Förskola för alla barn 1991 - hur blir det?

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Betänkande av för

aktionsgruppen barnomsorg

rö rö

RKO LA R

Statens

offentliga utredningar

E5134 1990:80

EE? Socialdepartementet

Förskola för alla barn

1991 hur blir det?

-

Betänkande av för

ajgtionsgruppen barnomsorg

Stockholm 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombcsörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm

ISBN 91-38-10646-9 AB, Göteborg 1990 ISSN 0375-250X

Tryck: Graphic Systems

Till

statsrådet Lindkvist

Bengt

Genom beslut den 3 mars 1990 bemyndigade regeringen statsrådet Lindkvist att tillsatta en aktionsgrupp med uppdrag att i nära samarbete med kommunerna inventera möjliga åtgärder för att snabbt bygga ut och förbättra situationen i barnomsorgen. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 16 april följande ledamöter och experter. Som ledamöter förordnades: Kommunalrådet Manfred Karlsson, s, ordförande, riksdagsledamoten Maj-Inger Klingvall, s, politiska sekreteraren Maria Arnholm, fp, ekonomen Kristina Persson. Som experter förordnades: Chefen för socialstyrelsens rättssekretariat Gunnar Fahlberg, departementssekreteraren Barbara Martin, socialdepartementet, departementssekreteraren Margareta Orrell, Socialdepartementet och departementssekreteraren Marie T Säll, utbildningsdepartementet. Sekreterare i aktiongruppen har varit Göran byråchefen Johansson, konsulten Ewa Frisk, ekonomen Lilian Lindvall, t.o.m. 30 juli, och byrådirektören Monica Norrman. Gruppen har antagit namnet Aktionsgruppen för barnomsorg. Gruppen får härmed överlämna sin rapport. Förskola för alla barn 1991 hur blir det? Reservation har avgivits av ledamoten Maria Arnholm. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm den 31 1990

augusti

Manfred Karlsson

Maj-Inger [Gingvall Maria Arnholm lfristina Persson

/Göran Johansson

Ewa Frisk

Monica Norrman

O

Innehan

Sammanfattning

BAKGRUND

l Aktionsgruppens uppdrag 1.1 Riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn 1.2 Riksdagen beslutade också om den pedagogiska verksamheten i förskolan 1.3 Förskolans uppgift 1.4 Utbyggnaden av barnomsorgen 1.5 Aktionsgruppen för barnomsorg 2 Arbetets uppläggning 2.1 Kommunbesök 2.2 Enkät om utbyggnadssituationen 2.3 Goda exempel på lokala lösningar 2.4 Insatser för att utveckla alternativa barnomsorgsformer 2.5 Möjligheter till effektivare resursutnyttjande 2.6 Personalsituationen inom barnomsorgen 2.7 Behovet av lagstiftning 2.8 Finansiering av förslag 3 Bakgrunden till situationen för barnomsorgen

AKTIONSGRUPPENS ÖVERVÄGANDEN OCH

FÖRSLAG

4.2 Hur påverkar föräldraförsäkringens uppskjutande efterfrågan på barnomsorg? 34 4.3 vid planeringen Några viktiga begrepp av barnomsorg 35

4.4 Ålder, tid för ansökan m.m. 36

4.5 Aktionsgruppens överväganden och förslag 38

6 Innehåll

Vad hindrar att utbyggnadsmålet nås? 41

Hinder inom kommunen 41 5.1.1 Kommunernas ekonomiska situation 41 5.1.2 Planeringsproeessen 41 5.1.3 Personalsituationen 43 5.1.4 Trögheter i förändrings-/förnyelseprocessen 46 5.1.5 Den partipolitiska situationen 49 5.2 Hinder utanför kommunen 49 5.3 Aktionsgruppens överväganden och förslag 49 6 Personal- och utbildningsfrågor 53 6.1 Utvecklingen under 80-talet 53 6.2 Situationen i dag 53 6.3 Personalsituationen i hela riket 54 6.4 Personalbrist 54 6.5 Rekrytering och personalutveckling 55 6.6 Aktionsgruppens överväganden och förslag 58

7 Effektivisering inom barnomsorgen 63

7.1 Begreppet effektivitet 63 7.2 Kvalitetsbegreppet 63 7.3 En störrre flexibilitet behövs för att öka effektivitet65 65 7.4 Lokal- och verksamhetsintegration 67 7.5 Organisatoriska framkomstvägar inom kommunal verksamhet 7.6 Planeringsprocessen 71 7.7 Pedagogiskt utvecklingsarbete 71 7.8 Aktionsgruppens överväganden och förslag 72

8 Barnomsorg i enskild regi

- alternativa former 75 8.1 Nuvarande möjligheter, statsbidragsregler och praxis 75 8.2 Uppdraget och direktiven på denna punkt 77 8.3 Nuvarande omfattning av barnomsorg med annan huvudman än kommun 77 8.4 statsbidrag till barnomsorg i Svenska kyrkans regi 77 8.5 Uppgifter från kommunbesöken 79 8.6 Personalkooperativ 8.7 med enskild huvudman 81

Övrig barnomsorg

8.8 Aktionsgruppens överväganden och förslag 81 9 Behovet av lagstiftning 85

9.1 Kommunbesöken 85 9.2 Diskussion av för- och nackdelar med lagstiftning 85 9.3 Aktionsgruppens överväganden och förslag 87

Reservation 89

Innehåll 7

BILAGOR

1. Aktionsgruppens direktiv 95 2. PM ang. lagstiftning om rätt till barnomsorg 101 3. Blir det en förskola för alla 1991? - från resultatet av två enkäter 111 rapport

Sammanfattning

Inledning

Riksdagen beslutade 1985 att ge alla barn rätt att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan. Utbyggnaden bör ske i en sådan takt att verksamheten är fullt utbyggd senast år 1991. För barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, familjedaghem eller alternativ t.ex. barnomsorg, föräldrakooperativ. För barn som är i familjedaghem eller tas om hand i det egna hemmet skall rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Vad gäller deltidsgrupperna framhölls i propositionen lämpligheten av att dessa öppnas även för fyra- och femåringarna som inte finns i daghem.

Bakgrunden till situationen för

barnomsorgen

Det i propositionen, 1985, beräknade utbyggnadsbehovet uppnåddes redan vid mitten av år 1989, men efterfrågan på platser har ökat med ca 70 000 under perioden. Det totala utbyggnadsbehovet för perioden 1987-1991 beräknades i propositionen till 55 000 platser i daghem/familjedaghem under förutsättning att kommunerna byggde planerat antal platser under 1985 och 1986. Det

handlar således om ca 11 000 platser per år under perioden. Ökningen av

efterfrågan kan förklaras av att antalet födda barn ökade kraftigt under senare delen av 1980-talet, förvärvsfrckvensen bland småbarnsmödrar fortsatte att stiga, kvinnornas arbetstid ökade och fler barn än beräknat invandrade till Sverige. Om vi hade haft stabila födelsetal, en oförändrad situation på arbetsmarknaden för kvinnor och oförändrade attityder i familjerna till barnomsorg och förvärvsarbete hade den kö som fanns 1980 i dag varit bortbyggd. I stället har vi fått oväntat höga födelsetal, privata dagmammor har minskat kraftigt, mormor och farmor är själva i förvärvsarbete, kvinnors förvärvsfrekvens och arbetstidens föräldrar längd har ökat. Alltfler ser barnomsorg som en rättighet och räknar med att få en plats när de behöver börja förvärvsarbeta. Vi har i dag bland de allra högsta födelsetalen i västvärlden, 2,1. Samtidigt förvärvsarbetar kvinnor i nästan samma omfattning som männen. Denna relativt unika svenska situation är en förklaring till att vi fortfarande har en otillfredsställd efterfrågan på barnomsorg i landet.

10 Sammanfattning

Blir det en förskola för alla barn 1991?

I kapitel 4 i rapporten redovisar vi resultatet av vår enkät om utbyggnaden i av andra statistikkällor och av barnomsorgen. Samtidigt gör vi en analys försöker på så sätt att ge en så nyanserad bild som möjligt av läget.

Daghem/familjedaghem

kommunenkät visar att 157, eller 55 procent, av totalt 284 Aktionsgrupens kommuner har svarat att man kommer att klara 90-100 procent av efterfrågan i slutet av 1991. 55 kommuner eller 19 procent anger att de klarar 80-89 procent, 27 kommuner eller knappt 10 procent klarar 70-79 procent och 23 kommuner eller 8 procent klarar högst 69 procent av efterfrågan. Bortfallet, kommuner som inte svarat på vår enkät, var 17 st. visar således att beslutet om en förskola för alla barn inte Resultatet kommer att vara i varje kommun till slutet av 1991. förverkligat

Målet kan uppnås

av barnomsorgen är ojämnt fördelad över landet. Många Utbyggnaden kommuner i vår enkät att de kommer att klara full (55 procent) uppger behovstäckning i daghem/familjedaghem, andra (19 procent) är mycket nära, medan en grupp inte kan ange när målet skall vara uppnått. Detta innebär att 75 procent av kommunerna själva bedömer att de klarar 80-100 procent till slutet av 1991. av efterfrågan på daghem/familjedaghem Däremot är det är få som klarar de övriga delarna i riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn, dvs. deltidsgrupp från fyra års ålder och öppen förskola från 18 månader för de barn som inte är i daghem. bedömer det Aktionsgruppen att med de åtgärder som vi föreslår kommer att finnas för kommunerna att klara en utbyggnad till full förutsättningar senast vid årsskiftet 1992/93. Vi behovstäckning i daghem/familjedaghem vad gäller möjligheterna för vissa kommuner i hyser dock viss tveksamhet Där som kommunerna har storstockholmsregionen. finns så många faktorer svårt att Lex. arbets- och bostadsmarknaden.

påverka,

Vi menar också att kommunerna behöver ytterligare ett år på sig för att Alltför klara full behovstäckning i daghem/familjedaghem. många kommuner har kommit sent med utbyggnaden men gör nu stora ansträngningar

igång

för att klara behoven. Dessutom finns det tyvärr kommuner som inte kan Aktionsgruppen har fått ange när eller om man skall klara riksdagsbeslutet. att det finns kommuner där viljan att bygga ut barnomsorgen intrycket saknas. Flera kommuner behöver tid för att ställa om sin planering efter en signal från regeringen om en lagstiftad rätt till barnomsorg.

Sammanfattning 11

Hur

påverkar föråldraförsäkringens uppskjutande efterfrågan på barnomsorg?

I en specialanalys som SCB gjort av materialet i barnomsorgsundersökningen

visas att ca 22 000 bam i åldern 3-11 månader (25 procent av alla i den åldern) efterfrågade barnomsorg. Dessutom efterfrågade 27 000 (55 procent) av barn i åldern 1-1 1/2 år barnomsorg. I verksamheten fanns det 16 0()0 barn som var mellan 1-1 1/2 år och 3 800 under 1 års ålder. Totalt 19 800 barn under 1 1/2 års ålder finns således i befintlig barnomsorg. I takt med kommer den siffran att öka. utbyggnaden Det är svårt att bedöma hur stor andel av barnens föräldrar som fr.o.m. 1992 skulle ta ut en förlängd sammanhållet föräldraledighet och på så sätt minska under barnomsorgsbehovet 1 1/2 års ålder. De två undersökningar av föräldrarnas förväntade uttag av som

föräldraförsäkringen aktionsgruppen

kunnat ta del av ger inte heller något säkert svar på frågan om efterfrågan av barnomsorg under 1 1/2 år ålder. Det är en undersökning i Stockholm och och en annan i Örebro. I dag tar 88 procent av barnens föräldrar ut i direkt

föräldraförsäkringen

samband med barnets födelse. Om föräldrarna i samma utsträckning skulle ta ut hela ledigheten i samband med barnets födelse vid en förlängd föräldraförsäkring skulle det innebära en minskad efterfrågan på barnomsorg med ca 45 000 barn under 18 månader. Ur

Stockholmsundersökningen

framgår att föräldrar önskar vara hemma med sina barn till i genomsnitt 1 1/2 års ålder. Nästan alla stannar hemma minst ett år och en grupp efterfrågar inte barnomsorg förrän efter tvåårsåldern. Knappt en tredjedel av barnen kommer att före 1 1/2 års ålder. efterfråga plats Dessa siffror överförda till riksplanet innebär en minskad efterfrågan med 20 000-25 000 platser. Båda undersökningarna visar att föräldrarna skulle välja att både förlänga sin ledighet i samband med barnets födelse och att spara en del av försäkringen för senare behov. Föräldrar som har tidigare erfarenhet av barnomsorg väljer i högre grad att spara ledighet t.ex. för att förkorta den dagliga arbetstiden, förlänga semestern eller för att vara då barnet lediga börjar skolan. innebär Aktionsgruppens bedömning att en utbyggd föräldraförsäkring till 1 1/2 års ålder minskar med

efterfrågan på barnomsorg storleksordningen

20 000-25 000 platser. Det är klart mer än ett års utbyggnad av barnomsorgen. 49 000 barn upp till 18 månaders ålder efterfrågar i dag barnomsorg. De flesta kommuner vi besökt anser inte att man kan utestänga dessa, även om riksdagsbeslutet talar om en rätt från 18 månaders ålder.

Fortsatta av

redovisningar utbyggnadsläget

De närmaste åren blir det mycket viktigt att följa kommunernas faktiska och planerade utbyggnad av barnomsorgen. Det gäller såväl omfattningen som olika former av omsorg för förskolebarn (daghem, familjedaghem, deltidsgrupp och öppen förskola samt olika blandformer och utvecklingen av

12 Sammanfattning

enskild barnomsorg). närmar blir en utveckling av När alltfler kommuner sig full behovstäckning på kommunal delområdesnivå angelägen. barnomsorgsplanearbetet

föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: Aktionsgruppen

ut med ett års förskjutning enligt de att föräldraförsäkringen byggs

ursprungliga planerna

i uppdrag att fortsätta mäta efterfrågan att ge Statistiska centralbyrån fram till och med 1995 på barnomsorg

Hindren för att nå målet full behovstäckning

att nå målet en förskola för I kapitel 5 går vi igenom de hinder som finns för senast kommer till stor del från kommunerna alla barn 1991. Uppgifterna själva i samband med våra besök.

Kommunernas ekonomiska situation

kommuner som Aktionsgruppen besökte ansåg att den ekonomiska Samtliga situationen hade försämrats och att man på ett helt annat sätt än tidigare var hårt samt effektivisera verksamheten. tvingad att prioritera är att Den ekonomiska situationen ser mycket olika ut men gemensamt kommunerna fram avindexeringen av statsbidraget, skatteutjämlyfter som det som orsakat ekonomiska ningasavgifter och bortfall av skatteunderlag man skall klara av allt större problem. Samtidigt pekar på att kommunerna inom främst barn- och äldreomsorgen. åtaganden,

till barnomsorgen

Statsbidraget

vi besökte berörde konstruk- Flera av kommunerna frågan om statsbidragets storlek. Det ñnns en relativt stor enighet om att nuvarande tion och under 80-talet. Däremot vill statsbidragssystem är det bästa som man upplevt för att klara en nödvändig utbyggnad av man återinföra ett intlationsskydd borde vara större barnomsorgen. Det fanns också synpunkter på att bidraget och att det borde vara att få statsbidrag till för småbarnsgrupper möjligt med mindre än 8 timmar. Det gällde framför allt små

daghem öppethållande

som inte har samma flexibilitet som fleravdelningsdagenavdelningsdaghem borde delas i en hem. Några kommuner framförde att statsbidraget upp driftkostnads- och en lokalkostnadsdel med anledning av att lokalkostnaderna Andra som framfördes gällde är mycket olika för olika kommuner. synpunkter som man inte tyckte var

statsbidraget till familjedaghemsverksamheten,

likvärdigt med statsbidraget till daghem. framför allt i storstads- Samtidigt fanns det oro för statsbidragsförändringar, områden eftersom man hade erfarenheten av att ha missgynnats vid tidigare

En vanlig uppfattning var att man inte ville ha förändringar av statsbidraget. förändrades med korta intervaller. tillbaka en tid då Statsbidraget anser inte att det finns skäl att nu göra förändringar i Aktionsgruppen

Sammanfattning 13

statsbidragets konstruktion, vad avser t.ex. större bidrag till yngre barn eller särskilt bidrag till lokalkostnader. Däremot är det motiverat med en uppräkning av statsbidraget med hänsyn till att kommunernas andel av finansieringen av barnomsorgen ökat under senare år. Vi vill peka på behovet av att i enskilda kommuner göra likande genomlysningar i effektiviseringssyfte som aktionsgruppen gjort för att åstadkomma ett förbättrat ekonomiskt utrymme för barnomsorgsutbyggnad. Vi anser också att det finns skal att vidta extraordinära insatser under en övergångstid till dess rikdsdagsbeslutet om en förskola för alla barn är uppnått. Det behövs lösningar som innebär insatser i regioner med särskilt svåra problem. Personalsituationen i storstadsområdena, främst Stockholms län och Göteborg bör uppmärksammas genom riktade stödinsatser. När full behovstäckning har uppnåtts, kan det finnas skäl att på nytt pröva om ett mer generellt statligt bidrag till kommunerna än det nuvarande kan införas.

av lokaler

Låneñnansieringen

Flera av de kommuner vi besökte tog upp frågan om de höga kostnaderna för nya lokaler. I storstäderna är det inte ovanligt med kostnader för nya lokaler som uppgår till mer än en tredjedel av platskostnaden. Med hänsyn till att barnomsorgen är en del av ett gott boende, ofta lokaliserat i bostadens omedelbara närhet borde möjligheten att finansiera utbyggnaden via samma lånebestämmelser som de statliga bostadslånen återinföras. Aktionsgruppen ställer sig bakom förslaget i princip. Vi har dock inte haft tid att utreda förslaget närmare. Tillsammans med extraordinära åtgärder inom statsbidraget kan bostadslånen medverka till att lösa utbyggnaden till 1992.

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: att statsbidraget till barnomsorgen höjs att vidta extraordinära insatser under en övergångstid i regioner med särskilt svåra problem för att barnomsorgsutbyggnaden skall klaras att daghem får samma Iånefinansiering som bostäder

Personalförsörjningen

I kapitel 6 beskriver vi personalsituationen i svensk barnomsorg. Att kunna rekrytera och behålla personal är avgörande för att kommunerna skall kunna uppnå målet en förskola för alla barn. I dag är det främst storstäderna och områdena omkring dessa som känner av personalförsörjningsproblem. På några håll är situationen allvarlig. Även andra kommuner gör bedömningen att det kan uppstå personalbrist vid en utbyggnad av barnsomsorgen. Vad som menas med personalbrist betyder mycket olika i olika kommuner beroende på hur rekryteringsläget tidigare sett ut. Det kan variera från att inte längre ha flera ansökningar till

14 Sammanfattning en fast förskollärartjänst till att man nu har svårigheter att få tag i korttidsvikarier.

-

Daghem fritidshem

Nästan alla kommuner som Aktionsgruppen besökt klarar i dag att rekrytera personal till daghem. Många har god tillgång till barnskötare. Den här ljusa bilden gäller inte för storstäderna och områdena runt dessa som har stora svårigheter att rekrytera all sorts personal till barnomsorg. Gemensamt för alla kommuner vi besökt är att de har svårigheter att rekrytera dagbarnvårdare och fritidspedagoger.

Familjedaghemmen

Samtliga kommuner vi har besökt har svårigheter att rekrytera dagbarnvårdare vilket också framgår av enkäter till landets kommuner. Även kommuner som förut inte haft några rekryteringsproblem har i dag svårt att finna nya dagbarnvårdare. Man är i kommunerna överens om att det gäller att genom olika satsningar behålla den grupp man har i dag. Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: att möjligheten till riktade barnskötarutbildningar mot nya målgrupper prövas att antagningen till förskollärarlinjen ökas både vad avser 100 och 50 poängsutbildningar att antalet utbildningsplatser ökas även på fritidspedagoglinjen att 50-poängutbildningarna görs mer flexibla i förhållande till kommunala behov att extrainsatser vidtas bland annat i form av profilering av utbildningen för att öka rekryteringen till förskollärarlinjen i Stockholm att ett ökat antal 10-poängkurser med olika inriktning införs för förskollärare att vidareutbildningsmöjligheterna förbättras för all barnomsorgspersonal Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis kommunerna överväga: att genomföra en stegvis personalutbildning främst i kommuner med en hög andel outbildad personal att fortsätta och fördjupa satsningen på forbildning och andra personalutvecklande åtgärder för att möta olika gruppers behov

inom

Effektivisering barnomsorgen

Vi har i det här kapitlet lyft fram några av de förbättringar som vi tror kan göras inom svensk barnomsorg genom hushållning med resurserna.

15 Sammanfattning

Barnomsorgens mål anges i riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn samt i det pedagogiska programmet. Det finns också ofta lokalt antagna mål. Aktionsgruppens intryck efter kommunbesöken är att man överlag har en mycket hög kvalitet vad gäller lokalstandard, personaltäthet m.m. och att man har organiserat barnomsorgen ganska likartat när det gäller öppettider, barngruppernas storlek och sammansättning m.m.

Större flexibilitet behövs när det och

gäller öppettider

gruppstorlek

Kommunerna borde kunna ha ett mer flexibelt öppethållande anpassat efter behoven vid enskilda daghem eller Det är inte att alla avdelningar. troligt barn behöver ett öppethållande som ofta förekommer. på 12 timmar I dag är barnomsorgen så väl utbyggd, eller håller på att bli det, att det lättare kan gå att anpassa öppettiderna efter behoven. Det kan innebära kortare öppethållande på vissa ställen och kanske längre på andra. Resurser som frigörs vid minskat öppethållande kan användas till fler barnomantingen sorgsplatser eller till dem som har behov av ett utökat öppethållande. När det gäller har det ett i gruppstorlekar påbörjats förändringsarbete kommunerna. Även här kan flexibilitet och anpassning efter olika barngruppers behov gälla. Grupper för mindre barn kan vara mindre än för större barn. Antalet barn kan variera med stabilitet. Om det finns barngruppens flera barn med behov av särskilt stöd kan gruppen behöva vara mindre. När kommunerna närmar blir sig full behovstäckning det nödvändigt att barngruppens storlek också är flexibel under året.

Lokal- och

verksamhetsintegration

Ett annat sätt att effektivisera befintlig verksamhet är verksamhets- och/eller lokalintegration mellan barnomsorgen och annan verksamhet. Dels kan det sänka lokalkostnaderna och dels kan en integration medföra kvalitetsförbättringar i verksamheten.

I dag pågår i kommunerna ett stort förändringsarbete när det gäller den

framtida skolbarnsomsorgen. Aktionsgruppen har när det gäller det förändringsarbetet samrått med skolbarnsomsorgskommittén som arbetar med att analysera skolbarnsomsorgens utveckling. Aktionsgruppen ser framtida lösningar av skolbarnsomsorgen som en del i arbetet med att uppnå effektivare utnyttjande av lokaler och inom hela personal barnomsorgen samtidigt som det ger kvalitativa förbättringar för barnen. Aktionsgruppen vill särskilt betona möjligheterna att i samband med eller av flerfamiljshus nyproduktion ombyggnad göra vinster när det gäller lokalintegration mellan de boendes gemensamhetslokal och barnomsorgslokal. Gemensamhetslokalen kan disponeras så att den kan användas till barnomsorgsverksamhet på dagarna (ofta kan ett nytillskott behövas till den gemensamma lokalytan för skapa en barnomsorgslokal). Hyresgästerna kan disponera lokalen på kvällar och helger för sina ändamål.

16 Sammanfattning

Organisatoriska framkomstvägar

Aktionsgruppen vill framhålla det positiva i att många kommuner i dag arbetar intensivt med ett förändringsarbete för att förnya styrning och ledning av verksamheten inom den kommunala barnomsorgen. är att verksam- De tankar som ligger till grund för detta förändringsarbete heten blir effektivare om de som är direkt berörda, fältpersonal och brukare, får tillgång till de resurser som finns för verksamheten och kan organisera dem efter behov.

Planeringsprocessen

Ett av hindren för att åstadkomma en snabb utbyggnad av barnomsorgen är på flera håll att planeringsprocessen inom kommunen inte fungerar tillfredställande. Aktionsgruppen vill rekommendera de kommuner som inte har en fungerande planeringsprocess att införa en s.k. genomförandegrupp. Den kan bestå från berörda av politiker och/eller ansvariga tjänstemän förvaltningar kommunstyrelse, socialförvaltning, byggnadsnämnd, fastighetskontor, och skolförvaltning. Genom en bred samverkan och en stadsbyggnadskontor tydligt uttalad politisk viljeinriktning kan planeringsprocessen kortas och byggkostnaderna hållas nere.

Behov av till kommunerna

regionalt utvecklingsstöd

Aktionsgruppens samlade intryck av kommunbesöken är en överlag mycket Men det behövs olika forum för erfarenkompetent barnomsorgsledning. hetsutbyte och dialog. Trots ofta liknande problem att lösa i grannkommunerna så hinner/orkar man inte prata med varandra. De mindre kommunerna har dessutom inte tillräckligt med tjänster för att kunna avsätta någon tjänsteman till utvecklare. Det behövs regionala krafter för att samla och sprida erfarenheter. Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis kommunerna överväga: att skapa större flexibilitet inom barnomsorgen vad gäller öppettider och gruppstorlekar att arbeta för en effektivare mellan barnomsorg och lokalintegration annan verksamhet att bevaka behovet av en kompetent barnomsorgsledning att bland styra planeringsarbetet för barnomsorgens utbyggnad effektivt annat genom en bred samverkan mellan berörda förvaltningar att införa flexibla ekonomisystem samt en delegering med resultatansvar att i samarbete med länstyrelse, kommunförbundet i länet och högskola organisera regionala utvecklingscentrum för barnomsorgen, något

17 Sammanfattning

som bör vara särskilt angeläget för kommuner med ett befolkningsunderlag som understiger 25 000 invånare

i enskild -

Barnomsorg regi alternativa former

Inledning

Icke kommunal har barnomsorg en ny och en gammal historia. Det har under den moderna framväxt alltid funnits människor som barnomsorgens velat om organisera omsorgen sina barn i kooperativ form genom bostadsrättsföreningar eller föråldrakooperativ, i föreningsform ofta med en speciellt inriktad eller som arbetsplatsdaghem, pedagogik tidigare mest i anslutning till större sjukhus. Under 60- och 70-talet awecklades många sådana daghem till följd av en kraftig kommunal expansion på området. Vid 80-talets fanns det bara början ca l procent av daghemmen och fritidshemmen i icke-kommunal regi. Sedan mitten av 80-talet kan vi dock se en kraftig ökning. I dag är andelen ca 3,5 procent, totalt ca 12 000 platser.

Utvecklingen av antalet i enskild

platser barnomsorg

Kommunföretrådarna framhåller vid våra besök att det behövs organiserat stöd till föråldrakooperativ, föreningar och pedagogiska alternativ. Det gäller såväl starten med allt vad den innebär som den fortsatta driften med personalutveckling, administration, verksamhetsutveckling, fortbildning etc. Att enbart satsa på alternativen räcker inte för att klara en förskola för alla barn. Det behövs en kommunal expansion av barnomsorgen, på flera håll en kraftig sådan. Den stora tillväxten av förädrakooperativ har skett på grund av brist på kommunala I vissa kommuner platser. ar det enda möjligheten som ñnns att ordna sin barnomsorg. Att planera, starta och genomföra en verksamhet vid ett föräldrakooperativ år en arbetsinsats av ansenligt mått. Det visar sig att det är föräldrar med stor kapacitet och intresse parat med brist på bamomsorg som orkar med detta. Politiker och tjänstemän vi mötte under våra kommunbesök gjorde samtliga den bedömningen att föraldrakooperativ med arbetsplikt inte kan vara ett alternativ för t.ex. ensamboende föräldrar. Om det införs en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen har vi gjort bedömningen att det främst är föräldrakooperativen som inte kommer att ha samma tillvåxttakt som i dag. Framför allt inte i kommuner där valet föräldrakooperativ eller kommunal plats i realiteten inte ñnns. Om man har en ratt kräver man den sannolikt av kommunen till en mindre arbetsinsats. Däremot kommer en att knappast lagstiftning påverka de daghem/fritidshem som har en nåra till en ideell Dessa anknytning organisation. föreningar har en vana att klara verksamhet ekonomi, och personalpolitik. Det är svårare att förutse utvecklingen av bostadskooperativa lösningar vid en lagstiftad rätt till barnomsorg. Utvecklingen kommer till stor del vara beroende av vilket stöd kooperativen får och hur arbetsplikten kommer att utformas.

18 Sammanfattning

slutsats av sitt arbete med s.k. alternativ barnomsorg är att Aktionsgruppens skall växa fordras aktivitet och en om den i omfattning kraftig positiv från kommunerna. Dessutom finns behov av en stödfunktion som inställning kan erbjuda hjälp med administration och utveckling.

till alternativ

Statsbidrag

föreslår vad gäller statsbidragsreglerna till Aktionsgruppen inga förändringar

alternativ Den kommande propositionen om personalkooperativ

barnomsorg. dock möjligheterna att bedriva alternativ barnomsorg. vidgar Inom de ramar Vi som finns i dag finns fortfarande utvecklingsmöjligheter. med HSB, som utvecklat en modell har sett prov på detta bl.a. i kontakten i sina föreningar. i för att stödja föräldrakooperativ barnomsorg Riksbyggen Malmö arbetar tillsammans med kommunen på en likartad lösning även om den blir mer renodlad i den föräldrakooperativa formen. Aktionsgruppen har diskuterat frågan om att ge statsbidrag för barnomsorg som drivs direkt av allmännyttiga bostadsföretag, men har inte haft möjlighet att utreda att bedriva dagfrågan. När det gäller Svenska kyrkans möjligheter och fritidshem har aktionsgruppen gjort en första analys av förutsättningarna, och lämnar förslag då den behöver utredas ytterligare. frågan utan ett färdigt Om blir det viktigt för komen lag införs om barns rätt till barnomsorg, munerna att bevaka de alternativa intressen och se till att daghemmens sin verksamhet. Det behövs förutsättningarna är goda för dem att fortsätta och stöd för att de skall fortsätta att öka. en positiv inställning Kravet skall finnas upptaget i kommunens barnompå att all verksamhet för att kunna erhålla bör kvarstå. Däremot anser vi att sorgsplan statsbidrag den tillståndsprövning som länsstyrelsen gör bör överflyttas till kommunerna. Länsstyrelsen bör även fortsättningsvis behålla rollen som tillsynsmyndighet på regional nivå. I det sammanhanget bör det ske en förstärkning av länsstyrel-

sernas barnomsorgskompetens.

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga:

att utreda för Svenska att bedriva dag- och förutsättningarna kyrkan fritidshemsverksamhet

att tillståndsprövning överflyttas till kommunerna länsstyrelsemas

föreslår sammanfattningsvis kommunerna överväga: Aktionsgruppen

att utveckla det ekonomiska stödet till de alternativa barnomsorgsformerna

att stimulera framväxten av alternativ barnomsorg

Behovet av lagstiftning

Diskussion av för- och nackdelar med lagstiftning

Gruppen har analyserat för- och nackdelar med en lagstiftning som garanterar alla barn rätt till barnomsorg. Det är viktigt att inte stanna vid att diskutera

Sammanfattning 19

relationen mellan kommuner och stat. För den enskilde medborgaren som efterfrågar barnomsorg är det tämligen ointressant vem det beror på att ett riksdagsbeslut från 1985 i många kommuner inte kommer att vara verklighet 1991. Den allmänna torde uppfattningen vara den att regeringen och riksdagen genom propositionen och riksdagsbeslutet utlovat full behovstäckning till år 1991. Utan en lagstiftning i frågan kan man få det intrycket att statsmakterna nu går ifrån det löftet. I propositionen 1984/85:209 läggs principen fast om alla barns rätt till barnomsorg. Det är knappast möjligt att tala om en rätt om inte detta kommer till uttryck i en lag. En icke lagfäst rätt kan knappast ses som något annat än en

målsättning, låt vara att denna kan vara mer eller mindre tydlig.

En annan fråga är hur rätten till barnomsorg i så fall bör vara utformad. I bilagd promemoria (bilaga 2) finns ett förslag till lagtext.

Aktionsgruppens överväganden och förslag

Diskussionen om för- och nackdelar med en lagstiftning förs utförligt i kapitel 9. En fråga som i sammanhanget måste lyftas fram är barnens rätt till en god omsorg. I dag har vi en erkänt god och efterfrågad verksamhet inom den svenska barnomsorgen. Vi föreslår i vår rapport effektiviseringer som syftar till bättre hushållande med bibehållande av en god kvalitet. Samtidigt är det avgörande för barnomsorgens fortsatta utveckling att det inte råder någon som helst tvekan om regeringens och riksdagens uppfattning i fråga om rätten till en förskola för alla barn. Kommunerna har fört fram fakta vid våra besök. Statsvälunderbyggda bidragen har urholkats på grund av att de inte räknats upp med inflationen.

Kommunalskattestoppet har hindrat vissa kommuner från att finansiera en

fullt utbyggd barnomsorg. Föräldraförsäkringens uppskjutande har ökat efterfrågan med minst 20 000 barn för hela riket. Aktionsgruppen gör den bedömningen att en lagfäst rätt närmast är en konsekvens av de överväganden som skedde i propositionen 1984/85:209 och som riksdagen ställt sig bakom. Frågan blir snarare när rätten skall införas, under vilka kommunala vilkor och i vilken omfattning. Vi har tidigare angett skälen för att ikraftträdandet den lagstiftade rätten till

daghem/familjedaghem bör skjutas fram ett år i tiden till utgången av år

1992. Ur våra direktiv för arbetet att vi i första framgår hand bör pröva olika konkreta åtgärder för att påskynda utbyggnaden av framför allt heldagsomsorgen. Det också angeläget att den allmänna förskolan, som sedan 1976 är en rätt för alla och under

lagstiftad 6-åringar vissa omständigheter 5-åringar och

barn med behov av särskilt stöd, vidgas neråt i åldrarna till 5- och 4-åringar. Den rätten är helt oberoende av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. föreslår Aktionsgruppen att det införs en lagstiftad rätt till plats i daghem/eller familjedaghem för alla barn från 18 månaders ålder till skolåldern med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Barn i behov av särskilt stöd skall även fortsättningsvis med förtur anvisas i förskola. plats Denna lagstiftade rätt föreslås träda i kraft senast den 1 januari 1993.

20 Sammanfattning

föreslår också att den allmänna förskolan utvidgas till att Aktionsgruppen från och med höstterminen 1993 och för 4-åringar från och gälla för S-âringar med höstterminen 1994. Den senare tidpunkten gäller också för införandet för barn under 4 års ålder som inte finns i av en öppen förskoleverksamhet daghem. bör lösas genom en ändring i socialtjänstlagen. I övrigt

Lagstiftningsfrågan

vill vi hänvisa till bilaga 2, där en skiss på ett lagförslag presenteras.

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: för barn i åldern 18 att en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen månader till skolåldern från och med den 1 januari 1993 genomförs att den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även S-åringar från hösttenninen 1993 förskolan till att omfatta även 4-åringar från att den allmänna utvidgas höstterminen 1994 att kommunema får en lagstiftad skyldighet att tillhandahålla öppen förskola för barn under fyra års ålder som inte vistas i deltidsgrupp eller daghem från höstterminen 1994.

1 Aktionsgruppens uppdrag

1.1 om en förskola för alla barn

Riksdagsbeslutet

Riksdagen beslutade 1985 att ge alla barn rätt att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan. Utbyggnaden bör ske i en sådan takt att verksamheten är fullt utbyggd senast år 1991. För barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, familjedaghem eller alternativ barnomsorg, t.ex. föräldrakooperativ. För barn som är i familjedaghem eller tas om hand i det egna hemmet skall rätten gälla deltagande i Öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Vad gäller deltidsgrupperna framhölls i propositionen lämpligheten av att dessa öppnas även för fyra- och femåringarna som inte finns i daghem.

1.2 beslutade också om den

Riksdagen pedagogiska verksamheten i förskolan

Riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn innehöll också ställningstaganden till vissa grundläggande pedagogiska principer för svensk förskola. Alla barns rätt till och alla barns behov av en förskolepedagogisk verksamhet stod i centrum i den regeringspropcasition som låg till grund för beslutet.

1.3 Förskolans

uppgift

I det pedagogiska program som socialstyrelsen utarbetade till följd av riksdagsbeslutet beskrivs förskolans uppgift i samhället. Förskolan har gradvis fått en växande betydelse för barn och samhälle. Det handlar om barnens behov av att utvecklas, att lära och förstå sin omvärld. Det handlar också om ett samhälleligt behov av att utveckla och föra vidare sin kultur och sina grundläggande värderingar till nästa generation. För några generationer sedan växte barnen in i samhället mer naturligt än våra barn gör i dag. Många ñck tidigt ta ett ansvar för sig själva, sin familj och dess försörjning. Vägen från barn till vuxen var tydlig och i stort sett utstakad. Samhällets funktioner, normer, maktförhållanden och möjligheter var på många sätt mer entydiga och lätta att överblicka än i dag. Samtidigt var begränsningarna för vad man kunde göra och bli i samhället mycket stora. Det samhälle barnen växer upp i i dag är annorlunda. Familjeliv, yrkesliv och övrigt samhällsliv är åtskilda. De flesta barn får sällan direkta och

22 Alaionsgruppem uppdrag

konkreta upplevelser av hur samhällets olika delar hör ihop. De får i gengäld mycket information genom olika medier som ger dem en mängd intryck att sortera och försöka foga in i ett sammanhang. Barnen måste få bästa möjliga förutsättningar att växa upp i detta mångskiftande och komplicerade samhälle. De behöver hjälp att få överblick, förstå och foga ihop en bild av tillvaron. De behöver känna att det även i en föränderlig tid finns djup förankring i ett kulturarv som de är delaktiga av. De behöver utveckla sin skaparkraft och förmåga att klara sin egen vardagstillvaro. De behöver möjligheter att i lugn och ro bearbeta och smälta alla intryck och få svar på sina frågor. De behöver känna gemenskap, kontinuitet och sammanhang i en grupptillhörighet. Barn behöver stöd för utvecklingen av sin förmåga att iaktta, fundera, diskutera, tänka kritiskt och bilda en egen ståndpunkt. De behöver hjälp att förstå innebörden i vårt samhälles grundvärderingar och att alla har ett ansvar för att forma och förändra samhället till det bättre. Förskolan har till uppgift att tillsammans med föräldrarna införliva barnen i samhället och därigenom bidra till samhällets fortbestånd och utveckling. Detta betonas i och med riksdagens beslut om en förskola för alla barn. Det kräver en målinriktad pedagogisk verksamhet av god kvalitet som stödjer barnens hela utveckling, ger omsorg och gemenskap, kunskaper och erfarenheter. Eftersom de flesta av dagens småbarnsföräldrar yrkesarbetar eller studerar finns ett behov av trygg omsorg för barnen. Förskolan skall förena uppgifterna att ge ett gott pedagogiskt stöd för barnens utveckling och en god omsorg och tillsyn.

1.4 av

Utbyggnaden barnomsorgen

Det i propositionen, 1985, beräknade utbyggnadsbehovet uppnåddes redan vid mitten av år 1989, men efterfrågan på platser har ökat med ca 70 000 under perioden. Det totala utbyggnadsbehovet för perioden 1985-1991 i daghem/-

familjedaghem rörde sig om ca 11 000 platser per år. Ökningen av efterfrå-

gan kan förklaras av att antalet födda barn ökade kraftigt under senare delen av 1980-talet, förvärvsfrekvensen bland småbarnsmödrar fortsatte att stiga, kvinnornas arbetstid ökade och fler barn än beräknat invandrade till Sverige.

1.5 för

Aktionsgruppen barnomsorg

Regeringen tillsatte i april 1990 Aktionsgruppen för barnomsorg. Direktiven (Dir. 1990:13, bilaga 1) innebar bl.a. att gruppen snabbt skulle agera för att åstadkomma en förbättring av utbyggnadssituationen inom barnomsorgen. Gruppen förväntades lämna en rapport till regeringen senast den 1 september 1990. Uppdraget innebär i sammanfattning att: - Snabbt analysera kommunernas möjligheter att klara utbyggnaden.

Alcriomgruppens uppdrag 23

- Pröva olika åtgärder för att nå målet en förskola av god kvalitet för barn över ett och ett halvt års ålder. Det gäller att pröva konkreta åtgärder för att påskynda utbyggnaden av framför allt heldagsomsorgen i de kommuner som för närvarande har uppenbara svårigheter med utbyggnadstakten. Detta arbete skall ske i nära

samarbete med berörda kommuner. Åtgärderna kan vara av administrativ,

teknisk eller organisatorisk natur. Insatser för att utveckla de alternativa bamomsorgsformerna bör prövas av gruppen. Olika möjligheter till ett effektivare resursutnyttjande bör prövas. Gruppen skall också förmedla goda exempel på lokala lösningar. Gruppen bör arbeta med olika åtgärder för att förbättra personalsituationen inom barnomsorgen. - Bedöma hur och vid vilken tidpunkt rätten till barnomsorg för alla barn fr.o.m. ett och ett halvt års ålder till skolstarten kan förverkligas, och därvid särskilt överväga möjligheten att införa en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen.

2 Arbetets

uppläggning

Med hänsyn till den extremt korta tid aktionsgruppen hade till sitt förfogande fordrades en hård prioritering av arbetsinsatserna. Det stod tidigt klart att merparten av tiden skulle användas till kommunbesök. Dessutom fanns det ett behov att mer samlat bedöma utbyggnadssituationen i landet. En tredje del var att ta ställning till behovet av lagstiftning.

2.1 Kommunbesök

Gruppen valde att besöka ett antal kommuner som i olika undersökningar uppgivit att de har svårigheter att klara utbyggnadsmålet. Med hjälp av SCB:s

barnomsorgsundersökning, socialstyrelsens sammanställning av kommunernas

barnomsorgsplaner, enkäter som redovisats i massmedia och sekretariatets kunskap om utbyggnadssituationen valdes ca 30 kommuner ut. Det finns inte underlag för att hävda att de utvalda var de kommuner som låg sämst till i landet. Det finns säkert andra som har lika stora problem med utbyggnaden. Däremot bekräftade alla utvalda kommuner att man har eller har haft problem med att klara riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn till slutet av 1991. Dessutom har vi ägnat intresse åt situationen i storstäderna. När det gäller Stockholm koncentrerade vi insatserna till att spegla kommunens ansträngningar med att klara personalförsörjningen. Göteborg och Malmö ägnades samma genomgång som övriga kommuner. Skälet för denna särskilda insats i storstäderna är att det där skulle kunna röra sig om förhållandevis många platser om man inte klarar utbyggnaden. Med något undantag ägnades en hel arbetsdag åt varje kommun. Besöken lades upp så att vi träffade kommunstyrelsens ordförande, socialnämndens ordförande, socialchef, ekonomichef och tjänstemän från barnomsorgen. Några kommuner valde att låta sig representeras av hela arbetsutskottet i kommunstyrelse och socialnämnd. Vi hade ett i förväg upprättat och utsänt frågeformulär som grund för samtalen handlade

(se bilaga 7). Frågorna om näringsgeografisk struktur,

kommunekonomi, barnomsorgens utbyggnadsläge, planeringsprocessen och personalsituationen. Besöken har inneburit en ingående diskussion om kommunens barnomsorgssituation. Aktionsgruppen har fått förslag på förbättringar av statens politik och förslag om goda kommunala lösningar. Samtidigt har vi kunnat dela med oss av exempel från andra kommuner och givit vår syn på barnomsorgsutbyggnaden. Ytterligare en grupp kommuner som hade varit av intresse att studera är

26 Arbetets uppläggning

sådana som redan idag klarat stora delar av utbyggnadsmålet. Vi planerade

Vid en hearing som tyvärr fick skjutas på framtiden på grund av tidsbrist. kontakter med socialstyrelsen har vi erfarit att den gärna fullföljer vår idé. En förslag och exempel för att underlätta hearing skulle kunna ge ytterligare utbyggnaden.

2.2 Enkät om utbyggnadssituationen

Med tanke på att urvalet av kommuner för våra besök inte är representativt för landet har det funnits behov av att göra en mer heltäckande inventering av läget. SCB i uppdrag att göra en enkätundersökning till Gruppen gav därför landets kommuner om hur man i juni 1990 bedömer att man samtliga kommer om en förskola för alla barn senast 1991. att klara riksdagsbeslutet Frågeformuläret redovisas i bilaga 5 till rapporten. Denna enkätundersökning har tillsammans med en analys av kommunernas SCB:s årliga barnomsorgsundersökning och socialstybarnomsorgsplaner, relsens senaste enkät till kommunerna legat till grund för gruppens analys av utbyggnadsläget i landet. Resultatet redovisas i kapitel 4 i rapporten. Siv Thorsell har som expert biträtt gruppen med en Avdelningsdirektören inklusive vår egen. Hennes rapport redovisas analys av tre undersökningar som bilaga 3.

Goda lokala

2.3 exempel på lösningar

insatser har koncentrerats till att söka efter och förmedla Aktionsgruppens lösningar som innebär en effektivisering av resursutnyttjandet på barnomsorgsområdet. Vi har skrivit till samtliga kommuner och efterfrågat exempel Besökskommunerna har också förmedlat goda exempel. på goda lösningar. Vi tvingas konstatera att den tid vi haft till vårt förfogande inte räckt till för som att spegla, förmedla och analysera allt det intressanta utvecklingsarbete

pågår runt om i landets kommuner.

2.4 Insatser för att utveckla alternativa

barnomsorgsformer

Vi har undersökt villkoren för alternativa barnomsorgsformer som finns i dag och stöd från kommuner och stat. har vad avser rådgivning Gruppen diskuterat till alternativen. En särskild fråga i sammanhanget har statsbidragen har under varit statsbidrag till daghem drivna av Svenska kyrkan. Gruppen för Kooperativa HSB:s arbetet sammanträffat med representanter institutet, riksförbund, Svenska kyrkan, Pysslingen Förskolor AB och daghemmet Lyckan i Malmö.

Arbetets uppläggning 27

resursutnyttjande

2.5 till effektivare

Möjligheter

Genom kommunbesöken och inbjudan att sända in goda exempel till sekretariatet har vi fångat upp förslag på effektiviseringar vad gäller resursutnytt- Vi har också själva analyserat situationen och ger exempel på vad jandet. som kan göras för att nå ett bättre resursutnyttjande.

2.6 Personalsituationen inom

barnomsorgen

Möjligheten att rekrytera och behålla personal är en ödesfråga för svensk barnomsorg. Idag är det främst storstadsområden som känner av personalförsörjningsproblemen. Många kommuner gör bedömningen att även andra delar av landet snart kommer att få uppleva liknande problem. Aktionsgruppen har samlat och analyserat material från olika källor. Vi har undersökt situationen i besökskommunerna.

Statens insatser för att stödja barnomsorgsutbyggnaden sker främst genom

att tillhandahålla utbildning och statsbidrag. När det gäller utbildningen lägger vi förslag som främst avser lösa situationen på kort sikt.

2.7 Behovet av

lagstiftning

En uppgift för gruppen har varit att bedöma hur och vid vilken tidpunkt rätten till barnomsorg för alla barn fr.o.m. ett och ett halvt års ålder till skolstarten kan förverkligas. Vi har särskilt övervägt möjligheten att införa en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen. Under arbetet med kommunbesöken har vi inventerat för och argumenten emot en lagstiftning. Experten Gunnar Fahlberg har haft gruppens uppdrag att skissa på möjliga lösningar av lagstiftningsfrågan. En sådan skiss presenteras i bilaga 2 till rapporten.

2.8 Finansiering

av

förslag

Med hänsyn till den knappa tid som stått till aktionsgruppens förfogande har

vi inte haft möjlighet att föreslå finansieringar till de förslag som läggs fram.

Aktionsgruppen anser dock att förslagen bör inom rymmas befintliga resursramar.

28 Arbetets uppläggning

F

7 DAGHEM OCH FAMlLJEDAGHEM

1980 -1994

- olika kä||or

enligt

- Mülbam

?soooomalbam

T - BO-unders. Famdagh. 5%) Boqlnden_ Dähem / __ Bo-“Merx - Suurna .. e- I

250000*

0198019e219s4'1áas'1ása'199o'1992'1994'199e'

1981 1933 1987 1991 1993 19952000

1985 L989

L

3 till situationen för

Bakgrunden barnomsorgen

Inledning

Detta avsnitt ger en kort till den nuvarande svenska barnomförklaring sorgssituationen. Vi koncentrerar oss främst på utvecklingen under 1980-talet.

Barnomsorgens omfattning 1980 och 1990

År 1980 fanns det totalt 714 000 barn i åldern 3 mån. - 6 år. (Det är i dessa

åldrar som SCB:s barnomsorgsundersökning mäter efterfrågan) Av dessa hade 210 800 plats i daghem eller familjedaghem. 137 000 ytterligare efterfrågade plats. Då var således den totala efterfrågan 347 800 platser eller 48,5 procent av barnen. 1990 fanns det totalt 700 200 barn i motsvarande grupp av vilka 348 000 hade plats i daghem eller familjedaghem. Det utgör 49,5 procent. 67 300 ytterligare barn efterfrågade barnomsorg (kommunal eller alternativ). Den totala efterfrågan var 416 100 platser eller 59 procent.

Diagram l

30 till situationen Bakgrunden för barnomsorgen

Andelen barn som efterfrågar daghem/familjedaghem har således ökat med 10 procentenheter på dessa tio år. Det tillkom 138 000 nya platser drygt under samma tid, vilket år något fler ån den otillfredsställda efterfrågan 1980.

Förändringar i förvärvsmönster, efterfrågan etc.

Antalet barn som fick privat betald tillsyn eller tillsyn på annat sätt minskade under med 100 000. 1990 var det totalt 41 600 barn som perioden drygt hade sådan tillsyn. Här ser vi en annan mycket tydlig effekt av förändringarna på arbetsmarknaden. I dag förvårvsarbetar nästan alla kvinnor. Det gäller även mormor och farmor etc., vilket gjort det betydligt svårare att klara barnomsorgen på ett informellt sätt 1990 än 1980. Om vi ser på antalet barn som enbart får omsorg i hemmet minskade dessa med ca 69 000 under perioden. I dag är det 270 000 barn som är hemma med någon av sina föräldrar. 137 000 dvs. drygt hälften av dessa är lediga med föräldrapenning. Når det gäller 1980 saknas uppgift på hur många som var lediga med föräldrapenning i SCB materialet.

FÖRVÄRVSMÖNSTER OCH BARNOMSORG

1980 och 1990

- barnens tillsyn och mödrarnas syssel-

sättning

..199o 1930 Antalbam lhenmetlnltttförs Morarbmerän ldaghenvfantdgh Privatbetaldtills. Morarb heltld k J

till situationen Bakgrunden för barnomsorgen 31

Antalet barn med mödrar som arbetar mer än 26 timmar per vecka har ökat med 216 700 till 469 000 år 1990. Barn med heltidsarbetande mor har ökat med 103 200 till 245 600 st. Efterfrågan påverkas av möjligheterna att få tillgång till en plats i barnomsorgen, dvs. i takt med att kommunerna bygger ut sin barnomsorg. Efterfrågan påverkas också av avgifternas storlek, regler om vistelsetid, öppethållande och sannolikt också av föreställningar om och olika attityder till barnomsorgen. Dessutom påverkar möjligheterna att ordna barnomsorgen på egen hand efterfrågan på kommunal barnomsorg.

1983 med

Befolkningsprognos jämfört faktiskt födda

barn åren 1983-1990

I den prognos som fanns vid utarbetandet av propositionen om en förskola för alla barn beräknades antalet födda barn åren 1983-1990 till 757 000. Om trenden t.o.m. juni för 1990 håller kommer det faktiska antalet födda under perioden att bli ca 846 0()0 eller ca 89 000 fler än beräknat. Den minsta födelsekullen under 1900-talet kom år 1983 då det föddes 92 000 barn. Ca 65 procent eller 60 0()0 av dessa har haft daghems- eller familjedaghemsplats men skolan under 1990 börjar och flyttas då till skolbarnsomsorgen. Under 1990 beräknas det födas 126 000 barn. 65 procent av denna kull är ca 82 000 eller 22 000 fler än de som går över till skolan. Denna effekt med mindre kullar som slutar än börjar i barnomsorgen kommer att bestå till dess födelsetalen planar ut eller går ner.

Slutsatser

Om vi hade haft stabila födelsetal, en oförändrad situation på arbetsmarknaden för kvinnor och oförändrade attityder i familjerna till barnomsorg och förvärvsarbete hade den kö som fanns 1980 i dag varit bortbyggd. I stället har vi fått oväntat höga födelsetal, privata dagmammor har minskat kraftigt, mormor och farmor är själva i förvärvsarbete, kvinnors förvärvsfrekvens och arbetstidens längd har ökat. och obekväma oregelbundna arbetstider har också ökat. Drygt 550 000 kvinnor arbetade oregelbundet 1988. Alltfler föräldrar ser barnomsorg som en rättighet och räknar med att få en plats när de behöver börja förvärvsarbeta. Vi har i dag bland de allra högsta födelsetalen i västvärlden, 2,1. Samtidigt förvärvsarbetar kvinnor i nästan samma omfattning som männen. Denna relativt unika svenska situation är en förklaring till att vi fortfarande har en otillfredsställd efterfrågan i landet. Vi kommer på barnomsorg senare i vår rapport att redovisa kommunernas skiftande förmåga att klara efterfrågan.

4 Utbyggnadsläget

kommer målet en förskola för alla barn att

uppnås

1991?

4.1 Ett försök till svar

Daghem/familjedaghem

Aktionsgrupens kommunenkát visar att 157, eller 55 procent, av totalt 284 kommuner har svarat att man kommer att klara 90-100 procent av efterfrå-

gan i slutet av 1991. 55 kommuner eller 19 procent anger att de klarar 80-89

procent, 27 kommuner eller knappt 10 procent klarar 70-79 procent och 23 kommuner eller 8 procent klarar högst 69 procent av efterfrågan. Bortfallet, kommuner som inte svarat på vår enkät, var 17 st. Resultatet visar således att beslutet om en förskola för alla barn inte kommer att vara förverkligat i varje kommun till slutet av 1991.

DAGHEM OCH FAMlLdEDAGHEM

-antal kommuner som klarar

riksdagsbeslutet om en förskola för alla

barn 1991 Armlkormtuner 100

1007. 90-997f

34 Utbygrøzadsläget

Det totala antalet platser i Sverige skulle kunna räcka för att täcka efterfråfrån barn i åldern 18 månader till skolåldern, men de är ojämnt gan Det är ointressant för ett barn i Stockholm att det fördelade geografiskt. kunna eller Jokkmokk. som klarar skulle få en plats i Malmö (kommuner innebär bland annat att flera behovet 1991) Denna ojämna utbyggnad kommuner kan erbjuda betydligt yngre barn än 18 månader plats i barnom-

sorgen. kommuners svar på aktionsgruppens enkät. I bilaga 4 redovisas samtliga

Förskola från 4 års ålder oberoende av föräldrarnas

sysselsättning

har svarat att man kommer att uppnå målet del- Endast 11 kommuner och öppen förskola för resten. 43 kommuner tidsgrupp för alla 4-6-åringar

kommer att uppnå en deltidsförskola för alla 5-åringar och öppen förskola för

resten.

om utbyggnaden Förutsägelser

380 000 och 400 000 barn skulle kunna få plats i daghem och Mellan att familjedaghem år 1991. Detta år kommer det enligt befolkningsprognosen 645 000 barn i åldern 1-6 14 0()0 fler barn än finnas över år, dvs. nära föregående år. Det innebär att 59-62 procent av alla barn i den åldern skulle kunna år 1991. Räknar man med ha en plats i daghem eller familjedaghem ålder och bam med att tillgodose en del av efterfrågan från barn under 1 års behov av särskilt stöd skulle 57-60 procent klaras. från Det behöver tillkomma 63 000 platser i daghem och familjedaghem årsskiftet 1989/90 till årsskiftet 1991/92 om efterfrågan från barn 1 1/2-6 år har antagits att 65 procent av barnen skall kunna tillgodoses. I beräkningen 1 1/2-6 år efterfrågar plats (384 000 barn) och att man klarar att erbjuda barnomsorg för 15 procent av barnen i åldern 3-17 månader (19 000 barn). att vi räknat med en fortsatt av andelen som

Vi vill peka på ökning

Efterfrågan beräknas 1991 ha ökat till 65

efterfrågar daghem/familjedaghem.

av barnen i åldern från 18 månader och till skolåldern. En procentanprocent av efterfrågan innebär ca 6 000 platser. dels förändring Om full behovstäckning skulle uppnås först vid årsskiftet 1992/93 behövs det 12 000 platser. Det inkluderar en fram till dess en utbyggnad med ytterligare även det sista året. Totalt behövs således en

efterfrågeökning på 1 procent

fram till årsskiftet 92/93. Det är en årlig utbyggnad med ca 75 000 platser utbyggnad med 25 000 platser förutsatt att inga åtgärder vidtas för att minska efterfrågan eller öka effektiviteten i verksamheten.

4.2 Hur påverkar föräldraförsäkringens uppskjutande efterfrågan på barnomsorg?

I en specialanalys som SCB gjort av materialet i barnomsorgsundersökningen i åldern 3-11 månader av alla i den visas att ca 22 000 barn (25 procent

Utbyggnadsldget 35

åldern) efterfrågade barnomsorg. Dessutom efterfrågade 27 000 (55 procent)

av barn i åldern 1-1 1/2 år barnomsorg. I verksamheten fanns det 16 000 barn som var mellan 1-1 1/2 år och 3 800 under 1 års ålder. Totalt 19 800 barn under 1 1/2 års ålder finns således i befintlig barnomsorg. I takt med utbyggnaden kommer den siffran att öka. Det är svårt att bedöma hur stor andel av barnens föräldrar som fr.o.m. 1992 skulle ta ut en förlängd sammanhållet föräldraledighet och på så sätt minska under bamomsorgsbehovet 1 1/2 års ålder. De två undersökningar av föräldrarnas förväntade uttag av föräldraförsäkringen som aktionsgruppen kunnat ta del av ger inte heller något säkert svar på frågan om efterfrågan av barnomsorg under 1 1/2 år ålder. Det är en undersökning i Stockholm och och en annan i Örebro. I dag tar 88 procent av barnens föräldrar ut föräldraförsäkringen i direkt samband med barnets födelse. Om föräldrarna i samma skulle utsträckning ta ut hela ledigheten i samband med barnets födelse vid en förlängd föräldraförsäkring skulle det innebära en minskad efterfrågan på barnomsorg med ca 45 0()0 barn under 18 månader. Ur Stockholmsundersökningen framgår att föräldrar önskar vara hemma med sina barn till i genomsnitt l 1/2 års ålder. Nästan alla stannar hemma minst ett år och en grupp efterfrågar inte barnomsorg förrän efter tvåårsåldern. Knappt en tredjedel av barnen kommer att efterfråga före 1 1/2 års ålder. Dessa siffror plats överförda till riksplanet innebär en minskad med 20 000-25 000 efterfrågan platser. Båda undersökningarna visar att föräldrarna skulle välja att både förlänga sin ledighet i samband med barnets födelse och att spara en del av försäkringen för senare behov. Föräldrar som har tidigare erfarenhet av barnomsorg väljer i högre grad att spara ledighet t.ex. för att förkorta den dagliga arbetstiden, förlänga semestern eller för att vara lediga då barnet börjar skolan. Aktionsgruppens bedömning innebär att en utbyggd föräldraförsäkring till 1 1/2 års ålder minskar efterfrågan med på barnomsorg storleksordningen 20 000-25 000 platser. Det är klart mer än ett års utbyggnad av barnomsorgen.

4.3 Några viktiga begrepp vid planeringen av barnomsorg

Kommunerna planerar utbyggnaden av barnomsorgen med olika mycket faktorer som underlag. Det är framförallt begreppen behov och efterfrågan som betyder olika saker. Våra kommunbesök bekräftar den erfarenheten.

Behov

I barnomsorgsplanerna beskriver kommunerna vad man skulle kunna kalla behovsramen eller det sk. teoretiska behovet. Det innebär att kommunerna beräknar det totala antalet barn med föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar minst dvs. 16 timmar halvtid, eller mer per vecka. Till den gruppen

36 Utbyggnadslâget

kommer barn i behov av särskilt stöd. Detta är ett grovt planeringsinstrument. att alla barn som har förvärvsarbetande föräldrar behöver Det är inte saken av hur många av de en plats. Därför gör man också en rimlighetsbedömning barn vars föräldrar förvärvsarbetar som man antar har behov av plats.

Efterfrågan I bamomsorgsundersökningarna, som SCB sedan 1986 gör årligen på uppdrag får föräldrarna uttrycka vilken barntillsyn de skulle vilja regeringens ha under resten av första halvåret. Både de som redan har en barnomoch övriga småbarnsföräldrar får frågan. Det är alltså sorgsplats för sina bam för den närmaste tiden. Behovet kan ett mått på efterfrågan av barnomsorg se annorlunda ut på sikt. visar att andelen föräldrar som önskar plats Barnomsorgsundersökningarna har varit konstant de senaste åren men antalet i daghem eller familjedaghem Andelen som efterfrågar har ökat på grund av det ökade barnafodandet. att öka i flera av de kommuner som traditionellt haft barnomsorg fortsätter i Stockholms län har dock kunnat iaktta en låg efterfrågan. Några kommuner Trenderna kommer säkert en vikande efterfrågan. vad gäller efterfrågan stora variationer mellan kommunerna de närmaste åren. innebära Gemensamt gäller att det främst är daghemsplatser som efterfrågas, i

synnerhet nyefterfrågan.

Full behovstäckning funderar över innebörden i “full behovstäckning”. Från Många kommuner man ha ett vilken ålder skall det gälla? Från vilken tid efter anmälan? Måste behovet av barnomsorg till

visst överskott på platser för att kunna tillgodose

alla som behöver? svar om full innebär en Aktionsgruppens på frågan behovstäckning till 1985 års riksdagsbeslut om en förskola för alla barn. Det ger hänvisning barnomsorgsverksamhet från ett och ett alla barn rätt att delta i kommunal förvärvsarbehalvt års ålder till dess de börjar skolan. För barn vars föräldrar tar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, familjedaghem Lex föräldrakooperativ. För barn som är i eller alternativ barnomsorg, skall rätten gälla familjedaghem eller tas om hand i det egna hemmet deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Vad gäller deltidsgrupi propositionen lämpligheten av att dessa öppnas även för perna framhölls fyra- och femåringarna som inte finns i daghem.

Ålder, tid för ansökan

4.4 m.m.

Barnets ålder

Det totala antalet bam med behov beror på hur man definierar målgruppen. Riksdagsbeslutet om en rätt till förskola för alla barn har angett barn från 18 har månaders ålder. I propositionstexten anknyts bland annat till att föräldrar under barnets första 18 en lagfäst rätt att vara lediga från anställning

Utbyggnadsläget 37

månader. Det anses lämpligt att anknyta till denna åldersgräns samt att stödet i form av föräldraförsäkringen skall byggas ut då de ekonomiska ramarna så medger. I propositionen nämns också att 18-månadersgränsen inte betyder att kommunen befrias från sitt ansvar för omsorger för barn under 18 månader. Hera kommuner vi besökt har satt en gräns vid 12 månader för en mer generell rätt till plats i barnomsorgen. Några använder 18 månader som gräns. Ytterligare några har ingen gräns alls men i praktiken blir den mellan 18 månader och två år, ibland betydligt högre. Flera skulle klara målet till slutet av 1991 om de ändrade sina nuvarande regler och mer generellt införde en rätt till plats i barnomsorgen från

1/8

månaders ålder. Det är viktigt att framhålla risken för en social snedfördelning vid all form av individuell behovsprövning av platser och i alla kösituationer. Klara och tydliga kommunala regler som allmänheten känner väl och som utgör en garanti minskar påtagligt risken för att redan gynnade går före.

I socialstyrelsens rapport om orsakerna till den sociala snedfördelningen (Sos

rapport 1989:20) framgår att informationsstarka grupper kan dra fördelar av ett komplext och svåröverskådligt administrativt system som innefattar någon form av behovsprövning och prioritering. Det är mycket troligt att vissa föräldragrupper lättare än andra kan gå förbi kön genom att de kan tala för sig på rätt sätt och få en plats i barnomsorgen före andra som kanske skulle behövt den bättre.

Tid efter anmälan Flera av de kommuner vi besökt har tagit upp frågan om hur snabbt efter anmälan kommunen skall ställa upp med en plats i barnomsorgen. Botkyrka kommun garanterar en plats i barnomsorgen från 18 måndaders ålder om föräldern anmäler behovet minst 4 månader i förväg. Ofta kan man få fram en plats på kortare tid. Vi anser det vara en rimlig tid för att en kommun skall kunna ordna en lämplig plats.

Behövs extra platser? En vanlig uppfattning i de kommuner vi besökt är att man måste ha ett visst överskott på platser för att kunna uppnå full behovstäckning. Omsättningen på platser inom barnomsorgen under året klarar dock en stor del av de behov som uppstår förutsatt att man har en hygglig planering. Till detta kommer möjligheten att låta antalet barn variera kring ett genomsnittsvarde. Behovet av flexibilitet ökar när man närmar sig full behovstäckning. En utveckling av bamomsorgsplanearbetet på lokal nivå i kommunerna är angeläget även när man uppnått full behovstäckning. Det kommer alltid att handla om anpassning till var barnen och familjerna bor med tanke på anknytningen av barnomsorg till bostadsområdet.

38 Utbyggnadsläget

4.5 och

Aktionsgruppens överväganden förslag

Målet kan uppnås Utbyggnaden av barnomsorgen är ojämnt fördelad över landet. Många kommuner (55 procent) uppger i vår enkät att de kommer att klara full behovstäckning i daghem/familjedaghem, andra (19 procent) är mycket nåra, medan en grupp inte kan ange när målet skall vara uppnått. Detta innebär att 75 procent av kommunerna själva bedömer att de klarar 80-100 procent av efterfrågan på daghem/familjedaghem till slutet av 1991. Däremot är det år få som klarar de övriga delarna i riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn, dvs. deltidsgrupp från fyra års ålder och öppen förskola från 18 månader för de barn som inte är i daghem. Aktionsgruppen bedömer att med de åtgärder som vi föreslår kommer det att ñnnas förutsättningar för kommunerna att klara en utbyggnad till full behovstackning i daghem/familjedaghem senast vid årsskiftet 1992/93. Vi hyser dock viss tveksamhet vad gäller möjligheterna för vissa kommuner i storstockholrnsregionen. Där ñnns så många faktorer som kommunerna har svårt att påverka, Lex. arbets- och bostadsmarknaden. Vi menar också att kommunerna behöver ytterligare ett år på sig för att klara full behovstackning i daghem/familjedaghem. Alltför många kommuner

har kommit igång sent med utbyggnaden men gör nu stora ansträngningar

för att klara behoven. Dessutom finns det tyvärr kommuner som inte kan ange nar eller om man skall klara riksdagsbeslutet. Aktionsgruppen har fått intrycket att det finns kommuner dar viljan att bygga ut barnomsorgen saknas Hera kommuner behöver tid för att ställa om sin planering efter en signal från regeringen om en lagstiftad rätt till barnomsorg. Utbyggnadsbehovet från 1990 till årsskiftet 1991/92 är 63 000 platser. Till årsskiftet 1992/93 är behovet ytterligare 12 000 platser eller totalt 75 000 platser på tre år. I dessa siffror har vi samma andel barn under 18 månader som i dag. Det innebär drygt 20 000 barn under 18 månader iverksamheten 1993. Om man utnyttjar de möjligheter till ett effektivare resursutnyttjande som vi pekar på kan det tillkomma ca 10 000 platser. Detta år samma antal som skillnaden mellan kommunernas statsbidragsansökningar och det antal barn som finns redovisade i den officiella statistiken. Det finns också knappt 12 000

skolbarn i daghemsavdelningar i dag. En större del av dessa borde kunna

beredas plats inom skolbarnsomsorgen. Om dessa förändringar genomförs innebär det en nettoutbyggnad av daghem/familjedaghem för förskolebarn på ca 55 0()0 platser fram till slutet av 1992. Den utbyggnad som då behövs per år är klart mindre än de senaste årens En osäker faktor i prognosen är förändringar i efterfrågan. Vi beräknar en ökning med 1 procentenhet per år. Efterfrågan påverkas bland annat av arbetsmarknadssituationen, kvinnors förvärvsfrekvens, och inställningen till barnomsorg. Dessutom minskar antalet familjedaghemsplatser. Det är svårt att förutse i vilken takt den minskningen kommer att fortgå, eller om möjligen kommunerna med aktiva personalinsatser kan bromsa den.

Utbyggnadsläget 39

Den uppskjutna fdräldraförsäkringen Efter vår genomgång av den svenska bamomsorgssituationen framstår det som klart att föräldraförsäkringens uppskjutande allvarligt försämrat möjligheterna att nå målet en förskola för alla barn till 1991. Visserligen år det ytterst vanskligt att med stöd av de undersökningar som är gjorda förutsäga familjernas beteende några år framåt. Vår bedömning år dock att den uppskjutna föräldraförsäkringen medför en ökad efterfrågan 1991 med minst 20 000 daghems/familjedaghemsplatser. Det motsvarar mer än ett års utbyggnad. 49 000 barn upp till 18 månaders ålder efterfrågar i dag barnomsorg. De flesta kommuner vi besökt anser inte att man kan utestänga dessa, även om riksdagsbeslutet talar om en rått från 18 månaders ålder. I den bedömning aktionsgruppen gjort har endast 15 procent av hamen i dessa åldrar räknats in i underlaget.

Fortsatta redovisningar av utbyggnadsläget Det är angeläget att SCB under ytterligare ett antal år får i uppdrag att mäta barnomsorgsefterfrågan och utbyggnad. I detta sammanhang bör också en redovisning ske som tydligare visar regionala och kommunala skillnader i efterfrågan och utbyggnad. Riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn är inte genomfört förrän den sista kommunen klarar full behovstäckning. Därför blir lokala redovisningar allt intressantare. Även 18 månadersgränsen bör

lyftas fram i de redovisningar som sker av undersökningen, lokalt och på

riksnivå. I det sammanhanget är det viktigt att föräldrarnas egna önskemål om hur man vill använda föräldraförsäkringen också undersöks. De närmaste åren blir det mycket viktigt att följa kommunernas faktiska och planerade utbyggnad av barnomsorgen. Det gäller såväl omfattningen som olika former av omsorg för förskolebarn (daghem, familjedaghem, deltidsgrupp och öppen förskola samt olika blandformer och utvecklingen av enskild barnomsorg). När alltfler kommuner nännar sig full behovståckning blir en utvecklingen av barnomsorgsplanearbetet på kommunal delområdesnivå angelägen. Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: att föräldraförsäkringen byggs ut med ett års förskjutning enligt de ursprungliga planerna att ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att fortsätta mäta efterfrågan på barnomsorg fram till och med 1995.

5 Vad hindrar att

utbyggnadsmålet

nås?

5.1 Hinder inom kommunen

5.1.1 Kommunernas ekonomiska situation

Samtliga kommuner som Aktionsgruppen besökte ansåg att den ekonomiska situationen hade försämrats och att man nu på ett helt annat sätt än tidigare, var tvingade att prioritera hårt samt effektivisera den kommunala verksamheten.

En majoritet av de uppsökta kommunerna ansåg att den ekonomiska

situationen var huvudproblemet till varför barnomsorgsutbyggnaden inte kunde klaras av inom de närmaste två åren. Kommunerna bedömer att man har en svår ekonomisk situation utifrån mycket olika utgångspunkter. Det som kallades mycket dålig ekonomisk situation för den ena kommunen, skulle i en annan kommun ha betraktats som ett eftersträvansvärt läge. Aktionsgruppen har sett exempel på kommuner, där man fått låna pengar för att klara driften av befintlig verksamhet och andra som inte haft några besparingsbeting utlagda på förvaltningarna utan klarar situationen med i stort sett bibehållen standard. Flera kommuner framförde synpunkten att staten har övervältrat alltför stora kostnader under på kommunerna 1980-talet. Sådant som avindexering av statsbidrag, skatteutjämningsavgifter och bortfall av skatteunderlag har orsakat stora ekonomiska problem för kommunerna. Därtill kommer allt större åtaganden, inom främst barn- och äldreomsorgen samt den senaste avtalsrörelsens effekter.

5.1.2 Planeringsproeessen

Med planeringsprocessen menas alla moment som måste fungera för att nya barnomsorgsplatser skall kunna tillskapas. De flesta socialförvaltningar har - åtminstone fr.o.m. 1985 då riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn togs - planerat för en fullt utbyggd barnomsorg till slutet av 1991.

Att bedöma efterfrågan Det första steget i planeringsprocessen är att bedöma hur stor efterfrågan av är. Vid de kommunbesök som Aktionsgruppen barnomsorg har gjort har det

42 Vad hindrar att utbyggnadsmálet nås?

efter ett behov som beräknas med olika visat sig att kommunerna planerar I vissa kommuner går man efter kösituationen för tillfället. utgångspunkter. Andra också in befolkningsutvecklingen i sina prognoser, och tar då väger som födelsetalens utveckling, förvärvsfrekvensutvecklingen hänsyn till sådant bland småbarnsföräldrar, inflyttningen, invandringen, bostadsproduktionen m.m. behovet leder till att antalet barn som Olikheterna vad gäller att bedöma bedöms behöva barnomsorg varierar. Vi har sett exempel på att även stora med en befolkning på 70 000-120 000 invånare, i det ena fallet kommuner, kan bedöma att servicenivån skall på 50 procent medan man i den ligga

andra bedömer servicenivån till 80 procent. (Servicenivån = andel av samtliga

barn i åldern 0-6 år som har plats i barnomsorgen). Här finns en stor osäkerhetsfaktor när det gäller att bedöma huruvida kommer att klaras eller inte och när den kan vara klar. De utbyggnaden kommuner som bedömer att servicenivån skall ligga runt 50-55 procent, kommer att få uppleva att det var för lågt. Det är i dag förmodligen dessutom svårt att avgöra hur en eventuell lagstiftning om barns rätt mycket till kommer att påverka efterfrågan. Å andra sidan kan man av

barnomsorg,

svaren enkät den bedömningen att kommunerna på aktionsgruppens göra totalt sett för vad av antalet barn som ligger högt gäller bedömningen behöver i förhållande till SCB:s barnomsorgsundersöknings siffror. barnomsorg

Att fatta politiska beslut

andra beslut Det steget i processen blir att få ett politiskt på utbyggnaden samt avsätta medel. I vissa kommuner har det under 1980-talet förekommit har gjort egna bedömningar av behovet, vilket har lett till att att politikerna utbyggnaden skurits ner i förhållande till förvaltningens förslag. är att man vill se en större andel Ett annat vanligt politiskt ställningstagande än vad förvaltningarna har föreslagit och föräldrarna familjedaghemsplatser

att kunna rekrytera dagbarnvårdare har sedan

efterfrågat. Svårigheten inneburit försenats därför att budgeten inte varit så flexibel att utbyggnaden att ekonomiskt i familjedaghemsverksamheten kunnat ledigt utrymme användas till utbyggnad av daghem. Detta trots att det funnits en efterfrågan

på daghemsplatser.

Att förverkliga beslut

Det tredje steget i planeringsprocessen innebär att se till att beslutet efter att erforderliga politiska beslut fattats. I vissa fall förverkligas, finns redan före beslutet en med angivna tomter för utbyggnadsplan institutionslokaler. I andra fall börjar nu arbetet med att leta efter tomtmark, hitta m.m. byggentreprenörer Processen olika. Vissa kommuner har tillsatt en s.k. fungerar mycket med från fastighetskontor, stadsbygg-

genomförandegrupp representanter

socialkontor och byggnadsnämnd samt i vissa fall från skolan. nadskontor, Ibland av KS-ordföranden samt med ordföleds gruppen representeras randen från övriga nämnder. I andra fall består gruppen av ansvariga

Vad hindrar att utbygnadsmâlet nås? 43

tjänstemän från berörda förvaltningar. kan

Genomförandegruppens uppgift

vara att leta fram lämplig tomtmark, göra en tidplan för utbyggnaden, ta in anbud från byggentreprenörer samt ge förslag till beslut. När man inte bygger nytt, kan gruppen arbeta med det bestående lokalbeståndet och planera för ombyggnation, anpassning m.m. samt ha ett ansvar för att barnomsorg kommer in i nyproduktionen av bostäder. När beslut är taget att exempelvis ett daghem skall byggas på en viss tomt, förekommer det att de boende särskilt överklagar beslutet, om barnstugan planeras i parkmark eller liknande. I vissa kommuner har man i genomförandegruppen en beredskap som dels innebär att man informerar berörda i tid om planerna, dels uppsöker personer som är missnöjda i syfte att försöka få dem att förstå vikten av att barnstugan byggs. Sker inte detta kan byggnation försenas 1-2 år - ibland längre genom att överklagningar skall behandlas. I vissa kommuner, verkar det fortfarande råda oklarhet vem som har ansvaret för att genomföra beslut politiska om barnomsorgsutbyggnad. Det förekommer att barnomsorgsinspektörer åker runt och letar efter tomter eller lämpliga lokaler. Det är på flera håll inte självklart för de tekniska kontoren att de har ett ansvar för att utbyggnaden kommer till stånd. Då behövs en stark politisk samordning och styrning. Många kommuner klagar på den centrala styrningen när det gäller teknisk utformning av lokaler m.m. - se nedan 5.2. I vissa fall är man medveten om att man sätt sätter själv på olika käppar i hjulet för en effektiv utbyggnadsprocess. Det kan t.ex. vara en nitisk hälsovårdsinspektör, som har mycket höga krav på lokalernas eller ett tekniskt kontor som inte utformning godkänner prefabricerade barnstugor. Slutsatsen måste bli att det inte går att tala om en verklig politisk viljeinriktning när det gäller barnomsorgsutbyggnaden, förrän den politiska ledningen sett till att hela planerings- och utbyggnadsprocessen flyter smidigt och alla berörda parter känner till sitt ansvar och tar det.

5.1.3 Personalsituationen i de besökta kommunerna

Att kunna behålla och rekrytera personal är avgörande för att kommunerna skall kunna målet en förskola för alla bam. uppnå I dag är det främst storstäderna och kommunerna runt dessa som har personalförsörjningsproblem. Även andra kommuner i landet att de kan få gör bedömningen problem med personalförsörjningen vid en utbyggnad av barnomsorgen. När det gäller en mer allmän av situation och beskrivning åtgärder på personalområdet vill vi hänvisa till det följande kapitlet. I detta avsnitt behandlar vi situationen i de besökta kommunerna. De allra flesta av de kommuner har besökt Aktionsgruppen har i dag inga

svårigheter att rekrytera personal till daghem. Vad som menas med

personalbrist i en kommun dock inte samma sak i en annan beroende betyder på hur rekryteringsläget varit tidigare. Det kan variera från att man inte längre har ett tiotal sökande till fasta tjänster till att man har kortare

vakanser på förskollärartjänster. Flera av kommunerna att de inte

uppgav längre har lika många sökande till fasta tjänster och då främst förskollärar-

att nås?

44 Vad hindrar utbyggnadsmdlet

tjänster. De flesta har svårt att få tag i vikarier både för kortare och längre vikariat. Det förekommer att det Många har god tillgång på barnskötare. finns arbetslösa barnskötare. kommuner som bygger ut barnomsorgen snabbt har en rörelse Många bland personalen när erfaren personal söker sig till en nyöppnad barnstuga. Därmed vakanser och en omsättning bland personalen som är uppstår påfrestande för verksamheten. från denna förhållandevis goda situation är storstäderna Undantag Stockholm och Göteborg och kommuner i dess närhet som har svårigheter att rekrytera personal samtidigt som man expanderar. I Stockholm och några kommuner är rekryteringsproblemen mycket stora. Göteborg näraliggande Det är också i storstäderna den allra största börjar också få problem. utbyggnaden i antal platser planeras och där behovet av mer personal är störst. Personalsituationen är olika inom olika delområden i de större kommunerna. På många håll har man dock vakanser, outbildad personal på vissa och delar av förskollärartjänsterna besatta av barnskötartjänster barnskötare. Några exempel: I Stockholm är situationen allvarligast. Ca 2 000 platser inom barnomsorgen kan inte utnyttjas på grund av personalvakanser. Det finns dock tecken på att ökningstakten för personalomsättningen dämpats något och att sjukfrånvaron 1989 23,6 procent för minskat. Inom barnomsorgens var omsättningen vilket är en minskning mot barnskötare och 15,5 procent för förskollärare kan delvis förklaras i tidigare år. Personalsituationen inom barnomsorgen skenet av en arbetsmarknad som kännetecknas av stor rörlighet och konkurrens om arbetskraft. Men förvaltningen antar att man med en ännu mer aktiv och offensiv och fortsatt utveckling av arbetsorpersonalpolitik ganisationen kan minska personalomsättningen och sjukfrånvaron. Man anser omfattande att de positiva tendenser som 1989 visar ger uttryck för att de satsningar som gjorts börjar ge resultat. kommun hade under första kvartalet 1990, 264 platser i dag- Huddinge hem och 192 platser i familjedaghem som inte kunde utnyttjas på grund av personalvakanser. I Danderyds kommun stod under 1989 ca 70 platser tomma på grund av personalbrist. Man behövde dock inte stänga någon avdelning då platserna var spridda över hela kommunen. Göteborg fick under sista kvartalet 1989 stänga avdelningar, helt eller delvis Antalet förskollärar- och som

vid 430 tillfällen. fritidspedagogbefattningar

tillfälligt besatts med personal som saknar adekvat utbildning har fördubblats mellan december 1988 - december 1989. SCB:s barnomsorgsundersökning ökat i Göteborg. 1990 räknar man med visar att efterfrågan på barnomsorg att 71 procent av barnen mellan 18 mån. - 6 år behöver plats i barnomsoråren innan. gen mot 68 procent Kungsbacka och Lerum har sedan en tid tillbaka börjat få rekryteringsproblem när det gäller förskollärare och dagbarnvårdare även om man hittills har Det finns fortfarande överskott utbildad personal på i stort sett varje tjänst. på barnskötare i Kungsbacka. Mölndal har hittills kunnat rekrytera förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare men har svårigheter att besätta vikariat.

Vad hindrar att utbyggnadsmålet nås? 45

Malmö har den gynnsammaste personalsituationen bland storstäderna. Ingen fast tjänst är besatt med outbildad personal. Man har aldrig behövt stänga hela avdelningar annat än akut mindre öppethållande vissa dagar. Däremot är personalsituationen bekymmersam på sikt på grund av utbyggnaden och bristen på utbildade förskollärare i regionen. Gemensamt för de kommuner vi besökt är att de har stora svårigheter att rekrytera dagbarnvårdare. Om man lyckas få tag i dagbarnvårdare så bor de på fel ställe. Erfarenheterna visar att svårigheterna att hålla ställningarna när det gäller dagbarnvårdare är ett problem som delas med i stort sett alla landets kommuner. Nu kan man också se det i statistiken. Antalet platser i familjedaghem minskade med drygt 5 000 mellan april 1989 och april 1990 i statsbidragsansökningarna. Besökskommunerna gör bedömningen att man får göra stora ansträngningar för att hålla verksamheten på den nivå man har idag. Många klarar det inte. Även om många av de kommuner vi besökte aktivt satsade resurser på familjedaghemmen var det flera som inte hunnit lika långt, när det gäller fortbildningsinsatser, utvecklingsmöjligheter, professionell arbetsledning och möjligheter att arbeta tillsammans för dagbarnvårdarna, som för annan personal inom barnomsorgen. Den s.k. Uppsala-modellen, vilken innebär att dagbarnvårdare får förtur till barnomsorg för sina egna barn, med placering i det egna hemmet, nämns av kommunerna både som en möjlighet att få fler platser och som ett hinder. Det är en mycket dyr form genom att statsbidrag inte utgår. I vissa kommuner, där ett införande av modellen beslutats eller diskuterats, var förvaltningsledningarna övertygade om att modellens införande i sig är ett hinder för barnomsorgsutbyggnaden med anledning av att den är mycket dyr utan att ge något i utbyte i form av nya barnomsorgsplatser. De flesta kommuner vi besökt har problem med att rekrytera fritidspedagoger. En möjlighet att tillskapa fler platser i daghem för förskolebarn är att de skolbarn som i dag finns i daghem eller totalintegerade syskongrupper kan få plats i fritidshem. Brist på fritidspedagoger kan medföra att daghemsplatser måste användas till skolbarn och så var fallet i några av de kommuner vi besökte. Ett bekymmer för många kommuner har varit att man erbjudit deltidstjänster till fritidspedagoger utifrån verksamhetens behov. De som söker tjänstera vill ha heltid och i några kommuner hade man nu infört endast heltidstjänster för att locka fler fritidspedagoger. I Enköping hade man lyckats rekrytera fritidspedagoger efter ett aktivt uppsökande arbete av en barnomsorgsinspektör.

Rekrytering och utbildning Flera av kommunerna arbetar mycket aktivt för att rekrytera och behålla personal. Det verkar som kommunerna i landet tagit intryck av de senaste årens debatt om flykten från barnomsorgen. Kommuner utanför storstadsregionerna säger att de inte alls känner igen sig i bilden av att personalen lämnar barnomsorgen och att det är ytterst angeläget att bilden nyanseras. Men de arbetar för att förhindra att personalbrist uppstår och är skrämda av situationen i främst Stockholm.

46 Vad hindrar att uzbyggnadsmálet nås?

Några kommuner i Stockholmsområdet som vi besökt har avsevärda problem med att rekrytera utbildad personal och anser att de provat alla tänkbara

åtgärder. Man diskuterar rekryteringskampanjer riktade mot nya grupper som

kan vara intresserade av arbete i barnomsorgen till exempel invandrare, som gör vapenfri tjänst eller arbetslösa kulturarbetare. De senaste värnpliktiga årens löneupptrappning då kommunerna bjudit över varandra i lön har varit ett problem. Ett annat stort bekymmer är bristen på bostäder. Som nämnts löser man också personalproblemet genom att försöka rekrytera outbildad är då att personal som söker sig till yrket. En viktig uppgift Skapa en arbetsorganisation så att den äldre mer erfarna och utbildade personalen kan introducera och handleda den outbildade. Att det finns ett bra introduktionsprogram, en progressiv personalpolitik och en tillräcklig och ändamålsenlig fortbildning som är behovsanpassad för olika personalgrupper blir ännu viktigare när man får in fler outbildade i verksamheten. En del kommuner har etablerat ett samarbete med en näraliggande högskola. Andra önskar att upprätta ett samarbete. Många kommuner efterlyser en flexiblare mer decentraliserad högskola. Så gott som alla kommuner önskar en utlokaliserad SO-poängutbildning (den kortare utbildningen till förskollärare som är avsedd för barnskötare med minst 4 års erfarenhet av yrket) eller fier platser om utbildningen redan finns på orten. kommuner har gott om intresserade barnskötare som önskar ut-

Många

bilda förskollärare. Man är inte orolig för att ta personal från sig till verksamheten eftersom man i dessa kommuner än så länge kan rekrytera nya barnskötare. Bilden är dock inte lika positiv överallt. Några kommuner vi besökt har även svårigheter att intressera barnskötare för vidareutbildning och de har också stora svårigheter att awara dem eftersom alla behövs i det dagliga arbetet med barnen. Ersättningen till dem som utbildar sig till förskollärare varierar starkt mellan kommunerna. Det kom också signaler från några av våra besökskommuner att man har ett lokalt motstånd, ibland kombinerat med ett politiskt, mot att fackligt förändra relationen mellan barnskötare och förskollärare. Det kan exempelvis ta sig uttryck i att man säger nej till att förändra tjänster när barnskötare kommer tillbaka efter utbildningen till förskollärare. Motståndet är så pass

allvarligt att det förhindrar goda utbildningsinitiativ.

Det kan också ñnnas andra hinder för att starta 50-poängsutbildning till förskollärare. Timrå kommun som har arbetslösa barnskötare vill gärna få till stånd så att man får fler förskollärare i kommunen. en 50-poängutbildning Länsarbetsnämnden vill stödja utbildningen. Enligt bestämmelserna om uppdragsutbildning får man dock inte köpa en hel högskoleutbildning.

5.1.4 i förändrings/förnyelseprocessen Trögheter

Sveriges kommuner står inför ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete

under kommande år.

Det utvecklingsarbete som pågår kännetecknas av en övergång till ett mera målstyrt arbetssätt med omfattande decentralisering som följd. Uppföljnings-

systemet diskuteras liksom möjligheterna att lägga ut viss verksamhet på behålla styrning och kontroll. Vissa kommuner har entreprenad men samtidigt

Vad hindrar att utbyggnadsmålet nås? 47

kommit långt i denna utveckling medan andra knappast börjat.

För lite variation i förhållande till lokala behov De erfarenheter och rekommendationer som om gjordes barnomsorgens organisation under 1970-talets uppbyggnadsskede har fått stort mycket genomslag. Det är påfallande hur likartad fortfarande är barnomsorgen organiserad på fältnivån. Barngruppernas storlek, sammansättning, personaltäthet och utbildningsnivå

bland personalen är likartad. Öppethållandet är lika liksom

(0630-1830), lokalernas utformning. Vissa frågor är fortfarande styrda av lagar och regler t.ex. vad som gäller lokalernas utformning, medan annat inte längre finns Ändå lever reglerat. regler från tidigare kvar i tänkandet såväl hos fältpersonal som politisk ledning.

Administrativa hinder Andra hinder kan vara en alltför detaljerad delegationsordning, där varje tänkbart beslut regleras. Fortfarande finns det många kommuner, som inte har delegerat för verksamheten nödvändiga beslut till fältnivån. Denna typ av detaljreglering leder ofta till passivitet, onödig byråkrati och en försiktighet som inte harmonierar med det behov av förändringsvilja, som kommunerna har i dag. I flera kommuner som Aktionsgruppen besökt förekommer fortfarande en detaljstyrning av ekonomin, som på många sätt kan vara hindrande för barnomsorgsutbyggnaden. Exempelvis fastställs en detaljerad personalbudget på fullmäktigenivån med följden att förvaltningarna inte har möjlighet att omfördela medel mellan övriga kostnader och personalbudget och inte heller kan omvandla tjänster utan nya fullmäktigebeslut. hade Rambudgettänkandet i dessa kommuner inte nått förvaltningsnivån. I andra kommuner har man sedan flera år prövat att lägga ut ett rambudgetansvar för den totala verksamheten till föreståndare inom barnoch nu att mot omsorgen planerar gå vidare en utveckling med resultatansvar och prestationsbudget för de enskilda enheterna eller områdena. Hanteringen av drift- och investeringsbudget också mellan komskiljer munerna. Tidigare ingick ofta både medel till nya lokaler och utrustning i investeringsbudgeten, medan utvecklingen för närvarande går mot att investeringsbudgeten enbart tar upp medel för lokaler samt första uppsättningen

inventarier. Övriga inventarier budgeteras på driftbudgeten. Det tidigare

synsättet finns dock kvar i en del kommuner, vilket innebär att man får svårigheter med att göra förändringar vid behov av nya inventarier eller enkla förändringar i lokaler, om det inte finns medel kvar i investeringsbudgeten.

Ledningens betydelse Medvetenheten om ledningens betydelse för att åstadkommma ett effektivt förändringsarbete varierar. Det är i dag viktigt att kommunledningen har

48 Vad hindrar att utbyggnadsmálet nås?

sätta upp mål och styra verksamheten. Man bör inte förmåga att prioritera, till de olika nämnderna. nöja sig med att se sig enbart som samtalspartner måste ha ett medvetet så att det Även förvaltningsledningen förhållningssätt blir tydligt för verksamheten vart utvecklingen är på väg, vad som skall uppnås och varför. Vissa politiker och ledare hänvisade till att man ville arbeta demokratiskt och därför inte kunde tänka stora förändringar mot sig att genomföra befolkningens och/eller personalens vilja. Man talade om vikten av positiva processer, som måste få ta tid. På andra håll ansåg man att det gällde för politiker och förvaltningsledning att visa vad man ville, vara tydlig och strida för sina idéer och förslag i syfte att få människor att förstå nödvändigheten och nyttan av förändringar. Många kommuner pekade på att motstånd från allmänhet och personal ofta förekommer och att man tar hänsyn till det, men i olika hög grad. På många håll fanns en bred delaktighet i de förändringsprocesser som pågick. Aktionsgruppens slutsats är att det är ytterst viktigt med en tydlig och klart uttalad viljeinriktning från den politiska ledningen. Vår bedömning är att detta ibland saknades.

Förändringar i verksamheten

Som tidigare nämnts pågår ett omfattande förändringsarbete på många håll i kommunerna. Det mesta kan sammanfattas i begreppet administrativa - delegering, uppbyggande av resultatenheter, nya ekonomi- och förändringar uppföljningssystem etc. som direkt effektiviserar inom verksam- När det gäller förändringsarbete, hetsområdet, finns inte lika stor samstämmighet om vad som bör och skall göras och det är ovanligare att man har omfattande omstruktureringsprocesser på gång. Aktionsgruppens roll kommenterades på många håll och flera kommuner tackade för de förslag och idéer som gruppen kunde dela med sig av och berättade att man hade svårt att kunna hålla sig å jour med utvecklingen inom området. Dels hade man inte tid och råd att skicka folk på konferenser stimulans via och studiebesök dels tyckte man att man inte fick tillräcklig andra organ i samhället. Det var påfallande många kommuner, som inte hade tänkt på sådant som konstruktion, att integrera institutioner med personalbudgetens på möjligheten utlagd lägenhetsyta när man bygger bostadshus, på hur en integrerad skolbarnsomsorg skulle kunna se ut i en skola m.m. Man kan ifrågasätta om inte det regionala samarbetet vad gäller barnborde utvecklas. Kommunerna behöver mer av stimulans, idéomsorgen att få konkreta hjälp med efterforskning av tillförsel, möjligheter exempel,

ideer osv. Man behöver även hjälp med kritiska genomgångar av den egna

verksamheten. Viktiga parter i ett sådant samarbete bör vara länsstyrelsen, kommunförbundet på länsnivå samt högskolorna.

Vad hindrar att utbyggnadsmâlet nås? 49

5.1.5 Den situationen

partipolitiska

Flera av de kommuner, som Aktionsgruppen besökte, tog upp problemet med att inte ha en stabil politisk majoritet. Man har ofta flera småpartier förutom de etablerade, större partierna. Många gånger vet man inte förrän i fullmäktige hur ett beslut kommer att se ut. Förvaltningarnas förslag kan ha gått igenom t o m kommunstyrelsen, men i fullmäktige händer det att något mindre parti har bytt sida, ofta på grund av att man påverkats av opinionstryck från personal och/eller allmänhet. Det kan hända att en fråga som t.ex. rör omstrukturering eller utbyggnad av barnomsorgen kan bollas flera gånger mellan förvaltningen och de politiska instanserna innan den får ett slutligt avgörande. Det går naturligtvis att ifrågasätta om man kan kalla ett utslag av den demokratiska processen för ett hinder, men vi nämner det eftersom man själv tog upp fenomenet som ett hinder i flera kommuner.

5.2 Hinder utanför kommunen

Så gott som alla besökta kommuner klagade på den lagstyrning som förekommer när det gäller lokalers utformning m.m. Man vände sig även emot de tolkningar, som görs bl.a. av yrkesinspektionen och som har visat sig vara olika hårda för olika län och inspektörer. De klagomål som framkom gällde främst kraven på ventilation, köksstandard och handikappanpassning. Den gällande lagstiftning som berörs är främst Arbetsmiljölagen (AML), Hälsoskyddslagen (HL), Plan och bygglagen (PBL) samt Livsmedelslagen (SLV). har inte fortsatt Aktionsgruppen utreda dessa frågor eftersom en interför närvarande departemental arbetsgrupp arbetar med frågorna - den s.k. Kringla gruppen (barnomsorgens kringlagstiftning). Gruppen beräknas slutföra sitt arbete inom kort.

Aktionsgruppens överväganden och förslag

Inledning Aktionsgruppen har vid kommunbesöken ställt frågor till ansvariga politiker och tjänstemän för att få en uppfattning om vilka hinder inom och utom kommunen som har störst betydelse när det gäller att åstadkomma en snabb utbyggnad av barnomsorgen med bibehållen kvalitet.

Kommunernas ekonomiska situation Samtliga kommuner som Aktionsgruppen besökte ansåg att den ekonomiska situationen hade försämrats och att man på ett helt annat sätt än tidigare var tvingad att prioritera hårt samt effektivisera verksamheten. Den ekonomiska situationen ser mycket olika ut men gemensamt är att kommunerna fram lyfter avindexeringen av statsbidraget, skatteutjämningasavgifter och bortfall av skatteunderlag som det som orsakat ekonomiska

att nås?

50 Vad hindrar utbyggnadsmâlet

man på att kommunerna skall klara av allt större problem. Samtidigt pekar åtaganden, inom främst barn- och äldreomsorgen.

Statsbidraget till barnomsorgen

kopplingen till När det gäller bamomsorgens statsbidrag togs den automatiska bort redan 1983, således innan riksdagen tog beslutet om Konsumentprisindex en förskola för alla barn. utgifter inte skulle öka med Syftet var att statens utan att skulle få ta ställning till höjningar av en automatik riksdagen statsbidrag vid varje särskilt tillfälle. 12 miljarder kr. Statsbidragsanlaget för budgetåret 1990/91 omfattar drygt är alltså om Nuvarande statsbidrag till Det fråga betydande belopp. är ett s.k. bidrag. Det skall kommunal barnomsorg prestationsrelaterat underlätta utbyggnaden av barnomsorgen och uppnåendet av det fastställda målet om en förskola för alla barn. Flera av kommunerna vi besökte berörde frågan om statsbidragets konstruktion och storlek. Det finns en relativt stor enighet om att nuvarande är det bästa som man upplevt under 1980-talet. Däremot statsbidragssystem vill man återinföra ett inflationsskydd för att klara en nödvändig utbyggnad Det fanns också borde vara av barnomsorgen. synpunkter på att bidraget större för småbarnsgrupper och att det borde vara möjligt att få statsbidrag med mindre än 8 timmar. Det gällde framför allt till daghem öppethållande som inte har samma flexibilitet som fleravdelningssmå enavdelningsdaghem framförde att statsbidraget borde delas upp i en daghem. Några kommuner driftkostnads- och en lokalkostnadsdel med anledning av att lokalkostnaderna Andra som framfördes gällde är mycket olika för olika kommuner. synpunkter till som man inte tyckte var statsbidraget familjedaghemsverksamheten, likvärdigt med statsbidraget till daghem. fanns det oro för statsbidragsförändringar, framför allt istorstads- Samtidigt områden eftersom man hade erfarenheten av att ha missgynnats vid tidigare av statsbidraget. En vanlig uppfattning var att man inte ville ha förändringar tillbaka en tid då statsbidraget förändrades med korta intervaller. anser inte att det finns skäl att nu göra förändringar i Aktionsgruppen statsbidragets konstruktion, vad avser t.ex. större bidrag till yngre barn eller särskilt till lokalkostnader. Däremot är det motiverat med en uppbidrag med till att kommunernas andel av finanräkning av statsbidraget hänsyn av barnomsorgen ökat under senare år. sieringen Vi anser också att det finns skäl att vidta extraordinära insatser under en om en förskola för alla barn är

övergångstid till dess rikdsdagsbeslutet

Det behövs som innebär insatser i regioner med särskilt uppnått. lösningar Personalsituationen i storstadsområdena, främst Stockholms svåra problem. bör uppmärksammas riktade stödinsatser. län och Göteborg genom har också diskuterat möjligheten att villkora statsbidragen på så Gruppen sätt att enbart kommuner som klarat full respektive fattat behovstäckning beslut om och inriktat på detta skulle politiska tidpunkten planeringen Med tanke ställningstagande i uppbära bidrag fortsättningsvis. på vårt

lagstiftningsfrågan (kapitel 9) är förslaget inte längre aktuellt.

När full behovstäckning har uppnåtts, kan det finnas skäl att på nytt pröva

Vad hindrar att uzbyggnadsmålet nås? 51

om ett mer generellt statligt bidrag till kommunerna än det nuvarande kan införas.

Låneñnansieringen av lokaler

Flera av de kommuner vi besökte tog upp frågan om de höga kostnaderna för nya lokaler. I storstäderna är det inte ovanligt med kostnader för nya lokaler som uppgår till mer än en tredjedel av platskostnaden. Med hänsyn till att barnomsorgen är en del av ett gott boende, ofta lokaliserat i bostadens

omedelbara närhet borde möjligheten att ñnansiera via samma utbyggnaden länebestämmelser som de statliga bostadslånen återinföras. Aktionsgruppen ställer sig bakom förslaget i princip. Vi har dock inte haft tid att utreda

förslaget närmare. Tillsammans med extraordinära åtgärder inom statsbidraget kan bostadslånen medverka till att lösa utbyggnaden till 1992.

Personalfrågor

överväganden och förslag kring kommer

bamomsorgens personalfrågor samlat i nästa kapitel i rapporten.

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga:

att statsbidraget till barnomsorgen höjs

att vidta extraordinära insatser under en övergångstid i regioner med särskilt svära problem för att barnomsorgsutbyggnaden skall klaras

att får samma som bostäder.

daghem låneñnansiering

6 Personal- och

utbildningsfrågor

6.1 under 80-talet

Utvecklingen

I början av 1980-talet fanns en god tillgång på förskollärare. Då befarades ett personalöverskott mot slutet av 1980-talet. signalerna ledde till att utbildningsplatserna skars ner mycket kraftigt. 1980/81 till 1986/87 minskade antalet platser på förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna med 37 respektive 32 procent. I platser innebar det att förskollärarutbildningen minskade från ca 4 500 till 3 000. Under 1980-talet fortsatte barnomsorgen att expandera. Det ökade behovet av utbildad personal. Det har samtidigt, särskilt under mitten av 1980-talet, varit svårt att rekrytera sökanden till utbildningarna, vilket har minskat antalet examinerade. De förskollärare och fritidspedagoger som man inte fick utbildade då behöver tas igen. Under de senaste åren har dock intresset för utbildningarna åter ökat något. Nu ñnns det fler sökande än platser på samtliga högskolor utom Stockholm. Situationen på arbetsmarknaden som helhet har också förändrats under 1980-talet. I början av decenniet var det ont om arbeten. I dag har vi en betydligt hårdare konkurrens om arbetskraften. Det har ökat rörligheten på arbetsmarknaden, framförallt i storstadsregionerna. Det har inte varit gynnsamt för barnomsorgens utbyggnad.

6.2 Situationen i

dag

I slutet av 1989 fanns enligt senaste SCB statistik 95 000 anställda - motsvarande 76 000 heltidsarbetande - som arbetade med barnen i förskolor och fritidshem. Ungefär 43 procent av personalen hade förskollärarutbildning och 40 procent barnskötarutbildning. Under början av 1980-talet ökade andelen personal med förskollärarutbildning. Det var ingen stor ökning men en tendens. Under slutet av 1980-talet har andelen med förskollärarutbildning minskat något så att den nu är på ungefär samma nivå där den var i början av 1980-talet. Beträffande barnskötare har det skett en motsatt utveckling. Andelen barnskötare minskade fram till mitten av decenniet för att sedan öka något. Andelen personal utan barnavårdsutbildning har liksom barnskötare minskat fram till mitten av decenniet. Under senare år har andelen outbildade ökat. I slutet av 1989 fanns drygt 6 500 inom barnomsorgen utan barnavårdsutbildning. 1989 utfördes knappt 10 procent av det totala förskollärararbetet,

54 Personal- och utbildningsfrågor

motsvarande 3 300 årsarbetare, av personal som saknade föreskriven utbildning.

6.3 Personalsituationen i hela riket

I en enkät till landets kommuner våren 1990 har socialstyrelsen ställt frågor om hur kommunerna klarar av utbyggnadsmålet en förskola för alla barn. Av enkäten framgår att ca 100 kommuner har uppgivit personalbrist eller svårigheter att rekrytera personal som ett av hindren att nå målet full behovstäckning. Antagligen gäller det kommuner som avsett att klara en större del av utbyggnaden genom fler familjedaghemsplatser än vad man sedan lyckats med. Svaren bör också ses i ljuset av våra erfarenheter att kommunerna menar mycket olika förhållanden när de talar om personalrekryteringsproblem. På riksnivå finns inga dagsaktuella siffror om personalbrist. SCB:s statistik visar att andelen outbildade har ökat. Dessutom visar SCB:s senaste statistik och som nämnts statsbidragsansökningarna att antalet barn i familjedaghem minskat.

6.4 Personalbrist

Socialstyrelsen har nyligen överlämnat en rapport till Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) som visar att bristen på högskoleutbildad personal befaras bli stor under 1990-talet. Rapporten är i första hand ett planeringsunderlag för UHÄ i dess utbildningsplanering. Prognosen över det framtida behovet av personal utgår från antaganden om en fortsatt hög förvärvsfrekvens bland småbarnsmödrar, en något ökad efterfrågan på daghemsplats och att det kommer att efterfrågas plats i daghem eller familjedaghem från barnet är ca ett år gammalt. Prognosen har alltså en något högre ambitionsnivå än riksdagsbeslutet om en förskola för alla. Skillnaden mellan den beräknade tillgången och det uppskattade behovet är drygt 14 000 förskollärare i början av 1994. När det gäller fritidspedagoger visar beräkningarna att det uppstår en brist på mellan 4 200 till knappt 6 000 årsarbetare 1994. Även om det råder osäkerhet när det gäller en del av de antaganden som

beräkningarna bygger på så blir slutsatsen i socialstyrelsens prognos att risken

för personalbrist är stor under hela 1990-talet. Socialstyrelsen bedömer att det behövs en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser och att det är särskilt viktigt för fritidspedagogutbildningen som inte utökats alls under de senaste åren. Antalet utbildningsplatser på förskollärarlinjen är just nu ca 3 500 och för fritidspedagoger ca 950.

Mycket har gjorts Under de senaste åren har man arbetat mycket aktivt, lokalt i kommuner och centralt i myndigheter, departement och intresseorganisationer, för att på olika sätt påverka att utbildad personal stannar i yrket och att intresserade söker

SOU 1990280 Personal- och utbildningsfrågor 55

sig till utbildningarna. Den stigande oron över det som i massmedia kallades flykten från barnomsorgen och som inte alls kändes igen av flertalet kommuner bidrog till att flera projekt och utredningar startades på lokal och central nivå för att kartlägga och analysera personalrörligheten. Även om bilden av barnomsorgen i den allmänna debatten blev alltför svart och generaliserad medverkade den säkert till att lyfta fram frågorna om personalens behov av en ändamålsenlig fortbildning och personalutveckling samt en arbetsorganisation som tar till vara och utvecklar yrkeskompetensen. Trots att det i den allmänna debatten ofta nämns att personalavgångarna från barnomsorgen är mycket stora finns egentligen inget som styrker att barnomsorgspersonal lämnar sitt yrke i särskilt stor utsträckning jämfört med många andra samhällssektorer. Däremot är det naturligt att det blir en viss omsättning av personal inom barnomsorgen i samband med en stark expansion. Med tanke på det växande behovet av personal och barnens behov av en stabil personalgrupp bör avgångarna vara så små som möjligt.

6.5 och

Rekrytering personalutveckling

Aktionsgruppen har inte haft möjlighet att fördjupa sig i hur kommunernas arbete med personalrekrytering och personalutveckling ser ut. Vi kommer därför att nämna några av de goda exempel vi sett och referera det första resultatet av en enkät som Svenska kommunförbundet nyligen sänt till ett urval kommuner. Kommunförbundet har också under året startat en kampanj kallad Den goda arbetsplatsen. Syftet är att gora kommunerna till bättre arbetsgivare och att minska personalomsättningen med 20 procent på två år.

Kommunförbundets enkät Projektet “Personalutveckling inom barnomsorgen inleddes 1989 med stöd av socialdepartementet och skall under i första hand ett är samla in kunskaper och erfarenheter om olika typer av personalutvecklande åtgärder där bland annat fortbildning ingår. Goda ideér skall genom skriftlig infomaation och konferensverksamhet spridas till kommunerna.

I en enkät som skickats till ett urval av landets kommuner (79 st) frågade

man bl a efter personalstödjande insatser. För samtliga insatser - introduktion enligt särskilt program, konsultativt stöd, kontinuerlig handledning utvecklingsoch planeringssatntal samt återkommande kontakt med resursperson i visst ämne - visar enskätsvaren skillnader mellan kommungrupper. De stora kommunerna har tillgång till avsevärt mera resurser än kommuner med mindre än 25 000 invånare. I enkäten fanns också en fråga där man skulle välja tre faktorer bland ca femton nämnda, som är betydelsefulla för att stimulera, engagera och motivera personal. För daghem, deltidsförskola och fritidshem har faktorerna Mål och riktlinjer och eget inflytande över verksamheten bedömts som viktigast. För dagbarnvårdare var det viktigast med arbetsledning och dagbarn-

56 Personaloch utbildningsfrågor

vdrdatgmpp. som bes- I en öppen fråga om planerna inför 90-talet har de kommuner varat frågan uppgett att arbete pågår med eller skall påbörjas som rör en långsiktig planering av fortbildning. Många kommuner redovisar också tydliga mål för fortbildningen för olika verksamheter. För att värna om och behålla den anställda personalen vill kommunerna kunna erbjuda grundutbildning för outbildade och vidareutbildning för andra.

Rekrytering Flertalet av de kommuner som Aktionsgruppen besökte hade inga svårigheter att rekrytera personal till barnomsorgen. Några av de kommuner som har en högskola i närheten hade etablerat ett gott samarbete med denna och fångade upp nyutexaminerade förskollärare. När det gällde rekrytering av barnskötare hade många god tillgång till utbildade barnskötare. Man hade också ett väl fungerande system med olika utbildningar inom kommunen t.ex. gymnasiskola eller abbonnemang på ett visst antal platser per år på Komvux Ett allmänt intryck är att kommunerna har en medveten personalplanering och arbetar på olika sätt för att klara en utbyggnad och samtidigt kunna rekrytera personal. För att förbättra möjligheterna att rekrytera personal till barnomsorgen hade några av de kommuner, som Aktionsgruppen besökte, inrättat särskilda rekryteringsgrupper som arbetade aktivt med att få intresserade sökande till barnomsorgen. Man hade också gjort särskilda program för att ta kontakt med högskolor och barnskötarutbildningar i syfte att presentera sina verksamheter. I Halmstad gick förvaltningen ut till högskolan och anställde förskollärare innan de slutat sin utbildning oavsett om förvaltningen hade fasta tjänster vid tillfället eller inte. Man anställde alltså personal för att ha en beredskap för utbyggnaden. I Huddinge satsade man på att behålla de elever som gjorde sin praktik i kommunen. Man hade en särskild anställd som hade ansvar för elever och stöttade handledarna ute på fältet. Genom en gedigen satsning på eleverna visade det sig att Huddinge ñck en hel del ny personal. Reloyteringen till förskollärarlinjen är mycket god till samtliga utbildningar utom Stockholm. För att komma till rätta med rekryteringsproblemen i Stockholm krävs åtgärder på en rad områden. På utbildningssidan kan det innebära lösningar som är specifika för Stockholm. Vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm finns idéer om en försöksverksamhet. Det gäller en påbyggnad av förskollärarutbildningen med ZO-poäng protilerad mot lek, idrott och rörelse. Tanken är att man skall kunna vända sig mot* nya grupper där intresset för barn, lek, idrott och rörelse kan förenas. Denna kombination kan också stimulera rekryteringen av manliga sökande till förskollärarutbildningen. Eftersom antalet sökande till idrottslärarutbildnin garna är mycket högt skulle sannolikt en sådan proñlerad förskollärarutbildning innebära att högskolan i Stockholm fyller fler utbildningsplatser.

Personaloch utbildningsfrågor 57

Fortbildning och personalutveckling I beslutet om en förskola för alla och i det pedagogiska för programmet förskolan betonas fortbildning som nödvändigt för att vidmakthålla personalens kompetens och utveckla den genom att tillföra nya rön och kunskaper. En ändamålsenlig fortbildning har också kommit att bli en viktig faktor för att locka till sig ny personal och behålla den erfarna. intrycken från kommunbesöken är att det pågår ett aktivt arbete med fortbildningsplanering och andra personalutvecklande åtgärder, dels för att höja kompentens bland personalen och dels för att behålla den och locka till sig ny. Flera av de besökta kommunerna hade beslutat sig för att stänga barnomsorgen under 2-5 dagar per år, så att personalen kunde ha planerings- och utbildningstillfällen. Det fanns stora variationer när det gällde hur stor budget man hade att tillgå för fortbildning. I flera av de besökta kommunerna var utbildningsanslaget detsamma som den del av statsbidraget som beräknas avse fortbildning. I andra var anslaget betydligt lägre. I några kommuner ñck Aktionsgruppen ta del av ambitiösa utbildningsprogram som samordnas centralt och görs upp efter att någon form av inventering av behovet har förekommit. Bland kan nämnas Mölndal exemplen som satsat på en två-veckors kurs tillsammans med universitetet för förskollärare som arbetat länge i verksamheten. Andra kommuner hade genom att omorganisera inom barntjänster omsorgens ledning fått mer samlade resurser för fortbildning, personalutveckling och verksamhetsutveckling. Aktionsgruppen har inte haft möjligheter att skaffa sig en totalbild av situationen i kommunerna när det gäller personalens möjligheter att få stöd, handledning och liknande åtgärder. Vi vill dock betona att personalens möjligheter att få återkommande stöd och handledning är angelägen. Det är viktigt att ta tillvara och utveckla den kunskap som finns bland personalen.

Lokala och regionala fortbildningscentrum Under senare år har flera kommuner tillsammans startat utvecklingscentrum där bland annat personalen får fortbildning och metodutvekling. I Skaraborgs län har högskolan i Skövde i samverkan med kommunförbundet i länet initierat ett utvecklings- och fortbildningscentrum för personal inom barnomsorgen. Samtliga kommuner ingår i projektet som till vissa delar stöds med statliga medel. Syftet är att samordna fortbildningsinsatser, stimulera utbyggnad av en bra förskola för alla och att ordna högskolekurser med anknytning till forskning och kritiskt tänkande. Liknande centrum planeras och finns på andra håll i landet. Bland de kommuner som anmält intresse av att få del av de medel för utvecklings- och förnyelsearbete som socialstyrelsen förfogar över finns ett stort intresse för att skapa regionala nätverk med att bilda nätverk Syftet mellan utvecklingsprojekt är bl.a. att skapa förutsättningar för möten mellan de som arbetar i projekten, sprida goda exempel, och höja kompetensen inom olika områden.

58 Personal- och utbildningsfrågor

En lärande organisation

som människor utan “barn- Det har rått brist på utbildad personal samtidigt utbildning med intresse för att arbeta med barn sökt sig till barnomsorgen. Det att hitta olika för att behålla den personal som är är viktigt lösningar intresserad av yrket och ge dem adekvat utbildning. En stor andel outbildad personal ställer stora krav på ledning av kompetent Det är därför att den erfarna personal med lång erfarenhet. angeläget personalen mästama får stimulans för att utvecklas vidare. Arbetsorganisationen bör utvecklas så att de erfarna successivt kan få mer kvalificerade arbetsuppoch vill återvända till det pedagogiska arbetet även om de gjort ett gifter avbrott i detta. En viktig uppgift är att handleda och stödja lärlingarna. De som är under utbildning och de nyutbildade mer oerfarna. i svensk barnomsorg som ett Det går att se den ökade andelen outbildade som skapar ökat tryck på den utbildade personalen. Men det går problem också att se den outbildade som en möjlighet att klara verksamgruppen Det är i detta vi menar heten, en långsiktig rekryteringsresurs. sammanhang att kommunerna måste utveckla former för att bättre ta hand om och slussa in de outbildade i verksamheten. Då handlar det om en god introduktion, varvad med form av teoretisk utbildning, fortsatta möjligheter till någon utbildning i arbetet till barnskötare. Det tredje steget efter 4-5 års praktiskt arbete som barnskötare kan vara en kortare utbildning till förskollärare. Stockholm, som har en hög andel outbildade, har utvecklat en personali tre steg. Introduktionsutbildning av dem som saknar barnutbildutbildning med betald lön efter en tid och ning. Barnskötarutbildning på komvux förskollärarutbildning för barnskötarna med stöd i form av bidrag på ca 4 600 kr. månad efter 5 år i yrket. Det finns varianter på detta i många kommuner ett helt systematiskt i denna men ingen som genomfört program omfattning ännu.

6.6 och förslag Aktionsgruppens överväganden

Inledning Att kunna rekrytera och behålla personal är avgörande för att kommunerna ska kunna målet en förskola för alla barn. I dag är det främst

uppnå

storstäderna och områdena omkring dessa som känner av personalförsörj-

ningsproblem. På några håll år situationen allvarlig.

Även andra kommuner gör bedömningen att det kan uppstå personalbrist vid en utbyggnad av bamsomsorgen. Vad som menas med personalbrist mycket olika i olika kommuner beroende på hur rekryteringsläget betyder sett ut. Det kan variera från att inte längre ha flera ansökningar till tidigare en fast förskollärartjänst till att man nu har svårigheter att få tag i korttidsvikarier. Nästan alla kommuner som Aktionsgruppen besökt klarar i dag att rekryhar god tillgång till barnskötare. Den här tera personal till daghem. Många inte för storstäderna och områdena runt dessa som har ljusa bilden gäller stora svårigheter att rekrytera all sorts personal till barnomsorg. Gemensamt för alla kommuner vi besökt är att de har svårigheter att

Personal- och utbildningsfrågor 59

rekrytera dagbarnvårdare och fritidspedagoger. I en enkät som socialstyrelsen nyligen skickat till landets kommuner om hur de planerar att klara riksdagsbeslutet om full behovstäckning uppger ca 100 kommuner att brist på personal är en av de faktorer som kan försvåra att målet nås. Svaret måste ses i ljuset av att personalbrist betyder mycket olika i olika kommuner. Socialstyrelsen har nyligen i en rapport till UHÄ påtalat behovet av fler för förskollärare utbildningsplatser och fritidspedagoger om det inte skall uppstå brist på utbildad personal under 1990-talet.

Fler utbildningsplatser behövs

Aktionsgruppen anser i likhet med kommunerna och socialstyrelsen att det måste till fler utbildningsplatser på förskollärarlinjen för att det inte skall uppstå personalbrist när kommunerna till full bygger ut barnomsorgen behovstäckning. Dels behöver antalet utbildningsplatser på 100-poängutbildningen ökas i landet, dels behöver antalet 50-poängutbildningar ökas. I kommunerna finns önskemål om fler utlokaliserade

50-poängutbildningar.

Under 1990 finns sådana utbildningar på drygt 30 orter i landet. Många kommuner har god tillgång på barnskötare. De är inte oroliga för att “ta barnskötare från verksamheten. Man kan på många håll än så länge rekrytera nya barnskötare. Erfarenheten är att en förskollärare som varit barnskötare och “bestämt sig en gång till för yrket är en mycket pålitlig arbetskraft. För andra kommuner kan en mer flexibel utbildning vara bättre, t.ex. att läsa på halvfart och samtidigt arbeta i barnomsorgen på resterande tid. Rekryteringen till förskollärarlinjen är mycket god till samtliga utbildningar utom Stockholm. För Stockholms del krävs extra åtgärder. Aktionsgruppen

anser att det förslag om en påbyggnad av förskollårarutbildningen profilerad

mot lek, idrott och rörelse som högskolan i Stockholm (HLS) presenterat är mycket intressant och bör prövas. Utbildningen är tänkt att att vända sig till delvis nya målgrupper och även stimulera män att söka till förskollärarutbildningen. Syftet är också att fånga upp en del av de elever som i dag söker till idrottslärarlinjen. Den senare har avsvärt fler sökande än platser.

Även andra nya målgrupper för vilka en påbyggnad av förskollärarutbild-

ningen kan vara av intresse, t.ex. kulturarbetare kan undersökas i första hand i Stockholmsområdet. Många kommuner har i dag svårigheter att rekrytera fritidspedagoger. 1989 fanns nästan 12 000 skolbarn i daghem. Flera av dessa skulle kunna ha plats i fritidshem om det bland annat fanns tillräckligt med personal. I landet som helhet pågår ett stort utvecklingsarbete inom skolbarnsomsorgen. Det är mycket att detta arbete möts viktigt av ett tillräckligt antal utbildade fritidspedagoger. Aktionsgruppen anser att även antalet utbildningsplatser på fritidspedagoglinjen behöver ökas. För de kommuner som även har svårigheter att rekrytera barnskötare kan riktade barnskötarutbildningar mot nya målgrupper behöva undersökas och stimuleras. Det kan gälla t.ex. invandrargrupper eller värnpliktiga som gör vapenfri tjänst inom barnomsorgen.

60 Personal- och utbildningsfrågor

Utbildning l flera steg För de kommuner som har en viss andel outbildad personal under en överliknande den som finns i Stockholm gångstid kan en stegvis personalutbildning som sökt sig till barnomsorgen av vara ett sätt att ta till vara personer intresse och fallenhet för barn. Först får man en introduktionsutbildning, sedan följer en barnskötarär utbildning efter en tid i yrket, eventuellt med viss ersättning. Tredje steget förskollärarutbildning efter 4-5 år i yrket. Erfarenheter från ett flertal kommuner under många år är att en hög andel outbildad personal inom en avdelning eller ett daghem är påfrestande för den mer erfarna personalen som blir ensam.

F amiljedaghemmen

Samtliga kommuner vi har besökt har svårigheter att rekrytera dagbarnvårda-

Även kommuner re vilket också framgår av enkäter till landets kommuner. som förut inte haft några rekryteringsproblem har i dag svårt att finna nya

dagbarnvårdare. Man är i kommunerna överens om att det gäller att genom

olika satsningar behålla den grupp man har i dag. Det behövs förbättrad arbetsledning, fortbildningsinsatser och möjligheter Det kan behövas att man inom för dagbarnvårdare att arbeta tillsammans. som inom en

utbildningarna, såväl på gymnasienivå högskolan, skapar

som tar hänsyn till familjedaghemsverksamheten. Det är viktigt att profilering eller några kommuner som finns nära varandra, satsar på en varje kommun, och fortbildning som tar hänsyn till de behov och särdrag som finns lokalt områdesmässigt när det gäller familjedaghemmen. är ersättningen för de allra minsta En viktig fråga för dagbarnvårdarna barnen. Många kommuner har infört ett sk små barnstillägg som kan vara 25 eller 50 procent extra ersättning.

Fortbildning och personalutveckling

Att öka antalet utbildningsplatser är en åtgärd som måste till för att motverka utbildats till brist på personal. Minst lika viktigt är att den personal som förskollärare eller barnskötare också börjar arbeta i yrket. Att de får sådana i en arbetsorgansiation som tar till vara deras utvecklingsmöjligheter att de fortsätter är sannolikt den kompetens, i yrket. Den bästa rekryteraren nöjda personalen som berättar om sitt arbete med glädje och stolthet. Ännu behöver göras, lokalt i kommunerna och centmer ansträngningar ralt, för att utbilda, rekrytera, behålla och utveckla personal. Bland sådana åtgärder kan nämnas: en utvecklad och förbättrad grundutbildning * en bra introduktion av nyanställd personal * en progressiv personalpolitik * och ändamålsenlig som är anpassad till olika en tillräcklig fortbildning och individers behov personalgruppers * i det dagliga arbetet stöd och handledning

Personal- och utbildningsfrågor 61

* och eftertanke tid för reflektion en utvecklad arbetsorganisation där personalens kompetens tas till vara vidareutbildning Intrycken från kommunbesöken och kommunförbundets enkät samt de ansökningar om medel för utvecklings och förnyelsearbete som socialstyrelsen fått under senaste året är att kommunerna är mycket aktiva i sitt arbete att med alla medel både rekrytera och behålla personal. Det är angeläget att kommunerna fortsätter att arbeta aktivt med fortbildning och andra personalutvecklande åtgärder utifrån olika personalgruppers behov. Vi vill särskilt framhålla behovet av pedagogisk handledning och stöd. En kompetent och engagerad personal avgör om kvaliteten på barnomsorgen är hög. Personalens möjligheter till utveckling och engagemang är en grundsten som verksamheten vilar på. Därför måste personalutvecklingsåtgärder prioriteras. Det är avgörande för stabiliteten och kunskapsutvecklingen i barnomsorgen att arbetsorganisationen utvecklas så att de mer erfarna successivt kan få mer kvalificerade arbetsuppgifter och vill återvända till det pedagogiska arbetet även sedan de gjort ett avbrott i detta. Den utveckling som sker genom att kommuner tillsammans ordnar fortbildningscentrum för att bättre utnyttja sina egna och andras resurser är viktig särskilt för de mindre kommunerna. Det ñnns också ett par nya fonder som kan användas för att förbättra arbetsmiljön och andra villkor i arbetet. Vi tänker på den nya Arbetslivsfonden och Arbetsmiljöfondens s.k. KOM-program, Kvinnor och män i samverkan.

Vidareutbildning En satsning på de mer erfarna förskollärarna/fritidspedagogerna bör inrymma vidareutbildning, t.ex. ett ökat antal IO-poängskurser vid högskola, med olika inriktning t.ex. pedagogiskt utvecklingsarbete, handledningsmetodik, barn med behov av särskilt stöd, musik, rörelse, drama, arbete i kooperativ, arbetsledning för dagbarnvårdare etc.

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: att möjligheten till riktade barnskötarutbildningar mot nya målgrupper prövas att antagningen till förskollärarlinjen ökas både vad avser 100 och 50 poängsutbildningar att antalet utbildningsplatser ökas även på fritidspedagoglinjen

att 50-poängutbildningarna görs mer flexibla i förhållande till kommunala behov att extrainsatser vidtas bland annat i form av profilering av utbildningen för att öka rekryteringen till förskollärarlinjen i Stockholm

62 Personal- och utbildningsfrågor att ett ökat antal IO-poängkurser med olika inriktning införs for förskollärare att vidareutbildningsmöjligheterna förbättras för all barnomsorgspersonal Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis kommunerna överväga: att genomföra en stegvis personalutbildning främst i kommuner med en hög andel outbildad personal att fortsätta och fördjupa satsningen på forbildning och andra personalutvecklande åtgärder för att möta olika gruppers behov.

7 inom barn-

Effektivisering

omsorgen

7.1 effektivitet

Begreppet

En vedertagen definition av effektivitet som aktionsgruppen ansluter sig till är att: Med effektivitet menas att vi når målen med - med resurser god hushållning uppfyllande av vissa krav vad gäller rättssäkerhet - beaktande av personalens behov av arbetstillfredsställelse, personlig utveckling och god arbetsmiljö Med att nå målen menas för barnomsorgens del de samhållsmål som finns upptagna i det pedagogiska programmet för förskolan och lokala mål. Barns utveckling och barns och föräldrars upplevelse av och synpunkter på barnomsorgen kan vara några sätt att måta graden av måluppfyllelse. Med hushållning med resurser menas att man år effektiv om man når målen med ett maximalt utnyttjande av resurserna. Detta innebär att man i och för sig kan ha en god måluppfyllelse utan att vara effektiv, men man kan inte vara effektiv utan att ha en god måluppfyllelse. Effektivitet står alltså för relationen mellan och resursinsat-

måluppfyllelsen

sen. Man kan få ut mer eller mindre beroende på var och hur man sätter in de resurser som finns att tillgå. I den debatt som förs i dag blandas ofta begreppet effektivitet och produktivitet. En kommunstyrelseordförande kan såga: Vi måste bli effektivare, och då mena att man borde kunna öka barngruppernas storlek. Vad han då gör år att såga att han vill öka produktiviteten, dvs. få ut mera barnomsorgsplatser med konstant resurstilldelning. Man kan alltså öka produktiviteten på olika sätt, men inte såga att man uppnått större effektivitet förrän man vet hur det

går med måluppfyllelsen.

Kvalitetsbegreppet

Begreppet effektivitet handlar både om kvalitet och kvantitet, dvs. att producera så mycket som möjligt med en hög grad av måluppfyllelse. Hög kvalitet kan sågas vara en hög grad av måluppfyllelse, men kvalitetsbegreppet inom barnomsorgen innefattar även sådant som utbildningsnivå, barngrupper, lokalstandard m.m. Huruvida man har en god kvalitet eller inte sammanhänger således med hur den politiska nivån, ledningsfunktionen och fåltnivån lyckas tillskapa förutsättningar, organisation och metoder så att man med

64 inom Efekrivüeñng barnomsorgen

resurser kan arbeta målinriktat med att utveckla barnen samt gemensamma ge föräldrarna en fullgod service. Orsakerna till en låg kvalitet kan ligga i alla eller i någon av dessa tre nivåer. Det kan brista i den nivåns möjlighet att ta ansvar för politiska utformningen av strukturen, överbyggnaden. Det kan brista i ledningens och det kan vara brister i förmåga att producera, prioritera eller informera fältpersonalens kompetens, engagemang eller serviceinställning. kvalitet i barnomsorgen beskrivs i det pedagogiska programmet för Hög förskolan dels i målform dels i ett antal principer som skall vara vägledande för arbetet. Målen för förskolans verksamhet baseras bland annat på de pedagogiska grundläggande värderingar som uttrycks i socialtjänstlagen, men förskolans mål baseras också tradition som vuxit fram inom den på den pedagogiska svenska förskoleverksamheten: Förskolan bör sträva efter att i samarbete med föräldrarna ge varje barn bästa möjliga betingelser att rikt och mångsidigt utveckla sina känslooch tankemässiga tillgångar. Förskolan kan därigenom lägga grunden till att barnet utvecklas till en människa med förmåga till inlevelse och till samöppen, hänsynsfull verkan med andra, i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar. Förskolan bör hos barnet lägga grunden till en vilja att söka och använda kunskap för att förbättra såväl egna som andras levnadsförhållanden.

I s.k. kommunala riktlinjer bör kommunerna ta ställning till hur organisation och ansvarsfördelning skall se ut mellan de olika personalkategorierna, personaltäthet samt personalens vidareutveckling, principer för intagning av barn till barnomsorgen, principer för samverkan med andra, lokalernas utformning osv. Det pedagogiska programmet skall vara vägledande för kommunernas ställningstaganden till riktlinjerna, men i övrigt kan sägas att det i dag råder en förhållandevis stor frihet för kommunerna att organisera och bedriva förskoleverksamhet. Förutom det pedagogiska programmet, som är ett allmänt råd, finns också hälsoskyddslagen, livsmedelslagen m.fl. lagar såsom arbetsmiljölagen, I Regeringens definition av rätt till barnomsorg i propositionen Förskola för alla”, sägs att alla barn skall få rätt att delta i någon form av kommunal från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar barnomsorgsverksamhet skolan. För de barn, som har studerande eller förvärvsarbetande föräldrar och som vistas i familjedaghem skall rätt finnas till gruppverksamhet i delskall för barn till tidsförskola eller i öppen förskola. Detsamma gälla hemarbetande föräldrar. Man betonar alltså gruppverksamhetens betydelse för barnen, en gruppverksamhet under pedagogisk ledning.

Efeldivüeñng inom barnomsorgen 65

7.3 En större flexibilitet behövs för att öka

effektiviteten

Aktionsgruppen har under försommaren och sommaren besökt närmare 30 svenska kommuner. Det genomgående intrycket år att man överlag har en mycket hög kvalitet vad gäller lokalstandard, personaltäthet m.m. Ett annat intryck är att kommunerna har organiserat barnomsorgen ganska likartat och då enligt av socialstyrelsen på 1970-talet gjorda erfarenheter och rekommendationer. Detta innebär t.ex. att öppethållandetiderna i daghemmcn oftast är mellan 06.30-18.30, att barngrupperna utgörs av s.k. syskongrupper med 15-16 barn samt att personalen i en sådan grupp utgörs av två förskollärare och en barnskötare. Familjedaghemmen har i regel hand om deltidsbarnen och de barn som behöver barnomsorg på oregelbundna tider. I deltidsförskolan finns mestadels 6-åringar, samt de 5-åringar som får plats. En naturlig fråga att ställa i dagsläget, när drygt hälften av alla förskolebarn har en plats i daghem/familjedaghem, är om verksamheten är organiserad på effektivast möjliga sätt, dvs. om resurserna används optimalt. Aktionsgruppen anser att det fortfarande finns effektivitetsvinster att göra inom barnomsorgen. En av förutsättningarna för detta är att kommunerna anpassar verksamheten efter de faktiska behov som finns.

Öppethållandet

Det är inte troligt att alla barn behöver sin plats 12 timmar per dag. Tidigare, när tillgången på barnomsorg inte var så stor och när föräldrar och bam fick åka långa vägar för att få sin plats (förekommer fortfarande), kanske det var mer befogat att alla avdelningar hade samma öppethållande. I dag borde öppethållandet kunna anpassas mera efter behoven, eftersom barnstugor i regel finns ganska tätt i kommunerna. Ett sätt att ta reda på behoven är att göra återkommande efterfrågeundersökningar bland alla föräldrar. Ett annat sätt är att helt enkelt erbjuda olika alternativ och sedan se hur stor efterfrågan varje alternativ får och anpassa efter det. En inventering av behoven skulle troligen visa att många kommuner kan inrätta daghem/avdelningar med 7-9 timmars öppethållande per dag. Avdelningar med ett kortare öppethållande behöver inte ha lika många anställda eftersom personalen inte i sådana fall behöver schemaläggas. Personaltätheten kan alltså bibehållas men antalet anställda minskas. Ett mera flexibelt öppethållande, tillskapar ekonomiska och personella resurser för fler barnomsorgsplatser samt möjlighet till barnomsorg på helger, kvällar och nätter etc. Runt om i landet finns i dag olika exempel på att man försöker anpassa verksamheten bättre utifrån de behov som barnfamiljerna har. Sandvikens kommun håller för närvarande på med en stor omstruktureringsprocess, som bl.a. innebär ett mera varierat öppethållande med ett differentierat avgiftssystem.

66 inom Effektivisering barnomsorgen

De nya former av daghemsverksamhet som inrättas är: Daghem med heldagsomsorg för åldrarna 0-3 år med ett varierat öppethållande mellan 06.00-20.00, 06.30-18.00, 07.00-17.00 etc. exempelvis Denna form med daghem med begränsat öppethållande för kompletteras

barn i åldrarna 0-3 år. Öppethållandet är 5-9 timmar per dag och avgifterna

har är anpassade till detta. För de deltidsöppna daghemmen gäller att barnen fasta vistelsetider. För barn i åldrarna 4-6 år har man infört en allmän förskola med ett utökat öppethållande till 4 timmar per dag. För de barn, som har har behov av omsorg därutöver skall det finnas möjlighet till detta i anslutning till förskolan eller i familjedaghem. skall i första hand rikta barnen 0-3 Den öppna förskolan sig till de yngre år, vars föräldrar är hemarbetande. Dessutom skall den vara ett komplement för de yngre förskolebamen, som vistas i familjedaghem. Familjedaghemsverksamheten skall företrädesvis rikta sig till barn i åldrarna 0-3 vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Den är också ett år, för 4-6-åringar i den tidsmässigt utökade deltidsförskolan. komplement I Sandviken menar man att den omstrukturering som gjorts är ett sätt att där man talar om rätt till anpassa verksamheten till gällande riksdagsbeslut, pedagogisk gruppverksamhet för alla barn över 4 år.

Gruppstorlekar När det har det påbörjats ett förändringsarbete i gäller gruppstorlekarna kommunerna. Idag finns barngrupper inom daghemsverksamheten på mellan 8-20 bam. Även här bör resonemanget om flexibilitet och anpassning efter behoven behov av pedagogisk verksamhet gälla, utan att därför ge avkall på barnens mål. Barngrupper för mindre barn kan vara mindre än för enligt uppställda större barn och dessutom bör antalet barn variera med barngruppens utseende. Finns det med behov av särkilt stöd i gruppen, kan många barn behöva ha mindre antal barn. gruppen I områden där man arbetar med småbarnsavdelningar och syskongrupper, kunna vara större än 15 barn i stabila områden och där bör syskongruppen man har en stabil och välutbildad personalgrupp. kommuner i landet med I de flesta ñnns tillgång till välutbildad personal läng erfarenhet av yrket - en faktor som bör vägas in när barngruppens storlek fastställs. För de kommuner, som uppnått full behovstäckning eller beslutat sig för att införa en garanti om barnomsorg för barn över ett och ett halvt års ålder måste vara flexibla under året. I de fall kommunen gäller, att barngrupperna utlovar en plats i barnomsorgen vid en viss ålder, anmäler familjen i regel behovet 3-4 mån innan man önskar innebär att plats. Ett sådant förfarande kommunen måste ha en beredskap att ta in barn under hela året, inte bara vid höstterminens start. kommun införde man 1988 en barnomsorgsgaranti för barn från I Botkyrka ett och ett halvt års ålder. Man anmäler behovet av plats 4 månader innan man vill ha en plats. Man har organiserat intagningarna så att barngrupperna

Effektivisering inom barnomsorgen 67

vid höststarten är 15 barn eller mindre och sedan fylls de på under året upp till 16-17 barn per avdelning.

7.4 Lokal- och

verksamhetsintegration

Ett sätt att effektivisera verksamhet inom är verkbefintlig barnomsorgen samhets- och/eller lokalintegration mellan och annan verksamhet. barnomsorg Detta kan göras dels i syfte att sänka lokalkostnaderna, som blir allt dyrare, dels i syfte att även åstadkomma kvalitetsförbättringar i verksamheten.

Skolbarnsomsorg För närvarande pågår ett omfattande förändringsarbete vad gäller lokal- och verksamhetsintegration mellan skola och skolbarnsomsorg i många av landets kommuner. Denna typ av förändringsarbete att görs för att få möjligheter skapa en miljö i skolorna där skolbarn kan vistas hela dagarna så att de vandra mellan olika lokaler slipper och för att man antar att ett integrerat arbetssätt mellan fritidshemspersonal och lärare skulle kunna innebära en kvalitetsökning. I vissa kommuner sker endast en inflyttning av fritidshemmen i särskilda lokaler i skolorna, medan andra prövar en integration både vad gäller lokal och personal. En integration av skolbarnsomsorgen i skolorna, kan för många kommuner innebära, att man frigör bra fritidshemslokaler som i stället kan användas till daghem, deltidsförskolor och öppna förskolor så att sådana lokaler kan byggas i mindre utsträckning. Aktionsgruppen har när det gäller detta samrått med förändringsarbete skolbarnsomsorgskommittén, som för närvarande arbetar med att analysera skolbarnsomsorgens utveckling. Skolbarnsomsorgskommitténs slutbetänkande förväntas komma hösten 1991. I Stockholm finns några exempel på genomförd skolbarnsomsorg i skolor där man integrerat lokal och personal Lex. i Karlbergsskolan. Lokalytan är utifrån planerad barns behov av både undervisning och fritidsverksamhet och personalen består av en lärare, en fritidspedagog och en barnskötare för varje klass. Barnen har till möjlighet heldagsvistelse i lokalen, undervisning och andra aktiviteter varvas under hela dagen. Vid en lokal- och Verksamhetsintegration av denna typ behöver lokalytan knappast vara större än vad den är

i en traditionell skola _ ca 15 mz/barn.

Övrig lokalintegration

I samband med byggande och ombyggnad av flerfamiljshus, finns stora vinster att göra vad gäller lokalintegration och även andra samverkansvinster. Vid ombyggnad och av ofta en del av nybyggnad bostadshus, läggs lägenhetsytan ut på gemensamhetslokaler för de boende m2 (1-3 per Denna lägenhet). gemensamhetslokal kan med fördel disponeras på ett sådant - kan användas till barnomsorgssätt, att den - oftast behövs ett yttillskott verksamhet på dagarna. På kvällar och kan helger hyresgästerna utnyttja

68 inom barnomsorgen

Ejfeldivüeving

lokalerna for sina ändamål. kommun ett Serviceutveckling i centrala I Sollentuna pågår projekt, Edsberg, där man i ett bostadsområde dels bygger om befintliga höghus, dels förändrar man förtätar med nya hus. I samband med detta förändringsarbete verksamhet för boende, barn och äldre serviceorganisationen och integrerar i husen och i dess närhet. i några servicelokaler som Vissa av de lokaler som planeras består dels av utlagd lägenhetsyta, dels består integreras med exempelvis daghem, vilket innebär att daghemsytan samt ett tillskott. Förutom att lokalkostnaden blir av hyresgästernas lokal lägre, räknar man med att uppnå andra effekter såsom ett större engagemang i den verksamhet som bedrivs i gemensamma lokaler. från de boende I två av de planerade lokalerna skall låg- och mellanstadieskolan integreras i ett s.k. Barnens Hus. med skolbarnsomsorgen i landet där Boendeservicedelegationen kan ge flera exempel på projekt man arbetat med lokalintegration av denna typ. och förekommer i Även andra former av verksamhets- lokalintegration En är att integrera deltidsförskola och landets kommuner. vanlig åtgärd deltidsförskola i lokalen på förmiddagarna och fritidshem så att man bedriver fritidshem samt integrerat med deltidsförskolan på morgnar. på eftermiddagar Andra är fritidsverksamhet för mellanstadiebarn i s.k. fritidsklubbar exempel integrerade i fritidsgårdar.

framkomstvägar

7.5 inom

Organisatoriska

kommunal verksamhet

Ett intensivt arbete pågår i landets kommuner med att förnya styrning,1edning och verksamhet. handlar om: Förändringsarbetet

* målstyrning decentralisering serviceinriktning medborgarintlytande * uppföljning och utvärdering för kommunal verksamhet att pröva nya former

är att effektivisera verksamheten och samtidigt Syftet med förändringsarbetet till delaktighet för finna former som ger en större öppenhet med möjlighet och kompetensutveckling för de anställda. medborgarna i antagandet att verksamhet blir Grunden för förändringsarbetet ligger effektivare om de som är direkt berörda, fältpersonal och brukare, får tillgång som finns för verksamheten och kan organisera dem efter till de resurser behov. Den ökade målstyrningen innebär att definiera de olika rollerna i organisaoch ansvar. Politikerna ses som tionen och klarlägga vars och ens kompetens beställaren, som vet vad man vill ha och varför, ledningsorganisationen skapar och har kompetens inom verksamhetsförutsättningarna faltpersonalen ser till att verksamheten får ett innehåll som leder mot målen. området, I flera av de kommuner, som Aktionsgruppen besökt, pågår ett sådant

Efektivüering inom barnomsorgen 69

förändringsarbete. I andra kommuner, har utvecklingsarbetet inte påbörjats i någon större omfattning ännu. Det vanligaste är att kommunerna börjar med decentraliseringsfrågorna. är den sektor, som kanske har gått längst i fråga om Barnomsorgen decentralisering i landets kommuner, även om det som nämnts inte skett överallt ännu. prövas också såsom kooperativa modeller inom bamom- Nya driftformer sorgen och s.k. kommunala resultatenheter.

Rambudgetansvar Den fortfarande när kommunerna decentraliserar inom vanligaste lösningen, barnomsorgen, är att lägga ut en rambudget för varje enskild barnstuga med en rätt för föreståndaren att omfördela mellan olika konton inom ramen. I vissa fall ett fullt personalansvar ut så att föreståndaren har läggs även beslutanderätten i alla förekommande personalfrågor. Inom den ekonomiska ramen i de flesta fall driftkostnader och personalkostnader, medan ligger lokalkostnader och kostnader för markunderhåll mera sällan är utlagt även om det förekommer. I de flesta fall finns normer for personaltäthet, barngruppsstorlek samt öppehållande kvar. I rambudgetmodellen ansvarar barnstugan inte för verksamhetens intäkter.

Resultatenheter Resultatenheterna har kommit som en fortsättning på det omfattande decentraliseringsarbete, som försiggått. Verksamheten kallas för en resultatenhet om den ges totalansvar för kostnader och intäkter både vad gäller drift-, personal- och lokalkostander samt ofta även markunderhåll och annat. Det ekonomiska bidraget delas upp så att det blir synligt vad som utgör föräldraavgifter, statsbidrag och kommunbidrag (kommunalskatt). Barnstugan erhåller ekonomiska medel efter prestation. Man har olika mätpunkter där man kontinuerligt mäter prestationerna. Prestationerna mäts i antal barn och för varje barn utdelas ett platsbidrag där bidraget uppdelas i en intäktsdel och en del som utgör kommunbidraget. En miniminivå när det gäller antal platser fastställs. Därutöver ges ofta en möjlighet att få skriva in ytterligare barn och då utdelas ett platsbidrag även för det barnet. Platsbidraolika stort, dvs. större för små barn och barn med behov av get kan vara särskilt stöd.

Kommunen som beställare Ett ytterligare steg i decentraliseringsutvecklingen, som prövas på några håll är att utveckla socialnämndens roll som beställare. Socialnämnden (eller den nämnd som ansvarar för barnomsorgen), beställer av förvaltningen ett antal platser inom barnomsorgen och anslår för detta en viss summa pengar. Föreståndare inom barnomsorgen åtar sig att bedriva barnomsorg i en viss omfattning och skriver sedan ett kontrakt med kommunen där omfattning,

70 Efeldivüering inom barnomsorgen

innehåll och kvalitet m.m. regleras. Kontraktet kan gälla under 2-3 år och verksamheten skall under tiden följas upp kontinuerligt. styrmedel förutom kontraktet är förskolans pedagogiska program och lokala riktlinjer. Föreståndaren beslutar själv om personaltäthet, barnantal, öppethållande m.m. inom vissa givna ramar. Samma modell används alltså i dessa fall som för barnomsorg i enskild regi. I Göteborg, Kortedaladistriktet var man först i landet med att utveckla denna modell, som just nu införs i bl.a. Ekerö och Sollentuna kommun. I flera kommuner ges barnstugan möjlighet att behålla hela eller delar av överskottet från ett år till ett annat. Samma sak gäller i flera fall för det ekonomiska underskott. I många kommuner är föreståndarna skeptiska till utvecklingen och menar att det pedagogiska arbetet kommer på undantag. Från politiskt håll ñnns både en kluvenhet inför att delegera beslutanderätt men ofta också en tro på att en decentralisering kommer att lösa alla Bara problem. vi får ut ansvaret och befogenheterna, börjar föreståndarna själva att ta in fler barn i grupperna”, var en kommentar som Aktionsgruppen hörde i flera kommuner. Det ñnns en övertro på att en decentralisering kan lösa alla Förståelse verkar saknas i sådana kom-

barnomsorgens problem.

muner för vikten av en tydlig och klar ledning, som talar om vart utvecklingen skall gå och vad man har att vänta sig. En utveckling mot ett mera målstyrt arbetssätt med en hög grad av decentralisering som följd, är effektivt bara om samtliga nivåer i organisationen ser och kan ta sitt ansvar så att fältnivån inte lämnas åt sitt öde med en mängd mer eller mindre outtalade krav och förväntningar. Utvecklingen måste också följas av en rejäl satsning på kompetensutveckling och innehållsfrågor i organisationen. Annars kan pedagogiska ledare ersättas av enbart administrativt skickliga “verkställande direktörer.

Alternativa driftformer Att utveckla alternativa former inom barnomsorgen kan också vara ett sätt att effektivisera verksamheten. Platskostnaderna i sådan verksamhet är ofta lägre än i kommunalt driven verksamhet genom att man t.ex. minskat

på

viss personal och i stället använder sig av obetalda föräldrainsatser.

Många kommuner satsar målmedvetet på att öka andelen föräldrakoope-

rativa dag- och fritidshem. I sådana kommuner ñnns ofta en annan beredskap än i kommuner, där viljeinriktningen inte är lika tydlig. Man har bra informationsmaterial, särskilt avsatt personal som arbetar med att bistå

föräldrakooperativen och man har tydliga regler och bidragsnormer etc.

De alternativa formerna behandlas mera ingående i kapitel 8.

Övergripande organisation

I flera kommuner ett prövande av organisationsmodeller. Man inför

pågår

kommundelsnämnder, stadsdelsförvaltningar, barn- och ungdomsnämnder, distriktsindelningar av olika slag etc.

Aktionsgruppen kan inte göra några uttalanden om vilka organisations-

Ejelaivirering inom barnomsorgen 71

modeller som är effektivast förutom att det förmodligen förhåller sig så att det i dag inte ñnns en modell som passar alla kommuner. Däremot kan vi påstå att i alla modeller som införs och prövas tjänar man på att renodla kompetens, inte sammanblanda olika ansvarsområden, inte förminska betydelsen av kompetent ledning.

Planeringsprocessen

Ett av hindren för att åstadkommma en snabb utbyggnad av barnomsorgen är på flera håll att planeringsprocessen inte fungerar tillfredsställande (se kap. 5). För att råda bot på detta har man inrättat s.k. genomförandegrupper. Dessa grupper kan bestå av politiker och/eller ansvariga tjänstemän från berörda förvaltningar kommunstyrelse, socialförvaltning, byggnadnämnd, fastighetskontor, stadsbyggnadskontor och skolförvaltning. Genom en bred samverkan med en tydligt uttalad politisk viljeinriktning kan planeringsprocessen påskyndas och även byggkostnaderna hållas nere. Kungsbacka kommun har inrättat en genomförandegrupp på tjänstemannanivå, som planerar, letar fram tomter, tar kontakt med boende som klagar på byggnationen och sköter upphandling. För att få till stånd en bra upphandling har man dessutom arbetat fram ett lokalprogram för en typbarnstuga, som underlag för upphandling. Genom att det finns konkurrens mellan byggföretagen, har kostnaderna pressats. I dag bygger man billigare än 1987. Hela processen fungerar smidigt och det kan ta endast sex månader från att beslutet om byggnation är fattat till barnstugan står på plats.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete i landets kommuner när det gäller den innehållsliga delen av verksamheten. Vi har inte haft i uppdrag att spegla det arbetet. Vi vill betona att det pedagogiska utvecklingsarbetet är den viktigaste faktorn om man vill arbeta för en effektivisering av verksamheten. På vissa håll arbetar man så intensivt med det administrativa förändringsarbetet att det pedagogiska utvecklingsarbetet verkar komma i skymundan. På andra håll går det hand i hand. Ibland arbetar man aktivt med den administrativa utvecklingen av verksamheten med decentraliserat budgetansvar, resultatenheter utan att inse vikten av att se till att det ñnns en kvalificerad pedagogisk ledningsfunktion. Inte alla föreståndare klarar att fungera som både verkställande direktörer och skapande pedagoger, särskilt om de inte har tillgång till skickliga handledare. Många kommuner har fungerande organisation för pedagogiskt stöd och utvecklingsarbete. Andra håller på att skapa sådana resurser. I Botkyrka kommun diskuterades under arbetet med de kommunala riktlinjerna möjligheten att inrätta ett Pedagogiskt centrum. Det Pedagogiska centrumet ska fungera som ett forum för samlade kunskaper och erfarenheter. Här ska personalen få utbildning, utbyta idéer, få råd och stöd. På centrumet arbetar nu praktikhandledare, förskolepsykologer, talpedagoger,

72 Efekrivisering inom bamonzsørgen

invandrarkonsulent och pedagogkonsulent. Centrumet har tillskapats med redan befintliga resurser genom en samordning av dessa. I Norrköping finns utvecklingscentrum för samtliga verksamhetsgrenar inom socialtjänsten, som fungerar i likhet med det pedagogiska centrumet i Botkyrka. Stockholms s.k. Idébanker som i dag finns på nästan samtliga socialdistrikt har kommit till efter liknande tankegångar som de pedagogiska centra i Botkyrka och Norrköping. Under senare år har fiera kommuner tillsammans startat utvecklingscentrum där bland annat personalen får fortbildning och metodutveckling i vissa frågor. Genom Torget-projektet (ett treårigt projekt om lednings- och utvecklingsarbete inom socialstyrelsen med stöd av medel från Socialdepartementet) har det initierats ett flertal regionala torg eller fortbildningscentra.

7.8 och

Aktionsgruppens överväganden förslag

Inledning Vi har i det här kapitlet lyft fram några av de förbättringar som vi tror kan göras inom svensk barnomsorg genom hushållning med resurserna. Barnomsorgens mål anges i riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn samt i det pedagogiska programmet. Det ñnns också ofta lokalt antagna mål. Aktionsgruppens intryck efter kommunbesöken är att man överlag har en mycket hög kvalitet vad gäller lokalstandard, personaltäthet m.m. och att man har organiserat barnomsorgen ganska likartat när det gäller öppettider, barngruppemas storlek och sammansättning m.m.

Större flexibilitet behövs när det gäller öppettider och gruppstorlek Kommunerna borde kunna ha ett mer flexibelt öppethållande anpassat efter behoven vid enskilda daghem eller avdelningar. Det är inte troligt att alla barn behöver ett öppethållande på 12 timmar som ofta förekommer. I dag är barnomsorgen så väl utbyggd, eller håller på att bli det, att det lättare kan gå att anpassa öppettiderna efter behoven. Det kan innebära kortare

öppethållande på vissa ställen och längre på andra. Resurser som frigörs vid

kortare öppethållande kan antingen användas till fler barnomsorgsplatser eller till dem som har behov av ett utökat öppethållande.

När det gäller gruppstorlekar har det påbörjats ett förändringsarbete i

kommunerna. Även här kan flexibilitet och anpassning efter olika barngruppers behov gälla. Grupper för mindre barn kan vara mindre än för större barn. Antalet barn kan variera med barngruppens stabilitet. Om det finns flera barn med behov av särskilt stöd kan gruppen behöva vara mindre. När kommunerna närmar sig full behovstäckning blir det nödvändigt att barngruppens storlek också är flexibel under året.

Ejfektivüeñng inom barnomsorgen 73

lokal och verksamhetsintegration. Ett annat sätt att effektivisera befintlig verksamhet år verksamhets- och/eller lokalintegration mellan barnomsorgen och annan verksamhet. Dels kan det sänka lokalkostnaderna och dels kan en integration medföra kvalitetsförbättringar i verksamheten. I dag pågår i kommunerna ett stort förändringsarbete när det gäller den framtida skolbarnsomsorgen. Aktionsgruppen har när det gäller det förändringsarbetet samrått med skolbarnsomsorgskommittén som arbetar med att analysera skolbamsomsorgens utveckling. Aktionsgruppen ser framtida lösningar av skolbamsomsorgen som en del i arbetet med att uppnå effektivare utnyttjande av lokaler och personal inom hela barnomsorgen samtidigt som det ger kvalitativa förbättringar för barnen. Aktionsgruppen vill särskilt betona möjligheterna att i samband med nyproduktion eller ombyggnad av flerfamiljshus göra vinster när det gäller lokalintegration mellan de boendes gemensamhetslokal och bamomsorgslokal. Gemensamhetslokalen kan disponeras så att den kan användas till barnomsorgsverksamhet på dagarna (ofta kan ett nytillskott behövas till den gemensamma lokalytan). Hyresgästerna kan disponera lokalen på kvällar och helger för sina ändamål. Om barnomsorgen för åtminstone de yngre barnen betraktas som en del av boendet kan även den del av bamomsorgslokalen som ligger utanför de gemensamma ytorna komma i åtnjutande av samma lånevillkor som gäller för bostäder. Aktionsgruppen anser att det är en fråga som bör undersökas vidare.

Organisatoriska framkomstvägar Aktionsgruppen vill framhålla det positiva i att många kommuner i dag arbetar intensivt med ett förändringsarbete för att förnya styrning, ledning och verksamheten inom den kommunala barnomsorgen. De tankegångar som ligger till grund för detta förändringsarbete är att verksamheten blir effektivare om de som är direkt berörda, fältpersonal och brukare, får tillgång till de resurser som finns for verksamheten och kan organisera dem efter behov.

Planeringsprocessen Ett av hindren för att åstadkomma en snabb utbyggnad av barnomsorgen är på flera håll att planeringsprocessen inom kommunen inte fungerar tillfredställande. Aktionsgruppen vill rekommendera de kommuner som inte har en fungerande planeringsprocess att införa en s.k. genomförandegrupp. Den kan bestå av politiker och/eller ansvariga tjänstemän från berörda förvaltningar kommunstyrelse, socialförvaltning, byggnadsnämnd, fastighetskontor, stadsbyggnadskontor och skolförvaltning. Genom en bred samverkan och en tydligt uttalad politisk viljeinriktning kan planeringsprocessen kortas byggkostnaderna kan hållas nere.

74 inom Effektivisering barnomsorgen

Behov av regionalt utvecklingsstöd till kommunerna

Aktionsgruppens samlade intryck av kommunbesöken är en överlag mycket Men det behövs olika forum för erfarenkompetent barnomsorgsledning. hetsutbyte och dialog. Trots ofta liknande problem att lösa i grannkommunerna så hinner/orkar man inte prata med varandra. De mindre kommunerna har dessutom inte tillräckligt med tjänster för att kunna avsätta någon tjänsteman till utvecklare. Det behövs regionala krafter för att samla Det borde vara en uppgift för länsstyrelserna, men och sprida erfarenheter. har det skett en ensidig rekrytering inriktad på arbetsuppgifter som tyvärr mest rör enskild ärendehantering inom individ- och familjeomsorgen. Andra är som skulle kunna stimulera en sådan utveckling är regionala organ Kommunförbundet i länet och högskolorna.

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis kommunerna överväga:

att skapa större flexibilitet inom barnomsorgen vad gäller öppettider och gruppstorlekar

att arbeta för en effektivare lokalintegration mellan barnomsorg och annan verksamhet

att bevaka behovet av en kompetent barnomsorgsledning

att planeringsarbetet för barnomsorgens utbyggnad effektivt bland styra annat en bred samverkan mellan berörda förvaltningar genom att införa flexibla ekonomisystem samt en delegering med resultatansvar

att i samarbete med länstyrelse, kommunförbundet i länet och högskola regionala utvecklingscentrum för barnomsorgen, något organisera som bör vara särskilt angeläget för kommuner med ett befolkningsunderlag som understiger 25 000 invånare.

8 i enskild

Barnomsorg regi

alternativa former

8.1 Nuvarande

möjligheter, statsbidragsregler och

praxis

Tillstånd Enskilda huvudmän för barnomsorg måste ha tillstånd att bedriva verksamheten. Sådant tillstånd söker man hos länsstyrelsen i det län där daghemmet/deltidsförskolan/fritidshemmet är beläget. (69 § socialtjänstlagen). Tillståndsprövningen innebär att det ställs liknande kvalitetskrav på enskild verksamhet som kommunal vad avser exempelvis personalens utbildning och erfarenhet, lokalernas beskaffenhet och verksamhetens Komomfattning. munen har sedan ett ansvar för att verksamheten håller samma kvalitet som jämförbar kommunal verksamhet. (kommunal tillsyn) Under förutsättning att man sedan kan finansiera verksamheten finns det utöver tillståndsplikten inga andra krav för att få driva exempelvis ett daghem. I den meningen finns inget förbud mot vinstdrivande verksamhet. I praktiken har det dock visat sig ointressant att driva daghemsverksamhet utan statliga bidrag.

statsbidrag Under vissa villkor som redogörs närmare för nedan kan den enskilda huvudmannen få statsbidrag till verksamheten. statsbidrag utgår dock inte till deltidsgrupper, öppna förskolor eller trefamiljesystem som drivs av annan huvudman än kommun. En första förutsättning för att statsbidrag skall utgå till enskild verksamhet är att den ñnns upptagen i kommunens barnomsorgsplan. Genom den regeln har kommunen i realiteten en vetorätt på området.

statsbidrag för enskild verksamhet utbetalas till kommunen

på samma villkor som för kommunala Kommunen fördelar daghem och fritidshem. sedan det erhållna statsbidraget till de enskilda huvudmännen med hänsyn till den verksamhet som statsbidrag för enskilda daghem och fritidshem lämnas endast under förutsättning, att den som bedriver verksamheten är antingen en sammanslutning av föräldrar, som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn

(föräldrakooperativ)

- eller * en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation, * erbjuder en speciell form av pedagogik eller * arbetar på andra liknande ideella grunder.

76 Barnomsorg i enskild regi

Oavsett skall verksamheten bedrivas inom ramen för av Organisationsform samhället accepterade målsättningar och pedagogiska former, som de kommer

till uttryck i l § socialtjänstlagen. Det förutsätts att den sammanslutning som driver en privat barnomtill föreningsformen kan vara såväl ideell som ekonomisk. sorgsverksamhet skriver dessutom i sina föreskrifter att detta innebar bLa att Socialstyrelsen statsbidrag inte kan ges till daghem och fritidshem, som drivs affärsmässigt med

vinstsyfte. (SOSFS 1989:47)

Nuvarande praxis

av bestämmelserna är i normalfallen relativt enkla. Socialstyrel- Tillämpningen sen har rekommenderat kommunerna att begära förhandsbesked om stats-

om att en verksamhet ligger i gränsområ-

bidrag om man har minsta tvekan det för vad bidrag kan utgå till. bestämmelser infördes i mitten av 1980-talet har det Sedan nuvarande utvecklats en relativt klar praxis. sin Gränsärenden har t.ex. gällt företag som velat starta daghem för anställda personal och inte kunnat få statsbidrag. Man har löst frågan genom som sedan kunnat få såväl statligt att personalen bildar ett föräldrakooperativ som kommunalt stöd. I många fall har också företaget stött kooperativet

genom exempelvis låg hyra eller bidrag till driften. och En annan typ av gränsärenden är AB Pysslingens daghem i Stockholm Nacka. Där har socialstyrelsen bedömt att verksamheten anpassats i allt till en kommunal verksamhet och därför beviljat statsbidrag. Det väsentligt handlar om en s.k. föreståndarentreprenad. Pysslingen tillhandahåller

föreståndare, rådgivning och fortbildning. Övrig personal anställs av kom-

munen. Andra gränsärenden har gällt personaldrivna daghem. Nuvarande bestämmelser medger inte statsbidrag till personaldrivna daghem eller s.k. per-

sonalkooperativ. Det ñnns ett antal ärenden där personalen tagit initiativ till verksamheten men där man tvingats gå omvägen via ett föräldrakooperativ kommer under hösten att lämna en proför att få statsbidrag. Regeringen kommer att utgå till s.k. position till riksdagen för behandling. statsbidrag

personalkooperativ.

har det När det gäller den fjärde punkten, andra liknande ideella grunder, De förekommit en typ av ärenden som gäller HSB:s bostadsrättsföreningar. har inte kunnat bedömas som föräldrakooperativ pga att flera än de föräldrar som har barn i daghemmen är medlemmar. statsbidrag har dock utgått med

på området med daghemmen som ett naturligt

hänsyn till HSB:s tradition inslag i den bostadspolitik man vill driva. HSB startade redan under 1920-talet för förskollärare. daghem och senare utbildning med icke-kommunala huvudmän förekom det När det gäller barnomsorg sin vetorätt verksamtidigare att kommuner utnyttjade genom att inte ta upp Därmed för statsheten i barnomsorgsplanen. förelåg inte förutsättningar Sedan mitten av 1980-talet har man kunnat iaktta en gradvis förbidrag. till alternativ barnomsorg bland flertalet ändrad mer positiv inställning kommuner.

Barnomsorg i enskild regi 77

8.2 Uppdraget och direktiven denna

på punkt

I direktiven nämns insatser för att utveckla de alternativa barnomsorgsformerna (dir. 1990:13, s. 4). Det tas upp i samma stycke som handlar om att pröva olika konkreta åtgärder för att påskynda utbyggnaden av framför allt heldagsomsorgen i de kommuner som för närvarande har uppenbara svårigheter med utbyggnadstakten. I övrigt utvecklas inte uppdraget.

8.3 Nuvarande av med

omfattning barnomsorg

annan huvudman än kommun

I slutet av 1989 var det 728 st enskilda daghem och fritidshem som fick statsbidrag. Av dessa var 556 daghem, 54 fritidshem och 118 tog emot både förskolebarn och skolbarn. Den vanligaste huvudmannen i enskild barnomsorg är ett föraldrakooperativ. sammanslutningar med anknytning till en ideell organisation och sammanslutningar som erbjuder en speciell form av pedagogik utgör nästan en tredjedel av samtliga. 1989 fanns det 436 föräldrakooperativ, 120 daghem och fritidshem med ideell anknytning och 152 med speciell pedagogik. Därtill kommer 20 som arbetar på andra liknande grunder. Enskild barnomsorg utgör fortfarande en liten del av den totala barnomsorgen i Sverige. 1989 drevs ca 3,5 % av alla daghems- och fritidshernsplatser i enskild regi. Under senare år har det dock varit en stadig ökning. Socialstyrelsen har i en rapport till regeringen sommaren 1990 redovisat dessa siffror. Av rapporten framgår också att mer än hälften av landets 284 kommuner hade enskilda daghem och fritidshem 1989. De flesta startas av föräldrar som på grund av bristande utbyggnad inte får kommunal barnomsorg. En del kommuner underlättar start av föräldrakooperativ. Andra gör det inte. De flesta enskilda daghemmen finns i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppsala har också många enskilda daghem. En del små kommuner har under 1989 ökat sitt antal betydligt.

8.4 till i Svenska

Statsbidrag barnomsorg kyrkans

regi

Nuvarande bestämmelser Nuvarande bestämmelser medger inte att statsbidrag betalas ut till Svenska kyrkans församlingar för drift av daghem, fritidshem, deltidsgrupper eller öppna förskolor. statsbidrag kan däremot utgå på samma villkor som för annan alternativ barnomsorg, när enskilda medlemmar av en församling tillhörande Svenska kyrkan bildar en föräldraförening eller annan ideell förening med uppgift att driva daghem eller fritidshem med speciell inriktning av verksamheten.

78 Barnomsorg i enskild regi

Omfattningen av verksamheten Statsbidragsredovisningen skiljer inte på föråldrakooperativ med olika anknytningar till organisationer. Av de 120 daghem och fritidshem med anknytning till ideell organisation som får statsbidrag år 64 st organisationer med någon form av religiös prägel. Det vanligaste är frikyrkor. Det finns några katolska församlingar som får bidrag, en judisk och en muslimsk. I dag rör det sig om 25-30 daghem som drivs med anknytning till Svenska kyrkan. Det handlar både om föraldrakooperativ och ideell förening. Två av dessa daghem är ekumeniska, dvs. drivs i samarbete med några frikyrkoförsamlingar. Ytterligare ett tiotal daghem planeras eller är under uppförande. Svenska Kyrkans övriga förskole- och barnverksamhet år omfattande. I dag har verksamhetens olika former följande antal barn: 5 080 st i deltidsförskola, 57 108 st i kyrkans barntimmar, 28 600 i öppen förskola och 10 000 i söndagsskola. Det finns i barngrupperna många barn med behov av ett längre öppethållande än den deltidsverksamhet det år fråga om. I verksamheten finns det i dag ca 400-500 utbildade förskollärare. Dessa har ofta en vidareutbildning för sitt arbete med kyrkans frågor. Till detta kommer en stor grupp s.k. barntimmeledare, varav det också ñnns utbildade barnskötare. Ett statsbidrag till Svenska kyrkans församlingar skulle kunna innebära att ett större antal församlingar skulle prioritera en daghemsverksamhet. Ingen representant vi talat med vågar dock göra några uttalanden om vaxtkraften i en kyrklig daghemsverksamhet. Det handlar mer om att nuvarande omgång via daghemsföreningar och föräldrakooperativ skall upphöra. Från kommunbesöken har det framkommit en positiv hållning till barnomsorg i Svenska kyrkans regi.

Framställningar om statsbidrag till Svenska kyrkans församlingar Svenska kyrkans Förvaltningsnåmnd och Församlingsnämnd har nyligen uppvaktat regeringen i frågan om statsbidrag till Svenska kyrkans förskolor. Regeringen har överlämnat ärendet till aktionsgruppen. Från kyrkligt håll anser man omgången via föräldraförening eller föräldrakooperativ ar besvärande. Det vore en mer rak hållning att bevilja statsbidrag till församlingens daghem när det i de flesta fall i realiteten år församlingsverksamhet. Aktionsgruppen har övervägt frågan om villkoren för statsbidrag till Svenska kyrkans församlingar för drift av daghem och fritidshem. Utredningsuppdraget har två sidor, dels lagstiftningen som styr den kyrkokommunala verksamheten, dels statsbidragsbestämmelserna. Når det galler den kyrkokommunala verksamheten har frågan gällt om kyrkan har ratt (eller kyrkokommunal kompetens) att bedriva verksamhet i form av förskola eller fritidshem. Det är ju en verksamhet som i lag har ålagts den borgerliga kommunen. Enligt 3 § församlingslagen (1988:180) får en församling sjalv eller i samverkan med andra församlingar sköta sina angelägenheter. Med församlingsangelágenheter avses frågor om bl.a. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation. Hit hör t.ex. att främja

i enskild 79 Barnomsorg regi

kristen verksamhet bland barn och ungdom. Församlingar inom Svenska kyrkan kan med stöd av denna bestämmelse anses ha befogenhet att bedriva kristen förskole- och fritidshemsverksamhet. Sådan verksamhet bedrivs alltså inte med stöd av socialtjänstlagen. Verksamheten behöver då inte heller bedrivas i de former och med de pedagogiska mål som förutsätts i socialtjänstlagen. Den kommer inte heller att stå under tillsyn av länsstyrelsen och socialstyrelsen på det sätt som den primärkommunala och den enskilda barnomsorgsverksamheten gör. För att driva en församlingsanknuten förskole- eller fritidshemsverksamhet behövs inte heller något tillstånd enligt 69 § socialtjänstlagen. Det nuvarande statsbidraget till förskolor och fritidshem torde förutsätta att det rör sig om en verksamhet som omfattas av socialtjänstlagens bestämmelser. Även om det inte föreligger några formella hinder för att ge statsbidrag även till en kyrklig kommun på samma sätt som till en primärkommun är det en principiell fråga huruvida statsbidrag bör utgå till verksamhet som motsvarar primärkommunemas verksamhet men som inte faller inom ramen för socialtjänstlagens bestämmelser. En lösning kan därvid vara att ge även kyrklig kommun befogenheter att driva verksamhet enligt socialtjänstlagen. En fråga som man därvid måste ta till är förhållandet mellan och ställning primärkommunen den kyrkliga församlingen. Skall t.ex. kyrklig barnomsorgsverksamhet ingå i kommunens barnomsorgsplan för att rätt till statsbidrag skall föreligga? Vad betyder det i så fall för den kyrkliga självstyrelsen att denna dess verksamhet kommer att vara beroende av en annan kommuns (primärkommunens) ställningstagande. Andra frågor som man måste ta ställning till är om församlingarnas verksamhet skall omfattas av socialtjänstlagens tillsynsbestämmelser och om kyrklig barnomsorgsverksamhet för att bedrivas måste ha tillstånd 69 § enligt socialtjänstlagen. En annan kan vara att man jämte de nuvarande lösning statsbidragsbestämmelserna även ger kyrklig kommun rätt till statsbidrag enligt samma regler som gäller för primärkommunerna. Innan ställning tas till frågan om statsbidrag till Svenska kyrkans församlingar för dess barnomsorg måste således både formella och principiella frågor utredas.

8.5 från

Uppgifter kommunbesöken

Positiv inställning

Aktionsgruppen besökte närmare 30 kommuner inklusive de tre storstäderna. Antalet avdelningar i icke-kommunal flest i storstäderna. regi är naturligtvis Stockholm hade 110 st daghems- och fritidshemsavdelningar 1989, Göteborg 94 st och Malmö 44 st. Det var vanligt att de borgerliga kommunledningarna pläderade för att man i princip skulle släppa statsbidragen fria till alternativ barnomsorg, oavsett huvudman. Däremot ville alla behålla kravet på att verksamheten skulle finnas med i kommunens barnomsorgsplan och stå under någon form av samhällelig kontroll och insyn.

80 i enskild Barnomsorg regi

av möjligheterna för dagens alternativ att växa När det gällde bedömningen kunde vi inte märka några partipolitiska skillnader. Många kommunledningar hade en mycket pragmatisk inställning till barnomsorg i enskild regi. vi besökte till Det fanns i de flesta kommuner en positiv grundinställning redovisade man föräldrakooperativ och föreningsdrivna daghem. I en kommun ett ideologiskt motstånd mot sådana lösningar och i en annan var man inne Detta stämmer rätt väl med landet i en fas av omprövning i positiv riktning. som helhet där man kan se en tydlig förändring till en mer positiv hållning till alternativ bland kommunerna under senare hälften av 80-talet. barnomsorg

Kraftiga variationer i kommunalt stöd till enskild barnomsorg

Stödet till icke-kommunal barnomsorg varierade kraftigt även bland de kommuner vi besökte. Det främst den mer aktiva informationen till förgäller äldrar som vill starta men också praktisk hjälp till allt som har kooperativ, med att att ordna lokaler, att söka tillstånd hos igångsättandet göra, administrativa rutiner, arbetsrättsfrågor, etc. länsstyrelsen, Också storleken till verksamheten varierar. Det på det kommunala bidraget förekom bland våra besökskommuner att man ger ett bidrag som motsvarar kostnaderna för en kommunal kostnaden för lokaler. plats och den faktiska Dessa barnomsorg som ett sätt att bedriva såg inte föräldrakooperativ variant var att det fanns verksamheten till en lägre kostnad. En vanligare för föräldrarna som motsvarade ca en tjänst per avdelning i arbetsplikt föräldrakooperativen. En kommun betalade 85 procent av lokalkostnaderna för att inte få orimliga priser i centrum. Andra förhandlade om bidragets storlek med det enskilda daghemmet varje år. Ur socialstyrelsens framgår att det kommunala ekonomiska stödet rapport för enskilda daghem i landet varierar mellan 7 000 och 30 000 kr. per plats.

8.6 Personalkooperativ

Under hösten 1990 kommer en beträffande statsbidrag till proposition att lämnas till för behandling. Därför har personalkooperativ riksdagen inte ägnat tid åt frågan annat än att vi intresserat oss för aktionsgruppen besökskommunernas av växtkraften i en sådan verksamhet. Det bedömning tycks vara en gemensam bedömning att det kommer att finnas personal som är intresserade av att bilda eget, men de uppgifter vi fått in ger inte möjlighet att göra några prognoser. har besökt i Malmö, som formellt är Aktionsgruppen daghemmet Lyckan ett I realiteten startades det dock som en förening föräldrakooperativ. bestående av personal. Den ombildades på grund av att statsbidragsbestämmelserna Verksamheten kostar mindre än kominte gav denna möjlighet. munens motsvarande genom att man har mindre personal (inga extra resurser till administration, lokalvård och kök). Personalen upplever en stor tillfredsställelse över och önskar att att själva driva och ansvara för verksamheten verksamheten formen när detta blir kan gå över i den personalkooperativa

i enskild Barnomsorg regi 81

och under möjligt förutsättning att hela personalgruppen inte behöver ingå som delägare.

Övrig

med enskild huvudman

barnomsorg

Aktionsgruppen har sammanträffat med representanter för Pysslingen Förskolor AB. Dess affärsidé är att bedriva kvalitativt god barnomsorg på från kommuner. uppdrag/entreprenad I dag finns Pysslingen Förskolor AB representerade i Stockholm och Nacka kommuner. Under de senaste åren har det på nytt vuxit upp daghem förlagda till föräldrarnas arbetsplatser. i storstäderna Några försäkringsbolag var tidiga med denna lösning. Det handlar om arbetsgivare som värderat behovet av stabil personal med god närvaro. Det kan också fungera i konkurrensen om arbetskraft med andra företag. I dessa fall har man bildat föräldrakooperativ. Lokalfrågan löses oftast av företaget, men det utgår såväl kommunala som statliga bidrag till verksamheten på samma grunder som övriga föräldrakoopei rativ i kommunen. Föräldrakooperativ vid företag i storstäder avviker på en punkt kraftigt från utvecklingen inom svensk barnomsorg som en del av boendet och närområdets miljö.

8.8 Aktionsgruppens överväganden och förslag

Inledning Icke kommunal barnomsorg har en ny och en gammal historia. Det har under den moderna framväxt alltid funnits människor som barnomsorgens velat organisera omsorgen om sina barn i kooperativ form genom bostadsrättsföreningar eller föräldrakooperativ, i föreningsform ofta med en speciellt inriktad pedagogik eller som arbetsplatsdaghem, tidigare mest i anslutning till större sjukhus. Under 1960- och 1970-talen awecklades många sådana daghem till följd av en kraftig kommunal expansion på området. Vid 1980-talets början fanns det bara ca 1 procent av daghemmen och fritidshemmen i icke-kommunal regi. Sedan mitten av 80-talet kan vi dock se en kraftig ökning. I dag är andelen ca 3,5 procent, totalt ca 12 000 platser.

Utvecklingen av antalet platser i enskild barnomsorg Kommunföreträdarna framhåller vid våra besök att det behövs organiserat stöd till föräldrakooperativ, föreningar och pedagogiska alternativ. Det gäller såväl starten med allt vad den innebär som den fortsatta driften med personalutveckling, administration, verksamhetsutveckling, fortbildning etc. Att enbart satsa på alternativen räcker inte för att klara en förskola för alla barn. Det behövs en kommunal expansion av barnomsorgen, på flera håll en kraftig sådan. Göteborg och Malmö har närmat sig 10 procent av antalet platser i daghem i icke-kommunal regi. Malmö avser dessutom att klara ca 20 procent av den

82 i enskild Bamonuorg regi

återstående utbyggnaden under 1990 och 1991 i icke-kommunal barnomsorg. Den stora tillväxten av förädrakooperativ har skett på grund av brist på kommunala I vissa kommuner är det enda möjligheten som finns att platser. Att starta och genomföra en verksamhet vid ordna sin barnomsorg. planera, ett föräldrakooperativ är en arbetsinsats av ansenligt mått. Det visar sig att det är föräldrar med stor kapacitet och intresse parat med brist på barnomsom orkar med detta. Politiker och tjänstemän vi mötte under våra sorg att föräldrakooperativ med kommunbesök gjorde samtliga den bedömningen inte kan vara ett alternativ för t.ex. ensamboende föräldrar. arbetsplikt Om det införs en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen har vi gjort att det främst är föräldrakooperativen som inte kommer att ha bedömningen tillväxttakt allt inte i kommuner där valet församma som i dag. Framför äldrakooperativ eller kommunal plats i realiteten inte finns i dag. Om man har en rätt kräver man den sannolikt av kommunen till en mindre arbetsin-

sats. Däremot kommer knappast en lagstiftning att påverka de daghem/fritidshem som har en nära till en ideell organisation. Dessa anknytning föreningar har en vana att klara ekonomi, verksamhet och personalpolitik. Det är svårare att förutse av bostadskooperativa lösningar vid utvecklingen rätt till kommer till stor del vara en lagstiftad barnomsorg. Utvecklingen kommer att beroende av vilket stöd kooperativen får och hur arbetsplikten utformas.

Infomation, stöd och ledning

De större kommunerna har i allmänhet en person avdelad som ansvarar för rådgivning till föräldrakooperativ och annan icke-kommunal barnomsorg. Dessutom har man utfärdat regler för stödet till den enskilda barnomsorgen som man aktivt informerar om i broschyrer till allmänheten. Det tycks vara men det räcker inte. Det nödvändigt för att verksamheten skall expandera, fordras en positiv inställning och stöd från den kommunala organisationen. Det lokaler, ekonomiskt stöd till drift och kontinuerliga fortbildningsgäller möjligheter. Alternativet till kommunens insatser finns i att större organisationer åtar sig en viss del av stödet inför start och senare drift. HSB har fått bland sina bostadsrättsföreningar som igång en verksamhet lovar mer. I dag handlar det om ca 20 daghem. Andra bostadsproducenter visar intresse för att följa efter. I Malmö kommer Riksbyggen att bygga och driva i samtliga sina nybyggda bostadsområden. Bostadsrättsinnedaghem havarna ges möjlighet att i föräldrakooperativets form få sin barnomsorg

ordnad. Vårat informerar och stöder främst tillkomsten av Stödföreningen Dagis Medlemmar är kooperationen närstående företag och föräldrakooperativ. organisationer. Förskolor AB bedriver utbildning och verksam- Pysslingen idag information, Det i Nacka och het kring barnomsorgen. finns några kommunala daghem Stockholm där Pysslingen slutit samarbetsavtal. slutsats av sitt arbete med s.k. alternativ barnomsorg är att Aktionsgruppens

Bamormorg i enskild regi 83

om den skall växa i omfattning fordras kraftig aktivitet och en positiv inställning från kommunerna. Dessutom finns behov av en stödfunktion som kan erbjuda hjälp med administration och utveckling.

statsbidrag till alternativ

Aktionsgruppen föreslår inga förändringar vad gäller statsbidragsreglerna till alternativ Den kommande barnomsorg. propositionen om personalkooperativ vidgar dock möjligheterna att bedriva alternativ barnomsorg. Inom de ramar som finns i dag ñnns fortfarande Vi utvecklingsmöjligheter. har sett prov på detta bl.a. i kontakten med HSB, som utvecklat en modell för att stödja föräldrakooperativ barnomsorg i sina föreningar. Riksbyggen i Malmö arbetar tillsammans med kommunen på en likartad lösning även om den blir mer renodlad i den föräldrakooperativa formen. har diskuterat Aktionsgruppen frågan om att ge statsbidrag för barnomsorg som drivs direkt av allmännyttiga bostadsföretag, men har inte haft möjlighet att utreda frågan. När det gäller Svenska kyrkans möjligheter att bedriva dagoch fritidshem har aktionsgruppen gjort en första analys av förutsättningarna, och lämnar frågan utan ett färdigt förslag då den behöver utredas ytterligare. Innan ställning tas till frågan om statsbidrag till Svenska kyrkans församlingar för dess barnomsorg måste både formella och principiella frågor utredas. Aktionsgruppen föreslår därför att man i särskild ordning överväger om och i så fall i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar statsbidrag skall kunna utgå till kyrkans barnomsorgsverksamhet. Tills vidare bör det alltså vara tillräckligt att statsbidrag som för närvarande kan få utgå om enskilda medlemmar tillhörande Svenska kyrkan bildar ett föräldrakooperativ eller en ideell förening. Om en lag införs om barns rätt till barnomsorg, blir det viktigt för kommunerna att bevaka de alternativa intressen och se till att daghemmens förutsättningarna är goda för dem att fortsätta sin verksamhet. Det behövs en positiv inställning och stöd för att de skall fortsätta att öka. Kravet på att all verksamhet skall finnas upptagen i kommunens barnomsorgsplan för att kunna erhålla statsbidrag bör kvarstå. Däremot anser vi att den

tillståndsprövning som länsstyrelsen gör bör övertlyttas till kommunerna.

Länsstyrelsen bör även fortsättningsvis behålla rollen som tillsynsmyndighet på regional nivå. I det sammanhanget bör det ske en förstärkning av länsstyrelsernas barnomsorgskompetens.

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: att utreda för Svenska att bedriva förutsättningarna kyrkan dag- och fritidshemsverksamhet

att länsstyrelsemas till kommunerna

tillståndsprövning överflyttas

Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis kommunerna överväga: att utveckla det ekonomiska stödet till de alternativa barnomsorgsformerna

att stimulera framväxten av alternativ barnomsorg.

9 Behovet av

lagstiftning

9.1 Kommunbesöken

Aktionsgruppens resor i kommunerna har givit en mycket differentierad bild av situationen. Bland de kommuner vi valt för besöken fanns det trots tidigare uppgivna svårigheter sådana som kommer att klara full behovstäckning när det gäller daghems-/familjedaghemsverksamheten. Det finns också de som inte klarar beslutet 1991 men anger 1992 eller 1993. En tredje grupp kommuner kan inte ange någon tidpunkt när man tänker klara riksdagsbeslutet. Det bör upprepas att våra besökskommuner inte är representativa för Sveriges kommuner. De hade valts ut på grund av problem med att klara utbyggnaden. På en punkt var dock svaren relativt samstämmiga från kommunledningarna. De flesta önskar inte någon lagstiftning. Kommunledningarna har i stället för lagstiftning krävt en förbättring av statsbidraget och i några fall kritiserat staten för det kommunala skattestoppet och uppskjutandet av föräldraförsäkringen. Flera av de besöka kommunledningarna anser att en lagstiftning i detta läge utan att ge kommunerna reella möjligheter vad avser ekonomi, personal och en mindre efterfrågan av yngre barn genom utbyggd föräldraförsäkring skulle vara ett allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. Som vi nämnde tidigare ñnns det dock kommuner som varken investerar eller planerar för att klara riksdagsbeslutet. Vi har således fått intrycket av att man på en del håll inte anstränger sig nog mycket för att prioritera barnomsorgsutbyggnad, i några fall saknas antagligen viljan.

9.2 Diskussion av för- och nackdelar med

lagstiftning

Gruppen har analyserat för- och nackdelar med en lagstiftning som garanterar alla barn rätt till barnomsorg. Det är viktigt att inte stanna vid att diskutera relationen mellan kommuner och stat. För den enskilde medborgaren som efterfrågar barnomsorg är det tämligen ointressant vem det beror på att ett riksdagsbeslut från 1985 i många kommuner inte kommer att vara verklighet 1991. Den allmänna uppfattningen torde vara den att regeringen och riksdagen genom propositionen och riksdagsbeslutet utlovat full behovstäckning till år 1991. Utan en lagstiftning i frågan kan man få intrycket att statsmakterna nu går ifrån det löftet. I propositionen 1984/85209 läggs principen fast om alla barns rätt till

86 Behovet av lagstijining

barnomsorg. Det är knappast möjligt att tala om en rätt om inte detta kommer till uttryck i en lag. En icke lagfäst rätt kan knappast ses som något annat än en målsättning, låt vara att denna kan vara mer eller mindre tydlig. En annan fråga är hur rätten till barnomsorg i så fall bör vara utformad. I bilagd promemoria (bilaga 2) ñnns ett förslag till lagtext. Utan en lagfäst rätt till barnomsorg kan man sägas acceptera att några bam kan komma att ställas utanför möjligheten till barnomsorg. En lagstiftning gör det också klart för de kommuner som av olika skäl inte anser sig kunna uppfylla målet att de måste prioritera denna verksamhet och bygga ut barnomsorgen. En lagstiftning skulle också göra tydligt vad det är för rätt som de enskilda barnen och föräldrarna har. Man kan därvid skilja på barnens rätt till förskola med ett pedagogiskt innehåll och föräldrarnas rätt till omvårdnad av barnen under den tid de arbetar eller studerar. Bland argument av mer teknisk natur kan nämnas att en lagstiftad rätt till barnomsorg för alla barn gör det möjligt att gå över från specialdestinerade statsbidrag till mer generella statliga bidrag. En lagfäst rätt kommer inte att ha någon som helst ekonomisk betydelse för alla de kommuner som avser klara full behovstäckning. Bland nackdelarna med en lagstiftning ligger som vi ser det främst svårigheten att förutse vilken effekt en lagfäst rätt skulle få. Det handlar då om kommunernas prioriteringar, situationen i storstäderna då främst Stockholm vad avser personalrekryteringen, kommuner med en svår ekonomisk situation etc. Om man kombinerar rätten med en överklagningsrätt uppkommer frågan hur man skall gå tillväga för att förmå en kommun att verkställa en dom om rätt till barnomsorg. idag ñnns ingen sanktionsmöjlighet om en kommun inte kan eller vill verkställa utslaget i en dom. Socialtjänstlagen bygger i princip på en rätt för kommunerna att inom ramen för socialtjänstlagens allmänna mål själva organisera och prioritera verksamheten efter egna behov. En lagfäst rätt till barnomsorg kan därmed komma att gå ut över andra sociala verksamheter, där den enskildes rätt inte är lika tydlig, Lex vad gäller äldre- och handikappomsorg. Det finns risk för att en lagstiftning kommer att uppfattas mycket olika av olika kommuner. Det skulle kunna innebära att vissa kommuner för att upp-

fylla kravet på full behovstäckning anser sig tvugna att efterge kravet på

kvalitet i verksamheten. Det kan ske genom att skriva in ett orimligt antal barn eller anställa otillräckligt med personal eller outbildad arbetskraft. Risken för det senare är naturligtvis överhängande redan i dag i storstadsområdena. En lagfäst rätt utan avgiftmaximeringar skulle kunna utgöra en frestelse för en del kommuner att genom höjda avgifter begränsa efterfrågan på barnomsorg. En lagfäst rätt till barnomsorg skulle kunna minska motiven för föräldrar att genom föräldrakooperativ organisera omsorgen om sina barn. En stor del av tillväxten av föräldrakooperativ beror på bristen på kommunal barnomsorg. Om man får en rätt är det sannolikt att man i kräver den av kommunen och i mindre utsträckning är benägen att lägga ner det arbete som krävs för att planera, starta och driva föräldrakooperativ. Möjligen skulle man kunna komma till rätta med kommunernas utbygg-

Behovet av lagstiftning 87

nadsproblem utan lagstiftning genom en förbättring av statsbidragen till barnomsorgen. Det ñnns en risk att enbart de föräldrar som har kapacitet och ork att driva en tvist med kommunen får sin rätt tillgodosedd. En lagfäst rätt skulle därmed kunna utgöra ytterligare en segregerande faktor. Denna risk minskar naturligtvis i takt med utbyggnaden, men går inte helt att bortse ifrån. Innan alla kommuner når en 100-procentig täckning innebär en överklagningsrätt att det är domstolarna och inte kommunerna som bestämmer över kommunala resurser. När målet är uppnått kommer domstolarnas utslag mer att handla om t.ex. ett enskilt barn uppfyller de formella kraven för rätt till barnomsorg eller om det dessutom skall ha rätt till bistånd utöver rätten till barnomsorg.

9.3 och

Aktionsgruppens överväganden förslag

Diskussionen om för- och nackdelar kan säkert utvidgas med ytterligare argument. En fråga som i sammanhanget måste lyftas fram är barnens rätt till en god omsorg. I dag har vi en erkänt god och efterfrågad verksamhet inom den svenska barnomsorgen. Vi föreslår i vår rapport effektiviseringer som syftar till bättre hushållande med bibehållande av en god kvalitet. Samtidigt är det avgörande för barnomsorgens fortsatta utveckling att det inte råder någon som helst tvekan om regeringens och riksdagens uppfattning i fråga om rätten till en förskola för alla barn. Kommunerna har fört fram välunderbyggda fakta vid våra besök. Statsbidragen har urholkats på grund av att de inte räknats upp med inflationen. har hindrat vissa kommuner från att finansiera en Kommunalskattestoppet fullt utbyggd barnomsorg. Föräldraförsäkringens uppskjutande har ökat efterfrågan med minst 20 000 barn för hela riket. Aktionsgruppen gör den bedömningen att en lagfäst rätt närmast är en konsekvens av de överväganden som skedde i propositionen 1984/85:209 och som riksdagen ställt sig bakom. Frågan blir snarare när rätten ska införas, under vilka kommunala vilkor och i vilken omfattning. Vi har tidigare i redovisningen av utbyggnadsläget i kapitel 4 angett skälen för att ikraftträdandet den lagstiftade rätten till daghem/familjedaghem bör skjutas fram ett år i tiden till utgången av år 1992.

Av våra direktiv för arbetet framgår att vi i första hand bör pröva olika

konkreta åtgärder för att påskynda utbyggnaden av framför allt heldagsomsorgen. Det är också angeläget att den allmänna förskolan, som sedan 1976 är en lagstiftad rätt för alla 6-åringar och under vissa omständigheter 5-åringar och barn med behov av särskilt stöd, vidgas neråt i åldrarna till 5- och 4-åringar. Den rätten är helt oberoende av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Aktionsgruppen föreslår att det införs en lagstiftad rätt till plats i daghem/eller familjedaghem för alla barn från 18 månaders ålder till skolåldern med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Barn i behov av särskilt stöd ska även fortsättningsvis med förtur anvisas plats i förskola. Denna lagstiftade rätt föreslås träda i kraft senast den 1 januari 1993. Aktionsgruppen föreslår också att den allmänna förskolan utvidgas till att

88 Behovet av Iagsnftnizxg

gälla för 5-åringar från och med höstterminen 1993 och för 4-åringar från och med höstterminen 1994. Den senare tidpunkten gäller också för införandet av en öppen förskoleverksamhet för barn under 4 års ålder som inte finns i daghem. Iagstiftningsfrågan bör lösas genom en ändring i socialtjänstlagen. I övrigt vill vi hänvisa till bilaga 2, där en skiss på ett lagförslag presenteras. Aktionsgruppen föreslår sammanfattningsvis regeringen överväga: att en lagstiftad rått till plats i barnomsorgen för barn i åldern 18 månader till skolåldern genomförs från och med den 1 januari 1993 att den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även S-åringar från höstterminen 1993 att den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även 4-åringar från höstterminen 1994 att kommunerna får en lagstiftad skyldighet att tillhandahålla öppen förskola för barn under fyra års ålder som inte vistas i deltidsgrupp eller daghem från höstterminen 1994.

Reservation

Av Maria Arnholm

(fp)

Den undersökning av läget i Sveriges kommuner som utredningen gjort visar att det av riksdagen 1985 fastställda målet om förskola för alla barn 1991 inte kommer att kunna uppnås i hela riket. Det finns flera skäl till detta misslyckande. Den oväntade uppgången i födelsetalen och kommunernas ekonomiska situation tillhör dessa. Men en mer avgörande orsak är den bristande förmåga till flexibilitet och nytänkande som har präglat den politiska processen. Detta gäller i viss mån kommunerna där man på många håll har haft svårt att komma i gång med det nödvändiga förnyelsearbetet. Men framför allt det statsmakterna som envist gäller och dogmatiskt har stoppat många alternativa producenter av barnomsorg. Med beklagande tvingas jag konstatera att utredningens inte majoritet föreslår något för att nu ändra Trots på dessa förutsättningar. positiva om alternativens formuleringar betydelse är man inte på en enda punkt beredd att justera gällande statsbidragsregler. Skall vi klara barnomsorgsmâlet måste alla goda krafter tas till vara. Enligt min mening bör statsbidrag utgå till all barnomsorg som uppfyller rimliga kvalitetskrav. I arbetet för en fullt utbyggd barnomsorg av god kvalitet skulle en sådan förändring av statsbidragsreglerna betyda mycket.

Ökad valfrihet Ökade möjligheter för föräldrar att välja mellan olika barnomsorgsformer.

Kvalitetsutveckling I alternativens friare arbetsformer kan ofta verksamheten utvecklas på ett sätt som kan komma all barnomsorg till godo. Föräldramedverkan i de föräldrakooperativa och det omfattande daghemmen pedagogiska stöd som ges till personalen i Pysslingendaghemmen är bara ett par exempel.

Bättre resursutnyttjande Den enskilt drivna barnomsorgen är ofta billigare än den kommunalt drivna. Det kan ha olika orsaker. I de föräldrakooperativa är det föräldrarnas arbetsinsatser, i de personaldrivna personalens extra arbetsinsatser som kan

90 Reservation

jämföras med andra småföretagares. Dessutom finns i den enskilda verksamheten det uttalade ekonomiska ansvar och de korta beslutsvägar som många kommuner nu genom resultatenheter och decentralisering försöker överföra till de kommunala barnstugorna. Den större kostnadseffektiviteten i de enskilda daghemmen kan ge två positiva effekter. Dels innebär förekomsten av billigare alternativ i sig att vi kan få fler barnomsorgsplatser för en viss summa pengar. Dels kan erfarenheterna överföras till den kommunala barnomsorgen och därmed bidra till att kostnadseffektiviteten ökar i hela barnomsorgen.

En starkare position för personalen Med alternativa av barnomsorg får förskollärare och barnsköproducenter tare fler arbetsgivare att välja mellan. Det ger dem en starkare position när och en större frihet att välja under det gäller att skapa goda arbetsvillkor komma all vilka former de vill arbeta. Detta skulle genom spridningseffekter i kommunal barnomsorg. personal till godo, också dem som arbetar

Möjligheter för barnomsorgspersonal att utvecklas i yrket Efter några år i yrket känner många inom barnomsorgen att de vill pröva skall bedrivas. Släpper vi alternativen fria egna idéer om hur verksamheten kan de som vill starta eget i de former som ger bäst utlopp för deras fantasi och engagemang.

Minskad personalflykt Personalen skulle alternativen få en starkare ställning och större genom utvecklingsmöjligheter. Det skulle bidra till att höja barnomsorgsarbetets status och till att minska personaltlykten. Vid många av kommunbesöken uppgavs att en grupp som är svår att hålla kvar i yrket är just förskollärare som har lång erfarenhet och som inte längre ser några utvecklingsmöjligheter i den kommunala barnomsorgen.

Utnyttjande av nya krafter Det finns många underutnyttjade eller outnyttjade krafter att ta tillvara för att klara barnomsorgsutbyggnaden. Svenska kyrkan är en sådan, bostadsföresom Pysslingen Förskolor AB är andra. tag och rena daghemsföretag När det gäller Svenska kyrkans möjligheter att få statsbidrag för barnomsorg har utredningens majoritet med hänvisning till såväl principiella som formella skäl valt att skjuta frågan på framtiden. Jag ser inga principiella hinder mot statligt stöd till barnomsorg på kristen är det ett rättvisekrav att de föräldrar eller annan religiös grund. Tvärtom som vill välja ett sådant alternativ skall ha rätt att göra det och få samma bidrag som andra föräldrar. vill bibehålla den ordningen att Utredningens majoritet paradoxala

Reservation 91

frikyrkoförsamlingar kan få statsbidrag medan Svenska kyrkan inte kan få det. De principiella hindren mot statligt stöd till med barnomsorg religiösa förtecken föreligger tydligen bara när det gäller Svenska kyrkan. Det formella hinder som utredningsmajoriteten stödjer sig på hänger samman med Svenska kyrkans formella som kommun. Att dessa ställning hinder på intet sätt är oöverstigliga framgår av utredningen. När det gäller bostadsföretag kan nämnas att Malmö kommun är på väg att sluta avtal med Riksbyggen för att de skall både och driva bygga barnstugor. Det är mycket sannolikt att Riksbyggen med dess kompetens inom byggande och fastighetsförvaltning kommer att kunna öka kostnadseffektiviteten vid byggande och drift av barnstugor. För att med gällande kunna få för denna statsbidragsregler bidrag verksamhet måste daghemmen drivas som Föräldraföräldrakooperativ. kooperativ är ett utmärkt alternativ för vissa föräldrar men långt i från för alla. Det bästa skulle vara om naturligtvis Riksbyggen hade möjlighet att också driva barnstugoma helt i egen regi. Förskolor AB är hittills Pysslingen det enda barnomsorgsföretag som finns i Sverige. Dess affärsidé är att driva barnomsorg på entreprenad åt kommuner. Till dess affärsidé hör att arbeta enbart med förskollärare, att starkt betona föreståndarrollen och att ha en väl utvecklad och omfattande pedagogisk rådgivning till personalen. Som en anpassning till gällande statsbidragsregler arbetar Pysslingen för närvarande med arbetsledarentreprenader åt Nacka och Stockholms kommuner. Man erbjuder av god kvalitet till kostnad än barnomsorg lägre motsvarande kommunala Det finns barnomsorg. all anledning tro att ökad frihet för Pysslingen skulle ha mer positivt att erbjuda. Och att Pysslingen skulle få efterföljare den statsmakterna fram alternativ dag vågar släppa barnomsorg. Andra intressenter som skulle kunna väntas bidra till barnomsorgsutbygganden är företag och andra arbetsgivare som vill ordna barnomsorg för sina anställda.

Fler dagisplatser

Det är naturligtvis omöjligt att med exakthet

någon ange hur många nya

platser i barnomsorgen det skulle bli om man öppnade för alternativen. De få satsningar på alternativ som har gjorts pekar dock entydigt i en riktning. När den nytillträdda borgerliga regimen i Malmö 1985 gjorde en helhjärtad satsning på alternativ barnomsorg ökade andelen enskilt drivna daghemsplatser från 4 till 8 procent. Än viktigare är att av de 1 200 daghemsplatser som byggdes under perioden 1985-1988 var nästan hälften i enskild regi. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att denna satsning gjordes inom ramen för gällande statsbidragsregler och under högljutt och demagogiskt motstånd från regeringen och från den socialdemokratiska oppositionen i Malmö. Också de små öppningar för alternativen som har gjorts under senare år, framför allt för föräldrakooperativ, visar att det finns goda utvecklingsmöjligheter. Av de nytillkommande daghemsplatserna under 1989 fanns 14 procent i enskilda daghem, de flesta i föräldrakooperativ.

92 Reservation

Min bedömning är att den största potentialen för utbyggnad i enskild regi inte finns hos föräldrakooperativen, som ställer krav på en föräldramedverkan som många har svårt att klara, utan hos förskollärare som vill starta eget och andra alternativ som i dag inte får statsbidrag. Alla de möjligheter som alternativen skulle kunna ge säger utredningens majoritet nej till. Utan några som helst argument slår de fast att gällande statsbidragsrelger inte skall ändras, dvs. att barnomsorg inte skall få drivas i vinstsyfte. Mot detta finns flera starka invändningar. För det första är resonemanget märkligt eftersom barnomsorgspersonal, självklart, arbetar mot betalning och dessutom, som andra löntagare, vill ha I denna drivs nästan all barnomsorg i så hög lön som möjligt. mening vinstsyfte. För det andra röjer detta en vulgär syn på vad vinst egentligen är. På en marknad där det ñnns alternativ, och där intäkterna dessutom är mer eller mindre för kostnadseffektivitet. För att förbättra givna, är vinst ett uttryck effektiviteten används numera även inom offentlig sektor olika former av vinstmâtt och vinst- eller överskottsdelning. Det är ett uttryck för en mer realistisk syn på vad vinst är än den som kommer till uttryck i gällande statsbidragsregler och i utredningsmajoritetens förslag. För det tredje är det en närmast befängd tanke att den som i första hand eftersträvar stora vinster skulle satsa på barnomsorg. Den praktiska erfarenheten är i stället att de som driver barnomsorg, och andra sociala verksamheter, i enskild regi liksom andra småföretagare gör omfattande arbetsinsatser utöver normalarbetstid vilket i realiteten begränsar deras betalning per timme. är positiv till den aviserade propositionen om Utredningens majoritet att få statsbidrag för Utan tvekan skulle

möjlighet personalkooperativ.

personalkooperativ kunna vara ett alternativ för många av dem som vill arbeta mer självständigt i barnomsorgen. Det är dock avgörande hur villkoren

kommer att utformas. Skall personalkooperativ få någon betydelse är det t.ex.

angeläget att det räcker att en minoritet av personalen ingår i kooperativet.

Personalkooperativ kan förhoppningsvis ge ett bidrag till bârnomsorgsutbygg-

naden. Samtidigt är det emellertid svårt att förstå varför ett personalkooperativ, som är en ekonomisk förening, och som därför enligt lagen om ekonomiska föreningar skall drivas i vinstsyfte, skall kunna få statsbidrag medan andra driftformer skall nekas sådant. hänvisar till de När det gäller övriga alternativ utredningens majoritet statsbidragsregler som finns, dvs. till möjligheten att starta föräldrakooperativ. Genom formella föräldrakooperativ skall Svenska kyrkan, Riksbyggen, arbetsgivare mil. kunna driva barnomsorg. Mot det synsättet är jag starkt kritisk. För det första vill jag varna för att den kooperativa idén förfuskas om även verksamheter som inte bygger på denna idé av statsbidragsskäl tvingas in i samma fälla. För det andra skulle den lagstiftning om rätt till förskola för alla barn som utredningen föreslår med all säkerhet leda till att det blev svårare att motivera föräldrar att starta kooperativ. Alla som i dag engagerar sig i

§??____J

Reservation 93

kooperativ enbart för att klara barnomsorgen i en bristsituation kan då i stället kräva en plats i kommunal barnomsorg. Vilka råd vill majoriteten då ge Svenska kyrkan, Riksbyggen, mil? Genom att öppna för fler alternativa driftformer skulle den kooperativa organisationsformen kunna förbehållas de riktiga kooperativen och andra alternativ få existera vid sidan av dessa på sina egna meriter. Det är en tragedi för barn och föräldrar i den svenska barnomsorgskön att socialdemokraterna i denna utredning, som tillkommit just med anledning av det mycket besvärliga läget för barnomsorgen, inte har lyckats prestera ett enda förslag för att öppna för fler alternativ i svensk barnomsorg. Enligt min uppfattning är det två villkor som måste vara uppfyllda för att vi skall nå målet om en förskola för alla barn. Det ena är att alternativen tillåts, det andra att kommunerna bedriver ett långtgående och radikalt effektiviseringsarbete. Utredningens kartläggning visar att en del kommuner redan har kommit långt i detta arbete och att andra är på god väg. För åter andra återstår dock det mesta. När det gäller behovet av nytänkande i kommunerna har vi inom utredningen i stora stycken varit eniga. Jag menar dock att den som signal utredningens majoritet vill sända ut är tvetydig. Att uppmana till djärva grepp och nya lösningar i kommunerna samtidigt som man tar avstånd från varje tanke på radikalt nytänkande från statsmakternas sida är motsägelsefullt och inte ägnat att skapa den anda som är nödvändig för att målet skall nås. Jag är i princip positiv till en lagstiftning om rätt till förskola för alla barn. Inte minst därför att en sådan lagstiftning är en förutsättning för ett mindre styrande statsbidragssystem eller för ett system med barnomsorgspeng till de föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar. Samtidigt anser jag att en sådan lagstiftning kan genomföras bara under förutsättning att kommunerna får fria händer att lösa utbyggnadsfrågorna och att föräldrarnas inflytande ökar. Det är enligt min mening orimligt att i lag ålägga kommunerna att klara full behovstäckning om man samtidigt förhindrar kommunerna att använda sig av entreprenader och vägrar ge statsbidrag till vissa alternativ. Jag menar att utredningens majoritet i sitt sökande efter olika medel att uppnå full behovstäckning på flera punkter har kommit till oacceptabla slutsatser. För det första har man fastnat i en olycklig betoning av gränsen 18 månader för att få barnomsorg. Det mål som riksdagen ställde sig bakom 1985 innebär visserligen en rätt för barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar att från 18 månaders ålder få en plats i heldagsomsorg. Men samtidigt underströks i propositionen att detta mål inte innebar att kommunerna befriades från sitt ansvar för barn under 18 månader. Full behovstäckning inom barnomsorgen är en förutsättning för småbarnsfamiljernas valfrihet. Kombinerat med ett vårdnadsbidrag som ger ett visst stöd till den som väljer att vara hemma när barnen är små och med full valfrihet mellan olika barnomsorgsalternativ ger den fulla behovstäckningen barnfamiljerna goda möjligheter att planera sitt liv och sin vardag efter egna önskemål.

94 Reservation

Enligt min mening är risken uppenbar att utredningens betänkande i många kommuner kommer att tas till intäkt för att sluta ta emot barn under 18 månader i barnomsorgen. I kombination med utredningens förslag att föräldraförsäkringen skall byggas ut till 18 månader är det lätt att se en utveckling där alla tvingas vara hemma i arton månader. Talet om föräldraförsäkringens flexibilitet blir då bara tom retorik. En familjepolitik för valfrihet förutsätter att det finns barnomsorg för barn också under 18 månader. Jag menar att målet om en förskola för alla barn bör omformuleras så att det tydligare framgår att också yngre barn har rätt till barnomsorg när föräldrarna så önskar. För det andra föreslår utredningens majoritet att målet om full behovstäckning till viss del skall uppnås genom att efterfrågan minskas. I praktiken anser utredningsmajoriteten att ett viktigt syfte med att bygga ut föräldraförsäkringen är just att minska efterfrågan på barnomsorg. Jag menar att utredningens majoritet genom att lägga så stor vikt vid denna synpunkt har misstolkat utredningsuppdraget. Det har varit att diskutera hur behovet av barnomsorg skall kunna tillgodoses, inte att föreslå hur efterfrågan på barnomsorg skall kunna minskas. För det tredje har utredningens majoritet visat en häpnadsväckande nonchalans mot både utredningsdirektiven, som slår fast att alla kostnadsförslag måste finansieras inom den egna sektorn, och mot de samhällsekonomiska förutsättningarna i allmänhet. Förutom en utbyggd föräldraförsäkring föreslår man höjda statsbidrag, ett särskilt nytt statsbidrag till kommuner med dåligt utbyggd barnomsorg och nya bostadssubventioner till barnomsorgsutbyggnad. Någon finansiering föreslås inte. Utmaningen för den här utredningen borde enligt min mening ha varit att i ett kärvt ekonomiskt läge formulera en strategi för att klara barnomsorgsutbyggnaden, inte att sammanställa en önskelista utan tanke på vad den kostar att förverkliga. Jag delar majoritetens uppfattning att det är önskvärt att uppjustera de allmänna till barnomsorgen, men det kan ske först när statsbidragen samhällsekonomin så tillåter. Särskilda bidrag till de kommuner som inte klarar utbyggnaden ger däremot en felaktig signal. Det skulle innebära att kommuner som inte har ansträngt sig för att leva upp till av riksdagen uttalade mål får särskilt stöd medan de som uppnått målet blir utan. För framtiden kan ett sådant statsbidrag få mycket negativa effekter. Jag awisar detta förslag. Jag tar också avstånd från tanken att via de redan allt för omfattande bostadssubventionerna ge stöd till barnomsorgen. Statens bidrags- och måste renodlas och göras tydligare, inte krånglas till subventionssystem ytterligare. Lösningen för svensk barnomsorg kan inte huvudsakligen ligga i minskad efterfrågan, höjda bidrag och mera subventioner. Den bör i stället sökas i en politik som aktivt uppmuntrar och tar till vara alla goda krafter som vill vara med och bygga ut, förbättra och effektivisera barnomsorgen.

96 1 Bilaga

@

Kommittédirektiv

På%

W

Dir. 1990: 13

Aktionsgrupp för barnomsorgen

Dir. 1990:13

Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-08 Statsrådet Lindqvist anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en aktionsgrupp tillsätts för att i nära samarbete med kommunerna inventera möjliga åtgärder för att snabbt bygga ut och förbättra situationen i barnomsorgen. Gruppen skall dels undersöka vilka bedömningar kommunerna gör vad gäller möjligheterna att nå målet full behovstäckning, dels göra en egen analys av möjligheterna. Gruppen skall också ha till uppgift att bedöma hur och vid vilken tidpunkt rätten till barnomsorg för alla bam fr.o.m. ett och ett halvt år till dess de börjar skolan kan förverkligas, och därvid särskilt överväga möjligheten att införa en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen för alla bam.

Bakgrund Riksdagen antog i december 1985 regeringens proposition (1984/85:209)

om förskola för alla barn (SoU 1985/86:5, rskr. 27). Riksdagen lade därmed

fast principerna för att förverkliga en rätt för alla barn att delta i kommunal bamomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan. Utbyggnaden bör därvid ske i sådan takt att bamomsorgsverksamheten är fullt utbyggd senast år 1991, framhölls i propositionen. För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, familjedaghem eller alternativ barnomsorg, t.ex. föräldrakooperativ. För barn som är i familjedaghem eller tas om hand i det egna hemmet skall rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i

97 Bilaga 1

deltidsgrupp. Vad gäller deltidsgrupperna framhölls i propositionen lämplig-

heten av att dessa öppnas även för fyra- och femåringarna som inte finns i

daghem. Riksdagsbeslutet innebar vidare att mål och innehåll för barnom-

sorgens förskoleverksamhet lades fast, bl.a. genom utarbetandet av ett pedagogiskt program för förskolan och genom lokala, kommunala riktlinjer för pedagogisk ledning och utveckling. Beslutet angav också att frågor om organisationen av barnomsorgen är en uppgift för kommunerna. 1 propositionen anförde föredragande statsrådet vidare att han under ut-

byggnadsperioden, dvs. senast år 1991, avsåg att återkomma till frågan om

en lagstiftad rätt till förskola för alla barn. I propositionen föreslogs också ett nytt statsbidragssystem som senare utvecklats ytterligare. Senast höjdes statsbidraget med 900 milj. kr. fr.o.m. 1 januari 1990. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat och utarbetat en rapport om den sociala snedfördelningen i barnomsorgen. I syfte att motverka en sådan utveckling infördes fr.o.m. l januari 1990 utöver det särskilda statsbidraget till nattöppna daghem - ett särskilt till statsbidrag

daghemsavdelningar med förlängt öppethållande.

Stödet till alternativa barnomsorgsformer, t.ex. föräldrakooperativ, har förbättrats. Förslag kommer senare i vår att föreläggas riksdagen om att rått till statsbidrag införs för s.k. personalkooperativa daghem och fritidshem och arbetsplatsdaghem som drivs som föräldra- eller personalkooperativ. Personalkooperativen skall ägas av personalen, som ska ha yrkeskompetens och kooperativen ska vara intagna i kommunens barnomsorgsplan. En arbetsgrupp i regeringskansliet ser för närvarande över regler och administrativa hinder för barnomsorgens utbyggnad på bl.a. arbetsmiljö- och

livsmedelslagstiftningens områden. Personalutbildningen har utökats de se-

nasteåren. För att ytterligare förbättra föreslås i årets personalförsörjningen

budgetproposition en väsentlig utökning av förskollärarutbildningen fr.o.m.

hösten 1990. Socialstyrelsen avses få i uppdrag att genomföra en utvärdering

av barnomsorgens kvantitet, kvalitet och ekonomi.

Utbyggnadens genomförande Med ledning av Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning om efterfrågan på barnomsorg 1982/83 beräknades i propositionen att totalt ca 380 000 barn i åldrarna ett och ett halvt år t.o.m. de börjar skolan hade föräldrar som förvärvsarbetade eller studerade. Av dessa beräknades 307000 efterfråga barnomsorg i daghem eller familjedaghem. Samtidigt fanns 266000 barn inskrivna i daghem eller familjedaghem. Det saknades således vid denna tidpunkt plats för ca 41000 barn i daghem eller familjedaghem. Det totala utbyggnadsbehovet av daghem och familjedaghem under hela utbyggnadsperioden 1987-1991 beräknades till nära 55000 inskrivna barn.

98 Bilaga 1

bedömdes mot bakgrund av då kända uppgifter om fö- Utbyggnadsbehovet delsetalens framtida och om ökningen av den kvinnliga förvärvsutveckling frekvensen under Vidare förutsattes att antalet inskrivna barn unperioden. der ett och ett halvt års ålder inte minskar. Det i propositionen beräknade utbyggnadsbehovet uppnåddes i praktiken redan vid mitten av år 1989, då antalet tillgängliga platser uppgick till ca

357 000. Behovet har emellertid ökat för av platser i daghem och familjedaghem varje år och kan för närvarande beräknas till ca 430000 vid utgången av år 1991. Denna ökade efterfrågan med ca 70 000 platser kan i stort sett förklaras av antalet födda barn under senare delen av den mycket kraftiga ökningen Även arbetstiderna och en ökad invandring har av l980-talet. de förlängda bidragit till den ökade efterfrågan på barnomsorgsplatser. Utbyggnadsbehovet från mitten av år 1989 till utgången av år 1991 kan således nu beräknas till ca 73000 platser. I den redovisade behovsberäkningen har hänsyn inte tagits till den förställt Det är längning av föräldraförsäkringen som riksdagen sig bakom. emellertid svårt att bedöma i vilken omfattning förlängningen av föräldraför-

säkringen påverkar efterfrågan av barnomsorg. i samma omfatt- Under förutsättning att föräldraförsäkringen utnyttjas det återstående utbyggnadsbehovet under pening som i dag (88 %) skulle rioden mitten av år 1989 t.o.m. år 1991 reduceras kraftigt till totalt 34 200 dvs. ca 14000 platser per år. Under perioden 1984-1988 var den geplatser, nomsnittliga utbyggnaden 15 800 platser per år. i förhållande till behovsutvecklingen varierar emel- Tillgången på platser lertid mellan kommunerna. från Svenska kommunförbun- Enligt uppgifter av landets kommuner att de kommer det år 1989 bedömer en stor majoritet att klara målet. Ett antal kommuner har emellertid i förbundet uppställda anmält att klara utbyggnaden. Olika dets förfrågningar att de har svårigheter har framförts från dessa kommuners sida. Hit förklaringar till svårigheterna hör bl.a. bristande ekonomiska resurser, markbrist, lokalbrist, tidsödande oförutsedd av behoven planeringsregler vid ny- och ombyggnation, ökning samt personalbrist.

Barnomsorgens mål och innehåll

innebar också att mål och innehåll för barnomsor- 1985 års riksdagsbeslut lades fast. För verksamheten finns numera ett av gens förskoleverksamhet utarbetat I ett stort antal kommuner socialstyrelsen pedagogiskt program. utarbetats komhar, som ett komplement till det pedagogiska programmet, för förskolans och utveckling. Vidare munala riktlinjer pedagogiska ledning kommer att inom kort presentera ett särskilt komplement till socialstyrelsen

Bilaga J 99

det pedagogiska programmet för de äldre barnen i förskolan. I detta sammanhang kan också nämnas att sedan år 1984 avsätts särskilda statliga medel för utvecklingsinsatser i barnomsorgen. Hittills har ca 600 utvecklingsprojekt genomförts med stöd av dessa medel.

Av särskild

betydelse för barnomsorgens kvalitetsmässiga utveckling är möjligheterna till personalens fortbildning. Sedan år 1988 har särskilda medel för fortbildning avsatts i statsbidraget. Svenska kommunförbundet gör för närvarande i samarbete med Socialdepartementet en analys av utvecklingen på fortbildningsområdet.

Aktionsgruppens uppdrag

Mot bakgrund av vad jag nu anfört finner jag det angeläget att tillsätta en aktionsgrupp som snabbt kommunernas analyserar möjligheter och prövar olika för att nå målet en förskola åtgärder av god kvalitet för alla barn över ett och ett halvt års ålder. Gruppen bör pröva olika konkreta åtgärder för att påskynda utbyggnaden av framför allt heldagsomsorgen i de kommuner som för närvarande har uppenbara svårigheter med utbyggnadstakten. Detta arbete bör ske i nära samarbete med berörda kommuner. Till åtgärder som bör prövas hör insatser för att ta bort administrativa, tekniska eller organisatoriska hinder i kommunerna, skapa snabbare beslutsprocesser i kommunerna, decentralisera ansvar och befogenheter samt insatser för att utveckla de alternativa barnomsorgsformerna. Olika möjligheter för att effektivare utnyttja barnomsorgens resurser bör prövas. Gruppen bör vidare förmedla goda exempel på lokala lösningar, bl.a. i glesbygdsomrâden. Gruppen bör arbeta med olika åtgärder för att förbättra personalsituationen inom barnomsorgen. Gruppen skall också ha till uppgift att bedöma hur och vid vilken tidpunkt rätten till barnomsorg för alla barn fr.o.m. ett och ett halvt år till dess de börjar skolan kan förverkligas, och därvid särskilt att överväga möjligheten införa en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen för alla barn. Aktionsgruppen skall därutöver, med utgångspunkt i sitt arbete och med beaktande av regeringens direktiv och (dir 1984:5) till samtliga kommittéer särskilda utredare angående föreslå utredningsförslagens inriktning, regeringen de kompletterande åtgärder som den finner nödvändiga för att förverkliga 1985 års riksdagsbeslut om förskola för alla barn. Dessa direktiv gäller även i övriga avseenden för gruppen. Under sitt arbete bör aktionsgruppen samråda med berörda myndigheter samt inhämta synpunkter från Svenska kommunförbundet och berörda personaloch intresseorganisationer. Aktionsgruppens arbete skall slutföras senast den 1 september 1990.

100 1 Bilaga

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndet statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om barnomsorg digar tillkalla en - omfattad av att aktionsgrupp kommittéförordningen - med högst 4 ledamöter med uppdrag att inventera möjliga åt- (1976:119) gärder för att nå målet om en förskola för alla barn över ett och ett halvt års ålder, arr besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt ak-

tionsgruppen. Vidare hemställer beslutar att kostnader skall belasta jag att regeringen femte huvudtitelns anslag A2 Utredningar m.m.

Beslut

ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller Regeringen hans hemstâllan. (Socialdepartementet)

mm-

4\V7_Y\:$^k

”vv

Bilaga

PM till

angående

om rätt

lagstiftning barnomsorg

Av Gunnar Fahlberg

Aktionsgruppens förslag

Aktionsgruppen föreslår att det senast den 1 januari 1993 införs en lagfäst rätt till barnomsorg fr.0.m. ett och ett halvt års ålder för alla barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Gruppen föreslår också att alla barn, som inte med stöd av den förstnämnda bestämmelsen har plats i förskola, fr.0.m. fyra års ålder skall ha rätt till deltidsförskola. Rätten föreslås inträda fr.0.m. höstterminen 1993 för de barn som under året fyller fem år och fr.0.m. höstterminen 1994 för de barn som under året fyller fyra år. Aktionsgruppen föreslår också att kommunerna skall vara skyldiga att tillhandahålla öppen förskola för alla barn under fyra år som inte har plats i förskola.

Särskild eller i

lag ändring socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen bygger på bl.a. på helhetsprincipen. Den utgör ett samlat regelsystem för samhällets socialtjänst, även om tvångsreglerna återfinns i särskilda lagar. En särskild barnomsorgslag med regler om rätt till förskola m.m. skulle bryta den princip som låg till grund för införandet av socialtjänstlagen. Barnomsorgen tillhör systematiskt kommunernas Det kan inte socialtjänst. nu vara läge att väcka en debatt om huvudmannaskapet för förskolan. Det finns alltså principiella skäl för att inte tillskapa en särskild barnomsorgslag. Härtill kommer att det tekniskt sett är lättare att göra förändringar i nuvarande lag och förordning än att skapa ett helt nytt regelsystem. Jag föreslår därför att lagstiftningsfrågan löses genom en ändring i socialtjänstlagen.

Förvaltningsbesvär eller kommunalbesvär

Det finns två olika lösningar när det gäller rätten till förskola för alla barn.

102 Bilaga 2

Man kan skärpa kraven på kommunerna att inom ramen för den kommunala självbestämmanderätten införa en obligatorisk förskola för alla barn. Som förebild härtill har man då de nuvarande reglerna i 14 och 15 §§ socialtjänstlagen som ger kommunerna en skyldighet att dels anvisa sexåringar plats i förskola (14 §) och dels anvisa sådan plats tidigare till de barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling (15 §). Dessa skyldigheter för kommunerna motsvaras emellertid inte av någon rätt för den enskilde att föra förvaltningsbesvär över ett eventuellt negativt besked från kommunen. Man kan även tänka sig möjligheten att liksom vad gäller beslut om bistånd införa en rätt för den enskilde som berörs av beslutet att överklaga detta i förvaltningsbesvärsordning. Kan ett avgörande överklagas med förvaltningsbesvär har domstolen (länsrätten) skyldighet att pröva frågan i hela dess räckvidd, alltså såväl lagligheten som lämpligheten i det enskilda fallet. Det gäller framför allt beslut om bistånd enligt 6 § SoL. Domstolen kan då sätta annat beslut i det överklagade beslutets ställe. Kommunen är skyldig att omedelbart verkställa domen, om inte domstolen förordnar att domen inte behöver verkställas förrän den vunnit laga kraft. För att förvaltningsbesvär skall kunna ske gäller att det särskilt skall vara angivet att socialnämndens beslut får överklagas. Enbart den som beslutet angår har rätt att överklaga. Denne har tre veckor på sig att överklaga från det han blev underrättad om beslutet. Finns inte någon särskild regel om att ett kommunalt beslut är överklagbart gäller att kommunmedlem kan överklaga beslutet i kommunalbesvärsordning. Sådana överklaganden sker till kammarrätten. Domstolen kan upphäva ett beslut som är olagligt men inte sätta annat beslut i dess ställe. Någon möjlighet för den enskilde att få ett besluts lämplighet prövat föreligger inte. Kan ett beslut enbart överklagas med kommunalbesvär är besvärstiden tre veckor från den dag då det tillkännages på kommunens anslagstavla att protokoll från det sammanträde då belutet fattades är justerat (7 kap. 1 § andra stycket kommunallagen). När den enskilde, som eventuellt berörs av ett sådant beslut, fick del av det har ingen betydelse för beräkningen av besvärstiden. Bestämmelserna i 14 och 15 §§ socialtjänstlagen kan på sätt och vis anses också som rättigheter för de enskilda som omfattas av den kommunala skyldigheten. Skyldigheten för kommunerna att bereda sexåringar plats i förskola uppfattas också som en rättighet medan det torde vara svårare att ange vad skyldigheten enligt 15 § betyder i ett enskilt fall. Bestämmelsen i 15 § är nämligen inte utformad som en generell skyldighet utan på att man i ett enskilt fall gör den bedömningen att barnet behöver särskilt stöd i sin utveckling. Enbart en i lag angiven skyldighet för en kommun kan inte heller ses som en rättighet i juridisk bemärkelse för den enskilde. Härför krävs dels en klart angiven rätt, dels en möjlighet för den enskilde att kunna få frågan prövad i hela dess räckvidd av domstol. Kommunalbesvär ger den enskilde enbart en rätt att få ett beslut upphävt inte att få prövat om det i det enskilda fallet föreligger en rätt för den enskilde till en viss förmån. För att man skall kunna tala om en rätt till barnomsorg bör därför ett beslut härom kunna få överklagas med förvaltningsbesvär.

Bilaga 2 103

Innehållet i den rätten

lagfästa

Det är i två olika situationer som den utvidgade rätten till barnomsorg bör inträda. Dels rör det sådana fall då föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar, dels rör det barnets rätt att redan före sex års ålder få del av det sociala och pedagogiska innehållet i förskolan.

Barnomsorg under tid då föräldrarna förvärvsarbetar eller

studerar

Rätten till barnomsorg i de fall då föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar bör enligt vad som framgår av propositionen 1984/85:209 och som riksdagen ställt sig bakom inträda från det att barnet fyllt ett och ett halvt år. I första hand är det då fråga om behov av barnomsorg i förskola eller i familjedaghem. Även om denna rätt till barnomsorg är motiverad utifrån föräldrarnas behov av barntillsyn för att kunna arbeta eller studera innebär det inte att barnomsorgens kvalitet får eftersättas. Det är och bör vara en uppgift för tillsynsmyndigheten (socialstyrelsen) att påverka kommunerna att ge innehållet i barnomsorgen det pedagogiska och sociala innehåll som är nödvändigt. Den rätt som nu är i fråga bör utformas som en rätt till plats för barnet inom förskoleverksamheten (alltså inte förskola) under den tid som föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. I motiveringen till bestämmelsen bör anges att omvårdnaden i första hand skall ges i kommunalt daghem eller familjedaghem. Man skall därvid eftersträva att föräldrarna erbjuds den omvårdnadsform som de önskar. Rätten till barnomsorg i detta fall kan dock knappast kan vara helt valfri för föräldrarna. I den mån föräldrarna önskar plats i kommunal förskola bör kommunen eftersträva att bereda barnet en sådan plats. Kommunen bör kunna uppfylla sin skyldighet genom att erbjuda annan omvårdnadsform i de fall detta med hänsyn till kommunens resurser och barnets behov kan anses acceptabelt. Det måste dock vara fråga om kommunal barnomsorg. Att enbart hänvisa föräldrarna till plats inom alternativ barnomsorg (enskild eller föreningsanknuten barnomsorg) bör inte kunna få ske. Ett särskilt problem gäller frågan om rätt till barnomsorg i de fall föräldrarna har obekväm arbetstid eller inte kan ta ledigt under tid då daghemmen i allmänhet är stängda (sommarsemestrar och helger). Om rätten till barnomsorg skall vara en verklig rätt torde det vara nödvändigt att kunna erbjuda barnomsorg även under tidiga morgnar, sena kvällar, nätter, helger och semestertid. Även om detta kan ställa sig både opraktiskt och resurskrävande för enskilda kommuner bör det inte förmenas föräldrar att också i sådana fall kunna få barnets omvårdnad tillgodosedd på ett ändamålsenligt sätt genom nattis eller familjedaghem. I annat fall måste man införa den regeln att kommunens skyldighet inskränker sig till normal arbetstid eller (övergångsvis) införa någon form av dispensmöjlighet. I den allmänna motiveringen bör även anges att rätten till barnomsorg bör gälla plats i daghem eller familjedaghem som ligger inom sådant avstånd från barnets hem att barnet och föräldrarna i praktiken kan få sin rätt till

104 Bilaga 2

barnomsorg tillgodosedd. Att i lagen ange ett längsta avstånd inom vilket daghemmet eller familjedaghemmet skall ligga är dock inte möjligt. Var barnet skall beredas plats måste få bero på förhållandena i det enskilda fallet. Det torde dock kunna tillåtas föräldrarna att i domstol få prövat om rätten till barnomsorg i praktiken är uppfyllt genom det erbjudande som kommunen ger. Avgifterna i den kommunala barnomsorgen är i princip fria för kommunerna (med undantag för deltidsförskolan från sex års ålder). Kommunen får ta ut skäliga avgifter enligt grunder som den själv bestämmer. Avgiften får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Uppenbart är att en sådan avgiftsbegränsning i och för sig inte hindrar kommunerna att ta ut avgifter som enskilda föräldrar kan uppfatta som betungande. Det måste därför övervägas sådana skrivningar i den allmänna motiveringen till den lagfästa rätten att den inte blir skenbar genom extrema avgiftshöjningar i kommunerna. Även generella ökningar av barngruppens storlek måste i möjligaste mån förhindras. Detta får inte bli en metod annat än i undantagsfall att kunna uppfylla den skyldighet som kommunerna skall ha. Problemet med bristen på personal kan dock bli svårare att komma till rätta med. Härvidlag har statsmakterna ett ansvar och det kan därför i viss mån vara nödvändigt att i varje fall under en övergångstid tillåta kommunerna att anställa personal utan erforderlig utbildning för att de skall kunna uppfylla sitt ansvar. Den rätt som enskilda föräldrar skall ha till barnomsorg för sina barn under den tid de förvärsarbetar skall inträda från det att barnet fyllt ett och ett halvt år. Emellertid är det knappast rimligt att föräldrarna ges en omedelbar rätt härtill så fort barnet fyller ett och ett halvt år. Kommunen bör tillåtas ha viss tid på sig att sedan föräldrarna anmält behov av barnomsorg kunna ordna med intagning i daghem eller plats i familjedaghem. Det talar för att rätten till barnomsorg får inträda viss tid efter det att föräldrarna anmält barnets behov av barnomsorg. Aktionsgruppen har föreslagit att denna varseltid skall vara fyra månader. Det skall alltså uppfattas som en rättighet för föräldrarna efter anmälan (och barnet) att fyra månader få plats inom barnomsorgen. En särskild bestämmelse härom skall därför tas in i lagen.

Plats i deltidsförskola eller förskola

öppen

För närvarande gäller att kommunen har en skyldighet att anvisa varje barn plats i förskola fr.o.m. höstterminen det år barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om året. Kommunen kan dock dela upp förskolan på två år, alltså fr.o.m. höstterminen det år barnet fyller fem år. I sådant fall skall förskolan omfatta minst 700 timmar (i allmänhet 350 timmar varje år). Även de barn, vilkas skolstart har skjutits upp enligt 3 kap. 7 §

skollagen (1985:1100) skall anvisas plats i förskola.

I propositionen 1984/85:209 anförde föredragande departementschefen följande (s. 6). Jag ser det som en naturlig utveckling att kommunerna mer generellt öppnar deltidsgruppema för fyra- och femåringar som inte finns i daghem. Självfallet bör

105 Bilaga 2 denna verksamhet tidsmässigt anknyta till de regler som gäller för den allmänna förskolan. Enligt departementschefens uppfattning borde vidare barn som inte har plats i daghem eller deltidsgrupp ha en generell rätt att delta i öppen förskola. Hans uppfattning var dock att, i valet mellan att erbjuda fyra- och femåringar plats i deltidsgrupp resp. öppen förskola, barnen från fyra års ålder har större utbyte av en mera strukturerad verksamhet i daghem eller deltidsförskola där verksamheten leds av utbildad personal. Med i övervägandena utgångspunkt i propositionen som godkänts av riksdagen har aktionsgruppen ansett det rimligt att införa en vidgad rätt för barn att komma i åtnjutande av den pedagogiska och sociala verksamhet som erbjuds i förskolorna. Denna rätt bör enligt aktionsgruppen tillkomma jämväl

åldersgrupperna fyra- och femåringar.

Dessa barn bör därför erhålla rätt till plats i deltidsförskola i den mån de inte redan har plats i heltidsförskola (daghem). Rätten bör jämväl omfatta de barn, som med stöd av den allmänna bestämmelsen om rätt till barnomsorg fr.o.m. ett och ett halvt års ålder, har beretts plats i ett familjedaghem eller som erhållit annan form av barntillsyn, t.ex. inom en privat verksamhet. Den nu nämnda rätten bör inträda fr.o.m. höstterminen det år barnet fyller fyra år, liksom vad som för närvarande gäller för sexåringar. Någon särskild varseltid för föräldrarna är inte erforderlig. Kommunerna bör kunna ordna sin verksamhet så att de kan erbjuda alla fyra- och femåringar den nu nämnda formen av barnomsorg. Kommunerna bör ha skyldighet att verka för att de barn som omfattas av rätten till deltidsförskola utnyttjar anvisad plats. Rätten till plats i deltidsförskola bör i likhet med vad som för närvarande gäller för sexåringarna omfatta ett visst antal timmar under året. Det kan därvid vara lämpligt att verksamheten för fyra- och fem-åringarna omfattar 350 timmar om året (2 timmar/dag) medan den för sexåringarna alltjämt bör omfatta 525 timmar om året (3 timmar/dag). Vad som gäller för sexåringarna skall liksom hittills även gälla de barn vars skolgång uppskjutits. Den nu nämnda rätten bör vara en rätt i verklig mening. Det bör alltså så vara möjligt att kunna överklaga ett negativt beslut från kommunen i

förvaltningsbesvärsordning.

I propositionen (1984/85:209) har departementschefen även uttalat att alla barn, alltså även yngre än fyra år, bör ha rätt att delta i öppen förskoleverksamhet. Det är naturligtvis önskvärt att så sker. Det är dock mera tveksamt

om det bör vara möjligt att i förvaltningsbesvärsordning kunna få prövat

rätten härtill. I socialtjänstlagen bör därför stadgas en skyldighet för kommunerna att erbjuda öppen förskola till de barn under fyra år som inte har plats i förskola (daghem eller deltidsgrupp). I en sådan verksamhet ges barnen möjligheter att tillsammans med förälder eller annan vårdare delta i en verksamhet i gruppens form som syftar till att ge pedagogisk stimulans. Den öppna förskoleverksamheten bör erbjudas barnen och föräldrarna utan krav på inskrivning eller deltagande i viss omfattning av verksamheten. I övrigt får jag hänvisa till departementschefens uttalande på sidan 6 i den nämnda propositionen.

106 Bilaga 2

Barn med behov av särskilt stöd

För närvarande andra skäl gäller att de barn som av fysiska, psykiska, eller behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola tidigare än fr.o.m. sex års ålder. Skyldigheten finns angiven i 15 § socialtjänstlagen. Möjligheten att kunna få prövat om kommunen har uppfyllt sin skyldighet bestämmelsen i ett enskilt fall kan emellertid enbart ske enligt den nämnda i kommunalbesvärsordning. Om man emellertid inför en lagfäst rätt till deltidsförskola även för fyramed rätt för föräldrarna att kunna överklaga beslutet med och femåringar att även införa att förvaltningsbesvär, ställer det sig naturligt möjligheten kunna överklaga ett beslut enligt 15 § socialtjänstlagen med förvaltningsbesvär. Möjligheten att kunna överklaga ett beslut enligt 15 § bör lämpligen träda i kraft den 1 januari 1993.

Ikraftträdande

föreslår att den lagfästa rätten till barnomsorg fr.o.m. ett och Aktionsgruppen ett halvt års ålder träder i kraft den 1 januari 1993. Rätten till deltidsförskola inträda för femâringarna fr.o.m. höstterminen 1993 bör enligt aktionsgruppen och för fyraåringarna fr.o.m. höstterminen 1994. Det medför krav på särskilda Övergångsbestämmelser i socialtjänstlagen.

till i socialtjänstlagen Förslag ändring

13 a § Barn som fyllt ett och ett halvt år och vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall beredas plats inom kommunens förskoleverksamhet, om barnets behov av omvårdnad inte tillgodosetts på annat sätt. Förskoleverksamhet skall erbjudas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärsarbete eller studier. Rätt till sådan plats som sägs i första stycket inträder tidigast fyra månader det att vårdnadshavaren hos kommunen anmält barnets behov av plats.

efter

14 § Alla barn skall från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år

omfatta minst

anvisas plats i förskola. Sådan förskola skall de två första åren 350 timmar per år och därefter minst 525 timmar per år. De barn vilkas skolstart har skjutits upp enligt 3 kap. 7 § skollagen (1985:- 1100) skall anvisas plats i förskola. 14 a § Barn wzder fyra år som inte har plats i förskola skall ges möjlighet att

delta i öppen förskoleverksamhet.

16 § Socialnämnden skall verka för att barn utnyttjar den rätt barnet har till och informera föräldrarna

plats inom förskole- eller pitidsherrtsverksamheten

om verksamheten och syftet med denna. och 17 § Kommunen skall genom en planmässig anpassning av förskolefritidshemsverksamheten sörja för att behovet av sådan verksamhet kan tillgodoses.

2 107 Bilaga

73 § Socialnämndens beslut får överklagas hos länsrätten, om nämnden meddelat beslut i fråga om bistånd enligt 6 §, plats inom förskoleverksamheten enligt 13 a, 14 eller 15 §, medgivande enligt 25 §, förbud enligt 27 § eller eftergift enligt 37 §. Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första stycket. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.

13. 13 a § och bestämmelsen i 73 § såvitt avser 13 a § och 15 § träder i kraft den 1 januari 1993.

14. Övriga bestämmelser i denna i kraft

lag träder den 1 januari 1994. För barn som under år 1993 fyller fem år skall dock 14 § i dess nya lydelse tillämpas från och med den 1 januari 1993. Detsamma gäller 73 § såvitt avser beslut enligt 14 § i dess nya lydelse.

Specialmotiveringar

13a§ Paragrafen som är ny ger alla barn rätt till plats inom förskoleverksamheten när barnet ett och ett halvt års ålder. uppnått En förutsättning för denna rätt är att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Rätten till plats inom förskoleverksamheten är beroende tid föräldrarna behöver på den använda för att kunna sköta sitt arbete eller sina studier. Med förälder avses här även adoptivförälder, särskilt förordnad vårdnadshavare samt den som med socialnämndens medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen tagit emot barnet för stadigvarande vård och fostran. Den form av omvårdnad som kommunen skall erbjuda kan variera med hänsyn till kommunens resurser. Rätten avser dock inom den komplats munala förskoleverksamheten. I första hand skall det vara fråga om plats vid kommunalt daghem. Kommunen kan dock välja att erbjuda annan form av omvårdnad t.ex. genom kommunalt familjedaghem. Kommunens skyldighet begränsar att barnets behov av sig till det fallet omvårdnad inte tillgodoses på annat sätt. Barnet kan t.ex. med föräldrarnas medgivande erbjudas plats inom enskild barnomsorg. _ Den som kommunen barnomsorg skall erbjuda skall uppfylla de krav på kvalitet som kan ställas i fråga omvårdnadsbehov och pedagogiskt innehåll. Det ankommer på tillsynsmyndigheten (socialstyrelsen) att ge riktlinjer för barnomsorgens kvalitet. I andra stycket anges att kommunens skyldighet inträder efter en viss varseltid. Denna har satts till fyra månader. Fyra månader bör vara en rimlig

108 2 Bilaga

att kunna ordna plats inom förskoleverksamheten för tidrymd för kommunen barnet. Föräldrarna kan anmäla behov av plats redan innan barnet uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten till sådan plats inträder då efter fyra månader dock först sedan barnet fyllt ett och ett halvt år. Det sagda innebär inte att kommunerna aldrig kan vara skyldiga att bereda ett barn plats inom förskoleverksamheten före ett och ett halvt års ålder. En sådan rätt kan föreligga med stöd av 6 eller 15 § socialtjänstlagen. Som framgår av ändringen i 73 § kan rätten till plats inom förskolevcrksamheten med förvaltningsbesvär. Länsrätten kan i ett sådant överklagas av den rätt som tillkommer barnet överklagandeärende pröva omfattningen eller om det erbjudande som föräldrarna fått ger dem möjlighet att kunna arbeta eller studera kan även omfatta frågan på avsett sätt. Prövningen huruvida barnet uppfyller det formella kravet på rätt til barnomsorg genom att stadigvarande vistas i kommunen. Avgifter för plats i förskola enligt denna paragraf kan enligt 35 § första tas ut enligt grunder som kommunen bestämmer. stycket socialtjänstlagen skall dock vara och får inte överstiga kommunens Avgifterna skäliga självkostnader. Det får förutsättas att kommunerna inte tar ut så höga att rätten blir en chimår för avgifter till plats inom förskoleverksamheten föräldrarna.

14§ för kommunerna att bereda alla Nuvarande bestämmelse om skyldighet sexåringar plats i deltidsförskola utökas till att avse även fyra- och femåringar. 350 timmar För de senare gruppernas del omfattar rätten till deltidsförskola om året, vilket motsvarar 10 timmar i veckan eller 2 timmar om dagen. För omfattar rätten sexåringar och för de barn som fått sin skolgång uppskjuten 525 timmar om året (15 timmar i veckan eller 3 timmar om dagen). Rätten enligt den föreslagna lydelsen av 14 § omfattar alla barn, således även de barn som erhåller barnomsorg förskola. på annat sätt än i kommunal Barn som med stöd av 13 a § erhållit plats i familjedaghem och barn som vistas i en alternativ barnomsorgsform har således även rätt till deltidsförskola enligt denna paragraf. Rätten till deltidsförskola kan enligt ändringen i 73 § överklagas med förvaltningsbesvär. Eftersom rätten är generell för alla barn som fyllt fyra år torde i praktiken prövningen enbart komma att avse frågan huruvida barnet stadigvarande vistas i kommunen. Med hänsyn till att kommunerna kan behöva relativt lång tid på sig för att planera för införandet av förskola för alla fyra- och femåringar föreslås att bestämmelsen träder i kraft fr.o.m. höstterminen 1993 för femåringarna och fr.o.m. höstterminen 1994 för fyraåringarna.

14a§ Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att alla barn under fyra år och som inte redan har plats i förskola skall ges möjlighet att delta i öppen förskola. Bestämmelsen har inte försetts med någon möjlighet för föräldrarna att föra

Bilaga 2 109

förvaltningsbesvär. Det bör dock vara en strävan hos kommunerna att kunna erbjuda öppen förskola i den mån barnet inte redan har plats i kommunal förskola.

16 och 17 §§ Lydelserna av paragraferna har anpassats till de ändringar som skett i övrigt vad gäller förskoleverksamheten.

73§ Beslut om plats inom förskoleverksamheten enligt 13 a, 14 och 15 §§ kan överklagas med förvaltningsbesvär. Rätt att överklaga har den som beslutet rör, alltså i allmänhet barnets vårdnadshavare. Även annan som representerar barnet kan dock överklaga, t.ex. person som med socialnämndens medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen tagit emot barnet för stadigvarande vård och fostran. I ärenden som avser plats inom förskoleverksamheten bestämgäller melserna om handläggning i förvaltningslagen (1986:223) och de särskilda handläggningsbestämmelser som framgår av socialtjänstlagen. Andra stycket i 73 § innebär att förvaltningsbesvär inte får föras vad gäller bistånd till annan än den beslutet rör. Beslut om bistånd kan däremot överklagas med kommunalbesvär av annan kommunmedlem. Det saknas anledning att ha någon motsvarande möjlighet vad gäller be-slut som avses i 13 a, 14 och 15 §§. Bestämmelsen om rätt att överklaga platsbeslut inom förskoleverksamheten med förvaltningsbesvär innebär att kommunalbesvär över sådana beslut inte är möjliga.

Ikraftträdande 13 a § och 14 § i dess nya lydelse såvitt avser barn som under år 1993 fyller fem år träder i kraft den 1 januari 1993. Detsamma gäller bestämmelsen i 73 § såvitt avser beslut enligt 14 § i dess nya lydelse beträffande barn som

fyller fem år under år 1993 och beslut enligt 15 §. Övriga bestämmelse träder

i kraft den 1 januari 1994.

Bilaga

Blir det förskola för alla 1991?

Rapport om resultat från två enkäter

Av Siv Thorsell

Inledning

Denna rapport har gjorts på uppdrag av aktionsgruppen. I den första delen försöker jag att reda ut hur det kan komma att se ut 1991 när det gäller utbyggnad av daghem, familjedaghem, deltidsförskola och öppen förskola, antalet barn i olika åldrar upp till 7 år och efterfrågan/behov av olika former av barnomsorg. Den andra delen utgörs av beskrivningar av tre kommunenkäter: Kommunförbundets hösten 1988, socialstyrelsens vårvintern 1990 och aktionsgruppens egen enkät som sändes ut i maj 1990. Bilaga 1 består av både tabeller och diagram som beskriver samma data. Den kan läsaren använda som uppslagsbok och göra egna observationer efter behov. I tabellbilagan finns möjlighet att läsa endera tabell eller diagram eller studera båda för att få en kompletterande bild. Med tanke på att enkäten avslutades så sent som möjligt inför aktionsgruppens slutrapport finns det i vissa tabeller med samtliga svar som kommit in medan några bygger på något färre svar. Det påverkar dock inte helhetsbilden. Tabell 2 och 8 B har med samtliga kommuners svar vid tidpunkten för avslutningen av enkäten. l bilaga 4 till aktionsgruppens rapport redovisas schematiskt hur kommunerna kan komma att svara upp till målsättningen i riksdagsbeslutet när det gäller såväl daghem/familjedaghem för alla barn över 1 1/2 år vilka efterfrågar sådan barnomsorg som deltidsförskola/öppen förskola för övriga barn.

till 1991

Förutsägelser

om

utbyggnaden

Källor Tre statistikkällor, den årliga SCB-statistiken, barnomsorgsplanerna och barnomsorgsundersökningarna, har huvudsakligen använts för att beskriva utbyggnaden. De sistnämnda har genomförts 1980, 1983 och årligen fr.o.m. 1986. Åren mellan 1980 och 1983 samt 1983 och 1986 har därför den årliga utbyggnaden räknats ut som ett genomsnitt. I några tabeller och diagram i tabellbilagan har även statsbidragsstatistiken använts, bl.a. för att beskriva utbyggnaden av enskilda daghem. Det bör noteras att SCB-statistiken och barnomsorgsplanerna avser den 31

1 12 Bilaga 3

december varje år. Barnomsorgsundersökningarna har däremot gjorts i början av respektive år, vilket bidrar till att förklara de lägre talen i den statistikkällan. I statsbidragsstatistiken står antalet barn för det genomsnittliga antalet barn under respektive år i daghem och familjedaghem. De senaste barnomsorgsplanerna avser planeringsperioden 1990-1994 och har hittills endast bearbetats preliminärt. De höga talen för utbyggnaden 1989-1994 bör tas med stor försiktighet. De över 90 000 platserna som skulle tillkomma under den perioden består av nära 10 000 platser i familjedaghem. Eftersom antalet barn i familjedaghem mycket påtagligt minskat under senare delen av 1980-talet finns det därför anledning att vara skeptisk till uppgifterna i barnomsorgsplanerna om dimensioneringen av familjedaghem kommande år. Den stora ökningen av platser i daghem åren 1989-91 enligt barnomsorgsplanerna står sannolikt för en strävan från många kommuners sida att göra en stark slutspurt till 1991. Detta antagande har stöd i intrycken från aktionsgruppens kommunbesök. Dessutom visar en preliminär bearbetning av statsbidragsstatistiken från april 1990 på en stark ökning jämfört med samma tid föregående år. De i allmänhet högre talen när det gäller befintligt antal bam i olika barnomsorgsformer i barnomsorgsplanerna står för att man i planerna räknar med platser medan övrig statistik visar hur många barn som fanns i de olika formerna av barnomsorg. Skillnaderna mellan barnomsorgsplanerna och övriga statistikkällor skulle därmed kunna stå för platser som inte utnyttjas. Den skillnaden har inte tenderat att minska de senaste åren och borde ge anledning att se över utnyttjandet av tillgängliga platser i barnomsorgen. I varje fall är det en hypotes som skulle vara intressant att forska vidare på. De lägre siffrorna i barnomsorgsundersökningarna för antal barn i daghem jämfört med annan statistik till och med år 1988 beror på att enskilda (alternativa) daghem började specificeras först från år 1989. Statsbidragsstatistiken, som redovisar enskilda daghem fr.0.m. år 1985, ger hjälp att justera upp barnomsorgsundersökningarna när det gäller det totala antalet bam i daghem. Däremot kan noteras att barnomsorgsundersökningen sedan 1987 har lägre antal barn i familjedaghem än övriga statistikkzillor.

Daghem och familjedaghem 1 tabellbilaga 1 finns tabeller och diagram som visar utbyggnaden av daghem och familjedaghem under 1980-talet. 1989 fanns enligt SCB-statistiken 231 500 barn i daghem (kommunala och enskilda). Några månader senare - i januari-februari 1990 skulle det enligt barnomsorgsundersökningen 1990 finnas 226 000 barn i kommunala daghem vartill skall läggas 12 000 barn i enskilda daghem. En sammanvägning av de olika statlstikkällorna tyder på att drygt 340 000 barn hade plats i kommunala och enskilda daghem samt familjedaghem i början av âr 1990. Det innebär att 50 procent av alla barn i åldern 3 månader - 6 år hade daghems- eller familjedaghemsplats detta år. Räknar man med barn i åldrarna 1-6 år fanns plats för 55 procent. Enligt barnomsorgsundersökningen efterfrågades plats för 400 000 barn i

113 Bilaga 3

början av år 1990, vilket innebär att 60 000 saknade plats. I procent var efterfrågan något lägre än föregående år men på grund av de ökade födelsetalen var det trots utbyggnaden en något mindre andel barn som hade plats 1990 jämfört med 1989. Enligt barnomsorgsundersökningen ökade antalet barn i konzmunala daghem med 12 000 mellan 1989 och 1990 men antalet barn i familjedaghem minskade med 5 000. Mellan 380 000 och 400 0()0 barn skulle enligt trendframskrivningen kunna få plats i daghem och familjedaghem år 1991. Detta år kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas ca 645 000 barn i åldern 1-6 år. Det innebär att 59-62 procent av alla barn i den åldern skulle kunna ha en plats i daghem eller familjedaghem år 1991. Räknar man med plats enbart för barn i åldern 18 månader - 6 år (enligt beräkning totalt 590 000) skulle 64-68 procent få plats. Enligt 1990 års barnomsorgsökning efterfrågades plats i daghem och familjedaghem för 59 procent av barnen. Det bör noteras att barnomsorgsundersökningen undersökt efterfrågan för barn från 3 månaders ålder. En specialanalys som SCB gjort av materialet i barnomsorgsundersökningen visar att ca 22 000 barn i åldern 3-11 månader av alla i den (25 procent åldern) i 1990 års undersökning efterfrågade barnomsorg. Ca 3 800 (drygt 17 procent) av dessa hade plats i daghem eller familjedaghem. När det gäller barn i åldern 1-1 1/2 år efterfrågades enligt specialanalysen av 1990 års material plats i barnomsorg för ca 27 000 (55 procent av alla i den åldern). Ca 16 000 barn (59 procent) av dessa hade barnomsorgsplats. Det behöver tillkomma 63 000 platser i daghem och familjedaghem från årsskiftet 1989/90 till årsskiftet 1991/92 om efterfrågan från barn i åldern 1 1/2-6 år skall kunna tillgodoses. I beräkningen har antagits att 65 procent av barnen 1 l/Z-6 år efterfrågar plats (384 000 barn) och att man skall kunna erbjuda barnomsorg för 15 procent av barnen i åldern 3-17 månader. Vill man klara efterfrågan från barn 1-6 år behöver det 1989/91-1991/92 tillkomma 71 000 platser. I denna beräkning har antagits att 62 procent av

barnen efterfrågar barnomsorg (ÄOO 000 barn) och att det skall gå att er-

bjuda plats till 15 procent av barnen i åldern 3-11 månader ( 11 000 barn).

Deltidstörskolan och öppna förskolan är enkäterna när det gäller deltidsförskolan Speciellt viktiga och öppna förskolan. De använda statistikkällorna ger ingen hjälp när det gäller att förutsäga utveckligen av dessa två former av förskola. Antalet barn i deltidsgrupp har stadigt minskat hela 1980-talet från nära 105 000 till knappt 67 000 år 1989. I Barnomsorgen i siffror 1989 (SoS-rapport 1990:19, sid. 21-22) räknas i det lägsta alternativet med ett behov av platser i deltidsgrupp för 120 000 barn om det skall bli plats for alla barn 4-6 år. Reserveras deltidsgrupperna för 5-6-åringar skulle 80 000 barn behöva plats i deltidsgrupp. I Barnomsorgen i siffror 1989 beräknas antalet barn som behöver öppen förskola röra sig mellan som lägst 280 000 och som högst 380 000 barn, vilket skulle innebära 5 600-7 600 öppna förskolor. År 1989 fanns knappt

114 Bilaga 3

1 500 förskolor. kommunernas 1989-93 skulle det öppna Enligt planer komma att finnas 2 000 öppna förskolor år 1991.

Enkäterna

Kommunförbundets och socialstyrelsens enkäter - jämförelse

Hösten 1988 ställde Kommunförbundet nâgra frågor om kommunernas planer när det gällde genomförande av en förskola för alla barn från 1 1/2 års ålder. Våren 1990 upprepade socialstyrelsen en enkät med så_gott som identiska frågor för att kunna jämföra svaren med kommunförbundsundersökningens. Kommunförbundets enkät besvarades av 226 av totalt 284 kommuner. Socialstyrelsen har t.o.m. juli 1990 besvarats av 254 kommuner. Tabell 7 i tabellbilagan visar hur jämförelsen utfaller när det gäller frågan klara åt alla barn. 70 procent av om att daghem/familjedaghem Uppemot kommunerna svarade i Kommunförbundets enkät. I ja på den frågan socialstyrelsens utgjorde ja-svaren knappt 60 procent. Betydligt fler kommuner enkät med i svarade nej eller utredde frågan i socialstyrelsens jämfört Kommunförbundets. förskola ca På frågan om att klara deltidsgrupp/öppen (tabell 8) svarade 24 i Kommunförbundets undersökning att de avsåg genomföra procent deltidsförskola för 4-6-åringar och öppen förskola för övriga. En fjärdedel svarade att de ämnade genomföra deltidsförskola för 5-6-åringar och öppen förskola för övriga. I socialstyrelsens enkät hade 10 respektive nära 16 procent sådana planer, dvs. en betydande minskning. Deltidsförskola för enbart sexåringar och öppen förskola för övriga avsåg i Kommunförbundets enkät drygt 15 procent att klara. I socialstyrelsens enkät är det betydligt fler som inskränker deltidsgrupperna till sexåringarna, som ju omfattas av den allmänna förskolan. Det är hittills ca 38 procent som gett detta svar i socialstyrelsens enkät. enkät tänkte ordna 4 procent i Kommunförbundets deltidsförskola/öppen förskola svar avser ofta att integrera deltidsbarn på annat sätt. sistnämnda i daghem enligt t.ex. Ale kommuns modell. Uppemot 6 procent i socialstyrel-

sens enkät tänkte klara förskola på annat sätt.

deltidsgrupp/öppen Av socialstyrelsens enkät kan utläsas att det finns en viss tendens i glesatt svara att de tänker klara 4-6- och/eller 5-6-åringarna, bygdskommunerna vilket förklaras av den glesbygdsmodell som får stöd i 14 § i socialtjänstlagen innebärande att allmänna förskolan kan delas upp på två år. Svaret att man utreder frågan respektive svaret nej är följaktligen betydenkät än i Kommunförbundets. Det bör dock ligt vanligare i socialstyrelsens var betydligt lägre i Kommunförundets undersöknoteras att svarsprocenten ning.

Socialstyrelsens och aktionsgruppens enkäter - jämförelse

Svaren på socialstyrelsens enkät skulle vara insända före 1 april 1990, men då hade endast ett hundratal svar inkommit. Resterande svar, hittills 254, har insänts successivt under 1990. Aktionsgruppens enkät perioden april-juli

Bilaga 3 115

skickades ut den 15 maj 1990. Underlaget för denna underhandsrapport utgörs av svar från 230 kommuner. En specialbearbetning som jag gjort av enkät innehåller svar från 238 kommuner. aktionsgruppens När aktionsgruppens enkät avslutats har 267 kommuner svarat. Dessa finns med i tabell 2 och 8B. Frågorna i socialstyrelsens och aktionsgruppens enkäter är inte ställda på riktigt samma sätt. Svarsalternativet att kommunen utreder frågan finns inte med i aktionsgruppens undersökning. På frågan om daghem och familjedaghem åt alla över 1 1/2 år har aktionsgruppen, som framgår av bilagda enkätformulär, delat upp frågan på tre. Först frågas om det ungefärliga antalet barn i aktuella åldrar. Därefter frågas om hur många som bedöms efterfråga daghem/familjedaghem. I fråga 3 ombeds kommunen ange hur stor andel av efterfrågan i slutet av 1991 som kommunen kommer att ha möjlighet att tillgodose. Frågan om deltidsgrupp/öppen förskola innehåller dock samma svarsalternativ bortsett från det ovan nämnda. Socialstyrelsen har frågat kommunerna om de planerar att medan aktionsgruppen ber den som besvarar enkäten att bedöma utsikterna att klara utbyggnaden av daghem/familjedaghem respektive deltidsförskola/öppen förskola. Aktionsgruppens enkät torde därför innehålla en aktiv bedömning av en sakkunnig förvaltning om utsikterna att klara delmålen i riksdagsbeslutet. Det ger säkert en viktig förklaring till varför svaren i aktionsgruppens enkät är mindre optimistiska än i Socialstyrelsens. I den senare enkäten förutsätts att den som besvarar enkäten ger svaren med utgångspunkt i kommunens barnomsorgsplan. I båda enkätema frågas efter om det gjorts beslut i olika politiska organ i kommunen. I denna rapport har det ansetts tillräckligt att hänvisa till svaren i aktionsgruppens undersökning. Även om frågan om daghem/familjedaghem inte var lika upplagd i de båda enkätema går det att göra vissa jämförelser. Antalet ja-svar i socialstyrelsens enkät var 169 kommuner (60 procent). l aktionsgruppens enkät svarade 156 kommuner (55 procent) att de skulle kunna klara mellan 90 och 100 procent av efterfrågan. 100 procent har getts som svar av 78 kommuner (27,5 procent) 79 kommuner har svarat att de kan klara 90-99 55 procent. kommuner (19 procent) anger att de klarar 80-89 procent och 27 kommuner

(nära 10 procent) 70-79 procent. Övriga kommuner som svarat, 23

kommuner (8 procent), bedömer sig klara högst 69 procent. På frågan om deltidsförskola/öppen förskola har andelen som tänker sig klara deltidsförskola för barn 4-6 år och öppen förskola för övriga sjunkit från 29 kommuner (l0,2 procent) i socialstyrelsens enkät till 11 kommuner (4 procent) i aktionsgruppens. Deltidsförskola för 5-6-åringar och öppen förskola för övriga tänkte sig i den socialstyrelsens enkät 45 kommuner (16 procent) erbjuda. I aktionsgruppens enkät var det 43 kommuner (15 procent) som gett ett sådant svar. 107 kommuner (38 procent i socialstyrelseenkäten siktade på deltidsförskola för enbart för sexåringarna och öppen förskola Så svarade 143 kommuner övriga (50 procent) i aktionsgruppens enkät. Nej-svar gavs av 28 kommuner (10 procent) i socialstyrelsens enkät och av 51 kommuner (18 procent) i den senare enkäten. I stort sett lika många 16 i socialstyrelsens (6 procent) och 17 (6 procent) i aktionsgruppens enkät

1 16 Bilaga 3

en tänkte sig lösa denna del av reformen på annat sätt. Det bör noteras att relativt stor andel i socialstyrelsens enkät svarat att de utreder frågan. Det kan noteras att de som svarat att de tanker sig klara en stor andel (100 procent) av efterfrågan på daghem/familjedaghem ( 100 procent) också till stor för 4-6-åringar eller 5-6-åringar och del avser att genomföra deltidsförskola finns en grupp kommuner som bedömer öppen förskola för övriga. Samtidigt på daghem/familjedaghem men som sig klara en låg andel av efterfrågan del-tidsförskola för 4-6-åringar eller 5-6-åringar och avser att genomföra öppen förskola för övriga. Kombineras svaren på motsvarande två frågor i Socialstyrelsens enkåt tyder att klara hela efden undersökningen på att 35 procent av dem som planerar terfrågan på daghem/familjedaghem 1991 avser att genomföra deltidsförskola för alla 4-5- eller 5-6-åringar och öppen förskola för övriga. Av dem som svarat nej på frågan om daghem/familjedaghem var det endast ca 15 procent som skulle klara alla 4-5- eller 5-6-åringar. Av dem som utredde frågan om som planerade att klara daghem/familjedaghem var det ca 22 procent för 4-5- Det var en stor andel som deltidsförskola eller 5-6-åringarna. utredde frågan om daghem och familjedaghem som inte tagit ställning till i vilken omfattning förskolebarn skulle erbjudas plats i deltidsgrupp/öppen förskola.

Preliminär av kommunernas uppgifter om antal barn granskning l 1/2-6 år och efterfrågan i En addering av antal barn och efterfrågan enligt kommunernas uppgifter aktionsgruppens enkät visar som framgår av nedanstående tabell betydligt 1990. Även om det blir fler barn högre antal än i barnomsorgsundersökningen i dessa åldrar år 1991 så måste kommunernas beräkningar innebära en överskattning av antalet bam. Detsamma måste gälla deras bedömning av efterfrågan, där andelen efterfrågan år så mycket högre ån barnomsorgsundersöktroligen överskattat efterningen 1990 att det innebär att många kommuner frågan. Detta med tanke på att aktionsgruppen frågat efter antal barn i åldrarna 1 l/z-6 år medan barnomsorgsundersökningen omfattar barn i åldrarna 3 mån. - 6 år.

Bilaga 3 117

Totalt Efterfrågan antal antal procent

Enligt 238 kommuner i aktionsgruppens enkät 551 774 401 903 72,8 D:o kompletterat med uppgifter från BO-undersökningen 1990 för 46 kommuner 696 946 482 397 69,2 Summa plus/minus korrigeringar för klart orimliga uppgifter 697 163 487 275 69,9 Summa enligt BO-undersökningen 1990 (barn 3 mån. - 6 år) 700 185 399 635 59,5 Antal bam 1-6 år enl. prognos för år 1990 631 000 D:o för barn 1 1/2-6 år 577 0()0 Antal bam 1-6 år enl. prognos för år 1991 645 350 D:o för barn 1 1/2-6 år 590 000 inkl. efterfrågan på enskilda daghem

I denna preliminära analys har, som framgår av tabellen, uppgifter om antal barn och efterfrågan kompletterats med motsvarande data från 1990 års barnomsorgsundersökning. Dessutom har klart orimliga uppgifter från några kommuner ersatts med data från barnomsorgsundersökningen. Även med dessa kompletteringar och tillägg ter sig enkätuppgifterna som kraftiga överskattningar. Detta innebär att man får ta under övervägande kommunernas bedömning av sina möjligheterna att tillgodose efterfrågan på daghem/familjedaghem. En mer detaljerad jämförelse med t.ex. barnomsorgsundersökningen än vad jag haft möjlighet att göra till denna rapport skulle kunna nödge ytterligare vändig belysning av frågan. Kan det vara så att begreppet efterfrågan deñnierats på olika sätt av kommunerna? Det är möjligt att en del kommuner definierat efterfrågan som hela den möjliga behovsgruppen (det teoretiska behovet som socialstyrelsen tidigare använt i barnomsorgsplanerna, dvs. alla barn med förvärvsarbetande och studerande föräldrar m.fl.).

Aktionsgruppens enkät - svaren uppdelade på olika variabler - Efterfrågewtdel ejierjiâgeprocent som tillgodoses 36 kommuner uppgav att de hade en efterfrågeandel på över 80 procent av barnen i åldern 1 l/2-6 år, 169 kommuner beräknade efterfrågan till 61-80 procent och 59 till högst 60 procent. En högre andel av kommuner med 61-80 procents efterfrågan än övriga bedömer sig kunna tillgodose efterfrågan. Kommuner med högre respektive lägre efterfrågan ser ut att sikta lägre när det gäller att tillgodose behovet av daghem och familjedaghem.

118 Bilaga 3

Län - efterfiâgeprocent som tillgodoses

Högsta andelen kommuner som siktar på att tillgodose 90-100 procent (bortsett från Gotlands som bara består av en kommun) hade Hallands, Jönköpings, Västmanlands och Västernorrlands län. Lägst andel kommuner med det målet hade Kristianstads, Gävleborgs, Uppsala samt Blekinge och Kopparbergs län. Högsta andelen ja-svar på frågan om daghem/familjedaghem i socialstyrelsens enkät hade Norrbottens, Kalmar, Västerbottens och

Älvsborgs län och högsta andelen nej-svar hade Uppsala, Göteborgs- och

Bohus, Kronobergs och Kopparbergs län. Som framgår inget klart samband mellan de båda enkäterna bortsett från Uppsala och Kopparbergs län. Det får lov att tilläggas att det är vanskligt att jämföra de båda enkäterna dels eftersom frågorna var olika ställda, dels på grund av att länen i allmänet består av relativt få kommuner.

Politiska beslut 27 procent av kommunerna hade inte tagit något politiskt beslut om förskola för alla barn 1991. 12 procent hade beslut i enbart socialnämnden och 55 procent i kommunstyrelse och eller kommunfullmäktige. Kommuner som tänkte tillgodose 100 procent av efterfrågan hade den högsta andelen med beslut i kommunstyrelse/kommunfullmäktige. 75 procent av dem hade ett sådant beslut och ca 6 procent hade tagit beslut i social-

nämnd. (Resultat från preliminär bearbetning.)

Politisk majoritet 31 procent av kommuner med socialistisk majoritet och 25 procent av kommuner med borgerlig majoritet samt 9 procent av kommuner med varken-eller-situation” siktar på att kunna tillgodose 100 procent av efterfrågan på daghem/familjedaghem. Socialistiska kommuner kommer enligt enkäten att klara 90-99 procent av efterfrågan, borgerliga 27 procent och övriga 36 procent. Bland kommuner med borgerlig majoritet är det en något större andel som siktar mot att genomföra deltidsförskola för 4-6-åringar och öppen förskola för övriga än i kommuner med socialistisk majoritet. Men slår man ihop svaren om 4-6- respektive 5-6-åringar blir loppet ungefär jämnt mellan kommuner med borgerlig respektive socialistisk majoritet. I kommuner med borgerlig majoritet och de med varken-eller-situation är det en något större andel som inte tagit något politiskt beslut om genomförande av förskola för alla barn. (Från preliminär bearbetning.)

skattesats Större delen av kommunerna har en skattsats på 1 600-1 799 kr. Det är således relativt få kommuner i övriga skattesatsgrupper. Jag har därför avstått från att dra några slutsatser av eventuella samband mellan kommunens skattesats och andel av efterfrågan på daghem/familjedaghem som bedöms kunna

Bilaga 3 119

tillgodoses respektive kommunernas svar på frågan om deltidsförskola/öppen förskola.

Kvinnlig förvärvsintensitet Bearbetas svaren efter kvinnlig förvärvsintensitet i kommunerna erhålls ett visst samband när det gäller svaret på frågan om deltidsförskola och öppen förskola. En större andel kommuner med högst 80 procent kvinnlig förvärvsintensitet än de med högre förvärvsintensitet har svarat att de kommer att erbjuda deltidsförskola till 4-6- eller 5-6-åringar samt öppen förskola för övriga barn.

- Jämförelse mellan de båda enkäterna

specialanalys

Från den databearbetning som jag själv gjort av båda enkätema har jag bl.a. granskat hur de som i Socialstyrelsens enkät svarat att de utreder daghem/familjedaghem respektive deltidsgrupp/öppen förskola besvarat motsvarande frågor i aktionsgruppens enkät. 37 kommuner i Socialstyrelsens enkät har svarat att de har frågan om daghen1/familjedaghem under utredning. Inga av dessa kommuner har i aktionsgruppens enkät svarat att de till 100 procent kan tillgodose efterfrågan på daghem/familjedaghem 1991. 16 kommuner (43 procent) har lagt sig på 90-99 procent, 10 kommuner har svarat 80-89 procent och 5 har svarat 70-79 procent, dvs. de ligger på lägre andelar än landets kommuner som helhet. Kommuner som i Socialstyrelsens enkät svarat att de utreder frågan om deltidsgrupp/öppen förskola (totalt 28) har i något högre utsträckning än Iandet som helhet svarat att de klarar deltidsförskola för sexåringar och öppen förskola för övriga och flera av dessa har också svarat nej på den frågan. På frågan om kommunen ämnar erbjuda deltidsförskola/öppen förskola har de som ännu ej besvarat Socialstyrelsens enkät i högre utsträckning än samtliga kommuner i aktionsgruppens enkät svarat nej på den frågan.

Kommuntyper

Genomgången av svar efter olika grupperingar av kommunerna tyder på att

det finns vissa samband mellan politisk majoritet och svar på enkätfrågorna.

När det gäller kvinnlig förvärvsintensitet blev det visst utslag på frågan om deltidsförskola och öppen förskola. Kommuntypsindelningen som använts i bearbetningen av Socialstyrelsens enkät är mera sammansatt än ovan redovisade grupperingar. Här inryms

tätortsgrad, invånarantal och i viss mån näringslivsstruktur. (Se nedan. Vilka

kommuner som inryms i de olika kommuntyperna, se även Bamomsorgen i siffror 1988, SoS-rapport 1989:22).

120 Bilaga 3

Storstad: Kommun med en folkmängd överstigande 200 000 invånare Förortskommun: Kommun som är förort till en storstad Större stad: Kommun med en tätortsgrad överstigande 75 % och med mer än 50 000 invånare Mellanstor stad: Kommun med en tätortsgrad överstigande 75 % och med ett invånanal mellan 20 000 och 50 000 Bruksort: Kommun med mer än 80 % tätortsgrad, mindre än 20 000 invånare och en stor industrisektor med ett dominerande företag Normalkommun: Kommun med en tätortsgrad mellan 60 och 75 % och en folkmängd mindre än 45 000 invånare Glcsbygdslrommun: En ytmässi t stor kommun med en tätortsgrad på mindre än 70 % och med mindre än 5 inv nare per kvadratkilometer Landsbygdskommun: Kommun med mindre än 60 % tätonsgrad och med en stor jord- och skogsbrukssektor

Indelas svaren på enkätfrågorna efter kommuntyp framkommer från socialstyrelsens enkät att brukskommuner, glesbygdskommuner och landsbygdskommuner i lägst utsträckning svarat nej på frågan om daghem/familjedaghem. I de två sistnämnda grupperna finns också den största andelen kommuner som ej besvarat socialstyrelsens enkät. I de tre nämnda kommuntyperna samt i gruppen normalkommuner är det en lägre andel än i övriga som svarat att de kommer att erbjuda 4-5- eller 5-6-åringarna deltidsförskola och övriga öppen förskola. Som tidigare noterats är det dock relativt sett många glesbygdskommuner som sagt sig klara detta - vilket kan förklaras av att många redan nu tillämpar en glesbygdsmodell av allmän förskola, där barnen börjar i förskola vid fem eller t.o.m. fyra års ålder men går ett färre antal

timmar/dagar i veckan än de stipulerade fem dagarna/IS timmarna i veckan.

När det gäller frågan om daghem/familjedaghem i aktionsgruppens enkät (den preliminära bearbetningen med 238 kommuner) är det en jämförelsevis stor andel i gruppen normalkommuner som svarat att de bedömer sig kunna klara 100 procent av efterfrågan. Glesbygdskommuner och landbygdskommuner och även medelstora städer har i mindre utsträckning än övriga kommungrupper svarat att de kommer att kunna tillgodose 90-100 procent av efterfrågan. När det gäller svaren på frågan om vilka barn som erbjuds deltidsförskolalöppen förskola (den senare bearbetningen med 265 kommuner) har ingen av kommunerna i gruppen bruksorter svarat att de klarar det för 4-6- eller 5-6-åringar. På den frågan är det huvudsakligen storstäder, förortskommuner, större städer och glesbygdskommuner som svarat i sådan riktning.

Svårigheter

I socialstyrelsens enkät ställdes en öppen fråga om eventuella svårigheter för att klara planerad utbyggnad. En liknande fråga ställdes i aktionsgruppens enkät. Svaren på socialstyrelsens fråga har bearbetats och sammanställts men

121 Bilaga 3

ännu inte aktionsgruppens. 159 av totalt 254 kommuner som besvarat socialstyrelsens enkät har svarat på denna fråga. 97 kommuner har angett svårigheter att rekrytera personal vartill kommer 10 kommuner som speciellt anfört svårigheter att rekrytera dagbarnvårdare. Det torde dock vara flera än dessa 10 som har ett besvärligt rekryteringsläge när det gäller dagbarnvårdarna. 67 kommuner har nämnt att de har ekonomiska svårigheter och 72 kommuner pekar på svårigheter att anskaffa lokaler och eller mark. Det svaret inbegriper oftast en kommentar om de höga kostnaderna för ny- och ombyggnad. 5 kommuner har nämnt senareläggningen av föräldraförsäkringen som ett hinder för att nå målet och 9 kommuner har pekat på de höga födelsetalen.

-

Sammanfattning preliminära slutsatser

Förutsägelser om utbyggnaden Mellan 380 000 och 400 0()0 barn skulle kunna få plats i daghem och familjedaghem år 1991. Detta år kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas över 645 000 barn i åldern 1-6 år, dvs. nära 14 000 fler barn än föregående år. Det innebär att 59-62 procent av alla barn i den åldern skulle kunna ha en plats i daghem eller familjedaghem år 1991. Räknar man med att tillgodose en del av efterfrågan från barn under 1 års ålder och barn med behov av särskilt stöd skulle 57-60 procent klaras. Det behöver tillkomma 63 000 platser i daghem och familjedaghem från årsskiftet 1989/90 till årsskiftet 1991/92 om efterfrågan från barn 1 1/2-6 år skall kunna tillgodoses. I beräkningen har antagits att 65 procent av barnen 1 1/2-6 år efterfrågar plats (384 000 barn) och att man klarar att erbjuda barnomsorg för 15 procent av barnen i åldern 3-17 månader (19 0()0 barn). Vill man klara efterfrågan för barn 1-6 år behöver det 1989/90-1991/92 tillkomma 71 0()0 platser. I denna beräkning har antagits att 62 procent av barnen efterfrågar barnomsorg (400 000 barn) och att det skall gå att erbjuda plats till 15 procent av barn i åldern 3-11 månader (11 000 barn). Beräkningar av utbyggnad och efterfrågan på riksnivå visar att det finns en viss chans att 1991 klara efterfrågan på daghem/familjedaghem för barn i åldern 1 1/2-6 år. Det råder dock stora olikheter mellan kommunerna. Förskola för alla skall ju klaras i varje kommun. Därför är enkäterna som socialstyrelsen respektive aktionsgruppen ställt till rikets samtliga kommuner om de planerar respektive bedömer sig kunna klara utbyggnadsmålet viktiga källor för att bedöma läget. Antalet barn i deltidsgrupp har stadigt minskat hela 1980-talet från nära 105 000 till knappt 67 000 år 1989. I Barnomsorgen i siffror 1989 (SoS-rapport 1990:19, sid. 21-22) räknas i det lägsta alternativet med ett behov av platser i deltidsgrupp för 120 000 barn om det skall bli plats för alla barn 4-6 år. Reserveras deltidsgrupperna för 5-6-åringar skulle 80 000 barn behöva plats i deltidsgrupp. I Barnomsorgen i siffror 1989 beräknas antalet barn som behöver öppen förskola röra sig mellan som lägst 280 000 och som högst 380 000 barn, vilket skulle innebära 5 600-7 600 öppna förskolor. År 1989 fanns knappt

122 3 Bilaga

1 500 förskolor. kommunernas 1989-93 skulle det öppna Enligt planer komma att finnas 2 000 öppna förskolor år 1991.

mellan tre enkäter: Kommunförbundets, Socialstyrelsens och Jämförelse aktionsgruppens mellan Kommunförbundets enkät hösten 1988 och socialstyrel- En jämförelse sens våren 1990 har visat att andelen kommuner som siktar på att klara efterfrågan på daghem/familjedaghem och deltidsgrupp åt 4-6- eller 5-6-åringminskat under tiden mellan de båda enkäterna. ar kraftigt mellan och enkäter, som En jämförelse socialstyrelsens aktionsgruppens nära i tiden, visar också på en tendens att allt fler genomförts mycket kommuner inte klarar målet fullt ut. På socialstyrelsens fråga om daghem/familjedaghem svarade 169 kommuner (60 procent) att de planerade att klara På aktionsgruppens enkät svarade 156 kommuner (55 procent) efterfrågan. att de skulle komma att klara 90-100 av efterfrågan på daghem eller procent Av dessa trodde (27,5 procent) kunna tillgofamiljedaghem. sig 78 kommuner dose 100 procents efterfrågan och 79 st 90-99 procents efterfrågan. förskola svarade 74 kommu- På socialstyrelsens fråga om deltidsgrupp/öppen att de skulle barn 4-6 eller 5-6 år deltidsförskola ner (26 procent) erbjuda I aktionsgruppens enkät har 54 kommuner (19 och övriga öppen förskola. procent) svarat på samma sätt. Flertalet, 143 kommuner (över 50 procent) enkät har svarat att de klarar deltidsförskola för enbart i aktionsgruppens förskola för övriga barn. 17 kommuner (6 procent) svasexåringar och öppen rade att de försöker klara deltidsförskola/öppen förskola på annat sätt. 51 kommuner (18 procent) svarade nej på denna fråga. har frågat kommunerna om de planerar att medan aktions- Socialstyrelsen ber den som besvarar enkäten att bedöma utsikterna att klara gruppen utbyggnaden av daghem/familjedaghem respektive deltidsförskola/öppen förskola. enkät torde därför innehålla en aktiv bedömning Aktionsgruppens om utsikterna att klara delmålen i riksdagsbesav en sakkunnig förvaltning lutet. Det en viktig förklaring till varför svaren i aktionsgruppens ger säkert enkät är mindre än i socialstyrelsens. I den senare enkäten förutoptimistiska sätts att den som besvarar enkäten ger svaren med utgångspunkt i kommunens barnomsorgsplan.

Behov av fortsatt analys

har gjorts av kommunernas om antal barn En preliminär granskning uppgifter i åldern 1 1/2-6 år och beräknad efterfrågan. En addering av antalet barn och av uppgifterna om efterfrågan från hittills inkomna svar i aktionsgruppens enkät visar betydligt högre antal än i barnomsorgsundersökningen 1990, som i åldrarna 3 mån. - 6 år. Det innebär att kommunernas svar ju avser barn om hur stor andel av efterfrågan de bedömer sig ha på fråga 3 i enkäten möjlighet att tillgodose kan behöva tas under övervägande. En noggrannare mellan enkätsvaren och t.ex. barnomsorgsundersökningen skulle jämförelse kunna av de stora skillnader som noterats i denna ge ytterligare belysning preliminära jämförelse mellan enkätsvaren och data i barnomsorgsundersök-

3 123 Bilaga

ningen. I rapporten har även konstaterats att barnomsorgsplanernas siffror för antal barn olika år genomgående befintligt är högre än övriga statistik och sannolikt står för en redovisning av antalet Skillnaderna tillgängliga platser. mellan barnomsorgsplaner och övriga statistikkällor skulle därför kunna belysa antalet som inte Detta platser utnyttjats. är ytterligare en fråga som är av intresse att undersöka närmare. Det har också konstaterats att fr.o.m. år barnomsorgsundersökningarna 1987 noterar lägre antal barn i familjedaghem än övriga statistikunderlag. Det kunde också vara av intresse att studera orsakerna till sådana skillnader. De tidiga barnomsorgsundersökningarnas lägre siffror konstaterades bero på att före 1989 fanns inte enskilda daghem specificerade i barnomsorgsundersökningarna.

Eventuella samband - skillnader mellan m.m. kommuntyper Aktionsgruppen har låtit SCB köra enkätsvaren mot en rad variabler: efterfrågeprocent av alla barn, län, politiska beslut eller ej i kommunen, politisk majoritet, skattesats och kvinnlig förvärvsintensitet. När det gäller politisk majoritet i kommunerna visade det sig att en större andel av de med socialistisk majoritet bedömde sig kunna klara 90-100 procent av efterfrågan på daghem och än de med familjedaghem borgerlig majoritet. Av kommunerna med borgerlig majoritet svarade dock en större andel än övriga att de skulle kunna erbjuda 4-6-åringarna deltidsförskola och övriga barn öppen förskola. Men slår man ihop svaren om 4-6- respektive 5-6-åringar blir loppet ungefär jämnt mellan kommuner med borgerlig respektive socialistisk majoritet. Kommuner som har vare sig socialistisk eller borgerlig majoritet är allra mest pessimistiska på såväl frågan om daghem/familjedaghem som den om deltidsförskola/öppen förskola. Det finns skillnader mellan olika delar av landet, dvs. mellan länen. Kanske de sistnämnda skillnaderna står för något som kommer fram i specialbearbetningen av socialstyrelsens och aktionsgruppens enkäter, nämligen skillnaderna mellan olika kommuntyper, där hänsyn tas till tätortsgrad, invånarantal och i viss mån näringslivsstruktur. I Socialstyrelsens enkät ligger bruksorter, glesbygds- och landsbygdskommu-

ner relativt sett lägre på frågorna om och deltids-

daghem/familjedaghem grupp/öppen förskola. Beträffande brukskommuner kan att flera tilläggas sådana kommuner hittills haft en ganska god utbyggnad, främst när det gäller daghem. Det besannas i specialbearbetningen av svaren på frågorna i akenkät där tionsgruppens de ligger bra till när det gäller frågan om daghem/familjedaghem. En jämförelsevis stor andel normalkommuner har svarat att de bedömer att de kan klara 100 procent av efterfrågan. Glesbygdskommuner och landsbygdskommuner och även medelstora städer har till mindre del än övriga kommungrupper svarat att de kommer att tillgodose 90-100 av efterprocent frågan. efter visar i båda enkäterna Grupperingen kommuntyper att glesbygdskommunerna har det procentuellt sett största bortfallet.

124 Bilaga 3

som hittills besvarat aktionsgruppens enkät har Ingen av de brukskommuner bedömt förskola för 4-6- eller 5-6sig kunna ordna deltidsförskola/öppen åringar och öppen förskola för övriga. På den frågan är det huvudsakligen förortskommuner, större städer och glesbygdskommuner som storstäder, svarat att de klarar deltidsförskola för barn i åldern 4-6 eller 5-6 år och öppen förskola för övriga barn i förskoleåldern.

Svårigheter

Om man går efter svaren på socialstyrelsens enkät om eventuella svårigheter för att klara planerad utbyggnad nämner en stor del av de som besvarat fråmed personalrekrytering. Svårigheter att klara utbyggnaden med gan problem ekonomiska situation och höga kostnader för ny- och hänsyn till kommunens ombyggnad är också en kommentar som ges av många kommuner.

Bilaga 3 125

Bilaga 1 till 3 Bilaga

Tabell 1 Utbyggnad av daghem och familjedaghem 1980-1994 och prognos för antal barn 1-6 år 1989-2000. Källor: SCB:s SM S-serie, barnomsorgsplaner, barnomsorgsundersökning och SCB:s befolkningsprognos

Tabell 2 Antal resp. andel kommuner som bedömer att de kan klara daghem/familjedaghem åt alla 1991. Aktionsgruppens enkät

126 Bilaga 3 Tabell 3 Antal resp. andel kommuner som bedömer att de kan klara deltidsgrupp/öppen förskola 1991. Aktionsgruppens enkät

Tabell 4 A Kombination av svar på frågorna 3 och 4 i aktionsgruppens enkät. Antal

Plats i deltidsförskola/Öppen förksola för övriga bam Andel av Ej svar 4-6-år. 5-6-år. 6-år. Annat Nej Sumefterfrågan på deltidsf. + öppen förskola sätt ma daghem/familjedaghem som kan tillgodoses

19 - - - - - 19 Ej svar

60-69 %

Uppgift saknas Summa 19 11 43 143 17 51 284

Tabell 4 B Kombination av svar på frågorna 3 och 4 i aktionsgruppens enkät. Procent

Plats i deltidsförskola/öppen förksola för övriga bam Andel av Ej svar 4-6-år. 5-6-år. 6-år. Annat Nej Sumefterfrågan på deltidsf. + öppen förskola sätt ma daghem/familjedaghem som kan tillgodoses

3 127 Bilaga

Tabell S Länsvis svar på frågan om att klara daghem/familjdaghem åt alla. Antal. Aktionsgruppens enkät

Lan 100 90-99 80-89 70-79 -69 Uppgift Ej svar Summa % % % % % saknas

daghem/familjedaghem tillgodoses. Fördelning av svar efter politisk majoritet i kommunerna. Aktionsgruppens enkät. Antal

100 90-99 80-89 70.79 - 69 Uppgift Ej svar Sum- % % % % % saknas ma

Borgerlig majoritet 31 34 29 12 13 2 5 126

Socialistisk

128 3 Bilaga

Tabell 6 B Efterfrågan på daghem/familjedaghem som bedöms kunna tillgodoses. Fördelning av svar eller politisk majoritet i kommunerna. Aktionsgruppens enkät. Procent

100 90-99 80›89 70-79 -69 Uppgift Ej svar Sum- % % % % % saknas ma

Borgerlig majoritet 24,6 27,0 23,0 9,5 10,4 1,6 4,0 100,0

Socialistisk

Tabell 7 Barn som erbjuds deltidsförskola/öppen förskola efter politisk majoritet. Aktionsgruppens enkät Borgerlig Socialistisk Varken eller Summa majoritet majoritet 4-6-åringar

SAS-åringar Antal 16 26 1 43 Procent 12,7 17,7 9,1 15,1

ö-åringar Antal 72 68 3 143 Procent 57,1 46,3 27,3 50,4

Annat så!! Antal 7 9 1 17 Procent 5,6 6,1 9,1 6,0

Nej Antal 19 26 6 51 Procent 15,1 17,7 54,5 18,0

Ej svar Antal 5 14 - 19 Procent 4,0 9,5 - 6,7

Summa Antal 126 147 11 284 Procent 100,0 100,0 100,0 100,0

3 129 Bilaga

Tabell 8 A Hur stor andel av efterfrågan på daghem/familjedaghem kommunerna kommer att tillgodose. Egen bearbetning av aktionsgruppens enkät med uppdelning i kommuntyper. Antal

Tabell 8 B Hur stor andel av efterfrågan på daghem/familjedaghem kommunerna kommer att tillgodose. Egen bearbetning av aktionsgruppens

enkät med uppdelning i kommuntyper. Procent

Kommuntyper 100 90-99 80-89 70-79 -69 Obesv. Ej svar Sum-

% % % % % ma

Storstäder - 66,7 - - - - 33,3 1ü),0 Förortskommuner 22,2 36,1 19,4 13,9 2,8 2,8 2,8 1(X),0 Större städer 23,1 38,5 15,4 7,7 3,8 7,7 3,8 100,0 Medelstora städer 26,3 BJ 23,7 13,2 10,5 - 2,6 IMO Bruksorter 31,3 31,3 25,0 6,3 - - 6,3 1(X),0 Normalkommuner 33,0 24,0 20,0 8,0 7,0 1,0 7,0 1(X),0

1,8 6,0 100,0

Som synes har en större andel av bruksorter och större städer än övriga bedömt att de klarar 9-100 procent av efterfrågan. Lägsta andelen som bedömer att de klarar 90-100 procents efterfrågan har landsbygdskommuner, medelstora städer och glesbygdskommuner.

130 Bilaga 3

Tabell 9 A Kommer kommunen att erbjuda alla barn som inte har plats förskola? Svar med uppdelning i i daghem, plats i deltidsfölskola/öppen kommuntyper. Antal. (SCB:s slutliga bearbetning)

Storstäder

Medelstora städer - 1 8 1 5 1 16 Bruksorter Normalkommuner - 14 58 3 16 9 100 2 5 11 2 5 4 29 Glesbygdskom. 2 4 22 1 5 2 36 Landsbygdskom.

11 43 143 17 51 19 2484 Hela landet

4 storstäder.

Tabell 9 B Kommer kommunen att erbjuda alla barn som inte har plats

i deltidsfdrskola/öppen förskola? Svar med uppdelning i i daghem, plats

kommuntyper. Procent. (SCB:s slutliga bearbetning)

Glesbygdskom. 5,6 11,1 61,1 2,8 13,9 5,6 100,0 Landsbygdskom.

Hela landet 3,9 15,1 50,4 6,0 18,0 6,7 1ü),0

Bilaga

Enkäten till kommunerna

Svaren redovisade kommunvis

Klarar både daghem/familjedaghem (fråga 3: 90-100 % av efterfrågan, svarsalternativ 1 och 2) och deltidsförskola för 4-5- eller 5-6-åringama samt öppen förskola för övriga (fråga 4: svarsalternativ 1 och 2)

Klarar enbart daghem/familjedaghem (fråga 3: 90-100 % av efterfrågan, svarsalternativ 1 och 2)

Klarar enbart deltidsförskola för 4-5- eller 5-6-åringama och öppen förskola för övriga (fråga 4: svarsalternativ 1 och 2)

0 Klarar ingetdera

? Inget svar

Stockholms län

Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge svårtolkat svar på fråga 3 Huddinge Järfälla 000 Lidingö Nacka Norrtälje 0C Nynäshamn Salem UIQ Sigtuna Deltids-/öppen förskola på annat sätt Sollentuna Solna 000 Stockholm svärtolkat svar på fråga 3 Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Yärmdö Osteråker

Uppsala län

Enköping Håbo Tierp

4 132 Bilaga

Uppsala Alvkarleby Östhammar

Södermanlands lån

Eskilstuna 00 Flen 00 Katrineholm Nyköping Deltids-/öppen förskola på annat sätt Oxelösund Strängnäs Vingåker Östergötlands lân 00 Boxholm Finspång Kinda 000 Linköping Mjölby 000 Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Deltids-/öppen förskola på annat sätt

li? _ daberg

Odeshög Jönköpings lån

Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Deltids-/öppen förskola på annat sätt

Kronobergs lån 00 Alvesta 00 Lessebo Ljungby svårtolkat svar på fråga 3

:oo

Markaryd Tingsryd Uppvidinge

:o-»z

Yäxlö Almhult

Kalmar lån

Borgholm 00 Emmaboda Hultsfred Högsby 00 Kalmar 00 Mönsterås Mörbylånga 00 Nybro 000 Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik

Gotlands lån

Gotland

Bilaga 4 133

Blekinge lån Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Kristianstads lân Bromölla Båstad Hässleholm Klippan Kristianstad Deltids-/öppen förskola på annat sätt Osby Perstorp Simrishamn omelilla .. mi? Angelholm Qrkelljunga Ostra Göinge Malmöhus lån

Bjuv Burlöv Eslöv Helsingborg svårtolkat svar på fråga 3 Höganäs Hörby Höör Kävlinge Landskrona Deltids-/öppen förskola på annat sätt Lomma Lund Malmö Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Trelleborg Vellinge Ystad Deltids-/öppen förskola på annat sätt Hallands lån

Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Göteborgs o Bohus län

Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal Mölndal Deltids-/öppen förskola på annat sätt Omst Partille Sotenäs Stenungsund Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Ockerö

134 Bilaga 4

Älvsborgs lån Ale Alingsås Ben tsfors Bo Dals-Ed Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mark Mellerud Svenljunga Tranemo Trollhättan Ulricehamn Vårgårda Vänersborg Åmål

Skaraborgs lån

Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Habo Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Mullsjö Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Vârmlanü län Arvika Eda Deltids-/öppen förskola på annat sätt C0 Filipstad Forshaga Grums tt Hagfors Hammarö 00 Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors OO! Storfors Sunne Deltids-/öppen förskola på annat sätt Säffle orsby U0! äng Örebro län

Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lindesberg Ljusnarsberg Nora

Bilaga 4 135

Örebro Vütmanlands län

Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping 000 Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Kopparbergs län Avesta 00 Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand

:åoo-ooåååv

Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro

Alvdalen OO

Gävleborgs län Bollnäs Gävle

:oo-o

Hofors Hudiksvall 3 Ljusdal Nordanstig

:co

Ockelbo Ovanåker Sandviken Deltids-/öppen förskola på annat sätt

Söderhamn oo

Västernorrlands län

Härnösand Kramfors 00 Sollefteå Sundsvall ti! Timrå ll U0 .. 8C Örnsköldsvik 00

Jämtlands län

Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund __e Deltids-/öppen förskola på annat sätt Ostersund Västerbottens län

Bjurholm Dorotea Lycksele Malå

136 Bilaga 4

Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman 000 Umeå Vilhelmina Vindeln CIO Vännäs OC Åsele O!

Norrbottens lån

181199193 Dellids-/öppen förskola på annat sätt

Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala ljiteå êlvsbyn Qverkalix Övertorneå

Bilaga

i

Exempel på förändringsarbete

kommunerna

En av de första åtgärder som vidtogs när Aktionsgruppens arbete startade var att skicka ut ett brev till samtliga barnomsorgsförvaltningar i landet och be dem att komma in med sina exempel på nytänkande. Det gällde nytänkande inom som inneburit sektorn, en effektivisering av verksamheten och som kunde vara av intresse för andra. I detta kapitel redovisas en del av de exempel, som inkommit till Aktionsgruppen, samt andra exempel på effektivisering inom området, som Aktionsgruppen fått del av på annat sätt (bl.a. via SOCBAS socialstyrelsens databas för forsknings- och utvecklingsarbete inom socialtjänsten). Några av exemplen, som kommit in redovisas i utredningen och upprepas inte här. Vi vill betona att aktionsgruppen inte tagit ställning till de exempel på kommunalt utvecklingsarbete som redovisas. Vi har däremot ansett det rimligt att exemplen sprids till övriga som en illustration över det utvecklingsarbete vad gäller effektivisering som kommunerna på kort tid redovisade till oss.

Öppettider, deltidsomsorg

Trångsund - en kommundelsnämnd i Huddinge kommun

I Trångsunds kommundel planerar man för en framtida organisation där 50 % av förskolor och fritidshem har ett permanent kortare öppethållande än i dag. Förändringarna kommer att genomföras under perioden 1990-92. De fördelar man förväntar är: sig med detta förändringsarbete - minskad personalåtgång - förbättrat resursutnyttjande - att attrahera möjlighet barnomsorgsutbildade, som vill ha fasta arbetstider pedagogiska fördelar - och konferenser planeringstid kan förläggas på dagtid

Förskolan möjligheternas hus i Göteborg

Möjligheternas Hus i Göteborg tillkom med det uttalade syftet att utveckla

138 Bilaga 5

och innehåll i heltids- och och pröva nya möjligheter för organisation deltidsförskoleverksamheten. Vid de tre avdelningarna bedrivs heltids- och deltidsförskoleverksamhet med barn i åldrarna l-7 år. För de som behöver tillsyn på oregelbundna tider har man möjlighet att ha ett öppethållande på mellan kl. 05.30-21.00. De andra två avdelningarna har en av avdelningarna mellan klockan 07.00-17.00. Totalt har man inte mera ett öppethållande personal på barnstugan än på en vanlig tre-avdelningsstuga. På Möjligheternas Hus tillämpas en timbaserad taxa. De äldre förskolebarn som enbart går i deltidsförskola på Möjligheternas Hus betalar ingen avgift. Barngrupperna består av en syskongrupp 1-7 år med förlängt öppethållande enligt ovan. En annan avdelning är en syskongrupp med öppethållande mellan 07.00-17.00. Avdelning 3 är en kombinerad deltids- och heltidsverksamhet

avsedd för barn i åldern 4-7 år och har ett öppethållande mellan 07.00-17.00.

skall delta i del- Tanken är att de båda övriga avdelningarnas 4-7-åringar tidsförskoleverksamheten på denna avdelning. En av tankarna när det gäller Hus är att det skall vara en det pedagogiska arbetet vid Möjligheternas likvärdig pedagogisk verksamhet i heltids- och deltidsförskolan. På varje finns en förskollärare med samordningsansvar. Dessa bildar avdelning tillsammans med föreståndaren förskolans pedagogiska ledningsgrupp. samt för Gruppen ansvarar för att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet att samordna planering och utvärdering i huset samt för att se till att det så att finns en gemensam linje som präglar arbetet. Lokalerna är utformade som ansvarar det finns ett kök på varje avdelning och det är en barnskötare, för matlagningen. Detta sker i syfte att barnen skall kunna delta i köksarbetet.

Karlskoga kommun för barn till föräldrar I Karlskoga har man försökt lösa barnomsorgsbehovet med obekväma och arbetstider, som inte kan erbjudas oregelbundna Verksamheten är i första hand familjedaghem genom ett s.k. “öppet daghem. avsedd för barn i förskoleåldern. I mån av plats tas även skolbarn upp till elva år emot. Förskolebarnens omsorgsbehov skall understiga 40 tim/mån. och skolbarnens 20 tim/mån. Verksamhetens mål har varit att:

* som är bättre än olika tillfälliga lösningar erbjuda barnomsorg * föräldrar och barn skall känna tryggheten av att en planerad tillsyn finns * bland annat genom ordnad gruppverksamstimulera barnens utveckling het * i samverkan med föräldrarna genomföra vissa fasta gruppaktiviteter men alla Den öppna daghemsavdelningen har plats för 30 barn sammanlagt,

Öppettiderna är 06.00-17.00 måndag-

barn är aldrig på avdelningen samtidigt. fredag.

Lerums kommun I Lerums kommun finns en utvecklad modell för deltidstillsyn i förskolan som har följande varianter:

5 139 Bilaga

två barn kan dela på en plats i förskolan - i kommunen finns två speciella avdelningar, där barnen går varannan innebär dag, vilket att ca 30 barn får plats på samma avdelning en av daghemsavdelningarna i kommunen är inrättad så att barnen går två resp. tre dagar per vecka och resterande dagar bedrivs Öppen förskola i lokalen en korttidsöppen avdelning finns med ett öppethållande mellan kl. 07.00-14.30 och med ett avgiftsuttag på 75 %. På eftermiddagarna utnyttjas avdelningen för skolbarnsverksamhet

Ale kommun

l Ale har man infört s.k. allmän förskola för barn fr.o.m. 3 års ålder med en strukturerad verksamhet under pedagogisk delar av dagen.

Lunds kommun

Inom barnomsorgen i Lund pågår ett försök med vardera på tre barnstugor fem avdelningar, där barnen allmän förskola mellan klockan erbjuds 08.00-15.00 till en låg föräldraavgift. För de barn, som har behov av ett förlängt öppethållande, kan detta tillgodoses inom förskolans ram, men då tas en betydligt högre avgift ut för mertiden. De barn som tidigare gick i deltidsförskola i de områden där försöket pågår fördes över till den allmänna förskolan. I Lund pågår också ett projekt som Barnomsorg på obekväm arbetstid, metoder syftar till att utveckla för behovsundersökningar liksom metoder för planering och organisation av barnomsorg på obekväm arbetstid.

Familjedagshemverksamheten och de

öppna

förskolorna

Familjedaghemsverksamheten genomgår för närvarande ett omfattande utvecklingsarbete i många av landets kommuner. Dagbarnvârdarna organiseras i grupper, som stöttar och hjälper varandra och tar hand om varandras barn när någon dagbarnvårdare är sjuk. Vissa kommuner har infört ett system med anställda avlösare. Områdeslokaler för dagbarnvårdargrupperna finns håll liksom på flera en nära arbetsledning antingen på de öppna förskolan eller av en områdesföreståndare, som ansvarar för hela bamomsorgen i ett mindre närområde.

Vellinge kommun

Vellinge kommun m.fl. planerar att införa en strukturerad verksamhet vid den öppna förskolan för S-åringar, som inte kan erbjudas deltidsförskola, eller som inte efterfrågar det. I några kommuner, som Aktionsgruppen besökte hade man liknande för Ett planer 4-åringar. problem som finns, särskilt i glesbygdskommuner, är att ge deltidsförskoleverksamhet till 4- och S-åringar, som vistas i familjedaghem. Det skulle innebära att dagbarnvårdarna får fler

5 140 Bilaga

barn än i dag, samt måste se till att barnen kommer till deltidsförskolan. Även skolskjutsverksamheten blir omfattande och dyr i glesbygd. Av dessa anledningar ifrågasätter man i vissa kommuner, om det inte skulle gå lika bra att införa en mer strukturerad verksamhet för dessa åldersgrupper i de öppna förskolorna, som ofta ligger närmare hemmet och/eller dagbarnvårdarnas hem. I Vellinge kommun införde man Uppsalamodellen på försök i mitten av 1989. En första utvärdering är gjord, som visar att: - till yrket har förbättrats markant rekryteringsmöjligheterna - man får en bättre storlek på barngrupperna - nettokostnaden för en familjedaghemsplats ökade med ca 3,3 tkr - minskade personalomsättningen

Åstorps kommun

I kommun har man två utbildade barnskötare, som arbetar som

Åstorps

dagbarnvårdare. Dessa hade bestämt sig för att sluta som dagbarnvårdare, om de inte ñck arbeta tillsammans. På eget initiativ hyrde de en lägenhet där de bedriva sin verksamhet med barnen. betalades med började Lägenheten omkostnadsersättningen, men kommunen liksom dagbarnvårdarna, önskar att kostnaden åtminstone var avdragsgill i deklarationen, ännu för lägenheten och hellre skulle man vilja att man kunde få statsbidrag. Förskoleavdelningen föräldrarna är mycket nöjda med den verksamhet som bedrivs och familjer köar för att få en plats till sina barn i verksamheten. Det har kommit till Aktionsgruppens kännedom att liknande lösningar förekommer även i andra kommuner.

Övriga

former av barnomsorg

I Järfälla kommun vilket innebär att prövas just nu ett s.k. tvåfamiljssystem, i två familjer delar på omsorgen om varandras barn. Om båda föräldrarna båda familjerna deltar i systemet, kan alla arbeta 75 % av ordinarie arbetstid samt till 25 % dela Familjerna förbinder sig att delta i

på omsorgsansvaret.

- höst. systemet för viss tid exempelvis sex månader eller till nästkommande Under Barnen behåller sin den tiden erbjuds de inte annan barnomsorg. köplacering under tiden. Ersättningen per barn ligger på ca 20 000:-/år. Föräldrarna betalar ingen barnomsorgsavgift. Avsikten med systemet var att av administration. Systemet göra det så enkelt som möjligt med ett minimum är i första hand avsett för barn som står i kö och väntar på en ordinarie barnomsorgsplats. Stockholms kommun har en liknande modell - den s.k. Stockholmsmodellen - som i motsats till Järfällas modell innebär att föräldrarnas ersättning utgör en barnskötarlön och föräldrarna får betala avgift för, det arbete som de utför.

Pajala kommun mfl. I Pajala kommun och i andra glesbygdskommuner i landet, prövar man att

Bilaga 5 141

lösa barnomsorgen i mindre orter med s.k. minidagis. Lokalen kan vara en lägenhet eller liknande. Verksamheten som bedrivs kan bestå av i stort sett alla former av barnomsorg. Barngruppernas storlek varierar mellan 8-12 barn. Den s.k. minidagismodellen är utformad så att den skall vara ytterst flexibel både vad gäller arbetssätt och öppethållande. Deltidsbarn, småbarn och skolbarn kan blandas i en sådan grupp.

Integrerad skolbarnsomsorg

Flera kommuner håller på med detta förändringsarbete i dag om än i olika former. Ytan per barn i en traditionell skola utgör ca 15 m2 per barn. Ytan i ett fritidshem är ca 9-10 m2 per barn. Om man kan integrera skolbarnens undervisning och fritidsverksamhet på samma yta som skolans norm - 15 m2 - vinner man 9-10 m2 per barn i lokalkostnad. fritidshem kan Befintliga frigöras till daghem eller annan verksamhet. På fritidshemmen i dag arbetar 2-2,5 personal med 15-20-barnsgrupper. Om verksamheten integreras kan 2 fritidspedagoger eller l fritidspedagog och en barnskötare/fritidsledare arbeta tillsammans med en lärare med en skolklass - ca 25 bam. Även rationaliserar man således på personalsidan förutom att det går att bedriva en verksamhet som är både flexiblare och av högre kvalitet. En förutsättning för en lösning av denna typ är att befintliga skollokaler kan anpassas. Det traditionella klassrummets utseende måste ifrågasättas. Lokalen bör kunna bestå av ett större samlingsrum med ett mindre hemvistrum i anslutning. Gemensamt för alla klasser kan bibliotek, matsal, verkstad och gymnastiksal finnas i anslutning till hemvistena. Barnens inskrivning i verksamheten kan variera från att vara som i fritidshemmen i dag till ett deltagande som mera liknar fritidsklubbarnas. Avgifterna kan variera med graden av inskrivning, liksom personaltätheten och öppethållandet. När nya skolor planeras bör man på planeringsstadiet planera för en integrerad verksamhet i samtliga skollokaler även om kanske inte alla klasser kommer att utnyttjas för fritidsverksamhet på eftermiddagar, beroende på efterfrågan. Flera av de kommuner, som Aktionsgruppen besökt planerar en integration av skolbarnsomsorgen i skolorna. l Västerås har socialnämnden tagit ett beslut, som innebär att fritidshemsverksamheten skall vara inrymd i skolorna fr.o.m. hösten 1991. I Lerums och Kungsbacka kommuner har man med konsultstöd gått igenom befintlig verksamhet i fritidshem och skolor i syfte att utröna på vilka skolor man kan integrera verksamheten. I Stockholm, Västervik, Uppsala, Sollentuna m.fl. prövas redan i dag olika former av integrerad verksamhet i skolor.

Hässleholms kommun Aktionsgruppen har fått en redovisning från Hässleholms socialkontor över

142 5 Bilaga

hur man bedriver 6-årsverksamhet i fritidshemmen. Modellen prövas också i några andra kommuner. Fr.o.m. augusti 1990 är modellen införd på samtliga fritidshem, efter en treårig försöksperlod på två ställen. Sexåringarna vistas i fritidshemmet på förmiddagarna, efter middagen går barnen på deltidsförskola. En del barn återvänder till fritidshemmet i väntan på föräldrarna.

Bättre av resurser

utnyttjande befintliga

Ronneby kommun inom I Ronneby bedrivs sedan några år ett omfattande förändringsarbete barnomsorgen som dels går ut på att engagera fältpersonalen att ta ansvar för idéer och genomförande, dels att bättre ta tillvara på de befintliga resurserna. Tillsammans med en konsult arbetade ledning och arbetsgrupper inom fritidshems- och familjedaghemsverksamheten med att daghems-, komma med konstruktiva förslag till förbättringar och effektiviseringar. Resultatet har bl.a. blivit 135 nya platser inom barnomsorgens institutioner, vilket innebär en volymökning för Ronneby med 30 %. För att åstadkomma denna förändring använde man ca 1,5 milj. kr. av kapitalbudgeten, vilket motsvarar ungefär vad kommunen hade fått lägga ner för att åstadkomma en ny daghemsavdelning med 17 platser.

Ånge kommun

Även i Ånge kommun har man lyckats tillskapa en betydande platsökning

inom befintliga ramar. Med hjälp av en konsult gick man igenom samtliga verksamheter och lokaler och övervägde om och vad som kunde göras för att t.ex. öka barnantalet eller göra lokalen mera ändamålsenlig. Även integration av verksamheter övervägdes. Med lösningar som exempelvis utökning med 0,5 barnskötare på ett ställe, flyttning av en vägg på ett annat ställe osv., kunde kommun 30-40 nya platser i barnomsorgen i stort sett inom

Ånge tillskapa

befintliga ramar.

Sala kommun Sala kommun har infört en s.k. förtätningsmodell i barnomsorgen i syfte att utöka antalet i befintlig verksamhet. Metoden utgår från daghemsplatser placerade tillsynsdagar och tillsynstimmar samt tar hänsyn till rekommenderat antal personal per barn. Genom metodens införande har man kunnat öka platsantalet per avdelning med 2-3.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

har inte haft i uppdrag att redovisa det omfattande utveck- Aktionsgruppen verksamheten. lingsarbete som pågår, när det gäller den innehållsliga delen av för att barnomsorgen skall utvecklas är att de En avgörande förutsättning anställda kan utveckla sin kompetens och yrkesstolthet inom det pedagogiska området.

5 143 Bilaga

Nedan nämns några exempel på pedagogiskt stöd och utvecklingsarbete i några av landets kommuner.

Botkyrka kommun Under arbetet med de kommunala diskuterades att riktlinjerna möjligheten inrätta ett Pedagogiskt centrum i Botkyrka. Det Pedagogiska centrat skall fungera som ett fora för samlade kunskaper och erfarenheter. Här skall personalen få utbildning, utbyta idéer, få råd och stöd. På centrat arbetar nu praktikhandledare, förskolepsykologer, talpedagog, invandrarkonsulent och pedagogkonsulenter.

Norrköpings kommun I Norrköping ñnns utvecklingscentra för samtliga verksamhetsgrenar inom socialtjänsten, som fungerar i likhet med det pedagogiska centrat i Botkyrka.

Kristinehamns kommun I Kristinehamns kommun, liksom säkert i flera andra kommuner, finns en särskilt avdelad stabsresurs i form av en barnomsorgskonsulent, som ansvarar för samordningsfrågor när det gäller utbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete liksom för barn med särskilda behov.

Stockholms kommun Stockholms s.k. Idébanker, som i dag finns på nästan samtliga socialdistrikt har kommit till efter liknande tankegångar som det pedagogiska centrat i Botkyrka och Norrköping.

och

Målstyrning decentralisering

Som tidigare nämnts, pågår ett omfattande utvecklingsarbete i många av landets kommuner, där man går mot en högre grad av mälstyrning av verksamheten med en långtgående av och decentralisering personalbudgetansvar som konsekvens.

Uppfattningen om vad målstyrning är och hur målstyrningsprocessen skall

se ut varierar mellan kommunerna. Många kommuner i landet har genomgått den s.k. KRAM-modellen (Kommunala Riktlinjer, Ambition och Medvetenhet), som bl.a. går ut på att öka förtroendemännens förståelse för sin roll .samt lära dem formulera mål. När förtroendemännen formulerat mål för verksamheten, går processen vidare till barnomsorgsledningen och sist till fältpersonal. Alla tår lära sig hur deras roll och ansvar ser ut i en målstyrd organisation. KRAM-projektet har drivits i alla kommuner i Norrbotten, men också i andra delar av landet, t.ex. Sollentuna, Lerum, Härryda mil.

144 5 Bilaga

Ekerö kommun Barnomsorgsföreståndarna i Ekerö har sedan flera år arbetat med eget budgelansvar för kosthåll och drift. Fr.0.m. 1989 fördelades personalbudgeten Det aktuella i Ekerö handlar dels om ut på stugorna. utvecklingsarbetet övergång till ett målstyrt arbetssätt kombinerat med en övergång till resultatenheter med produktionsansvar. Många andra kommuner har kommit långt när det gäller målstyrning och även om man inte tagit steget mot utvecklade resuldecentralisering tatenheter. Föreståndarna i dessa kommuner har en rambudget att ansvara för som omfattar drift-, lokal- och personalkostnader samt får i vissa fall även behålla hela eller delar av over- och underskott i budgeten till nästkommande år. Exempel på sådana kommuner, som Aktionsgruppen besökt: Västerås,

Ystad, Kungsbacka, Ånge, Timrå, Pajala, Kristinehamn, Lerum, Laholm.

Områdesindelning

En vanlig utveckling i samband med att man decentraliserar i kommunerna, är att man samtidigt delar in kommunen i ett antal mindre områden för barnomsorgen. Ett barnomsorgsområde kan bestå av 6-7 institutionsavdelningar (daghem, fritidshem, deltidsförskola, öppen förskola), samt en grupp dagbarnvårdare. Man anställer en områdesföreståndare att ansvara för personalfrågor, ekonomifrågor, pedagogisk ledning, köadministration m.m. för detta område. Ofta får föreståndaren en persondator till sin hjälp. De föreståndare, som tidigare funnits på varje barnstuga dras in. Exempel på kommuner där denna utveckling pågår eller är genomförd:

Västerås, Köping, Arvika, Ånge, Pajala, Sollentuna.

Stockholms kommun mot 90-talet - - - samhälle, vill Projektet Barnomsorg organisation yrke beskriva och analysera hur organisatoriska förutsättningar av olika slag inverkar på arbetet i barnomsorgen. Konkret innebar detta att följer ett antal s.k. fristugor och projektet där man under en längre tidsperiod studerar utvecklingen från kontraktstugor personalomsattning till kvalitativa självskattningar av pedagogiskt klimat inom personallaget. Resultatet av projektet förväntas ge kunskap om hur man på bästa sätt skall organisera arbetet i barnomsorgen under de kommande åren.

Planeringsprocessen

Ett av hindren för att åstadkomma en snabb utbyggnad av barnomsorgen år inte fungerar tillfredsställande. I avsnittet på flera håll att planeringsprocessen om effektivisering tas upp exempel på hur en s.k. genomförandegrupp kan fungera.

5 145 Bilaga

Nybro kommun I Nybro har man fr.o.m. hösten 1989 uppnått full behovstäckning för förskolebarn. Nybro har under början av 1980-talet tillhört de kommuner, som hade lägst behovstäckning på daghemssidan i hela landet. Den kraftiga utbyggnaden är ett exempel på vikten av att socialförvaltningar bra gör planerings- och beslutsunderlag så att den beslutande instansen får klart besked hur mycket som behöver byggas ut och hur konsekvenserna annars ser ut.

Arvika kommun I Arvika har man utarbetat ett politiskt handlingsprogram för att bl.a. uppnå full flexibelt bättre arbetssituation för behovstäckning, öppethållande, familjedaghem och mer fortbildning för personalen. Projektet vill visa hur en kommun kan vända ett stort spardirektiv till en offensiv satsning för utbyggd heldagsomsorg och kvalitetshöjningar av olika slag.

Halmstads kommun

Projektet Förskola för alla barn vill studera 1991, hur barnomsorgsplane› ringen lagts upp för att nå målet. I projektet man ett urval av följer kommuner och studerar vilka hinder och möjligheter som finns i kommuner med olika struktur. Slutrapporten kommer att bli en sammanfattning av vilka faktorer som påverkat genomförandet samt vilka strategier kommunerna haft.

Övrigt

Under denna rubrik tas upp några exempel på åtgärder, som Aktionsgruppen tagit del av i de besökta kommunerna och som kan vara av värde i det fortsatta arbetet.

Lerums kommun

Kommunen har utarbetat

ett beräkningssystem för ålderssammansättningen

i daghemsgrupperna. Projektet följs upp från institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet. I Lerum har man också utarbetat en informationsfolder för föreningar, organisationer och enskilda som är till hjälp för dem som vill starta alternativ barnomsorg. Denna typ av informationsfolder kan vara mycket värdefull att ha för sådana som vill starta alternativ barnomsorg och flera kommuner har utarbetat ett attraktivt material.

Mölndals kommun I Mölndals kommun har man bl.a. utarbetat tydliga och bra riktlinjer för av och arbetet handläggningen med barn i behov av särskilt stöd. Denna typ av riktlinjer är värdefulla att ha oavsett därför att Organisationsform barnomsorgen har ett speciellt ansvar för dessa barn, ett ansvar som måste

146 5 Bilaga

tas och som måste skötas med bog kompetens.

Timrå kommun Timrå kommun blir först i landet med att bygga en hel dagisby med åtta för 120 bam. att ligga i närheten av bebyggelsen i avdelningar Byn kommer Timrå centrum, varfor avstånden inte blir långa for familjerna. Den planerade dagisbyn får fem huskroppar samlade kring ett torg. Fyra hus blir tvåavdelningsstugor och det femte blir en gemensam anläggning med verkstad m.m. Det huset skall kunna bl.a. samlingssal, bad, gemensamma användas även av andra intresserade t.ex. skall badet användas som reumatikerbad. I direkt anslutning till dagisbyn skall skapas bygglekplats, samt plats för odlingar och äventyrslek.

Bilaga

SIAIISIIXKAEENIBAlBYRHN

Sn

UTREDMNGSINSTITUTET 71581STOCKHOLM 70189ÖREBRO Telefon 08-78340OO Telefon 019-17GO 00

BEDÖMNING AV TILIQGÅNGEN PÅ BARNOMSORGSPLATSER 1991 Med efterfrågan avses i denna enkät efterfrågan för barn 1,5 - 6 år gamla och med förvärvsarbetande/studerande föräldrar (inkl lörildraledlga) samt efterfrågan för barn med särskilda behov. OBS! Glöm ej attenkätenskall varabesvaradochosstill handasenast1990-06-05.

1 Ungefir hur många bam l Ildvarna 1,5 - 6 Ir (dve bam födda 85 01 01 - 90 oe 30) kommeratt ünnae l Er kommun l elural av 19917 (00

2 Hur minqa av deeeabarn kommer enllgt Er bedömningan I elutet av 1991 efterfråga daghem/familjedaghem I kommunen? (10

3 Hur etor andel av efterfrlgan på daghem/famllledaqhemI elutet ev 1991 bedömer NI ett kommunen kommer att ha möjlighet en tillgodose? Ill 1 D 100% z D 90-99se a D ao-asx 4 D 70-79x s D 60-69as e D 50-59se 7 D 49%

4 Bedömer NI att kommunen l elulet av 1991 kommer ett kunna erbjuda alla barn eom Inte har daghem, plate I dellldaiörakola/öppenförskola? G (101 . 1 D Ja.deltldslörskola förallaaus-åringar. öppenförskolaförövriga z E] Ja.denldsförskola förallas-e-århgar.öppenförskolaförövriga z D Ja.domstol-skola förallas-áringar.öppenförskola16:övriga a E] Ja. på annatsån. s D Nej.Vadör lnle?.

OBS! Om svårigheteruppstårvid besvarandcav frågornavargodring komaktpeusonema påSCB.

6 148 Bilaga 2

l 5 Finne något polltiekt beslut om utbyggnad till full behoveticknlng i eoclelnimnd. kommunstyrelse eller kommunfullmiktlge? lsocialnámnd zon 1 D Ja 2 E: Nm

lkommunstyrelse till 1 D Ja z D Nea l kommunfullmäktige : m 1 D Ja z D Nej Om Ne] pl elle ever l denne frige. Ske beelut om utbyggnad tee eenere l Ir. och l el lell ver? m: 1 D Beslutsenarel år, j, i 2 D Ingetbeslutplanerat s D Annatsvar.

6 Kommentera nedan eventuelle evlvlghetev vld genomförandet ev den pleneude bunomeorgeutbyqgneden före utgången ev 1991.

Uppgifternaharlämnatsav:

TA CK FÖR HJÄLPEN! Se efter att Ni inte glömt att besvaranågonfråga.

Bilaga

vid

Frågeställningar

kommunbesök

- en del av svaren hämtas från redan översänt material

Allmänt om kommunen*

Kommunstorlek, struktur, förvärvsfrekvens bland småbarnsmödrar?

Kommer kommunen att klara när det

utbyggnadsmålet gäller*

daghem familjedaghem - deltidsförskola öppen förskola - andra former

Barnomsorg för förskolebarn i dag

- Hur ser det ut? - Antal förskolebarn i kommunen? - Hur stor andel har idag plats i daghem, familjedaghem, deltidsförskola? - Finns öppen förskola ? Vilka får del av den? - Finns det skolbarn i daghemsavdelningar? - Finns alternativa förskolor t ex föräldrakooperativ? - Finns gruppverksamhet i svenska kyrkans regi?* - Hur ser man i kommunen av s k alternativ på utvecklingen barnomsorg?

Hur många barn

efterfrågar barnomsorg

nu?*

(kösituationen) just

daghem familjedaghem - deltidsförskola - alternativa barnomsorgsformer

Hur tror ni

föräldraförsäkringen påverkar efterfrågan?

- finns det några lokala undersökningar om detta?

150 7 Bilaga

Hur ser prognosen ut framöver - när det gäller barnantal i förskoleåldrarna och i förhållande till den kvinnliga förvärvsfrekvensen?

Finns det kommunala regler eller praxis

- för vilka barn som får plats resp får behålla en plats i daghem eller familjedaghem? T.ex. att föräldrar måste arbeta ett visst antal timmar per vecka. Får äldre syskon behålla plats vid föräldraledighet för yngre syskon, vid arbetslöshet eller liknande?

i de olika

Öppethållande barnomsorgsformerna*

- Vilka variationer finns? - Hur är behovet mätt? - Planer framöver?

för skolbarn i dag Barnomsorg

- Hur ser det ut? - Antal skolbarn i kommunen? - 7-9 år. - 10-12 år. - eller familjedaghem? Hur stor andel har i dag plats i fritidshem - Finns skolbarn i daghem? - Finns öppen fritidshemsverksamhet? Hur många barn får del av den? - Andra former?

Hur ser samverkan ut mellan skola och

fritidshem/familjefritidshem

- Finns det exempel på lokalintegration? - Annan integration?

Hur planerar kommunen skolbarnsomsorgen framöver*

för bam i lågstadiet? - för barn i mellanstadiet?

Insatser för barn med behov av särskilt stöd och invandrarbarn finns särskild personal anställd särskilda avdelningar - hur bedrivs

hemspråksundervisning

7 151 Bilaga

Personalsituationen*

- antal vakanta tjänster - outbildad personal på tjänster rekryteringsläget utbildningsbehov - ñnns samarbete med högskola personalomsåttning - är det ex. 100 % eller personalbudget (hur budgeterat 97 %, ñnns medel för poolvikarier osv.) - andel förskollärare/barnskötare resp fritidspedagoger/barnskötare fortbildning

Ekonomi*

- Vad kostar i kommunen barnomsorgen per invånare? - Nettokostnader för en plats i dag- fritids-, respektive familjedaghem.

Lokaler*

- Hur ser lokalsituationen ut i kommunen?

- att tå fram lokaler Möjligheter/hinder för barnomsorg - Finns det särskild någon genomförandegrupp för lokal- och markanskaffning ? (ex. med tunga nämndordförande e.dyl.)

Barnomsorgens organisation

- Hur ser organisationen ut? - Avdelningar/distriktsindelning? - Beslutsnivåer. Deoentralisering. - Är personal- och budgetansvar delegerat till föreståndare? - Vem ansvarar för utbyggnadsplanering?

Lokalt

utvecklingsarbete

- Pågående eller planerat utvecklingsarbete av särskilt intresse och vikt? - Billiga och bra lösningar?

Föräldrasamarbete

- Hur sker föråldrasamarbetet inom barnomsorgen?

Hinder/möjligheter*

- Vilka är de största problemen i dag och framåt i er kommun när det

gäller utbyggd barnomsorg?

152 Bilaga 7

Lagstiftning*

- Behövs det en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen?

Viktiga inför framtiden*

frågeställningar

- Vilket/vilka råd vill ni ge centrala organ (riksdag, regering, socialstyrelsen och kommunförbundet) för att beslutet om en förskola för alla skall kunna förverkligas ?

Frågor märkta med ° kan ses som underlag för diskussion med den politiska ledningen i kommunen.

153 8

Bilaga

Kommuner som

aktionsgruppen

besökt

Halmstad Laholm

Jönköping Lerum

Klippan Mariestad

Kristinehamn Munkedal

Kungsbacka Mölndal

Mörbylånga Ystad

Pajala Ånge

Simrishamn Östhammar Timrå Malmö Vilhelmina

Göteborg

Stockholm

Enköping

Västerås

Danderyd

Huddinge

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Företagsförvärv i svenskt näringsliv. i. 41.Tio är med jämställdhetslagen - utvärdering och

Liv-n . Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C.

inom socialtjänsten. S. 42. Intemationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur. 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframställningen. C. högskola på idrottens område. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB. Transporuädet. K. 45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi.

ecstasy;

. Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. . Samhällsstöd till underhâllsbidragsberättigade bam. del III. S. ldéskisser och hakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10. Strömgaian 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personall1.Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfrihet C. 12. Meddelarrätt. Ju. 52. Utbyte av utländska körkort. K. l3.Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i 14.Långtidsutredningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 54. Arbetslivsforskning - Inriktning. organisation, 16. Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. K. finansiering. A. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt SSJ-lygplats 2000 › De svenska tlygplatsema i utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 56. Skatt på lotterier och spel. Fi. l9.Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. S7. Personalutbildning inom totalförsvaret. Fo. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 58. Konkurrens i inrikesflyget. C. 21. Den elintensiva industrin under kämkraftsavveck- S9. Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra lingen. ME. ekonomiska styrmedel. M. 22. Den elintensiva industrin under kämkraftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo. lingen. Bilagedel. ME. 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad 23.Tomträttsavgäld. Bo. datalag. Ju. 24.Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektorn. C. 63. Svensk lönestatistik. C.

26. Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. Fö. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. c.

27.Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt öiFollthögslcolan i framtidsperspektiv. U. ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlågg om 28.At1 följa upp kommunal verksamhet- En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U.

internationell utblick. C. 67. Återbetalning av mervärdeskatt till utländska

29. Tobakslag. S. företagare. Pi. 30. Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Ju. 68. vad kostar ett statsbidrag? C. 31. Perspektiv på arbetsförmedlingen. A. 69. SIPRI 90 › om SIPRls fmansiering och arbetsformer. 32.Staden. SB. UD. 33.Urban challenges. SB. 70. Lokalt ledd nät-radio. U. 34.Stadsregioner i Europa SB. 71. Sekretess för landskapsinformation. Fo. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 73.Transportstöd. K. 37.Författningsreglering av nya imponrutiner m.m. Fi. 74. Skuldsaneringslag. Ju. 38. Översyn av naturvårdslagen m.m. ME. 75. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 39.Konsmärens villkor. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. 40. Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt- Andra året. U. ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

76. Allmän pension. S. 77. Allmän pension. Bilagor. S. 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79. Utlänningsnämnd. A. 80. Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? S.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet

Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Transportrådet. [4] Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Staden. [32] Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt Urban challenges. [33] ansvar. [27] Stadsregioner i Europa. [34] Utbyte av utländska körkon. [52] Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] [55] Demokrati och makti Sverige. [44] Transponstöd. [73]

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Meddelarrätt. [12] Långtidsutredningen 1990. [14] Översyn av sjölagen 2. [13] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18] ersyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Författningsreglering av nya importmtiner m.m. [37] Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reformerad datalag. [61] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45] Skuldsaneringslag. [74] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Beskattning av stipendier. [47]

Utrikesdepartementet Ny folkbokföringslag. [50]

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Skatt på lotterier och spel. [56]

Organisation och arbetsformer inom bilateralt Återbetalning av mervärdeskatt un utländska

utvecklingsbistånd. [17] företagare. [67] SIPRI 90 - om SlPRls finansiering och arbetsfonner. [69]

Utbildningsdepartementet Försvarsdepartementet En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation

och resurser för en självständig högskola på idrottens Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] omrâde. [3] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Förmänssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [l l] Personalutbildning inom totalförsvareL [57] Konstnärens villkor. [39] Sekretess för landskapsinfonnation. [71] Folkhögskolan i framtidsperspektiv. [65] Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om

Socialdepartementet folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66]

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning Lokalt ledd närradio. [70] inom socialtjänsten. [2] Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig Sarnhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. yrkesimiktad utbildning i gymnasieskolan. Andra året. ldéskisser och bakgrundsmaterial. [8] [75] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Tobakslag. [29]

Samhällsstöd till underhâllsbidragsberättigade bam, Jordbruksdepartementet

de] III. [48] Skada av vilt. [60] Allmän pension. [76] Allmän pension. Bilagor. [77]

Arbetsmarknadsdepartementet

Allmän pension. Expert rapporter. [78] Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? [80] Perspektiv på arbetsförmedlingen. [31] Arbete och hälsa.[49]

...e -.. . . n.

.lñltâ . -liiåâtåä

g

. i 099!

?vi !«:I ;m s?

Statens 1990

offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Arbetslivsforskning - Inriktning. organisation. finansiering. [54] Utlänningsnämnd. [79]

Bostadsdepartementet

Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomträttsavgäld. [23]

Industridepartementet

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

Civildepartementet

Ny kommunallag. [24] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] An följa upp kommunal verksamhet - En internationell utblick. [28] Tio år med jämslälldhetslagert - utvärdering och förslag. [41] Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad stalistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. [43] SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personalkontroll och meddelarfrihet. [51] I skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i kommunalpolitiken. [53] Konkurrens i inrikesilyget. [58] Konkurrensen inom bygg/bosektom. [62] Svensk lönestatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett statsbidrag? [68] Lokalkontor. [72]

Miljö- och energidepartementet

Den elintensiva industrin under kämkraftsavvecklingen.[21] Den elintensiva industrin under kämhaftsavvecklingen. Bilagedel. [22] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsättning. [40]

Ivliljödepartementet

Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. [59]

KUNGL. mer..

1990 -11-1 4

s