Folkrörelsernas lotterier och spel

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Folkrörelsernas

lotterier och

spel

1987:52

n.” [C3 Betänkande av 1987 års lotteriutredning

i Statens offentliga utredningar g g 1987:52

w J ordbruksdcpartemcntct

Folkrörelsernas

lotterier och

spel

Betänkande av _ l_987 års lotteriutredmng Stockholm 1987

Beställningsadress: Allmärma Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 INFORMATIONSBOKHANDELN Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-fönñdet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 1640 (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10055-X OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1987

1987-09-30

Till statsrådet Ulf lzxuiqvist Den 19 februari 1987 bemyndigade regeringen statsrådet länmqvist att tillkalla en särskild utredare ned uppdrag att lägga fram förslag scm underlättar för folkrörelser-na att finansiera sin verksamhet genom lotterier. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade statsrådet Dümqvist den 20 februari 1%? f .d. förhandlingsdirektören, vice ordföranden i lotterinänrxim Birger Sandberg att fr.o.m. den 23 februari 1987 ingå i utredningen som särskild utredare. Till sekreterare förordnades den 19 mars 1987 planeringssekreteraren Sture Ericsson. San expert åt den särskilde utredaren förordnades den 15 maj 1987 avdelningsdirektörez) i lotterinännden Göte Andersson. Utredningen har antagit naxmet 1987 års lotteriutredning- Vissa till utredningen an lotterier od: spel

överläxmanieäskrivelser

har beaktats i utredningsarbetet. Utredaren har nu slutfört sitt .uppdrag och får överlarma betänkandet l-blkrörelsernas lotterier och spel. Stockholm i septenber 1987

Birger Sandberg

/Sture Ericsson

sid

Författningsförslag

2. PIRA$r 2.1 Fblkröxvelsenms lotterier och spel

2.2 Bakgrund 2.2.1 statens spel - folkrörelsemas spel 2.2.2 Förenklirxgar - lagändringar 37 2.2.3 lotterier 2.2.4 39 Bing) 2.2.5 41 Myntspelbolag 2.3 42 tiva1 2.4 2.4.1 staten - folkrürelserna 45 2.4.2 lotterier 47 2.4.3 Bingo 2.4.4 52 Myrztspelbolag

3. Gäuamznnstmnnavwrrmxmouism. 57 3.1 Allmänt 57 3.2 Iøtterilager: 3.3 för lotterier och spel 59 Tillståndanyxwdigmeter 3.4 Traditiazella lotterier 3.5 Ideell förening 61 3.6 61 Varaktiçretskravet 3.7 ändamål m.m. 62 Alluärulytttga 3.8 Behov av lotterier 62 3.9 Autcnatspel 3.10

3.11 Länpnçaet 3.12 Olika slags lotterier

4. IOITERI OCH anno 65 4.1 Riksløtterier (11 s) 65 4.1.1 Nuvarande regler 65 4.1.2 (mfattning 4.2 Länsstyrelselotterier (11 §)

4.2.1 Nuvarande regler 4.2.2 Omfattning 4.3 Polislotterier (14 s) 67 4.3.1 Nuvarande regler 67 4.3.2 Omfattning 4.4 lotterier utan tillstånd (17 §, 17a§) 69 4.4.1 Nuvarande regler 69 4.4.2 omfattning 70 4.5 Fasta fitsäljnirzgsplatser (ll od: 14 §5) 70 4.5.1 Nuvarande regler 70 4.5.2 Qnfattrüxxg 71 4.6 Bingo 72 4.6.1 Nuvarande regler 72 4.6.2 anfattnixxg 76

5. AUIUGNISPEZI.. 78 5.1 Allnänt 5.2 Olika slag av spelautarater 78 5.3 Nuvarande regler 5.3.1 Utbetalningsautatater 78 5.3.2 Förströelseautatater 79 5.3.3 Vazuautarater 79

6. 0 TÄMIIBBS- 00-1 ICRPSPEL. (KASI1%PEL) 81 6.1 Allnänt 81 6.2 hluvannde regler 81

7.

7.1 Principiella 7.2 Statens spel - folkrörelsernas spel

7.3 lotteri od: 85 bingo 7.3.1 Rikslotterier 85 7.3.2 86 Iäzsstyrelselotterier 7.3.3 Polislotterier 86 7.3.4 lotterier utan tillstånd 88 7.3.5 Fasta försäljningsplatser 90 7.3.6 90 Bingo 7.4 och kontroll 94 Tillsyn 7.4.1 Sanhällets tillsyn od: kaltroll över 94

lotterier odx bingospel 7.4.2 Hur sker kattrolle: idag 95 7.4.3 1011122011av lotter och bingobridcor 96 7.4.4 regler an tillsyn och kmtroll 96 Skärpta 7.4.5 förslag an kaxtroll 97 Övriga 7.5 få lotteri- od! spelveácsanhetexz 98 Skatteregler m.m. 7.5.1 skatt 98 på lotterivinster 7.5.2 skatt 99 på birxgospel 7.5.3 101 Avgifter 7.5.4 102 Registreringsavgift 7.5.5 för lotterier 102 Tillståndsavgift 7.5.6 Tinscândsavgift för bingospel 102 7.5.7 för typgodlcännanie av lott, m.m. 103 Avgift 7.5.8 vid fåsöcsverksaület ned 103 Avgift kamunal ti1 7.5.9 får lotterier 104 Ti1 od: bingospel 7.5.10 för utbetalnings- 104 Tillståndsavçlft autarat 7.6 od: lotterier 104 lbrgcndagens spel 7.7 ned olika spelbolag 106 Sanspel 7.7.1 106 penningiatteriet 7.7.2 107 Tipstjânst 7.7.3 MG 109 7.7.4 intressenter 110 Övriga

7.8 Ett folkrörelseägt spelbolag lll 7.8.1 Spelbolag enligt finska nndellen lll 7.8.2 ®elbo1ag enligt svamk modell 117 7.8.2.1 verksamheten i ett folkrörelse- 117 ägt spelbolag 7.8.2.2 Bildande av ett folkrörelseägt 120 spelbolag 7.9 Effekter på statsbudgeten av föreslagna åt- 123 gärder

8. rüzrwlmnmk 126 8.1 Specialnntiverixlg 126 8.1.1 Förslaget till ändring i latterilagen 126 8.1.2 Övriga författningsförslag 129

E1920:

1. Kamulttédirelctiv

2. (Insättning i olika spelformat

3. Utvecklingen för olika spelfomer

4. Hearings

1 Förslag till an ändring i lotter-inga: (1982: 1011) lag

föreskrivs i fråga an lotterilagen (1982: 1011) Härigencm dels att 16 § skall upphöm att gälla,

dels att 4, 12, 14, 15, 25, 26 och 31 skall ha följande lydelsé,

rubriken närmast före 11 § skall lyda Andra lotterier 53515 att san får anordnas efter tillstånd eller registrering, och mbrikax nämast före 17 § lotterier san får anordnas utan tillstånd eller registrerirg,

det införas twâ nya paragrafer 6 a och dels att i legal skall 26 a §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslag lydelse

4§

lotteri cm pengar eller pengars värde får inan landet inte särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i utan arxirafallelleriannanordnirmgänsomaxmgesidanna lag. Det-

i an sådant autdnatspel, roulettspel, tär-

sanna gäller fråga och bingospel som inte anordnas för allmänningsspel, kortspel heten, cm spelet anordnas i förvärvssyfte.

Särskilt tillstånd av rege- Särskilt tillstånd av enligt första stycket regeringen enligt första ringez får inte meddelas såvitt stycket får inte meddelas gäller kedjebrevsspel och såvitt gäller kedjebrevsspel lilmarxie spel som avses l § och liknande spel som avses stycket eller sådant i l § tredje stycket eller tredje automat-spel som ger sådant autolnatspel som ger vinst i form av pengar, var- vinst i form av pengar, debevis, spelpolletter eller värdebevis, spelpolletter

Nuvarande lydelse Foxes lagen lxdelse

liknande . eller liknande om inte autoanordnas av en natsElet sådan sammanslutning san avses i ll §.

Ett lotteri skall anses anordnat för allnärmeten även när det scm villkor för deltagande krävs rredlarskap i viss sanmanslutning, cm denna väsentligen har till uppgift att anordna lotterier eller när lotteriet eljest, såsan med hänsyn till anfattningen eller till villkoren för deltagande, är att jänställa ned ett lotteri som är anordnat för allmänheten.

6a§

Förslutna lotter och bingickor skall vara av gård tyg. Fråggr angkännande grövas av lotteri-

Vid bingzlsggl ned vinst i form av Eng skall det finnas av lotterinäntmden rand kontrollutrustxi g .

12§

I sådant lotteri som får I sådant som anordnas med stöd av ll § får får anordnas med stöd av vinsterna inte utgöras av ll § får inte både Enghgpengar eller värdepapper. Om vinster och vinster av annat lotteriet får bedrivas incm slag förekanna samtidi$ . flera län, får tillståndsgdiglleten dock nedge att vinster utge av värdee

ll § skall särskild hänsyn tas Vid tillståndsprövning erxligt vilket behov av lotter-inkomster sun samnanslutningen kan till anses ha för sin verksamhet sann: till det utrymme för lotterier On det inte finns särskilda san kan antas finnas på narknaden. till annat, får tillstånd meddelas endast när det lan antas skäl lotteriet kmmer att lämna samnanslutningen skälig avkastatt ning.

14 §1

vilket inte är lotteri, vilket inte är lotteri, eller liknande kedjebrevsspel eller liknankedjebrevsspel spel eller autanatspel, rou- de spel eller automatspel. lettspel, tämingsspel, kort- mulettspel, tärningsspel, eller bingospel erxligt 1 kortspel eller bingospel spel § tredje stycket eller 7-11 enligt l § tredje stycket efter tillstånd anord- eller 7-11 §§, får efter §, får anordnas av en nas av en sådan samxanslut- registrering sådan samranslutnirxg som ningsomavsesill§ochsort1 är verksam huvudsakligen inan avses ill§od1scnär under för- verksam huvudsakligen inom enciast m Intrum, endast en Intrum, under utsättning förutsättning

l. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är

bestända enligt uppgjord plan:

2. att vinsterna inte ut- 2. att lotteriet inte värde- bedrivs från fasta försälji av Egg eller å ningglatser,

3. att värdet av varje insats uggâr till 1:9951-.tio kronor,

1 Senaste lydelse 1983: 1083. bl. a. att andra stycket upphävs. Ärzdrirzgerl innebär

Nuvarande lxdelse För lag lxdelse

4. att värdet av hggg ta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

_5_.att det sammanlagda å. att det sammanlagda wärdet av vinsterna notsvarar värdet av vinsterna notsvaminst hälften av insatsernas rar nrinst hälften av insatsvärde, ernas värde,

g. att lotteriet bedrivs att lotteriet bedrivs å. endast inan de: eller de endast incm den eller de kmmmer där samnanslutningen konmmer där sammanslutär verksam, ningen är verksam, Lili_

Z. att insatsernas samlan- ä. att insatsernas saxmanlagda belopp i de lotterier lagda belopp i de lotterier som sannanslutnirxgen med stöd som sannanslutningen ned av denna paragraf anordnar stöd av denna paragraf anunder en tolvmånaderspgriod ordnar mder en treårsgriod uppgår till högst 30 000 uppgår till högst kronor; 300 000 kronor samt_

6.. att det finns en av länsstyrelsen ;gård föreståndare för lotteriet.

Om det inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas endast när det kan antas att lotteriet kommer att länna sanmanslutninQn skälig avkastning.

Nuvarande lydelse Föreslaä lydelse

l5§

enligt 14 § Fråga.- om tillstånd enligt Rggistrerigg_ skall ske hos länsstEelsen 14 § grövas av ;gnagheten i den kolumn där sam- innan lotteriverksanheten

manslutåxg huvudsakligä Tillstånd skall skall därefter är verksam. registrering an tre år, cm det vart tredje år. avse en tid g§ras inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.

skall utse Länsstyrelsen kontrollant för lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall årsskifte lärma warje ugift om länsstyrelsen onslutning och behållav de lotterier som rlingn har anordnats under året.

utövar, lotterinännden utövar, cm Iotterinärumdm cm inte annat följer av §- inte annat följer av EEE” de den centrala stycket, den centrala till- _jg stycket, över efterlevnaden synen över efterlevnaden av tillsynen av denna lag och de före- denna lag och de föreskrifsan har meddelats ter scm har meddelats med skrifter med stöd av lagen. stöd av lagen.

utövar Lotterinänraden utövar den Tillståndsgmg@et dm nämare över närmre tillsynen över sådatillsynen sådana lotterier som får na lotterier som får

Nuvarande lydelse Föreslagt_ lydelse

anordnas efter tillstånd av anordnas efter tillstånd av

länsstyrelse Länsstyrelse skall nyggeten. skall efter antndan biträila efter anmodan biträda lotlotterinännden vid tillsynen vid tillsynen över sådana lotterier san över sådana lotterier san amndnas ned tillstånd enligt anordnas med tillstånd enll § och scm får bedrivas ligt 11 § od) scm får bedri inom länet . vas inom länet.

Länsstyrelsen utövar den narnare tillggn över sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen och sådana lotterier som får amrdzlas efter räistrering med stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen enligt 4 § första stycket utövas av den nlyrmdighet san regeringen bestänmer .

26§

Den som har tillstånd en- Den som har tillstånd ligt denna lag skyldig att enligt denna lag eller med efter amnodan av tillsynsmyn- stöd av 14 § anordnar lotdigheten länna upplysningar teri efter måst-Jag är samt tillhandahålla hand- skyldig att efter anmodan av lingar eller annat san behövs tillsynsmyndigheten län-na för tillsynen. upplysningar samt tillhandahålla handlingar eller annat san behövs för tillsynen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26a§

Lotterinämxien får hos den som tillverkar äânáa lotter od1 b ickor kontrollera tillverkning, lottflöde od1 lottsatser.

31 §2

Poliggmlggetens beslut l enligt_ denna lag får över- Idag hos länsstyrelsen genom

beslut en- Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens denna lag får överligt denna lag får överklagas enligt hos lotterinännden klagas hos lotterinânrxderx. geig Nämndens beslut i Nänndens beslut i sådant sådant fall får inte över- fall får inte överklagas. klagas. Nämnden får dodc Nämnden får dod: hänskjuta ärendet till ärendet till regeringen cm hänskjuta regean det är av större det är av större vikt. ringen, vikt.

Lotterinämxietms beslut i Lotterinänruierxs beslut i rörande tillstånd scm frågor rörandnetillståxñ frågor avses i 7 §, 9 § andra styc- somavsesi7 §, 9§andra ket andra meningen, 13 § stycket axzdra meningen,

2 Senaste lydelse 1983: 1083. Ärzdringex: bl. a. att första stycket upphävs .

15 Nuxarande låna Föreslaä lidelse första stycket andra meningen 13 § första stycket andra eller 21 § får överklagas hos :reningen eller 21 § får regeringen genom överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den l juli 1988.

217128159 till i lagen (1923: 376) cln skatt på lotberivinster Lag an ändring

Härigann föreskrivs att 1 § lagen (1928: 376) an skatt på lotterivinsterl skall ha följande lydelse.

Nuxarande lydelse Föreslaâ lzdelse

1 §3

denna lag till state: för vinst i svenskt Skatt betalas enligt lotteri .

Skatten fyrtio pro- Skatten utgör fyrtio ;routgör av vinsbens värde i cent av vinstens värde i cent an vinst vid vinstdrag- fråga an vinst vid vinstdragfråga anordnat i vinstsparande anordnat ning i vinstspararxde ning och av bank eller sparkassa och av bank eller _sparkassa trettio av vinstens trettio procent av vinstens procent *ärde i fråga cm annan vinst. värde i fråga an annan vinst. skall dock inte betalas Skatt skall dodc inte betalas Skatt av med högre belopp än att av med högre belopp än att återstår etthuxxira vinsten återstår etthuxmdra vinsten eller an kronor. kronor, i fråg vinst i lotteri som har anordnats av en sådan samranslutning som avses i 11 § lotterilagen (1982: 1011) ferrhundra kronor.

1 1984: 152. Lagen :uttryckt Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 152. 2 Senaste lydelse 1986: 524.

Nuvarande lxdelse Föres lagg lxdelse

Skatt betalas inte för

1. vinst vid vadhållrzixzg genom totalisatør vid hästtävlixzgar eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade pranieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972: ü0) Cm skatt på spel,

4. vinst som Luppgâr till 4. vinst som uppgår till högst etthundra honor. högst etthmdra kronor, eller i frag om lotteri som har anordnats av en sådan sarmanslutning som avses i 11 § lotterilag. fenhundra kro- IDE.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inrâümas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna lag träier i kraft den 1 juli 1988.

3 förslag till i lagen (1972: 820) cm skattpå spel Iaganändrirxg

att §§ lagen (1972: 820) an Härigenom föreskrivs 1, 10 odx ll skatt på spell skall ha följande lydelse.

lge lse Nuvarande lxdelse Föreslagel

Spelskatt betalas enligt Spelskatt eriägg enligt för denna lag till staten för denna lag till staten roulett- eller sådant rculett- eller bingosådant bingotillstånd spel san kräver tillstånd spel scm kräver lotterilagen (1982: enligt lotterilagen enligt (1982: 1011). Scatt betalas 1011). dock inte för sådant bi_nggsan får anordnas med sEl, stöd av ll § lotterilag om vinsterna inte utgörs av

EE;

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna Lag ned rou lettspe l .

10§

Spelskatt utgår i fråga an

l. roulettspel, för varje kalendermånad då äcattskyldighet för tillstånd san rätt till föreligger, med 6 000 kronor tre vecka och ned 2 000 kronor för spel minst ägar varje

1 Lagen antryckt 1984: 157. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145.

Nuvarande lidelse Föres lag lxdelse

tillståni i annat fall. Gm ett tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock nännda belopp höjas ned 3 000 kronor respektive l 000 kronor för varje spelboxd utöver ett,

2. bingospel med ä pro- 2. bingospel med å procent cent av värdet av erlagda av xärdet av erlagda spelinspelinsatser och entréavgif- satser och erxtréavgifter ter eller andra avgifter i eller andra avgifter i den den nån avgifterna berättigar mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet. till deltagande i spelet.

11§

Redovisning för skatt på roulettspel lännas för varje kalendermånad. Skatt på hingospel redovisas för redovisningsperioder an två kalendemtårmader .

Deklaxaticn skall lännas för Skattskxldig skall länna

varje spelblats. Riksskatte- deklaration för varje spel-

verket får medge att en ge- plats. Riksskatteverket får mensam deklaration lännas för medge att en gemensam deklaflera spelplatser. ration lännas för flera spelplatser.

,Denna lag träder i kraft den l juli 1988.

4 Förslag till Iaganärzdrixzgilagax (1987: Müclnfürsöcsverksanhetned kantunal ti11s enugr. lotterilagen (1982: 1011)

Härigeran föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1987: 443) an förmed kcnmmal tillståndsprövnirg enligt lotterisöcsverksaxrhet lagen (1982: 1011) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagn lüelse

2§

näxmd som kurmmen bestämner prövar frågor an Den lcorunmala tillstånd enligt

- 11 § lotterilagen - 11 § lotterilagen 1011). an ansökningen (1982: 1011), cm ansökningen (1982: av en sanrranslutnirxg som görs av en sanmanslutrxing som görs är verksam i huvudsakligen är verksam i huvudsakligen och lotterier. skall konrrunen och lotteriet skall katmmen bedrivas endast inan kamu- bedrivas endast incm kcmrumm; nen; - 14 § lotterilagn, om anannars skulle ha av polismyndigheten i prövats kcmmnen.

3§

Har ai lurmmal med- Har en lconmmal nämd neddelat tillstård :in ett delat tillstånd till ett lotteri, utövas den rxärmare lotteri, utövas den närmare över lotteriet tillsynen över lotteriet tillsynen enligt 25 § ;maria stycket enligt 25 § tredje stycket lotterilagen (1982: 1011) av lotterilagen (1982: 1011) av nälmden.

21 Frågor an varning och återkallelse av tillståndet enligt 27 § lotterilageru prövas av

Denna lag träder i kraft de l juli 1988.

5 Förslag till an åldring i 1otterif (1982: 1012) Förordning

Härigenan föreskrivs i fråga an lotteriförordningen (1982: 1012)

dels att nuvarande 4 § skall betecknas 6 §,

dels att 3 § skall ha följande lydelse,

ácall införas två nya paragrafer, 4 dels att i förordningen och 5 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lxdelse Föresla$g lxdelse

3§1

För bevis cxn tillstånd enligt lotterilagen (1982: loll) skall avgift betalas ned följande belopp:

bevis cm tillstånd att bevis an tillstånd att amrdna lotteri san avses i amndrza lotteri son avses i 7-10 16 § 7-10 600 kronor § eller §_§_ 600 kronor,

an tillstånd att anord- bevis an tillstånd att anordbevis na lotteri som avses i 11 §, na _anig lotteri än binggl an det värdet av som avses i 11 §, cmdet saxmanlagda insatserna i lotteriet kan sanmanlagda värdet av insatsantas 150 000 erna i lotteriet kan antas överst-lå kronor 150 000 kronor gkronor, understiga

mellan 150O00kronorod1 300000krorxor

1 Senaste lydelse 1987: 493.

Nuvarande lxdelse Föreslag lzdelse

overstig 300 Oookrcrxor

bevis om tillstånd att armorcha bingospel som avses i ll §, om det sanmanlagcL värdet av insatserna i lotterier, kan antas understiga 10 miljoner kronor

ligg mellan 10 miljoner kronor och 20 milg er 3 000 kronor overstig 20 milg er kronor 000 kronor,

bevis an tillstånd att anordna lotteri, meddelat av regeringen 600kromr

bevis an tillstånd i annat fall 300 kronor

(in sanna bevis avser flera tillstånd, betalas avgift endast för det tillstånd som har den högsta avgiften.

Om m fråga cm tillstånd har ;rövats av en lconmmal närmd med stöd av lagen (1987: 443) an försöçsverksazthet med kctmunal tillstârxisprövning erxligt lotterilagen (1982:1011), skall avgiften betalas till lumtmen.

Nuvarande lgglse Föreslaå lidelse

För Legistrering av saxmarxsluligg enli$ 14 § lotterilagen(1982:1011) skall agift betalas kronor.

För bevis om fännande av förslutna lotter, bingrickor och korrtrollutrustxügg enlig 6 a § lotterilag (1982:1011) skall aygift betalas ned. . .. .900 kronor.

Denna förordning i haft den l juli 1988.

6 Förslag till f (1984: 248) anakattpå lotterivixsster Härigenan föreskrivs i fråga on förordningen (1984: 248) cm skatt på lotterivinster dels att 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 1a §. av följande lydelse. Nuvarande lidelse Föreslaå lxdelse 1 § När lotterinännden eller en länsstyrelse meddelar tillstånd till ett lotteri med skattepliktig vinst enligt lagen (1928: 376) cm skatt på lotterivinster, skall nämnden eller länsstyrelsen länna uppgifter till riksskatteverket an 1) anordnarens naxrn och adress, 2) den som fått uppdrag att öva tillsyn över lotteriet, 3) skattepliktiga vinster enligt uppgjord plan. 4) den för lottfözsäljningen bestämda tiden, 5) den tidpunkt som bestämts för dragning i lotteriet.

Nuvarande Föreslag lydelse lidelse

i första Ändringen innebär att andra Bestämmelserna skall tilla_np3 s även stycket upphävs. stxcket när lotterinännden eller en utser lansstgglse kmtrollant för ett lotteri som axiordnas efter tillstånd

Bestämmelserna i l § skall även när tillgå lotterinäntmden eller en utser lansstgelse kontrollant för ett lotteri som l. amrdrzas efter tillstånd eller av rsingeg 2. med stöd av 14 § lotterilagen (1982: 1011) få: anordnas efter registrering.

I fall som avses i första stxdcet 2 skall gggifts§ldiglgeten fullgg ras av kontrollanten.

träder 1 Icraft den 1 juli 1988. Denna förordning

(Tpiñraget (Jppdraget har varit att lägga fram förslag san underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksanhet genom lotterier od1 spel. Förslagen omfattar bl.a. följande förenklingar om förbättringar av folkrörelser-nas spelverksarxhet. slopande av tillståndskravet för vissa lokala lotterier - Vissa andra ändringar i gällande regler för lotterier och bingospel. i- Införande av penningvinster i lotterier oda bingospel. I sanbarxd därmed skärpta regler an tillsyn cdi kontroll över spelverksanheten. Tillstånd för folkrörelserna att bedriva vissa autcnatspel. som ger vinst i form av pengar eller värdebevis. - Vissa ändringar av avgiftsbelopp Od! Skatteregler för lotterier och spel. i. Samarbete med de statliw spelbolagen i skilda former. Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag. Tillståncf- registrering Det föreslås att tillståndskravet slopas för sådant lokalt lotteri. som amrdnas av en ideell förening oda som säljs incm kmmmen

av egna medlemen Förslaget onfattar ej försäljning mvudsalcligm från fasta fårsäljningsplatser.

att det istället införs ett systan där de föreningar Det föreslås anordna lotterier registreras. Förening, som avses i ll § san får anordna lotterier, amnäler detta till lotterilagen oda sem önskar Vid registreringen hos registreringsntyndigheten, länsstyrelsen. skall uppgifter cm föreningens nanm, lotteriförestånlänsstyrelse: för samtliga lotterier antecknas. dare och loontrollant föreningens får under en treårsperiod an- Förening, scm sålunda registrerats, belopp uppgår till ordna lotterier, där insatsernas saxmanlagda 300 000 kronor. Fáenjngm skall betala en särskild registrehögst ringsavgift på 600 kronor.

Vissa andra ändringar i gällande regler

för lotterier oda bin- Bland de övriga ändringar i gällande regler som här föreslås, kan följande nännas. gospel.

- skall vara minst 15 Föreskriften cm att behållningen i bingospel tas bort. Kravet på att bingospelet skall läxma skälig procent avkastning kvarstår dock.

- Vid lotterier oda bingospel uttas endast ä avgift för varje även an flera föreningar i läxmat bevis on tillstånd. Det gäller är anordnare av lotteriet eller spelet. Tillstånde- 61 allians ñreslås vara differentierad med hänsyn till anslutavgiften ningen i lotteriet.

Införande av i lotterier oda bingospel

att folkrörelsemas lotterier och spel skall kunna bedrivas på Få föreslås att vinster får sanna villkor som de statliga spelbolagen, Detta omfattar inte lotterier och bingoutgöras av pengar. förslag 17 och 17a §§ i lotterilagen. Vid lotterier får både spel mligt oc-h andra vinster förekcxma. vid bingospel får vinspenningvirzster eller andra vinster. Det terna utgöras av antingen penningvinster

senare är rrotiverat av b1.a. skattetekniska skäl.

I lotterierna föreslås inga beloppsgxänser för insatser eller vinster. För bingospelet är högsta vinsten begränsad till värdet av ett halvt basbelopp berämat enligt lagen (1962:381) cm alhrän försäkring.

Skärpta regler an tillsyn och lnorxtroll

För att möjliggöra slopandet av tillståndstvånget 0a: införandet av

penningvinster i vissa lotterier och spel, föreslås vissa skärpta regler cm tillsyn och kontroll av spelverksanheten.

Lotterinäxrnierx utövar, med stöd av 25 § lotterilagen den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen och utfärdar de föreskrifter odx rekamendatimer, san behövs för tillänpuuingm av gällande bestämmelser.

lbntrollanter, san förordnas av respektive myrxiighet, bör äga erfarenhet och goda Ictmskaper i de arbetsuppgifter som är förenade med uppdraget. kontrollant bör få utbildning genan lotterinäxrraderzs försorg i alla de ñ-ågor, som berör spelens bedrivande oda redovisning. Hel- eller deltidsanställnirag av kontrollant bör övervägas. I varje fall bör lcontrollantens förordnande anfatba flera spel under en längre period.

I de bingohallar, där spel med permingvinster förekommer, skall endast sådan särskild kontrollutrustning som qodlcänts av lotterinärmden få förekorma.

lotterinärmdm får :ned stöd av lotterilagerm befogenhet att typgodkänna förslutna lotter och bingobriclcor hos lottillverkaren kontrollera lotter, lottflöde oda lottsatser m.m.

Ibstnader för arvode till kontrollanterna skall i princip bäras av spelanordnarna och belasta respektive lotteri och spel.

Tillståni till vissa autmatspel

bestäxmrelser har folkrörelsema i dag inte möjlig- Einligt gällande i form av pengar, värdehet att bedriva autcmatspel, san ger vinst i internationell trafik kan tillbevis eller liknande. På fartyg till sådant meddelas spelanordnaren av lotterinäxmderm. stånd spel förbjudna i landet sedan den l I övrigt är nyntspelsautataterrua kan meddela sådant tillstånd. januari 1979. Inte ens regeringen

inhämta: riksdagens baryndigande om Jag föreslår nu, att regeringen tillstånd till sådant autanatspel att få meddela folkrörelsema Även cm statsmakterna inte är beredda att under vissa villkor. där enbart slumpen avgör cm länna tillstånd till sådana automater, att med ensamrätt får vinst utbetalas, så föreslås folkrörelserna bedriva med s.k. skicklighetsautanater. I den spelautomaten spel öva upp en viss färdighet Odl också påverka kan spelaren På den internationella rrarknaden finns ett vinstutbetalningen. antal skilda autcnater av denna typ. Den finska Penningautostort i Norge bedriver nal ensamrätt sådana natföreningexm och Röda Korset inte placeras i autonatspel. Det är angeläget att spelautcmaterrxa bam av en miljö som är olänpliga för och ungdcm. Vid utplaceringen bör även lokalens ändamålsenlighet samt lokalens dessa autonater För sanhället och ñolkrörelserna måste det belägenhet noga prövas. att autcmatspelet med vinster i form av vara synnerliga) angeläget bedrivs sätt att sociala od: pengar eller Wirdebevis på sådant ekonmáska konsekvenser undviks.

skall tillfalla Behållningen av spelet med utbetalningsautonater Sådant i mskilt vinstsyfte bör förbjudas. folkrörelserna. spel

statstrakterxa tar ställning till dessa frågor, I avvaktan på att få bedrivas ned spelautomater av skilda bör viss försöksverksaxrhet kommer bl.a. Riksidrottsförbundet att slag. Enligt vad jag erfarit söca tillstånd för en lottautomat, som är baserad på on-line-tek-

nik.

Avgifter od: skatter

Jag föreslår att föreningarna betalar en registreringsavgift på 600 kronor i santaand ned att de registreras för att anordna lokala lotterier.

Avgifterna för bevis cm tillståni till andra lotterier än bingospel enligt ll § lotterilagen bestäns ned utgångspunkt i anslutningen till 300 kronor, 600 kronor respektive 900 kronor. För bevis cm tillstånd till bingospel mligt same paragraf utgår en avgift på 1 000 kronor, 3 000 kronor respektive 5 000 kronor med utgångspunkt i arslutningen. Imdast ;en avgift uttas för varje tillståndl.

Vid spel ned utbetalningsautarat uttas en fast avgift per antalet och nåruad.

Skatt på bingospel, där penningvinster förekarmer. utgår med 3 procent av anslutningen. För bingospel ned endast andra vinster utgår ingen skatt.

lotterier med endast andra vinster än penningvinster är helt befriade från skatt. Penningvinst i folkrörelselotteri. som uppgår till högst 500 kronor, likaledes skattefri. För civriga vinster i form av pengar utgår skatt ned 30 procent av vinstens vände.

Skattekontrollen sker med hjälp av utsedda kontrollanter od1 på basis av fastställda vinst- och spelplaner. I övrigt skall de föreskrifter, scm riksskatteverket utfärdar, iakttas.

Sanarbete ned statliga spelbolag

I utredningen föreslås att folkrörelserna länpligen bör ta kontakt med de statliga spelbolagen för att söka Lxppruåsamarbete ned dem i skilda spelformat. För att de ideella föreningarna skall kunna förnya och utveckla sin spelverksanhet kan ett sådant samarbete vara till stor hjälp. Detta gäller även sedan ett folkrörelseägt spelbolag bildats.

egeninsatser skall få Jag föreslår att folkrörelser-na genom vissa av Penninglotteriets Trisslotbehållningen av fyra extra utgångar

terier per år.

kan idrotten utveckla saxrarbete i skilda spelformer Med Tipstjâxist baserade bl.a. på bolagets on-line-utrustning.

vara en bra spelform för ett Oddset skulle, enligt min mening, Med de tekniska resurser som står till förfogande sådant samarbete. till idmttstävlirxgar av skilda slag. skulle oddset kunna anknytas

on-line-teknik skulle bingospelet kunna Med hjälp av Tipstjânsts för att fika spelintresse och samordnas i skilda hallar därigenom

behållning.

fått tillstånd att axiordna Sedan 1979 har Tipstjänst regeringens där överskottet från av bolaget anordnat stryktips tipsomgårzgar, tillfallit olika idrottsföreningar odx och nunera även måltips har därvid av dessa idrottsförbtmd. Idrotten german narknadsföring medverkat till kraftigt ökad utsättning i dessa tipsangåxzgar aktivt Mitt är att regeringen tillåter att denna form av omgångar. förslag sanarbete mellan idrotten oda Tipstjänst får utvecklas och fördjucdi de Stora Tipsvedçorna är ett bra exesrpel pas. Lyckosparken kan samarbeta med ett gott resultat på hur idrotten oda Tipstjänst

för båda parter.

och Galopp (ATG) har en teknisk utrustning, scm enligt Även AB Trav koruna till för mlkrörelsernas lotnün mening, skulle hinna nytta Initiativet till ett sådant samarbete med teri- oda spelverksanhet. ATG på spelnañcnaden bör tas av folkrörelserna.

Bildande av ett ñolkrörelseägt spelbolag

Innan beslut fattas cm bildande av ett folkrörelseägt spelbolag, bildar en sanarbetsorganisation för föreslås att folkrörelsema av frågor on lotterier odx spel. Organisationens uppharxdläggxiirg blir att upp de förändringar, som sker på spelmarknaden gift följa

på grund av de i utredningen framförda förslagen. Organisationen bör vidare överväga vilka spelformer, san folkrörelsema med ensamrätt vill bedriva, vilken del av spelxrarknaden san till äventyrs skall läxmas fri för karlnersiella intressen och vilka sanarbetspartrxers som skall väljas för olika glformer.

Sanarbetsorvganisationen bör också noga Överst-riga de frågor san näste lösas i samband med bildandet av ett spelbolag i aktiebolagsfonn. Aktiekapitalets storlek, stiftaxe av bolaget, villkor för bolagsbildrxirxgen, stiftelseurkund, förslag till bolagsordning od: förslag till den verksanhet san bolaget ska bedriva sant hur behållningen skall fördelas.

Bolaget bör ges nöjlighet att verka på i princip sanna villkor som de statliga spelbolagen och ATG, vilka är befriade ñån inkomstskatt.

Jag föreslår, att det först när sanarbetsorgaxiisatiwen och ñttat beslut i förenämda frågor, bildas ett folkrörelseägt spelbolag med ensamrätt att bedriva viss lotteri och/eller spelverksamhet. Bolaget bör vara ett självständigt aktiebolag och inte utgöra ett dotterbolag till något annat spelbolag. Styrelseplatserna fördelas mellan follccörelsegrupperna. En styrelseplats tillsätts av regeringen. Statax förutsätts inte äga något aktiekapital i bolaget.

2.1 Folkrörelsemas lotterier och spel

Det har visat att lotterier oda spel har stor ekonanisk betysig delse för ideella Många ideella organisationer skulle inte ktmna bedriva sin verksarrhet i önskad omfattning, on de inte kunde från lotterier oda spel, särskilt räkna med en god avkastning Det är därför att samtidigt scm behoven av medel bingo. beklagligt till att bedriva den ideella verksamheten ömt, har folkrörelsernas av skilda skäl inte utvecklats på sanna sätt san de spelnarknad För 10 år sedan utgjorde folkrörelsernas statliga spelbolagens. över av den totala idag är de idespel 34 procent spelnarknaden, ella föreningarnas del av denna spelmarknad endast l9 procent. i ogynnsam riktning för den ide- Utvecklingen går fortsättningsvis ella sektorn. Folkrörelsernas lotterier och spel har uppenbara nackdelar i konkurrensen med de statliga spelbolagen. De statliga spelbolagen kan, till skillnad från folkrörelserna, erbjuda pen- De har helt andra resurser det gäller narknadsningvinster. föring och teknisk utrustning. Vissa av de lotterier och spelformer, san borde tillhöra folkrörelsernas område, har de statliga hand an och utvecklat på ett framgångsrikt sätt. spelbolagen tagit (SOIJ 1979:29) uppnârksaruxade denna Redan 1979 års lotteriutredning utveckling och pekade på risken av att de statliga spelbolagen skulle tillåtas öka sin i sådan omfattning att det spelverksanhet för den ideella sektorn. Utkunde medföra en ogynnsam utveckling det statliga spelet därför inte borde tillåtas redningen ansåg att att breda ut sig på det ideella spelets bekostnad. ytterligare Departenentschefen ansåg atlellertid i propositionen (1981/822170) m.m. att det, enligt hans nening, då med förslag till lotterilag, inte fanns tillräckligt underlag för påståendet att de statliga skulle ha brett ut sig på de ideella lotteriernas bekostnad. spelen har anellertid blivit en helt annan vad då kunde Utvecklingen förutses. på de statliga spelformema har ökat trycket ersättningen medan folkrörelsernas spel har haft en mer blygsam utkraftigt, veckling (se bilaga 2 och 3).

Det anses angeläget att stödja de ideella föreningarna”, san bedriver en allnännyttig verksanhet i sazrihället. Det därför viktigt att de ges så goda förutsättningar som nöjligt att gerzan lotterier odm spel finansiera sin verksanhet. Det råder en bred politisk enighet an att de ideella föreningarna skall stödjas i skilda forner.

2.2 Bakgrund

Företrädare för folkrörelser har vid olika tillfällen till regeringen framfört krav an förändring och förenkling av lotterilagen och dess tillänmingsföreskrifter samt förbättring av folkrörelsernas nöjligheter att utveckla och anordna nya spel och spelformer.

I ett flertal notioner till 1986/87 års riksdag framförs också liknande krav.

Dessa krav kan sammanfattas enligt följande

2.2.1 Statens spel- folkrörelsemas spel

- IRISS-lotteriet, eller för över lotteriet till folkrö- Begränsa relserna.

ripstjänsts vinster till idrotten.

Låt folkrörelser-na få större nöjliglmet att starta upp nya spel och spelformer

Låt idrottm utveckla även andra tipsformer till gagn för sin ekornni.

1- Gör az klarare gränsdragning mellan statens och folkrörelsernas spel-

- Spel med direktdragning (kvicklotteri) förbehålles föreningar av olika slag.

-- Inkarster från san inkräktar på föreningars instatliga spel bör koma föreningslivet till del. kanstnöjligheter

en större andel av 1- Föreslå åtgärder för att ge folkrörelserna inkarsterna från spelverksanheten.

I- Llpphäv förbudet mot enarmade banditer.

Folkrörelser-na har vid olika tillfällen påtalat att statens spel sedan mitten av 70-talet, bl.a. genom införandet av nya spelformer kraftigt har ticat sin andel av spehnarlmaoch dead narknadsföcring, har delvis skett bekostnad. vilka den. på fnncrörelsemas 1975 till 18 procent 1986 i ardel av dm minskat från 34 procent totala narknaderz.

har nedför-t stora ekonomiska problen för folkrö- Denna utveckling relserna och står ej i överensstämmelse med 1979 års lotteriutredi vilken uttalades att statliga lotterier ej skall tillåtas ning på folkrörelsemas bekostnad. expandera

folkrörelsema beror de statliga spelens starka expansion Enligt bl.a. på att de kan bedrivas på andra och i många fall gynnsamrare follcrörelsenzas, Vilka är starkt reglerade i lotterivillkor lagen och dess tillänpuhmgsföreskrifter.

De fördelar nan anser de statliga spelen har med folkrörelselotterierna bl.a. följarde

i hög omslutning i! marknadsföring proffessionuell * utvecklade distributionskanaler * teknisk utrustning * förenklat tillståndsftkfararüe * penningvixxster

* (motsv.) företag. monopol genan statliga

Folkrörelsema ser nu en stor risk i att statens spel, senast genom penninglotteriets TRISS, gör intrång på den spelmarmad som av tradition har varit förbehåller: folkrörelserna, nämligen lotterier med direktdragrzing (kvicklotteri).

Med anledning av detta har folkrörelserna starkt betonat att rågången nellan statens spel oda folkrörelsemas spel skyndsamt näste klarläggas i syfte att ge folkrörelserna större nöjligheter att utveckla och anordna nya spel och spelformer.

2.2.2. Förazklingar - lagändringar

4- Enklare regler, minskad detaljreglering, avbyrålcratisera myndighetskontrol len

- större inflytande över tillståndlsgiwzingen ge folkrörelsetna

- bättre service ge folkrörelserna

- förbättrad kontroll

- översyn av tillänpningsföreskriftenua.

Folkrörelserna är klart oroade över tillståndsmyrmdiglmeternas sätt att skriva tillänpningsföreskrifter under senare år och har i skrivelse 1984 till regeringen sagt följande: Det faktum att lotterilagen är en s.k. ramlag har inneburit att tillståndsmyndigxetm känt behov av att utfärda en mängd tillänpuuixagsföreslcrifter till lagen. Lotterinänrxierl utfärdar sålunda dels anvisningar som utges i kcmnerskollegitms författningssamling dels i mterna prcmenorier i sådan cmfattning att hela lotteriornrådet börjat bli svåröverskådligt. Trots denna mångfald av anvisningar synes tolkningssvårigheter kvarstå. Även lotterinärmxim synes ha problem med tolkning av lotterilagen, vilket i vissa fall :medfört oklara anvisningar. Vi har även märkt en tendens att länsstyrelserna vid tveksamhet ger avslag i tillståndsfrågor för att genom tillståndshavarens besvär få klarhet hos lotterinänlnien. Detta har för trånga tillståndshavare inneburit förseningar

inkonstbortfall. Genan en alltför reglerad ned åtföljande försvåras också nyskapandet inan lotteritillståndsprövnixg olnrådet. Tillkotrsten av nya lotterifonnner, nya distributionssant nya lottyper försvåras an dessa och försäljningskarxaler bortregleras av nlyndigheterna. (RF, IOGI m.fl. möjligheter 1984)

frihet att bedriva lot- Folkrörelser-na anser att de bör ges större Incm folkrörelserna finns idag terier på ett ansvarskämaaxwde sätt. intern kontroll odx officiella revisorer, varför nan ej ser en bn i att ett större ansvar förs över på folkrörelserna. något hinder Detta skulle kunna åstadkommas genan ett enklare ansökningsförfa-

rande oda en ninskad detaljreglering.

cm bättre service till folkrörelserna i lotteri- Vad gäller frågan att lotterinänrxierx bör vara ett servicefrågor har dessa betonat Nämnden skall tillse att lotterier kan organ åt tillståndshavarrza. bedrivas och effektivt sätt. på ett enkelt

2.2.3 lotterier

I- Tillåt peraningvinster i lotterier.

- Avskaffa det årliga ansökningsförfararzdet.

inträde på lotterimarknaden har förut- I od\ med TRISS-lotteriets lotterier kraftigt förändrats. Det sättningarna för ñolkrörelsernas kmbinerat med att direkt kunna vinna pengar kanlåga lottpriset ñollcrörelsenua, att nedverka till att slå ut förekommer, enligt och även lokala föremingslotterier. Det har nande rikslotterier redan visat sig att lokala lotterier, som säljs på sanna platser som TRISS-lotter, kraftigt minskar i försäljning när TRISS-lotten

kommer ut i handeln.

Avsaknaden av permingvixxster i folkrörelselotterier gör nöjligheterna att konkurrera med statens lotterier :rycket snå. Vinstplaner

med enbart varuvirtster har kraftigt minskat i attraktivitet.

Genau att tillåta penningvinster i foncrörelsemas lotterier skulle en mera rättvis lconkurrenssituation kunna uppnås.

Vad beträffar de lokala föreningslotteriema så Llpplever folkrörelserna idag en onfattarzde administration och luyrålcratiserirxg vid tillståndsanstümingar.

H1 fâenklirxg, gencm att t.ex. avskaffa tillståndstvårxget och istället införa någon form av registrering, skulle avsevärt mderlätta denna hantering för föreningarna.

2.2.4 Bingo

Slopa bingoskatten.

Tillåt penningvinster i bingo.

Tillåt nya spelfomer i bingo.

- Bort ned 15 procentspärren (i nettobehållning) i bingo.

5- Endast en avgift för tillstândsbevis även cm flera föreningar är spe lanordrzare 3- Förenkla utbetalningsrutinerna .

Folkrörelsernas bingospel har under den senaste tioårsperioden haft en blygsam utveckling. 1979 utsattes totalt i bingo 1, l miljoner kronor och 1986 1,5 miljoner kronor. arsättningsdmincjen har i genonsnitt varit ca 5 procent per år. medan kostnadsutvecklingen enligt korasumentprisirxdex för motsvarande period varit mer än den dubbla.

Kostnaderna för bingoverksarmeten, främst lokalhyror odn personalkostnader, har ökat kraftigt samtidigt som den totala utsättningen legat på m konstant låg éikning, vilket medfört att nettobehållningen får bingoverksaxrhet sakta gått ner för att nu ligga på

har varit tvungna att slå igen på ca 15 procent. Fånga bingohallar kravet an a: netmavkastrüng med minst 15 procent ej grund av att har kunnat uppfyllas.

av presentkort, en Idag utgörs vinstenma i bingo huvudsakligen som finner besvärlig. Redovisningsmäshantering till problem eftersom presigt ställer presentkortsharxterirzgerm saxtkortex) i stor anfattning används till återspel. Birmgopersorxalen ofta att få lösa in presentkort i kontanter, frestas av spelarna vilket sätter personalen i svåra t.ex. till 80 procent av värdet, har det framkommit att det finns privata näsituationer. Vidare lösa in presentkort mot kontanter ringsidkare som satt i system att värde det naninella. Dessutcxn har spelare san till ett lägre vid köp av varor råkat ut för vunnit presentkort på större belopp för att kunden att handlaren lagt till 5-10 procent på köpesuzman betalat med presentkort.

folkrörelserna har möjligheterna att utveckla bingospelet Enligt som gäller. Samvarit små på grund av de tillänpiingsföresltrifter flexiblare vinstplaner, ett slopande av naxücoppling av bingohallar, och ett av 15-procentspärren vad avser bingoskatten borttagande som närms i syfte att utnettobehållning är några av de åtgärder veckla och förnya bingospelet. Här har odcså pekats på det orimliga i att man för ett tillståndsbevis till bingospel i en och sanna fått betala en avgift för varje spelanordnaxmde förening. spelhall

skulle folkrörelserna avse- Ett införande av penningvinster enligt värt öka spelets attraktionskraft, samtidigt som nya målgrupper skulle kunna dras till bingohallarna.

Ett eller en sänkning av bingoskatten skulle direkt borttagande till samtidigt som detta skulle tillföra pengar föreningslivet, för större san då skulle kunna ge utrymre narknadsféâringsirxsatser kunna samordnas över hela landet.

2.2.5 Mymzapelmlag

- Låt folkrörelsema bilda ett ganensamt ägt myntspelbolag med ensamrätt att driva lotterier, bingospel, allt autanatspel samt roulettspel och Kortspel.

I sanbarxi med att folkrörelserna framfört krav cm ett klargörande av rågårzgen mellan staten och ñolkrörelsernas spel har också framförts att spel- och lotterinarknaden bör vara förbehåller: endast staten och folkrörelserna. Då skulle också nellan staten och folkrörelserna vara enkla att dra.

Folkrörelserna vill därför ha möjlighet att bilda ett gemensamt ägt spelbolag ned aisaxtträtt att driva lotterier och bingospel nen också allt automatspel samt roulett- och Kortspel. Dessa tankar har tidigare framförts även av lotterinäxmden. Vidare har b1.a. rikspolisstyrelsen od1 någm sociala nämnder framfört detta förslag i sina yttranden till justitiedepartenentet, som för närvarande granskar lagen (1982:636) an anordnarxde av visst autaratspel.

I Finland har Penningautaratförerxingerz i snart 50 år med ensamrätt bedrivit en sådan verksanhet. Föreningen har byggt upp sin verksamhet på sådant sätt att nan kontrollerar tillverkning; oda utplacering av automater, service och drift, tönning och inleverans av pengar. På förslag av föreningens beredningsgrupper fördelar socialdepartementet överskottet till olika organisationer.

Den fixzska nodellen har stått san förebild för de tankar san folkrörelserna m.f1. nu har fört fram.

Enligt folkrörelserna skulle en sådan rrodell införd i Sverige avsevärt öca ñolkrörelsernas möjligheter att ta tillbaka tappade andelar på spelnarlmaden, samtidigt san den också skulle medverka till en sanering vad gäller probla-nen kring förströelsespel och illegala spel.

2.3 Utredningsdirelctivax

det att det undersöks på vad sätt Mot den bakgrunden angeläget lotterier ytterligare kan fönxtsättrtingarna för folkrörelsernas förbättras.

med statsrådet Johansson och chefen för civil- Efter att ha samrått att en särskild utreförordade statsrådet Rönnqvist departementet dare tillkallades fö: att genauföra en sådan utredning.

1987-02-19 beslöts att tillsätta en utred- Vid regeringssaxmtantrâüie ning med följande uppdrag.

913941398*-

fran san underlättar för folkrörelser- Utredaren bör lägga förslag sin av lotterier, bl.a. na att förstärka ekonomi gener. olika slag

bingo .

frågor san utredaren särskilt Jag vill i det följande peka på några sina och förbör Lmdersölca och belysa som grund för

slag.

för folkrörelserna att förbättra sin ekorzo- Ett sätt att underlätta tillåta dem att anordna lottemi kan vara att i ökad utsträckning rier med vinster i form av väl-depapper. Vad gäller den speciella bör också med rraxinzerade spelformen bingo ñrågan an penningvinster vinstbelopp undersökas.

hur skattekontrollen skall I detta sarmanhang bör utredaren pröva kunna áce.

den 22 oktober 1986 redovisade företrädare för Vid a: uppvaktning vissa krav och önskemål. B1.a. framfördes folkrörelsema cm 81 utredning; cm ett folkrörelseägt ruyntspelbolag. Jag är beredd om en sådan utredning. Utredaren att tilhnötesgå framställningen

bör följaktligen Lmdersâåka möjligheten att ned ensamrätt förbehålla folkrürelsema vissa spelformer.

Det bör ankorma på utredaren att belysa effekterna av att folkrörelsema üllförsakras en sådan ensamrätt samt att redovisa ett eller flera förslag till i vilken form detta skulle kunna ske. De för- och nackdelar som kan vara förknippade med den ena eller andra lösningen bör därvid anges. Ett spelföretag där folkrörelsema har stort inflytande kan vara en lösning som bör I utredningsarbetet bör tas till vara erfarenheterna av den ordning san tillänpaxs i Finland, där Penningautanatföreningen har ensamrätten till allt autanatspel.

Utredaren bör vidare se över lotterilagens fasta beloppsgränser för insatser och vinster och mdersöka effekterna av dessa gränser. Utredaren bör, cm han finner det befogat, länna förslag till nya sådana gränser.

I utredarens uppdrag bör också ingå att utvärdera nuvarande regler för tillståndsgivning och tillärrprxingen av dessa. Därvid bör bLa. grunderna för tillståndsgivningen det gäller bingospel studeras. I detta sammanhang bör beaktas intresset av att anfattningen av en förenings ungdatsverksanhet är vägiedaxzde vid tillståndsprövningen. Utredaren bör vidare mdersölca vilka förenklingar som kan genomföras av bl.a. reglerna för tillståndsgivning odu hur sådana förenklingar kan förenas med kravet på en effektiv kontroll över lotterierna.

Utredaren bör vara oförhindrad att utreda och redovisa effekterna av också andra åtgärder än dem jag nu har angett som kan påverka folkrörelsernas ställning på lotter-marknaden.

Inan justitiedeparteztnentet har det nyligen påbörjats ett arbete för att belysa erfarenheterna av lagen an anordnande av visst automatspel.

detta arbete. Utredaren bör också samråda ned Utredaren bör följa folkrörelseutredxzingerx (C 1986:01) .

bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör redovisas Utredningsarbetet 1987. För utredaren gäller regeringens direktiv före den l juli konmittéer oda särskilda utredare angå- (Dir 1984:5) till samtliga Utredaren skall därvid anaende utredningsförslagerus inriktning. effekterna på statsbudgeten av sina förslag. lysera och redovisa

har att ta kontakt Son en viktig del i utredningsarbetet jag valt och företag som berörs av ned olika myndigheter, organisationer spel- och lotteriverksaxxheten.

Jag har haft diskussioner ned handläggare på justitiedepartementet av visst automatangående utvärderingen av lagen an anordnande folkrörelseutredning Ju mer vi är spel samt civildepartenentets och Stödet till. barn- och mgdansföretillsanmans (SOU 1987:33) ningarna (sou 1987:37).

samtal för länsstyrelserna i Jag har också haft ned representanter Hallands och Västnanlaxxds län, samt ned Stockholne, Göteborgs, från socialförvaltningarra i Stockholm och representanter

fört diskussioner ned representanter för folkrörel- Vidare har jag lotteri odx bingo, samt träffat företrädare ser som idag bedriver för olika allianser av föreningar ävenson enskilda föreningsledare

sem är engagerade i lotteri- och bingoverksartheten.

På lotteri-cdi finns ett stort antal företag, spehnarmadm och lottillverkare m.fl. som helt livnär sig branschorganisationer Jag har träffat ett flertal av dessa företag, på denna verksanhet. de statliga företagen AB Tipstjänst och Svenska Peninkluderande AB samt det av hästsporten ägda AB Trav och Galopp. ninglotteriet

Dessutom har jag gjort ett studiebesök i Helsingfors hos finska Penningautaratförexuingen, samt i Köpenhaxm hos Danish entertaining and production agency (DEPA) för att studera det bingospel som genanförs i närradio och kabel-TV.

har jag träffat representanter från tre av de största Slutligen hotell- i landet samt representanter från och restaurangföretagerx hotell- och restaurangnäringens arbetsgivarorganisatim.

Diskussionerna med de olika intressentenxa har varit mycket givande och tillfört utredningsarbetet många förslag od! önskemål. San för varje möte har utredningsdirelctiven och de i förra utgångspunkt avsnittet beskrivna ñolkrörelsekraven legat som underlag. från samtliga intressenter har ytterligare synpunkter, konkretiseringar och förslag kcmmit fram under diskussionerna. Genau detta tillvägahar jag snabbt kunnat skapa mig en helhetsbild över hur gångssätt situationen på lotteri- och spelmarknaden har utvecklats Odl hur den kan koma att utvecklas de närnaste 5-10 åren. De syrzpwücter och förslag som framkommit under mina hearings sarmanfatbas i det följande.

2.4.1 Stateni- folkrörelsema

folkrörelserepresentanter betonar starkt vikten av att dra Samtliga upp en klar rågång mellan statens spel och folkrörelsernas spel. Folkrörelsernas gemensarma arbetsgrupp i lotteri- och bingofrågor (FGAL), i vilken de politiska organisationerna ej ingår, hävdar att lotteri- och spelnvarlmaderz enbart skall vara förbehåller: staten å ena sidan oda folkrörelserna å andra sidan. Privata vinstintressen skall att verka på denna narknad. Vidare anser ej ges nöjlighet folkrörelserna att spel med direktdragnirzg, s.k. kvicklotterier, skall enbart vara förbehållet ñontrörelserna.

Företrädare för de politiska partiernas lotterier anser också att det är viktigt att dra upp en gräns mellan statliga spel och 501krörelsespel. Emellertid finns det vissa olikheter i uppfattningar

och Övriga folkrörelser, vad gäller mellan de politiska partierna en sådan Llppdelning skall göras. de kriterier på vilka

odl san jag varit i myrxdigheter utredningar, Några av de olika av warandra fört ett resonararxg cm att kontakt med, har oberoende folkrörelserna borde få ensamrätt på den lotteri- oda spelnarknad

Jag kcxmer att san idag inte täcks in av de statliga spelbolagen. i ett senare avsnitt angående ett evenutveckla detta ytterligare

tuellt bildande av ett folkrörelseägt spelbolag.

i denna fråga har varit Diskussionerna ned de privata spelföretagen av den osäkerhet od: i vissa fall de känslig, framförallt beroende san dessa företag fått i sanband ned att felgmndade Lippfattningar, blivit Beslutet cm förbud not direktiven för utredningen fr.o.m. den l januari 1979 slog med kort s.k. enamede baruditer som verkade Det varsel nycket hårt not de företag på denna narknad. att det finns en kan därför vara förståeligt hos dessa spelföretag

stark oro inför framtiden.

företagen, som jag fört diskussioner Några av de större privata konstruktivt sätt nedverkat till att ge förslag med, har på ett effektivt sätt med ensamrätt kan öka till hur folkrörelsema på ett

sina irxkmster Rån lotteri- och spelverksaxrheten.

har aktivt sätt bidragit till att visa Dessa företag också på ett som finns på spelmarknadax. bl.a. genom på de ñranutida nöjligheter on-line-kopplade till en centraldator. spel på datatemüxxaler,

kan konstateras att samtidigt scm folkrörelsema Sannanfattrxingsvis att tppdehüxxg av lotteri- oda nu ser det angeläget göra en klar

mellan staten och folkrörelserna, gör den snabba spelnarlmaden det avsevärt svårare ned au sådan uppdatautvecklixzgerx på anrådet

delning.

i branschen kommer framtidens spel att bygga på Enligt experterna an folkrörelserna Överhuvudtaget skall en väl utvecklad datateknik. för ha en nöjlighet att finnas med på denna narknad måste åtgärder

detta vidtas redan idag. Jag återkcmner till denna fråga i ett senare avsnitt.

2. 4. 2 lotterier

Lottericentralen, san ägs av sex folkrörelseorgarxisatiorzer och som administrerar rikslotterier för ett antal riksorganisationer, har de senaste åren märkt en tendens not försämrad säljnotivation bland de medlemmar scm säljer lotter. En anledning till detta torde vara avsaknaden av penningvinster, d.v.s. att nuvarande vinstplaner och vinstmöjligheter ej är tillräckligt attraktiva. Från säljarna på fältet kommer allt fler signaler an att lotterier ned prylvinster mer och mer uppfattas san galmalnzodiga.

Enligt lottericentralens bedütning kommer ett rrlkslotteri med penningvinster att xäcka större intresse både hos säljare od: köpare. Fler lotter kommer att säljas, omsättningen blir större samtidigt som vissa av de nuvarande kostnaderna bortfaller. t.ex. porten för utskick av varuvinster, lagrings- odn paketeringskostnader för varorna. Alla dessa effekter tillsamrans bör kunna ge ett större netto till arrangören än ett trögsålt varulotteri. Uteblivna varurabatter konpenseras således av en ökad utsättning lcombiraerat med lägre hanteringskostnader.

Övriga representanter för folkrörelserna framför också med sanma argument som lottericentralen krav på att få ha penningvinster i lotterier. Eh förutsättning för att kunna utveckla lotterierna och konkurrera på sanna villkor som statens lotterier är att penningvinster tillåts. Statens lotterier. nu senast genom TRISS- lotteriet, har starkt bidragit till förändrade attityder hos lottköpare. Med den kraftiga xrerknadsförirwg som Tipstjänst och Penninglotteriet genomfört under de senaste åren, har det blivit helt acceptabelt att vinna pengar på spel menar folkrörelserna. Man har därför idag svårt att förstå w-xrför de lotter, som säljs av folkrörelserna, ej får ge penningvinster.

rikslotterier Representanterna för de politiska organisationernas till införandet av penningvinster i sina lotteriär :tera tveksanna er. Därenot vill de inte notsätta sig ett förslag an penningvinster De kan t.ex. sig att tillåta pen i folkrörelsemas lotterier. d.v.s. helt enkelt ningvinster i snuålotterier på föreningsnivå, legalisera de s.k. ZI-lotteriema.

för A-lotteriet är rijjöa med den gällande uppdel- Representantema d.v.s. att staten har penningningen av lotteri- och spelmarlcnaden varuvinster i sina lotterier. A-lotterivinster odx folkrörelserna har lyxbilar, resor m.m. som högsta erna idag ganieobligationer, i sina lotterier. Dessa vinster behanilas i dag i skattevinster häraseerxde som andra vinster än pemiingvixuster.

lotterier anser att Företrädare för andra politiska organisationers inte är så stort. Han menar att pennincgbehovet av penningviraster för de stora lotterierna, men man tveksam vinster kan vara bra för de mindre lotterier-na. På rikstill cm det skulle ge så nycket Wera tillåtet, ej kontanter. Därenot nivå bör erzdast värdepapper nan att det skall finnas större nöjligheter att tyta en högvill Od! en lägre vinst not ny lott. vinst Inst premieobligationer

för vissa länstyrelser uttalar en viss tveksanhet Representanter till att tillåta i smålotterier ned direktdragning penningvinster att större lotterier med högre penningvinster fortsättoch anser bör vara tillståndspliktiga. Helst bör dessa lotterier ningsvis vara skattefria även cm penningvinster tillåts. Då skattekontrollen och tveksam, skulle de föreredan idag är administrativt besvärlig i vissa fall ersattes av en avgift i någon dra att spelskattm form.

vill införa penningvinster i lotte- Sveriges tivoliägarförening ej skulle helt förstöra grundidén och rier. Renningvinster på tivoli den fina tradition, san tivolit har för förströelse od: rek-

reation.

Sveriges lottillverkares branschorganisation har efter TRISS-lottens introduktion märkt en klar nedgång i tryckvolym för lotter som säljs till föreningarna. Orsakerna till. att föreningslivets lottförsäljning har gått ner kan vara trånga, men man kan troligen bryta denna trend genom att vinstplanema görs attraktivare genan högre vinstvärde och högre lottpris.

On penningvinster tillåts i lotterier måste kvalitetskraven och tillverkningskontzollen av lottsedlar höjas. Penningvinster i lotterier kan också bidra till att det saneras på den illegala narknaden.

Vad gäller frågan an förenkling od1 förbättring av gällande lagstiftning och tillänpliragsföreslcrifter enigheten stor. Ett förslag an någon form av registrering på lokal nixá istället för ett katplicerat och tidsödande tillståndsförfarande vinner ett enhälligt gehör såül från folkrörelser scm tillståndsgivarøde rrlyrtdigimeter. En sådan registrering hos länsstyrelsen skulle för föreningarna innebära att de under t.ex. en treårsperiod fick anordna lotterier inom en viss ram och varje år till länsstyrelsen redovisa försålda lotter.

Enligt företrädare för lärxsstyrelsenna måste förslaget. un det gencmförs, bygga på ett stort förtroende mellan lärasstyrelse oda föreningar. Ibntrollfmüctionen måste finnas kvar och cm nöjligt göras effektivare. Det bästa vore kanske att hel- eller deltidsanställda kontrollanter med månadsarvode förordnades. Vad gäller lotterier, som säljs ñrån fasta försäljningsplatser bör fortsättningsvis tillståndskravet gälla. Det sann-a bör vara fallet med läns- och rikslotterier.

Iálmande tankegångarvan registrering istället för tillståndspröv-

ning har framförts av Lotterioentralen och EGAL även vad gäller rikslotterier.

Andra åsikter scm förts fran av folkrörelserna är att detaljregleringen av tillänprzingsföreskrifterrn borde kunna mildras. Ebcerpel-

lotterianordraare själv få avgöra vilket som vis borde respektive vinstvärde och vilket pris nan skall vara högsta respektive lägsta vill sätta på lotten.

att önskan cm permingvinster i Sannanfattxuingsvis kan konstateras såväl som lokal nivå, är nycket stor hos lotterier, på riksnivå och att vidtalade tillståndsmyrxiigheter ej avvisar folkrörelsema detta yrkande.

istället för tillståndspröv- Frågan an någon form av registrering och intressegrupper. I ett ning stöds av alla vidtalade myndigheter kunnande avsnitt utvecklas systemet med registrering.

2.4.3 Bingo

i en skrivelse till utredningen korzkretiserat sina krav FGAL har Tillsammans ned folkrörelsernas lotterivad gäller birxgospelet. man den grundinställningm att och bingoorganisation (E0180) har ned ägarintresse ej skall få finnas på narkprivata bingokonsulter naden.

avsnitt redovisade folkrörelsekraven har FGAL Utöver de i tidigare att folkrörelserna bör få större inflytande vid tillföreslagit irmebärande att folkrörelserna själva söker och ståndsgivningen, cm tillstånd samt fördelar överskott av mrzgospel. Nan beslutar föreslår att m form av kamunala bingoallianser bildas.

Fä att utveckla bingospelet föreslår FGAL att tillytterligare stånd till samnankoppling av bingohallar bör kunna ges såväl på Vidare bör folkrörelserna ges nöjlighet att lokal san riksnivå. i rzärradio och kabel-TV, enligt den nodell som används spela bingo i Damark.

Sveriges bingoarrangörers Centralorganisation (SVEBICO) ställer sig däranot till lokal sanrnankopplirxg av flera bingohallar, negativa efterscm det ur korxkurrenssyrxpunkt skulle få negativa konsekvenser som av ohlka skäl ned på detta. En riksför de hallar ej kan vara

täckande sarmankomling däremot är acceptabel, cm den sker restriktivt och endast vid vissa tillfällen.

Företrädare för några bingospelande föreningar i Stockholmsanrådet är tveksamma, rentav negativa till förslaget an kmmmala bingoallianser. Därenot ser nan sannankopplixug av bingohallar scm en möjlighet att öka intresset för bingo, samtidigt som högre vinstbelopp därmed torde kunna utbetalas och behållningen öka.

Vad gäller önskan an införandet av penningvinster i bingo råder det en stor enighet an. Penningvinster skulle avsevärt åka bingospelets attraktionskraft. Införandet av penningvinster får dock inte medföra a: höjd bingoskatt. Ett slopande av bingoskatten är nämligen också ett entydigt krav. råder delade meningar när det gäller en eventuell parioritering mellan infömndet av penningvinster eller ett slopande av bingoskatten. Bnellertid tycks en klar majoritet prioritera penningvinster an en eventuell walsituation skulle uppstå.

Den nuvarande Föreskriften om 15 procent i nettovinst bör ouforrras så att beslut an att eventuellt lägga ner en bingohall inte enbart baseras på nettovinsten, utan att också andra faktorer såsan hallens läge, konkurrenssituation, utsättning etc. tas vred i beaktande.

I dag högsta vinstvärdet i bingo rraxitnerat till 12 000 kronor. Vad gäller en höjning av vinstvärdet råder det olika uppfattningar an. Några tycker att det bra som det är, b1.a. beroende på att :trånga hallar inte kan spela ut detta belopp på grund av för låg spelontsättning. De flesta scm förslår en höjning av högsta vinstvéinle anser det vara rimligt att myta detta till ett halvt basbelopp, medan SVEBIOO föreslår ett helt basbelopp. svmxcx) föreslår också att dispens bör kunna ges för att spela ut högre belopp vid speciella tillfällen med rikstäckande spel.

Från FCAIAoch föreningarna i Göteborg har framförts synpunkter om att nijjligheten att använda vinstplanerna mera flexibelt skulle öka

intresset för glet. Enligt de länsstyrelser jag talat ges anfattrming runt an i landenna nfcâjlighet redan i dag, ma) i olika

det.

sida framförts att kontrollen av Vidare har från folkxörelsernas Ofta anses kontrollanterna ej xara bingospelet ej tillfyllest. san de har svårt att kontra till kcnpetenta för uppgiften samtidigt Vid nämnare diskussioner ned tals ned de privata servicebolagen. har det emellertid visat representanter för olika bingoarrangörer att detta inte är någon allmän uppfattning. lbntrollen fungerar sig och det råder ett bra förhålenligt många förespråkare mycket bra och kontrollant. På en punkt är lande mellan lotteriföreståndare införs bör nan också kräva att nan dock enig. On penningvinster och att alla hallar har en konkontrollen effektiviseras I detta föreslagits att det t. ex. trollutrustning. sarmarxhaxxj har skall finnas hel- eller deltidsanställda konpå länsstyrelserna vilket avsevärt skulle förbättra och förenkla kontroltrollanter, len.

FGAL:s krav on att birxgararknadetu skall vara Slutligen vad gäller ned ägarintressen och att folkröfri från privata bingokonsulter relserna i stället skall kontrollera dessa bolag ellerha egna olika För nuånga föreningar spelar de sådana, råder uppfattningar. servicebolagen en stor roll. Utan dessa skulle föreningama privata att Andra föreningar nenar att ej ha getts nöjlighet spela bingo. kostar pengar san borde tillfalla föreservicebolagens tjänster att servicebolagen bd1övs, nen det är ningarna. Många konstaterar folkrörelserna kontrollerar dessa och att det är en viktigt att fördel an nan också äger den .

2.4.4 Mynt-spelbolag

cm ett folkrörelseägt myntspelbolag har tagit upp en stor Frågan del av diskussionerna vid mina kontaktträffar.

För folkrörelsemas del ser nan ett genensamt ägt nzyntspelbolag, att bedriva automatspel m.m., som ett viktigt nedel ned ensamrätt

till att återta förlorade xrarknadsandelar på spel- och lotter-marknaden. I diskussionerna nänns den finska modellen san en bra lösning för ett svenskt folkrörelseägt spelbolag.

Av diskussionerna med representanter för länsstyrelserna i Göteborg, Stockholm och Halnstad har framkomnit att nan ser positivt på att folkrörelserna tar över ansvaret för den spelautmatverksanhet san bedrivs i Sverige.

I sanband med yttranden över justit-_iedepartanentets utxärderixmg av lagen an anordnande av visst automatspel har några sociala och rikspolisstyrelsen framfört förslag cm ett folkrörelseägt spelbolag.

Einligt naårzgasociala närrnder har lagen cm visst autcxratspel endast delvis fått avsedd verkan. Fortfarande existerar illegal spelverksanhet och de sociala myndigheterna upplever stora problem i att uppspåra sådan olovlig spelverksanhet. Lagen har enellertid nedverkat till en viss sanering på narknaden. Bl. a. har nan genom lagen kraftigt minskat de olänpliga mgdarsmiljöer som bildades där förströelseautorxwaterna sattes napp.

Genau att låta folkrörelserna ta över denna verksanhet ställs förhoppningar cm att nan på ett bättre sätt skall komna tillrätta ned den illegala spelverksarmeten. Det skulle då vara lättare att koma till tals ned de lokala föreningarna och ñolkrörelserna, eftersom det ligger i linje med deras samhällsansvar att se till att verksamheten bedrivs mder ordnade och lagliga former.

Jag har besökt finska Penningautcnatförenirxgm i Helsingfors. Föreningen bildades 1932 och har i dag 85 medlemsorganisationer. Idrottsrörelsen ligger dock utanför denna organisation. Hälften av styrelsens ledamöter, inklusive ordföranden och vioe ordföranden, utses av staten och den andra hälften vid föreningens årsstärma. Föreningen sorterar under inrikesministeriet. Nettoöverslcottet fördelas en gång cm året, på förslag av föreningens beredningsgrupper av sociahninistern.

hela _verksanhetem allt i Penningautorratföreningen kontrollerar av autcnater till tüming av desamra. Organisafrån tillverkning med totalt tionen täcker hela landet och är uppdelad på 6 distrikt avlönas av föreningen. Kontrollen ca 30 lokalkontor. All personal Med hjälp av datatekniken kan man är trycket noggrann och effektiv. vad scm händer i respektive autarat. Bl.a. registnoggrant följa odx utbetalade belopp samt utbetalningsproreras fel, inspelade cent .

svenska kronor. D.v.s. Under 1986 onsatte föreningen ca 1,1 miljard i automaterna vid tärning. Här bör notedet belopp som fanns kvar ras att detta rör om 15-20 procent av den totala utsättningen sig återbetala 80-85 procent av eftersom autanaterna enligt lag måste Ca 500 miljoner kronor betalas ut i direkt bidrag satsat belopp. till nedlemsorganisationerna.

svarar b1.a. de s.k. Av de totala intäkterna penningautaxaterna, för och roulett enar-made banditerna, 84 procent. Eörströelsespel vardera autanater för resterande svarar för ca 6 procent och övriga andel av de totala intäkterna minskar 4 procent. Förströelsespelens andel kraftigt ökar. varje år, medan penningautaraternas

åren öcat kraftigt od: man räknar med Verksanhetm har de senaste det till 1,6 miljarder svenska kronor att utsättningen år 1992 har san nettoavkastningen fikat från 50 procent till 62 prosamtidigt cent .

sociala eller särskilda ungdcmsproblan upp- På fråga cm eventuella svarades från ansvarigt håll att stått på grund av dessa autanater har ett bra sanarbete med sådana knappast existerade. Föreningen som sociala Sçulle t.ex. en olänpligt såväl polis myndigheter. medföra sociala drar man genast in den. utplacerad autanat problem eftersom dessa anses Vidare ryggar föreningen ej tzpp spelhallar, målsättning att dels olämplig ur social synpunkt. Föreningens öka cmsättningen och därmed den procentuella nettoawcastrxingen, att medverka till att negativa sociala miljöer inte skapas. dels

Enligt föreningens skulle ett svenskt nyntspelbolag lcunna starta med att placera ut ca 5 000 autanater på två år. Vidare rekomnerxderar föreningen att nan vid en eventuell start av ett svenskt myntspelbolag mycket noga ett Övertagande av förströelsespelen. Avkastningen av dessa är nämligen låg framförallt på grund av att servicen är kostsam. På sikt kan de nöjligen införlivas i bolaget, men mder m övergångsperiod ligga kvar hos de privata företagen.

vad gäller de privata spelföretagen i Sverige har jag varit i kontakt ned b1.a. Cherryföretagen, Bally Scandinavia oda Knutssonbolagen. Dessa företag är de största i branschen i Sverige Od] var verksamna redan på den tid då de enarnade banditerna var tillåtna.

Desa företag ser positivt på ett folkrörelseägt spelbolag, efter-

scm nan ser vissa nöjligheter till ett samarbete, som skulle kunna utveckla spelverksaxrhetai i landet. Man tror nämligen på en narknad för nya utbetalningsautcmater samt en möjlighet att åta sig ai viss service på de autonater scm ett folkrörelseägt bolag väljer att arbeta med.

I diskussioner med ovan nänrxh företag har också frankannit konkreta förslag på hur ett folkrörelseägt bolag kan organiseras och finansiera sin verksanhet. Vidare har förslag också getts på helt nya spelformer, framförallt baserade på datateknik.

Gemensamt för dessa företag är att de bestämt avråder folkrörelserna ñân att starta sin verksamhet ned att ta över förströelsespelen. Argumentet: för detta är de sanna san finska Penningautatatföreningen framfört, nämligen låg lönsanhet på grund av höga servicekostnader. Denna verksanhet skulle ej ge folkrörelserna en ekonomisk återbäring som skulle stå i proportion till nedlagda insatser i form av investeringar. organisationsuppbyggnad, administration, service etc. On folkrörelserna skall starta ett bolag bör nan göra det i liten skala med ett fåtal helt nya spelautcmater under de första åren. När sedan verksanheten stabiliserats kan Iran

autcxnater och, cm nan så bedömer, införliva tillföra ytterligare på :marknader: förekommande förströelsespel. övriga

kan sägas att nan från såxäl olika ntyndigheters Saxmanfattrxingsvis sida som folkrörelsernas sida ställer sig och privata spelföretags Från myndigheternas sida positiv till ett folkrörelseägt spelbolag. an en sanering av spelmarmaden, vad firms en förhoppning därigenom Nedan det från de privata gäller förströelsespel odx illegala spel. sida vinster för folkrörelspelföretagens pekas på de ekorxmiska scm arbetar med autarater direktserna, san finns i ett bolag i

utbetalning av pengar tillåts.

3 cáuauonmmzknnnvmrrzanmoaispm

3.1 Allnänt

lotterier och spel regleras idag i följande författningar: Lotterilagen (l982:l0117 ändrad 1983:1083), lotteriförordningen (1982:1012): ändrad (1987:493), lagen (1987:443) On försöksverksanhet ned kommnal tillståndsprövning enligt lotterilagen cdi lagen (1982:636) om anordnande av visst autonatspel.

Beskattningen av lotterier och spel sker enligt bestälmelsenma i lagen (1928:376,- antryckt 1984:152) cm skatt på lotterivimter, förordningen (1984:248) cm skatt på lotterivinster, lagen (1972:820; omtxyckt 1984:157) cm skatt på spel, förordningen (1984:249) om spelskatt, lagen (1984:151) an pmmktskatter odu prisregleringsavgifter och ñirordrüngen (1984:247) an pmktskatter och prisregleringsavgi fter .

Enligt förordningen (1982:1013) ned instruktion för lotterinämxden är rärmden central förvaltningsmyrxdighet för frågor an tillämpningen av lotterilagen oda lotteriförordningen. Nämnden har till uppgift att meddela rekormendationer oda föreskrifter Er üllänpningm av lotteribestärmelserrxa samt att i övrigt verka för en ändamålsenlig tillsyn od) kontroll över efterlevnaden av dessa bestämnelser. ger även ut en praxissamlixg Ulotterixzäxmdens Praxis 1987).

Enligt förordningen cm skatt på lotterivinster oda förordningen om spelskatt åvilar det riksskatteverket att rreddela de ytterligare föreskrifter san behövs för verkställighet av förenäxmda skattelagar .

lotterilagen, san trädde i kraft den 1 januari 1983, upptar i sina inledande bestämnelser vad som avses ned och hänförs till lotterier. Där framgår också vad san faller utanför lagens tillänpningsutträde, exenpelvis autonatspel som ger vinst endast i form av fri-

Föreskrifter om sådant spel finns i lagen cm spel på automaten anordnande av visst autonatspel.

anförde föredragande b1.a. följande on lotteri- I prop l98l/82:l70 bör liksom tidigare gälla att behålllagens syften. Den principen av lotterierna skall tillfalla ideella eller gå till ningen är att säkerställa att lotteridet allmänna. Lagstiftningens syfte anordnas för sant att behållningen av erna inte obehöriga lotterierna i tillräckligt hög grad kcmner de avsedda Ett annat ned regleringen är att bevaka konsumentillgodo. syfte och speldeltagarnas intressen. D1 offentternas, dvs lottköparraas kontroll ned avseende på insatsernas storlek, lig nödvändig vinsternas antal och kvalitet samt fördelningen av vinster. lotterierna kan i flera fall medföra skadeverkningar av ekonanisk, natur deltagarna spelar ner de social och personlig genom att Sådana skadeverkningar :näste förhindras så långt det har råd till. de lotterier (spel), som på ett otillär :löjligt och då särskilt bêjrligt sätt lockar eller bedrivs bland barn och ungdom.

3.2 lotterilagen

att lotterier och spel i princip inte får Av lotterilagen följer för allmänheten utan tillstånd av viss nyndighet. Tillanordnas lotterinannstånd kan beviljas av polisnyndigheter, länsstyrelser, kuxtnmal eller Utan tillstånd får lotterier den, regeringen. villkor anordnas b1.a. i saxrbaxrl med offentlig nöjestillpå vissa tillställning till förmån för allmännyttigt ställning, offentlig saxmankcnst för framförande av konstnärligt verk ärxdarxål, allmän för ändamål eller bingospel, som inte ”ar till förmån alhuäxmyttigt eller kan jänstâillas med autorratbingo.

Rätten att anordna lotterier odu spel ned penningvinster i prin-

förbehållen staten. Regeringen har givit b1.a. de statliga cip Svenska Perminglotteriet AB, AB Tipstjänst, AB Trav spelbolagen, och Galopp (ATG) samt banklotterier tillstånd till penningvinster. från denna regel är b1.a. autonatspel, san efter tillstånd Undantag av lotterinäxrrxden anordnas på fartyg i internationell trafik, där vinst i form av pengar eller värdebevis är tillåtet. Ett annat

undantag utgör lotterier, som bedrivs inom flera län, där tillståndarlyrldigheten (lotterinärmwden), får medge att vinsten utgörs av värdepapper, exempelvis premieobligationer eller börsnoterade aktie er. I övriga fall får vinster i lotterier od: spel inte utgiátas av pengar eller värdepapper. Presentkort anses inte utgöra särdepapper. Detta imebär således att de ideella föreningarna, san med stöd av lotterilagen anordnar lotterier och spel, inte kan erbjuda penningvinster. Vinster scm för lottköparen är mer attraktiva än varuvinster. Det kan därför göras gällande att staten berövar de ideella föreningarna Iröjligheterl att på lika villkor konkurrera på spelmarlmaden. De lotterier och spel som de ideella föreningarna idag anordnar är fränst de traditionella lotteriema och bingospelet.

3.3 Tillståndsxryrüigheter för lotterier od: spel

Regeringen beviljar tillstånd för lotterier odl spel där vinsterna utgörs av perlgar. För närvarande är anordnande av lotteri och spel med penningvinster enbart förbehållet de statliga spelbolagen, ATG samt affärs- och sparbankerna.

Regeringen kan inte, enligt lotterilagen, ge tillstånd för spel på sådana autanater som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (s. k. utbetalningsautorater).

Lotterinärmden beviljar tillstårxi för lotterier san säljs över hela landet, s.k. rikslotterier. Vidare är lotterinälmdm tillståndsmyndighet för autaratspel Odl kasinospel i internationell trafik. Lotterinännden beviljar också tillstånd för innehav av utbetalningsautcnater.

Lotterinännadens beslut i dessa frågor kan överklagas hos regeringen.

Länsstyrelsen är tillståndsxryndighet för lotterier san säljs inom länet. Vidare beviljar länsstyrelsen tillstånd för bingospel samt kasinospel incm länet.

beslut kan överklagas hos lotterinänrxiax. Länsstyrelsens

tillstånd att anordna lotteri till lokal Polismyndigheten beviljar förening inom konmmen .

beslut kan överklagas hos länsstyrelsen med lot- Polismyndigheten terinämxien som sista instans.

tillstånd till anordnande av visst auto- Sociala närmden beviljar matspel (s.k . förströelsespel) .

nämndens beslut kan överklagas hos lärxsstyrelsen med soci- Sociala alstyrelsen som sista instans.

(1987:443) an försöcsverksandiet med kcmrunal till- Enligt lagen lotterilagen får vissa lnnmmer, som neddelat ståndsprövning enligt däran, Meddela tillstånd enligt ll och 14 §§ lottelotterinååxtrxierm Den lcoltmmala som kommen bestämner lröwar frågor rilagen. Den san meddelat tillstånd till an sådana lotteritillstårrl. utövar också den närmare tillsynen över lotteriet enligt lotteriet, 25 § andra stycket lotterilagen.

kan överklagas hos länsstyrelsen med bh kommunal närmds beslut lotterinämxdax som sista instans.

Några tillstånd med stöd av denna lag har ännu icke meddelats.

3.4 Traditionella lotterier

lotterier lotterier) avses lotteri som Med traditionella (egentlig eller med liknamie delbagarbnevis eller ned bedrivs med lottsedlar lottlistor och antalet insatser om vinster samt: värdet av dessa är bestämda enligt fastställd plan. vinsterna kan kxastå av eller eller i vissa fall preniwbligavaror, tjänster presentkort tioner .

GJ.

Till gruppen Övriga lotterier hänförs exempelvis. stinulanslotterier, tipspranenader och gissningstävlirgar.

Traditionella lotterier och övriga lotterier får anordnas endast efter tillstånd, med undantag av de fall som avses i 17 och 17a §§ i lotterilagen. Tillstånd till lotterier meddelas av polismyndighet (14 § lotterilagen), i vissa fall av lcomrunal nännd, Länstyrelse (ll § lotterilagen) och lotterinäxrrxden (ll § lotterilagen). Tillståndet skall avse viss tid samt visst anråde där lotteriverksanhetan får bedrivas. Tillstånd att; anordna lotteri får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestäxmlelser.

3.5 Ideell

Förutsättningen för tillstånd till lotteri eller bingospel enligt ll och 14 §§ lotterilagen är att sökanden är svensk juridisk person sem ideell förening. undantagsvis kan även en ekonanisk förening eller stiftelse under vissa villkor få tillstånd.

De ideella föreningarna kan indelas i två grupper, dels föreningar som har ideellt syfte, dels föreningar som syftar till att främja ekonomisk verksamhet. Till den senare gruppen hänförs bl.a. arbetsmarknadens partsorganisationer, branschorganisationer och villaäga-föreningar. Dessa torde inte kunna få lotteritillstårxj.

3 . 6 Varaktighetskravet

Utöver lotterilagens regel att sökanden skall vara en ideell förening har i praxis också ställts kravet på att föreningens verksamhet skall ha viss taraktighet. En föreningsverksanhet skall ha bedrivits kontinuerligt i mer än ett år. Under vissa förutsättningar skall även nybildade föreningar få anordna lotterier. Tillståxxl kan även ges åt föreningar san avses vara verksanna under en begränsad tid och med syfte att driva en kampanj inför exenpelvis en folkomröstning.

3.7 Allmännyttiga ändannål man.

förutsätter för tillstånd enligt 11 och 14 §§ lotteri- Lotterilagm att har till huvtjdsakligt syfte att främja alllagen föreningen ändamål inom landet samt: att föreningam i sin verksamhet nännyttigt också Tnzwdsalcligerx tillgodoser sådant ärxdamål.

Ett annat krav som ställs på föreningen är att den är öppen för alla. Den får inte som medlen, såvida det inte vägra någon inträde finns särskilda skäl för detta.

att ideella med mial verksanhet är Det anses klart föreningar Sådana föreningar bör få tillstånd i den mån verkalhnärmnyttiga. sanhetm san den bedriver inte förbehållits offentligt organ eller

bekostas av allmänna nedel.

verksanhet för vilket lotteritillstånd kan med- Annan allnännyttig delas är bl.a. verksanhet, verksanhet bland invandrare. kyrklig inom frivilliga försvaret, för handikappade samt hutanitärverksaxtrallt under förutsättning att nedel het och nykterhetsverksaniwt, inte från annat håll. Idrott och för sanna verksanhet uppburits hör till de folkrörelser som anses generellt vara alhxämytsport tiga. Detsanna är förhållandet med konst och kultur.

3.8 Behov av lotterier

lotterier och spel en betydande inkcnstkälla för Sedan länge utgör i xårt land, som på skilda fält ägnar sig åt de organisationer allxrännyttig verksanhet. Många ideella föreningar har byggt upp sin med stöd av intäkter från lotterier oda bingospel. En verksamhet baken den nuvarande lotteriregleringen. har san jag grundtanke nämt. varit att behållningen skall tillfalla ideelredan tidigare la ändamål eller det allnänna. I princip bör lotterier och gå till spel inte förekama i lunnersiella sarmanlmaxg.

3. 9 Autmatspel

Autanatspel scm ger vinst i form av pengar får efter lotterinänndens tillstånd anordnas på fartyg i internationell trafik. I övrigt får inte ens regeringm ge tillstånd till autcnatspel san ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande. Sådana autonatspel son anordnas i förvärvssyfte men san inte ger vinst eller endast ger vinst i form av üispel på autarater (s.k. förströelseautourater) regleras inte i lotterilagelu utan i lagen cm anordnande av visst autclnatspel (1982:636). Tillstånd meddelas av socialnäxmdm .i den karmm spelverksarmeten anordnas. Sådant tillstånd krävs dock inte för autanatspel i samband ned offentliga tillställningar av tillfällig

De autamtspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel sam: lotterier i samband :red offentliga tillställningar m.m., som erxligt gällande lagstiftning får bedrivas i förvdrvssyfte, bör onprövas i samband med att ställning tas till bildandet av ett folkrörelseägt spelbolag.

3 . 10 Behovsprövrüxmg

Hed hänsyn till att rmrkxmacisaxtrynnret vid lotterilagerus tillkdrst antogs vara begränsat föreskrevs i l2 § lotterilagerl att en prövning skulle ske av fiüreningyarvias behov av lotteriizxkorster samt av det rrarknadsrltryrxxre för lotterier syn ktuide finnas. Vidare skulle tillståndsmynxiighetez) förvissa sig on att lotteriet gav skälig avkastning till föreningen. I lotterilagen finns inga mstämmlagr on vad som menas med skälig avkastning. Därennt har lotterinälmden i sina föreskrifter rrealdelat gränser för lägsta nettcabehållning i lotterier och bingmpel.

3.11 Länplighet

Enligyt 5 § lotterihageti får tillstårxi .att anordna lotterier meddelas raxdasr., an (let kan .intas att spelverksaxrixeeten konmer att

bedrivas från allmän synpunkt länpligt sätt och emligt nedpå ett delade föreskrifter, villkor odx bestämnelser. Vid tillstândsprövskall således en göras, hur anordnaren kan antas ningen och fullgöra sina skyldigheter i. kontra att bedriva lotterier/spelet olika I regel förordna-ms en föreståndare för verksamhe-

ten. Denne skall tillstândsmynciiglwten

3. 12 Olika slags lotterier

lotteriema kan med hänsyn till olika försälj- De traditionella delas lotterier, läxzslotterier, riksningsområderz tpp i lokala lotterier sant de lotterier san enligt 17 och 17a §§ lotterilagexm utan tillstånd får anordnas i samband med offentliga tillställningar sant vissa andra sarmankauster.

4 lülTEkIäiBlllb

4.1 Rikslotterier (11 §)

4. 1. 1 Nuvarande regler

Lotterinäxuxierx ger tillstånd för azvordnarxie av rikslotteri. Med rikslotteri avses lotteri som kan säljas över hela riket eller i vart fall i mer än ett län. vinsterna får ej utgöras av pengar.

vad gäller högsta ansättningsbelmp, högsta insats och högsta vinstbelopp finns inga fasta Istället görs av lotterinärmden en behovs- och lärrplimetsbedümirg för varje enskilt lotteri. Iillståndstidexm begränsas regelmässigt till maximalt 6 :rånader. Vidare kräver nämnden att det totala vinstvändet i ett rikslotteri skall wara nünst 50 procent av den totala insatsen. I vissa fall kan jänücning ske med belopp motsvarande kostnaderna för utsändning av vinster.

Tillståndshavaren betalar en avgift med 600 kronor för lotteritillståndet om utsättningen överstiger 150 000 kronor oda ned 200 kronor i annat fall. batteriet är befriat från vinstskatt.

4.1.2 (Itnfattrüxzg

Under år 1975 var den totala utsättningen för rikslotteriema var 70 Iniljoner kronor fördelat på 37 tillstånd. 1986 var ansättrüngen (beviljad anslutning) ca 393 miljoner kronor fördelat på 59 tillstånd.

En uppföljning av utvecklingm under åren 1975-1986 visar att två slag av lotterier ckat kraftigt, nämligen de politiska partiernas lotterier samt nykterhetsrörelsens. Medan de övriga lotterierna ökat i ringa anfattning eller inte alls.

av antalet tillstånd beror på att det varje år tillkommer ett antal organisationer, som vill pröva rikslotteriet som inkomst-

Dessa lotterier på grund av dålig lönsamkälla. läggs dock oftast, het, ner efter två eller bre år. En annan orsak att många orgaanordnar flera rücslotterier Lnder nisationer i större utsträckning ett år.

baserade Här bör påpekas att de senaste årens cxrsättningssiffmr atsättningsbelopp. Den faktiska på av lotterinäntxden beviljade för dessa år finns ej ännu redovisad, men enligt lotterinänrxderzs ligger den på am väsentligt lägre nivå. har med allt för stor optindsn satt igång biårxga organisationer rikslotterier med ett stort antal lotter, men endast kunnat sälja av dessa. I de fall där högvinsterna ingår i mellan 50-75 procent de sålda lotter-na kan de ekoncmiska konsekvenserna för dessa organisationer bli mycket allvarliga och Ittedfözra problem under en lång

tidsperiod.

A-lotteriet och IOGT/Nlbzs lotterier är de san står för den huvudunder de senaste åren. Dessa lotterier sakliga ansättningsömingen år tillbaka. Genau slagkraftig narknadsär etablerade sedan flera och bra försäljningsorganisation har föring, attraktiva högvinster dessa lotterier kraftigt kunna öka sin utsättning de tre senaste En annan faktor som :medverkat till ümirzgen i dessa lotterier åren. är att lotteriema xäl förankrade bland nuedlemanxa i respektive tillbaka etablerade lotterier organisation. Många sedan lång tid minskat sin försäljning och rmt av har de senaste åren kraftigt tvingats lägga ner sitt lotteri, mycket på grund av att nedlatserxgagenaruget varit dåligt.

4.2 Iätmstyrelseløtterier (ll Q)

4.2.1 Nuvarande regler

för lotteri med försäljninvgsanråde inom Länstyrelsen ger tillstånd innan m eller flera lcommmer i länet. vinsterna i lotlänet eller teriet får inte utgöras av pengar eller värdepapper.

Inga fasta är satta vad gäller lägsta cnsättningsbelopp, högsta insats och högsta vinstbelq›p. Istället görs av lättsstyrelsen en behovs- och länplighetsprövnixzg för varje enskilt lotteri .

Enligt lotterinäxmdens föreskrifter skall det totala vinstvärdet vara minst 50 procent av den totala insatsen och tillståndstidm naximalt 6 mårzader.

För lotteritillståndet betalar tillståndshavareu en differentierad avgift beroende av beviljat cnsättningsbelqp, med 600 kronor for en utsättning överstigande 150 000 kronor och 200 kronor i annat fall. lotterier_ är befriar. från vinstskatt.

4.2.2 ünfattrüxzg

År 1975 meddelade lärzsstyrelsenxa tillstånd till lotterier med ett insatsbelopp av 75 miljoner honor. 1983 uppgick tillståndsbelwpet till 201 miljoner kronor och 1986 till 298 miljoner kronor.

Enligt lotterinäxmdens finns här anledning att förmoda att det verkliga totala ansättningsbeloppet ligger på en lägre nivå, eftersan det finns tendenser till att det görs allt för optimistiska bedörmingar inför starten av ett lotteri innebärande att man inte lyckas sälja hela lotteriet. Konsekvenserna av ett misslyckat lotteri är emellertid inte lika allvarliga som i fallet ned rikslotterier. Detta framförallt beroende av länsstyrelser-nas behovs- och länplighetsprövnirzg, men också beroende av organisationernas egna mera försiktiga

4. 3 Polisløtterier (14 S)

4.3.1 Nuvarande regler

Polismyndigheten ger tillstånd för lotteri med försäljningsanrâde inom den eller de kormuner där organisationen är verksam. Tillstånd

så.

läntzas för en tid av tre år och vinsterna får ej utgöras av pengar eller värdepapper.

För organisationerna gäller att de av polismyndigheten beviljas tillstånd för ett antal lotterier till ett sarmanlagt insatsbelopp 30 000 kronor år. I de fall en organisation arxordnar av högst per lotterier utöver detta belqp blir Länstyrelsen tillståndsmyndighet.

till 10 kronor lott Högsta insatsen i lotteriet är begränsad per Det totala vinstvärdet med ett högsta vinstbelcpp på 500 kronor. skall vara minst hälftau av dai totala insatsen.

För lotteritillstånd betalar tillstândshavaxerx en avgift på 200 kronor. lotteriet är befriat från vinstskatt.

4.3.2 Qnfattxüxxg

lotteriutredningens betänkande (SOU 1979:29) var utsättning- Enligt en av de lotterier som anmälts till polisen samt de som polisen tillstånd till cirka 285 miljoner kruxor under år 1975. givit

totalt meddelat 19 425 till- För år 1983 har polisnyndigheterena stånd. För att få fram amslutningen av dessa tillstånd, som vart oda ett omfattar G1 högsta omsättning på 30 000 kronor per tolvhar ett genomsnittligt utnyttjat cmmånadersperiod, uppskattats sättningbelopp om 20 000 kronor.

lbtala för 14 §-lotterier under år 1983 blir då omsättningen d.v.s. en timing ned cirka 36 procent från år 388 nüljoner honor 1975 till 1983.

Huruvida har skett successivt genan åren vanskligt att ömingm bedöma. Här måste beaktas att den nya lotterilag som trädde i kraft den 1 januari 1983 kan ha haft viss betydelse för tillståndsgiv-

rüngen. Många nya organisationer gavs därvid möjlighet att lama in på lotterinerlcxzadm.

Några siffror över det årliga utfallet för de lokala varulotterierna finns ej tillgängliga efter 1983. Eftersom såväl Övriga lotterier scm bingo har haft en liten uppgång de senaste åren kan nan förnoda att den totala cneättningau i dessa lotterier 1986 ej ligger under 400 miljoner kronor.

4.4 lotterier utan tillstånd (17 s, 17a §)

4.4.1 Nuvarande regler

De lotterier, san enligt 17 och 17a §§ lotterilagen får anordnas utan särskilt tillstånd, är i sanband ned tillställningar av lokal Lotterierna anordnas bl. a. i sanband ned offentlig nöjestillställning (17 §) eller offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål eller allxrän sarmenkonst för framförande av konstnärligt verk till förmån för änimål. Det lan även anordnas i saxrbanzi ned s.k. storbingospel. Skillnaden mellan dessa lotterier att det enligt 17 § lotterilagen bl.a. krävs att vinstdragnixig har skett i förväg, nedan det enligt 17a § sarma lag är möjligt att utan tillstånd anordna även tillställningslotterier ned efterhandsdragning. Enligt båda paragraferna kräws att lotteriema bedrivs inan det för tillställningen, sanrrankomsten eller bingospelet avsedda arxrådet.

Vidare föreskriver lagen att endast varuvinster är tillåtna. I lotterier anordnade enligt 17 § finns inget gränsvärde för högsta ousättningsbelopp. Däranot är högsta insatsen begränsad till 2 knonor Od] högsta vinsten till 100 kronor. Vinstvärdet skall vara minst hälften av den totala insatsen.

Vad gäller lotterier anordnade enlig-t 17a § är högsta utsättningebeloppet naximerat till 10 000 kronor, nedan det ej finns några fastställda gränser för högsta insats respektive högsta vinstbe-

dock vara minst hälften av den totala inlopp. Vinstvärdet skall satsen.

i samband med cirkusfcireställrxingar. tivolotterier san anordnas och folkparker faller under 17 § i lin, marknader samt på nöjesfält lotterilagexx.

De lotterier san säljs i samband med idrottstävlingar, xkilgörenoch konserter till förmån för allmämyttigt hetstillställningar under både 17 § och 17a § beroende av vilket ändamål kan anordnas slag av lotteri som säljs.

med stöd av 17 § och 17a § är skatte- och avlotterier anordnade giftsfria.

4.4.2 aufattrxixrg

att bedöma anfattninge: av l7 och 17a §-lotterier- Det är möjligt kan nan förmoda att de lotterier som anordnas mder na. Emellertid har en betydligt mindre omfattning än de illegala dessa paragrafer Personer verksamma i lotteribranschen har lotterierna. och företag låtit förstå att av s.k. synbollotter, Zl-lotter nämligen merparten etc., san levereras är avsedda för illegala spel.

att det lotter tydligt finns xrarkerat att penning- Trots på dessa får utbetalas är det vanligt förekumande att pengar vinster ej virznarerx. Dessa lotterier säljs i stor cmfattrxint; i utbetalas till såväl slutna sällskap, föreningsnöten m.m. som vid direktförsäljodm via Vidare ning på allnän plats, på företag förekommer det att sådana lotterier säljs av enskilda privatpersoner i direkt egenintresse.

4.5 Fasta för-säljnirzgplatser (11 och 14 §§)

4.5.1 nuvarande regler

Under senare år har det blivit allt vanligare att lottförsäljningen

sker från ñsta försäljningsplatser. Med fasta försäljningsplatser avses fränst lottkiosker placerade på torg eller affärsgator samt lottstårld och lottautcmater i varuhus eller andra affärslokaler. Då lottkioskerna i många fall är uppställda på allmän plats måste polismyndigheten länna tillstånd till lottförsäljningen enligt allmäimla ordningsstadgan.

Någon bedamirg av vilka föreningar son skall få anordna lotterier i dessa kiosker sker inte i samband ned tillståndsprövrxixwg enligt ordningsstadgan. I vissa fall bestämmer karmmal själv hur försäljningstidal i de kamrunala kioskerna skall fördelas, i vissa andra fall har karmlnerl överlåtit fördelningen till det serviceföretag san arrangerar lottförsäljningen i kiosken. Flertalet av de fasta försäljningsplatsema san finns inne i xaruhuserl eller i aradra större affärer disponeras av serviceföretag, som genan kontrakt ned lokalinnehawren skaffar sig ensamrätt till lott-försäljningen. serviceföretagen har således fått ett trycket stort inflytande odl kontroll över de fasta försäljningsplatserra på bekostnad av det ideella föreningslivet. Serviceföretagen har ofta en kö av föreningar som väntar på plats för lottförsäljnirxg. Tillstånd till försäljning av lotter från ñsta försäljningsplatser beviljas normalt inte förrän platsfrågan är ordnad. Det är således serviceföretaget, eller i vissa fall lokalirmehavarexz, som avgör vilka föreningar san skall få sälja sina lotter på de mest attraktiva försäljningsplatserna .

4.5.2 anfattning

Det firms idag inga siffror tillgänglig san beskriver omfattningen av de lotterier som säljs genom fasta försäljningsplatser. Dessa lotterier ingår san en del i de lotterier för vilka länsstyrelsen eller polismyndigheten beviljar tillstånd.

*Enligt l979-års lotteriutredning anordnades år 1976 lotterier med hjälp av serviceföretag till ett belopp av ca 35 miljoner kronor. Det är således vanskligt att bedöna hur utvecklingen för dessa

lotterier varit den senaste tioårsperioden. En årlig :Insättningamed 10 procent skulle ge en utsättning med 100 miljoner kronor år 1986.

4.6 Bingo

4.6. l Nuvarande regler

är noggrannt reglerat genom lotterinäntxiexxs tillänp- Bingospelet valt att i det följande göra en ningföreskrifter och jag har därför mer detaljerad beskrivning av bingospelet jag gjort vad gäller övriga lotterier.

lotterinäxmderzs anvisningar, ett spel Med bingospel menas enligt är närvarande odn köper sin lott där spelarna på spelplatsen ett antal numer är ordnade på visst sätt, (bingobridcan) på vilken fem runner horisontellt och fem mnmer vertikalt. aaelaren är t.ex. närvarande då dragningeuu förrättas numer för nummer. När han vid kunnat narkera mmtner i viss ordning, ropar han bingo. dragningen måste det sist numret finnas med på brie- Vid ropet birxgo dragna kan. Han måste således ropa bingo innan numner dragits.

efter tillstånd av länsstyrelsen i tre skilda former: Bingo spelas. variantbingo, autonatbingo och storbingo.

S.k notionsbingo anses inte san bingospel i lagens mening utan är ett lotteri.

Vid autaratbingo erlägç insatsen i ett nlyntinkast framför speladär också en fast bricka finns på vilken spelaren narkerar ren, nunmer. Autcnatbingoepelet är snabbare än de övriga bingodragna formerna.

Storbingm (eller bygdebingon) är det traditionella bingospelet, san bedrivs i form av en tillställning vanligen mder kvällstid och i en utgång dragningar. oftast bara en mgårg där spelaren deltar

tillställning. Spelaren deltar således i samtliga dragningar per för vilka i ett block eller eran-last en bricka för han köper brickor hela utgången. Bjngobrickoma är av axgångstyp.

är ett mellanting mellan storbingo och Variantbingon (dagbingon) automatbingo. I variantbingon används liksom i storbingon bingobedrivs kontinuerligt med brickor av engångstyp. Variantbingon för spelaren att delta i varje dragning för sig. Bingomöjlighet är en form av sedellotteri. där brickan är lottsedel. Till spelet skillnad från vanligt lotteri kan brickorna köpas enâast i spelmåste vara närvarande vid dragningexi för att konlokalen. Spelarna trollera de dragna numren. Virznaren måste genast kräva vinsten Alla vinster faller ut till deltagarna oavgenom att ropa bingo. sett antalet sålda lotter. Vid vanligt lotteri däremot blir vinst på osåld lott kvar hos lotteriamrdnaren.

Tillstånd till prövas av länsstyrelsen, san också bestämbingospel :ner orslutningens storlek ned hänsyn till den sütande föreningens behov odn utryrme Länsstyrelsen bestämt-er i sanband på narknaden. därmed också den tid under vilken spelet får bedrivas. Frågan du vilka eller organisationer scm kan få tillstånd till föreningar av bestämnelserna i lotterilagen. Enligt sanna bingospel ñamgår lag skall vid tillståndsgivningen särskild hänsyn tas till föreningens behov av bingoirücorrster 0:31 till utrynmet på binganarlmaden. Det fCurutsätt-.s i laga: att bingospelet skall läxma föreningen skälig avkastning. Vinst- och spelplan skall enligt lotterinäluwdaxs föreskrifter fastställas av länsstyrelsen för tillståndsperioden. scm i regel är ett kalenderår. Ändring av vinst- och spelplanen skall godkännas av länsstyrelsen eller såvitt avser mindre ändring av kontrollanten. Denne underrättar länsstyrelsen an av planen, gjord ändring.

Vidare det av sanna lag att vinsterna i bingospelet inte framgår får utgöras av pengar eller värdepapper.

Iotterinäxmden har utfäxxht detaljerade rekonmendatimer odu föreskrifter i ñ-åga cm bingospelet. Dessa finns intagna i Kotmerskol-

författningssamling. Där finns regler an b1.a. Ininsta belegiets i bingospel (skälig avkastning), arten av insatser, hållning och lägsta procent av insatserna i form av vinst, högsta högsta vinstvärde, nornalavtal mellan tillståndshavare och serviceföretag samt kontroll och förvaltning av bingospelet. Föreskrifterna innehåller bl. a. följande beträffande insatser, vinster odm behållning .

Insatser

San insats får endast pengar, presentkort eller återspelsanvisning godtas.

vinster

månad skall nninst 50 procent av insatserna utlottas ifonn av Varje vinster. I varje särskild insatsomgång skall minst 30 procent av insatsbeloppet utbetalas. Med jackpotvinst avses extravinst scm delas ut utöver ordinarie vinster i vinstplanen. Jackpotvinsten skall vara så konstruerad att den utfallet incm ett visst antal drag och att detta antal är realistiskt. Villkor för jackpotvinster skall tydligt anges i spel- och vinstplanen. Denna vinst får uppgå till ett värde av högst 6 000 kronor.

Vid annat bingospel än storbingo får i gencnsnitt högst 65 procent av insatsbeloppet utlottas per månad. Värdet på vinst i bingo får ej överstiga 12 000 kronor.

Behâllning

För att bingospelet skall anses lärma skälig avkastning skall behållningen i spelet enligt lotterinänndens anvisningar vara minst 15 procent. Vid en behållning under 15 men över 10 procent kan undantagsvis tillstånd ändå medges, cm skäl därtill bedöms föreligga.

Anordnare

Tillståndshavare antingm en samnanslutning san avses i ll § lotterilagen eller en allians av sådana föreningar. Iotterinänrxlen rekomenderar föreningar, san önskar anordna bingospel i sanna hall att gå samran för att gemensamt bedriva ett effektivt spel Lnder året. Ekonomin i spelet blir därmed bättre och korxtmll och redovisning underlättas.

Bingoamrdnarerx föreslår och länsstyrelsen godkänner lotteriföreståndare. som skall handha bjngospelets löpande förvaltning samt ansvara för att spelet bedrivs enligt gällande lag och de särskilda föreskrifter san meddelats för bingospelet. Eventuellt arvode till lotteriföreståndareü skall fastställas av länsstyrelsen.

Ti llstårxdsbeslut-Avgift

Tillståndsbeslutet bör också innehålla fözordnancie av kolutrollant för birxgospelet samt instruktion och arvode för denne. omkostnader för kontrollm skall belasta bingospelet. För bevis an bingotillstårxd skall avgift avläggas. som enligt 3 § lotteriförordnirgen uppgår till 600 kronor, cm insatserna samranlagt överstiger 150 000 kronor. I annat fall är avgiften 200 kronor. I anvisningar har lotterinänwmden att i ai allians ingående föreangett samtliga ningar skall betala avgift för sin andel av tillståndet. Flera länsstyrelser följer inte lotterinäntüerzs anvisningar utan tar ut endast av alliansens föreningar. Lotterinännden har hos ;en avgift regeringen hertställt, att riksrevisionsverket i samråd med nämnden skulle få i uppdrag att utarbeta förslag till ändring av lotteriförordningen. Regeringen har ännu inte tagit ställning till framställningen.

Konsult-Serviceföretag

an den san söker bingotillståxv] vill anlita person (konsult) eller företag (s.k. serviceföretag) med uppdrag att not ersättning biträda vid spelets bedrivande skall enligt lotterinäxmüens före-

skrifter avtal Detta gäller även skriftligt upprättas företag, san ägs av tillståndshavaren. Sådant avtal skall granskas Detsanna konsultarvode, som beräkav tillstândsmyrmdigheten. gäller nas för med ett fast odm ett rörligt belopp. [Qarmultarbingolokal vodet är ersättning för risk i hyresrätt, företagsutvecklirag, eller annan vinstdisgasitim. Lotterinänrxierz har konsoliderixxg utformat ett exenpel på avtal (normalavtal) nellan ett serviceföreeller en bingoallians, tillhörande organitag od1 en förening satoriska och ekonomiska frågor regleras.

Tillsyn-Kontroll

Den centrala tillsynen över bingospelet utövas av lotterinännden, medan den nämare tillsynen utövas av tillståndsmyndighetm. Till kontrollant för birzgospel bör utses redovisningskmmig och ojävig Ibntrolleru avser bevakning av allmänhetens intresse och person. tillgodoseende av det ändamål för Vilket spelet anordnas. Kontrollen näste utformas efter spelets art och cmfattning. Vid sidan av kontrollanten och hans arbete utgör numera den tekniska kontrollm.m.) viktiga inslag i kontrollen av utrustningen (ljustavlor Dit hör även kontrollen av birzgobrickor-rxa. Beträffande bingospelet. skattereglerna för bingospelet återkommer jag i ett senare avsnitt.

4.6.2 anfattning

1975 beviljade länsstyrelsen tillstånd för bingospel till en total utsättning av 838 miljoner kronor. 1986 var motsvarande siffra l 563 miljoner kronor, vilket innebär en årlig atsättningsökning med drygt 5 procent. Även cm utsättningen ökat _mder dessa år har bingospelets vinst inte ökat nämnvärt med hänsyn tagen till den årliga inflationen.

ökade kostnader för framförallt personal, hyror odm utrustning kombinerat med den låga ansättningsölmingen har nedfört att nettovinsten i bingospelet idag i genonsnitt ligger kring 15 procent. I

siffror detta att ca 235 miljoner kronor går direkt uu betyder föreningarnas verksamhet.

7B

5.1 Allnänt

Kännetecknaxxde för ett lotteri bl.a. att vinstmbjliglueterrua helt eller delvis beror på slunpen till följd av løttning, gissning. vadhålhxirzg eller liknande förfarande.

Till lotteri hänförs emellertid odçså b1.a. automatspel, även om vinstmöjlighetenua inte till någon del beror på sluxrpen. Rätt till fortsatt spel är att anse såsan vinst.

Ned autaratspel avses spel på :mekaniska eller elektroniska spelautomaten

5.2 Olika slag av spelautarater

Spelautcmaterna kan indelas i tre slag, utbetalningsautararer,

förströelseautarater och varuautonater .

Lottautmater anses inte som spelautonat, efterscm automaten i sig inte påverkar vinstrröjligrmeten. Inte heller anses en jukebox eller en apparat, scm används i sanband med autaratbingo, eller m försäljningsautonat för varor som spelautonat.

5. 3 Nuvarande regler

5.3.1 ter

Med utbetalningsautaiat avses i lotterilagen en spelautonat san är konstruerad för att betala ut vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (20 §). mligt lag är spel på utbetalningsautonater förbjudet från den 1 januari 1979.

Tillstånd till spel incm landet på sådana autonater kan inte ens

neddelas av regeringa: nen får mligt lagen efter tillstånd anordnas på fartyg i internationell trafik. Regeringen har banyndigat lotterinänrxdezi att utfärda sådana tillstånd.

I princip gäller förbud not innehav odx införsel av utbetalningsautomater, men lotterinänndm kan ge tillstånd till innelqav.

5.3.2 Förströelseatztamter

eller elektroniska spelautarater san inte ger Spel på mekaniska vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten regleras i lagen cm anordnarxie av visst autonatspel (198236). Spel på dessa automater anordnas i mvudsak i förvärvssyfte av privata spelfösretag.

Tillstånd enligt lagen an visst autonatspel meddelas av socialnännd men tillstånd krävs ej för spel i samband ned offentliga tillställningar av tillfällig karaktär.

De flesta autonater av denna typ. flipper, målspel, skjutare. tv-spel m.m., bygger på att spelaren kan påverka odx nå bättre resultat genan skicklighet.

Pâ narknadm finns idag s.k. poängrraskiner, t.ex. pokemaskiner. Dessa rraskiner påverkas inte av spelaren annat än geraom penninginsatsen. Insatserna görs för att få tillträde till spelet oda ofta även för att oddsa. dvs. höja utdelningen, som utgörs av

Ernligt lotterinänvnderzs bedövning är det utnärkaxide för dessa maskiner att de är :ätt meningslösa an de inte används för spel an pengar. Såxäl sociala nämnder san lotterinänraden har låtit förstå att det med dessa naskiner idag bedrivs illegalt spel i betydande cmfattrüng.

5.3.3 Varuautamter

Med varuautorrater menas sådana spel scm slumpvis delar ut vinst i

form av varor. Till sådana automat-er räknas b1.a. s.k. lyft-are, där varan erhålls bara cm en gripklo styrs rätt, odu s.k. pushers, san cm en arm puffar varan över en kant. Varuautornater ger vinst kan även utfomas son au s.k. erlarnxad baniit kopplad till en servicedel san ger ut varor.

Spel på varuautaxater kan anordnas i sanband med offentlig nöjesinan eller lilmande anläggning. Vidare kan tillställning nöjespark det anordnas i sanband med restaurangrörelse och i sanbani med binqospel-

Spelet anordnas huvudsakligen i förvärvssyfte av privata spelföretag.

Frågor cm tillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas.

6 RIJIEPTw TÄIUDIS- CXIi IORPSPEL (IQ-SSINZSPEIL)

6.1 Allmänt

Rouletti-, tärnings- och Kortspel kallas gemensam för kasinospel. vinsterna i kasinospelen utgörs av pengar och spelet får bedrivas i konmersiellt syfte.

Kasinospelet i Sverige spelas efter strängare regler än internationellt och anses därför ej som äventyrligt spel. Syftet ned de är att spelet skall bevara sin karaktär av försträngare reglerna ströelse .

6.2 Nuvarande regler

Kasinospel får anordnas efter tillstånd, under förutsättning att anordnas i samband ned offentlig nöjestillställning inatt spelet eller liknande anläggning eller restaurangrörelse med nöjespark tillstånd att servera alkoholdrycker.

För roulett- och tärningsspel gäller vidare att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstnöjlighet uppgår till högst två kronor samt att värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstnöjlighet uppgår till högst trettio gånger insatsen.

För kortspel (Black Jack) är högsta insatsen 10 kronor Odl högsta vinst en och en halv gånger insatsen.

Frågor cm tillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas. Då det gäller frågor cm tillstånd för huvudsakligen spel på fartyg i internationell trafik prövas detta av lotterinärmden. Tillstånd :meddelas för innánavaren av spellokalen och skall avse viss tid.

7.1 Prindpiella

direktiven är ruin uppgift att lägg fram förslag. san under- Enligt lättar för folkrörelserna att finansiera sin verksanhet genom lotterier av olika slag.

De förenklingar G31 förbättringar av dessa lotterier, som jag föreslår, är grundade på följande principiella ställningstaganden.

Principen att lotteri- och spelmarkrxaden skall vara förbehållen staten oda de ideella föreningarna bör renodlas.

2. Folkrörelser-na bör ges nöjlighet att bedriva lotterier och spel på samna villkor som de statliga spelbolagen.

Vid tillståndsprösmirug för folkrörelsernas lotterier oda bingospel skall särskild hänsyn tas till föreningens behov av lotteriinkcxnster, det utrymme för lotterier san finns på spelmarknaden och den mgdcmsverksanhet som bedrivs i föreningen.

FolJcrörelserna bör i större utsträckning än nu anordna lotterier och spel i egen regi och ta ett större ansvar för utvecklingen av spelverksanheten. Detta utesluter inte samverkan med andra experter och företag på spelmarlcrxaden.

och kontrollen över spelnarknaden bör skärpas. Detta Tillsynen bör ske gemm bl.a. bättre kontroll av lottryck och typgodkännande av lotter samt ökade krav på Kontrollanter.

Gällande regelsysten bör förenklas.

Ett folkrörelseägt spelbolag bör bildas med ensamrätt att bedriva spel i vissa former.

7.2 staters spel - folkrörelser-nas spel

I 1979 års lotteriutredning pekades på risken av att de statliga spelbolagen skulle tillåtas åka sin spelverksanhet i sådan anfattning att det medförde en ogynnsan utveckling för den ideella sektorn. Departementschefen ansåg emellertid i propositionen (l981/82:l70) att det, enligt hans mening, då inte fanns tillräckligt underlag för påståendet att de statliga spelen skulle ha brett ut sig på de ideella lotterienlas bekostnad. Utvecklingen på spelnarknaden från 1975 till och med 1986 visar (bak att lotteriutredningens farhågor har besannats. De statliga spelens andel av den r totala spelansättxüngen var då 66 procent nedan den 1986 var 82 procent.

Med anledning av denna utveckling har folkrörelsema nu framfört krav cm en klarare uppdelning av spel- och lotterimarlmaden. Detta framförallt i syfte att förhindra att de statliga spelbolagen gör intrång på den marknad som av hävd ansetts tillhöra ytterligare folkrörelserna, d.v.s. anordnandet av lotterier med direktdragtling s .k . kvicklotterier .

Vidare har från såväl folkrörelser-na san olika nlyrldigheter framförts förslag an att spel- och lotterimarknaden i Sverige skall vara förbehålls: enbart staten och folkrörelserna. Privata vinstintressen bör i princip ej ges något utrymme på denna narknad.

Enligt nlirl uppfattning skulle al sådan uppdelning; av spel- oda lotterimarkrxaden endast tesrporärt kunna begränsa de statliga spee lens utbredning till förmån för folkrörelser-nas spel. På sikt kan en strikt uppdelning inverka begränsarlde på ñorkröxelserrlas nöjligheter att utveckla nya spel. Detta framförallt beroende av de statliga spelbolagens stora möjligheter och förmåga att ständigt, framförallt på det internationella planet, följa med utvecklingen odl därmed införa nya attraktiva spelformer. Med hjälp av den moderna datateknikau koruner troligen allt fler nya, enkla och attraktiva spel att växa upp incm den närmaste tiden. Dataåldern kommer med största sannolikhet att inan en snar framtid göra sitt inträde även

i wel- och lotteriverksaxmeten. Det kan därför medföra olägenheter att dra ng) en klar skiljelinje mellan statens od: folkrörelser-nas spel.

För fouçrörelserrzas del är det viktigt att följa med utvecklingen på detta område för att på sikt kunna återta förlorade marknadsandelar på spel- od1 lotterinarlmaden. En satsning måste ske på förnyelse och utveckling av skilda spelformer.

Jag föreslår att statsnakterra beslutar att lotteri- oda spehnarlcanden skall vara förbehållexu enbart staten Od! folkrörelserna. På sikt bör det ej finnas utrymme för privata vinstintressen på denna marknad. Efter en övergångsperiod på några år bör slutlig ställning tas till cxn den nu förekamande kommersiella spelverksanheten skall föras över till folkrörelsema, förbjudas eller få fortsätta i 111 strikt uppdelning av spelnarhuaden mellan staten privat regi. och folkrörelserna, som föreslagits av företrädare för de på sätt ideella jag av skäl scm tidigare anförts inte organisationerna, beredd att föreslå.

Därarot anser jag att folkrörelsema bör ges nöjlighet att verka på samna villkor som de statliga spelbolagen, Penninglotteriet och Tipstjänst samt det av hästsporten ägda AB Trav och Galopp (AIG).

I och med att spelnarknaden blir förbehåller: enbart staten och folkrörelsema, anser jag att regeringen måste följa upp och ta ansvaret för hur spelmarknadex fördelas mellan dessa parter. Regeringen har då nöjlighet att från all till fall tillgodose folkrörelsernas behov i syfte att ge dem bättre nñjligheter att förstärka sin ekornni genom olika slag av lotterier och spel.

7.3 lotteri oda bingo

7. 3.1 Rikslotterier

Folkrörelsema har henställt an att få använda sig av penningvinster i rikslotterierna. Detta ämlle avsevärt öka intresset Odl av lotter. san såväl administrativa san försäljningen samtidigt ekonomiska fördelar skulle uppnås.

därför att vinsterna i folkrörelsernas rikslotterier, Jag föreslår som i de statliga lotterier-na, får utgöras av på sarma villkor Vidare återkomner jag i ett senare avsnitt till de penningvinster. skattetelmiska konsekvenserna av detta förslag.

folkrörelser har fört fram önskemål cm att i större utsträck- Några få avgöra hur uuårga lotter som skall sälning än tidigare själva vilket san skall vara respektive lägsta vinstvärde samt jas, högsta vilket pris man skall sätta på lotten.

Vidare har framförts önskemål an att ett system ned registrering införs istället för en Lillståndsprövning för varje enskilt rikslotteri. Det skulle exenpelvis innebära att e) organisation hos lotterinännden registrerar sig för lottförsäljning på riksnivå urder en treårsperiod. Under denna period skulle ett valfritt antal rücslotterier få anordnas.

få en organisation att själv kunna Med hänsyn till svårigheterna bedöma hur ett rikslotteri på bästa sätt skall anordnas och gammföras, är beredd att föreslå att tillståndstvårwget för jag inte rikslotterier slopas och ersätts ned ett registreringssystem.

det viktigt att det, inför anordnandet av ett Jag finner nämligen rikslotteri, en riktig prövning av organisationens behov, av görs lotteriutryrmuet på narknadm sant möjligheten att sälja lotteriet med skälig avkastning. rillståndsñågan bör även fortsättningsvis prövas av lotterinärmaderz.

7. 3. 2. Iänsstyrelseløtterier

Även här har folkrörelserna hävdat att intresset för och försäljav lotteriema avsevärt skulle öka an nan tillät vinster i ningen form av pengar eller värdepapper.

denna Lxppfattnirzg od: föreslår därför att vinster i form Jag delar av pengar tillåts i dessa lotterier. Jag återkaxmer i ett senare avsnitt till de skattetekniska konsekvenserna av detta förslag.

önskemål har ej framförts vad gäller dessa lotterier. Några andra därför ej anledning att föreslå några ytterligare för- Jag finner ändringar i nuvarande reglering.

7.3. 3 Polislotterier

San nännts i tidigare avsnitt anser folkrörelser-na att det råder en allt for omfattande administration och tyrålcratisering i de lokala varulotterierna. Förslag till förenklingar har framförts ñrån olika håll. Jag är av de: att förenklingar odn föruppfattningen bättringar inan dessa lotterier skulle avsevärt underlätta för föreningslivet att anordna lokala lotterier samtidigt san inkcneterna av dessa skulle Imnna öga.

att vinster i form av pengar tillåts i dessa lotteri- Jag föreslår er. Detta förslag bl.a. en legalisering av de s. k. Zl-lotterierna, scm idag i stor utsträckt-sing säljs av föreningarna med pengar som vinster, trots att detta är förbjudet. Några gränser för crrsättningsbelopp, insats Od] vinstbelopp bör ej finnas. högsta Bedömningen av detta bör ned fördel hinna överlåtas till anordnande förening. Däremot bör det totala vinstvdrdet vara minst hälften av den totala insatsen.

Vidare föreslår jag, att tillståndstvårzget för dessa lotterier slopas. De lotterier, som anordnas av en ideell förening och som

säljs på orten huvudsakliga: av egna medlermar. skall få ske utan tillstånd.

istället att ett registreringsförfaramie införs för de Jag föreslår föreningar, som uppfyller lotterilagens krav på lotterianordnare. Förening scm önskar anordna lokala lotterier annäler detta till registreringsmyndiglmeten, som enligt min nening bör vara länsstyrelsen.

Vid ansökan an registrering anges föreningens nanm och van som skall vara lotteriförweståndare. Med ledning av föreningens stadgar oda verksanhetsberättelse gör länsstyrelsen en beäirrxing, an föreningen är m samranslutrüng som avses i ll § lotterilagen och därfår anordna lotterier. Länsstyrelsen förordnar samtidigt en igenan kontrollant för föreningens samtliga lotterier och bestå-inner arvode för denne. Uppgifter cm föreningens nann, lotteriföreståndare och kontrollant registreras hos länsstyrelsen.

Registreringen gäller tills vidare under a) period av 3 år. En förening skall mder denna period kunna anordna lotterier till en total bruttoonslutnirg av högst 300 000 kromr.

Föreningen väljer själv hur nan vill fördela lottförsäljnirgen under denna period. Således kan den välja att sälja ett lotteri ned en utsättning på 300 000 kr under första året eller sälja ett antal Inindre lotterier utspritt under hela treårsperioden.

Föreningen skall sedan vid varje årsskifte till länstyrelsax läxma in en redovisning över mder året sålda lotter. Kontrollantens uppgift är bl. a. att tillse att detta sker odn att vinstskatt för penningvinster irlbetalas enligt uppgjord vinstplan.

(in en förening under pågående treårsperiod bedömer att nan vill anordna ytterligare lotterier, vilka nedför att bruttoanslutningen överstiger 300 000 kronor, skall den att hos länsstyrelsen söka tillstånd för detta.

I samband ned att registreringsbeviset erhålls av länsstyrelsen betalar en registreringsavgift. Föreningal erhåller vid föreningen ett vilket då alltid skall detta tillfälle registreringsnummer, finnas tillsarmaxls ned föreningens narm. Regitryckt på lotterna uttas varje gång föreningen förnyar sin registrestreringsavgiften rlng.

En förutsättning för att nxina förslag an slopandet av tillståndskravet vid lokala lotterier och införandet av penningvinster i vissa lotterier skall kunna gencmföras, är att tillsynen och kontrollen över lotterierna

i ett senare avsnitt till de skatte- odm kontroll- Jag återkommer mässiga konsekvenserna detta förslag för ned sig. Jag förutsätter vidare att lotterinäxmxierl efter samråd ned länsstyrelserna, utfärdar de föreskrifter och anvisningar som behövs i samband ned anordnandet av dessa lotterier.

7.3.4 lotterier utan tillstånd

San jag redan tidigare redovisat föreslår jag att spel- och 10tterilnarlmaden endast skall vara förbehållen staten och på sikt folkrörelserna. Detta skulle då innebära att lotterilagens 17 och 17a §§ på sikt skulle försvinna eller Ininska i betydelse.

i skulle

allt

Orsaken till att föreningslivet större utsträckning anordna lokala lotterier utan tillstånd är att penningvinster, mitt förslag, skulle tillåtas vid anordnandet av sådana enligt lotterier. Mitt förslag cm ldala lotterier efter registrering innebär en legalisering av de s.k. Zl-lotterierna m.m. san idag säljs illegalt. En legalisering av dessa lotterier skulle enligt min nenirg leda till att de kanter att anordnas incm den försäljningskvot som gäller för förening som hos länstyrelsen registrerat slg.

Kvar som anordnare av lotterier san avses i 17 och 17a §§ blir då tivoli- och narknadsarrangörer samt ñollcparker och arrangörer av

danstillställningar, vilka ej innefattas i de sanmanoffentliga som enligt ll § lotterilagm får anordna lotterier. (än slutningar dessa paragrafer slopades skulle dessa grupper inte längre ges nüjlighet att sälja egna lotterier.

Eärlellertid har folkrörelserna, framförallt idrotten, ett visst

samarbete med tivoliägare m. fl. vid arrangerandet av narknader.

mässor m.m. Vid dessa tillfällen tillhandahåller tivoliägarna bl.a. lotter, vinster och försäljningsställen, nedan arrangörerna oftast tillhandahåller försäljningspersonal. Överskottet av lotteriema delas nellan tivoliägaren och arrangören exligt i förväg uppgjord överenskamrelse. Den service tivoliägarerx ger vad gäller dessa lotterier underlättar avsevärt för arrangörerna, eftersom dessa i annat fall hade att införskaffa lotter. vinster m.m. Arransjälva gören har nu bara att kvittera ut lotter, växelpengar och vinster, för att vid tillställningens slut återlänna osålda lotter och ej vinster, samtidigt som gemensam slutxedovisrxixmg görs. Genau utgivna detta förfarande undviker arrangören att bli stående ned ett stort antal lotter och vinster i de fall lotteriet gått dåligt på grund av t.ex. dåligt

Från Sveriges tivoliägarförenirg odx Folkparkerxüas Centralorganisation har framförts önskemål cm en höjning av högsta virzsttnlopp från 100 kronor till 200 kronor. Detta franxfözrallt beroende av höjda inköpskostrzader för varuvinster kombinerat ned höjda kvalitetskrav för dessa. Vidare har från tivoliäganxa förts fram örxskemål cm en höjning av högsta insatsbelopp, från 2 till 5 kronor, vad gäller tävlings- och skicklighetsspel såscm skjutbanor, pilkasming etc.

Genau mitt förslag cm lotterier efter registrering bedömer jag att 17 och 17a §-lotterier i framtiden karlner att bedrivas i ringa omfattning Odl då framför allt av ambulerande tivolin odl narknadsnöjen. Detta är at: verksanhet med lårzg tradition och av förströelsekaralçtär för vilken jag idag inte finner anledning att göra några inskränkningar och ej heller några förändringar. Jag föreslår

därför att dessa lotterier tills vidare kvarstår oförändrade i lotterilagera.

7.3.5 Fasta

min uppfattning är detta en lotterinarlmad san förenings- Enligt livet har allt för litet inflytande över på grund av serviceföretagerzs starka ställning.

an en ärldring skall karma till ståni här måste, enligt min Inenimg. de ideella föreningarna själva mera engagera sig i denna lotteriverksarmet och ta ansvaret för att det skapas nya fasta försäljningsplatser och nya spel. Det skulle kunna ske genan att föreningarna nivå sluter sig Salman och bildar ett samarbetsorgan på lokal till att starka ställsom på sikt kan medverka serviceföretagens ning undanröjs. För ett eventuellt framtida folkrörelseägt spelbokan detta vara en viktig arbetsuppgift. Men i avvaktan på billag dandet av ett sådant bolag måste föreningarna själva ta initiativ till en förändring. Kontakt bör tas med komnmala myndigheter och lokalägare.

Med anledning av de: situation san råder på denna del av lotterinarmadm finner anledning att nu föreslå några andra jag ingen förändringar beträffande lotterier från fasta försäljningsplatser än att tillåts. Tillståndskravet för dessa lotterier penningvmster bör tills vidare finnas kvar. Eftersan polismyndigheten. enligt mina inte längre skall vara üllstårmdsnlyndighet, får tillförslag, stånd! i dessa fall prövas av lärxsstyrelsen.

7.3.6 Bingo

Scm jag tidigare nämt är det inan bingospelet som förändringar och i regelsystemet Ian nedföra direkta ekoruniska förförenklingar delar för föreningslivet.

Sem en första föreslår jag att penningvinster tillåts i åtgärd som ett alternativ till varuvinster. I bingospelet får bingospelet

vinsterna, enligt nått förslag, utgöras av antingen pengar eller varor. inte både och. Detta Irotiveras av skattetekniska skäl. Med varuvinst avses i mina förslag vinst som ej utgörs av pengar.

Det har framförts önskemål cm att i viss utsträckning kunna göra förändringar i vinstplanen under pågående spelperiod. Idag nåste sådana ändringar i vissa fall godkännas av länsstyrelsen. Enligt min :rening bör det räcka ned att hingoaxmordnaren och kontrollanten komer överens cm den ändring san skall göras och att kontrollanten sedan anmäler detta till länsstyrelsen.

Ett sätt att göra bingospelet mer attraktivt och spännande är att låta slunpen avgöra vinstsumrans storlek vid s.k. jackpot-spel. Detta innebär att vid en jadçpot på t.ex. 35 drag slunpas vinstbeloppet via en dator. Vinstbeloppet kan då variera alltifrån ett lägsta belopp på t.ex. 3 000 kronor upp till ett halvt basbelopp. Jag föreslår att denna nöjlighet skall kunna ges.

Ett annat sätt att öka attraktiviteten i bingospelet kan vara att flera hallar vid ett och sanma tillfälle via telenätet eller en dator kopplas ihq) i ett s.k. sanspel. Gencm ett sådant förfarande skulle ersättningen kunna “dcas samtidigt som vinstbeloppen oda behållningen av spelen också kan bli större. Jag föreslår att denna form av samspel skall kunna tillåtas vid särskilda tillfällen, då flera bingohallar över hela landet sarrmankopplas under en eller flera spelomgåragar under viss tidsperiod.

Samspel mellan två bingohallar provas nu i Göteborg. Jag anser att samspel på lokal nivå också ska kurma ske, men att viss restriktivitet i tillståndsgivxiingen bör ske, framförallt av konkurrensskäl. En sanmanlçoppling av endast några bingohallar på en ort kan karma att nxedföza olägenheter för de hallar scrn av olika anledning ej kan delta i ett samspel. (in tillstånd skall ges för en samrankoppling av hallar på lokal nivå bör därför samtliç där befintliç bingohallar beredas nöjlighet medverka i detta spel.

Jag har i Danmark studerat hur bingo spelas i närradio odm kabel- TV. Jag föreslår att folkrörelserna ges nöjlighet därtill. Enligt min uppfattning skulle ett sådant spel inte få en sådan anfattnirg att det skulle ta bort intresset för det traditionella bingospelet. Snarare ser jag bingospel i närradio och kabel-TV som ett konplement till och ett Ilarknadsföringsinstnmvent för det traditionella bingospelet. Enligt de danska företrädarna har bingospelet till Od] kabel-TV-bolagen gett goda intakter Od] sändningstiderna har avsevärt kunnat utökas. I övrigt får jag beträffande denna form av bingospel hänvisa till den utredning scm rådnan Erik Essén, på uppdrag av regeringen, komner att lägga fram mder hösten.

lotterinäxmrlem. föreskrifter cm att bingospelet skall ge minst 15 procent i nettobehållning har av länsstyrelserna runt an i landet tolkats olika, på vissa håll trycket restriktivt. Detta har inneburit att flera bingohallar tvingats lägga ner sin verksarrhet, trots att bingospelet gett i behållning ett par hurxim tusen kronor direkt till föreningarna.

Jag föreslår därför att 15 procent-regeln tas bort, men att kravet på skälig avkastning står fast. Det bör ges ett större utrymme för en positiv tillståndsgivning så länge nettobehållxuingex: ger ett verkligt bidrag till föreningarnas verksarrhet och inte negativt påverkar det totala resultatet i ortens bingohallar.

I de fall bingospelet kontinuerligt börjar ge m ej tillfredsställande nettobehållning, bör länsstyrelsen starkt att onprüva tillståndet och förtrå berörda föreningar att slå samran den Inindre jnkonstbringarzde bingohallen ned en annan. Erfarenheterna av sådana sarmanslagningar har varit enbart goda. 15h samnanslagrmirxg av två eller flera hallar som ger dåligt netboresultat irmebär minskade personal-, hyres- odn avskrivningskostnader samtidigt som spelarunderlaget inte näxmvärt minskar. Nettobehållningen vid sådana gencmförda sammanslagningar har efter en kort period kunnat väsentligen förbättras. Enellertid råder det bland bingoanordnaxwde

stor tveksanhet till sannanslagning av knallar. han vill föreningar inte länna ifrån sig en hall och dessutan tvingas till att spela ihop med en konkurrerande bingoallians eller förening.

Med hänsyn till de svårigheter san finns förknippade med samlanav birlgdlallar, anser jag det angeläget, att länsstyrelslagning serna, tillsaxmans med föreningslivet på orten, aktivt verkar för att finna former för ett effektivt bedrivet blngospel ned höjd nettobehållning scrn nålsättxlirlg. Ett sätt att nå detta mål kan vara att i en immun bildar allianser för bedrivandet av föreningarna i flaa hallar. Genau denna nodell bereds flertalet bingospelet föreningar möjlighet att få del av det överskott som bingospelet ger.

lotterinärmxiens anvisningar skall samtliga i en allians Enligt föreningar betala avgift för sin andel av tillståndet. ingående Detta innebär att avgiften för t.ex. ett tillstånd för en allians med 20 föreningar och en beviljad anslutning på 3 miljoner kronor, kan bli 12 000 kronor. Det finns exerpel där tillståndsavgiftal till 50 000 kronor. Jag anser detta vara oskäligt och föreuppgått slår att ändring görs i lotteriförordningerl i syfte att endast en avgift tas ut för varje meddelat tillstånd, oavsett hur många föreningar scm nedverkar i det bingospel son bedrivs av en allians. kan istället vara differentierad med hänsyn till omsätt- Avgiften ningens storlek.

Serviceföretagens roll i bingoverksaxmeten diskuterades redan i 1979-års lotteriutrednixlg. De nulssföñlållaxldal som då ansågs råda bedömde man kunna rättas till incn ramen för den kontrollagsstiftning san utredningen föreslog. m sanering på denna narlmad har uppenbarligen komnit till stånd, vilket styrks vid samtal med såväl lotterinännden som olika länsstyrelser. Från ñolkrörelserna har dodc vid olika tillfällen gjorts gällande att det till serviceföretagen förs pengar som xätteligen borde tillfalla ñolkrörelserna. Vidare har uttryckte krav cm att privata serviceföretag med ägarintresse inte skall få verka på hinganarlcnadal, eftersom de, genom

sin har för stort inflytande över tillståndsfördelning äganderätt, sant utfonming av spel- och vinstplaner m.m.

beredd att föreslå lagändringar i syfte att ta ifrån de Jag är inte serviceföretagen äxpnderätten till bingohallarrza. Bärarm: privata anser jag att folkrörelserna i större utsträckning bör engagera sig i servicenarlcrmaderu för att därigencm få till stånd en izkad konkurrens. scm en viktig uppgift för folkrörelserna att Jag ser det aktivt verka för att öka hmskapema inom detta anrâde. Detta torde kunna ske gencm utbildning, :nen också genan konsultativt arbete och idêgivaxide vid bildande av föreningsägda sersåscm nedhjälp vice företag.

kan bingospel efter tillstånd anordnas i Enligt 16 § lotterilagen samband ned offentlig nöjestillställrüng, även av anxmanän samransan avses i 11 § sanna lag. vinsterna utgörs erxdast av slutnirg varor. Värdet av varje insats och högsta vinst är begränsat. Tillståndet, scm prövas av länstyrelsen, meddelas innehavaren av spellokalen och skall avse viss tid. Då för rmärvararxie inget bingospel bedrivs med stöd av 16 § föreslår jag att denna paragraf upphävs.

i ett senare avsnitt till de skatte- och kontroll- Jag återkonmer konsekvenser, som mina förslag beträffande bingospelet för nässiga med sig.

7.4 Tillsyn oda kmtroll

7.4.1 Sanizällets tillsyn oda kaxtroll över lotterier od: bingo- 3931

I förarbetena till lotterilagen sägs att lotteriverksamheten skall vara underkastad sanhällets kontroll av bl.a. följande skäl.

1. Lotteriköparnas intressen skall bevakas. Spelarna skall kmma lita lotteriet/spelet inte är manipulerat och att vinster på att oda vinstdmanser är de scm framgår av vinst- och spelplaner.

kan inte hur trycket som helst. Det är 2. welnerlçnadm utvidgas därför angeläget att marknaden fördelas så rättvist san nöjligt och att behållningen av spelet för anordnaren blir så stor som nöjligt.

3. Ett syfte med sanhällskmtrollen är att söka motverka tredje ekomtniska, sociala och personliga skadeverkningarna av lotterier och spel.

7.4.2 Hur sker katt-rollen idag

Kontrollen av lotterier oda spel san anordnas av de ideella föresker i mvudsak på ñiljande sätt. Tillstånd för lotteriningarna er odm spel ges efter därom gjord ansêkan. Vissa lotterier, enligt 17 och 17 a §§ lotterilagen, får dock under vissa villkor anordnas utan särskilt tillstånd. Vid tillståndsansölcan utser föraiingen en lotteriförestårxiare som godkänns av tillståndsmyrxdigheten. Denna myndighet utser en kontrollant för lotteriet/spelet. Kontrollantens uppgift är att kontrollera att spelet följer de föreskrifter och villkor scm meddelats för tillståndet.

Innan tillståndet läxmas prövas behovet av lotteriet på grundval av föreningens verksanhetsberättelse. Föreningens behörighet att anordna lotteri med ledning av föreningens stadgar. Efter prövas lotteri skall ekonomisk redovisning ske till tillståndsgemmfört Kontrollanten är ansvarig för detta. han skall Övervamyrxdigheten. ka att tillståndshavaren fullgör sin sletteskyldighet samt i Övrigt övervaka att spelet bedrivs på ett korrekt sätt och med iakttagande av de regler och villkor som gäller för spelet.

Kontrollen odm typgockäxmande av lotter odw deltagarbevis åvilar lotterinänraden, som har den övergripande kontrollen över efterlevnaden av lotteribestärmrelserna, bl.a. gencm utbildning av kontrollanter.

De kostnader scrn samhället har för att pröxa ansêikningar od) för att utöva tillsyn och loontroll över lotterier och spel finansieras

genau avgifter. Dessa erläggs av spelanordrxarerl. Det förutsätts att avgiftenxa bestäm så att de notsvarar de kostnader tillståndsmyndighet har för denna verksanhet.

7.4.3 Kontroll av lotter och bingobridcor

I lotterilagen finns idag inga bestätmelser cm vilka lotter m.m. scm skall få användas i lotteriema. Vid Ireddelande an tillstånd kan dodç tillståndsmyndigheten med stöd av 6 § lotterilagen föreskriva de särskilda villkor samt meddela de lontroll- och ordningsbestärmelser, san I princip åvilar det tillståndsmyrxdigheten att ta ställning till frågan huruvida en viss lott kan godkännas. vilka uppgifter san skall firmas på lotten m.m. Med lott avses i detta även bingobricka med tryck.

Lotterinäxrrxien san enligt 25 § lotterilagen har den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag har utfärdat föreskrifter an lottryck od: typgodlçännande av lotter och deltagarbevis.

7.4.4 Skärpta regler cm tillsyn och kontroll

För att möjliggöra slopandet av tillståndstvåraget i vissa lokala lotterier och införandet av penningvinster i vissa lotterier odn spel, föreslår jag skärpta regler an tillsyn och kontroll av lotteri- och spelverksarxheten. Jag föreslår att lotterinänrxien även fortsättningsvis får den övergripande tillsynen över lotterier och spel, medan länsstyrelsen svarar för den rñrmare tillsynen av sådana lotterier san efter tillstånd anordnas med stöd av ll § lotterilagen incm länet. Länsstyrelsen svarar även för den nämnare tillsynen av sådana lotterier san efter registrering anordnas enligt 14 § lotterilagen.

Jag föreslår vidare, att lotterinärtrderx, med stöd av en ny bestämmelse i lotterilagen, skall ansvara för lotternas utformning och lottflödet. En effektiv kontroll av lottillverkningen är enligt ruin mening nödvändig och en förutsättning för att föreslagna reformer skall kunna genanföras. Alla förslutna lotter odu bingobriclcor

skall vara typgodkända. Iotterna skall vara försedda :ned vissa bestämda uppgifter.

Kontroll över att lottsatserna är korrekta, exenpelvis genan att alla numner finns med i m viss nunmerserie och att vimtlotter inte är avlägsnade, bör ske. Även kontrollen av lottflödet är en- Detta i synnerhet vid kontrollen av ligt min :rening viktig. gäller att vid lokala lotterier inte överskrids. Lottarsättningsgränserx tillverkaren bör vara skyldig att till lär1sstyrelsen od) lotterinäxmden överlänna ett tryckeriintyg för varje lottleverans som sänds till respektive lotterianordnare.

införs en bestämnelse, som föreskriver att alla I lotterilagen förslutna lotter skall vara typgodlcärlda och som ger lotterinärmden att hos tillverkaren av lotter göra kontroller över befogenhet lottillverkning, lottflöde och lottsatser.

7.4.5 Övriga förslag an kontroll

För varje lotteri oda bingospel skall finnas en av respektive myndighet godkänd lotteriföreståzxdare. Vidare skall tillståndsmyndigheter: förordna en kontrollant för lotteriet eller bingospelet. lotterier som får anordnas efter registre- Då fråga är an lokala förordnar lärxsstyrelserx al kontrollant för respektive förring, enings samtliga lotterier .

Den som förordnas san kontrollant bör ha stor erfarenhet od1 goda kunskaper cm de arbetsuppgifter som är förenade med uppdraget som kontrollant. Till kontrollant utses ojävig person. Det bör åvila lotterinännden att anordna grundkurs och vidareutbildning för kontrollantema. De bör få utbildning i alla de frågor, san berör spelens bedrivande och redovisning. Hel- eller deltidsanställning av kontrollanter bör övervägas. I varje fall bör eftersträvas att kontrollanten får Lzppdrag som cmfattar flera lotterier eller bingounder en längre tidsperiod. Arvodet till kmtrollantexm bestäm spel av länsstyrelsen och skall betalas av spelanordnaren och belasta

eller Även övriga kostnader för kontroll av lotteriet bingospelet. spelverksanheten skall i princip belasta spelet.

att i de bingospel, där spel med penningvinster be- Jag föreslår får endast sådan särskild kontrollutrustning som :pdkänts av drivs, lotterinäxmden. förekotma.

det få ankama att utfärda de 1 övrigt torde på lotterinärtnden föreskrifter och nekcmnerxdationer, som béuövs för att tillsynen och kmtrollen över lotterier odu spel skall bli helt tillfredsställande.

7.5 för lotteri- och spelverksanheten m.m. Scatteregler

7.5.1 Skatt på lotterivinster

(1928:376) cm skatt på lotterivinster utgår skatt på Enligt lagen med trettio procent av vinstens värde. Skatt skall penningvinster dod inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår ett

hundra kronor. Skatt betalas inte för sådan vinst som uppgår till

ett hundra kronor. Vid beräkning av skattebelqzøpet skall i högst vinstens xärde inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Från och med den 1 januari 1986 är de ideella organisationernas varulotterier helt befriade från äcatt. Skatt utgår nämligen inte för vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar. längre

Då jag m föreslagit, att vinster i form av pengar skall få förekomma även i folkrörelsemas lotterier, uppkommer frågan cm od: i vad mån skatt skall betalas för dessa vinster.

Vinster till ett värde av högst fenhumira kronor var tidigare, då skatt utgick på varuvinster, skattefria. Jag finner det eljest därför rimligt att skattefrihet nu skall gälla även för penningvinster upp till högst fenhundra kronor. Då de flesta föreningars lokala lotterier har vinster upp till detta belopp, skulle denna skattefrihet ge ökat stöd till den enskilda föreningen. Pengar som

kcmner att gå direkt till föreningsverksarmeten. Det skulle vidare en stor förenkling för lotterianordrxaren och ett minskat kontrollafbete från nyndigheternas sida. Detta skattefria fält skulle gälla alla lotterier där behållningen gidc till de ideella orçnisationernas allnäxmyttiga verksanhet. On den skattefrihet, san jag här föreslagit för folkrörelser-nas lotterier, skall gälla för andra svenska penninglotterier får statsnakterna pröva och besluta.

Beträffande skatten på penningvixzster i övrigt föreslår jag att sanna regler skall gälla för folkrörelsernas lotterier som för andra lotterier enligt ru gällande lagstiftning. Det blir den enskilda föreningen som får bestämts an och i vilken anfattning skattepliktiga penningvinster skall förekomma i lotteriet.

Även an det finns skäl för att helt befria folkrörelsemas lotterier från skatt på permingvinster, är jag inte beredd att m föreslå att folkrörelsema i detta hänseende skall behardlas annorlunda andra lotterianordnare. On statsnakterna emellertid skulle vara beredda att generellt ta bort skatten på penningvinster i lotterier, så skulle detta självfallet vara till stor fördel även för folkrörelserna. Det kan ur skatteteknisk synpunkt, enligt min mening, inte vara helt invandningsfritt att lotterivinster i form av pengar skattebelagda, medan motsvarande vinster i form av prepresentkort, bilar och andra varuvinster skatnnieobligationer, tefria.

7.5.2 Skatt på bingospel

(1972:820) an skatt på spel utgår spelskatt i fråga an Ehuligt lagen bingospel mad 5,5 procent av värdet av erlagda spelinsatser odn entreavgifter eller andra avgifter i den nån avgifterna berättigar till deltagande i spelet. Före den 1 januari 1983 var spelskatten 5 procent av de erlagda spelinsatserna.

Från föreningar och serviceföretag har framförts ett krav på sloeller delvis av bingoskatten. Även riksskatteverket har pande helt

framfört sanna förslag. I flera nationer till årets riksdag har notsvarande yrkanden framförts beträffande bingoskatten. san f .n. uppgår till ett belopp av ca 85 :miljoner kronor per år.

Då bingoskatten infördes, uttalades att den skulle svala not den lotterivinstskatt och stänpelslcatt som eljest skulle ha utgått. Då skatta: på varuvinster togs bort den l januari 1986, hade även bingoskatten på 5,5 procent av spelinsatserna bort slopas. Bingoskatter) skulle ju svara not eller ersätta lotterivinstskatten och stänpelskatterx.

I de fall bingospel fortsättningsvis bedrivs med endast andra vinster penningvinster, föreslår jag att någon bingoskatt icke längre utgår.

1 de fall, då det enligt mitt förslag utgår penningvinster i stället för varuvinster bör följande beaktas. Gencm införandet av penningvinster i bingospelet förutsätts att intresset för spelet dcar kraftigt. Hed en ökad utsättning i spelet och en bibehållen skatteprocent skulle statens skatteintäkter öka betydligt. En utsättningsiiçning av exenpelvis 30 procent skulle innebära en ücad skatteintâüçt för staten med 25 miljoner kronor. En stor del av den förbättrade behållningen i spelet skulle då tillfalla staten i stället för föreningarna. En tkad skattebelastning på bingospelet finner jag helt otänkbar. I stället talar starka skäl för ett slopande av bingoskatten även då penningvinster förekomner. Yrkanden an ett helt borttagande av bingoskatten har framförts från trånga håll. an nan från statsmakternas sida verkligen vill g de ideella föreningarna ett dcat stöd i deras allmännyttiga verksanhet, i synnerhet bland ungdomen, skulle ett slopande av bingoskatten vara ett verksamt bidrag. Ca 85 miljoner kronor skulle då gå direkt till föreningarnas verksarrhet.

On statsxrakterrza emellertid inte är beredda att gå så långt, borde skatteprocenten, enligt min mening, i varje fall reduceras av bl.a. följande skäl. Det kan förutsättas, scm jag tidigare närmt, att omsättningen på bingospel kommer att öka kraftigt, an penningvixzs-

ter införs. För att statens skatteinkunster skall bibehållas vid ca 85 miljoner kronor år, torde skattesatsen kurma minskas med per från En reducering ned ytterligare 2 procent 5, 5 till 3, 5 procent. vore notiverat för att skapa medel till en fond för en halv procent marknadsföring och utvecklingsarbete av bingospelet. I dag saknar folkrörelser-na helt sådana resurser.

On skatten således nrinskas till 3 procent, kan på nytt ställas cm det firms skäl till att driva in och kontrollera en frågan, skatt så ringa Även an skatten bibehålls son ger staten behållning. i form av en onsättningsskatt, så uppkonmer ändock vissa tekniskt/vid redovisning odd lcormtroll av skatten. praktiska svårigheter

därför att bingoskattm slopas helt, såvitt avser spel Jag föreslår med andra vinster pengar. Beträffande bingospel ned penningvinster bdr skatten, enligt min nuenirug. också slopas helt eller i varje fall reduceras till 3 procent av värdet på erlagda spelinsatser.

Cm viss skatt aven fortsättningsvis skall uttas vid birxgospel med skall det av skattetelmiska skäl inte vara tillåtet penningvirzster, att bedrivs både med peruxingxrinster Odl andra vinster samtispelet Stattekontroll, deklaration och inbetalning av skatt, förutdigt. sätter sker liksan hittills enligt de föreskrifter riksskattejag, verket utfärdar.

7.5.3 Avgifter

För att finansiera nlyrxiiglueterrzas arbete med tillståndsprövrzing, tillsyn och kontroll av lotterier och spel, föreslår jag att spelanordnarna skall att betala a: avgift vid registrering samt åläggas vid tillståndspröwüng till lotterier och bingospel. Denna avgift bör i princip täcka :myndigheternas kostnader för arbetet.

Nuvarande bestämnelser an avgifter finns intagna i 3 § lotteriförordningen.

följande tillägg och ändringar i dessa bestänmelser. Jag föreslår

7. 5. 4 Registreringsavgift

att betalar en avgift på 600 kmmr i sam- Jag föreslår föreningar som amrdnare av lokala lotterier under band med att de registreras en treårsperiod.

7.5.5 Tillståndsavgift för lotterier

att för bevis cm tillstånd enligt 11 § Jag föreslår avgifterna för annat lotteri än bingospel fastställs ned utgångslotterilagen punkt i lotteriets anslutning.

F.n. cm det santnarzlagda värdet av gäller en avgift på 600 kronor. insatserna kan antas 150 000 kronor, och i annat fall en överstiga avgift på 200 kronor.

Mitt förslag är * 300 kronor i avgift cm insatserna i lotteriet understiger

150 000 kronor.

* an insatserna i lotteriet nellan 600 kronor i avgift ligger 150 000 och 300 0O0kronor samt

* 900 kronor i an insatserna i lotteriet kan antas överavgift stiga 300 000 kronor.

7. 5. 6 Tillståndsavgift för bingospel .

*avs-sz

3 § lotteriförordnirxgm utgår tillståndsavgifterx för bingo- Enligt med sanna belopp som för annat lotteri, nämligen ned 600 krospel nor, cm det saxmanlagda värdet av insatserna i spelet kan antas

wasna.

150 000 kronor och i andra fall m avgift på 200 kronor. överstiga

Lotterinänrxierx har i sina anvisningar angett att samtliga förei en bingoallians skall betala en avgift för sin ningar som ingår

andel av tillståndet. Flera länsstyrelser har inte följt lotterinänrxdetms anvisningar utan tagit ut endast §1 avgift på 600 kronor. Lotterinänrxderx har underställt regeringen frågan cm hur bestäxmelserna an avgifter skall tolkas. Regeringen har ännu inte tagit ställning i denna ñråga.

Jag föreslår nu att erxdast g avgift uttas för varje tillstånd, oavsett cm tillståndet omfattar en eller flera föreningar.

Excpedieringm av tillståndet bör ske i ett exenplar till den för spelet utsedde lotteriföreståndarm. Denne skall delge samtliga i alliansen ingående föreningar tillståndet och hur nettobehållningen skall fördelas.

Jag föreslår att avgifterna för bevis an tillstånd för bingospel fastställs med utgångspunkt i spelets avslutning till följande belopp. * 1 000 kronor i avgift cm insatserna understiger 10 miljoner kronor, * 3 000 kronor i avgift an insatserna ligger mellan 10 och 20 miljoner kronor samt

* 5 000 kronor i avgift an det samnanlagda värdet av insatserna i bingospelet kan antas överstiga 20 miljoner honor.

7.5.7 Avgift för typgodlcänrsaxzde av lott, m.m.

Jag föreslår att en avgift på 900 kronor uttas för bevis, enligt 6a § lotterilagen, cm typgodkärmaxude av lott respektive godkännande av kontrollutrustrxirzg för bingospel.

7.5.8 Avgift vid försöcsvezksanhet ned kauumal tillståndsprövning

Enligt laga: an ändring i lagen (1987:443) an försêksverksanhet med kormunal tillståndsprövning enligt lotterilagen är den kormunala

näxmd som konmmen bestämner, den rujmdighet som prövar äågor an tillstånd.

On fråga cm tillstånd 1:111 lotterier prövats av en sådan kamunal nännd skall avgiften betalas till hanminen. Tillståndsavgiften san jag tidigare föreslagit für lotterier utgår med Salma belopp och bingospel.

7.5.9 Ti11s för lotterier od: bingoepel

föreslå att vid tillståndsgivning för lotterier och bingo- Jag vill särskild tas till den mgduxsverksanhet som bedrivs spel hänsyn inom organisationen.

7.5.10 Tillståndsavgift för utbetalningsautnlat

Vid anordnandet av sådant autcxnatspel scm ger vinst i form av peneller liknande, föreslår jag att en gar, värdebevis, spelpoletter skatt i form av en fast avgift uttas per autorrat och månad. Jag nu hinna föreslå, vilket belopp som skall gälla för anser mig inte denna skatt Den bör avvägas n-ed hänsyn till typ av auto- (avgift). beräknad och de särskilda villkor som utfärdas för mat, omsättning Det torde därför få arzkama på statsnakteirna att autcxnatspelet. senare fastställa denna skatt (avgift).

7.6 spel och lotterier

six-Mamman”

Det råder en ständig utveckling på lotteri- och spehnarkrxaden. Datatekniken har att nan utvecklat spel och lotterier som ned gjort hjälp av on-line teknik skapat helt nya nöjligheter till spel. oddset och ATG:s projekt agent är acerpel som bara Tipstjärzsts står Även Perminglotteriet sant anira i början av denna utveckling. bolag utvecklar idéer kring spel och lotterier byggda på denna teknik.

Internationellt, och då framför allt i USA, introduceras allt fler baserade och crt-line teknik. Genom derma teknik förspel på data-

bättras kontrollen och säkerheten samtidigt som kostnaderna sänks, fler kan spela odu inlänningstidema kan senareläggas.

Ihtatelmiken kanter odså att göra det nöjligt att på lokal nivå, t.ex. tenninaler, bedriva spel och lotterier ned gemm bärbara hjälp av datateknikezm.

Med största samnlikhet komer den noderna datateknikerm inom en inte alltför avlägsen framtid att prägla även spel- och lotterinarknaden i Sverige. Spel och lotterier med hjälp av denna teknik befinner sig, enligt min rening, i en grå zon det i dag inte heller finns fastlagt vilka scm skall ktmna bedriva spel med denna teknik, dvs. staten eller folkrörelsema.

De förslag till förenklingar och förbättringar san jag hittills kommer inte att räcka till för att folkrörelserna skall föreslagit, återta bñjligen kan de Inedföra att folktappade narknadsandelar. rörelserna behåller nuvarande andel av spelmarknaden. Folkrörelserna måste, för att inte ytterligare tappa mark gentemot de statliga spelbolagen, ges nöjlighet att utveckla nya spel och lotterier på denna narknad.

Ett sätt att göra detta på kan vara gencm ett gemensamt ägt spelbolag. lotterier och spel byggda på datatekniken Icräver enellertid stora investeringar i uppbyggnad av ett datanät och av terminaler. Att bygga Lpp ett eget system för ñolJu-örelsernas spel vill inte föreslå, eftersatt det finns nöjligheter att jag därför ansluta sig till det system som Tipstjänst och ATG redan byggt ut och ytterligare komner att bygg ut.

därför att folkrörelserna i ett inledningsskede, innan Jag föreslår ett har bildats, finner organisatoriska former gemensamt spelbolag för ett direkt sann-arbete med de statlig spelbolagen, MG samt: andra intressenter i syfte att utveckla denna verksarrhet. Initiativettill sanarbete i skilda former bör tas av folkrörelserna. Detta vare sig de uppträder enskilt, i allians eller i bolagsform.

Alla samarbetsavtal ned bolagen bör ge ñolkrörelserna en skälig avkastning oda bygga på likaberättigad grund.

7.7 Sauspel med olika spelbolag

7.7.1 Peruüngløtteriet

Sedan hösten 1986 har Penninglotteriet anordnat ett nytt lotteri benärmt Prisslotteriet. Varje :rånad säljs ca. 5 miljoner lotter för ett pris av 20 kronor per lott. Lotteriet amrdnas med förhandsdragning och lottema är s.k. skraplotter. vinsterna är penningvinster, scm upp till 100 kronor är skattefria Odl upp till l (DO kronor utbetalas anedelbart vid försäljningsstället. Onslutningen blir således 100 Iniljoner kronor vid varje lotteri. Sedan vinster, tryck- och försäljningskostnader samt lotterivixistslcatter dragits av, återstår en behållning av varje lotteri på ca 40 railjoner kronor, san redovisas till statsverket. Expertis bedömer att det skulle gå att försälja ungefär det dubbla antalet lotter, on

Enligt tradition och tidigare gjorda principiella uttalande an -_. . fördelningen på lotterinarlcnadexi borde lotterier av detta slag vara förbehållna folkrörelsemas spelnarlmad. vinsterna hade då varit

Jávx-.vp-,wuyan

varuvinster och inte penningvinster enligt nu gällande regler. Enligt min :rening är det alltför radikalt att föreslå att detta lotteri :skall fråntas Penninglotteriet och överföras till folkrö-

s:êlü›iiültftfkifw-.-

relsemas fålla. Däremot skulle det :trycket väl kunna tänkas att behållningen av lotteriet helt eller delvis skulle lama de ideella *t* organisationerna till godo. En olägenhet med detta är dock att staten därigenom skulle gå miste cm en inkomstpost i sin budget, san näste ersättas på annat sätt.

Mitt förslag därför, att regeringen, larmar tillstånd till fyra extra Prisslotterier per år, där behållningen går direkt till folkrörelseorganisationer. Pemuinglotteriet armordrxar och tar ansvar även för dessa extra lotterier. Den ideella sektorn får hela be hållningen av dessa lotterier, san uppgår till ca 160 miljoner

kronor per år. De fyra lotterierna delas upp på skilda folkrörelsegrupper. Den eller de grupper san utsetts för respektive lotteri förutsätts medverka i försäljning och narknadsförirxg av lotteriet. (in folkrörelserna bildar en samarbetsorganisation eller ett spelbolag för detta ärxiamål, får det bli denna organisations uppgift att fördela lotterierna mellan skilda intressegrupper. I annat fall får Överenskuunelse träffas nellan folkrörelserna oda Penninglotteriet an rrotsvaramie fördelning.

7. 7.2 Tipstjänst

Under det senaste decenniet har Tipstjäxmst utvecklats mycket starkt. Utöver stryktipset och Iråltipset har tillkutmit nya spel, lotto, joker od1 oddset. De nya spelen har också medfört att ny teknik har utvecklats och använts. Oddset, som lanserades i slutet av oktober 1986, är ett samlingsnaxm på tre nya vadhålhxirgsspel, Lårxgen, rhtchen och Toppen. Med hjälp av en helt ny datautrustning har Tipstjänst utvecklat detta spel. För närvaranøie finns 700 tenninaler på vadställen runt dn i landet. Dessa terminaler är direkt uppkopplade via telenätet till Tipstjänsts centraldator i Sundbyberg. Med hjälp av detta on-line-system skulle riksidrotten och Tipstjänst kunna utveckla nya lotterier od1 spel, vars avkastning kan karma idrotten till godo. Iipstjänst, som ägs av staten. har i allt väsentligt grundat sin spelverksanhet i anknytning till idrottstävlmgar och resultat. Till skillnad från förhållandena i många andra länder har Tipstjänst inte haft idrotten san direkt mottagare av bolagets överskott. Nettovinsten inlevereras till staten. Genom Tipstjänst stora framgårxgar på spelnarknaden under 80-talet har folkrörelserna och, inte minst :idrottsrörelsen ned dess många föreningar, fått allt svårare att konkurrera med bolagets tips ochspel. Därigenan har bolagets traditionella goda förhållande till idrotten äventyrats. Tiden synes nu vara trogen för ett vidgat sanarbete mellan Tipstjänst och idrotten. Båda parter skulle enligt min nerdng, tjäna på det. Även de ansvariga politikerna har i skilda sarmanhang rrarkerat att de vill medverka till en förändring, scm skulle ge idrotten större inkcxnster från lotteri-

nu att finna för och spelmarkanden. Det gäller länpliga spelformat detta sanarbete. Det son skulle ligga närmast till hems var att en viss del av behållningen från Stryktipset och måltipset gick direkt till idrottsföreningarna. Beträffande stryk- och nåltipset kan det verkligen påstås, att föreningarna aktivt nedverkar vid spelens genanförande oda marknadsföring.

On denna väg inte skulle anses framkanlig, vill jag föreslå att samarbetet utvecklas genom annan länplig spelform med hjälp av bolagets on-line-telmjk. Även här bör wäljas en spelform scm i allt Väsentligt anknyter till idrottens verksanhet. Eh spelform, som genom aktiv medverkan från idrottens sida, kurxde utvecklas till i il fromma för båda parter. oddset skulle, enligt min mening, vara en bra för detta samarbete. Vadhållxuirug kring skilda idrotts- å spelform 1 tävlingar rn.m. skulle kunna skapa ökat intresse både hos spelarna od: idrottens folk för spelet och bakomliggande tävlingar. Med de tekniska resurser son står till förfogande, skulle oddset kunna till större idrottsevangenarg lokalt, regionalt eller mera spridas riksomfattande. Ökat spelintresse skulle odcsâ hinna medföra ökat publikintresse. Gencxn oddset skulle större intresse kunna skapas inte blott kring allsvenska matcher och andra större idrottstävlingar utan även kring lokala tävlingar av skilda slag.

Cm detta ffrslag vinner gehör, föreslår jag att Riksidrottsförbundet tar kontakt med bolaget och gemensamt diskuterar hur denna spelform närmare kan utvecklas.

Efter kontakt med Tipstjänsts VD har jag erfarit att bolaget har nlöjlighet att erbjuda idrotten ett tekniskt och administrativt samarbete inom bingoverksanheten. Mitt förslag är att Tipstjänst . od1 ñksidzottsförbtmdet prövar hur ett sanspel nellan flera bingohallar skall amrvdnas och utformas. Jag tror att detta sanspel kan bli till sbor ekonomisk fördel för båda parter. Ansvaret för det tekniska genomförandet och marknadsföringen av bingospelet bör

åvila såväl tipsbolaget som företrädarna för idrottens bingospel. usa-z. v

.w 4 Inte minst inan idrotten finns personer med lång erfarenhet av bingospelets teknik, kontroll och säkerhet. Ett utvecklingsarbete “

på basis av can-line- tekniken kan skapa öcat intresse för bingospelet, ckad (Insättning oda ökad behållning få anordnarna.

Jag förutsätter att, an detta förslag vinner bifall, idrottens företrädare cmedelbart tar iom-akt ned bolaget för diskussion an hur ett bingosanarbete närnare skall utformas.

Tllstårxdszrxyndighet för bingospel bör vara lotterinännden. scm redan idag med stöd av lotterilagens bestämmelser utfärdar anvisningar oda tillänpningsföreskrifter för bingospel. On spelet skall bedrivas på endast en ort eller irnn ett län prövas tillståndet av länstyrelsen. Tillstånd lännas för varje speltillfälle.

Jag föreslår vidare att vinster får utgöras av pengar, att skattereglerna blir desanna san för ñolkrörelsernas lotteri- od1 bingospel i övrigt, samt att korxtrollanter och annan erfoderlig personal förordnas vid tillståndgivrüngen. Vid tillståndsüllfället bestäms också de särskilda villkor sant kontroll- och ordningsbestärmxelser san skall gälla.

Jag vill vidare erinra an att Tipstjänst sedan 1979 haft regeringens tillstånd att anordna tipsomgårzgar, där överskottet från av bolaget anordnat Stryktips, sedemera även rnåldps. tillfallit olika idrottsföreningar och idrottsförbmd. Idrotten har därvid genan rrarknadsföring av dessa tipscmgåxxgar aktivt medverkat till en kraftigt ticad (insättning i dessa omgångar.

Jag föreslår därför att regeringen tillåter att denna form av samarbete mellan idrotten och Pipstjänst får utvecklas och fördjupas. Lyckosparken od: de Stora tipsveckoma är ett bra exempel på hur idrotten och bolaget kan samarbeta med för båda parter gott resultat.

7. 7.3 AEG

Under 1987 har ATG infört ett datoriserat cmbudsspel, san medfört stora förändringar och fördelar för sportens Allt för-

tidsvad till banorna och allt riksspel, förutan postens V 65-nottagning, kaniner i och :ned datoriseringm att ske gencm cnbudens kassatertunaler. Dessa ca 700 tenninalet, s.k. totomater står via telenätet i förbindelse med ATGzs centraldator i Hästsport-ers Hus på Solvalla.

Denna tekniska utrustning ned 700 terminaler på Altus on-1ine-system kan, enligt ruin mening, koruna till rxytta för folkrörelsernas lotteri- Odl spelverksanhet. Vid kontakt med E1625 VD har jag erfarit att hos bolaget finns ett positivt intresse för att på dconomisk basis samarbeta med folkrörelsema. biånga nya spelformer inom lotteri- och spelmarknaden skulle ned fördel kunna bedrivas ned hjälp av bolagets datasystem.

Jag föreslår därför att företrädare för folkrörelserna tar initiativet till ett sådant samarbete på spelnarlaiaden med ATG.

7. 7. 4 Övriga intressenter

Jag har tagit del av ett utvecklingsarbete som Riksidrottsförbundet bedriver tillsammans ned PRIAB AB avseende en lottautanat baserad på on-line-telmik. Syftet med denna autarat är dels att underlätta växelmynthanteringen i dagligvaruhandeln dels att ge föreningslivet nya lotteriintakter. Autonaten består förutom av sin lotterielektronik. lottprinter och IV-skärm också av ax elektronisk xryntraknare. Den inbyggda elektronikex nöjiiggör spel på lokal nivå som fjärrstyrt spel på riksnivå ned fördragna vinster. insatsen i lotteriet kan vara rörlig, alltifrån t.ex. 3 kronor till 20 kronor, och vinstchansen är då beroende av hur mycket man satsar. vinsterna kan utgöras av presentkort eller värdebevis, san printas ut av automaten .

Denna autonat är tänkt att i framtiden finnas utplacerad på ca 5 000 ställen inom dagligvaruhandeln. Samtliga autoznater står i å? vilken sköter och fördel- 7a förbindelse med en centraldator, dragning; “s få å. y.. ning av intäkter. För att garantera den säkerhet och kontroll som .a

krävs kan nan ned fördel ansluta automaterna till det datasystan scm t.ex. Penninglotteriet använder sig av. Varje autcnat kan med hjälp av datatekniken programmeras så att enskilda föreningar direkt kan få del av de intäkter lotteriet ger.

lmligt Riksidrottsförbundet och HIIAB AB bedöms denna autcnat kunna bli så attraktiv att den kan kontra ge betydande ekonomiskt tillskott till föreningslivet. varför man tillsarmans beslutat att söka tillstånd för e: försöksverksamhet i Västerås till en omfattning av ca 75 autonater. an denna fözrsücsverksaxmet utfaller till belåtenhet ser nan gärna att verksanhetexz med denna automat utvecklas över hela landet. Autaraten bör då kunna ingå san en basprodukt i ett folkrörelseägt spelbolag.

Enligt min uppfattning detta ytterligare ett exerpel på en oprövad idé till en ny spelform baserad på den noderna tekniken. Jag föreslår därför, att folkrörelserna bör ges rröjlighet att prova detta för att áan, i den samarbetsform nan väljer, utveckla verksanheten.

Genon att själva, och tillsaxmens med den kompetens scm finns hos olika företag på narknaden, i snå steg tygga upp Verksanhet kring nya spelidéer kan, folkrörelserna skaffa sig den kunskap od: kcnpetens som behövs för att i ett spelbolag i framtiden införliva befintliga spel, såscm kasino- och förströelsespel samt autaxatspel i internationell trafik.

7.8 Ett ñolkrörelseägt spelbolag

7.8.1 Spelbolag enligt finska nndellen

Jag har i ett tidigare avsnitt föreslagit att spel- och lotterimarknadei på sikt bör vara förbeluållax enbart staten och folkrörelserna. Detta för med sig att privata vinstintressen i ñramtidau ej skall ges rröjlighet att verka på denna marknad.

Från folkrörelsernas sida har framförts önskemål cm att bilda ett folkrörelseägt myntspelbolag, vilket med ensamrätt får bedriva automatspel m.m. står den firlska mdellen som förebild (se avsnitt 2.4.4).

Enligt utredningsdirektiven har jag att ta tillvara erfarenheterna av den ordning som tillänças i Finland, där Penningautcmatföreningen har ensamrätt till allt autaratspel. Föreningens utsättning 1986 var närmre l 100 Iniljoner honor. Av detta svarade penningautonaterna, dvs. autonater med direktutbetalning av pengar. för ca 85 procent av utsättningen. Övriga spel, kasino- och förströelsespel, de san i Sverige är tillåtna och hanteras av priwata vinstintressen, stod för resterande delen. Ca 50 procent av omsättningen, drygt 500 miljoner kronor, går tillbaka till medlensorgarxisatiorxerna i form av bidrag.

Ett svenskt spelbolag enligt den finska nodellen skulle, enligt min mening, efter en tid årligen kunna tillföra föreningslivet not-svarande summor, cm inte det dubbla. n: förutsättning för detta är emellertid att förbudet av utbetalningsautarater upphävs och att nlyntspelbolaget ges ensamrätt till att driva denna verksanhet.

Med ledning av de diskussioner scm föregid beslutet an autanatförbud och de synpunkter som framförts vid :nina kontakter ned olika myndigheter, finner jag att inget i dag har förändrats san kan föranleda ett beslut an återinföramie av dessa. Idén an ett svenskt spelbolag uppbyggt enligt den finska nodellen faller därmed. Grunden för detta ställningstagande redovisar jag i det följande.

:::*_«:›L;A

On ett svenskt spelbolag bildades enligt gällande :A46 folkrörelseägt bestäxmlelser skulle det mdast få lnantera den spelverksanhet som i dag är godkänd oda huvudsakligen bedrivs av privata vinstintressen. Då skulle allt roulett-, tärnings- och kortspel (kasinospel), förströelsespel av olika slag sant spel i internationell båttrafik i framtiden lcurma skötas av detta bolag.

tveksam till att föreslå ett Jag ställer mig emellertid mycket bildande av ett spelbolag med dessa spel scm bas i verksanheten. ned olika intressenter och experter i Vid :nina diskussioner branschen har entydigt frankatnüt att verksanheten med kasinospel och förströelsespel inte är särskilt lönsam.

I 1979 års lotteriutrednirq konstaterades att kasinospelens lönsamminskat, framför allt på grund av en dkad skatt och het kraftigt Förtxudet mot s.k. enarmade banditer. vilket öcade löuekostrxader. trädde ikraft 1979 har arellertid medfört en ökning av kasinospøelen. Några siffror över total utsättning och lönsanhet vad gäller kasinospelen finns ej att tillgå. Däremot kan nan av beviljade skattanedel utläsa att en ökning skett. I tillstånd och influtrza not mgefär hälften dag finns det kasinospel på oa 300 ställen, 1986 inlevererades till riksskatteverket 20 miljoner kronor i 1979. för tillstånd att bedriva kasinospel. Avgift erform av avgifter i en differentierad skala beroende av hur många läggs per spelbond spelbord nan har och hur mårzga dagar i veckan nan spelar på ett Flertalet tillstånd avser spelställen med ett fåtal spelställe. bord och med spel högst två dagar i veckan.

tillåts endast och restauranger vilka har Kasinospel på hotell för av alkoholdrycker. Totalt rör det sig i tillstånd servering landet cm ca 3 000 sådana ställen. av vilka ca 300 ses san :löjliga att bedriva kasinospel i. Konkurrensen på denna narknad är trycket stor. Ibtalt finns ca 100 spelarrangörer, allt ifrån emansföretag till stora bedriver kasinospel. 3 - 4 större föreaktiebolag, står för mer än hälften av narknadsarxdelarna oda bedriver tag således flertal ställen, medan övriga mrmalt bedriver spel på ett sitt spel på ett eller ett fåtal ställen.

Marknaden är relativt vilket inbjuder till att olika begränsad, i sina strävanden att (Ska sina rrarknadsaxmdelar, bjuder spelföretag. över varandra ldcalupplåtarrxa, dvs. hotell odn restauranggentemot en viss av bruttointälcterna från ängar-na. Dessa erbjuds procent spelet, vilken kan variera mellan 50-80 procent.

För flertalet Intell och restauranger ses kasinospelen som en forströelse son erbjuds gästerna. På grund av den omstrukturering av som tvingades fram i och med förbudet av restaurangverksanheten, enarmade banditer, har nan incm branschen funnit vägar san kanpenserar det inkornstbortfall som förbudet förde :red sig. Kasinospelen har således i dag en liten andel av de totala intäkterna från restaurangverksanheten.

Trots detta är det lokalupplåtama som får de största intäkterna av kasinospelen. För att spelföretagen, vilka äger utrustningen, ansvarar för driften sant står få personal till spelen, skall vara lönsamma krävs en effektiv och professionellt skött organisation. Vinstnarginualema är nämligen mycket strå.

Vid samtal med representanter från hotell- och restaurangnäringen samt representanter från olika företag som bedriver kasinospel, har uttryckts en viss oro över att ett nytt ägarförhållande kan bli aktuellt.

Detta skulle kunna :medföra m stagnatim i verksanheterm samtidigt som kvaliteten i driften kan bli lidande. Denna oro grundar sig på att man inte tror att folkrörelsema har den konpeterzs od: professionalitet som krävs för att kasinospelen fortsättningsvis skall kunna bedrivas på 61 acceptabel lönsarmetsnivå.

Ett okänt antal företag bedriver utplacering av s.k. förströelsespel, t.ex. flipper- och videospel. Några uppgifter cm antal autonater och total omsättning i denna verksamhet finns ej tillgängliga. Enligt samlade är lönsanheten anellertid mycket låg. Till stor del används gamla automater vilka kräver omfattande service. På wnare år har den elektroniska utvecklingen lett till att stora investeringar gjorts i nya spelautonater. Dessa autcnater består i princip av två delar, ett dnassie odn en speldel. qaeldeä len, san består av ett s.k. kretskort kan lätt bytas ut cm fel uppstår i autanaten eller cm spelet inte ger de intäkter som för- V väntas. Nackdelen :ned dessa spel är att spelarna på ganska kort tid lärsigprogranmetodxdärmedsnabbtkonmerpâlmrnanupgzârden

högsta Spelet tappar då sin och spelintresset nninskar. Därför krävs det att dessa spel förnyas en eller ett par gånger cm året beroende av var automaten är placerad.

Utplacering av förströelseautarater kräver ett aktivt försäljningsarbete och servicen av utplacerade autonater :näste vara snabb odn utföras av kunnig personal. Kasino- och förströelsespelexu visar hos finska Penningautouatföreningen en svagt nedåtgående trend. Antalet spelbord och automater minskar varje år. videospelen har de senaste åren minskat i intresse, medan flipperspelen tycks vara på uppgång. Denna utveckling stämner väl överens med förhållande på den svenska narknaden. För att Lzppnå m acceptabel lönsanhetsnivå lcrävs även på denna spelnarknad stor katpetens och yrkeskunnande i hantering. Vidare ständig förnyelse i takt ned att utvecklingen imm dataområdet erbjuder nya spelmöjlicglueter odu spelformer.

Med anledning: av ovan gjorda beskrivning ställer jag mig tveksam till cm kasino- och förströelsespel kan bli en betydande inkarstkälla för ett folkrörelseägt spelbolag. Enligt min mening; skulle ett Övertagande av dessa spel innebära ett åtagande och risktagande av stora mått. De ekonomiska, administrativa och personella insatser som därvid måste vidtas skulle förmodligen ej stå i proportion till de eventuella intäkter san denna verksanhet skulle ge.

En annan verksanhet san hanteras av den finska Penningautcrratföreningen är de spel som bedrivs i internationell trafik. En uppgift för ett svenskt myntspelbolag skulle kunna vara att ansvara för spelverksarnheten på svenskägda fartyg i internationell trafik. Vid en närmare granskning av hur denna verksamhet utöw-.ms finner jag att det med stöd av lag inte går att inlerma denna verksaxrhet i ett bolag. Spel, san bedrivs på internationellt vatten, sorterar ej under något lands lagstiftning. Således är det fritt ñram för fartygsägaren att bedriwa spel när han befinner sig på internationellt vatten. Detta spel är då helt befriat från skatt och avgifter. Fartygsägarm köper antingen spelutrustningen od) svarar själv för

service och drift eller anlitar servicebolag för detta Undantag från detta gäller trafikau mellan Sverige od: Finland. Eftersom den tid, mder vilken fartygen befinner sig på internationellt vatten, tätnligexx kort, högst någon tinme, har särskilda regler upprättats mellan svenska och finska nyrxdigheter. Det innebär att kasinospel och autonatspel är tillåtet även när fartygen befinner sig på respektive lands territorialvatten. För att spel skall kunna bedrivas krävs tillstånd från respektive lands tillståndsnlyndirgluet.

Qnfattrürxgau av denna spelverksanhet är svår att bedöma, nen enligt erfaret folk i branschen torde nettobehållningen från verksanheten kunna ge betydande inkomster för ett folkrörelseägt spelbolag.

Efterscm antalet svenskägda fartyg i finlandstrafik är begränsade i antal och verksanheten därmed lätt-kontrollerad och tämligen lättskött torde detta kunna vara ett länpligt verksanhetsområde för ett fonçrörelseägt spelbolag. Dock :inte som en första och enda verksami het. .i

Finska Penningautmatföreningen sorterar under inrikesministeriet. mi...,

medan fördelningen av överskottet görs av socialministern efter förslag från föreningens beredningsgrupper.

Föreningens styrelse består av tolv ledanöter, varav regeringen utser 6 ledamöter bland dem ordförande och vice ordförande. De övriga sex ledarröterrxa utses av föreningens årsmöte.

mligt nün mening tillgodoser denna konstnzktiorx inte de krav, på ett självständigt ñolkrörelseägt spelbolag med ensamrätt till vissa spel, scm de svenska folkrörelserna framfört till regeringen.

lmdast cm ett folkrörelseägt spelbolag skulle tillåtas hantera s.k. utbetalningsautonater, enligt den finska nodellen, skulle jag rekonmendera en sådan Organisationsform. Detta med anledning av att

verksamheten, enligt min nenjng, då bör stå under noggrann statlig kontroll.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att bildandet av ett svenskt folkrörelseägt spelbolag enligt den finska nodellen ej är att rekomendera. Skillnaden nellan den finska organisationen och förutför en svensk notsvarighet är fränst att ett svenskt sättningarna inte kommer att tillåtas bedriva verksanhet ned de bolag sannolikt som utgör den daninerande inkonstkällan i utbetalningsautanater, den finska verksanheten. Att låta ett spelbolag starta sin verksamhet ned att bedriva spel endast på idag befintliga och tillåtna autonater m.m., anser jag ej vara möjligt.

On ett folkrörelseägt spelbolag skall bildas är a) förutsättning härför att det i liten skala tillåts starta sin verksanhet ned spel och spelformer scm i dag inte finns på den svenska narknaden. När

bolaget sedan funnit former för att bedriva denna verksanhet kan

det allt eftersom pröxa vilka befintliga spelforner scm skulle kunna införlivas i verksanheten.

7.8.2 Spelbolag enligt svensk modell

7.8.2.1 Verksamheter: i ett folkrörelseägt spelbolag

Även cm jag i förra avsnittet ställer mig avvisande till tanken att bilda ett svenskt spelbolag enligt den finska nodellen, finner jag att starka skäl talar för att folkrörelserna bör sträva efter någon form av bolagsbildning, Enellertid bör ett folkrörelseägt spelbolag ha andra uppgifter och annan uppbyggnad än den finska nodellen.

Ett ställningstagande att spel- och lotterinarknaden på sikt bör vara förbehållen enbart staten och ñolkrörelserna, för ned sig att folkrörelserna i framtiden får pröva nöjligheten att bedriva inte bara de spel som idag hanteras av privata vinstintressen utan i vissa fall även sådana scm idag bedrivs av de statliga spelbolagen .

De spel, som folkrörelser-m i framtiden, i samverkan med de statliga spelbolagen eller med ensamrätt kan karma att bedriva, bl.a. följande.

* Priss-lotteriet. Ett antal extraomgångar per år i ett sanarbete med Penninglotteriet.

* odu oddset. Ett utvecklat samarbete mellan Stryktipset, måltipset Tipstjänst och idrottsrörelsen.

* Globelotter. Ett nytt lotterikoncept utvecklas i sanarbete med PRIAB AB.

* Kasinospel. * Förströelsespel.

* Kasino- och autolratspel i internationell båttrafik.

Utöver dessa spel finns det på den internationella marknaden s.k. skicklighetsspel. Dessa betecknas i Sverige som umetalningsautonatet och är förbjudna sedan 1979.

Jag föreslår dodc att folkrörelser-na gesmöjlighet att bedriva vissa spel på sådana automaten Mina skäl för detta framgår av det följande.

Skicklighetsspel

De s.k. enamade banditerna, scm tillåtna i Finland och där står för närmare 85 procent av Penningautorratförerxingerms intäkter, är jag inte beredd att föreslå ett återinförande av.

Däranot föreslår jag att ett folkrörelseägt spelbolag ges ensamrätt att bedriva spel på utbetalningsautamtex av s.k. skicklighets- Skicklighetsautcrraterrza kännetecknas av att det inte enbart är slunpen som avgör cm vinst utbetalas. I dessa autonater

kan spelaren öva upp viss skicklighet och därmed också påverka Vinstutbetalxxirxg.

I Finland och Norge finns dessa skicklighetsspel utplacerade på olika nmt cm i landet. Dessa alztomater finnas uppställda i platser varuhus, postkontor, banker, restauranger, *mtell etc. och ger stora intakter till finska Penningautonvatförerxingen regktive norska Röda korset.

På den internationella marknaden finns ett stort antal olika auto- Irater av denna typ. Autmaterna är idag helt styrda german en avancerad elektronik, vilket innebär att de är mycket driftsäkra och därmed billiga i drift. Den avancerade elektroniken gör också att säkerheter: i automaterna är mycket stor oda korztrollxriâjligheterna i det rxämaste 100-procentiga.

att folkrörelserna ges exsarrurätt att i Sverige bedriva Jag föreslår spel med automaten: av sk skicklighetskaraktär. Bnellertid föreslår denna verksanhet, åtminstone under en försöksperiod, bejag att gränsas till att anfatta utställningsplatser där risken är mininal för att det uppstår olänpliga ungdarsmiljöer eller att det medför sociala Odl ekonomiska konsekvenser. Jag föreslår därför negativa att automatspel av skicklighetskaraktär skall kunna utplaceras på hotell och restauranger som har tillstånd till servering av alkoholdryclçer. Genau att begränsa utplaceringax av dessa autarater till lotell och restauranger undviker nan också att urzgdanar komner till spel på autaraterna.

Jag har haft diskussioner med representanter från olika större hotell- och restaurangkedjor samt företrädare för ryärirxgens arbetsgivarorganisation. Generellt kan sägas att dessa ställer sig positiva till en sådan spelverksanhet, men betonar att den måste ske under restriktiva och seriösa former. Utplacerandet av sådana spelautomater bör ske på sådant sätt att de naturligt smälter in i hotell- Od] restaurangmiljöru och av gästerna uppfattas san en förströelsedetalj som erbjuds dem.

Jag bedömer, med de erfarenheter jag irzhäntat från Finland och Norge, att skicklighetsspelen ej kommer att få den cmfattning san de s.k auarnede barlditerrza hade. Ej heller torde de medföra sådana negativa konsekvenser san föranledde förbudet av dessa apparater.

Jag föreslår att regeringen riksdagens bemyndigande att, få meddela folkrörelserna tillstånd att bedriva spel ned skicklighetsautonater enligt de villkor jag föreslagit.

7.8.2.2 Bildande av ett spelbolag

Att bygga upp ett spelbolag med den verksarrhet san jag nu beskrivit innebär, enligt Inin mening, ett åtagande av stora mått där economiska, administrativa och personella resurser måste sättas in.

Jag föreslår därför att folkrörelserna, innan beslut fattas cm bildande av ett spelbolag, bildar en samarbetsorganisation för handläggning av frågor cm lotterier och spel.

Uppbyggnaden av ett spelbolag kan då ske successivt odd i följande ordning.

Steg 1

Sarrarbetsorganisationens första uppgift blir att följa upp de förärxiringar, som sker på spelmarkanden på grund av de i utredningen framförda förslagen.

Eh av organisationens första uppgifter blir att, tillsammans med Penninglotteriet, finna former för försäljning, nvarknadsföring och fördelning av överskottet från de extra Iriss-ongångar, scm jag föreslagit skall tillfalla folkrörelserna.

Vidare har organisationen att utvärdera och utveckla den verksanhet san Riksidrottsförbundet, i samarbete med PRIAB AB. föreslagits få genomföra på försök. Här gäller också att bestämts hur ett över-

skott från denna försoksverksanhet skall fördelas mellan organisationerna.

I detta första också steg bön: nan incm sanarbetsorganisationen diskutera och ta ställning till principerna för idrottens samarbete med Tipstjänst beträffande utveckling av idéer kring Stryktipset, nåltignset och oddset samt bingoverksarmeten.

Parallellt med att lotteri- odl spelverksarmeten utvecklas bör folkrörelserna överväga och besluta, vilka spelformat som nan med ensamrätt skall bedriva, vilken del av spelnarlmaderx son skall lännas fri för kannersiella intressen samt vilka eventuella samarbetspartners son skall xñiljas för olika spelformat.

Företrädare för folkrörelserna har förklarat att spelverksanheten kan bedrivas i aktiebolagsform. I valet mellan olika länpligerx av sannanslutningar har jag kommit fram till att det finns typer vissa fördelar ned att organisera sig i aktiebolagsfonn. Fördelen med ett är att delägarna inte personligen ansvarar för aktiebolag och riskerar således i princip inte mer än bolagets förpliktelser det kapital, san de har köpt aktier för.

i detalj i aktiebolagslagen, vilket Denna bolagsfonn reglerad min merming, ger bolagsledningen och bolagets delägare en enligt stå på. I lagen preciseras bl.a. styrelsens och trygg grund att VD:s ansvar och befogenheter. Vidare finns i lagen en rad tvingande bestänmelser till skydd för bolaget odn dess angivnirxg.

Av kannmalskattelagexas regler följer emellertid, vare sig det är cm aktiebolag eller bolag i annan form, att bolagets inkansfrågan ter blir beskattade, cm ej annat bestämts.

On ett bolag bildas för folkrörelsernas spel- Od! lotteriverksanhet bör det, enligt min nening, ges nöjlighet att .verka på i princip sanna villkor scm de statliga spelbolagen och ATG. Dessa är, enligt förenänrüa befriade från inkonstskatt. För detta lag (53 § l nan), behövs emellertid ett beslut av riksdagen. Innan folkrörelsema beslutar sig för att bilda ett bolag bör de ha försäkrat sig on att

bolaget kan få derma skattefrihet.

Vidare bör :nan noga ha de frågor scm måste lösas i samband med bildandet av ett aktiebolag, dvs. vilka ska vara stiftare, villkor för bolagsbildnitrg, storlek på aktiekapital, nominellt stiftelseurkund, antal styrelseledamöter oda belopp på aktierna, hur behållningen skall fördelas, m.m.

I detta santrarmarg bör sanarbetsorganisatiorxexi även ta ställning till vilka folkrörelser som skall anfattas av bolagets verksamhet. Enligt min nns-ning bör de folkrörelser, scm idag bedriver spel- och lotteriverksaxmet, ingå i bolaget och vara företrädda i styrelsen. Men även andra folkrörelser, scm för sin verksanhet i dag åtnjuter statligt stöd, bör ges möjlighet att ingå i bolaget som delägare.

och fattat beslut i När sanarbetsorgaxüsationen Överxägt slutligt ta ställning till bildandet av ett dessa frågor, är tiden inne att folkrörelseägt spelbolag son med ensamrätt får bedrixa viss speloch lotteriverksanhet. koncession för verksanheten söks hos regeringen.

Jag bedömer att bolagsbildningen kan ske tidigast efter ett eller ett par år.

Det bolag san bildas bör, enligt den uppfattning san jag kommit fram till under utredningens gång, vara ett självständigt aktiebolag. helt och inte utgöra ett dotterbolag ägt av folkrörelsema till Statens kontroll över verksanheten kan något annat spelbolag. ske genom att regeringen tillsätter en styrelseplats. Däranot anser jag att staten inte skall äga några aktier i bolaget.

Steg 2

När sanarbetsorganisationen övervägt odn beslutat i de frågor som anges under Steg l, är tiden inne för det slutliga ställningstagandet an ett folkrörelseägt spelbolag skall bildas eller ej. On så skall ske bör riksdagens godkännande av skattefrihet för inkomst-

skatt ha innan proposition i ärmet skrivs. Även regeringens tillstånd för bolaget att, med ensamrätt i bolagets regi, få bedriva sin spelverksanhet, bör dessförinnan ha meddelats.

Det får sedan bli bolagets sak att hos regeringen föreslå vilken spelverksanhet i övrigt som eventuellt skall förbjudas och vilken spelverksanhet scm även fortsättningsvis får bedrivas i privat regi.

7.9 Effekter på statsbudgeten av föreslagna åtgärder

l. Förslaget an slopandet av tillståndskravet för vissa lokala lotterier innebär en kraftig minskning av polismyndigheternas resursbehov. Polisen får inte längre något särskilt ansvarsområde på grundval av lotterilagerms bestämmelser. Resursbesparingen uppskattas till totalt 40 årsarbetskrafter. o 2. I sanband med införandet av ett system med registrering av de föreningar som får anordna lokala lotterier kan länsstyrelsernas resursbehov öka något. Detta beror bl.a. på anhomirg av ansökningar, svårighet att få fram länpliga Kontrollanter samt arbete med uppläggningen av ett nytt register. Efter en tid torde dock resursbehovet åter sjunka för att efter ytterligare en tid stabilisera sig på en nivå, san motsvarar dagens resursbehov. Länsstyrelserna avlastas också ärenden med överklaganden av polismyndigheternas beslut, genom att tillståndskravet för lokala lotterier tas bort. Men å andra sidan tillkomner tillståndsprövning för lotterier från fastna försäljningsplatser. san tidigare handlagts av polismyndigheterna.

Sedan den nya handläggningsordningen inarbetats bedömer jag att resursbehovet hos lansstyrelserna izkar med totalt 6 årsarbetskrafter.

3. Lotterinänrxierm avlastas vissa :red Överklaganden, då tillståndskravet lokala lotterier tas bort. Lotterinännden kan då i Öad omfattning ägna sig åt utbildning av Kontrollanter och

annan personal. Med det ansvar för den skärpta tillsynen och kontrollen över spelnarknaden, scm nämnden tilldelats, bedömer jag att nämndens resursbehov ökar med en årsarbetskraft.

4. Förslaget cm att folkrörelsema skall erhålla behållningen av ett antal extra spelomgångar med Prisslotter belastar inte budgeten, då det här är fråga an nya spel.

5. Mina förslag cm penningvinster i lotterier och bingospel påverkar statsbudgeten i positiv riktning. Orslutningen på spelen förväntas öka od: genan införandet av penningvjnster i lotterier-na kan staten räkna med ökade skatteinkanster. Även de extra cmgårzgarna i Prisslotteriet ger staten ökade skatteintäkter. Jag har här beaktat föreslagen av bingoskatten och att skatt inte skall uttas på penningvinst i folkrörelselotterier, san uppgår till högst femhundra kronor.

On regeringen beslutar att denna skattefrihet skall gälla alla perlningvirzster i svenskt lotteri, så innebär detta av olika skäl inget skattebortfall för staten såvitt avser Penninglotteriets och ATG:s spelverksarrhet samt bankernas sparlotterier. På Tipstjärxsts verksanhet uppskattas skattenünskningen till 120 miljoner kronor per år. Detta att spelarnas vinstpotter då ökar med samma belopp, därest ej annat bestäns. En åkning av vinstpotterna kan för bolaget få en positiv effekt på så sätt att intresset för spelet öcar. bh öcad utsättning kan ge en ökad vinst för bolaget och därigenom också ckade inkcmster för staten. Både bolagsvinst och skatteintäkter betalas nämligen in till statskassan.

6. De förslag till ökad tillsyn och kontroll över spelverksanheten som jag föreslagit bör inte heller kräva något ökat resursbehov. De kostnader scm uppkomner för myndigheternas arbete skall i princip täckas av de avgifter som erläggs vid bl.a. registrering och tillståndsgivning. Arvode till Kontrollanter och annan personal skall belasta lotterierna och betalas av spelanordnarna.

8 författningar

De förslag, san jag framfört i detta betänkande, förutsätter ändringar i följande författningar, nämligen Lotterilagen (18221011), lotteriförordningen (1982:1012), lagen an skatt på lotterivinster (1928:376), förordningen an skatt på lotterivinster (1984:248), lagen cm skatt på spel (1972:820) samt lagen om ändring i lagen (1987:443) an försöksverksarrhet ned kormunal tillståndsprövning enligt lotterilagen.

I betänkandet finns intagna förslag till dessa författningsändringar och specialmotivering till dessa.

8.1.1 Förslaget till i lotterilagen

4 § Ärmdringen i andra stycket ixmebär ökade befogenheter för regeringen att ge tillstånd till autonatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande. För närvarande gäller på grund av undantagsbestäntrelserna i axrlra stycket att regering inte kan ge sådant tillstånd i andra fall san anges lagen. Sådant spel får således inte anordnas annat än enligt 7 § på fartyg i internationell trafik. Genom ändringen blir det i fortsättningen också för folkrörelsen att efter regeringens prövning få möjligt tillstånd att anordna sådant autonatspel.

6 a § För att bättre kunna kontrollera lotterinarknaden är det viktigt att kontroll sker av de lotter och bingobrickor scm förekommer. I som är ny, föreskrivs därför vad gäller förslutna lotparagrafen, ter odu bingobrickor att endast sådan typ san har godkänts av lotterinämden får användas. Vidare föreskrivs att endast sådan kontrollutrustrxing, som godkänts av lotterinäxmden, får finnas vid bingospel med penningvinster.

12 § i första att för-utan varuvinster även stycket blir tillåtna i lotterier san anordnas med stöd av penningvixzster har dock, av skattetekniska skäl, införts den 11 §. För bingospel att och andra vinster inte får förebegränsningen penningvinster kcmxa Någon sådan gäller inte för övriga lotterier.

14 § för de Genom ändringarna i paragrafen slopas tillståndsplikten lokala lotterier scm omfattas av paragrafen. I stallet införs vissa krav Detta bl. a att det i fortsättningen på registrering. inte kommer att ske någon ntyndighetspröwuirzg av organisationens behov av lotteriirkomster, narknadsutryrme och cm lotteriet kan komm att läxma skälig avkastning. Även förutsättningarna i övrigt för att få anordna lotterierna har ändrats. således tillåts i fortpenningvinster. Ingenting hindrar att sådana vinster sättningen förekormer jämsides ned andra vinster penningvinster. för högsta insats - och vinstbelopp har också slopats. Den enda av insatsemas storlek som föreslås gälla i fortsättbegränsning är den scm följer av bestämrelsen om en viss högsta bruttoningen anslutning. En sådan bestäxmrelse återfinns också i den nya lagtexten. för tillåten bruttoomslutning har dodc höjts från Beloppet 30 000 kronor till 300 0000 kronor samtidigt som den tidsperiod under vilket detta skall räknas ckats från ett till tre år. belopp liksom hittills skall beloppet avse de sammanlagda insatsernas värde de för lotterierna uppgjorda planerna oda inte den enligt faktiska ñrsäljningen.

7.3.5 anser tillståndskravet för Som jag anfört i avsnitt jag att lotterier ned fasta ñzsäljningsplatser bör finnas kvar. På grund härav san en särskild förutsättning i punkt 2 att lotteri upptas som sker mdast efter registrering inte får bedrivas från fasta För sådana lotterier gäller således i stället, försäljningsplatser. även cm förutsättningarna i Övrigt i paragrafen är xppfyllda, att tillstånd måste sökas enligt 11 §. Detta gäller också sammanslutningar som önskar överskrida den tillåtna truttoonslutningen.

an tillstånd till lotteri meddelas en juridisk person skall enligt 5 § regelmêássigt finnas m av tillsynsmyndigheten godkänd föreståndare för lotteriet. Kravet på föreståndare för lotterier enligt förevarande paragraf bör kvarstå även cm tillståndsplikteru försvinner. En särskild bestämmelse ned krav på godkänd föreståndare har därför tagits in i punkt 6.

15 § Första stycket innehåller bestämmelser an registrering enligt 14 §. Sådan skall enligt bestämmelserna ske hos länsstyrelsen innan lotteriverksarrixeten påbörjas. Ny registrering. efter anmälan, skall därefter ske hos länsstyrelsen vart tredje år.

I arudra stycket stadgas att länsstyrelsen skall utse kontrollant för lotteriet. I sak överensstänner detta ned vad som regelmässigt gäller för tillståndslotteriema od) således också hittills har gällt för lotterier som har anordnats ned stöd av 14 §.

Tredje stycket innehåller bestämmelser cm viss redovisningsskyldighet för den som anordnar lotteri ned stöd av l4 §. Redovisningsskyldigheten skall fullgöras varje årsskifte.

25 § Ändringarna innebär i sak att länsstyrelsen övertar den närmare tillsynen över lotterier san anordnas med stöd av 14 § från polismyndigheten. Ärtdringarrxa beror på att tillståndsplikten enligt 14 § föreslås upphöra. Därigencm upphör polismyndigheten att vara tillståndsmyndighet oda därned också tillsynsmyndighet enligt lotterilagen.

26 § Ändringen är en direkt följd av att tillståndsplikten enligt 14 § ersätts av en registreringsplikt. Ändringen innebär att upplysningsplikten och skyldigheten att tillhandahålla vissa handlingar kvarstår för dessa lotterier.

26 a § som framgår av 6 a § föreslås att endast av lotterinäxuñen typgodlotter och bingobriclcor skall få användas. För att kända förslutna stärka kmtrollen föreslås också en ny paragraf som ger ytterligare att hos en lottillverkare kontrollera lotterinäxrrxdetm möjligheter såväl tillverkningen som lottflödet och lottsatserna.

31 § som att första stycket upphävs, en följd av Ändringen, 14 § slopas, inte att polismyndigheten, cm tillståndsplikten enligt kommer att fatta några beslut i ärenden enlig-t lotterilängre lagen.

i andra och tredje styckena är enbart redaktionella. Ändringarna

8.1.2 Övriga Eárfattrzingsförslag

Scm framgår av avsnitt 7.5.1. anser jag att det skattefria beloppet för penningvinster i lotterier anordnade av sådana sanrranslutxzingar som avss i ll skall höjas till 500 kronor. Ett § lotterilagen förslag till ändring av lagen (1982: 376) cm äcatt på lotterivinster har upprättats i enlighet

Jag har vidare i avsnitt 7.5.2, för sådana sanmanslutningar, att bingoskatten helt slopas såvitt avser andra vinster föreslagit och såvitt avser penningvinster också helt slopas än penningvmster eller reduceras till tre procent. Förslaget till ändring i lagen en sådan skattebefrielse för (1972: 820) cm skatt på spel innebär arzdra vinster och reduktion av áçattesatsen för penningvinster bingospel med penningvinster. Det kan därvid påpekas att enligt ndna förslag till ändringar i lotterilagen (12 §) penningviraster od: andra vinster inte skall kunna för-ekarna samtidig-t.

Förslaget till ändring i lotteriförordningen (1982: 1012) innebär att blir ner differentierad för lotterier som avses i ll § avgiften dels genan att en särskild avgift förslås för bingolotterilagen sätts i relation till insatsen. Dessspel, dels ;nom att avgiften

utom föreslås en särskild registreringsavgift för sådana lotterier san får amrdnas efter registrering enligt 14 § lotterilagen odm en särskild avgift för godkännande av lotter oda bingobrickor samt kmtrollutrustnirg för bingospel med penningvinster.

Ãndringarna i lagen (1987: 443) cm försöcsverksaxrhet med kamunal tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982: 1011) och i förordningen (1984: 248) an skatt på lotterivinster är en följd av att tillståttisplikten enligt 14 § föreslås bli slqaad.

Bilaga 1

Kommittédirektiv EE?

B93

Dir 1987:9

*Folkrörelsernas lotterier

Dir 1987:9

Beslut vid l987-(l2-l9

regerirtgsszimmantriitle

Statsrådet Lönnqvist anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att lägga fram förslag som underliittzrr för lolkrörelsernzi att finansiera sin verksamhet genom lotteri-

er.

Bakgrund trädde i kraft den 1 januari 1983. Till lotterieri Lotterilagen (1982:1011) där :antalet insatser och vinster samt egentlig mening räknas sådana lotterier värdet av vinsterna är bestämda i förväg enligt en uppgjord plan. entellertid inte bara de traditionella lotterierna. Som Lotterilagen reglerar lotteri i samband med i lagens mening anses också hl. a. tips. vadhñllning spel på vissa automater och håisttåivlingzir, roulettspel, kortspel, tiirningssiuel. bingo. luestämittelser innebär att lotteriernzi ställs under en särskild Lagens och kontroll. Tillsynen och kontrollen syftar bl. a. till att offentlig tillsyn för att lueháillningen av lotterierna kommer de intressen till skapa garantier godo som samhället vill gynna. l zillmänltet krävs tillstånd av en myndighet för att ett lotteri skall lä zinordnzis. Tillståindsmyntligheten är samtidigt tillsynsmyndighet med uppgift att utöva kontroll över lotteriverksamheten. Lotterinéimntlen iir den centrala förvaltitingsmyntligheten för lotterifrfrgtur tillstånds- och men också länsstyrelsen oeh polismyndigheten handlägger tillsynsfriigor enligt lotterilagen. Spel pä mekaniska eller elektroniska spelautomater som inte ger spelaren vinst eller vinst bara i form av lrispel pil (automaten. s. k. förströcl-

nagon

sespel. omfattas inte av lotterilzigen. l stället gäller här lagen (1982:636) om anordnande av visst ziutomatspel. (ienom krav pil tillstånd av kommunens

av olämpliga barnsocialnåmnd syftar lagen till att motverka uppkomsten i samband med spel på flipperspel och liknande och ungdomsmiljöer

automatspel. Lotterilagen är. liksom den tidigare gällande lotteriförordningen att behållningen av lotterierna skall (l939z2tl7), uppbyggd kring principen tillfalla ideella åndzimål eller det allmänna. Vissa lotterier får dock anordnas i kommersiellt roulettspel, tärningsspel och syfte. Dit hör bl. a. automatspel. samt olika former av spel och lotterier i samband med offentliga kortspel ttöjestillstâillningar. iir möjligheterna att anordna lotterier med penningpri- Enligt lottcrilagen ser starkt Råittcn att ordna sådana lotterier är i princip begränsade. tillstånd anordnas lotterier med förbehållcn staten. Med stöd av regeringens AB och AB pcnningprisei av de statliga bolagen Svenska Penninglotteriet Detsamma som ordnas av AB lipstjiinst. giiller den totalisatorvzitlhfilhting Trav får också zinviintlats vid roulettspel, och Galopp. Penningvittster och automatspel på fartyg i internationell trafik. kortspel. tiirningsspel fått tillstånd att anordna lotterier med penningvinster i Vidare har banker

syfte att friimjzt sparandet. Vid de lotterier som anordnas av ideella organisationer utgörs vinsterna följaktligen i alhnåinhet av varor eller presentkort på varor. Är det fråga om lotterier som bedrivs i flera låin. s. k. rikslottericr, får dock lotterinåinttttlert medge att vinsterna till en del trtgörs av värdepapper. För vinster i svenskt lotteri skall betalas skatt enligt lagen (1908:376) om som lvestårztv annat ån skatt på lotterivinster. Llndantag görs bl. a. förvinstet kort- och tiimingsspel. Sådana pengar. Lagen galler inte för bingo-, roulett-. spel beskattas i stiillet enligt lagen (1972:820) om skatt på spel. Enligt tas vissa avgifter ut för tillstånd som lotteriförordningen (1982:1012) meddelas enligt lotterilagen. För många av folkrörelsernzt iir inkontster av lotterier och bingo ett viktigt stöd för deras ekonomi. Mot den bakgrunden har vissa åtgårtler vidtagits för att underlätta för folkrörelsernzt att förstärka sin ekonomi genom lotterier. hänvisa till att varulotteriernzt har befriats från skatt .lag kan som exempel från den l januari 1986. Folkrörelsernzi har dock fått allt svårare att hävda sig Mot på lotterimztrknaden. De statliga spelen tar allt större marknadsandelar. den luakgrunden iir det angeläget att det undersöks pa vad siitt förutsåittningarna för folkrörelsernas lotterier kan förbättras. Efter att ha ytterligare samrått med statsrådet .lOlNlllSSOIl och chefen för eivildcpztrtementct förordar utredare tillkallas for att genomföra en sådan utredjag att en siirskild ning.

Uppdraget för folkrörelserna att Utredaren bör lagga fram förslag som underlättar förstärka sin ekonomi olika slag av lotterier, bl. a. bingo. genom som utredaren särskilt bör Jag vill i det följande peka på några frågor undersöka och belysa som grund för sina överväganden och förslag.

för folkrörelsernzt att förbättra sin ekonomi kan vara Ett sätt att underlätta dem att anordna lotterier med vinster i form av att i ökad utsträckning tillåta Vad gåiller den speciella spelformen bingo bör också frågan om värdepapper. med maximerade vinstbelopp undersökas. penningvinster bör utredaren skall kunna l detta sammanhang pröva hur skattekontrollen

ske. l986 redovisade företrädare för Vid en uppvaktning den 22 oktober folkrörelsernzt vissa krav och (insketttftl. Bl. a. framfördes (Sitskemål om en

Jag är beredd att tillmötesgå utredning om ett folkrörelseiigt myntspelluolztg. Utredaren bör följaktligen underframställningen om en sådan utredning. att med ensamrätt förbehålla folkrörelserna vissa spelforsöka möjligheten

mer. att belysa effekterna av att folkrörelsernzt Det bör ;inkommit på utredaren tillförsiikrzts en sftdztn ensamrätt samt att redovisa ett eller flera förslag till i

detta skulle kunna ske. De för- och nackdelar som kan vara vilken form andra bör därvid anges. Ett förknippade med den ena eller lösningen diir folkrörelscrna har stort inflytande kan vara en lösning som spelföretztg bör tas till vara erfarenheterna av den bör (ivervâigzis. l utredningsarbetet din* har

som tilliinipas i Finland. Penningautom;ttföreningen

ordning ensamriittett till allt ziutotnatspel. fasta bcloppsgråinser för insatser [Jtretlaren bör vidare se över lotterilagens Lltredareit bör. om oeh vinster oeh undersöka effekterna av dessa gränser.

han finner det befogat. liimna Rirslztg till nya sådana gränser. bör också ingå att utvärdera nuvarande regler för l utredarens uppdrag och tilliunpningen av dessa. Därvid bör bl. a. grunderna för tillståndsgivning studeras. I detta sammanhang tillstiindsgivningen när det gäller bingospel bör beaktas intresset av att omfattningen av en förenings ungdomsverksam- Utredaren bör vidare undersöka het iir vägledande vid tillstandsprövningen. vilka förenklingar som kan genomñirasziv bl. a. reglerna för tillståndsgivning

kan förenas med kravet på en effektiv kontroll och hur såidanzi förenklingar

över Iotterierna. att utreda oeh redovisa effekterna av Utredaren lvtör vara otörhiiidratl än dem nu har angett som kan påverka också andra åitgåirtler jag

folkrörelsernas ställning pa lotterimarknatlen. för att Inom jtrstitiedepztrtementet har det nyligen páibörjztts ett arbete

erfarenheterna av om anordnande av visst automatspel. belysa lagen

Utredaren bör detta arbete. Utredaren bör också samråda med följa folkrörelseutredningen (C 1986:01). bör bedrivas Förslag bör redovisas före den Utredningsarbetet skyndsamt. För utredaren direktiv 1984:5) till 1 juli 1987. gäller regeringens (Dir. kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens samtliga Utredaren skall därvid analysera och redovisa effekterna på inriktning. statsbudgeten av sina förslag.

Hemställan

Med till vad jag nu har ;infört hemställer jag att regeringen hänvisning bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om lotterier m. m. att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppgift att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom olika slag av lotterier. bl. a. bingo. sekreterare och annat biträde åt den att besluta om sakkunniga. experter. . särskilde utredaren. Vidare hemställer beslutar att kostnaderna skall belasta jag att regeringen nionde Iruvudtitclns kommittéanslag.

Beslut

ansluter Övcrvägztnden och bifaller hans Regeringen sig till förcdrzlgzintlcns hemställan. (Jordbruksdepartementet)

Bilaga 2

mo,... 00m m8 än v:

UHMUOH_ and?

m m 2 i 3

Nää w mäm ämm mÃm iom Q2 amd..

§0 mom mmm

3A omm mom

amg?

mmämâbámümøwøaøm

955m

.H H m m m

§32

H

mmm oom omv m8

omcam

m:

moi.

.nøåøxm

H A H .n

ä

mumzmåwåâumâb

umiøuuoa

wo.mm+

mmm omv :mo .com .68

Lrum

samman?

.n

w QS Q2 im: 0.3. Qom a??

mmmTmSH

zoo

oem 5.0 dum 30 Hmm

Ninaw 3.0.?

m m n m 0A

UZHZHPWQÖ

Hmmxmwüaåøm

aommouou

mmm mmm

maxi

ån m3 m?

55 mmåuxö

A m m m

m3 mä m2 omm m8

mo| 58+

ä .n a A

.Fa omm m5 o?

OHHHCBW

02 En? ouå A m m .v amd?

55%

H

:samman uwüwuuøa

Em :m Em o? emo

H a a an?

coHåmem

.ä

.DE

w

åsmm

?gang m8: m8... §0; mmmü 803

. _ . w u . m W Mim

Bilaga 3

A

umauwuuoa

uwquwuøoa

nmcwccwm

uHSoev

omcqm så

mmñzö . §08

nu 3

| u \

n.

o.

n.

69.mp3

u. E . o

k||||I|i||||k|

.G ä

mcñmxowxøu:

u o.

. 1 2.

mmcnêowammm

:møaâcümuuou

Amicdnwuwêummamug.

2.

nade.

q

wo

u..

2.5 oem 08 .Sa .på con oc.. 8a

Q n n n n _ _

m5...

Bilaga 4

Under utredningens gång har kontakter tagits med följande nyrxiigheter, organisationer m.m.

l. Myndiçreter

Civildepartementet: Utredningen stödet till barn- och ungdorrsförenjngarna

Civildepartarentet: Arbetsutskottet för referensgrupperz för folkrörelsefrågor

Justitiedepartementet: Angående enkät rörande lagen om anordnande av visst automatspel

Utbildningsdepartementet: Utredningen angående viss lotteriverksanhet i närradio

Länsstyrelsen i Stockholm län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Stockholm; socialförvaltning Göteborgs socialförvaltning

2. Folkrörelser

IOGT-NIO-rörelsen svenska röda korset Sveriges riksidmttsförbtmd Föreningsrepresentanter i Stockholm och Göteborg

Eblkrörelsernas arbetsgrupp i lotterifrågor (FGAL)

Folkrörelsemas lotteri- och bingoorgarxisaüm (FOLBO)

3. Iot

A-lotteriema Moderaternas rikslotteri Centerns rikslotteri 70 lotteri- odx bingoförestârxiare

4. Serviceföretag man. inan hing- odm lotterianrådet

Lotterioentraler: AB bingoarraxxgörers Centralorganisation (SVEBIOO) Sveriges Sveriges tivoliägarförening Sveriges lottillverkares branschorganisation Sveriges autonatägares riksförbund Cherry/företagen Bally Scandinavia AB Knutssonbolagen AB Esselte leda PRIAB AB Finska penningautotxtatförenjngen Danish erxtertaixzing and production agency (DEPA) Bergxuaxm autonaten, Tyskland

5. Statliga spelbolag m.m.

AB Tipstjärmst Svenska Penninglotteriet AB AB Trav och Galopp (Am)

6. spelldcalnmplâtare

Reso Hotels AB Scandic Hotel AB SARA I-btels AB Sveriges l-btell- och Restaurangförbtznd

Statens 1987

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Otillbörlig efterbilming. Ju. S0. Högskolans jonmalistutbildniug. U.

N.” Dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet 51. Ljud och bild för eftervärlden. U.

m.m. Ju. 52. Folkrörclsemas lotterier och spel. Jo. Långtidsutredningen 87. Fx. En ny kyrkolag m. m. Del l. C. En ny kyrkolag m. m. Del 2. C.

öwwsøwew

Folkstyrclscns villkor. Ju. Barnets rätt. Ju. Svenska ibrsvarsindustrins utlandsverksamhet. UD. Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. Fo. Indrivningslag m.m. Fi. Skydd för det väntade barnet. Ju. __ Legitimation för vissa kiropraktorer. S. Översyn avrättegngsbalken 3.Ju. Mordet påOlof Palme. Ju. Miljöskadefond. ME. Begxavningslag. C. Fmnchising. Ju.

§SB§$§?5$5§5§3§wr

Internationella familjerättsfrágor. Ju. Varannan damernas. A. Läkemedel ochhälsa. S. Äldreomsorg i utveckling. S. Missbrukama Socialtjänsten och Tvånget. S. Medicinteknisk säkerhet. S. Produktsäkerhetslag. Fi. Ökat kommunalt väghállningsaxisvar. K. Enskilda vägar. K. Skeppslega till utlänning. Tillstånd, dispenser. flagçkiftø. K. Bistånd för bättre ntiljö i u-land. UD. Stöd till näringslivet. Ft. Fel i fastighet. Ju.

3$§?$$$

Integritetsskyddct i iufumiationssamhållet 4. Ju. Hit en bättre miljö. ME. Ju mer vi är tillsammans. Del 1. C. Ju mer vi är tillsammans. F pclsnmling. Del 2.C. 3 Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt mrslag. Del 3. C. 3 För en bättre miljö. Miljövårdsfatniljen. Myndigheter och författningar. ME. Stödet till barn- och ungdomsföreningar. C. Arkiv för individ ochmiljö. U. Studiemedel. U. åäåä Datorisering av tullcns export- och importrutincr. Fi

Fasta Öresundsförbindelser. x.

AJ- .Nr- Miljökonsekvenser av fasta Öresundsförbindelser.

K

Snabbare körkonsingxipanden m.m. K.

Livsmedelspriser och livsmedelskvalitct. Jo. . Översyn av mcrvärdcskattcn. Del XI. Fi. Översyn av rättegångsbalken 4. Ju. . skäliga lokalhyror ochtrygghet i besiktningen. Bo. . Ett nytt plan- och bostadsverk. Bo. . Sverigeinfomtationm och vissa publikationer. UD.

i

utredninåarVl9S7

Statens

offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Olillbörlig efterbildning. [1] Livsmedelspriser och livsmedelskvalitct. [44] Dödsboägandc och samägande av jordbruksfastighet Folkrörelser-nas lotterier och spel. [52] m.m. [2] Full: tyrclsens villkor. [6] Arbetsmarknadsdepartementet Barnets rätt. [7] Varannan damernas. [19] Skydd m: det väntade barnet. [11] Översyn av rättegångsbalken 3. [13] Mordet på Olof Palme. [14] Bostadsdepartementet [17] skäliga loknlhyror och trygghet i besittningen. [47] Franchising. Internationella familjerättsfrágor. [l 8] Ett nytt plan- och bostadsverk. [48 ] Fel ifastighct. [30] Integritetsskyddet i informationssamhället 4. [31] Civildepartementet Översyn av rättegångsbalken 4. [46] En ny kyrkolag m. m. Del 1.[4] En ny kyrkolag m. m. Del 2. [5] Utrikesdepartementet Begravningslag. [16] Svenska försvarsindustrins utlandsvcrksamhct. [8] Ju mer vi är tillsammans. Del l. [33] Ju mer vi är tillsammans. Excmpclsamlingbel 2. [34] Bistånd för bättre miljö i u-Iand. [28] och vissa publikationer. [49] Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt Sverigeirtfomtationen förslag. Del 3. [35] Stödet till bam- och ungdomsfömningar. [37] Försvarsdepartementet Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. [9] Miljö- och Energidepartementet Miljöskadefond. [15] Socialdepartementet För en bättre miljö. [32] Lcgitimation för vissa kiropraktorer. [12] För en bättre miljö. Mil jövårdsfamiljen. Myndigheter Läkemedel och hälsa. [20] och författningar. [36] Äldreomsorg i utveckling. [21] Missbrukama Socialtjänsten och Tvånget. [22] Medicinteknisk säkerhet. [23]

Kommunikationsdepartementet Ökat kommunalt väghållningsartsvar. [25] Enskilda vägar. [26] Skeppslega till utlänning. Tillstånd. dispenser. llaggskifte. [27] Fasta Öresundsförbindelser. [4 l] Miljökonsekvenser av fasta Öresundsiörbindelser. [42] Snabbare körkortsingripanden m.m. (431.

Finansdepartementet ungtidsutredningen 87. [3] lndrivningslag m.m. [10] Produktsäkerhetslag. [24] Stöd till nliñngslivet. [29] Datorisering av tullens export- och importrutiner. [40] Översyn av mcnrärdeskattcn. Del X1. [45]

Utbildningsdepartementet

Arkiv för individ och miljö. (331

Studiemedel. [39] sne m.

Högskolans joumalismtbildniiig. [so]

Ljud och bild för eftervärlden. [51] 1987-11- 82

3TOCKHOLM

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10055-X ISSN O375-250X