör få högsta prioritet vid en Förlängning av utbildningen.

Det kan finnas skäl att nämna arbetsgruppens sammansättning: från JHS dess rektor, framlidne Lars Furhoff, dåvarande studierektor, nu prefekt Thorbjörn Lindskog, lektorerna Rolf Olsson och Tom Olsson

samt elevrepresentanten, nu journalisten Pär Trehörning; och från JHG dess prefekt Ulf Wallin, studievägledare Bengt Carlsson och elevrepresentanten Björn Löfdahl, nu journalist.

Arbetsgruppens förslag stannade inom universitetsorganisationen.

3.6 Utredarens påpekanden

De kritiska synpunkter mot utbildningen som redovisades i arbetsgruppens rapport framförs också idag. Kritikens tyngdpunkt förflyttas från tid till annan. Ibland ligger tyngdpunkten i kritik mot elevernas bris› tande hantverks-fárdigheter, förmåga att skriva och redigera. Ibland ligger tyngdpunkten i kritik mot elevernas bristande ämneskunskaper, främst i samhällsvetenskapliga ämnen. På skolorna försöker man förändra undervisningen med ledning av den kritik som framförs vid olika utvärderingar. Det synes emellertid förhålla sig så som linjenâmnder» nas arbetsgrupp framhöll: reparerar man brister på ett område, uppstår brister på ett annat. Mer tid åt ett moment har inneburit mindre tid för ett annat lika nödvändigt. Man har inte lyckats att tillfredsställande reparera de påtalade bristerna med oförändrad studiegång inom fyra terminers utbildning.

Det är för övrigt tveksamt om det är helt riktigt att hävda att journalistutbildningen omfattar fyra terminer. Den tredje studieterminen har ett synnerligen varierande och slumpartat utbildningsinnehåll, mer be roende av de olika praktikplatserna än bestämt av högskolan. På många praktikplatser blir utbildningskaraktären svag; åtminstone om man bortser från träningen och verklighetsförankringen av tidigare inhämtade kunskaper och färdigheter.

Kanske bör det också påpekas att utvärderingar ofta orts på grundval av redaktionsledningarnas, handledarnas och elevernas erfarenheter under praktikterminen, dvs. efter ett års studier. En del av de påtalade bristerna repareras under den fjärde terminen.

Det hävdas att skrivträningen och den teoretiska språkundervisningen är otillräcklig. Påståendet saknar inte samband med antagningssystemet. Till antas elever som visar sig ha svårigheter att utbildningen svenska. En del elever ger upp och lämnar skolan. Andra får skriva i svenska, vilket kan anses märkligt i en skola som stödundervisning utbildar journalister, vilkas främsta och grundläggande förmåga måste vara att kunna tala och skriva svenska.

mot Arbetsgivare och arbetsledare inom pressen framför ibland kritik elevernas kunskaper och färdigheter i redigering. Den kriotillräckliga tiken är inte helt rättfärdig. Den bygger på föreställningen att en nyutexaminerad elev - ibland redan en elev som är ute på praktik - omedelbart skall kunna sättas att redigera och göra ett fullgott, i vart fall bra jobb. Nästan alla tidningar redigeras olika. Högskolans redigeringsundervisning kan rimligen inte syfta längre än att ge eleverna förutsättningar att först efter inskolning på den nya arbetsplatsen självständigt kunna klara redigeringsuppgifter.

Av liknande skäl finns det anledning att nyanserat bedöma kritiken mot skolornas i radio och TV. Utrustning och rutiner är oliutbildning ka från arbetsplats till arbetsplats. Det gäller både inom radioföretagen och inom TV-kanalerna. Högskolans uppgift kan inte vara att utbilda eller TV-journalister. Högskolan måsta nöja färdiga radiojournalister att ge eleverna de grundläggande kunskaper och sig med ambitionen medium hon/han skall färdigheter en journalist behöver, oavsett vilket verka inom. För varje medium och för varje arbetsplats krävs en kompteoretisk och/eller och inskolning inletterande utbildning, praktisk, nan medarbetaren kan börja arbeta självständigt. Sådana utbildningsoch inskolningsuppgifter ligger utanför en grundläggande journalistutbildnings uppgift.

ANDRA

4 UTBILDNINGSVÄGAR

INOM HÖGSKOLAN

4.1 Kultur- och informationssektorn

Massmediernas expansion och utveckling återspeglas inom utbild- Också inom högskolan erbjuds alltfler utbildningar och ningsväsendet. på olika nivåer med inriktning mot massmedierna.

Journalistutbildningen hör organisatoriskt till sektorn för utbildning for kultur- och informationsyrken. Inom sektorn anordnades budgetåret 1985/86 allmänna linjer - som alltså inrättas av riksdagen och följer av UHÄ fastställda utbildningsplaner - med 5 600 tillhandahållna och 4 700 utnyttjade årsstudieplatser. Till dessa kom påbyggnadslinjer och andra utbildningar med ytterligare ungefär 200 tillhandahållna och utnyttjade årsstudieplatser samt ca 300 tillhandahållna och utnyttjade platser på lokala och individuella linjer.

I detta omfattande utbildningsutbud ingår alltså JIl-lIGs och JHS jour-

nalistlinjer med 480 tillhandahållna och budgetåret 1985/86 441 utnyttjade årsstudieplatser samt FOJO med 32 tillhandahållna och faktiskt 33 utnyttjade årsstudieplatser (FOJOs alla korta kurser är alltså omräknade till årsstudieplatser).

Kultur- och informationssektorns stora utbud skall inte presenteras här, men några utbildningar skall nämnas.

4.1.1 Dramatiska Institutet (DI)

i radioproduktion, vars DI har bl.a. en tvåårig (80 poäng) utbildning att utvecklas journalistiskt och mål bl.a. är att ge eleverna möjlighet nyheter, dokukonstnärligt i arbete med olika slags radioproduktioner; teateretc.. Bland behöriga sökande antages elever på mentär, musik, och forelagda arbetsgrundval av ansökningshandlingar, intervjuer vilka uppgifter. Urvalet sker stegvis; efter varje steg lämnas besked om Det är sökande som får gå vidare till nästa steg i antagningsprocessen. fråga om en grundutbildning i radio, men bland de sökande återfinns och där blivit intresmånga som genomgått högskolans journalistlinje serade av radiomediet. Till varje årskurs antages fyra (!) elever.

teknik, talträning, semi- I termin ett ingår momenten programanalys, narier och praktiskt programarbete. Eleverna svarar för regelbundna

interna Andra terminen omfattar nyhetsjournalistik, radiosändningar. dokumentärt talträning, seminarier och auskultation. programarbete, två terminer omfattar stereoteknik, radioteater, tal- Andra årskursens seminarier, två praktikperioder samt en slutproduktion. träning,

i DI har också anordnat en ettårig (40 poäng) påbyggnadsutbildning Kursen kunde sökas bl.a. av dem som

TV-journalistik/videoproduktion.

eller nå-

radioproducentkurs,

DIs högskolans journalistlinje genomgått kultur- och informationslinjer eller som gengon av högskolans övriga om arbetslivserfarenhet under minst tre år skaffat sig journalistiskt I sista stekunnande. Antagning skedde genom ett flerstegsforfarande.

get antogs sex elever.

DIs utbildning sker alltså utanför SR-koncernen. Men gästföreläsare

kommer i stor utsträckning från SR och praktiken sker och handledare

inom SR-bolagen.

vill rikta på DIs möjlighet att ordna ut- Utredaren uppmärksamheten sex elever. DI har bildning för mycket små elevgrupper: fyra respektive att erbjuda utmärkta tekniska resurser för varje elev, och möjlighet handledning i övningar, experiment och provarje elev får personlig

duktion. Både lärare och elever erbjuds med andra ord unika utbildningsresurser.

4.1.2 Fotohögskolan

Vid Göteborgs universitet finns en institution for fotografi med en treårig (120 poäng) allmän linje, fotograflinjen. Den omfattar 20 nybörjarplatser och alltså 60 årsstudieplatser. Det forsta året ges en gemensam basutbildning for linjens samtliga studerande. Under de två följande åren sker specialisering mot någon av tre inriktningar: en allmän (studioporträtt- och reklamfotograñ med estetisk inriktning), en teknisk-vetenskaplig och en press-media (t.ex. dags- och veckopressreportage, bildjournalistiska dokumentationer for böcker, utställningar etc.). I utbildningen ingår två praktikperioder om vardera 10 veckor. Praktiken ger alltså 20 av utbildningens 120 poäng.

andra och tredje åren och specialiseringen i samband Specialiseringen med praktik och projektarbete innebär att inga av fotohögskolans elever har exakt lika utbildning när de avslutar studierna.

elever på grundval av insända ar- Till fotografilinjen antages behöriga samt resultat av tester och intervjuer, varvid de viktigaste urbetsprov valsgrunderna är konstnärlig och teknisk skicklighet i fotografi.

4.1.3 Kulturvetarlinjer

Vid samtliga universitetsorter och vid högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro finns kulturvetarlinjer som utgör en förberedelse for yrkesverksamhet inom kultur- och informationsområdet. Linjernas innehåll och uppläggning skiftar starkt mellan istudieorterna: kulturvetenskap, information och kommunikation, kultur- eller språkvetenskap, kultur-/ språkvetenskap, kulturadministration eller informationsteknik, kultur-/språkvetenskap eller kommunikationskunskap m.m. Bud- 1985/86 tillhandahölls drygt 1 500 och utnyttjades nära 1 200 getåret årsstudieplatser på kulturvetarlinjerna. Från linjerna med inriktning

mot information och kommunikation går en del studerande till journa-

listiken; omfattningen är dock okänd.

4.1.4 Informationsutbildningar

utbildningslinje inriktad mot Det finns inom högskolan ingen allmän men olika allmänna linjer har viss informa-

information såsom yrke,

t.ex. samhällsvetarlinjen i Göteborg. På såväl lokala tionsinriktning, som i enskilda kurser är utbudet av informationsututbildningslinjer UHÄ fanns budgetåret 1984/85 informabildning betydande. Enligt 114 nybörjarplatser inrättade på följande tionslinjer med sammanlagt

orter:

Linjens längd Antal nybörjar- Högskoleort platser per år

80 24 Örebro 80/120 15 Växjö 80 20 Karlstad 100 30 Jönköping 100 25 Sundsvall/Härnösand

Summa 114

fattas lokalt, inte Med lokal linje menas att beslut om dess inrättande Däremot är inte rekryteringen lokal. I stor utsträckning av riksdagen. studerande från andra högskoleregioner än kommer de lokala linjernas är inrättad. Informationslinjerna är starkt den där respektive linje inom området stor. Sannolikt har siöversökta. Aktiviteten är därför tuationen förändrats sedan budgetåret 1984/85, det senaste for vilket utredaren kunnat få UHÄ-siffror. I Jönköping pågår t.ex. arbete med man att förlänga utbildningen upp till 120 poäng. I Örebro samarbetar med institutionen for masskommunikation i Göteborg och kan därigenöverbryggande kurs och därmed utbildning om erbjuda de studerande

upp till 120 poäng.

Det är inte lätt att jämföra informationslinjernas kursplaner. I UHÄrapport 1985:13, Informationsutbildning, förslag till allmän utbildningslinje presenterar utredarna Rutger Lindahl och Lennart Weibull informationsutbildningen ingående. De konstaterar sammanfattningsvis att informationslinjerna ägnar drygt hälften av utbildningsutbudet till kommunikationsteori (informationsteknik) och praktiskt inforimationsarbete. Den andra hälften behandlar olika samhällsvetenskapliga ämnen och svenska. Hur fördelningen ser ut mellan dem varierar mellan olika linjer.

Inom högskolan ordnas också enstaka kurser med informationsinriktning. Kurser i informationsteknik ges både som grundkurs (20 poäng) och som fortsättningskurs (20 poäng), och sådana kurser finns vid nästan alla universitet och högskolor. En fördjupningskurs på ytterligare 20 poäng finns i Växjö/Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Informationstekniken har därmed utvecklats till ett traditionellt universitetsämne. I Stockholm kallas ämnet informationskunskap och undervisningen ges på J HS där vissa personella och andra resurser delas med journalistlinjen. Högskolan i Kalmar, for att ta ett annat exempel, anordnar enstaka kurser i ämnet informationsteknik (1 - 20, 21 - 40 poäng) och undervisningen är förlagd till FOJO.

Informationskurserna är mycket attraktiva. Fler söker än som kan antas. På flera orter ges kurserna på s.k. halvfart för studerande på kvällstid; ungefär hälften av studieplatserna har avsatts för sådana elever. Utbildningens popularitet kan säkerligen förklaras av att informationssektorn under senare år erbjudit allt fler arbetstillfällen inom företag och organisationer men i ökad utsträckning också inom den offentliga sektorn. Från informationsutbildningen gick förut många studerande till journalistik i massmedierna. Högskolorna rapporterar till UHÄ att detta sker i mindre utsträckning idag; de studerande går mer till yrken som ligger närmare utbildningen än journalistiken gör. Sannolikt beror detta också på att arbetssituationen inom massmedierna försämrats de senaste åren.

4.1.5 Allmän informatörslinje (förslag)

Lindahl och Lennart Wei- I forutnämnda UHÄ-rapport föreslog Rutger bull att en allmän utbildningslinje med inriktning mot informatörsyrinrättas. Pâ den skulle utbildas professionella informatörer ket skulle och myndigheter. Linjen skulle för arbete inom företag, organisationer omfatta ett basblock om 100 poäng och ett påbyggnadsblock om 40 poäng. Linjens basblock skulle dimensioneras för 165 studerande och påbyggnadsblocket skulle ha en kapacitet på 75 studerande.

UHÄ fann starka skäl tala för förslaget och tog i sin anslagsframställ- 1987/88 upp förslag om att en allmän linje, bening for budgetåret nämnd informationslinjen, skulle inrättas fr.0.m. 1988/89. Linjen skulle omfatta 120 poäng, varav 60 poäng i informationskunskap/kommunikationsvetenskap, vilket dels tillgodoser kravet på fördjupad yrkeskompetens, dels ger de studerande behörighet for forskarutbildning.

Informationslinjen föreslogs bli lokaliserad till de fem högskoleenheter som har lokala informationslinjer (se ovan), vilket bl.a. skulle utgöra till strävandena att stabilisera utbildningsstrukturen vid ett bidrag och medelstora Planeringsramen skulvissa mindre högskoleenheter. le vara de sammanlagt 1 14 nybörjarplatser som finns på linjerna.

UHÄs forslag återfinns inte i budgetpropositionen 1986/87: 100, bilaga 10. Det hör till de forslag som inte tagits upp med hänsyn till det statsñnansiella läget eller av andra skäl.

4.1.6 Mediatik for informatörer

i gränsområdet till journalistiken startas hös- En alldeles ny utbildning i Kalmar. Det är en SO-poängsutbildning i meten 1987 vid högskolan - medieteknisk för elektroniska medier. Det finns andiatik utbildning att presentera denna utbildning, lika omfattande som högskoledning lans journalistutbildning, då den är ett nytt exempel på att det inom starta omfattande högskoleväsendet är möjligt att med lokala initiativ yrkesutbildningar, även - som i detta fall- för framtida yrken.

I Kalmar har högskolan i samarbete med näringslivet och statliga och kommunala organ i länet startat ett forskningsoch utvecklingscentrum med ett CAD/CAM-laboratorium och ett samdataprojekt. I en dataanläggning har satsats 4 mkr., varav staten bidragit med 750 tkr. Det finns i Kalmar betydande kompetens inom data- och telekommunikationsområdena. Där finns Teleskolan, som är Televerkets riksomfattande utbildningsanstalt, där finns Televerkets datorcentral (en av landets största datoranläggningar) och där finns inom högskolan utbildning inom telekommunikationsområdet och inom områdena informationsteknik och journalistik (fort- och vidareutbildning). I anslutning till dessa utbildningar har mediatikutbildningen kunnat utvecklas inom FOJO.

Undervisning kring elektroniska medier har bedrivits av FOJO sedan mitten på 1970-talet, och man säger sig på FOJO ort erfarenheten att de traditionella massmedieforetagen har svårigheter att anpassa sig till den informationstekniska utvecklingen. En av orsakerna - heter det i en presentation av institutionens forslag till mediatiklinjen - kan sökas i det traditionellt svala intresset for tekniska nyheter som finns inom stora grupper anställda och som bl.a. har resulterat i en låg kunskapsnivå. Följden har blivit att helt nya yrkes- och intressegrupper fått stort inflytande över informationens form och innehåll. Den utvecklingen har inte alltid gagnat mottagarna vad t.ex. gäller forstålighet eller âtkomlighet.

Behovet av en mediatiklinje motiveras bl.a. med förklaringen att informationssamhället snabbt håller på att etableras, att Sveriges Radios monopol vittrat sönder, att Televerket utökar sin verksamhet, att den tekniska utvecklingen leder bort från de traditionella, utpräglade massmedierna.

Morgondagens informationsteknik blir tvärmedial förklaras det i presentationen av förslaget till den nu inrättade linjen for medieteknisk utbildning. Databankens textmassor innehåller avancerad grafisk presentation, videoproduktionen kopplas till digital bildframställning, teledata kompletteras med tryckt information framställd med daltorstöd

material läggs i databanker samtidigt som daoch tidningarnas tryckta t.ex. kan överföras till tryckeri via satellit. torframställda tidningar

avses informationens utformning med hän- Med begreppet mediatik och till människans behov och villsyn till olika mediers möjligheter från högskolan. Samordkor, påpekas det i en anslagsframställning naren av budskapet från sändare till mottagare - överbryggaren av ga-

hårdvara och mjukvara - skulle då kunna kallas mediatör. pet mellan i datorteknik, multimedial Denne måste ha grundläggande kunskaper informationsteknik, medieteknik, telekommunikakommunikation, tion samt ekonomi, administration och ledningsstrategi.

skall omfatta kurs i mediateknik, 20 poäng, informa- Mediatiklinjen och berättarteknik, 12 tionsteori och -teknik, 15 poäng, presentationsekonomi, juridik samt administration, 11 poäng, inpoäng, mediernas och telekomformationssamhället, 10 poäng, informationsöverföring och internationella utblickmunikation, 8 poäng, samt teknikhistoria

ar, 4 poäng.

år. Kostnaderna for års- Till linjen skall antagas 24 elever vartannat kurs ett beräknas till 275 tkr och for årskurs två till 325 tkr.

5 UTANFÖR

UTBILDNINGSVÄGAR

HOGSKOLAN

5.1 Inledning

I arbetsmarknadsstyrelsens yrkesinformation SFY 1987 beskrivs under rubriken Utbildning for journalistiskt arbete, kod 06, utbildningar och kurser såväl inom som utanför högskolan. Vilka av dessa utbildningar som verkligen kan leda till journalistiskt arbete är i vissa fall svårt att avgöra. Det kan ifrågasättas om de borde presenteras under en sådan rubrik. I vart fall borde presentationerna göras med större reservationer.

Utredaren finner för sin del anledning att ingående beskriva två utbildningsvägar utanför högskolan: folkhögskolornas journalistutbildning och aspirantutbildningen inom pressen (en väg som for övrigt inte finns upptagen under den nämnda rubriken i AMS broschyr). Härutöver uppmärksammas den högre specialkurs, Kommunikation och media som för ett par år sedan startade vid tre gymnasier och som sedan fått flera efterföljare.

5.1.1 Allmän och yrkesinriktad utbildning

SÖ har nyligen givit ut en informationsbroschyr om folkhögskolornas medieutbildning och informationsutbildning (SÖ informerar, I 87:11). Av broschyren framgår att det hösten 1987 ges sådan utbildning vid 23 folkhögskolor, från Kalix i norr till Skurup i söder.

Det finns sammanlagt 125 folkhögskolor. 73 av dessa har folkrörelser som huvudmän, medan 52 drivs av landsting och och organisationer kommuner.

har allmänna kurser, omfattande 15-34 veckor. Samtliga folkhögskolor På de allmänna kurserna läses olika ämnen: samhällskunskap i vid mening, beteendekunskap, naturkunskap och språk bl.a. Det var för att ordna dessa allmänna kurser folkhögskolorna ursprungligen startades.

numera sina ursprungskurser med Många folkhögskolor kompletterar allmänna kurser med särskild inriktning, där hälften av studietiden ägnas ett särskilt ämnesområde, t.ex. färg och form, musik, drama/teater, massmediekunskap.

Allt har också inrättat särskilda linjer. På sådana fler folkhögskolor av kurstiden avdelas för studier i allmänlinjer skall minst en fjärdedel na ämnen, medan tre fjärdedelar kan avse ett speciellt ämne såsom musik, teater eller textil. Studieområdet kan också vara uttalat yrkesförberedande, t.ex. for journalister.

som ordnar utbildning gäller att ut- För folkhögskolor yrkesinriktad bildningen skall rymmas inom den ram som ges av folkhögskoleforordningens 2 - 4 §§ (SFS 1977:551). Det heter där att utbild- - folkhögskolan har till uppgift att främja allmän medborgerlig ning; - verksamheten vid folkhögskolan till innehåll och form skall vara sådan att den ökar den studerandes medvetenhet om sina egna och omvärldens villkor. att känna och uppleva, utvecklar ett vidgar förmågan kritiskt omdöme, självständighet och samarbetsförmåga, ökar den studerandes möjligheter att vara skapande samt stärker viljan och förmåmed andra aktivt påverka arbetsliv och samhälle. gan att i solidaritet

Dessa allmänna föreskrifter bildar den ram inom vilken varje folkhögskola själv bestämmer sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologi- Verksamheten skall dock alltid ska och utbildningsmässiga inriktning. bedrivasi en anda av tolerans och respekt för oliktänkande samt utformas så, att allsidighet i undervisningen eftersträvas.

Ett exempel på förnyelse och förändring av folkhögskolornas traditionella kursutbud är utbildningen av fritidsledare. Riksdagen beslöt 1979 att all fritidsledarutbildning skall ske inom folkhögskolan och att denna utbildning skall vara jämställd med högskoleutbildning.

Fritidsledarutbildningen, som ges vid 37 folkhögskolor, omfattar 80 poäng eller två läsår om vardera 40 veckor (280 dagar). Kursplzmen for utbildningen utformas av varje skola, men den lokala kursplunexis struktur och innehåll skall bygga på en av SÖ upprättad vägledande ut bildningsplan.

Den som genomgått fritidsledarutbildning kan efter kompletterande överbryggande utbildning få allmän behörighet för forskarstudier inom allmän, lokal eller individuell utbildningslinje vid högskola.

(I betänkandet Musiken i svenska kyrkan, SOU 1985:55, föreslås att en 80-poängsutbildning för kanwrer med kyrkomusikalisk tjänst skall förläggas till bl.a. fyra folkhögskolor. Utredarna föreslår att SÖ efter samråd med UHÄ skall fastställa en vägledande studieplan. Den föreslagna utbildningen av kyrkomusiker vid folkhögskola är alltså avsedd att få samma högskolenivå som fritidsledarutbildningen.)

Att folkhögskolorna valt att i allt större utsträckning komplettera sina allmänna kurser med särskilda linjer eller kurser med särskild inriktning hänger troligen samman med att de haft svårigheter att få elever till de allmänna kurserna. Dessa torde bl.a. bero på utbygg-

svårigheter

naden av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

5.1.2 Folkhögskolornas mediekurser

Mediebildens förändring, tillkomsten och utbyggnaden av närradio, kabel-TV, video har bidragit till att allt fler folkhögskolor startat mediekurser av olika slag. Att det bland folkhögskolornas huvudmän, i första hand bland organisationerna, finns ett starkt intresse av att utnyttja de

medieformerna har säkerligen också bidragit till denna nytillkomna utveckling.

Läsåret 1987/88 finns mediekurser på inte mindre än 23 folkhögskolor. Läsåret 1988/89 kan ett än större antal folkhögskolor förväntas erbjuda medieutbildning av något slag.

som läsåret 1987/88 anordnar me- Ambitionen hos de 23 folkhögskolor diekurser varierar från att utbilda duktiga amatörer, i första hand för (ettårig medieförsamlingars behov, men också för övrigt föreningsliv kurs vid Liljeholmens folkhögskola) till att eleverna ska efter avslutad undervisning kunna arbeta som journalister (ettårig journalistlinje vid Skurups folkhögskola).

olika och innehåll omöjliggör en direkt Kursernas mål, utformning skolorna emellan. Utredaren har valt att besöka fem folkjämförelse som anordnar mediekurser, nämligen Kaggeholm, Kalix, högskolor Strömbäck och Södra Vätterbygden. Dessa fem skolor hade läs- Skurup, året 1986/87 kurser med sådan inriktning och ambitionsnivå att det kunde finnas anledning att dels närmare informera sig om utbildningom utens uppläggning, dels på ort och ställe försöka få en uppfattning bildningen skulle kunna motsvara delar av högskolans journalistutbildning, vilket utredningsdirektiven anger som en möjlig modell.

Förut påpekades att det finns ett troligt samband mellan folkhögskoloroch huvudmannens intresse av att nas expanderande medieutbildning utnyttja nya medier. Det kan därför synas symtomatiskt att fyra av de besökta är s.k. rörelseskolor: Kaggeholm hör till folkhögskolorna Kalix och Södra Vätterbygden till Svenska missionsförpingströrelsen, till Evangeliska Formellt sett

bundet, Strömbäck Fosterlandsstiftelsen.

inte påverka elevantagningen, vilket inte skall samfundsanknytningen hindrar att Strömbäck strävar efter att få åtminstone hälften av sina mediekurselever från EFS eller att huvuddelen av Kaggeholms elever har anknytning till pingströrelsen.

Det kan vara motiverat att kort presentera kurserna, deras längd och v inriktning, förekomsten av praktik, antalet elever och antagningsförfa-

rande. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från SÖs förutnämnda informationsbroschyr.

5.1.2.1 Kaggeholms folkhögskola

- Grundkurs, ettårig, två veckors praktik; 16 elever. Kursen är praktisk och verklighetsinriktad. Den fördjupas i tidningsjournalistik men omfattar också fyra veckors radioutbildning och fyra veckors TV-utbildning.

Varje vecka skrivs och redigeras lokaltidningen Mälaröarnas Nyheter som huvudmoment.

- 12 elever. Radiokurs, ettårig, en veckas praktik på lokalradion;

Huvudmomentet i radiokursen är att via Ekerö N ärradio sända ett nyhetsmagasin, Radio Ekerö”, tre dagar i veckan samt ett ungdomsprogram två timmar i veckan.

- TV-kurs, tre terminer, två veckor på SVT, privata propraktik duktionsbolag m.m.; 12 elever.

Grundläggande kurs i TV-produktion (termin 1). Samarbetsprojekt med olika uppdragsgivare (termin 2). Direktsända nyhets. magasin på kabelnät fyra kvällar i veckan (termin 3).

- Den som söker till någon av kurserna inom Kaggeholm Media bör som kristen - vara intresserad av en roll i det nya mediesamhället, ha gymnasiekompetens, folkhögskola eller i övrigt förutsättningar att klara kurserna.

Viktiga områden i utbildningen är mediepedagogik och lokalsamhällets medieforutsättningar.

5.1.2.2 Kalix folkhögskola

- sex veckors praktik inom dagspress Journalistlinje, ettårig, och/eller lokalradio; 22 elever.

och är avsedd for den Utbildningen har praktisk inriktning på tidningar eller inom radio som vill ha jobb som journalist och TV.

Sex veckor ägnas åt radioutbildning. Skolan har egen närradiostation, Radio Kalix, där eleverna sänder nyhetsmagasin, etc. varje vecka. TV-undervisningen koncenungdomsprogram då eleverna gör nyhetsmagasin med TVtreras till två veckor, elever som tekniker. Utöver ordinarie undervisvideolinjens elever kvälls- och helgkurser i ning erbjuds journalistlinjens TV-produktion.

- två veckors praktik; 12 ele-ver. TV-videoutbildning, ettårig,

I utbildningen ingår avsnitt som bild- och ljudberättande, av produktioner av olika karakplanering och genomförande av de tekniska redskapen och TVtär, praktisk användning videomediets roll och utvecklingi samhället.

skall skriftligen motivera sin ansö- Den som söker till journalistlinjen Motivekan, berätta varför hon eller han söker just till journalistlinjen. att bli antagen som ringen spelar stor roll för den sökandes möjligheter elev.

allmänorientering, äldre antas För antagning är också detta viktigt: norrlänningar före sörlänföre yngre, lågutbildade fore högutbildade,

ningar.

5.1.2.3 Skurups folkhögskola

- eller ra- Journalistlinje, ettårig, tre veckors praktik på tidningsdioredaktion; 28 elever.

Kursen är praktiskt inriktad. Man arbetar fortlöpande med reportage- och redigeringsövningar under alltmer realistiska förhållanden och undervisningen leds till stor del av yrkesverksamma journalister.

- tre veckors vid något produk- TV/videolinje, ettårig, praktik tionsbolag eller inom SVT/UR; 18 elever.

Utbildningen vill ge en yrkesmässig kunskap om video och TVproduktionens tekniska, journalistiska och konstnärliga möjligheter. I undervisningen varvas teori och övningar.

Yrkesanknytningen åstadkommes genom ett stort inslag av gästlärare som normalt är yrkesverksamma inom Sveriges Television eller den svenska film- och videobranschen.

Vid antagning av elever till journalistlinjen och TV/videolinjen tas inga hänsyn till betyg eller andra formella meriter, men det är önskvärt att sökande har ett par års arbetslivserfarenhet.

Samtliga sökande kallas till urvalsprov i vilket ingår intervju.

5.1.2.4 Strömbäcks folkhögskola

- Grundkurs tre veckorspraktik (tidningsjournalistik), ettårig, på dagstidningsredaktion och/eller lokalradiostation; 16 elever.

Utbildningen karakteriseras som förberedande yrkesutbildning, avsedd for dem som vill använda sina kunskaper i press, i radio eller TV, i organisationer, kyrka eller församling.

Isamarbete med Umeå universitet ges en högskolekurs i ämnet informationsteknik omfattande 10 poäng.

- Kurs i radioproduktion (påbyggnadskurs), ettårig, fyra veckors lokalradio- eller närradiostation; 8 elever. praktik på riksradio-,

främst och färdighet i Utbildningen syftar till att ge kunskap radi0mediet. I radiokursen ingår en grundkurs i att använda att använda TV-mediet.

av kurstiden som är Två tredjedelar ägnas åt radioproduktion, kursens huvudämne. Varje vecka under terminerna sänds pro-

gram i Umeå Närradio.

- ettårig, 2 - 4 veckors Kurs i TV-produktion (påbyggnadskurs), i samband med Umeå TVs egna produktioner och/eller praktik 2-4 veckor på något videoföretag; 8 elever.

främst till att ge kunskap och färdighet i Utbildningen syftar I TV-kursen i raatt använda TV-mediet. ingår en grundkurs Två tredjedelar av kurstiden ägnas åt TV-prodioprodukti0n. duktion, som är kursens huvudâmne. Vissa ämnen läses gemensamt med eleverna i radiokursen. Radio- respektive FV-kursens elever har möjlighet att ta ytterligare 10 poäng i ämnet informationsteknik.

Sökande till grundkursen skall ha allmän behörighet för folkhögskole- Erfarenhet från föreningsliv och folkrörelsearbete är en merit. studier.

Antagning av elever sker i två steg: (1)_Al1a sökande skall skriftligen motivera varför de söker till utbildningen. (2) Efter bedömning av ansökningarna, dar förmågan att motivera sitt intresse spelar stor roll, kallas en del av de sökande till intervju.

5.1.2.5 Södra Vätterbygdens folkhögskola

Tvåårig medieutbildning som har en klar yrkesinriktning och vill ge en grundlig utbildning i allmänjournalistik och mediepr0duktion.

- Grundkurs (ljud, bild och tidningsjournalistik), årskurs 1, möjlighet till tre veckors praktik; 12 - 16 elever.

Grundkursen vänder sig till dem som önskar få en grundläggande inblick i mediefrågor och viss färdighet i att använda olika medier, främst det tryckta ordet samt radi0mediet.

Under grundkursen ägnas sex veckotimmar åt vardera tidningsjournalistik, TV-produktion och radiojournalistik.

- (ljud eller tidningsjournalistik), årskurs 2, möjspecialisering lighet till tolv veckors praktik; 12 - 16 elever (6 - 8 elever per grupp)-

Tolv timmar per vecka ägnas åt ljud eller tidningsjournalistik/ redigering.

Under fyra veckor arbetar eleverna självständigt med ett specialarbete, typ undersökande journalistik. Fem veckor är avdelade för en specialkurs i TV-produktion.

N ärradion i Jönköping, Vâttervåg 98,5, har sin samordningscentral på skolan och ger eleverna möjlighet att arbeta under helt realistiska förhållanden under radioutbildningen. Den lokala kabel-TV-kanalen ger eleverna samma realistiska förhållanden underTV-utbildningen.

Parallellt med grundkurs och specialisering löper en högskolekurs i ämnet massmediekunskap omfattande 20 poäng och anordnad i samarbete med högskolan i Jönköping.

är tvåårig gymnasieskola eller motsva- Inträdeskrav för grundkursen eller annan likvärdig utbildning eller att rande folkhögskoleutbildning Posisökande fyllt 25 år och har minst fyra års arbetslivserfarenhet. i kommunikation och media tivt âr om sökande har högre specialkurs eller har allmän från från gymnasieskolan linje med medieinriktning

folkhögskola.

grundkursen eller Specialiseringen vänder sig till dem som genomgått sätt har förvärvat kunskaper för att klara kursen. på liknande

skall motivera sin ansökan och bifoga Den som söker till grundkursen en A4-sida med ett personporträtt i ord. Den skriftliga motiveringen som kallas till och personportrâttet spelar stor roll vid valet av sökande, där antagningsprov, ett urvalsprov i två steg. I andra urvalssteget,

hälften av de kallade får delta, ingår intervju.

5.1.2.6 iakttagelser om elevurval

journalistkurser kan be- De här uppmärksammade folkhögskolornas även om detta inte direkt framtraktas som eftergymnasial utbildning, till kurserna.Det skall går av de formella krav som gäller for antagning under att de som blir antagna som elever har i sammanhanget strykas både i fråga om utbildning och i fråga en mycket varierande bakgrund, om arbetslivserfarenhet.

mediekurserna finns det Till de ovan presenterade yrkesinriktade endast ett begränsat antal kan beredas plats, många sökande. Eftersom form av antagningsförfarande ett urval gör skolorna genom någon bland de sökande.

Strömbäck och Södra Vät- Urvalet av elever sker på olika sätt. Skurup, har regelrätta inträdesprov (Strömbäck i två steg och Södra terbygden och Kalix tar ut sina elever Vätterbygden i tre steg), medan Kaggeholm av sökandes bakgrund, personliga referenser och de prov med ledning att skriva och berätta, som skall bifogas ansökningshandpå förmågan lingarna.

Högskolans antagning av elever till journalistlinje bygger numera enbart på betygspoäng och arbetslivserfarenhet inom - i förhållande till antalet sökande - procentuellt fördelade grupper. Journalisthögskolornas antagningsförfarande skiljer sig således markant från de här berörda folkhögskolorna. Även de två folkhögskolor som inte använder sig av urvalsprov i egentlig mening tar vid urvalet av elever avgörande hänsyn till de sökandes förutsättningar och intresse för en yrkesmassig ml! inom tryckta medier eller inom ljud respektive ljud/bild-medier.

Även om betydelsen härav inte bör överbetonas, kan det inte uteslutas att folkhögskolornas person« och anlagsorienterade antagningsmodell ger elever med en mer målinriktad studiemotivation än journalisthögskolornas opersonliga poängmodell. I varje fall har folkhögskoleeleverna före sina studier visat prov på sin Förmåga att behandla svenska språket och dessutom skriftligen måst redovisa sina motiv och sitt intresse for utbildningen. I en yrkesutbildning där såväl Samhällsorienterande kunskaper som praktiska färdigheter skall inhämtas under en relativt kort studiegång, torde detta förhållande ge folkhögskolorna en inte oviktig pedagogisk fördel.

5.2 Aspirantutbildning inom pressen

En ny väg tilljournalistyrket öppnades - eller om man så vill: en gammal vâg öppnades åter -, då TA och SJF hösten 1985 träffade ett nytt kollektivavtal om aspirantutbildning. Aspirantvägen, eller som den tidigare kallades volontärvägen, fanns egentligen långt innan det fanns någon skolmässig journalistutbildning. Denna lärlingsvág till journalistyrket blev emellertid nästan helt blockerad i och med att lagen om anställningsskydd trätt i kraft. SJF hävdade då att den som blev aspirant hade en tillsvidareanställning. TA hade en annan uppfattning men drev inte frågan till Arbetsdomstolen. Parternas olika lagtolkning prövades alltså inte. Ipraktiken ledde detta till att företagen inte vågade ta in aspiranter, eftersom de fruktade att de därmed givit fast anställning åt en aspirant om vilkens förutsättningar att arbeta såsom journalist de ingenting kunde veta förrän efter några månader.

mellan TA och SJF så Detta problem har lösts i det nya aspirantavtalet är visstidsanställd de första sex månaderna, då anställatt aspiranten Under de fem förningen kan upphöra efter en månads uppsägningstid. sta mânaderna skall alltså avgöras om aspiranten har förutsättningar och är lämplig for journalistyrket. Efatt tillgodogöra sig utbildningen ter sex månader blir aspiranten tillsvidareanställd.

är utförligare och avsevärt mer konkret än ti- Det nya aspirantavtalet avtal innehåll. Aspiranten digare i fråga om aspirantutbildningens skall ges allsidig praktisk utbildning med huvudsaklig inriktning på och redigering. En redaktionell arbetsledare nyhetsarbete, reportage skall ha ansvar för utbildningen och i samråd med journalistklubben samt en förteckning över mategöra ett skriftligt utbildningsprogram rial och litteratur. Som bilaga 5 återges Riktlinjer for aspirantutbild-

ning på redaktion.

omfattar inte bara skrivande journalister utan också Aspirantavtalet Avtalet inom t.ex. fotograf- och layoutelever. gäller aspirantutbildning pressen. Det omfattar inte SR-koncernen.

fick sitt kontrakt med Gefle Dagblad den 20 janu- Den forsta aspiranten ari 1986. Sedan dess har ytterligare ett 20-tal aspiranter börjat sin utbildning, de flesta såsom skrivande journalister men några såsom foto- Det finns aspiranter under utbildning på graf- och layoutaspiranter. Veckotidningar och Specialtidningar och inom dagspressen på landsortstidningar men såvitt bekant inte på någon storstadstidning.

utredaren fått ta del av är mycket ambitiösa och De utbildningsplaner detaljerade. Litteraturhänvisningar görs ifråga om t.ex. samhällskunarbetsrätt och massmediekunskap. Litteraturskap, ekonomi, statistik, studierna förväntas aspiranten bedriva vid sidan om sin tjänstgöring på redaktionen. Några kontroller av aspirantens kunskapsinhämtning från litteraturen görs dock inte i form av förhör eller tentamina.

5.3 Högre specialkurs vid gymnasium

Läsåret 1984/85 genomfördes for Forsta gången en högre specialkurs Kommunikation och media, vid tre gymnasier, Schillerska gymnasiet, Göteborg, Anderstorpsskolan, Skellefteå, och Stjerneskolan, Torsby. En nästan identisk kurs anordnades också vid Szt Eskils skola i Eskilstuna, men där såsom en regionalt arbetsmarknadsanpassad kurs. Läsåret 1985/86 tillkom högre specialkurs vid gymnasier i Stockholm, och Lund, och specialkursen har därefter startats också i Jön- Uppsala köping, Helsingborg, Halmstad, Lidköping och Örebro.

Utbildningsmålet for specialkursen Kommunikation och media var att de studerande skulle

- lära känna förutsättningar, arbetssätt och arbetsmarknad inom yrkesområdet kommunikation och media,

- utveckla sin egen talang och få möjlighet att bedöma vilken specialisering inom området de främst bör inrikta sig på,

- förbereda sig for fortsatt utbildning och arbete inom området.

innehåller följande timplan: Den mycket ambitiösa läroplanen

Ämne Antal vecko- Därav i delad timmar klass

3 Bild- och textanalys Svenska 4 3 2 0rd- och textbehandling 4 Mediakunskap 2 Informationssökning 4 4 Grafisk formgivning 3.5 1 Journalistik 3,5 1 Intern och extern information 3,5 1 Reklam Film och video 3,5 3 Timme 1 till förfogande Summa veckotimmar 35

En klass får ha högst 30 elever, men har den 17 eller fler elever får den

delas.

Eleverna skall om möjligt beredas praktik nâgra veckor på arbetsplatser inom området kommunikation och medier. Det anges att kursernas utformning förutsätter nära samarbete med reklambyråer, tidningsbildleverantörer, videoföretag etc. och radioredaktioner,

Inom SÖ har en rapport om erfarenheterna det Första året tagits fram. om Kommunikation och media; högre specialkurs läsåret Rapport bl.a. att elevantalet blev 1984/85. (5040-85:710). Av rapporten framgår 16 i Torsby och 14 i Eskilstuna. Under- 16 i Göteborg, 12 i Skellefteå, visningssituati0nen - heter det i rapporten - blir ohållbar om ett flerdär det är nödvändigt med arbete en tal elever måste dela på utrustning och en i taget.

konstaterar att den högre specialkursen varit mycket upp- Rapporten Den kräver starkt av de arrangerande skolorna. skattad. engagemang

Lokaler, utrustning och lärarkompetens kan utgöra svårlösta problem.

När kursen planerades tänkte man sig även en tredje termin med grenarna Information och Journalistik. Remissinstanser inom informations- och journalistikområdet var emellertid negativa till Kommunikation och media som en praktiskt inriktad kurs som avsågs förbereda for arbete. Enligt rapporten gällde den negativa inställningen sarski lt den tänkta terminens grenar Information och journalistik. Man ansåg redan nu arbetsmarknaden för journalister vara kritisk. De välkomnade dock en studieförberedande mer teoretisk kurs där eleverna kunde bekanta sig med olika delar av mediavärlden och utröna vilken vidareutbildning de hade håg och fallenhet for. Ett genomgående problem i dessa åtrådda utbildningar tycks nämligen vara avbrott och studiesvârigheter på grund av felslagna förväntningar på respektive utbildning och yrkesområde.

SÖ beslutade med hänsyn till remissinstansernas påpekande att i varje fall tills vidare inte anordna någon tredje termin. Och den föreslagna formuleringen i utbildningsmålen öka sina möjligheter att få arbete eller fortsatt utbildning inom området ändrades till det mjukare förbereda sig för fortsatt utbildning och arbete inom området.

I rapporten konstateras att en tredje termin endast bör initieras lokalt eller regionalt, eftersom den helt uppenbart måste skräddarsys efter regionens arbetsmarknad, närliggande utbildningsformer inommediaområdet och skolornas med tiden förmodligen alltmer särpräglade kompetens.

Det är tydligt att mediernas värld attraherar. Det finns en bred efter-

frågan på utbildning, både från dem som vill utbilda sig för yrkesverk-

samhet inom massmedierna och från dem som vill öka och fördjupa sin kunskap om massmediernas funktion i samhället. Att döma av utvecklingen hittills inom medieutbildningen torde man därför inte behöva fråga sig om utan endast när och var den redan etablerade högre specialkursen kommunikation och media först utökas med en tredje termin.

6 HÖGSKOLANS FORTBILDNING

FOR J OURNALISTER

6.1 Längre fortbildningskurser

När Jubu 1975 föreslog en förlängning av journalistutbildningen med en femte termins fordjupningsstudier, menade J ubu att fördjupningsterminen skulle kunna tjäna som fortbildning för personer som har journalistisk yrkeserfarenhet. Det skulle vara möjligt att välja antingen en studieväg som ger 20 poäng under en termin eller också endast någon enstaka kurs. Någon konkurrens till FOJO skulle detta förslag inte innebära: Med de förutsättningar för verksamheten vid F OJO bygger på är det inte realistiskt att ordna kurser av den längd det här är fråga om.

Jubus forslag om en femte termin i direkt anslutning till de fyra föregående terminerna forverkligades inte. Istället inrättades en påbyggnadstermin. Den skulle vara öppen för journalisthögskolans elever sedan de efter avslutade BOpoängsstudier haft minst ett års anställning i yrket. Den skulle också vara Öppen for journalister som inte genomgått högskolans grundutbildning men som hade minst fyra års yrkeserfarenhet.

Påbyggnadslinjen blev inte attraktiv. Den lockade så få elever att den avvecklades, försti Göteborg 1982 och sedan i Stockholm 1983.

J HG och J HS har under årens lopp anordnat ett antal fortbildningskurser, JHS tack vare sina större ekonomiska resurser de flesta kurserna.

Läsår Ämne Poäng Institution

1984/85 Vetenskapsjournalistik 10 J HG 10* JHS Att gestalta teknik Samspelet text, foto, 5 JHS teckning U-landskunskap 10* J HS/SIDA Datorema och samhället 10* J HS 1985/86 Vetenskapsjournalistik 10 JHG 5* JHS/SIDA U-landskunskap Ekonomi 10* JHS 10 J HS Nyhetsjournalistik 1986/87 5* JHS/SIDA U-landskunskap 10 JHS Nyhetsjournalistik

har markerats med asterisk. Kurser som givits såsom distanskurser När SIDA nämnts i samband med JHS kurser i Ulandskunskap beror det på att kurserna finansierats av SIDA. Övriga kurser har finansierats av ordinarie anslag.

JHS har dessutom 1985 och 1986 anordnat IO-poängskurs för aktiva i Massmedier Kurserna har finansierats av forskare och journalistik. forskningsrådsnämnden.

Kostnaderna for fortbildningskurserna varierar beroende på ämne. En kostar 40 - 50 000 kr. och ytterligare 10 - 15 000 kr. om IO-poangskurs den ges på distanskurs. Kurserna har vanligtvis varit mycket över-sökta.

6.2 Korta kurser vid FOJ O

for journalister har nått så många som de korta fort- Ingen utbildning av FOJO i Kalmar. Ombildningskurser som i drygt 15 år anordnats och med 10 - 20 deltagare, har kring 500 kurser, vanligen veckolånga anordnats sedan FOJ O startades 1972 såsom försöksverksamhet på forslag av den dåvarande samarbetsnåmnden för journalisthögskolorna.

FOJOs verksamhet permanentades fr.0.m. budgetåret 1974/75. Tre år senare blev den dittills fristående institutionen en del av högskolan i Kalmar. Också sedan FOJO inordnats i högskoleorganisationen arbetar den 1972 inrättade Nämnden for fortbildning av journalister. I denna ñnns representanter for SJF, TA, högskolansjournalistlinjer och allmänintresset (två riksdagsledamöter).

Verksamheten de senaste åren har sammanfattats så här (uppgifterna från UHÄs verksamhetsberättelser):

*) Perioden 1977/78 - 1982/83 erhöll FOJO ett särskilt anslag för utbildning i ny teknik av såväljournalister som grafiker.

Varje år anordnar F OJ O ett 30-tal kurser, dels i ämnen som ingåri högskolans journalistutbildning (till dessa antas normalt inte den som genomgått sådan utbildning), dels i andra ämnen. Kursutbudet 1987 ger en representativ bild av F OJOs utbildningsprogram:

Våren 1987.- Hösten 1.987:

Kriminaljournalistik Redigering I

Den regionala obalansen Konsumentjournalistik

Ungdomsjournalistik Bildjournalistik I Kreativt skrivande Kommunaljournalistik I Redigering II Faktasökning Lokal kulturjournalistik Skolan Sportjournalistik Nyhetsgrañk Kommunaljournalistik II Länsstyrelse - länsorgan

H Reporterkurs I Bildjournalistik Medicinjournalistik - aids Näringslivsbevakning Redaktionell planering Modern svenska Makten över maten Arbetsmarknadsjournalistik Bild och text i samarbete - Modern svenska Yrkesetiskt seminarium seminarium Redaktionell planering Miljövårdsjournalistik i Reporterkurs II Invandrare - flykting I Nordisk kurs om journalisti- Företagsekonomi Offentlighet och sekretess ken på 1990-talet

Av den sammanfattande redovisningen framgick att ca 500 journalister per år deltar i FOJOS kurser. Dubbelt så många söker. Verksamheten och antagningen till kurserna regleras i Förordning med bestämmelser för fortbildning av journalister (meddelad av regeringen 17 maj inledes 1974, ändrad 30 december 1976; UHÄ FS 1977:9). Förordningen med Följande:

meddelas med n§ 1 För yrkesverksamma journalister fortbildning i samhällets, individens samt huvudsakligen de utgångspunkt små och medelstora tidningarnas behov.

§2 Grunden för urval mellan behöriga sökande är den sökandes behov av utbildning.

kan därutöver i en PM som Om antagningen återges några punkter FOJO producerat:

Journalister utan formell yrkesutbildning och med många âr i yrket har företräde framför övriga sökande.

Äldre journalister med bristande yrkesutbildning och få år i yrket (andra karriären) bereds platsi möjligaste mån.

Antalet FOJO-kurser per journalist maximeras till fem de senaste fem åren.

* Varje journalist kan gå två kurser per läsår. (Kurserna i ny teknik räknas utanför denna kvot.)

I FOJ Os PM framhålls att kurserna i forsta hand riktar sig till journalister på lokaltidningar och på lokalradion. Men varje kurs brukar ha någon eller några deltagare från övriga kategorier: storstadstidningar, frilans, facktidskrifter, Veckotidningar, Sveriges Radio-koncernen.

En bidragande orsak till att FOJ 0 får många sökande till sina koncentrerade och i pedagogiskt avseende intensiva fortbildningskurser är de speciella studiesociala villkor som gäller. Dessa villkor låg till grund for verksamheten redan då FOJO startades och innebär att högskolan bekostar såväl resa som kost och logi for kursdeltagarna. FOJO har ett eget internat med 35 enkelrum och har avtal med en restaurang i anslutning till internatet, som finns i samma kvarter som FOJOs undervisningslokaler. En annan bidragande orsak är att kursdeltagare, vars anställningsvillkor regleras av kollektivavtalet mellan TA och SJF, dessutom har lön under kurstiden.

7 ARBETSMARKNADEN FÖR

JOURNALISTER

7.1 Inledning

Hur stor är journalisternas arbetsmarknad och hur utvecklas den? Lagesbeskrivningar och prognoser ser inte alldeles lika ut om de kommer från arbetsmarknadsstyrelsen, från Statistiska Centralbyrån eller från någon av branschens organisationer. Det beror på att varje beskrivning påverkas av hur beskrivaren definierar journalistyrket.

Utredaren har valt att utgå från SJFs definitioner och statistik, eftersom SJ F har de flesta journalistiskt verksamma såsom medlemmar. Organisationsanslutningen är hög bland journalisterna. Andra definitioner skulle inte på något avgörande sätt ändra grunderna for bedömningar av journalisternas arbetsmarknad, arbetslösheten bland journai lister etc.

7.2 SJ Fzs journalistdeñnition

SJF-medlem kan den bli som är anställd vid svensk eller i Sverige verksam tidning, nyhets- eller bildbyrå, radio eller television och som tillhör någon av följande personalkategorier (SJFs stadgar):

fotograferande, skrivande och/eller redigerande medarbetare samt aspirant och fotoelev, reporter och/eller producent i radio-tv, korrekturlä-

sare och motläsare, filmfotograf och filmredigerare, tecknare och lay-

outmedarbetare, layoutelev, telefonmottagare samt teleprinterskrivare. Också andra verksamma kan bli medlemmar. Journajournalistiskt listiskt verksam är enligt stadgarna den som självständigt framstälbedömer eller bearbetar redaktionellt material avsett for ler, väljer, massmedier. Till denna hör platsredaktörer med blandad kategori tjänst, pressombudsmän och andra medarbetare i press- och informaeller tionsavdelningar i offentlig tjänst, vid vissa ideella organisationer och motvid vissa branschorganisationer, personaltidningsjournalister svarande, medarbetare vid programproduktion för radio-tv, videogram samt arkivarier. Frilans skall for medlemskap dokuetc., frilansar dels minst ett års verksamhet i yrket, dels att journalistik är mentera dels att inkomsterna överstiger 3 800 kr. huvudsaklig sysselsättning, 1986). Dessa krav på dokumentation från frilansar per månad (oktober i Journalisternas ersammanhänger med det samtidiga medlemskapet kända arbetslöshetskassa.

Personer som arbetar med informationsuppgifter åt företag kan inte bli eller vara medlemmar i SJF. Detsamma gäller s.k. kundredaktörer. Journalist i arbetsgivareställning kan heller inte tillhöra arbetstagarei redaktionsledande ställning är organisationen. De flesta journalister emellertid medlemmar i SJF. Antalet som blivit informatöjournalister stort. Ju fler informatörer högskolan utrer åt företag är inte särskilt desto större konkurrens får journalisterna om sådana arbetsbildar, Men till vissa informatörstjänster kommer sannolikt journauppgifter. lister även fortsättningsvis att ha företräde till följd av sina kunskaper - kolleger - inom om hur medierna fungerar och sina personkontakter medierna.

7.3 J ournalistkåren: utveckling, struktur

i SJF ökat Under perioden 1982 - 1986 har antalet aktiva medlemmar med 1 887, varav 1 146 kvinnor. Drygt en tredjedel av medlemsökningen gäller journalister som arbetar inom radio och TV. Denna ökning beinom SR flyttat sin ror delvis på att en stor del av journalistgruppen hemvist från Svenska Industritjänstemannaforbundet till SJF. fackliga

Tabell 7.1 visar ökningen av SJFs yrkesverksamma medlemmar 1982 - 1986. Tabell 7.1 Aktiva (yrkesverksamma) medlemmar i SJF.

Tabell 7.2 SJF -medlemmarnas fördelning på olika medier samt antalet frilansar den 31 december 1985.

informatörer Frilansar 572 276 848

10 825

Tabell 7.2 visar sJFqnedlemmarnas fördelning den 31 december 1985 på olika medier samt antalet frilansar. Av den statistiska fördelningen framgår inte att ca 300 journalister arbetar på tidningar som utkommer två till fem dagar i veckan. Den visar ändå de väsentliga dragen i journalistkårens sammansättning.

Årsskiftet 1985/86 var medelåldern inom SJFs medlemskår 39,7 år. Nästan 60 procent av medlemmarna fanns inom storstadsområdena, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö. Mer än 80 procent av frilansarna fanns i Stockholm och Göteborg.

7.4 Arbetsmarknaden: stagnation, arbetslöshet

växte arbetsmarknaden förjournalister kraf- Under 1960- och 70-talen nästan fördubblades, från ca 6 000 till 11 000 tigt. SJFzs medlemsantal medlemmar. Tillväxten har därefter dämpats. Samma bild av arbetsmarknadens utveckling ger SCBs arbetskraftsbarometer, en årlig enkätundersökning om arbetsmarknadslåget för personer med bl.a. jour- Enkäten når 65 arbetsgivare, vars anställda utgör ca nalistutbildning. Enkäterna under 80-talet visar att - i en femtedel av journalistkåren. förhållande till efterfrågan - tillgången på arbetssökande utan yrkeserfarenhet är mycket god, medan tillgången på arbetssökande med yrkeserfarenhet i stort sett motsvarat efterfrågan, utom 1984 och 1985 då också i arbetskraftsbarometern visade god tillgång på arbetssökande att arbetskraftsbarometern kommer denna grupp; och det är sannolikt både 1986 och 1987, när enkätsvaren redoatt visa på samma situation visas. Bara i vad SCB kallar skogslänen ser bilden något annorlunda ut: efterfrågan är vissa år större än tillgången på yrkesutbildade journalister.

kan också studeras i arbetslöshets- Utvecklingen på arbetsmarknaden Denna kommer från Journalisternas erkända arbetslösstatistiken. hetskassa och gäller alltså medlemmar i kassan, tabell 7.3. År 1981 utorde antalet medlemmar som fick ersättning 199, antal ersatta dagar per kassamedlem var uppgick till 11 040 och antalet ersättningsdagar medlemmar med ersättning stigit till 721, er- 1,26. 1986 hade antalet satta dagar till 47 466 och ersättningsdagar per medlem till 4,08.

Arbetslösheten varierar under året. Det har ibland påståtts att arbetslösheten under sommarmånaderna, då det brukar är nästan obefintlig finnas gott om semestervikariat. Det är emellertid ett felaktigt påståminskar, men den upphör inte. Det framgår av arende. Arbetslösheten

betslöshetskassans månadsstatistik for 1986, tabell 7.4. Statistiken visar att antalet medlemmar som uppbar ersättning uppgick till i genomsnitt drygt 200 under vardera av månaderna juni, juli och augusti. Situationen har varit relativt sett densamma under perioden 1981 - 1986.

Arbetslösheten är koncentrerad till storstadsområdena. Det framgår såväl av SJFs statistik som av uppgifter från AMS om antalet arbetslosa, anmälda på arbetsförmedlingarna. För perioden november 1986 april 1987 redovisar AMS följande arbetslöshetssiffror for hela landet och för storstäderna. (AMS uppgifter omfattar även andra journalister än medlemmar i J ournalisternas erkända arbetslöshetskassa och i viss utsträckning även kulturarbetare som inte är journalister. Journalisterna hänförs nämligen till AMS kulturarbetsformedling.)

Tabell 7.3 Statistik från Journalisternas erkända arbetslöshetskassa. Antal med- Antal ersatta Ersättnings-

Tabell 7.4 Arbetslösheten månad för månad 1986. (Uppgifter från arbetslöshetskassan). Antal medlemmar Antal ersatta

April 240 3 139,5 Maj

Augusti 286 4 397,5 September

47 466

Nov -86 Dec -86 Jan -87 Feb -87 Mar -87 Apr-87 457 466 507 433 403 403 Totalt Därav i storstäderna

Den återgivna AMS-statistiken visar att drygt 70 procent av antalet arfinns i storstäderna. (Av SJFs medlemmar arbetar betslösa journalister Att så stor andel av de arbetsknappt 60 procent i storstadsområdena.) i de stora städerna att lösa återfinns synes bero på att många föredrar frilansa eller vara arbetslösa framför att söka arbete som förvikariera, utsätter byte av bostadsort.

Av betydelse för arbetslösheten är självfallet de störa förändringar som ägt rum inom pressen de senaste åren. Stockholms-Tidningens utgivning upphörde 1984 och Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidnings utgivning 1985. Andra halvåret 1986 övergick Västgöta-Demokraten i Borås och Kronobergaren i Växjö från sexdagars- till endagsutgivning. Innevarande år har två tidningsföretag i Stockholm gått i konkurs Saxons och Huvudstadspress - vilket medförde att ytterligare ett antal arbetstillfällen för journalister försvann.

AMS redovisar varje månad antalet nyanmälda lediga platser. Vanligen motsvarar de ungefär tio procent av antalet anmälda arbetssökande journalister. Proportionen arbetssökande/lediga platser är annorlunda under januari och februari. Under dessa två månader anmäls sommarvikariaten till arbetsförmedlingarna, vilket främst i storstäderna förändrar relationen nyanmälda lediga platser/arbetssökande. Även under januari och februari är dock antalet arbetssökande större än antalet lediga platser.

Arbetslösheten bland journalisterna har ökat varje år under 1980-talet. I jämförelse med andra grupper kan dock arbetslösheten inom journalistkåren betecknas som låg. Antalet ersättningsdagar per medlem 1986 i samtliga landets erkända arbetslöshetskassor var 7,09 mot 4,08 i journalisternas a-kassa.

En sådan genomsnittssifTra ger dock ingen bild av hur arbetslösheten drabbar den enskilde arbetssökande. Många SJFmedlemmar var arbetslösa långa perioder. Av 380 arbetslösa hade inte mindre än 316 varit arbetslösa 65 eller fler dagar. Detta visar följande uppgifter om arbetslöshetens längd, som Journalisternas erkända arbetslöshetskassa tagit fram per den 21 april 1987:

65-129 dagar 130-258 dagar 259 och fler Antal medlemmar dagar

34 48 42 Män - 41 52 42 Kvinnor

Därav åldersgrupp 25 24 8 25-29 år 28 42 46 30-39 år 12 19 20 40-49 år

koncentrerad till stor- Som framgåtti det föregående är arbetslösheten arbetslösa väljer att stanna kvar i storstäderna. Många journalister stadsområdena även om det finns lediga platser på andra håll i landet. härtill kan vara att de inte riskerar sin rätt till En av förklaringarna från arbetslöshetskassan, eftersom kulturarbetsförmedlingersättning en inte lämnar när en journalist tackar nej till erbjudet någon rapport skall meddela arbete. Vanligtvis gäller annars att arbetsförmedlingen arbetslöshetskassan och tillsynsmyndigheten (AMS försäkringsenhet) avvisar arbete, som förmedlingen bedömt om en kassamedlem erbjudet vara lämpligt. Efter sådan rapportering skall kassan och försäkringsenheten pröva medlemmens rätt till ersättning.

från kulturarbetsförmedlingen kan alltså vara Utebliven rapportering orsak till att antalet arbetssökande journalister förblir en bidragande stort i storstadsområdena.

arbetslösa året runt större än Totalt sett är dock antalet journalister Det kan emellertid inte uteslutas att den tillgången på lediga platser. i Stockholm och Göteborg har ett förhållandevis höga arbetslösheten samband med den nuvarande lokaliseringen av högskolans journalistutbildning. Utredaren återkommer till denna fråga i avsnitt 9.8.

7.5 Arbetsmarknaden: pensionsavgångar

växte starkt under 1960- och 70-ta- Arbetsmarknaden för journalister len. Under 80-talet har tillväxten varit svag. Olika prognoser antyder

en stark medieexpansion de närmaste åren, främst ifråga om de elektroniska medierna. Det är dock långt ifrån säkert att denna expansion leder till särskilt många fler arbetstillfällen för journalister. En ökning av antalet programtimmar i TV betyder inte att antalet produktionstimmar ökar i samma mån. Det internationella programutbytet är omfattande och programtillväxten kan gälla program som inte produceras av journalister. Det finns heller inga tecken som tyder på att dagspressen skulle expandera de närmaste åren. Utvecklingen for övrig press är svårare att bedöma, i synnerhet dess inverkan på journalisternas arbetsmarknad.

Utredaren har avstått från att låta göra några prognoser som skulle kunna beskriva journalisternas framtida arbetsmarknad. Tidigare prognoser har visat sig foga träffsäkra. Det var lätt att dra ut trender. Trendbrotten var svårare att förutse. Utredaren har funnit prognoser ha mindre värde för det begränsade syfte de skulle kunna ha i föreliggande sammanhang, nämligen såsom underlag för synpunkter på den framtida dimensioneringen av högskolans journalistutbildning.

Ett visst underlag for bedömning av utbildningens dimensionering kan man få genom att studera åldersfördelningen bland SJ Fs medlemmar. I tabell 7.5 är SJF-medlemmar födda 1923 - 1937, totalt 2 550 stycken, fördelade på Födelseår. (Uppgifterna är hämtade från SJFs medlemsmatrikel per den 31 december 1984.)

Av tabell 7.5 kan man utläsa att enbart pensionsavgångarna de närmaste 15 åren skapar ett rekryteringsbehov av ca 2 500 journalister. Mot bakgrund av den rörlighet som hittills kännetecknat journalistkåren torde det inte vara alltför djärvt att utgå från att minst lika många kommer att lämna yrket av andra skäl än uppnådd pensionsålder. Mycket försiktigt kan nyrekryteringsbehovet uppskattas till minst 5 000 personer under den närmaste lö-årsperioden. Med oförändrad dimensionering utexaminerar högskolans journalistlinjer under samma tidsrymd 3 600 elever.

Tabell 7.5 Antal SJF-medlemmar med födelseår 1923-1 937. i

168 1931

Sedan 1967, då utbildningen förlängdes till två år, har ca 5 000 elever

högskolans journalistutbildning. Detta antal har långt ifrån genomgått har motsvarat rekryteringsbehovet av journalister. Övriga nyanställda

kommit till journalistyrket på andra vägar.

från Mindre än hälften av journalistkåren har journalistutbildning som högskolan. Andelen är ännu lägre bland de äldre journalisterna, innan högskoleutbildningen fanns. Det började sin yrkesverksamhet förändring de närmaste åren av andelen högblir ändå ingen radikal om journalistlinjerna också fortsättningsskoleutbildade journalister, vis utbildar 240 journalister per år.

Utredaren anser för sin del att utbildningens dimensionering inte bör ändras, främst av tre skäl: - arbetsmarknadsläget motiverar ingen utökad utbildning; - ingen väsentlig förändring av arbetsmarknadsläget kan skönjas; - medierna kommer också i framtiden att vilja rekrytera jour-nalister med olika erfarenheter och olika utbildningsbakgrund.

8 J OURNALISTROLL OCH YRKESIDENTITET

8.1 Massmediers och journalisters uppgifter

Målet för journalistlinjens utbildning beskrivs i studieplanerna för J HG respektive J HS. Journalistutbildningen sägs utgöra en del av den svenska mediepolitiken, vars övergripande mål är att massmedierna skall medverka till att förstärka och fördjupa den svenska demokratin.

Detta övergripande mål formulerades i ett mediepolitiskt sammanhang, inte utbildningspolitiskt. Formuleringarna återfinns nämligen i 1972 års pressutredning (SOU 1975:79, kap. 6), som också formulerade massmediemas fyra främsta uppgifter: * Massmedierna bör ge den information som är nödvändig for att medborgarna skall kunna ta ställningi samhällsfrågor. De förtroendevalda bör genom massmedierna få löpande information om enskilda och organisationers uppfattningar i politiska frågor. _ * Massmedierna bör fristående eller som språkrör for organiserade samhällsintressen kommentera skeendeti samhället. * Massmedierna bör som allmänhetens företrädare och granska kontrollera de inflytelserika i samhället. * Massmedierna bör främja en kommunikation inom och mellan politiska, fackliga och ideella grupper i samhället.

Pressutredningens beskrivning av massmediemas uppgifter i ett demokratiskt samhälle har vunnit stor acceptans och åberopas ofta imediepolitiska och andra sammanhang. Det var emellertid först 1981 som

då riksdagen behandladen i ett sammanhang fick laga kraft, nämligen de Dagspresskommitténs förslag till .förändringar av stödet till dagstid- (SOU 1980:32). Efter riksdagsbehandlingen utfärdades en ny ningar stöd till dagstidningar (SFS 1981:409), i vars Förordning om statligt bestämmelser det heter att dagspressen medverkar i sträinledande vanden att förstärka och fördjupa den svenska demokratin genom att informera om och kommentera vad som sker i samhället, genom att den verksamhet som utövats av de inflytelserika och genom att granska kommunikation inom och mellan politiska, fackliga och andra främja ideella grupper.

för massme- De för mediepolitiska syften 1975 formulerade grunderna diepolitiken användes kort därefter såsom en grund för journalistutsom förklarades vara ett led i samhällets mediepolitik bildningen, vid i Stockholm, våren (utbildningsnämnden journalisthögskolan 1977); och de används alltså idag. Det bör dock påpekas att journalistmåste omfatta även andra massmediefunktioner (och arutbildningen - t.ex. att underhålla - än de som ansetts betsuppgifter for journalister) motivera statliga mediepolitiska insatser.

I institutionernas återfinns emellertid inte det mål utbildningsplaner för journalistutbildningen som formulerades då journalisthögskolorna inrättades (prop. 1967:43, sid. 24):

bör sålunda ge de studerande vana Den journalistiska yrkesträningen söka efter källor, att kritiskt och metodiskt granska att systematiskt tillgängligt material samt att korrekt - vad gäller såväl innehåll som språklig utformning - presentera information.

I direktiven för J ubu påpekades att Någon anledning att ompröva desinte. Jubu fann heller anledning att föreslå sa mål föreligger ingen av målen för journalistutbildningen men betonågon ny formulering nade att högskolans allmänna utbildningsmål skulle gälla även journa-

listutbildningen.

har alltså inte formulerats. Om stats- Något nytt mål för utbildningen anser att de av 1975 års pressutredning formulerade - och makterna

mediepolitiskt motiverade - uppgifterna skall gälla även journalistutbildningen och att denna utbildning skall anses vara ett led i mediepolitiken, kan det finnas skäl att aktualisera detta i samband med en översyn av högskolansjournalistutbildning.

8.2 Journalistens roll

JHG och JHS presenterar båda beskrivningar av Journalistens roll. Linjenämnden for J HG beskriver journalistrollen på följande sätt:

Skall massmediernas demokratiska uppgift kunna uppfyllas måste journalisten ha sådana kunskaper att han kan kritiskt granska samhällets politiska, ekonomiska, sociala och ideologiska strukturer. Journalisten måste både kunna ställa relevanta frågor och sätta ifråga. Journalisten måste också ha förmåga att väcka publikens intresse for sin information, stimulera intellekt och känsla och skapa lust till aktivitet. Målet för bra journalistik är att den ger medborgaren sådana kunskaper som gör det möjligt for honom att aktivt delta i samhällsprocessen och därigenom påverka sina egna levnadsvillkor.

Isamhällsdebatten deltar inte alla lika aktivt eller på samma villkor. Den mediepolitik, som riksdagen fastställt, betonar massmediernas betydelse när det gäller att utjämna dessa olikheter. Journalisten måste sträva efter att ge information och att göra sig till tolk for dem som har svårast att göra sig hörda.

God journalistik måste bygga på solidaritet med mottagaren. Med solidaritet menas att journalisten väljer att beskriva sådana fakta och sammanhang som han bedömer som relevanta for mottagaren och presentera dessa på ett sakligt och korrekt sätt.

JHG:s utbildningsplan fastställdes av linjenämnden 7 november 1983. JHS använder alltjämt den beskrivning av journalistrollen som fastställdes 1977 av dåvarande utbildningsnämnden. Den skiljer sig inte mycket från JHGzs beskrivning. JHS påpekar dock att journalisten skall visa på vägar att åstadkomma förändring, väcka publikens in-

väcka eftertanke, ge information till dem tresse för sitt budskap, Solidariteten med läsaren som har svårast att skaffa sig information. och röstsvaga i motsats till skall i första hand gâlle de informationsekonomiska och politiska makthavare. J HS tillägger:

med läsaren innebär samtidigt att läsaren ges möjlig- Men solidaritet inte bara företeelser i samhället utan även het att kritiskt granska journalistens beskrivning av samhället och på vilket sätt denna betinghistoriska och ekonomiska villkor. Läsaren får inte bli as av mediernas ett objekt för instruktion och påverkan.

mer di- Även om JHG:s rollbeskrivning kan sägas vara något kyligare, stanserad än JHS beskrivning, så kan man se att båda ligger nära de och roll som under rubrikerformuleringar om journalistens uppgifter frihet... och ...under ansvar återfinns i SJFs handna Journalistisk lingsprogram (senast antaget av SJFs kongress 1986).

beskrivs av en Det är naturligt att journalistrollen och yrkesidentiteten Yrkesidentitet hör samman med yrkesregler som facklig organisation. av yrkesutövarna. Journalistkåoftast formuleras och upprätthålles för press, radio, tv, senast fastrens yrkesregler ingår i Spelregler 1982 av Pressens Samarbetsnämnd. Bakom denna ställda och utgivna etiska står, förutom SJF, Svenska Tidningsutgivareförregelsamling x Lokalradio, Riksradio, Sveriges Television eningen, Sveriges Sveriges och Utbildningsradion.

i en exklusiv yrkesorganisa- Yrkesidentitet kan utgå från medlemskap är förbehållet yrkesutövarna. SJF har bestämtion, där medlemskapet om da kriterier för medlemskap (kapitel 7.1), men det kan ifrågasättas är så exklusiva det utanför SJF kan råda enighet om att dessa kriterier Informatörer i företags tjänst uteatt de bara omfattar journalister. men inte informatörer i t.ex. partiers eller instängs från medlemskap tjänst om de anses ha journalistiska arbetsupptresseorganisationers

gifter.

Yrkesidentitet utgår ibland från en lång och speciell yrkesutbildning, t.ex. advokatens och läkarens. Journalistens yrke kräver ingen bestämd formell utbildning av utövaren. Journalistens yrkesidentitet, oavsett vilket medium journalisten arbetar i, kan därför sägas mest utgå ifrån det uppdrag journalister uppfattar sig ha: att på medborgarnas, publikens, uppdrag utnyttja den grundlagsfästa yttrandefriheten och tryckfriheten och att inom yrkesområdet professionellt utöva de uppgifter massmedierna främst har i ett demokratiskt samhälle: att informera, kommentera, granska och upprätthålla kommunikationen mellan individer och grupper i samhället.

Medan massmediestruktur, massmedieekonomi och massmediers funktioner ägnats och ägnas omfattande forskning, är förutsättningar och villkor för journalisters arbete ett stort och alltjämt nästan outforskat område. Journalistens yrkesutövning beskrivs från ideala föreställningar eller besvikna erfarenheter. Vad bestämde egentligen hur journalisten arbetade och vad bestämde den slutliga presentationen av journalistens arbetsresultat? Hur mycket berodde på journalisten själv, på journalistens kompetens och på journalistens värderingar? Vilket inflytande hade andra beslutsfattare inom redaktionen? Vad betydde mediets resurser och publicistiska roll?

8.3 Utbildningen och yrkesrollen

Ytterligare ett krav på en reformerad journalistutbildning är att den skall ge de studerande djupare insikter i yrkesrollen och därmed stärka journalister-nas yrkesidentitet heter det i direktiven till denna Översyn av högskolans journalistutbi ldning.

Journalistens uppfattning om sin roll och journalistens yrkesidentitet

utvecklas och förstärks först i yrkesutövandet. Det är utredarens uppfattning. Förhållandena på arbetsplatsen, anpassningen, socialiseringen in i arbetsmiljön, relationer till arbetskamrater och arbetsleda-

re, arten av arbetsuppgifter - de är faktorer som har stort, kanske helt

avgörande betydelse. Personliga förutsättningar och ambitioner, framgångar och misslyckanden, besvikelser och glädjeämnen bidrar till att

identitet: den personliga identiteten forma och bestämma en journalists

såväl som yrkesidentiteten.

beroende av information från andra, av ut- I sitt arbete är journalisten från intresseorganisationer och deras fospel från partier och politiker, och företagens informatörer. Dessa inreträdare, från myndigheternas formatörer skall åt sina uppdragsgivare sprida budskap till offentlighe-

blir alltmer välutbildade och professionella. ten; och informatörerna tittarna - Journalisten har andra uppdragsgivare; läsarna, lyssnarna, måste aktivt söka, inte passivt vidarebemedborgarna. Journalisten all den information som andra vill att massmedierfordra, och granska na skall förmedla.

kommer att arbeta och med Många journalister på små redaktioner små resurser. De får begränsade möjligheter att söka och uppsöka kälanalysera, gå vidare. Tid och resurser lor, ställe egna frågor, granska, bestämmer över yrkesutövningen.

att lära eleverna att Det är en viktig uppgift for journalistutbildningen mediernas roll i samhället och sin egen analysera, granska, ifrågasätta skall grundlägga ett roll inom medierna och i samhället. Utbildningen i yrkesutövandet genom att betona vikten av att jourförhållningssätt och sitt oberoende och känner ansvar nalisten värnar om sin integritet som är medborgarna. Journalistikens grund skall vara infor publiken, allmänhetens förtroende.

Utredaren starkt att staten via journalistutbildningen

ifrågasätter eller normativt beskriva skulle formulera några normer för journalistik Inom en demokrati skall normerna utvecklas inom journalistrollen. svenska medierna har tagit

medierna själva, av deras yrkesutövare. De

härför. I ett ansvar. Spelregler for press, radio och tv är ett uttryck bör de studerande lära sig huvudreglerna såsom journalistutbildningen svenskarna en gång fick lära sig Luthers katekes med förklaringar.

8.4 Två skilda yrken: journalist och informatör

En klar rollbestämning finns det däremot anledning att göra inom utbildningsvâsendet. Journalistens yrke är ett annat än informatörens. Högskolan måste neutralt utbilda for båda yrkena. Men högskolan måste då förebygga att journalistens och informatörens yrkesroller sammanblandas intill forväxling.

Informatören och journalisten har olika uppdragsgivare och olika uppdrag. Gränserna mellan deras yrken måste identifieras och upprätthållas inom utbildningen.

9 Blockindelad grundutbildning

* ----------------------------------- --* --100 platser -------------------------------- Journalistik: Journalistik: teori, Journalistik: samhällsvetenskap övning, praktik fördjupning och medieinriktning 20 poäng 40 poäng 20 poäng

20 platser åt 20 platser åt 20 platser åt blockstuderande blockstuderande blockstuderande

9.1 Inledande presentation

Högskolans journalistutbildning har stått under debatt sedan den startades. Alla läser tidningar, lyssnar på radio, ser på TV; och från personliga erfarenheter som mediekonsument drar många slutsatser om utbildningen av journalister. slutsatserna blir inte alldeles rättvisa. T.ex. har inte ens hälften av mediernas samtliga journalister genomgått högskolans journalistutbildning. Kritik framförs emellertid också av dem som har god kännedom om utbildningen och dess innehåll, från lärare, från journalister som själva varit elever och från personer - både inom och utom medierna - som följt de nyutbildade högskolejournalisterna i deras yrkesverksamhet. Mest entydig har kritiken varit mot brister i den språkliga och den Samhällsorienterande utbildningen.

Det har tidigare påpekats att högskolorna varit lyhörda för kritiken och försökt anpassa undervisningn efter framförda synpunkter och krav. Kritiken har ändå inte tystnat. Den har bytt måltavlor. När högskolorna avhjälpt vissa brister, har nya och andra brister uppstått. Inom den

och studiegång gett - tre skolterminer ram som fastställd utbildningstid - har högskolans insitutioner för journalistutbildoch en praktiktennin annat sätt. ning inte ansett sig kunna för-fara på

och journalisters bristan- En del av kritiken mot journalistutbildningen vittomfattande och efterfrågar ökade de ämneskunskaper är mycket discipliner; ämkunskaper i ämnen inom strängt taget alla högskolans naturvetenskap, medicin etc.

nen inom humaniora, samhällsvetenskap,

inom en allmän grundutbildning av Sådana krav kan aldrig tillgodoses Enjournalist kan inte vara âmnesspecialist på många omjournalister. med skilda råden. Däremot kan en stor redaktion rymma journalister ämnesspecialiteter så att de tillsammans kan ge redaktionen specialist-

kompetens på bredden.

vid högskolans oli- Specialistkunskaper måste inhämtas genom studier Journalistutbildningen skall ge de allmänna ka ämnesinstitutioner. den karta och kompass journalisterna behöver för att kunkunskaper, na orientera värld. sig i ämnesspecialiteternas

av högskolans kapacitet för Inte ens en mycket kraftig utbyggnad skulle under det här seklet hinna ändgrundutbildning av journalister fått sin utra på förhållandet att mindre än hälften av journalistkåren Ökade utbildningsinsatser från högskolans bildning inom högskolan. sida får därför enligt utredarens uppfattning inte enbart gälla grundutbildningen. Det âr minst lika viktigt - för journalisterna, for medierna,

för samhället - att högskolan vänder sig till den andra hälften av journalistkâren. Redan yrkesverksamma journalister (en del helt utan forbör stimuleras att genom fortbildning och vimell journalistutbildning) fördjupa och komplettera såväl sin yrdareutbildning på högskolenivå

som sina kunskaper i för yrkesverksamheten väsentliga

kesutbildning ämnen. Medieutvecklingen och samhällsutvecklingen skapar behov av återkommande utbildning - även for dem som tidigare genomgått hög-

skolansjournalistutbildning.

9.1.1 Utbildningens syfte

Högskolans journalistlinje skall enligt UHÄs utbildningsplan (bilaga 2) syfta till att ge sådana kunskaper och färdigheter samt sådan samhällsvetenskaplig orientering och kritisk skolning som fordras för yrkesverksamhet inom massmedier och för informationsuppgifter inom offentliga och enskilda organisationer och företag.

JHG och JHS avviker från utbildningsplanen genom att utbildningen for informationsuppgifter numera nästan försvunnit (kapitel 3.2), trots att UHÄs utbildningsplan sidoordnar yrkesverksamhet inom massmedier med informationsuppgifter inom organisationer och företag.

Det är viktigt att högskolans utbildningar medverkar till en klar gränsdragning mellan journalistens och informatörens yrke. Utbildningarna bör ske på olika linjer. Utredaren anser därför att utbildningsplanen för journalistlinjen bör ändras så att utbildningens syfte uteslutande avser yrkesverksamhet inom massmedier.

9.1.2 Utbildningens längd - en avvägningsfråga

Utredaren menar att journalistutbildningens kvalitet kan höjas bara om utbildningens uppläggning genomgripande förändras och undervisningen ges mer tid och resurser. Kvaliteten kan höjas ytterligare genom att eleverna antages efter anlagsbetonade urvalsprövningar istället för att lottas fram på grundval av poäng för skolbetyg och arbetslivserfarenhet. Ju fler för journalistik motiverade och lämpliga, for att inte skriva talangfulla, elever som börjar utbildningen, desto bättre och kunnigare journalister kommer att lämna journalistlinjen med examen.

Olika uppfattningar fors fram om hur lång en grundläggande journalistutbildning bör vara: ett, tvâ eller tre år. Intresset för en förlängd journalistutbildning är större inom journalistkåren, representerad av SJF, än bland arbetsgivarna, representerade av TA. Många hänvisar till andra utbildningars längd, t.ex. den fyraåriga utbildningen i Dan-

mark (den omfattar ett och ett halvt års praktik) eller tre- och fyraårig i USA (den yrkestekniska utbildningen är vanlijournalistutbildning eller den treåriga utgen ettårig; övrig tid ägnas åt ämnesutbildning) vid fotohögskolan i Göteborg för bl.a. pressfotografer (med bildningen ett halvt års praktik). Om det inrättas en allmän linje för informationsutbildning om 120 poäng, kan också denna åberopas som skäl för en tidsmässig förlängning avjournalistutbildningen.

Utbildningstidens längd bestämmer omfattningen av journalistisk och av ämnesutbildning. Avvägningen mellan dessa hufackutbildning vuddelari utbildningen debatteras ständigt, i Sverige och utomlands. Den debatten kommer journalistutbildarna alltid att få dras med. Det kommer alltid att finnas de som kräver mer fackutbildning eller mer ämnesutbildning; som kräver inom fackutbildningen mer tid för vissa moment och inom ämnesutbildningen mer tid för det ena eller andra ämnet. En sådan kritisk debatt är sannolikt oupplösligt knuten till den inavvägning som slutligen måste göras inför beslut om utbildningens Men man bör vara medveten om att debatten innehåll och omfattning. te uteslutande föds ur olika uppfattningar. Den föds också ur olika intressen. De olika medierna - och inom medierna de olika företagen - har inte likartade utan ibland motstridiga intressen och därför motstridiga åsikter om utbildningen.

Utredaren menar att högskolans journalistlinje skall erbjuda en yrkesinriktad som är användbar oavsett vilket medium de grundutbildning utexaminerade eleverna väljer att arbeta i.

Utredaren har stannat för att journalistutbildningen skall vara tvåårig. Antagningen av elever till hela grundutbildningen bör göras efter anlagsbetonade inträdesprov (se avsnitt 9.9).

9.1.3 Antal studieplatser

Utredaren föreslår i det följande (9.1.4) att utbildningen vid högskolans journalistlinje skall organiseras i tre block. Blocken får olika inriktning och förslaget innebär att de tre blocken skall vara öppna även för stude-

rande som inte skall genomgå hela grundutbildningen. Detta påverkar antalet nybörjarplatser.

Sedan 1967 finns på journalistlinjen 120 nybörjarplatser per termin, 60 på vardera J HG och J HS. Till en på föreslaget sätt förändrad journalistlinje bör enligt utredarens uppfattning avsättas 100 nybörjarplatser for

hel grundutbildning om fyra terminer. Övriga platser, 10 på vardera

J HG och J HS, bör avsättas for studerande som skall följa undervisningen ett eller två block.

Genom att antalet nybörjarplatser reduceras öppnas grundutbildningens forsta termin, ett samhällsvetenskapligt block, för studerande med journalistutbildning vid vissa folkhögskolor samt for studerande som genomgått pressens aspirantutbildning och for journalister med några års yrkesverksamhet. Denna kategori studerande ges också möjlighet att fortsätta sina studier under grundutbildningens fjärde termin, fördjupningsblocket.

Av särskild betydelse blir att grundutbildningens andra och tredje terminer, journalistblocket, öppnas for studerande som vill bygga på sina högskolestudier med en koncentrerad, yrkestekniskt inriktad journalistutbildning. Eftersom antalet platser for dem som genomgår hela grundutbildningen minskats till 100, kan 20 elever med tidigare högskolestudier av en viss omfattning tas in direkt till journalistikblocket. Även denna grupp studerande ges möjlighet att fördjupa sina studier under grundutbildningens fjärde termin.

önskemålen om en koncentrerad journalistutbildning for personer med tidigare akademisk utbildning är väl dokumenterade. I utredningen Alternativ journalistutbildning föreslogs en särskild ettårig journalistutbildning med 60 platser för denna grupp: Här föreslås ett lägre antal elever samt att utbildningen skall ske inom journalistblocket i grundutbildningen och samtidigt med utbildningen av de 100 studerande som deltar i hela grundutbildningen.

Någon dokumentation om hur stor efterfrågan kan bli på ett sådant ut-

bildningsalternativ finns inte. Utredaren har inte funnit skäl fororda

en ökning av det totala antalet studieplatser på journalistlinjen. Enligt utredarens mening vore det olämpligt att öka antalet elever på JHG skäl bör undervisningsgrupperna i stället och JHS - av pedagogiska - genom överintag av studerande minskas med akademisk bakgrund. utredarens bör föreslagna 20 elevplatser kunna er- Enligt bedömning bjudas under ett inledningsskede.

föreslår alltså att - under en försöksperiod på tre år › antalet Utredaren for hel grundutbildning fastställs till 100 per termin nybörjarplatser och antalet blockplatser till 20 per termin. Först efter försöksperiodens slut torde antalet för hel grundutbildning respektive blockutplatser bildning kunna fastställas med viss säkerhet.

9.1.4 Blockindelningen

Inom ramen av en för journalistlinjens elever oförändrad utbildningstid kan ökat utrymme vinnas för såväl fackutbildningen om fyra terminer Detta kan ske genom att den nuvarande hela som ämnesutbildningen. termin 3, slopas. Praktikterminen föreslås bli ersatt praktikterminen, om sammanlagt av med två praktikperioder sju veckor. Medan hälften förutsätts hälften bedriva studier på skolan. eleverna är ute på praktik, - dels tretton Härigenom vinns - jämfört med nuvarande utbildning veckor för studier, dels utrymme för studier i halvklasser eller mindre grupper. Större delen av den ökade studietiden har lagts på samhällsveämnen. Möjligheterna att arbeta i mindre grupper reservetenskapliga i journalistikämnen, särskilt i svenras för sådana studier och övningar ska, som med fördel bedrivs i små grupper.

Grundutbildningen föreslås bli indelad i block:

följande

* 20 poäng Samhällsvetenskap, * Journalistik, 40 poäng * medieinriktning, 20 poäng Fördjupning,

Iden nuvarande återkommer olika avsnitt med journalistutbildningen skilda mellanrum under hela utbildningstiden. Det är praktiskt taget

att gå in i pågående utbildning för att studera endast vissa ogörligt nen eller avsnitt i utbildningen.

Utredarens till blockindelning medför att utbildningen måste förslag så att olika utbildningsavsnitt tydligt avgränsas och blir organiseras koncentrerade i tiden. Därigenom kan journalistlinjens grundutbildning öppnas för dem som har behov av att komplettera sin utbildning, sina kunskaper. Enligt utredarens mening är bygga på eller fördjupa att dela upp grundutbildningen i fler än tre block. det inte lämpligt

9.1.5 Samhällsvetenskapligtblock

Ett samhällsvetenskaplig; block med stora litteraturkurser och med tentamina ägnas hela första terminen och ger 20 poäng. J ubu presenterade 1975 ett liknande förslag sedan utredningen konstaterat att det fanns behov av och stöd för en utökning och fördjupning av det samhällsvetenskapliga stoffet i utbildningen. I diskussioner, överlägg ningar och samtal har till utredaren på olika håll framförts synpunkter med samma innebörd. I debattskriften Journalistik och journalistutbildning. 12 personliga inlägg (Ds U 1987:10) framförs också krav på en ökad samhällsorientering i journalistutbildningen.

Av remissinstanser, och av av departementschefen (prop. 1976/77:59) utbildningsutskottet (1976/77:20) fick J ubu stöd för att samhällsorienteringen skulle förstärkas. J ubus förslag om en Samhällsorienterande grundkurs förverkligades emellertid inte. Det framfördes olika uppfatt om när under utbildningen samhällsorienteringen skulle förningar stärkas. J ubu avstod från att uttala en bestämd uppfattning i frågan. Utredningen menade att det var institutionernas ensak att avgöra om de tre första studieterminerna och fördela innehållet de ville integrera i den Samhällsorienterande över dessa terminer bör det grundkursen stå vederbörande fritt att göra detta.

Mot att koncentrera studierna i samhällsvetenskapliga ämnen till den forsta terminen (ämnena återkommer dock under den fortsatta studietiden, inte minst i samband med tillämpningsövningar i journalistik-

kursen) talar att eleverna får vänta en hel termin innan de mera påtagstudierna. Elever med stark ligt får ta itu med de direkt yrkesutbildade motivation for träning i påtagligt yrkestekniska moment kan finna främmande. För koncentrationen talar att de denna studieinledning studierna inte fragmentiseras och distraheras samhällsvetenskapliga av de mer yrkesorienterade studierna. Det samhällsvetenskapliga blocket skall dock vara journalistikorientaerat. Undervisningen skall bedrivas så att nyttan av samhällskunskaperna i framtida journalistisk verksamhet klart framträder.

Koncentrationen av de samhällsvetenskapliga studierna till en termin motiveras också av blockindelningen av grundutbildningen.

9.1.6 Journalistikblock

Under teoretisk andra och tredje terminerna följer en sammanhållen och praktisk utbildning i journalistik. Den ger 40 poäng. I detta block som vill komplettera tidigare utfinns alltså platser för de akademiker

bildning med en yrkesinriktadjournalistutbildning.

9.1.7 Fördjupningsblock, medieinriktning

Under terminen sker fördjupning och medieinriktning. Även fjärde denna termin platser reserveras for andra än utgör ett block till vilket dem som genomgår hela grundutbildningen, t.ex. for elever som genomblocket. gått det samhällsvetenskapliga

Villkor for antagning till grundutbildningen eller dess olika block behandlas i avsnitt 9.9.

9.1.8 Påbyggnads-/fortbildnings- och forskningsförberedande kurser

Utredaren har förut (9.1) hävdat att högskolans utbildningsinsatser bör stärkas också ifråga om fortbildningen. Ökade insatser måste göras ifråga om fortbildningen och vidareutbildningen av yrkesverksamma journalister. Detta bör ske genom att J HG, J HS och FOJO vardera anordnar enstaka kurser varje termin - med varierande längd och innehåll - om sammanlagt 20 poäng. På JHG och JHS bör dessa kurser samtidigt kunna fungera såsom påbyggnadsutbildning för dem som vill fortsätta sin utbildning i direkt anslutning till grundutbildningen. Härutöver bör högskolan erbjuda forskningsförberedande kurser i ämnetjournalistik (kapitel 10).

Utredarens forslag innebär således att högskolan skall anordna hel grundutbildning för blivande journalister samt - i en förändrad grundläggande utbildning - ge möjligheter for olika grupper studerande att komplettera och fördjupa sina kunskaper i ämnen som har indirekt eller direkt anknytning till journalistyrket och för studerande som vill bygga på tidigare högskolestudier med en yrkestekniskt inriktad utbildning om tvâ terminer. Utredaren menar att högskolan därutöver kontinuerligt skall anordna enstaka kurser som ger 20 poäng samt forskningsförberedande kurser om 20 poäng.

9.1.9 En ny studiemiljö

När högskolans journalistutbildning ges olika ingångar och utgångar och omfattar även fortbildning och vidareutbildning, kommer studiemiljön också att förändras, bli mer stimulerande. Var och en som deltagit i någon kurs eller konferens har erfarit att en betydande del av utbytet och värdet legat i mötet med andra deltagare, i tillfällena till diskussioner och erfarenhetsutbyten även utanför schemabundna programpunkter. En sådan studiemiljö skapas på högskolan när t.ex. journalister med flerårig yrkeserfarenhet kommer för att delta i sam-

det

hällsvetenskapliga blocket eller i någon av de enstaka kurser som an-

ordnas varje termin. En sådan miljö finns redan på FOJ 0. Där möts ak-_

för att fortbilda sig tiva och engagerade yrkesarbetande journalister och åsikter med kolleger från olika men ocksâ for att byta erfarenheter delar av landet och med skiftande erfarenheter av yrke och liv. Åt elever kan nu skapas en liknande stimulerande grundutbildningens och givande studiemiljö.

9.1.10 Organisation och innehåll

av journalistlinjens grundutbildning innebär en an- Blockindelningen än den nuvarande. Studierna måste bedrivas på nan studieorganisation ett annat sätt och sannolikt i vissa avseenden med andra pedagogiska metoder. till skall inte tolkas som nå- Förslaget ny studieorganisation av den nuvarande studieorganisationens fördelar och gon värdering nackdelar. Avgörande har varit de mycket starka motiven for att skapa och utgångar som öppnar delar en flexibel organisation med ingångar av grundutbildningen for olika kategorier studerande. Blockindelningen måste bli styrande for vilka studier som skall bedrivas under forsta, under andra och tredje samt under fjärde terminen.

Utredaren har däremot inte funnit nâgra skäl att formulera detaljerade om studieinneutbildningsprogram för respektive_ block. Påpekanden till behovet av att förbättra och hållet kommer att göras med hänsyn innehållet i vissa delar av utbildningen, behov som kan tillfredsvidga ställas tack vare den mertid for studier på skolan som den avkortade

och förändrade praktikperioden ger. Påpekanden görs också med hänmotiven for blockindelningen. Dessa motiv - liksom att utbildsyn till i journalistik skall kunna vara grund for en forskningsforbereningen dande utbildning i ämnet - måste få vara styrande när de lokala linjenämnderna fastställer utbildningsplanerna for JHG respektive J HS.

9.2 Samhällsvetenskapligt block

Journalistik: Samhällsvetenskap, 20 poäng Introduktion i massmedier och journalistik Stats- och kommunalkunskap Ekonomi, statistik Rättskunskap Seminarier i journalistik

Den Samhällsorienterande undervisningen skall helt dominera utbildningens inledande block och omfatta mer än tre fjärdedelar av undervisningen. Utredaren avstår från att diskutera olika delmoment och dessas andelar av ämnena men ñnner det rimligt att stats- och kommunalkunskapen ägnas närmare halva terminen, ekonomi och statistik drygt en fjärdedels termin och övrig tid åt rättskunskap samt massmediekunskap ochjournalistik.

Undervisningen bör inledas med en introduktion i massmediekunskap och journalistik. Då får eleverna från början en bakgrund till och en ram for de fortsatta studierna i skilda ämnen. I samma syfte inleds genomgångar - som successivt bör göras allt oftare - av hur dagstidningar, radio och TV rapporterar om händelser och skeenden, analyser av vilka grunder och värderingar som motiverat prioriteringar i val och presentation av nyheter. I många fall blir det naturligt att koppla genomgångarna till pågående undervisning i samhällsvetenskapligt ämne och de bör då ledas gemensamt av ämnesläraren och lärare i journalistik.

Eleverna bör forutsättas ha läst de morgontidningar eller kvällstidningar eller andra tidningar som skall diskuteras vid genomgången. Andra genomgångar inleds med avlyssning av nyhetsprogram i radio eller TV eller något annat program som har aktualitet och relevans för undervisningen. Eleverna måste på alla sätt stimuleras till att bli aktiva mediekonsumenter!

- kan I ett senare skede av undervisningen - under journalistikblocket alltmer utformas såsom de morgonböner eleverna genomgångarna kommer att möta när de kommer ut på redaktionerna: då granskas och arbete och då planeras nästa tiddiskuteras resultatet av gårdagens analyseras meningsnummer eller program. Först i journalistikkursen ra ingående också språkbehandling, berättarteknik, presentationsfor-

mer etc.

av aktuella och programinslag bör Genomgångarna tidningstexter öka elevernas studiemotivation och skapa förståelse för den omkunna fattande undervisning och de stora litteraturkurser som ingår i de samämnena. Föreläsningar, lektioner och seminarier hällsvetenskapliga med studiebesök hos olika kommunala organ, i riksbör kompletteras och företag, hos domstolar etc. dag och ämbetsverk, hos organisationer Praktiska övningar - källsökning, arbete med nyhetsartiklar och repor- - där eleverna och tillämpa sina kunskaper om t.ex. tage får utnyttja och rättsväsende skall däremot komstatlig och kommunal förvaltning ma forst i journalistikblocket.

Utredaren avstår från att beskriva innehålleti ämnena stats- och komekonomi, statistik och rättskunskap. Det är kända akamunalkunskap, demiska ämnen. Inom journalistutbildningen bör ämnesundervisningjournalister. På vetenen anpassas till utbildningens syfte: att utbilda och mot översiktliga historiska bakgrunder skapsteoretiska grunder främst inriktas förhållanden inom bör undervisningen på aktuella statsskick, och förvaltning på central, regional och lokal nivå, på politik folkrörelser och arbetsmarkoch intresseorganisationer, på näringsliv fackliga organisationer, förhandnad, arbetsmarknadslagstiftning, och förlikningsväsen, på statens, företagens och medborgarnas lingsoch omfördelningar av resurser genom skatteekonomi, på fordelningar och roll, på juridisk terminopolitik etc., på rättssystemets uppbyggnad och sekretess, i offentlig och annan logi, på offentlighet på orientering elementa att kritiskt betrakta statistik, på statistikens for vägledning och slutsatser i opinionsundersökningar och andra utredpåståenden med statistiska sammanställningar och utredningsresultat ningar byggda på urvalsundersökningar.

Massmedierna skall medverka till att förstärka och fördjupa den svenska demokratin. Därför bör demokratifrågorna ägnas särskild uppmärksamhet under utbildningen. Journalistens skyldighet är att ha djup kunskap i demokratifrågor, om medborgarnas rättigheter och skyldigheter i en demokrati, om hur demokratin fungerar. Då kan journalisten använda demokratibegreppen korrekt och relevant. Demokratifrågorna bör tas upp i föreläsningar och ägnas litteraturkurs. I semi-

narier granskas och analyseras hur demokratibegreppet används i den

offentliga debatten samt av massmedierna och journalisterna själva.

Iden samhällsvetenskapliga kursen skall ingå litteraturkurser av samma omfattning som om kurserna lästs Lex. på statsvetenskaplig institution, dvs. minst 3 000 sidor. Litteraturanvisningarna är omfattande också idag. Men kunskapskontrollen bör ökas och under denna termin göras i form av tentamina. Anpassningen av den samhällsvetenskapliga undervisningen till journalistutbildningen gäller undervisningens innehåll, vad eleverna skall kunna. Något skäl att anpassa kunskapskontrollen finns inte. Också journalistlinjens elever skall visa att de kan vad de skall kunna.

9.3 J ournalistikblock

Journalistik, 40 poäng Massmediekunskap Språk, stilistik, retorik Rättskunskap J ournalistiska elementa Etik Reportage och intervju Psykologi, socialpsykologi Research och nyhetsjournalistik Källkritik Källor, sökning databaser Radio Uppsökande journalistik TV Allmän redigering Miljöpraktik, en vecka Grafiska elementa Praktik, sex veckor Nutidshistoria Skönlitteratur

9.3.1 Något om kursens innehåll

Journalistikblocket motsvarar väsentligen den nuvarande grundkursens tvâ första terminer av teoretisk och praktisk yrkesinriktad utbildning. JHG och JHS har var for sig utformat denna utbildning något oli- Utredaren finner det inte meningsfullt att ka men båda framgångsrikt. beskriva journalistikkursen men vill utveckla några syndetaljerat främst i anslutning till den forepunkter och ge några kommentarer, slagna blockindelningens konsekvenser och till att journalistikkursen praktiken disponerar mer undervisningstid. p.g.a. den förkortade

i samhällsvetenskapliga ämnen har koncentrerats till Undervisningen forsta terminen. Ämnena återkommer emellertid i journalistikblocket med praktiska tillämpningsövningar, i källsökning och research, i nyhetsjournalistik, i reportage och intervju. Övningarna kompletteras med studier, orienteringar, analyser och kommentarer. I övningarna fördjupas och konkretiseras de teoretiska kunskaperna.

Journalistikkursen skall introducera eleverna i alla huvudmedierna, såväl det skrivna ordet och stillpress, radio och TV, och alltså omfatta bilden som det talade ordet och de rörliga bilderna. Kursen skall koncentrera gemensamma men också visa skillnasig på det for medierna derna, ge förståelse för mediernas respektive särart, hur de fungerar och hur de uppfattas.

Alla medier kräver att journalisten kan hantera ord, kan uttrycka sig skriftligt och muntligt, kan analysera och värdera både egna och andkan författa och bildunderskrifter eller ras texter, rubriker, ingresser andra förklarande bildtexter. Undervisningens tyngdpunkt måste däroch En del av den ökade

för ligga inom området journalistik stilistik.

i att tala och tiden for undervisning bör ägnas åt systematiska övningar skriva men också i att läsa och lyssna på andras framställningar. Eleverna skall lära sig varfor tex. en text fungerar, men en annan inte. Att läsa litterära texter är ett bra sätt att utveckla och medvetandegöra I journalistikkursen bör därför - vid siden egna språkliga förmågan. dan av annan litteraturläsning, radiolyssnande och TV-tittande - ingå

omfattande läsning av skönlitteratur. I varje moment i journalistikblockets undervisning skall eleverna tränas i att använda journalistens viktigaste verktyg: ordet och bilden.

Det räcker inte att eleverna får arbetsuppgifter. Arbetsresultaten måste gås igenom, analyseras och kommenteras av lärare och andra. Det är viktigt att eleverna efter genomgång får skriva om en artikel - en gång, två gånger, tre gånger. Då kan de utvecklas mot större färdigheter, säkrare språk, klarare disposition. Vikten av noggrannhet, av korrekta fakta, siffror, namn, stavning av namn etc. måste inskärpas, och uppföljning måste ske genom kontroller i övningarna. Eleverna skall tränas att klara dessa krav också i övningar under stark tidspress. Stress är bördan på journalistens axlar; eleverna måste tränas att klara den infor oåterkalleliga lämningstider for manuskript och bilder.

Kraven på journalisten att skriva korrekt, att stava rätt etc. har skärpts de senaste åren genom att den redaktionella korrekturavdelningen håller på att försvinna. Reportrar och redigerare får själva ta ansvaret for att den text som sänds till sättning från redaktionens bildskärmar är korrekt och begriplig. Det räddningsnät som den traditionella korrekturläsningen utorde finns snart inte någonstans.

Detta ställer stora krav på undervisningen. Mindre elevgrupper och fler lärartimmar är ofrånkomliga om utbildningens kvalitet verkligen skall kunna höjas och önskemålen om en sådan höjning inte skall forbli enbart en ambition. Alltför många elever får for närvarande vänta alltför länge på att deras övningar skall gås igenom, analyseras, ges korrigerande och vägledande kommentarer. Dröjer genomgångarna för länge - eller blir de på grund av bristande tid allmänna istället for individuella och detaljerade - blir de inte särskilt meningsfulla. Genomgångarna ger övningarna deras värde, hjälper eleverna att utvecklas. När det brister i dessa avseenden idag, beror det på att lärarna har for lite tid till förfogande och för stora grupper att arbeta med.

I radio- och TV-journalistik bör under tredje terminen ges två korta, intensiva kurser. De skall presentera dessa mediers specifika förutsättningar och karaktäristika, hur ljud- och bildmedierna skiljer sig från de

tryckta, hur det talade ordet som arbetsverktyg skiljer sig från det stillbilden från den rörliga bilden; hur man förmedlar informaskrivna, tion och kunskap med enbart ljud eller med ljud och bild. Undervisningen skall vara både teoretisk och i viss mån praktisk. Utbildningsmålet Därför skall dock inte vara att lära eleverna göra egna programinslag. kan kurserna vara korta.

medieinriktade kurser ges eleverna tillfälle att Under fjärde terminens fördjupa sig i radio- eller TV-mediet.

har noterat att beteendevetenskapen inte representeras av Utredaren utbildningsavsnitt i den nuvarande undervisningen på något särskilt Beteendevetenskapliga studiemoment kan dock finnas journalistlinjen. inom t.ex. massmediekunskapen. Beteendevetenskapliga studier spelar stor roll i utländsk Åtminstone ett mindre kursjournalistutbildning. avsnitt och socialpsykologi så att eleverna får borde ägnas åt psykologi hur människor såsom individer och grupper, inte viss insikti fungerar minst hur människor fungerar olika (och varför) i t.ex. en intervjusituation eller då de framträder/omtalas i en artikel eller i ett program.

9.3.2 Praktik: en vecka + sex veckor

inledande skede bör eleverna ges tillfälle till en I journalistikblockets veckas miljöpraktik på en dagstidning. Praktiken skall följa ett studieinformation om praktikplatsen, tillfälle program som ger praktikanten att studera tidningens olika avdelningar för att få en bild av hur ett tidfungerar i stort och slutligen tillfälle att följa redaktioningsföretag nens arbete och möta dess journalister. Ju tidigare denna miljöpraktik desto mindre abstrakt uppmed stort utbyte prövad på JHG kommer, levs den fortsatta undervisningen ijournalistik.

Utredaren kan, liksom tidigare utredare av högskolans journalistutatt få praktikplatser. Utbildning, notera att det föreligger svårigheter redarens utbildning innebär att journalistikblockforslag till förändrad ets andra praktikperiod skall omfatta sex veckor och att endast halva

antalet elever skall fullgöra sin praktik samtidigt. Undervisningen kan

då bedrivas i halvklass med de elever som inte är ute på praktik.

Utredarens förslag innebär att J HG och J HS tillsammans behöver endast 60 praktikplatser mot nuvarande 120. Idealet vore att JHG och JHS kunde träffa avtal med vardera 30 tidningar om att dessa skulle utgöra fasta praktikplatser. Då kunde sambandet mellan högskola och praktikplats intensiñeras. Redan genom att minska antalet erforderliga praktikplatser blir det emellertid möjligt att utnyttja endast bra praktikplatser, som kan ge praktikanterna allsidig kunskap och erfarenhet om journalistik.

Om praktiktidningarna tidigt en termin under två veckor tar emot miljöpraktikanter, kan de därefter samma termin i tur och ordning ta emot två praktikanter som vardera fullgör sex veckors praktik. Detta praktikavsnitt skall ägnas åt nyhetsjournalistik och reportage. åt intervjui er, referat, notiser etc. Arbetsuppgifterna skall utföras på olika delar av redaktionen, också på lokalredaktion. Praktiken skall inte ägnas åt att rita sidor. Däremot bör praktikanterna få ägna sig åt att tvätta manus, egna och andras, skriva förslag till ingresser och hânvisningspuffar etc.

Praktiken bör göras på dagstidning. Då får praktikanten störst möjligheter att skriva mycket och ofta och i de mest skilda ämnen. Skrivträning är, som förut påpekats, värdefull också för den som senare väljer att arbeta i t.ex. radio eller TV.

För praktikplatserna innebär det föreslagna systemet vissa problem. Under en och samma termin får de - under sammanlagt fjorton veckor möta fyra olika praktikanter, två från journalistikkursens första termin som auskulterar och två från journalistikkursens andra termin, som skall skriva och textredigera. Detta förutsätter ett betydande intresse for och engagemang i journalistutbildningen från de tidningar som erbjuder praktikplatser, från deras företags- och redaktionsledningar samt deras journalister. Utredaren är övertygad om att intresset for journalistutbildning och framtida rekrytering av journalister är så

att det skall sextio stort inom dagspressen gå att få fram nödvändiga bra praktikplatser.

Den nuvarande hela terminens försvinner. Därigenom minskar praktik värde såsom provanställning för arbetsgivarna och såsom praktikens for eleverna. Vill man att högskolan också i framtiden platsanskafTning skall underlätta mötet mellan arbetsgivare och elever så kan detta göen femte termin såsom avslutande och uteras genom att det inrättas slutande Utredaren ifrågasätter en sådan termins betypraktiktermin. delse for utbildningen. Däremot kan man inte ifrågasätta en sådan for elevernas möjligheter att få kontakt med praktiktermins betydelse och for arbetsgivarna att under en hel termin och utan samyrkeslivet band med vikariatsanställning kunna pröva praktikantens lämplighet.

9.4 Fördjupningsblock med medieinriktning

Journaiistik: Fördjupning, medieinriktning 20poäng Seminarium med 40 poängsuppsats Journalistisk version av uppsatsen 2 valfria block av:

*dagspress *övrig press *radio *TV

9.4.1 Uppsatsarbete

hör att få en praktiskt inriktad yr- Till journalistutbildningens problem kesutbildning att stå på vetenskaplig grund och utveckla ett ifrågasättande och kritiskt synsätt. Detta problem anmäler sig redan vid utbilddärifrån och med successivt ningens början och måste uppmärksammas ökade insatser under utbildningens hela gång.

Kritisk medvetenhet, att söka källor, att pröva dem och att redovisa prövningen och dess resultat - det är ingen specifik journalistisk uppgift men en uppgift journalister bör behärska. Journalistutbildningen bör lära eleverna hur vetenskapen ställer frågor, hur svarsalternativ redovisas och motiveras. Då ges eleverna förutsättningar att såsom journalister lyhört avlyssna, klarögt beskåda den verklighet de korrekt och relevant och sannfärdigt skall skildra for sin publik.

Denna inriktning av journalistutbildningen bör enligt utredarens uppfattning leda till att sista terminens fordjupningsstudier inte får splittras på olika uppgifter utan skall koncentreras till ett examensarbete med en uppsats på 40-poängsnivå och deltagande i ett uppsatsseminarium. Eleven skall arbeta intensivt med ett sak- eller problemområde, undersöka det och redovisa metod, källor, källvärderingar, korrekta citat etc. samt undersökningsresultat. Eleverna får välja ämne for sina uppsatsarbeten, men valfriheten begränsas av tillgången på handledare och deras ämneskvalifikationer. Görs uppsatsarbetet i grupp bör arbetsinsatser vara klart identiñerbara. Exagruppmedlemmarnas mensarbete i denna form kan sägas ligga långt från journalistik - och sådana uppfattningar har val motiverat den nuvarande inriktningen av fordjupningsterminen. Enligt utredarens uppfattning ger emellertid ett större uppsatsarbete av mer traditionellt akademiskt slag erfarenheter och lärdomar av stor betydelse for framtida journalistiska arbetsuppgifter.

Till detta avsnitt av fordjupningsterminen bör höra att varje elev bedömetoder, källor mer en annan elevs uppsatsarbete, prövar och värderar och slutsatser - och därefter presenterar resultatet i journalistisk form.

Eleverna får genom denna kombination pröva både att använda vetenskapliga metoder i en undersökning och att presentera en undersökning journalistiskt: korrekt, lättbegripligt, intresseväckande.

9.4.2 Medieinriktade kurser

Utredaren föreslår att det under fjärde terminen också ges fyra medieinriktadé intensivkurser. Den medieorientering som ingår i det föregåtillfälle att lära känna olika meende journalistikblocket ger eleverna medieinriktade kurser är diers sârart. Målet för fördjupningsterminens Foratt ge eleverna möjlighet att pröva vilket medium de har personliga att arbeta med. De medieinriktade kurserna blir en introutsättningar duktion i respektive medium.

Under fyra veckors intensivkurser studeras

* Dagspress * Övrig press * Radio * TV

Eleverna följer två kurser. Valet bör vara fritt. Även om man kan se utfördelar i ett val av en presskurs och en kurs i radio bildningsmässiga eller både radioeller TV, bör eleverna ha rätt att välja två presskurser kurs och TV-kurs.

I presskurserna bör redigering och nyhetsvärdering, presentationstekbildval och bildbeskärning, samspelet mellan bild nik och läsbarhet, och text få stort utrymme och övningarna göras så realistiska som möj-

ligt.

Studierna i massmediekunskap skall fördjupas och särskild uppmärkbetydelse för dagspressen ressamhet ges åt de delar som är av särskild pektive för övrig press: populärpress, fackpress, organisationspress.

På liknande sätt skall medieinriktas i radiokursen resutbildningen pektive TV-kursen. Vad innebär det att vara reporter, redaktör, proi TV och radio? Vilka speciella krav ställs gramledare eller producent på medarbetare i dessa medier? Hur använder man ljud och bild, hur inman, hur redigerar man och skapar begriplighet? Etc. etc. tervjuar

En grundläggande tvåårig utbildning kan inte utbilda färdiga journalister för olika medier. Utbildningen skulle då behöva förlängas och avslutas med betydligt mer omfattande fördjupning och mediespecialisering än som här föreslås. De medieinriktade kursernas intensivundervisning bör emellertid ge till resultat att den som avlagt journalistexamen kommer väl förberedd till ett arbete som journalist på en tidningsredaktion, en radioredaktion eller TV-redaktion. Efter inskolning - utbildningen kan förkorta men inte ersätta inskolning - bör journalisten relativt snart självständigt kunna utföra sina uppdrag.

Den som avlagt journalistexamen skall ha rätt att senare genomgå en av eller båda de medieinriktade kurser som inte valdes under fördjupningsterminen.

9.4.3 Organisation m.m.

Till både uppsatsarbete och seminarium och till medieinriktade kurser hör litteraturstudier. Terminen blir en intensiv avslutning inför journalistexamen. Studiernas intensitet ökas genom att eleverna bedriver uppsatsarbetet en och en eller två och två och genom att de medieinriktade kurserna anordnas för små elevgrupper. Eftersom eleverna skall kunna välja två sådana kurser, måste de fyra kurserna dubbleras. En sådan dubblering är inte bara praktiskt nödvändig utan också pedagogiskt mycket värdefull.

9.5 Adjungerade professorer

I grundutbildningen ges ökat utrymme åt yrkespraktiska studier. Detta kräver ökade lárarresurser.

J ournalisthögskolorna har redan idag svårt att knyta erfarna journalister till undervisningen. Skolorna kan inte erbjuda attraktiva löner och arbetsvillkor. Startlönen på en kvällstidning i Stockholm är nästan densamma som lärarelönen på journalisthögskolan.

skulle det bli att till journalisthögskolorna försöka knyta Än svårare och framgångsrik gärning inom journalister med lång yrkeserfarenhet ett oöverstigligt hinder. Dessutom journalistiken. Då blir lönefrågan minskar arbetsgivarens benägenhet att bevilja tjänstledighet ju mer är. Journalistutbildningens kvalitet skulle kvalificerad medarbetaren kunna om till lärarkåren kunde knytas de mest fram» höjas väsentligt inom journalistiken. De skulle både genom sin stående och kompetenta och vitalisering de kunde egen undervisning och genom den inspiration kvalitet, inne-hall och tillföra skolorna höja journalistutbildningens

verklighetsforankring.

att inom ramen for det statliga lönesyste Utredaren ser svårigheterna villkor och utan engagemang från armet lösa frågan om ekonomiska med tjänstledighet. Utredaren vill dock pe betsgivarna lösa problemet att klara de redovisade hindren. ka på en möjlighet

får möjlighet att till- Utredaren vill föreslå att journalisthögskolorna exempelvis i research och nyhetsjour sätta adjungerade professorer, Professorerna skulle inom nalistik och i reportage och intervju. kunna vara huvudlärare åt de avgrundutbildningens journalistikkurs omfattar. Dessutom skulle de snitt av utbildningen som professurerna inom sina respektive områden. delta_i journalistiskt utvecklingsarbete

journalister för en tid av Till professuren-na skulle kallas framstående skulle begränsas exempelvis till

högst två år. Tjäntgöringsskyldigheten

skulle de kunna upprätthålla sien femtedel av full tjänst. Därigenom na ordinarie arbeten större delen av året, Ett sådant arrangemang skulle göra det lättare för arbetsgivarna att aktivt och positivt medverfår tjânstledighet. Och det skulle öka de tillka till att professorerna tänkta intresse för att periodvis arbeta inom journalistprofessorernas utbildningen.

skall vara riksprofessurer, dvs. omfat-- Man bör pröva om professurerna ta tjänstgöringsskyldighet vid båda de högskolor som ger grundutbildw i fort- och vidareutbildningen får ningen. Professorernas medverkan särskild ordning. Avgörande måste bli hur lång tid aktiva jourprövasi Det är viktigt att professurernas om» nalister kan tänkas tjänstgöra.

fattning inte görs så stor att den blir ett hinder for rekrytering av de mest framstående inom yrket. Det är också viktigt att det inte skapas för många professurer. Inflation i journalistikprofessorat medför risk att de förlorar i värde, prestige och attraktivitet, åtminstone inom medievärlden.

Via arvodestjänster for adjungerade professorer bör det vara möjligt att lösa problemen med löne- och arbetsvillkor.

Utredaren fann det värdefullt att efterhöra branschens intresse for adjungerade professorer av skisserat slag och for att medverka till finansieringen. TAs styrelse har uttalat sitt positiva intresse såsom framgår av brev till utredaren av TA, undertecknat av dess verkställande direktör Per-Axel Petersson:

TAs styrelse har som sin mening uttalat att det for journalistutbildningen vore värdefullt om framstående yrkesverksamma journalister kunde knytas till denna. Idén om två adjungerade professurer är därvid värd att pröva.

När det gäller finansieringen av eventuella professurer är det naturligt att branschen, åtminstone inledningsvis, lämnar bidrag. För att ta ställning till omfattningen av ett sådant åtagande krävs ytterligare information och mer ingående överväganden.

Utredaren har inte funnit sitt mandat tillåta en mer ingående prövning av frågan än den som här redovisats.

9.6 Utbildningen i radio och TV

Utbildningen i radio- och TV-journalistik vid högskolans journalistlinje föreslås omfatta dels orienterande kurser for samtliga elever i journalistikblocket, dels specialiseringskurser under fordjupningsblocket. Om utbildningen i radio och TV vill utredaren göra några särskilda påpekanden och framföra forslagsinriktade synpunkter.

idag är varken lika eller lik- Utbildningen i radio- och TV-journalistik

JHS. värdig om man jämför JHG och

och arbetssätt

Pâ J HG behandlar undervisningen produktionsmetoder

främst radio. I undervisningen behandlas språk, inom etermedierna, och klippteknik. Varje mobegriplighet, intervjuteknik, redigering i ment följs upp med övningar. En genomgång av lagar och avtal ingår

och program produceras. (JHGs studieinkursen. Nyhetssändningar

formation.)

Radioprojektet är JHS presenterar ett radioprojekt och ett TV-projekt.

i huvudsak ett praktiskt orienterat projekt.

består till stora delar av teknik, radiojournali- De forsta två veckorna De stikens och tre eller fyra direktsända nyhetssändningar. grunder den förtvå återstående veckorna gör eleverna två längre produktioner,

TV-projektet ger en grundläggande sta i grupp och den andra enskilt. arbetsvillkor i fråga om journalistik, gestaltkunskap om tv-mediets

produktioner av ökad ning och produktionsteknik. I projektet ingår

och av olika art. (JHS studieinformation.) svårighetsgrad

olikheterna. JHG koncentrerar Redan kursbeskrivningarna antyder i kurstid ungefär lika mycket på radio som på sig på radio, JHS satsar beror mindre på att högskolorna valt att profilera sig TV. Skillnaderna utan mer på deras olika ekonoolika ifråga om etermedieutbildningen resurser. JHG har miska resurser och som en följd därav också olika

medan J HS valt att, trots bristande valt att begränsa TV-utbildningen, ändå försöka utveckla undervisningen i TV-journalitekniska resurser,

stik.

1987/88 beslutat vissa fordelningar av medel UHÄ har inför budgetåret m.m., fördelningar som förändrar högskoför utrustningsanskaffning resurser för TV-undervisningen. Beslutet bygger pâ en inom lornas om Behov och samordning av videoproduktions- UHÄ ord utredning för JHS behövde göra ersáttningsan-

resurser högskoleutbildning.

beslut tilldeskaffningar för 2 045 tkr., JHG för 690 tkr. Genom UHÄs i Kallades vardera högskolan 650 tkr. (Det kan nämnas att högskolan

mar fick 510 tkr. för videoutrustning avsedd dels för den nya mediatikutbildningen, dels för läromedelscentralen, vars resurser utnyttjas även av FOJ O.)

UHÄs beslut innebär att JHG har fått resurser som motsvarar deras nuvarande ambitionsnivå for TV-utbildningen, medan JHS fortfarande behöver ca 1,4 mkr. for att dess önskemål skall vara tillgodosedda.

Däremot måste såväl J HG som J HS fortsätta att arbeta med nersliten och/eller omodern utrustning for radioutbildningen. När så gott som samtliga apparater på radioinstitutionen är utslitna och går sönder stup i ett, kan undervisningssituationen utan vidare betecknas som ohållbar, inte bara for eleverna utan också for oss lärare, heter det i en rapport, oktober 1986, från JHGs lärare i radio- och TV-utbildning. Det borde, framförs det i rapporten, vara självklart att eleverna vid en av de tre statliga institutioner som meddelar radioundervisning i detta land hålls någorlunda âjour med vad som händer inom radio ute i verkligheten. I radioundervisningen kan man med nuvarande resurser inte ens lära ut hur nyhetsinslaget eller reportaget i stereo utförs - riksradion har arbetat med stereo i åtminstone tio år och lokalradion i fem, framhålls det i rapporten.

J HS skulle kunna skriva ungefär detsamma om sina resurser for radioutbildning. Vardera högskolan uppskattar sina investeringsbehov ifråga om radio till ca 500 tkr.

Undervisningens kvalitet är aldrig oberoende av dess materiella förutsättningar. Det gäller kanske särskilt undervisning i radio och TV. Utrustningen slits snabbt. Underhällskostnaderna blir höga. Och även om utrustningen fungerar, blir den fort omodern och mindre lämplig.

Det är inte ansvarsfullt, menar utredaren, att låta högskolorna med otillräckliga och otidsenliga tekniska resurser försöka ge eleverna utbildning på etermedieområdet. Endera måste högskolorna över utrustningsanslaget ges de tekniska resurser utbildningen kräver - eller måste högskolorna över driftsanslaget ges resurser att hyra sådan teknisk utrustning.

- och utredaren menar att alternativet seriöst bör prövas Ett alternativ och TV-utbildningen, såväl den av JHG och JHS - är att köpa radiosom den medieinriktade som skall

som skall ingå i journalistikblocket

Inom SR-koncernen är de samlade tekniska ingå i fordjupningsblocket.

for utbildning i radio och TV större än någon

och personella resurserna av sådan utbildning likaså. I radioutbildannanstans, erfarenheterna ele RR och TV-utbildning köpt av SVT skulle ning köpt av Lrab eller med läraruppgifterna är mitt uppe i verna möta lärare som parallellt

Det är ingen nedvärdering av kompetensen dagligt arbete i medierna. att kvalitet och effektivitet i utbild konstatera på JHG och JHS att skulle kunna höjas väsentligt om utbildningen köptes från SRningen

koncernen.

köps, behåller JHG Även om utbildningen i radio- och TV-journalistik for utbildningen. Det och JHS både sitt inflytande över och sitt ansvar

utbildningens innehåll och inriktär institutionerna som bestämmer

över hur utbildningen bedrivs. Några svårigning. De har full kontroll heter att få utbildningen i radio och TV att passa in ijournalistlinjens

kan utredaren inte se. övriga undervisning

Utredaren kan samtidigt förstå om man på JHG och JHS skulle värja

i radio och Det kan vara av värde att utbildningen sig for dessa tankar. och i anslutning till övrig un- TV bedrivs i institutionens egna lokaler

Eleverna kan få större möjligheter att öva också på fritiden. dervisning.

investeringar i

Emellertid behöver både JHG och J HS göra omedelbara

3-4 mkr. vardera. Ställs inte medel till samtliga utrustning på bortåt måste prioriteringar ske. dessa investeringar till förfogande,

inve-

JHG och JHS måste då enligt utredarens uppfattning prioritera

direktinskrivning m.m. steringar i datoriserade system for redaktionell i radio och TV med undermålig och Mot att fortsätta undervisningen

måste då ställas alternativen att endera köpa heotidsenlig utrustning Enligt utredarens uppfattning la utbildningen eller hyra utrustningen. eftersom eleverna då är det bästa alternativet att köpa utbildningen,

ändamålsenliga lokaler, studios, till

får tillgång till utbildningsmässigt

avancerad utrustning och till utbildare som förenar professionell kornpetens med aktiv verksamheti radio- eller TV-mediet.

9.7 Redaktionella datorsystem

På 20 år har den tekniska framställningen av tidningar totalt förändrats. Blyet har ersatts av fotosats, högtrycket av offset. Med fotosâttningen kom datoriseringen. Text kunde skrivas och lagras i en dators minne tills det var dags att starta sättningen. Från datorminnet till sättenheten gick överforingen nämligen så snabbt att sätthastigheten kunde ökas, så småningom till förut otankbara hastigheter.

Den datoriserade tekniken har förändrat också redaktionernas arbeten. Förut tog sätterier hand om manuskripten och skrev om dem for sättmaskinerna. Med ordbehandlingen och elektroniken blev det möjligt att på redaktionerna skriva och överföra texten direkt till sätterienheterna. Länge hindrades detta av att redaktionens medarbetare tillsammans inte fick skriva in mer text i sätterisystemet än att det motsvarade 30 procent av en tidnings totala textmängd. Detta bestämdes i ett fredsavtal mellan TA och Grafiska Fackförbundet. Ett nytt fredsavtal 1986 upphävde begränsningen. Nu kan alla journalister skriva in all originalforfattad text till sättsystemet. Text som utifrån kommer till tidningen i form av manuskript på papper skall dock skrivas in av grafisk personal.

Datortekniken har erövrat redaktionerna inom press, radio och TV. En mängd olika tekniska system används men_ det gemensamma for dem är att journalisterna utnyttjar ordbehandlingstekniken vid sitt författande i allt större utsträckning.

Men journalistlinjens elever måste vanligen skriva på gamla, inte ens elektriska, skrivmaskiner! Visserligen har både JHG och JHS viss utrustning på vilken eleverna kan lära sig Ordbehandling, direktinskrivning och t.o.m. desktop publishing, som står for ett tekniskt system i vilket eleverna kan arbeta med inskrivning och typograñsk sättning av text och enklare bildbehandling. Systemet utnyttjar persondatorer.

och räcker inte till for Men dessa utrustningar finns bara i få exemplar

med dem så att de behärskar dem. att alla eleverna skall kunna arbeta

ifrån förtrogna med den När eleverna lämnar J HG och J HS är de långt

utrustning som möter dem ute på redaktionerna.

kan också användas för att De datoriserade redaktionella systemen databaser: hos TT, i olika arkiv i externa exempelvis göra sökningar och arkiv; i Sve› och bibliotek, hos myndigheter i deras diarier, register

förblir eleverna främmande. Det Mycket av detta rige och utomlands. situation. skall utbilda journaär en absurd och oacceptabel Högskolan

- så för dagens teknik inom medierna; lister - om inte for morgondagens

inte for gårdagens.

sina behov av redaktionella datasystem. Både JHG och J HS har utrett for vardera institutionen. Investe- Investeringarna rör sig om 2,4 mkr. än forskningens. Därför avser mer grundutbildningens behov, ringarna om att investeringarna skulle sannolikt närda förhoppningar grusas som Sveriges affärsbanker skall kunna finansieras genom de 200 mkr.

fr.o.m. 1987/88 t.o.m. 1989/90. satsa varje budgetår

kan emellertid rimligen inte skjutas upp. Det skadar Investeringarna om utbildningen inhögskolans anseende och gör det svårt för eleverna

och de mer omfattande redakte förbereder dem för den ordbehandling

och till arbete. tionella datasystem de möter när de går ut till praktik

för J HG och J HS stannar inte vid investeringskostnader. Kostnaderna och teknisk kompetens endebehöver underhåll och tillsyn Datasystem eller att de träffar avtal med systemlera inom institutionerna genom

och underhåll. Dessa kostnader kan uppskattas verantören om service inom JHGs eller JHS nutill 250-300 tkr. per år. De torde inte rymmas

varande driftsanslag.

9.8 Dimensionering och lokalisering

Den nuvarande dimensioneringen av högskolans journalistutbildning kan - som utredaren tidigare påpekat - bibehållas de närmaste åren. Inga tydliga tecken på arbetsmarknaden eller inom medierna motiverar en ökning av högskolans grundutbildning avjournalister. Medierna kommer också i fortsättningen att rekrytera medarbetare med olika utbildningsbakgrund och olika erfarenheter, t.ex. från arbetslivet. Denna rekryteringspolitik kan man inte radikalt ändra på genom att öka utbildningskapaciteten i syfte att öka andelen högskoleutbildade inom journalistkåren.

lngen har talat for en minskning av högskolans journalistutbildning. SJF har inte formulerat några sådana tankar på grund av den ökade arbetslösheten bland journalister.

Arbetslöshetens koncentration till storstadsområdena skulle däremot kunna vara ett motiv for att pröva utlokalisering av en del av utbildningen från Stockholm och Göteborg till den norra högskoleregionen. Arbetsgivare i Norrland rapporterar svårigheter att få välutbildade journalister att söka sig dit från storstadsområdena. Intresset bland högskolans elever for att fullgöra praktikterminen i Norrland har heller inte varit stort. Bundenheten till storstädernas arbetsmarknad uppstår alltså redan under studietiden. Norrlänningar som utbildar sig i Stockholm eller Göteborg fär familjära och andra band i de nya landsdelarna och återvänder inte. Omvänt, hävdar man, tvekar norrlänningar att söka sig till utbildning så långt bort som i Stockholm och Göteborg. Problem av detta slag är inte särskilt utmärkande for massmedierna. Tidigare rekryteringsproblem i norr, t.ex. i fråga om tandläkare och lä« kare, har minskat drastiskt genom att utbildning för dessa kategorier forlagts till Norrland.

Bundenheten till studieorten har större räckvidd än att gälla norrlänningar eller bristande intresse att praktisera eller arbeta i norr. Den drabbar överhuvudtaget praktik och arbete på lite avstånd från studieorterna. Detta är mycket olyckligt med hänsyn till att varken dagspressen eller lokalradion är till storstäderna centraliserade medier. De fles-

finns utanför Stockholm och Göteborg. Lokalradion, ta redaktionerna har inte mindre än 77 redaktioner utanför dessa städer! exempelvis,

utgångspunkter se ett värde i att utlokalise- Man kan också frånandra ra en del av utbildningsplatserna från JHG och JHS.

innebär att samtidigt 360 elever beñnv Den nuvarande studieordningen vid de båda institutionerna medan 120 elever ner sig under utbildning 480 ele Utredarens förslag leder till att journalistlinjens praktiserar. bortsett från praktikveckorna da två ver är under utbildning samtidigt, medan de två andra halva klasserna är kvar halva klasser praktiserar skapar lokalmässiga problem. på skolan. Detta förhållande

för stora, i synnerhet un- Även halva klasser på 15 elever är egentligen två terminer då undervisningen bör ske i små der journalistikkursens ha personliga genomgångar med eleverna i många grupper och lärarna moment.

klasserna om 30 elever kan givetvis delas i mindre grup- De nuvarande skolorna, men det förutsätter att lärarresurserna per vid de nuvarande ökar. Ett alternativ kan då vara att i stället minska elevintaget på JHG och JHS till förmån för utbildning av motsvarande antal elever på nå-

gon annan plats.

Till utredaren har anmälts stort intresse för etablering av högskoleut-

av journalister i Norrland. Kontakter har tagits av och sambildning för dels universitetet i manträffanden ägt rum med representanter Umeå, dels högskolan i Sundsvall/Härnösand.

1982/83 en framställan om att få I Umeå orde man inför budgetåret där. Utbildningen skulle starta journalistutbildning vid universitetet teorevara fyraårig. Den skulle inledas med ett basår om 40 poäng med relevanta ämnestiska studier och seminarier kring for journalistiken

områden, om 80 poäng med minst 40 poföljas av två års ämnesstudier med ett års praktisk journalistik om 40 poängi ett ämne och avslutas

ang.

Också i Sundsvall/Härnösand har man planerat journalistutbildning. Den skulle utgöra ett komplement till denna högskolas informationslinje. I Sundsvall tänkte man sig en treårig utbildning. De två första årens utbildning skulle vara gemensam med informationsutbildningen, varpå under tredje året skulle följa specialisering mot journalistyrket med praktik, med specialkurser och slutarbete. lnformationslinjen i Sundsvall tillkom for övrigt sedan man måst skrinlâgga planer på utbildning av journalister i Norrland. I samband med högskolerefonnen och journalistutbildningens inlemmande i högskolan bestämdes nämligen att denna utbildning också i fortsättningen skulle vara lokaliserad till Göteborg och Stockholm.

Utredarens direktiv ger inget mandat att pröva frågan om utlokalisering av ett antal studieplatser från J HG eller J HS. Utredaren vill dock anmäla sin uppfattning: det finns starka skäl for att en sådan prövning görs.

9.9 Antagning till journalistutbildning

9.9.1 Bakgrund

I samband med högskolereformen 1977 blev de fristående journalist högskolorna institutioner inom Stockholms respektive Göteborgs universitet. Då inleddes också avvecklingen av det antagningssystem som använts sedan journalistinstitutet 1967 blev journalisthögskolor. Det var ett system med antagning efter urvalsprövning i två steg. Urvalsprov hade för övrigt använts också vid antagningen till journalistinstituten. Fr.o.m. antagningen till höstterminen 1980 svarar UHÄ centralt för antagningen till JHG och JHS.

9.9.2 Antagningssystemet i Antagningen sker nu på grundval av meritpoäng for betyg, studieomdöme for folkhögskoleelever och arbetslivserfarenhet. Antagningen sker i

och instort sett på samma grunder som for övrig högskoleutbildning, är densamma. Arbetslivserfarenhet ges delningen i antagningsgrupper Det annars emellertid dubbelt värde vid antagning till journalistlinjen.

maximala värdet 1,7 (motsvarar tre års heltidsarbete) ges alltså värdet

3,4 vid antagningen till journalistlinjen.

från 3- eller Grupp D 1 omfattar sökande med högst tre år gamla betyg

Maximipoäng: 5,0. 4-årig linje på gymnasium. sökande med högst tre år gamla betyg från Z-årig Grupp D 2 omfattar Maximipoäng: 5,0. linje eller specialkurs på gymnasium. dels sökandena i grupp D 1, dels sökande med äldre Grupp 1 omfattar från motsvarande linjer. Arbetslivserfarenhet tillgodoräknas. betyg

Maximipoäng: 8.4. Grupp 2 omfattar dels sökandena i grupp D 2, dels sökande med äldre

från motsvarande linje. Arbetslivserfarenhet tillgodoräknas. betyg

Maximipoäng: 8,4. eller utbildning från 3 omfattar sökande med allmän behörighet Grupp och arbetslivserfarenhet. Maxifolkhögskola. Poäng for studieomdöme

mipoäng: 7,4. 4 omfattar sökande, t.ex. de som fyllt 25 år och Grupp övriga behöriga men också behöriga i grupperhar minst fyra års arbetslivserfarenhet,

na 1, 2 och 3 med betyg som inte kan poängberäknas.

Grupp 4 delas i för dem 4 A där hälften av samtliga platser i grupp 4 reserverats grupp som endast tillhör grupp 4. Maximipoäng: 3,7. 4 B där den återstående hälften av platserna i grupp 4 fördelas grupp de behöriga i kvotbland samtliga sökande i grupp 4, alltså inklusive

1, 2 och 3. Maximipoäng 3,7. grupperna

gäller, förutom de allmänna behörig- För antagning tilljournalistlinjen behörighet i svenska, histohetsvillkoren, att sökande skall ha särskild 2). Kunskaperna i svenria, samhällskunskap och matematik (bilaga samhällskunskap och matemaska skall avse lägst betyget 3. I historia, i de tre ämnena. tik krävs ett medelvärde på lägst 3 for betygen

for sökande i Av antalet utbildningsplatser reserveras en tredjedel direkt från gymgrupperna D 1 och D 2, alltså for dem som kommer

nasiet. På övriga grupper fördelas utbildningsplatserna i förhållande till antalet sökande i respektive grupp.

9.9.3 Höga poäng-tal krävs

Journalistlinjen hör till högskolans mest attraktiva utbildningar. Till höstterminen söker 3 500-4 000, till vårterminen 1 500-2 000. Vanligen mindre än hälften söker journalistlinjen i forsta hand (se kap. 3.1, tabell 1.).

Det stora antalet sökande medför att det i nästan alla antagningsgrupperna krävs maximipoäng för att komma in på journalistlinjen. Lottning måste ske.

Vid den första antagningen till höstterminen 1987 antogs till JHG och JHS studerande med nästan uteslutande maximipoäng. Lägsta poäng for dem som blev antagna i respektive grupp anges här for båda skolor na:

D 1 D 2 1 2 3 4 A 4 B JHG 4,9 5,0 7,8 8,1 7;4 3,3 3,6 JHS 5,0 5,0 8,0 8,3 7,4 3,2 3,7

Bland de först antagna till journalistlinjen är bortfallet stort. Många väljer andra utbildningslinjer (som de också antagits till) eller väljer att ägna sig åt annat än studier. Även efter den andra centrala antagningen lämnar många återbud. När terminen börjar, återfinns bland de studerande många som antagits såsom reserver. I flera grupper har

också reserverna haft maximipoäng. De har också de sökande haft som

hade mindre tur i lottningen och därför inte blev antagna alls.

I grupper där arbetslivserfarenhet tillgodoräknas, krävs också höga betyg (eller ett bra resultat i högskoleprovet). Medelåldern for dem som börjar på journalistlinjen varierar mellan 25 och 27 år. Många studerande är mycket äldre och kan ha mycket lång arbetslivserfarenhet. Sådana arbetslivserfarenheter är vanligare bland eleverna påjournalist-

linjer. Det är ofta fråga om linjen än på de flesta andra av högskolans eller om elever som avsiktligt elever som börjar en helt ny yrkeskarriär innan de kompletterar med jourskaffat sig annan högskoleutbildning

nalistutbildning.

9.9.4 Den tidigare urvalsprövningen

Det centrala skiljer sig starkt från det system som antagningssystemet fram till 1977 och i modifierad form åren 1977-80. Antaganvändes alltså tidigare efter urvalsprövningen i två steg. ningen ordes

sökande. Proven var I det första stegets prov deltog samtliga behöriga

att genomföra. Sju psykologiska prov skriftliga och tog ca fem timmar verbal rörlighet, slutledningsförmåavsåg att mäta verbal förståelse, relationer. ga, perceptiv förmåga och förmågan att uppfatta rumsliga

omfattade frågor om främst in- och utrikes- Ett prov i nutidsorientering samt massmedier. I ett arbetsprov skulle ett referat göras. Detta politik som arbetade oberoende av varandra. prov bedömdes av två journalister De bedömde språkbehandling, sakinnehåll och gestaltning.

av vilka 240 deltagare som Arbetsprovet vägde tungt vid bedömningen skulle kallas till urvalsprövningens andra steg.

utföra arbetsuppgifter, och re- Också i det andra steget fick deltagarna även nu arbetade obero-

sultaten bedömdes av erfarna journalister, som

skulle dessutom författa en levnadsbeende av varandra. Deltagarna Denna beskrivning samt uppgifter om utbildning, yrkeserfaskrivning.

för en intervju som ordes

renhet, yrkesval m.m. blev utgångspunkter

samtidigt av en psykolog och en journalist. _

material för bedömning av de Intervjuarens uppgifter var att insamla kapacitet i hänseende som bedömts som

sökandes personlighetsmässiga

relevanta för journalistarbete. Efter intervjuerna gjordes bedömningar r.- -. framtállningsfonnåga, kontaktformåga av de intervjuades muntliga

l-âwrvztr-

allmän motivasocial aktivitet och socialt omdöme -, yrkesmotivation,

tion samt stabilitet i funktionssättet. Vidare orde journalisten och psykologen var for sig en sammanfattande bedömning av de intervjuades personlighetsmässiga lämplighet för journalistiskt arbete. Dessa både bedömningar sammanfordes sedan till en slutbedömning av den sökande. (ájour, sid. 64.)

Den slutliga antagningen gjordes på grundval av resultaten i urvalsprövningens båda steg. De sökande rangordnades efter preciserade regler, enligt vilka arbetsproven vägde tyngst och därnäst intervjubedömningen.

Jubu utvärderade antagningsproven och fann att urvalsförfarandet syntes ha fungerat tämligen väl. Detta hindrar inte, heter de i betänkandet, att det skulle kunna göras förändringar till det bättre. Många journalister förespråkar forpraktik eller arbetslivserfarenhet fore journalisthögskolestudierna. --- Även vid journalisthögskolorna, bland både elever och lärare, är man i stort sett nöjda med det nuvaran-

de antagningssystemet. Från deras håll är det i första hand arbetspro-

ven och den mätning av motivationen for yrket som sker i samband med intervjun som uppskattas. (ájour, sid 80.)

J ubu stannade for att antagningsproven skulle genomföras enligt dittillsvarande uppläggning, men arbetslivserfarenhet skulle ges större betydelse än tidigare jämfört med värdet av betyg och resultat av antagningsprov.

I samband med högskolereformen beslöts emellertid att det centrala antagningssystemet skulle användas också ifråga om journalistutbildningen. Jubu fick dock gehör för sin uppfattning om arbetslivserfarenhetens betydelse. Den gavs högre poängvärde vid antagningen till journalistlinjen.

9.9.5 Kritik mot nuvarande antagningssystem

Kritiken mot det centrala antagningsforfarandet bröt ut redan innan det började tillämpas 1980. Och kritiken har fortsatt och fortsätter.

Lillemor Kim en studie av den nya antagningen. Redan 1981 orde nr 7 i Tillträdesprojektet inom Den presenterades i en arbetsrapport i första hand hur elevrekryteringen förändrades. UHÄ. Kim studerade --- snarast marginella föränd- Hon fann inga radikala förändringar av såväl positivt som negativt slag. En något ökad bredd i rekringar består) men också ryteringen (även om den sociala snedrekryteringen till följd av det blinda och opersonliga antagningsforfanya problem överväger, inte minst på sikt. randet. Mycket talar för att det negativa

för JHG och JHS gav 1982 en arbetsgrupp i uppdrag Linjenämnderna rapporterade att de centralt att behandla antagningsfrågorna. Gruppen eleverna vid J HS genomgått två arbetsprov av samma typ som antagna och dessutom intervjuats av en användes vid tidigare urvalsprövning Resultatet att nära en tredjedel av psykolog och en journalist. antydde använts - i de flesta eleverna inte skulle ha antagits om urvalsprövning

i kombination med allvarliga fall på grund av låg yrkesmotivation brister. redovisade också att lärarna iakttagit språkliga Arbetsgruppen att ett antal hopplösa fall försämringar i elevernas språkkunskaper, och krävt oproportionellt kommit in på journalistlinjen varje termin från utbildningen ökat. mycket lärartid samt att avhoppen

ledde till att UHÄ 1983 beslöt låta utreda ett särskilt behörig- Kritiken funnit att det var möjligt att i svenska. UHÄ hade nämligen hetsprov inom ram.

införa ett sådant behörighetsprov högskoleförordningens

Däremot införas först efter riksdagsbeslut. kunde ett nytt urvalsprov

skulle garantera att de som antogs hade vissa mini« Behörighetsprovet Anders Fransson. då mikunskaper i svenska. I april 1985 presenterade

t.f. professor vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet,

och Thorbjörn Lindskog, då studierektor. i dag prefekt vid JHS, ett för-

slag till Behörighetsprov i svenska förjournalistlinjen.

omfattar fyra delprov, nämligen tre prov avseende förmågan Förslaget ordförståelse, språkriktighet) och till språkbehandling (rättstavning, att bearbeta material (referat). Behörigett prov avseende förmågan den centrala antagningen. Den som inte hetsprovet skulle komplettera

klarade godkänt i behörighetsprovet, skulle inte bli antagen hur högt hon/han än rangordnats vid den centrala poângvärderingen av de sökande.

UHÄ har bordlagt behandlingen av förslaget sedan regeringen beslutat låta göra en översyn av högskolans journalistutbildning.

Kritiken mot antagningssystemet fortsätter alltså. Systemet har ju inte

ändrats. Kritiken kommer från såväl arbetsgivare som journalister och från såväl lärare som elever vid journalistlinjen.

Kritikerna gör gällande att det centrala antagningssystemet förser journalistlinjen med elever som i allmänhet har förutsättningar att klara studierna och att ägna sig åt journalistik, många med utmärkta förutsättningar och hög motivation för både studier och journalistik. Men kritikerna hävdar också att det matematiska antagningssystemet även väljer ut/lottar fram elever som helt saknar motivation för journalistyrket eller saknar förutsättningar, främst i fråga om språkbehandling, att bli bra journalister. Systemet gör dessa ungdomar orättvisa, men det är också orättvist mot de ungdomar som trots högre motivation och bättre förutsättningar inte kommer in på journalistlinjen. Systemet är inte bra för de antagna eleverna heller, eftersom lärarresurser inte kommer dem tillgodo då de måste användas för tex . stödundervisning i svenska (för blivande journalisterl).

9.9.6 Utredaren om antagningssystem

Utredaren menar att journalistutbildningens kvalitet kan höjas också såsom en effekt av ett återinförande av urvalsprövning.

Införande av särskilda behörighetsprov i svenska, kopplade till en fortsatt central antagning, kan sortera bort sökande med höga poäng som trots dessa inte klarar prov i t.ex. rättstavning, ordförståelse, språkriktighet och referat. Detta vore i och för sig värdefullt. En så kort utbildning som journalistutbildningen skall inte användas för att försöka höja elevernas språknivå. Språket är journalistens viktigaste redskap.

och i utbildningen bara lä- Journalistlinjens elever skall äga redskapet ra sig använda det i journalistikens olika genrer.

användes for att kartlägga de sökandes motivation Urvalsprövningen och lämplighet for journalistyrket men också - och egentligen viktigast

- for att ta reda på vilka som var klart olämpliga. Ofrånkomligen påverom elever med bristande förutsättningar kas undervisningen negativt tas in på en så koncentrerad och intensiv utbildning och låg motivation

som journalistlinjens.

- eller näst intill maximipoäng - för Eftersom det krävs maximipoäng finner att att bli antagen till journalistlinjen, många det meningslöst då inte alls söka eftersom de har for låga betyg. För låga betyg behöver betyda låga betyg; de kanju vara mycket höga men ändå vara otillráck kan gymnasiestuderande med tidigt väckt intresse för liga. Exempelvis att få toppbetyg i alla ämnen bara därjournalistik missat möjligheten i lokaltidningen eller göra för att de ägnat mycket tid år att radskriva - förloprogram i närradion. (Så började många av dagens journalister vad de vann i erfarenheter och kunskaper om journarade i skolbetyget skolan.) Dessa begåvningar utestängs från listik och om livet utanför journalistutbildning av det nuvarande antagningssystemet. högskolans hade De tar sig in i yrket ändå. Men både for dem och for journalistiken de önskat. Det det varit värdefullt om de fått den högskoleutbildning

får de om urvalsprövningen återinfors.

kontakt mellan de sökande och rep- Urvalsprövningen skapar personlig och sökande informeras om

resentanter for utbildningen mediernarSe

och får en mer realistisk uppfattning om dess syfte och in utbildningen och dess krav. De får också tillfälle att nehåll samt om journalistyrket och sina förutsättningar for studierna och själva pröva sin motivation

yrket.

Om journalistutbildningen finns många och vitt skilda åsikter. Om urvärde råder däremot en sällsynt och betydande enigvalsprövningarnas het.

Det kan for övrigt vara skäl att erinra om de urvalsprov vissa folkhögskolor gör vid antagning till bl.a. journalistlinjerna (5.12). Urvalsproven är ibland mycket svåra. Ett exempel är provet i nutidsorientering och allmän bildning som används vid Södra Vâtterbygdens folkhögskola (bilaga 7). Att antagning efter prov och bedömningar av elevernas personliga förutsättningar och motivation for journalistik positivt påverkar folkhögskolornas utbildning omvittnar både lärare och elever.

9.9.7 Urvalsprov före antagning bör införas

Utredaren anser att antagning efter urvalsprövning bör återinföras. Antagningen måste då decentraliseras från UHÄ, förslagsvis till det samarbetsorgan for journalistutbildning som utredaren förordar (kap. 12).

Framtagning av ett urvalssystem behöver inte möta några större svårigheter. Det finns sedan tidigare betydande erfarenheter att utnyttja och dokumentation att använda. Det största problemet är ekonomiskt. Även om en viss avgift kunde tas ut av dem som genomgår proven (Skurups folkhögskola tar 100 kr. per sökande), krävs ytterligare finansiering. Minskar studieavbrotten och avhoppen från journalistlinjen, sjunker visserligen årsstudiekostnaden per elev, men det frigörs inga pengar att använda till annat. Det innebär bara bättre utnyttjande av ett anslag som bestäms på grundval av antalet tillhandahållna årsstudieplatser. En förhöjd kvalitet på utbildningen frigör heller inga medel.

9.9.8 Ett alternativ

Utredaren vill ge några synpunkter på ett alternativt antagningssystem (ett andrahandsalternativ!), som skulle kunna aktualiseras om det visar sig omöjligt att få ett ”nygammalt system med urvalsprövning finansierat. Alternativet tar fasta på inriktningen i UHÄs utredning om behörighetsprov i svenska.

Vid den centrala rangordningen skulle de sökande rangordnas på samma sätt som nu. Därefter kallas ett antal sökande till särskilda prov,

dels i svenska, dels i nutidsorientering, dels i några av de psykologiska

funktioner som prövades i det gamla systemet. De sökande rangordnas även i dessa prov. En samordnad bedömning görs av dels den centralt dels rangordningen i de särskilda proven. Inom

orda rangordningen,

kommer högst i den nya sammanvarje grupp sökande antages de som Vissa moment kan nämligen ges särskilda vägda rangordningsskalan. till deras betydelse for elevernas förutsättvâgningstal med hänsyn

ningar att studera journalistik.

Från varje sökandegrupp måste sannolikt kallas tre gånger så många i gruppen for att säkerställa att sökande som antalet utbildningsplatser börjar. Det är möjligt att det finns elever från varje grupp när terminen särskilda motiveraredan de tillkommande proven leder till att mindre de sökande avstår ifrån att deltaga i proven i stället för att dra sig ur i ett senare skede av antagningsproceduren eller under utbildningen.

bör förenas med en Utredaren anser att detta andrahandsalternativ till journalistlinjen. De hittillsvarande ändring av behörighetsvillkoren som orts ifråga om elevers bristande kunskaper dåliga erfarenheter in med och färdigheter i svenska har väsentligen gällt elever som tagits Utredaren anser därför att behörighet endast tvåårig gymnasiekurs. skall förutsätta minst treårig gymnasiekurs i sventill journalistlinjen ska. Att ändra på lágstabetyget i svenska synes däremot inte nödvän-

digt om särskilt prov i svenska införs.

om obligatorisk arbetslivserfarenhet såsom behö- Förslag har framförts tilljournalistlinjen (bl.a. i Journalistik och journalistutrighetsvillkor Ds U 1987:10). Utredaren vill inte nu föreslå ett sådant behöbildning. för det framförda förslarighetsvillkor även om det finns goda motiv motiv för att nu inte ansluta sig till förslaget är främst

get.Utredarens

att alls komma in på arbetsmarknaden. Anungdomarnas svårigheter delen elever som antages direkt från gymnasieutbildningen (för närva-

rande en tredjedel) bör däremot inte ökas.

Ett alternativt förutsätter en utredning av experter. antagningssystem De borde kunna ta fram ett förslag på relativt kort tid.

9.9.9 Antagning till enskilda block

Utredarens förslag till förändrad journalistutbildning innebär att det skapas ingångar till avgränsade utbildningsblock. För dessa måste gälla särskilda antagningsregler. Utredaren föreslår följande:

Till det samhällsvetenskapliga blocket antages studerande * som genomgått journalistlinje på folkhögskola som följer av SÖ utfärdad vägledande studieplan; * som genomgått journalistlinje på Kaggeholms, Kalix, Skurups, Strömbäcks och Södra Vätterbygdens folkhögskolor och därefter arbetat såsom journalist minst ett år (övergångsbestämmelserk * som genomgått aspirantutbildning inom pressen; * som arbetat såsom journalisti minst tre år.

De sökande skall ha allmän behörighet och genomgå proven i svenska och nutidsorientering och rangordnas på grundval av studieomdöme, yrkeserfarenhetens längd samt resultat i proven.

Till journalistbløcket sker antagning efter prov i svenska och nutidsorientering men i övrigt efter den centrala antagningens grunder för rangordning av sökande.

Utredaren vill redovisa från olika håll gjorda påpekanden om att man vid antagningen till journalistblocket borde se till att elever antogs från högskolans olika fakulteter så att journalistikkursen fick humanister, naturvetare, teknologer, teologer etc. såsom elever. Utredaren har för sin del sett problem torna upp sig for dem som skulle få ansvaret och makten att vid antagningen också ta hänsyn till de sökandes ämnesinriktning. Utredaren menar att en förfining av antagningssystemet bör kunna göras efter den forsöksperiod på tre år som utredaren föreslår beträffande antagningen till enskilda block.

Till fördjupningsblocket antages studerande * som genomgått det samhällsvetenskapliga blocket;

* och vill fortsätta studiersom intagits direkt till journalistblocket

na efter genomgångenjournalistikkurs.

medieinriktade kurser antages studerande se- Till fördjupningsblockets parat, nämligen studerande * och vill studera annan medieinriktad som har journalistexamen kurs än som ingick i examen; * och enbart vill komplettera som genomgått journalistikblocket detta med medieinriktad kurs.

också i framtiden skall vara cen- Om antagningen till journalistlinjen traliserad till UHÄ, bör även antagningen till hela utbildningsblock gö- Däremot bör JHG och JHS själva kunna få rätt att anta ras av UHÄ. elever till de medieinriktade kurserna inom fördjupningsblocket.

Forskningsförberedande utbildning

Jornalistik: forskningsförberedande 20 poäng

ååbyggnadskurs eminarium med 60-poángs-

uppsats Individuell litteraturkurs m.m.

1 0.1 Inledning

Enligt kommittédirektiven skall utredaren beakta relationer och gränsdragningar mellan den massmediaforskning, den grundutbildning och den fortbildning som högskolan normalt svarar för. Utredaren tolkar detta så att frågan om forskningsanknytning av utbildningen skall behandlas, såväl utbildningens ämnesteoretiska innehåll som de studerandes möjligheter att efter genomgången grundutbildning vinna behörighet att söka till forskarutbildning. Ett tillkommande motiv härför är forskningspropositionens Förslag och riksda-

(1986/87:80)

gens beslut att i Stockholm inrätta en professuri ämnet journalistik.

En utbildning anses forskningsanknuten - enligt regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion - om följande kriterier är uppfyllda: 1. Utbildningen är så upplagd att den är kritiskt inriktad, ger utrymme för självständigt arbete och innehåller moment av skolning i vetenskaplig metodik.

2. Det finns eller är under utveckling forskning som har hög relevans för den aktuella grundutbildningen.

skall direkt eller efter 3. Studerande som genomgått utbildningen icke alltför omfattande kompletteringar kunna påbörja en forskaraktärsämnen. karutbildning i något av utbildningens

4. Utbildningen samspelar med forskningen på ett för bägge parter och personella förfruktbart sätt. Detta innebär att geografiska hållanden âr sådana att kontakt underlättas. t.ex. att forskningen ñnnsi till/nära eller att läraranslutning grundutbildningen eller t.o.m. deltar aktivt i na/vissa lärare är forskningsutbildade forskning.

Varken J HG eller J HS har hittills kunnat uppfylla alla dessa kriterier. i journalistik inrättats i Stockholm den 1 juli 1988, kan När professuren åtminstone J HS uppfylla samtliga kriterier förutsatt att det till professuren kopplas en forskarutbildning i journalistik.

inte. Ämnet måste Någon definition av ämnet journalistik föreligger definieras och undervisningen i ämnet utformas med hänsyn inte bara utan också till den forskarutbildtill grundutbildningen i journalistik innehavare skall initiera, utveckla ning och den forskning professurens och leda. Utredarens förslag till hur utbildningen vid högskolans jourbör förändras förutsätter en så vid definition av ämnet journalistlinje inte uteslutannalistik, att de yrkesinriktade tillämpningsövningarna de betraktas såsom praktiska övningar utan också anses ha poängmässigt värde ijournalistikens teori.

10.2 Vägar till behörighet i dag

- liksom annan högskoleutbildning om minst 80 Journalistexamen ger Därutöver poäng - allmän behörighet att antagas till forskarutbildning. krävs särskild behörighet, nämligen 60 poäng i ett ämne, dvs. det ämne inom vilket framtida forskning skall ske. Ett ytterligare behörighetsvill-

kor är att den studerande skall ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen (SFS 1982:974).

J ournalistlinjen ger inte så omfattande utbildningi ett ämne som krävs för den särskilda behörigheten. Genom särskilda arrangemang har dock vägar till forskarutbildning öppnats for dem som tagit journalistexamen.

Istockholm har avtal träffats mellan JHS och olika ämnesinstitutioner vid universitetet om överbryggande kurser på 40 poäng. Tillsammans med utbildningen vid JHS, som i detta sammanhang givits 20 poängs värde, har den studerande erhållit särskild behörighet i det överbryggande kursämnet. Avtal härom fanns en tid i fråga om elva ämnen, men eftersom intresset varit litet, finns möjlighet till överbryggande kurs kvar endast i ämnena litteraturvetenskap, konstvetenskap, historia och kulturgeografi. Dessutom har J HS elever platser garanterade för studier i filmvetenskap.

Några elever har utnyttjat möjligheten att gå överbryggande kurs utan att därefter gå vidare till forskarutbildning. De få som fortsatt till forskarutbildning ägnar sig inte åt ämnen med anknytning till journalistik. Det kan väl därför konstateras att de överbryggande kurserna inte bidragit till forskningsanknytning avjournalistutbildningen.

En annan väg till forskarutbildning öppnades i Göteborg. Det skedde i samband med att en professur inrättades vid universitetet (statsvetenskapliga institutionen). Till professuren knöts en särskild avdelning för masskommunikation. Vid denna institution ges forskarutbildning. Till denna utbildning kan den som genomgått JHG erhålla särskild behö-

righet genom att studera informationsteknik (kurserna 21 - 60 poäng)

och få 40 poäng i ämnet. Denna möjlighet har utnyttjats av tre J HG-elever. En av dem bedriver nu doktorandstudier inom masskommunikationsområdet (i trovärdighetsfrägork en har t.v. avbrutit sina studier efter att ha fullort en BO-poängsuppsats och en har just påbörjat de forskningsforberedande studierna.

10.3 Ringa forskning i dag

Vid JHS har viss forskning bedrivits, bl.a. med stöd av de särskilda som en tid administrerades av UHÄ men som senare forskningsmedel överfördes till de tvärvetenskapliga seminarier som finns på de fem JHS har senare fått smärre forskningsanslag av universitetsorterna. regionstyrelsen i Stockholm. Vid JHG har inte bedrivits någon forskvia institutionen. ning med hjälp av anslag som förmedlats

har såväl J HG-lärare som J HS-lärare bedri- Vid sidan av sina tjänster vit forskning med extern finansiering.

vilka bedri- Både på JHG och JHS finns lärare med forskarkompetens, anordnat seminaver egen forskning och vilka forskningsanknytande rier for institutionernas lärare.

Masskommunikationsforskningen och förhållandet grundutbildning/

forskning behandlas ingående i UHÄ-rapport 1985:13, Informations-

till allmän Rutger Lindahl och utbildning. Förslag utbildningslinje. Lennart Weibull i rapporten att det sedan mitten av 1970-talet påpekar blivit medan man på regel att tala om masskommunikationsforskning, 50- och 60-talen talade om massmedieforskning. Information och kommunikation har börjat etableras såsom självständigt forskningsområde.

10.4 Professuren i journalistik

Masskommunikationsforskning är ett mycket omfattande forsknings-

område av tvärvetenskaplig karaktär. Av stor betydelse för journalistoch for forskningen i journalistik blir den professur om utbildningen

vilken det i forskningspropositionen sägs endast följande:

Uournalistik Journalistiken har en viktig funktion i det moderna samhället. Trots detta är bristerna stora när det gäller kunskaper om t.ex. journalistikens villkor och de journalistiska uttrycksformerna.

Jag förordar att en tjänst som professor i journalistik inrättas vid universiteteti Stockholm den 1 juli 1988.

Utredaren har tagit del av yttranden till rektorsämbetet vid Stockholms universitet angående institutionsplacering av professuren. Det råder olika uppfattningar om var professuren skall placeras. Utredaren vill för sin del anmäla uppfattningen av professurens innehavare, oavsett professurens institutionella placering, utan hinder av geografiska och personella förhållanden skall kunna ta aktiv del dels i undervisningen på den forskningsförberedande påbyggnadskurs, som utredaren menar bör inrättas, dels i undervisningen på journalistlinjen. Som uttalas i forskningspropositionens motivering är bristerna stora när det gäller kunskaper om journalistikens villkor och de journalistiska uttrycksformerna. Enligt utredarens uppfattning är det både naturligt och nödvändigt att den forskning som syfter till att avhjälpa dessa brister initieras och organiseras i nära anslutning till högskolans journa- Därigenom skapas också betydelsefull växelverkan mellistutbildning. lan forskning och utbildning.

Utredaren har även tagit del av den skrivelse till chefen för utbildvari linjenämnden för journalistlinjen vid Göteningsdepartementet, borgs universitet hemställer att en professur i journalistik inrättas vid Göteborgs universitet den 1 juli 1988:

En placering av en professur vid en utbildning är en förutsättfor att kontinuerligt vetenskapligt arbete ning och en garanti kommer till stånd. Dessutom kommer en vetenskaplig grundsyn och vetenskapliga resultat att fortlöpande tillföras grundutbildningen. Fasta forskningsresurser torde dessutom vara ett villkor för att meningsfull forskning kring journalistik och nyhetsförmedling över huvud taget ska kunna bedrivas. Behovet av denna forskning förefaller i dagens mediesituation allt mer påkallat. Dessutom förutsätts all universitetsutbildning bygga på vetenskaplig grund. Detta är således vad som kommer att gälla i Stockholm med avseende på journalistutbildningen men inte i Behovet av kunskaper om journalistikens villkor och Göteborg.

uttrycksformer är dock naturligtvis lika stort vid båda de statliga journalisthögskolorna.

10.5 Lika utbildning vid J HG och J HS

Även om det inte inrättas någon professur i journalistik i Göteborg den 1 juli 1988, så bör utbildningen vid JHG i fråga om innehåll och organisation motsvara vid JHS for att båda skolornas elever utbildningen skall ha till fortsatta studier i journalistik. Så länge

likamöjligheter

det bara finns en professur i Stockholm, måste JHG-eleverna fullgöra den forskningsförberedande påbyggnadskursen i Stockholm. Ett altervara att JHG tillsammans med institutionen for nativ till detta skulle masskommunikation vid Göteborgs universitet fick skapa en särskild att bedriva studier i masskommunikation med särskild inmöjlighet Då skulle inte heller JHG-eleverna behöva riktning mot journalistik. sin journalistexamen med mer än 20 forskningsförberekomplettera dande poängi ämnet journalistik.

Den som avlagt journalistexamen skall alltså inte behöva komplettera med mer än en påbyggnadskurs i journalistik om 20 po sin utbildning äng för att erhålla den särskilda behörighet som fordras for antagning till forskarutbildning. Detta innebär en uppgradering av journalistlinmed de väsentlijens utbildning. Den uppgraderingen sammanhänger av utbildningen som utredaren förordar. Förändringarga förändringar na är särskilt stora när det gäller kunskapsinhâmtning och teori- och metodstudier. Också tillämpningarna i undervisningen av olika journaarbetsformer och uttrycksformer bör i större utsträckning än listiska hittills kunna bedrivas inom en teoretisk och metodisk modell av värde for en kommande forskarutbildning.

10.6 Forskningsförberedande påbyggnadskurs

Utredaren menar att högskolan fr.o.m. den 1 juli 1988 bör erbjuda en forskningsforberedande påbyggnadskurs om 20 poäng. Vid helfart betyder det en termins studier. Påbyggnadskursen bör ges med individuell

studiegång omfattande dels författande av en 60- poängsuppsats och deltagande i uppsatsseminarium, tillsammans 10 poäng, dels litteraturkurser om 10 poäng.

Intresset för forskningsförberedande studier har hittills varit ringa vid JHG och JHS. Detta kan till en del bero på att utbildningen hittills varit så starkt yrkesinriktad att den inte värderats till mer än 20 poäng

inför forskningsförberedande studier. Kopplingen mellan utbildningen

i journalistik och de forskningsämnen som stått till buds har kanske heller inte upplevts såsom stark eller attraktiv. Situationen blir sannolikt en annan, då forskningsämnet journalistik introduceras. Kopplingen till såväl utbildning som yrkeserfarenhet blir betydligt synligare än den haft möjlighet att bli med hittills gällande studiegång.

Utredaren anser sig dock inte kunna ha någon bestämd uppfattning om hur många av journalistlinjens studerande som från journalistexamen går vidare till forskningsförberedande påbyggnadskurs. Mycket beror på hur innehavaren av professuren i journalistik bedriver undervisproñl journalistikforskningen får. ningen i ämnet och vilken

10.7 Flexibla behörighetskrav

Utövandet av journalistik stimulerar till reflektion om det egna arbetets och den egna arbetsplatsens roll dels i samhället i allmän bemärkelse, dels inom medierna. Journalister med ett antal år i yrket borde därför kunna vara en betydelsefull bas for rekrytering av forskare i net journalistik. Den som har yrkeserfarenhet identifierar andra forskningsproblem än den som uteslutande studerat journalistik och har för-

utsättningar att angripa problemen på ett annorlunda sätt. Forskning-

en kan utvecklas med närhet till journalistikens verklighet.

Yrkesverksamma journalisters intresse för och möjligheter till forskningsförberedande utbildning kan påverkas positivt av att vissa delar av studierna kan bedrivas på halvfart. Både utbildningen i journalistik och forskningen i detta ämne kan vitaliseras och förnyas, om behörighetskraven för forskningsförberedande utbildning görs flexibla. Behö-

righeten bör därför inte inskränkas till dem som på en förändrad journalistlinje inhämtat 40 poäng i journalistik. Bl.a. följande grupper bör vara intressanta för rekrytering av studerande till en forskningsförberedande påbyggnadskurs i journalistik (och framtida forskning):

- de som avlagt högskoleexamen vid nuvarande journalistlinje;

- som ger allmän behörighet för de som har högskoleutbildning studier och antingen skrivit minst en forskningsförberedande i ett ämne med nära anknytning till ämnes- 40-poängsuppsats journalistik eller arbetat som journalist i minst två år; - de som efter andra genomgått den förändrade högskolestudier journalistlinjens journalistblock (andra och tredje terminen); - vid folkhögskola eller de som efter genomgången journalistlinje eller efter yrkesarbete som journa-

fullord aspirantutbildning

den förändrade första och fjärde list genomgått journalistlinjens termin.

Utredaren har här bara velat ge några exempel på grupper som kan va-

ra av intresse för en framtida journalistforskning och som därför bör få

i en forskningsförberedande påbyggnadskurs. Utrepröva sin förmåga daren har härvid tagit fasta på utbildningsministerns uttalande i pro- 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutposition bildning:

Det att behörighetskraven utformas så att âr självfallet viktigt kvalitet i forskarutbildningen garanteras, varvid de särskilda kommer att spela en viktig roll. Formalism behörighetskraven vid precisering av sådana krav bör undvikas och det viktigaste är att en forskarstuderande uppfyller kraven i vad avser förkunskapernas innehåll och inte i fråga om en viss formell dokumendärav. Endast förkunskaper bör krävas. Yrtation nödvändiga keserfarenhet bör där det bedöms lämpligt kunna krävas för att för forskarutbildning. Yrkeserfarenhet ge särskild behörighet bör också kunna tillgodoav betydelse för forskarutbildningen räknas vid urval till sådan utbildning.

I denna anda bör de lokala högskolemyndigheterna och UHÄ samråda om behörighetskraven, innan de i vederbörlig ordning fastställes.

På vilka villkor studerande med 80 poäng från journalistlinjen skulle kunna få delta i forskningsforberedande kurser i annan masskommunikation än journalistik har utredaren ansett ligga utanför utredningsuppdraget.

10.8 Läromedelsframställning

För forskningskompetenta lärare finns möjligheter att bedriva forskning och att framställa läromedel inom tjänstens ram. Även om undantag från kravet på forskarkompetens kan ges, är det nästan uteslutande forskningskompetenta lärare som får möjlighet att inom tjänsten framställa läromedel.

I USA bedrivs journalistutbildning med stor tillgång på läromedel for journalistikens alla områden. En förklaring härtill är att lärarna ges möjlighet att exempelvis en termin framställa läromedel medan de är befriade från undervisningsskyldighet. Att ha producerat läromedel är en betydelsefull merit for den lärare som söker tjänst vid annan journalistskola.

Behovet av läromedel är stort inom journalistutbildningen i Sverige. Därför bör lärarna ges ökade möjligheter att ägna sig åt läromedelsframställning och sådana möjligheter bör ges även till de lärare som saknar forskningskompetens. För lärarnasegen utveckling och for utvecklingen av deras undervisning skulle detta vara av stor betydelse.

1 1 Fortbildning och

vidareutbildning

Journalistik: påbyggnad /fortbildning Enstaka kurser, varierande 3-10 poäng Påbyggnad = kombination av kurser kan ge 20 poäng en termin Fortbildning = valfritt en eller flera kurser

1 1.1 Inledning

Utredaren har tidigare (kap. 8.1) anfört att det stora behovet av återkommande utbildning påverkat ställningstagandet for en tvåårig journalistutbildning, organiserad i block med in- och utgångar för olika kategorier blivande journalister och redan yrkesverksamma journalister. En flexibel utbildningsorganisation tillgodoser utbildningsbehov inom hela journalistkâren. I det perspektivet bör avvägningen av utbildningsresurserna göras. Då kan man också försöka lösa behovet av påbyggnadsutbildning på samma gång som man tillfredsställer behovet av fortbildning.

Ett bra mått på behovet av och intresset för fortbildning är att nästan alla fortbildningskurser som anordnats av JHG, JHS eller FOJ O sökts av så många fler journalister än det funnits plats till. Då har ändå många avstått från att söka i medvetande om den stora konkurrensen om kursplatserna. För t.ex. journalister med högskoleutbildning och journalister på stora dagstidningar har det - på grund av antagningsfor-

farandets prioriteringsregler - varit meningslöst att ens söka till

eftertraktade fortbildningskurser på FOJO.

Efter några års yrkesverksamhet har också högskoleutbildade journalister behov av kompletterande utbildning. Journalistens yrke är vislär sig något nytt och vidgat sitt veserligen ett yrke där man ständigt tande. Samhällets fortgående förändring på yttre och inre plan, föränd har till att bevaka och skildra. reser ringar som journalister uppgift krav och fördjupning av befintliga kunskaper, skapar hos på förnyelse den arbetande ett behov av utbildning. Även mediernas journalisten i olika avseenden ställer krav på utbildningsmöjligheegen utveckling ber. För högskolan bör det därför vara angeläget och viktigt att kunna erbjuda journalister återkommande fortbildning och vidareutbildning.

1 1.2 Fortbildning inom grundutbildningen

Erfarenheterna visar att yrkesarbetande journalister av ekonomiska, eller andra sociala skäl inte i någon större utsträckning är familjära beredda eller har att fortbilda sig genom termins- eller möjlighet Trots detta bör det enligt utredarens mening i årslånga utbildningar. förändrade finnas en öppning for högskolans journalistutbildning att dels under en termins studier yrkesarbetande journalister block - utöka sina grundutbildningens samhällsvetenskapliga i Samhällsorienterande ämnen, dels därefter genomgå den kunskaper fjärde terminens fordjupningsblock.

Med hänsyn till osäkerheten om hur många yrkesverksamma journalister som kan vara intresserade av och ha möjligheter att genomgå sådana utbildningsblock, föreslår utredaren att högst tjugo av journalistreserveras for dessa kategorier studerande. Efter en forlinjens platser söksperiod får antalet platser bestämmas definitivt.

1 1 .3 Enstaka kurser

Efterfrågan på utbildning kortare än en termin överstiger väsentligt tillgången, såväl ifråga om antal kurser som ifråga om antal platser. Det ligger i samhällets intresse att högskolan ges sådana resurser att journalisternas behov av fortbildning och vidareutbildning kan tillgodoses betydligt bättre än hittills.

JHG, J HS och FOJ O bör vardera ges resurser att varje termin anordna enstaka kurser om sammanlagt 20 poäng. Kurserna bör kunna ges på hel-, halv- eller kvartsfart eller på distans med mellankommande korta och intensiva studier på institutionen. De bör ha varierande längd och poängvârde. Utbildningens mål och innehåll samt tänkta målgrupper får avgöra kursernas omfattning, utformning och uppläggning.

Enstaka kurser for fortbildning skall kunna ha sådant innehåll att de kan utgöra påbyggnadsutbildning for den som vill fortsätta studierna direkt efter journalistexamen. JHG och JHS bör ta hänsyn till intresset för utbildning av detta slag, när de fastställer utbudet av enstaka kurser. De bör samråda for att undvika dubbleringar av kursämnen (såvida inte intresset for ett visst ämne är så stort att dubblering är motiverad).

Inom högskolan konkurrerar enstaka kurser och lokala linjer med varandra om tillgängliga medel. På lokal och regional nivå får många och motstridiga intressen försöka påverka medelstilldelningen. Skall ambitioner om ökad fortbildning/vidareutbildning av journalister inte förbli

ambitioner, måste JHG, J HS och FOJ O få riktade anslag för att säker-

ställa institutionernas möjligheter att anordna enstaka kurser i den omfattningen utredaren här skisserat.

1 1.4 Innehåll och inriktning

Utredaren har inte sett som sin uppgift att presentera en katalog över tänkbara eller lämpliga enstaka kurser. Hos de tre institutionernas lä-

rare och linjenämnder finns stora kunskaper om vilka kurser som efterskall utformas och bedrivas. frågas och om hur utbildningen

Utredaren vill for sin del peka på bara ett angeläget ämne för fortbildningskurser: journalistrollen. Studier och diskussioner kring journalistrollen blir lätt i överkant teoretiska i samband med grundutbild- Ute på arbetsplatserna förekommer diskussionerna sällan. ningen. Återkommande kurser kring journalistrollen, kring journalistens etik roll i samhället att konfrontera och kring massmediernas ger tillfälle verklighetens erfarenheter med idealbilder och mål.

Utredaren vill i detta sammanhang redovisa att sammanträffanden med representanter for dels Svenska Sportjournalistforbundet, dels Svensk Fackpress, FACTU, visat att det tydligen finns ett Föreningen stort behov av fortbildningskurser såväl for sportjournalister som för fackpressjournalister.

Sportjournalistförbundet menar att idrottsrörelsen och sportjournalistiken borde utgöra särskilda moment redan i den grundläggande utbild- Vid sidan härav borde särskilda kurser ordnas för dem som vill ningen. ägna sig åt sportjournalistik. Erfarenheter att bygga vidare på har vunnits genom FOJ Os kurser for Sportmedarbetare och de sportblock som ingått i JHGs fordjupningstermin. Förbundet är for sin del övertygat om att det föreligger både behov av och intresse för enstaka kurser i om 5 eller 10 poäng. Det har t.ex. blivit allt svårare sportjournalistik att rekrytera sommarvikarier till sportredaktionerna. Detta anses utstörre rekryteringsproblem. De flesta göra en forsta signal om komande sportjournalister brukar vikariera sig in i yrket.

FACTU har inom sin organisation såsom medlemmar nästan alla typer av tidningar - de stora konsumenttidningarna, organisationstidningar, Specialtidningar etc., stora och små tidningar, med en sammanlagd upplaga på nära sju miljoner exemplar. Dagstidningar och populärtid- F ACTU-tidningar anställer medarningar ingår inte i organisationen. betare med allmänjournalistisk bakgrund men också medarbetare utan erfarenhet men med ämnesutbildning och/eller kunskaper journalistisk inom ett speciellt fack. För dessa kategorier medarbetare är, framhåller

FACTU, högskolans journalistutbildning för lång. FACTU ställde sig emellertid positiv till den ettåriga journalistkurs som föreslogs i Alternativ journalistutbildning. Därför bör den ettåriga journalistikkurs som föreslås såsom ett avgränsat utbildningsblock for akademiker kunna motsvara FACTUs önskemål.

Föreningen anmäler också intresse for skräddarsydda kurser som tar fasta på utbildningsbehovet hos fackpress- och organisationspressjournalisterna, t.ex. i tidskriftsekonomi och upphandling (tidskrifterna köper oftast teknisk produktion och distribution externt).

Figur 11.1

Journalistroll och yrkesetik

En vecka

årelfågâr

Journalist Redigeringens

spraketl grunder grunder Två veckor En vecka En Vecka

Kvalificerad Reporterredigering arbete Påbyggnad Två veckor . Två veckor Journahstspråket II

En vecka

Arbet§rnarknad Kommuner-

och nanngshv joumanstik

Två veckor Två veckor

Regional bevakning

vEn vecka

1 1.5 Enstaka kurser med intensivstudier (FOJ Omodell)

Ett intressant förslag till enstaka kurser, som samtidigt kan bilda en sammanhängande utbildning for den som börjat såsom journalist utan föregående yrkesutbildning, har presenterats för utredaren av FOJOs prefekt Lars Longueville. Kurserna utgörs av yrkesinriktade ämnesblock omfattande en vecka eller två veckor (figur 11.1). Mål- och innehållsbeskrivningar för de olika blocken presenteras i bilaga 6.

Blocken kan studeras under olika terminer. Undervisningen sker i form av intensivundervisning en vecka eller två veckor per studieomgång, då kursdeltagarna bor på kursorten. Mellan intensivstudierna kan kursdeltagarna ägna sig åt litteraturstudier, enskilda arbeten m.m. vid sidan om sina ordinarie arbetsuppgifter såsom journalist.

En kurs med tre veckors intensivstudier kopplade till studier hemma motsvarar ca 10 poäng. Värdet kan variera bl.a. beroende på mängden av föreläsningar och på litteraturkursernas omfattning. (Utredaren forutsätter att examination på obligatorisk kurslitteratur sker genom tentamina.)

Förslaget från FOJOs prefekt bygger på de erfarenheter man fått av liknande kurser på FOJO. Kurserna kan givetvis ökas och ges olika andra ämnesinnehâll.

Om FOJO ges av utredaren föreslagna möjligheter att ordna enstaka kurser om sammanlagt 20 poäng varje termin, skulle institutionen kunna pröva att successivt erbjuda kurser enligt den skisserade modellen.

1 1.6 FOJ Os korta kurser

Det stora intresset for FOJ Os korta kurser hör samman med de studiesociala villkoren: fri resa samt kost och logi under vistelsen i Kalmar.

Av kanske avgörande betydelse för många är sannolikt den rätt till lön under kurstiden som TA och SJF slutit avtal om.

talar för att utbudet av korta FOJO-kurser kunde ökas väsent- Mycket avstår dock från att närmare överväga detta. En utligt. Utredaren av verksamheten med korta kurser - i Kalmar eller vid en likbyggnad nande institution i en annan del av landet - kan inte övervägas utan fooch samförstånd med TA och SJF. Dessa förforegående överläggningar över avtalet om lön i samband med FOJO-kurs. Sådana gar ensamma dock angelägna. Frågan om resurser överläggningar synes utredaren av FOJO-verksamheten bör därför aktualiseras senaför en utbyggnad re och i en annan ordning.

11.7 Företagen och fortbildningen

Till fortbildningen kan också föras den interna utbildning som sker inhar betydande främst in om företagen. Sådan fortbildning omfattning om SR-koncernen, vars dotterbolag Lrab, RR och SvT byggt upp egna ekonomiska och materiella reutbildningsavdelningar med betydande surser, med fast anställd personal for administration och ledning av utoch med klart utformade utbildningsprogram och mål. Inom bildningen lokalradion är man nära sitt mål: att varje medarbetare skall få en veckas utbildning per år.

Situationen är annorlunda inom pressen. Det är naturligt. Företagens storlek varierar. De flesta företag är små och medelstora. De har inte att skapa egna utbildningsresurser. Bara de allra störförutsättningar sta företagen har egna utbildningsavdelningar. Övriga tidningsföretag får förlita sig på externa utbildningsinstitutioner och utbildningsanordnare.

Intresset för att utnyttja utbildningsresurser har ökat unhögskolans der senare år. Både JHS och FOJ O bedriver uppdragsutbildning. Sär- S.k. huskurser, korta kurser skilt omfattande är FOJ0s verksamhet. eller en serie av korta kurser - i svenska, redigering, nyhetsgrañk m.m. säljs från FOJO, som svarar for innehåll och administration, engage-

mang av lärare etc. Kurserna förläggs vanligen till tidningshuset, därav huskurs.

På fem år har FOJ Os uppdragsutbildning mer än tredubblats. Budgetåret 1986/87 gav FOJO 28 huskurser om sammanlagt 114 kursdagar. Verksamheten omsatte 821 000 kr. Verksamheten skall vara självhärande och får alltså inte inkräkta på FOJOs ordinarie verksamhet. I själva verket har FOJ O tack vare uppdragsutbildningen kunnat skaffa sig en del utrustning som institutionen annars sannolikt måst avstå ifrån.

Trots tillväxten av FOJOs huskurser lär det dröja ganska länge innan dagstidningarna når det utbildningsmål som Lrab satt upp: varje medarbetare en veckas fortbildning per år. Ett liknande mål har för övrigt den danska dagspressen formulerat. Medarbetarna skall ges en systematisk efteruddannelse en vecka varje år.

I Norge stimuleras fortbildningen genom att avgifter från företagen, inkomster från kopieringsavtal, stipendiefonder och vikariearrangemang samordnats på ett framgångsrikt sätt. Detta gäller särskilt den utbildning som anordnas vid Institutt for Journalistikk, IJ, i Fredrikstad. FOJO-verksamhetens framgångar inspirerade tillkomsten av IJ. Nu har IJ fått långt bättre förutsättningar än föregångaren FOJO att fullgöra sin viktiga fortbildande uppgift.

Yrkesarbetande journalisten-s reella möjligheter att fortbilda sig begränsas inte bara av att utbudet kurser är mindre än efterfrågan. I hög grad begränsas journalisternas möjligheter också av sociala och privatekonomiska hinder. statsmakterna torde av principiella skäl inte kunna erbjuda yrkesarbetande journalister _särskilda studiesociala förmåner utöver vad som redan sker ifråga om deltagarna i FOJOs korta kurser. Mediebranschen och de enskilda företagen måste avlägsna de ekonomiska och praktiska hindren för journalisternas fortbildning och vidareutbildning.

12 för

samarbetsorgan journalistutbildning

Journalisthögskolorna blev i samband med högskolereformen 1977 institutioner inom universiteten i Stockholm och Göteborg. Dessförinnan sorterade de direkt under utbildningsdepartementet. Det fanns då en for journalisthögskolorna gemensam samarbetsnämnd, som bl.a. ansvarade för urvalsprövningar och antagning av elever och för anskaffning av praktikplatser. Samarbetsnämnden hade en från högskolorna fristående organisation; den hade egen personal och egna resurser.

Inom samarbetsnämnden samlades betydande kunskaper om och erfarenheter av journalistutbildningen. Där uppmärksammades också det stora behovet av fortbildning och vidareutbildning for redan yrkesverksamma journalister. Det var på samarbetsnämndens förslag som FOJ O startades. När journalisthögskolorna blev universitetsinstitutioner avvecklades samarbetsnämndens verksamhet. Någon annan form för samverkan mellan J HG, J HS och FOJO skapades inte.

Utredaren har kunnat konstatera att kontakterna mellan J HG och JHS är synnerligen svaga och osystematiska. Detsamma gäller kontakterna mellan J HG-J HS och FOJ O. Informellt samarbete blir personberoende och därmed ojämnt, ibland obefintligt. Utredaren menar därför att det bör skapas en formell grund för kontinuerligt samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de tre högskoleinstitutionerna.

Ett samarbetsorgan bör emellertid kunna få en något vidare arbetsuppgift än den nog så viktiga att utveckla och fördjupa samarbetet mellan JHG, JHS och FOJO.

Utbudet av utbildningar för blivande och yrkesverksamma journalister har blivit har visat att utbudet bör ökas. Ockallt större, och utredaren inte vänder sig till journalister har utbildså utbildningar som primärt ningsmoment av stort värde för dem. Det gäller t.ex. många av de enstaka kurser som ges på högskolorna landet runt. Det gäller också särskilda linjer och kurser på folkhögskolor.

Ju större kursutbudet blir, desto svårare blir det för intresserade att få om vilka kurser som anordnas, om antagningsvillkor, om kännedom vad kurserna innehåller, om utbildningens kvalitet. Det blir inte lättare när kurser presenteras med skiftande beteckningar fastän de i stort eller när de har samma kursbeteckning men sett har samma innehåll så att innehållet inte alls är lika. Det är alltså svårt, även proñlerats att veta vilka kurser som kan vara lämpliga och värda för en journalist, inte söks i den att söka, vilket får till följd att fort- och vidareutbildning som kan förväntas ske om en samordnad, översiktlig och omfattning saklig information kom till stånd.

En blockutformad med olika tillträdesvillkor för journalsitutbildning och ett varierande utbud av högskolekurser för fortde olika blocken ökar behovet av information om utbildbildning och vidareutbildning ningsmöjligheterna.

av ovanstående vill utredaren förorda att ett samarbets- Mot bakgrund inrättas. Organet bör överbrygga instiorgan för journalistutbildning

tutionsgränser och avse utbildningar på olika nivåer, såväl utbildning-

ar som sorterar under UHÄ som under SÖ. Organet bör ges resurser att bygga upp och utveckla samarbete, informations- och erfarenhetsutbyte mellan alla som på olika nivåer ägnar sig åt utbildning, fortbildning Och organet bör ges uppgiften att och vidareutbildning av journalister. en adekvat, lättillgänglig och aktuell utbildningsinårligen presentera formation, som direkt vänder sig till den som vill utbilda sig till journalist samt till den som arbetar som journalist och vill skaffa sig nya kunskaper eller fördjupa redan befintliga.

Bilaga

Kommittédirektiv

Översyn av högskolans journalistutbildning

Dir. 1986:19

Beslut vid regeringssammanträde 1986-06-18

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår, att en särskild utredare tillkallas for att utreda vissa frågor, som rör högskolans journalistutbildning.

Journalistutbildningen under åren som gått

Den statliga journalistutbildningen är av förhållandevis sent datum. År 1962 inrättades statliga journalistinstituti Stockholm och Göteborg med ettårig utbildning. För tillträde krävdes sex månaders praktik i yrket. Fem år senare omvandlades instituten till högskolor. I samband därmed blev utbildningen tvåårig med en termins inbyggd praktik. Som led i högskolereformen år 1977 inordnades journalistutbildningen i resp. universitet som en allmän utbildningslinje om 80 poäng.

Olika vägar leder i dag till journalistyrket. Ungefär hälften av rekryteringsbehovet tillgodoses av den nyssnâmnda utbildningen i Stockholm och Göteborg. Den andra hälften kommer till yrket på annat sätt - t.ex.

efter att ha avlagt någon annan högskoleexamen eller efter utbildning vid någon av de folkhögskolor som har specialiserat sig på att förbereda för arbete inom massmedia.

utvärderades genom en särskild ut- Högskolans journalistutbildning år 1975 (Jubu,jfr SOU 1975:25). Därvid framkom bl.a. att de redning Samhällsorienterande momenten behövde förstärkas. I prop. 1976/77259 (UbU 20, rskr 246) föreslog regeringen att den förlängning som ntred skulle anordnas som en påbyggnadslinje om ningen ansåg nödvändig 20 poäng. För tillträde till denna skulle krävas minst ett års yrkesverk» samhet som journalist efter grundutbildningen eller fyra år i yrket för

den som saknade sådan utbildning.

Påbyggnadslinjen har senare fått läggas ned, då antalet sökande blev alltför litet.

UHÄ utredde år 1984 frågan om att ersätta journalistlinjen med en kortare journalistutbildning som påbyggnad till annan högskoleutbildning. I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 föreslog UHÄ att en påbyggnadslinje om 40 poäng skulle inrättas på försök i Göteborg. Detta förslag fick emellertid inte utbildningsministerns stöd (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 328). Frågan om journalistutbildningens utveckling borde, menade hon, bedömas i samband med hur utbildningsfrågorna löses inom informationsområdet i dess helhet.

Mina överväganden

Vägarna till journalistyrket är flera och utbildningsbakgrunden hos journalister är skiftande. I en del fall har dessutom utbildningen ansetts ha brister. Enligt min mening bör högskolans journalistutbildning utformas så, att den får en kvalitetshöjning och blir tillgänglig för fler grupper. Den skall tillgodose behovet av hel yrkesutbildning för ungdomsstuderande och dessutom passa sådana som vill komplettera sin utbildning. Det kan gälla yrkesutövare som har bristfällig teoretisk utbildning eller personer med annan högskoleutbildning som behöver uti bildning i journalistik.

ett krav på en reformerad journalistutbildning är att den Ytterligare i yrkesrollen och därmed stärka skall ge de studerande djupare insikter joumalisternas yrkesidentitet. Samtidigt kräver de snabba förändringarna inom mediabranschen en vidgad teknisk och hantverksmässig kompetens, där utbildningen bara kan svara för delar av behovet meoch vidareutbildning måste dan praktik, inskolning på arbetsplatser svara for huvuddelen av kunskaperna.

Ett sätt att samtidigt tillgodose dessa olika behov kan vara att dela upp utbildningen i block, varigenom det blir möjligt att också välja enbart

vissa delar av utbildningen. Den befintliga folkhögskoleutbildningen

skulle då kunna motsvara delar av en sådan utbildning.

Jag anser att en särskild utredare bör få i uppdrag att se över journa- Utredaren bör i sitt arbete analysera bristerna i nuvalistutbildningen. och lämna forslag som kan vara motiverade utifrån rande utbildning denna analys. Därvid bör även beaktas relationer och gränsdragningar mellan den massmediaforskning, den grundutbildning och den fortbildnormalt svarar för, samt arbetsplatsernas internning, som högskolan Det är naturligt att det nyligen slutna avtalet mellan utbildningar. Svenska journalistforbundet och Tidningarnas arbetsgivareforening särskilt beaktas i detta sammanhang. Vidare önskar jag få belyst om ett antal mer kvalificerade lärartjänster går att tillskapa genom omprioritering inom ramen for nuvarande organisation. Även utbildningens dimensionering bör övervägas.

direktiv till samtliga kommittéer och sär- Jag erinrar om regeringens skilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Utredarens arbete bör bedrivas i sådan takt att det kan avslutas före utgången av augusti 1987.

Hemställan

På grund av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen for utbildningsdepartementet

1 54

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att se över högskolans journalistutbildning,

sekreterare och annat biträde åt att besluta om sakkunniga, experter, utredaren.

Vidare hemställer beslutar att kostnaderna skall bejag att regeringen lasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut

ansluter överväganden och bifaller Regeringen sig till föredragandens hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Bilaga

Utbildningsplan med föreskrifter för jøurnalistlinjen Fastställd av UHÄ 1985-04-25

1 Statsmakternas beslut och riktlinjer

1.1 Beslut om att inrätta linjen

Enligt beslut av riksdagen vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/772246) skall fr.0.m. den 1 juli 1977 finnas inrättad en allmän utbildningslinje med benämningen journalistlinjen. Linjen tillhör sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken och omfattar 80 poäng.

1.2 Allmänna riktlinjer för grundläggande högskoleutbildning

I högskolelagen (1977:218) ges följande riktlinjer för utbildningen inom högskolan:

Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund.

Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser av skilda skall främja att de studerande förbeslag. Utbildningen reder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar. Inom utbildningen skall kunskaper och färdigheter som har vunnits inom arbets- och samhällsliveti övrigt tas till vara.

All utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling. Som ett allmänt mål for utbildningen galler att den skall främja forståv elsen for andra länder och for internationella förhållanden. Verksamheten inom högskolan skall anordnas så att samband mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet främjas. skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbil Utbildningen dade och individernas behov och önskemål. När utbildningen planeras skall åtgärder vidtagas som främjar att utbildningen kan ingå i en växling mellan studier och yrkesverksamhet (återkommande utbildning). 2 Linjens organisation Journalistlinjen består av en basdel, som omfattar 40 poäng, och av en fortsättningsdel, som omfattar 40 poäng. F ortsättningsdelen skall inrymma studiepraktik och forcljupningsstudier omfattande vardera 20 poäng. Förcüupningsstudierna kan bedrivas med olika inriktningar. I utbildningen skall så långt möjligt integreras 1. olika kurser och kursmoment,

2. teoretisk utbildning och praktisk tillämpning.

I lokal plan får linjenâmnden föreskriva att studerande med praktisk erfarenhet av journalistiskt arbete om minst sex månader kan befrias från studiepraktik.

3 Syftet med linjen

J ournalistlinjen skall syfta till att ge sådana kunskaper och färdigheter samt sådan samhällsvetenskaplig orientering och kritisk skolning som

fordras for yrkesverksamhet inom massmedier och for informationsuppgifter inom offentliga och enskilda organisationer och företag.

4 Villkor för behörighet att antas

Behörig att antas till linjen âr den som dels uppfyller de villkor for allmän behörighet som anges i 5 kap. 14-17 §§ högskoleforordningen (1977:263), dels har kunskaper i vissa ämnen enligt vad som framgår av följande uppställning:

Ämne Kunskaper motsvarande Svenska tre årskurser på treårig linje eller på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan eller två årskurser på tvåårig linje i gymnasieskolan Historia två årskurser på treårig humanistisk eller samhällsvetenskaplig linje eller på tvåårig social linje eller musiklinje eller en årskurs på treårig ekonomisk eller naturvetenskap lig linje eller på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan (se not l) Samhällskunskap tre årskurser på treårig samhällsvetenskaplig eller ekonomisk linje eller tvâ årskurser på tvåårig musiklinje, tvåårig ekonomisk eller social linje eller på tvåårig social servicelinje eller på treårig humanistisk eller naturvetenskaplig linie eller på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan (se not 2)

Matematik tre årskurser på treårig samhällsvetenskaplig, ekonomisk eller naturvetenskaplig linje eller på fyraårig teknisk linje eller två årskurser på tvåårig musiklinje, tvåårig ekonomisk, social eller teknisk linje eller på tvåårig drift- och underhållsteknisk linje eller en årskurs på treårig humanistisk linje i gymnasieskolan

1) Enligt Lgy 70, reviderad läroplan, vilken tillämpas fr.o.m. höstterminen 1982. För lärokurs enligt Lgy 70 fore revideringen 1982 gäller krav på tre årskurser i historia på humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna och två årskurser på naturvetenskaplig, ekonomisk eller teknisk linje.

2) Enligt Lgy 70, reviderad läroplan, vilken tillämpas from. höstterminen 1982. För lärokurs enligt Lgy 70 fore revideringen 1982 gäller krav på tre årskurser i samhällskunskap på humanistisk linje.

Kravet på kunskaper i svenska skall avse lägst betyget 3. Kravet på i samhällskunskap, historia och matematik skall avse ett kunskaper medelvärde av betygen i dessa ämnen om lägst 3,0.

krav på kunskaper uppfylls även av den som har motsvarande Angivna från annan nuvarande eller tidigare svensk skola eller läro-

kunskaper

anstalt som SÖ och UHÄ meddelar i samråd. Kravet enligt föreskrifter är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat Sätt.

5 Betygsättning

Betyg sätts För kurs eller del av kurs.

Som betyg används något av uttrycken godkänd och underkänd.

Om särskilda skäl föreligger, får linjenämnd besluta att betyg ej skall ges for viss kurs eller del av kurs. Särskilt skäl for att över huvud taget inte sätta betyg kan t.ex. vara att en kurs avser kortare praktikmoment av orienterande slag.

6 Utbildningsbevis och examensbenämning

Studerande som med godkänt resultat har gått igenom journalistlinjen skall erhålla ett utbildningsbevis. Till utbildningsbeviset skall knytas examensbenämningen Högskoleexamen påjournalistlinjen.

På utbildningsbeviset skall också följande översättning till engelska av denna examensbenämning införas, nämligen University Certificate (U.C.) in Journalism.

7 Tillgodoräknande

Studerande får, for att erhålla utbildningsbevis som på journalistlinjen av linjenämnden eller av läavser linjen, enligt närmare bestämmande rare som linjenämnden utser tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet eller motsvarande kunskaper och färdigheter som har

159 förvärvats i yrkesverksarnhet. När fråga om tillgodoräknande prövas, skall skälig hänsyn tas till linjens allmänna karaktär och huvudsakliga innehåll. Någon fullständig överensstämmelse i syfte eller innehåll hos de utbildningar som skall jämföras är inte nödvändig. 8 Ikraftträdande

Denna utbildningsplan gäller från och med läsåret 1986/87.

Bilaga 3

Utbildningens innehåll och omfattning J ournalisthögskolan i Göteborg Utdrag ur J HG:s egen presentation av undervisningens innehåll. Undervisningen består av lektioner, tillämpningsövningar, övningstidningar, studiepraktik samt examensarbete. I utbildningen ingår följande kurser: I. Grundkurs 40 poäng Journalistiska elementa (5 poäng) Undervisningen i journalistiska elementa syftar till att ge insikt i och viss erfarenhet av praktiskt journalistiskt arbete. Ämnet ger grunderna i referatteknik, intervjuteknik, nyhetsvârdering, research och illustrationskunskap samt offentlighets- och sekretesslagstiftning. Grafisk teknik (5 poäng) I ämnet ingår momenten det typograñska måttsystemet, omfångsberäkning, bildmätning, layout, produktionsgången på en dagstidning samt ny tidningsteknik.

Öuningstidningar( 7 poäng)

I denna undervisning integreras alla moment i journalistiska elementa med momenten i den grafiska tekniken. En tidning ägnas vetenskapsjournalistik.

Specialpressmomentet ger orientering om annan press än dagspress.

Massmedieteori (7 poäng)

I ämnet ingår, förutom uppmärksammandet av massmedieteoretiska problem, källkritik och statistik.

Massmedieteorimomenten syftar till att ge grundläggande kunskaper om det svenska och internationella massmediesystemet samt aktuell och teoribildning på området. Utgångspunkten är att försöka forskning placera in journalistrollen i massmediesystemet.

Källkritik består i att ta reda på när, var, hur och varfor ett källmaterial har producerats. Momentet syftar till att ge en allmän källkritisk med tonvikt problem, som är aktuella inorientering på de källkritiska om journalistiken.

Statistikavsnittet av källkritiska problem, elemenger, mot bakgrund tär räknefärdighet rörande grundläggande statistiska begrepp, orientering om vissa statistiska metoder och stickprovsundersökningar.

Statskunskap (6 poäng)

Ämnet Statskunskap innehåller delmomenten kommunal förvaltning, svensk politik och förvaltning, arbetsmarknad samt internationella förhâllanden.

Den kommunala förvaltningen uppmärksammar kommunindelningsreformerna, den kommunala självstyrelsen och de politiska organen i kommunen. Vidare ges utrymme åt den kommunala budgetprocessen och forvaltningsforfarandet.

Undervisningen i det följande delmomentet syftar till att ge grundläggande kunskaper om Sveriges politiska system och den statliga förvaltningen. Grunddragen i 1974 års regeringsform och den politiska beslutsprocessen behandlas, och den offentliga sektorns expansion belyses.

Delmomentet som rör den svenska arbetsmarknaden syftar till att ge orientering om lagar och organisatorisk uppbyggnad, facklig demokrati och organisationernas roll i den politiska beslutsprocessen.

Internationella förhållanden behandlar viktiga strukturella drag i det internationella systemet och belyser de grundläggande motsättningar som kännetecknar det internationella systemet. Aktuella internationella politiska problem uppmärksammas.

Radio/TV (4 poäng)

Undervisningen behandlar produktionsrnetoder och arbetssätt inom etermedierna, främst radio.

Språk, begriplighet och intervjuteknik studeras liksom redigering och klippteknik. Varje moment foljs upp med övningar.

En genomgång av lagar och avtal ingår i kursen.

Nyhetssändningar och program produceras.

Språkvård och stilistik (4 poäng)

Ämnet behandlar svenska språkets utveckling fram till dagens språkbruk samt olika normer för språkvård och språkriktighet. Skrivövningar, huvudsakligen bearbetning av ett givet textmaterial, ingår i kursen.

Journalistisk stil i olika genrer genomgås. Vidare uppmärksammas grunderna for argumentationsanalys.

Yrkesetik och rättskunskap (2 poäng)

Kursen ger insikt i vad som avses med god publicistisk sed inom press och etermedier.

Pressens ombudsmans och Pressens opinionsnämnds verksamhet studeras. Speciell ägnas kriminaljournalistik, och i sam uppmärksamhet band härmed studeras rättskunskap. Tillämpningsövningar med tun vikt vid yrkesetiska problemställningar förekommer.

och tryckfrihetsförordningens tillämpning för mass- Sekretesslagens medierna genomgâs.

Examination

Obligatorisk närvaro, godkända tillämpningsövningar, övningsuppgifter och kunskapsprov.

2. Studiepraktik 20 poäng Förkunskapskrav

För tillträde till praktikterminen krävs godkänd grundkurs.

Praktikperioden studiepraktik utgör den tredje terminen av den tvåår- Journalistlinjens iga studiegången. Praktiktiden skall ge de _studerande vana att systematiskt söka efter källor, att kritiskt och metodiskt granska tillgängligt material samt att presentera information korrekt vad gäller såväl innehåll som språklig utformning.

Journalistlinjens studiepraktik syftar till att ge de studerande journalistisk träningi en praktisk arbetssituation.

Examination Av handledaren och institutionsstyrelsen godkänd studiepraktik. 3. Fördjupningsstudier20poäng Förkunskapskrav Godkänd grundkurs och studiepraktik. Följande kurser ingår: Journalistik (4 poäng) Kursen innebär en fördjupning och fortsättning av ämnena från grundkursen. Tonvikten läggs vid sökningi datorbaserade källor, ekonomisk journalistik och reportage. Ekonomi (3 poäng) Kursen behandlar analys av företags årsredovisningar, bedömning av ekonomisk information från organisationer och företag, samhällsekonomiska grundproblem, stabiliseringspolitik samt ger en orientering om internationell ekonomi och multinationella företag. Även viss ekonomisk lagstiftning genomgås. Examensarbete (8 poäng) Examensarbetet innebär en tillämpning och fördjupning av tidigare undervisningi både teoretiska och praktiska ämnen. Arbetet utförs i grupp om högst tre medlemmar. Ämnesvalet är relativt fritt men bör ha anknytning till journalistik och massmedier. Detta innebär att arbetet antingen bör handla om journalistiska problem och massmedier eller anknyta till ett ämnesområde som ofta förekommer i press, radio eller TV.

Gruppernas resultat presenteras i två delar: en journalistisk presentationsdel och en dokumentationsdel. Den senare ska innehålla frågeav insamlat material, slutsatser, källredovisställningar, redovisning for använda arbetsmetoder och problem i samband ning, redogörelse bestäms i samråd med med arbetet. Den slutliga presentationsformen handledare.

Fördjupningsgrenar (5 poäng)

Fördiupningsterminens sista del består av grenstudier på endera Pressgrenen eller Radiogrenen.

Syftet med denna uppdelning är att tillgodose olika intresseriktningar och att lägga en grund for varierande framtida arbetsuppgifter i press och radio.

Innehålleti fördjupningsgrenarna kan variera mellan olika terminer.

Pressgrenen uppmärksammar främst reportage, layout, textredigering och research.

främst intervjuteknik, dramaturgi, be- Radiogrénen uppmärksammar griplighet, radiospråk och lagar/avtal.

Examination

Obligatorisk närvaro, godkända tillämpningsövningar och övningsuppgifter, godkända kunskapsprov och godkänt examensarbete.

III. EXAMEN

Fullord grundkurs, studiepraktik och fordjupningstermin ger högskoleexamen på journalistlinjen vid Göteborgs universitet.

Bilaga

Utbildningens innehåll och omfattning J ournalisthögskolan i Stockholm

Utdrag ur JHS:s egen presentation av undervisningens innehåll.

Journalistlinjen omfattar fyra terminer eller 80 poäng. De tvâ första terminerna är en grundkurs som förbereder for den tredje terminen som är en praktiktermin. Under den avslutande terminen - fördjupningsterminen - summeras erfarenheterna från praktikterminen och läggs till grund för en undersökande och experimenterande undervisning om journalistikensvillkor.

Grundkurs

Grundkursen skall ge en grundläggande orientering om medierna, verktygen och källorna. Kursen består av en introduktion samt olika projekt som antingen är medieinriktade eller problemorienterade.

I projekten ges undervisning i ämnena massmedieretorik, massmediekunskap, inforrnationskällor med källkritik, journalistik med yrkesetik samt rättskunskap.

Nyckelorden for ämnet massmedieretorik är språklig medvetenhet; formåga att uppfatta texter som handlingar i bestämda sociala situationer, handlingar genom vilka skribenten relaterar sig till sitt ämne och sin publik. Stort intresse ägnas åt de skrivtraditioner och konventioner som är karakteristiska for massmedierna.

Massmediekunskapen syftar till att ge en översikt av främst den svenska massmediestrukturen, med tonvikt på de institutionella, ekonomiska och politiska villkoren, den historiska bakgrunden till dagens situation samt aktuella utvecklingstendenser och forskningsresultat.

Ämnet inventerar och diskuterar också vilka olika möjligheter det massmedierna sa att de finns att på facklig och politisk väg förändra bättre kan fullgöra sina uppgifter i den demokratiska processen.

Ämnet informationskällor och källkritik handlar om sakligheten i bland annat diskuteras objektivitetsproblemet utformassmedierna, fakta inom den statliga förligt. Ämnet tar också upp hur man får fram valtningen, kommunala förvaltningen, företagen, organisationerna, etc.

och färdigheter som är Journalistik med yrkesetik skall ge kunskaper användbara inom såväl tryckta medier som inom etermedier. Undervisövning antingen individuellt eller i grupp ningen sker genom praktisk och utgör en väsentlig del av projekten.

orientering om de juridiska och Rättskunskapen ger en grundläggande intresse för journalister. Ämnet tar upp etiska regler som är av särskilt i press och i etermedier samt den lagstiftningen om yttrandefriheten som utvecklats inom Radionämnden och Pressens Opinionspraxis nämnd. Även reglerna om offentlighet och sekretess samt upphovsrätten behandlas.

i stort sett samma grundmodell. Först Projekten följer i sin uppläggning en inledande teoretisk undervisning kring de problem projektet ska beomfattar. Därefter fölhandla samt en analys av den produkt projektet jer en eller flera produktioner av reportage, radioinslag, tv-program, etc. samt genomgångar.

Följande projekt ingår i grundkursen:

Elementa

Elementan ger under nio veckor de baskunskaper eleverna behöver for att kunna delta i det fortsatta projektarbetet. Elementan omfattar bl.a. intervjuteknik, rubrik- och ingressövningar, reportage och redigering. Även fotografering och bildanalys ingår. I ämnena Massmediekunskap, Massmedieretorik samt rättskunskap ges grundläggande kurser.

Nghetsjournalistik

I avsnittet Nyhetsjournalistik ingår ämnena källor och källkritik, massmediekunskap, massmedieretorik samt interninformation. I detta avsnitt diskuteras också nyhetsvärderingens problem, och kunskaperna omsätts i praktisk produktion av nyhetssidor. Särskild vikt läggs här vid redigeringsträning.

Källor och källkritik har ett särskilt kursavsnitt med undervisning om källkritiska metoder, om research-teknik och om informationskällor på det statliga området: riksdag, regering, förvaltning.

Kommunprojektet syftar till att ge kunskaper om hur kommuner och landsting fungerar samt att ge träning i kommunal bevakning. Varje klass studerar var sin kommun. De producerar sedan en tidning riktad till invånarna i kommunen. Projektet avslutas med en publikkontakt då eleverna tar kontakt med sina läsare. I samband med kommunprojektet ges en kurs om interninformation. lforetag, organisationer, på personaltidningar och liknande ställen har journalisterna inom interninformationen en särskild roll och en speciell ställning. Eleverna studerar i grupp olika typer av interntidningar och beskriver dessa muntligt och skriftligt.

Radioprojektet

Radioprojektet är i huvudsak ett praktiskt orienterat projekt. De första två veckorna består till stora delar av teknik, radiojournalistikens

och tre eller fyra direktsända nyhetssändningar. De två återgrunder stående veckorna två längre produktioner, den forsta i gör eleverna grupp och den andra enskilt.

TV-projektet

kunskap om tv-mediets arbetsvill- TV-projektet ger en grundläggande kor i fråga om journalistik, gestaltning och produktionsteknik. I projekav ökad svårighetsgrad och av olika art. tet ingår produktioner

Att berätta

Att berätta handlar om att ge liv åt ett material som annars kanske inte skulle vara så lättillgängligt. I samarbete med någon tidningsredaktion skriver varje elev en egen större artikel. Det kan vara ett reportage eller en mer renodlad porträttartikel, men den djupgående intervjun har alltid en central roll.

Sakframställningen

omfattar i att ana- Projektet sju veckor och syftar till att ge en träning lysera och beskriva komplicerade samhällsfrågor. Tyngdpunkten ligger av artiklar (utiandsbakgrund, ekonomiskt reportage, arpå skrivandet tikel om rättsliga förhållanden samt debattartikel). Avsnittet avslutas med en tidskriftsproduktion. Inom projektets ram integreras undervismassmediekunskap, journalistik, teknik ningen i källor och källkritik, och form samt rättskunskap.

Summeringen

Summeringen av grundkursen omfattar ämnena Massmedieretorik samt informationskällor och källkritik.

Praktiktermin

Under praktikterminen - som är fyra månader - får eleverna möjlighet att i en konkret arbetssituation omsätta och pröva kunskaperna från grundkursen.

Ett viktigt moment under praktikterminen är handledningen. Denna ska vara avsevärt mer omfattande än den introduktion och hjälp som t.ex. nyanställda får. På varje praktikplats finns en handledare som tillsammans med eleven lägger upp ett utbildningsprogram över vilka olika moment som eleven ska arbeta med och under hur lång tid. Eleven och handledaren träffas sedan varje vecka for att diskutera det löpande arbetet och utvecklingen av elevens skrivande (textsamtal).

Under praktiken har eleverna regelbunden kontakt med skolan via speciella kontaktlärare och praktikdagar på skolan. Eleverna gör också ett antal övningsuppgifter som resulterar i tre rapporter. Syftet är att eleverna ska få en överblick över praktikinstitutionen och därmed även en viss distans.

Praktikplatser finns över hela landet och man måste vara beredd att göra sin praktik på annan ort än studieorten.

Hänsyn tas dock för placering på viss ort om styrkta sociala eller medicinska skäl föreligger. (Vårdnadsplikt eller liknande).

Fördjupningsterminen

Den fjärde terminen summerar och fördjupar grundkursens och praktikterminens erfarenheter. Terminen ärindelad i tre moment: summering, seminariearbete samt linjearbete.

Under summeringen diskuteras massmediernas roll i samhället med utgångspunkt från de rapporter som eleverna sammanställt under praktiken. Det ges också en kurs i källkritik, som framför allt koncentreras kring objektivitetsproblemet, samt en kurs i massmedieretorik som tar upp berättarmetoder i massmedierna.

Seminariearbetet medierna i funksyftar i första hand till att studera tion. Eleverna väljer att delta i en seminarieserie i antingen källkritik, massmedieretorik eller massmediekunskap. De utför sedan sitt seminariearbete i smågrupper eller enskilt.

Fördjupningsterminens sista moment är linjearbetet. Det utgör utbildexamensarbete och innebär att eleverna ska preningens journalistiska stera stora, kvalificerade reportage. Projektet innehåller en föreläsett litteraturseminarium, och genomgångar. Stor ningsdel, produktion research och genomarbetad form. Under vikt läggs vid en omfattande facklig kurs. Momentet avslutas med linjearbetet ges även en kortare i ämnena massmedieretorik samt en summering massmediekunskap, källor och källkritik.

Bilaga 5

Riktlinjerföraspirantutbildning

Ett kollektivavtal om löne- och anställningsvillkor for aspiranter träffades 1985-09-23 mellan TA och SJF. Aspirant skall ges allsidig praktisk utbildning med huvudsaklig inriktning på nyhetsarbete, reportage och redigering. Avtalet omfattar en bilaga med riktlinjer som skall läggas till grund för utbildningen. Dessa riktlinjer återges här.

HAN DLEDARE

Handledaren. som ansvarar för aspirantens utbildning, bör vara en redaktionell medarbetare med arbetsledande uppgifter. Handledaren gör, i samråd med Företagets utbildningsansvarige och journalistklubbens kontaktperson i utbildningsfrågor, ett skriftligt utbildningsprogram samt en förteckning över material och litteratur. Vid detta arbete kan hjälp erhållas från TAs utbildningsavdelning.

PRAKTISKA ARBETSUPPGIFTER

Tyngdpunkten i aspirantens utbildningsprogram skall ligga på praktiska arbetsuppgifter inom olika redaktionella områden.

Av aspiranttidens sex forsta månader bör, där så är möjligt, omkring en månad vara tjänstgöring på lokalredaktion. I övrigt bör tjänstgöringen vara varierad och förutom allmänreportage och redigering även innefatta t.ex. uppgifter for sport- och familjeredaktionerna samt orientering om arbetet på fotoavdelningen.

ASPIRANTSAMTAL schemalagda aspirantsamtal skall äga rum, i första hand mellan aspiranten och handledaren. Under aspirantsamtalen skall de arbetsuppgifter som aspiranten utfört gås igenom. Vidare skall ett antal ämnen (se nedan) systematiskt behandlas. Handledaren planerar aspirantsamtalen. Aspiranten skall ges tillfälle att påverka valet av de frågor som tas upp. Aspirantsamtalens uppläggning preciserasi utbildningsprogrammet. SAMTALSÄMNEN Under aspirantsamtalen bör följande ämnen behandlas Tidningsföretaget - Företaget presenteras (organisation, ekonomi m.m.) - Tidningen presenteras - Produktionsgången (från ax till limpa) Större delen av denna information skall läggas in under de forsta tvâ veckorna. Redaktionen - Organisationen (redaktioner/avdelningar) - Medarbetarna - Budgeten Större delen av denna information skall läggas in under de två forsta veckorna.

Journalistiska elementa

- Urval av material, källkritik - Att skriva (notiser, artiklar, ingresser, rubriker, bildtexter etc.) - Att redigera (typograñska elementa, omfångsberäkning, medstrykning och omskrivning etc.) - Layoutarbetetlsamspelet text-bild, en sidas uppbyggnad, förhållandet mellan redaktionellt material och annonser etc. - Bilderna - Fotografering

Avtal

- Genomgång av aspirantavtalet och journalistavtalet - Orientering om övriga avtal för journalister

Centrala organisationer

TA TU SJF

Journalistklubben

- Förtroendemännen - Hur klubben arbetar

Pressrätt

- Tryckfrihetsförordningen (meddelarskydd, offentlighetsprincip etc.) - Upphovsrättslagen och fotografilagen - Sekretesslagen

spelreglerna

- Publicitetsreglerna, PO och opinionsnâmnden - Yrkesreglerna

- Redaktionell reklam, textreklamkommittén

N yhetsbyråer

- TT - Utländska nyhetsbyråer - A-pressens Stockholmsredaktion, FLT-press mfl.

MATERIAL

Till flera av samtalsämnena finns redan material, t.ex. spelreglerna, och skrivregler. Det kan ockavtal och lagar, interna redigeringsregler så ñnnas pedagogiskt skriftligt material på journalisthögskolorna, FOJ O och de folkhögskolor som har journalistlinjer.

LITTERATUR

att vid sidan om tjänstgöringen bredda si- Aspiranten bör uppmuntras bör tillhandahålla en lista na kunskaper inom vissa ämnen. Företaget över lämplig litteratur. Litteraturen, som skall vara av grundläggande slag, bör behandla följande ämnen:

- Tidningssvenska - Samhällskunskap - Ekonomi - Statistik - Arbetsrätt - Massmediekunskap - Aktuell debatt som rör journalistyrket

REDAKTIONELL TEKNIK

Redan under den första delen av tjänstgöringen bör aspiranten få lära med den redaktionella teknik som används vid fosig hur man arbetar retaget.

MASKINSKRIV NIN G Aspirant som inte kan skriva maskin bör få hjälp av företaget att lära sig skriva maskin. I utbildningsprogrammet kan en maskinskrivningskurs läggas in. STUDIEBESÖK Några väl förberedda studiebesök « b1.a. vid en Iokalradiostation och på andra tidningsredaktioner - är lämpliga inslagi aspirantutbildningen.

Bilaga 6

Kursinnehåll i fortbildningsblock Ett utkast

I kapitel 11.5 behandlas ett utkast till fortbildningsblock bestående av ett antal enstaka kurser med intensivundervisning. Här återges utkast till innehåll i de olika kurserna. För utkastet svarar prefekten vid FOJ O Lars Loungeville.

Journalistroll och yrkesetik (1 v)

Målet är att göra deltagarna medvetna om journalistikens förutsättningar och funktioner i samhället; att ge fördjupade insikter i yrkesrollen och stärka yrkesidentiteten samt granska och värdera journalistisk yrkesetik.

Innehåll:

Samhällskrav och journalistroll Yrkesetik - formell och informell Offentlighet och sekretess _ Mediernas uppbyggnad, struktur och funktion

Journalistspråket I (2 v)

Målet är att göra deltagarna mer förtrogna med sitt språk, det dagliga arbetsredskapet;

att få deltagarna att skriva så att läsarna förstår och känner sig delaktiga i den språkgemenskap journalisten är med om att skapa; som att ge en fördjupad insikt i sådana aspekter på det svenska språket, är av särskild vikt i det journalistiska arbetet.

Innehåll:

Hur språket fungerar i vårt samhälle Ordval och ordbildningar Meningsbyggnad, skiljetecken och språkriktighet Stilmönster och stilbedömning Språkvårdens mål och medel Stilistisk jämförelse av dagstidningar Ord och bild i samverkan; bildtexter och rubriker Notisskrivning Språkliga hjälpmedel i samverkan Popularisering i specialiseringens samhälle Enskilda övningar Grupparbeten

Journalistspråket II (1 u)

Målet är att deltagarna ska utvecklas stilistiskt och våga skriva personligt utan att texterna blir privata eller egocentriska.

Innehåll:

Skrivövningar i bl.a.

där alla sinnen används

person- och miljöbeskrivningar Dramaturgiska effekter i texter Diskussioner och analyser av dels egna texter som skrivs under kursen

dels andras texter (reportage, skönlitteratur, facktexter etc.)

1. Redigeringens grunder (lv)

de tekniska som krävs for att Målet är att ge deltagarna basfärdigheter tillägna sig dagstidningsredigeringens grunder.

Innehåll:

Typografiska måttsysbem Stilböcker Typometern Râknesnurran Bildhantering Skissteknik Textmängdsberäkning Textredigering Rubriker

2. Kvalificerad redigering och bildjournalistik (2v)

Målet är att med basfärdigheterna som grund utveckla och bredda deltagarnas redigeringskunskaper och bildbehandling.

Innehåll:

Layout och typografi Nyhetsvärdering Redigering i ny teknik Bildbehandling och bildiournalistik: urval, beskärning, original, analys, fârgbild, arkiv, bildrätt.

Nyhetsgrafik: olika former (kartor, diagram, sprängskisser m.m.), framställningssätt, användningsområden, arbetsgång.

1. Reporterarbetets grunder (1 v)

Målet är att ge deltagarna kunskaper i de for en reporter grundläggande arbetsmetoderna.

Innehåll:

Intervjuteknik Källkritik Modeller for artikelskrivande Analyser av egna och andras texter (Offentlighet och sekretess)

2. Reporterarbete - påbyggnad (2v)

Målet är att ge fördjupade kunskaper om olika reportagetekniker; att orientera om möjligheterna att journalistiskt utnyttja olika källor; hos myndigheter, organisationer, företag osv.

Innehåll:

Reportaget och andra journalistiska genrer Metoder for insamlande av stoff Källor: offentliga arkiv, bibliotek, databaser, videotex, tidningsarkiv, landsarkiv etc. Projektarbeten i form av reportage Studiebesök

1. Kommunaljøurnalistiküu)

Målet är att introducera deltagarna i kommunalbevakningen och ge om den kommunala verksamheten, både ur grundläggande kunskaper samhälleligt och enskilt perspektiv; att särskilt lära deltagarna och använda det kommunala budgranska getmaterialet.

Innehåll:

Kommunens organisation Nämndernas och forvaltningarnas uppbyggnad, verksamhet och kompetens Den kommunalpolitiska beslutsprocessen

Kommunal verksamheti bolags- och stiftelseform Kommunal demokrati , Kommunal ekonomi och budgethantering Det kommunala reportaget Offentlighet och sekretess i kommunen

2. Regionalbevakninga v)

Målet är att ge kunskap om landstingets, länsstyrelsens och övriga regionala organs organisation och arbetssätt; att visa hur man journalistiskt kan bevaka de regionala myndigheterna.

Innehåll:

Landstingets organisation, ekonomi och beslutsprocess Länsstyrelsens uppbyggnad och funktion

Övriga regionala myndigheter

Regionala organ som källor for journalisten Förvaltningslagen Hälso- och sjukvård i regionen

Arbetsmarknads- och näringsliusbevakning (2 alt. 30)

Målet är att visa deltagarna olika vägar att bevaka arbetsmarknaden via b1.a. företagsledning och fackliga organisationer samt lokala, regionala och centrala arbetsmarknadsorgan; att ge deltagarna underlag for att utarbeta egna program for lokal/regional näringslivsbevakning; att ge deltagarna baskunskaper om Företagsekonomiska begrepp.

Innehåll:

Lagar och avtal på arbetslivets omrâde Förhandlingsprocessen: hur avtal blir till Arbetsmarknadspolitiken Källor i ekonomisk journalistik

dolda reserver.

aødámlrákáluçødispositioner,

=n:In_u: _._. cn_ou:um

0:0 :oo

f-åouulnvo_

:cv cv »ru;t:

uu_u e

un

..,un

:uv.u :cab

ax_.

ac.

:cxu:0›n__nn__oauo.

nuxm

v:.:uuunnn:

uunccun

_

:o›.u_us

_nuu:oovuq

n:__:x

.i_._on

...un

:av 9.: ne_.øx ucuog

__A lean _

n:(vgcz

:0

oe_uvm

..4_0u.u vc_nuc.

usage..

unuvu:v.u

ueuvcneao

v.

uuvvt_

:ue:_=v_uøvoc

»__.u

nq_ncucu

_

rvt

..,ucu

vu:IO_a:

Kon po: LIEDE_

u:__:cn

=:uvun_::|Iox

xonoaunx-_

no: .

.ca.uc›m uuu:ln_u: :uv:.ucvv»

u:uuoIuvo_nvuvax.u

n___.u.g

Louc!avo_nuuvnx_u

_3533_

outv»_un.nn:

cute:

utu:_uuv:|_

e:ucve__uuea

nxn_ca:v

_ .

uno

:u__ouv=›::

xn.ucuxcGoe

av

o»øa›.n.o.um.ua:

om len .m

.aum.:_lnuueuv.\u1evv::

:on ua

uvun.c_lncc_uwa..:liox uuuø.:_Iuva:xuulnuoaue .u»c.:_un_uv:ø:ncx..u= »o.u_:.uo.__c\.opo:o

.ou ...

ului:

un: O

c:uuuøuxoevv_m_v0n

uoun.:_|uo:.:v_.au:

av. ve_

uoun_c_tnx=unvuoa uouø_:_luuuv:ø›c.

.ou m m

uuøczcw

ucuu.:_:c.u.uu:. Lcuu_:.Iv.uns:u scun_:_1_uuu:v:_ ucuu.:.nuv:un.n

Lv. :cc n:) no:

ucun_:.uzcx.Lu: uuun_:.Invøu:cn »cuu.:.|c.__:e. uu.uuwnucu»:z›

v:_n.cu

L00n_c_l_:.ucn L0uu.:.|::w:_. ;wun.:.|u:u_=x

vi

vn_uv:uu

uouu_:.iuuqun unun_:_|_._u ccuouuuovcl uu.uøauuu:cu

un:

L0un_:_:v:c_

un .i :oc

gouen_

:uu._o›

lo

ccuogu uo_cu: ecxnu 52.:.: uox__

.w.=

=cuu.gx

ve Ec :cc

25...:

c›k 1n en ...

.cv

.

-aéééávzavx-iéodáuuuø .hc :L» ax..› .ou :u.ov . .em ._m ,Nm .mm ...m .mm .em ,›mcádá0Q .cm .am .cc

.n:t .n cout:

.un__u:u:c.

crucuuaspou

.v:__iun

una» ton ve

:vuicunlbx

vv

.xn .E5

C09!

cv

. ;av

.aac.

.v:cu:uuø

.ue.u.sax_c.\_e.oa._.a.\a..

n=w: uø

uu5

.ut-Inka

u:

xu.uøuxo!uv

.non

mun..ø:u:o_ ncvcvcauv

ua.u

uu II ›: Ee

..ncvn_ur__.u

.xm_un__øx_v:›n.v:›n

§09

nu:

0:12_

:c

n

..m

.I:0__a:_

vueav:_uuw

Eon

42501:-.

IEHU_UWEUUSL8

.:o_ex

»cm

:0un.us.n1x

925.9:

unuununb:

..u0ve_vv__.u

..e

novuu:.›u

nøxømuc

icca: _ 4a Le

M-Lñmvlhu

Lcvtancalk

xu:0›n 8LC

w:

.ueuovcs

um=v:

... (en un.: ce_

»granen

Ni:

;:u:.cv_»

...Ge:_:xcn..0v:=

nuoucc

EUD:›:

:e

e zu.. net-å

.e__Lceuca.a

cununnilnouåu

. .E ut...

ceens.

se

:be_.›:

.xn_unuxaIøv_a.uom.ucn

.

uvwxwnox: 0008:093.

:tarm

ie

m.uAL:umu0uu__

MCOX.U__CL

uxm__cucC.nt.v

uov.n

ouoaouou

acer. nov_1n

.tuzxutt

:v:E

05352._ ov::._c.

un .cv I_:

NXHODLUHMGE

“uoe:_:uuox.c.

:ououxcu_r

mc... avta..

øni_v_._ctvtimu

:ven:

.

0_A

:r

m:_rcu

Lä

.:oe:=nc

enn

cxm_eo_o_n

:o :u:

om LOVE:

xGIHCL-CM.

u...

.ø:»cuø_:=eio;

cavéct

unuz .,LT

:0u.u:x

noe

mu=1«u

...:u: ec.m

:anmäla:

v:.:v.u vcalxu

;tu

mcE_cz

muta.:

uLvu...:›:

:Cu LI

:c:0.uwv4_:nvuco_.:t

3.22.53.

L!

c.:._u.wa LQUE-Ciøk uu_n;_o. 1.5!.:

:ctt_Ai›_o..cu:_

LOU _øu.u

:ux_.

00mm

cvnuen

MCE

canvas: vnxv

sar.: _-7_

.muu_a

cv:e__ngnxuc

oe:n__c.

un

xm.u__oa_uuca.cAn

cv 0›wx

v=n_«sm cxm.v.Cz

:w2Em_mn:txwuucz .u0.uu:nueu:cu.=c

I2›Z

:ux__

.co-:Ju :OOGTZE x:c_;czm

›m

acc: ...:ter

wceckc

unna..

n:ouucauoum:

cunt: WLuCL

5:_ uuou m:wx:a

MvC-.Mhüu

uøvc_a:ou.

...C

cv:

»o_u.cauu.

tu

anuuøxuc.

Iv

55:5... EURO-SCC uauoa» mv:u.aem v:u: u.m;__ ›::c:.ce utav: uvfâoxr. r:0E__» so2:.»

.nr

:nemo ECDC: .m:cn

.75 .mo A.: .vc .mc .ro .cc .oc :Z .ch ;h .ms ,I .Q .så .r .zu .zh

.

I..

.oEuC

»en

øuvuol

ut_ ...in om

3:300.:

522.300.. ...enl-als

:o

va... nya.. ›u

25:25:52.0

:nov

:t

:.o»..=_:.u...

:u: lm<u

zon...

...Ensam

:n

...302

:nu

›...C0$Iuh

:ovåcvøb:

...canada

:som 2:8.

...cicvvcz

un:

...pizza

_

uczu

›- ._00

vo

1533:5.

:om

.nån

a:

nå.:

nu

52.:_

EDuuOL

av:

.OUED_aGEOCK«

.COLd Comon

›..u.u.:.

:ag-uu 3.2.0:

. I0

vcuuucuuuoqåua:

ooanuauo..

nun

v.32.:

._0005

E0? u... ›u

_

oåeâøtivoz:

nuozsanxuoåovvztn

4.

...on :SE:

91:a!

...nu :U0 . _

uozu

.

anno: :aus:

28.253..

25:23.;

:gu

:E5033

.av-u...

.SC

canon

:Stun: ...uUUCC xuhiin

nya..

:S21:

Eöululudn

...z . :n:

.ouøxucgf

uouwcuIouo

...IEDUHOQ

2:35.50.:

EEEhu ...uo

09: än_

...EOS

so. ..v

uucucn

ccuuxncun

:v.25

xv:

03:: 0:5..

:cuuuxuv

:SE3095500035

...q

2.5-5.

onzøcuáon

nccuun

.

GHOuECI

äul

uUÅUIDCuQODOM

..

00..._

:_5134

:D18

u u h°u

un..

.non

null

n

:E1330:

:nunnan

HOUO:

agg...

:cnnåuu

C2 nu

:nu

ovouuuuuc_

Dal :o

5307:5:

22.:.. Dbu-hñu

:o

.E0323 :av-Id

.:o.=..a.xuv_-›.»:

Duåuhli

vu

anno.. ...u<.

ä:

:ma: _ _En_ ua

:v35:-

hUgJ

:av Loa

:uuuSEIu-.ioum

UUVUHQEÖ

»E

unuxnvouuczv

:P50 uuox

:oo k.

HIÅOCC_ ?S2

oguucuvuoølnuñu

oc: .u un

.CDLIuuI

3.2.5.3.:

13:13 33.0%

u. LUS .nu

un...? ...ozon

Blu ...o

kompis.

_›0v:vlt uåufis 55:3.

3:;

:o

:nsuoucugg

lo

:sås 2905.5

Iu› va..

Ic :o›m EO :.28 v2. . vl .20

00.:; ...nu._ax 02.3_ Uiåniå

.wc .ha .S .oc .oc .ce .-0 .ua :om .HD .nu .no .en ...o .D0 .Oh .oo. .m2 .nå .v3 .m3 .03 ...S .02 a. .›o_ d:

na. å.:

._3575 n.

33:.

:Svea

C5: h!

glo

nxnuoofåxouvc:

v0: .

...wu=.|z.v3:uh

xpxco.. G50:-

:I §30: .

25530909..

5023:30

l 62h o..

50:10:23

.UDOhåIU-_JHUESOÅ

5:.

190.nu

va.. ›n

& S:

.§3

cou=

.nås

2.2.2.9.:

.

hint: C5;

.uåeuuouv 0.5.9:

»una

o-xiucuuuou

d: Få

8.222 30:33

EOU

vis. Ica

5:00:15..

...uuoxnuz

GhihUü0hxiinihgg

.nu

522cc..

...oååux

_ len

53:0

:Eluiv

ousnfäswa

.

uno

uuovåzuucxucu

:...232

. .

...o_n._c›

.cxuuzcaus

:§93:

.OVGQHOUVMOIMADHÅDI

chance..

...n si!

IHHOU

s.

nucnøagu

lov.:

å.:

:ouåxnvøzq

I

:magi:

-

llODñviluh

. an:

tum.: ...X3

o:

uuoxnu:

Duk:

.Enea §2...

:så

uuåâcuuoxuou

:nov knut: un.. .59 8u

35:55.43

:o

:un:

so...

3.22.23 HIS 5= DG

uu-.uoiöx

DUIUBDM

:o: ...nå

En..

5.2.0..:

»nu

:Oåuniu

...man

093:.

nu C0

_EÅVEM

5.502055.

UUCH

CUUHGZ 09:;

hu..

»få

.ut

uøävznxueouioan

anno.. Evo..

02:83:15»

.E22

ton u ._06

:någon

2731:520:

57::

:av

.G35

.HELG

009.nu.

h.: ND

vann.. 005.5:

...oo

ø-Ghu

3.33-

nu:

.n.= .32

J25 :P5: L000:

:Sonnet:

:ouunluao: :ovquuuån

nå...

C05

uoârulñ :annan :E502:

vø

.Saab GOT-å

ianoilhzk.mñ

nån:

:Obuuhø-.dñ

E.: å» ›ø un.. va.. :n :n

.nian-Ung

t.. th: . m.: du VID

.UF J: .:. .i .a .u .v .o .u .ns ES .HF .Oh .or JL. u: .E .I lon 4:. .Oc .ne .nu ...095 då.: ..- .H .BO

Statens 1987

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Otillbörlig efterbildnirtg. Ju. 50. Högskolans journalistutbildning. U.

NZ” Dödsboagartde och samägande av jordbruksfastighet

mm. Ju. [Angtidsutredningen 87. Fi. Ennykyrkolag m.m.Del l. C. En ny kyrkolag m. m. Del 2. C.

5wøs9M›w

Folkstynelsens villkor. Ju. Barnets rått. Ju. Svenska Rlrsvarsindxiwirts utlandsverksamhet. UD. Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. F6. lndrivningslag mm. Fi. Skyddför det väntade barnet. Ju. Legitimatiou för vissa kiropraktorer. S. Översyn av ränegångsbalken 3. Ju. Mordet pa Olof Palme. Ju. Miljöskadefond. ME. C.

383§§§?85?§5G?§§F

Begravningslag. Franchising, Ju. internationella farniljeransfrágor. Ju. Varannan damernas. A.

Äldreomsorg i utveckling. S. Misshrukama Socialtjänsten och TvångeL S. Medicinteknisk säkerhet. S. Produktsäkerhetslag. F1. Ökat kommunalt väghállningsansvar. K. Enskilda vägar. K. Skeppslega till utlänning. Tillstånd. dispaiser. ilaggskifte. K. Bistånd för bättre miljö i u-lattd. UD. Stöd till näringslivet. 171. mamman

$$$?$$3

lntegritetsskyddet i informationssanrlzället 4. Ju. För en bättre utiljö. ME. Ju mer vi ärtillsammarts. Del l. C. Ju mer vi är tillsammans. Exempelsamling. Del 2. C. 3 Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt förslag. Del 3. C. 8 Rlr en bättre miljö. Miljövánlsfamiljen. Myndigheter och författningar. ME. Stödet till bam- och tmgdomsförertingar. C. Arkiv för individ och miljö. U.

Sååå

Studiemedel. U. Datorisering av tullens export- och importmtiner. Fr. Fasta Öresundstörbindelser. K.

§3 Miljökonsekvenser av fasta Öresrmdsförlindelser.

K

Snabbare körkortsingripanden mm. K.

Livsmedelspriser och livsmedelskvalitct. Jo. Översyn av mervärdeskatten. Del XI. F1. . Översyn av rättegångsbalken 4. Ju. skäliga lokalhyror och trygghet i besittningen Bo. . Ett nytt plan- och bostadsverk. Bo. êååâååå Sverigeinformarionm och vissa publikationer. UD.

Statens 1987

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Otillborlig efterbildning. [1] Livsmedelspriser och livsmedeskvalitet. [44] Dödsboâgande och sarnâgande av jordhrukxfastighet m.rn. [2] Arbetsmarknadsdepartementet Folkstyrelsais villkor. [6] Varannan damernas. [19] Barnets rätt. [7] Skydd m: det väntade barnet. [11] Översyn av rättegångsbalken 3. [13] Bostadsdepartementet Mordet på Olof Palme. [14] skäliga lokalhyror och tryggheti besittningen. [47] Franchising. [17] Ett nytt plan- ochbostadsverk. [48] Internationella farniljaättsfrâgor. [18] Fel i fastighet. [30] Civildepartementet Integritetsskyddeti informationssarnhllllew. [31] En ny kyrkolag m. m. Del 1.[4] Översyn av rättegångsbalken 4. [46] En ny kyrkolag m. m. Del 2. [5] Begravningslag. [16]

Utrikesdepartementet Ju mer vi är tillsammans. Del l. [33]

Svenska försvarsindustrins utlandsverksanrhet. [8] Ju mer vi är tillsammans. Exerrpelsamlingbel 2. [34] Bistånd för bättre miljö i u-land. [28] Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt Sverigeinfomtaüonen och vissa publikationer. [49] förslag. Del 3. [35] Stödet till bam- och ungdomsftieningar. [37]

Försvarsdepartementet

Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. [9] Miljö- och Energidepartementet Miljöskadefond. [15] För en bättre miljö. [32]

Socialdepartementet

Fören bättre miljö. Miljövârdsiamiljen. Myndigheter legitimation för vissa kiropraktorer. [12] ochhälsa. [20] och författningar. [36] gakemeder Aldreomsorgi utveckling. [21] Misstrukarna Socialtjänsten ochTvânget. [22] Medicinteknisk säkerhet. [23]

Kommunikationsdepartementet

Ökat kommunalt väghållningsansvar. [25] Enskilda vägar. [26] Skeppslega till utlänning. Tillstånd, dispenser, tlaggskifte. [27] Fasta Öresimdstörbindelser. [41] Miljökonsekvenser av fasta Öresundsfbrbindelser. [42] Snabbare körkortsingriñanden m.rn. [43].

Finansdepartementet

Lártgtidsutredningen 127. [3] Indrivningslag m.rn. [10] Produktsäkerhetslag. [24] sena till näringslivet. [29] Datorisering av tullens export- och irnportrutiner. [40] Översyn av mervärdeskatten. Del XI. [45]

Utbildningsdepartementet

Arkiv för individ och miljö. [38] KUNGL BiBL. Studiemedel. [39] Högskolans juunralistutbildnim. [so]

1987 -i0 i?

srocxuoun _

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10048-7 ,()315J50X WW, W ,W , _, ,