Frikommunförsöket : en rapport om försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse : [delbetänkande]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens

offentliga utredningar

1 98 8:26

$39} gg g] Civildepartementet

Frikommunförsöket

En rapport om försöksverksamheten med , ökad kommunal

självstyrelse

Svtat-kommunberedningen

Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 Infonnationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till rernissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - l2°° (externt och internt) 08/7 63 10 05 l2°° - 16°° (endast internt)

ISBN 91-38-l0167-X ISSN 037 5-250X Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Statsrådet och chefen

för

civildepartementet

Stat-kommunberedningen föreslog i februari 1984 att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skulle genomföras. Beredningens till förslag låg grund för regeringens och riksdagens beslut under våren 1984 om det s. k. frikommunförsöket.

Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet bedrivs i nio kommuner och tre landsting. Försökskommunerna har bl. a. getts att möjlighet göra avsteg från statlig reglering för att kunna pröva nya i den kommunala vägar verksamheten. Försöket är avsett att under en pågå fyraårsperiod och att efter till utvärdering ligga grund för mera generella om När det överväganden förändringar. gäller möjligheten att pröva en friare kommunal nämndorganisation har riksdagen i mars 1988 beslutat att frikommunförsöket i denna del skall med tre år och förlängas utvidgas till fler kommuner.

Stat-kommunberedningen har

regeringens uppdrag att svara för frikommunforsöket. Vi har olika fortlöpande på sätt informerat regeringen och om försöksverkriksdagen samhetens utveckling. I den här lämnar vi en rapporten samlad redovisning. till Regeringens ställningstaganden frikommunernas behandlas for

förändringsförslag område

område. Vi gör också en av vunna erfarenuppsummering heter och lägger mot den bakgrunden om den fortforslag satta försöksverksamhetens inriktning.

Stockholm i april 1988

På

stat-kommunberedningens vägnar

Jan Nygren Ordförande

Innehåll Sid.

Allmän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

bakgrund 7

Från idé till beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Ett sätt att pröva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 nya vägar Lokal förankring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Uppföljning och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . utvärdering 11

Försöksverksamheten sjösätts och tar

form . . . . . . . 12

Ett brett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 engagemang Många önskemål från frikommunerna . . . . . . . . . . . . . . 13 Regeringen i huvudsak positiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ett par hundra försök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Frikommunförsöket område för område . . . . . . . . . . 18

Den kommunala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 organisationen Plan- och byggområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Bostadssektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Utbildningsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Kommunikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Miljöskydd och naturvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Hälso- och sjukvård, social omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Arbetsmarknadspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Frikommunfrågor i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 övrigt

Riksdagsbeslut om utvidgad försöksverksamhet . . 47

Friare nämndorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Fortsatt kommunallagsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 48 Samråd med brukarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Ökad målstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Frikommunförsök iNorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Nordiskt frikommunförsök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Den fortsatta försöksverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . 56

Försöksperioden bör förlängas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Antalet frikommuner bör utökas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Försöksverksamhetens innehåll bör vidgas . . . . . . . . . 58 Arbetssätt och utvärdering bör ses över . . . . . . . . . . . . . 68

Bilagor

1. Karta med frikommunerna och frilandstingen . . . . 65 2. Lag om en friare kommunal nämndorganisation . . 66 3. över ställningstaganden till frikommu- Förteckning nernas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 förändringsförslag 4. sammansättning . . . . . 86 Stat-kommunberedningens 5. till stat-kommunberedningen . . . . 88 Tilläggsdirektiv 6. Källor och litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Allmän

bakgrund

Kommunerna och landstingen har ansvar för viktiga samhällsuppgifter. En femtedel av vårt lands resurser används för kommunala angelägenheter. Mer än en miljon är kommun- eller landstingsanställda och som förtroendevalda är över 70 000 Ett personer engagerade. förnyelsearbete om den offentliga sektorn handlar därför i hög grad om den kommunala verksamhetens utveckling.

Samspelet mellan stat och kommun intar en central plats när förändringar i samhällsförvaltningen Olika övervägs. metoder har under årens lopp använts för att förenkla relationerna mellan statlig och kommunal verksamhet. Det vanliga tillvägagångssättet har varit att utredgenom ningsarbete finna generella lösningar. När civildepartementet bildades 1982 gällde det att finna nya arbetssätt. Frikommunforsöket kom då in i bilden.

Från idé till beslut

Idén om en försöksverksamhet med frikommuner togs från regeringshåll upp första gången i ett anförande av civilminister Bo Holmberg den 5 oktober 1983. Vid en statlig verksledningskonferens framhöll han att kommunsektorn är ett viktigt område i arbetet med att reformera den offentliga sektorn. Den långtgående statliga regelstyrningen av kommuner och landsting borde civilmienligt nistern kunna begränsas.

Frikommunidén togs under hösten 1983 också upp i riksdagen. På en fråga om Kalmar som ”byråkratisk frizon gav civilministern följande svar:

Det är enligt min mening angeläget att vi så snabbt som möjligt kan nå fram till resultat. Regeringen överväger därför att under vårriksdagen lägga fram en proposition om försöksverksamhet med minskad statlig reglering av kommunal verksamhet. Avsikten är att regeringen skall kunna ge kommunerna dispens från en del statliga regler. Genom att pröva nya och obyråkratiska former för samverkan mellan stat och kommun hoppas jag att de kommunala organen skall kunna söka sig fram till lösningar som bäst svarar mot lokala behov och förutsättningar.

Ett underlag för regeringens förslag om försöksverksamheten kommer att utarbetas av stat-kommunberedningen. Frågan om hur de medverkande kommunerna skall utses kommer att behandlas av beredningen.”

Ett intensivt inleddes därmed i statutredningsarbete kommunberedningen. I februari 1984 kunde vi redovisa ett förslag till försök med ökad kommunal självstyrelse. Detta vann regeringens gillande varför en proposition kunde avlämnas till riksdagen en månad senare. Den 1 1984 riksdagen de riktlinjer för en försöksjuni godkände verksamhet med ökad kommunal självstyrelse som redovisats i propositionen. Riksdagen antog också en lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation och gav regeringen bemyndigande att göra avsteg från s. k. riksdagsbundna författningar. Strax efter riksdagsbeslutet utsågs frikommunerna* och stat-kommunbefick regeringens uppdrag att svara för förredningen söksverksamhetens genomförande. Frikommunförsöket var i full gång. En idé hade på nâgra månader därigenom lett till riksdagsbeslut.

*

Ale, Bräcke, Gnosjö, Haninge, Helsingborgs, Sandvikens, Tyresö,

och Orebro kommuner samt Göteborgs och Bohus, Jämtlands Varbergs och Orebro läns landsting.

Ett sätt att pröva nya Vägar

I vårt betänkande om frikommunförsöket konstaterar vi att behovet av och kontroll statlig tillsyn övervägts vid olika tillfällen. Genom sektorsvisa studier har problemen inventerats och forslag genomförts främst med till hänsyn den berörda sektorns behov och

förutsättningar. Vår slut-

sats är att ett reformarbete med denna möter inriktning tvekan från ansvariga samhällsorgan just därför att de förändrade inte

förutsättningarna prövats i praktiken.

Den sektorns offentliga problem kräver att nya former prövas för omprioritering och av förnyelse samhällsorganisationen. När det gäller den kommunala verksamheten är det att

väsentligt skapa bättre förutsättningar for kom-

muner och landsting att sina beslut och anpassa åtgärder till de lokala förhållandena. I vårt betänkande framhåller vi att en den

begränsning av statliga regleringen kan öka

de enskilda människornas och inflytande medverka till att samhällsresurserna kan utnyttjas ett effektivare på sätt. En försöksverksamhet med denna anser vi därinriktning för angelägen. Särskilda former för fältförsök kan enligt vår underlätta for mening ett mera intensivt förändringsarbete av såväl samhällsverksamhetens innehåll som former.

Möjligheter

Det grundläggande syftet med frikommunförsöket är att pröva möjligheten att avsevärt öka den kommunala självstyrelsen. I första hand skall försöksverksamheten vara inriktad på regler om kommunernas organisation och uppgifter. Frågor som tas upp skall alltså ligga inom den kommunala sfären - det skall handla om kommunal verk-

samhet och statens förhållande till denna. Det finns dock inget hinder mot att inom områden där kommuner och

är ta frågor om att ta över landsting engagerade upp uppgifter som idag ligger på statliga organ.

Förutom rena dvs. frågor om avsteg från dispensfrågor kan försöksverksamheten gälla möjlighestatliga regler ten att hitta former för samarbete mellan statliga och nya kommunala samt mellan kommuner och landsting. organ

Begränsningar

har när det Försöksverksamheten uttryckligen begränsats för vitala samhällsintressen. En grundläggäller skyddet är den som följer av att regering och gande begränsning även måste ha möjlighet att riksdag fortsättningsvis genomföra en för landet som helhet, t. ex. vad gäller politik standard och rättvist fördelad samhällsservice. likvärdig för medborgarna. Det Andra begränsningar gäller skyddet kan sålunda inte bli om att undanröja sådan statlig fråga som ett för medborgarnas liv och reglering utgör skydd utsatta eller Det kan hälsa och för särskilt svaga grupper. inte heller bli om att ta bort de bestämmelser som fråga har kommit till för att de enskildas rättssäkergarantera het. Det kan till insyn i offentlig verkgälla möjligheten och att anföra besvär över samhällsorga-

samhet rätten nens beslut. Over huvud taget bör grundläggande frågor

om kommunernas och landstingens förhållande till enskilda kommunmedlemmar inte tas upp inom ramen för för- De enskilda medborgarna skall inte söksverksamheten. komma i ett sämre än andra. De frågor som rättsligt läge i försöksverksamheten får vidare inte öka de statliprövas ga kostnaderna.

som dessa starkt betonas i propositio- Samtidigt gränser nen framhåller civilministern att de uppdragna gränserna för Verksamheten inte skall uppfattas så att de utgör hinoch behovet av och der för en djärv nydanande syn på formerna för Just det faktum att det är statlig styrning.

fråga om en försöksverksamhet som och utvärderas följs från statens sida gör att man bör en relativt acceptera långtgående frihet för försökskommunerna.

Lokal

förankring

En viktig för utgångspunkt försöksverksamheten är att frikommunerna själva hos skall behov regeringen anmäla och önskemål om förändringar. En sådan har uppläggning bedömts vara av stor för att kunna betydelse skapa ett brett engagemang i berörda kommuner och landsting. Detta är en synpunkt som särskilt underströks vid riksdagsbehandlingen.

och

Uppföljning utvärdering

Stat-kommunberedningen har regeringens att

uppdrag svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och En följs upp. viktig uppgift är att hålla fortlöpande kontakt med försökskommunerna och olika sätt bistå dem. Vi skall på också yttra oss över och bereda försökskommunernas om förframställningar ändringar. I vårt uppdrag ingår vidare att svara för en systematisk och allsidig utvärdering.

Försöksverksamheten sjösätts

och tar form

Försöksverksamheten med frikommuner är ett nytt sätt att arbeta med samhällsförändringar. I stället för att utreda fram till lösningar det här att sig slutliga gäller genom försök vinna erfarenheter innan generella beslut fattas. har mötts med förväntningar och De nya tankegångarna Beslutet i fattades under

rönt uppmärksamhet. riksdagen

bred och ett stort antal kommuner och politisk enighet uttalade intresse för att vara med. En intensiv landsting debatt inleddes om den kommunala självstyrelsens ställning och det statliga regelsystemets utformning.

Frikommunförsöket är också unikt att de fortlögenom kontakterna sker direkt mellan regeringskansliet pande och de enskilda kommunerna. På detta sätt har synpunkoch lokal nivå kunnat föras vidater förändringsförslag på re till och riksdag. Vid planeringen av försöket regering och under arbetets har det varit väsentligt att bygga gång en förtroendefull samverkan med frikommunerna. upp

Ett brett engagemang

Under har en nära samverkan ägt rum försöksperioden mellan och frikommunerna. I stat-kommunberedningen det inledande skedet besökte representanter för beredalla berörda kommuner och landsting varvid förningen söksverksamhetens diskuterades. Vid olika uppläggning

tillfällen har seminarier och konferenser för arrangerats att byta erfarenheter om frikommunförsökets utveckling. Sådana överläggningar har rum ägt på civildepartemen-

tet, i Örebro, Sandviken och kommuner

Tyresö samt i Jämtlands läns landsting. Särskilda informationsinsatser görs genom tidskriften Förnya Lokalt och informationsbladet Frikommunnytt.

Ett stort antal personer är engagerade i frikommunförsöket. Förtroendevalda i och nämnder har fullmäktige avsatt mycket tid och många tjänstemän har avdelats för arbetet med att utforma till framställningar regeringen. Organisatoriskt har detta kommit till uttryck att genom särskilda kontaktpersoner utsetts i berörda kommuner och inom landsting, regeringskansliet och vid statliga myndigheter. Fortlöpande kontakter sker också med kommunförbunden och fackliga organisationer.

De statliga har olika myndigheterna engagerats på sätt. Ett den 19 till regeringsuppdrag gavs juni 1985 statens planverk att lämna särskild om

rådgivning byggnadslag-

stiftningens tillämpning. De nio berörda länsstyrelserna fick den 12 1985 september regeringens uppdrag att medverka i försöksverksamheten. När det gäller utvärderingen av frikommunförsöket medverkar Göteborgs universitet, riksrevisionsverket, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.

önskemål frikommunerna

Många från

När startskottet gått för frikommunförsöket i 1984 juni inleddes ett omfattande och inventerings- utredningsarbete på lokal nivå. Avsikten var att frikommunernas önskemål skulle föreligga redan under hösten 1984. Detta visade sig vara alltför optimistiskt. Den stora mängden for-

ändringsförslag kom i stället in till regeringskansliet under våren och sommaren 1985.

Aktiviteten när det antalet har varit olika i gäller förslag frikommunerna. Mer än en tredjedel av de aktualiserade kommer från Haninge och Örebro kommuner. frågorna Antalet förslag från landstingen är lägre än för merparten av kommunerna. till detta är sannolikt att Förklaringen den helt dominerande verksamheten i landstingen, hälsooch av en ramlag som sjukvården, regleras tämligen ny ett stort mått av frihet. Även inom andra ger landstingen landstingsområden har nya lagar antagits som öppnar nya for att själva arbetsformer och vägar landstingen avgöra de oliorganisation. Förändringsforslagens fördelning på ka frikommunerna framgår av den följande sammanställningen.

Antal förändringsförslag från frikommunerna

32 Gnosjö 46 Haninge Helsingborg 23 Sandviken 1 1 16 Tyresö Varberg 8 Örebro 5 1

Landsting Jämtlands läns 18 och Bohus läns 15 Göteborgs Örebro läns 16

Summa 284

Frikommunernas ansökningar är av skiftande omfatt-

I fall har en genomgång orts av hela det

ning. några

kommunala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa

begränsade frågor tagits upp. Sammanlagt har cirka 280

olika förslag om dispenser och andra förts åtgärder fram. Av dessa gäller nästan två områdena tredjedelar planering och samt skola och arbetsmarknad. bebyggelse Frikommunernas förändringsönskemål fördelade på olika ämnesområden redovisas i den tabellen. följande

Frikommunernas förslag fördelade på verksamheter

Verksamhet Antal

Kommunallagsfrågor 13 Plan- och byggområdet 64 Bostadssektorn 1 1 Skolfrågor 72 Kommunikationer 17 Miljöskydd och naturvård m. m. 25 Hälso- och sjukvård, social omsorg m. m. 39 Arbetsmarknadsfrâgor 32 Övriga frikommunförslag 1 1 Summa 284

i huvudsak

Regeringen positiv

Frikommunernas har

förändringsönskemål behandlats av stat-kommunberedningen. I yttranden till regeringen har

vi i stor ställt oss bakom utsträckning kommunernas och landstingens förslag. Detta har lett till att dispensönskemål tillgodosetts helt, i huvusak eller delvis. I vissa fall har lämnats dispens från en forfattningsbestämmelse eller annan åtgärd vidtagits som att möjliggör frågan prövas i försöksverksamheten.

En annan form av positivt beslut är att

förändringsönske-

målet genomförs generellt för hela landet utan föregående försök. För vissa frågor att klargörs några formella hinder inte i

föreligger dag för en förändring.

För den enskilda försökskommunen innebär förändrings-

att man i utöver de egna frågorna får

paketet regel att också förändringsförslag som aktualimöjlighet pröva I vissa fall har förserats av de övriga frikommunerna. för en kommun eller ett söksprojekt möjligorts speciellt landsting.

En del framförda förändringsförslag ryms dock inte inom försöksverksamhetens ram och kan därför inte tillgodoses. Det här som bedömts leda till ökade kostnagäller förslag eller få effekter när det gäller der för staten negativa rättssäkerheten. Omfattande huvudmannaskapsförändhar heller inte bedömts vara att i ringar lämpliga pröva frikommunförsöket. som avstyrkts är Exempel på frågor i besvärsrätten i vissa naturvårdsärenden samt ändringar i rätten att bestämma i frågor om transport av farligt gods. Andra förändringar i ansvarsfördelningen exempel gäller för samt för fastighetsregistrearbetsmarknadspolitiken ring och fastighetsbildning.

de 284 framförda har mer än

Av förändringsönskemålen

en tillgodosetts beslut om försöksverktredjedel genom 40-tal fall har vi att förslagen kan samhet. I ett klargjort i Därtill komgenomföras utan ändringar statliga regler. att vissa fått sin lösning helt, i mer frikommunfrågor huvudsak eller delvis åtgärder. Sammangenom generella frikommunerna haft med tre taget har således framgång av sina önskemål. fjärdedelar

En till att en fjärdedel av frikommunförslagen förklaring behandlats i samband med åtgärder är att frigenerella kommunerna frågor som varit aktuella i statliga tagit upp Den stora mängden förändringsutredningssammanhang. och var sålunda redan före-

förslag på plan- byggområdet

mål för beredning inför en ny lagstiftning. Detsamma gällde olika önskemål beträffande omsorger om psykiskt ut- Avsikten från frikommunernas sida var vecklingsstörda.

här att bedriva försök fram till dess den

generella lagen

trädde i kraft.

Frikommunförslag som tillgodosetts genom försöksverksamhet eller generella åtgärder

Åtgärd Antal Procent

Tillgodosetts genom beslut om försöksverksamhet 99 Framförda förslag som kan genomföras utan ändring av regler 43 76 Tillgodosetts helt, i huvudsak eller delvis

Ett par hundra försök

De möjligheter till försök som med öppnats tillämpas något undantag av en eller flera frikommuner. Ofta är det flertalet frikommuner som

utnyttjar försöksmöjligheter-

na. Mer än hälften av alla försök bedrivs möjliga sålunda i samtliga frikommuner. Detta innebär att den enskilda kommunen i stor utsträckning prövar förändringar som grundar sig på förslag från annan försökskommun. Härigenom kommer en fråga att prövas i olika av komtyper muner. för att få fram Underlaget erfarenheter och dra generella slutsatser blir detta sätt på betydligt bredare. Om man ser till de olika områdena de flesta pågår försöken inom skolsektorn. För frikommunförsöket i sin helhet rör det om ett par hundra sig pågående försök.

2 Frikommunförsök 1 7

Frikommunförsöket

område för område

berör de flesta

Frikommunernas förändringsönskemål

I det lämnas en överkommunala verksamheter. följande område för område av de åtgärder som siktlig redovisning sida. I första vidtagits från regeringens och riksdagens hand behandlas frikommunförslag som tillgodosetts geoch Vidare nom försöksverksamhet generella åtgärder. från frikommunerna som kan genomföras redovisas frågor i En heltäckande förteckutan ändringar statliga regler. till de framförda för-

ning över orda ställningstaganden

redovisas i bilaga till rapporten. slagen

Den kommunala organisationen

den friheten för kom-

Frågan om att öka organisatoriska

var aktuell redan när frikommunför-

muner och landsting

Onskemål fanns om från bestämsöket startades. dispens nämnder. Avsikten var att skapa

melser om obligatoriska

som var lokala förhål-

en nämndorganisation anpassadtill

landen och till en decentraliserad förvaltningsorganisation. Vi därför att en lag om försöksverksamhet föreslog med en friare kommunal nämndorganisation (frikommunskulle finnas redan i inledningen av frikommunförlagen) anslöt detta. söket. Regeringen och riksdagen sig till

Nämnder blir frivilliga

Frikommunlagen ger frikommunerna en nästan fullständig frihet att organisera de centrala nämnderna. Endast

kommunstyrelsen, förvaltningsutskottet, Valnämnden och i förekommande fall är folkhögskolestyrelse obligatoriska. I övrigt har frikommunerna rätt att lägga uppgifter som ankommer på en central nämnd en eller flera andra på nämnder. Detta innebär att har från kravet

avsteg orts

på att ha en särskild socialnämnd, och miljö- hälsoskyddsnämnd, byggnadsnämnd och skolstyrelse. Dessa obligatoriska nämnder har alltså fakultativa gjorts för frikommunerna.

Att en specialreglerad nämnds kan fördelas uppgifter på flera nämnder innebär också från om avsteg principen kommunen som odelad forvaltningsenhet. har Härigenom det t. ex. gjorts möjligt att samordna som rör uppgifter förskolan med uppgifter som rör grundskolan.

Kommundelsnämnd får fler

uppgifter

Även i om lokala har frikommunerna fråga organ genom frikommunlagen fått ökad organisationsfrihet. Det har således öppnats att inrätta möjlighet institutionsstyrelser inom det området. Vidare kan specialreglerade uppgifter lämnas till lokala organ även om inte är uppgiften begränsad till kommundelen. Frikommunerna har också genom den särskilda

frikommunförordning som gäller på skolom-

rådet getts möjlighet att låta lokala organ handlägga uppgifter som avser statligt reglerade tjänster, huvudsakligen lärar- och skolledartjänster.

Den ökade frihet som getts frikommunerna i fråga om lokala organ har utnyttjats i ganska begränsad omfatt-

ning. Möjligheten att handlägga frågor om

statligt reglerade tjänster har dock av tagits upp samtliga frikommuner som har en decentraliserad nämndorganisation.

Byutvecklingsgrupper kan inrättas

Under frikommunförsökets gång har ytterligare önskemål om som gäller nämndorganisationen förts förändringar fram. Dessa önskemål har i tillgodosetts genom tillägg frikommunlagen. Den ena av dessa förändringar innebär att frikommunerna får inrätta särskilda organ för att ta hand om viss förvaltning och verkställighet under ett lokalt t. ex. för en eller ett bostadsområde. Den organ, by möjligheten utnyttjas av Bräcke komnya organisatoriska mun som inrättat byutvecklingsgrupper.

Delegation förenklas

Ett annat frikommunförslag reglerna om anmälan gäller av Frikommunerna har här getts möjdelegationsbeslut. från kravet att beslut som har lighet att göra avsteg på fattats med stöd av från en nämnd skall anmädelegering till Nämnden får besluta i vilken utlas nämnden. själv sträckning anmälan skall ske. Denna möjlighet tillämpas av Ale, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner.

iAle, Bräcke och

Förändrad ndmndorganisation

Sandviken

har att för- Tre av frikommunerna utnyttjat möjligheten den centrala Det gäller Ale, ändra nämndorganisationen. och Sandviken vilka har den Bräcke samtliga anpassat centrala till en decentraliserad förvaltning organisationen med heltäckande kommundelsnämnder. geografiskt

den i kraft den 1 januari I Ale trädde nya organisationen 1986. Under kommunstyrelsen finns tre facknämnder, tekniska nämnden, och miljönämnden nämligen byggsamt arbetsmarknads-, rehabiliterings- och utbildnings- Inom har en särskild barnnämnden. kommunstyrelsen

och inrättats.

ungdomsdelegation Följande figur illustrerar den politiska organisationen i kommunen.

Kommunfullmäktige Valnämnd Byggnads- I och miljönämnd Kommunstyrelse Arbetsmark- Arbetsutskott _ nads-, rehabi- Barn- och ungdomsdelegation literings- och

Teknisk I utbildnings-

namnd namnd Fem kommundelsnämnder

De långa avstånden inom Bräcke att den traditionella

gör kommunala organisationen med ett antal centrala facknämnder och inte kommunen

förvaltningar passar sär-

skilt bra. När kommundelsnämnder infördes i hela kom-

munen 1984 Var det att också förändra den cen-

naturligt

trala att och

nämndorganisationen genom slå ihop slopa

vissa facknämnder. Bräcke har också

utnyttjat möjlighe-

ten att inrätta särskilda organ, s. k.

byutvecklingsgrupper, under kommundelsnämnderna. I dag ser organisationen ut på följande sätt.

Kommunfullmäktige .. . .. l Raddningsnamnd Kommunstyrelse Plan- och miljödelegation Valnämnd

Överförmyndamämnd I

Tre kommundelsnämnder

I

Byutvecklingsgrupper

Sandviken har från och med den 1 januari 1986 en organisation med fyra centrala nämnder och åtta kommundelseller som kommunen har valt nämnder områdesstyrelser att kalla de lokala nämnderna. Organisationen ser ut på följande sätt.

Kommunfullmäktige Valnämnd

Byggnads-, miijö- Socialnämnd Kommunstyrelse och häsoskyddsnämnd

Personal- Tekniskt Utbndnings_ utskott Utskott °°h arbets Kultur- och fritidsmarknadsnämnd nämnd Åtta områdesstyrelser

Kallelse till fullmäktige

Ett frikommunförslag har gällt förenkling av kommunalom kallelse till fullmäktiges sammanträden. lagens regler har utan försök en Förslaget tillgodosetts generellt genom i så att kallelse numera kan ske ändring kommunallagen även på annat tillförlitligt sätt än med posten, t. ex. genom bud.

Ökat brukarinflytande

frikommuner har framfört förslag, som skulle öka Några brukarnas i den kommunala Verksamheten. inflytande har i huvudsak tagit sikte att tillskapa sär- Förslagen på skilda brukarstyrelser med representanter för brukarna, t. ex. föräldrarna en och de anställda. Regepå barnstuga, har om i proposiringen tagit upp frågan brukarinflytande

tionen om aktivt folkstyre. Regeringens förslag innebär att nya möjligheter att utveckla brukarinflytandet genom införs i kommunallagen. Delegering delegeringsinstitutet från en nämnd till en anställd får enligt förslaget förenas med villkor om krav på samråd med brukarna och krav på med företrädare for dessa. Som framgår längre enighet fram i rapporten har riksdagen godtagit förslagen.

Lokala folkomröstningar

En frikommun har önskat dispens från kommunallagens regler om lokala folkomröstningar. Förslaget innebär att en minoritet bestående av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter skulle ges rätt att besluta om en undersökning av i en lokal folkomröstning eller liknande opinionsläget förfarande.

Detta förslag har regeringen inte ansett lämpligt att pröva i försöksverksamheten. mening skulle Enligt regeringens ett genomförande av förslaget innebära en förgenerellt av det representativa systemet. svagning

Plan- och

byggområdet

Det statliga regelsystemet inom plan- och byggområdet är omfattande. Det är därför naturligt att frikommunerna framförde förslag till lättnader i byggnadslagstiftningen. En del önskemål fordrade lagändringar för att tillgodoses. Andra däremot var möjliga att genomföra helt eller delvis utan lagändring.

Ny plan- och bygglag

Arbetet med att förenkla reglerna för fysisk planering och av regeringen. En proposition byggande prioriterades

överlämnades till riksdagen redan våren 1985. Genom förslagen i denna tillgodosågs huvuddelen av de kommunala önskemålen. Syftet med de föreslagna förändringarna var att göra det enklare för allmänheten och att ge frikommunerna bättre att lämna service i möjligheter god plan- och byggärenden. Riksdagens behandling av propositionen kom dock att kopplas samman med det aviserade förslaget till ny plan- och bygglag.

Genom den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft den 1 juli 1987, kom de flesta av frikommunernas önskemål att tillgodoses generellt. Den nya lagstiftningen innebär att det statliga regelsystemet förenklas och moderniseras. Ett genomgående drag i reformen är decentralisering av beslutsfattandet. Kommunerna får sålunda själva besluta om och de planer statliga myndigheternas plangranskning har begränsats till statliga och regionala intressen samt säkerhetsfrågor. Reglerna om bygglov har också förenklats. Kommunerna kan numera under vissa förutsättningar i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta att vissa åtgärder får utföras utan bygglov. Detta gäller bl. a. för enklare fritidshus, kolonistugor och liknanoch vis-

de, komplementbyggnader, mindre tillbyggnader

sa ändringar av byggnader. Även tillbyggnader och ändringar av befintliga industribyggnader skall kunna befrias från bygglovsplikt. Bygglovshanteringen har också förenklats genom att ansökningen kan ske muntligen och kraven på ansökningshandlingar gjorts mer flexibla. Möjligheterna att ge tillfälliga bygglov har också utökats. har vidare i om Förenklingar genomförts fråga byggnadsnämndens verksamhet, besiktning m. m.

till statens

Uppdrag planverk

Många av de problem som frikommunerna tagit upp har gällt byggnadslagstiftningens tillämpning. Regeringen beslutade därför 1985 ge statens planverk i uppdrag att i

samverkan med

bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och

länsstyrelsernas organisationsnämnd lämna särskild rådgivning till frikommunerna.

Planverket utarbetade ett program för frikommunförsöket inom och plan- byggområdet. En speciell projektledare anställdes. ”Frikommunarkitekten” besökte kommunerna varvid en

inventering ordes av problem, önskvärda för-

ändringar och praktikfall. I planverkets rapport behandlas frikommunernas till förslag förenklat bygglovsförfarande, rationell

hantering av arbetslokalfrågor, samord-

nad flexiblare

tillståndsgivning, tillämpning av egen-

skapskrav, rationell planfastställelse samt flexiblare krav på kvalitet och

detaljeringsgrad.

I sin redovisar rapport planverket en rad slutsatser av studien. En är att oklarheter om i

tolkningsutrymmet

gällande lagstiftning skapar självpåtagna kommunala regelsystem. En annan är att kommunerna hellre vill ge råd än bygglovbefria för att förhindra och byggfel granntvister. Därigenom kan man också ha kvar uppsikten över miljöns förändring. I de fall flera skall myndigheter besluta är information till den bygglovsökande om ärendets gång och förväntat beslutsdatum särskilt Handviktig. läggningen av bygglov och varierar planer mycket med kommunstorlek och

tjänstemannakompetens samt med

politisk sammansättning och engagemang. I rapporten konstateras också att kritiken mot

gällande lagstiftning i

regel inte kommer från de tjänstemän som dagligen använder lagarna. Kunnig personal anses för hanväsentlig teringen av bygglov. Studien visar att slutligen kommunerna är klart intresserade av ökad och handlingsfrihet att den kreativitet som frikommunförsöket skapat lett fram till i arbetsrutiner.

förenklingar De framkomna erfa-

renheterna har därför förmedlats till alla landets kommuner.

B yggnadsavgifter

Från frikommuner har framförts forslag om ändnågra och vid olovligt ringar i lagen om påföljder ingripanden Denna har numera inarbetats i PBL varvid byggande. lag önskemålen har så att alla landets kommutillgodosetts

ner har att eller efterge byggnadsavgifter

möjlighet jämka vid av och Om som tas ut överträdelser plan- bygglagen. kan sätta ned

överträdelsen är ringa byggnadsnämnden eller efterge byggnadsavgiften.

Bostadssektorn

har i stor ansvaret for plane- Kommunerna utsträckning av bostäder. Det kommuring, byggande och förvaltning nala ansvaret för bostadsförsörjningen innebär att komskall verka för att kommuninvånarna får tillmunerna till bostäder och en god boendemiljö. gång ändamålsenliga har därvid stor be- De statliga bostadslånen och bidragen I frikommunforsöket har forslag förts fram om ett tydelse. kommunalt ansvar för besluten. Regeringen har även ökat detta område kommunerna tillmötes trots att inom gått det handlar om statliga medel.

Beslut om bostadslån

Frikommunerna har rätt att bedriva försök med getts kommunal beslutanderätt i om bostadslån och bofråga i vissa fall. Det beslut om

stadsanpassningsbidrag gäller

bostadslån för av småhus som skall bebos av nybyggnad Det vidare beslut om dels statliga lånesökanden. gäller s.k. dvs. bostadslån till sådana

bostadsanpassningslån,

som är standardhöjande och för vilka

anpassningsâtgärder

lämnas, dels statliga bostads-

bostadsanpassningsbidrag

som lämnas i samband med bostadslån

anpassningsbidrag

för nybyggnad av småhus. När det gäller bostadsanpassningsbidrag utan kombination med bostadslån eller förbättringslån har kommunerna redan beslutanderätten. Möjligheten att ta över beslutanderätten för fler bostadsfrågor har utnyttjats av Bräcke, Hel-

Gnosjö, Haninge,

singborgs, Sandvikens, Tyresö och Örebro kommuner.

Utvärdering av riksrevisionsverket

Försöket med kommunal beslutanderätt om bostadslån m. m. har utvärderats av riksrevisionsverket (RRV). Av utvärderingen framgår bl. a. att alla kommunerna är mycket positiva till att få besluta om lån till låntagarbyggda småhus. Uppgiften ses inte som särskilt svår eller betungande. Det kommunala formedlingsorganets beslutande- rätt betyder kortare för ett kommuner par väsentligt snabbare handläggning och förbättrad service. Uppfattningen om vilket merarbete det medför skiftar mellan olika förmedlingsorgan. Samtliga är att få ha angelägna kvar rätten att besluta om lån till små-

låntagarbyggda

hus.

När det gäller länsbostadsnämnderna har fått några påtaglig avlastning. En länsbostadsnämnd tror inte att det blir någon besparing eftersom från frågor förmedlingsoroch från konsulter blivit fler. gan Några klagomål på kommunerna har man inte fått, och besvär över småhusbesluten förekommer knappast. Länsbostadsnämnderna ser allmänt positivt på utfallet av försöket.

I fråga om lån i kombination med till bostadsanbidrag passning anser kommunerna att är reglerna krångliga. Ärendena är sällsynta och omfattar i motsats till låntagarbyggda småhus många bedömningar. Inte minst det gäller vilka åtgärder som är att hänföra till standardhöjande. Kommunerna tycker dock beslutanderätten är bra ur servicesynpunkt och vill ha den kvar. Länsbostadsnämnder-

na anser i allmänhet denna av ärenden alltför komplityp cerade för kommunala beslut.

Riksrevisionsverket anser att utvärderingen leder till slutsatsen att talar mot att länsbostadsnämningenting derna skall som så önskar och som har få ge de kommuner, och resurser, rätt att besluta om lån erforderlig kompetens till småhus under insyn av länsbostadslåntagarbyggda nämnderna. Kommuner med för liten byggverksamhet bör normalt inte få rätt att fatta beslut anser RRV.

När det bostadslån i kombination med bostadsangäller anser RRV att mot kommunal beslutan-

passningsbidrag

derätt talar att ärendena innehåller svåra bedömningar och att de är så sällsynta. Å andra sidan medför kommunal beslutanderätt förbättrad service till de sökande. RRV anser dock att dessa ärenden inte är lämpliga för kommunalt beslutsfattande.

Beslut om statligt stöd

Försök med kommunal beslutanderätt kan också bedrivas i om stöd till vissa förbättringsåtgärder i fråga statligt bostadshus. Det bl.a. räntestöd vid förbättring av gäller bostadshus och Försöksverksamhet på energisparbidrag. detta område pågår i Haninge, Helsingborgs,

Bräcke,

Sandvikens, Tyresö och Orebro kommuner.

Utvärdering av riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket har uppdrag utvärdepå regeringens rat försöksverksamheten. har för Beslutsdelegeringen kommunerna i allt väsentligt inte medfört att administrativa rutiner tillkommit eller bortfallit. De mätbara admi-

nistrativa vinsterna har orts vid länsbostadsnämnderna.

Det är dock bara i storstadslänen med stora ärendemängder i försökskommunerna som länsbostadsnämnderna an-

ser att bortfallet av ärenden inneburit en betydande avlastning.

Ärendenas totala handläggningstid har minskat som en följd av att länsbostadsnämnderna inte deltar i handläggningen. Denna har dock endast i de förkortning betydelse fall då den sökande kan befara att länsbostadsnämndens beslut skall avvika från kommunens och därför yttrande inte påbörjar arbetet så snart kommunens är beredning slutförd.

RRV anser att en förkortad handläggningstid ur servicesynpunkt inte är ett bärande argument för en delegering av beslut vad inte gäller räntebidragsärenden. Därmed sagt att en förkortad handläggningstid inte kan ha andra vinster. En effekt av försöksverksamheten påtaglig positiv är att de sökande numera kan få mer klara och definitiva besked vid underhandskontakter med kommunens handläggare.

Undersökningen styrker den allmänna uppfattningen bland länsbostadsnämnderna att forsökskommunerna är kompetenta att fatta beslut i dessa frågor. De olikheter i tolkningarna av föreskrifterna som finns kan enligt RRV:s uppfattning avhjälpas genom en förbättrad kommunikation mellan länsbostadsnämnderna och kommunerna.

Utbildningsområdet

Utbildningsområdet är den sektor där frikommunerna har fört fram flest önskemål om förändringar. Nästan en tredjedel av förslagen kan hänföras till detta område. Det beror naturligtvis i hög grad på att skolan är ett viktigt och omfattande kommunalt verksamhetsområde. Därtill

kommer att uppgifterna i hög grad är statligt detaljreglerade.

Regeringens av frikommunernas totalt 72 behandling önskemål inom detta område innebär att huvuddelen har fått en behandling. Endast i 11 frågor har önskepositiv målen inte kunnat De möjligheter till försök tillgodoses. som öppnats tillämpas i stor utsträckning av alla frikommunerna.

De från gällande regler som prövas i försöksverkavsteg samheten har samlats i en särskild förordning. Därutöver har en dispens lämnats genom ett särskilt regeringsbeslut. Vidare har åtgärder vidtagits som tillgodogenerella ser vissa av frikommunernas önskemål. I några fall har att nuvarande inte hindrar ett genomföklargjorts regler rande.

Statsbidragen förenklas

till en Flera av frikommunernas förändringsförslag syftar friare av Kommunerna har användning statsbidragen. här att fritt fördela basresurser, förstärkgetts möjlighet och mellan olika skolenheter. ningsresurser tilläggsbidrag Frikommunerna får också använda mindre resurser for i än vad som i skolöverstyundervisningen B-språk sägs De resurser som på detta sätt relsens föreskrifter. frigörs får istället användas för undervisning i andra ämnen. När det till lokal skolutveckling får komgäller statsbidraget munerna och landstingen själva bestämma fördelningen mellan och lokalt utvecklingsarbete.

personalutbildning

Organisatorisk frihet

Genom frikommunförsöket har kommunerna också fått större frihet att skolarbetet. Frikommunerna organisera har sålunda rätt att utan länsskolnämndens medvergetts

kan besluta om att anordna eller dra in skolenheter. Frilandstingen får istället för skolöverstyrelsen och länsskolnämnden fördela elevplatserna inom sektorsramar för landstingets gymnasieskola. I försöksverksamheten prövas också friare former för samverkan i skolan, enklare förfarande vid samt friare praktisk arbetslivsorientering för beslut om av läsåret och skolarregler förläggning betsveckan. Frikommunerna har vidare rätt att ändra nämndorganisationen. Detta har lett till att skolfrågorna i kommuner samordnats med andra kommunala några verksamheter.

Ökat ansvar för personal

En del förändringar på skolområdet gäller personalen. Inom frikomrnunförsöket är det möjligt att låta kommundelsnämnder och andra lokala organ behandla frågor om statligt reglerade tjänster. Istället för länsskolnämnden får frikommunerna tillsätta skolledare. De har också rätt att låta lärare vid kommunal musikskola undervisa i grundskolan samt anordna utbyte av personal mellan lågstadiet och forskolan. Det är också möjligt att bevilja arbetstidsminskning för skolledare i samband med delpension.

Frikommunförslag blir generella

Vissa önskemål från frikommunerna skolområdet har på tillgodosetts helt eller delvis genom generella åtgärder. Frågor som behandlats på detta sätt är ökade möjligheter till ämneskombinationer, ändring av meritvärderingssystemet vid lärartillsättningar, friare disposition av skolledningsresurserna samt förenkling av bestämmelserna om statsbidrag till huvudlärare i gymnasieskolan. Andra exempel på frikommunbeslut som gäller alla landets kommuner och landsting är möjligheten att bättre anpas-

sa skolhälsovården, gymnasieskolans utbildning och den kommunala vuxenutbildningen till lokala förhållanden.

Inga hinder i nuvarande regler

av de förslag som frikommunerna fört fram till Några regeringen har visat sig möjliga att genomföra utan föri regler. Det finns således inga hinder ändringar statliga för en kommundelsnämnd att fastställa lokala arbetsplaner för skolan. Vi kan också konstatera att det kommunala för 16- 17-åringar gäller även om uppföljningsansvaret kommunen saknar Det är vidare egen gymnasieskola. att inrätta särskilda flickklasser vid tekniska möjligt inom gymnasieskolan. En annan fråga där regelsyslinjer temet gäller tilldelningen av resurser till missuppfattats inom gymnasieskolan. I detta fall har utbildningsplatser att statsbidrag utgår oberoende om utbildningklargjorts en innehåller praktikavsnitt eller inte.

Det skolan

framtida

ansvaret för

Den lämnade redovisningen visar att skolfrågorna intar en central i den kommunala verksamheten. Det är plats därför inte förvånande att frikommunerna ägnat skolan stor En viktig del av frikommunförsöket uppmärksamhet. är att genom försök med förändringar på olika områden vinna erfarenheter. Försöksverksamheten är självfalnya let bara en del av det utvecklingsarbete som pågår om skolan. Ett arbete har bedrivits i en särskild parlaviktigt - den mentarisk kommitté s. k. styrningsberedningen. Denna har haft till uppgift att ta fram underlag för ett ställningstagande i fråga om ansvarsfördelprincipiellt ning och styrning på skolområdet. Styrningsberedningen har i ett betänkande i mars 1988 redovisat sina ställningstaganden för regeringen.

Kommunikationer

På kommunikationsområdet kan kommunerna med stöd av olika plan- och trafikförfattningar påverka trafikutvecklingen. Det kommunala ansvaret omfattar också gatu- och liksom insatser för att ordna väghållning den kollektiva persontrafiken. Inom frikommunförsöket har olika önskemål om dispenser och andra förts åtgärder fram.

Lokala

trafikföreskrifter

Frikommunerna fick möjlighet att bedriva försök med kommunal beslutanderätt i fråga om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. Beslutsbefogenheterna kunde övertas från länsstyrelsen för huvudled, stopplikt, väjningsplikt och för sådana och inte färdhastighet vägar gator som är riksvägar eller primära länsvägar.

Dispensmöjligheten tillämpades av Ale, Bräcke, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner. Lagstiftningen blev 1986 generell och gav alla kommuner ökade att möjligheter meddela lokala trafikföreskrifter.

Trafikintegrering i bostadsområden

Haninge kommun ansökte om att få pröva trafikintegrering i bostadsområden och skapa trafikmiljöer där trafik och andra aktiviteter blandas de på oskyddade trafikanternas villkor. Trafiksäkerhetsverket fick 1985 regeringens uppdrag att utarbeta regler för en försöksverksamhet inom frikommunförsökets ram. I framregeringsbeslutet hålls att försöksverksamheten bör avse avgränsade områden. Besluten om trafikregler bör fattas i form av lokala trafikföreskrifter. Vidare anges att trafiksäkerhetsverket skall utforma sina föreskrifter i nära samarbete med de

3 Frikommunförsök 33

frikommuner som önskar delta i försöksverksamheten. kommun har för avsikt att under året påbörja ett Haninge försök med speciella trafikregler.

ses över

Vágskyltning

Frikommunerna har tagit upp flera frågor som rör skyltning. En sådan gäller Vägverkets regler för vägvisning. Haninge kommun anser att en speciell storstadsmodell behövs. På denna har konstaterats att hinder punkt några i den nuvarande inte finns för att genomfölagstiftningen ra I en annan önskar kommunen beförslaget. skyltfråga slutanderätt för av hotell, vandrarhem m. m. skyltning avser att under året detta önskemål Regeringen tillgodose en ändring i vägmärkesförordningen så genom generell att kommuner som är väghållare får överta ansvaret från En allmän av fördelningen av anlänsstyrelsen. översyn svaret for olika bör enligt vår mening skyltfrågor göras. från frikommunerna visar att oklarheter rå- Synpunkter der på detta område.

Trafiktillstånd slopas

Frikommunernas kommunikations-

dispensönskemål på

området har i stor utsträckning tillgodosetts genom generella I samband med plan- och författningsändringar. nya olika lagändringar. Genom ändbygglagen genomfördes i avskaffades kravet tillring väglagen på länsstyrelsens stånd för utanför vägområde som kräver anläggningar Kommuner som är har också fått bygglov. väghållare överta från länsstyrelsen för en del beslutsbefogenheter En om från kravet på behovsprövfrågor. begäran dispens ning av trañktillstånd för landstingets handikappfordon kommer också att en generell lagändtillgodoses genom Av intresse i är vidare att trafikring. sammanhanget huvudmännen i län kommer fr. o. m. 1 juli 1989 samtliga

att ha rätt att bedriva lokal och kolletivtrañk regional utan krav på linjetrañktillstånd.

Miljöskydd och naturvård

På miljöskydds- och naturvårdsområdena har kommunerna viktiga uppgifter. Som ansvariga för samhällsbyggandet och är de kommunala närmiljöns utformning insatserna väsentliga. I frikommunförsöket har önskemål om dispenser och andra åtgärder i det statliga regelsystemet förts fram. Huvuddelen av kommunernas förändringsförslag har fått en positiv behandling. Flera frågor gäller ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och kommunerna.

Beslut om

skyltar

Länsstyrelsen beslutar idag om skyltar i naturen. Det gäller tillstånd att sätta och beslut upp reklamskyltar om att ta bort anordningar som vanpryder landskapsbilden. Frikommunerna anser att de själva bör ha hand om den här Detta

tillståndsprövningen. önskemål har regeringen

tillgodosett genom att en särskild utfärdats förordning om försöksverksamhet. Undantag har dock för de fall gjorts där tillstånd även krävs enligt väglagen. Försök med kommunal i tillståndsprövning pågår Ale, Gnosjö, Haninge och Tyresö kommuner.

Anmälan om verksamhet

miljöfarlig

Anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall idag göras till länsstyrelsen. På av frikommunerna har dessa förslag getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmälningar istället skall göras till kommunens miljö- och häl-

Denna förändring prövas nu i Ale, Tyresö

soskyddsnämnd.

och Orebro kommuner.

I den under våren framlagda propositionen om miljöpolitiken inför 1990-talet bedömer regeringen att det finns underlag för att generellt genomföra den ordning som prövas i frikommunförsöket. I fortsättningen skall alltså i alla kommuner anmälningar om miljöfarlig verksamhet göras till och hälsoskyddsnämnden. Kommunerna skall miljöockså utöva av sådan miljöfarlig verksamhet tillsynen som är anmälningspliktig eller som inte kräver vare sig anmälan eller tillstånd enligt miljöskyddslagen.

Beslut om motorsport- och skjutbanor

Länsstyrelsen beslutar idag om tillstånd att anlägga m0torsportbanor och vissa skjutbanor. Frikommunerna har ifrågasatt den här ordningen för tillståndsprövning. Rikshar därför beslutat om en försöksverksamhet med dagen kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen. Denna av Helsingborgs, Tyresö och möjlighet tillämpas Örebro kommuner.

I den miljöpolitiska propositionen tar regeringen upp frågan om kommunal tillståndsprövning i miljöskyddsärenden. Ett ökat kommunalt inflytande välkomnas. Regeringen anser dock att det f. n. inte finns undeiuag för att lägga tillståndsgivning i större skala på kommunerna. Ytterligare erfarenheter från frikommunförsöket bör avvaktas.

Djurskydd

Genom frikommunförsöket har kommunerna getts ökade vid tillsyn enligt lagen om djurskydd. Miljöbefogenheter och hälsoskyddsnämnden kan ges samma befogenheter som att ingripa mot försummelser vad gäller länsstyrelsen

vård och av Försöksverksamhet med utbehandling djur. kommunalt ansvar i vidgat på djurskyddsområdet pågår Bräcke, Gnosjö, Haninge, Helsingborgs och Örebro kommuner.

Livsmedelskontroll

Personal som arbetar med livsmedel skall livsmeenligt delsförordningen gå igenom hälsokontroll en gång om året. Dessa bestämmelser har ansetts vara alltför omfattande. Statens livsmedelsverk har därför utfärdat förenklade föreskrifter om personalhygien. De förenklade föreskrifterna innebär att miljö- och hälsoskyddsnämnden i en frikommun får dispens från bestämmelserna om ge årlig hälsokontroll. Vidare får miljö- och hälsoskyddsnämndens personal istället för läkare och leg. sjuksköterska möjlighet att lämna den till årliga hygieninformationen personal som arbetar med livsmedel. Försöksverksamhet med de bedrivs av Bräcke, Hel-

förändradereglerna Gnosjö,

singborgs och Orebro kommuner.

Lantbruksdelegation

Bräcke kommun har i frikommunförsöket aktualiserat olika glesbygdsfrågor. Genom ett sådant initiativ fick lantbruksstyrelsen i uppdrag att inrätta en delegation för ärenden i lantbruksnämnden som berör Bräcke kommun. Delegationen har till uppgift att fatta beslut om tillstånd enligt jordförvärvslagen (förvärvstillstånd), statligt stöd till investeringar i företag (glesbygdsstöd, rationaliseringsstöd), m. m. Målsättningen för delegationens verksamhet är att man bättre skall kunna utnyttja de förutsättningar som finns för jord- och skogsbruk och att stärka kommunens egen roll i beslutsprocessen.

Beslutsordningen i delegationen är likartad den som tilllämpas i lantbruksnämnden. Skillnaden är att det finns

tjänstemän inom lantbruksnämndens kansli som har som särskild uppgift att bereda ärenden som berör Bräcke kommun. Delegationens arbete har under den första tiden väsentligen varit inriktad på att, tillsammans med kommunens glesbygdsprojekt, informera om olika typer av glesbygdsstöd till kommunens företag och invånare. Vidare har ett antal utbildningsträffar arrangerats och studieresor gjorts med företagare i kommunen.

Gränsvárdeskontroll En del av frikommunernas forslag på miljöskyddsområdet kräver inte lagändringar. Vi har då klargjort att det är möjligt att genomföra förslaget inom ramen för nuvarande regler. Ett sådant exempel är möjligheten att överföra tillsynsansvaret för gränsvärdeskontroll och besiktning av vissa vatten- och avloppsanläggningar från länsstyrelsen till kommunen. I ett annat fall har vi

klarort att

kommuner kan ta över länsstyrelsens dispensrätt enligt naturvårdslagen för byggande inom strandskyddsområde.

Hälso- och sjukvård, social omsorg

Landstingens och kommunernas ansvar för människornas sociala välfärd är omfattande och mångfasetterat. Det är därför inte överraskande att ett stort antal frågor aktualiserats i frikommunförsöket. En del av dessa har gällt förändringar i lagar och andra författningar som gett frikommunerna möjlighet att bedriva försök. I ett flertal fall har dock förändringsförslagen tagits upp i samband med generella reformer. I några avseenden har stöd statligt lämnats för att genomföra olika projekt. Av de 40-tal frågor som behandlats inom detta område är det endast ett fåtal som inte har lett till några åtgärder.

Försök inom hälso- och sjukvården

I riktlinjerna för frikommunförsöket anges att nya vägar bör för samverkan mellan landsting och kommuprövas ner. Det är civilministern att man kan finna enligt viktigt former for ett samarbete. Avsikten är däremot praktiskt inte i första hand att frågor om förändringar i huvudmannaskap skall prövas i försöksverksamheten.

Kommunalt ansvar för primärvården

Inom ram försök med kommu-

frikommunprojektets pågår

nalt ansvar för primärvården. I Orebro har kommundelsnämnden i avtal med landstinget Vivalla-Lundby genom över driftansvaret för närvården i kommundelen untagit der en forsöksperiod på tre år. Landstinget anvisar ett ramanslag till kommunen. Personalen är dock fortårligt farande landstingsanställd. Ett liknande avtal har också mellan kommun och landstinget i Jönupprättats Gnosjö län. Avtalet innebär att kommunen tar över anköpings svaret för primärvården inom Gnosjö primärvårdsområde. Försöket skall pågå t. o. m. 1991.

Enhetstaxa

Örebro läns landsting har tagit upp frågan om enhetliga Detta har lett till att riksdagen beslutat patientavgifter. om försöksverksamhet i frilandstingen. Försöket innebär att landstingen får ta ut en enhetlig taxa på 40 kronor för läkarvård och annan sjukvårdande behandling.

Intygsfri sjukskrivning

Vid den probleminventering som Jämtlands läns landsvid frikommunforsökets aktualiserades

ting orde början

ett om Inom någprojekt förlängd intygsfri sjukskrivning. ra försäkringskassor, däribland Jämtlands län, pågår nu

en försöksverksamhet med av rätten till utvidgning egen sjukskrivning. Försöket innebär att sjukintyg fordras först fr. 0. m. den femtonde dagen efter sjukanmälan. Riksförsäkringsverket stödjer projektet bl. a. genom ekonomiska anslag för information och utvärdering.

R eceptförskrivningsrätt

Jämtlands läns landsting har också tagit upp frågan om försök med receptförskrivningsrätt för distriktssköterskor. En sådan försöksverksamhet kommer att i påbörjas länet under 1988 och omfatta ett fyrtiotal distriktssköterskor. I Jämtlands län har en lokal projektgrupp bildats med representanter för landstinget, distriktsläkarna och läkemedelskommittén. har genomgått

Distriktssköterskorna

utbildning vid vårdhögskolan i Ostersund. Socialstyrelsen skall bl. a. ansvara för försökets utvärdering. Riksdagens beslut innebär också att lagen om begränsning av läkemedelskostnader tillämpas för försöksverksamheten.

Tillsättning av tjänster

I frikommunförsöket behandlas en fråga som berör folktandvården. Frilandstingen har möjlighet att tillämpa ett enklare sakkunnigförfarande vid tillsättning av tjänst som chef för Försök med de ändrade

specialisttandvård.

bestämmelserna pågår i Orebro läns landsting.

Samverkan med försäkringskassan

I frikommunförsöket ingår några frågor som gäller samverkan med försäkringskassan. En försöksverksamhet pågår i Örebro kommun där administrationen av socialbiförts över till försäkringskassan i två kommundelar. drag Syftet med försöket är att åstadkomma bättre effektivitet och samordning av resurserna för bidragshantering och

rehabiliteringsinsatser. Effekterna för försäkringstagarna och socialtjänstens verksamhet skall också studeras.

I Örebro kommun också ett pågår annat försök tillsammans med försäkringskassan. Det gäller

handläggningen

av underhållsbidrag som försäkringskassan nu sköter i stället för har socialförvaltningen. Regeringen medgivit att sådana försök får bedrivas vid allmänna försäkfyra ringskassor. Av en från rapport riksförsäkringsverket framgår att forsöksverksamheten väl ut. slagit Handläggningstiderna har blivit kortare och servicen till allmänheten förbättrats. En orsak till detta är att försäkringskassan redan har den information som behövs för att besluta om För båda de

underhållsbidrag. här nämnda projekten

har riksförsäkringsverket och regeringen särskilanslagit da medel.

Rehabilitering utan gränser

Flera frikommuner och har landsting framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan kommunens socialtjänst,

landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och

samhällsföretag då det gäller

rehabiliteringsfrägor.

En vidgad samverkan detta på område anser vi angelägen. Exempel på de initiativ som tagits är Rehabiliprojektet tering utan gränser som har initierats av den s. k. Paraplygruppen i Stockholms län. I denna företrädare ingår för länsarbetsnämnden, hälso- och

sjukvårdsförvaltning-

en, socialförvaltningen, Svenska kommunförbundets länsavdelning samt försäkringskassan. Av frikommunerna deltar Tyresö kommun. Avsikten är att socialtjänsten, försäkringskassan och skall

arbetsförmedlingen intensifiera

sitt samarbete i rehabiliteringsärenden. Regeringen har beviljat särskilda medel som bör för disponeras projekt med okonventionella lösningar.

Då det gäller förslag till en ny form av ersättning från s. k. rehabiliteringslön, samt flexiblare försäkringskassan, för arbete vid sjukskrivning ses dessa frågor f. n. regler över av den s. k. rehabiliteringskommittén.

Barnomsorg och social hemtjänst

Ett önskemål från Bräcke kommun har varit att få disponera till och social hemhjälp på statsbidragen barnomsorg ett friare sätt. Dessa förändringsförslag ledde till att regeringen kommunen medel för och beviljade utvecklingsförnyelsearbete. Genom dessa insatser har två servicekommit till stånd. I det ena fallet är syftet att projekt samlokalisera olika kommunala aktiviteter och i det andra hur servicen till pensionärer i glesbygd kan prövas förbättras.

Alla åldrars hus” används på dagtid till förskola och som samlingspunkt for personalen inom äldreomsorgen. På kvällstid utnyttjas lokalen som ungdomsgård och av för- - eningar. Solbacken som gården heter har blivit en hela byns angelägenhet och har skapat engagemang hos befolkningen. Genom samverkan över förvaltningsgränserna har en bättre verksamhet kunnat skapas.

Serviceverksamheten vid Hungegården är också ett exempel på samverkan i glesbygd mellan olika intressenter. Projektet leds av representanter för kommunen, landstinget, kommundelsnämnden, byutvecklingsgruppen och Lokaler har ordnats för fotvård pensionärsföreningen. åt pensionärer, träningsverksamhet, Vårdbiträdesgrupp inom hemtjänsten, barnomsorgskooperativ, idrottsförening och vandrarhem.

För alla frikommuner gäller att de i stället för länsstyrelsen kan fatta beslut om tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamhet.

Generella frikommunbeslut

En del av frikommunernas

förändringsförslag på omsorgs-

området har tagits i samband med att beslut fattats upp om generella åtgärder. Ett detta exempel på utgör den nya omsorgslagen. Genom denna är det för möjligt landstingen att träffa avtal med kommunerna att dessa skall överta- en eller flera omsorger. Några av frikommunernas önskemål om statsbidragens har behandlats utformning vid riksdagsbeslut om bidrag till missbrukarvård och kommunal barnomsorg. Båda besluten syftar till en friare disposition och av förenkling reglerna. Utformningen av bilstödet till handikappade har också tagits upp i frikommunförsöket. Ett generellt har förslag lagts som förbättrar villkoren. För landstingens del har behörighetsbestämmelserna ändrats vid förordnande av icke vikarie behörig på vissa läkartjänster.

Arbetsmarknadspolitik

Inom har de kommunala

sysselsättningspolitiken insat-

serna avgörande betydelse. Frikommunförsöket har på detta område visat att kommunerna och vill landstingen ta ett Ökat ansvar. En del av har

förändringsförslagen

tillgodosetts genom försöksverksamhet med ökat kommunalt inflytande på den

statliga arbetsmarknadspolitiken.

A

rbetsförmedlingsnämnder

Genom frikommunförsöket har form en ny för samarbetet mellan stat och kommun införts. I frikommunerna har lokala

arbetsförmedlingsnämnder inrättats. I Ale, Bräcke,

Haninge och Tyresö tillsätts nämndens ordförande förpå slag av kommunen.

Arbetsförmedlingsnämnden får inom

givna ekonomiska ramar besluta om av mefördelningen del för och beredskapsarbete rekryteringsstöd samt avgöra

beredskapsperiodens och rekryteringsstödets längd upp till 12 månader. Nämnden får vidare inom ramen för besluta om statsbidragsnivån för bestatsbidragsreglerna Nämnden får också besluta om fördelning redskapsarbete. av resurser till särskilda insatser för ungdom. I Tyresö kommun får ordnas hos privata arbetsgivare för praktik som anvisats kommunalt beredskapsarbete. personer

I Örebro kommun har olika kommunala åtgärder vidtaför att Ett projekt gäller försök gits skapa sysselsättning. med Kommunen har vidare beviljats meungdomsarbete. del av till en försöksverksamhet med integreregeringen rad svenskundervisning och arbete för flyktingar.

Samordning av nämnder

Genom bestämmelserna om en friare kommunal nämndorhar det blivit att bättre samordna de ganisation möjligt kommunala insatserna Sam-

på sysselsättningsområdet.

mellan och arbetsmarknadsfrågor har bandet utbildning särskilt I Ale kommun har en nämnd uppmärksammats. bildats för arbetsmarknad, rehabilitering och utbildning. I kommun har en och

Sandvikens gemensam utbildnings-

arbetsmarknadsnämnd inrättats. Aven Orebro kommun har beslutat att inrätta en sådan nämnd. Förändringarna till att bättre överblick och möjligheter till syftar skapa bättre resursutnyttjande.

Sysselsättningskontrakt

Även frilandstingen har uppmärksammat sysselsätt- Olika förslag har framförts för att skapa ningsfrågorna. för länets invånare. Genom dessa initiativ sysselsättning har möjlighet att sluta olika sysselfrilandstingen getts med länsarbetsnämnden. Genom en

sättningskontrakt

kombination av och arbetsmarknadsutberedskapsarbete

bildning kan sysselsättning skapas upp till 12 månader inom vårdområdet.

Generella frikommunbeslut

Frikommunerna har framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan och kommuarbetsmarknadsutbildning nal beslut 1984 om en vuxenutbildning. Riksdagens ny organisation för AMU förutsätter ett samrådsförutvidgat farande med i första hand skolan och länsarbetnämnden. En förbättrad samverkan mellan olika utbildningsgivare främjas också genom de ökade möjligheter kommunerna fått att bedriva Ett annat frikomuppdragsutbildning. munförslag som genomförts generellt är att åldersgränsen sänkts från 18 till 17 år för ungdomar i som ungdomslag avslutat gymnasieutbildning.

Ett genomgående i frikommunernas drag forändringsönskemål på arbetsmarknadsområdet är behovet av samverkan mellan olika intressenter. I dessa fall finns i regel inget hinder i statliga bestämmelser. sådana Exempel på frågor är ett närmare samarbete mellan och landsting länsarbetsnämnd för att lösa problem med arbetsanpasssamt mellan och Samhall ning landsting för att genomföra ett projekt för förståndshandikappade.

i

Frikommunfrågor övrigt

Utöver den områdesvisa som här finns

genomgång orts

ett antal som inte

frikommunfrågor naturligt kan hänfö-

ras till någon sektor. I det redovisas de återståenföljande de frågor som lett till i försöksverksamheten. åtgärder

E] På förslag av kommun har Haninge frikommunerna undantagits från lagen om tillsyn över

stiftelser om förmö-

genheten i stiftelse som förvaltas av kommunen är mindre än 200 000 kr.

D kommun har på försök tagit över beslu- Helsingborgs tanderätten i vissa skyddsrumsfrågor från länsstyrelsen.

D Statsbidrag till konsulentverksamheten inom hemslojden kan till annan huvudman än landsting. I Jämtutgå lands läns landsting pågår försök med utvecklingsfonden som huvudman.

D På av kommun har frikommunerforslag Helsingborgs na att ta över länsstyrelsens och polismyngetts möjlighet beslutanderätt for tillstånd att anordna lokala dighetens och vissa andra lokala lotterier. bingospel

D Genom initiativ av Helsingborgs och Örebro kommuner får alla kommuner i fortsättningen bestämma om trafikövervakarnas uniformer.

D kommun har ställt frågan om det är möjligt Haninge att idéer och som inom en komsälja uppfinningar görs

mun. Vi har därvid klarort att sådana åtgärder enligt

vår bedömning ryms inom ramen för den kommunala kompetensen.

Riksdagsbeslut

om

utvidgad

försöksverksamhet

I regeringens proposition våren 1987 om aktivt i folkstyre kommuner och landsting behandlas en rad kommunala demokratifrågor. Riksdagen har i mars 1988 ställtagit ning till I flera avseenden förslagen. berörs frikommunförsöket. I det följande lämnas en för redovisning riksdagens beslut.

Friare

nämndorganisation

Regeringens forslag innebar vidgade för kommöjligheter munerna att förändra den kommunala nämndorganisationen på central nivå inom i första hand det specialreglerade området. Som motiv for detta civilministern angav att gjorda visar att erfarenheterna utvärderingar av decentraliseringsarbetet i huvudsak är Det positiva. ansågs angeläget att ge kommuner som infört lokala nämnder möjlighet att anpassa och utveckla sin nämndorganisation. Nya organisatoriska borde

förutsättningar skapas

inför nästa mandatperiod.

I konstitutionsutskottets betänkande framhålls att man ser positivt på som

decentraliseringsåtgärder syftar till att

fördjupa och förstärka den kommunala demokratin. Utskottet var dock inte berett att en tillstyrka permanent lagstiftning. Vissa av förslagen har utskottet endast enligt prövats i begränsad omfattning. Någon slutlig utvärdering har heller inte kunnat av de försök med en göras

friare kommunal nämndorganisation som bedrivs med

stöd av frikommunlagen.

I stället för en har riksdagen på förgenerell lagstiftning av konstitutionsutskottet beslutat att de ökade möjslag till decentralisering i första hand skall prövas ligheterna inom ramen för det frikommunförsöket. I prinpågående det bli för de kommuner som så önskar att cip skall möjligt bedriva försöksverksamhet enligt frikommunlagen. Regeatt föreskriva vilka kommuner som ringen ges möjlighet får bedriva försöksverksamhet. Utgångspunkten för regebör enligt beslut vara att ringens prövning riksdagens önskemål från kommunernas sida att få tillämpa lagen bör det inte särskilda skäl som talar

godtas om föreligger

i träder i kraft mot detta. Andringarna frikommunlagen den 1 1988 och giltighetstid förlängs till utmaj lagens av år 1991. Lagtexten framgår av bilaga till rapgången porten.

Vid också frågan om ytterligariksdagsbehandlingen togs re anslöt sig till följande uttadispenser upp. Riksdagen lande av konstitutionsutskottet:

Under beredningen av det nu aktuella ärendet har uppmärksammats att det för de kommuner som kommer att tillämpa frikommunlagen kan finnas i anslutning till de förändringar av ett behov av dispenser Bl. a. har pekats på frågan om dinämndorganisationen som prövas. regler vad gäller skolchef i kommun. Det kan också spens från statliga tänkas att frikommunerna vill tillämpa dispenser som medgetts tidigare i försöksverksamheten. Enligt utskottet bör det ankomma på regeatt efter vederbörlig beredning pröva behovet av ytterligare ringen avsteg från författningar och vid behov förelägga riksdagen förslag.”

Fortsatt kommunallagsarbete

En översyn av kommunallagen görs f. n. av en arbetsgrupp i Avsikten är att ett betänkande skall civildepartementet.

föreligga vid halvårsskiftet 1988. Riksdagen anser att beredningsarbetet därefter bör ske under medverkan av representanter för de politiska partierna i En riksdagen. viktig uppgift blir därvid att beakta erfarenheterna av den nuvarande och

lokalorganslagen utvärderingen av fri-

kommunförsöket. I detta kan det sammanhang enligt riksdagens uttalande vara naturligt att om överväga frågan behovet av en generell organisationsfrihet för kommunerna. Samtidigt bör en av de och sekreöversyn göras jävstessregler som bör gälla den kommunala nämndverksamheten. Riksdagen framhåller vidare att det bör ankomma på stat-kommunberedningen att svara för utvärderingen av den försöksverksamheten. utvidgade

I det fortsatta

kommunallagsarbetet bör enligt riksdagens

mening ytterligare frågor tas upp. Direktvalda lokala nämnder bör kunna liksom övervägas möjligheterna att förbättra de mindre partiernas insyn och arbetsförhållanden i De i kommunalpolitiken. propositionen framlagda lagförslagen om de anställdas och de förtroendevaldas uppgifter anser riksdagen också bör behandlas i samband med en ny kommunallag.

Samråd med brukarna

I frikommunförsöket har olika om frågor tagits upp brukarinflytande. Riksdagsbeslutet om aktivt folkstyre innebär att ändringar görs i som kommunallagen stärker brukarnas medverkan i den kommunala De beslutsprocessen. kommunala nämnderna skall verka för att samråd sker med brukarna. Det ankommer och på kommunstyrelsen andra nämnder - inte om annat framgår av speciallag- stiftningen att avgöra formerna för samrådet liksom hur brukarnas skall deltagande vägas mot andra hänsyn som är viktiga i en förvaltningsverksamhet. Bestämmel-

4 F rikommunförsök

sen har getts en allmän utformning. Ett uteblivet samråd i ett visst ärende innebär därför inte att beslutet blir ogiltigt. Brukarinflytandet förstärks också genom en annan som till kommunallagsändring anknyter lagens delege- Ett från eller en ringsregler. delegeringsuppdrag styrelsen nämnd till en anställd skall i fortsättningen kunna forenas med villkor om samråd med brukarna. Ytterst skall emellertid beslutanderätten ligga kvar hos nämnden om enighet inte kan uppnås.

Ökad målstyrning

Ett väsentligt syfte med frikommunförsöket är att vidga kommunernas och landstingens möjligheter att besluta om sin egen organisation och verksamhet. Frikommunerna har väckt olika förslag med denna inriktning. En fråga som diskuterats ramanslag till nämnderna. Riksdagäller har nu beslutat om ändring i kommunallagen som gen preciserar gränserna för fullmäktiges möjligheter att ge vida anslagsbemyndiganden. I samband med att budgeten fastställs eller anslag beviljas får fullmäktige uppdra åt styrelsen eller annan nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. betonar att förslaget inte innebär någon för- Riksdagen i kompetensfördelningen mellan fullmäktige och ändring nämnderna.

Frikommunförsök i Norden

Det svenska frikommunförsöket har stått modell för utformning av liknande projekt i Danmark och Den Norge. ñnska regeringen står i begrepp att överlämna en proposition till med om att ett finskt riksdagen förslag frikommunförsök skall starta vid årsskiftet 1988/89. Nordiska rådet har också beslutat om en försöksverksamhet.

Danmark

Frikommunförsöket i Danmark startade i januari 1985 med att 22 kommuner och 5 amtskommuner (landsting) utsågs till frikommuner av Det danska folkeregeringen. tinget antog en lag om frikommuner som till utgäller gången av år 1989. I lagen anges generella bestämmelser for försöket. Lagen gav också frikommunerna möjlighet att genomföra försök inom social- och undervisningsområdena. Ett år senare antog en ny folketinget frikommunlag som väsentligt utökade frikommunernas till möjligheter försök inom en rad verksamhetsområden. Då förlängdes också frikommunperioden till den 31 december 1993. Under våren 1988 kommer antalet frikommuner att utökas med åtta kommuner och ett amt. Totalt kommer alltså 30 kommuner och 6 amt att vara frikommuner i Danmark.

Syftet med det danska frikommunförsöket är att ge regering och om vilka folketing upplysning uppgifter kommunerna kan påta sig, och hur kommunerna bäst utifrån egna förutsättningar kan bedriva den verksamhet som

man har Från regeringens sida betonas att det ålagts. finns intresse för att få fram en mer nyanserad lagstiftför kommunerna, som i högre grad än den nuvarande ning enskilda kommunen möjlighet att välja en lösning ger den som passar de lokala behoven.

I likhet med vad som gäller för det svenska frikommunförsöket finns vissa begränsningar i den danska frikommun- Försök vilka har till syfte att ingrepp i lönelagen. göra och anställningsförhållanden kan inte godkännas. Detsamma försök som går emot den ekonomiska politik gäller som och för. En annan förutsättning för riksdag regering försök, är att de är utgiftsneutrala mellan stat godkända och kommun liksom även mellan kommunerna inbördes. För står det kommunerna fritt att föreslå försök övrigt som man finner Försök som har för en lämpliga. godkänts kommun kan, efter godkännande av vederbörande minister, även genomföras av andra frikommuner.

Fram till mars 1988 har ca 180 försök godkänts. Hälften av dessa berör skolområdet. Ett av huvudsyftena med dessa försök är att skapa nya samarbetsformer mellan politiker, föräldrar, lärare, elever och den kommunala administrationen. Försök har också med att utöka skolpåbörjats till att även omfatta sysselsättmyndighetens uppgift för Cirka en av de godningsfrågor ungdomar. fjärdedel kända försöken berör miljö- och planfrågor, samt indel- Här har beslutsrätten förts över från amtsråd ningsfrågor. till kommunfullmäktige. Resterande försök fördelas ungefär jämnt på arbetsmarknads-, bostads-, industri-, jordbruks- och socialdepartementens områden.

I Danmark är det i första hand kommunen som ansvarar för utvärderingen av det enskilda försöket. Fackdepartementen skall vid av försöken tillse att det godkännande kommer till stånd en sådan utvärdering. För försök som påverkar centrala politiska, juridiska och/eller ekonomis-

ka beslut, är beredd att ställa ekonomiska regeringen resurser till förfogande för utvärdering. Sådana har också beviljats i ett flertal fall.

Inrikesministeriet arbetar med målsättningen att resultaten av frikommunförsöket med nya kommunala styrformer skall föreligga så att det att erfatidigt går utnyttja renheterna redan inför nästa danska kommunalval som äger rum i november 1989.

Norge

I Norge startade frikommunförsöket våren 1986 då stortinget antog lagen om försöksverksamhet i kommuner och fylkeskommuner. 20 kommuner och 4 fylkeskommuner har efter ansökan (landsting) hos regeringen givits status som frikommuner.

Försöket i Norge syftar till att bättre anpassa den kommunala förvaltningen till lokala behov, ge bättre service till invånarna samt att effektivare utnyttja befintliga resurser. Detta skall ske genom att kommunerna ges dispens från lagar och förordningar som fastlägger hur uppgifter skall lösas och verksamheten organiseras. Frikommunerna skall i stället besluta om egna Dessa skall regler. godkännas av Konungen. Liksom i Sverige tillåter inte frikommunlagen att den enskildes rättssäkerhet sätts i fråga.

Frikommunlagen i Norge omfattar hela den kommunala verksamheten. Meningen är att kommunerna skall själva lägga fram förslag om förändringar. Det kan gälla hur uppgifter skall lösas eller hur den kommunala organisationen skall utformas. Hela ansvaret för både idé, utformning av konkret förslag och lokalt. genomförande ligger

Frikommunförsöket är ett led i förnyelsen av den offentliga förvaltningen i Norge. Arbetet med att vidareutveckla den kommunala självstyrelsen förs vidare i frikommunförsöket. Man har genom försöket öppnat för en kritisk granskning av existerande lagar och föreskrifter för att få dem anpassade till dagens behov i skilda kommuner. Infor starten av frikommunförsöket inbjöds Norges kommuner att inkomma med förslag på frikommunprojekt. Följande fem huvudområden framkom:

och - D näringslivs- sysselsättningsfrågor med samordnad näringsutveckling som mål

- D barn- och ungdomsfrågor med en samlad syn på frågor om miljö, skolutveckling och administrativ förenkling som mål

och socialsektorn - med D hälso- samordning, effektivisering och förbättring av servicen som mål

- med D plan- och byggfrågor en förenkling av lagstiftningen och snabbare ärendebehandling gentemot allmänheten som mål

D kommunala styr- och organisationsfrågor - med stärkt och en effektivare förvaltning som politikerinflytande mål.

Vid årsskiftet 1987/88 hade 20 olika projekt godkänts for tio kommuner och tre Innehållet i projekten innefylken. bär dock att fler i enskilda fråbetydligt dispenser givits gor. Den tidigare nämnda frikommunlagen medger långtvilket också fasta gående dispensgivning regeringen tagit Man har vid helt gått på kommupå. tillståndsgivningen nernas framarbetade förslag och godkänt alla som blivit av fullmäktige i kommunen. antagna

Frikommunförsöket i Norge kommer att förlängas med ett år från det ursprungliga förslaget, så att det kan pågå i fyra år till utgången av år 1991. Ett brett forskningsprogram har lagts upp för utvärdering av frikommunförsöket. Totalt satsas 7-9 milj.kr. av vilka regeringen svarar för merparten samt NORAS (Norges råd för anvendt samoch kommunforbunden for resten. funnsforskning)

Finland

I Finland tillsattes i december 1985 en arbetsgrupp med uppgift att utreda förutsättningarna för ett finskt frikommunförsök. Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande i januari 1987. Inom inrikesministeriet pågår f. n. arbetet med att färdigställa en proposition i syfte att ett frikommunförsök skall starta vid årsskiftet 1988/89.

Begreppet frikommun står i Finland for försök som avser relationerna mellan stat och kommun. Begreppet servicekommun används for en kommun som arbetar med att förbättra servicenivån inom kommunen. De finska kommunerna har i ett första skede inbjudits att delta i försöket genom att det tidigare nämnda betänkandet sänts på remiss till dessa.

Nordiskt frikommunförsök

Vid Nordiska rådets session i Oslo 1988 behandlades ett medlemsförslag om ett frikommunförsök över riksgränserna i Norden. Förslagsställarna anser att ett intensiñerat gränsutbyte särskilt bör komma till stånd inom områdena turism, kommunikationer och transporter, skola, barnoch äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Förslaget antogs vid sessionen och kommer nu att beredas av en projektgrupp inom Nordiska ministerrådet.

Den fortsatta försöks- Verksamheten

Genom frikommunförsöket har ett betydelsefullt utvecklingsarbete satts i gång. En diskussion har om tagits upp förnyelse och i såväl den som den komförändring statliga munala verksamheten. Beslut om och andra åtdispenser gärder har fattats som försök inom olika möjligort samhällsområden. Försöksverksamheten spelar en därigenom viktig roll för att stimulera till nytänkande inom hela den offentliga sektorn. Mot den här anser vi det bakgrunden väsentligt att nu göra en uppsummering av den hittillsvarande verksamheten och lägga förslag om det fortsatta frikommunförsökets inriktning.

bör

Försöksperioden förlängas

Frikommunförsöket skall enligt och riksdagens regeringens ställningstaganden för fyra år sedan till pågå utgången av 1988. Ett undantag är primärvårdsförsöket som skall pågå ytterligare under tre år. När fattade riksdagen sitt beslut förutsattes att försök som slår väl ut borde kunna genomföras utan att man avvaktar förgenerellt söksperiodens utgång. I några fall har så redan skett. De hittillsvarande erfarenheterna visar dock att försöksperioden i huvudsak upplevs som för kort. Många försök startade också senare än beräknat. På flertalet områden saknas därför i erfarenheter för att dag tillräckliga dra generella slutsatser.

Förutsättningarna för frikommunförsöket har också förändrats genom riksdagens nyligen fattade beslut om försöksverksamhet med förändringar i den kommunala nämndorganisationen. Som tidigare framgått reföreslog geringen en generell lagstiftning som skulle ge alla kommuner i huvudsak samma organisatoriska frihet som i dag gäller för frikommunerna. Riksdagen var dock inte beredd att godta en permanent lagstiftning då inte anförslagen sågs tillräckligt prövade. I stället förordas att frikommunförsöket i denna del förlängs till av 1991. utgången

Flera skäl talar vår för att hela frikomenligt uppfattning munförsöket bör förlängas med tre år. Vi anser att generella förslag bör grundas på en samlad och allsidig utvärdering. En sådan har ännu inte kunnat eftersom göras försöken inte pågått beslut tillräckligt länge. Riksdagens om en förlängning av lagen om en friare kommunal nämndorganisation får också konsekvenser för hela försöksverksamheten. Till detta kommer vår allmänna bedömning att frikommunförsöket utgör en del i ett viktig allmänt utvecklings- och förnyelsearbete. Det är numera enligt vår uppfattning en inarbetad forändringsmetod med många fördelar för både stat och kommun.

Antalet frikommuner bör utökas

I dag deltar nio kommuner och tre landsting i försöksverksamheten. I ett inledande skede var det att benaturligt gränsa antalet försökskommuner. Samtidigt är det självfallet så att ett betydande utvecklingsarbete i ett pågår stort antal andra kommuner och landsting. I vissa fall utgör statliga hinder för att driva regler förnyelseprocessen vidare. Detta har särkilt kommit till uttryck när det gäller möjligheterna att decentralisera och förändra i den

kommunala Det nämnda riksdagsnämndorganisationen. beslutet nu möjlighet att låta ytterligare ger regeringen kommuner delta i frikommunförsöket i denna del. Detta innebär att försöksverksamheten kan breddas och nya idéer om i den kommunala verksamheten kan förändringar komma att Vi anser detta väsentligt. prövas.

Den försöksverksamhet i nämndorganisationsutvidgade som riksdagen beslutat om under våren 1988 innefrågor bär i fråga om antalet forsökskominga begränsningar muner. för skall Utgångspunkten regeringens prövning vara att kommunernas önskemål bör godtas. Det bör envår i huvudsak vara kommuner som tillämpar ligt mening om en friare kommunal nämndorganisation som lagen också att delta i frikommunförsöket i övrigt. ges möjlighet

Försöksverksamhetens innehåll bör

vidgas

Inom ramen for det nuvarande frikommunförsöket har en rad Av de 284 framförda förändringsönfrågor tagits upp. skemålen har mer än en lett till att möjligheter tredjedel att bedriva försök inom olika kommunala verköppnats samheter. I ett 40-tal fall har vi att förslagen kan klargjort utan ändringar i statliga regler. Vissa frikomgenomföras har tillgodosetts generella åtgärder. munförslag genom

bör i fortsättningen kunna utnytt- Försöksmöjligheterna av de nya frikommunerna. Dessa bör också kunna ta jas om dispenser och andra åtgärder som anupp nya frågor sluter till de förändringar i den kommunala nämndorganisationen som För att förverkliga en decentraligenomförs. serad nämnd- och kan lättnader förvaltningsorganisation inom speciallagstiftningen vara nödvändiga. exempelvis

Pågående försök

De som i frikommunförsöket omfattar frågor prövas ett flertal samhällsområden. Inom bostadssektorn förpågår sök med kommunal beslutanderätt för viss statlig långivning. På skolområdet är det möjligt att om pröva förslag en friare organisation av skolenheter, friare användning av vissa statsbidrag, utbyte av mellan personal grundskolans lågstadium och förskolan, förkonferensverksamhet, läggning av skolarbetstiden, friare fördelning av resurserna till i m. m. undervisning B-språk, musikundervisning På kommunikationsområdet har dispens för förmedgivits sök med integrering av olika inom bostadsområtrafikslag den.

Inom miljöskydds- och naturvårdsområdet har frikommunerna fått möjlighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen for vissa bl. a. ärendegrupper viss miljöfarlig samt tillstånd

verksamhet

att sätta upp skyltar i naturen. Aven i om mot vanfråga ingripande vård av djur ges frikommunerna ökade befogenheter. Ett annat område med försöksverksamhet gäller hälso- och sjukvården. Frikommunerna kan här bedriva primärvård under förutsättning att landstinget och kommunen kommit överens om detta. I frilandstingen är det att ta möjligt ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folktandvården.

Arbetsmarknadspolitiken är ett område som ägnats stort intresse i frikommunförsöket. Frikommunernas förslag har lett till att lokala arbetsförmedlingsnämnder inrättats. Några av frikommunerna har getts att möjlighet tillsätta en kommunal ordförande. Nämnden har möjlighet att friare använda statsbidragen for Vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Frilandstingen kan upprätta avtal med länsarbetsnämnderna, s. k. sysselsättningskontrakt.

om en friare kommunal nämndorganisation har, Frågan som framhållits, en central plats i frikomtidigare spelat munförsöket. Frikommunerna behöver sålunda inte inrätta särskild byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, skolstyrelse och socialnämnd. Det är vidare möjatt inrätta lokala utvecklingsgrupper för förvaltning ligt och verkställighet under t. ex. en kommundelsnämnd.

Frikommunerna har vidare en särställning när det gäller av stiftelser. De är om deras förmögenhet är förvaltning mindre än 200 000 kronor undantagna statlig tillsyn. Flera försök innebär att frikommunerna tar över beslutanderätten från Detta gäller exempelvis beslut länsstyrelsen. om tillstånd för hem för vård och boende, för vissa lotterier och samt för anläggning av motorsport- och skjutbabingo nor.

Utvidgad försöksverksamhet

Våra erfarenheter av frikommunförsöket visar att ett fortoch ömsesidigt behövs mellan stat och löpande samspel kommun. Försöksverksamheten har mer och mer förskjutits från ett projekt till en väsentlig del i en process med ett Vårt arbete har ständigt pågående utvecklingsarbete. vid handen att olika sätt kan medgett statliga organ på verka och stimulera i och komförnyelsearbetet landsting muner. I de fall lägger hinder i vägen för en statliga regler önskvärd utveckling i den kommunala verksamheten är det väsentligt att det finns former för att fånga upp och bearbeta de till som diskuteras på förslag förändringar lokal nivå.

Den som vi här redovisar på frikommunprincipiella syn försöket bör vår mening leda till att försöksverkenligt samheten och breddas till att, förutom enskilda fördjupas omfatta mer Vi frågor, generella förändringssträvanden. har i vår rapport Förnyelse och utveckling” lagt fram ett

för samverkan mellan stat och kommun. program I rapporten framhålls att beredningen bör följa och ta initiativ till olika Vi det utvecklingsinsatser. anser väsentligt att arbeta vidare med frågor om av den kommunala förnyelse självstyrelsen och demokratin. En som fråga därvid bör tas upp gäller statens sätt att och utforma sin organisera styrning i en delvis ny och förändrad kommunal organisation. Ett fortsatt behövs utvecklingsarbete också enligt vår mening för att en skapa helhetssyn på kommunallagstiftningen och för att utvidga mellan informationsutbytet stat och kommun inom olika verksamhetsområden. Vi vill även flytta fram frågor om samverkan inom den kommunala sektorn liksom arbetet med bättre service och ökad valfrihet. Inom de ramar som i kan försök anges rapporten i frikommunerna och bereda marken frilandstingen för permanenta ställningstaganden.

Frågan om förnyelse av den kommunala och självstyrelsen demokratin bör även framgent i ges en framskjuten plats försöksverksamheten. Ett centralt område för frikommunförsöket är det statliga regelsystemet. Försöksverksamheten har tydligt visat att bestämmelser ibland statliga utgör hinder för en effektiv kommunal verksamhet. Det råder också betydande missuppfattningar om vilka bestämmelser som faktiskt gäller. Av de som frikommuförslag nerna fort fram till regeringen kan en inte andel obetydlig genomföras utan förändringar i Kommustatliga regler. nerna har således inte känt till vilka som I regler gäller. en del fall har ett allmänt råd som bindande och uppfattats i andra fall har man tolkat en fel sätt. Det regel på förekommer också att regionala statliga myndigheter fyllt ut” överordnade regler på ett inte avsett sätt. Dessa erfarenheter torde gälla alla landets kommuner och landsting. Vi anser därför att ett i det fortsatta viktigt inslag utvecklingsarbetet mellan stat och kommun bör vara att finna former for information och det kunskapsuppbyggnad om

statliga regelsystemet. Stat-kommunberedningen bör i

samråd med frikommunerna överväga hur denna fråga skall kunna bli en del i frikommunförsöket.

Samtidigt som förändringar av den statliga regleringen görs på det centrala planet är det naturligt att frikommunerna överväger den egna förvaltningens sätt att fungera. Det är angeläget att sambandet mellan statliga regler och kommunernas tillämpning av dessa uppmärksammas. Frikommunförsöket har gett oss erfarenheter om kommunernas och landstingens Vid den egna regelsystem. inventering som gjordes i frikommunerna framkom att förvaltningarna ofta upplever de egna reglerna som hinder för verksamheten. På det statliga området pågår ett omfattande arbete med att förenkla och ta bort regler. Olika metoder har använts for att tvinga fram ett ställningstagande till behovet av varje enskild regel. Exempel sådana åtgärder är solnedgångsbestämmelser och på De erfarenheter som kommit fram i det stupstockar. kunna komma

statliga regelförenklingsarbetet borde

kommuner och landsting till nytta. Aven i detta avseende bör kunna ta initiativ och med stat-kommunberedningen frikommunerna hur denna fråga skall kunna tas överväga upp i forsöksverksamheten.

Ett utredningsarbete pågår om kommunallagen. I vår rapport framhöll vi att kommunernas och landstingens handlingsfrihet bör vidgas. Det är enligt vår mening naturligt att de som ligger bakom kommunallagens utprinciper slår i Ett kommuformning igenom speciallagstiftningen. nalráttsligt utredningsarbete bör initieras för att en

skapa

enkel och flexibel lagstiftning på alla områden. Aven här anser vi att en försöksverksamhet kan vara lämplig för att komma vidare med vissa frågor. I de fall hinder finns i och andra for samarbete lagar författningar exempelvis mellan landsting och kommuner bör beredningen initiera förändringar.

En mot och utveckling ramlagstiftning målstyrning innebär att arbetet med uppföljning och behöver utvärdering ägnas ökad uppmärksamhet.

Stat-kommunberedningen

har regeringens uppdrag att behandla dessa Det frågor. viktigaste syftet med ett nytt uppföljnings- och utvärderingssystem skall vara att redovisa hur Verksamhetsmål uppfylls, vilka problem som orsakar brister i måluppfyllelsen, effektiviteten i verksamheten och vilka tecken som tyder på att en revision av lagstiftningen kan vara befogad. Vi har tillsammans med bl.a. kommunförbunden, riksrevisionsverket och Statskontoret inlett ett kartläggningsarbete. Metoder for och av uppföljning utvärdering verksamhet inom olika kommunala områden behöver dock prövas i praktiken. Detta bör vår vara enligt mening en lämplig fråga att ta upp i frikommunforsöket.

Arbetssätt och bör

utvärdering

ses över

Riksdagsbeslutet om en utvidgad försöksverksamhet med en friare kommunal innebär att statnämndorganisation kommunberedningens ansvar för frikommunforsöket forlängs fram till år 1992. I konstitutionsutskottets betänkande framhålls vikten av att försöket utvärderas och att den parlamentarikergrupp som är knuten till beredningen deltar i detta arbete. Dessa ställningstaganden innebär att en ny plan för utvärderingsarbetet behöver utarbetas. Betydande insatser bör också liksom hittills göras för att bistå frikommunerna i deras En nära utvecklingsarbete. samverkan med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet är här angelägen. Det är vidare väsentligt att informationsfrågorna ägnas stor uppmärksamhet. Detta kan ske tidskriften Lokalt och informagenom Förnya tionsbladet Frikommunnytt. Genom dessa åtgärder bör kunskap och erfarenheter om försöksverksamheten kunna förmedlas till alla landets kommuner och landsting.

En framgångsrik försöksverksamhet bygger på en aktiv

och medverkan från olika intressenter. Vår erfa-

positiv

renhet av det hittillsvarande arbetet är att hinder och motstånd redovisats från olika fackområden. Detta har

försvårat arbetet med att få till stånd angelägna försök

inom olika områden. Vi anser därför att riksdag och rege-

ring klart måste markera frikommunförsökets betydelse

för att utveckla den offentliga sektorn.

Det svenska frikommunförsöket har väckt uppmärksam-

het såväl inom som utom vårt lands gränser. Olika länder

har del av våra erfarenheter. Av den tidigare redo-

tagit att olika frikommunförsök startats el-

visningen framgår

ler i Norden efter svenskt mönster. Ett viktigt

planeras

inslag i det fortsatta arbetet bör därför vara att befrämja ett av erfarenheter om de olika frikom-

ömsesidigt utbyte

munförsöken mellan de nordiska länderna.

Bilaga 1

Frikommuner och

frilandsting

som

utsågs

1984 Jämtlands läns landsting

TYRESÖ landsüng HANINGE

Gbgs/Bohqs \ ,

lans Iandstmg \ . ongggo

ALE VARBERG

HELSINGBORG 5 Frikommunförsök 65

Bilaga 2

Svensk

författningssamling

E§]?£‘} EEE?

SFS 1988: 136 Utkom från trycket La _ , den7april wax om dels fortsatt giltighet av lagen (1984: 382) om Omwck försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation, dels ändring i samma lag;

utfiirdad den 24 mars l988.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen ll984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal namndorganisation dølx att lagen. som galler lill utgången av år 1988.skall fortsatta att galla till utgången av år l99|. dolx att l. 6 och 8 §§ skall ha följande lydelse. Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag (rader i kraft.

Allmänna best er

l § Kommuner och landstingskommuner får i enlighet med föreskrifterna i denna lag bedriva försöksverksamhet med en annan nämndorganisation an som föreskrivs i lag eller annan författning. Föreskrifter om vilka kommuner och landstingskommuner (försokskommuner) som försöksverksamheten skall avse meddelas av regeringen. Lag (I988: I36).

2 § Försöksverksamheten kan avse såväl nämnder med hela försökskommunen som verksamhetsområde (centrala nämnder) som nämnder med uppgifter som avser en del av försökskommunen eller någon :inlaggning i denna (lukulu organ). Medflrllnriiktige avses i lagen kommunfullmäktige och landstinget.

2 a § Om fullmäktige beslutar det. får en nämnd i en försökskommun. utan hinder av vad som föreskrivs i 3 kap. l2 § tredje stycket och l3 § andra stycket kommunallagen (l977: l79) eller i någon annan författning om anmälan av beslut som har fattats med stöd av uppdrag från nämnden. besluta om i vilken utsträckning sådan anmälan skall ske. Beslut som inte anmäls skall protokollföras särskilt. om beslutet får överklagas enligt 7 kap. kommunallagen. Lag (I986: 97).

Prop. l986:87:9|. KU 1987/88:23.rskr. I54.

SFS I988: I36 Centrala nämnder 3 § Fullmäktige i en försökskommun får uppdra ät en eller Hera nämnder att helt eller delvis handha förvaltning och verkställighet som annars enligt lag eller annan författning ankommer på en viss annan nämnd. Detta galler inte uppgifter som ankommer på kommunstyrelse. förvaltningsutskott. folkhogskolestyrelse och valnämnd.

4 § En nämnd fär inte med stöd av 3 § ges i uppgift att bestämma om rättigheter och skyldigheter för försökskommunen i ärenden i vilka namnden har att företräda försökskommunen som part.

5 § När en nämnd fullgör sådant uppdrag som avses i 3 §. gäller vad som ar föreskrivet i lag eller annan författning om den nämnd på vilken uppgifterna annars ankommer.

6 § Upphor verksamheten hos en central nämnd sedan nämndens uppgifter efter beslut av fullmäktige enligt denna lag har tagits över av en eller flera andra nämnder. skall ledamöterna och suppleanterna i den centrala nämnden anses entledigade utan vidare åtgärd. Lai: Il988: l36).

Lokala organ 7 § Fullmäktige i en försokskommun får inrätta en institutionsstyrelse som för en eller flera anläggningar får handha förvaltning och verkställighet som enligt lag eller annan författning ankommer pä miljö- och hälsoskyddsnämnden. Skolstyrelsen och socialnämnden. Som förutsättning härför gäller att uppgiften på grund av sin begränsning till anläggningen och sin beskaffenhet i övrigt lämpar sig för handläggning i en institutionsstyrelse. ifråga om institutionsstyrelser som inrättas med stöd av denna paragraf skall 2 § andra stycket. 3 § andra stycket. -1§ andra stycket och 5 § lagen (l979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas.

8 §3 Fullmäktige i en försökskommun får lägga en uppgift på ett lokalt organ också i sådana fall då kravet på anknytning till kommundel eller begränsning till anläggning enligt lagen (l979:408) om vissa lokala organ i kommunerna eller enligt 7 § inte är uppfyllt. Lag I/988: I36).

9§ Fullmäktige i en försökskommun får inrätta särskilda organ för att handha förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ. l fråga om sådana särskilda organ skall 4 ä lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas. Ett särskilt organ får dock inte väcka ärende hos fullmäktige. Dess budgetförslag skall lämnas till det lokala organet in_om den tid som detta har bestämt. Ltig (I9-86:97).

Ix) l Ändringeninnebärull första stycket sistameningenochandrastycket upphavs.

Denna lag’ träder i kraft den I maj l988. SFS 1988: 136 På riksdagens vägnar BO HOLMBERG Lennart Aspegren (Civildcpartememet)

‘ wxx: ne.

Bilaga 3

Förteckning

över

ställningstaganden

till frikommunernas

förändringsforslag*

Den kommunala

organisationen

F örsöksmojligheter

D Kommunerna har getts möjlighet att göra avsteg från kravet särskild socialnämnd, och på miljö- hälsoskyddsnämnd, byggnadsnämnd och skolstyrelse.

D Kommuner och landsting får full frihet att föra över uppgifter mellan olika nämnder.

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelser inom områdena for socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och Skolstyrelsen.

D Uppgifter kan lämnas till lokala organ även om uppgiften inte är begränsad till kommundelen.

D Kommunerna får inrätta särskilda organ för att ha hand om viss förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ, t. ex. för en by eller ett bostadsområde.

D Kommuner och landsting får göra avsteg från kravet på att beslut som har fattats med stöd av delegering från en nämnd skall anmälas till nämnden.

* I de fall flera kommuner tagit upp samma önskemål anges här frågan endast en gång.

Generella åtgärder

D Reglerna om kallelse till fullmäktiges sammanträden har förenklats så att kallelse kan ske även annat tillpå förlitligt sätt än med posten.

D Ökade möjligheter har getts att utveckla brukarinflytandet i den kommunala verksamheten.

A vslagna frikommunförslag

D för en minoritet i fullmäktige att besluta om Möjlighet en kommunal folkomröstning.

Plan- och

byggområdet

Försöksmojligheter

D Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild byggnadsnämnd.

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom byggnadsnämndens område.

Generella åtgärder

D Kommunerna har fått beslutanderätt i om fråga planer.

D Statliga myndigheters granskning av planer har begränsats.

D Varierad bygglovsplikt genom kommunala beslut.

D Förenklad bygglovshantering med bl. a. flexiblare krav utsättning och besiktningar. på nybyggnadskarta,

D Utökade möjligheter till tillfälliga bygglov.

D Förenklingar i fråga om byggnadsnämndens verksamhet.

D får möjlighet att nedsätta eller Byggnadsnämnden efterge byggnadsavgift.

hinder i statliga regler Inga

D med lantmätare möjligt före Muntligt plansamråd planfastställelse.

D Samordning kan ske av bygglov med annan lovgivning.

D Lämplighetsprövning av bebyggelse möjlig på grundval av planskisser.

Utredningsuppdrag

D Statens har haft regeringens att i planverk uppdrag samverkan med bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och organisationsnämnd lämna särskild rådlänsstyrelsernas till frikommunerna. En rapport har avlämnats givning som översänts till samtliga kommuner.

Avslagna frikommunförslag

D Överföring av fastighetsbildning och fastighetsregi-

strering till kommunerna.

D Rätt för kommun att själv fastställa och uppbära förrättningsavgift för fastighetsbildning.

D Slopad skyldighet att infordra yrkesinspektionens yttrande. D Befrielse i vissa fall från krav på bygglov.

D Bygglov som inkluderar alla erforderliga tillstånd.

D Bygglov kompletteras med ”servitut” där byggherren godkänner störningar från verksamhet på grannfastighet.

D i inom och

Ändringar besvärsordningen plan- byggom-

rådet. D Plan- och bygglagen införs tidigare i frikommunerna.

D Möjlighet att genomdriva gårdssamverkan inom kvarter med mer än en fastighetsägare.

Bostadssektorn

F örsöksmojligheter

D Frikommunerna får besluta om bostadslån för nybyggnad av småhus som skall bebos av lånesökanden.

D Frikommunerna får också besluta om bostadsanpassningslån och bostadsanpassningsbidrag i kombination med bostadslån.

D Kommunal beslutanderätt är vidare möjlig i fråga om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder.

Avslagna frikommunförslag

D Ändring i låneregler så att eftersatt underhåll, energi-

i låneunderbesparande åtgärder och eget arbete får ingå laget.

Utbildningsområdet

Försöksmojligheter

D Kommunerna har att från kravet möjlighet göra avsteg på särskild skolstyrelse.

D Kommunerna får inrätta inom institutionsstyrelse skolstyrelsens område.

D Kommunerna har getts att fritt fördela basmöjlighet resurser, förstärkningsresurser och tilläggsbidrag mellan olika skolenheter. Vidare har kommunerna rätt att getts utan länsskolnämndens medverkan besluta om anordnande eller indragning av skolenheter.

D Kommunerna får använda mindre resurser för undervisningen i B-språk än som sägs i foreskolöverstyrelsens skrifter. De resurser som inte utnyttjas får användas för undervisning i andra ämnen.

D Kommunerna och att fritt landstingen ges rätt fördela statsbidraget till lokal skolutveckling m. m. mellan personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete.

D Landstingen får i stället for skolöverstyrelsen och länsskolnämnden fördela elevplatserna på studievägar inom dels vård-, social- och konsumtionssektorn (VSK-sektorn), dels jordbruks- och skogsbrukssektorn (J ST-sektorn).

73..

D Kommunfullmäktige i en försökskommun får uppdra åt ett lokalt organ att handlägga frågor om statligt reglerade som rektor, biträdande skolledare, lärare och tjänster Syo-funktionär.

D Kommunerna och landstingen får i stället för länsskolnämnden tillsätta som rektor och studierektor i tjänster och gymnasieskolan. grundskolan

D Lärare vid kommunal musikskola får under vissa förutsättningar ge undervisning i musik även i grundskolan.

D Kommunerna att anordna mellan ges möjlighet utbyte lågstadielärare och förskollärare.

D Kommunerna och får friare former landstingen pröva for samverkan i skolan.

D Kommunerna ges frihet när det gäller fördelning av PRAO-verksamheten på olika sektorer.

D Kommunerna ges rätt att själva besluta att en klass eller grupp som tillhör årskurs 1 eller 2 i grundskolan skall vara fria från skolarbete en skoldag i veckan.

D Friare för beslut om läsårets har

regler förläggning

medgetts för Orebro läns landstings gymnasieskola för skogsbruks- och trädgårdsutbildning. jordbruks-,

Generella åtgärder

D till ämneskombinationer i SO- och NO- Möjlighet ämnen m. m.

D vid lärartillsätt-

Ändring av meritvärderingssystemet

ningar.

D Friare disposition av skolledningsresurserna.

D Förenkling av bestämmelserna om huvudlärare och institutionsföreståndare i gymnasieskolan.

D Möjlighet att medge undantag från bestämmelser om lägsta elevantal för att påbörja kurs inom kommunal vuxenutbildning.

D Bättre anpassning av skolhälsovårdsinsatserna till aktuella förhållanden.

D Förenklat förfarande for resursfördelningen till kommunal vuxenutbildning.

D Större frihet att kurser och inom anpassa linjer gymnasieskolan till den lokala arbetsmarknaden.

D Förenklat statsbidragssystem för gymnasieskolan.

D Möjlighet för landstingen att finansiera enstaka kurser inom högskolan med egna medel.

Inga hinder i statliga regler

D Möjlighet för en kommundelsnämnd att fastställa lokala för skolan. arbetsplaner

D Kommunalt för uppföljningsansvar 16-17 -åringar även om kommunen saknar egen gymnasieskola.

D Inrättande av särskilda flickklasser vid tekniska linjer inom gymnasieskolan.

D av resurser till

Tilldelningen

utbildningsplatser inom

gymnasieskolan görs oberoende av om utbildningen innehåller praktikavsnitt.

Avslagna frikommunförslag

D Större att inom gymnasieskolan inrätta linjer möjlighet for särskilt for kommunens bespecialkurser anpassade hov.

D Möjlighet att besluta om bl. a. organisationen av viss del av i gymnasieskolan. specialkurserna

D Frihet att omfordela platser mellan den s. k. direktramen och lilla ramen inom gymnasieskolan.

i om till i D Friare regler fråga intagning specialkurser

gymnasieskolan.

D att använda statsbidrag till lokal skolutveck- Möjlighet för att anställa en fortbildningsansvarig för s. k. ling LUVA-medel.

D för kommunen att finansiera del av en skol- Möjlighet med statliga medel. chefstjänst

D för att införa en veckas lov på Möjlighet Skolstyrelsen hösten.

D Möjlighet att göra avsteg från skolöverstyrelsens föreskrifter om högsta antal lektioner för kurser inom kommunal vuxenutbildning.

D att inom den kommunala vuxenutbildningen Möjlighet använda 8 000 timmar for undervisning i grupper med än tolv samt av 1 000 färre deltagare specialdestinering elevveckor till som anordnar utbildning till folkhögskolor arbetslös ungdom inom ramen för projekt ungdomsarbete.

D Kommunalisering av Syo-konsulenterna.

D Kommunal ackvisition av PRAO-platser genom Syokonsulenterna.

Miljöskydd och naturvård m. m.

Försöksmöjligheter

D Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild miljö- och hälsoskyddsnämnd.

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område.

D Kommunerna har getts möjlighet att ta över länsstyrelsens tillståndsprövning enligt naturvårdslagen i fråga om rätt att sätta upp reklamskyltar 0. d.

D Kommunerna har getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall göras till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd i stället för till länsstyrelsen.

D Kommunerna har getts möjlighet att ta över länsstyrelsens beslutanderätt enligt miljöskyddslagen i fråga om tillstånd att anlägga motorsportbanor och vissa skjutbanor.

D Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts samma befogenheter som länsstyrelsen att ingripa mot försummelser i fråga om vård och behandling av djur.

D Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts möjlighet att bevilja dispens från kravet på årlig hälsokontroll av personal som arbetar med livsmedel.

D För Bräcke kommun har en särskild för visdelegation sa ärenden i lantbruksnämnden inrättats.

Generella åtgärder

D Miljö- och hälsoskyddsnämndens personal får i stället för läkare eller legitimerad sjuksköterska lämna den årlisom skall ske till personal som arbega hygieninformation tar med livsmedel.

hinder i statliga regler Inga

D av i om

Överföring tillsynsansvaret fråga gränsvärdes-

kontroll och av vissa VA-anläggningar från besiktning länsstyrelsen till kommunen.

D Möjlighet för kommunen att ta över länsstyrelsens disenligt 16 § naturvårdslagen i fråga om byggande pensrätt inom strandskyddsområde.

Avslagna frikommunförslag

D av naturvårdsverkets rätt att överklaga Upphävande ett kommunalt beslut enligt 15 och 16 §§ naturvårdslagen.

D Kommunal beslutanderätt i fråga om täkttillstånd.

D Kommunal beslutanderätt i fråga om förordnande och föreskrift om undantag från strandskyddsbestämmelser som avses i 15 § andra stycket naturvårdslagen.

D Överföring av tillståndsprövningen för bilskrotsverk-

samhet från länsstyrelsen till kommunen.

Kommunikationer

Försöksmojligheter

D Frikommunerna får tillämpa särskilda trafikregler för att genomföra trafikintegrering i bostadsområden.

D Försök i frikommunerna har om kommunal pågått beslutanderätt om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. Förslaget har gjorts generellt och nu för alla gäller kommuner.

Generella åtgärder

D Krav på länsstyrelsens tillstånd har avskaffats för anläggningar utanför vägområde som kräver bygglov.

D Kommuner som är väghållare har tagit över beslutsbefogenheter från länsstyrelsen för en del frågor.

D Trafikhuvudmännen får rätt att bedriva lokal och regional kollektivtrafik utan linjetillstånd.

D Kravet trafiktillstånd för på landstingets handikappfordon kommer att slopas.

D Kommuner som är får överta väghållare ansvaret för viss skyltning från länsstyrelsen.

Inga hinder i statliga regler

D En speciell ”storstadsm0dell” för från eurovägvisning pavägnätet till en kommun.

Avslagna frikommunförslag

D Kommunal beslutanderätt för av transport farligt gods inom kommunen.

Hälso- och social m. m.

sjukvård, omsorg

Férséksmbjligheter

D Kommunerna har att från kravet möjlighet göra avsteg särskild socialnämnd. på

D Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom socialnämndens område.

D Kommunerna har möjlighet att ta över driftgetts ansvaret för primärvården från landstinget.

D har getts möjlighet att ta ut enhetliga Landstingen för läkarvård och annan sjukvårdande be-

patientavgifter

handling.

D Kommunerna får ta över länsstyrelsens beslutanderätt i om tillstånd för enskilda personer eller sammanfråga att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamslutningar het.

ett enkla- D Landstingen har getts möjlighet att tillämpa re vid tillsättning av tjänst som chef

sakkunnigförfarande vid enhet för specialisttandvård.

D I Jämtlands läns landsting har en försöksverksamhet med som innebär möjligorts förlängd egen sjukskrivning att fordras först fr. o. m. femtonde dagen. sjukintyg

D I bl. a. Jämtlands läns landsting har försök med receptförskrivningsrätt för distriktssköterskor möjliggjorts.

D I Örebro kommun har en försöksverksamhet startats med av administrationen av socialbidrag från överföring kommunen till försäkringskassan.

D I bl. a. Örebro kommun har det till en öppnats möjlighet försöksverksamhet där försäkringskassan biträder föräldrar med att fastställa och till barn

jämka underhållsbidrag

samt lämnar förhandsbesked om av vissa skäligheten underhållsbidrag när det gäller bidragsförskott.

D Bräcke kommun har till ett getts bidrag utvecklingsoch fornyelseprojekt inom barnomsorgen.

D Bräcke kommun har till ett getts bidrag utvecklingsoch fornyelseprojekt inom den sociala hemhjälpen.

Generella åtgärder

D Landstingen har getts ökad frihet i fråorganisatorisk ga om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.

D Statsbidragen till missbrukarvård får öppen disponeras friare.

D De nya för till reglerna statsbidrag kommunal barnomsorg tillgodoser önskemål om avsteg från statsbidragsreglerna för fritidshem.

D Landstingen har getts möjlighet att medge dispens från gällande behörighetsbestämmelser vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa läkartjänster.

D Sjukvårdshuvudmännen har fått särskilt statsbidrag för att öka operationskapaciteten inom sjukvården.

D Förslag har fram om ett och lagts nytt förbättrat bilstöd till handikappade.

6 Frikommunforsök 8 1

Inga hinder i statliga regler

D Flexiblare för arbete vid sjukskrivning (arbetsregler prövning).

D till visst arbete vid sjukskrivning. Möjligheter

D överföring av forsak- Personliga befattningar genom

ringsmedel.

Avslagna frikommunförslag

att införa föräldraförsäkring i en D Möjlighet förlängd kommun.

D till från försäkringskassan för re- Möjlighet ersättning sor m. m. i samband med vård utomlands.

D att använda statsbidraget till förskolekonsu- Möjlighet lenter friare.

Arbetsmarknadspolitik

F örsöksmöjligheter

som inrättats i fri- D I lokala arbetsförmedlingsnämnder kommunerna har kommuner getts rätt att utse ordföfyra I kommuner utser kommunen vice ordföranrande. övriga de.

i frikommunerna har

D Arbetsförmedlingsnämnderna

ökad frihet att statsbidragen till beredgetts disponera

skapsarbete och rekryteringsstöd.

D Beredskapsperiodens och rekryteringsstödets längd får fritt till 12 månader. avgöras upp

D Resurser som avsatts for och beredskapsarbete rekryteringsstöd får användas för särskilda insatser för ungdomar som fyllt 18 år eller, om de har avslutat gymnasieutbildning, 17 år.

D Landstingen ges möjlighet att sluta olika sysselsättningskontrakt med länsarbetsnämnden som bl. a. innebär en kombination av beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning omfattande 12 månader inom vårdområdet.

D Tyresö kommun har getts möjlighet att erbjuda praktik hos privata arbetsgivare åt personer i kommunalt beredskapsarbete.

D Inom ramen för det s. k. projekt ungdomsarbete i Örebro har det varit möjligt att inrätta ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare.

D Örebro kommun har fått bidrag till ett projekt med integrerad svenskundervisning och arbete for flyktingar.

Generella åtgärder

D Genom den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU) och de ökade möjligheterna for kommuner att bedriva uppdragsutbildning tillgodoses önskemål om ett utökat samarbete mellan AMU och den kommunala vuxenutbildningen.

D Möjlighet har öppnats att placera ungdomar, som fyllt 17 år och genomgått en minst tvåårig gymnasieutbildning, i ungdomslag.

Inga hinder i statliga regler

D Möjlighet att med stöd av den s. k. främjandelagen genomföra utbyte av mellan olika arbetsgivare arbetstagare medverkan av arbetsförmedlingen. genom

D för med medverkan av Projekt förståndshandikappade Samhall.

Avslagna frikommunförsök

D Lagändring för att möjliggöra tidigareläggning av pensionsavgångar.

i

Frikommunfrågor övrigt

F örsöksmöjligheter

D Stiftelser som förvaltas av kommunerna undantas från om är mindre än länsstyrelsens tillsyn förmögenheten 200 000 kronor.

En frikommun har försök över beslutanderät- D på tagit i vissa från länsstyrelsen.

ten skyddsrumsärenden

D Kommunerna får ta över länsstyrelsens och polismynbeslutanderätt för tillstånd att anordna bingodighetens och vissa andra lotterier. spel

Generella åtgärder

D till konsulentverksamheten inom hemslöj- Statsbidrag den kan utgå till annan huvudman än landstinget.

D Kommunerna får själva bestämma hur trañkövervakarnas uniformer skall se ut.

Inga hinder i statliga regler

D Den kommunala kompetensen att kommunermedger na får sälja idéer och uppfinningar som i den kommugörs nala verksamheten.

A vslagna frikommunförslag

D Förändringar i redovisning av statsbidrag till folkbibliotek.

D Möjlighet att i en lokal TV-kanal blanda lokalt producerade program med satellitsändningar.

D Dispens från kravet på att endast typgodkända vattenmätare får installeras.

D Skattesubventionerade arbetsresor med kollektivtrañk.

D Kommunalt avgörande inflytande över Öppettiderna vid systembutikerna.

D Utvecklingsfonden ges beslutanderätt ifråga om vissa regionalpolitiska stödåtgärder.

D Förenklingar i hanteringen av anställning av kulturarbetare i beredskapsarbete.

Bilaga 4

Stat-kommunberedningens sammansättning

Ordförande

Statssekreterare Jan Nygren

Ledamöter

Budgetchef Inga-Britt Ahlenius

Statssekreterare Monica Andersson Förbundsdirektör J an-Åke Björklund Sakkunnig Odd Engström Förbundsdirektör Walter Slunge Statssekreterare Gunnar Svensson

Sakkunniga

Sekreterare Björn Attersved Avdelningschef Olof Eliason Departementsråd Peter Honeth Departementsråd Bo Jonsson Anders Lönnberg Sakkunnig Departementsråd Carl-Gunnar Peterson Sakkunnig Eva Segerström Sakkunnig Ann-Christin Tauberman Stadsdirektör Uno

Wil1_i_amsson

Generaldirektör Claes Ortendahl

Experter

Departementssekreterare Birger Höök Rättschef Per Erik Lindeberg Nilsson Departementssekreterare Jörgen Kammarrättsassessor Ingvar Paulsson

Rättschef Rolf Strömberg Erik Westman

Departementssekreterare

Lena Eriksson

Departementssekreterare

Parlamentarikergrupp

Anders Andersson (m) Riksdagsledamot Bror R Eriksson (c) Landstingsråd Riksdagsledamot Margit Gennser (m) Riksdagsledamot Inger Hestvik (s) Riksdagsledamot Jan J ennehag (vpk) Riksdagsledamot Ulla Johansson (s) Rune Jonsson (s) Riksdagsledamot Gunnar Nilsson (s) Riksdagsledamot Kontorist Margareta Lorentzen (fp)

Sekretariat

Departementssekreterare Birgitta Lerjeryd

Bitr. sekreterare Anita Eriksson

Bilaga 5

gås

Kommittédirektiv

gg

w

Dir 1984:28

Tilläggsdirektiv till

stat-kommunberedningen

(C 1983:02)

Dir 1984:28

Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-07

Chefen för civildepartementet. statsrådet anför. Stat- Holmberg. kommunberedningen bör få i uppdrag att svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp.

Bakgrund

Stat-kommunberedningen (Dir 1983:30) avlämnade i februari 1984 betänkandet (Ds C 1984:1) Försök med ökad kommunal sjalvstyrelse. Beredningens förslag låg till grund för regeringens proposition och riksdagens beslut om försöksverksamhetens utformning (prop. 1983/8-1:153. KU 32. rskr 368). Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet med ökad kommunal sjalvstyrelse skall genomföras i högst nio kommuner och tre landstingskommuner. Försökskommunerna skall ges möjlighet att göra avsteg fran statlig reglering och därigenom kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en fyraársperiod och att efter utvärdering ligga till grund för mera generella överväganden. Genom riksdagsbeslutet får regeringen möjlighet att inom ramen för försöksverksamheten göra avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd. En lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation träder i kraft den l juli 1984,

Uppdraget Stat-kommunberedningen bör enligt min mening svara för att försöksverksamheten genomförs. En viktig uppgift för beredningen blir att hålla

fortlöpande kontakt med försökskommunerna och på olika sätt bistå dem. Beredningen bör också yttra sig över och bereda försökskommunernas till regeringen om förändringar i den statliga regleringen. framställningar Det är väsentligt att olika försök fortlöpande utvärderas. Stat-k0mmunberedningen bör svara för att utvärderingen sker på ett systematiskt och allsidigt sätt. Beredningen skall enligt sina direktiv ha slutfört sitt arbete den 30 juni 1985. Tiden bör med anledning av vad jag har anfört utsträckas så att arbetet med att följa och utvärdera försöksverksamheten kan fullföljas. Beredningen bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport om hur försöksverksamheten fortlöper. En slutrapport bör lämnas senast den 30 juni 1989.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen meddelar stat-kommunberedningen tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Civildepartementet)

Bilaga 6

Källor och litteratur

Betänkanden och rapporter Försök med ökad kommunal självstyrelse (Ds C 1984: 1)

av kommunal verksamhet (Ds C 1984:2) Statlig reglering

Staten, kommunerna och den statliga styrningen (Rapport av Jörgen Westerståhl, 1986)

och kommmuner och landsting

Förändring fornyelse__i

från konferens i Orebro 1986) (Rapport

och En om ökad samverkan Förnyelse utveckling. rapport mellan stat och kommun (SOU 1988: 25) (Betänkande från stat-kommunberedningen)

Den kommunala jämlikheten och variatiosjälvstyrelsen, nerna mellan kommunerna (Rapport av Nils Stjernquist och Håkan Magnusson, 1988)

och skrivelser

Regeringens propositioner

152) om försöksverksamhet med ökad Proposition (1983/84: kommunal självstyrelse

inom häl- Proposition (1985/86: 42) om försöksverksamhet so- och sjukvårdens område

Proposition (1985/86: 70) om vissa lagstiftningsâtgärder

inom ramen for frikommunförsöket

118) om ytterligare försöksverksam- Proposition (1986/87: het i frikommunerna, m. m.

Proposition (1986/87: 91) om aktivt folkstyre i kommuner och landsting

Skrivelse (1985/86: 165) om frikommunförsöket, regelförenklingen och förbättringen av den statliga servicen

F örfattningssamlingar

Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. (Stockholm 1986)

Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement (Stockholm 1986)

Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement II (Stockholm 1988)

Statens 1988

offentliga utredningar

Kronologisk

förteckning

Översyn av utlänningslagsstiftningen. A. Kortare väntan.A.

?www

Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. UD. Samerätt och sameting. Ju. Provning och kontroll i internationell samverkan. l. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. Fö.

azaszswøsøw

Sverigeinformation och kulturutbyte. UD. Rätt adress. Fi. öppenhet och minne. U. Civil personal i försvaret. Fö. Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bostadsrättslagen m.m. Bo. Medborgarkommissionéns rapport om svensk vapenexport. SB. 5 SÄPO - Säkerhetspolisens inriktning och organisation. Ju. Reklamskatten. Fi.

;S Rapport av den parlamentariska kommissionen

med anledning av mordet pá Olof Palme. Ju. U-lands- och bistândsinformation. UD.

BG En förändrad ansvarsfördelning och styrning på

skolområdet. U. I0 u-- Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. Fi

N P Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2.

Fi NJ P’ SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U.

som» 9:.“

Förnyelse och utveckling. C. Frikommunförsöket. C.

Statens

offentliga utredningar 1988

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. [15]

Justitiedepartementet

Sztmerütt och samcting. [5] Frihet från ansvar. [7] S.3sPO~SiikcrhcIspolisens inriktning och organisation. 1161 Rapport av den parlamenmriskzt kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18]

Utrikesdepartementet

Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] Svcrigeinformation och kultursamarbcte. [9] U-lands- och bistândsinlortttztüott. [19] SIIESTA - Ett intemutioncllt institut för värdering av miljöriktig teknik. [23]

Försvarsdepartementet

En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]

Finansdepartementet

Ratt adress. [10] Handel med optioner och tertniuer. [ 13] Reklamskutten. [17] A Ny taxeringslag - Reformerad skatteproccss. Dcl l. [21] Ny Laxcringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22]

Utbildningsdepartetnentet

öppenhet och minne. [11] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. [20] Lottcri i radio och TV. [24]

Arbetsmarknadsdepartementet

Översyn av utlänningslagstiinningen. [1] Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - olycka eller arbc!smilj6brou’?[3]

Bostadsdepartementet

Översyn av boslzidsrüuslugcn m.m. [14]

Industridepartcmcntet

Provning och kontroll i internationell samverkan. [6]

Civildepartementet

Förnyelse och utveckling. [25] Frikommunförsöket. [26]

.{iJ:: 01-5 I L$ L. 3 1988 *UT 0 L STOCKHOLM 94 ;.;:;.::.M_.;.:-, .

beslutade 1984 om en försöksverksamhet Riksdagen med ökad kommunal I den här självstyrelse. rapporten lämnar stat-kommunberedningen en redovisning för frikommunförsöket. En av vunna eruppsummering görs farenheter och om den fortsatta förförslag läggs söksverksamhetens inriktning.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91 -38-10167-X ISSN 0375-250X