Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? : delrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

.

asmo

spelsverksamhet

i folkrörelsernas

jänst

Statens offentliga utredningar EE 199233

E45 Civildepartementet

Kasinospelsverksamhet

i folkrörelsernas

tjänst

Delrapport av igtgeüutredningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget. som ocksåpå uppdrag regeñngskansliets av förvalmingskontor ombesörjer rcmissutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08039 96 30 Telefax 08fl39 95 48

Publikationerna kan också köpas i Infommtionsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13029-7 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Alea iacta est Julius Caesar år 49 Kr.

Till statsrådet och chefen for civildepartementet

Genom beslut den 11 april 1991 bemyndigade dåvarande regeringen det statsråd har till uppgift att föredra ärenden om lotterier m.m. som tillkalla parlamentariskt sammansatt kommitté med högst åtta att en ledamöter, sakkunniga och experter med uppdrag att se över lotterilagstiftningen. Genom beslut den 13 juni 1991 utvidgades antalet ledamöter till högst nio och förordnades att kommittén bör avsluta sitt arbete före utgången av september 1992.

Med stöd bemyndigandet förordnades den 11 april 1991 och den av 13 juni 1991 ledamöter försäkringstjänstemannen Christer som Lindström, tillika ordförande, riksdagsledamoten Stig Bertilsson, f riksdagsledamoten Alexander Chrisopoulos, riksdagsledamoten Stina Gustavsson, riksdagsledamoten Åke Gustavsson, riksdagsledamoten Anders Nilsson, f riksdagsledamoten Sylvia Pettersson, f riksdagsledamoten Kjell-Arne Welin och adjunkten Lennart Rundqvtst.

Som sakkunniga förordnades departementssekreterama Anita Bergenstråhle-Lind, Thomas Johansson och Bo Netz. Som experter förordnades avdelningsdirektören Torsten Fagerlund, länskronodirektören Kjell Glennert, förste länsassesom Sture Hermansson och sekreteraren Gunnel Månsson.

Genom beslut den 19 december 1991 entledigades ordföranden Christer Lindström och förordnades som ledamot och tillika ny ordförande riksdagsledamoten Rose-Marie Frebran. Samtidigt entledigades

SOU 199233

ledamoten Lennart Rundqvist och förordnades ledamot direktören som Hans Birger Ekström samt som expert hovrättsassesorn Hugo Melander.

Genom beslut den 14 januari 1992 entledigades ledamoten Alexander Chrisopoulos och förordnades som ledamot lanthandlaren Jan-Olof Karlsson.

Till utredningens sekreterare förordnades fr.o.m. den 15 maj 1991 förbundsjuristen Thomas Hallgren och fr.o.m. den första januari 1992 jur.kand. Torbjörn Borg. l sekretariatet har även assistent Anita Olsson arbetat.

Utredningen har antagit namnet lotteriutredningen.

Utredningsuppdraget syftar i första hand till att undersöka i vilken utsträckning folkrörelsema i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter lotterier av och spel. Med hänsyn till behovet av snabba åtgärder har utredningen bedömt det som angeläget att med förtur utreda frågan huruvida etablering av kasinospelsverksamhet internationellt av slag, inbegripet tillåtande av utbetalningsautomater, kan sätt för folkrörelsema vara ett att finansiera sin verksamhet.

Utredningen får härmed överlämna delrapporten Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst

Lotteriutredningens arbete fortsätter.

Rose-Marie Frebran

Thomas Hallgren Torbjörn Borg

SOU 199233

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 13

l Inledning 19

1.1 Vårt uppdrag 19 1.2 Arbetets bedrivande 20 1.3 Tidigare utredningar 21

2 Nuvarande bestämmelser 33

2.1 Tillståndsgivning för kasinospel 2.1.1 Lzotterilagstiftningens syften 33 2.1.2 Lotteribegreppet m.m 34 2.1.3 Automatspel 36 2.1.4 Roulettspel och tärningsspel 2.1.5 Kortspel 42 2.2 Tillståndsgivning för folkrörelsernas spel och lotterier 43 2.2.1 Lotterilagens urvalskriterier 43 2.2.2 Undantag I annan juridisk person än ideell förening 47 2.2.3 Undantag ll ändamål utom landet 2.2.4 Varaktighetskravet 47 2.2.5 Folkrörelsebegreppet 48

SOU 199233

Innehåll

2.3 Ansvarsbestämmelser 50 2.3.1 Brottsbalken 50 2.3.2 Lotterilagen 51 2.3.3 Skattebrottslagen 52

2.4 Skattebestänunelser 53 2.4.1 Lotteriskattelagen 53 2.4.2 Lagen om skatt spel 53 2.4.3 Lagen om statlig inkomstskatt 54 2.4.4 Kommunalskattelagen 54 2.4.5. Mervärdeskattelagen 55

Den svenska spelmarknaden 57

3.1 Allmänt 57 3.2 Statliga spel och lotterier 59 3.3 Folkrörelsernas spel och lotterier 3.4 Kasinospel 61 3.5 Den illegala spelmarknaden 62 3.6 Svenskarnas spel på utländska lotterier 62

Internationella jämförelser 65

4.1 De nordiska länderna 65 4.2 Övriga länder i Europa 69 4.2.1 Allmänt 69 4.2.2 Marknadsöversikt spelkasinon inom EG 70 4.2.3 EG-aspekter 72

SOU 199233

Innehåll

ÖVERVÄGANDEN

5 Allmänna synpunkter på kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige 73

5.1 En välbehövlig inkomstkälla för folkrörelserna 73 5.2 Bibehållen marknadsuppdelning 75 5.3 Omvärldsförändringar 76 5.4 Turism och regionalpolitik 76 5.5 Sanering av den illegala spelmarknaden 77 5.6 Sociala aspekter 78 5.7 Etik och moral 80

6.2 Påverkan på andra marknadssegment 82 6.3 Intäkter och kostnader från spelbord och utbetalningsautomater 82 6.4 Etableringskostnader 83

7 Fördelning överskottet 85 av

7.1 Folkrörelsebegreppet 85 7.2 Allmännyttigt ändamål 86 7.3 Användningen erhållna medel 87 av 7.4 En administativt enkel fördelningsmodell 87

SOU 199233

10 innehåll

Alternativa organisationsmodeller 89

8.1 En huvudman 89 8.2 Kommersiella operatörer 90 8.3 Ett fjärde folkrörelseägt spelbolag 91 8.4 Kasino i statlig regi 91 8.5 Kasino i privat regi 8.6 Komprorrtjssalternativ 92

Beskattning 97

9.1 Likformig beskattning av folkrörelsemas lotterier och spel 97 9.2 Befrielse från bolagsskatt 98 9.3 Befrielse från mervärdeskatt 98

10 Reglering av kasinospelsverksamheten

10.1 Behovet av lagstiftning 10.2 Koncessionsprövning och andra tillståndsfrågor 101 10.3 Tillåtna spel 103 10.4 Tillträdeskrav 104 10.5 Registrering och TV-övervakning 105 10.6 Personal 107 10.7 Verksamhetsföreskrifter 107 10.8 öppethållande 109 10.9 Entréavgift 110 10.10 Marknadsföring 110

SOU 199233

Innehåll 11

10.11 Sidoverksamhet 111 10.12 Junkets 112 10.13 Tillsyn och kontroll 113

BILAGOR

1 Kommittédirektiv Dir. 199122 115

2 Principskiss till kasinoreglering i lotterilag 119 en ny

3 lnvesteringsbedömning samt analys av ingående kostnads- och intäktsposter 127

4 Beskrivning av några klassiska kasinospel 129

5 Spel RAYPAFzs spel 1989. Spelvaneundersökning utförd på uppdrag Penningautomatföreningen i Finland 141 av

6 Spel-Sverige i siffror 1970 1991, - Statistiska centralbyrån 143

SOU 199233

SAMMANFATTNING

l delrapporten konstateras att folkrörelsemas möjligheter att finansiera sin verksamhet lotterier och spel blivit allt sämre genom under år. En orsakerna är den hårdnande konkurrensen senare av från statliga lotterier och spel. Folkrörelsemas produkter har svårt

att hävda sig marknaden. Samtidigt har bl.a. skattereformen medfört väsentligt ökade kostnader för folkrörelsema. Statliga och kommunala bidrag kan inte förväntas öka i utsträckning tidigare. Besparingssamma som kraven i den offentliga sektorn talar för neddragningar. Det snarare samlade utökade finansieringsbehovet för idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen och andra folkrörelser kan med oförändrad verksamhetsambition uppskattas till flera miljarder kronor. Lotterier och spel kommer i framtiden att bli en allt viktigare inkomstkälla för folkrörelsema. För att kunna öka intäkterna krävs emellertid att lotterilagstiftningen reforrneras. Smärre justeringar inom för nuvarande regelsystem i form av t.ex. vissa regelramen förenklingar kan enligt utredningens mening inte ge några mera

betydande inkomstförstärkningar. Det behövs är främst att folkrörelsema ges förutsättningar som att introducera spel och lotteriprodukter som i större utsträcknya ning konsumenternas ändrade spelvanor och behov. För motsvarar detta krävs nytänkande och omprövning av äldre föreställningar ett vissa förbjudna spelformers skadlighet i och för sig. om Inkomsten från spel och lotterier bör alltjämt betraktas som en huvudsakligen kompletterande inkomstkälla för finansiering av folkrörelsernas egentliga aktiviteter.

SOU 199233

14 Sammanfattning Utredningen anser att det vid samlad bedömning en är försvarligt att överväga införandet av kasinospelsverksamhet internationellt av slag i Sverige. Det bör även övervägas att upphäva förbudet mot utbetalningsautomater inom ramen för den internationella kasinospelsverksamheten. Folkrörelserna bör ges ensamrätt till hela överskottet från kasinospelsverksamheten. Som argument för svensk kasinospelsverksamhet en av internationellt slag kan anföras

att överskottet kan bli en ny betydande inkomstkälla för folkrörelsema och minska deras bidragsberoende,

att statens behov av skatteintäkter begränsas,

att ett vikande turistnetto kan förbättras och därmed begränsa valutautflödet,

att ett antal arbetstillfällen skapas,

att sverigebilden långsiktigt förändras,

att kasinospelsverksamheten kan ett steg i integrationen vara med det övriga Europa samt

att den illegala spelmarknaden saneras.

Även motiven för etablering internationell om av kasinoverksamhet och tillåtande utbetalningsautomater är bärkraftiga finns av anledning att överväga eventuella negativa konsekvenser. Grunden för 1979 års riksdagsbeslut om förbud mot enarmade banditer var att detta slags spel ansågs medföra risker för sociala skadeverkningar. Det ansågs dessutom stötande att allmänhetens spelbenägenhet kunde utnyttjas i enskilt vinstsyfte. Internationell kasinoverksamhet kan kritiseras motsvarande sätt. Utredningen anser att dessa synpunkter fortfarande är beaktansvärda. Debatten som ledde fram till 1979 års riksdagsbeslut förbud om

SOU 199233

Sammanfattning 15 mot utbetalningsautomater var emellertid enligt utredningens mening till stora delar osaklig och präglad av då förhärskande idéer behovet av statliga förbud. Enskilda fall av spelberoende uppom förstorades i massmedia och kom att prägla opinionen. De negativa följderna ett förbud beaktades inte i tillräcklig grad. Den illegala av spelmarknaden har t.ex. utvecklats på ett ur allmän synpunkt oroväckande sätt. Den okontrollerade illegala spelmarknaden tar inte några som helst sociala hänsyn. Den kan tvärtom vara förödande för den enskilde och utgöra en inkörsport till annan kriminalitet. Kasinospelsverksamhet kan i enstaka fall leda till risk för spelberoende och därmed förknippade sociala konsekvenser. En sådan risk finns emellertid redan idag när det gäller t.ex. statliga lotterier och spel. Alla slags konsumtionsbeslut som fattas av enskilda individer innebär risker för oöverlagda ställningstaganden. Frågan är om samhället skall intervenera med förbud och därigenom förhindra valfriheten för den enskilde. Någon form av begränsning är dock befogad för att motverka sociala skadeverkningar. En sådan begränsning, som är vanlig även internationellt, är krav åldersgräns för deltagande i spel. Andra begränsningar kan vara krav inträdesavgift för tillträde till kasino och legitimering. Slutligen kan givetvis själva spelet begränsas i fråga om insatser och vinstmöjligheter. Från etiska och moraliska utgångspunkter kan hävdas att spel om pengar tilltalar människans primitiva instinkter och skymmer sikten för livets bestående värden. Solidariteten med dem som inte kan inse att spelet endast är ägnat att ge en stunds avkoppling och som drabbas av spelmani talar onekligen för restriktioner. En förbudsmodell tar dock inte hänsyn till att spelandet och behovet av spel är lika gammalt som människan själv. Samhällets uppgift bör därför vara att kanalisera spelintresset till socialt acceptabla former utan att därför ta död på spelets idé. Internationella erfarenheter visar att inkomster från turister är marginella för kasinospelsverksamheten. Däremot kan en långsiktigt förändrad sverigebild medföra en viss tillströmning av utländska turister och även svenskar att spela svenska kasinon i stället för utländska. Motivet för turister att förlägga sin semester i Sverige

SOU 199233

16 Sammanfattning

torde dock som regel inte i första hand grundat vara en svensk kasinoverksamhet. Detta innebär att kasinospelsverksamhet av internationellt slag inte kan någon regionalpolitisk betydelse. Utredningen bedömer på grundval av internationella jämförelser att det finns utrymme för tre lönsamma klassiska kasinon av internationellt slag i Sverige. Intäktsmöjlighetema är beroende de av ramar som lagstiftningen utstakar. Det årliga överskottet från tre internationella kasinon i t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö kan uppskattas till mellan 200 och 300 miljoner kronor. Utredningen anser att hela överskottet skall fördelas mellan de olika folkrörelserna. Det är endast folkrörelser med allmänett nyttigt ändamål som kan komma ifråga Mottagna som mottagare. medel skall uteslutande användas för icke-kommersiell breddverksamhet bland barn och ungdomar på lokal nivå. Utredningen anser att överskottet bör fördelas mellan folkrörelsernas centrala organisationer enligt i lag angivna grunder, t.ex. enligt principer som överensstämmer med det statliga aktivitetsstödet. En fördelningsnyckel bör utformas så att stödet inte permanentar statiska och byråkratiska strukturer eller motverkar nödvändig förändring och förnyelse. Huvudorganisationema får därefter på eget ansvar besluta den närmare fördelningen om av erhållna medel till lokala föreningar. Utredningen tar inte ställning till huvudmannaskapsfrågan utan diskuterar ett flertal alternativ. Utredningen dock anser att det ur allmän synpunkt är viktigt att all kasinospelsverksamhet i Sverige bedrivs under överinseende av en huvudman. Denna huvudman skall sålunda ensamrätt för folkrörelsemas ges att räkning bedriva eller låta bedriva kasinospelsverksamhet. Den operativa funktionen kan utföras av en eller flera entreprenörer upphandlas i som konkurrens. Ett renodlat folkrörelsealtemativ skulle kunna innebära att folkrörelserna ges möjlighet att bilda spelbolag ett nytt med ensamrätt att bedriva kasinoverksamhet. För detta alternativ talar att folkrörelserna får ett maximalt inflytande över verksamheten. En nackdel kan vara att bolagets aktier rimligtvis måste kunna ägas av ett mycket stort antal organisationer och att styrelsearbetets affärs-

SOU 199233

Sammanfattning 17 mässiga beslut försvåras. Enligt den modellen drivs i Finland och Åland den internationella kasinospelsverksarnheten s.k. Penningav automat-föreningar vars medlemmar utgörs av folkrörelser. Ett renodlat statligt alternativ skulle kunna innebära att staten bildar ett kasinobolag som oavkortat överför överskottet till folkrörelserna. l några länder drivs kasinospelsverksarnheten i statlig regi. Vanligare är emellertid att verksamheten bedrivs av privata företag men under noggrann statlig kontroll. Motivet för ett statligt engagemang i lotterier och spel är dels att staten kan förväntas bedriva verksamheten under säkra och socialt sett betryggande former, dels att verksamhetsöverskottet kan utgöra en inte obetydlig inkomstkälla för staten. Vidare kan sägas att de statliga spelbolagen har utvecklat ett gediget kunnande beträffande teknik, säkerhet och marknadsföring inom sina områden. Detta förhållande talar för att de kan spela en roll även när det gäller kasinospelsverksamhet. En utvidgning av det statliga företagandet är emellertid svårförenligt med kraven neddragningar av den offentliga sektorn och innebär ett förstatligande av kasinospelsverksamheten. Ett renodlat privat alternativ skulle kunna innebära att ett privat företag får inrätta kasinon vars överskott till en del överförs till folkrörelserna. De två senare alternativen är att föredra orn det bedöms som väsentligt att folkrörelserna inte belastas med något ansvar för driftfrågor och finansiella risktaganden. Utan ett direkt engagemang finns dock en risk för att folkrörelsemas andel av överskottet successivt minskas. En kompromisslösning skulle kunna vara att en fristående instans, t.ex. en stiftelse eller en ideell förening enligt finskt mönster där folkrörelserna och staten är representerade, ges möjlighet att äga 51 % av aktierna i ett kasinospelsaktiebolag som i övrigt till 49 % ägs av ett statligt spelföretag. Detta bolag skulle ges ensamrätt koncession att bedriva eller låta bedriva kasinospelsverksamhet för folkrörelsernas räkning. Detta skulle kunna ske genom detta bolag eller genom särskilda dotterbolag för varje kasino. Dotterbolagen skulle i sin tur kunna ägas till 49 % av svenska eller

SOU 199233

18 Sammanfattning utländska operatörsföretag. Folkrörelsemas lotterier och spel är i stor utsträckning undantagna från beskattning. Utredningen anser att överskottet från kasinospelsverksamheten bör vara helt skattebefriat. I likhet med vad som gäller för de statliga spelbolagen bör ett eventuellt folkrörelseanknutet bolag frikallat från skattskylvara dighet till staten enligt lagen om statlig inkomstskatt. Om en entreprenör anlitas för den operativa verksamheten bör entreprenörens ersättning vara befriad från mervärdeskatteplikt. Med hänsyn till verksamhetens natur kan inte komma ifråga att gemarknadskraftema fritt spelrum. Statlig tillståndsgivning, tillsyn och kontroll är viktiga faktorer för sund kasinospelsverksamhet. en Härvid förutsätts Lotterinärrmden en betydligt utvidgad roll. I samtliga alternativ bör verksamheten regleras i lotterilagen och lotteriförordningen. Omfattning och spelformer m.m. anges i ett särskilt tillståndsbeslut av regeringen koncessionen. Detaljerade föreskrifter och anvisningar fastställs av tillsynsmyndigheten.

SOU 199233

l INLEDNING

1.1 Vårt uppdrag

l kommittédirektiven Dir. 199122, se bilaga 1 anges att utredningen bör undersöka, i vilken utsträckning folkrörelserna i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter lotterier och spel och i vad mån det ur av kontrollsynpunkt är möjligt att förenkla eller avreglera vissa lotteriformer. Kommittén bör därvid särskilt undersöka om lotteriintäktema kan öka genom

att folkrörelserna i högre grad än för närvarande ges möjligheter att använda sig av modern lättkontrollerad teknik, att ytterligare förenkla eller avreglera vissa lotteriformer, om det är möjligt från kontrollsynpunkt, och att öppna ytterligare möjligheter till lotterier med penningvinster.

Kommittén bör utvärdera de ändringar i lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989, redovisa de statliga lotteriemas och folkrörelselotteriemas utveckling, se över överklagandebestämmelsema, undersöka behovet av förbättringar och förenldingar beträffande avgifter, beakta hur behovet av tillsyn och kontroll skall tillgodoses på ett enkelt och ändamålsenligt sätt, beakta de förslag som lagts fram i betänkandet SOU 198824

SOU 199233

Lotteri i radio och TV, överväga höjningar av insats- och vinst belopp avseende roulett- och kortspel i Sverige samt utöver vad som direkt framgår av direktiven utreda och lägga fram förslag till även andra åtgärder som kan påverka folkrörelsemas möjligheter att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel.

1.2 Arbetets bedrivande

Utredningen har intervjuat ett stort antal folkrörelserepresentanter, företrädare för statliga myndigheter och spelföretag m.fl. studieresor har företagits till Danmark och Finland. sekretariatet har på plats tagit del av erfarenheter från myndigheter och företag i Storbritannien, USA och Tyskland. sekretariatet har med biträde av EG-delegationen tagit initiativ till möte med representanter för EGkommissionen i syfte att inhämta kompletterande information rörande arbetet med en uniform reglering av lotterilagstiftningen inom EG. Utredningen har med utgångspunkt från direktivens huvudsakliga innehåll och avslutande text om frihet att utreda även andra åtgärder som positivt kan påverka folkrörelsemas möjligheter att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel kommit fram till att det bör övervägas om folkrörelserna kan ges rätt att bedriva kasinospelsverksamhet av internationellt slag och spel med utbetalningsautomater eller i varje fall tillerkännas överskottet av sådana verksamheter. Utredningen har med hänsyn till behovet av snabba åtgärder för att tillgodose folkrörelsemas alltmer trängande finansieringsbehov och strategiska överväganden inför en kommande uniform reglering inför ett eventuellt inträde i den europeiska gemenskapen samt att Finansdepartementet tillsatt arbetsgrupp en med uppdrag att kartlägga viss kasinoverksamhet i Sveriges grannländer valt att behandla dessa frågor i en särskild delrapport. Utredningen har även, ex gratia, lämnat underhandsinforrnation till denna arbetsgrupp.

SOU 199233

Inledning 21

1.3 Tidigare utredningar

Spelverksamhet som ryms under den sammanfattande termen kasinospelsverksamhet dvs. roulettspel, tärningsspel och kortspel samt automatspel har varit föremål för åtskilliga utredningar under årens lopp. I betänkandet Om lotterier SOU 197052 ansåg 1964 års lotteriutredning att automatspelet i många fall utgjorde en oskyldig förströelse och några påtagliga olägenheter hade inte form av framkommit på nöjesfält och i folkparker. Ursprungligen fick automatspel endast förekomma i samband med offentlig tillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Insatser och vinstvärden begränsades till helt obetydliga belopp. Dessa höjdes sedermera till 50 öre respektive tio kronor.Vinsterna fick bara utgöras av anvisningar poletter gällande betalningsmedel endast inom området för tillställningen. Uppsom fylldes dessa förutsättningar fick automatspelet anordnas efter anmälan till polismyndighet minst sju dagar i förväg. Emellertid hade spelet trots restriktiva bestämmelser i lotteriförordningen kommit att bre ut sig på ett delvis inte önskvärt sätt. spelautomater hade placerats hotell, motell, restauranger, konditorier, bensinstationer, färjor, biografer och andra lokaler som besöktes av allmänheten i större omfattning. Vidare fanns ett stort antal automater i privata lokaler, såsom kontor, verkstäder, butiker och klubblokaler. Enligt utredningen uppgick antalet spelautomater till mellan 10 000 och 20 000. Befarade sociala vådor var beroende av under vilka former ock i vilken utsträckning spelet bedrevs. Ett legaliserat automatspel, fick bedrivas i allt större omfattning, som kunde få till följd ökning av sociala missförhållanden. Utreden ningen framhöll särskilt de uppenbara olägenhetema av att spelhallar växte fram, där socialt rnissanpassade personer och ungdomar inskränkning kunde hänge sig hasardspel. Något generellt utan förbud mot automatspel ansågs dock inte befogat om garantier kunde fås för att spelet bedrevs i begränsad utsträckning och under betryggande kontroll. Utredningens förslag som bl.a. innefattade

SOU 199233

22 Inledning

tillståndsplikt för automatspel lades inte till grund för lagstiftning.

l betänkandet Skatt på spel Ds Fi 19722 lade 1969 års punktskatteutredning fram förslag reglering och beskattning om av automatspelet. Utredningen uttalade att det rådde allvarliga missförhållanden beträffande roulett- och automatspel på grund ett av oklart regelverk och begränsade polisiära resurser. Utredningen föreslog att automatspel skulle anordnas endast efter tillstånd av polismyndighet. För att motverka förekomsten av illegalt spel förordades att en inte alltför snäv tillståndsgivning. Vidare föreslogs att penningvinster skulle tillåtas, vilket också skulle bidra till det att legala spelet fick ökad attraktionskraft på bekostnad av det illegala spelet. Högsta insatsen borde höjas från då gällande 50 öre till en krona och högsta vinstchansen till 20 gånger insatsen. I övrigt uttalade utredningen att starka skäl talade för att utreda de organisatoriska och skattemässiga villkoren för ett svenskt kasinospel av internationell typ. Legaliserat sådant spel kunde till skillnad mot det illegala spelet förenas med regler och föreskrifter till förhindrande av sociala skadeverkningar. Utredningen pekade också att arrangörerna av det illegala spelet gjorde betydande vinster om inte blev föremål för beskattning. Det hade också visats att dessa vinster i betydande utsträckning användes för annan brottslig verksamhet. Från såväl fiskal social synpunkt ansågs det som vara ett väsentligt intresse att till stånd en ändring förhållandena. En av statlig eller av staten på särskilda villkor sanktionerad kasinoverksamhet av internationell typ ansågs ett effektivt medel i detta vara syfte. Svensk kasinoverksamhet ansågs vidare kunna gynnsamt påverka betalningsbalansen genom att öka intresset för turism i Sverige med därav följande valutatillskott samtidigt begränssom en ning kunde påräknas av utflödet svensk valuta för kasinospel i av utlandet. Utredningens förslag om reglering och beskattning av automatspelet godtogs i huvudsak av statsmakterna och infördes från och med den 1 april 1973 prop. 1972128, rskr 1972342. Den av utredningen skisserade kasinoverksarnheten av internationell typ resulterade i tilläggsdirektiv.

SOU 199233

Inledning 23

I betänkandet Kasinoverksamhet i Sverige Ds Fi 19747 redogjorde sålunda punktskatteberedningen för hur en svensk kasinoverksamhet skulle kunna organiseras och beskattas, om statsmakterna beslutade om att tillåta kasinon av internationell typ i Sverige. Utredningen slog fast att det fanns skäl för kasinoverksamhet av internationell typ i Sverige. Legal kasinoverksarnhet skulle säkerligen effektivt bidra till att minska det illegala spelet. Svenska kasinon kunde förväntas få en gynnsam effekt på det s.k turistnettot genom att locka utländska turister till Sverige och att svenskar inte behövde åka utomlands för att spela på genom kasino. Vidare kunde en legaliserad kasinoverksamhet skapa förutsättningar för en effektiv beskattning som skulle komma att tillföra det allmänna betydande intäkter. Utredningen utgick från att verksamheten skulle bedrivas under statligt överinseende och i övrigt på sådant sätt att vinsten av verksamheten väsentligen skulle tillfalla staten. Staten borde därför få ett avgörande inflytande över och full insyn i verksamheten. Verksamheten borde vidare bedrivas så att sociala olägenheter undveks och undanröjdes i möjlig mån. Svenska kasinon borde i princip vara öppna för alla. Tillträde till kasino skulle dock kunna vägras av sociala skäl, ordningsskäl och andra liknande skäl. Ett i princip generellt legitimationstvång borde därför gälla i förening med registrering av personer som inte skulle få inträde. Något krav en specialdestinering av statens intäkter från kasinoverksamheten ansågs inte motiverad. Utredningen ansåg att det inte fanns förutsättningar för och inte heller borde finnas mer än ett fåtal kasinon och att dessa borde lokaliseras så att samtliga de syften tillgodoses som svensk kasinoverksamhet avsågs uppfylla, nämligen att motverka det illegala spelet, främja turismen och tillföra det allmänna intäkter. Detta innebar enligt utredningen att verksamheten i första hand borde lokaliseras till storstadsområdena. Förslaget ledde inte till lagstiftning. l betänkandet Statligt spelautomatforetag Ds H 19751 konstaterade 1972 års lotteriutredning att automatspelet hade

SOU 199233

24 Inledning

utvecklats från att från början ha varit ett förströelsespel vid tillställningar till en kommersiell spelverksarnhet av stor omfattning. Behållningen tillföll huvudsakligen spelanordnare som bedrev spelet i enskilt vinstsyfte och företag som upplät spelautomater s.k. utställarföretag. Ordningen på automatspelsområdet ansågs stå i strid mot den huvudprincip i lotterilagstiftningen som innebär att behållningen bör tillfalla det allmänna eller användas för ideell verksamhet. Vidare ansågs det uppkomma motsättningar mellan å ena sidan de kommersiella intressentema som bedrev spelverksamheten efter företagsekonomiska riktlinjer och å andra sidan de myndigheter som sköter lotteriregleringen och därvid har att beakta bl.a. sociala synpunkter. Mot bakgrund härav lade lotteriutredningen fram ett principförslag om en monopolisering av spelautomatbranschen innebärande att automatspel inte skulle få anordnas med andra spelautomater än sådana som tillhandahölls av ett statligt spelautomatföretag. Detta företag skulle få ensamrätt att upplåta spelautomater för anordnande av automatspel. Vidare borde införas förbud mot privat innehav av spelautomater. Man kunde utgå från att det statliga företagets Övertagande av utställarverksamheten innebar att garantier skapades för betryggande kontroll av spelautomaternas konstruktion och funktion och för att de inte manipulerades till förfång för allmänheten, t.ex. i fråga vinstmöjligom heterna. Förslaget rernissbehandlades men blev inte föremål för någon proposition till riksdagen. Av remissvaren framgick bl.a. att det sågs som en fördel att det enskilda vinstintresset minskade och att kontrollmöjligheterna förbättrades. Det framfördes dock kritik mot att förslaget inte skulle lösa de sociala problem som automatspelet förorsakade. Vidare ifrågasattes om det vore lämpligt att staten eller ett statligt företag med ensamrätt skulle tillhandahålla enarmade banditer. I näringsutskottets betänkande NU 1975766 med anledning av motioner om spelautomater uttalades att utskottet i allt väsentligt instämde i motionärernas bedömning av automatspelets negativa sociala verkningar. Automatspelets form och omfattning ansågs inte acceptabelt. Det fanns otvivelaktigt starka skäl som talade för att

SOU 199233

Inledning 25

automatspel borde förbjudas. I en av motionerna, författad av herr Lövenborg vpk anfördes att de enarmade banditema blivit en legaliserad form av utplundring, där potten delades av staten och de enskilda spelföretagen. Utskottet var dock inte berett att begära ett förslag ett omedelbart förbud mot spelautomater. Frågan måste om lotteriutredningen. Lotteriutredningen borde därför först belysas av skyndsamt utreda frågan om förbud mot spelautomater. Riksdagen beslöt i enlighet med näringsutskottets betänkande rskr. 19757633. I betänkandet Enarmade banditer Ds H 19763 ansåg 1972 års lotteriutredning under ordförandeskap av dåvarande konsumentombudsmannen Sven Heurgren att den kritik som spelet på berättigad. Även majoriteten enarmade banditer utsatts för var om av spelare inte drabbades, orsakade spelet på enarmade banditer betydande problem för många människor. Särskilt gällde detta inkomstsvaga grupper och dem som i sitt arbete korn i kontakt med spelapparaterna. Risk fanns för att spelare drabbades av ekonomisk tnisär. För restaurangnäringen hade de enarmade banditerna fått en avsevärd ekonomisk betydelse. Det ansågs dock ohållbart att branschen med intäkter från enarmade banditer vilket stöttades upp påverkade strukturen inom branschen ett oriktigt sätt och på sikt kunde leda till nya och större svårigheter. Från arbetsmiljösynpunkt ansågs dessutom de enarmade banditema på restauranger vara besvärande. De var enligt utredningen i många fall ett främmande och störande element på restauranger. Särskilt enkronasautomater ingav betänkligheter från social synpunkt. Dessutom ansågs det vara principiellt otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet utnyttjades i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som då gällande regler medgav. Vid en internationell jämförelse visade sig de svenska reglerna vara anmärkningsvärt liberala. Dessa omständigheter talade enligt utredningens mening för ett förbud mot allt annat spel med enarmade banditer än sådant som hade karaktär av förströelsespel av ringa ekonomisk betydelse för såväl spelare som anordnare. Utredningens förslag innebar i huvudsak att spel på s.k. enarmade banditer och liknande

SOU 199233

26 Inledning

apparater skulle få anordnas efter tillstånd bara på tivolin och i - samband med offentliga nöjestillställningar i folkparkcr, att högsta tillåtna insats skulle utgöra 25 öre, att högsta vinsten inte skulle få överstiga 20 gånger insatsen, dvs. högst fem kronor och att s.k. förhöjd vinstchans inte skulle förekomma. Utredningen förordade vidare att regeringen skulle söka till stånd överenskommelser med andra länder i syfte att spel på fartyg i trafik på Sverige skulle inskränkas. Utredningen var medveten om att det fanns risk för att det illegala spelet ökade i omfattning vid en begränsning av då tillåtna former av automatspel. Denna risk borde dock kunna motverkas genom begränsning i rätten att inneha enarmade banditer och genom kontroll av sådant innehav. Även insatser från polisens sida mot illegalt spel borde kunna bidra till att sådant spel inte ökade. Utredningens förslag remissbehandlades. En grupp remissinstanser tillstyrkte uttryckligen eller motsatte sig i vart fall inte utredningens förslag. En andra grupp menade att allt spel på s.k. enarmade banditer borde förbjudas. En tredje, mindre grupp menade att det var möjligt att genom mindre långtgående regleringar komma till rätta med spelets negativa följder utan att begränsa det så hårt som utredningen föreslog. Till denna hörde bl.a. RÅ, Kommersgrupp kollegium och näringsfrihetsombudsmannert. Gemensamt för nästan samtliga remissinstanser var att de ansåg att spelet borde och kunde saneras. Branschföreträdama menade att utredningen var bristfällig och tendentiös. På uppdrag av Sveriges Hotell- och Restaurangförbund utförde fil.dr. Sten Tellenback, sociologiska institutionen vid Lunds universitet, en sociologisk analys av det faktamaterial som utredningen byggde sina slutsatser på Analysen bifogades förbundets remissvar. Tellenbacks analys innefattade allvarlig kritik mot att utredningen inte hade presterat ett allsidigt och förutsättningslöst beslutsunderlag samt att tolkningen av framlagda data varit ovederhäftig. I det samlade material som åberopats hade bl.a. inte framkommit några övertygande belägg för att automatspelet orsakade betydande problem för många människor

SOU 199233

Inledning 27

och särskilt för inkomstsvaga grupper. Något faktamaterial som stödde påståenden om att många blivit så beroende av spelet att de inte kunde sluta och att anledningen till att spelet utövade sådan lockelse på vissa spelare var förhoppningar om höga penningvinster hade inte presterats. I prop. 1977789 framhöll regeringen att det var lämpligast att i lag reglera allt automatspel i ett sammanhang. Gränsdragningsfrågor gentemot övrigt automatspel, riskerna för illegalt spel, ekonomiska konsekvenser av ett förbud samt svårigheter att av utredningens material dra några bestämda slutsatser av automatspelets sociala skadeverkningar talade för att inte forcera fram en förbudslagstiftning. I stället förordades en sanering genom verkställighetsföreskrifter i lotteriförordningen förbud mot förhöjd vinstchans, maximering av antalet spelautomater och inflytande för kommunerna vid tillståndsgivningen och fördubblade skattesatsen Näringsutskottet framhöll i sitt betänkande NU 19777815 att sociala synpunkter var avgörande för bedömningen. En övervägande del av remissopinionen hade stött utredningens förslag eller uttalat sig för totalförbud. Utskottet var av samma mening alltså att spel på s.k. enarmade banditer och liknande apparater helt borde förbjudas. Förbudet skulle således även omfatta s.k. ZS-öresautomater även om ett förbud mot dessa knappast annat än i undantagsfall - kunde motiveras med risker för sociala skadeverkningar. Det eventuella förströelsevärdet hos s.k. ZS-öresautomater kunde enligt utskottets uppfattning inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att motivera avsteg från principen att enarmade banditer och liknande apparater borde vara förbjudna. Från kontrollsynpunkt var det dessutom angeläget med enhetliga bestämmelser. För att motverka illegalt spel föreslogs förbud mot innehav av enarmade banditer. På hemställan av näringsutskottet beslutade riksdagen att avslå propositionen och att hos regeringen begära förslag till lagstiftning om förbud mot spel s.k. enarmade banditer och liknande apparater från den första januari 1979.

SOU 199233

28 Inledning

I prop. 19787920 föreslog regeringen att de enarmade banditerna skulle förbjudas från den första januari 1979. l lagtexten beskrevs det förbjudna området som sådant spel på mekaniska eller elektroniska apparater automatspel erbjuder vinst i form som av penningar, värdebevis, spelpoletter eller liknande. Den enda form av sådant spel kunde tillåtas i fortsättningen på som var spel fartyg i anslutning till internationella avtal härom. Vidare föreslogs förbud mot innehav av utbetalningsautomater spelskatten samt att automatspel slopades. Slutligen föreslogs att högsta insatsbeloppet vid roulettspel höjdes från 50 öre till en krona samt att tillstånd endast skulle ges för viss tid. I näringsutskottets betänkande NU 19787911 hemställde utskottet med avslag på vissa kritiska motioner, som bl.a. pekat på det inte framkommit något material som visade att automatspelet skulle ha sociala skadeverkningar av någon större omfattning, att riksdagen skulle anta regeringens förslag. I sitt slutbetänkande Lotterier och spel SOU 197929 ansåg 1972 års lotteriutredning att det alltjämt fanns belägg för att automatspel om pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande kunde ge sociala skadeverkningar. Utredningen ansåg därför att sådant spel även i fortsättningen skulle förbjudet, dock vara att spelet borde få anordnas på fartyg i internationell trafik. Vidare ansåg utredningen att det borde förbjudet att inneha vara utbetalningsautomater. Automatspel med varuvinster kunde dock accepteras. Beträffande roulett-, kort- eller tärningsspel hade inte utredningen kunnat finna några sociala skadeverkningar så länge spelen bedrevs i de former som lotteriförordningen Spel angav. av detta slag förekom dock på illegala spelklubbar. Beträffande roulettspel anförde utredningen att reglerat och kontrollerat spel kunde verka som en regulator för det spelintresse tveklöst som fanns och annars kunde kanaliseras till de illegala klubbarna. Roulettspel borde anordnas även i fortsättningen så länge spelet bibehöll sin relativt oskyldiga karaktär. Från bl.a. social synpunkt var det viktigt att spelet kunde begränsas och inte göras alltför lättillgängligt. Spel borde anordnas endast på restauranger

SOU 199233

Inledning 29

inom fasta nöjesanläggningar. Även kortspel borde enligt och utredningens mening förbli tillåtet med motsvarande begränsningar. Det enda tillåtna kortspelet borde vara Black Jack där vinstmöjligheten normalt uppgick till en och en halv gånger insatsen. För spelet karaktär förströelsespel borde vidare att ge av högsta insatsen bestämmas till tio kronor. Tärningsspel borde enligt utredningen förbjudas med hänsyn till risker för sociala skadeverkningar och att roulett- och kortspel borde utgöra tillräckliga förströelseinslag på restauranger och i nöjesparker. sig regeringen i allt väsentligt till I prop. 1981822170 anslöt utredningens förslag. Tärningsspel ansågs dock kunna tillåtas under kontrollerade former. Med hänsyn till penningvärdesförsämringen förordades höjningar högsta insats vid roulettspel och av tärningsspel till två kronor. Insatsen på varje särskild vinstmöjlighet i kortspel borde få uppgå till högst tio kronor och högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet till högst och en halv gånger en insatsen. l betänkande av 1987 års lotteriutredning Folkrörelsernas lotterier och spel SOU 198752 föreslog utredaren att vissa slags utbetalningsautomater, konstruerade som s.k. skicklighetsspel t.ex. typen Pajauo, skulle tillåtas. Spelet av skulle endast anordnas av folkrörelserna. Skicklighetsspelen kännetecknades att det inte enbart är slumpen som avgör om vinst utbetalas. En viss skicklighet kunde övas upp så att vinstutbetalningen kunde påverkas. Utplaceringen skulle ske på hotell och restauranger på sådant sätt att gästerna uppfattade spelautomaterna en förströelsedetalj och inte som en enarmad som bandit. Utredaren föreslog vidare att folkrörelserna skulle möjlighet att bilda ett fjärde spelbolag. Detta bolag skulle i samarbete med de statliga spelföretagen eller med ensamrätt få bedriva

Trisslotteriet. Ett antal extraomgångar per år i ett samarbete med Penninglotteriet. Stryktipset, måltipset och oddset. Ett utvecklat samarbete

SOU 199233

30 Inledning

mellan Tipstjänst och idrottsrörelscn Globelotter. Ett nytt automatspel under som en tid 1988-1989 bedrevs på försök Riksidrottsförbundet av i samarbete med bl.a. Penninglotteriet. Kasinospel Förströelsespel Kasinospel och automatspel i internationell båttrafik Skicklighetsspel

Utredningens förslag om tillåtande utbetalningsautomater av av skicklighetskaraktär tillstyrktes av flertalet remissinstanser. En majoritet av folkrörelserna såg positivt på möjligheten att bedriva verksamhet med skicklighetsspel. Till denna grupp hörde bl.a. Handikappförbundens centralkommitté, lOGT-NTO-rörelsen och Sveriges riksidrottsförbund. Sveriges frikyrkoråd, Unga örnars riksförbund och riksförbundet Hem och skola mfl. var avvisande. Rikspolisstyrelsen trodde inte att de skäl som anfördes vid införandet av spelförbud på utbetalningsautomater fortfarande var bärande. Bl.a. förutsågs inte att automatspelet skulle fortsätta i så betydande omfattning i illegala former. De sociala vådoma torde främst ha vållats av den lockelse möjligheten till s.k. Jack som Pottvinst innebar. Det spel som anordnades t.ex. ombord på Finlandsbåtarna föreföll däremot ske under helt acceptabla former. Brottsförebyggande rådet ansåg inte att utredaren presenterat några skäl som motiverade ett upphävande förbudet av mot utbetalningsautomater. Socialstyrelsen ville inte motsätta sig spelverksamhet med spelautomater verksamheten åtföljdes lämpliga om av bestämmelser till förebyggande av spelverksamhet i socialt icke acceptabla miljöer, särskilt ungdomsmiljöer och en effektiv tillsyn. Lotterinämnden hade vid flera tillfällen framfört inkomster från att automatspel i form av förströelsespel och utbetalningsautomater borde komma de ideella organisationerna till godo och därvid pekat på de finska penningautomatföreningama som en möjlig modell. I frågan om ett folkrörelseägt spelbolag var opinionen delad såväl bland myndigheter som inom folkrörelserna.

SOU 199233

Inledning 31

Näringsfrihetsombudsmannen bedömde att utredningens förslag inte i någon större utsträckning skulle få några konkurrensbegränsande effekter. Riksrevisionsverket ansåg att förslaget innebar ett onödigt riskfyllt och dyrt sätt att tillföra folkrörelsema pengar. Samarbete med de statliga spelbolagen skulle vara ett mer rationellt sätt att skapa bättre förutsättningar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet. Statens ungdomsråd ville peka risken för att bara de stora folkrörelserna hade resurser att engagera sig lotteribolaget. Alla organisationer, även de små, måste ges praktiska förutsättningar att delta. Ett framtida spelbolags intäkter fick vidare inte inverka på samhällsbidragen. Sveriges riksidrottsförbund, IOGT- NTO-rörelsen och de handikappades riksförbund m.fl. var positiva till förslaget. Inget hindrade dock att det folkrörelseägda spelbolaget köpte tjänster från de statliga bolagen och på så sätt utnyttjade den kompetens och datautrustning dessa företag förvärvat. Sveriges frikyrkoråd hade inget intresse av att ingå i eller medverka till ett folkrörelseägt spelbolag. Riksförbundet Sveriges 4 H ansåg att ett spelbolag kunde leda till konflikter mellan olika folkrörelser i ekonomiskt svåra tider. Förbundet Vi unga avvisade bestämt tanken på delägarskap i ett spelbolag då trovärdigheten skulle förlorad. I prop. l98788l41 ansåg regeringen att det inte framkommit tillräckligt starka skäl för att nu upphäva det gällande förbudet mot automatspel. Det ankom inte på regeringen att ta ställning till frågan huruvida folkrörelserna skulle bilda ett gemensamt spelbolag eller inte. Det stod emellertid folkrörelserna fritt att göra detta. I betänkandet Turismen i Norrland att utveckla añärs- och privatresandet SOU 1990103 omnämndes bl.a. att inrättandet av kasinon av internationellt slag skulle kunna befrämja turismen på Gotland och i Norrbotten. Enligt utredningen borde inte etableringen ske i storstadsområdena. Kulturutskottet avstyrkte i betänkandena 19909lKrU8, 199091KrU18 och 199192KrUl4 motioner om tillåtande av spel utbetalningsautomater och kasinospel av internationell typ. Utskottet uttalade i betänkandet KrU s. att lotterilagen

SOU 199233

32 Inledning

behöver ses över och att detta bör göras utredning vari ingår av en representanter för de i riksdagen företrädda partierna. Utskottet noterade att motionärerna pekade på en rad omständigheter som leder till slutsatsen att den nuvarande lagstiftningen inte ger folkrörelserna tillräckliga möjligheter utveckla och förnya att den spel- och lotteriverksamhet som bedrivs av dem och att ta tillvara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas de statliga av spelbolagen.

SOU 199233

2 NUVARANDE BESTÄMMELSER

2.1.1 Lotterilagstiltningens syften

Nuvarande lotterilag 19821011 bygger på den gamla lotteriförordningen från 1939. En grundläggande princip i lotterilagstiftningen har sedan gammalt varit att behållningen av ett lotteri skall tillfalla ideella ändamål eller det allmänna. Endast i undantagsfall kan accepteras att allmänhetens spelbenägenhet används för att gynna privata vinstintressen jfr. prop. 1981821170 s.2l.

Lagstiftningens syfte är därför först och främst att säkerställa att

lotterier inte anordnas för obehöriga ändamål och att behållningen lotterierna kommer de avsedda ändamålen tillgodo i tillräcklig av omfattning. Vidare finns ett konsumentintresse att bevaka. Lottköparna och speldeltagarna bör skyddas från att bli utsatta för skojare. En offentlig kontroll anses därför vara nödvändig när det gäller insatsernas storlek, vinstemas storlek, antal och kvalitet samt fördelningen av vinsterna. Lagstiftningen skall också försöka motverka att lotterier och spel orsakar för stora sociala skadeverkningar i form av spelberoende. En annan viktig uppgift är att försöka motverka det illegala spelet genom att kanalisera spelintresset till sådana lotterier och spel som kan kontrolleras. Lotterier och spel är en viktig inkomstkälla för både staten och folkrörelserna. Det är därför viktigt att regleringen underlättar en effektiv beskattning och i övrigt inte är onödigt betungande eller

SOU 199233

34 Nuvarande bestämmelser

kostsam för de berörda. Således måste eftersträvas regler som förenar effektivitet med administrativ enkelhet.

2.1.2 Lotteribegreppet m.m.

Kasinospel, inklusive automatspel, faller under definitionen lotteri och regleras i lotterilagen. Enligt denna lag är begränsat roulettspel, tärningsspel och kortspel samt visst automatspel tillåtet under vissa förutsättningar. Kasinospelen är jämsides med de s.k. tivolispelen i 17 § lotterilagen de enda Iotteriforrner får besom drivas i enskilt förvärvssyfte. Spel på utbetalningsautomater är förbjudet i Sverige 7 §. Innehav och införsel av sådana automater är i princip förbjuden 21, 22 §§. Automatspel inte vinst som ger eller endast ger vinst i form av frispel på automaten, s.k. förströelsespel, regleras i lagen 1982636 om anordnande visst av automatspel. Visst begränsat spel med varuautomater som slumpvis delar ut vinst i form är också tillåtet 8 §. av varor Enligt 1 § 1 st lotterilagen med lotteri i lagen avses en verksamhet, i vilken en eller flera deltagare kan få vinst till en högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan och i vilken vinstmöjlighetema helt eller delvis beror på slumpen till följd av lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfarande. Till lotteri hänförs bl.a. spel mekaniska eller elektroniska spelapparater, s.k. automatspel, som kan ge sådan vinst även om vinstmöjligheterna inte till någon del beror på slumpen 1 § 2 st. Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst 2 § 2 st. Lotteri om pengar eller pengars värde får inom landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i andra fall eller på annat sätt än i lotterilagen 4 § st. som anges l Detsamma gäller i fråga om bl.a. sådant automatspel. roulettspel, tärningsspel och kortspel som inte anordnas för allmänheten men väl i förvärvssyfte. Lagrummet innebär att det huvudsakligen är regeringen som lämnar tillstånd för lotterier med penningvinster.

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 35

Regeringen är till skillnad från lägre tillståndsmyndigheter inte bunden lagen utom såvitt gäller kedjebrevsspel och spel på utav betalningsautomater som inte ens regeringen kan ge tillstånd till inom landet. Regeringen skulle således redan idag utan någon ändring i lotterilagen kunna ge tillstånd till internationellt kasinospel innefattande roulettspel, tärningsspel och kortspel. Ett sådant tillstånd skulle inte strida mot det straffsanktionerade förbudet mot

dobbleri i 16 kap. 14 § brottsbalken se nedan.

Ett lotteri anses inte vara anordnat för allmänheten om det bedrivs i en krets som är på en gång liten och sluten samt om deltagarna i kretsen har en påvisbar inbördes gemenskap. Begreppet förvärvssyfte att ett ekonomiskt överskott åsyftas och detta avser gäller även om lotteriet anordnas för en mycket liten krets. Rena Sällskapsspel som anordnas i familjer och liknande omfattas dock inte av tillståndskravet även om mindre penningvinster förekommer, eftersom den som tar initiativet till spelet knappast har något förvärvssyfte jfr. SOU 197929 466. Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det som villkor för deltagande krävs medlemskap i en viss sammanslutning, denna väsentligen har till uppgift att anordna lotterier eller när om lotteriet eljest, såsom med hänsyn till omfattningen eller till villkoren för deltagande, är att jämställa med ett lotteri som är anordnat för allmänheten 4 § 3 st. Kasinospel som anordnas av slutna sällskap anses sålunda vara att jämställa med lotteri anordnat för allmänheten och kräver därför tillstånd Jfr. NJA 1923 s. 97, NJA 1944 s. 256 och NJA 1964 C 375. Tillstånd att anordna lotteri får meddelas endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser 5 § 1 st. Dessa krav kan, enligt prop. 198182170 118, mot bakgrund av det allmänna ändamålet s. ses med lotterilagstiftningen, bl.a. syftar till att så långt det är som möjligt motverka att lotterier för med sig skadeverkningar av ekonomisk, social och personlig natur.

SOU 199233

36 Nuvarande bestämmelser

Till äventyrligt spel skall inte lotteritillstånd ges. Kasinospel av typen roulett- och tärningsspel samt kortspel är typiskt sett äventyrliga i det att utgången spelet beror på slumpen fr. hasard. av Detta är dock inte ensamt avgörande. Visserligen behöver för att äventyrligt spel skall föreligga insatser och vinster inte i och för sig uppgå till stora belopp. Men bedömningen av om spelet är äventyrligt påverkas av om dess regler är så konstruerade att de lockar till större eller flera insatser under spelets gång. Om så inte är fallet bedöms spelet inte som äventyrligt. De regler som lotterilagen uppställer och som kompletteras av Lotterinämndens föreskrifter om begränsningar av insatser och vinstmöjligheter gör att spel som bedrivs i enlighet därmed får en sådan karaktär att de inte betraktas som äventyrliga.

2.1.3 Automatspel

Till lotteri hänförs som ovan berörts automatspel även om vinstmöjligheterna inte till någon del beror slumpen 1 § 2 st. Rätt till fortsatt spel är att anse såsom vinst 2 §. Med automatspel avses spel mekaniska eller elektroniska spelautomater 2 §. spelautomater kan indelas i tre huvudformer; utbetalningsautomater, förströelseautomater och varuautomater. Lottförsäljningsautomat räknas inte som en spelautomat eftersom det inte är automaten i sig som påverkar vinstmöjligheten. Inte heller anses en jukebox eller en apparat, som används i samband med automatbingo, eller försäljningsautomat för varor. som spelautomat SOU 197929 s. 401 och prop. 198182 62. s En utbetalningsautomat är en mekanisk eller elektronisk spelapparat som ger vinst i form av pengar. värdebevis, spelpoletter eller liknande. Den får efter tillstånd regeringen eller Lotteriav nämnden endast opereras på fartyg i internationell trafik 7 §. Med utbetalningsautomat avses i första hand en s.k. enarmade bandit, dvs. en typ av utbetalningsautomat som är försedd med dragarm, en med vilken automatens hjul kan sättas i rotation. Numera är det

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 37

vanligare med utbetalningsautomater där spelaren i stället skall trycka på knapp. Hjulet i automaten är försett med olika en symbolmarkeringar. Vissa i förväg bestämda kombinationer av symboler vinst. Automaten kan vara konstruerad för att ge ger förhöjd vinstchans för efterföljande spel. 19787920 beskriver föredraganden det förbjudna l prop. området. En allmän karaktäristik är att regleringen i lagen är heltäckande vilket även bekräftats rättstillämpningen avseende av

tillståndsgivning för den s.k. Globelotterrnaskinen se nedan.

Automatspel vinst i form pengar, värdebevis, spelsom ger av poletter eller liknande kan exempelvis anordnas i anslutning till spelresultat vilka de spelande uppnår ett vanligt Flipperspel, som i sig kanske inte kan ge vinst ens i form av frispel. Apparater av Penny Fall och Pajazzo saknar startmekanism och symboltypen markeringar och spelaren kan med viss färdighet påverka spelresultatet. Med hänsyn till den relativa snabbhet med vilket spelet kan bedrivas på dessa apparater och de olika utbud av penningvinster de kan erbjuda är de att bedöma som med enarmade som banditer liknande apparater. För att undvika kringgåenden förs vidare till vinstbegreppet värdebevis. Uttrycket omfattar här till en början handling, märke eller annat är bärare av ett penningsom värde. Som exempel kan tas ett presentkort som är inlösbart i Vidare täcks det fallet att ett presentkort eller dylikt går att pengar. lösa in mot prestation ekonomiskt värde, t.ex. varor eller annan av tjänstenEn särskild form värdebevis anges uttryckligen, nämligen av spelpoletter. Det kan inträffa att vinsten i något fall utformas så att den inte direkt träffas den nu lämnade beskrivningen. Innebär av konstruktionen att ett penningvärde kan överföras i former som liknar dem har beskrivits bör detta jämställas med de som nyss beskrivna vinsterna. I beslut den 14 september 1989 Dnr 1351989 avslog Lotterinämnden Svenska riksidrottsförbundets ansökan om lotteri enligt Globelotteriidén. Lotteriidén gick bl.a. ut att en lottförsäljningsautomat automatiskt skulle kunna betala ut vinster värda mindre än 20 kronor i form av en ny lott. I skälen för beslutet anförde

SOU 199233

38 Nuvarande bestämmelser

Lotterinämnden Hittills har accepterats att i rikslotterier en lågvinst får bytas mot ny lott i lotteriet. Att en vinnare inte skall tvingas eller lockas till ökat spel är en gammal praxis som hänger ihop med principerna för lotterilagen i förhållande till brottsbalkens bestämmelser om dobbleri. Att vinst betalas en ut automatiskt är otillåtet redan på grund av lotterilagens förbud mot utbetalningsautomater. Det är tveksamt lott kan om en anses vara värdebevis men den faller ändå in under lagens begrepp eller liknande i 4 § 3 st.

Förströelseautomater regleras i lagen 1982636 om anordnande av visst automatspel. l l § föreskrivs att lagen är tillämppå spel som anordnas i förvärvssyfte på sådana mekaniska eller elektroniska spelautomater inte vinst eller som ger endast ger vinst i form av frispel på automaten. Lagen gäller inte spel som anordnas på fartyg i reguljär trafik.

Den som anordnar detta slags får spel inte obehörigen locka barn eller ungdom att delta i spelet 2 å. Tillstånd för spel krävs och söks hos socialnämnden i den kommun där spelverltsamheten skall anordnas om det inte är fråga om spel i samband med offentliga tillställningar av tillfällig karaktär 3 §. Exempel på förströelseautomater är mekanisk eller elektronisk flipper. skjutare. målspel, elektroniska TV-spel samt övriga spel. Till sistnämnda

grupp hör poängspel, som inte beror skicklighet av t.ex. s.k. pokermaskiner. Dessa maskiner är i verkligheten ofta endast maskerade utbetalningsautomater. Varuautomater är sådana spelautomater som slumpvis delar ut vinst i form av varor. Exempel på varuautomater är bl.a. s.k. lyftare, varvid varan kan fås gripklo på om en styrs rått sätt och s.k. pushers, som kan ge vinst puffar om en arm varan över en kant. Tillstånd för spel med varuautomater krävs och söks hos länsstyrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas. Enligt 8 § lotterilagen får detta slags spel anordnas under förutsättning

att spelet anordnas i samband med

a offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 39

anläggning b restaurangrörelse med tillstånd att servera spritdrycker, vin eller starköl eller annan restaurang om tillståndsmyndigheten armars anser det lämpligt att spelet anordnas i samband med restaurangrörelsen eller c bingospel som inte är automatbingo

att värdet av spelarens insats uppgår till högst en kronor per spel fem kronor enligt prop. 199192156, vilken ännu inte antagits av riksdagen samt

att värdet av högsta vinsten uppgår till högst tjugo gånger insatsen.

Med offentlig nöjestillställning avses t.ex. offentliga danstillställningar, cirkusföreställningar samt tivoli- och marknadsnöjen. Välgörenhetsbasarer, syföreningsauktioner, idrottstävlingar och konserter utgör exempel på tillställningar som inte anses vara offentliga nöjestillställningar prop. 198182170 s 60. Den offentliga nöjestillställningen skall anordnas inom nöjespark eller liknande anläggning. I propositionen anges 120 att detta begrepp bl.a. innefattar folketsparkanläggningar och liknande permanenta nöjesanläggningar men inte föreningslokaler och andra samlingslokaler. Tillståndsprövningen för spel med varuautomater i samband med restaurangrörelse som saknar serveringstillstånd avser samma förutsättningar som krävs för tillstånd att servera sprit m.m. enligt lagen 1977293 om handel med drycker. I propositionen anges 121 att tillståndsmyndigheten skall särskilt beakta bl.a. sökandens lämplighet och serveringsställets tjänlighet för ändamålet. Vidare gäller som en huvudregel att tillstånd till servering får meddelas endast om det kan antas att tillhandahållandet av lagad mat kommer att utgöra en betydande del av rörelsen. En allmän utgångspunkt bör vara att tillstånd till automatspel inte ges till en restaurangrörelse som företrädesvis besöks av barn och ungdom.

SOU 199233

40 Nuvarande bestämmelser

2.1.4 Roulettspel och tårningsspel

Tillåtet roulett-, tärnings- och kortspel följer i stort internationella regler bortsett från att insatser och vinstmöjligheter är kraftigt reducerade. Enligt 198182170 prop. s. 68 bör detta slags spel vara reglerade på sådant sätt att de bevarar karaktären av förströelse. Tillstånd till anordnande av roulettspel och tärningsspel söks hos länsstyrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas 9 §.

Tillstånd förutsätter

att spelet anordnas i samband med a offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anläggning eller b restaurang med tillstånd till servering spritdrycker. vin av eller starköl eller till annan restaurang om tillståndsmyndigheten det lämpligt spelet annars anser att anordnas i samband med restaurangrörelsen

att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst två kronor fem kronor enligt prop. 1991922156 samt

att värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst trettio gånger insatsen.

199035 Av Lotterinämndens föreskrifter KFS framgår att i fråga om vilka restauranger som bör kunna tillstånd till spel skall följande beaktas

- Spelet skall syfta till att ge restaurangens gäster förströelse - Spelet skall ske under uppsikt och ordning Tillstånd skall ges till restauranger sådan storlek spelet - av att inte blir ett dominerande inslag i verksamheten

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 41

Tillstånd skall ges till restaurang där spelet kan antas bli lätt tillgängligt för barn och ungdom eller för personer som är gäster i restaurangen.

Speltillstånd bör förutom mycket stora restauranger inte avse mer än två roulettspel utöver ett kort- eller tämingsspel. Tillstånd meddelas för viss tid, i normalfallet tre år. Tillstånd kan dras in om spelet bedrivs i strid med gällande bestämmelser eller om tillståndshavaren inte fullgör sina betalningar av spelskatt och kontrollkostnad. l en bilaga till föreskrifterna föreslår Lotterinämnden att speltillstånd förenas med villkor för själva spelet. Villkoren för roulettoch tärningsspel är följande

Spelet skall bedrivas med spelmarker, värda högst två kronor styck fem kronor enligt prop.199192156. Om spelet bedrivs med olika valörer skall det tydligt framgå av markerna dess värde. Spelare får inte för egen eller annans räkning placera spelmarker till större värde än två kronor fem kronor enligt prop. 199l92156 på varje insatsmöjlighet, som avser nummer eller kombination av nummer.

Tillåtna insatsmöjligheter och vinstutdelningen på dessa framgår särskild bilaga. Av denna framgår t.ex. att på av vinstmöjligheten StraightHein i roulettspel ett markerat nummer maximeras vinstutdelningen till trettio gånger insatsen. Satsad spelmark återgår till spelaren vid vinst.

Olika spelare får markera samma insatsmöjlighet.

För att insats skall anses gjord skall spelmark ha placerats spelplanen. Insats som görs muntligen gäller inte. Så kallad annonsering är således tillåten. Olikfärgade marker för varje deltagare bör användas.

SOU 199233

42 Nuvarande bestämmelser

2.1.5 Kortspel

Anordnande av kortspel kräver tillstånd som söks hos länsstyrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas 10 §. Tillstånd förutsätter

att spelet anordnas i sådant sammanhang som även gäller för

roulett- och tärningsspel se ovan

att värdet av spelarens insats på

varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst tio kronor femtio kronor enligt prop. 1991922156 samt

att värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst en och halv gånger insatsen. en

Tillstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och skall avse viss tid. Enligt Lotterinämndens föreskrifter KFS 199035 bör annat kortspel än Black Jack inte tillåtas. Detta spel skall spelas enlig internationella regler med följande undantag

Spelet skall bedrivas med spelmarker

Spelares insats på varje särskild vinstmöjlighet får uppgå till högst tio kronor

Värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet får uppgå till högst en och en halv gånger insatsen. Satsad spelmark återgår till spelare vid vinst.

4. Dubbling skall rymmas inom insatsen tio kronor.

Bakomspel där spelare satsar på annan spelare får bedrivas om bakomspelaren själv gör sin insats vid bordet.

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 43

Begreppet varje särskild vinstmöjlighet torde innebära att det inte är meningen att det i samma spelomgång skall kunna satsas mer än tio kronor. Däremot kan varje spelare satsa i Hera boxar samtidigt. Lotterinämndens föreskrifter kommer att anpassas till föreslagna maximiinsatsema i pr0p.l99192l56. De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1992.

2.2 Pillståndsgivning för folkrörelsemas spel och lotterier

2.2.1 Lotterilagens urvalskriterier

Vad är en folkrörelse finns inte definierat i någon lag. I som lotterilagstiftning och praxis har hittills folkrörelsebegreppet undvikits urvalskriterium för organisationer bör kunna som som meddelas lotteritillstånd. Lotterilagen innehåller inte något krav på att lotterianordnare skall ha alla de kännetecken som kan anses karakterisera en folkrörelse. Av 11 § lotterilagen framgår att tillstånd till bingospel eller annat lotteri varmed inte avses statliga spel och lotterier samt tillåtet kasinospel följande förutsättningar rekvisit kan lämnas om är uppfyllda.

Sökanden är en juridisk person som är en ideell förening.

Sökanden har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom landet.

Sökanden skall i sin verksamhet huvudsakligen tillgodose det allmännyttiga ändamålet fullföljandekravet

Sökanden får inte vägra någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens

SOU 199233

44 Nuvarande bestämmelser

verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Sökandens verksamhet skall ha eller kunna bedömas en viss varaktighet.

§vgnsk ideell förening

Någon legaldefinition av associationsformen ideell förening finns inte eftersom civilrättslig lagstiftning saknas. l rättspraxis anses en ideell förening ha rättskapacitet och utgöra en juridisk då person den antagit stadgar av erforderlig kvalitet och valt en styrelse. Av punkt 1 följer att sektion förening inte en av en kan få tillstånd. Utländska föreningar kan inte få tillstånd.

lmnn i n l

Det räcker inte att sökanden kan åberopa allmännyttigt ett ändamål. Det krävs också att sökandens huvudsakliga syfte är att främja det allmännyttiga ändamålet. En viss egennytta accepteras således men får inte dominera över allmännyttan. Någon närmare precisering av kravet på allmärmyttigt ändamål är knappast möjlig. I prop. l98182170 44 dock viss s. angavs att ledning kunde hämtas från reglerna om begränsad skattskyldighet

för ideella föreningar nu i 7 § 5 lagen statlig inkomst-

mom. om skatt. Som en allmän utgångspunkt anfördes i begreppet att allmännyttigt ändamål kunde inrymmas ändamål som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja. Detta innebär att innebörden av vad som är allmännyttigt växlar från tid till annan. l det följande anges exempel på ändamål som är att bedöma som allmännyttiga

Politik och opinionsbildning Stöd till invandrare Kyrkliga ändamål som inte tillgodoses skattemedel av

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 45

Frivilligt försvar Sociala ändamål Nykterhet och annan drogfrihet Handikapp Pensionärer Hälso- och sjukvård inte skall bekostas av det allmänna. som Humanitär verksamhet t.ex. Röda korset, Rädda Barnen, . Lutherhjälpen. 11. Fredsrörelser 12. Välgörenhet 13. Konst och kultur ej till enskilda 14. Idrott och sport 15. Ungdomsverksamhet 16. Utbildning inte skall bekostas av det allmänna som 17. Hem och skola föreningar 18. Sportfiske 19. Segling, motorbåtsklubbar 20. Flygklubbar 21. Foto- och radioamatörer 22. Jaktföreningar 23. Brukshundsklubbar 24. Schack, Bridge 25. Folkets Hus-föreningar i glesbygd 26. Hembygdsföreningar 27. Kooperativa konsumentgillen 28. Hemvärnets Centrala Förtroenderåd

I det följande exempel ändamål som inte anses vara ges allmännyttiga.

Arbetsgivare och branschsammanslutningar Fackföreningar och fackförbund uteslutande förbehållits offentliga eller Verksamhet som organ uppenbarligen borde tillgodoses av det allmänna Verksamhet över vilken kommun har ett dominerande

SOU 199233

46 Nuvarande bestämmelser

inflytande

Kommersiellt eller annat ekonomiskt syfte t.ex. reklamlotterier

yrkesföreningar villaägare och hyresgästföreningar Större investeringar t.ex. byggande av klubbhus och spelarköp lntresseföreningar syftar till som att tillgodose medlemmarnas ekonomiska eller andra intressen som t.ex. deras trevnad. 10. Stödföreningar, t.ex. supporterklubbar

Fullfg ljaggjgkravçt

Det är inte tillräckligt förening att en har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål. Det krävs också att föreningen i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål. Om en ideell förening t.ex bedriver näringsverksamhet och den ideella verksamheten endast utgör en mindre del den av totala verksamheten skall lotteritillstånd inte meddelas jfr. Lotterinämndens beslut 1983-06-15.

Kravet gjzggnhçt

En förening får i princip inte vägra någon inträde såvida det inte med hänsyn till arten av eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller orsak finns av annan särskilda skäl för detta. Medlemsintagningen får sålunda inte grundas på godtycke. Om det finns särskilda skäl till begränsningar t.ex. medlemskap i en yrkesförening verkar för fred som och avrustning accepteras detta.

2.2.2 Undantag l juridisk annan person än ideell förening

Om det finns särskilda skäl kan även juridisk person inte som är ideell förening t.ex stiftelse, aktiebolag eller ekonomisk förening

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 47

lotteritillstånd. l praxis har stiftelser som Litteraturfrämjandet och Konstfrämjandet fått lotteritillstånd. Ett särfall är Hemvärnets Centrala Förtroendenämnd fått lotteritillstånd med hänvisning som till gammal regeringspraxis. Professionella bingo och lotterikonsult- företag tillstånd för bingoalliansers och föreningars ges numera räkning.

2.2.3 Undantag ll ändamål utom landet

Rädda Barnen, Röda korset och Amnesty International utgör exempel på föreningar särskilda skäl har meddelats lotterisom av tillstånd trots att deras huvudsakliga syfte är att främja allmännyttigt ändamål utom landet.

2.2.4 Varaktighetskravet

Det måste visas förenings verksamhet skall bli bestående. att en Enligt Lotterinämndens praxis gäller att verksamhetsberättelse skall kunna uppvisas vilket i praktiken betyder att föreningen varit verksam i minst ett år. Undantag kan medges för vissa tillfälliga aktionsgrupper.

2.2.5 Folkrörelsebegreppet

l utredningsrapport med titeln till salu utgiven av en en arbetsgrupp inom Statens ungdomsråd 1981 ges med hänvisning till L. Svedberg följande definition

En folkrörelse skall ha en ideologi, dvs. en logiskt utvecklad idé. De idéer som en folkrörelse driver måste sättas in ett sammanhang helhetssyn på samhället och vara en idé - en om hur samhället utvecklas.

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser

En folkrörelse måste bilda opinion opponera sig motsätta - sig det de tycker är fel i samhället och kräva den förändring som de tror på. Hur stark opinion är, dvs. i vilken en utsträckning beslutsfattare tar hänsyn till den, är beroende av hur många som ställer sig bakom de krav som förs fram. Kampen måste inriktas

att vinna många för rörelsens idé.

För att en folkrörelse skall inflytande ett sarnhällsutvecklingen måste den utgöra en viss numerär bestå - av en stor mängd medlemmar. Det exakta medlemsantalet kan inte uttryckas i siffror, men rörelsen måste omfatta en stor del av folket därav folkrörelse -för dess krav - att skall uppfattas som uttryck för folkets vilja. Den rörelse som räknar några tusen

medlemmar kan sällan förmå samhället att lyssna på deras krav. Däremot kan den rörelse som räknar hundratusen medlemmar

förvänta sig att samhället skall ta större hänsyn till vad denna del av folket ger uttryck för.

En folkrörelse måste ha en geografisk spridning - en organisation med lokalföreningar runt om i landet. Den rörelse

som finns tillgänglig endast för en liten och begränsad del av landet byalag, lokala aktionsgrupper kan inte räknas till folk-

rörelser.

En folkrörelse skall vara öppen för alla. Ingen skall förhindras medlemskap i en folkrörelses verksamhet förutsatt att man vill omfatta ideologin. De organisationer som erbjuder medlemskap endast till vissa individer, t.ex. Dons Club och

Rotary, kan inte betraktas som folkrörelser.

En folkrörelse arbetar demokratiskt. Det innebär att var

och en varje medlem skall ha - - samma möjlighet att väcka förslag och påverka beslut. Arbetsformerna skall bygga på de grundvärderingar som vår demokrati vilar på. Härmed blir folkrörelserna demokratisk skola för en medborgarna och ett

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 49

forum där demokratin kan utvecklas vidare. samhällsförändringar opinionsbildning sker med stöd av demokratiskt fattade genom beslut.

Folkrörelsen skall stå i en oberoende ställning till stat och kommun. En oberoende ställning innebär att rörelsen har full handlingsfrihet, bestämmer helt om sin egen verksamhet, för samhällets demokratiska principer och funkinom ramen tioner.

Folkrörelser skall innebära gemenskap. Det förutsätter att de kommer har något gemensamt som binder dem som samman En folkrörelse måste omfatta ideologisk gemenskap samman. värdegemenskap.

Verksamheten i en folkrörelse skall ha en kontinuitet i tiden. Tillfälliga aktionsgrupper är alltså i den meningen inga folkrörelser.

De första egentliga folkrörelsema; arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen uppstod under artonhundratalet. Bonderörelsen, idrottsrörelsen och kooperationen växte sig starka under tjugo- och trettiotalet. Efter det andra världskriget har tjänstemannarörelsen, frivilliga försvarsorganisationer, freds- och solidaritetsrörelser, miljörörelsen etc. fått en allt större anslutning. folkrörelser bör även räknas de politiska partierna. Till gruppen Många folkrörelsema har omfattande barn- och ungdomsav en verksamhet.

sou 199233

50 Nuvarande bestämmelser

2.3 Ansvarsbestämmelser

2.3.1 Brottsbalken

Enligt 16 kap. 14 § brottsbalken kan den olovligen för som allmänheten anordnar spel eller liknande verksamhet, vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen, och som med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och övriga omständigheter framstår som äventyrlig eller ägnad tillföra att anordnaren en betydande ekonomisk vinning dömas för dobbleri till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som tillåter en sådan verksamhet i en lägenhet eller ett annat utrymme som han upplåtit till allmänheten. Rekvisitet olovligen innebär att det inte är straffbart att anordna äventyrligt spel eller tillägna sig betydande ekonomisk vinning om spelet bedrivs inom ramen för erhållet tillstånd. Det är numera inte straffbart att delta i kriminellt spel. Rekvisitet äventyrlig innebär huvudsakligen att utgången av spelet skall bero av slumpen. Detta utesluter inte även spel att som inrymmer möjlighet för deltagarna att genom sin skicklighet påverka utgången trots detta räknas som äventyrliga. I rättspraxis har t.ex. kortspelet poker bedömts som äventyrlig spel. Dobbleribestämmelsen tar emellertid sikte på spel eller liknande verksamhet som med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och övriga omständigheter framstår äventyrlig. Hasardspel som som inte är förenade med några egentliga risker faller utanför brottsbalken men kan dock straffbart enligt lotterilagen. vara Avgörande för bedömningen är framför Även allt insatsernas storlek. om insatserna är blygsamma kan emellertid spelet vara upplagt på sådant sätt att spelarna lockas till allt djärvare satsningar. Detta kan kvalificera spelet som dobbleri. Rekvisitet ekonomisk vinning innebär att rena skicklighetsspel kan bli att bedöma som dobbleri insatsernas om storlek gör det oacceptabelt från allmän synpunkt.

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 51

Rekvisitet allmänheten innebär som tidigare berörts i samband med redogörelsen för lotterilagstiftningen att det år tillåtet att anordna äventyrligt spel för personkrets som är på en gång liten en och sluten. Så den krets personer som i praktiken haft snart av i spelet inte varit begränsad eller utgjort ett i möjlighet att delta verklig mening slutet sällskap skall emellertid spelet anses vara anordnat för allmänheten. Den som tillåter dobbleri i en lägenhet eller annat utrymme som han upplåtit till allmänheten dömes också för dobbleri. En restaurangägare kan dömas för dobbleri om han haft vetskap om vad som förevarit på restaurangen. Om verksamheten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller eljest varit av särskilt farlig art skall gärningsmannen dömas för grovt dobbleri till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år 16 kap. 14a §. En fastighetsägare är enligt 16 kap. 18 § brottsbalken skyldig att vidta åtgärder för upplösning t.ex. hyreskontrakt om han får av vetskap att det förekommer dobbleri eller grovt dobbleri eller om försök eller förberedelse därtill hos någon av hans hyresgäster. Underlåter han detta skall han dömas för medverkan till brott.

2.3.2 Intterilagen

Lotterilagens ansvarsbestämmelser för illegalt spel tar sikte på sådana förfaranden inte är att bedöma som dobbleri enligt som brottsbalken. I 29 § 2 st lotterilagen föreskrivs att ansvar enligt 28 § inte skall dömas, ansvar för gärningen kan dömas ut enligt om brottsbalken. lotterilagens ansvarsbestämmelser är med andra ord subsidiära i förhållande till brottsbalken.

I 28 § lotterilagen stadgas att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

olovligen anordnar lotteri eller olovligen innehar utbetalnings-

SOU 199233

52 Nuvarande bestämmelser

automat, bryter mot föreskrift i lotterilagen eller mot föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller

underlåter att fullgöra skyldighet enligt 26 § lämnar inte nödvändiga upplysningar eller handlingar till tillsynsmyndigheten, eller lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd enligt denna lag eller vid fullgörande uppgiftsskyldighet enligt lagen av döms till böter eller fängelse i högst ett år.

l ringa fall skall inte dömas till ansvar.

I 30 § lotterilagen stadgas att uppbuma insatser, utrustning och annan egendom skall förklaras förverkade, inte detta är om uppenbart obilligt. Förverkas en utbetalningsautomat kan även dess innehåll förverkas, om inte detta är uppenbart obilligt. l stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Ett exempel på när lotterilagens ansvarsbestämmelser är tillämpliga vid äventyrligt spel är när roulettspel med måttliga insatser anordnas i förvärvssyfte för en personkrets på gång som en är liten och i verklig mening sluten.

2.3.3 Skattebrottslagen

överträdelser såväl lotteriskattelagen mot som lagen om skatt på spel se nedan kan föranleda ansvar enligt skattebrottslagen 197169. Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen handling med oriktig avger uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknats med för högt belopp dömes för skattebedrågeri till fängelse i högst två år.Om brottet är ringa dömes för skattefdrseelse till böter.

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser S3

2.4 Skattebestämmelser

2.4.1 lotterisknttelagen

Enligt 1 § lagen 19911482 om lotteriskatt skall lotteriskatt betalas till staten för svenskt lotteri. Skatt tas ut med 35 % av den återstår sedan de sammanlagda vinsterna enligt behållning som vinstplan eller armat beslut att viss andel av insatserna skall utom från de sammanlagda insatserna. betalas som vinster avräknats Numera beskattas Penninglotteriet, Tipstjänst och ATG sätt. Skatten tas således ut insatserna efter avdrag för samma beräknad utdelning till vinnarna i lotteriet brutt0överskottsbeskattning. Skatt tas inte ut det är fråga om sådant lotteri som avses i om lagen skatt på spel se ovan, lotteri som anordnats av sådan om

sammanslutning i 11 § lotterilagen se avsnitt 2.2.1 och

som avses lotterier där vinsterna inte utgörs av pengar. skattskyldig är den som anordnar lotteriet.

2.4.2 Lagen om skatt på spel

Enligt lagen 1972820 om skatt på spel skall skatt till staten betalas för roulett-, tärnings- och kortspel samt bingospel som kräver tillstånd enligt lotterilagen.

Enligt 10 § tas spelskatt ut för

roulettspel och tärningsspel och kortspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för tillstånd innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och som med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3000

SOU 199233

54 Nuvarande bestämmelser

kronor respektive 1000 kronor för varje spelbord utöver ett. bingospel med tre procent av värdet erlagda spelinsatser av och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.

Enligt riksskatteverkets punktskatteenhet uppgick den sammanlagda spelskatten på roulett-, tärningsspel och kortspel till 34 miljoner år 1991. Spelskatten bingo med kontantvinster uppgick 1991 till sammanlagt 64 miljoner kronor. Bingospel med varuvinster är skattefritt.

2.4.3 Lagen om statlig inkomstskatt

Enligt 7 § 4 mom. 5 st lagen 1928370 statlig inkomstskatt om är Svenska penninglotteriet Aktiebolag, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp frikallade från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst fastighet. av Enligt 7 § 5 mom. 1 st i lag är allmännyttiga samma föreningar däribland folkrörelser frikallade från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Inkomst av fastighet och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet med naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete är också skattefritt. Till verksamhet hävd utnyttjas för finansiera som av att ideellt arbete räknas bl.a. anordnande av bingo och andra lotterier.

2.4.4 Kommunalskattelagen

Enligt 19 § 2 st kommunalskattelagen 1928370 vinst år i svenskt lotteri inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller vinst i utländskt lotteri som uppgår till högst 100 kronor.

SOU 199233

Nuvarande bestämmelser 55

2.4.5 Mervärdeskattelagen

Av 2 § lagen 1968430 om mervärdeskatt följer att skattskyldighet för mervärdeskatt gäller för den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktiga varor eller tjänster. Skatteplikten gäller generellt med vissa undantag uppräknade i 8 Enligt 8 § 17 mervärdeskattelagen är lotterier däri inräknat vadhållning och andra former av spel undantaget från skatteplikt. Företag som yrkesmässigt tillhandahåller Servicetjänster för t.ex. bingoallianser eller föreningslotterier omfattas av skatteplikten. Lotterinämnden har emellertid i samförstånd med riksskatteverket se skrivelse 1991-01-14 Dnr 2601990 med stöd av 11 § sista stycket lotterilagen meddelat bingo- och lotteritillstånd till serviceföretag som anordnar lotterier och spel för ideella föreningars räkning. Härigenom uppkommer inget skattepliktigt tillhandahållande av tjänst. Förfarandet har kritiserats mot bakgrund av att lagstiftaren knappast tänkt sig att inbegripa kommersiella företag bland de juridiska personer som avses i bestämmelsen.

SOU 199233

3 Den svenska spelmarknaden

3.1 Allmänt

Den svenska spelmarknaden omsatte 1991 ca 22 miljarder kronor. Utslaget på varje invånare innebär detta att svensken i genomsnitt spelar för mer än 2 600 kronor per år. Vinståterbetalningen till spelarna varierar mellan till 45 70 %. - Gcnomsnittssvensken förbrukar således ca 1 300 kronor per år eller drygt 110 kronor i månaden på inhemska spel, spel fartyg i

internationell trafik, spel på utländska kasinon och lotterier saint

illegalt spel. j

På lotteri och spelmarknaden verkar 1 de statsägda spelbolagen

Svenska Penninglotteriet AB och Tipstjänst samt det icke-statliga ATG, 2 folkrörelserna och 3 kommersiella kasinospelsanordnare. Den totala spelmarknaden har vuxit kraftigt under sjuttio- och åttiotalet. Från 1970 har den totala omslutningen av svenska spel och lotterier vuxit från ca 2,4 miljarder kronor till ca 22 miljarder kronor. Statens marknadsandel har ökat från ca 61 % 1,5 miljarder kronor 1970 till 74 % 16 miljarder kronor 1991. Folkrörelserca andel har sjunkit från 31 % 800 miljoner 1970 till ca 19 % na ca 4,3 miljarder 1991. Kasinospelens andel är oförändrad. ca 2 % av den totala marknaden 1970 60 miljoner kronor och S00 miljoner kronor 1991. Det illegala spelet och spel utländska lotterier och spel kan skattas till ca 5 %.

SOU 199233

58 Den svenska spelmarknaden

Figur Procentuell

fördelning av den svenska spelmarknaden

Uppskattad omsättning 22 157 MSEK år 1991

Statliga bolag Folkrörelsemas spel I Utländskt. illegalt Kasino e

SOU 199233

Den svenska spelmarknaden 59

3.2 Statliga spel och lotterier

AB Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet AB och AB Trav och Galopp ATG brukar alla räknas som statliga företag. Det är emellertid endast Tipstjänst och Pcnninglotteriet som är helägt av ATG ägs till 90 % Svenska travsportens centralförbund staten. av STC och till 10 % av Svenska galoppsportens centralförbund SGC. Genom avtal utser staten hälften av styrelseledamötema däribland ordföranden med utslagsröst. Motiven för att staten engagerat sig i spelmarknaden är flera. Förutom det fiskala intresset har det ansetts nödvändigt att säkerställa insyn och kontroll i spelverksamheten och att tillse att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga former. Vidare anses staten ha möjlighet att beakta sociala risker vid utformningen av olika spelformer. Statens inkomster från de statliga spelföretagen består i utdelning och lotteriskatt. Spelverksamheten regleras för bolagen genom tillstånd koncession beviljas av regeringen. I dessa fastställer som regeringen bland annat vilken typ spelformer som bolagen får av bedriva och hur stor del av insatserna som skall återbetalas till spelarna i form av vinster. Den totala omsättningen på den statliga spelmarknaden har ökat med 1 000 % mellan 1970 och 1991, även om ökningen realt sett med hänsyn till penningvärdesförsäntringen stannat på mera blyg- 100 %. År 1988 stagnerade marknaden och den ökning i samma nominella belopp som skett 1988-1991 har inte motsvarat pemtingvärdesförsämringen.

Sedan 1986 har spelmarknaden förändrats att efterfrågan

genom förskjutits från de etablerade högvinstspelen mot mer frekventa spel högre vinstchans och ofta större kunskapsmed lägre vinster men innehåll. Traditionella lotterier penninglotter, lotto, tips och V som 65 har minskat i popularitet medan t.ex. Trisslotter, oddset och dagens dubbel ökat kraftigt.

SOU 199233

60 Den svenska spelmarknaden

3.3 Folkrörelsernas spel och lotterier

Folkrörelserna anordnar traditionella lotterier och bingo. Traditionella lotterier förekommer tre plan nämligen

rikslotterier med försäljning i mer än ett län regionala lotterier med försäljning inom ett län lokala lotterier med försäljning inom kommun en

Omslutrtingen på folkrörelsernas spel och lotterier ökade med ca 465 % mellan 1970 och 1991. Realt sett innebär detta endast en ökning med 3 %. Under åren 1987-1991 kunde skönjas en viss real ökning av bingospelet till följd tillåtandet av av kontantvinster. Omsättningen ökade från 1,7 miljarder kronor 1987 till 2.1 miljarder kronor 1991 eller med ca 29 %. Om siffrorna från rensas inflationen innebär detta en real minskning med S %. Inflationen var under denna tid 36 %. Rikslotterierna ökade från 405 miljoner kronor 1987 till 1 009 miljoner kronor 1991 eller med ca 150 %. Detta innebar real ökning med 83 %. en ca Sedan 1990 rapporterar samtliga rikslotterier dramatiska försämringar i försäljningen. Endast ca 75 % av beviljad omslutning säljs lotterna. Nettobehållningen av har till följd av allmänt ökade kostnader succesivt minskat och uppgick 1990 till ca 28 % av den verkliga försäljningen eller 161 miljoner kronor. Ett flertal lotterier har lagts ned eller kommer att läggas ned till följd av minskad omsättning och ökade kostnader. Omsättningen regionala och lokala lotterier 14 § lotterilagen har av Lotterinämnden uppskattats till ca 750 miljoner kronor under 1991. Bingo med varuvinster har uppskattats till ca 440 miljoner kronor. Skattningen bygger dock inte på tillförlitliga statistiska uppgifter. Utredningen har för avsikt att i samarbete med Lotterinämnden kartlägga den regionala och lokala lotterimarknaden under våren 1992. Bedömningar av den framtida omsättningsutvecklingen är med nödvändighet behäftade med stora svårigheter. Den historiska utvecklingen kan med undantag av regionala och lokala lotterier

SOU 199233

Den svenska spelmarknaden 61

fastställas med relativt stor precision. För att en rättvisande bild den långsiktiga utvecklingen bör enligt utredningens mening av göras jämförelser i längre tidsintervall än ett fåtal år. För folkrörelsemas traditionella lotterier tillkommer att tillgänglig statistik bygger erhållna tillstånd. Den till Lotterinämnden redovisade verkliga försäljningen rikslotterier för 1991 visar att ca 25 % av av lotterna förblivit osålda. Nettobehållningen tycks minska år för år, särskilt för rikslotterier med relativt liten omslutning. Kostnadsökningar för administration av varuvinster och marknadsföring uppges vara orsaken till den negativa utvecklingen. I vilken utsträckning den förlorade marknadsandelen beror av framgångarna för de statliga spelföretagen är svårbedömt. Totalmarknadens tillväxt har till stor del sin grund i den allmänna välståndsutvecklingen och tillströmning av nya kundkategorier. en Det torde dock inte kunna uteslutas att folkrörelselotteriemas traditionella kundunderlag attraherats av de statliga spelföretagens och varierade utbud kontantvinstspel som dessutom tillstora av godoser den moderna människans behov av snabba resultat. De tidigare mycket framgångsrika kvicklottema har idag i det penninglotteriets skraplotter. Först närmaste trängts ut av tid har öppnats möjligheter för folkrörelsema att konkurrera senare med egna skraplotter.

3.4 Kasinospel

Det kommersiella tillåtna kasinospelet består av roulettspel, tärningsspel och kortspel. Mellan 1979 och 1991 ökade omsättningen med 285 % eller realt sett med 50 % från 130 till 500 miljoner kronor. Lönsamheten har på senare år försämrats kraftigt. Branschföreträdarna och Lotterinämnden har föreslagit en anpassning insatser och vinstmöjligheter till inflationen bl.a. för att av motverka illegalt spel.

SOU 199233

62 Den svenska spelmarknaden

3.5 Den illegala spelmarknaden

Den illegala spelmarknaden är av naturliga skäl mycket svär att uppskatta. Mörkertalet är stort. Brottsförebyggande rådet BRÅ beräknade år 1976 att det fanns ett hundratal illegala spelklubbar i landet. Enligt rikspolisstyrelsen finns anledning till antagande att antalet spelklubbar inte minskat. Sedan 1979 har tusentals utbetalningsautomater varit i drift i landet. Även spelautomater av förströelsekaraktär utnyttjas för illegalt spel. En försiktig beräkning gav vid handen att den illegala spelmarknaden omsatte 325 miljoner kronor 1976. Trots ca skärpta straffsatser för dobbleri kan på goda grunder antas att omsättningen inte understeg en 900 miljoner kronor 1990. Detta skulle innebära att den illegala spelmarknaden utgör 4 % den totala spelca av marknaden.

3.6 Svenskarnas spel på utländska lotterier

Enligt Statistiska Centralbyråns uppskattningar köper omkring 2 % av den vuxna svenska befolkningen utländska lotter, spelar på utländska kasinon eller deltar i andra former av spel. Schablonmässigt och genomsnittligt kan värdet av detta spel beräknas uppgå till ca 270 miljoner kronor för år 1991. När det gäller uppgifter för kasinospel, illegalt spel och svenskarnas spel utländska lotterier bygger skattningarna trendvärdeutvecklingen tidsseriedata. av

SOU 199233

svenska spelmaxknaden 63 Den

Bruttoomsâttning för statliga spelbolag och folkrörelserns lotterier spel trendvârden i löpande priser 1970-91. MSEK och - W j sumgg ha W "" Folkrörelserms lotterieroch spel 15000-

10000-

I I I 1970 1975 1980 1985 1990

Bruttoomsättning för statliga spelbolag och folkrörelsemas lotterier och spel trendvârden i 1970 års priser 1970-91. MSEK - 30001

Z- Statllga bolag "" Folkrñrelsernu ldterler ochspel

U i I | 1970 1975 1980 1985 1990

SOU 199233

64 Den svenska spelmarknaden

Folkrörelsernas lotterier och spel 1970-91. MSEK Lotteriomslutning och omsättning för bingo 3°°° -- Varuiottcrler pårlksulvlrllulotudu, " Vnrulotxeder påregional ochlokal nivå - Bingomedskntuuppbövd

I I v 1970 1975 1980 1985 1990

SOU 199233

4 Internationella jämförelser

Kompletterande uppgifter om vissa förhållanden i några av våra grannländer lämnas i betänkandet Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler, SOU 199228. En kartläggning av lagstiftningen och omfattningen av lotterier och spel i EGzs medlemsländer finns i Study of legal and market situation in all member states concerning betting, gaming, lottery and simular activities in view of the completion of the internal market utförd av konsultföretaget Coopers and Lybrand Europe på uppdrag av EG-kornrnissionen. I standardverket International Casino Law, utgiven av Institute for the study of Gambling and Commercial Gaming, College of Business Administration, University of Nevada, Reno, lämnas detaljerade beskrivningar av de olika regelverk som styr kasinospelsverksamheten världen över.

4.1 De nordiska länderna

l de nordiska länderna är kasinon av internationellt slag tillåtna i Danmark och Finland inklusive Åland. Spel utbetalningsautomater är tillåtet i Danmark, Finland Åland och Island. I Norge är det i dag tillåtet att spela vissa utbetalningsautomater. I Danmark legaliserades kasinoverksamhet med internationella regler genom loven om spillekasinoer som trädde i kraft den l januari 1991. Det finns f.n. sex kasinon varav ett i Köpenhamn, tre på Jylland samt ett på Fyn. Motiven för att tillåta spelkasinon i

SOU 199233

66 Internationella jämförelser

Danmark var att 1 generera intäkter till staten, 2 attrahera turister, 3 motverka illegalt spel. jfr. Bemaerkningar till lovförslag nr L 58 198990 s 4. Enligt danska myndigheter är de hittillsvarande erfarenheterna av kasinospelsverksamheten goda. Årsinkomsten för 65 % staten av nettoöverskottet beräknas bli mellan 150 200 miljoner danska kronor 1992. Inslaget av utländska turister bland besökarna har varit marginellt vilket innebär att det turistbefrämjande motivet för kasinospelsverksarnhet ännu inte infriats. Den illegala spelverksamheten anses i det närmaste ha upphört där det etablerats ett kasino. Några sociala skadeverkningar har inte kunnat observeras. Såväl privatpersoner som företag kan ansöka att etablera om ett kasino. Tillstånd meddelas av justitieministeriet. Vid tillståndsprövningen har hittills lagts stor vikt på att spelkasinot lokaliseras till orter som besöks av många utlänningar. Företrädare för kommuner, polismyndigheter och skattemyndigheter skall tillfälle att yttra sig över ansökningen. Sökanden skall kunna uppvisa en detaljerad projektbeskrivning innehållande bl.a. planerade investeringar, utbildningsprogram och finansiella garantier. I ett danskt spelkasino får endast spelas roulett, Baccarat och Black Jack. Justitieministeriet kan ge tillstånd till även andra former av spel eller begränsa antalet spelforrner. Utbetalningsautomater får uppställas under förutsättning att de endast kan användas spelav kasinots gäster. Justitieministeriet fastställer regler rninimi- och maxiom miinsatser 5 kronor 50 000 kr för spelbord och 5 kronor 20 - kronor för utbetalningsautomater. För att motverka att svarta pengar tvättas till vita krävs att växling spelmarker jetonger av endast får ske i kasinots växlingskassa. Spelkasinon skall i princip vara tillgängliga för alla. Dock äger endast personer över 18 år tillträde. Berusade eller personer personer som försöker eller kan antas försöka spela falskt får awisas från kasinot. Spelkasinot får inte lämna kredit för spel. Det finns däremot inget hinder mot att använda kreditkort vid köp spelmarker. av

SOU 199233

Internationella jämförelser 67

Personalen får inte ta emot personlig dricks från gästerna. Denna regel syftar till att motverka korruption av personalen. Det finns dock inte något som hindrar att en gäst lämnar dricks till personalkollektivet. Detta är i själva verket nödvändigt för spelkasinots ekonomi. I Finland har den offentligrättsliga föreningen Penningautomatföreningen PAF monopol på alla slags kasinospel, penningautomater utbetalningsautomater och förströelseautomater. Verksamheten och Penningautomatföreningens monopolställning har sedan starten 1938 varit reglerad i den finska lotterilagen och penningautomatförordningen. Föreningens styrelse utses till lika delar av statsrådet regeringen och av föreningens årsmöte. Statsrådet utser ordförande och vice ordförande. Penningautomatföreningen har ca 90 medlemsorganisationer. Bland dessa återfinns Finlands Röda Kors, ett stort antal handikapporganisationer, Bamavårdsföreningen i Finland. Förbundet Hem och Skola i Finland, Pedagogiska Föreningen i Finland m.fl. Under 1990 hade PAF en marknadsandel på 27 % av den totala finska spelmarknaden. Avkastningen uppgick till ca 1,6 miljarder mark varav ca 60 % utbetalades till olika allmännyttiga ändamål t.ex. åldringsvård 22,6 %, invalidvård 22,2 %, folkhälsoarbetet 18,8%, semesterhemsverksarnhet 9,9 %, barnavård 8,3 % och missbruksvård 5,7 %. Understöd får inte beviljas för utgifter som enligt lag eller förordning skall finansieras av staten eller kommunen. Med denna begränsning har man velat framhålla att Penningautomatföreningen år 1938 grundades som en organisation vars syfte är att anskaffa medel till frivilligorganisationer. Av avkastningen betalas 2,8 % i stämpelskatter. I övrigt är verksamheten skattebefriad. Fördelningen av överskottet från spelverksamheten bereds av Penningautomatföreningen och lämnar årligen ett fördelningsförslag till social- och hälsovårdsministeriet. Statsrådet regeringen fattar slutligt beslut.

SOU 199233

68 Internationella jämförelser

Fördelningsnycklar bestäms på så sätt att ministeriet ger underhandsinfonnation om sin syn på aktuella tyngdpunktsområden och prioriteringar på basis den nationella planeringen av av socialoch hälsovården i Finland. Vid beredningen av understödsansökningar sker kontinuerliga kontakter mellan Penningautonxatföreningen, ministeriet och centrala ämbetsverk. Penningautomatföreningens avkastning och understöd budgeteras årligen i inkomster och utgifter i statsbudgeten inom linjen. Förslag har funnits om att avkastningen skulle få användas för statens allmänna utgifter utan någon koppling till understödsverksamhet. Sådana förslag har hittills avvisats främst med hänvisning till att Penningautomatföreningen bildats för att anskaffa medel till frivilliga organisationer. Kasinospel med begränsade insatser och vinstmöjligheter försiggår på hotell och restauranger samt på ett tiotal s.k. Täyspotti-hallu eller minikasinon. Den sammanlagda avkastningen detta spel 191 spelplatser uppgick 1990 till 101,2 miljoner mark. Den största och mest lönsamma delen Penningautomatföreningens av verksamhet utgörs av spel med 12 400 penningautomater. Dessa ägs och tillverkas av PAF. Avkastningen uppgick 1990 till 1.4 miljarder mark eller 87,2 % av den totala avkastningen. Den 2 december 1991 invigdes Finlands första internationella kasino av internationell typ i Helsingfors. Verksamheten regleras i 3 och 5 §§ lotterilagen samt 2 och 6 §§ penningautomatförordningen. I regeringens proposition med förslag till lagstiftning om kasinospelsverksamhet framhålls att meningen är att genom kasinoverksarrtheten samla in medel för allmännyttiga ändamål. Ett kasino bedöms ha gynnsamma verkningar för turismen och laglig kasinoverksamhet har utomlands befunnits ha en dämpande effekt på olagligt hasardspel, som också har förekommit i Finland. På detta kasino finns 12 spelbord och 90 penningautomater. Den 120-hövdade personalen beräknas under 1992 kunna räkna in ett överskott ca 60 miljoner mark.

SOU 199233

Internationella jämförelser 69 l Norge övervägs f.n. en ny lagstiftning om utbetalningsautomater. Alla slags utbetalningsautomater föreslås bli tillåtna under förutsättning att avkastningen förbehålls humanitära ändamål.

4.2 Övriga länder i Europa

4.2.1 Allmänt I Europa i övrigt är internationella spelkasinon tillåtna i alla länder utom i Schweiz och Irland. I Belgien är spelkasinoverksamhet olaglig men officiellt tolererad Spel på utbetalningsautomater är tillåtet överallt utom på Gibraltar och inom belgiska kasinon. Motiven för att tillåta kasinoverksamhet har varit 1 att ge stimulans till turistindustrin Belgien, Danmark, Portugal och Spanien 2 att tillfredsställa uppdämda spelbehov Storbritannien 3 att motverka den illegala spelmarknaden Tyskland, Holland och Danmark 4 att erbjuda medborgarna en form för underhållning och avkoppling Frankrike 5 att öka statens inkomster alla utom Finland

Den europeiska spel och lotterimarknaden EG och EFTA-

länderna samt de f.d. socialistländema omsatte under år 1989 uppskattningsvis drygt 65 miljarder ECU omkring 475 miljarder kronor varav ca 46,5 miljarder ECU inom EG-ländema. Inom den SOU 199233

70 Internationella jämförelser

gemensamma marknaden överstiger spel och lotteribranschens omsättning data och kontorsvaruindustrin EGs trettonde största industrigren. Kasinomarknaden i EG omsatte ca 7,8 miljarder ECU eller ca 16,7 % av den totala marknaden. Automatsspelsbranschen omsatte ca 5,2 miljarder ECU, ca 11,2 % av den totala marknaden.

4.2.2 Marknadsöversikt spelkasinon inom EG

Det finns ca 349 licensierade spelkasinon inom EG. De största marknaderna finns i Tyskland 2,5 miljarder ECU, Storbritannien 2,1 miljarder ECU och Frankrike 2,1 miljarder ECU. Dessa tre länder omfattar 87 % av den totala marknaden.

Tabell Spelkasinon inom EG

I flertalet medlemsländer är det tillåtet för privatpersoner eller privata företag att bedriva kasinoverksamhet kommersiell grund. SOU 199233

Internationella jämförelser 71

Endast i Holland och fyra förbundsländer i Tyskland Bayern, Bremen, Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen har statliga företag monopol på spelkasinoverksamheten. De huvudsakliga spelformerna är roulett, kort- och tärningsspel. Det finns flera varianter av varje spelform t.ex. Amerikansk Roulett, Engelsk Roulett och Fransk Roulett. Förekommande kortspel är Black Jack, Baccarat, Punto Banco, Chemin de Fer m.fl. Tärningsspel t.ex. Craps spelas i en rad varianter. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de olika klassiska kasinospelen. Utbetalningsautomater ñmis alla kasinon utom i Belgien. I Storbritannien får det endast finnas två automater på varje kasino. En genomsnittlig spelare på ett internationellt spelkasino satsar ca 500 dollar och förbrukar ca 100 dollar per besök. Tillträde till kasinon är i alla länder utom Belgien, Grekland och Storbritannien inte förknippat med krav på medlemskap i en

spelklubb. Åldersgränsen varierar mellan 18 och 21 år.

I Frankrike kontrolleras spelarna genom en särskild registrering. I Frankrike och Spanien ställs krav på att kasinot skall driva restaurang och dessutom vara kopplat till lokaler för diverse kulturaktiviteter eller sport. Medlemsstaternas inkomster till statskassan från spelkasinon uppgår total sett till ca 666 miljoner ECU. Skattesatsema varierar från 10 % av inspelat belopp efter avdrag för vinstutbetalning till 80 %. Beskattning kan användas av medlemsstaterna för att styra kasinoverksarnheten i önskvärd riktning, t.ex. för att begränsa omfattningen. I länder med höga skattesatser är verksamheten ofta beroende av kompletterande intäktskällor som inträdesavgifter, dricks från spelarna och restaurationsverksarnhet. I länder med höga skattesatser ökar incitamentet till illegalt spel. I samtliga länder sker en ingående tillståndsprövrting, tillsyn och kontroll över kasinospelet. Motivet för detta är att marknaden i annat fall tenderat att dra till sig olika slags organiserad brottslighet. Tillståndsprövningen licensieringen går allmänt ut att sökanden måste visa god vandel och kompetens för att driva ett

SOU 199233

72 Internationella jämförelser

kasino. Vidare måste finnas tillräckliga finansiella resurser bl.a. för att kunna betala ut storvinster. l Storbritannien måste sökanden dessutom påvisa att det finns ett otillfredställt behov av kasinospel på orten.

4.2.3 EG-aspekter

Kasino och automatsspelsbranschen är som framgått ingående reglerad och kontrollerad i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Den internationella revisionsfirman Coopers and Lybrand Europe publicerade sommaren 1991 på uppdrag av EEG-kommissionen en rapport beträffande lagstiftning och marknader för olika slags spel och lotterier inom EG. Enligt rapporten finns en utbredd uppfattning bland lagstiftare och branschföreträdare att marknaden bör företrädesvis regleras på nationell nivå. Internationella speloperatörer anser dock att de nationella marknaderna bör öppnas för konkurrens i likvärdiga villkor. Det är idag osäkert om och när spel och lotterier kommer ett bli föremål för uniform lagstiftning. När en sådan genomförs kommer sannolikt finnas behov av undantag för nationella särdrag. Det torde kunna förutsättas att de medlemsstater som intagit regler om internationell kasinoverksamhet och utbetalningsautomater i sin nationella lagstiftning har lättare att hävda nationella särdrag v;d en kommande uniform reglering inom EG.

SOU 199233

ÖVERVÄGANDEN

5 Allmänna synpunkter på kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige

Utredningen anser bl.a att det vid en samlad bedömning är försvarligt att överväga införandet av kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige, att förbudet mot utbetalningsautomater därmed upphävs inom ramen för den internationella kasinospelsverksamheten samt att folkrörelsernas andel av den totala spelmarknaden ökas genom att de ges ensamrätt till hela överskottet från kasinospelsverksamheten.

5.1 En välbehövlig inkomstkälla för folkrörelsema

De flesta folkrörelser har fått vidkännas väsentligt ökade kostnader senare år. Det statliga, kommunala och landstingskommunala föreningsstödet uppgår enligt Statskontorets rapport Statligt föreningsstöd, En kartläggning. 19916, till 13.1 miljarder kronor 198990. Rapporten utgår från tre bidragsgrupper; allmänna bidrag, resultatorienterade bidrag samt uppdragsersättningar. Därtill kommer lönebidrag som utbetalas av AMS och kommunernas subventionering av lokaler och andra anläggningar. De hårda sparkraven i den offentliga sektorn kan påverka bidragen till

SOU 199233

74 Allmänna synpunkter på kasinospelsverksamhet

folkrörelserna. Med hänsyn till de förväntningar på ökat ett folkrörelseengagemang inom områden tidigare uteslutande som hänförts till den offentliga sektorn kan folkrörelsernas ökade finansieringsbehov beräknas uppgå till flera miljarder kronor. Utredningen anser att folkrörelsernas mångförgrenade verksamhet utgör en omistlig beståndsdel i en levande demokrati. Folkrörelserna har dessutom alltmer kommit att fullgöra uppgifter av offentlig karaktär. Det är därför naturligt att folkrörelsernas verksamhet även i framtiden till största delen finansieras med allmänna medel. inkomsten från spel och lotterier bör alltjämt betraktas som en huvudsakligen kompletterande inkomstkälla för finansiering av folkrörelsernas egentliga aktiviteter. Alternativa inkomstkällor såsom ökade medlemsavgifter och sponsorsintäkter eller rationaliseringar kan rimligtvis inte räcka till för att ens bibehålla verksamheten på nuvarande ambitionsnivå. Lotterier och spel kommer därför i framtiden att bli allt en viktigare kompletterande inkomstkälla för folkrörelserna. Dessa inkomster ökar folkrörelsernas egenfinansiering och minskar bidragsberoendet. För att kunna öka inkomsterna krävs emellertid inte endast ökade arbetsinsatser utan också att lotterilagstiftningcn reformeras. Smärre justeringar inom ramen för nuvarande regelsystem i form av t.ex. vissa regelförenklingar kan enligt utredningens mening inte ge några betydande inkotnstförstärkningar. mera Det som behövs är istället att folkrörelserna förutsättningar ges att introducera nya spel och lotteriprodukter i större som utsträckning motsvarar konsumenternas ändrade spelvanor och behov. För detta krävs ett nytänkande och omprövning äldre av föreställningar om vissa förbjudna spelformers skadlighet i och för sig. Ett marknadssegment som inte är föremål för konkurrens vare sig av folkrörelserna eller staten och dessutom inte är intecknat av i statsbudgeten är den idag förbjudna kasinospelsverksamheten med internationella regler och spel på utbetalningsautomater. Sådana spel skulle kunna bli en betydelsefull inkomstkälla för folkrörelserna. Detta förutsätter att folkrörelserna tillförsäkras ensam-

SOU 199233

Allmänna synpunkter på kasinospelsverksarnhet 75

rätt till hela överskottet av dessa spel. l denna delrapport redovisas utredningens överväganden beträffande en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag. När det gäller utbetalningsautomater är utredningen för närvarande endast beredd att överväga tillåtande av dessa inom ramen för kasinospelsverksarnhet av internationellt slag. Överskottet från dessa automater är en väsentlig del av det totala överskottet från denna verksamhet. Utredningen kommer i en senare fas att överväga huruvida folkrörelserna även kan tillföras överskottet av ett mer omfattande spel på utbetalningsautomater än vad som här har behandlats.

5.2 Bibehållen marknadsuppdelning

Fri konkurrens i en marknadsekonomi medför i allmänhet effektivitetsvinster till konsumenternas fromma. När det gäller lotterier och spel kan inte ett traditionellt marknadsekonomiskt synsätt anläggas eftersom överskottet enligt utredningens mening skall förbehållas det allmänna eller allmännyttiga ändamål. I så motto är konsumentintresset principiellt underordnat ändamålet. En fortsatt marknadsuppdelning genom statlig reglering är därför motiverad men en större del av den totala marknaden bör förbehållas folkrörelserna. Folkrörelsema har vid upprepade tillfällen framfört krav på att tillföras intäkterna av extra omgångar av Penninglotteriets trisslotteri och Tipstjänsts idrottsanknutna spel. Enligt utredningens mening skulle sådana åtgärder verksamt motverka folkrörelsernas ekonomiska problem. En sådan specialdestinering av statliga lotteriintäkter skulle emellertid inte i grunden skilja sig från annan statlig bidragsgivning. En reform detta område borde bl.a. syfta till att minska folkrörelsernas bidragsberoende och öka graden av egenfinansiering.

SOU 199233

76 Allmänna synpunkter kasinospelsverksamhet

5.3 Omvärldsförändringar

Internationellt kasinospel och spel på utbetalningsautomater är numera tillåtet i de flesta europeiska länder. I Europa är det endast Sverige, Schweiz, Norge, Island och Irland där spelkasinon av internationellt slag inte är tillåtna. Under tid har senare kasinospelsverksarrthet av internationellt slag etablerats i Danmark, Estland, Lettland, Finland, Polen och Ryssland. Den internationella kasinospelsmarknaden växer. Inom de europeiska gemenskaperna omsätter kasinospelet ca 7,8 miljarder ECU eller ca 16,7 % den totala spel- och lotterimarknaden. Allt av flera svenskar har besökt utländska kasinon och funnit spelformen tilltalande. En svensk kasinospelsverksarnhet av internationellt slag skulle kunna ses som ett steg i integrationen med det övriga Europa. Den pågående integrationsprocessen inom EG kommer sannolikt att påverka spel- och lotterimarknaden. EG-kommissionen överväger f.n. en eventuell uniform reglering hela eller delar av av marknaden. Det kan således inte uteslutas att även kasinospelet regleras. Givet är att en svensk lagstiftning på området underlättar framtida förhandlingar förutsatt att det finns anledning att hävda nationella särdrag såsom ensamrätt till kasinospel till förmån för allmännyttiga ändamål. Statliga monopol torde med hänsyn till EGs allmänna inställning till etableringsfrihet vara svårare att försvara även om det nu inte finns några regler som förbjuder statliga monopol.

5.4 Turism och regionalpolitik

Kasinoverksamhet förekommer och planeras i de länder från vilka utländska turister kommer. Internationella erfarenheter visar att inkomsterna från turister är marginella i dessa sammanhang. Las Vegas och Monte Carlo är undantagen som bekräftar regeln. På populära turistorter som t.ex. Mallorca lokalbefolkningen för svarar

SOU 199233

Allmänna synpunkter kasinospelsverksamhet 77

omsättningen, omkring 80 % intäkterna. Däremot kan merparten av långsiktigt förändrad sverigebild medföra en viss tillströmning av en utländska turister och även svenskar att besöka de orter där kasinoanläggningarna finns i stället för att besöka utländska kasinon. Därigenom kan valutautflödet begränsas och ett vikande turistnetto förbättras. Motivet för utlänningar att förlägga sin semester i Sverige torde dock som regel inte i första hand vara grundat på en svensk kasinoverksamhet. En etablering klassisk kasinospelsverksamhet av av internationellt slag kräver avsevärda investeringar i lokaler, utrustning och utbildning. De löpande driftskostnaderna är också höga eftersom verksamheten är mycket personalintensiv. Detta sådan kasinospelsverksamhet inte kan etableras på innebär att andra orter än där det året om finns ett tillräckligt befolkningsunderlag, dvs. i storstäderna. Anläggningarna bör vara av en viss storlek för att få verklig attraktionskraft. Goda kommunikationer och parkeringsmöjligheter, närhet till hotell, restauranger och andra nöjesetablissemang är andra förutsättningar för en god lönsamhet. Detta innebär att kasinospelsverksarnhet av internationellt slag som ett regionalpolitiskt instrument inte är realistiskt. Den internationella kasinospelsverksamheten med ett fullständigt utbud klassiska spelformer är en komplicerad och kostsam verkav samhet kräver talrik och köpstark publik. Sådan verksamhet som en kan endast etableras i de tre storstadsontrådena. I ett senare skede kommer utredningen att överväga om den mindre kostnadskrävande verksamheten minikasinospel kan var ett alternativ för mellanstora städer.

5.5 Sanering av den illegala spelmarknaden

Den illegala spelmarknaden har minskat kraftigt i alla länder upphävt förbud mot kasinoverksamhet av internationellt slag. som Den svenska illegala spelmarknaden kan uppskattas till minst en miljard kronor. Den okontrollerade illegala spelmarknaden utgör

SOU 199233

78 Allmänna synpunkter kasinospelsverksamhet

inte endast en otillbörlig konkurrens det legala gentemot spelet utan medför framför allt betydande sociala skadeverkningar eftersom den inte tar några helst sociala hänsyn. Den som kan vara förödande för den enskilde och utgöra en inkörsport till annan kriminalitet. Utredningen att införandet kasinospelsverksamhet anser av av internationellt slag kan verksamt medel för vara ett att sanera den illegala spelmarknaden.

5.6 Sociala aspekter

Grunden för 1979 års riksdagsbeslut förbud enarmade om mot banditer var att detta slags spel ansågs medföra risker för sociala skadeverkningar. Det ansågs dessutom stötande att allmänhetens spelbenägenhet kunde få utnyttjas i enskilt vinstsyfte. Internationell kasinoverksamhet kan kritiseras på motsvarande sätt. Utredningen anser att dessa synpunkter fortfarande är beaktansvärda. Enligt utredningens mening finns det inga belägg för att spel på internationella kasinon nödvändigtvis medför sjukligt spelberoende och därmed förknippade sociala skadeverkningar. Varken i Danmark eller i Finland har framkommit något som förändrar den bilden. En svensk statistisk undersökning om spel på utbetalningsautomater gjordes inför förbudet 1979 Se avsnitt 1.3. Utredningen anser att den undersökningen knappast visade att spel på utbetalningsautomater medförde allvarliga sociala skadeverkningar. I Finland lät Penningautomatförertingen utföra en omfattande spelvaneundersökning år 1989. Av denna framgår se bilaga 5 att 83 % av finländarna åtminstone gång i sitt liv på en prövat att spela på någon typ av penningautomat utbetalningsautomat. insatserna är i allmänhet små lägre än 20 finska mark. Flertalet penningautomater är utplacerade i affärer och bensinstationer. Spelet sker oftare i sällskap med familj och vänner än i ensamhet. Huvuddelen allt spelande är tillfällighetsspel, av dvs. man spelar högst en eller två gånger månad. Motivet per för spelandet är inte i

SOU 199233

Allmänna synpunkter på kasinospelsverksamhet 79

första hand att bli rik utan att uppleva en stunds spänning och avkoppling. subjektivt upplevda, till spelandet hänförliga problem, är inte särskilt vanliga. Spelandet upplevs inte som särskilt störande och spelandet upplevs inte leda till en felaktig livsföring. Spelet det internationella kasinot i Helsingfors erbjuder spelformer med betydligt högre insatser och vinstmöjligheter. Publiken är annan än den som spelar pennningautomater i en affärer och bensinstationer. Det torde ändå vara möjligheten till stunds avkoppling och spänning som i första hand lockar en besökarna. Risken för att verksamheten skulle medföra allvarliga sociala problem har såväl i Finland som i andra länder som utredningen besökt, bedömts som ringa. Det bör kunna antagas att svenskar inte är sämre rustade än andra folk att möta de frestelser som ett internationellt kasino kan upphov till. Utredningen anser därför att en svensk internationell ge kasinospelsverksarnhet inte kommer att ge upphov till några allvarliga sociala störningar i det svenska samhället. Till stöd för denna ståndpunkt kan bl.a. anföras en artikel av professor Eckhart Kühlhorn i tidskriften Social Forskning, nr 4 1991. I artikeln sägs avslutningsvis att Risken att hamna i vanor med hög spelfrekvens och de därmed sammanhängande påfrestningarna på ekonomiska, sociala och psykologiska resurser är i Sverige inte bunden till enskilda spelformer utan till det sammanlagda sortimentet i en ytterst variationsrik, tekniskt högutvecklad och välfungerande spelmarknad. Det kan inte förnekas att kasinospelsverksarnhet, inbegripet spel på utbetalningsautomater, i enstaka fall, kan leda till risk för spelberoende och därmed förknippade sociala konsekvenser. En sådan risk finns emellertid redan idag när det gäller t.ex. statliga lotterier och spel. Enligt uppgift från sociologiska institutionen vid Stockholms universitet finns det ca 16 000 personer i Sverige i dag som spelar för mer än 50 000 kronor per år. Alla slags konsumtionsbeslut fattas av enskilda individer innebär risker för som oöverlagda ställningstaganden.

SOU 199233

80 Allmänna synpunkter på kasinospelsverksamhet

Någon form av begränsning är befogad för att motverka sociala skadeverkningar. En sådan begränsning, som är vanlig även internationellt, är krav på åldersgräns, legitimering och registrering för deltagande i spel. Andra begränsningar kan vara krav på inträdesavgift för tillträde till ett spelkasino. Slutligen kan givetvis själva spelet begränsas fråga i om insatser och vinstmöjligheter.

5.7 Etik och moral

Från etiska och moraliska utgångspunkter kan hävdas att spel om pengar tilltalar människans primitiva instinkter och skymmer sikten för livets bestående värden. Solidariteten med den som inte kan inse att spelet endast är ägnat att stunds spänning och ge en avkoppling och som drabbas av spelmani talar onekligen för restriktioner. En förbudsmodell tar dock inte hänsyn till att spelandet och behovet av spel är lika gammalt människan själv. Samhällets som uppgift bör därför vara att kanalisera spelintresset till socialt acceptabla former utan att därför ta död på spelets idé. I praktiken är det dessutom ställt utom allt tvivel att med nuvarande förbudsmodell tvingas de spelintresserade däribland de sjukligt spelberoende att uppsöka socialt ohälsosamma och kriminella miljöer. Den nuvarande illegala spelklubbsverksamheten har betydligt större negativa sociala konsekvenser än vad ett legalt kasinospel någon gång kan få. Erfarenheterna från bl.a. Danmark visar den att illegala spelverksamheten nästan helt upphört när kasinospel legaliserats.

SOU 199233

6 Beräkningar av intäkter och kostnader

Utredningen uppskattar att en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag kan generera ett överskott uppgående till mellan 200 och 300 miljoner kronor.

6.1 Marknadspotentialen

Uppskattningar av intäkter och kostnader avseende en svensk kasinospelsverksarnhet av internationellt slag måste med nödvändighet bygga på internationella jämförelser. Intäktsmöjligheterna är beroende av de ramar som lagstiftningen utstakar. Ett alltför mekaniskt överförande av jämförelsematerial kan därför bli missvisande. Några ytterligare osäkerhetsfaktorer är bl.a. olikheter i spelvanor och konsumtionsutrymme. Lokalisering, kommunikationer, utformning av det enskilda kasinot samt marknadsföring har stor betydelse. I Tyskland kalkylerar branschen med att ca tio % av befolkningen kan tänka sig att spela på ett kasino som ligger inom fem till sju mils avstånd. Omkring 2,5 % av befolkningen kan sägas vara mycket intresserad och besöker kasinot flera gånger per år. Med reservation för svårigheten att göra direkta jämförelser med kasinospelsverksamhetens marknadsandel inom EG kan sägas att EGs siffra för 1989 på 16,7 % motsvarar en potential i Sverige ca 3,2 miljarder kronorår. Spelautomatemas marknadsandel uppgår till ca 11,2 % inom EG vilket motsvarar en potential i Sverige ca 2,1 miljarder kronor.

SOU 199233

82 Beräkning av intäkter och kostnader

Jämförelsen måste dock justeras med hänsyn till att den totala spelmarknaden kan beräknas öka. Dessutom är den internationellt vedertagna metoden att summera marknadsandelar missvisande i det att kasinospelet aldrig redovisar än s.k. inspelat annat belopp gross win dvs. vad som återstår efter vinstutbetalning. Egentliga lotterier redovisas alltid före vinstutbetalning. Utredningen uppskattar att den totala svenska spelmarknaden kan växa med 15 20 % eller till mellan 25 och 26 miljarder kronor om kasinospelsverksamhet internationellt slag tillåts av och förbudet mot spel på utbetalningsautomater upphävs. Marknadspotentialen kan då beräknas uppgå till 4 5 miljarder kronor. ca -

6.2 Påverkan på andra marknadssegment

Nya spel och lotteriformer har historiskt sett haft en begränsad s.k. kannibaliserande effekt och istället tenderat att öka totalmarknaden för spel och lotterier. Kasinospel med internationella regler kan dock förväntas attrahera vissa av ATGs spelarkategorier. l Danmark har noterats en viss nedgång för spel på hästar. På de orter där internationellt kasinospel etableras kan även förväntas en viss nedgång för det idag tillåtna kasinospelet av förströelsekaraktär. Totalt kan den existerande marknaden beräknas tappa mellan 0.5 och 1 miljard kronor.

6.3 Intäkter och kostnader från spelbord och utbetalningsautomater

En tumregel i internationell kasinospelsverksamhet i Europa är att varje besökare i genomsnitt satsar ca 2000 2500 krkväll och förbrukar förlorar mellan 400 500 krkväll. Varje utbetalnings- automat genererar mellan 1000 200 kronor speldag. Spel - per brukar kunna genomföras under minst 360 av årets dagar.

SOU 199233

Beräkning av intäkter och kostnader 83

Med utgångspunkt från danska och finska förhållanden bör ett kasino i Stockholm av hög internationell klass kunna räkna med 700 900 besökare per kväll. Om lokalytan uppgår till 2 000 kvm ryms l0 20 spelbord och 80 100 utbetalningsautomater. Med - dessa förutsättningar kan det årliga inspelade beloppet gross win efter någon tid stabiliseras till en nivå mellan 150 och 200 miljoner kronor. Kostnaderna kan beräknas uppgå till ca 60 miljoner kronor. Det årliga överskottet före skatt kan således beräknas uppgå till mellan 110 och 140 miljoner kronor. Motsvarande överskott för Göteborg och Malmö kan beräknas till mellan 60 och 90 miljoner kronor resp mellan 40 och 50 miljoner kronor. Med utgångspunkt från dessa beräkningar kan det totala överskottet från tre spelkasinon med ett fullständigt utbud av spelformer inklusive utbetalningsautomater uppskattas till mellan 200 och 300 miljoner kronor per år. Som jämförelse kan nämnas att ett s.k rninikasino I Finland Täyspotti kan inrymma mellan 30 90 utbetalningsautomater och kanske något eller några spelbord. Överskottet kan beräknas till mellan 20 och 40 miljoner kronor per år. Ett tjugotal rninikasinon skulle således kunna inbringa ca 500 miljoner kronor till folkrörelsema. Spel på ett med Finland motsvarande antal utbetalningsautomater ute i samhället dvs. på restauranger, hotell m.m skulle med utgångspunkt från finska förhållanden kunna ge ett överskott på ca en och en halv miljard kronor.

6.4 Etableringskostnader

Det är förenat med stora kostnader att etablera kasinospelsverksamhet av internationellt slag. Till att börja med krävs investeringar i lokaler och utrustning. En betydande personalstyrka måste anställas, utbildas och avlönas under flera månader innan några intäkter flyter in. I Tyskland räknar branschen med att etableringskostnaden genomsnittligt motsvarar överskottet från ett

SOU 199233

84 Beräkning intäkter och kostnader av

års verksamhet i full skala. I ett inledande skede fordras utländska specialister att anlitas. De extra kostnaderna för denna personal är emellertid övergående av natur. l bilaga 3 redovisas bl.a. kostnader för etablering.

SOU 199233

7 Fördelning av överskottet

Utredningen anser att överskottet skall tillföras riksomfattande svenska idébuma organisationer med en öppen demokratisk uppbyggnad folkrörelse, att organisationerna skall ha till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål inom Sverige, att organisationerna skall använda erhållna medel uteslutande för icke-kommersiell breddverksarnhet bland barn och ungdom, att överskottet skall fördelas mellan folkrörelsernas centralorganisationer enligt i lag angivna grunder samt att varje folkrörelse därefter på eget ansvar skall besluta den vidare fördelningen av överskottsmedlen till lokala om föreningar.

7.1 Folkrörelsebegreppet

Folkrörelsebegreppet är som framgått av avsnitt 2.2.5 inte entydigt. Detta beror på folkrörelses bärande idéinnehåll kan att en ha olika relevans för olika generationer. Historiskt har äldre folkrörelser inte sällan fjärmats från sina ursprungliga ideal och mera kommit att framstå sammanslutningar för ekonomiska och facksom liga intressen. Den opinionsbildande och folkbildande rollen har fått stå tillbaka. Samtidigt har nya folkrörelser vuxit fram, t.ex. miljörörelsen, i vissa avseenden övertagit uppgiften som motor för som folklig mobilisering. I avgränsningen till folkrörelse bör i detta sammanhang innefattas

SOU 199233

86 Fördelning överskottet av

att inkomsterna skall tillföras lokalorganisationcr riksomfattande av idéburna rörelser som måste vara demokratiskt uppbyggda och öppna för alla som omfattar rörelsens idéer.

7.2 Allmännyttigt ändamål

Avgränsningen till folkrörelse uppfylls ofta av allmännyttiga ideella föreningar som avses i 11 § lotterilagen. Det finns dock åtskilliga lotteritillståndsberättigade föreningar som inte kan räknas som folkrörelseorganisationer, t.ex lokala aktionsgrupper, liksom det finns folkrörelser inte uppfyller lotterilagens krav, som t.ex kooperationen och fackföreningsrörelsen. Enligt utredningens mening är det endast sådana folkrörelser kan sägas som representera ett allmännyttigt ändamål som bör tillföras inkomster från kasinospelsverksamheten. Vad som avses med allmännyttigt ändamål har utmejslats i Lotterinämndens praxis. Lotterilagens allmännyttighetsbegrepp bör bibehållas. I övrigt bör överskottet fördelas i överensstämmelse med de grunder som gäller för tillstånd till bingospel och egentligt lotteri enligt 11 och 12 §§ lotterilagen. Ansökan om bidrag från överskottsmedel bör således i huvudsak förbehållas svensk juridisk person som är ideell förening och 1 har till som huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom landet 2 i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt 3 inte vägrar någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till arten eller omfattningen föreningens verksamhet eller syfte av eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta. Vid prövningen bör särskild hänsyn tas till vilket behov av inkomster som sammanslutningen kan ha för sin verksamhet. anses Vid bedömningen av behovet av inkomster bör hänsyn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Denna reglering skulle bl.a. innebära att de politiska partierna skulle ges tillgång till överskottsmedel. Utredningen anser dock att dessa organisationer inte skall del av dessa pengar. Däremot kan en

SOU 199233

Fördelning av överskottet 87

utvidgning diskuteras för handikapporganisationer.

7.3 Användningen av erhållna medel

Utredningen anser att erhållna medel uteslutande skall användas för icke-kommersiell breddverksamhet bland barn och ungdom lokal nivå. Yrkesmässig idrotts- eller kulturutövning bör normalt inte finansieras med lotterimedel. Utredningen avhåller sig dock från att i detalj beskriva de aktiviteter som skall få stöd. Tidigare erfarenheter har visat att sådana pekpinnar kan försvåra en rationell fördelning av givna resurser.

7.4 En administrativt enkel lördelningsmodell

För att undvika administrativa merkostnader anser utredningen att kasinospelsöverskottet bör fördelas mellan folkrörelsernas centrala organisationer enligt principer som t.ex. överensstämmer med det statliga aktivitetsstödet. Huvudorganisationema får på eget ansvar besluta om den närmare fördelningen av överskottsmedlen till lokala föreningar. En flexibel fördelningsnyckel bör utformas så att hänsyn kan tas till kvalitetsaspekter och att stödet inte medverkar till att cementera statiska och byråkratiska strukturer eller motverkar nödvändig förändring och förnyelse. Fördelningen mellan huvudorganisationerna bör göras av en fristående instans, t.ex. en stiftelse, som förutsätts tillgodose hela det aktuella folkrörelsekollektivet. I en sådan instans kan både folkrörelserna och staten vara representerade. En stiftelse kan bildas genom att regeringen bemyndigas inta bestämmelser om denna i en ny lotteriförordning och tillskjuta det grundkapital 100 miljoner kronor som behövs. För stiftelseformen talar att den till skillnad från associationer bolag och föreningar rättsligt sett inte kan ha några ägare eller medlemmar. Stiftelsen ägs av sig själv eller, rättare sagt, av sitt ändamål. Detta innebär

SOU 199233

88 Fördelning överskottet av

att varken staten eller folkrörelserna kan styra fördelningen av överskottet till andra än de i lag angivna ändamålen. Uppföljningsansvaret kan läggas tillsynsmyndigheten som årligen avger yttrande huruvida bidragsgivningen står i överensstämmelse med av riksdagen beslutade fördelningsprinciper. Tillsynsmyndigheten bör särskilt uppmärksamma de små föreningarnas intressen.

SOU 199233

8 Alternativa organisationsmodeller

Utredningen anser att kasinospelsverksamheten skall bedrivas under överinseende av en huvudman och att den operativa verksamheten skall kunna utövas av kommersiella spelföretag.

8.1 En huvudman

I några länder drivs kasinoverksamheten i statlig regi. Vanligare är emellertid att verksamheten bedrivs av privata företag men under statlig kontroll. I Finland och Åland drivs den internoggrann nationella kasinoverksarnheten av s.k. Penningautomatföreningar vars medlemmar utgörs av folkrörelser. I styrelsen finns staten representerad med hälften av styrelseledamöterna, däribland ordförande och vice ordförande. Utredningen anser att det ur allmän synpunkt är viktigt att all kasinoverksamhet i Sverige bedrivs under överinseende av en huvudman. Denna huvudman skall sålunda ges ensamrätt att bedriva kasinospelsverksamhet i form av ett koncessionsbeslut från regeringen. Den operativa funktionen bör likväl kunna utföras av entreprenörer som upphandlas i konkurrens. Motivet för att kasinospelsverksamheten förbehålls en huvudman är att ett sammanhållet huvudmannaskap

ger en större trovärdighet verksamheten underlättar tillgodoseende av kravet på en hög kvalitetsprofil underlättar en tillfredsställande kontroll

SOU 199233

90 Alternativa organisationsmodeller

kan förväntas ge större utrymme beaktande av sociala hänsyn garanterar en finansiell stabilitet möjliggör utnyttjande av synergieffekter

8.2 Kommersiella operatörer

Att bedriva kasinospelsverksamhet av internationell slag är en affärsverksamhet av mycket speciellt slag kräver både långvarig som branscherfarenhet och finansiell styrka. Verksamheten ställer liksom bank och försäkringsverksamhet stora krav på noggrannhet och exakta rutiner. Genom flödet av stora penningbelopp lockas kriminella element att göra lyckan. Säkerhetsrutiner måste därför effektivt utestänga ohederlig personal, falskspelare och annan brottslighet. Övervakningen får dock inte ske på bekostnad den otvungna och av avspända atmosfär som måste eftersträvas ett kvalitativt högtstående kasino. En nyetablering av ett kasino av internationellt slag är ett komplicerat företag att genomföra och kräver medverkan specialister. I Helsingfors anlitade Penningautomatföreningen brittiska experter genom det svenska företaget Cherryföretagen men driver verksamheten i egen regi. I Danmark opererar det tyska företaget Westdeutsche Spielbanken GmbH och det österrikiska företaget Casino Austria i samarbete med bl.a. SAS. Utredningen anser det inte finnas anledning att förhindra att svenska eller utländska företag får operera svenska kasinon på entreprenadbasis. Det kan vara fråga om totalentreprenad där företaget arbetar självständigt med egen personal eller i olika samarbetsformer med folkrörelsema. Genom att tillåta flera operatörer åstadkoms en konkurrenssituation kan bidra till som en effektivare verksamhet och förhindra att operatören förhandlar sig till en för stor del av det inspelade beloppet.

SOU 199233

Alternativa organisationsmodeller 91

8.3 Ett fjärde folkrörelseägt spelbolag

Ett renodlat folkrörelsealtemativ skulle kunna innebära att folkrörelserna ges möjlighet att bilda ett nytt spelbolag med ensamrätt att bedriva kasinospelsverksarnhet. För detta alternativ talar att folkrörelserna får ett maximalt inflytande över verksamheten och ett större överskott genom att inte vara beroende av några mellanled. En nackdel kan vara att bolagets aktier rimligtvis måste kunna ägas av ett mycket stort antal organisationer och att styrelsearbetets affärsmässiga beslut därmed försvåras. Vidare kan sägas att en kasinospelsverksamhet i egen regi åtminstone till en början kan innebära ett för stort finansiellt risktagande.

8.4 Kasino i statlig regi

Ett renodlat statligt alternativ skulle kunna innebära att staten bildar ett kasinobolag som oavkortat överför överskottet till folkrörelserna. Motivet för ett statligt engagemang är dels att staten kan förväntas bedriva verksamheten under säkra och socialt sett betryggande former dels att staten kan få ett större inflytande över fördelning av verksamhetsöverskottet. Vidare kan sägas att de statliga spelbolagen har utvecklat ett gediget kunnande beträffande teknik, säkerhet och marknadsföring inom sitt område. De har vidare en avsevärd finansiella styrka och stabilitet. Detta förhållande talar för att de kan spela en roll även när det gäller kasinospelsverksamhet. En utvidgning av det statliga företagandet är emellertid svårförenligt med kraven på neddragningar av den offentliga sektorn och innebär ett förstatligande av kasinospelsverksamheten.

SOU 199233

92 Alternativa organisationsmodeller

8.5 Kasino i privat regi

Ett renodlat privat alternativ skulle kunna innebära att ett eller flera privata företag får inrätta kasinon vars överskott till en del överförs till folkrörelserna. Detta sker då genom en regelrätt beskattning av spelinkomstema som därefter slussas vidare till folkrörelserna. De två senare alternativen är att föredra det bedöms om som väsentligt att folkrörelserna inte belastas med något för ansvar driftfrågor och finansiella risktaganden. Utan ett direkt engagemang finns dock en risk för att folkrörelsernas andel succesivt minskas. Utredningen anser inte att behållningen kasinospelet skall av tillföras privata intressen.

8.6 Kompromissaltemativ

En kompromisslösning skulle kunna vara att den i avsnitt 7.4 omtalade fristående instansen t.ex. stiftelse eller ideell en en förening enligt finskt mönster där folkrörelsema och staten är representerade ges möjlighet att äga 51 % av aktierna i ett kasinospelsaktiebolag som i övrigt till 49 % ägs ett statligt spelföretag. av En sådan lösning förutsätter att staten tillskjuter tillräckligt ett stort grundkapital. Kasinospelsaktiebolaget skulle kunna ges ensamrätt koncession att bedriva verksamheten för folkrörelsernas räkning. Detta skulle kunna ske genom detta bolag eller särskilda genom dotterbolag för varje kasino. Dotterbolagen skulle i sin tur kunna ägas till 49 % av svenska eller utländska operatörsföretag. Ägarstrukturen beskrivs beskrivs översiktligt på sidan 93.

SOU 199233

Alternativa organisationsmodeller 93

|00

miljoner

STATEN

Stiftelsen

Folkrörelserna

i Sverige

Statligt Spelbolag

49%

Övrig

Kasinospel

spel-

Övrig spel-

verksamhet verksamhet

AB

5|% r I00%

Kasino Kasino Kasino

A B C o

49A

ä

Operatör Operatör

SOU 199233

94 Alternativa organisationsmodeller

Folkrörelsema tillförsäkras merparten av det överskott som återstår sedan verksamhetens kostnader frånräknats. Givetvis måste operatörsföretagen utöver ersättning för nedlagda kostnader ges en rimlig ersättning för sin kapitalinsats. Genom en sådan lösning tillgodoses

kravet på inflytande för folkrörelserna kravet på finansiell styrka genom att staten eller ett statligt företag äger 49 % i moderbolaget kravet på att operatörerna incitament för ges att vilja satsa långsiktigt kravet på att verksamheten blir för sund konkurrens utsatt en kravet på att inte komma i konflikt med en eventuell kommande uniform reglering av den internationella kasinospelsverksamheten.

l samtliga alternativ bör verksamheten regleras i lag. Omfattning och spelformer m.m. anges i ett särskilt tillståndsbeslut av regeringen koncessionen. Detaljerade föreskrifter och anvisningar bör fastställas av tillsynsmyndigheten.

Fördelningen

av överskottet beskrivs i flödesdiagram på sidan 95.

SOU 199233

Alternativa organisationsmodeller 95

\\

T V

ÖVERSKOTT ATT FÖRDELA TILL FOLKRÖRELSERNAS

BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETER

Stiftelsen

örelsema

erige

Övri Övri el-

s verlsârsnphet verksgamplfet

Kaüxåspel

Kasino B SOU 199233

9 Beskattning

Utredningen anser att överskottet från folkrörelsedominerad kasinoen spelsverksamheten bör helt befriat från spelskatt, vara folkrörelseägt kasinospelsbolag skall vara friatt ett kallat från statlig inkomstskatt och att operatörens arvode skall vara befriat från mervärdeskatt.

9.1 Likformig beskattning av folkrörelsemas lotterier och spel

Folkrörelsernas lotterier och spel är i stor utsträckning undantagna från beskattning. Endast bingospel med kontantvinster träffas idag spelskatt tre procentenheter av erlagda av en spelinsatser. Restaurangroulett beskattas med 6 000 kronor per spelbord och kalendermånad om tillstånd finns till spel minst tre gånger vecka och 2 000 kronor i annat fall. Om tillståndet per flera spelbord höjs skatten med 3 000 kronor respektive avser 1 000 kronor bord och kalendermånad. De statliga spelföreper tagen beskattas med 35 % den behållning som återstår sedan de av sammanlagda vinsterna är frånräknade. Utredningen att hela överskottet från ett folkrörelseanser anknutet kasinospel bör helt skattebefriat. Likforntighetsskäl vara talar för beskattning av kasinospels-verksamhet enligt de en för folkrörelseanknutna spel och lotterier med principer som gäller kontantvinster i övrigt. Folkrörelselotterier med kontantvinster är idag skattefria. Bingospelet beskattas med tre procentenheter av

SOU 199233

98 Beskattning

erlagda spelinsatser och entréavgifter. Om kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas regi kommer att beskattas innebär detta en utvidgning av det beskattningsbara området.

9.2 Befrielse från bolagsskatt

I likhet med vad som gäller för de statliga spelbolagen bör ett eventuellt folkrörelseanknutet bolag frikallat från skattvara skyldighet till staten enligt lagen om statlig inkomstskatt.

9.3 Befrielse från mervårdeskatt

Om en entreprenör anlitas för den operativa verksamheten bör entreprenörens ersättning vara befriad från mervärdeskatteplikt eftersom mervärdeskatten i annat fall måste tas från överskottet.

SOU 199233

10 REGLERING AV KASINOSPELSVERKSAMHETEN

Utredningen anser att en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag skall regleras i lotterilagen och lotteriförordningen, att en central punkt i denna reglering är folkrörelsernas ensamrätt till överskottet från kasinospel, att ett spelbolag får ensamrätt till driften koncession, att denna ensamrätt inte får hindra anlitande av entreprenörer för den operativa driften samt att Lotterinämnden får en betydligt utvidgad roll.

10.1 Behovet av lagstiftning

l de flesta länder är kasinospelsverksamheten noga och utförligt reglerad. Till en del har detta sin grund i kontinental och anglosachsisk lagstiftningstradition men framförallt har funnits ett behov att säkerställa den samhälleliga kontrollen över en verksamhet som fram till våra dagar betraktats med misstänksamhet och ifrågasätts såsom moraliskt tvivelaktig. Regelverken ger normalt bestämmelser om vem som har rätt att få tillstånd att bedriva kasinoverksamhet koncession, organisatoriska frågor, vilka spel som är tillåtna, högsta och lägsta insatsbelopp, villkoren för tillträde till lokalerna, öppethållandetider, licensiering av personal, kontroll av den tekniska utrustningen, regler för bokföring och redovisning, tillsynsmyndigheternas verksamhet, ansvarsregler m.m. Från ett straffrättsligt perspektiv är det i och för sig inte nödvändigt att tillskapa nya regler för att en svensk kasinospelsverksamhet

SOU 199233

100 Reglering av kasinospelsverksamhet

av internationellt slag skall kunna komma till stånd. I 4 § lotterilagen ges utrymme för regeringen att med undantag spel på av utbetalningsautomater inom landet ge tillstånd till lotteri om pengar eller pengars värde i andra fall eller i ordning än annan som anges i lotterilagen. Om regeringen ger tillstånd kan straffansvar varken komma ifråga enligt 28 § lotterilagen eller 16 kap. 14 § brottsbalken dobbleri eftersom det straffbara området i båda lagrummen begränsas genom rekvisitet olovligen. Ovanstående konstaterande innebär inte att en reglering av kasinospelsverksamheten skulle vara av mindre vikt. En utförlig reglering är tvärtom nödvändig av flera skäl.

En svensk reglering bör syfta till

att möjliggöra etablering av en kvalitativt högtstående kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige, att säkerställa att verksamheten endast får bedrivas under överinseende av en huvudman, att denna huvudman får anlita entreprenörer för den operativa driften, att tillgodose högt ställda anspråk på långsiktighet, effektivitet och säkerhet, att säkerställa att överskottet av kasinospelsverksamheten tillfaller folkrörelserna, att överskottet i tillräcklig omfattning används för avsedda ändamål, att spelarnas besökarnas rättigheter blir tillgodosedda, att sociala skadeverkningar undviks, att kriminell infiltration elimineras samt att samhällets tillsyn och kontroll underlättas.

Utredningen anser att regleringen bör intagen del i vara som en en ny lotterilag och en ny lotteriförordning.

SOU 199233

Reglering av kasinospelsverksamhet 101

10.2 Koncessionsprövning och andra tillståndsfrågor

Utredningen anser att tillståndsfrågoma kan regleras på tre olika plan. Regler om regeringens koncessionsprövning bör regleras i lotterilagen och regler om vad Lotterinänmden skall pröva bör finnas i lotteriförordningen. Både regeringen och Lotterinämnden skall dessutom kunna meddela särskilda villkor och föreskrifter. Utredningen anser att rätten att bedriva kasinospelsverksamhet skall förbehållas en huvudman. Detta innebär att lotterilagen kommer att innehålla en bestämmelse om ensamrättmonopol för denne huvudman att under vissa förutsättningar få bedriva kasinospelsverksamhet i landet. Prövning av om dessa förutsättningar är uppfyllda inför etablering av ett spelkasino av internationellt slag bör tillkomma regeringen. Vad koncessionsprövningen skall innefatta bör översiktligt anges i lotterilagen.

Enligt utredningens mening är följande frågeställningar centrala

lokalisering med hänsyn till befolkningsunderlag, kommunikationer, parkeringsmöjligheter, sociala hänsyn, marknadsförutsättningar, samarbetspartnersentreprenörs allmänna lämplighet, budgeterade intäkter och kostnader, garanterad minirninivå beträffande inlevererade medel till folkrörelserna, finansiella garantier, bemanningsplan, personalutbildningsprogram, redovisningssystem, säkerhetssystem samt tillåtna spelformerspelreglemente.

SOU 199233

102 Reglering av kasinospelsverksamhet

Koncessionsbeslut bör föregås av ett samrådsförfarande där Lotterinämnden, berörd länsstyrelse och kommun får tillfälle att yttra sig. Utredningen anser att det inte är möjligt att driva kasinospelsverksamhet av internationellt slag annat än i storstadsområden, dvs. i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det torde således inte finnas realistiska ekonomiska förutsättningar för året-runt-öppna kasinon av internationellt slag vid något eller några av landets mest populära semestermål. Lokaliseringsfrågan är av stor betydelse och beviljandet av tillstånd till kasinospelsverksarnhet måste prövas med stor omsorg. Den utredning som skall läggas till grund för begäran om tillstånd måste visa att det finns reella möjligheter att bedriva verksamheten sunda företagsekonomiska grunder. Vid tillståndsgivningen skall också beaktas andra omständigheter än de rent affärsmässiga förutsättningarna för verksamheten, t.ex. sociala konsekvenser. Den kunskap och professionalism som fordras för att kunna möta de krav som ställs kasinospelsverksarrthet, finns knappast inom folkrörelserna i dag. Huvudmannen måste därför ha möjligheter att överlåta annan att faktiskt driva verksamheten. I lagen bör det uppställas regler för vilka krav som skall kunna ställas på de operatörer som kan komma i fråga för ett godkärmande. Det är rimligt att kräva att en sökande har mångårig, minst tio år, egen erfarenhet av internationellt kasinospel. Prövningen bör omfatta operatörens ekonomiska styrka, kontroll av bokslut och andra relevanta bokföringshandlingar, att de tidigare verksamheterna genomförts på ett sätt som inte kunnat klandras av polis- eller Skattemyndigheten Det fordras även att de personer som skall leda arbetet inte är kriminellt belastade, vilket, på begäran skall kunna styrkas av sökanden. Sökanden skall ställa betryggande bankgaranti eller annan säkerhet för att under alla omständigheter kunna tillförsäkra gästerna vinster och kunna garantera en viss miniminivå på ersättning till huvudmannen.

SOU 199233

Reglering av kasinospelsverksamhet 103

Spelreglementet skall innehålla reglerna för de enskilda spelen, i överensstämmelse med internationella regler. Av reglementet kan även framgå lägsta och högsta belopp för insatsens storlek, samt information om vem som sliter tvister under spelets gång. Reglementet skall godkännas av tillståndsmyndigheten. Spelreglementet skall anslås i lokalerna och finnas tillgängligt för gästerna. Utredningen anser att det är nödvändigt att fastställa en klar intern ansvarsfördelning så att det under öppettiderna alltid finns en företrädare i ansvarig ställning i lokalerna. Kasinooperatören bör därför utse en föreståndare och minst en ersättare för denne. Den undersökning som skall läggas till grund för ansökningen är kostsam att genomföra. Utredningen menar att alla kostnader för marknadsundersökningar, investeringskostnader, personalkostnader, utbildning m.m. skall betalas av sökanden. Prövningen bör göras utifrån sökandens beskrivning och presentation såsom den gjorts i ansökningshandlingen. Skulle det finnas behov av förtydliganden bör sökanden föreläggas att inkomma med kompletterade upplysningar och information. Tillstånd att driva kasinoverksamhet bör meddelas för en tid av minst tio år. Skälet till detta är att tillståndshavaren bör ges incitament till en långsiktig satsning verksamheten. Det kan vara lämpligt att föreskriva en kortare koncessionstid under en prövoperiod. Vid brott mot koncessionsvillkoren kan givetvis tillstånden återkallas.

10.3 Tillåtna spel

De spel som skall få anordnas inom ett kasino bör anges i lotterilagen. Det blir i första hand fråga om roulettspel, kort- och tärningsspel samt spel på utbetalningsautomater. På kasinon av internationellt slag förekommer som regel roulettspel; fransk och engelsk variant, Black Jack, Baccarat och Craps. Vilka typer av spel som kan komma att bli aktuella i Sverige är beroende av dels lämpligheten av att tillåta olika typer av spel, dels efterfrågan

SOU 199233

104 Reglering av kasinospelsverksamhet

de olika spelen. Utredningen har inte funnit anledning att förorda någon inskränkning i lag när det gäller rätten att anordna spel vid internationella kasinon. Däremot kan det vara lämpligt att låta regeringen bestämma spelforrner och regler i ett särskilt spelreglemente för varje kasino. En beskrivning av några klassiska kasinospel lämnas i bilaga 4 till denna delrapport. Intäkter från utbetalningsautomater utgör ofta väsentliga inkomstkällor för utländska kasinon. I Las Vegas utgör utbetalningsautomaternas andel omkring 65 % av kasinots vinst och motsvarande siffra i Tyskland är omkring 50 %. Utbetalningsautomaternas betydelse uppges av tillfrågade operatörer vara ökande. Utredningen anser att även svenska kasinon bör ges rätt att använda sig av utbetalningsautomater i sin verksamhet. Utvecklingen visar att utbetalningsautomatema är en naturlig och integrerad del av kasinospelsverksamheten. Dessutom kan man inte utan stora ekonomiska uppoffringar avstå från dessa. Frågan om tillåtande av utbetalningsautomater utom ramen för kasinospclsverksamheten kommer att närmare behandlas i utredningens kommande slutbetänkande.

10.4 lillträdeskrav

Utredningen anser att spelkasinon skall vara tillgängliga för allmänheten. Inga andra begränsningar eller inskränkningar bör göras än de som är föranledda av sociala, ordnings- eller andra liknande skäl. Rätten att in ett kasino och delta i spelet bör av sociala skäl begränsas till minst fyllt 18 år. Ålderspersoner som begränsningen, som hindrar ungdomar att delta i spelet på kasinon, bör skrivas i lagen. Gäster bör på begäran kunna förete legitimationshandling.

SOU 199233

Reglering av kasinospelsverksamhet 105

Däremot finns inte anledning att föreskriva att gästerna behöver vara medlemmar i en särskild sammanslutning eller klubb för att ha rätt att spela på kasino. Berusade eller andra olämpliga personer skall kunna vägras inträde. Kasinot skall ges både rätt och skyldighet att avvisa personer som t.ex. stör ordningen eller som beslagits med att fuska eller försökt att fuska i spelet. l vissa länder är det inte tillåtet för närboende att besöka och spela ett kasino. Utredningen anser inte att det finns skäl att införa några inskränkningar för invånare på den ort där kasinoverksamheten bedrivs. Erfarenheter från utlandet visar att sådana spelförbud närmast är en stimulans till illegalt spel på den orten.

10.5 Registrering och TV-övervakning

Utredningen anser att skäl talar för en generell registrering av alla kasinogäster. En sådan registrering skulle visserligen kunna medföra att vissa gäster helt avstår från att besöka kasino. I Tyskland och England registreras alla besökare. Registrering är särskilt motiverad när det gäller personer som genom fusk eller falskspel försöker påverka spelet eller ett led som i ekonomisk brottslighet utnyttjar kasinot för att tvätta svarta pengar. För att förhindra den typen av transaktioner kan alla växlingar av pengar och jetonger registreras. För att kunna kontroll över och registrering av alla växlingar krävs dels registrering, dels att växlingen görs i särskilda kassor. Registrering kan också motiveras av rena ordningsskäl. Personer som vid tidigare besök uppträtt störande eller berusade kan förhindras att komma i lokalerna om krav legitimation upprätthålls. För att göra det möjligt att identifiera de personer som av särskild anledning bör vägras tillträde är ett register nödvändigt. Registreringen skulle även kunna omfatta personer som utestängts från andra in- eller utländska kasinon, för t.ex. falskspel eller tvätt av svarta pengar.

SOU 199233

106 Reglering av kasinospelsverksarnhet

På utländska kasinon förekommer allmänt att TV-kameror används som en del i ett säkerhetssystem, för att bl.a. övervaka spelets genomförande och kontrollera gästerna. Kamerorna fyller även funktionen av att vara ett kontrollmedel för gästerna. Tvister som uppstår mellan gäster och croupierer om vad som faktiskt förevarit kan snabbt lösas genom en uppspelning av videoband. Enligt 5 § 1 st lagen 1990484 om övervakningskameror m.m. får tillstånd att använda övervakningskamera, riktas mot som en plats dit allmänheten har tillträde, meddelas endast om sökanden kan anses ha ett befogat intresse av att få använda kameran och att detta intresse inte lika väl kan tillgodoses något annat sätt. Tillstånd skall kunna meddelas om dessa grundläggande förutsättningar är uppfyllda och om informationen som kan förmedlas av kameran är av ringa betydelse för enskildas integritet m.m. När det gäller fall där riskerna för integritetsintrång är större fordras för att tillstånd skall kunna meddelas att intresset att tillgodose det avsedda ändamålet är så starkt att det skall företräde framför ges intresset att värna enskildas personliga integritet. I 6 § samma lag föreskrivs att ett tillstånd kan förenas med rätt att behandla eller bevara bilder om sökanden har särskilda behov av detta. Övervakningen inom kasinolokalema, vid reception och i lokalerna för övervakning av spelborden och spelens genomförande, bör anses så angelägna att de kan överväga de enskildas personliga integritet då intresset att förebygga brott och ge gästerna möjligen het att klandra sättet för spelets genomförande. Detta gäller även behovet av att dels behandla, dels bevara bilderna. Möjligen fordras att lagen förändras för att göra det möjligt att övervaka med kameror. Registrering av gästerna och användande av TV-kameror för kontroll av spel och gäster fordrar enligt gällande rätt tillstånd enligt datalagen 1973289 och lagen 1990484 om övervakningskameror m.m. Vid koncessionsprövningen bör dessa frågor behandlas. Av konstitutionella skäl synes det mindre lämpligt att regeringens beslut görs beroende av lägre instansers prövning. I dessa lagar bör därför

SOU 199233

Reglering av kasinospelsverksamhet 107

föreskrivas att tillstånd inte krävs i de fall regeringen prövat saken.

10.6 Personal

I lagen bör anges att all anställd personal skall vara fyllda 18 år samt att ingen anställd får för egen eller för annans räkning delta i spelet. Spelförbudet skall naturligtvis inte gälla för de situationer då den anställde medverkar i spelets genomförande, som t.ex. i kortspelet Black Jack. Spelförbud för de anställda bör införas för att förebygga fusk från de personer som leder spelet. Stora krav måste ställas på kasinopersonalens kunskaper och erfarenheter. Detta gäller i synnerhet de personer som leder och övervakar spelet vid de olika borden. Traditionellt kasinospel kräver att personalen som bemannar borden snabbt klarar av att kontrollera insatser och göra vinstutbetalningar, behärskar reglerna och kan följa internationellt allmänt förekommande rutiner och tekniker. Det fordras också vaksamhet för att snabbt kunna avstyra falskspel. De krav på kunskap som ställs på personalen kan endast mötas med omfattande utbildning, både grund- och fortbildning. Man måste därför räkna med att det kommer att ta en viss tid innan ett beslut om kasinoverksarnhet kan förverkligas i awaktan att utbildad och intrimmad personal står till förfogande. Det torde därför också bli en uppgift att utarbeta särskilda utbildningsprogram för att möta de krav som uppställs på personalen.

10.7 Verksamhetsföreskrilter

Kasinospelsverksarnheten bör omgärdas av en noggrann reglering. Anvisningar och föreskrifter bör ges för hur verksamheten i detalj skall fullgöras. Här vill utredningen peka några viktiga områden. Frågorna kan tas upp i lotterilagen, lotteriförordningen, i villkor för tillståndet, koncessionsvillkor samt i interna bestämmelser.

SOU 199233

108 Reglering av kasinospelsverksamhet

Spel kredit bör överhuvud taget inte tillåtas. Som betalning för deltagande i spel eller för spelmarker får endast godkännas kontant betalning, resecheck eller annat säkerställt betalningsmedel, certifierad check eller betalkort, kontokort eller liknande. Polismyndigheten och tillsynsmyndighetens personal har fritt tillträde till lokalerna under tjänsteutövning. Sådan personal har inte rätt att delta i spelet. Under kasinots öppettider bör en företrädare för tillståndshavarenoperatören finnas på plats för att kontrollera spelet att följer givna normer samt för att vid behov ingripa i spelet. Dessutom bör det finnas särskild personal som ansvarar för kasinots säkerhet och att god ordning upprätthålls. Utredningen anser att det bör finnas särskild regel en som förbjuder personalen att ta emot gåvor och dricks för räkning. egen En sådan regel förebygger risken för samarbete mellan anställda och gäster. Bruket att ge dricks tips är allmänt förekommande vid kasinon av internationellt slag världen över. Dricks lämnas vid t.ex. roulettspel oftast av gästen vid vinst på plein och rent nummer dricksen brukar motsvara värdet av insatsen. De drickspengar som lämnas av gästerna på de kontinentala kasinona är väsentliga inkornstkällor för anordnarna. I Tyskland utgör dricksen den huvudsakliga inkomstkällan för personalen. Det kan hävdas att drickssystemet är en föråldrad löneforrn som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Om dricks alls skall förekomma bör detta göras frivilligt och utan krav. En gäst som önskar ge dricks bör dock kunna tillåtas göra detta under förutsättning att dricksen tillgodoräknas hela personalstyrkan och att drickens samlas upp i särskilda förvaringslådor tronc vid de olika borden. Lådoma skall vara försedd med två skilda lås. Tömning och redovisning av lådorna bör ske på sätt med spelbordens samma som förvaringslåda för växling. Dricks bör fördelas mellan kasinos anställda enligt grunder och på villkor som fastställts av tillsynsmyndigheten.

SOU 199233

Reglering av kasinospelsverksamhet 109

Utförliga regler för växling av pengar till spelmarker och vice är nödvändiga eftersom kasinospel omsätter mycket stora versa belopp. Bristande rutiner därvidlag kan medföra kännbara förluster för kasinot. Det ligger även i gästernas intresse att utförliga regler för växling har upprättats. Spelmarker bör endast kunna växlas till pengar i kasinots växelkassa. Utbetalning av vinst bör kunna göras med check om värdet överstiger ett i förväg bestämt belopp. Utbetalning av vinst från utbetalningsautomater bör också får göras med check om det är fråga om stora belopp. Växling av kontanter till spelmarker bör kunna göras vid spelbord endast under förutsättning att croupierema lägger kontanterna i en särskild låst förvaringslåda vid bordet. Förvaringslådan skall inte kunna avlägsnas eller öppnas av av andra än chefsfunktionärer. Tömning av förvaringslådan görs dagligen sedan spelet avslutats vid bordet av två personer. En av dessa personer bör utses av tillståndshavarenoch bör inte vara anställd och skall inneha nycklar till det förvaringslådans lås. Den ena av andre personen skall tillhöra kasinots ledning. Över varje spelbord bör dels föras särskild statistik över spelet, dels över inspelat belopp. Över förvaringslådomas innehåll bör dagligen upprättas särskild ekonomisk redovisning. Den särskilda registreringen som görs över förvaringslådomas innehåll av kontanter bör fogas till den särskilda ekonomiska redovisningen. Att redovisningen upprättats korrekt bekräftas genom att båda kontrollanterna undertecknar redovisningen.

10.8 öppethållande

På kontinenten är det är vanligt att kasinons öppethållande regleras. Detta sker antingen i lag eller i de särskilda tillståndsbesluten att bedriva kasinospelsverksamhet. Det kan övervägas om frågan bör regleras i lagen. Det skulle även vara möjligt att i koncessionsvillkoren ange under vilka tider som kasinospelsverksam-

SOU 199233

110 Reglering kuinospelsverksanthet av

heten får bedrivas. Detta behöver inte i göras detalj metn ramarna bör anges.

10.9 Entréavgin

Utredningen anser att lagen bör regeringen möjlighet ge att föreskriva entréavgift i koncessionsvillkoren. Skälet för detta är dels att en entréavgift tydligt markerar att deltagande i spelet bygger ett medvetet beslut, dels att entréavgiften kan bort sortera personer som inte borde spela ett kasino ekonomiska skäl. av Regeringen har möjlighet att då fastställa den högsta tillåtna avgiften så att inte stora besökare från grupper utestängs kasinospel. Erfarenheter från Danmark visar dock att entréavgifter påverkar besöksfrekvensen och spelbenägenheten hos gästerna ett negativt sätt. Summan av entréavgifternas värde är i sammanhanget dessutom försumliga.

10.10 Marknadsföring

I vissa länder förekommer restriktioner i fråga om kasinoföretagens rätt att marknadsföra sin verksamhet. I England är all reklam för spelklubbama förbjuden. För svensk kasinospelsverksamhet bör inte uppställas regler som begränsar rätten att marknadsföra verksamheten i syrmerhet om ett av skälen för att inrätta kasinon är att förhindra eller begränsa det illegala spelet. Kasinona bör ha frihet att själva utforma sin reklam. De begränsningar som kan förordas beror närmast allmänna etiska och sociala hänsynstaganden som gäller för t.ex. sprit och tobaksreklam. En metod att marknadsföra kasinon kan vara att gratis dela ut spelmarker för att locka gäster. Huruvida detta skall uppfattas otillbörligt som eller inte måste övervägas särskilt. Tillståndshavaren skulle t.ex. kunna förbjudas att gratis dela ut spelmarker till besökarna. Även ett sådant ställningstagande skulle kunna vara värt att beakta det om skulle kunna uppfattas som otillbörlig marknadsföring kasinospel. av

SOU 199233

Reglering av kasinospelsverksamhet 111

10.11 Sidoverksamhet

På vissa håll utomlands skall spelverksamheten förenas med social eller kulturell verksamhet. I franska kasinon skall särskilda lokaler inrättas för offentliga konserter och andra liknande kulturella tillställningar. Det är varken lämpligt eller nödvändigt att uppställa sådan krav för kasinospelsverksarnhet i Sverige. Det torde vara kasinoverksamhetens allmänna eller särskilda inriktning i sig som skall vara avgörande för om underhållning eller annat kulturellt utbud skall ingå i verksamheten eller inte. I många kasinon finns resturangrörelser. lönsamheten och behovet av andra utbud än spel vid ett kasino bör avgöras av marknadsmässiga skäl och inte regleras i lag eller författning. Även frågan om en sådan sidoaktivitet som restaurangrörelse skall drivas av kasinoägaren eller av annan bör avgöras med hänsyn till marknadssituationen och kasinots allmänna inriktning. Internationella erfarenheter visar att det förväntas av besökarna att en restaurang av god klass finns inom kasinots lokaler och att, självfallet, inga omotiverade begränsningar görs i rättigheterna rörande serveringstillstånden. Enligt 46 § lagen 1977293 om handel med drycker skall servering alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00. Tillståndsav myndigheten får dock bestämma om andra tider för serveringens bedrivande. Socialstyrelsen har i sina allmänna råd till lagen angivit att en framställning om förlängd serveringstid bör behandlas restriktivt. Detta har också blivit fallet i praxis även om man i vissa enstaka fall eller vid vissa tillställningar utsträcker serveringstiden till klockan 02.00 03.00. En komplikation i sammanhanget kan vara att restauratören har kravet sig att tillhandahålla mat och tillse att denna serveras i tillfredsställande omfattning under hela serveringstiden. Kombinationen av alkohol och spel är inte något problem vid kasinona. För att kunna följa spelet fordras ett vaket

sinne. Sannolikheten för att störningar eller ordningsproblern skulle

uppstå på grund av alkoholserveringen vid svenska kasinon är försumbar.

SOU 199233

112 Reglering kasinospelsverksarnhet av

Det finns heller inga vägande skäl att begränsa rätten att endast besöka kasinots restaurang eller underhållningsavdelning för de personer som inte är intresserade av spel eller inte har fyllt 18 som år. Även beträffande lämpliga lokaler bör operatören få fria händer att finna acceptabla lösningar på egen hand och utan särskild reglering. Valet av lokaler skall dock kunna prövas och villkoras av regeringen i samband med koncessionsprövningen.

10.12 Junkets

I vissa länder, t.ex Polen, tillförs kasinospelsverksamheten inkomster genom s.k. junkets. Junkets är organiserad en gruppresa för personer som besöker ett kasino under i förväg en bestämd tid. Syftet med resan är att deltagarna skall spela kasinot. Alla kostnader för resa och uppehälle betalas m.m. av resans organisatör. Vidare brukar det också förekomma arrangemang av nöjes- och förlustelsekaraktär vid sidan själva spelandet. av Utredningen tar inte ställning till junkets om bör tillåtas i Sverige. Om företeelse skall accepteras bör regler ges för hur junket-resor skall organiseras och kontrakteras. Det vanliga är att detaljerade avtal träffas mellan, å ena sidan, de enskilda deltagarna och arrangören av resan och, å andra sidan, kasinot. Sådana avtal brukar innehålla uppgifter om

- antal dagar och timmar under vilket gästerna skall delta i kasinots spel, - minsta belopp som skall växlas in i jetonger, att varje gäst vid ankomsten skall nedsätta garantisumma - en hos kasinot, - högsta och lägsta insatserna i spel vid borden, inväxling av jetonger till kontanter inte görs förrän - viss dag.

SOU 199233

Reglering av kasinospelsverksamhet 113

Förutom dessa punkter skall också anges övriga nödvändiga förutsättningar för gruppens spel och organisering av resan i Övrigt. Förutsättningarna för junket-resor skulle dels kunna behandlas som särskilda villkor av regeringen i samband med tillståndsgivningen, dels behandlas i kasinots spelreglementet.

10.13 Tillsyn och kontroll

Med hänsyn till verksamhetens natur kan inte komma ifråga att ge marknadskrafterna fritt spelrum. Statlig tillståndsgivning, tillsyn och kontroll är viktiga faktorer för en sund kasinoverksamhet. Härvid förutsätts Lotterinämnden få en betydligt utvidgad roll. För kasinospelsverksamhet av internationellt slag krävs även bestämmelser som reglerar villkoren för spelverksamheten så att spelarnas intressen tillgodoses samtidigt som huvudmannens och eventuella operatörers berättigade vinstintressen beaktas. Kasinospelsverksamheten bör stå under tillsyn av en särskild myndighet. Tillsynen bör anförtros en enda myndighet för att bl.a. uppnå effektivitet och konsekvens i tillämpningen. Uppgiften att utöva kontroll och tillsyn bör anförtros Lotterinämnden. Operatörer som anlitas för den operativa verksamheten måste underkastas motsvarande tillståndsplikt, tillsyn och kontroll. På den personal som anlitas som croupierer eller på annat sätt har ansvar för spelets bedrivande bör ställas krav på en tadelfri bakgrund och dokumenterade kunskaper om förekommande spelformer. Lotterinämnden bör utfärda licens på grundval av lämplighetsintyg och bevis om godkänd utbildning. Lotterinämnden bör även ansvara för typgodkärmande av spelmarker och teknisk utrustning. Spelmarker skall vara försedda med kasinos märke eller logotype. Tillstånd att anordna spel med roulettbord innefattar en skyldighet att förete godkänt bevis om besiktning av rouletthjul. Besiktningen skall visa att sarmolikheten för vinst är lika stor på alla enskilda nummer i hjulet och att hjulet plomberats samt försetts med märke som anger besiktarens firma

SOU 199233

114 Reglering av kasinospelsverksarrthet

och dag för besiktning. Rouletthjul som saknar plombering eller på vilken besiktarens märk avlägsnats får inte användas vid spel. Besiktning skall därefter göras årligen. Innan spel påbörjas skall plomberingen och besiktarens märke kontrolleras av föreståndaren. Tillstånd att anordna spel med utbetalningsautomater innefattar en skyldighet att förete godkänt bevis om besiktning av maskinerna. Bevis skall tillställas tillsynsmyndigheten. Besiktningen skall bl.a. visa att utbetalningsprocenten inte understiger t.ex. 80 procentenheter, att maskinen ä försedd med ett räkneverk som visar samtliga insatser och utbetalade vinster, att räkneverket inte kan nollställas, att ett enskilt spel på maskiren varar längre än tre sekunder. Räkneverk, mikrochips, banden med symboler och övriga delar som är avgörande för spelet plomterats av besiktaren så att de inte kan avlägsnas eller ändras. Maskn skall vara försedd med märke som anger besiktarens firma och dag för besiktning. Utbetalningsautomat som saknar plombering eller på vilken besiktarens märke avlägsnats får inte användas vid spel. Besiktning skall därefter göras årligen. Besiktning skall även göras sedan maskinen genomgått reparation. Besiktaren skall i protokoll intyga att maskinen inte utsatts för konstruktiva ändringar eller att plomberingama brutits. Innan spel kan påbörjas skall plomberingen och besiktarens märke kontrolleras av föreståndaren.

SOU 199233

Kommittédirektiv

E§I@ E351

Dir. 199122

En översyn av lotterilagstiflningen

Dir. 199122

Beslutvid regeringssammanträde 1991-04-11

StatsrådetWallström anför.

1 Mitt förslag En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas för att se över lotterilagstiftningen.

2 Uppdragets huvudsakliga innehåll Kommittén bör undersöka, i vad mån folkrörelserna i högre grad än för närvarandekan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och speloch i vad måndet kontrollsynpunktar möjligt att förenklaeller ur avregleravissa lotteriformer. Översynen bör samtidigt ledatill förslag om förändringar som gör att lagstiftningen blir enklare att förstå. överblicka och tillämpa.

3 Bakgrund Lotterilagen 1982 101l ändrad senast 1988839 trädde i kraft den l ja- . nuari 1983. Lagenbygger i väsentligadelar pil den tidigare gällande lotteriförordningen 19392207. upphavd 19821012. En huvudregeli Iotterilzigen är behållningen ett lotteri skall tillfalla ideella ändamål eller det allatt av männa. Vissaändringar lagen trädde i kraft den l januari 1989 SFS 1988839. Syftetmed ändringarna främst att underlätta för folkrörelserna att finanvar lotterier ochspelprop. 1987882141 15. Ändsierasin verksamhet genom s. ringarna innebär att penningvinster i viss utsträckning harblivit tillåtna Iot- i terier och bingospel. Vidare har det tidigare tillståndstvånget sådanalot- för

SOU 199233

116 Kommittédirektiv

terier som anordnashuvudsakligeninom endast en kommun, ersatts med registrering.Samtidigtmeddessalagändringarsänktesskattenpå bingospel med penningvinsterfrån 5,5 procent till 3 procentav omsättningenoch vidare togs skattenbort allavarulotterier. även bingo medenbartvaruvinster. Den nuvarandelotteriförordningen19811012, ändrad senast 1989274 regleraravgifter för bevis om tillståndtill lotterier, typgodkännanden lot- av ter och bingobrickor samt godkännande av kontrollutrustning.Den 15juni 1989trädde vissaändringari kraft som bl.a. innebar att avgiftenför bevis om registreringsänktesfrån 800till 300kr. SFS 1989274. SverigesRiksidrottsförbundoch FolkrörelsernasSamarbetsorgan för lotterifrâgor har i skrivelsertill regeringenden 11juni 1990respektiveden 10 september1990C90l3l8FU. C901820FU påtalat att gällandebestämmelserhindrar en angelägenutvecklingoch förnyelse av den lotteri- och spelverksamhet som bedrivs av folkrörelserna. De sig därför inte anser kunna ta till vara de tekniskalandvinningar som redanutnyttjas de statav ligaspelbolagen.Dessaförhållanden har påtalats även i motioner till riksdagen bet. l98990Kr502 ochbet. l99üf9lzKr509. Riksdagenskulturutskott har i sitt betänkande om lotterifrågor bet. 199091KrU8 s. Sf uttalat att lotterilagenbehöver ses över. Enligt utskottet böröversynengöras aven utredningvari ingår representanter för dei riksdagen företräddapartierna.Riksdagenbeslöt att som sinmening ge regeringen till kännavad utskottet hadeanfört i dennadel rskr. 31. Regeringen hari årets budgetpropositionprop. 1990912100 bil. 15 102 s. föreslagit att den övregränsen för vinsternasstorleki bingospel höjsfrån ett halvt till ett helt basbelopp. En sådan ändring skulleökaintressetför bingospeloch ge folkrörelsernamöjlighet att öka sinaintäkter av bingospel. Riksdagenskulturutskott har hemställt att riksdagenbeslutar om denna ändring genom ett tillägg till l2§ lotterilagen199091KrU18. Riksdagen har antagit det vid betänkandetfogade förslagettill ändring i lotterilagen rskr. 231.

4 Problem För folkrörelsernahar lotterier av tradition varit en betydandeinkomstkällavid sidan av statligtochkommunaltekonomisktstöd.Omsättningen den totala spelmarknadenhar ökat under åttiotalet. Den tidigare kraftiga tillväxten pä det statligalotteriområdethar mattatsav under senare år. De statligaIottericrnastårändåför huvuddelen ökningenmedanfolkrörelse- av |tI|ltllLIlIiI andel n amisiittningcn.relativt sett. har minskatsedan 1975. En vissåterhämtningfor folkrörelsernasdel kan noteras under senare år. Omsättningenpa hingospelhar ökat tack vare de tidigarenämndaändring-

SOU 199233

Kommittédirektiv 117

lotterilagen trädde i kraft år 1989. Dessa förhållanden ger arna i bl.a. som undersöka vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att föranledningatt för folkrörelserna att skaffa sig intäkter genom lotterier bättra möjligheterna och spel. spelmarknaden utvecklas för föreningarnaär bl.a. bero- Fråganom hur utsträckning dessa förmår att utnyttja de möjligheter till ende av i vilken intäkter lotterier och spel de senaste ändringarna i lotterilagökade av som har kunnat konstatera att omsättningen i bingospel har stiftningenger. Man och nettobehållningen har blivit betydligtstörre än tidiökat påtagligt att torde framför allt idrottsrörelsen som genom sin stora andel gare. Det vara bingoverksamheten dragit fördel de ökade intäktsmöjlighetema. av av nuvarande lotterilagen behöver förbättras i olika avseenden. inte Den och redaktionellt hänseende. Denär svåröverskådlig och har minsti formellt svår tillämpa. Lagen behöver därför arbetas om och ses över i visat sig att språkligt hänseende. Oklarheter vid tillämpningen har uppståttbl.a. i fråga vilken myndighet beslutar tillståndtill lotterier som bedrivsi mer om som om Det gäller frågor lotteriallianser och bedrivande av änen kommun. t.ex. om lotteri i lokal-TV och liknande medier.

5 Uppdraget

inledningsvis har jag uppdragets huvudsakliga innehåll. angett Jagvill i det följande peka på några frågor som översynen bör omfatta. Kommittén bör undersöka ochlägga fram förslag till åtgärder som positivt påverka folkrörelsernas möjligheter att öka sina intäkter från lotterier kan och spel. Kommittén bör därvid särskilt undersöka om lotteriintäkterna kan

öka genom folkrörelserna i högre grad än för närvarande ges möjligheter att an- - att modern lättkontrollerad teknik. vändasig av ytterligare förenkla eller avreglera vissa lotteriformer. om det är möj- - att ligt från kontrollsynpunkt. och öppna ytterligare möjligheter till lotterier med penningvinster. - att

Kommittén bör utvärdera de ändringar i bl.a. lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989.l sambandmed detta bör kommitténäven redovisa folkrörelselotteriernas utveckling efter de senaste lagändringarna ochöverkan dra någraslutsatser utifrån detta. Jämförelser bör göras väga om man med utvecklingen av de statliga lotterierna. bör i anslutning till den lagtekniskaöversynen se över överkla- Kommittén guntlvlicstiiimiiclxcinzi och, lcl behövs efter en jämförelse med andra nm förvaltningsärenden. föreslåsådana förändringar som kan medföra likartade enkel och snabb beslutshantering. en

SOU 199233

1 13 Kommittédirektiv

Kommitténböräven överreglerna se om avgifterochi mån av behovföreslåde förbättringar ochförenklingar som kan behövas.

Kommittén bör särskilt beaktahur behovet tillsyn ochkontroll av skall

tillgodosespå ett enkelt och ändamålsenligtsätt. Kommittén bör beakta de förslag som lagts fram i betänkandetSOU 198824 Lotteri i radio ochTV.

Efter en överenskommelse år 1990mellan finskaoch svenskaregeringarna har insatsoch vinstbeloppenvid spel fartyg i internationell trafik höjts. Kommittén bör överväga om motsvarande höjning kan görasockså vadgäller roulett- och kortspel i Sverige.

Det bör ståkommitténfritt att utöver vad direkt som anges här utreda och läggafram förslagtill ävenandraåtgärder positivtkan påverka som folkrörelsernasmöjligheter att skaffa sig intäkter genom lotterier ochspel.

6 Arbetetsbedrivande

Kommittén bör avslutasitt arbeteföre utgången av mars 1992.

För kommitténsarbetegäller regeringensdirektiv till samtligakommit-

téer och särskildautredareangåendedelsutredningsförslagensinriktning

dir. 198405, dels beaktande av EG-aspekteri utredningsverksamhcten dir. 198843.

7 Hemställan

Med hänvisningtill vadjag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigardet statsråd som har till uppgift föredra att ärenden om lotterier m.m.

- att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen 1976119 - medhögst8 ledamöter.med uppdragatt se över lotterilagstiftningen.

- att utse en av ledamöterna att vara ordförande. samt - att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och biträde kommittén. annat

Vidare hemställerjag att regeringen beslutar kostnaderna att skallbelasta femtondehuvudtitelnsanslagUtredningar m.m.

8 Beslut

Regeringenansluter sig till föredragandensövervägandenoch bifaller

henneshemslällan.

REGERINGSKANSLIETS Civildepartementet OFFSETCENTRAL Stodtholm 1901

SOU 199233

Bilaga 2 Principskiss till kasinoreglering i en ny LOTPERILAG

l denna bilaga återges en principskiss till hur en relativt detaljerad reglering av kasinospelsverksamhet med internationella regler skulle kunna utformas. Skissen har infogats i en tänkt framtida lagstiftning där alla spel- och lotteriformer är utförligt reglerade.

LOTTERILAG 1 kap. Gemensamma bestämmelser 2 kap. Traditionella lotterier 3 kap. Vadhållning 4 kap. Kasinospel Definitioner 1 § Med kasinospel förstås enligt denna lag roulettspel, Black Jack, Baccarat, Craps och andra liknande spel samt spel på utbetalningsautomater. Med utbetalningsautomat avses spelautomat som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande. För spel utbetalningsautomater med begränsade insatser och vinstmöjligheter gäller särskilda bestämmelser.

SOU 199233

120 Principskiss till kasinoreglering i lotterilag en ny

Tillstånd m.m.

2 § Tillstånd att anordna kasinospelsverksamhet och besluta om särskilda villkor i samband därmed samt återkalla eller begränsa sådant tillstånd meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Tillstånd får meddelas endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser.

Kostnader för utredningar som fordras enligt denna lag skall betalas av sökanden.

3 § Tillstånd att anordna kasinospel får endast lämnas till ett svenskt aktiebolag som ägs till än hälften stiftelsen mer av Folkrörelserna i Sverige.

Regeringen kan på begäran av detta bolag tillstånd för ge annan juridisk person att anordna kasinospel för bolagets räkning.

4 § Tillstånd till kasinospelsverksamhet meddelas för tid en av minst tio år. Tillstånd kan, det finns särskilda skäl, meddelas om för kortare tid.

5 § Tillståndshavare skall ställa betryggande säkerhet garanti som för gästernas vinster och garantibelopp till Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige.

Fördelning av överskott

6 § Överskottet av kasinospel skall tillföras en stiftelse med namnet Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige. Stiftelsen skall fördela medel bland riksomfattande svenska idébuma organisationer med en demokratisk uppbyggnad folkrörelser.

Riksorganisation i första stycket skall ha till huvudsakligt som avses syfte att främja allmännyttigt ändamål inom Sverige.

Erhållna medel skall uteslutande användas för lokal ideell breddverksamhet bland barn och ungdom. Erhållna medel får inte användas till partipolitisk verksamhet.

Spelreglemente

7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer som skall fastställa regler för kasinospel i spelreglemente.

SOU 199233

Principskiss till kasinoreglering i en ny lotterilag 121 Marknadsföring m.m. 8 § Vid marknadsföring av kasinospel skall måttfullhet iakttas. Därvid gäller särskilt att reklam eller annan marknadsföringsåtgärd inte skall vara påträngande eller uppsökande. Spelmarker får inte utlämnas utan ersättning.

Kasinolokaler m.m. 9 § Kasinospelsverksamhet skall anordnas i lämpliga lokaler. Till kasinolokaler räknas de utrymmen som används för spel. 10 § I lokalerna får anbringas övervakningskameror för att motverka falskspel och för att i efterhand kunna fastställa spelets faktiska förlopp. 11 § Tillståndshavaren svarar för att god ordning råder i spellokalen. öppethållande 12 § Kasino får hållas öppet dagligen under tiden 14.00 till 04.00. Kasino får inte hållas öppet för spel under långfredagen, påskdagen, annandag påsk, pingstafton, julafton eller juldag. Tillståndsmyndigheten kan i enskilda fall meddela beslut om begränsning eller utökning av tider för öppethållandet.

Besiktning m.m. 13 § Rouletthjul och utbetalningsautomater skall vara försedd med tillståndshavarens märke eller kännetecken. 14 § Tillståndshavaren skall uppvisa bevis om godkänd besiktning av rouletthjul innan det tas bruk. Beviset skall tillställas tillsynsmyndigheten och inte vara äldre än tre månader. Besiktning skall därefter göras årligen. Rouletthjulet skall vara plomberat samt försett med märke som anger besiktarens firma och dagen för besiktning. Rouletthjul som saknar plombering eller på vilken besiktarens märke avlägsnats får inte användas vid spel.

SOU 199233

122 Principskiss till kasinoreglering i lotterilag en ny

15 § Tillståndshavaren skall uppvisa bevis om godkänd besiktning av utbetalningsautomat innan den tas i bruk. Beviset skall tillställas tillsynsmyndigheten och inte vara äldre än tre månader.

Besiktning skall därefter göras årligen.

Utbetalningsautomaten skall plomberad vara samt försett med märke som anger besiktarens firma och dagen för besiktning. Utbetalningsautomat som saknar plombering eller på vilken besiktarens märke avlägsnats får inte användas vid spel.

Besiktning skall även göras sedan maskinen genomgått reparation. Besiktaren skall i protokoll intyga att maskinen inte utsatts för konstruktiva ändringar eller att plomberingama brutits.

Tillträde m.m.

16 § Endast den som fyllt 18 år får delta i kasinospel.

17 § Besökare skall begäran kunna förete legitimationshandling.

18 § Personregister får upprättas över de personer som besöker ett kasino.

Register får också upprättas över personer som inte kan accepteras som besökare till följd av olämpligt uppträdande, bedöms spela som över sina tillgångar eller spelat eller försökt spela falskt.

19 § Entréavgift får tas ut av kasinobesökare.

Anställda i ett kasino

20 § Bara den som fyllt 18 år och med hänsyn till sina som egenskaper och övriga omständigheter bedöms vara lämplig för uppgiften får anställas ett kasino.

En anställd får inte själv eller ombud för eller genom egen annans räkning delta i kasinots spel eller ta emot dricks av gästerna.

5 kap. Skicklighetsspel

6 kap. Bingospel

7 kap. Spel på utbetalningsautomater med begränsade insatser och vinstmöjligheter

SOU 199233

Principskiss till kasinoreglering i en ny lotterilag 123

8 kap. Tillsyn

1 § Lotterinämnden utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden denna lag och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. av

Den som har beviljats tillstånd eller registrering enligt denna lag är skyldig att, efter anmodan av Lotterinämnden, lämna upplysningar samt ställa handlingar och annat till förfogande som behövs för tillsynen.

2 § Om tillståndshavaren enligt 2 och 3 §§ inte följer bestämmelserna i denna lag, förordningen eller meddelade föreskrifter får Lotterinämnden, efter omständigheterna,

meddela varning, ålägga tillståndshavaren att vidta rättelse, återkalla tillstånd i de fall tillståndshavaren upphört med kasinospelsverksamheten, återkalla godkännande av föreståndare eller ersättare för denne, hos regeringen anmäla att tillståndet att anordna kasino bör återkallas.

9 kap. Ansvar m.m.

l § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

olovligen anordnar lotteri eller olovligen innehar utbetalningsautomat, bryter mot bestämmelse i denna lag eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag eller inte fullgör skyldighet enligt 8 kap. 1 § eller lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd, registrering eller vid fullgörandet av uppgiftsskyldighet enligt denna lag.

2 § Insatser som har uppburits vid brott enligt 1 § samt utrustning, egendom och handlingar som använts vid eller varit föremål annan för sådant brott skall förklaras förverkade, om detta inte är uppenbart oskäligt.

I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

SOU 199233

124 Principskiss till kasinoreglering i lotterilag en ny

10 kap. Överklagande

11 kap. Avgifter

Övergångsbestämmelser

LOTTERIFÖRORDNING

Stiftelsen Fglkrörçlsçrna i Sverige

Bildande

1 § Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige bildas i och med denna att förordning träder i kraft och genom att staten tillskjuter 100 miljoner kronor som stiftelsens grundfond.

Ändamål

2 § Stiftelsens ändamål är att främja lokal ideell breddverksamhet bland barn- och ungdom.

Verksamhet

3 § Stiftelsen verkar för sitt ändamål genom att fördela överskottsmedel från kasinospelsverksamhet enligt 4 kap. lotterilagen.

Medelsförvaltning

4 § Stiftelsen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt krav att på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 5 § Stiftelsen får placera kapital i det aktiebolag som avses i 4 kap. 3 § lotterilagen. Stiftelsen skall äga än hälften aktierna mer av detta bolag.

Styrelsens sammansättning m.m.

6 § Stiftelsens styrelse skall bestå tio ledamöter, fem av varav utses av sådana riksorganisationer som avses i 4 kap. 6 § lotterilagen. Bland dessa ledamöter utses tre av Sveriges riksidrottsförbund, en

SOU 199233

Principskiss till kasinoreglering i en ny lotterilag 125

av lOGT-NTO och en av HCK.

Regeringen utser övriga fem ledamöter, skall styrelvarav en vara sens ordförande.

7 § Styrelsen är beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller minst om hälften av ledamöterna begär det.

8 § Stiftelsen företräds förutom av styrelsen i sin helhet av ordföranden jämte en annan ledamot.

9 § Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.

Räkenskaper

10 § Styrelsen skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel

som den förvaltar. Årsredovisning innefattande förvaltningsberättelse

samt resultat- och balansräkningar skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

11 § Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall årligen granskas av Riksrevisionsverket.

12 § Stiftelsens räkenskapsår skall vara kalenderår.

lgasingggglsvçrksamhçt

Spelformer

13 § Vilka spelformer som får anordnas fastställs av regeringen. Regeringen kan bestämma att andra liknande former av spel också får anordnas.

Spelreglemente

14 § Spelreglemente skall upprättas av tillståndshavaren. Reglementet skall innehålla reglerna för de enskilda spelen, insatsernas lägsta och högsta belopp, samt information om vem som sliter tvister under spelets gång. Reglementet godkänns som av Lotterinämnden, skall anslås i lokalerna och finnas tillgängligt för gästerna.

SOU 199233

126 Principskiss till kasinoreglering i lotterilag en ny

Växling

15 § Insatser i spel skall göras med särskilda spelmarker. Spelmarker skall vara försedda med kasinots märke eller kännetecken.

Spel vid utbetalningsautomater och utbetalning av vinster från sådana kan göras med kontanter.

16 § Växling av kontanter till spelmarker kan göras i växlingskassa och vid spelbord.

Spelmarker kan endast växlas till kontanter i växelkassa. Om spelmarkemas värde överstiger 50 000 kronor får betalning fullgöras med check.

Utbetalning av vinster från utbetalningsautomater får göras med check om värdet överstiger 50 00 kronor.

Dricks

17 § Dricks som gästerna lämnar skall omedelbart läggas i en särskild förvaringslåda tronc.

Dricksen skall fördelas mellan kasinos anställda enligt regler som fastställts av Lotterinänmden.

Dagliga räkenskaper

18 § Tillståndshavare skall föra dagliga räkenskaper över spelet. Redovisningen skall tillställas stiftelsen minst tre gånger i månaden.

Föreståndare m.m.

19 § På ett spelkasino skall finnas föreståndare och minst en en ersättare för denne.

Tillståndshavarens personal, personer i ledande befattningar i kasino, ledamöter i kasinos styrelse och kasinos övrig personal skall godkännas av Lotterinärrmden.

SOU 199233

Bilaga 3 lnvesteringsbedömning samt analys av ingående kostnads- och intäktsposter. Satu Lindell Stockholm i mars 1992

SOU 199233

Investeringsbedömning samt analys ingående av kostnads- och intäktsposter

På uppdrag av Lotteriutredningen harjag utfört en kosmads- och intåktsanalys med tillhörande känslighetsanalys. Vidare såhar en investeringskalkyl bifogats ytterligare komplement. Dessa beräkningaringår som en del i som arbetetmed utredningen Kasinospelsverksamhet i follmörelsenstjänst . Utgångspunktentill beräkningarna är att föreliggandeutredning.med beräkningar, endast utgör ett underlag för att fatta principbeslut om kasinospels vara eller icke vara i Sverige. Beräkningarna är dock inte signifikant känsliga för förändringar i de ingående kostnads-och intäktspostema. Känslighetsanalysen visar bl a att även om intäkterna skulle minska med 20% samtidigt som kostnaderna ökar med motsvarande,så skulle både nuvärdet samt det redovisningsmässi ga resultatet ändå vara positivt.

Beräkningar och kommentarer

Utöver de antagandensom redovisasi beräkningamahar beräkningarna baserats på

- I rekryteringskostnader inkluderas kostnad för intervjuer, annonskostnader,administration tc. e - Kostnadernafor fortbildningen antasvara lägre än kostnaderna för grundutbildningen då den antas bedrivasi befintliga lokaler och underperioder då beläggningeninte är så hög. Vidare så antas utbildningen kunna handledas av endast en lärare. - Grundutbildningskosmaden antasvara cza 50% av den initiala grundutbildningskostnaden.Skillnaden liggeri att utbildningen skeri befintliga lokaler och under handledning av befintlig personal. - l kalkylen har frånvarokostnademainte beaktats då uppgifter om frånvaro har saknats. - Nyinvesteringar i spelbordoch spelautomatersker vart 5e år. - Nuvärdeberälmin garna är baseradepå realabelopp d v s samtliga betalningsflöden är uttryckta i dagens penningvärde. o Investeringskalkylen baseras på en tidsperiod omfattande 10 år. - l övrigt har beräkningarnautförts enligt anvisningarfrån Lotteriutredningen.

- Grundinvesteringsbeloppenhar i samtliga beräkningarbaserats att grundutbildningskosmaden är 20 MSEK, investeringar i lokaler är 100 MSEK samtatt inköp maskiner och inventarier uppgår till av l3 MSEK.

Beräkningaroch resultatredogörsför kortfattat nedan

Qrundberäkning Beräkningarnabaseras delsde ovan angivna förutsättningarna på de samt kostnads-och intäktsuppgifter erhållits från Lotteriutredningen. som Nuvärdet av investeringen, med ett avkastningskrav på 10%, är 934 MSEK. Redovisningsmässigtresultatefter finansnetto uppgår till 96 MSEK. Under förutsättning att 40% av resultatetgår till entreprenadföretaget såerhåller folkrörelsema cza 40 MSEK. Noterasbör beloppenär uträknade att per kasino. Detta innebärtöljdaktligen att meddet planerade antaletkasinon såskulle folkrörelsema erhålla 120MSEK per år.

Beräkning 1 De antaganden som erhållits antas anta lägsta värdet i det, Lotteriutredningav en, angivna intervallet. Nuvärdet av dennakalkyl blir marginellt högre än för grundberäkningen,936 MSEK. Sammagäller för resultatefter finansnetto samt tillskott till folkrörelsema.

Beräkning 2 De antaganden som erhållits antar högstavärdet i det angivna intervallet. Nuvärdet av investeringenblir 1891MSEK. Resultatefter finansnetto 188 MSEK samt tillskott till folkrörelserna 77 MSEK. cza

Beräkning 3 Inflationen antas befinna sig nivå samma som i dagslägetunder hela kalkylperioden. Endastmarginella förändringar i resultatefter finansnettooch tillskott till folkrörelserna,jämfört med beräkning 1och Nuvärdet sjönk däremot till 884 MSEK beroendepå det högre avkastningskravet.Nuvärdet kommer att vara positivt även vid betydligt högre avkastningskrav än 10.5%.

Beräkning 4 Kalkylens känslighet för variationer i efterfrågand v s antal personer som dagligen besökerkasinot är låg. Detta under förutsättning de övriga att antagandenaförblir konstanta.Sålängeantalet besökareinte understiger220 per-

soner per dag kommer kasinot att ge ett positivt resultat efter finansnetto. Däremot kommer nuvärdetvid dennabeläggning att vara negativt.Om antaletbesökarestiger till 250 personerper dag kommer även nuvärdetför investeringen att bli positivt. Tillskottet till folkrörelsema kommer att vid den sistnämnda beräkningen att uppgåtill 2.5 MSEK.

Beräkning S Känsligheten för variationer i spelnettod v s satsat beloppoch nettot per spelautomat är mycket låg. Även under antagandet att det satsadebeloppet samt nettot per spelautomatsjunker med 50% såkommer resultat efter finansnetto att vara cza 16 MSEK samt nuvärdet 129 MSEK. Tillskottet till folkrörelsema blir, enligt dennaberäkning, cza 7.6 MSEK.

Slutkommentar Kritik skulle kunna riktas mot de schablonmässigaberäkningarna av vissa kostnadsposter t ex rekrytering och utbildningskostnader. Vidare så finns vissa kosmadsposterinte med i kalkylen t ex frånvaro och försäkringskostnader. Känslighetsanalyscnvisar dock att kalkylen uppvisar en mycket låg känslighet mot variationer i variablema. Detta gäller bådeför beräkning av resultat efter finansnetto samt nuvärdeberäkningarna.

Vad som däremotinte utreds är kostnads- och intäktspostemas känslighetför variation i olika makroekonomiskavariabler t ex konjunkturkänslighet. Vidare saknas en utförlig kalkyl över de samhällsekonomiskakonsekvenser som kasinospelkan medföra t ex effekter på skatteunderlag och minskade intäkter från andraspelformer.

Rasinoverksamhet i Sverige Utkast 1992-03-17

Ett kasino av internationellt slag i Stockholm, bedömningen förutsätter att kasinoverksamheten bedrivits under viss tid efter etableringsfasen.

Antag at 700 - 900 besökare per dag a t 10 20 spelbord finns a t 80 100 utbetalningsautomater finns i lokalens omedelbara närhet att 110 130 personeranställda leder spelet at 50 fullgör andra arbetsuppgifter, som 40 administration, underhåll, säkerhetsfrågor, städning m.m. W r 20 25 personer anställda i restaurangverksamheten spel genomförs under 360 dagar av årets dagar W D f 500 600 kr genomsnittlig förbrukning per besökare, som spelar vid borden, n d varje utbetalningsautomat genererar 1 000 - 2 000 kronor netto per speldag Jack Pott-vinster föreslås bli tillåtna

Inspelat belopp gross win + dricks och entrêavgifter

Entréavgifter 700 X 50 kr 35 000 kr 700 besökare X 500 kr 350 000 kr Utbetalningsautomater 80 X 1 000 kr 80 000 kr Dricksinkomster 5 % av 350 000 kr 17 500 kr Restauranginkomster +- 0 kr Summa kronordag 482 500 kr Summa kronormånad 14 475 000 kr summa kronorår 360 dagar 173 700 000 kr

Kostnaderzår Personalkostnader Croupierer m.m. 116 st X 25 000 kr X 12 34 800 000 kr Kasinoledningen 6 X 50 kr X 12 3 600 000 kr Övrig personal 54 X 25 000 kr X 12 16 200 000 kr Summa kronorår 54 600 000 kr

Lokalkostnaderlår 2 000 kvm X 2 500 krkvm 5 000 000 kr

Inventarier Spelbord 70 000 krst X 18 1 260 000 kr Utbetalningsautomater 50 000 X 80 4 000 000 kr säkerhetssystem 5 000 000 kr Övrig utrustning 3 000 000 kr Summa utgifter år 1 13 260 000 kr 1

Avskrivning, 20 % av 13 260 000 kr 2 652 000 kr per år.

Övriga kostnader Bankgaranti 30 000 000 kr X 2 % 600 000 kr Marknadsföring 5 000 000 kr 5 000 000 kr Summa kostnader 67 852 000 kr

Bruttointäkter .. Bruttokostnader Kasino i Stockholm 173 700 000 kr .. 67 852 000 kr 105 848 000 kr

Tyska operatörer har uppgett att etableringskostnaden som en tumregel kan beräknas motsvara det första årets vinst nettovinst.

För ett kasino i Stockholm kan kostnaderna variera inom vida ramar beroende på lokalernas allmänna lämplighet. Förberedelsearbetet, såsom utbildning personalen, av hyra av tillfälliga lokaler, konsulter kan beräknas m.m. kosta omkring 15 - 20 miljoner kronor. Ombyggnad lokaler för av att möta de krav som ställs på ett internationellt kasino kan variera mellan 10 och 100 miljoner kronor. Kostnader för kasinoutrustning och inventarier i övrigt kan beräknas uppgå till 13 miljoner kronor.

Lotteriutredningen Grundberåkning tkr [ KrdaL ] Krmånad ] Krår ] Intäkter

Kostnader

Löner Croupierer mm 2900 34800 - Kasioniedning 300 3600 ° Övrig personal 1350 16200 -

Avskrivning inventarier Spelbord 252 - Utbetalningsautomater 800 säkerhetssystem 1000 - Övrig utrustning 600 -

Summa avskrivningar 2652

Underhåll maskiner 120 av

Övriga kostnader Revision 100 - Admdata 300 - Råntalbankgaranti 600 - Marknadsföring 5000 - Summa kostnader 4550 74244

[Resultat ] 482.5] 9925] 99456]

]Att disponeras folkrörelserna J 39782 av

Sida 1

Grundinvesterlng

Sammanställning

Finansiella intäkter Finansiella kostnader -600 Resultat el. finansnetto 96204

Sida 2

Antaganden Antal Besökare 700 Flisktri ränta 9.0°o

-

Genomsnittlig förbrukning

Lokaler

Sida 3

Lotteriutredningen Beräkning 1

tkr

] Krdag I Krmånad I Krår ]

intäkter

Entréavgifter 35 1050 12600 Spelbord 350 10500 126000 Utbetalningsautomater 80 2400 28800 Dricks 17.5 525 6300

|§umma intäkter ] 492.5] 14475] 173700]

Kostnader

Löner

- Croupierer mm 2750 33000 - Kasinoledning 300 3600 - Övrig personal 1500 18000

Summa Ionekostnader 4550 54600

Rekrytering 528 Löpande utbildning 780

Grundutbildning 990 Personalsociala kostnader 3520

Lokalkostnader 5000

Avskrivning inventarier

- Spelbord 140 - Utbetalningsautomater 800 - säkerhetssystem 1000 - Övrig utrustning 600

Summa avskrivningar 2540

Underhåll av maskiner 120

Övriga kostnader

- Revision 100 4 Admdata 300 - Rântalbankgaranti 600

- Marknadsföring 5000 Summa kostnader 4550 74078

uaesultat ] 482.5] 9925] 99622]

[Att disponeras av folkrörelserna j 39849

Sida 1

Grundlnvestering

Sammanställning

Finansiella intäkter Finansiella kostnader -600 Resultat ef. finansnetto 96482

Antaganden Antal

Genomsnittlig förbrukning

Lokaler

Sida 3

Lotteriutredningen Beräkning tkr I Krldag I Krlmånad | Krlår 1 Intäkter

Intäkter

Kostnader

Löner Croupierer mm 3250 39000 - Kasinoledning 300 3600 - Övrig personal 1875 22500 -

Avskrivning inventarier

Spelbord 280 - Utbetalningsautomater 1000 säkerhetssystem 1000 - Övrig utrustning 600 -

Summa avskrivningar 2880

Underhåll maskiner 150 av

Övriga kostnader

Revision 100 - Admldata 300 - Räntabankgaranti 600 - Marknadsföring 5000 ° kostnader 5425 85933 Summa

1 7721 177351 1919871 lñsuitat

[Att lolkrörelserna 1 76795 disponeras av

Sida 1

Grundlnvesterlng

Sammanställning

Finansiella intäkter Finansiella kostnader -600 Resultat el. finansnetto 188507

Sida 2

Antaganden

Antal 900 Risklri ranta 9.0°o Besökare 20 Riskpremie 5.0°o Spelbord 100 Inflation 11.0% Utbetalningsautomater 130 Kalkylranta 10.0% Croupierer mm

- Kasinoledning 6 -

Speldagar 360

Genomsnittlig förbrukning spelare G00 per Netto per spelautomat 2000 Ränta bankgaranti 0.02

Lokaler kvm 2000 krkvm 2500 -

Kostnad tor 20 per person och år Kostnad för personalsociala

Sida 3

Lotteriutredningen Beräkning 3 tkr L Krdag [ Krmånad I Krår ] Intäkter Entréavgitter 35 1050 12600 Spmbom 350 10500 126000 Utbetalningsautomater 80 2400 28800 Dricks 17.5 525 6300

[summa intäkter ] 432.5] 14475] 173700]

Kostnader Löner - Croupierer mm 2900 34800 - Kasinoledning 300 3600 - Övrig personal 1350 16200

Summa Iönekostnader 4550 54600

Rekrytering 528 Löpande utbildning 780 Grundutbildning 1044 Personalsociala kostnader 3520

Lokalkostnader 5000

Avskrivning inventarier - Spelbord 252 ° Utbetalningsautomater 800

Underhåll av maskiner 120

Övriga kostnader - Revision 100 - Admdata 300 - Ftåntabankgaranti 600 - Marknadsföring 5000 Summa kostnader 4550 74244

[Resultatz ] 482.5] 9925] 99455]

LAtt disponeras av tolkrörelserna I 39782

Grundinvesterlng Utbildning personal 20000 - Ombyggnad lokaler 100000 - av Kostnad för maskiner 13000 -

Kaikylränta 10.5% Inflation 25%

Nuvärde 884 MSEK

Sammanställning

Finansiella intäkter Finansiella kostnader -600 Resultat el. finansnetto 96204

Sida 2

Antaganden Antal

Genomsnittlig förbrukning

Lokaler

Sida 3

Lotteriutredningen Beräkning 4 tkr L Krldag I Krlmånad I Krår ] Intäkter

Kostnader

Löner Croupierer mm 2900 34800 - Kasinoledning 300 3600 - Övrig personal 1350 16200 -

Avskrivning inventarier Spelbord 252 - Utbetalningsautomater 800 säkerhetssystem 1000 - Övrig utrustning 600 -

Summa avskrivningar 2652

Underhåll maskiner 120 av

Övriga kostnader

Revision 100 - Admdata 300 - Räntabankgaranti 600 - Marknadsföring 5000 - Summa kostnader 4550 74244

[Resultat I 223.75] 2162.5| 6306]

[Att folkrörelserna 4 Klä

disponeras av

Sida 1

Grundinvestering - Utbildning personal 20000 - Ombyggnad av lokaler 100000 - Kostnad för maskiner 13000 Kalkylränta 10.0% Inflation 4.091 Nuvärde 3 MSEK Sammanställning

Finansiella intäkter Finansiella kostnader -600 Resultat el. finansnetto 3054

Sida 2

Antaganden Antal Besökare 250 Riskfri ränta 90% Spelbord 18 Hiskpremie 5.0°o Utbetalningsautomater 80 Inflation 4.0°0 116 Kalkylränta 10.0% Croupierer mm Övriga anställda 54 Beräknad som Administration e t c 34 Riskfri+Premie-lntlation -

Genomsnittlig förbrukning

Lokaler

Lotteriutredningen Beräkning 5 tkr L Krdag ] Krmånad ] Krår ] Intäkter

Kostnader Löner

Avskrivning inventarier

Övriga kostnader

Sida 1

i Grundinvesterlng Utbildning personal 20000 - Ombyggnad av lokaler 100000 - Kostnad för maskiner 13000 -

Kalkylränta 10.0% Inflation 4.094

Nuvärde 129 MSEK

Sammanställning

Finansiella intäkter Finansiella kostnader -600 Resultat ef. finansnetto 15654

Antaganden Antal

Genomsnittlig förbrukning

Lokaler

Sida 3

Bilaga 4 BESKRIVNING AV NÅGRA KLASSISKA KASINOSPEL

Den följande beskrivningen avser den form av roulettspel som förekommer på kasinon utomlands. spelreglerna är i stort sett desamma i alla kasinon. Skiljaktigheter förekommer dock, t.ex. beträffande högsta och lägsta insatser.

Rgglçtt

För roulettspel används ett bord, vid vars ena kortsida rouletthjulet är placerat. Det förekommer även s.k. dubbelbord med roulettapparaten placerad i bordets n1itt. Spelet kan därmed bedrivas på båda sidorna om rouletthjulet. Skivan är försedd med fyra handtag bildar ett kors varmed croupieren sätter skivan i som rotation. Skivan är indelad i 37 lika stora sektorer. 36 sektorer är färgade omväudande röda och svarta och visar numren 1 till 36, en sektor är grön och märkt med I ytterkanten av hjulet finns 37 fack, ett för varje nummer. Chanserna eller insatsmöjligheterna är markerade på en grön duk bordet. I ett mittparti finns från rouletthjulet räknat ett fält med siffran noll och därefter fält med numren 1 t.0.m. 36 i nummeri varje rad, dvs. tillhopa tolv rader. På ordning med tre nummer ömse sidor om detta nummerfält ligger fält för de s.k. enkla chans-

Manque numren 1-18, Impair udda

erna. Dessa utgörs av

nummer och Rött alla röda nummer på dukens högra sida samt Passe numren 19-36, Pair jämna nummer och Svart alla svarta

SOU 199233

130 Beskrivning några klassiska kasinospel av

nummer dukens vänstra sida. längst bort från rouletthjulet finns tre fält för chansen Dussin, omfattande numren 1-12, 13-24 resp. 25-36 första, andra resp. tredje dussin, även betecknade 12, 12, resp. 12° samt vidare fält för chansen Kolonn, omfattande tre de tolv numren i var och de tre raderna i nummerfältet på en av dukens mittparti. Insatserna görs och vinsterna betalas ut i form spelmarker av jetonger, som spelarna kan köpa och lösa in i särskild kassa. l en allmänhet kan spelarna även köpa jetonger av croupierema direkt vid spelborden. De enkla chanserna Manque, Passe, Impair, Pair, Rött och Svart omfattar 18 nummer och vinst är lika med ger en som insatsen därav namnet enkel chans. Med vinst - avses här liksom i det följande vad vinnaren får nmvç; insatsen, alltid går tillbaka som till spelaren vid vinst. I fråga om övriga vinstchanser gäller följande.

Plgin tgng nnmmr, Spelaren satsar på visst eller nummer flera olika nummer. Insats kan göras även noll. Vinsten på vinnande nummer är 35 gånger insatsen + insatsen.

Qngvgl mg nnmlgns. Spelaren satsar på två bredvid varandra liggande nummer. Spelmarken placeras därvid på skiljelinjen mellan numren. Vinsten är 17 gånger insatsen.

Spelaren Satsar På tre bredvid varandra vågrätt liggande Spelmarken placeras nummer. därvid på en av de yttre sidolinjema. Insats kan även göras på numren l och 2 eller 2 och 3 och den placeras då på skärningspunkten för numren. Vinster är 11 gånger insatsen.

Spelaren satsar på fyra intill varandra liggande nummer. Spelmarken placeras på skärningspunkten för de vågräta och lodräta skiljelinjema inom nummergruppen. Insats kan även göras på numren och 2 och Vinsten är 8 gånger insatsen.

SOU 199233

några klassiska kasinospel 131 Beskrivning av

Transversale simple ;six numbers, Spelaren satsar sex nummer, omfattande två angränsande vågrätta rader om vardera tre nummer. Spelmarken placeras den punkt där skiljelinjen mellan de två vågrätta raderna träffar en av de yttre sidolinjema. Vinsten är 5 gånger insatsen.

Dussin. Insatsen placeras på någon av de med 12, 12 eller 12° betecknade fälten vid bordets kortsida. Vinsten är 2 gånger insatsen. premiér, m rnilieu, d dernier]

Kolonn. Insatsen placeras något av de för denna vinstchans avsedda fälten under de tre raderna i nummerfältet bordets mittparti. Vinsten är 2 gånger insatsen.

Nollan ingår inte i någon av de enkla chanserna och inte heller i något dussin eller någon kolonn. Faller nollan ut går insatserna på dussin, kolonn och än nollan till banken. Insatserna annat nummer på enkla chanser går inte utan vidare förlorade. När nollan faller ut första gången kan spelaren antingen ut hälften av insatsen eller

låta den i fängelse. en prison. Om ifrågavarande enkla chans

faller ut även vid nästa spel blir kvarstående insats fri och deltar åter i spelet. l annat fall tillfaller insatsen banken. Faller noll ut en andra gång kan spelaren få ut fjärdedel av i fängelse befintlig en insats eller låta insatsen i dubbelfängelse. Den enkla chans som insatsen placerades på måste sedan återkomma två gånger i följd för att spelaren skall få förfoga över insatsen. I annat fall tillfaller den banken. Spelaren kan i allmänhet satsa så många chanser han önskar och kan även kombinera insatserna valfritt sätt. Vissa begränsningar gäller dock normalt i fråga insatsernas storlek både om nedåt och uppåt. Som exempel kan närrmas, att det i kasinot i Aachen förekommer ntirtimiinsatser om 10 och 20 DM vid olika bord och för olika spel samt maximiinsatser härtill. För roulettspel gäller t.ex. följande februari 1992.

SOU 199233

132 Beskrivning av några klassiska kasinospel Minimiinsats på alla chanser DM 5 10 20 Maximiinsats DM

av en övervakar spelet, en croupier som sköter rouletthjulet, tar in förlorade insatser och delar ut vinsterna samt ytterligare två croupierer som assisterar vid spelet. Vid dubbelbord tjänstgör så att säga dubbel besättning. Vid varje spelbord finns en person som övervakar allt spel i salen. Spelet går till så att croupieren, sedan han uppmanat spelarna att göra sina insatser faites vos jeux, sätter roulettskivan i rotation och kastar kulan i motsatt riktning mot skivans rotation. När kulans hastighet avtar, förklarar croupieren att inga ytterligare insatser får göras rien ne va plus. När kulan stannat, markerar croupieren med sin raka numret för det fack i vilket kulan fallit ner och uttalar det numret och därtill hörande enkla chanser samt räknar vidare upp de övriga chanser gett vinst. Därefter rakar som han in alla insatser icke vinnande chanser och betalar ut vinsterna enligt insatserna på vinnande chanser. I de flesta länder, där kasinon förekommer, har utvecklats en praxis enligt vilken spelare som vunnit plein ger croupieren dricks i spelmarker till ett värde motsvarande insatsen på det vinnande numret. Nu beskrivet spel benämns även fransk roulett. mugg kallas en variant, som skiljer sig från fransk roulett genom att roulettskivan har ;gå ngllgr i stället för en. Detta spel förekommer i praktiken endast i USA. Det finns även en europeisk variant av amerikansk roulett som endast har nolla. ;13

SOU 199233

Beskrivning av några klassiska kasinospel 133

Bankens vinst i fransk roulett är teoretisk 137 eller ca 2,72 % insatserna. Den är dock något lägre på grund av systemet med av halvering eller imprisonment av insatserna på enkla chanser när nollan utfallet. I vissa kasinon förekommer ett roulettspel med lägre insatser och vinstmöjligheter än i de ovan behandlade roulettspelen. I Travemünde förekommer sålunda ett spel benämnt Petit Roulett med ett rouletthjul med endast 25 sektorer, dvs. med numren 1 t.0.m. 24 samt noll. I franska kasinon förekommer ett roulettliknande spel benämnt Boule. Detta spel bedrivs på ett bord med 18 nummerförsedda fördjupningar, i vilka en av croupieren kastad gummiboll kan falla Insatser i Boulespelet kan göras på ner. nummer och enkla chanser. De olika roulettbordens utseenden visas på sidorna 134 och 135.

SOU 199233

134 Beskrivning några klassiska kasinospel av

Eumpm lnspcclofsPosition Roulette Diagram

63 UI

o

â-âswwøzâ

E27

Croupier Croupier

F

BoutdeTable

A - E Hein FullNumba B - 35l - ACheval SplitNumber 1721 Ca -Tnnsveralc 3Numhus llzl Dall-Curt 4 Numbal E 8 l - Sixainc 45Numbu 5 l F - Colonnc I2Numbeu 21 G Douuiue - - -l2Number 21 ClnnouSimpleRouge. Noir,Passa. Manque, lmpøir. Evan Money Pair- - dancelzl

SOU 199233

några klassiska kasinospel 135 Beskrivning av

Alnericalz Roulette DiagramB

n-v--u-

____ $-d-+----

Full Number .351 - l 2 3 u-a Split Number Pays 171 A å - å -. 5 6

Street Pays- 111 8 9 -

Come Pays-81 ä____L 10 u 12

- C

Six line Pays-51 14 15

©____1_3

- D ä 18 Pays 16 17 F - Dozen

__©_ iâ 19 m 21

G - Column Pays-Zzl 22 23 24 Pays-81 H - First Floor O 25 26 27

1 012 023 Pays 111 g

- 28 29 30 Q- 1 to 18 Pays-11 31 32 33 . 19 36 P -1-1 F "" to V5 ä 34 35 36

41i2t012to12to1

Odd Even Pay G ___

Black Red Pays

136 Beskrivning av några klassiska kasinospel

Blk k

Black Jack är en variant av kortspelet tjugoett som med något skiftande regler allmänt förekommer i kasinon. Spelarna spelar mot croupieren som håller banken. Spelet går ut på att dra kort till ett värde av 21 eller så nära 21 som möjligt utan att överskrida detta tal. Croupieren delar först ut ett kort med bildsidan upp till varje spelare och till sig själv och därefter ytterligare ett kort med bildsidan upp till varje spelare och med baksidan upp till sig själv. Ess räknas som 1 eller 11, kung. dam och knekt som 10. Om en spelare

men inte croupieren har Black Jack ess + knekt, dam, kung eller

10, vinner spelaren 32, dvs. 1,5 gånger insatsen + insatsen. Om varken croupieren eller spelaren har Black Jack, kan spelaren dra fler kort. Croupieren skall dra till 16 och får inte dra om han har 17 eller mer. Om spelarens kort är närmare 21 än croupierens blir vinsten lika med insatsen + insatsen, om croupierens är närmare går insatsen förlorad. Vid lika kan insatsen kvarstå eller återfås. g Om spelarens första två kort tillsammans utgör 10 eller 11 kan i han fördubbla den ursprungliga insatsen men får endast ett kort till. Diagram C Om de två första korten är ett par, kan spelaren dela dem på Blackjack Table upp två händer enligt vissa regler.

a

i h

Ö tack Elg

çÖb____, q§°s

. a L.l

UNDEROVER 13 OPTION --.. .c.-v- - -. Not all tables have the underover 13option, the diagram showswhere the bets are plaeed The tables which have this option, have thesebetting circles behing every box

SOU 199233

några klassiska kasinospel 137 Beskrivning av

Baccarat

Baccarat är ett kortspel förekommer i två former, baccarat som med två bord även benämnt banque och baccarat-chemin de fer. I den förra varianten spelar banken mot två spelare två b0rd. I den varianten spelar banken mot en spelare och senare banken cirkulerar mellan deltagarna. Särskilt baccarat-chemin de fer är ett mycket populärt kasinospel. Chemin de fer spelas på följande sätt. De aktiva spelarna sitter bord. Banken cirkulerar mellan dessa enligt bestämda runt ett regler och den håller banken bankiren spelar mot en av de som - övriga spelarna motspelaren. Samtliga spelare satsar mot banken och även kringstående kan utan att delta i själva spelet satsa - mot banken. Vinst eller förlust beror på utgången av spelet mellan bankiren och motspelaren. Vinsten är lika med insatsen + insatsen. Kasinot- håller en croupier som blandar korten och placerar dem i speciell låda, en s.k. sko, som överlämnas till bankiren. en Denne kan behålla skon så länge han vinner. Genom att ropa banco spelare att han satsar lika mycket som står i anger en banken. I spelet användes sex lekar med 52 kort. Vid poängberäkningen adderas kortens värde varvid endast entalssiffran räknas. Två kort med valörerna 4 och 8 alltså 2 poäng. Klätt kort räknas en ger 10, Spelet går ut på att få högsta poäng. Högsta som ess som poäng är lägsta 0 baccarat. När insatserna gjorts delar bankiren ut två kort till sin motspelare och sig själv. Motspelaren tar upp sina kort och handlar därefter enligt följande regler. Om hans poäng är 0 4 skall han begära ytterligare ett kort, om han har 6 eller 7 säger han nej och han har 8 eller 9 skall han lägga korten på bordet. Har han 5 om kan han välja mellan att begära ytterligare ett kort eller säga nej. Bankiren motspelaren begärt kort med bildsidan upp. Därefter ger bankiren sina två kort. Om bankiren har 0 7 har han rätt tar upp dra ett kort till eller låta bli efter gottfinnande. Det finns att särskilda tabeller som visar hur bankiren bör handla i olika situationer, beroende på hans poäng och valören på det kort egen

SOU 199233

138 Beskrivning några klassiska kasinospel av

han gett motspelaren. Därefter avgörs vem som har högsta poäng. Vid lika poäng blir det omspel. Kasinots intäkt från detta spel är en deltagaravgift, vanligen ett visst belopp per sko eller 5 % vinsten. av

Trentç et Quarante

Trente et Quarante är kortspel, i vilket ett spelarna satsar mot banken som hålls kasinot. Insatsema på av görs en rektangulär duk, på vilken de fyra chanserna Rouge rött, Noir svart, Couleur färg och Inverse motsats är angivna. I spelet används 6 lekar med 52 kort. Klätt kort räknas som 10, ess som Spelet går till så att croupieren lägger ut kort i två rader, så att kortens poäng i varje rad överstiger 30 men inte 40. Den rad som kommer närmast 30 vinner. Den första raden representerar svart och den andra rött. Om poängen i den första raden lägre är än i den andra vinner alltså de spelare som satsat på svart. Vid motsatt förhållande vinner de som satsat på rött. Utgången spelet på av färg och motsats bestäms det första kortet i den första av rader.. Om detta kort har samma färg som den vinnande raden vinner färg, om det inte är färg vinner av samma motsats. Om de två raderna uppvisar samma poäng är slaget ogiltigt vid utom poängen 31. I sådant fall står insatserna kvar men förlorar halva sitt värde. Bankens vinstchans är således att 31 kommer i båda upp raderna. Enligt uppgift ger detta en genomsnittlig vinst för banken 1,25 om % av insatserna.

SL225

Craps är ett tärningsspel där insatser kan göras på utgången av kast med två tärningar. Det finns flera olika insatsmöjligheter med varierande vinstchanser. Spelet är särskilt populärt i amerikanska och engelska kasinon. Spelet går till på så sätt att spelarna i tur och ordning kastar de

SOU 199233

Beskrivning av några klassiska kasinospel 139

två tärningarna i bordets längdriktning så snart alla insatser gjorts. Den spelare kastar skall ha satsat antingen på win eller som dont win innan kastet får ske och kan dessutom spela på alla andra chanser. Insatserna placeras på spelbordet i fält som anger de olika insatsmöjlighetema chansema. Reglerna för insatser och vinster varierar något i olika länder. I Frankrike gäller följande.

vinsten lika med insatsen utom i vissa fall vid field. Win spelas med första kastet. Denna chans vinner om 7 eller 11 utfaller och förlorar vid 3 eller 12. Vid varje annan summa uppskjuts utgången och summan utgör poängen markeras på spelbordet i en ruta med som motsvarande nummer. Insatsen vinner om poängen uppförlorar om 7 utfaller och kvarstår vid varje annan repas, Tärningama överlämnas till nästa spelare när 7 summa. utfaller.

Dont win spelas med första kastet. Denna chans vinner vid 2 eller förlorar vid 7 eller 11 och varken vinner eller förlorar vid 12. Vid varje summa uppskjuts utgången annan och utgör poängen. Insatsen vinner om 7 utfaller summan och förlorar om poängen upprepas.

Come kan spelas vid varje kast efter det första. Denna chans vinner 7 eller 11 utfaller vid kastet omedelbart om efter det att insatsen gjorts och förlorar vid 3 eller 12. Vid varje summa flyttas insatsen till rutan med annan och från och med nästa kast vinner motsvarande nummer denna poäng utfaller, förlorar vid 7 och insatsen om kvarstår vid varje annan summa. Dont come kan spelas vid varje kast efter det första. Denna chans vinner 2 eller 3 utfaller vid kastet om omedelbart efter det att insatsen gjorts och förlorar vid 12. Vid varje annan summa flyttas insatsen till en ruta bakom

SOU 199233

140 Beskrivning av några klassiska kasinospel

motsvarande nummer och från och med nästa kast vinner insatsen om 7 utfaller eller förlorar om poängen utfaller. insatserna på Win, dont win, come och dont come kan inte tas tillbaka utan måste spelas tills de vunnit eller förlorat.

Field kan spelas när helst under partiet och varje som kast är avgörande. Denna chans vinner om 10, 11 eller 12 utfaller vid följande kast och förlorar vid varje annan summa. Om 2 eller 12 utfaller är vinsten 2 gånger insatsen och i övriga fall lika med insatsen.

Big 6 kan spelas när som helst under partiet och vinner om 6 utfaller och förlorar om 7 utfaller. Insatsen kan kvarstå eller tas tillbaka vid annat resultat.

Big 8 är lika med Big 6 men med vinst vid 8 i stället för

Under 7 kan spelas när som helst under partiet och vinner om summan är under 7 och förlorar om summan är lika med eller över

Over 7 kan spelas när som helst under partiet och vinner om summan är över 7 och förlorar om summan är lika med eller under

sammansatta çhansgr kan alla spelas när som helst under partiet

Hard ways kan spelas på summoma 8 eller 10 som måste bildas genom 2 + 3 3 Chanserna par + etc. . vinner om det valda paret utfaller och förlorar om 7 utfaller eller om summan bildas på annat sätt än genom

SOU 199233

Beskrivning av några klassiska kasinospel 141

par. Vid annat resultat kan insatsen kvarstå eller tas tillbaka. Vinsten 2 tvåor och 2 femmor är 7 gånger insatsen och på 2 treor och 2 fyror 9 gånger insatsen.

7 vinner 7 utfaller och förlorar vid varje annan om Vinsten är 4 gånger insatsen. summa.

11 vinner om 11 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 15 gånger insatsen.

Any craps vinner om 3 eller 12 utfaller och förlorar vid varje Vinsten är 7 gånger insatsen. annan summa.

Craps 2 vinner om 2 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 30 gånger insatsen.

Craps 3 vinner om 3 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 15 gånger insatsen.

Craps 12 vinner om 12 utfallet och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 30 gånger insatsen.

The Horn vinner 12 eller 11 utfaller och förlorar om vid varje annan summa. Vinsten är 4 gånger insatsen.

Associerade chanser De associerade chanserna kan endast spelas i samband med motsvarande enkla chans, poäng är känd. Chansema följer utgångvars den enkla chansen, men insatser kan alltid tas tillbaka vid en av icke avgörande kast. Associerade chanser till Win vinner om poängen utfallet, förlorar vid 7 och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 21 poängen är 4 eller 10, 32 om den är 5 eller 9 om och 65 om den är 6 eller

SOU 199233

142 Beskrivning några klassiska kasinospel av

Associerade chanser till dont win vinner vid förlorar vid poängen och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 12 om poängen är 4 eller 10, 23 och den är 5 eller 9 och 56 om den är 6 eller

Associerade vinster på come och dont come vinner, förlorar och kvarstår enligt samma regler som motsvarande enkla chans och betalas som associerade chanser till win dont win. resp.

Place bets

Place bets kan spelas när som helst på numren 9 eller 10 och kan tas tillbaka vid icke avgörande kast.

Right bet. Insatsen placeras a cheval, dvs. på linjen framför eller bakom det valda numret. Denna chans vinner om motsvarande poäng utfaller före nr förlorar vid 7 och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 76 poängen 6 eller om är 75 om den är 5 eller 9 och 95 den 4 om är eller 10.

Wrong bet. Insatsen placeras i rutan bakom det valda numret och utmärks av ett särskilt märke Wrong Bet. Denna chans vinner om 7 utfallet före motsvarande poäng, förlorar poängen utfaller om och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 45 om poängen är 6 eller 58 om den är 5 eller 9 och 511 den om är 4 eller 10. Personalen vid ett craps-bord utgörs chef de table av en som ansvarar för att spelet och utbetalningen sker enligt reglerna, två croupierer som samlar in förlorade insatser, placerar insatser på rutan som motsvarar poängen och betala ut vinster, sticksamt en man som kontrollerar tärningarna, räcker dem till spelarna och talar om när inga ytterligare insatser får göras. Dice-bordets utseende visas på sidan 143.

SOU 199233

Beskrivning av några klassiska kasinospel 143

mq ssed Luoq

B

2 a u 0 m e

e

m h o

2 B

av . a n e m. m . . v s

Q

m

Ä .m m m

SOU 199233

145 Bilaga 5 Spel på kAYPAFzs spel 1989 Spelvaneundersökning utförd på uppdrag av Penningautomatförcningen i Finland

SOU 199233

TILASTOKESKUSSTAHSUKCENTRAIIN nAAsrAntLumrwsrowranvmamkn HANNUVIRTANEN 15.2.1990

SPEL MED

RAYPAFs

SPEL

ÅR 1989

[NNEHÅLLSFÖRTECKNING

INUEDNING 1 INSAMLANDET OCH UNDERSÖKNINGSMATERIAL 2 SPELANDET PÅ RAYPAFs SPEL 2.1 Penningautomater 4 2.1.1 Insats 6 + Tablå A 2.1.2 Spelplatser 6 + Tablå B 2.1.3 Spelsällskap 7 + Tablå C 2.1.4 Speltillfällena 8 2.2 Musikautomater och fdtsuöelsespel 8 3 SPELUPPLEVELSEROCH SPELANDETS PROBLEM 3.1 Vad är viktigast vid spelandet 9 + Tablå D 3.2 Förbrukar man för mycketpengar på spel 10 3.3 Har man upplevt problemvid spelandet ll 3.4 Finns deti bekantskapskretsen några som spelar för mycket 3.5 Var stör spelandet 3.6 Vad skulle spana till utökatspelande 4 ÅSIKTER OCH FÖRHÅLLINGSÄTI GENTEMOT SPELANDE

INUEDNING

Denna undasokning Pcnningauuxnatföcenülgen hargenomförtsupptag RAYRaha-auIomauiyhdistysPAF av Finska

ovnfamndeen Ikmumovcsüaovagjorüa spelande samt granskning malcriala mdenølminwoun av vill1986u undasokniaag.

Dewvañsaför

DesauomIurdnennuneMamoch och

uduanuisuJNieaneIl-neüvau. ñIaszokeskusSaüsükøazuala tur ;vara to inunhnda ningen nndcnøhüngssuuegü av avmvcymufulet an inmutningen. nu iuavjsfonnnlkw Viduppläggforskar medverkat. ochanimeringen utformade Muntlig ovan mmm

INSAMLANDET OCH UNDERSOKNNGSMATERIALET

Såsom målsättning fördenna befolkningssurvey var au 1 samla jämförelsematerial till tidigare undersökningar om spelandet 2 nya kunskaper spelandets om olägenheter, om den omsorg man känner om samhället vad avserspege lande samt orsakerna till att spelaeller icke spela.

Åldersgränsema sattes till 13-74år.Tidigare undersökningar har haftundre gräns vid 15 år.Varför mannu aven me noggrannt kanredogöra förskolungdomens spelvanor.

Till undersökningen utvaldes unga åldersgrupper i tätare intervaller än övriga. för au därigenom kunna studera de spelvanor separat. Likaså utvaldes till undersökningen något fler män än kvinnor eftersom deras svarsbenågenhet ungas är något lägreän kvinnornas.

Nettomaterialet brutit minusövenäekning avlidna fl omfattade rn 3X5i Finland skrivna 13-74åriga personer. - Materialet insamlades huvudsakligen genom telefonintervjuer. 1de fallintervjupersonen inte nåddes per telefon besöktes densamma. Pältarbetet genomfördes i månadsskiftet septokt 259-1310 1989.

lntervjusvar erhölls från2599 personer. Svarsprocertten blev86.5%. Bortfall 13,5%.Andel män i bortfallet var endast procentenhet en störreän kvinnornas. Mest aktivtsvarade ungdomar i skolåldem 13-17år. både pojkaroch flickor.l dessa grupper stannade bortfallet påunder 8%.

Bortfallet fördelar på sig följande orsaker.

KÖN Män 50.3 1308 49.2 1898988 Kvinnor 49.7 1291 50.8 19591 16

ÅLDER

SCCEK STÃLLNING 2

4 Anml Befolkningsgnrppemas talharerhållits koefñcientjustering genom av grundmateáalet för att lådem motsvara 13-74åringamas verkligabefolkningsfördelningantal. au

Anm2 Socekklassificering grundar sigpådeintervjuades uppgifter, egna varför gruppernas omfattning i vissmån skiljersigfrånindelning efteryrke. v

l undersökningen används huvudsakligen koeflicientjustering genom korrigerade fördelningar. Härmed uppnås siffrorna au år tillämpbara påhelabefolkningen ochjämförbara tidigare med undersokrtingar.

SPELANDET PÅ RAYPAFsSPEL ÅR 1989

RAYPAl-sspel på ar något satt bekanta for fmlåndare. merparten 83%hadeåtminstone gångisinliv spelar en på någon typ av penningautomat. 63% hadenågongångspelatpåmusikautmtat. 41% forstroelsespel och22%ñnlåndarehadeäven provat påkasinospelen.

Tillfälligaförsök och spela dock att år tvåolikasaker.Andelen sådana spelatunderden som senaste månaden ar redanklanlägre.

HARSPELATUNDER DENSENASTE MÅNADEN

Mån Kvinnor

Kvinnorna spelarmindreoch tillfälligt mer anmännen. Speciellt mansdominerat år förstroelseochkasinospel.

Av 100 personer som under den månaden senaste spelat påmusikautomat kasinospel var63man. spelpåpenningautomat av 68. 79och spelpåförstroelseautomat av 80.

l PENNINGAWUMATERNA .

PajauoochFntktspel ° är fortfarande de mest popular-a av RAYPAFs spel.De spelarpdFruktspel en nytyp av frulnspel har som ochPoul variti ökande. medan Pajauospopularitet är dockfortfarande svagt avtagande. Under1989hadePajazzo någotflerspelare Fnrktpelet. an

Automatpoker harundernågraår permanenta sinställning blandspelen. medan armatan forettmindreantal Kortkinoannuintehunnitblikant spe .

Spelettáñjauoharnünskatnågrapmøenterüietennánnastblandmån.

Detkanantasattånninmineerldelqaelare övergått till Automatpoker ochKortkino.

Spel Fruktspel harökatlikamycketblandmån kvinnor.Bland som IB-ZO-åringama haravenspelpåPajarzookat.

Bwaümdebåuqxbnmimkxmddspümmwesáwmøeuppiüdøsüasemövasükügøspwüde

PajanoochFruktspel likamycket somår1986. nu

l de yngre åldersklasser-na Ir detproportionellt fler som spelatpå penningautomater. Fnrktspel ochAutomatpoka menma troligt Ir att Pajazzo. spelas 2549åriga av mån. Tyngdpunkten forspelpåAutomatroulette ochKortkino dockliggablandde yngre åldersgmpperna. syns

Medfruktspel avses konventionell spelautomat medhjulochfruktsymbolu.

UNDER DEN SENASTE MÅNADEN SPELAT PÅPENNINGAIHOMAT FÖRDELNING PÅKONOCH ÅLDER

PAJAZZD FRUKT- AUT. AUT. KORT- SPEL ROUL POKER KINO % % k b %

68.0 85.6 80.4 87. 5 Män 68.9 31.1 32.0 14.4 19.6 12.5 Kvinnor

MÄN 8.3 9.0 22.8 14.7 21.7

65-74

25-34 7.4 7.3 1.8 4.0 2.1 35-49 2.5 2.4 1.7 - - 50-64 1.4 0.5 - - - 65-74

sig inte till endast auwmauyp. av 17% befolkningen hade unde den Vidspel på penningautomaiez håller spelarna en Pajazzo. Fmhspcl. Autotmlmuletle. Auwmalpdtet och senaste månaden spelatpå endast en penningautomat hade 27% spelat på minst 2och 10%på minst 3olika uulommspel. Konkino.Däremot

Ingen Eu m Minst Summa

b b a. es 9a

562 16.9 17.1 911 100.0 SAMTLIGA

40.4 20.1 235 16.0 100.0 Män 71.6 133 10.9 3.6 100.0 Kvinnor

MÄN 18.4 13.9 25.3 424 100.0 13-16 16.9 16.9 34.7 31.4 1000 13.24 30.6 211; 30.1 11.6 1000 25-34 42.7 20.6 246 12.1 1000 35-49 60.9 19.7 14.2 52 100.0 50-64 100.0 67.1 26.8 49 1.2 65-74

KVINNOR 47.0 2013 28.7 115 100.0 13-17 49.6 13.9 26.0 105 100.0 13-24 62.2 195 135 4.9 100.0 75-34 75.5 14.4 7.9 2,1 100.0 35-49 37.7 9.0 7,4 0.9 100.0 5064 91.0 7.2 13 100.0 65-74 -

undexdensetrmemâuuden spelalpånünsüolikawtmuxspelochuv Ren1av42§nv 13-17 Arigapoünruppgavande Aldersklassens siffror hamnar om åtminstone slot lust anprova på.Aven om 18-24åringar 31%. Speciellt den yngsta insazsuna r små och spelandc1 eljest tillfállighelsbelonal.

Tablå B E D T

å §

7 . ÅLDER. spelade påPajazzo pä varuhus och stormarknader än oftare genomsnittet. För 18-24 Deyngsta ochde äldsta allmänna lokalen spela Pajazzo. för 35-49äringar bar. en För över 50åriga mänvar bensinstation den mest att koncentrerades spelandet starkt till affärer. Ungefär hälften av de som spelat påPajazzo eller äringar män och kvinnor Fntklspel har uppgivitvaruhus eller stormarknad som Spelplats.

YRKESSTÃILNING. Jordbrukare och företagare spelade endast sällan i en aflär. Deras spelplau var oftast en bar

Pensionärer. skolungdomar och studerande spelade mest i affärer och stormarknader. Tjänsteman eller bensinstation

spelade oftare an arbetare restaurang.

UTBlLDNlNG. spelplats fördelade sig efterde titt sä att ii oftare Valetav . , stor-marknader. Demedhögre utbildning hadestone i omfattning restaurang. fartygeller hotell som varuhus och i utbildning och livslbringvisar sig pådetta sätt även i spelvaroma. Iven om dettaännu lplats. Skillnaderna annan , nagot spelandets omfattning. inteberättar om

BOSTADSLÃN. Inom ÅboBjörneborgs lan kortcentresades spelandet av både Pajazzo och Fruktspel speciellt till

ochvaruhus. l länen Kymmene. Known ochuppland spelade man pä Pajazzo barer pä oftare än stormarlotader genomsnitLlLapplandslän varocksäoftareäniandmlänenrestaumng som spelplatstbrallamnersspelllanw

Mellersta Finland, VasaochUleåborg spelades både Pajazm och Fruktspel oftast bensinstationer.

ligger tyngdpunkten nagot i aflilrema, pa landsbygden i barer. bensinstationer och restatn-artger. l städerna mer

2.1.3. SPELSÃLLSKAP

spelar påpenningautotnater oftare i sällskap än ensam. Drygt en tredjedel hade sistspelat utan sällskap. l allmän- Man i sällskap medvänner känner arbete. skolaeller föreningsverksamhet. Pajazzo spelas het llr man - personer man genom

nagot oftare ensam an andraspel.

SPELTIIQIIÄILE SÄLLSKAP vu SENASTE FRUKT- AUT AUT KORT-

PAJAZK SPEL ROLTIJETTE POKER KINO

100.0 l00.0 100.0 l00.0 lX.0 Spelslllshpet kategorisera spelvartorrta tydligare ln spelplanen. Cirkahllftenavmlnrterthadespelatpâspelautomarerensm.Kvinnornaspelatleihuvudsakisallskapavfuniljeller vinna. i-losmannenstigermdelettsamspelaremed stigtndeäldazAv IS-lnringarhadefüisettastspelatemarnpamuao ochWbpaFntktspeLMotsvarandesiffrorilldstaäldersgruppenmanvarüoehukspelisällskapmedvlnrter ntinskarmotsvuattdeutntärkattdefdrIB-uärigamanlrattdenastanaldrigspelarlsallskapmedfamiljat. Ungakvinnorspelarmrdetmestaisallskapmedvanttennwnhârtls-hlldaspdukvimnrminømutsuüehtütg bädeplFmktspelochPajauoisallskapmedfatniljetumedenellerfleraavdessutedlenunar. Tjänstemän och högutbildade spelaroftareh andrai slllLskapmed familjen.Dlrentotsyns intespelsällskapet hanågon större konelation till Denmestsocialaqaelkultmen ñnnermaniNorraKarelutochiKttopiolanDarspelarmanensammerasällanlnpd andmhalliI-tnlartd

Tablå C

fr

ä B

8 2 o .

m E

. o .a

2. A. l SPELTIILFÄILENA

Tvätredjedelarde spelat påPajauoeller Fruktspel de senaste i Huvuddelenallt av spelande är tilllällighetsspel. av som tvamänadema hade spelat högst gånger. tre För Automauouleue. Automarpoker och Kortkino utgör tillfällighetsspelandet en ännustörre andel.

ANTAL SPELTELFÄLLEN UNDER DE SENASTE TVÅMÅNADERNA

l 2-3 4-5 6-9 10-14 Minst15 Samtliga GÅNG GÅNGER GÅNGER GÅNGER GÅNGER GÅNGER

. De spelatminst l0 gänget utgjorde fdrPajazzo 11% ochförFntktspel 13% de av spelande. Spelar man 10gånger som eller flerundertvâ månader betyder deti praktiker att man axlar minst gäng vecka. en per

2.2. MUSIKAUTOMATER OCH FÖRSTROELSESPEL 60% av dem som underden senaste månaden spelatpä musikautomatunder25 var är.Motsvarande siffror förflipperspel var 76%. videoautomater 83%och automatbiljard 67%. Bredvid flipper- och videospelen finnervi i allmänhet en ung. under 24-årig man. Intresset för automatbiljmd fortsätter hogre upp i Aldrama. det men är återigen nästan 100%-igt mannens sport. spelandet pämusikautomater fördelarsig någotjämnare mellankönen. Användarna av jukebox är fdreu-ädesvk 18-34- Arigamän och l8-24-äriga kvinnor. HAR SPELAT PÅFORSTRÖELSESPEI. UNDER DEN smAsn-z MÅNADEN FORDELNING PÅKON OCH ÅLDER Jukebox Flipper Video- Automatautomat biljard 4b k % 7a Man 62.6 78.4 85.3 99.1 Kvinnor 37.4 21.6 14.7 0.9 MÄN

KVINNOR

9 Spelplalser förlörstroelsespelbarer. är restauranger och Musikaulonmler ochAuxomalhiljard spelas bareroch restauranger. Flipper spelas företrädesvisbarerochbensinslalioner. Videospelspelandet fördelarsig jämnare over olika spelplalscr liven om barerochbensinstationer Ir de vanligaste.

Video- Aulotnal- Jukebox Flipper spel biljard

34.6 21 SPELUPPLEVFJÅER OCHSPELANDETS PROBLEM 3.1. VAD ÄR VIKTIGTVIDSPELANDET Allaintervjupersoner tillfrågades vad som Ir viktigastvid spelandet. Alternativen utgjordes de av In motiv som i Iiuemursombehandlar spelande. framstår som decentrala spelrnodven l real materiell aspekt. vinna pengar 2 i spelets dynamikingâende ouna faktor.parningochsimmar; 3 spelandet socialauLsuickning. sällskap ochtidsfördriv. Deolihrnotiveuñckisvareiamgelllrliknlyngdñllspelahømrdespanuingphoendesoftamrstavdvllmänsoui kvinnor.

Duunamrdeladesigmrennágmmnalmdamednvaeendepábefdkningsgxwpu.

Tablå D

u

E D 2 m.

9 O

.a

u

Följande tabellvisarförrespektive spelmoriv olika var grupper lagttyngdpunkten.

Pengar Spänning Sällskap Pengar framhöll l3-l7-årigakvinnor 40.1 36.2 195 l3-l7-årigaman 36.8 37.2 24.3

Spänning ochrisktagning framhöll l8-24-åriga kvinnor 31.2 43.1 23.5 la-Zøt-lriga man 26.3 44.5 27.2

Sällskap ochtidsfördrivframholl

Medlilnsyntillovansláendekanmantolkaspelupplevelseir Ivar urlevrudsspannetsochqaelandetshistaiáa humla-stridande. synvinkel.

l skoláldern förknippaspel pemringautornala In genomsnittligt mer lill mn mojlighelana egna ekonomin. Eftersom skolungdomarnu till furblnring den av penninglillgångu i allmänhet begränsade. är är den ekonomiska spelandet jämförelsevis av slørre betydelse sidanav lurdem för in lönupphävande vuxna.

mangavuuagerinkomslermmerspelrumodrispelandalrdetsjllva

spelefsomblirdetemtralaspanningen ochdeavspelets dynamikuppkomniande möjligheterna.

Iümydømwdaanaumeluüaaalmmødønmiumømmgøuummwøevaxampøbbni

Mellan ñnlandslanaliooch ma-InsniuetiVua8.9$.llldborg8.l$ochl.applarus(93$)lan. Eftersom

mihmmgøwspdüunünmaøvaaumddøsaanüduvüasüllnøammiuppünkøommrmyckø

spelande Ivar kulmellaodvüunomriskakomponenter.

Caloiavlörmyckmqadmdehlnfordeágüülamochlouuodiühmydmplpammguwmümbessakocká

dernestallmlntspeladepenniragqaeleniñnland.

FormyckmspclmdekanlndlsmasirelaüonüllspelandetplolüsaspelFoljandeurppddnüigefterspehypav

migminmqnmmdadaimøummgamaládøunnølâgngenküngxhtmrmyømpø

respeküvespel.lolikaspeurdeuamrmyckergvavisoükanüngmmardutbrülusøuwmalenqaeuypsvis

daivillighetatuatsamaispeletlrspehrenarmaaksligtwegaidktallnünsynprmn

ll

Anvånl for Spelat senaste mycket månaden . pengartid

Kvinnor

Den upplevelsen att spelaförmycket tycks inte vara speciellt starktanknyten till någotenskilt spel. Relativt egna av sen förekommer formycket spelande. enligt ovanstående siffror.i tnvspon. Bortsett frånmusikautontatererunrta mannen somspelar ln kvinnorna de att oftarewendenr ro mycket. Detta sammanfaller mal uppgiften att man i mer snittspelarmed störresummor ån kvinnor.

33 HARMANUPPLBVT PROBLEM SFELANDET

subjektivtupplevda. till spelandetoch speltillmlerta hånforliga problenulrgaierelltime slrskiltallmlnna. Det problernsomtydtsupplevasoftaståraisortfspehnarüidegaumankânnerlustanfatsmaspdaeüerspehofure Invadsørnvorekloktfdrdertegmekortomirt.Iwbnvdetrtsomspehtpåpenningsautømuthødenågongångklm sådan luabwguiavspdumhadenågmgångkântavwdarüauppkannwnpmnârtgbüa.

Tvånçmåxsighmmfmsauaelleroksspdutdaueuvüklntfanmmmrvilkusanhelstliarmlostfcrsuüelseqael. Rkpammgatnanuasddhnispdmdaumüuüdfwtasmedlmmükhønekømüshvüdw.

lnedanståertdetabeuhardesomspelatpåpertnütpmømtergruppems gruvtitreklasserberoertdepå spelandet omfattning

Grupp l Harspelat någongång pånågot penningautornatspel 471 av allaspelare.

Grupp2 Harspelat någon penningautomat underden crime månaden 37%.

GruppS susatmmstsoñMdmsaiammåmdateuuspehtmalnsgångudesenmewåmmadmu.

svarsalternativen var. AldrigEttpugångaOftare. Följande siffruungautdeliirespgmppsom minsta eller gånger upplevtproblem vid spelandet penningautornater. Gruppen orm samlade endast enstaka svar. enpr

12 Gruppl Grupp2 Grupp3 Samtliga

Misskötsel av angelägenheter 0.8 0.6 3.9 1.3

Spelet orrtfattning insatsochfrekvenslr ganska klart till av spelanda upplevda problem. Juallrnlnnare problem det frågan Ir om destotydligare skildespelandcs intensitet spelargmppam at. . Densubjektiva upplevelsenproblem av baauar Irtnu inget der-as verkliga om natur. allvr eller djup. Dengudocken fingervisning om att spelaren redanvid relativtliten spelornfattrting borjarkatutaav hindcrochrnotsurtdsom plnlgot sättsammanhänger medspelvartoma.

Specielltungdomar i skolåldem sadesiguppleva frånspelandet Mrstammande penningbrist l3-l7 trip pojkarrent av 25%.nickar12%.likaså tvdngsmassig lust spela att In delade mer rådtill pojkar3l%. flickor25%. Även frin spelandet hllrstammande rnotstridiga känslorochkonstigtnog spelandet av uppkommen känsla av skuldochskam komtydligtframi pojkarnas svar.

Geogr-nftsluseuhademan kinlav pennlngbristmestiStMiclnlsG3i9och

Vasalln68%. [Uleåborplhfrantträddeskuldochskam66% ochi Lapplands läntvütgsmässig lusttill spel02.9%.

3.4. FINNSDET BEKANTSSKAPSKREISEN NÅGRA SOMSPELAR KÖR MYCKET

Samtligaittavjttadetillfrlgadesotndeklrtdeellervisstenágmaontmvlrtdeførmydnetüdellaputydllspel.

Drygtettljlrdedelav rmlandumkmdedluüsteanensádmpammedmaüutsispelaüeførmyømuüigt

egenlsih.

Talengeratdasettsvagindika-ingommangden spelarfürrnyckañbesvarandeøegrtamoraliskavardaingarhn

begränsa famyckutqtehndeüumyckaütetÅuunsidmhngenandetmddawmkuanmuspduebü

tegisuuadâfrlrttnángaltâllisamhandmeddauufráu

Daidodhwñâgmaumismmeángødøükhmgiüuspümáepømeüaugüwüsüüauuüüaøa

Nuspdamletittmüfteradeskátrdemanühnantlvatüunaaürøblafweüm

Samtliga Harej spelat spelat mycket

% i i

Kane

l3 intealls spelat påpenningautotnatet. kande endast 16%till någon som spelade formycket. Däremot Avpersoner. som demsom spelade mycket se 3.3.Grupp3 sade over sig en tredjedel veta nagon sådan person. av

ifråga denna skildesig inte svaren fråndem som spelat och dem som spelatlitet ella intealls omvem person var, Allmänt nämndes personen somen bekant eller granne.

VEM SPELAR FOR MYCKETandel dem av som kande någon sådan person

22.1 Någonannan Kan ejVill svara 3.3

Totalt 100.0

Denenskilda människans sociala relation ar i forsta handtill familjekretsen l och släkten 2. Efterdetkommer vänner ocharbetskamrater 3 ochbekanta och panna 4. Av mmtliga svarande utgorde som i familjenobserverat formycketspelande 1,5% ca40fallav 7599. Spelandetuppfauualltsaiallnranhetintesomproblernidennamrste kretserulvenom mankansiktadetpålángrehâll.

Obenagna au svara denna fraga fa. var men det star upper vilka som avsesgruppen i Någon annan. synbarligen Ir detfrågaompasonersom intexvjwbjektet intehar omedelbar personlig relationtill.

3.5. VAR STORSPELANDET

Automatspel upplevs i allmänhet inte qaeciellt störande. Enligt intervjupersonerna ltindrarde mest i mm och varuhus samt i barer och restauranger. Har spelat Samtliga spelat mycket l affärelle varuhus NejKm svara 87.7 83.4 90.1 IblandOfta 12.3 16.6 9.9

På bar eller restaurang NejKan svara 90.3 91.7 92.8 IblandOfta 9.7 8.3 7.2

Pi buss-eller järnvägsstation NejKm svara 94.9 94.0 95.3 lblandDfta 5.1 6.0 4.7

p . . NejKan svara 94.4 94.2 95.5 IblandOfta 5.6 5.8 4.5

Någonannanstans NejKan svara 98.4 98.4 99.4 IblandOfta 1.6 1.6 0.6

EgenspelexfarenhetpavukaromdometmurendastsvagLDesomspelatmseLforstaeügtnogJtonndetmindrelade somimespelarprlpenninyutomater.

Anklnna sigstort av spelandet varierar intenamnvln i olika befolkningsgruwer. Spelenbareroeh i restaurangeruppfattades stor-ande oftarean genomsnitt av 35-49åriga man. Mgretjänstemän och företagare samt av de medloge utbildning. Spelen bensinstationer uppfattades störande oftare an snittet 18-24åriga av man.

14 3.6. VADSKULLE SPORRA TILL UTÖKAT SPELANDE

De som spelatlitetellerinte allsskulleknappast inspireras utökade av möjligheter till spel. men tid eller pengar. stone vinster ellertillgångtill sällskap.

. . Däremot förden som spelar skulleeliminetzindet till mer av spelandet Mandohindermotivet-a till Okaspelande.

Speciellt skullehögrevinsterfrånspelet uppmuntra till ökatspelande. Även otillräcklighewnde av egna peaningmedlen syns vara en hzmmande faktor. eftersom en fjärdedel de av som spelar mycketskulle spela merom de haderåd.

Grupp Gnippz Grupp3 Alla

Skolungdomar och personer under2AIr uttryckte starlmtsinvillighet att spela mera. Även flicka svaldesig viljaspela yngre mer. speciellt spelvinstema om ellerde egna inkomsterna ökade.

Deiubetstaprställning skullespelatnenotn vinstetmhøjdcsoehjadbrukarnzomdehadeüdochállslupåpelem tillgångligltet skulleökaspelandet mestiMellersta Finlandhögrevinster samt mer tidochsällskap i Kuopio lin och om deegna medlen tillät.i Vasalån.

lugn intervjusvulátnnadesutøverdetuuupprllknirtgonskemál om nyaocltintressantatespehsan totdeoka spelmotivationen.

4. ÅSIICIER OCH MRHÅUNINGSSÃTT GENTEMCTI SPELANDE

4.1. SPELAR MAN FOR MYCKETIFINLAND

pupmcentmedmendryguedjedelensaattdetspehsformycket. Knapptltllttenavftnltlndarmlravhilmenaudetspelulagommed iñnlanLFdrlitettyclnaatdntec

üutldazlmgalldasgruppertyekerklaruujodtetmspdmdetlrlsganochilldreáldersgruptnvuaderunndel

sotntyckaauhlrspelasfdrmyeket..

SPELAS

Rlr lagom For Km Totalt

och studerande ochdrygt hälften pensionärerna tycker det spelas för mycket i Cirka en fjärdedel skolungdomama av av Även uppfattningar-Ita klart.l Norra Karelen tycker 53% det au spelas formycket medan Finland. geografiskt skiljer sig motsvarande andel i Mellersta Finland endast är 21%. i

penningautotnatema. 49% av dem som tycker auman spelar förmycket l allmänhet riktarsig medborgarnas oro mot nämnde något pcnningautomaLspel. Oftast nämndes Fruklspel och Pajazzo.

VILKA PENNINGSPEL SPELAS FÖRMYCKET

Kan svara TOTALT l00.0 38.5 Siffrornatill vänster i tabellen den inre fördelningen mellan spelen. Silirmia till höger hu sta andel13-74 anger Aringarsom ansåg spelandetpáifxágavarandespel fdrnllrvarandevaraoveruünligt. Även och Bingo nämndes enskilda spelnagra gånger. Andraspel nämndes endast undantagsvis. Lotto som for mycken spelande utgör. inklusive Rlrsuñelse- och ltasinospel. 31.5% av alla svarande. RAYPAl-sandelav

4, FINNSDET FOR MÅNGA zum FOR FÅ AUDOMATER 1 mmm AntalantotnaterartsâgsfötnlrvanndevmganskalagmlândastBñiuvdesomsvantvilleseantalet minskaoch 6%6nskadefler. FINNSDET FÖR MYCKET. LAGOM ELLER FOR UTE AUTOMATER Bör minska lagom Bäröka Bådeoch Kan Tot svan 70 % b b i i 12.7 68.7 9.8 0.6 8.2 KXLO Män 14.4 67.5 2.3 0.3 15.5 l00.0 Kvinnor 13.6 68.1 6.0 0.4 l 1.9 l00.0 Samtliga

Tablå E

m . T .U

s

8 H

F

. 2

H o + .o

m

skiljer sigintenämnvärt från varandra. enligt tabell ovan. Däremot Mänsoch kvinnors önskningar vad avser automater ochkon. skiljer sig uppfanningamaautomaternas om antal rikligare. onman granskar saken efter åldersgrupper

Flerautomaten önskar 26.7 % l3-l7-Arigamän . 16.5k l8-24-áriga män - 12.5k 25-34-anga man -

Minskning av antal automater önskar 25.6% - 65-74-âriga män 20.4% 50-64-áriga kvinnor - 18.6b 65-74-ariga kvinnor -

riktadesig oftast till Fmktspel och Pajazzo. Även om ökning speciellt onskades av önskemålen flexautomater om spelade förströelsespel. riktades inte onskningarna det hållet. unga mänsom

VILKA AUTOMATER BORDE MINSKAS önskat minskning % Avser dem som

allmänhet 7.8 Automater i 62.0 Penningautomater 22.0 Fnrktspel 15.6 Pajazm 10.8 Automatpoker 1.3 Konkino l Aulomatroulcue 11.0 Penningautomater i allmänhet Førstroelscspel 19.1 . 8.0 Videoautomater 6.1 Flipper 2.2 Musikautomater Övriga 2B

l l.l Kan svara

TOTALT 100.0

omokning avautomaterrilmdesig motFruluspeloch Pajauo. Drygthalftert avdern sornonskadefler önskemålen intenamnge någotensldllspel svar Automateriallmánltetelletkanej svan.Några automamrville ellerkundedock svarat Bingo som automatspel. som det önskades fler av. som namngav

VILKA AUTOMATER BORDE MANHA FLER AV

dem önskat fler autornater b Avser som

i allmänhet 35.7 Autommer 3S.l Penningautomala 173 Fruktspcl 12.0 Pajazzo Övriga 1.9

allmänhet 3.8 Penningautomater i 8.4 Forstrøelsespel 2.4 Videoautomter 2.3 Flipper Övriga 3.6

1.0 Bingo 0.6 Övrigaspel 19.2 Kan svara TOTALT 100.0

17 4.3 UPPMUNTRAR SPELANDET TILLFELAKTIG LIVSFÖRING

Finlåndamas stållningstagande. omsorgotn samhället ochmoraliska värderingar klargiordes gemensamt i följande påståendenspel.Manförsökte om skapa frågeställning i sådana ibland även känsliga ämnesområden framlagts som om spelandet i denoffentliga debatten. Av samma åsikt Kan Av annan åsikt

Helt Ungefär svara Delvis Helt

Rikligtspelande påförstroelsespel ochpenningautomater lederoftai ekonomiska svårigheter 19.4 42.2 5.4 19.9 13.1

Spel förströelsespel ochpenningautomater år oförargligt tidsfördriv ochnöje 31.7 33.l 6.2 21.7 7.2

Forströekespel ochpenningautomater spelas av sådana inteharandraintressen som 20.4 29.8 7.6 2L7 20.5

Mankanskaffa vänner spelplatsema for forströelsespel ochpenningautomater 15.7 38.5 11.9 16.5 l7.4

De som spelar påförströelsespel ochpenningautomater misskoter oftasinfamilj.sittarbeteellerstudierna 5.6 20.5 17.2 25.0 31.7

Spel förstrdelscspel ochpenningautomater uppmuntrar till felaktiglivsføring 10.1 25.5 l 1.0 22.9 30.5

Spelplatserna förfoistroelse- ochpenningautontatspel år oftaoroliga ochstökiga 7.2 23.6 l 1.9 24.2 33.l

Förstrdelse- ochpenningautomatspel spelas sådana av som aven annars svagare år i ställning 10.9 275 l 1.0 22.1 28.5

Pettningochautomatspelofta år sammankopplat till rikligalkoholkonsumtion 33 16.1 ll.0 25.1 44.4

Generelltsettiresultatetårdetbverraskandeattåvenomvissapåståatdeårstarktstållningstagandesåårsvarentikt splittrade. Penningspel ochspecielltspelartdepåpertningautotnatochfürsudelsspelårmsaksom delarfolketganska klartfdrochernot.

Allrsmestetlseårfinlåndarnaom an mycken spelandeochalkoholkornsumtion inteautomatiskt horihop.Nästan lika kraftfullttalarresultaten for attman betraktarautotnatspelharmlos som förstnöelse.

DrygaSotillhalravisarpåslåettdetanspelarldetshtlleledatillmiskotselivudagslivamendesomvarosåløavarfler

idennaüågaåniovñgaüågmbamaosåkøhahnünkasuppkmnmavmafuenhetsahnsiomgimmgw.

Mestsplittras folkenåsikter nar man kommer till spelarna ovrigaintressen. Hålftenhåller med påståendet i att spelarna inteskulleImandraintressen. Dånned skullespelandet kornpemera frånvaron andraintressen.andra av Å sidantillbakavisar 42% dem av som svarat dettapåstående spelarna. om

Majoriteten åtminstone ser någonslagskoppling mellan tungt spelande ochekonomiska svårigheter Motdenna bakgrund speciellt år omsorgen otn ungdomarna forklarlig.

Forvånansvårt stor respons fickocksåpåståendetspelandet att i sig uppmuntrar till felaktiglivsfbring.påståendet l talasdetinte ersom TUNGTspelande. så detår frågan omenrent moraliskt ställningstagande mot automarspel i allmänhet. Ungefär på samma satt delarsiguppfattningen om spelarnas svaga ekonomi eller sociala ställning. svaga

18 Uppfatmingama sig delar ganska klartmellandem som själva spelatoch dem som inte spelat alls.De som intespelat hållerstarktmedi påståendena automatspelets negativa inverkan. medan de som spelatsjälva åsinsida tillbakaviom sar dessa åsikter. Speciellt markant framstår denna skiljaktighet i samband med följande påståenden Forstroelsc- ochpenningautomater spelas av sådana. som inteharandra intressen

Spelpå förströelse- och penningautomater uppmuntrar till felaktiglivsföring

Har spelat 49.5 22.8 27.7

Har spelatmycket 2l.6 4.7 73.7

Även i gruppen som självaintespelatpa automaten trodde hälftenau man kundefå vänner pámelplatsema. Endast en nagot större del 58% dem som spelat myckettyckte likadant. Även blanddem som självaspelattyckte 57% att av spelande kundeleda i ekonomiska svårigheter.

Skillnaderna i åsikt man kontra kvinnor var i allmänhet inte stora. Mellan unga ochäldre skildesiglsiktema ungefär som mellan spelare och ickespelare.

SPELANDE SETT ÖVERLEVNADSSPANNEI

Ur undersökningsrnaterialet framkommer au iörsuøelsespel ochpenningautomater är välkända ungdomar. av Mankan fragasigomavdeunga somnu provarpåattspelablirframtidetts welareñellerotn skoláldemsspelandeendastär en del dagens av sociala umgangesform, något utan allvarligare intnsse.

En synvinkel ger koltortjämforelse mellan två undasøkrtingsperioder. l det följande har man tagit med 1986-51 undersökning yngstagrupper ochjämfördessa med l989-Ars undersökning Aräldre tre grupper. som De år1986 var 15-17 var år år198918-20år osv.

Åtminstoneett del spelvanomakan av antas grunda sigpå ungdomens spelerfarenlteter. var-formar med kolwnrmmdatinâgmmânkmfürutseivilkøtñkmingdemgasqaelkuluuuwecuas.

19 l dctföljande granskas. vad avser någraenskilda spel,förändringen i beståendedem spelatunderden gruppen av som senaste månaden.

Åldersgrupp 3åräldregrupp år 1986 år 1989- Videoautomater 1517a 27 18.6

- f

3 13-203 . f 15.9 92 3 21.243 p 102 7.0

Pajauo

Fruktspel ochPotti

Kchonpåverkan - - - - - - - - - Motsvarande åldersgrupper

Intresset förVIDEOSPEL harklansamband medåldernochkoncentrerar sigtill skolåldem. Andelen spelande i varje ålderskohon bonfallerklan med åren. Dagens 1547åringarspelarnågot. ånmotsvarande mer åldrarår 1986, men redaniåldersgrupper IE-Zoårårspelartdetmindrean lktreårsedan.

SpeIpåPAJAZZOharokatmarüngttMuueåridatyngstakoltoruembarernotminslrartalenredanidetvâfåljmde kolumnerna.BeträffandehjamspelardenyngstagruppertklanmuuBséårsnxxsvarandegnrppochâterigetrlr nästa åldersgrupps spelnivå lagmanmotsvarande yupps 1986.

AvseendeFruldmelochPotüükohatpáverkmnwrnabâuderlaüstakohømenharmülspchnmüukmmüaue lr.matspelnivånimotsvanndeåldasgruppaidetvåmdersøhünganuárhøgnårl989idertyngregruppeuklart ochidenandranågrapmoentenheter.

Avfotegåertdekanmmmduuammauhuvudddmavungdanmasqaehndemrüuåldunoøhavwmnrügtnlr daaslivssituationoehinuessatfbrandruÅandmádanüwáfñuufürFmhspelavenanmdeluimgdouu lörvärvalspeünuese kvarstår högreuppiåldern.

Detta det gar sannolikt deungdomar idag nu som provar an. spelapdpenningautomala. någraårkartmaotn lit spela mer In motsvarande åldrarspelaridag.Eftersom FruhspelochPajamo spelkulturerts representerar mestexpanderandedeLlran man anta. audiskussionemaotn spelandetsomfatnüngproblern wntoeksådeavspel uppgående olågenhetema. kommer Oka. au

TABELLBEAGA HAR SPELAT NÅGON GÅNG

ålder. socioekonomisk ställning. utbildning. bostathlän och typav samhälle Fördelning efterkön.

Jukc Förstrb- Pcnning- Kasino- Totalt

box clscspcl automat spel

se 96 91 96 N

63.3 41.4 825 21.9 3858104 Alla

KÖN 73.9 56.2 93.1 31.4 1898988 Män 53.1 27.1 72.3 12.7 1959116 Kvinnor

ÅLDER 62.5 75.7 94.9 13.4 307064 13-17 Ar 81.6 78.0 96.3 24.6 207527 l8-20âr 83.3 75.9 95.7 273 275725 21-24a 87.7 67.6 96.4 293 763429 25.34a 70.1 345 852 27.9 1138409 3549a 39.1 10.0 66.2 15.7 783481 5064a 20.6 22 53.4 3.8 382469 65-74a

SOCIOEKON. STÃLLNING 76.0 49.1 90.7 41.5 435418 Högre tjänsteman 68.3 44.9 88.6 30.0 488472 Lägre tjänsteman 76.7 45.6 87.4 20.9 1113662 mmm 52.5 29.8 77.4 17.4 151925 Jcrdbrukam 72.9 46.2 89.8 31.6 190769 Annan företagare 28.9 4.7 57.4 65 723889 Pensionär 64.7 75.5 93.4 15.1 381154 Skolungdom 73.6 67.6 952 238 164325 Studerande 62.0 44.0 80.1 268 208490 Annan. uppgiftsahm

UIBILDNING 68.4 498 91.0 35.3 426873 Högskola 78.7 562 912 333 706510 Yrkesinstimt 725 475 85.9 21.4 984508 Yrkcsskola 65.9 57.9 90.0 225 634760 Gnmd-llnellaxtskola 41.9 133 665 95 1086251 Folkskola 46.6 49.4 66.1 190 19202 Amtan. uppgiftsaknas

BOSTADSLÃN 64.3 49.4 86.0 262 904651 Nylands ÅboBjörneborgs 71.7 44.4 835 238 559700

Anm 41.1 525 80.7 492 14512

64.8 40.0 832 243 531285 Tavastehus 573 358 80.0 252 294595 Kymmene 56.1 35.0 773 222 155663 SlMichels 65.3 36.0 84.4 20.4 137995 Norra Karelen 61.4 37.6 832 235 194698 Kuopio 67.4 38.4 83.9 17.1 229404 Mellersta Ftnlattd 56.4 38.8 798 15.1 342811 Vasalân 60.6 37.7 78.6 11.1 341261 Uleåborgs 59.3 33.4 778 173 147600 Lapplands . TYPAV SAMHÄLLE 63.4 43.3 84.1 24.9 2385329 Stad 63.2 38.5 80.1 17.2 1472775 Annankommun

TABELLBILAGA HARSPELATUNDERDENSENASTE MÅNADEN Fördelning efterkön.ålder.socioekonomisk ställning. utbildning. bostadslån och samhälle typav

JUKE- FÖRSTRÖ- PENNING- CASINO- SAMTL BOX ELSESPEL AUTOMAT SPEL

% i % b N

Alla 10.8 9.3 43.8 3.5 3858104 KÖN Män 13.7 14.9 59.6 5.5 1898988 Kvinnor 7.9 3.8 28.4 1.5 1959116 ALDER 13-175 24.2 41.0 70.1 4.7 18-20år 42.7 39.3 74.3 7.7 207527

SOCIOEKON. STÄLLNING Högretjänsteman 2.6 2.8 38.9 7.5 435418 Lägretjänsteman 9.6 5.8 44.6 2.9 488472 Arbetare 15.1 9.7 52.1 3.0 1113662 Jordbrukare 4.3 5.4 35.1 151925 Annan företagare 4.6 3.6 49.8 4.5 190769

UTBILDNING

Högskola 4.4 3.3 32.7 4.8 426873 Yrkcsinsümt 14.5 9.3 46.9 5.1 706510 Ytkesskola 14.4 13.5 52.2 3.8 984508 GrundJIncllanskola 19.7 21.3 57.1 4.5 634760 Folkskola 2.4 0.8 30.8 1.0 1086251 Annan.uppgiftsaknas 2.8 8.2 35.1 19202

BOSTADSLÄN

Nylands 8.5 9.5 415 3.0 904651

boBjötmborgs 11.4 8.0 44.9 3.0 559700 Åland - - 48.1 14512 Tavastehus län 11.0 8.4 47.9 3.9 531285

3.1 147600 TYPAV SAMHÄLLE

Stad l 1.9 9.5 43.6 3.9 2385329 Annankommun 9.0 9.0 44.0 2.7 1472775

HAR SPELAT NÅGON GÅNG TABELLBILAGA socioekonomisk ställning. utbildning. bostadslån typ och av samhälle Fördelning efterkön, ålder.

Video- Autom. Kunsk. Totalt Juke- Flipper spel automat biljard spel box

k b 17 N k i

38.8 17.9 6.2 9.0 3858104 Alla 63.3

KON 53.4 12.2 1898988 Män 73.9 24.6 5.8 19591 16 Kvinnor 53.1

ÅLDER

SOCIOEKON STÄLLNWG 45.2 4.4 6.9 435418

Skolungdom 73.6 62.0 12.5 23.6 164325 Studerande 40.5 5.9 15.0 208490 Annan. uppgiftsaknas 62.0

UTBILDNING 45.7 5.7 9.2 426873 Högskola 68.4 53.9 9.3 15.2 706510 Yrkesinstimt 78.7

72.5 45.2 8.1 8.9 984508 Yrkesskola 52.7 9.1 15.7 634760

BOSTADSLÃN 64.3 45.4 7.6 113 904651 Nylands 559700 7 1.7 42.0 7.8 7.1 ÅboBjörneborgs 49.2 126 14512 Åland 41 64.8 36.5 6.3 12.8 531285 Tavastehus lan

Norra Karelen 36.2 8.4 6.3 194698

TYP AV SMJHÃLIJE 40.4 7.5 9.6 2385329 Stad 63.4 63.2 36.2 4.1 7.8 1472775 Annan kommun

å 2 v Z 2 å å 2 . S S 2 3 2 3 8 ê . . 0 o 5 m E ä å å

w m v ab å n S 2 3 ä ä ä 2 å s. ä

d n N

u .k å

e 2

$

a

.v a a a a a a a

Z x o N

n

.R u. o. v n

u S a

3 å $ S n s

ä .

å

. E a a a a a a a

i E

25 TABELLBILAGA HAR SPELATUNDER DEN SENASTE MÅNADEN Fördelning efter kön.ålder, socioekonomisk ställning. ulbildning bostadslån ochtypav samhälle

Jukc- Flipper Video- Autom. Kunskaps- Totalt box spel automat biljard A spel

% % b % % N

Samtliga 10.8 7.2 4.3 1.4 4.1 3858104

KÖN Man 13.7 115 75 2.8 6.5 1898988 Kvinnor 7.9 3.1 1.2 0.0 1.7 19591 16 ÅLDER

SOCIOEKON STÄLLNING

UTBILDNING

BOSTADSLÃN

- TYPAV SAMHÄLLE Stad 1 1.9 7.0 45 1.8 4.8 2385329 Annankommun 9.0 7.5 4.0 0.8 3.0 1472775

Z o i å . 8 2 8 m ä . 8 8 8 . . . n 3 . n 2 . . n 8 . ä . . . - . . ä S 8 2 Z E 3 . 8 2 3 . 3 2 E E 2 o . 3 3 . å 3 3 2 å 3 E 2 2 S 3 2 n å 2 u 2 2 . E n 2 8 . i Z . å m n n å 2 2

a. 2 E E S 8 3 N å å ä å 3 E ä 2 S - å 3 2 5 S

a a e a

2 8 . ä å å å . n 3 å 2 E S Z 2 . . 3 2 E 3 2 3 3 E S

i 3 E 3

u

i ä

n e a u

s

u e

o m å o m S n m å

. c- o-.aoon-u coon

a.S 3 8 ä 3 ä m ä å o. 3 3 å 8 3 E å 2 I S å E

n E a d

s N

m

E v ä ä S i S E E å

o a

å

e.2 å n 2 2 E 2 å mâ å ä 2 2 E 2 2 S å ä 2 å 3 m Z å . 2 S 2 . mZ 3 2 å 2 u

a ä u n 2 3 3 3 ä Z 2 må . 2 2 å ä 3 . 2 3 . å å 3 n 3 n 2 . å

e. å E å E 8 å 8 2 å d å 3 3 S 3 I . 3 S E 2 2 2 2 m ä

a. ä

an

ä

a

.m

. a

a

. ä

3 2 mo

ü i °. Q°.N..'Q."" 9 HHHHQQfQ .° - Nc ovan- NN ...u °o.oo_._ -c

R 9--, 9.4... .eo m ä

.a ä ..-ä ..å u. u u.x

m 3 2 . 8 8 3 å . . . 2 . . 2 8 . . 8 ä 8 8 å . 8 2 . . 8 8 . . 2 8

u 8 S8 ä 2 8 . 8 n 8 8 ä EI 8 ä Z å 2 . E 8 3 8 8 ä q 3 8 8

QYQYEQQQ Q9. NNQVN-nnfaø- nu

i

ü f

i .. n . o o o t x n o oo . t . e a a maa

Ra 2 2 a S

d

i

s a a o . z z z z z u s z

.. n t n S E ...M q t

n

u. n 2 2 q 3 n 3 En . . 3 mE3 . 2 a . v S . u 2 z m E . Z Z .

f

I s e S o o a ä

9 a

E

.. å . o .. a a é å

S E

z z z u

e ä ä . . ä n å 2 . 3 . ä 3 S å . å 3 . . . .s 3 . å z 8

a e. ä . . å ä u 3 3 . o 3 . 2 S 8 2 3 . 3 . . n . ...o . . ä

o

s n å ä 2 ä S n 2 . . i t . 2 o 3 o . S . . . E e a m n . 2 n o

x

a . n 2 2 . å n o 2 E . 2 . 3 ä 3 . s 2 3 EI 3 2 2 n . å 5 å . m E5 q 3

n

e E . . . 3 . . . . . . 8 . Z . . . å 3 . 3 . . q 2 S S o f

s x m ä mn n om ä

E

N

i

. o a a a s a a å § ä z s a u

w m2 2 i a 3 n 3 n . S 2 o n E . 3 n . å Z S8 n . 2 3 . 3 3 . E3 ä . . n o N

a

c t 7 u e

n E

a a a s ä a a s á á

S . s z z z

z x

d Q Q0 GQQñQN@QY -0 ou ON--O- O 8

d W vn HQ Q9YN9§QWQQ n -nhnu cova-

a 7 Q WYQQWNWWQñ9 NQNQñNNWh Qñ9Qf Q9W9f9ñ9WQ9ñ EE 3 20g-oN2h- g:moa: vgägøg 220n0nw0gow og

ä 3 2 2 S å a a n 2 å E E 2 3 ä 3 3 å E . ES 3 S t 3 E

s t a I 3 Zä n q ä 2 2 . n 2 2 . . . . 3 3 Eu . å q . 2 w . n . S 2 E o

u o E 2

n

E

.. .. å

o s z x x 2

a

a u å h n . . ä n . . . . . o ä 3 E . å . . . . 3 E3 m . å . å . . S n 2 . ä

o o 8

a. v 2 2 S 2 2 u . . å . . n 2 . å 3 2 ä . 2 E 3 I . 3 t E . u ä ä 5 Z ä

e 2 2 t 2 å E E 3 S Z å 3 n 2 . E Z I 2 å . 2 . Zå 3 E 2 N a n 3 o N

n 2 å l 2 n 2 3 2 2 å 2 å 3 S 2 2 2 . å 2 2 ä

a. 3 3 å 3 . . 2 . . 8 3 . å . . 3 . . u S . . . 8 3 . 8 . . . . ä E . . . n . e o e f

I å §5 Eêåäêåäêåäêä iäêäååäêå Eåêêå ä E

d

. D ä å å ä ä å I 8 å .- å å å å

S S

Z E2 2 2 2 MMa MK H

s 2 S SS. S n . S . E8 E2 SS . E ESS . . 2 n NS2 . wa e

a e S 2 S SI a Zn n 3 SSå .

o 8 e n a 2 å 8 3 o o . 2 . o n å S S2 . S

a e S SS S3 SS2 . S2 S . . .

Z å v n SS å n a o o ä u 3 S 8 2 . S

z u å Sn . S u S E S . .

2 . . m.. 2 Z 3 3 a e e S . . S S . 2 3 . å o

w S S S S . S . . S Z . . . . . . . o 3 mS S . o o o . S . . v S o

u v n ...um a

d

i

o .. a . 8 o z x z

36 m å N 9

E i W Q n-r-.v.-.o.-°o.- O ac e-- O 1

e ä GE QhññHW9QñYQñ QQGñ9W Yñ0ñ9 nQ@ñ9Qñ%@ OF N un v-o-oNNuvm Nwø ann anan- N ont-a nnnco u

0 0 0 0

- N O

.b Q0 YñNQYY'W Q QGN7'9Q0ñQ 99QN" e c 9 -- n Nov n-OO -0 N

.h Q Q9 QEQNW97YQ Q. E N -v --NN- mmnQ n N v

oc N a 4 oo

ecco 0- e O O D

n w .. a 2 3 3 o n . o q o N 3 n n n 2 2 2 n e o u 0 u q h n n n n v o . m n . n u o u n u v h p n n n n

I S n S 2 ä 3 n . n e S ä

u ä o ä o o 3 3 ä 2 2 2 2 o 3 S S I 3 3 2 . 3 a å n ä 3 ä

. a o

5 r ä n n e ä å S u 2 ä c 3 S

v n n S e o 2 u 3 u o 3 u z u k

Ra a

i

. o . a a á . .

z z z z e

x u

.

n .v m n 3 v o v . 2 . w . . . Z o n 2 2 . . . o 2 3 3 8 . E . 2 . . . . . o . a N N

.v S S 2 2 . . S 2 2 n v . . i â . 2 2 å Z Z . 2 v 2 ä . 2 . 3 8 . 2 v 2 2 E 2

e ä 3 . . . o . . o . . . v . . . . S . . . . 8 . . . ä . . . . . . . . . n . o o e o

m. 2 . . . o . . . . . . . . . . . . . . . . . å . . . . . . . . . . . . . . . 3 o

.v . . o . . 3 2 . u . n . S . . EE . E . m . . 3 2 . 2 E . 2 . . Z . mv o

.u n å 2 v . 3 2 3 å S 2 n. u 2 B S 2 2 2 2 . 2 3 SZ . S v . å 2 v .n v

. e ä . o . . å . n . . . o . 8 . . . N . . . n 8 . . v x . o . . u o o u . m . . . u 3 u

.v v 2 3 ä . . e E m . 3 . 2 n ä . 3 3 n å å . ä . 2 . . . . . v . 2 ä

e 2 3 . En . . . . 3 . 2 S m å . 2 . 2 2 . v.3 . 3

u 2 . 2 E E EM v 2 . E m a

.v 2 ä . E J e. v x u v S mv .

m v n 2 o v e a S

3 E v o v e o v 2

v o 2 e s .

u n e å e v u . o

2 a

x

d

i

.v a a .v m

S .

z z z z z z x x x x x x

S °t °°. ooo °J°,.°"pâ un...

-o 9..-... ... v o ° -N - q o v3 o 9 .9 w w -9 8 s 2 2 3 R 2 E

u n . e n ç 3 a e . a . .s v å ä a 3 å

2 n n o a ä ä 2 3 n 2

s a u o . h n 2 t o a. u n u n a e n ä

2 2 z a z S2 h f

d a . s .. .. .. ä .. a s a a .. a . .i á å å å å á á

o z z z z z z x x u. x u z z z

z z z u z 2 u u.z

z z z ü ü a ü . a ut 3 . 8 .o . u .s . . 2 . e Z 3 . ü E e u

.b $ n e. Z

i 8 s E 5

z

u s ä

m. ab Q 2 u 3 . . . n u Q d c N 2 S . 3 . . N 2 3 s s

o S n e

n o e v t

3 a R 3 5399379 °.°N.:°. diâsn 2 ::na rN-W Ez

. O

S

8 ä a. v å n 5 o n 2 . Sn . . . v . . å . n v ä 8 . o S . . . o . . . 3 . 3 3 o o o No o o o

e E å 3 ES 2 E a S ä ä S . a E 3 3 S s a E å v E

3 v n S 3 . v v å n SZ v v n S v 3 i 3 n 3 Z 3 5 3 2 S 2 E i 3

v N v n v v m v

i

v 0

S E

x

advnon 7? ETNE. f.°t'.'.Q.°.. nc nun-nar- mors-o-

s. TQYWW ."2".. ovnounva nn... nunnan... r-N .-

41.31. ovvnø NNN-.n

79639 vwaqd 232- arna

05.999 N..°'°. °.°.". svar-cava ...on-ao ...un-hnn - 1-4 nu --Nv

ENYOQ WYQQ. 2°.°2. nO-Nn- un u-Å E... T u 2 1 n -n nn

PQQQF °°.°.'7 amâá äz-za

Z 8 .. o n d v . v v v o d Q u n e x

O h 2 .. n n 2 . 3 2 o 2 2 u

i i å a

a a m å

u ma u u .v u o .a o E .v u u u u

. 2

å

N9QNf Qñqñw I R-NR -V Oh--NGB -N-NN

nn-m -009 225m .Ä n29 I 43W

ñhñññ Q 1555 8

e d å o n n o

2 a 3 e o

Rm8 2 2 8

a. b n 2 v v 2 s 2 Z n 8 a

e å 2 a s.n

a Nå 2 å E 3 ä

z a. E O 2 n å v z

8 2 h S o o S

n 2 n 2 3 S

a m a å

E

u ...o o .v u o ä ä m J

147 Bilaga 6 Spel-Sverige i siffror 1970 1991 - Statistiska centralbyrån Brian Wicklin Stockholm i mars 1592

SOU 199233

SPEL-SVERIGE I SIFFROR 1970 1991 - Syftet med dennaundersökning har varit att med befintlig statistik beskriva utvecklingen av spelmarknadeni Sverige under perioden 1970-91.Uppgifterna har i huvudsakhämtats från spelbolagensårsredovisningar,riksskatteverkets dokumentation över skatteuppbörden och lotterinämndens dokumentation över tillståndsgivningen. Det är alltså inte fråga om en traditionell statistisk enkätundersökning med möjligheter att ange exakt precision och kvalitet i materialet. Redovisade slutsatser framgår av det framtagna dataunderlaget. Siffrorna har granskatsoch bearbetats maskinellt.

Undersökningen har genomförts på uppdrag av lotteriutxedningen.

Rapporten har utarbetatsav Brian Wicklin.

Det statistiska materialet

Spelbolagen Siffrorna för de tre spelbolagenSvenska Penninglotteriet AB, AB Tipstjänst och AB Trav och galopp har hämtats från årsredovisningar. förekommande fall l har kompletterande uppgifter inhämtats från ekonomiansvarig personal. Statistiken täcker hela populationen och samtliga redovisningsaktuella variabler.

Bingo och kasinospel med skatteuppbörd Siffrorna för bingo med kontantvinster follcrötelsemas spel och kasinospel har sammanställts i huvudsak från det administrativa material som ligger till grund för beräkning av avgifter och skatter hos riksskatteverkets RSVs beskattningsavdelning i Ludvika. Bruttoomsättningen för bingo och kasinospelhar beräknatsmed ledning av inbetald skatt och är därför något osäker. Osäkerhetengäller främst bedömning av populationens storlek och kvaliteten på uppbördsdeklarationema. Det saknas statistik över totala antalet skattskyldiga landet i för att avstärnma eventuella bortfall av redovisningsskyldiga från RSVs register och information för avstämning och granskning av primär-materialet. De framtagna siffrorna för bruttoomsättrtingen är därför avhängiga av kvaliteten på inkommande uppgifter om inbetald skatt och antal inkornrnna deklarationer. Något kvantitativt mått osäkerheten i skattningen är svån att ange,men i det stora hela bör siffrorna geen ganska bra beskrivning av verkligheten.

Varulotterier och bingo med varuvinster folkrötelsemas spel Till folkrörelsemas spelverksamheträknas förutom bingo med kontantvinster även varulotterier och bingo med varuvinster fram till 1988 var vinsterna knutna till varor och från och med 1989 har också kontantvinster upp till 500 kronor per vinst tillåtits. Någon statistik for att bedöma storleken hushållens utgifter för dessatvå kategorier av spel finns inte.

Lotterinärrmden har med ledning av primärmaterialet för tillståndsgivning uppskattat värdet av rikslotteriemas beviljade omslutning till l 009 MSEK för 1991. Denna siffra har använtssom skattning schablonmässigt och genomsnittligt för rikslotteriemas bruttoomsättning oavsett utfallet av försäljningen detta år. Motsvarande uppgifter för perioden 1975-91 har sammanställts från lotterinärnndensdokumentation över tillståndsgivning.

3 Bmttomsättningen för övriga varulotterier i den här gruppen varulotterier med regional och lokal anknytning och bingo med varuvinster härschablonmässigtuppskattatstill l 000 MSEK för 1991. Skattningen bygger på lotterinämndens uppgifter om tillståndsgivning inom vissa regioner och är i högsta grad en spekulativ skattning i avsaknad av annan information. Någon tidserie data finns inte.

Det bör påpekas att bingo- lotter i TV-4 introducerades under 1992. Folkrörelsemas samarbetsorgan för lotterier FSL uppger att bruttoomsättningenför bingolotter uppgick till 5 MSEK per vecka. Påårsbasisinnebärdet ca 180MSEK, om man antar att det spelas bingo-lotter under nio månader av ett år.

Utländskt spel Någon statistik som kan bekräftastorlekenpåhushållens utgifter för utländsktspel,dvs köp av utländska lotter och satsning på andra spelformer. finns inte. Uppgiften för 1991 har därför uppskattats med ledning av följande information

Ungefär 2% av den vuxna befolkningen i åldrarna 16-74år har köpt utländskalotter och eller satsat på andra former av spel under ett år årliga publikundersökningar som genomföns av TEMO på uppdrag av Svenska Penninglotteriet AB. Bortsett från den statistiska precisionen i skattningsförfarandet tyder siffrorna att ca 12000 individer satsar pengar på utländska spel i varierande omfattning. Antalet individer har sedan grupperats tre i olika spelklasser med ledning av penninglotteriets försäljningsstatistik

60 000 som satsari genomsnitt ca 500 la per person och år för utländskt spel 60 00 som satsar i genomsnitt ca 3 000 kr per person och år för utländskt spel 6 00 som satsar i genomsnitt ca 1000 kr per person och år för utländskt spel.

Med ledning av dessa uppgifter och antagandenhar bruttoomsättningen för utländska spelfonner schablonmässigt och genomsnittligt uppskattats till ca 270 MSEK under 1991.

illegalt spel Det saknas statistik och annan information för skattning av storleken av illegalt spel i Sverige. Gissningsvis antasatt ca lO 000 personer satsar ca 10000 kronor per person och månad illegalt spel under en 9 månadersperiod av året. Det uppskattadevärdet av bruttomsättningen för 1991 är alltså ca 900 MSEK.

Det bör ånyo påpekas att någon direkt stödfinns inte i statistiken för siffror avseende bruttoomsättnlngen för följande kategorier av spel

varulotterier med regional och lokal förankring bingo med varuvinster utländskt spel illegalt spel. - Den uppskattade bruttoomsättningen för ovannämnda spelkategorier är endast avsedd för siffermässig precisering av den totala spelmarknaden för 1991.

Så här såg spelmarknaden ut 1991

Spelbolagens bruttoomsättning 1991uppgick till 16 341 MSEK och motsvarar ungefär 74 procentav den totalskattningen på 22 157 MSEK. För bingo med skatteuppbörd dvs bingo med kontantvinster var motsvarande siffra 2 137 MSEK 10% och kasinospel 500 MSEK 2%. Sammantagetsvarade alltså spel med skatteuppbördför 18978 MSEK 86 % av den sammanlagda bruttoomsättningen på spelmarknaden i Sverige. Sett ur ett annat perspektiv svarade bolagssektom spelbolag och kasino för 16 841 MSEK 76 %. folkrörelsemas spelför4 146 MSEK 19 % och utländskt och illegalt spelfor l 170 MSEK 5 % av den svenska spelmarknaden.

Fördelningen av bruttoomsättningen av spelmarknadenåtergeshär nedan i tablå l och i figur

Tablå Uppskattad bruttoorlzsättuing av spehuarknaden 1991.

MSEK

Folkrörelsemas övriga lotterier och

Figur 1 Procentuell fördelning av den svenska spelmarknaden. Uppskattad bruttoomsättning 22 157 MSEK för 1991

Utlånckkt Kasino illegalt Varulotterler, varublngo Bingomedkontan vimm Penninglotteriel Tlpstjinst Travochgalopp

Ovannämnda siffror bekräftar rna o att bruttoomsättnin gen på den svenska spelmarknaden 1991 var i storleksordningen 22 157 MSEK och utgjorde ungefär 2 % av hushållens disponibla inkomster detta år. Utslaget per invånare innebärdetta att svenskarnasatsadei genomsnitt 2 600 kronor på spel 1991 varav l 920 kronor spelbolagensolika spelfomier, , 490 kronor på follo-örelsemasoch 190 övriga.

De privata hushållens nettosatsning de tre bolagens spelfonner och bingo med skatteuppbördharför 1991beräknatstill 7 S03 MSE K, enligt SCBsnationalräkenskaper NR. Privatkonsumtion är deñnerad som utgifter för spel inkl spelskatter minus återvunna vinstmedel och vinstskatter, som levereras till staten. Utslaget per invånare och år motsvarar detta ungefär 880 kronor. Totalskattningen på 7 503 MSEK mostvarar alltså ca l % av den totala privata konsumtionenochdennaandel harlegatpraktiskt taget oförändrad under hela perioden 1970-91. figur 2 illustreras utvecklingen I av privat konsumtion av spel i löpande och fasta priser samt prisutvecklingen 1970-91.Detaljeradeuppgifter om privat konsumtion av spel återgesi tabell 1-3 i tabellbilagan.

Figur 2 Utvecklingen av privat konsumtion av spel enligt nationalräkenskapema 1970-91 1970100

i Löpande priser

800 i 600 Prislndex impllcltoch KP] i 400 -

20° mo års priser

Nationalräkenskapemas beräkning bekräftar också att hushållens nettosatsning på spel med skatteuppbörd spelbolagens spel och bingo med kontantvinster justerar för inflationen har ökat med 2,1 % per åri genomsnitt under perioden 1970-91. Motsvarande ökning för tipstjänst var 3,7 %, penninglotteriet 2,2 % och för totalisatorspel 3,5 %. l Tablå 2 här nedan återgessiffror om förändringstal för 1970-91.

Svenskarna satsade 22 miljarder kronor på spel under 1991. Utslaget per invånare innebär detta i genomsnitt 2 600 kronor, varav I 920 kronor pd spelbolagen olika spelformer, 490 på jöreningsrörelsernas och I 90 på övriga.

privat konsumtion spel i ån Tablå 2 Pmoentuell förändring av av enligt nationalräkenskapema 197081. i -. priser

Tipstjänst Totalisator Bingo Totalt Penning-

Årlig ökning

i genomsnitt +2,2 +3,7 +3,5 -0.9 +2,1 i 1970års priser

Källa Tabell 1-3

Spelbolagens omsättning

ökade från 1 482 MSEK år 1970till 16 341 MSEK år 1991 Spelbolagens omsätming priser ungefär tiondel detta +100. Den + 1000, medan ökningen i 1970 års var en av volymökningen 3,4 % for hela perioden 1970-91. Utvecklingen genomsnittliga ärliga var i figur 3 och detaljerad information återges i bruttoomsättningen 1970-91 illustreras av tabell 4-5 se tabellbilagan.

Bruttoomsättningen för spelbolagen 1970-91. MSEK Figur 3

20000 1- Lâpmde priser

- 1970 årspriser

och skatter i förhållande till spelbolagens bruttoomsättning Statens inkomster vinster % under 1980. 1985 och 1991 hade den fallit till 25 %. uppgick till 33 % år 1970. 29 inkomster från spelbolagen illustreras i figur 4 och detaljerad Utvecklingen av statens information återgesi tabell 6 i tabellbilagan.

Figur 4 Statens inkomster från spelbolagen 1970-91. Löpande priser. MSEK S000E

Den procentuella förändringen av bruttoomsättningen 1970-91 framgår av tablå 3 se nedan. Tablå 3 Proceutuell förändring av bruttoomsâtütingeu 1970-m

Källa Tabell 4-5.

Detaljerade information över spelbolagens bruttoomsättning 1970-91återgesi tabell 45 itabellbilagan. Det framgårav siffromai tabell att AB Tipstjänst har redovisaten dubbelt så stor omsättningen i 1970 priser jämfört med detvå övriga bolagen.Det är svårt av avgöra det har inneburit en förskjutning av marknadsandelar eller om satsningen att om produkter och förnyelse av spelformer påverkat konsumenternas långsiktiga intresse nya inriktning. Siffrorna tyder dock entydigt att spelbolagen har väl anpassat priserna till förändringarna i de allmänna prisnivån, mätt med KonsumentprisindexKPl. NRs sammanvägt prisindextal för fastprisberäknin g av omsättningenhar t ex ökat i samma takt som KPI, vilket bekräftar ovannämnda påståendet se tabell 3 i tabellbilagan.

efter tabellbilagan redovisas tidserier data för spelbolagens bruttooml ett separat avsnitt sättning fördelade på olika produkter 1970-91.

Bruttoomsättningens utveckling i löpande priser och i 1970 års priser 1970-91 för de tre spelbolagen illustreras i figur 5-7.

Figur 5 Bruttoomsâttningen för Svenska Penninglotleriet AB 1970-91. MSEK MMO- Löpande priser "" 1970 priser års 3000

1000ñ-c-ø- 7zxjibunêäitunnhij o l 1 1 - 1970 1975 1980 1WS 1990

Figur 6 Bruttoomsättningen lör AB Tipstjänst 1970-91. MSEK

Å löpandepriser - 1970 årspriser

1975 19110 19.85 1900 1970

Figur 7 Bruttoomsåttningen för AB Trav och galopp 1970-91. MSEK A 8000- löpande priser 1- 70° --- 1970års priser m. sooou m- 3000 2000- 10001

9 Direkta kostnader för ombudens förmedling av speltjänster framgår av siffrorna i tablå Den förhållandevis låga andelen som redovisas for AB Trav och galopp beror på att banspelet svarade for ungefär hälften av totalisatoromsättningen.

Tablå 4 Ombudspmvisimter och vinstlöseu som redovisas av spelbolagen 1991.

Källa Årsredovisningar. Utbetalning vinster till vinnarna och vinstskatter till staten framgår av följande siffror av i tablå För AB Trav och galopp gäller totalisatorskatten istället for vinstskatt. Tablå 5 Vinter och vimlskzttersum redovisas av spelbolagen 1991. Vinster Vinstskatter Andel % av

Källa Årsredovisningar.

Den förhållandevis låga siffra som redovisas för penninglotteriets vinstskatter kan beror att stor andel vinstlotter avser småvinster som är befriade från vinstskatt 100 en av kronor eller lägre. För trav och galopp tycks det motsatta förhållandet gälla.

Bingospel med skatteuppbörd

Enligt SCBsundersökning av hushållensutgifter 1978utgjorde ungefär 10% av hushållens satsning på spel insatserför bingospel tyvärr finns inte aktuellare uppgifter.

Bruttoomsättnin gen för bingo med kontantvinster hade fördubblatsi löpandepriser +205 åren 1974-91. Dock har omsättningenrensad från prisförändringarna +310 minskat med 26 % under samma period. Det är svårt att avgöra om detta beror en förskjutning av efterfrågan från bingo till andra spelformer t ex rikslotterier, trisslotter m eller om bingo har fön en felaktig prispolitik. Utvecklingen av bruttoomsättningen for bingo med kontantvinster 1970-91illustreras i figur Detaljeradinformation om brunoomsättningens utveckling l970-9läterges i tabell 7 i tabellbilagan.

Figur 8 Bruttoomsättningen för bingospel 1970-91. MSEK

3000 Löpande priser - 1970 årspriser

1975 1990 1970 1980 1985

Som framgår tablå 6 här nedan svarade SVEBlCO-hallama för 73 % av bruttoomsättav ningen för bingo med skatteuppbörd 1991.

Tablå 6 Uppgifter Sveriges-biugoananvgerzmaseemljftuwgønisaüøn Svebico om 1986-91. i . .

År Antal hallar Omsättning Andel av totala MSEK omsättningen

1986 54 725 46 1987 . . . . . .

Källa Svebico.

Varulotterier och bingo med varuvinster

Någon samlad statistik över bruttoomsättningen för folkrörelsemas varulotterier och bingo finns inte. För lotterier säljes utanre gionalanknytnin g dvs rikslotterier med varuvinster som uppgifter beviljade omslutningsbelopp för tillståndsgivning hos lotterinämnden finns om sammanlagda omslutningsbelopp för 1991 har uppskattats till 1 009 i Strängnäs. Den Lotterinämnden har också uppskattat omslutningen för övriga vanilotterier och MSEK. bingo med varuvinster till ungefär l 000 MSEK för 1991.

uppgifter för beviljade omslutning för iikslotteriema åren 1975-91 Lotterinämndens tabell 8 i tabellbilagan, där även omslutningcn omräknade till 1970 års priser återges i återges i kolumn. Utvecklingen 1975 illustreras i figur en separat

Figur 9 Lotterinämndens beviljade omslutning för rikslotterierna 1970-91. MSEK

1 200

i löpandepriser

å ---- l970 års priser

§

å

400 i zoo ,_

i -----_-_x

0 i 1 r r . 1970 1975 1980 19k 1990

Kasinospel

Bruttoomsättningen för kasinospel har ökat med + 300 i löpande priser och med + 50 % i 1970 års priser under perioden 1979-91.Utvecklingen av bruttoomsättningen 1979-91 illustreras i figur 10 här nedan.Detaljerad information återgesi tabell 9 i tabellbilagan.

Figur 10 Brunoomsättningen för kasinospel 1970-91. MSEK

600 löpandepriser --- l970ñrspriser 500

200 100 f - 0 1 T 1970 1975 1980 1985 1990

Bingo och kasinospel med skatteuppbörd en jämförelse Kasinospclet är ungefär en fjärdedel så stort som bingo med skatteuppbörd,räknat efter bruttoomsättningen, och hade 320 licensinnehavarejämfört med 460 för bingo. Statens inkomster av kasinospel är ungefär hälften så stor som skatteuppbördenfrån bingo.

Utvecklingen av statens inkomster av bingo och kasinospel 1970-91 illustreras i figur 1

Figur ll Statens inkomster från bingo resp kasinospel löpande priser 1970-91. MSEK

100 g Bingospel

Kasinospel 80 ; 4

ao

20 -.

o z l l l 1970 1975 1980 1985 1990

Jämfört med bingo har kasinospelet ökat i omfattning se tablå 7 här nedan.

Tablå 7 Procentuell förändring bruttoomsåttning för bingo och av skatteuppbörd 1979-91.

Löpande priser 1970 års priser Bingo + 90 26 - Kasino + 285 + 50

Källa Tabell 7 och

spel Sverige Fakta om

deltagandet i organiserade spelfonner är stort enligt publikundersökningar Intresset för genomförts på uppdrag spelbolagen. Bortsett från den statistiska precisionen i som av skattningar tyder siffrorna att ungefär 8 av 10 har satsat spel någon gång under mm spelar lite. tredje spelar mycket och var femte är helt ointresserade av ett år varannan var spel.

SCBs undersökning hushållens utgifter för 1988 se tablå 8 här nedan och tabell Enligt om satsade hushållen i genomsnitt l 900 kronor per år olika spelformer 10 i tabellbilagan Låginkomsttagama arbetare och lägre tjänstemän liksom företagare, studei Sverige. rande och pensionärer satsade i genomsnitt l,5 till 2 gånger så mycket som höginkomsttagarna högre tjänstemän och tjänstemän mellannivå.

Mellansverige Värmland. Kopparberg och Gävleborgs län satsade Hushållen norra i mycket på spel hushållen i Sydsverige Blekinge, Kristianstads och dubbelt så som Malmöhus län.

Tablå Stirlushållens utgifter får spel kronor per hushåll.

Arbetare 2 180 Stockholm l 820 Lägre tjänstemän 2 047 Göteborg, Malmö l 784 Tjänstemän på mellannivå l 683 Småland med öarna l 786 Högre tjänstemän l 194 Sydsverige l 528 Lantbrukare 855 Västsverige l 786 Företagare 1 967 Norra mellansverige 2 865 Pensionärer 1 870 Mellersta Norrland 1 957 Studerande 1 974 Övre Norrland l 652 mm

Källa Tabell 10.

SCBs undersökning om levnadsförhållanden 1982-83 visar att endast4 % av den vuxna befolkningen spelat bingo och automatspelflipper mm under ett år. De flesta som spelar är yngre automatspel och äldre bingo, och bland yrkeskategoriema är det arbetareoch studerande som tycks ha satsat på bingo. Detaljerade uppgifter om vilka som deltagit i bingospel återgesi tabell 1l i tabellbilagan. El

De clara abeuämniugar som används .rapporten i

Benämning Avser Spelbolag Svenskapenninglottenet AB, AB Tipstjänt och AB Trav och galopp

Folkrörelsemas lotterier och spel Bingo med kontantvinster, bingo med vauvinster och vamlotterier

Varulottener Follaörelsemas lotterier på riks, regional- och lokalnivå

Kasino spel Kommersiellt driven verksamhet under fast adress

Utländskt spel Satsning från Sverige utländskt anordnat lotterier och spel

illegalt spel Kommersiellt anordnat spelverksamhet utan tillstånd

Brulloomsättning Bruttointäkter av försäljning

Tabellavdelning

Teckentörxygñngi tabiåeroch tabeller

Uppgiftviäute tiligängtig elleralttför

osäker att anges . . Framrâkuad uppgift

Tabell 1 Privat konsumtion av spel penninglotteiiet, totalisator. tipstjänst och bingo med skatteuppbörd såsomden har beräknats i nationalräkenskapema NR 1970-91. Löpande priser. MSEK

Privat konsumtion deñneras i NR såsom hushållensutgifter för spel inkl spelskatter minus återbetalda vinster och vinstskatter. Uppgifterna inhämtas av SCB med specialenkätfrån spe1bo1agen.

Tabell 2 Privat konsumtion av spel enligt nationalräkenskapema i fasta priser. Index över volymutvccklingen 1970100

Källa SCBs nationalräkenskapema.

Tabell Privat konsumtion av spel enligt nalionalräkenskapema1970-91. Indexlal 1970 100 över utvecklingen i löpande och 1970årspriser samt prisutvecklingen under perioden 1970-1991

lmplicitpñsindex är ett sammanvägt indexLaJ som framräknas genom att dividera värdet ilöpandc priser med värdet i basårspriser. Källa SCB Nationalräkenskapema.

18 spelbolagen i löpande priser 1970-91. MSEK. Tabell 4 Bruttoomsättrtingen för

1990 5961 6819 16341 1991 3561

Trisslotteriet introducerades i september 1986. 1 2 Lott introducerades 1980. 3 V 65 introduceradeshösten 1974. 4 Dagens Dubbel introduceradeshösten 1987. Lågmarginalspelet Oddset introducerades i början av 1990. 5

med skrapdelen introducerades i december 1979. Bellmanlotten

Joker introducerades under hösten 1984. Måltipset introducerades i början av 1983. Flax introducerades i mitten av 1989.

Källa Spelbolagens årsredovisningar.

Tabell 5. Bruttoorrzsättningenför spelbolagen åren 1970-91 i 1970års priser. MSEK

Källa Se tabell

Tabell Statensinkomster från spelbolagen 1970-91 i löpande priser. MSEK

Källa Setabell 4

21 Tabell Bruttomsättningen för bingo och statens inkomster av skatt i löpandeoch 1970 års priser 1970-1991.MSEK

1 Nettouppbörden av skatten. 2 Fr o m 1989 avser siffroma enbart skattepliktigt spel, dvs spel med kontantvinster 3 3-procentig punktskatt infördes för spel med kontantvinster spel med varuvinster befriades från punktskatten. Åren 1970-82 skattesatsen5 % och mellan 1983-1988 var var den 5,5 %.

Källa Riksskatteverket RSV, beskattningssavdclningen.

Tabell 8 Rikslottcriemas beviljade bruttoomslutning 1970-91. MSEK

Löpande 1970 priser års priser

1970 1971 1972 1973 1974 .. ..

Enligt lotterinämnden uppgick den beräknadeförsäljningen år 1990till 576 MSEK, eller 75 % av den beviljade bruttoomslutningen. Nenobehållningcn från försäljningen uppgick till 28 %, eller 161 MSEK âr 1990.

Källa Lotterinämnden.

Tabell 9 Bruttoomsätmingen för kasinospel roulett, blackjack och tämingsspel och statens inkomster av skatt i löpandeoch 1970års priser 1970- 1991. MSEK

År Antal Löpandepriser 1970års priser tillstånd Omsättningen Statens Omsättningen Statens ocheller MSEK inkomster 1 MSEK inkomster 1 spelplatser MSEK MSEK

1970 1971 1972 .. .. ..

.. 1978 .. .. .. .. ,.

l Nettouppbörden av skanen. 2 Uppgifterna avser 0 m t 1978,både roulettspel och automatspel.Automatspel förbjuds fr o m 1979. 3 T 0 m 1985 avser siffrorna antalinnehavareav tillstånd och o m 1986antal spclplatser.

Omsättningen har beräknats följande sätt Med ledning av RSVs månatliga skatteuppbörd roulett har omsättningen per spelbord och dag uppskattats till 10000 kronor, antal spelbord till 250 st och antal speldagar till 200.Omsättningenför 1991 blir alltså 10000 kronor 250 200eller 500 MSEK. x x

Den uppskattade siffran för 1991 har kedjats bakat i tiden med ledning av uppgifter om nettouppbörden av skatten.

Källa RSV, beskattningsavdelningen.

Tabell 10 Hushållens utgifter för tips och lotteri 1988 HUSHÅLLSTYP Per hushåll Antal hushåll Ensamstående utan barn till 64 år kvinnor 831 459 300 upp

Sammanboende utan barn till 64 år 2545 662 500 upp

YRKES KATEGORIER

Tabell 10 forts

BOSTADSTYP

Det totala utlägget beräknas till 6 504 654 800 kronor eller 774 kronor per invånare.

Källa SCBs undersökning Hushållens utgifter 1988.

Geografiska områden

Område Omfattning Stockholm Stockholms län Övre mellan Sverige Uppsala, Södermanlands. Östergötlands, Örebro och Västmanlandslän Småland med öarna Jönköping, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län Sydsverige Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs Västsverige och Skaraborgs län Norra mellan Sverige Värmland, Kopparbergs och Gävleborgs län Mellersta Norrland Västernorrlandsoch Jämtlandslän Övre Norrland Västerbottens och Norrbottens län

Tabell ll. Fritidsvanor i olika befolkningsgrupper. Andelen % av befolkningen som deltagit i bingospel och automatspel mer än 5 ggr per per år.

Åldersklass Befolkningen 16-24 25-44 45-64 65-74 16-74 16-74 IOOO-tal

Män 13,2 1,7 3,2 5,1 4,6 3 028 Kvinnor 2,5 2,1 3,6 4,5 3,0 3 032 Män och kvinnor 8,0 1,9 3,5 4,7 3,8 6 060

Förgymnasial

Antal pemoneri populationen 100048 16-24 25-44 45-64 65-74 Män 526 1 213 907 382 Kvinnor 502 1 155 930 445 Män och kvinnor l 028 2 368 1 837 827 Förgymnasial

Källa SCBs Levnadsförhållanden 1982-83.Fritid. Rapport 56.

Detaljetabeller och diagram Spelbolagens bruttoomsättning fördelad på produktgrupper 1970-91

WW. T%

ä

ø %

% I

% I

m x % Z

%

% - %

% I

Z % Z

I % I

ø %

M

M . . x M .. .. . 9 M ..

.. M .. .. . M r

. . M f .. . . M Z . . . M m .. .. . . ø M . 1

l M m - I % I 9 9 5

m NHSN

I D m

m wM S N

TABELL D1 SVENSKA PENNINGLOTTERIET AB OMSÄTTNING1970-1991

PENNING- BELLMAN- TRISS- LOTTERIET LOTTERIET LOTTERIET SPADER ÖVRIGA TOTALT ÅR MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK

KÄLLA ÅRSREDOVISNINGAR

KÄLLA ÅRSREDOVISNINGAR

TABELL D3 AB TRAV OCH GALOPP OMSÄTTNING 1970-1991 FÖRTIDS- TRAV- GALOPP-

KÄLLA ÅRSREDOVISNINGAR

h .KUNGL BIBL. 1992 -04- 1-

700W

Statens offentliga utredningar

1992 Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens - villkor högskolan.U. i Regler för risker.Ettseminarium varforvi om tillåter mer föroreningar inne än ute. M. Psykisktstördassituationi kommunerna -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. 4.Psykiatrini Norden -ett jämförande perspektiv. 5.Koncession för forsäkringssammartslutningar. Fi. 6.Ny mervärdesskattelag. Motiv. Del - Författningstext ochbilagor.Del Fi. - Kompetensutveckling nationellstrategi.A. - en Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m.- Ekonomioch ratt i kyrkan.C. l0.Et1 nytt bolagför rundradiosändningar. Ku. ll. Fastighetsskatt. Fi. 12.Konstnärlighögskoleutbildning. U. 13.Bundnaaktier.Ju. 14.Mindrekadmiumi handelsgödsel. Jo. 15.Ledningochledarskapihögskolan några perspektivochmöjligheter.U. 16.Kroppenefterdöden. 17.Densistaundersökningenobduktionen iett psykologisktperspektiv. l8.Tvángsvånd i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. liungtidsutredningen 1992.Fi. 20.Statenshundskola. ombildningfrånmyndighettill aktiebolag. zLbostadsstödtill pensionärerS. ZZFB-anpassning kreditupplysningslagen. av Ju. Zllionuollfrâgor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 24.Avregleradbostadsmarknad. Fi. 25.Utvärdering försoksverksamheten av medS-ârig yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan. U. 26.Rättentill folkpension kvaliftkationsregleri internationella förhållanden. S. 27. Årsarbetstid. A. 28.Kartläggning kasinospelenligtinternationella av regler. Fi. 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny for Sveriges nationellasrnittskyddsfuttktionu. 30.Kreditförsäkñng Någraaktuellaproblem.Fi. - BLLagstifming om satellitsandrtingar av TV-programxu. 32.NyaInlandsbanan. K. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C.

Statens offentliga utredningar

1992 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kulturdepartementet Bundnaaktier.[13] Ett nytt bolagfor [10] EES-anpassningkreditupplysningslagen. av [22] Lagstiftning satellitsándningarTV-program.[31] om av

Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Psykisktstondas situationi kommunerna Kompetensutveckling nationellstrategi.[7] en - -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv.[3] Årsarbetstid. [27] Psykiatrini Norden ett jämförande paspektiv.[4] - Civildepartementet Kroppenefterdagen[16] Densistaundersökningenobduktionen i ett Ekonomioch mn i kyrkan.[9] psykologiskt perspektiv.[17] Kasinospelsverksamhet i folkrürelsernas tjänst [33] Tvângsvárd i socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] - Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighettill Miljö- och naturresursdepartementet aktiebolag.[20] Reglerförrisker. Ett seminarium om varför tillåter vi Bostadsstöd till pensionärer. [21] föroreningar mer inne änute. [2] Rättentill folkpension kvalifrkationsregler i internationella förhållanden. [26] Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges nationellasmittskyddsfunktioner. [29]

Kommunikationsdepartementet NyaInlandsbanan. 321

Finansdepartementet Koncession for försäkringssammanslumingar. [5] Nymervärdesskattelag. Motiv. Del - Fdrfattningstext ochbilagor.Del [6] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Fastighetsskatt. ungtidsutredningen 1992.[19] Kontrollfrágtxi tulldatorisaingen m.m. [23] Avregleradbostadsmarknad. [24] Kartläggning kasinomel enligtinternationella av regler.[28] KreditforsäkringNågraaktuellaproblem.[30] -

Utbildningsdepartementet Frihet kompetens. Grundutbildningens villkor ansvari högskolan. [1] Konstnärlighögskoleutbildning. [12] Ledningochledarskap i högskolan någraperspektiv ochmöjligheter.[15] Utvärdering försoksverksamheten 3-Arig av med yrkesinriktad utbildningi gymnmieskolan. [25]

Jordbruksdepartementet Mindrekadmiumi handelsgödsel. [14]

ALLMÄN FÖRL.GF.I NA

BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 S-rocxuonu, TEL 08-739 96 30, FAX 08-739 95 48. MALMTORCSGATAN v10 BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM. INFORMATXONSBOKHANDELN, 5

ISBN 91-38430297 ISSN 0375-25OX