Nominering av redovisningskonsulter betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

/VOM/NEH/NG AV

HEDU VISNINGS

KONSUL TER

Betänkande av utredningen i om kontroll av redo visningskonsulter

SOM?

Statens offentliga utredningar EEE? 1989:59 % Civildepartementet

av

Nominering

redovisningskonsulter

Betänkande av kontroll utredningen om av redovisningskonsulter Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - 16°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag Göran Durgé ISBN 91-38-10388-5 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 932657

Till statsrådet och chefen för

civildepartementet

Efter regeringens bemyndigande den 5 februari 1987 tillkallade statsrådet Johansson, finansdepartementet, den l september 1987 dåvarande regeringsrådet, numera ordföranden i arbetsdomstolen Reidunn Lauren att som särskild utredare utreda frågan om en kontroll av redovisningskonsulter. Den 1 januari 1989 överfördes utredarens uppdrag att redovisas till chefen för civildepartementet. Utredaren har för sitt arbete antagit namnet utredningen om kontroll av redovisningskonsulter. I utredningsarbetet har som experter deltagit departementssekreteraren Eva Agevik, avdelningsdirektören Inger Blomberg, godkände revisorn Berndt Dimberg, godkände revisorn Harald Franzén, auktoriserade revisorn Jan Johansson, redovisningskonsulten Torulf Jönsson, auktoriserade revisorn Ulf Lindström, fd biträdande skattedirektören Lennart Nilsson (fr o m den 27 september 1988), kanslichefen Per Thorell, avdelningsdirektören Vaste Wastesson och godkände revisorn Rolf Åström. Som sekreterare åt utredningen har tjänstgjort avdelningsdirektören Henry Åkerlund. Härmed överlämnas utredningens betänkande ( ) Nominering av redovisningskonsulter. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i oktober 1989

Reidunn Laurén

/Henry Åkerlund

Innehåü

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utredningsuppdraget, arbetets bedrivande m m . . . . . . . . . . . . ll

Allmän bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Vad är en redovisningskonsult? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Organisationerna inom redovisnings- resp revisionsbranschen 13 1.2.1 Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF) . . . . 13 1.2.2 Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund (SBRF) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1.2.3 Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) . . . . . . . 17 1.2.4 Svenska Revisorsamfundet (SRS) . . . . . . . . . . . . . . . . 18 1.3 Kommerskollegiets auktorisation och godkännande av revisorer 19 1.4 Bokföringsnämndens verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 1.5 Utländska förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 22 1.5.1 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 1.5.2 Finland 24 1.5.3 Den europeiska gemenskapen (EG) . . . . . . . . . . . . . . . 25

K artläggningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Undersökningen av redovisningskonsulternas verksamhet . 27 2.1.1 Byråerna i undersökningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 2.1.2 Byråerna och deras personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 2.1.3 Redovisningskonsulternas utbildning . . . . . . . . . . . . . 29 2.1.4 Byråernas klienter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2.1.5 Byråernas tjänsteutbud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 2.1.6 Ansvarsförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 2.2 Undersökningen av i vilken utsträckning små och medelstora företag anlitar redovisningskonsult . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 2.2.1 Företagen i undersökningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 2.2.2 Företag som anlitat redovisningskonsult . . . . . . . . . . 33 2.2.3 Företagens förkunskaper om redovisningskonsulten 34

2.2.4 Företagens efterfrågan av olika tjänster . . . . . . . . . . . 35 2.2.5 byte av redovisningskonsult . . . . . . . . . . . 36 Företagens 2.3 Enkätundersökningarna om missförhållanden i redovisningsbranschen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 2.3.1 Missförhållandenas frekvens och spridning . . . . . . . . 37 2.3.2 Missförhållandenas art . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 2.3.3 Orsaker till missförhållandena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.3.4 Konsekvenser av missförhållandena . . . . . . . . . . . . . . 44 2.3.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Övriga synpunkter

2.4 Hearingen om missförhållanden inom redovisningsbranschen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 2.4.1 Förekomsten av missförhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . 48 2.4.2 Missförhållandenas art . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 2.4.3 Missförhållandenas orsaker och konsekvenser . . . . . 50

2.4.4 Övriga synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Överväganden

3.1 Behovet av kontroll av redovisningskonsulter . . . . . . . . . . . . 55 3.2 Olika nomineringssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Ett tänkbart nomineringssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.2 form . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Nomineringsorganets juridiska 4.3 Den statliga medverkan i nomineringssystemet . . . . . . . . . . . 65 4.4 m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 66 Nomineringsförfarandet 4.5 Tillsynen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.6 Konkurrens och samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4.7 Nomineringskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.7.1 Kraven vid förstagångsnominering . . . . . . . . . . . . . . . 70 4.7.2 Kraven vid förnyad nominering . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 4.7.3 Förpliktelser i följd av nomineringen . . . . . . . . . . . . . 74

Bilaga l Utredarens direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Bilaga 2 Statistiska undersökningar av redovisningskonsulters verksamhet och av företag som anlitar redovisningskonsult 83

Sammanfattning

Betänkandet innehåller dels en kartläggning av redovisningsbranschen, dels överväganden rörande behovet av och formerna för en kontroll av redovisningskonsulter samt riktlinjer för ett tänkbart system för nominering av redovisningskonsulter.

Kartläggningen Utredningen har i samarbete med SCB gjort två statistiska undersökningar, varav den ena belyser redovisningskonsulternas verksamhet och den andra i vilken utsträckning små och medelstora företag anlitar redovisningskonsult. Utredningen har också gjort två enkätundersökningar om eventuella missförhållanden inom redovisningsbranschen och hållit en hearing i samma ämne. Med redovisningskonsult förstås enligt utredningen en person vilken som extern konsult yrkesmässigt och självständigt utför redovisningstjänster. De statistiska undersökningarna avser förhållandena 1987 och omfattar redovisnings- och revisionsbyråer med mindre än 50 anställda samt företag med färre än 100 anställda. I undersökningarna (populationerna) ingår därmed samtliga redovisnings- och revisionsbyråer med undantag av de trettio största byråerna, dvs 3 965 byråer, och över 90 procent av landets ca 490 000 företag. Det totala antalet redovisningskonsulter i landet har uppskattats till ca 10 000, varav 7 740 arbetade på de byråer som omfattades av undersökningen. Byråer med auktoriserade eller godkända revisorer sysselsatte ca 60 procent av landets redovisningskonsulter. Den helt övervägande delen av övriga redovisningskonsulter arbetade på byråer utan någon organisationsanknytning. De flesta av dessa byråer var enmansbyråer. 27 procent av redovisningskonsulterna var kvalificerade revisorer eller ledamöteri en branschorganisation. På byråerna med kvalificerade revisorer saknade 29 procent av de anställda redovisningskonsulterna eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel på byråerna utan kvalificerade revisorer och utan organisationsanknytning var 43 procent.

8 Sammanfattning

Byråerna hade i stort sett samma slags företag som klienter om man ser till antal anställda, årsomsättning och branschtillhörighet hos klientföretagen. Med undantag av sådana klienter som anlitade byrån enbart för revision (25 procent av klienterna hos byråer med kvalificerade revisorer) hade byråerna utan kvalificerade revisorer och organisationsanknytning den högsta andelen revisionspliktiga klienter, närmare 40 procent. Tjänsteutbudet var mycket varierat och väsentligen detsamma på samtliga byråer. Näst efter redovisning var skatterådgivning den vanligaste tjänsten, i synnerhet på byråer med kvalificerade revisorer. Här bör anmärkas att undersökningen inte omfattat Andrevisionstjänster. ra relativt frekventa tjänster var finansiell och privatekonomisk rådgivning. Kapitalanskaffning förekom även i viss omfattning. Biträdeshjälp i process och juridisk rådgivning köptes av upp till 20 procent av klienterna och 10 procent av dessa överlät all sin administration åt byrån. Byråerna, med undantag av byråer med kvalificerade revisorer, utförde också i relativt stor omfattning tjänster som innebar självständigt beslutsfattande för klienternas räkning. 69 procent av företagen, drygt 300 000, anlitade redovisningskonsult. Hela 90 procent av företagen med 2-9 anställda hade sådan hjälp med redovisning m m. De flesta företagen hade dåliga förkunskaper om den anlitade konsulten. En dryg tredjedel av företagen visste ingenting alls om konsultens utbildning, praktiska erfarenhet eller organisationstillhörighet medan de övriga som regel hade spridda kunskaper i dessa avseenden. Mer ån 50 procent av de företag som anlitat redovisningskonsult hade vänt sig till byråer med kvalificerade revisorer. Ca 30 procent, dvs ca 100 000 företag, synes ha anlitat byråer utan organisationsanknytning. Flertalet av dessa byråer, varav huvuddelen var enmansbyråer, hade inte ansvarsförsäkring. 76 myndigheter och organisationer har deltagit i enkätundersökningarna om eventuella missförhållanden inom redovisningsbranschen. Av dessa har 80 procent svarat att det finns missförhållanden i branschen. Kriminella eller direkt oseriösa förfaranden ansågs dock mycket ovanliga och uppgavs inte förekomma hos mer än ca 5 procent av redovisningskonsulterna. Kvalitativa brister i konsulternas arbete var däremot tämligen vanliga, framför allt på små byråer utan kvalificerade revisorer. De kvalitativa bristerna bestod ofta däri att redovisningskonsulten inte följde föreskrifterna i och Reredovisnings- skattelagstiftningen. dovisningen var bristfällig eller missvisande och upprättades många gånger för sent. Detsamma gällde deklarationer och andra uppgifter till skattemyndigheterna. På grund av bristfällig ekonomisk rådgivning från konsultens sida saknade också ofta om sin ekoföretagen kunskap nomiska situation totalt sett, vilket kunde få förödande konsekvenser.

Sammanfattning 9

Orsaken till de kvalitativa bristerna ansågs främst vara dåliga kunskaper hos redovisningskonsulten men också tidsbrist, kompetensöverskridanden, slarv och bristande engagemang i uppdragen. De angivna förhållandena bekräftades vid utredningens hearing med ett femtontal företrädare för myndigheter, organisationer, banker, försäkringsbolag m fl. Det framhölls allmänt att det stora flertalet småföretagare är seriösa men att många saknar erforderliga kunskaper för att kunna bedöma den anlitade redovisningskonsultens arbete. Företagaren saknar dessutom ofta insikt om behovet av mer kvalificerade tjänster som kalkyler, budgets och analyser. Flertalet deltagare i hearingen ansåg att det bör införas något slags auktorisationssystem för redovisningskonsulter. Beträffandeförhâllandena iandra /ändervad avser kontroll av redovisningskonsulter har utredningen inhämtat bl a att Norge och Finland har branschadministrerade auktorisationssystem för redovisningskonsulter med statlig medverkan och att det inom EG inte finns regler, direktiv eller förslag till direktiv avseende redovisningskonsulters verksamhet.

Överväganden

Vad avser behovet av kontroll av redovisningskonsulterhar kartläggningen visat att det finns ett stort behov hos främst mindre företag att på ett enkelt sätt finna en kompetent hjälp med redovisning, skattedeklarationer m m. Även staten - framför allt men även kronoskattemyndigheterna fogdemyndigheterna, utvecklingsfonderna m fl - har ett starkt intresse av att företagen anlitar kompetenta redovisningskonsulter. Staten lägger i dag ner stora resurser på att skapa klarhet i företags ekonomiska ställning utifrån bristfälliga redovisningar. De för samhället så kostsamma företagskonkurserna kan också antas bli färre om företagen anlitar kunnig hjälp med redovisningen. De anställda i företagen, långivare, leverantörer, kunder m fl har stort intresse av att företagen har en korrekt redovisning. Utredningen anser därför att det är motiverat att staten, i synnerhet med hänsyn till de krav som samhället ställer på företagen i fråga om att följa bestämmelserna i redovisnings- och skattelagstiftningen, bistår framför allt de mindre företagen med att finna kompetent biträde vid redovisningen. Det bästa sättet att tillgodose behovet av kompetenta redovisningskonsulter och att därmed också höja den allmänna standarden på redovisningen i de mindre företagen är enligt utredningens mening att staten medverkar till att det införs ett system för frivillig nominering av redovisningskonsulter. Eftersom det i princip bör ankomma på redovisningsbranschen själv

l O Sammanfattning

att ansvara för allmänt kvalitetshöjande åtgärder inom branschen bör det i första hand vara branschens sak att svara för ett sådant nomine- Det starka intresse som staten har i denna fråga kan tillgoringssystem. doses genom att staten deltar på olika nivåer i nomineringsverksamheten. Utredningen förordar alltså att det införs ett branschadministrerat för där staten medverkar i nomineringssystem redovisningskonsulter viss omfattning. Som en utgångspunkt för de diskussioner mellan branschorganisationerna och staten som måste föregå införandet av ett sådant system har utredningen skisserat ett tänkbart nomineringssystem med följande huvuddrag. Redovisningsbranschens organisationer bildar ett nomineringsori form av en stiftelse. Staten medverkar genom representation i gan stiftelsens styrelse och i det underorgan som bildas för den praktiska nomineringsverksamheten. Revisionsbranschens organisationer liksom ett urval av de små och medelstora företagens organisationer bör ges tillfälle att delta i verksamheten. För att bli nominerad bör en redovisningskonsult - och ha genomgått den ettåriga påbyggnadsutbildningen ekonomi revision (avser påbyggnad till treårig ekonomisk gymnasielinje) eller motsvarande utbildning - ha minst tre års väl vitsordad med praktisk yrkesverksamhet allsidig erfarenhet av konsultuppdrag avseende redovisning, beskattning och annan konsultativ verksamhet - vara yrkesverksam - inte ha förvaltare ll 7 § föräldrabalken eller vara i konenligt kap kurs - vara redbar och i för övrigt lämplig yrket Nomineringen bör ges för en bestämd tid, t ex tre eller fem år. För förnyad nominering bör krävas att konsulten under nomineringsperioden igenom en aktualitetsutbildning och att konsultens praktik har gått haft godtagbar omfattning och inriktning. En redbarhets- och lämplighetsprövning bör göras vid varje nomineringstillfälle. Vidare bör krävas att konsulten följer god redovisningssed, iakttar tystnadsplikt om klientens förhållanden och inte i övrigt otillbörligt utnyttjar sin kunskap om sådana förhållanden, upprättar skriftliga dokumenterar sin verksamhet, har ansvarsuppdragsspecifikationer, försäkring och i övrigt följer de etiska regler som anges av nomineringsorganet. De nominerade redovisningskonsulterna bör stå under tillsyn av nomineringsorganet.

ll

arbetets bedrivande

Utredningsuppdraget,

m m

Utredningen om kontroll av redovisningskonsulter har fått i uppdrag

att - i vilken anlitar extern för bokfö-

kartlägga omfattning företag hjälp rings- och redovisningstjänster, vilken kunskaps- och erfarenhetsbakgrund som redovisningskonsulterna har samt vilka missförhållanden som kan föreligga inom branschen;

- behov

överväga om det finns av något slag av kontrollsystem på

området och, om så bedöms vara fallet, formerna för en sådan kontroll.

Uppdraget har således omfattat två huvuddelar. I fråga om kartlägg-

ningen preciseras uppdraget i direktiven enligt följande.

Utredaren bör undersöka i vilken utsträckning företagen anlitar extern hjälp för bokförings- och redovisningstjänster och hur den ovan beskrivna utvecklingen*) har påverkat främst de små och medelstora företagens möjligheter att anlita extern konsulthjälp för sådana tjänster. Vidare bör utredaren kartlägga vilken kunskaps- och erfarenhetsbakgrund som redovisningskonsulterna i allmänhet har i dag. Utredaren bör därvid studera vilka effekter som den frivilliga auktorisation (ARK) som Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF) meddelar har haft i kompetenshänseende. Utredaren bör även belysa i vad mån de redovisningstjänster som tillhandahålls i dag kan anses uppfylla de anspråk på kvalitet som näringsidkare som tar dem i anspråk har rätt att ställa. l detta sammanhang bör även förekomsten av olika slag av missförhållanden inom branschen behandlas.

l den andra huvuddelen anges utredningens uppdrag på följande sätt.

Mot bakgrund av de iakttagelser som utredaren sålunda gör bör han överväga och lämna förslag till lämpliga åtgärder. Behovet av och formerna för något slag av kontrollsystem bör övervägas. Vid riksdagsbehandlingen diskuterades en kvalitetskontroll i statlig regi, förenad med fortsatt etableringsfrihet. Utgångspunkten för utredarens arbete bör vara att tillträdet till branschen även i fortsättningen skall vara fritt. Finner utredaren skäl för längre gående kontrollformer skall effekterna på konkurrensen i redovisningsbran-

*) Avser utvecklingen under den senaste tioårsperioden beträffande kontrollen av företagens ekonomiska förhållanden, uppbördslagstiftningen, revisorns integritet, kraven på utfört arbete inom redovisningsområdet m m.

12 Allmän bakgrund

schen, bl a på prisbildningen på konsulttjänster, särskilt analyseras. För- och nackdelar med en obligatorisk respektive icke-obligatorisk auktorisation bör belysas. Om utredaren finner att ett statligt kontrollsystem bör införas, skall förslag lämnas om hur ett sådant bör utformas samt hur det verksamhetsområde som skall omfattas av det skall avgränsas. Om övervägandena leder till att ett statligt auktorisationssystem bör införas bör vidare beskrivas vilka förutsättningar som skall gälla för auktorisation, hur och av vem auktorisation skall meddelas samt hur kostnads- och tillsynsfrågorna bör lösas.

Direktivens fullständiga text återges i bilaga l. Därav framgår även den tidigare behandlingen av frågan om en statlig auktorisation av redovisningskonsulter. I betänkandet redovisas utredningsuppdraget i dess helhet. Utredningen har, bl a i samarbete med statistiska centralbyrån, genomfört en omfattande kartläggning av redovisningsbranschen, den första i sitt slag. Kartläggningen består av delstvå statistiska undersökningar, varav den ena belyser verksamhet och den andredovisningskonsulternas ra i vilken utsträckning små och medelstora företag anlitar redovisningskonsulter, dels två enkätundersökningar om eventuella missförhållanden inom redovisningsbranschen, varav den ena har riktats till en kronofogdemyndighet i varje län, utvecklingsfonderna, ackordscentralerna och konkursförvaltarkollegiernas förening och den andra till länsskattemyndigheterna, dels en hearing i samma ämne till vilken inbjudits femton berörda myndigheter och organisationer. Utredningen har dessutom gjort egna intervjuer med ett antal stora revisionsbyråer, intervjuat generalsekreteraren hos Sveriges Advokatsamfund angående samfundets verksamhet och haft kontakt med företrädare för brottsförebyggande rådet och skolöverstyrelsen. Uppgifter har också inhämtats om förhållandena i och Finland samt EG - och då Norge särskilt Danmark och - vad avser kontroll av redovis- Västtyskland ningskonsulter. Utredningen har hållit tolv protokollförda sammanträden med experterna och sekreteraren har företagit en resa till Oslo för att inhämta information om det norska branschadministrerade auktorisationssystemet för redovisningskonsulter.

l Allmän

bakgrund

l.l Vad är en

redovisningskonsult?

Redovisningskonsulten har ett relativt anonymt yrke vilket visas av bl a att redovisningskonsulten i dagligt tal ofta felaktigt benämns revisor. Utredningen har därför ansett det befogat att inledningsvis ge en definition av begreppet redovisningskonsult. Med redovisningskonsult förstås enligt utredningen en person vilken som extern konsult yrkesmässigt och självständigt utför redovisningstjänster. Kännetecknande för en redovisningskonsult är alltså att denne utför redovisningstjänster. Som regel ingår dock även tjänster inom områdena ekonomi, skatter, ADB, administration och juridik i redovisningskonsultens utbud. Revision är ett annat vanligt verksamhetsområde. Redovisningsbranschen innehåller konsulter ur många olika kategorier, t ex auktoriserade och godkända revisorer, redovisningskonsulter anslutna till Sveriges redovisningskonsulters förbund, inklusive av förbundet auktoriserade s k ARK-konsulter, och konsulter i ledningen för en byrå som är ansluten till Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund. Samtliga dessa har en dokumenterad kompetens för yrket som redovisningskonsult. Därutöver finns en stor grupp redovisningskonsulter som är oorganiserade och som inte har dokumenterat sin kompetens.

1.2 Organisationerna inom redovisnings- resp

revisionsbranschen

1.2.1 Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF)

Allmänt SRF bildades 1936 som en ekonomisk förening under namnet Yrkesbokförares och Revisorers Förening u p a. 1971 ändrades namnet till det nuvarande. SRF hade i mars 1989 ca 750 medlemmar, av vilka ca l5 var auktoriserade revisorer och ca 235 godkända revisorer.

14 Allmän bakgrund

SRF:s ändamål är enligt stadgarna att vara en sammanslutning för redovisningskonsulter att internt och externt främja spridandet av god redovisningssed att utveckla god redovisningsbyråsed att verka för utarbetande av redovisningsrekommendationer för mindre företag att genom upplysnings- och fortbildningsverksamhet verka för att vidmakthålla och kvalitativt höja ledamöternas kompetens att främja rättrådighet och verka för att ledamöterna tillämpar sunda principer och rationella metoder i sin yrkesutövning att genom information och samarbete med myndigheter och organisationer inom näringslivet stödja ledamöterna i deras verksamhet att i fall medverka till lösande av meningsskiljaktigheter i erforderliga yrkesangelägenheter mellan ledamöter eller mellan ledamot och klient(er), samt att verka för erfarenhetsutbyte och ett gott kamratskap mellan ledamöterna. SRF:s är att en redovisningskonsult inte arbetar bara med policy eller skatte- och deklarationsfrågor, utan också är löpande redovisning företagarens nära rådgivare och samtalspartner på hela det ekonomiska fältet. Enligt SRF skall det i alla situationer stå klart för företagaren och dennes omgivning att redovisningskonsulten, till skillnad från revisorn, är ”ombud”. företagarens SRF sitt serviceaktiebolag sina ledamöter aktuell inforger genom mation, råd och arbetsbesparande hjälpmedel, t ex olika praktiska slags blanketter. Förbundet bedriver även en omfattande utbildningsoch förlagsverksamhet. För aktivt ledamotskap i SRF fordras enligt stadgarna att personen - har 25 års ålder uppnått - är som eller revisor yrkesverksam redovisningskonsult - råder över och sin samt allmänt anseende för sig egendom åtnjuter redlighet och rättskaffens vandel - har minst fem års erfarenhet av ekonomisk praktisk redovisning, förvaltning och därmed sammanhängande verksamhet samt äger kännedom om gällande rättsregler rörande redovisning och god beskattning. Av praktiktiden skall minst tre år ha fullgjorts på redooch/eller revisionsbyrå eller ha inhämtats genom likvärvisningsdig praktik samt - förhar genomgått ettårig påbyggnadsutbildning som förutsätter motsvarande treårigt gymnasium, ekonomisk linje med kunskaper ekonomiskt specialämne redovisning. erhålles för en tid av tre år. Under denna period måste Ledamotskap ledamoten genomgå av SRF anordnad eller godkänd aktualitetsutbildning för att få ledamotskapet förnyat. Utbildningen skall omfatta både redovisning och beskattning.

Allmän bakgrund 15

SRF kräver att en ledamot skall utföra sina uppdrag ansvarsfullt och under tystnadsplikt. Ledamoten skall arbeta inom ramen för vad lag och god redovisnings- och redovisningsbyråsed bjuder. Förbundet har också utarbetat etiska regler och rekommendationer i god redovisningsbyråsed. Varje aktiv ledamot är skyldig att teckna ansvarsförsäkring till skydd för sina klienter. En redovisningskonsult inom SRF står under tillsyn av förbundets disciplinnämnd. Nämndens ordförande år en utomstående jurist med En ledamot som bryter mot förbundets stadgar eller domarbakgrund. regler om god sed kan av disciplinnämnden meddelas erinran, varning eller uteslutas. Förra året behandlades sex sådana ärenden.

S RF :s auktorisation av redovisningskonsulter SRF auktoriserar redovisningskonsulter i egen regi sedan 1984, s k auktoriserad redovisningskonsult SRF (ARK). Den nämnd som ansvarar för auktorisationen består till övervägande delen av ledamöter som inte tillhör SRF. Syftet med verksamheten är att ge såväl företagare som deras finansiärer och även myndigheter möjlighet att avgöra kvaliteten pä redovisningskonsulten. Ledamot som tillhört SRF under minst ett år kan ansöka om auktorisation som ARK för en tid av fem år om följande villkor uppfylles.

a) Teori (alternativa villkor)

l. SRF diplom som redovisningskonsult

Diplom som redovisningskonsult erhålles efter genomgången s k DRK-utbildning i SRF:s regi. Utbildningen riktar sig till yrkesverksamma redovisningskonsulter och spänner över en tid av fem år. Ett behörighetskrav för utbildningen är att konsulten genomgått treårigt gymnasium, ekonomisk linje, eller motsvarande. Kommerskollegium har för övrigt godkänt utbildningen som kvalificerande för godkännande som revisor.

2. Utbildning vid svenskt universitet eller statlig svensk högskola med sammanlagt minst 100 poäng i följande ämnen Företagsekonomi 60 poäng Handelsrätt 20 poäng Beskattningsrätt 10 poäng Informationsbehandling (ADB) 10 poäng Utbildningen i företagsekonomi skall för kurser utöver 40 poäng avse redovisning/finansiering, revision eller annan likvärdig utbildning.

l6 Allmän bakgrund

3. En kombination av punkterna l och 2 ovan.

b) Praktik Fem års sammanhängande kvalificerad och allsidig redovisningsverksamhet som förvärvats på redovisningsbyrâ eller likvärdigt sätt. Med kvalificerad avses självständiga redovisningskonsulttjänster. Med allsidig avses spridning såväl i branscher som företagsstorlek. Praktiken skall kunna dokumenteras.

c) Aktualitetsutbildning För förnyad auktorisation krävs att den auktoriserade under femårsperioden med godkänt betyg har genomgått ett avsnitt av SRF anordnad högre redovisningskurs och ett avsnitt av SRF anordnad högre skattekurs eller två avsnitt av SRF anordnad aktualitetsutbildning ARK.

Om synnerliga skäl föreligger kan dispens medges från teori- och praktikkraven. Förverkat ledamotskap innebär också förverkad ARK-nominering. Hittills har ca 70 redovisningskonsulter blivit auktoriserade.

1.2.2 Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund (SBRF)

SBRF, som bildades l96l, är en sammanslutning av bokförings- och revisionsbyråer. SBRF hade 169 medlemmar i april 1989. SBRF:s ändamål är enligt stadgarna att sammansluta redovisnings- och revisionsbyråer för att tillvarata gemensamma branschintressen att genom information, kursverksamhet och erfarenhetsutbyte verka för att förbundsbyråernas chefer och medarbetare är kvalificerade att med den omsorg och rättrådighet svensk lag och redovisningsoch revisorssed kräver utföra erhållna uppdrag att via Redovisningsbranschens Reklamationsnämnd (RRN), Sveriges Revisionsbyråers Garantifond (SRG) och ansvarsförsäkring verka för att tvister mellan medlemmar och deras klienter löses att utge normgivande prislista för olika slags arbeten. För fullt medlemskap i förbundet krävs att byrån drivit yrkesmässig verksamhet i fem kalenderår och har en ansvarig chef med lägst utbildning som gymnasieekonom eller annan utbildning som kompletterats med fullvärdig praktik. Om den ansvarige chefen har en högre företagsekonomisk examen sänks tidskravet till tre år. Av den ansvarige chefen krävs vidare minst fem års kvalificerad allsidig praktik från revision och redovisning samt erfarenhet av beskattnings- och företagslagstiftning, ekonomisk förvaltning och övriga företagsekonomiska frågor.

Allmän bakgrund l7

Byråer, som inom tre resp två år kan förväntas uppfylla dessa krav, kan få partiellt medlemskap. SBRF:s medlemmar förpliktas enligt stadgarna bl a att med den omsorg och rättrådighet svensk lag och redovisnings- och revisorssed kräver utföra erhållna uppdrag. Medlemmarna är vidare skyldiga att teckna ansvarsförsäkring till förmån för sina klienter. Därutöver skall de erlägga en årlig avgift till förbundets garantifond som ersätter klienterna för självrisker och andra kostnader som inte ersätts genom ansvarsförsäkringen. - Medlemmarnas klienter kan vända till förbundets reklamasig tionsnämnd med klagomål. Nämnden har till uppgift att utreda frågor om fel eller försummelser i samband med medlemmarnas yrkesverksamhet.

1.2.3 Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR)

FAR bildades den 26 maj 1923. FAR:s ändamål är enligt stadgarna att upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig kär av auktoriserade revisorer, att främja sunda principer och rationella metoder i fråga om revision, redovisning och organisation, att tillvarata ledamöternas allmänna yrkesintressen samt att verka för och samförstånd mellan ledamöterna. sammanhållning Till ledamot av FAR får antas endast den som innehar kommerskollegiets auktorisation som revisor, utövar yrkesmässig verksamhet säsom auktoriserad revisor, åtnjuter allmänt anseende för redbarhet, bedöms komma att verka för föreningens ändamål samt förklarar sig vilja följa föreningens stadgar och regler för god revisorssed. Antalet ledamöteri FAR uppgick i mars 1989 till ca l 490. FAR:s helägda dotterbolag Auktoriserade Revisorers Serviceaktiebolag (ARS) svarar för administrationen av föreningens verksamhet. ARS svarar även självständigt för vissa aktiviteter såsom yrkesutveckling, ledamotsservice, förlagsverksamhet och merparten av kontaktverksamheten inom Sverige och internationellt. Utbildningsverksamheten handläggs på motsvarande sätt genom det av ARS till 75 procent ägda dotterbolaget Institutet för Revisorsutbildning HB (IREV). Minoritetsdelägare i [REV är Svenska Revisorsamfundet genom sitt servicebolag. Ett med samfundet samägt bolag FAR/SRS Info HB, svarar för viss information till ledamöterna. FAR har vidare en omfattande förlagsverksamhet och ger ut en tidskrift för redovisning och revision, BALANS. FAR:s arbete med yrkesutveckling bedrivs i kommittéer och projektgrupper. Sådana kommittéer är redovisningskommittén, revisionskommittén, regelkommittén, skattekommittén och utbildningskommittén.

2-SOU l989:59

l 8 Allmän bakgrund

FAR:s tillsyn över ledamöterna utövas genom en särskild disciplinnämnd, som sorterar direkt under årsstämman. Nämndens ordförande är en utomstående jurist med domarbakgrund. Disciplinnämnden har att ta befattning med frågor om disciplinärt ingripande mot ledamot som åsidosätter de plikter som åvilar denne i egenskap av ledamot i föreningen. Nämnden kan meddela ledamoten erinran eller varning och, då omständigheterna är synnerligen försvårande, utesluta ledamoten ur föreningen. Dessutom utövas tillsyn över ledamöterna genom skiljeförfarande i arvodestvister. FAR har antagit regler för god revisorssed som ledamöterna är skyldiga att ta del av och följa. Reglerna, som är åtta till antalet, behandlar frågor om yrkesmässigt uppträdande, oberoende, oförenlig verksamhet, tystnadsplikt, förhållandet till kolleger, publiciyrkesutövningen, tet, reklam och ackvisition samt arvodesdebitering. Därutöver har FAR tillsammans med SRS publicerat regler för tillhandahållande av redovisningstjänster.

1.2.4 Svenska Revisorsamfundet (SRS) Svenska Revisorsamfundet bildades 1899. Sedan auktorisation av revisorer införts i början av l9l0-talet, bröt sig efter något år ett antal auktoriserade revisorer ut ur samfundet och bildade FAR. Huvuddelen av SRS:s ledamöter är revisorer. Antalet ledamöter idag godkända uppgick i mars 1989 till ca l 325. SRS:s ändamål är enligt stadgarna att upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig kår av kvalificerade revisorer och en god revisorssed, att främja sunda principer och rationella metoder i fråga om revision, redovisning och organisation, att tillvarata ledamöternas allmänna yrkesintressen samt att verka för sammanhållning och samförstånd mellan ledamöterna och för samarbete med sammanslutningar av revisorer i Sverige och utlandet. Till ledamot i samfundet kan antas endast den som är av kommerskollegium auktoriserad eller godkänd revisor och som utövar yrkesmässig verksamhet som revisor. Dessutom skall vederbörande åtnjuta allmänt anseende för redbarhet och ansvarskänsla och även i övrigt befinnas lämplig. Samtliga ledamöter är skyldiga att vara anslutna till Svenska Revisorsamfundets SRS Service AB (SRSS). Genom SRSS sker en omfattande service gentemot ledamöterna framför allt vad gäller juridik, revision, redovisning och skatter. Enligt samfundets etiska regler åligger det ledamot att ”ständigt förnya och utveckla sina kunskaper inom sitt område för att kunna utföra sitt arbete med hänsyn till tidens krav och därvid hålla sig å jour med

SOU l989:59 Allmän bakgrund 19

lagar, föreskrifter, normer osv. som berör yrkesutövningen”. Motsvarande gäller i fråga om ledamotens anställda. Vidareutbildningen handhas av lREV (jfr avsnitt l.2.3). Utvecklingsarbetet bedrivs i kommittéer; datakommittén, redovisningskommittén och revisionskommittén. Dessutom finns en enmanskommitté för utveckling av blanketter, arbetspapper o d. En särskild utbildningskommitté arbetar gentemot lREV med kursverksamhet. SRS:s tillsyn över ledamöterna utövas genom dess disciplinnämnd. Nämnden kan meddela erinran eller varning samt besluta om att utesluta en ledamot ur samfundet. över ledamöterna utövas ock- Tillsynen så genom skiljeförfarande i arvodestvister. SRS har antagit egna etiska regler som ledamöterna är skyldiga att ta del av och följa. Samfundets och FAR:s etiska regler är i det närmaste identiska. SRS och FAR har också gemensamt utarbetat etiska regler för tillhandahållande av redovisningstjänster. Efter ett omfattande arbete antog Nordisk Förening av Registrerade Revisorer (NFRR), som är ett samarbetsorgan för föreningarna av godkända/registrerade revisorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige ett gemensamt etiskt regelverk, ”Gemensamma etiska och kollegiala regler för föreningar anslutna till NFRR”. Detta regelverk är avsett att utgöra ett ramverk, inom vilket föreningarnas regler kan ha olika detaljutformning, men vars huvudlinjer de måste följa.

l.3 Kommerskollegiets auktorisation och av godkännande

revisorer

Kommerskollegium administrerar det statliga systemet för auktorisation och godkännande av revisorer. Auktorisationen och godkännandet avser kompetens inom revisionsområdet. Fram till 1973 hade handelskamrarna under cirka 60 år haft hand om auktorisationen av revisorer. Även förfarandet att godkänna gransk- - den för revisorer - tillningsmän tidigare benämningen godkända lämpades av handelskamrarna sedan l930-talet. Hela denna verksamhet fördes över till kommerskollegium den l juli 1973. Samtliga av handelskamrarna auktoriserade revisorer och godkända granskningsmän flyttades automatiskt över till det nya auktorisationssystemet. Samtidigt byttes benämningen godkänd granskningsman ut mot godkänd revisor. Kollegiets auktorisationsverksamhet är i princip självfinansierande. För närvarande är ansökningsavgiften 3 500 kronor. Avgiften är densamma då revisorerna ansöker om förnyelse av auktorisationen eller godkännandet, vilket måste ske vart femte år. Vid en förstagångsansökan prövas revisorns utbildning och praktiska erfarenhet samt dennes redbarhet och allmänna lämplighet för revi-

20 Allmän bakgrund

sorsyrket. Prövningen görs bl a mot bakgrund av yttranden som inhämtas om vederbörandes yrkesverksamhet från länsstyrelse, länsskattemyndighet, ackordscentral och handelskammare samt FAR eller SRS. Vid en förnyelseansökan prövas revisorns revisionspraktik under den gångna femârsperioden och vidare görs en förnyad redbarhetsprövning. Den byrå som revisorn är verksam i, skall också uppfylla vissa krav och detta prövas vid båda typerna av ansökan. Själva byrån kan också auktoriseras eller godkännas under vissa förutsättningar. Den l juni 1989 fanns det l 878 auktoriserade och l 724 godkända revisorer. Kollegiet utövar tillsyn över de auktoriserade och godkända revisorerna samt de auktoriserade och godkända revisionsbyråerna. Huvuddelen av tillsynsärendena initieras genom anmälningar. Någon begränsning av vem som kan göra en anmälan finns inte. Uppmärksammar länsstyrelse eller skattechefi samband med sin ämbetsutövning någon anmärkningsvärd omständighet i fråga om revisors eller revisionsbolags verksamhet skall kollegiet underrättas. Kollegiet beslutar om en anmälan skall prövas och kan också på eget initiativ inleda ett tillsynsförfarande, exempelvis efter uppgifter i massmedia. De disciplinära åtgärder som kollegiet kan vidta är att meddela revisorn varning eller att upphäva auktorisationen/godkännandet. l ärenden som inte resulterar i en disciplinär åtgärd är det dock inte ovanligt att kollegiet framför sin kritik mot revisorn i form av ett allmänt uttalande i sitt slutliga beslut. Antalet tillsynsärenden har under de senaste åren varit ca 50 ärenden årligen, från att under 1970-talet ha varit färre än 20 ärenden per år.

Ökningen beror av anmälningar. Verksamheten förfogar över nio års-

arbetskrafter. Kollegiet har en rådgivande nämnd i revisorsfrågor. Nämnden konsulteras i principiellt viktiga ärenden, främst tillsynsärenden. Den består av representanter för revisorsorganisa tionerna och företrädare för olika myndigheter och organisationer. För auktorisation som revisor fordras l40 poäng från universitet eller högskola eller motsvarande utbildning. Dessa poäng skall utgöras av minst 60 poäng i företagsekonomi, 30 poäng i handelsrätt, l0 poäng i beskattningsrätt och 10 poäng i informationsbehandling (ADB). För godkännande som revisor krävs 80 poäng från universitet eller högskola eller annan motsvarande utbildning som har godkänts av kollegiet. Av dessa skall minst 40 poäng avse företagsekonomi, minst lO poäng handelsrätt och minst 10 poäng beskattningsrätt. För auktorisation som revisor krävs vidare fem års allsidigt sammansatt och huvudsakligen kvalificerad praktik. Minst tre av åren skall ha fullgjorts genom anställning hos eller under ledning av auktoriserad revisor. I kollegiets revisorsföreskrifter ställs krav på visst antal timmar revision och visst antal större revisioner under praktikåren. Kraven för godkännande är likartade men lägre ställda. Tre är av praktiken skall

SOU l989:59 Allmän bakgrund 21

ha fullgjorts hos kvalificerad revisor. Dessutom finns en möjlighet att få godkännande efter tio år i egen verksamhet. De auktoriserade och godkända revisorernas verksamheter är närmare reglerade i förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer (revisorsförordningen) och kollegiets revisorsföreskrifter. En grundläggande princip är att revisorerna skall inta en oberoende ställning i förhållande till sina revisionsklienter. Detta hindrar emellertid inte att en revisionsbyrå utför med redovisningstjänster, undantag av grundbokföring, åt sådana klienter. Den revisor som ansvarar för den aktuella revisionen, revisorns assistenter och revisorns överordnade får dock inte delta därvid på annat sätt än genom att lämna råd och anvisningar. De kvalificerade revisorerna är ålagda tystnadsplikt enligt revisorsförordningen och sekretesslagen (1980:100). De är vidare enligt revisorsförordningen ålagda att inte använda information som de inhämtat i sin yrkesutövning till fördel för eller till skada eller gagn för sig själva annan. För auktoriserad eller godkänd revisor skall ställas säkerhet i form av försäkring eller på annat sätt för den ersättningsskyldighet som revisorn kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.

1.4 Bokföringsnämndens verksamhet

Bokföringsnämnden (BFN) är ett statligt expertorgan som inrättades 1976 i samband med tillkomsten av bokföringslagen. Nämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Nämnden består av elva ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen efter förslag från olika intressenter. De personer som idag är ledamöter i nämnden är föreslagna av finansdepartementet, skatteförvaltningen, Handelshögskolan i Stockholm, Industriförbundet, LO, TCO, FAR, SRS, SRF och Stockholms Fondbörs. Ordföranden i nämnden utses av regeringen. Nämnden har ett kansli med fyra årsanställda. Kanslichefen utses av regeringen. lnom BFN finns tre självständiga arbetsgrupper som bereder ärenden till nämnden. Dessa är börsgruppen, småföretagsgruppen och utredningsgruppen. I varje grupp ingår fem personer, varav några är ledamöter i BFN och några är externa experter. Grunden för BFN:s verksamhet är redovisningslagstiftningen. De viktigaste reglerna återfinns i bokföringslagen, aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning m m i vissa företag samt lagen om ekonomisk förening. BFN avger uttalanden och rekommendationer i fråga om tilllämpningen av lagstiftningen. Dessa har karaktären av allmänna råd och publiceras löpande i meddelandeserien BFN Informerar. Alla hit-

22 Allmän bakgrund

tills ännu uttalanden m m finns sammanställda i bokgjorda gällande form, senaste utgåva per den l januari 1989. De uttalanden och rekommendationer BFN avger har ofta sin grund i frågor till nämnden från enskilda eller myndigheter. Nämnden tar också upp frågor på eget initiativ. Bara sådana frågor som har allmänt intresse för utvecklingen av god redovisningssed tas upp för behandling i nämnden och publiceras. De frågor som BFN behandlar berör reglerna för den löpande bokföringen, ârsbokslutet och årsredovisningen. Frågorna berör både små och stora företag. I syfte att stärka resurserna vad gäller normbildningen för de större företagen har BFN tillsammans med FAR och Sveriges Industriförbund nyligen inrättat en stiftelse, Stiftelsen för utvecklandet av god redovisningssed, som skall svara för utvecklingen av praxis i dessa företag (jfr prop 1988/892150 bilaga 3 s 4 ff). Utöver den renodlade normbildande verksamheten fungerar nämnden även som samordnare av verksamheten på redovisningsomrädet genom täta kontakter med olika privata och statliga organ med redovisningsuppgifter.

1.5 Utländska förhållanden

1.5.1 Norge 1977 fanns det i Norge ca 2 000 redovisningskonsulter, varav ca 900 var verksamma på redovisningsbyråer, ca 450 var revisorer som även bedrev redovisningsverksamhet och ca 650 var knutna till lantbruket. Dessa konsulter anlitades av drygt hälften av landets 160 000 företag. Någon mer aktuell statistik än den nu angivna finns inte att tillgå men förhållandena inom redovisningsbranschen har uppgetts vara i stort sett oförändrade. Alla norska företag är bokföringsskyldiga. Skyldigheten är dock begränsad för de mindre företagen. Med undantag av de minsta företagen i vissa branscher, är företagen också revisionspliktiga. Revisionen skall utföras av en statsautorisert eller registrert revisor. Man upprätthåller en strikt åtskillnad mellan revision och redovisning. Revisorer eller anställda på byråer där revisorerna arbetar får inte biträda med revisionsklienternas bokföring eller årsbokslut. Det norska handelsdepartementet tillsatte 1978 en kommitté, regnskapsförerutvalget, som fick till uppgift att utreda om det fanns behov av en offentlig auktorisationsordning för yrkesmässig utövning av redovisningsverksamhet. Kommittén lämnade sitt betänkande 1983 (NOU 1983:20). Man konstaterade att det har stor betydelse för konsulternas klienter och för andra intressenter, främst skattemyndigheterna, att redovisningskonsulterna håller en hög kvalitet på sitt arbete. Man

Allmän bakgrund 23

fann det mycket otillfredsställande att redovisningsbranschen var helt oreglerad och att det inte fanns möjlighet att utestänga redovisningskonsulter som visat sig vara klart olämpliga att utöva yrket. Kommittén föreslog ett statligt registreringssystem för redovisningskonsulter. Registreringen skulle vara obligatorisk för alla som drev redovisningsverksamhet. För registrering skulle krävas att konsulten hade tre års praktik inom yrket. Kommittén valde att inte föreslå något utbildningskrav, eftersom man ansåg att det hade kunnat medföra att registreringsplikten blev ett alltför stort etableringshinder. Kommitténs förslag utsattes för en massiv kritik. Bl a anfördes att ett auktorisationssystem, och i synnerhet det föreslagna registreringssystemet, inte skulle garantera en hög kvalitet på redovisningstjänsterna. Vidare att även praktikkravet innebar ett etableringshinder som skulle få konkurrenshämmande effekter. Mot bakgrund av kritiken bedömde handelsdepartementet att det föreslagna systemet inte var genomförbart men meddelade att man var villig att stödja ett auktorisationssystem i privat regi. Bland motståndarna till kommitténs förslag fanns även Norske Regnskapsökonomers Forening (N RF), som hela 1970-talet drivit frågan om en statlig auktorisation. Man ansåg att ett registreringssystem utan utbildningskrav endast tjänade ett kontrollsyfte och inte medförde den kvalitetshöjning föreningen eftersträvat. ställde Föreningen sig därför positiv till departementets förslag och en stiftelse med grundade ändamålet att administrera av godkännande redovisningskonsulter Stiftelsen lnstitutt for godkjenning av Regnskapsförere (IGR). Enligt 1GR:s stadgar skall två av dess sex styrelseledamöter utses av staten. Verksamheten inleddes i början av 1987. För att godkännas av IGR skall redovisningskonsulten bl a ha examen från en särskild eller motsvarantvåårig eftergymnasial utbildning de och två års redovisningspraktik. NRF genomdrev dock, mot departementets vilja, en övergångsordning med mycket lägre krav. Syftet var att kunna godkänna samtliga NRF:s medlemmar. Under de sex månader övergångsordningen gällde godkändes emellertid ca l 000 redovisningskonsulter, vilket var dubbelt så många som antalet medlemmar i NRF. Godkännandet skall förnyas av IGR vart tredje år och därvid krävs att konsulten sedan förra godkännandet skall ha genomgått aktualitetsutbildning. Utbildningen skall omfatta minst nio kursdagar fördelade på ämnena redovisning, övrig företagsekonomi och skatter. Dessa tre ämnen är också det kunskapsområde på vilket skall godkännandet garantera en god kompetens. IGR har rätt att övervaka de godkända redovisningskonsulternas yrkesutövning. Hittills har endast ett tillsynsärende handlagts. IGR-systemet har inte varit verksamt så länge att man hunnit göra någon utvärdering av dess effekter. Anslutningen till systemet är stor,

24 Allmän bakgrund

vilket innebär att de godkända redovisningskonsulterna också betjänar ett relativt stort antal företag. Lantbrukets redovisningskonsulter har i de flesta fall inte ansetts ha tillräckligt allsidig praktik för att kunna godkännas av IGR. En av lantbrukets redovisningsorganisationer har därför skapat ett eget auktorisationssystem, som är öppet för alla slags redovisningskonsulter. Detta konkurrerande system verkar också via en stiftelse med myndighetsföreträdare i styrelsen. lnom det norska finansdepartementet förbereds fn ett förslag om att införa ett statligt auktorisationssystem för redovisningskonsulter. Detta motiveras med att staten bör ha kontroll över kompetensen och verksamheten hos de konsulter som hjälper främst småföretagen att uppfylla bokföringsplikten. Om staten garanterar företagen tillgång till kompetenta redovisningskonsulter kan det också medverka till att det går att införa en önskvärd skärpning av bokföringsplikten i mindre företag.

1.5.2 Finland

l Finland infördes ett branschadministrerat system för godkännande av redovisningskonsulter och auktorisation av redovisningsbyråer redan l979. Finland har idag uppskattningsvis 2 500 redovisningsbyråer, varav de flesta är enmansbyråer. Ca 480 av byråerna är anslutna till Bokföringsbyråernas Förbund, vars medlemsbyråer betjänar minst 45 000 små och medelstora företag. Envar som utövar “affärs- eller yrkesverksamhet” är bokföringsskyldig för denna verksamhet. Alla företag, utom vissa mindre bolag och de enskilda näringsidkarna, är revisionspliktiga. l Finland förekommer två slag av kvalificerade revisorer. Den ena kategorin, motsvarande svenska auktoriserade revisorer, godkänns av Centralhandelskammaren medan den andra, motsvarande svenska godkända revisorer, godkänns av handelskamrarna ute i landet. Dessa två slag av revisorsgodkännanden är offentligt reglerade i en förordning. I samtliga större bolag och i stiftelser skall finnas minst en kvalificerad revisor. Varken revisorn eller någon annan på den byrå där revisorn arbetar får biträda revisionsklienterna med deras redovisning. Auktorisationssystemet för bokförare och redovisningsbyråer har tillkommit på branschens eget initiativ. Bokföringsbyråernas Förbund har grundat en stiftelse för godkännande av bokförare och auktorisation av redovisningsbyråer. Stiftelsen för Bokföringsinstitutet grundades 1979 med ändamål att främja strävandena att utveckla redovisningsfunktionen och den ekonomiska förvaltningen, avläggande av yrkesexamen inom branschen samt därmed förknippad preparering”. Förbundet administrerar stiftelsen vars styrelseledamöter också utgörs av förbundsmedlemmar. Styrelsen kan i sin tur tillsätta permanenta sakkunniga under sig. Ett på detta sätt tillsatt underorgan är den s k

Allmän bakgrund 25

EBR-nämnden som ansvarar för auktorisationsverksamheten. Nämndens ledamöter representerar sakligt, dock inte formellt, handels- och industriministeriet, skattestyrelsen, två handelshögskolor, två handelsläroinrättningar, centralhandelskammaren, två företagarorganisationer och Bokföringsbyråernas Förbund. Ordföranden i nämnden har alltid varit någon från den statliga sidan, f n skattestyrelsens generaldirektör. För auktorisation krävs att bokföraren skall ha tagit en examen i bokföring och redovisning (EBR-examen) som stiftelsens särskilda examensutskott anordnar. Den som i övrigt är en hederlig och välfrejdad person som råder över sig och sin kan då utnämnas till EBRegendom” bokförare. För att en redovisningsbyrå skall få auktorisation krävs bl a att byrån är ansluten till Bokföringsbyråernas Förbund och att en EBRbokförare ansvarar för dess redovisningsverksamhet. För deltagande i EBR-examen krävs att bokföraren har en viss utbildnings- och erfarenhetsbakgrund, sålunda godtas - vid handelsinstitut redovisningsmerkonomer (grundexamen på linjen för redovisning) med minst fem års erfarenhet av bokföringsoch redovisningsuppgifter. - ekonomer eller som annan personer avlagt högre högskoleexamen eller 20 studieveckor i redovisning samt med minst tre års praktisk erfarenhet av bokförings- och redovisningsuppgifter. EBR-examen är krävande och i medeltal klarar sig endast 40 procent av deltagarna. I examen ingår bokföring, operativ redovisning, ADB, privat- och associationsrätt samt person- och företagsbeskattning. BBR-godkännandet gäller under ett år. För förnyelse krävs att EBRbokföraren under de två senaste åren utfört ett tillräckligt omfattande urval av bokföringsuppdrag och att denne varje år deltagit minst en dag i fortbildning i ämnena ekonomisk förvaltning inkl ADB, redovisning och beskattning. Stiftelsen har en stadgeenlig rätt att övervaka EBR-bokförarnas och

de auktoriserade redovisningsbyråernas verksamheter. Övervakningen

av byråerna har man överlämnat till Bokföringsbyråernas Förbund som skickar ut kontrollörer till sina medlemsbyråer. Någon motsvarande övervakning av de enskilda EBR-bokförarna sker inte. Däremot har stiftelsen vid nâgra enstaka tillfällen fått in anmälningar som resulterat i tillsynsärenden. I maj l989 fanns 542 EBR-bokförare och 225 auktoriserade redovisningsbyråer. Ansökningarna till EBR-examen har de senaste två åren varit över 300 per år.

1.5.3 Den europeiska gemenskapen (EG) EG har inte utfärdat några direktiv eller regler angående redovisningskonsulters verksamhet. Det förekommer inte heller något förberedande

26 Allmän bakgrund

arbete på att utforma sådana direktiv eller regler. Däremot har EG utfärdat för medlemsstaterna bindande direktiv för den externa redovisningen i bolag och för revisionen av denna redovisning, nämligen fjärde bolagsrättsdirektivet (78/660) och åttonde bolagsrättsdirektivet (84/ 253). Beträffande Danmark och Västtyskland kan särskilt anmärkas följande. l Danmark finns inget auktorisationssystem för redovisningskonsulter. Där ställs inte heller några författningsenliga krav på de personer som hjälper företag med redovisning eller skatterädgivning. Det finns renodlade redovisningskonsulter men dessa har inte bildat någon branschorganisation. I Västtyskland finns, förutom auktorisation av revisorer, ett system för auktorisation av - Steuerberater. får skatterådgivare Enligt lag skatterådgivning lämnas endast av personer med en sådan auktorisation. Dessa skatterådgivare upprättar också deklarationer åt företagen och företräder dem i skatteärenden. Om en skatterädgivare orsakat ett fel i en deklaration kan den skattskyldige undgå straffansvar. Det är också mycket vanligt att företagen anlitar en skatterådgivare för bokföring och ekonomisk rådgivning. Det ställs höga utbildnings- och erfarenhetskrav för auktorisation av skatterådgivare. Västtyska revisorer och advokater har ofta auktorisation som skatterådgivare.

Kartläggningen

Redovisningsbranschen har inte tidigare varit föremål för en offentlig utredning. Någon offentlig statistik som rör redovisningskonsulters verksamhet finns inte heller att tillgå. Utredningen har därför i samarbete med statistiska centralbyrån (SCB) gjort två statistiska undersökningar avseende dels redovisningskonsulternas verksamhet, dels i vilken utsträckning små och medelstora företag anlitar redovisningskonsulter. Utredningen har också skickat två enkäter om eventuella missförhållanden inom redovisningsbranschen till myndigheter och organisationer som har erfarenhet av redovisningskonsulters verksamhet. Vidare har hållits en hearing i samma ämne med ett femtontal sådana myndigheter och organisationer. I detta avsnitt redovisas resultaten av denna kartläggning av branschen. En mer omfattande redogörelse för de statistiska undersökningar som gjorts i samarbete med SCB finns i bilaga 2till betänkandet.

2.1 Undersökningen av redovisningskonsulternas verksamhet

SCB har på utredningens uppdrag skickat en enkät till 942 redovisnings- och revisionsbyråer och 757 av dessa byråer har besvarat enkäten. Undersökningen avser 1987 och antals- och andelsangivelserna har beräknats för hela landet eller för vissa regioner. Uppläggningen och genomförandet av undersökningen samt de statistiska metoderna beskrivs i bilaga 2. Det bör uppmärksammas att uppgifter om byråernas klienter som regel inte omfattar sådana klienter som anlitat byrån enbart för revision. De rena revisionsklienterna utgör i genomsnitt ca 25 procent av klienterna på byråer med auktoriserade och godkända revisorer.

2.1.1 Byråerna i undersökningen Redovisnings- och revisionsbyråer med färre än 50 anställda ingår i enkätundersökningen. Byråerna har klassats i tre olika typer efter de

28 K artläggningen

kategorier av redovisningskonsulter eller revisorer som finns företrädda inom byrån. Byråer med en auktoriserad eller godkänd revisor kallas AR/GRbyråer. Byråer utan någon auktoriserad eller godkänd revisor men med en ledamot i SRF kallas SRF-byråer.

Den tredje byråtypen, som kallas Övriga byråer, består av de byråer

som varken har någon auktoriserad eller godkänd revisor eller någon ledamot i SRF. Byråerna är inte heller medlem i SBRF, vilket kan förekomma i de övriga grupperna. De SBRF-anslutna byråer som inte ingår i de två först nämnda grup- - rena - har visat vara för få för att kunna perna SBRF-byråer sig särredovisas i undersökningen. Med utgångspunkt från enkätsvaren har de beräknats till l25 byråer i hela landet. De uppgifter som redovisas i det följande om SRF-byråer torde dock ge en viss uppfattning även om SBRF-byråernas verksamhet. Det finns drygt 30 byråer som har 50 eller fler anställda och dessa ingår alltså inte i enkätundersökningen. Utredningen har emellertid för jämförelsens skull gjort en särskild intervjuundersökning av 7 av dessa byråer. Flera av de intervjuade byråerna ingår i koncerner och därmed speglar intervjuundersökningen förhållandena på ett tjugotal av de stora byråerna. Resultaten av intervjuerna redovisas i det följande där de ansetts intressanta i sammanhanget.

2.1.2 Byråerna och deras personal 1987 uppgick anta/er byråer med mindre än 50 anställda till 3 840. De fördelade sig på följande sätt.

AR/GR-byråer l 060 28% SRF-byråer 600 16%

Övriga byråer i ü

3 840 100% Om även rena SBRF-byråer inräknas blir det totala antalet byråer 3 965. Byråerna sysselsatte ca ll 900 personeri medeltal under 1987. Dessa fördelade sig på olika typer av byråer enligt följande.

sysselsatta drygt personer.

SOU I989 :59 kartläggningen 29

Drygt 60 procent av AR/GR-byråerna och SRF-byråerna sysselsatte

2-9 personer, medan en lika stor andel av de Övriga byråerna var en-

mansbyråer. Närmare 85 procent av samtliga enmansbyråer tillhörde

gruppen Övriga byråer.

Byråerna sysselsatte 7 739 redovisningskonsulter under 1987. Långt över hälften av de totalt ca 11 900 personer som dessa byråer sysselsatte var således redovisningskonsulter. De fördelade sig på olika typer av byråer enligt följande.

7 739 100% Att märka är att AR/GR-byråerna, som i antal var knappt hälften så

som de Övriga sysselsatte den största andelen av redo-

många byråerna, visningskonsulterna. Det är främst AR/GR-byråerna som har uppgett sig ha vissa problem med att rekrytera redovisningskonsulter. Deras rekryteringsproblem var störst i storstäderna (23 procent) och minst i glesbygderna (12 procent). Mycket få byråer har haft problem med att behålla sina redovisningskonsulter; 5-9 procent av AR/GR-byråerna och ca 3 procent av de andra byråerna. Utredningens intervjuer med stora byråer och tillgänglig statistik på SCB visar att de stora byråerna sysselsatte ca 7 700 personer. Hela revisions- resp redovisningsbranschen sysselsatte således ca 20 000 personer. Antalet sysselsatta fördelade sig därmed på följande sätt. AR/GR-byråer ca 14 175 (6 475 + ca 7 700) 72% SRF-byråer l 535 8%

Övriga byråer §90 w

ca 19 600 100%

Intervjuerna med de stora byråerna ger vid handen att ca 30 procent av deras personal arbetade som redovisningskonsulter. Detta skulle innebära att AR/GR-byråerna sammantaget sysselsatte omkring 60 procent av landets redovisningskonsulter. Det totala antalet redovisningskonsulter kan grovt uppskattas till ca 10 000 personer.

2.1.3 Redovisningskonsulternas utbildning 2 101 redovisningskonsulter var kvalificerade revisorer eller SRF-ledamöter. Dessa utgjorde 27 procent av 7 739 samtliga redovisningskonsulter. 73 procent av redovisningkonsulterna, 5 638 personer, hade alltså inte en sådan dokumenterad Dessa kompetens. utgjorde 60 procent av AR/GR-byråernas redovisningskonsulter, 30 procent av SRF-byråer-

30 K artläggningen

nas och självfallet 100 procent av de Övriga byråernas redovisnings-

konsulter. Av AR/GR-byråernas saknade 29 redovisningskonsulter procent eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar för SRF-

byråerna och de Övriga byråerna var 17 resp 43 procent.

Intervjuerna med de stora byråerna tyder på att deras andel redovisningskonsulter med sådan dokumenterad kompetens var över 75 procent, varav nästan samtliga var kvalificerade revisorer. 1 genomsnitt redovisade de mindre byråerna 10 timmars aktualitetsutbildning, dvs utbildning för att aktualisera befintliga kunskaper, per redovisningskonsult under 1987. Sådan utbildning per redovisningskonsult vid AR/GR- och SRF-byråerna var 13 timmar medan de Övriga byråerna låg på 7 timmar. Byråerna avsatte något mer tid på vidareutbildning, 15 timmar i genomsnitt per redovisningskonsult. SRF-byråerna låg över genomsnittet med totalt 19 timmar per redovisningskonsult. Byråernas definition av vidareutbildning kan dock ha varierat vilket medför en osäkerhet be-

träffande uppgifterna. Så kan t ex det som på en Övrig byrå kallats för

vidareutbildning ha betraktats som grundutbildning på en AR/GRbyrå. Uppenbart är emellertid att ju större byrån är, desto mer satsar den på utbildning av redovisningskonsulterna. Man kan således konstatera att det finns skillnader mellan olika byrågrupper inom branschen men också att antalet utbildningstimmar som regel är litet.

2.1.4 Byråernas klienter De olika typerna av byråer hade i genomsnitt följande antal klienter under 1987.

AR/GR-byråer 195 klienter SRF-byråer 95 klienter

Övriga byråer 45 klienter

En uppdelning av klientföretagen efter deras storlek räknat i antal anställda och i ârsomsättning samt efter deras branschtillhörighet har inte visat nâgra större skillnader mellan de olika byråtyperna. Byråerna

hade alltså i stort sett samma slags klienter. De Övriga byråerna har haft

den högsta andelen revisionpliktiga klienter, 38 procent. Motsvarande andelar på AR/GR- och SRF-byråerna var 34 resp 29 procent. l detta material ingår dock inte de rena revisionsklienterna, vilka utgjorde i genomsnitt 25 procent av AR/GR-byråernas klienter. Andelen klienter

som anlitade byrånför revision var ca 3 procent på de Övriga byråerna,

34 procent på AR/GR-byråerna och 10 procent på SRF-byråerna. Dessa uppgifter visar att ett relativt stort antal revisionspliktiga företag anlitade en eller en för bl a

Övrig byrå SRF-byrå redovisningstjänster.

För revisionen synes sedan den helt övervägande delen av dessa företag ha vänt sig till en byrå med auktoriserad eller godkänd revisor.

Kartläggningen 3l

Merparten av redovisningsbyråerna, dvs 7l procent av SRF-byråer-

na resp 80 procent av de Övriga byråerna, hade inte några revisionskli-

enter överhuvudtaget. Däremot hade nästan 100 procent av AR/GRbyråerna klienter som köpte andra tjänster än revision. Byråerna har vidare angett det vanligaste sättet för dem att fâ kontakt med nya klienter under 1987. Rekommendationer från byråns andra klienter har visat sig vara det vanligaste.

2.1.5 Byråernas tjänsteutbud

Att byråernas tjänsteutbud är varierat framgår av att en stor andel av dem tillhandahöll, förutom redovisning, följande slag av konsulttjänster.

Tjänsteutbudet var likartat i de olika byråtyperna. De skillnader som kan noteras är att AR/GR-byråernas utbud av var rådgivningstjänster något större än de andra byråtypernas medan det omvända förhållandet gällde för administrativa tjänster. Av byråernas klienter överlät 46 procent all sin redovisningtill byrån medan 43 procent anlitade byrån för att utföra endast vissa delar av redovisningen. Totalt sett var därmed redovisning det vanligaste tjänsteslaget. Ett fåtal av klienterna, ll procent, skötte själva hela sin redovisning och anlitade byrån enbart för andra AR/GRslags tjänster. byråerna låg långt under genomsnittet när det gäller klienter som köpte all redovisning, 25 procent, men över vad avser betydligt genomsnittet klienter som köpte del av sin 55 procent. redovisning, Näst efter redovisningstjänster var skatrerâdgivning den vanligaste tjänsten. Hela 72 procent av AR/GR-byråernas klienter anlitade byrån för skatterådgivning. Motsvarande andel för SRF-byråerna var 66 pro-

cent och för Övriga byråer 42 procent, medan genomsnittet för

samtliga byråer var 54 procent. De andra rådgivningstjänster som visade sig någorlunda frekventa var biträde/ombud i process, juridisk rådgivning till företaget, privatekonomisk till vid rådgivning företagaren, rådgivning

företagskáp/färsäüning och finansiell rådgivning. Dessa

rådgivningstjänster köptes av 14-25 procent av klienterna. 54 procent av klienterna på mindre byråer anlitade byrån för databehandling av den redovisning de själva upprättat, dvs registrering och systematisk bearbetning av främst grundbokföring. Detta skulle kunna

32 K artläggningen

innebära att denna tjänst köptes av samtliga företag som inte anlitade byrån för all sin redovisning. Byråerna utförde även administrativa tjänster åt företagen, dvs tjänster som hör till den löpande administrationen men som inte är direkt hänförliga till redovisningen. 10 procent av_klienterna överlät t 0 m all administration åt byråerna. 24 procent av klienterna anlitade byrån för del av sin administration medan 66 procent inte köpte några administrativa tjänster. Den vanligaste administrativa tjänsten visade sig vara hjälp med kontakter med myndigheter, t ex firmaärenden (hos patent- och registreringsverket eller länsstyrelsen), statistikuppgifter (till SCB) och olika slags ansökningar. Enkäten innehöll också frågor om ett antal tjänster som faller längre utanför redovisningsområdet och som inte är av löpande karaktär. Tjänster som försäkringsförmedling, fastighetsförvaltning, marknadsföringsátgärder, försäljnings- och inköpsâtgärder samt fastighetsmäkleri visade sig förekomma på samtliga typer av byråer men var marginella i det totala tjänsteutbudet. En tjänst som dock visade sig vara mer frekvent var kapitalanskayâfning. Totalt köpte 16 procent av klienterna denna tjänst. Med finansiell rådgivning synes alltså även i viss mån följa hjälp med att skaffa kapital.

SRF-byråerna och de Övriga byråerna kan, i samband med att de får

uppdrag att utföra de tjänster som behandlats i det föregående, också få funktioner eller rättigheter inom klientföretagen som innebär ett självständigt beslutsfattande. AR/GR-byråerna är, på grund av reglerna för auktoriserade och godkända revisorer, förhindrade att biträda sina klienter på detta sätt. Av SRF-byråernas klienter hade ll procent gett byrån styrelseuppdrag, 27 procent anlitade någon från byrån i en kam-

rers- eller ekonomichefsfunktion och l9 procent hade lämnat byrån at-

test- eller utanordningsrätt. Motsvarande andelar för de Övriga byråer-

na var 17, 23 resp 35 procent. Detta torde visa att SRF-byråerna och de

Övriga byråerna tillgodoser ett relativt utbrett behov av hjälp vid be-

slutsfattandet i företagen. Ett förhållande som här framträtt och som särskilt bör kommenteras är att de har i stort sett samma som andra

Övriga byråerna tjänsteutbud

byråer på marknaden trots att 43 procent av redovisningskonsulterna

på dessa Övriga byråer saknar relevant eftergymnasial utbildning eller

specialistutbildning för yrket. Flertalet av dessa byråer är också enmansbyråer, vilket innebär att de konsulter som har låg skolunderbyggnad ofta saknar medarbetare med högre kompetens.

2.1.6 Ansvarsförsäkring AR/GR-, SRF- och SBRF-byråerna är enligt regler för auktoriserade och godkända revisorer resp SRF:s och SBRF:s stadgar förpliktade att

33 Karrläggningen

teckna ansvarsförsäkring som deras klienter mot den förmöskyddar genhetsförlust som byrån kan orsaka.

De svar som de Övriga byråerna lämnat innebär att dessa byråer till

47 procent tecknat ansvarsförsäkring till klienternas förmån. Majoriteten av dessa byråer hade alltså inte sådan försäkring.

2.2 Undersökningen av i vilken små och utsträckning

medelstora anlitar

företag redovisningskonsult

SCB har på utredningens uppdrag skickat en enkät till 3 550 företag och 3 063 av dem har besvarat denna. Undersökningen avser 1987 och antals- och andelsangivelserna har beräknats för hela landet eller för vissa regioner. Uppläggningen av undersökningen och de statistiska metoderna beskrivs i bilaga 2.

2.2.1 Företagen i undersökningen

Vid utgången av 1987 fanns 489 904 hos SCB. Unföretag registrerade dersökningen har begränsats till företag med färre än 100 anställda. Efter den inskränkningen kvarstår emellertid inte mindre än ca 99 procent av landets företag i populationen. Ur undersökningen har också uteslutits inom företag försäkringsoch banknäringarna samt kameral eftersom sådauppdragsverksamhet na företag sällan anlitar en redovisningskonsult. Endast företagsformerna aktiebolag, ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag samt enskilda firmor ingår i urvalet. Efter denna inytterligare skränkning kvarstår fortfarande ca 93 procent av i samtliga företag populationen. Vidare har de redovisningskonsulter som anlitat delats in i företagen tre kategorier. De auktoriserade och revisorerna tillgodkända utgör sammans gruppen AR/GR. De konsulter som är ledamöter i SRF och de som arbetar på en SBRF-ansluten SRF/SBRF. byrå utgör gruppen

(Konsulter som är SRF-ledamöter eller SBRF-anslutna och dessutom

är auktoriserade eller godkända revisorer redovisas endast i kategorin

AR/GR.) Den tredje gruppen Övriga, utgörs av de konsulter som inte

är auktoriserade eller godkända revisorer och inte är organiserade inom SRF eller SBRF. I enkäten fanns också en fjärde svarsmöjlighet - vet - för de ej företag som inte visste vad slags konsult de anlitat.

2.2.2 Företag som anlitat redovisningskonsult

69 procent av företagen, dvs drygt 300 000 företag, anlitade redovisningskonsult. I de olika storleksklasserna, i antal var uttryckt anställda, andelarna följande.

3-SOU l989z59

Karrläggningen Antal Andelen _företag som anlitar

54 °/o §92 0-99 69 0/0

Om i stället delas efter visar det sig att företagen upp _färetagsform andelen som anlitade var 79 procent av företag redovisningskonsult och ekonomiska 81 procent av handels- och aktiebolag föreningar, samt 6l procent av enskilda firmor. kommanditbolag procent) av de företag som anlitade redovisnings- Majoriteten (56 konsult vände sig till auktoriserade och godkända revisorer. 16 procent av anlitade konsult från gruppen SRF/SBRF och 14 procent företagen en De företag som inte visste vad

anlitade Övrig redovisningskonsult.

de anlitat l5 procent, och återfanns slags redovisningskonsult utgjorde bland dem som hade O-l anställda. vanligen De som inte visste vad de anlitat företag slags redovisningskonsult

kan antas till helt del ha anlitat en Övrig byrå (för defini-

övervägande tion se avsnitt att sådana byråer kan betjäna upp till 2.1.1). Det innebär nästan en närmare l00 000, av de företag som anlitar redovistredjedel,

Detta antagande styrks av att dessa Övriga byråer syssel-

ningskonsult. sätter ca en tredjedel av samtliga redovisningskonsulter. hälften av de enskilda som anlitat redovis- Ungefär näringsidkare hade vänt till auktoriserade eller godkända revisorer. ningskonsult sig i den att revisionspliktiga företag vän- Någon polarisering, meningen der till auktoriserade eller revisorer och övriga företag till sig godkända andra har inte noterats (jfr avsnitt 2.1.4). slags redovisningskonsulter,

2.2.3 Företagens förkunskaper om redovisningskonsulten

Av de som anlitat från AR/GR företag redovisningskonsult gruppen eller SRF/SBRF kände 25 resp 21 procent till om konsulten tillhörde en eller och 45 resp 39 procent visste huruvida branschorganisation ej konsulten var auktoriserad eller godkänd revisor. Konsultens praktiska erfarenhet kände av dessa till medan endast över 25 procent företag l0 procent kände till konsultens utbildning. drygt De som anlitat hade

företag kategorin Övriga redovisningskonsulter

om konsultens erfarenhet. 41 procent av den bästa kunskapen praktiska dem hade sådan kunskap medan få kände till konsultens utmycket bildning eller att konsulten inte tillhörde någon branschorganisation. En av som anlitat redovisningskonsult visste dryg tredjedel företagen alls om kvalifikationer innan de aningenting redovisningskonsultens litade honom eller henne. l det avseendet hade den anlitade konsultkategorin inte någon nämnvärd betydelse.

SOU l989z59 Kartläggningen 35

Detta tyder på att företagen oftast kände till de som konegenskaper sulten själv valt att framhäva. De

Övriga redovisningskonsulterna har

informerat om sin praktiska erfarenhet medan andra konsulter har informerat om sin formella och/eller kompetens organisationstillhörighet. Det tyder också på att företagen i allmänhet inte varit särskilt aktiva för att skaffa om sin blivande sig kunskap redovisningskonsult.

2.2.4 Företagens efterfrågan av olika tjänster

Det vanligaste tjänsteslaget som företagen var efterfrågat naturligt nog redovisningstjänster, 66 procent av landets företag anlitade redovisningskonsult för löpande bokföring eller ârsbokslutunder 1987. Motsvarande andelar var 48 procent för skatte-, moms- eller uppbördsdeklarationer, 26 procent för databehandling, -utbildning, uppläggning m m och ll procent för fakturering, inkasso, utbetalningar, myndighetskontakter m m medan 34 procent av anlitade för företagen redovisningskonsult rådgivning med nära anknytning till nu uppräknade tjänster. Redovisnings- och deklarationstjänster var alltså de mest frekventa tjänsteslagen. Detta gällde oavsett företagsform, bransch eller anlitad konsultkategori. De större företagen i undersökningen anlitade dock redovisningskonsult oftare för rådgivning med nära till de anknytning ovan uppräknade tjänsterna än för deklarationstjänster. Av de drygt 300 000 företag som anlitat avredovisningskonsult (jfr snitt 2.2.2) hade näst intill samtliga (95 procent) köpt redovisningstjänster och en majoritet hade fått med deklarationer av (70 procent) hjälp olika Dessa två av slag. slag tjänster var sammantaget mer frekventa bland företag som omsatte mindre än 5 miljoner kronor än årligen bland dem som omsatte mer, medan förhållandet var det omvända för andra undersökta Vilken anlitat tjänsteslag. konsultkategori företaget har haft marginell betydelse för vad man slags tjänster köpt. Av de företag som anlitat redovisningskonsult köpte 22 procentjuridisk rådgivning till företaget och 26 procent privatekonomisk rådgivning til/företagaren. Här framkom inte några anmärkningsvärda skillnader om företagen delades upp efter storlek eller efter anlitad konsultkategori. Undersökningen omfattar också löpande administrativa tjänster. 5 procent, alltså totalt ca 15 000 företag, hade överlämnat hela sin administration till konsulten. Dessa hade anlitat en redovis-

företag Övrig

ningskonsult och återfanns dessutom inte oväntat i den minsta storleksklassen, 0-1 anställda, då dessa företag hade minst personella resurser att avsätta till administration. Härmed överensstämmer det faktum att de allra största företagen i administration i undersökningen köpt minst utsträckning. 27 procent hade anlitat konsulten för delar av sin administration medan 68 procent inte anlitat konsulten för sådana tjänster.

36 K anläggningen

Vissa anlitar för att medverka i ledningföretag redovisningskonsult en av eller för att på annat sätt fatta självständiga beslut i företaget företaget. Av de företag som anlitade redovisningskonsult 1987 hade 7 procent, dvs totalt sett mer än 20 000 företag, konsulten som ledamoti sin bolagssryrelse. Konsulten kan också fatta ekonomiska beslut i ett företag genom att

fungera som dess ekonomichef eller kamrer. Vidare kan redovisnings-

konsulten handha eller kontrollera ett företags medelsförvaltning om han eller hon t ex fått artest- eller uranordningsrätr i _företageh Detta förekom i statistiskt mätbar omfattning enbart bland dem som anlitat

en Övrig konsult, ll resp ll procent. Det börjämföras med uppgifterna

från byråerna varav framgår att SRF-byråerna anlitades i inte obetydlig omfattning för sådana tjänster (jfr avsnitt 2.1.5). kan konstateras att storlek - här ut- Sammanfattningsvis företagets i antal anställda och - har den tryckt årsomsättning avgörande betydelsen för dels om företaget överhuvudtaget anlitar redovisningskonsult, dels vilka slags tjänster företaget köper.

2.2.5 Företagens byte av redovisningskonsult De som anlitat redovisningskonsult under 1987 fick frågan om företag de avsåg att anlita samma konsult under 1988. 93 procent svarade jakande. De företag som avsåg att byta eller avstå från redovisningskonsult var alltså få. De kan därmed inte redovisas efter anlitad konsultkatego- ri, dock med ett undantag 10 procent av dem som anlitat kategorin

Övriga hade för avsikt att anlita en annan konsult under 1988.

Dessa uppgifter bör ses mot bakgrund av att samtliga aktiebolag fr o m det räkenskapsår som inleddes under 1988 måste ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor. Redan tidigare gällde dock denna regel för aktiebolag som bildats 1983 eller senare. Av företagen som anlitade redovisningskonsult 1987 har 89 procent svarat att de anlitat samma konsult under perioden 1983- 1987.

2.3 Enkätundersökningarna om missförhållanden i

redovisningsbranschen

För att söka kartlägga eventuella missförhållanden i redovisningsbranschen gjorde utredningen under våren 1988 tvâ enkäter. Den ena enkäten skickades till en kronofogdemyndighet i varje län (myndigheten på den ort där länets huvudkontor numera finns efter omorganisationen av exekutionsväsendet den l juli 1988), utvecklingsfonderna i samtliga län, de tre ackordscentralerna och konkursförvaltarkollegiemas förening. Denna enkät skulle besvaras med utgångspunkt från i princip samtliga företagskontakter som uppgiftslämnaren haft under 1987. Den andra enkäten skickades till länsskattemyndigheterna och var

Karllâggningen 37

begränsad till att avse revisioner utförda av myndigheternas revisionsenheter. De mer summariska s k taxeringsnämndsrevisionerna och kontrollmaterialrevisionerna skulle inte ingå i underlaget. Dessa begränsningar innebar att enkäten skulle besvaras med utgångspunkt från de mest omfattande revisionerna, ca en fjärdedel, inom länen. Någon begränsning till 1987 gällde inte för länsskattemyndigheterna. Enkäterna skickades således till 76 myndigheter och organisationer. Kronofogdemyndigheterna i Jönköping och Malmö samt utvecklingsfonden i Kristianstads län besvarade inte enkäten.

2.3.1 Missförhållandenas frekvens och spridning Inledningsvis bör påpekas att de uppgifter som lämnas under denna rubrik bör tas med en viss försiktighet. Uppgiftslämnarna har mestadels fått sina företagskontakter på grund av att det har uppstått ekonomiska problem eller liknande i företagen. Som exempel kan nämnas att kronofogdemyndigheterna gör ekonomiska utredningar främst beträffande restförda och länsskattemyndigheternas revisioner sker företag ofta efter misstanke om brister i företagets skatteredovisning. Den avgörande frågan i båda enkäterna var om det hos de företag som anlitat redovisningskonsult fanns missförhållanden som hade nâgon anknytning till konsulten. Av 22 kronofogdemyndigheter svarade 16 liksom 19 av 23 utvecklingsfonder, l av 3 ackordscenja på den frågan, traler, konkursförvaltarkollegiernas förening och 23 av 24 länsskattemyndigheter. Totalt innebär detta 60 jakande svar från 73 uppgiftslämnare. De som svarade nej på denna fråga besvarade inte resten av enkäten. Uppgiftslämnarna har vidare ombetts att uppskatta ihur stor andel av de företag som anlitat redovisningskonsult som de! förekom missförhållanden med anknyrning till konsulten. Av de 60 uppgiftslämnare som svarat att det förekommit missförhållanden med anknytning till redovisningskonsulten har 7 avstått från att uppskatta frekvensen. De uppskattningar som 53 av uppgiftslämnarna gjort av ungefärliga missförhållandenas frekvens varierar synnerligen kraftigt, från l-2 procent till 75 procent. Den mycket stora variationen kan säkerligen förklaras med att uppgiftslämnarna har haft skilda definitioner av begreppet missförhållanden. Vissa uppgiftslämnare har med missförhållanden avsett enbart kriminella eller allmänt oseriösa förfaranden. De har därvid angett en låg frekvens av missförhållanden. Flera av dem har dock framhållit att det därutöver förekommer en rad mer eller mindre allvarliga brister i redovisningskonsulternas arbete. Andra uppgiftslämnare har låtit även mer allvarliga kvalitativa brister ingå i begreppet missförhållanden. Deras uppskattning av missförhållandenas omfattning har därvid som regel också resulterat i betydligt högre procentsiffror.

38 K artläggningen

Frekvensangivelserna bygger visserligen på ungefärliga uppskattningar men ger ändå en klar indikation på att flertalet av de tillfrågade anser att missförhållanden, om däri inbegripes även allvarligare kvalitativa brister, är tämligen vanligt förekommande. Som exempel kan nämnas att länsskattemyndigheterna uppskattat frekvensen till lägst 20 procent. Missförhållandena har av nära hälften av uppgiftslämnarna angivits vara mest frekventa bland konsulter som arbetar på små byråer, ofta enmansbyråer, där det varken finns någon kvalificerad revisor eller någon SRF-ledamot. Undersökningen om redovisningskonsulternas verksamhet har visat att nästan hälften av konsulterna på dessa byråer saknar särskild utbildning för sitt yrke. Undersökningen av klientföretagen visade att minst 50 000 och troligen upp till l00 000 företag anlitar sådana byråer. 13 kronofogdemyndigheter, ll utvecklingsfonder och 16 länsskattemyndigheter har uppgett att de grövsta missförhållandena var koncentrerade till ett fåtal konsulter. Av svaren synes den slutsatsen kunna dras att antalet oseriösa eller klart inkompetenta redovisningskonsulter inte överstiger 5 procent av samtliga redovisningskonsulter. Enkäten innehöll även frågan om missförhâllandena var koncentrerade till någon viss typ av klientföretag. 29 av de 57 uppgiftslämnare som besvarade denna fråga angav att missförhållandena var mest frekventa bland små företag. Frågan fick 28 nekande svar.

2.3.2 Missförhållandenas art Allmänt Några av svaren tar upp förhållandet mellan redovisningskonsulten och klienten. Kronofogdemyndigheten i Stockholm anser att redovisningskonsulterna har ett dåligt samarbete med klienterna och överlag utvecklingsfonderna i Blekinge och Jämtlands län har gett exempel på hur samarbetet mellan redovisningskonsulten och klienten kan brista. Anpassning av kompetensnivån mellan uppdragsgivare och uppdragstagare fungerar inte. (Blekinge län) Definierar inte arbetsfördelningen mellan konsult och företag. (Jämtlands län) Redovisningskonsulterna påstås också av vissa uppgiftslämnare vara oengagerade och passiva i sina uppdrag. Bl a har kronofogdemyndigheten i Uppsala uttalat följande. För låg servicegrad; trots att det är uppenbart att företagaren behöver administrativt stöd försöker konsulten inte påverka företagaren att skaffa erforderlig hjälp eller i de fall företagaren insett detta behov och gett tex byrån i uppdrag att sköta de administrativa uppgifterna slarvar i stället byrån med att sköta dem.

kartläggningen 39

Utvecklings/anden i Uppsala län menar att redovisningskonsulterna visar oförmåga att ställa krav på klienten att följa direktiv t ex avseende redovisningsrutiner. Man anför också att konsulterna har brist på tid eller intresse för mindre klienter med komplicerade problem. Enligt länsskattemyndigheten i Uppsala län tar redovisningskonsul-

terna på sig fler uppdrag än vad som kan klaras av på ett tillfredställande sätt, dels personalmässigt och även i kompetenshänseende”. Flera av svaren anknyter till detta genom att framhålla förseningar som ett allmänt problem bland redovisningskonsulter. Kronofogdemyndigheten i Halmstad tar upp kom petensöverskridanden som ett särskilt problem och nämner som exempel att konsulterna ger juridiska råd i frågor där man saknar tillräcklig kompetens.

Av svaren framgår också att det förekommer missförhållanden även i redovisningskonsulternas redovisning av den egna rörelsen. Länsskattemyndigheten i Västmanlands län ger följande exempel.

En redovisningskonsult har själv underlåtit att redovisa bokföringsarvoden. Det sammanlagda beloppet under sex år har uppgått till l,9 milj. kronor. De oredovisade inkomsterna bestod, förutom av oredovisade kontantbetalningar, till stor del av kvittningar mellan bokföringsarvoden och varor/tjänster från klienterna.

Redo visning

Flertalet av de uppgiftslämnare som påtalat missförhållanden anger att det finns brister i utförandet av redovisningstjänster. Länsskattemyndigheten i Norrbottens län täcker in flertalet av de bris-

ter som även - till BFL

övriga uppgiftslämnare påtalat hänvisningen avser bokföringslagen (1976:125).

l. Brister i form av egna insättningar och uttag inte betraktade som affärshändelser i vanlig mening (4 § BFL). 2. Verifikationer saknas helt, finns men innehåller inga uppgifter om affärshändelsernas innehåll eller innehåller uppgifter som är helt missvisande (brister jmf med 5 § BFL). 3. Samband mellan veriñkation och bokförd post saknas (5 § BFL). 4. Rättelseposter och bokslutsomföringar otillräckligt dokumenterade (6 § BFL). 5. Kassabokföring är inte gjord senast påföljande arbetsdag och inte heller i kronologisk ordning (8 § BFL). 6. Grundbokföring i övrigt gjord långt i efterhand och inte i kronologisk ordning (8 § BFL). 7. Ingen kassakontroll gjord och kanske heller inte möjlig att göra med hänsyn till bristerna enligt punkterna l, 5 och 6. Kan leda till t ex kassaunderskott i bokföringen (vilket i verkligheten är en omöjlighet) eller till höga kassasaldon i bokföringen utan att motsvarande medel finns i verkligheten (uttagna av företagsledaren). 8. Systemdokumentation och behandlingshistorik finns inte (7 § BFL). 9. Huvudbokföringen inte aktuell och avstämd, vilket leder till att det inte finns möjlighet att utifrån bokföringen överblicka verksamhetens gång och dess resultat och ställning (9 § BFL). l0. Årsbokslut upprättas inte inom föreskriven tid (ll § BFL).

40 Kartläggningar SOU l989z59

Kronofogdemyndighe/erna i Karlstad och Örebro har vidare anfört föl-

jande.

Redovisningskonsulterna har ofta inte granskat balansräkningen efter att den uppställts. Tillgångarna enligt balansräkningen kan vara övervärderade eller i sämsta fall överhuvudtaget inte existerande. Samtliga skulder finns inte upptagna på passivsidan. (Karlstad)

Redovisningen är ofta bristfällig och uppfyller inte i alla delar bokföringslagens krav. Direkta felaktigheter i bokföringen rättas ej löpande utan först i samband med bokslutet. Huvudboken ger därför oftast en missvisande bild av hur rörelsen egentligen går. Det är vanligt att rörelseidkaren gör större uttag än vad rörelsens ekonomi tillåter utan något påpekande från konsulten.

(Örebro)

Länsskatlemyndigheten i Gävleborgs län anser bl a att redovisningskonsulterna brister i följande.

Passiva missförhållanden - Godtar klientens alltför okritiskt direktavuppgifter (t ex lagervärdering, drag aktivering.) - Är alltför undfallande mot klienten när denne föreslårtveksamma bokföringsâtgärder, avdrag m m. - Lämnar instruktioner till klienten när denne själv utför bristfälliga grundbokföring, vilket kan innebära många felbokförda bokföringsposter som inte alltid upptäcks och kan korrigeras i bokslutet.

Aktiva missförhållanden - Föreslår själv eller tipsar klienten om vissa transaktioner av tveksamt slag i syfte att enbart betala låg skatt. - Tar initiativ till att genom bokslutskorrigeringarjustera resultatet då det i samband med bokslutet blir uppenbart för konsulten att något fel måste föreligga i redovisningen med hänsyn till resultatet. Det kan som exempel vara egna skönstaxeringar (ej synliga i deklarationen) vid framräknade låga kontantöverskott.

Flera uppgiftslämnare har påpekat att differenser i bokföringen inte blir utredda, utan förs bort i boksluten. Länsskattemyndigheten i Blekinge län har vidare påtalat att utredning inte sker av differenser mellan

huvudbok och reskontra.

Andra ekonomirjänsler-

Vad gäller ekonomisk rådgivning, budgets, kalkyler, analyser etc, är det främst kronofogdemyndigheterna och utvecklingsfonderna som

anfört synpunkter.

Urvecklingsfonden i Uppsala län har i allmänna ordalag pekat på

avsaknaden av ekonomisk rådgivning till företagen och kronofogdemyndighelerna i Uppsala och Örebro har gett följande bild.

Sällan likviditets- eller resultatbudgets. Dåligt med feedback i form av resultat- och balansanalys eller uppföljning av budget. Problemen upptäcks för sent. Företagaren spenderar mer än vad företaget har råd med. Lågt riskmedvetande. (Uppsala)

K artläggningen 41

Bristen på ekonomisk rådgivning leder till att företagaren för sent blir medveten om sin situation. När ärendet kommer till

kronofogdemyndigheten

finns därför oftast inget annat alternativ än konkurs. (Orebro)

Det framgår också av flera svar bl a från kronofogdemyndigheren i Östersund att klienterna på egen hand inte kan tillgodogöra sig det

material som redovisningskonsulten levererar. Utvecklingsfonden iSö-

dermanlands län har bl a anfört Det stora problemet är att redovisningskonsulter producerar datalistor i form av månadsrapporter som översänds till företagen. Dessa listor är inte analyserade och kommenterade och ger för företagen ingen bild av t ex resultat- och balansutveckling och företagen får därmed ett bristfälligt underlag för löpande uppföljning.

Skatter

Redovisningskonsulternas tjänster på skatteområdet har gett upphov till en rad synpunkter. Ett ofta påtalat missförhållande i detta sammanhang är redovisningskonsultens bristande kunskaper. Lânsskartemyn-

digheten i Södermanlands län har anfört

Redovisningskonsulterna saknar ofta elementära kunskaper i skatte- och redovisningsfrågor. lnte sällan är de okunniga om hur/när redovisning sker av mervärdeskatt, källskatt och arbetsgivaravgifter.

Att bristande kunskap ändå inte hindrar vissa redovisningskonsulter att lämna skatterådgivning har påtalats av bl a länsskartemyndigheren i

Älvsborgs län.

Det förekommer också att redovisningskonsulterna missköter sina mer konkreta åtaganden på skatteområdet. Länsskattemyndighererna har lämnat nâgra exempel.

Privata kostnader dras av i rörelsen och döljs ofta i bokföringen. Falska fakturor förekommer liksom svart arbetskraft. Bokslutslager är ej ovanligt. Att ersättning i form av traktamenten och andra reseersättningar utgår enligt skattebestämmelser kontrolleras ej. Vinstbolagstransaktioner förekommer. - särskilt vid blandad verksamhet. (Stockholms Felaktig momsredovisning län) Ingen avstämning mellan bokföring och mervärdeskattedeklarationer. Den skattskyldiges uppgifter godtas alltför okritiskt i skilda frågor. lnbetalning av skatter i fel tid. (Jönköpings län) Upprättar bokslut och deklarationer utan fullständigt underlag. Sänder in icke kompletta deklarationer. (Kronobergs län) Lämnar år efter år sena och ofullständiga deklarationer. Tillämpar annan redovisningsmetod till mervärdeskatt än den registrerade. Bryr sig sällan eller aldrig om påpekanden om felaktigheter utan fortsätter som tidigare. (Värmlands län) Även

kronofogdemyndigheterna har gett exempel på missförhållanden

inom skatteområdet.

42 K artläggningen SOU l989r59

För låg B-skattedebitering p g a tidigare års ”skatteplanering” (så låg skatt som möjligt). Drar inte preliminärskatt för anställda. (Uppsala) Trots anstånd med inkomstdeklarationer avlämnas dessa inte i rätt tid. Löner och andra förmåner till fåmansdelägare är ej medtagna i uppbördsdeklarationen. (Karlstad) Sköter ej deklarationsskyldigheterna på ett acceptabelt sätt (dvs moms- och inkomstdeklarationer). Beaktar ej ordinarie besvärstider, varför klienternas intressen ej tillvaratas. (Umeå)

Andra uppgifter av juridisk natur

Redovisningskonsulterna förväntas ge sina klienter information om vilka konsekvenser t ex ett eventuellt obestånd kan få. Detta framgår av

flera enkätsvar.

Kronofogdemyndighetema har framfört en rad synpunkter på redoansvar vad gäller upplysningar om likvidationsvisningskonsultens plikt och personligt betalningsansvar.

Påpekar ej om likvidationsplikten när aktiekapitalet är förbrukat. Tar sällan upp frågor om likvidationsskyldighet eller personligt betalningsansvar. (Stockholm) Dåliga kunskaper om regler för ställföreträdaransvar. Dåliga kunskaper om regler för likvidationsplikt för aktiebolag. (Uppsala) Redovisningskonsulter har i en del fall varit involverade i obeståndsföretag och därvid innan som varit vidtagit åtgärder konkurs, återvinningsbara. - - Problem har uppkommit hos ställföreträdare för aktiebolag, då redovisningskonsulten inte upplyst ägaren om risk för personlig betalningsansvarighet vid utebliven betalning av bolagets skatter och avgifter. (Karlstad)

Några kronofogdemyndigheter har också påtalat att redovisningskon-

sulterna medverkat till tvivelaktiga transaktioner.

Medverkar vid olika konstruktioner i samband med konkurs t ex inkråmsöverlåtelse till nybildat bolag. (Kalmar) Medhjälp rörande till syftet svårbegripliga transaktioner, vilka är undermåligt dokumenterade och juridiskt oklara. Det kan t ex röra byte av verksamhetsform eller andra typer av överlåtelser av företag helt eller delvis. (Skövde)

Länsskattemyndigheten i Västerbottens län tar upp fall då redovisnings-

konsulter upprättat avtal åt klienter. Vid t ex företagsöverlåtelser kan av konsulten upprättade avtal vara oklara. Som exempel kan prissättning på olika slag av tillgångar saknas och endast en totalsumma - - vara angiven. Bristande kunskaper såväl inom skatteområdet som övrig juridik kan leda till betydande ekonomiska förluster för konsultens klienter och påföljder i ansvarshänseende.

2.3.3 Orsaker till missförhållandena

Flertalet av uppgiftslämnarna resonerar kring begreppen slarv samt bristande kunskap och ansvar då de skall ange orsakerna till missför-

Kartläggningen 43

hållanden bland redovisningskonsulter. Här skall först ges några exem-

pel på sådana svar.

K ronofogdem yndigheterna

Bristerna bottnar ofta i oförmåga att planera den egna verksamheten. Ofta tar konsulten pâ sig för många uppdrag medförande att han/hon har svårt att i tid klara av ens några uppdrag. Okunskap om reglerna som styr skatteområdet vållar företagarna onödiga besvär då dessa senare inte heller kan skatte- - - - Endast i enstaka fall torde reglerna. det vara fråga om oseriösa konsulter som systematiskt arbetar med olagliga medel. (Stockholm) En begränsad grupp av problemkonsulterna, som bedöms väl känd av myndigheterna, framstår som såväl okunniga och slarviga som oseriösa. De syns benägna att tillhandahålla såväl tvivelaktiga som rent olagliga åtgärder. - - - Därutöver finns en större men mer diffus grupp av konsulter vars brister i allt väsentligt syns vara att hänföra till okunnighet och slarv. (Skövde) är en ofta förekommande orsak till missförhållandena. Slarv Okunnighet - - förekommer också i högre andel än hos “seriösa” revisorer. l några fall har de råd som givits varit klart olagliga ur i vart fall skattesynpunkt. - - - Mindre seriösa är ofta hänvisade till att ”ta redovisningskonsulter hand om mer eller mindre seriösa företagare, då godkända eller auktorise- - - rade revisorer vägrar att ta sig an dessa företagare. l något fall har redovisningskonsulten ”fått rykte om sig” att kunna hjälpa (med tvivelaktiga eller olagliga åtgärder) företagare med stora skulder. (Karlstad)

Ut vecklingsfonderna

Konsulterna är inte oseriösa. lbland beror missförhållanden på okunnighet - icke auktoriserade eller godkända revisorer tar på sig för svåra uppgifter. ( Gotlands län) l huvudsak okunnighet och lägre utbildningsnivå hos källarföretagen. Vidare icke tillräckligt intresse och engagemang för klienterna och de uppgifter man åtagit sig. (Kopparbergs län)

Länsska tremyndigh etema

Fritidskonsulter och mindre konsulter är ofta både okunniga och slarviga. Även många oseriösa konsulter finns. Godkända revisorer är ofta oseriösa på så sätt att samma revisor både upprättar bokslut och utför revision varvid revisionsuppdraget ägnas alltför lite tid. Konsulten vinner tid, kan ta lägre arvoden och får därmed fler klienter. Företaget får betala lägre arvode och vinner därmed en fördel. Oseriösa företag vill naturligtvis ha en oengagerad konsult som inte ställer frågor och bokför de uppgifter han får. Oseriösa konsulter kan medverka till skatteundandraganden varvid företaget minskar sin skatt och konsulten skapar sig ett namn som smart skatteplanerare. Även företagets ägare ingår oftast i skatteplaneringen varvid de kan minska sin skatt. (Stockholms län)

44 K artläggningen

Felaktigheterna beror till största del på okunnighet eller slarv. I ca av

lQ*f/o

fallen bedömer vi redovisningskonsulternas agerande som oseriöst. (Ostergötlands län) I de flesta fallen är det fråga om okunnighet eller slarv eller en kombination härav. Som tidigare nämnts finns också några helt oseriösa konsulter som icke drar sig för rent kriminella handlingar. Det bör dock framhållas att det rör sig om ett fåtal personer. (Örebro län) Vår bedömning är att huvudorsakerna är okunnighet och slarv. l mycket enstaka fall har de medverkat till direkt olagliga åtgärder. I vissa fall beror bristerna på slarv och dålig ordning hos klienten. Detta kan ha pågått år efter är utan att konsulten påtalat missförhållandena. Under tidspress upprättas bokslut och deklaration med brister som följd. En annan orsak kan vara att dessa konsulter är billigare på sina tjänster än de kvalificerade och därför inte anser sig kunna lägga ned tillräcklig tid för en noggrann redovisning. ( Västerbottens län) Det framhålls från flera håll att orsakerna till missförhållandena också

kan finnas hos redovisningskonsulternas klienter. Kronofogdemyndigheten iLinköpingmenar att det största skälet till att redovisningskonsulterna inte fullgör det de skall göra är att de inte får betalt av kunden och kronofogdemyndigheten i Kristianstad framhåller att bokföringens dåliga standard ofta beror på bristfälligt underlag och otillräcklig information från ägaren. Utvecklingsfonden i Blekinge län anser att priset på

tjänsten ofta blir avgörande för valet av redovisningskonsult.

2.3.4 Konsekvenser av missförhållandena

De påtalade missförhållandena får ofta stora konsekvenser för företa-

get och dess ägare. l slutskedet drabbas även andra, framför allt företa-

gets anställda, dess borgenärer och staten.

Utvecklings/anden i Uppsala län har beskrivit hur bristande ekonomisk styrning drabbar företaget.

Företagaren har ej förstått boksluten eller bokslutsrapporter och trott att bolaget haft en annan ekonomisk ställning än vad som verkligen varit fallet. Därav har följt felaktiga beslut och ekonomiska satsningar som medfört stora svårigheter och ibland obeständssituationer.

Samma synpunkter har förts fram av bl a utvecklingsfonden iSöderman-

lands län.

Flera av utvecklingsfonderna har också påpekat att bl a svårlästa resultatrapporter och bristande analys av företagets ställning gör att obeståndssituaioner ofta upptäcks för sent, vilket medför att företagets intressenter drabbas av onödigt stora ekonomiska skador. Företagen kan således få betalningssvårigheter vilket i sin tur ger upphov till nya problem, även för företagaren personligen. Detta har belysts av flera kronofogdemyndigheter.

Ständig restföring hos kronofogdemyndigheten medförande kreditproblem p g a betalningsanmärkningar hos kreditupplysningsföretagen. Många sköns-

SOU l989z59 Karrläggningen 45

taxeringar som medför merarbete för skattemyndigheterna när taxeringarna skall undanröjas. En ytterligare följd av detta är att kronofogdemyndigheten ofta får vidta åtgärder på felaktiga förutsättningar beträffande skatteskul- - - dens verkliga storlek. Konsekvenserna är normalt att företagen driver sin verksamhet längre än de borde och att de många gånger går med på avbetalningsplaner de inte klarar av. Härigenom orsakas många onödiga restföringar som i slutskedet går ut över framför allt oprioriterade leverantörer. (Stockholm) Företag har i onödan hamnat i betalningssvårigheter med stor skuldsättning och inte sällan konkurs som följd. - - - För företagaren själv har det ibland inneburit personliga tragedier och ekonomisk ruin. (Uppsala) Om ett företag anlitar en enligt vår uppfattning oseriös konsult får det ibland till följd att vi intar en allmänt mer tveksam attityd eftersom vi saknar förtroende för konsulten, vilket medför att förtroendet för det aktuella företaget även blir lägre. Detta kan innebära att vi t ex avslår en begärd avbetalningsplan som vi eljest måhända hade accepterat. (Halmstad) KFM, skattemyndigheter och polis m fl myndigheter samarbetar. Problemkonsulterna, och därmed även en hel del av dessas klienter, blir specialbevakade, vilket (medför) revisioner, upptaxeringar samt annan utredning och verkställighet. Kunderna drabbas härav. Detta gäller i vissa fall även sådana kunder som redan från början eller efter viss utredning bedöms som seriösa, genom att dessa i vart fall störs av myndigheternas efterforskning och utredande av oklarheter. Skadorna är i en del fall betydande ekonomiskt och på annat sätt. (Skövde)

Även Iänsskattemyndigheterna har framfört liknande synpunkter.

Missförhållandena gör det svårt för företagaren att få en klar bild av företagets resultat och ställning. Får väldigt sent klart för sig att företaget inte går så bra. Skattemyndigheterna får - ivissa fall oberättigat - minskat förtroende för företagen som uppgiftslämnare. Klienten kan åtalas för bokföringsbrott och/eller skattebedrägeri och liknande. (Uppsala län) Som redan nämnts vid tidigare frågor kan missförhållandena leda till både för hög och låg skatt i olika fall. Åtal för skattebrott/försvårande av skattekontroll eller bokföringsbrott kan bli aktuella. Företagaren får vidare för dåligt stöd av redovisningen för att leda sitt företag. Upptäcker kanske för sent att det håller på att gå ”åt skogen”. Detta kan leda till konsekvenser såsom gäldenärsbrott m m. Om årsredovisningen är dålig innebär det givetvis att borgenärer m fl blir vilseledda. (Örebro län) Om de själva är oseriösa kan de förhala till kunder

(företagen) betalningar

och samt tömma innan rättsväsendet hin-

myndigheter_ eventuellt bolagen

ner gora något. Ar de själva något så när seriösa brukar de drabbas av förseningsavgifter, skattetillägg, revisioner, räntefakturor från kunder m m. (Kopparbergs län) Företagen/ägarna betalar felaktiga (oftast för låga) skatter och avgifter. lnvinster

nebär på kort sikt men kan också leda till skattehöjningar och straff-

avgifter, som kan bli ekonomiskt mycket påfrestande. De ansvariga ägarna/ ñrmatecknarna riskerar åtal för försvårande av

skattekontroll/bokförings-

brott och skattebedrägeri. Av revisionsenhetens 158 revisioner under 1987 ledde drygt 40 stycken till åtalsanmälningar med åtföljande åtal och straff (oftast försvårande av sällan åtalas

skattekontroll/bokföringsbrott). Mycket

även konsulten. (Norrbottens län)

46 K anläggningen

Flera uppgiftslämnare bl a länsskattemyndigheten i Kopparbergs län har särskilt påpekat att företagets anställda påverkas av missförhållandena. Några länsskattemyndigheter har också påpekat att brister i redovisningen gör att de anställda får mindre insyn i ett företag. I detta sammanhang har även framhållits att staten drabbas om lönegaranti måste tas i anspråk. Flertalet av enkätsvaren tar upp att missförhållandena kan leda till att redovisningskonsultens klient går i konkurs. Uppgiftslämnarna har därvid påpekat att klientföretagets borgenärer också drabbas i en sådan situation. Utvecklingsfonden i Uppsala län har framhållit att det i flera fall har förekommit konkurser där både företagaren/bolagsmännen har förlorat pengar och där även leverantörer, banker och staten åsamkats förluster. Banker och andra finansiärer har tvingats till ekonomiska eftergifter eftersom man blivit vilseledd av felaktiga och ofullständiga delårsbokslut och andra ekonomiska rapporter i samband med begäran om nya krediter. Myndigheterna har överlag anfört att för deras del medför missförhâllanden i redovisningskonsulters verksamhet ett betydligt merarbete i form av försvårad kontroll, extra administrativa åtgärder, tidsödande utredningar m m. Länsskattemyndigheternai Kalmar, Hallands, Värmlands. Västmanlands och Gävleborgs län har anfört att missförhållandena kan medföra en snedvriden konkurrens gentemot andra, seriösa företag.

2.3.5 Övriga synpunkter

Uppgiftslämnarna gavs slutligen tillfälle att fritt framföra de ytterligare synpunkter som de kunde ha. Några av dessa återges nedan. Kronofogdemyndigheten i Stockholm: När missförhållanden uppstår skyller ofta företagare och konsult på varandra och det kan vara svårt att veta vem som felat i det enskilda fallet. Ofta kan säkert bristerna bero på att företaget inte lämnar fullständigt underlag till sin konsult eller kanske bristeri betalning till denne. Enmans- och fåmansföretagen saknar ofta helt kompetens på skatteområdet. För dem räcker det inte med att en konsult sköter löpande bokföring och gör ett årsbokslut. Det är önskvärt att bokföringskonsulterna genom en mer aktiv rådgivning talar om för företagaren på ett tidigt stadium när företagets utveckling i något avseende kan inge oro. Företagaren måste också få impulser om när och hur deklarationer och inbetalningar etc skall göras. Likviditetsbudgetar, delårsrapporter och upplysningar om olika transaktioners skatteeffekter borde också i större utsträckning lämnas av konsulten.

Kronofogdemyndigheten i Halmstad: Rent allmänt verkar det vara på det sättet attju sämre företagare du är desto sämre bokföringsmedhjälpare anlitar du. De stora bokföringsbyråerna und-

SOU 1989 :59 kartläggningen 47

viker de riktigt dåliga företagarna. Eftersom de trots allt måste ha någon hjälp hänvisas sådana företagare till källarrevisorer och motsvarande. Till följd av klientelet riskerar många av dessa bokförare att få dåligt rykte, vilket i vissa fall säkert saknar grund. I ärlighetens namn måste man ha klart för sig att de aktuella bokföringskonsulterna ofta har problem att få fram allt grundmaterial och att få betalt för sitt arbete.

Kronofogdemyndigheten i Göteborg: De redovisningar vi kommer i kontakt med är ofta felaktiga och därigenom missvisande. Det är önskvärt att konsulten får en aktivare roll och kan ges någon form av ansvar för riktigheten i den information som den löpande redovisningen lämnar. Kreditgivare och leverantörer skulle härigenom kunna minska sina kreditförluster. Kundförluster medför att staten förlorar inkomstskatt och mervärdeskatt då dessa belopp eljest redovisats som intäkt resp mervärdeskatt att betala.

Utvecklingsfonden i Uppsala län: l många fall anser företagaren att han köper tjänsten att sköta bolagets redovisning/bokslut/deklarationer m m av en redovisningsbyrå och av sin revisor. Han förstår inte själv egentligen vad själva bokslutet och redovisningen utvisar och styr inte företaget med dessa som grund. Han har andra styrmekanismer av många skilda slag beroende på typ av rörelse och dess omfattning. I många fall är han också ointresserad av de problem som omger redovisning, bokslut m m eftersom han arbetar med helt andra saker, t ex produktion och har ofta icke erfarenhet eller kunskaper för att kunna ställa krav på t ex revisorn eller redovisningskonsulten. Många redovisningskonsulter lägger inte ner tillräckligt arbete på att gå igenom klientens situation, bl a av kostnadsskäl. Företagaren köper redovisningstjänsten och vill köpa så billigt som möjligt. Många företagare anser att kostnader för redovisning/revision inte är till någon nytta utan bara ”döda” kostnader. Många företagare är också ej införstådda med de lagliga krav som ställs på dem i egenskap av företagare och tror felaktigt att de själva går fria om de har anlitat en konsult/revisor som sköter redovisning och bokslut.

Länsskattemyndigheten i Stockholms län. Den enda påföljd som drabbar en oseriös eller okunnig redovisningskonsult är att han kan tappa en klient. Små byråer kan ofta ha en mycket stressig arbetssituation under vissa perioder. Kunden är nöjd om han får en handling att skriva på och om det blir billigt. Situationen inbjuder till slarv och chanstagningar. Uppdagas brister säger klienten ”Jag litade på revisorn” och revisorn säger ”Jag gjorde så gottjag kunde med dom handlingar och uppgifter jag fick, ingen känner ansvar för de brister som uppdagas.

Länsskattemyndigheten i Hallands län: Det största problemet inom revisions- och redovisningsområdet är enligt vår uppfattning revisorernas engagemang i bokslutsarbete och därmed sammanhängande skatterådgivning. Även i samband med företagsöverlåtelse, generationsväxlingar och omorganisationer spelar revisorerna en såväl aktiv som auktoritativ roll. För den initierade grupp betraktare som skatteförvaltningen utgör, är det utomordentligt svårt att förstå hur en väsentlig del av dessa konsultuppdrag kan förenas med opartisk revision.

48 K artläggningen

2.4 Hearingen om missförhållanden inom

redovisningsbranschen

l oktober l988 anordnade utredningen en hearing om missförhållanden inom redovisningsbranschen. l hearingen deltog Svenska

Arbetsgivarföreningen, Småföretagens Riksorganisation, Köpmannaförbundet, Petroleumhandelns Riksförbund, Sydsvenska Handelskammarens Marknadstjänst, Hotell- och Restauranganställdas För-

bund, Skandinaviska Enskilda Banken i Värnamo, Nordbanken i

Uppsala, Ackordscentralen i Stockholm, statsåklagarmyndigheten för speciella mål, rikskriminalen, länsskattemyndigheten i Södermanlands län, Försäkringsbolaget Skandia, Konkursförvaltarkollegiernas förening, kronofogdemyndigheten i Uppsala län och advokaten Erik Ed-

ström, Växjö. Här återges ett kort sammandrag av de synpunkter som framfördes vid hearingen.

2.4.1 Förekomsten av missförhållanden

Majoriteten av deltagarna anförde att det är ovanligt med oseriösa redovisningskonsulter. Alla var dock eniga om att det förekommer missförhållanden i form av kvalitativa brister i redovisningskonsulter-

nas arbete.

Sydsvenska Handelskammarens Marknadstjänst tillhörde dem som ansåg att missförhållandena var utbredda och redovisade följande

statistik. Handelskammarens Marknadstjänst har i sin verksamhet under de senaste två åren haft kontakt med ca 300 företag som anlitat redovisningskonsult. l ungefär hälften av dessa konsultuppdrag föreligger någon form av missförhållande. Begreppet missförhâllande innefattar enligt Marknadstjänsts mening även dålig information till och dålig utbildning av företagen. Problemen förekommer främst i små klientföretag. De större anlitar auktoriserade eller godkända revisorer och problemen är då mer ovanliga.

Några deltagare gjorde mer försiktiga bedömningar av missförhållandenas omfattning.

K onkurs/örvalrarkallegiernas förening: I Stockholmsområdet innebär den ekonomiska brottsligheten bland redovisningskonsulter ingen större fara. Det rör sig i det fallet om kanske 5-10 personer. I det seriösa näringslivet verkar det inte finnas några redovisningskonsulter som skulle bidra till oegentligheter. Den rena kriminaliteten är således mycket begränsad. Det finns dock trots allt missförhållanden bland redovisningskonsulter. En undersökning har visat att det förekommer brott i 75 procent av konkurserna och att bokföringsbrotten står för den största andelen. De flesta företag som går i konkurs är småföretag.

Kartläggningen 49

Kronofogdemyndigheten i Uppsala län: Den övervägande delen av företagen sköter sig bra. Uppåt l0 procent av blir restförda hos kronofogdemyndigheten. l 10-50 företagen någon gång procent av de restförda företagen som anlitar redovisningskonsult finns missförhållanden. Det är ofta samma redovisningskonsulter som förekommer i dessa fall. l hela landet är det maximalt ett tusental redovisningskonsulter som skall förknippas med missförhållanden. Detta fåtal ställer dock till med mycket elände.

Länskattemyndigheten i Södermanlands län: De revisorer och redovisningskonsulter som kan betecknas som tveksamma är under 10 procent av samtliga i länet verksamma. De är i regel oorganiserade. En och annan organisationsansluten finns dock också i gruppen tveksamma.

K äpmannaförbundet: som kan kallas missförhållanden är få bland redovis- Allvarliga problem Ett riktigt dåligt redovisningsunderlag förekommer sålunningskonsulterna. da inte mer i än ca fem procent av företagen. Andra mer utbredda problem finns dock.

Svenska Arbetsgivarföreningen och Småföretagens Riksorganisation aninte att missförhållandena i redovisningsbranschen är utbredda. såg

2.4.2 Missförhållandenas art

Vid framkom att de kvalitativa bristerna ofta består i att

hearingen

i är och att den ekonomiska infor-

redovisningen företagen bristfällig mation som lämnar håller låg standard. Brister förekommer företaget

också på andra områden. Skandinaviska Enskilda Banken i Värnamo

anförde att den ekonomiska planeringen och framförhållningen kunde förbättras i, grovt uppskattat, ca 25 procent av bankens kundföretag.

Nordbanken i Uppsala anförde följande beträffande redovisningskon-

sulterna inom sitt distrikt.

När redovisningskonsulterna går utanför sitt kompetensområde uppstår - och utlåningsklara bekymmer. Det kan gälla associationsrätt utdelnings- - eller Vidare inte alla redovisningskonsulter upp regler familjerätt. följer sina klientföretag och märker inte när de hamnar i utförsbacken. När det gäller skatterådgivning händer det att konsulten inte levererar sitt material i tillräckligt god tid för att en vettig planering skall hinna göras.

Hotell- och Restauranganställdas Förbund anförde också synpunkter

kring konsulternas kompetensöverskridanden.

Förbundet kommer ofta i kontakt med redovisningskonsulter som uppträder som klientföretagets förlängda arm. Detta gäller särskilt när det är fråga om att träffa kollektivavtal med företaget. Redovisningskonsulterna utför ofta tjänster som de saknar kompetens för. De företräder företaget i alla slags sammanhang och företaget har då i praktiken delegerat sitt ansvar till konsulten. Följden kan bli felaktig rådgivning

d-SOU l989z59

50 Kartläggningar

SOU l989z59

och onödiga kostnader för företaget. l viss mån gäller denna kritik även auktoriserade och godkända revisorer.

Förbundet hade även allvarligare kritik att framföra mot redovisnings-

konsulterna.

Enligt förbundets erfarenhet har redovisningskonsulter spelat med i att förhindra de anställda att få insyn i företaget, att företaget betalat ut svarta pengar och att bulvanförhållanden har byggts upp. Vid företagsöverlåtelser redovisningskonsulter medverkat till att tillgångar på ett oriktigt sätt flyttats över till andra företag för att sedan låta det ursprungliga företaget gå i konkurs. Ibland har man konstruerat konkurser för att kringgå lagen om anställningsskydd.

Sydsvenska Handelskammarens Marknadstjänsl hade liknande

synpunkter och framförde bl a att vissa medverkar

redovisningskonsulter till s k grå lösningar och att inte lämnar korrekta företagen uppgifter.

2.4.3 Missförhållandenas orsaker och konsekvenser

De flesta deltagarna framhöll bristande som den kunskap vanligaste

orsaken till missförhållanden bland Vad

redovisningskonsulter. gäller övriga orsaker till missförhållandena framkom bl a följande.

Slarsåklagarmyndigheten för speciella mål: Den typiske småföretagaren är som regel mycket okunnig när det gäller redovisning, skatter och avgifter etc. Han är då i stort behov av kvalificerad hjälp av en redovisningskonsult. Får företagaren inte denna hjälp tappar han kontrollen över företagets ekonomi, vilket i sin tur kanske leder till konkurs. Redovisningskonsulterna kan allmänt sägas vara väl passiva. Småföretagaren får inte den aktiva hjälp han behöver. Ett bekymmer i detta sammanhang är att när företaget gär alltför dåligt har företagaren inte ens råd att betala för redovisningskonsultens tjänster.

.Sydsvenska Handelskammarens Marknadstjänsr: Kvaliteten på redovisningskonsulterna varierar mycket. Många av dem ger för lite av sig själva, vilket resulterar i enbart datalistor som företaget inte förstår. Många av de redovisningskonsulter som inte är auktoriserade eller godkända revisorer arbetar med hemmet som bas. De kan därmed utföra sina tjänster billigt men de missar utvecklingen på redovisningsområdet.

Skandinaviska Enskilda Banken i Värnamo: Ett litet fåtal av redovisningskonsulterna saknar respekt för kvalitetskraven. Generellt kan sägas attju högre kompetens redovisningskonsulten har, desto mindre blir problemen. Banken har svårt att känna till redovisningskonsulternas anslutning till olika branschorganisationer. Den allmänna kvalitetsoch kunskapsnivån bör dock höjas. Redovisningskonsulterna har i regel kompetens för att göra vettiga uppföljningar av företagens ekonomi men sådana uppföljningar kan utebli i konkurrensen mellan olika konsulter där klienterna av kostnadsskäl ofta väljer bort en sådan ekonomitjänst. Det är också en fråga om redovisnings-

Karrläggningen 5l

konsultens tidsresurser. Många redovisningskonsulter är nämligen överbelastade med arbete.

Hotell- och Resrauranganslâlldas Förbund: Företaget saknar i regel kunskaper för att kunna ifrågasätta konsultens kompetens. Många företagare inom restaurangbranschen saknar elementära kunskaper om det svenska samhället och behöver följaktligen hjälp t o m för det fall att de avser att begå olagligheter.

Svenska A rbersgivarföreningen: Den viktigaste orsaken till de missförhållanden som ändå finns är att företagen inte har råd att betala för att få en genomgång av redovisningsrapporterna.

Nordbanken i att de sämre byråerna sällan är billiga- Uppsala påpekade

re än andra, vilket medför att skillnaden mellan att anlita olika konsult-

kategorier sällan är en prisfrâga. Vad gäller konsekvenserna av missförhållandena framhöll kronofog-

demyndigheten i Uppsala län följande.

När en företagare misslyckas på grund av en redovisningskonsults insatser får det omåttliga konsekvenser. Företagaren bryter ihop psykiskt och ekonomiskt hamnar han i ruin. Många duktiga yrkesmänniskor tappar hela sin goodwill i en konkurs.

Även Skandinaviska Enskilda Banken i Värnamo framhöll att de kva-

litativa bristerna kan leda till tragedier för företagarna mepersonliga dan redovisningskonsulterna är de som drabbas minst i företagens om-

givning. Det framkom vidare att småföretagen är de mest utsatta för missför-

hånanden.

Sydsvenska Handelskammarens Marknadstjänsr: De minsta företagen får all sin information på det ekonomiska området från sin redovisningskonsult och är därmed de mest utsatta. De är själva okunniga och om de får en redovisningskonsult med dålig utbildning och dålig uppdatering av sina kunskaper har de råkat illa ut.

Rikskriminalen hävdade att det är vanligt att brottsutredningar gällande ner innan de når åtal, vilket också kan ha bidragit småföretag läggs till att relativt få redovisningskonsulter dömts för medverkansbrott. Hotell- och Restauranganställdas Förbund påpekade särskilt att de

anställda ofta råkar illa ut eftersom missförhällandena leder till många konkurser.

2.4.4 Övriga synpunkter

Deltagarna i hearingen lämnade också synpunkter kring eventuella åtgärder för att komma till rätta med de missförhållanden som förekom-

mer inom redovisningsbranschen.

52 Kart/ággningen

Följande deltagare uttryckte önskemål om något slags auktorisationssystem för redovisningskonsulter.

Svdsvenska Handelskammaren.: Marknadstjänst:

Marknadstjänst förespråkar en auktorisation av redovisningskonsulter. Man skulle därmed kunna ställa krav på konsulterna och samtidigt ha kontroll över dem. Auktorisaionssystemet bör kompletteras med en bred informationsverksamhet till företag och konsulter.

Hotell- och Restauranganställdas Förbund: Förbundet skulle helst vilja att det infördes en etableringskontroll för företag. l andra hand vill man ha en auktorisation av redovisningskonsulter.

Skandinaviska Enskilda Banken i Värnamo: Det bör införas en auktorisation av redovisningskonsulter. Auktorisationen bör vara frivillig så att etableringsrátten förblir fri och statlig för att ge auktorisationssystemet en viss tyngd.

Nordbanken i Uppsala: Det behövs något slags kontroll över redovisningskonsulter. En auktorisation av sådana konsulter måste dock kombineras med fortlöpande utbildning och information. Ett renodlat kontrollsystem liknande registreringen av fastighetsmäklare är inte tillräckligt.

Statsâklagarmyndigheten för speciella mål: Det bör införas en auktorisation av redovisningskonsulter för att hjälpa småföretagaren att välja rätt konsult. Om auktorisationssystemet skall få verkan mot de sämsta redovisningskonsulterna bör det göras obligatoriskt.

Rikskriminalen: Det behövs en auktorisation av redovisningskonsulter. Ett skäl är att skattesystemet är krångligt för företagarna samtidigt som det för samhället är väsentligt att skattepengarna kommer in.

K onkursförvaltarkollegiernas förening: Det bör införas en obligatorisk auktorisation av redovisningskonsulter. Samhället bör ta till denna hårda metod som är den enda för att komma åt undervegetationen inom redovisningsbranschen.

Även Erik Edström ett

förespråkade auktorisationssystem.

Kronofogdemyndigheten i Uppsala län: Att skärpa straffen och rättstillämpningen vid bokföringsbrott kan vara ett olyckligt sätt att angripa problemet. Redovisningskonsulterna befinner sig alltid i periferin då oegentligheterna skall utredas. Man bör identifiera kåren av redovisningskonsulter och ställa nya krav på den. En väg att nå detta är att auktorisera sådana konsulter men det bör ske på frivillig basis. Auktorisationen borde närmast utgöra en kvalitetsbeteckning för redovisningskonsulterna.

Försäkringsbolaget Skandia: Skandia tecknar endast ansvarsförsäkring för organiserade redovisningskonsulter. Näst intill samtliga ansvarsförsäkringar för redovisningskonsulter

Kartläggningen 53

tecknas via Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfunförbund eller Sveriges bokförings- och det, Sveriges redovisningskonsulters revisionsbyråers förbund. skulle ha fördelar av en auktorisation av redovis- Försäkringsbolagen ningskonsulter. En sådan torde innehålla utbildningskrav och därav skulle följa en ökad kompetens som i sin tur torde ge ett minskat antal försäkringsskador.

i län tog inte ställning i auktorisa- Länsskanemyndigheten Nyköpings Detsamma Köpmannaförbunder som anförde föltionsfrågan. gällde jande.

Under senare år har det skett en allmän förbättring av företagens redovisning. Detta har flera orsaker. Det har införts krav på auktoriserad eller godkänd revisor i aktiebolag, vilket medfört att en del aktiebolag tvingats skaffa sig en bättre revisor. Ny lagstiftning som innebär större krav och bättre kontroll har införts, t ex genom nya system för arbetsgivaravgifter och moms. Utvecklingen i övrigt har också lett till en bättre redovisning i företagen. Köpmannaförbundet är tveksamt till om en auktorisation av redovisskulle som finns. Krav på revision i ningskonsulter hjälpa upp de problem fler företag vore sannolikt en bättre väg.

Följande deltagare var negativa till auktorisation av redovisningskon-

sulter.

Ackordscentralen i Stockholm: Det vore fel att anklaga revisorerna eller redovisningskonsulterna om det går man skall ställa kraven, innan dåligt för företagen. Det är på företagarna man ser till missförhållanden bland redovisningskonsulter. En auktorisation av dessa konsulter är således inte den rätta åtgärden.

Petroleumbranschens Riksförbund: Det viktigaste vid valet av redovisningskonsult är att man anlitar en person som är kunnig inom ens egen bransch. l det sammanhanget har en eventuell auktorisation inte någon betydelse.

Svenska A rbetsgivarföreningen: Ansvaret vilar alltid och för företagets redovisning på företagets ledning styrelse. Det ansvaret kan inte så att säga läggas ut på entrepenad. Under de senaste tio åren har revisions- och redovisningsbranschen omorganiserats för att kunna svara upp mot ett ökande krav på kunnig rådgivning. har vuxit i storlek och därvid samlat kompetens från olika kun- Byråerna under samma tak. Resultatet har blivit en ”korsbefruktning” skapsområden Denna utvecksom höjt den samlade kompetensnivån ytterligare. positiva ling bör fortsätta och kan också göra det om inte branschens handlingsfrihet inskränks. En auktorisation av redovisningskonsulter vore inte till gagn för företagen. En sådan auktorisation skulle inte innebära en garanti för kvalitet och inte heller stimulera till nya initiativ på rådgivningsområdet.

Småförelagens Riksorganisation framförde liknande synpunkter som Svenska och framhöll också den positiva Arbetsgivarföreningen

som av olika slags kompetens har

utveckling korsbefruktningen” medfört på revisionsbyrâerna.

i .m t! zaáânxs

V

»báisizåa

.Tåliga

A

n V »gszêizâzzwim

:tama

överväganden

3.

3.1 Behovet av kontroll av redovisningskonsulter

I utredningens uppdrag ingår att överväga om det finns behov av något slag av kontrollsystem på redovisningsområdet och i detta avsnitt av betänkandet lämnas en redogörelse för utredningens överväganden i det avseendet. Behovet har prövats mot bakgrund av de iakttagelser som utredningen har gjort vid den kartläggning som redovisats i föregående avsnitt i betänkandet. Kartläggningen visar att missförhållanden inom redovisningsbranschen i form av kriminella eller medvetet oseriösa förfaranden är ovanliga. Vad av både mindre och mer allvarliga kvalitatigäller omfattningen va brister ligger det i sakens natur med hänsyn bl a till den olika grad av stränghet som uppgiftslämnarna haft vid sin bedömning av redovisningskonsulternas verksamhet att det från utredningens sida inte kan bli fråga om annat än en ungefärlig uppskattning. Av de uppgifter som utredningen har inhämtat och som redovisats i avsnitten 2.3 och 2.4 har utredningen emellertid fått den bestämda uppfattningen att olika slag av kvalitativa brister är tämligen vanligt förekommande, främst i det arbete som utförs på små redovisningsbyråer utan kvalificerade revisorer och i all om man i redovisningskonsulternas arbete inbesynnerhet mer kvalificerat arbete såsom ekonomisk rådgivning åt företagriper gen i form av budgets och analyser. Även om man inskränker sig till de allvarligare kvalitativa brister på redovisnings- och skatteområdet som med skäl kan benämnas missförhållanden förefaller sådana brister förekomma i en sådan utsträckning att de på flera håll på myndighetssidan ses som ett allvarligt problem. Resultatet av utredningens kartläggning i denna del överensstämmer väl med en som BFN publicerade 1988 (BFN Informerar undersökning nr l jan 1988). Undersökningen omfattade 2 720 små och medelstora företag och avsåg räkenskapsår som utgått under 1985 eller 1986. Det konstaterades att bokföringsstandarden var mindre bra. Bristerna syntes vara särskilt framträdande i små företag med en omsättning understigande 20 basbelopp. Reglerna om daglig bokföring av kontanter

56 Överväganden

föreföll att följas mindre väl och i vart tredje av de företag som sysslade med kontantförsäljning saknades helt verifiering av försäljningen. Vidare tillämpade ca en tredjedel av de företag som omsatte mer än 20 basbelopp kontantmetoden (pärmmetoden) vid grundbokföring av fordringar och skulder. Hela 5 procent av dessa företag upprättade inte årsbokslut trots att det krävdes enligt bokföringslagen. Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utredningen att det finns anledning att hysa oro för redovisningsstandarden i framför allt de mindre företagen. Vid utgången av 1987 fanns det ca 490 000 företag. Av dessa var ca 384 000 enmansföretag och ca 78 000 företag sysselsatte 2-10 personer. Dessutom tillkommer årligen ett mycket stort antal småföretag. Problemet med en otillfredsställande standard på redovisningen i dessa företag kan därför knappast förbigås utan motiverar åtgärder från samhällets sida. Utredningens kartläggning har också visat att de små och medelstora företagens behov av redovisningskonsultens tjänster är stort. Behovet av extern hjälp är störst på redovisnings- och skatteområdena, dvs områden där vissa i lagstiftningen sanktionerade regler skall följas. Drygt två tredjedelar av de små och medelstora företagen anlitar redovisningskonsult. Man kan därav sluta sig till att det finns ett klart samband mellan redovisningskonsultens kompetens och redovisningsstandarden i dessa företag. Ett företag som har bistånd av en har kompetent redovisningskonsult naturligtvis goda möjligheter att tillfredsställa de krav som samhället ställer på företaget inom redovisnings- och skatteområdena. En annan inte mindre viktig aspekt är att företaget självt har avsevärt mer nytta av sin redovisning om den håller en god standard. Detta ger möjlighet att på ett mer tillförlitligt sätt överblicka företagets ekonomiska situation, vilket är en förutsättning för att göra bedömningar av hur den framtida verksamheten skall utformas i fråga om antalet anställda, lånebild, investeringar m m. Vid kartläggningen har det emellertid framkommit att framför allt de mindre företagen sällan kan bedöma redovisningskonsulternas kvalifikationer eller kvaliteten på deras arbete. Det har också framkommit att det med fog kan antas att ca en tredjedel av företagen, 100 000 drygt företag, vänder sig till oorganiserade byråer där nära hälften av de verksamma redovisningskonsulterna saknar särskild för yrutbildning ket. Det finns därför en risk för att dessa anlitar en redovisföretag ningskonsult vars arbete inte håller en godtagbar standard. Slutsatsen av det nu anförda är att ett stort antal av de ifrågavarande företagen, och då främst de små har behov av att ett enkelt företagen, på sätt kunna förvissa sig om en med skattekompetent hjälp redovisning, deklarationer m m. Beträffande övriga intressenter gör utredningen följande bedömning.

sou 1989 ;59 Överväganden 57

Vad först avser staten har denna ett starkt intresse av att redovisningskonsulternas tjänster håller en godtagbar kvalitet. Ett stort antal myndigheter och offentliga institutioner grundar sin verksamhet på det arbete redovisningskonsulterna utför åt företagen. Effektiviteten i skatteförvaltningen är till stor del beroende av att företagens redovisningar och uppgifter till skattemyndigheterna uppfyller redovisningslagstiftningens och skattelagstiftningens krav. Idag lägger skattemyndigheterna ner stora resurser på att skapa klarhet i många företags ekonomiska ställning och resultat utifrån bristfälliga eller obefintliga redovisningar från företagen. Redovisningens kvalitet hos företagen har således i skattehänseende stor betydelse för det allmänna. Mot bakgrund av att ca 300 000 företag i landet under 1987 anlitade redovisningskonsulter främst för hjälp med samt redovisning olika skattedeklarationer och andra skattefrågor är det uppenbarligen för det allmännas del av synnerligen stort intresse att redovisningskonsulterna besitter en tillfredsställande kompetens inom sitt yrkesområde. Detta belyses också av det tidigare redovisade resultatet av den undersökning av bokföringsstandarden hos mindre och medelstora företag som genomförts av BFN. Även kronofogdemyndigheterna har ett intresse av att har företagen en tillfredsställande redovisning. Deras av i betalutredningar företag ningssvårigheter skulle därmed underlättas. Med ett större inslag av kompetenta redovisningskonsulter hos företagen torde för betalövrigt ningsinställelser och de för samhället kostsamma företagskonkurserna kunna antas bli färre. Här kan nämnas att från SCB enligt uppgift antalet företagskonkurser 1988 och första halvåret 1989 var 5 563 resp 3 130. Vid hearingen har från många håll framförts att betalningssvårigheter och konkurser inte sällan beror på att mindre trots företagare goda föresatser på grund av egna bristande kunskaper det ekonopå miska området och inkompetent biträde med så småredovisningen ningom har tappat greppet om företagets ekonomi. l detta sammanhang bör också uppmärksammas de ekonomiska förpliktelser som åvilar staten vid arbetsgivares konkurs enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs. Statens utvecklande och stödjande insatser för företagen görs genom bl a utvecklingsfonderna, statens industriverk och för teknisk styrelsen utveckling. Även dessa verksamheter är i hög grad beroende av att man kan förlita sig på den ekonomiska från redovisningen företagen. Sammantaget kan konstateras att staten sålunda har ett starkt intresse av att de små och medelstora företagen anlitar kompetenta redovisningskonsulter. Andra som har intresse av att ett företag har en korrekt redovisning är företagets ägare, de anställda i och deras företräföretaget fackliga dare samt företagets borgenärer, däribland bankerna, och presumtiva långivare. Härutöver finns en rad andra tänkbara intressenter, t ex

58 Överväganden

leverantörer och kunder samt företag och statliga och kommunala myndigheter som i mer speciella fall kan ha anledning att ta del av företagets redovisningshandlingar. Det kan t ex vara fråga om företag som avser att etablera någon form av samarbete. På myndighetssidan kan det röra sig om olika slags tillstånd. Redovisningskonsulterna själva skulle naturligtvis kunna dra nytta av att deras kompetens dokumenterades på de för yrket centrala ämnesområdena. Detta skulle ha en allmänt statushöjande effekt och ge yrket en klarare definierad identitet. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det finns ett utbrett behov av att hjälpa i synnerhet mindre företag att finna redovisningskonsulter med dokumenterad kompetens ävensom att säkerställa en god redovisningsstandard hos dessa företag.

3.2 Olika

nomineringssystem

En utgångspunkt för utredningens av tänkbara överväganden åtgärder som skulle kunna tillgodose behovet av att garantera en viss kompetens hos redovisningskonsulter har varit att man bör undvika att införa ett system som skulle innebära någon form av etableringshinder eller annars något mer påtagligt ingrepp i det fria näringslivet. Som framhålls i direktiven har sålunda obligatorisk auktorisation av yrkesutövare använts i första hand för att värna om sådana intressen grundläggande som liv, hälsa och säkerhet.

Åtgärder som syftar till att utveckla företagen och höja kvaliteten på

produkterna inom en viss bransch bör alltså i princip vara en intern angelägenhet för branschen. Redovisningsbranschen intar dock i viss män en särställning i detta Brister i kan sammanhang. produkterna även inom andra branscher få betydande negativa ekonomiska konsekvenser för avnämarna utan att man därför ansett att det fordras någon statlig kontroll av branschen eller dess utövare. Ett näraliggande exempel på detta är datakonsultbranschen. Brister i redovisningskonsultens arbete kan emellertid förutom de ekonomiska konsekvenserna för företagaren även medföra att denne gör sig skyldig till en straffbar lagöverträdelse. Även samhället kan drabbas av betydande ekonomiska konsekvenser. Detta är naturligtvis allvarligt ur såväl företagarens som samhällets synpunkt och kan därför motivera ett annat synsätt än som vore berättigat med hänsyn till de principiella utgångspunkter som nu redovisats. Det har ibland framförts att man i stället för att möta företagarnas behov av kompetent biträde vid redovisningen genom att införa ett auktorisationssystem för redovisningskonsulter borde öka utbildningsinsatserna för företagarna, och då framför allt för de nya företagarna. I tidningsartiklar i dagspressen har t ex föreslagits att det borde införas ett ”företagarekörkort”. De kurser som erbjuds i dag av bl a utveck-

Överväganden

lingsfonder, studieförbund och vissa branschorganisationer omfattar vanligtvis endast några och kan närmast dagars utbildning betecknas som en mer allmän introduktion eller i m m. orientering redovisning Utredningen vill för sin del det i att det anordunderstryka väsentliga nas mer utbildning för företagarei bl a med till att redovisning hänsyn företagaren har det fulla ansvaret för sin rörele. Det framstår dock knappast som realistiskt att förutsätta att det kan ordnas mer någon ingående och obligatorisk utbildning i m m, bl a med hänredovisning syn till den stora mängd nya företag som tillkommer årligen. Andra åtgärder som har föreslagits är att förenkla och redovisningsskattelagstiftningen, alternativt att skärpa redovisningslagstiftningen och strama upp rättstillämpningen av denna t ex vid bokföringsbrott. Det torde dock inte vara att förenkla de i möjligt åsyftade lagreglerna sådan mån att de problem med och skatter redovisning som i synnerhet de mindre företagen i inte anser kunna bemästra dag sig på egen hand skulle försvinna. Vad som kan åstadkommas sätt torde i på detta själva verket få marginell i Att den betydelse sammanhanget. gå omvända vägen och skärpa lagstiftning och som utredrättstillämpning skulle, ningen ser det, snarast öka företagens behov av att ha kompetent biträde med redovisning m m. På det för redovisningsbranschen mest nämlinärliggande omrâdet, gen revision, finns sedan länge ett myndighetskontrollerat auktorisationssystem. Auktoriserade och godkända revisorer har genom auktorisationen resp. godkännandet fått ett slags kvalitetsstämpel på sitt arbete. Någon motsvarande lättillgänglig identifiering av en kompetent redovisningskonsult finns däremot inte. Ledamöterna i SRF och SBRF år relativt få, och SRF:s sammanlagt något tusental, egen auktorisation av redovisningskonsulter har hittills inte omfattat mer än ca 70 personer. Utredningen anser därför att det finns särskilda skäl, i synnerhet med hänsyn till de krav som samhället ställer när det att på företagen gäller följa redovisnings- och skattelagstiftningen, att överväga i vad mån staten kan bistå framför allt de mindre att medverka företagen genom till att det införs ett för auktorisationssystem redovisningskonsulter som innebär att dessa företag på ett enkelt sätt kan förvissa om att sig den redovisningskonsult som de anlitar är kompetent. Till en början kan då konstateras att eftersom ordet ”auktorisation” kan medföra risk för med auktorisationen av revisorer och förväxling således åstadkomma en begreppsförvirring bör i detta sammanhang ordet ”nominering” i stället användas. diskuteras såle- Fortsättningsvis des vilka fördelar och nackdelar som skilda för nomineringssystem redovisningskonsulter kan ha. En annan fråga av mer generell räckvidd som också bör beröras inledningsvis är att näringsfrihetsombudsmannen i ett till riksyttrande dagens näringsutskott (jfr NU 1985/86:29) har framfört farhågor för att

Överväganden

en nominering av redovisningskonsulter skulle kunna få en prishöjande effekt på konsulternas tjänster. Det finns en rad olika faktorer som påverkar prisbildningen inom och det underlag som utredningen har införredovisningsbranschen skaffat inte slutsatser i detta avseende. Det bör dock medger några framhållas att en av redovisningskonsulter måste frivillig nominering konsulterna får en konkurrensfördel. De bygga på att de nominerade icke nominerade konsulterna skulle då troligen tvingas konkurrera med lägre priser. En annan omständighet som de nominerade konsulterna har att räkna med om konsulttjänsterna fördyras är att företagen kan välja att själva eller med hjälp av anställd arbetskraft sköta en del av sin redovisning i stället för att anlita en konsult. Utredningen har visserligen redan avvisat tanken på ett obligatoriskt system men med hänsyn till vad som anges i direktiven finns det ändå anledning att något beröra övervägandena beträffande detta alternativ. Den stora fördelen med ett system som innebär förbud för andra än nominerade redovisningskonsulter att vara verksamma som externa konsulter är att man så långt det överhuvudtaget är möjligt kommer tillrätta med förekommande missförhållanden. De s k källarföretagen saneras bort, företagen kan känna sig trygga när de anlitar en redovisoch de närmast berörda myndigheterna, skatte- och kroningskonsult kan spara avsevärda utredningsresurser som i nofogdemyndigheterna, dag tas i anspråk för att klara ut undermålig redovisning hos många företag som myndigheterna granskar. En obligatorisk nominering har emellertid också avsevärda nackdelar. Den innebär en kraftig inskränkning av etableringsfriheten vilket, som måste anses vara principiellt förkastligt. En tidigare utvecklats, sådan skulle i detta fall också slå hårt mot branschen av inskränkning följande skäl. Syftet med ett nomineringssystem skulle vara att garantera en viss kompetens hos de nominerade redovisningskonsulterna. I ett sådant kommer som nomineras rimsystem utbildningskraven på de konsulter ligen att ställas så högt att de drygt 2 000 redovisningskonsulter som enligt kartläggningen saknar eftergymnasial utbildning inte når upp till dem. Dessa konsulter skulle således tvingas att söka sig ett annat yrke vid en obligatorisk nominering. En kombination av ambitionen att garantera en viss kompetens och ett obligatoriskt system skulle alltså få negativa konsekvenser för många konsulter inom redovisningsbranschen. Detta hade kunnat motiveras om det hade funnits ett möjligen stort antal oseriösa konsulter. Kartläggningen har dock visat att antalet oseriösa redovisningskonsulter är litet, kanske inte mer än fem procent av samtliga redovisningskonsulter. Ett statligt nomineringssystem som inte är obligatoriskt kan därför vara att föredra. En sådan frivillig nominering innebär visserligen att oseriösa redovisningskonsulter kan fortsätta sin verksamhet som tidi-

6l

Överväganden

gare. Dessa är dock, som nyss nämnts, mycket få och rent kriminella förfaranden är dessutom redan sanktionerade i Med ett lagstiftningen. frivilligt nomineringssystem skulle man sannolikt också på indirekt väg nå liknande effekter som genom ett obligatoriskt system. Företag som anlitar en icke nominerad kan förväntas tilldra redovisningskonsult sig mer intresse från olika granskande sida och detta torde få myndigheters till följd att de oseriösa med tiden får en redovisningskonsulterna krympande marknad. Ett statligt nomineringssystem skulle dock innebära en viss utvidgning av den verksamheten såtillvida att det skulle krävas statliga ett nytt statligt organ, eller i vart fall en utbyggnad av en redan befintlig myndighet, som skulle svara för nominering och tillsyn. Verksamheten skulle i och för sig inte behöva dra kostnader av utan i några betydelse likhet med kommerskollegiets auktorisationsverksamhet kunna göras självñnansierande. Men en sådan utvidgning skulle ändå knappast ståi överensstämmelse med de strävanden som statsmakterna har att minska det statliga engagemanget på olika områden. Även om ett frivilligt statligt således får anses nomineringssystem överlägset ett obligatorium innebär det därför enligt utredningens mening ett alltför långtgående i branschens verksamstatligt engagemang het. I konsekvens med vad som anförts att det i måste tidigare princip ankomma på branschen själv att motverka förekommande brister i redovisningskonsulternas arbete och ansvara för allmänt kvalitetshöjande åtgärder anser att det också i första hand måste vara utredningen branschens sak att svara för ett nomineringssystem för redovisningskonsulter. Det starka intresse som även staten har i dessa bör frågor kunna tillgodoses genom att staten får i och ett visst insyn inflytande över verksamheten. Utredningen har därför inriktat sina fortsatta överväganden på att pröva vad som står att vinna med ett sådant system och hur detta bör utformas. Ett första krav som måste ställas på ett branschadministrerat system är att det skall vara fristående från branschredovisningskonsulternas organisationer. Detta erfordras bl a för att klargöra att nomineringssystemet är öppet för alla oavsett redovisningskonsulter organisationstillhörighet. Om även andra intressenter får inflytande i systemet minskar dessutom risken för att särintressen inom branschen kan göra sig gällande till förfång för vid i objektiviteten bedömningarna nomineringsverksamheten. Ett exempel på när särintressen tillåtits ta över på bekostnad av det allmänna intresset är det avsteg från den antagna normen som gjordes i Norge för att samtliga medlemmar i en branschorganisation skulle kunna nomineras (jfr avsnitt 1.5). Staten har som tidigare framhållits ett starkt intresse av att redovisningen i små och medelstora företag håller en standard. Regodtagbar dan härav följer enligt att staten i viss utsträckutredningens mening ning bör delta i nomineringsverksamheten. En medverkan får statlig

62 Överväganden

också förutsättas ge större tyngd åt nomineringen och en allmän insyn i verksamheten torde öka förtroendet för nomineringssystemet bland såväl företagen som redovisningskonsulterna själva. Detta torde innebära ett incitament för redovisningskonsulter att ansluta sig till syste-

met och höja företagens benägenhet att anlita nominerade konsulter.

En statlig medverkan kan dessutom innebära att olika utbildningsanordnare skulle anse det motiverat att erbjuda utbildningar som siktade till en nominering som redovisningskonsult. Detta skulle då i sin tur kunna bidra till att yrket som redovisningskonsult får en klarare identitet. Därmed ökar också förutsättningarna för att yrket skall kunna dra till sig och behålla skickliga utövare. Införandet av ett branschadministrerat nomineringssystem med statlig medverkan skulle vidare innebära en harmonisering med förhållandena i Norge och Finland, vilket medför gynnsamma effekter på erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan länderna i redovisningsfrågor. Det kan också konstateras att de branschadministrerade nomineringssystemen i Norge och Finland förefaller ha slagit väl ut. Att man i Norge nu överväger införandet av ett helstatligt system har inte motiverats med med IGR-systemet utan förefaller vara förenågot missnöje stavat främst av en önskan att kunna utvidga bokföringsplikten för mindre företag. Ett nomineringssystem som branschen i första hand själv svarar för och där staten medverkar till viss del förefaller alltså ur alla synpunkter, såväl principiella som praktiska, att vara det bästa alternativet. Det får förutsättas att staten bistår vid uppläggningen och starten av systemet men sedan inskränker sig till viss representation inom det organ som sköter nomineringsverksamheten. Ett nomineringssystem med den nu skisserade utformningen skulle enligt utredningens uppfattning i väsentliga delar fylla samma funktion som ett statligt nomineringssystem med frivillig anslutning utan att få de negativa effekter som en ökad statlig reglering kan medföra. Vissa problem kan dock uppstå t ex i sekretesshänseende som gör det nödvändigt att överväga särskilda lösningar för ett branschadministrerat system.

4. Ett tänkbart

nomineringssystem

4.l Allmänt

Utredningen har, som redovisats i föregående avsnitt, stannat för att den lämpligaste formen för ett för nomineringssystem redovisningskonsulter är ett branschadministrerat med en viss medsystem statlig verkan. Det innebär att det ankommer i första hand på redovisningsbranschens organisationer att i samråd med staten bestämma formerna för systemet. Eftersom det alltså inte förordas ett statligt kontrollsystem skulle utredningen kunna avstå från att fram vidare lägga några synpunkter. Utredningen har emellertid ansett att det kan ett värde i att redoviligga sa sina överväganden även beträffande uppläggningen av ett branschadministrerat eftersom detta nomineringssystem kan tjäna som en utgångspunkt för de diskussioner mellan

branschorganisationerna och

staten som måste införandet av ett sådant föregå system. Inledningsvis kan då konstateras att ett branschadministrerat nomineringssystem bör vara fristående i den meningen att det inte skall vara knutet till någon av redovisningsbranschens organisationer. Det innebär att det bör tillskapas ett särskilt som svarar för nomibranschorgan neringsverksamheten. För att detta skall få den nomineringsorgan förankring som är nödvändig för en väl fungerande och verksamhet respekterad bör representationen inom de olika intressen organet återspegla som gör sig gällande i sammanhanget. Förutom de företrädarna för redovissjälvskrivna ningsbranschens organisationer och staten bör därför även revisionsbranschens organisationer och ett urval av de små och medelstora företagens organisationer beredas tillfälle att delta i verksamheten. Nomineringsförfarandet synes i stora drag böra läggas upp på så sätt att nomineringen sker efter en av konsultens och prövning kompetens övriga kvalifikationer enligt i förväg fastställda kriterier. För att säkerställa att den nominerade sedan redovisningskonsulten håller sina kunskaper aktuella och i övrigt upprätthåller bör nonomineringskraven mineringen omprövas efter en lämplig tidsrymd, t ex tre eller fem år. Nomineringen bör enligt utredningens reserveras för renodmening

64 Ett tänkbart SOU [989259 nomineringssystem

lade Det innebär bl a att auktoriserade och godredovisningskonsulter. kända revisorer inte bör nomineras som redovisningskonsulter. Den som är ett uttryck för finns för dessa revisokompetens nomineringen rers del redan dokumenterad auktorisationen eller godkännangenom det. i likhet med auktorisationssystemet för Nomineringssystemet synes revisorer böra via avgifter som tas ut av de göras självñnansierande nominerade Avgifterna kan tas ut antingen redovisningskonsulterna. en då redovisningskonsulten söker nominegenom ansökningsavgift ring, såväl första gången som vid förnyelseansökan, eller genom periodiska från de nominerade redovisningskonsulterna. Finansieavgifter via har den fördelen att nomineringsorganet ringen ansökningsavgifter - om kan hålla inne sin motprestation att pröva ansökan nominering - om inte betalas. Man därmed den fortlöpande konavgiften slipper troll och det som är svårt att undvika om avgifindrivningsförfarande tas ut En kan å andra sidan lättare terna periodiskt. periodisk avgift till det aktuella medelsbehovet inom nomineringsorganet. anpassas En inte fördel med att införa ett branschadministrerat oväsentlig för vari staten medverkar är nomineringssystem redovisningskonsulter innebär en med förhållandena i att ett sådant system harmonisering och Finland. En sådan skulle, som tidigare fram- Norge harmonisering hållits, underlätta erfarenhetsutbytet mellan ländernas nomineringsoch förenkla samarbetet mellan länderna i redovisningsfrågor. system Vad avser förhållandena inom EG har det inte meddelats några regdirektiv eller till direktiv som avser kontroll av redovisler, förslag verksamhet. Såvitt bekant föreligger det inte heller ningskonsulters initiativ i den riktningen. några l det redovisas närmare på några särskilda följande utredningens syn frågor som aktualiseras i sammanhanget.

4.2 Nomineringsorganets juridiska form

Med beaktande av den verksamhet som nomineringsorganet skall bedriva den associationsrättsliga formen för organet synes lämpligaste vara antingen stiftelse eller ideell förening. En stiftelse skall ett bestämt ändamål som kommer till uttryck i tjäna ett stiftelseförordnande. Stiftaren/stiftarna tillskjuter egendom som för detta ändamål skall bilda en självständig förmögenhet. Stiftelsens handhas av dess företrädare men stiftelsen är självständig egendom såtillvida att den har varken ägare eller medlemmar. Ingen disponerar heller över stiftelsens ändamål eller bestånd. Ãndamålsberegelmässigt stämmelserna kan i endast ändras eller upphävas av offentlig princip myndighet, fn kammarkollegiet eller i särskilda fall regeringen. Stiftelser är inte förhindrade att utöva näringsverksamhet. Justiidag

En tänkbart nomineringssystem 65

tiedepartementet har utarbetat ett förslag till ny lag om stiftelser (Ds Ju

1987: 14) men har därvid inte tagit ställning till frågan om stiftelsers rätt att utöva näringsverksamhet. Förslaget innehåller emellertid regler för stiftelser som utövar näringsverksamhet. Enligt dessa skall sådan stiftelse vara bokföringsskyldig, skyldig att upprätta offentlig årsredovisning och skyldig att ha en kvalificerad revisor. Förslaget har dock inte ännu resulterat i någon lagstiftning. En ideell förening skiljer sig från en stiftelse bl a på så sätt att dess medlemmar när som helst kan ändra föreningens ändamål eller upplösa den. Vidare skall en ideell förening i princip vara öppen för alla som uppfyller dess inträdeskrav. För att nomineringsverksamheten skall få den önskvärda genomslagskraften inom redovisningsbranschen krävs det att de små och medelstora företagen efterfrågar nominerade redovisningskonsulter och detta i sin tur förutsätter att företagen känner ett stort förtroende för nomineringsorganets verksamhet. Därför synes formerna för denna verksamhet böra präglas av stadga och kontinuitet. Detsamma gäller den krets ur vilken organets företrädare skall hämtas. Med beaktande härav framstår stiftelseformen som den lämpligaste för nomineringsorganet. Eftersom det är fråga om ett nomineringssystem som redovisningsbranschen själv i första hand svarar för bör som stiftare inträda redovisningsbranschens organisationer.

4.3 Den statliga medverkan i nomineringssystemet

I enlighet med det resonemang som förts i avsnitt 3.2 om begränsningen

av det statliga engagemanget i nomineringssystemet synes staten inte böra inträda som stiftare av nomineringsorganet. I stället skulle staten kunna medverka bl a på så sätt att stadgarna för stiftelsen fastställs av regeringen. Staten bör vidare självfallet vara företrädd i stiftelsens styrelse och även i det underorgan till styrelsen som torde vara nödvändigt att inrätta för handhavandet av den praktiska nomineringsverksamheten. Utredningen avstår från att uttrycka någon mening om det antal personer som skulle företräda staten i stiftelsen, likaså beträffande frågan om styrelseordföranden bör vara en av staten utsedd styrelsemedlem. Företrädarna för staten bör dock enligt utredningens utses mening av regeringen. Detta borgar för att alla relevanta hänsyn kan tas i frågan och att synpunkter och intressen hos berörda myndigheter, främst bokföringsnämnden och skattemyndigheterna, kan tillvaratas på lämpligt sätt. En särskild fråga är om staten skall medverka i nomineringssystemet genom att tillhandahålla en statlig besvärsinstans för den redovisningskonsult som har vägrats nominering eller fråntagits en redan meddelad

5 -

66 E II tänkbart nomineringssysrem

nominering. Enligt utredningens mening förefaller detta inte behövas utan det bör vara tillräckligt att sådana beslut underställs styrelsens prövning. En motsvarande ordning tillämpas också i de norska och finska auktorisationssystemen. Det bör framhållas att det inte är relevant att härjämföra med besvärsordningen vid auktorisation eller godkännande av revisorer eftersom denna är en besvärsordning i ett statligt kontrollsystem. Man kan inte heller jämföra med ordningen för överprövningen av advokatsamfundets beslut i motsvarande frågor eftersom advokaternas yrkesverksamhet utgör en del av rättsväsendet vilket likaledes är en statlig angelägenhet.

4.4 Nomineringsförfarandet m m

Nomineringsförfarandet består i att pröva ansökningar från redovisningskonsulter som vill bli nominerade eller som söker förnyelse av sin nominering. Vid en förstagångsansökan blir det aktuellt att utreda redovisningskonsultens hela utbildnings- och erfarenhetsbakgrund. Vid en förnyelseansökan synes prövningen böra avse om konsulten under den gångna nomineringsperioden har aktualiserat sina kunskaper och om konsulten utövat sitt yrke i erforderlig omfattning under denna period. Vidare bör prövningen alltid innefatta inhämtande av yttranden beträffande konsultens kompetens och redbarhet från olika myndigheter och andra organ som kommer i kontakt med redovisningskonsulternas arbete, t ex handelskammare, ackordscentraler, utvecklingsfonder, länsskattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Om redovisningskonsulten tillhör en branschorganisation bör naturligtvis även denna yttra sig över ansökningen. Bestämmelserna i sekretesslagen 0980:100, nytryck l989z7l3) kan visserligen lägga hinder i vägen för uppgiftslämnandet men man borde kunna finna former för myndigheterna att yttra sig om en redovisningskonsults kompetens och allmänna vandel utan att det samtidigt röjs känsliga uppgifter om dennes klienter. En möjlighet är att som i Norge ge myndigheterna möjlighet att anonymisera handlingar som rör redovisningskonsultens klienter. En kontroll bör också ske av att redovisningskonsulten inte är dömd för något brott med anknytning till hans eller hennes yrkesutövning eller annan brottslighet som ger anledning att ifrågasätta konsultens redbarhet. En sådan kontroll torde kunna göras genom en förfrågan hos länsstyrelsen. Nomineringsverksamheten förutsätter vidare ett visst engagemang i utbildningsfrågor såtillvida att nomineringsorganet måste fastställa vilka utbildningar som motsvarar kraven för nominering. Detta gäller både den utbildning som bör krävas för att få en nominering och den aktualitetsutbildning som den nominerade redovisningskonsulten bör

Ett tänkbart 67 nomineringssgøslem

ha genomgått för att få sin nominering förnyad. Erfarenheter från kommerskollegiets auktorisationsverksamhet visar att utbildningsfrågorna kräver en kontinuerlig uppföljning. Det får också förutsättas att nomineringsorganet kommer att utarbeta etiska regler för redovisningskonsulters verksamhet. Goda förebilder finns därvidlag i de etiska regler och rekommendationer i redovisgod ningsbyråsed som organisationerna inom branschen själva har antagit. Att nomineringsorganet också driver en viss informationsverksamhet torde vara en förutsättning för att skall få avsedd nomineringen effekt på marknaden. Det är viktigt att såväl som nu verksamföretagen ma redovisningskonsulter blir uppmärksammade på vad nomineringen innebär.

4.5 Tillsynen

Som framhållits i föregående avsnitt bör redovisningskonsultens redbarhet och allmänna lämplighet för yrket prövas när han eller hon första gången ansöker om nominering. Denna kontroll bör sedan upprepas varje gång en konsult söker omprövning av sin nominering. Om redovisningskonsulten då befinnes olämplig kommer ansökningen givetvis inte att bifallas. Nomineringsförfarandet innebär alltså i sig en slags periodiskt återkommande tillsyn av redovisningskonsulterna. Nomineringsorganet bör emellertid även utöva en fortlöpande tillsyn över de nominerade redovisningskonsulterna. Ett tillsynsförfarande kan baseras på dels att nomineringsorganet på eget initiativ gör kontroller av redovisningskonsulternas verksamhet, dels att organet uppmärksammas olika missförhållanden på genom anmälningar eller på annat sätt, t ex genom uppgifter i massmedia. En aktiv tillsyn i form av stickprovskontroller är mycket resurskrävande. Detta kan vara skälet till att det inte utövas någon aktiv tillsyn i egentlig bemärkelse inom vare sig auktorisationssystemen för redovisningskonsulter i Norge och Finland, kommerskollegiets auktorisationssystem för revisorer, SRF:s auktorisationssystem eller advokatsamfundets verksamhet. Det förefaller därför mest realistiskt att tillsynen av redovisningskonsulter inriktas främst på att behandla ärenden som initierats genom anmälningar. Någon begränsning av vem som får göra en sådan anmälan synes inte böra göras. Nomineringsorganet bör dock förbehållas rätten att bestämma när ett tillsynsärende skall inledas. Det avgörande bör därvid vara om det finns anledning att anta att ärendet kan resultera i någon åtgärd såsom en varning eller ett återkallande av en nominering eller om ärendet i övrigt är av principiell betydelse. Tillsynen bör innebära att nomineringsorganet övervakar att de nominerade redovisningskonsulterna utför sina uppdrag enligt lag och

68 En tänkbart nomineringssystem SOU l989z59

författning och att de iakttar god redovisnings- och redovisningsbyråsed i sin yrkesutövning. Som tidigare nämnts bör nomineringsorganet utarbeta etiska regler för verksamheten som redovisningskonsult. Det bör vidare ankomma på nomineringsorganet att avgränsa det område som utgör en redovisningskonsults naturliga arbetsfält, vilket också bör utgöra området för tillsynen. En utgångspunkt bör därvid vara den av kompetensen som ligger i de teoretiska och begränsning praktiska utbildningskrav som ställs för nomineringen. Ett problem i detta sammanhang kan vara de sekretessbestämmelser som berörda myndigheter skall iaktta och som kan hindra utlämnande av uppgifter om redovisningskonsulten för det fall att detta leder till att dennes klient, företagaren, kan skadas i personligt eller ekonomiskt avseende. Detta måste naturligtvis studeras närmare men som tidigare nämnts borde dock denna svårighet kunna bemästras, t ex genom att uppgifter om klienter anonymiseras. En annan fråga är hur tillsynen skall ske då redovisningskonsulten arbetar en byrå med auktoriserade eller godkända revisorer. I det på fallet omfattas revisorn av kommerskollegiets tillsyn. Revisorn ansvarar för sina medhjälpares arbete och det innebär att redovisningskonsultens arbete indirekt står under kollegiets tillsyn. För att undvika en kollision mellan två tillsynsförfaranden bör enligt utredningens mening nomineringsorganets tillsyn inte omfatta sådant arbete som omfattas av bör i kommerskollegiets tillsyn. Nomineringsorganets tillsyn dessa fall inskränka sig till att övervaka konsultens redbarhet och allmänna lämplighet för yrket. En tillsyn av redovisningskonsulter kan framstå som omfattande och omständlig även utan ett aktivt tillsynsförfarande. Erfarenheter från nomineringssystemen i Norge och Finland visar dock att antalet anmälningar om missförhållanden varit mycket litet. Samma erfarenhet har SRF från sin disciplinnämnd. Detta tyder på att nomineringsorganets tillsynsverksamhet åtminstone inledningsvis kan få en ganska liten omfattning. Som nämnts bör organet också kunna begränsa sig till att endast ta upp tillsynsärenden av viss betydelse. Någon särskild disciplinnämnd eller liknande lär därför inte behövas i inledningsskedet. Tillsynen synes kunna anförtros det underorgan som bör inrättas för den praktiska nomineringsverksamheten. För att tillgodose syftet med att ta upp ärenden av principiell betydelse och för att utveckla yrkesetiken bland redovisningskonsulterna bör nomineringsorganet publicera sina avgöranden i tillsynsärenden.

4.6 Konkurrens och samordning

En åsyftad effekt av införandet av ett nomineringssystem för redovisningskonsulter är att nomineringen skall utgöra ett konkurrensmedel när det gäller att dra till sig klienter. Redovisningskonsulter utan nomi-

Ett tänkbart nomineringssvsrem 69

nering som arbetar såväl på rena redovisningsbyrâer som på revisionsbyråer som drivs av kvalificerade revisorer kan därför komma att märka av en viss ökad konkurrens. Avsikten är självfallet att detta skall påverka dessa konsulter att ansöka om nominering. Tanken på en Ökad konkurrens kan naturligtvis förefalla mindre tilltalande för de byråer som kan komma att utsättas för denna. Som utredningen ser saken finns det emellertid ingen större anledning till oro för byråer som har en pâ annat sätt dokumenterad kompetens; dvs byråer som drivs av kvalificerade revisorer resp SRF-ledamöter samt SBRF-anslutna byråer. De små och medelstora företagen har ett mycket stort behov av kunniga redovisningskonsulter och en ökad konkurrens torde därför inte i nuläget få några mer märkbara återverkningar på klientstocken hos dessa byråer. En nominering av redovisningskonsulter aktualiserar också frågan om behovet av samordning av statens insatser vad gäller redovisning och revision. Dessa områden sorterar idag under fyra olika departement och det har hävdats att splittringen av resurserna är till förfång för den långsiktiga utvecklingen av sakfrågorna på området. Utredningen anser att detta är en omständighet som bör beaktas och att det vore olyckligt om statens insatser i det nya organet inte samordnades med den redan befintliga verksamheten. Vid en nominering av redovisningskonsulter är det då i första hand en samordning med verksamheten i bokföringsnämnden som är aktuell. Det vore dock önskvärt att även kommerskollegiets erfarenheter av tillsyn kunde tas tillvara i det nya organet. Detta borde kunna ske t ex genom att bokföringsnämnden och kommerskollegium representerar statens intressen på olika nivåeri nomineringsorganet.

4.7 Nomineringskraven

Syftet med en nominering av redovisningskonsulter är som tidigare utvecklats tvåfaldigt, dels att hjälpa framför allt mindre företag att finna en redovisningskonsult med en viss garanterad kompetens, dels att säkerställa en god redovisningsstandard hos dessa företag. En viktig fråga är då var nivån för nomineringskraven skall ligga. Om kraven är låga kommer nomineringen att garantera endast grundläggande kunskaper hos konsulten och detta är knappast tillräckligt, i synnerhet när det gäller den skattemässiga sidan av konsultens verksamhetsområde. Å andra sidan om kraven är höga är det risk för att konsulten blir överkvalificerad för att arbeta med redovisningen hos mindre företag. SRF:s auktorisation av redovisningskonsulter förefaller sålunda innefatta krav som ligger väl högt för redovisningsarbete hos denna kategori av företag. Enligt utredningens uppfattning bör kompetensnivån för en nominerad redovisningskonsult därför lämpligen läggas något under nivån för en godkänd revisor. Vidare bör kraven vara inriktade på

70 Ett tänkbart nomineringssystem

att konsulten skall ha sådana som eller henne kunskaper gör honom såväl teoretiskt som praktiskt väl för att små och lämpad hjälpa just medelstora företag. lnte minst den praktiska sidan är att uppviktig märksamma i sammanhanget. Med denna behandlas utgångspunkt fortsättningsvis de krav som kan ställas vid såväl första nominering, gången som vid förnyade nomineringar.

4.7.1 Kraven vid förstagångsnominering

Teoretisk utbildning Med hänsyn till vad tidigare anförts kan en utbildning enbart på gymnasienivå, t ex treårig ekonomisk linje, inte anses tillräcklig. En sådan utbildning är inte yrkesinriktad och ger inte de särskilda kunskaper som är nödvändiga för en redovisningskonsult. Att kräva en ekonomisk examen från universitet eller högskola skulle emellertid vara att ”sätta ribban för högt” och att alltför mycket begränsa den krets av konsulter som skulle kunna komma i fråga för en nominering. Utredningen anser att en eftergymnasial utbildning som ligger under universitets- och högskolenivå är en rimlig kravnivå. Det är för övrigt på den nivån som de motsvarande nomineringsorganen i Norge och Finland har lagt sina krav på teoretisk utbildning. Inom den offentliga utbildningssektorn finns endast en tänkbar utbildning som ligger på denna nivå, nämligen den påbyggnadsutbildning till gymnasieskolans treåriga ekonomiska linje som finns hos vissa gymnasieskolor och kommunala vuxenskolor (KOMVUX). Denna utbildningslinje benämns ”Ettårig pâbyggnadsutbildning ekonomi och revision” och motsvarar två terminers heltidsstudier. Kravet för att man skall få tillträde till linjen är att man har genomgått treårigt gymnasium, ekonomisk linje med ekonomiskt specialämne redovisning, eller ekonomisk kompletteringskurs med samma specialämne eller motsvarande utbildning inom KOMVUX. De ämnen som ingår i påbyggnadsutbildningen är redovisning, beskattning, handelsrätt, ekonomistyrning, revision och informationsbehandling (jfr av skolöverstyrelsen fastställda läroplaner 1987:6). Denna pâbyggnadsutbildning uppfyller inträdeskraven för medlemskap inom SRF. Vidare har kommerskollegium godkänt denna utbildningslinje, kompletterad med ytterligare en termins studier och särskilda tentamina för examinatorer från universitet eller högskola, som kvaliñcerande för godkännande som revisor. Enligt utredningens mening är den ettåriga påbyggnadsutbildningen eller annan likvärdig utbildning ett rimligt krav för nominering som redovisningskonsult. Det förefaller lämpligast att nomineringsorganet redan i inledningen av sitt arbete tar kontakt med skolöverstyrelsen för att samråda om påbyggnadsutbildningens framtida inriktning och hur kunskapsnivån

Ett tänkbart nomineringssystem 71

efter genomgången utbildning skall kunna garanteras. Påbyggnadsutbildningen skulle eventuellt kunna utökas med en skräddarsydd variant för nominering till redovisningskonsult där man lägger särskild vikt vid de erforderliga praktiska kunskaperna för att kunna utöva yrket. Den ettåriga påbyggnadsutbildningen skulle alltså kunna vara normerande för de teoretiska utbildningskraven för nominering som redovisningskonsult. Därutöver skulle relevanta universitets- eller högskolestudier i tillräcklig omfattning naturligtvis vara kvalificerande. Vidare finns en rad både nu bedrivna och äldre specialistutbildningar i privat regi som kan tänkas vara godtagbara.

Praktisk erfarenhet

Ett nödvändigt krav för nominering som redovisningskonsult är att konsulten sin utbildning med praktisk erfarenhet av arbekompletterat te som redovisningskonsult. För auktorisation eller godkännande som revisor krävs minst fem års praktik, varav tre år på revisionsbyrå. SRF kräver motsvarande praktiska verksamhet för inträde som ledamot i förbundet. Enligt utredningens mening bör en redovisningskonsult för att kunna bli nominerad ha minst tre års praktisk yrkesverksamhet med allsidig erfarenhet av redovisning, beskattning och annan konsultativ verksamhet. Praktiktiden skall ha och/eller fullgjorts på en redovisningsrevisionsbyrå och avse heltidstjänstgöring. Praktiken bör vidare ha varit allsidig, således inte begränsad till någon viss typ av redovisning, och ha skett under handledning av en nominerad redovisningskonsult (övergångsvis annan redovisningskonsult med dokumenterad kompetens) eller en auktoriserad eller godkänd revisor. Den lagstiftning som redovisningskonsulten skall tillämpa i sitt arbete förändras fortlöpande och detsamma gäller även andra förhållanden inom redovisningskonsultens verksamhetsområde. Den praktik som redovisningskonsulten åberopar inför nomineringen bör därför inte ligga långt tillbaka i tiden. Det förefaller rimligt att praktik äldre än fem år inte skall beaktas vid en ansökan om nominering som redovisningskonsult. De redovisningskonsulter som har drivit en egen byrå och därför inte kan uppfylla kraven på handledning av en kompetent redovisningskonsult eller revisor utgör en stor andel av redovisningskonsulterna. De kompetenta konsulterna i denna grupp bör emellertid också kunna nomineras. Kommerskollegium kräver minst tio års yrkeserfarenhet för godkännande av motsvarande grupp bland revisorerna. Det kan dock ifrågasättas om så lång egen verksamhet som redovisningskonsult är nödvändig för att kompensera bristen på handledning. En tänkbar modell för att nominera dessa redovisningskonsulter vore att kräva minst fem års verksamhet i egen byrå samt goda referenser från en

72 Ett tänkbart nomineringssystem

auktoriserad eller godkänd revisor. Ett krav på dessa referenser skulle då vara att de grundade sig på ett visst antal revisioner i företag där redovisningskonsulten upprättat redovisningen. Ytterligare en grupp redovisningskonsulter som skulle kunna kräva särskilda lösningar är de vars yrkesverksamhet huvudsakligen är inriktad på jord- och skogsbruksföretag. Sådana konsulter återfinns på de s k driftsbyråer som är knutna till LRF och som 1987 sysselsatte ca 900 redovisningskonsulter. Utredningen har dock för sin del funnit att det i kompetenshänseende inte finns någon egentlig anledning att, i likhet med vad man gjort i Norge, ställa dessa redovisningskonsulter utanför nomineringssystemet.

Yrkes verksamhet Kompetensnivån hos en redovisningskonsult är i hög grad beroende av i vilken omfattning konsulten bedriver sin yrkesverksamhet. Vid nomineringstillfället bör därför den sökande under det senaste året ha varit yrkesverksam som redovisningskonsult och även kunna förväntas vara det inom överskådlig framtid. Verksamheten bör också ha den utgjort sökandes huvudsakliga sysselsättning. Nomineringen bör alltså inte ges till personer som bedriver konsultverksamhet på redovisningsområdet som en bisyssla. Kravet på yrkesverksamhet kan definieras genom angivande av ett visst antal arbetade timmar per år. En rimlig norm är att en person årligen skall arbeta minst l 000 timmar som redovisningskonsult för att betraktas som yrkesverksam i detta avseende.

Redbarhet och allmän lämplighet för yrket m m Ett krav för nominering bör vara att den sökande skall vara känd för redbarhet och även i övrigt vara lämplig att utöva yrket som redovisningskonsult. Detta innebär att redovisningskonsulten inte får vara straffad för någon brottslighet som ger anledning att ifrågasätta hans eller hennes lämplighet att utöva sitt yrke. Redovisningskonsulten bör vidare ha fullgjort sina skyldigheter gentemot skattemyndigheterna vad avser sin egen person eller rörelse. Lämpligheten i övrigt skall framgå av en väl vitsordad tjänstgöring eller yrkesverksamhet. En nominerad redovisningskonsult måste vidare råda över sig och sin egendom. Tidigare uttrycktes detta som att personen skulle vara myndig och ej i konkurs. Idag har emellertid omyndighetsbegreppet utmönstrats (SFS 1988: 1251). Kravet skulle nu i stället kunna uttryckas så att en redovisningskonsult för att kunna bli nominerad inte får ha förvaltare enligt ll kap 7 § föräldrabalken eller vara försatt i konkurs.

Ett tänkbart nomineringssyslem 73

4.7.2 Kraven vid förnyad nominering Vid de påföljande nomineringarna blir det aktuellt att pröva att redovisningskonsultens kunskaper inom yrkesområdet är aktuella och att han eller hon fortfarande kan anses i alla avseenden att vara en lämplig nominerad konsult. En sådan prövning stämmer väl överens med vad som gällert ex vid SRF:s omprövning av ledamotskap och ARK-auktorisation liksom vid omprövningen i de norska och finska auktorisationssystemen för redovisningskonsulter.

A kIuaIitetsutbi/dn ing För en förnyad bör krävas att nominering redovisningskonsulten under den gångna nomineringsperioden genomgått aktualitetsutbildning på redovisnings- och beskattningsområdena. Utredningen anser att ak-

tualitetsutbildningen inte bör vara kortare än tio

kursdagar med ungefär jämn fördelning mellan de båda ämnesområdena. Kursdagarna synes dessutom böra vara någorlunda fördelade över nominejämnt ringsperioden. Nomineringsorganet bör kontinuerligt följa upp vilka aktualitetsutbildningar olika utbildningsanordnare och tillhandahålla en erbjuder förteckning över godtagbara Redan anordutbildningsalternativ. idag nas aktualitetsutbildning för SRF kräver sålunredovisningskonsulter. da att dess ledamöter genomgår sådan utbildning och anordnar aktua-

litetsutbildning i egen regi. Denna utbildning är öppen även för andra

än förbundets ledamöter och är alltså ett exempel på en aktualitetsutbildning till vilken de nominerade redovisningskonsulterna skulle kunna hänvisas.

Yrkesverksamhet, redbarhet m m Till kraven för en förnyad nominering bör höra att redovisningskonsulten under den gångna varit i nomineringsperioden yrkesverksam betydande utsträckning. Den som söker en förnyad nominering bör enligt utredningens mening kunna styrka att han eller hon har arbetat minst l 000 timmar per år som under den nomiredovisningskonsult gångna neringsperioden. Yrkesverksamheten bör även huvudsakligen ha bestått i arbete med redovisnings- och skattefrågor eftersom det är framför allt kunskaper på dessa områden som skall nomineringen garantera. Liksom vid förstagångsnomineringen bör det även krävas att redovisningskonsulten fortfarande är yrkesverksam och kan förväntas vara det i en överskådlig framtid. Vad gäller redbarhet och allmän lämplighet för yrket som redovisningskonsult bör samma krav ställas vid en förnyad som nominering vid förstagångsnomineringen.

74 Ett tänkbart nomineringssystem

4.7.3 Förpliktelser i följd av nomineringen

En nominerad redovisningskonsult måste självfallet förpliktas att vara försäkrad för den ersättningsskyldighet som han eller hon kan ådra sig i sin yrkesutövning. Vid utformningen av detta krav kan man hämta ledning av det motsvarande krav som gäller för kvalificerade revisorer, S_RF-ledamöter och medlemmar i SBRF. Av utredningens kartläggning har framgått att kvalitativa brister i redovisningen hos små och medelstora företag ofta beror på oklara ansvarsförhållanden och oklar arbetsfördelning mellan redovisningskonsulten och företaget. Enligt SRF:s etiska regler för dess medlemmar är det god redovisningsbyråsed att upprätta en uppdragsspecifikation vari uppdragets omfattning och parternas rättigheter, skyldigheter och ansvar specificeras. Förbundet har också utarbetat blanketter för detta ändamål. Uppdragsspecifikationer används också regelmässigt på byråer som drivs av kvalificerade revisorer. Även det norska systemet för auktorisation av redovisningskonsulter ställer krav pâ specificerade uppdragsavtal mellan redovisningskonsulten och klienten. Det synes därför väl motiverat och följdriktigt att den nominerade redovisningskonsulten förpliktas att för varje uppdrag upprätta en skriftlig specifikation som skall godkännas av klienten. Den nominerade redovisningskonsulten bör likaledes fortlöpande dokumentera sin verksamhet. Förutom det allmänna intresset av att konsulten i efterhand kan redogöra för sina åtgärder kan dokumentationen behövas t ex inför en förnyelse av nomineringen. Genom insynen i klientföretaget kan redovisningskonsulten få kännedom om uppgifter vars röjande skulle skada företaget. Nomineringen bör därför förenas med en förpliktelse för konsulten att utföra sina uppdrag under tystnadsplikt. Tystnadsplikten bör innebära att redovisningskonsulten tar ansvar för att också hans eventuella biträden iakttar sådan tystnadsplikt. För den närmare utformningen av tystnadsplikten kan hänvisas till vad som gäller i motsvarande hänseende för auktorisation och godkännande av revisorer. Som tidigare framhållits är det också självklart att den nominerade redovisningskonsulten skall förpliktas att följa god redovisningssed såsom denna anges genom bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden liksom de etiska regler som nomineringsorganet utarbetar.

Bilaga

fix

Kommittédirektiv

variera

Dir 1987:37

Kontroll av

redovisningskonsulter

l)ir 1987:37

Beslut vid regeringsszitnmzmtriide l987-(l2-U5.

Statsritdet JUhttnSSUn, zinfor.

finansdepzirtementet.

Mitt förslag

[in siirskild utredare skall tillkallas för att utreda av frågan om en kontroll redovisningskonsulter. Utredaren skall i

katrtliigzgir i vilken omfattning företag zmlitztr extern hjälp för bokföringsoeh redovisningstjiinster. vilken kunskaps- och erlarenhetsbztkgruntl som

redovisningskonsulternzi har samt vilka missförhallzintlen som kan föreligga inom branschen;

överväga om det finns behov av nagot slag av kontrollsystein pa områidct

och. om sa Iiediäms vara fallet. formerna for en sadan kontroll.

Bakgrund

Råitten att etablera sig som niiringsitlkatre och att driva niiriitg iir i Sverige i princip lri. Pa flera (imrzitlen kriivs emellertid att den som bedriver verksamhet skall ha siirskiltl eller utbildning viss tids praktisk erfarenhet. lvloiliglieten att etablera sig pa dessa omraden åir diirmetl Krav av begränsad. denna innebortl kommer oftast till uttryck

i ett system med legitimering, tillstaiitlspriivning eller auktorisation.

lin ;mktoriszition kan vara eller Vid obligatorisk frivillig. obligatorisk ;iuktmiszition föreligger ett totalt etableringsltintler för den som inte uppfyller :ml:torisationskraven. Sattlana krav har i Sverige hittills införts med stor restriktivitet oeli galler normalt endast dar det bedöms pa omraden nodvantligt for att skydda medborgarnas liv. halsa eller säkerhet. sasom vid utovaiidt- av liikar- eller tandliikziryrkenzi.

frivilliga auktorisationssystem kan atlminislreras av en myndighet eller av ett organ inom niiriiigslivet. l-rivilliga ntyndighetsktmtrolleratle system galler

idag pa omraden diii det finns ett samhåilleligt intresse av att yrkesutövareit

76 Bilaga I

har viss kompetens. Detta gälleitex. för revisorer. Rätten att etablera sigäri

dessa fall fri men för vissa Ltppdrag krävs en särskild kompetens. Frivilliga näringslivskontrollerade auktoriszitiortssystem administreras normalt av en branschorganisation. Den som vill bli auktoriserad eller legitimerad skall ha genomgått en viss utbildning eller Lex. zmvâinda särskilt avpassad och kontrollerad utrustning i sitt yrke. Rätten att etablera sig år helt fri och det uppställs inga formella krav för att man skall få utföra vissa

uppdrag.

För konsultarbete inom bokföringsa redovisnings-. skatte- och finansieringsområdena uppställs inga formella krav på kompetens och rätten att etablera sig är helt fri. Sådana konsulttjänster tillhandahålls av revisionsby-

råer, bokföringsbyriter och redovismngskonsttlter. Revisionsbyråernzt arbe-

tar således dels med kvalificerad revision (dvs ekonomisk granskning och kontroll) åt samtliga aktiebolag samt större handelsbolag och ekonomiska föreningar. dels med redovisningsverkszimhet. Det är sålunda mera regel än undantag att konsulter på de nämnda områidena tar både redovisnings- och

revisionsuppdrztg. Redovisningspersonal vid revisionsbyräernzt arbetar nor-

malt Linder ledning av en auktoriserad eller godkänd revisor över vilken kommerskollegiuin utövar tillsyn. och kollegiet svarar därmed för att verksamheten vid dessa byråier håller hög kvalitet. l(›i' att att garantera revisorn har en oberoende och självständig ställning finns vissa bestämmelser

om revisorsjäv i bl.a. l0 kap. 4§ aktiebolagslagen (N75: B85, ABI..). Det finns enligt uppgift ca 3000 löreitag i landet som bedriver konsult-

verksamhet på redovisningsområdet. Branschorgztniszitioner för redovis-

ningskonsulter år Sveriges redovisningskonstilters törbitntl (SRF) och Sveriges bokföriitgs- och revisionsbyriters lörbtintl (SBRIT). SRF har ca 700 individuella medlemmar verksamma vid ca (100 lvvraier. SBRF är en

sammanslutning av ca 170 byråer. SRFzs uppgift är att internt och externt främja spridandet av god redovisningssetl, att utveckla god redovisningsby-

råsed och att genom upplysningar och lortbildningsverksainliet verka lör att vidmakthålla och kvalitativt höja metllcmmarnas kompetens. Den som vill

vinna medlemsskap skall ha kunskaper motsvarande ekonomiskt

treärigt

gymnasium kompletterat med ettzlrig«(liiiii l987-07-llll hkonomisk special-

kurs inom ekonomi och revision. Dessutom krävs lem ilrs zillsidig praktik i

redovisning. varav minst tre ar på eller redovisnings- lC\lSl()llSl1yI'2l.

Certifikat erhålles för tre år. under vilken tid obligatorisk aktualitetsutbildning” måste genomgås. SBRF bedriver och informationsvcrkutbildningssamhet och har inrättat en reklantationsnämntl och en garantilond. Fiäi att en få krävs bl.a.

byrå skall medlemsskap att den har en ;insvarig chef. som har

minst fem års kvalificerad ttllsitlig inom

praktik redovisningsområtlet.

SRF har under ar 1984 inlört ett eget För auktorisationssystcm. nominering som auktoriserad redovisningskonsult (ARK) kråvs högskoleut-

Bilaga 1 77

lviltlning med sannnzinlzigl minst ltlt) poåingi löretztgsekortoiiii. skattteriitt oeh vissa ;undra iimneit. Dessutom kráivs praktik lran lem ars santmanhiingzntde kvalilieerztd oeh zillsidig redovisningsverksamhet. Auktorisation ges lör lem ar. under vilken tid obligatorisk

aktualitelsuthildiring” maste genoingas ha

gangei i hade redovisning oeh beskattning. Auktorisation meddelas oeh tillsyn utövas av en av SRI* tillsatt nåiinnd -- den s.k. A RK-niiittntlen. Under ar IUHS lanns ett femtontal attktoriserade Denna redovisningskonsulter. auktorisation innehar inga andra fördelar lör yrkestrtövareir iin att han/hon har hevis pa viss kompetens. la det lör hokförings- oeh redovisningshransehen mest niirliggaiule omradet. niintligeii revision. finns som nåimnts tidigare ett myndighetskoittrollerat auktorisationssystem. lilltriidet till hransehen iir lritt. lt›r löreskrivs aktiebolag emellertid i ;iktieltolagslttgen att minst en av lmlagsslåinnnzni utsedd revisor skall vara ;auktoriserad eller gotlkåintl revisor. Uni ett holags aktier iir hörsnoteraile, om tillgangztrnzi överstiger vissa belopp eller om antalet ;inställda har en viss omlaltiiiiig. skall minst en revisor vara ziuktoriserzul. Liknande lvestiinnnelset om att anlita en kvalificerad revisor lör ekonomiska hanker giillei löreitingtup oeh lörsiikringsholag saint lör vissa

handelsbolag.

Fragoi om auktorisation eller godkiinnatntle prövas enligt ltärortliiiitgeii (|*)7.›:22l ) om auktorisation oeh godkåimtainde av revisorer av konunerskol- Iegiunt. som oeksa tttövzu tillsyn över revisorernas verksamhet. Meddelad auktorisation eller godkåittnaintle lör en tid av lem ar. Även ett gáiller

revisionsholag kan Linder vissa lörutsiittningar hli ituktoriserztt eller

godkiint. För zindra niiringsialkatre iin såulana som niinints. såisom mindre nyss har handelsbolag liksom löretag som drivs under enskild lirma. finns Lliireniot inga regler om revision oeh revisorer. Dessa iir dock samma

företag --enligt

principer som lör :undra -›

gäller niiriitgsitlkztre redtwisningsskyltliga enligt lvoklöringslzigen (N76: l25)._

Tidigare behandling av frågan om statlig auktorisation

Friigan om ;auktorisation av

redovisningskonsulter har titligare behandlats av regering oeh riksdag. l en till ar l977 trantståillning regeringen hegiirde

SRF att en utredning skulle tillsåittas i som lråigzin. Framstiillningeii.

avstyrktes av konunerskollegiet. Föreningen ziuktoriseratle revisorer oeh

Svenska Revisorssamlundet. föranledde ingen åitgiird fráin regeringens sida.

Fråigan har efter förnyad lramståillning av SRF (ivervâigts av regeringen i olika

sammanhang.

l en motion (s) (l98S/86: 1432) till iirs riksmöte förordaules att föregående

en statlig frivillig ;auktorisation skulle införas. De krav som

uppställs på en

78 Bilaga l SOU l989z59

ARK-konsult inom SRF skulle enligt motionâirerria kunna utgöra gratulera för en auktorisation. Duck borde det ståillais högre krav pa att konsulten

fortlöpande aktualiserar sina kunskaper. Motionärerna: framförde att manga

småiföretagztre mäste utnyttja externa tjänster pä redovisningsoniradet och de anförde vidare att kvaliteten i branschen är synnerligen ojämn. [Enligt ntotionärerna förekommer ekonomisk brottslighet Vidare pä områitlet. menade motionärerna att det maste göras en klar distinktion mellan ä ena sidan revisorns kontrolleramle funktion och ä den andra

rcdovisningskon-

sultens arbete i övrigt. Sntáiföretagen mäste enligt motionåirerrtzi dessutom ges större garantier för att redovisningskonsultcrna verkligen besitter sävåil teoretiska som praktiska Ökade kunskaper. krav pä utbildning maste ställas pä den som (önskar fä statlig 2llll\l(|rl$2lllt)l1. Dessutom borde redovisnings-

konsulten vara skyldig att teckna sä att klienterna kan ansvarsförsåikring.

hållas skadeslöszt vid brister i det utförda arbetet. litt auktorisationsförfarande skulle enligt motionärerna underlätta för retlovisningsbyräerna att knyta kvalificerad personal till sig.

Motionen sändes av näringsutskottet ut pä remiss. Branschorganisationer-

na SBRF och SRF förortlaile ett system med statlig ziuktoriszutitm av

redovisningskonsttlter. Riksskatteverket samt länsstyrelserna i Malmöhus län och i Göteborgs och Bohus län ttttalzttle sig för en utredning om ett sädant

system. Bokföringsnämntleit tog inte uttrycklig ställning men menade att frägan om huruvida :auktorisation leder till en bättre redovisningsprzixis inte

kan avgöras utan närmare utredning. Kommerskollegiet. näringsfrihetsoni-

budsmanncn. företrädare för näringslivet och de kvalificerade revisorernas

organsationcr :avstyrkte förslaget att införa en statlig auktorisation. |)e skäl

som anfördes var att det skulle hämma: konkurrensen. att det inte är säkert att kvaliteten pä utfört arbete (ökar. att det höjs eller att tillgången pä konsulter inte gär att hindra OSCTlÖS verksamhet genom ett :idministrzitivt betungande

auktorisationssystem och att den frivilliga auktorisation som redan finns är

tillfyllest. Näringsutskottcts majoritet (NU l985/8öz29) konstaterade att motionärer-

nas förslag inte innebär att ett obligatoriskt auktorisationssystem skulle

införas. Tillträdet till redovisningshranschen skulle alltjämt vara fritt. N():s invåindningar i syfte att värna om den fria konkurrensen bedömdes dåirmetl

inte som tungt vägande. En kvalitetskontroll i statlig regi. förenad med fortsatt skulle utskottet innebära

etableringsfrihet. enligt en möjlighet till

större trygghet vid valet av

redovisningskonsulter. samtidigt som positiva

konkurrenseffekter skulle göra sig gålllztnrle. Utskottet menade vidare att

manga smátföretag har svåirigheter att finna en påilitlig och tillräckligt

kvalificerad Mot av vad som framkommit

redxwisningskonsull. bakgrund under remissbehzmdlingcn slutsatsen att en mera bestämd

drog utskottet boskillnad mellan revisorernas och funktioner var

redovisningskonsulternas

I 79

Bilaga

efterstriivainsvåird. Utskottet menade att det kan om de ifragasiittzis nuvaramtle i b|.a. ABL

giiivsreglerna ger ett tillräckligt skydd mot en olämplig lnnktionssammartblatntlning mellan och revision. Ett motiv för redovisning

en auktorisation som särskilt borde uppinåirksannnas var enligt utskottet att ett statligt auktoriszttioitssystertt skulle kunna bidra till att motverka oseriös

verksamhet och ekonomisk brottslighet pa rcdovisningstnnrådet.

Enligt utskottet finns det ocksa en risk för att sont anlitar företag oliimpligzi redovisningskonsulter oavsiktligt kan komma att göra sig skyldiga till [in auktorisation skulle Iagövertriitlelser. bli ett ytterligare instrument för att iistaidkommzt en höjd redtwisningsstandartl och salunda förbättra samhällets möjligheter till insyn i företagen. Företag med icke-seriös skulle inriktning ocksa fii svåiratre att vinna i lmtnseheit. Detta skulle även stil insteg i god överensstiiittmelse med statsnrakternas insatser för av ekono-

lnekiimpantle

misk Mot av vad utskottet anförde

brottslighet. bakgrund begärde riksdagen hos regeringen att fråigait om auktorisation av redovisningsktansulter skulle

utredas niirmare (rskr. |985/Xo:3l)8). En minoritet inom utskottet om :tuktoriszntion borde ;insåg inte att frågan utredas.

[Jtredningsuppdraget

Arbete med ekonomiska fragor sasom finansie-

lsokftöring. redovisning.

ring, revision och staller krav

beskattning pii .särskilda kunskaper. Regelsys-

temet liksom de praktiska för såitlarttt arbete föriitidrats och

förutsáittningarlta

den som skall utföra det ntâiste

fortlöpande Itallat gamla kunskaper vid liv och

inhämta nya. Behovet av kvalificerad externt i ekonomiska

konsulthjåilp fragor iir diirmed stort siirskilt i smii och medelstora som inte har

företag

tillgång till egen expertis påi dessa (nnriitlen. Under den senaste tituiirsperio-

den har vidare kontrollen av ekonomiska förhåillzntden

företagens skiirpts. Reglerna om upphörd av skatter och avgifter har iindrats och en

lag

tl985r354) om förbud mot yrkesmässig i vissa fall. nun. har tråitt i rådgivning

kraft. Revisorns integritet och oberoende den han reviderar har gentemot alltmer poâingteraits i Revisorn har även fatt ett ökat ansvar för

lagstiftningen.

att kontrollera hur sköter sina av skatter

företagen hetalniitgztr och avgifter.

Detta innebär samtidigt att kraven inom och

skärps pii hur arbetet boforingsredovisningsomrattenzt utförs.

Det som har sagts nu innebar ocksa att kvalificerade efterfriigzttt pii revisorer har ökat kraftigt i takt med att de småi och ntedelstorzt företagens behov av kvalificerade har blivit större.

konsulttjänster

En siirskild utredare bör dåirför tttses med att se över om

uppdrag frågan kontroll av redovisningskonsulter.

Utredaren bör undersöka i vilken utsträckning anlitar extern företagen

80 l

Bilaga

hjåilp for hokliirings- och redovisningstiåinsler och hur den ovan lieskrivita utvecklingen! har paverkat fritmst de snta och medelstora lürelagetts Inojlighetet att :anlita extern konstrlthiiilp for sadana tiåinster. Vitlarc hor utredaren kartliiggtt vilken kunskaps- och erfarenhetshakgrund som redovisningskonsultøcrna i :allmänhet har i dag. Utredaren hör dáirvitl studera vilka effekter som den frivilliga :mktorisittion (ARK) som SRI* nteddelai har haft i kompetenshiinseende. Utredaren hill aven helysa i vad man de rctlovisningstjiinster som tillhandahalls i dag kan anses uppfylla de :tnsprak pa kvalitet som niiringsitlkztre som tar dem i ;rnsprak har riitt att stâillrt. l detta sammanhamg hor iiven lorekonisten av olika slag av missforhaillzntden inom hranschen behandlas. Mot hakgrtmtl av de iakttagelser som tttredztren salnnda gor hor han overviiga och liimnzu forslag till Iiitnpliga atgiirtler. Behovet av och formerna för nagot slag av kontrollsysteni hör (iverviigzis. Vid riksdagsheltzmdlingen diskuterades en kvalitetskontroll i statlig regi. förenad med fortsatt etahlerittgsfrihet. lltgaitgspttnkten for tttredarens arhete hor vara att tilltråitlet till hransclten även i fortsättningen skall vara fritt. l-iinnet trtredaren skiil for Iåingre gaetttle kontrollformet* skall effekterna pa konkurrensen i redovisningshrttnselten. hl.a. pa prishiltlningeii pa konsulttjänster, siirskilt analyseras. l-Ör- och nackdelar med en oliligttlorisk respektive ickeohligzttorisk auktorisation hör helyszts. Om utredaren finner att ett statligt kontrollsystem hör införas, skall forslag lämnats om hur ett sadant luor utformas samt hur det verksamhetsomrade som skall omfattas av det skall avgränsas. Om överváigantlenat leder till att ett statligt auktoriszitioitssystent hör införas hör vitlare heskrivas vilka lorutsåitt- Iiingztr som skall galla for auktorisation. hur och av vem auktorisation skall meddelas samt hur kostnads- och tillsynslragoriizi hör lösas. Utredaren skall heakta innehallet i regeringens direktiv (l)ir. |›s4:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare :tngaentle utredningsfürslatgens inriktning. Den siirskilde utredaren lvor redovisa sina slutsatser och forslag före utgåingert av ar IWX.

Ilemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen

hemyndigar statsradet .lohansson

att tillkalla en särskild utredare 9 omlattad av kommitteförordningen

(19701 19) « med trppdrztg att inreda behovet av och fornternzt för kontroll av redovisningskonsulter.

sou 1989:59 l 81

Bilaga

att besluta om sekreterare och annat biträde

sakkunniga. experter. åt den

såirskilde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar nLm.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens (överväganden och bifaller hans henrställan. (Finansdepartementet)

6-SOU I989:S9

sou I989:59 33

Bilaga

STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR AV REDOVISNINGS- KONSULTERS VERKSAMHET OCH AV FÖRETAG SOK ANLITAR REDOVISNINGSKONSULT

Inledning

Utredningen har i samarbete med statistiska centralbyrån (SCB) gjort tvâ enkätundersökningar avseende dels redovisningskonsulternas verksamhet, dels i vilken utsträckning små och medelstora företag anlitar redovisningskonsult.

Undersökningarna avser 1987. Uppläggningen och genomförandet av undersökningarna samt de statistiska metoderna beskrivs dels i SCB:s beskrivningar (s 4-10), dels i den inledande redogörelsen för resp undersökning.

I båda undersökningarna har landet delats in i tre regioner, storstadsregioner, medelregioner och glesbygdsregioner. Den regionala indelningen av landet framgår av kartan på nästa sida.

84 2

Bilaga

Bilaga 2 85

De undersökningsresultat som SCB redovisat till utredningen består uteslutande av tabeller. Siffrorna i tabellerna bygger på enkätsvaren men antals- och andelsangivelserna är beräknade för hela Sverige eller, om så anges, vissa regioner i landet.

I flera av SCB:s tabeller redovisas hur stora andelar av företagen som placerat sig inom olika intervall utan att det anges någon samlande procent- eller antalssiffra. I den undersökning som avser redovisningskonsulternas verksamhet har tabellerna därför krävt vidare bearbetningar. Med utgångspunkt från redovisade intervall och andelar har utredningen i samråd med SCB i några fall beräknat genomsnittsandelar för dels samtliga redovisnings- och revisionsbyråer, dels olika typer av sådana byråer. I det följande anges särskilt då redogörelsen bygger på sådana beräkningar.

På utredningens begäran har SCB lämnat allmänt hållna beskrivningar över sitt arbete med de båda undersökningarna. Då dessa beskrivningar bedömts vara av intresse för att bedöma undersökningarnas bredd och kvalitet återges de inledningsvis här nedan.

86 Bilaga 2

SCB:s beskrivning av enkätundersökningen av redovisningskonsulternas verksamhet

Urvalet av byråer

Undersökningen har genomförts som en urvalsundersökning med företag som urvalsobjekt. I undersökningen ingår företag med färre än 50 anställda, klassade till branschen kameral uppdragsverksamhet. SCB:s centrala företags- och arbetsställeregister (CFAR) har använts som urvalsram. Den information om företagens branschtillhörighet och storlek som finns i CFAR har använts för avgränsning av undersökningspopulationen.

För att med största möjliga säkerhet kunna redovisa undersökningsresultaten regionalt och efter företagens storlek har företagen före urvalsdragningen stratifierats (indelats) efter region och storleksklass enligt följande:

âegig (indelning av landet i områden med homogent befolkningsunderlag)

Storstadsregioner, regionerna Stockho1m/Södertälje, Göteborg och Malmö/- Lund/Trelleborg

Glesbygdsregioner, kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt och kommuner med mindre än 27 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum

Övriga regioner* kommuner med mer än 90 000

invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum och kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än 30 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt.

* Av utredningen benämnda medelregioner.

sou l989:59 Bilaga 2 87

storleksklass

O-1 anställda 2-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda

Urvalet omfattar totalt 942 företag fördelade på region och storleksklass. Storleksklasserna 10-19 anställda och 20-49 anställda har totalundersökts i alla regioner. Urvalen i övriga storleksklasser har planerats för att göra det möjligt att skatta t ex andelen AR/GR-byråer i varje region och storleksklass med följande säkerhet:

Om andelen skattas till 5 % skall det riktiga populationsvärdet med 95 procents säkerhet ligga i intervallet 5 1 4 %. Om andelen skattas till 25 % skall det riktiga populationsvärdet med 95 procents säkerhet ligga i intervallet 25 i 8 %. Om andelen skattas till 50 %, 75 % respektive 95 % blir motsvarande intervall 50 i 10 %, 75 i 8 % respektive 95 i 4 %.

Utsändning, insamling

Undersökningen genomfördes som en postenkät. Blanketten omfattade 10 sidor med 18 huvudfrågor.

Blanketten sändes ut till samtliga byråer (företag) i urvalet den 30 mars 1988. Sista svarsdatum var satt till den 14 april 1988. Den 21 april sändes en påminnelse med blanketter till dem som då ännu inte besvarat enkäten.

Den 2 maj påbörjades intervjuarbetet som innebar att intervjuare spridda i Sverige via telefon sökte få in svaren på enkäten alternativt påminde om att den skulle sändas in.

Insamlingsarbetet avslutades den 27 maj. 757 byråer hade då besvarat enkäten.

Bortfall

Bortfallet, 185 byråer, var relativt sett jämnt fördelat på stratum, möjligen något större i storstadsregionerna än i de två andra regionerna och något större i storleksklass 0-1 anställda än i övriga storleksklasser i glesbygdsregionerna.

Studier av bortfallet med hjälp av registerinformation visar inte på stora skillnader mellan svarande och icke svarande byråer. Bortfallsfelet bedöms därför vara litet.

88 2 SOU 1989159

Granskning

Blankettgranskningen omfattade - manuell i samband med granskning att blanketten registrerades som inkommen. Denna granskning syftade till att göra blanketterna möjliga att dataregistrera. - maskinell av granskning varje blankett efter dataregistrering. Granskningsmomentet omfattade här i första hand logiska kontroller.

Mätfelet bör med de rättelser som gjorts ha minskat väsentligt.

Tabeller

I samtliga tabeller har de utvalda byråernas svar räknats upp till att avse hela undersökningspopulationen. Hänsyn har tagits till bortfallet med gängse statistiska metoder.

sammanfattning

Det som ofta upplevs som ett problem med frivilligt uppgiftslämnande, nämligen låg svarsfrekvens, har inte gällt denna undersökning. Drygt 80 % svarande är ett bra resultat med speciellt tanke på den omfattande blanketten. Lågt svarsbortfall och resultaten från studier av bortfallet ger underlag för bedömningen att bortfallsfelet bör vara litet.

Det omfattande granskning- och rättningsarbete som lagts ner på undersökningen gör att också mätfelet måste bedömas vara under kontroll.

Med tanke på att ett relativt sett stort urval har dragits, att de två största storleksklasserna undersökts totalt och att bortfallet inte var stort bedöms också urvalsfelen (urvalsosäkerheten) i skattningarna i allmänhet vara små.

Sammantaget innebär detta att de skattningar som redovisats i tabellpaketet bör utgöra ett bra underlag för kartläggning av redovisningskonsulter.

Bilaga 2 89

SCB:s beskrivning av enkätundersökningen av

klientföretagen

Urvalet av företag

Undersökningen har genomförts som en urvalsundersökning med företag som urvalsobjekt.

I undersökningen ingår företag (aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, kommanditbolag och fysiska personer) med färre än 100 anställda i alla branscher utom banker och andra finansinstitut, försäkringsinstitut och kameral uppdragsverksamhet. SCB:s centrala företags- och arbetsställeregister (CFAR) har använts som urvalsram. Den information om företagets juridiska form, branschtillhörighet och storlek som finns i CFAR har använts för avgränsning av undersökningspopulationen.

För att med största möjliga säkerhet kunna redovisa undersökningsresultaten regionalt, efter företagens storlek och efter juridisk form har företagen före urvalsdragningen stratifierats (indelats) efter region, storleksklass och juridisk form enligt följande:

Region (indelning av landet i områden med homogent befolkningsunderlag)

storstadsregioner, regionerna Stockholm/södertälje, Göteborg och Ma1mö/- Lund/Trelleborg

Glesbygdsregioner, kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt och kommuner med mindre än 27 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum

Övriga regioner** kommuner med mer än 90 000

invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum och

** Av utredningen benämnda medelregioner.

90 Bilaga 2

kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än 30 000 invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt.

storleksklass

O-1 anställda 2-9 anställda 10-29 anställda 30-99 anställda

Juridisk form

Aktiebolag, ekonomisk förening Handelsbolag, kommanditbolag Enskilt företag

Utredningens behov av att kunna redovisa resultaten branschvis bedömdes kunna tillgodoses utan stratifiering av undersökningspopulationen efter bransch.

Urvalet omfattar totalt 3 550 företag fördelade på region, storleksklass och juridisk form. Urvalet fördelades på strata så att det skulle bli möjligt att skatta andelen företag som köpt ekonomiska eller administrativa tjänster under 1983- 1987 i varje region och storleksklass och i varje region och företagsform med följande säkerhet:

om andelen skattas till 5 % skall det riktiga populationsvärdet med 95 procents säkerhet ligga i intervallet 5 1 3 %. Om andelen skattas till 25 % skall det riktiga populationsvärdet med 95 procents säkerhet ligga i intervallet 25 i 6 %. Om andelen skattas till 50 %, 75 % respektive 95 % blir motsvarande intervall 50 1 7 %, 75 i 6 % respektive 95 i 3 %.

I några skattningar har denna säkerhet inte uppnåtts. I inget intervall enligt ovan är dock större än i 10 % kring skattningen.

I de tabeller som bygger på svar endast från företag som anlitat redovisningskonsult under 1987 är skattningarna något mer osäkra.

Utsändning, insamling

Undersökningen genomfördes som en postenkät. Blanketten omfattade 6 sidor med 18 huvudfrågor.

SOU [989159 Bilaga 2 91

Blanketten sändes ut till samtliga företag i urvalet den 11 april 1988. Sista svarsdatum var satt till den 27 april 1988. Den 11 maj sändes påminnelsebrev ut. Den 25 maj sändes ytterligare en påminnelse med blanketter till dem som då ännu inte besvarat enkäten.

Den 30 maj påbörjades intervjuarbetet som innebar att intervjuare spridda i Sverige via telefon sökte få in svaren på enkäten alternativt påminde om att den skulle sändas in.

Insamlingsarbetet avslutades den 17 juni. 3 063 företag hade då besvarat enkäten.

Bortfall

Bortfallet, 487 företag, var relativt sett jämnt fördelat på stratum, utom bland aktiebolag och ekonomiska föreningar i storstadsregionerna där bortfallet genomgående var något högre.

studier av bortfallet med hjälp av registerinformation visar inte på stora skillnader mellan svarande och icke svarande företag. Bortfallsfelet bedöms därför vara litet.

Granskning

Blankettgranskningen omfattade

- manuell i samband med att blanketgranskning ten registrerades som inkommen. Denna granskning syftade till att göra blanketterna möjliga att dataregistrera. - maskinell av blankett efter granskning varje dataregistrering. Granskningsmomentet omfattade här i första hand logiska kontroller.

Mätfelet bör med de rättelser som gjorts ha minskat väsentligt.

Tabeller

I samtliga tabeller har de utvalda företagens svar räknats upp till att avse hela undersökningspopulationen. Hänsyn har tagits till bortfallet med gängse statistiska metoder.

Sammanfattning

Det totala bortfallet i denna undersökning var knappt 14 % vilket måste betraktas som ett mycket lågt bortfall i en undersökning som bygger på frivilligt uppgiftslämnande. Lågt svarsbortfall och resultaten från studier av bortfallet ger

92 Bilaga 2

underlag för bedömningen att bcrtfallsfelet bör vara litet.

Det gransknings- och rättningsarbete som lagts ner P å undersöknin 9 en gör att också mätfelet måste bedömas vara under kontroll.

Även urvalsfelet (urvalsosäkerheten) i skattningarna har i allmänhet kunnat hållas på en rimlig nivå.

Sammantaget innebär detta att de skattningar som redovisats i tabellpaketet bör utgöra ett bra underlag för kartläggning av små och medelstora företag som anlitar redovisningskonsulter.

Bilaga 2 93

Sammanställning av enk tsvaren från redovisningskonsulterna

Byråerna i undersökningen

Som en komplettering av SCB:s beskrivning av denna undersökning (jfr s 4-6) kan anföras följande.

Undersökningen avser de företag som 1987 var upptagna under branschtypen kameral uppdragsverksamhet i SCB:s centrala företags- och arbetsställeregister. Däri ingår företag som sysslar med både redovisning och revision samt företag som enbart ägnar sig åt en av dessa verksamheter. Inom begreppet redovisning ryms bokföring och med redovisningsbyråer avses i det följande även bokföringsbyråer. Vidare gäller att endast företag med färre än 50 anställda ingår i urvalet.

Revisions- och/eller redovisningsföretag kallas allmänt för byråer. Även här har begreppet byrå använts. Med byrå förstås alltså det företag som finns upptaget i SCB:s register. En byrå kan därmed vara del i en koncern men också bestå av ett antal lokalkontor.

Byråerna har klassats i tre olika typer efter de kategorier av redovisningskonsulter eller revisorer som finns företrädda inom byrån.

Byråer med en auktoriserad eller godkänd revisor kallas ARLGR-byråer. Dessa byråer skall ha sin verksamhet inrättad enligt de krav som följer av auktorisationen eller godkännandet som revisor och står under kommerskollegiets tillsyn.

94 Bilaga 2

Den andra byråtypen utgörs av byråer där det inte finns någon auktoriserad eller godkänd revisor men där någon redovisningskonsult är ledamot i SRF. Även ledamotskapet i SRF förutsätter att vissa krav blir uppfyllda och SRF utövar tillsyn över sina ledamöter. Dessa byråer kallas i det följande SRF-byråer. Här bör påpekas att bland SRF:s ledamöter finns många godkända revisorer och ett antal auktoriserade revisorer. För att undvika dubbelräkning har dessa revisorer registrerats enbart inom byråtypen AR/GR i denna undersökning. Antalet SRF-byråer som redovisas här kan således vara något mindre än vad som anges i andra sammanhang.

Den tredje byråtypen består av de byråer som inte har någon auktoriserad eller godkänd revisor och där ingen redovisningskonsult är ledamot i SRF. I denna grupp är byrån inte heller medlem i SBRF, vilket kan förekomma i de övriga grupperna. Dessa

byråer kallas Övriga byråer.

De SBRF-anslutna byråer som inte ingår i de två först nämnda - rena - har grupperna SBRF-byråer visat sig vara för få för att kunna särredovisas i denna undersökning. Med utgångspunkt från enkätsvaren har de beräknats till 125 byråer i hela landet. Förhållandena inom SBRF-och SRF-byråerna torde dock vara likartade. De uppgifter som redovisas i det följande om SRF-byråer torde därmed ge en god uppfattning även om SBRF-byråernas verksamhet.

Endast de byråer som uppgett att de sysslar med redovisning och således har redovisningskonsulter ingår i det redovisade materialet. De byråer som har svarat att de enbart utför revision uppgår dock bara till 22 stycken.

SOU I989:59 Bilaga 2 95

Det finns drygt 30 byråer som har 50 eller fler anställda och dessa ingår alltså inte i enkätundersökningen. Utredningen har emellertid för jämförelsens skull gjort en särskild intervjuundersökning av 7 av dessa byråer. Flera av de intervjuade byråerna ingår i koncerner och därmed speglar intervjuundersökningen förhållandena på ett tjugotal av de stora byråerna. Resultaten av intervjuerna redovisas i det följande där de ansetts intressanta i sammanhanget.

På samtliga stora byråer arbetar auktoriserade och godkända revisorer. I förhållande till de byråer som ingår i enkätundersökningen skall därmed de stora byråerna jämställas med AR/GRbyråerna. Intervjuerna ger allmänt det intrycket att de tendenser som finns bland AR/GR-byåerna i enkätundersökningen förstärks ytterligare på de stora byråerna.

De stora byråerna har som regel goda ekonomiska resurser vilket medger att utbildning av bl a redovisningskonsulter till stor del kan ske internt. Detta medför att kostnaderna för utbildningen blir lägre, vilket i sin tur torde bidra till att det årliga antalet utbildningstimmar i genomsnitt är 50 procent fler än vid de mindre byråerna. Flertalet av de intervjuade stora byråerna har handböcker eller skrivna instruktioner för hur redovisningstjänster skall utföras.

Kvaliteten följs också upp internt på de flesta stora byråerna. Den interna kvalitetskontrollen kan vara organiserad på olika sätt. En modell är att man har ett roterande system där olika enheter inom byrån eller koncernen granskar varandra. Inom loppet av en två- eller treårsperiod skall alla enheter ha blivit granskade. En annan modell

96 Bilaga 2

är att t ex ledningen för en Verksamhetsgren eller kontorschefen på en ort har ansvaret för att verksamheten kontrolleras löpande enligt en centralt uppgjord plan.

Endast en av de intervjuade stora byråerna uppgav att man hade en karriärstege för redovisningskonsulter. Med detta avses ett program som, via utbildning och olika arbetsuppgifter, syftar till att stegvis ge redovisningskonsulten ökat ansvar så att denne slutligen skall nå en viss position inom företaget. Det är vanligt att revisorer på stora byråer följer en sådan karriärstege för att bli auktoriserad eller godkänd revisor.

Byråernas antal och fördelning

1987 uppgick antalet byråer med färre än 50 anställda till 3 840. De fördelade sig på byråtyper enligt följande.

totala antalet mindre byråer 3 965.

Vid en regional uppdelning fördelar sig de olika byråtyperna på samma sätt som i landet i dess helhet. I övrigt visar en regional uppdelning att 47 procent av byråerna fanns i storstadsregionerna, 44 procent i medelregionerna och 9 procent i glesbygdsregionerna.

sou l989z59 Bilaga 2 97

Kedjebyråer och samverkande byråer

Med kedjebyråer avses byråer som ingår i koncerner eller på annat sätt är sammanlänkade med andra företag genom ägande. samverkande byråer avser byråer som genom avtal, gemensamma paraplyorgan eller annan intressegemenskap är knutna till varandra.

En liten del, 8 procent, av byråerna är kedjeoch/eller samverkande byråer. De flesta av dem återfinns i AR/GR-gruppen, där andelen är 21 procent. Bland SRF-byråerna och Övriga byråer är andelarna mycket små, ca 5 resp ca 2 procent.

Av de 1 060 AR/GR-byråerna är 66 kedjebyråer, 111 samverkande byråer och 49 både kedjebyråer och samverkande byråer, vilket tillsammans gör 226 byråer. Antalen bland de andra typerna av byråer är för små för att kunna redovisas.

Byråernas storlek

Byråerna, exkl de rena SBRF-byråerna, sysselsatte ca 11 900 personer i medeltal under 1987. Om dessa SBRF-byråer inräknas blir antalet sysselsatta drygt 12 000 personer. Med sysselsatta avses såväl anställda som egna företagare. De senare utgör ett relativt stort antal i redovisningsbranschen.

De sysselsatta fördelade sig på olika typer av byråer på följande sätt (här bortses från de rena SBRF-byråerna).

7-SOU l989:59

98 Bilaga 2 SOU [989259

AR/GR-byråer 6 475 54%

SRF-byråer 1 535 13%

Övriga byråer 3 890 32% 11 900 100%

Utredningens intervjuer med stora byråer och tillgänglig statistik på SCB visar att de stora byråerna sysselsätter ca 7 700 personer. Hela revisions- resp redovisningsbranschen sysselsätter således ca 20 000 personer. Det totala antalet sysselsatta skulle därmed fördela sig på detta sätt. AR/GR-byråer 14 175 (6 475 + ca 7 700) 72% 1 535 8%

§RF-byråer

Ovriga byråer 3 890 20§ 19 600 100%

45 procent av byråerna var enmansbyråer, hälften sysselsatte 2-9 personer och endast 6 procent hade 10 eller fler sysselsatta. Uppdelat på olika typer av byråer blir fördelningen en annan.

Tabell 1 Byråer fördelade efter antal sysselsatta och byråtyper 1987 (%). Antal Bvråtvn u sysselsatta AR/GR SRF Ovriqa Totalt 1 16 36 62 45 2-9 68 61 37 50 10 lá .Å .L _§ 100 100 100 100

Merparten av AR/GR-byråerna och SRF-byråerna

sysselsatte således 2-9 personer, medan de Övriga

byråerna till huvuddelen var enmansbyråer. Andelen byråer med 10 eller fler sysselsatta var så liten

bland SRF-byråerna resp de Övriga byråerna, att

man beträffande dessa byråtyper kan förutsätta att samtliga ingår i undersökningen.

sou 1989:59 2 99

Bilaga

Uppdelat på olika storleksklasser framträder också en annan bild. Tabell 2 Byråer fördelade efter byråtyp och

alltså gruppen Övriga byråer. AR/GR-byråerna utgjorde en ännu större majoritet bland byråerna med 10 eller fler sysselsatta.

Redovisningskonsulternas antal och fördelning

Enligt undersökningen sysselsatte byråerna 7 739 redovisningskonsulter under 1987. Långt över hälften av de totalt 11 900 personer som dessa byråer sysselsatte var således redovisningskonsulter. De fördelade sig på olika typer av byråer enligt följande.

knappt hälften så många som de Övriga byråerna,

sysselsatte den största andelen av redovisningskonsulterna. Vid en regional uppdelning av redovisningskonsulterna på olika byråtyper framträder i stort samma mönster som ovan.

100 2 SOU l989z59

Bilaga

Drygt hälften av redovisningskonsulterna (53%) arbetade på byråer med 2-9 sysselsatta personer. De resterande redovisningskonsulterna fördelade sig lika på enmansbyråer och byråer med 10 eller fler sysselsatta.

Intervjuerna med de stora byråerna ger vid handen att ca 30 procent av deras personal arbetar som redovisningskonsulter. Detta skulle innebära att AR/GR-byråerna sammantaget sysselsätter omkring 60 procent av landets redovisningskonsulter. Det totala antalet redovisningskonsulter i branschen kan grovt uppskattas till ca 10 000 personer.

Redovisningskonsulternas formella kompetens resp utbildning

Redovisningskonsulterna har med hänsyn till formell kompetens delats in i två grupper. Till den ena gruppen har förts kvalificerade revisorer och SRF-ledamöter och till den andra gruppen de övriga konsulterna.

Gruppen kvalificerade revisorer och SRF-ledamöter omfattade 2 101 redovisningskonsulter. 1 485 av dessa konsulter arbetade på AR/GR-byråer där de utgjorde 40 procent av redovisningskonsulterna. Resterande 616 konsulter var SRF-ledamöter som arbetade på SRF-byråer. Där utgjorde de 70 procent av redovisningskonsulterna.

Av samtliga 7 739 redovisningskonsulter, som fanns på mindre byråer under 1987, var således 27 procent kvalificerade revisorer eller SRF-ledamöter. (Det bör sägas att denna indelning avviker från den traditionella, där de auktoriserade och godkända revisorerna - kvalificerade revisorer ensamma får utgöra en grupp.)

Bilaga 2 101

Till de nu angivna redovisningskonsulterna med dokumenterad kompetens skall även föras de redovisningskonsulter som ledde rena SBRF-byråer. Dessa uppgick till ca 125 personer.

Intervjuerna med de stora byråerna tyder på att deras andel redovisningskonsulter med sådan dokumenterad kompetens är över 75 procent, varav nästan samtliga är kvalificerade revisorer. (Vad nu sagts innefattar inte LRF:s Driftsbyråer eftersom auktoriserade och godkända revisorer i princip inte får ha anställning hos annan än auktoriserad eller godkänd revisor.)

De övriga redovisningskonsulterna utgjorde 73 procent av samtliga redovisningkonsulter, 5 638 personer. De utgjorde 60 procent av AR/GR-byråernas redovisningskonsulter, 30 procent av SRFbyråernas och självfallet 100 procent av de övriga byråernas redovisningskonsulter. Nedanstående tabell anger utbildningsbakgrunden för dessa konsulter.

102 Bilaga 2

Tabell 3 Redovisningskonsulter som inte var kvalificerade revisorer eller SRF-1edamöter 1987, fördelade efter utbildning och byråtyp (%).

§x;å:x2_______7_____

Utbildninq AR/GR SRF Ovriqa Totalt

Relevant examen från universitet eller högskola 12 3 16 13

Ej helt relevant utbildning på universitet eller högskola 8 4 13 10

Eftergymnasial eller specialistutbildning 11 7 27 17

Relevant gymnasieutbildning 22 8 25 21

Enbart utbildning internt på byrå eller i branschens kursverksamhet 7 9 13 10

Ingen relevant utbildning _g _g _§ _g 60% 30% 100% 73%

Redovisningskonsulternas erfarenhetsbakgrund har inte omfattats av undersökningen då i uppgifter det hänseendet skulle ha ett värde först om de parades med redovisningskonsultens utbildning och en sådan uppgiftsinsamling har bedömts vara alltför komplicerad.

Redovisningskonsulternas fortlöpande utbildning

De uppgifter som lämnas under denna rubrik bygger på utredningens bearbetningar av SCB:s material.

Bilaga 2 103

I genomsnitt redovisade de mindre byråerna 10 timmar aktualitetsutbildning per redovisningskonsult under 1987. Sådan utbildning per redovisningskonsult vid AR/GR- och SRF-byråerna var 13 timmar medan de Övriga byråerna redovisade 7 timmar.

Byråerna avsatte något mer tid på vidareutbildning, 15 timmar i genomsnitt per redovisningskonsult. SRF-byråerna synes ligga över genomsnittet, med totalt 19 timmar per redovisningskonsult. Här kan dock byrâernas definition av vidareutbildning ha varierat. Det som på en övrig byrå kallas för vidareutbildning kan ha betraktats som grundutbildning på en AR/GR-byrå.

Om man i stället delar upp byråerna på kedjebyråer och fristående byråer visar det sig att de fristående inte skiljde sig nämnvärt från de genomsnittssiffror som angivits ovan. Kedjebyråerna däremot satsade fler timmar per redovisningskonsult både vad gäller aktualitets- och vidareutbildning, 17 resp 21 timmar.

Ett liknande resultat får man om byråerna delas upp på samverkande resp icke samverkande byråer. De senare avvek inte från genomsnittet för branschen medan de samverkande byråerna per redovisningskonsult lade ner 15 timmar på aktualitetsutbildning och 19 timmar på vidareutbildning.

Slutligen kan man anta att byråns storlek påverkar utbildningsfrekvensen och detta styrks av följande tabell.

104 2 sou 1989:59

Bilaga

Tabell 4 Antalet timmar aktualitets- resp vidareutbildning per redovisningskonsult på byråer med visst antal sysselsatta 1987.

än 20 sysselsatta. Rekrytering m m av redovisningskonsulter Tabell 5 Byråer med rekryteringsproblem 1987, fördelade efter region och byråtyp (%). Bvråtvn

Tabellen visar att det är främst AR/GR-byråerna som uppgett sig ha haft vissa problem med att rekrytera redovisningskonsulter. Deras rekryteringsproblem är störst i storstäderna och minst i glesbygderna.

Den vanligaste orsaken till rekryteringsproblemen har uppgetts vara bristande tillgång på kvali-

Bilaga 2 105

ficerad personal. Av de byråer som uppgett sig ha haft sådana problem har 68 procent av AR/GR-byråerna och 46 procent av de andra angett denna orsak. I direktiven till utredningen återges en uppfattning om att redovisningsbyråer som saknar auktoriserade eller godkända revisorer skulle ha särskilt svårt att rekrytera kvalificerad personal. Detta motsägs i undersökningen av att endast 17 procent av de få byråer som haft rekryteringsproblem och som saknar auktoriserad eller godkänd revisor, anger just denna avsaknad som orsak till problemen.

Mycket få byråer har uppgett sig ha haft problem att behålla sina redovisningskonsulter; 5-9 procent av AR/GR-byråerna och ca 3 procent av de andra byråerna.

De uppgifter som de stora byråerna lämnat i dessa avseenden, överensstämmer med vad AR/GR-byråerna svarat i enkäten. Intervjuerna tyder på att eventuella rekryteringsproblem avser erfaren redovisningspersonal.

Byråernas klienter

Antalet klienter per byrå varierar kraftigt mellan de olika typerna av byråer. Denna variation är åtminstone delvis en återspegling av den storleksmässiga fördelningen mellan byråtyperna.

De andels- och antalsuppgifter som här nedan lämnas om byråernas klienter har framräknats av utredningen med utgångspunkt från sCB:s redovisning. Uppgifterna om byråernas sätt att få kontakt med nya klienter är dock hämtade direkt ur SCB:s tabeller.

106 Bilaga 2

Byråerna hade grovt räknat totalt ca 350 000 klienter under 1987. Detta innebär ett genomsnitt av ca 95 klienter per byrå. Här bör anmärkas att en och samma klient kan förekomma på flera byråer. En fördelning på olika byråtyper ger dessa genomsnittliga resultat.

AR/GR-byråer 195 klienter SRF-byråer 95 klienter Övriga byråer 45 klienter

De stora byråerna hade självfallet många fler klienter. Tillsammans betjänade de uppskattningsvis drygt 200 000 klienter. Av detta antal svarade LRF:s Driftsbyråer för ca 75 000 klienter under 1987, varav de flesta var jordbruk.

De klienter som anlitat en byrå enbart för revision har inte engagerat någon på den byrån i dennes egenskap som redovisningskonsult. Dessa s k rena revisionsklienter ingår därför inte i den följande redogörelsen för byråernas klienter.

Klienter, som inte anlitat byrån enbart för revision, förekom på 99 procent av AR/GR-byråerna och på samtliga SRF-byråer och Övriga byråer. Dessa

klienter har köpt t ex redovisning, rådgivning,

datatjänster eller administrativa tjänster. Deras totala andel av byråernas klienter var ca 90 procent. AR/GR-byråernas andel av sådana klienter var ca 75 procent medan denna andel för både SRFbyråerna och var ca 95 -

Övriga byråer procent.

Inte mindre än 71 procent av SRF-byråerna resp 80 procent av de övriga byråerna har svarat att de enbart hade sådana klienter.

sou 1989:59 2 107

Bilaga

13 procent av klienterna anlitade byrån både för revision och andra slags tjänster. Andelen revisionspliktiga företag bland klienterna var dock 36 procent. Fördelat på byråtyper ger detta följande resultat.

Tabell 6 Klienter som var revisionsklienter* resp revisionspliktiga klienter 1987, fördelade efter byråtyp (%).

Revision resp Bvråtvp N revisionsplikt AR/GR SRF Ovriqa Totalt Revisions- 34 10 3 13 klienter

Revisionspliktiga klienter 34 29 38 36 * Med revisionsklienter avses här sådana klienter som anlitat byrån för såväl revision som andra tjänster. Rena revisionsklienter ingår inte i materialet.

Andelen revisionspliktiga klienter var anmärkningsvärt nog störst - Här på de Övriga byråerna. bör dock anmärkas att de rena revisionsklienterna, som utgör ca 25 procent av AR/GR-byråernas klienter, inte ingår i detta material. - Det är dock ovanligt att SRF-byråernas och i synnerhet

de övriga byråernas klienter

revisionspliktiga anlitar samma byrå för revision. För de

Övriga

byråerna innebär detta alltså att ca en tredjedel av klienterna (38 % minus 3 %) anlitade en annan byrå för revision.

108 2

Bilaga

Tabell 7 Klienter fördelade efter antal anställda i klientföretaget och byråtyp 1987 (%).

Något oväntat visar det sig att andelen klienter med 10 eller fler anställda inte varierar nämnvärt mellan de olika byråtyperna. De största skillnaderna finns i de mindre storleksklasserna men inte heller dessa siffror ger anledning att anta att antalet anställda är den faktor som avgör vilken slags redovisningskonsult företagen väljer.

Ännu mindre skillnader visar de svar byråerna lämnat om klienternas årsomsättning. Någon avgörande faktor för konsultvalet finner man inte av nedanstående tabell.

Tabell 8 Klienter fördelade efter årsomsättning och byråtyp 1987 (%).

Bilaga 2 109

skillnader mellan byråtyperna vilket signifikanta framgår av följande tabell.

jordbruk, fiske. = tillverkning, byggnadsverksam- Tillverkning het, gruvor, el-, gas-, värmeoch vattenverk. Handel = varuhandel, restaurang- och hotellrörelse. Service = samfärdsel, post- och telekommunikationer, bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet. = förvaltning och andra Övrigt offentlig tjänster.

Byråerna har också fått ange det vanligaste sättet för dem att få kontakt med nya klienter. 67 procent av byråerna har svarat att de flesta nya klienterna valde dem efter rekommendation av byråns befintliga klienter. Sedan följer i tur och ordning klienttillströmning efter rekommendation av annan redovisnings- eller revisionsbyrå (11 procent), rekommendation av bank eller

jurist-/advokatbyrå (9 procent) och på annat sätt

(5 procent). Endast 2 procent av byråerna har angett egen annonsering eller egen broschyr som det vanligaste sättet att nå kontakt med nya

110 Bilaga 2

klienter. De övriga byråerna skiljer sig inte nämnvärt från de andra byråerna i detta avseende. Rekommendationer från byråns andra klienter är således det vanligaste sättet för byråerna att få nya klienter.

Ser man till de stora byråerna är deras andel rena revisionsklienter i regel något större än hos de mindre byråerna. Flertalet av de övriga klienterna är också revisionsklienter. De stora byråernas klienter sprider sig jämnare över alla storleksklasser än de mindre byråernas klienter. I övrigt överensstämmer de stora byråernas svar i stort sett med enkätsvaren.

Byråernas tjänsteutbud

Att byråernas tjänsteutbud är varierat framgår av att en stor andel av byråerna, förutom redovisning, har tillhandahållit följande slag av konsulttjänster.

Tabell 10 Byråer som tillhandahållit vissa

Administrativa tjänster 72 86 82 80

Övriga tjänster es 76 63 66

Tjänsteutbudet är som synes likartat i de olika byråtyperna. De skillnader som kan noteras är att

AR/GR-byråernas utbud av rådgivningstjänster är

något större än de andra byråtypernas medan det

sou l989z59 2 111

Bilaga

omvända förhållandet gäller för administrativa tjänster.

I det följande redovisas frekvensen av vissa tjänster vid olika typer av byråer. Härvid kvarstår begränsningen till klienter som inte anlitat byrån enbart för revision. Redogörelsen bygger på utredningens bearbetning av SCB:s material.

Redovisningstjänster

Vissa klienter överlåter all sin redovisning på byrån medan andra klienter anlitar byrån endast för att utföra vissa delar av redovisningen. Ett fåtal sköter själva hela sin redovisning och anlitar byrån enbart för andra slags tjänster. Byråernas klienter fördelar sig på följande sätt.

Tabell 11 Klienter fördelade efter omfattningen av erhållna redovisningstjänster och byråtyp 1987 (%). Bvråtvp u

utförda.

l l2 Bilaga 2

Tabell 12 Klienter som anlitat byrån för vissa slags redovisningstjänster (exkl all redovisning) 1987, fördelade efter byråtyp (%).

Skatte- och momsdeklarationer 45 34 28 33 Budgets- och prognoser 23 15 11 16 Rådgivning till redovisning 40 26 19 25

Procentangivelserna i tabellen är något osäkra. Vissa byråer kan nämligen ha inkluderat de klienter som köpt all redovisning från byrån. Tabellen medger ändå jämförelser inom varje byråtyp.

Budgets- och prognoser var således den minst frekventa redovisningstjänsten på SRF-byråerna och de Övriga byråerna, medan grundbokföring var den minst vanliga på AR/GR-byråerna.

Vid de stora byråerna är det relativt ovanligt att klienter köper all sin redovisning av byrån. Däremot har flera av de stora byråerna uppgett att mer än 75 procent av deras klienter anlitat dem för del av sin redovisning. Mer än 50 procent av de stora byråernas klienter köpte resultat- och balansrapporter samt årsbokslut. (Observera att de rena revisionsklienterna inte ingår i detta material.) I övrigt synes utbudet av enskilda tjänster vara att jämföra med

de AR/GR-byråernas.

2 l l3

Bilaga

Rådgivningstjänster

Den enskilda tjänst som hade störst andel inom någon byråtyp var skatterådgivning. Hela 72 procent av AR/GR-byråernas klienter anlitade byrån för skatterådgivning. Motsvarande andel för SRFbyråerna var 66 procent och för Övriga byråer 42 procent, medan genomsnittet för samtliga mindre byråer var 54 procent.

De rådgivningstjänster som visat

sig någorlunda frekventa och de andelar av klienterna som köpt dessa tjänster, framgår av följande tabell.

Tabell 13 Klienter som anlitat för vissa byrån

slags rådgivningstjänster 1987, för-

delade efter byråtyp (%).

Privatekonomisk

rådgivning till

företagaren 32 31 17 23

Rådgivning vid före-

tagsköp/-försäljning 24 18 13 17

Finansiell

rådgivning 25 27 23 25

Här kan noteras att juridisk som rådgivning, alltså i regel ligger utanför konsultens egentliga kompetensområde, är relativt frekvent.

Juridisk rådgivning till företagaren personligen och rådgivning i organisations- och/ eller manage-

8-

H4 2

Bilaga

mentfrågor visade sig vara mindre frekventa tjänster. Dessa, liksom ersonalutbildnin , köptes av 5-10 procent av klienterna.

Intervjuerna med de stora byråerna har inte gett resultat som nämnvärt skiljer sig från vad AR/GRbyråerna uppgett i enkätundersökningen.

ADB-tjänster

54 procent av klienterna anlitade byrån för datap§pgpgl;pg_gy den redgvispipg de själva upprättat, dvs registrering och systematisk bearbetning av främst grundbokföring. Denna andel var 53 procent för AR/GR-byråerna och 54 procent för de Övriga byråerna medan 60 procent på SRF-byråerna anlitade byrån för denna slags databehandling.

De klienter som anlitade byråerna för rådgivning vid ADB-investeringar, ADB-utbildning samt utveckinstallation och av dataling resp uppläggning system var dock betydligt färre. Av dessa tjänster nådde endast rådgivning vid ADB-investeringar upp till andelar kring 10 procent.

Motsvarande uppgifter har lämnats av de stora byråerna.

Administrativa tjänster

Som tidigare visats (jfr s 28) utför 80 procent av byråerna även administrativa tjänster åt företagen, dvs tjänster som hör till den löpande administrationen men som inte är direkt hänförliga till redovisningen. I vissa fall utför byråerna t o m all administration åt företagen. Hur vanligt tjänsteslaget administration var under 1987 âskådliggörs av följande tabell.

2 1 15

Bilaga

Tabell 14 Klienter fördelade efter omfattningen av erhållna administrativa tjänster och byråtyp 1987 (%). Administrativa Bvråtvp U tjänster AR/GR SRF ovriqa Totalt All administration 6 14 12 10 Del av administration 17 26 29 24 Ingen administration 11 60 59 66 100 100 100 100

All administration är således ett relativt ovanligt tjänsteslag. Andelen klienter som köper enstaka administrativa tjänster, del av sin administration, är ungefär dubbelt så stor inom samtliga byråtyper.

Den vanligaste administrativa tjänsten var hjälp med kontakter med myndigheter, t ex firmaärenden (hos patent- och registreringsverket eller länsstyrelsen), statistikuppgifter (till SCB) och olika slags ansökningar. Totalt 19 procent av de klienter som köpt enstaka administrativa tjänster hade fått hjälp med myndighetskontakter. Bland byråtyperna avviker endast AR/GR-byråerna med 13 procent nämnvärt från totalen.

Andra administrativa tjänster som ingick i undersökningen men som visade sig vara mindre frekventa var fakturering, inkassoåtqärder, lönehanterinq (beräkning av lön till klientföretagets personal), betalningsförmedling (betalning via bank- och- /eller postgiro) och personalärenden. Dessa tjänster förekom på alla typer av byråer men köptes endast undantagsvis av så många som 10 procent av klienterna.

1 16 2 sou |9s9:59

Bilaga

Inte heller i denna del skiljer sig de stora byråerna nämnvärt från de mindre.

övriga tjänster

Tjänster som försäkringsförmedling, fastighetsförvaltnin , marknadsförin såt ärder, försäljnings- och inkögsåtgärder samt fastighetsmäkleri förekom på samtliga typer av byråer men var marginella i det totala tjänsteutbudet. Några få procent av byråernas klienter köpte dessa tjänster. Nämnas kan dock att 13 procent av SRF-byråernas klienter anlitade byrån för försäkringsförmedling medan procentsiffran för de andra byråtyperna var närmare 5 procent.

En mer frekvent tjänst var kapitalanskaffning. Totalt köpte 16 procent av klienterna denna tjänst, vilket också var andelen på AR/GR-byråerna. 19 procent av SRF-byråernas och 14 procent av de Övriga byråernas klienter anlitade byrån för att anskaffa kapital.

De flesta av de stora byråerna har svarat 0 procent på samtliga övriga tjänster, utom när det gäller kapitalanskaffning där svaren överensstämmer med de mindre byråernas.

Byråernas verkställande eller operativa Uppdrag

SRF-byråerna och de Övriga byråerna kan, i samband med att de får uppdrag att utföra de tjänster som behandlats i det föregående, också få funktioner eller rättigheter inom klientföretagen som innebär ett självständigt beslutsfattande. AR/GR-byråerna är på grund av reglerna för auktoriserade och

sou 1989:59 Bilaga 2 117

godkända revisorer förhindrade att biträda sina klienter på detta sätt. Följande andelar av byråerna hade fått formaliserade beslutsfunktioner av sina klienter.

Tabell 15 Byråer vars klienter anförtrott dem olika beslutsfunktioner 1987, fördelade efter byråtyp (%) . Byråtyg

Attest-/utanordningsrätt 19 3 5

5 procent av SRF-byråerna och så många som 35 procent av de Övriga byråerna har inte besvarat denna fråga.

Byråernas intäkter, fördelade på tjänsteslag

En fördelning av byråernas intäkter på de fyra största tjänsteslagen har gett följande resultat efter en bearbetning av SCB:s tabellmaterial.

118 Bilaga 2 Tabell 16 Byråernas intäkter 1987, fördelade efter

Administrativa tjänster 9 14 15 13 Revision ;§ _§ _§ lg 100 100 100 100

Av tabellen framgår att redovisning intäktsmässigt är det största tjänsteslaget inom alla byråtyper. Dess relativa andel är dock mindre på AR/GR-byråerna än på de andra byråtyperna, vilket synes kunna förklaras med att AR/GR-byråerna utför betydligt mer revisionstjänster. Mellan sRF-byråerna och de Övriga byråerna är likheten slående och siffrorna visar att revision utgör en försvinnande liten andel av intäkterna vid dessa byråer.

Revisionsintäkterna hos de stora byråerna uppgår vanligen till mer än 50 procent av intäkterna, vilket i sin tur minskar redovisningstjänsternas andel av intäkterna till under 25 procent. Vissa av de stora byråerna, främst LRF:s Driftsbyråer, är dock mer inriktade på redovisning och deras intäktsfördelning liknar snarast SRF-byråernas och de övriga byråernas i tabellen ovan.

Förändringar av byråernas uppdrag

De byråer som sedan 1986 upplevt förändringar beträffande sina uppdrag fördelar sig på ökning resp minskning enligt följande (resterande byråer har svarat oförändrat eller har inget jämförelsematerial för 1986).

Bilaga 2 119

sou 1989:59

Tabell 17 Byråer med förändring av antalet klienter 1987, fördelade efter byråtyp (%)-

Av tabellen framgår att 63 procent av byråerna upplevt förändringar i antalet klienter. 54 procent har fått fler klienter medan 9 procent har minskat sin klientstock. 37 procent av byråerna har inte redovisat någon förändring.

Tabell 18 Byråer med förändring av antalet typer av uppdrag per.k1ient 1987, fördelade efter byråtyp (%).

antalet typer av uppdrag per klient. Detta innebär att klienterna har efterfrågat ett bredare spektrum av tjänster från byrån. De flesta byråerna har dock inte märkt någon förändring.

Tabell 19 Byråer med förändring av antalet redovisningsuppdrag 1987, fördelade efter byråtyp (%).

120 Bilaga 2

SRF-byråerna har den största andelen byråer som haft en ökning av antalet redovisningsuppdrag. Totalt inom branschen har antalet redovisningsuppdrag ökat.

Tabell 20 Byråer med förändring av antalet rådgivningsuppdrag 1987, fördelade efter byråtyp (%).

branschen som helhet. Få eller mycket få byråer har upplevt en minskning.

Tabell 21 Byråer med förändring av den tid som ägnats åt ADB-tjänster 1987, fördelade efter byråtyp (%). Bvråtvp N Förändrinq AR/GR SRF Ovriqa Totalt

Mycket få byråer ägnade mindre tid åt sådana tjänster vilket totalt sett pekar på en ökning.

Tabell 22 Byråer med förändring av antalet administrativa uppdrag 1987, fördelade efter byråtyp (%). Bvråtvp

SOU l989:59 2 121

Bilaga

Antalet administrativa uppdrag har ökat mer på

SRF-byråerna och de Övriga byråerna än på

AR/GRbyråerna. Tendensen är dock allmänt svag.

Tabell 23 Byråer med förändring av antalet revisionsuppdrag 1987, fördelade efter byråtyp (%).

Bvråtvp n

minskningar än ökningar och olika tendenser hos byråtyperna. Majoriteten av AR/GR-byråerna har fått fler revisionsuppdrag medan de andra byråtyperna verkar ha tappat sådana uppdrag. Förklaringen torde med all sannolikhet vara att samtliga vid den aktiebolag första ordinarie efter den bolagsstämman 1 januari 1988 måste utse minst en auktoriserad eller godkänd revisor. Detta krav bör ha inneburit att revisionsverksamhet på andra byråer än AR/GRbyråer numera är en udda företeelse.

Tabell 24 Byråer med förandring av uppdragens

svårighetsgrad 1987, fördelade efter

byråtyp (it) .

Bvråtvp n

och har således inte upplevt någon förändring. Många byråer har dock ansett att det krävts mer av dem. Uppdragen tenderar alltså att bli svårare.

122 2

Bilaga

Tabell 25 Byråer med förändring av den tid som ägnats varje klient, fördelade efter byråtyp (%).

Även här synes det totalt ha skett en viss ökning. Samtidigt som uppdragens svårighetsgrad har ökat ägnas mer tid åt varje klient.

Intervjuerna med de stora byråerna har visat på samma tendenser som framgår ovan.

Ansvarsförsäkring bland övriga byråer

AR/GR-, SRF- och SBRF-byråerna är enligt reglerna för auktoriserade och godkända revisorer resp sRF:s och SBRF:s stadgar förpliktade att teckna försäkring som skyddar deras klienter mot den förmögenhetsförlust som byrån kan orsaka.

De svar som de Övriga byråerna lämnat innebär

att 47 procent av dessa byråer har tecknat ansvarsförsäkring till klienternas förmån.

sou 1989:59 Bilaga 2 123

Sammanställning av enkätsvaren från företagen

Företagen i undersökningen

Som en komplettering av SCB:s beskrivning av denna undersökning (jfr s 7-10) kan anföras följande.

Undersökningen har begränsats till företag med färre än 100 anställda. Efter den inskränkningen kvarstår emellertid inte mindre än ca 99 procent av landets företag i populationen.

Ur undersökningen har också uteslutits företag inom försäkrings- och banknäringarna samt kameral uppdragsverksamhet eftersom sådana företag sällan anlitar en redovisningskonsult. Av de olika företagsformerna är aktiebolag, ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag samt enskilda näringsidkare de mest frekventa och även de mest intres-

santa att redovisa i detta sammanhang. övriga

företagsformer, bl a näringsdrivande ideella föreningar, stiftelser, partrederier och enkla bolag, ingår därför inte i urvalet. Efter denna ytterligare inskränkning kvarstår fortfarande ca 93 procent av samtliga företag i populationen.

I undersökningen har redovisningskonsulterna delats in i tre kategorier. De auktoriserade och godkända revisorerna utgör tillsammans gruppen AgL§3. De konsulter som är ledamöter i SRF och de som arbetar på en SBRF-ansluten byrå utgör gruppen sRF[SBRF. (Konsulter som är SRF-ledamöter eller SBRF-anslutna och dessutom är auktoriserade eller godkända revisorer, redovisas endast i kategorin AR/GR.) Den tredje gruppen, Övri a, av de utgörs konsulter som inte är auktoriserade eller godkända revisorer och inte är organiserade inom SRF eller

124 Bilaga 2

SBRF. I enkäten fanns också en fjärde svarsmöj- - vet - för de som inte visste lighet ej företag vad slags konsult de anlitat.

Vissa statistiska uppgifter om företagen

från SCB:s centrala företags- och Enligt uppgift arbetsställeregister fanns det vid utgången av 1987 489 904 aktiva företag registrerade. Av dem

383 987 företag 0-1 person och sysselsatte 78 566 2-9 personer. Av de företag sysselsatte resterande 27 351 företagen sysselsatte endast

3 009 fler än 99 personer.

En efter företagens juridiska form uppdelning visade följande.

258 632 Fysisk person Enkelt 2 823 bolag Handelsbolag 59 287 127 753 Aktiebolag Ekonomiska 11 853 föreningar Idella föreningar,sam- 19 652 fällighetsföreningar Stiftelser 2 118 Offentliga myndigheter 3 230 Annan form 4 556 juridisk 489 904

Företagen var uppdelade på branschtillhörighet

enligt följande.

Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 139 420 Gruvor och mineralbrott 850 Tillverkningsindustri 47 879 El-, gas-, värme och vattenverk 620 Byggnadsindustri 46 295 Varuhandel, restaurang och hotellrörelse 116 046 Samfärdsel, post- och televerk 26 438 Banker, försäkringsinstitut, fastighetsoch uppdragsverksamhet 56 831 förvaltning Offentlig förvaltning och andra 55 525 tjänster 489 904

Bilaga 2 l25

Företag som anlitat konsult för redovisning m m 1983-1987

Ca 70 procent av landets företag anlitade konsult för redovisning m m under perioden 1983-1987.

Om företagen i de olika regionerna delas upp efter antalet anställda under 1987, framkommer det att följande procentandelar anlitat konsult för ekonomiska tjänster m m under 1983-1987.

Tabell 26 Företag i olika regioner som anlitat konsult för redovisning m m 1983-1987, fördelade efter antalet anställda (%). Antal anställda 1987 Reqion 0-1 2-9 10-29 30-99 Totalt Storstad 68 86 77 56 72 Medel 64 94 86 70 69 Glesbygd 60 88 89 69 64

Antalet anställda har större betydelse i detta hänseende än regiontillhörigheten. Gruppen 2-9 anställda som helhet är den som har köpt de aktuella tjänsterna i störst utsträckning. Grupperna 0-1 och 30-99 anställda har de lägsta andelarna.

Om företagen i stället delas upp på olika företagsformer framgår det att omkring 80 procent av aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna har köpt ekonomiska eller administrativa tjänster under de aktuella åren. Samma procentandel gäller för handelsbolagen och kommanditbolagen medan ca 60 procent av de enskilda näringsidkarna köpt sådana tjänster.

Inom branschen jordbruk och skogsbruk återfinns drygt 90 procent av de enskilda näringsidkarna.

l 26 Bilaga 2 S()LJl989:59

Denna bransch har också den lägsta andelen företag, 55 procent, som köpt ekonomiska eller administrativa tjänster. Övriga branschers andelar varierar mellan ca 65 och ca 80 procent.

Företag som anlitat redovisningskonsult under 1987

Under 1987 anlitade 69 procent av företagen redovisningskonsult. I de olika storleksklasserna var andelarna följande.

De minsta resp största företagen har anlitat redovisningskonsult i minst utsträckning. I de övriga storleksklasserna är andelarna mycket höga och allra högst i företagen med 2-9 anställda.

Tabell 27 Företag som anlitat redovisningskonsult 1987, fördelade efter anlitad konsult-

ej 100 100 100 100 100

Av tabellen framgår att majoriteten av de drygt 300 000 företag som anlitade redovisningskonsult

sou 1989:59 Bilaga 2 127

vände sig till auktoriserade och godkända revisorer, såväl totalt sett som inom samtliga storleksklasser. De andra kända konsultkategorierna fördelar sig relativt lika på storleksklasserna. De företag som svarat vet ej är koncentrerade till gruppen 0-1 anställda.

Tabell 28 Företag som anlitat redovisningskonsult 1987, fördelade efter anlitad konsultkategori och region (%). Konsult- Reqion kategori Storstad Medel Glesbvqd Totalt

mönster som landet i dess helhet. Auktoriserade och godkända revisorer har dock en större andel i storstadsregionen än i glesbygdsregionen.

128 2

Bilaga

Här kan särskilt noteras att näst intill hälften av de enskilda näringsidkarna, som sällan är revisionspliktiga, har vänt sig till auktoriserade och godkända revisorer. En femtedel av de enskilda näringsidkarna har inte kunnat kategorisera sina redovisningskonsulter.

De företag som anlitat redovisningskonsult har även delats upp efter hur länge de verkat och vilken bransch de tillhör. Här är bara värt att nämna att företagen inom branschen varuhandel, restaurang- och hotellrörelse till endast 15 procent anlitat redovisningskonsulter utanför grupperna AR/GR och SRF/SBRF. För övriga branscher var motsvarande procenttal 25 eller högre. (Andelar för jordbruk och skogsbruk har inte kunnat beräknas i detta avseende.)

2 129

Bilaga

Företagens förkunskaper om redovisningskonsulten

Tabell 30 Företag som i förväg införskaffat vissa kunskaper om den redovisningskonsult de anlitat 1987, fördelade efter anlitad konsultkategori (%).

Konsultkateqori

Införskaffad AR/ SRF/ Ov- Vet kunskap GR SBRF riqa eid Totalt

Konsultens ev. organisationstillhörighet 25 21 5 14 20

Konsultens ev. formella kompetens (auktoriserad eller godkänd revisor) 45 39 13 14 34

Konsultens utbildning 12 13 11 7 12

Konsultens praktiska

kunskap Vet ej 7 6 8 18 8

Tabellen skall läsas enligt följande exempe . siffran 25 längst upp till vänster i tabellen visar att 25 procent av de företag som anlitat AR/GR (56 procent av samtliga företag som anlitat redovisningskonsult) visste huruvida konsulten tillhörde någon branschorganisation medan 75 procent således inte hade införskaffat denna kunskap om konsulten.

9-

130 2

Bilaga

De företag som anlitat kategorin övriga redovisningskonsulter (14 procent av samtliga företag som anlitat redovisningskonsult) hade den bästa kunskapen om konsultens praktiska erfarenhet. 41 procent av dem hade sådan kunskap medan betydligt färre kände till konsultens utbildning eller att konsulten inte tillhörde någon branschorganisation och inte hade någon formell kompetens.

De företag som anlitat redovisningskonsult från kategorin AR/GR eller SRF/SBRF (tillsammans 72 av samtliga företag som anlitat redovisprocent ningskonsult) hade bättre kännedom om konsultens organisationstillhörighet och formella kompetens.

En dryg tredjedel av de företag som anlitade redovisningskonsult visste ingenting alls om redovisningskonsultens kvalifikationer innan de anlitade honom eller henne. I det avseendet har anlitad konsultkategori inte någon nämnvärd betydelse.

sou 1989:59 Bilaga 2 131

Tabell 31 Företag som i förväg införskaffat vissa kunskaper om den redovisningskonsult de anlitat 1987, fördelade efter företagsform (%).

Företagsform Införskaffad AB/Ek HB/ kunskap för KB Enskild Totalt

Konsultens ev. organisationstillhörighet 20 18 20 20

Konsultens ev. formella kompetens (auktoriserad eller godkänd revisor) 42 28 32 34

Konsultens utbildning 15 10 10 12

Konsultens praktiska

kunskap Vet ej 12 6 6 8

Aktiebolag och ekonomiska föreningar visade sig ha den största kunskapen om redovisningskonsultens kvalifikationer och då särskilt om dennes formella kompetens. Man kan utgå från att orsaken härtill är att redan 1987 ställdes krav på många aktiebolag att ha en auktoriserad eller godkänd revisor och fr o m det räkenskapsår som inleddes under 1988 måste samtliga aktiebolag ha sådan revisor.

I övrigt kan man notera att handelsbolag och kommanditbolag oftare än andra företagsformer helt saknat kunskap om den redovisningskonsult de anlitat.

132 Bilaga 2

Tabell 32 Företag som i förväg införskaffat kunskap om den redovisningskonsult de anlitat 1987, fördelade efter om konsulten anlitats för revision eller inte (z).

Införskaffad Revisionskunskap klient Annan klient Totalt

Konsultens ev. organisationstillhörighet 24 18 20

Konsultens ev. formella kompetens (auktoriserad eller godkänd revisor) 37 33 34

Konsultens utbildning 14 10 12

Konsultens praktiska

kunskap Vet ej 8 8 8

Det intressanta 1 tabellen är att skillnaderna är relativt små mellan revisionsklienter och andra klienter. Detta tyder på att företagen vid valet av redovisningskonsult lägger ner samma grad av intresse oavsett om konsulten även skall anlitas för revision eller inte. På grund av kraven på kvalificerad revisor i allt fler företag torde konsultens formella kompetens vara av intresse för fler än 37 procent av revisionsklienterna.

Företagen har också frågats om de har haft problem med att skaffa eller välja sin redovisningskon-

2 133

Bilaga

sult. Endast 4 procent av de som anlitat företag redovisningskonsult hade upplevt sådana problem.

De företag som uppgav ha haft vid sig problem anskaffandet av redovisningskonsult ombads också att ange problemets art. Antalet med företag sådana problem var dock för litet för att medge en ytterligare uppdelning men svaren att antyder det största problemet har varit att konavgöra sultens kompetens.

134 S()LJl989:59

Büaga2

efterfrågan av olika tjänster 1987 Företagens

Samtliga företag

Tabell 33 Företag som erhållit vissa tjänster fördelade efter antal anställda i 1987, företaget (%).

Antal anställda Tiänst 0-1 2-9 10-29 30-99 Totalt

bok- 62 87 76 47 66 Löpande föring el. ârsbokslut

Skatte-, moms- el. uppbördsdeklarationer 46 59 42 19 48

Databehandling, -utbildning, -uppläggning m m 24 39 38 19 26

Fakturering, inkasso, utbetalningar, myndighetskontakter m m 10 39 15 ll

Finansiering, förvaltning m m 16

Rådgivning med nära anknytning till tjänsterna ovan 31 44 52 32 34

Minst en av tjänsterna ovan 65 90 83 54 69

Av tabellen framgår att 69 procent av företagen anlitade redovisningskonsult till någon av de

Bilaga 2 135

angivna tjänsterna. Andelen företag som anlitat redovisningskonsult under perioden 1983-1987 var lika stor (jfr s 43), vilket torde innebära att de företag som anlitar redovisningskonsult gör det kontinuerligt. De minsta och de största företagen anlitar redovisningskonsult i minst utsträckning. Skillnaden i detta avseende är allra störst mellan företag i storleksklasserna 2-9 och 30-99 anställda. Här bör uppmärksammas att företagen i storleksklassen 0-1 anställda utgör en kvalificerad majoritet, 78 procent, av företagen.

De tjänster som inte är nära förknippade med redovisningen, då avses särskilt fakturering m m och finansiering m. m., är också mindre frekventa. Den tendensen är lika för företag i alla storleksklasser.

Av företagen med 2-9 resp 10-29 anställda köper de mindre företagen deklarationstjänster och fakturering m m i störst utsträckning.

l 36 Bilaga 2 S()LIl989:59

Tabell 34 Företag som erhållit vissa tjänster 1987, fördelade efter företagsform (%).

Företaqsform AB/Ek HB/ Tiänst för KB Enskild Totalt

Löpande bok- 75 79 58 66 föring el. årsbokslut

Skatte-, moms- el. uppbördsdeklarationer 48 57 46 48

Databehandling, -utbildning, -uppläggning m m 37 32 19 26

Fakturering, inkasso, utbetalningar, myndighetskontakter m m 18 16 11

Finansiering, förvaltning m m 12

Rådgivning med nära anknytning till tjänsterna ovan 44 39 27 34

Minst en av tjänsterna ovan 79 81 61 69

I tabellen ovan har företagen delats upp efter företagsform. Denna uppdelning ger inte lika stora variationer som uppdelningen på antal anställda. Det framgår dock att enskild företagare är den företagsform som genomgående anlitat redovisningskonsult i minst utsträckning. Förklaringen till det torde vara att flertalet enskilda företagare

Bilaga l 37

tillhör storleksklassen 0-1 anställda (jfr före-

gående tabell). Redovisnings- och deklarationstjänster är mest frekventa bland samtliga redovisade företagsformer.

Tabell 35 Företag som erhållit vissa tjänster 1987, fördelade efter bransch* (%).

Bransch Jord- Till- Han- ser- Tiänst bruk verk. del vice Totalt

Löpande bok- 52 78 60 76 66 föring el. årsbokslut

Skatte-, moms- el. uppbördsdeklarationer 41 58 44 54 48

Databehandling, -utbildning, -uppläggning m m 18 27 25 31 26

Fakturering, inkasso, utbetalningar, myndighetskontakter m m 10 18 8 15 11

Finansiering, förvaltning mm 7 7 6 10

Rådgivning

med nära anknytning till tjänsterna ovan 30 30 37 37 34

Minst en av tjänsterna ovan 57 79 64 77 69

* se Förklaring; nästa sida

l0-

138 2 S()LJ1989:59

Bilaga

Jordbruk jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Tillverkning tillverkning, byggnadsverksamhet, gruvor, el-, gas-, värmeoch vattenverk. Handel varuhandel, restaurang- och hotellrörelse. Service samfärdsel, post- och telekommunikationer, bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet offentlig förvaltning och andra tjänster.

Jordbruk och skogsbruk har anlitat redovisningskonsult i minst utsträckning i näst intill alla avseenden. Handel, restaurang- och hotell ligger också under förutom vad gäller rådgenomsnittet, givningstjänster. Tillverknings- och servicebranscherna har genomgående anlitat redovisningskonsult mer än genomsnittet.

En uppdelning av företagen på regioner och erhållna tjänster har inte visat några nämnvärda regionala skillnader.

S()LJl989:59 Bilaga 2 l39

Företaq som anlitat redovisningskonsult

Tabell 36 Företag som anlitat redovisningskonsult och erhållit vissa tjänster 1987, fördelade efter företagens årsomsättning (z) .

föring el. årsbokslut

Skatte-, moms- el. uppbördsdeklarationer 72 55 70

Databehandling, -utbildning, -uppläggning m m 36 52 37

Fakturering, inkasso, utbetalningar, myndighetskontakter m m 15 22 16

Finansiering, förvaltning m m 11 19 12

Rådgivning

med nära anknytning till tjänsterna ovan 48 61 49

Minst en av tjänsterna ovan 100 100 100

Av tabellen kan man utläsa att näst intill samtliga företag som anlitat redovisningskonsult har köpt redovisningstjänster och vidare att hjälp med deklarationer är en mycket vanlig tjänst.

140 2

Bilaga

Dessa två slag av tjänster är sammantaget mer frekventa bland företag som omsätter mindre än 5 Mkr/år än bland dem som omsätter mer, medan förhållandet är det omvända för de andra tjänste-

slagen.

Tabell 37 Företag som anlitat redovisningskonsult och som erhållit vissa tjänster 1987, fördelade efter anlitad konsultkategori (*)-

Konsultkategori

AR/ SRF/ ov- Vet Tjänst GR SBRF riqa ei Totalt

Löpande bok- 95 96 97 94 95 föring el. årsbokslut

Skatte-, moms- el. uppbördsdeklarationer 68 73 68 80 70

Databehandling, -utbildning, -uppläggning m m 34 44 38 44 37

Fakturering, inkasso, utbetalningar, myndighetskontakter m m 14 13 25 17 16

Finansiering, förvaltning m m 13 9 19 11 12

Rådgivning med nära anknytning till tjänsterna ovan 50 54 44 46 49

Minst en av tjänsterna ovan 100 100 100 100 100

Bilaga 2 l41

Denna tabell visar att konsultkategorin har marginell betydelse för vad slags tjänster företaget köper.

I undersökningen ingår ytterligare ett antal tjänster som här redovisas med en uppdelning av företagen efter antalet anställda och anlitad konsultkategori.

Tabell 38 Företag som anlitat redovisningskonsult och som erhållit vissa tjanster 1987, fördelade efter antal anställda (%). Antal anställda Tiänst 0-1 2-9 10-29 30-99 Totalt Juridisk rådgivning till företaget 21 25 32 25 22 Juridisk rådgivning till företagaren 10 8 15 14 10 Biträde/ombud i process 14 12 18 19 14 Privatekonomisk

rådgivning till

företagaren 26 25 34 33 26 Lönehantering (beräkning av 6 8 6 - 6 löner) Betalningsförmedling (via bank- o/e - - - postgiro (5) Minst en av dessa tjänster 44 48 58 50 45

(strecken i tabellen Visar andelar på 5 procent eller mindre.) De fyra första tjänsterna i tabellen är konsultativa tjänster och dessa är mest frekventa i företag med 10 eller fler anställda.

142 Bilaga 2 SOU l989:59

Lönehantering och betalningsförmedling är inte vanligt förekommande.

skillnader framkommer också då företagen delas upp efter anlitad konsultkategori.

Tabell 39 Företag som anlitat redovisningskonsult och som erhållit vissa tjänster 1987, fördelade efter anlitad konsultkategori (%).

Konsultkategori AR/ SRF/ Vet n Tiänst GR SBRF Ovriqa ei Totalt

Juridisk rådgivning till företaget 21 20 22 24 22

Juridisk rådgivning till företagaren 11 10 14 10

Biträde/ombud i process 14 13 15 14 14

Privatekonomisk rådgivning till företagaren 25 21 34 26 26

Lönehantering (beräkning av - 20 löner)

Betalningsförmedling (via bank- o/e - 17 postgiro (5)

Minst en av dessa tjänster 42 45 54 46 45

Här avviker företagen som anlitat kategorin Övriga redovisningskonsulter. Dessa har köpt privatekonomisk rådgivning, lönehantering och betalningsförmedling i betydligt högre utsträckning än företag med andra typer av konsulter.

sou 1989:59 Bilaga 2 143

Undersökningen omfattar också löpande administrativa tjänster generellt. På frågan om företagen har anlitat konsulten till att sköta administration - utöver de som här ovan tjänster uppräknats - har de som anlitat företag redovisningskonsult svarat följande.

Tabell 40 Företag som anlitat redovisningskonsult 1987, fördelade efter erhållna administrativa tjänster och antal anställda (%). Administrativ Antal anställda tjänst O-1 2-9 10-29 30-99 Totalt Hela administrationen 6 - - - (5) Delar av administrationen 27 28 23 11 27 Ingen administration 67 70 76 89 68 100 100 100 100 100

Det är således en liten andel av företagen, ca 15 000 företag, som köpt hela sin administration av redovisningskonsulten och endast en storleksklass, 0-1 anställda, har en tillräckligt hög andel för att kunna redovisas. Två tredjedelar av de företag som anlitat redovisningskonsult köpte över huvud taget inga administrativa tjänster av konsulten.

144 Bilaga 2

Tabell 41 Företag som anlitat redovisningskonsult 1987, fördelade efter erhållna administrativa tjänster och anlitad konsultkategori (%). Konsultkategori Administrativ AR/ SRF/ Vet U tiänst GR SBRF Ovriqa ei Totalt Hela administrationen - - 14 - (5) Delar av administrationen 26 24 24 36 27 Ingen administration 71 71 62 58 §§ 100 100 100 100 100

Av dem som anlitat kategorin Övriga konsulter har 14 procent köpt hela sin administration av konsulten medan övriga företagskategorier har alltför låga andelar för att kunna redovisas. Detta är den avgörande skillnad som tabellen visar.

De företag som anlitat redovisningskonsult har också delats upp efter hur lång tid de har varit verksamma. Denna uppdelning visar dock inte några påtagliga skillnader mellan de olika företagskategorierna.

Redovisningskonsulternas beslutsfunktioner i företagen

Vissa företag anlitar redovisningskonsulten för medverkan i ledningen av företaget eller för att på annat sätt fatta självständiga beslut i företaget.

Ledningsfunktionen är tydligast då konsulten är ledamot i ett bolags styrelse. Konsulten kan också

sou 1989:59 2 145

Bilaga

fatta ekonomiska beslut i ett företag genom att fungera som dess ekonomichef eller kamrer. Vidare kan redovisningskonsulten handha eller kontrollera ett företags attest- eller medelsförvaltning genom utanordningsrätt i företaget.

Tabell 42 Företag som anlitat redovisningskonsult 1987 och som gett konsulten vissa beslutsfunktioner, fördelade efter anlitad konsultkategori (%).

Konsultkateqori Besluts- AR/ SRF/ Vet funktion GR SBRF övriqa ei Totalt

Styrelseledamot 7 7 - 9 7

Ekonomi- - - 11 chef/kamrer (3)

Attest- eller utanordningsrätt - - 11 - (3) Minst en av beslutsfunktionerna ovan 9 9 15 15 10

som framgår av tabellen är det att redoovanligt visningskonsulten är beslutsfattare i företaget. Det mest påfallande är att de som anlitat företag

Övriga redovisningskonsulter i högre utsträckning

än andra företag lämnat rent ekonomiska beslutsfunktioner åt konsulten.

Andelen företag som anlitar ur personer AR/GRgruppen att vara styrelseledamot, 7 procent, kräver en särskild kommentar. de Enligt regler som gäller för auktoriserade och revisogodkända rer får revisorn eller dennes anställda inte åta sig sådana uppdrag. Denna infördes begränsning dock för godkända revisorer först under 1985 och

146 2 SOU l989z59

Bilaga

för revisorer som godkänts dessförinnan trädde i kraft den 1 januari 1988. De begränsningen som anlitat ur AR/GR-gruppen för företag personer under 1987 torde därför ha anlitat styrelseuppdrag revisorer som godkänts före den 1 juli 1985.

Företagens uppgifter om redovisningskonsultens

ansvarsförsäkring

Tabell 43 Företag som anlitat redovisningskonsult fördelade efter om konsulten haft 1987, ansvarsförsäkring och efter anlitad konsultkategori (%).

Konsultkateqori Ansvars- AR/ SRF/ Vet _

Företagens byte av redovisningskonsult

De företag som anlitat redovisningskonsult under 1987 har fått frågan om de avser att anlita samma konsult under 1988. 93 procent av företagen har svarat jakande. De företag som avsett att byta eller avstå från redovisningskonsult är alltså mycket få. De kan därmed inte redovisas på kondock med ett - 10 sultkategorier, undantag procent

sou 1989:59 Bilaga 2 147

av dem som anlitat kategorin Övriga hade för avsikt att anlita en annan konsult under 1988.

De företag som haft för avsikt att byta redovisningskonsult, inkl dem som anlitat AR/GR eller SRF/SBRF, uppgick till knappt 100 stycken. De har angett följande skäl därtill.

Bytet sker p g a att företaget, som är ett aktiebolag, måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor (5) Bytet sker p g a missnöje med den tidigare redovisningskonsulten (23) Bytet sker p g a att de tjänster som företaget avser köpa kräver en annan kompetens än tidigare - Bytet sker av annat skäl 70

Procentangivelserna grundar sig som nämnts på knappt 100 svar vilket gör andelarna 5 och 23 osäkra. Det kan ändå konstateras att bytet i flertalet fall sker av annat skäl än något av dem som särskilt föreslagits i enkäten.

Tabell 44 Företag som anlitat redovisningskonsult 1987, fördelade efter eventuellt byte av konsult de senaste fem åren och efter anlitad konsultkategori (%). Konsultkateqori

Bilden av att företagen är sina redovisningskonsulter trogna förstärks således då ytterligare man ser bakåt i tiden. Endast en tiondel av de

148 2

Bilaga

företag som anlitade redovisningskonsult under 1987 hade anlitat någon annan sådan konsult under den senaste femårsperioden.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv. Del 1. minister Olof Palme. C. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. 2. Beskattning av fâmansföretag. Fi. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. 3. integriteten vid statistikproduktion. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av 4. Fasta Öresundsförbindelser. K. utvecklingen. l. 5. Samordnad lansförvaltning. Del 1: Förslag. C. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- 6. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. utredningarnas betänkanden. Fi. 7. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- 8. UD:s presstjänst. UD. ning och bedömning. S. 9. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. l0.Två nya treåriga linjer. U. 41. Samerätt och sameting. Ju. 1 Li-lushâllssparandet - Huvudrapport från Spardelega- 42. Det civila försvaret. Del l. tionens sparundersökning. Fi. Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. 12. Den regionala problembilden. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 44. Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I. rättsfrågor. A. 46. Arméns utveckling och försvarets plancringssystem. 15. Storstadsuafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. Fö. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. Fi. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 50. Stiftelser för samverkan. U. l9.Regionalpolitikens förutsättningar. A. 51. Den gravida kv innan och fostret- tva individer. Om 20.Tullregisterlag m.m. Fi. fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. 21.Sätt värde pâ miljön - miljöavgifter på svavel och 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer klor. ME. inom energisektorn. ME. 22.Censurlagen - en modernisering av biografförord- 53. Arbetstid och välfärd. ningen. U. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 23. Parkeringsköp. Bo. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svart rörelsehindrade 25. Rapporter till linansieringsuuedningen. l. ungdomar. S. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- 55. Fungerande regioner i samspel. A. vakningen. Fi. 56. Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. JO. 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering na. U. - de tre första åren. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 58.Undantagandepensionäremas ekonomi. S. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 59.Nominering av redovisningskonsulter. C. inför 90-talet. U. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänster. U. 31. Statens mät- och provstyrelse. l. 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. 33. Refonnerad inkomstbeskattning - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. - Inkomst av kapital. Del 2. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 34. Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del 1. - Expertrapporter. Del 2. Fi.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Refonnerad företagsbeskattning

Samerätt och sameting. [41] - Motiv och lagförslag. Del l. [34] - Översyn av vapenlagstiftningen. [44] Expertrapporter. Del 2. [34] Den gravida kvinnan och fostret - tva individer. Om Reformerad mervärdeskatt m.m. fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36]

Utrikesdepartementet Det nya skatteförslaget- sammanfatuting av skatte-

UD:s presstjänst. [8] utredningamas betänkanden. [38] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40]

Försvarsdepartementet

Risker och skydd för befolkningen. [17] Utbildningsdepartementet

Det civila försvaret. Del 1. [42] Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Två nya treåriga linjer. [10] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. Censurlagen - en modernisering av biografförordningen.

[46] [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Socialdepartementet [27]

Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför och bedömning. [39] 90-talet. [29] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade tillsättning av professorstjänst. [30] ungdomar. [54] Stiftelser för samverkan. [50] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. [56] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstmñk 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storstadsuaftk 3 - Bilavgifter. [43] Den regionala problembilden. [12]

Mångfald mot enfald. Del l. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och

Finansdepartementet

rättsfrågor. [14] Beskattning av fåmansföretag. [2] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Arbetstid och välfärd.

Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. tionens sparundersökning. [l 1] Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Fungerande regioner i samspel. [55] Tullregisterlag m.m. [20] D0 och Nämnden mot etnisk diskriminering Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. de tre första aren. [57] [26] Refonnerad inkomstbeskattning

- Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] Industridepartementet

- inkomst av kapital. Del 2. [33] Statligt finansiellt stöd. [24] - inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25]

[33] Statens mät- och provstyrelse. [31] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll iEFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbildcn mot och säkerhetsskyddet kring statsminister olofPalme. [1] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvalming. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkcrhetspoliscns arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde pâ miljön - miljöavgifter pâ svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg -för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskningför framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

musa.. ansa..

1989-11-13

s? M

Betänkandet innehåller en av

kartläggning

den första isitt

redovisningsbranschen, slag.

består av omfattande sta-

Kartläggningen tistiska undersökningar av redovisningskonsulters verksamhet och företag som

anlitar sådana konsulter. Vidare redovisas

erfarenheter från ett stort antal myndig-

heter, m fl beträffande miss-

organisationer

förhållanden inom branschen.

Betänkandet innehåller också överväganden om behovet av åtgärder för att mot-

verka missförhållanden inom branschen och

för ett för redo-

riktlinjer nomineringssystem

visningskonsulter.

ä DJ z ,, d) O:) J. o w oo

ALLMÄNNA FÖRLAGET NSSI

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM,

XOQZGLCO

TEL: 08-739 96 30, FAXZ 08-739 95 48, INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (v10 BRUNKEBERGSTORG),STOCKHOLM.