Forskning och utveckling för totalförsvaret : kartläggning och probleminventering : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Forskning ochutveckling

för totalförsvaret

Kartläggning och probleminventering

V

M

g

U

199191 Delbetänkande av 1991 års

försvarsforskningsutredning FFU 91

Statens offentliga utredningar

ââä 199191 @

Försvarsdepartementet

Forskning

och

utveckling

för totalförsvaret

Kartläggning och probleminventering

Delbetänkande års försvarsforskningsutredning

av 1991

FFU 91 Stockhom 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets forvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10908-5 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1991

SOU 199191

Till statsrådet och chefen för

Missiv

försvarsdepartementet

Genom beslut den 30 maj 1991 dir. 199143 bemyndigade regeringen chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Roine Carlsatt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn son, forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. av Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 24 juni 1991

som särskild utredare teknologie licentiaten Göran Franzén, som sakkunniga departementssekreteraren Björn Brandt, universi- tetsdirektören Ingrid Cassel, departementssekreteraren William Ingberg och departementssekreteraren Kaj Persson, experter överingenjören Hans Elger, kommendörkaptenen - som Johan Forslund, numera avdelningschefen Bo Richard Lundgren och överingenjören Lennart Lundh, som sekreterare ñlosoñe licentiaten Sten Ahlbom och departe- mentssekreteraren Kjell A. Jonasson.

Vi har tagit namnet 1991 års försvarsforskningsutredning FFU 91.

Vi överlämnar härmed delbetänkandet SOU 199191 Forskning och utveckling för totalförsvaret kartläggning och probleminventering. - Vårt arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i oktober 1991

Göran Franzén

Sten Ahlbom

Kjell A. Jonasson

Innehållsförteckning SOU 1991391

Innehåll

Sammanfattning

1 Bakgrund 15 1 1 Utredningsuppdraget 15 . 1.2 Tidigare ställningstaganden 18 1.3 Avgränsning och definitioner 19 1.4 Arbetets bedrivande 22

2 Internationell utveckling av betydelse för det svenska totalförsvaret och dess forskning och utveckling 24 2.1 Säkerhetspolitisk utveckling, försvarssatsningar och ny teknik 24 2.2 Kapacitet för forskning, utveckling och produktion av försvarsmateriel 27 2.3 Militårtelmisk utveckling 29

3 Utveckling inom den svenska försvarssektom av betydelse för dess forskning och utveckling 34 3.1 Statsmaktemas inriktning i stort 34 3.2 Ökad komplexitet i försvarets 36 system 3.3 Ledningsorganisationens förändring 39 3.4 Försvarsindustrins ändrade villkor 41 3.5 Uttalade behov av och satsningar på forskning och utveckling 47

4 Nuvarande forskning och utveckling för 1 totalförsvaret 52 4.1 Viktigare myndigheter i försvarets system för forskning och utveckling 52 4.2 Gemensam försvarsforskning 54 m.m.

4.3 Forskning och utveckling finansierad över de

militära materielanslagen 62 4.4 Industrins egen kompetensutveckling 81 4.5 Forskning och utvecklingsarbete för totalförsvarets civila del

SOU 1991 91 5 Forskning vid universitet och högskolor av betydelse Innehåll för totalförsvaret 5.1 Universiteten som rekryteringsbas 89 5.2 Samverkan mellan universiteten och försvaret

6 Forskning och utvecklingsarbete för försvaret i andra länder 94 6.1 Inledning 94 6.2 Försvarsforskning i andra länder 94

7 Viktiga problemområden 97 7.1 En preliminär värdering 97 7.2 Materielanskaffningsprocessen 98 7.3 säkerhetspolitiska prioriteringar och behovet av forskning och utveckling 100 7.4 Modeller för statligt stöd till industrins teknologiförsörjning 102 7.5 strategiska forskningsinsatser 104 Värdet av 7.6 Försvarsforskning och tekniskt kunnande som stöd för totalförsvarets studier, planering och ledning 107 7.7 Avgränsning gemensam försvarsforskning 109 av 7.8 Självständighet eller kundstyrning 110 7.9 Principer för avvägning och dimensionering 112 7.10 Försvarsforskning och högre utbildning inom totalförsvaret 113 7.11 Ökat nyttjande universitet och högskolor 114 av 7.12 Ökad utlandssamverkan 115

8 Fortsatt arbete 116 8.1 Inledning 116 8.2 Forskningsdirektiven 116

Referenser 119

Bilaga 1 Utredningens direktiv 121 Bilaga 2 Referat av vissa riksdagsbeslut om försvarsforskningen 136 Bilaga 3 Critical Technologies Plan 141 Bilaga 4 Försvarsforskning i andra länder

SOU 199191

E

Sammanfattning

S fattning

Dagens forskning och utveckling inom totalförsvaret

Sverige lägger varje år ned cirka 10 % av försvarsanslagen pâ forskning och utveckling för att göra försvaret mer effektivt. En tung post i denna satsning utgörs för närvarande av utvecklingen av JAS 39- Gripen. De grundläggande motiven för försvarets forskning och utvecklingsarbete står att finna i den internationella och krigshistoriska erfarenheten. Kvaliteten hos i krig deltagande förband och system och förmågan att taktiskt utnyttja dem och exploatera nya tekniska möjligheter har ofta varit avgörande för utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Som en del av den svenska alliansfria säkerhetspolitiken har vi sedan lång tid genom att satsa på forskning, utveckling och en inhemsk försvarsindustri velat säkerställa en självständig förmåga att skapa ett slagkraftigt och effektivt totalförsvar. Föregående budgetår satsades inom totalförsvaret cirka 3 miljarder kr. på utveckling och forskning. Cirka två tredjedelar av detta belopp avsåg direkt utveckling av försvarsmateriel vid svenska systemsammanhållande industrier, s.k. objektbunden utveckling. Staten, den ende inhemske kunden, beställer FMV och finansierar i regel separat genom över försvarsmaktens materielanslag produktutveckling av försvarsmateriel. Inom de flesta andra sektorer i samhället finansierar industrin själv sina utvecklingsprojekt och får sina kostnader täckta via ett högre pris på produkten. Huvuddelen av försvarets forskning och utveckling är således knuten till konkreta materielprojekt. Den resterande tredjedelen satsas på provning och på verksamhet som syftar till att skapa kunskap om egna och andra länders möjligheter att använda teknik för försvarstillämpny ningar, att utröna hur lösningar kan nyttjas taktiskt och operativt nya samt att göra totalförsvaret effektivt i mer än materiellt hänseende. Dessa generella satsningar sker genom FMV, FOA och mer myndigheter inom civilt försvar. FMV lägger inom för försvarsmaktens materielanslag ramen uppdrag omfattande knappt 300 miljoner kr per år på sin egen provnings-

SOU 199191 organisation och uppdrag avseende teknikutveckling omfattande knappt Sammanfattning en halv miljard kr. per år på främst industrin. F 0A ansvarar för totalförsvarets gemensamma program för försvarsforskning, som likaså omfattar knappt en halv miljard kr. per år. Gemensam försvarsforskning satsas till största delen inom det militära försvarets funktioner för konventionell krigföring, men omfattar också skydd mot icke konventionella stridsmedel, det samlade totalförsvarets och det civila försvarets funktion samt totalförsvarets verksamhet i fred. Det civila försvarets myndigheter lägger därutöver själva ut uppdrag på forskning och utveckling omfattande cirka 30 miljoner kr. per år. Det bör i sammanhanget vidare noteras att försvarsindustrin gör avsevärda egenfinansierade, strategiska satsningar på kompetensutveckling ny teknik och nya processer. ,

2500-

Köparkomp. 1500-

FoU inom totalförsvaret Köparkompetens anskaffning, 1 Objektbunden utveckling FMV forskning och utveckling 2 Provning FMV 6 Teknisk personalvid FMV 3 FMVs uppdrag teknikutveckling 7 Tekniska konsulter vid FMV Finan- 4 Gemensam försvarsforskning sierasinom försvarsmaktens materiel- 5 FoU finansierad av civilt försvar anslag, varav kolumn l-3 utgör en del Diagram Statliga utgifter 199091 för forskning och utveckling samt teknisk köparkompetens inom totalförsvaret.

Utöver att avdela resurser för att genomföra forskning och utveckling satsar försvaret avsevärda medel på att kunna styra anskaffning av materiel och därtill knuten forskning och utveckling genom att ha egen

teknisk kompetens för att vara en kompetent köpare. Teknisk kompetens SOU 199191 erfordras också för att leda vidareutveckling, vidmakthållande och Sammanfattning

underhåll av befintlig materiel. Årligen satsas sålunda cirka 900

miljoner kr. på teknisk personal vid FMV. FMV köper också över försvarsgrenamas materielanslag tekniska konsulttjänster för cirka 800 miljoner kr. per år som ett led i materielanskaffningen. Den del av dessa tjänster som avser forskning och utveckling finansieras inom ramen för ovan angivna belopp för objektbunden utveckling och teknikuppdrag.

Förändrade förutsättningar

Förutsättningarna för totalförsvarets forskning och utveckling håller nu på att förändras i ett antal väsentliga avseenden. Den säkerhetspolitiska situationen har radikalt förändrats. I de flesta länder minskar de militära styrkorna. För de styrkor som bibehålls läggs internationellt stor vikt vid god ledning, rörlighet, slagkraft och allsidig användbarhet. Forskning och utveckling synes fortfarande ha relativt hög prioritet. Försvarsindustrin internationellt och nationellt genomgår en kraftig omstrukturering och bantning. I USA upplever flera stora företag betydande svårigheter. Trots det har försvarsindustrin i USA fortfarande en världsledande ställning. I Europa finns en politisk strävan och ett samarbete mellan regeringar för att stärka den europeiska försvarsindustrin i förhållande till USAs. Detta i kombination med den krympande marknaden har lett till en snabb omstrukturering, där samgåenden och uppköp kombinerade med neddragningar samt proj ektsamarbete mellan företag har fått stor omfattning. Sambandet stärks också mellan militära och civila tillämpningar. Militärtekniken blir alltmer komplex. Stora system utvecklas genom att en mängd speciella tekniker från olika områden anpassas och nyttjas för militära tillämpningar. Samtidigt sker långsiktiga satsningar på teknikutveckling inom kritiska områden i stora program, i USA ett nationellt och i Europa ett multinationellt inom IEPG Independent European Programme Group. Inom det svenska försvaret aviseras stora strukturella förändringar, utöver vad som nyligen beslutats. Genom att framför allt utvecklingsuppdragen minskar har försvarsindustrin svårigheter att trots genomförd strukturomvandling bibehålla sin teknologiska kompetens och kapacitet. Alla dessa förändringar motiverar en översyn av totalförsvarets

SOU 199191 verksamhet inom forskning och utveckling. Mot bakgrund av den Sammanfattning kartläggning området vi presenterar i detta delbetänkande har vi av som identifierat bl.a. följande frågor, vi avser att belysa i utredningens som andra fas. Enligt våra direktiv skall vi därvid behandla FMVs uppdrag avseende objektbunden utveckling. De olika frågorna indikerar inom vilka områden och med vilka kriterier vi att ambitionssänkningar och kostnadsreduktioner som anser kan åstadkommas. Vi har dock ännu inga konkreta förslag i dessa hänseenden utan frågorna utgör vårt förslag till inriktning av det , fortsatta arbetet.

Forskning och tekniskt kunnande som stöd for materielanskaff-

ningsprocessen

Den ekonomiskt dominerande delen av den verksamhet vi skall se över det tekniska kunnande som på olika vägar tillförs materielavser anskaffningsprocessen. Väsentliga aktörer på detta område är industrin leverantören, FMV kunden och den gemensamma försvarsforskningen. En uppdelning finns i tekniskt kunnande som stöttar kunden och sådant som stöttar leverantören. Det är enligt vår uppfattning angeläget att söka finna lösningar, där det tekniska kunnande utvecklas i landet kan komma till ett bättre som gemensamt och effektivt utnyttjande vid såväl myndigheter som mer industri. Den gemensamma försvarsforskningen bör i större utsträckning än för närvarande kunna stötta industrin, samtidigt som den senare bör kunna utnyttjas i myndigheternas studier. Satsningar på mer försvarsteknisk kompetens i landet bör göras så att vi bättre kan dra nytta internationell samverkan. Hänsyn bör också tas till de ökade av möjligheterna att dubbelutnyttja avancerade tekniker för både militära och civila ändamål. statsmakterna har gjort allmänna prioriteringar av vilka kompetenoch produktionsresurser av säkerhetspolitiska skäl är angelägna ser som att bibehålla inom landet. Dessa prioriteringar kommer bl.a. till uttryck den vikt statsmakterna och ÖB tillmäter olika typer inhemsk genom av försvarsindustri. Inom många områden blir det långt mellan anskaffningarna. Studieuppdrag eller forskning kan då behöva övervägas i mellanperioden för att bibehålla och vidareutveckla kompetens och kapacitet, det är viktigt att ha i landet. Vi gör följande tolkning av som vilken innebörd statsmakternas allmänna prioritering bör ha för statliga satsningar på forskning och teknikutveckling.

Särskilt angeläget är det ha inhemsk kompetens inom telekrig- SOU 199191 att föring. Nära knutet till detta område och också angeläget att behärska Sammanfattning inom landet är teknik för intelligens i försvarssystemen genom robotar, styrd ammunition och kommunikationer som kan sensorer, fungera under störda förhållanden. Det är dock nödvändigt att också eftersträva utlandssamarbete inom dessa områden. Än viktigare är utlandssamarbete och sambruk av resurser med civila tillämpningar när det gäller teknik för stridsflygplan och stridsfartyg. När det gäller vapen, ammunition och stridsfordon bör statliga tekniksatsningar främst syfta till att värdera utvecklingen inom området att besitta en god köparkom- , och att kunna vidmakthålla befintliga system. Det måste dock petens inom alla områden finnas sådan kompetens att materielen oberoende av omvärlden kan nyttjas i kris och krig. Vi att i vårt fortsatta utredningsarbete närmare pröva vilka avser strukturförändringrar kan göras och vilka former som kan finnas som för att göra materielanskaffningsprocessens teknikförsörjning mer effektiv. Det är inte längre möjligt att inom landet behärska alla områden lika väl. Prioriteringar bör göras mot bakgrund av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska målsättningar. Samtidigt bör försvarets satsningar ske med anknytning till landets allmänna satsningar på teknisk förnyelse och stöd till industriell utveckling.

Forskning och tekniskt kunnande som stöd för totalförsvarets studier, planering och ledning

Forskning och tekniskt kunnande spelar en väsentlig roll för att bidra till att inrikta totalförsvarets utveckling. Forskare och tekniker medverkar i och lämnar underlag till centrala stabers och myndigheters studier och värdering olika tänkbara utformningar av funktioner, av förband och system. Förändringarna i totalförsvarets omvärld och planeringssituation påverkar vilka frågeställningar som är mest aktuella att belysa. Villkoren för samarbetet förändras också genom ledningsorganisationens förändring inom totalförsvaret. I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att granska tillgängliga kompetenser och kapacitet för att medverka till inriktning och styrning totalförsvarets utveckling. Frågan är kunnande och kapacitet vid av om FOA, FMV, FFA, högskolorna och industrin på ett rimligt sätt svarar den förväntade efterfrågan från försvarets myndigheter och de mot problemområden kan förutses. Kunskaper behövs från en mängd som olika områden för att försvaret skall kunna utvecklas och anpassas till

SOU 199191 nya förutsättningar, så att det på ett effektivt sätt kan lösa sina uppgifter, Sammanfattning det skulle sättas på Ambitionsnivåer måste anpassas och om prov. prioriteringar ske så att de mest angelägna behoven av kunskap tillgodoses.

Självständighet eller kundstyrning

Hur forskningens krav på självständighet å ena sidan och kunderoch marknadens efterfrågan å den andra skall vägas mot varandra nas vid organisation och styrning av forskning och utveckling är ett återkommande debattämne i forsknings-, teknik- och industripolitik. Totalförsvarets forskning och teknikutveckling intar en mellanställning mellan universitetens självständighet och industrins marknadsorientering. I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att diskutera försvarsforskningens grad självständighet, styrformer och olika myndigheav ters och industrins roller bl.a. mot bakgrund av hur vi bedömer att verksamheten i olika avseenden fungerar idag. Därvid planerar bl.a. att söka utvärdera hur den nyligen stärkta programfunktionen för försvarsforskning har fungerat. En faktor av betydelse är gemensam också ledningssystemets fortsatta utveckling i stort inom totalförsvaret. g

Principer för avvägning och dimensionering

Enligt våra direktiv skall vi i vårt fortsatta arbete lämna förslag till hur forskning och icke objektbunden utveckling inom totalförsvaret bör inriktas och redovisa konsekvenserna av ett antal olika ekonomiska ramar för verksamheten. En utgångspunkt för våra fortsatta värderingar av detta slag utgör givetvis statsmakternas allmänna säkerhets- och försvarspolitiska prioriteringar. Därutöver bör enligt vår uppfattning jämförelser göras med liknande verksamheter i andra länder och andra sektorer. Likaså bör erfarenheter och kunskaper från universitetens forskning om forskningspolitik och från andra utredningar om åtgärder för att främja landets tekniska och industriella utveckling kunna utnyttjas. En utgångspunkt bör enligt vår mening vara det värde som annan olika intressenter tillmäter forskning och teknikutveckling inom det område insatserna avser att stödja. Insatsernas kostnad bör på något som ; sätt relateras till förväntad nytta.

Försvarsforskning och högre utbildning inom totalförsvaret SOU 199191 Sammanfattning Till skillnad från vad som är fallet vid universitet och högskolor i övrigt i samhället sker den högre utbildningen inom totalförsvaret i huvudsak åtskild från forskningen. Enligt vårt bedömande är detta till men för kvalitet och djup i både utbildningen och forskningen. Försvarsforskningen bör i större utsträckning kunna medverka till kvalificerad utbildning inom totalförsvaret. Inom försvarsmakten genomförs för närvarande en utredning med uppgift att föreslå åtgärder för att öppna försvarets högre utbildning mot forskningsvärlden. Ett delbetänkande förväntas till nyåret 1992. Vår egen utredning kan ha anledning att mot bakgrund härav ytterligare penetrera frågan om samband mellan försvarsforslcning och försvarets högre utbildning.

Ökat nyttjande av universitet och högskolor

För försvarets myndigheter och försvarsindustrin spelar den bas som universitet och högskolor utgör för kunskap och utveckling en stor roll inom många olika ämnesområden. Framför allt är det av stor betydelse att högskolan kan förse försvarssektorn såväl med grundutbildad som forskarutbildad personal. Det är också väsentligt att den högteknologiska försvarssektorn kan tillvarata den forskning och utveckling, som bedrivs vid de tekniska högskolorna inom områden med snabb utveckling och där forskningen har god internationell standard. Därutöver bör högskolan kunna bidra med olika former av insatser inom forskning och utveckling samt uppdragsutbildning, som mer direkt riktas mot försvarssektom. En ökad samverkan i forskningshänseende mellan försvarssektorn och landets universitet och högskolor synes möjlig och önskvärd i ett antal avseenden. Högskolan kan eller vill dock i regel inte åtaga sig att självständigt genomföra insatser, omfattar flera ämnesområden och som som kräver god kännedom om totalförsvaret och dess problem. Det måste handla om samverkan mellan försvarets egen verksamhet och forskning vid högskolan. Ett utökat nätverk av kontakter synes avgörande för ett kontinuerligt och bättre kunskapsflöde från högskolan till försvarets mer tillämpade verksamheter och för att inom universitet och högskolor sprida kännedom om totalförsvarets problem. För långsiktiga insatser inom för försvaret viktiga teknologiområden bör högskolan kunna medverka. Likaså bör en utökad samverkan kunna ske inom vissa

SOU 199191 medicinsk-biologiska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapli- Sammanfattning ga områden. Det fortsatta utredningsarbetet bör leda fram till förslag om former och områden för ett ökat samarbete.

Ökad utlandssamverkan

I vårt fortsatta utredningsarbete avser att särskilt uppmärksamfrågor utlandssamarbete. Det finns anledning att mot bakgrund ma om bedömningar av hur detta hittills fungerat inom olika delområden och av de delvis nya förutsättningarna söka finna former för att stärka och förbättra det framtida samarbetet med utlandet. EES-avtalet och arbetet med en ny lagstiftning om krigsmaterielexporten bör därvid kunna vara utgångspunkter.

1 SOU 199191

Bakgrund

Kapitel 1

l Utredningsuppdraget

Direktiven dir. 199143 till utredningen beslöts vid regeringssammanträde 1991-05-30. Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet R. Carlsson, föreslog att en särskild utredare tillkallas, med uppgift att göra en samlad översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Sammanfattningsvis anförde han bl.a. följande. Forsknings- och utvecklingsverksamhetens mångskiftande karaktär och de många beställarna och entreprenörerna gör att särskilda insatser är angelägna för att skapa en samlad överblick över området. Inom en mängd områden förändras nu de långsiktiga förutsättningarna för totalförsvarets forskning och utvecklingsverksamhet

Avspänningen i Europa leder till konkreta nedrustningsåtgärder. - Kvaliteten på ny materiel utomlands kan dock fortfarande bli hög. Den fortskridande ekonomiska integrationen och Sveriges anslut- ning till EG påverkar också totalförsvarets villkor. Erfarenheterna av kriget i Persiska viken, främst vad gäller mili- tärteknikens betydelse, väntas påverka försvarets utveckling i många länder. Återhållsamhet med försvarsanslag - kan förväntas i Sverige och därmed ökad kostnadspress på alla myndigheter. Fortsatt omstrukturering av det svenska militära försvaret mot mindre kvantitet och högre kvalitet kan förutses. En ökad tonvikt läggs på luftförsvar. - Till följd av kostnadspressen väntas modifieringar, ombeväpningar och moderniseringar ökad betydelse. På sikt väntas svensk försvarsindustri krympa. Kvarvarande indu- stri blir i ökande grad beroende av internationellt samarbete. Den militärtekniska utvecklingen behöver i allt större utsträckning utnyttja drivkraften inom den civila sektorns teknisk-vetenskapliga utveckling.

Forskning och utveckling för totalförsvaret har flera drag som

SOU 199191 skiljer den från motsvarande verksamhet inom andra samhällssektorer Kapitel 1 och som därför motiverat särskilda organisatoriska lösningar.Det finns också behov nära samverkan med viss forskning bedriven vid av universitet och högskolor. För att lösa de av avnämarna angivna uppgifterna krävs följande av forskningsorganisationen

Insikter i totalförsvarets uppgifter och funktion. Sådana insikter kan bl.a. erhållas genom att forskare deltar i studier och utredningar bedrivna av försvarets myndigheter. Ett forskningskunnande i form av kompetenta forskare och ett inflöde av kunskaper från forskningsorganisationens omvärld. En långsiktig tillämpad forskning inom försvarsspecifika områden. - Systemorienterade insatser där kunskaper från flera teknikområ- den integreras och utnyttjas för att finna nya sätt att utforma system och funktioner inom totalförsvaret.

För att avnämaren av forskning och utveckling skall kunna inrikta verksamheten och tillgodogöra sig dess resultat krävs en nära kontakt mellan forskare och avnämare och en ömsesidig insikt om varandras problem. I det rådande statsñnansiella läget måste besparingar göras inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Därvid måste även besparingar inom forskning och utvecklingsarbete övervägas... Utredaren skall med utgångspunkt i en prolongerad nivå belysa konsekvenserna av minskning av de ekonomiska resurserna för forskning och utveckling en med 10, 25 resp. 40 %. Det objektbundna utvecklingsarbetet berörs inte härav, och skall i övrigt endast behandlas i de fall detta särskilt anges i det följande.

Inledande uppdrag

Utredaren skall

göra en sammanställning av totalförsvarets nuvarande forskning och utvecklingsarbete inklusive det objektbundna utvecklingsarbetet vad gäller inriktning, omfattning, finansiering, ledning och organisation.. . , mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och den minsk- ning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas, redovisa den forskning och utveckling som totalförsvarets myndig-

heter anmält behov av eller de områden i övrigt där från totalför- SOU 199191 svarets utgångspunkt forskning och utveckling enligt utredarens Kapitel 1 preliminära mening är angelägen, översiktligt belysa internationella utvecklingstendenser av intresse för Sverige, - redovisa i vilken utsträckning en för totalförsvaret relevant forskning bedrivs vid universitet och högskolor samt vilket samarbete som förekommer, ta del av direktiven för anslagsframställningar i fråga forsk- - om ning för budgetåren 199394-199596 och överväga i vilken utsträckning och på vilket sätt de bör tillämpas på myndigheter som berörs i denna utredning, redovisa inom vilka områden som ambitionssänkningar och kost- nadsreduceringar kan åstadkommas, lämna förslag till inriktning av det fortsatta arbetet. -

Dessa inledande uppdrag skall redovisas senast 1991-11-01.

Fortsatt arbete

Med utgångspunkt i utredarens redovisning 1991-11-01 kan regeringen komma att meddela kompletterande direktiv. Inriktningen för utredarens fortsatta arbete skall intill dess eventuellt ytterligare direktiv har meddelats vara följande. - Utredaren skall

lämna förslag till hur försvarsforskningens inriktning och omfatt- ning bör anpassas till de pågående förändringarna, bedöma vilka kompetenser som för Sverige är långsiktigt viktiga samt omfattningen av dessa kompetenser, lämna förslag till metoder för styrning och finansiering av för- svarsforskningen, belysa konsekvenserna av en ökad efterfrågestyming och samfr- nansiering med andra forskningsfinansiärer, lämna förslag till förändringar i organisationen för ledning och genomförande av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete, bl.a. mot bakgrund av den minskning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas, belysa för- och nackdelar med två huvudaltemativ för försvars- forskningens organisation. I det ena alternativet skall riktlinje en vara att FOA även fortsättningsvis är huvudproducent för totalför-

SOU 199191 svarets tillämpade forskning. I det andra alternativet skall inrikt- Kapitel I ningen vara att försvarsforskningen förläggs till universitet och högskolor, med ledning av slutsatserna av dessa båda huvudalternativ föreslå en framtida struktur för totalförsvarets forskningsverksamhet, i sitt arbete samråda med utredningen om totalförsvarets lednings- organisation och myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast 1992-06-15.

De fullständiga direktiven finns i bilaga

1.2 Tidigare ställningstaganden

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen under de senaste decennierna beslutat om försvarsforskningen, utöver den årligen återkommande budgetbehandlingen. Ett referat av de viktigaste besluten, med undantag för lokaliseringsbesluten, finns i bilaga Delprogrammet och anslaget Gemensam försvarsforskning, liksom FOAzs nuvarande organisation i stort och samlade programansvar för delprogrammet, infördes i början av l970-talet. FOA tillhörde då försvarsmakten och det nya anslaget skulle ingå i den militära utgiftsra- ÖBs direktivrätt gentemot FOA vad gäller programplan och men. anslagsframställning preciserades. I början av 1980-talet beslöts att totalförsvarets myndigheter skulle likställdhet i inflytandet över forskningens inriktning. FOA flyttades ut ur försvarsmakten. Ett nytt 1 OOO-kronorsanslag skapades, utanför den militära utgiftsramen, för FOAs intäktsñnansierade uppdragsverksamhet. Under våren 1991 beslöts att anslaget Gemensam försvarsforskning fr.o.m. budgetåret 199293 skall finansieras utanför den militära utgiftsramen, och att ÖB gentemot anslaget inte skall ha till uppgift att avväga resursbehoven eller i övrigt ha någon programsamordnande roll. Beslutet har dock ännu inte föranlett någon ändring av instruktionen för FOA. I samband med de allmänna forskningspolitiska besluten 1984, 1987 och 1990 har det förhållandet att försvarsforskningen utgör en stor del av den statligt finansierade forskningen samtidigt som den i ringa grad utförs vid universitet och högskolor kommenterats och senare

tid ifrågasatts. Det är en bakgrund till utformningen av direktiven till vår SOU 199191 utredning. Kapitel I I 1987 års Försvarsbeslut angavs vissa försvarsindustripolitiska ambitioner och riktlinjer. Under våren 1989 tillfördes det militära försvaret ekonomiska resurser i syfte att bevara de försvarsindustripolitiska ambitionerna i avvaktan på det då planerade försvarsbeslutet 1991. Sedan det visat sig ogörligt att fatta ett sådant beslut begränsades under våren 1991 de försvarsindustripolitiska ambitionerna något, i jämförelse med 1987 års försvarsbeslut. De gällande ambitionerna och riktlinjerna redovisas i det följande, se kapitel

1.3 Avgränsning och definitioner

Den allmänna innebörden av forskning anges t ex som sökandet efter för den forskande ny kunskap. Kanske kunde man med forskning och utveckling mena människans ansträngningar att förändra sin värld genom att söka ny kunskap, bevara den och sprida den. Med den nya insikten kan hon på något sätt förändra sin töreställningsvärld eller skapa nya eller förändrade metoder eller rutiner, strategier, färdigheter, processer eller produkter. Gamla kunskaper kan genom efterforskning återupplivas. Sammanställning och bearbetning av tidigare känd kunskap kan innebära att ny kunskap genereras o s v. Exakta definitioner är svåra att göra och kanske inte heller meningsfulla annat än i semantiskt filosofiska sammanhang. OECD har infört en nomenklatur för forskning och utveckling - FoU för att kunna särskilja olika verksamheter. Denna indelning används regelmässigt av berörda svenska myndigheter om än med varierande gränsdragningar och kommer därför användas i utredningen. Indelningen är följande

grundforskning riktad grundforskning tillämpad forskning utveckling -

Användningen inom svenska försvaret av OECDs definitioner är inte likformig över alla organisationsgränser. FMVs nomenklatur är exempelvis nära relaterad till budgetprocessen. Förberedande utveck-

SOU 199191 ling eller forskning syftar till att fördjupa kunnandet inom ett som Kapitel 1 teknik-område utan att man ser någon direkt koppling till ett pågående eller planerat materielobjekt, eller som är av värde för flera objekt, rubriceras i regel av FMV som icke objektbunden utveckling. Uppdragen placeras huvudsakligen vid industri, FOA eller universitethögskola. FOA och universiteten benämner därvid ofta uppdragen tillämpad forskning. Nya koncept till systemlösningar som kan bli aktuella för anskaffning, får ofta en djupare belysning genom att FMV lägger ut studieuppdrag eller själva medverkar i s k studiegrupper vari personal från FMV, staber, FOA, eller industri kan ingå. Studieuppdrag kan läggas på flera medverkande parter parallellt för att t ex hålla konkurrensen mellan olika industrier levande. Även utländska företag kan medverka i studierna eller bidra genom att offerter infordras på färdig materiel. Utvecklingsprojekt som visserligen utvecklas och konstrueras så som man tänker sig att en serieprodukt skulle kunna se ut, men som är avsedda att användas vid realiserbarhetsbedömning, prov och utvärdering går ofta under beteckningen icke objektbunden utveckling eller forskning och prov. Utveckling av materiel till serieprototyputförande och som finns i anskaffningsplaner och offererats av industri i aktuellt antal räknas till objektbunden utveckling. Uppenbarligen finns här gråzoner och överlapp som uppstår på grund av olika praxis och kanske av budgettekniska skäl. De siffror som anges för kostnader fördelade på olika faser av forskning och utveckling är därför svåra att använda i jämförelser över tid eller mellan

organisationer.Dock är kostnaderna i större block för uppdrag genom-

förda av FMV med konsulter, FOA och industri i stort tämligen tydliga över åren. Kostnaden för egen utveckling inom industrin är inte alltid möjlig att avgränsa. Ibland finns det anledning att diskutera FoU ur andra synpunkter för att fördjupa förståelsen för olika aktiviteter. Andra indelningsgrunder kan därför vara intressanta. Aktiviteternas syfte kan t ex vara grund för en indelning som relaterar exempelvis till budgetrubriker. Så används i de amerikanska forsknings- och utvecklingssammanhangen inom försvaret Research, Development, Test and Evaluation inom - Department of Defence en struktur enligt följande -

research exploratory development advanced technology development -

advanced development SOU 199191 engineering development operational systems development -

De tre första punkterna kallas sammanfattande för Science and Technology Program. Viktigt ur utredningens synpunkt är också att identifiera den mestadels ämnesbundna någon gång tvärvetenskapliga forskning, som huvudsakligen bedrivs vid våra universitet och högskolor och kan som ha stor betydelse för försvaret. Den syftar dels till att nå fram till vetenskapligt intressanta resultat dels till att utveckla den högre utbildningen.Man forskar inom denna ram både mot i tiden näraliggande och angelägna tillämpade mål såsom exempelvis HIV- och AIDSforskningen, men i allmänhet mot mer långsiktiga, inomdiciplinärt intressanta mål, som exempelvis forskning kring interstellär materia. God forskning är en nödvändig del av inträdesbiljetten till det utbyte med den internationella gemenskapen, som är ett så viktigt inslag inom den öppna forskningen. Den internationella vetenskapliga världen ansvarar för att inomdiciplinärt garantera den vetenskapliga kvaliteten och i viss mån också halten av den forskning man publicerar internationella tidskrifter. Detta kvalitetsmått är en utomordentligt viktig grund for den högre undervisning som bedrivs med anknytning till forskningen och med forskarmeriterade lärare. För samhällets i övrigt behov av forskning och utveckling är tillgången på välutbildade människor av avgörande betydelse; kontakten med forskningen i stort är viktigare än enskilda forskningsresultat inom landet. Det förtjänar redan här att påpekas att mycket av FOAs verksamhet vid sidan av tillämpad forskning idag består studier, utredningar och av utvecklingsbetonat explorative development arbete. Beroende på totalförsvarets efterfrågan skiftar karaktären på verksamheten mycket från avdelning till avdelning och från institution till institution. De tekniskt inriktade avdelningarna bedriver förhållandevis lite forskning som ger akademisk meritering; doktorerar inom FOA 2 och Detsamma kan sägas om FOA 1 som huvudsakligen är metodtillämpande och analytisk i sin verksamhet. B- och C-stridsområden vid FOA 4 drivs däremot med stor andel forskarmeriterade medarbetare och har därmed en större och naturligare kontaktyta mot universiteten. Motsvarande kan sägas om delar av den humanvetenskapliga verksamheten vid FOA Naturligen förhåller det sig så att kunskapsområden, som bearbe-

SOU 199191 tats under lång tid utan att några större genombrott ägt rum under annat Kapitel 1 än i ett tidigt skede, inte längre är lika forskningsintensiva utan mer inriktade på att överföra kunskapen till allt bättre användning. i Behovet förändring och anpassning försvarets presumtiva av av förmåga bedöms bl a genom analys gentemot en hotbild och en prognos av förändringarna i denna. För att tillgodose möjligheterna att anskaffa erforderlig materiel lägger försvaret som enda kund inom landet ut separata utvecklingsuppdrag på industrin. Forsknings- och utvecklingskostnadema, som till endast ringa del reduceras genom försvarsindustrins export, redovisas och behandlas därigenom ett annat sätt än motsvarande verksamhet inom andra sektorer av samhället. Där slås oftast dessa kostnader ut på produkterna. Jämförelser av kostnader för forskning och utveckling blir därför. lätt skeva. Försvarets kostnader ser ut att vara oproportionellt höga genom att produktutvecklingen särfmansieras. Begreppen program- och produktionsansvar förekommer i betänkandet. Med program avses de konkreta mål en produktionsansvarig skall uppnå inom programmets tids- och kostnadsramar. Programansvarig har formulera programmets innehåll. Överordnad instans faststälatt ler programmet efter justeringar i en dialog med programansvarig myndighet. Program- och produktionsansvar tillämpas allmänt inom försvaret och även för den gemensamma törsvarsforskningen.

1.4 Arbetets bedrivande

Arbetet med delbetänkandet har bedrivits på följande sätt. Till närmast berörda myndigheter och företag har vi skriftligen ställt ett antal frågor med anknytning till vårt inledande uppdrag enligt direktiven. Fyra myndigheter, ÖB, ÖCB, FMV och FOA, har inför utredningen redovisat sin syn frågorna. FMV och FOA har speciellt för utredningen utarbetat skriftligt underlag. Utredaren har vidare fått underlag för sitt arbete genom samtal med överbefálhavaren samt cheferna för FMV och FOA. Besök har skett vid försvarsgrenarna, huvudavdelningar vid FMV A, M, F och FOA 1-5, FortF, MHS, FFA, SRV och SPF. Visst underlag har inhämtats från RRV. Diskussioner har förts med företrädare för Chalmers tekniska högskola, Linköpings och Umeå universitet. Besök har vidare skett vid Ericsson Radar Electronics, NobelTech, Saab-Scania Flygdivisionen, Saab-Scania Combitech och Swedish Ordnance. Diskussioner har också skett med försvarsindustriföreningen och

företrädare för IVA och ledningen för forsvarets forskningsinstitutt SOU 199191 FFI i Norge. Kapitel 1 Utredaren har samrått med utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde samt med ÖBs utredning ett försvarsuniverom sitet. Utredningen har utnyttjat skriftligt material från olika områden. De viktigaste dokumenten redovisas i delbetänkandets referensförteckning. Arbetstagarnas huvudorganisationer på det statliga området har informerats om arbetet, och beretts tillfälle att lämna synpunkter på det.

SOU 199191

2 Internationell

utveckling av bety-

Kapitel 2

delse för det svenska totalförsvaret

och dess forskning och utveckling

2.1 Säkerhetspolitisk utveckling, försvarssatsningar

och ny teknik

Den allmänna tekniska utvecklingen och dess militära tillämpningsmöjligheter har sedan lång tid utgjort en betydelsefull drivfaktor för militära satsningar. Krigshistorien uppvisar många exempel på att kvaliteten hos deltagande vapensystem och förmågan att taktiskt utnyttja nya tekniska möjligheter spelar en avgörande roll för utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Inte minst demonstrerades detta i 1990-91 års Gulfkrig. I de rustningar, som pågått i de utvecklade länderna och i de europeiska militärblocken, särskilt inom NATO, har stor vikt lagts vid att utnyttja militärteknologins möjligheter vid införandet av nya generationer av militära system. Trots att priset per enhet blivit allt högre har flertalet utvecklade länder valt att införa de mer avancerade systemen i sina arsenaler. Detta kan ses som ett uttryck för att man ansett att de mer kvalificerade systemen givit mest forsvarseffekt för pengarna. De ekonomiska ramarna för försvaret har varierat över tiden. I början av åttiotalet hade Sovjetunionen, flertalet länder inom NATO och i särskilt hög grad USA en real tillväxt av försvarsutgifterna, medan nivån stagnerade och i vissa länder minskade något i slutet av åttiotalet, för att nu under nittiotalet med dess radikalt förändrade säkerhetspolitiska läge sannolikt komma att reduceras avsevärt i många länder. Under tider av real tillväxt har det funnits utrymme för att satsa på ny teknik och successivt allt modernare materiel. Nu, när det krävs reala besparingar, uppstår svårigheter att tillgodogöra sig den ökade militära effektivitet, som ny teknik alltjämt bedöms kunna ge. Detta har lett till en strävan att öka livslängder, att uppgradera och modifiera snarare än att helt ersätta gamla system med nya samt att utveckla och producera

på ett kostnadseffektivt sätt. De totala anskaffningsvoly- SOU 199191 systemen mer begränsas, men man kan också iaktta en strävan att upprätthålla Kapitel 2 merna satsningar på forskning och utveckling. FOA har utarbetat sammanställningar över försvarsutgifter i olika länder. I diagram 2.1 återges USAs försvarsutgifter enligt officiella budgetdolcument, uttryckta i fast penningvärde och uppdelade på kostnadsslag, under en följd av år. Kurvoma illustrerar de kraftiga variationema särskilt i anskaffningsvolymen, att man nu också räknar med ekonomiska vinster genom reduktion av de stående styrkomas storlek, också att man relativt sett behåller en hög nivå för satsningarna på men forskning och utveckling. Av analyser, som FOA gjort av FNs statistik över försvarsbudgetar, framgår att flertalet utvecklade länder, i varje fall för den period som statistiken hittills omfattar, prioriterat satsningar på forskning och utveckling.

USAFbrsnnutgmer koslnodsslag. por Mlllarøev usD1982Arsvinn

aou

50. x -Dnllå . uh 50 3 Personal -. , Malerielinköp - - - .o

30 - - , ,,-\ [z ,-n,o.Ta.Eou 20 - â § x Z X ø 104 L -,- ---Aulä gamngâr Famboslad 0 r u u v u r u u r u v u z v u u u u u . . . . V v u u u u s v . u . . . v u 19 19 r 19 ua 19 n oz 10 o ao us I s

USAs försvarsutgifter. Källa Budget of the United States Government, Fiscal Year 1992

Samtidigt som försvarssatsningama i det nya säkerhetspolitiska läget tenderar att minska sker en förskjutning mot nya typer av uppgifter för försvaret. Det i Europa tidigare dominerande scenariet med ett snabbt uppblossande storkrig mellan maktblocken utgör inte längre huvudsaklig grund för stridskrafternas utforrrming. De betydande poli-

SOU 199191 tiska, sociala, ekonomiska och etniska problemen i centrala och östra Kapitel 2 Europa, Sovjetunionens uppluckring och utomeuropeiska konflikter bedöms dock av många fortfarande kunna leda till kriser, som berör stabiliteten i hela Europa. Inom NATO betonas vikten av de politiska uppgifterna och att främja en demokratisk utveckling i centrala och östra Europa. Försvaret förblir dock en omistlig del av säkerhetssystemet och skall avskräcka mot varje form av angrepp mot något medlemsland. Tidigare utformades förbanden i första hand för att ha hög beredskap och slagkraft i Centraleuropa och för att snabbt kunna skapa styrketillväxt. Stor vikt lades vid att ha många och tungt beväpnade en markstridsförband, att kunna föra strid över stort djup, att utnyttja flygstridskrafter i stor utsträckning, att ha ett väl utbyggt och integrerat ledningssystem och god infrastruktur. Nu läggs större vikt vid en förmåga till flexibelt uppträdande, rörlighet och att kunna uppträda med multinationella styrkor, vilkas totala numerär dock kan minska. NATO betonar nu krishantering och den stora bredd, variation och oförutsägbarhet risker man måste ta hänsyn till. Man betonar också vikten av av att planera för en förstärkning, både över Atlanten och inom Europa och för att ha kapacitet att kunna återuppbygga styrkor om det skulle komma att erfordras. Omställningen inom NATO kommer att få finansiella konsekvenser, varför organisationen för de närmaste åren inte räknar med några stora sänkningar av försvarsutgiftema. Det finns en uttalad strävan att stärka det europeiska ansvaret inom NATO. I flera europeiska länder finns ett ökande intresse att kunna uppträda utanför det området med gemensam militär styrka inom ramen för EG eller egna en västeuropeiska unionen W EU. USA planerar nu för att i första hand strukturera sina styrkor för insatser utanför Europa. Sammantaget innebär detta en utveckling mot mer begränsade styrkor, där anspråken dock är relativt höga på god ledning, rörlighet, slagkraft och förmåga till allsidig användbarhet. De nya typerna av förband och deras delvis förändrade uppgifter kommer att ställa anspråk på utrustning och taktik. Den takt med vilken förändringar i dessa ny ny avseenden kan ske understiger i varje fall i väst dock avsevärt den med vilken de politiska förändringarna har skett i öst. Osäkerheten om den långsiktiga utvecklingen är stor och de i flesta länder finns en försiktighet att vidtaga snabba förändringar iden grundläggande resurs för att trygga säkerheten som försvaret utgör.

SOU 199191 Kapitel 2

2.2 Kapacitet för forskning, utveckling och produk-

tion av försvarsmateriel

Försvarssatsningarnas ändrade inriktning har kraftigt påverkat förutsättningarna för försvarsindustrin. I USA var försvarsindustrin under en stor del av Reagan-perioden en utpräglad tillväxtbransch, där det också gjordes mycket stora satsningar på forskning och utveckling bl. a. genom SDI, det strategiska försvarsinitiativet. Som en följd av de minskade försvarssatsningarna utgör den amerikanska försvarsindustrin idag snarast en krisbransch med krympande omsättning. Industrin omstruktureras och flera mycket stora försvarsindustrier, inte minst inom flygområdet, upplever betydande svårigheter. Några stora koncerner drar sig helt ur försvarssektom. Trots detta har den amerikanska försvarsindustrin fortfarande en ledande ställning inom de flesta försvarsteknologier och vad gäller flertalet militära system. I Sovjetunionen har efter decennier av tillväxt i försvarssatsningarna stora minskningar nu skett under de senaste åren och ansträngningar görs att omställa delar av försvarsindustrin till civil produktion. Samtidigt som försvaret bantats i storlek har det emellertid också funnits starka intressenter för att inom den mer begränsade volymen skapa ett flexibelt, professionellt försvar utrustat med modern materiel. Osäkerheten måste bedömas som mycket stor om vad sommarens misslyckade kupp och den därpå följande snabba omdaningen av hela statsapparaten kommer att för konsekvenser på det militära området, för den sovjetiska försvarsindustrin och för möjligheterna att bedriva forskning och utveckling för försvarsändamål. Inom de västeuropeiska NATO-ländema har sedan flera decennier funnits en strävan att öka samverkan vad gäller försvarsmateriel och att åstadkomma en mer samlad satsning på försvarsteknologi för att därigenom bl. a. skapa en bättre balans i förhållandet till USA. Genom större serier skulle kostnader kunna pressas och genom storskalighet skulle bred teknologiutveckling kunna ske, som vore omöjlig för en varje enskilt land. Man har därvid sett frågan inte bara i ett rent försvarsperspektiv utan också ur en mer allmän ekonomisk, industrioch teknikpolitisk synvinkel. Den faktiska utvecklingen av samverkan har emellertid gått långsamt att den också hämmats av många återhållande faktorer. Från genom

SOU 199191 mitten av 80-talet kan man dock tydligt iakttaga en förnyad vitalitet och Kapitel 2 politisk beslutsamhet att åstadkomma ett mer omfattande och praktiskt fungerande samarbete inom Europa vad gäller utveckling och produktion av försvarsmateriel. Framför allt har detta kommit till uttryck inom the Independent European Programme Group IEPG under ledning av försvarsministrarna i de europeiska NATO-ländema inklusive Frankrike. IEPG söker främja europeisk försvarsindustri genom att skapa en stor inre marknad. Stimulans och mönster för denna strävan utgör utvecklingen inom EG mot en fri marknad för varor, tjänster, arbete och kapital. Försvarsmateriel är enligt Romfördraget för EG undantagen den ekonomiska samverkan, varför särskilda åtgärder erfordras. I många fall är det både vad gäller produkter och företag flytande gränser mellan militärt och civilt, vilket ytterligare understöder IEPGs strävanden. Förändringarna i de tekniska och ekonomiska villkoren för utveckling och produktion försvarsmateriel, i kombination med den av politiska strävan till ett ökat samarbete och en gemensam marknad också vad gäller sådan materiel, har på senare tid kommit till uttryck också i snabbt fortgående omstrukturering av den europeiska försvarsen industrin. Den krympande marknaden för försvarsmateriel, inte minst när det gäller export utanför Europa, gör problemen akuta och driver på strukturomvandlingen. En drivkraft för industrins utveckling torde också vara den allmänna industriella omstruktureringen i Europa i riktning mot färre och större koncerner. De berörda koncernerna har ofta både militär och civil verksamhet, t.ex. Daimler Benz och Thomson. De förändringar, sker i industrin, gäller både nationella och som

transnationella strukturföräfidringar och samgåenden. Så har ex.

inom flygområdet tyska Daimler Benz och Messerschmitt-Bölkow- Blohm gått samman och inom elektronikområdet brittiska GEC och tyska Siemens gemensamt köpt brittiska Plessey. De senaste åren har Thomson varit en aktiv köpare av elektronikföretag i både Storbritannien och Nederländerna. Det utvecklas också ett korsvis ägande mellan de större företagen och samarbete sker i olika projekt bl. a. avseende flygplan och robotar. Samgåenden, uppköp och koncernbildningar har även fått konsekvenser för valet av samarbetspartners och underleverantörer, något som verkat försvarande för den svenska försvarsindustrin på den europeiska marknaden. De många samarbetsavtalen mellan de dominerande aktörerna kan sägas innebära en strategisk allians dem emellan. för tillämpad försvarsforskning finns i flertalet Betydande resurser

större länder i Europa i form statliga institut. Inriktningen ännu SOU 1991291 av synes primärt vara nationell även om informationsutbytet forskare emellan Kapitel 2 givetvis som alltid är omfattande och vidare vissa internationella samprojekt förekommer. Mer omfattande sådan samverkan förefaller vara bäst etablerad när industriellt samarbete också förekommer mellan länder och när civila tillämpningar ligger nära, t.ex. inom det flygtekniska området. Inom IEPG arbetar man sedan några år systematiskt med att åstadkomma ett gemensamt forskningsprogram EUCLID med europeiskt samarbete mellan främst industrier och institut för att utveckla kunskap inom väsentliga försvarsteknologiska områden. En påtaglig trend är också att sambandet mellan civila och militära tillämpningar ökar. Civil forskning är t.ex. inom material- och informationsteknologin i flera avseenden ledande. Inom flyg- och elektronikindustrin blir den teknologiska basen för civila och militära tillämpningar i allt större utsträckning gemensam. Forskning och utveckling inom dessa områden internationaliseras nu snabbt med EG och ett flertal stora europeiska program för forskning och industriell utveckling som drivkraft. I många länder görs insatser för att förbättra samverkan och överföring av kunskap från forskning till utveckling och från universitet till institut och industri.

2.3 Militärteknisk utveckling

Tidigare har det funnits ett nära samband och ömsesidig påverkan mellan den tekniska utvecklingen inom många områden och den militära förmågan. Man utnyttjade i de stora länderna ofta den mest avancerade teknologi, som gick att skapa i militära system. I takt med att civilt motiverad teknisk utveckling inom många områden blivit ledande, har det på det militära området mer blivit en fråga om att välja vad man skall utnyttja av det teknologiska utbud som finns att tillgå. De ekonomiska begränsningarna för möjliga utvecklingssatsningar har genom ökat utbud och ökad komplexitet blivit alltmer kännbara. Vilka militära system som utvecklats har därigenom mera styrts av vilka tekniker man valt, än vilka tekniker som varit möjligt att exploatera. Detta kan också uttryckas som att det inte längre i så hög grad är tillgängliga basteknologier, som bestämmer de militära systemens egenskaper, utan hur man väljer att utforma system och avväga deras egenskaper, så att de på ett kostnadseffektivt sätt kan lösa militära uppgifter. Det kritiska försvars-

SOU 199191 tekniska kunnandet ligger därmed ofta på en högre och mer tillämp- Kapitel 2 ningsorienterad nivå. Val av egenskaper hos system som utvecklas har sålunda träffats med hänsyn till vad man bedömt vara av störst betydelse för olika förbands förmåga att verka i sina krigsuppgifter. En omfattande verksamhet i sig av forskningskaraktär bedrivs för att med hjälp av modeller och experiment, simuleringar och fältförsök söka utröna vilka lösningar som skulle vara mest effektiva. En stark inverkan på de prioriteringar som görs har erfarenheter från krig där olika system och metoder kommer till faktisk användning. Gulfkriget har t.ex. demonstrerat betydelsen av en väl fungerande ledning inklusive dess spaningsoch underrättelsefunktion, av olika typer av smarta vapen och av telekrigföring både mot ledningssystem och vapensystem. Ambitioner vad gäller försvarets tekniska förnyelse i olika länder, kommer till uttryck, dels i programmen för forskning och teknologiutveckling, dels i vilka anspråk som ställs vid utvecklingen av nya Även teknikval blivit relativ sett viktigare spelar dock vapensystem. om fortfarande, särskilt i de stora länderna den grundläggande teknologiutvecklingen en stor roll. Man vill fortfarande, om än inte längre som intressent, påverka sådan långsiktig teknologiutveckling, som ensam kan få stor betydelse för det framtida försvaret. I den amerikanska kongressen redovisar årligen försvarsministern sedan några år i rapporten Critical Technologies Plan sin syn på den amerikanska militärtekniska förmågan och vilka satsningar han vill göra för att utveckla kunnandet inom ett tjugotal teknologiområden, som bedöms särskilt viktiga för att USA på lång sik skall kunna vidmakthålla en kvalitativ överlägsenhet för sina vapensystem. Flera av de redovisade teknologierna är nära kopplade till olika former av telekrigföring. Det gäller signaturanpassning, mer avancerade sensorer och strålvapen, som kan ge verkan i optiska och elektroniska system. Andra tekniksatsningar syftar främst till en fullständigare övervakning av stridsfältet och effektivare ledning, till att utveckla vapnens intelligens och till att en förbättra verkan och framdrivning av konventionella vapen och robotar. Andra viktiga syften är att förbättra de militära systemens robusthet, att minska deras vikt och krav utrymme och att minska kostnader för utveckling, produktion, utbildning, underhåll och drift. De prioriterade teknologierna redovisas utförligare i bilaga

Av senare redovisningar av kritiska teknologier framgår att Japans industri och forskning bedöms vara den främsta konkurrenten om teknisk överlägsenhet inom de prioriterade cmrådena. Japans satsning

på militär forskning och utveckling är liten i förhållande till landets SOU 199191 ekonomi och huvudförklaringen till den amerikanska bedömningen är Kapitel 2 att Japan utvecklat civila teknologier med användbarhet även inom de kritiska områdena. Ett betydande indirekt militärtekniskt samarbete har redan vuxit fram mellan USA och Japan genom japanska dotterbolag i USA och försäljning av japanska produkter och licenser till USAs försvarsindustri. Förhållandet illustrerar också att det bakom satsningar på militär forskning och utveckling kan ligga även allmänna industri- och teknikpolitiska motiv. Inom IBPG görs motsvarande sätt ett urval av teknologier, som man anser väsentliga för den europeiska försvarsindustrins framtida förmåga och genomförs gemensamma insatser inom dessa områden. Under 1991 omfattar det gemensamma forskningsprogrammet EU- CLID cza 800 miljoner kr, vilket utgör cza 5% av IEPG-ländernas samlade utgifter för militär forskning och utveckling. Programmets olika delområden samt sammanhållande länder redovisas i tabell 2.1 nedan.

Modern Radar Technology Tyskland airbome radars Silicon Microelectronics Frankrike Composite Structures Nederländerna Modern Avionics Tyskland Electronic Guns Storbritannien Artiñcial Intelligence Frankrike Signature Manipulation Spanien

Opto-Elektronic Devices Italien

Satellite Surveillance Technology Norge, Frankrike Underwater Detection Storbritannien Human Factors Nederländerna

lncluding verification aspect lncluding technology for training and simulators

Tabell; Programornråden inom det gemensamma europeiska programmet för försvarsforskning EUCLID

SOU 199191 På uppdrag av överbefálhavaren utarbetar FMV och FOA samman- Kapitel 2 ställningar och översikter av den militärtekniska utvecklingen i form av tekniska De militära stabema gör sedan bedömningar av den prognoser. tekniska utvecklingens konsekvenser för stridskraftemas utveckling. Som avslutning av detta avsnitt redovisas i sammanfattning några av de ÖB dragit ÖB 91

slutsatser som ur

Stridskraftemas rörlighet och eldkraft utvecklades mycket snabbt under 70- och 80-talen. Under denna period ökade andelen moderna, rörliga och allsidigt användbara stridskrafter, medan den totala volymen i huvudsak bibehölls. Den tekniken medger att äldre vapensystem kan livstidsförnya längas och modifieras för att möta kraven på en hårdnande stridsmiljö. På allt fler områden utvecklas civil teknik som även kan nyttjas för militära system. Särskilt påtagligt är detta inom elektronik och datorområdet. Ledningssystemen kommer att allt större betydelse som viktiga stödsystem från högsta försvarsledningen till vapensystemnivå. Den tekniska utvecklingen ger större snabbhet vid informationsinsamling, analys och värdering samt vid distribution av information och order. Utvecklingen inom sensortekniken kommer att stor betydelse för praktiskt taget alla funktioner inom försvaret. Dagsljus och mörker respektive god och dålig sikt får allt mindre betydelse för såväl upptäckt identifiering av mål, som för träffbild och verkan i målet. som Modern infomuztiønsbehandlingmedger att information från flera olika kan kombineras, samtidigt som stora informationsmängsensorer der kan behandlas och distribueras inom och mellan staber och förband. Sensortekniken, informationsbehandlingen och mikroteknologin främjar vapenutvecklingen. Genom bättre kommunikationsteknik kan möjligheterna att med mänsklig eller artificiell intelligens fjärrstyra precisionsvapen förbättras. Intelligens och målsökare kan byggas in allt i mindre stridsdelar. Forskning kring högenergilaser och dess tillämpning i vapen, motmedel och materialbearbetning m.m. pågår. Högenergi kan bli ett verksamt vapen mot bärande strukturer i olika plattformar på stora avstånd km. En klass strálvapen som baseras på Högeffekt Pulsad ny av Mikrovågsstrålning HPM är föremål för forskning. Vapen av l-IPM-typ kan bli ett framtida hot mot lednings- och vapensystem. Avancerade material med större hållfasthet, mindre vikt och bättre dämpning mot t.ex. radar och IR-strålning utvecklas. Utvecklingen av biotekniken har öppnat nya möjligheter vad avser

både verkan av och skydd mot kemiska stridsmedel. SOU 199191 Den tekniska utvecklingen går alltså snabbt inom många för Kapitel 2 försvaret viktiga områden om tillräckliga ekonomiska resurser ställs till förfogande. Forskning och utveckling kommer att kunna avgörande ge militära, tekniska och ekonomiska fördelar. Ingen part kan ta risken att hamna i efterhand. Det är därför sannolikt att vapenutvecklingen fortsätter i hög takt även om resurserna för försvarsändamål minskar.

inom den svenska för-

225,315

3 Utveckling

svarssektorn av betydelse för dess

forskning och utveckling

3.1 Statsmakternas inriktning i stort

Statsmakternas syn på framtiden och inriktning av verksamheten inom försvarssektorn karakteriseras av att det inte som planerat blev möjligt att fatta ett försvarsbeslut våren 1991. I 1991 års särproposition om försvaret prop. 9091 102 redovisar försvarsministern att ett mera långsiktigt försvarsbeslut avses att fattas av riksdagen 1992. Denna avsikt har också bekräftats i den nya regeringens regeringsdeklaration i oktober 1991. Den senaste försvarspropositionen handlar sålunda främst om att föra totalförsvaret genom 199192 fram till tidpunkten för nästa försvarsbeslut. Enligt propositionen och riksdagens beslut genomförs verksamheten under innevarande budgetår inom en oförändrad utgiftsoch med särskild hänsyn till behovet av handlingsfrihet inför ram försvarsbeslutet. Verksamheten utformas mot bakgrund av tre förändringsfaktorer av mer långsiktig karaktär, nämligen det förändrade säkerhetspolitiska läget, behovet att reformera den ekonomiska politiken och behovet att omstrukturera försvaret. Iden rådande säkerhetspolitiska situationen bör Sveriges försvarspolitik enligt propositionen kännetecknas av å ena sidan öppenhet för de positiva förändringar som ter sig långsiktiga och oåterkalleliga, å andra sidan fasthet för att fortsatt bidra till lugn och stabilitet i en nordisk miljö, i betydande utsträckning präglas av mer eller mindre permanenta, som strategiska stormaktsintressen. Enligt propositionen medför Sveriges ekonomiska situation att det är nödvändigt att minska utgiftstrycket från den offentliga sektorn. Stora krav ställs på ökad produktivitet och effektivitet samt omprövning av existerande utgiftsprogram. Ökad efterfrågestyrning och resultattânkande eftersträvas i styrningen av den offentliga verksamheten.

Det militära försvaret lider enligt propositionen innehållsmäs- SOU 199191 av siga och organisatoriska balansproblem. Dessa bedöms inte bara vara Kapitel 3 ett resultat av utvecklingen i närtid utan också ha sin grund i uteblivna strukturförändringar under en lång följd av år. Sådana förändringar förbereds nu bl.a. i tre separata utredningar om totalförsvarets ledning, tjänsteplikten och totalförsvarets forskning. Arméns krigsorganisation reduceras redan nu från 21 till 18 brigader. Inom det civila försvaret måste synen på befolkningsskyddet omprövas. I övrigt är problemen inom det civila försvaret mer att hänföra till ambitionsnivåer och prioriteringar än till strukturproblem. Vad avser försvarsindustrin anförs i propositionen att det är angeläget att söka bibehålla de fördelar som en inhemsk försörjning i många avseenden innebär. Samtidigt är det nödvändigt att vi anpassar oss till de på väsentliga områden förändrade förutsättningar, som nu föreligger att nå dessa mål. Det kräver att vi klarare än hittills prioriterar vilken utvecklings- och produktionskapacitet, som är särskilt viktig att upprätthålla inom landet. Vi måste samtidigt vara öppna för ett utvidgat samarbete mellan svensk och utländsk försvarsindustri, liksom för att svensk industri måste kunna anpassas till den internationella omstrukturering, som pågår på det försvarsindustriella området. I regeringsdeklarationen hösten 1991 anförs bl.a. att även i ett Europa i stark förändring ställer vår alliansfria säkerhetspolitik krav på ett starkt försvar. De senaste åren har medfört att svårigheterna i försvarspolitiken blivit allt större. Ett nytt Försvarsbeslut måste därför fattas av riksdagen våren 1992. Utgångspunkten i arbetet inför detta är att det kommer att krävas såväl omfattande strukturella förändringar som vissa ekonomiska tillskott. Överbefälhavaren har i sitt underlag inför Försvarsbeslut 1992 ÖB 92 redovisat ett antal alternativa planer. Alternativ C avser den ekonomiska nivå med oförändrade anslag 32 miljarder per år i prisläge februari 1991, som enligt regeringens anvisningar skall ligga till grund för anslagsframstållan. Alternativ B avser en ekonomisk årlig nivå som ligger 4 miljarder högre. Nivån för alternativ A ligger inledningsvis 6,5 miljarder över nivå C och ökar därefter med 3 % per år. För försvarsindustrin innebär ÖBs planering att kompetens för underhåll och vidmakthållande bedöms kunna innehållas i alla nivåer, medan förmåga till vidare- och nyutveckling inom flera områden bedöms kunna behållas

inom landet först i nivå B eller högre se vidare avsnitt 3.4.

Mot bakgrund av det faktiska läget inom totalförsvaret och försvarsindustrin och såväl den gamla som nya regeringens uttalanden gör vi inom utredningen följande allmänna bedömning av ramvillkoren för

SOU 199191 försvarets forsknings- och utvecklingsverksamhet de närmaste åren. De Kapitel 3 kommer att präglas av en ambition och vilja att bibehålla och vidareutveckla viktiga kompetenser inom landet, men också av resursknapphet och krav på ökad effektivitet, bl.a. genom ett mer omfattande utlandssamarbete. Den förändring och förnyelse av totalförsvaret som behöver genomföras skapar i sig ett behov av forskning och utvecklingsarbete. Möjligheterna att finansiera sådana insatser och nå goda resultat beror förutom ekonomisk nivå för försvaret också bl.a. av hur snabbt av strukturförändringar både inom försvaret i stort och inom dess forskning och utveckling kan kan ge ekonomiska vinster och förhöjd effektivitet. I varje fall fram till försvarsbeslutet, men sannolikt även därefter, kommer det att råda osäkerhet om exakt vilka typer av kunnande som kommer att efterfrågas, vilka utvecklingsprojekt som kommer att kunna drivas vid svensk industri, inom vilka områden som utlandssamarbete kan etableras etc. Utvecklingen av landets kapacitet för forskning och utveckling måste därför ske med en betydande osäkerhet om framtiden och med allmänna förändringstendenser snarare än konkreta planer för försvarets utveckling som grund. I följande avsnitt av detta kapitel redovisas några utvecklingstrender som vi bedömer väsentliga för den framtida inriktningen av forskning och utveckling inom totalförsvaret.

3.2 Ökad komplexitet i försvarets system

Inom många samhällssektorer ökar intresset för att samordna funktioner och utrustningar. Så är det också inom försvaret. Man får system på många olika nivåer att arbeta med snarare än enstaka utrustningar. När väl delarna i ett system blivit fárdigutvecklade har man möjlighet att ägna mer uppmärksamhet de större helheter, som delarna skall forma. Personalen inom organisationer och organisationerna sinsemellan har också funnit allt bättre metoder för samverkan. En förutsättning för detta är ny och bättre kommunikationsteknik Utvecklingen inom datorområdet har på senare tid dessutom möjliggjort stora språngvisa framsteg både när det gäller att koppla ihop utrustningar och mänskliga aktiviteter. Datorernas förmåga att lagra och bearbeta stora datamängder på mycket kort tid är avgörande för möjligheten att fatta beslut grundade på omfattande sammanställningar för att ge en bild av de för besluten viktiga parametrarna. En del beslut

är helt datoriserade. SOU 199191 Ett gott exempel är det civila flygtrafiksystemet, som nu är Kapitel 3 samordnat över stora delar av världen. Med systemets hjälp kan resenären snabbt boka invecklade resrutter och med mycket liten fördröjning få reda på avvikelser i tabeller och rutter p g a uppkomna störningar i trafiken. Flygbolagen har kontinuerligt underlag for att bedöma hur flygplan och besättningar skall disponeras. Grunden till systemet har varit dyr att utveckla. Det har successivt förbättrats med tiden genom tillägg av nya funktioner och genom att brister har upptäckts och rättats till med hjälp av praktiska erfarenheter och systematisk analys. Satsningen förefaller dock både nödvändig och lönsam med den volym civilflyget fått. I krig är de vinster som kan nås genom att bättre och snabbare vinna och utnyttja kunskap om egna styrkeförhållanden och fiendens dispositioner av stor betydelse. Ett analogt exempel från det civila samhället är effektiviteten hos ett busslinjenät i en tätort. Med komfortablare bussar med bättre möjlighet att snabbt stiga på och av bussen kan restiden göras kortare och resan behagligare. Effektiviteten i persontransporterna kan dock sannolikt ökas väsentligt mer genom optimeringar av linjesträckningar, turtätheter och passning till andra linjer i viktiga mötespunkter mellan linjerna.Det lönar sig antagligen bättre för bussbolaget att förbättra busslinjenätet än att låta vidareutveckla bussarna. Resenärerna får kortare väntetider och snabbare resor med ett bättre avpassat system. I enskild materiel finner man givetvis liknande mönster i den mindre skalan. En radarstation med sin stridsledning ger idag en mycket mer bearbetad och koncentrerad information än för bara något decennium sedan förutom att den har större räckvidd, upplösning och störtålighet och mycket mer avancerad automatik för att anpassa sina egenskaper efter situationen. Även modern komplett stridsvagn är idag mycket komplex en en maskin. En mängd svåra avvägningar i konstruktionen måste göras för att balansera egenskaper som olika materials fördelar och olägenheter, tyngd, beväpning, skydd mot projektiler från sidan och uppifrån, skydd mot stridvagnsminor, möjlighet att operera vid gasanfall, rörlighet, aktionsradie, utrymme för ammunition etc. Till detta kommer funktionella krav som möjligheten att snabbt kunna sikta och skjuta med vagnens kanon mot rörliga mål i en stridsvagnsduell. Denna förmåga bör även kunna upprätthållas i mörker och dålig visuell sikt. För att nä slagkraft måste därtill samband mellan vagnarnas besättningar och med stab kunna fungera väl även under fientlig störning. Allt detta betyder att en mängd utrustning måste integreras i vagnen.

SOU 199191 Konsekvensen den utveckling vi bevittnar är alltså att vi får av Kapitel 3 alltmer komplexa system på många nivåer och därmed dyrare utveckling och större krav på anpassning till den omvärld i vilken systemet skall verka. En följd av detta blir ofta en läng tid av modifieringar för att råda bot på systemens till början bristande robusthet för interna och en externa störningar och avvikelser. I gengäld är de nya systemen effektivare och den höga kvaliteten ersätter ibland ett större antal enheter. Förutom att utvecklingskostnaden per objekt ökar ger det mindre antalet en större kostnad räknat per levererad enhet. Kraven på FoU förändras naturligtvis av denna förskjutning mot ökad komplexitet. Eftersom trenden fortsätter är det ännu svärt att på ett övergripande sätt förstå hur kraven bör formuleras. Kraven på bättre utbildning pä alla nivåer i organisationerna ökar, mer samordning behövs för att minska risken för dubbelarbete och allt större krav ställs pä ledningen av berörda organisationer. Samtidigt hörs många argument för en ökad decentralisering för att snabbare beslutsvägar och högre motivation hos personalen; längt driven samordning kostar tid och pengar. En snabb avtappning av nya kunskaper från hela världen bidrar till att möjliggöra en hög moderniseringstakt samtidigt som denna bromsas av att konkreta beslut om anskaffning och förändring tar allt längre tid att fatta. Ett synpunkt kan formuleras Uppfattningen att nya resultat av FoU inom basteknologierna snabbt kan driva fram praktiska förändringar och nya produkter gäller allt mer sällan. Att ta vara på känd teknik och kända metoder, anpassa dem noga till de system som skall förändras eller förnyas blir allt viktigare uppgift. I nära samband med en anskaffning en är det givetvis viktigt att nya idéers mognad prövas och att framsteg i form bättre material och komponenter, som är tillgängliga på av marknaden, införlivas i en ny konstruktion. En annan synpunkt gäller behovet av forskning om mycket komplexa användarsystem och utrustningar som är komplexa i sig själva. Ledningssystem för fartyg, stridsledningssystem för flyg och liknande innefattar en komplexitetsnivä av sådan dignitet att exempelvis behovet av forskning om konsten att hantera mycket stora datorsystem framförsSystemen omfattar många tusen funktionsmoduler, som skall samverka i olika kombinationer och lämna koncentrerad direkt information till ledningssytemets 0peratörer.lnom mekanisk konstruktion och produktion har man lärt sig hantera artikelantal i en produkt som rör sig om flera tusen, kanske tiotusen, efter lång tids successiv uppbyggnad av datoriserade system för teknikadministration och produktion.

De mycket komplexa dator-systemen ut att avsevärt SOU 199191 ser vara svårare att hantera. Kapitel 3 En tredje synpunkt är att anskaffningsprocessen kanske borde ses över när det gäller sådana påtagligt komplexa system. Att specificera är svårt och specifikationerna blir mycket omfångsrika utan att vare sig kunden eller leverantören känner sig riktigt säkra på att specifikationen kommer att leda fram till rätt podukt. Ingen vet heller riktigt hur stor insats som utvecklingen kommer att kräva. Nu talas om förslag till en alternativ process grundad på en evolutionär utveckling med en stegvis anskaffning med bl a en form av successiva prototyper framtagna för att konkret och med inköpare, leverantör och operatör tillsammans klargöra vad som behövs.

3.3 Ledningsorganisationens förändring

Totalförsvarets forskning och kunskapsutveckling styrs av och samverkar på många sätt med dess ledningsorganisation. Det sätt på vilket totalförsvarets förnyelse leds spelar därmed en stor roll för anspråken forskning och ny kunskap. Forskning och studier spelar inom totalförsvaret en viktig och för försvarssektom speciell roll genom att i viss utsträckning fungera som en ställföreträdande marknad. Hur pass väl det svenska försvaret och dess olika delar skulle fungera i kris och krig kan inte mer än i begränsad utsträckning faktiskt prövas i fred. Samtidigt säger krigserfarenheten från andra länder att kvaliteten hos förband och system ofta spelar en avgörande roll. Inte minst är det viktigt att kunna ta tillvara ny militärteknik och förstå att taktiskt och operativt utnyttja den. För att så långt möjligt söka förutse krigets krav bedrivs inom totalförsvaret en omfattande studie- och utredningsverksamhet stöttad krigsspel, simuleringar, tekniska realiserbarhetsprövningar och av försök. Man utformar systematiskt alternativ för vårt framtida försvar och söker värdera hur pass väl det skulle kunna fungera, om det skulle sättas på prov. Som framgår av redovisningen i kapitel 4 nedan är en huvuduppgift för den gemensamma försvarsforskningen att på olika sätt medverka i denna verksamhet. Många av FMVs teknikuppdrag syftar också till att få underlag för att välja lämplig systemutformning. Det måste då noteras att möjligheterna och villkoren för att studera sig fram till hur försvaret bör utformas håller på att förändras. Inom det militära försvaret har sedan sjuttiotalet de centrala ledningsorganen successivt reducerats i storlek, samtidigt som man gått från planstyming

SOU 199191 mot uppdragsstyrning och decentraliserat ledningsansvar. Inom det Kapitel 3 civila försvaret har en övergripande ledning stärkts i och med tillskapandet Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, samtidigt ledningsav som ansvaret inom olika funktioner fördelas på de organ, som har det fredstida ansvaret inom resp. funktion. I försvarsmaktsutredning 1988 FU 88 utredde överbefälhavaren på regeringens uppdrag bl.a. försvarsmaktens ledningssystem avseende såväl den operativa ledningen som produktionsledningen i fred. Som en följd härav har nyligen de centrala stabernas uppgifter och omfattning begränsats. Försvarsstabens verksamhet koncentreras på underrättelseoch säkerhetstjänst, övergripande operativ ledning, försvarsmakts-

gemensam personalförsörjning samt och den därmed

förenade samordningen, ekonomiska planeringen och uppföljningen. Försvarsgrensstabernas arbete koncentreras huvuduppgifterna att samordna utvecklingen av försvarsgrenens förband och vapensystem och att inrikta och följa upp produktionen samt försvarsgrenens personalförsörjning. Militärbefálhavarnas roll är enligt FU 88 att leda försvarsförberedelser, övervaka och hävda territoriet samt att leda insatser i fred och operationer i krig. De skall i fred även leda produktion av arméfcârband. Förbandschefer på lägre nivåer får ett utökat ansvar för krigsförbanden avseende såväl deras ledning i krig som produktion i fred. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning med uppgift att göra en översyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktuinom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Utredningen ren omfattar såväl militärt som civilt försvar och skall behandla ledningen i både fred och krig. I december 1991 skall utredningen lämna ett delbetänkande med förslag till uppgifts- och ansvarsfördelning. Enligt vår bedömning kommer de pågående förändringarna i ledningsorganisationen att påverka samarbetsvillkoren för sektorns forskning och kunskapsutveckling. Bl. a. kan följande tendenser noteras. Den minskade kapaciteten vid de centrala staberna gör att man kommer att ha svårigheter att i samma utsträckning som tidigare bedriva studier i egen regi. Samtidigt ligger ansvaret för programinriktning och långsiktig utveckling kvar centralt, vilket kan komma att öka efterfrågan på mer aggregerat underlag. Studie- och försöksverksamhet läggs ökad i utsträckning vid de nyligen inrättade truppslagscentra inom armén och vid typförband motsv. inom de övriga försvarsgrenarna. Forskningsorganens och FMVs medverkan behöver därmed kunna göras, dels på ett mer aggregerat sätt direkt i de centrala stabernas arbete, dels på ett

mer praktiskt och fáltnära sätt vid truppslagscentra motsv.. SOU 199191 En längre gående delegering och uppdragsstyming skapar behov Kapitel 3 av utvärdering av hur uppdragen lösts. Den snabba omvärldsutvecklingen och den ofta förekommande underskattningen av kostnader och erforderlig tid för att genomföra förändringar gör också att det finns anledning att pröva om tidigare inriktning står sig hur försvaret bör av utvecklas. Den gemensamma försvarsforskningen har på senare tid ä kommit att tilldelas en ökande roll för att bidra till utvärderingar av totalförsvarets funktion inom viktiga områden. Samtidigt har från man forskarnas sida försökt komma med konstruktiva förslag till förbättringar. Som exempel på denna typ av insatser kan nämnas FOAs huvudprojekt ubåtsskydd, med en utvärdering av förmågan till ubåtsskydd i grunda vatten, och dess studie av samhällets funktion i kris och krig, med en utvärdering av förmågan till samverkan mellan olika delar av totalförsvaret. Utvärderingar åt statsmakterna har genomförts främst inom vissa i specialområden, t.ex. har FOA medverkat till studier av produktivitetsutvecklingen inom försvaret. I andra fall har man i stället lånat ut personal till utredningar, där ansvaret för ledning verksamheten och av slutsatser legat utanför forskningsorganisationen.

3.4 Försvarsindustrins ändrade villkor

Som framgått av kapitel 2 sker genomgripande förändringar i världens försvarsindustri. Enligt Sipris årsbok 1991 har världens fösvarsutgifter minskat fyra år i rad efter decennier ökningar. av Handeln med konventionella vapen sjönk med 35 procent 1990. Nedrustningsavtal och regionala säkerhetsarrangemang påverkar vapenindustrin. I Sverige planerar den största vapentillverkaren Swedish Ordnance att friställa kring 25 procent av sina anställda. I sin årsrapport skriver Sipri att USAs enorma vapenindustri ..snabbt närmar sig situation, som kommer att leda till grundläggande strukturförändringar och en framtida minskning i storlek. Omkring 100.000 av 1,5 miljoner anställda i Västeuropas försvarsindustri har förlorat sina arbeten sedan 1987. Sipri tror att ytterligare omkring 300.000 arbeten kan ha försvunnit inom de närmaste fyra åren. British Aerospace planerar enligt samma källa att slå igen två fabriker och tusentals man mister därmed sina arbeten. I ÖB 92 diskuteras svensk försvarsindustri och dess framtida

SOU 199191 uppgifter. Inledningsvis sägs att Sveriges försvarsindustri har god Kapitel 3 bredd. Det är få länder, förutom stormakterna, som i likhet med vårt land har kompetens att utveckla och producera avancerade vapensystem för de flesta,vikti funktionerna inom armé-, marin- och flygstridkrafga terna Den svenska försvarsindustrin har, i internationell konkurrens, exporterat betydande del sin produktion. Den har därigenom visat en av sin höga teknologiska nivå och konkurrenskraft. Penningflödet och antalet anställda enligt Sveriges Försvarsindustrförenings skrift från maj 1991 Fakta om försvarsindustrin illustreras nedan

Svensk försvarsindustri Fakturering försvarsmateriel Totalt 14,7 Miljarder kr

Svenskaförsvaret Export 8,4 Miljarderkr 6,3 Miljarderkr

v

2,0 Miüarder kr Annan industri -- underleverantörer

SVENSK FÖRSVARSINDUSTRI ANTAL ANSTÄLLDA 30 ooo

FÖRSVARSMATERIEL ÖVRIG VERKSAMHET 23 000 7 000

l l

ANNAN INDUSTRI ANNAN INDUSTRI UNDERLEVERANTÖRER UNDERLEVERANTÖRER 23 000 23 000

Enligt ÖB 92 skrivs avtalen beträffande utveckling och produktion SOU 199191 av materiel till det militära försvaret till ca 85 procent med den svenska Kapitel 3 industrin. Importen avser ca 30 procent av kostnaderna och utgörs främst av delsystem och komponenter. I ÖB 92 bedöms konsekvenserna för försvarsindustrin i olika alternativ med antaganden om exportmöjligheter, som FMV gjort i samverkan med försvarsindustrin grund. I korthet görs i ÖB 92 som följande bedömningar I alt C alternativen förklaras i avsnitt 3.1 saknas utvecklingspro- - jekt vid robotindustrin. Även omstrukturering skulle komma till om en stånd krävs utvecklingsprojekt för industrins långsiktiga överlevnad. Denna förusättning finns först i alt A. Med ett internationellt samarbete som grund inom områdena flygburet attackvapen eller luftvämsrobotar kan ÖB stödja ett sådant projekt i alt B. l alt C saknas förutsättningar att bibehålla utvecklingsförmågan hos den svenska elektronikindustrin sensor- och telekrigföringsområdet. Från och med alt B finns förutsättningar för sensorindustrin medan det är tveksamt om det ens i alt A kan inplaneras tillräcklig utveckling inom telekrigföringsområdet ñâr att bibehålla nuvarande struktur. Med utrustning för telekrigforing telemotmedel avses här endast delar och system som explicit skall användas i sådan krigföring, normala åtgärder för t ex att ge system god störfasthet. Den svenska flygindustrin kan inte bibehålla sin vidareutvecklingsförmåga i alt C på grund av att ingen utveckling efter grundversionen av JAS 39 kunnat inrymmas. Redan 199394 bedöms flygindustrins vidareutvecklingsformåga börja avvecklas. Från och med alt B kan vidareutvecklingsförmåga upprätthållas under första perioden. Med inom varvsindustrin i alt C inplanerad verksamhet och med inneliggande exportbeställningar torde nyutvecklingskompetens kunna bibehållas under första hälften av 90-talet. Torpedindustrins vidareutvecklingsförmåga säkerställs på kort sikt. Ytterligare utvecklingsprojekt krävs därefter. Detta har inte kunnat inplaneras i något alternativ. Häsindustrins vidareutvecklingstörmåga säkerställs först i alt A. I alt C bibehålles endast underhållsförmåga och under en begränsad tid kompetens för vidmakthållande.

Alt C medger att stridsfordonsindustrin kan bibehålla en vidmakt-

hållandeförmåga genom utveckling och produktion av stridfordon 90. Vidareutvecklingsförmågan hos ammunitionsindustrin avvecklas i alt C utom vad avser pansarvärns- och automatkanonammunition. Resurser för bl a krut- och sprängmedelstillverkning bedöms avvecklas

SOU 199191 tidigt. Kompetens för utveckling av kvalificerad artilleriammunition kan Kapitel 3 bibehållas först i alt B. Underhållsindustrin kommer att innehålla erforderlig kompetens oavsett nivå. I SOU 1989 102 Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet finns under 2.2 Svensk export av krigsmateriel 1970 1988 ett antal diagram, bl visar att exporten av vapen och ammunition ökade sin som a den totala krigsmaterielexporten från drygt 35 procent 1970 till andel av drygt 80 procent 1988. Motsvarande kraftiga minskning i andel kan utläsas för militära flygplan. Området eletronik, övningsmateriel har en topp med andel drygt 25 procent kring 1975 och minskar sedan till en av under 10 procent 1988. För övriga områden finns inga tydliga tendenser. För att möta den snabba nedgången i efterfrågan har försvarsindustrin genomfört kraftig omstrukturering, som ännu inte kan betraktas en avslutad. I den ovan nämnda utredningen återfinns en tabell över som försvarsindustrins företag 198889, Tabell 3.1 som avkortad återges nedan.

Tillhörande ASEA AB

Hägglunds Vehicle AB Bandvagnar och stridsfordon

Hllhörande Celsius Industrier AB

Karlskronavarvet AB Ytattackfartyg, minjaktfartyg och sektioner till ubåtar Kockums AB Ubåtar

Tillhörande Telefonaktiebolaget L M Ericsson

Ericsson Radar Electronics AB Radarsystem, strids- och eldledingssystem Ericsson Radio Systems AB Radio- och telesystem

Tillhörande ajärsvverket FFV

FFV Aerotech Flygplansunderhåll och flygelektronik FFV Ordnance Finkaliber- och pansarvämsvapen, ammunition, minor samt torpeder

SOU 199191 Tillhörande Nabelindustrier Sverige AB Kapitel 3

AB Bofors Artilleripjäser, stridsfordon, luftväms- och pansarvämsrobotar samt ammuntion Bofors Aerotronics AB Sikten, elektronik och flygradioutrustning Bofors Electronics AB Stids- och eldledningssystem samt annan elektronik Lindesbergs Industri AB LIABAmmunition Nobel Kemi AB Nobel Chemicals AB Krut och sprängämnen SATech Electronics AB Motmedelsutrustning och annan elektronik

Iillhörande Saab-Scania AB

Saab Instruments AB Helikoptersikten, ubåtsstyrsystem och annan elektronik Saab Missiles AB Sjömåls- attack- och jaktrobotar Saab Training Systems AB Simulatorer och annan övningsutrustning Saab-Scania AB, Saab Flygdivisionen Stridsflygplan

Yillhörande AB Volvo

Volvo Flygmotor AB Militära flygplansmotorer

Sedan tabellen ovan upprättades har bl följande förändringar a genomförts Fr o m 1991 är Bofors, LIAB och Nobel Chemicals sammanförda med FFV Ordnance till Swedish Ordnance FFVBofors AB. - Bofors Electronics bildades 1989 och köpte Philips Elektronikindustrier AB och övertog 1990-01-01 divisionen för ledningssystem från Ericsson Radar Electronics AB. 1991-07-01 ändrades namnet till NobelTech AB, Nobel Industrier vari även SATech Electronics och Bofors Aerotronics AB BAAB ingår. Verksamheten inom Ledningssystem är samlad inom NobelTech Systems AB. Omstruktreringen är

SOU 199191 helt slutförd i gruppen. Kapitel 3 Saab-Scania Combitech AB industrigrupp rymmer på försvarssidan Saab Missiles AB, Saab Training Systems AB och Saab Instruments AB. För företag ingår i större koncerner pågår också interna som omstruktureringar. Ericsson Radar Electronics AB har förutom tidigare verksamhet inom rymdområdet och med mikrovågslänkar för markbunden kommunikation inom den civila sektorn nyligen beslutat att i Mölndal också på mobiltelefoni. Det är en volymmässigt starkt satsa expanderande verksamhet inom moderbolaget. Resuser för denna så långt möjligt från överkapacitet inom försvarsdelen. satsning tas Denna bild svensk försvarsindustri med kraftiga neddragningar av och omstruktureringar liknar den i västvärlden i övrigt. Se även avsnitt 2.2 Sammanfattningsvis har försvarsindustrin i Sverige reagerat kraftfullt på de förändrade förutsättningarna för framtiden. Den försöker sammanslagningar och nedläggningar hålla för företagen väsentgenom liga verksamheter och kompetenser livskraftiga för att möta kraven på hög teknisk nivå trots den krympande marknaden, den allt hårdare konkurrensen på den internationella marknaden och osäkerheten beträffande reglerna för export från Sverige och hur de kan komma att harmoniseras med EGs regler. Enligt referade skrift från Försvarsovan industriföreningen fördelar sig leveranser till svenska försvaret och exportleveranser på följande vis

Fr ör Till svenska Export Summa m försvaret

Vapensystem och

ovan anger

Svensk industri har alltid försökt hålla vägarna öppna för interna- Å tionellt samarbete, Önskemålen på nationell nivå om en ökad europeisk samverkan kan förväntas öka även inom försvarssektom. Det kan bli i svårt att finna strukturer för detta som både passar företagen och de olika

nationernas intresse av ökande kunskapsutbyte. För nationerna tävlar SOU 199191 intresset av ökad samverkan, för att hålla nere kostnaderna och kunna Kapitel 3 hålla jämnare steg med stormakterna främst USA, med önskemålen om att bibehålla egen konkurrenskraft och en nationell försvarsprofil. Det finns således olika hinder för en fortsatt omstrukturering. Samtidigt strävar naturligtvis de företag är aktörer på marksom naden efter att försöka lösa sina överlevnadsproblem medan de ännu kan förhandla från en styrkepostion. Värdet av att aktivt deltaga i den europeiska industriomdaningen som påbörjats även inom försvarsindustrin får för svensk del vägas mot samverkan med försvarsindustri i USA, som haft och har stor betydelse. Allmänt skall framhållas att den svenske kundens engagemang är en förutsättning för nästan all verksamhet inom svensk försvarsindustri. Samverkan mellan kund och leverantör skapar produkter med gott värde även på en intenationell marknad. Det är oftast också en förutsättning för en exportorder att produkten är färdigutvecklad och accepterad av den inhemske kunden.

3.5 Uttalade behov av och satsningar på forskning

och utveckling

Satsningar på forskning och utveckling har sedan lång tid av statsmakterna tillmätts stor betydelse som en del av vår alliansfria säkerhetspolitik och för att säkerställa att försvaret har förutsättningar att bli effektivt och slagkraftigt. Den inhemska försvarsindustrin har, liksom den allmänna värnplikten, kommit att betraktas som en symbol och ett uttryck för långsiktigheten i vår alliansfria utrikespolitik och för beslutsamheten och viljan att vidmakthålla ett starkt försvar. Det har utgjort en stor fördel att vi haft de tekniska och ekonomiska förutsättningarna att kunna förse försvaret med materiel i huvudsak från inhemska leverantörer. Dessa grundläggande politiska värderingar kvarstår, men det blir nu nödvändigt att hårdare prioritera vad som bör bibehållas i landet och att öka samverkan med utlandet jämför avsnitt 3.1. I vissa avseenden är det dock av mycket stor säkerhetspolitisk betydelse att vi kan behålla kompetens inom landet. Vi måste säkerställa att materielen oberoende av omvärlden kan nyttjas i kris och krig. Vidare framstår förmåga att vidmakthålla och vidareutveckla redan anskaffade system som särskilt angelägen, liksom tillgång till teknisk kompetens på områden som har stor betydelse för försvarets operativa effekt och där någon intematio-

SOU 199191 nell marknad inte finns tillgänglig. Jämför SOU 1990 108 5 rapporter Kapitel 3 från 1988 års försvarskommitt och Prop. 199091 102 Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 199192, bilaga kapitel 10. I ÖB 92 lämnar Överbefälhavaren sitt underlag inför försvarsbeslut 1992 och redovisar därvid även sin syn på försvarsforskning och försvarsindustri kapitel 11 och 12. Enligt ÖB bör huvuduppgifter för försvarsforslcningen även fortsättningsvis vara att

larma hot och möjligheter till följd av den tekniska utveckling- - om en, identifiera och beskriva nya vägar att lösa totalförsvarets problem att utnyttja tekniskt och vetenskapligt kunnande, samt bedöma genom risker och möjligheter med nya utvecklingsaltemativ, säkerställa tillgång till sådan nödvändig kompetens, som enbart forskning kan och erfordras i studier, utveckling och genomge som förandeverksamhet.

försvarsforskningens omfattning bör enligt Den gemensamma överbefälhavaren variera med planeringsinriktningen för försvarsmak- I alternativ A i ÖB 92, utrymme för att vidmakthålla ten. som ger försvarsmakten på nuvarande organisatoriska nivå, med en rimlig materiell förnyelse, samt bibehålla försvarsindustrin i huvudsak i nuvarande omfattning förordar ÖB höjning den ekonomiska en av ramen med 10%. I alternativen B och C förordas i stället en minskning med 10% med hänsyn till de stora förändringar som försvarsmakten och försvarsindustrin där genomgår. I alternativ C måste på sikt ännu lägre nivåer övervägas. försvarsindustrin konstaterar ÖB att höga utvecklings- Vad gäller kostnader, teknisk komplexitet och restriktiva försvarsramar gör det svårt att upprätthålla hittillsvarande bredd i industrins kompetens Jämför även avsnitt 3.4. Beroende på ekonomisk nivå för försvaret kommer möjligheterna att vidmakthålla denna att variera. Sverige har dock enligt ÖB ingen onödig försvarsindustriell kompetens och behöver även på sikt försvarsindustri. Omstruktureringar och rationaliseringar en måste ske fortlöpande bl.a. utgående från den tekniska utvecklingen och försvarsmaktens behov. Det måste dock ske på industrins eget initiativ. i ÖB kriterier för omstrukturering utgående från anser att en försvarsmaktens behov måste vara att vi själva skall kunna utnyttja och vidmakthålla anskaffade system vid kris och krig utan att vara beroende f stöd utifrån. Dessutom måste vi kunna säkerställa egen förmåga inom av särskild sekretess och säkra vår j områden som andra länder omger med

försörjning i ett avspärmings- eller krisläge och i krig. Det är också SOU 199191 viktigt inför framtiden att vidmakthålla sådan kompetens inom valda Kapitel 3 områden att vi utgör en intressant part inom internationella samverkansprojekt och att vi kan få tillgång till sådan teknologi vi inte själva förmår utveckla. Tillräckliga underhållsresurser, en ammunitionsindustri med kapacitet för viss beredskapsproduktion samt vissa delar av elektronikindustrin är resurser som enligt överbefälhavarens uppfattning är nödvändiga komponenter i alla framtida industristrukturer. Därutöver utgör industrier med kapacitet till systemsammanhållande förmåga en viktig grundsten för såväl fortsatt svensk produktion som att vi kan upprätthålla en god beställarkompetens. Överbefälhavaren trycker på behovet av ökad styrning och samordning försvarsforskningen och på behovet att ÖB utövar övergriav en pande programsamordnande roll för att säkerställa de långsiktiga behoven av såväl forskning som utveckling. För att kunna tillgodose detta avdelar ÖB för att klarlägga försvarsmaktens långsiktiga resurser behov av FoU, befintlig struktur för FoU möjligheter till effektivisering , och att utöva en ledning inom området. Den övergripande långsiktiga programsamordningen bör ske inom en beredningsgrupp under ledning av överbefälhavaren med deltagande från CA, CM, CFV, FOA och FMV. Gruppen bör ha en rådgivande funktion och beslut fattas i militärledning. En stark koppling mellan överbefálhavarens och FOAs programansvar är även fortsättningsvis nödvändig. Överbefälhavaren betonar också vikten ökat samarbete såväl av ett nationellt som internationellt för att försvarsmaktens behov av teknologisk kompetens skall kunna tillgodoses. Såväl FMV som FOA ser över sina möjligheter och förutsättningar till ökat deltagande i nationella och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt i framtiden. Ett ökande industriellt samarbete med andra stater måste också sökas. Överbefälhavaren konstaterar att utlandssamarbete kan ske i många olika former. Militärtekniskt informationsutbyte bidrar till ökade kunskaper och ger möjligheter till verifikation och underlag för prognoser och hotbildsbedömningar. Projektsamarbete om militära system kan innebära stora fördelar genom delade utvecklingskostnader och längre serier, men är erfarenhetsmässigt också svårt att åstadkomma. Det är lättare att uppnå på deIsystem-, apparat- och komponentnivå. Icke projektbundet samarbete på tekniknivå kan vara ett sätt att undvika de långsiktiga bindningar som kan hämma ett direkt projektsamarbete. Det är lättare att åstadkomma och kan utgöra ett första steg mot ett mer omfattande samarbete. Överbefálhavaren det angeläget regler anser att

SOU 199191 och villkor för myndigheters och företags utlandssamarbete ses över, Kapitel 3 inklusive möjligheten av ett svenskt närmande till IEPG. Den svenska försvarsindustrin agerar inom ramen För sin strategiska planering för att utveckla sin egen kompetens och kapacitet för att i framtiden kunna förbli leverantör till det svenska försvaret, samtidigt fortlever med konkurrenskraftig och lönsam verksamhet. som man en Vid de besök, utredningen gjort vid försvarsindustrin, har man som pekat på betydelsen för den egna kompetensen av att erhålla utvecklingsuppdrag. En stor del kompetensutvecklingen sker inom ramen för av objektbunden utveckling eller uppdrag för att utveckla prototyper och teknologier. Det är också mycket väsentligt att FMV och det svenska försvaret har studerat hur försvarssystem kan utnyttjas taktiskt och förmår att ställa väl avvägda anspråk på vilka egenskaper som de bör ha samt kan fungera som kvalificerade köpare. Försvarsindustrin gör emellertid också egna satsningar för att utveckla sin kompetens och kapacitet. En väsentlig post utgör därvid investeringar i avancerade verktyg för utveckling av både hård- och mjukvara och för speciella typer produktion. Vidareutbildning av av personal och forskningsbetonade insatser inom teknikområden av mer förväntad betydelse för framtida produkter har också avsevärd omfattgått ifrån centrala forskningslaboratorier och ning. Tendensen är att man genomför även långsiktig utveckling kompetens i nära anslutning mer av till pågående utveckling och produktion och med ett direkt inflytande från affärsområdenas bedömning av den framtida marknadens efterfrågan och konkurrensvillkor. Iden rådande situationen med krympande efterfrågan på försvarsmateriel och färre utvecklingsobjekt visar försvarsindustrin ett växande intresse för samarbete både med andra länder, civilt inriktad verksamhet och den statliga försvarsforskningen. Överstyrelsen för civil beredskap anger i sin forsknings- och studieplan Grundläggande forskning och studier för civil beredskap, ÖCB augusti 1991 att forsknings- och studieverksamheten syftar till att bidra till effektiv och funktionell utformning av det civila försvaret. en Detta kan ske bl.a. att bygga upp kunskaper om de villkor och genom förutsättningar är styrande för det civila försvarets åtgärder, genom som att föreslå och medverka i utformningen av olika slags åtgärder för det civila försvaret, och genom att påverka den inriktning och de utgångslägger fast för det civila försvaret. ÖCB punkter som statsmakterna planerar forskning och studier av gemensamt, funktionsövergripande intresse för det civila försvaret. Därutöver behandlar respektive funktionsansvarig myndighet den forsknings- och studieverksamhet och

den utveckling närmast är att hänföra till den enskilda funktionens SOU 199191 som behov. Det civila försvarets behov av forskning och studier tillgodoses Kapitel 3 till del inom ramen för programmet för gemensam försvarsforskning, särskilt i frågeställningar som har anknytning till militärt försvar och totalförsvarets samlade funktion. Till del tillgodoses behoven genom samarbete med andra forskningsproducenter, främst universitet och högskolor och genom studier inom den egna organisationen. Funktionsövergripande studier och forskning inom civilt försvar har enligt ÖCB två huvudsyften. Det första är att bygga kunskaper upp om den civila beredskapens förutsättningar, t.ex. om det militära hotets utveckling, om verkan av konventionella vapen och ABC-stridsmedel samt om samhällsutveckling av betydelse för civilt försvar. Det andra huvudsyftet är att bygga upp kunskap om det civila försvarets funktion, t.ex. genom att analysera det civila försvarets samlade förmåga att lösa sina uppgifter under olika förutsättningar. Sammanfattningsvis har således den forskning och utveckling, som bedrivs inom totalförsvaret, till uppgift dels att allmänt bidra till att det svenska totalförsvaret kan utformas med egna värderingar och eget kunnande som grund, dels mer specifikt bidra till att dess försörjning med materiel så långt möjligt kan ske från inhemsk industri. Verksamheten bedrivs av många olika producenter och med skiftande styrningsoch finansieringsvägar. Detta beskrivs mer utförligt i nästa kapitel.

SOU 199191 utveck-

4 Nuvarande

forskning och

Kapitel 4

för totalförsvaret

ling

4.1 Viktigare myndigheter i försvarets system för

forskning och utveckling

Myndigheter inom försvaret som har ett av statsmakterna uttalat produktionsansvar för forskning och utveckling är

fortifikationsförvaltningen FortF, försvarets materielverk FMV, försvarets forskningsanstalt FOA, militärhögskolan MHS, flygtekniska försöksanstalten FFA.

Här beskrivs kortfattat dessa myndigheters uppgifter och resurser inom området.

FortF

FortF har produktionsansvaret för den forskning och utveckling finansieras över en mindre anslagspost om ca 10 milj. kr. för som fortiñkatorisk forskning inom anslaget FöGl. Gemensam försvarsforskning. Verksamheten utförs huvudsakligen inom FortFs forskningsavdelning omfattar 20 personer, och ger i första hand stöd som ca till FortFs projekteringsverksamhet. egen

FMV

FMV har produktionsansvaret för den forskning och utveckling som finansieras över dels det militära försvarets materielanslag, dels en mindre anslagspost om ca 15 milj. kr. för skepps-, flyg- och robotteknik inom anslaget FöGl. Gemensam försvarsforskning. Den förra delen

beskrivs i det följande avsnitt 4.3. Den senare delen utförs huvudsak- SOU 199191 ligen vid FFA och statens skeppsprovningsanstalt SSPA, på uppdrag Kapitel 4 av FMV som i första hand använder resultaten för att vidmakthålla och utveckla sin beställarkompetens vad gäller försvarsmateriel. FMV har ca 3 000 anställda personår, varav ca 85 % ägnar sig åt att leda, administrera och medverka i forskning, utveckling och materielanskaffning. Myndigheten är organiserad i huvudavdelningar för sex resp. central ledning, kommersiell verksamhet, armé-, marin-, flygmateriel och gemensamma fackfrågor.

FOA

FOA har programansvaret för hela och produktionsansvaret för den helt dominerande delen av den forskning och utveckling som

finansieras över anslaget FöGl Gemensam försvarsforskning ca 475

. milj. kr. per år. Vidare bedriver FOA verksamhet finansieras över som anslaget UDF5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning ca 17 milj. kr. per år. Slutligen bedriver FOA verksamhet

som redovisas över IOOO-kronorsanslaget FöLl Försvarets forskning- . anstalt Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet omslutning 90 milj. ca kr. per år. FOA har ca 1070 anställda personår, och är organiserad i fem huvudavdelningar, ett centralt kansli och ett programsekretariat. Vid huvudavdelningama är verksamheten inriktad mot resp. Försvarsanalys; Vapensystem, verkan och skydd; Informationsteknologi; ABC-skydd; Mänsklig prestation och funktion. Det centrala kansliet för svarar gemensamma administrativa funktioner, och programsekretariatet för inriktningen av den verksamhet som finansieras över anslaget FöGl.

MHS

Skolan svarar för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom skolans militärhistoriska avdelning som omfattar ca 6 personer. Den kostar ca 3 milj. kr. per år, och finansieras över anslaget FöF9. Militärhögskolan.

SOU 199191 FFA Kapitel 4 FFA bedriver verksamhet finansieras över anslaget FöL2. som

Flygtekniska försöksanstalten ca 10 milj. kr. år, samt verksamhet

per redovisas över 1 OOO-kronorsanslaget FöL8. Flygtekniska försökssom anstalten Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet omslutning ca 120 milj.kr.. FFA är den centrala instansen för uppdragsfmansierad forskning och provning inom det flygtekniska området. Den skall främja utvecklingen flygtekniken inom landet och bidra till utveckling och av genomförande Försvarsmaktens materielplaner samt den svenska av industrins förmåga att utveckla och tillverka flygplan- och robotsystem.

FFA har 250 anställda en betydande personalminskning pågår,

ca och är organiserad i tre avdelningar för resp. aerodynamik, flygsystemteknik och hållfasthet samt ett antal stödenheter.

4.2 Gemensam försvarsforskning m.m.

4.2.1 Inledning

I det följande beskrivs den militärhistoriska forskning som MHS bedriver, och den försvarsforskning som FOA har gemensamma för och till större delen också genomför. programansvar

4.2.2 Inriktning och uppgifter

Militarhi§torisk forskning

I 1991 års regleringsbrev att MHS skall bedriva militärhisanges torisk forskning. Forskningens närmare inriktning regleras inte av statsmakterna. Ett antal forskningsprojekt pågår avseende det militära försvarets utveckling under 1900-talet, och samspelet mellan försvaret och sam-

hällsutvecklingen. Ett stort projekt avseende Östersjöproblemen pågår,

i samarbete med utländska institutioner. Vidare pågår arbete med en lärobok i svensk militärhistoria samt medverkan i undervisningen vid MHS.

r f knin SOU 199191 m n r r Kapitel 4 I 1991 års regleringbrev anger regeringen, efter viss bearbetning av myndigheternas förslag, följande inriktning för verksamheten Försvarsforskningen skall fungera som en länk mellan vetenskapens och teknikens möjligheter och totalförsvarssektorns behov. Den skall svara för de insatser som krävs för att applicera vetenskapligt och tekniskt kunnande på problem som totalförsvaret ställs inför, och överbrygga avståndet mellan grundforskning och sektorns tillämpningar. Försvarsforskningen skall till övervägande del utgöras av tillämpad forskning. Den skall också kunna ha inslag av grundforskning, om nödvändig sådan saknas eller bedöms otillräcklig vid universitet och högskolor eller motsvarande institutioner. Försvarsforskningens huvuduppgift är att bidra till totalförsvarets utveckling och anpassning till förändrade villkor. Den gemensamma försvarsforskningen skall därvid

visa på hot och möjligheter till följd av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, genom att utnyttja vetenskapligt och tekniskt kunnande identifiera och beskriva nya vägar att lösa de problem totalförsvaret har att möta och samtidigt bedöma risker och möjligheter med dessa vägar, samt tillsammans med ansvariga totalförsvarsmyndigheter aktivt driva nödvändiga förändringar, bidra till att realisera nya vägar genom att säkerställa tillgång till sådan nödvändig kompetens, som enbart forskning kan ge och som erfordras i studier, utveckling och genomförandeverksamhet.

Huvuduppgiftema för FOA anges i regleringsbrevet vara att

följa och analysera den tekniska och vetenskapliga ututvecklingen inom områden som är betydelsefulla för totalförsvaret och härvid medverka i prognosarbete, framföra önskemål om totalförsvarsintressant grundforskning vid svenska universitet och högskolor, analysera olika hot samt medverka i utformningen av miljöunder- lag, i bedriva tillämpad forskning och studier som stöd för värdering av - Försvarsmaktens struktur, funktioner och system för konventionell krigtöring, bedriva tillämpad forskning för att finna metoder och tekniker som

SOU 199191 förbättrar försvarsmaktens effekt inom bl.a. områdena konventio- Kapitel 4 nella och vapensystem, telekrigföring, ledningssystem och vapen människans funktioner, bedriva tillämpad forskning och studier rörande det civila totalför- svarets förutsättningar, uppgifter och funktioner vid kriser och konventionellt krig, bedriva tillämpad forskning och studier rörande totalförsvarets förutsättningar samt dess samlade funktion vid kris och konventio-

nellt krig, bedriva tillämpad forskning och studier avseende totalförsvarets skydd mot icke-konventionella stridsmedel A-, B- och C-stridsmedel bl.a. som grund för statsmakternas återkommande prövning inriktning och mål för svenskt hänsynstagande till av dessa stridsmedel, bedriva forskning och studier avseende totalförsvarets fredstida ledning och produktion, genomföra viss del den tillämpade forskningen som samlade - av funktionsorienterade insatser för sådana större problemområden bl.a. forskningens huvudavnämare aktualiserar, som i den tillämpade forskningen samarbeta med universitet och hög- skolor, med bevarade möjligheter till snabba omställningar, regelbundet lämna samlade förslag till sådant utvecklingsarbete resultaten av anstaltens tillämpade forskning aktualiserar, som ha beredskap att ersätta nödvändig, icke-statlig försvarsforskning som avvecklas, skapa överblick över genomförd, pågående och planerad forskning finansieras via olika totalförsvarsanslag. som

Uppgiften för FortF i regleringsbrevet vara att bedriva anges tillämpad forskning och studier inom området fortiñkatoriskt skydd, och för FMV att producera tilllämpad forskning och studier inom området skepps-, flyg- och robotteknik.

4.2.3 Indelning gemensam försvarsforskning av

Den gemensamma försvarsforskningen omfattade under budgetåret 199091 490 milj. kr. FOA delar in den i fem delprogram och totalt ca ett 50-tal projektområden enligt följande tabell.

Omfattning Antal SOU 199191 pro- Kapitel 4

Forskning avseende försvars- 342 36 maktens funktioner för konventionell krigföring

Forskning avseende civila försvarets funktioner i kris och konventionellt krig

Forskning avseende totalförsvarets förutsättningar samt

l funktion i kris och konven-

tionellt krig

Forskning avseende skydd mot 79 6 A-, B- och C-stridsmedel

Forskning avseende totalför- 19 4 svarets fredstida ledning och produktion

Indelningen är anpassad till den f.n. tillämpade metoden för inriktning och dimensionering av den försvarsforskninggemensamma en. Metoden innebär att FOAs förslag till regeringen utarbetas i samverkan med berörda totalförsvarsmyndigheter. Vad gäller försvars-

g maktens myndigheter diskuterar FOA inledningsvis ett förslag

medvar

i och en av de berörda myndigheterna. Dessas yttranden samlas hos 0B,

som bereder ett underlag för diskussion i militärledningen formerna för denna beredning övervägs f.n.. Efter diskussionen ÖB ställning och tar överlämnar sitt förslag till FOA. Slutligen utformar FOA sitt förslag till regeringen. FOA utvecklar f.n. en motsvarande beredningsprocess gentemot myndigheterna inom totalförsvarets civila del. Indelningen används i FOAs preliminära programplan för perio-

SOU 199191 den 199293-9596. I planen beskrivs de olika delprogrammen, pro- Kapitel 4 jektområdena och projekten utförligt.

4.2.4 Olika intressenters användning av försvarsforskningen

försvarsforskningen, dess delprogram, projekt- Den gemensamma områden och projekt är på olika sätt till nytta för totalförsvaret, dess olika ledningsorgan och producenter. Flera projektområden är till nytta för flera olika avnämare. På statsmaktemas nivå finns i första hand ett intresse av att kunskap på lämpligt sätt förs in i den genom vilken totalförsvaret agerar process och utvecklas. I vissa fall finns också ett mera direkt intresse av att i första hand för regeringskansliets arbete få tillgång till kunskap grundad på tillämpad forskning och kvalificerade studier. Det gäller t.ex. frågor säkerhetspolitiskstrategisk karaktär, frågor om inriktning och mål av för totalförsvarets skydd mot icke-konventionella stridsmedel A-, Boch C-stridsmedel, studier det samlade totalförsvarets funktion och av ledningssystemets utformning. frågor om planerings- och Exempel på projektområden enligt FOAs indelning som till väsentlig underlag för statsmakterna år Totalförsvarets del ger omvärld, mål och struktur, Beroendet mellan civilt och militärt försvar och Hot från och skydd mot kärnvapen. För överbefälhavaren ger försvarsforskningen underlag för att bedöma den tekniska utvecklingens strategiska konsekvenser och inverkan på potentiella hot mot landet samt på möjligheter att i stort utforma det svenska försvaret. Myndigheten ÖBs studier och planering både för den framtida utformningen försvarsmakten och för stridskrafternas utnyttjande av behöver stöd aggregerad teknisk kunskap, metoder för värdering av av förband och funktioner, och på utvalda områden en granskning av huruvida viktiga funktioner inom försvaret kan väntas fungera tillfredsställande. Mycket av det underlag av detta slag som ÖB behöver slussas via försvarsgrenarna och FMV, och utgör i viss utsträckning en biprodukt detaljerade studier på lägre nivåer. ÖB får också i av mera olika frågor FOAs samlade och självständiga värdering grundad på såväl teknisk-vetenskaplig insikt och överblick som en förtrogenhet med försvarets funktion och problem. En central kanal för att framföra sin har FOA att dess generaldirektör regelmässigt deltar i syn genom militärledningens överläggningar. Exempel på projektområden som till väsentlig del ger underlag för

ÖB är Försvarsmaktens struktur, Kontroll operativa systems SOU 199191 av funktion och Hot från och skydd mot kemiska vapen. Kapitel 4 F örsvarsgrenanza och den operativa ledningen har likartade behov ÖB när det gäller att få stöd för den långsiktiga utformningen och som förnyelsen av resp. ansvarsområde. Frågeställningama blir dock mindre aggregerade. De är ofta knutna till de studier som försvarsgrenama bedriver inför beslut om utveckling och införande av nya typer av förband och system. Såväl FOA som FMV lämnar här underlag om tänkbara prestanda och kostnader för möjliga system, såväl egna som ñentliga, och bidrar med värderingsunderlag. Exempel på projektområden som till väsentlig del ger underlag för denna nivå är Pansarvärnssystem, Fysiskt skydd till egna vapenbärare och Utbildning. Det civila försvaret och dess funktionsansvariga myndigheter har i princip likartade behov av forskning och utveckling som det militära försvaret. Några skillnader finns dock och ger delvis andra villkor. Det militära försvaret är en centralstyrd och enhetlig organisation, medan det civila försvaret utgör en speciell aspekt på verksamheten inom snart sagt varje sektor samhället. Trots existensen ÖCB centralt av av som sammanhållande myndighet är möjligheten att styra verksamheten inom det civila försvaret långt mindre än inom det militära försvaret. Det handlar om att försöka påverka samhällsutvecklingen så att beredskapshänsyn tas. Kapaciteten för att utveckla det civila försvaret är mindre än inom det militära försvaret. Av dessa annorlunda förhållanden följer att villkoren för att nyttiggöra och föra över kunskap från forskningsvärlden också blir annorlunda. Exempel på projektområden som till väsentlig del ger underlag för det civila försvaret är Kritiska samhällsfunktioners sårbarhet, Metodstöd till civilförsvar och Studier av ABC-skydd. En viktig del av den förnyelse och utveckling som sker i totalförsvaret sker vid skolor och utvecklingscentra för olika funktioner. Kontakt med forskningsvärlden både vid universitet och högskolor och vid totalförsvarets egna forskningsorgan är avgörande för kvaliteten i den utbildning och den utveckling som sker. Av tradition är sådana kontakter svagt utvecklade. En strävan att utöka dem har dock på senare tid klart kunnat urskiljas. Försvarets materielverk har ett behov av kunskaper från forskning och tekniska studier och försök för att väl kunna sköta sin uppgift att anskaffa, vidmakthålla och underhålla försvarsmateriel. Det handlar om att kunna utforma kravspecifikationer med en god avvägning mellan . prestanda och kostnader, att kunna jämföra och värdera konkurrerande

SOU 199191 alternativ, att kunna granska kvalitet och färdiga produkter från indu- Kapitel 4 strin och att kunna så att gynnsamma villkor skapas för att agera erforderliga kompetenser vidmakthålls och utvecklas inom landet. Även på områden där inköp på en internationell marknad övervägs är det väsentligt att ha tillräcklig inhemsk kompetens för att kunna bedöma värdet olika prestanda, realiserbarhet, tillförlitlighet, underav hålls- och utvecklingsmöjligheter, etc. Det är också ofta fråga om att tekniskt integrera inköpta delsystem i ett vidare systemsammanhang i det svenska försvaret och att anpassa dem till svenska förhållanden. För att kunna ha kompetens och kunnande att vara en kompetent köpare lägger FMV ut uppdrag på industrier, konsulter, FFA och FOA för att utveckla försöksutrustningar, göra funktionsstudier och realiserbarhetsprövningar, utveckla nyckelteknologier, beräknings- och mätmetoder och genomföra granskningar. Verksamheten stöds också i betydande grad medverkan utan betalda uppdrag från främst försvarsav tekniskt kunniga personer vid FOA. Ur FMVs synpunkt utgör den försvarsforskningens viktigaste uppgift att medverka till gemensamma att FMV kan uppträda kompetent köpare. En väsentlig uppgift som en den därvid fyller är att bidra med metoder och underlag för som kvalificerade värderingar. Exempel på projektomrâden som till väsentlig del ger underlag för FMV är Huvudprojekt telekrigföring Teknik för precisionsstyrda ,

vapen och Flygmedicin .

Försvarsindustrin pekar ofta på att det viktigaste tekniska bidrag får från försvaret utgörs av den styrning son FMV kan ge som som man kompetent köpare. Kontakter med FOA har värde får industrin främst för att få ett bidrag till den långsiktiga kompetensutvecklingen egna mera och indirekt genom det bidrag som FOA ger till FMVzs köparkompe-

tens.

4.2.5 Vidareutveckling av vissa forskningsresultat

Det är i första hand ÖB, försvarsgrenarna och FMV beslutar som vilka tekniska idéer som skall vidareutvecklas med finansiering över om materielanslagen. Underlag för sådana beslut skapas bl.a. genom den försvarsforskningen. FOA försöker at förbättra underlagemensamma get, dels genom det faktiska arbetet inom de olika prq ektomrâdena, dels att systematiskt inventera och lämna förslagom sådana idéer. I genom februari 1991 anmälde FOA till ÖB följande forskningsprojekt där forskningsarbetet, som i flertalet fall har förts fram tll en teknikdemon-

stration, har nått så långt att en fortsättning i form av utvecklingsarbete SOU 199191 finansierat av försvarsmakten borde övervägas Kapitel 4

motmassekanon, höghastighetsraket, lasertändsystem, hydroakustiskt informationssystem, laserradar med störfunktion, lasersystem för sjömätning och kartläggning, frekvenshoppande radiosystem för kortvåg, lägesbestämningssystem mot bl.a. frekvenshoppande truppradio, fjärrstyrt nätstörsändarsystem, beslutsstödssystem inom ABC-området. -

FOA att i fortsättningen lämna samlade sådana förslag årligen

avser

till 0B och OCB.

4.2.6 Uppföljning och utvärdering

Uppföljningen av den gemensamma försvarsforskningen görs på flera sätt. Inom FOA görs kvartalsvis en uppföljning huvudsakligen av ekonomisk art. Halvårsvis görs en mera resultatorienterad uppföljning som omfattar bl.a. forskningsresultat och kompetensutveckling. I anslutning till slutförda huvudprojekt har gjorts interna utvärderingar av nytta och arbetssätt. I fortsättningen avses avnämarna engageras direkt i sådana utvärderingar. Utvärdering av verksamheten i termer av vetenskaplig kvalitet är inte enhetlig inom FOA. Vad gäller ABC-skydd vid FOA 4 och humanvetenskap vid FOA 5 görs en vetenskaplig bedömning av projektförslag, som en grund för beslut om att starta projekten. En omfattande publikation av forskningsresultaten i vetenskapliga skrifter stödjer kvalitetskontrollen. Det finns ett stort antal forskningsinsatser som kommit till konkret och dokumenterad nytta för totalförsvaret. Några exempel är följande. Samhället i kris och krig Genom en svit av studier har samhällets funktion och särskilt beroendena mellan militära och civila funktioner uppmärksammats. Studierna har också lyft fram de mjuka funktionemas socialtjänst m.m. betydelse för totalförsvarets funktion. Nya pansarvärrzsvapen FOA har under lång tid bedrivit forskning om raketmotorer, eldrör, utskjutning av stridsdelar m.m. Under senare

SOU 199191 år har de grundläggande insatserna omsatts i förslag tll nya typer av Kapitel 4 kännetecknas att de når målet snabbt och med hög vapen som av sluthastighet. Också möjlig räckvidd har förbättrats. Laseneknik FOA har sina insatser incm laserteknik, genom framför allt att utforma apparater, bidragit till utvecklingen såväl genom vad gäller laser för spaning vad gäller laser för störning i det senare som fallet har verkat larmsignal laserhotets betydelett system som som om se. Värdering ABC-skyddetsmnktion FOA har ett särskilt ansvar av ABC-skyddets funktion med hänsyn till lotutvecklingen för att värdera och totalförsvarets utveckling. De övergripande värderingar av detta slag FOA gör är ett viktigt ingångsvärde för statsmaktemas och som myndigheternas ställningstaganden till satsningar på ABC-skydd. Ftygstridsdräkt FOA har utvecklat flygstridsdrikt som förbätten möjligheterna att fullt ut utnyttja JAS-flygplanets svängprestanda. rar

4.3 och utveckling finansierad över de Forskning militära materielanslagen

4.3.1 Sammanställning

Anslagen är angivna i prisläge februari 1991 och uttrycks i Mkr. å

Såväl objektbunden icke objektbunden utveckling finansieras som över materielanslagen. Deñnitionema för vad som är objektbunden respektive icke objektbunden utveckling följer, nämnts i utredningens avsnitt 1.3, olika som praxis beroende vilken huvudavdelning FMV, som svarar för arbetet. Praxis kan också variera med exempelvis buslgetsituationen.

Nedanstående är den bästa uppskattning, som FMV för närvarande SOU 199191

i Därav

Dyna i

i Anslaget 51 42

1 Siffrorna ovan avser utfall 199091 resp. planerade utgifter 199192 i prisläge februari 1991 Anslaget har tidigare varit ca 50 Mkr och chefens för armén 1 å framtida inriktning är 30 för

-35 Mkr. Här redovisade år var armén f exceptionella bl a tillkom FOSIND-medel se nedan.

FoU-andelen kommer i stort att halveras enligt planerad inriktning.

Av ovanstående totalsummor för icke objektbunden utveckling går ca 80 85 till industrin i form av uppdrag medan resten ca 15 20 % - å går till FOA 50 60 Mkrår. Andelen till universitet och högskolor

ca -

rör sig uppskattningsvis om 1 %. För budgetåren 198990 och 199091 beslöt riksdagen att tillföra särskilda medel för att bibehålla handlingsfrihet inom vissa områden där försvarsindustrin på grund av brist på uppdrag annars riskerade att behöva avveckla kapacitet för utveckling. Medlen benämns här FÖSINDmedel.

SOU 199191 Kapitel 4 Viktigare anskafningsabjekt i sammandrag under den planeringsomfattar perioderna 19921997 och 19972002 enligt planerna tid som i ÖB 92. Här redovisas inte skillnader i tidplaner som kan förekomma mellan de bägge alternativen

Armén Materiel Alternativ C Alternativ B Pansarskott 95 AU AU Lv medellång räckvidd AU - STRIX pv-granat A - Haubits F A A Artilleriammunition AU pv - BONUS Artilleriammunition pv A - Gustaf 5 Ny skyddsmask A A mod., A A Stridsvagn renov., mörkerf. Pv-robot 55 mörkerförmgga A A Pv-robot 56, mörkerförmága A A Robotsystem 70 renov., A A modif. w Telesystem 9000 AU A U kortvågssamband A A L KV 90 Ny stridsvagn A A

Beteckningar A innebär anskaffning

AU anskaffning med viss utveckling i Sverige

A anskaffning i lägre kostnadsram än i alternativ B ingen anskaffning -

För armésystem som utvecklas i landet utgör kostnaden för å utveckling normalt cirka 10-25 % av den totala anskaffningskostnaden. a i

SOU 199191 Kapitel 4

Marinen Materiel Alternativ C Alternativ B Stridsledningssystem A A

f vss ytsuidsraqyggrxc AU AU

YSM ytstridsfartyginindre AU AU i Robotbåt Norrköping A A modifiering Ubåt 2000 AU AU Tillsatsmaskin ub Gotland A A Tillsatsmaskin ub Näcken A - Ubåt Gotland A A Röjdvkfartvg, nytt AU AU SFS 2000 sjöfrontssystem AU AU Hydrofon, fast, aktiv A A Bataljonsluftväm A A Amfibiebátar A A Ny mina AU AU Torped 62 AU AU Torped 45 AU AU Tung kustrobot A A Robot 15 M AU AU

Beteckningar A innebär anskaffning AU anskaffning med viss utveckling i Sverige A anskaffning i lägre kostnadsram än i alternativ B ingen anskaffning -

För marina system som utvecklas i landet utgör kostnaden för utveckling normalt cirka 10 25 % av den totala anskaffningskostnaden. -

SOU 199191 Kapitel 4

Flygvapnet Alternativ C Alternativ B Materiel Stridsledning, luftbevakning 90 AU AU Stri1C spaningsradar AU Flygburen kommunikationssystem AU AU RAS Stril StriC AU AU Optioner Jakzflyg . 37 AU AU RAS 90 JA PS 46 typförbättrirg AU Radar - JAS 39 Motmedel AU AU AU 39 B - Simulator AU AU jaktrobot A A Ny Ammunition automatkanon A A Spaningilcapsel AU AU Bombkapsel AU AU

Transporçflygøch helikopterjörband Ersättning TP 85 A A

Beteckningar A innebär anskaffning AU anskaffning med viss utveckling i Sverige A anskaffning i lägre kostnadsram än i alternativ B ingen anskaffning -

För flygsystem utvecklas i landet utgör kostnaden för utvecksom ling normalt cirka 25 50 % av den totala anskaffningskostnaden. -

4.3.2 Materielanskaffningsprocessen SUO 199191 Kapitel 4

z susen 5 seme- PROTOTYPurvscxuue TKTSK UTVÄRDE ING. F5

BEHOV K

PRODUKTION R uns MODIFIERING m ATS UNDERHÅLL UTBILDNING TEKNISKA

MÖJUGHETER PRELIMIDÅÃR

SPECIF|KAT|ON SPECKT°N PRODUKT FMV FOA INDUSTRI UoH MFL

Här skall inte anskaffningsprocessen och framför allt inte de organisatoriska ansvaren under skilda delar av processen diskuteras i detalj. Dock förtjänar att påpekas ett antal karakteristika i processen, som den i praktiken genomförs. Tiden för att genomlöpa hela processen kan vara lång, speciellt om man t ex genom brist på ekonomiska resurser får problem att genomföra arbetet i den takt som ursprungligen planerats. En tidsutdräkt om 10 - 20 år är inte ovanlig for större objekt från det de första ideérna omsätts till s k spelkort, som ingår i taktiska studier och preliminär ekonomisk planering, till dess de första serieexemplaren producerats. Ofta är det behovet av omsättning av viss materiel nytt flygplan, ny robot, etc., som startar processen. Man väljer om möjligt att påbörja studier for en materielomsättning så snart lämplig personal frigörs från pågående projekt. Anledning till detta är dels att FMV, industri m.fl. som engageras i utvecklingsarbete då har kapacitet för nya uppgifter, dels att kompetensen hos personalen behöver kunna vidareutvecklas i takt med kommande krav. Den situationen är mest tydlig för verksamhet inom smala nischer där specialistkompetensen med nödvändighet är mycket produktinriktad, som exempelvis vid framtagning av nya

SOU 199191 torpeder. Där är omsättningstakten ca 20 år. Kapitel 4 långsiktig planering i nära samarbete mellan berörd Behovet av en industri och stabFMV är uppenbar. Lyckas man med detta undviker stora svängningar i resursbehovet och kan klara sig med en man förhållandevis liten specialistkader, som arbetar mer eller mindre kontinuerligt över anskaffningscyklerna. I de fall de utvecklande organisationerna har kapacitet för att i närbesläktade utvecklingsprojekt för flera tillämpningar engageras över tiden krävs helst också samordning, exempelvis mellan olika försvarsgrenars anskaffning, för att ett så rationellt utnyttjande av nyckelresursema möjligt. En effektiv utveckling och tillverkning som förutsätter merparten de anställda tillika med investeringar i att av produktionsapparaten kontinuerligt kan utnyttjas fullt ut. Samma intresskapa jämn beläggning personalresurserna finns givetvis se för att en av inom beställarens organisationer. I Sverige går vi sällan hela vägen från grundforskning vid UoH via tillämpad forskning, studier, försök, teknikdemonstrationer, teknisktaktisk utvärdering, funktionsmodeller etc till serieutveckling av ny materiel. l allmänhet följer vi vad händer inom forskningsområden som kan ha intresse för försvaret och avvaktar till dess att nya kunskaper som har nått tillämpade resultat i form av nya komponenter, nya mer operativsystem för datorer, nya systemtankar för luftförsvar för fartyg, konkretiserade hotbilder eller liknande. Ofta är reaktionstiden lång nya innan larmsignaler påtagliga framsteg eller förändringar i omom världen leder till objekt i anskaffningsplanerna. Detta betyder dock nya inte den materiel vi utvecklar är underlägsen den som omvärlden tar att fram. Det finns många exempel på att vi genom att ta vara på redan utvecklad teknik och ett gott systemarbete taktisk och teknisk genom nivå nått fram till produkter, mycket väl hävdat sig internationellt. som Detta visas exportframgångar och jämförande utvärderingar mellan av svensk och utländsk materiel. i allmänhet relativt lång tid innan enighet nåtts inom Det tar aktörernas led att kunskap kan aktuell att tillämpa. Varje aktör ny vara har oftast själv både möjlighet att ta initiativ och att ta ansvar för egna konsekvenserna kunskap utreds och värderas. Ett tillräckligt att av ny sakunderlag nödvändig förutsättning för att nå enighet. I den är en utredande och värderande fasen uppstår ofta konkurrens om aktuella och potentiella arbetsuppgifter, bedöms attraktiva för personer eller som organisationer. Det kan ibland försvåra arbetet, ibland stimulera till en,

ytterligare belysning av frågorna. l

bedömning den taktiska användningen och det stridsekono-A En av

miska värdet av en tilltänkt ny produkt måste iterativt flera SOU 199191 upprepas gånger för att ge grund för att avbryta utvecklingen i tid, produkten Kapitel 4 om inte håller måttet, eller för att forma en specifikation så att prisprestanda blir väl avvägda inför ett fortsatt arbete. Under hela den anskaffningsprocess, som schematiskt illustreras i figuren överst i avsnittet, finns innefattar forskning moment som och utveckling. Förmågan att köpa komponenter och delar till den nya produkten under utvecklingens gång har stor betydelse för kostnader, projektsäkerhet, kvalitet, tillgänglighet, tillgång till reservdelar, lönsamhet etc. Inköp bör skötas professionellt vare sig beställaren själv står för kompletterande anskaffning i ett utvecklingsprojekt eller den ingår, som en del av det utvecklande företagets åtagande.

4.3.3 Försvarets materielverk uppgifter och arbetssätt -

FMVs huvuduppgiji är att tillse att försvaret tillförs materiella resurser och att de vidmakthålls, till på lång sikt fördelaktigaste villkor för statsverketförsvaret. FMV skall också ge råd och stöd rörande materiel och fömödenheter och deras handhavande i försvarets organisation. FMVs verksamhet och preciserade uppgifter grundas på uppdrag från de externa uppdragsgivarna enligt följande mönster. Framtagning, anskaffning och vidmakthållande av materiel till försvaret innebär en omfattande tjänsteproduktion, produktion av materielvaror och arbete. Den sker i samverkan mellan staber, FMV, andra myndigheter samt industrin och konsultföretag. De först nämnda representerar den operativt-taktiskt-tekniska kompetensen den k s miljökompetensen, de sistnämnda den tekniskt-industriella kompetensen. Staberna utarbetar i samarbete med FMV långsiktiga planer, programplaner och budgetar för anskaffningsverksamheten. Staberna tar också i samarbete med materielverket fram målsättningar. Verket inhämtar härvid teknisktekonomiskt underlag från bl industrin. FMV a svarar även för att miljökrav och erforderligt underlag härvid annat överförs till industrin. Anskaffning och vidmakthållande materiel leds materielverav av ket. Industrin svarar för utveckling och tillverkning. Industrin och konsultföretagen medverkar i materielverkets tjänsteproduktion genom deltagande i studier, i den tekniska beredningen inför anskaffning samt i vidmakthållandet.

SOU 199191 Detta innebär att FMV och industrinkonsdtföretagen måste Kapitel 4 utveckla effektivt, nära samarbete. Bl måste de utbyta information ett a militärteknikens utveckling, miljöfaktorer, prtduktionsförutsättom ningar samtidigt måste ett strikt kund-leveiantörsförhållande etc, men råda. Som framgått avsnitt 4.2.4 medverkar även FOA i denna av process. beskrivna verksamheten och nämnda aktörer kan sägas Den ovan utgöra materielförsörjningsfunktionen. FMVs myndighetsanslag, anslaget F5, kan indelas i tre olika kategorier verksamhet enligt följande av

Kategori 1 Teknisk kompetens för icke-objekbunden FoU-verksamhet Kategori 2 Teknisk kompetens för materielamkaffning inkl objektbunden FoU-verksamhet

Kategori 3 Övrig verksamhet

Verksamheten inom de tre kategorierna fördelas i Mkr över myndighetsanslaget enligt tabellen nedan. Tabeller visar härutöver fördelningen de av FMV utnyttjade konsulttjänslema. av

Anslaget F5 omfattar avser 199192 1067 Mkr i prisläge februari

1991. FMV utnyttjande konsulttjänster utgör ca 384 Mkr prisläge av februari 1991, 198990 huvudsakligen finansieras via avser som anslagen för materielanskaffning B2, C2 och D2. Verket arbetar nu på att minska andelen konsultverksamhet.

1 2 3 Kategori j 32 87 158 ANSLAG F5

KONSULTTJÄNSTER 79 731 74

e70

4.3.4 Arméns forskning och utveckling SOU 1991391

Kapitel 4 Budgetår 8889 8990 9091 9192 9293 9394

FoU över 460 590 480 539 139 196 B2 Armémateriel Varav

FöSIND 175 195 Icke objektbunden 50 53 107 80 36 35 IT-andel 1 2 2 2 2 3

Siffrorna anger utgifter i Mkr prisnivå februari 1991, utfall för 198889 199091 och planerat för 199192 199394. - -

ID- 1

För armén har anslagen för forskning och utveckling krympt från ett snitt på ca 500 Mkr år för att under den S-årsperioden per senaste tendera att sjunka till en så låg nivå på antalet utvecklingsprojekt den att svenska försvarsindustrins utvecklingskapacitet inom vissa områden snabbt skulle riskera att avvecklas. För att bibehålla handlingsfriheten satsades särskilda k FöSIND-medel s varmed nivån bibehölls i avvaktan på ett försvarsbeslut 1991 Resurserna satsades främst på ett antal större . utvecklingsprojekt av betydelse för arméns framtida stridsvärde

BONUS styrd artillerigranat vid Swedish Ordnance - Landminsystem vid Swedish Ordnance, NobelTech, FFV - Mineringsgranat vid Swedish Ordnance, FFV - Stridsfordonsutveckling vid HB Utveckling - Robotsystem vid Swedish Ordnance, Ericsson - Pansarvämssystem vid Swedish Ordnance, FFV - Sensorer vid Saab Combitech, Ericsson - Laserskyddsmaterial vid NobelTech -

företagsnamnen är förkortade.

M r - -

Ett exempel på ett gemensamt militärt civilt projekt mellan FMV och dåvarande STU NUTEK är Skyddskeramer , planerat att löpa 1989 1992, med finansiering - genom STU 10 Mkr, FMV 10 Mkr och

SOU 199191 fem företag sammanlagt 2,5 Mkr. Projektet är av intresse också för Kapitel 4 utvecklingen av ubåtsskydd. Det är ett samprojekt mellan å ena sidan försvaret och försvarsindustrin och å den andra keramtillverkande industri och instituthögskolor. Projektet syftar till att för den förstnämnda parten bygga upp kerampansars konstruktion och tillverkning; kartlägga kunskap om verksamma mekanismer vid projektilgenomträngning; tillverka och prototyper i kompositpansar. För den andra parten är syftet att prova bygga kunskap hur ett kompositpansar skall viktoptimeras för upp om given skyddsförmåga; att i detalj kartlägga olika material-, strukturen och processparametrars inverkan på skyddsförmågan; finna ny teknik; tillverka prototyper av keramkomponenter.

4.3.5 Marinens forskning och utveckling

Budgetår 8889 8990 9091 9192 9293 9394

FOU över 228 223 252 277 268 254 C2 Marinmateriel Varav FÖSIND 105 130 Icke objektbunden ca 10 ca 10 ca 10 ca 10 ca 10 ca 10 utv. IT-andel 4 2 2 11 11 10

Siffrorna anger utgifter i Mkr prisnivå februari 1991, utfall för 198889 199091 och planerat for 199192 199394. - -

I det följande visas två exempel på utvecklingsprojekt

Pr kt MY E

Marinen har redovisat samverkansformer för ett utvecklingsprojekt SMYGE, är ett fartyg framtaget för att pröva ett flerskrovsfarsom tyg för ytstrid. Fartyget skall svårt att upptäcka både optiskt och vara med radar. Mönstret för samverkan som redovisas nedan uppges vara typisk för den nya generationens ytstridsfartyg.

Fartygsframtagning och teknisk integrering

SOU 199191 Kapitel 4 Studier och projektering FMV, Karlskronavarvet, SSPA, KTH, FOA, Bofors, NobelTech Systems, Ericsson, KaMeVa Konstruktion FMV, Karlskronavarvet, SSPA, KTH, Bofors, Ericsson, KaMeVa, MTU Byggnad FMV, Karlskronavarvet, KTH, KaMeVa, MTU

Studier, försök och övrig anskaffning

Radar- och IR-signatur FMV, KTH, FOA, Karlskronavarvet, FFV Materiel FMV, KTH, FOA, Karlskronavarvet Antennarrangemang FMV, KTH, FOA, NobelTech Systems, Ericsson, FFV Pjäs FMV, Bofors, Karlskronavarvet Robot FMV, Saab, Bofors, Karlskronavarvet Teleskopmast, MP-antenn FMV, NobelTech Systems, Hiss-och Krankonsult, Karlskronavarvet Utprovning, justering FMV, Kfl, KTH, FOA, Karlskronavarvet, NobelTech Systems,Ericsson,Saab,Bof0rs,Telub, FFV

Agmägkging företagsnamnen är förkortade

När det gäller metoder for reducering av buller från ubåt finns speciella förhållanden, som gör att man, förutom att repliera på kunskap om buller och bullerutbredning från exempelvis flyg- och byggnadstekniken, måste skaffa sig ett eget kunnande. Kopplingen mellan skrovkonstruktionen och ett strömmande vattenmedium och ljudutbredningsför-

hållandena i hav Östersjöns typ är två exempel.

av FMV har bedrivit forskning och utveckling inom området sedan kriget med viss intensifiering under 60-talet. FMV anlitar härvid civil en konsultñrma Akustikbyrån AB som sedan 60-talet byggt ett upp kunnande inom detta område. Dessutom utnyttjas Skeppsprovningsansalten SSPA och Kockums AB.

SOU 199191 4.3.6 Flygvapnets forskning och utveckling Kapitel 4

Budgetår 8889 8990 9091 9192 9293 9394

FoU över 2 764 2 696 2 084 3 174 D2 Flygmateriel Varav FöSIND 100 100 lcke 259 300 288 293 164 132 objektbunden utv. IT- andel 78 90 75 119 49 40 Försöksplatser, 141 196 281 280 214 184 drift och underhåll

Siffrorna utgifter i Mkr prisnivå februari 1991, utfall för anger 198889 199091 och planerat för 199192 199394. - -

Flygvapnet har behov många tekniska kompetenser. av FMWFLYGMATERIEL följande områden för forskning och anger

utveckling under rubriken Studier, försök och Årliga uppdrag

prov. Budgetåret 198990

Flygsystem l-Iållfasthet, aerodynamik, skyddsprestanda, flygmotorteknik, flygelektronik, flygspaningsteknik, drivmedelsstudier Robotsystem System, aerodynamik, motor, material, g målsökare Bas- och Basmateriel, reparationsmetoder, underhållsteknik underhållsteknik, miljöstudier Strilsystem System, radar, kommunikation, strilcentraler Systemstudier Flygplan, robot

Uppgifter inom hållfasthet är att utveckla och bevara kompetens för att vidareutveckla krigsflygplan och robotar, lösa uppkomna problem befintlig ñygmateriel, skapa rutiner för skadehantering, beräk- fågelkollisioner. Berörda utanför FMV är FFA, Saab ning av skydd vid

m

flygdivisionen, FOA 2. Intressanta utvecklingar är Smart skins, SOU 199191 Stealth Kapitel 4 Uppgifter inom aerodynamik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla vidareutveckla krigsflygplan och robotar, lösa uppkomna problem på befintlig flygmateriel, medge tekniskt utbyte med andra länder. Berörda utanför FMV är FFA, Saab flygdivisionen, Volvo flygmotor, utländska institutioner. Flygmekanik och styrsystem är 5 angelägna områden att starta upp. Intressant utveckling är Stealth Uppgifter inom flygmotorteknik är att utveckla och bevara kompetens för att svensk industri skall kunna vara jämbördig partner med utländsk flygmotorindustri, lösa uppkomna problem på befintlig flygmateriel, medverka i definitionen av framtida flygsystem. Teknikområden är t ex cykel- och Systemanalys, motorkonstruktion, fladder, rotoraerodynamik, material- och tillverkningsteknik, brännkammare och efterbrännkammare, reglerteknik, mätteknik. Berörd industri Volvo flygmotor. Uppgifter inom flygelektronik är att utveckla och bevara kompetens för att utvecklavidareutveckla flygelektroniksystem, vara kompetent systembyggare och köpare, medge tekniskt utbyte med andra länder. Verksamheten omspänner bl a flygradarteknik, målareaberäkningar, varnare radar,laser mm, radioteknik, navigeringssystem, landningssystem, antennteknik, flygdatorteknik, programvaruteknik, kunskapsbaserad teknik artificiell intelligens, presentationssystem, manlmaskin gränssnitt, motmedelsteknik, komponenter, elmiljö. Berörda utanför FMV är Ericsson Radar Electronics, NobelTech, NobelTech Systems SAAB, FOA FOA FFA, KTH. Angelägna områden för , kunskapsuppbyggnad är elmiljö och High Power Microwaves. Uppgifter inom spanings- och beväpningsteknik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla ocheller direktanskaffa spanings- och beväpningsfunktioner. Verksamheten spänner över IR-sensorer, andra elektrooptiska sensorer, bildbehandling, laservarnare och laserskydd. Berörda utanför FMV är FOA, Ericsson Radar Electronics, FFV, SAAB Combitech, GEC Marconi. Uppgifter inom robotteknik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla ocheller direktanskaffa robotar, att svensk industri skall jämbördig partner med utländsk leverantör, att medge tekniskt vara utbyte med andra länder. Verksamheten spänner över målsökarteknik, robotaerodynamik, robotmotorteknik, verkansteknik, styr- och reglerteknik och kvalitetsteknik. Berörda utanför FMV är SAAB Missiles, Swedish Ordnance, Saab-Bofors Missiles Co, FOA, Akustikbyrån. Uppgifter inom FMVs elektro-omráde är att utveckla och bevara

SOU 199191 kompetens för att utveckla strilsystem, ledningssysten, sambandssys- Kapitel 4 tem, flygtrafikledarsystem, väderinformationssystem taktiska signalspaningssystem, lösa uppkomna problem i befintliga sstem och medge tekniskt utbyte med andra länder. Berörda utanför FMV är FOA Communicator, Telub Teknik, Ericsson Radar Electrmics, NobelTech och NobelTech Systems. Intressanta utvecklingar km förutses inom robusta ledningssystem, bi- och multistatisk radar, daafusion, presentation och beslutsstöd. Uppgifter inom bas- och underhållsteknik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla basmateriel, metocer för krigsreparationer, metoder för underhållsberäkningar. Särskilt ntressanta områden är krigsreparationer kompositmaterial och daoriserade reparaav tionshandböcker.

4.3.7 Verksamheten vid flygtekniska forsöksanstzlten

Nedanstående tabell redovisar flygtekniska forsöksanstalten - FFAs uppdragsintäkter. Summorna under rubriken Gem. försvars- forskning är medel som avdelats från anslaget G1 Genensam försvarsforskning för vilket FOA är programmyndighet och FMV har produk-

tionsansvar. Övriga uppdrag från FMV har finasierats över de militära

materielanslagen. Från staten uppbär FFA ett eget ansag på ca 10 Mkr år. Dessutom har vissa större investeringar i vindtunnlir, mätutrustning under åren finansierats med särskilda investeringsmedel som m m direktavskrivits. Det grundläggande motivet för FMVs uppdra; till FFA är att säkerställa ett sådant flygtekniskt kunnande i landet at militära flygsystem och robotar kan utvecklas, modifieras, underhållas och drivas.

Resultat och metoder ställs till flygindustrins förfogaide. Specialistom-

råden för FFA är främst hållfasthet, aerodynamik och iygsystemteknik. FMV använder FFA granskare av flygtekniska konstruksom en tioner inom dessa områden. FFA utnyttjas även för ovil tlygkonstruktion. Samarbete med högskolorna, främst KTH, har betydelse för att lösa aktuella problem och för att skapa en rekryterings-och vidareutbildningsbas för kvalificerad personal.

SOU 199191 Kapitel 4

Tabell. Uppdragsintäkter vid FFA. Nlkr. Prislägen 9091

Uppdrag 8788 8889 8990 9091 9091 prognos utfall

Eran

FMV

fGememensam 8,5 8,0 5,3 7,7

Äörsvarsforskn Tillämpad 25,2 32,0 27,0 33,6 forskning Forsknings- 5,2 5,5 5,3 5,0 simulator Systemstudier, 4,5 6,2 5,8 5,6 flyg Systemstudier, 2,6 2,5 2,6

robot

gFMV

Från Saab-Scania 4,6 3,2 3,3 4,7 3,7 LAB

från STU 15,3 18,2 15,4 11,4 10,8

från STEV 10,1 11,4 11,1 9,9 8,9 Från övriga 14,7 21,5 19 13,8 12,3

kunder

Summa exkl. 44,7 54,3 48,8 39,8 35,7 FMV

Summa totalt 133,7 132,7 118,2 120,6 116,5

SOU 199191

Kapitel 4 FFA Hitler

150 o s..., från FMV i m0 Ci- Sanna 3 50 total

0 8788 8889 8990 9091

Budgetâr

Försvarsmaktsgemensam forskning och utveckling 4.3.8

utveckling finansieras också via anslaget E4 Icke obj ektbunden verksamhet minst två försvarsgrenar. Verksamsom avser gemensam syftar till fylla ut luckan mellan försvarsforskheten inom anslaget E4 att FoU-verksamheten inför anskaffning ningen och den objektbundna en realiserbarhetsprövningar och teknikspridning. genom att finansiera ÖB programansvarig. För att markera anslagets för- För E4 är inriktning har sammanhållningen produktionen svarsgemensamma av inom FMV lagts på FMVzLEDNlNG. ÖB med detta anslag fått för bevakning och och FMV har en resurs viktiga teknologiområden och för inledande utredningutveckling inom försvarsmaktsgemensamma system och funktioner. ar rörande givit de försvarsgrensgemensamma sakavdelningar- Anslaget har med god överblick över vilken FoU- verksamhet som sker na vid FMV, huvudprogrammen, möjlighet att föreslå kompletteraninom de olika en FoU-satsningar inom sina respektive ansvarsde forsvarsgemensamma anslaget kan därefter överföras områden. Utveckling som genereras ur materielanslag for vidareutveckling inom respektive försvarstill andra

gren. ursprungligen uppdelat i tre k materielsystem, Anslaget E4 var s

nämligen

teknologi system oförutsedda behov -

Det sistnämnda för attiprogramplanen avdela resurser för SOU 199191 ommande ännu specificerad verksamhet inom materielsystemet Kapitel 4 eknologi. Fr.o.m budgetåret 9091 har tillkommit vidmakthållande av gemensamma FoU resurser

Anslag E4

Budgetår 19901991 Kkr i prisläge februari Loke Iggy 1991 . Allmän l 455 1 455 teknikuppföljning

tan IT4 m m [T4 m m

390 lidmakthållande FoU 845 845 es.

Indelningen i materielsystem har brutits ned i ett femtontal

delsystem . Anslaget utnyttjades första gången budgetåret 198586. Enligt

FMVs nomenklatur återfinns såväl objektbunden som icke objektbun- SOU 199191 den utveckling inom E4 -verksamheten, Att gränserna mellan dessa båda Kapitel 4 slag utveckling är flytande framgår t ex av att hela informationstekav nologiprogrammet 4 IT4 redovisas objektbunden utveckling. som finansieras med E4-anslag läggs ut på industri, FOA Uppdrag som och till viss del på universitet och högskolor. Anslagets storlek varierar med tiden har i snitt legat kring 50 Mkr vad avser icke objektbunden men utveckling.

Budgetår 9192 9293

i prisiäge omm; lgkubickt; Qbislst Mumsiga

Kkr februari 1991 bunden minnen bygden hunden

41.417 41.638 46 170 25 530 E4 83.055 71 700 Summa

Budgetåren 8990 9394 redovisas även den andel av anslaget t 0 m för IT4 programmet vartill förutom FMV även televerket, som avsatts - FOAoch STU tillskjuter medel. IT4 programmet planeras och följs upp i särskild ordning tillsammans med industrin, som i princip tillskjuter hälften medlen för genomförande av de projekt som ingår. av

l rik in l m vvr m

Sensorteknik teknikområdena Laserradar, laserskydd, unavser derlag för realiserbarhet marksensorsystem, laserhotbild. av Datorarkitektur Produktions- och konstruktionsresurser, avser teknik och metoder för mikroelektronikproduktion samt datorn D80M,

Very High Density Logic, produktionsresurser för mikrosystem, pro-

totypresurs för avancerade mikrovågssystem, kretsar. F örsvarsgemensamma datorsystem SSD avser Datasäkerhet Informationssystem Epitol, utvärdering av databaser, tekno-p avser logi för programspråket ADA, objektorienterade systemutvecklingsme-

oder, standard och inom dataområdet normer Vapenteknik Korrigerbar luftvämsammunition, nya eldrörsavser material, krut och sprängämnen, direktriktningssikte för luftvärn, nya kassationskriterier för eldrör, artificiell intelligens i robotsystem. Material och produktionsteknik avser Termoplastbaserade pro-e

dukter, MMC, keramer, livslängdsteknik. i Provningsresurser för EMP-provning elak-ä Skyddstelcnik avser

vid kämvapenexplosion, metoder för RÖS-mätning,

tromagnetisk puls handböcker för elmiljö och livslängdsteknik.

SUO 199191 Kapitel 4

Anslag E4

140, 120, 100. .m 80. å .. D 0b . kb n so, 40,9 Ickeobj.b 20,0 0,0 LDNGDUUQFAJMVLDLDR åå§å$å3$$$$$ ®CD®$©O7070101B107G1 Budgetår

Diagram. Anslaget E4. Genomförd och planerad utveckling under perioden 198586 till 199697

4.4 Industrins

egen kompetensutveckling

Den svenska försvarsindustrin utgör ungefär 10 % landets av Verkstadsindustri Eftersom försvarsmaterielen ofta är tekniskt mycket avancerad kan försvarsindustrins andel verkstadsindustrins samlade av högteknologiska kompetens bedömas vara avsevärt större. Den utgör därmed en betydande kunskapsresurs också i ett allmänt industri- och näringspolitiskt perspektiv Behovet av kompetensutveckling inom den försvarsinriktade industrin skiljer sig inte från behovet inom motsvarande civilt inriktade. För försvarsindustrin gäller dock att det svenska försvaret är en dominerande kund för de flesta de involverade företagen. Mateav rielutvecklingen finansieras i allmänhet helt eller delvis försvaret och av leverans av ny materiel till försvaret är med undantag förutsättning en för export. Nyutveckling mot enbart exportkunder förekommer endast undantagsvis även om utveckling i form anpassning till kunds av en ny krav kan vara nödvändig. Intäkter från export används bl.a. för att finansiera investeringar i kompetensutveckling, i maskiner och utrust-

SOU 199191 ning och för att bekosta studier och utveckling av nya produkter. Kapitel 4 Samtliga företag utredningen besökt, har en strategisk planesom ring ivilken exempelvis för företagen på lång sikt viktiga teknologi- eller forskningsområden identifieras. De strategiska riktlinjerna omsätts i uppdrag och åtgärder som syftar till att bibehålla eller stärka konkurrenskraften. Det kan gälla forskning på nya material t.ex. keramer eller kolfiberarmerade plaster, byggsätt för snabb elektronik, konstruknya tion eller urval elektronikkomponenter som tål höga mekaniska av accelerationspåkänrüngar, införandet av nya operativsystem och programspråk, sprängämnen eller krut med högre energiinnenya håll.Tillverkningsprocesser kan ha stor betydelse för möjligheten att få eller för produkternas tillverkningskostnader fram nya komponenter och kan därför också vara föremål för FoU i företagen. Procentandelen för långsiktig FoU varierar givetvis med tiden och med företagets verksamhet, men ligger i genomsnitt kring den gängse för Verkstadsindustri d mellan 2 och 5 % NobelTech Systems har v s . dock f FoU-kostnad ligger i nivå med läkemedelsindustrins. n en som Försvarsindustrins utvecklingskostnader är sammantaget flera egna hundra miljoner kronor årligen. FMV bidrar till företagens kompetensuppbyggnad på ett väsentligt vis, dels att finansiera studier och realiserbarhetsprövningar av genom FoU-karaktär på olika systemnivåer, dels genom att på ett kompetent vis beställa utvecklingsuppdrag icke objektbundna och objektbundna. Båda typerna stöd är förutsättning för produktutvecklingen och av en kompetensen i företagen och i någon mån beroende på respektive ges företags export. Man kan påstå att Försvarsindustrins export håller nere det svenska försvarets kostnader för att få fram den materiel och de andra produkter det svenska försvaret har behov av att anskaffa eller som åtminstone pröva realiserbarheten och det presumtiva värdet av. Exportpriserna är i allmänhet väsentligt högre än de som gäller för det svenska försvaret. Detta beror dels på de högre kostnader, som ä förknippade med marknadsföring och olika garantiåtaganden, och dels på den internationella marknaden accepterar att en del av utvecklings-l att arbetet räknas in i produktkostnaden. Till företagens utveckling bidrar också den kompetens som UoH, FMV, FOA, FFA, institutet m helt eller delvis statsfinansierade organisationer delar med sig av eller stimulerar till genom direk samarbete eller kontakter av mer punktvis karaktär. Företage genom organisationerna eller till andr i lägger också ut uppdrag till de nämnda företag med lämplig kompetens. Möjligheten att rekrytera välutbildade personer från UoH och

andra utbildningar är en av de allra viktigaste förutsättningarna för SOU 199191 att företagen skall kunna förnya sin kunskap. Avsevärda ansträngningar Kapitel 4 görs också för att vidareutbilda och skola personalen internt i företagen eller externt. Naturligt personalutbyte mellan företag och organisationer inom y

l och utom försvarssektom är ytterligare ett viktigt inslag i kompetensför-

sörjningen. Nationella satsningar som mikroelektronik- och informationsteknologiprogrammen bidrar på ett väsentligt vis till högteknologiföretagens kunnande även inom försvarssektom. Alltmer väsentliga blir också internationella kontakter dels och framför allt med utländska företag, dels deltagande i intematiogenom nella utbyten i form av konferenser, seminarier och exempelvis europeiska organisationer för FoU-samverkan. Företagen sluter ofta samarbetsavtal olika slag med utländska av företag, speciellt med sådana som är direkta konkurrenter utan som snarare kompletterar det egna företaget. Ett allt vanligare sätt att utöka kompetens och kapacitet är att köpa upp mindre specialistföretag och på något sätt integrera verksamheten med sin egen. En förutsättning är att företaget antingen kan belägga det uppköpta företagets kapacitet eller att detta kan fortsätta att sälja på den . öppna marknaden utan att man får problem med sekretess gentemot konkurrenter till det större, uppköpande företaget. Man får inte kväva det lilla företagets livskraft. Problemet att hålla livskraften är ett allmänt problem i den uppe utvecklingssituation med hög komplexitet, flera företagen har som av att bemästra. Kraven på antalet specialistkompetenser ökar och det blir svårt att hålla alla dessa över en underkritisk storlek och dessutom att ge dem en jämn beläggning över tiden. I bl.a. USA kan tendens man se en till att en mängd små specialistföretag avknoppas och växer i områden med en anhopning av större företag har likartade kompetensbehov som men som inte var för sig kan belägga en egen grupp.

4.5 Forskning och utvecklingsarbete för totalförsva-

rets civila del

Forskning och utvecklingsarbete för civilt totalförsvar har under senare år i viss utsträckning initierats direkt från regeringen.. Under 70-talet förekom en relativt omfattande studieverksamhet under för-

SOU 199191 svarsdepartementets ledning om samhällsutveckling av betydelse för Kapitel 4 totalförsvaret. Särskilt uppmärksammades därvid sarrhällets sårbarhet i kris- och krigssituationer. Medverkade i studierna gjorde det civila försvarets centrala myndigheter, FOA, Utrikespolitiska institutet m.fl. Under 80-talet sammanhöll FOA på regeringens uppdrag ett flerårigt större forsknings- och studieprojekt om samhället kris och i krig SKRIK, koncentrerades på frågeställningar on beroenden och som samverkan mellan olika delar av det samlade totalförssaret. Arbetet har bidragit till att hos myndigheter inom såväl civilt som mlitärt försvar öka förståelsen för det ömsesidiga beroendet och till att lyfta fram bl.a. omställningsproblem vid mobilisering och de mjuka fmktionernas bl.a. socialtjänstens betydelse. Överstyrelsen för civil beredskap har ett samordiingsansvar äve vad gäller forskning och utveckling inom de civila ddama av totalför- Denna samordning utövar ÖCB att inventera vilke svaret. genom kunskapsbehov man anser vara väsentligt för den ciila beredskapen framtida utveckling, att påverka vilka insatser faktiskt gör genom för att tillgodose dessa behov och genom att sprida information o forskning och utveckling och dess resultat inom det civila försvaret. ÖCB koncentrerar sig dock till vad är gememamt intresse. D som av olika funktionsansvariga myndigheterna ansvarar sjilva för att dera behov av forskning och utveckling tillgodoses. En inventering kunskapsbehovet har nyligen genomförts a av ÖCB och augusti 1991 presenterats i ett dokument Grundläggand forskning och studier för civil beredskap . Där redovisas motiv bako p och syftet med verksamheten, hur den är tänkt atI läggas upp oc genomföras samt i sak vilka problemområden man anser angelägna at behandla under de kommande åren. ÖCB noterar att den civila beredskapens kunskapsbehov unde år uppmärksammats statsmakterna i försvan- och forsknings senare av propositioner och försvarskommittén. Det hantlar om att finn av lämpliga former för att långsiktigt hantera frågor om sårbarhet o beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen, inte minstmot bakgrund a den internationella integrationen. och studieplanen, utarbetats i dhlog mellan ÖCB Forsknings- som FOA och funktionsansvariga myndigheter, syftar ill att bygga up kunskaper dels den civila beredskapens förutsättniigar, dels om des om funktion. Till förutsättningarna hör kunskaper om cet militära hote utveckling, verkan konventionella vapen och A-, B- oc om av C-stridsmedel, samt kunskaper om samhällsutveckingen både ino . landet och internationellt. Det civila försvarets funkion studeras bl.a

genom att analysera och värdera dess samlade förmåga att lösa sina SOU 199191 uppgifter under olika förutsättningar. Det sker genom ett operativt Kapitel 4 orienterat forsknings- och studiearbete om samverkan och beroenden, balansering och prioritering av olika åtgärder m.m. Urval av problemområden har gjorts genom att prioritera sådant som har klar betydelse för totalförsvar och nationell säkerhet, har ekonomisk betydelse och präglas av kunskapsbrister. Sådana konkreta å projekt prioriteras som utöver att behandla viktiga problem eftersträvar samarbete och utbyte av erfarenheter med såväl det civila försvarets myndigheter som med andra forskningsområden och som bedöms kunna genomföras med lämplig kompetens och rimlig resursinsats. De problemområden ÖCB lyfter fram är när det gäller den som civila beredskapens förutsättningar

den militärstrategiska utvecklingen och dess tänkbara konsekven- ser för de civila funktionernas uppgifter, hot- och risksituation och för deras möjligheter att lösa sina uppgifter i krig, utvecklingen av vapenverkan och skydd både vad gäller konventio- nella vapen och ABC-vapen och denna utvecklings konsekvenser för den civila beredskapen, den ekonomiska integrationens konsekvenser för den civila bered- skapen genom att företagen intemationaliseras, Sveriges juridiska och reella möjligheter att stödja beredskapsåtgärder förändras, etc., möjligheter till utrikeshandel i kris och krig och betydelsen därav för landets försörjning, den teknologiska utvecklingen vad gäller bl.a. energiförsörjning, informationsteknologi och logistik och dess konsekvenser för sårbarhet och försörjningsmöjligheter i kris och krig, hur informationsspridning och andra faktorer påverkar försvarsvil- i fred och motståndsanda i krig, olika typer av säkerhetshotande utvecklingar kan skapa säker- - som hetspolitiska konfliktorsaker och hot karaktär med såväl av ny militär som icke-militär maktutövning.

När det gäller det civila försvarets funktion pekar ÖCB på följande problemområden

vad som faktiskt kan hända i ett samhälle utsätts för svår - som en kris- eller krigssituation vilken förmåga som olika beredskapshöjande åtgärder kan skapa -

SOU 199191 för sig och sammantaget för att bidra till att lösa det civila var Kapitel 4 försvarets uppgifter i olika krissituationer, vilket ömsesidigt beroende finns mellan militära och civila - som särskilt när det gäller möjligheterna att delar av totalförsvaret mobilisera vid ett hastigt genomfört militärt angrepp mot Sverige, lämpliga former för att hantera frågan om sårbarhet och bered- skapshänsyn i den fredstida samhällsutvecklingen, lämpliga former för att planera och styra det civila försvaret. -

En väsentlig väg för det civila försvaret att tillgodose sitt kunskapsbehov är via programmet för gemensam försvarsforskning, som bekriavsnitt 4.2. Inom detta har ÖCB ett samordningsvits i ovan. program för frågor gäller totalförsvarets civila del. Detta utövas ansvar som regelbunden dialog med FOA såväl om konkreta projekt som genom en den övergripande inriktningen programmet. Till de projektomom av råden är stort intresse för det civila försvaret hör bl.a. kritiska som av samhällsfunktioners sårbarhet, befolkningsskydd och räddningstjänst, beroendet mellan civilt och militärt försvar, samt metodstöd till civil beredskap. Därutöver bedriver FOA också forskning av väsentligt intresse för det civila försvaret kring bl.a. ABC-frågor och totalförsvarets omvärld, mål och struktur. En stark ambition vad gäller forskning och studier för det civila försvaret är vidare att öka samarbetet med universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner. Vissa projekt har startats t.ex. vad gäller sårbarhet i nätverk i samarbete med centrum för regionalvetenskaplig forskning i Umeå CERUM och inom ramen för ett ramprogram om nya beroendeförhållanden, koncentrationstendenser etc. som kan ge upphov till andra villkor än de traditionella för landets förmåga att stå oberoende i kris och krig. ekonomiska ÖCB direkt kan disponera för De resurser som grundläggande forskning och studieverksamhet uppgick år 199091 till 3,5 miljoner kr. och innevarande budgetår till ca 3 miljoner kr. ca Gemensam försvarsforskning är av intresse för civilt försvar i första hand inom delprogrammen ABC-skydd, totalförsvarets förutsättningar och funktion, det civila försvarets funktioner samt fredstida ledning och produktion. Som framgått av avsnitt 4.2 uppgick resurserna för dessa områden år 199091 till respektive 79, 17, 20 och 19 miljoner kr. Av de funktionsansvariga myndigheterna har statens räddningsverk SRV den mest omfattande satsningen på forskning och utveckling. Dess verksamhet innebär krav på att kunna ge riktlinjer för framtiden,

ge normer och utöva tillsyn. Detta förutsätter att man är långt framme SOU 199191 kunskapsmässigt, vilket innebär att forskning och studier blir ett Kapitel 4 naturligt inslag i verksamheten. Räddningsverket finansierar sitt eget anslag forskgenom ningsverksamhet för ca 10 miljoner kr. per år och avsätter ungefär , samma belopp för materielutveckling. Därutöver påverkar verket inrikt- 1 ningen och utnyttjar resultat av forskning inom anslaget gemensam försvarsforskning i en omfattning som verket bedömer motsvarar 10 ca miljoner kr. per år. Inom ansvarsområdet bedrivs även forskning som leds av styrelsen for svensk brandforskning BRANDFORSK, är som näringslivets och statens gemensamma organ för brandforskning och som omsätter ca 8 miljoner kr. per år. De totala insatserna kan jämföras med samhällets kostnader för brandskador och skyddet däremot som omfattar ca 11 miljarder kr. per år. Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom räddningsverkets ansvarsområde omfattar både fred och krig. Strävan är att formulera projekten så att de blir av värde för både fred och krig. Ett undantag utgör härvid verksamheten inom anslaget gemensam försvarsforskning som enbart avser kris- och krigsförhållanden, ett förhållande medfört som vissa komplikationer i samverkan mellan SRV och FOA. Räddningsverket rullar årligen forskningsplan inriktas en som mot områden där man för tillfället upplever angelägna kunskapsbehov. Planen utarbetas i nära samverkan mellan olika sakansvariga inom SRV för att säkerställa en nära koppling till det dagliga arbetet och dess problem. Detta har medfört att långsiktiga projekt på hög systemnivå har minskat till förmån för konkreta väl avgränsade projekt. Producenter av forskningen finns vid FOA, universitet och högskolor, andra myndigheter såsom SP och SMHI och vid privata företag. När räddningsverket bildades l986präglades forskningsinriktningen av den tidigare civilförsvarsstyrelsens koncentration på vapenverkan i bebyggelse och ABC-frågor. Sedan sin tillkomst har verket successivt sökt odla upp nya forskningsområden t.ex. forskning kring transporter av farligt gods, värdet av brandförebyggande åtgärder och bekämpning av kemikalieutsläpp. En ansvarsuppdelning har också gjorts mellan SRV och BRANDFORSK. Utvecklingen har medfört att forskning kring vapenverkan och ABC-frågor utgör mindre andel den nu en av totala verksamheten, medan frågor kring risk och riskhantering lyfts fram. Ett annat område som vuxit kraftigt under år olika senare avser typer av geografiska informationssystem. Det finns också strävan till en ökad nationell och internationell forskningssamverkan. Områden som man planerar att behandla är samhällsnyttan räddningstjänsten och av

sou 19919i kostnader möjligheter att effektivisera och förbilliga ut-

dess samt Kapitel 4 bildningen vid verkets skolor. Styrelsen för psykologiskt försvar SPF har bl.a. till uppgift att bedriva forskning psykologiskt försvar och psykologisk krigföring om samt att följa svensk opinionsutveckling av betydelse för det psykologiska försvaret. Myndigheten har bedrivit forskning och studier så att erhållna kunskaper har kunnat nyttiggöras i utbildnings- och övningssammanhang och för planläggning av informationsberedskapen.

SPF genomför årligen stående opinionsundersökning inställ- i

en om ningen till försvarsfrågor och kompletterar denna med specialstudier av attityder hos skilda och kring vissa for året aktuella frågor. grupper Vidare bedrivs forskning kring nyhetsinflöde och nyhetsvärdering. Denna forskning inriktas på den bild världen som olika medier av förmedlar till Sverige och hur svensk källkritik utövas i detta sammanhang. Ett aktuellt projekt är forskning kring svenskarna, medierna och Gulfkriget . Ett tredje forskningsområde gäller information i samband med störningar i samhället. För att medborgarna skall lita på systemet i krig måste förtroendet ha grundlagts i fred. För att genomföra forskningsverksamheten har SPF två anställda forskare leder verksamheten samtidigt som de bedriver viss egen som forskning. De arbetar i övrigt med ett brett kontaktnät till forskningsbedrivs vid landets universitet och högskolor vid verksamhet som samt utländska forskningsinstitutioner. SPF initierar oftast tvär- och mångvetenskapliga projekt, formulerar problemställningar och håller nära kontakt med forskare medverkar i projekten från olika institutioner. som Projekten finansieras åtminstone delvis från SPF, berör aktuella frågeställningar och är i regel ganska kortvariga. Resultaten publiceras i två skriftserier från SPF. I betydande omfattning uppmärksammas resultaten också i massmedia. Särkostnaderna för forskning vid SPF uppgår till drygt 2 miljoner år vilket utgör cirka fjärdedel SPFs budget. Av forskningskr. per en av kostnaderna två tredjedelar utlagda uppdrag. avser ca Även övriga funktionsansvariga myndigheter inom civilt försvar vissa for forskning och utveckling avseende beredavsätter resurser skapsfunktionen. Störst omfattning har sådan verksamhet inom socialstyrelsen och televerket. Totalt bedöms satsningarm vid dessa övriga myndigheter omfatta cirka 7 miljoner kr. per år.

5 SOU 199191

Forskning vid universitet och hög-

Kapitel 5

skolor av betydelse för totalförsva-

ret

5.1 Universiteten

som rekryteringsbas

För den varierade och i många fall mycket kvalificerade verksamhet som bedrivs inom totalförsvaret, vid dess myndigheter och inom försvarsindustrin, spelar den bas universitet och högskolor utgör som i för kunskap och utveckling en stor roll inom många olika ämnesområden. Framför allt är det av stor betydelse att högskolan kan förse försvarssektorn såväl med grundutbildad forskarutbildad personal som från en mångfald av utbildningslinj er och ämnesinriktningar. Forskning som bedrivs vid universitet och högskolor spelar stor roll för att högskolans utbildning på olika nivåer skall kunna hålla kvalitet och modemitet. Särskilt stort är försvarets behov utbildad personal inom ett antal av tekniska utbildningsinriktningar bl.a. elektronik, datateknik, mekanik, flygteknik, materialteknik och teknisk fysik. Försvarsindustrin har stort behov av välutbildade tekniker. Den utgör cirka 10% den svenska av verkstadsindustrin och hör dessutom till den mest högteknologiska delen av denna. Därtill är behovet stort av kvalificerade tekniker vid många av försvarets myndigheter främst FMV, FOA och FFA för att försvarets avancerade system skall kunna utvecklas, anskaffas och underhållas. Många andra kompetenser efterfrågas också än inte i om samma omfattning t.ex. inom byggnadsteknik, vissa medicinska, biologiska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden. Universitet och högskolor har sin största och helt avgörande betydelse för försvaret genom att svara för den grundläggande försörjningen med kompetent och välutbildad personal. Det är också väsentligt att försvaret snabbt kan ta tillvara den kunskap skapas som genom särskilt de tekniska högskolornas forskning och utveckling. Därutöver bör högskolan kunna bidra med olika former av insatser inom forskning och utveckling samt uppdragsutbildning direkt riktas som mer mot

SOU 199191 försvarssektom. Försvarssektoms samverkan med universitet och hö g- Kapitel 5 skolor diskuteras närmare i det följande mot bakgrund av den bild som utredningen fått efter ett antal intervjuer med berörda aktörer vid såväl myndigheter och företag. högskolan som försvarets

5.2 Samverkan mellan universiteten och försvaret

Inom vissa ämnesområden utgör försvarssektorn en av de tyngsta intressenterna i landet den kunskap som skapas genom högskolans av e forskning. Det gäller t.ex. mikrovågsteknik, höghastighetselektronik, optoelektronik, flygteknik, lättkonstruktioner, strömningslära, skeppsteknik, vissa medicinska specialiteter och internationell politik. Inom andra områden utgör försvarssektorn inte en lika dominerande intreshar ändå ett stort intresse att kunna tillgodogöra sig och sent men av utnyttja de kunskaper kommer fram t.ex. inom informationsnya som teknologi, tillämpad matematik och materialteknik. Inom de särskilt försvarsintressanta områdena är det för försvaret bred kontaktyta till den akademiska kunskapsutväsentligt att ha en så vecklingen löpande kan ha överblick över utvecklingen och att man tillgodogöra sig rön. Enligt erfarenheter från såväl försvarets nya och företag högskolan har sådan kunskapsöverfömyndigheter som en bäst när den skett i ett utvecklat nätverk av personliga ring fungerat kontakter mellan högskolan och sektorn. Olika former för bilda sådana nätverk har kommit till användatt högskolan från myndig- j adjungerade professorer vid ning, t.ex. genom och företag, högskoleforskare som medverkar i eller heter genom verksamhet inom försvarssektorn, vidareutbildning granskar genom forskarnivå försvarsanställda, gemensam handledäven av genom examensarbetare och doktorander mellan högskolan och förning av avancerad utrustning och anläggningar kunnat samutsvaret, genom att Sverige är inte större än att sådana nät relativt lätt kan nyttjas etc. och hållas vid liv under lång tid, även latent tills kontaktbehov utvecklas och organisationer i nätverket måste dock alla känna uppstår. Personer att det är till nytta. försvarsforskning har sådan nära universi- Inom gemensam lång tradition och relativt stor omfattning inom områdena tetssamverkan biologiska och kemiska stridsmedel och mot radioaktiv skydd mot inom det humanvetenskapliga området. I Umeå finns ett strålning samt samarbete mellan FOAs huvudavdelning för ABC-skydd och nära Exempelvis är universitetets kemiinstitutioner universitetet. en av

placerad inom FOAs lokaler och man utnyttjar gemensamt avancerade SOU 199191 analysinstrument. Ett annat exempel på samverkan i Umeå utgör det Kapitel 5 centrum för miljövetenskaplig forskning, där verksamheten genomförs i form av gemensamma insatser från universitetet, lantbruksuniversitetet, FOA och arbetsmiljöfonden. Inom det humanvetenskapliga området tillhandahåller FOA i Stockholm ett speciallaboratorium för den medicinska högskolans traumatologiska forskning. På senare tid har samarbetet ökat mellan FOAs huvudavdelning för informationsteknologi i Linköping och universitetet där. Även industrin har i del fall en en utvecklad samverkan med högskolan, t.ex. för att vidareutbilda personal eller för att anskaffa egen och driva tunga instrument och utrustningar såsom superdatorer. Inom det flygtekniska området finns en nära samverkan mellan FFA, industrin och högskolan. Andra områden där industriell samverkan sker är reglerteknik, antenner, bildbehandling, optik och mätteknik. I vissa fall läggs också konkreta uppdrag på högskolan att genomföra forskning för att lösa för försvaret intressanta problem. Sådana uppdrag kräver en väl avgränsad och specificerad problemformulering och en kompetent beställare för att reultaten skall kunna tillgodogöras inom totalförsvarets utvecklingsprocess. Styrelsen för psykologiskt försvar hanterar t.ex. helt sin forskning på detta sätt. I några fall har mer utvecklingsbetonade uppdrag lagts på forskarpersonal i nära anslutning till högskolan i forskarbyar, teknikcentra, avknoppningsföretag. I andra fall har idéer har sin grund i som högskolans forskning kunnat utvecklas till produkter utnyttjats i som försvarsindustrin. Det rör sig i regel komponenter eller metoder och om processer av basteknologisk natur. En svårighet är ofta att den nya tekniken och försvarets tillämpade verksamhet ihop. Inom det att passa mikroelektroniska området har särskild lösning prövats med Eleken trum i Kista, som erbjuder en industriell utvecklingsmiljö i högskolans närhet. Försvaret har också medverkat i de nationella programmen för mikroelektronik NMP, informationsteknologi IT och materialteknologi, som syftar till att utveckla industrins kompetens. Exempel på direkta kopplingar mellan svensk universitetsforskning och nya försvarsprodukter är svåra att finna. Svensk industri bygger ofta snarare på att snabbt kunna utnyttja teknologier utvecklats från nya som andra länders mer grundläggande forskning. Det är givetvis också naturligt att vi måste repliera på den internationella forskningens samlade resultat snarare än på vad just Sverige kan bara prestera, som svarar för cza l % av världens forskning. Detta kan illustreras med några exempel.

199191 I Storbritannien utvecklades grundläggande forskning kring galli- SOU umarseniddetektorer och pyroelektriska sensorer till kompletta kameror Kapitel 5 och målsökare inom IR-området. I Sverige tog man vara på utvecklingen IR-detektorer och arbetade sedan via apparatutveckling vid FOA av en vid industrin fram produkter såväl på den civila som militära sidan. och lasertekniken gäller något liknande. I Sverige tog man tidigt bl.a. Inom vid FOA studier, praktiska och teoretiska, av möjligheter att upp lasertekniken. Efter fortsatt industriell utveckling har så tillämpa några produkter kommit fram. Exempel utgör militära småningom laseravståndsmätare och civilt instrument för beröringsfri mätning i

verkstadsindustrin. exempel på svårigheterna att inom landet exploatera även Ett framstående forskningsresultat har nyligen uppmärksammats mycket Chalmers tekniska högskola. Forskning där kring användning av vid flytande kristaller har lett till möjligheter att utveckla en ny typ av platta något även skulle kunna ha försvarsapplikationer. bildskärmar, som Exploateringen forskningsresultaten sker emellertid vid utländsk av nu industri. Vid våra kontakter med representanter för universitet och högskopotentiella kunder inom försvaret har vi funnit att lor och deras medverkar med kunskap samtidigt inte kan eller högskolan gärna men sig genomföra sådana insaser som kräver en god vill åtaga att ensam totalförsvaret, dess struktur, problem, beslutsprocesser och kunskap om verksamhetsformer. Det måste i stället handla ett samarbete mellan cm verksamhet på sådana områden och forskning vid försvarets egen högskolan. Högskoleforskare i regel mycket positivt på och stimuleras av ser forskning kommer till tillämpad nytta, men de styrs samtidigt att deras i sitt konkreta arbete inonvetenskapliga kriterier och ska också styras av kunna meritera sig inom sitt ämnesområde. Försvarets och behovet att problemlösning kan därför i regel inte genomföras självstäntillämpade högskolan, även högskolans utbildning och kunskaper måste digt vid om för sektorns eget arbete med att göra detta. vara grunden verksamheter ligger inom ramen för va En stor del av de som rubricerar forskning och utveckling har karaktär av försvarssektom som och utvecklingsprojekt vid industrin. Dessa verkl studier, utredningar ofta på relativt hög systemnivå och karakteriseras av a samheter ligger i kunskaper från många ämnesområden för att lösa e man söker använda Insatsema är för sektorn väsentliga att genomför tillämpat problem. artskilda från den forskning som traditionell men till sin karaktär ökade inslaget tvärvetenskaplig forsknin bedrivs vid högskolan. Det av .

vid universitet och högskolor liksom deras engagemang i olika interna- SOU 199191 tionella program bör kunna underlätta samarbetet mellan försvaret och Kapitel 5 högskolan. I vissa fall finns särskilda skäl att förlägga även mer rent forskningsbetonad verksamhet till försvarets Även det inte egna organ. om ; ska överdrivas kan sekretesskraven ibland sådana att forskningen vara måste bedrivas i mer slutna former. l andra fall, främst när det gäller vapen och sprängämnen samt skydd mot biologiska och kemiska stridsmedel, kan riskfaktorema iden experimentella verksamheten vara sådana att forskningen måste ske vid speciella anläggningar. FOA genomför för närvarande en inventering av vilken forskning som bedrivs vid universitet och högskolor och som skulle kunna vara av nytta för försvaret. Särskilt när det gäller långsiktig utveckling inom sådana teknologiområden som bedöms kunna få stor betydelse för försvaret jämför avsnitt 2.3 bedöms möjligheter till utökad en samverkan kunna föreligga. FMV genomför motsvarande inventering en av kompetenser vid industrin. Resultaten de båda kartläggningarna bör av kunna utgöra en grund för de överväganden och förslag ökad om samverkan med universiteten, som vi skall utarbeta under vårt fortsatta arbete.

SOU 199191 för

6 Forskning och utvecklingsarbete

Kapitel 6

försvaret i andra länder

6.1 Inledning

Vi har i avsnitt 2 belyst internationell utveckling av betydelse för det svenska totalförsvaret och dess forskning och utveckling, bl.a kapaciteten för forskning, utveckling och produktion av försvarsmateriel. I bilaga 4 finns sammanställning av vissa uppgifter om försvars en forskning i Storbritannien, Frankrike, Tyskland Västtyskland, Nederländerna, Norge, USA och Australien. För sammanställningen svarar utredningens expert Hans Elger, FOA. I avsnitt 6.2 nedan redovisas en sammanfattning av den. Vi har ambitionen att i det fortsatta arbetet belysa viktigare förhållanden och utvecklingstendenser vad gäller försvarsforskningen i vissa andra länder.

6.2 Försvarsforskning i andra länder

Den andel den totala försvarsbudgeten som Försvarsforskning av och teknikutveckling utgör är av storleksordningen några procent. Exakta jämförelser är svåra att göra m.h.t. olika deñnitimer av vad som räknas in, olika organisationsformer, olika industristructur m.m. I de Nederländerna och Norge är andelen a mindre länderna Australien, en till två procent. I de medelstora länderna Storbritannbn, Frankrike, Tyskland är andelen två till tre procent. I USA är andelen drygt tre procent. Uppgifterna för försvarsforskningsorganisationena har likartad bredd i de olika länderna vad vilka typer av problemområden som avser bearbetas och vilka avnämare de arbetar för. Problemonrådena omfatallt från operativastrategiska frågor till materielfrågtr. Forskningen tar är överallt tekniktung har också inslag av samhällsvetenskap, men operationsanalys och humanvetenskap.

Det finns i Storbritannien och Australien strävan att renodla de SOU 199191 en särskilda försvarsforskningsinstitutens Verksamhetsinriktning till att Kapitel 6 främst omfatta tillämpad forskning och med denna sammanhängande verksamheter av mera värderande och utredande karaktär. Konkret tar detta sig uttryck i att utvecklande insatser förs över till industrin där så är möjligt. I Australien ägnar sig forskningsinstituten även åt förhållandevis mycket provning, modifiering och liknande insatser. I Frankrike, där forskningsenhetema till stor del finns inom materielmyndigheten, vilken i sin tur innehåller såväl anskaffande utvecklande och som producerande delar, tycks forskningen i förhållandevis hög grad vara inriktad på strategisk teknikforskning vid sidan gängse typ av av tillämpad försvarsforskning. I Tyskland är instituten i några fall av ren forskningskaraktär men till stor del blandad karaktär och utför såväl av forskning som provning och försök m.m. Universiteten har en mer eller mindre framträdande roll inom försvarsforskningen i de olika länderna. Det är dock i samtliga fall fråga om en mindre del av de totala försvarsforskningsanslagen. Andelen varierar kraftigt och torde till en del avspegla traditioner och den allmärma forskningspolitiken i resp. land. I Nederländerna utnyttjas universiteten praktiskt taget inte alls för försvarsforskning. Där dominerar det stora statliga institutet för naturvetenskaplig forskning. I Storbritannien, där den akademiska världen sedan mellankrigstiden är engagerad i försvarsangelägenheter, utnyttjas närmare 20 % forskav ningsmedlen i form av samverkan mellan försvarets institut och universiteten. I Tyskland med dess starka institutsforskning utnyttjas universiteten i mera begränsad utsträckning. För Frankrike tycks motsvarande gälla. I USA utnyttjas ett brett spektrum institutioner, även univerav sitet, för försvarsforskningsuppgifter. Den forskning försvaret i som USA lägger ut på universiteten utgör ca 15% försvarsforskningen, av mätt i pengar. . Forskningen finansieras normalt genom anslag eller större uppdrag från myndigheterna. Styrningen sker genom samlade dialoger mellan försvarsforskningsavnämama och forskarna. Härtill kommer komen pletterande intäktsfinansierad verksamhet kan splittrad som vara mera till sin karaktär. I flera länder är försvarsforskningen, liksom försvarsverkannan samhet, föremål för översyner, ifrågasättanden Motiven varierar. m.m. Genomgående handlar det om en viss neddragning. I ett fall Storbri- tannien är det fråga om väsentliga neddragningar. Neddragningama skall ses mot bakgrund av de samtidiga neddragningar görs de som av totala försvarsbudgetama i flera länder. Den andel försvarsforsksom

SOU 1991 291 ning och teknikutveckling utgör av den totala försvarsbudgcten tenderar Kapitel 6 dock att öka i de flesta länder.

7 SOU 199191

Viktiga problemområden

Kapitel 7

7.1 En preliminär värdering

Inom utredningen har vi hittills koncentrerat arbetet på det omfattande underlagsinhämtande som vi ansett nödvändigt för att kunna få en överblick över totalförsvarets mångfacetterade forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vår avsikt har, med hänsyn till tillgänglig tid för den första fasen, inte varit att genomföra några djupare analyser frågeav ställningar angående inriktning och avvägning eller än mindre angående styrning och organisation. De värderande uttalanden vi likväl gör som i det följande skall därför ses som en förteckning över problemområden och frågeställningar, som vi det angeläget att bearbeta i det anser fortsatta utredningsarbetet. Förteckningen gör inte anspråk på fullständighet utan redovisar ett arbetsläge. Den indikerar inom vilka områden och med vilka kriterier vi att ambitionssänlcningar och som anser kostnadssänkningar kan åstadkommas. Vi har försökt att bedöma i vilka avseenden konsekvenserna kan bli stora för totalförsvarets forskning och utveckling de många förändav ringarna i verksamhetens yttre förutsättningar. Vi har också genom besök och samtal med aktörer och intressenter inom området sökt bedöma var verksamhet, samarbete och inlemmande i vidare processer tycks fungera väl och var problem kan finnas. Vi har slutligen givetvis också utgått från de frågeställningar enligt våra direktiv skall som belysa. De närmast följande avsnitten 7.2 7.4 behandlar olika aspekter på forskning och utveckling stöd för försvarets materielförsörjning. som Därefter följer i några avsnitt 7.5 och 7.6 en diskussion av frågeställningar i anslutning till andra viktiga uppgifter för försvarsforskningen. De därpå följande avsnitten 7.7 7.9 redovisar några aspekter på avgränsning, styrning och avvägning. Slutligen diskuteras i tre avsnitt 7.10 7.12 samverkan med universitet och högskolor och högre utbildning samt med utlandet.

SOU 199191 7.2 Materielanskaffningsprocessen

Kapitel 7 Som framgått av den tidigare framställningen i kapitel 4 är e dominerande del av totalförsvarets forskning ocl utvecklingsarbet totalt cirka 3,5 miljarder kr.år närmast knutet ill materielanskaff ningen. De verksamheter omfattande cirka 1 miljari kLår, som vi utredningen enligt våra direktiv fortsättningsvis närmare skall granska, omfattar gemensam försvarsforskning 490 Mkrâr, militårhistoris forskning 3 Mkrår, uppdrag från FMV avseende icke objektbunde utveckling knappt 500 Mkrår och forskning och utveckling inom de civila försvaret cirka 30 Mkrår. Av gemensan törsvarsforsknin stor del 340 Mkrår försvarsmaktens furktioner för konven avser en tionell krigföring. Enligt FOAs bedömning svarar drygt hälften av de senare summan mot verksamheter, vilka som väsantligt syfte har at stödja materielanskaffningen vid sidan av stöd till stabemas arbete p högre systemnivåer. Således avser även en dominerande andel av de verksamhet vi direkt skall granska olika former av stöd till materiel anskaffningen. Mot denna bakgrund framstår det som särskit angeläget att i de fortsatta utredningsarbetet behandla forskning och teknikutvecklin som led i materielanskaffningsprocessen. Det tekniska kunnande som tillförs i materielanskaffningsprocesse slussas i princip två vägar, dels till försvaret som kund och köpare oc dels till försvarsindustrin som producent och leverartör. FMV som kun är angeläget att ha oberoende teknisk kompetens för att kunn om en precisera sina anspråk på de system man avser att anskaffa och för at granska och utvärdera industrins offerter, arbete och produkter. Indu strin å andra sidan behöver i vissa avseenden motsvarande teknisk kompetens för att kunna studera systemlösningxr, lämna offerter genomföra utveckling och produktion. Det har i Sverige liksom i andr länder ansetts väsentligt att genom åtskillnad kunna upprätthålla ett stri i förhållande mellan kund och leverantör och att så långt möjligt vidmakt hålla en konkurrens i upphandlingen. Utvecklingen och strukturomvandlingen inon den inhemska för svarsindustrin har nu lett till att det inom de flesta områden bara finn tänkbar inhemsk leverantör. Konkurrensen kommer främst fr en utlandet. I några fall är överlevnaden av den kvarvarande inhemsk industrin hotad. Av säkerhetspolitiska skäl är det enligt statsmzktema angeläget a söka bibehålla de fördelar som en inhemsk försörjning i många avsee

den innebär. Samtidigt anser de det nödvändigt att vi till de SOU 199191 anpassar oss på väsentliga områden förändrade förutsättningar föreligger att Kapitel 7 som nu nå detta mål. Det kräver att vi klarare än hittills prioriterar vilken utvecklings- och produktionskapacitet som är särskilt viktig att upprätt-

i hålla inom landet jämför avsnitt 3.5.

i Man kan fråga sig om inte kund och leverantörer försvarsmateriel av i Sverige i framtiden i större utsträckning skulle kunna sambruka tekniska kompetenser utan att därmed urholka den affärsmässiga relationen. I så fall skulle bättre förutsättningar kunna skapas för att utveckla försvarsmateriel inom landet. Sådant kunnande tas fram som speciellt inom gemensam försvarsforskning borde utöver försvarets av myndigheter kunna utnyttjas också mer direkt inom industrin än vad som nu är fallet. Ivarje fall bör detta vara möjligt för sådana faser i industrins arbete som föregår konkreta utvecklingsprojekt. Industrins tekniska kunnande borde å andra sidan mer systematiskt kunna utnyttjas som underlag för studier av potentiella framtida system och deras önskvärda egenskaper. Det bör i sammanhanget noteras att steg i denna riktning redan tagits genom att FMV under 80-talet i ökande utsträckning genomfört upphandlingar med hjälp av huvudleverantörer. Tanken har varit att därigenom minska behovet av detaljerad och gentemot industrin dubblerad teknisk kompetens vid FMV. Det är dock tveksamt någon om rationalisering i praktiken genomförts. Verket har visserligen minskat sin personalstyrka, men samtidigt ökat utnyttjandet av fristående konsulter. Det synes därför som om en uppdelning på kundens resp. leverantörens tekniska kompetenser i stor utsträckning kvarstår. Ytterligare ett skäl att söka utöka samverkan mellan kund och leverantör är den stora komplexiteten i de flesta försvarssystem. Det är vanskligt att i förväg göra specifikationer, kan ligga till grund för som utveckling. För industrin är det likaså svårt att lägga offert på ett stort en och komplext och därför i många avseenden ännu okänt utvecklingsobjekt. Detta talar för ett mer stegvist förfarande med större samverkan. Sannolikt verkar också de utdragna beslutsprocesser i sig fördyrande, som tenderar att följa med dagens anskaffningssystem. Enligt hittills gällande planer för en prolongerad försvarsekonomi kommer satsningarna på såväl objektbunden som icke objektbunden utveckling under de närmaste åren att minska kraftigt i förhållande till vad gällt under år. Även vissa resursförstärkningar som senare om till försvaret nu aviseras av den nya regeringen kommer enligt vårt bedömande svårigheter likväl föreligga att vidmakthålla de senaste årens volym på utvecklingssatsningar. Därmed kommer det också att bli svårt

SOU 199191 att med finansiering från försvaret vidmakthålla alla nuvarande teknisk Kapitel 7 kompetenser i försvarsindustrin. Antalet utvecklingsmjekt kommer a litet och verka styrande för vilka kompetenser sun kan vidareut vara vecklas. Vid valet av övriga åtgärder för att utvsckla långsiktig eftersträvad försvarsteknisk kompetens i landet finns ;let därför anled ning att se samlat till kompetenserna inom såväl industrin som försvare tekniska myndigheter. Den ökande internationaliseringen och de ökandemöjligheterna at 4 utnyttja civil teknik för militära ändamål gör det också nödvändigt att bedöma det framtida behovet av teknikforsörjning till ningsprocessen i ett bredare perspektiv. Såväl företag om myndighete kan förväntas i ökad utsträckning komma att samarbetamed forskare oc tekniker i andra länder och hämta hem kunskap och teknik genom utbyt och köp utifrån. En viktig uppgift för oss i det fortsatta utrednngsarbetet är a närmare pröva vilka strukturforändringar som kan genomföras för a göra materielanskaffningsprocessens teknikförsörjnin; mer effektiv. V bör därvid indikera inom vilka områden som en ökal samverkan oc effektivisering skulle kunna ske samt diskutera tänkbara styr- oc organisationsformer för detta.

7.3 säkerhetspolitiska prioriteringar ooh behovet av

forskning och utveckling

I samband med försvarspolitikens inriktning i sort har statsmak terna uttalat vilka tekniska kompetenser och produktbnsresurser, so säkerhetspolitiska skäl anser det särskilt angeäget att bibehåll man av inom landet. Dessa prioriteringar har bl.a. kommit tll uttryck geno den vikt statsmakterna och ÖB tillmäter olika typer inhems av försvarsindustri. Inom många områden blir det långt mellan anskaffningama Studieuppdrag eller forskning kan då behöva övervägas i mellan perioden för att bibehålla och vidareutveckla kompetens och kapacitet det är viktigt ha i landet. Även i övrigt bör satsningar forsknin som att och teknikutveckling göras så att de står i överensstämmelse m statsmaktemas allmänna säkerhetspolitiska prioriteringar beträffand inhemsk kompetens. Samtidigt gör ekonomiska begränsningar i kombi nation med ökad teknisk komplexitet det nödvändigt att anpassa ambi tionen när det gäller den grad av teknisk kompetens vipå olika område kan ha inom landet.

Vi gör inom utredningen följande tolkning av vilken innebörd SOU 199191 som statsmakternas säkerhetspolitiska pioriteringar av tekniska kompetenser Kapitel 7 och produktionsresurser bör få för försvarets satsningar på forskning och teknikutveckling. Telekrigföring utgör ett betydelsefullt och svårtillgängli område, där det är särskilt angeläget att ha tillgång till inhemsk kompetens. Det gäller att ha insikt om den tekniska utvecklingens möjligheter, att kunna värdera telekrigföringens potential och att kunna utveckla och tillverka materiel. Sådan förmåga prioriteras högt både statsmakter och ÖB när av det gäller värdering av områden, där vi borde säkerställa inhemsk kompetens. Samtidigt ÖB i sina planer i ÖB anser 92 det inte möjligt att vidmakthålla en utvecklande industri för telemotmedel annat än i den högsta redovisade ekonomiska nivån nivå A. Vi avser att i vårt fortsatta arbete därför lägga särskild vikt vid att söka finna nya former för att säkerställa en inhemsk kompetens inom telekrigföringens område. Härvid bör även undervattensmiljön beaktas. Andra systemområden där den teknologiska nivån spelar stor roll för försvarsmaterielens effektivitet är sensorer, robotar och styrd ammunition. Telekommunikationer måste också kunna fungera effektivt även under motverkan. Telekrigföringen avser ofta just att motverka effektiviteten av de militära systemens intelligens Även inom de just . nämnda områdena är det väsentligt att landet har tillgång till avancerad teknik, för att säkerställa att våra system blir effektiva och för att ha baskunskaper nödvändiga för att utveckla telekrigföringsförmågan. Det är svårt att i tekniskt hänseende skilja mellan medel och motmedel. Möjligheter till utlandssamarbete kan dock vara något större när det gäller medel än inom det strängt sekretessomgärdade rena motmedelsområdet. Volymen av tänkbara svenska nybeställningar av avancerade intelligenta system är dessutom sådan att export och utlandssamarbete torde vara en nödvändig förutsättning för att inhemsk vital kompetens inom områdena på sikt skall kunna vidmakthållas. Vårt fortsatta arbete bör därför inom dessa områden syfta till att förbättra såväl inhemsk som utländsk samverkan. Möjligheter torde också finnas till ökad samverkan med civila tillämpningar. Avancerad teknologi är väsentlig för funktionen hos stridsflygplan och stridsfartyg. Dessa plattformar liksom deras ledningssystem har hittills i allt väsentligt varit utvecklade och tillverkade inom landet. De system som nu finns i krigsorganisationen och som är under utveckling kommer under lång tid att utgöra en stomme i det svenska försvaret. Det är givetvis väsentligt att vi har förmåga att vidareutveckla och vidmakt-

SOU 199191 hålla dessa system. Samtidigt kommer möjligheterna till fortsatt nyut- Kapitel 7 veckling för enbart svenska behov att vara begränsade. Export, utlandssamarbete och sambruk av resurser med civila tillämpningar kan bidra till att säkerställa för försvaret erforderlig kompetens inom dessa områden. Framtida försvarssatsningar på forskning och telmikutveckling inom området bör ses i detta perspektiv. Inom områdena vapen, ammunition och stridsfordon sker det också teknisk utveckling, som främst karakteriseras av en successiv en förbättring av såväl verkan som skydd samt en fortlöpande integration av informationsteknologi för att effektivisera systemens funktion. Det svenska försvaret behöver kunna följa med i utvecklingen även på dessa områden, statsmakterna och ÖB bedömer det inte lika angeläget att men materielförsörj ningen sker från svenska leverantörer. Det stora arv som finns måste dock kunna vidmakthållas och det är angeläget att vi har inhemsk förmåga till forcerad produktion av mängdammunition i kris och krig. Statliga tekniksatsningar inom området synes främst böra syfta till att säkerställa en förmåga att värdera utvecklingen, att besitta en god köparkompetens samt att kunna vidmakthålla befintliga system. I våra fortsatta överväganden om inriktning, avvägning och prioritering satsningarna på forskning och teknikutveckling för att i första av hand stödja materielanskaffningen avser vi att ha de i detta avsnitt redovisade prioriteringarna som en utgångspunkt. Det år inte längre möjligt att inom landet behärska alla områden lika väl. Det måste dock alltid finnas sådan kompetens att materielen oberoende av omvärlden kan nyttjas i kris och krig.

7.4 Modeller för statligt stöd till industrins teknolo-

giförsörjning

I publikationen SOU 1990108 5 rapporter från 1988 árs försvarskømmitté sägs bl.a. följande Det brukar hävdas att försvarsindustrin ger samhällsekonomiskt positiva effekter genom att t.ex. skapa sysselsättning och ge en lägre direkt belastning på bytesblansen än vad direktköp utifrån skulle ge. För att bedöma den samhällsekonomiska betydelsen av försvarsindustrin måste man emellertid också se till hur försvarsindustrins resurser alternativt skulle kunna utnyttjas. Rent principiellt gäller då att det långsiktigt är samhällsekonomiskt mindre lönsamt att stödja en inhemsk försvarsindustri med svag konkurrenskraft än att lägga ned den och i stället satsa på en lönsam produktion.

Exportmarknaden för svensk försvarsindustri är fortsatt vikande SOU 199191 och antalet anskaffningsobjekt från det svenska försvaret minskar Kapitel 7 drastiskt under de kommande åren enligt alt C i ÖB 92 Jämför avsnitt 4.3. Om kan formuleras utifrån i ÖB 92 givna prognosen, som förutsättningar, blir verklighet, kommer en del av försvarsindustrins verksamhetsområden att slås ut. Motsvarande materiel får köpas på den internationella marknaden, när behov av ny materiel så småningom åter uppträder. Företag verksamma inom dessa materielområden kan vara betjänta av viss hjälp för att avvecklingen skall kunna genomföras i acceptabla former. Inom en del andra områden av vitalt intresse för det svenska försvaret kommer efterfrågan under en alltför lång tid att vara så liten att kompetensgruppema hamnar under den kritiska storleken för en livskraftig grupp. Speciellt kan problemen bli stora för företag med en systemkompetens, som för att vara fullgod kräver att grupper med många olika specialiteter samtidigt skall vara intakta kompetensmässigt. För sådana grupper inom försvarsindustrin kan olika former av stöd behöva lämnas under åtminstone en övergångstid i väntan på en ånyo större efterfrågan eller på eventuella beslut om avveckling, om marknaden inte förväntas bli bättre på rimlig tid. När man talar om stöd till industrin får man ha klart för sig att stödet måste lämnas i former,som är förenliga med företagens villkor. Företagens uppgift är att på marknaden erbjuda sina tjänster och produkter och få avsättning för dem till ett sådant pris och i sådan volym att företaget kan leva vidare och leverera skälig vinst till sina ägare. Verksamheten måste rymmas inom en affärsidé. Det bästa stödet för företagens utvecklingsgrupper är naturligtvis att få uppdrag avseende materielutveckling eller utvecklingskrävande delar i system, som leder företagets kunnande och kompetens framåt mot en bedömd framtida efterfrågan från det svenska försvaret. Tack vare att en del svårigheter bemästrats i förväg höjs också beredskapen för att komma igång med nya anskaffningsprojekt, om så skulle visa sig erforderligt. En annan möjlighet är att försvaret eller staten stöttar företageti ett eventuellt omstruktureringsarbete t.ex. genom att medverka till att finna en svensk eller internationell partner eller genom att stödja företagets medverkan i exempelvis europeiska forskningsorganisationer eller teknikcentra, där man kan få den teknologiförsörjning man inte kan vidmakthålla internt. Informationsteknologiprogrammet II 4 är ett nyligen genomfört program för att stötta kompetensutvecklingen i landet. Det är ett exempel

SOU 199191 på koncentrerad form av stöd. Programmet har givit större industrier en Kapitel 7 och bl.a. FOA möjlighet att tillsammans förkovra sig inom vitala teknikområden och bygga resurscentra för tillämpningar. IT 4 har upp utvärderats vad programmets uppstartning och förberedelser avser pågår för en slutlig utvärdering. Det nationella programmet för mikroelektronik NMP skall också nämnas. NMP har genomförts under andra halvan av 1980-talet och har nyligen utvärderats. I de två programmen IT 4 och NMP sammantagna har staten och näringslivet satsat ca 700 Mkr. Nuläget för forskning och utveckling inom IT-området i Sverige har därutöver givit anledning att genomföra utredning IT 2000 som nu är i det närmaste är färdig att en redovisa. I sammanhanget bör som ytterligare exempel nämnas förutvarande STUs NUTEK satsningar med stor nationell bredd bildbehanden ling. Satsningen har utvärderats. Stöttning i form att staten medverkar till att institut byggs upp av tillsammans med intresserad industri, är en beprövad metod för att för längre eller kortare tid vidareutveckla ett teknikområde, som annars en håller på att bli underkritiskt bemannat. Instituten bör ha sådan nivå och kvalitet på sin verksamhet att internationellt utbyte blir naturligt. Exempel på redan nu existerande sådana är Institutet för verkstadsteknisk forskning, Optiska institutet, Institutet för mikroelektronik och Swedish institute for computer science. FOA kan tänkas vara en partner till försvarsindustrin i en snarlik roll. lndustridepartementet gör en översyn över institutens verksamnu het. Vi att försöka finna och rekommendera lämpliga åtgärder för avser stöttning i de fall kan bli aktuella med förväntad anskaffnings- och som exportvolym.

7.5 Värdet av strategiska forskningsinsatser

Med strategisk forskning avser vi här långsiktig forskning med bedömd kritisk betydelse för ett eller flera verksamhetsområdens utveckling. Långsiktigheten betonas när man talar om FoU. Det är inte heller svårt att hitta mängd exempel där en utveckling börjat med en en forskningsinsats i världen, som givit upphov till så många nya frågor och så nytt tänkande att forskarvärlden bitit sig fast i problemområdet och olika vinklingar detta. Ett tacksamt exempel är den ännu mycket av aktiva forskningen inom den kondenserade materiens solid state fysik,

som bl a har givit till resultat nya kunskaper om halvledare. Ur dessa SOU 199191 växte så småningom bl a transistorteknologin fram. Kapitel 7 Utvecklingen av halvledare i mer integrerad form fick en kraftig injektion med utvecklingen i USA av den ballistiska missilen Minuteman i vilken den s k diod-transistor-logiken fick konkret och en krävande tillämpning. Utvecklingen av digitaltekniken fortsätter än med till synes oförminskad kraft. Mycket stora belopp satsas civilt på att nu ta fram komponenter, som rymmer åtminstone 64 millioner minneselement Mbit på ett chip. Behovet av fördjupat kunnande inom halvledarområdet är fortfarande stort, såväl på processteknikens område för framställning av mycket stora mängder transistorfunktioner m m på ett chip, de som om fysikaliska processerna i materialen. Forskningen och utvecklingen inom området har redan lett till det välkända genomslaget direkt och indirekt för informationsteknologi, såväl i vardagslivet och samhällets i administration, som inom försvarssektorn. En annan men nära gren av halvledarkunnandet tillämpas för att utveckla transistorer som arbetar vid mikrovågsfrekvenser med hög effekt avsedda både för mottagare med låg brusfaktor och för sändare. En målsättning är att skapa s k aktiva antenner där antennaperturen är försedd med kanske tusentals centralt styrbara moduler för sändning mottagning. Tillämpningar är exempelvis antenner för satellitkommunikation och för radarstationer. Betydelsen av långsiktig och, när väl något forskningsresultats vikt identifierats, strategisk forskning är ovedersäglig och den har visat sig mycket lönsam i termer av samhällelig expansion och förändring. För ett litet land som Sverige, som står för ca en procent världens av samlade forskning, är behovet att välja rätt och nogräknad när att vara det gäller ekonomiska satsningar på forskning tydlig. På kämfysikens område liksom på rymdteknikens, för att nämna några, har vi kunnat större utbyte genom att delta i flernationella forskningsprogram. Allt fler sådana vägar ser ut att öppnas genom sameuropeiska där program, även försvarsforskningen kan Inom försvaret har sedan länge rymmas. flernationell samverkan mellan försvarsindustritöretag och mellan försvarets forskningsorganisationer förekommit. För områden där genombrott redan exploaterats och en mer statisk situation inträtt blir uppgiften att successivt förbättra och Det anpassa. gäller att med redan känd och tillämpad kunskap skapa blir system, som mer effektiva och trots hög komplexitet lättare att använda. Det senare är viktigt i ett land med allmän värnplikt. Tendensen att sådan teknikutveckling får ökad tyngd har tidigare diskuterats.

SOU 199191 Några frågor förtjänar att närmare penetreras. En är den om hur Kapitel 7 det svenska försvaret skall förhålla sig till inom områden, där tekniken utvecklas mycket snabbt. Vilken roll skall svensk forskning skall spela, på vilka kriterier skall svenska försvaret avgöra när tilen mogen att omsätta omvärldens framsteg i en potentiell materielarskaffning Att vara en fast f0llower kan spara stora ansträngningar När finns det egentligen för det svenska försvaret behov av och möjlighet till en materielanskaffning, som utnyttjar landvinningama I viken takt utnyttjar potentiell angripare i framtiden de nya möjligheterna en En närbesläktad fråga är hur förslag till och bedömningar av materiel- och systemfömyelse skall behandlas i de fall de avser mycket komplexa system, ur användarsynpunkt eller konstnktionsmässigt. forskning på grundläggande nivå får svårt atttrânga igenom Resultat av och forskningen blir svår att planera och leda i ändamålsenlig riktning. Vikten att forskarna får tillräcklig frihet att söka dä de finner det av intressant och givande måste på något vis vägas mot behovet att inlemma målen inom de ramar som bl a komplexiteten ställer. Terniska prognoser och verksamhet med s.k. spelkort i försvarets studer kan behöva kompletteras med mer djupgående analyser för att bedöma värdet en teknisk möjlighet, som väcker intresse, men som endast berör en mindre del av ett komplext system. Nyttan den larmfunktion som forskningen svararför kan behöva av prövas och de vägar, som larmsignalema skall sändas och as emot kan behöva förändras. Det tar nu ofta mycket lång tid innan larmen resulterar i konkreta åtgärder. Ofta behövs en förstärkning i form av någon rapport signifikanta krigsoperationer i världen för att någon påtaglig effekt om larmen skall kunna noteras som en konkret åtgärd elle en anpassning av av planeringen. Kundernas staber och FMV kompetens och kapacitet att behandla komplexa systemfrågor har stor betydelse för kvaliteten i arbetet. I många fall har försvarsindustrins systemexperter kcmpetens, som kanske mer systematiskt kunde komma till nytta. För vårt vidkommande är bl a följande frågor aktuella. I vilken omfattning och med vilken inriktning bör strategisk forskring bedrivas inom gemensam försvarsforskning Kan universitet och högskolor i högre grad utnyttjas för denna typ av verksamhet Vilken vikt skall ett eventuellt svenskt deltagande i IEPGs EUCLID program tillmätas - Vilka problem kan samverkan med EG innebära vad de giller återvinning i Sverige av nya kunskaper Vad kan samverkan med civilt motiverade långsiktiga nationella och internationella forskringsatsningar bidra med

7.6 Försvarsforskning och tekniskt kunnande SOU 1991 91

som stöd för totalförsvarets Kapitel 7

studier, planering och ledning

Som beskrivits i tidigare avsnitt spelar gemensam försvarsforskning och tekniskt kunnande vid främst FMV en väsentlig roll för att bidra till att inrikta totalförsvarets utveckling. Forskare och tekniker medverkar i och lämnar underlag till stabernas studier och värdering av olika tänkbara utformningar av funktioner, förband och system. Därvid utvärderas dagens lösningar och prövas framför allt alternativ för framtiden. Den gemensamma försvarsforskningen bidrar främst med metoder för simulering och värdering, med att peka på tänkbara hot nya och nya egna lösningar för att utforma funktioner och system. FMV och i någon mån industrin medverkar främst med att följa den vapentekniska utvecklingen i omvärlden, uppskatta prestanda och kostnader hos alternativa framtida materielsystem och med att bedöma realiserbarhet och risker. Enligt vår bedömning kvarstår behovet av denna typ av verksamhet tämligen oberoende av de många förändringarna i totalförsvarets internationella och nationella omvärld. Däremot påverkas givetvis vilka frågeställningar som är mest aktuella att belysa. I den tid snabba av omvärldsförändringar, som vi lever är det väsentligt att totalförsvaret följer och uppfattar vilka förändringarna i omvärlden är, vilka tendenser som finns och analyserar tänkbara konsekvenser för totalförsvarets uppgifter och utformning. De satsningar vi gör och de förband och system vi väljer att utveckla och anskaffa liksom de operativa principer, den taktik och stridsteknik vi utvecklar måste göras tillräckligt flexibla och effektiva för att passa det spektrum hot och uppgifter för av försvaret, som vi kan föreställa oss. Försvarsforskningens medverkan till totalförsvarets inriktning och utveckling sker på många olika nivåer och på olika sätt. På höga nivåer statsmakterna, ÖB, ÖCB handlar det mycket metoder för studier, om planering, styrning och utvärdering och om att tillämpa dessa i regel i nära samverkan med ansvariga myndigheter. Omvärldstudier av säkerhetspolitisk och strategisk karaktär genomförs också, bl.a. mot bakgrund av den tekniska utvecklingens konsekvenser. Gentemot försvarsgrenar och funktionsansvariga myndigheter i civilt försvar handlar det om att finna lämpliga utformningar av funktioner, förband och system så att de blir väl avvägda och har förutsättningar att lösa sina uppgifter i tänkbara kris- och krigsmiljöer.

SOU 199191 Försvarsforskningen också kunskaper från FMV och industrin men Kapitel 7 bidrar här bl.a. med modeller för att värdera alternativ i form av bl.a. funktionsanalyser, simuleringar och spel och med s.k. spelkort på egna och andras system. I tidiga stadier materielanskaffningsprocessen bidrar försvarsav forskningen och teknikuppdrag från FMV till att peka på nya tekniska möjligheter och till att bedöma vad som kan vara realisezbara och väl avvägda systemprestanda. Därigenom ges en grund för att formulera målsättningar och specifikationer för upphandling. I vårt fortsatta utredningsarbete vi att granska tillgängliga avser kompetenser och kapacitet för att medverka till inriktning och styrning totalförsvarets utveckling. Frågan är om kunnande vid FOA, FMV, av FFA, högskolan och industrin på ett rimligt sätt svarar mot den förväntade efterfrågan från försvarets myndigheter och de problemområden kan förutses. Ett bristområde förefaller att vara kompetens som insiktsfullt bedöma funktion, prestanda, realiserbarhet och kostnader att för de allt komplexa försvarssystemen. Industriell erfarenhet mer behöver här integreras med forskningens tekniska överblick. Samarbetet behöver öka mellan olika organisationer, som besTtterrelevanta delkompetenser. Ett område där detta är påtagligt är, sam påpekas i FFA-utredningen, studier militära flygsystem. Det vidare tvekav forskningen tillräckligt har uppmärksammat behovet i en samt om ansträngd ekonomi söka modifiera och vidareutveckla arvet att snarare än finna helt nya lösningar. Som påpekats i avsnitt 3.3 har de centrala stabemas kapacitet for själva hålla i och genomföra studier successivt minskat. Det kan då att bli aktuellt att, liksom fallet är i t.ex. Norge, lägga ut mer omfattande uppdrag med forskningsorganisationen som sammanhållinde. Det kan då behövas förändringar för att medge bättre insyn och styrning från stabemas sida och bättre tillgång till militär kompetens inom forskningsorganisationen. Det behövs således kunskaper från en mängd olika områden och kapacitet för studier och utredningar för att försvare skall kunna utvecklas och till förutsättningar, så att dei effektivt kan anpassas nya lösa sina uppgifter, om det skulle sättas på prov. Vi i vårt fortsatta arbete söka bedöma vilka anbitionsnivåer avser är rimliga och göra prioriteringar så att de mest angelägna behoven som av kunskap kan tillgodoses.

7.7 Avgränsning av gemensam försvarsforskning SOU 199191

När program- och produktionsansvaren för den objektbundna försvarsforskningen definierades av statsmakterna i början av 1970-talet A

se även bilaga 2, gavs FOA programansvaret för viss forskning

som FortF resp. FMV behöll produktionsansvaret för. Vi har vid våra kontakter med berörda myndigheter fått intrycket att den delen av FOA s programansvar hittills har haft ett begränsat värde, och att det finns skäl att pröva om den bör finnas kvar. ÖCBs och de funktionsansvariga myndigheternas behov av forskning och studier tillgodoses inte enbart genom programmet för gemensam försvarsforskning. Som framgår avsnitt 4.5 strävar ÖCB av ovan att öka samarbetet med universitet, högskolor och andra institutioner. Detta samarbete etableras och bedrivs i direkt kontakt mellan ÖCB och berörda institutioner. SRVs behov av forskning och utveckling tillgodoses endast delvis genom programmet gemensam försvarsforskning. Den gemensamma försvarsforskningen skall enligt regleringsbrevet fungera som en länk mellan vetenskapens och teknikens möjligheter och totalförsvarssektoms behov. FOA har, också enligt regleringsbrevet, som en av sina huvuduppgifter att framföra önskemål totalförom svarsintressant grundforskning vid svenska universitet och högskolor. Det finns anledning att ställa följande frågor kring den gemensamma försvarsforskningen och hur den utnyttjas av myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Bör den så långt möjligt vara heltäckande för verksamhetsområ- det Om inte, vilka begränsningar bör i så fall gälla för täckningsområ- det v I de fall då produktionen av den gemensamma försvarsforskningen inte lämpligen sker vid FOA, eller i vissa fall ens vid någon försvarsmyndighet, vad bör vara innebörden av FOAs programroll

Detta är frågor som vi avser att överväga i det fortsatta arbetet. Våra eventuella förslag i denna del är givetvis beroende vilka förslag av i övrigt vi kan komma att lägga i slutbetänkandet.

SOU 199191 7.8 Självständighet eller kimdstyrning

Kapitel 7

Enligt allmänt omfattade forskningspolitiska värderingar, i Sverige i de flesta länder, är det stor betydelse att forskning kan liksom av bedrivas vid akademiska institutioner under stor frihet ocl självständighet. Det är för forskningens kvalitet väsentligt att forskarsrmhället självt får granska vad görs och att projekt väljes med hänsyn till vad som forskarna själva väsentliga problem och brskningsbara anser vara frågeställningar. Det senaste decenniets forskningspolitiska utveckling i Sverige har inneburit strävan att stärka universiteten och deras en självständighet. motverka institutionella bindningar och främja För att konkurrens och flexibelt resursutnyttjande fördelas n stor del av ett forskningsmedlen via forskningsråd, där vetenskapliga fireträdare har majoritet. Statsmaktema styr resursfördelning i stort til forskningen påverkar inte den närmare inriktningen av verksanheten. men Inom den svenska industrin har utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Ledstjäman är decentralisering och divisionaisering så att affärsområdenas marknadskontakt skall få starkt genomslag och bidra till hög produktivitet och koncentration till det för narknaden och lönsamheten nödvändiga. De tidigare vanliga centrala frsknings- och utvecklingslaboratoriema har sålunda försvunnit och ersatts med utveckling i anslutning till konkreta projekt, pågående eller förväntade. undvika alltför små kompetensgrupper söker lock i varje fall För att man inom koncerner koncentrera specialitet till någon v.ss enhet, som en sedan blir underleverantör till andra. Många specialkonpetenser köps också utifrån. I större koncerner styrs och i viss mån särfinansieras långsiktig kompetensutveckling, speciellt i tyngre utrustning och anläggningar, strategisk planeringsfunktion i ledningen. Det genom en finns de hävdar att industrins nuvarande arbetsforner visserligen som kan bidra till kortsiktig lönsamhet, att man riskera att genom de men kortsiktiga resultatkravens dominans försumma sin långsiktiga kompe-

tensutveckling. Forskning och utvecklingsarbete bedrivs i de flesta länder förutom vid universitet och industri också vid institut, bedriøer sektor- och som branschorienterad tillämpad forskning och teknikutveckling. Deras verksamhet är inte lika projektorienterad som industrins utvecklingsarbete, styrd kundintressen än vad fallet är vil universiteten. men mer av Instituten fungerar brygga mellan den akademiska forskningen som en och den industriella verksamheten. Deras verloamhet är ofta rena samfinansierad mellan staten och industrin. I Sverige är institutens verksamhet i internationell jämförelse mycket blygsam omfattning. av

Ett undantag utgör dock försvarssektom, där staten är enda kund SOU 199191 och själv svarar för en stor del av utvecklingsarbetet. Den Kapitel 7 gemensamma försvarsforskningen och satsningama på icke objektbunden utveckling befinner sig emellan den akademiska självständigheten och industrins marknadsorientering. Även industrins utvecklingsarbete är särfinansie- ; rat och relativt noga styrt av staten. När det gäller styrningen av försvarets forskning och utveckling kan det finnas skäl att diskutera hur avvägningen bör ske mellan autonomi och uppdragsstyming och hur en lämplig avvägning bör göras mellan olika former och typer av forsknings- och utvecklingsarbete. Intressanta jämförelser bör då kunna göras med de metoder och organisatoriska lösningar som internationellt används för att ta fram stora och tekniskt komplexa system och få ett effektivt informationssflöde till stånd mellan forskning och tillämpning. Den gemensamma försvarsforskningen styrs idag inom ett samlat program för vilket FOA har ansvar och som utformas i en samrådsprocess på flera nivåer med totalförsvarets myndigheter. För att undvika institutionella bindningar har programfunktionen på senare tid fått en mer självständig ställning i förhållande till produktionen. FOAs programansvar innebär ingalunda någon fullständig autonomi för FOA att styra, utan påtagliga hänsyn måste tas till olika intressenters önskemål. Vägen till påverkan är dock ganska lång från en intressent till en viss forskningsaktivitet. Det finns heller inget omedelbart samband mellan producerade resultat och finansiering av verksamheten. För att stimulera de enskilda forskningsgruppema, nödvändiggöra en direkt marknadsorientering hos dem och ge en möjlighet till direktinflytande på vad som görs från den instans hos kunderna som har sakkompetens skulle en högre grad av decentraliserad uppdragsñnansiering kunna övervägas. Idag omfattar den cirka 15 % av verksamheten. Emot en sådan åtgärd talar å andra .sidan att den långsiktiga kompetensuppbyggnaden riskerar att försummas och att det kan vara svårt att driva verksamheter av utvärderande och omprövande karaktär i konsultform. I varje fall behövs för det senare en uppdragsgivare på relativt hög nivå och med mer än ett operativt genomförandeansvar. Det bör också noteras att de s.k. huvudprojekten vid FOA inneburit en intensifierad kundkontakt. Universitetens egen forskning kan inte direkt styras av försvarssektorn, men det har stor betydelse att sektorns tillämpade verksamhet har tillgång till universitetens generiska kunnande. Det är ur försvarssektorns synpunkt önskvärt att universitet och högskolor kan bidra med

ny kunskap till sektorns utvecklingEtt utvecklat kontaktnät och samar-

SOU 199191 bete med högskolevärlden är därför enligt vår mening av stor vikt. Kapitel 7 Systemet för styrning forskning och utveckling inom försvarssektorn av måste ge utrymme för detta. De icke objektbundna utvecklingsuppdragen har enligt vår bedömning hittills i praktiken i stor utsträckning styrts av FMV. Försvarsgreprogramansvariga börjar nu som följd av den pressade nama som granska och ifrågasätta dessa insatser samtidigt ekonomin att mer i detalj kompetens att bedöma insatsemas tekniska värde knappast finns vid som stabema utan vid FMV. Industrin styr givetvis sina interna satsningar på kompetensutveckling och har dialog med FMV viss möjlighet att påverka inriktninggenom en de uppdrag FMV lägger ut. Industrins påverkan på programen av som för försvarsforskning är mycket begränsad. met gemensam I vårt fortsatta utredningsarbete vi att dbkutera föravser svarsforskningens grad självständighet, styrformer och olika myndigav heters och industrins roller bl.a. mot bakgrund av hur vi bedömer att verksamheten i olika avseenden fungerar idag. Därvid planerar bl.a. söka utvärdera hur den nyligen stärkta progranfimktionen för att försvarsforskning har fungerat. En faktor av betydelse är gemensam också ledningssystemets fortsatta utveckling i stort inom totalförsvaret.

7.9 Principer för avvägning och dimensionering

Enligt våra direktiv skall vi i vårt fortsatta arbete lirma förslag till hur forskning och icke objektbunden utveckling inom totalförsvaret bör inriktas och redovisa konsekvenserna ett antal olika ekonomiska av ramar för verksamheten. En utgångspunkt för våra fortsatta värderingar är de säkerhetspolitiska prioriteringarna enligt avsnitt 7.3. En annan utgångspunkt bör enligt vår uppfattning jämförelser med liknande verksamheter i vara andra länder och andra sektorer. Likaså bör erfarenheter och kunskaper från den allmänna forskningen forskningspolitik och från andra om utredningar åtgärder för att främja landets tekniska utveckling kunna om utnyttjas. Det är svårt i efterhand mäta nyttan av satsningar på att ens forskning och kunskap i ekonomiska termer eller at många gånger ny följa hur ökad kunskap och kompetens påverkat verksamheten inom ens område. Än svårare är det att i förväg bedöma det förväntade värdet ett sådana satsningar. Det måste i hög grad bli en fråga om bedömningar. av Vi att göra sådana bedömningar mot bakgrund av det värde, avser

som olika intressenter tillmäter forskning och ny kunskap inom det SOU 199191 område som insatserna avser att stödja. Forskning och utveckling Kapitel 7 som primärt syfter till att stödja materielanskafñiingsprocessen bör värderas mot bakgrund av sina kostnader och sin potentiella betydelse för att vi ska kunna tillgång till effektiv materiel till rimlig kostnad. Forskning inom det beteendevetenskapliga området bör primärt värderas mot bakgrund av vad den kan betyda för försvarets hantering frågor av om urval, utbildning, ledarskap etc. Det kan vara svårt att väga en viss typ av tillämpad forskning mot någon annan typ av tillämpad forskning utan att också överblicka respektive tillämpningsområden och deras inbördes betydelse. En mer decentraliserad ekonomisk styrning av forskningen skulle automatiskt ta hand om detta problem. En sådan styrning skulle emellertid som påpekats ovan kunna ha andra nackdelar.

7.10 Försvarsforskning och högre utbildning inom

totalförsvaret

Till skillnad från vad som är fallet vid universitet och högskolor i övrigt i samhället är den högre utbildningen inom totalförsvaret i huvudsak åtskild från forskningen. Enligt vårt bedömande är detta till men för kvalitet och djup både i utbildningen och forskningen. Det försvårar sannolikt ett fruktbärande utbyte av kunskaper med samhället i övrigt och kan försvåra för försvarets ledande befattningshavare att förstå och ta till sig kunskaper från forskning och utvecklingsarbete. Visserligen är försvarssektorn en mycket stor beställare forskav ning och utveckling och kan därmed hävdas ha stor förståelse för värdet av sådan verksamhet. Man kan likväl fråga sig om inte utbytet skulle bli ännu större om officerarna i större utsträckning finge kontakt med forskningsverksamhet inom ramen för sin utbildning och i varje fall om vissa befattningshavare hade en egen forskarutbildning utöver sin rent militära utbildning. Det är enligt vår uppfattning angeläget att söka finna former för att i större utsträckning nyttja försvarsforskningens kompetenta personer och kunnande inom totalförsvarets högre utbildning. Inom försvarsmakten genomförs för närvarande utredning med en uppgift att föreslå åtgärder för att öppna försvarets högre utbildning mot forskningsvärlden. Ett delbetänkande förväntas till nyåret 1992. Vi själva kan ha anledning att mot bakgrund härav ytterligare överväga

SOU 199191 samband mellan försvarsforskning och försvarets högre frågan om Kapitel 7 utbildning.

7.11 Ökat nyttjande av universitet och högskolor

En ökad samverkan i forskningshänseende mellan försvarssektorn och landets universitet och högskolor möjlig och önskvärd i ett synes antal avseenden. Som framgått kapitel 5 kan högskolan dock inte av genomföra all tillämpad och forskningsliknande verksamhet som ensam förekommer inom sektorn. Det måste handla om ett samarbete mellan verksamhet och forskning vid högskolan. sektorns egen Ett ökat sambruk tekniska kompetenser mellan myndigheter och av industrin i materielanskafñiingsprocessen bör även kunna omfatta högskolan. Det är väsentligt att den högteknologiska försvarssektorn kan tillvarata den forskning och utveckling, som bedrivs vid de tekniska högskolorna inom områden med snabb utveckling och där forskningen har internationellt god standard, t.ex. inom datateknik och reglerteknik. Ett utökat nätverk kontakter synes avgörande för ett kontinuerligt och av bättre kunskapsflöde från högskolan till försvarets mer tillämpade verksamheter och för att inom universitet och högskolor sprida kärmetotalförsvarets problem. dom om Inom forskningsområden där naturliga kontaktytor föreligger mellan försvarets verksamhet och universitet och högskolor har kontakbyggts särskilt under det senaste decenniet. Detta gäller tytoma upp, bl.a. verksamheterna vid FOA och universiteten, i Linköping och Umeå. För långsiktiga insatser inom för försvaret strategiskt viktiga teknologiområden bör högskolan kunna medverka i ökad utsträckning. Likaså bör utökad samverkan kunna ske inom vissa medicinsk-bioen logiska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden. Det fortsatta utredningsarbetet bör leda fram till förslag om former och områden för ett ökat samarbete. Det syns oss angeläget att e försvarssektorn inte bara kan nyttja den kompetens som utvecklas vid universitet och högskolor utan att sektorn också som en betydande kunskapsintensiv verksamhet i landet får möjlighet att påverka statsmaktemas inriktning och resursfördelning i stort. Detta kan ske inom ramen för forskningsberedningen och arbetet med att förbereda de forskningspolitiska statsmaktsbesluten.

SOU 199191 Kapitel 7

7.12 Ökad utlandssamverkan

Iden senaste försvarspropositionen prop. 1990912102 anförde den förre försvarsministern att det enligt hans mening finns särskild anledning att, med hänsyn till den snabba utvecklingen på det försvarsindustriella området i Europa och det snabbt fortgående europeiska ekonomiska samarbetet, överväga svenska relationer till existerande samarbetsorgan i Europa på det försvarsindustriella området, i första hand IEPG. Riksdagen betonade vid sin behandling propositionen av 199091 zFöU8, rskr. 285 vikten av att den svenska försvarsindustrins behov av närmare samverkan med utländsk industri, särskilt ifråga om IEPG vars medlemsstater hittills begränsats till NATO-länder, görs till föremål för en noggrann prövning med beaktande också neutralitetsav politiska aspekter. Riksdagen delade försvarsministerns mening att det från försvarspolitiska och försvarsindustriella utgångspunkter är väsentligt att svensk försvarsindustri bereds förbättrade möjligheter att samverka med försvarsindustriföretag i dessa länder. Enligt vår mening måste ett utökat utlandssamarbete också inbegripa forsknings- och utvecklingsarbete. Som framgått kapitel 2 utgör av just det gemensamma programmet för försvarsforskning ett väsentligt inslag i det samarbete som organiseras inom IEPG. Redan idag förekommer ett omfattande utlandssamarbete på bilateral basis. Sverige har inom olika delområden avtal med andra länder om försvarsteknologiskt samarbete. Försvarsindustrin har många utländska underleverantörer, exporterar själv och har i vissa fall ett tekniksarnarbete med företag i andra länder. Forskare och tekniker vid svenska försvarsmyndigheter har inom olika specialområden upparbetade kontakter med motsvarande institutioner i andra länder. I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att särskilt uppmärksamma frågor om utlandssamarbete. Det finns anledning att mot bakgrund av bedömningar av hur detta hittills fungerat inom olika delområden och de delvis nya förutsättningarna söka finna former för att stärka och förbättra det framtida samarbetet med utlandet. EES-avtalet och arbetet med en ny lagstiftning om krigsmaterielexporten bör därvid kunna vara utgångspunkter.

SOU 199191

Fortsatt arbete

Kapitel 8

8.1 Inledning

I våra direktiv att vi i arbetets första etapp skall ta del av anges direktiven för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 199394-199596 forskningsdirektiven , och överväga i vilken utsträckning och på vilket sätt de bör tillämpas på myndigheter som berörs i vårt arbete. Forskningsdirektiven är fogade till våra direktiv, se bilaga Våra överväganden och förslag i denna del redovisas i avsnitt 8.2 Forskningsdirektiven. I avsnitt 7 redovisas viktiga problem inom olika områden, ovan problem vi i vårt fortsatta arbete vill belysa ytterligare och söka som lösa. Vi bedömer att våra direktiv ger utrymme härför.

8.2 Forskningsdirektiven

de treåriga forskningspolitiska besluten har försvarsforsknings- I behandlats i liten omfattning. Sådana frågor har i stället behandfrågor i anslutning till de femåriga försvarsbesluten, eller vid särskilda lats tillfällen däremellan. Direktiven i fråga forskning för budgetåren 199394-199596 om avsedda underlag för ett nytt forskningspolitiskt beslut under är att ge 1993. F.n. gäller direktiven inte för några myndigheter inom våren försvarsdepartementets verksamhetsområde. våren 1991 beslöt riksdagen att anslaget FöGl. Gemensam Under försvarsforskning fr.o.m. budgetåret 199293 inte längre skall ingå i den utgiftsramen. Som följd härav har FOA nu börjat göra militära en treåriga långtidsplaner för anslaget. I regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 angavs att ett nytt försvarsbeslut måste fattas under våren 1992. Vårt fortsatta arbete skall avslutas i juni 1992, och det torde kunna underlag för statsmaktsbeslut om vissa frågor rörande försvarsge ett forskningen under våren 1993. Dessa omständigheter leder oss till att anta att statsmakterna

kommer att behandla försvarsforskningen under våren 1993 anslutning SOU 199191 till 1993 års forskningspolitiska beslut. Kapitel 8 Vi har övervägt frågan om forskningsdirektiven helt eller delvis bör gälla även för berörda försvarsmyndigheter, och därvid beaktat i vad mån den information som begärs i direktiven ändå kommer att lämnas till regeringen vid rätt tid. Direktiven innebär i sammanfattning att berörda myndigheter skallbör

redovisa resultatanalyser för forskningsverksamheten, belysa utvecklingen inom sina ansvarsområden med avseende på såväl grundforskning som tillämpad forskning, belysa behovet och möjligheterna att inom landet täcka olika forskningsområden, . belysa hinder för ett förändringsarbete och behovet förändav ringar, belysa den nuvarande resursfördelningen utifrån aspekten balans mellan fasta och rörliga resurser för forskning, redovisa sina förslag inom ramen för de disresurser som man ponerar under budgetåret 199293, redovisa hur arbetet med produktivitets- och kvalitetsförbättringar bedrivs, redovisa bedömningar av om den forskning man bedriver eller finansierar är väl anpassad till sektorns behov, redovisa det arbete som utförts för att den forskning som man bedriver eller finansierar skall komma till kännedom, nytta och användning i samhället, 10. redovisa på vilket sätt forskningsarbetet bedriver på som man en ort där det finns universitet eller högskola, samordnas eller kan samordnas med högskolan, ll. belysa möjligheter och behov av att öka användningen forskav ning och utveckling i produktionslivet, 12. belysa omfattningen och inriktningen det internationella av samarbetet, 13. belysa de finansiella konsekvenserna samarbetet med EG av om och när ett s.k. EES-avtal träder i kraft, 14. belysa i vilken utsträckning som det ökade internationella samarbetet kan medföra omprioriteringar forskningsresurser, av 15. ange om det under 1990-talet kommer att aktualiseras ytterligare svenskt deltagande i stora internationella anläggningar eller program, belysa möjligheterna att systematiskt knyta forskare från andra .

199191 länder under längre perioder till svenska forskningsinstitutioner, SOU 8 och möjligheterna för svenska forskare att på motsvarande sätt Kapitel bygga kompetens under längre perioder utomlands, upp en 17. redovisa hur de forskningsinsatser som gjorts på de mindre och medelstora högskolorna har följts upp och utvärderats samt, om

möjligt, vilka resultat de givit, 18. i sina resultatanalyser och förslag till förändringar av verkev. samheten belysa olika lokaliseringsaltemativ ur perspektivet att vetenskaplig verksamhet bör bedrivas där de vetenskapliga

kvalitetskraven kan uppfyllas bäst, 19. göra uppskattning behovet av forskare inom sina respektien av verksamhetsområden till omkring år 2 000, ve 20. lämna förslag kan leda till att förutsättningarna för rekrytesom ring generationer forskare förbättras. av nya

En betydande del den information som begärs i forskningsdirekav tiven lämnas regelmässigt till regeringen av berörda försvarsmyndigheiprogramplaner, forskningsplaner och anslagsframställningar. En ter, del informationen lämnas i detta delbetänkande och i annan av av oss, slutbetänkandet, se avsnitt 7 ovan. Det är dock enligt vår mening motiverat att i vissa delar låta forskningsdirektiven gälla även för berörda försvarsmyndigheter. Det gäller de delar berör törsvarsforskningens anspråk universitet som högskolor, vad gäller både personalförsörjning och forskningsinsatoch Det gäller också kravet på redovisning av hur försvarsforskningen ser. till kännedom, nytta och användning utanför försvarssektom. kommer gäller slutligen de delar berör det internationella forsknings- Det som samarbetet.

Referenser

S011 199191 Referenser

Det riksdagstryck som refereras i bilaga 2 Budget of the United States Government 1992 Försvarsbudgetanalyser, arbetsmaterial, B. G. Bergstrand, FOA, 1991

Anteckningar från Östgruppen vid FOA

NATO Documentation, Ministerial Session in Copenhagen 6th and on 7th June 1991 Towards a stronger Europe, rapport från en oberoende studiegrupp till IEPG, Bryssel dec. 1986

Slutligt underlag för 1991 års försvarsbeslut, ÖB 1990-08-31 PLANL

48362709 ÖB 91

Slutligt underlag för 1992 års törsvarsbeslut, ÖB 1991-06-14 PLANL

483261800 OB 92 The Department of Defence Critical Technologies Plan for the Committees on Armed Services, United States Congress, 1st May 1991 Teknisk Prognos en framsynt aktivitet, häfte 1 2 1991, FstFMV - nr FOA Globala trender inför 90-talet, STU-INFO 731-89 Relationships between defence - civil science and technology, May 1991, Parliamentary Office of Science Technology, Storbritannien Prop. 1990912102, FöU8, rskr. 285 Regeringsförklaring 1991-10-04

1989-92 med försvarsmaktsutredning 88, ÖB SOU 199191 Programplan för perioden Referenser FU 88 underlag till FFU 91 kartläggningsarbete, FMV 1991-10-21 FMV LEDNING HA 310646991 hemlig Underlag till FFU 91, FOA 1991-09-19 nr 91-4632S Anslagsframställningar för budgetåret 199293 från FortF, FMV, FOA, MHS och FFA försvarsforskning preliminär programplan 199293-9596 Gemensam anslag FöG1, FOA 1991-08-23 Grundläggande forskning och studier för civil beredskap, ÖCB augusti 199 l

Underlags-PM till FFU 91 från SRV

Underlags-PM till FFU 91 från SPF

Regleringsbrev för försvarsdepartementets verksamhetsområde, regeringsbeslut 1991-05-30

Elektroniksystemindustriutredningen 1990 ELSIND 90, FMV

1990-09-19 Forskning och teknik för flyget SOU 199153 försvarsindustrin, Sveriges försvarsindustriförening, maj Fakta om 1991 RESEARCH, The Swedish Approach, The Swedish Institute Lilian Öhrström, 1991, ISBN 91-520-0265-9 mars

och föredragnings-PM från forskningsorganisationer i an-

Broschyrer dra länder Broschyrer från företag och myndigheter som besökts

SOU 199191 Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. 199143

Forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret

Dir 199143

l99l-05-30i

Beslut vid regeringssammanträde Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet R. Carlsson, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en samlad översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Utredningen skall lämna förslag rörande behov, inriktning, omfattning, styrning, finansiering och struktur för att skapa en forskningsorganisation som svarar mot de framtida behoven.

Bakgrund l proposition 199091102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 199192 s. 24 har jag anmält behovet av en samlad översyn av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete. Översynen bör led i den sessom ett översyn som redovisats i propositionen och som syftar till att skapa en mer entydig och effektiv styrning, finansiering och organisation av myndigheterna. Regeringen har som en förberedelse inför 1993 års forskningspolitiska proposition utfärdat direktiv för anslagsframställningari fråga om forskning för budgetåren 1993194-199596. Direktiven avser myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Definitioner

l det följande utgår jag från de definitioner som anges i regeringens proposition 19899090 om forskning 11

Grundforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap -

SOU 199191 Bilaga 1

och idéer utan att någon bestämd tillämpning är i sikte. Man brukar nya indela den i 0 ren grundforskning, där ingen restriktion läggs forskningens inriktning och 0 riktad grundforskning, som kan tänkas lägga grunden för tillämpning. Tillämpad forskning innebär ett systematiskt och metodiskt sökandeefter ny kunskap och nya idéer men, med en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Inom försvaret skiljer man på 0 objektbundet utvecklingsarbete och 0 icke objektbundet utvecklingsarbete.

Nuvarande forskning och utveckling För innevarande budgetår avdelas ca fyra miljarder kr. till forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Merparten eller drygt tre miljarder kr. utgörs av objektbundet uvecklingsarbete vid svensk industri beställt inom ramen för anslagen för anskaffning av materiel hos försvarsgrenama och anslaget Operativ ledning m.m. fjärde huvudtitelns anslag B C2, D 2 och E2. För närvarande dominerar JAS 39-projektet volummässigt. För tillämpad forskning inom totalförsvaret avdelas 450 miljoner kr. inom anslaget G Gemensam försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalthar för denna forskning och svarar också för huvuddelen av proprogramansvar duktionen. Denna genomförs främst inom de naturvetenskapliga, teknisktvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenama. Mindre delar av produktionen genomförs vid fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk. För icke objektbundet utvecklingsarbete avdelas 300-400 miljoner kr. finansierade inom ramen för försvarsgrenamas anslag för materielanskaffning samt inom anslaget E4. Operativ ledning m.m. Forskning och utveckling. Flygtekniska försöksanstalten disponerar ca 8 miljoner kr. för bl.a. tillämpad forskning under anslaget L Flygtekniska försöksanstalten. Militärhögskolan disponerar en anslagspost för forskning och utveckling, under anslaget F9. Militärhögskolan, om 2,4 miljoner kr. Inom totalförsvarets civila del avdelas resurser för forskning och utveckling från flera olika anslag, totalt ca 25 miljoner kr. De största posterna är tillämpad forskning för industriell varuförsörjning och för befolkningsskydd och räddningstjänst. Grundforskning förekommer inom totalförsvaret endast i ringa utsträck-

SOU 199191 Bilaga J

ning inom anslaget G 1, i huvudsak koncentrerat till sådanaområden där utvecklingen är snabboch kan få väsentliga konsekvenserför vår försvarspolitik och utformningen av vån försvar. Forsknings- och utvecklingsverksamhetens mångskiftande karaktär och de många beställarna och entreprenörerna gör att särskilda insatser är angelägna för att skapa en samlad överblick över området.

Vissapågåendestudier och utredningar

På överbefälhavarens uppdrag genomförs vid försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk en kartläggning och utvärdering försvarsrelaav terad forsknings- och utvecklingskompetens. Detta är ett första led i framtagandet av en långsiktig strategi för kompetensförsörjningen vad forskavser ning och utveckling för försvarsmaktens behov. Detta första steg skall redovisas före den 1 september 1991. Överbefälhavaren har inrättat en projektgrupp för att under medverkan från försvarets forskningsanstalt utveckla idén om ett försvarsuniversitet. Projektet beräknas pågå fram till den juli 1 1992. Tillsammans med styrelsen för psykologiskt försvar, försvaretsforskningsanstalt och televerket har Överstyrelsenför civil beredskapunder år 1990påbörjat olika aktiviteter för att utveckla forsknings- och studieverksamheten kring det civila försvarets grundläggande förutsättningar. Ett antal framväxande problemområden samlastill ett ramprogram för forskning. En särskild utredare har på regeringens uppdrag granskat verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten. Utredarens förslag skall ingå som ett underlag till denna utredning.

Förändrade förutsättningar

Inom en mängd områden förändras de långsiktiga förutsättningarna för nu totalförsvarets forskning och utvecklingsverksamhet

- Avspånningen i Europa leder till konkreta nedrustningsåtgärder. Kvaliteten på ny materiel utomlands kan dock fortfarande bli hög. - Den fortskridande ekonomiska integrationen och Sverigesanslutning till EG påverkar också totalförsvarets villkor. Erfarenheterna av kriget i Persiskaviken, främst vad gäller militärtekni- kens betydelse, väntas påverka försvarets utveckling i många länder. - Återhållsamhet med försvarsanslag kan förväntas i Sverige och därmed ökad kostnadspresspå alla myndigheter. Fortsatt omstrukturering av det svenska militära försvaret mot mindre kvantitet och högre kvalitet kan förutses.

SOU 199191

Bilaga 1

En ökad tonvikt läggs luftförsvar. - Till följd kostnadspressen väntas modifieringar, ombeväpningar och - av moderniseringar av befintlig materiel få ökad betydelse.

På sikt väntas svensk försvarsindustri krympa. Kvarvarande industri blir i ökande grad beroende av internationellt samarbete.

Den militärtekniska utvecklingen behöver i allt större utsträckning ut- nyttja drivkraften inom den civila sektorns teknisk-vetenskapliga utveck-

ling.

överväganden

Uppgifter för totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete

Totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete har som sin viktigaste

stödja försvarssektorns utveckling och anpassning till förändrade uppgift att villkor. I enlighet härmed skall forskningen och utvecklingen.

bidra till sådan inhemsk kompetens att det svenska totalförsvaret kan ut- formas efter svenska förutsättningar och värderingar och att det kan själv-

ständigt operativt utnyttjas och underhållas,

tidigt upptäcka och analysera hot och möjligheter till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen,

identifiera och beskriva vägar att lösa totalförsvarets problem genom - nya utnyttja tekniskt och vetenskapligt kunnande, bedöma risker och möjatt ligheter med dessavägar samt driva förändringar,

bidra till sådan teknisk kompetens i materielanskaffningsprocessenatt anskaffa är väl awägda med hänsyn till uppgifterna, den kan system som militärtekniska utvecklingen och kostnaderna.

till kompetens för inhemsk utveckling och produktion av försvarsbidra materiel samt bidra till kunskapsbasen för framtida tillväxt av försvaret om en sådan en skulle erfordras.

inom programmet Gemensam försvarsforskning har främst Verksamheten uppgifterna proposition 19899090 om forskning s. 122 att

följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom om-

råden är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret, som utvecklingen försvarsmateriel genom att ta fram och värdera stödja av medverka vid tekniska systemutredningar, idéer samt statsmakternas planering för att möta hotet från icke konvenunderbygga tionella stridsmedel, olika hot medverka i utformningen av säkerhetspolitiskt analysera samt underlag och av prognoser.

SOU 199191 Bilaga 1

- utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och planering. - kartlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och krig. lämna underlag om olika vapensystems effekt människan - samt - bedöma människans prestationer i relation till de krav som ställs under kriser och i krig samt i speciella situationer i fred.

Försvarsforskningens villkor

Forskning och utveckling för totalförsvaret har flera drag som skiljer den från motsvarande verksamhet inom andra samhällssektorer och som därför motiverat särskilda organisatoriska lösningar. Det finns ocksåbehov av nära samverkan med viss forskning bedriven vid universitet och högskolor. Det kan gälla att ta till vara det kunnande som finns där, få möjligheter att rekrytera kvalificerad personal samt att göra försvarsforskningens resultat tillgängliga för verksamheten vid universitet och högskolor. l vissafall har det också visat sig fördelaktigt att förlägga försvarsforskning till universitet och högskolor. Av världens samlade forskning och utveckling bedömsSverige bidra med ca en procent. Detta innebär att huvuddelen av vår kunskap måste bygga resultat från andra länder. Egen forskningsverksamhet kan vara ett sätt att förstå och rätt värdera resultat uppnådda i andra länder, också ett sätt men att bli en intressant samtalspartner för informationsutbyte. Forskning kan alltså i varierande utsträckning sessom en metod att få tillgång till forskningsresultat från andra länder. - Tillämpad forskning och utveckling för försvaret är mestadels tvärvetenskaplig, styrd av övergripande mål och tidsplanering hosolika avnämare och i många fall sekretessbelagd. Tillgång till utländskt kunnande kan sådana i fall erhållas genom avtal med andra länder. För att lösa de av avnämama angivna uppgifterna krävs följande forskav ningsorganisationen - Insikter i totalförsvarets uppgifter och funktion. Sådanainsikter kan bl.a. erhållas genom att forskare deltar i studier och utredningar bedrivna av försvarets myndigheter. - Ett forskningskunnande i form av kompetenta forskare och ett inflöde av kunskaper från forskningsorganisationens omvärld. En långsiktig tillämpad forskning inom försvarsspecifika områden. - - Systemorienterade insatser där kunskaper från flera teknikområden integreras och utnyttjas för att finna nya sätt att utforma system och funktioner inom totalförsvaret. För att avnämaren av forskning och utveckling skall kunna inrikta verksamheten och tillgodogöra sig dess resultat krävs en nära kontakt mellan fors-

SOU 199191

Bilaga 1

och ömsesidig insikt om varandras problem. kare och avnämare en statsfinansiella läget måste besparingar göras inom försvarsl det rådande

verksamhetsområde. Därvid måste även besparingar inom departementets

forskning och utvecklingsarbete övervägas.

Utredningsuppdraget

totalförsvarets forskning och Utredaren skall göra en samlad översyn av

Därvid skall utredaren med utgångspunkt ien prolongeutvecklingsarbete.

konsekvenserna en minskning av de ekonorad ekonomisk nivå belysa av

och utveckling med 10, 25 respektive 40 %. miska resurserna för forskning

utvecklingsarbetet berörs inte härav och skall i övrigt en- Det objektbundna

fall detta särskilt anges i det följande. dast behandlas i de

Inledande uppdrag

totalförsvarets nuvarande Utredaren skall göra en sammanställning av

utvecklingsarbete inklusive det objektbundna utvecklingsarforskning och

inriktning, omfattning, finansiering. ledning och organisabetet vad gäller

redovisa vilka prioriteringar som görs, hur resurtion. Utredaren skall även

och hur verksamheten och dess resultat följs fördelas på olika insatser serna

upp. de förändrade förutsättningarna och Utredaren skall mot bakgrund av

för forskning och utveckling som skall belysas den minskning av resurserna

och utveckling totalförsvarets myndigheter anredovisa den forskning som

i övrigt där från totalförsvarets utgångspunkt mält behov av eller de områden

utredarens preliminära mening är angelägen. forskning och utveckling enligt

översiktligt belysa internationella utvecklingstendenser Utredaren skall

intresse för Sverige. av totalförutredaren redovisa i vilken utsträckning en för Härutöver skall vid universitet och högskolor samt vilket relevant forskning bedrivs svaret Utredaren skall också ta del av direktiven för samarbete som förekommer.

forskning för budgetåren 199394- 199596 anslagsframställningar i fråga om

vilken utsträckning och vilket sätt de bör tillämbifogas och överväga i

berörs i denna utredning. pas myndigheter som vilka områden ambitionssänkningar Utredaren skall redovisa inom som

åstadkommas och lämna förslag till inriktning och kostnadsreduceringar kan

det fortsatta arbetet. av skall redovisas senast den 1 november 1991. Dessa inledande uppdrag

SOU 199191 Bilaga 1

Fortsatt arbete

Med utgångspunkt i utredarens redovisning den l november 199] kan regeringen komma att meddela kompletterande direktiv. Inriktningen för utredarens fortsatta arbete skall intill desseventuellt ytterligare direktiv har meddelats vara följande. - Utredaren skall lämna förslag till hur försvarsforskningensinriktning och omfattning bör anpassas till de pågående förändringarna. l detta sammanhang skall utredaren bedöma vilka kompetenser som för Sverige är långsiktigt viktiga samt omfattningen av dessakompetenser. Utredaren skall lämna förslag till metoder för styrning och finansiering av försvarsforskningen. Utredaren skall belysa konsekvenserna av en ökad efterfrågestyming och samfinansiering med andra forskningsfinansiärer. Utredaren skall vidare lämna förslag till förändringar i organisationen för ledning och genomförande av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete, bl.a. mot bakgrund av den minskning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas. Utredaren skall därvid särskilt beakta.

behovet att med ett minimum av administrativa hinder genomföra tvärve- tenskapligt arbete och upprätthålla nära kontakter mellan forskare och avnämare, - fördelar med och möjligheter till ökat samarbete med andra länder, med svensk försvarsindustri, med andra samhällssektorer och med universitet och högskolor samt möjligheter och metoder att överföra resultat från försvarsforskningen till verksamheten vid universitet och högskolor och vice versa.

Utredaren skall belysa för- och nackdelar med två huvudalternativ för försvarsforskningens organisation. I det ena alternativet skall en riktlinje vara att FOA även fortsättningsvis är huvudproducent av totalförsvarets tillämpade forskning. I det andra alternativet skall inriktningen vara att försvarsforskningen förläggs till universitet och högskolor. Därvid eftersträvas att

öka samordningen med högskolans egen forskning, stärka den inomvetenskapliga konkurrensen och påverka kvaliteten i forskningen, öka påverkan från andra samhällssektorer och forskningsmiljöer, göra publiceringen av forskningsresultat mera offentlig. - Eventuella förslag till förläggning av verksamhet till universitet och högskolor skall utarbetas efter samråd med berörda högskoleenheter. Utredaren skall med ledning av slutsatserna av dessa båda huvudaltemativ föreslå en framtida struktur för totalförsvarets forskningsverksamhet. För-

SOU 199191

Bilaga I

slaget kan innehålla inslag från båda huvudalternativen. skall i sitt arbete samråda med den planerade utredningen om Utredaren ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom förtotalförsvarets svarsdepartementets verksamhetsområde. beakta vad har anförts i direktiven dir. 19845 till Utredaren skall som kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens samtliga inriktning. Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast den 15 juni 1992.

Hemställan

till vad jag har anfört hemställer jag att regeringenbe- Med hänvisning nu myndigar chefen för försvardepartementet särskild utredare omfattad av kommittéförordningen att tillkalla en uppdrag göra översyn forskning och utvecklings- 1976119 med att en av arbete för totalförsvaret, sekreterare och annat biträde utreatt besluta om sakkunniga, experter, daren.

hemställer jag regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta

Vidare att fjärde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

sig till föredragandens överväganden och bifaller Regeringen ansluter hans hemställan. Försvarsdepartementet

Bilaga till Direktiv 199143

anslagsfranrställningar i fråga forskning för budgetåren Direktiv för om 199394-199596

bilagda direktiv skall gälla för följande myndighe- Regeringen beslutar att anslagsframställningar i fråga forskning inför budgetåren ters arbete med om 199394- 199596

rikspolisstyrelsen kriminaltekniska laboratorium statens kriminalvårdsstyrelsen brottsförebyggande rådet

SOU 199191 Bilaga 1

styrelsen för u-landsforskning statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik statens bakteriologiska laboratorium socialstyrelsensläkemedelsavdelning statens institut för psykosocial miljömedicin banverket statens geotekniska institut statens väg- och trañkinstitut sverigesmeteorologiska och hydrologiska institut transportforskningsberedningen vägverket konjunkturinstitutet Kungliga biblioteket skolverksutredningen universitetet i Stockholm tekniska högskolan i Stockholm Karolinska Institutet högskolan för lärarutbildning i Stockholm universitetet i Uppsala högskolan i FalunBorlänge högskolan i GävleSandviken högskolan i Örebro universitetet i Linköping universitetet i Lund högskolan i Kalmar högskolan i KarlskronaRonneby högskolan i Kristianstad högskolan i Växjö universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola högskolan i Borås högskolan i Karlstad högskolan i Skövde universitetet i Umeå högskolan i Luleå högskolan i SundsvallPlämösand högskolan i Östersund handelshögskolan i Stockholm universitets- och högskoleämbetet utrustningsnämnden för universitet och högskolor forskningsrådsnämnden humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

SOU 199191 Bilaga 1 medicinska forskningsrådet naturvetenskapliga forskningsrådet polarforskningssekretariatet statens psykologisk-pedagogiska bibliotek socialvetenskapliga forskningsrådet teknikvetenskapliga forskningsrådet institutet för rymdfysik Manne Siegbahn-institutet för fysik statens delegation för rymdverksamhet statens kulturråd riksantikvarieämbetet riksarkivet naturhistoriska riksmuseet Sveriges lantbruksuniversitet skogs- och jordbrukets forskningsråd centrala försöksdjursnämnden lantbruksstyrelsen Skogsstyrelsen arbetsmiljöfonden statens råd för byggnadsforskning statens institut för byggnadsforskning statens energiverk styrelsen för teknisk utveckling utredningen näringspolitisk myndighet om en ny Sveriges geologiska undersökning kemikalieinspektionen statens naturvårdsverk statens strålskyddsinstitut Anslagsframställningama och de rapporter som myndigheterna önskar till regeringen skall, förutom till vederbörande departement, även inge skickas till statsrådsberedningen i 2 och finansdepartementet i 3 ex. ex.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Björn von Sydow

SOU 199191 Bilaga 1 Kopia till samtliga departement angivna myndigheter statskontoret statistiska centralbyrån arbetslivscentrum arbetsmiljöinstitutet Kungliga skogs- och lantbruksakademien Kungliga Vetenskapsakademien Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Ingenjörsvetenskapsakademien Stiftelsen riksbankens jubileumsfond

Bilaga

Gemensammadirektiv för anslagsframställningarifråga om forskning för bd 199394-1 99596

Inledning

Regeringens strävan är att föra en politik som gör att forskningen får ökad betydelse i det svenskasamhället. Syftet är att öka vårt landsproduktiva förmåga, förbättra levnadsförhållandena och miljön, höja livskvaliteten vårt i samhälle samt bidra till en god internationell utveckling. Regeringen och riksdagen måste inför sina forskningspolitiska ställningstaganden ha underlag och förslag som visar på olika förändringsmöjligheter inom svensk forskning. Det måste ställas särskilda krav såväl kompetens och kontinuitet som förnyelse i ett relativt litet land, både för att forskningen skall ha möjlighet att bidra till en önskvärd samhällsutveckling och för att kontakten med den internationella forskningsfronten skall kunna bibehållas och utvecklas. Forskningspropositioner har sedan början av 1980-talet lagts fram vart tredje år. De har inneburit att resurs- och avvägningsproblem inom svensk forskning kunnat få en samlad behandling. Riksdagen har år 1988 beslutat att regering och riksdag vart tredje år skall göra en fördjupad prövning av omfattningen och inriktningen av myndigheternas verksamhet. Regeringen kommer för forskningens del att redovisa förslag för riksdagen år 1993 avseende treårsperioden 199394-199596. En utgångspunkt för förslagen skall vara berörda myndigheters resultatanalyser för forskningsverksamheten. De skall innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa redovis-

SOU 199191

Bilaga 1

uppföljningar och utvärderingar som utförts se prop. ningar av de

10. Myndigheterna bör därvid koncentrera analyserna och 19899090 kap. de centrala delarna forskningsverksamheten inom redovisningarna till av

sina områden.

centralbyrån kommer i början år 1992 att, regeringens Statistiska av

forskningsstatistisk årsbok med samlade uppgifter om uppdrag, publicera en

svensk forskningsverksamhet.

Hittillsvarande utveckling och framtida behov

forsk-

disponerar statliga medel för forskning, eller där Myndigheter som myndighetens arbete, se prop. 198990190skall ning är en väsentlig del av

således inför budgetåren 199394-199596 belysa

sina ansvarsområden med avseende på såväl grundutvecklingen inom tillämpad forskning. Det är angeläget att få en utförlig och forskning som

förståelig bild rådande förhållanden och uppnåddaresulför lekmannen av

tat. inom landet täcka olika forskningsområden behovet och möjligheterna att myndighetens övergripande ansvarsområde. inom förändringsarbete och behovet av förändringar för att svara hinder för ett - ställer. den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen mot de krav som resursfördelningen utifrån aspekten balans mellan fasta den nuvarande - också redovisa för forskning. Myndigheterna bör här och rörliga resurser för- och nackdelar med olika alternativa fördelsina bedömningar av

ningar.

regeringens politik är att forskningen i landet skall Utgångspunkten för

kostnaderna ökar. Myndigheterna skall därför redoväxa utan att de statliga

för de disponerar bá 199293. visa sina förslag inom ramen resurser man

också redovisa hur arbetet med produktivitets- och Myndigheterna skall

bedrivs och vilka resultat man det viset åstadkomkvalitetsförbättringar räknar med att åstadkomma under den mit den senaste treårsperioden, resp.

period som anslagsframställningen avser.

bör regeringen tillhanda senast 10 maj Mer omfattande analyser vara

sammanhang. Anslagsframställ- 1992, om inte tidigare datum anges i annat

31 augusti 1992. För myndigheterna under ningarna skall vara ingivna senast

anslagsframställningama skall lämnas utbildningsdepartementet gäller att

senast den 1 juni 1992.

Samhällsnyimn

samhällsproblem effektivt, om arbetet sker en Allmänt sett löses mer

viktig frågeställning inom alla samhällssektorer god vetenskaplig grund. En

SOU 199191 Bilaga 1

är om forskningen spelar en väl awägd roll i förhållande till de problem och otillfredställda behov som man möter inom sektorn. Alla myndigheter som har sektoriellt motiverade forskningsanslagskall i sina anslagsframställningar redovisa bedömningar av om den forskning man bedriver eller finansierar är väl anpassadtill sektorns behov. Myndigheterna skall också kunna lämna förslag till omfördelning av medel avseddaför verksamheten inom sektorn och medel för forskning. Myndigheterna bör också belysa möjligheterna till Ökad samverkan kring gemensamma forskningsuppgifter för myndigheter inom olika sektorer. Alla myndigheter skall redovisa det arbete som utförts för att den forskning som man bedriver eller finansierar skall komma till kännedom, nytta och användning i samhället. Resultatet av detta arbete bör också belysas så utförligt och åskådligt som möjligt. Myndigheter som utför forskning och som är verksamma samma ort som universitet och högskolor skall redovisa vilket sätt forskningsarbetet redan nu samordnas eller kan samordnas med högskolan. Förslag till närmare samordning skall utarbetas av myndigheterna i samverkan.

Produkrionslivers forskning och utvecklingsarbete Svenskaföretags insatser för forskning har ökat kraftigt under 1980-talet, men för åren 1988 och 1989 redovisas en minskning. Näringslivets forsknings- och utvecklingsarbete är också mycket ojämnt fördelat mellan olika branscher, storlek på företag och lokalisering. Företagen samarbetar på forsknings- och utvecklingsområdet i ökande grad internationellt. Påsenare år har också en viss utlandsetablering förekommit. Inom hela tjänstesektom är forskningen relativt begränsad. Det gäller såväl den offentliga sektorn som den enskilda. Myndigheter med forskningsanslag som är av direkt relevansför produktionslivet skall, efter kontakt i lämpliga former med företag, kommuner, landsting, organisationer osv, belysa möjligheter och behov av att öka användningen av forskning och utveckling i produktionslivet. Myndigheterna bör även belysa möjligheterna att få näringslivet, kommunerna etc. att ta på sig ökade uppgifter i syfte att sprida ny teknik, som härrör från forskningsoch utvecklingsarbetet, ut marknaden.

Internationell sam verkan

Det internationella forskningssamarbetet får alltmer ökad omfattning och svenska forskargrupper och företag lägger i ökad utsträckning ned arbete i internationell samverkan. Inte minst de senare årens utveckling i Europa har

SOU 199191

Bilaga 1

för detta. De pågående förhandlingarna mellan EFskapat förutsättningar och den Europeiska ekonomiska gemenskapen EG kan san- TA-ländema Sverige under den aktuella budgctperioden kommer att nolikt leda till att EGs för forskning. Konsekvenserna av detta medverka fullt ut i ramprogram inhemska satsningar kan reduceras eller att andra bör utökas kan bli att vissa erforderlig intern forskningsbas skall erhållas. för att en bör belysa omfattningen och inriktningen av det interna- Myndigheterna samarbetet. Vidare bör redovisas de finansiella konsekvenserna av tionella EG och när s.k. EES-avtal träder i kraft. Myndighesamarbetet med om ett vilken utsträckning det ökade internationella terna bör också belysa i som omprioriteringar forskningsresurser. Vidare samarbetet kan medföra av under 1990-talet kommer att aktualiseras ytterligare skall man ange om det internationella vetenskapliga anläggningar eller svenskt deltagande i stora

program. systematiskt knyta forskare Myndigheterna bör belysa möjligheterna att perioder till svenska forskningsinstitutioner. från andra länder under längre forskarnas kompetens skall komma såväl de Utgångspunkten bör vara att hemlandet tillgodo. Myndigheterna bör även belysa svenska värdarna som för svenska forskare att motsvarande sätt bygga upp en möjligheterna kompetens under längre perioder utomlands.

Regionalafrågor

perspektiv är det naturligt att slår vakt om att det i I ett internationellt kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Att så Sverige utföres omfattande och det svenska samhället, såväl ekonomiskt som socisker har stor betydelse för Därför det naturligt att regeringen och riksdagen verkar alt och kulturellt. är Sverige får del i den vetenskapliga verksamheten. för att alla delar av har i hög grad kommit att koncentreras till universitetetsortema. Denna dessas omgivande regioner ñnns stora skillnader samtigt som det ocksåinom Forskningen har olika åtgärder ökat markant även mellan olika orter. genom medelstora högskolorna. Myndigheterna skall redovisa vid de mindre och gjorts dessa högskolor har följts upp och hur de forskningssatsningar som möjligt, vilka resultat de givit. utvärderats samt, om vetenskaplig verksamhet bör utföras där de veten- Det är oundgängligt att uppfyllas bäst. Alla myndigheter skall därför, i skapliga kvalitetskraven kan och förslag till förändringar av verksamheten, besina resultatanalyser ev. lysa olika lokaliseringsaltemativ ur detta perspektiv.

Rekrytering av forskare

bakgrund bl.a. de analyser som de före- Myndigheterna skall, mot av till, göra uppskattning av behovet av forskare gående uppdragen leder en

SOU 199191 Bilaga I inom sina respektive verksamhetsområdentill omkring år 2000. Myndigheterna bör avge förslag som kan leda till att förutsättningarna för rekrytering av nya generationer foskare förbättras. Det gäller inte minst att underlätta för kvinnor och studerande från miljöer utan studietradition att satsa på en fullödig forskarkarriär. Högskoloma och universiteten bör vidare redogöra för sådanaåtgärder som utförts i syfte att stimulera de studerandes intresse för forskning.

SOU 199191 ° 2

Bilaga

Bilaga 2

vissa riksdagsbeslut försvars-

Referat av om

forskningen

Prop. 197388, FöU17, rskr. 196

propositionen föreslogs dels riktlinjer för organisation m.m. av I

objektbundna försvarsforskningen, dels nedläggning av militärpden

sykologiska institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen. 1 försvarsforsknings- j Besluten byggde delvis på förslagen från 1969 års

utredning, i vissa avseenden avstånd från dem. Beslutet om men tog

q

riktlinjer innebar i huvudsak att

inte på övertygande sätt kunnat visa att några fördelar utredningen ett uppnås att särskild styrelse för försvarsforskning totalt sett genom en

inrättas,

för i princip all objektbunden försvarsforskning, programansvaret produktionsansvaret för huvuddelen denna forskning hålls och av

myndighet, försvarets forskningsanstalt, samman inom en

forskningsanstalt och produktionsansvaförsvarets övertar program- objektbundna forskning bedrivs vid militärpsyko- i ret för den som

institutet, militärmedicinska undersökningscentralen, armélogiska

navalmedicinska forskningsgrupperna och flygmedicinska insti- | och i övrig försvarsmedicinsk forskning som finansieras tutionen samt j

försvarsmedicinska forskningsdelegationen, genom robotteknis-

g

för den objektbundna flygtekniska, programansvaret skeppstekniska och fordonstekniska fortiñkatoriska forskka, resp. produktions- 1 försvarets forskningsanstalt, medan ningen övertas av

kvar hos försvarets materielverk resp. fortiñkationsansvaret ligger

förvaltningen,

produktionsansvaret för den militärhistoriska forskprogram- och vid militärhögskolan skall inte övertas av försvabedrivs ningen som

rets forskningsanstalt,

forskningsanstalt skall ha och produktionsansvar försvarets program- kunskapsuppbyggande forskning för det psykologiska för långsiktig,

försvarets behov, medan beredskapsnämnden numera styrelsen för SOU 199191

psykologiskt försvar alltjämt skall ha för de forskningsansvaret och Bilaga 2 undersöknings projekt följer dess instruktionsenliga som av uppgifter, försvarets forskningsanstalt organiseras med - ett centralt kansli och fem huvudenheter, det är en viktig uppgift för försvarets forskningsanstalt - att verka för en samordnad utveckling och ett samordnat utnyttjande forskningsav organ inom och utanför försvaret med hänsyn till både försvarets och andra samhällssektorers behov. Den lämpligaste formen härför är att delar av forskningsprogrammet läggs på forskningsorgan ut utanför försvaret som större, sammanhållna

forskningsuppdrag med inplane-

rad, flerårig löptid samt att försvarets forskningsanstalt på motsvarande sätt åtar sig forskning för uppdragsgivare utanför försvaret,

ett nytt delprogram med benämningen Gemensam försvarsforskning skapas inom huvudprogrammet Gemensamma funktioner, ett förslagsanslag med samma delprogrammet - namn som förs upp på riksstatens driftbudget, anslaget till flygtekniska försöksanstalten g - förs inte över till Gemensam försvarsforskning, försvarets forskningsanstalt skall även i fortsättningen - följa överbefälhavarens direktiv, när anstalten gör upp förslag till programplan och anslagsframställning för delprogrammet Gemensam försvarsforskning, överbefälhavaren - skall utfärda sina direktiv i samråd med myndigheter som har ansvar för perspektivplanering inom övriga delar av totalförsvaret.

Prop. 198182102, FöUl8 p. 4,9, rskr. 374

Besluten innebar att

- riksdagen ställer sig bakom 1978 års försvarskommittés principiella

syn på försvarsforskningen, bl.a. innebär

som att totalförsvarets myndigheter bör tillförsäkras likställdhet i inflytandet över forskningens inriktning och att överbefälhavarens ställning gentemot försvarets forskningsanstalt bör ändras. Forskningsanstalten bör lyda direkt

under regeringen försvarsdepartementet,

uppdragsverksamheten vid institutionen för flygteknik - vid tekniska högskolan förs över till flygtekniska försöksanstalten.

199191 198283l00 bil. 6, FöU9 p. 20, rskr. 271 SOU Prop.

Bilaga 2

Besluten innebar att

forskningsanstalt får ställning utanför försvarsmakten, försvarets en totalförsvarsmyndighetema får ett likställt inflytande över och att

försvarsforskningen i planerings- och budgethänseende,

försvarsbeslut på regeringens uppdrag och i anstalten inför nästa totalförsvarsmyndighetema skall utarbeta en samlad syn samråd med

försvarsforskningens långsiktiga utveckling, på

anslagsfinansierade verksamheten skall redovisas endast den rent - Gemensam försvarsforskning, alltjämt skall under anslaget som

finansieras inom utgiftsramen för det militära försvaret,

forskningsanstaltens intäktsñnansierade verksamhet förs upp ett för - OOO-kronorsanslag, ligger utanför utgiftsramen men inom 1 som

försvarshuvudtiteln.

Prop. 198384l07 bil. 2, FöUl9, rskr. 403

innebar beträffande riktlinjer för flygteknisk forskning Besluten

bl.a. att

verksamheten vid FFA även i fortsättningen skall inriktas mot

bidra till svensk flygindustriell förmåga att utveckla och kompetens att

tillverka flygplan, robotsystem m.m.

flygtekniskt råd inrättas, skall främja och samordna den ett som flygtekniska forskningen. I rådet skall ingå företrädare för civila och

flygtekniska sektororgan, högskolor, FFA och industrin, och militära

beträffande försvarsforskningens omfattning och inriktning bl.a. att

forskningen för totalförsvaret skall hållas samman en i huvuddelen av forskningsorganisation, gemensam

omfattande vidgad samverkan med andra forskningsinstitutioner - en nödvändig, vilket kan bevara erforderlig kompetens inom landet är

och leda till effektivare utnyttjande av de totala resurserna,

de för försvaret angelägna forskningsområdena skall väljas - några av

för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer, ut

samverkan bör ske vid forskningens genomförande men också i - att

form gemensamt finansierade forskningsprogram. av

Prop. 19899090, UbU25, rskr. 328 SOU 199191

I propositionen p. 3.2 Avvägningsfrågor i det svenska systemet anfördes bl.a. följande

Under senare år har det hävdats att det råder obalans mellan en sektorsforskning och annan uppdragsforskning å sidan ena och forskning på eget programansvar eller grundforskning å den andra. Kritiken kommer framför allt från högskolesystemet och har endast i begränsad utsträckning utgått från de behov de enskilda som sektorerna har. Några statistiska uppgifter kan belysa frågan. Enligt SCBs statsbudgetanalys gick både 197778 och 198687 43% ca av statsanslagen för forskning och utveckling FoU till främjande av allmän vetenskaplig utveckling, dvs statens anslag till forskning vid universitet och högskolor inklusive de statliga ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen enligt läkarutbildningsavtalet. Försvaret har den näst största andelen av de statliga FoU-anslagen. Försvarets andel uppgick både 197778 och 198687 till ca 25%. Försvarets FoU är således omfattande, och är betydande utsträck- i ning lagd utanför universitet och högskolor. Diskussionen om bristande balans beror självfallet på vi i att Sverige i största möjliga utsträckning undvikit att skapa särskilda statliga forskningsinstitut med sektorsforskningsuppgifter. Ett undantag är just försvarets forskningsanstalt FOA. Svensk forskningspolitik har i stället inneburit universitet och högskolor att har betraktats som samhällets samlade forskningsinstitut där forsk- , ning utförs oberoende av statlig finansieringsform.

I samband med riksdagsbehandlingen 1987

av års forskningsproposition prop. 19868780 fördes i flera motioner fram krav på att medel för sektorsforskning skulle överföras till högskoleenheter och forskningsråd. Riksdagen beslutade emellertid inte om några sådana överföringar utan uttalade i stället att regeringen inför den nästföljande planeringsperioden 199091 -1992 93 borde se över sektorsorganens verksamhet och komma med förslag som innebär att viss del anslagen till sektorsforskningen av förs över till högskolans fakultetsanslag m.m. för den långsiktiga

kunskapsuppbyggnaden i högskolan UbU 19868726 s. 17, rskr. SOU 199191

Bilaga 2 198687282. Regeringen att utförandet av forskning även fortsättanser till universitet och högskolor. Så länge ningsvis bör koncentreras vid denna princip kommer finansieringen av forskning vi håller fast från skilda håll, även vad gäller statens FoU-satsningar. att ske

l990l9lzl02 bil. 1, FöU8, rskr. 285 Prop.

för bl.a. anslaget Gemensam försvarsforskning, Beslutet innebär, budgetåret 199293 skall finansieras utanför utgiftsramen att det fr.o.m. och överbefálhavaren gentemot anslaget inte för militärt försvar, att till uppgift avväga resursbehoven eller i övrigt ha längre skall ha att

någon programsamordnande roll.

3 SOU 199191

Bilaga

Bilaga 3

Critical Technologies Plan

I denna bilaga presenteras en kort sammanfattning The Departav ment of Defense Critical Technologies Plan for the Committees on Armed Services, United States Congress, 1 May 1991. De olika teknologiområdena redovisas med sina engelska beteckningar samt en kort förklaring av vad området avser samt uttalade mål för planerade insatser. Sammanställningen har gjorts laborator Allan Linnarson, av FOA.

Nr 1 Semiconductor Materials and Microelectronic Circuits Förutsättning för kompakt intergrerad elektronik. Mål Signalbehandling i GHz -områdeL Utveckling instabila flygplan av och avancerad kontroll av dessa samt utveckling smarta och av vapen snabba informationssystem.

Nr 2 Software Engineering Nyckelområde för användning datorer i militära av system. Mål Realtidsprogram, kompenserar operatörsfel, möjligprogram som heter till återanvändning och omprogrammering.

Nr 3 High Performance Computing Utbildning av snabba datorer för militära system.

Mål 10 operationers ops och överföring 10° bitars. Utveckling

av av smarta vapen och för effektiva C3I-system.

Nr 4 Machine Intelligence and Robotics Införa viss artificiell intelligens AI i datorsystemen. Mål Ge operatörer snabbt beslutsstöd att behandla genom stora mängder data, sammanställa och jämföra dessa på kort tid. Möjlighet att genomföra datoroperationer i snabbt tempo.

SOU 199191 Nr 5 Simulation and Modelling

Åskådliggöra och operationer, pröva uppslag och konstruk-

Bilaga 3 processer tioner att behöva tillverka försöksmodeller eller prototyper. utan Mål Minska konstruktions- och produktionskostnader, förkorta tiderna prestanda. Åstadför utveckling system. Förbättra systemens av nya effektiva medel for inlärning systemens användande. komma av

Nr 6 Photonics Öka hastigheten och säkerheten vid signalbehandling. optisk signalbehandling med hög hastighet i nära Mål Att åstadkomma till detektorer och öka överföringshastigheten av anslutning sensorer, 10° bitars. Utveckla snabba lasersystem. Optisk signalinformation okänslig för EMP-stömingar Electro Magnetic Pulse behandling

Nr 7 Sensitive Radar möjligheten upptäcka mål med liten radarmålyta. Förbättra att radarteknik. Speciellt för OTH-radar Over The Hori- Mål Förbättra

zon och laserradar.

Nr 8 Passive Sensors effektiva och effektiva målsökare för signaturan- Skapa vamarsystem passade objekt. för radar och laser. Passiva målsökare för robotar Mål Vamarsystem Infra Red och MMW- Milli Meter Wave områdena. inom IRoch magnetiska spec för under- Hydroakustiska sensorer sensorer vattensbruk.

Nr 9 Signal and Image Processing möjligheter upptäcka, klassificera och målfölja objekt genom Skapa att Signalbehandling i realtid. Mål Minska arbetsbelastningen för stridsledare, förbättra vapensysteskapa möjligheter att utnyttja autonoma vapenbärare. Detta mens effekt, med ATR Automatic Target Recognition. Signaler från möjliggörs i för ubåtsjakt är ett annat viktigt tillämpakustiska sensorer arrayer ningsområde.

Nr 10 Signature Control

Kvalificerad signaturanpassningsteknik för att öka vapenplattformars

och vapensystems överlevnad. emitterade och reflekterade signaler till bakgrund. Mål Anpassa åtgärder är avancerad formgivning. Framtagning av kamou- Viktiga

flagematerial med anpassade absorptions- och emissionsegenskaper, SOU 199191 av effektiva kylmetoder för reducering av IR-strålning.

Nr 11 Weapon system Environment Studier av den naturliga omgivningens inverkan på vapensystemens funktion. Mål Undersöka hur den naturliga omgivningens tillstånd Väder, vind, årstid, terräng påverkar vapenfunktion och bekämpningsrisk.

Nr 12 Data Fusion Integration av data från flera källor till för operatören hanterbar form. en Mål att med datateknikens hjälp leda större förband. Att kunna presentera data från C3l-system så att operatören erhåller ett beslutsstöd.

Nr 13 Computional Fluid Dynamics CFD Konstruktionshjälpmedel för avancerad formgivning farkoster och av vapenbärare. Mål Utveckla avancerade skrov för flygplan, fartyg och robotar. Konstruktionen av flygplansmotorer. Framtagning höghastighetsav projektiler.

Nr 14 Air-breathing Propulsion Utveckling av lätta, bränslesnåla motorer. Mål Att förbättra gasturbinmotorer inom IHPTET-programmet Integrated High Performance Turbine Engine Technology. Att utveckla ramjet- och scramjetmotorer.

Nr 15 Pulsed Power Generering av korta högenergipulser. Mål Att åstadkomma energipulser för drivning elektromagnetiska av kanoner, för genering av HPM-pulser High Power Microwave och laserpulser.

Nr 16 Hypervelocity and Propulsion Teknik för utskjutning av projektiler med hastighet över 2000 en m per sekund. Mål Utskjutningssystem för elektromagnetiska kanoner, elektrokemiska kanoner, travelling charge -kanoner. Framtagning höghastigav hetsrobotar, pilar och projektilformande RSV.

SOU 199191 Nr 17 High Energy Density Materials Utveckling sprängämnen, drivämnen och pyrotekniska material. Bilaga 3 av Mål Framtagning material har mycket högt energiinnehåll, hög av som

stabilitet och inte är giftiga för handhavare. Vid användning skall de ge

liten signaturpåverkan.

Nr 18 Composite Materiels Utveckling lätta och starka material. av Utveckla material lämpade för framtida flygplan, stridsfordon och Mål Materialen till användningsområdet och kännetecknas robotar. anpassas mekanisk hållfasthet, låg vikt och motståndskraft mot höga av hög temperaturer.

Nr 19 Superconductivity Framtagning material med mycket liten elektrisk resistans. av Mål Utveckla material för magnetiska sensorer, snabba elektroniska och minnen med hög packningstäthet. Materialen skall kunna kretsar vid så höga att ingen extern kylning behövs. användas temperaturer

Nr 20 Biotechnology biologiska eller tillverkning av Utnyttjandet av system som sensorer konstruktion, medicinska ändamål eller som kemisk material för biologiska stridsmedel. Tillverkning material för biologiska sensorer i form av Mål av Även tillverkning material på sådant sätt att petroleumenzymer. av baserade råvaror fordras.

Nr 21 Flexible Manufacturing för tillverkning långa eller korta serier och för snabb Metoder av omställning produktionen. av datoriserad konstruktion, produktionsplanering Mål Att med hjälp av

det möjligt ekonomiskt tillverka korta serier av

och produktion göra att snabbt få igång produktion materiel vid mobiförsvarsmateriel att av lisering.

°

Bilaga 4 SOU 199191

Bilaga 4

Försvarsforskning i andra länder

Redovisningens inriktning och källor

Nedan redovisas huvuddragen i försvarsforskningen i Storbritannien, Frankrike, Tyskland Västtyskland, Nederländerna, Norge, USA och Australien. Redovisningen omfattar i huvudsak följande struktur på den organisation som genomför försvarsforskningen, ekonomiska mått på verksamheten, viktiga motiv för verksamheten sådana de framträder i tillgängliga dokument, försvarsforskningsorganisationens viktigare enheter och deras forskninginriktning samt tendenser förväntas som prägla försvarsforskningens framtida inriktning. Beskrivningarna baseras på tillgängligt underlag i form av reserapporter, internationellt tillgänglig statistik, officiella dokument, tidningsartiklar mm. Materialet är ojämnt varför helt standardiserad en beskrivning av respektive lands försvarsforskning kunnat göras. Den något varierande innebörd som ges begrepp forskning, teknosom logiutveckling, studier försvårar jämförelser mellan m.m. länderna.

Storbritannien

Den brittiska försvarsforskningen utförs till dominerande del vid särskilda försvarsforskningsinstitut och vid industrin. Verksamheten vid instituten har tills nyligen omfattat såväl tillämpad forskning som utvecklingsarbete. Under år har senare en viss renodling av institutens roll skett att utvecklingsarbete genom så långt möjligt förts över till industrin, medan forskning samt analys och utredningsverksamhet, såsom värdering militära och förav system band, behållits vid instituten.

199191 totala försvarsforskningen exklusive kämvapenforskningen SOU Den bedrivs i dag till omfattning 450 milj pund, vilket svarar mot Bilaga 4 en av ca - 3 % den totala försvarsbudgeten. Två tredjedelar av anslagen knappt av särskilda försvarsforskningsinstituten och resten till industrin. går till de medel går till instituten utnyttjas uppemot 20 % för uppdrag Av de som universiteten. Samarbete mellan institut och universitet sker till stor vid lokal basis, dvs forskning drivs i samverkan mellan institut och del på närbelägna universitet. I mycket liten utsträckning, 2% av den totala

försvarsforskningsbudgeten, finansieras forskning vid universitet di-

rekt av försvarsdepartementet.

Uppgiften för de särskilda försvarsforskningsinstituten anges vara

oberoende vetenskaplig och teknisk kunskap. Tillämpningatt stå för en hotvärdering, försvarets inriktning i stort, operativa koncept arna avser utformning materielsystem. Instituten skall stödja de inom samt av förvaltning är ansvariga för materielanskaffning och staber och som förbandsverksamhet. För att lösa sina uppgifter skall härför nödvändig

genomföras. Instituten skall också tillsammans med industrin forskning länder inom NATO säkerställa att kunskaper inom för försvaret och andra

nödvändiga teknologier finns tillgängliga.

Försvarsforskningen har uppgifter i alla delar försvarets ledning av

produktion. Instituten deltar i definition av operativa koncept, och och systemkoncept, stödjer industrin i utveckling av förbandskoncept industrin saknar nödvändig kompetens samt biträder system i den mån förvaltning med kunnande vid utveckling av taktik samt vid staber och

systemmodifiering och underhåll. i brittiska försvarsforskningsinstituten är i dag uppbyggda dels De försvarsgrensorienterade institut, dels institut med viss funksom som De funktionsinriktade har verksamhet inom områdena tionsinriktning. samband och ledning, skydd mot kemisk och biologisk krigfö spaning, strategiska och operativa frågor. Instituten omfattar ring samt analys av

14000 anställda. idag ca Forskningsorganisationen är fn föremål för omorganisation och

Ett viktigt motiv härför är att den samlade forskningsorneddragningar. onödiga kompetensdubbleringar. Vidare är ganisationen anses rymma åldersstrukturen hos den vid instituten anställda personalen sådan, idag aktuellt med mycket stora åldersav gångar inom den närmaste att det är tioårsperioden, vilka bedöms svära att ersätta på arbets-kraftmarkvara för tekniker och forskare. Slutligen har också den generell naden privatisera och marknadsstyra offentliga verksamhete strävan att ,

försvarsforskningen. Mot denna bakgrund hari

kommit att omfatta även

försvarsforskningen beslu-l

radikal omorganisation av den brittiska en

tats. Det är ännu för tidigt att dra några definitiva slutsatser vad SOU 199191 om omorganisationen slutligen kommer att resultera Den renodlade Bilaga 4 marknadsstymingen, som ursprungligen föreslogs, kommer dock inte att genomföras för de delar forskningen gäller BC-skydd av som och operativa frågor. Inom övriga områden tycks styrningen närmast komma att ske i form av uppdragsstyming med dialoger. Vidare är det inte heller klart att den eftersträvade omstruktureringen instituten, av innebärande att försvarsgrensinriktningen hos de största instituten tre skulle överges, kommer att genomföras. Försvarsgrenama är angelägna att behålla den nära samverkan som nuvarande organisation möjlig-

gor.

Frankrike

Den franska försvarsforskningen bedrivs till övervägande del vid försvarets egna institut samt vid det statliga institutet för flygteknik. i ° Forskningen är av tillämpad karaktär och med relativt starkt ett inslag av forskning av strategisk karaktär inom för försvaret viktiga basteknologier. För försvarsforskning exkl kämvapenforskningen avdelas något - över 6 mrd Ffranc, vilket svarar mot drygt 3 % det samlade av försvarsanslaget. Av detta belopp går 23 till de statliga försvarsforskningsinstituten. Utöver dessa belopp torde den franska försvarsindustrin, som till väsentlig del ägs av staten, satsa medel för långsiktig egna i kompetensutveckling. Försvarets forskning ligger till sin huvuddel inom den myndighet, DGA, som har samlat ansvar för forskning och materielanskaffning och som dessutom driver omfattande egen industriell produktion. Forsk-

ningen år till sin huvuddel teknisk. Inslag finns forskning kring

av ergonomi samt även operationsanalys för värdering och av system förband. I den statliga försvarsforskningen ingår idag institut driver som verksamhet inom följande områden och operationsanalys, system - ABC skydd, verkan och skydd mot konventionella flygteknik. - vapen, Den försvarsforskning DGA finansierar omfattar databehandling och i . robotik, telekommunikationer och spaning, fysik och fysisk miljö, optik j och optronik, halvledare, kontinuumdynamik, kemi, energikällor och i framdrivningmaterialteknik samt bioteknik och humanvetenskaper.

i Till centrala delar försvarsdepartementet finns även forskare

av inom ekonomi och samhällsvetenskap knutna.

Försvarsforskningen planeringsprocess med ett SOU 199191 styrs genom en dialoger. Dialogema sammanhålles och inriktas centralt Bilaga 4 starkt inslag av dialogerna deltar forskare, tekniker och taktiker. De inom DGA. I fördelas centralt på basis genomförda dialoekonomiska resurserna av forskningen har under flera år varit låst till 7 % ger. Omfattningen av

materielanskaffningen. av väsentliga förändringar forskningens organisation och Inga av tycks fn aktuella. De franska satsningarna på FoU dimensionering vara under 80 talet uppvisat anmärkningsvärd tillväxt. inom försvaret har - en

Tyskland

och teknologiutveckling utförs i Tyskland till Försvarsforskning

del vid försvarets institut och vid industrin. dominerande egna 900 milj DM för forskning och teknologiutveckling. Fn avdelas cza 2 % den totala försvarsramen. Av detta Detta svarar mot knappt av försvarets institut och lika mycket till industrin. belopp går40 % till egna Återstående 20 % delas i ungefär lika delar mellan forskningsinstitut

försvaret, universitet och tekniska konsulter. utanför angivna motiv för forskning och teknologiutveckling Viktiga, säkerställa det teknisk-vetenskapliga kunnande som anges vara att behov materiel och för att få tillgång erfordras för att täcka försvarets av erfordras för rustningskontroll. Särskilt betonas till teknologi som vetenskaplig kompetens för att kunna hävda tyska, säkerhetsvikten av NATO. Det ökande samarbetet inom politiska ståndpunkter inom länder ställer krav pä kompetens för försvarsindustrin med andra egen

tyska intressen i sådant samarbete. Generellt gäller att att kunna hävda mot specifika, tyska behov hög prioritet ges insatser som svarar är viktig för att kunna samarbeta med

sekretess mm och där kompetens

skall stödja framtagandet nya systemkonandra länder. Forskningen av för den långsiktiga teknologiförsörjningcept samt skapa förutsättningar skall inriktade på att stödja framtagningen Teknologiinsatserna vara en. av beslutade system. inom följande områden ledningssystem, roboi Forskning bedrivs material och konstruktionsteknik, far tik, spaningssystem, avionik,

framdrivning, flygteknologi, och stridsdelar, skydd

koststyrning, vapentelekrigföringsteknik samt humanvetenskap. mot vapenverkan, innehåller såväl forskning som försöksverksam- Försvarets institut forskningsinstitut finns inom områdena ABC-skydd; het. Renodlade 5 hydroakustik och geofysik samt materialteknik.

De tyska försvarssatsningarna planeras att reduceras väsentligt. SOU 199191 Detta kommer även att beröra FoU satsningama ipåtagligt men mindre grad, varför FoU-andelen i de tyska försvarsbudgeten tenderar att öka.

Nederländerna

Den nederländska försvarsforskningen genomförs till övervägande del inom försvarsdelen det holländska institutet av för tillämpad naturvetenskaplig forskning, TNO.

Forsknings- och utvecklingsinsatserna faller inom tre kategorier som i Nederländerna betecknas grundläggande som forskning, tillämpad forskning och teknologiutveckling. Verksamheten svarar mot vad i svenska försvarssammanhang betecknar som försvarsforskning och

icke objektbunden utveckling teknologiutveckling . Den samlade satsningen på försvarsforskning och teknologiutveck-

ling dvs exklusive den egentliga utvecklingen av materiel uppgår fn

till ca 500 milj SEK. Detta kan ställas mot den totala försvarsramen som är ca 45 mrd SEK. Större delen av satsningen på forskning och teknologiutveckling eller 65% sker vid TNO. Resten fördelas mellan bidrag till NATOs forskning, EUCLID, rymdprogram, teknologiutveckling vid industrin, internationella utvecklingsprojekt och universiteten.

Forskningen skall stödja försvaret vad gäller operativa och taktiska

frågor, materielanskaffning och även ekonomifrågor. Huvudavnämarna till forskningen är således försvarssektorns egna myndigheter. Som särskilda mål anges att försvarsforskningen skall bidra till att landet skall kunna uppträda som en kompetent och respekterad samarbetspartner internationellt. Den skall trovärdighet ge försvarets funktion. Även

försvarsforskningens betydelse för forskningsstödet

till rustningskontroll och miljöövervakning markeras.

Den grundläggande försvarsforskningen genomförs praktiskt taget helt av TNO. Universiteten genomför enbart marginella delar av sådan forskning. Denna andel bedöms dock komma att öka något under 90 talet följd som av bl.a. den ökade betydelsen sk dualteknologier. av Den mera tillämpade forskningen genomförs till sin huvuddel vid TN O men också inom industrin. Teknologiutveckling och forskning står sammantaget för ungefär lika stora delar avdelade medel. av Forskningen vid försvarsdelen av TNO omfattar områdena spanings-, sambands- och informationssystem, konventionella vapen och skydd mot sådana, skydd icke konventionella mot stridsmedel samt

SOU 199191 humanteknologi. Denna del omfattar idag 900 personer. Inom de icke Bilaga 4 försvarsspecifika delarna av TNO bedrivs forskning för försvaret inom områdena medicin, humanvetenskap samt materialteknik.

Försvarsforskningen inriktas inom ramen för en dialog där, förutom försvarsforskama själva, företrädare för de viktigaste avnäoch även vetenskapliga rådgivare med en självständig ställning marna i förhållande till försvarsforskama deltar. Dialogen förbereder beslut på departemental nivå anslaget för försvarsforskning. Idag är försvarsom

anslagsfmansierad till 80% Övriga intäkter kommer från

delen av TNO . kunder utanför försvaret och även försvarsbeställningar i form av provnings- och utvecklingsuppdrag. Som följd det förändrade säkerhetspolitiska läget har även av satsningarna på FoU inom försvaret kommit att ifrågasättas och fn pågår utredning hur den framtida inriktningen skall vara. Den hittillsvaranav de bilden nederländska satsningar på försvars-FoU är dock att de har av ökat sin andel den samlade försvarsramen under 80-talet. av

Norge

Försvarsforskningen i Norge bedrivs till dominerande del vid försvarets eget institut, FFI. Verksamheten vid FFI, väsentligen är forskningskaraktär, som av mot 1% försvarets budget. svarar av Verksamheten vid FFI omspänner tt stort antal olika typer av tillämpningar säkerhetspolitiska frågor och långsiktig försvarsplanering, stöd vid matericiansktaffning, utveckling och prov, människans kapacitet lösa försvarsuppgifter Verksamheten omfattar således att mm. inte enbart vad normalt inkluderas i begreppet tillämpad forskning. som Eftersom den norska fösvarsindustrin är begränsad och materiel till stor del köpes utomlands, är viktiga uppgifter för FFI att ta fram koncept till produkter så långt att industrin kan ta vid samt att värdera den materiel är aktuell att köpa utomlands. som FFI har 500 anställda. Forskningskompclens finns inom bla statsvetenskap och ekonomi, teknik med tygdpunkt i elektronik samt medicin och psykiatri.

Förenta staterna § t

Karaktäristiskt för den statliga federala försvarsforskningen i

USA är dess stora organisatoriska mångfald, där den sammanhållande SOU 1991 91 kraften utövas av programmyndigheter DARPA Defense som Advan- Bilaga 4 ced Research Project Area, DNA Defense Nuclear Agency m.fl. Huvuddelen denna FoU utförs av av federala institut under försvarsdepartementet DoD eller energidepartementet DoE. Till detta kommer den forskning bedrivs som vid självständiga federala myndigheter exvis NASA, universitet och högskolor, icke-statliga forskningsinstitut samt vid konsultföretag av varierande storlek och profilering.

Utöver vad som beskrivits ovan tillkommer den projektinrikmer tade FoU-verksamheten vid industrin samt provning och systemutvärdering.

Antalet forskare och ingenjörer vid laboratorier under DoD uppgår

till ca 27000.

Den ekonomiska för militär forskning ramen och utveckling är idag cza 250 mrd kronor, vilket utgör drygt 12 % av den totala försvarsramen. Drygt 3 %-enheter härav kan hänföras till sådan forskning och teknologiutveckling som inte är knuten till utveckling och produktion av beslutade materielobjekt.

De forskningsinstitut ligger under DoD i som är allmänhet organiserade försvarsgrensvis, medan övrig icke-industriell forskning generellt sett är funktionsinriktad. Ett exempel på det senare är kärnvapenforskningen, vilken under DNAs överinseende väsentligen utförs vid några av DoEs större laboratorier och som täcker behovet för samtliga försvarsgrenar.

En grundtanke i USA är eller åtminstone har varit att likartat - - FoU-arbete av konkurrensskäl gärna får

bedrivas vid flera organisatio-

ner utan att detta upplevs slöseri med anslagna som medel. Inte minst gäller detta för industrin. Vissa signaler tyder dock på att man kan komma att tumma på denna regel i framtiden.

Rent allmänt kan sägas att den mest grundforskningsinriktade verksamheten förutom vid universiteten också bedrivs vid de laboratori-

er som sorterar under DoE. I det senare fallet är det främst frågan om riktad grundforskning, där universiteten av olika anledningar inte anser

sig kunna eller vilja investera iden nödvändiga forskningsutrustningen.

Självfallet förekommer också en avsevärd mängd provningsverksamhet i DoE-institutens regi. Försvaret är väsentlig finansiär en av grundforskning i USA. Hälften de medel försvaret av som avdela för riktad grundforskning går till universiteten. Universitetens andel av den tillämpade försvarsforskningen är däremot enbart 10 %.

199191 försvarsindustrin utvecklas huvudsakligen avancerade teknis- SOU Vid 4 ka koncept till högteknologiska produkter av olika slag. Bilaga Strategiska och taktiska principer samt operativa koncept tas fram

inom DoD och vid privata institut och konsultföretag. Forskningsinstituten under DoD, slutligen, bedriver förutom ren materielprovning till del tillämpad forskning. Detta hindrar givetvis stor avancerad grundforskning också förekommer inom dessa institut inte att i förekommande fall ofta i samverkan med universitet. förhållandevis kraftig neddragning av försvarsanslagen Trots en större omfattning drabba försvarsforskningen för tycks detta inte i någon uttalade strävan från DoD är att öka den procentuella närvarande. Den FoU läggs på forskning och teknikutveckling. andelen av som

Australien

Försvarsforskningen genomförs f.n. till helt dominerande del forskningsorgaisation DSTO Defence Science inom försvarets egen and Technology Organisation . Verksamheten inom DSTO omfattar såväl forskning, teknologiututveckling materiel den komponenten dock i veckling som av - senare avtagande grad. DSTOs verksamhet, till stor del är forskning men enligt ovan som verksamhet, omfattar for närvarande ca 1100 mkr. Detta också annan 2.5% försvarsanslaget och 13% av materielanslaget. svarar mot av Forskningens mål är väsentligen att svara för uppbyggnaden av en teknisk-vetenskaplig kunskapsbas inom för försvaret viktiga teknikomförbättra försvarets effekt genom att tillämpa ny teknik och råden, vetenskap så utrustning och personal blir effektivare samt anpassa att materiel till australiska förhållanden. Mindre insatser görs utländsk rådgivare delta i försvarsmyndighetemas arbete också i form av att som med anskaffningsärenden och i utveckling av förbandens i samband DSTO har också särskilda rådgivare place sammansättning och taktik. de centrala militära myndigheterna. Eftersom försvarsindurade inom begränsad omfattning har DSTO en viktig roll som en strin ännu är av teknologi och för den initiala utvecklingen fram till instans som tar fram punkt där industrin kan ta över. en bedrivs inom fyra institut med inriktning på flygteknik, Forskning materialteknik teknik för spaning. Vapenforskningen elektronik, resp samtliga dessa instituts verksamhet. Forskningen är ingår som del av framtida i hög grad även på utnyttjande, inriktad på system men

modifiering och underhåll befintliga Som komplement av system. ett till SOU 1991 91 instutsforskningen stödjer DSTO också doktorandprojekt vid UoH. Bilaga 4 Även denna insats ekonomiskt om sett är mycket blygsam mindre än 1% av DSTOs omslutning, den viktigt instrument ses som ett för att försäkra sig om tillgång till kompetenta forskare rekrytera att på sikt. Forskningen är till övervägande del anslagsfinansierad. Forskningens inriktning utarbetas i dialog där avnämare och forskare en deltar. En kommitté där bla forskningsorganisationens chef och företrädare för försvarsgrenar ingår, granskar och föreslår vid behov förändringar i de långsiktiga målen för försvarsforskningen. Varje projekt initieras som skall stämma med dessa mål men också ha en tydlig uppdragsgivare. Knappt hälften av uppdragen kommer fn från forskningsorganisationens egen ledning. I övrigt är det försvarsgrensstaber och materielverk som är uppdragsställare. l mindre utsträckning är departement och ÖB uppdragsställare. Dessas andel är dock i ökande. Instituten genomgår fn en minskning innebärande att de delar som svarat för utveckling systematiskt överförs till industrin. De kvarvarande delarna får därigenom väsentligen den tillämpade försvarsforskningen som sitt arbetsfält. Personalreduktionerna kommer att bli ca 20%. Anslagen minskas dock enbart med 5%. Mellanskillnaden skall användas för att lägga ut uppdrag vid industri, forskninginstitut och universitet.

KbNGL. BEBL.

1991 12 2

-

Statens

offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

1 Flykting-ochimmigrationspolitiken. A. 33.Branden SallyAlbatross. . Den9-12januari1990. 2 Finansielltillsyn.Fi. Fö. . 3 Statens roll vidfrämjande av export. UD. 34. HIV-smittadeersättning . - för ideellskada. Ju. 4 Miljölagstiftningen i framtiden.M. 35.Någrafrågori anslutning . till en arbetsgivarperiod 5 Miljölagstiftningen i framtiden.Bilagedel. inomsjukpenningförsäkringen. . Sekretariatets kartläggning ochanalys.M. 36.Nykunskapochförnyelse. C. Utvärdering SBU.Statens av Beredning för Ut- 37.Räknamedmiljön Förslagtill och . naturvärdering medicinskmetodik. av mi]jöråkenskaper. Fi.

Sportsligochekonomiskutvecklinginom trav- 38.Räkna medmiljön Förslagtill och naturochgaloppsponen. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi. Beskattning kraftföretag. av Fi 39.Säkrare förare.K.

Lokalasjukförsäkringsregister. 40.Marknadsanpassade 10.Affärstidema. service-ochstabsfunktionerny - C. organisation stödettill myndigheter av och regel Affärstidema. Bilagedel. C. ringskansli. C.

12.Ungdomochmakt.C. 41.Marknadsanpassade 13.Spelreglema service-ochstabsfunktionerny påarbetsmarknaden. A. organisation stödettill myndigheter av och rege- 14.Denregionalabil- ochkörkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel.C.

lilnfonnationcnsroll som handlingsunderlag 42.Aborterade - foster,m.m. styrningochekonomi. 43.Denframtidalänsbostadsnämnden. Bo. 16.Gemensamma regler lagstiftning,klassifikationer 44.Examination kvalitetskontroll - som i högskolan. U. och informationsteknologi. 45.Påföljdsfrågor. Frigivningfrånanstalt, m.m. Ju. 17. Forskning ochutveckling epidemiologi, kvalitets- 46.Handikapp, Välfärd,Rättvisa. säkringochSprisutvecklingsprojekt 47.På våg exempel påförändringsarbeten inom 18.Informationsstruktur förhålso-ochsjukvården en verksamheter förpsykiskt störda. utvecklingsprocess. 48.Bistånd internationella genom organisationer. UD. 19.Storstadens trafiksystem. överenskommelser 49.Bistånd om genom internationella organisationer. trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- och Annex Detmultilaterala biståndets organisationer.

Malmöregionema. K. UD.

20.Kapitalkostnader inomförsvaret. Nyaformerför 50.Bistånd internationella genom organisationer. finansiellstyrning.Fö. Annex Sverigeochu-ländema i FN återblick. 21.Personregistrering - en inomarbetslivs-, forsknings- och UD.

massmedieområdena, Ju. m.m. 51.Bistånd internationella genom organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen träñberråvara. om Annex Särstudier. UD. 23.Ett nytt BFR Byggforskningen pa90-talet.Bo. 52.Alkoholbeskattnin Fi. - gen. 24.Visstgårdetan Del 2och C. 53.Forskning ochteknikförflyget.Fö.

25.Frikommunförsökct. Erfarenheter försökenmed 54.Skola av - skolbarnsomsorg helhetU. - en en friarenämndorganisation. C. 55.Sveriges nationalrapport till FNskonferens miljö om 26.Kommunala entreprenader. Vad möjligt är En ochutvecklingUNCED1992.M. analys rättsläget av ochdetstatliga regelverkets 56.Kompetensutveckling utmaning.A. - en roll. C. 57.Arbetslöshetsförsåkringen finansierings- 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre systemet. A.

expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistråd.

28.Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- 59.Konkurrens förökad - av välfärd.Del rensförhållandena i 61branscher. Dell och C. Konkurrens förökadvälfärd.Del 29.Periodiska hälsoundersökningar i vissastatliga. Konkurrens förökadvälfärd.Bilagor.C. kommunala ochlandstingskommunala anställningar.60.Olika men ändålika.Ominvandrarungdomar i det C. mångkulturella Sverige.C. 30.Särskolan primärkommunal -en skolaU. 61.Statens bostadskredimämnd organisation - och 31.Statens arkivdepåer. Enutvecklingsplan till år20X. dimensionering. Bo.

U. 62.Vissasärskildafrågorbeträffande integritets-

32.Naturvårdsverkets uppgifterochorganisation. M. skyddetpåADB-områdeL Ju.

1991 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

63. Tillsynenöver hälso- och sjukvården. 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. 65.Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. 66. Hemslöjd i samverkan. 67. Samhalli gar.idag, i morgon. A. 68. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamheten avsteg med från statlig reglering m.m. C. 69. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamheten avsteg med från statlig reglering m.m. Särskild bilaga. C. 70. Ombudsman förbam och ungdom. S. Teaterns kosmadsutveckling 1975-l 990 7l . Operan, Dramaten med särskilda studier av och Riksteatern. U. 72.En kreativ studiemiljö högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U. 73. Vänersjöfarten. K. 74. Krediter för utveckling. UD. 75. Organiserad rasism. A. 76. Miljön och förpackningarna. M. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial beräkning av miljöbelastrting. Bilaga. M. 78.Krav på förändring synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. 79.Det framtida trafiksäkerhetsarbetet K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. 83.FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. 84. smuggling och tullbedrägeñ. Fi. 85. Historiska arrenden förslag till friköpslag. Ju. - 86.Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesofñceramas pensionsålder och âldersstruktur. Fö. 88. Stöd och samordning kring psykiskt störda ett kunskapsunderlag. - 89. Försäkringsrörelse i förändring Fi. 90. Konkurrensneutral energibeskatming. Fi. 91.Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. Fö.

Statens

offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Paväg exempel - päförändringsarbeten inom

Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- verksamheter förpsykiskt störda.[47] och massmedieontrádena, [21] Tillsynen över hälso- ochsjukvården. [63] m.m. HIV-smittade ersättning för ideellskada.[34] Ombudsman förbarnoch ungdom. [70] - Páföljdsfrágor. Frigivning från anstalt, [45] Krav förändring synpunkter från psykiskt m.m. - Vissa särskildafrågor beträffande integritetsskyddet stördaochanhöriga. [78]

pâ ADB-området. [62] Stöd och samordning kringpsykisktstörda

Fastighetsleasing. [81] ett kunskapsunderlag. [88] - Historiskaarrendenförslagtill friköpslag.[85] -

Kommunikationsdepartementet

Utrikesdepartementet Denregionala bil- ochkörkortsadministrationen. [14]

Storstadens trafrksysteni. överenskommelser Statens roll vidfrämjande avexport. [3] om trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- ochMalmö- Bistånd genom internationella organisationer. [48] regionema. [19] Bistånd genom internationella organisationer. Annex Säkrare förare[39] Detmultilaterala biståndets organisationer. [49] Vänersjöfarten [73] Bistånd genom internationella organisationer. Annex Detframtidatrafiksäkerhetsarbetet. [79] Sverigeochu-llindema i FN en återblick.[50] - Bistånd genom internationella organisationer. Annex Finansdepartementet Särstudier. [51]

Krediter for utveckling.[74] Finansiell tillsyn. [2]

sportsligochekonomisk utveckling inom trav- och

saloppsponcn- [7] Försvarsdepartementet Beskattning luaftföretag. av [8]

Kapitalkostrtader inomförsvaret. Nya former för Kapitalavkastningen i bytesbalansen.

finansiellstyming.[20] Tre expertrapporter. [27]

Branden påSallyAlbatross. Den9-12 januari 1990.[33] Räknamedmiljön Förslag till och miljönatur- Forskningochteknikförflyget. [53] räkenskaper. [37]

Yrkesofñcerantas pensionsålder ochaldersstruktur. Räknamedmiljön Förslagtill [87] natur- och miljö- Forskning ochutvecklingför totalförsvaret. räkenskaper. Bilagedel.[38]

Kartläggning ochprobleminventering. [91] Alkoholbeskattningen. [52]

smugglingochtullbedrägeri. [84]

Socialdepartementet Försäkringsrörelse i förändring [89]

Konkurrensneutral energibeskattning. [90] Utvärdering SBU.Statens av Beredning för Ut-värde-

ring av medicinsk metodik. [6] Utbildningsdepartementet

Lokalasjukförsäkringsregister [9] Infonnationens roll handlingsunderlag Särskolan primärkommunal -en skola.[30] som styrning - Statens arkivdepáer. Enutvecklingsplan ochekonomi.[15]. till år2000. Gemensamma [31] regler lagstiftning,klassiiikationcroch informationsteknologi, [16]. Examination kvalitetskontroll som i högskolan. [44]

Forskning ochutvecklingepidemiologi, Skola skolbarnsomsorg helhet.[54] - - en - kvalitetssäkringochSprisutvecklingsprojekt. Att förvaltakulturmiljöer.[64] [17]. Informationsstruktur Ettsamordnat vuxenstudiestöd. [65] förhälso-ochsjukvårdenen - Teaterns kostnadsutveckling utvecklingsprocess. [18]. 1975-1990

Några frågori anslutning medsärskilda studier Operan,Dramaten av till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen. ochRiksteatern. [71] [35] Aborterade foster, Enkreativstudiemiljöhögskolebiblioteket - som m.m. [42] Handikapp, pedagogisk resurs. [72] Välfärd,Rättvisa.[46]

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Olika ända lika. Om invandrarungdomar i det Arbetsmarknadsdepartementet men mångkulturella Sverige. [60] Flykting- och immigrationspolitiken. [1] Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverkav Spelreglema på arbetsmarknaden. [13] statlig reglering [68] samheten avsteg med från m.m. Kompetensutveckling en utmaning. [56] Erfarenheter försöksverk- - Prikommunförsöket. av Arbetslöshetsförsäkringen ñnansieringssystemet. [57] statlig reglering - samheten avsteg med från m.m. Samhall i går.i dag, i morgon. [67] bilaga. [69] Särskild Organiserad rasism. [75] Kommunalt partistöd. [80]

Bostadsdepartemntet Miljödepartementet

BFR Byggforskningen på 90-talet. [23] Ennytt - Miljölagstiftrtingeni framtiden. [4] Den framtida länsbostadsnämnden. [43] framtiden. Bilagedel. Miljölagstiftningen i Statens bostadskredimämnd organisation och kartläggning ochanalys. [5] - Sekretariatets dimensionering. [61] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Ny hyreslag. [86] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö

och utveckling UNCED 1992.[55] - Industridepartementet Miljön och förpackningarna. [76] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser Översyn lagstiftningen om träñberråvara. [22] av för förpackningsmaterial beräkning av turistrád. [58] - Ettnytt miljöbelastning. Bilaga. [77] Hemslöjd i samverkan [66] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv-

forskning 1991. [83]

Civildepartementet

Affärstidema. [10] Affärstidenta. Bilagedel. Ungdom och makt.[l2] Visst gårdet an Del 2 och [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med

en friare nämndorganisation. [25] Kommunala ,renade Vad är möjligt En analys enh . rättsläget ochdet statliga regelverkets roll. [26] av Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- rensförhällandena i 61 branscher. Del1 och [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga,kommunala och landstingskommunala anställningar. [29]

Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation stödet till myndigheter och regeav ringskansli. [40] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del Konkurrens för ökad välfärd. Del Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM, TEL 08-739 96 30, FAX 08-739 95 48. MALMTORGSGATAN 5 vn BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM. INFORMATlONSBOKHANDELN, v