Långsiktig miljöforskning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

J TE

Statens offentliga utredningar

Eåäå 199268

E89 Miljö- och naturresursdepartementet

Långsiktig miljöforskning

Betänkande vissa forskningsfrågor inom

av gtredningen om

miljöområdet Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesötjer rcmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08039 95 48

Publikationema kan ocksåköpas i Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13111-0 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för naturresurs- och miljödepartementet

Genom beslut den 29 augusti 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för miljödepartementet, statsrådet Birgitta Dahl, att tillkalla en utredare för att utreda vissa forskningsfrågor inom miljöområdet Dir. 199188.

Med stöd detta bemyndigande förordnades samma dag generaldirektören Rolf av Annerberg särskild utredare. Som experter förordnades den 23 september som 1991 departementssekreteraren Kerstin Blix, avdelningsdirektören Gunnar Dahlstedt, direktören Ulf Ehlin, direktören Erik Fellenius, kanslichefen Christer Hoel, miljöchefen Anders Lindström, enhetschefen Britt Olofsdotter Jönsson, överdirektören Mats Olsson, tillsynsdirektören Bo Wahlström, avnumera delningsdirektören Cristine Wallgren, enhetschefen Göran Yström samt pro-

fessom Gunnar Öqvist. Sedan experten Wallgren entledigats den 18 februari

förordnades överdirektören Bengt Holmberg till expert i utredningen den 19 februari 1992. Till sekreterare förordnades den 1 september 1991 departementssekreteraren Magnus Brandel.

Vi har antagit namnet Miljöforskningsutredningen.

Härmed överlämnar vi vårt betänkande Långsiktig miljöforskning.

Vårt uppdrag är härmed avslutat.

Solna i juni 1992

Rolf Annerberg

Magnus Brandel

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRKORTNINGSORDLISTA 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

SAMMANFATTNING 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

1 INRIKTNING OCH AVGRÄNSNING AV UTREDNINGS-

UPPDRAGET 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Arbetssätt 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 UTREDNINGAR OCH BESLUT M.M. SOM BERÖR

MILJOFORSKNINGEN 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Miljöforskningen inleds 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 1964 års naturresursutredning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Betänkandet samordnad miljöforskning 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 De forskningspolitiska besluten 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 MILJÖFORSKNINGENS BEHANDLING I SNV 29 . . . . . . . . . 3.1 SNV-utredningen 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Organisationen på forskningsområdet 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 INTERNATIONELL MILJÖFORSKNING 33 . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Overgripande tendenser 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Miljöforskning i vissa Västländer 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 ÖVERSIKT ÖVER SVENSK MILJÖFORSKNING 51 . . . . . . . . 5.1 Allmän översikt över miljöforskningen i Sverige 51 . . . . . . . . . . . 5.1.1 Genomgång av vissa myndigheters miljöforskning 56 . . . . . . . . . . . 5.1.2 Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen 79 . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Industrins miljöforskning 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 KVAs utvärdering 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Allmänt om den industrianknuma kollektivforskningen 86 . . . . . . . . 5.2.3 Institutet för vatten och luftvårdsforskning 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 KVAs utvärdering av svensk miljöforsknings kvalitet

och inriktning 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 DE MILJÖPOLITISKA MÅLEN SOM GRUND FÖR DEN FRAMTIDA MILJÖFORSKNINGEN 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

UTGÃNGSPUNKTER FÖR UTFORMNING AV ETT

PROGRAM FÖR FRAMTIDA MILJOFORSKNING 105 . . . . . . 7.1 Definition av begreppet miljöforskning 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Vissa slutsatser av utvärderingarna 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Inriktning och struktur på den framtida miljöforskningen 113 . .

s FÖRSLAG TILL PROGRAM FÖR LÅNGSIKTIG

MILJÖFORSKNING 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Den ändrade miljöbilden 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Grunder och kriterier för utformning av

ett långsiktigt program 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Miljömål och forskningsområden 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Samordning av miljörelaterad hälsoforskning 156 . . . . . . . . . . . . 8.5 Styrning av samhället mot en hållbar utveckling 161 . . . . . . . . . . 8.6 Ekonomiska prioriteringar 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 INTERNATIONELLA FRÅGOR 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Inledning 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 EGs ramprogram 176 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.3 Nordiskt forskningssamarbete 179

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5 Forskningssamarbete med Osteuropa 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6 Forskningssamarbete med andra internationella organ 182 . . . . . 9.7 Vissa avslutande synpunkter 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 NÃRINGSLIVETS ROLL 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Utgångspunkter 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2 överväganden och förslag 185

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll KOMMUNERNAS ROLL 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Kommunernas nuvarande ansvar 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.2 överväganden och förslag 191

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 INFORMATIONS- OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING 193 . . . . .

13 VISSA SAMORDNINGS- OCH

ORGANISATIONSFRAGOR 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Utgångspunkter 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.2 överväganden och förslag 198

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGA l Utredningens direktiv 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BILAGA 2 Utredningens underlagsmaterial 207 . . . . . . . . . . . . . . . . .

FÖRKORTNINGSORDLISTA

AFR Avfallsforskningsrådet AMFO Arbetsmiljöfonden BFR Byggforskningsrådet FIM Föreningen för industriell miljöteknik, förhandlar med staten om program för IVL FoU Forskning och utveckling FRN Forskningsrådsnärrmden FUD Forskning, utveckling och demonstration HSFR Humanistiskt samhällsvetenskapliga forskningsrådet IVL Institutet för vatten och luftvårdsforskning KemI Kemikalieinspektionen KVA Kungliga Vetenskapsakademien LKP Lagen 1985426 om kemiska produkter MFR Medicinska forskningsrådet ML Miljöskyddslagen 1969387 NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket RAÄ Riksantikvarieämbetet SCB Statistiska centralbyrån SIB Statens institut för byggnadsforskning SJFR Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJV Statens jordbruksverk SLU Sveriges lantbruksuniversitet SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SNV Statens naturvårdsverk SoS Socialstyrelsen SSI Statens strålskyddsinstitut STEV Statens energiverk NUTEKs föregångare STU Styrelsen för teknisk utveckling NUTEKs föregångare TFB Transportforskningsberedningen TFR Teknikvetenskapliga forskningsrådet

i Avser i första hand förkortningar och akronymer som förekommer genomgående i utredningen.

SAMMANFATTNING

I kapitel l redovisar vi uppläggningen av vårt arbete. I kapitel 2 redovisar vi utveckligen av miljöforskningen. Miljöforskningen har successivt vuxit i omfattning. Innehållet i de senaste forskningspolitiska besluten redovisas.

Kapitel 3 redovisar vi miljöforskningens behandling i SNV. Enligt SNVutredningen Naturvårdsverkets uppgifter och organisation, SOU 199132 bör SNVs roll på forskningsområdet i ökad utsträckning inriktas mot att formulera mål och program rörande miljöforskning samt att följa upp, utvärdera och förmedla resultaten från dessa verksamheter. Vidare understryks betydelsen av kvalitetssäkring i miljöarbetet.

SNV utövar sitt ansvar som beställare av miljöforskning genom forskningsnämnden. Till verket hör en forskningsavdelning med fyra enheter. För att genomföra och följa upp forskning finns vetenskapliga kommittéer och projektgrupper.

En jämförelse mellan olika OECD-länders miljöforskning finns i kapitel Jämförelsen visar att resurserna för miljöforskning har ökat kraftigt i olika länder till följd av att intresset för miljöfrågor ökat samt att inriktning och organisation beror på miljöproblemens art resp. övergripande organisationsstruktur forskningsområden Jämförelser mellan länderna försvåras att det inte av finns någon av alla accepterad definition av begreppet miljöforskning.

I kapitel 5 återfinns kartläggning miljöforskningen i Sverige. Den en av omfattar både den miljöforskning som SNV svarar för och som finansieras via naturresurs- och miljödepartementet och den forskning med miljöanknyming inom andra samhällssektorer som finansieras andra departements anslag. av

De sektorsforskningsråd, myndigheter och statliga institut stöder eller kan som förväntas stödja miljöforskning disponerar under budgetåret 199192 tillsammans ca 5 miljarder kronor av budgetmedel för sektorsforskning. En genomgång sker av den miljöforskning som stöds av SNV, TFB, BFR, SMHI, NUTEK och AFR. Vidare redovisas den forskning som stöds forskningsråden, i första hand av NFR, FRN, SJFR och TFR.

Den samhällsvetenskapliga forskningen som stöds av SNV har särskilt utvärderats. I utvärderingen länmas förslag till fortsatta insatser fördelade olika insatsområden.

En genomgång sker av industrins miljöforskning. Underlaget tyder att industrins satsningar inom ramen för den kollektiva forskningen kan komma att öka i framtiden. En utvärdering av IVLs forskning redovisas också som visar att IVL fyller en väsentlig funktion på miljöforskningens område och att näringslivet och staten även i fortsättningen bör svara för gemensam kunskaps- och kompetensuppbygnad inom ramen för IVL. Samtidigt visar utvärderingen att det kan finnas anledning att pröva formerna för den framtida styrningen av lVLs verksamhet.

KVAs utvärdering av svensk miljöforskning redovisas och av den internationella utvärderingen framgår att svensk miljöforskning generellt sett är av god kvalité men att det krävs ytterligare insatser för att långsiktig stärka den. Det gäller bl.a. att bygga upp miljöforskningen inom vissa speciella områden samt att öka resurserna för interdisciplinär forskning dvs. forskning som omfattar flera discipliner.

Kapitel 6 redovisar de riktlinjer och mål för miljöpolitiken som statsmakterna har lagt fast i de senaste miljöpolitiska besluten.

Våra utgångspunkter för utfomtningen av ett program för framtida miljöforskning och vissa slutsatser av våra utvärderingar redovisar vi i kapitel Enligt direktiven är vår uppgift att behandla forskning och utveckling FoU rörande den yttre miljön. Ansvaret för att stödja forskning rörande arbetsmiljö och bostadsmiljö åvilar AMFO resp. BFR. Vi skall utreda vissa gränsdragningsfrågor mellan arbetsmiljöforskning, miljömedicinsk forskning och forskning om den yttre miljön.

Vi har funnit det ändamålsenligt att indela miljöforskningen i följande tre huvudforrner som generellt gäller både för statligt finansierad och övrig miljöforskning.

Sektorövergripande miljöforskning forskning primärt är inriktad - som att klarlägga, mäta och ange möjliga lösningar på olika miljöproblem andra termer för denna forskning kan vara miljövårdsforskning eller egentlig miljöforskning.

Sektorsanknuten miljöforskning det gäller forskning inom exempelvis energi-, industri- och transportsektorn.

ll

Forskning med miljöanknytning forskning inom högskolan som i varieran- de utsträckning är att hänföra till miljön.

Den forskning som bedrivs inom SNV återfinns huvudsakligen inom kategori ett

medan olika sektorsforskningsorgans forskning återfinns i kategori två. Den

forskning som stöds av forskningsråden återfinns främst i kategori tre.

I vår analys belyser vi särskilt följande frågeställningar rörande miljöforskningen

Relevansen och kvalitén i bedriven miljöforskning,

Avvägning mellan grundläggande och tillämpad forskning,

Spridning och användning av forskningsresultaten,

Styrning och samverkan.

Vi konstaterar att de miljöpolitiska målen som de avspeglas i riksdagsbeslut etc. i regel har varit mycket ambitiösa men allmänt hållna. Mot denna bak- grund visar vår analys att forskningen i huvudsak har fått relevant inriktning en och är av hög kvalitet men att riktlinjerna för den framtida forskningen bör

preciseras ytterligare.

l kapitel 8 lägger vi fram vår förslag rörande den framtida miljöforskningen.

Dessa är baserade på utredningen FoU för bättre miljö som utarbetats inom

SNV. Vi konstaterar inledningsvis avsnitt 8.1 att miljöproblemen har förändrat

karaktär från att tidigare ha fokuserat enskilda utsläppskällor till diffusa mer storskaliga regionala eller globala miljöeffekter. Vidare uppmärksammas i ökad

utsträckning frågor om återvinning och kretslopp, livsstil etc. Denna förändring

av problemen påverkar självfallet inriktningen den framtida forskningen. Vid

vår genomgång av forskningsbehov avsnitt 8.3 utgår vi från följande miljöhot

Klimatpåverkande gaser - Ozonnedbrytande ämnen - Försurande ämnen - Fotokemiska oxidanter - marknära ozon Buller och luftföroreningar i tätorter - Närsalter - Metaller - Organiska miljögifter - Främmande organismer - Nyttjande av förnybara naturresurser -

Nyttjande av förnybara naturresurser - Exploatering av mark och vatten - Avfall och restprodukter -

För varje miljöhot vi målsättningarna för forskningen samt föreslår anger inriktning och omfattning på forskningen. Vi anger också vilka organ som bör ha for att initiera och bekosta forskning inom området. ansvar

När det gäller samordning miljörelaterad hälsoforskning avsnitt 8.4 föreslår av vi att SNV och AMFO gemensamt tar initiativ till en diskussion om inriktning och omfattning ett gemensamt program. Den internationella forskningen på av området bör samtidigt beaktas.

Det krävs enligt vår uppfattning ytterligare forskning for att få till stånd en styrning samhället hållbar utveckling avsnitt 8.5. Behovet ökar av av mot en åtgärder kan handlingsvägar för hur det skall bli möjligt att på sikt som ange uppnå den miljöutveckling som statsmakterna i olika sammanhang har beslutat Därför bör volymen samhällsvetenskaplig och tvärvetenskapliga forskning om. liksom kvalificerat utredningsarbete på detta område öka totalt sett. Vi föreslår regeringen ansvariga myndigheter i uppdrag att utarbeta ett samordnat att ger för styrning av samhället mot en hållbar utveckling. program

Avslutningsvis i detta kapitel avsnitt 8.6 redovisar vi våra förslag till ekonomiska prioriteringar. Det är enligt vår uppfattning svårt att inom ramen för oförändrade anslag genomföra forskning motsvarar den ambitionsnivå som som återfinns i det miljöpolitiska beslutet från år 1991. Det beror bl.a. på att SNV inte fått några särskilda för EG-forskningen som på sikt kommmer att resurser ta i anspråk allt större resurser.

Det innebär problem med att bygga upp den kunskap och kompetens inom högskolan anges som angelägen såväl i vår analys av forskningsbehov som som i KVAs utvärdering. Enligt vår uppfattning skapar en oförändrad anslagsnivå problem för Sverige att i fortsättningen hävda sig i den internationella konkuroch i det internationella miljöarbetet. Därför blir det svårt att klara av de rensen ambitiösa mål för den framtida miljöforskningen som vi anser behövs mot riksdagens miljöpolitiska beslut från år 1991. bakgrund av

för givna anslag prioriterar vi forskning rörande bl.a. Växthus- Inom ramen Ozonskiktet, Fysisk påverkan och samhällsvetenskaplig forskning. gaser, Förslaget innebär i övrigt neddragningar jämfört med nuvarande anslagsnivå, som i vissa fall kan bli avsevärda.

Det ingår inte i våra direktiv att lägga förslag till ekonomisk ram för miljöforsk-

ning avseende andra myndigheter än SNV. Vi betonar emellertid betydelsen av

att ansvariga myndigheter m.fl. verkligen ges förutsättningar och ekonomiska resurser för att genomföra de riktlinjer för miljöforskningen vi

som anger.

I kapitel 9 redovisar vi våra överväganden rörande internationell miljöforskning och konstaterar att det är viktigt att utveckla strategier för Sveriges deltagande i sådan forskning. Det gäller EG-forskningen men även forskning som bedrivs

globalt, gentemot Östeuropa och Norden.

Näringslivets roll i miljöforskningen behandlar vi i kapitel 10. Det är angeläget att det utarbetas en mer medveten strategi för den miljöforskning som inte är knuten till någon specifik bransch utan är mer generell eller branschövergripande. Möjligheterna för staten och näringslivet att vidare och närmare klarlägga förutsättningarna för tillskapande av en gemensam plattform för fortsatta diskussioner ett miljöforsk bör enligt vår uppfattning klarläggas. Enligt vad - vi har erfarit kommer fortsatta överläggningar i denna fråga att ske under hösten. Samtidigt understryks att IVL fyller en väsentlig funktion och att näringslivet och staten även fortsättningsvis bör svara för gemensam kunskapsoch kompetensuppbyggnad inom ramen för IVL.

I kapitel 11 som behandlar kommunernas roll konstateras att kommunerna redan nu har viktiga uppgifter att fylla med stöd dels lagstiftningen på miljöomav rådet, dels sitt ansvar för teknisk försörjning etc. Vi konstaterar att kommunerna bör kunna spela en aktiv roll avnämare forskningsresultat och kunna som av initiera och medverka i forskning

En utvecklad informations- och kunskapsöverföring är enligt kapitel 12 en viktig förutsättning för ett långsiktigt och målmedvetet bedrivet miljöarbete. Utbildning är också viktig för att föra ut kunskaper och öka kompetensen hos de som arbetar med miljöfrågor. Det bör ankomma på SNV att tillsammans med övriga berörda myndigheter m.m. överväga framtida former för infomiationsoch kunskapsöverföring.

I kapitel 13 uppmärksammar vi olika samordnings- och organisationsfrågor. Den framtida miljöforskningen bör målmedvetet styras mot de miljöpomer litiska målen. SNV har ett övergripande ansvar för överblick över miljöforskningen och för uppföljning av miljöforskning. Vidare har SNV ett övergripande ansvar för att bevaka miljörelevansen i den miljöforskning bedrivs samtisom digt som varje myndighet självfallet har det primära ansvaret för att inom sina resp. områden bevaka att den forskning som bedrivs är relevant från miljösynpunkt.

Vi anser att de myndigheter som bedriver miljöforskning tillsammans bör överväga hur samordningen i framtiden skall ske miljöforskningens område. Detta kan t.ex. ske mer forrnlöst i kontakter mellan ansvariga forskningsstödjande organ eller genom att hithörande frågor blir föremål för diskussioner i något befintligt organ. Vidare understryker vi betydelsen av uppföljning och utvärdering av miljöforskningen, bl.a. som underlag för kommande forskningspolitiska beslut.

1 INRIKTNING OCH AVGRÄNSNING AV UTRED- NINGSUPPDRAGET

1.1 Direktiven

Vi har i uppdrag direktiven återfinns i bilaga l att dels belysa hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället och hur resultaten sprids och används, dels lägga fram förslag till bl.a. prioritering av insatser inom detta område. Resultatet av vårt arbete skall utgöra underlag för nästa forskningspolitiska beslut. Den forskning som bedrivs SNV bör enligt direktiven stödja av i första hand kunskapsuppbyggnad och policyarbete samt underlag för ge ett aktivt målinriktat internationellt samarbete.

Vi skall även klarlägga den forskning och utveckling med miljöanknytning om som bedrivs inom olika samhällssektorer och som finansieras andra departeav ments anslag är väl avvägd i förhållande till miljöproblemen och de miljöpolitiska målen. Vi skall också bedöma sambanden och samverkan mellan arbetsmiljöforskning, miljömedicinsk forskning och forskning om den yttre miljön.

Vi bör vidare, i nära samverkan med den utvärdering genomförs inom som KVA, belysa inriktningen på forskningen när det bl.a. gäller avvägningen mellan grundläggande och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete sker som inom industrin.

I vårt uppdrag ingår vidare att kartlägga den forskning finansieras som gemensamt av staten och näringslivet och som har anknytning till miljöområdet. Det gäller i första hand IVL. Vi skall med utgångspunkt i en resultatanalys bedöma om det finns behov av att utifrån ett övergripande perspektiv förändra inriktningen av denna forskning. Vi bör analysera konsekvenserna fördjupat av ett internationellt forskningssamarbete inom miljöområdet och särskilt belysa konsekvenserna av en närmare integration med EG inom miljöforskningsområdet. De överväganden och förslag som redovisades i betänkandet SOU 199088 Sveriges internationella miljösamarbete Nya mål och möjligheter nya bör enligt direktiven kunna ge utgångspunkter för våra överväganden detta område. Vi skall även beakta befintliga bestämmelser och riktlinjer i GATTs subventionskod och EGs ramverksprogram för statliga stödåtgärder inom

forskning och utveckling.

Vi skall vidare överväga om det finns behov av att stärka koordinering, uppföljning och utvärdering inom miljöforskningsområdet. I detta sammanhang bör föreslå lämpliga åtgärder som förbättrar statsmaktemas beslutsunderlag vid de återkommande ställningstagandena som gäller sektorsfinansierad miljöforskning. En utgångspunkt bör enligt direktiven vara att SNV även i fortsättningen skall ha en central roll som beställare av miljöforskning i enlighet med de intentioner som redovisas i SNV-utredningen.

Vi skall under arbetets gång samråda med SNV och övriga myndigheter m.m. som berörs av arbetet samt med KVA. Vidare bör samråda med företrädare för industrin, berörda kollektivforskningsorgan samt med kommunema. När det gäller förslag som får konsekvenser för högskolan bör samråd ske med berörda högskoleenheter och SLU.

Våra förslag skall rymmas inom ramen för oförändrade resurser i förhållande till den anslagsnivå som anges i 1992 års budgetproposition.

1.2 Arbetssätt

Vi har kartlagt den statliga miljöforskningen och gjort en övergripande utvärdering av den forskning och utveckling som bedrivs i SNV och av berörda sektorsforskningsorgan och forskningsråd. Vi har även kartlagt den kollektivt bedrivna miljöforskningen och därvid utvärderat den forskning som bedrivs i IVL. Författaren Per Kågeson har uppdrag av SNV utvärderat den samhällsvetenskapliga forskningen inom SNV. Vidare redovisar de slutsatser och rekommendationer som framkommit ur den utvärdering KVA uppdrag av regeringen gjort av svensk miljöforsknings kvalitet och inriktning. Dessa utvärderingar redovisas i kapitel

När det gäller förslag till inriktning av den framtida miljöforskningen har ett underlag tagits fram av SNV inom ramen for projektet FoU för bättre miljö. Projektet har genomförts av SNV i samråd med berörda sektorsorgan och forskningsråd och är ett viktigt underlag för våra förslag om den framtida miljöforskningens inriktning. SNVs styrelse har ännu inte tagit ställning till detta projekt, som skall redovisas till regeringen i samband med att anslagsfrarnställan inlämnas i början av september 1992.

Vi har tagit del av de slutsatser som KVA har redovisat inom för sitt ramen uppdrag att utvärdera svensk miljöforsknings kvalitet och inriktning.

När det gäller samband och samverkan mellan forskning rörande yttre miljö,

miljömedicinsk forskning och arbetsmiljöforskning har samråd skett med AMFO, AMI, IMM och SNVs kommitté för Toxikologi och hälsoeffekter. Resultaten av dessa överläggningar redovisar vi i avsnitt 8.4.

Som underlag för våra överväganden och förslag rörande industrins roll i miljöforskningen har flera överläggningar skett med bl.a. Sveriges industriförbund, Svenska kraftverksföreningens utvecklingsstiftelse VAST, Föreningen industriell miljövårdsforskning FIM och IVL.

När det gäller kommunernas roll i miljöforskningen har samråd skett med utredningen M 199101 om kommunernas arbete för en god livsmiljö och med Svenska kommunförbundet.

Våra överväganden rörande internationella miljöforskningsfrågor bygger till stora delar underlag från FoU för en bättre miljö. Strategiska frågor rörande den framtida miljöforskningen har vi diskuterat med miljörådet Måns Lömiroth i Bonn. Enhetschefen vid FRN Uno Svedin har gjort den kartläggning rörande internationell miljöforskning som redovisas i kapitel Kerstin Eliasson, New York, har på vårt uppdrag särskilt kartlagt miljöforskningen i USA.

De studier som vi bygger våra överväganden och förslag på redovisas i bilaga

2 UTREPNINGAR OCH BESLUT M.M. SOM BERÖR

MILJOFORSKNINGEN

I detta kapitel presenterar vi tidigare utredningar m.m. som berör miljöforskningen och de senaste tre samlade forskningspolitiska besluten

2.1 Miljöforskningen inleds

För att stimulera och understödja forskning rörande naturkapitalet och miljöbetingelsema startade NFR år 1960 kommitté för forskning rörande våra en naturresursers bevarande och utnyttjande. Verksamheten koncentrerades till en början på att undersöka möjligheterna till initiering och samordning vattenresp. luftforskningens område.

Den första samlade översikten över naturresursforskningens många delområden, dess problematik och behov lades fram i oktober 1963 forskningsberedav ningen. I februari 1964 länmades till regeringen en anhållan om medel för att få till stånd forskning och undersökningar för att genomföra plan för ekologisk en biocidforskning i Sverige. I proposition 196469 förordade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet att särskilda medel skulle anslås för undersökningar rörande biverkningar vid användning kemiska bekämpningsmedel och därmed av sammanhängande spörsmål. I nämnda proposition förutskickades även att chefen för jordbruksdepartementet hade för avsikt att föranstalta utredning om en rörande dessa frågor. Regeringen beslutade i april 1964 att tillsätta om en utredning som tog sig namnet 1964 års naturresursutredning.

2.2 1964 Års naturresursutredning

1964 års naturresursutredningen hade till uppgift att lägga fram förslag rörande miljövårdsforskning. I direktiven framhålls bl.a. att som underlag för ställningstaganden och åtgärder rörande våra natunesursers bevarande erfordras en fortlöpande målinriktad forskningsverksamhet.

Utredningen framhöll i ett remissyttrande över anslagsframställningar rörande biocidproblern att det var angeläget att statsmedel anslås för speciell biocid-

forskning. Regeringen delade denna uppfattning och för budgetåret 196566 föreskrevs att lägst 700 000 kr. skulle anslås för undersökningar och andra åtgärder inom biocidområdet. Utredningen fick samtidigt i uppdrag att biträda jordbrukets forskningsråd vid fördelningen av dessa medel och uppföljningen av forskningsresultaten. Utredningen skulle samtidigt biträda viltforskningsrådet vid fördelning av medel för biocidundersökningar.

För budgetåret 196667 anslogs lägst 1 400 0O kr. till undersökningar och andra åtgärder inom biocidområdet och utredningen fick ett motsvarande uppdrag att biträda jordbrukets forskningsråd samt även viltforskningsrådet.

Regeringen anslog budgetåret 196768 5 milj. kr. som ett nytt anslag Namnesursforskning.

Naturresursutredningen fick i uppdrag att besluta om medlens fördelning.

År 1967 redovisade utredningen betänkandet SOU 196743 Miljövåndsforskning, del I Forskningsområden Betänkandet är en sammanställning av material om forskning inom områdena Luftvårdsforskning, Allmän vattenvårdsforskning, Fiskeribiologisk forskning, Forskning om kustvatten och innanhav, Markvårdsforskning, Biotop och landskapsvårdsforskning, Viltforskning och viltvård, Biocidforskning samt Medicinska forskningsområden som berör människa och miljö.

I betänkandet SOU 196744 Miljövårdsforskning, del H Organisation och resurser redovisades huvudsakligen organisations- och resursfrågor.

Utredningen ansåg att ett organ för miljövårdsforskning borde ha följande huvuduppgifter

a att kartlägga, analysera och följa de förändringar som sker i den om-

givande miljön,

b att klarlägga vilka effekter dessa förändringar har eller kan tänkas få,

c att främja utvecklingen av metoder för att motverka och förhindra

ogyrmsamma miljöförändringar,

d att finna vägar för en användning av naturresursema på ett sådant sätt att miljön inte försämras utan istället, om möjligt, förbättras,

e att fortlöpande informera om forskningsresultat och deras innebörd.

Utredningen prövade tre olika modeller för organisationen på miljöforskningsområdet nämligen l nämnd under ett forskningsråd eller forskningsrådens samarbetsorganisation, 2 fristående ledningsorgan för miljövårdsforskning eller 3 forskningsenhet inordnad i SNV. För att de långsiktiga policyfrågoma mera skulle få en tillfredställande lösning föreslog utredningen därutöver det inom att Jordbruksdepartementet skulle skapas miljövårdsberedning. I denna borde en jordbruksministem vara ordförande och ledamötema hämtas från övriga berörda departement och statsrådsberedningen. I beredningen skulle också ingå vissa representanter för verk och myndigheter samt näringsliv och forskning. Inslaget av forskare borde vara betydande.

Utredningen föredrog alternativ ett fristående ledningsorgan för miljövårdsforskning. Enligt utredningen det angeläget att statens nämnd vore ge organet, för miljövårdsforskning, en sådan vetenskaplig tyngd det hade förmåga att att forma en egen forskningspolitik inom de statsmakterna och den ramar som departementala miljövårdsberedningen fastställt och att de verksarnhets- och bevakningsområde, som utredningen sammanfattat under beteckningen miljövård om än i detta sammanhang begränsat till huvudsakligen biologiska miljöp- roblem -fick en så långt möjlig bedömning. Utredningen föreslog gemensam att ledningsorganet skulle benämnas statens nämnd för miljövårdsforskning. Sekretariatet borde vara fristående med budget och för bl.a. anslagsegen svara framställningar och planeringsuppgifter. Sekretariatet föreslogs samlokaliserat med SNV.

Utredningen föreslog också att expertgrupper borde kunna anlitas för att granska och prioritera projekt och för att allmänt vetenskaplig belysning ge en av de frågor som nämnden skulle bedöma.

Samtliga remissinstanser anslöt sig till utredningens förslag mer generellt. Däremot var remissutfallet splittrat när det gällde organisationsfrågoma. SNV framhöll att det lämpligt att ledningen forskningsverksamheten vore av inordnades i verket så att detta i sin verksamhet snabbt kunde utnyttja forskningsresultaten. Verket ansåg även att administrativa fördelar kunde uppnås om forskningsorganet inordnades i verket.

Regeringen tog i prop. 196837 ställning till utredningens förslag. Föredragande departementschefen var allmänt positiv till förslaget det gällde men när organisationsfrågan framhölls att kontakten mellan forskningen och det praktiska naturvårdsarbetet främjades bäst forskningsfrågoma och om de praktiska frågorna hanterades inom Därigenom kunde samma organ. forskningsrönen snabbare omsättas i praktiska åtgärder. Att inrätta ett nytt organ naturvårdsområdet ansågs inte stå i överensstämmelse med strävandena att samordna insatsema på olika delar av naturvårdsområdet. Enligt propositionen borde en

särskild forskningsnämnd bildas inom SNV och bli beslutande i frågor som avsåg fördelning forskningsmedel. SNV styrelse skulle, efter förslag av av nämnden, begära anslag hos regeringen för forskning. När det gällde forskningsnämndens sammansättning borde verkets generaldirektör vara ordförande, socialoch veterinärstyrelsema samt giftnämnden vara representerad samt resterande ledamöter vara forskare.

Departementschefen framhöll vidare att det vore angeläget att insatserna naturvårdsområdet och inom vissa delar av samhällsplaneringen samordnades. Denna samordning borde underlättas om en beredning av den karaktär utredningen föreslagit inrättades. Beredningen borde också ge regeringen råd och upplysningar i frågor dessa områden.

Vid riksdagsbehandlingen JoU 196819, rskr. 165 godkändes regeringens förslag.

2.3 Betänkandet samordnad miljöforskning

År 1972 beslutade regeringen att tillsätta utredning för att inventera statens en insatser för miljöforskning och överväga fördelningen mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Utredningen skulle pröva behovet av organisatoriska åtgärder för en vidare samordning av det forskningsstöd som lämnas av naturvårdsverket och det stöd till forskning inom miljövårdsområdet som också i fortsättningen kan komma att utgå genom andra organ än naturvårdsverket. Vidare skulle utredningen pröva hur resultaten av forskningen spreds.

I miljöforskningsutredningens betänkande Ds Jo 19748 Samordnad miljöforskning behandlades frågor om miljöforskningens framtida inriktning och organisation. Utredningen konstaterade att miljövårdsforskningen i ökad utsträckning måste ingå som en integrerad del av det miljövårdsarbete som bedrevs på olika nivåer i samhället i form lagstiftning, planering, ekonomiska stirnulansåtav gärder m.m.

Utredningen framhöll att den som svarar för utvecklingsarbetet inom resp. samhällssektor skulle se till att miljövårdsaspektema beaktades sedan miljövårdskraven ställts. Vid den utveckling av nya produkter, processer och metoder som ständigt sker inom industri, skogsbruk och jordbruk skulle miljövårdskraven i princip automatiskt tillgodoses på samma sätt som krav på hållfasthet, ekonomi m.m. För att miljövårdsarbetet skulle kunna nå större effektivitet och för att de problem som dagens produktionsmetoder gav skulle kunna lösas, behövdes också inom ramen för miljövårdsorganens eget arbete en forsknings- och ut-

vecklingsverksamhet direkt inriktad på att studera miljöeffekterna olika av produktionsmetoder och på att få fram teknik för att elrniniera eller begränsa

negativa miljöeffekter.

Utredningen framhöll att en samlad planering miljövårdsforskningen i dess av helhet var nödvändig. Planeringen borde enligt utredningen sammanfattas i ett översiktligt program för miljövårdsforskningen och till vilka delområden ange forskningsinsatsema borde koncentreras samt vilka problem forskningen borde

studera. Anslagsramar borde anges för olika delområden, men programmet skulle inte i detalj ange vilka forskningsinsatser behövdes för lösa de som att olika problemen eller i detalj ange kostnader för de enskilda projekten.

Utredningen föreslog att planerings- och samordningsuppgiftema inom miljö-

forskningen borde läggas delegation för miljövårdsforskning koncentrerad en planerings-, samordnirigs- och utvärderingsuppgifter. Delegationen borde

enligt utredningen ledas av statssekreteraren i jordbruksdepartementet och bland

ledamöterna ingå sex riksdagsledamöter, cheferna för SNV, NFR, STU samt en kommun- och en näringslivsrepresentant. Kansliet skulle bestå mindre av ett sekretariat och ges resurser för egna utredningar, resultatredovisningar, sammanfattningar o.dyl.

Enligt utredningen borde SNV få möjlighet att stödja samtliga faser i det FoUarbete som består i att identifiera, analysera och söka lösa miljövårdsett problem, dvs. från forskning och utveckling till arbete på att utveckla metoder och produkter för att lösa problemet. Avgörande för SNV skulle stödja om ett visst projekt borde vara att stödet bedöms väsentlig betydelse för vara av att lösa ett miljövårdsproblem inom landet.

För att stärka SNVs organisation föreslogs forskningsatt en och utvecklingsavdelning skulle bildas i verket. Utredningen föreslog också att verkets forsknings-

nämnd avskaffades samt att forskningsärenden i framtiden borde handläggas

som andra ärenden inom verket. Särskilda projektgrupper borde vid behov kunna tillsättas. När det gällde bidragsgivning till miljövårdsinriktat tekniskt utvecklingsarbete pekade utredningen på behovet fördela av att detta stöd nära samråd med den tekniska avdelningen vid verket.

Denna utredning föranledde inga ställningstaganden från regeringens och riksdagens sida.

2.4 De forskningspolitiska besluten

1984 års beslut

I 1984 års forskningspolitiska beslut prop. 198384lO7 bil. JoU 30, rskr. 406 prioriterades mer grundläggande forskning samtidigt som behovet av kvalitet i forskning och utvecklingsarbete underströks. Till de områden som prioriterades hörde forskning om ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa. I jordbruksdepartementets bilaga framhölls behovet av mer långsiktighet i forskningen. Ramar för forskningen borde i fortsättningen omfatta treårsperioder. Behovet av utvärderingar inom miljöforskningen underströks.

Enligt jordbruksministem kunde miljövården knappast betraktas som en särskild samhällssektor. Hänsyn till miljön måste integreras i planering och åtgärder inom alla samhällssektorer. Under överskådlig tid krävdes härutöver särskilda insatser och organ för att leda och samordna arbetet inom hela miljövårdsområdet. Föredraganden framhöll att miljöforskning var den viktigaste grundläggande kunskapskällan för att riktiga avvägningar skulle kunna göras. Miljöforskning blev därför ett sammanfattande begrepp för grundläggande forskning inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin där också målinriktad forskning för att lösa akuta samhällsproblem ingick.

Vad gällde miljöforskningens organisation konstaterade föredraganden att det vore naturligt att ansvaret för olika delar miljövårdsforskningen låg olika organ och att det inte vore är meningsfullt eller lämpligt att sträva efter en fullständig samordning av all sådan forskning. Bland prioriterade områden utpekades särskilt försumingen och dess konsekvenser. Föredraganden angav också att koldioxidproblemet kunde anses som ett de största miljöhoten i av framtiden. Behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad bl.a. i form av tillsättandet av tjänster inom högskolan poängterades.

1987 års beslut

I 1987 års forskningspolitiska proposition fullföljdes satsningen på grundmer läggande forskning genom resursförstärkningar direkt till högskolan. När det gällde miljöforskningen angav statsministern att försurade sjöar, förorenade hav och en härjande skogsdöd var en del av den allvarliga bakgrunden till att miljörelaterad forskning måste intensifieras. Behovet kunskap olika av ny om miljöfaktorer bedömdes som stort och motiverade förstärkning forskning en av för en bättre miljö. Genom ny kunskap från forskning och bättre teknik genom bedömde statsministern att vi skulle ha möjlighet att åstadkomma nödvändiga förbättringar i miljön. Det var också enligt föredraganden största vikt att av

hänsynen till miljön blev ett naturligt inslag i all FoU-verksarnhet.

I miljö- och energidepanementets bilaga framhöll föredraganden att det krävdes en kraftfull miljöpolitik för att komma till rätta med dagens och morgondagens miljöproblem. Det fortsatta miljövårdsarbetet måste bedrivas på bred front b1.a. med hjälp av ökade kunskaper om tillståndet i miljön, olika typer miljöpav roblem och metoder att komma till rätta med problemen. Till detta behövdes komplement till de löpande direkta miljövårdsinsatsema i form av ett systematiskt arbete för att förebyggga miljöproblemen genom en god hushållning med naturresursema och genom att miljöhänsyn ett genomgripande sätt integrerades i utvecklingsplaner för olika samhällsområden. Enligt föredraganden det var nödvändigt att insatserna inom miljöområdet förstärktes inom grundläggande forskning på b1.a. de medicinska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena samt att forskningen gjordes mera målinriktad. Enligt föredraganden brukade i förhållande till grundforskningen den målinriktade miljövårdsmera forskningen betraktas som sektorsforskning. Samtidigt kunde knappast man betrakta miljövården som en samhällssektor i egentlig mening. Från miljösynpunkt krävdes miljöhänsyn i den egentliga sektorsforskningen avseende b1.a. energiförsörjning, transporter, areella näringar, industriell utveckling och samhällsbyggnad i allmänhet.

Enligt propositionen var det viktigt att någon har allmän överblick över en forskningsverksamhet av betydelse för miljövården och att underlag för mera övergripande prioriteringar utarbetas. Det ansågs angeläget att SNV och dess forskningsämnd i samarbete med såväl olika forskningsorgan sektorssom forskningsmyndigheter bevakade forskningsfrågoma för skilda delar miljöomav rådet och tog initiativ till samordning och planering kunde behövas. som

I propositionen konstaterades att det mycket värdefullt att vore en gemensam forskningsplanering kommer till stånd. Som grundläggande utgångspunkt för en miljöpolitiken angavs härvid att miljöhänsyn skulle integreras i planering och åtgärder som sker inom varje samhällssektor.

Tyngdpunkten skulle ligga på områden som luftföroreningar och försurning, havsföroreningar och miljögifter. Därutöver underströk statsrådet betydelsen av ytterligare insatser inom b1.a. det samhällsvetenskapliga området Sveriges samt deltagande i internationellt forskningssamarbete.

Beslut om ytterligare resurser för havsmiliöforskning

Mot bakgrund av säldöden i Skagerrak, Kattegatt och delar Nordsjön under av maj och juni 1988 föreslog regeringen i proposition 198889lO särskilda om åtgärder med anledning av algblomning och säldöd att totalt 30 milj.kr. borde

tillföras det marina miljöarbetet under budgetåret 198889 som en särskild satsning. Härvid borde enligt föredraganden internationellt arbete, över- - vakning och forskning ges en hög prioritet.

Enligt propositionen borde den marina forskningen i första hand syfta till att kartlägga orsakerna till och de samlade effekterna både på kort och lång sikt - de inträffade stömingama. Olika faktorers inverkan på ekosystemet borde av belysas. För utökad forskning föreslogs att 11,5 milj. kr. anvisades varav 6 milj. kr. skulle ställas till SNVs förfogande. Mot bakgrund av behovet av utökad grundforskning föreslogs att 5,5 milj.kr. reserverades för insatser avseende den marina gnmdforskningen.

1990 års beslut

l 1990 års forskningspolitiska proposition konstaterade regeringen att de första tio åren miljöforskningen kan betraktas som en period av etablering och av kunskapsuppbyggnad medan de senaste 10 15 åren präglats av fortsatt, vidgad och fördjupad kompetensuppbyggnad. Parallellt med denna utveckling pekar regeringen andra viktiga utvecklingslinjer

Centrala miljöfrågor har lyfts fram genom särskilda riktade satsningar för att tillgodose miljöområdets behov av kunskaper. I anslutning härtill har arbetssätt och organisation utvecklats för att ge närmare kontakter mellan forskarna och olika avnämare. Dessa insatser har även lett till en vidgad tvärvetenskaplig samverkan mellan forskare inom olika discipliner och högskoleorter.

Kunskapsförsörjningen inom miljöområdet och andra sektorer i samhället har stärkts genom en avnämarinriktad rapportering.

Sarnarbetsforrnema med högskolan har utvecklats för att säkerställa den kompetens som byggs upp inom miljöforskningens ram.

Kvalitetsgranskningen har stärkts genom internationella vetenskapliga utvärderingar av program och projekt.

Enligt regeringen har inom ett flertal områden miljöforskningen på ett mycket påtagligt och tydligt sätt kunnat medverka till att ta fram underlag för miljömyndighetemas planering och åtgärder. Kraven en miljöanpassad och hållbar utveckling innebär en utmaning för naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Miljöproblemen kan enligt regeringen på lång sikt endast lösas genom förebyggande åtgärder. Aktiv miljöpolitik har avgörande betydelse

för välfärd, ekonomi och sysselsättning. Miljöpolitiken måste grundas på bred överblick och tillämpas över sektorsgränsema. I alla dessa avseenden spelar forskning och utveckling en betydande roll samtidigt kunskaper inom som en mångfald av forskningsområden måste mobiliseras.

Mot bakgrund av en analys av globala, regionala och lokala miljöproblem föreslår regeringen

att miljöfrågoma bör inta en central roll i all forskning och att miljökonse- kvensema skall analyseras och redovisas,

att stödet till den grundläggande miljöforskningen, såväl den naturvetenskapli- ga som den samhällsvetenskapliga, förstärks,

att miljöforskningen inriktas mot att underlätta en omställning till ett miljövän- ligt jord- och skogsbruk och ett avfallssnålt samhälle finna samt mot att miljövänliga transport- och energilösningar.

Regeringen anger särskilt följande områden där forsknings- och utvecklingsbehovet inom miljöområdet är stort

o Grundläggande miljöforskning inom universitet och högskolor.

o Hushållning med naturresurser.

o Ett miljövänligt jord- och skogsbruk.

o Ett miljövänligt transportsystem.

0 Ett avfallssnålt samhälle.

o Ett miljövänligt energisystem.

Regeringen framhåller att det är viktigt att miljöproblemens komplexa karaktär återspeglas i forskningens organisation. Genom till berörda att ge ansvar myndigheter, dvs. forskningsråd och sektorsforskningsmyndigheter, bör det vara möjligt att säkerställa målen att miljöforskningen blir viktig del såväl en av grundforskningen som den tillämpade forskningen. Miljöfrågomas betydelse måste vidare enligt regeringen i ökande grad uppmärksammas inom sarnhällsforskningen. Givetvis krävs samverkan mellan olika råd och myndigheter, men denna borde utformas med utgångspunkt i specifika problem och projekt. Alla myndigheter som har ett för forskning och utveckling skall vidare beakta ansvar och prioritera miljöfrågoma i sina forskningsprogram.

SNV har sin forskningsnämnd ett centralt ansvar för den målinriktade genom miljöforskningen. Verket har en viktig uppgift som kunskapsförrnedlare mellan forskare och praktiker. Som central myndighet på miljöområdet skall verket kunskap inom skilda områden samlas in, bedöms, bearbetas och svara för att görs tillgänglig underlag för politiska och administrativa beslut. Regeringen som framhåller vidare att det bör självklarhet att i allt utvecklingsarbete göra vara en miljökonsekvensanalyser och därför ha god framförhållning i nödvändig kompetensuppbyggnad. Detta synsätt bör enligt regeringen vara vägledande vid tilldelning projektanslag inom STUs, TFBs, STEVs och BFRs ansvarsomav råden.

Regeringen framhåller att faster stort avseende vid en effektiv uppföljning man och utvärdering forskningen. Riksdag och regering har för sin del inte behov av detaljerade analyser och resultatredogörelser utan av ett underlag som kan av ligga till grund for avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamheter. Det bör ankomma på regeringen att besluta hur uppföljnings- och planeringsskall till och ge erforderliga uppdrag myndigheterna. processen

Enligt propositionen är kriterierna för väl fungerande sektorsforskning av två en slag. För det första måste verksamheten inriktas mot frågor som är relevanta för de berörda sektorerna. För det andra måste forskningen uppfylla krav på god vetenskaplig kvalitet. Det är enligt regeringen en uppgift för varje sektorsorgan att för uppföljning och utvärdering av sin egen FoU-verksamhet. svara

Enligt propositionen finns det ett särskilt behov av övergripande utvärderingar inom miljöforskningens område inte utförs av de forskningsfrnansierande som Utvärderingsarbetet bör också belysa avvägningen mellan grundorganen. läggande forskning och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrågoma som sker inom industrin. Det ankommer enligt propositionen regeringen att avgöra formerna för denna övergripande utvärdering.

Vid riksdagsbehandlingen av den forskningspolitiska propositionen i denna del framfördes inga erinringar mot regeringens överväganden och förslag J oU 17,

rskr. 336.

3 MILJÖFORSKNINGENS BEHANDLING I SNV

I detta kapitel beskriver vi SNVs organisation på forskningsområdet. Vi återkommer till SNVs arbete med miljöforskning i kapitel

3.1 SNV-Utredningen

Frågan om SNVs roll inom bl.a. miljöforskningens område behandlades i SNVutredningen Naturvårdsverkets uppgifter och organisation SOU 199132. I betänkandet föreslås sid 38 att verkets roll som beställare miljöforskning av skall renodlas.

Enligt utredningen bör SNVs roll inom forskningsområdet i ökad utsträckning inriktas mot att formulera mål och samt att följa utvärdera och program upp, förmedla resultaten från dessa verksamheter. Vidare understryks betydelsen av kvalitetssäkring i miljöarbetet.

Enligt gällande forskningspolitiska riktlinjer bör SNV ha det övergripande ansvaret för miljöforskningen. SNV har viktig uppgift kunskapsfönneden som lare mellan forskare och avnärnare. Som central myndighet skall verket för svara att kunskap inom skilda områden samlas in, bearbetas, bedömas och göras tillgänglig som underlag för åtgärder och för politiska beslut. Detta arbete förutsätter enligt utredaren att verket via sin beställarfunktion intitierar och följer upp forskning samt utvärderar forskningsresultaten så att de kan utnyttjas i den åtgärdsinriktade verksamheten. Arbetet inbegriper kontakter med andra som finansierar forskning med miljövårdsanknytning.

Enligt utredaren innebär SNVs övergripande samordningsansvar för miljöforskningen i första hand stöd till den tillämpade forskningen. Beställarfunktionen utnyttjas även för bygga grundläggande kunskap för långsiktiga behov. upp Utredaren framhåller betydelsen att kunna finansiera forskartjänster av extra som ett komplement till projektstöd. SNVs roll sammanfattas i SNV-utredningen följande sätt

att arbeta med mål, vägledning, samordning och uppföljning i miljöarbetet, särskilt i förhållande till sektorsmyndigheter samt regionala och lokala myndigheter,

att genom forskning och miljöövervakning se till att kunskaper om miljön tas fram och sprids,

att förse regeringen med underlag för beslut,

att medverka i det internationella miljösamarbetet,

att analysera och väga in ekonomiska, juridiska och internationella aspekter i samband med förslag inom miljöområdet.

Verkets roll vad gäller forskning och miljöövervakning kan med utgångspunkt i SNV-utredningen preciseras på följande sätt

Formulera mål och program samt följa upp, utvärdera och förmedla resultaten från forskning och miljöövervakning.

Fungera som beställare av forskning, dvs. inte utföra forskning i egen regi.

Samordna stödet till den tillämpade miljöforskningen. Vid behov skall stöd ges till grundläggande forskning och finansiering av extra forskartjänster.

Enligt SNV-utredningen skall verkets externa målgrupper i första hand vara

tjänstemän i länsstyrelser och i kommunerna. Aven sektorsmyndighetema räknas till verkets primära målgrupper liksom, för viss information, företagen.

3.2 Organisationen på forskningsområdet

SNV utövar sitt ansvar som beställare av miljöforskning genom forskningsnämnden. I verkets interna organisation svarar forskningsavdelningen för handläggning av forskningsärenden.

Forskningsavdelningen inom verket leds direktör med för fyra av en ansvar enheter, en för vardera Luftföroreningar i luft, mark, ytvatten samt hälsoproblem, Marin miljö, Naturresurser-biologisk mångfald-samhälle samt Forskningssekretariat och strategisk utveckling. Det ingår i forskningsavdelningens uppgifter att initiera, styra och följa upp miljöforskningen. l denna process ingår

projektledning och administration, överföring och spridning kunskaper. av

SNVs forskningsnämnd skall fullgöra verkets uppgifter i fråga miljövårdsom forskningen, till styrelsen lämna förslag till anslagsframställning i fråga om miljöforskningen samt fördela de medel är anslagna för verksamheten. som Stödet är i första hand riktad mot grundforskning och tillämpad forskning som till helt övervägande del utförs vid universitet och högskolor. Forskningsnämndens elva ledamöter utses av regeringen för tre år. SNVs generaldirektör är ordförande i nämnden och fyra ledamöter företräder vardera KemI, Livsmedelsverket, SoS och Arbetarskyddsstyrelsen. En ledamot företräder Lantbrukamas riksförbund och resterande fem ledamöter är forskare. Till nämndens uppgifter hör att utforma forskningspolicy, fastställa forskningens inriktning och fördela forskningsmedel.

Som rådgivande organ till forskningsnänmden arbetar dels vetenskapliga kommittéer, dels projektgrupper.

De vetenskapliga kommittéerna har enligt sina instruktioner huvudsakligen till uppgift att identifiera och föreslå områden på kort eller lång sikt bör bli som föremål för särskilda forskningsinsatser. De vetenskapliga kommittéerna är nio till antalet. Till uppgiften hör också att vetenskapligt och behovsmässigt granska utredningar och forskningsprogram för olika projektområden ansökningar samt om forskningsprojekt inom olika projektområden. Till kommittéemas uppgifter hör att initiera utvärderingar, precisera områden för fasta forskartjänster, göra kunskapssamrnanställningar för avnämare och för forskare anordna samt att konferenser etc. Kommittéemas skall fungera som rådgivare i andra frågor.

Det övervägande antalet ledamöter är forskare från högskolan eller från de laboratorier som har överförts eller är på väg överföras från SNV till olika att universitet etc. Ett mindre antal ledamöter företräder andra myndigheter som Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna. Handläggare från forskningsavdelningen fungerar som sekreterare i kommittéerna medan handläggare från andra berörda avdelningar i SNV medverkar i kommittéemas arbete. Två personer inom viltvårdskommittén representerar jaktintressen.

Projektgrupper tillsätts under begränsad tid regelmässigt fyra år en men med möjlighet till förlängning för att initiera och följa forskning upp inom utvalda områden efter program fastställs forskningsnärrmden. Till som av projektgruppemas uppgifter hör att precisera och samordna ett forskningsprogram efter direktiv och riktlinjer från i f.h. forskningsnämnden. De skall också inhämta synpunkter från olika avnämare. Grupperna skall utarbeta förslag eller initiera forskare till att utarbeta förslag ansökningar till delprojekt i anslutning till pro-

jektområdets Ansökningar inom projektområdet skall bedömas program. vetenskapligt och varje år skall projektgruppema redovisa förslag till fördelning anvisade medel. Grupperna skall vidare följa delprojekten och modifiera och av utveckla forskningsprogrammet och avge en årlig lägesrapport till forskningsnänmden. Till projektgruppemas uppgifter hör vidare att svara för en sammanfattande slutrapport och att informera forskare och avnämare om projektets resultat. Grupperna har vidare att samordna projektets verksamhet med motsvarande nationell och internationell forskning. Slutligen skall projektgruppema biträda vid SNVs handläggning av ärenden inom projektgmppens kompetensområde det är möjligt med hänsyn till projektets ledning och genomförande. om

Projektgruppema är huvudsakligen sammansatta av forskare och företrädare för olika avnärnarintressen SMHI, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, KemI som m.fl. SNV-personal deltar i projektgruppema samma sätt som i kommittéema, dvs. som sekreterare och som ledamöter.

4 INTERNATIONELL MILJ

4.1 Övergripande tendenser

En jämförelse som OECD har genomfört mellan åtta västliga industriländer åren 1990-91 rörande miljöforskningen visar på både likheter och olikheter mellan

länderna OECDCSTP Responsiveness of Science and Technology Institutions

to Environmental Change.

Jämförelsen visar att det dels finns nationella särdrag kan geografisktsom vara klimatiskt betingade, exempelvis kuststaters marina problem Norge och ex. Sverige, eller sydliga torra länders intresse för frågor ökenspridning om och vattentillgång, dels skillnader i tempot när vissa frågor aktualiseras viktiga, som ex. försumingsfrâgan. Det egentliga intresset för miljöforskning börjar tidigt

under 1960-talet med biocidfrågoma och i Sverige och Norge med försumings-

frågorna under 1960-talet. Försumingsfrågoma får hög prioritet i Tyskland kring

år 1980 och har ännu sent 1980-tal bara börjat röra sig i Storbritannien. Det

finns också olikheter i kraftfullheten med vilken forskningsverksamheten sätts igång när problemen väl upptäckts.

Få av dessa frågor ges entydiga vid jämförelser mellan OECD-ländema. svar Men frågorna är intressanta att studera och kan berika vår egen debatt om miljöforskningen.

En mycket grov bild av några länders miljö-FoU FoU för environmental

protection visar tabell 4.1 hämtad från OECD-studie år 1991. en

Det är svårt att i en tabell jämföra olika länders anslag till miljö-FoU. Den privata sektorns insatser är troligtvis betydande är dels splittrad på lång men en rad aktörer, dels svår att definiera vad är miljösatsningar och m.a.p. som vad som är investeringar i produktionsteknologi. ny

Men även inom ramen för ländernas statliga åligganden finns stora svårigheter att få en rimligt jämförbar siffra. Det gäller frågor grundläggande om biologisk forskning i bl.a. botanik och zoologi skall ingå i miljöforskningen och om delar av förbättringen av ett lands väderlekstjänst räknas dit. Ett land anser kämkrafts-

satsningarna som enbart tillhörande energisektorn, medan ett annat land kan inräkna delar av ett liknande program i miljöforskningen.

I vissa länder integreras miljö-FoU i mer reguljära forskningsprogram av annat slag än vad som gäller för andra länder. Storbritannien är ett extremt fall av en sådan integrerad budgetering. För vissa länder försvinner kanske upp till 10%

av miljö-FoU i reguljära högskolebudgetar utan specificering av ändamål.

En jämförelse över tiden kompliceras också av att det kan ske en överflyttning eller omdeñniering av miljöforskning. På detta sätt kan betydande och

fiktiva ökningar av miljö-FoU budgetama åstadkommas över tid, något som f.ö.

kan utläsas av tabell 4.1.

Tabell 4.1 Government RD appropriation for environmental protection 1985 USD

- JAPAN

SWITZERLA NDb l - - - - - - TURKEY - - - - - - UNITED KINGDOM 51,8 85,7 94,1 83,2 85,8 98,6 UNITED STATES l 306,3 221,3 258,0 262,4 292,4 333,9 YOGOSLAVIA - - - - - -

Source OECDSTIID January 1991

a Provisional Secretariat estimates or projection based on national sources b Federal central government only. c Over estimated. d Includes other classes. e Excludes most or all capital expenditures. t Siffran framräknad m.h.t. anslagsutvecklingen.

Man kan trots dessa förbehåll ändå utläsa en del tendenser. Tyskland dåvarande Förbundsrepubliken ökar budgeten för miljöforskning redan under 1970-talet, medan uppgången för de flesta andra länderna ligger en bit in på 1980-talet. Det finns också länder som t.o.m. har en viss nedgång av FoU-anslagen i slutet 80-talet i fast penningvärde jämfört med en viss höjdpunkt i mitten årtiondet.

En grov skattning ger vi handen att följande länder har störst andel av miljö- FoU av total FoU environmental protection in total government RD räknat i procent 1990 års uppskattade siffror.

Lågt listan ligger länder Österrike, 0,9 % om bara federala satsningar

som inräknas, Irland 0,8 % samt USA 0,6 % i USA-fallet är också bara federala insatser inräknade och dessutom har nästan alla kapitalutgifter borträknats, vilket inte nödvändigtvis gäller för andra länder.

Nordiska länderna ligger högt och huvuddelen av den kraftiga uppgången i andel av total FoU ligger från mitten på 80-talet. Storbritannien har uppgång en i slutet av 80-talet, men det kan ifrågasättas om inte miljö-FoU-satsningen delvis är ett uttryck för att viss militär FoU definierats som miljöforskning, en orsak som eventuellt också spelar in i siffrorna för Frankrike och USA. I Italien dröjde uppgången till år 1988 men var då mycket snabb som en reaktion kraftigt ökat praktiskt intresse för miljöfrågoma.

En övergripande tendens är förskjutningen av uppmärksamhet från lokala problem på 1960-talet via regionala till globala problem mot slutet av 1980-talet. En annan tendens är förskjutningen från problem vid enskilda utsläppskällor till breda samhälleliga komplex som t.ex. rör energipolitiken, handelspolitiken och jordbrukspolitiken med alla därmed sammanhängande socio-ekonomiska aspekter. 1990-talets utmaningar har just den karaktären, kombinerat med senare med ett kraftigt utvecklad internationellt forskningssamarbete.

Även förskjutningen av intresset rörande styrmedel kan sägas vara gemensam mellan länderna där intresset för ekonomiska styrmedel inom för ramen en utvecklad marknadsekonomi ökar under slutet av 1980-talet.

De former som de olika länderna väljer för att kanalisera denna klan ökande forskningsfinansiering in mot miljöområdet varierar kraftigt från land till land. Som en allmän observation kan sägas att miljöforskningen här följer landets forskningspolitiska tradition. Om forskning organiseras via oberoende större forskningsinstitut Tyskland, så gör det regel också miljöområdet. man som Om man som i Sverige normalt satsar på universitets- och högskolesystemet återspeglas det också i miljöforskningens organisation.

Centrala frågor är balansen mellan grundläggande och tillämpad forskning. mer l många länder suddas gränsen alltmer ut mellan basic och applied. Bland annat kortas tiden mellan grundforskningens resultat och deras användning. En annan central fråga är det ökande kravet på interdisciplinära och intersektoriella forskningsansatser som drivs på hur frågorna ställts och hur problemen av ser ut.

Det finns också andra frågor som kommer igen från land till land. Det gäller bl.a. ansvarsfördelningen mellan staten och näringslivet när det gäller miljö-FoU. Många länder har under 80-talet initierat betydande program just för utvecklingen miljövänlig teknik på bl.a energiområdet.

4.2 Miljöforskningen i vissa Västländer

Norge

Allmänna drag

Under 60-talet inriktades miljöforskningen problem aktualiserades som av vattenkraftutbyggnaden som exempelvis frågor rörande nationalparken På 70talet uppmärksammades frågor andlighet, inte minst inom om resursemas energiområdet vilket blev starten för den norska insatsen rörande naturresursräkenskaper. Vid denna tid ökade också intresset för regionala miljöproblem exemplifierat av försumingsfrågoma. Miljövemdepartementet inrättades år 1972.

Under 80-talet ökade intresset för riskavfallet och den industriella nedsmutsningen mot de globala frågorna, ozonlager, växthuseffekt och vattenföroresom ningar av icke längre lokal art.

Den norska regeringen lade år 1987 i Stortinget fram proposisition en om miljöskyddsforskning St. meld 49, där betonade miljöskyddsnr man att forskningens huvuduppgift är att utarbeta underlag för det förebyggande arbetet. År 1989 följdes detta upp med hänvisning till Brundtlandkommissionens rapport

varvid det beslutades att forskning skall prioriterad uppgift. I den norska vara en forskningspropositionen våren 1989 förstärkning miljöinriktad forskanges en av ning som en huvudprioritering inom all forskning. Miljöteknologi har också fått en alldeles särskild markering som nytt nationellt insatsområde.

Organisation

Fram till slutet av 80-talet ansvaret för olika delar miljöforskningen starkt var av sektoriserad genom att en rad rad ministerier ansvarade för insatser inom sina resp. områden. Miljövemdepartementet har huvudansvaret för tillämpad forskning inom miljösektom medan forsknings- och utbildningsdepartementet har det övergripande ansvaret for norsk forskning i allmänhet och fördelar anslagen till universitet och högskolor samt till forskningsråden. I dag har Norge fem forskningsråd som alla i olika utsträckning medel till miljöforskning. ger

År 1988 inrättades en nationalkommitté för miljöskyddsforskning NMF för att främja samarbete mellan forskningsråden som bl.a. skall bl. utarbeta strategia. planer för miljöforskningen. År 1990 koordinerade NMF program genom det existerande forskningsrådssystemet 64 milj. NOK. Programmen mängd rör en områden som klimat, miljöteknik, marina frågor, gränsöverskridande luftföroreningar, geografiska informationssystem, sötvattenfrågor, forskning om skogsekosystem och bevarande kulturhistoriskt viktiga artefakter. av

NMF ger också råd till Miljövemdepartementet och de fyra forskningsinstituten som engagerats i miljöforskning NIVA vatten, NILU luft, NIBR urbana och regionala frågor samt NINA natur. Sammanlagt förbrukade dessa institut 84,5 milj. NOK kronor år 1990. Till ett forskningsråden NAVF Norges allmänav vitenskapliga forskningråd finns också knutet s.k. Steering Committee for en Research and Development som år 1991 hanterade 10 miljoner NOK till breda tvärvetenskapliga områden.

NTNF Norges Teknisk-naturvetenskaplige forskningsråd har haft viktig roll en rörande teknisk miljöforskning om begränsning föroreningar, vattenhantering, av industriellt och kommunalt avfall, eutroñering, buller, försurning och miljömenitoring. Totalt allokeras via NTNFs forskningsprogram till miljöområdet knappt 70 milj. NOK per år. NORAS Norges råd för anvendt samfundsforskning har program inom området Energi och Samhälle, liksom nationellt ett program om Public Transportation. NLVF Norges lantbruksvetenskaplige forskningsråd disponerade år 1991 24 milj. NOK för jordbruksrelaterad miljöforskning. På fiskerisidan har NFFR betydande medel för marin miljöforskning.

Resurser

Totalt har statlig finansiering till miljö FoU under

tiden 1986-1991 ökat från

143 till 394 milj. NOK, vilket ökning motsvarar en av andelen av total FoU från 2,5 % till 5,4 % under perioden. Den senare siffran motsvarar 0,05 % GNP. av

Framtidstrender och forskningspolitisk debatt

Då det gäller framåtblickande perspektiv kan den strategiska planen för norsk miljövemforskning framtagen Nationalkommittén för

av miljövemforskning

under NAVF ge en god bild. I december 1991 utpekas följande sju prioriterade områden.

Forskning om de samhälleliga förutsättningarna för en bärkraftig utveckling

1.1 Forskning om samhällsutveckling och styrrnöjligheter 1.2 Forskning integrering miljöhanteringen om av i speciella sektorer speciellt transport- och energisekto-

rema

Forskning om miljövänlig teknologi

2.1 Miljövänliga industriprocesser 2.2 Avfall 2.3 Livscykelanalyser 2.4 Teknologi för kartlägga miljötillstånden att 2.5 Utveckling miljövänlig energiteknologi av

Forskning om biologisk mångfald

3.1 Upprätthållandet biologisk mångfald av 3.2 Miljöpåverkan genmodifierade av organismer

Forskning bärkraftig resursfördelning

om en

4.1 Förvaltning biologiska

av resurser 4.2 Förvaltning av vattenresurser 4.3 Förvaltning arealer av

Forskning om klimatförändringar

5.1 Bättre klimat-modeller 5.2 Forskning om effekter klimatförändringar av

Forskning om föroreningar och deras påverkan på människor och miljö

6.1 Forskning om effekter av föroreningar 6.2 Forskning om skadliga ämnen

Forskning om kultur- och miljöberoende livskvalitet

7.1 Forskning om miljöbetingad livskvalitet 7.2 Forskning om en opinion för miljöskydd 7.3 Kulturell förståelse som bas för miljöskydd

Stortingsmelding nr 46 för 198889 miljö och utveckling slår fast alla om att delar av norsk förvaltning och näringsliv har för genomförandet ansvar av en bärkraftig utveckling och att detta skall ske integrerad del och som en av vars ens verksamhet.

Miljöforskningen bedrivs universitet, i fristående institut och i näringslivet och omfattar både grundforskning och tilllämpad forskning.

Slutligen skall nämnas att en rad forskningsorgan tänks samlas i som nu ett forskningsråd Norges forskningsråd NFR. Avsikten med detta är bl.a. att underlätta avvägningen mellan grundläggande och tillämpad forskning. Miljöforskning förutsätts för en framträdande position i detta forskningsråd verksamhet.

Danmark

Allmän bakgrund

Under 80-talet har miljödebatten varit intensiv i Danmark och vidgning har en skett av problemfokus från att inriktas mot jordbmkssektoms problem, till att även uppmärksamma energianvändning, utsläpp från industri och trafik. Bland de satsningar under senare år är särskilt viktiga hör speciellt 1987 års som vattenmiljöplan. Planen innebär offentlig och privat investering på en 12 miljarder DKK för perioden 1987-94. I denna ingår också forskning. summa Ett annat exempel är Energi 2000 från år 1990 är regeringens handlingsplan för som en bärkraftig utveckling på energiområdet.

En stor internationell utvärdering miljöforskningen av gjordes år 198889. Grovt

sett framkom att den danska miljöforskningen ansågs som fragmentariserad

samt organisatoriskt och finansiellt svåröverskådlig. Forskningen är uppdelad nio ministerier med alltför lite sektorsövergripande sammanhang och samordning

mellan aktiviteterna och mellan ministeriema. En betydande del av forskningen har sin bas i tidsbegränsade miljöpolitiska handlingsplaner med alltför kortsiktigt

forskningsperspektiv. Forskningsuppgiftema placeras också för internt i ministeriemas egna sektorsforskningsinsitutioner.

Utvärderingen rekommenderar bl. sammanhang a. mer och mer koordinering i miljöforskningsinsatsema, bruk mer av extern och vetenskaplig expertis vid

planering av forskningsprogram och bedömning av forskningsuppgifter. Dess-

utom betonas större långsiktighet i forskningen och större andel fria forsk-

ningsmedel i miljöforskningsprogramrnen. Det finns också ett behov av ökade

medel för grundläggande forskning och för internationalisering insatserna.

av

Vidare rekommenderas prioritering en av insatser inom bl. a. miljömedicin,

atmosfarsforskning, klimat- och ozonforskning, monitoring av luftföroreningar,

organiska ämnen, mikrobiell genetik och biokemi, fysisk oceanograñ, ekosys-

temforskning samt forskning flöden och om processer i gränssnitten luft-landvatten. I mars 1989 överlämnade Planlaegningsrådet för Forskningen ett samlat förslag till regeringen i stort anslöt till de som ovan angivna rekommendationer-

na.

Organisation

Som konstaterades i det föregående miljöforskningen är i Danmark långt

sektoriserad och i hög grad baserad på miljöpolitiska handlingsplaner. En stor del av forskningen styrs och finansieras av ministeriema och utförs deras av sektorsforskningsinstitutioner.

De centrala forskningspolitiska under Regeringen organen och Folketinget är, Forskningspolitiskt råd FPR och Undervisningsoch forskningsministeriet. Båda spelar en viktig roll även för miljöforskningen. En betydande del av

universitetsforskningens externa medel kommer från forskningsråden,

som har till uppgift att prioritera och finansiera speciellt grundläggande forskning. Just på undervisnings- och forskningsministeriets område finns ett särskilt samordnande och rådgivande organ för miljöforskning, Forskningsrådenes Udvalg for

Miljö- og Omgivelsesforskning FUMO.

Även miljöforskning om ingår i ett stort antal statsadministrationens av institutioner och ministerier, så miljöministeriets är roll central. Detta admini-

strerar de största forskningsresursema, som är direkt riktade mot miljöforskning.

Ministeriet är också den största beställarenbrukaren forskningsresultat och av forskningsbaserad kunskap området. Dess centrala för miljöforskning organ är Miljöstyrelsen och Danmarks Miljöundersögelser DMU.

Resurser

Enligt en uppskattning i regeringens strategiska FoU-program 1991-94 uppgår ministeriemas samlade anslagsgivning till miljöforskning år 1990 till knappt 210 milj. DKK. Av dessa är ca 80 milj. DKK grundanslag till institutioner ett 70-tal universitetsinstitutioner är engagerade i olika miljöforskningsprojekt. Knappt 130 milj. DKK går till program. Här har inte industriministeriets satsningar medräknats. Forskningsrådens medel till miljörelaterad forskning 20 milj om ca DKK måste också adderas till ovan givna Detta gäller också medel summor. som inte direkt avsatts till miljöforskning, har sådan relevans. Totalt men som kan därför danska miljöforskningssatsningar skattas till 300 milj. DKK år ca per år 1990.

Framtidstendenser och forskningspolitisk debatt

Det forskningspolitiska rådet FPR håller att arbeta med det koordinerade, strategiska miljöforskningsprogrammet år 1992 enligt planerna skall löpa av som till år 1996. Det utformas som en koordinerad insats med beröringspunkter till alla ministerier som i väsentlig grad utför miljöforskning eller använder sådana resultat. Tanken är att man skall kunna utföra insatser i för ändamålet skapade, men tidsbegränsade forskningscentra. Dessa lyder under ett större ramprogram uppsatt för en period om 3-5 år. Koncentration ske några få områden avses mot där dansk forskning har särskild kompetens eller särskild betydelse. Insatsema skall relateras till internationella programsatsningar. Följande delprogram utpekas

atmosfär och luftföroreningar grundvatten markens övre jordskikt marint och farskvatten samhälle och kultur miljöfarliga ämnen i terresta och akvatiska ekosystem ett humaninriktat program bl. sjukdomar och genotoxicitet - a.

Finland

Allmänna drag

Före år 1960 sågs mil jöfrågoma i främst i termer naturbevarande av och det var först på 1970-talet som en miljöpolitik tillkom. Finlands Akademi tillsatte år

1971 en särskild sektion för miljövårdsforskning. Miljövårdsforskning blev i

1973 års forskningspolitiska utpekat program som ett av fem nationella tyngdpunktsområden inom forskningen. I början 1980-talet av stärktes miljöforskningens ställning markant genom att det år 1983 dels inrättades ett eget miljövetenskapligt forskningsråd inom Finlands akademi, dels upprättades ett miljöministerium. Samma år inrättades också teknologiska utvecklingscentralen TEKES, som är de viktigaste finansiärema en av av miljörelaterad FoU.

Organisation

Centrala organ när det gäller övergripande ansvar för utformning av forskningspolitiken i Finland är Statens vetenskapsoch teknologiråd, Undervisningsministeriet, Finlands akademi generellt forskningspolitiskt ansvar beträffande utveckling av forskarutbildning och

forskningsfinansiering, Handels- och

industriministeriet samt TEKES.

Miljöministeriets miljövårdsavdelning

har ansvar bl.a. för övergripande forsk-

ningskoordinering och för internationellt miljöforskningssamarbete.

Resurser

År 1990 kanaliserades i storleksordningen 200 milj. FIM till miljöforskningsom-

rådet vilket inkluderar insatser för miljörelaterad

energiforskning ca 30-40 mil j

FIM. Av de samlade anslagen miljöforskning . av torde ca 70 milj. FIM användas inom universitets- och högskolesektom, varav 10 milj. FIM kommer frän universitetets budgetmedel. egna

Framtidstendenser och forskningspolitisk debatt

Verksamheten kännetecknas alltmer av helhetsmodeller och ett ekosystemtänkande och går mot allt större samlade forskningsinsatser med projekt eller program som omfattar flera discipliner och involverar både flera forskningsutövande enheter och flera forskningsfinansiärer.

Huvuddelen av insatserna har dock behållit en klar sektoriell inriktning. De allra

senaste åren har dock sett en viss förstärkning av grupper som tagit forskare från olika håll skär över traditionella som vetenskapliga disciplingränser.

Intemationaliseringen har ökat, men också kritiken rörande risken att de kostsamma stora internationella FoU-programmen skall komma att dränera de nationella resurserna på personal och pengar.

Från 1970- till 1980-talet skedde en förskjutning av intresset från vattenburna till luftbuma föroreningar. l dag går största delen av forskningsmedlen till energi- och teknikvetenskapliga FoU-projekt och tendensen går från mer grundläggande FoU till mer tillämpade projekt.

Nederländerna

Allmänna drag

Miljöfrågomas ökande betydelse under de senaste 20 åren färgas bl.a. att av landet är litet till ytan med en hög befolkningstäthet och en betydande miljöpåverkan från tung industri. Nederländemas speciella geografi spelar också in, inte minst beroende på att tre större mycket förorenande floder har sina utlopp i landet.

År 197-1 skapades ett speciellt departement för hälsa och miljöhygien. En rad miljölagar kom till i f.h. rörande föroreningar till vatten. Under 80-talet aktualiserades en rad nya problem, som förorening av mark och försurning. Svaveloch kväveföroreningamas spridning från industri, trafik och jordbruk blev stora frågor. Mot slutet av 80-talet tillkom de globala frågorna, i f.h. kopplad till energiproduktion. Politiken ändrades mot en sektorsövergripande integrerad planering som fick till följd att relationerna mellan olika miljöproblem uppmärksammades mer och sambandet med olika samhälleliga aktiviteter lyftes fram. Man såg också lagstiftningens begränsningar och ökade insatserna för information m.m. för att främja miljövänliga beteenden hos allmänhet, företag och myndigheter.

Organisation

I början på 80-talet etablerades ett speciellt miljösektoriellt, rådgivande i organ forskningsfrågor, kallat RMNO The Sectoral Advicory Council for Research on Nature and Environment som skulle göra FoU-prioringar inom miljöforskningen. Det rådgivande organet har ledamöter från forskningssidan, från användarsidan och från policy-världen relevanta ministerier etc.

Resurser

Enligt vetenskapsbudgeten 1984-90 är den totala miljö-FoU-satsningen år 1990

ca 160 miljoner holländska gulden ca 3 gånger en svensk krona. Fördelningen

i miljoner gulden är ungefär följande

allmän FoU 95 vattenrelaterade problem 26 luftrelaterade problem 23 markrelaterade problem 0 buller 5 strålning 3 avfall 8 övrigt 1 -

Andelen miljö-FoU av den totala FoU-budgeten uppskattas till 6 %, en siffra

som långsamt har gått upp från 5,3 % år 1983. definitionsfrågan i relation till OECD-statistiken är inte klarlagd i denna sammanställning. Siffrorna skall således tolkas med försiktighet.

Framtidstendenser och forskningspolitisk debatt

År 1989 etablerade regeringen en speciell nationell miljöpolicyplan.och finansieringen av denna ledde till politiska konflikter som bidrog till regeringens avgång våren 1989. Planens kärna byggde idén om en bärkraftig utveckling, med betoning att sluta flödena av ämnen i produktionscykeln, att spara energi och att förhöja kvaliteten produkten och därmed förlänga deras tekniska och ekonomiska livslängd.

Miljörelaterad FoU har nu fått en mer central roll i den övergripande FoUpolitiken. Forskning rörande mer storskaliga miljöeffekter lyfts nu fram, ex. genom global change-program och medverkan i EGs program. Relationen mellan ekonomi och ekologi, mellan transporter och miljö samt olika energifrågor och även människans roll då det gäller att lösa miljöproblemen är frågor som lyfts fram, liksom olika tekniska lösningar i riktning mot renare teknologier.

FoU-systemet riktar också uppmärksamheten mot mer grundläggande miljöfrågor medellång och längre sikt för att förbättra den vetenskapliga basen för mer tillämpad och policyorienterad miljöforskning. Teman som lyfts fram i 1990 års vetenskapsbudget från Utbildnings- och vetenskapsministeriet är b1.a. studiet av samspel och dynamik mellan atmosfär-hydrosfár-biosfär m.m., och inte minst det mänskliga inflytandets roll. Det mänskliga beteendet är ett annat område som prioriteras, liksom olika former av stödinsatser utveckling av modeller, detektionssystem och nätverk.

Detta kräver ökat samarbete mellan en rad discipliner varvid de internationella aspekterna betonas.

Policy-relevansen markeras även för mer fundamentalt inriktad miljö-FoU och

detta ökar behovet av samarbete mellan olika forskningsinstitut.

Regeringens roll är att aktivt ta del av denna process genom finansieringen till instituten, men också genom att uppmuntra till skiften i forskningens tyngdpunkter, t.ex. genom skapandet av speciella miljöforskningsprogram. Regeringen uppmuntrar också till forskningssamarbete och tilldelar centrala forskningsenheter speciella granskarroller rörande specifika miljöprogram.

Förenta staterna

Allmänna drag

Miljöforskning i USA är svårgripbar. Det finns flera orsaker till detta landet är så omfångsrikt att det är svårt att få en överblick t.o.m. för den federala ledningen själv, det finns en rad nivåer rent organisatoriskt som minskar överblickbarheten samt i många fall är delstatemas satsningar långt viktigare än federala satsningar. Kalifornien är här ett gott exempel. Inslaget privata av fonder och en rik flora av universitets- och institutsfinansiering förstärker intrycket av oöverblickbarhet. Defmitionsproblemen är stora eftersom t.ex. rymdsatsningen intar en så viktig del av nationella satsningen.

Frågor uppstår om vilken andel av denna bör räknas på miljöforskningens konto och vilken del skall räknas det militärstrategiska, politiska kontot. I dessa dagar diskuteras även om delar av det militära u-båtsprograrnrnet skulle kunna få civila miljöövervakande funktioner. I de flesta länder i Europa frågor anses om Global Change som en del av miljöforskningen. I USA diskuteras Global Change ibland som ett överordnat forskningsområde. Detta är naturligtvis en följd av USAs storrnaktsroll och det försvårar en uppfattning om vad USA faktiskt investerar i miljö-FoU. En inte obetydlig del sådan forskning är också del av forskning inom olika sektorer, t.ex. energisektoms FoU, transportsektoms tekniska FoU osv. Vi har då inte heller gått in den miljörelaterade FoU som drivs av den privata sektorn, en svårfångad andel även i andra länder, i men USA-fallet alldeles extremt ogenomträngligt.

Utvecklingen av en officiell miljöpolitik i USA kan synas ha gått långsammare än i flertalet andra länder i Europa. Emellertid är den miljöpolitiska debatten i hög grad vital om än polariserad på ett annat sätt än i flera andra industriländer. En rad fristående non-profit organisationer som World Resources Institute

WRI och World Watch Institute har under lång rad i olika en agerat nationella och internationella sammanhang. Allmänhetens intresse för miljöfrå-

gor får nog anses ha ökat under 80-talet. l dag 70 % den amerikanska anser av befolkningen att USA spenderar för lite på att förbättra och skydda miljön.

Samma andel gäller dock också för utbildningsfrågoma och för hälso- och

sjukvårdsfrågor. Allmänhetens miljökunnande är dock relativt bristfälligt.

Organisation

Miljö-FoU i USA är i mycket hög grad decentraliserad, men det finns tendenser till att försöka skapa strategiska initiativ koordinerad på olika av mer art delavsnitt. Senator Al Gore, ordförande i The Senate Subcommittee on Science and Space har t.ex. lanserat ett sk. Strategic Environment Initiative SEI som är en anspelning på det militära Strategic Defence Initiative SDI och markerar därigenom den betydelse detta utspel som ges.

På det federala planet är National Science Foundation NSF den dominanta

finansiären grundläggade FoU på miljösidan. De amerikanska av universiteten och högskolorna har blivit något mindre beroende den federala regeringen för av sitt FoU-stöd, sett över tiden, även om det fortfarande är avgörande beav tydelse. Men samtidigt har NSFs betydelse bidragsgivare som största till miljöforskningen förstärkts de senaste 20 åren.

På federal nivå finns också Environmental Protection Agency EPA med ett betydande stöd till miljö-FoU. EPA har begärt 5.3 %-ig ökning sin FoUen av budget som skulle resultera i totalt 528 milj. USD. Av detta skulle 350 milj. USD omfatta extern FoU och 178 milj. USD FoU driven i EPAs egna laboratorier. Emellertid har just EPAs forskningsverksamhet utsatts för kritik av en panel tillkallad av EPAs chef. Forskningen har, framhålls det, varit av ojämn kvalitet och behovet av ett vidgat review för peer system granskning måste tillskapas. EPA bör enligt kritiken skära 35 %

ner av kontraktsforskningen och

föra över dessa till förmån för extemfmansierad forskning resurser vid universiteten.

Olika ministerier har också egna FoU-program, det är rimligt varav att anta att delar kan betraktas som miljö-FoU. För jordbruksdepartementet begärs t.ex. 1 300 milj. USD för forskning, indelade i olika Många program. av dessa har miljödelar, som bl.a. sysslar med användning jordbruksprodukter, ny av biobränslen, näringsämnen som kan minska kroniska sjukdomar, risker i livsmedel,

Vattenkvalitet etc. Inom flera dessa områden finns av även ett s.k. National Research lnitative år 1992 ca 100 milj. USD, där forskarna söker medel.

För energidepartementet DOE föreslås för år 1993 forskningsbudget en om 8

miljarder USD, vilket är en svag neddragning från år 1992. Här finns flera miljö-FoU-relevanta underprogram kring fossilbränsle, energibesparing, kämkraftscykelns problem, solenergi m.m. Här finns också ett 378 milj. program om USD, som rör miljö- och hälsokonsekvenser av energiförbrukningen och lösningar dessa problem.

Utöver dessa program finns vissa få till miljöområdet specialdestinerade, koordinerade program. De två viktigaste är Global Change programmet respektive ett miljöbiologiskt program som presidentens Office of Science and Technology tagit initiativ till.

Global Change programmet har utarbetats speciell interdepartemental av en kommitté on Earth and Environmental Sciences CEES under The Federal Coordinating Council for Science, Engineering and Technology FCCSET. Programmet skall speciellt bearbeta de vetenskapliga osäkerheter finns då som det gäller jordens förmåga att absorbera förändringar. Det är en prioritydriven scientific research agenda that designed to be integrated, comprehensive and multidisciplinary.

Det miljöbiologiska programmet är under uppbyggnad. Totalt satsades 1990 371 milj. USD på sådan forskning, varav 171 miljoner grundforskning och 193 milj. USD tillämpad forskning. Här är det NSF är den största enskilda som finansiären som stödde nästan hälften av all grundforskning samt är den huvudsakliga bidragsgivaren till den akademiska forskningen.

Resurser

Eftersom miljö-FoU förekommer i en så splittrad organisatorisk bild har redan

vissa tillgängliga siffror angetts och knutna till respektive Några ovan program. totalsiffror är svårt att få.

Framtidstendenser och forskningspolitisk debatt

Vad man kan säga är att miljöforskningen i strikt bemärkelse fortfarande mer intar en blygsam plats i den amerikanska forskningspolitiken jämfört med många andra områden. Totalt sett är forskningen gynnad i den amerikanska administrationens budgetförslag jämfört med andra budgetområden, de ökningar men som föreslås avser nästan alla av FCCSET koordinerade forskningsprogram. Ett av dessa är Global Change-programmet. Samtidigt WRIs bedömning synes att den tillämpade miljöforskningen missgynnas, jämför med grundom man forskningen inom miljöområdet, fortfarande gälla.

Samtidigt uppfattas miljöfrågoma viktiga alltfler i det amerikanska som av

samhället. Initiativen till koordinering och kartläggning miljöforskningen är av tecken på att man anser det nödvändigt att försöka skaffa sig bild situaen av tionen. Vissa tror också att miljöforskningens omfattning kommer öka i takt att med att alltfler inser miljöfrågomas allvar.

Japan

Allmän utveckling

Den japanska ekonomin växte snabbt under 1960-talet och fick till följd att naturmiljön blev allt hårdare belastad olika föroreningar. Under 1970-talet av uppdaterades de antiföroreningslagar som redan etablerats, de systematiserades och stärktes och regeringen gjorde nya insatser i denna riktning. Den privata industrin ökade sitt intresse för föroreningskontroll i sin tur uppmuntrades som genom regeringens policyinitiativ. Oljekrisen under 70-talet ledde också till att företagen strävade efter att minska oljeanvändningen.

En rad bl.a. ekonomiska incitament infördes. Nya teknologiska lösningar möjliggjorde ex. introduktionen standards år 1978 för bilavgaser, bara av som två år tidigare ansetts omöjliga. Detta japansk bilindustri konkurvara gav en rensfördel. Sådana regelskärpningar försämrar således inte enligt japansk uppfattning den ekonomiska utveckligen.

Också på vattensidan förbättrades situationen genom striktare regler för deponering av avfall och utsläpp av förorenat vatten till sjöar och floder.

Sedan år 1980 har det blivit allt mer viktigt att ingripa mot föroreningar förknippade med dagligt liv i urbana områden, t.ex. kväveoxider till luft och vattenföroreningar från hushållsavlopp. Under denna period har också industrins nya kemikalier alltmer uppmärksammats problem. som ett

Det ömsesidiga och ökande beroendet mellan länder i f.h. det ekonomiska planet har medfört ett ökande japanskt intresse för socioekonomiska aspekter och för allmänna utvecklingsproblem. Vid 1989 års Tokyokonferens den om globala miljön och om samhällets åtgärder för verka för bärkraftig att en utveckling, diskuterades de globala klimatproblemen, problem kring tropiska regnskogsproduktion och rent allmänt u-ländemas miljöproblem. En Japans av vägar för att hantera klimatfrågan är kraftigt förbättrad energieffektigenom en visering. Också frågor rörande marina föroreningar står högt på den japanska intresselistan.

Det kan dock konstateras att Japans miljöpolitik fortfarande i huvudsak är

reparativt och inte särskilt framåtsyftande och preventivt. Ofta väljs starkt tekniñerade lösningar. Miljövårdsopinionen är visserligen betydande i Japan, men anses inte ha samma styrka och betydelse som i USA och i Västeuropa.

Organisation

Det finns ett 15 tal olika avdelningar för internationella miljöfrågor inom olika ministeriet. Beslutssamordningen är således inom byråkratin behäftad med betydande problem.

I Japan hanteras miljöfrågor i huvudsak av The Environment Agency anknuten till centralregeringen. Den kan jämföras med en korsning av det svenska miljöministeriet och SNV genom att myndigheten både formulerar policies och implementerar dem. The Environmental Agency bestämmer således landets miljöpolitik, och det utan alltför mycket publicitet.

Environment Agency har en mycket position, speciellt relativt starka svag näringslivsbranscher. Det finns emellertid ett snabbt ökande miljömedvetande i Japan och en känsla av globalt ansvar som pekar mot viktig intemationell en roll för Japan inom miljöområdet framöver.

En nedbrytning av den statliga totalbudgeten för miljöbevarande åtgärder visar att miljöforskningen Promotion of Research and Development for Environmental Pollution Control år 1989 erhöll 23 billioner totalt l 329 100 yen av yen motsvarar 4,5 kr. En tolkning skulle då kunna vara att miljö FoU skulle ligga strax under 2 % av de totala statliga miljöansträngningama l.8 %.

Framtidstrender och forskningspolitisk debatt

Miljöfrågan har alltmer kommit att uppmärksammas i den publika debatten varför det finns anledning att tro på ökade insatser miljöns område framöver. Speciellt syns det som om de globala miljöproblemen fått ökad aktualitet i Japan i dag. Detta kan nog ses som ett utflöde av en vidgad syn på vad som tillkommer Japan som en nation med globalt ansvar.

Det finns en ökande japansk insikt att med detta följer ett miljöansvar för om att långsiktigt kunna få behålla dessa resursbaser. På hemmaplan är intresset mycket stort för urbana miljöfrågor och för möjligheten att skapa ekologiskt nya fungerande miljöer.

5 ÖVERSIKT ÖVER SVENSK MILJÖFORSKNING

I detta kapitel redovisas översiktligt den miljöforskning bedrivs i Sverige. som Det gäller både den forskning finansieras via statliga anslag och den som forskning som näringslivet och staten stödjer inom i första hand den kollektiva forskningen, bl.a. vid IVL. Därutöver redovisar vi den utvärdering miljöforskav ningen som KVA har genomfört.

5.1 Allmän översikt över miljöforskningen i Sverige

Kartläggningen omfattar både den miljöforskning SNV för och som svarar som finansieras via naturresurs- och miljödepartementet och den forskning med miljöanknytning bedrivs inom andra samhällssektorer finansierad andra som av departements anslag.

Kartläggningen utgår från den svenska forskningspolitikens grundläggande utgångspunkt som innebär att varje samhällssektor har för bedöma, ansvar att formulera, initiera, finansiera, följa och utvärdera sin forskning upp egen samt att frågor om miljö och miljövård numera bör integreras i alla verksamheter som medför miljökonsekvenser.

Principen att den enskilda samhällssektom har det primära för forskansvaret ningen medför att stöd lämnas till sektorsforskning flera myndigheter och av forskningsfinansierande under olika departement. En princip organ annan är att en stor del av forskningen som finansieras via statliga medel utförs inom universitet och högskolor, Den svenska modellen innebär således forskning att beställs och finansieras från ett medan den utförs universitet och organ, av högskolor. I mindre utsträckning sker forskning i särskilda forskningsinstitut.

Översikt över den sektorsfmansierade forskningen

Det statliga FoU-stödet ökade enligt SCBs statistik över beräknade forskningsanslag från ca 10 miljarder kronor år 198586 till 15 miljarder kronor år 199091. l de summor som redovisats har regelmässigt exkluderats I den forskmoms.

ningspolitiska propositionen delas forskningsinsatsema upp på två huvudområden den grundläggande forskningen och de samhällsstyrda forsknings- och utvecklingsarbetet i dagligt tal kallad sektorsforskning. I det förra området ingår grundforskning och forskarutbildning som framförallt finansieras via anslag från utbildningsdepartementet. I det senare området intar försvarsforskningen en särställning genom sin omfattning. Försvarsdepartementets stöd till forskning utgör drygt 43% av det totala stödet till sektorsforskning, uppgick som till 9,1 miljarder kronor år 199091 samtliga departementsanslag exkl. ut- bildningsdepartementet.

Tabell 5.1 BeräknadeFoU-anslag i budgetpropositionema budgetåren 198586, 198990 och 199091 med fördelning på departement,milj. kr. Källa SCB Forskningsstatistik

Departement 198586 198990 199091

, departement 9 929 13 539 15 092 ,

Fördelning på utbildningsdep, försvarsdep och övriga departement

Tabell 5.2 BeräknadeFoU-anslag i budgetpropositionemaför 198081, 198586, 198990 och 199091 inkl. affärsverken, fördelade på ändamål, milj. kr. löpande priser. Källa SCB Forskningsstatistik, PM 1991-01-25

Ändamål 8081 8586 8990 9091

1 Jordbruk, skogsbruk, jakt m m 119 216 302 317 2 Industriell verksamhet 462 700 602 834 3 Energi- och

529 7 Hälso- och sjukvård 196 114 159 150 8 Socialvård, soc. miljö,

68 11 Arbetsmiljö, personalskydd 172 262 396 427 12 Offentlig förv,

samhällserv. 167 238 327 353 13 Utforskn. av jorden

och atm. 42 31 58 76 14 Allmän vetenskaplig

utveckl. härav 2 782 4 591 6 377 7 276 14.1 Naturvetenskap 523 970 1 415 1 583 14.2 Teknisk vetenskap 471 734 1 245 1 422 14.3 Medicinsk vetenskap 931 1 565 1 960 2 183 14.4 Lantbruks- och

veterinärvet. 288 387 615 688 14.5 Samhällsvetenskap 188 353 489 559 14.6 Humanistisk vetenskap 168 266 414 464

1 254

Redovisning av miljöforskning

I enlighet med det forskningspolitiska beslutet skall miljöfrågoma inta central en roll i allforskning. En genomgång har skett av i princip alla anslag har som redovisats i det forskningspolitiska beslutet.

Genom arbete som skett inom ramen för NORDFORSKs kontaktgrupp för forskningsstatistik har det blivit möjligt att bryta ned statistiken ändamål. Denna inledning överensstämmer med den indelning som OECD har rekommenderat, men den nordiska indelningen är mer detaljerad.

Finansiering av forskning om miljö och miljöeffekter återfinns i första hand inom område 6 Förbättring av fysisk miljö och naturvård samt i viss utsträckning även inom område 13 Främjande av utforskning av jorden och atmosfären.

FoU som syftar till att förhindra föroreningar eller miljöeffekter vid utövande av en viss aktivitet knuten till en viss sektor ingår under den för aktiviteten relevant rubriken. Det innebär att forskning om miljövårdsåtgärder återfinns inom framförallt områdena l Främjande av jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske; 2 Främjande av industriell verksamhet m.m.; 3 Förbättring energi- och vattenav försörjningen samt 4 Förbättring av transport och telekommunikationer.

Statliga organ som finansierar miljöforskning

Som vi nyss konstaterat gäller vårt uppdrag den sektorfinansierade miljöforskningen. Det omfattar dels den miljöforskning som naturvårdsverket för ansvarar och som finansieras genom anslag inom miljö- och naturresursdepartementet, dels den forskning med miljöanknytning som bedrivs inom olika samhällssektorer och som finansieras av andra departements anslag. I sektorsforskning kan definitionsmässigt ingå såväl riktad grundforskning, tillämpad forskning som utvecklingsarbete.

Frågor om miljö och miljövård berör numera praktiskt taget alla verksamheter i ett modernt samhälle. Ett effektivt miljöarbete förutsätter därför att myndigheter, organisationer, företag etc. tar ansvar för miljöfrågoma inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som krävs för att skydda miljön och säkerställa utvecklingen dessa områden. Det gäller givetvis även FoU-verksamheten, där de olika samhällssektorema för att samordna ansvarar erforderliga insatser.

I den forskningspolitiska propositionen från år 1990 framhålls att miljöfrågoma bör inta en central roll i all forskning och att miljökonsekvensema skall

analyseras och redovisas. Det konstateras i propositionen att endast genom att berörda myndigheter tar sitt ansvar, d.v.s. forskningsråd och sektorsmyndigheter, är det möjligt att säkerställa målen att miljöforskningen blir viktig del en av såväl grundforskningen som den tillämpade forskningen i allmänhet.

Decentraliseringen och sektoriseringen av ansvaret för forskningen har, tillsammans med integreringen av miljöfrågoma i sarnhällsbyggandet och samhällslivet, medfört att det har blivit nödvändigt att i genomgången miljöforskav ningen utgå från den samlade FoU-verksamheten. Det räcker inte att kartlägga och granska miljömyndighetemas insatser eller användningen vissa av miljöanslag. I så fall skulle man bara få med begränsad del miljöforsken av ningen i Sverige.

Följande sammanställning redovisar statliga finansierar eller kan organ som tänkas finansiera miljöforskning eller forskning med miljöanknyming. Med hänsyn till att miljöfrågoma berör praktiskt taget alla samhällssektorer har även medtagits sådana forskningsstödjande där miljöfrågoma kan ha organ en mer begränsad betydelse.

Gruppen Miljöforskningsstödjande omfattar sådana enbart har organ organ som till uppgift att stödja och finansiera miljöforskning. l denna ingår SNV grupp och AFR.Totalt disponerar dessa organ 160 milj. kr. under 199192 för stöd till miljöforskning.

Den andra gruppen Grundforskningsråd omfattar socialvetenskapliga forskningsrådet, FRN, HSFR, MFR, NFR, SJFR och TFR. Dessa forskningsråd disponerade sammanlagt för budgetåret 199091 1 365 milj. kr.

Sektorsforskningsstödjande omfattar sektorsforskningsrâd, organ myndigheter och delegationer med uppgift att stödja eller genomföra sektorsforskning där miljöfrågor i varierande utsträckning utgör viktig faktor en att beakta.

Denna grupp utgårs av en stor Till denna har förts SAREC, grupp organ. grupp FOA, SMHI, TFB, VTl, Raä, Riksmuséet, AMFO, jordbruksverk, statens skogsstyrelsen, fiskeriverket, SJFR, BFR, SGU, NUTEK, Rymdbolaget, Keml, SSI, SKI och SEI.

Sammanlagt anvisades för sektorsforskningsstödjande organ ca 4,8 miljarder kronor under budgetåret 199091.

Sammanfattningsvis disponera således de sektorforskningsråd, myndigheter och statliga institut som stöder eller kan förväntas stödja miljöforskning under budgetåret 199192 tillsammans knappt 5 miljarder kronor av budgetmedel för

sektorsforskning. I denna summa har inte inräknats det FoU-stöd som lämnas av grundforskningsråden 1 365 milj. kr och inte heller den forskning som finansieras via fakultetsanslag 0.

5.1.1 Genomgång av vissa myndigheters miljöforskning

Statens naturvårdsverk

Allmänt om verkets forskning

I tabell 5.3 anges i löpande priser hur mycket pengar som har anslagits till SNV via det särskilda anslaget för miljöforskning. Av sammanställningen framgår att totalt ca 920 milj. kr. har anslagits för miljöforskning under de senaste tio åren.

Tabell 5.3 Sammanställning av anvisade resurser för miljöforskning via det särskilda miljöforskningsanslaget, kronor

-

1 Till anslaget för miljöforskning budgetåret 198889 tillkommer 11,5 milj. kr. för havsmiljöforskning.

2 Uppräknat m.h.t. inflationen och med basår 198384.

Resursema för miljöforskningen har nominellt trefaldigats under dessa år. Även om man tar hänsyn till inflationen har anslaget ökat relativt kraftigt mellan budgetåren 198384 och 199192. Tabell 5.4 redovisar användningen dessa av medel.

Den helt dominerande delen av den externa miljöforskning som finansieras av SNV genomförs vid universitet och högskolor. Under det nu aktuella budgetåret användes 80-85% av tillgängliga medel för stöd till högskoleforskning. Vidare har satsningama på [EG-forskning ökat kraftigt under perioden.

Tabell 5.4 Anslag och fondmedel som SNV disponerar till miljöforskning 198990 199192, 1000-tals kr. -

Till naturvårdsverkets disposition 109 419 128 577 134 724

l Momsen har dragits från anslagetB Miljöforskning, därav skillnaden mellan tabell 5.3 och 5.4.

De vetenskapliga kommittéema har fått sina medel för stöd till icke programstyrd forskning uppräknade med hänsyn till kostnadsfördyringar. Det har medfört en mer begränsad ökning med ca 15% från 198990 till 199192. En kraftig ökning har däremot skett vad gäller inrättandet extra forskartjänster av och forskargrupper vid universitet och högskolor. Det har varit fråga om en fördubbling av anslaget under denna period.

Det är dock som framgår av tabell 5.6 fråga om relativt små förändringar i fördelningen mellan de tre huvudområdena kommittéer, projektområden och forskartjänsterforskargrupper. Den enda stone förskjutningen gäller forskartjänsterforskargrupper där andelen ökat från 5 till 8%.

De vetenskapliga kommittéema

En huvuduppgift för de vetenskapliga kommittéema är att inom fastställda ramar föreslå stöd till s.k. icke programstyrd forskning. Kommittéema skall vidare från vetenskapliga utgångspunkter granska samtliga till SNV inkommande förslag till forskningsprojekt samt initiera ny forskning, främja kunskapssammanställningar och anordna symposier inom sina resp. ansvarsområden. De har vidare viktig en roll när det gäller att utforma förslag till inrättande extra forskartjänster och av stöd till forskargrupper vid universitet och högskolor.

Tabell 5.5 SNVs användning av tillgängliga medel för stöd till miljöforskning 198990 - 199192, 100-tals kronor.

expenser, arvoden o d Övriga omkostnader information, 3 900 3 300 3 300 utredningar, resor, symposier

Marinbiologiska Station

Naturvårdsverket, ramanslag B 1 Tre projektområden, se tabell 5.8 +20 900 22 900 11 500 Summa 112 900 138 300 141 500

Kommittéema skall täcka hela det breda kompetens- och kunskapsområdet forskning om miljö och miljöeffekter. Kommittéemas budget uppgår till i genomsnitt 4-5 milj. kr. per område och år. Ca 200 forskningsprojekt fick stöd via kommittéema budgetåret 199192. Dispositionen medel under budgetåret av 198990 199192 framgår av tabell 5.7. -

Tabell 5.6 SNVs samlade stöd till miljöforskning vid universitetet och högskolor 198990 199192, 1000-tals kronor och procent -

Ändamål l 98990 199091 199192

SNV har genom sin breda satsning inom kommittédelen fångat centrala miljöfrågor i sitt forskningsstöd. Insatsema är genomgående relevanta för behandlingen av miljöfrågoma i samhället. Ambitionsnivån i miljöarbetet är mycket hög och detta, som SNV även pekat på i sina anslagsframställningar, kan motivera en väsentligt omfattande miljöforskning. l detta mer perspektiv är frågan om prioriteringar de insatser kan ske inom givna av som ramar självfallet lika intressant den allmänna frågan forskningens samhällsrelevans. som mer om

Projektområden

Syftet med att skapa särskilda projektområden är under tak att ett kunna belysa centrala miljövårdsfrågor ur olika aspekter. Fördelningen medel för av projektområdesforskning under senaste år framgår tabell av 5.8. Under den senaste treårsperioden har projektområden avslutats och lika många sex tillkommit.

Tabell 5.7 Disposition av medel inom de vetenskapliga kommittéema 198990 - 199192, l 000-tals kronor. Finansiering via anslaget B Miljöforskning,

jaktvårdsfonden och viltskaderegleringsfonden

aktvârds- och viltskaderegleringsfonden Viltforskning 6 500 7 500 7 900

Summa 35 200 38 800 40 700

Av tabellen framgår att några större förändringar inte har skett under de senaste treårsperioden vad gäller fördelningen mellan de olika kommittéema.

Utvecklingen har under de tre senaste budgetåren bl.a. inneburit ökad en satsning på forskning miljöfrågor uppmärksammats under om som senare år. Man kan notera att hälsofrågoma har lyfts fram och fått ekonomiskt ett större utrymme. Parallellt härmed har den mediainriktade forskningen fortsatt i relativt oförändrad omfattning. En viss minskning har emellertid skett vad gäller försumingsforskningen. Ökade anslag har samtidigt möjliggjort satsning nya miljöfrågor och nya områden.

Företrädare för myndigheter, organisationer och andra avnämare är genomgående positivt inställda till de satsningar görs verket som av inom de olika projektområdena. En bidragande orsak härtill torde vara gruppemas sammansättning som ger möjlighet till dialog mellan en avnämare och forskare. I huvudsak har inga erinringar rests mot organisationsstrukturen med fördelning på kommittéer och projektområden. Däremot har förslag redovisats som syftar

till att minska antalet kommittéer och förändra deras ansvarsområde. Vidare har efterlysts en mer målinriktad och tillämpad forskning gör det möjligt att som snabbare nyttiggöra resultaten i det praktiska miljöarbetet. Det gäller framförallt vissa områden där insatser för att lösa problem behöver prioriteras framför fortsatt analys av tillstånd och utveckling i miljön.

Fördelning mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete

SNV har i samband med en hearing anordnad utbildningsdepartementet våren av 1992 PM 1992-03-10 Underlag för hearing Den offentliga forskningsom finansieringen ställt samman uppgifter fördelningen stödet till miljöom av forskning grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Sammanställningen tabell 5.9 visar att 25% stödet till forskning via av kommittéer och projektområden avser riktad grundforskning medan 66% avser tillämpad forskning. Stödet till utvecklingsprojekt utgör 9% de samlade av insatserna.

Av naturliga skäl är andelen grundforskning större inom de vetenskapliga kommittéema än inom projektområdena 38 17%. spännvidden är dock resp. relativt stor från 22 % till 63% vilket till viss del kan bero på olika uppfattningar om vad som bör klassificeras grundforskning tillämpad som resp. forskning. För kommittédelen omsätter totalt 33 milj. kr. utgör tillämpad som ca forskning 54%. Det lägsta värdet redovisas för Sjöar och vattendrag 30% och det högsta för Marin miljö och Toxikologi och hälsoeffekter 66%. -

Projektgruppemas insatser, som totalt för 199192 uppgick till 60 milj. kr., fördelas med 17% riktad grundforskning och 73% tillämpad forskning. Men även här är spännvidden stor mellan de olika projektgruppema. Fyra

projektgrupper redovisar inte några insatser inom grundforskningen Åtgärder

mot eutroñering, Västerhavet- storskaliga processer och miljöeffekter, Östersjön

storskaliga processer och miljöeffekter samt Testsystem i markmiljön. Sarnti- digt redovisar tre andra grupper satsningar på grundforskning överstigande 35%. Det gäller områdena Hälsorisker vid försurning mark och Restav vatten, biotopers betydelse för fauna och flora samt Förändrat klimat och UV-Bstrålning.

Utvecklingsprojekt finansieras, än i varierande omfattning, inom om sex av kommittéema och inom samtliga projektgrupper.

Tabell 5.8 Disposition av medel för projektområdesforskning 198990 199192, l 000-tals kronor. Finansiering via anslaget B Miljöforskning och poster inom B Statens natur-

vårdsverk

Anslagetprojektområde 8990 9091 9192

Effekter av luftföroreningar 15 700 15 800 13 200

och försuming

MiljöCellulosa 3 700 3 300 - Restbiotopersbetydelse för V

fauna och flora 2 800 4 100 3 500

Kvicksilvers förekomst och

omsättning i miljön 600 - - Miljömedicinskt Varningssystem

baseratpå biol. indikatorer 4 400 4 500 - Säl och sälskydd 2 000 l 600 - Persistentatoxiska organiska 4 600 4 400 4 ämnen PETOS

Luftföroreningar i tätortsmiljö l 00 3 800 - Ytvattenförsuming effekter 3 900 4 100 3 900 och åtgärder

Testsystem för markmiljö MATS 2 900 3 100 3 400

storskaliga processer och 2 200 5 800 5 900

miljöeffekter i Östersjön

Storskaliga processer och miljö- 2 300 4 900 5 600

effekter Kattegatt o Skagerak - Åtgärder eutroñering i mot 2 200 2 300 1 700 Östersjöns kustomrâden

Effekter av förändrat klimat 2 00 3 00 och UV-B-strålning

Ekologiska risker med spridning l 000 2 500 av transgena organismer

Våtmarker och sjöar som 1 600 3 200 kvävefallor

miljön Hälsorisker vid försurning av 2 100 - mark och vatten Försöksverksamhetmed åtgärder 7 500 9 700 ll 500 mot mark- och grundvattenförsuming inkl skogsvitalisering

Totalsumma 55 800 72 000 71 900 Summa exkl. området Försöksv.. 48 300 62 300 60 400

l Hit-av finansieras via anslaget1under B budgetåret 198990 106Gtkroch under 199091 10300tkr. 2 Härav finansieras viaBl under budgetåret 198990 2800tkrochunder 199091 2900tkr. 3 Pmjeklområdel finansieras viaB

Tabell 5.9 Fördelning av SNVs stöd till forskning via kommittéer och projektområden under budgetåret 199192 fördelat på typ av insatser, 1 OOO-tals kronor och procent.

FoU-fonner kommittéer projekt totalt

I kommentarerna till detta underlag framhåller verket att några större förändringar av det totala forskningsstödet inte skett när det gäller andelen grundforskning. En motsvarande genomgång gjordes inför 198384 års forskningsproposition som visade att med en snäv definition av begreppet grundforskning disponerades 10% av forskningsstödet till grundforskning. Med användning motsvarande av bredare definition som använts i den aktuella redovisningen skulle detta nu enligt SNV motsvara ca 25%.

l redovisningen har inte medtagits medel för finansiering forskartjänster och av forskargrupper, vilket inte förekom i någon större omfattning 198384. Sådan kompetensuppbyggnad bör enligt rapporten klassificeras grundforskning, som eftersom verksamheten inte har någon bestämd tillämpning i sikte. Inräknas även dessa satsningar skulle fördelningen för budgetåret 199192 bli följande grundforskning 32%, tillämpad forskning 60% och utvecklingsarbete 8%.

Transponforskning

Trafikmyndighetema satsar för innevarande budgetår totalt 293 milj. kr. trafik- och transponforskning, tabell 5.10. Den helt dominerande delen se av dessa medel används för tillämpad forsknings- och utvecklingsarbete. Som

jämförelse kan nämnas att post- och televerken 1 200 milj.kr. år på satsar ca per i första hand teknisk FoU. Tabell 5.10 Trafikmyndighetemas FoU-satsningar 199192, milj. kr. Myndighet Belopp

Merparten av dessa medel används för tillämpad forskning och utvecklingsarbete

inom de olika myndigheterna. Av trafikmyndighetema är det huvudsakligen TFB

som satsar några större medel på universitet och högskolor hälften TFBs - ca av anslag används för detta ändamål. Totalt kan man räkna med 30 milj. kr. att ca används för kompetensuppbyggnad och långsiktig forskning vid högskolan.

En utredning tillsatt kommunikationsdepartementet har nyligen lagt av fram förslag som rör den statliga forskningen inom transportsektom. I betänkandet Råd för forskning om transporter och kommunikationer SOU 199255 föreslås

att TFB bör förstärkas och omvandlas till centralt och initiativkraftigt ett sektorsforskningsrâd med brett ansvar.

TFB har enligt sin instruktion till uppgift initiera, att stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet. Ansvarsområdet omfattar och godstransporter person- på land, till sjöss och i luften. TFB har även för samhällsvetenskaplig numera ansvar forskning och utveckling inom och teleområdet. I den post- forskningspolitiska propositionen 19899090 fastslås att samordningen transportforskningen av är en uppgift för TFB.

TFB har valt att i sitt FUD-stöd ta ett särskilt för den långsiktiga ansvar forskningen. Huvudmotiven härför är dels att det visat sig finnas betydande kompetensluckor inom för transportområdet viktiga områden, dels att andra myndigheter och organ är beredda att satsa på tillämpade projekt inom områden som är av direkt intresse för dessa. Ca hälften av TFBs ordinarie medel används för långsiktig forskning vid universitet och högskolor. Finansiering av transportforskning

TFB har för innevarande budgetår ett anslag under sjätte huvudtiteln kommu- nikationsdepartementet på 41,3 milj. kr., exkl. mervärdeskatt. Dessutom disponerar TFB 6,2 milj. kr. anslagsposten 8 Energirelaterad av transportforskning inom anslaget H Energiforskning tolfte huvudtiteln Industridepartementet. Resterande del av denna anslagspost 3,8 milj. kr. disponeras - - av NUTEK.

Miljö- och energiforskningen inom TFB

TFB framhåller i sin verksamhetsplan för 1991 1993 att ett övergripande och långsiktigt mål för transportområdets energi- och miljöpolitik skapa är att ett transportsystem som är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. För att uppnå detta mål krävs både begränsning av miljöbelastningen och god hushållning med naturresursema.

Energi- och miljöfrågoma har integrerats i TFBs forskningsstödjande verksamhet och ledningsgmppema har det primära för dessa frågor beaktas i ansvaret att planering och genomförande. Finansiering sker företrädesvis via anslagsposten Energirelaterad transpottforskning, TFB disponerar 6,2 milj. kr. för varav budgetåret 199192. Insatsema för energi- och miljörelaterad forskning inom TFBs ordinarie anslag uppgick under 199091 till 5,5 milj. kr.

TFB har vidare fått i uppgift att ta hand anslag på 30 milj. kr. år under om per en fyraårsperiod för försök med alternativa drivmedel, främst motoralkoholer. Huvudsyftet med motoralkoholprogrammet är utvärdera att om, och under vilka förutsättningar system för alkoholmotordrift är för implementering mogna i större skala.

SMHI

Uppgifter och verksamhet

SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska frågor. SMHI skall enligt sin instruktion inhämta och förmedla

kunskaper om landets meteorologiska, hydrologiska och oceonografiska förhållanden.

SMHIs organisation, som kommer att ändras fr.o.m. den 1 juli 1992, består av fem huvudavdelningar varav en enbart är inriktad mot samhällstjänster huvudsakligen finansierad via statsbudgeten. Tre avdelningar bedriver enbart affärsverksamhet med inriktning mot trafik, energi och miljö s.k. konsumentsamt tjänster. Den återstående avdelningen är en serviceavdelning under vilken också sorterar en för hela SMHI sammanhållen FoU-enhet.

SMHI är en s. uppdragsmyndighet, vilket innebär delar verksamheten att av bekostas via statsbudgeten, medan andra delar finansieras genom uppdragsinkomster. Institutet har för fullgörande sina myndighetsuppgifter för budav getåret 199192 ett reservationsanslag på 122 milj. kr. Dessutom finns ett utrustningsanslag på 14 milj. kr. för 199192. Intäkterna för SMHIs verksamhet under budgetåret 199091 uppgick till 285 milj. kr., inkl. mervärdeskatt. Något mer än hälften av intäkterna kom från uppdragsverksamheten 52 % och resterande del från anslag över statsbudgeten. Omsätmingsmässigt dominerar meteorologin med en andel på knappt 80 %, medan hydrologin och ca oceanografm svarar för ca 10 % vardera.

Miljöforskning

SMHI har gjort bedömningen att 2,9 milj. kr. FoU-verksamheten av under budgetåret 199192 används för miljövårdsforskning. Merparten dessa insatser av avser hydrologi och meteorologi, medan insatserna är begränsade inom mer oceanograñ. Den genomförda miljövårdsforskningen fördelas med ca 90 % på tillämpad forskning och 10 % riktad grundforskning.

Miljöforskning ingår också väsentlig del i övriga delar SMHIs som en av FoU-verksamhet. För sådan forskning där miljöfrågoma spelar central roll en forskning med miljöprofil - disponeras under innevarande budgetår 3,8 milj. kr. Merparten av denna verksamhet gäller meteorologisk forskning, med tonvikt på tillämpad forskning. Under antagandet miljöforskning att utgör en tredjedel av denna forskning med miljöproñl skulle miljöforskningsandelen av SMHIs samlade FoU-verksamhet uppgå till 30 35 %. -

I anslagsframställningen för budgetåret 198889 bedömde SHMI att 62 % av den meteorologiska och 90 % den hydrologiska av och oceanografiska verksamheten är inriktad mot och har stor betydelse för allmän miljövård, fysisk planering samt luft- och vattenklimat.

BFR

Verksamhetens inriktning

BFR har enligt sin instruktion till uppgift att ta initiativ till samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbetet inom samhällsplanerings-, byggnadsoch anläggningsområdet. BFRs verksamhetsfált har definierats FoU kring som förändring och utformning av den byggda miljön med hjälp samhällsplaneav ring, byggande och förvaltning.

Ansvarsområdet omfattar också FoU kring energihushållning och energitekny nik för bebyggelsen. När det gäller den yttre miljön betonas vikten av att samhällsbyggande och förvaltande sker på ett sätt är förenligt med kraven som ekologisk balans. Ett långsiktigt mål bör enligt BFR att verka för ett så vara långt möjligt emissionsfritt samhälle grundat på förnybara energikällor, återanvändning och resurshushållning. Energi och transporter utgör därvid centrala områden. Sambandet mellan bebyggelse och trafik är också viktigt.

Anslag

BFR disponerar för stöd till FoU-verksamhet inom sitt ansvarsområde 230 ca milj. kr. för budgetåret 199192, tabell 5.11. Härtill kommer 20 milj. kr. se ca för stöd till experimentbyggande.

En omfattande verksamhet inom området den Byggda miljön bedrivs av institutet för byggnadsforskning SIB. Verksamheten finansieras med ett basanslag samt med projektanslag och uppdragsmedel.

Dispositionen av FoU-medel

BFR arbetar f.n. med en indelning i 5 program, varav 3 för FoU, tabell 5.12. se

FoU-former och genomförande

Högskolans andel BFRs FoU-stöd har under den IO-årsperioden av senaste fördubblats från 28 % till 54 %, tabell 5.13. Samtidigt har stödet till enskilda se företag i stort sett halverats, från 23 % till 12 %. En markerad minskning har också skett vad gäller stödet till forskningsinstitut.

Tabell 5.11 Anslag och anslagsposter som disponeras av BFR, budgetåren 199192 och 199293, milj. kr. Departementanslaganslagspost 199192 199293

-

Energiforskningz

bekämpningsmedel för FoU om naturresurser och grönområden i tätort Summa 264,3 230,7

1 Redovisades 199192 under bostadsdepartementets huvudtitel, numera under näringsdepartementetshuvudtitel. 2 Redovisas numera under näringsdepartementetshuvudtitel. 3 Frågan om särskilda handelsgödseloch bekämpningsmedelprövas senare.

Tabell 5.12 Budget för disposition av BFRs forskningsmedel 199192, fördelad på program, milj. kr.

ProgramMkr 199192 Bidrag Experimentstöd Extern samñnans.

Program i FoU om bebyggelse 87,9 18,5 51,2

1.1 Människa och miljö 3,0 - 1.2 Bygg-, bostads-och fastighetsmarknad 5,9 0,9 - 1.3 Regioner och kommuner 15,1 3,0 16,3 1.4 Stadsdelar, bostadsoch arbetsområden 7,8 2,0 1,7 1.5 Naturresurseroch grönområden 10,6 0,5 0,8 1.6 Anläggningar och

9,3 2.8 Planerings-, bygg- och förvaltningsprocessamband 10,4 2,2 - 2.9 Reserv 12,1 4,3

Program 3 Information och dokumentation 11,1 - -

Program 5 Internationellt, utvärderingar m.m. 12,2 - -

Tabell 5.13 Beviljade BFR-bidrag 198283 199192, fördelade på - FoU-utförande organ, procent

Kommuner och statliga myndigheter 12 13 8

Övriga 5 6 4

Miljöfrågor och miljöforskning

Miljövårdsforskning definierad som FoU-verksamhet som primärt är inriktad att klarlägga och lösa problem i den yttre miljön återfinns framförallt inom delprogram 1.1 Människa och miljö; 1.3 Regioner och kommuner; 1.4 Stadsdelar, bostads- och arbetsområden; 1.5 Naturresurser och grönområden; 2.4 Installationer; 1.6 Anläggningar och underrnarksbyggnader. Denna miljövårdsforskning är inriktad mot två huvudområden samhällsplanering och naturresursplanering olika nivåer samt miljö- och återvinningsteknik.

FoU om miljö, miljöeffekter och miljöteknik ingår som en väsentlig del i även andra delar av BFRs forskningsstödjande verksamhet. Sådana forskningsprojekt med miljöproñl, d.v.s. en väsentlig del av FoU-verksamheten är inriktade miljöproblem, kan sannolikt finnas inom samtliga BFRs forskningsprogram. Inom t.ex. forskning om samhällsplanering är hanteringen av miljöfrågoma i planeringsprocessema en central fråga. Forskning och utveckling energiom hushållning och energianvändning och utveckling av nya energisystem är andra exempel där de miljömässiga konsekvenserna är av avgörande betydelse. Man skulle ex. i och för sig kunna klassificera utveckling av solenergi som ren miljöforskning.

NUTEK

Uppgifter och verksamhet

NUTEK är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställningen av energisystemet. Till NUTEKs uppgifter hör

att stödja teknisk forskning och utveckling samt verka för en effektiv miljövänlig och säker tillförsel och användning av energi.

Medel för FoU-verksamhet

NUTEK disponerar budgetåret 199192 totalt 1,1 miljarder kronor för ca Teknisk forskning och utveckling samt för energiforskning. Detta belopp fördelas med 800 milj. kr. för teknisk forskning och utveckling, 26 milj. kr. för materialteknisk forskning, 123 milj. kr. för Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete samt 178 milj. kr. för energiforskning. För 199293 har riksdagen beslutat om ett anslag till NUTEK på 1,2 miljarder kronor. ca

NUTEKs föregångare STU redovisade våren 1991 resultatanalyser för sina huvudområden. STU konstaterade att kopplingen mellan energi- och miljöteknik och den normala tekniska utvecklingen är mycket väsentlig. Ju tidigare dessa frågor kommer in i teknikutvecklingen desto större möjligheter finns att energioch miljöfrågoma får genomslag i industri och samhälle. Som ett resultat av detta integreringsarbete initierades miljökonsekvensbedömningar i alla alla FoU-projekt inom NUTEK fr.o.m. våren 1992.

Miljövårdsbetingade och miljövårdsrelaterade FoU-insatser

För att få en uppfattning om inriktningen och omfattningen NUTEKs FoUverksamhet när det gäller miljöfrågor har intern genomgång gjorts en av disponering av medel under det första verksamhetsåret. Samtliga berörda chefer och handläggare har tillfrågats om FoU-insatser av typ miljöbetingade projekt miljövårdsforskning och miljörelaterade projekt forskning med miljöprofil. - - Resultaten har sammanfattats för de olika enheterna i tabell 5.14.

Genomgången visar att ca 62 milj. kr. disponerats for FoU primärt är som inriktad på att klarlägga och lösa miljöproblem. För projekt i vilka frågor om miljö, miljöeffekter och miljövårdsåtgärder utgör väsentlig del i verksamheten en miljörelaterad forskning användes ca 82 milj. kr. vilket skulle innebära - - att ca 6% av NUTEKs samlade FoU-anslag exkl. medel för Europeiskt FoU-samarbetet används för miljövårdsforskning och 8 % för forskning med miljöprofil. Om man antar att miljöandelen FoU-insatsema inom forskningsprojekt av med miljöprofil uppgår till en tredjedel skulle NUTEKs satsning på miljöfrågor uppgå till 8 9 % av totalt tillgängliga medel. -

NUTEKs satsningar miljövårdsforskning eller miljövårdsbetingad forskning sker framförallt inom enheterna för miljö-, förbrärmings- och transportteknik - 70 % och för energitillförselteknik 18 %.

Inom den förstnämnda enheten svarar miljöteknikgruppen med ca 22 milj kr för hälften av insatserna. Det är framförallt fråga om FoU-projekt inom område Rening, efterbehandling, återvinning enligt STUs förslag till FoU-program för miljöteknik som omfattar delområdena avfallshantering, Vattenvård, luftvård, återvinning, styrning av reningsverk nya metoder och ny processteknik samt rökgas- och avgasteknik samt alternativ teknik inom transportområdet.

För miljövårdsprojekt inom området förbränning och andra gemensamma energitekniker disponerades ca 16 milj. kr. Det gäller framförallt projekt för att reducera utsläppen av miljöpåverkande emissioner. Inom detta området sker också en betydande satsning FoU-projekt med miljöproñl eller miljörelate- rade projekt. För innevarande år är det fråga om insatser av storleksordningen 27 28 milj. kr. Inom området Motorer och drivsystem anslås 20 milj. kr. för - FoU med miljörelevans.

Energitillförselteknik omfattar de tre teknikområdena Bränsleteknik, Elproduktionsteknik och Värmeteknik. Merparten av de 11,2 milj. kr. som satsas på miljövårdsprojekt gäller bränsleteknikområdet energiodling 2,5 milj. kr., trädbränsle 4,7 milj. kr. samt torv 2,3 milj. kr. Inom detta område förekommer också en del projekt med miljöproñl där miljöfrågoma utgör en viktig aspekt. Det gäller totalt ca 5 milj. kr., fördelat på projekt om avfallbiogas och värmekraftelsystem.

För främjande av biobränsleanvändningen disponerar NUTEK ett anslag 400 milj.kr. under budgetåren 199293-199798. En särskild programstyrelse skall fördela dessa medel.

I övrigt förekommer forskning med miljöprofil eller miljövårdsrelaterade - FoU-insatser inom samtliga enheter. Detta är naturligt eftersom målsättningen är att miljöfrâgoma skall intergreras i all FoU-verksamhet som stöds av NU- TEK. i

Tabell 5.14 FoU-insatser inom miljöområdet genomförda NUTEK under budgetåret av 199091, IOOO-talskronor

VerksamhetsområdeEnhet Miljö Miljö Arbets- Yttre m Yttre m betingat relat. miljö

Teknisk FoU och effektivare energianvändning Informationsteknologi 470 8 060 3 260 - - Produktions- och materialteknik 3 540 8 920 270 Process-,bio- och biomedicinskt 2 790 17 310 150 - - Miljö, förbrännings och transpon-

-

Delsumma verksamhetsområde tekn FoU 60 700 80 010 4 210

Verksamhetsområdeföretagsutveckling och regional utveckling

lnnovationsservice 990 860 - 3 810

Administrativa enheten 700 - -

Summa FoU-insatser inom miljöområdet 61 690 81 570 8 020 .

1 Miljövârdsbetingade FoU-satsningar motsvarar det i rapporten använda begreppet sektorövergripande miljövärdsforskning, d.v.s. sådan FoU-verksamhet som är primärt inriktad på att klarlägga och lösa miljöproblem.

2 Miljövårdsrelaterade FoU-satsningar det i motsvarar rapporten använda begreppet miljöforskning med sektorsanknytning,d v s sådanFoU-verksamhet där frågor miljö, om miljöeffekter och miljövårdsåtgärder utgör en väsentlig del i verksamheten.

Avfallsforskningsrådet

Bakgrund

Regeringen konstaterade i 1990 års forskningspolitiska proposition att ökad forskning behövs för att åstadkomma en miljöanpassad produktutveckling, en återvinning av restprodukter och ett fullgott slutligt omhändertagande av det skadliga avfallet. För att möjliggöra en sådan ökad satsning föreslogs en förstärkning av forskningsanslagen och inrättande av ett programråd för avfallsrelaterad miljöforskning, avfallsforskningsrådet AFR.

Uppgifter och finansiering

AFR har enligt instruktionen som huvuduppgift att genomföra ett treårigt program för att utveckla teknik och styrmedel som leder till miljöanpassade produkter och därmed minskad mängd och farlighet beträffande avfall. Programmet omfattar även utvecklande av ny teknik och nya metoder för hantering av existerande avfall.

I instruktionen anges vidare att rådet skall

se till att forskningen får en inriktning som stämmer med de miljöpolitiska målen,

samordna forskningsinsatsema inom programmet så att ett effektivt utnyttjande uppnås,

fördela medel till forskning inom ramen för programmet. -

AFR disponerar för innevarande år totalt 27,7 milj. kr., exkl mervärdeskatt. I regeringens budgetförslag för 199293 föreslås höjning till 41,8 milj. kr., en se tabell 5.15.

Tabell 5.15 Anslag som disponeras av Avfallsforskningsrådet, milj. kr.

Anslag 199091 199192 199293

lndustridepartementetz F 19 Forskning för ett 5,0 15,7 24,6 avfallssnålt samhälle Miljöanpassad produktutv.

Miljö- och naturresursdepartementet B 13 Forskning för ett 4,0 12,0 17,2 avfallssnålt samhälle Avfallshantering

Summa 9 27,7 41,8

l Förslag i budgetpropositionen för 199293 2 Näringsdepartementetfr.o.m. budgetåret 199293

Inriktning av verksamheten

Enligt AFR är ambitionen att med ett tvärvetenskapligt synsätt och stöd genom till hela FoU-kedjan från grundforskning till färdig teknik lägga grunden till en långsiktig, uthållig utveckling mot ett avfallssnålt samhälle. l närliggande ett perspektiv innebär detta bl.a. att kartlägga existerande FoU, identifiera kritiska områden med stort FoU-behov och här initiera och stödja kvalificerad FoU. l ett längre perspektiv gäller det att bygga kompetens ska Sverige upp en som ge en internationellt sett högklassig forskning inom några utvalda delar avfallsomav rådet.

Kärnan i Avfallsforskningsrådets strategiska satsning är de delområdena tre Miljöanpassad produktutveckling, Miljöanpassad nestproduktanvändning och Miljöanpassad avfallsdeponering.

En central fråga för AFR är uppbyggnaden kompetens och basresurser vid av universitet och högskolor. För att starta kvalificerad utbildning och underlätta forskarrekrytering kommer medel att ställas till förfogande vid i första hand sex universitethögskolor. Förutom anslag till dessa tre delprogram och basresurser avser AFR att även ge stöd till särskilt angelägna enskilda FoU-projekt. AFR kommer att inrikta sin verksamhet på tvärvetenskapliga satsningar inom riktad

grundforskning och tillämpad forskning. Det är fråga om åtgärdsforskning inom miljöområdet, där vad gäller frågor om miljömiljöeffekteri första hand får man repliera den forskning som stöds av SNV.

Insatsema inom delområdena miljöanpassad restproduktanvändning och miljöanpassad avfallsdeponering kan klassificeras som miljövårdsforsknzng. Miljöfrågorär givetvis även central betydelse inom delområde miljöanpassad na av produktutveckling, här kommer också andra tunga intressen in. FoU-men verksamheten inom detta tredje delområde kan därför närmast föras till kategorin forskning med miljöpr0fil.

Grundforskningsråden

I det följande redovisas verksamheten inom NFR, FRN, SJFR och TFR. Huvuduppgiften för dessa forskningsråd år att fördela anslag till forskarinitierade projekt efter bedömningar den vetenskapliga kvalitén. Dessa forskningsråd av disponerar anslag för innevarande budgetår uppgår till ca 900 milj. kr. l som budgetpropositionen för 199293 föreslås ökning till totalt ca en miljard en kronor.

Tyngdpunkten i grundforskningsrådens stöd till forskning varierar något. Generellt gäller emellertid att råden i sin roll som grundforskningsråd inte bedriver någon sektorsanknuten miljöforskning. Däremot gäller givetvis för råden liksom för andra forskningsstödjande organ den av riksdagen fastställda målsättningen att miljöfrågoma bör inta en central roll i all forskning.

NFR

NFR stödjer grundforskning med inriktning på uppbyggnad av kunskap och kompetens inom grundforskning och riktad grundforskning. De fyra ren ansvarsområdena är biologi, fysik och matematik, geovetenskap och kemi. Under rådet är beslutande organ finns programutskott för de fyra nämnda som huvudområdena och energi.

Under budgetåret 199091 fördelas totalt ca 410 milj. kr. huvudområdena Biologi 96,5 n1ilj.kr.; Fysik och matematik, inkl. fusion 117,5; Geovetenskap 48,3 samt Kemi 82,8. Resterande belopp avser bidrag till internationella organisationer, information m.m.

NFRs anslag för budgetåret 199192 uppgår till 441 milj. kr. och bland de särskilda villkoren som gäller kan nämnas att lägst 0,96 milj. kr. skall användas för förstärkta insatser inom miljörelaterad forskning. Vidare skall lägst 3.2 milj.

kr. användas för vissa kostnader vid marina forskningscentra. I budgetpropositionen för 199293 föreslås att anslaget till NFR ökar till 464 milj. kr.

NFR disponerar dessutom för innevarande budgetår 32 milj. kr. för stöd till energirelaterad grundforskning från energiforskningsanslaget.

Miljöfrågor har fått en allt större roll i den forskning som stöds av NFR. Det är svårt att exakt avgränsa de projekt som är miljörelaterade eftersom naturvetenskaplig grundforskning utgör ett av de fundament som miljöforskningen stödjer sig på. Som exempel på forskning med klart definierad miljörelevans kan nämnas forskning om miljö- och klimateffekter som främst avser effekter knutna till oxidationscykeln bl.a. luftföroreningar, C02-problem och atmosfäriska effekter. Ozonproblemet föranleder forskning om effekter på biologiska processer av tilltagande UV-strålning. Det kan noteras att stödet till forskning om det globala klimatet och växelverkan hav-atmosfär har ökat. Bland annat har under budgetåret 199091 inrättats en forskartjänst i ämnet atmosfärens fotokemi. Inom området miljö- och klimateffekter satsar NFR under innevarande budgetår 5,3 milj. kr.

FRN

FRN svarar enligt sin instruktion för forskning inom områden som är angelägna från samhällets utgångspunkt. Härvid skall FRN särskilt beakta behovet av tväroch mångvetenskaplig forskning. FRN har också viktiga uppgifter inom området forskningsinformation.

Under budgetåret 199192 disponerar FRN drygt 79 milj. kr. för forskning inom detta område. Regeringen föreslår för budgetåret 199293 ett anslag om drygt 73 milj. kr. för detta ändamål.

Enligt den forskningspolitiska propositionen ställer det ökade och ökande behovet av kvalificerat kunskapsunderlag inom i stort sett alla samhällssektorer krav verksamhet av det slag FRN bedriver. Det gäller gränsöverskridande och tvärvetenskapliga insatser för såväl den vetenskapliga utvecklingen som samhället i övrigt.

Mot bakgrund av Brundtlandkommissionen konstaterar regeringen att ett betydande arbete måste läggas ned under 90-talet för att globala och mer näraliggande miljö- och energirelaterade problem skall kunna bringas närmare en lösning. Enligt propositionen har FRN byggt betydande och bred upp en kompetens inom miljöområdet.

Systemteknisk kompetens är viktig och FRN är enligt propositionen väl lämpad

att svara för fortsatta analyser samt utveckling av flervetenskaplig forskning med betydelse för förhållandet människa, samhälle, och energi. naturresurser

Den forskning som FRN bedriver har hög relevans från miljöforskningssynpunkt. Vi återkommer till FRN i avsnitt 5.1.2.

SJFR

SJFR har enligt sin instruktion till uppgift att främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forskning skogsbruket, jordsom gagnar bruket och trädgårdsnäringen. I det forskningspolitiska beslutet från år 1990 förutsätts att SJFR arbetar på i stort sätt grundforskningsråden. sett samma som

SJFR disponerar 150,7 milj. kr. för stöd till forskning under innevarande år. För nästkommande budgetår föreslås höjning detta slag till 169,7 milj. kr. en av Rådet disponerar vidare för 199192 99,8 milj. kr. för stöd till kollektiv forskning inom området.

Den ordinarie projektverksamheten är uppdelad följande tio områden organismbiologi; cell- och molekylärbiologi; ekologi och miljövård; kemi, fytokem och biokemi; ekonomi, sociologi och infonnationslära; skogsbruk; jordbruk, trädgårdsbruk och djurhållning; fiskforskning; livsmedelsforskning samt renforskning.

SJFR svarar vidare för stöd till alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt till tvärvetenskaplig skogsforskning. Under en femårsperiod har för dessa ändamål 85 milj. kr. tillförts för forskning inom jordbruk och trädgårdsnäring och 72 milj. kr. för skogsforskning.

SJFRs verksamhet är i betydande omfattning inriktad miljöfrågor i vid mening eftersom de areella näringama använder och brukar miljön. Man skulle således utifrån denna utgångspunkt kunna klassificera delar stora av SJFRs verksamhet som miljöforskning.

Miljövårdsforskning, d.v.s. forskning primärt är inriktad klarlägga som att miljöproblem, utgör sarmolikt relativt liten del den forskning SJFR en av som stöder. I sin planering framhåller SJFR att framförallt inom jordbruksman forskningen övergått från den produktionsinriktade forskningen till mer en mer miljörelaterad forskning.

Det finns ett nyinrättat ämnesutskott för området ekologi och miljövård. Totalt satsade SJFR inom detta område under 199091 sammanlagt 4,2 milj. kr.

fördelat på 15 projekt. Vidare kan noteras ett antal forskartjänster med miljöprofil har inrättats av SJFR. Bland dessa kan nämnas en professur i alternativa produktionsformer särskilt alternativ odling; en tjänst inom området experimentell växtekologi med inriktning mot skogsbrukets miljöeffekter; tjänst inom en växtfysiologi med inriktning på luftföroreningars effekter på jordbruks- och trädgårdsgrödor; en tjänst inom zooekologi med inriktning faunavård och lanskapsekologi i jordbrukslandskapet samt en tjänst inom området vattendragens ekosystem i jordbrukslandskapet.

TFR

l 1990 års forskningpolitiska proposition anförde regeringen kraftfull att en satsning bör ske på ren grundforskning på det tekniska området och att TFR borde inrättas. TFR borde successivt byggas upp under en period fram till mitten av 1990-talet. Rådet har huvudsaklingen två arbetsuppgifter, nämligen att fördela medel till teknikvetenskaplig grundforskning och policyskapande för att vara svensk teknikvetenskaplig forskning.

Anslaget till TFR uppgick budgetåret 199192 till 127 milj.kr. För budgetåret 199293 har riksdagen anslagit 184,9 milj. kr.

Den tekniska grundforskning som TFR stödjer kompletterar den renodlat naturvetenskapliga. Båda utgör en viktig bas för teknikutveckling och teknikens industriella och samhälleliga nyttiggörande. Vid stöd till forskning sker kontakter med bl.a. NFR och NUTEK.

5.1.2 Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen

Författaren Per Kågeson har på SNVs uppdrag utvärderat SNVs samhällsvetenskapliga miljövårdsforskning Utvärdering naturvårdsverkets samhällsvetenav skapliga miljövårdsforskning 198788 199192, Per Kågeson, Huddinge 1992- - 03-03.

Bakgrund

Före år 1987 farms inget särskilt program för samhällsvetenskaplig miljöforskning vid SNVs forskningsnämnd. Enstaka projekt med samhälls- ocheller beteendevetenskaplig inriktning fick dock stöd tidigare. Därtill kommer att forskningsnämnden redan år 1983 beslutade att delfinansiera professurer i tre miljöekonomi.

1 början av år 1986 beslöt forskningnämnden att utreda samhällsvetenskapen

inom miljöforskningen. Lars J Lundgren vid SNV fick i uppdrag att

ange möjliga vägar att introducera samhällsvetenskapliga frågor i miljöforsk- ningen,

lämna förslag om inriktningen verksamheten samt organisation och - av arbetsfonn för densamma.

Resultatet av Lundgrens utredning redovisades våren 1986 i Miljöprapporten roblem i ett samhällsperspektiv. Samhällsvetenskap och miljöforskning SNV rapport 3155.

Lundgren betonar vikten av en från makten fristående och därmed förhoppningsvis kritisk forskning. Han ser en viktig uppgift i att ifrågasätta och granska den officiella synen och framhåller betydelsen av begrepp, myter och värderingar. Från denna utgångspunkt blir det viktigt att bl.a. undersöka förvaltningens organisation samt ämbetsmännens föreställningsvärld och rolluppfattning.

Lundgrens utredning utmynnar i ett mycket starkt förord för nyfikenhetsforskning. Han föredrar entydigt ansökningar framför beställningar och anser att man bör överlåta frågandet till forskarna.

I valet mellan olika tänkbara organisationsmodeller förordar Lundgren att forskningsnämnden tillskapar särskild vetenskaplig kommitté för humanen vetenskaplig forskning. Lundgrens rapport ledde till att forskningsnämnden i december 1986 beslutade om att inrätta vetenskaplig kommitté för en samhällsvetenskaplig miljöforskning under försöksperiod fyra år med början en om den 1 juli 1987. Kommittén har under budgetåren 198788 199192 haft sammanlagt 14,7 milj. kr. till sitt förfogande. Dessa medel har använts som stöd till 36 forskningsprojekt och 6 kunskapssammanställningar. Dessutom har del en mindre belopp utnyttjats för seminarier som genomförts i kommitténs regi. egen Av dessa sammanlagt 42 projekt har 15 redan fått eller kommer genom utfästelser avseende 199293 och 199394 att få än vardera 500 000 kr. mer

Det bör i sammanhanget understrykas att kommittén bara i begränsad utsträckning har sökt påverka de sökande att prioritera speciella ämnen och frågeställningar. Utfallet är således i första hand resultat dels de sökandes ett av val av ämnen, dels kommitténs prioriteringar inom för inkomna ansökingar. ramen Kommittén har därvid naturligtvis också haft att beakta andra aspekter än ämnesvalet t.ex. de sökandes kompetens och ansökningamas vetenskapliga kvalité.

Enligt Kågesons utvärdering bör den samhällsvetenskaplig miljöforskiiing

definieras funktionellt utifrån de problem och kunskapsbehov finns i som samhället. Forskning kan vara juridisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk. 1 det här sammanhanget inkluderas juridisk och humanistisk forskning i begreppet samhällsvetenskaplig forskning.

Under budgetåret 199293 disponerar SNV 3,5 milj. kr. på samhällsvetenskaplig forskning inklusive 1,2 milj. kr. på miljöekonomi f.n. 112 professurer.

FRN förfogar budgetåret 199293 över 15 milj. kr. för samhällsanalytisk ca miljöforskning. FRN stödjer flervetenskaplig forskning stor relevans från av miljösynpunkt innefattande förhållandet människa, samhälle, naturresurser, miljö och energi. FRN finansierar större satsningar inom områdena En bärkraftig utveckling, Materialflöden i natur och samhälle från till graven, vaggan Livsstil och miljö samt Miljö och säkerhet förhållandet mellan politisk stabilitet och miljötillståndet.

NUTEK disponerar för budgetåret 199293 drygt 12 milj. kr. inom för ramen programmet Allmänna energisystemstudier. Programmet stöder samhällsvetenskaplig forskning med anknytning till energisektorn. En betydande del av insatserna har miljöanknytning. TFB disponerar för innevarande budgetår 6,2 milj. kr. för systemstudier inom transportområdet.

BFR lämnar omfattande bidrag till forskning kring samhällsplanering, stadsbyggnad och resursumyttjande. Ett mindre antal projekt har ett tydligt inslag av samhällsvetenskaplig miljöforskning.

Inom ramen för AFRs verksamhet genomförs även studier analyserar som stynnedel, beteenden och samhällsekonomiska effekter vid sidan tekniskt av företagsekonomiska studier. Även SIFR och HSFR stöder samhällsvetenskaplig miljöforskning.

Samarbetet och samverkan mellan forskningsfinansierande kring olika organ delar av det stora fältet samhällsvetenskaplig miljöforskning har ökat under senare år, senast manifesterad i en konferens Livsstil och miljö i 1992, om mars arrangerad av FRN, SNV, AFR, BFR, HSFR, NUTEK och TFB.

Förslagen i Kågesons utvärdering

Det bör vara SNVs uppgift att i sin egenskap sektorsorgan för och av naturmiljövården se till att den forskning behövs för vi skall kunna uppfylla som att de nationella miljömålen kommer till utförande. Den övergripande målsättningen

för den samhällsvetenskapliga miljöforskningen vid och utom SNV bör enligt Kågeson anknyta till den långsiktiga målsättningen för den svenska miljö- och naturvärden, täcka behov inom alla berörda samhällssektorer, omfatta alla relevanta redskap och styrmedel samt ge ett i förhållande till landets storlek rimligt bidrag till den internationella forskningen.

Arbetet bör utföras med stöd från bl.a. den samhällsvetenskapliga kommittén i SNV, sektorsforskningsorganen, forskningsråden, sektorsmyndighetema samt Nordiska ministerrådet och EGs olika program.

SNV skall i första hand enligt sin instruktion stödja tillämpad forskning inom miljöområdet. Utvärderingens slutsats är emellertid att det inte går att dra någon entydig och operativ användbar gräns mellan tillämpad samhällsvetenskaplig miljöforskning och kvalificerat utredningsarbete. En del utredningsresultat skulle mycket väl ha kunnat karaktäriseras som forskning, om utredaren haft tid och anledning att anknyta till den inomvetenskaplig teoribildningen. Vad är som avgörande för valet mellan utredning och forskning är i stället frågeställningens karaktär och hur snabbt uppdragsgivaren kräver resultat. Det skulle enligt utvärderingen vara värdefullt att inom vissa områden kunna komplettera den tidskrävande samhällsvetenskapliga miljöforskningen med vissa målstyrda utredningsinsatser.

För att kunna bedöma i vilken utsträckning som den existerade samhällsvetenskapliga miljöforskningen i Sverige täcker våra behov av kunskap har utvärderingen jämfört den förekommande forskningen dels med målen för SNVs verksamhet, dels med behoven av att utforma resp. granska olika miljöpolitiska principer och redskap-styrmedel. I utvärderingen har vidare översiktligt studerats i vilken utsträckning som forskningen täcker behovet av kunskap om attityder, värderingar och livsstil resp. anknyter till olika samhällssektorer energiförsörjningen, trafiken, jordbruket etc.. I syfte att skapa en rättvisande bild har därvid även undersökts vilken samhällsvetenskaplig forskning som bedrivs andra av myndigheter, forskningsråd etc.

Enligt utvärderingen är flera kunskapsområden underförsörjda med samhällsvetenskaplig miljöforskning eller skulle p.g.a. områdets betydelse för miljövården må bra av tydligare prioriteringar och bättre samordning. Följande områden bör ges särskild prioritet.

Styrmedel inkl. kostnads-nyttoanalys

1.1 Ekonomiska styrmedel 1.2 Regleringar 1.3 Mjuka styrmedel

1.4 Utvärdering av styrmedel från kostnads-nytto-synpunkt

Samhällsvetenskapliga lönsamhetsbêdömningar

2.1 Betalningsviljestudier 2.2 Gröna räkenskaper 2.3 Sambanden mellan ekonomisk tillväxt och miljö

Kommunal och sektoriell miljövård

3.1 Kommunerna 3.2 Länsstyrelserna 3.3 Sektorsorganen

Internationellt samarbete och internationell miljöpolitik

4.1 Konventionema 4.2 EES och EG

Opinionsbildning, värderingar och livsstilsfrågor

5.1 Opinionsbildning 5.2 Värderingar och livsstilsfrågor

Miljökonsekvensbeskrivningar, miljörapporter och miljörevision

6.1 Miljökonsekvensbeskrivningar

6.2 Miljörapporter och miljörevision

Delprogrammen 2-6 bör samverkan med andra

genom forskningsbidragsgivare

kunna bekostas inom för ett realt oförändrat ramen sett anslag minst 5 milj. kr. 199394. Därtill kommer emellertid behovet av externa utredningar som komplement till den samhällsvetenskapliga forskningen. Kågeson bedömer att 2 milj. kr. behövs årligen för detta ändamål.

För att säkerställa den nödvändiga styrrnedelsforskningen inkl. utvärderingar av styrmedel, program och åtgärder från kostnads-nyttosynpunkt krävs tillkomsten av en forskningsmiljö har tillräcklig kompetens som och kritisk massa för att klara uppgiften. Mycket talar enligt Kågesons bedömning för att staten bör ta ansvar för uppbyggnaden forskningsav ett och utredningsinstitut

med inriktning styrmedel och kostnadsnyttoanalys.

5.2 Industrins miljöforskning

5.2.1 KVAs utvärdering

I KVAs utvärdering redovisas företagens miljörelaterade FoU kapitel 4 Företagens forskning och utveckling av betydelse för miljön. I det följande redovisas ett referat av KVAs slutsatser och rekommendationer.

Vid sidan av stödet till miljöforskning inom de kollektiva forskningsinstituten bedriver svenska företag en omfattande men mycket svåravgränsad intern miljöteknisk FoU.

Det mesta av industriell forskning och utveckling handlar om produkt- och processutveckling där miljöhänsyn är ett av många kriterier som i större eller mindre utsträckning skall bilmotor skall kombinera energieffektivitet med låga utsläpp, lågt buller, tillgodoses. En ny små vibrationer och hög tillförlitlighet. Den skall vara lätt att serva och den skall kunna tillverkas med få arbetstimmar i många varianter med gemensamma komponenter. Vad är miljö och hur mycket av arbetet bör klassas som miljö-FoU På motsvarande sätt skall Lex. nya produktionsprocesser i den kemiska industrin naturligtvis ge bättrebilligare produkter men även möta krav på miljöhänsyn, energieffektivitet och säkerhet.

I dag finns miljöfrågor med som kriterium ibland som gränsvillkor, stundom som styrpara- metrar vid snart sagt all process- och produktutveckling. Miljofrågornas relativa vikt har ökat påtagligt under 1980-talets senare del och bedöms av industrin själv får en fortsatt ökad betydelse och med i att konsumenternaallt mer beaktar miljöargument. l många konsumentvarufäretag har marknadschefen i den företagsinterna diskussionen blivit en engagerad miljöaktivist.

Den lätt identifierbara delen av industrins FoU på miljöområdet gäller externrening avseende Lex. klororganiska ämnen i cellulosaindustrins avlopp eller metallhaltigt stoft i rökgaser. l många fall som för ABB Fläkt eller Purac syftar FoU-arbetet till att ta fram säljbara produkter men för det stora flertalet företag gäller det främst att lösa egna utsläppsproblem. Säljbar kunskap blir då ett sekundärmål som erfarenhetsmässigt sällan realiseras. En annan typ av lätt identifierbar miljöteknisk forskning är den som inriktas på kemikalieutbyte. En tvättmedelsfabrikant ändrar sammansättning för att slippa polyfosfater i produkten eller en blekmedelstillverkare utvecklar alternativ till klorgas och klordioxid. Rajfinaderier ändrar bensinens eller diseloljans sammansättning för att minska utsläppen vid användning.

Den positiva bilden av miljömotiverad FoU är dock väsentligen en .storfäretagsföreteelse För små och medelstoraföretag, som ofta i svenskindustri är underleverantörer till de stora, är det pris, produktkvalitet och leveranssäkerhet som är konkurrensmedeloch det är mot dessa mål som FoU-insatserna riktas. Undantagsvis är givetvis små nischproducenter av någon vara som säljs med specifika miljöegenskaper.

l anslutning till denna utvärdering av miljoforskningens kvalitet och relevans finns det skäl att fråga hur industrins tekniker använder resultaten från miljoforskningen vid universitet och högskolor. Ett någorlunda samstämmigt intryck om än statistiskt svårbelagt är att produktoch processutvecklare ofta utgår från .slagordsntässigamiljömål med ett starkt förenklat innehåll av typen miljövänlig produkt innehåller inte ämne X; miljövänlig process använder inte

Mer komplett och nyanserad kunskapfrån den aktuella forskningsfronten inhämtar företagen dels när de befinner sig försvarposition i i förhållande till oväntade myndighetsbeslutoch nya dels när nya stora system skall införas Lex. på energiområdet.

Att företagen ofta för produktutveckling lutar sig Greenpeaces och SNFs snarare mot målformuleringar än mot universitets- och högskoleforskare är kanske ett resultat just av marknadschefensoch marknadsargumentenspådrivande roll. Skall det användas reklamen i måste det kunnaformuleras enkelt och slagkraftigt.

Hur stor är då industrins satsning pä FoU av betydelse för miljön

Med en snäv definition av området se ovan torde det omfatta några procent av de större företagens FoU och under en procent av de små och medelstora sammantaget kanske två procent.

Med en vidare definition där produkt- och processutveckling inkluderas med andel en som motsvarar en educated guess av miljöhänsynens relativa vikt kriterium blir andelen som industriell miljö-FoU av totalen ett par tiotal procent. Osäkerheten och godtycket i uppskattningen är uppenbarligen betydande. Detta gäller åter storföretagen. För de små och medelstora företagen är satsningen väsentligt mindre. Utifrån detta kan man anta att den miljömotiverade eller styrda delen av företagens FoU utgör runt 10% i genomsnitt. Skulle detta antagande vara någorlunda riktigt betyder det företagens att miljöforskning och utveckling är mångdubbelt större än den statligt finansierade. Hur är då kvalitet och relevans av industrins miljöforskning

Uppenbarligen är kriterier, som används för bedömning universitets och högskolor av forskning vetenskaplig publicering, peer-review, citations - etc. - så ock vid denna utvärdering, inte tillämpbara. Industrin forskar på miljöområdet för att lösa problem med egna utsläpp från produktionsprocessen och för att få fram säljbara produkter.

Industriutsläppen har fortlöpande reducerats och svenskaföretag är i några fall världsledande och som regel i tätklungan av världens industri när det gäller reducera att uts p från produktionsprocessen. Detta pekar mot hög kvalitet och relevans i FoU-arbetet. andra sidan har få företag förmått tjäna pengar på att sälja sitt processkunnande utomlands. Att

Sverige i ABB Fläkt har vad som sannolikt är världens största miljöföretag är här den berömvärda prestationen till trots snarare undantaget än regeln.

Vad gäller gröna produkter var Sverige tidigt framme med klorblekt pappersmassamen generellt får nog sägas att marknaden är för och turbulent för ny att man ännu skall kunna säga om detta utvecklas till speciell svensk marknadsnisch eller en Den frekventa användningen av förenklade mål för utvecklingsarbetet gör att riskenför bakslag kan vara stor och därmed mäste kanske t.v. ett frågetecken sättasför relevansen del forskav en av nings- och utvecklingsarbetet. Annars brukar i dagens idévärld likhetsteckensättas mellan marknadsnära och relevant.

Vad kan då göras från statens sida för att ytterligare uppmuntra och efektivisera företagens miljöinriktade forskning

Den viktigaste punkten är otvivelaktigt utbildningen. Ge högskolornas tekniker bättre miljökunskaper Detta har under lång tid i olika sammanhangpoängterats av bl.a. IVA se

Lex. IVA PM 198510. Obligatoriska utbildningsmoment inom miljöområdet, integrering av miljöfrågor i all teknisk disciplinutbildning och miljöopposition pd alla tekniska avhandlingar är tänkbara ingredienser i ett sådant miljöutbildningspaket för tekniker.

Den andra huvudpunktengäller förbättrade kontakter mellan industrins produktutvecklare och universitetensforskare. De tekniska högskolorna och de kollektiva forskningsinstituten har här betydligt kortare kontaktvägar men även dessa bör ytterligare aktiveras.

En svårighet när det gäller att motivera universitetsforskare till sådana konstakter är att infomtationsflödet ofta blir enkelriktat. lndustrtforskningens specialkunnande är, och måste vara, till stor del företagskonfidentiellt.

Förutom fler öppna seminarier och symposier skulle en ökad satsning på kunskapsöversikter och sammanställningar kunna vara en framkomlig väg. Detta skulle kunna ske via rådsgemensammaorgan eller via informationssekretariat vid universitet och högskolor.

IVA har även funnit att s.k. kollektiv forskning dvs. forskning samfinansierad mellan staten och en grupp av företag där företagen har ntålformuleringsinitiativ är en bra form för sektorsforskning och rekommenderat att samhällsstöd till industriforskning hellre bör utgå som generella bidrag till kollektiv forskning 50-50 finansiering än som direkt stöd till enskildaföretags FoU.

Slutligen har krav i form av regleringar från samhällets sida onekligen stor betydelsenär det gäller att stimulera industriell FoU till gagn för miljön. Det innebär att kunskapsöverföring från forskare till myndigheter och politiska beslutsfattare är väsentligt som underlag för kravställande. Det gäller då att kunnaformulera krav som driver fram nya tekniska lösningar med väl avvägda övergdngstider.

5.2.2 Allmänt om den industrianknutna kollektivforskningen

I kollektivforskningsutredningens betänkande FoU för industriell utveckling, SOU 199193 konstateras att det finns ett stort behov övergripande politisktav strategiska diskussioner och beslut kan leda till framtidsinriktad insom en frastruktur baserad på prioritering av nyckelområden, där svensk industri måste stå i frontledet internationellt. Ett område som särskilt pekas ut är miljöteknologi.

Enligt utredningen är behoven att förbättra vår miljö välkända och ständigt ökande i omfattning. Sverige har höga miljöpolitiska mål och med utgångspunkt i den befintliga, väletablerade miljöindustrin, finns goda möjligheter för svensk industri att vinna marknadsandelar på denna starkt växande marknad. En förutsättning för detta är dock enligt utredningen fortsatt stark satsning en miljöförbättrade åtgärder i Sverige och att det läggs vikt vid ett miljöinriktat tankesätt inom alla sektorer, dvs. från vaggan till graven-koncept vad gäller materialval och konstruktion.

Miljöteknologi är enligt utredningen inte särskilt forskningsfält ett utan kräver en tvärvetenskaplig samverkan mellan högt kvalificerade specialister med gemensamma attityder och mål. Utveckling miljöindustrin, miljövänliga av produktionsmetoder och produkter förutsätter omfattande FoU-insatser, men skall samtidigt räknas värdefull konkurrensparameter för som en svensk industri. Miljöaspekter bör inkorporeras generellt i alla projekt, då miljöfrågan är av starkt växande betydelse för näringslivet. Utredningen ansåg att miljöforsknings-

utredningen bör föra in industriella perspektiv med syfte att Sverige skulle kunna vinna marknadsandelar baserade på miljövänlig teknik.

Genom en särskild studie initierad NUTEK har kartläggning av en skett av miljöfrågomas behandling i den kollektiva forskningen Samverkan mellan näringslivet och staten inom miljöforskningen, Andergia AB och CGM Rationell planering Stockholm 1992.

NUTEK har avtalat avseende kollektivforskning om ramprogram med 32 institut och prograrnstyrelser. Programmen har sammanlagd årlig omfattning en i ett intervall från någon miljon kr. årligen till nästan 100 milj. kr. för de största instituten.

Andelen miljörelaterad forskning har uppskattats utifrån tillgängliga årsredovisingar och löpande ramprogram. Det har skett granska genom att enskilda projekt och föreslagna forskningsområden och bedöma miljörelevansen. Uppgifterna har sedan verifierats genom diskussioner med institut. Det har inte resp. vare sig varit möjligt eller meningsfullt att bryta miljödelen ut ur enskilda projekt varför den samlade projektvolymen redovisas. Den miljörelevanta projektvolymen uppgår år 199091 till 59,5 milj. kr. och beräknas uppgå till 97,9 milj. kr. år 199394.

Uppgifterna 199091 den del institutens verksamhet avser av som finansieras via ramprogrammet och inkluderar såväl den via NUTEK finansierade delen som den näringslivsfinansierade delen. Beträffande perioden 199394 avser uppgifterna i allt väsentligt forskning som kan komma att inom framtida rymmas ett ramprogram och skall ses som ett typiskt år under programperioden 1993-96.

Beträffande de strategiska frågeställningarna lyfts följande huvudproblem fram

Skogen ett varaktigt nyttjande - av skogen är ett nyckelbegrepp.

Utsläppen till luft utsläppen kväve, svavel och

- av koldioxid-växthusgaser

fortsätter att vara mycket aktuella problemställningar.

Avfallåteranvändning problemkomplexet sönderfaller i

- en del som avser

undvikande av avfall och en del som avser återanvändning av material som tidigare betraktats som oanvändban.

Miljöanpassad produktutveckling beaktande av miljöfrågor redan från konstruktionsstadiet får ökad aktualitet.

Miljökatastrolhantering konsekvenserna av miljökatastrofer kan vara mycket omfattande. Kraven ökar på att kunna analysera och hantera risker i syfte att vidtaga åtgärder som motverkar katastrofer.

Övrigt bl.a. livscykelanalyser kommer att leda till prioriteringar

- som av typen vad är mest miljövänligt som i sin tur får betydelse för strategiska val inom företaget.

SJFR har ansvar för två branschforskningsinstitut, nämligen Jordbrukstekniska institutet JTI och Skogsforsk. Det sammanlagda statliga åtagandet för dessa institut uppgår till 28 milj. kr. per år. Tyngdpunkten i JTIs verksamhet är miljörelaterad.

5.2.3 Institutet för vatten och luftvårdsforskning

Anders Söderholm har uppdrag av MFU särskilt utvärderat verksamheten vid IVL, Utvärdering av Institutet för vatten och luftvårdsforskning, Andergia AB 1992.

Bakgrund

Institutet för vatten och luftvårdsforskning IVL bedriver forsknings-, utvecklings- och utredningsverksamhet inom vatten- och luftvårdsområdet. Verksamheten, som är förlagd till Stockholm och Göteborg, är i första hand inriktad på miljökonsekvenser för den yttre miljön. IVL har rollen ett som oberoende forskningsorgan.

Staten och näringslivet finansierar gemensamt ett kollektivt forskningsprogam vid IVL som både är kompetensutvecklande och problemlösande. Det innehåller därför moment av olika slag som grundforskning, tillämpad forskning och tekniskt utvecklingsarbete. Den kollektiva forskningen är uppdelad i ett branschgemensamt och ett branschspecifikt program.

En stor del av den övriga verksamheten vid IVL är statligt finansierad och

utförs som beställningar från olika statliga myndigheter. IVL utför även forskning, utredningar och utvecklingsarbete på uppdragsbasis andra beav ställare bl.a. medverkar man i internationella miljöforskningsprojekt finans- ierade av EG.

Redovisningen lägger tyngdpunkten på programverksamheten IVLs forskning av som utgör 39% 199091 av AB IVLs totala verksamhet.

IVL har en organisatorisk uppdelning efter finansiering, styrning och genomförande. Stiftelsen IVL S IVL ansvarar för styrning och AB IVL för genomförande. Näringslivet har bildat en särskild intresseförening för finansiering av ramprogrammet vid IVL, Föreningen för industriell miljövård FIM, där flera branscher inom svenskt näringsliv som bl.a. skogsindustrin, kraftindustrin och

kemiindustrin finns företrädda.

Finansiering och styrning

Finansiering av programmet sker näringslivet och Statens gemensamt av staten. avtalspart är SNV och näringslivets är FIM. Programmet är treårigt och det finns

en strävan att finansieringen garanteras för tidsperiod. Staten har samma begränsat avtalet till att gälla ett år under innevarande programperiod.

Programverksamheten består av ett branschgemensamt och branschspecifikt ett program. Staten och näringslivet finansierar med 50% vardera det bransch-

gemensammma medan det branschspecifika finansieras med 75% från branschen och 25% från staten. En bransch måste medverka i finansieringen av det branschgemensamma programmet för att delta i det branschspecifika.

Styrningen av programmen sker S IVL där och näringslivet har genom staten vardera 50%-igt inflytande. Stiftelsens uppgift är

att upprätta förslag till ramprogram för forskningsverksamheten underlag som för avtal mellan staten och FIM,

att ansvara för ramprogrammets genomförande genom AB IVL,

att upprätta den årliga programbudgeten.

S IVL har inrättat forskningskommittéer för vardera luft, och teknik med vatten uppgiften att bl.a. utarbeta programbudget, samordna den branschgemensamma forskningen, för att projekten redovisas svara ett ändamålsenligt sätt samt att medverka till att sprida informationen till avnämare och intressenter. Slutligen skall kommittéema föreslå forskningsprogram för sina resp. områden.

Den operativa verksamheten sker inom AB IVL där institutets resurser finns i form av kompetens och utrustning. AB IVL har tre delägare med S IVL som majoritetsägare.

Verksamhetens omfattning

IVL täcker viktiga FoU-områden när det gäller miljökonsekvenser av emissioner till luft och vatten. Luftvårdsforskningen Göteborg omfattar globala och regionala miljöproblem. Bland uppmärksammade områden kan nämnas studier av försurad marks rehabiliteringsförrnåga och miljökonsekvenser av olika typer av nedfall. I Stockholm bedrivs forskning kring emissioner till vatten där bl.a. konsekvenser för marina miljöer studeras. En viktig del av verksamheten är syntesforskningen där kunskap från olika vetenskapliga områden utnyttjas för att beskriva miljökonsekvenser på olika aggregationsnivåer och att göra Iivscykelanalyser. Vattenvårdsforskningen har en tyngdpunkt inom det tekniska området medan luftvårdsforskningen koncentreras till de naturvetenskapliga områdena.

Uppbyggnaden av kunskap inom dessa områden i IVL har varit av stor betydelse för staten och näringslivet. Genom att medverka i internationella projekt har man kunnat delta i kunskapsutbytet mellan internationella miljöforskningsorgan.

IVL-utvärderingens slutsatser och förslag

Staten och näringslivet har ett behov av en kvalificerad forskning för att kunna bedöma konsekvenserna för den yttre miljön av olika samhällsaktiviteter. Det ligger därför i statens och näringslivets intressen att IVL som en kompetensstark forskningsorganisation utvecklas.

Det finns enligt utvärderingen en rad önskemål som ställs av staten och näringslivet på verksamheten vid IVL

Den tillämpade forskningen skall vara av hög kvalitet och styrd mot de problemområden som är prioriterade av huvudmännen.

Forskningsresultaten skall vara trovärdiga.

Kompetensuppbyggnaden skall utgöra den baskunskap som krävs för att man skall kunna bedriva problemlösande forskning med hög kvalitet.

Kompetensen skall vara så hög att man deltar i det internationella miljöforskningssamarbetet.

Det finns behov av fri forskning för att tidigt kunna identifiera miljö-

problem.

Staten och näringslivet har under lång tid finansierat uppbyggnad och ett en vidmakthållande av en forskningskompetens vid IVL och det finns klart ett uttalat behov av att IVL även i fortsättningen förblir viktigt forskningsorgan ett för industrin och staten.

Det finns mot denna bakgrund ett behov kompetensstarkt IVL. En av ett väsentlig fråga är att finna former för hur huvudmännens strategiska överväganden skall få genomslag i IVLs verksamhet. Därför bör beställama av forskning träffa överenskommelse framtida inriktning forskningen i IVL om för att på sikt säkra IVLs kompetensuppbyggnad. En beslutsformer översyn av bör göras av i första hand huvudmännen för att utveckla samarbetsformema mellan huvudmännen och AB IVL. Det gäller bl.a. ställning till att ta IVLs framtida roll vad gäller utrednings- och utvecklingsverksamhet, tillämpad

forskning, fri forskning och grundforskning.

Forskningskommittéema utför viktig funktion. Projektbesluten en fattas i kommittéema och styr därigenom verksamheten. Forskningskommittéema man bör i framtiden sig i strategiska frågor. mer engagera

Utvärderingens förslag innebär sammanfattningsvis

Skapa en beställarfunktion utformar och beslutar som om statens och näringslivets långsiktiga krav och önskemål IVL. Detta kan ske genom att näringslivet bildar en stark beställarfunktion är skild från IVL inom som vars ram staten och näringslivet gemensamt kan utarbeta för program forskning på miljöområdet.

Forskningskommittéema bör utses den beställarfunktionen av nya och utgöra expertgrupper som har till uppgift att verka för ett förverkligande av strategiska frågor och spridning av forskningsresultat.

Forskningskommittéema bör vidare få särskilt för resultatuppett ansvar följning och utvärderingar forskningsverksamheten. av

AB IVL bör vara samägt av staten och näringslivet.

5.3 KVAs utvärdering av svensk miljöforsknings kvalitet och inriktning

KVA har på regeringens uppdrag utvärderat den svenska miljöforskningens kvalitet och inriktning. KVA har därvid belyst avvägningen mellan grundläggande och tillämpad forskning och det utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrågor som sker inom industrin. Framställningen i det följande utgör ett referat ur avsnitten 1b Termerna miljöforskning och kvalitet och Rekommendationer i sin helhet. Kapitel 4. Företagens forskning och utveckling på miljöområdet har vi tidigare redovisat i avsnitt 5.2.1.

Termerna Miljöforskning och kvalitet Ib

Det finns ingen entydig definition av miljoforskning. Miljöforskning kan behandla allt från inomvetenskapligt motiverade studier med möjlig miljörelevans till tvärvetenskapliga studier av ekosystem,eller miljökonsekvenser av storskaliga tekniska system. K VA har i sitt utvärderingsarbete valt att ge en operationell definition av termen Miljöforskning genom en strukturering av verksamheten följande delområden i

forskning inom miljömätteknik, -

forskning om antropogena miljöeffekter, -

forskning om spridning och omvandling av kemiska substanseri miljön,

forskning om hälsoeffekter av den yttre och inre miljön, -

forskning om miljöskydd, inklusive miljöskyddsteknik. -

Den akademiskaforskningen är koncentrerad till de fyra första områdena medan industriell FoU nästan helt är koncentrerad till det femte delområdet. Det statligt finansierade forskningsstödet ligger huvudsakligen inom de tre första områdena.

Begreppet kvalitet brukar definieras som graden av måluppfyllelse. Inom de mera grund läggande vetenskapligadisciplinerna sätts målet vanligtvis av inomvetenskapligt motiverade frågeställningar, medan målet inom tvärvetenskapliga områden miljöforskningen kan som vara mera övergripande och formuleras av samhället. När forskningens syfte är att ta fram beslutsunderlag i en konkret miljofråga används beteckningen målforskning. Akademien utnyttjar inomvetenskapliga kriterier i sin kvalitetsgranskning.

Antalet publikationer i internationella tidskrifter med s.k. peer-review granskning av manuskript samt akademiskaavhandlingar är användbara som översiktliga kvalitetskrlterier vid bedömning av vetenskapsteknikområden,däremot inte utan vidare för bedömning av en enskildforskaresforskargrupps arbeten.

Rekommendationer 6

Utgångspunkter

Målet med Akademiens rekommendationer är att främja utvecklingen Miljöforskning av en som förutom att den håller hög kvalitet också är generell och långsiktig så att inte bara dagens utan även framtida, i dag okända, miljöproblem kan upptäckas, kvantifieras och åtgärdas. För att nå detta mål måste forskares intressefår miljöfrågor stimuleras inte minst avseende kvantitativa aspekter av betydelse för forskningsresultatens användning som underlag för miljöpolitiska beslut. En viktig fråga är därför att skapa en optimal balans mellan å ena sidan forskarstyrd, miljörelaterad grundforskning och å andra sidan beställarstyrd tillämpad miljöforskning. Den senare är ofta är av hög komplexitet och syftar direkt till att lösa eller belysa aktuella miljöproblem.

Kvalitet och inriktning

Den svenska forskningen inom miljöområdet har generellt fått goda vitsord beträffande kvalitet och bredd. Många svenskaforskargrupper gör viktiga insatser inom internationella projekt. Huvuddelen av forskningsresultaten redovisas i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Akademien delar uppfattningen att den mest högklassiga svenska miljöforskningen bedrivs inom områdena

Miljömedicin -

- Akvatisk kemi och atmosfärskemi

Delar av den terresta ekologin -

Kustnära marinekologi -

Klorerade kolväten -

Akademien delar också expertgruppens kritiska synpunker på fragmentering i många, små, kortvariga projekt, på splittringen av resurser på för småforskargrupper och bristen på mot koordinering av insatserna. . Eftersom resurser i form av kvalificerade forskare och nästan alltid är dimensioneranpengar de för vetenskapligt arbete har akademienfunnit det angeläget att söka prioritera bland de områden som behandlas i svenskmiljöforskning. Härvid har akademien undvikit lägga att ett snävt nationellt perspektiv på forskningen utan utgått från övertygelsen att Sverige har en viktig uppgift också pa°det internationella planet vad avser såväl tredje världen som övriga industriländer. Följande områden bör prioriteras

De fyra ovan nämnda starkaforskningsområdena där svenska insatser verkningsfullt kan bidra till den internationella kunskapsuppbyggnaden.

Kemiska och mikrobiella markprocesser. Ett motiv för en sådan satsning är att för-

surningstrenden i svensk skogsmark är alarmerande speciellt i kombination med hög kvävedeposition och att storskaliga motåtgärder kalkning, vitaliseringsgödsling är aktuella. Dessutom är området internationelllt outvecklat och kunskapsunderlagetför rådgivning på vetenskaplig grund således mycket bristfälligt.

Ekologi och genetik med anknytning till biologisk mångfald. Inom detta område ryms forskning om metapopulationer, landskapsekologioch biotopfragmentarisering.

Klimatförändring, vilket inkluderar vidareutveckling och verifiering av klimatmodeller i internationellt samarbete, biologiska effekter och återkoppling samt åtgärdsstrategi och teknik.

Miljöteknik

Allmänt om universiteten som bas för Miljöforskning

God miljöforskning förutsätter en stark disciplinbaserad utbildnings- och forskningsbas i en lång rad grundläggande ämnen matematisk-naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska, medicinska och samhällsvetenskapliga vid högskolan. Denna förutsättning är med några undantag uppfylld. Genom att huvuddelen av miljöforskningen i dag är förlagd till högskolan bedrivs den i nära kontakt med inomvetenskaplig grundforskning. Detta underlättar kunskapsöverföring mellan denna och mer tillämpade forskningsområden. Vidare kan gemensammma resurser utnyttjas, vilket ger förutsättningar för kostnadsefektivitet. Tillgång till den bred kompetens som alltid finns vid ett universitet ger förutsättningar för tvärvetenskapligt samarbete. Särskilt viktigt är att forskarutbildning kan bedrivas i anslutning till miljöforskningen då tillgång till och utnyttjande av välutbildad personal är en förutsättning för kvalificerat miljöarbete inom myndigheter och näringsliv.

I och med att universiteten själva kan komma att svara för prioritering och tillsättning av nya professurer är det nödvändigt att beakta beständigheten av riksunika projfessurerämnesområden bl.a. för miljöforskningens behov. För att säkerställa att dessabehov tillgodoses kan det vara ändamålsenligt att utnyttja Akademierna som remissorgan i frågor som rör nya professurer. Ett exempel på ett miljöanknutet forskningsområde som hotar att försvinna ur högskoleorganisationen är strålningsbiologi där fyra av fem professurer enligt beslut i respektive fakultet nu återbesätts. Risk föreligger för en liknande utveckling inom de taxonomiska och systematiskadelarna av zoologi och botanik.

Då det gäller förstärkning av forskningen inom miljöområdet anser akademien att medlen i huvudsak bör fördelas via råds- och sektorsorgan. För vissa speciella områden är det dock lämplig att de ökade resurserna direkt ställs till universitets- och högskoleinstitutionernas förfogande och fördelas vid denna. Miljöforskningen skulle sålunda generellt gagnas genom en förstärkning också inom högskolan av sambandenmellan grundläggande naturvetenskapliglteknisk och ekonomisksamhällsvetenskapligforskning. Systemanalysoch riskforskning är exempelpå områden som är viktiga för alla riktningar av tvärvetenskaplig miljörelaterad forskning och forskarutbildning.

Man kanförutse mycket stora framtida investeringar i sysem för avfallshantering, återvinning, destruktion och vattenrening. För att uppnå konstnadsejfektivitetbehövs ökadeforskningsinsatser på systemnivå T eknikEkonomiSamhällsvetenskap men också en förstärkning inom miljöteknik såsom VA-området.

För närvarande är alla fasta resurser för markforskning knutna till Lantbruksuniversitetet. Akademien delar expertgruppen. uppfattning att den markbiologiska och markkemiska forskningen behöver förstärkas. En sådanförstärkning bör innefatta en utbyggnad av detta ämnesområde vid någon eller några matematisk-naturvetenskapligfakulteter för att uppnå bättre integrering med annan miljörelaterad ekologisk och kemiskforskning och utbildning samt stå fri från kopplingen till produktionsinriktad forskning.

Högskolan bör också öka forskarutbildningen inom miljörelaterade ämnen för att möta ett ökande behov av kvalificerad personal inom miljöområdet hos såväl näringsliv som myndigheter. I detta sammanhang är det också viktigt genomgångenforskarutbildning att ge ett väsentligt högre meritvärde vid alla typer av tjänstetillsättning.

Miljöforskning är tvärvetenskaplig till sin karaktär. Behovet av bred samverkan kan avse metodisk assistans, allsidiga impulser från olika specialister vid formulering av hypoteser eller genomförande av forskning, där forskare med olika kompetens och metoder bearbetar

ett gemensamt problem. Utvecklingen pekar mot ett ökande behov tvärvetenskap i av framtiden i takt med att miljofrågornas komplexitet ökar. Den tvärvetenskapliga samverkan bör ske efter principen

Ad hoc-samverkan mellan starka forskargrupper med bibehållen disciplinär identitet.

Akademien anser att det tvärvetenskapliga samarbetet i första hand bör avse väl avgränsade ämnesområdendär det ger tydliga fördelar från miljö- eller vetenskaplig synpunkt.

Inom nziljoforskningen förekommer omfattande tvärvetenskapliga satsningar, tex. i form av kollektiv miljoforskning. Av Naturvårdsverketsforskningsanslag används äver hälften till satsningar på s.k. projektområden som till sin natur oftast är tvärvetenskapliga och där olika discipliner och universitet samverkar inom programmen. På likartade sätt stöder SJFR,

BFR. NUTEK m. fl. tvärvetenskapliga Trots dessa insatser Akademien program. anser att det finns anledning att ytterligare förstärka det tvärvetenskapliga samarbetet. Sådan samverkan kan initieras på tre olika nivåer forskare, högskolor och anslagsgivare.

Forskarna prioriterar tvärvetenskapligt samarbete om detta underlättar lösningen av egna forskningsproblem eller om sådanaprojekt tillför till och breddar resurser basenför den egna forskningen.

Högskolorna kan underlätta tvärvetenskapligforskning genom att skapa eller nätverk. centra Erfarenhetsmässigt är sådana konstruktioner framgångsrika mest när de initieras av forskarna själva.

Högskolan kan ocksåprioriera sådanforskningssamverkan genom selektiva investeringarför tvärvetenskapliga ändamål och genom att öka meriteringsvärdet av tvärvetenskapligt arbete vid tjänstetillsättning.

Anslagsgivare kan stimulera tvärvetenskaplig forskning genom sina prioriteringar vid medelstilldeltting och genom att initiera programforskning där tvärvetenskapligt samarbete ges hög prioritet. Detta skulle kunna ske genom ett gemensamt med för organ ansvar koordineriizg och iiiaizsicrittg ur .störreprojekt inom miljöområdet därlfonskarstyrda initiativ gm 11 l..\l .swlrunz. litt .sådant .gemensamt .skille kunna positivt också organ vara om det enbart hademnkiionen att krulitctsbeilöina tvarvetenskapllgzi ansökningar på miljöområdet.

Stöd till industrins FoU av betydelseför miljön

Akademien delar IVAs uppfattning att stöd till industrins FoU på miljöområdet bäst sker genom

Förbättrad miljöutbildning främst för tekniker och ekonomer. -

Stimulans till ökade kontakter mellan industrins produktutvecklare och högskolornas forskare.

Ökad satsning på forskningsinfomiation. -

Stöd till kollektiv forskning. -

Akademien delar också att det är väsentligt att miljökrav formuleras så att de driver fram nya tekniska lösningar. Väl valda övergdngstider är härvid viktiga instrument.

Organisation och resurser

Akademien rekommenderar att en ökad andel av medlen för miljöforskning utnyttjas för större, mera långsiktiga projekt. Dessa kan lämpligen organiseras efter NFRNUTEKs konsortiemodell, vilket innebär att beställarna avgränsar en forskningssektor inom vilken forskarna identifierar disciplinorienterade eller tvärvetenskapliga projekt, skisserar forskningsmål som skall uppnås och väljer samarbetspartners. Exempelpd forskningsområden där konsortiemodellen skulle kunna vara lämplig är

Transport och transformation toxiska ämnen i mark, sediment och ytvatten. Konsortiet - av bör ha sin tyngdpunkt på förståelse av mekanismerför interaktion mellan substanserna och partiklar samt inom modellering av processer i dessakomplexa system.

Skogs- och jordbrukstekniker för att öka bindning av kol i biomassa och markhumus. - Biologisk bindning av koldioxid kan, under en inledningsfas vara en viktig kostnadseffektiv komponent i en strategi för att minska riskerna för framtida klimdörändringar.

kostnadseffektiva åtgärder mot marin eutrofiering. Hit hör utnyttjande av artificiella kustnära våtmarker och teknik för partiell vattenrening t avloppsledningar.

Akademien nämner dessa områden som exempel på forskningsfält inom miljöområdet där konsørtiemodellen verkar lämplig. Omnämnandet skall på intet sätt ses som kritik mot pågåendeforskningsprojekt med likartad inriktning.

l inledningen till detta slutkapitel konstateras att till miljoforskningen viktiga uppgifter hör att skaffa en kunskapsbas och beredskap för att upptäcka, kvantifiera och åtgärda också framtida, i dag okända, miljöproblem. Enligt akademiens uppfattning förutsätter detta en förstärkning av denforskarstyrda grundläggande miljöforskningen. Akademien rekommenderar därför att rådsorganisationen ges ett ökat ansvar på detta område. Den metod för stöd till energirelaterad grundforskning som tillämpats inom programutskottet för energi borde kunna tjäna som mönster för en ökning av den forskarstyrda miljöforsknirzgen.

l de tidigare avsnitten av denna rapport har vid flera tillfällen konstaterats att forskningsin-

satser på tredje ledet åtgärder är underdimensionerad. Akademien rekommenderar - därför betydligt ökade satsningar inom detta område som innefattar såväl teknik som ekonomi, samhällsplanering och beteendevetenskap.

Slutligen vill akademien understryka Sveriges internationella delansvar för kunskapsuppbyggnad på miljöområdet. Svenska forskares möjligheter att bedriva svenskjinansierad miljöforskning i öst- och u-länder behöver kraftigt förstärkas.

6 DE MILJÖPOLITI§KA MÃLEN SOM GRUND FÖR

DEN FRAMTIDA MILJOFORSKNINGEN

Regeringen har i 1988 års miljöproposition 19878885 lagt fast den s.k. sektorsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall den hänsyn till ta miljön som krävs. l anslutning till 1988 års miljöpolitiska proposition gav regeringen en rad uppdrag till skilda myndigheter utreda och till regeringen att redovisa hur man avsåg att integrera miljöhänsyn i sin verksamhet. En kompetensuppbyggnad sker nu för att möta detta krav.

Regeringen redovisade i proposition 19909190 god livsmiljö vidtagna om en åtgärder på miljöområdet, mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken samt hur de miljöpolitiska ambitionerna skulle förverkligas brett, integrerat genom ett och decentraliserat arbete. Riksdagen framförde inte några invändningar mot regeringens förslag när det gäller mål och medel för miljöpolitiken JoU 30, rskr. 338.

Enligt propositionen är målet med miljöpolitiken skydda människors hälsa, att bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget så av naturresurser att de kan utnyttjas långsiktigt samt att skydda natur- och kulturlandskap.

Enligt propositionen har miljötillståndet förbättrats avsevärt under de senaste åren, men föroreningama måste begränsas ytterligare för människors att hälsa och miljö skall skyddas varaktigt. Följande mål och strategier redovisades för det fortsatta arbetet.

Atmosfären och klimatet

Uttunningen av ozonskiktet hejdas så att människors hälsa och de ekologiska systemet inte skadas. Avvecklingsplanen för CPC-föreningar fullföljs. samtidigt som den utvidgas till andra ämnen med liknande negativa effekter ozonskiktet.

Utsläppen samtliga klimatpåverkande begränsas av gaser inom alla samhällssektorer. Sverige skall verka för att de totala koldioxidutsläppen i Västeuropa år 2000 inte överstiger nuvarande nivå för att därefter minska. Detta mål kan senare utsträckas till övriga industriländer.

Gränsöverskridande luftföroreningar

Nedfallet av svavel- och kväveoxider samt av flyktiga organiska ämnen begränsas till nivåer som inte skadar naturen eller människors hälsa.

Riksdagens uttalande från år 1988 innebär att de svenska svavelutsläppen skall minska med 80% mellan åren 1980 och 2000. Tidigare uttalanden från riksdagen innebär att kväveoxidutsläppen skall minska med 30% till år 1995 räknat från 1980 års nivå. Dessa utsläppsmål skall även i fortsättningen vara vägledande för arbetet. Omfattande åtgärder behövs för att uppnå kvävemålet.

Ammoniakutsläppen bör minska med 25% till år 1995. Möjligheterna att halvera utsläppen i södra och västra Götaland till sekelskiftet undersöks. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen bör minska med 50% till år 2000 räknat från 1988 års nivå.

Sveriges insatser i det internationella arbetet de närmaste åren inriktas främst att få till stånd skärpta bilavgaskrav i Europa. Nya internationella överenskommelser för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider skall också prioriteras. Utgångspunkten skall vara kritiska belastningsgränser för miljön. Sverige skall verka för att en överenskommelse om minskning av utsläppen av flyktiga organiska ämnen kommer till stånd.

Miljön i tätorterna

Som riktlinjer för det fortsatta arbetet gäller att luftkvaliteten förbättras så att de återstående riskerna för människors hälsa till följd av luftföroreningar från trafik, industri, och energianläggningar undanröjs. Den värdefulla kultunniljön istädema skall bevaras.

Behovet av grönområden i tätorter och tätortsnära områden skall tillgodoses i den kommunala planeringen.

Vid år 2000 skall halterna av koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid, sot och partiklar underskrida de riktvärden som utarbetats av naturvårdsverket. Riktvärdena syftar till att undanröja akuta hälsoeffekter.

Utsläppen cancerfrarnkallande ämnen bör minskas med 90% i tätortema av för att de långsiktiga hälsoeffektema skall vara på acceptabel nivå. Ett en delmål är att halvera utsläppen till år 2005.

Buller i tätorter bör minskas så att det kommer att ligga under naturvårds-

verkets nuvarande riktlinjer.

Naturresurser och naturvård

Förnybara resurser skall utnyttjas inom för ekosystemens produktionsramen förmåga. Användningen icke fömybara skall i högre av naturresurser ännu grad präglas av en ansvarsfull hushållning.

Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt- och djursamhällen bevaras så att i landet naturligt förekommande växt- och djurarter ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.

Införande av främmande arter eller geneteiskt modifierade organismer skall ske med stor restriktivitet och under betryggande kontroll så att förutsättningama för den inhemska floran och faunan inte äventyras.

Vatten och hav

k Naturligt förekommande arter i havs- och vattenområden skall kunna bevaras i livskraftiga, balanserade populationer. Föroreningar skall inte begränsa användning av vatten från sjöar och vattendrag samt grundvatten och vattentäkt.

Återställningen Östersjön prioriteras

av under den närmaste tiden i det internationella arbetet. Sverige skall bidra aktivt till att konkreta handlingsprogram för samtliga Ostersjöstater utarbetas och genomförs.

De vattenburna utsläppen av kväve från mänskliga verksamheter skall halveras mellan åren 1985 och 1995.

Det långsiktiga målet är att stabila organiska och miljöskadliga änmen inte skall få förekomma i miljön. Utsläppen stabila organiska av ämnen skall begränsas, så att de till sekelskiftet nått sådan nivå miljön inte en att tar

skada. Åtgärder för att minska utsläppen

av klorerade organiska ämnen från skogsindustrin prioriteras.

Utsläppen av kvicksilver, kadmium och bly skall minskas med 70% mellan åren 1985 och 1995. Utsläppen av övriga viktiga metaller skall halveras under samma tid.

Användningen miljöskadliga ämnen begränsas av kraftigt.

Miljöpolitikens medel och instrument

Lagstiftningen och olika typer av ekonomiska styrmedel utgör grunden för att genomföra intentionerna i miljöpolitiken. Genom att miljöproblemen på senare tid har ändrat karaktär behöver de medel och instrument som används ses över och göras så effektiva som möjligt. Samtidigt skall enligt regeringen svenska regler anpassas till internationella i så stor utsträckning som möjligt. Regeringen pekar på följande instrument som väsentliga för genomförandet av miljöpolitiken.

Övervakning tillståndet miljön ett nytt bör införas för att

av av - program övervaka miljötillståndet i landet.

Ekonomiska styrmedel ekonomiska styrmedel bör komma till - ökad användning.

En ny miljöbalk en ny samlad miljölagstiftning bör på sikt införas. -

Samhällsbyggande för en god miljö miljöfrågoma bör ges en ökad tyngd i den fysiska planeringen m.m.

Miljövårdsorganisationen i det fortsatta miljöarbetet kommer sektorsmyndig- hetemas och kommunernas miljöansvar att vara av stor betydelse. De miljömål som formuleras skall överföras till sektorsmål och åtgärdsprogram för sektorsmyndigheter för olika samhällsssektorer. De centrala miljömyndighetemas roll att samordna, driva på och följa upp åtgärderna inom olika sektorer görs tydligare. SNVs övergripande uppgifter för att verkställa och följa upp miljöpolitiken har klarlagts i SNV-utredningen.

Mil jömedvetande och utbildning miljöfrågoma integreras i grundutbildningen och ges ökad vikt i all grundläggande högskoleutbildning. Kopplingen mellan arbetsmiljö och yttre miljö bör uppmärksammas.

I propositionen redovisar regeringen också insatser inom olika områden mot bakgrund av dessa mål och strategier. Det gäller

Jord- och skogsbruket

Miljömålet i den nya livsmedelspolitiken är att slå vakt om ett rikt och

varierat odlingslandskap och att bevara den biologiska mångfalden.

Läckaget av närsalter från jordbruket skall halveras mellan åren 1985 och 1995. Arnmoniakavgången begränsas i ett första steg med 25% till år 1995.

Kadmiuminnehållet i handelsgödselmedel måste begränsas.

Användningen av bekämpningsmedel har halverats under den senaste femårsperioden och skall ytterligare halveras till strax efter mitten av 1990talet.

Trafiken

l Hälsofarliga effekter begränsas kraftigt till början 2000-talet. av Trafikens miljöstörande effekter skall kraftigt begränsas och dess miljöeffekter bedöms vara undanröjda till år 2010. De klimatpåverkande effekterna skall begränsas i linje med klimatstrategin.

Energiförsörjning

Målet är ett energisystem utan kärnkraft där sektorns bidrag till försurning och klimatpåverkan minskar kraftigt och där de orörda älvarna inte byggs ut.

Utsläppskraven för svavel skärps ytterligare med början år 1993 i storstäderna i södra Sverige.

Industrin m.m.

Målet är att till år 2000 begränsa industrins utsläpp till en sådan nivå att miljön inte tar skada.

Utsläppen av klorerade organiska ämnen begränsas ytterligare så att de till sekelskiftet när nivå där miljön inte skada. en tar

Utsläppen av svavel och kväveoxider från industrin begränsas kraftigt.

Kloralkaliindustrier skall i samband med omprövning av villkor enligt miljöskyddslagen lägga fast en plan för övergång till kvicksilverfri teknik.

Vid kustbaserade kommunala reningsverk införs en kvävereduktion men minst 50%.

Varor och kemiska produkter

Avvecklingsplanema för ozonnedbrytande ämnen utvidgas och nya avvecklingsplaner fastställs för användning klorerade av lösningsmedel, kvicksilver och bly.

Substitutionsprincipen skall i princip gälla för miljöfarliga varor och kemiska produkter.

Avfall

Programmet att minska avfallets volym och farlighet, öka källsortering, återtagning och återvinning håller på att genomföras.

Kadmiumanvändningen bör begränsas ytterligare.

Äterställningsâtgârder.

Insatser vidtas för att kalka sjöar, skydda och återställa värdefulla kulturrninnen som skadas av luftföroreningar samt sanering och återställning av miljöskadade områden.

Ny lagstiftning förbereds på flera olika miljöomrâden. Det gäller bl.a. ett förstärkt produktansvar. I en PM som nyligen producerats i miljö- och namnesursdepartementet Producentansvar för avfall Ds 199259 föreslås ett lagstadgat fysiskt och ekonomiskt producentansvar för uttjänta varor och avfall. Vidare pågår arbete med en ny miljöbalk, dvs. en samlad lagstiftning på miljö- och naturresursområdet. Dessa förslag liksom andra åtgärder på miljöområdet kan leda till att nya målsättningar läggs fast för miljöpolitiken eller att befintliga mål preciseras.

UTGÅNGSPUNKTER

7 FÖR AV ETT

UTFORMNING

PROGRAM FOR FRAMTIDA MILJOFORSKNING

7.1 Definition av begreppet miljöforskning

Enligt direktiven är vår uppgift att behandla forskning och utveckling FoU rörande den yttre miljön. I vår uppgift ingår inte att utreda forskning rörande arbetsmiljö eller bostadsmiljö. Ansvaret för att stödja forskning dessa områden åvilar AMFO resp. BFR. Inte heller ingår i vårt uppdrag att utreda frågor som hänger samman med joniserande strålning, där ansvaret åvilar SSI. Vi skall emellertid utreda vissa gränsdragningsfrågor mellan arbetsmiljöforskning, miljömedicinsk forskning och forskning om den yttre miljön.

Inriktningen av utredningsarbetet är framförallt att med utgångspunkt i en bedömning av relevansen från miljösynpunkt i hittills bedriven forskning lägga fram förslag till framtida inriktning av miljöforskningen. Frågor som gäller den vetenskapliga kvaliteten i forskningen har regeringens uppdrag särskilt utretts av KVA.

Enligt våra direktiv skall SNV även i fortsättningen ha en central roll som beställare av miljöforskning i enlighet med vad anfördes i SNV-utredsom ningen.

Som vi har kunnat konstatera tidigare i kapitel 5 är basmaterialet miljöom forskning i form av utredningar, propositioner och riksdagsbeslut och annan dokumentation mycket stort. Mot bakgrund av vår kartläggning har vi funnit det ändamålsenligt att indela miljöforskningen i följande tre huvudformer som generellt är giltig både för statligt finansierad och övrig miljöforskning. Dessa ar

Sektorövergripande miljöforskning

Sektorsanknuten miljöforskning

Forskning med miljöanknyming

Sektorövergripande miljöforskning

Denna forskning är primärt är inriktad på att klarlägga, mäta och ange möjliga lösningar på olika miljöproblem andra termer för denna forskning kan vara miljövårdsforskning eller egentlig miljöforskning. Det som kännetecknar denna forskning är att den inte går att hänföra till någon specifik samhällssektor utan är av mer generell, sektorövergripande, karaktär.

SNV och AFR är exempel på statliga myndigheter stödjer denna typ som av forskning. Som framgått av vår utvärdering stödjer också andra myndigheter sektorövergripande miljöforskning. Det gäller bl.a. samhällsvetenskaplig forskning som stöds av ett stort antal organ. Stora delar av den forskning som industrin stödjer inom ramen för IVL kan också hänföras till sektorövergripande miljöforskning.

I diskussioner om miljöforskning brukar insatserna fördelas på följande huvudområden ändamål -

Miljötillståndet att övervaka förändringar i miljön och effekter fysiska - av störningar, emissioner etc. på naturen och märmiskan.

Effektforskning att upptäcka, definiera, avgränsa och kvantiñera hälso- och miljöproblem, konsekvenser för miljö och hälsa etc.

Åtgärdsforskning att utarbeta underlag för åtgärder i syfte skydda

- att miljö och hälsa i samspel med berörda sektorer. Häri inbegrips även forskning rörande lagstiftning, ekonomiska styrmedel, beteendefrågor och organisation. Denna verksamhet kan ha karaktären forskning eller av kvalificerat utredningsarbete.

SNV har ett huvudansvar för att initiera och stödja denna typ av forskning. Här ingår bl.a. att göra avvägningar mellan effekt- och åtgärdsforskning. Miljöforskning kan avse riktad gmndforskning där inriktningen bestäms med utgångspunkt i inomvetenskapliga kriterier, eller tillämpad forskning, där inriktningen avgörs mot bakgrund av att ett visst problem skall lösas eller en bestämd tillämpning av forskningsresultatet är i sikte. Forskningen har olika mål i dessa fall i det förra fallet gäller det att få till stånd en uppbyggnad kunskap och kompetens av medan det i det senare fallet gäller tillämpad forskning för att lösa avgränsade, definierade miljöproblem.

Sektorsanknuten miljöforskning

beslut år 1991 har varje samhällssektor ett ansvar för att Enligt riksdagens formulera, initiera och finansiera FoU med utgångspunkt i sektorns bedöma, gäller bl.a. energi-, industri- och transportsektorn där forskning behov. Det NUTEK TFB och viss sektorsanknuten forskning som stöds finansieras av resp. miljöforskning kan kan inriktad mot såväl miljöeffekter av SJFR. Denna vara miljöåtgärder och miljöpolitiska styrmedel kopplad till en viss sektor. Den som grundforskning, tillämpad forskning eller utvecklings- och demonstrakan avse tionsinsatser.

de insatser genomförs inom olika sektorer har varit de Styrande för som forskningspolitiska besluten där statsmaktema understrukit betydelsen av att olika samhällssektorer hänsyn till miljön vid FoU-stöd inom sektorn. tar

dock framgår kapitel med hänsyn till avgränsnings- och Det kan som av tolkningsfrågor svårt göra säker bedömning hur omfattande denna vara att en av forskning Däremot är det ställt utom allt tvivel att denna forskning är av betydelse för det skall bli möjligt att uppnå de miljömål som avgörande att riksdagen lade fast år 1991.

Industrins tekniskt inriktade FoU kan i betydande utsträckning föras till denna kategori. Det gäller exempelvis FoU bilindustrin, skogsindustrin, kraftindusom och kemiindustrin bedriver. En speciell form forskning är s.k. kollektiv strin av forskning bedrivs och industrin. Hur stor del av denna som gemensamt av staten hänföras till miljöforskning är svårt att bedöma med någon högre FoU som kan precision. För teknisk forskning finns kollektivforskningsorgan som grad av STFI och Värmeforsk.

Forskning med miljöanknytning

högskolan bedrivs forskning i varierande utsträckning är att hänföra Inom som till miljön. Det gäller bl.a. naturvetenskaplig, teknisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i olika fakulteter. Miljön och miljöfrågor utgör således aspekt bland andra kan utgöra större eller mindre del av en som en insatserna och kan svåra att urskilja. Ett exempel på samordning av vara miljöforskning inom högskolan är de miljöcentrumbildningar som finns vid vissa universitet och högskolor. Tvärvetenskaplig forskning med miljöanknytning kan också byggas konsortier för hela eller delar av landet. Den typ av upp som forskning stöds forskningsråd NFR, FRN och SJFR kan också som av som hänföras till forskning med miljöanknyming.

108.

Den utvärdering som vi har genomfört miljöforskningen i Sverige omfattar av i första hand sektorövergripande och sektoranknuten miljöforskning. Forskning med miljöanknytning har endast i begränsad utsträckning behandlats. Denna forskning behandlas ingående inom för KVAs mer ramen utvärdering.

7.2 Vissa slutsatser av utvärderingarna

Med utgångspunkt i direktiven redovisar vi i det följande ett antal för miljöforskningen centrala frågeställningar gäller som

0 relevansen och kvalitén i bedriven miljöforskning,

o avvägningar mellan riktad grundforskning och tillämpad forskning,

o spridning och användning av forskningsresultaten samt

0 styrning och samverkan

Relevansen och kvalitén i bedriven miljöforskning

Våra slutsatser

Den miljöforskning har bedrivits som av SNV och andra forskningsstödjande organ har huvudsakligen varit relevant för samhället.

Statsmakternas tidigare ställningstaganden om miljöforskningens inriktning har varit ambitiösa relativt men allmänt formulerade varför det är svårt att med större precision värdera hur olika myndigheter

under senare år har inriktat och optimerat sina forskningsinsatser.

I likhet med vad gäller vetenskaplig kvalité som bör metoder utvecklas för värdering av den miljöpolitiska relevansen.

De miljöpolitiska målen de avspeglas i regerings- - som och riksdagsbeslut, propositioner 0.d. - har i regel varit mycket ambitiösa men relativt oprecisa. Det gäller exempelvis riktlinjer för avvägningen av forskning rörande luft och vatten eller lokala, regionala eller globala miljöproblem etc. Det är därför svårt att bedöma om de anslagsbeviljande fördelning organens av tillgängliga medel är optimal med hänsyn till målen. Däremot finns det ingenting i våra studier eller

i KVAs utvärdering pekar på myndigheterna som att vid sin stödgivning har stött forskning miljöområdet saknar relevans. som

Utvärderingar av den vetenskapliga kvalitén är relativt vanligt förekommande vilket torde vara en förklaring till att kvaliteten på miljöforskningen är god. Vi kan konstatera att KVA kommit fram till slutsatsen att svensk miljöforskning generellt sett har en god vetenskaplig kvalité. Den goda kvaliteten torde inte minst vara en följd av att kvalitetssäkring är inbyggd i forskningssystemet.

Vi anser att en forskning med god vetenskaplig kvalité är en av de viktigaste förutsättningarna för att uppfylla de forskningspolitiska målen generellt och miljöområdet. Kraven svensk miljöforskning kommer i linje med vad KVA anger att bli ännu högre mot bakgrund av förestående integration i EG där konkurrensen om forskningsuppdrag blir hårdare än i Sverige. Vi anser att SNV med sina vetenskapliga kommittéer som har ansvar för att initiera sådana utvärderingar utgör en garanti för att verkets forskning är av god kvalité. Vi kan konstatera att andra forskningsstödjande organ har system uppbyggda för kvalitetsgranskning av den forskning som stöds.

I ett system där olika myndigheter inom sina resp. sektorer stöder forskning och där man skiljer beställare och genomförare är det viktigt att samhällsrelevans och användbarhet säkerställs genom en uppbyggnad av ett likartat system som gäller för utvärdering av den vetenskapliga kvaliteten. Det ankommer ansvariga myndigheter att denna typ av utvärderingar genomförs. Detta bör ske från FoU-arbetets början, under arbetets gång och när det redovisas. Beställaren svarar för inriktningen och preciseringen av forskningsprojekten genom formulering av mål i programmet. Det ankommer sedan högskolan att genomföra forskningen.

En väsentlig fråga i detta sammanhang är att det finns mål och riktlinjer för miljöforskningen som gör det möjligt att följa upp och bedöma den miljöpolitiska relevansen i forskningen. Härvid är det viktigt att skilja på mål som syftar

till att bygga upp kompetens ren grundforskning och mål inriktade på att

bygga upp kunskap riktad grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete för att lösa konkreta miljöproblem.

Det bör mot denna bakgrund utvecklas metoder för utvärdering resultat från av sektorsfinansierad miljöforskning som i första hand forskningens relevans. avser För bedömning av kvalité finns väl utvecklade metoder i form kvalitetsbeav dörnningar enligt NFR-modellen. Det är viktigt att dessa utvärderingar sker både internt inom myndigheterna och externt med hjälp av fristående, gärna internationella, utvärderare. l detta arbete bör berörda forskningsstödjande organ enas om bl.a. metoder, terminologi m.m.

Avvägning mellan grundläggande och tillämpad forskning

Våra slutsatser

Hittills bedriven miljöforskning är huvudsakligen väl avvägd. Mot bakgrund av riksdagens miljöpolitiska beslut år 1991 behövs ytterligare stöd till tillämpad forskning som kan medverka till att lösa olika miljöproblem.

För att tillgodose kraven på kvalité i den tillämpade forskningen finns behov av förstärkningar vad gäller i första hand riktad grundforskning i högskolan.

Resurser för tillämpad forskning har minskat genom att näringslivet starkare prioriterar utvecklingsinsatser ledet efter tillämpad forskning och statsmakterna i de senaste forskningspolitiska besluten prioriterat grundforskning.

Genom en närmare samverkan mellan staten och näringslivet skapas förutsättningar för att den totala miljöforskningen i Sverige kan öka.

Det finns behov av ytterligare forskning på miljöområdet för att sikt kunna klara av de miljöproblem som riksdagen har pekat ut. Det gäller både effektoch åtgärdsforskning innefattande teknisk FoU som kan lösa eller minska olika miljöproblem. Det finns samtidigt behov att ytterligare riktad grundforskning som kan utgöra en bas för den tillämpade forskningen.

KVA har i sin utvärdering pekat ut ett antal områden som kräver förstärkningar. Det gäller bl.a. miljömedicin, kemiska och mikrobiella markprocesser, ekologi och genetik med anknytning till biologisk mångfald, klimatförändringar samt miljöteknik. Vi ställer oss huvudsakligen bakom KVAs slutsatser och bedönmingar i denna del. Vi återkommer i nästa kapitel till våra egna bedömningar och prioriteringar rörande den framtida miljöforskningen. I likhet med vad som framkommer i KVAs utvärdering finns det behov av ytterligare samhällsvetenskaplig forskning och forskning av systemkaraktär. Det gäller inte minst forskning rörande styrmedel, livsstilar etc. Vi kommer att föreslå en betydande ambitionshöjning vad gäller insatserna på detta område.

Det är viktigt att ytterligare utveckla samverkan mellan grundforskning och riktad grundforskning samt tillämpad forskning och utveckling. Samspelet mellan sektorsforskningsorganen, forskningsråden och högskolan är härvid en väsentlig fråga att beakta. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att bygga upp

kompetensen i olika institutioner och forskargrupper och därvid kunna ge mer långsiktiga åtaganden rörande finansiering forskning. Inrättande av av forskartjänster har också stor betydelse i detta sammanhang. Detta överensstämmer väl

med de slutsatser som KVA redovisar.

Spridning och användning forskningsresultaten av

Våra slutsatser

Det krävs ytterligare insatser för att klara spridning och användning av resultaten av miljöforskningen.

En mer medveten anpassning informationen bör ske till av avnämarnas behov.

SNV förutsatt även fortsättningsvis ha en samordnande roll rörande forskningsinformation på miljöområdet.

Det sker numera en omfattande spridning FoU-information miljöområdet. av Det gäller rapporter, tidskrifter, databaser redovisar pågående forskning, etc. som resultat av forskning o.d. I sammanhanget kan SNV nämnas att har en väl utvecklad informationsverksamhet är riktad olika som mot avnämare.

Genomgående tycks FoU-infonnationen god kvalité, vara av men den verkar inte alltid vara särskilt väl anpassad till de många avnämamas önskemål och behov sannolikt ofta beroende svårigheter få - att en klar uppfattning om aktörernas önskemål och behov av FoU-information. Här bör observera man att personliga kontakter, små nätverk o.d. fortfarande sannolikt den viktigaste är inforrnationskällan medan värdet sofistikerade informationssystem av mer hittills har varit mer begränsad.

Med hänsyn till att kraven på samhällets miljöforskning successivt kommer att ställas allt högre finns det behov medvetet uppbyggd infonnationsav en mer

spridning och kunskapsöverföring. Resultat framkommer

som från den sektorsövergripande miljöforskningen bör spridas till olika sektorer och forskningsstödjande organ och på sikt omsättas i metoder, nya ny teknik etc.

Det är mot denna bakgrund viktigt att fullfölja arbetet med att utveckla och anpassa FoU-inforrnationen i nära samverkan mellan forskare och avnärnare. SNV har en central roll som FoU-inforrnatör på miljöområdet. Bedörnningar i vad mån och i vilken utsträckning FoU-resultaten som använts i praktisk

tillämpning bör baseras genomgångar enskilda projekt och avgränsade av projektområden. Inom miljöforskningen har endast ett begränsat antal sådana utvärderingar hittills genomförts.

Styrning och samverkan

Våra slutsatser

Mot bakgrund riksdagens miljöpolitiska beslut år 1991 bör formerna av för samverkan och koordinering mellan olika forskningsstödjande organ utvecklas.

Formerna för samverkan med högskolan bör vidareutvecklas.

De sektorsforskningsstödjande beslutar om disponering av tillgängliga organen anslag grundval statsmaktemas riktlinjer mål o.d. i riksdagsbeslut, av propositioner, regleringsbrev etc. Eftersom dessa riktlinjer har varit allmänt formulerade har det visat sig svårt att få till stånd styrning av insatserna mot de centrala miljöpolitiska problemen och målen.

De finns dessa skäl motiv för att ange mer tydliga riktlinjer för den framtida av miljöforskningens inriktning Genom det arbete som nu genomförs i FoU m.m. för bättre miljö med företrädare för olika forskningsstödjande aktörer och som vi återkommer till i nästa kapitel bör det bli möjligt att med utgångspunkt i riksdagens beslut rörande miljöforskningen utveckla mer entydiga och klara riktlinjer för framtida miljöforskning. Dessa riktlinjer bör beaktas vid de bedömningar ansvariga myndigheter gör vid beslut om stöd till forskning. De bör också utgöra information till högskolan om vilka prioriteringar statsmakterna gör vad gäller den framtida miljöforskningen. Detta bör även underlätta arbetet med att sprida information och bedöma relevans i bedriven FoU, frågor som vi tidigare har behandlat. i

Det finns starka motiv för att förstärka FoU-insatsema inom miljöområdet. Det gäller samtliga delar processen grundforskning, riktad grundforskning, av tillämpad forskning och utvecklingsarbete. I prioriteringen av insatserna är det viktigt att bibehålla en god balans mellan olika delar av processen över en längre tidsperiod.

Enligt KVA är det viktigt att från ett riksperspektiv beakta riksunika professurerärnnesområden för bl.a. miljöforskningens behov. Det kan därför enligt KVA praktiskt att utnyttja akademiema som remissorgan i frågor som rör vara

nya professurer.

När det gäller förstärkning av forskningen inom miljöområdet KVA att anser medlen i huvudsak bör fördelas via råds- och sektorsorgan. Enligt KVA bör en ökad andel av medlen för miljöforskning i framtiden utnyttjas för större, mer långsiktiga projekt. Härigenom undviks fragmentarisering i många, små, kortvariga projekt som leder till splittring av resurser och problem med koordinering av insatserna. Enligt vår uppfattning talar även även miljöskäl för att man målmedvetet bör eftersträva en uppbyggnad av forskargrupper inom strategiska områden. Det är samtidigt viktigt att i en nära dialog med forskningsråden och högskolan kunna bedöma om den över tiden förändrade situationen på miljöområdet kan föranleda andra forskningsprioriteringar.

De forskningsstödjande organen avgör omfattningen och inriktningen av miljöforskningen inom resp. samhällsområden. SNV bör i linje med SNVutredningen karma ett övergripande ansvar för samordning forskningen på av miljöområden. Vi förutsätter att myndigheterna samråder med varandra i dessa frågor.

7.3 Inriktning och struktur på den framtida miljöforskningen

Genom sin sektorövergripande karaktär ställer miljöforskningen särskilda krav samverkan mellan olika aktörer för att ett framgångsrikt sätt kunna ge underlag för att lösa de miljöpolitiska problemen. Det är samtidigt viktigt att konstatera att universitet och högskolor, forskningsråd och sektorsorgan spelar olika roller inom miljöforskningens område.

En grundläggande förutsättning för en framgångsrikt bedriven miljöforskning är att det finns forskare som bedriver forskning av hög kvalité och relevans. Det kan konstateras att miljöforskningens plats i den vetenskapliga världen och i samhället skär genom traditionella vetenskapliga discipliner och samhällssektorer. Miljöforskningen kommer därför indirekt eller direkt in i de flesta verksamhetsgrenar. Utvecklingen inom en samhällssektor är i allmänhet beroende ett av väl fungerande nätverk mellan forskning, utveckling och marknadsintroduktion. Det är viktigt att företrädare för olika forskningsstödjande beaktar detta i organ samspelet med forskarna och berörda högskolor i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för forskarnas arbete.

De regelbundet återkommande forskningspolitiska besluten syftar till att pröva olika balansfrågor inom det forskningspolitiska området. Det gäller t.ex. frågor om finansiering av forskning och tjänstesystem liksom forskningens generella inriktning.

I kapitel 8 lägger vi fram våra förslag rörande den framtida miljöforskningens inriktning. Vi att ett program för forskning med denna inriktning och anser omfattning bör kunna

möjliggöra dialog med universitet och högskolor om behov av kompeten- 0 suppbyggnad för att få till stånd en relevant miljöforskning med hög vetenskaplig kvalité,

ge ledning för arbetet i berörda myndigheter och forskningsråd,

tydliggöra den stödda miljöforskningens inriktning visavi universitet och högskolor, forskningsråd, sektorsforskningsmyndigheter och industrin,

möjliggöra uppföljning, utvärdering och successiv förändring av miljöforskningens inriktning med hänsyn till att miljösituationen och hotbilden förändras.

När det gäller genomförandet av miljöforskningen bör följande utgångspunkterverksamhetsriktlinjer enligt vår uppfattning vara vägledande

Överblick och samverkan vid beställning av forskning miljöproblemen blir alltmer komplexa samtidigt som ansvariga myndigheters roll som beställare av forskning utvecklas. Det är därför viktigt att bygga upp och effektivt utnyttja kompetensen på specifika områden inom fakulteter, institut etc. En överblick och samverkan behövs för att ge svensk miljöforskning slagkraft och hög internationell konkurrenskraft.

Organisatorisk och kunskapsmässig kompetens att driva övergripande och samordnade projekt miljöfrågomas komplexitet ställer ökade krav på samordnade forskningsinsatser liksom insatser för att lösa problem genom ny eller förändrad lagstiftning etc. I kapitel 13 behandlar vi olika samordnings- och organisationsfrågor liksom behovet av utvärderingar miljöforskningens område.

Kunskapsutbyte mellan forskare och ansvariga handläggare i myndigheterna genom ett utvecklat kunskapsutbyte bör det bli möjligt att ta tillvara forskarnas expertkunnande direkt i miljöarbetet. Även miljöarbemer tets internationalisering kräver nämnare kontakter mellan forskare experter och miljöhandläggare.

Samverkan mellan arbetsmiljöforskning, miljömedicinsk forskning och forskning rörande den yttre miljön det är viktigt för det fortsatta arbetet att en gemensam kunskapsbas kan byggas upp områden som är av

gemensamt intresse. Det gäller bl.a. kriterier för riskbedömning. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 8.4.

En utvecklad och fördjupad samverkan mellan högskolan och olika forskningsstödjande organ det är viktigt att eftersträva goda arbetsförhål- landen för forskarna som präglas långsiktighet och stabilitet. En nära av samverkan mellan högskolan och olika forskningsstödjande myndigheter och forskningsråd bör därför eftersträvas.

Riktlinjer för vilken inriktning svensk miljöforskning skall ha i det internationella perspektivet en medveten strategi bör utvecklas för hur den internationellt bedrivna forskningen skall kunna utnyttjas som en resurs för nationella och internationella beslut rörande miljön och hur svensk forskning skall inlemmas i och samspela med den internationella forskningen. I kapitel 9 behandlar vi de internationella frågorna och de krav som ställs på svensk miljöforskning i ett internationellt perspektiv.

Fördjupad samverkan mellan forskningsstödjande och industrin organ som stödjer FoU den forskning olika myndigheter m.fl. stöder har - som stor betydelse för uppnåendet av de miljöpolitiska målen. Det krävs därför en väl utvecklad samverkan för att ange målen för forskningen inom olika områden och för att utvärdera resultaten genomförd FoU. I kapitel 10 av uppmärksammar vi näringslivets roll och förutsättningar för att kunna förstärka och fördjupa samverkan mellan staten och näringslivet. Kapitel 11 behandlar kommunernas roll i miljöforskningen.

43A asámâzágâøi -ézrsaâmxâ nxøi

m; waüwm

uââmâl fÅWGrüIEÃZQ. mil-exe .

L .aaah 3231725 zsiâxziáfr V .gv i 4s.r;zåa n 4 e r -

gain áêâmäes ;ah .gm siaåiâv #3 y

gâhüfâêøüüw

§z§%§§Ä§§e A . . zesi-zä zvêâsxxásü wsêáéwøgáfáåâéxrs nå; .as m - j

§353§i°§jê$iå$äé;§

.

s mtzgaiasfâtaáxaâümmáavç

23. zñrz - ;z

äâaâ Wâráfâztrtâ øgmågá

. i

s FÖRSLAG TILL PROGRAM FÖR LÃNGSIKTIG MILJÖ-

FORSKNING

8.1 Den ändrade miljöbilden

Inledning

Miljöproblemen har under de senaste decennierna ändrat karaktär. Förenklat kan man säga att bilden ändrats från att ha visat intensiv, lokal och reversibel påverkan till att visa diffus, regional och irreversibel påverkan. Detta gäller såväl för kemisk som fysisk påverkan.

Direkta utsläpp

En orsak till att de kemiska miljöfrågoma ändrat karaktär punktutsläppen är att från industrier och energianläggningar minska i betydelse miljöpolitiskt som problem. I Sverige har de flesta av dessa utsläpp nu bringats ned till nivåer långt under dem som förekom för tjugo år sedan och minskningen fortsätter. I miljöpropositionen från 1991 också ett miljövårdens mål till angavs som av att år 2000 bringa ned industrins utsläpp till sådana nivåer miljön inte att tar skada.

Utsläppen av koldioxid, från punktkällor och andra källor, kommer emellertid inte att kunna minskas lika snabbt; det är tvärt troligt världens samlade om att utsläpp kommer att öka under den tid vi kan överblicka.

Utsläppen kontinenten från olika punktkällor är dock fortfarande stora, särskilt i östra Europa, och kommer så att förbli under lång tid framöver. Många ämnen i dessa utläpp är långlivade eller helt beständiga, de kan transporteras långa vägar och kommer länge än att påverka miljön, såväl i ursprungsländema som i Sverige och andra länder.

Biltrafiken utgör vidare ett växande problem. Vissa bilismens utsläpp av kommer visserligen att minska, räknat fordonskilometer samtidigt tilltar per men transponarbetet på vägarna. Förbättringama av bilarna kommer därför endast att fördröja, men kan i längden inte hindra, att utsläppen från bilparken ökar. Ett undantag för detta är blyet vars utfasning innebär att utsläppen har minskat

relativt kraftigt under senare år.

Även jordbruket och skogsbruket har fått ökad uppmärksamhet och det gäller såväl för dess kemiska som dess fysiska verkan på miljön. Jordbrukets kemiska verkan kommer framför allt från bekämpningsmedel och handelsgödsel. För bekämpningsmedel minskar användningen och övergång sker till mindre miljöstörande medel. Handelsgödsel, främst kvävegödsel, anses däremot vara ett betydande problem som bl.a. bidrar till övergödningen av havet.

Fördröjda utsläpp

En fråga där kunskaperna och medvetenheten nu ökar snabbt gäller själva varuflödet i industrisamhället. Detta leder till tydliga problem genom de varor som hamnar på avfallsupplagen sedan de tjänat ut. Men varorna har också mindre tydliga men på sikt mycket farligare effekter genom att varorna eller ämnen som de innehållit hamnar som diffusa föroreningar i miljön. Varje enskilt föremål kommer att verka som ett litet fördröjt utsläpp, och om varorna innehåller miljöfarliga metaller eller långlivade organiska ämnen kommer de sikt att orsaka en allmän nedsmutsning vars varaktighet står i direkt samband med de ingående ämnenas livslängd i miljön. Många av dessa framtida störningar härrör alltså från industrin, men det är inte längre utsläppen genom skorstenar och avloppsrör som är det stora problemet utan produkterna själva. Dessa utsläpp har inte minskat varuproduktionen i de industrialiserade länderna är tvärt om större nu än någonsin tidigare och den fortsätter att växa samtidigt som dess sanunansättning ändras, bl.a. genom att många nya ämnen tas i bruk.

Detta problem är egentligen inte många långlivade naturfrämmande nytt ämnen kom i bruk långt innan vi fick våra miljö- och kemikalielagar. För de flesta metaller är utvinningen nu stor och hastigt växande. Problemen är emellertid svåra att visualisera eftersom spridningen är så diffus och eftersom den sker med betydande fördröjning. Vi drar alltså oss en växande miljöskuld som till allra största delen kommer att drabba våra efterkommande. Den gryende insikten om detta är ett av skälen till att vi nu allt oftare hör tal om återvinning och kretslopp. Det finns emmellertid även andra skäl för återvinning.

Återvinning och kretslopp

Återvinning aven produkt kan vara motiverad av åtminstone fyra skäl

Produkten är i sig miljöfarlig.

Produkten är i sig ofarlig men har orsakat miljöfarliga utsläpp ocheller förbrukning av knappa resurser då den tillverkades.

Produkten innehåller värdefulla ämnen vilka tillgången är eller av kommer att bli knapp.

Produkten är ett volymproblem.

Återvinning och kretsloppshantering syftar till hushållning

med knappa resurser eller till att skydda vår miljö. Det senare är f.ö. också ofta en resursfråga har vi t.ex. förorenat vår åkerjord med kadmium har vi därmed minskat eller i värsta fall omintetgjort dess användbarhet för livsmedelsproduktion. Men det är viktigt att inse att återvinning endast är näst bäst bäst är att t.ex. sluta använda kvicksilver, minska bruket av klorblekt papper och inte slösa bort jordens fosforfönåd genom att använda fosfor i tvättmedel. Denna insikt ligger f.ö. bakom den substitutionsprincip som numera finns tydligt inskriven i den svenska produktlagstiftningen.

Livsstil

Individen har ett stort ansvar för den miljö i vilken vi lever och lämnar över till våra efterkommande. Den personliga livsstilen är alltså viktig. Genom att t.ex handla miljövänligt, åka kollektivt, reparera i stället för att köpa nytt, hushålla med värme och varmvatten, sortera sopoma etc. kan varje individ bidra till att naturresurser sparas och miljön skonas. Livsstil är en viktig fråga som vi återkommer till i avsnitt 8.5.

Fysisk påverkan

Naturresurspolitiken hade under 1800-talet främst ekonomiska motiv såsom att underlätta jordbruk, skogsbruk och bergshantering, trygga tillgången tisk och vilt. I takt med industrisamhällets allt intensivare brukande jord och skog och av exploatering av naturresurser har insikten den fortgående utammingen om av landskap, flora och fauna vuxit. Synsättet vidgades därför under 70-talet till att också innefatta såväl skydd som hänsm till naturmiljön. Först under 80-talet kom frågan om biologisk mångfald, biotopskydd etc. in i naturvårdspolitiken och därmed blev också landskapsekologiska frågor centrala för naturvårdsarbetet. Först år 1991 lagfästes dock biotopskyddet.

Den skisserade utvecklingen har inneburit att tyngdpunkten och problemen förskjutits från skydd av punktobjekt och begränsade områden till samband och helhet i landskapets innehåll, struktur och funktion; från det lokala perspektivet till det regionala, nationella och även internationella.

Under 70-talet vidgade den fysiska riksplaneringen detta perspektiv ytterligare genom riktlinjer om hushållning och en strävan till mångsidig markanvändning.

Det slogs fast att samhällsplaneringen skulle präglas av en ekologisk grundsyn. Parallellt härmed utvecklades synen på sektoransvar för naturvärden och kraven naturvårdshänsyn i de areella näringama.

Utvecklingen har härigenom inneburit ett successivt vidgat perspektiv den fysiska påverkan på miljön. Naturvården som del i samhällsplaneringen har blivit allt viktigare. Kunskapsbehoven fokuseras landskapsekologi vad gäller de samlade konsekvenserna och samhällsvetenskap vad gäller tvärsektoriellt samordnade styrmedel.

Vad behöver vi veta

En miljöforskningens viktigaste uppgifter är att förse beslutsfattare alla av nivåer med den kunskap de behöver. Vi behöver då inte veta den absoluta sanningen ett visst miljöproblem det räcker att vi vet tillräckligt för att om fatta beslut. l många fall är det lätt att avgöra vad vi borde göra. Det blir ofta betydligt svårare när vi skall besluta m; det skall göras.

Den klassiska effektforskningen kommer framför allt att behövas för att ge underlag då besluten gäller irreversibla störningar är stömingen reversibel kan lättare motivera att dröja med åtgärder och särskilt om åtgärderna skulle man bli mycket dyra. Ett exempel kan vara forskning kring effekterna av buller i tätortema, ett annat kan gälla effekterna av jordbrukets kväveanvändning. Effektforskning kommer också, liksom hittills, att behövas för att öka kunskaperna om de föroreningar som redan finns i vår miljö och för att ge underlag till de krav på ofta kostsamma åtgärder som vi ställer andra länder. Ett exempel är försumingen.

Vad menas med att vi vet

Rachel Carsons Tyst vår 1962 var en av de tidigaste väckarklockorna i miljödebatten. Hon beskrev där bl.a. effektena fåglar och andra djur av den användning av olika bekämpningsmedel som då förekom. Boken slog ned som bomb. Det hon beskrev var helt okänt för de flesta läsare. Fakta i boken var en emellertid ingalunda okända. Författarinnan hade tvärt om varit mycket noga med att hämta alla faktauppgifter ur vetenskapliga artiklar, ett par hundra stycken, av vilka många hade publicerats flera decennier tidigare. En lärdom man kan dra är att det inte räcker att viktiga vetenskapliga resultat publiceras; för att resultaten skall komma till användning krävs dessutom att någon kan och vågar sammanställa resultaten gg de slutsatser resultaten motiverar på ett begripligt sätt. Motsvarande erfarenheter har gjorts när det gäller försumingsforskningen. Här har SNV en av sina viktigaste uppgifter.

8.2 Grunder och kriterier för utformning av ett långsiktigt program

Avgränsningar

Vi föreslår i detta kapitel ett antal uppgifter för svensk miljörelaterad forskning

och utveckling FoU, inklusive den FoU som bekostas av näringslivet. Vissa av förslagen avser väl avgränsade uppgifter, medan andra gäller forskning som kan

komma att pågå länge. Förslagen omfattar tiden till år 2000. Förslagen baseras SNVs arbete med Forskning och utveckling för bättre miljö. Vi anser att den

samverkan och samordning rörande hälsorelaterad miljöforskningen och samhällsvetenskaplig miljöforskning bör lyftas fram. Dessa har därför givits egna

avsnitt.

Miljöhot

Vi har utgått från följande miljöhot

Klimatpåverkande gaser - Ozonnedbrytande ämnen - Försurande ämnen - Fotokemiska oxidanter marknära ozon - Buller och luftföroreningar i tätorter - Närsalter - Metaller - Organiska miljögifter - Främmande organismer - Nyttjande av fömybara naturresurser - Nyttjande av förnybara naturresurser - Exploatering av mark och vatten - Avfall och restprodukter -

För varje miljhöhot har vi föreslagit inriktning och omfattning forskningen. av Vi har också föreslagit vilka organ som skall finansiera forskningen.

Miljömål

Enligt 1991 års miljöpolitiska beslut är målet med miljöpolitiken att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurser

så att de kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur och kulturlandskap. De

förslag till miljörelaterad FoU som vi presenterar har utformats med sikte

dessa övergripande mål och på de särskilda mål gäller för de olika hoten som mot vår miljö.

Hushållning med naturresurser

Många de föreslagna forskningsuppgiftema har stor betydelse för hushållav ningen med inte förnybara naturresurser. Detta gäller främst för avsnitten om klimatpåverkande gaser, metaller och avfall, där flera av förslagen syftar till minskad nettoförbrukning av fossila bränslen och metaller. Särskild vikt har lagts vid sådan forskning som har betydelse för att samhället skall kunna undvika bestående miljöskador ofta liktydiga med bestående skador på de fömybara naturresursema. Förslag om sådan forskning finns i de flesta avsnitten.

Kriterier för urval av forskningsområden

Beslutfattamas situation

De beslut som styr dagens miljöarbete är fattade mot bakgrund av tillgänglig kunskap. Det kan gälla tekniskt och ekonomiskt möjliga åtgärder. Det kan gälla utsläpp, spridning, omvandling och effekter av föroreningar. Det kan vara fråga om hur olika former av markanvändning eller fysiska konstruktioner påverkar ett område. Oberoende av hur beslutsunderlagen ser ut, måste viktiga beslut fattas av den politiska nivån, den administrativa nivån och av utövama själva.

I många fall finns ett solitt underlag för beslut om åtgärder i form av forskningsresultat, miljöövervakningsdata, tekniska alternativ etc. Ett exempel är utsläpp av fosfater till sjöar och vattendrag. Bakomliggande mekanismer är väl kända. Man känner till dos-effekt-sambanden och kan göra goda prognoser över vad som kommer att hända i olika åtgärdsscenarier. Ett annat exempel är nedbrytningen av stratosfarens ozonskikt. Forskningen bör här inriktas på de tekniska lösningarna, men också att klarlägga de skador som kommer att uppkomma trots att åtgärdsbesluten redan är tagna. Ett tredje exempel är försumingen av mark och vatten.

I dessa fall är behovet av ytterligare effektforskning begränsat. Effektforskning kan ändå behövas för att skall kunna

övertyga starka politiska och ekonomiska intressen, också i andra länder, att åtgärder måste vidtas,

göra analogislutsatser då nya problemområden av besläktad karaktär dyker upp, exempelvis struktur effekt samband, -

följa upp effekter av sanering eller andra åtgärder, -

göra riskuppskattningar på lång sikt, betydande mängder stabil - om av en förorening redan lagrats upp i miljön.

I andra fall kan vi ha dålig, eller obefintlig, kunskap om underliggande mekanismer och samband. Ett exempel är spridning i miljön av långlivade organiska ärrmen. Vi har analysmetoder för bara del dessa ämnen. Vi saknar också en av en bra operativ definition på vad vi egentligen med långlivade. Men vi menar vet att vissa organiska ämnen har mycket allvarliga miljöeffekter. Och hotbilden ser allt allvarligare ut, mera kunskap får. Det finns med andra ord ett stort behov av kraftfulla åtgärder. Ofta kan vi emellertid inte förutsäga hur miljön skulla reagera en viss miljöskyddande åtgärd. I sådana fall behövs bättre ett underlag som möjliggör miljö- och kostnadseffektiva beslut.

Stömingamas varaktighet

Miljöforskningen syftar till att vi skall minska eller förebygga miljöstömingar. Prioriteringama underlättas om man utgår från att skadligheten viss av en störning kan ses som produkten av tre faktorer, nämligen stömingens intensitet, dess utbredning i rummet och dess varaktighet.

FoU som syftar till åtgärder som kan förebygga mycket långvariga miljöstörningar bör prioriteras före forskning om neversibla störningar.

Nationella problem

Vissa miljöfrågor är specifika för Sverige eller så viktiga för just vi oss att

måste ta särskilt ansvar för dem. Hit hör försumingen, Östersjöproblemen,

ex. cellulosaindustrins utsläpp klorerade ämnen, skogskador till följd förav av sumingen, mm.

Internationell samordning

Många viktiga forskningsområden är så stora att varje utvecklat land måste delta i dem klimat, kemikalier, stadsmiljö etc.. Det är nödvändigt denna ozon, att forskning samordnas internationellt så så vitt möjligt undviker dubbelatt man arbete. Sveriges närrnande till EG kan förväntas leda till att vi kan koncentrera våra insatser vissa forskningsområden.

Forskning rörande ett visst miljöproblem kan motiverad med vi får vara att möjligheter att följa den internationella forskningen och till dess resultat, ta oss även om det står klart att Sveriges bidrag till världens samlade forskning inom området kommer att bli av begränsad betydelse. Det är vidare naturligt att stöder sådan miljörelevant forskning i vårt land, där vi har särskilt framstående

forskare.

Försiktighetsprincipen

Genomgången miljöhoten i avsnitt 8.3 visar på de områden där behöver av få fram bättre och billigare tekniska lösningar. I detta sammanhang är försiktighetsprincipen viktig, dvs. restriktiv inställning till verksamheter som inte en säkert kan bedömas från miljösynpunkt. Det betyder att miljöteknisk forskning är motiverad även när endast risker för miljöeffekter föreligger.

Sektorsprincipen

Vi har huvudregel utgått från att den verksamhet som orsakat ett visst som en miljöhot också bör bekosta den forskning som behövs för att minska eller undanröja hotet. Det gäller såväl effektforskning som åtgärdsforskning innefattande teknisk FoU. Vi att detta står i överensstämmelse med den anser princip ökat sektoransvar numera tillämpas många områden och om som även med principen förorenarens betalningsansvar. Denna princip möter om dock särskilda svårigheter i ett land som Sverige där föroreningama delvis kommer från utsläpp i andra länder. Principen är också svår att tillämpa varor och produkter som till stor del importeras.

Riksdag och regering har klart uttalat att sektorer och sektorsmyndigheter har ett för miljövården och detta gäller även forskningen. Vi har nedan i grova ansvar drag angivit hur vi att det ekonomiska ansvaret för den svenska miljö anser forskningen bör vara fördelat. Förslagen syftar till en ökning av den miljörelaterade forskningen inom näringslivet och olika sektorsmyndigheter.

IVL är ett staten och näringslivet gemensamt finansierat forskningsinstitut. av Näringslivet har genom sitt stöd till IVL tagit en del av sitt sektorsansvar för miljöforskningen.

Forskning för miljöanpassning

Det är viktigt att diskutera hur samhället bästa sätt kan verka för att få till stånd denna forskning. Avgörande är att vid högskolan ha en grundläggande naturvetenskaplig och teknisk forskning av hög kvalitet många områden kemi, human- och ekotoxikologi, meteorologi, hydrologi, förbränningsteknik, kemisk teknologi, mätteknik, elektronik etc. Dessutom behövs samhällsvetenskaplig forskning, särskilt vad gäller styrmedel och beteende. Vidare ökar behovet av tvärsektoriell forskning.

Ett framgångsrikt miljöarbete kräver tydliga underlag miljöhoten också om men tydliga miljömål uttryckta som miljökvalitet, utsläppsredukduktioner eller annat sätt. Forskning om spridning av föroreningar och miljöeffekter är därför viktig även för att få till stånd miljöteknisk forskning. När det finns ett behov och en marknad för produkter som löser miljöproblem är detta ett starkt incitament för olika aktörer att arbeta aktivt med att utveckla teknik. ny

På vissa områden har dock även tydliga signaler om miljöfarlighet inte lett till att viktiga teknikområden har utforskats tillräckligt. Vi saknar idag mindre miljöfarliga alternativ till många kemikalier. Samhället har tvingats med stora insatser för att få fram acceptabla lösningar för gruvindustrins avfallsupplag. Bilrnotom är ett annat exempel. Den har utvecklats och utsläppen är i dag betydligt mindre än tidigare men vi behöver på sikt ett miljösynpunkt bättre ur motoraltemativ.

Det krävs en lång kedja av aktiviteter för att få ut en teknisk lösning på marknaden grundläggande teknisknaturvetenskaplig forskning, anpassning till konkreta tekniska förhållanden, utveckling, experiment och demonstration i full skala. För det senare ledet disponerar SNV 25 milj. kr år energiteknikper ur fonden.

Experiment, demonstration och implementering är mycket viktiga delar av utvecklingskedjan som ofta kan kosta mycket Ett betydande risktagande pengar. kan krävas innan en teknisk lösning kommer i kommersiell tillämpning. Det finns tyvärr alltför många exempel bra tekniska lösningar aldrig kommit som till användning grund av att man inte kunnat eller vågat finansiera det sista steget. Huvuddelen av teknikutvecklingen i världen görs i andra länder och det är angeläget att få en ny och i Sverige oprövad teknisk lösning demonstrerad.

Erfarenheterna från SNVs bidrag till demonstration teknik är mycket av ny goda. Sedan år 1988 har beslut fattats om stöd till 80 projekt till kostnad en av ca 80 milj. kr. inom ett brett teknikområde, CFC-altemativ, begränsning av utsläpp av lösningsmedel, slutning ytbehandlingsprocesser, kväveavskiljning av i reningsverk, elfordon, kompostering av avfall, avfallsåtervinning, avfallsseparering och avfallsdeponering. De flesta av dessa projekt har varit framgångsrika.

En metod för teknikutveckling som varit betydelsefull vissa områden är samordnad teknikupphandling. För detta behövs intresserad beställare. en Metoden bör ökad tillämpning på miljöområdet t.ex. för upphandling av mindre miljöfarliga kemikalier, olika trañktekniska lösningar, återvirmingsteknik och avfallsteknik.

Det är angeläget att statsmakterna på miljöteknisk forskning och satsar resurser

demonstration miljöteknik inom särskilt viktiga sektorer. Miljöteknisk av ny forskning skall viktig del av all teknisk forskning. Kollektivforskningsvara en är därvid en viktig förutsättning för miljöteknisk forskning i olika programmen industribranscher.

I syfte att lösa olika miljöproblem krävs statligt stöd till teknisk forskning i nära samarbete med näringslivet inom olika projektområden, främst NUTEK, BFR och AFR. Särskilda satsningar bör göras inom

transport- och transportmedelsteknik energiteknik gruvteknik cellulosateknik teknik för processindustrins avloppsvatten VA-teknik produktutveckling restproduktanvändning avfallsteknik bioteknik mätteknik kvalitetssäkring -

8.3 Miljömål och forskningsområden

Underlag för våra förslag är hämtade från SNVs rapport FoU för bättre miljö utarbetats verket i samråd med berörda myndigheter och forskningsråd. som av För ytterligare mer detaljerat underlag hänvisas till denna rapport.

Den följande redovisningen avgränsas till forskningsbehov rörade den yttre miljön. Vi återkommer till samordningsbehov mellan forskning rörande yttre miljö, arbetsmiljö och boendemiljö i avsnitt 8.4.

För varje miljöhot har vi angivit om den FoU vi föreslår kommer att medföra låga, måttliga eller höga kostnader i relation till Sveriges totala kostnader för miljö- och naturresursrelaterad FoU.

Under varje miljöhot redovisas ett antal förslag till forskningsuppgifter. Där redovisas också de organ som enligt vår mening bör finansiera eller annat sätt svara för en viss uppgift. I flera fall har vi genom understrykning markerat det organ som enligt vår uppfattning bör ha det huvudsakliga genomförandeansvaret. De statliga finansieringsorganen anges i bokstavsordning.

Klimatpåverkande gaser

Miljömål

Det övergripande målet är att begränsa de människan orsakade klimatav förändringarna så att de kan klaras med naturlig anpassning. Detta innebär enligt nuvarande bedömning att den globala medeltemperaturen får öka med högst l grad C per århundrade och att den totala ökningen

begränsas till 2 grader C över förindustriell nivå.

Åtgärdsmål

Det finns ännu inte några överenskomna mål för världens samlade utsläpp av växthusgaser.

Riksdagen har beslutat att utsläppen klimatpåverkande skall begränsas av gaser inom alla samhällssektorer. Sverige skall verka för de totala koldioxidutsläpatt pen i Västeuropa år 2000 inte överstiger 1990 års nivå för därefter minska. att

Forskningsbehov

Växthusgasemas möjliga effekter är global skala och lång varaktighet. av Vi bedömer därför detta miljöhot som allvarligt, även de eventuella effektemas om art och intensitet ännu inte är kända med säkerhet. Sverige hör till de länder som ger ett i förhållande till folkmängden stort bidrag till världens utsläpp av växthusgaser. Sverige bör därför ta sin del av ansvaret för FoU kring detta problem.

De totala kosmadema, d.v.s. inklusive kostnaderna för teknisk FoU, kommer att bli höga.

Våra skäl till detta urval är följande

Bromsad användning av fossila bränslen Forskning behövs för att fram dels energisnålare industriprocesser,byggnader och transporter, dels ökad andel en av icke-klimatpåverkande energislag i den totala energikonsumtionen. Området innefattar inte endast teknisk forskning i inskränkt mening utan även t.ex. forskning kring vad som skulle kunna kallas för det transportsnåla samhället. Uppgiften är självfallet gigantisk och svensk forskning kan endast ge ett begränsat bidrag till den internationella forskningen på området. Det finns dock delområden där vi har särskild kompetens och där svensk forskning kan komma

att ge väsentliga bidrag. Det gäller t.ex. metoder för odling och uthållig an-

vändning biobränslen, där det är särskilt viktigt att utveckla teknik för av elproduktion. Andra områden är utveckling eller förbättrade motorer och av nya drivsystem, energihushållning och energiteknik för bebyggelse sol, värmepum-

par, energilager etc..

Ansvariga Näringslivet och BFR, NUTEK, TFB, TFR och SJFR. organ som

styrmedel ;för åstadkomma ovanstående Den FoU som föreslagits ovan att kommer inte tillräcklig underlag för det fortsatta miljövårdsarbetet. att vara som Det gäller dessutom att stimulera energisparande och övergång till ickeklimatpåverkande energikällor samt att styra mot ett transportsnålare samhälle. Det behövs forskning hur beslut skall genomföras. Det behövs kunskap om om samspelet mellan olika aktörer, organisationer, om målkonflikter och inom tressekonflikter, olika stynnedel, beteende och beteendepåverkan, om om om ekonomiska konsekvenser miljöproblem och miljövård osv. Här finns en rad av uppgifter för den samhällsvetenskapliga miljöforskningen.

Ansvariga BFR, FRN, NUTEK, SNV, och TFB.

Effekter eventuella klimatändringar nordliga ekosystem Det är naturligt av Sverige bidrar till forskningen kring effekterna av ett eventuellt ändrat klimat att i vår del världen, speciellt i den boreala barrskogen och i subarktiska av ekosystem. Kunskaperna kan komma att behövas som underlag för beredskapsåtgärder inom bl.a. de areella näringama. Vi har god inhemsk kompetens inom

bl.a. relevant marin och terrester ekologi.

Ansvariga NFR, SJFR och SNV. SMHI bör leverera regionala klimatscenarier och som underlag till denna forskning. -prognoser

Källor och sänkor för växthusgaser Upptagetutsläppen av koldioxid ifrån Sverige och omgivande hav bör kvantifieras; bl.a. för att ge underlag till Sveriges deltagande i konventionsarbetet. Det samma gäller utsläppen av metan

och dikväveoxid.

Processer påverkar nettoutsläppen av växthusgaser från skogsmark, som åkermark och våtmarker bör studeras. Det bör bl.a. utredas om bmkningsmetoderna kan modifieras så att nettoutsläppen minskas och om detta i så fall ett kostnadseffektivt sätt att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser vore från Sverige.

sNv.

Ansvariga NUTEK, NFR, SJFR och

Processer i det globala klimatsvstemet Sverige bör delta i klimatforsknings-

samarbetet inom Global Change-prograrnmen IGBP, WCRP och andra globala och regionala program. Målet är att åstadkomma globala och regionala klimatmodeller med verkligt prognosvärde. Sverige kan bidra med god kompetens i bl.a. atmosfarskemi.

Ansvariga NFR, SMHI och DFR.

Ozonnedbrytande ämnen

Miljömål

Det övergripande målet är att förhindra att farlig UV-strålning skadar naturen och människors hälsa till följd av uttunningen det skyddande stratosfáriska av ozonskiktet.

Detta förutsätter att klorhalten i stratosfaren understiger 2 miljarddelar räknat på volym.

Åtgärdsmål

Enligt internationella överenskommelser kommer tillförseln de farligaste av av de ozonskadande ämnena att avvecklas till sekelskiftet eller dessförinnan.

Sveriges avvecklingsplan innebär att vår användning kommer att upphöra några år tidigare.

Forskningsbehov

Utsläpp skadar ozonskiktet i stratosfären ökad UV-B-strâlning av gaser som ger vid markytan. De gaser redan släppts ut kommer verka långt in som att nästa sekel. Vi kommer alltså att för lång tid framöver behöva leva med detta problem även om utsläppen i ett slag skulle upphöra i dag. Norden är särskilt hotad eftersom nedbrytningen av ozonskiktet förväntas snabbast kring polema.

Vi föreslår att den svenska forskningen till största delen ägnas studera att effekterna av ett uttunnat ozonlager över vår del världen. Dessutom krävs av ytterligare FoU för att påskynda avvecklingen de ozonskadliga ämnena. Vi av bedömer att de totala kostnaderna för denna FoU blir förhållandevis låga.

Avveckling Ytterligare FoU behövs för påskynda avvecklingen att av användningen av CFC och andra ozonskadande Det krävs utveckling gaser. av nya medel och ny eller ändrad teknik inom rad områden kylen som och värmesystem, isoleringsmaterial, avfettning och kemtvätt. Den svenska avvecklingen har

redan kommit långt och vi har ingen tillverkning av dessa ämnen i landet.

Dessutom behövs FoU för att ta hand om det CFC som finns, inneslutet i olika produkter, ute i teknosfären. Huvvuddelen av det CFC som hittills tillverkats har ännu inte släppts ut i biosfaren.

Ansvariga Näringslivet, BFR, NUTEK och TFR.

Hälsoeffekter Hälsoeffekter av den ökade UV-B-strålningen studeras över hela världen. Sverige bör bidra till denna forskning. Forskningen bör inriktas på nordiska förhållanden ocheller på delområden där Sverige har särskilda möjligheter, Lex genom användning av det svenska cancerregistret.

Ansvariga MFR och SSI.

Ozonuttunning på norra halvklotet Sverige bör bidra till världens samlade forskning kring ozonuttunningen, bl.a. för att vi har god vetenskaplig kompetens inom landet. Forskningen kan gälla mekanismema bakom ozonnedbrytningen, hur nedbrytningen påverkas av andra ämnen i atmosfären, hur den ökade växthuseffekten påverkar nedbrytningen m.m.

Ansvariga NFR och SNV.

Effekter av ökad UV-B-strålning på nordliga ekosystem Det är viktigt att forska om effekterna av den ökade UV-B-strålningen på plankton och landväxter,inklusive nyttoväxter, våra breddgrader. Sverige har god kompetens inom området.

Huvudansvariga NFR, SJFR och SNV.

Försurande ämnen

Miljömål

Det övergripande målet är att nedfallet av försurande luftföroreningar begränsas till nivåer som inte skadar naturen och människors hälsa.

Riksdagen har ställt sig bakom följande

Svavelnedfallet behöver minska med 75% i sydvästra Sverige och med 50% i Svealand räknat från 1980 års nivå.

Kvävenedfallet behöver minska med 50% i södra och västra Götaland. -

När och om dessa mål kan nås blir nästan helt beroende hur utsläppen av utvecklas i övriga Europa, eftersom endast cza 10 % av svavelnedfallet och 15 20% av kvävenedfallet i Sverige kommer från svenska källor. Dessa mål kan därför ses som de långsiktiga målen för Sveriges internationella arbete försumingsområdet.

Åtgärdsmål

Som mål på kortare sikt har de flesta länder i Europa förbundigt sig att minska sina utsläpp av svaveldioxid med minst 30% under perioden 1980 1993 och - att inte öka sina utsläpp av kväveoxider under perioden 1987-1994.

Internationella förhandlingar pågår att ytterligare minska utsläppen såväl om av svavel- som kväveoxider.

För Sveriges egna utsläpp gäller följande mål

Utsläppen av svaveldioxid skall minska med 80% under perioden 1980 - - 2000.

Utsläppen av kväveoxider skall minskas med 30% mellan åren 1980 och - 1995.

Utsläppen av ammoniak i södra Sverige bör minskas med 25% från - nuvarande nivå till år 1995. Möjligheterna att halvera utsläppen i södra och västra Götaland till år 2000 skall undersökas.

Forskningsbehov

Försumingen av mark och vatten är kanske vårt allvarligaste miljöproblem det berör större delen av landet, effektema är kraftiga och delvis irreversibla. Skandinavien är betydligt känsligare mot försurning än övriga Europa. Nedfallet har minskat sedan l980talet, men är ändå flerfaldigt högre än vad vår miljö tål. I södra Sverige är nedfallet 3-7 gånger högre än det kritiska, i södra Norrland 1-2 gånger högre. Försumingsläget fortsätter alltså att försämras.

Andra länder måste alltså minska sina utsläpp för att försumingen i Sveriga och övriga Norden skall kunna hejdas. Vad kan göra är att ytterligare minska våra egna utsläpp, vilket alltså inte kommer att vara tillräckligt, samt kalka vatten och mark för att hjälpligt hålla det sura nedfallet stången tills vidare.

Den svenska försumingsforskningen bör även i fortsättningen koncentreras på att

ytterligare fördjupa kunskaperna om försumingens effekter för att stärka våra argument i det internationella arbetet. Här behövs bl.a. bättre kunskaper om grundläggande markkemi. Dessutom krävs viss åtgärdsinriktad forskning. Kostnaderna kommer även fortsättningsvis att bli höga.

Våra skäl till detta urval är följande

Kritiska belastningar Vi att de kritiska belasmingama för syra nu är så väl anser kända att vi kan dimensionera kraven på nationella och internationella begränsningar utsläppen. För att skydda vår miljö måste kostsamma åtgärder av vidtagas i andra länder. Den kunskap som vi själva anser tillräcklig behöver därför utvidgas och preciseras för att ge oss ännu starkare argument som stöd i det internationella arbetet med att begränsa utsläppen av försurande luftföroreningar. Vi bör även utveckla metoder för att använda kritisk belastning i miljövårdsarbetet på regionallokal nivå. Speciellt krävs metoder som till rimlig kostnad möjliggör en mer detaljerad kartering av kritisk belastning.

Ansvariga NFR, SJFR och SNV.

Framtida utveckling; återhämtningsförlopp Försumingens effekter kommer att finnas kvar i naturen under mycket lång tid. Vissa förändringar i mark och sediment är ineversibla och kommer alltså att kvarstå för alltid, medan andra långsamt kommer att avklinga när belastningen minskas. Den framtida försumingssituationen kommer att avgöras av det sura nedfallets storlek samt av en rad processer i mark och sediment.

Vi anser det mycket angeläget att kunskaperna ökas om hur och i vilken takt naturen kommer att återhämta sig vid en reduktion av det sura nedfallet. Kunskaperna behövs i det intemationella arbetet. Här behövs en kombination av storskaliga fältförsök och modellutveckling.

Ansvariga NFR, SJFR och SNV.

Kalkning och andra åtgärder mot försurning Kalkning av vatten är nu en väl etablerad verksamhet och kunskapsläget är relativt sett tillfredställande, såväl vad avser metoderna för kalkning som kalkningens effekter.

När det gäller åtgärder mot försurning av mark är våra kunskaper däremot osäkrare. Kunskaperna om kalkning och s.k. vitaliseringsgödsling av skogsmark är sålunda inte tillräckliga för att man i dag skall kunna besluta om sådana åtgärder i stor skala. Försumingsläget är sådant att stora skogsarealer skulle behöva behandlas, förutsatt att biverkningarna kan begränsas. Det är därför angeläget att ta fram den kunskap som behövs för att vi skall kunna avgöra om

det vore lämpligt att kalka och vitaliseringsgödsla i stor skala.

Skogsbrukets metoder kan och bör modifieras för att mildra effekterna av försumingen. Här behövs ytterligare forskning; bl.a. för att utröna nyttan ett av ökat inslag av lövträd i skogen och för att belysa avverkningsmetodemas betydelse samt effekterna av uttag av biomassa för energiändamål.

Ansvariga NFR, SJFR och SNV.

Minskade utsläpp av SOx, NOx och NH3 Försumingen Sverige orsakas av väsentligen av utsläpp av sura gaser i andra länder. De svenska utsläppen kommer att minska ytterligare. Det kommer emellertid att bli mycket svårt att klara de mål för minskade utsläpp av kväveoxider som satts upp av regering och riksdag. Situationen är likartad i andra länder. Särskilt viktiga områden är utveckling av kollektivtrafiksystem och motorteknik för maskiner, markfordon, båtar och flygplan. Den samhällsvetenskapliga forskningen bör kunna bidra till att mer miljöanpassade trafiksystem kommer till stånd. Utveckling förav bräxmingsteknik och rökgasrening vid fasta anläggningar är också viktig. Jordbruket behöver metoder som begränsar avgången ammoniak. av

Ansvariga Näringslivet, NUTEK, SJFR, TFR och TFB.

Sura gaser och partiklar; underlag för riskbedömning Dos-responssamband behöver tas fram för kväveoxider, partiklar och olika luftvägssjukdomar. Bla bör sambandet mellan kvävedioxid och allergiastma utredas. Sverige har här god vetenskaplig kompetens och har därför goda förutsättningar att bidraga inom avgränsade delar av området.

Huvudansvarig SNV.

Fotokemiska oxidantermarknära ozon

Miljömål

Det övergripande målet är att begränsa halterna fotokemiska oxidanter till av nivåer som inte utgör ett hot mot människors hälsa, grödor, skog eller materials livslängd.

Naturvårdsverket har angivit långsiktiga miljömål för marknära De ozon. verkliga halterna ligger 50 100 % över dessa målhalter. -

Åtgärdsmål

Huvuddelen av det marknära ozon som förekommer i Sverige kommer från kontinenten. Man vet i dag inte hur långt utsläppen av s.k. källgaser kolväten och kväveoxider; nedan måste minskas i Sverige och på kontinenten för att se de svenska ozonhaltema skall komma ned under ovanstående målhalter. Ett antagande är att utsläppen behöver minska med 80%.

För Sveriges egna utsläpp gäller att utsläppen av flyktiga kolväten skall halveras till år 2000 räknat från 1988 års nivå.

För kväveoxider se Försurande ämnen.

Forskningsbehov

Ozon 03 bildas i de marknära luftlagren under inverkan av solljus genom reaktioner mellan kolväten, kväveoxider och luftens syre. En viss ozonbildning är naturlig; den naturliga halten ligger kring 20 ugm3. Episoder med förhöjda halter, 150 250 ugm3, orsakas framför allt av människans utsläpp av kväveox- ider och kolväten i samverkan med meteorologiska betingelser under sommaren. För de regionala och globala bakgrundshaltema är kväveoxidhaltema dimensionerande.

Höga ozonhalter är skadliga för människor, djur, växter och vissa konstruktionsmaterial. Tendensen är att ozonhaltema i Europa stiger. Ozon är emellertid ett mycket kortlivat ämne. Vi har alltså här att göra med en förorening som skulle klinga av snabbt om orsaken till problemet kunde undanröjas.

Vi bedömer att kostnaderna för den FoU som vi föreslår kommer att bli jämförelsevis måttliga.

Våra skäl till detta urval är följande

Bildning, transport och deposition av ozon Inom ramen för EUROTRAC-projektet TOR Tropospheric Ozone Research stöder bl.a. SNV och NUTEK forskning kring hur ozon bildas, sprids och deponeras till mark. Projektet syftar bl.a. till att ta fram underlag för internationella överenskommelser om utsläppsbegränsningar. Detta svenska deltagande bör fortsätta.

Ansvariga NFR, NUTEK och SNV.

Minskad användning och minskade utsläpp av kolväten Teknikutveckling för minskade utsläpp av kolväten är, liksom för svavel- och kväveoxider, en internationell fråga. Det gäller att få fram lösningar som kan tillämpas i många länder.

Området innefattar bl.a. FoU som kan leda till att den medvetna användningen av kolväten minskas. Rengöring med organiska lösningsmedel bör såvitt t.ex. möjligt ersättas med andra metoder. Färg och lack baserade på lösningsmedel bör ersättas med vattenbaserade produkter. De stora utsläppen kolväten i av tätortema kommer emellertid från lagring, distribution och förbränning bensin av och dieselolja. Här pågår en internationell utveckling längs flera linjer bättre hantering av drivmedel tätare cisterner, tankmuffar m.m., renare motorer katalysatorer för bensin- och dieselmotorer, andra drivmedel metanol, etanol, gas etc., ökad andel kollektivtrafik och trañksaneringar. I Sverige pågår FoU kring alkoholer som drivmedel för fordon. Även andra bränslen och drivsystem är aktuella. Här finns en unik svensk kompetens, särskilt inom bilindustrin.

Enligt nyare uppgifter kan småskalig Vedeldning bli stor kolvätekälla. Denna en fråga bör belysas ytterligare.

Aansvariga Näringslivet, NUTEK och TFR. Forskning kring bättre trafiksystem är en uppgift för TFB, NUTEK, BFR och SNV.

Effekter på hälsa Det kan antas att ozons hälsoeffekter liknar dem hos kvävedioxid och det finns misstankar om genotoxiska effekter. Ozonets hälsoeffekter vid långvarig exponering vid låga halter är okända. Kunskap hälsoeffekter om behövs som underlag i det internationella arbetet för begränsa utsläppen att av gränsöverskridande föroreningar. Detta är emellertid ett svårt forskningsområde. Svensk forskning bör dock kunna väsentliga bidrag inom begränsade ge delområden.

Ansvariga MFR och SNV.

Effekter på vegetation Den svenska forskningen kring effekter ozonets växter har koncentrerats på vissa jordbruksgrödor och Denna forskning gran. bör utvidgas till att även innefatta effekter på representativa svenska ekosystem. Mycket tyder på att ozonskadoma förvärras ett kyligt klimat. Forskningen bör av ge underlag för kosmadseffektanalyser.

Huvudansvariga NFR, SJFR och SNV.

Buller och luftföroreningar i tätorter

Miljömål

Det övergripande målet är att buller och luftföroreningar i tätorter skall begränsas till nivåer som inte skadar människors hälsa eller naturen.

Riksdagen beslöt 1991

Naturvårdsverkets riktvärden för luftkvalitet vad avser koloxid, kvävedioxid, svaveldioxid, och partiklar skall år 2000 innehållas i svenska tätorter. sot

Buller i tätortema skall på sikt minska så att det kommer att ligga under - Naturvårdsverkets riktlinjer d.v.s. ekvivalentnivåema skall understiga 55 dBa utomhus nära bostäder och 30 dBa inomhus.

Åtgärdsmål

Riksdagen beslöt 1991

Utsläppen cancerfrarnkallande ämnen i tätortema skall halveras till år - av 2005.

Forskningsbehov

stadsmiljön medför rad risker för människors hälsa. Vi riskerar något tusental en cancerfall år bilavgaser. Cza 300 000 människor utsätts för nya per p.g.a. kvävedioxidhalter överstiger gällande riktvärde och för 1,3 -1,5 miljoner som människor ligger bullemivâema i bostadsmiljön över SNVs riktvärden. Tätorterluftföroreningar och buller är alltså ett omfattande miljö- och hälsoproblem. nas Problemen är svåra och dyra att åtgärda. Föroreningamas uppehållstid i luften är emellertid kort eftersom ämnena bryts ned ocheller faller till marken. Dagens utsläpp har därför ingen betydelse för den framtida luftkvaliteten i tätortema.

Vi bedömer att den forskning vi föreslår inklusive näringslivets FoU kommer att dra höga kostnader.

Vi följande forskninguppgifter angelägna. Våra skäl för detta urval är anser som följande

Teknikutveckling Ovan har diskuterats behovet av teknikutveckling för att få ned utsläppen klimatgaser, kväveoxider och kolväten från trafiken. Behovet av åtgärder med hänsyn till stadsmiljön är också mycket stort. För att få ned av

bullemivåer och cancerincidens behövs nya transportsystem och fordonsteknis-

ka lösningar.

Ansvariga Näringslivet och NUTEK. Forskning kring bättre trafiksystem är en uppgift för TFB, NUTEK och SNV.

Hälsoeffekter av flyktiga ämnen m.m. i stadsluft Vissa flyktiga kolväten och polyaromatiska kolväten orsakar en stor del av cancerrisken i tätortsluft. Lågrisknivåer behöver arbetas fram för flera av dessa ämnen. Det är troligt att olika ämnen kan samverka. Därför behöver lågrisknivåer tas fram även för blandningar av sådana ämnen. Denna kunskap behövs dels för att bättre skall kunna bedöma riskerna med nuvarande exponeringar, dels för att undvika att nya bränslen medför nya risker.

Ansvariga AMFO, MFR och SNV.

Miljöanpassad stadsplanering Luftföroreningar och buller måste beaktas i all forskning om infrastruktur, transporter mm. Samhällsekonomiska kostnader och vinster behöver klarläggas för att motivera och prioritera åtgärder som kan vara mycket kostsamma. Samordning med andra planeringsåtgärder behöver studeras.

Huvudansvariga BFR, SNV och TFB.

Tystare fordon och vägbeläggningar På längre sikt måste buller åtgärdas vid källan. Det är troligt att bullret från bilar och vägbeläggningar kan minskas betydligt. Det är därför angeläget att den internationella utvecklingen tystare av fordon och tystare vägbeläggningar fortsätter och att Sverige bidrar till denna FoU.

Huvudansvariga Bilindustrin, Vägverket, BFR, NUTEK och TFB.

Modeller för liudutbredning Det finns ett stort behov modeller för ljudutav bredning som kan användas i samhällsplaneringen. Mätmetodema behöver förbättras. Sverige har god kompetens dessa områden.

Huvudansvariga BFR och SNV.

Kritiska bullemivåer för känsliga grupper Forskning bullers effekter behövs om för att ge underlag för bullerdämpande åtgärder kan mycket kostsamsom vara ma. Forskningen bör koncentreras till särskilt bam, hörselutsatta grupper som skadade och skiftesarbetare. Det är dessutom viktigt att kvantifiera hur buller stör sömn, inlärning och arbetsförmåga m.m.

Huvudansvariga SNV.

Närsalter

Miljömål

Det övergripande målet är att naturligt förekommanden arter i havs- och vattenområden skall kunna bevaras i livskraftiga, balanserade populationer. Föroreningar skall inte begränsa användningen av sjöar och vattendrag som vattentäkt.

För sjöar och vattendrag har Naturvårdsverket angivit att halterna av fosfor och kväve bör nedbringas till under 1,5 2 gånger de naturliga bakgrundshaltema. - För ett visst vatten blir alltså mâlhaltemas absolutvärden beroende av de naturliga halterna. Målen bör enligt verket uppnås så snart som möjligt och senast inom 30 år.

Det finns inga mål för halterna fosfor och kväve i havsvatten. Det finns av heller inga mål för övergödning av landmiljön.

Åtgärdsmål

De vattenbuma utsläppen av kväve från mänskliga verksamheter till haven skall enligt riksdagens beslut minskas med 50% före utgången av 1994 räknat från

1985 års nivå. Åtgärderna gäller hela kuststräckan fr.0.m. Bohuslän t.o.m.

Stockholms skärgård. Åtgärder som begränsar utsläppen till Östersjön skall

prioriteras.

Forskningsbehov

Övergödning är ett de miljöproblem uppmärksammades tidigt. Mycket av som forskning har ägnats övergödning. Stora delar av problemen är i dag väl kända och vet hur de kan bemästras. De stora utsläppen av fosfor åtgärdades redan på 1970-talet genom utbyggnaden av den kommunala avloppsreningen. Bräddning av orenat vatten förekommer emellertid i samband med kraftig nederbörd och brister kvarstår vid många enskilda avloppsanläggningar.

Kväveutsläpp olika kväveföreningar från jordbruket, kväveoxider från förbränningsmotorer och annan förbränning har inte kunnat minskas i samma utsträckning, och vi har i dag betydande problem med övergödning av främst havet runt Sverige. Nedfallet av kväveföreningar ger dessutom övergödning och försurning av landmiljön.

Det åtgärdsbehov som nu föreligger gäller alltså i huvudsak kvävet. Den övergödning som kväve orsakar ger starka effekter över stora havs- och

markområden. Effekterna är emellertid reversibla. Om utsläppen i slag skulle ett nedbringas till naturliga nivåer skulle effekterna avklinga inom ett årtionde. Vi bygger alltså inte med våra kväveutsläpp ett problem för kommande upp generationer.

Vi föreslår en måttlig FoU-satsning på detta område.

Våra skäl till detta urval är följande

Kvävebudøetar från fjäll till hav Trots tidigare forskningsinsatser har vi fortfarande en ofullständig bild av de stora kväveströmmama till Sverige, inom landet och från landet till havet. Det gäller för kväveföreningar i luft, i vatten och i livsmedel och andra produkter. Uppgifterna jordbrukets bidrag till om havets kvävebelastning är t.ex. osäkra. Vi kan därför inte säkert vilka ange åtgärder för att minska kväveflödena till havet är kostnadseffektiva. som mest Vi föreslår därför att ett forskningsutredningsprogram genomförs för att ge en grov men heltäckande kvävebudget för Sverige.

En bättre förståelse för hur kväveströmmama går i landet skulle dessutom vara av värde för hushållningen med resursen kväve. Det t.ex. värdefullt vore om en större andel av kvävet i livsmedel ungefär motsvarande fjärdedel gödselkvävet kunde återföras en av till jordbruket.

Ansvariga Jordbruket, SJFR, SMHI och SNV.

Övergödning miljögifter Vid övergödning sjöar och hav ökar den

- av sammalagda biomassan och produktionen av sediment stiger. Det verkar båda som om dessa faktorer mildrar effekterna såväl organiska miljögifter giftiga av som metaller genom att gifterna späds ut i större biomassa och de en genom att snabbare förs till sedimenten och bäddas in där. Detta eventuella samspel mellan näringsämnen och gifter behöver studeras. En näraliggande fråga är t.ex. om en

minskad tillförsel näringsämnen till Östersjön

av skulle kunna leda till ökade effekter från de giftiga ämnen finns som nu lagrade i sedimenten och från de gifter som tillförs framöver.

Huvudansvarig SNV.

Kritisk belastning av kväveföreningar i landmiljön De försurande effekterna av kvävenedfallet är i dag relativt väl kända. Kunskaperna kvävets om gödande effekter i markmiljön är betydligt sämre. En kartering kritisk belastning av för kväveföreningar europeisk nivå har påbörjats inför kommande förhandlingar om minskning av kväveoxidutsläppen. Detta arbete hämmas bl.a. bristande av

kunskaper om kvävenedfallets effekter vegetation och markens förmåga att lagra organiskt kväve. Sverige har bättre möjligheter att ta fram sådan kunskap än många andra länder i Europa som nästan helt saknar miljöer med låg kvävebelastning.

Ansvarig SNV.

Effekter av kväveföreningar i havet Sambanden mellan kvävetillförsel och effekter i havet behöver belysas ytterligare, bl.a. för att ge bättre underlag för det internationella samarbetet på havsmiljöområdet. Dessutom behövs bättre data

såväl denitrifieringen som kvävefixeringen i Östersjön.

om

Ansvarig SNV.

Va-teknik Va-tekniken behöver vidareutveklas, bl.a. i syfte att minska utsläppen av kväveföreningar minskad bräddning, denitrifiering i reningsverken, bättre metoder för småskalig avloppsvattenhantering m.m.

Ansvariga BFR och NUTEK.

Övrig åtgärdsforskning se vad som under Försurande ämnen sägs om

kväveoxider.

Metaller

Miljömål

Det övergripande målet är att tillförseln metaller tillmark och vatten inte får

av leda till uppbyggnad av sådana halter som skadar märminskors hälsa eller naturen ens i ett långsiktigt perspektiv.

Metallhaltema i vatten och sediment bör inte överstiga de naturliga med mer än 50 200 %. Nedfallet av metaller över skogsmark får inte leda till en ackumula- tion som medför miljöeffekter. Giftiga tungmetaller får inte tillföras jord-

bruksmark så att kvaliteten på odlade livsmedel eller markens långsiktiga

användning som jordbruksmark hotas. Halten metylkvicksilver i fisk bör längre sikt överstiga 0,5 mgkg. Anm Pågående arbete inom SNV-projektet MIST kan komma att leda till andra mål för metallhalter i vatten och sediment.

Åtgärdsmål

Riksdagen har beslutat att användningen av bly, kadmium och kvicksilver skall avvecklas sikt och att användningen av arsenik och krom i träimpregnerings-

medel måste minskas kraftigt.

Riksdagen beslöt vidare att utsläppen bly, kadmium och kvicksilver skall av minskas med 70% mellan 1985 och 1995. Utsläppen av övriga viktiga metal-

ler skall halveras under tid. Riksdagen uttalade vidare industrins samma att utsläpp skall minskas till sådana nivåer att miljön inte tar skada och hälsan inte

påverkas.

Forskningsbehov

De svenska utsläppen av metaller från fabriker och andra punktkällor har minskat till under en tiondel av vad de högst under 1960- och 70-tavar som len och kommer att minska ytterligare. Blyutsläppen från trafiken minskar och blyhaltema i blod sjunker. Det diffusa nedfallet från utlandet fortsätter att minska. De effekter hittills kunnat beläggas är inte dramatiska, som frånsett ekologiska effekter kring de största punktkälloma och frånsett de hälsorisker

som kommer av kvicksilver i fisk och kadmium i vissa livsmedel det största intaget kommer med vegetabiliska livsmedel och härrör från åkerjorden; de högsta halterna förekommer i bl.a. njure och lever från vilt. Vi anser ändå att metaller bör ses som ett av våra viktigare miljöproblem och behovet FoU att av är ston inom vissa särskilda områden. Skälen är

Metaller som grundämnen är absolut beständiga. Varje tillförsel ökar den sammanlagda metallmängden i miljön. Vi har här göra med kumulativa att och irreversibla föroreningar. Föroreningsläget för metaller kommer alltså

obevekligen att bli sämre i den meningen de sammanlagda utsläppta att metallmängdema i miljön kommer att öka. Vad vi kan och måste göra är att såvitt möjligt bromsa takten i denna försämring.

Själva användningen av metaller leder till fördröjda, diffusa utsläpp. Dessa kommer sikt att föra mycket större metallmängder till miljön än vad de direkta punktutsläppen komer att göra. För flera metaller är det förmodligen

redan i dag så att de diffusa utsläppen från metallhaltiga produkter överstiger punktutsläppen. De metallrnängder vi hittills ansamlat inom teknosfären utgör alltså mycket miljöskuld en större än de mängder som hittills släppts ut.

Kostnadema för den FoU kring metaller vi föreslår kommer som att bli höga. Huvuddelen faller på näringslivet.

Våra skäl till detta urval är följande

Metallflöden från teknosfaren till biosfären Flödena av metaller med varor in i den svenska teknosfären är mångfaldigt större än de kända flödena av resp metaller från teknosfaren till miljön. För t.ex. kvicksilver är förhållandet 251. De metallrnängder hittills ackumulerats inom teknosfáren bör därför som kartläggas, grovt men heltäckande. Man bör dessutom söka uppskatta hur inflödena kan komma att ändras under kommande decennier århundraden. - Resultaten denna FoU skall göra det möjligt att bättre än f.n. bedöma de av framtida konsekvenserna för miljö och hälsa av den metallspridning som själva användningen av metaller kommer att orsaka.

Ansvariga FRN och SNV.

Substitution och återvinning Riksdagen har som ovan sagts beslutat att användningen bly, kadmium och kvicksilver skall avvecklas på sikt. Den ovan av skisserade kartläggningen kan komma att visa att hänsyn till skyddet av den framtida miljön motiverar att nettoinflödena av flera andra metaller till den svenska teknosfären begränsas. Detta skulle förutsätta mer eller mindre långtgående ändringar av användningsmönstren för dessa metaller. Ledord här är minskad bruttoanvändning, lägre korrosion och ökad återvinning. Dessa uppgifter kan bli svåra. Blyackumulatom kommer t.ex. att behöva ersättas. För rostfritt stål kan mer korrosionsbeständiga kvaliteter behöva tas fram, förkromning ersättas med annan ytbehandling etc.

Det är viktigt att ta fram metoder för miljöanpassad produktutveckling, bl.a. livscykelanalyser. En förutsättning för att vi skall kunna minska metallanvändningen är att vi får fram mer miljöanpassade metoder för återvinning och användning av restprodukter.

Ansvariga Näringslivet. Vissa forskningsuppgifter bör ligga på statliga organ som AFR, BFR, NUTEK, SNV och TFR.

Avfallsteknik För att begränsa det framtida utflödet av metaller är det vidare nödvändigt att deponeringstekniken förbättras. Målet bör vara att på att kostnadseffektivt sätt bygga barriärer som håller under mycket lång tid. Detta gäller även för redan existerande avfallsupplag,

På 1000-tals platser i Sverige finns gamla avfallsupplag, förorenade markområden och förorenade sediment som hotar miljö och hälsa, nu och i framtiden. Dessa problem måste åtgärdas, och så sker också vissa områden. Bristande kunskaper om problemens art och omfattning har emellertid lett till att de inte uppmärksammats tillräckligt. Problemen är långsiktiga och såväl forskning som

åtgärder måste få varaktighet och bredd och få dra betydande resurser;

Målinriktad FoU har framför allt bedrivits för få fram för att bättre metoder deponering av gmvavfall. De grundläggande kunskaperna om masstransport, vittring och skyddsbarriärer behöver emellertid starkt förbättras. Det samma

gäller för tillämpade lösningar och även för andra avfall än gruvavfall.

Ansvariga Näringslivet, AFR, NUTEK och SNV.

Effekter och transport i mark och sediment Det bestående resultatet

av metallspridning är att mark och sediment förorenas.

Halterna av kadmium, kvicksilver och bly i skogsmarkens mårskikt är förhöjda 3 10 gånger i Götaland och

- Svealand. Studier tyder på att detta påverkat de mikrobiologiska processerna. Detta problem har en nationell omfattning och mycket lång varaktighet. en

Forskning behövs för att kvantifrera problemet och för att utröna eventuella samband med försuming, markanvändning och klimatändringar.

Kritiska halter av metaller i sediment behöver bestämmas. Detta gäller för såväl

sjöar som hav. Det är bl.a. viktigt att kunna bedöma betydelsen

av de kraftigt

förhöjda halterna av många metaller i Österhavets sediment.

Ansvariga NFR, SJFR och SNV.

Riskbedömning metaller hälsa De direkta punktutsläppen - av metaller har som ovan sagts minskat kraftigt, liksom utsläppen bly från trafiken. av Det är emellertid ändå möjligt att försumingen och den diffusa

metallspridningen har

ökat märmiskors exponering för många metaller. Exponeringen via arbetsmiljö, dricksvatten och föda behöver därför kvantiñeras och de eventuella hälsoeffektema bestämmas. Det är viktigt att den svenska forskningen väljer delområden som är särskilt relevanta för Sverige och där har särskild kompetens.

Ansvariga MFR och SNV.

Stynñedel Närom statsmakterna beslutar i att begränsa själva användningen av vissa metaller aktualiseras frågan om vilka styrmedel är de bästa. Frågan som är inte specifik för just metaller. Den nämns här eftersom metallanvändning sannolikt är ett svårstyrt område där styrmedel kan behövas. Det behövs nya mer kunskap om flöden metaller i natur och samhälle, det behövs livscykelaav nalyser, mer kunskap om producentansvar, olika styrmedel panter, om avgifter, branschnormer, avtal osv, skrotrnarknaden om osv.

Ansvariga AFR, FRN och SNV.

Organiska miljögifter

Miljömål

Det övergripande målet är att förhindra att organiska miljögifter ger effekter i miljön eller människors hälsa.

Av människan framställda organiska ämnen och omvandlingsprodukter av dessa bör inte finnas i organismer, i synnerhet inte långt från källorna. Försiktighetsprincipen innebär att vi inte måste känna till ett ämnes eventuella miljöeffekter för att oroas av dess förekomst i miljön. Skador på bl.a. rovfågelstammen, sälama, uttem m.fl. får inte förvärras. Även vår föda, bl.a. fisken och egen bröstmjölken, måste hållas giftfri.

Åtgärdsmål

Enligt riksdagens beslut är målet att utsläppen av stabila organiska ämnen sikt skall upphöra.

Riksdagen beslöt vidare att användningen av vissa mer eller mindre långlivade ämnen skall begränsas kraftigt eller upphöra helt.

Utsläppen från industrins processer skall till år 2000 minska till sådana nivåer att miljön inte tar skada och hälsan inte påverkas.

Forskningsbehov

Organiska miljögifter och långlivade ämnen är inga klart avgränsade grupper och det finns ingen etablerad uppfattning av vad som skall läggas i begreppen.

Vi skiljer önskade ämnen, d.v.s. änmen som märmiskan framställt för att använda dem och oönskade änmen, d.v.s. ämnen uppstått oönskade som som biprodukter i industriprocesser, vid förbränning m.m. De önskade ämnena sprids till miljön i och med att de används, de oönskade att de förekommer i genom utsläpp, i avfall eller som föroreningar i önskade produkter.

Vi har hittills identifierat endast liten del alla önskade eller oönskade en av långlivade substanser som framställs. Dessa ärrmen kan ackumuleras i naturen, spridas över stora områden och verka under lång tid. Man måste därför utgå från att denna kategori av ämnen kan vara ett av de allvarligaste hoten mot miljön. Den höga beständigheten gör det särskilt viktigt att miljöskyddet verkar förebyggande när långlivade föreningar väl släppts ut kan de komma verka i - att

mansåldrar.

Kostadema för den FoU vi föreslår kommer att bli höga. Huvuddelen faller på näringslivet.

Våra skäl till detta urval är följande

Substitution, återvinning och omhändertagande medvetet framställda långa av livade ämnen Slutrnålet är att den medvetna användningen produkter av som innehåller mycket långlivade ämnen skall upphöra i Sverige. Enda undantaget gäller ämnen som används under strikt kontroll i slutna och system som destrueras efter användningen. Här återstår en mycket omfattande och kostsam FoU för att finna alternativ till produkter där sådana ämnen ingår. Detta gäller antingen produkterna tillverkas i Sverige eller importeras hit.

För organiska miljögifter måste, liksom för metaller, metoder utvecklas för ersättning, återvinning, användning av restprodukter, hantering avfall och av sanering av förorenade områden. Det kan bli svårt att finna goda ersättningsmedel för t.ex. flamskyddsmedel och tillsatsmedel för plaster.

Ansvar Näringslivet. Visst stöd från AFR, BFR och NUTEK.

Processer som er lån livade ämne aniska milö ifter bi rodukter or som Forskningen bör koncentreras metoder att undvika uppkomsten långlivade av biprodukter inom viktiga svenska industrigrenar. I andra hand bör söka man metoder att avskilja och förinta de biprodukter detta slag ändå bildas. av som Sluma avloppsystem bör eftersträvas, liksom kostnadseffektiva metoder för rening av komplexa vatten.

Ansvar Näringslivet. Visst stöd från NUTEK och TFR.

Effekter av sådana långlivade ämnen redan finns i miljön Många långsom livade ämnen är redan i omlopp i vår miljö. Forskningen dessa ämnen bör om innefatta identifiering och kvantiñering, transport och omvandling i miljön samt miljö- och hälsoeffekter. Viktiga och stora forskningsområden är

effekter av oidentiñerade ämnen, -

långlivade änmens öden i miljön, -

modeller för riskbedömning, -

identifiering av depåer av långlivade ämnen i miljön, -

toxiska mekanismer och omsättning i ekosystemen, -

effekter och transport i mark, -

långväga transport och deposition av långlivade ämnen. -

Ansvarig SNV.

Saneringsmetoder Det finns ett behov av att sanera mark och sediment som förorenats med långlivade ämnen. Under det senaste årtiondet har många olika tekniker prövats. Biologiska metoder har fått stor uppmärksamhet. Sverige bör bidra till den internationella forskningen på dessa områden.

Ansvariga Näringslivet, AFR, BFR, NUTEK, SNV och TFR.

Främmande organismer

Miljömål

Det långsiktiga målet är I ett framtida miljöanpasat samhälle utnyttjas bioteknikens möjligheter inom miljövården, och teknikens många tillämpningar inom olika områden prövas och styrs så att negativa miljöeffekter inte uppkommer. Införandet av främmande arter och populationer eller populationer genetiskt av manipulerade organismer bör ske under stor restriktivitet och under betryggande kontroll så att förutsättningarna för vår inhemska flora och fauna äventyras.

Forskningsbehov

Introduktion av främmande organismer kan innebära både hot och löften för miljön. Det gäller såväl för naturliga organismer introduceras i miljö där som en de inte hör hemma som för organismer som människan modifierat med genteknik s.k. transgena organismer och som alltså inte är naturliga någonstans på jorden. Däremot berörs inte de svåra humanetiska och djunetiska frågor som denna teknik väcker, eftersom dessa ligger utanför ramen för denna rapport.

Man skiljer på två sätt att använda transgena och andra organismer

Innesluten användning organismema används på laboratorier eller i fabriker för att producera biomassa eller bestämda ämnen eller för något annat ändamål.

Medveten frisättning organismema förs i miljön - ut för att där göra nytta för

människan.

En organism som används i slutna anläggningar är utvald för att leva i en artificiell miljö, utan andra konkurrerande organismer. Dess speciella egenska-

per, t.ex. förmågan att producera större mängder av ett visst ämne än vad den

själv behöver, innebär dessutom i sig handikapp ett för organismen den om skulle komma ut i miljön. Man antar därför att organismer för sluten användning

inte kan etablera sig i miljön.

Medveten frisättning kan tänkas inom jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, avfallssanering m.fl. områden. Organismer för medveten frisättning måste kunna

överleva i det fria, åtminstonde under någon tid. Exempel är grödor och träd

med nya egenskaper. Man arbetar t.ex med att få fram grödor tål vissa som bekämpningsmedel eller är särskilt som tåliga mot torka eller salt i jorden.

Andra exempel är stråsäd eller gräs givits förmågan som att fixera luftkväve,

snabbväxande fiskar för fiskodlingar och mikroorganismer och insekter för

biologisk bekämpning. Utvecklingen går mycket snabbt och några sådana

resultat av den nya tekniken har redan nått kommersiell tillämpning.

Den miljörelaterade forskningen kring transgena organismer är ung i Sverige. Vi

bedömer att kostnaderna för den forskning som vi föreslår kommer att bli

jämförelsevis låga.

Denna forskning avser

Ekolo iska risker med medvetet frislä ta trans ena or anismer Organismer

som sätts ut i miljön för att där göra för människan nytta måste vara tillräckligt

livskraftiga för att kunna göra denna tjänst, men får inte så välanpassade vara att de kan etablera sig och sprida sig i naturen. De får inte heller överföra några

egenskaper till andra organismer. Ingen kan förutsäga de ekologiska konsekven-

ser som skulle följa; man får dessutom förutsätta det skulle att vara omöjligt att

utrota organismen sedan den väl fått fäste i miljön. Forskningen har alltså den

svåra uppgiften att utveckla metoder med vilka man i förväg kan urskilja sådana

transgena organismer dels kan göra den som avsedda nyttan, dels inte kan

etablera sig i miljön.

Ansvariga NFR, SJFR och SNV.

Nyttjande fömvbara resurser åkermark. skogsmark och vatten av -

Miljömål

Det övergripande målet är att nyttjandet av marken och vattnet skall karakteriseras av långsiktig hushållning och ske på ett sätt som möjliggör att en rik variation av naturtyper, biotoper och arter kan bibehållas och att naturligt förekommande arter kan bevaras i livskraftiga, balanserade populationer och ge alla möjligheter till rekreation och friluftsliv i ett varierat landskap.

Vi vill framhålla att bevarandet av den biologiska mångfalden är en fundamental naturvårdsuppgift. Den globala utrotningen av växt- och djurarter sker i dag och även i vårt land sker artutarmning som framför allt betingas av samhällets utnyttjande av naturresursema.

Åtgärdsmål

Riksdagen har bl.a. angivit följande åtgärdsmål

Skogsbruket skall bedrivas så att skogsmarkens långsiktiga produktionsförrnåga upprätthålls och så att natur och naturtyper skyddas.

Åkermarken bör så långt möjligt bibehållas betydelsefull produktionssom en resurs. Den långsiktiga produktionsförmågan hos jordbruksmark som används för livsmedels- och biobränsleproduktion skall bibehållas. Brukningsvärd jordbruksmark som tas ur livsmedelsproduktion bör användas så att framtida återgång till livsmedelsproduktion är möjlig, eller för att återskapa skyddsvärda naturtyper som försvunnit grund av uppodlingen.

Jordbruksmarken får inte tillföras föroreningar eller behandlas på ett sådant sätt att naturliga, viktiga markprocesser blir allvarligt störda.

Representativa områden av alla förekommande naturtyper skall säkerställas. Skyddet av urskogar, våtmarker och vissa odlingslandskap samt mark för friluftsliv, särskilt runt våra tätorter, skall prioriteras.

Växt- och djursamhällen skall bevaras så att i landet naturligt förekommande växt- och djurarter ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.

Viltet skall vårdas i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammama.

Forskningsbehov

Anm De forskningsområden som föreslås nedan gäller de areella näringamas verkan på miljön inom de områden där näringama utövas. Näringamas kemiska verkan på omgivningen har behandlats tidigare.

Den fysiska omdaning av landet som jord- och skogsbruket orsakat har medfört väl så stora biologiska effekter de föroreningar vi spritt Omdaningen som ut. har berört väldiga ytor och är till stora delar irreversibel. Alla förändringar har dock inte varit negativa. Framför allt det tidigare jordbruket skapade biotoper med en rik biologisk mångfald och ett landskap med skönhetsvärden. stora Under senare decennier har utvecklingen i jordbruket dock varit i huvudsak negativ för såväl biologisk mångfald landskapsbild. Det angeläget som är att den pågående utvecklingen inom de areella näringama sker på ett sätt som möjliggör ett långsiktigt nyttjande i kombination med ökade hänsyn till biologiska, estetiska och kulturella värden.

Den forskning vi föreslår kommer medföra höga kostnader. att

Våra skäl till detta urval är följande

Kriterier för ett uthålligt jordbruk Betydelsen markförändringar av som minskad humushalt, ökade föroreningshalter, kompaktering och erosion och hur dessa påverkas av olika brukningsmetoder behöver studeras ytterligare. Metoder för att mäta och följa sådana förändringar behöver utvecklas. Metoderna behövs dels i forskningen, dels i ett framtida för nationell system övervakning av åkermarkens kvalitet.

Ansvariga FRN, SJFR, SJV, SLU, och SNV.

Anm. Vi har i denna angivit de forskningsfinansierande rapport vi organ som ansett ha huvudansvaret för den forskning vi föreslagit. Vi har däremot inte angivit var forskningen bör utföras. Vi har tagit upp SLU här eftersom SLU har

egen finansiering på eget programansvar.

Styrmedel för omställning jordbruket Omställningen av av jordbruket skall kännetecknas av en strävan efter uthålligt nyttjande och ökade miljövärden i landskapet. För detta behövs kunskap målkonflikter om och intressekonflikter, om samspelet mellan politiker, myndigheter och intresseorganisationer, mellan forskare, jordbrukare och tjänstemän vid miljövårdsmyndigheter, om rättsliga aspekter på miljövårdsåtgärder inom jordbruket, om olika styrmedel och deras effektivitet och effekter, beteende och beteendepåverkan, om om konsekvenserna av jordbrukspolitiken i EG-perspektiv. ett

Ansvariga Som ovan.

Bevarande och återskapande av biologisk mångfald i iordbrukslandskamt

Landskapsekologisk och naturvårdsbiologisk forskning kan ge ökade kunskaper om hur den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet kan bibehållas och ökas samtidigt som jordbruket förändras.

Ansvariga Som ovan.

Kriterier för ett uthålligt skogsbruk Vi vet egentligen inte hur länge vi kan fortsätta att utnyttja skogen utan att dess produktionsförmåga minskar. Hur många skogsgenerationer kan vi ta ut Vad betyder biomassa för uttaget av markens långsiktiga buffertkapacitet och näringsinnehåll Hur påverkas näringsinnehållet av olika metoder för markberedning Det är viktigt att gränserna för sådan påverkan blir bättre kända. Här måste dessutom vägas in den näringsutamining och andra kemiska förändringar av marken orsakas de luftsom av buma föroreningama.

Ansvariga Som ovan.

Bevarande och återskanande av biologisk mångfald i skogsbrukslandskanet För att bibehålla och öka de biologiska värdena i skogen måste vi bl.a. känna till vilken miljö som olika arter kräver, hur stora områdena minst måste och vara vad som krävs för att djur och växter skall kunna sprida sig mellan områdena.

Ansvariga Som ovan.

Sumpskogens betydelse Forskning behövs för att utröna sumpskogens betydelse för bevarande av sumpskogsarter och för att belysa möjligheterna bruka att denna skog utan att dess biologiska värden går förlorade.

Huvudansvariga Som ovan.

Bevarande och återskanande av biologisk mångfald i vattenlandskapet Vissa fiskemetoder kan befaras utgöra ett hot mot livsbetingelsema för fiskar och andra djur. Annan fysisk påverkan som byggande i vatten och grustäkt i havet kan t.ex påverka lekområden negativt och kanske irreversibelt. Effekterna av sådan fysisk påverkan behöver belysas. Det gäller särskilt för eventuella bestående effekter.

Ansvariga SJFR och SNV.

Uthållig rennäring Överbetning är i dag ett problem inom rennäringen. Forsk-

ning behövs för att fastställa lämpligt betestryck och för besked hur att ge om snabbt ett överbetat område återhämtar sig. Dessa kunskaper förutsättning är en för en uthållig rennäring. Skogsskötselmetoder kan öka produktionen som av lavar kan också behöva belysas.

Ansvariga SJFR, SLU och SNV.

Nyttjande av förnybara naturresurser och berg - grus

Anm Viktiga förslag till forskning rörande hushållning med icke förnybara naturresurser har redovisats i avsnitten Växthusgaser, Metaller och Avfall. Flera av förslagen under Försurande ämnen och Buller och luftföroreningar i tätorter har dessutom betydelse för hushållningen med fossila bränslen. Detta avsnitt begränsas till ett förslag rörande hushållning med och berg. grus

Miljömål

Användningen av icke förnybara naturresurser skall i högre ännu grad än användningen av förnybara naturresurser präglas ansvarsfull hushållning. av en

Åtgärdsmâl

I områden med försörjningsproblem eller markanvändningskonflikter skallbör materialförsörjningen inriktas mot berg och andra alternativ till naturgrus.

Forskningsbehov

Det årliga uttaget och bergmaterial av naturgrus är cza 100 Mton. Värdet överstiger värdet av jämmalmsuttaget. Materialen används främst till byggande och underhåll av vägar och till betongbyggnad. Hushållningen med grus är bristfällig och det förekommer högre kvaliteter används att än vad ändamålen kräver. Brist råder i vissa regioner. Stora utbyggnader väntas, särskilt där grusbristen är störst. Om inte hushållningen i bristregionema förbättras kommer mer miljöstörande former för uttag behöva tillgripas. Transportarbetet att kommer att öka med högre utsläpp och högre kostnader som följd.

Vi bedömer att kostnaderna för den forskning vi föreslår kommer att bli jämförelsevis ägg.

Våra skäl för detta urval är följande

Bättre hushållning med grus och berg Forskning behövs kan leda till som

minskat transportarbete och bättre hushållning med framför allt naturgrus. Mellankommunalt och -regionalt samarbete behöver utvecklas. Skrotsten, rivningsmassor, schaktmassor och andra restprodukter bör utnyttjas bättre. Härtill behövs bl.a. bättre styrmedel och bättre metoder för provning och förädling sådana material. Metoder för miljökonsekvensbeskrivningar för nya av täkter behöver utvecklas, bl.a. för täkt under grundvattennivån och för täkt havsbotten.

Ansvarig Näringslivet. Visst administrativt stöd av NUTEK och SNV.

Exploatering av mark och vattenstaden som ekosystem

Miljömål

Det övergripande målet är att samhällsbyggandet skall ske så att miljöproblem förebyggs och begränsas och att mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt används så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas.

Åtgärdsmål

Samhällsplaneringen bör

ta hänsyn till naturens kretslopp, -

främja en minskning av transportbehovet, att industrier lokaliseras så att tillräckliga skyddsavstånd erhålles och att områden för friluftsliv och rekreation avsätts,

främja en långsiktigt fömuftig lokalisering av bebyggelse, anläggningar och infrastruktur samt utveckla en rik och levande stadsmiljö,

utformas så att vindkraft och biobränsle skall kunna utnyttjas optimalt. -

Forskningsbehov

Det är angeläget att visa vägar till en resurshushållande samhällsutveckling. Städerna och sambanden mellan stad och land spelar här en avgörande roll - 86% av Sveriges befolkning bor i städer. Hälften av världens befolkning är redan i dag stadsbor och denna andel ökar snabbt. Städerna måste för att överleva importera mat, energi och andra resurser från ett ständigt expanderande omland. I denna process konsumeras allt större resursmängder och exporteras

motsvarande mängder restprodukter i form av föroreningar och avfall.

Vi bedömer att kostnaderna för den forskning vi föreslår blir jämförelsevis m.m. ägg. Våra skäl till detta urval är följande

Miljövänlig samhällsplanering Staden är ett mångdimensionellt fenomen ekonomiskt, socialt, kulturellt, hygieniskt och ekologiskt. Själva komplexiteten, både hos objektet som sådant och planeringsprocessen, kräver veteskapligt baserad kunskap och insikt på systemnivå. Någon sådan teori finns knappast i dag. Vad som framför allt saknas är en utvecklad kunskap och insikt staden om som terminal för resursflöden och staden del i ett ekosystem. om som

Exploateringen av mark och vatten styrs av kommunernas fysiska planering enligt plan- och bygglagen. Metoder behöver utvecklas kan miljö och som ge naturresurshushållning en starkare ställning i denna planering; särskilt i ett långt perspektiv.

Det behövs mer kunskap om planerings- och beslutsprocesser rör fysisk som planering, byggande och boende, samspelet mellan olika aktörer i processen, hur man löser målkonflikter, hur man gör avvägningar mellan olika intressen, vilket tyngd miljöanspekter har, varför miljöaspekter inte beaktas, användningen om och effekten av miljökonsekvensbeskrivningar osv.

Ansvariga BFR, FRN, NUTEK, RAÄ, SNV och TFB.

Vattenkraft och naturvård Från och med år 1993 kan de vattendomar som reglerar villkoren för vattenkraftverken komma att omprövas med hänsyn till naturvårdens intressen. Ändrade villkor kan mildra kraftverkens miljöpåverkan. Här behövs ökade kunskaper naturvård och landskapsekologi underlag om som för miljöförbättrande åtgärder.

Ansvariga Näringslivet, NUTEK och SNV.

Avfall och miljöfarliga restprodukter

Miljömål

De övergripande målen avser hushållning med naturresurser och begränsning av föroreningsutsläpp till följd avfallshanteringen även i långt tidsperspektiv av - ett så att naturen eller människors hälsa inte skadas. -

Åtgärdsmål

Statsmakternas mål för åtgärder inom avfallsområdet innebär bla följande Avfallets mängd och farlighet skall minimeras. Avfall skall återanvändas i största möjliga utsträckning. Mycket hårda miljökrav skall ställas på omhändertagande av avfall som inte kan återvinnas. Hushållsavfall bör källorteras så att förbränning och deponering av osorterat avfall i allt väsentligt upphör före år 1994. Avfall från industri och andra arbetsplatser bör också källsorteras. Deponigas skall utnyttjas till energiutvinning eller facklas av. De farligaste ämnena i slam från kommunala reningsverk skall vara borta till år 1995, så att slam fortlöpande kan utnyttjas inom bl.a. jordbmket. Deponering av slam bör sikt upphöra. Returförpackningar skall främjas på bekostnad av engångsförpackningar. Styrning bör ske mot energihushållning och miljövänliga material. Ett femårigt program för efterbehandling och sanering av gamla deponier och förorenade mark- och vattenområden skall genomföras. Forskningsbehov Avfallsproduktionen medför åtminstone fyra problem Resursproblem Delar av avfallet innehåller ändliga råvaror eller består av produkter vilkas tillverkning förbrukat ändliga råvaror. Kemiproblem Avfallet sprider föroreningar till luft, vatten och mark. Skräpproblem Avfall på villovägar skräpar ned miljön med ölburkar, papper, plast, flaskor etc. Volymproblem Avfallsproduktionen är så stor att dess volym i sig utgör ett problem. Avfallet är ett av våra allvarligare problem. Forskningen inom avfallsområdet

behöver förstärkas och bli mer långsiktig. Detta behov ligger bakom tillkomsten av AFR.

Den FoU kring avfallsproblemet som vi föreslår kommer att dra höga kostnader.

De forskningsuppgifter vi ansett mest angelägna framgår följande urval av

Miljöanpassad produktutveckling Många produkter sprider miljöstörande ämnen till omgivningen medan de tillverkas, medan de används och sedan de blivit avfall. Här krävs ett omfattande FoU-arbete för att ersätta sådana produkter med mindre miljöfarliga.

Tillverkning produkt kan medföra ändliga av en att naturresurser förbrukas. Hushållningsskäl kan alltså tala för att användningen bör minskas även om produkten själv inte är miljöstörande. Exempel kan vissa produkter vara av stål, aluminium och papper.

Livscykelanalys LCA är lovande metod kartlägga en att en produkts resursförbrukning och miljöpåverkan under dess väg från vaggan till graven.

Dessa frågor är internationella och insatser också stora görs i främst de högindustrialiserade länderna för att främja utvecklingen mindre miljöstörande av och mer resurssnåla produkter. Sverige bör självfallet delta i detta arbete.

Ansvariga Näringslivet, AFR, NUTEK, SNV och TFR.

Miljöanpassad restproduktanvändning Det avfallssnåla och resursnåla samhället innebär bl.a. ökade krav på återanvändning produkter av och återkoppling av

materialströmmar. Återvinning måste emellertid ske effektivare

sätt än i dag och ge material av högre kvalitet för återvinningen skall kunna att ökas. Viktiga

material för återvinning är cellulosabaserade

material, plaster, metaller och inerta massor. Här finns ett stort behov FoU, dels för utveckla av att mer lättåtervunna produkter, dels för vidareutveckla olika att metoder för insamling och tekniker

för återvinning.

Huvudansvariga Även denna produktutveckling är i huvudsak en uppgift för näringslivet. Det gäller branschspeciñk återvinningsteknik. samma Staten bör, genom organ som NUTEK, AFR och SNV, bidra till forskningen kring LCA, metoder för insamling och generell teknik för återvinning.

Avfallsteknik Avfall kommer uppstå i det att även resurssnåla samhället, även om mängdema bör bli betydligt mindre än i dag.

Detta avfall kan behöva

- sorteras, brytas ned eller omvandlas till mindre farliga ämnen organiska ämnen, göras svårlösligt metaller, innan resterna deponeras.

Metoderna för deponering måste anpassas till det deponerade materialets farlighet. En avslutad deponi skall inte kräva någon skötsel. Deponin skall vara och förbli så tät att utläckningen av miljöstörande ämnen blir liten jämfört med de naturliga flödena av samma ärrmen i deponins omgivning. Här behövs alltså mycken FoU för att få fram bättre metoder för sortering, behandling och deponering av avfall.

Se vidare avsnitten om metaller och organiska miljögifter.

Ansvariga Näringslivet, AFR, NUTEK och SNV.

8.4 Samordning av miljörelaterad hälsoforskning

Inledning

Människa och miljö är intimt sammanlänkade och en mängd faktorer i miljön kan direkt eller indirekt påverka människors hälsa. Även den miljörelaterade om hälsoforskningen under de senaste åren gjort stora framsteg är vår kunskap om dessa samband än så länge bristfällig. Detta gäller särskilt långtidseffekter vid låga exponeringsnivåer och effekterna av samverkan mellan olika miljöfaktorer.

Den miljörelaterade hälsoforskningen syftar främst till att belysa förhållanden mellan olika miljöfaktorer och dessas inverkan på människans hälsa i vid bemärkelse. Forskningens mål är att ge underlag för olika preventiva åtgärder som syftar till att minska riskerna för negativa hälsoeffekter.

Forskning om olika miljöfaktorers inverkan på människans hälsa bedrivs i dag vid flera olika institut, universitet och högskolor. En betydande del av denna forskning finansieras av olika externa organ som forskningsråd, myndigheter och andra sektorsorgan. Den totala årliga satsningen på området har uppskattats till 50 miljoner kr. De olika bidragsgivama representerar olika samhällssektorer, intressegrupper eller vetenskapliga inriktningar.

Vissa definitionsfrågor

Gränsen mellan forskning rörande arbetsmiljö, yttre miljö och boendemiljö är

långt ifrån entydig. Ansvaret för den yttre miljön åvilar SNV medan ansvaret för

finansiering av forskning rörande arbetsmiljön åvilar AMFO. Frågor gäller som boendemiljön åvilar BFR. I det följande behandlar vi inte frågor gäller som joniserande strålning åvilar SSI. som

SNV svarar, via sin forskningsnämnd, för stödja forskning förekomst att och effekter på människans hälsa olika fysikaliska av och kemiska miljöfaktorer i den yttre miljön. Effekter av strålning faller dock utanför SNVs område.

Med exponering i den yttre miljön för SNVs vidkommande den menas exponering av människor för olika kemisk och fysiska hotfaktorer som på sin väg till människan den yttre miljön. Det betyder luftföroreningar passerar att från ytterrniljön som även finns i luften i våra bostäder i princip faller inom SNVs

område. Däremot faller sådana föroreningar uppstår eller frigörs i bostaden som utanför ansvarområdet.

Det förjänar påpekas att SNVs för forskning inom området ansvar inte är kongruent med myndighetsanasvaret. Sålunda vilar ansvaret för livsmedlens kvalitet på livsmedelsverket medan del finansieringen en av av forskning rörande olika miljöföroreningars förekomst och effekter i föda och dricksvatten

sker via SNVs forskningsnärnnd. Liknande gränsdragningsfrågor finns mellan

SNV, KemI och SoS.

SQ bedriver inte någon forskning egen men stöder bl.a. hälso- och sjukvårdsinriktat FoU-arbete bl.a. sitt Epidemiologiska EPC. genom centrum Detta centrum, som nyligen inrättats, för och underhåller rad patientregister svarar en s.k. hälsoregister. En viktig uppgift för EPC i är att samverkan med andra intressenter intiera och även medverka i forskning.

Andra forskningsstödjande organs ansvar

AMFO ansvarsområde är förhållandevis tydligt avgränsat från SNVs när det gäller forskningsfrågor. I gränsområdet finns dock såväl kemiska substansgrupper som olika effekter som är relevanta för såväl arbetsmiljö som yttre miljö.

BE stödjer forskning gäller boendemiljön som och miljön i bostadens grannskap.

Grundforskning inom området stöds även av MFR NFR och ett antal fonder Cancerfonden och Hiärt-Lungfonden. Grundforskning är en förutsom ex. sättning för framtida tillämpad forskning inom området både resultatrnässigt och kvalitetsmässigt.

Även landstingen bidrar till finansiering av miljömedicinsk forskning.

Hur de olika forskningsfinansiärema fördelar sina bidrag mellan yttre och inre miljö grundläggande miljömedicinska frågor avspeglar tämligen väl samt mer respektive eller intresseområde. Denna uppdelning, som ofta är organs ansvarsknuten till olika exponeringsvägar, leder förhoppningsvis till att de mest betydelsefulla exponeringsvägama beaktas för varje enskilt hot. Uppdelningen försvårar däremot en samlad bedömning av den totala exponeringen.

Gemensamma områden för samverkan

Förutsättningarna förefaller vara goda för samverkan mellan de olika forskningsfinansiärema och de olika forskningsutförande institutionerna inom området miljörelaterad hälsoforskning. De föreslagna samarbetsformema syftar till att sikt generera kunskaper och kompetens av betydelse för olika avnämare i deras arbete. Ett sådant material bör också kunna ge bättre underbyggt underlag för riskbedömning av substanser eller exponeringssituationer än vad varje enskilt organ kan göra själv. Bristen på sådant underlag äri dag en begränsande faktor i riskarbetet.

Som nyss har konstaterats präglas dagens forskning inom området av olika sektorsintressen vilket leder till att betydelsefulla led i kedjan Emission - Immission - Exponering - Intag - Upptag - Distribution - Metabolism - Toxikokinetik -9 Effekt inte ges en tillräckligt ingående behandling.

Den övergripande utgångspunkten för vidare diskussioner rörande en utbyggd och aktiv samverkan mellan såväl finansiärer som mellan forskargrupper inom området måste vara att sätta människan i centrum. Denna övergripande utgångspunkt föreslås därför ligga till grund för vidare diskussioner inom bl.a. följande områden

Det substansinriktade många biologiskt aktiva antropogena substanser har relevans för såväl yttre som inre miljö men de studeras i dag vanligen endast med hänsyn till en av dessa miljöer. Det är uppenbart att bedömningar om förhållanden i den yttre miljön kan dra nytta av resultat från försök som gjorts för att spegla förhållanden i arbetsmiljö när det gäller mekanismer, dos-respons förhållanden m m. På samma vis kan arbets-

miljöinriktade bedömningar dra nytta resultat framkommit studier av som ur med relevans för den yttre miljön när det gäller biologisk variation, känsliga grupper, lågdosexponering, långtidsexponering Möjligheterna bör m m. därför preciseras att samordna studier olika substanser, eller av grupper av substanser, med relevans för både yttre och inre miljö.

Det exponeringsinriktade att sätta människan i - centrum betyder i detta fall att sträva efter att utarbeta teoretiskt och sedan tillämpat underlag för riskbedömningar av en total exponeringssituation, riskbedömsnarare än ningar inriktade mot enskilda substanser eller grupper av substanser vilket kännetecknar dagens riskbedömningar. En utveckling längs denna linje måste ske i flera olika steg och innehålla ett betydande inslag av tvärvetenskapligt arbete samt även omfatta medverkan från vetenskapliga discipliner som hittills inte, eller endast i ringa utsträckning, varit engagerade i arbete med risker. Inslaget av grundforskning och riktad grundforskning torde bli betydande under en stor del av detta utvecklingsarbete.

En annan inriktning faller under denna rubrik den som är som riktar sitt intresse mot att förbättra kvantitativa metoder att mäta, uppskatta och prognosticera individers och populationers exponering för enskilda substanser eller grupper av substanser med verkningsmekanism. Av gemensam särskilt intresse är bl att finna markörer för historisk a exponering för att förbättra exponeringsdata i retrospektiva epidemiologiska studier och att skapa bättre förutsättningar för prospektiva undersökningar.

Även detta mer tillämpade område förutsätter samverkan en mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Det effektinriktade sin utgångspunkt i - tar att substanser av relevans för såväl yttre inre miljö kan verka via som gemensamma mekanismer. När denna mekanism leder till kritisk effekt den första negativa effekt som uppträder vid lägsta möjliga dos är sarnverkansmöjlighetema uppenbara och omfattar bl.a. grundläggande och tillämpad toxikologi.

Även det effektinriktade området innefattar epidemiologiska frågeställningar

främst när det gäller att värdera och klassificera olika effekter i såväl prospektiva som retrospektiva studier. Det är mycket angeläget stödja att såväl teoretiskt som praktiskt epidemiologiskt utvecklingsarbete.

Det samverkansinriktade här biologisk samverkan mellan olika - avses substanser så att de påverkar antingen mekanism eller sarruna att de verkar via olika mekanismer att dessa leder till men sammantagna att effekten påverkas. I princip kan vi säga att det antingen rör sig om en samverkan

mellan substanser eller effekter. Sådan samverkan kan vara av additiv karaktär men även leda till förhållanden som är mycket mer påtagliga än ren additivitet, s k synergism.

Balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning

För merparten delområden inom de fyra områden som pekats ut dominerar behovet av grundforskning eller riktad grundforskning, särskilt i utvecklingsarbetenas inledande delar. Likaså förutsätter stora delar av de här föreslagna sarnverkansområdena en långt driven mångvetenskaplig samverkan. De moment i utvecklingsarbetet som omfattar rent tillämpad forskning bör även de i första hand utföras vid forskningsinstitutioner med en fast grundvetenskaplig förankring.

Finansiering och tidsplan

Det kan konstateras att den miljörelaterade hälsoforskningen i arbetsmiljön har en längre historia än den som hänför sig till den yttre miljön. Motsvarande insatser som gäller den yttre miljön kan fortfarande sägas befinna sig i inledningen av ett uppbyggnadsskede. De vinster i form av förbättrat beslutsunderlag som torde bli följden av en samordning av forskningen avseende den yttre och den inre miljön ligger fullt ut åtminstone 5-10 år framöver. Detta gör det uppenbart att en samordning som sikt avses generera ett mer tillförlitligt underlag för riskbedömning inte bara kan ske inom befintliga resurser utan kräver ekonomiska tillskott främst till de delar som avser målinriktad grundforskning och utveckling. Vi anser att berörda forskningsfinansierande bör organ avsätta medel för insatser på detta område.

Det kan konstateras att det erfordras ytterligare analyser för att i detalj utforma ett gemensamt program för insatser inom detta område samt därefter fastlägga samverkansfonner mellan olika myndigheter m.m. Vi föreslår att SNV och AMFO gemensamt tar initiativ till en diskussion formerna för ett sådant om samarbete och inriktning och omfattning ett eventuellt framtida samordnat av program. En fördjupad analys detta område kräver också samverkan med en rad andra forskningsfinansierande och utförande organ. Vidare vi att anser förutsättningarna för internationellt samarbete på detta område bör beaktas och tillvaratas.

8.5 Styrning av samhället mot en hållbar utveckling

Utgångspunkter

Hittills har forskningen på miljöområdet framförallt varit naturvetenskapligt eller tekniskt inriktad. Erfarenheterna av de gågna tio åren visar emellertid att det finns betydande hinder eller problem i samband med introduktion av ny teknik, nya metoder etc. som innebär mindre miljöbelasming. Av detta skäl ställs det krav på forskning och kartläggningar som gäller styrmedel juridisk och av ekonomisk art, klarläggande av ekonomiska eller eller andra hinder samt kartläggning av mänskliga reaktioner mot förändringar livsstil etc. För av att genomföra detta ställs krav dels samhällsvetenskaplig forskning tvärsektoav riell art, dels kvalificerat utredningsarbete i gränsytan mellan utveckling, demonstration och introduktion av ny teknik etc.

Vi anser därför att volymen samhällsvetenskaplig och humanistisk miljövårdsforskning totalt sett bör öka. Vi återkommer till våra förslag ekonomisk om fördelning i avsnitt 8.6. Vi det väsentligt att samhällsvetenskapliga anser forskningsprojekt i framtiden kopplas till de traditionellt starkt naturvetenskapligt och tekniskt dominerade projektområdena. Därigenom kan den naturvetenskapliga forskningen inom projektområdena få ökad miljövårdsrelevans en genom att sättas in i ett samhälleligt sammanhang. Detta kan göra att den samhällsvetenskapliga miljöforskningen blir inriktad lösa olika mer mot att konkreta miljöproblem. Forskningen kan systemkaraktär och beröra vara av discipliner som ekonomi-teknik eller tvärsektoriell behandla miljögenom att transporter, miljö-energi etc. eller av beteendevetenskaplig, rättslig, juridisk och humanistisk karaktär. I avsnitt 8.3 har vi olika områden redovisat behovet av samhällsvetenskaplig forskning för att det skall möjligt uppnå m.m. vara att olika övergripande miljöpolitiska mål.

En fråga som Kågeson särskilt har uppmärksammat i sin utvärdering är gränsdragningen mellan forskning och kvalificerat utredningsarbete. Enligt Kågeson går det inte att dra någon entydig och operativt användbar mellan tillgräns ämpad samhällsvetenskaplig miljöforskning och kvalificerat utredningsarbete. Vad som är avgörade för valet mellan forskning och kvalificerat utredningsarbete är i stället frågeställningens karaktär och uppdragsgivarens behov av snabba resultat.

Vi kan i princip ställa oss bakom Kågesons uppfattning behovet kvalifiom av cerat utredningsarbete som komplement till forskning vill samtidigt peka men att ett kvalificerat utredningsarbete ofta måste baseras solid vetenskaplig en kompetens och teoribildning. Samtidigt är det vikt problemens karaktär av att

kan avgöra vilken typ av insatser vidtar. man

Miljöproblemen kan i ett samhällsvetenskapligt perspektiv analyseras på tre olika analytiska nivåer. För det första på samhällelig makronivå en som handlar om de verksamheter och processer i samhället direkt och indirekt som ger upphov till miljöstömingar. För det andra i form analyser det miljöav av vämsystem som behövs för att komma till rätta med problemen. För det tredje kan människans individens, hushållens och företagens beteende visavi naturen betraktas som en analytisk nivå för samhällsvetenskapliga analyser.

samhällsvetenskaplig miljövårdsforskning kan handla och om processer företeelser i samhället som mål och inflytande för olika liksom grupper opinionsbildning och ekonomisk tillväxt. Andra nyckelord är specialisering, effektivisering, rationalisering. Miljöfrågor under tid kommit alltmer som senare i blickpunkten är materialflödet produktion, distribution, konsumtion, avfallshantering.

Den kan studera samhällets institutioner på internationell, nationell, regional och lokal nivå politiska organ, administrativa intresseorganisationer, organ, universitet och högskolor, företag samt olika medel rättsliga, administrativa, ekonomiska; forskning, utbildning och information, fysisk planering, miljökonsekvensbeskrivning eller program.

De forskningsfinansierade organen har olika ansvarsområden inom detta forskningsfält. Det är naturligtvis ofta svårt att upprätthålla skarpa De gränser. överlappningar som finns och bör finnas medför att olika måste - - organ samarbeta och samråda kring vissa forskningssatsningar.

SNV har en roll att se till att den forskning kommer till stånd behövs för som att vi skall kunna uppfylla de nationella miljöpolitiska målen. Detta innnebär självfallet inte att all samhällsvetenskaplig forskning rör miljöområdet skall som utföras med medel från SNV. Däremot måste verket forskningsavgenom delningen fortlöpande följa att det inom landet eller samverkan med genom andra länder bedrivs forskning eller finns kompetens i form forskargrupper av för att ge underlag för genomförande den nationella miljöpolitiken av och vått deltagande i internationellt miljösamarbete.

Detta arbete bör ske i samverkan med i första hand FRN enligt riksdagens som beslut stödjer forskning stor betydelse för uppnående de nationella av av miljömålen.

Det övergripande målet för den samhällsvetenskapliga mil jöforskningen vid och utom SNV bör vara att genom forskning eller kvalificerat utredningsarbete

ta fram kunskap som medverkar till att nå de nationella miljömål har som beslutats av statsmakterna. I detta arbete bör

de av statsmakterna fastlagda målen för den framtida miljöpolitiken vara vägledande,

behovet av samhällsvetenskaplig forskning täckas inom alla samhällssektorer som är av betydelse från miljösynpunkt,

alla relevanta redskap och styrmedel omfattas,

en i förhållande till landets storlek rimligt bidrag till den internationella forskningen ges.

Inriktningen på den framtida forskningen

I det följande föreslås allmänna riktlinjer för den framtida samhällsvetenmer skapliga forskningen. Vi förutsätter att SNV gemensamt med andra berörda organ överväger hur forskningen bör bedrivas och organiseras. Vi föreslår en prioritering av forskning inom följande områden

1 styrmedel för uppfyllande de miljöpolitiska målen. av

Fortsatta forskningsinsatser behövs kring styrmedel administrativa, ekonomiska och informativa. På det ekonomiska området handlar det i första hand om forskning kring strukturella effekter miljövårdsåtgärder, kostnadsintäktsanaav lys, betahringsvilja och gröna nationalräkenskaper. Vissa dessa insatser bör av kopplas till projektområden.

Enligt vår uppfattning bör kompetensuppbyggnaden på detta område i första hand ske inom ramen för högskolan och inte uppbyggnad något genom av separat institut för dessa frågor. Vi förutsätter kontakter sker med att andra forskningsstödjande organ och högskolan i denna fråga.

Ansvariga SNV, FRN, SJFR, NUTEK och TFB.

2 Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar.

Detta område bör ha sin tyngdpunkt i sarnhällsekonomiska lönsamhetsbedönmingar och sambanden mellan ekonomisk tillväxt och miljö. När det gäller fortsatta insatser på detta område krävs en närmare analys vad andra aktörer av

gör och pågående diskussioner i miljöräkenskapsutredningen.

Ansvariga FRN och SNV.

3 Kommunernas roll i miljöpolitiken

Genom 1988 och 1991 års miljöpropositioner har kommunerna fått ett ökat ansvar inom miljöområdet. Kommunerna är nu genom miljö- och hälsoskyddsnämnen eller motsvarande ansvariga för en stor del av tillsynen enligt miljöskyddslagen och lagen om kemiska produkter. Genom 1991 års riksdagsbeslut har kommunernas ansvar för avfallshanteringen ökat. Därtill kommer att kommunerna har viktiga uppgifter i arbetet med att bevara hotade landskap och biotoper. Kommunerna har självfallet också för sina reningsverk, ansvar egna värmeverk, kraftvärmeverk och soptippar. Vi behandlar kommunernas roll i miljöforskningen mer generellt i kapitel 11.

Enligt vår uppfattning finns det ett betydande behov uppföljande forskning av och kvalificerat utredningsarbete rörande kommunernas roll i miljöpolitiken. Det bör avse hur kommunerna i praktiken genomför miljöpolitiken, erfarenheter av tillämpning av styrmedel och valet av organisatoriska lösningar. Flera dessa av frågor behandlas f.n. i den s.k. KLIV utredningen.

En fråga som kan vara intressant att studera är hur kommunerna skall kunna samverka sinsemellan inom ramen för regionala samverkansorgan kommunsom förbund, vatten- och luftvårdsförbund etc. En viktig fråga är hur inom man ramen för sådan samverkan skall kunna ett verksamt sätt angripa luftföroreningsproblem på regional eller t.o.m. global nivå. Ytterligare väsentlig en fråga att studera är hur kommunerna skall kunna utveckla sin roll tillsom synsmyndighet enligt bl.a. ML och LKP. Det kan nämnas att sarnhällsekonomiska forskning rörande kommunernas roll inom energi-miljöområdet stöds via AES-programmet.

Vi vill i detta sammanhang särskilt peka på behovet finna kopplingar av att mellan forskning och utbildning inom kommunala sektorn. Ett sådant exempel är institutionen för hälsovårdsutbildning knuten till universitetet i Umeå.

Ansvariga FRN, NUTEK och SNV.

4 Internationellt samarbete och internationell miljöpolitik.

Internationella frågor behandlas i kapitel Det internationella miljösamarbetet kommer tveklöst att få allt större betydelse. Därmed kommer efterfrågan på

kunskap om internationell miljövård miljövård i andra länder, internationella förhandlingar etc. att öka. Tillkomsten, tillämpningen och resultaten olika av internationella konventioner bör studeras i ett jämförande perspektiv. Det är också av intresse att studera intresseorganisationers och olika sektorers agerande liksom hur miljöpolitiska principer används i konventionema och hur åtaganden i konventioner fogas i den nationella politiken och lagstifmingen.

EG-problematiken rymmer en rad frågor intresse för den samhällsvetenskapliav ga miljöforskningen. Det kan nämnas att FRN finansierar omfattande en forskning inom områdena bärkraftig utveckling och miljö och säkerhet.

Ansvariga FRN och SNV.

5 Opinionsbildning, värderingar och livsstilsfrågor.

Beteende- och livsstilsfrågor har under de senaste åren varit den ett av samhällsvetenskapliga kommitténs prioriterade områden. Inom området livsstil, beteende, miljö pågår en omfattande forskning. Berörda forskningsstödjande organ anordnade under våren 1992 en särskild konferens på temat livsstil och miljö. Ökad uppmärksamhet bör maktägnas och inflytandefrågoma samt mediafrågor. Huvudaktör är FRN SNV, NUTEK och TFB finansierar också men flera projekt på detta område.

Som exempel frågor kan nämnas att det inom avfallsåtervinningsområdet finns behov av uppföljningsundersökningar källsortering som t.ex. av sopor, miljömärkning, insamling och återvinning glas och Inte av papper. minst marknaden för glas- och pappersåtervinning borde studeras närmare. Detsamma gäller frågan om producentansvar och livscykelanalyser. Huvudaktör det här området är AFR. När det gäller forskning flöden material i om av natur och samhälle finansierar redan FRN flera projekt.

Arrangörerna bakom den tidigare nämnda konferensen Livsstil och miljö avser att fortsätta samarbetet; nu med inriktning på beteendepåverkan vad kan man göra, vad får man göra. Här liksom på flera andra områden, ex. genteknik, behöver de etiska aspekterna diskuteras.

Ansvariga AFR, BFR, FRN, SNV och TFB,

6 Miljökonsekvensbeskrivningar, miljörapporter och miljörevision.

Miljökonsekvensbeskrivningar, miljörapporter och miljörevision är redskap som utnyttjas allt mer i det miljöpolitiska arbetet och alla bygger tanken att som man systematiskt skall redovisa och värdera effekterna miljön projekt, av planer eller hela verksamheter. Det gäller även analyser av behovet av teknisk utveckling och s.k. livscykelanalyser av nya material, ämnen och produkter. IVL är ett exempel på ett organ som bedriver verksamhet på detta område. När det gäller forskning kring miljökonsekvensbeskrivningar finns det anledning att ta del av det internationella erfarenhetsutbyte som pågår i nordiska ministerrådets regi.

Ansvariga SNV, BFR, FRN.

7 Samhällsplanering.

Det är en angelägen uppgift att dels förse kommunerna med kunskap Q miljövårdsarbetet, dels åstadkomma kunskap det kommunala miljövårdsgm arbetet. Det handlar bl a om kunskaper om planerings- och beslutsprocesser, inte minst kring fysisk planering. Huvudaktör i fråga om forskning kring kommunal miljövård är BFR och SNV. BFR har huvudansvaret for forskning kring fysisk planering och byggande; när det gäller staden och miljön tillsammans med FRN.

Under 70- och 80-talet har utvecklingen inneburit ett successivt vidgat perspektiv på den fysiska påverkan på miljön och naturvårdsarbetet. Miljövården som del i samhällsplaneringen har tillmätts allt större tyngd. Kunskapsbehoven fokuseras allt mer landskapsekologi och samhällsvetenskapliga aspekter som gäller hur styrmedel på olika områden kan fås att samverka.

I detta sammanhang bör stadens ekologi uppmärksammas liksom samspelet mellan stad och land. Det erfordras en bred satsning för att utveckla teori en om staden, det nationella tätortssystemets och de globala stadssystemets position i och innebörd för resursflöden och för lokala, regionala och globala ekosystem.

Ansvarig BFR, FRN och SNV.

Genomförande

KVA framhåller betydelsen av tvärvetenskaplig samarbete det underlättar om lösningen av egna forskningsproblem eller sådana projekt får till om resurser

och breddar basen för den egna forskningen. Vidare konstaterar KVA att forskningsinsatser på tredje ledet åtgärder är underdimensionerad. KVA - rekommenderar därför betydligt ökade satsningar innefattar som såväl teknik som ekonomi, samhällsplanering och beteendevetenskap. Vi delar denna

uppfattning. Därför bör för samhällsvetenskaplig forskning totalt resurserna sett öka. Det kan gälla områden som transporter och miljö, ekonomiska styrmedel,

sociologisk och psykologisk forskning rörande livsstilar Samarbete med m.m. andra discipliner som teknik och naturvetenskap bör främjas.

Vi anser mot denna bakgrund att regeringen bör ansvariga myndigheter ge i uppdrag att utarbeta ett samordnat för styrning samhället program av mot en hållbar utveckling i linje med de utgångspunkter vi redovisar i detta kapitel.

Syftet bör i linje med vad KVA anför vara att bedriva en långsiktig forskning

och utredningsarbete av betydelse från miljösynpunkt och kan ansvariga som ge myndigheter underlag för vidtagande åtgärder. av

Efter det att ett sådant samordnat har utarbetats bör det program enligt vår uppfattning ankomma på ansvariga myndigheter, i SNV dess forskningsnänmd,

att utarbeta mer detaljerade riktlinjer för genomförande sådant att ett program inom resp. organs ansvarsområde. Härigenom underlättas för berörda forskningsstödjande organ att uppträda beställare som gemensamma gentemot olika forskanniljöer. Inom SNV bör det i första hand ankomma forskningsav-

delningen att ha sådan överblick över pågående forskning en och ta initiativ till samverkan i nära samarbete med FRN och andra finansiärer av denna typ av forskning.

En fråga som gäller SNV är den samhällsvetenskapliga kommitténs arbetsformer och sammansättning. Enligt vår uppfattning är det vikt forskarna av yttersta att även i fortsättningen stark ställning i kommittén för tillförsäkra ges en att forskningen en hög vetenskaplig kvalité. Samtidigt vi anser att Kågesons utvärdering visar behovet att väga in relevansfrågor vid planering av och genomförande av forskningen. Det bör i första hand vara en uppgift för verkets forskningsavdelning att svara för denna uppgift. I detta sammanhang krävs också att man nära samverkar med andra forskningsfinansiärer.

Vi anser samtidigt att det kan finnas skäl för komplettera den att sarnhällsvetenskapliga kommittén med företrädare för olika avnämare utan att för den skull förändra kommitténs struktur innebär starkt forskarinflytande. som ett Härigenom bör det bli möjligt att bedöma och väga relevansfrågor vid planering och genomförande av olika satsningar. Vi det vidare värde anser vara av att pröva om samhällsvetenskaplig kompetens kan tillföras olika projektgrupper inom ramen för deras mer målinriktade forskning.

8.6 Ekonomiska prioriteringar

SNVs anslag för miljöforskning

Syftet med SNVs forskning är att medverka till att kontinuerligt ompröva miljövårdsarbetet genom att lägga en vetenskaplig grund för att SNV skall vara pådrivande såväl nationellt som internationellt för att säkerställa för oss och kommande generationer en god miljö och biologisk mångfald.

Budgetåret 198990 anvisade riksdagen 105 milj. kr. till anslaget Miljöforskning. I 1990 års forskningspolitiska beslut beslutades dels om 112,4 milj. kr. till miljöforskning anslaget B Miljöforskning för budgetåret 199091, dels att för budgetåren 199192 och 199293 utöka ramen för anslaget, före inflationsuppräkning, med 12 resp. 15 milj. kr. Riksdagen beslutade sedemera för de två senare budgetåren om att anvisa ca 133 resp. ca 152 milj. kr.

Enligt våra direktiv skall de förslag som vi lämnar rymmas inom ramen för oförändrade resurser i förhållande till den anslagsnivå som anges i 1992 års budgetproposition.

Förutsättningarna har sedan riksdagen fattade sitt beslut om forskning år 1990 förändrats. Inom SNV finansieras numera all forskning via forskningsanslaget mot att tidigare viss forskning också finansierades via anslaget B Statens naturvårdsverk. När det gäller stödet till universitet och högskolor har under senare år ökade administrationskostnader ålagts myndigheterna samtidigt som forskarnas löner ökat. SNV har inte heller erhållit särskilda resurser för EGforskning.

De förändrade förutsättningarna främst i form av behovet av att avsätta ytterligare resurser för EG-forskningen har fått till följd att för SNVs resurserna kommittéer har ökat betydligt långsammare än resurserna för projektgruppema eftersom de senares verksamhet är bundna i fleråriga program. Enligt vår redovisning i kapitel 5 har tilldelningen till projektgruppema ökat med 29% ca mot ca 16% för kommittéema mellan budgetåren 198990 och 199192.

En utgångspunkt för framtida prioritering är det förslag som redovisas i FoU för bättre miljö. I tabell 8.1 redovisar vi våra förslag till prioriteringar anslaget av fördelat på olika hot i enlighet med den uppdelning vi tidigare har gjort i detta kapitel. Som jämförelse redovisar vi anslaget för 199192 uppräknat till 199293 års nivå.

Tabell 8.1 Förslag till fördelning av resurser för SNVs miljöforskning budgetåret 199394

Område Anslag Förslag 199192 199394

Syftet med denna redovisning är att med utgångspunkt i våra direktiv ange en övergripande prioritering av SNVs fortsatta forskning fördelad på olika miljöhot i jämförelse med nuvarande satsningar. Vi förutsätter att även andra organ medverkar vid finansiering av miljöforskningen i linje med vad vi tidigare har redovisat i detta kapitel. Som vi tidigare har pekat på krävs för att genomföra våra förslag ett aktivt engagemang från bl.a. näringslivet, berörda sektorsforskningsorgan och forskningsråd.

Vårt förslag innebär följande övergripande prioriteringar i förhållande till anslagen för år 199192.

Vissa ökningar av satsningama sker på områdena Växthusgaser, Ozonskiktet, Marknära ozon, Fysisk påverkan och Avfall och restprodukter.

Minskning av medlen för Försurning och Övergödning, Metaller och

Organiska miljögifter. Neddragningama är i vissa fall avsevärda.

För Tätorter och hälsa, Samhällsvetenskaplig forskning, kollektivforskning och EG-forskning finns medel som kan sägas områdesövergripande, vara dvs. kan beröra samtliga områden.

Till EG-forskning har totalt 20 milj. kr. beräknats fördelat på dels 10 milj. kr. under olika områden, dels 10 milj. kr. i posten EG och ofördelat.

Under posten EG och ofördelat har 9 milj. kr. beräknats för att täcka projektledning, kunskapstransformering, information och administration. Resterande del av medlen, dvs. 10 milj. kr. utgör samlad reservpost för en EG-forskning. Motivet till att reservera ofördelade medel för EG-forskning är att möjligheterna att styra användningen av dessa medel är begränsade under de närmaste åren.

Samhällsvetenskaplig miljöforskning är stor betydelse för det skall bli av att möjligt att uppnå de miljömål som angivits riksdagen. Vi föreslår 3,6 av att milj. kr. avsätts för samhällsvetenskaplig forskning under olika hot och att ytterligare 2,0 milj. kr. anvisas för samhällsvetenskaplig miljöforskning för uppbyggnad av kompetens i högskolan i linje med våra tidigare m.m. förslag.

Storleken kollektivforskningen är delvis beroende det intresse näringslivet har för att bedriva med staten gemensamt finansierad miljöforskning. Vi beräknar preliminärt 18,5 milj. kr. till kollektiv forskning vilket innebär en obetydlig ökning jämfört med tidigare år.

Inom ramen för området Tätorter och hälsa finns vissa medel för avsatta miljömedicinsk forskning.

Det finns starka önskemål om långsiktighet i stöd till verksamhet som bedrivs i högskolan. Det gäller bl.a. att kunna stödja tvärvetenskapliga forskarrniljöer så att de kan bedriva forskning inom från miljösynpunkt väsentliga områden. Därför bör även miljöforskningen lägga ut åtaganderamar om förslagsvis sex år på samma sätt sker inom byggnads- och som energiforskningen. Vi föreslår att åtaganderamama för budgetåret 199495 till 19992000 uppgår till 140, 130, 120, 110, 100 90 milj. kr. resp.

17 1

Genomförandeanalys m.m.

Vi anser det angeläget att Sverige bedriver starkt målinriktad miljöforskning en med tyngdpunkten och basen förlag i universitet och högskolor. För att detta skall kunna genomföras krävs det en balans mellan riktad grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Enligt vår uppfattning, som stöds av KVA, finns det ston behov ytterligare av långsiktig, bred kunskapsuppbyggnad inom för miljöforskningen väsentliga områden. Det gäller bl.a. forskning rörande klimatet och klirnateffekter till följd av ökade utsläpp av växthusgaser, UV-B-strålningen till följd ozonskiktets av uttunning, forskning rörande biologisk mångfald, miljömedicinsk forskning och samhällsvetenskaplig forskning. Vårt förslag räcker endast i vissa fall till att bibehålla en oförändrad real nivå samt vissa begränsade arnbitionshöjningar. mer

Miljöproblemens alltmer ökade komplexitet ställer krav uppbyggnad av tvärvetenskapliga forskargrupper, konsortiebildningar eller andra centrumbildningar. Med de resurser som föreslås går inte bygga tvärsektonu att upp en riell kunskap i linje med vad KVA föreslår. De problem följer med som en uppsplittring i små tidsbegränsade avgränsade projekt kommer endast i liten utsträckning att kunna överbryggas och lösas.

Gällande riktlinjer för miljöforskningen ställer ytterligare krav utbyggnad av tillämpad forskning. Det innebär även att den forskning stöds via de som vetenskapliga kommittéema inte heller i fortsättningen kommer kunna öka att lika snabbt som den prograrnbundna forskningen i olika projektgmpper. Inte heller stöd i form av extra forskartjänster kommer kunna byggas i att ut önskvärt tempo vid denna anslagsnivå.

Miljömedicinsk forskning är viktig och enligt direktiven skall utarbeta ett underlag för gemensamma insatser på detta område. För bygga att gemensamt upp insatser på detta område krävs medel från SNV för att matcha AMFOs m.fl. insatser. Inom ramen för oförändrade kommer det bli svårt resurser att att genomföra den gemensamma kunskaps- och kompetensuppbyggnad vi som nyss har föreslagit. Inte heller en ökad ambition från näringslivets sida bedriva att med staten matchad kollektivforskning kan mötas vid denna medelsförupp delning.

Information och kunskapsöverföring är viktiga för att vidmakthålla effektiv en och framåtsyftande miljöforskning. Behovet sådana insatser har bl.a. underav strukits av KVA. Inom för oförändrade anslag blir det svårt öka ramen att ambitionsnivån på dessa områden.

Enligt bedömningar som gjorts i SNV torde det årliga sammanlagda svenska stödet till av EG Iillstyrkta miljöforskningsprojekt inom i f.h. ENVIRONMENT, BIOTECHNOLOGY och MARIN SCIENCE AND TECHNOLOGY ämnesom- råden som Sverige och SNV har stort intresse av att medverka i komma att uppgå till ca 40-60 milj. kr. budgetåret 199394 för att eventuellt uppgå till ca 75 milj. kr. budgetåret 199495. Vi har gjort bedömningen att 20 milj. kr. inom ramen för oförändrade resurser kan avsättas för EG-forskning utan att negativt påverka balansen gentemot andra delar av programmet. Vid oförändrade resurser kommer därför ett fortsatt fördjupat EG-samarbete att medföra betydande balansproblem eftersom det kan komma att ta medel från en mer långsiktig uppbyggnad av kompetens i högskolan som i ökande utsträckning bör bli tvärdisciplinell.

Vi anser att det kan komma att bli svårt att inom ramen för befintliga resurser klara av de ambitiösa mål för den framtida miljöforskningen som vi anser behövs mot bakgrund av riksdagens miljöpolitiska beslut från år 1991.

Enligt vad vi har erfarit har man i SNV gjort bedömningar av konsekvenserna av alternativa medelsramar som ligger över nivån 152 milj. kr. nämligen 200 milj. kr. och 300 milj. kr. Nivån 200 milj. kr. skulle enligt dessa bedömningar innebära en miniminvå sett till de ambitioner som riksdagen har beslutat och om som redovisas i FoU för bättre miljö. Vid en högre nivå, mellan 200 och 300 milj. kr. skulle det bli möjligt att härutöver uppnå kompetensuppbyggnad en som svarar upp mot de mål som redovisas i KVAs utvärdering av miljöforskningen.

Enligt våra direktiv har vi dock varit förhindrade att närmare utreda dessa alternativ. Vi vill dock peka på det beslut riksdagen har fattat rörande användningen av medel från löntagarfondema som bl.a. skall användas för miljöstrategisk forskning och för att öka svensk industris konkurrenskraft.

Anslag inom andra myndigheter m.m.

Det ingår inte i våra direktiv att lägga förslag till ekonomisk för miljöforskram ning avseende andra myndigheter än SNV. Inom ramen för FoU för bättre miljö har olika miljöhot analyserats och inriktningen på framtida forskning preciserats. Det är naturligt att berörda myndigheter och forskningsråd m.fl. denna mot bakgrund självständigt bedömer och till regeringen redovisar behovet medel av för genomförande av denna forskning i samband med den fördjupade anslagsframställan i september. Frågan om resurser för miljöforskning får sedan prövas i samband med beredningen av 1993 års forskningspolitiska proposition.

Vi vill betona betydelsen av att ansvariga myndigheter verkligen m.m. ges

förutsättningar och ekonomiska resurser att genomföra de riktlinjer för miljöforskningen vi angett tidigare. Detta kan antingen ske omprioriteringar genom inom givna ramar eller realt ökade Det ankommer självfallet på dessa resurser. myndigheter att med utgångspunkt i det gemensamma underlaget bedöma behovet av och redovisa insatserna för denna forskning. Det gäller bl.a. följande områden.

Ny teknik energi- och transportområdet kan medverka till som att använda tillförd energi effektivare samt att främja övergång till mindre en koldioxidemitterade bränslen. Det gäller bl.a. forskning stöds som av NUTEK och TFB.

Metoder för att främja utveckling ett miljövänligt jord- och skogsav mer bruk. Det gäller bl.a. forskning som stöds av SJFR.

Samhällsvetenskapliga studier och studier systemkaraktär berör av som styrmedel, fysisk planering etc. Det gäller bl.a. forskning inom FRN, NUTEK och BFR.

9 INTERNATIONELLA FRÅGOR

9.1 Inledning

Svenska forskare är sedan länge integrerade i det internationella forskarsamhället

och forskarsarnarbetet. Internationellt samarbete drivs inom ramen för gemensamma forskningsprojekt, bilaterala avtal och direkta, informella kontakter mellan enskilda forskare olika internationella samt organisationer. Förutom gemensam forskning har insatser gjorts för i förebyggande att syfte vidta åtgärder mot föroreningar. Mellan forskare i olika länder och mellan miljömyndigheter och organisationer ñnns i allmänhet väl utvecklat kontaktnät. ett

Sverige deltar sedan år 1971 i särskilda projekt inom COST European Coopera-

tion in the Field of Science and Technological Research med miljörelevans.

EUREKA forskningssamarbete långsiktig karaktär av mellan Västeuropeiska länder, bl.a. Sverige bildades i mitten 1980-talet med målet av att stärka FoUsamarbetet det högteknologiska området mellan Västeuropas länder. Flera miljörelaterade projekt ingår och Sverige deltar aktivt inom bl.a. delområdet EUROTRAC. Sverige har också erbjudits deltagande i EGs program för tekniska standarder och mätmetoder BCR som innefattar en omfattande miljödel. Det internationella forskningsarnarbetet innefattar även samarbete inom UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization och ESF European - Science Foundation.

Med EES-avtalet erbjuds Sverige möjlighet att delta i EGs hela ramprogram utan begränsningar. EES-avtalet innebär också skyldigheter för deltagande länder att tillsammans

med övriga EFTA- och EG-länder finansiera forskningsbudgeten.

Beloppets storlek är avhängigt av det medverkande landets BNP och de deltagande ländernas gemensamma BNP.

Sammanlagt beräknas de svenska kostnaderna för programsamarbete med EG FoU inkl. miljövårdsforskning till ca 405 milj. kr. för budgetåret 199293.

9.2 EGs ramprogram

Utgångspunkten för EGs för forskning och teknisk utveckling är ramprogram samordning nationella satsningar stärka industrins konkurrenskraft att genom av inom EG. Målet är att ta fram kunskap om och öka förståelsen för effekterna av miljöstömingar och att med denna kunskap föreslå åtgärder för begränsning av skadorna av dessa.

I EGs för perioden 1990-1994 har den naturvetenskapliga forskramprogram ningen fått ökad uppmärksamhet. Miljöforskning återfinns i flera av programmets delar och även särskilt program. Det gäller bl.a. inom programmen som Biotechnology och Non nuclear energies. Ramprogrammet består av följande femton delprogram

Information technologies Communication technologies Development of telematics systems of general interest in areas Industrial and materials technologies Measurement and testing Environment 7 Marine science and technology . 8 Biotechnology . Agricultural and agro-industrial research 10. Biomedical and health research ll. Life sciences and technologies for developing countries 12. Non-nuclear energies 13. Nuclear fission safety 14. Controlled thermonuclear fusion 15. Human capital and mobility

Ramprogrammen pågår i regel under en femårsperiod. Det första initierades 198384 och det nu aktuella offentliggjordes år 1990.

Den ekonomiska omslutningen i dessa ramprogram har ökat från 3 800 ECU åren 1983-1987 1 ECU motsvarar ca 7.50 SEK, 5 400 ECU åren 1987-1991, 5 700 ECU för åren 1990-1994. För det program som föreslås börja år 1995 förutsätts en ekonomisk nivå över 8 000 ECU.

Det särskilda miljöforskningsprogrammet som kallas ENVIRONMENT är en fortsättning på det föregående ramprogrammets miljöforskningsdel, som kallas STEPEPOCH och avfallsforskningsprogrammet REWARD. Målet med EN- VIRONMENT är i f.h. att

erhålla vetenskapliga och tekniska data stödjer EG-gemenskapens - som miljöpolitik,

samordna nationell miljöforskning och begränsa dubbelarbete, -

främja utvärderingen av miljöforskningsresultat. -

Programmet ENVIRONMENT består fyra delområden av

Participation in global change programmes.

Technologies and engineering for the environment.

Research on economic and social aspects of environmental issues.

Technological risks.

Utöver dessa delområden ingår också tre riktade projektsatsningar. Dessa är av miljöpolitiskt intresse med anknytning till flera ovarmänmda delområden av

Halogens in the atrnosphere and development of scientific basis for the a management of emissions of halogen containing compounds,

Fight against desertification pilot sites of the Mediterranean area,

Avoidance, recycling, treatment and disposal of waste.

Ett annat delprogram framtida stor betydelse för rad områden inklusive av en miljön är Bio-technology förväntas offentliggöras som under första halvåret 1992. Detta program består tre delar av

Approaches at the molecular level -

Approaches at the cell and organism level -

Ecology and biology of populations -

Den tredje delen, som kan intresse för svensk miljöforskning, omfattar vara av bl.a. hur genetiskt modifierade organismer påverkar olika ekosystem.

Det tredje delprogrammet, som är intresse för svensk miljöforskning, av är Marine Science and Technology, MAST. Programmet omfattar marin naturvetenskaplig och teknisk forskning och löper mellan åren 1991-1994. Syftet med

programmet är att bidra till att utveckla en vetenskaplig och teknisk grund för fortsatta undersökningar, skydd, exploatering och förvaltning av kustvatten och havsområden tillhöriga medlemsländerna. MAST H-programmet är inriktat mot oceanograñ och studier av marina processer och deras interaktion och variation i tid och rum. MAST lll-programmet för perioden 1995-1999 är för närvarande under uppbyggnad.

Sverige har i likhet med flera andra EFTA-länder möjlighet att med vissa begränsningar delta i EGs ramprogram inkl. ENVIRONMENT, BIOTECH- NOLOGY och MAST under övergångstiden fram till dess att EES-avtalet träder i kraft.

Verksamhetsmål och samordning av EG-forskningen

De administrativa målen för Sveriges deltagande i EGs FoU-program är att uppnå inflytande på innehållet i kommande rarnprogram och påverka EGkommissionens beslut om prioriteringar etc. Vi bör vidare sträva efter en optimal utdelning av satsade resurser med återföring fördelat på för Sverige prioriterade miljöproblem. Detta kräver ett aktivt deltagande av det svenska forskarsamhället. Slutligen är det ett viktigt mål att sprida intresse till andra länder för svenskt miljövårdskunnande.

Miljömålen är bl.a. att väcka intresse i Europa för de miljöproblem som är

unika för norra Europa i allmänhet och för SverigeSkandinavien i synnerhet

samt i internationell samverkan arbeta för lösning av regionala och globala miljöproblem.

När det gäller samordningen i Sverige för EGs miljöprogram har den svenska regeringen nyligen fattat beslut om att bilda ett Samarbetsråd för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EG med kansli i NUTEK. Enligt regeringens beslut skall rådet ledas av en särskild styrelse varav en ledamot skall företräda SNV. Regeringen har vidare beslutat att SNV skall ha huvudansvar för programmet Environment. Enligt beslutet skall SNV bilda en särskild ledningsgrupp för samordningen med företrädare för FRN, NFR, NUTEK och SJFR.

När det gäller EGs forskning på miljöområdet bör det vara en uppgift för SNV att i samråd med berörda organ

o utforma svensk policy och strategi för svensk medverkan i EGs forskning och utveckling

0 samordna de ekonomiska resursemasatsningama

o fördela ansvar på olika forskningsråd och intressenter för och delar program av dessa

o informera forskarsamhället

o följa upp verksamheten

o efter behov företa riktade insatser

o vara Sveriges kontakt mot EG-kommissionen i frågor som berör forskning.

Det bör även övervägas att utveckla en samordnad nordisk strategi för väcka att intresse för vår del av Europa och de speciella villkor råder här. Om som Nordens länder samverkar kan prioriteringar och beslut inom EG medföra att miljöproblemen i Norden ges en ökad uppmärksamhet.

med svenska experter bemanna det rådgivande EG-organet CREST, - som medverkar i utformningen av EGs CREST fungerar ramprogram. som kontaktorgan mellan EFTA och EG.

med svenska experter bemanna EG-kommissionens rådgivande - expertgrupper för forskningsansökningar och övrig verksamhet

svenska experter skall ingå i EG-kommissionens beslutskommitteer -

stimulera svenska forskare att aktivt föreslå och delta i projekt -

Eftersom ett övergripnade mål för all EG-forskning är stärka den europeiska att industrins konkurrenskraft bör den svenska industrin aktivt delta. Det kan bli nödvändigt att skapa särskilda för uppnå detta mål och enligt vår resurser att uppfattning borde det ligga linje med riksdagens beslut avveckling om av löntagarfondema att utnyttja dessa medel för detta ändamål. Vidare är det viktigt att finna organisatoriska former för att integrera svensk industri i detta arbete.

9.3 Nordiskt forskningssamarbete

De nordiska miljöministrama fattade år 1991 beslut genomförande om av ett nordiskt miljöforskningsprogram med start år 1993 Nordiskt miljöforskningsprogram 1993-1997 Nord 19915. Programmet omfattar områdena klimatförändringar, havsföroreningar och samhällsvetenskaplig forskning. Med hänsyn

till att miljöproblemen i de nordiska länderna företer stora likheter borde det finnas förutsättningar att ytterligare utvidga och fördjupa samarbetet mellan länderna. Ett sådant samarbete kan antingen ske inom ramen för Nordiska ministerrådet eller direkt mellan två eller flera nordiska länder. En modell för detta samarbete är det nordiska energiforskningssamarbetet där programmet finansieras direkt från ansvariga myndigheter i olika nordiska länder. Inom Nordisk forskarutbildningsakademi NorFA ges stöd till nordiskt forskarutbildningssamarbete bl.a. med anknytning till miljöområdet.

Exempel på områden där ett fördjupat samarbete skulle kunna ske är ozonskador nordliga ekosystem, polarforskning och marin forskning. Genom en sådan samordning bör det kunna bli möjligt att mer effektivt utnyttja begränsade forskningsresurser för miljöproblem som är gemensamma mellan länderna. Miljöforskningen på det marina området utreds för närvarande.

Samordningen skulle också kunna motiveras av konventionsarbetet, där ett land kan utses som lead country för en viss forskningsaktivitet eller där Norden ett forskningssamarbete kan vilja sträva efter en gemensam inställning i genom en viss miljöfråga.

En forskningssamordning inom Norden torde också kunna förstärka förutsättningarna för framtida EG-projekt, riktade mot miljöproblem i Norden. Det är därför angeläget att nordiska ministerrådets NMR samordningsprojekt på det marina området följs av liknande samordningsprojekt på andra områden.

9.5 Forskningssamarbete med Östeuropa

I det bilaterala samarbetet utanför egentliga Norden bör vårt närområde med tonvikt Baltikum prioriteras. Det innebär att satsningarna i första hand koncentreras de baltiska länderna, i andra andra på Polen samt det ryska närområdet. Sverige har här strandstat i Östersjön ett särskilt och som ansvar har också påtagit sig denna roll i ansträngningama att integrera den Östeuropeiska miljövårdsforskningen i Helsingforskonventionens arbete. Fördelningen av stöd till öst kommer initialt att riktas till verksamheter som omfattar kunskapsöverföring.

Det samarbete som utvecklats om kunskapsförsörjning med de östeuropeiska länderna de senaste åren är att betrakta som biståndsinriktade samarbetsprojekt. Beredningen för Internationellt Tekniskt-Ekonomiskt Samarbete BITS är det svenska organ som efter samråd med berörda myndigheter ansvarar för fördelningen av resurser till de enskilda mottagarländema. Projekt innehållande miljövårdsforskning omfattar till en början i första hand kunskapsutbyte och

utrustning. Behovet av samarbete kommer så småningom att utvecklas vidare mot helt forskningsinriktade samarbetsprojekt. I detta sammanhang ingår även uppföljningen och utvärderingen de reningsåtgärder kommer till stånd av som genom de förslag som lämnas i Baltic Task Force.

I samband med den skatteomläggning riksdagen beslutade våren 1992 om avsattes 500 milj. kr. för ytterligare satsningar inom energiområdet. Vidare

lämnades utrymme för kostnadseffektiva åtgärder i Östersjöområdet. Insatser för att förbättra kämkraftssäkerheten i Östersjöområdet skall också delvis kunna

finansieras ur den angivna ramen.

Forskningsstrukturen i Ryssland och Baltikum består huvudsakligen forskav ningsinstitutioner och vetenskapliga akademier vilket är från det foma ett arv Sovjetunionen. Det innebär att de enskilda länderna nästan helt saknar kompetens inom vissa ämnesområden, medan de kan ha mycket hög kompetens inom andra.

De miljövårdsinsatser behövs i Baltikum och Ryssland därför inte som är bara knutna till insatser det reningstekniska området. Vid sidan härav behövs för förebyggande arbete en långsiktig, successiv uppbyggnad forsknings- och av en myndighetsstruktur på miljöområdet.

Genom PHARE administerar EG-kommissionen stöd mellan EG och Östeuropa.

Även Sverige deltar i detta samarbete och stödet är i första hand hjälp till att föreslå och genomföra infrastrukturella åtgärder inom ekonomin. jordbruket, energiförsörjningen och miljön. Resurser avsätts i mindre grad till forskning i traditionell mening. l samband med olika åtgärder för efterbehandling av störda ekosystem kan dock viss forskning bli aktuell.

Miljöövervakning anses som viktig. Mottagarlandet föreslår insatsområde till EG-kommissionen vid samtycke konsulterar i första hand näringslivet som för genomförandet.

EG erbjuder sedan våren 1992 även Östeuropa i särskilt miljöforsknings-

att ett program delta i europeiskt forskningssamarbete. Svenska miljöforskare kan delta projektnivå.

Även inom OECD-samarbetet och det särskilda energisamarbetet IEA sker

kunskapsöverföring gentemot Östeuropa.

Östeuropeiska länder Polen, Ungern och Tjeckoslovakien

som kan sedan hösten 1991 delta i miljöforskning inom COST. Härigenom kan forskningsamarbetct mellan ex. Sverige och enskilda länder för eventuellt startas att efterhand

övergå i andra former av gemensamma satsningar t.ex. EG-projekt.

9.6 Forskningssamarbete med andra internationella organ

Det finns ett stort antal internationella organisationer som planerar och sarnordden internationella forskningen i såväl utvecklings- som industriländer. Inom nar det marina området Havsrättskonventionen från år 1982 de intematiot.ex. ger nella organisationerna särskild status i ansvaret för havsområdenas nyttjande en och skydd. Inom dessa organisationer leds och utvecklas intemationaliseringen forskningssamarbetet. Det är viktigt för den svenska miljöforskningen att av följa denna utveckling.

De viktigaste organisationerna är

OECD är västländemas organisation för ekonomiskt samarbete och som utveckling och stimulerar samarbetet mellan länder inom ekonomi och som handel. På miljöområdet arbetar man bl.a. med gränsöverskridande föroreningar och teknisk forskning.

IEA är västländemas energiorgan arbetar primärt med frågor rörande som energiberedskap. Miljöfrågoma har under de senaste tio åren fått en allt ökad betydelse i organisationen liksom samarbetet med icke-medlemsländer som

Östeuropa, de nyligen industrialiserade länderna i tredje världen etc.

IUCN är den internationella naturvårdsunionen, som syftar till att främja vetenskapligt grundade åtgärder till skydd för de levande naturresursema och en ansvarsmedveten användning av dessa.

ICES är det internationella havsforskningsrådet, vars huvudsakliga uppgift är att uppmuntra till undersökningar och forskning om havet och samordna gemensamma forskningsinsatser avseende marin miljö och levande resurser.

UNEP är FNzs miljöorgan för samordning av FN-systemets insatser för skydd av miljön. Uppgiften är att hålla miljösituationen i världen under uppsikt och föreslå internationellt miljösamarbete.

IOC svarar för UNESCOs marinvetenskapliga program. Organisationen utvecklar och stödjer vetenskapliga undersökningar med syfte att öka kunskaperom havens natur, resurser och miljö. na

lMO är FNzs fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor och arbetar med Sjösäkerhet, skyddet av den marina miljön mot föroreningar från fartyg samt rättsliga frågor.

9.7 Vissa avslutande synpunkter

En ökad regionalisering och globalisering av miljöhoten leder till att behovet av internationellt forskningssamarbete successivt ökar. En viktig utgångspunkt är att miljöproblemens karaktär bör avgöra hur frågorna skall angripas de skall - om drivas bilateralt, nordiskt, via EG eller FN-systemet får bedömas från fall till fall.

Forskning är ofta en viktig inkörsport för ett utvecklat samarbete mellan olika länder på exempelvis miljöområdet. Mycket schematiskt kan säga att ett man konventionsarbete på miljöområdet börjar med ett samarbete mellan forskare och slutar i form av undertecknande av ett avtal utsläppsbegränsningar eller om andra åtaganden mellan olika nationer. Exempel detta är LRTAP svavelprotokollet som började med att forskning i bl.a. Sverige uppmärksammade försumingsproblemens mekanismer.

Genom pågående diskussioner EES-avtal och medlemsskap i EG öppnas om förutsättningarna för oss att medverka i programarbetet i olika forskningsprogram med miljöanknytning. Vi kommer samtidigt att binda betydande upp belopp i olika EG-program. Ett mer aktivt samarbete i EGs forskningsprogram öppnar samtidigt möjligheterna för oss att driva olika forskningsfrågor och på sikt också miljöfrågor i EG.

Det är samtidigt viktigt att fullt ut utnyttja de samarbetsmöjligheter finns i som Norden på områden som är av gemensamt intresse. Möjligheterna att utveckla det nordiska samarbetet ytterligare exempelvis i direkt samverkan mellan olika nordiska länders miljömyndigheter bör också prövas i fortsättningen.

10 NÄRINGSLIVETS ROLL

Vi behandlar i detta kapitel näringslivets roll i miljöforskningen. En central fråga i detta sammanhang är att vidareutveckla den forskning som staten och näringslivet bedriver gemensamt.

10.1 Utgångspunkter

Enligt våra direktiv bör vi i nära samverkan med den utvärdering som genomförs inom KVA, belysa inriktningen miljöforskningen när det gäller bl.a. avvägningen mellan grundläggande och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrågoma som sker inom näringslivet. En kartläggning bör göras av den forskning som finansieras gemensamt av staten och näringslivet och som har anknytning till miljöområdet s.k. kollektiv forskning. Vi bör med utgångspunkt i en resultatanalys bedöma det finns om behov av att utifrån ett övergripande perspektiv förändra inriktningen denna av forskning.

I linje med direktiven har vi utvärderat IVLs verksamhet. Vi har vidare gemensamt med företrädare för näringslivet kartlagt förutsättningarna för närmare samverkan mellan staten och näringslivet när det gäller miljöforskningen.

I SNV-utredningen konstateras att när det gäller forskning är det angeläget att skilja på beställar- och utförarollen. Härigenom ges ökade möjligheter för beställaren att fastställa inriktning och att ställa krav utifrån de miljöfrågor och miljöproblem som behöver bearbetas och utvecklas utan att läsningar skapas till hur genomförandearbetet kan och bör fördelas mellan personal och externa egen resurser.

10.2 överväganden och förslag

I kollektivforskningsutredningens betänkande SOU 199193 FoU för i en industriell utveckling lämnas olika förslag syftar till att medvetet som mer utforma en strategi för statens och näringslivets fortsatta insatser. Utredningen begränsas emellertid till teknisk forskning. Vi anser det vara värdefullt att

miljöfrågoma ges en ökad tyngd i sådan teknisk forskning stöds som av staten och näringslivet gemensamt. Enligt en särskild utvärdering vi har redovisat som i avsnitt 5.2 tycks också miljöforskningen få större tyngd i den tekniskt en mer inriktade kollektivforskningen.

Samtidigt är det angeläget att medveten strategi utvecklas för den en mer miljöforskning som inte är knuten till någon direkt bransch utan kan sägas vara mer generell eller branschövergripande. Samarbetet i IVL utgör ett bra exempel på ett väl fungerande kollektivforskningssamarbete mellan i f.h. SNV staten och industrin av såväl branschövergripande branschspecifrk karaktär. Även som andra statliga myndigheter som NUTEK, TFB och BFR stödjer i varierande utsträckning forskning av denna karaktär i lVL. Andra exempel på forskningssamarbete mellan SNV och näringslivet är storstads- och kvicksilverprojektet.

Vår utvärdering av IVL som vi tidigare har redovisat visar att det kan finnas anledning att bl.a. pröva formerna för den framtida styrningen IVLs verksamav het. Eftersom dessa frågor i första hand är att hänföra till huvudmannens styrning av IVL har överläggningar upptagits med företrädare för näringslivet. Det gäller Sveriges industriförbund och FIM.

Den övergripande slutsatsen är att IVL fyller väsentlig funktion och en att näringslivet och staten även fortsättningsvis bör för kunskapssvara gemensam och kompetensuppbyggnad inom ramen för IVL. Vi har emellertid funnit det att utöver det samarbete som sker i IVL borde finnas förutsättningar för förstärkt ett samarbete mellan staten och näringslivet.

En utgångspunkt för detta är att miljön är strategiskt viktig fråga för såväl en näringslivet som staten. Staten har det arbete bedrivits inom SNV genom som och som redovisats i kapitel 8 preciserat forskningsbehovet på miljöområdet mot bakgrund av fastlagda riktlinjer för miljöpolitiken. Motsvarande utveckling sker näringslivets område exempelvis i form det för framtida av program miljöforskning som utarbetats inom för KVMs verksamhetsområde ramen Kraft- och vänneproducentemas samarbetskommitté för miljöfrågor. Enligt vad vi har erfarit pågår inom FIM liknande överväganden inom andra branscher. Genom detta arbete bör det finnas förutsättningar för att fördjupa samarbetet sådana områden där det finns gemensamma forskningsbehov.

Inriktningen på detta arbete skulle i första hand vara att gemensamt stödja mer tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet. Syftet skulle vidga vara att samarbetet mellan staten och industrin utöver det samarbete kopplat till som är lVL.

Företrädare för SNV och MFUs sekretariat har fört överläggningar med före-

trädare för industrin som har förklarat sig intresserade att vidare och av närmare klarlägga förutsättningarna för tillskapandet plattfonn av en gemensam för fortsatta diskussioner ett miljöforsk. Syftet skulle - vara att skapa ett gemensamt organ som skulle kunna fungera som beställare forskning från av såväl IVL som från högskolan och andra forskningsutförande organ. Härigenom skulle beställarrollen renodlas jämfört med den nuvarande Stiftelsen IVL. Enligt

vad vi har erfarit kommer fortsatta överläggningar i denna fråga att ske under

hösten mellan bl.a. företrädare från SNV och näringslivet.

En utgångspunkt för dessa diskussioner är enligt vår uppfattning att staten och näringslivet även fortsättningsvis skall slå vakt och vidareutveckla om den resurs som IVL utgör i miljöarbetet. En del det forskningsprogram skulle av som kunna komma att byggas upp inom för framtida miljöforsk ramen ett ev. skulle således användas för att även i framtiden stödja forskning i IVL.

ll KOMMUNERNAS ROLL

11.1 Kommunernas nuvarande ansvar

Kommunernas insatser inom miljöområdet syftar till tillförsäkra ytterst att kommunernas medborgare god livsmiljö. De instrument en som står till kommunernas förfogande utgörs i främsta miljöskyddslagen, lagen rummet av om kemiska produkter, naturvårdslagen och hälsoskyddslagstiftningen, renhållnings-

lagen, plan- och bygglagen samt naturresurslagen.

Enligt riksdagens miljöpolitiska beslut 19909190, JoU 30, rskr 338 har kommunerna tilldelats en mer aktiv roll i miljöarbetet bl.a. miljögenom att och hälsoskyddsnärrmdema har övertagit tillsynsansvaret för alla verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt ML. Många kommuner har också utnyttjat möjligheterna att ta över tillsynsansvaret för verksamheter som är tillståndspliktiga enligt ML.

För närvarande belyser utredningen kommunernas arbete om för en god livsmiljö dir. 199120 kommunernas roll på miljöområdet den s.k. KLIVutredningen. Utredningen skall bakgrund miljölagstiftningens - mot av inriktning och förslaget till kommunallag göra samlad utredning ny - en om vad den av riksdagen fastlagda miljöpolitiken har inneburit för kommunernas

vidkommande och på vilket sätt det kommunala tillsyns- och miljöarbetet kan förstärkas. l direktiven betonas att arbetet skall ske bakgrund mot av pågående förändringar av miljölagstiftningen. Arbetet skall enligt direktiven ske mot bakgrund av SNV-utredningen. Utredningen skall bl.a. utvärdera kommunernas

förebyggande hälso- och miljöverksamhet i vid bemärkelse och ta del av de erfarenheter som vunnits inom för de regionala ramen miljödelegationemas arbete. Utredningen skall framlägga sitt slutbetänkande den 31 december 1992.

I SNV-utredningen konstateras samarbetsforrnema behöver att utvecklas mellan stat och kommun. Det är viktig uppgift för SNV initiera en att och medverka i sådant utvecklingsarbete med inriktning på ett Ökat kommunalt engagemang i naturvårdsarbetet. Det praktiska, löpande samarbetet bör kunna ske direkt mellan kommuner och länsstyrelser. Likaså är det enligt SNV-utredningen en viktig uppgift för SNV att ta fram det kunskapsunderlag som kan behövas, exempelvis

olika naturtyper och deras känslighet, och att följa upp resultaten av de om breddade naturvårdsarbetet. Uppföljningen det kommunala arbetet bör i av princip kunna ske via länsstyrelsen. Några formellt reglerade direkta rapporteringssystem mellan SNV och kommunerna inom naturvårdsarbetet behövs enligt SNV-utredningen inte.

Mot denna bakgrund behandlar vi därför i första hand kommunernas roll inom för miljöforskningen. Kommunernas roll mer generellt inom miljöområdet ramen förutsätter behandlas i KLIV-utredningen. Vi har samrått under hand med utredningen i denna fråga.

Rapporten Forskningsinformationen inom miliö- och hälsoskvddsområdet

l en rapport från Umeå universitet Forskningsinfonnation inom miljö- och halsoskyddsområdet Rapport 30 Umeå 1991 kartläggs kontakterna mellan forskare och praktiker på miljöområdet i form av en översiktlig studie, som har genomförts med ekonomiskt stöd från forskningsrådsnämnden FRN, med hjälp ett antal miljöforskare och hälso- och miljöskyddsinspektörer. Underlaget till av denna studie har erhållits i form av en enkätundersökning.

Enligt rapporten finns ett stort behov av och intresse för ett förbättrat kunskapsutbyte mellan forskare och praktiker. Enligt rapporten är informationsutbytet på miljöområdet relativt stort och splittrat. Samtidigt som omfattande arbetsuppframförallt ligger kommunernas miljöorgan finns brister vad gifter numera gäller hjälpmedel som skulle kunna underlätta arbetet. De åtgärdsförslag som redovisas i rapporten bygger därför främst på det upplevda behovet av rationell information för den dagliga verksamheten. Därför bör enkla rutiner skapas för informationsspridningen.

Åtgärdsförslagen bör enligt rapporten ha följande utgångspunkter

o Forskningsinformation bör bearbetas med ett tillämpningsperspektiv och sammanfattas på ett lättillgängligt sätt.

o De informationssystem som byggs upp och förstärks bör innehålla operativ information nära samordnad med forskningsinformation.

o Infomiationslösningama bör så långt som möjligt ge direkta svar och endast i andra hand hänvisningar till rapporter och liknande. När det gäller databaser är således fulltextbaser angelägna.

Förslagen innebär sammanfattningsvis bl.a. följande

Mer lättillgänglig forskningsinformation komplement som till den gängse vetenskapliga produktionen bör populärversioner forskningsav rapporter ges ut. Det bör övervägas om det skall ett krav ställs vara som forskarna att utarbeta sådant material.

Fler kontaktarenor mellan forskare och praktiker det är viktigt - att man ökar möjligheterna till resultatspridning och vägledning, via kont.ex. ferenser, kurser, arbetsgrupper, sammanträden, studiecirklar osv.

Forskningsinformatörer på miljöområdet det finns ett behov av på- drivande krafter håller i och har för många forskare som ansvar att och myndigheter sprider forskningsresultat till praktiker och allmänhet genom i th. dagspress, tidskrifter etc. samt sammanfattningar och Översikter genom av aktuella forskningsprojekt.

11.2 överväganden och förslag

Enligt de diskussioner vi har haft i utredningen och med företrädare för kommu-

nerna har vi kunnat konstatera att kommunerna bör kunna spela aktiv roll en som avnämare av forskningsresultat. Kommunerna bör vidare kunna initiera och

medverka i forskning och ta del i spridning information av rörande uppnådda forskningsresultat.

Den forskningsrapport tidigare refererats tyder

som att det kan finnas anledning att överväga åtgärder för stärka utbytet att av information mellan forskare och praktiker bl.a. kommunerna. I rapporten pekas på ett flertal åtgärder. Av intresse för MFU är bl.a. förslagen att utarbeta lättillgänglig mer forskningsinformation och att skapa fler kontakter mellan forskare och praktiker.

Vi kommer i kapitel 12 Information och kunskapsöverföring mer generellt att

behandla frågor information och kunskapsöverföring

om på miljöområdet. Dessa överväganden avser självfallet även kommunerna.

Vi vill i detta sammanhang även uppmärksamma länsstyrelsemas viktiga uppgifter och ansvar inom områden miljöövervakning, som naturvårdsarbete, hushållning med naturresurser och kommunal planering samt deras arbete och

ansvar enligt miljöskydds- och kemikalielagstiftningen. I riksdagens

miljöpolitiska beslut år 1991 anförs att länstyrelsemas arbete med regionala miljöanaly-

ser bör utvecklas och bedrivas i nära samarbete med kommunerna.

Enligt SNV-utredningen bör fortsatt utvecklingsarbete bl.a. innefatta frågor om hur de nationella miljömålen kan omformas till operativa åtgärdsprogram på regional och lokal nivå och hur de samlade effekterna kan följas upp genom miljöanalyser. Vi anser att länsstyrelsens roll som förmedlare av kunskaper och kompetens från kommunerna till SNV och vice versa bör kunna utvecklas ytterligare i detta sammanhang.

Det finns ett behov för kommunerna och staten att ytterligare utveckla arbetsoch samverkansfonnema på miljöområdet. Kunskaperna inom detta område kan ökas genom ökat stöd till samhällsvetenskapligt inriktad forskning och kvalificerat utredningsarbete om hur kommunerna kan utveckla sin roll inom miljöområdet innefattande utveckling av metoder, interkommunal samverkan samt kontakter med industrin, regionala, centrala organ etc. Målet för denna typ av forskning bör vara att föreslå mer rationella arbetsformer inom miljöområdet. Vi har i avsnitt 8.5 uppmärksammat dessa frågor.

12 INFORMATION OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING

En effektiv spridning av information och kunskap är viktig förutsättning en för ett långsiktigt och målmedvetet bedrivet miljöarbete. Utbildning är härvid ett viktigt medel för att föra ut kunskaper och öka kompetensen hos de som arbetar med dessa frågor.

Det ställs särskilda krav utfomrningen information så den kan av att anpassas till olika avnämares behov och förutsättningar för tillgodogöra att sig infomrationen.

De viktigaste målgruppema för information och

kunskapsöverföring inom

miljöforskningen är tjänstemän på länsstyrelser och i kommuner samt vid övriga miljövårdsmyndigheter. Självfallet är även näringslivet och olika miljöorganisationer och allmänheten viktiga mottagare av forskningsinfomration, resultaten av forskningen etc. Sektorsforskningsorganen och forskningsråden kommer att spela en viktig roll i det framtida miljöarbetet varför de också har en viktig roll att fylla för spridning av information och kunskapsöverföring. De kunskaper som sprids bör vara bearbetade så de blir tillgängliga att och användbara för resp. målgrupp och det är angeläget kunskaper att nya som erhålls från forskningen sprids snabbt.

Kunskaperna ett visst miljöproblem måste spridas om till dem som genererar problemet och till dem FoU, utredningar, som genom tillämpning av olika miljölagar etc. medverkar till lösa dem. Informationen att och kunskapsöverföringen bör vara så utformad det blir möjligt att att återföra kunskaper och erfarenheter till ansvariga centrala myndigheter.

Även utbildning är en viktig del strategi för information och kunskapsav en överföring på miljöforskningens område. Det gäller bl.a. utbildning av tjänstemän i länsstyrelser och kommuner. Det kan även finnas anledning att forskare tar en mer aktiv del i spridningen uppnådda forskningsresultat av etc. en fråga som vi f.ö. uppmärksammade i kapitel 11. Vi menar att det kan finnas anledning att uppmärksamma dessa frågor redan i samband med att olika forskningsstödjande myndigheter beställer forskning.

Mot denna bakgrund ställs det ökade krav på att kunskaps- och informationsutbyte och utbildning fungerar effektivt på miljöområdet. Till detta kommer vidare det utvecklade internationella samarbetet som ställer stora krav ett aktivt och målinriktat informationsutbyte som vi f.ö. behandlade i kapitel I princip kan sägas att information och kunskapsöverföring kan fylla olika funktioner beroende på situationen

Information mellan olika centrala myndigheter om bedriven forskning, behov av ytterligare forskning, uppnådda resultat av forskningen etc. Det gäller i första hand informationsutbyte mellan statliga myndigheter men även t.ex. information till olika organisationer som representerar näringslivet, den ideella naturvärden etc.

Information mellan centrala myndigheter och organisationer, regionala och lokala organ samt industriföretag etc.

Nationellt och internationellt utbyte av kunskap rörande miljöforskning. Det kan gälla samarbete inom ramen för EGs och Nordiska ministerrådets forskning eller bilateralt forskningssamarbete.

Att ansvara för att sprida information om resultatet forskning till olika av avnämane.

Det bör vara ett ansvar för SNV att i samverkan med berörda myndigheter m.m. ha en överblick över från miljösynpunkt relevant information miljöforskningsområdet. Detta ansvar bör i linje med vad som föreslogs i SNV-utredningen ta sin utgångspunkt i verkets myndighetsfunktion. Det innebär att verket bör ha en överblick över och följa upp att kunskaper sprids om andra sektorers miljöforskning på sådana områden som är av central betydelse för uppfyllandet av de miljöpolitiska målen som de har lagts fast av riksdagen. Verket bör även planera utbildningsinsatser i samverkan med olika aktörer.

Informationen, kunskapsöverföringen och utbildningen kan ha flera olika syften

o att i det internationella miljöarbetet ge spridning kunskaper och forskningsresultat som är av betydelse för förverkligandet av de nationella miljömålen,

o att ge underlag för uppnåendet av direkta miljöförbättringar att genom miljövillkor omprövas etc.

o att öka kunskapen och förståelsen för olika miljöproblem. Beskrivning av komplexa miljöproblem som försurning etc. där det krävs en kombination

mellan naturvetenskaplig, teknisk, ekonomisk och juridisk forskning eller kvalificerat utredningsarbete för att lösa problemet.

att ge underlag för åtgärder som medverkar till förändrat beteende hos individen eller grupper av individer.

Det är svårt att generellt ange hur denna kunskaps- och infonnationsöverföring skall utformas. I något fall kan det krävas särskild en rapport från SNV eller någon annan myndighet medan det i andra fall kan räcka med telefonsamtal. ett

Vissa grundläggande krav på information bör dock kunna ställas specifikt på forskningsområdet

1 Den skall vara snabb resultat framkommer från forskningen - som bör utan fördröjning ges spridning.

Den skall vara trovärdig det bör tydligt och klart - anges vem som svarar för informationen -om det är verket själv eller forskare.

Den bör om möjligt kunna bearbetad och utvärderad så vara att den ger ledning för praktiska åtgärder det gäller myndigheter och - om organ som tillämpar olika lagar eller enskilda företag bör det exempelvis avse åtgärder kan vidtas enligt miljöskyddslagen eller som arman lagstiftning.

Den bör skapa förutsättningar för dialog i informationen - bör det tydligt anges vem eller vilka som har bedrivit forskning och hur kan få man ta del av ytterligare information eller diskutera resultaten.

Det bör ankomma på SNV att tillsammans med övriga berörda myndigheter

m.m. överväga framtida former för informations- och kunskapsöverföring. Vi

kommer i kapitel 13 Vissa sarnordnings- och organisationsfrågor att närmare diskutera behovet av samordning och samverkan på miljöforskningens område.

13 VISSA SAMORDNINGS- OCH ORGANISATIONSFRÃ-

GOR

13.1 Utgångspunkter

Vi har i kapitel 8 redovisat våra överväganden och förslag när det gäller inriktningen av den framtida miljöforskningen och vilken forskning SNV och andra organ bör stödja i detta arbete. Mot denna bakgrund är det väsentligt att det finns en organisation på miljöforskningens område på ett effektivt sätt som kan medverka till att samordna, genomföra och tillvarata resultaten miljöav forskningen.

Nuvarande ordning rörande den statliga forskningspolitiken innebär att det är regering och riksdag som i de forskningspolitiska besluten för tre år lägger fast riktlinjer och anslår medel för den framtida forskningen innefattande miljöforskningen. Sådana samlade forskningspolitiska beslut har riksdagen fattat sedan mitten av 1970-talet. I det senaste forskningspolitiska beslutet från våren 1990 betonades behovet av att miljöfrågoma ges en central roll vid genomförande av riktlinjerna för forskningspolitiken.

Vi anser följande utgångspunkter väsentliga för våra överväganden detta område

Det finns ett ston antal forskningsstödjande med olika mål, organ som ansvar och kompetens stödjer eller genomför forskning som är av betydelse för uppnåendet av riksdagens miljöpolitiska mål. Det finns därför ett ston behov av överblick över pågående miljöforskning bedörrming samt en av om forskningens inriktning ligger i linje med gällande miljömål.

Det är väsentligt att de forskningsstödjande beslut stöd till organens om miljöforskning i framtiden tydligare kan relateras till de riksdagen av fastlagda miljöpolitiska målen. De förslag rörande framtida miljöforskning som utarbetas i samverkan med berörda forskningsstödjande organ är avsedda att ge underlag för bättre koordinering miljörelaterad forsken av ning.

Det är viktigt att olika former av utvärderingar sker så att miljöforskningen kan bedömas med avseende dess vetenskapliga kvalité och relevans samt successivt kan påverkas av att miljöproblemen förändras eller att nya miljöproblem uppträder.

13.2 Överväganden och förslag

Enligt SNV-utredningen bör forskningen ses som en del av forskningsnämndens och SNVs samlade ansvar miljöområdet, integrerad i övrigt myndighetsarbete som tillämpning av lagstiftning, information och kunskapsöverföring etc.

Den framtida miljöforskningen bör mer målmedvetet styras mot de miljöpolitiska målen. SNV har redan ett övergripande ansvar för överblick över miljöforskningen och för uppföljning av bedriven miljöforskning. Mot bakgrund av vad som framgår av KVA-utredningen borde SNV ha ett övergripande ansvar för att bevaka miljörelevansen i den miljöforskning som bedrivs. Varje myndighet har självfallet det primära ansvaret för att inom sina resp. områden bevaka att den forskning som bedrivs är relevant från miljösynpunkt. Med utgångspunkt i de riktlinjer som lagts fast i SNV-utredningen bör verkets uppgifter preciseras enligt följande

Ett övergripande ansvar och överblick vid genomförandet av statsmaktemas riktlinjer för forskningen inom miljöområdet i nära samverkan med andra berörda myndigheter m.m.

Ett övergripande ansvar för att forskningsresultat miljöområdet följs upp och utvärderas. Initiera ny eller kompletterande forskning på miljöområdet.

I samverkan med ansvariga myndigheter m.m. svara för utarbetandet av underlag för framtida beslut om miljöforskning.

Enligt vår uppfattning fungerar den nuvarande planerings- och genomförandeprocessen miljöforskningens område i huvudsak tillfredställande. Enligt den nuvarande ansvarsfördelningen svarar styrelsen och verksledningen ytterst för att den forskning som åligger verket enligt riksdagens beslut blir genomförd. Det innebär att verkets styrelse svarar för att inlämna anslagsframställan avseende bl.a. miljöforskning.

Till verkets forskningsnämnds uppgifter hör att utöva beställarrollen avseende forskning med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i de forskningspolitiska besluten och ev. kompletterande riktlinjer angivna av SNVs styrelse. Till nämndens uppgifter hör att fastlägga operativa mål för arbetet inom olika

hotområden delprogram samt göra avvägningar insatser mellan olika - av delprogram och insatsområden.

Nämndens funktion som beslutande organ för miljöforskning inom bör således ligga fast. Det kan emellertid övervägas att till nämnden även knyta företrädare

för centrala myndigheter med ansvar för att stödja forskning har betydelse som för uppfyllandet de miljöpolitiska målen företrädare för näringslivet. av samt

Kommittéema bör även i fortsättningen ha det centrala för genomföranansvaret de av kvalitetsgranskning den forskning verket stöder. Det är vikt av av stor att forskningsnämnden och projektgnippema även i fortsättningen regelmässigt hör

kommittéema om inriktningen på den forskning stöds. Om kommittéer och som projektgrupper inte är överrens i sina bedömingar viss forsknings kvalité om eller relevans bör frågan prövas av nämnden. Kommittéema bör vidare inom

sina resp. områden svara för att bevaka tillkommande eller miljöhot i nya samverkan med forskningsavdelningen och den funktion för som ansvarar miljöövervakningen i SNV. Kommittéema bör i samråd med forskningsnämnden

kunna ta initiativ till genomförande utvärderingar den vetenskapliga av av kvalitén i bedriven forskning. I samband med utvärderingen SNVs miljöav forskning uppkom frågan kommittéemas antal och arbetsuppgifter. om Det bör vara en uppgift för SNV att även i fortsättningen pröva frågan antalet om kommittéer och hur ansvaret bör fördelas mellan dem. Denna fråga bör kunna

prövas vid genomförandet av kommande treåriga forskningsperiod.

Vi förutsätter att en stor del forskningen även i fortsättningen genomförs i av särskilda projektgrupper. Sådana grupper bör i princip arbeta med delprogram ett eller hotområde stor flexibilitet bör råda vid avgränsningen men av områden och inriktningen arbetet. Det är viktigt forskningsnämnden liksom av att hittills anger tydliga riktlinjer för projektgruppemas arbete. Verksamheten inom

projektgruppema bör granskas med jämna mellanrum kommittéema av med avseende forskningens kvalité. Forskningsnämnden förutsätts i fortsättäven ningen utse ledamötema i projektgruppema och utgångspunkt en bör vara att inslaget av forskare är stort. Regelrnässigt bör prövas om avnämare utanför det traditionella miljöområdet bör medverka i projektgruppema. Detta kan ske antingen genom medlemsskap i adjungering eller kontakter ad hoc. Det gruppen, kan exempelvis gälla samhällsvetenskapliga forskare vi närmare behandlade som i avsnitt 8.5.

Forskningsavdelningen är verkets särskilda avdelning för forskningsfrågor och det ingår i avdelningens uppgifter att planera för nämndens, kommittéemas och

projektgruppemas verksamhet, fram underlag för att ta anslagsframställningar och svara för samordningen visavi övriga verket. Till uppgifterna hör vidare att stödja arbetet i forskningsnämnden, kommittéema och projektgruppema.

Genom det förslag till inriktning framtida forskning som redovisats i kapitel av 8 torde forskningsavdelningen få allt viktigare uppgifter att fylla för att ta fram underlag för att planera, genomföra och utvärdera miljöforskningen. l denna uppgift ingår även att svara för strategisk omvärldsbevakning och för att hantera frågor rörande EG-forskning. Vid sidan om sådan forskning som SNV stödjer

omfattar det även miljö-FoU som stöds av andra organ. Detta ställer ökade krav

avdelningens arbete internt gentemot andra avdelningar i verket samt visavi andra berörda myndigheter m.m. Arbetet med FoU för bättre miljö är ett exempel på en samordning av miljöforskningsfrågor som har bedrivits i form av särskild arbetsgrupp inom verket med deltagande av berörda myndigheter, en forskningsråd etc.

Mot denna bakgrund anser vi att de myndigheter, forskningsråd etc. som stödjer miljöforskning tillsammans bör överväga hur sarnordningen i framtiden skall ske miljöforskningens område. Det gäller bl.a. frågor om koordinering och uppföljning som närmare behandlas i våra direktiv. Detta kan t.ex. ske mer formlöst i kontakter mellan ansvariga forskningsstödjande organ eller genom att hithörande frågor blir föremål för diskussioner i något befintligt samordningsorgan.

Genom de förslag som har redovisats i kapitel 8 har utgångspunkter redovisats för den miljörelaterade forskning som i framtiden bör bedrivas av olika sektorsfinansierande organ och forskningsråd.

För att få en klar uppfattning om inriktningen miljöforskningen är det viktigt att myndigheterna tydliggör sina insatser miljöområdet så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera dem. Inom ramen för den samordning vi föreslagit tidigare bör det finnas goda förutsättningar för att överväga olika samordningsfrågor mer i detalj. Det gäller att närmare överväga formerna för att ta fram underlag inför kommande forskningspolitiska beslut, prioriteringar etc.

Genom att myndigheter m.m. medverkar i verkets projektgrupper kan det bli möjligt att uppnå en närmare samordning i olika frågor. Här bör inte några särskilda regler läggas fast utan samarbete bör ske när sådant är aktuellt, se vidare behandlingen av SNVs projektgmpper.

Det är väsentligt att det stöd som lämnas till miljöforskning löpande följs upp och utvärderas bl.a. för att möjliggöra en kvalitetskontroll samt för att utgöra ett underlag för kommande forskningspolitiska beslut. I princip kan tre olika typer av utvärderingar av miljöforskning urskiljas

Utvärderingar av vetenskaplig kvalité som innebär en utvärdering

- av

insatserna utifrån rent vetenskapliga utgångspunkter.

Utvärdering av mil jöpolitisk relevans innebär bedömning - som en av om den forskning som bedrivs är relevant från miljöpolitiska utgångspunkter.

Dessa former för utvärderingar kan sägas komplettera varandra. Ansvaret för att dessa utvärderingar genomförs åvilar berörda myndigheter. Sådana utvärderingar bör ske med jämna mellanrum och bl.a. i form av kvalitetsbedömningar enligt NFR-modellen. Det kan finnas anledning för myndigheterna att vidareutveckla formerna för utvärdering den miljöpolitiska relevansen i forskningen. av Erfarenheter kan dras från utvärderingar den vetenskapliga kvaliten i av forskningen.

Utformningen av dessa utvärderingar kommer självfallet växla från olika att forskningsstödjande organ.

Övergripande utvärderingar översiktliga utvärderingar och

- mer sammanställningar av bedriven miljöforskning.

Denna typ av utvärdering syftar till att klarlägga hur samhällets totala insatser för miljöforskning är avvägda mot miljöproblemen och de miljöpolitiska målen. Det kan gälla analyser av vissa sektorers FoU-insatser relaterade till dessa mål. Det kan vidare gälla hur en viss sektors insatser är avvägda mot en arman sektors.

Dessa övergripande utvärderingar bildar även underlag för utarbetande av framtida förslag till forskningsprogram på miljöområdet. De bör därför vara väsentliga i samband med att underlag utarbetas för nästa forskningspolitiska beslut.

å

Kommittédirektiv Bilaga I

5%

Dir. 199188

Vissa forskningsfrågor inom miljöområdet

Dir 199188

Beslut vid regeringssammanträde 1991-0829

Chefen för miljödepartementet, statsrådet Dahl, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att dels belysa hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället och hur resultaten sprids och används, dels framlägga förslag till bl.a. prioritering av insatser inom detta område, underlag för nästa forskningspolisom tiska beslut.

Bakgrund

Regeringen redovisade i propositionen 19909190 En god livsmiljö åtgärder miljöområdet samt mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken. De miljöpolitiska mål och strategier föreslås bör enligt propositionen som inriktas följande områden atmosfären och klimatet, gränsöverskridande luftföroreningar, miljön i tätorterna, naturresurser och naturvård samt vatten och hav. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag JoU30, rskr. 338. Inom många ämncsdiscipliner bedrivs miljöforskning som en naturlig del av den inomvetenskapliga utvecklingen och finansieras huvudsakligen genom anslagen till högskolan. För miljöforskning av mer programmässig karaktär finns särskilda anslag dels inom miljödepartementets område, dels med koppling till jordbruks-, bebyggelse-, industri- och energisektorerna. Merparten av denna forskning utförs inom högskolan. Riksdagens beslut år 1990 prop. 19899090, JoU17, rskr. 336 forskom ning för budgetåren 199091 199293 innebar bl.a. en förstärkning av den miljöforskning som finansieras med statliga medel. Miljöforskningen bör inriktas att underlätta omställning till ett miljövänligt jord- och skogsen

bruk och ett avfallssnält samhälle samt att finna miljövänliga transportoch energilösningar. Även behovet miljömedicinsk forskning betonades i av den forskningspolitiska propositionen s. 75. Beslutet innebar vidare förstärkt stöd till grundläggande naturvetenskaplig, teknisk och samhällsveten-

skaplig forskning. l propositionen s. 101 betonas vikten av en effektiv uppföljning och utvärdering forskningen. Miljöforskningen anges som ett område där utvärav deringar utförda sektorsforskningsorganen inte kan anses vara tillräckav liga. I utvärderingarna bör förutom aspekter kvalitet och relevans för samhället bedömas forskningens inriktning, avvägning mellan grundläggande och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrägorna pågår inom industrin. Det ankommer enligt proposisom tionen regeringen att avgöra formerna för sådana övergripande utvärde-

ringar. Det forskningspolitiska beslutet år 1990 innebär ett ökat ansvar för högskolan själv bestämma inriktningen den forskning som bedrivs. Samtiatt av digt betonas vikten långsiktig kunskapsuppbyggnad säkerställs av att en inom områden är betydelse för samhällsutvecklingen. För miljöomsom av rådet gäller detta såväl naturvetenskaplig och teknisk som samhällsvetenskaplig och ekonomisk forskning med stor bredd samt systeminriktade studier över disciplingränserna. Vetenskapsakademien har tidigare denna dag fått i uppdrag av regeringen att utvärdera den svenska miljöforskningens kvalitet och inriktning. Naturvårdsverket roll för forskning och övervakning inom har en central miljöområdet. Till verkets uppgifter hör att bevaka och Öka kunskapen om miljötillståndet, att omsätta och sprida de resultat som framkommer samt att utarbeta aktionsplaner till ledning för forskning och utveckling inom m.m. andra samhällssektorer. Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 199192 föreskrivit att naturvårdsverket till forskning skall övervaka miljön och bl.a. genom stöd vilka verksamheter påverkar den samt kartlägga möjligheter till åtgärsom Verket skall också lämna förslag ett nytt för den forskning der. om program verkets anslag. Vidare skall personal från naturvårdsverket som bekostas av experter internationellt samarbete och medverka vid informedverka som mation och utbildning.

Uppdraget

Mot bakgrund övervägandena i 1990 års forskningspolitiska beslut och av med utgångspunkt i de riktlinjer för miljöpolitiken som regeringen redovisade för riksdagen våren 1991 jag att en utredare bör tillkallas med anser dels belysa hur relevant den sektorsñnansierade miljöforskningen uppgift att

är för samhället och hur resultaten sprids och används, dels lägga fram förslag till bl.a. prioritering av insatser inom detta område, som underlag för nästa forskningspolitiska beslut. En utgångspunkt för utredarens arbete bör vara att naturvårdsverket även i fortsättningen skall ha en central roll som beställare av miljöforskning i enlighet med de intentioner som redovisas i betänkandet SOU 199132 Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. De medel för forskning som disponeras av naturvårdsverket bör i första hand stödja kunskapsuppbyggnad och policyarbete samt ge underlag för ett aktivt målinriktat internationellt samarbete. Utredaren skall analysera om den forskning och utveckling med miljöanknytning som bedrivs inom olika samhällssektorer och som finansieras av andra departements anslag är väl awägd i förhållande till miljöproblemen och de miljöpolitiska målen. l detta sammanhang bör även en bedömning göras av sambanden och samverkan mellan arbetsmiljöforskning. miljömedicinsk forskning och forskning om den yttre miljön. Utredaren bör, i nära samverkan med den utvärdering som genomförs inom Vetenskapsakademien, belysa inriktningen forskningen när det bl.a. gäller awägningen mellan grundläggande och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrågorna som sker inom industrin. En kartläggning bör vidare göras av den forskning som finansieras gemensamt av staten och näringslivet och som har anknytning till miljöområdet s.k. kollektiv forskning. Utredaren bör härvid med utgångspunkt i en resultatanalys bedöma om det finns behov av att utifrån ett övergripande perspektiv förändra inriktningen av denna forskning. Kommunernas engagemang inom miljöforskning bör också kartläggas. Utredaren bör överväga om det finns behov av att stärka koordinering, uppföljning och utvärdering inom miljöforskningsområdet. Utredaren bör vidare föreslå lämpliga åtgärder som förbättrar statsmakternas l -tslutsunderlag vid de återkommande ställningstagandena vad gäller sektorsfinansierad miljöforskning. Utredaren bör analysera konsekvenserna av ett fördjupat internationellt forskningssamarbete inom miljöområdet. Härvid bör särskilt belysas konsekvenserna av cn närmare integration med EG inom miljöforskningsområdet. De överväganden och förslag som redovisades i betänkandet SOU 199088 Sveriges internationella miljösamarbete Nya mål och nya möjligheter bör kunna ge utgångspunkter för överväganden detta område. Befintliga bestämmelser och riktlinjer i GATTs subventionskod och EGs ramverksprogram för statliga stödåtgärder inom forskning och utveckling bör beaktas.

Genomförande, samråd m.m.

Utredaren bör samråda med naturvårdsverket och övrig myndigheter m.m. som berörs av utredarens arbete. Vidare bör samråd ske med företrädare för industrin, berörda kollektivforskningsorgan samt med kommunerna. Når det gäller förslag som har konsekvenser för högskolan bör samråd ske med berörda högskoleenheter, inkl. Sveriges lantbruksuniversitet, samt berörda forskningsråd. Utredaren bör, som tidigare har nämnts, nära samverka med Vetenskapsakademien.

nrbetsformerfrnfrn.

Tidsplan, Utredaren skall senast den 30juni1992 redovisa resultatet av sitt arbete. De förslag som lämnas skall rymmas inom ramen för oförändrade resurser i förhållande till den anslagsnivå kommer att anges i 1992års budgetprosom position. Härvid skall beaktas de direktiv för anslagsframställningar rörande forskning för budgetåren 199394 199596 som regeringen beslutade om den 4 april 1991. För arbetet bör gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särutredningsförslagens inriktning dir 19845. Utredaren skilda utredare om bör vidare beakta innehållet i regeringens direktiv dir 198843 angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan Med hänvisning till vadjag har anfört hemställerjag attregeringen benu myndigar chefen för miljödepartementct att tillkalla utredare omfattad kommittéförordningm 1976119 en - av med uppdrag att utreda vissa forskningsfrågor inom miljöområdet, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat Jiträde utredaren. Vidare hemstâllerjag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägandm och bifaller hennes framställan. Miljödepartementet

BILAGA

Utredningens underlagsmaterial

Studier som bekostats MFU av

Utvärdering av Institutet för och

vatten luftvårdsforskning, Andergia AB 1992

Miljöforskningen i Sverige inriktning, omfattning

- och finansiering, UNOkonsult Järfälla 1992.

Amerikansk miljöforskning, Kerstin Eliasson New York den 26 maj 1992

Övriga studier

Forskning och utveckling för bättre miljö, SNV rapport 4062-6.

Den svenska miljöforskningens kvalitet och inriktning,

Kungliga Vetenskapsakademien juni 1992.

Utvärdering av naturvårdsverkets

samhällsvetenskapliga miljövârdsforskning

198788 199192, Per Kågeson Huddinge - l992O3-O3.

Samverkan mellan näringslivet och

staten inom miljöforskningen, Andergia AB

och CGM Rationell planering Stockholm år 1992. NUTEK-rapport.

jä FKUNGL. svan..

1992 08 -0 3

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

Frihet - ansvar - kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden, villkori högskolan. U. värdens innehållochutveckling. Reglerförrisker.Ett seminarium varför om 38.Fristående skolor.Bidragochelevavgifter.U. tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 39. Begreppet arbetsskada. Psykisktstördas situationi kommunerna 40.Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. Fi. -en probleminventeringsocialtjänstens ur 41.Angående vattenskotrar. M. perspektiv. 42.Kretslopp BasenförhållbarStadsutveckling. M. - 4.PsykiatriniNorden 4a jämförande perspektiv. 43.EoocyclesTheBasisof Sustainable Urban koncession törsäkringssammanslutningar. för Fi. Development. M. Nymervardesskattelag. 44.Resurser för högskolans grundutbildning. U. Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ansvar ochriktlinjer.M. - - Förfatmingstext ochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykisktlångtidssjukaforskning - - Kompetensutveckling nationellstrategi.A. - en kringservice,stödochvard. Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avregleradbostadsmarknad. DelII. Fi. m.m.lläronomi och rätt i kyrkan.C. 48.EffektivarestatistikstymingDenstatliga - 10.En nytt bolagför rundradiosändningar. Ku. statistikens finansiering ochsamordning. Fi. lLFastighetsskatt. Fi. 49.EES-anpassningmarknadsföringslagstiftningen. av 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. C 13. Bundna aktier. Ju. 50.Avgifterochhögkostnadsskydd inomäldre-och 14.Mindrekadmiumi handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S 15.Ledningochledarskap i högskolannågra 51. Översyn av sjöpolisen. Ju. perspektiv ochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälle för alla. 16.Kroppenefterdöden.S. 53.Skattpådieselolja. Fi. 17.Densistaundersökningenobduktionen iett 54.Merförmindre nya styrforrnerförbarn-och - psykologiskt perspektiv. S. ungdomspolitiken. C. 18.Tvångsvárd i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. 55.Rádför forskning om transporter och - 19.Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20.Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighettill Rådför forskning om transporter och aktiebolag. kommunikation. Bilagor.K. 21.Bostadsstöd till pensionärer. 56.Färjorochfarleder.K. 22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57.Beskattning vissanaturaförrnaner Fi. av m.m. 23.Kontrollfragor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden.En hur miljöskulden rapportom 24.Avregleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas om ingenting gör. M. 25.Utvärdering försöksverksamheten 3-árig av med 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60. Enklarereglerför statsanställda. Fi. 26. Rätten till folkpension kvalifrkationsregler i 61.Ettreformerat aklagarväsende. Del. och A B. Ju. internationella förhållanden. S. 62.Forskning ochutvecklingför totalförsvaret-förslag 27. Årsarbetstid. A. till atgärder.Fö. 28.Kartläggning kasinospelenligtinternationella 63.Regionala av - roller en perspektivstudie. C. regler.Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. C. - 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation förSveriges 65.Kartboken. C. nationellasmittskyddsfunktioner. S. 66.Västsverigeregioni utveckling.C. - 30.KreditförsälcringNågraaktuellaproblem.Fi. - 67.F0rrsatt reformering företagsbeskattningen. av Del 31.I..agstiftning satellirsandningar om av Fr. TV-program.Ku. 68.Långsiktigmiljöforskning. M. 32.NyaInlandsbanan. K. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 34.Fastighetsdatasystemets datorstnrktur. M. 35. Kart-och måtningsutbildningar i nya skolformer.M. 36.Radiooch TV i ett. Ku. . . .

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kontrollfrágor i tulldatoriseringen m.m. [23] Avreglerad bostadsmarknad. [24] Bundna aktier. [13] Kartläggning av kasinospel enligt internationella

finansiering och samordning. [48] till åtgärder. [62] Skattpadieselolja. [53]

Beskattning vissa av naturaförrnâner m.m. [57] Socialdepartementet Enklarereglerför statsanstallda. [60] Psykisktstördas situationikommunerna Fortsattreformering löretagsbeskattrtingen. Del [67] av -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv.[3]

Psykiatrini Norden ett jämförande perspektiv. [4] Utbildningsdepartementet - Kroppen efterdöden. [16] Frihet- kompetens. Grundutbildningens villkor Den sista undersökningen obduktionen i ett ansvar- - i högskolan. [l] psykologiskt perspektiv. [17] [12] Konstnärlig högskoleutbildning. Tvângsvârd i socialtjänsten ansvar och innehåll.[18] perspektiv - Ledningochledarskap i högskolan - några Statens hundskola. Ombildningfränmyndighet till och möjligheter. [15] aktiebolag. [20] försöksverksamheten medS-årig Utvärdering av Bostadsstöd till pensionärer. [21] yrkesinriktad utbildning igymnasieskolan. [25] Rätten till folkpension kvalifikationsregler i elevavgifter. [38] - Fristående skolor.Bidrag och internationella förhållanden. [26] Resurser förhögskolans grundutbildning. [44] Smittskyddsinstitutet- ny organisation förSveriges Läraruppdraget. [59] nationella smittskyddsfunktioner. [29]

Psykiatrin ochdess patienter levnadsförhållanden, Jordbruksdepartementet vårdens innehåll och utveckling.[37] Mindrekadmium i handelsgödsel. [14] Begreppet arbetsskada. [39]

Livskvalitetförpsykiskt långtidssjuka Kulturdepartementet

-forskningkringservice,stödoch vård.[46] Ettnytt bolag för rundradiosändningar. [10] Avgifteroch högkostnadsskydd inomaldre-och Lagstiftning om satellitsandningar av TV-program. handikappomsorgen. [50] för [52] RadioochTV ett. i [36] Ett samhälle alla.

Arbetsmarknadsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Kompetensutveckling en nationell strategi.[7] Nya Inlandsbanan. [32] - Årsarbetstid. [27] Rad förforskning om transponer och kommunikation.

Råd för forskning om transporter ochkommunikation. Civildepartementet Bilagor. [55] Färjor och farleder. [56] Ekonomiochrätti kyrkan. [9]

Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33]

Finansdepartementet EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen.[49]

Merförmindre nya styrformer förbam-och Koncession för försäkringssammanslumittgar. [5] ungdomspolitiken. [54] Ny mervardesskattelag. Regionala roller en perspektivstudie. [63] Motiv.Dei - - Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. [64] Författningstext och bilagor. Del [6] - - Kartboken. [65] Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Västsverige regioni utveckling. [66] Fastighetsskatt. [11] t - . Lángtidsutredningen 1992. [19]

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljö- och naturresursdepartementet Reglerför risker. Ett seminarium varförvi tillåter om mer föroreningar inneänute. [2] Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] Kart-och mätningsutbildningar i nya skolfonner.[35] Angående vattenskouar. [41] Kretslopp Basen förhållbarStadsutveckling. [42] - EcocyclesThe Basisof Sustainable UrbanDevelop- ment. [43] Miljöfarligt avfall ansvar ochriktlinjer.[45] - Miljöskulden. Enrapportom hurmiljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. [58] Långsiktig miljöforskning. [68]

KUNGL BIBT

08 -0 3

1992-

STOCKHOLM

lsgusn-as-Jaa ilo, ,