Ledande forskning - för säkerhets skull betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ledande forskning

.Sii/teI/Ifs' .skull

-

fbr

Betänkande

av

Försvarsforskningsutredningen

i! JLEEEEÄNE§KANSLVET

1 110

Försvarsdepartementet i

Zcç 5

Oc SOL

c

min

un Statens offentligautredningar mm 1999:110

Eg Försvarsdepartementet

Ledande

forskning

för säkerhets skull

-

Betänkande av ljgsvaxsforskningsutredningen

Stockholm 1999

SOUoch Dssomingåri 1999årsnummerseriekan köpasfrånFaktaInfo Direkt. För remissutsåndningar SOUoch Dsav somingår i 1999årsnummerserie svarar FaktaInfo Direkt påuppdrag Regeringskanslietsñrvaltningsavdelning.av

Beställningsadress:FaktaInfo Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587671 00, Fax: 08-587671 71 E-postorder@faktainfo.se

Svarapå remiss.Hur ochvarför. Statsrädsberedningen,1993. En liten broschyrsomimderlättararbetetför den skall påremiss. - som svara Broschyrenkanbeställashos: InformationRosenbad Regeringskansliet 10333 Stockholm Fax: 08-40542 95 Telefon: 08-40547 29

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-7510-833-3 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25OX Stockholm1999

Till statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Genom beslut den 29 april 1999 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till organisation och verksamhetsformer för en ny myndighet inom Försvarsdepartementets verksam-

m.m. hetsområde Fö 1999:01. Med stöd detta bemyndigande för-

av ordnade departementschefen den 7 maj 1999 viceamiralen Dick Börjesson att vara särskild utredare.

Som sakkunnig förordnades den 7 maj 1999 departementssekreteraren Cecilia Looström.

Till utredningen har genom departementschefens beslut den 18 juni 1999 knutits följande personer som experter, nämligen

professom Berndt Brehmer, prorektor för Försvarshögskolan professorn Gunnar Dahlbäck, Försvarets materielverk överdirektören Ola Dahlman, Försvarets forskningsanstalt chefen internationell samordning Anders Gustafsson, Flygtekniska forsöksanstalten överstelöjtnanten Karl-Erik Holmgren, p

Försvarsmaktens högkvarter planeringschefen Åke Lindström, Statens räddningsverk medicinalrådet Karl-Axel Norberg, Socialstyrelsen ekonomichefen Ingvar Roos, F lygtekniska försöksanstalten.

Samtidigt förordnades sekreterare avdelningsdirektör Clas som Heinegård och avdelningsdirektör Torbjörn Jansson, båda Statskontoret. Utredningen har antagit namnet Försvarsforskningsutredningen. Utredningen har ansett det viktigt att föreslagna organivara se satoriska och andra förändringar i ett nationellt och internationellt perspektiv. Under utredningsarbetets gång har därför diskussioner förts med företrädare för ett stort antal myndigheter, organisationer och industriföretag samt även med pågående utredningar kan som ha inverkan på försvarsforskningen. Vidare har styrelser och myn-

dighetsledningar samt arbetstagarorganisationema fortlöpande

hållits orienterade utredningsarbetet. om En enig utredning står bakom förslagen.

Försvarsforskningsutredningen överlämnar härmed betänkan-

det Ledande forskning för säkerhets skull. - Med detta är uppdraget slutfört.

Stockholm den 15 september 1999

Dick Börjesson

Clas Heinegård

Torbjörn Jansson

Sammanfattning

Försvarsforskningsutredningen har haft uppdrag att lämna

som förslag till hur sammanslagning de nuvarande myndig-

en av heterna Flygtekniska försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt skulle kunna genomföras. I uppdraget ingår också att lämna förslag till mål, lednings-, stymings- och ñnansieringsfonner för en ny myndighet samt en plan för genomförande organisa-

av toriska förändringar. Vidare omfattar uppdraget att avseende NBC-verksamhet dels analysera gränsytoma mellan Totalförsvarets skyddsskola, Försvarshögskolan, Försvarets forskningsanstalt, Statens räddningsverk och Socialstyrelsen, dels lämna förslag till organisatorisk integrering denna verksamhet. I

av uppdraget ingår även att analysera gränsytorna och möjligheterna till en integrering av den säkerhetspolitiska forskning bedrivs

som vid Försvarshögskolan och Försvarets forskningsanstalt. Slutligen skall utredningen samråda med Försvarets materielverk avseende Försvarsmaktens behov provningsresurser och med Utbild-

av ningsdepartementets arbetsgrupp utreder myndighets-

som en ny struktur för forskningen.

Utredningen har lagt det vidgade säkerhetspolitiska begreppet och statsmaktemas inriktning mot att använda totalförsvarsresurser också i andra situationer än krigsfara och krig till grund för sina bedömningar. Enligt utredningen leder dessa beslut statsmak-

av terna till att forskning för totalförsvarets behov behöver

ses i ett vidare perspektiv. Den utveckling sker avseende intematio-

som nellt samarbete leder till samma slutsats.

Utredningen har ansett det angeläget att de förslag

vara som lämnas på ett enkelt sätt kan in i den framtida nationella

passas forskningspolitiken och i de internationella samarbetsstrukturer där

10 Sammanfattning SOU 1999: 110

Sverige deltar. Av det skälet har utredningen inhämtat underlag från andra utredningar, myndigheter, organisationer och företag som har bedömts ha eller komma att få betydelsefulla roller för totalñrsvarets forskning och utveckling. Styrelsema för FFA, i FOA och FHS liksom berörda arbetstagarorganisationer har

orienterats fortlöpande under utredningsarbetet. Försvarsforskningsuuedningen konstaterar att det är angeläget

att åstadkomma en bättre överblick och koordinering det forskav nings- och utvecklingsarbete som bedrivs för totalförsvarets räkning. Av det skälet föreslår utredningen att aktiva och kompetenta nätverk organiseras särskilt inom sådana områden som kan bedömas vara av strategisk betydelse eller där det är viktigt att bevara och utveckla en egen nationell kompetens. För att stärka regeringens möjligheter till styrning och kontroll verksamheten av föreslår utredningen att en särskild samordnare totalförsvarets chief scientist placeras i Försvarsdepartementet med uppgift att vara rådgivare regeringen i frågor är relaterade till totalförsom

svarets forskningsverksamhet. Innehavaren av befattningen före-

slås också bli ordförande i det Forum för totalfiärsvaryørskøzing, FF 777, som också bör inrättas för att koordinera och öka utbytet mellan de olika nätverken. Verksamheten inom nätverken finansieras främst de deltaav gande partema. Drivkraften ñr dem är att samarbetet ett så ger stort bidrag till den övriga verksamheten att det är intressant och lönsamt att vara en delñnansiär. I vissa fall- särskilt i sådana nätverk där det finns ett svagt eller vikande intresse att medverkakan staten via totalförsvarets myndigheter eller särskilt genom riktade anslagsmedel understödja verksamheten. Försvarsforslmingsutredningen bedömer att dessa åtgärder bör ge påtagliga synergieffekter och effektivitetsvinster och de bör genomföras oberoende av vilken organisationssnuktur som i övrigt beslutas för försvarsforskningsområdet. Åtgärderna bör också kunna ett gott utgångsläge för att länka in totalförsvarsforskge ningen i en framtida nationell forskningspolitik. Beträffande frågan om en organisatorisk sammanslagning de av båda nuvarande myndigheterna Försvarets forskningsanstalt och

Sammanfattning l l

Flygtekniska försöksanstalten konstaterar utredningen att de båda myndigheterna visserligen båda bedriver försvarsforskning men med helt olika tyngdpunkter. FFA är huvudsakligen inriktad mot flyg- och rymdområdet och dess tillämpningar för civilt och militärt bruk. FOA i sin tur har mycket bred kompetens inom fleren talet av de områden har militära tillämpningar också som men verksamhet som riktar sig till de civila delarna totalförsvaret. av Båda myndigheterna har bred kontaktyta mot både nationella en och internationella forskningsorgan och utländska kunder i form av statliga organisationer också kommersiella aktörer. men Inom några förhållandevis begränsade områden har myndigheterna likartade kompetenser. Inom andra ligger kompetens-

grupperna nära den gräns där det kan bli svårt att bevara dem. I den mån dessa kompetenser är av strategisk betydelse eller en grund för att Sverige skall kunna bygga kunskap och forskupp ningskapacitet, som är efterfrågad och erkänd internationellt, måste åtgärder vidtas för att säkra dem. Detta är i huvudsak ett vitalt nationellt intresse och därmed har staten ett tydligt för ansvar utvecklingen. Staten bör åtminstone till del finansiera kompetensutveckling och forskning inom sådana områden betecknas som som strategiska eller där det i övrigt finns ett behov att upprättav hålla eller utveckla kunskap.

Försvarsforskningsutredningen har inte funnit att några påtagliga rationaliseringsvinster uppstår på kort sikt vid en sammanläggning av FFA och FOA. På längre sikt kan det däremot uppkomma synergieffekter samordning vissa likartade verkgenom av samheter inom för myndighet. Sådan ramen en gemensam samordning bör självfallet eftersträvas det är också stor betymen av delse att den statliga försvarsforskningsinriktade organisationen har ett nära samarbete med universitet och högskolor och med de organisationer och företag är verksammma inom området. som Om regeringen fullföljer inriktningen att slå FFA och samman FOA bedömer utredningen att huvuddelen FFA:s verksamhet är av beroende av närhet till de nuvarande anläggningarna i Bromma. Samtidigt bedömer utredningen att den verksamhet FOA för som närvarande bedriver i Umeå och Linköping har ett nära samband

12 Sammanfattning

med den verksamhet som bedrivs vid de där belägna universiteten och högskolorna liksom med försvarsindustrier Den del

m.m. av FOA som arbetar med vapen, verkan och skydd har ändamålsenliga anläggningar i Grindsjön. Lokaliseringen dit också bra

ger förutsättningar för samarbete både med FOA i övrigt och med andra intressenter. Någon flyttning av denna verksamhet från Grindsjön bedöms av dessa skäl inte behöva övervägas ytterligare.

För resterande delar av FOA i Storstockholmsomrâdet finns däremot skäl att finna ändamålsenliga lokaler plats i

arman området. Även här, liksom på övriga universitets- och högskoleorter, bör lokaliseringen möjligt underlätta samarbetet mellan

om forskningsinstitutionema och övriga intressenter. Av de alternativ som utredningen studerat bedöms en lokalisering i anslutning till KTH ge bäst förutsättningar för en god forskarmiljö och nära kontaktvägar till huvudkundema regeringen, Försvarsmakten och ÖCB. I andra hand kan samlokalisering på FFA:s nuvarande

en område i Bromma övervägas för att därigenom skapa rationaliseringspotential främst i stödverksamheten. I båda fallen krävs

investeringar. Försvarsforskningsutredningen att för-

anser en djupad granskning av lokalbehov m.m. bör inledas snarast. l detta sammanhang bör även resultatet den pågående översynen

av av stödverksamheten till de försvarsinriktade myndigheterna i Storstockholmsområdet beaktas.

Om regeringen avser inrätta en ny myndighet för försvarsforskning föreslår utredningen att övergången sker i flera steg. Efter ett riksdagsbeslut bedöms det erfordras till åtta månader

sex för att utforma myndighetens verksamhetsplan samt för att besluta om detaljorganisation, internt regelverk och bemarming. Förberedelser för en organisationsändring bör kunna inledas när

regeringen överlämnar förslaget om en ny myndighet till riksdagen. Sannolikt skulle en formell övergång till en ny myndighet kunna ske under andra halvåret är 2000, i praktiken torde

men myndigheten kunna fungera fullt ut först från den 1 januari år 2001. Nuvarande hyreskontrakt och behov av nybyggnation styr tidpunkter för eventuella omlokaliseringar. De bedöms

kunna vara genomförda under åren 2002-2003.

Sammanfattning 13

Resultatet av vissa andra pågående utredningar, exempelvis den om framtida provningsresurser för Försvarsmaktens behov, kan komma att inverka på utformningen forskningsmyndig- . av en ny het. I organisationsarbetet måste hänsyn tas till sådana och andra

faktorer som Försvarsforskningsutredningen har pekat inte

men kunnat definiera fullt ut.

Försvarsforskningsutredningen föreslår att den säkerhetspolitiska forskning som nu bedrivs vid FHS och F OA även i framtiden bör bedrivas inom respektive organisation. Inom detta område är det av stor vikt att flera olika bedömare kan regeringen råd uti-

ge från den kunskap som de med sina speciella förutsättningar och verksamhetsområden besitter.

Även när det gäller verksamheten inom NBC-området har utredningen kommit till slutsatsen att den nuvarande ordningen bör gälla tills vidare. Om Försvarsmaktens ominriktning påverkar verksamheten vid Totalförsvarets skyddsskola och FHS får ett

om vidgat utbildningsansvar kan det finnas skäl att pröva frågan på nytt. I så fall kan Totalförsvarets skyddsskola antingen knytas till FHS eller FOA:s avdelning för NBC-skydd i Umeå. Under alla förhållanden är det angeläget att ett nära samarbete utvecklas mellan aktörerna på NBC-området. Statens räddningsverk och Socialstyrelsen kan båda få fördelar också lämna viktiga

men bidrag i detta sammanhang.

Beträffande skyddet det ekonomiska värde, ligger i

av som nu de väl etablerade namnen FFA respektive FOA, utredningen

anser att de nuvarande avdelningarna kan bibehålla sina inom

namn ramen för en ny myndighet åtminstone så länge beteckning-

som arna är relevanta för den verksamhet bedrivs. När den

som nya myndigheten har blivit erkänd aktör eller när verksamheten vid

en någon avdelning får en annan inriktning kan en ny beteckning införas.

Namnet en nyinrättad forskningsmyndighet föreslås bli Totalförsvarets forskningsinstitut TFI. Till myndigheten bör knytas dels styrelse med fullt dels ett vetenskapligt råd.

en ansvar, Myndighetsledningen med gemensamma stabsfunktioner bör lokaliseras i Storstockholmsområdet.

14 Sammanfattning

I enlighet med direktiven lämnar utredningen plan för hur de en föreslagna organisationsförändringarna bör genomföras.

Försvarsforskningsutredningens plan innehåller förslag till

åtgärder som bör genomföras etappvis i fem olika steg. I korthet innebär de sammantagna åtgärderna: 0 att en befattning som chief scientist hos Försvars-

departementet och vissa totalförsvarsmyndigheter,

0 att ett övergripande nätverk Forum för totalförsvarsforskning skapas och knyts till Försvarsdepartementet med departementets chief scientist som samordnare, 0 att nätverk inom Forum för totalförsvarsforskning etableras,

0 att den forsknings- och teknikutvecklingsprocess F oT-process

som tillämpas inom det militära försvaret utvecklas till att omfatta en motsvarande för det civila ñrsvaret, dvs. process hela totalñrsvaret samt 0 att samordning förbereds med totalförsvarets forskningsverksamhet till den nationella forskningspolitiken.

Om inriktningen att slå samman FFA och FOA fullföljs tillkommer följande åtgärder, nämligen: 0 att Totalförsvarets forskningsinstitut bildas genom sammanen slagning av de nuvarande myndigheterna FFA och FOA, 0 att en ansvarsstyrelse för Totalförsvarets forskningsinstitut utses, 0 att ett vetenskapligt råd knyts till Totalförsvarets forskningsinstitut som rådgivare till styrelsen, 0 att FOA:s verksamheter i främst Ursvik och delar av FFA:s verksamhet i Bromma samlokaliseras.

Vissa av förslagen kan genomföras med tämligen kort förberedelsetid, medan andra kräver både längre förberedelsetid och att i vissa fall ytterligare beslutsunderlag avvaktas från några andra pågående utredningar. Utredningen är enig i sina slutsatser och förslag.

1

Uppdraget

1.1¶Utredningsdirektiv

Regeringen beslöt den 29 april 1999 att särskild utredare en dir. 1999:33 skulle lämna förslag till hur sammanslagning en av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skulle kunna genomföras samt bedöma vilka synergieffekter och rationaliseringsvinster skulle kunna uppnås som genom en sammanslagning. Utredaren har också haft att lämna förslag till mål, ledningsformer, verksamhetsformer och organisation för en sammanslagen myndighet. I uppdraget har ingått att lämna förslag till

instruktion för myndigheten, principer för styrelsens sammansättning och uppgifter, styrning och finansiering av verksamheten, hur den internationella samverkan och samverkan med industri och övriga avnämare samt universitet och högskolor kan tillvaratas och utökas, 0 åtgärder för att skydda det ekonomiska värde ligger i de som väl etablerade namnen Försvarets forskningsanstalt FOA och F lygtekniska försöksanstalten FFA.

Vidare har ingått i uppdraget att lämna plan för genomförande en av de föreslagna organisationsförändringama, bl.a. åtgärder som bör vidtas fore en sammanslagning av FOA och FFA. Som ytterligare uppgift skulle utredaren analysera gränsytoma och lämna förslag till en organisatorisk integrering verksamhet av relaterad till skydd mot nukleära, biologiska och kemiska NBC

16 Uppdraget

stridsmedel vid Totalförsvarets skyddsskola SkyddS inom Försvarsmakten FM, FOA, Försvarshögskolan FHS, Försvarets materielverk FMV, Socialstyrelsen och Statens

SoS räddnings-

verk SRV. Uppdraget har dessutom omfattat att analysera gränsytoma och möjligheterna till integrering den säkerhetspolitiska forsken av ningen vid FHS och FOA. Uppdraget skulle redovisas till regeringen Försvarsdepartementet senast den 15 september 1999. Kommittédirektiven i sin helhet framgår bilaga av

1.2 av

Analys uppdraget

Uppdraget innebär att föreslå hur sammanslagning FFA och en av FOA skulle kunna genomföras. Den snäva tidsramen för utredningen har antagits bero på att regeringen att lämna förslag avser rörande totalförsvarets forskning till riksdagen i den totalförsvarsproposition som aviserats till den 15 november 1999, såvida regeringen finner att utredningens förslag bl.a. sådana synergiger effekter och rationaliseringsvinster motiverar att som samman-

slagningen genomförs.

Ytterligare uppgifter för utredningen har varit att analysera och lämna förslag till integrering dels verksamhet relaterad till av skydd mot NBC-stridsmedel, dels den säkerhetspolitiska forskav ningen vid FHS och FOA. Utredningen har antagit att de förslag lämnas skall in som passa

i en nationell framtida försvarsforskningsorganisation. Utred-

ningen har mot den bakgrunden beaktat tendensema inom den nationella forskningspolitiken, totalförsvarets utveckling, försvarsindustrins omstrukturering, behovet strategiska kompeav tenser och hur internationell samverkan utvecklas. Ett antal utredningar under senare år har behandlat hithörande frågor. Förslag som har lämnats i dessa sammanhang och ställningstaganden som därvid har gjorts har utredningen granskat.

SOU 1999:1 10 Uppdraget 17

Vad beträffar kopplingen till den nationella forskningspolitiken har Försvarsforskningsutredningen ansett att det i mindre grad handlar om grundforskning och forskarstyrd forskning. I stället har tyngdpunkten lagts på det som utredningen Forskning 2000 i betänkandet SOU 1998:128 Forskningspolitik betecknat

som forskning för särskilda samhällsändamål beställarstyrd

resp. forskning.

Vidare har vad som anförs i propositionen 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor samt en av regeringen nyligen tillsatt översyn

av myndighetsstmkturen inom forskningsområdet beaktats. Mot den bakgrunden har utredningen, med avseende hur en sammanslagning av FFA och FOA skulle kunna genomföras, diskuterat vilka slutsatser som kan dras beträffande försvarsforskningens plats i den framtida nationella forskningsmiljön.

Detta kan ses som ett bidrag till arbetet med den särskilda forskningspolitiska

proposition som regeringen har aviserat att förelägga riksdagen under innevarande mandatperiod.

Statens ansvar för totalförsvarets utveckling är odiskutabelt. Det är av nationellt intresse att den inhemska kapaciteten inom betydelsefulla forskningsområden kan bevaras och utvecklas. Här finns viktiga beröringspunkter mellan försvarspolitiken

och exempelvis industripolitiken. De strategiskt viktiga kompetensområden där Sverige bör ha kapacitet inom landet har regeringen

en egen pekat ut i propositionen 1998/99:74 Förändrad omvärld omda-

nat försvar. Att dessa kompetensområden inte utarmas vid en sammanslagning av statliga forskningsresurser har varit själv-

en klar utgångspunkt.

Mot denna bakgrund har utredningen övervägt hur

en sammanslagning FFA och FOA och eventuellt delar verksamhets-

av av områden vid andra myndigheter skulle kunna genomföras. Innan möjliga sammanläggningsaltemativ konstruerats har utredningen så långt möjligt beaktat statsmaktemas ställningstaganden till totalförsvarets utveckling, det underlag som skall ligga till grund för det aviserade ominriktningsarbetet inom totalförsvaret, de riktlinjer som kommer att ges avseende materielförsörjningsprocessen, den

18 Uppdraget

inhemska försvarsindusü-ikapacitetens

samt anpassningsplaneringens omfattning. Eftersom svensk ñrsvarsforskning inte bara bedrivs inom FFA och F OA m.fl. organ utan även utnyttjar den kunskap finns i som omvärlden, sker ett omfattande samarbete med

externa forsknings-

resurser inom och utom landet. Det har därför varit angeläget att vidga perspektivet för hur en sammanslagning de båda myndigav heterna skulle kunna ske.

Mot bakgrund av den pågående diskussionen den framtida om svenska försvarsindustrin har utredningen bedömt att även andra

kompetensområden, finns vid företagen, kan komma

som nu att behöva tillgodoses statliga satsningar. Utredningen genom har därför försökt överblicka vilka konsekvenserna blir för den framtida

forskningen för totalförsvarsändamâl, delar svensk för-

om av svarsindustri avvecklas eller övertas utländska

av ägare. Underlag

i detta avseende har inhämtas bl.a. från de totalförsvarsmyndigheter som, enligt propositionen 1998/99:74 Förändrad omvärldomdanat försvar, bör föreslå vilka stategiska kompetenser

Sverige

behöver ha tillgång till.

Genom bl.a. avtalsbunden forskning erhålls kunskap från andra forskningsinstitutioner såväl nationellt internationellt. Det som gäller exempelvis det nationella samarbetet med universitet och högskolor, andra myndigheter och företag. Dessa aktörer, liksom FOA, FFA, FHS m.f1, har också ett omfattande internationellt samarbete kan påverka förutsättningarna för sammanslagsom en ning FFA och FOA. Detta understryks också i direktiven, av som särskilt framhåller det pågående arbetet inom det s.k. sexnationersinitiativet, forskningssamverkan inom för Western ramen European Annament Organisation WEAO med flygforsksamt ningsinstitut i andra europeiska länder. En översiktlig bedömning har därför gjorts hur

av utvecklingen

kan tänkas gå inom landet också i de viktigaste samarbetsmen länderna och i de internationella samarbetsorgan i vilka Sverige har ett intresse.

Utredningen har också försökt bedöma förutsättningarna för att göra den framtida organisationen för försvarsforskning dels till en

SOU 1999:1 10 Uppdraget 19

intressant samarbetspartner, dels till en konkurrenskraftig leverantör till inhemska och utländska kunder inom vissa utvecklingsnära områden.

När underlaget från myndigheterna har sammanställts och deras verksamheter förts samman till huvudgrupper, har det varit möjligt att se inom vilka områden en sammanslagning kan vara ett naturligt steg. Huvudlinjema har prövats mot de sammantagna framtida nationella och internationella forskningssüukturema. Samtidigt har det också kunnat konstateras inom vilka områden verksam-

som heten vid berörda myndigheter m.m. är av så skild art att nyttan av en organisatorisk sammanläggning inte är oomstridd.

Det har inte varit självklart att det bara skulle finnas en enda organisationslösning, som uppfyller alla de anspråk som kan ställas på en effektiv försvarsforskning inom ramen för

en sammanslagen myndighet. Det slutliga valet måste styras av den övergripande ambition regeringen uttalat, nämligen att Sverige

som skall utveckla sin ställning som kunskapsnation. Staten har därvid ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar till vara ny kunskap.

Ju större andel av forskningen som är beställarstyrd, desto mindre andel behöver sannolikt direkt anslagsfinansieras av staten. En kritisk nivå får dock inte underskridas, staten skall leva

om upp till sitt ansvar för den nödvändiga forskningen för totalförsvarets behov. Denna kritiska nivå har utredningen sökt definiera

som en utgångspunkt för valet organisationsaltemativ. Det finns emel-

av lertid för närvarande alltför stora osäkerheter på grund att andra

av utredningar m.m. ännu inte redovisat sina förslag. Det är angeläget att nivån definieras för att kunna tjäna som en utgångspunkt för den aviserade översynen myndighetsstrukturen for det

av sammantagna statliga forskningsområdet samt för den forskningsproposition som avses komma att föreläggas riksdagen under innevarande mandatperiod.

En viktig utgångspunkt för att finna så optimal lösning

en som möjligt är att kunna pröva möjliga handlingsvägar mot väl definierade, konkretiserade värderingskriterier. Syftet med sådana kriterier är att på ett systematiskt sätt bedöma fördelar och nackdelar

20 Uppdraget

med möjliga alternativ samt vägledning för den slutliga utformge ningen av förslaget till organisatorisk sammanläggning FFA, av FOA och eventuellt andra verksamhetsområden, berörs som av utredningen. Enligt direktiven efterlyses beskrivning en av synergieffekter och rationaliseringsvinster, bedöms uppstå vid som en sammanläggning. Bl.a. kriterier avseende sådana konsekvenser är självfallet viktiga.

Det goda renommé som har byggts upp genom åren och är som

förknippat med myndighetsbeteckningama FFA och FOA får inte

förskingras om myndigheterna slås Mot den bakgrunden samman. är frågan om namnet på myndighet angelägen liksom frågan en ny om hur goda och långvariga relationer skall kunna bibehållas och utvecklas så att även den framtida svenska försvarsforskningsorganisationen kan bli erkänd och efterfrågad kompetens i den en vetenskapliga och industriella världen. En sådan ställning är avgörande för möjligheterna att erbjuda en attraktiv forskningsmiljö åt den personal som rekryteras till och vidareutvecklas inom för-

svarsforskningsområdet.

Utredningen skall senast den 15 september 1999 lämna förslag om sådant som är av intresse vid utformning i denna del den av

kommande totalförsvarspropositionen. Det är fråga myndig-

om hetens mål, lednings- och verksamhetsformer, styr- och fmansieringsforrner samt instruktion, styrelsens roll, myndighetens organi-

sation, bemanning och lokalisering.

1¶Avgränsningar

Syftet med uppdraget har primärt varit att lämna förslag till hur en sammanslagning av FOA och FFA skulle kunna genomföras samt redovisa synergieffekter och rationaliseringsvinster därvid som skulle kunna uppnås. En andra huvuduppgiñ har varit att analysera gränsytoma i fråga om NBC-skydd mellan Totalförsvarets skyddsskola inom Försvarsmakten, FOA, SRV, SoS och FHS samt att lämna förslag till integrering denna verksamhet. Den tredje av huvuduppgiñen har omfattat analys gränsytoma och möjligav

Uppdraget 21

heter till integrering av den säkerhetspolitiska forskningen vid FHS och F OA.

Generellt gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva det offentliga åtagandet dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredningen har gjort den bedömningen att de förslag

som lämnas inte medför några konsekvenser avseende jämställdhetsfrågor eller brottsbekämpning.

När det gäller regionalpolitiska konsekvenser tas dessa i

upp samband med lokaliseringsfrågor. Frågan om det offentliga åtagandet avseende försvarsforskning behandlas utförligt i betänkandet.

1.4¶Utredningsuppdragets genomförande

En nödvändig grund för att finna genomförbara, rationella och utvecklingsbara organisationsaltemativ har varit en noggrann kartläggning och genomgång hur FFA:s och FOA:s myndig-

av hetsstrukturer är utformade och vilka utvecklingsmöjligheter

som finns sett respektive myndighets synvinkel. Det innebär att de

ur båda myndigheternas mål, verksamhetsidéer, organisationsstrukturer, styrformer, kundberoenden, samarbetsstrukturer, kompetensprofiler, lokalisering, investerings- och personalutvecklingsplaner inledningsvis har granskats. Detta har emellertid inte

m.m. varit tillräckligt. Direktiven anger också behov analys

av en av gränsytor och integreringsmöjligheter mellan näraliggande verksamhetsområden vid Totalförsvarets skyddsskola inom Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Försvarshögskolan och Försvarets materielverk. Motsvarande underlag har således inhämtats från dessa myndigheter avseende deras verksamhetsområden, som har ett nära samband med verksamheten vid FFA respektive FOA.

22 Uppdraget SOU 1999:1 10

Utredningen har ansett det viktigt att skapa trovärdighet vara kring utredningsarbetets uppläggning och genomförande. Det har bl.a. av det skälet varit nödvändigt att under utredningsarbetet på de platser som berörs studera och diskutera myndigheternas förutsättningar för nuvarande och framtida verksamhet. Utredningen har därför besökt de myndigheter och anläggningar berörs som av

förslagen.

. Utredningen har vid ett par tillfällen presenterat sina överväganden och förslag för styrelserna för de närmast berörda myndigheterna FFA och FOA FHS och inhämtat synpunkter från resp. dem. En lokal förankring har eftersträvats, eftersom sammanslagen ning av myndigheter och verksamhetsområden oftast väcker starka reaktioner hos berörda. Information har inledningsvis lämnats till företrädare för de lokala arbetstagarorganisationerna vid FFA och F OA. Under den senare delen utredningsarbetet har information av

kontinuerligt lämnats till de centrala arbetstagarorganisationerna.

Utredningen har till sig knutit experter från de myndigheter och verksamhetsområden som påtagligt är berörda utredmer av ningens arbete. Experterna har kontinuerligt kallats till möten för överläggningar, diskussioner och avstämningar. Bl.a. har den plan för omorganisationens genomförande, omfattande bl.a. tidiga förberedelser för omorganisation och tidplan, direktiven eftersom frågar, diskuterats och utformats i samarbete med experterna respektive företrädare för arbetstagarorganisationerna för bli att realistisk och så långt möjligt ha lokal förankring. en Utredningen har ansett det väsentligt föreslagna organiatt se satoriska och andra förändringar i ett nationellt och internationellt perspektiv. Med avseende på försvarsforskningens beroende av och samband med forskning inom olika delar samhället i övrigt, av inom såväl universitet och högskolor det privata näringslivet, som har det varit nödvändigt att göra utblickar också mot sådana institutioner och företag. Under utredningsarbetets gång har därför diskussioner förts med företrädare för ett stort antal myndigheter, organisationer och industriföretag samt med pågående utredningar,

Uppdraget 23

som kan ha inverkan på försvarsforskningen. De kontakter utredningen har haft framgår av bilaga

Både FFA och FOA har ett omfattande nationellt och internationellt kontaktnät. Med anledning härav och behovet att studera svensk försvarsforsknings beroende av forskningsinsatser i andra länder har utredningen gjort studiebesök i Nederländerna. I övrigt har skriftligt underlag studerats för att belysa förhållanden i andra intressanta länder.

När utredningen valt det alternativ som bedömts ge bäst förutsättningar för den framtida försvarsforskningen inom ramen för

en sammanslagen myndighet har utredningen enligt direktiven också haft att utforma förslag till det interna regelverket för den nya försvarsforskningsorganisationen. Det har emellertid inte vara möjligt på den korta tid som stått till utredningens förfogande att i detta avseende utforma alla detaljer. Utredningen har här fått begränsa sig till att ange huvuddragen.

Regeringens ställningstagande till utredningens förslag blir sannolikt starkt styrt av de effekter som en sammanslagning av främst FFA och FOA kan beräknas Av det skälet har utred-

ge. ningens ambition varit att i en genomförandeplan också redovisa när och hur förväntade effekter kan falla ut saint bedömning

av eventuella investeringsbehov i personal, materiel, anläggningar, administrativa stödsystem, m.m. som krävs för att genomföra förslagen. Pâ grund beroenden andra pågående utredningar har

av av det emellertid inte varit möjligt att infria den ambitionen. Sådana frågor bör bli uppgift för organisationskommitté och led-

en en ningen tör en eventuell forskningsmyndighet.

ny

1.5¶Vissa definitioner

Begreppet forskning, särskilt forskning för totalförsvarsändamål, och vissa avledningar därav är centrala i denna utredning. Försvarsforskningsutredningen ansluter i det följande i allt väsentligt till de definitioner kommittén Forskning 2000 har använt i

som betänkandet 1998: 128 Forskningspolitik.

24 Uppdraget SOU 1999:1 10

Forskning är en process systematiskt kan - som genom arbete frambringa kunskaper och ökat vetande Nationalnya encyklopedin 1991.

- Grunaforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte.

Grundforskning kan delas in i grundforskning, dir ingen ren restriktion är lagd på forskningens inriktning, och rikta grundforskning, där forskningens inriktning är att lägga grund en som kan tänkas ge tillämpning.

Tillämpad forskning innebär att systematiskt och metodiskt söka eñer ny kunskap och idéer med bestämd tillämpnya en ning i sikte.

Sektorsforskning avser sådan forskning motiveras utifrån - som en viss samhällssektors eller beställares behov kunskap för av att främja vissa ändamål och finansieras sektorn eller som av beställaren. I detta sammanhang är det fråga fränst totalom försvarssektom.

Forskning för särskilda samhällsbehov använder kommittén som beteckning för forskning motiveras och bedöms utisom från sin betydelse för olika mer eller mindre preciseraie ickevetenskapliga problem.

- Uppdragsforskning är sådan forskning, där en extern beställare har avgörande inflytande på valet av problemområde.

Forskningspropositionen prop. 1983/84:l07 och forsksenare ningspropositioner har också använt andra definitoner ett par av intresse i detta sammanhang. Det är fråga om följande definitioner.

Långsiktig kompetensuppbyggnad syñande till uppbyggnad - av kompetens på nya områden motiverade utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inte gjort strikt uppdelen ning mellan grundläggande och tillämpade inslag i forskningsverksamheten.

SOU 1999:1 10 Uppdraget 25

Forskning på eget programansvar där forskarna ges hela -

ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses och

redovisas.

Ytterligare ett par definitioner som utredningen Forskning 2000 har lanserat bör noteras i sammanhanget, nämligen forskarstyrd forskning respektive beställarstyrd forskning.

Med forskarszyrd forskning avses forskning som tillkommer på initiativ av enskilda forskare eller forskargrupper och för vilken medel tilldelas utifrån vetenskapliga bedömningar av organ där beslutsfattarna i huvudsak är kollegialt utsedda forskare.

Med beställarsgrrd forskning menas forskning tillkommer

som på initiativ och beslutas av en extern beställare för att i första hand behandla problem av intresse för beställaren.

Totalförsvar är, enligt lag 1992: 1403 om totalförsvar och höjd beredskap, verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Totalförsvar består militär verk-

av samhet militärt försvar och civil verksamhet civilt försvar. Totalförsvar verksamhet, inte organisation.

avser en

Totalförsvarsresurser omfattar alla de finns inom

resurser som totalförsvarsverksamheten. Totaltörsvarsresursema skall utformas så att de även kan användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra fredstida påfrestningar på samhället.

Definition begreppet forskning för totalförsvarsändamål

av diskuteras närmare i kapitel 4.

w

2¶Totalförsvaret och den nationella

forskningsorganisationen

2.1¶Nationell

forskningsorganisation

Kommittén för översyn av den svenska forskningspolitiken

- Forskning 2000 har i slutbetänkandet SOU 1998:128 Forsk-

ningspolitik redovisat en förteckning över de helt eller delvis statligt finansierade forskningsorganen som vid tiden för utredningen var verksamma. Sammantaget redovisas ett drygt femtiotal olika organ fördelade på följande huvudgrupper:

Industriforskningsinstitut

Kompetenscentra

Materialkonsortier

Beredningsorgan inom forskningsområden och vissa andra

myndigheter

Vissa FoU-finansierande organ

Försvarsforskningsutredningen har inte ansett det vara nödvändigt att göra en egen kartläggning men kan på befintligt underlag konstatera att forskning av betydelse för totalförsvaret bedrivs på många håll. Inom utgiftsområde Totalförsvar, redovisar Forskning 2000 myndigheterna Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Försvarets forskningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten, Totalförsvarets pliktverk. Till detta område bör enligt Försvarsforskningsutredningen föras myndigheter såsom ÖCB, SoS, SRV, Kustbevakningen, Styrelsen för psykologiskt försvar och Fortifikationsverket.

28 Totalfärsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

Det har av tidsskäl inte varit möjligt att skapa fullständig en överblick över möjliga synergieffekter samarbete och genom koordinering inom det verksamhetsfált totalförsvaret kan som anses omfatta utifrån ett vidgat säkerhetspolitiskt begrepp. Av det skälet har Försvarsforskningsutredningen begränsat sin beskriv-

ning av nuvarande försvarsforskningsorganisation till de myndig-

heter som har huvudsaklig inriktning mot försvarssektom.

2.2¶Nuvarande struktur

av myndigheter

med huvudsaklig mot inriktning

försvarssektom

2.2.1 Försvarets

forskningsanstalt

Verksamhet och uppgifter

Enligt 1999 års regleringsbrev är Försvarets forskningsanstalts FOA övergripande mål att, med beaktande krav på relevans av och vetenskaplig kvalitet, bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för nedrustning och internationell säkerhet. Under perioden 1999-2001 skall FOA inom för ramen detta mål kunna anpassa verksamheten till ändrade förutsättningar. Regeringen har även angivit att det är särskild betydelse av att FOA verkar för att synergieffekter mellan civil och militär forskning och nationell och internationell forskning tillvaratas. Försvarsforskningen utgör en nationell och FOA skall i resurs samverkan med uppdragsgivarna i totalförsvaret verka för denna att resurs nyttiggörs även utanför försvaret. FOA:s verksamhet är indelad i följande verksamhetsgrenar: Försvars- och säkerhetspolitik Utformning av militärt försvar och civil beredskap Vapen och skydd Sensorer Ledningssystem Telekrig

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 29

o Människan i totalförsvaret 0 Skydd mot N-, B- och C-stridsmedel o Forskning för övriga samhällssektorer

Verksarnhetsgrenama innehåller i sin tur ett tjugotal forskningsområden. Verksamhetsmålet för varje Verksamhetsgren är att till konkurrenskraftiga priser tillgodose uppdragsgivarnas behov

av forskning och utredningsarbete samt att bygga upp egen kompetens för att tillgodose framtida behov.

FOA styrs på flera sätt:

0 regeringens myndighetsstyming inklusive övergripande styr-

ning av internationell samverkan och medverkan i exportstödet, 0 regeringens och övriga uppdragsgivares externa verksamhets-

styrning, 0 myndighetsledningens interna verksamhetsstyrning.

Den interna styrningen har utformats med beaktande att FOA är

av en kundorienterad kunskapsorganisation. Det innebär att all forskningsverksamhet bedrivs i projektform. Projekten styrs i

en matrisorganisation. Den ena ledden i matrisen är en kompetensrelaterad linjeorganisation som tillgodoser projektens behov

av resurser, inklusive kompetensuppbyggnad. Den andra ledden utgörs av forskningsområden i sin tur ingår i någon FOA:s

som av verksamhetsgrenar, vars mål fastställs av regeringen.

Varje externt beställt projekt hänförs till ett forskningsområde. För varje forskningsområde finns forskningsområdesföreträdare

en som tillsätts av generaldirektören. Forskningsområdesföreträdama tillhör programfunlctionen. Denna har det samlade marknadsansvaret och ansvarar därvid bl.a. för att FOA:s projekt inriktas på att möta kundernas behov och att resultaten överförs på ett för kunderna användbart sätt.

Matrisorganisationens olika delar möts i styrgruppen Det finns en styrgrupp för varje forskningsområde. Styrgruppemas medlemmar utses av generaldirektören. I en styrgrupp ingår forskningsområdets forskningsområdesföreträdare och berörda linjechefer forskningsavdelningschefer. Styrgruppen har till uppgift

30 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

att inrikta verksamheten inom forskningsområden ansvara för att verksamhetens resultat inom forskningsområdet överförs till kunderna i för dessa lämpliga former, definiera, inrikta och följa upp projekten, bevaka att projekten uppfyller krav på kvalitet och relevans för kundernas behov samt följa kundtillfredsställelse och upp utvärdera projekten. Verksamheten följs bl.a. vid generaldirektörens utveckupp lingsmöten med styrgmpper och avdelningar. Detta kompletteras med kundundersökningar och externa granskningar forskningsav kvalitet. Inriktningen av det administrativa och tekniska stödet styrs

genom intern etterfrâgestyming.

Organisation, personal och lokaler

FOA:s organisatoriska uppbyggnad framgår bilaga av Styrelsen och generaldirektören utgör FOA:s ledning. En direktion stödjer generaldirektören i arbetet med att leda verksamheten. Generaldirektören biträds stab vilken innehåller av en en strategifunktion, controllerfunktion, programfunktion och en en kvalitetsfunktion. I staben ingår även personaldirektören, informationsdirektören, ekonomidirektören, chefsjuristen samt säkerhetsskyddschefen. Den särskilda funktionen för intern revision är inrättad i enlighet med förordningen 1995:686 intern revision om vid statliga myndigheter m.fl. Förvaltningsavdelningen har till uppgift att biträda generaldirektören, staben och forskningsavdelningarna med administrativt och tekniskt stöd. Antalet anställda uppgick år 1998 till knappt ett tusental personer. Tabell 2.1 visar antalet årsarbetskrafter uppdelade i personalkategorier.

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 31

Tabell 2.1. Årsarbetskrafter år 1998 uppdelade i personalkate-

gorier.

FOA:s lokaliseringsorter är Sundbyberg Ursvik, Stockhohn, Linköping, Nynäshamn Grindsjön samt Umeå. FOA hyr för närvarande lokaler om drygt 82 000 m till en kostnad av 78,6 mkr. Hyresvärdar för de större platserna är Försvarsfastigheter, Fortifikationsverket, NCC Fastigheter AB och Akademiska hus.

Kunder och samarbetspartners

Under 1998 uppgick FOA:s intäkter till 741 mkr. Intäkter från anslag samt från avgifter och ersättningar framgår enligt nedan.

Intäkter från avgifter och

32 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

FOA har ett stort antal kunder och samarbetspartners i form av regeringen, svenska och utländska myndigheter, organisationer och företag. Mellan Försvarsmakten och FOA finns ett samordningsavtal. Där anges hur den årliga planeringsdialogen skall utformas, hur offerering och beställning skall genomföras, hur leveranser av resultat skall ske samt regler för betalning. Grundprincipen är att Försvarsmakten årligen lägger sammanhållen beställning till en FOA. De beställda forskningsprojekten innehåller milstolpar för leveranser av resultat till Försvarsmakten. FOA får betalt för utförda prestationer först när Försvarsmakten har godkänt leveransen. FOA har avtal med FMV och FHS hur samarbete mellan om FOA och respektive myndighet skall bedrivas. Avtalen möjligger het till förenklade förfaranden utan anbudsinfordran m.m. vid köp av tjänster myndigheterna emellan. Avtalet med FMV innebär att FOA, i egenskap FMV:s Teknikhus, är den för FMV av naturliga leverantören inom ett stort antal teknikomrâden. FOA:s samarbete med universitet och högskolor Uol-I är omfattande och rör undervisning, informationsutbyte och direkt projektsamarbete. Ett exempel under år 1998 är att FOA drev över 100 projekt tillsammans med UoH. Detta år tog FOA emot ett tjugotal gästforskare från UoH och engagerade sju forskare från UoH som forskningschefer vid FOA. Dessutom ställdes 21 forskare från F OA till förfogande adjungerade professorer vid som UoH. Vidare handleddes 67 utomstående doktorander/licentiander och 61 examensarbetare. FOA har slutit avtal med de stora försvarsindustriema i Sverige om samarbetsformer och om konkreta samarbeten under dessa ramavtal. Antalet samarbetsprojekt under år 1998 43 stycken var med en omslutning på 21,1 mkr. I projekten arbetar FOA antingen på direkt beställning från en försvarsindustri eller tillsammans med någon industri för att lösa ett problem, där beställningen oftast kommer från FMV. F OA har även ett omfattande internationellt samarbete till som avsevärda delar har byggts upp under de senaste fem åren. Det

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 33

internationella samarbetet grundar sig i stor utsträckning på avtal i anslutning till olika Memoranda of Understanding MoU med många länder. Det förekommer även ett omfattande samarbete som inte är avtalsreglerat utan som är av rent vetenskaplig karaktär mellan enskilda forskare.

FOA hade vid utgången av år 1998 ett fyrtiotal avtal med utländska försvars- forskningsorganisationer om samarbete i olika former, från enbart informationsutbyte till omfattande

projektsamarbete. Internationellt samarbete bedrivs också i många fall med stöd av avtal där, FMV är den avtalsslutande svenska parten.

Inom ramen för det samlade uppdraget till Försvarsmakten under år 1998 hade FOA 38 internationella samarbetsprojekt med EU och tio enskilda länder inom elva forskningsområden. FOA bedömer att det internationella forskningssarnarbetet är mycket kostnadseffektivt. FOA har beräknat att den kunskap

som genereras av internationellt samarbete skulle vara betydligt mer kostsamt att ta fram på egen hand. F OA understryker dock att kunskaperna har erhållits tack vare att FOA själv har kunskap eller har bedrivit forskning, som varit intresse för respektive samarbetspartner.

av

Utvecklingsplaner

I ett strategidokument FOA för framtiden FOA, 1997-12-11 har FOA formulerat vilka förutsättningar och utvecklingsmål

som man bedömer vara styrande för FOA:s framtida verksamhetsinriktning. FOA konstaterar att försvaret står inför stora förändringar, att säkerhetsbegreppet vidgas och att det internationella samarbetsmönstret utvecklas. Det ställs större krav på samverkan med andra samhällssektorer och både konkurrensen och kraven på effektivitet ökar.

Forskning för totalförsvaret skall förbli FOA:s kämverksarnhet. För att ha förmåga till att anpassa sig till de stora förändringar

som äger rum strävar FOA att positionera sig i förhållande till

omvärlden och att utveckla sitt interna arbetssätt. Under de närmaste åren avser FOA därför att utveckla sin marknad och sina

34 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

kundrelationer, sina arbetsformer, sin kompetens och kvalitet på följande sätt. Nationell FOA skall tillgodose Försvarsdepartementets resurs. och Försvarsmaktens behov av forskning och utredningsarbete. FOA vill merutnyttja forskningsresultat och uppbyggd kompetens genom vidgad samverkan med Försvarets materielverk och försvarsindustrin. F OA vill i ökande utsträckning stödja Försvarshögskolan i den högre utbildningen inom försvaret. Försvarsforskningen betydelsefull nationell utgör en resurs som skall nyttjas även för andra samhällssektorer. FOA vill därför, utgående från sin kompetensprofil och sitt arbetssätt, aktivt arbeta för att nå kunder utanför totalförsvaret. Kunden i centrum. Kunskap och forskningsresultat vid FOA skall fullt ut komma kunderna till nytta i deras verksamhet. Det krävs en långsiktig relation mellan forskningskund och forskningsproducent för att gemensamt kurma identifiera kundens forskningsbehov. En sådan relation är också viktig för att uppnå en effektiv kunskapsöverföring. FOA vill därför utveckla och vidmakthålla långvariga relationer med kunderna och tillsammans med dem utveckla attityder och former för effektiv resultatövertöring. Hög trovärdighet. FOA:s trovärdighet och konkurrenskraft bestäms FOA:s kompetens och kvaliteten i FOA:s forskning. av av Hög kvalitet skapar också nöjda medarbetare och kunder. FOA vill därför kvalitetssäkra all verksamhet från forskning och interna stödprocesser till kunskapsöverföring till kunderna. Genom samarbete med externa forskningsresurser, såväl nationellt som internationellt, kan FOA lösa forskningsuppdragen effektivare. Samverkan utvecklar organisationens och personalens kompetens. Avtalsbunden samverkan tillgång till kunskap ger inom forskningsområden där det inte är rationellt att FOA bedriver egen forskning. Därför vill FOA väsentligt öka konkret projektsamverkan, främst med utländska forskningsorganisationer. FOA:s förmåga att arbeta i problemorienterade projekt där kompetenser olika slag samverkar är viktig konkurrensförav en del. FOA vill därför stärka projektens ställning i organisationen.

Totalförsvaret och den nationella... 35

Internationella kunskapstom. FOA skall kunna tillgodose de behov som kunderna har idag och i framtiden. Detta sker

genom egna forskningsinsatser och genom att utnyttja den kunskap

som finns i omvärlden. För att få tillgång till denna kunskap måste FOA vara en erkänd partner i den internationella vetenskapsvärlden. Detta kräver att FOA har internationellt erkända kompetensgmpper kunskapstom. FOA vill därför ständigt utveckla och

förnya kompetensgruppema och erbjuda attraktiv forsknings-

en miljö för att kunna rekrytera och utveckla de forskare skall

som bygga det framtida F OA.

2.2.2 Flygtekniska försöksanstalten

Verksamhet och uppgifter

Enligt sin instruktion har Flygtekniska försöksanstalten FFA till uppgift att främja utvecklingen flygteknik inom landet. FFA

av skall bedriva forskning med beaktande krav relevans och

av vetenskaplig kvalitet. Av särskild betydelse är att verka för att synergieffekter mellan civil och militär forskning samt mellan nationell och internationell forskning tillvaratas.

FFA skall vidare aktivt stödja den långsiktiga utvecklingen

av en konkurrenskraftig svensk flyg- och robotindustri i Sverige. FFA skall även genomföra uppdrag för svensk och utländsk industri inom FFA:s tekniska kompetensomrâden.

För att nå de uppställda målen skall FFA utveckla och marknadsföra flygteknisk kompetens, teknologi och provningstjänster. Parallellt med denna utveckling skall FFA, i sin egenskap

av beredskapsmyndighet, säkerställa att organisationens uppbyggda kompetenser bevaras.

Ersättning för forsknings- och försöksverksamhet FFA

som utför någon annan skall tas ut enligt taxa fastställts

som av anstalten.

Verksamheten skall genomföras med hög kostnadseffektivitet inom ramen för tillgänglig finansiering. FFA:s löpande kostnader skall täckas intäkterna från verksamheten. Egentliga rörelse-

av

36 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

vinster skall därutöver inte eftersträvas, ett rörelmen eget, avvägt sekapital skall byggas och vidmakthållas med hjälp mindre, upp av årliga överskott av verksamheten så att FFA därigenom kan undvika extem upplâning för finansiering den löpande driften. av FF A har följande verksamhetsgrenar:

Aerodynamik Struktur- och materialteknik

Flygsystemteknik

Simuleringscenter/FLSC

Akustik Vindkraft och miljö

FFA:s verksamhet styrs ett flertal externa och interna genom styrinstrument, exempelvis regeringens instruktion och regleringsbrev för FFA, kundernas beställningar på tlygteknisk expertis och forskning samt FFA:s arbetsordning och projektledarinstruktion.

Organisation, personal och lokaler

FFA:s organisation framgår bilaga av FFA:s personal och övriga är organiserade i enheter resurser för såväl tekniska verksamhetsområden som för olika stödfunktioner enligt följande tabell 2.2. FFA har nio tekniska sakenheter och tre servicestaber. Verksamhet vid FFA bedrivs i projelctform. FFA:s verksamhet hålls samman i form tre affärsområden och av samordnas mot olika kundkategorier. FFA leds av en styrelse för verksamheten. Genesom ansvarar raldirektören ansvarar för och leder verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Strategiska och principiellt viktiga beslut fattar generaldirektören i en ledningsgrupp. Det finns även ett tekniskt-vetenskapligt råd som har en rådgivande funktion till generaldirektören i forskningsfrågor. Antalet anställda uppgick år 1998 till 213 motsvapersoner, rande 201 årsarbetskrañer. Följande tabell visar antalet årsarbeten fördelat på personalkategorier.

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 37

Tabell 2.2. Antal årsarbetskrafter fördelade på personalkategorier.

FFA är lokaliserad i Bromma och med en mindre del i anslutning till KTH i Stockholm. År 1998 omfattande FFA:s totala lokalyta drygt 18300 m 2. De totala lokalkostnaderna uppgick till 10,6 mkr.

Kunder och samarbetspartners

FFA:s intäkter uppgick år 1998 till 174,3 mkr. Intäkterna från anslag uppgick till 29,3 mkr, från avgifter och ersättningar till 145,0 mkr. Den totala bruttofaktureringens fördelning år 1998 på kundkategorier framgår enligt nedan.

38 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

Fördelning bruttofaktureringen kundkategori och anslag,

av per mkr:

varav 7,0 milj kronor for FFA:s egenfmansiering av EU-projekt.

Inom Sverige är FFA:s främsta kunder och uppdragsgivare Försvarsmakten, FMV och SAAB. FFA samverkar också med flera högskolor inom gemensamma forskningsprojekt, doktorandprojekt samt adjungerade professurer.

Inom flygteknikområdet samverkar flygindustrin SAAB, Volvo Aero, myndigheter FMV, FFA, FOA samt högskolor KTH, LiTH, CTH inom ramen for Nationellt Flygtekniskt Forum NFF. NFF etablerades 1994 med mål att verka för bästa inriktning av den framtida flygtekniska utvecklingen i Sverige samt verka för en relevant utformning utbildnings-, forsknings-, och

av

teknologiutvecklingsprogram inom området.

Inom vindenergiverksarnheten, tidigare finansierades

som av NUTEK numera av Energimyndigheten, STEM samverkar FFA med flera företag och högskolor.

En stor del av FFA:s verksamhet genomförs i samarbete med eller på uppdrag från svensk och utländsk industri. Ett stort antal forskningsprojekt med utländska forskningsinstitut och industrier genomförs i olika fora se kap. 3. Av nedanstående sammanställning framgår att 20 procent FFA:s verksamhet år 1998

av var utlandsrelaterad.

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 39

Utlandsrelaterad verksamhet 1998 mkr

Direkta intäkter från .

utländska kunder

av

projekt

NUTEK/STEM 0,8 Delfm. EU-

av

projekt

SUMMA 11,6

TOTALT 33,2

Utvecklingsplaner

I sitt Mål- och inriktningsdokument FFA, PM maj 1999 pekar FFA på en rad förändringar i omvärlden. Det svenska försvaret omriktas och får utökade internationella uppgifter i samverkan med andra länder. Vidare är världens flygindustri inne i fas

en av omstruktureringar. Ett sannolikt framtidsscenario bedöms att

vara de materielbeställande myndigheterna i Europas flygindustriländer samverkar i alla större projekt. I scenariot ingår också

att en ökande andel forsknings- och teknologiutvecklingen genomförs

av i europeisk samverkan. Forskningssamarbetet med USA är även i framtiden av mycket stor betydelse för svensk tlygteknisk utveckling.

Detta påverkar förutsättningarna för flygforskningsinstitutens verksamhet och roller. FFA har i sitt Mål- och inriktningsdokument formulerat följande strategi för den framtida verksamheten:

40 Totalfärsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

0 FFA skall bredda kundkretsen till områden nära FFA:s centrala verksamhet där synergier kan uppnås. Intressanta tillämpningar med goda framtida utvecklingsmöjligheter kan förutses, bl.a. inom det rymdtekniska området, inom flygledning samt inom vindenergi och flygets miljöfrågor. 0 FFA skall genom beräkning, modellering och simulering, analys och prov spela ännu viktigare roll i samband med en anskaffning, vidmakthållande och hotanpassning flygmateav riel. En breddning av samarbetet med Försvarsmakten, FMV och FOA skall därför eftersträvas med utökad kontaktyta på alla nivåer i respektive organisationer. 0 FFA skall aktivt medverka i försvarsmaktsfärens olika fora för

studier, forskning och teknologiutveckling, materielanskañl

ning och administration för att därigenom uppnå effektiv styrning, uppföljning och utvärdering verksamheten. av 0 FFA skall fortsatt eftersträva ökade marknadsandelar för främst vindtunnel T1500 att vidmakthålla hög kvalitet genom och effektivitet i verksamheten samt internationellt konkurrenskraftiga taxor. 0 FFA skall leda den tekniska utvecklingen i landet inom ett antal väl valda områden. Dessa områden skall väljas ut baserade på de möjligheter som den flygtekniska utvecklingen erbjuder samt de behov teknologi och tjänster Förav ny som svarsmakten och industrin efterfrågar. Redan identifierade områden är experimentell aerodynamik, beräkningsaerodynamik, flygsystem och strukturteknik. 0 Uppföljning av internationella teknologitrender skall utvidgas för att identifiera frarnväxande teknologier med flyg- och rymdteknisk tillärnpningspotential. 0 FFA skall eftersträva att utvidga sitt samarbete med svensk flyg-, rymd-, och robotindustri för att överföra kunskap samt aktivt delta i den industriella tekniska utvecklingen.

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 41

0 FFA skall utvidga sitt forskningssamarbete med utvalda nationella och internationella tekniska högskolor och därigenom bidra till att utbilda experter samt följa framväxande forskningstrender inom det flygtekniska området. 0 FFA skall genom selektivt internationellt samarbete främst inom Europa och med USA effektivisera sin flygtekniska forskning och teknikutveckling. 0 FFA skall aktivt verka för att utveckla fördjupad samverkan en inom EREA och därvid ta initiativ inom svenska spetsområden. 0 FFA skall aktivt arbeta på att utveckla sina kontakter med europeisk flygindustri. Detta skall ske såväl direkt via som EREA och GARTEUR, med de industrigmpperingar nya som nu utvecklas i Europa. 0 FFA:s forskningskvalitet och inriktning skall löpande utvärderas av extern, oberoende svensk och internationell expertis.

2.2.3¶Försvarshögskolan

Verksamhet och uppgifter

Enligt regeringens instruktion skall Försvarshögskolan FHS bedriva 0 högskoleutbildning av yrkes- och reservofficerare på högre nivåer för krigs- och fredsbefattningar,

0 kompetensuppbyggnad och chefsutveckling för främst totalför-

svarets behov genom utbildning civil och militär personal, av 0 annan kursverksamhet för främst totalförsvarets behov och forskning.

Utbildningen och forskningen skall bedrivas främst inom ämnena säkerhets-, försvars- och utrikespolitik, internationella förhållanden, svenskt totalförsvar, ledarskap och ledningsvetenskap, krigs-

42 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

konst med militärhistoria, militärteknik samt ekonomi och logistik med avseende på försvaret. Utbildningen är inriktad mot utbildning totalförsvarets högre av chefer. Forskningens inriktning är att kvalitetssäkra utbildningen genom att bidra till den för högskoleutbildning nödvändiga vetenskapliga grunden. Utbildningen bedrivs inom tre FHS för att program. ansvarar det skapas sammanhang och samordning i utbildningen inom olika ämnesområden från yrkesofñcersprogram, taktiskt till program stabsprogram och chefsprogram. Sedan flera år tillbaka pågår uppbyggnad forskningen vid av FHS, bl.a. genom att det inrättats professorstjänster vid skolans samtliga institutioner och genom doktorandprogram. Forskning bedrivs för närvarande inom områdena säkerhetspolitik, militärhistoria, ledning, metoder för värdering operationer, ledarskap, av urval, stress, internationella operationer, ekonomiska förhållanden i Försvarsmakten, militärteknik samt folkrätt. Ett viktig styrform för verksamheten vid FHS är den s.k. Forsknings- och utbildningsnämnden. Nämnden är ett rådgivande organ till skolans rektor och har till uppgift att för kvaliteansvara ten i utbildningen och forskningen vid FHS. Nämnden fullgör sitt åliggande genom att bl.a. granska alla kurs- och utbildningsplaner och lämna förslag till innehavare av lärartjänster vid FHS. Nämnden kan ses som ett organ som vid FHS fullgör uppgifter liknande dem som åligger fakultetsnämnden vid civila högskolor.

Organisation, personal och lokaler

FHS befinner sig för närvarande under omorganisation. Med bibehållande av den tidigare matrisorganisationen har antalet institutioner minskat från till tre. De tidigare militärprogrammen har sex sammanförts till linjen för militära Tillkommit har linjen program. för internationell och högre totalförsvarsutbildning och linjen för fackprogram. Utbildningsbyrån utgör ett stödorgan till Forskningsoch utbildningsnämnden, sköter olika övergripande administrativa

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 43

pedagogiska frågor, samordnar utbildning och kursplaner samt ansvarar för utvärdering av utbildning och undervisning.

Verksamheten vid FHS leds av en rektor samt traditionell

en styrelse tillsatt av regeringen. Forsknings- och utbildningsnämnden är som nämnts ett rådgivande organ till rektor. Den s.k. Tänktanken kommer att tillskapas ett for att administ-

som organ rera olika tvärinstitutionella projekt och utredningsgrupper.

Personalstyrkan vid FHS består av 117 officerare, 10

varav doktorander, och 160 civilanställda, varav 50 är stödpersonal.

FHS är lokaliserad med huvuddelen i Stockholm. Delar

av skolan finns även i Karlstad och Östersund. Skolans totala lokalyta omfattade år 1998 ca 24 400 m2 och kostnaderna for lokaler till 29,5 mkr.

Kunder och samarbetspartners

FHS intäkter uppgick år 1998 till 271,3 mkr, 30,3 mkr

varav utgjorde intäkter av anslag och 241 mkr intäkter från avgifter och andra ersättningar.

FHS viktigaste kunder är Försvarsmakten, ÖCB och Försvarsdepartementet, alla beställer såväl forskning utbildning

som som från FHS.

Utvecklingsplaner

Det viktigaste utvecklingsprojektet vid FHS är att söka

examensrätt inom tre år. FHS arbetar med full kraft för att uppfylla de 19 olika krav Högskoleverkets bedömargrupp ställt for att

som upp FHS skall kunna ansöka om examensrätt. FHS bedömer att

man kan uppfylla alla krav utom ett inom treârsperiod. Möjligheten

en att uppfylla det sista kravet att öka de militära lärarnas kompe-

tens genom att låta dem tjänstgöra under längre tid vid FHS än den tvååriga period som nu är norm styrs helt av överbefálhavarens

beslut.

44 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

En viktig del av det fortsatta arbetet är att utveckla s.k. huvudämnen vid FHS, som ger möjlighet till fördjupning till 60 eller 80 poäng i en allmän högskoleexamen. Det skulle göra det möjligt att jämställa militära yrkesexamina med allmänna högskoleexamina. Andra viktiga uppgifter för FHS inom nära framtid en är att utveckla linjen för fackprogram, dvs. för de utgör program som kompetenshöjande icke nivåhöjande utbildning. FHS kommer men också att arbeta med utbyggnad de internationella utbilden av ningarna vid linjen för internationella och högre totalförsvarsutbildningar.

2.2.4 Totalförsvarets

skyddsskola

Verksamhet och uppgifter

Målet för Totalförsvarets skyddsskola SkyddS är att samhället skall ha ett väl fungerande och samordnat skydd i såväl fred, kris som krig mot nukleära, biologiska och kemiska hot. Skyddsskolan ingår organisatoriskt i Försvarsmakten. Skolan genomför årliga uppdrag för Försvarsmaktens räkning. Även ÖCB ställer årliga uppdrag till skolan medan de funktionsansvariga myndigheterna och övriga myndigheter köper tjänster skolan av genom oñertförfarande. Uppdragsdialoger förs årligen med Försvarsmaktens högkvarter och ÖCB. Högkvarteret Krigsfor- bandsledningens markstridsavdelning utövar funktionsansvaret för skydd mot N-, B-, C-stridsmedel inom Försvarsmakten medan Skyddsskolan har typförbandsansvaret för de speciella skyddstjänstförbanden. Typförbandsansvar innebär i stort att ta fram underlag till taktisk, organisatorisk och ekonomisk målsättning samt personellt och materiellt innehåll i aktuell förbandstyp.

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 45

Organisation, personal och lokaler

För närvarande är ett trettiotal yrkesoñicerare placerade vid SkyddS. Dessa har en tidsbegränsad placering vid SkyddS och har sina tillsvidareanställningar vid någon enhet inom För-

annan svarsmakten. Civilpersonalen vid SkyddS uppgår till

sju personer.

De har tillsvidareanställning vid skolan.

SkyddS är lokaliserad i Umeå. Skolans totala lokalyta uppgick 1998 till 6 200 m 2 och lokalkostnadema till 9,17 mkr. Skolan disponerar även ett område kring sin försöksbana 1 200 i radie

m som kan avlysas som riskområde vid vissa försök.

Kunder och samarbetspartners

Under 1998 fördelades skolans intäkter enligt följande:

Fördelning av intäkter mkr:

Skolans utbildning samt försöks- och studieverksamhet riktar sig till ett flertal avnämare, bl.a. FM, ÖCB, FOA, FHS, SRV och SoS. SkyddS har verksamhet tillsammans med FOA i form det s.k.

av Fältförsök 99, utveckling beslutsstöd och högre NBC-utbild-

av ning. SkyddS även stöd åt FOA att delta i praktiska

ger genom försök och FOA-studier. SkyddS erhåller även stöd från FOA,

som bl.a. tillhandahåller föreläsare i kurser samt teknisk expertis vid försök.

SkyddS samarbete med Umeå universitet omfattar 10 poängs kurser i NBC-kunskap och totalförsvar för värnpliktiga skyddstekniker och skyddsingenjörer, utbildning flygvapnets skydds-

av officerare och fackutbildning NBC. Vidare leder lärare från SkyddS delar av utbildningen på Miljö- och hälsoskyddsinspek-

46 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

törlinjen vid universitetet. SkyddS samverkar även med universitet i ett projekt syftar till miljöutbildning i Litauen. som

Utvecklingsplaner

SkyddS utvecklingsplaner omfattar rad aktiviteter, såsom funken

tionsutvecklingsplan för N-, B-, C-området, typförbandsutveckling

för N-, B-, C-förband, skyddsmaterielutveckling, skyddstjänstutbildning och utveckling av utbildningshjälpmedel och reglementen.

2.2.5 Försvarets materielverk

Enligt instruktionen har Försvarets materielverk FMV till uppgift att anskaña, vidmakthålla och avveckla materiel och fömödenheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta område stödja Försvarsmaktens verksamhet. FMV skall även biträda För-

svarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering samt materielsystemkunskap.

FMV får ta ut avgifter för sin verksamhet. Avgiftemas storlek bestäms FMV. av

FMV leder forskning och teknikutveckling efter För-

FoT

svarsmaktens intentioner. Under år 1998 uppdrag till industgavs rin samt till FOA och FFA inom ett femtontal teknikområden. FMV har även ett omfattande internationellt samarbete som bl.a. består nordiskt samarbete, Western European Armaments av Group WEAG, NATO/PFF partnerskap för fred, sexnationersinitiativet och s.k. Memorandum of Understanding. FMV bedriver också ett omfattande arbete referensmyndighet för svenska som produkter, t.ex. JAS 39 Gripen. FMV:s intäkter uppgick under år 1998 till 21,47 miljarder kronor varav intäkter avgifter uppgick till 20,56 miljarder kronor. av Värdet lagda beställningar till leverantörer uppgick under år av 1998 till 8,58 miljarder kronor, 7,57 miljarder kronor till varav

SOU 1999:1 10 Tatalförsvaret och den nationella... 47

svenska leverantörer och 1,01 miljarder kronor till utländska leverantörer.

De nya förutsättningarna för Försvarsmakten innebär förändringar för FMV och myndighetens sätt att arbeta. FMV bedömer att verksamheten måste koncentreras till kämkompetenser och anpassas till minskade beställningsvolymer. FMV har påbörjat ett internt förändringsarbete i projektet ATHENA. Det övergripande syftet med ATHENA är att utveckla FMV så att de strategiska målen nås. Detta skall bl.a. göras att införa

genom 0 ett gemensamt kund- och flödesorienterat arbetssätt, 0 en förenklad styrning FMV,

av en anpassning av resurser och kompetens till framtida efterfrå- 83D

0 avyttring av verksamhet inte är kärnområden och

som

en IS/IT-infrastruktur som bättre än idag stöder verksamheten.

FMV:s preliminära organisation blev klar i juni

1999. Den nya organisationen, framgår bilaga 3 skall beslutas i september

som av 1999 och organisationen skall fullt genomförd i januari 2000.

vara

2.2.6¶Statens

räddningsverk

Statens räddningsverk SRV är central förvaltningsmyndighet för frågor inom området skydd mot olyckor. Verksamhetsområdet omfattar bl.a. frågor räddningstjänst, olycks- och skadeföre-

om byggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen samt landtransporter av farligt gods. SRV är också central tillsynsmyndighet och föreskrivande myndighet enligt lagen åtgärder för att före-

om bygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. SRV är vidare s.k. funktionsansvarig myndighet för totalförsvarsfunktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. De

senare uppgifterna regleras i lagen om totalförsvar och höjd beredskap samt lagen om civilt försvar.

48 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

Räddningsverket har således ett sektorsansvar inom området skydd mot olyckor i fred och motsvarande funktion inom totalförsvaret. Bland Räddningsverkets uppgifter i myndighetens instruktion återfinns

0 att följa utvecklingen forskning och teknik inom verksamav hetsområdet och självt eller någon bedriva forskgenom annan nings-, utvecklings- och försöksverksamhet, 0 att verka för att räddningstjänstens organisation och materielanskaffning utvecklas så att olika räddningstjänstorgan kan samarbeta effektivt, 0 att planera och genomföra utbildning personal inom hemav skyddet, verkskyddet, befolkningsskyddet och räddnings-

tjänsten, beredskapsorganisationen för kämenergiolyckor och

sotningsverksamheten samt 0 att utveckla och anskaffa materiel för befolkningsskydd och räddningstjänst.

Räddningsverkets centrala ledning och förvaltning är lokaliserad till Karlstad och omfattar 280 anställda. Verkets utbildning ca som inbegriper dels grund- och fortbildning yrkespersonal inom av räddningstjänsten, dels pliktutbildning räddningsmän och av beredskapsmän, bedrivs vid verkets skolor återfinns i Sandö, som Rosersberg, Skövde och Revinge. Skolorna har drygt 500 anställda. Verkets budget för forskning och utveckling uppgår till storleksordningen 120 mkr årligen, vilka 50 mkr avdelas för av ca externa forsknings- och utvecklingsuppdrag. Av dessa 5 mkr är ca avdelade för riktade insatser mot totalförsvarsfunktionen och därmed finansierade inom beredskapsanslagen. Verkets FoUverksamhet finns dokumenterad i ett treårigt FoU-program och en årlig FoU-plan P22-267/98, P22-289/99. Räddningsverket resp. medverkar i och delfmansierar BRANDFORSK-verksamhet.

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 49

FoU-programmen är indelade i följande områden: o övergripande kunskap inom området skydd mot olyckor, inkl.

framtidsstudier, riskhantering, ledningsfrågor, olyckors miljö-

påverkan, 0 brand, e olyckor med farliga ämnen, 0 andra olyckor, som naturolyckor, infrastrukturolyckor, krigs-

händelser, flyktingkatastrofer och 0 utbildning.

Enligt ett regeringsuppdrag skall Räddningsverket, i likhet med ett antal andra statliga myndigheter, till den 15 december 1999 redovisa en kunskaps- och forskningsstrategi.

Verksamheten avseende skydd mot NBC-stridsmedel omfattar främst möjligheterna att på tillfredsställande sätt kunna indikera och sanera samt utföra andra åtgärder skydd mot kemiska

som stridsmedel. Produktionen består av FoU, utbildning och materielanskaffning för funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst. Verksamheten är starkt integrerad med motsvarande åtgärder till skydd mot kemikalieolyckor och kämenergiolyckor i fredstid. Det gäller såväl utbildning materielutveckling och

som materielanskaffning. De specifika åtgärderna för skydd mot NBCstridsmedel kan ses som en del av eller påbyggnad de åtgär-

en av der som vidtas för kemikalie- och kämenergiberedskapen i det fredstida samhället. Verket samverkar i dessa frågor med bl.a. FOA, ÖCB, SoS och FMV.

Socialstyrelsen

I Socialstyrelsens SoS huvuduppgifter ingår bl.a. 0 primär medicinsk tillsyn av verksamhet samt hälso- och sjuk-

vårdspersonal, 0 social tillsyn, 0 tillsyn inom hälsoskydd, smittskydd och medicinteknik, 0 uppföljning och utvärdering,

50 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

kunskapsförmedling,

utveckling och utbildning, statistiksamordning inom den sociala sektorn och epidemiologisk övervakning hälsa och välfärd med hjälp av av

bl.a. hälsodataregister.

Socialstyrelsens tillsyn syftar till att bidra till hög säkerhet, god kvalitet och rättsenlighet inom verksamheten. Genom nationell uppföljning och utvärdering kartlägger och analyserar Socialstyrelsen läge, innehåll och kvalitet inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd och smittskydd, folkhälsa, välfárdsförhållanden och socialtjänst. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter och allmänna råd för hur vissa lagar skall och bör tillämpas. Socialstyrelsen är vidare både beredskapsmyndighet och funktionsansvarig myndighet för hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Inom Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning finns beredskapsenhet håller en som samman Socialstyrelsens arbete inom detta område. Därutöver har enheten en viktig uppgiñ nationellt kunskapscentrum inom området som medicinsk katastrofberedskap, beredskap mot väpnat samt angrepp internationella katastrofmsatser. Beredskapsenheten utarbetar styrdokument för att få fram en enhetlig beredskap hos landsting och kommuner och arbetar med kunskapstörmedling och uppföljning. Viktiga uppgifter är också statlig upphandling och lagring sjukvårdsfömödenheter, av utveckling av ledningssystem samt åtgärder för att förbättra sjukvårdens tekniska säkerhet, t.ex. reservkraft. Beredskapsenhetens arbete inom NBC-området sker i stor utsträckning i nära samverkan med FOA, Försvarsmakten och externa experter. Socialstyrelsen har inte tidigare haft komegen petens inom detta område men har läkare handlägger nu en som NBC-frågor. Socialstyrelsen bedömer förstärkning krävs att en inom relevanta forsknings- och kunskapsområden, t.ex. NBCskydd, allmän katastrofmedicin och internationell katastrofhälsovård, särskilt vad gäller extern expertis med nära anknytning till den praktiskt-kliniska sjukvården.

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 51

2.3 motiv

Tidigare utredningsförslag

-

och stälhiingstaganden

Under det senaste årtiondet har utredningar haft uppdrag ett par avseende den specifikt inriktade totalförsvarsforskningen. Under år 1990 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över de intäkts- respektive anslagsñnansierade verksamheterna vid FFA. Följande år beslutade regeringen att även tillkalla sären skild utredare med uppgift att göra en samlad översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Utredningen tog namnet 1991 års Försvarsforskningsutredning. I det följande redovisas översiktligt de båda utredningamas bedömningar och förslag samt regeringens ställningstaganden till förslagen.

2.3. 1 FFA-utredningen

FFA-utredningen konstaterade i betänkandet Forskning och teknik för flyget SOU 1991:53 att FFA befann sig i mycket ekonoen miskt pressad situation med årliga underskott i verksamheten. Tre omvärldsfaktorer avgörande betydelse for FFA:s framtid, var av nämligen de minskade militära ambitionerna, ökad betydelse av civila flygprojekt och både militärt och civilt ökad intemationaen lisering. FFA-utredningen bedömde att ordningen med FFA som en statlig uppdragsmyndighet borde bestå. Det förutsatte emellertid att det vidtogs flera åtgärder för att rationalisera och omrikta FFA:s verksamhet till framtida behov och villkor. Utredningen pekade bl.a. på

0 att ñnansieringsformen och styrsystemet för FFA:s verksamhet borde ses över så att verksamheten i större utsträckning kan inriktas mot civila kunder och internationellt samarbete. 0 att verksamheten vid FFA borde byggas kring spetsupp kompetenser inom vissa nyckelområden och att det inom dessa områden eftersträvas ett internationellt samarbete.

52 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

0 att FFA utvecklar en förmåga att fungera effektiv konsult som och förenar denna förmåga med den forskarkultur råder som vid anstalten. 0 att delar av FFA:s verksamhet kan organiseras kundmer orienterat och med bättre kostnadskontroll att det inrätgenom tas s.k. affärsområden riktar sig mot olika kundsegment. som

2.3.2 1991 års

Försvarsforskningsutredning

1991 års Försvarsforskningsutredning framhöll i sitt delbetänkande Forskning och utveckling för totalförsvaret- Kartläggning

och probleminventering SOU 1991:91 att förutsättningarna för

totalförsvarets forskning höll på att förändras i antal väsentliga ett avseenden. Den säkerhetspolitiska situationen hade radikalt förändrats. Vidare genomgick försvarsindustrin såväl internationellt som nationellt kraftig omstrukturering och bantning. Militären tekniken skulle även fortsättningsvis bli alltmer komplex. Inom det svenska försvaret aviserades stora strukturella förändringar. Mot bakgrund dessa förändringar identifierade utredningen av ett antal betydelsefulla frågor för totalförsvarets framtida verksamhet inom forskning och utveckling och på vilka områden och med vilka kriterier ambitionssänkningar och kostnadsreduceringar skulle kunna åstadkommas. Frågorna rörde framför allt forskning

och tekniskt kunnande stöd för materielanskañhingsprocessen

som och för totalförsvarets studier, planering och ledning, självständighet eller kundstyming, principer för avvägning och dimensionering, försvarsforskning och högre utbildning inom totalförsvaret, ökat nyttjande av universitet och högskolor samt ökad utlandssamverkan. I sitt slutbetänkande Forskning och utveckling för totalförsvaret Förslag till åtgärder 1992:62 presenterade utredningen flera förslag till åtgärder för styrning, finansiering, organisation och

samverkan inom försvarsforskningsområdet:

0 Ett system med utvidgad uppdragsstyming borde införas, där Försvarsmakten och ÖCB för gavs större ansvar att styra forsk-

Totalförsvaret och den nationella...

ning och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA.

En gemensam styrelse borde inrättas för FMV, FOA och FFA med uppgift att förbättra effektivitet och samordning mellan verken. De tre verken borde i sina huvuddrag bestå.

FOA borde koncentrera sin tekniska verksamhet försvarsmot specifika områden och frågor hotbild funktion och om samt sårbarhet hos delsystem i faltmässig miljö. Förmåga till konsekvensbeskrivning av militärteknisk utveckling behövde utvecklas liksom förmåga till utvärdering. ABC-kompetenser samt kompetenser för utredningar och studier på stabsnivå borde bibehållas.

FOA borde behållas sammanhållen organisation eftersom en som nackdelarna var större än fördelarna med uppdelning en av FOA. FFA borde finnas kvar självständig myndighet som med inriktning mot såväl militära som civila specifika flygtekniska problem. Utbildningen vid Militärhögskolan borde ges större

kontakt med forskning.

Försvarets samverkan med universitet och högskolor borde stärkas, bl.a. att inrätta ett särskilt anslag för genom strategisk

försvarsforskning.

FMV borde i uppdrag att samordna insatser för stärka ges att ett internationellt projektorienterat samarbete inom försvarsforskningsområdet.

Frågan om vilken ambition staten bör ha för söka bibehålla att säkerhetspolitisk viktig försvarsindustri borde i övervägas annan ordning.

54 Totalfirsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

Regeringens ställningstaganden

I proposition l992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg redovisade regeringen sina ställningstaganden till ovanstående förslag:

0¶Ett system med utvidgad uppdragsstyming införs

i enlighet

med förslaget från 1991 års försvarsforskningsutredning. Den

ökade uppdragsstymingen borde så långt möjligt

som tillämpas

fr.o.m. budgetåret 1994/95.

0¶Den föreslagna kompetensproñlen vid FOA borde

utgöra

underlag för de instanser vid utvidgad uppdragsstyming

som en får ett ansvar för att styra forskningen.

0 Ett särskilt anslag inrättas inför budgetåret 1994/95 för att finansiera s.k. strategisk forskning och utveckling försvaret. av

Regeringen överlämnade förslagen att inrätta om en gemensam styrelse ñr FMV, FOA och FFA, att utbildningen vid Militärhögskolan bättre kontakt med forskning, stärka försvarets ges samt att samverkan med universitet och högskolor till utredningen ledom nings- och myndighetsorganisation för försvaret LEMO. Regeringen bedömde även det angeläget att förstärka den vara flygtekniska forskningen och utbildningen det bl.a. genom att inrättades ett nationellt flygtekniskt Regeringen program. avsåg att uppdra åt särskild förhandlare att för förhandla med en staten flygindustrin omfattning, inriktning, finansiering och styrning om av programmet.

2.3.4 och

Utredningen om ledningsmyndighetsorganisation för försvaret

LEMO

LEMO pekade i promemorian "Vissa frågor försvarets om materielförsörjning 1993-10-21 på flera skäl till varför FMV, FOA och FFA inte borde styrelse i syfte förbättra ges en gemensam att

SOU 1999:1 10 Totalförsvaret och den nationella... 55

samordningen mellan verken. En styrelse skulle i prakgemensam tiken innebära att de tre verken slogs Endast mycket samman. starka samordningsbehov av verksamhet och skulle kunna resurser motivera en sådan åtgärd. Enligt LEMO hade 1991 års försvarsforskningsutredning inte redovisat sådana behov. LEMO framhöll även att FMV stor uppdragsgivare till var en både FOA och FFA. FOA också uppdrag till FFA. LEMO gav ansåg att det knappast fördel att uppdragsgivare och forskvore en ningsorganisationer vävdes vilket skulle kunna minska samman

flexibiliteten och behovsanpassningen.

Dessutom hade de tre myndigheterna olika uppdragsgivarstruktur. FMV fick i praktiken hela uppdragsvolymen från För-

svarsmakten. FOA fick uppdrag från olika myndigheter. FFA fick uppdrag från både myndigheter och företag samt arbetade mer marknadsinriktat och i konkurrens med andra institutioner. Enligt LEMO kunde det knappast fördel att styrelse skulle vara en en leda organisationer med så vitt skilda förutsättningar.

2.3.5¶Nationellt

Flygtekniskt

Forskningsprogram

F lygindustrin är högteknologisk näringsgren med möjlighet till en stor teknologispridning till andra industrigrenar. En väl fungerande forskning och utbildning rörande flygtekniken är av grundläggande betydelse for del samhällsutvecklingen, både inom en av transportsektorn och forsvarssektom. Regeringen beslutade år 1994 inrättande Nationellt om av ett Flygtekniskt Forskningsprogram NFFP. Detta bygger på avtal mellan staten och berörda företag inom flygindustrin. Syftet med NFF P är att öka omfattningen forskningsresursema inom landet av vid industri, forskningsinstitut, universitet och högskolor samt att samordna utnyttjandet dessa NFFP skall bidra till den av resurser. flygtekniska forskningen inom landet och därigenom stärka den svenska flygindustrins konkurrensförmåga. Det skall stärka även landets förmåga att aktivt delta i och dra internationellt nytta av

56 Totalförsvaret och den nationella... SOU 1999:1 10

forsknings- och teknologisamarbete. Genom NFFP samarbetar industri, högskolor och forskningsinstitut unika avtal for genom varje projekt. Dessa genomförs under ledning projektledare av vid industrin. För finansieringen av NFFP staten för högst 30 mkr svarar per år under förutsättning att industrin Saab AB och Volvo Aero AB deltar med minst lika mycket.

Utvecklingstendenser av

för totalförsvarets

betydelse forskning och utveckling

3.1¶Totalförsvarets

omstrukturering

3.1.1 Försvarsmakten

Försvarsmaktens organisation, verksamhet och beredskap kommer att förändras kraftigt i den nära framtiden. Det kommer med-

att föra krav på en delvis ändrad inriktning försvarsforskningen.

av

Försvarsmakten skall kunna utnyttjas såväl inom

som utom landet statsmaktema ett stöd för vår säkerhetspolitik.

av som Ytterst skall Försvarsmakten i väpnad strid kunna försvara vårt lands frihet och nationella oberoende.

Enligt det gällande försvarsbeslutet skall Försvarsmakten

organisera förband för och förbereda deras användning i följande

huvuduppgifter:

0 försvara Sverige mot väpnat

angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Försvarsmakten skall kunna för att motsvara framtidens

anpassas krav. Hot och risker skall beaktas i ett vidare perspektiv. Den vidgade hotbilden och den militärtekniska utvecklingen skapar

nya behov av förband och förmågor kan hantera allvarliga situa-

som tioner i hela riskskalan från fred till krig. Sarmolikt blir det allt

58 Utvecklingstendenser betydelse... av SOU 1999:1 10

svårare att dra tydlig gräns mellan civila och militära hot. Det en kommer att krävas förmåga till snabbt, flexibelt och rörligt agerande med Försvarsmaktens resurser i samverkan med andra organisationer i samhället. God lednings-, informations- och underrättelseförmåga blir viktig på alla nivåer. Generellt krävs Föratt svarsmaktens förband har hög personell kvalitet och modern materiel. Den minskade medelstilldelningen till Försvarsmakten innebär att antalet förband kommer att minska i betydande grad. Den krympande organisationen skall alltjämt lösa de uppgifter som statsmakterna bestämt, den skall också ha kompetens vidmen att makthålla och utveckla samtliga de operativa förmågor krävs som för att på sikt kunna möta ett omfattande väpnat angrepp. I ett sådant läge liksom vid andra betydelsefulla förändringar i de

säkerhetspolitiska förutsättningarna krävs förmåga till anpassning i

form av tillväxt eller ominriktning. Försvarsmaktens övergripande inriktning för sin forskning och teknikutveckling är att långsiktigt skapa den kunskap, kompetens och teknik som behövs för att utveckla förband och funktioner med hög kvalitet och anpassad beredskap. Den förvärvade kunskapen och kompetensen utnyttjas successivt i studier, vid materielanskañhing, i utbildningen samt i den löpande operativa verksamheten. Några områden särskild vikt ledsom anses vara av är

ningsförmåga, underrättelseförmåga, informationshantering, inter-

nationella operationer och skydd mot NBC-stridsmedel.

3.1.2 Civilt försvar

Som en konsekvens av den breddade hotbilden har också uppgifterna för den civila delen av totalförsvaret ändrats. I totalförsvarsbeslutet 1995/96:FöUl och l996/97:FöU1 har riksdagen givit det civila totalförsvaret följande uppgifter:

0 värna civilbefolkningen, trygga livsmedelsförsörjningen, säkerställa de viktigaste samhällsfimktionema samt bidra till För-

Utvecklingstendenser betydelse... 59 av

svarsmaktens förmåga vid ett väpnat och krig i vår angrepp omvärld, 0 kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och 0 stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar på samhället i fred.

I ÖCB-rapporten Den säkerheten analyseras konsekvenserna nya av dessa uppgifter för totalförsvaret. Här sägs bl.a. följande. nya Totalförsvaret kommer som följd av detta att arbeta med ett vidgat säkerhetsbegrepp där samhällets totala förmåga att verka förebyggande, fredsskapande och fredsñämjande beaktas. Planeringen inom den civila delen av totalförsvaret kan inte arbeta med ett planeringsfall det väpnade angreppet. Den vidgade hotbild alltmer - som uppmärksammas i Europa omfattar många hot och risker som inte primärt innehåller något hot om konventionellt militärt I framtidens angrepp. konflikter kommer att finnas typer aktörer såsom icke-statliga nya av organisationer eller rörelser. Terrorismen är ett inslag i denna hotbild och aktioner kan utgöras sabotage, mord, kidnappningar och av utpressning. Komplexiteten i det moderna samhället skapar sårbarheter och nya risker inte minst gäller detta på IT-området. Det är viktigt att utveckla krisplanering och civil krishanteringsfönnåga, och utveckla att ett robust och säkert samhälle som kan stå emot de påfrestningar som den nya sårbarheten och de hoten innebär. nya För att hantera den andra uppgiften måste det svenska samhället utveckla en strategi för ett såväl långsiktigt akut ñedsarbete. som

Statliga forskningsresurser inom totalförsvarsomrâdet har hittills huvudsakligen gått till militär forskning. Det vidgade säkerhetspolitiska begreppet och den bredare hotbilden bedöms i framtiden generera ett större behov av kunskapsinhämtning och forskning inom alla samhällsområden betydelse för vår nationella säkerav het. I Den säkerheten ÖCB följande exempel på angelägna nya ger

forskningsområden:

de nya hotens utveckling, ett robust samhälle, totalförsvarets villkor i ett modernt samhälle,

samhällets krishanteringsfönnåga enskilt och i samverkan med

andra länder,

60 Utvecklingstendenser av betydelse... SOU 1999:1 10

0 civil beredskap i internationella säkerhetsstrukturer och 0 andra länders säkerhetskoncept.

ÖCB att FHS får viktig roll för att inhämta och förmedla

anser en de kunskaper som skall ligga till grund för ett framtida totalförsvar. FHS söker fylla de utvidgade kraven genom att inrätta en ny institution, Institutionen för civil beredskap, med uppgiften att utveckla forskning och undervisning inom det civila försvaret. Från och med våren 2000 erbjuder institutionen i samarbete med Uppsala universitet kurser på A-, B-, och C-nivå i Statskunskap med inriktning mot totalförsvarsproblematiken. Flera forskningsprojekt har påbörjats för att ge underlag för att förbättra den nationella säkerheten.

ÖCB har ett ramavtal med FOA rörande forskning och studier inom ledningsområdet och har under de senaste åren därutöver erhållit forskningsstöd rörande det moderna samhällets sårbarhet, hoten och riskerna förenade med biologiska och kemiska ämnen samt de IT-relaterade hoten.

Inom de totalförsvarsftuiktioner och -sektorer där Socialstyrelsen medverkar finns behov av flera åtgärder för att förbättra beredskap och insatsförmåga. Enligt Socialstyrelsens uppfattning erfordras bl.a. ökad satsning på externa kunskaps- och forskningscentra inom allmän katastrofmedicin, strålmedicin, försvarsmikrobiologi och -virologi, katastroftoxikologi och nationell och internationell katastrofhälsovård. Dessa centra avses bedriva vetenskaplig forskning inom respektive område, samt medverka i utredningar, riskanalyser, utbildning och övningar främst för hälso- och sjukvårdens personal. De bör enligt SoS organiseras som projekt inom eller i anslutning till befintliga forskningscentra/motsv.

Även Statens räddningsverk har under år fått tyngd-

senare en punktsförskjutning i sin verksamhet. Uppgiften att utveckla en god räddningstjänst för det svenska samhället är alltjämt dominerande. Här ingår bl.a. uppgiñen att vara samordnande myndighet för beredskapen mot kämenergiolyckor. En total översyn av radiakskyddsberedskapen på främst lokal nivå men även på lägre och högre regional samt central nivå har nyligen genomförts. Integrationen mellan freds- och krigsuppgiften har därvid accentuerats.

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser betydelse... 61

av

Det förebyggande arbetet mot brand och andra olycksrisker har givits större vikt. Metoder för riskanalyser och riskhantering

är under utveckling. Räddningsverket har också fått vidgade

uppgifter för att förebygga och begränsa följderna allvarliga kemi-

av kalienolyckor. Sevesolagstütningen. De internationella insatserna i samband med katastrofer och i fredsbevarande internationella

operationer har under år både blivit omfattande och

senare mer mera ofta förekommande.

Samhällets krav på beredskap mot olyckor, katastrofer och

andra allvarliga hot mot samhällets normala funktion i fred sett i relation till den breddade hot- och riskbilden det svårt dra

gör att en skarp gräns mellan de uppgifter åvilar SRV central

som som myndighet för räddningstjänst och verkets roll i det framtida totalförsvaret. Den forskning och teknikutveckling behövs för

som SRV uppgifter bör integreras med andra forskningsinsatser inom

totalförsvarsområdet. Det samarbete har utvecklats med bl.a.

som FOA är god grund för sådan utveckling.

en en

3.2¶F örsvarsindustrins

omdaning

Regeringen bedömer i propositionen l998/99:74 Förändrad

omvärld omdanat försvar att Sveriges framtida industriella för-

måga kommer att ha struktur där ömsesidiga industriella be-

en roenden över nationsgränser väsentligt

utgör ett inslag. Under trycket vikande internationell försvarsmaterielmarknad

av en och skärpt konkurrens, främst från USA, intensifieras

ansträngningarna förbättra

att förutsättningarna för och genomförandet

av

nödvändiga omstruktureringsåtgärder inom den europeiska för-

svarsindustrin. Ett europeiskt beroendeförhållande och samarbete med USA kommer dock även fortsättningsvis viktigt

att utgöra ett inslag i förutsättningarna för europeisk teknologi- och materiel-

en

försörjning.

Regeringen anser att ansvaret för den försvarsindustriella omdaningen i huvudsak vilar på industriföretagen. Av flera skäl har emellertid statsmaktema ett för möjliggöra och

ansvar att

62 Utvecklingstendenser av betydelse

underlätta önskvärd omstrukturering. De måste som beställare av försvarsmateriel vidta åtgärder för att materielförsörjningen bättre skall kunna anpassas till förändrade förutsättningar. Sverige skall aktivt delta i och hävda svenska intressen i de olika fora som har inflytande i den fortsatta processen. Det är också angeläget att svenska myndigheter i ökad utsträckning medverkar i dessa samarbeten så att industrin kan delta i den pågående internationella omstruktureringen.

Försvatsindustrin i Europa kännetecknas av överkapacitet varför konsoliderings- och rationaliseringsprocess pågår inom ett

en antal produktområden. Konsolideringen av försvarsindustrin i Europa har ännu inte kommit lika långt som i USA. Integrationen har i mycket liten utsträckning medfört sammanslagningar i större skala. Regeringen konstaterar därför att de europeiska försvarsindustriella kompetenserna fortfarande är mycket splittrade.

Försvarsmaktens materielanskaffning kommer framöver inte vara av sådan omfattning att den utgör en tillräcklig marknad för stora delar av den svenska försvarsindustrin. Det är inte heller möjligt att genom särskilda satsningar bevara inhemsk kompetens annat än för ett begränsat antal områden. Regeringen pekar på att detta sannolikt kommer att utsätta industrin för stora påfrestningar. Enligt regeringens bedömning kan statsmakterna dock under ett övergångsskede genom lämpliga utvecklingsuppdrag och upphandlingar söka underlätta industrins möjligheter att medverka i pågående omstrukturering och internationellt samarbete. Detta gäller sådan industri försvarspolitiska skäl är av intresse

som av för framtiden.

Regeringens bedömningar bekräftas till stor delar av de synpunkter som har inhämtats under utredningsarbetets gång från olika företag inom den svenska försvarsindustrin. Enligt vad utredningen erfarit bedömer flera företagsledningar att industristrtllcturen inom olika områden går mot ett fåtal stora företag. Europeiska företag kommer att utgöra delar av sådana större industristrulcturer där företagen har delat upp rollerna mellan sig inom ramen för gemensamma produktarbeten. På likartat sätt bedömer företagen formerna för upphandling av försvarsmateriel.

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser betydelse... 63

av

Den kommer inom Europa att i ökande grad ske och

gemensamt samordnat. I ett sådant perspektiv är det också naturligt

att europeiska forskningsorganisationer samordnar sig för effektivt

att mer kunna stödja myndigheter och industri.

Företagen pekar på att dessa förändringar påverkar deras behov av nationell teknologibas, vilken inkluderar väl ñmgerande tek-

en nisk utbildning och grundforskning på högskolor, tillämpad forskning och teknikutveckling på högskolor, i forskningsinstitut och i industrin samt tillgång till provningsanläggningar. För vissa kompetensområden innebär det att svenska företag behöver förlita sig på utländska parter, liksom utländska parter kommer utnyttja kompetens pâ svenska företag. Den nationella teknologibasen behöver därmed till de roller företagen har i framtida multi-

anpassas som nationella produktarbeten.

3.3

Strategiska kompetensområden

Riksdagen har i 1996 års försvarsbeslut fastställt att för det militära försvaret skall inhemsk kompetens säkerställas inom områdena telekrigteknik, avancerad signaturanpassningsteknik, undervattensteknik, flygteknik samt inom underhåll och vidmakthållande de system ingår i krigsorganisationen.

av som

Mot bakgrund den ominriklning det militära försvaret

av av som nu förestår har regeringen uppfattningen att behovet bas-

av kompetenser förändrats. Därför har lyft fram flera

man men betydligt snävare avgränsade områden i avsikt där säkerställa

att tillgång till erforderlig inhemsk kompetens. Dessa kompetensområden benämns strategiska de uppfyller något följande

om av kriterier:

0 de avser specifika svenska förhållanden, 0 de omgärdas av hög sekretess nationellt eller internationellt

eller 0 de är av väsentlig betydelse för vår förmåga beñnt-

att anpassa

liga system till ändrade krav och behov.

64 Utvecklingstendenser av betydelse... SOU 1999:1 10

De strategiska kompetensema är en nödvändig förutsättning för att staten skall kunna vara en kompetent beställare av försvarsmateriel. Enligt regeringen utgör de strategiska kompetensema

numera delar av områdena

telekrigteknik undervattensteknik avancerad signaturanpassningsteknik flygteknik för vidmakthållande av JAS 39 vidmakthållande och underhåll av system i krigsorganisationen ledningssystemteknik vapenteknik och ballistiskt skydd mäImiska-system-interalction MSI systemteknik för obemannade farkoster informationskrigsteknik skydd mot NBC-stridsmedel

I de strategiska kompetensema ingår också att besitta ett antal förmågor hela bredden av för det militära försvaret viktiga områden, men där kraven på kompetensens djup kan variera beroende på områdenas karaktär. Dessa förmågor är: 0 förmåga att följa, förstå och värdera den tekniska och taktiska

utvecklingen på alla områden som har, eller bedöms kurma

komma att få, avgörande betydelse för försvarets operativa för-

måga, 0 förmåga att fungera som tillräckligt kompetent kund/krav-

ställare på de områden där anskaffningar kan bli aktuella.

Industriellt kan de strategiska kompetensema genomgående beskrivas som smala nischer. Det är emellertid inte givet att berörd kompetens skall finnas vid industrin. Den kan mycket väl finnas vid myndigheter och organisationer. Mot den bakgrunden har regeringen givit berörda myndigheter i uppdrag att avgränsa vilka strategiska kompetenser som Sverige behöver, omfattningen av dessa, hur de kan säkerställas samt var de bör finnas.

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser betydelse... 65 av

3.4¶Totalförsvarets

nuvarande

forsknings- och

teknologiförsörjningsprocess

Bakgrund

De processer leder fram till beslut totalförsvarets forsksom om nings- och teknologiförsörjning är delvis väl utvecklade, det men finns också utrymme för påtagliga förbättringar.

Det är för närvarande svårt att få sammanställd bild alla en över de insatser som har betydelse för det samlade totalförsvarets utveckling och beredskap. Detta i sin tur kan innebära risker för att

olika totalförsvarsorgans beslut forskning-

om och teknologiförsörjning inte blir koordinerade i erforderlig grad. Därigenom kan också möjligheter till kunskapsöverföring mellan olika ansvariga instanser försvåras och kan på projekt resurser satsas som redan helt eller delvis bedrivs på uppdrag någon av annan totalförsvarsmyndighet. Totalförsvarets militära och civila delar har för närvarande helt olika förutsättningar och rutiner för styrning och kontroll av sin forskning och sin teknologiförsörjning. En viss samordning sker i

samband med att programplaner och anslagsframställningar utarbetas. Trots detta bedömer utredningen att det underlag som insänds till regeringen och den beredningsprocess som där sker bör kunna förbättras så att statsmakterna framgent kan inrikta och

styra forskningen och teknologiförsörjningen utifrån samlat

ett

totalförsvarsperspektiv.

3.4.2 Militärt försvar

För att inrikta och följa sin FoU-verksamhet driver upp Försvarsmakten i samverkan med FMV och forskningsproducentema FOA, FFA och FHS väl definierad planerings- och uppföljen ningsprocess, den s.k. FoT-processen.

66 Utvecklingstendenser av betydelse...

Denna process resulterar i tre formella styrdokument för Försvarsmaktens F oT-verksamhet; en FOT -Strategi, som ger övergripande inriktning på 10-20 års sikt och som förnyas vart femte år. ett FoT -Program, som ger en inriktning för de närmaste fem

överarbetas varje år. åren och som årliga kontrakt mellan Försvarsmakten och den myndighet, t.ex. FOA, som skall genomföra uppdragen. Här definieras projektens målsättning, milstolpar, budget och det sätt vilket resultat och kunskap skall återrapporteras. Fakturering och betalning sker sedan mot överenskomna milstolpar. Dessa kontrakt summeras till ett årligt samlat styrdokument Forskningsprogram för Försvarsmakten.

Den organisation driver denna process har i stort följande fyra

som nivåer; Ett 20 tal Forsknings- och Teknologi grupper FoT-grupper, som var och en har ansvar för inriktning och uppföljning av ett definierat forskningsområde, t.ex. vapen och skydd eller sensorer över ytan. Varje FoT-grupp leds av en officer från Försvarsmakten och har deltagare från såväl kunder inom Försvarsmakten från FMV och berörda törsvarsforsknings-

som organisationer. 2. En FoT-ProjektGrupp, som samordnar och prioriterar verksamheten mellan de olika forskningsområdena och lämnar förslag till ett avvägt forskningsprogram för Försvarsmakten. En FOT -Konferens, där representanter på senior nivå från Försvarsmakten, FMV, FOA, FFA och FHS granskar forsknings-

och förslag till långsiktig inriktning och diskuterar program

principiella FoU-frågor.

Militärledningen, som överlägger innan överbefälhavaren beslutar om forskningsstrategin, forskningsplanen samt det årliga forskningsprogrammet for Försvarsmakten.

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser betydelse... 67 av

3.4.3 Civilt försvar

Av uppenbara skäl är koordineringsproblemen störst inom civilt försvar. ÖCB skall enligt sin instruktion samordna frågor om gemensam försvarsforskning för det civila försvaret. ÖCB skall också verka för övergripande samverkan mellan militärt och civilt försvar samt utveckla kunskaper de ömsesidiga kraven inför och under höjd om beredskap. ÖCB disponerar årligen särskilt ett anslagsbelopp om ungefär 25 Mkr för gemensam forskning inom civilt försvar. De enskilda myndigheterna avdelar därutöver sammanlagt avsevärt större belopp för forskning och teknologiförsörjning inom sina respektive myndighetsanslag. Oftast är det emellertid svårt dra att en tydlig gräns mellan vad är verksamhet riktad myndigsom mot en hets fredstida uppgifter och vad är föranlett de särskilda som av

totalförsvarsuppgiftema. Beträffande ÖCB:s forskningssamordning

sker den för närvarande på två sätt. Det är att söka lämpliga forskare eller ena upp forskarmiljöer för att initiera forskning inom områden där det dels finns kunskapsluckor, dels behövs forskarstöd för utveckla att delar av de civila delarna totalförsvaret. av Det andra sättet är att ÖCB regelbundet inbjuder universitet, högskolor, FOA och andra forskningsinstitutioner inkomma att med förslag till projekt för kunskapsuppbyggnad rörande utvecklingen av de civila delarna totalförsvaret. av Till sin hjälp för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten i projektförslagen har ÖCB ett vetenskapligt råd. Detta består av åtta erfarna forskare, vilka olika lärosäten och disrepresenterar cipliner. Det vetenskapliga rådet sammanträder under generaldirektörens ordförandeskap. Beslut genomföra forskningsom att projekt fattas av generaldirektören.

68 Utvecklingstendenser av betydelse...

Exempel på forskningsprojekt har initierats ÖCB är: som av det civila försvarets ledningssystem nationell krishantering i ett internationellt perspektiv 0 Säkerhets- och miljöproblem i Barentsregionen 0 Informationskrigföring

ÖCB har ett program för att sprida forskningsresultat. Det omfattar bl.a. forskardagar, seminarier, skriftliga rapporter, artiklar i veten-

skapliga tidskrifter och informationsspridning via Internet och

myndighetens tidskrift eller särskilda temaskriñer. Från och med i âr ÖCB årlig sammanställning under året slutförd avser ge ut en av forskning med en kort sammanfattning samtliga projekt. av Regeringen har i de. senaste regleringsbreven begärt redoen visning av forskningsuppdragens omfattning och resultat. Syste-

met med utökad uppdragsñnansiering för forskning och utveckling

rörande totalförsvaret har tillämpats sedan år 1994. Regeringen avser att utvärdera eñektema av uppdragsfinansieringen.

3.5¶Internationella samarbetsmönster

3.5.1 Jämförelse med vissa andra länder

NATO-ländema har en sedan lång tid tillbaka ett välutvecklat samarbete rörande forskning och teknologi. Samarbetet är främst inriktat på informationsutbyte det finns också viss projektmen en verksamhet. Partnerskapsländerna NATO/PfP i viss ges nu utsträckning möjlighet att ta del av information inom FoT-omrâdet. Ett annat internationellt forum för forskningssamverkan är WEAG Western European Armaments Group, där Sverige har ett samverkansavtal att få delta i projektverksamheten. Denna om är emellertid av ringa omfattning och kommer att påverkas det av samarbetsmönster som är under diskussion mellan de nu sex ledande törsvarsindustriella nationerna i Västeuropa, nämligen Frankrike, Italien, Spanien, Sverige, Storbritannien och Tyskland,

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser betydelse... 69 av

det s.k. sexnationersinitiativet. Inom för detta samarbete ramen finns det förslag om att utveckla relativt omfattande samverkan en på FoT-området mellan de berörda nationerna och mellan dessa och den europeiska försvarsindustrin. På grund av den nära relationen mellan civil och militär flygteknik är samarbetsformema på flygområdet något annorlunda än för övrig forsvarsforskning. Svensk flygteknik har lång en tradition av tekniksamverkan med utländska forskningsorganisationer och företag i såväl USA i Europa. Utvecklingen i som Europa under det senaste decenniet har inneburit multinationella forskningsprogram för såväl civil militär flygteknik samt som inom olika rymdprograrn. FFA deltar, tillsammans med Saab och Volvo Aero VAC, i många projekt såväl inom EUzs ramprogram som inom GARTEUR avsnitt 3.5.2 och ESA. Samarbetet

se

mellan flygforskningsinstituten har formaliserats inom for ramen EREA se avsnitt 3.5.2 Ett genomgående drag i det internationella samarbetet på multilateral nivå är att det ofta råder stora skillnader mellan de mindre nationerna och de ledande nationerna, i synnerhet USA, Storbritarmien och Frankrike. Denna skillnad accentueras vad gäller omfattning av finansiella och kompetensbredd mellan de engagemang stora och de mindre länderna inom det försvarsorienterade FoTområdet. Tendensen är således den att USA, Storbritannien, Frankrike och i viss mån Tyskland har allt större motivation att samverka bilateralt eller i mindre grupperingar dem emellan. Andra nationer kan endast i mindre omfattning rättfärdiga en plats i ett sådant samarbete. Det ovan nämnda nationernas samarbete visar Sverige sex att genom sin hittillsvarande satsning och kompetens inom FoTområdet och sin försvarsindustriella verksamhet faktiskt bedömts så intressant att vi inbjudits att deltaga i den inre cirkeln de av ledande västeuropeiska nationerna. I och med möjligheterna att öppnats för ett sådant svenskt, internationellt samarbete inom FoTområdet under de senaste åren har samarbetspropåer kommit Sverige till del, inte bara på det multilaterala området utan också bilateralt, där t.ex. USA och Storbritannien kraftigt ökat kontakterna

70 Utvecklingstendenser av betydelse... SOU 1999:1 10

med Sverige och där ett flertal viktiga projektsarnarbetsavtal kunnat slutas.

3.5.2¶Aktuella internationella samarbetsformer

och avtal

Försvarets forskningsanstalt FOA

Som forskningsorganisation har FOA ett mycket brett intemationellt kontaktnät. Forskarna är en del av det internationella vetenskapliga samfundet. Man publicerar artiklar, avhandlingar och deltar i symposier och konferenser. Som organisation med

en

inriktning tillämpad forskning har FOA också mycket omfat-

tande kontakter med internationella experter inom teknologiområden av betydelse för det svenska försvaret.

Ãven,om möjligheten redan tidigare funnits ingå FoT-inrik-

att tade avtal, så har de senaste åren inneburit en stark expansion

av projektsamverkan med andra länders statliga forskningsorganisationer. Den formella grunden for samverkan är för svensk del ett tjugotal samverkansavtal, MoU Memorandum of Understanding, på regeringsnivå. De ger direkt eller indirekt möjlighet till FoTsamverkan mellan FOA och dess utländska motsvarigheter. De senaste fem åren har därmed också FOA:s internationella engagemang ökat. Tendensen är att den mellanstatliga samverkan rörande försvarsrelaterad forskning och teknologiförsörjning växer snabbt

I allt väsentligt är den projektsamverkan sker inom MoU-

som verksamheten inriktade på de ledande försvarsindustriella länderna dvs. USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna. Över 90 procent av projektsamarbetet och diskussioner om samverkan

ligger i denna grupp.

Utvecklingstendenser betydelse... 71 av

Samarbetsavtalen är olika karaktär och kan omfatta: av

forskarutbyte informationsutbyte uppdelning av arbetsuppgifter inom forskningsprojekt jämförande provning och analys konsultverksamhet

I det internationella samarbetet har FOA sedan lång tid också en väl utvecklad relation med främst USA inom för avtal, för ramen vilka FMV varit avtalsslutande part.

Flygtekniska försöksanstalten FFA

Målet för FFA:s internationella samverkan är att effektivisera

forskningsinsatser och kunskapsuppbyggnad samt att bygga

upp ett kontaktnät för framtida fördjupad samverkan med europeiska forskningsinstitut och industrier. FFA deltar i ett stort antal samarbetsprojekt med utländska forskningsinstitut och industrier, vilka genomförs inom för flera olika fora, såsom EU:s ramen ramprogram, GARTEUR och ESA. Samarbetet mellan flygforskningsinstituten har formaliserats inom for EREA-avtalet. ramen

E U-program

FFA samt Saab och VAC har sedan 1989/90 deltagit i flera samarbetsprojekt under olika faser EU:s flygtekniska av program BRITE/EURAM. Under år 1998 har FFA deltagit i projekt arton inom EU:s 4:e Sex dessa vindkraftprojekt ramprogram. av avser inom JOULE-programmet. Ett antal projekt inom fjärde nya ramprogrammet har påbörjats under år 1998 och kommer att pågå under tvâ-tre år. För femte ramprogrammet 1999-2002 har ett flygtekniskt program med väsentligt större omfattning 700 miljoner Euro - beslutats. Första ansökningsomgången till detta har under våren 1999 för FFA:s del resulterat i tolv projekt. nya

72 Utvecklingstendenser av betydelse... SOU 1999:1 10

GART E UR Group for Aeronautical Research and Technology in E URope

GARTEUR innebär ett samarbete på regeringsnivå mellan Frankrike, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Målet är att stärka samarbetet inom flygteknisk forskning. Avtalet som reglerar GARTEUR-samarbetet omfattar såväl civil som militär flygteknik.

Det praktiska samarbetet sker i forskningsprojekt, där såväl forskningsorganisationer som flygindustrin deltar. Under år 1998 medverkade FFA i åtta GARTEUR-projekt, i flera fall tillsammans med Saab. Några av dessa avslutas under år 1999 och några är

nya klara att påbörjas.

GARTEUR har under de senaste åren, i en dialog med flygindustrins och flyginstitutens organisationer, initierat utveckling

av en gemensam policy med prioriteringar för flygteknisk forskning och teknikutveckling. Denna skall utgöra grund för såväl nationella satsningar som för EU-program inom området. Som start

en för ett bredare samarbete genomförs for närvarande defini-

en tionsfas för gemensamma forskningsprogram inom ett antal teknikområden.

EREA Association of European Research Establishments in

Aeronautics

AEREA-samarbetet Association of European Research Establishments in Aeronautics etablerades undertecknade ett

genom av associationsavtal hösten 1994 tillsammans med italienska CIRA, tyska DLR, engelska DERA, spanska INTA, holländska NLR samt franska ONERA. Ett namnbyte från AEREA till EREA har sedermera blivit nödvändig på grund av namnkollision med ett italienskt företag. FFA:s samarbete och nätverksbyggande med övriga

europeiska flygforskningsinstitut inom EREA viktig satsning

är en inför framtiden.

Målet för samarbetet är att stärka teknologibasen för den

europeiska flygindustrin och att på ett effektivt sätt förse flygindustrin

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser av betydelse... 73

och andra intressenter med teknologi. Den långsiktiga visionen innebär ett utvecklat forskningssamarbete, bl.a. innehåller som integrerade forskargrupper. Samverkan för ett rationellt utnyttjande av olika provningsanläggningar t.ex. vindtunnlar och därtill hörande mät- och försöksteknik viktig inriktning. är en annan I maj 1999 undertecknades ett nytt avtal innebär som en utvidgning och formalisering samarbetet. Det avtalet inneav nya bär att samarbetet utvidgas till att omfatta hela det flygtekniska området civil, militär och rymdrelaterad flygteknik. Det ursprungliga avtalet var begränsat till civil och dual-use teknik. Det nya avtalet innebär också att EREA får legal vilket en status, a möjliggör att EREA kan träffa gemensamma överenskommelser med andra organisationer, t ex NASA och EU-kommissionen. Några resultat och erfarenheter från EREA-samarbetet sammanfattas i följande punkter:

0 Samarbetet inom EREA har lett till mängd nätverk har att en etablerats på såväl teknisk nivå på managementnivå. som EREA har status som flygforskningsinstitutens samverkans-

organ gentemot EU, flygindustrin AECMA och Airbus, NASA etc.

0 För samarbete med Airbus har etablerats EREA-grupper inom fyra definierade områden safety, human factors, configunew rations, environment med kontaktperson för varje område. en

0 Instituten samverkar i många olika forskningsprojekt, vilka genomförs inom GARTEUR, inom EUs inom ramprogram, EREA samt bilateralt.

0 Beträffande provningsanläggningar har kartläggningsarbeten

genomförts inom flera områden, nämligen vindtunnlar, simulatorer, superdatorer och provflygplan. samarbetsprojekt har etablerats vad gäller samköming mellan simulatoranläggningar, utveckling av ny mätteknik Bi- och trilaterala konstellam.m. tioner har etablerats för samverkan kring vindtunnlar - exempelvis har tyska DLR och holländska NLR fört alla samman sina vindtunnlar i bolag. ett gemensamt

74 Utvecklingstendenser betydelse...

av

Övrigt

Inom ramen for bilaterala samverkansavtal utvecklas FFA:s

samarbete främst med engelska DERA men också med forskningsorganisationer i USA såsom NASA och USAF.

Som ett led i ansträngningarna för svensk JAS-export har FFA knutit kontakter med flygforskningsorganisationer i några potentiella kundländer främst Tjeckien, Polen och Sydafrika. Med tjeckiska VZLU har ett samarbetsprojekt genomförts under år 1998 och ett par nya projekt initierats tillsammans med CSIR/Aerotek i Sydafrika.

Försvarets materielverk FMV

FMV har avseende materielfcirsörjning bilaterala informationsutbytesavtal med t.ex. USA, Storbritarmien, Frankrike, Tyskland samt med de nordiska länderna. Härutöver verkar FMV inom ramen for NATO/PfP i olika materielorienterade grupper för att bidra till ökad internationell interoperabilitet. FMV deltar också inom WEAG och OCCAR i materielrelaterade frågor.

Försvarshögskolan FHS

FHS har internationellt samarbete såväl inom forskning som undervisning. Sålunda sker t.ex. utbildning inom telekrigsområdet vid Naval Postgraduate School i Monterey, USA. Utbyte lärare

av och elever sker med de nordiska ländernas försvarshögskolor. De internationella kurserna ökar i omfattning. Vid den senaste Exercise Georgeland, en övning i konflikthantering och fredsfrämjande operationer, fanns deltagare från ett tiotal länder.

Ett samarbetsavtal vad gäller forskning och utbildning diskuteras med finska Försvarshögskolan. FHS samarbetar med Baltic Defence College.

Inom Partnership for Peace deltar FHS aktivt i etablerandet

av ett konsortium for försvarshögskolor och säkerhetspolitiska insti-

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser betydelse... 75 av

tut. Inom ramen för detta bedrivs kurser med internationellt deltagande. FHS har koordineringsansvaret för svenskt deltagande både civilt och militärt i San Remoinstitutets folkrättsutbildningar. -

Inom forskningen sker samarbete med försvarshögskoloma i

Polen och Österrike, institut för fredsfrämjande verksamhet i Jor-

danien, Ryssland och Sydafrika. Inom det ledningsvetenskapliga området diskuteras olika former internationellt samarbete, bl.a. av med USA. År 1999 utsågs FHS till Centre of Excellence for the Study of Transformational Leadership, ett samarbete mellan bl.a. Sverige, USA, Israel, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland.

Socialstyrelsen SoS

Socialstyrelsens uppdrag omfattar inte att bedriva forskning med egen personal och inom sin organisation. SoS har emellertid egen en viktig roll i totalförsvaret samordnare och beställare som av forskning och utveckling relaterad till totalförsvarssrollen. I detta sammanhang är det utomordentligt viktigt att relevanta vetenskapliga data utnyttjas i myndighetens arbete. Beredskapsenheten vid Socialstyrelsen är engagerad i EUett projekt inom området katastroñnedicin. Projektet leds Nederav länderna. I projektets nuvarande första fas avslutas som under år 1999 behandlas inte forskning eller NBC-frågor. I andra fas en planeras dessa frågor komma att få framträdande plats. en

Totalförsvarets skyddsskola SkyddS

SkyddS har inga egna internationella samarbetsavtal inom försvarsforskningsområdet. För sådana avtal FOA, FFA och svarar FHS.

76 Utvecklingstendenser av betydelse... SOU l999: 1l0

3.5.3¶Framtida internationella samarbetsmönster

Det framtida internationella FoT-samarbetet kan förväntas bli alltmer viktigt för Sverige och få allt större omfattning. Samarbetet kommer sannolikt att utvecklas i två tydliga riktningar.

Den ena riktningen innebär att det tekniskt vetenskapliga samarbetet på mer grundläggande kunskapsnivå utvecklas mellan forskningsorganisationer och forskningsgrupper. Ett sådant

samarbete på det inomvetenskapliga planet kräver svensk

en entrébiljett i form av framstående och internationellt erkänd forskarkompetens, s.k. kunskapstom.

Den andra riktningen innebär tillämpat FoT-sam-

att ett mera arbete sannolikt kommer att utvecklas kopplat till ett vidgat internationellt materiel- och industrisamarbete. Detta samarbete kommer att struktureras i system/delsystem, t.ex. flygsystem eller robotsystem. Varje sådant samarbetsprojekt kan förväntas omfatta ett flertal teknik- och vetenskapsområden. Denna samarbete

typ av har ett bredare deltagande och kan omfatta industrier, anskaffande myndigheter och forskningsinstitutioner. Även här måste Sverige ha intressanta nisch-kompetenser för att vara en internationellt sett intressant partner.

En sådan nisch är flyg- och rymdomrâdet. Flygindustrin har där en särställning idag vad gäller internationell integration och kopplingen mellan civil- och militär teknik. Det är därför viktigt att hålla samman landets flygtekniska FoT-verksamhet så att den passar i de samverkansmönster som utvecklas internationellt. En sammanhållen flygrelaterad verksamhet ger bättre möjlighet till integration med europeisk flygteknik.

Saab avser att tillsammans med BAe bli en integrerad del av europeisk flygindustri. FFA:s samverkansavtal med övriga europeiska flygforskningsinstitut inom EREA öppnar möjligheter till samarbete och integration inom flygteknik i vid mening.

Den långsiktiga visionen för EREA-samarbetet innebär ett utvecklat forskningssamarbete som bl.a. innehåller forskningsgrupper med gemensam management Virtual Centres of Excellence. Nyckelordet är ömsesidigt beroende interdependence. En första start mot en sådan utveckling har påbörjats

SOU 1999:1 10 Utvecklingstendenser betydelse... 77

av

med fördjupad samverkan mellan tre till fyra institut inom utvalda teknikområden.

FFA har en central roll i EREA-samarbetet. Den goda möj-

ger ligheter till integration med europeisk flygteknisk forsknings- och provningsverksamhet.

Projektsamverkan bilateralt eller mellan ett fåtal länder kommer att vara av central betydelse i framtiden. Multilateralt samarbete inom förnyad och effektiviserad europeisk sarnarbetsform kan

en komma att få ökad betydelse. Likaså kommer det bilaterala

samarbetet med länder utanför Europa att ha stor betydelse. I dessa sammanhang kommer USA och Kanada också i överblickbar

en framtid att vara helt dominerande. FoT-samverkan del i mot-

som köpsaffarer kan också komma att få stor betydelse.

För att kunna hantera ett vidgat och diversiñerat internationellt samarbete kommer det att krävas en bättre nationell samordning mellan departement och bl.a. FM, FMV och de totalförsvarsinrik-

tade forskningsinstitutionema.

3.6¶Inriktning av forskningspolitiken

Utredningen Forskning 2000 U 1997:94 har i sitt betänkande F orskningspolitik SOU 1998:128 bl.a. lämnat förslag hur den

om nationella forskningen bör styras, organiseras och finansieras. Regeringen har i propositionen 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor givit en första reaktion på utredningens förslag och de remissynpunkter har lämnats på utredningen. Regeringen

som anmäler där att den under år 2000 återkomma med forsk-

avser en ningspolitisk proposition. Som ett led i den kommande översyn vill regeringen att ingående analys görs i form utredning

en mer av en inom regeringskansliet med anlitande av extern expertis.

Det nya utredningsuppdrag har aviserats i propositionen

som Vissa forskningsfrågor bör enligt regeringen omfatta uppgiften att redovisa den nuvarande verksamhetens omfattning samt inriktningen av organisationens uppbyggnad och arbetssätt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas vilka beslutskriterier tillämpas vid

som

78 Utvecklingstendenser av betydelse... SOU 1999:1 10

beslut om anslag till forskning samt hur de vetenskapliga bedömningama respektive relevansbedömningama görs. Regeringen anger att följande utgångspunkter bör gälla vid den kommande utredningens förslag till ny myndighetsorganisation: 0 De medel som avsätts för forskning måste fördelas med

utgångspunkt i krav på hög inomvetenskaplig kvalitet. 0 De medel som avsätts för forskning till stöd för verksamheten

inom ett visst samhällsområde måste fördelas också med

utgångspunkt i relevansen för området. 0 Samspelet mellan olika slag av forskning och samhälle måste

utvecklas. 0 Ansvarsförhållandena mellan olika myndigheter måste vara

tydliga. Det måste finnas adekvata former för att ge stöd till

tvärvetenskaplig forskning. Arbetet med att fördela forskningsresurser måste bedrivas effektivt.

Regeringen anser att i dessa utgångspunkter ligger att antalet myndigheter kan minska jämfört med idag. Den kommande utredningens uppdrag bör därför omfatta att lämna förslag i fråga om vilka myndigheter med forskningsfinansierade uppgifter skall

som finnas och precisera ansvarsområdet för var och en av dem. Förslag bör också lämnas när det gäller hur ledningen av de forskningsfinansierade myndigheterna skall organiseras, framför allt avseende beslutsorganens utformning, vilken kompetens de skall innehålla och vilka intressen de skall företräda. Regeringen anser vidare att utredningen om den så finner lämpligt skall kunna lägga fram förslag myndigheter som svarar för fördelning av medel

om från mer än ett utgiñsområde på statsbudgeten.

SOU 1999:1 10 79

4

överväganden och slutsatser

rörande

principiell fördelning av

kompetenser och ansvar samt

organisationsstruktur i stort

4.1 Mål

4.1.1¶Sammanfattande mål

Försvarsforskningsorganisationen skall kunna tillgodose total-

försvarets behov forskningsinsatser. Det primära av målet är att behålla, stärka och utveckla kompetenser är strategiska för som Sverige eller där Sverige har eller kan skapa konkurrensfördelar genom en internationellt erkänd och efterfrågad kapacitet. Ett sekundärt mål är att den framtida organisationen för försvarsforskning skall kunna styra, följa utvärdera och kontrollera upp, forskningsbehov och -insatser för sektorn totalförsvar, genomföra den forskning som bör bedrivas inom landet samt stödja

sådana tillämpningar kan leda till högteknologisk produk-

som tion i Sverige.

4.1.2¶Bakgrund

Försvarsforskningen i Sverige är i huvudsak uppdragsstyrd. Huvuddelen av uppdragen kommer för närvarande direkt eller indirekt från Försvarsmakten. Det totalförsvarsinriktade forsk-

, ,r

80 Överväganden och slutsatser

ningsbehovet har emellertid vidgats genom de senaste årens breddning av det säkerhetspolitiska begreppet och tydlig poli-

en tisk vilja att utöka användningen av totalförsvarets i hela

resurser skalan från fred till krig. Mot den bakgrunden

finns det skäl att se över både gränsdragningen till andra forskningsområden och de rutiner som leder fram till de totala satsningar-na på totaltörsvarsrelaterad forskning samt hur forskningsuppdragen utformas och fördelas.

Totalförsvarsbegreppet är inte helt entydigt. I lagen 1992:1403 om totalförsvar definieras totalförsvar den verk-

som samhet som genomförs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvar består av militär verksamhet militärt försvar och civil verksamhet civilt försvar. I krig är totalförsvar all verksamhet som då skall bedrivas.

Lagen i sin nuvarande lydelse föreskriver emellertid också att totalförsvarsresurser skall utformas så att de kan användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar pâ samhället. Användning av totalförsvarsresurser är således nödvändig inte bara vid krig och krigsfara utan också vid extraordinära händelser som inte kan hanteras enbart med resurser avsedda för normal fredsverksamhet eller exempelvis rent polisiära insatser eller insatser av räddningstjänstens eller hälso- och sjukvårdens ordinarie organisation.

Många myndigheter arbetar med frågor som rör totalförsvaret och totalförsvarets beredskap. Ansvar och befogenheter i dessa avseenden framgår bl.a. av beredskapsförordningen 1993:242 och resp myndighetsinstruktion. Huvudregeln är att myndighet

en som har ett visst ansvarsområde skall behålla detta vid höjd beredskap. Det innebär att många av de forskningsbehov som genereras av beredskapsuppgiftema som regel har ett starkt samband med de normala fredsuppgiftema och oftast har de bäring på än

mer en enskild aktör. Exempelvis bedriver FOA sedan länge brandforskning för militära och civila totaltörsvarsmyndigheter men också för andra civila intressenter. Brandforskningen är i många fall riktad och täcker oftast in även närbesläktade forskningsområden

Övervägandenoch slutsatser 81

såsom explosion, luñstötvåg och riskanalys. Verksamheten omfattar uppdrag både teoretisk och experimentell karaktär. De av mer teoretiska momenten innebär huvudsakligen arbete med . modellerings- och beräkningsverktyg för brand- och rökspridning samt validering av dessa mot törsöksresultat och andra modeller.

Utgångspunkter för Försvarsforskningsutredningen det

är att

vidgade säkerhetsbegreppet, förskjutningen intresset

av mot en annan del av hot- och riskbilden än den hittills dominerat försom svarsförberedelsema och det behov att utnyttja totalförsvarsav resurser i många skilda situationer, därigenom uppstått, som sannolikt ökar betydelsen samordning forskningen för av en av samhällets skydd i vid bemärkelse. Nya förutsättningar, hot och nya risker och den ständigt pågående tekniska utvecklingen gör att vissa myndigheter och samhällsftmlctioner hittills har tagit i som anspråk forskningsinsatser vid andra än dem primärt organ som har tillskapats för att tillgodose försvarsändamål kan behöva samordna sina forskningsuppdmg med dessa eller med andra aktörer som arbetar inom eller närliggande verksamhetsområden. I samma andra fall innebär ny teknik och förändringar i samhällsstrukturen att myndigheter, direkt eller indirekt har behov som genererat av speciellt inriktad försvarsforskning, möjligen kan få sina behov tillgodosedda samverkan med nationella och internationella genom samarbetspartners. Sveriges medlemskap i EU och det allt närmare svenska samarbetet med andra nationer på de säkerhetspolitiska och försvarsindustriella områdena skapar sarmolikt möjligheter i framnya att tiden tillgodose behovet försvarsinriktad forskning. Det kräver av dock att Sveriges nationella kompetens inom försvarsforskningsområdet gör oss till erkänd, respekterad och efterfrågad en partner i den internationella vetenskapliga forskarvärlden. Om så inte är fallet kommer vi förmodligen inte att få tillgång till all väsentlig kunskap som vi behöver. Internationellt erkända kompetens-

grupper måste därför skapas och vidmakthållas i Sverige och nya måste utvecklas inom områden bedöms bli intressanta i ñamsom tidens säkerhetspolitiska miljö. Det innebär att det alltjämt finns ett starkt nationellt intresse att samordna forskningsinsatsema för av

.

82 Överväganden och slutsatser

totalförsvarets behov där aktiva kontaktnät mellan industrin, forsknings- och utbildningsinstitutionema utvecklas. Dessa kontaktnät kan skapa och få tillgång till ny kunskap och överföra den till nationella och, i vissa fall, internationella intressenter.

Forskningen för totalförsvaret kan i princip hänföras till begreppet sektorsforskning dvs forskning som bedrivs för särskilda syñen. Den är ofta till sin karaktär tvärvetenskaplig och innehåller inslag från renodlad grundforskning till direkt tillämpad

forskning. Totalförsvarsforskningen har hitintills huvudsakligen

varit inriktad på det militära försvarets behov. Militära tillämpningar har emellertid i många fall visat sig ha viktiga civila användningsområden. Det har bidragit till industriell produktutveckling, som givit bl.a. svensk industri stora framgångar på den internationella marknaden. Under senare tid har det också blivit allt vanligare att civila tillämpningar direkt kunnat överföras till militära vapen- och ledningssystem. Därmed kan utvecklingskostnadema för det militära försvaret i dessa delar hållas och de

nere disponibla medlen för forskning och utveckling kan riktas till områden och tillämpningar där det finns särskilda nationella behov, som inte kan eller bör tillgodoses på annat sätt.

Den nuvarande samordningen mellan myndigheter och totalförsvarsfutüctioner bör således breddas och kompletteras. Samtidigt bör en koncentration av den rent totalförsvarsinriktade forskningen ske till sådana områden och tillämpningar som är av stor betydelse för vår säkerhet. För att uppnå detta måste samspelet mellan de politiska instansema, totalförsvarsmyndigheterna, näringslivet och forskningsvärlden utvecklas och systematiseras. Den organisationsmodell för försvarsforskning som nu skall formas bör ha som mål att kunna styra, följa upp, utvärdera och kontrollera forskningsinsatsema för sektorn totalförsvar,

genomföra den forskning bör bedrivas inom landet samt stödja

som sådana tillämpningar som kan leda till högteknologisk produktion i Sverige.

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 83

4.2 och

Lednings- styrformer

4.2. 1

Sammanfattning

Det är särskilt angeläget att de forskningsområden, som anses vara av strategisk betydelse för Sverige, kan disponera erforderliga resurser. Dit hör generellt den forskning bedrivs för som totalförsvaret med speciell tyngdpunkt i de områden i som avvägningsprocessen klassats strategiskt viktiga eller i som övrigt får hög prioritet.

Riksdag och regering har ansvaret för övergripande prioriteringar mellan och inom olika forskningsområden. Med den utveckling kan förutses på det säkerhetspolitiska området som med bl.a. en påtaglig ökning samarbetet över nationsav gränserna finns det starka skäl för regeringen att förbättra samordningen av den totalförsvarsinriktade forskningen och mellan de olika aktörerna, oavsett vilket departement de sorterar under. Detta bör ske genom att ett centralt samordningsorgan inrättas. Åtgärden är angelägen oberoende vilka förändringar i övrigt av som görs i den organisatoriska strukturen på central myndighetsnivå.

4.2.2¶Överblick och

samordning

Som en del i den svenska säkerhetspolitiken har vi sedan lång en tid velat säkerställa självständig förmåga att skapa slagkrafen ett tigt och effektivt totalförsvar att satsa på forskning och genom utveckling och inhemsk försvarsindustri. Huvuddelen de en av statliga medel som avdelas till försvarsforskningen är knutna till konkreta materielprojekt. En mindre del tas i anspråk för forskning och annan verksamhet syftar till att skapa kunskap som om egna och andra länders möjligheter att använda teknik för utveckling ny av försvarsmateriel samt för att utröna hur lösningar kan nya utnyttjas taktiskt och operativt för att öka försvarsfönnågan.

84 Överväganden och slutsatser

Den forskning som är inriktad mot konkreta materielprojekt utförs på uppdrag av främst Försvarsmakten. En mindre del gene-

uppdrag från ÖCB och övriga civila totalförsvarsmyndigreras av heter. De mer generella satsningarna görs för att tillgodose specifika behov som de skilda totalförsvarsmyndighetema har

men också för att skapa nödvändig kunskap inom områden där statsmaktema måste värna om nationella säkerhetsintressen, som inte tillgodoses i tillräcklig grad annat sätt. I dessa fall avdelar regeringen särskilda medel för sådana forskningsinsatser.

Den kraftiga satsningen på att förse det militära försvaret med kvalificerade försvarssystem har lett till att Försvarsmakten har ett starkt inflytande även över försvarsforskningen antingen den bedrivs vid statliga forskningsorgan eller vid försvarsindustrin.

Samordningen inom civilt försvar försvåras av det stora antalet aktörer och att dessa sorterar under olika departement. Den förhållandevis styrning ÖCB med stöd sin instruktion

svaga som av kan utöva gör att samordningen i denna del av totalförsvaret är otillräcklig.

Ansträngningar har under senare år gjorts för att förbättra förutsättningarna för att skapa dels överblick över totalförsvarets forskningsbehov och -insatser, dels rationella lösningar för hur de egna tekniska och vetenskapliga kompetensema organiseras och utnyttjas. Processen pågår alltjämt. Frågan om hur en sammanslagning av FFA och FOA samt vissa andra verksamheter vid utpekade myndigheter skulle kunna genomföras är ett led i denna process och måste därför sättas in i ett totalförsvarsperspektiv. Detta i sin tur måste vara koordinerat med den nationella forskningspolitikens intentioner samt beakta hur förutsättningarna för nationellt och internationellt samarbete påverkas.

Det nationella forskningssystemet kan översiktligt illustreras med följande figur. Den upptar endast exempel sådana aktörer som har eller kan få direkt betydelse för totalförsvarsforskningen. För att ge en fullständig bild måste ytterligare myndigheter, affärsdrivande verk, statligt ägda företag, forskningsstiftelser samt företag som själva finansierar FoU redovisas.

Överväganden och slutsatser 85

Redan en översiktlig och principiell redovisning på nedan-

som stående bild visar komplexiteten i nuvarande forskningsstruktur. Under varje departement finns ett antal myndigheter med totalförsvarsuppgiñer, forskningsñnansierande och forskningsutförande organ, sektorsorgan och forskningsråd med särskilt angivna uppgiñer. Vidare finns det ett stort antal företag, akademier, pri vata forskningsstiftelser, länsstyrelser, landsting, kommuner

m. som bedriver verksamhet som sannolikt har stor betydelse för totalförsvaret även om forskningsuppdragen primärt har genererats av andra behov i samhället.

Forskningsstiñelser

vv BV LFV

SjöV RS VR

SAS

SMHI SGU SGI

CELSIUS ERICSSON SAAB VOLVO

86 Överväganden och slutsatser

Regeringen har anmält att den avser komma med en forskningspolitisk proposition under år 2000. Som ett led i den kommande översynen vill regeringen ingående analys görs i form

att en mer av en utredning inom regeringskansliet med anlitande av exzem expertis. Som redovisats i avsnitt 3.6 har regeringen för detta arbete ställt upp vissa riktlinjer för hur den nationella forskningen bör styras, organiseras och finansieras.

Dessa riktlinjer för den nationella forskningspolitiken måste självfallet vara styrande även for Försvarsforskningsutredningen,

utredningen enligt sina direktiv måste lämna sina förslag även om långt innan arbetet med den nationella forskningspolitiken har slutförts och blivit omsatt i en forskningspolitisk proposition. Omvänt bör slutsatser och förslag som Försvarsforskningsutredningen redovisar kunna ha en inverkan på den nationella forskningspolitiken.

Med den vidgning av det säkerhetspolitiska begreppet och den gällande inriktningen att öka användningen av totalförsvarets resurser som berörts ovan kommer flera utgifcsområden att vara med och finansiera delar av sådan forskning, som har betydelse för totalförsvaret. Samordningen av denna verksamhet är således i hög grad angelägen samtidigt som roller och ansvar för berörda instanser måste vara tydliga.

4.2.3¶Försvarsinriktade forskningsinstitutioner och forskningsrelaterad verksamhet

För flera av de försvarsinriktade forskningsinstitutionema har betydelsefulla förändringar genomförts under senare år bl.a. avseende uppgiñer, samarbetsformer och lokalisering. Det har inneburit klara förbättringar i vad avser exempelvis ömsesidigt kunskapsutbyte och utnyttjande av gemensamma stödresurser. Exempel på detta är lokaliseringen av delar av FOA till de stora universitetsorterna Stockholm, Linköping och Umeå och det samarbete

har utvecklats där liksom i Göteborg/Mölndal mellan de större som försvarsindustriema, universiteten, högskolorna och försvarets

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 87

egna forskningsorgan. Därigenom har många fördelar uppstått för de skilda aktörema, även de är organisatoriskt fristående från

om varandra.

En fördjupad granskning den direkt törsvarsinriktade forsk-

av ningen visar att det i många avseenden utvecklats förhållandevis väl fungerande kontaktnät och samarbetsformer. Sålunda bidrar FFA i hög grad med sitt kunnande till att utveckla flygindustrins kompetens både för militära och civila produkter stödjer

men

också FMV i flygsäkerhetsfrågor och prestandabedömningar,

såsom en av försvarsindustrin oberoende expert.

För att ytterligare förbättra samverkan inom flygteknikområdet har ett politiskt beslutat Nationellt Flygtekniskt Forsknings-

Program NFFP utvecklats. Det är ett samverkansprogram mellan utförare av svensk flygforskning där industrin Saab, Volvo Aero, myndigheterna FMV, FFA, FOA och högskolorna KTH, LiTH, CTH medverkar inom för Nationellt Flygtekniskt Forum

ramen NFF. NFF har nyligen utarbetat ett strategidokument, SVENSK FLYGTEKNIK INFÖR NYA UTM4N1NGAR Inriktning och mål

för svensk fIygte/mik i förändrad omvärld.

en

Både FFA och FOA fördjupar det internationella samarbe-

nu tet. FOA:s internationella samarbete sker i huvudsak

inom ramen för bilaterala MoU-avtal på försvarsmaterielområdet. Deltagande i multinationella projekt inom för WEAG har blivit möj-

ramen nu ligt för FOA, FFA m.fl. de avtal nyligen tecknats. På

genom som det flygtekniska området är samarbetsprojekten oftast multi-

av nationell och dual use-karaktär. FFA har sedan länge deltagit i många sådana projekt inom för GARTEUR-samarbetet och

ramen EU:s flygtekniska FFA samarbetar också med andra

program. sex europeiska flygforskningsinstitut i Association of European Research Establishments in Aeronautics EREA. Samarbetet har nyligen formaliserats i ett nytt avtal undertecknades våren

som 1999. Avtalet innebär dels att samarbetsområdet utvidgas till att omfatta hela det flygtekniska området civil, militär och ryn1d-

relaterad flygteknik dels att det fått sådan legal det

- en status att blivit möjligt att teckna för organisationen

gemensamma samarbetsavtal.

88 Överväganden och slutsatser

Även FFA och F OA hade varit organisatoriskt

om en sammanhållen enhet hade sannolikt avtalskonstruktionema haft en likartad utformning därför att den mera styrs av den internationella organisationsstrukturen och forskningsområdenas innehåll den

än av svenska organisationsmodellen. Vinster med en sammanslagning av FFA och FOA är således svåra att definiera utifrån befintliga samarbetsavtal. Det är dock av stor betydelse att regeringens arbete med MoU, forskningssamverkan inom ramen för

sexnationssamarbetet, WEAG och övriga internationella fora bedrivs samordnat och att övergripande kontakter är koordinerade. En eventuell sammanläggriing av FFA och FOA i en ny forskningsmyndighet bör kunna underlätta en sådan samordning.

Även FMV har ett omfattande internationellt kontaktbehov. Det

spänner över hela materielförsöijningsprocessen, vilken också

omfattar forskning. FMV genomgår nu en omfattande förändring vilket bedöms leda till att eventuella oklarheter försvinner i ansvarsgränser mellan FMV och de olika forskningsorganen.

Avsikten är att renodla Materielverkets roll i de processer som styr totalförsvarets teknikförsörjning och där verket har sin huvuduppgift. Det innebär att utöver den kapacitet som erfordras för den direkta ledningen av myndighetens interna verksamhet skall kompetens finnas för att 0 leda systemutfonnning, vilket bl.a. innebär framtagning av pla-

neringsunderlag inkl offerter och tekniska systembeskrivningar, 0 leda materielförsöijning, vilket bl.a. innebär kompetens att följa

upp och leda anpassning av iörsvarsmateriel under hela dess

livslängd, 0 tillhandahålla stöd till användarna av anskaffad materiel, 0 upphandla törsvarsmateriel och det stöd bl.a. FoT inklusive

-

provningsverksamhet, som är relaterad till totalförsvarets tek-

nikförsöijning.

Med en sådan renodling av FMV:s roll i materielförsöijningsprocessen bör verket ha förutsättningar att bli ett allt viktigare stöd för alla totalförsvarets myndigheter vid utveckling, anskaffning, vidmaktliållande och avveckling av materiel för totalförsvaret.

SOU 199591110 Överväganden och slutsatser 89

Förändringen borde således kunna leda till att FMV blir väl

en fungerande länk mellan beställare, användare och leverantörer. Bland de senare återfinns både FFA och FOA. Någon organisatorisk integration mellan försvarets samtliga tekniska verk FFA, FOA, FMV och ev. FortV har övervägts i andra

som sammanhang bör inte diskuteras vidare därför att åtgärder som leder till

en sammanblandning av rollerna som kund/beställare produ-

resp cent/leverantör bör undvikas.

Ur FMV:s perspektiv skulle sammanläggning FFA och

en av FOA knappast ha någon avgörande positiv eller negativ effekt på kort sikt eftersom de båda forskningsmyndighetema har så skilda kompetensprofiler. När eller om kundunderlaget sviktar inom något av de forskningsområden där myndigheterna idag är verksamma bör berörda kompetenser avvecklas såvida de inte

är av strategisk betydelse för nationen. För sådana kompetenser bör det då sökas huvudmän och fmansieringskällor.

nya

När mål, Organisationsform, lokaliseringsaltemativ, investeringar övervägs för det framtida totalförsvarsforskningen

m.m. är det viktigt att ta hänsyn till att vissa stödresurser kan behöva köpas

upp från andra leverantörer än dem som för närvarande utnyttjas. Att försöka avgränsa sådana verksamhetsområden i förhållande till kärnverksamheten är ett nödvändigt då den framtida

steg organisationsstrukturen och dess lednings- och skall utfor-

styrsystem mas.

En utredning Fo/2309/lVIIL, 1999-02-25 överväger hur de

nu framtida provningsresursema för Försvarsmaktens behov

skall utvecklas och organiseras. Dess ställningstaganden kommer ha

att betydelse för hur flera andra myndigheters och företags

prov- och försöksplatser skall utvecklas och drivas. Hit hör bl.a. de vind-

tunnlar som nu förvaltas och utnyttjas FFA. Skulle utredningen

av avseende FMV exempelvis föreslå förändrade ägar- och driftförhållanden för hela eller delar FMV provningsresurser så bör

av :s motsvarande lösningar kunna övervägas för del de

en av resurser som nu är knutna till FFA och kanske också till FOA och FHS. Samtidigt är det nödvändigt för forskningsinriktade organisationer

90 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

att ha tillgång till och inflytande över forskningslaboratorier, försöksutrustningar m.m.

För exempelvis FFA:s del är mycket verksamheten direkt

av beroende av att de vindtunnlar, som hör till anstalten, kan utnyttjas. Dessa har för närvarande en god beläggning till följd

av kontrakt med svenska och utländska kunder trots ztt det finns

en betydande överkapacitet i världen. Denna har lett till att Tyskland och Nederländerna organiserar sina motsvarande provningsresurser i ett särskilt samägt bolag, för att forsökafå till stånd

en effektivisering av de båda ländernas vindtunnelresurser. En motsvarande utveckling för svensk del kan på sikt behöva övervägas om konkurrenskraften avtar och beläggningen blir för låg. Det minskar på intet sätt behovet av en svensk forskningskapacitet

det flygtekniska området.

Den forskningsverksarnhet som for närvarande bedrivs vid FHS har stor betydelse för utvecklingen av totalzörsvarets ledningssystem allt från individuell utveckling av totalförsvarets chefer till ledningsmetoder och stödsystem. Även FHS genomgår för närvarande en förändringsprocess. Den utveckling mot

en mer vetenskaplig och akademisk profil som påbörjades för några år sedan fortsätter. FHS har genomgått prövning Högskole-

en av verket och har därvid fått omdömet att utbildningeni allt väsentlig är jämbördig med annan utbildning bedrivs vid civila univer-

som sitet och högskolor. Mot den bakgrunden har Högskoleverkets utvärderingsgmpp rekommenderat att FHS bör vidare och utveckla verksamheten så att skolan kan få examensrätt inom utpekade utbildningsblock.

Även FHS har ett omfattande internationellt kontaktbehov. FHS är numera till sin huvuddel uppdragsñnansierad av totalförsvarets myndigheter. Den process som leder fram till konkreta avtal mellan leverantören FHS och de olika uppdragsgivarna har stora likheter med den FoT-process som bedrivs Försvars-

av makten gentemot försvarets tekniska verk. Det innebär emellertid inte att processen är helt problemfri. Så är heller inte fallet med koordineringen mellan totalförsvarets FoT-processer och

exempelvis NFFP eller internationella program. Det finns därmed skäl

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 91

att söka lösningar som gör att statsmaktemas ledning och styrning av totalförsvarsforskningen förbättras.

Totalförsvarets skyddsskola ingår ett verksamhetsställe i

som myndigheten Försvarsmakten. Skolan produktionsstyrs från Högkvarteret. Uppdragen civilt försvar erhålls antingen att

genom ÖCB ställer årliga uppdrag till skolan eller

genom att funktionsansvariga myndigheter och andra kunder, t.ex. industrin, köper tjänster genom offertupphandling.

Forskning inom området skydd mot N-, B- och C-snidsmedel genomförs vid FOA FOA NBC-skydd. Skyddsskolan biträder vid vissa fältförsök och deltar med personal i del de studier

en av som bedrivs. Denna forskning är väsentlig för utvecklingen den

av svenska skyddsmaterielen anskaffas totalförsvaret och för

som av kontroll av den materiel anskafTas från utlandet. Vidare

som ger forskningen underlag för att utveckla uppträdandet i kontaminerad miljö och för hur sanering personal och materiel skall

av genomföras.

Socialstyrelsen bör ha nyckelroll inom för den

en - ramen övergripande styrstrukturen när det gäller ledning och styrning

av forskningen inom katastrofmedicin och den inom hälso- och sjukvården tillämpade forskningen inom NBC-området.

SoS utvecklar, inom för sitt funktionsansvar för funktio-

ramen nen hälso- och sjukvård bl.a. styrdokument, skydds- och

m.m, saneringsuuustning för användning inom hälso- och sjukvården. SoS svarar också för att utbildning genomförs inom området.

Inom styrelsens beredskapsenhet bör det finnas beställarkompetens och därigenom kompetens för att i samverkan med

externa experter lägga ut forskningsuppdrag samt genomföra

uppföljning och utvärdering inom relevanta områden.

-

4.2.4¶Ledningsformer

Vid de myndigheter som omnämns i direktiven till denna utredning har staten tillsatt myndighetschefer och olika styrel-

typer av ser. Myndighetschefema ingår i styrelse och det finns ett visst

resp mått av personalunion mellan de olika styrelserna. Hos FFA och

92 Överväganden och slutsatser

FMV finns styrelser med fullt ansvar. Resp. ordförande är externt rekryterad. Hos FOA och FHS finns traditionella styrelser där ordförandena också är externt rekryterade. SRV har traditionell

en styrelse med generaldirektören som ordförande. Försvarsmakten, där SkyddS är en underavdelning, kan betecknas ett enrådig-

som hetsverk även om överbefälhavaren har ledningsgrupp mili-

en tärledningen som lämnar råd enligt en särskild instruktion.

- Socialstyrelsen har styrelse av traditionell modell med externt rekryterat ordförande.

Graden av inflytande från de staten tillsatta styrelserna

av varierar således. I myndigheter med traditionell

styrelse är myndighetschefen i några avseenden direkt ansvarig inför regeringen, i andra delas ansvaret med styrelsen. I myndigheter som har styrelse med fullt ansvar har verkschefen under styrelsen ansvaret för den löpande verksamheten medan styrelsen står ansvarig gentemot regeringen. För Försvarsmakten står överbefälhavaren

ensam ansvarig även om militärledningens ledamöter har en lagfást och instruktionsmässig rätt och skyldighet att framföra sin mening i de frågor där de medverkar i beslutsprocessen.

Enligt de diskussioner som utredningen har haft fungerar alla de tillämpade modellerna bra sett ett styrelse- och myndighets-

ur perspektiv. För uppdragsgivaren/ägaren kan det möjligen finnas vissa skillnader. Den sakkunskap, medborgerliga omdöme och demokratiska insyn som styrelserna är avsedda att tillföra myndigheten kan göras tydligare större befogenheter styrelsen ges. Samtidigt kan en eventuell oenighet i styrelsen ställa regeringen i en avdömningsroll, som kräver en djupgående granskning av de skilda ståndpunktemas hållbarhet i ett statsmaktsperspektiv. Denna awägningsroll kommer sarmolikt att få en större tyngd i framtiden

med en utvidgad syn totalñrsvarsforskningen och med ett stort

antal aktörer som var och en pläderar utifrån sin respektive roll

Utredningen har övervägt möjligheterna att skapa

gemensamma styrelser för flera myndigheter med huvudsakliga uppgifter rörande totalförsvarets teknik- och kompetensförsörjning. Detta alternativ är sannolikt inte möjligt av stats- och förvaltningsrättsliga skäl. Det borde dock vara möjligt att överväga styrelser

SOU 1999: l 10 Överväganden och slutsatser 93

för de försvarsforskningsinriktade myndigheterna

där samma personer återfinns i flera styrelser. En sådan utpräglad personalunion undanröjer vissa problem medan andra uppstår eller kvarstår olösta.

Med en stor personalunion mellan olika myndigheters styrelser kommer en begränsad krets av personer att få ett betydande inflytande över försvarsforskningens inriktning och finansiering. Om styrelseledamötema dessutom representerar tunga intressen i form av ägarintressen, uppdragsgivare eller uppdragstagare kan det

uppstå jävsliknande situationer. Samtidigt är det viktigt att tunga beslutsorgan såsom styrelser innehåller allsidig representation

en så att de har förutsättningar att värdera forskningens vetenskapliga kvalitet, relevans för aktuellt samhällsområde resursfördel-

samt ningens rimlighet.

4.2.5¶Departemental

forskningssamordning

Ju svagare samordningen är mellan totalförsvarets olika funktioner och myndigheter desto komplicerad blir regeringens avväg-

mer ning och styrning försvarsforskningen gentemot de många aktö-

av rer som regeringen har att hantera. I det sammanhanget är det viktigt att observera att utredningen Forskning 2000 har föreslagit inrättande fyra forskningsråd ersättare för dels dem

av nya som som nu finns, dels vissa myndigheter. Därutöver föreslås inrättande av en Forskningsrådens samverkansnämnd. Regeringen har inte tagit ställning till förslaget har i det sammanhanget fram-

men hållit att statsmaktema skall fatta övergripande beslut forsk-

om ningsresurser för olika ändamål säkrar tillgången för samhälle

som och näringsliv såväl samhällsinitierad forskning inom olika

av områden som grundforskning av hög kvalitet. Den närmare fördelningen skall göras utifrån vetenskapliga kvali-

av resurserna tetskriterier samt- när det gäller forskning för särskilda samhällsbehov även utifrån kvalificerade bedömningar relevansen i

- av forskningsinsatsema. statsmaktema måste från ansvariga

organ kunna få tydlig återföring hur anvisade medel använts och

en av vad uppnåtts med dessa.

som

94 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

Av det skälet har F örsvarsforskningsutredningen prövat ytterligare ett alternativ för att skapa överblick och samordning inom försvarsforskningsområdet. De bygger på tillämpning

en av samma principer som föreslagits av Forskning 2000.

En sådan ordning skulle innebära att den övergripande inriktningen av och resurstilldelningen till strategiskt viktiga forskningsområden granskas ett nyinrättat på regeringens

av organ som uppdrag lämnar sina rekommendationer i hithörande frågor. Modellen har likhet med den roll överbefálhavaren hade

som gentemot försvarets myndigheter före den l juli 1994. Han hade då att föreslå regeringen en bästa avvägd lösning utifrån de aspekter han hade att bevaka. Regeringen fick därigenom en sakkunnig granskning och genomlysning av det underlag som resp myndighetschef enligt sin instruktion lämnade till regeringen. Med de små departement som är utmärkande för den svenska förvaltningsmodellen är detta ett sätt att förstärka beredningskapaciteten

utan att regeringskansliet för den skull behöver växa.

Utgående från den utveckling som kan förutses det säkerhetspolitiska området, med bl.a. tecken en stark ökning

av samarbetet över nationsgränsema, talar även sådana skäl för att regeringen förstärker samordningen av de totalförsvarsinriktade forskningsinsatsema genom att inrätta ett nytt beredningsorgan. Detta är angeläget oavsett vilka förändringar i övrigt görs i den organi-

som satoriska strukturen på central myndighetsnivå.

Ett nyinrättat organ med uppgift att under regeringen samordna forskningsverksamheten inom totalförsvarssektom skulle väl passa in i och komplettera den organisations- och ledningsmodell

som Forskning 2000 har skisserat. De diskussioner som utredningen fört med företrädare för den arbetsgrupp över myndighets-

som ser strukturen för forskningsfinansiering indikerar att den modell

som Försvarsforskningsutredningen rekommenderar sannolikt kommer att passa in i den struktur som arbetsgruppen kommer att förorda.

Om regeringen å andra sidan skulle välja en annan lösning då den tar ställning till den framtida nationella forskningspolitiken torde det bli än viktigare att skapa förutsättningar för regeringen att överblicka och samordna de totalförsvarsinriktade forsknings-

Överväganden och slutsatser 95

insatserna. Det stärker motiven för bör inrättas för att ett nytt organ denna uppgift. Personer med god insikt i totalförsvarets verksamhet och med ett betydande inslag sakkunskap på forsknings- . av området bör knytas till ett sådant nyinrättat organ.

4.3¶Finansieringsprinciper

4 Sammanfattning

Den forskning och det utvecklingsarbete görs for totalförsom svarets behov skall bedrivas rationellt och effektivt. System för resursfördelning och utvärderingar bör ha sådan utformning en att kreativa forskningsmiljöer skapas och vidareutvecklas. Finansieringen måste till viss del säkerställas statliga genom insatser även andra finansiärer också bidrar i väsentlig grad. om Det finns således starka skäl rutinerna inom totalföratt ensa svarets olika delar så att statsmaktemas styrning och kontrollmöjligheter förbättras. En koordineringsñuilction under regeringen borde kunna samordna de skilda aktörerna och ge regeringen stöd vid avvägning mellan totalförsvarets olika delar och vid fördelning till de sektors- och

av resurser forskningsorgan

som direkt eller indirekt finansieras statliga medel. av

Styrning

Den generella forsknings- och utvecklingsprocessen indelas ofta i tre delar, nämligen

grundforskning, som är ett metodiskt sökande efter kunskap ny utan någon bestämd tillämpning i sikte, tillämpad forskning, sökande efter kunskap för som avser en bestämd tillämpning samt utvecklingsarbete, innebär ett systematiskt och metodiskt som utnyttjande av forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och

96 Överväganden och slutsatser

nya idéer för att skapa produkter, och system

nya processer

eller för att förbättra redan existerande sådana.

Forskning för totalförsvarsändamål inrymmer allt från renodlad grundforskning till forskning av direkt tillämpad och utvecklande karaktär. Många forskningsorgan är därmed involverade i arbetet för en sektor där staten har ett odiskutabelt

ansvar.

Sverige hör till de länder som satsar förhållandevis mest

pengar på forskning och utveckling. År 1998 disponerades 50 miljarder

ca vilket motsvarande drygt 3% av bruttonationalprodukten. En tiondel av dessa medel avsåg försvarsrelaterad forskning där statliga organ svarade för 40% av finansieringen och resterande del bekostades av främst industrin.

Av tradition genomförs nästan all grundläggande forskning i Sverige vid universitet och högskolor. Drygt 10 miljarder kronor per år motsvarande ca 20% av den totala nationella forsknings-

budgeten satsas på universiteten och högskolorna. Därigenom

skapas goda förutsättningar att koppla ihop forskningen med undervisningen. Det har däremot varit svårare att direkt föra ut och nyttiggöra kunskap eller specifika forskningsresultat till industrin, främst de små och medelstora företagen. De saknar ofta egna forsknings- och utvecklingsavdelningar. Här finns starka skäl att driva på utvecklingen så att en större del av svenskt näringsliv kan få tillgång till intressanta forskningsrön och omsätta dem till framtidsinriktad produktion.

Merparten av de statliga fmansiärema av den generella forsknings- och utvecklingsprocessen stödjer idag såväl grundforskning som tillämpad forskning och i vissa fall rent utvecklingsarbete. Som framgår ovan bedrivs den första typen av FoU huvudsakligen vid universitet och högskolor och finansieras till största delen

av fakultetsanslag, rådsanslag och anslag från stiftelser. Den andra typen av FoU utförs inom större företag, vid forskningsinstitut samt vid universitet och högskolor. Denna verksamhetstyp fmansieras främst av näringslivet självt, av olika sektorsorgan samt

av kommuner, landsting och vissa myndigheter samt till mindre del av utländska kunder.

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 97

Även det finns flera fmansieringskällor för den renodlade

om försvarsforskningen är det ändå huvudprincip att staten står för

en kostnaderna antingen genom direkta anslagsmedel, kontrakterade statliga forskningsuppdrag eller beställningar exempel-

genom av vis försvarsmateriel vid industrin där forskningsinsatsema

är en del av den överenskomna kontraktssumman. På likartat sätt fungerar systemet internt inom försvarssektom den uppdrags-

genom styrning som sker från exempelvis Försvarsmakten eller Överstyrelsen for ekonomiskt försvar gentemot FHS, FFA, FOA och FMV.

Vid sidan av direkta statliga anslag torde Försvarsmakten bli huvudfmansiär av en ny forskningsmyndighet de beställ-

genom ningar som direkt eller indirekt görs för det militära försvarets räkning. Det är emellertid viktigt att gamla och eventuellt nyinrättade myndigheter också tillvaratar andra möjligheter till både statlig och icke statlig finansiering i form beställningar från svenska och

av utländska industrier, myndigheter, organisationer m.fl.

Det senare bör uppnås genom i första hand riktade aktiviteter mot presumtiva kunder och marknader.

Beställarstyrd forskning och utveckling har visat sig kunna befrämja myndigheters totala forsknings- och utvecklingsverksamhet på ett mycket positivt sätt. Forskare och teknisk personal vid myndigheten ställs inför kommersiellt stränga kundkrav med avseende på såväl resultat, fárdigställandetid ekonomiska

som ramvillkor. Samtidigt innebär det avtalade uppdraget nästan alltid någon form av utmaning, vilket givetvis bidrar till myndighetens

totala kompetensutveckling.

Samtidigt kan en forskningsverksamhet som är helt beställarstyrd riskera att förlora eller nedprioritera sådana kompetenser som inte är tydligt efterfrågade bl.a. kommersiella skäl. I

av sådana fall måste staten vara beredd att satsa särskilda medel for att bevara och utveckla kompetenser de är nationell och

om av säkerhetspolitisk betydelse. Det innebär att anslagsmedel årligen måste avdelas för kompetensutvecklande insatser och för att underhålla strategiska kompetensområden som inte är självbärande.

98 Överväganden och slutsatser

Det är viktigt att åstadkomma synergieffekter mellan militär och civil forskning. Detta kan bidra till att olika strategiska kompetensgmpper kan hålla en tillräcklig storlek. Verksamheter

som här avses kan även beröra områden utanför det rent försvar-stekniska. Ett exempel är den vindenergiforskning sedan flera år

som

med framgång drivs vid FFA. I vindenergiforskningen utnyttjas

kunskap ur FFA:s kämområden såsom aerodynamik, strukturteknik och akustik.

Ökade tvärvetenskapliga forskningsinsatser tenderar att bli allt viktigare för att utveckla försvarssystem är anpassade till

som framtidens säkerhetspolitiska miljö. För liten nation Sve-

en som rige med ambitionen att ha ett väl utvecklat totalförsvar är det nödvändigt att skapa långsiktiga förutsättningar för konkur-

en renskrañig svensk kunskapsmiljö på bl.a. försvarsområdet. Bredd och internationella topprestationer bör även framgent utmär-

vara kande för den svenska forskningen i allmänhet och inte minst för denna sektor.

I den omställning som nu förestår för det militära försvaret kommer försvarsindustrin i sin helhet och därmed indirekt försvarsforskningen att beröras. De positioner teknologiska

som spjutspetsföretag, som främst de största svenska försvarsindustriema har idag, har skapats genom långsiktiga och målmedvetna satsningar på utveckling och produktion högkvalitativ för-

av svarsmateriel för det svenska försvarets behov. I många fall har det även lett till framgångsrika exportsatsningar på kraftigt

en konkurrensutsatt internationell marknad, t.o.m. inom områden där köparlandet självt har en nationell kapacitet att utveckla och

producera likartade produkter. Det visar tydligt att försvarsmateriel som utvecklas och tillverkas i Sverige har hög kvalitet och goda prestanda samt att den produceras till förhållandevis låga kostnader. Den modell som försvarsmyndighetema har tillämpat för styrning av forskning och utveckling och för att definiera krav på

nya försvarssystem har således fungerat väl.

Överväganden och slutsatser 99

4.3.3¶Uppföljning

Vid dien kommande omstruktureringen det svenska försvaret är

av det viktigt att säkerställa att den kompetens hittills har

som upprätthållits inom totalförsvarsmyndighetema och vid svensk försvarsindustri kan bevaras inom de forsknings- och produktionsområden som har nationell säkerhets- även näringspolitisk

men betydelse. Om det inom något sådant område skulle uppstå

en underkritisk beläggning till följd minskade törsvarsbeställ-

av ningar måste nödvändig kompetens bevaras särskilda eko-

genom nomiska satsningar eller genom att någon annan aktör får överta kompetensansvaret. Som ett led i hela omställningen är nära

en nationell samverkan mellan alla berörda parter nödvändighet.

en En stark styrning och kontroll från statens sida är enligt utredningens mening angelägen.

Det är också ur statens synvinkel angeläget att kontinuerligt kunna följa hur resultaten den nationella satsningen på

upp av forskning och utveckling utvecklas och hur finansieringen tillgodoses.

Likartade stymings- och upptöljningsproblem inom total-

som försvaret fmns exempelvis inom näringspolitiska området. Här har bl.a. NUTEK givits roll Sveriges centrala näringspolitiska

en som myndighet med uppgift att stimulera näringslivets utveckling i hela landet. I denna egenskap har myndigheten fyra viktiga roller, nämligen nationell expert och stabsorgan, nationell samordning, nationellt samt rådgivning och företagsfman-

programansvar siering.

På motsvarande sätt bör det säkerställas att den forskning och det utvecklingsarbete som görs för totalförsvarets behov bedrivs rationellt och effektivt. Arbetssättet inom de militära och civila delarna av totalförsvaret i vad gäller att fastställa forskningsuppdragens omfattning och fördelningen forskningsmedel skiljer

av sig för närvarande åt. Till följd den senaste tidens förändringar

av såväl i säkerhetspolitikens inriktning som i på användningen

synen av totaltörsvarsresurser i andra situationer än krigsfara och krig finns starka skäl att ensa rutinerna inom totalförsvarets olika delar så att statsmaktemas styrning och kontrollmöjligheter förbättras.

100 Överväganden och slutsatser

En koordineringsfunktion under regeringen borde därför inrättas som stöd åt regeringen då den skall avväga mellan totalförsvarets olika aktörer och fördela resurser mellan de sektors- och forskningsorgan, som direkt eller indirekt finansieras av statliga medel.

4.4¶Totalförsvarets och

forskningsteknologiförsöijningsprocess

Sammanfattning

Forsknings- och teknologiförsörjningsprocessen FoT-proces-

sen är idag begränsad till Försvarsmakten. Det finns goda skäl

att vidga denna framgångsrika process också till övriga delar

av

totalförsvaret. Det skulle leda till en bättre inriktning idag

av en

splittrad forskning, effektivisera kunskapsöverföringen och

skapa ytterligare bas för att i Sverige utveckla och långsiktigt

vidmakthålla internationellt konkurrenskraftiga forsknings-

grupper. Det skulle vidare ge statsmakterna bättre förutsätt-

ningar att göra övergripande avvägningar mellan forsknings-

områden och aktörer.

-

4.4.2 Samordning inom totalförsvaret

Försvarsforskningen är i hög grad uppdragsstyrd. Utgångspunkten är att den som har ett FoU-problem är beställare och finansiär. Detta gäller FoU-verksamhet som genomförs för att lösa specifika problem i ett längre eller kortare tidsperspektiv lika väl den

som som bedrivs för att skapa framtida beredskap eller handlingsfrihet genom att utveckla kompetenta forskningsgrupper. Det finns emellertid också exempel på att försvarsindustrin egenfmansierar forskning och produktutveckling inom sektorer där bedömer

man att det finns intressanta marknader. I många fall ger detta direkta eller indirekta effekter på vår nationella förmåga att behålla och

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 101

utveclkla kompetensen inom strategiskt viktiga områden. Genom nationella Samarbetsprogram kan påtagliga synergieffekter uppnås både iför nationen, myndigheter och företag.

Huvuddelen av försvarsforskningspengama insatser för

avser att tillgodose det militära försvarets behov. Inom det militära försvaret har det utvecklats en modell, den s.k. FoT-processen, för styrning och uppföljning i allt väsentligt fungerar väl. I avsnitt

som 3.4 redovisas en beskrivning den nuvarande FoT-processens

av olika styrdokument och organisation. Medel för den tillämpade försvarsforskningen fördelas i huvudsak enligt detta system.

Processen för att inrikta och fördela medel för teknologiutveckling och för framtagning demonstratorer är splittrad

av mera och otydlig. Kunskapsöverföringen mellan den tillämpade försvarsforskningen och de aktuella materielprojekten kan förbättras. Arbete pågår för att genomföra sådan förbättring och skapa

en en större samordning i vad gäller inriktning och finansiering

av

forskning samt teknologi- och demonstratorutveckling.

Erfarenheterna från det militära försvarets FoT-process är övervägande positiva. Uppdragsstymingen har stärkt samverkan mellan uppdragsgivare och forskningsproducenter. Forskningen har bättre inriktats mot kundernas problem och uppdragsgivamas engagemang i forskningsfrågor har ökat. Processen har lång-

en siktighet skapar förutsättningar bygga och vidmakt-

som att upp hålla internationellt konkurrenskraftiga forskningsgrupper.

Detta senare är en förutsättning för att kunna delta i det vidgade internationella samarbetet.

FOT-processen är idag begränsad till det militära försvaret även om det har påbörjats ett arbete att utveckla den också för det civila försvaret. Det finns goda skäl dra lärdom det militära försva-

att av rets framgångsrika process och att tillämpa motsvarande rutiner också för övriga delar totalförsvaret. Det skulle leda till

av en bättre inriktning av en idag splittrad forskning, effektivisera kunskapsöverföringen och skapa ytterligare bas för att i Sverige utveckla och långsiktigt vidmakthålla internationellt konkurrenskraftiga forskningsgrupper samt för statsmaktema bättre

att ge

102 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

förutsättningar att göra övergripande avvägningar mellan forskningsområden och aktörer.

4.4.3 Särskilda åtgärder inom civilt försvar

Utredningen vill peka på följande principiella krav bör som vara uppfyllda om det skall kunna bedrivas en effektiv och målinriktad FoT-process för den civila delen av totalförsvaret:

Skapa en långsiktig inritning av forskningen. 0 Ge stabilitet mellan åren 5-årig forskningsplan rullas. som Säkerställ det långsiktiga behovet av beställar- och forskningskompetenser inom civilt totalförsvar. 0 Engagera myndighetsledningarna för att fastställa forskningsplaner och -strategien 0 Skapa ett brett deltagande i planering och genomförande av forskning.

Processen bör utmynna i tre styrdokument:

0 Forskningsstrategi för civilt försvar. Bör över vart 5:e år. ses Fastställs GD ÖCB efter diskussion i Forum för försvarsav forskning. 0 Forskningsplan för civilt försvar. Bör vara 5-årig och rullas årligen. Fastställs GD ÖCB. Struktureras funktionsav per område inom civilt försvar. Planen skall både beakta långsiktiga behov av kompetens och mer näraliggande behov av resultat beslutsunderlag m.m.. Årliga beställningar. Utformas ÖCB och funktionsansvariga o av myndigheter FAM. Fastställs av resp. myndighetschef.

Vidare bör en forsknings- och teknologiförsörjningsprocessen för

civilt försvar grundas på följande arbetsformer:

0 En Forskningskonferens för civilt totalförsvar möts grupp - ca tre gånger per år för att behandla övergripande forskningsfrågor. Består myndighetschefema eller deras ställföreav

Överväganden och slutsatser 103

trädare. Lämnar synpunkter på forskningsplanen och behandlar andra viktiga forskningsfrågor. Är samrådsgrupp till GD ÖCB i övergripande forskningsfrågor rörande bl.a. forskningsstrategin

och forskningsplanen.

0 En projektsamordnande Projektgrupp Forskning Civil

grupp -

Totalförsvarsforskning PgFCI bestående forsknings-

- av handläggare från ÖCB, funktionsansvariga myndigheter,

särskilt viktiga beredskapsmyndigheter samt representanter för större forskningsproducenter. Gruppen arbetar fram förslag till Forskningsplan och är i övrigt beredande och rådgivande

en

till GD ÖCB i forskningsfrågor.

grupp 0 En forskningsberedande vid varje FAM. Respektive

grupp grupp består av en eller flera forskningshandläggare inom myndigheten, eventuella representanter från underställda

organ och berörda sidoordnade myndigheter. Vidare

bör ingå representanter från berörda, långsiktiga forskningsproducenter. Ordförande är den forskningsansvariga på myndigheten. Gruppen tar fram underlag till forskningsplanen och följer forskningsproducentemas uppdrag. Gruppen är rådgivande åt myndighetschefen underlag till PgFCT.

samt ger 0 Varje myndighet inom civilt försvar lägger ut årliga ev. fleråriga beställningar av forskning inom ramen för de riktlinjer som har fastställts i de gemensamma styrdokumenten.

4.5¶Strategiska kompetenser

4.5. 1

Sammanfattning

För kompetenser, som betecknas strategiska, bör staten

som axla ett särskilt ansvar. Det innebär bl.a. att staten bör

ange vilka organ, som skall ha för kompetensutveckling och

ansvar att tillse att finansieringen av aktuella kompetensområden vid behov säkerställs genom särskilt riktade insatser.

104 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

4.5.2¶Bakgrund och slutsatser

I avsnitt 3.3 har redovisats den nuvarande uppfattningen vad om som skall räknas in i och påverka behovet strategiska kompeav tenser. En särskild utredning granskar för närvarande området och kommer att redovisa sina förslag senare denna höst. Innan detta översynsarbete har slutförts är det svårt att precisera hur en framtida försvarsforskningsorganisation i detalj bör vara utformad. Till detta skall läggas den splittrade bild för som närvarande uppvisas för det civila försvaret. De viktigaste civila myndigheterna inom totalförsvaret hänförs till funktioner. Med funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret. Med ñmktionsansvarig myndighet avses en myndighet som har ansvaret för samordning inom en funktion. Av beredskapsförordningen 1993:242 framgår vilka myndigheter som är funktionsansvariga och de myndigheter som har uppgifter inom resp funktion. Det framgår också vilka myndigheter som är beredskapsmyndigheter, dvs. de som har stor betydelse för totalförsvaret. Sammantaget finns det flera tiotal myndigheter som är angivna i beredskapsförordningen. Om även det militära försvarets viktiga kompetenscentra och myndigheter, som huvudsakligen ger stöd åt Försvarsmakten, medräknas ökar antalet med ytterligare något tiotal. Självklart har alla dessa myndigheter utifrån sina verksamhetsområden olika syn på vad som bör räknas till de nationella strategiska kompetensema.

Försvarsforskningsutredningen bedömer att den totalförsvars-

inriktade forskningsorganisationen kommer att ha två principiellt olika drivkrafter. Den ena är det kundstyrda forskningsbehov som tillgodoses på uppdrag myndigheter, industrier, utländska av beställare m.fl. Den andra är den särskilda forskning sker som främst på statsmaktemas uppdrag för att säkerställa eller utveckla kompetenser av nationell betydelse och inte tillgodoses som genom den kundstyrda uppdragsforskningen. Viktig forskningskompetens för totalförsvaret kommer att finnas hos både statliga och privata aktörer, men särskilt för kompetenser som betecknas som strategiska bör staten axla ett särskilt

Överväganden och slutsatser 105

ansvar. Det innebär bl.a. att staten bör vilka främst ange organ, statliga, som skall ha ansvar för kompetensområdet och att fmansieringen av aktuella kompetensområden bör ske med särskilt riktade insatser. Sambandet kan översiktligt beskrivas med följande bild:

Regeringen

Totallörsvarets forskninggnstitutitioner

Strategisktotallörsvarsforskning KomEtensccntra

ochreglerteknik ydd ochriddningsteknik NBC Modcllcringsimuleñng Materialteknik

Kundstyrd totaltörsvarforskning

Totalförsvarsmynd. Svenskförsvarsindustri

106 Överväganden och slutsatser S07 1999:110

4.6¶Gemensamma stödfunlçtioner och

rutiner inom törsvarsforskningen

4.6.1¶Sammanfattning

Samordning över myndighetsgränser och kostnadseffektivare

rutiner i kombination med ett mer affärsmässigt agerande i

främst upphandlingsskedet bedöms nyckeln till avsevärt

vara lägre kostnader på kort och lång sikt.

4.6.2¶Utredningen Försvarsfamilj

en

Fokuseringen på ekonomiadministrativa instruktioner och kontrollen av dessas efterlevnad har länge prioriterats inom den statliga myndighetssfären. Añärsmässighet och kostnadsmedvetande har ägnats betydligt mindre uppmärksamhet, trots att här finns de verkliga, och samtidigt lättfångade möjligheterna till kostnadsbesparingar.

Under det året har överbefálhavaren 4

senaste initierat ett samordnings- och rationaliseringsprojekt avseende de administrativa stödñmktionema inom Försvarsmaktens enheter och vissa övriga försvarsmyndigheter som är lokaliserade i Stockholmsområdet. Projektet går under namnet Försvarsfamiljen.

I arbetet deltar representanter för Försvarsmakten, FFA, FHS, FMV, FOA och FRA. Projektet granskar för närvarande följande verksamhetsområden:

bevakning/säkerhet

biblioteksverksamhet

byggnads- och fastighetsfrågor

inköpsverksarnhet

resehantering

telekommunikationer

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 107

Parallellt diskuteras också möjligheter att lägga ut vissa administrativa stödfunktioner till externa underleverantörer s.k. outsourcing. Även effektivisering administrativa stödsystem - av för t.ex. ekonomiuppföljning och reseadministration finns med på dagordningen.

En första avrapportering till ÖB utredningen Försvars-

av familjens arbete har skett i augusti i år. Redan kan konstateras

nu att omfattande besparingar kan och bör åstadkommas aktiv

genom samordning och effektivisering ett antal administrativa funk-

av tioner inom och mellan samtliga berörda försvarsmyndigheter. Inom t.ex. resehanteringen finns genom viss samordning och kostnadseffektivare reseregler uppskattade besparingspotentialer i storleksordningen 50-100 mkr år utan att resenärerna

per drabbas. För inköpsverksamheten och fastighetsområdet torde sannolikt än större vinster finnas att hämta på administrativ

en samordning mellan de aktuella myndigheterna, resultatet

även om av arbetet inom dessa sakområden i dagsläget inte fullt ut kan överblickas.

Samordning över myndighetsgränser och kostnadseffektivare rutiner parat med affärsmässigt agerande i främst

ett mer upphandlingsskedet bedöms nyckeln till avsevärt lägre kostnader

vara

på kort och lång sikt för samtliga myndigheter inom Försvars- - familjen.

Om det fortsatta arbetet inom utredningen Försvarsfamiljen leder fram till beslut om en större samordning mellan myndigheter i Stockholmsområdet bör detta avsevärt större vinster än enbart

ge en samordning mellan enstaka myndigheter. Arbetet inom Försvarsfamiljen bör därför beaktas vid utformningen

av en ny orga-

nisation för totalforsvarsforskningen.

108 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

4.7¶Totalförsvarets med

försörjning

för

kompetens forskning, utveckling

och utbildning

4.7.1¶Sammanfattning

Målet bör vara att få ett kontinuerligt och bra kunskapsflöde från universitet och högskolor till totalförsvarets tillämpningsområden och att omvänt sprida kännedom om totalförsvarets verksamhet och behov. En utvidgning av det nuvarande systemet där försvarsforskningsorganisationema, universiteten och högskolorna gemensamt utnyttjar varandras kompetenser för forskning och utbildning är önskvärd.

4.7.2¶Bakgrund och slutsatser

För totalförsvarets myndigheter och försvarsindustri är den bas som universitet och högskolor utgör för kunskap och utveckling inom många olika ämnesområden syrmerligen betydelsefull. Framför allt är det av stor vikt att universiteten och högskolorna kan förse försvarssektom med såväl grundutbildad som forskarutbildad personal. Det är också väsentligt att tillvarata den forskning och utveckling, som bedrivs vid universiteten och högskolorna inom intressanta områden och där forskningen har god internationell standard. Därutöver bör universiteten och högskolorna kunna bidra med olika former av insatser inom forskning och utbildning samt uppdragsutbildning, som mer direkt riktas mot särskilt angivna delar av försvarssektorn eller för målinriktade tillämpningar i avgränsade projekt.

Under senare år har utvecklingen gått åt detta håll. Ett ännu mer utökat och vittförgrenat nätverk inom och över traditionella gränser för kunskapsområden av betydelse för totalförsvaret bör eftersträvas. Målet bör vara att få ett kontinuerligt och bra kunskapsflöde från universitet och högskolor till totalförsvarets tillärnp-

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 109

ningsomrâden och att omvänt sprida kännedom om totalförsvarets verksamhet och behov.

Inom nätverken bör en fokusering ske på långsiktiga insatser inom för totalförsvaret viktiga områden men också mera kortsiktiga och begränsade problem bör kunna hanteras. En utvidgning

av det nuvarande systemet där försvarsforskningsorganisationerna, universiteten och högskolorna gemensamt utnyttjar varandras kompetenser för forskning och utbildning är önskvärd. Även i detta sammanhang borde en utveckling av nätverksstrukturen kunna underlätta en utveckling som är önskvärd i ett nationellt perspektiv. Ytterligare synergieffekter borde kunna nås om nätverken bidrar till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom töretagssfaren. I detta sammanhang vill utredningen särskilt framhålla att det inte enbart handlar om nätverk inom teknologiska områden. Det är minst lika viktigt för totalförsvarets utveckling att nätverken fungerar inom t.ex. de medicinskt-biologiska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena.

4.8 och

Besparings- synergieffekter

4.8.1¶Sammanfattning

En utveckling mot kompetensgrupper i väl fungerande nätverk och en FoT-process, som ger en ökad grad överblick och

av koordinering, bör kunna påtagliga synergieffekter redan i

ge nuvarande myndighetsstruktur. Om sådana kompetensgrupper, särskilt de som arbetar inom de strategiskt viktiga forskningsområdena, förs i myndighet kan dessa synergi-

samman en ny effekter öka. Även myndighetsledning och admi-

en gemensam nistration bör åtminstone på sikt kunna åstadkomma både synergi- och rationaliseringseffekter.

l 10 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

4.8.2¶Synergieffekter

Enligt kommittédirektivet skall utredningen redovisa vilka synergieffekter och rationaliseringsvinster kan uppnås som genom en sammanslagning av FFA och FOA. Den nödvändiga nationella kompetensförsörjningen är i hög grad beroende av den grund- och forskarutbildning genomförs som vid högskolorna och av den efterfrågan finns på det nationella som och internationella planet. Med den konkurrenssituation som utvecklas inom hela försvarsmaterielomådet, inte minst inom den flygtekniska delen, är sannolikt fördjupad samverkan på det en nationella planet och mellan de europeiska forskningsinstituten av mycket stor betydelse för möjligheterna att behålla de strategiskt viktiga kompetensema inom landet. En större grad av integration mellan FFA, FOA och eventuellt sådana delar av flygrelaterade verksamhetsområden vid FMV, som inte ingår i myndighetens kämverksamhet, torde mot den bakgrunden vara önskvärd. En sådan utveckling torde också öka förutsättningarna för att även framgent ge ett effektivt stöd till Försvarsmakten och Försvarets materielverk i deras utveckling, upphandling och vidmakthållande av kvalificerade materielsystem, främst flygsystem. En bredare forsknings- och teknikutvecklingsorganisation inom ramen för en ny, sammanslagen myndighet bör också ha förutsättningar att stödja en fortsatt industriell verksamhet i landet och bli en kraftfull aktör i framtida internationell samverkan. En eventuell sammanslagning mellan FFA och FOA måste göras så att den pågående europeiska och Sveriges processen medverkan inte påverkas i negativ grad. Regeringens direktiv till utredningen att bevara det ekonomiska värde ligger i de väl som etablerade FFA och FOA bör i detta sammanhang. Att namnen ses helt bryta sönder nuvarande struktur är inte välbetänkt och det skulle knappast skapa bättre förutsättningar att exempelvis koordinera den nationella flygtekniska forskningen på kort och medellång sikt. Vid sammanslagning bör åtminstone på en namnen sådana enheter som har ett stort internationellt kontaktbehov bevaras inom ramen för den nya myndigheten.

Överväganden och slutsatser 111

Försvarsforskningsutredningen kan, mot bakgrund den

av snabba tekniska utvecklingen, konstatera att moderna försvarssystem blir allt mer komplexa. Tekniken kring själva plattformen spelar fortfarande viktig roll, sambandet med

en men sensorer, telekrigutrustning, funktioner rörande människa-system-interaktion MSI samt vapen blir allt väsentligt. För att få ett

mer optimalt törsvarssystem måste dessa olika delsystem och funktioner balanseras mot varandra. Det totala systemets verkan bör även kunna värderas mot olika hot i realistiska scenarier.

Utvecklingstendensema visar att sensorer, vapenverkan, ledningssystem m.m. får alltmer ökande betydelse inom de tör-

en svarsrelaterade områdena. Det gäller inte minst på de försvarsinriktade delarna av tlyg- och rymdomrâdet inklusive utveckling och anskaffning av robotsystem och obemannade farkoster, s.k. UAV-system.

Mot den bakgrunden blir tlyg- och rymdindustrin i växande grad ett systemhus", något som redan återspeglas i bl.a. Saab:s framtidsvision. Det kan därför rationella skäl hävdas, det

av att inte finns anledning att särskilt skilja ut flyg- och rymdteknikforskningen och behandla den som ett speciellt, avskilt kompetensområde. Å andra sidan pågår ett arbete inom det europeiska rymd- och flygområdet som syftar till att bevara och utveckla

en allsidig, kompetent och livskraftig flyg- och rymdkompetens i Europa. Saab att tillsammans med BAe bli viktig del

avser en av den europeiska flygindustrin och FFA:s samverkansavtal med övriga europeiska flygforskningsinstitut öppnar möjligheter till ökat samarbete och integration inom flygteknikområdet i vid mening.

Det är därför viktigt att i framtiden hålla landets flyg-

samman tekniska FoT-verksamhet och den till de samverkans-

anpassa mönster som utvecklas internationellt. Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet NFFP bör av det skälet hållas levande och vara en del av det framtida nätverket för flyg-och rymdteknik.

Med den utveckling mot systemhus har berörts

som ovan bedöms det vara en rimlig slutsats att samarbete inom specifika

l 12 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

teknik- och kompetensområden mellan enskilda forskare eller mindre forskar-grupper inte längre är tillfyllest. Ett samarbete på system- eller delsystemnivå bedöms bli nödvändigt och det kräver i sin tur en bredare samverkan över flera kompetensområdesgränser.

Generellt gäller att FFA:s kompetens är koncentrerad mot de flygtekniskt inriktade kompetensområdena såsom aerodynamik, strukturteknik, flygsystemkunnande och akustik. FOA:s kompetensproñl är bredare och täcker de flesta andra kompetenser

som är relevanta för främst det militära försvaret såsom sensorteknik, vapenteknik, telekrig, ledning m.m. Det finns emellertid också områden där FFA och FOA för sig upprätthåller likartad

var en kompetens inom respektive myndighet. Sådana områden är bl.a. människa-system-interaktion, modellering och simulering inom många olika tillämpningsområden och på olika nivåer, signaturanpassningsteknik samt avancerade fysikaliska beräkningar. Vissa forskningsgruppers storlek bedöms ligga nära den gräns där

en kritisk nivå underskrids. Härutöver finns inom både FFA och FOA ett antal mindre verksamheter, som skulle kurma få stabilare bas

en om det skedde ett närmande till andra närbesläktade verksamhetsområden.

Om bedömningen av möjliga synergieffekter mellan kompetensgrupper begränsas till enbart FOA och FFA är det främst inom områdena Modellering och simulering, MSI-verksamhet samt signaturanpassningsteknik som positiva effekter skulle kunna uppnås genom ett fördjupat samarbete eller koncentration. Om bedömningen av möjliga synergieffekter kring flygteknik i vid mening vidgas till att omfatta även de delar av FMV har till uppgift att

som arbeta med och tillhandahålla kompetens inom området torde större synergieffekter kunna uppnås. Innan genomarbetad

en bedömning kan göras bör FMV:s inriktning mot tydliga käm-

nya verksamheter och därav föranledd organisationsändring granskas ingående. Detta bör enligt utredningens uppfattning

vara en uppgift för en organisationskommitté som skall förbereda eventuell

en övergång till en ny forskningsmyndighet.

Överväganden och slutsatser 113

Vid en eventuell sammanslagning bör hänsyn tas till

att uppdrags- och kundstrukturen för FOA och FFA skiljer sig i vissa avseenden. F OA är mer inriktad mot stöd till totalförsvarsmyndigheterna än till inhemska och utländska försvarssystemleverantörer. FFA däremot genomför en väsentlig del verksamheten i nära

av samverkan med eller på uppdrag av flygindustrin. FFA har dessutom många uppdrag från utländsk flyg- och rymdindustri samt från svenska intressenter utanför försvarssektom medan FOA i allt väsentligt är direkt eller indirekt finansierat statliga anslags-

av medel. De forskningsinsatser FOA gör avseende konkreta

som materielprojekt är oftast resultat den beställningsverksamhet

av som FMV genomför på uppdrag av huvudkundema och då främst Försvarsmakten.

Regeringen har den 23 juni 1999 uppdragit åt FMV att i samråd med Försvarsmakten, FFA, FOA och ÖCB föreslå omfattning, inriktning och organisatorisk tillhörighet för strategiska kompetenser för totalförsvarets behov. Det gäller bl.a. kompetenser inom FFA:s och FOA:s verksamhetsområden. Den utredningen kan kanske komma att föreslå att i vissa fall all kompetens för verk-

en samhet förläggs till FOA, i andra fall till FFA.

Även ett annat regeringsuppdrag till FMV avseende behovet

av provningsresurser för Försvarsmakten kan komma att påverka FFA och FOA. Den utredningen har till uppgift att lämna förslag om hur och var provningskompetensen och provningsresursema för Försvarsmaktens behov bör organiseras.

En utveckling mot sammanhållna och förstärkta nätverk för respektive kompetensområde bör utgöra grund för forsk-

en en ny ningsorganisation. En grund bör att ett antal kompe-

annan vara tensgmpper vidmakthålls och utvecklas i syfte att stödja alla delar av förbandens livscykel från forskning och studier via utveckling, anskaffning och drift. En sådan övergripande organisationsstruktur för totalförsvarsforskningen kommer enligt utredningens uppfattning att få stora möjligheter att dels förbättra och stärka teknikoch kunskapsöverforingen mellan de olika stegen i ett förbands livscykel dels säkerställa att kunskaper och teknik överförs och utnyttjas över myndighetsgränsema.

l 14 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

Ett antal livskraftiga kompetensgrupper arbetar inom

som ramen for aktiva nätverk för respektive kompetensområde bör enligt Försvarsforskningsutredningens bedömning kunna

ge påtagliga synergieifekter redan i nuvarande myndighetsstruktur. På sikt kan dessa synergieffekter öka sådana kompetens-

om grupper, särskilt de som arbetar inom de strategiskt viktiga forskningsområdena, törs i myndighet. Även

samman en ny en gemensam myndighetsledning och administration bör åtminstone på sikt kunna åstadkomma både synergi- och rationaliseringseffekter.

Sammanhanget mellan kompetensgrupper, kompetensområden och nätverk kan övergripande illustreras med följande bild:

Nätverk

Kompetensområde

Kompetensgrupp Kompetensgrupp

SOU 1999:1 10 överväganden och slutsatser 1 15

På grund av de osäkerheter som alltjämt råder kring de förslag som andra utredningar kommer att lämna inom kort och som bl.a. rör omfattning, ansvar och lokalisering av strategiska kompetenser, provningsresursemas dimensionering och placering samt administrativa förändringar rörande flertalet försvarsmyndigheter i Stockholmsområdet har det inte varit möjligt att på nuvarande stadium av utredningsarbetet göra några detaljerade ekonomiska bedömningar av eller kalkyler över de synergi- och rationaliseringseffekter som bedöms uppkomma.

En grov bedömning har emellertid gjorts som visar att det på längre sikt uppstår besparings- och synergieñelcter om de

nuvarande åtskilda forskningsorganisationema FFA och FOA inordnas i en gemensam myndighetsstruktur. De största och snabbaste vinsterna torde emellertid kunna uppkomma den utveckling

genom av väl fungerande nätverk som utredningen förordar och FoT-

en process, som ger en ökad grad av överblick och koordinering.

Ekonomiska beräkningar med större grad säkerhet kan göras

av först, då personalsammansättning och lokalisering olika kom-

av petensgrupper och kompetensområden har bestämts. Sådana beräkningar bör således göras regeringen beslutar att inrätta

om en ny myndighet. Som en grund för beräkningarna bör regeringen också ta ställning till övriga utredningars förslag påverkar

som genomförandet. Beräkningarna bör kunna bli ett viktigt ingångsvärde för en framtida utvärdering av en organisationsförändring.

4.8.3¶Administrativa och

samordnings-

rationaliseringseffekter

Myndigheternas administrativa stödresurser i form personal och

av system bör granskas åtskilt från de kämverksamheter som de skall betjäna. Sådana stödresurser avser i huvudsak arbetsområdena

verksledning med sekretariat

ekonomiadministration

personaladministration

controller/kvalitetssäkring

116 Överväganden och slutsatser

bibliotek

IT-stöd

juridik

fastigheter/lokaler

reception/televäxel

transporter

De gemensamma stödfunktionema vid FOA är efterfrågestyrda och intemdebitering tillämpas. Forskningsavdelningama och verkschefen med stab är beställare som vid årliga förhandlingar

tjänster från Förvaltningsavdelningen. Överenskommelavropar serna regleras i serviceavtal, som kan omförhandlas vid större förändringar under året. Stödet dimensioneras således utifrån de av forskningsorganisationen valda ambitionsnivåema antalet

samt av lokaliseringsplatser.

Stödfunktionema vid FFA dimensioneras av myndighetsledningen i samband med det årliga arbetet med budget och verksamhetsplan. Dimensioneringen är styrd av dels myndighetens totalekonomiska läge, dels en strävan att undvika onödigt administrativt arbete inom de tekniska enheterna i kombination med en kostnadsmässigt rimlig administrativ servicegrad mot dessa enheter. Intemfakturering mot de tekniska enheterna av de administrativa tjänsterna förekommer inte annat än om sådana tjänster direkt kan vidarefaktureras extern kund. Schablonmässig fördelning på de tekniska enheterna av kostnaderna för de administrativa stödfunktionemas kostnader görs inte heller av det skälet, att de tekniska enheterna enbart skall behöva ta ansvar för sådana kostnader, som man inom enheten själv kan och upplever sig kunna påverka.

Såväl FFA som FOA har under senare år gjort kraftiga nedskärningar inom de administrativa personalkategoriema i kombination med metod- och systemanpassningar. Båda myndigheterna anser sig i fråga om administrativa stödfunktioner i stort sett ha eliminerat tidigare redundans. Både FFA och FOA hävdar att myndigheternas resp. administrativa stödfunktioner nu är kostnadseffektivt väl dimensionerade.

Om de administrativa Stödfunktionema hos FFA och FOA verkligen är optimalt awägda, torde en sammanslagning av myn-

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 117

dighetema inte fâ en särskilt omfattande numerär besparingseffekt på dessa funktioner. Ett visst antal befattningshavare kommer dock sannolikt att bli övertaliga, särskilt om moderna administrativa system och rutiner implementeras i verksamheten och samloka-

en lisering av myndigheterna kommer till stånd. Vissa neddragningar torde dock kunna komma att aktualiseras, myndigheterna

även om inte slås samman.

Besparingseffekter torde uppnås omorientering

genom en av bl.a. myndigheternas administration mot affärsmässighet. Exempelvis bör bl.a. upphandling av resor, IT-tjänster, lokal- och fastighetstjänster och vissa andra slag tjänster och förnödenheter

av kunna effektiviseras och större sättas på externa leverantörer.

press Ett stort ansvar bör här läggas på eventuell myndighets-

en ny ledning och de administrativa funktionema, så att kostnadsmedvetande och ansvarstagande för myndighetens ekonomi snabbt kan tränga ut i hela organisationen.

De sammanlagda administrativa i FFA och FOA

resurserna uppgår till knappt 200 årsarbetskrafter. FFA:s personella

resurser för administration uppgår till cirka 33 årsarbetskrañer. FOA:s administration omfattar totalt cirka 163 årsarbetskrafter,

varav drygt 76 i Ursvik/Tegeluddsvägen, 30 i Grindsjön/Märsta, 39 i Linköping och drygt 17 i Umeå. Cirka 45 årsarbetskraftema i

av Ursvik svarar för administrativa uppgifter omfattar FOA:s

som samtliga anläggningar.

En samlokalisering FFA och delar FOA i för verksam-

av av heten anpassade lokaler, oavsett denna sker till Bromma eller till lämplig plats i anslutning till exempelvis KTH, bör i sig medföra förutsättningar för administrativ utveckling och effektivisering

av service och stöd till kämverksamheten. På vilket sätt möjligheterna till en mer kostnadseffektiv administration skall tas till blir

vara en uppgift för den nya myndighetsledningen att avgöra.

En sammanslagning myndigheterna leder till behov

av av endast en styrelse och en myndighetschef. Verksledning och till denna knutna stabsfunktioner kan således minska något jämfört med dagens situation.

l 18 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

Beträffande FFA:s administrativa funktioner och motsvarande inom FOA:s Förvaltningsavdelning bör en sammanslagning kunna ge möjligheter till en rationalisering. Exakt vilka administrativa delfunlctioner som kan komma att beröras kan avgöras först efter en noggrannare genomgång av de olika delfunlctionema och konstaterade dubbleringar. Bedömd rationaliseringspotential för alla försvarsmyndigheter i Storstockholmsomrâdet med anledning av utredningen Försvarsfamiljen bör beaktas i detta sammanhang.

4.9¶Alternativa organisatoriska lösningar

4.9.1¶Styrande utgångspunkter

Ansvaisprincipen den som ansvarar för en verksamhet i fred

behåller ansvaret vid höjd beredskap och krig är ett rättesnöre för

uppgiñs- och rollfördelningen inom totalförsvaret. Därför måste organisationen för den framtida totalförsvarsforskning utformas med utgångspunkt i att många myndigheter och funktionstöreträdare bedriver verksamhet som var för sig och tillsammans lägger grunden för ett robust och effektivt totaltörsvar med en anpassad beredskap for alla de uppgifter som kan behöva lösas i ett kortare och längre tidsperspektiv. Detta innebär i sin tur att många av totalförsvarets aktörer kommer att ha behov studier och

av forskning inom sina resp ansvarsområden. Dessa behov behöver inte alltid ha uppstått ur totaltörsvarsuppgiñen men oftast behöver hänsyn tas till denna då studier och forskning bedrivs, då nya lösningar utformas eller när resursfördelning beslutas.

4.9.2¶Samordning mellan militärt och civilt

försvar

Försvarsforskningsutredningen diskuterar i tidigare avsnitt behovet av en samordningsñmktion under regeringen och har kommit till slutsatsen att en sådan behövs. Den bör vara rådgivare rege-

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 1 19

ringen i forskningsfrågor rörande totalförsvaret och i uppgift

ges att bereda frågor rörande: 0 initiering, stimulering och styrning av forskning är

som ange-

lägen ur ett totalförsvarsperspektiv i syfte att vidmakthålla och

utveckla den nationella kompetensen för vetenskaplig forskning inom områden som är av strategisk betydelse för totalförsvarssektorn,

0 utveckling och administration på övergripande nivå av det

nationella nätverket för totalförsvarets forskningsenheter, 0 utveckling inom den internationella försvarsforskningen samt

inriktning och samordning av de svenska insatserna inom

området, 0 kunskapsspridning kring forskningen och dess resultat inklu-

sive kontaktfrämjande åtgärder mellan forskare, myndigheter,

organisationer och företag, 0 myndighetsövergripande samordning av verksamhet inklusive

fördelning anslagsmedel avseende främst kompetensutveck-

av

ling och strategisk forskning för totalförsvaret, 0 samverkan mellan berörda forskningsfinansiärer inklusive för-

delning av medel för anskaffning och drift forskningsutrust-

av ning av strategisk karaktär,

0 uppföljning och värdering av effekterna av genomförda forsk-

ningsinsatser.

Det finns skäl som talar for att den diskuterade samordnings-

ge funktionen central myndighet för försvarsforskningen.

status som Genom en myndighetsinstruktion skulle dess och befogen-

ansvar heter kunna regleras så att ägarens/statens behov blev tillgodosedda. Enligt svensk förvaltningstradition innebär emellertid

en ställning som myndighet att regeringen överlämnar vissa befogenheter till myndigheten. I detta fall skulle det kunna undergräva regeringens direkta inflytande över andra myndigheter, bedri-

som ver försvarsforskning. Detta kan i sin tur innebära oklara gränsdragningar avseende ansvar, befogenheter och det direkta inflytandet över berörda forskningsmyndigheters verksamhet.

120 Överväganden och slutsatser

Ett annat alternativ kan vara att göra samordningsñmktionen till en del av regeringskansliet eftersom det finns många departement som kommer att bli berörda av de ställningstaganden görs

som av samordningsfunktionen. Därmed skulle Statsrådsberedningen kunna övervägas huvudman. Å andra sidan har redan för-

som svarsministern en samordningsroll gentemot totalförsvaret och Försvarsdepartementet borde därför den naturliga hemvisten.

vara Eftersom några departement har för flera myndigheter

ett ansvar med starkt inflytande viktiga totalförsvarsområden bör de kunna knytas till samordningsfunktionen på lämpligt sätt oavsett om Statsrådsberedningen eller Försvarsdepartementet fungerar som huvudman.

Eftersom totalförsvarsverksamheten spänner över så stor del

en av samhället bör samordningsfunktionen ha en bred vetenskaplig kompetens liksom en ingående kunskap om totalförsvaret. En samordningsñmktion med fast anställda medarbetare i regeringskansliet skulle kunna innebära att stor enhet behöver tillskapas.

en En sådan skulle dessutom riskera att efter en viss tid förlora den direkta kontakten med de forskningsföreträdare som finns i de olika organisationsenhetema och nätverken på central, regional och lokal nivå. Av det skälet är det att föredra att ha en liten kärna knuten till regeringskansliet som i sin tur knyter till sig företrädare för de nationella och internationella nätverk som finns inom forskningsvärlden.

Utredningen har under sina diskussioner funnit funktion

att en som chief scientist borde inrättas i regeringskansliet och vid vissa särskilt forsknings- och teknikintensiva myndigheter som har stor betydelse för totalförsvaret. För regeringskansliets del skulle en sådan befattning med fördel kunna förenas med rollen som samordningsansvarig för totalförsvarsforskningen. Befattningen som chief scientist för totalförsvaret kräver ett stort mått av anseende i forskarvärlden och i totalförsvarsfamiljen. Ett omfattande kontaktnät och ett stort mått av kreativitet, vidsyn och samarbetsförmåga torde också vara nödvändiga förutsättningar för att nå framgång.

Överväganden och slutsatser 121

De totalförsvarsmyndigheter redan har samordnande

som en. funktion under regeringen torde också ha behov vetenskap-

av en ligt och organisatoriskt väl ansedd befattningshavare på

som respektive myndighet kan rollen chief scientist. En

ges som sådan befattning finns redan inrättad vid FMV. Vid

FHS kan uppgiften för närvarande ligga på prorektcr. Utredningen

anses rekommenderar att motsvarande befattningar inrättas vid Försvarsmakten och ÖCB.

Regeringskansliets samordnare totalförsvarets forskning

av skulle därmed kunna bygga det föreslagna Forum för Totalforsvarsforskning kring en kärna som består företrädare för

av huvudkundema FM och ÖCB och de forskningsmyndigheter

som har en huvudsaklig inriktning mot försvarssektom.

Denna samarbetsstruktur kan översiktligt illustreras på följande sätt.

122 Överväganden och slutsatser

Samordning och styrning av totalförsvarets kompetensförsörjning

Försvarsdepartementet

Forum lör Totalörsvarsforskning FFF CS Fö + CS övnmynd. +

å ÖCB FM CS CS Å

FOT-

l

proc. TF i

FMV

CS CS

4.9.3 säkerhetspolitisk forskning

På myndighetsnivå skall utredningen enligt direktiven föreslå hur en sammanslagning av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skulle kunna ske också analysera men gränsytor och rollfördelning mellan berörda myndigheter inom områdena säkerhetspolitisk forskning och NBC-forskning. Den verksamhet vid främst FOA och FHS är inriktad på som säkerhetspolitik har en delvis skild profil. FOA har sin främsta roll

SOU 1999: l 10 Överväganden och slutsatser 123

som en viktig rådgivare till regering och myndigheter i säkerhetspolitiska frågor, medan FHS främsta uppgift är utbildning

även om rådgivningsrollen också har stor betydelse. Som generell slut-

en sats har utredningen funnit att det finns ett stort värde i

att regeringen har flera skilda organisationer och bidrar med

grupper som kunskaper och synpunkter på den säkerhetspolitiska utvecklingen utifrån olika infallsvinklar.

Vid F OA arbetar de forskare är knutna till denna verksam-

som het med frågor som översiktligt kan beskrivas vilken inverkan

som tekniska och ekonomiska aspekter har på säkerhetspolitiken. FHS har däremot sin utgångspunkt i kraven på utbildning totalför-

av svarets chefer och ett humanvetenskapligt perspektiv. Givetvis har de båda myndigheterna nytta av varandras forskningsresultat och den kompetens som resp organisation innehåller. Det finns emellertid behov av att ta till även andra nationella och intematio-

vara nella forskningsresultat och att utnyttja de skilda nätverk

som finns. Exempel på detta är det samarbete sker med universitet

som och högskolor, systemet med adjungerade professorer, doktorandutbildning och kursutbud som tillgodoser såväl civila

som militära behov.

Det säkerhetspolitiska området är mycket omfattande och spänner över många samhällsverksamheter

såväl i sak som geograñskt. För båda myndigheterna och deras uppdragsgivare är den säkerhetspolitiska kompetensen nödvändig plattform för att

en kunna styra in övrig forskning mot ett övergripande försvarspolitiskt mål. Det finns således inga skäl att minska ambitionsnivån i den säkerhetspolitiska forskningen snarare tvärtom.

-

Större pluralism och mångfald inom det säkerhetspolitiska forskningsområdet med säkerhet ett bättre beslutsunderlag än

ger om man enbart förlitar sig på färre källor. Utredningen har därför funnit att det finns starka skäl talar för att bibehålla nuvarande

som uppgiftsfördelning i stort. Alternativet att föra all säkerhetspolitisk forskning vid FOA och FHS till organisationsenhet

en gemensam bör därför inte diskuteras vidare.

124 Överväganden och slutsatser

4.9.4¶Forskning avseende NBC-skydd

För NBC-området gäller att risken för medveten användning mot en motståndare inte längre är knuten enbart till krigssituationer. Nya grupper kan exempelvis i terror- eller utpressningssyñe hota med användning av sådana vapen. Till detta kommer risker för ofrivilliga utsläpp från olika nationella eller utländska anläggningar som arbetar med sådana material. Kunskap verkan om av och skydd mot NBC-insatser torde därför alltjämt tillhöra de forskningsområden har strategisk betydelse för Sverige. som en Det finns olika möjligheter att organisera och lokalisera den kompetens på området bör finnas inom landet. Exempelvis som finns det skäl som talar för att samla den nödvändiga kompetensen till ett fristående NBC-centrum. Det skulle kunna lokaliseras till Umeå, där mycket av kompetensen idag finns eller till Stockholm där mycket av den medicinska forskningen kring skydd, behandling och rehabilitering genomförs. Det finns även andra platser där det skulle kunna bli möjligt att skapa kreativ och livskraftig en forskningsverksamhet för hithörande frågor. Försvarsforskningsutredningen har översiktligt studerat olika handlingsalternativ och har kommit till slutsatsen att det inte finns skäl att tillgängnu ligt underlag frångå den organisationsmodell och rollfordelning i stort som för närvarande gäller. Däremot finns det möjligheter att ytterligare förbättra samarbetet över myndighetsgränsema och att gemensamt utnyttja den tillgängliga kompetensen. Detta kan vara ett område där den föreslagna samordningsfunktionen kan spela en viktig roll. Utöver den forskning som bedrivs vid FOA erfordras, som beskrivits ovan, en förstärkning av den praktiskt-kliniska sjukvårdsinriktade forskningen inom NBC-området i form särskilda av kunskapscentra. Frågan om lokaliseringen av Totalförsvarets skyddsskola hänger samman med hur de sammantagna för NBCresurserna verksamhet i Umeå utvecklas. Eftersom utredningen har kommit till slutsatsen att nuvarande FOA-organisation i Umeå bör bibehållas inom organisatorisk bör även SkyddS bibehålla en ram nuvarande lokalisering. Utredningen har också prövat förutsätt-

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 125

ningarna att som alternativ till nuvarande organisatoriska hemvist i Försvarsmakten antingen knyta SkyddS till FHS eller till FOA. Skälen för ett FHS-altemativ är självfallet att båda har utbildning som sin huvuduppgift. Utbildningsverksamheten har emellertid något olika inriktning. SkyddS har visserligen inslag akademisk av utbildning i samarbete med Umeå universitet i sitt kursutbud men målgruppen ligger mot forbandsnivå och speciella stabsmedmer lemmar för främst Försvarsmaktens behov. Det organigör att en satorisk sammanläggning med FHS bedöms mindre vara av intresse. En knytning till FOA är i så fall bättre har nackdelen men att FOA då får en utbildande roll för del Försvarsmaktens en av förband vilket egentligen inte ingår i FOA:s kämverksamhet. Det skälet talar för att SkyddS kvarstår del Försvarsmakten som en av men med uppgifter för hela totalförsvaret. Å andra sida bedriver SkyddS prov- och försök avseende skyddsutrustning, taktisk utveckling m.m. som har påtagliga beröringspunkter med verksamhet inom FOA och FMV. I den rollen finns det skäl att finna fonner for ett närmare samarbete mellan SkyddS, FOA och SRV. Räddningsverket med sina fyra räddningsskolor bör eftersträva att lägga uppdrag på både SkyddS och FOA for utbildning men också utveckling och utprovning av skyddsmateriel.

1 O

Värdering

4. 10. 1 Värderingsmodell

En viktig utgångspunkt för att finna så optimal lösning en som

möjligt for en framtida försvarsforskningsorganisation är att kunna

pröva olika handlingsvägar och dellösningar mot väl definierade värderingskriterier. Enligt direktiven efterlyses beskrivning synergieffekter en av och rationaliseringsvinster vid organisationsförändring. Dessa en kriterier är självfallet viktiga också sådana beskriver men som statens ansvar och behov, plats i det nationella forskningsprogrammet, samverkansforutsättningar med nationella och interna-

126 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

tionella aktörer, affärsmässighet, konkurrenskraft finansieringsfonner, investeringsbehov, kompetensförsörjning måste

m.m. vägas in i den totala värderingen.

Ett stort antal kriterier har sålunda övervägts och de

som bedömts viktigast har fördelats till sex olika huvudgrupper beroende på ur vilket perspektiv värderingen görs. Syftet har varit att få en bred genomlysning av effektema av olika förändringsaltemativ och en konsekvent och enhetlig värderingsmodell. Den har utnyttjats för att pröva möjliga förändringar leder till bättre

om en organisation och effektivare verksamhet samt för vägledning

att ge inför den slutliga utformningen av hur en organisatorisk

sammanläggning av FOA, FFA och eventuellt andra verksamhetsområden, som berörs av utredningen, bör göras.

4.10.2¶Värderingskriterier

Kriterierna har fördelats till följande huvudgrupper några

även om dem skulle kunna hänföras till flera.

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 127

Värderingskriterier

Müdighetskriterier

Samverkansparters kriterier Medarbetarkriterier

Organisationsteoretiska kriterier

128 Överväganden och slutsatser

Utifrån ägarens perspektiv har följande parametrar ansetts

vara viktiga. De har i sin tur indelats i fyra undergrupper.

Grupp 1

0 Internationellt intressant organisation 0 Förmåga att vidmakthålla och utveckla nationell kompetens inom viktiga forskningsområden Långsiktigt stabil kunskapsorganisation med allmänt bred kompetens och hög kompetens inom stategiskt viktiga forskningsområden Stor rekryteringskraft på framstående forskare Uttvecklingsbefrämjande för anställd personal

Grupp 2

Myndigheters/indusuiers behov av att identifiera förändringar på "marknaden Möjlighet att identifiera säkerhetspolitikens och totalförsvarets krav inkl. internationella insatser Flexibilitet att möta sådana nya/förändrade behov

Säker och effektiv materielförsörjning

Grupp 3

Kostnadseffektivitet 0 Lämplig organisationsmodell för ägarens styrning 0 Tydlig och avgränsad vision för hela eller delar forsknings-

av området Tydliga och mätbara mål för verksamheten

SOU 1999:1 10 Överväganden och slutsatser 129

Grupp 4

0 Del av den nationella forskningsstrategin 0 Möjlighet till sambruk av forskningsorganisationens kompetens 0 Miljöhänsyn

Från myndighetsperspektiv bedöms följande kriterier pri-

vara av märt intresse: 0 Tydligt avgränsat ansvar och väl definierade uppgifter 0 En organisatorisk uppbyggnad och ledningsmodell gör att

som

verksamheten kan hänföras till väl avgränsade och styrbara

verksamhetsområden 0 Stymings- och uppföljningsmetoder som är effektiva och

adekvata för verksamheten och frihet under i

som ger ansvar

förhållande till ägaren 0 Verksamheten skall kunna hänföras till reella behov och

upp-

drag från kunder och samverkansparter 0 Väl strukturerade samarbetsformer nationellt och internationellt 0 En länk mellan grundforskning och objektsnära tillämpad

forskning 0 Högt anseende i nationella och internationella forskarkretsar

Från kundperspeldiv bedöms följande kriterier viktiga:

vara 0 Forskningsresultaten skall ha hög relevans, kvalitet, trovärdig-

het och tillämpbarhet för såväl myndigheter industri och

som

andra kunder/samverkansparter 0 Resultatrapporteringen från forsknings- och provningsverk-

samhet skall ske i rätt tid, i överenskommen form och till avta-

lat pris o Forskningsorganisationen skall ha god förankring och

en

acceptans inom externa branschvisa forskningsenheter såväl

nationellt som internationellt

130 Överväganden och slutsatser SOU 1999: 110

För samverkande parter bedöms att kriterierna från att kundperspektiv gäller även här. Därutöver tillkommer: Krav på god samarbetsförmåga Erkänd kompetens Tydlig ansvarsfördelning inom organisationen Tydlig nationell rollfördelning mellan departement, myndigheter och forskningsorgan 0 Stor kontaktyta och smidiga kontaktvägar

Ur ett medarbetarperspektiv bedöms följande kriterier vikvara tiga:

0¶God forskningsmiljö

0¶Intressanta forskningsuppdrag och övriga arbetsuppgifter

0 Professionell organisation där kompetenta medarbetare med spetskompetens ger nationellt och internationellt erkänd konkurrenskraft

0¶Långsiktig och stabil Verksamhetsinriktning

0 Verksamhetsmål och långsiktig inriktning är kända och som accepterade av medarbetarna 0 Goda förutsättningar för rekrytering och vidareutveckling av anställd personal 0 God arbetsmiljö 0 Goda relationer med kunder och samverkande parter 0 Bra stödorganisation anpassad till lokala förhållanden

Därutöver finns det ett antal kriterier som kan definieras utifrån ett organisatonsteoretiskt perspektiv. Dessa är: Synergieffekter av en organisatorisk förändring Högre effektivitet Möjliga besparingar Större affärsmässighet Bättre konkurrenskraft Minskade investeringsbehov Bättre överskådlighet genom effektiva stymings och kontrollmetoder

Överväganden och slutsatser 131

0 Goda förutsättningar för kunskapsöverföring 0 Goda förutsättningar för kommersialisering forsknings-

av

resultat

De olika huvudgruppema har även rangordnats inbördes i följande ordning:

0 Ägarperspektivet är utgångspunkten

Ur ägarperspektiv bör kundperspektivet högst prioriterat

vara 0 Därefter bör myndighetsperspektivet samt medarbetarperspek-

tivet prioriteras 0 Det organisationsteoretiska perspektivet följer därefter och

slutligen 0 samverkande parters perspektiv

4.10.3¶Slutsatser

Utredningen har funnit att förslaget att inrätta ett Forum för

om totalförsvarsforskning tillgodoser flertalet av de kriterier är

som relevanta för detta bättre och i flera fall betydligt bättre än

organ nuvarande ordning.

Beträffande en sammanslagning de nuvarande myndig-

av heterna Flygtekniska försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt till en ny myndighet Totalförsvarets forskningsinstitut

- har utredningen inte funnit några omedelbara, större besparingseffekter uppstår på kort sikt. Redan uppfyller de två skilda

nu myndigheterna väl ett flertal väsentliga kriterier. På längre sikt visar emellertid den värdering gjorts att sammanslagning

som en torde kunna leda till såväl vissa rationaliseringseffekter

som påtagliga synergieffekter både internt i myndigheten och gentemot nationella och internationella samverkanspartners.

De övriga utredningar som pågår och kan ha inverkan på

som försvarsforskningens omfattning och organisation kan komma att lämna förslag som gör att ytterligare verksamhet kan komma att föras till TFI. De kan också komma till slutsatser gör att vissa

som delar av nuvarande verksamhet kan komma att föras ut försvars-

ur

132 Överväganden och slutsatser SOU 1999:1 10

forskningsorganisationen eller läggas Innan ställning tas till

ner.

sådana förslag är det enligt försvarsforskningsutredningens

mening rimligt att pröva dem kriterier har varit

mot samma som vägledande för de förslag som lämnas i detta betänkande.

5¶Rekommenderad

handlingslinje

5.1¶Allmänna rekommendationer

5.1¶Hänsynstagande till andra utredningar

Försvarsforskningsutredningen har diskuterat med del de

en av pågående utredningarna och några ledningar för myndigheter, organisationer och företag som överväger eller har påbörjat förändringar i sin organisation. På grund att några utredningar

av ännu befinner sig i skeden kunskapsuppbyggnad och över-

av väganden har de förslag som Försvarsforskningsutredningen lämnar inte kunnat avstämmas mot andra utredningar på det sätt

som vore önskvärt. Av likartade skäl har det inte heller varit möjligt att i alla stycken ta hänsyn till de organisationsförändringar kan

som komma att inträffa följd de förändringar övervägs

som en av som

vissa håll.

Om regeringen fullföljer sin inriktning att ändra i nuvarande organisation skulle

frågan kunna anmälas i den till den 15 november aviserade propositionen så att ett tidigt principbeslut kan fattas av riksdagen. I så fall bör även ett på denna proposition grundat detaljerat organisationsarbete kunna inledas i syfte forsk-

att en ny ningsmyndighet skall kunna inrättas under andra halvan år

av 2000. Det förutsätter att ett längre remissförfarande Försvars-

av forskningsutredningens betänkande inte erforderligt. Det

anses förutsätter också att organisationsarbete och tidpunkter kan

anpassas till de förslag som kommer att lämnas övriga utredningar

av m.m. vilka på regeringens uppdrag behandlar frågor har bety-

som delse för försvarsforskningens innehåll och omfattning. Beslut

134 Rekommenderad handlingslinje SOU 1999:1 10

med anledning av dessa utredningar bör i så fall inte läggas

senare än första kvartalet år 2000.

5.1.2¶Anpassning till

en ny forskningspolitik

Försvarsforskningsutredningen har inte underlag för att ta ställning till vad det slutliga målet för de framtida organisationsförändringama bör vara och heller inte till hur de olika organisationsenheterna i detalj bör utformas och verka. Det är emellertid

angeläget att de förändringar i försvarsforskningsorganisationen

som kan komma att vidtas på kort sikt och de som kan komma

senare är i samklang med den nationella forskningspolitiken, med totalförsvarets forskningsbehov och med de framtida internationella samarbetsstrukturerna. Utredningens förslag om en successiv övergång till en ny organisation för försvarsforskningen har utformats även med hänsyn till detta. Syftet är att så långt möjligt kunna bibehålla handlingsfrihet att anpassa försvarsforskningens organisation och verksamhet till de övergripande nationella målen för forskningspolitiken.

Försvarsforskningsutredningen bedömer dock att den organisationsram och den rollfördelning i stort som föreslås i det följande bör kunna ge en bättre samordning av den totalförsvarsinriktade forskningen i ett närtidsperspektiv. På längre sikt skapas förutsättningar att välja en inriktning som stämmer med de övergripande säkerhetspolitiska och forskningspolitiska målen.

Det skulle på lång sikt kunna vara av intresse överväga

mer långtgående förändringar. Tre principiellt skilda handlingsvägar bedöms då kunna vara möjliga som alternativ till den myndighetsstruktur som Försvarsforskningsutredningen föreslår nämligen att tillskapa ett försvarsuniversitet, att bedriva åtminstone en del

av försvarsforskningen i stiftelseform inom ramen för redan befint-

liga eller nyskapade stiftelser eller att låta del av verksam-

- en

heten bedrivas i bolagsform.

SOU 1999: 110 Rekommenderad handlingslinje 135

5.1.3¶En stegvis övergång

En utveckling av väl fungerande nätverk för försvarsforskningsområdet bedöms ge påtagliga synergieffekter enligt F örsvarsforskningsutredningens uppfattning. Utredningen har också bedömt att de omedelbara rationaliseringsvinstema av en organisatorisk

sannmanslagning av de två nuvarande forskningsmyndighetema Flygtekniska försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt är förhållandevis små. På längre sikt skulle en sammanslagen organisation kunna skapa bättre förutsättningar att vidmakthålla starka kompetenser inom de områden där en kvalificerad, nationell forskningskompetens bör bibehållas.

Åtgärder för att regeringsnivâ åstadkomma bättre

en samordning av den totalförsvarsinriktade forskningen bör inledas

snarast och kunna beslutas oberoende av vilken organisationsstruktur som gäller för de forskningsorgan är huvudsakligen inriktade

som mot uppgifter för totalförsvaret.

Utredningen anser att de åtgärder som erfordras för att skapa

en ny organisationsstruktur för totalförsvarsforskningen bör

genomföras stegvis.

5.1.4¶Delegerat för och

ansvar detaljplanering

successiv anpassning av organisationen

statsmakterna skall ange ramar och riktlinjer för försvarsforskningens mål, uppgifter, rolltördelning och resurstilldelning. Det bör inom ramen för detta uppdrag åt berörda myndigheters och

ges organisationers ledningar att kontinuerligt verksamheten

anpassa till en ny forskningsstruktur för totaltörsvarsområdet och andra ändrade förutsättningar.

136 Rekommenderad handlingslinje SOU 1999: 110

1¶Narrmñågan

Enligt direktiven skall utredningen föreslå åtgärder för att skydda de ekonomiska värden som ligger i väl etablerade Om namn. regeringen fullföljer intentionen att slå de två myndigheterna samman FFA och FOA föreslår utredningen att de organisationsenheter som förs in i den nya myndigheten får fortleva med sina beteckningar så länge de är relevanta för verksamheten eller tills dess den nya myndigheten har blivit välkänd forskningsinstitution. en I ett nybildat institut bör FFA:s och FOA:s nuvarande kompetensgrupper vara den stomme kring vilken detaljorganisationen utvecklas. Lokalisering bör främst sökas i anslutning till högskolor/universitet i Linköping, Storstockholmsområdet och Umeå.

Totalñrsvarets forskningsinstitut TFI

FOA:s kompetens- FOA:s gTUPPCT kompetens- i Umeå FFAS grupper kompetensi Stockholm grupper i Bromma Myndighetsledning med centrala stödfunktioner i Stockholm

FOA:s FOA:s kompetenskompetensgrupper grupper i Grindsjön i Linköping

SOU 1999:1 10 Rekommenderad handlingslinje 137

l .6

Finansieringsprinciper

Finansieringen av en ny forskningsmyndighet bör enligt utred- . ningen ske via två olika vägar. Den är de intäkter kommer

ena som

från den uppdragsforskning genomförs på beställning

som av totalförsvarets myndigheter, försvarsindustrin samt övriga nationella och intemationella kunder. Den andra är de anslagsmedel som staten särskilt avdelar för sådan strategisk forskning och kompetensuppbyggnad som ur ett nationellt säkerhetsperspektiv måste bevaras och utvecklas inom landet.

Utveckling av

strategiska kompetenser

Produktio .

ansvarig lo

I.o

C O

Kompetensgrupper

138 Rekommenderad handlingslinje SOU 1999: l 10

5.2 i den nuvarande

Förändringar organisationen för

försvarsforskning

Försvarsforskningsutredningen rekommenderar att övergången till en ny organisationsstruktur för försvarsforskningen genomförs stegvis. Om regeringen fullföljer sin inriktning att slå samman FFA och FOA till en ny myndighet anser utredningen att föränd-

ringen bör omfatta fem steg enligt följande övergripande skiss.

FHS

FMV FFA FOA SkyddS SRV

O n I 1r mr v Imin U u.

v

2. - - - - - örber samm agning 3 - - - - - 0 nisen Totallö forsknin sinstitu n m era q delar avTotalñ etsforskningsinstitut

- u Anpas enframtida nationenforskningspolitik

o

7 9 Stiftelse

Afñrsdrivande verk Försvarsuniversitct

SOU 1999:1 10 Rekommenderad handlingslinje 139

Steg som senast bör avslutas den 30 juni 2000, innebär:

att ett Forum för totalförsvarsforskning F FTF inrättas, att detta organ förestâs av en samordnare av totalförsvarsinriktad forskning, en s.k. chief scientist, enligt internationellt språkbruk, med placering i Försvarsdepartementet, 0 att den F0T -process som tillämpas i det militära försvaret utvecklas att omfatta hela totalförsvaret, 0 att en befattning som chief scientist inrättas även vid Försvarsmakten, ÖCB och vid FFA respektive FOA alt. den forsknya ningsmyndigheten, 0 att nätverken inom FFTF etableras.

Steg som bör kunna inledas när propositionsförslag om en ny forskningsmyndighet för totalförsvaret lämnats till riksdagen och avslutas när riksdagen har fattat beslut i ärendet. Steg 2 innebär:

att en organisationskommitté tillsätts, att relevanta hyres- och servicekontrakt sägs upp, att styrelse nomineras, att myndighetschef nomineras, att aktuella förslag från andra utredningar utvärderas,

att verksamhetsplan utarbetas, att bemarmingsplan fastställs.

Steg som formellt skulle kunna gälla den 30 Juni 2000 per medan den faktiska sammanläggningen bör kunna helt vara genomförd den l januari 2001, innebär:

0 att Totalförsvarets forskningsinstitut TFI inrättas genom en sammanslagning av de nuvarande myndigheterna Flygtekniska forsöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt, 0 att en ansvarsslyrelse utses för Totalförsvarets forskningsinstitut och 0 att ett vetenskapligt råd utses och knyts till styrelsen och institutet.

140 Rekommenderad handlingslinje SOU 1999: l 10

Steg som tidigast kan genomföras under åren 2001-2002, innebär:

0 att verksamhet och intern organisation för Totalförsvarets forskningsinstituts olika delar samordnas och till de anpassas förslag som kommer att lämnas Provningsutredningen, av utredningen om strategiska kompetenser och Försvarsindustriutredningen, 0 att FOA nuvarande etablissement i Ursvik lämnas. Lämpliga delar av TFI samlokaliseras med KTH, vid FFA:s nuvarande anläggningar i Bromma eller med andra institutioners forskningsenheter som sedermera kan visa sig lämpliga, vara 0 att en samordning med den nationella forskningspolitiken förbereds, varvid ett långsiktigt mål för försvarsforskningen fastställs, 0 att en revision genomförs avseende uppnådda effekter.

Steg som senast bör påbörjas i början nästa mandatperiod för av riksdagen, innebär:

0 att törsvarsforskningsorganisationen förändras i de avseenden

som blir en följd av inriktningen av den nationella forskningspolitiken, av totalförsvarets forskningsbehov och effekterna av ett utökat internationellt samarbete.

5.3 och för

Uppgifter organisation

Forum för

totalförsvarsforskning

Totalförsvaret har behov av kunskap samt forskning, provning och utbildning inom ett stort antal kompetensområden. En del dessa av är av strategisk betydelse för totalförsvarets utveckling och vidmakthållande. En särskild utredning kommer inom kort att på regeringens uppdrag redovisa sin på vilka strategiska kompesyn tenser som Sverige skall ha tillgång till, hur dessa skall säkerställas, omfattningen dem och de skall finnas. av var

SOU 1999: l 10 Rekommenderad handlingslinje 141

Försvarsforskningsutredningen vill betona vikten av att det

skapas bästa möjliga förutsättningar för att dessa strategiska och andra kompetensområden skall kunna utvecklas. Det innebär forskning och studier kring samt utveckling, anskaffning, implementering, vidmakthållande och avveckling förband och funk-

av tioner samt i dessa ingående delar såsom personal, materiel,

anläggningar, planer Försvarsforskningsutredningen föreslår

m.m. att en modell med sammanhållna nätverk för kompetens-

resp. område skapas.

Nationella nätverk

Totalförsvarets nationella

kompetensbehov

Dessa nätverk bör knytas samman i en övergripande samarbetsstruktur Forum för totalförsvarsforskning, FFTF. En särskild

tjänsteman totalförsvarets chief scientist föreslås bli utsedd

- som ordförande i detta forum och samtidigt ansvaret för i

ges att regeringskansliet samordna den totalförsvarsinriktade forskningen.

142 Rekommenderad handlingslinje SOU 1999:1 10

Forum för totalñrsvarsforskning FFTF

Regeringskansliet Försvarsdepartementet 4Totalförsvarets chief scientist

Totalförsvarets nätverk för kompetensförsörjning

SOU 1999:1 10 Rekommenderad handlingslinje 143

För vart och ett av de kompetensomrâden bedöms ha stor

som betydelse för totalförsvarets utveckling skapas ett särskilt nätverk Totalförsvarets nätverk för kompetensutveckling, TNK med

lämpligt sufñx, som speglar verksamheten, exempelvis Säkerhetspolitik. Dessa nätverk skall administreras och ledas med minsta möjliga byråkrati. En nätverksansvañg utses, företrädesvis från någon totalförsvarsmyndighet eller statlig forskningsorganisation. I varje nätverk ingår ett antal aktörer eller kompetensgrupper KG från myndigheter, universitet, högskolor, forskningsinstitutioner i övrigt, industrier och företag. Utländska kompetensgrupper kan knytas till nätverken.

De skilda nätverken skall för att den nationella kompe-

svara tensen inom resp område säkerställs och utvecklas. Nätverkets omfattning anpassas successivt till de behov uppstår, bl.a. till

som följd av den säkerhetspolitiska, tekniska och humanvetenskapliga utvecklingen.

Nätverken kan avse olika områden, allt från generella teknologier via funktioner till säkerhetspolitik. Av särskild

vikt är att upprätthålla kompetenser, strategisk betydelse.

som anses vara av Mellan de olika nätverken kommer det att finnas behov

av samverkan. Därigenom tillförs nätverken kunskap och erfarenheter från skilda miljöer och behovet mångfald och variation i

av forskarbakgrund kan tillgodoses.

Försvarsforskningsutredningen har översiktligt granskat vilka

nätverk som inledningsvis bör knytas till Forum för försvarsforskning. Den slutliga omfattningen kan bestämmas först när utredningen om strategiska kompetenser har lämnat sina förslag

men

Försvarsforskningsutredningen bedömer att följande nätverk bör

kunna övervägas:

144 Rekommenderad handlingslinje

Totalförsvarets nätverk för komptensförsörjning TNK inom:

0 Säkerhetspolitik TNK Säkpol - 0 Riskanalys och katastrofberedskap TNK Risk - . 0 Vapen, verkan och skydd TNK Vapen - 0 B-, C-skydd TNK MS - 0 Modellering Simulering TNK MS -

0¶Människa-System-Interaktion TNK MSI

- 0 Ledningssystem TNK Led - 0 Kommunikation TNK Corn - 0 Logistik TNK Logistik - 0 Flyg- och rymdteknik TNK Flyg - 0 Skepps- och undervattensteknik TNK Naval - 0 Sensorer TNK Sensor - 0 Tele- och IT-krig TNK -IT

Vilka nätverk som bör organiseras och inledningsvis ingå i Forum för totalförsvarsforskning FFTF bör bli föremål ñr särskild en beredning. Denna bör genomförs under ledning totalförsvarets av chief scientist och vara en av de första aktiviteter som genomförs. FFTF sammansättning samt ansvars- och arbetsfördelning

mellan de ingående nätverken skall vara flexibel. För områden som omgärdas av speciella sekretessbestämmelser kan det vara

svårt att låta utländska kompetensgmpper ingå i nätverken fullt ut. I övrigt bör det vara en regel att etablera internationellt samarbete

under de paraplyavtal som har tecknats efter godkännande av den

svenska regeringen. Verksamheten bör utvärderas med jämna mellanrum i syfte att

ge de olika nätverken med sina respektive kompetensgmpper de

bästa förutsättningarna för sitt arbete. Utvärderingen bör göras av utomstående grupper som utses för varje enskilt värderingstillfálle. Medlemmar i en utvärderingsgrupp skall ha ett högt anseende i

den vetenskapliga världen och i totalförsvaret.

Medverkan i nätverken finansieras främst de deltagande av parterna. Drivkraften för dem är att samarbetet så stort bidrag ger till den övriga verksamheten att det är intressant och lönsamt att

SOU 1999:1110 Rekommenderad handlingslinje 145

vara en delfinansiär. I vissa fall- särskilt i sådana nätverk där det finns ett svagt eller vikande intresse att medverka- kan via

staten totalförsvarets myndigheter eller särskilt riktade anslags-

genom medel understödja verksamheten.

Om en värdering visar att några inte kommer nå

grupper att sina mål eller att de styrande förutsättningarna har förändrats avsevärt skall gmppema avvecklas eller få inriktning.

en annan Disponibla kan då överföras till andra kompetensgrupper

resurser inom samma eller andra nätverk.

5.4¶Totalförsvarets

forskningsinstitut

Det finns vissa kompetensgrupper kan sådan

som anses vara av betydelse för totalförsvarets utveckling att de bör finnas inordnade i en särskild, statlig myndighetsstruktur för totalförsvarsforskning. Försvarsforskningsutredningen har funnit att båda de nuvarande myndigheterna Flygtekniska försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt innehåller sådana kompetenser. Även de

om omedelbara besparingseffektema är blygsamma torde integra-

en tion mellan myndigheterna kunna skapa bättre förutsättningar på sikt att vidmakthålla och utveckla

totalförsvarsforskningen som en

internationellt och vetenskapligt högtstående verksamhet.

Om regeringen avser fullfölja inriktningen att inrätta

en ny statlig forskningsmyndighet bör de nuvarande myndigheterna Flygtekniska försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt inordnas i denna myndighet Totalförsvarets forskningsinsti-

nya tut IH.

För övriga myndigheter som skall granskas enligt regeringens direktiv till utredningen är utredningens förslag de inte skall

att nu inordnas i TFI. Motiven är följande.

Försvarets materielverk har inlett en omfattande förändring

av sin organisation och verksamhet. Målet är att renodla verkets roll till att ge ledningsstöd och att specificera försvarssystem samt till att anskaffa, verifiera och validera materiel för Försvarsmaktens men även för övriga totalförsvarsmyndigheters behov. FMV bör

146 Rekommenderad handlingslinje

av det skälet ha en helt fristående ställning gentemot den statliga forskningsorganisationen. Om det under organisationsarbetets gång visar sig att delar av den verksamhet som nu bedrivs inom materielverket bättre hör hemma i en statlig forskningsmyndighet bör sådana delar kunna avskiljas och integreras i TFI eller annan lämplig organisation. Exempel på sådan verksamhet och därmed sammanhängande resurser kan vara sådant som rör anskaffning och utprovning av flygsystem. Det bör ankomma berörda myndighetsledningar att i förekommande fall föreslå regeringen att sådana kompetenser antingen överförs till endera myndigheten eller att behoven tillgodoses på annat sätt.

Den verksamhet som bedrivs vid Statens räddningsverk SRV är heller inte av den karaktären att en integration med TFI nu bör övervägas. Däremot är det sannolikt önskvärt och rationellt att SRV i större utsträckning utnyttjar kompetenser inom den särskilda försvarsforskningsorganisationen för att tillgodose verkets behov av studier och forskningsinsatser. Likaså bedöms en närmare knytning till de nätverk som utredningen föreslår skall organiseras inom ramen för FFTF kunna bli av stort värde för att utveckla SRV på bl.a. forskningsområdet i allmänhet och utbildningsområdet för NBC i syrmerhet.

Även för Socialstyrelsen bedöms nära knytning till de nät-

en verk som berör forskningsområden av intresse för SoS i egenskap av totalförsvarsmyndighet vara tillfyllest. Utredningen har inte funnit några bärande skäl att nu integrera någon del av SoS i den föreslagna myndigheten TFI. Däremot är det angeläget med ett väl fungerande samarbete med övriga aktörer inom NBC-området och en förstärkning av den praktisk-kliniska sjukvården genom inrättande av universitetsanknutna kunskapscentra inom området. En sådan utveckling har inletts. När erfarenheter inhämtats från denna verksamhet kan det vara motiverat att berörda myndighetsledningar återkommer med förslag om ytterligare åtgärder inklusive

ändringar i ansvars- och kompetensfördelningen.

Det skulle vara möjligt att föra Totalförsvarets skyddsskola till TFI men utredningen föreslår som huvudaltemativ att den tills

nu, vidare kvarstår inom Försvarsmakten. När Försvarsmaktens nya

Rekommenderad handlingslinje 147

organisation har fastställts och när ställning har tagits till FHS eventuellt utökade roll i förhållande till de nuvarande militärhögskolorna och fackutbildning bör omprövning ske den

annan en av organisatoriska hemvisten för Totalförsvarets skyddsskola. Då kan både TFI och FHS visa sig vara väl så lämpliga huvudmän

som Försvarsmakten. Oavsett vilken lösning väljs skall Totalför-

som svarets skyddsskola självfallet utgöra de kompetensgrupper

en av som ingår i ett nätverk för N-, B-, C-skydd.

Totalförsvarets forskningsinstitut föreslås få övergripande

en organisationsstruktur med myndighetsledning och enheter för

en forskning, teknikutveckling och stöd.

I myndighetsledningen bör ingå:

- En styrelse med fullt ansvar utsedd av regeringen. - Ett vetenskapligt råd som rådgivande till styrelsen. Dess

organ

uppgift är att följa forskningen inom områden är relevanta

som

för totalförsvaret och föreslå hur den särskilda forskningen

som

bedrivs för totalförsvaret bör inriktas. En myndighetschef under styrelsen utövar den verkstäl-

- som

lande ledningen.

Det bör överlämnas till styrelsen och myndighetschefen när-

att mare utforma den interna organisationen och ansvarsfördelningen. Utredningen rekommenderar dock att styrelsen eller myndighetschefen på styrelsens uppdrag för vart och myndighetens

ett av kompetensområden bör utse chef med uppgift att:

en

- leda kompetensområdet, - utveckla kompetensgrupper och forskare inom området, - integrera personal ur kompetensgruppema i de nätverk där de

bör ingå, - avdela personal till de forskningsprojekt TFI bedriver på

som

uppdrag av externa beställare.

För varje projekt som organiseras för att lösa uppdrag åt externa

uppdragsgivare bör styrelsen/myndighetschefen ansvarig

utse en projektledare med uppgift att:

148 Rekommenderad handlingslinje SOU 1999:1 10

ansvara för projektets mâluppfyllnad och resultatredovisning, -

ansvara för projektets budget, ansvara för att projektets tids- -

ramar följs.

Myndighetens interna detaljorganisation, fördelning

av ansvar och befogenheter, krav på kompetens för enskilda befattningshavare, lokaldisposition m.m. bör utformas särskild organi-

av en sationskommitté. Den, liksom myndighetsledningen, bör tillsättas så tidigt som möjligt.

Försvarsforskningsutredningen har bedömt att regeringen bör

ge ytterligare riktlinjer som bör vara vägledande för organisationskommitténs arbete. Förslag i dessa avseenden lämnas i kapitel

6 för

Riktlinjer genomförande

6.1¶Ledningsorganisation

En statlig myndighet leds av en chef med inför regeringen

ansvar för verkställighet de uppgifter förelagts myndigheten. Vid

av som sin sida har myndighetschefen vanligtvis lekmannastyrelse med

en rådgivande funktion och med beslutsrätt i vissa ärenden,

s.k. styrelse med begränsat Denna ledningsform har sitt värde

ansvar. som forum för demokratisk insyn och medborgerligt inflytande

samt där samsyn och samordning med andra myndigheter är

av särskild vikt. För vissa myndigheter, främst de arbetar under

som affârsliknande förhållanden eller har verksamhet innebär

en som stort finansiellt och självständigt finns styrelser med fullt

ansvar, ansvar för verksamheten. I övriga fall utgörs ledningsorganisationen av endast myndighetschefen, s.k. enrådighetsverk. Det

är regeringen som beslutar vad skall gälla i det enskilda fallet.

som

FFA leds idag av en styrelse med fullt medan FOA har

ansvar, en traditionell lekrnannastyrelse. Styrelseordförandena är i båda fallen externt rekryterade regeringen. Även övriga ledamöter

av utses av regeringen. Respektive myndighetschef ingår leda-

som mot i sin myndighets styrelse.

Båda myndighetsstyrelsema fungerar enligt samstämmiga

uppgifter väl. Försvarsforskningsutredningen har för övrigt kontrolle-

rat vad vissa styrelser med fullt ansvar avser redovisa till den revision pågår på uppdrag Justitiedepartementet avseende

sorn av utvärdering av ledningsforrnen styrelse med fullt Försvars-

ansvar. forskningsutredningen har funnit att bland dem utredningen

som tillfrågat råder enighet att förorda att modellen fortsätter. Detta

om

150 Riktlinjer för genomförande SOU 1999:1 10

är ett argument för att en sådan styrelse inrättas för Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett än tyngre argument är att ett framtida Totalförsvarets forskningsinstitut kommer att ha stort forsknings- och ekonomiskt ansvar. Mot den bakgrunden gör Försvarsforskningsutredningen bedömningen att lämplig ledningsforrn för Totalförsvarets forskningsinstitutet är en styrelse med fullt för verk-

ansvar samheten.

Styrelsens ordförande bör externt rekryterad

vara en person med breda och goda kontakter i samhället, bl.a. i den vetenskapliga världen. Ordföranden liksom övriga styrelseledamöter

utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen är uppdragsgivare och styrelseledarnötema uppdragstagare med ansvar för uppdraget inför regeringen. Mandatet utgår således från regeringen.

När det gäller institutets styrelse bör eftersträvas en sammansättning av ledamöter med kompetens från skilda samhällssektorer, utan att de för den skull företräder särskild part. De ingår i styrelsen genom sin personliga kapacitet. Institutets chef bör ingå som ledamot i styrelsen men inte vara dess ordförande. Det är viktigt att ledamöterna står obundna olika partsintressen och uteslu-

av tande företräder myndigheten, dvs. Totalförsvarets forskningsinstitut.

.

En på så sätt sammansatt styrelse skapar förutsättningar för dialog mellan regeringen Försvarsdepartementet och styrelsen i fråga om styrelseuppdragets innehåll och utformning, mål- och resultatdialog om institutets verksamhet, styrningen verksam-

av heten, resultat, aktuella frågor, m.m. Det ger också möjligheter till en tydlig styrning och uppföljning av institutet samt utkrävande av ansvar från regeringens sida.

Ibland ingår någon tjänsteman i regeringskansliet ansvarigt departement i en myndighets styrelse. Detta bör inte fallet

vara när det gäller Totalförsvarets forskningsinstituts styrelse. Ett sådant förfarande kan skapa oklara roller, dels som uppdragsgivare till institutet, dels beslutande i styrelsen, dels mottagare och

som beredande av institutets analyser i departementet.

Av 4 § verksförordningen 1995:1322 framgår att en styrelse vanligtvis består av myndighetschefen och högst åtta andra leda-

SOU 1999:1 10 Riktlinjer för genomförande 151

möter. Erfarenheter från ett stort antal myndigheter är att det ofta är en fördel att, bl.a. av effektivitetsskäl, begränsa antalet styrelseledamöter. Utredningen föreslår att antalet ledamöter, inklusive ordföranden och myndighetschefen, i Totalförsvarets forskningsinstituts styrelse om möjligt bör uppgå till högst sju.

Om en myndighetsstyrelses ansvar och uppgifter stadgas

generellt i verksförordningen 1995:1322. I regeringens förordning med instruktion för Totalförsvarets forskningsinstitut bör regleras i vilken omfattning verksförordningen skall tillämpas på institutet. Utredningen lämnar som ett underlag för fortsatt beredningsarbete förslag till instruktion för institutet.

Utöver de uppgifter åläggs styrelsen verkstörord-

som genom ningen, regeringens myndighetsinstruktion eller andra regeringsbeslut bör styrelsen ägna uppmärksamhet åt för institutet principiella och betydelsefulla frågor. Det är ytterst styrelsen själv

som bedömer vilka uppgifter bör delegeras till myndighetschefen

som och vilka delar kan vidaredelegeras. Delegeringen bör for-

som mellt fastställas beslut i arbetsordning för institutet. För-

genom en slag till arbets- och beslutsordning bör upprättas under ett

senare genomförande av utredningens förslag.

För att styrelsen och myndighetschefen skall kunna utgöra

en effektiv ledningsorganisation är det viktigt att fastställa klar

en uppgifts- och arbetsfördelning mellan dem. De främsta uppgifterna för styrelsen är den strategiska och långsiktiga forskningsplaneringen, ekonomin, principiella och övergripande ställningstaganden, exempelvis långsiktig kompetensförsörjning, satsningar på nya kompetensområden och samarbetsavtal, prioriteringar, resultat-uppföljning och effektivisering verksamheten. Sådana frågor

av bör inte delegeras.

152 Riktlinjer för genomförande

6.2¶Lokalisering

Försvarsforskningsutredningen har prövat möjligheter till

samlokalisering och sökt bilda sig uppfattning lokalbehovet vid

en om en eventuell framtida sammanslagning FFA och FOA till

av en myndighet, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Hela FFA är idag lokaliserad till Stockholm och delar FOA

av till Storstockholmsområdet. Inom Storstockholmsområdet är FOA:s huvudförläggningar Ursvik, Tegeluddsvägen 31 T3l och Grindsjön i Nynäshamns kommun samt Märsta. Verksamheten inom Märsta-anläggningen skall enligt beslut av FOA flyttas till Grindsjön under 1999 och anläggningen upphör vid årets slut. Andra delar av FOA är förlagda till Linköping och Umeå.

Enligt Försvarsforskningsutredningen bör sarnlokalisering

en av de verksamheter inom FFA respektive FOA som kan föras samman ske i mycket nära anslutning till väl etablerade, högkompetenta forskningscentra i landet. I syfte att nå optimala förutsättningar för att åstadkomma synergieffekter och högkvalitativ

en försvaisforskning anser utredningen, att samlokaliseringen bör ske till universitet och högskolor med likartad forskningsverksamhet på en kvalificerad forskningsnivå med en tillräcklig volym och kunskapsmassa. Utredningen har sökt lokaliseringsaltemativ

som tillgodoser dessa krav.

Sådana krav tillgodoses för FOA:s verksamheter är för-

som lagda till Linköping i anslutning till universitetsområdet med bl.a. Tekniska högskolan, respektive Umeå med relativ geografisk närhet till universitet och Totalförsvarets skyddsskola.

För de delar av FOA som nu är lokaliserade i Stockholm och Ursvik skulle

en lokalisering i anslutning till KTH ge motsvarande effekter.

FOA:s verksamhet i Grindsjön innehåller viktiga komponenter och har där enligt utredningens bedömning goda förutsättningar till fortsatt verksamhet. Utifrån Försvarsforskningsutredningens utgångspunkter finns inte skäl att flytta verksamheten i Grindsjön till arman plats.

Den nu aktuella frågan är den fortsatta lokaliseringen av FOA:s verksamheter i Ursvik Sundbyberg och Tegeluddsvägen

SOU 199911 10 Riktlinjer för genomförande 153

Stockholm. Utredningen att de delar FOA det här

anser av som är fråga om tillsammans med delar FFA:s verksamhet bör

av som nämnts ovan knytas närmare till och lokaliseras i nära anslutning till ett högt kvalificerat utbildnings- och forskningscentrum.

FFAzs vindtunnlar, simuleringscenter och laboratorier med sin placering i Bromma gör att de delar verksamheten är direkt

av som knutna till dessa måste vara fortsatt lokaliserade där.

Försvarsforskningsutredningen har övervägt olika lokaliseringsaltemativ inom Storstockholmsområdet för berörda

delar av Totalförsvarets forskningsinstitut.

De lokaliseringsaltemativ utredningen ställt är i

som upp rangordning följande.

0 Alternativ 1: Lämpliga delar av FOA respektive FFA lokali-

seras i nära geografisk anslutning till universitet/högskola med

likartad eller näraliggande högkvalitativ forskning. Huvuddelen

av FFA kvar i Bromma.

0 Alternativ 2: De delar FOA skall omlokaliseras place-

av som

ras i direkt anslutning till FFA i Bromma.

0 Alternativ 3: Fortsatt lokalisering FFA i Bromma och

av av

FOA till dess nuvarande anläggningar.

Det förstnämnda alternativet innebär att mindre delar FFA och

av delar FOA Ursvik och T3l samlokaliseras till lokaler i direkt

av anslutning till universitet/högskola. Detta alternativ förutsätter sarmolikt nyproduktion lokaler för omlokaliserade delar F FA

av av och F OA. I ett tidigare underlag till FOA med tänkt lokalisering

en av delar av FOA:s verksamhet till KTH har Akademiska

campus hus uppskattat nyproduktionstid till cirka tre år. Härför fordras

en mera detaljerad byggnadsplan. Inflyttning i lokaler

gemensamma bör kunna slutföras senast under år 2003.

Utredningen bedömer att lokalisering till ett kvalificerat

en forskarcentrum skapar goda möjligheter till synergieffekter inom forskningen såväl hos Totalförsvarets forskningsinstitut vid

som universitetet/högskolan. Det kan vara fråga forskning i

om gemensamma projekt, kompetens- och kunskapsuppbyggnad, forsknings-

154 Riktlinjer för genomförande SOU 1999:1 10

samarbete genom adjungerade professorer och lärare samt doktorandprojekt. En sådan samlokalisering medför också möjligheter att tillvarata rationaliseringspotentialen. Den geografiska närheten till andra delar av forskarsarnhället inom angränsande forskningsområden bedömer utredningen har mycket stor betydelse för såväl försvarsforskningen som den civila forskningen.

Enligt det andra alternativet skulle en samlokalisering FFA

av och FOA:s verksamheter i Ursvik och T31 ske till FFA:s område i Bromma. För bedömning av ett sådant alternativ har Försvarsforskningsutredningen FFA och FOA begärt underlag hur

av om samlokalisering lokalmässigt skulle kunna ordnas. Frågan har uppdrag av FFA och FOA studerats Specialfastigheter Sverige

av AB. Det underlag som presenterats innebär nybyggnation

av en antagen byggnadsarea av 8000 kvm special- och kontorslokaler. Produktionskostnaden uppskattas till 120-160 milj. kronor, exklusive moms, räknat i 1999 års prisläge. Spännvidden i kostnadsberäkningen hänför sig till utformningen av speciallokaler. Med utgångspunkt från den lägre produktionskostnaden beräknar Specialfastigheter hyreskostnaden till cirka 13 milj. kronor år

per jämte fastighetsskatt, exklusive kostnader för parkering

samt avvecklingskostnader avseende nuvarande hyresförhållanden med FOA i Ursvik. Genomförandetiden för nybyggnationen uppskattas till cirka två år från beslut start programarbete fram till

om av inflyttning.

Det tredje alternativet, kan ett nollalternativ, inne-

som ses som

bär ingen lokaliseringsforändring jämfört

med idag. En sammanläggning av myndigheterna skulle medföra att endast begränsade synergieffekter i fråga om gemensam myndighetsledning, samverkan och administration skulle kunna tas till Betydelsen

vara. av den geografiska närheten för att tillvarata synergieffekter, rationaliseringsmöjligheter, kunskapsuppbyggnad och vardagliga kontakter forskare emellan skulle således inte komma att infrias i önskvärd omfattning.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att synergieffekter bäst tas till vara genom att delar av FFA respektive FOA samlokaliseras med universitet/högskola. Utredningens sammantagna

Riktlinjer för genomförande 155

bedömning är att Kungl. Tekniska högskolan väl uppfyller de ställda kraven.

Utredningen föreslår att FFA och FOA får i uppdrag

att gemensamt utreda sitt gemensamma lokalbehov. Detta bör redovisas i

en plan som kan läggas till grund för beslut om lokalisering, byggnadsplan och projektering.

Idag är FFA lokaliserad till ett industriområde i Bromma. FFA:s lokalbehov uppgår för närvarande till cirka 14 600 kvm för speciallokaler och cirka 4 200 kvm för kontorslokaler. FFA hyr/ arrenderar av Försvarsfastigheter. Hyran uppgår sammanlagt till 13,5 mkr per år, varav 5 mkr avser upprustning av lokaler enligt FFA:s anvisningar. FFA:s hyreskontrakt sträcker sig till utgången av år 2004, med en uppsägningstid på 24 månader. Några förändringar i lokalbehovet för FFA:s del är för närvarande inte aktuella.

Genom omdispositioner till andra enheter inom FOA och gjorda rationaliseringar har lokaler inom Ursvik friställts. Enligt

en intern lokalutredning har FOA beräknat det kvarstående ytbehovet till cirka 4 000 kvm för speciallokaler och cirka 4 000 kvm för kontorslokaler. Hyreskostnadema uppgår till 24 milj. kronor

nu per år. Ett internt alternativ, FOA har tagit fram och

som som innebär gruppering inom Ursvik och med bibehållen

ny lokalisering till Tegeluddsvägen, skulle enligt FOA:s beräkningar kunna minska hyreskostnadema med cirka milj kronor. FOA:s

sex hyreskontrakt för lokalerna i Ursvik och Tegeluddsvägen

går ut under första halvåret år 2002. Besked om lokalisering för

ny FOAzs verksamheter i Ursvik måste lämnas före april år 2000 och beträffande T31 före juli år. Om så inte sker löper

samma kontrakten i ytterligare fem år.

6.3 för

Tidplan genomförande

I direktiven till utredningen att plan skall lämnas för

anges en genomförande av de föreslagna organisationsförändringama. I det följande lämnas övergripande plan över vad utredningen bedö-

en mer kan genomföras under det första halvåret år 2000 och sådant

156 Riktlinjer för genomförande

som förutsätter ytterligare beslutsunderlag för att genomföras de därefter kommande åren, bl.a. frågor som är kopplade till lokalisering. Försvarsforskningsutredningens förslag till stegvisa åtgärder innebär i huvudsak 0 att en befattning som chief scientist inrättas hos Försvarsdepartementet, 0 att ett Forum för totalförsvarsforskning skapas och knyts till Försvarsdepartementet och samordnas av departementets chief scientist, att nätverk inom Forum för totalförsvarsforskning etableras, 0 att den forsknings- och teknikutvecklingsprocess FoT-process som tillämpas inom det militära försvaret utvecklas till att omfatta en motsvarande process för det civila försvaret, dvs. hela totalförsvaret samt 0 att samordning förbereds med totalförsvarets forskningsverksamhet till den nationella forskningspolitiken.

Om inriktningen att slå samman FFA och FOA fullföljs tillkommer följande, nämligen 0 att Totalförsvarets forskningsinstitut bildas genom en sammanslagning av de nuvarande myndigheterna FFA och FOA, 0 att en ansvarsstyrelse för Totalförsvarets forskningsinstitut utses, 0 att ett vetenskapligt råd knyts till Totalförsvarets forskningsinstitut som rådgivare till styrelsen, 0 att FOA:s verksamheter i främst Ursvik och delar av FFA:s verksamhet i Bromma samlokaliseras.

Vissa av förslagen kan genomföras med tämligen kort förberedelsetid, medan andra kräver både längre förberedelsetid och ytterligare beslutsunderlag. Genomförandet av förslagen kan enligt utredningen ske etappvis i fem steg enligt följande. Steg ett innebär att inrättande av en befattning som chief scientist i Försvarsdepartementet bör beredas så att befattningen skall kunna besättas senast under våren år 2000, möjligt tidigare. om

Riktlinjer för genomförande 157

I samband härmed bör departementet också ta ställning till att tillskapa Forum för totalförsvarsforskning, eftersom detta nätverk är intimt förknippat med uppgiften chief scientist. En den-

som av nes inledande uppgifter bör att organisera och i övrigt

vara svara för förberedelserna rörande Forum för totalförsvarsforskning. Utredningen bedömer tiden för förberedelser till några månader. Forum för totalförsvarsforskning bör således kunna börja verka per den 1 juli år 2000. I förberedelserna ingår bl.a. organisera

att Forums verksamhet, rekrytera dess medlemmar och utarbeta intern budget.

Det första steget bör också inriktas mot att utveckla den FoTprocess som nu tillämpas inom det militära försvaret till att omfatta en motsvarande process inom det civila försvaret. Ansvaret för den civila FoT-processen bör läggas på ÖCB i samråd med bl.a. SoS, SPF och SRV. Förberedelsema för att introducera i de

processen civila delarna totalförsvaret bör avslutade i juni år

av vara senast 2000, så att FoT-processen för totalförsvaret därefter kan övergå i praktisk tillämpning under år 2000. I detta steg ingår också

att

etablera nätverk för kompetensförsörjning.

Det andra steget, vilket är helt fristående från det

första steget, omfattar en sammanslagning de nuvarande myndigheterna FFA

av och FOA till Totalförsvarets forskningsinstitut- TFI. De förberedelser som måste komma till stånd för att TFI skall kunna börja

verka bedömer Försvarsforskningsutredningen sådan

vara av omfattning att en särskild organisationskommitté bör tillsättas med uppgift att vidta de åtgärder krävs. Det är bl.a. fråga att

som om lämna förslag till regeringen i de delar regeringen skall

som besluta såsom myndighetsinstruktion och budgetunderlag.

om Vidare rör det frågor bl.a. myndighetens verksamhet, inre

om organisation, bemarming, rekrytering till myndighetens vetenskapliga råd, administrativa och andra stödsystem, investeringsbehov samt intern budget, vilka myndigheten skall besluta om.

Försvarsforskningsutredningen anser att organisationskommit-

tén bör tillsättas så att den tidsmässigt kan inleda sitt arbete

senast vid den tidpunkt då riksdagen fattar beslut i ärendet. Utredningen

158 Riktlinjer för genomförande

bedömer tidsåtgången för organisationskommitténs arbete till mellan sex och åtta kalendermånader räknat från riksdagsbeslutet.

Parallellt med organisationskommitténs arbete bör regeringen utse ordförande och övriga ledamöter, skall ingå i den

som nya myndighetens styrelse.

Steg tre i den övergripande tidplanen innebär att Totalförsvarets forskningsinstituts olika delar på de olika lokaliseringsortema samordnas. och anpassas till eventuellt ändrade förutsättningar som kan följa av Provningsutredningen, FMV:s utredning

om strategiska kompetenser och utredningen om försvarsindustrin. Den samordning och anpassning som ligger i detta steg torde inte kunna genomföras förrän under år 2001.

I anslutning till den anpassning det här är fråga om bör en särskild revision företas för att bedöma om de intentioner avsetts

som med den nya myndigheten förverkligats. Revisionen bör också

ge underlag för eventuella justeringar som bedöms nödvändiga.

I steg tre bör också ingå att fastställa mål för totalförsvarets forskningsverksarnhet och samordna försvarsforskningen med den nationella forskningspolitiken. Utredningen uppskattar att detta bör kunna ske under är 2001.

Det fjärde steget bedöms huvudsakligen kretsa kring lokaliseringsfrågan. Som konstateras i föregående avsnitt 6.2 upphör FOA:s hyreskontrakt för lokalerna i Ursvik och Tegeluddsvägen under första halvåret år 2002, medan FFA:s nuvarande hyreskontrakt sträcker sig t.o.m. år 2004. En samlokalisering

av delar av FFA respektive FOA till lokaler i anslutning till KTH bedöms förutsätta viss nybyggnation. Omfattningen av en sådan kan på nuvarande stadium inte bedömas med någon större grad

av säkerhet utan kräver ett omfattande planerings- och sannolikt också projekteringsarbete. En lokalsamordning Försvars-

som forskningsutredningen förordar bör enligt utredningens uppfattning förberedas i sådan tid att den kan ske möjligt under år

om 2003.

Det femte steget hänför sig till försvarsforskningen och den nationella forskningspolitiken. Regeringen har aviserat att den under innevarande mandatperiod avser lägga fram förslag till riks-

SOU 1999:1 10 Riktlinjer för genomförande 159

dagen om inriktningen av den nationella forskningspolitiken. Utredningen anser, såsom framgår tidigare kapitel i av betänkandet, att försvarsforskningen och den nationella forskningspolitiken i övrigt bör stå i samklang med varandra. Syftet är ett närmande mellan försvarsforskningen och övrig forskningsverksamhet. Ett sådant närmande och ett utökat internationellt samarbete inom försvarsforskningen kan komma att medföra önskemål om vissa förändringar i försvarsforskningsorganisationen. Enligt utredningens uppfattning kan sådana förändringar komma att aktualiseras under innevarande mandatperiod, dvs. under senast år 2002 eller i början den därpå följande mandatav perioden. Ovanstående övergripande tidplan återges i grafisk form i följande figur.

Slegzochâi-s-lzmäu

Rilisdagsbeslut

Irgkouámilenavvecklas Försvarspropang 0 ganisatioiien . intas TH till Riksdagen z anniugsplancnfastställs nninglörbéreds Org -isationsstruhurfastställs Prel erksamhetspla-nfastställs FÖFU My .igheucherförnüuues slutbetänkande . S lseförTF utsesi -sägniqg hyres-av ochfservicekontrakt rganisaufonskommittetillsätts o Forumlörltotalfñrsvarsforskningbildas Chiefscieiltisltillsätts

Slcgål6-9min -

15/9

Bilaga 1 161

Kommittédirektiv

BMJ741W

WW

Uppdrag att lämna till w förslag organisa-

tion och verksamhetsformer för

en ny

inom Dm

myndighet m.m. Försvarsdeparte-

mentets verksamhetsområde

Beslut vid regeringssammanträde den 29 april

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur sammanslagen ning av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skulle kunna genomföras samt vilka synergieffekter och rationaliseringsvinster som kan uppnås sammanslaggenom en ning. Vidare skall utredaren lämna förslag till mål, ledningsformer, verksamhetsforrner och organisation för sammanslagen en myndighet. Utredaren skall lämna förslag till

instruktion för myndigheten, -principer för styrelsens sammansättning och uppgifter, styrning och finansiering verksamheten, - av hur den internationella samverkan och samverkan med industri och övriga avnämare samt universitet och högskolor kan tillvaratas och utökas, åtgärder för att skydda det ekonomiska värde ligger i - som ett väl etablerat namn.

Utredaren skall redovisa de åtgärder bör vidtas innan som en sammanslagning av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska

162 Bilaga 1

försöksanstalten kan ske genom att lämna in en plan för genomförande av de föreslagna organisationsförändringama.

Utredaren skall som ytterligare uppgift analysera gränsytoma och lämna förslag till en organisatorisk integrering av verksamhet relaterad till skydd mot nukleära, biologiska och kemiska NBC stridsmedel vid Totalförsvarets skyddsskola inom Försvarsmakten, Försvarets forskningsanstalt, Statens räddningsverk och Försvarshögskolan. Utredaren skall dessutom analysera gränsytoma och möjligheterna till en integrering av den säkerhetspolitiska forskningen vid Försvarshögskolan och Försvarets forskningsanstalt.

Bakgrund

Utredningar inom området

. Frågan hur forskning och utveckling inom totalförsvaret skall "

om bedrivas har tidigare behandlats av FFA-utredningen reg.besl. Fo90/2l90/5 och av 1991 års forsvarsforskningsutredning dir. 1991:43, dir. 1992:6. Utredningarna redovisade betänkandena Forskning och teknik för flyget SOU 1991:53, Forskning och utveckling för totalförsvaret kartläggning och probleminvente-

ring SOU 1991:91 samt Forskning och utveckling för totalför-

Förslag till åtgärder SOU 1992:62. Riksdagen beslutade svaret år 1993 prop. 1992/93:170, bet. 1992/93: FöUl3 rskr. 1992/932393 om förändringar när det gäller forskning och utveckling för totalförsvaret, bland annat när det gällde utökad uppdragsfmansiering. Ett system med utvidgad uppdragsstyming infördes, där Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap gavs större ansvar för att beställa forskning och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt. Flygtekniska försöksanstalten var redan i huvudsak avgiftsfmansierad. Ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram NFFP för gemensam finansiering av flygteknisk forskning mellan staten och industrin inrättades samtidigt.

Regeringen uppdrog vidare den 25 februari 1999 F 098/23 09/IVIIL åt Försvarets materielverka att i samverkan med

Bilaga 1 163

Försvarsmakten, övriga berörda försvarsmyndigheter och svensk försvarsindustri samt SWEDAC utreda ett antal frågeställningar bland annat avseende inom vilka teknikområden Sverige fortsätt- ningsvis bör ha heltäckande för provning, vilka organisa-

resurser tionsstrukturer och ägarförhållanden för landets provningsresurser som bör eftersträvas samt inom vilka teknikområden internationell samverkan bör prioriteras.

Skillnader och likheter mellan myndigheterna Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska Försöksanstalten

Det finns vissa skillnader mellan den forskning och utveckling som bedrivs vid Försvarets forskningsanstalt och F lygtekniska försöksanstalten. Försöksanstalten utför utvecklings- och kon-

en mer struktionsnära forskning medan forskningen vid Försvarets forskningsanstalt är av mer teknisktvetenskaplig natur. Detta förhållande återspeglas även i finansieringen, där Försöksanstalten får uppdrag främst från Försvarets materielverk och industrin medan Forskningsanstaltens huvudsakliga uppdragsgivare är Försvarsmakten. Vidare har Försöksanstalten ett betydande internationellt samarbete med andra flygforskningsinstitut och starkt ökande

en andel kommersiella uppdrag från utländsk industri. De båda

myndigheterna har dock i dag ett likartat mål, nämligen med beak-

att tande av krav på relevans och vetenskaplig kvalitet bedriva forskning och utredningsarbete åt ett flertal olika avnämare. De båda myndigheterna har också likartade fmansieringsformer, stymingsprocesser och verksamheter. Båda myndigheterna är i huvudsak avgiftsfinansierade och uppdrag från kunder bedriver de

genom tillämpad försvarsforskning i projektform.

Bedömning

Mot bakgrund av likheten i de båda myndigheternas mål, finansieringsform, stymingsprocess och verksamhet samt de fördelar

som kan finnas i ett gemensamt uppträdande, såväl inom landet

som

164 Bilaga 1

internationellt, mot industri och övriga forskningsvärlden,

anser regeringen att en sammanslagning av myndigheterna bör prövas.

Utbildningen vid Totalñrsvarets skyddsskola

Totalförsvarets skyddskola inom Försvarsmakten är liksom huvuddelen av Försvarets forskningsanstalts avdelning för NBCskydd belägen i Umeå, där båda har kunskap och är verksamma inom NBC-området. Försvarets forskningsanstalts uppgift är främst att bedriva forskning och utredningsarbete stöd för

som verksamheten hos olika avnämare. Totalförsvarets skyddsskola bedriver huvudsakligen utbildning i NBC-kunskap men även övningsverksamhet och viss utprovning och utveckling

av skyddsmateriel. Utbildning i NBC-kunskap bedrivs även vid andra skolor inom totalförsvaret, bland annat Försvarshögskolan

men också i Statens räddningsverks och Socialstyrelsens regi. Regeringen beslutade den 17 juni 1998 att analysera vilka anspråk den internationella utvecklingen vad gäller N-, B- och C-vapen ställer på förmågan inom Regeringskansliet, Försvarsmakten och

samhället i övrigt att hantera frågor relaterade till sådana I

vapen. analysen ingår också att se över forskningen skydd mot nuk-

om leära, biologiska och kemiska stridsmedel.

Bedömning

Regeringen bedömer att gränsytoma mellan Skyddskolan, Försvarshögskolan, Statens räddningsverk och Försvarets forskningsanstalt bör ses över och att en organisatorisk integrering NBC-

av verksamheten vid dessa myndigheter bör prövas. NBC-verksarnheten i Socialstyrelsens regi bör beaktas.

Bilaga 1 165

Den säkerhetspolitiska forskningen vid Försvarets forskningsanstalt och F lygtekniska törsöksanstalten

Det övergripande målet för Försvarshögskolan

är att genom utbildning och forskning stödja totalförsvarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling såväl militär civil personal

av som prop. l996/97:4. Det övergripande målet för Försvarets forskningsanstalt är att med beaktande krav på relevans

av och vetenskaplig kvalitet bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för nedrustning och internationell säkerhet prop. 1996/9724. Vid såväl Försvarshögskolan Försvarets

som forskningsanstalt bedrivs säkerhetspolitisk forskning. Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan inriktas övergripande för att utgöra ett stöd för utbildningen vid skolan medan den säkerhetspolitiska forskningen vid Forskningsanstalten inriktas såväl genom särskilda beslut som i dialog på projektnivå för att utgöra ett stöd för regeringen och regeringskansliet.

Bedömning

Regeringen bedömer dock att gränsytan mellan Försvarshögskolan och Försvarets forskningsanstalt avseende den säkerhetspolitiska forskningen bör över och att integrering den säkerhets-

ses en av politiska forskningen vid de båda myndigheterna bör prövas.

Uppdrag

En särskild utredare skall lämna förslag till hur sarnmanslag-

en ning av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten skulle kunna genomföras och bedöma vilka synergieffekter som kan uppnås, vilka rationaliseringsvinster

en sammanslagning kan medföra.

Vidare skall utredaren, med beaktande den samordning

av som bör genomföras, lämna förslag till vilka mål, lednings- och verksamhetsformer myndigheten skall ha. Utredaren bör i huvudsak

166 Bilaga 1

utgå från Försöksanstaltens och Forskningsanstaltens nuvarande mål, lednings och verksamhetsformer. I sitt förslag till organisation för den nya myndigheten måste tredaren även föreslå åtgärder för att skydda det ekonomiska värde som ligger i väl etablerade namn.

Utredaren skall också lämna förslag till den nya myndighetens instruktion, styrelsens uppgifter och sammansättning, samt hur verksamheten skall styras och finansieras.

Utredaren skall vidare lämna förslag till hur internationell samverkan och samverkan med industri och övriga avnämare samt universitet och högskolor kan tillvaratas och utökas. Utredaren skall särskilt beakta det pågående arbetet inom det s.k. sexnationsinitiativet, forskningssarnverkan inom ramen för Western European Armament Organisation WEAO samt fortsatt samverkan med övriga flygforskningsinstitut i Europa.

Frågan om vilken forskning som kan samordnas och på vilket sätt sådan samordning bör ske skall kartläggas. Vidare skall utredaren analysera hur Försöksanstaltens och Forskningsanstaltens olika forsknings- och utvecklingskulturer kan tas tillvara och berika varandra.

Utredaren skall redovisa de åtgärder som bör vidtas innan en sammanslagning av Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska törsöksanstalten kan ske genom att lämna en plan för genomförande av de föreslagna orgnisationsförändringama.

Utredaren skall som ytterligare uppgift analysera gränsytorna och lämna förslag till en organisatorisk integrering av NBC-verksamheten vid Totalförsvarets skyddsskola med Försvarshögskolan, Försvarets forskningsanstalt eller Statens räddningsverk. Även den NBC-verksamhet som bedrivs av Socialstyrelsen skall beaktas. Utredaren skall i sin översyn beakta respektive myndighets olika uppgifter och utbildningsbehovet när det gäller NBC inom totalförsvaret.

Utredaren skall även analysera gränsytoma och möjligheterna till en integrering av den säkerhetspolitiska forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och den som bedrivs vid Försvarets Forskningsanstalt. Utredaren skall i detta arbete beakta den säkerhets-

SOU 1999:1 10 Bilaga 1 167

politiska forskningens roll när det gäller vår förmåga till

anpassning, regeringens behov underlag för olika ställningstaganden

av samt behovet forskning för utbildningen vid Försvarshög-

av skolan. Hänsyn måste tas till behovet säkerhetspolitisk forsk-

av ning på såväl kort lång sikt. Utredaren skall särskilt beakta

som behovet av pluralism inom det säkerhetspolitiska forskningsområdet. Utredaren skall också beakta att den specifika kompetensen

att göra synteser av kunskap från avancerad teknisk kunskap till förståelse och kunskap om säkerhetspolitik kan säkerställas. Utredaren skall samråda med Försvarets materielverk avseende uppdraget Fo98/2309/lVHL Provningsresurser för Försvarsmaktens behov. Utredaren skall samråda med Försvarets forskningsanstalt

och Flygtekniska försöksanstalten med de båda myndigheternas

samt största avnämare. I de delar som berör Försvarshögskolan, Totalförsvarets skyddsskola inom Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Socialstyrelsen skall utredaren samråda med respektive myndighet.

Utredaren skall samråda med den arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet skall tillsättas för utreda

som att en ny myndighetsstruktur för forskningen.

Utredaren skall fortlöpande hålla de centrala fackliga

organisationerna informerade.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 september 1999.

Bilaga 2 169

Personförteckning

Utredningen har under sitt arbete inhämtat synpunkter från

och haft diskussioner med bl.a. följande

personer:

Generaldirektör Bengt Anderberg FOA Generaldirektör Birgitta Böhlin FMV Generaldirektör Hans Dellner FF A Professor Janne Carlsson Styrelseordförande FOA Planeringschef Olle Edquist Stiftelsen för Strategisk

Forskning Professor Anders Flodström Rektor KTH Professor Hans G Forsberg Styrelseordförande

FFA Generalmajor Arm-Marie Göransson Generalläkare FM HKV Generaldirektör Tony Hagström Ordförande i utredningen

om provningsresurser

m.m. Professor Inge Jonsson Styrelseordförande

FHS Generalmaj or Karlis Neretnieks Rektor FHS Professor Staffan Normark Stiftelsen för Strategisk

Forskning Verkställande direktör Göran Persson MISTRA Överste Dick Stode SkyddS Direktör Johan Taube FM MSK Generaldirektör Per Tegnér Rymdstyrelsen Generalmaj or Curt Westberg FM HKV Professor Hans Wigzell

KI/Utbildningsdeparte-

mentet

170 Bilaga 2

Direktör Svante Bergh Ericsson Microwave

Systems Verkställande direktör Bengt Halse SAAB Verkställande direktör Jan-Åke Kark Telia Teknisk direktör Pentti Köhli Celsius Direktör Hans Palm Celsius

Bilaga

3 171

Organisationsscheman

Generaldirektör

Stf generaldirektör

Förvnltningsavtl Stab

| 1 I I I I |

Fürsvars Vapenoch llumnn- Shsuylerint rnlngsochLedmugs

sensorwknlk NBCskydd - Mys sk dd3 vetenskap g System

uudervnttens- teknik

Stockholm tgknik

Grindsjön Liukäplng Umeå Linköping. ravlk Linköping. .

MtlnnrJA z ;lcklnik-och 0uncrgclisk" 0Hoqumcriü Nqkddlámåalys °Styrning informations-

muwna 0lascmyslcm faâsâäâ: Modflleringoch överföring unlionsvilr-osujdsdaa;och a och krmg åüfrytffâgsv:Syäåtâlizfäer. simucring . cc ng:-

rmllidfiVlllillå° . Mäcláqfrmo 5k°h° . f°l5' Hydronkustiskvärdering

°Skyddoch teknik miljö.vågutbrcdv- Tclckrigspolitikh men . Mikmbiu.gi , Nm/F:

0Spnmngsmdn,, Ken ningochaktiv system Slmulâi °Värderingav i nñdawunsmc; m" Ludmngs , Mimoch 4ä sann Systemanalys

Verka"051,55,. k Pussivsonar. ochlT-snkcrhct sludicr mmm 5w yg"°d°"'. 1"0rsvnrs K"M" seismalogioch °Data- inforoch

0Ballistikoch magnelik mntiunsfusiun ekonomi IiMn/apcn sm °lbnxlforsvrxrsv ExperimentellKnrnvapcnfrågor

, ochdctcklion våmmng lraumalolugt - Miljüstm- S135 tcgiskastudier

172 Bilaga 3

FFA organisation - Styrelse

Generaldirektör

Ledningsgrupp 1Teknisktvetenskapligtråd

K Emm å å :man ä å "a ma: Personal ä ggås Administration ä äå ägs Ekonomi

u -81 Inköp B ä DataBibliotek Service

41-4

Affärsområden Centralaservicestnber Tekniskasakeuheter

Bilaga 3 173

k

FMVs organisation

i Styrelse GD Stf GD LEDNINGSSTAB STAB ANSKAFFNINGSSTÖD SYSTEMLEDNING PRODUKTIONSLEDNING

SOU 1999:1 10 Bilaga 4 175

Förslag till med

Förordning 2000:000

instruktion för Totalförsvarets

forskningsinstitut

Uppgifter

1 § Totalförsvarets forskningsinstitut central förvaltnings-

är en myndighet med uppgift att bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för internationell säkerhet.

Myndigheten får även i övrigt bedriva forsknings-, utvecklingsoch provningsverksarnhet inom sitt kompetensområde.

Myndigheten har särskild uppgift att främja utvecklingen

en av kompetenser är strategiskt viktiga för landet.

som

2 § Totalförsvarets forskningsinstitut skall på uppdrag

av externa kunder mot ersättning bedriva forsknings-, utvecklings-

och provningsverksarnhet. Ersättningen skall tas ut enligt fast-

taxa som ställs av myndigheten.

Verksförordningens tillämpning

3§ Verksförordningen 1995:1322 skall tillämpas på Totalförsvarets forskningsinstitut med undantag 12 och 30 §§.

av

Vad som sägs i 7 § 3 och 9 § verksförordningen myndig-

om hetschefens skall i stället gälla för styrelsen.

ansvar

Myndighetens ledning

4§ Totalförsvarets forskningsinstitut leds styrelse

av en som ansvarar för verksamheten.

176 Bilaga 4

Institutets generaldirektör är chef för myndigheten och ansvarar för och leder verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.

Personalföreträdare

5 § Personalföreträdariörordningen 1987:1101 skall tillämpas på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Jämställdhet

6 § Totalförsvarets forskningsinstitut skall inom sitt verksamhetsområde främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Anställning

7 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen för bestämd tid. Andra anställningar beslutas av Totalförsvarets forskningsinstitut.

8 § Behörig för anställning som forskningschef och som laborator är den som har den vetenskapliga skicklighet, de kunskaper och erfarenheter och sådan förmåga i övrigt som behövs för att lösa arbetsuppgifterna väl.

Innan Totalförsvarets forskningsinstitut beslutar om anställning som forskningschef och laborator skall utlåtande över sökandenas vetenskapliga skicklighet inhämtas av en eller flera sakkunniga som myndigheten utser.

9 § I fråga om anställning vid Totalförsvarets forskningsinstitut av den som är yrkesofñcer i Försvarsmakten tillämpas inte 6 § anställningstörordningen 1994:373.

En anställning beslutas Totalförsvarets forsknings-

som av institutet får tidsbegränsas att gälla tills vidare, dock längst sex år, om den som skall anställas är yrkesofñcer i Försvarsmakten.

Bilaga 5 177

Vissa förkortningar

I betänkandet används följande kortformer och förkortningar:

BAe British Aerospace EREA Association of European Research Establishments

in Aeronautics tidigare AEREA ESA European Space Agency FFA Flygtekniska försöksanstalten FHS Försvarshögskolan FM Försvarsmakten FMV Försvarets materielverk

FOA Försvarets forskningsanstalt F0T Forskning och teknikutveckling

FoU Forskning och utveckling GARTEUR Group for Aeronautical Research and Technology

in Europe KTH Kungl. Tekniska högskolan LEMO Utredningen lednings- och myndighets-

om

organisation för försvaret MoU Memorandum of Understanding NBC Nukleär-, biologisk-, kemisk- NFF Nationellt Flygtekniskt Forum NFFP Nationellt Flygtekniskt Forskningsprogram NLR Nationaal Lucht- Ruimtevaartlaboratorium

en

N ederländemas luftfarts- och rymdlaboratorium NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket PFF Partnerskap för fred SkyddS Totalförsvarets skyddsskola SoS Socialstyrelsen

178 Bilaga 5 SOU 1999:1 10

SPF Styrelsen för psykologiskt försvar SRV Statens räddningsverk STEM Statens energimyndighet TNO Nederlandse Organisatie voor toegepast-

natuurwetenschappelijk onderzoek TNO

Nederländernas organisation för tillämpad

naturvetenskaplig forskning UoH Universitet och högskolor YVEAG Western European Armaments Group OCB Överstyrelsen for civil beredskap

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaformánsräztsregler+Bilagor.Ju. 32.Utvecklingssamarbeterättsområdet.Ju.

Steriliseringsñågani Sverige1935-1975. 33.Botryggt Betalarätt.Särskildaooendeformerfor . - Ekonomiskersätming.S. äldresamtavgifterförâldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesñsketskonkurrenssimation.Jo. S . Godsedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäldamämndeneffektivaretillsyn.Fi. - EffektivareTotaltörsvarsstödiÖstersjöomradeLFö. 36.Likvidation aktiebolagJu. av Märkväl Fi. 37.Underrättelsetjänstenöversyn.Fo. - en Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri samband medexportav Demokratiutredningensskriñserie.Ju. krigsmateriel.UD. Attslakta täri Gudsett namn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningföralla Andraåretmed

ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet.U. Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring. 10.Rasism,nynazi ochñämlingskap. Demuiuutredningensskriñserie.Ju a- Demokratiuuedningenssluiftserie.Ju. 41.Bevaradokumentärfrlmenskulturarv.Åtgärdstörs-

. Bördemokratinavnationaliseras lagsamtförslagtillettcentrumfördokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. och ñlrnvârdscenual.Ku. en NElektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Nyluñfartslag.N. skriñserie.Ju 43.Oberoende,ägandeochtillsyni revisions . Etikochdemokratiskstatskonst verksamhet.Ju.

Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

Denñamtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutforvaringkärnavfall.Kommunernaoch av Nyttsystemforprövning hyres-ochav platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch om Ökadrättssäkerheti asylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S.

GarantipensionochBosättningstilläggforpersoner 47.MervärdesskattFrivilligskattskyldighet.Fi. föddaår1937ellertidigare. 48.Lära Estonia.av Denandradelrapportenoch Frågortill detindustriellasamhället.Ku. sluuedovisning.N. Artikel i7 EGzsvarumärkesdirektiv. 49.invandrare företagare.Ku. som Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50.skyddsjakt varg.M. N9 Sverigeochjudarnastillgångar.UD. 51.Smittskydd,samhälleochindivid.DelA+B.S. 2 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövningbostadstilläggtill pensionärer. - av avpersonermedfrmktionshinder.S. 22.Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiuuedningens 54.En tullag.Fi.ny skriñserie.Ju. 55.KonvergensochförändringSamordning av 23.Utveckling mänskligaav resurseri arbetslivet. lagstiñningenförmedie-ochtelesektorema.Ku. Förslagtill inriktningavnyamål3 inomEG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Dcuruiuariutredningens skriñserie.u. 24.EG:sstrukturstöd.Nyorganisationfördegeogra- 57.RikstrafikenEn myndighet.N. - ny fisktavgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Läserjuridikendemokratinsproblem

25.samerna urspnrngsfolk- ett iSverige. Demokratiunedningensskriftserie.Ju. 26.Införsel beskattadeav varor.F 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27.Delta Utredningen deltidsarbete,- om tillfälliga 60.Ktmdvänligaretaxi.N. jobbocharbetslöshetsersättningen.N. 6 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju. 28.Kontantmetodforsmåföretagare.Fi. 62.Bilen,miljönochsäkerheten.Fi. 29.Internationellkonflikthantering förberedaatt sig 63.Attläraochleda Enlärarutbildning - - församverkan tillsammans.Fö. ochutvecklingU. 30.YttrandeñihetenochkonkurrensenFörslagtill 64.Representativdemokrati.Demokratiuuedningens mediekoncennationslag.Ku.m.m. skriftserie.Ju. 31.Tillsynöveradvokaterm.rn.Ju.

Statens offentliga utredningar 1999

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannendsmannenföreträdareförbamoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav

-

ungdomar. information narkotikaurveckling.om S. 66.Godvård likavillkor omstatensstyrningav 91.Enöversynavjämställdhetslagen.N.

-

hälso-ochsjukvården bilagor.+2 92.Premiärförpersonval.Ju. 67.KÃRNAVFALL metodplats 93.Detungafolkstyret.ForskarvolymVI.

- - miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiuuedningen.Ju. FUB-program98.M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi.

68.Brandkatastrofeni Göteborg. 95.Småskaligelproduktionsamtmatningoch

DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debitering elforbrulming.av N. 69.IndividenocharbetslivetPerspektivpådet 96.Statistikreformen.Utvärdering förslagoch till

samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga:Uppsatserskrivnafor 70.Gentekniknâmnden.U. utvärderingenreformenJu.av 71.Oseriösabostadsföimedlare. 97.Socialtjänstiutveckling. 72.Boendesocialaeffekter konkurserav och DelA ochB Bilagor.

rekonstruktioner- bostadsrättsföreningoch 98.Likvärdigavillkor U. egnahem. 99.Översynavstiftelsenförinternationell

73.Handikappombudsmannensframtida rapporteringlakemedelsbiverlcningar.av S.

förutsättningarocharbesuppgiñer. 100.Bibeln texterna

- 74.Demokratinochdetgemensammabästa GamlatestamentetVolym

Demokratiuuedningensskriñserie.Ju. GamlatestamentetIl. Volym2. 75.Rättplatsförvindkrañen.Del ochDel M.1 Tilläggtill GamlatestamentetDeapokryfa 76.Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskriñemaVolym

Demokratiuuedningen.Ju. Nyatestamentet.Volym4.Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 101.Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare

volymll. Demolcratiuuedningen.Ju. ochdjur-rättsaktivister. 78.Jordbrukochmiljönyttanyttmiljöprogramför Demokratiuuedningensslq-iñserie.Ju.

-

jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfordelningforinternationellaprogram 79.Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U.

skattskyldiga.Fi. 103.Regionreformförsök förstastegen- mot 80.Demokratiopinioner. ennyregionalsamhållsorganisation.Ju.

Demokratiutredningensadutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju. 81.Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.105.Skatt Tull Exekution- - Normerförbehandling

-

JLL avpersonuppgiñer.Fi. 82.Vårdslöskreditgivning sekretesssamt i banker 106.KonsumenternaochIT- enuudningomdatorer,

m.m.F handelochmarknadsföring.Fi. 83.Globaliseing.ForskarvolymDi.Demokrati- 107.Nyamål forutveckling mänskliga3 av resurser

utredningen.Ju. i arbetsliveLN. 84.Civilsamhället.ForskarvolymVIIl. 108.Handläggningungdomsmål utvärderingav en av

-

Deuiuiu-adutedningen.JU. 1995årsungdomsmálsreform.Ju. 85.Bredbandförtillväxti helalandet. 109.Behandlingpersonuppgifterav inomsocialtjänsten.

Närings-,regional-ochvaljärdspolitiska S

Ledande aspekterpåIT-infrasrulmuen.N. l 10. forskningfor- säkerhetsskull.Fö.

86.PC:n död längeleveär PcznNyamöjligheter

-

förSverige.

Eurapportfrånhear-ingenEker PCm"anordnad

avIT-kommissionenjrmi1999.N. 87.Vagnbolagförjärnvägen.N. 88.Granskningskommissionensbetänkandeianledning

avBrottsuuedningeneftermordetpåstatsminister

OlofPalme.Ju. 89.statsbidragtill handikapporganisatjoner.S.

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

NyaformånsrämregierBilagor.l Granskningskommissionensbetänkandei anledningav

+ Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Brottsutredningeneftermordetpåstatsminister

utredningensskriftserie.8 OlofPalme.88

Attslakta fåri Gudsett Omreligionsñihetoch Premiärforpersonval.92

nanm, demokrati.Demokratiunedningensskriftserie.9 DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI,

Rasism,nynazismochñamlingskap. Demokratiutredningen.93

Demokratiutredningensskriftserie.10 Statistilcreformen.Utvärderingochförslagtill

- Bördemokratinavnationaliseras utveckling.Bilaga:Uppsatserskrivnaforutvärderingen

Demokratiutredningensskiftserie.1 1 avreformen.96

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare

slcriñserie.12 ochdjurrättsaktivister.

Etikochdemokratiskstatskonst. Demolcratiutredningensskriftserie.101

Demokratiutredningensskriftserie.13 Regionreformpåförsök förstastegenmot

- Nyttsystemförprövning hyres-ocharrendemál.15 ennyregionalsamhällsorganisation.103

av Artikel7i EGzsvanrmärkesdirektiv. Nyasamboregler.104

Ändringari varumärkeslagen.19 Handläggningungdomsmål-enav utvärdering 1995årsav

Denskyddadeprovinsen.En demokratins ungdomsmålsreform.108

essäom värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie

22 Utrikesdepartementet

Tillsynöveradvokaterm.m.31 Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16

Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 Sverigeochjudar-nastillgångar.20

Likvidation aktiebolag.av 36 Följdleveranseri sambandmed krigsmateriel.

exportav Demokratini denoffentligasektornsförändring. 133

Demokratiutredningensskriftserie,40

Oberoende,ägandeochtillsyni revisionsverlcsamhet.43 Försvarsdepartementet

Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Effektivare Östersjöomrádet.

Totalförsvarsstödi 6 Globaliseringenochdemokratin. Internationell

konflikthantering forbereda- att sig Demokratiunedningensskriftserie.56 tillsammans.29

Löserjuridikendemokratinsproblem Underrättelsetjänsten 37

- enöversyn. Demokratiutredningensskriftserie.5 8 Ledandeforskningförsäkerhets

- skull.1 10 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61

Representativdemokrati.Demokratiuuedningens Socialdepartementet

skriftserie.64

Steriliseringsfrágani Sverige1935-1975.Ekonomisk Demokratinochdet ensammabüta.Demokrati-

gemensamma ersättning.2 utredningensskriftserie.74

GarantipensionochBosättningstillägg Maktdelning. forpersoner

ForskarvolymDemokratiutredningen.föddaår1937ellertidigare.17

Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskarvolym11. -

personermedfunktionshinder.21 Demokratiutredningen.77

Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerföräldre Demokratiopinioner. -

samtavgifterföräldre-ochhandikappomsorg.33 Demokratiunedningensskriñserie.80

Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsterom och Förhandlingsersåttningtill hyresgästorganisation.81

socialbidragåren1990till 1996.46 Globalisering.ForskarvolymlX. Demokratiutredningen.

Smittskydd,samhälleochindivid.DelA+B.51 83

Inkomstprövningbostadstilläggav till pensionärer.52 Civilsamhället.ForskarvolymVIII Demokrati-

utredningen.84

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Barnombudsmannen- företrädareförbarnoch

ungdomar.65 Jordbruksdepartementet

Godvårdpålikavillkor - omstatensstyrning

halso-ochsjukvården2bilagor.66 Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 av +

bostadsförmedlare.71 Sarnemaettursprungsfolki Sverige.25 Oseriösa - Boendesocialaeñekter konkurseroch Jordbrukochmiljönytn nytt- miljöprogramför-

av rekonstruktionerbostadsrättsföreningaroch jordbmket.78

egnahem.72

Kulturdepartementet Handikappumbudsmannensframtidaförutsättningaroch arbetsuppgifter.73 Denñ-amtidakommersiellalokalradion14

statsbidragtillhandikapporganisationer.89 Frågortill detindustriellasamhälletl 8

Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehov information Yttrandefrihetenochkonkurrensen- Förslagtill

av

narkotikautveckling.90 mediekoncentrationslagm.m.30 om Socialtjänstiutveckling.Del ochA. B Bilagor.97 Svensktmedborgarskap.34

- Översyn stiñelsenforinternationellrapportering Bevaradolcumentâlrñlmenskulturarv.Åtgardsförslag

av av läkemedelsbiverkningar.99 samtförslagtill ettcentrumfordokumentärñlmochen

Behandlingpersonuppgifterinomsocialtjänsten. ñlmvârdscenual.41

av 109 Invandraresomföretagare.49

Konvergensochförändring.Samordningavlagstiñ-

Finansdepartementet ningenförmedie-ochtelesektorerna55

BrandkarastrofeniGöteborg. Märkval 7

DrabbadeMedierMyndigheter.68 Införselavbeskattadevaror.26

Bibeln texterna.- Kontantrnetodförsmåföretagare.28

GamlatestamentetVolym Fastighetsmäklarnåmndeneñektivaretillsyn.3 5

- GamlatestamentetIl. Volym MervärdesskattFrivilligskattskyldighet47

- Tilläggtill GamlatestamentetDeapolcryfaeller Ennytullag.54

deuterokanoniskaskrifternaVolym Begränsadfastighetsskatt.59

NyatestamentetVolym 100 Bilen,miljönochsäkerheten.62

Kallskattpåutdelningochroyaltytill begränsat- Näringsdepartementet

skattskyldiga.79

Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerrn.m.82

Utvecklingavmänskligaresurseriarbetslivet Förmånerochökadelevnadskostnader.94

Förslagtill inriktningavnyamal inomEG:sstruktur-3 Skatt Tull Exekution- Normerförbehandlingav

- - fonder.23 personuppgilter.105

EG:sstrukturstöd.Nyorganisationfördegeografiskt KonsumenternaochlT- enutredningomdatorer,

avgränsadestrukturfondsprogammen.24 handelochmarknadsföring.106

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälligajobb

-

27 Utbildningsdepartementet ochan tslöshetsersätr .

Nyluñfartslag.42

Godsedi forskningen.4 Öppenehnarknad.44

Vuxenutbildningföralla Andraåretmed Estonia.Denandradelrapportenoch

Läraav Kunskapslyñet.39 slutredovisning.48

Attläraochleda Enlärarutbildningförsamverkan RikstrafikenEnnymyndighet57

- ochutveckling.63 Kundvänligaretaxi.60

Genteknilmämnden.70 IndividenocharbetslivetPerspektivpådetsamtida

Likvärdigavillkor.98 arbetslivetkringsekelskiftet2000.69

.ansvarsfördelningförinternationellaprogram Bredbandförtillväxti helalandet.Narings-,regional-

påmbildnings-ochtmgdomsområdet.102 ochväliärdspolitiskaaspekterIT-infrastrulcturen.85

Czn årdöd langelevePC:nNyamöjligheterför

-

Sverige.Enrapportfrånhear-ingenEfterPC:n"

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

anordnad IT-kommissionenav juni 1999.86 Vagnbolagförjärnvägen.87 Enöversynavjämställdhetslagen.9 l Småskaligelproduktion mätningsamt ochdebitering avelförbmlming.95 Nyamål for3 utveckling mänskligaav resurseri arbetslivet.107

Miljödepartementet Slutförvaringkämavfall.av Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 skyddsjakt varg.so KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.- - - KASAMsyttrandeöverSKBsFUB-program98.67 Rånplatsförvindkrrañen.Del och1 Del 75

A

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71.

Box 6430. I 13 82 Stockholm.

order@faktainf0.se wwwfakrainfase