Handlingsplan mot buller betänkande. Bilagedel

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

mot

buller

Sülüå Betänkande Utredningen för en handlingsplan mot buller av

Reqc KB OCC

V

/rl

l

Statens offentliga utredningar WW 1993:65

Miljö- och naturresursdepartementet

Handlingsplan

mot buller

Betänkande för buller

av Iltledningen en handlingsplan mot

Göteborg 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13397-0 Tryck: Graphic Systems AB, Göteborg 1993 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Miljö- och naturresursdepartementet

Regeringen bemyndigade den 13 februari 1992 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag

en

att utarbeta ett förslag till en samlad handlingsplan mot buller. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 18 februari 1992

professor Tor Kihlman, Chalmers tekniska högskola, särskild som utredare. Till sekreterare utsågs den 31 1992 jur.kand. MariAnne mars Olsson. sekretariatet har biträtts assistenterna Rose-Marie Nordlund av

och Doris Olsson vid Departementens utredningsavdelning i Göteborg.

Tekniska konsulter vid DNV Ingemansson AB har biträtt ut-

redningen med underlag och rapporter under arbetet.

Avdelningsdirektör Kjell Andersson, Naturvårdsverket, har försett utredningen med underlag och informationsmaterial samt lämnat

värdefulla synpunkter på utredningsmaterialet. Jag får härmed överlämna betänkandet Handlingsplan mot buller

. Mitt uppdrag är därmed slutfört.

Göteborg den 1 juli 1993

Tor Kihlman

/MariAnne Olsson

Innehåll

Förkortningar 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fackordlista 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Uppdragets bakgrund och genomförande 37

. . . . . . . . . .

1.1 Uppdraget 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Uppläggningen av utredningsarbetet 38

. . . . . . . . . . . . . .

1.3 Utredningar som påverkat arbetet 41

. . . . . . . . . . . . . . .

1.4 Betänkandets uppläggning 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Antalet bullerexponerade människor skall minska 45

. . . . . . 2.1 Vad är buller 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Buller som miljöfaktor 46 . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1.2 Bullrets egenskaper m.m. 48

. . . . . . . . . . . . . .

2.1.3 Buller i ett internationellt perspektiv 51

. . . . . . . .

2.1.4 Målsättningen med handlingsplanen 55

. . . . . . . .

2.2 Bullers effekter 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Buller kan skada vår hörsel 57 . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Varför är vi inte mer rädda om vår hörsel 58 . . .

2.2.3 Barns känslighet för buller 60

. . . . . . . . . . . . .

2.2.4 Bullers långsiktiga effekter på hälsa och

välbefinnande 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Indirekta effekter av buller 62 . . . . . . . . . . . . .

2.2.6 Effekter på prestation och inlärning 64

. . . . . . . . 2.3 Risk och riktvärden 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.1 Risken för effekter av buller alltför hög 65

. . . . . 2.3.2 Riktvärden som utgår från försumbar risk

och god miljö 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Sektorsansvaret och buller 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5 Hur minskas antalet bullerstörda om handlingsplanen

förverkligas 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll sou 1993:65

Utgángspunkterför handlingsplanen 77

. . . . . . . . . . . . . . Vägar att minska bullret 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Bullret i samhället måste minska 78 . . . . . . . . . . 3.1.2 Bullerbekämpning vid källan 79 . . . . . . . . . . . .

3.1.3 Planläggning och miljöskydd 80

. . . . . . . . . . . .

3.1.4 Åtgärder på immissionssidan 81

. . . . . . . . . . . . 3.1.5 Samband mellan god kvalitet och kostnad 82 . . . .

3.2 Bullerbekämpning ger en bättre miljö och vinster

för samhället 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.1 Styrmedel för ett tystare samhälle 85

. . . . . . . . .

3.2.2 Ekonomiska styrmedel 86

. . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.3 Miljökvalitetsnormer 87

. . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.4 Miljökonsekvensbeskrivningar 89

. . . . . . . . . . .

3.2.5 Miljöskyddskommitténs förslag till skyddsavstånd 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.6 Information som styrmedel 91

. . . . . . . . . . . . .

3.3 samhällsekonomiska kalkyler allt viktigare 92

. . . . . . . . .

3.3.1 Riskvärdering 92

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.2 samhällsekonomiska intäkter har betydelse

för kostnadseffektiviteten 92 . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Teorin för samhällsekonomiska värderingar

Av Sören Wibe 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Mätmetoder och beräkningsmodeller 97 . . . . . . . . . . . . .

3.4.1 Dagens mätetal en kompromiss 97

. . . . . . . . . . . 3.4.2 Mätetal för handlingsplanen 99 . . . . . . . . . . . . .

3.4.3 Forskning kring andra mätetal 101

. . . . . . . . . .

3.5 EG och EES-avtalets betydelse för buller m.m. 102

. . . . . 3.5.1 EES-avtalet och medlemskap i EG innebär

möjligheter men också ökad konkurrens 102

.

3.5.2 Standardiseringens betydelse för ett tystare

samhälle 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Provning och kontroll 106 . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.4 Produktsäkerhet och ansvar 108 . . . . . . . . . . . .

Miljöskydd och handelspolitik 109

. . . . . . . . . . . . . . . .

Transportsekrorns bullerproblem 111

. . . . . . . . . . . . . . .

En översiktlig jämförelse mellan olika transportmedel 113

. .

Vägtrañkbuller 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Många är störda av trañkbuller 115 . . . . . . . . . . 4.2.2 Mindre buller från vägtrafiken kräver en

samordning av åtgärder 118

. . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Sänkta gränsvärden för buller från bilar

innebär inte alltid en tystare biltrafik 120 . . . . . .

sou 1993:65 Innehåll

4.2.4 Buller från motorcyklar och mopeder

kommer från trimmade fordon 123 . . . . . . . . . . 4.2.5 Trafikbullret har ökat något 125 . . . . . . . . . . . .

4.2.6 Däck/vägbanebullret måste minskas 126

. . . . . . .

4.2.7 Fordonsunderhållets betydelse för bullret 129

. .

4.2.8 Metoder för minskning av vägtrafikens

bulleremission 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.9 Buller kan begränsas på väg till mottagaren 133

. .

4.2.10 Studium av betalningsviljan för en tystare miljö i tätort 138

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.11 Immissionsgränsvärden 140 . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Flygbuller 147

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.1 Flygbullret är störst vid flygplatserna 147

. . . . . .

4.3.2 Antalet exponerade för flygbuller 149

. . . . . . . .

4.3.3 Flygplanens alstring buller 153

av . . . . . . . . . . .

4.3.4 Bullerstörningar kring flygplatser 157

. . . . . . . . 4.3.5 Ansvar och kontroll 162 . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4 Buller från spårbunden trafik, framför allt järnväg 163

. . . . 4.4.1 Järnvägen får renässans 163 en . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Riktvärden för buller från tåg 165 . . . . . . . . . . . 4.4.3 Riktvärden i några andra länder 170 . . . . . . . . . 4.4.4 Bulleremission från tåg 170 . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.5 Utvecklingen när det gäller buller-

emissionerna från tåg 174 . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.6 Mät- och beräkningsmetoder 176

. . . . . . . . . . .

4.4.7 Åtgärdsprogram för befintlig miljö 176

. . . . . . .

5 Buller från industrier m.m. 179 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.1 Externt industribuller 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.1.1 Naturvårdsverkets riktvärden för externt

industribuller ligger fast 180

. . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Riktlinjer för externt industribuller i

några andra länder m.m. 188 . . . . . . . . . . . . . .

5.1.3 Hanteringen av bullerfrågan måste

förbättras 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.4 Bullerutsläpp i orörd miljö och etablering av bebyggelse nära industrier bör undvikas 194

. . 5.1.5 Buller från vägtrafik och transporter 196 . . . . . .

5.1.6 Tillsynsverksamhet 197

. . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.7 Naturvårdsverkets riktlinjer behöver

revideras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.8 Kostnader för bullerdämpning

. . . . . . . .

Innehåll sou 1993:65

5.2 Buller från byggarbetsplatser och anläggningar 203 . . . . 5.2.1 Bullret kommer från maskiner och

arbetsmetoder 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Riktvärden i Sverige och några andra länder 205

5.2.3 Störningsminskande åtgärder 207 . . . . . . . . . . . 5.2.4 Mina förslag till riktvärden 209 . . . . . . . . . . . . 5.3 Buller från vindkraftverk 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Mål för energipolitiken 212 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Vindkraftbuller ännu inget stort problem 213 . . . . 5.3.3 Bedömning av buller från vindkraft 214 . . . . . . 5.3.4 Forskning och utveckling 215 . . . . . . . . . . . . .

Buller i arbetsmiljön 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Buller som arbetsmiljöproblem 217 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Buller påverkar arbetsmiljön och riskerna

for olika arbetsskador 217 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 Bullerfrågorna i dag 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Ungdomar vill inte arbeta i en bullrig miljö 221 . . 6.1.4 Kvalitet och god arbetsmiljö 221 . . . . . . . . . . . 6.2 EES-avtalet och arbetsmiljön 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Målet för buller i arbetsmiljön 223 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 En god arbetsmiljö utan hörselskaderisk - 70 75 dBA 223 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Exponeringsnivåer för hörselskaderisk 224 . . . . 6.4 Investeringar i arbetsmiljön är lönsamma 226 . . . . . . . . . 6.5 Teknikutveckling i framtiden 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Internkontroll av arbetsmiljön 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Hörselskydd obligatoriskt 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8 Mätmetoden for buller bör förtydligas 231 . . . . . . . . . . .

6.9 Ekonomiska styrmedel för en bättre ljudmiljö 234

. . . . . .

Tystnad som konkurrensmedel 237 . . . . . . . . . . . . . . . . Tystare produkter kan stärka svensk industris

konkurrenskraft 238 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Standardiseringen inom akustikområdet behövs 239 . . . . . 7.3 EES-avtalet tvingar fram "bullermärkning" 242 . . . . . . . 7.3.1 EES-avtalet skärper kraven på

bullerredovisning 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 EG:s maskindirektiv 243 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Byggprodukter 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.4 Hushållsmaskiner 246 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.5 Personlig skyddsutrustning 246

. . . . . . . . . . . . 7.4 Buller från leksaker 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

7.5 Buller från gräsklippare

m.m. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6 Produktkontroll, skyddsansvar m.m.

. . . . . . . . . . . .

7.7 Information till konsumenter tystare produkter

ger .

7.7.1 Nuvarande miljömärkning

. . . . . . . . . . . . 7.7.2 Bullermärke för den tystaste produkten . . . . .

7.8 Utbildning som styrmedel

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.8.1 Utbildning och kunskap i arbetslivet

om bullrets effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.8.2 Bättre utbildning tidigt i livet kan förebygga hörselskador m.m. 257

. . . . . . . . . . .

En tystare boendemiljö 259

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bullret i vara bostäder 259 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1.1 Människor prioriterar en god ljudisolering 259

. . . 8.1.2 Klagomål på grannar 262 . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1.3 Hur mycket behöver ljudisoleringen höjas 263

..

8.1.4 Hur mycket behöver ventilationsbullret

sänkas 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1.5 Boverket får i uppdrag att inkludera även ljudmätningar i funktionskontrollen 266

. . . . . . .

8.2 Ljudkraven i byggnader har varit praktiskt taget

oförändrade i 45 år 267 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.1 Ljudisoleringskraven sedan år 1945 267

. . . . . . . 8.2.2 Internationell utblick 269 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Vill märmiskor betala för tystare bostäder 270 . o a o . s o o

8.4 Ljudklassning av bostäder ger en bättre

boendemiljö 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4.1 Vägar till en bättre ljudisolering vid ny- och ombyggnad 270

. . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4.2 Boverkets minimikrav bibehålls i princip 27 1

. . . .

8.4.3 Ljudklassning av bostäder 272

. . . . . . . . . . . . .

8.4.4 Merkostnad för ljudisolering och bullerfrihet

utöver gällande minimikrav 278 . . . . . . . . . . . .

8.4.5 Kontrollmätning ett mäste 279

. . . . . . . . . . . . .

8.5 Ljudisoleringen i ett fárdigbyggt hus kan sällan

förbättras 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.6 Ljudtörhállandena i andra byggnader än bostadshus 281

. . .

Buller i fritidsmiljdn 283

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rätten till tystnad 283

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.1.1 Fritiden blir allt bullrigare 283

. . . . . . . . . . . . . 9.1.2 Behovet stillhet och 284 av ro . . . . . . . . . . . . .

9.2 Pop/rockkonserter 285

m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll l993:65 sou

9.3 Buller från skjutbanor och skjutfált 288 . . . . . . . . . . . . .

9.3.1 Skytte en typisk manlig företeelse 288

. . . . . . . 9.3.2 Riktvärden 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4 Motorsport 292 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Buller i det militära försvaret 293 . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Olika typer av buller i försvarsmakten 293 . . . . . . . . . . . 10.2 Försvarsmakten och miljön 294 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3 Konflikter med det civila samhället 295 . . . . . . . . . . . . .

10.4 Försvarsmaktens inriktning det fortsatta

av arbetet inom bulleromrädet 298 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Bättre samordning av bullerfrágorna nödvändig 301

. . . . . 11.1 En bullerkommission bör inrättas 301 . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Bullerkommissionens uppgifter 303 . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Lag om buller 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3.1 Buller i den nya miljöbalken 303 . . . . . . . . . . . 1l.3.2 Bullerreglering i några andra länder 305 . . . . . . .

11.3.3 En bullerlag behövs för att tydliggöra

problemet 306 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Forskning och utbildning 309

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.1 Bättre kunskaper om buller och dess effekter 310

. . . . . . . 12.2 Kompetensbehovet inom bulleromrädet 311 . . . . . . . . . . .

12.3 Forskningsbehov 312

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.3.1 Teknisk forskning 313

. . . . . . . . . . . . . . . . .

12.3.2 Medicinsk forskning och effektforskning 313

. . . . 12.3.3 Högskolans roll 314 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.3.4 Lángsiktiga forskningsbehov inom

bullerområdet 315 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.4 Dagsläget beträffande forskning och utbildning 317

. . . . . .

12.4.1 Miljöforskningsutredningen 317

. . . . . . . . . . . . l2.4.2 Det tekniska området 323 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.3 Effektomrädet 324 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Internationell utblick 325 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.6 Bullerforskningen i framtiden 326

. . . . . . . . . . . . . . . . .

12.6.1 Bullerforskning 326

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.6.2 Den långsiktiga forskningens behov måste

tillgodoses 326 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.6.3 Resurskoncentration nödvändig 327

. . . . . . . . . .

sou 1993:65 Innehåll

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 333 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 EG-direktiv 339 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGEDEL

Bilaga 3 Medicinska synpunkter på bullerproblem av Alf Axelsson, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Bilaga 4 Omgivningsbullers effekter på människor

av Ewy Ohrström, Göteborgs universitet

Bilaga 5 Talkommunikation i buller av Stig Arlinger, Universitetet i Linköping

Bilaga 6 Buller och inlärning av Staffan Hygge, Statens institut för byggnadsforskning, Gävle

Bilaga 7 Priset på tystnad, enkätstudie människors värdeen om ring av bullerdämpande åtgärder av Tor Kihlman, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Sören Wibe, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå fl m Siv M Johansson, Högskolan i Karlstad

Bilaga 8 Flygbullermått och krav på mätförhållanden av Conny Larsson, Meteorologiska institutionen, Uppsala universitet

Bilaga 9 Bullerexponerade i Sverige, Hur manga är det egentligen

En jämförelse mellan TBU, 1973 och Wittmark 1992 av Björn Wittmark, Wittmark Wilson AB

ll

Innehåll

Bilaga 10 Trañkbullerutveckling 1974 2010, historia och tekniska möjligheter av Lars Avellan, Ecotraffic AB

Bilaga I 1 Åtgärder mot däck/vägbanebuller

av Ulf Sandberg, Statens väg- och trafikinstitut

Bilaga 12 Flygbullret i Sverige en underlagsrapport av Sten Ljunggren, DNV Ingemansson AB

Bilaga 13 Spårtrañkbuller, förslag till handlingsprogram

av Leif Åkerlöf, DNV Ingemansson AB

Bilaga 14 Synpunkter på reglerna för industrins omgivningsbullerstörningar av Lars Landström, DNV Ingemansson AB

Bilaga 15 Byggbuller, förslag till handlingsprogram

av Leif Åkerlöf, DNV Ingemansson AB

Bilaga 16 Tekniska aspekter på bullret som arbetsmiljöproblem av Hans Elvhammar, DNV Ingemansson AB

Bilaga 1 7 Buller i det militära försvaret. Ett underlag till utredningen "Handlingsplan mot buller" av Jaime Kjellsson, Fst/Plan 2

Förkortningar

BAT Best available techniques

BATNEEC Best available techniques not entailing excessive

costs bet. Utskottsbetänkande Bo Motion till bostadsutskottet BoU Bostadsutskottet CEN Comité Européen de Normalisation det västeuro- -

peiska standardiseringsorganet

COM Commission Européenne EG-kommissionen - DG Directorate General Generaldirektorat inom EG-kommissionen -

DIN Deutsche Industrie Norm tysk

standard

dir. Kommittédirektiv dnr Diarienummer Ds Departementsserien

DsK Kommunikationsdepartementets departementsserie

ECE European Commission for Europe

FN:s ekonomiska kommission för Europa

EEC/EEG European Economic Community Europeiska ekonomiska gemenskapen

-

Förkortningar

EES European Economic Space fr.o.m. 1990 omdöpt till European Economic Area, EEA det gemensamma europeiska ekonomiska - samarbetsområdet

EPTA Europeiska Frihandelssammanslutningen

EG Europeiska Gemenskapen EGT Europeiska gemenskapens officiella tidning EN Europeisk standardserie för kvalitetsnormering ENV Förslag till Europanorm Finansdepartementet FiU Finansutskottet FN Förenta nationerna FoU Svensk förkortning för Forskning och utveckling GATT General Agreement of Tariffs and Trade Allmänna tull- och handelsavtalet - IEC Internationella Elektriska Kommissionen ISO Internationella standardiseringsorganet JoU Jordbruksutskottet LU Lagutskottet NBM Nordisk beräkningsmodell. Används for att beräkna bullerexponeringen som orsakas av trafik med viss hänsyn tagen till markutseende, byggnader, bullerskärmar m.m. OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling prop. Regeringens proposition till riksdagen

Förkortningar

rskr. Riksdagsskrivelse SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SCB Statistiska centralbyrån SEK Svenska Elektriska Kommissionen SNV Statens naturvårdsverk SOU Statens offentliga utredningar SP Statens Provningsanstalt TGV Train ä grande vitesse Benämning på franska snabbtåg TSVF S Trafiksäkerhetsverkets författningssamling Ub Motion till utbildningsutskottet UbU Utbildningsutskottet UNEP United Nations Environmental Programme FN:s miljövårdsprogram WHO Världshälsoorganisationen

Fackordlista

Ackreditering Formellt erkännande av ett organs kompetens att utföra specificerad provning, certifiering eller besiktning EN 45 OOO-serien

Anmält organ Organ som anses uppfylla kraven i EN 45 000-

serien se "notified body"

Avstånds- Ljudnivån dämpas med avståndet från ljudkällan dämpning

Bakgrundsnivå Den bullernivå som är konstant och oberoende av en viss bullerkälla, t ex sammanlagd effekt av

övriga bullerkällor samt naturljud m m. Jfr L95

Besiktning Undersökning av en produkts utforrrming, funktioner, tjänster 0.d. i förhållande till speciñcrade standards

Buller Icke önskat ljud

Certifiering Fastställande av en produkts godkärmandestatus

Conformity Bedömning av en produkts eller tjänsts överensaccessment stämmelse med givna standards

dBA Enhet för A-vägd ljudtrycksnivå eller ljudeffektnivå. Skall eg. skrivas A-vägd nivå, L i dB där A, man också markerar om tryck eller effekt avses

dBAI Enhet för A-vägd ljudtrycksnivå av mycket snabba impulsljud. Skall eg. skrivas A-vägd ljudtrycksnivå med tidsvägning L i dB. Mäts med nivåmäta- AI, rens kortaste tidskonstant

dBC Enhet för C-vägd ljudtrycksnivå eller ljudeffektnivå. Skall eg. skrivas C-vägd nivå, LC, i dB, där man också markerar om tryck eller effekt avses

Fackordlista

dBCX Enhet för C-vägd ljudnivå används för mät-

som

ning av buller från grovkalibriga vapen. Skall eg.

skrivas C-vägd nivå, Lex, i dB. Mäts med in-

tegrationstid X 1 s.

Decibel, dB Ett logaritmiskt mått används både

som som

styrkemått och som isolerings- eller dämpnings-

mått.

Declaration of Ett uttalande av någon på eget att som ansvar anger

conformity en produkt, tjänst eller process överensstämmer med angivna standards

Efterklang Ett rums påverkan på ljud i form av ett stort antal utdöende väggreflexer. Verkar både ljudför-

som

stärkande vid måttlig efterklang och tydlighetssänkande vid lång efterklang

Ekvivalentnivå Medelljudtrycksnivå, regel A-vägd, på effekt-

som

basis av varierande buller. Betecknas L Anges

.

ofta som S-timmarsvärde för arbetsplatsbuller och

24-timmarsvärde för vägtrañkbuller. Det vanligaste måttet på samhälls- och arbetsplatsbuller.

Emission En bullerkällas utstrålade eller avgivna buller.

Mäts, anges, med effektmått

EPNdB Enheten för Tone-Corrected, Eflective Perceived Noise Level, vilket är ett förfinat sätt att mäta

flygbuller. Används vid flygbullercertifiering

Exponering Det buller en person utsätts för i en situation

Flygbullernivå, Ekvivalentnivå under ett dygn dygnsvägd på så sätt

FBN att kvällsbuller ges 5 dB och nattbuller 10 dB

större vikt än dagbuller. FBN används för att beskriva immissionen kring flygplatser. Den baseras f.n. på genomsnittlig trafik på årsbasis

Frekvens Antalet svängningar sekund hos ljudet. Mäts i

per

Hz hertz. Hörbart ljud har frekvenser mellan

ca 20 och ca 20000 Hz

Fackordlista

Frifáltsvärde Ljudnivå utomhus utan inverkan av reflekterande

byggnader och liknande. Frifaltsvärdet används

ofta som immissionsmått och approximerar infallande ljud. Ger ett mer förutsägbart mått än den

verkliga nivån utanför byggnaden vilken kan vara

3 å 4 dB högre

Hörstyrka Ett törñnat mått på subjektivt upplevd ljudstyrka som anses exaktare än A-vägd ljudnivå kräver

men

mer avancerad mätutrustning. Mäts i Son

Immission Det buller som når en störd plats från en störkälla

Infraljud Ljud med frekvenser under det hörbara frekvensområdet

Intermittent Buller som inte håller på oavbrutet utan slår till och buller från

ISO 9 000 Internationell Standardisering för kvalitetssystem

Kval itetssystem Organisatorisk struktur, ansvar, rutiner,

processer och resurser för att leda och styra verksamhet med avseende på kvalitet

Kvalitetssäkring Alla planerade och systematiska åtgärder nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att en produkt kommer att uppfylla givna krav på kvalitet

Se dBA

A-vägd ekvivalentnivå

Se maximalnivå

Se ekvivalentnivå

Ekvivalentnivå under ett dygn dygnsvägd på så sätt

att nattbuller ges 10 dB större vikt än buller under

övriga tider på dygnet. Ldn används i en del

länder, bl.a. USA för att beskriva samhällsbuller

Fackordlista

Ljud Tryckvariationer omkring statiska lufttrycket

som utbreder sig som vågor luften och genom uppfattas av vårt hörselsinne

Ljudeffektnivå Ett mått på en ljudkällas totalt utstrålade l judeffekt. Mäts i dB relativt referensnivån l pikowatt

en

miljondels miljondels Watt och ofta med A-

vägningsfilter

Ljudtrycksnivå Ett mått på ett ljuds styrka. Betecknas och mäts i dB relativt referensnivån 20 mikropascal. En ökning av ljudnivån med 10 dB upplevs ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan

Luftljuds- Isolering mot sådant ljud i angränsande lägenisolering het som från ljudkällan strålar ut i luften i

sändarrummet, exvis radio-, stereo- och TV-

ljud. Ett högt värde är önskvärt

Lågfrekvent Buller vars spektrum domineras av låga,

men

buller hörbara, frekvenser

105 Den nivå som överskrids 95 % av tiden. Ett

mått på platsens bakgrundsbuller

Markdämpning Den dämpning av ljudstyrkan som orsakas av att ljudet utbreder sig över mark. Avhängig av

markens beskaffenhet

Maximalnivå Högsta ljudstyrksnivå, regel A-vägd

som av en bullerhändelse. Används bl.a. i samband med

trañkbuller. I allmänhet tidskonstant S. Be-

tecknas LAmax. entydigt definierad i stan-

dards

Notified body, Certiñeringsorgan fär delta i som kontrollpro-

anmält organ cedurer. Det är utsett medlemslandet av som

i sin tur har anmält certiñeringsorganet till

EG-kommissionen

1993:65 Fackordlista SOU

Oktavband En uppsättning standardiserade frekvensområden akustiska mätningar ofta görs i för som att bestämma frekvensberoende akustiska storheter

Provning Undersökning för att bestämma en eller flera egenskaper hos produkt, tjänst eller process enligt ett specificerat förfarande

Skärmdämpning Den ljuddämpning bullerskärm åstadsom en kommer

Spektrum Ett ljuds frekvensinnehåll. Ges ofta i s.k. oktavband eller tredjedels oktavband

Stegljuds- Isolering mot ljud av typ fotsteg och stolskrap isolering i angränsande lägenheter, trapphus och loftgångar

Stegljudsnivå Denna säger vilken ljudtrycksnivå som fås i ett visst en standardiserad stegljudsalrum om strande apparat används i ett angränsande utrymme, dvs ett lågt värde är önskvärt

Tinnitus En form av hörselskada som yttrar sig som en ständigt närvarande ton

Toppvärde Högsta avlästa bullervärde för impulsartat arbetsplatsbuller. Ljudnivåmätarens tidskonstant läge "F"

Toppvärdesnivå Impulsartade ljuds styrka anges med toppvärdesnivå. Anges i dBC peak och används regel med C-vägningsñlter som

Typgod- Generellt godkännande en viss produkt, av kännande utförande eller metod, utfärdat av behörig myndighet eller i särskild ordning utsett annat organ

Fackordlista

Typprovning Provning av ett eller flera exemplar av viss produkt, som syftar till att ge underlag för bedömning av typens egenskaper

Ultralj ud Ljud med frekvenser över det hörbara frekvensområdet

Vägd nivå Hörselanpassat mått som skall efterlikna hörselns sämre känslighet för låga och mycket höga frekvenser. Ljudmätare har s.k. frekvensvägningsñlter. De mest använda vägningsfiltren är A- och C-ñltren med vilka man mäter A-vågd ljudtrycksnivå, A, resp. C-vägd ljudnivå, båda

Lpc,

med enheten dB. Skrivs ofta L resp. LC A

Sammanfattning

"Plågsammast alla föroreningar är emellertid bullret, den moderna av teknologins morgongåva till människan. Den som fyllt sina öron med vindarnas växlande musik lär knappast kunna föreställa sig det ständiga motorlarm, följer storstadsbon på gatan, på arbetssom platsen, in i hemmet som trasar sönder hörselnerver och skapar en snarande kvävningskänsla." Brev till Columbus av Rolf Edberg, 1973.

Buller som miljöfaktor

Buller är allestädes närvarande och ligger högt på listan över industrisamhällets föroreningar. Ett och samma ljud som det är skönt att lyssna till för en person kan samtidigt vara starkt störande för en annan. Buller som miljöfaktor har en rad unika egenskaper och dess negativa effekter vitt skilda slag. Kraftigt buller kan helt eller är av delvis förstöra hörselorganet på ett irreparabelt sätt. Buller kan störa vår sömn och påverka vårt dagliga liv vid väsentligt lägre nivåer än för risken för hörselskada. De gräns- och riktvärden den som gäller som läggs fast för buller i olika sammanhang ligger vid en så hög risk- eller störningsfaktor, vi i andra sammanhang inte skulle som acceptera. Buller är en global förorening med långtidseffekter. Med anledning av att åtgärder mot bullerproblemen i vårt samhälle försummats uttalade riksdagen våren 1991 att en samlad handlingsplan mot buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen. Regeringen tog hösten 1991 i regeringsdeklarationen upp buller som ett prioriterat område.

God ljudmiljö

Vad som är en god miljö varierar efter omständigheterna. Det är viktigt att definiera den goda miljön utan att först bedöma vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Arbetsplatsen bör självklart vara riskfri för hörseln vilket innebär en ljudnivå högst 75 dBA. Den goda bostaden även i tätorten bör vara sådan att vi varken får vår

Sammanfattning sou 1993:65

sömn störd eller hör grannens stereo. För den goda bostaden bör inte ekvivalentnivån utomhus överstiga 40-45 dBA. Att nå detta mål generellt går inte, men med enkla medel och framsynthet kan det nås i en stor del av bebyggelsen. Den vanligaste bullerkällan i våra boendemiljöer är vägtrafik. Buller från flyg och tåg berör ett förhållandevis mindre antal personer, liksom det från industriell verksamhet. Även buller från olika motordrivna redskap, hushållsmaskiner, fläktar och ventilationssystem i bostaden och grannens musicerande kan upphov till störning på ge olika sätt. I fritidsmiljön kan motorbåtar och andra motorfordon störa den naturmiljö vi sökt oss till för att koppla och njuta Bullerstörav ningarna fortsätter att öka så länge som inte betydligt mer än hittills görs bullerproblemen. Det är lätt att ödelägga tysta miljöer; det är som regel mycket svårt att återställa ostördheten. Många av bullerproblemen är svårbemästrade därför att de är inbyggda i vårt samhälle. Det gäller redan gjorda investeringar inom olika samhällssektorer som i trafiken, inom industrin, i våra byggnader och bostäder. Effekterna blir trafikbuller, hörselskadligt buller i arbetslivet, dålig ljudisolering i bostäder, fläktbuller i rad en sammanhang m.m. Det finns också bullerproblem är ett resultat som av olagligheter eller bristande hänsyn till omgivningen vid användningen av olika motordrivna apparater. Sådant kan åtgärdas till ringa eller en ingen kostnad den dag samhället bestämmer sig härför.

Är vi

villiga att betala för ett tystare samhälle

Samhällsekonomiska kalkyler allt viktigare

De gränser som i dag sätts för och förorening varierar en samma beroende på i vilken miljö den uppträder på arbetet, i hemmet eller i vår omgivning. Buller är ett exempel härpå. System fir riskvärdering och hantering av risker behöver utvecklas och tillämpas inom olika områden i högre grad än vad fallet är i dag. Konkreta planer för riskbegränsning för produkter innebär som stora hälso- eller störrisker är en del i detta arbete. I de flesta fall måste av resurs- och kompetensskäl bullerbekämpning dock uppnås genom fortlöpande åtgärder från dem som hanterar bullriga produkter utan den centrala styrning som särskilda begränsningsplaner innebär. Samhällsekonomiska intäkter har betydelse för kostnadseffektiviteten. Lagstiftning och restriktioner har haft och kommer att fortsätta ha en stor roll i miljöpolitiken. För att denna ansats skall samhällsvara

sou 1993:65 Sammanfattning

ekonomiskt effektiv måste samhället ha en god uppfattning vilka om åtgärder som är mest kostnadseffektiva. På utredningens uppdrag har professor Sören Wibe vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå utfört en pilotstudie rörande märmiskors betalningsvilja för åtgärder mot buller av olika slag. De två slag av buller som har analyserats är vanligt trafikbuller i storstad en samt inomhusbuller, t.ex. grannars stereoljud eller fastighetens ventilationsljud.

Betalningsviljan motsvarar de samhällsekonomiska intäkterna

De samhällsekonomiska värderingarna av buller grundas på resultaten från enkäter rörande människors betalningsvillighet för olika bullerdämpande åtgärder. Undersökningen har genomförts på kort tid, med ett i förhållande till problemet mycket begränsat populationsurval och med ofullständigt beaktande av olika bakgrundsfaktorer. Studien som är den första i sitt slag skall pilotstudie. ses som en Studien är inte någon fullständig samhällsekonomisk kalkyl eftersom här endast intäktssidan dvs. efterfrågesidan beaktas. Syftet med den har varit att erhålla en uppskattning av människors betalningsvilja för olika bullerdämpande åtgärder. För hushållen i en kommun eller ett bostadsområde medför en förbättrad bullersituation att vinster uppstår för hälsa, arbete och fritidsaktiviteter. Den vinst på detta sätt uppkommer för ett som hushåll gör att det har en kalkylerbar betalningsvilja för den genomförda förbättringen.

Samband mellan kostnad och kvalitet

Bullerskyddsåtgärder skall alltid sättas i ett mycket tidigt skede och säkerställas genom ett kvalitetssäkringssystem. Det är däremot olämpligt och kostsamt, men fortfarande alltför vanligt att inte behandla bullerproblemet förrän det redan uppstått. Kostnaden blir då 10 100 gånger högre. Genom förutseende planering är det - en

möjligt att uppnå goda ljudförhållanden. Miljökonsekvensbeskrivning,

miljökvalitetsnormer och tillräckliga skyddsavstånd till miljöfarliga verksamheter är viktiga hjälpmedel i detta arbete. Uppmärksamheten måste tidigt riktas mot dessa problem vid nya projekt och när nya konstruktioner och utrustningar börjar tas fram för marknaden. Detta i sin tur kräver hög allmän medvetenhet en om bullerproblemen och att kunskap om buller och bullerskydd inte bara

Sammanfattning sou 1993:65

finns hos några få specialister utan även hos en bred krets av ansvariga för planering, projektering och upphandling. Det gäller att förhindra tillkomsten av nya ur bullersynpunkt undermåliga miljöer, liksom att tidigt uppmärksamma nya bullrande produkter på marknaden. Bullerbekämpningen kan principiellt ske på tre olika sätt: Bullerbekämpning vid källan Bullerbegränsning på vägen till mottagaren

Åtgärder på immissionssidan vid mottagaren

En grundläggande princip för handlingsplanen är att det verkliga bullret och inte enbart det beräknade skall uppfylla fastställda gränsvärden eller riktvärden eller i avtal ställda garantier för ljudnivå.

Många är störda av trañkbuller

I Sverige bor i dag ungefär 8,6 miljoner människor. Vägtrafiken är den bullerkälla som berör flest människor. Det mest framträdande problemet är höga bullernivåer i bostadsbebyggelse i närheten av stora trafikleder. Nedslående är att det i de flesta fall är svårt att inom överskådlig tid sänka bullernivån så mycket som skulle behövas, dvs. mer än 20 dBA, genom fordonsåtgärder, trafikminskningar eller tystare däck och vägbeläggningar, övergång till kollektivtrafik och mjukare körsätt. Antalet människor som är bullerexponerade, för mer än 55 dBA har minskat sedan början av 1970-talet trots att transportarbetet i sig har ökat. Denna gynnsamma utveckling beror främst på ett ändrat boendemönster. Under denna period har 1,4 miljoner personer flyttat till 0,5 miljoner nybyggda småhus som i stor utsträckning planerats för en utomhusnivå under 55 dBA. Kommunernas trafiksaneringsprogram och en mer förutseende vägplanering har även inverkat. Däremot har inte vidtagna åtgärder på fordon, däck och vägbana påverkat de olika beräkningsresultaten av antalet exponerade. Jag utgår från att antalet exponerade för vägtrafikbuller i dag uppgår till ca 1,6 miljoner människor. Antalet människor som utsätts För buller från de olika trafikslagen kan med utgångspunkt från trafikverkens mil jöplaner och vad som kommit fram under utredningsarbetet uppskattas till drygt 2 miljoner. Trafiken kommer även i framtiden att vara vår mest störande bullerkälla. Ett mycket stort antal männsikor är i sin boendemiljö utsatta för ett vägtrafikbuller som ligger 20-30 dBA över god en ljudmiljö. Vägtrafikens bullerkällor har en sådan nivå att det skulle

sou 1993:65 Sammanfattning

krävas en bullerminskning långt utöver vad som över huvud taget förefaller tekniskt möjligt i dag för att bullerproblemen skall kunna lösas genom åtgärder vid källan. De senaste 20 årens erfarenheter tyder på att flertalet av vägtrafikens bullerkällor i bästa fall kan komma att bli marginellt tystare för lång tid framöver, såvida inte däck/vägbanebullret inom en snar framtid reduceras. Utvecklingen på däcksidan har bl.a. styrts av väghållningsegenskaperna i mycket hög hastighet på torr vägbana. Detta har givit allt bredare och därmed bullrigare däck. Vanligt förekommande vägbeläggningar kan ge skillnader i alstrat buller om 2 4 dBA. Genom att ge hög prioritet till bullerfrågan vid valet av vägbeläggning är det möjligt att redan nu reducera bullret med uppskattningsvis 2 dBA vid hastigheter över 50 km/tim. Porösa vägbeläggningar, s.k. dränasfalt, kan i nytt tillstånd ge upp till 5 dBA lägre däck/vägbanebuller i höga fordonshastigheter än motsvarande täta beläggningar. På experimentstadiet finns det dessutom vägbeläggningar med en än mer markant bullerreduktion. Det är angeläget att stödja väghållare som vill utföra prov med tystare vägbeläggningar och att finansiera utvärderingen av dessa egenskaper. Staten och kommuner som väghållare bör undvika högbullrande och prioritera lågbullrande vägbeläggning där så är möjligt.

Tunnlar, hastighetsbegränsning och en bullerklassad bil

Den enda åtgärd som mera radikalt minskar trafikens bulleremission är att däcka över vägen eller förlägga den i tunnel. Metoden är inte generellt användbar men bör utnyttjas i ökad omfattning lösning som på särskilt besvärliga trafikbullerproblem. Bulleremissionen kan minskas något genom att reducera trafikflödena, sänka de verkliga hastigheterna och dämpa trafikens tempo. Eftersom det inte går att med den konventionella skyltningen i tillräcklig grad påverka de faktiska hastigheterna måste andra metoder prövas. Eftersom det nuvarande systemet med miljöklasser i allt väsentligt tar sikte på avgasproblematiken bör ett system införas för en bullerklassad bil som kan åtnjuta väsentliga skatteförmåner. Bilar kan som klassas som miljövänliga ur bullersynpunkt skall utrustade med vara fartbegränsare så att man kan ha lågbullrande däck. Utredningen för en vidare utveckling av systemet med miljöklasser för bilar bör m.m.

Sammanfattning sou 1993:65

få tilläggsdirektiv för att se hur en bullerklassad bil skall kunna passa in i ett nytt miljöklassystem för bilar.

Bullersanering i den befintliga miljön

Att genomföra ett åtgärdsprogram som utgår från principen att åtgärda de sämsta miljöerna först, dvs. de där utomhusnivåerna ligger över 65 dBA kräver såväl långsiktighet som erforderliga resurser. Vissa åtgärder är föga kostnadskrävande och bör kunna genomföras omedelbart. Eftersom trafikbuller är svårbemästrat gäller bl.a. att bullerdämpa ventilationsanläggningar och liknande som förstör en i övrigt tyst miljö på gårdsidan i det kringbyggda kvarteret. Hit hör också fönsteråtgärder i de fall befintliga fönster kan förbättras med en tillsatsruta. En genomsnittlig kostnad om 40 000 kr per lägenhet är tillräcklig för att uppfylla inomhusmålet och väsentliga delar av utomhusmålet. Detta är också välmotiverat enligt betalningsvillighetsstudien, eftersom det är ungefärligen lika med den genomsnittliga samhällsekonomiska intäkten. Ett åtgärdsprogram utsträckt över 10 år ger en kostnad om 800 miljoner kronor per år. Detta belopp finansieras med en bulleravgift på fordonsskatten med 200 kr per personbil och genomsnittligt 500 kr per tungt fordon. Totalt ger detta ca 890 miljoner kr per år. För personbilar motsvarar bulleravgiften mindre än 1 öre per personkm.

Externt industribuller

Industriförbundet har mot bakgrund av den utveckling som skett när det gäller bullerfrågornas hantering och skillnaderna i olika typer av miljöstörning från olika bullerkällor hävdat att det i koncessionerna borde anges riktvärden för externt industribulleri stället for straffsanktionerade gränsvärden, som om de överskrids leder till allmänt åtal och förlust av tillstånd, och att samma typ av störning skall bedömas på ett likvärdigt sätt oavsett vilken typ av verksamhet som förorsakar störningen. De nivåer som är att betrakta som en god ljudmiljö innebär att riskerna för negativa effekter på hälsan är försumbara och ligger under riktvärdena för externt industribuller. Målet med handlingsplanen är att antalet bullerstörda människor skall minska och att ännu tysta områden skall bevaras för framtiden. Med hänsyn till att riktlinjerna för externt industribuller haft en positivt pådrivande effekt och att det

sou 1993:65 Sammanfattning

inte heller under utredningsarbetet i övrigt har framkommit sådana skäl som föranleder några förslag till ändring Naturvårdsverkets av riktlinjer för externt industribuller finns det inte tillräckliga skäl att föreslå någon ändring härav. Hanteringen av bullerfrågorna i såväl tillstånds- tillsynsärenden som behöver dock förbättras. Dagens system härför behöver ändras. Kvalitetssäkring och de möjligheter den erbjuder behöver utnyttjas bättre.

Arbetsmiljön skall vara riskfri

Trots att kunskaperna om bullrets skadliga inverkan ökat under de senaste årtiondena och omfattande satsningar skett på bullerbekämpande åtgärder är hörselskador alltjämt vanliga i arbetslivet. Inom industrin är bullret fortfarande de vanligaste arbetsmiljöprobleett av men. Det är svårt att samtala för 350 000 400 000 anställda inom industrin till följd hög bullemivå på arbetsplatsen. Också på av en många andra arbetsplatser är bullret ofta besvärande faktor; i en storkök och diskrum, skollokaler, kontor, motorfordonshytter etc. Varje år tillkommer fortfarande ca 3 000 som är berättigade till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Bullerexpositionen sker också i många sammanhang som är svåra att påverka för arbetsgivaren. Allehanda bullriga fritidsaktiviteter kan bidra till hörselskada. en Det är idag en allmänt vedertagen uppfattning att bullernivåer kring 85 dBA inte innebär en tillfredsställande arbetsmiljö i bullerhänseende. Expositionsnivåer omkring 70 75 dBA bör därför eftersträvas i produktionslokaler. För kontorsarbete och annat arbete fordrar som koncentration bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA. Även i EG läggs 75 dBA fast som ett värde där hörselskaderisken anses försumbar. Nivån är baserad på ett antal medicinska studier. EG-kommissionens förslag ger dock utrymme för ett visst mått av flexibilitet genom ett antal exponeringsvärden över denna tröskelnivå, där åtgärder skall vidtas. Genom att det nu finns fastlagt att 75 dBA ekvivalentnivå är den

ljudnivå där hörselskaderisken är försumbar bör arbetarskyddsstyrelsen

föra in detta i sina föreskrifter redan nu och inte avvakta att direktivet kommer att omfattas av EES-avtalet eller ett svenskt EG-medlemskap. Förutom de fördelar i form av förbättrad produktivitet och konkurrenskraft investeringar i bättre arbetsmiljö kan bidra till, en ger ekonomiska styrmedel möjligheten att direkt via försäkringspremien avläsa de ekonomiska fördelarna bra arbetsmiljö. av en

Sammanfattning sou 1993:65

I anslutning till översynen av bl.a. arbetsskadeersättningen bör detta vara ett väsentligt inslag.

Tystnad som konkurrensmedel

Att miljöanpassad produktutveckling blir allt viktigare för företagens möjligheter att konkurrera såväl på den inhemska som internationella marknaden blir allt mer tydligt. Världsmarknaden för varor och tjänster för miljöskydd är mycket expansiv och väntas öka från 200 miljarder dollar år 1990 med runt 50 % till år 2000. Eftersom konkurrenskraftiga positioner inte är statiska tillstånd, krävs också kontinuerliga och snabba innovationer och förbättringar. Förmågan att först upptäcka utvecklingsmöjligheter är viktig i den alltmer hårdnande konkurrensen. Tystnaden kan vara ett sådant konkurrensmedel. Till följd av våra internationella åtaganden, främst genom EESavtalet, och ansökan om EG-medlemskap, kommer det bli nödvändigt att svenska industriprodukter blir tystare för att svenska företag skall kunna konkurrera på världsmarknaden. Intresset för en låg ljudnivå hos olika produkter, främst sådana som används i hemmet, ökar på många marknader, bl.a. i Japan, USA och Frankrike. Ett sätt att stimulera övergången till tystare maskiner kan vara att införa ekonomiska styrmedel på maskiner som har en bulleremission som överstiger en viss nivå. Det har inte varit möjligt att inom ramen för utredningen utarbeta ett förslag till hur detta skulle kunna utformas med hänsyn till dels att redovisningen av buller ännu så länge inte är allmänt förekommande, dels att det finns ett mycket stort antal maskiner på marknaden, som måste gås igenom. En särskild utredning bör tillsättas för att undersöka om och i vilken utsträckning ekonomiska styrmedel skall kunna utnyttjas för att driva fram tystare maskiner.

Buller från leksaker kan ge barn en livslång hörselskada

Leksaker får inte vara så utformade att de kan ge upphov till skador, oavsett hur de används. Det finns inte något acceptabelt skäl varför leksaker skall tillåtas alstra hörselskadligt buller. Leksaker som inte är påvisbart oskadliga för barns hörsel, bör därför inte få saluföras. Gränsvärden och mätmetod i internationell standard måste utgå från detta självklara förhållande. Det pågår ett standardiseringsarbete på detta område. Resulterar detta i alltför höga nivåer bör en särskild lagstiftning övervägas. Både

sou 1993:65 Sammanfattning

i Danmark och Norge finns det lagar förbjuder försäljning som av leksaker och fyrverkeripjäser som kan orsaka hörselskada.

Standardiseringens betydelse för tystare produkter

Standarder har sedan länge utarbetats på frivillig väg efter initiativ framför allt från industrin. Den internationella standardiseringen har haft stor betydelse för industrin för att undvika att tillverkare tvingas göra olika versioner av samma produkt till följd att enskilda länder av i sina tekniska föreskrifter ställer olika krav på beskaffenhet varors eller i fråga om provning och kontroll. Standardiseringen har genom EG:s program för den inre marknaden fått en ny och avsevärt mer omfattande roll än tidigare, eftersom standarder delvis kommer att ersätta reglering myndiggenom t.ex. hetsföreskrifter. Det finns i dag oroande uppgifter att Svenska om Elektriska Kommissionen avser att lägga ned akustikområdet i brist på finansiering. Detta förhållande är inte unikt för Sverige. Även i andra länder brottas man med problem när det gäller den tvärteknissamma ka metodstandardiseringen. Samhället kan genom att styra till det har resurserna organ som huvudansvaret för akustikarbetet verka för att kompetensen bibehålls, att personkontakterna upprätthålls, att effektiviteten ökar och att tillgängliga resurser utnyttjas rationellt.

Miljömärkning av den tysta produkten

En allmänt ökande insikt om miljöproblemen gör att många människor i dag är beredda att aktivt bidra till bättre miljö att förändra en genom sitt levnadssätt i större eller mindre utsträckning. Konsumenternas miljömedvetna val är avgörande för att producenterna skall utveckla sådana produkter. Detta förutsätter en klar och entydig information om varornas egenskaper med avseende på buller. Omfattningen av symboler för olika produkters skadlighet för både människor och miljö är stor. Det finns dock ett behov utmärka av att de verkligt tysta produkterna inom varje produktgrupp. En särskild symbol införs för den maskin eller apparat, som är den tystaste i sitt slag. Bättre utbildning om bullers effekter tidigt i livet kan minska hörselskador och andra effekter

Sammanfattning sou 1993:65

Miljöundervisningen i skolan blir allt viktigare i syfte att göra eleverna miljömedvetna. Lika självklart är det att bullerproblemet skall tas upp i såväl förskola som i skolans alla stadier.

Ljudklassning av bostäder kan ge en tystare boendemiljö

Det finns en mängd olika buller som kan vara störande i våra bostäder. Människors värdering av ljudisolering och buller i boendet prioriteras högst eller mycket högt bland kval på en god bostad. Klagomål på dålig ljudisolering är mycket vanliga. Detta beror framför allt på det omfattande bruket av stereoanläggningar med hög effekt. Denna källa till störning kan om få år komma att växa i och med att TV-apparater med liknande ljudkvalitet raskt ökar i antal. Buller från ventilationssystem är ett annat välkänt fenomen. Problemen har dock accentuerats senare tid. Klagomål på fläktbuller såväl utomhus som inomhus är därför vanligt. För att komma till rätta med fläktbullerproblemet bör Boverket bemyndigas att inom ramen för den pågående funktionskontrollen av ventilationsanläggningar för att förbättra inomhusklimatet utvidga sina föreskrifter till att även omfatta kontrollmätningar m.m. av ljudnivåerna från ventilationsanläggningar utomhus. En väg att förbättra ljudisoleringen i bostäder hade varit att föreslå skärpta ljudkrav i Boverkets nya Byggregler. Det är emellertid inte rätt tidpunkt att införa en sådan generell skärpning av minimikraven, eftersom det pågår en utveckling mot att förenkla regelsystemet som kringgärdar byggverksamheten. Minimikraven bör därför bibehållas på nuvarande nivå med det undantaget att reglerna för bullret från husets installationer, särskilt ventilationsanläggningarnas buller inomhus och utomhus skärps. Ett obligatoriskt ljudklassningssystem bör införas för alla nya bostäder, liksom för bostäder som genomgår en mer omfattande renovering eller ombyggnad. Svenska Elektriska Kommissionen har påbörjat ett arbete med att ta fram en svensk standard för ett sådant system. Klassningsstandarden innehåller 5 klasser i steg om 4 dB, där den mellersta klassen motsvarar Byggreglernas minimikrav. De två lägsta klasserna behövs för delar av det befintliga bostadsbeståndet. Klassningen knyts till obligatoriska, stickprovsvisa kontrollmätningar. Ljudklassningen av bostäderna skall inkludera deras kvaliteter vad gäller yttre buller, särskilt trafikbuller och därmed frågan om fasadernas ljudisolering. Ljudklassningen kommer att stimulera en teknikutveckling för att fram byggnader med bättre ljudisolering och lägre bullernivåer.

sou 1993:65 Sammanfattning

Merkostnaden för en mycket god ljudisolering i en välplanerad nyproduktion ligger vid eller något under vad människor enligt betalningsvillighetsstudieni genomsnitt är beredda att betala. Det finns med andra 0rd en marknad för bostäder med en mycket god ljudisoleringsstandard. När god ljudisolering blir standard snarare än undantag finns det goda förutsättningar att pressa priset på denna kvalitetshöjning. Vad gäller merkostnaderna för ett tyst ventilationssystem är de betydligt lägre än den genomsnittliga betalningsviljan. Den rådande avvägningen mellan ytstandard och ljudstandard i det befintliga bostadsbeståndet är inte korrekt. Resurserna har utnyttjats ineffektivt inom ett stelbent bostadsfinansieringssystem.

Fritiden blir allt bullrigare och spolierar tysta områden

Medan vi i arbetslivet kan se ett trendbrott när det gäller hörselskador är förhållandet inte lika positivt i fråga om bullriga fritidsaktiviteter. Uppmaningar att vara försiktiga med hörselsinnet för att inte drabbas av en hörselnedsättning när man blir äldre tycks inte avsedd effekt. Ansvaret för att skydda sig för buller från olika fritidsaktiviteter och leksaker faller dessutom nästan helt på den enskilde eller föräldrar. Buller påverkar inte bara utövaren utan stör även omgivningen. I vårt industrialiserade och allt mer motoriserade samhälle finns det för många nänniskor ett behov av att komma ifrån de bullrande miljöerna för att uppleva den livskvalitet som är förbunden med stillhet och ro. Förväntningarna är också större att slippa bullerstörningar på fritid. Karaktären hos olika rekreations- och friluftsområden varierar med naturförutsättningarna, befolknings- och bebyggelseförhållandena. I många av dessa områden förekommer i ökad utsträckning motoriserade och andra aktiviteter såväl på land som på vattnet och i luften. På längre sikt finns det risk för att motoriseringen och samhällsutvecklingen spolierar möjligheterna för många människor att inom räckhåll ha områden som inte alls eller bara i liten omfattning är bullerförorenade av tekniksamhället.

Pop/rockkonserter m. m.

Föräldrar och myndigheter är oroade av de höga ljudnivåer som förekommer i samband med modern musik, särskilt när den framförs på diskotek och rockkonserter. Denna oro för eventuella hörselskadliga effekter är naturlig, när man betänker att miljontals ungdomar årligen besöker denna typ av musikaktivitet.

Sammanfattning sou 1993:65

Det finns också en uttalad oro för den utbredda användningen av bärspelare. Detta har inte kunnat bekräftas utan det förefaller som om bärspelare inte innebär någon omedelbar risk for hörselnedsättning hos ungdomarna på det sätt som de i allmänhet används, dvs. under någon timme/dag eller vecka vid ljudnivåer mellan 85 och 95 dBA. Varken högtalarfabrikanter, musiker eller konsertarrangörer kan ha något intresse av att deras produkter riskerar att åsamka kundkretsen, dvs. musiklyssnarna, skador i ett viktigt sinnesorgan. Tvärtom bör det vara ett gemensamt intresse för alla parter att skaderiskerna elimineras. På Wembley Stadion i London har man infört ett bötesbelopp av 15 000 dollar per minut om ljudnivåerna överstiger 90 dBA långt fram i auditoriet. Jag föreslår att en övre gräns om 100 dBA mätt som ekvivalentnivå på publikplats sätts för pop/rockkonserter, diskotek och annan offentligt framförd musik.

Skytte en typisk manlig företeelse

Det tycks vara en ganska stor skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller ljud. Pojkar förefaller vara mer benägna att utsätta sig för höga ljudnivåer i nästan alla åldrar. Användningen av skjutvapen både på fritid och i samband med jakt, militärtjänst osv. är naturligtvis mycket större hos pojkar än flickor i allmänhet. Likaså är pojkar mer utsatta för impulsbuller från påsksmällare och knallpulverpistol. Det forädiska med denna typ av ljud är att vi aldrig kan lära oss att höra hur starkt ett impulsljud är på grund av den korta varaktigheten. Jämfört med andra typer av fritidsbuller är det helt klart att skytteaktiviteterna innebär en betydligt större risk för en omedelbar och bestående hörselnedsättning eller en fortskridande hörselnedsättning. Dessbättre tycks hörselskyddsanvändingen i militära sammanhang, i hemvärnet och på skjutbanor ha förbättrats under senare år. Större delen av skytteverksamheten vid skjutbanorna företas på kvällar och helger, då behovet av tystnad och störningsrisken är som störst. Toleransnivån är ofta lägre hos kringboende som är nyinflyttade och hos dem som är förknippade med skytteverksamheten.

sou 1993:65 Sammanfattning

En särskild Bullerkommission garanterar planens genomförande

Trots det positiva arbete som pågår när det gäller bullerfrågorna inom olika sektorer såväl centralt som lokalt återstår det mycket innan bullerfrågorna till fullo genomsyrat vårt handlande. Det förebyggande och strategiska bullerbekämpningsarbete som i olika planer anges innebär de goda intentionerna till trots att åtgärder mot buller i konkurrens med andra angelägna miljöfrågor och med hänsyn till det ekonomiska läget ofta får stå tillbaka. Den uppdelning det centrala av myndighetsansvaret som föreligger på miljö- och hälsoskyddsområdet ger upphov till svårigheter när det gäller att få lokalt genomslag för nationella prioriteringar liksom när det gäller det centrala stödet till den lokala verksamheten. För att förverkliga ambitionerna om att nå en långsiktigt god och hållbar miljö krävs en aktiv dialog mellan de olika aktörerna, så att det kan ske en anpassning till möjligheter och behov och där former för ömsesidiga åtaganden kan utvecklas. En Bullerkommission bör därför inrättas. Dess arbete skall bedrivas nära regeringen för att få till stånd den samordning som är nödvänding för att minska bullret i vårt samhälle.

Forskning och utbildning

Teknisk forskning

Såväl grundläggande som mer tillämpad forskning behövs för att lösa angelägna bullerproblem och ta tillvara möjligheterna att minska bullret inom olika samhällssektorer. Högskolan bör själv för de svara mest grundläggande delarna av forskningen medan sektorsorganen och näringslivet bör svara för en mer tillämpad forskning och utvecklingsarbete. En förstärkning av utbildning och forskning vid de tekniska högskolorna är nödvändig för att förbättra ämnesområdena buller och vibrationer och ett kraftigt tillskott till den långsiktiga grundforskningen behövs. Den intellektuella miljö skapas härigenom som ger förutsättningar att sektorsfinansiärer och näringsliv kommer att finna samarbetet med högskolan mer intressant och att den tillämpade forskningen i större utsträckning kan bedrivas inom landet. Industrin får härigenom en samarbetspartner väl i klass med de större forskningsinstitutionernai utlandet, vilket bör stärka den svenska exportindustrins konkurrenskraft.

Sammanfattning sou 1993:65

Ejfelaforskning

För att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder mot buller är det av stor vikt att ha kunskap bullers effekter. Samtidigt som bullerstörom ningarna ökat har också medvetenheten om hälsoeffektema och de ekonomiska konsekvenserna ökat. WHOs kriteriedokument nr 12 som rör hälsa och buller har reviderats. Förutom de direkta effekterna av buller kan frågan ställas vilka besparingar i form av minskad olycksrisk och ökad produktivitet samhället och industrin kan uppnå genom en effektivare bullerbekämpning. Kompetensen inom bullerområdet kommer på sikt att urholkas till följd att forskningsmedlen till området realt sett har minskat under av senare år. Skall Sverige kunna bibehålla sin framskjutna plats inom bl.a. miljömedicinen är det viktigt att erforderliga medel kommer området till del. En förlorad baskompetens tar lång tid att bygga upp igen.

1 Uppdragets bakgrund och

genomförande

Uppdraget

Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurser så att den ger en långsiktigt hållbar utveckling. Försiktighetsprincipen skall vara en viktig ledstjärna. Buller är den miljöfaktor som drabbar flest människor. Bullret ökar också i samhället genom bl.a. intensivare trafik, bullrande arbetsredskap, ökad ventilation och ökad användning av motordrivna verktyg, musikanläggningar med förstärkt musik och hushållsmaskiner. Trots detta har åtgärder mot bullerproblemen i stor utsträckning hittills försummats. Riksdagen uttalade hösten 1990 samlad att en handlingsplan mot buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen bet. JoU l990/91:17 rskr. 27 och bet. JoU 1990/9l:30, rskr. 1990/91:338. En sådan plan skall innehålla bred analys en och ett åtgärdsprogram beträffande buller i arbets-, boende- och fritidsmiljöer. I regeringsförklaringen hösten 1991 anges bl.a. att buller skall ägnas ökad uppmärksamhet. Handlingsplanen skall enligt direktiven dir. 1992:20 ha som mål att minska antalet bullerstörda människor. Planen skall dels vara åtgärdsinriktad och mynna ut i konkreta åtgärder med realistiska möjligheter att genomföras, dels innehålla förslag till åtgärder av förebyggande art. Direktiven fogas som bilaga 1 till betänkandet. Enligt direktiven skall trafikverkens mil jöanalyser såvitt buller avser om möjligt hanteras i den samlade handlingsplanen, varvid utgångspunkten skall vara att de mest kostnadseffektiva åtgärderna skall vidtas först. Ansvarsfördelningen mellan berörda parter är viktig en annan faktor för att komma till rätta med bullerproblemen inom trafikområdet. Kommunernas ansvar för den fysiska planeringen och dess ökande betydelse i miljöpolitiken är en viktig förutsättning för att få till stånd dels bullersanering, dels åtgärder förebyggande art. Resultaten från av utredningen M 1991:02 om åtgärder mot buller i fjäll och skärgårdar skall utnyttjas i detta sammanhang.

Uppdragets bakgrund och genomförande sou 1993:65

Det finns i dag en mängd olika typer av buller som kan vara störande i våra bostäder. I uppdraget ingår därför att föreslå åtgärder för att främja utvecklingen av bostäder med tillfredsställande en ljudisolering inom ramen för det nya bostadsfmansieringssystemet. Viktiga inslag för att minska bullret i vårt samhälle är tillgången till kompetenta akustiker. Det ringa intresset för bullerfrågorna har naturligt nog också bidragit till att såväl forskningen och utvecklingsarbetet som undervisning inom området blivit eftersatt. Att redovisa behovet inom dessa områden beträffande akustik och bullerbekämpning för att klara samhällets och näringslivets försörjning med akustikkunskap är en annan viktig del av mitt uppdrag. Utgångspunkten för de förslag jag avser att lägga fram i en samlad handlingsplan mot buller skall vad gäller påverkan på näringslivet ta sin utgångspunkt i den nya näringspolitiken som är inriktad på att med generell ekonomisk politik och avregleringar förbättra företagandet i Sverige. Förslagen skall dessutom vara konkurrensneutrala och tekniska handelshinder undvikas. Förslagen skall kostnadsberäknas och vägar till finansiering skall anvisas. I uppdraget ingår också att belysa de samhällsekonomiska intäkterna. Med hänsyn till EES-avtalet och ansökan om ett svenskt EG-medlemsskap skall EG-aspekten beaktas vid inriktningen av förslagen jfr även dir. 1988:43 om EG-aspekter i utredningsverksamheten. En förteckning över för utredningen aktuella EG-direktiv har fogats som bilaga 2 till betänkandet.

1.2 Uppläggningen utredningsarbetet

av

Utredningsuppdraget är mångfasetterat och berör en rad olika områden där bullerfrågan är en gemensam nämnare medan verksamheternas art i övrigt skiljer sig högst väsentligt. Att arbeta med en kommitté i traditionell mening med experter och sakkunniga har jag därför bedömt som en inte framkomlig väg i arbetet med handlingsplanen. I stället har jag valt att ha seminarier kring frågorna Hälsa och buller, Vägtrafikbuller, Buller i arbetsmiljön och Flygbuller där ett stort antal företrädare för resp. intresseområde har deltagit. Till dessa seminarier har ett antal underlagsrapporter tagits fram. Härutöver har ett antal konsulter inom DNV Ingemansson AB medverkat tekniska som experter inom berörda områden. Vidare har ett antal fristående konsulter anlitats för speciella frågor.

sou 1993:65 Uppdragets bakgrund och genomförande

Rapport Utförts av

Medicinska synpunkter på bullerproblem Alf Axelsson, Sahlgrenska bilaga 3 sjukhuset

Omgivningsbullers effekter på människor Evy Öhrström, Institutio-

bilaga 4 för Miljömedicin, nen Göteborgs universitet

Talkommunikation i buller Stig Arlinger, Universitebilaga 5 tet i Linköping

Buller och inlärning Staffan Hygge, Statens bilaga 6 institut för byggnadsforskning, Gävle

Priset på tystnad, en enkåtstudie Tor Kihlman, Chalmers om Sveriges människors värdering Tekniska Högskola, av bullerdämpande åtgärder Göteborg, Sören Wibe, bilaga 7 Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, Siv M Johansson, Högskolan i Karlstad

Flygbullermått och krav på måtförhållanden Conny Larsson, Meteorobilaga 8 logiska institutionen, Uppsala universitet

Bullerexponerade i Sverige. Hur många är det Björn Wittmark, egentligen En jämförelse mellan TBU, 1973 Wittmark Wilson AB och Wittmark 1992 bilaga 9

Trafikbullerutveckling 1974 2010, Lars Avellan, historia och tekniska möjligheter Ecotraffic AB bilaga 10

Åtgärder mot däck/vägbanebuller Ulf Sandberg, Statens

bilaga 11 väg- och trafikinstitut

Flygbullreti Sverige, en underlagsrapport Sten Ljunggren, bilaga 12 DNV Ingemansson AB

Uppdragets bakgrund och genomförande sou 1993:65

Spårtrafikbuller, förslag till handlingsprogram Leif Åkerlöf,

bilaga 13 DNV Ingemansson AB

Synpunkter på reglerna för industrins Lars Landström, omgivningsbullerstömingar DNV Ingemansson AB bilaga 14

Byggbuller, förslag till handlingsprogram Leif Åkerlöf,

bilaga 15 DNV Ingemansson AB

Tekniska aspekter på bullret som Hans Elvhannnar, arbetsmiljöproblem DNV Ingemansson AB bilaga 16

Buller i det militära ñrsvaret. Ett Janne Kjellsson underlag till utredningen Handlingsplan mot Försvarsstaben buller bilaga 17

Rapporterna ingår i valda delar i betänkandet och i sin helhet i den särskilda bilagedelen. De utgör också underlag till mina ställningstaganden och förslag till

åtgärder i den samlade handlingsplanen. För att få fördjupad kunskap om problem, behov och faktiska förhållanden har jag haft överläggningar med företrädare för centrala myndigheter och affärs-

drivande verk som berörs av uppdraget såsom Socialstyrelsen, Vägverket,

Banverket, Luftfartsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Statens provningsan-

stalt, Naturvårdsverket. Jag har vidare sammanträffat med företrädare för

försvarsstaben och Fortifikationsförvaltningen samt Industriförbundet.

Utredningen har dessutom haft överläggningar med företrädare för Kon-

cessionsnämnden för miljöskydd och Miljömärkningsstyrelsen.

Forsknings- och utbildningsfrågan intar en central plats i handlingsplanen. Med

anledning av utskiftningen av löntagarfondmedlen har jag i skrivelser till Miljö- och

naturresursdepartementet 92-06-13 dnr 46/92 och 92-09-30 dnr 64/92 avgivit

förslag till utökad forskning inom bulleromrädet. Jag har vidare deltagit i

Fordonsbullergruppens sammanträden och NUTEK:s seminarium om det framtida

forskningsbehovet inom bullerområdet i januari 1993. Arbetsmiljöfonden och Transportforskningsberedningen är andra finansiärer inom bullerforskningsområdet som bidragit med värdefulla synpunkter på behovet av forskning och utveckling inom transport- och arbetsmiljöområden liksom Byggforskningsrådet och

Institutionen för Miljömedicin vid Universitetet i Göteborg.

EG-aspekten får allt större betydelse i utredningsarbetet, särskilt som EG är en föregångare på bullerområdet. För att fâ del av EG-kommissionens planer för EG:s

kommande arbete på det här området har utredningen i juni 1993 sammanträffat med företrädare för Generaldirektorat XI med ansvar för miljö, kärnkraftssäkerhet

och civilskydd.

sou 1993:65 Uppdragets bakgrund och genomförande

Utredningen har på eget initiativ yttrat sig över följ ande betänkanden. Avreglerad bostadsmarknad SOU 1992:47, Angående vattenskotrar SOU 1992:41, Långsiktig miljöforskning SOU 1992:68 och departementspromemorior Regler mot farliga leksaker och farliga livsmedelsimitationer, EG-anpassning till följd en

av EES-avtalet Ds 1992:54, Märkning av hushållsapparater en EG-anpassning

-

till följd av EES-avtalet Ds 1992:48, Förslag till byggproduktlag Ds 1992:65

och Personlig skyddsutrustning på konsumentområdet en EG-anpassning till följd -

av EES-avtalet Ds 1992:64.

1.3 Utredningar påverkat arbetet

som

Utredningen om åtgärder mot buller i fiall och skärgårdar Mitt uppdrag omfattar bl.a. att se hur den fysiska planeringen skall kunna utnyttjas bättre i miljöpolitiken. Härvid skall de resultat som utredningen buller i fjäll om och skärgårdar M 1991:02 kommer fram till i sitt arbete även utnyttjas i detta arbete. Förutom remissvar på utredningens delbetänkande Angående vattenskotrar har jag haft fortlöpande kontakter med utredaren. Vi har samarbetat kring frågor som en definition av rätten till tystnad liksom kring vissa tekniska och andra frågor. Jag kommer även att för mina förslag ha rätten till tystnad som en grundläggande förutsättning.

Miljäskyddskommittén En viktig förutsättning för ett tystare samhälle är att erforderliga regler finns som ger incitament till förebyggande åtgärder liksom möjligheter att ingripa på områden där det är uppenbart att bullret har en störande eller skadlig effekt. Miljöskyddskommittén M 1989:04 har i april 1993 överlämnat sitt samlade förslag till en miljöbalk SOU 1993:27. Flera av miljöskyddskommitténs förslag kommer att betydelse även för bullerområdet. Förutom de överläggningar jag haft med kommittén under utredningsarbetet kommenterar jag förslagen i de delar som bullerbekämpningsarbetet kommer att påverkas av förslagen i miljöbalken.

Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö Att skapa en god livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling är på väg att bli en av huvuduppgifterna för den samlade kommunala verksamheten. En orsak till detta är att varje samhällssektor har fått ett ansvar för att inom sitt område lösa och förebygga miljöstörningar. Samtidigt vet att kommunerna brottas med stora ekonomiska svårigheter. Miljöproblemen har också ändrat karaktär och hänger alltmer samman med det moderna samhällets struktur och med våra levnadsvanor. Härpå är bullerområdet ett utmärkt exempel. Detta innebär att miljömål måste finnas med i ett tidigt skede av samhällsplaneringen och att kommunerna måste

Uppdragets bakgrund och genomförande sou 1993:65

verka för ett mer miljöanpassat levnadssätt bland allmänheten. I de överläggningar som jag haft med den särskilde utredaren hur kommunernas miljöarbete skall kunna

förbättras har han pekat på några områden som även har betydelse för hand-

lingsplanen mot buller. Hit hör den bristande samordningen de nationella av myndigheternas styrning av det lokala tillsynsarbetet, miljöaspektens styvmoderliga behandling när det gäller tilldelning av resurser och behovet forskning och av utveckling även på lokal nivå. I betänkandet Kommunerna och miljön SOU 1993: 19 har utredningen visat på brister inom bullerområdet jag kommenterar som i berörda avsnitt.

Utredningen för en översyn av plan- och bygglagen

I mina direktiv intar samhällsplaneringens en central ställning i det förebyggande

arbetet mot buller. Tysta bostäder är ett krav på en god bostad som framstår som en allt viktigare kvalitetsaspekt vid byggandet av nya bostäder. Vägledande i

översynsarbetet av plan- och bygglagen skall enligt direktiven dir. 1992: 104 vara att lagstiftningen bör skapa förutsättningar för teknisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en effektiv konkurrens. Förslagen skall inriktas på att öka miljöhänsynen i planeringsarbetet, stärka medborgarinflytandet, avreglering och förenklad

lagstiftning. Utredningen skall redovisas i etapper och vara avslutad senast den 31 mars 1994. Jag har för sekretariatet redovisat huvuddragen i de förslag jag lägger fram i handlingsplanen. Vi har därvid kunnat konstatera att det inte råder några motstridiga synpunkter mellan de båda utredningarna.

1.4 Betänkandets uppläggning

Betänkandet är upplagt på följande sätt. I kapitel 2 redovisar jag buller som miljöfaktor och dess effekter på vår hälsa liksom mitt förslag till vad som är att

betrakta som god miljö ur bullersynpunkt.

Kapitel 3 innehåller en redogörelse över utgångspunkterna för mina ställningstaganden och förslag i handlingsplanen. I samma kapitel redovisar jag de näringsoch handelspolitiska förhållanden som har betydelse härför. Principerna i den ekonomiska teorin vad gäller de samhällsekonomiska intäkterna ingår också. Förslag till såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder när det gäller att komma till rätta med buller från trañksektorn behandlar jag i kapitel 4. Jag vill här särskilt peka på de förslag till riktvärden för buller från de olika transportslagen som innebär en viss skärpning på detta område.

Mina ställningstaganden och förslag till hur åtgärder mot buller i den yttre miljön

som externt industribuller, buller från byggarbetsplatser och från vindkraftverk tar

jag upp i kapitel 5 och när det gäller bullerproblemet i arbetsmiljön i kapitel 6.

sou 1993:65 Uppdragets bakgrund och genomförande

Tystare produkter kan bli en konkurrensfördel för den svenska industrin, bl.a. i det framtida EG-samarbetet. Hur detta kan ske redovisar jag i kapitel där jag också tar upp angelägna områden buller från leksaker, gräsklippare som m.m. Jag lämnar här också ett förslag till miljömärkning pekar produkter en som ut som är tystast på marknaden. I bostadsmiljön är buller från våra grannar och allehanda tekniska apparater som ingår i ett modernt hushåll ett stort problem till följd att ljudisoleringen i dagens av bostäder inte anpassats till denna utveckling. Med hänsyn till avregleringen på bostadsmarknaden föreslår jag i kapitel 8 bl.a. ljudklassningssystem för ett bostäder. Den ostörda miljön vi behöver ñr rekreation och friluftsliv blir allt en mer knapp resurs. I kapitel 9 lämnar jag förslag till hur buller från olika fritidsaktiviteter skall kunna minska. Försvarsmakten intar en särställning när det gäller buller. Det händer understundom att vissa krav på försvarsmakten från civila myndigheters sida i fråga om miljön kan vålla problem. Jag tar upp dessa frågor i kapitel 10. Slutligen lämnar jag i kapitel ll förslag till hur planen skall kunna genomföras och i kapitlet 12 lämnar jag förslag till en utvidgad utbildning och forskning för att möta såväl näringslivets som myndigheters framtida kompetensbehov inom akustikområdet.

#6; mac: L ¢"¥A3’3§",..VQ‘F§

2 Antalet

bullerexponerade människor

skall minska

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Buller är den miljöfaktor som berör nästan alla människor. Icke önskvärt ljud definieras som buller och har många effekter på hälsan. Hörselorganet kan helt eller delvis förstöras på ett irreparabelt sätt. Buller kan vara samtalsstörande och sömnstörande

ock påverka vårt dagliga liv. Huvudsakliga störkällor är vägtrafik, tågtrafik, flygtrafik och industrier. Därutöver är många störda på grund av en dålig ljudisolering i bostäderna och på grund att

av

det finns bullerstörda fritidsmiljöer

m.m.

Gränsvärdet 55 dBA dygnsnivå, frifältsvärde,

som anges som en

god miljö svarar ungefär mot 10 15 % starkt störda. Hand-

-

lingsplanen siktar till

att på lång sikt eliminera risken för hörselskada i arbetet annat -

än genom olyckshändelse att eliminera risken för att genom fritidssysselsättningar skada

hörseln att under en 10-årsperiod väsentligt förbättra situationen för de ca 300 000 personer som i sitt boende i dag är exponerade för Leq 65 dBA från vägtrafiken

att skapa god miljö ur bullersynpunkt på bostadsbyggnaders

-

"tysta" sida att inom en IO-årsperiod tillgängligt ett relativt stort antal

ljudklassade bostäder på marknaden och människor inge formation om bostäders bullerförhållanden

att slå vakt om de tysta miljöerna och inte skaffa fler

- oss ur

bullersynpunkt dåliga miljöer än vi redan har.

Bullernivån i arbetsmiljön måste under L 75 dBA för att

hörselskaderisken skall noll och bör varaeget långsiktiga målet

vara

för bullerbekämpning. En god ljudnivå ligger på L 40 till 45 dBA i tätort i den yttre miljön definieras god miljö medan 55 dBA får karaktäriseras

som en acceptabel nivå.

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993:65

2.1 Vad är buller

2.1.1 Buller miljöfaktor

som

"Plågsammast av alla föroreningar är emellertid bullret, den moderna teknologins morgongåva till märmiskan. Den fyllt som sina öron med vindarnas växlande musik lär knappast kunna föreställa sig det ständiga motorlarm, följer storstadsbon på som gatan, på arbetsplatsen, i hemmet som trasar sönder hörselnerver och skapar en snarande kvävningskänsla."

Så skriver Rolf Edberg i "Brev till Columbus" från år 1973. Författaren beskriver hur bullret är allestädes närvarande och placerar det högst på listan över industrisamhällets föroreningar. Det är också där som bullret återfinns i ett stort antal sociologiska studier olika av miljöfaktorers störningsgrad. Det må gälla undersökningar av arbetsmiljö i verkstäder eller kontor eller boendemiljö. Ett hastigt ökande bullerproblem är det hörselskadande fritidsbullret. Detta har medfört att allt fler ungdomar löper risk att få obotliga numera hörselskador. Ett och samma ljud som det är skönt att lyssna till för en person kan samtidigt vara starkt störande för en annan och upplevas som buller. Hur man tolkar och upplever ett ljud beror på situationen. Det är fråga om en komplex behandlingsprocess, vilket gör att sambandet mellan ljudstyrka och de reaktioner ljudet upphov till ger inte alltid är entydiga. Icke önskvärt ljud definieras som buller och har många effekter på hälsan. Buller som miljöfaktor har rad unika egenskaper. Dess en negativa effekter är av vitt skilda slag. Kraftigt buller kan helt eller delvis förstöra hörselorganet på irreparabelt sätt. Buller kan vara samtalsstörande och sömnstörande och påverka vårt dagliga liv. Även mycket svagt buller kan vara psykologiskt störande. Detta leder till att de gränsvärden som sätts för långvarig exponering för buller i olika sammanhang skiljer sig som mest med en faktor en miljon. Det finns inte någon annan miljöfaktor som har ett tillnärmelsevis lika stort spann mellan gränsvärdena beroende på omständigheterna. Gällande värden ligger också vid hög risk- eller störningsnivå, vi i en som andra sammanhang knappast skulle acceptera. Bullret i samhället ökar genom bl.a. intensivare trafik, ökad ventilation, och ökad användning av maskinella verktyg, musikanläggningar med förstärkt musik och hushållsmaskiner. Bullret finns också där man inte tänker på dess effekter, t.ex. hos vissa leksaker och vissa nöjesartiklar som används vid olika festligheter. Det sprider sig till platser där det inte funnits tidigare, bl.a. genom nya vägdragningar

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

och nya järnvägslinjer för snabbtåg. En konsekvens av många fritidsaktiviteter är det buller som användningen av olika trädgårdsredskap, fallskärmshoppning, modelltlyg etc. förorsakar. Buller är en global miljöförorening med långtidseffekter. Nästan alla maskiner avger buller. Vi har således nära nog lika många bullerkällor som maskiner och därmed miljontals och åter miljontals diffusa bullerutsläpp. Hörselskada genom buller är obotlig och bullrande maskiner och andra anordningar som avger buller kommer inte att försvinna inom en överskådlig framtid. Buller är således en miljöfaktor som i någon form berör nästan alla människor. Trots detta har bullerfrågoma kommit i skymundan i den pågående miljödebatten såväl internationellt som nationellt. Detta hänger bl.a. samman med bullerfaktorns speciella egenskaper och med att det ofta inte finns någon direktkontakt mellan producenter av bullrande utrustning och dem som exponeras för bullret. Naturen tycks inte ta någon bestående skada av buller. Bullret upphör ögonblicket efter det att den enskilda maskinen stängts av men ingen räknar väl med att alla maskiner skall stoppas för gott, tvärtom ökar oupphörligt antalet bullrande maskiner. Man dör inte av buller men buller kan framkalla stress och mångas liv förstörs därmed indirekt genom den ohälsa som blir följden av en ständigt störd nattsömn och förstörd stillhet i hemmet orsakad av otillräcklig ljudisolering, trañkbuller av olika slag, etc. Buller kan maskera varningsrop och varningssignaler och därmed bidra till olyckor. Bullerskadad hörsel leder till social isolering och stort lidande. Men buller ter sig för många så svårgripbart. Det låter sig inte lika lätt som en del andra föroreningar samlas upp och oskadliggöras. Röken ur skorstenarna tolkas inte längre som ett tecken på framsteg men fortfarande är buller för många tecken på verksamhet och kraft. Målsättningen är att trafikens miljö- och hälsofarliga effekter skall begränsas kraftigt till början av 2000-talet. Det ankommer på myndigheterna inom resp. sektor att bevaka att åtgärder sätts in mot bullerproblemen samt att arbeta vidare för att förebygga och begränsa bullerstörningar. Det miljömål som riksdagen lagt fast för buller är att det i tätorter bör minska så att det kommer att ligga under Naturvårdsverkets nuvarande riktlinjer. Det innebär bl.a. att för planering av områden med bostäder nära trañkleder gäller 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus och 30 dBA inomhus som riktvärden. För maximala ljudnivåer har Naturvårdsverket i förslag till allmänna riktlinjer för buller i vägtrafiken BRÅD ansett att maximalnivån 45 dBA inte bör överskridas i sovrum nattetid. För flygbuller anger verket 70 dBA maximal ljudnivå utomhus som riktvärde. Detta motsvarar vid en

Antalet bullerexponerade människor skall minska 1993:65

SOU

normal ljudisolering en inomhusnivå på 45 dBA jfr 1990/91 :90, prop. bet. 1990/9l:JoU 30, rskr. 338.

2.1.2 Bullrets egenskaper

m.m.

Mätetal inom bulleromrddet

Buller definieras som icke önskat ljud. Ljud utgörs fysikaliskt

av

mer eller mindre snabba och samtidigt mer eller mindre kraftiga tryckvariationer i luften. Variationssnabbheten beskrivs med begreppet

spektrum eller frekvensinnehåll och variationernas storlek med

begreppet ljudtrycksnivå. Upplevelsemässigt är ljudtrycksnivån kopplad till ljudets styrka och frekvensen till dess tonhöjd.

De vanligaste begreppen är sammanställda i ruta på följande sida.

Buller innehåller som regel ljud med många frekvenser samtidigt och frekvensinnehållet kan sträcka sig över ett mycket stort område. Vanligt förekommande buller kan ha konstant styrka, tluktue-

vara

rande, intermittent eller impulsartat. Det kan innehålla toner.

rena Impulser och rena toner medför som regel ökad störverkan. I olika

föreskrifter tar man hänsyn till detta att skärpa gränsvärdet

genom med 5 dB om rena toner eller impulser förekommer i bullret.

Mätetalet ekvivalentnivån i dBA är ett mycket förenklat sätt att

beskriva verkliga bullersituationer. Bedömningar hörselskaderisk av

och störning baserade på ekvivalentnivån är approximativa.

Samhällsbuller bedöms i allmänhet vara mer störande om det

inträffar nattetid än om det inträffar under dagtid. Det upphov till

ger

fysiologiska effekter vid lägre nivåer under sömn. Kvantitativt uttrycks detta vanligen som att en bullerhändelse på natten är lika störande

som 10 lika kraftiga händelser på dagen. Det innebär att natthändelserna

ges en 10 dB högre vikt. I Sverige liksom i vissa andra länder ges därutöver i flera sammanhang kvällsbuller 5 dB högre vikt än dagbuller. Hänsyn till detta kan tas genom lägre tillåtet buller nattetid och kvällstid. Det kan också göras genom en s.k. dygnsvägd ekviva-

lentnivå. FBN och

Ldn är exempel på detta. Jag återkommer med en

närmare redogörelse över vägningarna under resp. bullerkälla.

människor skall minska

Antalet bullerexponerade

Begrepp inom bullerområdet

Buller Icke önskat ljud Decibel, betecknad dB Ett logaritmiskt mått som används både som styrkemått och som isolerings- eller dämpningsmått Exponering Det buller en person utsätts för i en situation Ljudtryckmivd, Ett mått på bullrets styrka. Mits i dB relativt betecknad referensnivån 20 mikropascal Frekvens Antalet svängningar per sekund. Mäts i Hz benz. Hörbart ljud har frekvenser mellan ca 20 och ca 20 000 Hz Spelarum Bullrets frekvensinnehåll. Spektrat ges ofta i oktavband eller tredjedels oktavband Lágfrekvent buller Buller vars spektrum domineras av låga, men hörbara frekvenser Infraljud Ljud med frekvenser under det hörbara frekvensområdet Ultraljud Ljud med frekvenser över det hörbara frekvensområdet Vägd nivå, ljudnivå, Hörselanpassade fysikaliska mått som skall efterlikna och LC hörselns sämre känslighet för låga frekvenser. LA Detta sker genom att de lägre frekvensema dämpas relativt de högre. instrumentet har s.k. frekvensvågningsfilter. De mest användavägningsñltren är A- och C-filtren med vilka man mäter A-vägd ljudnivå L resp. C-vägd LC båda i dB. I texten ofta nivåer i A dBA resp. dBC. Imermittent buller Buller som inte håller på oavbrutet utan slår till och från. Emission En bullerkällas utstrålade eller avgivna buller Immission Det buller som når en störd plats från en störkälla Ekvivalenmivd, Medelljudnivå, som regel A-vâgd, på effektbasis av

Leq LAM varierande buller. Anges ofta som S-timmarsvärde typisk

resp. arbetsdag för arbetsplatsbuller och som 24-tinunarsvärde helt dygn för vägtrafikbuller Toppvärde Högsta avlästa bullervärde för impulsartat arbetsplatsbuller. Ljudnivåmätaren i läge Fast Maximalnivâ Används i samband med trafikbuller. F lygbullernivá, FBN Dygnsvägd ekvivalentnivå. Kvällsbuller ges 5 dB och nattbuller 10 dB större vikt än dagbuller. FBN används kring flygplatser. Den baseras f.n. på genomsnittlig trafik årsbasis F rifä Its värde Ljudnivå utomhus utan inverkan av reflekterande byggnader och liknande. Frifáltsvärdet används ofta som immissionsmátt och approximerar infallande ljud. I typiska fall 3 4 dB lägre än verklig nivå framför en byggnad Dygnsvägd ekvivalentnivå. Nattbuller ges 10 dB större vikt än buller i övrigt under dygnet. Ldn används i en del länder, bl.a. USA för att beskriva samhällsbuller

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993265

För att bedöma bullrets hörselskadande störande verkan resp. beaktas ibland bullertopparnas höjd och antal. Detta utgör ett komplement till bedömningen baserad på ekvivalentnivån. Hörselskadligheten hos impulsljud bedöms efter bullrets toppvärde enligt en internationellt standardiserad metod ljudnivåmätare i läge dBC peak. Störningsbedömningen görs på ett något annorlunda sätt ljudnivåmätare i läge dBA fast. Detta kallas fortsättningsvis L och i detta fall Am saknas en entydig definition hur detta värde skall bestämmas. av Miljöstörande verksamheter kan åläggas för hur mycket ansvar buller som får stråla ut till omgivningen för med valda att skyddsavstånd det buller som träffar bostäder inte skall bli för m.m. högt. Bullret i immissionspunkt byggs emellertid komen upp som en bination av det infallande ljudet och eventuella reflexer byggnader mot och liknande nära immissionspunkten. Immissionsvärden uttrycks därför ofta som s.k. frifáltsvärden väsentligen är detsamma som som nivån på det infallande bullret. Frifáltsvärdet kan ofta inte mätas direkt utan erhålls genom en korrektion mätvärdet. Sättet utföra av att korrektionen beskrivs i de mätanvisningar myndigheterna utfärdar. Krav på en minskad bulleravgivning kan ett exempel på hur ses som tekniska produkter skall fylla allt fler krav på miljövänlighet. Detta innebär generellt att produkternas teknikinnehåll ökas. Konstruktionsarbetet kräver allt större insatser kunskap. Det är av en mycket ringa del av maskinens effekt strålar ut i form buller. För som av en jetmotor till en jumbojet är det miljondel effekten blir ca en av som buller, ett typiskt värde på den s.k. akustiska verkningsgraden. Bullerminskningskraven kommer i påtaglig konflikt med samtidiga önskemål om ökad hastighet och minskad materialåtgång

minskad

vikt. En maskins bulleravgivning ökar regel som kraftigt med varvtalet. Beroende på maskinens sätt att alstra buller ökar bullret upp

till 256 gånger 24 dB om varvtalet fördubblas. Lätta konstruktio-

ner släpper igenom mer buller än tunga. Det är lättare att göra snabbare maskin än Det kräver en en tystare. mindre ingenjörskompetens för att väsentligt öka maskins varvtal en än för att reducera dess bulleralstring med några få dB. Detta förklarar att bullret hela tiden tenderar att öka. Det kräver extraordinära insatser för att långsiktigt sänka bullret, det är inte omöjligt. men

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993:65

2.1.3 Buller i ett internationellt perspektiv

WHO Världshälsoorganisationen WHO har sedan länge uppmärksammat buller ett hälsoproblem såväl i den allmänna miljön som i som arbetsmiljön. År 1980 WHO ett led i organisationens gav som kriteriaprogram för olika miljöeffekter på hälsan ut ett dokument som rör kriterier för buller "Environmental Health Criteria 12 on Noise". Detta dokument redovisar lcunskapsläget såvitt avser effekter av buller baserad på undersökningar gjorts inom området fram till år 1978. som Det innehåller även värdering hälsorisker såsom hörselskador, en av icke specifika hälsoeffekter, effekter på sömn, talkommunikation och arbete samt det allmänna välbefinnandet och störningsupplevelse till följd buller. I dokumentet också vilka bullernivåer som bör av anges eftersträvas för att undvika dessa olika effekter liksom anvisningar om hur bullerexponeringen kan minskas. Forskningsbehovet för bullerproblematiken redovisas också jfr även kap. 12. En internationella experter har inom ramen för WHO under grupp ledning av professorerna Birgitta Berglund och Tomas Lindvall, Stockholm, arbetat med uppdatering 1980 års kriteriedokument. en av Jag har haft tillfälle att lämna synpunkter härpå under arbetets bedrivande. Rekommendationema såvitt avser olika gränsvärden för bullernivåer stämmer väl överens med dem jag föreslår i avsnitt 2.3.2. Dokumentet kommer att slutjusteras vid en konferens om bullers effekter på hälsan hålls i juli 1993 i Frankrike. som Enligt uppgift från Trañksektionen på Naturvårdsverket kommer WHO och EG att koordinera sitt arbete när det gäller bullerområdet. Från EG:s sida har man redan mycket positiva erfarenheter av samarbetet när det gäller WHO:s luftkvalitetsriktlinjer.

OECD De västliga ländernas samarbetsorganisation OECD har alltsedan början 1970-talet bedrivit aktiviteter på temat miljö och ekonomi. av Under årens lopp har OECD:s miljövårdsarbete skiftat karaktär. I dag koncentreras frågorna kring avgifter och andra ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, miljöstatistik, samt olika särskilda ämnen som t.ex. transporter och miljö. Inledande insatser på bullerområdet blev två rekommendationer åren 1974 och 1978 förebyggande åtgärder och en strategi för minskat om buller i samhället. Ett viktigt steg i OECD:s arbete blev en konferens i maj 1980 bullerproblemen. Vid denna rådde enighet om att nya om angreppssätt nödvändiga. Nya riktlinjer beslutades som innehöll var

Antalet bullerexponerade manniskor skall minska

sou l993:65

tänkbara åtgärder i medlemsländerna i kampen det alltmer

mot

växande bullret. Särskilt viktigt minska bulleremissionerna

var att från

fordonen. Med hänsyn till att allt fler människor

exponeras för höga

och sannolikt skadliga bullernivåer, i första hand från den ökande vägtrafiken, har flera initiativ tagits på bullerområdet. OECD har fortlöpande i olika undersökningar och Iänderöversikter följt

upp

utvecklingen under l980-talet. OECD:s miljökommitté att 30 36 dBA ekvivalent anser - ljudnivå kan betecknas god miljökvalitet i bostäder medan

som 45 dBA anges som maximal ljudnivå för Dessa nivåer har sedan blivit sovrum.

vägledande bl.a. i Sverige vid utformningen allmänna av riktlinjer för

olika verksamheter.

År 1991 presenterade OECD en studie länders bulleråtgärder

av sex

"Fighting Noise in the 1990s". Rapporten nedslående bild inför

ger en

l990-talet när det gäller bullerfrågomas hantering på det nationella

planet. Den konstaterar att mycket återstår för utveckla att och stärka bullerområdet förutsatt att det fortfarande skall betraktas

som en viktig miljöfråga. För att förbättra den akustiska miljön föreslås

i rapporten

följande åtgärder:

Utveckla en sammanhängande nationell strategi

- Samordna åtgärderna mellan nationella, regionala och lokala -

myndigheter Ställa erforderliga till förfogande för

- resurser att åtgärder effektivt skall kunna genomföras

Övervaka att förslagen genomförs

-

Sprida kännedom om ekonomiska och icke ekonomiska incitament

-

Vidta kraftfulla åtgärder för att ändra allmänhetens och besluts-

fattarnas beteende

Integrera buller vid utvecklingen transportpolitik och

- av transportsystem

I ett långsiktigt perspektiv införa strängare emissionsgränser för

-

de bullrigaste fordonen

Bullerbekámpning inom EG

Hittills har EG:s bullerbekämpningsprogram koncentrerats till

att

bekämpa buller vid själva källan och i relation till

harmonisering av

krav för olika enskilda produkter. Det råder dock inte något tvivel om

att EG framöver kommer att ägna sig

bullerbekämpning på bred

front.

Det första steget togs redan i mitten på l980-talet direktivet genom

86/188/EEG om skydd för arbetstagare mot bl.a. buller, där genom

1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska sou

förslag COM/92/560 från EG-kommissionen i december 1992 en ett ytterligare skärpning är ñrestående. EG har hösten 1992 direktiv 92/97/EEG om buller från genom motorfordon skärpt kraven på buller från bilar i ett första steg att minska vägtrafikbullret. Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 oktober 1996. I EG:s femte miljöhandlingsprogram som omfattar perioden 1993 - 2000 har tankarna i Grönboken redovisar miljöeffekterna av den som inre marknaden om tätortsmiljön, följts upp. Där pekas på att buller är de största miljöproblemen i tätortsområdena, där 75 % av ett av hela EG:s befolkning bor och där det kan förväntas att bullemivån stiger framöver, om det inte vidtas åtgärder på gemenskapsnivå. Dessutom anförs att mer än 16 % av EG:s befolkning är utsatta för bullernivåer på över 65 dBA, huvudsakliga källor är väg- och vars luftfartstrafiken. Eftersom en sådan bullemivå medför en oacceptabel hälsorisk, föreslås i programmet att det på EG-nivå vidtas åtgärder för förbättra denna situation. Inte någon skall utsättas för en att person bullernivå som innebär en hälsorisk. Kommissionen har aviserat ett direktivförslag för gränsvärden fir buller kring flygplatser. Därutöver kan pekas på Kommissionens övervakning bl.a. buller i tätort. I Grönboken om miljön i tätort av EUR 12902 EN att buller är den mest besvärande av alla anges förekommande miljöföroreningar och att de kommande årens trafikökning i tätorterna kommer att förvärra bullerproblemet ytterligare. Kommissionen har därför i maj 1993 beslutat att genomföra en sammanhängande bullerpolitik inom EG att ett förslag till en genom handlingsplan bl.a. skall innehålla miljökvalitetsnormer för buller som inom olika sektorer och immissionsvärden skall föreligga våren 1994. Arbetet skall ske i samverkan mellan för industri-, transport- och konsumentområden ansvariga direktorat. Med hänsyn till den alltmer förhärskande subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut skall fattas på lägsta möjliga nivå, är syftet med handlingsplanen att ange övergripande mål för buller medan man överlåter till de enskilda medlemsländerna att vidta åtgärder för att nå dessa mål. Vid utredningens besök i juni 1993 redogjorde vi för de förslag som kommer att läggas fram i den svenska handlingsplanen mot buller. Härvid framkom att synsättet på bullerfrågornas omfattning och natur var gemensamt. Vi var också överens om att möjligheterna att genom fortsatta bullerreducerande åtgärder på fordonen minska bullret från trafiken i stor utsträckning måste inriktas på trañksaneringar och åtgärder mot däck/vägbanebullret. Från Kommissionens sida var man därför mycket angelägen att snarast få del den svenska handav

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993:65

lingsplanen mot buller för att ha grund för det som egna arbetet med

en sådan plan.

Behovet av att fd buller pd den internationella dagordningen

Miljöarbetet blir alltmer internationellt. Många av utsläppen till luft

och vatten sprids långa sträckor och flera

av våra miljöstörningar

beror på utsläpp i andra länder. Produktionens miljöeffekter förstoras

genom att gränslösa marknader för skapas. Såväl globala varor som lokala miljöproblem har i allt väsentligt kommit att handla om en hushållning med naturresurser och att minska den stora spridningen

och upplagringen av miljöfarliga ämnen, främst giftiga metaller och

stabila organiska ämnen uppkommer som genom att man producerar,

konsumerar och gör sig med olika av varor av slag. Siktet är inställt

på en hållbar utveckling försöker som möta dagens anspråk utan att

begränsa eller inskränka möjligheterna att möta framtidens behov.

Buller har härvid kommit i skymundan. Vid konferensen om miljö och utveckling som FN anordnade i Rio de Janeiro 1992 fanns inte buller

med på dagordningen.

Trots att buller inte uppfattas livshotande som på samma sätt som andra miljöstörningar betyder det mycket för vår hälsa och möjlig-

heten till en god livskvalitet. Det finns i dag inte någon heltäckande

svensk undersökning visar hur den enskilde som prioriterar bullret mot

andra yttre miljöaspekter väl några utländska men sådana. Under-

sökningar i bl.a. Frankrike 1986, Japan 1985 och Polen 1989 visar som framgår nedan bullret att uppfattas som den främsta

föroreningen av miljön.

vibrationer

- Källa: Hiraoka, M. Japan l985; Lambert M., Maurin M., Boscher E., Lebart L., Frankrike 1986

1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska sou

Även i Polen år 1989 har bullret hamnat i topp på samma sätt, vilket kan förefalla förvånande med tanke på Polens svåra vatten- och luftföroreningsproblem. Man skall dock komma ihåg att bullret generellt i hemmet andra immissioner, vilket kan förklara stör mer än prioriteringarna Jerzy Sadowski, Building Research Institute, Warsaw, Polen. En missuppfattning är att bullret inte är så viktigt därför att de negativa konsekvenserna i förhållande till andra miljöfaktorer försvinner slår källan medan långtidseffekterna är viktiga när man av exempelvis för vatten och luftföroreningarna. Ett annat missförstånd gäller hälsoeffekterna. Ofta hörs påståendet att ännu har inte någon dött "lite buller". Att buller har påtagliga konsekvenser visar en av artikel i tidningen Arbetsmiljö 6 maj 1993 under-

nr om en stor

sökning utförd Hörselskadades riksförbund i Stockholm som visar av femte hörselskadad känner sig kränkt och förnedrad på att var arbetsplatsen. Många har upprepade gånger försökt ta sitt liv. Till detta kommer att konsumtionen av läkemedel mot exempelvis högt blodtryck och magsår stiger påtagligt med en ökande bullerbelastning. Tiden är att återigen föra upp även buller på den innu mogen ternationella dagordningen över negativa miljöfaktorer som har återverkningar på hälsan. Sverige bör därför i internationella sammanhang verka för att buller får sin rättmätiga plats bland miljöhot som måste beaktas.

2.1.4 Målsättningen med handlingsplanen

Att minska bullret i samhället Handlingsplanen skall enligt direktiven omfatta förslag till åtgärder och forsknings- och utbildningsbehov som rör bullerminskning ange vid källan, yttre bullermiljö, arbetsmiljö, boendemiljö och fritidsmiljö. dvs. i stort sett hela bullerområdet. Inom vart och ett av områdena föreligger behov dels tekniska och andra åtgärder för att reducera av bullret, dels bedömningsgrunder avseende bullrets effekter eller skadeoch störningsrisker. För att uppnå mer än en marginell förbättring är det nödvändigt att gripa in på många områden och nivåer. Bullerproblemet är således vittomspännande och kräver ett långsiktigt och brett angreppssätt. Många de mest påtagliga och lätt hanterbara av bullerproblemen har reducerats i betydande omfattning. Detta medför bullerbekämpningen blir komplex vid en höjd ambitionsnivå att mer och/eller då svårdefinierade problem skall lösas. I många fall mer finns det enkla och billiga åtgärder skulle kunna minska bullret, som

Antalet bullerexponerade människor skall minska

sou 1993:65

men de införs inte på grund ointresse eller bristande insikt. av Detta gäller bl.a. inom småindustrin.

I prop. 1990/91:90 om En god livsmiljö regeringen

angav som mål för buller att arbetet i alla instanser bör inriktas på nå ned till att

sådana ljudnivåer som kan betecknas god miljökvalitet. Enligt

som en

regeringen ankommer det på myndigheterna inom sektor

resp. att

bevaka att åtgärder sätts in mot bullerproblemen

samt att arbeta vidare

för att förebygga och begränsa bullerstörningar.

God miljö Vad är en god miljö Frågan har inte något generellt svar uttryckt i

dB, därför att vad är god miljö varierar efter som en omständig-

heterna. God miljö bör det basala målet för vara att inte få några

negativa effekter av buller. Därifrån kan sedan tvingas till

man avsteg.

Det är dock viktigt att definiera den goda miljön först bedöma

utan att

vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Vi kan ändå tvingas acceptera mer buller än vad som svarar mot god miljö. en Kompromisser kan nödvändiga det gäller vara men att klargöra att det är fråga

om sådana. Tanken kan ledas fel i beslutssituationer annars med det resultatet att människor i onödan utsätts för det lidande skadad som en

hörsel innebär eller att inte tillräckligt ambitiöst försöker

man åstadkomma eller bevara tysta miljöer i samhälle och En natur.

kompromisslösning bör redovisa de värderingar lett fram till

som

ställningstagandet i den enskilda situationen.

Arbetsplatsen bör självklart riskfri för hörseln. vara Den goda bostaden även i tätorten de flesta bor där bör - av oss -

vara sådan att det är möjligt att för öppet fönster riskera

sova utan att

att bli störd i sin sömn trafikbuller. För väckning finns

av en

jämförelsevis mycket stor tillvänjning och avsaknaden uppvaknan-

av

den innebär inte ostörd sömn. Om detta rådet enighet bland

sömnforskare. Den goda bostaden innebär också att grannens stereo inte stör och att bostaden är välventilerad att ventilationsbullret

men knappt märks. Att samtala eller lyssna på radio med fönstret öppet är andra exempel på en god bostad. På uteplatsen går det också samtala med

att

varandra och höra t.ex. fåglarna eller kanske barnen leker

som ett

stycke bort. Stadens larm hörs men det dominerar inte i ljudmiljön.

Sådana förhållanden mot ekvivalentnivå utomhus

svarar en om högst

ca 40 45 dBA. Alla bostäder i storstad kan inte ha - en en sådan kvalitet men det är inte alls exceptionellt med så

en pass tyst miljö i våra bostadskvarter. Det är dock alltför vanligt den goda ljudmiljön

att

har spolierats helt i onödan av bullriga ventilationsanläggningar eller

1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska sou

olämpligt utformade kvarter som ger trafikbullret fritt spelrum. På landsbygden är användningen av höfläktar störande. I områden för rekreation och naturupplevelser innebär en god miljö att det knappast förekommer hörbart buller även om det är absolut stilla. Naturens ljud dominerar och det är så tyst att man hör egna bäcken porla på avstånd. Det finns fortfarande sådana miljöer inom räckhåll men de blir allt färre. Hur lätt är det inte att för gott ödelägga även de återstående tysta områdena om nya vägdragningar som skär områden med ringa trafik sker utan hänsyn till den miljö som genom bullerförorenas och om beslutsfattare inte kan tänka sig att förbjuda några bullrande aktiviteter. Men med genomtänkt planering och en en klar markering av att rätten till tystnad är mer självklar än rätten att sprida buller kan vi även i fortsättningen ha sådana tysta områden. Säkerligen är det så att många människor inte har de önskemål om en tyst boendemiljö eller en tyst naturmiljö som jag beskrivit i det föregående. Den i lägenhet har sin stereo på hög volym, den som en plockat bort ljuddämparen på motorcykeln, den som färdas i som skärgården med motorbåt i hög fart, den som använder mycket en bullriga trädgårdsredskap i sin trädgård tillhör antagligen själv inte dem uppskattar tystnaden och stillheten. Det är de tystlåtna som som drabbas. De stör däremot inte de bullersamma.

2.2 Bullers effekter

2.2.1 Buller kan skada vår hörsel

Att långvarig bullerexponering medför hörselnedsättning är känt sedan lång tid. Det finns också betydligt mer subtila problem när det gäller bullret, bl.a. lever vi i en mera ljudlig miljö än förr. Vilka fysiologiska och psykologiska effekter innebär det för inlärning, kommunikation och allmän inställning till olika typer av miljöproblem och välbefinnande Orsaken till den hörselnedsättning vi benämner bullerskada är som alltför starkt buller under alltför lång exponeringstid. Buller kan också leda till allmänna subjektiva störningsreaktioner liksom interferera med samtal och kommunikation, påverka olika typer aktiviteter samt vila av och sömn. Vid långvarig exponering kan buller ge upphov till psykosociala och psykosomatiska symtom. Jag kommer i det följande att behandla bullers skadliga och negativa effekter på människan liksom vilka exponeringsnivåer bör gälla för att risken för dessa som effekter inte skall uppstå.

Antalet bullerexponerade människor skall minska SOU 1993:55

Buller kan hörselskada ge

Långvarig bullerexponering leder till hörselnedsättning och eventuellt

till dövhet, tinnitus öronsus och förändringar i andra funktioner beroende på bullrets stressframkallande karaktär. Såväl hörselnedsättning som tinnitus är obotliga förändringar hörseln. Hörselnedsättav

ningen leder till kommunikationssvårigheter vilket i sin leder till

tur isolering och eventuellt depression. Hörselnedsättningen kan i någon mån kompenseras av hörapparat och tekniska hjälpmedel. Det är betydligt svårare att dämpa tinnitus som medför stort lidande för många bullerskadade. Bullerskadan kan förebyggas och eftersom tinnitus är ett symtom åtföljer bullerskadan innebär

som bullerprofylax

också indirekt tinnitusprofylax. Både kontinuerligt buller och impulsbuller orsakar skador på sinnescellerna i innerörat, framför allt på sinneshåren. Vid kontinuerligt buller är det troligen framför allt bristande syresättning och en näringstillförsel som är orsaken till skadan. När det gäller impulsbuller är det mekaniska skador i hörselsnäckan dominerar. Uppkomna som skador är obotliga.

Psykologiska konsekvenser När den hörselskadade märker att han eller hon har svårt kommuatt nicera med omgivningen medför detta ofta isolering från umgänget med hänsyn till att det är svårt att höra vad sägs. Man vill inte som verka dum, det är obehagligt att fråga flera gånger, och feltolkom ningarna leder till bristande självförtroende. Eftersom bullerskadan är vanligare längre man exponerat sig för buller och äldre man blivit så kan man också konstatera att det är just äldre bullerskadade som isolerar sig mest. Detta i sin tur leder ofta till depressioner. Bland pensionärer där umgänget med goda vänner och arbetskamrater framstår som speciellt väsentligt är detta vanlig företeelse. Om den en bullerskadade dessutom lider tinnitus, är detta ytterligare faktor av en som dels försvårar talkommunikationen, dels bidrar till depression. Tinnitus är ett symtom, som man inte kan komma ifrån får bära utan med sig dygnets alla timmar.

2.2.2 Varför är vi inte rädda vår hörsel mer om

Fundamentalt för människan som social varelse är definitionsmässigt hennes samvaro och samverkan med andra. Häri intar kommunikationen med tal hörsel en unik position kanske den viktigaste alla - som av medmänskliga kontaktformer. För de flesta av oss är den så självklar

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

att vi alltför sällan reflekterar över dess betydelse. Människor som genom sjukdom eller skada helt eller delvis förlorat förmågan att tala eller att höra kan dock omvittna det oerhörda handikapp detta innebär. Det görs numera betydande ansträngningar och ekonomiska investeringar för att bekämpa buller i arbetsmiljön. Detta medverkar på ett positivt sätt till en reduktion av bullerskadorna. När det gäller fritidsbuller är situationen en annan. Vår fritid är inte reglerad genom lagar och förordningar, övervakning och kontroll. Det är upp till den enskilde att skydda sig eller avstå härifrån. Som exempel kan nämnas de höga ljudnivåerna vid moderna musikarrangemang såsom poplrockkonserter och diskotek och den utbredda användningen av bärspelare. Det behövs fortsatt forskning inom detta område för att avgöra hörselskadligheten av dessa musikaliska aktiviteter. Aktiviteter som innebär en exponering för kraftiga impulsljud, framför allt skytte, är hörselskadliga. Eftersom den enskilde numera kan skydda sig effektivt mot även denna typ av buller med hjälp av moderna hörselskydd, finns det anledning att förbättra informationen om fritidsbuller och hur en bullerskada kan förebyggas. Den ökade användningen av kraftiga högtalaranläggningar inne i bilar är en relativt ny företeelse där det är fullt möjligt att åstadkomma ljudnivåer på uppemot 120 dBA. I flera amerikanska stater har man nu börjat bötfälla bilförare som "missbrukar" bilstereoanläggningar på grund av den störande effekten som de har på omgivningen. I Norge har undersökningar påvisat att hörselstatus hos unga norrmän som mönstrat i 18-årsåldern försämrats på några år så att år 1987 uppvisade 35 % dem mönstrade hörselnedsättning. År av som en 1981 var motsvarande siffra 17 %. Den mest sannolika orsaken till denna förändring är musikexponering, då dessa ungdomar ännu inte nämnvärt utsatts för arbetsbuller. Även i vår hemmiljö använder olika typer av maskiner som avger buller, t.ex. dammsugare, matberedningsapparater, hobbymaskiner etc. Ljudnivåerna från dessa ligger ofta mellan 80 och 90 dBA. Exponeringstiden är i allmänhet kort men för individer som är bullerexponerade i arbetet eller på fritiden i övrigt kan användningen av sådana apparater ge ett klart skadligt tillskott till den totala bullerdosen. Det går därför inte längre att skilja på vad är som arbetsskada och vad som är fritidsskada.

Antalet bullerexponerade manniskor skall minska sou 1993:65

2.2.3 Barns känslighet för buller

När det gäller bullerskador och andra effekter av buller har det i det

föregående i allt väsentligt handlat om ungdomar och Intresset

vuxna. for de bullerkällor som barn utsätts för har emellertid under år senare

ökat alltmer. Det finns numera fallbeskrivningar och kliniska erfarenheter av att barn blivit utsatta för höga impulsljud har fått

som en hörselskada. På grund av den korta varaktigheten hos impulsen

hinner hjärnan inte uppfatta den verkliga nivån. Av etiska skäl kan

experiment icke genomföras på barn på grund risken för av en

bestående hörselnedsättning. De undersökningar utförts med

som ex-

ponering av buller på djur har huvudsakligen gällt impulsleksaker, t.ex. påsksmällare och knallpulverpistoler. Ett betydande antal

av

dessa leksaker avger impulser som överskrider den allmänt vedertagna riskgränsen för impulsljud i arbetslivet, nämligen 140 dBC peak. En viktig faktor i detta sammanhang är att barns känslighet för höga ljudnivåer är okänd. Ljudnivåmätningar har visat att det finns ett stort

antal leksaker som avger ett kontinuerligt buller med höga ljudnivåer, t.ex. pipleksaker.

2.2.4 Bullers långsiktiga effekter på hälsa och

välbefinnande

Störning

Den vanligaste effekten av buller är psykologisk störning Störning

brukar allmänt definieras känsla obehag direkt riktad

som en av mot

något i omgivningen som man vet eller tror har negativ effekt på

en hälsa och välbefinnande. Sådan störning kan också uppkomma som en

konsekvens av att buller påverkar möjligheten att föra samtal,

sova eller utföra andra aktiviteter. Bullrets störande inverkan beror av en rad faktorer i bullret. Ett

starkt buller är oftast mer störande än ett buller med lägre ljudnivå och ett intermittent buller stör mer än ett kontinuerligt och regelbundet buller. Vissa ljud kan upplevas som skrämmande eller oroande, t.ex. ambulanssirén, militärflygplan eller skottljud. Ett ljud inte är

som kontrollerbart, exempelvis det ljud som någon åstadkommer, annan

liksom ett ljud som upplevs onödigt, är särskilt störande.

som

Motsvarar engelskans annoyance. Sömnstöming heter på engelska sleep disturbance och samtalsstöming speech interference.

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

Det är i ett flertal internationella fallstudier dokumenterat att lagfrekvent buller orsakar störning vid mycket svaga ljudtrycksnivåer. I Sverige ger lågfrekvent buller upphov till en stor andel klagomål till miljö- och hälsoskyddskontoren. Långvarig exponering för lågfrekvent buller kan förorsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och andra psykosomatiska eller stressrelaterade symptom. Besvär efter långvarig exponering behöver dock studeras ytterligare. Huruvida sömnen påverkas är inte studerat. Det är sannolikt att störning för lågfrekvent buller i likhet med vad som är fallet för infraljud är relaterat till ljudtrycksniväer överstigande normalhörtröskelnivån. För grupper av befolkningen som är känsliga för lågfrekvent buller kan störning uppkomma vid eller strax över normaltröskelnivän dvs. så snart ljudet är hörbart. Ett flukturerande amplitudvarierande lågfrekvent buller tycks vara speciellt störande. Psykologisk störning är ett subjektivt mått och andelen mycket störda i en undersökt befolkning brukar användas för att beskriva samband mellan störning och bullerexponering, s.k. dos-responssamband. 10 % mycket störda i en exponerad befolkningsgrupp har under senare år angetts som en gräns som inte bör överskridas om förhållandena skall kunna bedömas som acceptabla.

Vilken bullerkälla stör mest När jämförelser gjorts mellan störningspotentialen hos olika typer av vanligt förekommande bullerkällor gäller för den övervägande delen av studier att vägtraflkbuller är mer störande än tågbuller vid samma ekvivalenta ljudnivå. Störningsmönstret, dvs. vilka typer av aktiviteter som störs, skiljer sig mellan olika typer av buller. Sålunda rapporteras vägtrafikbuller vara mest störande för sömn medan tågbuller, liksom flygbuller framför allt stör samtal.

Eflekter pá sömn Ostörd sömn är väsentlig för såväl mental som fysisk hälsa och välbefinnande och är en förutsättning för att skall fungera väl i vårt dagliga liv. Sömnstörningar är därför en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering i våra boendemiljöer. Under senare år har sömnforskningen lagt allt större vikt vid eftereffekter som kan mätas på morgonen eller dagen efter en bullerstörd sömn. Buller ger upphov till olika typer av effekter under insomningsfasen och sömnfasen. Vissa faktorer i bullret gör det mera störande för sömnen. Intermittent, oregelbundet buller med en stor skillnad mellan bakgrund och toppnivå, medför större risk för störning än ett jämnt, regelbundet och

Antalet bullerexponerade människor skall minska 1993:65 sou

förutsägbart buller. Vissa grupper bland befolkningen är mer känsliga för bullerstörningar än andra. Detta gäller äldre, sjuka, skiftarbetare och personer som själva sig bullerkänsliga. I flera anser vara undersökningar har visats att den grupp som karakteriserar sig själva som ganska eller mycket känsliga för buller utgör ungefär tredjedel en av befolkningen.

Psykosociala ejfekter och symtom Buller i vår omgivning medför rad andra påverkningar på kroppen. en Att buller i boendemiljön såväl som i arbetsmiljön ger upphov till besvär och symtom av olika slag irritabilitet, huvudvärk och som trötthet är väl känt. Människor som har höga bullernivåer i sitt sovrum drabbas inte bara av sömnstörningar utan också allmän sänkning av en av välbefmnandet. Buller, framför allt vid nivåer som förekommer i arbetsmiljön, har ofta satts i samband med hjärtsjukdomar som förhöjt blodtryck. Att en bestående blodtrycksförhöjning skulle kunna orsakas av buller råder det emellertid i dag delade meningar om. Det är oomtvistat att buller är en stressfaktor som i samverkan med andra belastningsfaktorer och beroende på individens känslighet och förmåga att hantera stress kan ge upphov till psykosociala och psykosomatiska besvär.

2.2.5 Indirekta effekter buller av

Buller förekommer ofta vid nivåer som stör talkommunikation. Buller försvårar inte bara direkt möjligheten att föra samtal, utan också indirekt genom att det är ansträngande att höja rösten eller tal upprepa i bullriga situationer. Temporärt kan vi alla drabbas störd talkomav munikation på grund av buller, starka ljud helt eller delvis som överröstar en talsignal och därmed stör eller omöjliggör talkommunikation. I extrema fall kan detta leda till social isolering. För att möjliggöra en ostörd talkommunikation människor emellan är det angeläget för ett civiliserat samhälle att så långt möjligt förhindra sådant buller. Detta gäller både i fritids- och arbetsmiljö och kanske framför allt buller från olika transportformer väg-, järnvägs- och flygtrafik men också från industriell verksamhet och från en mångfald andra bulleralstrande processer och utrustningar. För tal gäller att en trafikbullernivå gatu-, motorvägs- eller järnvägstrafik på ca 55 dBA ger en taluppfattbarhet på 95 % för ca normalt sammanhängande tal, vilket acceptabelt för fungerande anses talkommunikation under följande betingelser:

sou 1993:65 Antalet bullerexpønerade människor skall minska

avstånd talare lyssnare ca en meter, - lyssnaren befinner sig framför talaren, lyssnaren har normal hörsel, lyssnaren är i åldersintervallet 15 55 år, talkommunikationen sker på ett språk som är både talarens och lyssnarens modersmål.

När ovanstående betingelser inte är uppfyllda gäller:

Hörselskadade lyssnare behöver upp till ca 10 dB lägre bullernivå. Äldre och lyssnare än angivet intervall behöver till yngre upp 5 dB lägre bullernivå.

Annat språk än modersmålet gäller sannolikt även syntetiskt tal

innebär behov av upp till 5 dB lägre bullernivå.

I princip kan faktorerna hörsel, ålder och språk betraktas som oberoende. Detta innebär att en äldre hörselskadad invandrare kan behöva upp till 20 dB lägre bullernivå för acceptabel taluppfattning. Ca 10 % av Sveriges befolkning uppskattas ha hörselnedsättning av sådan omfattning att den har social betydelse. Uppskattningsvis tre fjärdedelar av dessa är över 65 år. Närmare 20 % av Sveriges befolkning är över 65 år. Runt 10 % av befolkningen har annat språk än svenska som modersmål. Ca 40 % av befolkningen berörs därför av en eller flera av de begränsande faktorerna hörselnedsättning, hög eller låg ålder samt annat språk än svenska som modersmål. Äldre och med nedsatt hörsel liksom barnen, personer personer är, känslig Även

en grupp den största. lindriga hörselnedsättningar i

diskanten gör det svårare att skilja signal och störljud och orsakar en minskning av taluppfattningen. Det är särskilt markant i en bullrig omgivning. Kravet på en låg bullernivå varierar med röststyrka, innehållet i det talade budskapet och egenskaper hos individen ålder, hörsel och modersmål samt lokalens utformning storlek, rumsakustik. I undervisningslokaler med långa avstånd erfordras bakgrundsnivåer på ned till 25 dBA. I skolor exponerade för flygbuller har man konstaterat störningar av talkommunikation mellan lärare och elever. Andra studier visar att i skolor med högre bullernivå är arbetsresultatet sämre än i mindre bullriga skolor. Man har också funnit skillnader i arbetsprestation mellan olika bullriga klassrum i samma skola.

Antalet bullerexponerade människor skall minska

2.2.6 Effekter på prestation och inlärning

Bullers effekter på arbetsprestation har under flera decennier studerats

såväl i naturliga arbetsmiljöer i laboratorieexperiment där

som försökspersoner arbetat med olika typer tester samtidigt de av som exponerats för olika bullernivåer. Under års forskning har senare effekter av buller vid ljudnivåer är vanligt förekommande som mera i vår omgivning studerats. Olika aspekter arbetsprestation har av belysts, t.ex. reaktionsförmåga, minne, kvalitativ och kvantitativ arbetsförmåga, ansträngning och strategi vid lösandet uppgift, av en för att bara nämna några. Vidare har samtidig inverkan andra av faktorer studerats, t.ex. tid på dagen, hög temperatur, intagande av måltid eller sömnbrist. Indirekta effekter och eftereffekter buller på av prestationen har också belysts. Buller påverkar alltid arbetet när viktig information maskeras. Huruvida effekter på arbetsprestationen uppkommer beror i övrigt framför allt på arbetsuppgiftens art, bullrets egenskaper och på faktorer hos individen. Enkla monotona arbetsuppgifter påverkas inte alls eller förbättras av buller. I komplexa uppgifter som ställer krav på minne och samtidig bevakning av flera informationskällor, t.ex. övervakningsuppgifter och i verbala uppgifter där man tillägnar sig information från skriven text påverkas arbetsprestationen av buller. De effekter på prestationen som man funnit i olika studier blir större längre tid arbetet i buller pågår. Detta beror till del på att en man ökar sin ansträngning för att kompensera sig för bullrets distraherande effekt. Samtidigt föreligger tendens att ändra arbetsstrategi vid en arbete i buller. Genom att koncentrera uppmärksamheten på sådant som man anser vara viktigast i en uppgift försöker avskärma sig man från distraherande ljud, men samtidigt missar viktig man annan information vilket kan medföra att framför allt kvaliteten i arbetet försämras. Det finns en ökad risk för olycksfall i eller utanför arbetet när höga bullernivåer maskerar viktig information såsom varningssignaler eller försvårar kommunikation.

Oavsett om man kunnat påvisa någon prestationsförsämring eller

under bullerexponering, har olika slag eftereffekter konstaterats. I av försök där personer varit utsatta för buller och sedan fått utföra en uppgift i tyst miljö har trötthet, irritation eller andra stressreaktioner till följd av bullret visat sig försämra arbetsresultatet. Framför allt gäller detta om bullret varit oregelbundet och inte kunnat kontrolleras. Det finns också

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

studier som visar att människor tenderar att vara mindre hjälpsamma

och mera aggressiva i bullriga situationer.

Det är inte möjligt att generellt ange en nivå som inte får överskridas utan riktvärden måste anges för olika miljöer beroende på vilken typ av arbete som utförs.

2.3 Risk och riktvärden

2.3.1 Risken för effekter av buller alltför hög

Inom en rad områden finns i dag riktvärden för buller fastlagda. De utgör en kompromiss mellan ekonomi, risk och tillgänglig teknik. Till

skillnad från andra gränsvärden, som t.ex. för kemikalier, motsvarar de nu gällande riktvärdena en risknivå på 10 % för hörselskada ca

resp. stark störning av buller. När det gäller många andra gränsvärden

är det en självklarhet att gränsvärdena skall sättas så att risken är försumbar. Enligt min mening är det inte tillfredsställande att ha riktvärden för buller som innebär att 10 % av dem utsätts härför som drabbas av en hörselskada. Inte heller kan bullernivå där 10 % en ca

är starkt störda generellt betecknas som en god miljö. Bedömningar

av hörselskaderisken utgår från de exponeringsnivåer gäller i som

arbetslivet. Även jag har dessa utgångspunkt för mina

som överväganden.

Riskgränser i några andra länder I Sverige gäller för kontinuerligt buller i arbetslivet hörselskadeen

riskgräns av 85 dBA. Därmed anser vi att en arbetare med oskyddade öron kan vistas i en bullernivå 85 dBA 8 tim/dag, 5 dagar/vecka under

ett helt arbetsliv utan att hörselskada uppkommer. Detta är emellertid en statistisk gräns som innebär att ca 10 % av arbetare exponerade för detta buller kommer att erhålla en bullerskada.

När det gäller impulsljud gäller såväl i Sverige som internationellt en riskgräns på 140 dBC peak. Det är oklart hörselskador kan

om uppkomma vid ljudnivåer strax under 140 dBC peak. impulser är mer

"förrädiska" än kontinuerligt buller eftersom de på grund av sin korta

varaktighet "lurar" hjärnan.

Antalet bullerexponerade människor skall minska

Risk för hörselskada Risken för hörselskada ökar med ljudstyrkan och den tid man vistas i bullret, men risken beror också på ljudets karaktär. Känsligheten för buller är i hög grad individuell eftersom vissa personer kan bli hörselskadade efter kort tid i buller. Andra kan arbeta lång tid, ibland ett helt arbetsliv, i mycket kraftigt buller utan att få en påtaglig hörselskada. Den accepterade exponeringsnivån är 85 dBA i bl.a. Sverige men 90 dBA i vissa andra länder, t.ex. USA. Detta speglar främst olika synsätt på vad som är rimligt att uppnå på arbetsplatserna och är ingen enbart medicinskt betingad gräns. För att arbetsplatsbuller skall vara praktiskt taget riskfritt för hörseln krävs att ekvivalentnivån understiger 75 dBA. Internationella Standardiseringsorganisationen ISO har däremot angett följande tendens till hörselskada hörselnedsättning som en följd av vistelse i buller 35 års arbete:

De känsligaste individerna kan endast spåras genom återkommande hörselundersökningar under en föjd av år. Då kan en begynnande hörselskada upptäckas i tid. För att arbetsplatsbuller skall vara praktiskt taget helt riskfritt för hörseln krävs att den A-vägda ekvivalentnivån understiger 75 dB.

Risk för andra effekter av buller

Det finns belägg för att buller i vår omgivning leder till uppkomst av olika psykosociala och psykosomatiska besvär och symtom. Någon "säker" bullernivå är i dag inte möjlig att ange, delvis beroende på det begränsade antal studier som gjorts men också beroende på att dessa effekter i så hög grad visat sig vara relaterade till störningsgraden snarare än till själva bullernivån.

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

2.3.2 Riktvärden som utgår från försumbar risk och god miljö

Arbetsplatser Arbetsplatsen bör vara riskfri för hörseln. Det innebär att expositionen

bör ligga under 75 dB mätt som A-vägd ekvivalentnivå.

Samtalshindrande buller i verkstadslokaler

Buller kan försämra arbetseffektiviteten och trivseln genom att hindra

eller försvåra samtal på arbetsplatsen. Det kan också

vara en

olycksfallsrisk genom att varningssignaler eller varningsrop inte når

fram. För att samtal skall kunna föras på kort avstånd bör ljudnivån i en arbetslokal vara högst 65 70 dBA. Taluppfattbarheten är dock -

fortfarande låg. Det är svårt att föra ett telefonsamtal då omgivnings-

bullret överskrider ca 70 dBA.

Buller inverkar på arbetsprestationen. Det är inte möjligt att

generellt ange en nivå som inte får överskridas utan riktvärden måste

anges för olika miljöer beroende på vilken typ av arbete som utförs.

Komfortstörande buller

Buller är ofta tröttande, irriterande och störande i arbetet. Det går inte att fastställa någon generell gräns mellan störande och inte störande buller. Bedömningen av ett buller beror i hög grad på den situation där det uppträder dvs. arbetets art, samt den utsatta personens

inställning till bullret och bullerkällan åtminstone vid "måttlig"

-

styrka. Erfarenhetsmässigt kan dock anges riktvärden 30 40 dBA för

- - högsta bullernivåer som normalt kan accepteras på olika slag av arbetsplatser.

Bostäder

Den goda miljön har jag beskrivit i avsnitt 2.1.4. Våra bostäder är avsedda for vila, rekreation och umgänge. Naturvårdsverkets förslag

till riktvärden för vägtrafikbuller i permanentbostäder har angetts till

en A-vägd ekvivalentnivå om 30 dB för dygn samt en maximal A-vägd ljudnivå på 45 dB kl. 19 07. Detta värde avser att skydda människor

-

mot olika typer av störningar av intermittent buller under insomning

och sömn och stämmer väl med kända effekter av buller på sömnen.

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993:65

De angivna värdena stämmer också väl med WHO:s nya rekommendationer jfr avsnitt 2.1.3.

Maximinivån måste av praktiska skäl ges en statistisk definition.

Självklart är det önskvärt att maximivärdet aldrig överskrids, men om

det bara sker vid sällsynta tillfällen är störningen i praktiken ringa.

Risken för störningar måste också minskas för dem som sover och

vilar under dagtid. Maximinivån om 45 dBA bör därför eftersträvas för hela dygnet. Huruvida riktvärdet för dygnsekvivalentnivån eller för

maximalnivån blir dimensionerande beror av förhållandena i det enskilda fallet såsom avståndet till vägen, förekomst av tung trafik m.m. Oftast är dock maximibullerriktvärdet det hårdaste kravet. I de

riktvärden jag i de kommande kapitlen föreslår anger jag därför för

resp. bullerslag gränser för hur ofta det kan accepteras att riktvärdet för L överskrids, dvs. att avsteg görs från det önskvärda. Anm

Inomhusnivåerna skall alltid vara uppfyllda med stängda fönster.

Med normala fönster svarar de angivna riktvärdena mot utomhusbullervärdena 55 dBA ekvivalentnivå resp. 70 dBA maximalnivå. Det är självklart ett berättigat Önskemål att kunna ha fönster öppna utan att störas av yttre buller. Enligt en undersökning utförd vid Institutionen för miljömedicin i Göteborg vill 70% sova med öppet fönster. I vad mån detta skall kunna ställas som krav måste bero av bostadens

belägenhet. Jag återkommer till detta i kapitel 4 och När det gäller utomhusmiljön vid permanentbostäder anger Natur-

vårdsverket som riktvärde en A-vägd ekvivalentnivå om 55 dB för

vägtrañkbuller. Med en normal fördelning av trafiken under dygnets

timmar innebär detta en ekvivalentnivå för dag om ca 57 dBA och för

48 dBA. Även för tågbuller Naturvårdsverket riktvärdet 55

natt anger

dB som A-vägd dygnsekvivalentnivå och för flygbuller en FBN-nivå

om 55 dB. Dessa riktvärden är ungefär likvärdiga. Dessutom anger

Naturvårdsverket en maximal nivå LAmax på 70 dBA.

Jag har emellertid en från Naturvårdsverket avvikande syn på vad som bör anges som riktvärde för den goda utomhusmiljön. Utomhusnivån bör vara under 45 dB som A-vägd ekvivalentnivå för dygn för

att karakteriseras som god miljö. Då uppfylls även inomhusnivåerna med delvis öppet fönster. Möjligheterna att föra samtal vid L

A

55 dB är inte idealiska. En studie visar att det finns en klar betalningsvilja för en tystare miljö vid 55 dBA ekvivalentnivå jfr avsnitt 3.3. Vid en dygnsekvivalentnivå om 55 dBA visar också gjorda studier

på att många är starkt störda. Andelen störda beror emellertid inte bara av ekvivalentnivån utan vid intermittent buller även av hur starka bullertoppar som förekommer och hur ofta dessa inträffar. Detta betonas i det reviderade WHO-dokumentet. Vid samma ekvivalentnivå är därför störningsbilden olika om det är fråga om ett tämligen jämnt

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

vägtrafikbuller från en motorväg ett stycke bort eller ett intermittent buller såsom från tåg eller flyg. Figur 2:1 visar en av en amerikansk akustiker, Ted Schultz, gjord sammanställning av alla tillgängliga undersökningar avseende bullerstörning från väg-, tåg- och flygtrafik.

Andelen starkt störda är relaterade till den dygnsvägda ekvivalentnivån

Ldn. Att spridningen är så stor har delvis sin grund i det nämnda

nyss förhållandet att inte endast ekvivalentnivån är avgörande för störnings-

graden utan också maximibullret och hur ofta kraftiga bullertoppar inträffar. Figuren visar att i en del fall är störningen mycket stor redan

vid 57 dB, vilket

Ldn motsvarar LA 55 dB, men vid en 10 dB

lägre nivå är andelen starkt störda ringa.

i

Schultz I97

QundruncFn to IS Pomu

. ¢Y; %;.4Y;..;;; I 1:4 oauuuwnnuuuoouzuunuuc DAY - NIGHTAVERAGE SOUND LEVEL

Sammanställning av i litteraturen tillgängliga uppgifter rörande

dygnsvägd ekvivalentnivå, Ldn, och andelen starkt störda.

Samband erhållet ur totalt 453 datapunkter från väg-, tåg- och

flygbullerstudier. Samband enligt en av samma författare publicerad analys år

1978. Schultz ct al Joum. Ac. Soc. Am. 1991, s. 230.

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993:65

Om det hade varit möjligt skulle jag som generellt riktvärde för god utomhusmiljö oavsett bullerkälla, sätta 40 45 dB som A-vägd ekvivalentnivå för dygn i bostadsområden. Detta är emellertid orealistiskt. Kompromisser mellan det önskvärda och det möjliga är nödvändiga. För olika situationer och störkällor är förutsättningarna helt olika. Alla bostäder bör ha en skyddad sida. Ljudnivån utomhus vid bostäder bör därför vara låg åtminstone på en sida för att möjliggöra samtal och avkoppling. I gatutrafikfallet är bullernivån mot gatan ofta mycket över 55 dBA, men på den tysta sidan av huset kan det vara 25 dB lägre bullernivå. I gatu- och vägtrafikfallet är det därför ofta möjligt att ha en A-vägd dygnsekvivalentnivå under 45 dB även centralt i en stad. Detta förhållande måste självfallet tas till vara på så sätt att utomhusnivån utanför en del av bostadens fönster samt på uteplatsen bör ligga under 45 dBA. För mer avlägsna bullerkällor blir nivåskillnaden mellan bullrig och tyst sida av en byggnad mycket mindre än för gatubullret. Flygbullret är som regel praktiskt detsamma på alla sidor av en byggnad. I och för sig är det möjligt att ange även ett maxvärde LAM,‘ 60 dBA. Jag anser emellertid att en sådan begränsning kan vara svår att uppfylla och avstår därför att lägga förslag i denna del. Ett mer realistiskt värde i dagens samhälle är 70

LAmax dBA.

Möjligheterna att göra något bullret är också beroende av vilken källa som är ifråga. Awägningen av riktvärden blir därför olika för de olika källorna. Till detta återkommer jag under resp. avsnitt. I och med att det buller som måste accepteras ofta ligger klart över vad som gäller för den goda miljön är en tydlig bullerdeklaration ett viktigt informationsmedel. l dag är det många som efter hand finner att bullret var mer besvärande än de väntat sig. En sådan deklaration bör givetvis även innefatta uppgifter om L AMX.

Skolor och undervisningslokaler I dessa lokaler ställs krav på god talkommunikation och goda inlärningsförhållanden. Detta har stor samhällsekonomisk betydelse. Eftersom avståndet mellan lärare och elev kan vara 10 eller m mer måste högre krav ställas talkommunikation än i våra bostäder. Personer med nedsatt hörsel och andra känsliga personer behöver lägre bakgrundsnivå för att uppfatta tal. Därför erfordras bakgrundsnivåer ned till 25 -30 dBA för att möjliggöra goda talkommunikationsförhållanden. Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för vägtrafikbuller anges till 30 dBA ekvivalent ljudnivå. Detta värde bör gälla under under-

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

visningstid och kompletteras med riktvärde for maximal ljudnivå. Ett lägre värde bör emellertid tillämpas för stora lokaler.

Kontor I denna typ av lokaler ställs mindre krav på god talkommunikation än i skolor, eftersom samtal kan föras på kortare avstånd. För att möjliggöra god talkommunikation för personer med nedsatt hörsel och för att minska risken för störning vid olika typer av arbetsuppgifter bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA ekvivalent ljudnivå och 45 dBA maximal ljudnivå. Naturvårdsverkets förslag till riktvärden för vägtrañkbuller i arbetslokaler 40 dBA ekvivalent ljudnivå är för högt och bör även kompletteras med ett värde för maximal ljudnivå.

Ldgfrekvent buller Många bullerkällor har lågfrekvent karaktär i samtliga ovan angivna miljöer. Ljudisoleringen i byggnader är ofta otillräcklig för låga frekvenser. Det har visat sig att A-vägningen inte är adekvat vid bedömningen av lågfrekvent buller då störningen underskattas vid låga nivåer. Det krävs därför strängare riktvärden för buller med lågfrekvent inslag, t.ex. har, om riktvärdet uttrycks i dBA, en "bestraffning" med 7 dB föreslagits. Boverket har för fasta installationer i bostäder, vilka ofta alstrar lågfrekvent buller, i nu liggande förslag till nya nybyggnadsregler kompletterat kravet på maximal A-vägd ljudnivå med ett krav även på maximal C-vägd nivå, 15 dB högre än A-kravet. Detta är ett enkelt sätt att hantera problemet. Ytterligare forskning krävs inom detta område innan säkra värden kan fastställas.

Infraljud Ljud under ca 20 Hz, dvs. under det hörbara frekvensområdet, kallas infraljud. Sådana ljud kan emellertid förnimmas om de är tillräckligt starka. Detta har uppmärksammats och studerats men trots detta är kunskaperna ofullständiga. En s.k. perceptionströskel har påvisats, en tröskelfunktion som direkt övergår i hörtröskeln. Sambandet mellan uppmätta nivåer för infraljudet och påverkan på människan i form av sömnighet, störningsreaktioner och olika former av besvärsuppleverser är numera väl klarlagt. Infraljud under perceptionströskeln synes emellertid inte orsaka några effekter. Det är därför önskvärt att man eftersträvar en miljö där infraljudnivån inte överstiger perceptionströskeln.

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993:65

Infraljud alstras i processer eller anläggningar där stora ytor eller luftmassor sätts i rörelse. Sådana infraljudkällor kan stora vara dieselmotorer, kolvkompressorer, ventilationsanläggningaroch fordon. Hörselskydd kan normalt inte användas för att begränsa uppträdande effekter, grund av hörselskyddens ringa dämpning infraljud. av

Ultraljud Ljud med frekvenser över ca 20 000 Hz, ultraljud, är inte heller hörbart. Det har, vad man vet, inte någon väsentlig inverkan på människokroppen vid måttlig styrka. Mycket kraftiga ultraljud träffar mycket sällan människan eftersom ultraljud dämpas starkt vid utbredningen genom luften. Om det skulle träffa ögonen kan det dock leda till att vätskan i ögonlinsen stelnar. Undertoner till ultraljudet måste emellertid observeras eftersom de kan medföra hörselskaderisk. Ultraljud skapas normalt av speciella ultraljudsgivare och förekommer i avfettningsanläggningar för maskinkomponenter, för värmeförslutning av förpackningar och ett fåtal andra industriella tillämpningar. Det har även medicinska tillämpningar.

2.4 Sektorsansvaret och buller

En grundläggande strävan i dagens och framtidens miljöarbete är att bygga miljötänkandet i alla de olika slag av verksamheter som kan befaras påverka miljön negativt. Regeringen har också på som svar riksdagens begäran om en samlad handlingsplan mot buller slagit fast att det ankommer på myndigheterna inom resp. sektor att bevaka att åtgärder sätts in mot bullerproblemen samt att arbeta vidare för att förebygga och begränsa bullerstörningar jfr prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU 30 rskr. 338. Trots det positiva arbete som pågår när det gäller bullerfrågorna inom olika sektorer såväl centralt som lokalt är min slutsats att det återstår mycket innan bullerfrågorna till fullo genomsyrat vårt handlande. Det förebyggande och strategiska bullerbekämpningsarbete som anges i olika planer innebär de goda intentionerna till trots att åtgärder mot buller i konkurrens med andra angelägna miljöfrågor och med hänsyn till det ekonomiska läget ofta får stå tillbaka. Den uppdelning av det centrala myndighetsansvaret som föreligger på miljö- och hälsoskyddsområdet ger upphov till svårigheter när det gäller att lokalt genomslag för nationella prioriteringar liksom när det gäller det centrala stödet till den lokala verksamheten.

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

För att förverkliga ambitionerna om att nå en långsiktigt god och hållbar miljö i enlighet med de förslag jag kommer att lägga fram i handlingsplanen krävs en aktiv dialog mellan de olika aktörerna, så att det kan ske en anpassning till möjligheter och behov och där former för ömsesidiga åtaganden kan utvecklas. Det räcker inte med att målen "bryts ned" till sektorsnivå. Det visar den hittillsvarande utvecklingen på bullerområdet, där dessa frågor i alltför hög grad försummats. Jag anser att det behöver skapas former för en utvecklad dialog mellan stat och kommuner och näringsliv hur nationella mål för om buller skall komma till uttryck såväl på central som regional och lokal nivå. För att lösa de uppgifter som jag föreslår i handlingsplanen behöver vi utveckla ett nytt förhållningssätt där vi agerar i ett långsiktigt och förutseende perspektiv. Tekniska problem återstår fortfarande på en rad områden att lösa. På vissa håll saknas i dag den tekniska kunskapen. Under processen bör man också klargöra hur olika insatser skall följas upp och utvärderas. Detta bör ske fortlöpande och innefatta en kommunikation där åtgärder som visar sig framgångsrika och kostnadseffektiva lyfts fram. Naturvårdsverket har nyligen inrättat ett tillsynsråd, uppgift vars bl.a. är att öka samordningen mellan olika tillsynsmyndigheter och utveckla arbetet med prioriteringar. I rådet ingår representanter från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen, länsstyrelser, kommuner och näringslivet. Skapandet av detta råd är ett positivt steg mot ökad samverkan mellan centrala myndigheter, och bör även kunna underlätta planering och prioritering i kommunerna. Tillsynsrådet skall dock enbart behandla frågor som rör miljöskyddslagstiftningen och lagen om kemiska produkter. Detta har också lagts fast i de direktiv till organisationsöversynen till följd av Miljöskydds kommitténs förslag till en ny miljöbalk SOU 1993:27 Tillsynsrådet innebär därför ingen lösning på det behov samverkan av som redovisats. När det gäller buller behövs ett forum för nationell samordning inom ett betydligt bredare område i princip för alla de områden där buller är ett resultat av verksamheten eller aktiviteten. Jag kommer att lägga fram förslag i handlingsplanen som anger en strategi och konkreta mål för att minska bullret i samhället. Detta arbete bör inledningsvis drivas på och samordnas särskild av en bullerkommission. Jag återkommer närmare med förslag till sådan en kommission i kapitel 11 liksom jag under olika avsnitt områden anger som det bör ankomma en sådan kommission att ha för. ansvar

Antalet bullerexponerade människor skall minska sou 1993:65

2.5 Hur minskas antalet bullerstörda

om

handlingsplanen förverkligas

Frågan har inget enkelt svar i form av ett tydligt beräkningsbart antal. Många av de förslag som ges syftar till att främja en utveckling av

tystare produkter och miljöer som sedan görs tillgängliga på marknaden.

Jag är väl medveten om de svårigheter det innebär att nå de mål för

ett tystare samhälle som jag angivit. Likväl anser jag dem både välgrundade för ett humanistiskt samhälle och realistiska. De många undermåliga bullermiljöer som vi har måste börja saneras. Redan nu

måste vi slå in på en ny väg och rikta in oss på de långsiktiga målen. För att i framtiden undvika höga kostnader för bulleråtgärder bör bulleraspekten finnas med i all upphandling redan nu. Oavsett när man

påbörjar arbetet låter de stora resultaten, även av åtgärder som vidtas i dag, vänta på sig 10 eller ibland 20 år. Att vänta med starten av detta angelägna arbete innebär bara att vi skjuter problemen framför oss och att de växer i omfattning. För att bli till glädje för nu levande människor gäller det därför att med kraft ta sig verket an med det

snaraste. Arbetet måste bedrivas systematiskt och med en ständig beredskap att utnyttja de tillfällen som uppkommer att åstadkommma resultat. Det gäller att både genomföra alla de åtgärder som inte är särskilt kostsamma och med ihärdighet rätta till de sämsta miljöerna. Vad gäller mina förslag rörande arbetsplatser syftar de till att på

lång sikt eliminera risken att hörseln skadad genom buller. Dessutom skulle den sänkta nivån öka möjligheterna att föra samtal

och därigenom innebära en stor arbetsmiljöförbättring. Totalt berörs

300 000 400 000 industri- och byggnadsarbetare av detta. Takten för

det möjliga genomförandet beror av effekterna av EG:s maskindirektiv

och förslag rörande fysikaliska agenter eng. agents Förslagen till åtgärder i fritidsmiljön avser också att eliminera risken att fritidssysselsättningar skall skada hörseln. Mitt förslag rörande åtgärder i befintlig, trafikbullerexponerad miljö syftar till att under en IO-årsperiod väsentligt förbättra situationen för

alla dem som i dag är exponerade för vägtrafiken med en ekvivalentnivå överskridande 65 dBA. Detta berör ca 300 000 människor. Vad

gäller tågbuller syftar mitt förslag till att under samma period förbättra förhållandena för ca 100 000 människor utsatta för särskilt höga

maximivärden. Dessutom kommer utomhusmiljön på det som kan vara

byggnaders tysta sida att bli god ur bullersynpunkt om mitt förslag

rörande åtgärder riktade mot yttre ventilationsbuller genomförs. Detta berör bl.a. en hög andel av boende i de större städernas centrala delar.

sou 1993:65 Antalet bullerexponerade människor skall minska

Tiden och utredningsresurserna har inte medgett beräkning hur

en av många människor det kan röra sig om.

Genom tydlig information rådande och kommande trañkbuller,

om

vilket jag föreslår skall öppnas också goda möjligheter för de

ges, människor som störs av trafikbuller, att söka sig tillfredsställande en tyst bostad.

Mina förslag rörande åtgärder riktade mot däck/vägbanebuller

kräver till vissa delar internationella överenskommelser. Ett fram-

gångsrikt arbete på detta område berör praktiskt taget alla människor som exponeras för trañkbuller men resultaten ligger i rätt avlägsen

en framtid.

Genom mitt förslag till ljudklassning bostäder uppskattar jag

av att det inom en IO-årsperiod kommer att finnas ett stort antal bostäder

med god ljudisolering tillgängliga för dem värdesätter detta.

som

Många av mina förslag syftar till att slå vakt i dag tysta miljöer

om

och vid nyplanering åstadkomma god miljö från början. Det gäller

en

att inte skaffa fler bullerproblem än dem vi redan har. Detta berör

både områden for permanent- och fritidsboende och naturområden fir rekreation.

Em € ‘3ri." € ’.W

gezzøzamföts; Basam .en ka; ;:emm§a áeâxøsâ.

3 Utgångspunkter for handlingsplanen

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Bullerproblemen bör särskilt beaktas vid nya projekt och när nya konstruktioner och utrustningar tas fram eftresom detta ger stora kostnadsfördelar. En förutseende planering kan minska antalet bullerexponerade. Bullerbekämpning kan i princip ske på tre olika sätt: vid källan, bullerbegränsning på väg till till mottagaren och genom åtgärder på immissionssidan. Det är mest kostnadseffektivt att angripa bullret vid källan. EES-avtalet och den internationella standardiseringen kommer att få stor betydelse för att driva fram tystare produkter på marknaden. Följande miljöparametrar kan utnyttjas för en bättre ljudmiljö bullerområdet är särskilt lämpligt för miljökvalitetsnormer, utomhusnivåerna bör på sikt inte överstiga 45 dBA miljökonsekvensbeskrivningar skall i fråga om buller tydliggöra hela det område som kan bli bullerförorenat skyddsavstånd mellan bebyggelse och miljöfarlig verksamhet skall alltid beaktas i tillstånd härför eller i generella föreskrifter enligt förslaget till miljöbalk, för att undvika att bostadsbebyggelse tillåts krypa alltför nära bulleremitterande verksamheter och att den bulleremitterande skall göras ansvarig för ytterligare skyddsåtgärder eller tvingas inskränka eller lägga ned sin verksamhet system för riskvärdering och hantering av risker behöver utvecklas samhällsekonomiska kalkyler är viktiga och skall upprättas i bullerarbtetet liksom att de samhällsekonmiska intäkterna har betydelse för kostnadseffektiviteten i valet av åtgärd mätmetoder och beräkningsmodeller baseras i L och L AMX som mätetal och det verkliga bullret skall ligga till grund för åtgärder gränsvärden, garanterade värden etc. skall inrymma alla toleranser och varje bullervärde skall kunna kontrollmätas. Detta reser ett behov av standardiserade mätmetoder med väldokumenterad noggrannhet.

Urgdngspunkterför handlingsplanen sou 1993:65

"Effekten av en framgångsrik förebyggande verksamhet är att någonting förväntat men icke önskvärt, inte inträffar. Problemet är hur skall man kunna mäta det som inte hänt". C-J. Göthe

3.1 Vägar att minska bullret

3.1.1 Bullret i samhället måste minska

För att tillförsäkra människor en god miljö som inte negativt inverkar på hälsa och välbefinnande krävs kraftfulla åtgärder mot buller i vår omgivning. En god hälsa enligt WHO:s definition innebär inte bara frånvaro av psykiska och fysiska symtom, utan också frånvaro av störning från olika faktorer i omgivningen. Den vanligaste bullerkällan i våra boendemiljöer är vägtrañk. Buller från flyg och tåg berör ett förhållandevis mindre antal personer, liksom det från industriell verksamhet. Även buller från olika motordrivna redskap, hushållsmaskiner, fläktar och ventilationssystem i bostaden och grannens musicerande kan ge upphov till störning på olika sätt. I fritidsmiljön kan motorbåtar och andra motorfordon störa den naturmiljö vi sökt oss till för att koppla av och njuta Bullerstörningarna fortsätter att öka så länge som inte betydligt mer än hittills görs bullerproblemen. Det är lätt att ödelägga tysta miljöer; det är som regel mycket svårt att återställa ostördheten. Många av bullerproblemen är svårbemästrade därför att de är inbyggda i vårt samhälle. Det gäller redan gjorda investeringar inom olika samhällssektorer som i trafiken, inom industrin, i våra byggnader och bostäder. Effekterna blir trafikbuller, hörselskadligt buller i arbetslivet, dålig ljudisolering bostäder, fläktbuller i en rad sammanhang m.m. Det finns också bullerproblem som är ett resultat av olagligheter eller bristande hänsyn till omgivningen vid användningen av olika motordrivna apparater. Hit hör buller från trimmade mopeder och motorcyklar i den vanliga trafiken, gräsklipparen och andra trädgårdsredskap från grannens tomt en stilla Sommarkväll, högljudd musik vid utomhusmotion, reklamtextflyget över en stad eller badstrand eller radion på badstranden. Sådant kan åtgärdas till en ringa eller ingen kostnad den dag samhället bestämmer sig härför. Dessutom är det inte så få som störs av bullerkällor som av dem upplevs som synnerligen onödiga. Exempel härpå är hemglassbilens trudelutt, bakgrundsmusiken och reklamvideoljud som ständigt hörs i snabbköpet eller på varuhus. Bullerbekämpningen kan principiellt ske på tre olika sätt och är

sou 1993:65 Utgdngspunkrerför handlingsplanen

vägledande för de förslag jag kommer att presentera i det följande:

Bullerbekämpning vid källan. Bullerbegränsning på vägen till mottagaren.

Åtgärder på immissionssidan vid mottagaren.

1.2 Bullerbekämpning vid källan

Bullerbekämpning vid källan som utgångspunkt för mindre buller i samhället är en effektiv form av bullerbekämpning. Att minska bulleravgivningen på konstruktionsstadiet kan i allmänhet ske till avsevärt mindre kostnader än när t.ex. en produkt finns på marknaden och andra mer kostsamma åtgärder behöver vidtas för att eliminera bullret. Den tekniska utvecklingen kan bidra till att fortlöpande reducera bullret i samband med att nya motorfordon, maskiner, hushållsapparater etc. tas fram under förutsättning att det finns en marknad för mer miljövänliga och tystare produkter. Bullerminskning vid källan har huvudsakligen tekniska aspekter och är viktigt för insatser i alla bullermiljöer. Det har hittills varit typiskt att gjorda vinster genom bulleråtgärder vid källan nätt och jämt kompenserat för bullerökningen på grund av ökade varvtal och minskad vikt hos maskiner. I produkt- och processutveckling är miljöhänsyn ett av många kriterier som i större eller mindre omfattning skall tillgodoses. T.ex. skall en bilmotor kombinera prestanda och energieffektivitet med låga utsläpp, lågt buller och hög tillförlitlighet. Utvecklingen mot allt bredare bildäck har försämrat bullerkvaliteten avsevärt men förbättrat väggreppet och därmed säkerheten i mycket höga hastigheter. Bullerminskning vid källan aktualiseras på ett mycket tydligt sätt av EG:s maskindirektiv m.fl. direktiv som tar upp bulleraspekten och som ställer tvingande krav på bullermärkning av ett mycket stort antal produkter för såväl yrkesmässig användning som för konsumtion jfr även avsnitt 3.5. Den svenska industrin som tillverkar produkter av hög kvalitet, kan förbättra sin position på den internationella marknaden om deras produkter blir tystare. Bullerminskning vid källan är också viktig för reduktion av buller på arbetsplatser, där det finns goda möjligheter att nå betydande resultat. Transportsektorns bullerkällor kräver stora insatser men möjligheterna är begränsade att nå annat än små bullerreduktioner i den yttre miljön. Dessa är dock viktiga för att åtminstone kompensera för den bullerökning som ökade hastigheter och trafikmängder och lägre vikter ger. Arbetet med att dämpa bullret vid källan pågår bl.a. genom ett brett

Utgdngspunkterför handlingsplanen sou 1993:65

samarbete i de olika internationella standardiseringsorganen, har som inrättats för att samordna ländernas krav när det gäller produkters utformning, provning och kontrollmetoder etc. Bullerdämpning vid källan medför således minskade störningar. Sådana åtgärder är därför ofta kostnadseffektiva, men har nackdelen att de får effekt först efter lång tid. Låt mig ge några exempel. Det tar i runda tal uppemot 20 år innan hela bilparken bytts ut. En ny fabrikslayout har en varaktighet på 15 20 år. Utbyte av t.ex. järnvägsvagnar är ett ännu - mer långsiktigt projekt. I många befintliga miljöer är det inte möjligt att med tillgänglig teknik reducera bullret tillräckligt, t.ex. från fordonen, för att uppnå en god miljökvalitet. Ett väsentligt inslag i all bullerbekämpning måste därför vara att förebygga och minimera bullerstörningar. För att långsiktigt förbättra ljudmiljön genom utveckling tystare av produkter krävs också stora forskningsinsatser inom detta område. Jag återkommer till forskningsbehovet i kapitel 12, där jag närmare redovisar de forskningsområden som har betydelse för att minska bullret vid källan.

1.3 Planläggning och miljöskydd

Samhällsplaneringen är i dag ett väsentligt inslag i miljövårdsarbetet. De lagar som reglerar denna planering har vid sidan av miljöskyddslagen blivit viktiga miljölagar. Hit hör naturresurslagen och plan- och bygglagen 1987:10. Vid planering av bl.a. trafikleder, industriområden och bostadsområden är buller en av flera faktorer att ta hänsyn till. Genom en förutseende planering kan t.ex. områden för nya bostäder utformas så att en god miljökvalitet i bullerhänseende uppnås utan höga kostnader. Jag vill här också påpeka vikten av att kommunerna också har ett långsiktigt perspektiv i samband med planeringen för användningen av marken. I första hand är plan- och bygglagen ett instrument för kommunerna att i vid mening styra bebyggelseutvecklingen. Till sitt förfogande har kommunerna lagens plansystem. Häri ingår regionplan, Översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser vid prövningen av bygglov. Utformningen av den fysiska miljön har stor betydelse för att förebygga omgivningshygieniska problem som t.ex. buller från olika trafikslag eller industriverksamhet. Plan- och bygglagen ger kommunerna goda möjligheter att förhindra att miljöfarliga verksamheter placeras i närheten av planområden, och att bebyggelse placeras i närheten av sådana verksamheter. Hittills har frihet från buller inte i någon nämnvärd omfattning tagits upp som en kvalitetsaspekt i

sou 1993:65 Utgdngspunkterjör handlingsplanen

kommunernas översiktliga planering. Inte desto mindre ökar kraven på miljöhänsyn i planering och bebyggande. Enligt betänkandet Kommunerna och miljöarbetet är buller ett av de områden där många miljöchefer anser att det är svårt att få miljöintressena tillgodosedda i kommunens planering jfr SOU 1993:19. Konflikter uppstår ofta när det gäller miljöfrågoma och t.ex. planering av trafik och industri å ena sidan och bostäder och naturområden å den andra. Bullerfrågorna utpekas som särskilt svåra att hantera. Buller hör till de miljöstörningar som påverkar kommuninnevånarhälsa och välbefinnande mest direkt. Samtidigt berör kommunens nas agerande för att förbättra miljön tydligt andra kommunala intressen,

som behov av arbetstillfällen och bostäder. Åtgärder för att förbättra

hälsa och miljö kan också vara kostsamma för kommunen, eller för intressenter som exploatörer och väghållare. Det upprättas detaljplaner även för områden som utsätts för bl.a. buller. Frånvaron av en övergripande statlig policy för hur strikt riktvärdena skall tillämpas i planeringen saknas också. Dock kan länsstyrelsen numera upphäva en detaljplan med stöd av plan- och bygglagens bestämmelser hot mot hälsa och säkerhet, om man om bedömer att riktvärdena kommer att överskridas. Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö KLIV gick i utredningsarbetet igenom ärenden där kommunen efter länsstyrelsens ingripande överklagat länsstyrelsens beslut till en högre instans. Ärendena exempel på ingripanden rad skäl. Ett är ger av en att vägtrafik orsakar överskridande av buller- och luftkvalitetsriktvärden för bostadsbebyggelse. Att daghem lokaliseras intill en industri, att flygbuller stör planerade bostäder och att bostäder planeras med för litet skyddsavstånd till industri eller bensinstation förekommer också. Det kan gå så långt att den miljöfarliga verksamheten har tvingats att upphöra. I andra fall kan det innebära att den växande bebyggelsen förorsakar företag och myndigheter främst inom trafiksektorn, ansvar för dryga kostnader för bulleråtgärder och kostnader för inlösen av fastigheter. Detta hade kunnat undvikas med en bättre planering.

3.1.4 Åtgärder immissionssidan

Även med högt ställda ambitioner är det med dagens teknik inte möjligt att reducera bullret från fordon tillräckligt mycket för att uppnå god miljökvalitet. Resultatet har också blivit att buller i en boendemiljön intar en dominerande ställning bland störande miljöfaktorer. Behovet är därför stort att få bostäder med bättre ljudisolering

Utgángspunkterför handlingsplanen

sou 1993:65

och sänkta bullernivåer i förhållande till dagens situation. Åtgärder för

att undvika bullerstörningar i bostäder och känsliga områden kommer därför att vara nödvändiga under överskådlig tid. När

det gäller väg-

och tågtrafiken är det vallar, skärmar och fasadisolering

vid sidan av

trafikregleringar som står till buds. Kombinationer skyddsåtgärder

av

är således nödvändiga för att uppnå acceptabla förhållanden. Tillförlitligare beräkningsmodeller för ljudutbredning utomhus över

olika slag av mark och avskärmningsanordningar under

varierande väderleksförhållanden bidrar till kostnadseffektiva åtgärder, kan som hindra bullret att nå bostadsområdena.

Beräkningsmodellerna skall också innehålla tillförlitliga data trafikkällans bulleregenskaper

om så att beräknade immissionsnivåer erhålls, är relevanta för

som störningsbedömningen. Syftet skall att betydligt bättre än i dag kunna

vara

jämföra olika åtgärder för att nå kostnadseffektivitet.

3.1.5 Samband mellan kvalitet

god och kostnad

Tidig bullerbekämpning innebär ringa kostnad

Figur 1 visar det principiella sambandet mellan resulterande akustisk

kvalitet och kostnaderna för att nå denna kvalitet. Diagrammet visar

den betydande kostnadseffektivitet uppnås som om bullerfrågorna beaktas på ett mycket tidigt stadium i ett projekt, då de ofta kan lösas

för en låg kostnad. Kostnaderna stiger avsevärt de om tas upp i produktionsskedet eller sent i ett konstruktions- eller

upphandlingsskede. Att genom efterhandsåtgärder lösa bullerproblemen ökar kost-

naderna än mer. För att då nå kvalitet är kostnaden 10 samma 100 -

gånger större än om bullerfrågorna tas tidigt i planeringen. Följden

är att man i bruksskedet sällan har ekonomiska

möjligheter att

åstadkomma god kvalitet. Resultatet blir vi till

en att en hög kostnad endast kan lösa en del ett bullerproblem. Vanligt är då inte

av att göra

något alls. Behandlingen trafikbullret i befintlig miljö

av är en illustration till detta.

Utgángspunkrerför handlingsplanen

Figur 3.1. Sambandet mellan kostnad och kvalitet

bru sskede

produ tionsskede

konstruktions och öpsskede

lplaggrlngsskede

låg hög akustisk kvalitet

Skälet till den kostnadsbild som figur 3.1 visar är att bulleregenskaperna är inbyggda på ett integrerat sätt i stadsplanen, byggnadskonstruk-

tionen eller maskinen. Det finns inte heller någon motsvarighet till effektiva miljöförbättrande åtgärder i efterhand som på andra områden att övergå till mindre svavelhalt i olja för att minska förgenom

surningen, att lägga till ytterligare ett reningssteg på ett avloppsreningsverk eller att introducera katalysatorer i bilar för att minska avgasproblemen. På bullersidan finns sällan "end of the pipe solutions" där funktionen eller nyttigheten kan bibehållas men med mindre

miljöeffekter.

En förbättrad ljudisolering i ett bostadshus med 10 dB kan uppnås

till en merkostnad om 0,1 3 % av byggkostnaden på konstruktions-

-

stadiet. I den färdiga byggnaden finns det sällan någon möjlighet att över huvud taget höja ljudisoleringen med 10 dB. Det enda alternativet är att riva huset och bygga ett nytt. Eftersom rivningskostnaden tillkommer skulle detta tillvägagångssätt överstiga byggkostnaden för ett

Utgdngspun/derför handlingsplanen sou 1993:65

nytt hus. Externt och internt industribuller kan också vanligen lösas till ganska små kostnader om problemen tas på planeringsstadiet och upp åtgärder vidtas före en upphandling den maskinella utrustningen. av I dagens konkurrenssituation kan bullerskyddet normalt erhållas för en merkostnad om 0,5 1 %. Efterhandsåtgärder på färdig miljö kostar som regel mer än 10 % den ursprungliga investeringen och av lösningarna blir ofta sämre när de görs med efterhandsåtgärder. Den goda lösningen får då anstå tills ett byte maskiner sker. av I andra fall kan bullerskyddsåtgärder medföra väljer att man mer energieffektiva system så att visserligen investeringskostnaden ökar något, men totalekonomin blir bättre än på den bullriga mer anläggningen. Detta gäller särskilt för ventilationsbuller. Man får alltså en ekonomisk vinst genom att välja den tystare lösningen i tidigt ett konstruktionsskede.

Figuren 3.1 är i hög grad tillämplig även för bullerreducering vid

källan. Kostnadsrelationen är särskilt hög för produkter tillverkas som i långa serier, där sena åtgärder kan medföra mycket kostsamma omkonstruktioner och höga verktygs- och provningskostnader medan rätt valda konstruktionslösningar från början inte behöver påverka produktionskostnaden över huvud taget. De allmängiltiga slutsatser som följer den redovisade kostnadsav bilden är att bullerskyddsåtgärder alltid skall sättas in i ett mycket

tidigt skede och säkerställas genom ett kvalitetssäkringssystem. Det är

däremot olämpligt och kostsamt, fortfarande alltför vanligt men att inte behandla bullerproblemet förrän det redan uppstått. Genom en förutseende planering är det möjligt att uppnå goda ljudförhållanden. Uppmärksamheten måste tidigt riktas mot dessa problem vid nya projekt och när nya konstruktioner och utrustningar börjar tas fram för marknaden. Detta i sin tur kräver hög allmän medvetenhet en om bullerproblemen och att kunskap om buller och bullerskydd inte bara finns hos några specialister utan även hos bred krets en av ansvariga för planering, projektering och upphandling. Det gäller att förhindra tillkomsten av nya ur bullersynpunkt undermåliga miljöer, liksom att tidigt uppmärksamma bullrande produkter på marknanya den. Det sagda får konsekvenser även för utbildning och information. Intill dess att sådana insatser givit ett tillfredsställande resultat i löpande verksamhet har Bullerkommissionen viktig uppgift för att en reducera kostnader för framtida bullerskydd.

sou 1993:65 Utgdngspunkterför handlingsplanen

3.2 Bullerbekämpning bättre miljö och

ger en vinster för samhället

3.2.1 styrmedel för ett tystare samhälle

En framgångsrik bullerbekämpning baseras på effektiva styrmedel och medvetenhet hos den enskilde bullers negativa konsekvenser för en om hälsan också att tysta produkter kan vara en väsentlig konkurrensmen fördel för den svenska industrin på den snabbt växande marknaden för miljövänliga produkter. Produktion och konsumtion påverkar ofta miljön även för andra än de direkt inblandade, sig de är företag eller hushåll. Buller förvare orsakar utsläpp och inverkar negativt på hälsan alltifrån en obotlig hörselskada till psykosomatiska besvär. Detta orsakar samhällsekonomiska kostnader i form en sämre miljö för människor och sämre av förutsättningar för olika typer ekonomisk och annan verksamhet. av Alla delar ansvaret för en god ljudmiljö. Kortsiktiga individuella vinster måste balanseras mot långsiktiga mål som samhället har nytta

av. Avsikten med handlingsplanen är mål och riktlinjer och i att ange behov föreslå regelsystem inom vilka de olika aktörerna bör mån av verka. Många mina förslag i det följande bygger på att marknaden av självmant stimuleras att utforma och tillämpa system som leder till ett tystare samhälle. I del fall har jag ansett att det behövs en reglering en för att nå detta mål. På miljöområdet verkar ett styrsystem som består av fysisk planering inkl. en uppbyggnad av en miljöanpassad infrastruktur, i form lagar och föreskrifter, på bullerområdet riktvärden normer av för olika verksamheter och riktlinjer ekonomiska styrmedel som -, miljöavgifter, miljösubventioner och skattenedsättning samt åtgärder för att långsiktigt påverka människors beteende genom bl.a. utbildning, miljömärkning, information. I många fall kan det vara fördelaktigt kombinera flera typer styrmedel för att nå ett visst att av miljömål. Ekonomiska styrmedel inom bullerområdet återfinns i dag endast i miljöklassningssystemet för bilar, klass Härutöver finns olika typer administrativa riktlinjer, gränsvärden i bl.a. koncessionsärenden av och förbud, t.ex. mot vattenskotrar inom vissa områden, som styrmedel inom bullerområdet. Denna typ av styrning kommer naturligtvis fortfarande att ha stor betydelse, framför allt när det en gäller begränsa eller avveckla användningen av hälsoskadliga att apparater och maskiner m.m. Också när det gäller producentansvaret

Utgdngspunkrerför handlingsplanen sou 1993:65

förekommer administrativa regler. Vilka styrmedel behöver sättas för på effektivt som att ett sätt minska riskerna med buller och få till stånd att ett tystare samhälle måste givetvis bedömas efter arten och graden bullret. Det kan bli av fråga om t.ex. förbud, ekonomiska styrmedel, frivilliga begränsningsoch awecklingsåtgärder inom näringslivet,

opinionsbildning för en

Övergång till icke hörselskadliga och tystare produkter. Medvetna konsumenter och yrkesmässiga användare får god information som inför sitt produktval och sin hantering bullriga produkter av medför att goda ljudegenskaper betraktas prioriterat kundkrav. som ett En utvecklad kontroll och val maskiner och produkter är av viktiga faktorer för att ansvaret att byta eller minska utbudet ut av bullriga produkter i verkligheten skall kunna avkrävas producenter och leverantörer. Ett Ökat tryck från konsumenter och lagstiftare tillverkare, importörer och leverantörer att leverera produkter tystare bör bidra till att väsentligt öka självsaneringen av bullriga produkter.

3.2.2 Ekonomiska styrmedel

Kostnaderna för miljöeffekter buller finns sällan

med i priset på en vara och fångas därför inte marknadsmekanismerna. Det finns upp av därmed inte tillräckliga ekonomiska drivkrafter för producenten att ta miljöhänsyn. Det är inte heller säkert att producent miljöanen som passar sin produkt blir framgångsrik på marknaden eftersom priset på varan kan bli för högt och därmed inte efterfrågas konsumenterna. av Utvecklingen såväl i Sverige som i andra industriländer går för närvarande mot en ökad användning avgifter och andra ekonomiska av styrmedel i miljöpolitiken. Riksdagen beslutade våren 1992 om en strategi for en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken prop. 1991/92:l50 bil. 1:12, FiU 20, rskr. 128. Också internationella organisationer FN och OECD har uttalat som sig i denna riktning. Senast vid FN:s konferens miljö och om utveckling UNCED i Rio i juni 1992 framhölls vikten ekonomiska av att styrmedel utvecklas och på marknadens mekanismer används på ett effektivt sätt för att stimulera hållbar en utveckling. Bland de grundläggande principer som läggs fast i Rio-deklarationen för utvecklingen av miljöarbetet finns också den s.k. Polluter Pays Principle, principen som slår fast att det är förorenaren skall som betala. En metod som förenar de både styrmetodernas bästa sidor är den s.k. bubbelmetoden. I korthet innebär den att utsläppens totala storlek inom en begränsad region fastställts. Därefter utfärdas ett antal

1993:65 Utgdngspunkterfbr handlingsplanen

sou

rättigheter tillsammans innebär reglering av de samlade

som en

utsläppen. Rättigheterna säljs därefter på marknad som kommer att

en fördela dessa rättigheter effektivt mellan enheterna. För att minska behovet rättigheter kommer det att finnas incitament till teknisk av utveckling.

Notifieringen 83/189/EEG nationella bestämmelser till kommis-

av sionen, kan innebära tekniska handelshinder m.m. föreslås som

utvidgas till ekonomiska styrmedel och överenskommelser mellan stat

och näringsliv. Dessa skall i framtiden anmälas till kommissionen om

de kan påverka handeln. Det föreslår kommissionen i nya regler för

notifiering. De nuvarande reglerna gäller bara tekniska föreskrifter och

åtgärder. Förslaget innebär också att länderna kan få vänta längre med

införa nationella krav kommissionen börjar arbeta på gemenatt om

regler. Flera medlemsländer är mycket kritiska till förslaget.

samma

3.2.3 Miljökvalitetsnormer

I Sverige saknas med undantag för lagen 1990:1079 om tillfälliga

-

bilförbud lagstiftning om kvalitetsnormer i form av gränsvärden för

-

förorenande ämnen. Miljökvalitet är ett begrepp som kan beskriva graden påverkan inom ett område med avseende på hälsa och miljö.

av

Normer för miljökvalitet kan därför utgöra ett alternativ till andra styrmedel i miljöpolitiken eller vara en del i en kombination av åtgärder. Miljöskyddskommittén i förslaget till miljöbalk SOU

anser

1993:27 att det ligger särskilt nära till hands att använda miljökvaliinom hälsoskyddsområdet. Miljökvalitetsnormer bör i dessa

tetsnormer fall få formen haltvärden inte bör få överskridas momentant av som eller för vissa tidsenheter.

Utgångspunkten för allt miljöarbete blir genom införandet av miljö-

kvalitetsnormer vad människan och naturen tål och inte som hittills

ifrån vad politiskt och ekonomiskt ansetts rimligt. Miljökvalitets-

som

kan också innebära en skärpning i fråga om bullerutsläpp om

normer

de blir juridiskt bindande. Regeringen eller den myndighet regeringen utser får utfärda sådana föreskrifter innehåller miljökvalitetsnormer. Bemyndigandet

som

ställer alternativa förutsättningar för att sådana föreskrifter

upp tre skall få meddelas. Det skall vara fråga om att

driva igenom riktlinjer som riksdagen har antagit

-

uppfylla internationella förpliktelser

-

i övrigt förebygga eller avhjälpa skador eller olägenheter.

-

Enligt kommittén måste sådana kvalitetsnormer bygga på ingående

Utgángspunkterför handlingsplanen sou 1993:65

kunskaper. Härför krävs både grundläggande forskning och

ut-

redningar med direkt praktisk tillämpbarhet. Eventuella kompromisser med hänsyn till vad är tekniskt och ekonomiskt möjligt i enskilda

som

fall, bör inte göras inom för Syftet med kvalitetsnor-

ramen normerna. merna skulle därmed gå förlorat.

Miljökvalitetsnormerna skall läggas till grund för planering, meddelande av föreskrifter, prövning tillståndsärenden och av tillsyn. I

vissa fall föreslår kommittén att görs direkt rättsligt normerna bindande. Om det behövs för att kvalitetsnormer skall kunna

uppfyllas inom ett område skall åtgärdsplan upprättas underlag för

en som

myndigheternas och kommunernas planering. Detta är uppgift för

en ansvariga myndigheter.

Ett område som är särskilt lämpligt för miljökvalitetsnormer enligt

kommittén är bullerområdet. Kommittén konstaterar också att

bullerkraven skiljer sig för olika områden också framgår i avsnitt

som 2.3.2. I de fall planerna grundas på miljökvalitetsnormer hänför sig som till EG-direktiv skall sådana planer i förekommande fall underställas

kommissionen. Åtgärdsplanerna skall syfta till att inom ett område

uppnå så samlade lösningar på miljöproblemet möjligt. Verksam-

som

heter som i dag inte omfattas miljöskyddslagens regelsystem

av som

de enskilda fordonen i trafiken kan ha avgörande betydelse för

en

miljösituationen inom ett område. Åtgärdsplanerna skall därför inriktas

på även andra än förekommande miljöfarliga verksamheter kan

som

vara av betydelse i sammanhanget. På så sätt kommer åtgärdsplanerna också att ha betydelse för samhällsplaneringen i kommunerna,

Vägverkets arbete med vägplaner m.m.

Jag vill uttrycka mitt stöd för förslaget att införa miljökvalitetsnor-

mer. I likhet med kommittén jag att bullerområdet är särskilt väl anser

lämpat för detta ändamål. Naturvårdsverkets nuvarande allmänna riktlinjer och råd för störning från olika bullerkällor anser kommittén ett område väl

vara

lämpat för miljökvalitetsnormer. Samtidigt är det för att uppfylla våra

internationella överenskommelser, främst till EG, eller det eljest att

föreligger särskilda skäl, som normerna blir juridiskt bindande. EG saknar i dag kvalitetsnormer på bullerområdet framgått i

men som

avsnitt 2.1.3 avser EG att våren 1994 lägga fram förslag till

ett en

handlingsplan mot buller som skall innehålla bl.a. förslag till sådana

normer.

Jag vill emellertid här ta frågan hur Naturvårdsverkets

upp nuvarande riktlinjer för bullerområdet skall kunna omsättas till

miljökvalitetsnormer. Som framgår av avsnitt 2.1.4 har jag

en annan och avvikande syn på vad är att betrakta god miljökvalitet som som

sou 1993:65 Utgdngspunlcterjör handlingsplanen

i bullerhänseende. Om vi verkligen menar allvar med att minska bullret i vårt samhälle anser jag att de värden jag anger för att uppnå detta miljömål bör vara vägledande för utformningen av miljökvalitets-

normer inom bullerområdet. Miljökvalitetsnormer för buller bör därför

utarbetas i samråd mellan den Bullerkommission som jag föreslår skall

inrättas för att följa handlingsplanen, Naturvårdsverket och övriga

upp

berörda myndigheter jfr även kap. 11.

Som kommer att framgå mina förslag i det följande finns det i av

dag områden där bullret med hänsyn till tillgänglig teknik inom en överskådlig framtid inte kommer att minska annat än marginellt. Hit hör buller från vägtrafik och buller från några av våra basindustrier som järn- och stålverk. Det är enligt min mening viktigt att ut-

vecklingen på dessa områden följs upp och att miljökvalitetsnormema revideras allteftersom den tekniska utvecklingen medger det. Detta bör

vara en annan uppgift för Bullerkommissionen.

3.2.4 Miljökonsekvensbeskrivningar

Samtidigt utvecklingen av vårt tekniksamhålle har medfört att

som många människor har fått ett ökat behov av att vistas i ostörd natur har tillgången till sådana områden blivit alltmer knapp. Ofta anförs

skäl vid dragning av en ny trafikled eller lokalisering av ett

som en

industriområde i ostörd natur, att avsaknaden av bostadsbebyggelse

innebär att buller från verksamheten inte kan vara störande för

omgivningen.

Sverige har hög standard när det gäller vatten- och luftföroen reningar, men knappast när det gäller buller. Det ringa allmärma

intresset för bullerfrågorna har naturligt nog också bidragit till att vi utan eftertanke tillåter nyetableringar industriområden och

av

trafikleder i hittills orörd natur utan hänsyn till att ljudets utbredning

i dessa områden är mer störande än i tätortsområden. En annan

komplikation är att mil jöstörningar kan uppstå långt från den störande

verksamheten och i oväntade sammanhang.

Miljökonsekvensbeskrivningar är avsedda att användas för att förbättra beslutsunderlaget i avgöranden som kan påverka bl.a. människors hälsa och naturen. Miljökonsekvensbeskrivningar måste

därför omfatta inte bara den verksamhet som närmast är tilltänkt utan

också realistiska alternativ till densamma. Obligatoriska miljökonse-

kvensbeskrivningar är en relativt ny företeelse i den svenska plane-

rings- och beslutsprocessen jfr bl.a. prop. 1990/91:90, JoU

l990/91:30 rskr. 338 och prop. 1992/93:60, JoU 1992/93:10, rskr. 243.

Utgángspunkrerför handlingsplanen sou 1993:65

Miljöskyddskommittén har föreslagit ett principiellt krav på miljökonsekvensbeskrivningar i fall av betydande hälso- eller miljöpåverkan. Sådana konsekvensbeskrivningar skall ingå i alla tillstånds- och anmälningsärenden enligt balken. Kommittén har också

öppnat möjligheten att kräva mil jökonsekvensbeskrivningari vissa fall,

även om den verksamhet, hantering eller åtgärd är i fråga inte som förutsätter tillstånd eller prövning av myndighet. Kommittén föreslår dessutom att för att syftet med konsekvensbeskrivning skall kunna en uppnås måste alternativ till en sökt åtgärd redovisas, inkl. det alternativet att inget görs åt, det s.k. nollalternativet. Jag tillstyrker kommitténs förslag i denna del och att detta bör anser

öppna möjligheter att i en miljökonsekvensbeskrivning också på

ange vad sätt en orörd natur kan komma att bullersmittas vid nyetablering av olika verksamheter. Detta bör enligt min mening framgå de av föreskrifter som blir följden av den miljöbalkens bestämmelser. nya

3.2.5 Miljöskyddskommitténs förslag till skyddsavstånd

Det är inte möjligt att med stöd miljöskyddslagen meddela av bestämmelser om skyddsområden runt miljöfarliga verksamheter, även om plan- och bygglagen ger kommunerna möjlighet att lägga ut en skyddsområden runt miljöfarliga verksamheter och förhindra etableringen av sådana verksamheter intill bebyggelse inom detaljplanelagda områden. Konsekvenserna härav har jag redovisat i föregående avsnitt. Miljöskyddskommittén föreslår bl.a. mot bakgrund behovet av av en minskad individuell prövning i tillståndsärenden att generella föreskrifter utfärdas för att reglera miljöfarliga verksamheter. Sådana föreskrifter skall enligt förslaget bli direkt tillämpliga och i regel vara straffsanktionerade. De kan också innehålla bestämmelser minsta om skyddsavstånd mellan miljöfarliga verksamheter och bostadsbebyggelse. Härvid anser kommittén att sådana bestämmelser bör ange det skyddsavstånd som normalt bör gälla för verksamheter olika av slag. De skall också tillämpas prövnings- och tillsynsmyndigheter av och sålunda läggas till grund för tillstånd och förelägganden. Jag tillstyrker miljöskyddskommitténs förslag i denna del. Under utredningsarbetet har från såväl myndighetshåll som näringsliv framförts synpunkter på att kommunerna tillåter bebyggelse att krypa allt närmare den miljöfarliga verksamheten, med den följden att kostnader för åtgärder drabbar den är ansvarig för verksamsom heten och inte den som tillåter expansionen. I planeringssammanhang är det också viktigt att ha ett långtidsperspektiv för att i framtid en undvika att drabbas av dryga inlösenkostnader Jag därför m.m. anser

sou 1993:65 Utgdngspunlderför handlingsplanen

att ett sådant skyddsavstånd som miljöskyddskommittén föreslår, nu framför allt genom att det vid prövningen av verksamheten i tillståndet skall skrivas det Skyddsområde som krävs för att inte miljö och människor skall utsättas för den miljöfarliga verksamheten, är ett steg i rätt riktning för att undvika dryga kostnader för en framtida bullersanering. Detta leder osökt in på ansvarsfrågan, nämligen skall ha vem som kostnadsansvaret för sådana åtgärder. Enligt miljöskyddslagen 1969:387 kan krav på skyddsåtgärder riktas mot och var en som bedriver miljöfarlig verksamhet. Vanligtvis omfattar kraven på skyddsåtgärder själva föroreningskällan dvs. den miljöfarliga verk- samhet som förorsakar skadorna eller olägenheterna. Det förekommer också att huvudmannen för den störande verksamheten åläggs att vidta skyddsåtgärder vid det objekt som utsätts för störningar, t.ex. att installera treglasfönster i intilliggande bostäder för att minska bullerstörningarna, uppföra skyddsplanteringar m.m. Problemen är mångfasetterade och det finns inte någon enkel lösning härpå. Jag återkommer till kostnadsansvaret mellan de olika aktörerna under resp. område.

3.2.6 Information som styrmedel

Kunskapsspridning och opinionsbildning har stor betydelse för att driva på utvecklingen mot tystare produkter, t.ex. utbildning genom och miljömärkning. Konsumenterna kan genom sina produktval göra en stor insats för att en utveckling mot tystare produkter. Korrekt och tydlig information är förutsättning för att konsumenterna skall kunna träffa sådana val. En skyldighet att lämna information från hälso- och miljöskyddssynpunkt finns inte i dag när det gäller buller. Genom maskindirektivet skall bullernivåerna deklareras liksom när det gäller hushållsmaskiner och personlig skyddsutrustning. Eftersom bullerdeklarationen ännu så länge är avhängig EES-avtalet och fortfarande är frivillig har inte konsumenterna denna möjlighet. De deklarationer som kommer att bli standard dessutom bara anger decibeltal men inte den skadliga effekten produkten kan ha på hörseln eller hur den påverkar vår vardag. Miljövarudeklarationer bör innehålla även bulleruppgifter.

Utgdngspunkterfbr handlingsplanen sou 1993:65

3.3 Samhällsekonomiska

kalkyler allt viktigare

3.3. 1 Riskvärdering

De gränser som i dag sätts för en och samma förorening varierar beroende på i vilken miljö den uppträder på arbetet, i hemmet eller i vår omgivning. Buller är ett exempel där gränserna varierar. Existerande gränsvärden förefaller att i allt väsentligt ha bestämts utan avvägning mellan ekonomiska kostnader och intäkter. T.ex. så har man flera gånger försökt ändra byggnormerna så att högre krav på ljudisolering införs. Detta har regelmässigt awisats med hänvisning till att hårdare regler skulle öka byggkostnaderna. Då det gäller trafikbuller använder sig såväl Naturvårdsverket Vägverket som av ekonomiska awägningar om vilka åtgärder som skall vidtas. Dessa ligger sedan till grund för riksdagsbeslut om medelsanvisning. På intäktssidan används en schablon som innebär en minskning antalet av bullerstörda människor. Den har däremot inte någon avgörande betydelse för vilka åtgärder som skall vidtas. System för riskvärdering och hantering av risker behöver utvecklas och tillämpas inom olika områden i högre grad än vad fallet är i dag. Konkreta planer för riskbegränsning för produkter som innebär stora hälso- eller störrisker är en del i detta arbete. I de flesta fall måste av resurs- och kompetensskäl bullerbekämpning dock uppnås genom fortlöpande åtgärder från dem som hanterar bullriga produkter utan den centrala styrning som särskilda begränsningsplaner innebär. För att få en uppfattning om hur mycket resurser samhället bör satsa för att undvika bullerskador krävs en uppfattning individerom nas betalningsvilja för riskreduktion. Det är därför väsentligt att ta reda på förhållandet för den åtgärd som analyseras, i detta fall buller.

3.3.2 Samhällsekonomiska intäkter har betydelse för

kostnadseffektiviteten

Samhällsekonomiska intäkter har betydelse för kostnadseffektiviteten. Lagstiftning och restriktioner har varit och kommer att fortsätta ha en stor roll i miljöpolitiken. För att denna ansats skall vara samhällsekonomiskt effektiv måste samhället ha en god uppfattning om vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. l mitt uppdrag ingår att beräkna även de samhällsekonomiska intäkterna. På utredningens uppdrag har professor Sören Wibe vid Sveriges

sou 1993:65 Utgángspunkterför handlingsplanen

Lantbruksuniversitet i Umeå utfört en pilotstudie rörande människors värdering av åtgärder mot buller av olika slag. De två slag av buller som har analyserats är

vanligt trafikbuller i en storstad

2. inomhusbuller, t.ex. grannars stereoljud eller fastighetens ventilationsljud.

Inom ramen för studien har även utförts en smärre enkät rörande människors upplevelse av ljudet från motorgräsklippare. De samhällsekonomiska värderingarna av buller grundas på resultaten från enkäter rörande människors betalningsvillighet för olika

bullerdämpande åtgärder. De olika enkäternaingår i bil. 7. Under-

sökningen har genomförts på kort tid, med ett i förhållande till problemet mycket begränsat populationsurval och med ofullständigt beaktande av olika bakgrundsfaktorer. Studien som är den första i sitt slag skall ses som en pilotstudie, och dess resultat t.ex. rörande värderingen av minskat trafikbuller skall betraktas som uppskattningar, som troligen är storleksmässigt rimliga for områden likartade dem som ingår i studien. Studien är inte någon fullständig samhällsekonomisk kalkyl eftersom här endast intäktssidan dvs. efterfrågesidan beaktas. Syftet med den har varit att erhålla en uppskattning av människors betalningsvilja för olika bullerdämpande åtgärder.

3.3.3 Teorin för samhällsekonomiska värderingar

Av Sören Wibe

Teorin för samhällsekonomisk analys bygger den traditionella mikroekonomiska teorin. Kärnan kan illustreras med hjälp av vanliga efterfråge- och utbudskurvor. Antag att en vara produceras i mängden

Q samt att efterfrågekurvan för denna är den utvisas i figur

vara som 1:1.

Utgângspunkterför handlingsplanen sou 1993:65

Figur 1:1 Illustration till den samhållsekonontiska teorin

pt j .

; Kvantitet

Efterfrågekurvan kan uppfattas som en rangordning de individer

av

som efterfrågar varan. Någon är således beredd att betala priset P° medan de andras betalningsvilja är lägre. Den totala betalningsviljan

för mängden Q motsvaras under efterfrågekurvan, dvs. det

av ytan

streckade området i figur I:1. De kostnader som är förenade med

en

viss produktion kan illustreras på motsvarande sätt. I figur II:2 utvisas

kurvan för produktionens marginalkostnader, dvs. kostnaden för att

producera ytterligare en enhet.

Figur 11:2 Illustration till den .vanthällsekonøntiskateorin

Ab Marginalkostnad

4 kvantitet

Det kostar således MC0 att producera den första enheten varefter enligt illustrationen enhetskostnaden successivt stiger. Den totala

kostnaden för att producera mängden Q motsvaras under

av ytan

sou 1993:65 Utgdngspunkterför handlingsplanen

marginalkostnadskurvan, dvs. det streckade området i figuren.

Antag nu att de utvisade kurvorna återger samtliga intäkter och

kostnader som är förenade med en viss produktion. Marknadslösningen dvs. skärningen mellan de båda kurvorna kommer då att

maximera det samhällsekonomiska överskottet, eftersom en produktion

vid denna volym innebär en maximering av skillnaden mellan konsumenternas värdering och producenternas kostnad.

Antag nu emellertid att produktionen av den aktuella varan innehåller en "dold" kostnadspost, dvs. en kostnad som företaget inte behöver betala för. Det kan t.ex. vara fråga om något utsläpp som förstör miljön, obehag som företagets bullersamma produktion orsakar de närboende eller något liknande. Denna verksamhet bör finnas med

i en total samhällsekonomisk kalkyl, men den ingår alltså inte i

företagets kostnadsbild. Därvid uppkommer en skillnad mellan marknadslösningen och vad som är samhällsekonomiskt effektivt. I

figur II:3 utvisas en samhällsekonomisk MCb och en företagsekono-

misk marginalkostnadskurva tillsammans med efterfrågekurvan.

MCf

Marknadens lösning blir här punkten QmzPm, dvs. skärningspunkten

mellan den Företagsekonomiska kostnadskurvan och efterfrågekurvan.

Man inser emellertid att den samhällsekonomiskt bästa kombinationen

är punkten QszPs. Den samhällsekonomiska förlust som merproduktio-

nen innebär blir skillnaden mellan kurvorna i produktionsintervallet

Qm, dvs. det streckade området i figur 11:3.

- 11:3 Illustration till den samhällsekonomiska teorin

Pris MC

; kvantitet

Analysen kan varieras olika sätt: marknadens efterfrågan kan skilja

sig från samhällets, produktionen kan innehålla en dold intäkt i stället

för kostnad osv.. Essensen i analysen blir dock densamma: den

Utgángspunkter för handlingsplanen sou 1993:65

samhällsekonomiska vinsten med en viss produktion anges av ytan under efterfrågekurvan, kostnaden anges av ytan under marginalkostnadskurvan och det samhällsekonomiska optimiläget ges av kurvornas skärningspunkt.

Den samhällsekonomiska teorin applicerad på föreliggande studie Metoden använts innebär att i en enkät ge olika "bud" till som respondenterna och registrera andelen ja-svar. Antag t.ex. att vi frågar

om människorna är villiga att betala 100 kr 200, 300 mer i hyra för

helt ljudisolerade fönster, och erhåller den svarsbild som illustreras i nedanstående figur.

Figur 11:4 Illustration till rapportens kalkyler av betalningsvilligheten

KR

500 d

u Q 300 u | I O 100

I D

U U V U U V W :O: Procent Ja svar 10 30 50 70 90

På dessa tre bud har erhållits den andel ja-svar som anges av punkterna. Vi antar nu att vi approximerar det statistiskt mest sannolika sambandet dvs. medelvärden som skulle erhållits vid en verklig omfattande enkät med den streckade linjen i figuren. Den

motsvarar då "efterfrågekurvan" på tystnad. Av denna framgår att

inte någon är beredd att betala mer än 500 kr i månaden för tystnad,

och att 40 % av de i området boende inte är beredda att betala något

alls för bullerdämpande åtgärder. Vi antar dock att de inte har något

emot att bullernivåerna sänks genom t.ex. tätare fönster. Antag nu att alla fönster skulle göras mer isolerade. Den totala värderingen av detta är uppenbarligen ytan under efterfrågekurvan. Om vi för enkelhetens skull antar att området bebos av 100 personer så att alltså en procent är lika med ett hushåll så blir den totala

sou 1993:65 Utgángspunkrerför handlingsplanen

betalningsviljan 50060/2 15 000 kr. Eftersom det bor 100 i området är alltså den genomsnittliga betalningsviljan 150 kr

personer hushåll. Om i detta fall tätare fönster kostar mindre än 150 kr per per hushåll ger den tänkta åtgärden ett samhällsekonomiskt överskott, annars inte. För hushållen i en kommun eller ett bostadsområde medför en förbättrad bullersituation att vinster uppstår för hälsa, arbete och fritidsaktiviteter. Den vinst som på detta sätt uppkommer för ett

hushåll gör att det har en kalkylerbar betalningsvilja för den genom-

förda förbättringen. På motsvarande sätt kan man också härleda en

betalningsvilja från företag tystare inomhusmiljö, ökad produktion

etc.

Jag vill understryka att de angivna siffrorna inte under några omständigheter får tas som riktvärden för hela landets befolkning. Jag har

ändå valt att ta dem som underlag för att göra jämförelser mellan kostnader och intäkter under berörda avsnitt.

3.4 Mätmetoder och beräkningsmodeller

En grundläggande princip för handlingsplanen är att det verkliga bullret och inte enbart det beräknade skall uppfylla fastställda

gränsvärden eller riktvärden eller i avtal ställda garantier för ljudnivå. Detta kräver att det finns en vedertagen mätstandard för bullersituatio-

och att mätningen gjorts i enlighet med denna. Fastställda eller

nen

garanterade värden skall rymma alla toleranser på grund av mätosäkerhet. Planering, konstruktion och utförande skall ha erforderliga säkerhetsmarginaler härför. För externt industribuller bör bedömningen grundas på s.k.

frifältsvärde. Trafikbuller samt fläktbuller och liknande utomhus skall

bedömas efter sin verkliga nivå enligt preciseringar i anslutning till

förslagen.

3.4.1 Dagens mätetal en kompromiss

Bakgrund

Beräkningar och mätningar av buller syftar till att planera för

tillfredsställande förhållanden eller kontrollera en existerande situation.

I båda fallen måste situationen beskrivas med lämpliga mätetal som bör stå i ett tydligt samband med de olägenheter bullret vållar. För att användbara måste sådana mätetal vara praktiskt hanterbara både

vara

Utgángspunlcterför handlingsplanen sou 1993:65

i planeringssituationen och kontrollsituationen. I planeringsfallet skall man kunna förhandsberäkna vad bullret kommer att bli och i kontrollsituationen skall bullret kunna mätas och direkt jämföras med ställda krav. Det framgår av avsnitt 2.1.2 att varje praktiskt användbar

beskrivning av buller uttryckt i fysikaliska mätetal måste innebära en stark förenkling för att inte bli ohanterlig. Det finns inget enkelt mätetal som på ett entydigt och helt rättvisande sätt kan beskriva så

vitt skilda förhållanden som hörselskaderisken från en bergborrmaskin

eller på en byggarbetsplats, väckningsrisken av trafiken från gata

en eller den upplevda störningen av radion på badstranden eller fläktbull-

ret på kontorsarbetsplatsen. Mycken medicinsk, sociologisk och psykologisk forskning har därför ägnats problemet att fastställa vad i

bullret som skadar eller stör, och vilka mätetal som bäst beskriver bullret jfr avsnitt 2.2.

"The dB-battle

Särskilt under 1950- och l960-talen dessa forskningsarbeten

gav upphov till intensiva internationella diskussioner om bästa mätetal för

buller. Man diskuterade bl.a. frekvensvägningskurvor och rad sätt

en

att uttrycka bullers fluktuation i tiden och många olika mätetal

lanserades. Diskussionen fick namnet "The dB-battle". Ett dess av

resultat var att den utnyttjades för att förhala beslut om åtgärder mot buller under förevändningen att så länge forskarna inte kunde

ens komma överens om hur bullret skulle mätas det inte heller möjligt var

att besluta om åtgärder. Det bästa blev på ett påtagligt sätt det godas

fiende.

Val av mätetal

I det läget enades man i det internationella standardiseringsarbetet

om mätetal som i flertalet fall baserades på A-vägd ljudnivå i dB. För fluktuerande buller valdes ekvivalentnivån som i relation till sin enkelhet står i ett förvånansvärt bra samband med bullrets olägenheter. Om trafikbullret uteplatserna i ett bostadsområde har ekvivalenten

nivå under 40 45 dBA är miljön god ur bullersynpunkt, den är

- om 55 dBA är den acceptabel för flertalet, men om den är 65 dBA är den dålig. Det är däremot inte säkert att en plats med 65 dBA är sämre i ljudhänseende än en helt annan plats, vid kanske väg, med en annan 63 dBA. Om den ekvivalentnivå som en person för i sitt exponeras

dagliga arbete är 85 dBA föreligger en klar risk för hörselskada. Det

är dock inte säkert att vid två helt olika arbeten båda 85 dBA som ger

sou 1993:65 Utgángspunlderför handlingsplanen

ekvivalentnivå hörselskaderisken är precis lika stor för båda fallen.

3.4.2 Mätetal för handlingsplanen

Jag har valt att uttrycka flertalet av mina förslag i internationellt nyttjade mätetal, främst den A-vägda ekvivalentnivån i dB. Den är en bra grund för en bedömning av miljön i bullerhänseende och för behovet av åtgärder. För externt industribuller bör bedömningen grundas på s.k. frifältsvärde. Trafikbuller samt fläktbuller och liknande utomhus i bostadsområden bedöms efter sin verkliga nivå enligt preciseringar i anslutning till förslagen. Om bullret är kraftigt varierande eller intermittent såsom tågbuller eller flygbuller eller kanske innehåller slagljud och liknande räcker emellertid inte ekvivalentnivån som bedömningsgrund för hörselskaderisk eller störnings/väckningsrisk. Även bullertopparna måste beskrivas med sitt toppvärde. Vad man menar med toppvärde måste noggrant definieras. En definition av maximalnivå håller för närvarande på att utarbetas i det nordiska samarbetet. För samhällsbuller har institutionen för miljömedicin vid Göteborgs universitet på basis av störningsstudier, främst i starkt exponerade områden, tagit fram en särskild bedömningsmetod, den s.k. RBS-metoden Riktvärden för bullerstörning. Den kan utnyttjas för prioritering mellan åtgärder vid områden med hög trafikbullerbelastning. De riktvärden för maximinivån, L som ges i handlingsplanen är också baserade på AMX, forskningsresultat från Institutionen för miljömedicin. Hur hörselskaderisken skall bedömas är beskrivet i avsnitt 2.3. För ljudisoleringen i byggnader finns det internationellt standardiserade mått både för den s.k. luftljudsisoleringen och för stegljudsnivån, som jag utgått ifrån.

Beräknade eller mätta värden På planeringsstadiet är man helt hänvisad till att beräkna buller- och isoleringsförhållandena. Den färdiga konstruktionen eller situationen kan även avprovas genom kontrollmätning. En grundläggande princip för handlingsplanen är att det verkliga bullret, och inte enbart det beräknade, skall uppfylla fastställda gränsvärden eller riktvärden eller i avtal ställda garantier for ljudnivå. Detta förutsätter att det finns en vedertagen mätstandard för bullersituationen och att mätningen gjorts i enlighet med denna. Fastställda eller garanterade värden skall rymma alla toleranser. Planering, konstruktion och utförande skall ha erforderliga säkerhetsmarginaler härför. Jag vill betona att såväl

Utgángspunkterför handlingsplanen sou 1993:65

beräkningar som mätningar i de flesta fall kräver kompetens inom en ljud- och vibrationsområdet med god kännedom om tillgängliga metoder och deras förutsättningar.

Bullennatningar inomhus Bullret i ett bostadsrum från husets installationer är ganska enkelt att kontrollmäta med god noggrannhet. Om lågfrekvent buller dominerar krävs dock högre kompetens. Att korrekt mäta byggnadens ljudisolering är något svårare. Vana och erfarenhet och särskild utbildning för att vid projektering kunna förhandsberäkna fläktbuller, ljudisolering och stomljudsstörningar från husets installationer är nödvändighet. en Både förhandsberäkningen och efterkontrollen är mycket viktiga i ett kvalitetssäkringssystem. Vilken exposition en person med ett rörligt arbete i verkstadsen lokal är utsatt för är besvärligt både att förhandsberäkna och kontrollmäta.

Bullermdtningar utomhus Mätning av buller från källor utomhus är svårhanterligt. Det beror på att ljudutbredningen utomhus är kraftigt väderberoende. Ljudets hastighet varierar med temperaturen. Eftersom temperaturen är olika på olika höjd över marken kommer ljudets hastighet att också variera med vilken höjd det går fram på. Detta leder till att ljudets väg inte bli rätlinjig utan krökt uppåt eller nedåt beroende på temperaturförhållandena. Vid temperaturinversion kröks ljudet nedåt och kan t.ex. passera över skärmande terrängformationer eller byggnader. Vid motsatta temperaturförhållanden kröks ljudbanorna uppåt och då kan man få ljudskugga även om marken är plan. Vindens hastighet är lägst vid marken och ökar med höjden. Även detta leder till krökning av ljudbanorna; ljudet böjs av nedåt i medvind och uppåt i motvind. Även markdämpningen påverkas av vädret. Frusen eller mycket våt mark ger mindre markdämpning än en porös gräsmatta eller ett snötäckt fält. Vädret påverkar därför på ett tydligt sätt bullerförhållandena redan på 20 30 meters avstånd. Den totala verkan - av vädret kan ge variationer i bullerimmissionen 20 dBA eller om mer redan på 100 m avstånd från konstant bullerkälla. en Härtill kommer att källan kan variera. Trafiken på väg kan en vara olika vid skilda mättillfällen. En våt vägbana medför kraftigare bulleralstring än en torr. Flygplan kan följa uppgjorda flygvägar mer eller mindre noggrant. För att komma till rätta med väderproblematiken när det gäller

sou 1993:65 Utgångspunkrerför handlingsplanen

mätning av utomhusbuller har man i standardiserings- och normarbete kommit överens om att knyta immissionen till väldefinierade väderför-

hållanden. Det skall råda svag medvind från källa till immissions-

punkt. Temperaturens variation med höjden över mark måste ligga inom vissa fastställda gränser. Mätning kan alltså inte göras vilken dag som helst. Bullermätningen måste kombineras med meteorologiska mätningar eller observationer grundade på betydande erfarenhet. Gränsvärden eller riktvärden för bullerimmission måste därför knytas till klart angivna väderleksförhållanden och immissionsmätningar måste utföras när vädret är det förutsätta.

Beräkningar av utomhusbuller Eftersom det är så omständligt att mäta bullerimmission från exempelvis väg- och flygtrañk förlitar man sig i dag i stor utsträckning på beräknade värden såväl för planering som kontroll. Den gemensamma nordiska beräkningsmodellen NBM för vägtrafikbuller ger för många situationer tillräcklig noggrannhet och är lätt att använda i en hel del typfall. Denna metod liksom motsvarande metod för tågbuller håller för närvarande på att revideras. Det börjar nu även komma mer avancerade beräkningsmetoder för utomhusbuller, som kan komma att ge säkrare resultat än den nordiska modellen, bl.a. vid komplicerade skärmningsförhållanden. Dessa kräver datorer med stor kapacitet. Dessutom finns det för andra bullerkällor en nordisk beräkningsmodell som utnyttjas för både planering och miljökontroll. Men även om merparten av trafikbullerkontrollen sker med beräkning som grund är det viktigt att i viss utsträckning även göra kontrollmätningar, särskilt i situationer som är beräkningsmässigt svårbedömda. Mätresultatet skall vara det som gäller före beräkningsresultatet, förutsatt att mätningen är korrekt gjord enligt standard och med erforderlig kontroll av källan.

3.4.3 Forskning kring andra mätetal

Det pågår forsknings- och utvecklingsarbete för att finna bättre och säkrare bullermått och en mätinstrumentutveckling för att möjliggöra direkt mätning av dessa nyare mått. Som exempel kan nämnas FoU-

arbete knutet till att relatera störning till s.k. hörstyrka i Son Son är

ett mätetal för upplevd hörstyrka som på ett mer ingående sätt än den enkla A-vägningen tar i beaktande hörselorganets egenskaper, annan forskning kring säkrare värdering av bullerstörningar med mycket lågfrekvent karaktär och forskning som skall möjliggöra korrektare

Utgdngspunkterför handlingsplanen 1993:65 sou

värdering av flera samtidiga bullerkällor av olika karaktär. I dag bedöms som regel varje bullerkälla för sig, vilket underger en värdering av störningen. Sådan forskning kommer säkerligen att leda till bättre framtida metoder för bullerbedömning och skall därför följas med uppmärksamhet.

3.5 EG och EES-avtalets

betydelse för buller m.m.

3.5.1 EES-avtalet och medlemskap i EG innebär möjligheter men också ökad konkurrens

Målet för EES-avtalet mellan EG och EFTA-länderna liksom för EG:s inre marknad, är att med enhetliga regler främja handel och Övrig samverkan mellan parterna såsom sociala frågor, miljö, konsumentskydd m.m. Principen om varors fria rörlighet blir genom EES-avtalet samma som den som gäller inom EG, om varorna har sitt i ursprung EG eller något av de EFTA-länder som omfattas avtalet. Däremot av omfattar avtalet inte jordbrukspolitiken och handelspolitiken gentemot tredje land eller harmonisering de indirekta skatterna. av Genom EES-avtalet blir Sverige del EG:s inre marknad, en av som bl.a. innebär att de nationella hindren för fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital skall vara undanröjda. Den l februari 1993 inledde Sverige förhandlingarna ett EG-medlemskap. om Inom EG har det skett och pågår alltjämt ett omfattande harmoniseringsarbete av de tolv medlemsländernas lagstiftning på de aktuella områdena. Arbetet med att begränsa antalet kvarstående tekniska handelshinder bedrivs i huvudsak på två olika sätt; genom tillämpning av den s.k. Cassis de Dijon-principen och harmonisering genom av tekniska regler. Det är väl att märka att Cassis de Dijon-principen endast kan åberopas på det icke-harmoniserade området. Denna princip som tas över av EFTA-länderna i och med EES-avtalet, innebär att en vara som lagligen marknadsförs inom något EES-land också skall ha fritt marknadstillträde till övriga marknader inom EESområdet. För att åstadkomma ett fritt varuutbyte måste orsakerna till de kontroller som nu finns undanröjas, t.ex. skillnader i olika som länders kravnivåer när det gäller miljö- och säkerhetsföreskrifter. De kallas tekniska handelshinder och uppstår då länder ställer olika krav hur produkter skall vara utformade. Möjligheter till nationella undantag finns i enlighet med artikel 13 i EES-avtalet. Denna rätt är

sou 1993:65 Utgángspunkterför handlingsplanen

dock begränsad till områden, där inte några gemensamma regler finns. EG arbetar huvudsakligen med två typer av direktiv. Den ena gruppen rör produkter, varor och tjänster som är föremål för handel. Direktiven inom denna kategori reglerar främst produkters beskaffenhet, provning och kontroll. Produktdirektiven gäller en rad skilda områden som rör bullerfrågan, där regleringen får betydelse för såväl trafikområdet i stort som boendemiljö och arbetsmiljö samt för produkter i yrkesmässig användning och konsumentprodukter. För dessa direktiv gäller krav på en harmonisering av såväl EFTAländernas som EG-medlemsstaternas lagstiftning. Dessa produktdirektiv utfärdas med stöd av artikel 100 a i Romfördraget och skall underlätta varors fria rörlighet. Den andra gruppen kallas minimidirektiv som utfärdas med stöd av fördragets 118 a arbetsmiljö eller artikel 130 r t som rör miljöskyd- det. I denna artikel regleras hörnpelaren i Gemenskapens miljöpolitik, den s.k. subsidiaritetsprincipen, som innebär att det primära ansvaret för miljön och beslut i sådana frågor skall fattas på lägsta möjliga nivå och innebär en väsentlig begränsning av EG:s kompetens på miljöområdet. Kompetensen omfattar de områden där miljöpolitiska mål kan uppnås bättre gemensamt än nationellt. Denna princip kommer att få en ökad betydelse om Maastrichtfördraget mellan de tolv medlemsländerna ratiñceras. Det som rättsligt kännetecknar direktiven är att de binder ifrågavarande stater med avseende på det resultat som skall uppnås. Men de överlåter i princip till de nationella myndigheterna att välja tillvägagångssätt och medel för detta. EG är en föregångare inom bullerområdet. Bestämmelser härom finns i såväl produktdirektiv som i de s.k. minimidirektiven. Jag återkommer till dessa direktiv under resp. kapitel, där jag också redovisar hur mina förslag påverkas av EES-avtalet och ett framtida EGmedlemskap. Förutom de olika produktdirektiven finns det ännu fler harmoniserade standarder som skall uppfyllas. Bl.a. är detta en förutsättning för få att delta i den offentliga upphandlingen inom EES-området. En sådan anpassning är nödvändig för att svenska företag skall kunna konkurrera på både hemma- och EES-marknaden. Uppgiften att begränsa antalet tekniska handelshinder har hög prioritet inom såväl EG som EFTA. Harmoniseringen av tekniska regler som rör hälsa och säkerhet samt miljöskydd och konsumentskydd skall baseras en hög skyddsnivå. I avtalet har EFTA-länderna fått särlösningar, bl.a. när det gäller miljökrav, som har betydelse för den fria cirkulationen av varor på de områden där de har mer långtgående krav. Dessa särlösningar skall ha

Utgdngspunkrerjör handlingsplanen sou 1993:65

varit i kraft före den 1 januari 1993 och gäller under övergångstid en fram till den l januari 1995 eller en senare tidpunkt till följd EESav

avtalets förskjutning, då en omförhandling skall äga förutsatt att

rum,

inte till dess en ny gemensam lagstiftning trätt i kraft. Vi har alltså rått

att behålla strängare krav trots att de utgör hinder för den fria

handeln. I den mån dessa undantag påverkar bullerfrågans framtida

hantering återkommer jag härtill under resp. område.

EES-avtalet medger liksom Romfördraget ett generellt undantag från principen om fri rörlighet för bl.a. varor. Undantaget gäller när

nationella åtgärder är nödvändiga för att tillgodose tvingande krav på

skydd för allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Hit har också miljöfrågor kommit att räknas även om det inte uttryckligen sägs vare sig i Romfördraget eller EES-avtalet. Sådana undantag från principen

om fri rörlighet för måste alltid nödvändiga för sitt varor vara ändamål och proportionerligt utformade.

3.5.2 Standardiseringens betydelse för ett tystare samhälle

Internationell Standardisering Standarder har sedan länge utarbetats på frivillig grund efter initiativ

framför allt från industrin. För detta arbete finns såväl nationella som

internationella organ. ISO International Organization for Standardization och IEC International Electrotechnical Commission är de

globala standardiseringsorganen. Dessa utarbetat bl.a. globala

standarder för tillverkning och provning/certifiering industriproduk-

av

ter. Arbetet samordnas med de europeiska standardiseringsorganen

CEN Comité Européen de Normalisation, CENELEC Comité

Européen de Normalisation Electronique och ETSI European

Telecommunications Standards Institute. Medlemmar i de internatio-

nella standardiseringsorganen är nationella standardiseringsorgan. För Sverige SIS Standardiseringskommissionen i Sverige. Den internationella standardiseringen har haft stor betydelse för

industrin för att undvika att tillverkare tvingas göra olika versioner av

samma produkt till följd av att enskilda länder i sina tekniska föreskrifter ställer olika krav på varors beskaffenhet eller i fråga

om provning och kontroll.

EG och standardiseringen

Standardiseringen har som jag nämnt tidigare genom EG:s program

för den inre marknaden fått en ny och avsevärt omfattande roll än mer

tidigare, eftersom standarder delvis kommer att ersätta reglering

sou 1993:65 Utgdngspunkrerför handlingsplanen

genom t.ex. myndighetsföreskrifter. Detta är nödvändigt för att varje land inte på nytt skall behöva prova och kontrollera varan. EG utformar allt oftare sina harmoniserade direktiv enligt den s.k. "new approach". Denna innebär att EG:s direktiv innehåller grundläggande produktkrav, vilka sedan preciseras i form av europastandarder. För europeisk standard gäller i teorin frivillig tillämpning men standarderna får i praktiken en mycket stark ställning genom att den produkt som uppfyller kraven i mandaterad standard förutses uppfylla kraven i EG-direktiven. EG och EFTA har gemensamt givit de europeiska standardiseringsorganen i uppdrag att utarbeta de erforderliga standarderna, s.k. mandaterade standarder. Standardiseringen får på detta sätt ökad betydelse för svenska myndigheter och myndighetsregler. Europastandarder kommer att få en omfattande tillämpning vid offentlig upphandling inom EG och inom de områden som täcks av EES-avtalet. Att uppfylla Europastandarder, i de fall sådana finns, blir en förutsättning för att få vara med och lämna anbud.

Miljörelaterad Standardisering Miljörelaterad Standardisering bedrivs sedan länge på både internationell och nationell nivå. Fastställda och sedan länge tillämpade standarder behandlar dock främst mät- och analysmetoder av skilda slag och för olika användning. Det gäller inte minst inom akustikområdet. Av tradition har inte gränsvärden för buller angivits i standarder. Detta har man numera börjat gå ifrån genom att anvisa s.k.

uppnåbara nivåer achievable levels. Dessa regleras vanligen i

administrativa föreskrifter. Nu förs diskussioner om att ta större miljöhänsyn vid utformandet av standarder. Inom såväl ISO som CEN har en diskussion inletts kring miljöfrågor i standardiseringen i syfte att nå en hållbar utveckling. ISO bildade i augusti 1991 en särskild grupp för miljöfrågor med uppdrag att utvärdera behovet av Standardisering med detta som mål. Områden som nämns särskilt är t.ex. miljöeffekter under produktion, distribution, användning, kvittblivning och återvinning av varor samt konsumentinformation. Gruppen har tagit fram en strategi och tidsplan för arbetet som kommer att behandlas sommaren 1993 i Canada. Inom CEN behandlades i slutet av juni 1993 en rapport som innebär att det i standardiseringsarbete förutom mät- och kontrollfrågor också skall ingå miljörevision och miljömanagement liksom metoder att utvärdera varors miljöeffekter. Vidare föreslås att rekommendationer och riktlinjer skall tas fram för hur miljöaspekter skall beaktas inom icke miljörelaterat standardiseringsarbete. Befintliga standarder inom

Utgdngspunkrerför handlingsplanen sou 1993:55

alla områden föreslås granskas för att utvärdera de stämmer om överens med allmänt accepterade miljökrav.

3.5.3 Provning och kontroll

Kvalitetssäkring Kraven på att säkra kvalitet har vuxit fram inom industrin utifrån köparnas behov av att veta att den produkt eller tjänst levereras som har en viss kvalitet. Allt vanligare är kvalitetssystem enligt ISO-9000serien. Tillverkaren eller den som utför en tjänst kan härigenom visa för köparen att han eller hon uppfyller ett antal på förhand specificerade fordringar på planering, konstruktion, produktion, efterkontroll m.m. Genom att uppfylla dessa fordringar skall garantier för att ges produkten uppfyller en viss kvalitet. Garantierna kan också ges genom en granskning tredje part. Ett av certifikat intyg utfärdas fordringarna är uppfyllda. Företag, om myndighet eller enskild person som utfärdar ett sådant intyg måste vara ackrediterad för uppgiften. I Sverige är Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC ackrediterande myndighet. Beslut om ackreditering meddelas med stöd av lagen 1989:164 om kontroll genom teknisk provning och om mätning. Som grund för ackrediteringen kan såväl internationella standarder som av SWEDAC utfärdade föreskrifter tillämpas. Redan i dag kval itetssäkras delar av mil jökontrollen. Naturvårdsverket är föreskrivande central myndighet medan SWEDAC är central förvaltningsmyndighet för ackreditering av laboratorier, besiktningsoch certifieringsorgan enligt EG/EFTA:s regler. Också den interna miljökontrollen av större anläggningar kan kvalitetssäkras genom ackreditering. Jag återkommer bl.a. i kapitel 5 med förslag till hur kvalitetssäkring skall kunna ske för buller.

Provning och kontroll inom EG Som ett komplement till den nya harmoniseringsmetoden antog EGrådet i december 1989 en resolution EGT nr C 10, 16.1.90, 1 s. om

en samlad policy för bedömning av överensstämmelse the Global

Approach to Conformity Assessment. "The Global Approach" innebär att EG-länderna ömsesidigt skall acceptera resultat från ackrediterade laboratorier, oavsett i vilket land provningen utförts. Därigenom fastställdes principer för hur de släpper ut produkter på marknasom den skall visa att produkten verkligen uppfyller direktivets säker-

sou 1993:65 Utgdngspunkrerför handlingsplanen

hetskrav. En strävan är att godtagande av bevis om överensstämmelse skall vara grundad på förtroende för provningsresultat och certifieringar. Det innebär bl.a. att standarder har utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen för provnings- och certifieringsorganens de anmälda organens kompetens, den s.k. EN-45000-serien. Sådana organ skall dessutom visa att de uppfyller kraven. Ett annat viktigt inslag i programmet är att system för ömsesidiga godtaganden skall vara öppna för alla kompetenta organ, både offentliga och privata. Enligt resolutionen skall vid utformningen av direktiv valet av kontrollmetod göras med hänsyn till bl.a. produkternas farlighet. Hur direktiven skall utformas har ytterligare preciserats genom ett beslut i december år 1990 om moduler för olika stadier i förfarande vid bedömning av överensstämmelse, avsedda att användas i "tekniska harmoniseringsdirektiv" EGT nr L 380, 31.12.1990, s. 13. Härigenom fastställdes ett begränsat antal moduler, som i fortsättningen skall användas i sådana direktiv samt principer för när varje modul skall användas.

EG-märket och anmälda organ Produkter som uppfyller tillämpliga direktiv skall för att åtnjuta fri rörlighet förses med ett EG-märke av tillverkare och importör innan de släpps ut på marknaden. En förutsättning är då att vederbörande följt de förfaranden som direktiven anger för att visa överensstämmel- Även svenska skall märkas med detta märke se. varor enligt lagen 1992: 1534 om EG-märke när EES-avtalet trätt i kraft. EG-märket består av symbolen "CE". Det skall anbringas klart och tydligt på maskinen. I bilagor med grundläggande hälso- och säkerhetskrav till de olika direktiven anges vilken information och vilka varningar som skall åtfölja maskinen. EG-märket är inte ett märke riktat till konsumenter för att utmärka en viss kvalitet eller säkerhet hos produkten, utan det är i första hand avsett för dem som i medlemsstaterna skall kontrollera att produkter på marknaden uppfyller EG-lagstiftningens krav. De organ som utför certifiering och övervakning av kvalitetssystem m.m. de s.k. anmälda organen utses av medlemsstaterna i Sverige - SWEDAC och anmäls till EG-kommissionen. Medlemsstaterna svarar för att de anmälda organen uppfyller kraven enligt EN-45000serien men de utför inte sina uppgifter på medlemsstaternas vägnar. Företag som vill ha sina produkter kontrollerade har rätt att vända sig till vilket organ som helst. När det krävs medverkan av ett anmält organ skall det normalt framgå av EG-märkningen vilket organ som medverkat.

Utgángspunkterför handlingsplanen sou 1993:65

3.5.4 Produktsäkerhet och ansvar

EG:s produktregler syftar till att upprätthålla viss väsentlig säkerhet och samtidigt trygga den fria varucirkulationen. Bedömningen av varors överensstämmelse med angivna regler samt provning och kontroll av varor skiljer sig i stora delar från det nuvarande svenska systemet med förhandsgodkärmande och myndighetskontroll. På de områden där det EG-system som jag har redovisat i föregående avsnitt till följd av EES-avtalet kommer att inñras, försvinner således det traditionella svenska systemet. EG:s system förutsätter vidare att de nationella myndigheterna i medlemsstaterna aktivt övervakar att de produkter som förekommer på marknaden uppfyller de krav som är angivna i direktiven samt att föreskrivna förfaranden för bedömning av överensstämmelse har följts. Det ankommer på de stater som ingår i EES-området att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att produkter kan släppas ut på marknaden och tas i bruk endast om de inte har negativa återverkningar på hälsan och säkerheten för såväl brukaren som för andra människor, husdjur eller varor. Detta gäller förutsatt att produkten underhålls på rätt sätt och används för avsett ändamål. Av intresse i samband med produktsäkerhet är också vissa sanktioner, som kan bli aktuella om en produkt när den släpps ut på marknaden eller när den används inte uppfyller säkerhetskraven.

E Gss produktsdkerhetsdirektiv

Syftet med direktivet 92/59/EEG anges vara att säkerställa att en

vara "product" som kommer ut på marknaden är säker. På varor som regleras särskilt av andra direktiv är produktsäkerhetsdirektivet dock tillämpligt bara i sådana avseenden som de direktiven inte behandlar. Den grundläggande principen enligt direktivet är att en tillverkare bara skall få föra ut säkra produkter på marknaden. Direktivet tar som framgått, sikte på farliga "products". Med detta uttryck torde menas varor men däremot inte tjänster. I direktivet föreskrivs vidare att en tillverkare skall

ge konsumenterna information som gör det möjligt för dem dels att bedöma de risker som är förbundna med en vara under dess normala eller rimligt förutsebara användningstid, om inte riskerna klart framgår utan varningar, dels att vidta försiktighetsmått mot riskerna,

sou 1993:65 Utgángspunkterför handlingsplanen

vidta sådana mått och steg som gör det möjligt för tillverkaren själv att såväl få vetskap om risker som varan kan ge upphov till som att genomföra lämpliga åtgärder för att undvika riskerna, om nödvändigt att dra tillbaka varan från marknaden. genom

De mått och steg som åsyftas skall exempelvis kunna innefatta märkning av varor eller varupartier så att de kan identifieras, kontroll prövning klagomål, liksom information om av prover, av tillsynsverksamheten i fråga till dem som distribuerar varorna. Direktivet också vilka maktmedel som medlemsstaterna skall anger ha till sitt förfogande. Där slås således fast att medlemsstaterna skall utfärda sådan lagstiftning som behövs for att få tillverkare och distributörer att handla i samklang med de krav som anges i direktivet så att de varor som placeras på marknaden är säkra. Det betonas särskilt att medlemsstaterna skall ombesörja att det finns myndigheter utövar tillsyn över att endast säkra produkter placeras på som marknaden. Dessa skall ha nödvändiga befogenheter att vidta organ sådana åtgärder som de är skyldiga att göra enligt direktivet, inkl. möjligheten att meddela lämpliga påföljder vid handlande i strid mot direktivet.

3.6 Miljöskydd och handelspolitik

Miljö och handel Miljöproblemen har fått en alltmer internationell karaktär. Miljöregleringarna växer dessutom i antal och räckvidd. En viktig del av belastningen på den svenska miljön härrör från varor i internationell handel. Beröringspunkterna mellan miljöpolitik och handelspolitik har också vuxit i antal under senare år i takt med att miljömedvetandet ökat. Det har i olika sammanhang framförts farhågor om att mil jöåtgärder påverkar handelsflödena kan innebära handelshinder och förtäckt som protektionism. Miljöpolitik och handelspolitik behöver emellertid inte varandras motsättningar, eftersom både miljöpolitik och hanvara delspolitik i grunden syftar till en effektiv resurshushållning. I de internationella organ som reglerar avvecklingen av handelshinder för Sveriges del i första hand GATT, EFTA-konventionen och - EES-avtalet, när det träder i kraft, finns bestämmelser som under särskilda omständigheter medger undantag från förpliktelserna i fråga tullar och kvantitativa restriktioner på handeln och åtgärder med om motsvarande verkan. I de utformar spelreglerna for den internationella organ som

Utgdngspunkterför handlingsplanen

sou 1993:65

handeln, i första hand GATl även OECD, har arbete inletts men ett

med att skapa principer syftar till

gemensamma som att åtgärder på

miljöområdet inte skall betraktas som handelshinder. TBT-koden inom GATI är den övergripande internationella överenskommelsen

för att

avlägsna tekniska handelshinder. Koden innehåller bl.a. förhållningsregler om notifiering och konsultation samt procedur för en att bilägga

tvister genom paneler. I början ville många länder inte diskutera

miljöpolitik inom GATI‘. Nu förbereds emellertid förhandlingar på detta område som är positivt ur såväl miljöpolitisk handelspolitisk

som

synvinkel. Huvudregeln i GATT är att från alla länder skall

varor

behandlas lika och att importerade skall behandlas på

varor samma sätt som inhemska varor. Artikel XXb och har den bestämg ansetts vara

melse på vilka åtgärder av miljöskäl har kunnat vidtas. Den

anger att

enskilda länder har rätt att ställa krav för skydda människors,

egna att

djurs och växters hälsa och liv och följaktligen kan ställa krav

samma gentemot importerade varor. Kraven får inte diskriminerande vara eller innebära en dold restriktion på den internationella handeln.

4 Transportsektorns bullerproblem

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Antalet människor exponerade över Leq 55 dBA har minskat

sedan 1970-talet trots att transportarbetet i sig har ökat. Trafikens bulleremissioner kommer att bestå. Den vanligaste bullerkällan i

vår miljö är vägtrafiken med 6 miljoner exponerade. Buller från flyg och tåg berör ett förhållandevis mindre antal personer. De

sammanlagda antalet bullerstörda över denna nivå uppskattas med

utgångspunkt från de olika trafikverkens miljöplaner och kommuinventeringar till 2 miljoner människor.

nernas ca

Vägtrafikbuller Vägtrafikbullret har inte minskat trots skärpta emissionsgränsvär-

den för fordonen. Den samlade bulleremissionen från trafiken kan förväntas öka något under de närmaste decennierna om inte

däck/vägbanebullret angrips kraftfullt politiskt. Tekniskt kan däck/vägbanebullret minskas med kanske 5 7 dBA på 20 års sikt

genom generell hastighetsgräns i Europa, vilket möjliggör smalare - en däck av mjukare gummi

tystare vägbeläggningar

-

en yttre styrning av fordonshastigheten

att särskilda mätmetoder för däck och vägbanor kommer fram snarast.

För att minska bullret från värgfordon föreslås en bullerklassad bil med väsentliga skatteförmåner ingå i det nya miljöklassystemet

för bilar.

Typgodkännande komponenter och reservdelar, framför allt

av

för ljuddämpare till motorcyklar och mopeder, behöver utvecklas.

Ett bullersaneringsprogram för de närmaste 10 åren föreslås för

åtgärder i befintlig miljö för alla bostadsområden med Leq 65 dBA och berör 340 000 boende med en uppskattad kostnad på

40 000 kr/lägenhet eller totalt 800 milj. kr/år. Detta skall

ca

finansieras med i genomsnitt 200 kr/år i ökad fordonsskatt för personbilar och högre avgift för tunga fordon som bullrar mer.

en

lll

Transportsektorns bullerproblem

sou 1993:65

Flygbuller

För närvarande minskar antalet exponerade för FBN 55 dB tack

vare utfasningen av kapitel 2-planen och konjunkturorsakad

en

trafikminskning. Introduktionen av JAS 39 Gripen gör att de militära planen blir allt bullrigare.

FBN-måttet som används som immisionsmått är sedan TBU

baserat på årsmedeldygn. Samma FBN-riktvärden används för civil trafik, militär verksamhet och allmänflyg. FBN55 dB för civil och militär verksamhet bibehålls men kompletteras med ett långsiktigt mål 5 dB lägre. Förutseende i planeringen inför

förväntat ökat buller 10 20 år bör iakttas. om -

FBN skall baseras på den mest intensiva 3-månadersperioden under året och hårdare immissionsriktvärden för allmänflyget och förbud mot de ultralätta flygplanen bör övervägas.

Tágbuller Ca 150 000 boende är exponerade för L 80 dBA, vilket Anm med 10 dB eller mer överskrider det som får anses vara en

acceptabel miljö. Kostnaderna för bullerskyddsåtgärder för dessa bostäder uppskattas till 1,5 miljarder kronor. Av de investeringsmedel riksdagen i juni 1993 beviljat Banverket förutsätts för den

kommande IO-årsperioden avsättas för sådana åtgärder.

För att finansiera ytterligare bullerskyddsåtgärder bör

en

bulleravgift enligt principen att förorenaren betalar övervägas. En sådan avgift bör ingå i den banavgift SJ m.fl. erlägger för att få utnyttja spåren. Hur banavgifterna skall göras mer mil jörelaterade bör övervägas av en särskild utredning.

Bulleremissionen från tågen beror den rullande materielens av

utförande och underhåll, liksom rälens uppbyggnad och skick.

av Kontroll över immissionen förutsätter ett fast även över grepp emissionen, vilket i dag saknas. Ansvarsförhållandet mellan

banhållare och trafikföretag bör klarläggas i detta hänseende,

så att Banverket kan ställa emissionskrav de tåg tillåts trafikera som bannätet.

Gemensamma europeiska emissionskrav för tåg bör eftersträvas,

vilket SJ föreslås uppdraget att arbeta för.

Buller från rangerbangårdar bör bedömas sätt

samma som externt industribuller. Naturvårdsverket bör i samarbete med Banverket utarbeta

riktlinjer för tågbuller.

sou 1993:65 Transportsekrorns bullerproblem

"Trafikinfarkten i Europa rycker allt närmare. Heter botemedlet by-passoperationer eller skall man ordinera patienten ett mindre hektiskt leverne"

4.1 En översiktlig jämförelse mellan olika transportmedel

Antalet människor som utsätts för buller högre än 55 dBA från de olika trañkslagen kan med utgångspunkt från trafikverkens miljöplaner och vad som kommit fram under utredningsarbetet i dag uppskattas till ca två miljoner människor. Ekonomisk utveckling leder till en ökad efterfrågan på transporter, särskilt på väg, medan knappa resurser som en god miljö och tillgång till mark och luftrum fysiskt begränsar tillgången på Å sidan behöver vi väl transporter. ena en utbyggd infrastruktur. Å andra sidan önskar vi bl.a. oss en tystare miljö och mindre störningar av buller från olika transportformer. Vid valet mellan olika transportsystem bör man inte bara se på de olika transportmedlens bulleravgivning var för sig utan också jämföra deras bulleregenskaper med varandra.

Persontransporter Samtliga persontransportmedel utom cykeln medför betydande bullerproblem. Bra och säkra cykelleder både i storstaden och i mindre samhällen är en förutsättning för att i större utsträckning dra nytta härav.

Välkänt är att biltrafik ger upphov till betydande bullerstörningar.

Det är inte lika allmänt känt vad bilar, bussar, spårvagnar, fjärrtåg och pendeltåg har för relativ bulleravgivning. En jämförelse mellan de olika transportmedlen relaterat till samma transportarbete per-

sonkm visar att skillnaderna mellan dem är ganska liten. Om resenä-

rer åker kollektivt med buss eller tåg i stället för med bil minskar den totala bulleravgivningen med 2 5 dBA räknat på dagens fordon. - De olika transportmedlen har emellertid sinsemellan olika förutsättningar beträffande buller. Till kollektivtrafikens fördel talar att den trafikerar ett glesare nät och därför lämnar stora områden utan bullerpåverkan liksom att den har andra positiva konsekvenser för miljön under förutsättning att fordonen har försumbara avgasutsläpp. Möjligheterna är också större att sänka kollektivtransportmedlens bulleravgivning. Trafikföretagen har framgångsrikt kunnat kräva en låg bulleravgivning från bussar vid upphandlingen. Därigenom har det

Transponsekrorns bullerproblem sou l993:65

kommit fram tysta citybussar som är mycket tystare än personbilar för

samma transportarbete. Liknande förutsättningar att ställa krav på bulleremissionen finns på tágsidan, där det dessutom går att med låga

skärmar sänka bullret. Vidare är det ur avgassynpunkt mycket lättare att förlägga eldriven trafik än förbränningsmotordriven i tunnel. Dessa goda erfarenheter måste utnyttjas för att minska spårbundna fordons bulleravgivning. På personbilssidan krävs internationella överens-

kommelser riktade i första hand mot däck/vägbanebullret.

Godstransporter För godstransporter på land visar en jämförelse att transporter på

lastbil, relaterat till samma transportarbete tonkm, ger ca 5 dBA mindre bulleremission än godståg. Detta har sin grund i hög att en andel av dagens godsvagnar är av äldre typ och ogynnsanna i bullerhänseende. Det är dock möjligt att få fram godsvagnar som är tystare.

Figur 4.1. Färdmedelsfördelning långväga persontransporter år

Färdmedelsfördelning 2005

Transportarbete Långväga resor - Tåg 14.8%

Bil 69,9%

Källa: Banverket

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

Bullerfrdgan här till trafilqzolitiken Att tydligt föra in bulleremissionen som en viktig delfråga i trafikpolitiken i den långsiktiga miljöbedömningen angeläget. Bullret i dag är den miljöfaktor som prioriteras högt av många mäxmiskor, och måste ges motsvarande höga prioritet i avvägningen mellan olika trafikslag, i val av tillåtna hastigheter, i projektering och beslut om nya trafikleder, i tillåten utformning av fordon, etc. Målet skall vara en väsentlig minskning av det totala trafikbullret. Trafikbullermålet måste samordnas på ett tydligt sätt med andra miljömål och med ökad trafiksäkerhet. Högt ställda krav på en god miljö är ett av de centrala politiska målen. En förutseende infrastrukturplanering och utbyggnad en som är skonsam mot miljön kan verksamt bidra till att uppnå de gällande miljömålen. För att vi skall nå målen måste infrastrukturåtgärder kompletteras med åtgärder riktade mot en utveckling av de olika transportslagens tekniska utformning, samt insatser som påverkar

transportmönstren. Åtgärder behövs inom samtliga samhällssektorer

om vi skall säkerställa en bättre miljö. Trafiksystemet har i dag omfattande negativa effekter på omgivningen genom utsläpp av buller.

4.2 Vägtrañkbuller

4.2.1 Många är störda av trafikbuller

I Sverige bor i dag ungefär 8,6 miljoner människor. Av dessa bor 7,1 miljoner i tätorter och 1,5 miljoner i glesbygd. Som framgått i det föregående är vägtrafiken den bullerkälla som berör flest märmiskor.

Det mest framträdande problemet är höga bullernivåer i bostadsbe-

byggelse i närheten av stora trafikleder. Nedslående är att det i de flesta fall är svårt att inom överskådlig tid sänka bullernivån så mycket som skulle behövas, dvs. mer än 20 dBA, genom fordonsåtgärder, trafikminskningar eller tystare däck och vägbeläggningar, övergång till kollektivtrafik och mjukare körsätt. Uppgifterna om antalet exponerade för störande vägtrafikbuller har varierat över tiden. År 1974 beräknade Trafikbullerutredningen IBU att 2,5 miljoner var utsatta för sådant buller. Av dessa uppgavs 750 000 vara mycket störda med utgångspunkt från subjektivt upplevda besvär av typen sömnstörningar etc. TBU uppskattade att antalet exponerade skulle öka till 3 500 000 år 1980. Naturvårdsverket antog i anslutning till den första remissutgåvan av riktlinjer för buller

Transportsektorns bullerproblem sou l993:65

från vägtrafik år 1985 att antalet bullerexponerade över 55 dBA utanför bostad uppgick till runt 3 000 000. Inför 1988 års tratikpolitiska beslut uppskattade Statens väg- och trañkinstitut VTI med utgångspunkt från TBU:s beräkningar att antalet exponerade hade ökat till 3,1 miljoner. VTI skisserade också två framtidsscenarier för utvecklingen av bullerexponeringen för åren 2000 och 2015. Institutet utgår i sina bedömningar från att några bullerreduktionsåtgärder inte vidtas. Det totala antalet bullerexponerade år 2000 anges till 3 400 000 och år 2015 till 3 600 000 jfr Ds K 1987:5. Dessa uppgifter låg länge till grund för statens och kommunernas bullersaneringsplaner. Naturvårdsverket lät i anslutning till projektet "Miljön i Sverige 92 tillstånd, trender " även kallat MIST’92, göra beräkning - en av antalet boende som var exponerade för utomhusbuller L över 55 dBA frifáltsnivå Naturvårdsverket Rapport 4036. Denna studie visade på ett betydligt lägre antal exponerade än tidigare eller 1,3 ca miljoner. Till grund för rapporten ligger dels Vägverkets inventering år 1991 av bullersituationen utefter det statliga vägnätet och dels ett antal kommuners inventeringar av de egna bullernivåema. De sammanställningar som finns över vägtrafikens bullerproblem skiljer sig högst väsentligt och uppgifterna är motstridiga och bygger på ett osäkert underlag. Med hänsyn härtill har jag bedömt det som angeläget att analysera de olika resultaten för att som utgångspunkt för mina förslag en så korrekt bild som möjligt. Underlaget för följande uppskattning av antalet bullerexponerade återfinns i bil. 9 till betänkandet.

Tabell 4.1 Antal boende i tusental exponerade for vägtrañkbuller över 55 dBA frifältsnivå,

Leq 1,7 boende/lägenhet.

Dygnsekvivalentnivå, fritält, utomhus, dBA

55-65 65-70 70 Totalt

Källa: Björn Wittmark, Wittmark Wilson AB, Tranås, bil. 9

Med ledning av här aktuella uppgifter kan jag konstatera att antalet

människor bullerexponerade, över 55 dBA har minskat sedan början 116

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

av 1970-talet trots att transportarbetet i sig har ökat. Beräkningarna dock osäkerheter. Det är inte uteslutet att antalet exponerade rymmer i de lägre intervallen kan högre och beräkningar av detta slag kan vara av praktiska skäl inte göras invändningsfria. Denna gynnsamma utveckling beror främst på ett ändrat boendemönster 1,4 miljoner personer har under denna period flyttat till 0,5 miljoner nybyggda småhus i stor utsträckning planerats för en utomhusnivå under 55 som dBA, kommunernas trafiksaneringsprogram och en mer förutseende vägplanering. Däremot har inte vidtagna åtgärder på fordon, däck och vägbana påverkat de olika beräkningsresultaten av antalet exponerade. Fortfarande gäller dock att många människor är exponerade för mycket högre utomhusbuller än vad som allmänt är att betrakta som god boendemiljö. Enligt min bedömning efter de justeringar som gjorts Naturvårdsverkets uppgifter är i dag ca 1,6 miljoner av människor i sin boendemiljö exponerade för över 55 dBA ekvivalent-

nivå frifältsnivå utomhus från vägtrafiken. 55 dBA har av riksdagen

angivits som acceptabel nivå för nybebyggelse och som långsiktigt mål för befintlig bebyggelse jfr prop. 1980/81: 100 bil. TU 23, rskr. 257 och prop. 1990/91:90, JoU 30, rskr. 338.

Naturvårdsverkets mål för buller från vägtrafik

För vägtrañksektorn gäller följande

Bullerimmissionen skall på medellång sikt begränsas enligt följande:

Till år 2000: 70 dBA ekvivalentnivå ute 35 dBA ekvivalentnivå inne 45 dBA maxnivå inne

På lång sikt anger Naturvårdsverket 55 dBA ekvivalentnviå ute som mål. Detta är emellertid inte någon god miljö. Den ligger enligt min mening vid nivån 40 till 45 dBA i tätort jfr avsnitt 2.1.4. För tysta områden krävs lägre nivåer än 40 dBA. Några beräkningar av antalet exponerade i intervallet 45 55 dBA har inte gjorts beroende på att - Vägverkets och kommunernas inventeringar av trafikbullersituationen nästan uteslutande avsett nivåer över 55 dBA. Det finns anledning att anta att antalet personer exponerade för buller i intervallet 45 55 dBA, dvs. en icke fullgod miljö, är betydande. Framtida bullerinventeringar bör därför också redovisa antalet är exponerade i intervallen 45 50 och 50 55 personer som - -

Transportsektorns bullerproblem sou 1993:65

dBA för att få en mer rättvisande bild bullerstörningarnas

av omfattning. Inventeringarna bör liksom i dag åvila väghållama. Från och

med år 1995 bör en sådan inventering ingå i Vägverkets miljöanalys. När åtgärdsplaner enligt enligt Miljöskyddskommitténs förslag till

miljökvalitetsnormer blir aktuella bör även kommuner och andra väghållare redovisa antalet trafikbullerexonerade för dessa nivåer.

4.2.2 Mindre buller från vägtrafiken kräver

en samordning

av åtgärder

Bilarna är fortfarande alldeles för bullriga

Ett mycket stort antal människor är i sin boendemiljö utsatta för

ett vägtrafikbuller som ligger upp till 20 30 dBA över vad jag betecknar -

som god miljö. Något enkelt sätt att komma till rätta med buller-

problemet från vägtrafiken finns inte. Vägtrafikens bullerkällor har en

sådan nivå att det skulle krävas bullerminskning långt utöver vad

en som över huvud taget förefaller tekniskt möjligt i dag för att bullerproblemen skall kunna lösas genom åtgärder vid källan. Kraven på fordonens bullernivåer har skärpts efter hand. För att

uppfylla dessa har fordonstillverkarna genomfört en rad bullerreduce-

rande åtgärder på drivenheten i form motorkonstruktioner, av nya effektivare ljuddämpare, varvtalsreglerade motorrumsfläktar, motor-

rumsavskärmningar och ljudabsorbenter. Den mest påtagliga effekten av dessa åtgärder är att de tyngsta fordonen blivit betydligt mindre bullriga i låga farter trots att motoreffekterna ökat avsevärt. Fordonens

bullernivå ligger detta till trots ungefär 20 dB över vad krävs för som att bullermiljön i utsatta bostadsområden skall bli acceptabel. De senaste 20 årens erfarenheter tyder på att flertalet vägtrafikens av bullerkällor i bästa fall kan komma att bli marginellt tystare för lång tid framöver.

EG skärper kraven för buller från motorfordon

EG har hösten 1992 genom direktiv 92/97/EEG buller från om motorfordon skärpt kraven på buller från bilar ett delmål att som minska vägtrafikbullret. Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 oktober 1996. Direktivet omfattas inte EES-avtalet. av Utgångspunkten i direktivet är att biltillverkarna skall använda bästa

‘ I drivenheten ingår motor med insugnings- och avgassystem, växellåda, fläkt och transmission.

sou 1993:65 Transportseldorns bullerproblem

tillgängliga teknik för att göra bilarna tystare. Ekonomiska styrmedel kan användas på detta område för att främja en tidigare övergång till bilar som uppfyller direktivets krav på bullernivåer. Därutöver har Kommissionen rekommenderat trafiksaneringar, sänkta hastighetsgränser och nya trafikledningssystem som vägar att komma till rätta med vägtrafikbuller, framför allt i tätorter. För att ta fram underlag för ett sådant beslut pågår ett arbete inom ERGA NOISE Eftersom däck/vägbanebullret är särskilt framträdande i hastigheter över 60 km/tim skall Kommissionen lägga fram ett förslag om åtgärder för att minska detta buller senast den 31 mars 1994 för att rådet skall kunna fatta beslut den l oktober 1995. Från svensk sida ingår Ulf Sandberg, VTI, som expert.

Minskat buller från vägtrafiken kräver samordning På grundval av det underlagsmaterial som tagits fram under utredningsarbetet och de diskussioner som jag fört med forskare och företrädare för fordonstillverkare och EG-kommissionen står det klart att hittills fattade beslut, inkl. EG:s om minskning av fordonens bulleremission, inte kommer att medföra någon nämnvärd minskning av vägtrafikbullret under de närmaste 15 åren, såvida inte däck/vägbanebullret inom en snar framtid reduceras jfr även avsnitt 4.2.6. Det krävs därför en kombination av åtgärder för att i någon mån förbättra situationen. Liksom EG anser jag att en sänkning av hastigheter, byte av vägbeläggning, trafiksanering och byte till fönster med god ljudisolering är framkomliga vägar för en bättre miljö. En annan åtgärd som måste ges hög prioritet är att begränsa tillåtet buller från fordonsdäck. Mina ståndpunkter understryks av en skrivelse den

3 november 1992 dnr 68/92 från Volvo Lastvagnar AB och Saab-

Scania AB som anför:

"För att i framtiden möjliggöra en total sänkning av ljudnivån bör uppdelning på de tre områdena fordon däck vägbana vidtas. en - - Inom respektive område bör relevanta mätmetoder utvecklas och ansvaret för åtgärder åvila respektive huvudansvarig. Vad avser fordon bör framtida krav och mätmetoder utvecklas förutsättningslöst i förhållande till dagens krav och mätmetoder. Kommande krav och mätmetoder måste baseras på internationellt harmoniserat samarbete."

Jag delar tillverkarnas uppfattning när det gäller behovet av en internationell samordning och en uppdelning av ansvaret för de olika områdena. Jag kommer i det följande att redovisa hur detta kan ske.

Transponsektorns bullerproblem sou l993:65

4.2.3 Sänkta gränsvärden för buller från bilar innebär inte

alltid en tystare biltrafik

För nya fordon gäller krav på beskaffenhet och utrustning, som

tillämpas av de flesta länderna i Europa och även i en del länder

utanför Europa. Kraven finns i ett antal reglementen utarbetats som av FN:s ekonomiska kommission för Europa ECE i Geneve. Ett antal

av dessa reglementen har sin motsvarighet i EG-direktiv med samma innehåll. Dessa reglementen och direktiv krav för olika

anger system

och komponenter i fordonet och är utformade främst i syfte att höja

trafiksäkerheten hos fordonet. Vissa reglementen och direktiv behandlar även sådant miljökrasom

ven för motorfordon. Inom detta område tillämpar Sverige vissa nationella särkrav, som ligger högre än vad gäller i övriga

som

Europa. Sannolikt föregriper dessa utvecklingen i andra länder. På

säkerhetsområdet är kraven i Sverige däremot i allt väsentligt samordnade med Europakraven.

Kontrollen av nya fordons överensstämmelse med gällande krav sker i huvudsak typbesiktning, utförs varje lands

genom som av nationella organ. Huvuddelen av alla personbilar tas i trafik efter nya

godkännande vid typbesiktning. Tunga lastbilar och släpvagnar är ofta individuellt byggda efter sitt användningssätt och måste därför besiktas

individuellt.

Bulleremissionenfrdn fordon

Bulleremissionen från fordon beror på den s.k. drivenhetens ut-

formning, däckens egenskaper och vägbeläggningens typ och ålder. I drivenheten ingår motor med insugnings- och avgassystem, växellåda,

fläkt och transmission. Hastighet och körsätt påverkar såväl driven-

hetens totala buller som däck/vägbanebullret. Samtliga delbullerkällor har sin betydelse men deras relativa vikt i totalbullret varierar med fordonskategorin, trafiksituationen och körsättet. Vid typgodkännande vägfordon ingår s.k. bullercertifiering.

av

Bulleremissionen mäts enligt ISO 362 är internationellt

som en

standardiserad metod. För enkelhets skull kallar jag detta buller i fortsättningen för ISO-bullret, eftersom det skiljer sig från buller i verklig trafik. Standarden ISO 362 gavs först ut år 1964 och har

därefter modifierats vid ett par tillfällen. ISO-metoden, kortfattat som beskrivs i bil. 11, tar främst sikte på att mäta och fastställda genom gränsvärden maximera det buller som ett fordon över huvud taget kan

ge upphov till vid fullgasacceleration på låg växel i relativt låg

en

hastighet. ISO-bullret dominerades tidigare av drivenhetens buller. För fordon som skall klara nu gällande krav inverkar däck/vägbanebullret. Detta har lett till att certifiering inte kan göras på

en provbanamed

normal vägbeläggning utan måste ske på "tyst" beläggning. Aven

däcken måste väljas på ett speciellt sätt. Detta gäller både lastbilar som

sou 1993:65 Transportseldorns bullerproblem E s S u: P 2 T m v m v x s Q

N - E v N v A v A

- - - - - . -

Transportsektorns bullerproblem sou 1993:65

skall uppfylla "80 dB-kravet" och personbilar. Samtidigt är att märka att däckbullret vid ISO-provet är annorlunda än däckbuller i normal trafik.

Certifieringsmetod och gränsvärden Fordonskungörelsen 1972:595 upptar bl.a. bestämmelser om gränsvärden för buller från olika fordon och baseras på mätningar enligt ISO 362. Kraven har år 1989 skärpts till att motsvara EG:s normer vad gäller bilar och ECE-krav i fråga om motorcyklar och mopeder. Tabell 4.2 visar de gränsvärden som tillämpats för maximalt ISO-buller sedan början av 1970-talet och även de gränsvärden som EG i november 1992 beslutat skall gälla från och med år 1996. Gränsvärdena för buller från motorfordon har skärpts väsentligt sedan 1970-talets början vilket framgår av tabell 4.2. Reglerna om växelval vid bullerprovet har också ändrats. För de tyngre fordonen har detta inneburit en ytterligare reell sänkning på 3 dBA. Den sammanlagda skärpningen fram till i dag uppgår till mellan 7 11 dBA beroende på fordonsslag och 10 15 dBA med hänsyn tagen till de gränsvärden som enligt EG gäller från 1996 jfr avsnitt 4.2.2.

Sänkta bullergränsvärdenfár inte tillgodoräknas vägtrafiken Vägverket och Naturvårdsverket arbetar med en planeringsansats att vägtrafikbullret kommer att reduceras till år 2015 med 5 dBA ekvivalentnivå bl.a. till följd av den kända utvecklingen på emissionssidan. Detta innebär en väsentlig störningsreduktion för boende i starkt trafikbullerexponerade områden liksom för minskningen av det bullerpåverkade området från en motorväg, något som förutsätter ett trendbrott vad avser däck/vägbanebullrets utveckling. Förutom investeringar i tystare vägbeläggningar och ett förbättrat Vägunderhåll krävs en internationell utveckling på fordons- och däcksidan, som ännu inte tagit sin början. Det finns inte någon grund för att tillgodoräkna sig någon som helst "automatisk" bullersänkning i framtiden annat än i hastigheter under ca 40 km/tim, där ekvivalentnivån kan sjunka l 2 dBA. I ryckig trafik kan vinsten bli större om denna innehåller tung trafik.

Nya mätmetoder för emissionen behövs Det är känt sedan länge att sambandet mellan ISO-bullret och bulleremissionen i trafik är otillfredsställande. Redan Trafikbullerutredningen framförde i sitt betänkande Trafikbuller SOU 1974:60 allvarlig kritik mot ISO 362. En bil med högt ISO-buller kan mycket väl ge väsentligt lägre buller i verklig trafik än en bil med lågt ISObuller. En rättvis miljöklassning av bilars bulleremission kan enligt min mening inte grundas enbart på ISO 362. Metoden är också dyr

sou 1993:65 Transponsektorns bullerproblem

och opraktisk att använda. Det råder enighet bland nordiska forskare och fordonstillverkare att ISO 362 snarast måste ersättas med helt emissionsmätmetod for en ny fordonsutveckling och bullerkontroll. Metoden bör mäta fordonets bulleremission under olika driftbetingelser representativ körcykel - en exkl. däck/vägbanebuller. Den bör såväl tekniska ekonomis- - av som ka skäl utformas som en laboratoriemetod. Däckens bulleregenskaper bör mätas för sig. Därutöver behövs särskild mätmetod för en att klassificera och kontrollera vägbanebeläggningars egenskaper från bullersynpunkt. Som framgått har ett arbete påbörjats för att ta fram underlag för EG:s ställningstagande. Det är värdefullt Sverige att verkar för att en ny mätmetod snarast tas fram.

4.2.4 Buller från motorcyklar och mopeder kommer från

trimmade fordon

Ett särskilt bullerproblem är kopplat till mopeder och motorcyklar. Till skillnad från bilar är det dominerande bullerproblemet med motorcyklar och mopeder att de ofta inte uppfyller de värden som lagts fast vid typgodkännandet. Detta beror främst på att ljuddämparna plockats bort eller bytts ut till mycket ineffektiva sådana för att få högre ljudnivåer vid framförandet.

Certifiering och bullervärden Bullerbestämmelser om bl.a. ljudnivåer för motorcyklar och mopeder för att de skall anses lämpliga för trafik återfinns i fordonskungörelsen 1972:595. De anses lämpliga för trafik endast om fordonen vid provning stämmer överens med det provningsförfarande som fastställts av FN :s ekonomiska för Europa ECE ECE-reglemente 41.01 för motorcyklar och ECB-reglemente 63.00 för mopeder. Certifieringen utförs på ett snarlikt sätt som för bilar. De gränsvärden finns fastsom ställda i ECE-reglementena är för närvarande strängare än dem som tillämpas på övriga huvudmarknader som USA och Japan och framgår av tabell 4.3. Bullergränsvärdena för motorcykel ligger vid eller över dem för personbil och för tung motorcykel ungefär för lastbil. som

Transportsekrorns bullerproblem sou l993:65

Tabell 4.3. Certifieringsgriinsviirden for motorcyklar

Högsta tillåtna buller Fordonsslag Sverige EG

Motorcykel med Cylindervolym högst 80 cm’ 77 75 okt 93 av med cylindervolym över 80 cm’ högst 175 cm’ 80 77 okt 95 men med Cylindervolym över 175 cm’ 82 80 okt 93 Moped 70

En bättre kontroll av komponenterna nödvändig För att kunna kontrollera motorcyklar i bruk finns en förenklad metod återgiven i f.d. Trafiksäkerhetsverkets författningssamling T SVFS 1985: 10. Bestämmelsen är helt prestandaorienterad och kan tillämpas på alla motorcyklar. Denna metod används vid vägkantskontroller och vid kontrollbesiktning och har visat sig vara framgångsrik. Det låga bötesbeloppet ordningsbot på 400 kr för utbytta ljuddämpare har - å andra sidan inte haft avsedd effekt. Alltför ofta påträffas motorcyklar med piratljuddämpare med dålig kvalitet. Kontrollen av motorcyklar i flera europeiska länder bygger däremot på komponentgodkännande av ljuddämparutrustning. Inom EG råder en annan situation. Typgodkännanderegler för utbytesljuddämpare finns inarbetade i direktivet 78/1015/EEG med ändringar. EFTA-länderna har i EES-avtalet medgivits att senare behålla sin nationella lagstiftning som hänför sig till buller och avgassystem från motorcyklar fram till den 1 januari 1995. Trots detta inarbetas dessa direktiv för närvarande i Vägverkets författningssamling. Sverige kan välja att antingen behålla sin nationella lagstiftning kan inte förbjuda den fria rörligheten av varor efter detta men datum eller ansluta sig till EG-direktiven. Därigenom kan endast typgodkänd utrustning användas i trafik. Eftersom motorcyklar och mopeder ofta framförs på ett avsiktligt bullrande sätt och att de har utbytesljuddämpare med låg effektivitet har jag övervägt att föreslå en särskild lag som påbjuder att mopeder och motorcyklar skall vara försedda med typgodkända ljuddämpare. Tyskland har regler av ett sådant slag. Naturvårdsverket har i föreskrifter A 40 för avgassystem för bilar angivit att en bils utrustning och injustering i avseenden väsentli ga från utsläppssynpunkt inte får avvika från den specifikation som gäller för aktuell avgasgodkänd motorfamilj och fordonstyp. Föreskrifter såvitt avser buller från motorcyklar och mopeder skulle kunna utformas på motsvarande sätt. Det kräver emellertid att det finns ett system för godkännande av ljuddämpare med avseende på buller. Ett sådant system skulle säkerställa att kraven i fordonskungörelsen uppfylls även om andra

sou 1993:65 Transportsekrorns bullerproblem

ljuddämpare än orginalljuddämpare används. Nackdelen är att ett sådant system kan bli både komplicerat och dyrbart. Däremot skulle ett förenklat godkännandeförfarande för ljuddämpare behöva

ut-

vecklas. Innan ett sådant finns tillgängligt på marknaden kan

en

lagstiftning om orginalljuddämpare dels slå ut de mindre importörema och leverantörerna på marknaden, dels kunna skapa handelshinder i

första hand mot Japan och USA som är världsledande på marknaden

när det gäller komponenter. Naturvårdsverket i samarbete med Vägverket bör därför få i uppdrag att utreda närmare hur kravet på typgodkända ljuddämpare med avseende på buller skall kunna

genomföras.

4.2.5 Trafikbullret har ökat något

ISO-buller och trafikbuller är olika Målet med ISO 362 anges som

"The specifications are intended to reproduce the noise levels

urban traffic flow of irregular character which requires the of use intermediate gears with full utilization of the engine power

available". Svensk översättning saknas.

Vägtrafikens bulleremission kan inte beräknas certifieringsdata

ur

enligt ISO-metoden utan måste bestämmas bullermätningar i

genom

verkliga trafiksituationen Verklighetens buller har ändrats obetydligt.

Hittillsvarande och förväntade effekter av det sänkta ISO-bullret för bulleremissionen från verklig trafik har bl.a. tagits den upp av

Nordiska ämbetsmannakommittén för miljöfrågor och flera studier har genomförts vid bl.a. Lydteknisk Institut i Danmark och Lydteknisk

senter NTH i Norge. - De visar att för enskilda fordon väg, relaterat till oförändrad en

hastighet 80 km/tim, föreligger från 1970-talets början och fram till år 1991 en marginell sänkning av trafikbullernivån. Minskningen är

för personbilar ca 1 dBA och för lastbilar 2 dBA. Orsaken till ca

denna marginella sänkning är att däck/vägbanebullret är dominerande,

dvs. effekten av gjorda fordonsbullerreduktioner blir liten vid

hastigheter över 50 km/tim. Under den aktuella tidsperioden har

motoreffekterna ökats väsentligt. Trafikens tempo har höjts och

efterlevnaden av fartgränser har försämrats. De tunga fordonen hänger

med bättre än förr i trafikrytmen och tappar inte farten i motlut. De sammanlagda effekterna av ökade trafikmängder, faktiska hastigheter

relativt skyltad hastighet och höjda hastighetsgränser är att det totala trafikbullret ökat något under den betraktade ZO-ársperioden. Liknande erfarenheter har gjorts i Tyskland framgår i bil. 11. Om däremot

som

Transportsektorns bullerproblem sou 1993:65

inte drivenhetsbullret åtgärdats på så sätt som de skärpta gränsvärdena krävt hade dock dagens trafikbullersituation varit klart ännu mycket sämre än vad den är, särskilt i det låga fartregistret.

Bullertopparna har minskat Ett positivt resultat enligt studierna är att bullertopparna från trafiken reducerats med uppemot 6 dBA i lägre hastigheter. Detta har stor betydelse särskilt vid gatukorsningar med mycket trafik och där trafikbullret uppfattas som mycket störande. Ekvivalentnivån från ryckig trafik kan ha minskat något, men data saknas.

Trajikbullret fortsätter att öka Jag har tidigare erinrat om att trafikens bulleremissioner kommer att öka förutsatt att åtgärder på däck/vägbanesidan uteblir. Det råder enighet härom mellan de forskare och företrädare för svenska biltillverkare jag har samrått med. Enskilda fordon förutses bli som 3 dBA tystare i mycket låga farter och i farter runt 50 km/tim kanske 1 dBA tystare för att i högre hastigheter bli 1 till 2 dBA bullrigare. Min slutsats är att med hänsyn tagen även till trafikutvecklingen kommer den totala emissionen från stadstrafiken att bli oförändrad. Däremot förutser jag en ökning med ca 3 dBA för vid vägen med högre hastighet om inga ytterligare emissionssänkningar företas utöver sänkningen av ISO-bullret från år 1996. Se även bil. ll.

4.2.6 Däck/vägbanebullret måste minskas

Ddck/vagbanebullret dominerar trafikbullret Den del trafikbullret som fordonstillverkarna har direkt inflytande av över är inte längre dominant, särskilt inte efter det att 1996 års gränsvärden slagit igenom i fordonsparken som helhet. Fordonstillverkarna har i dagsläget små möjligheter att reducera bullret från fordonen ytterligare. Utvecklingen på däcksidan har däremot inte styrts av andra bullerhänsyn än bullret inuti fordonen men detta har givit otillräcklig effekt på externbullret. Det är känt sedan länge att däck/vägbanebullret måste minska för att uppnå en nämnvärd sänkning av vägtrafikbullret i hastigheter över 50 km/tim. Hittills har däckens egenskaper på torr vägbana i hastigheter långt över gällande hastighetsgränser, däckens livslängd, rullmotstånd och deras utseende prioriterats. Detta har lett till en ökad däckbredd och en något minskad däckdiameter och att

sou 1993:65 Transportseldoms bullerproblem

däcken tillverkas av hårdare gummi, allt för att trafiksäkra även vara vid körning i hastigheter över 200 km/tim. Alla dessa förändringar medför ett ökat däckbuller vid alla hastigheter. För tunga fordon sker utveckling mot mindre hjuldiameter för en att kunna öka lastvolymen och därmed klara bibehållen, given en fordonshöjd. Klagomål på trafikbuller förekommer till helt övervägande del under den varma årstiden då människor i större utsträckning har fönstren öppna och dessutom vistas utomhus i trädgårdar och på uteplatser. Vill vi uppnå en tystare vägtrafik krävs ökade insatser från däckfabrikanter, myndigheter och väghållare för att sänka däck/vägbanebullret. Först sedan däck/vägbanebullret minskats väsentligt från dagens nivå kan ytterligare vinster erhållas genom åtgärder på fordonen. Vägtrafikbullret i dag domineras av däck/vägbanebuller vid alla hastigheter över 40 km/tim. Över 70 km/tim har drivenhetsbullca ca ret mycket ringa betydelse vid konstant fart. Däck/vägbanebullret är också högre vid våt vägbana än vid torr liksom vid användningen av dubbdäck under vinterhalvåret. Den ökade däck/vägbanebullerdominansen har dock några fördelar. Bullerkällan ligger mycket nära vägytan. Skärmar och markdämpning minskar därmed bullret effektivt än för andra delbullerkällor mer som ligger högre.

Tysta vägbeläggningar bör prioriteras Vanligt förekommande vägbeläggningar kan skillnader i alstrat ge buller om 2 4 dBA. Genom att hög prioritet till bullerfrågan vid - ge valet av vägbeläggning är det möjligt att redan reducera bullret nu med uppskattningsvis 2 dBA vid hastigheter över 50 km/tim. Porösa vägbeläggningar, s.k. dränasfalt, kan i nytt tillstånd till 5 dBA ge upp lägre däck/vägbanebuller i höga fordonshastigheter än motsvarande täta beläggningar. På experimentstadiet finns det dessutom vägbeläggningar med en än mer markant bullerreduktion. Ett ännu så länge olöst problem med dränasfalt är att dess rätt snabbt täpps till, porer varvid de gynnsamma bulleregenskaperna eller mindre försvinner. mer Därför krävs tämligen täta omläggningar beläggningen och av samhällets kostnader för vägbeläggningen ökar. Denna tilltäppning går särskilt fort i Sverige beroende den omfattande användningen av dubbdäck. Det är mycket angeläget att arbeta vidare med utveckling och långtidsprov av tysta vägbeläggningar. En utveckling på vägbeläggningssidan som kräver särskild uppmärksamhet är nya cementbetongvägbeläggningar. Dessa är attraktiva ur kostnadssynpunkt därför att de har mycket lång livslängd på hårt

Transportseldorns bullerproblem sou 1993:65

trafikerade vägar. Det finns möjligheter att ge dem bulleregenskaper liknande dem gäller för asfaltbeläggningar, men det kräver att som stenstorleken i ytskiktet optimeras från bullersynpunkt, vilket inte har kunnat göras i de beläggningar som hittills utförts. I ett besvärligt ekonomiskt läge ser jag en risk för att man med sådana cementbetongbeläggningar för mycket lång tid, kanske 20 år, får leva med högre däck/vägbanebuller än vad asfaltbeläggning skulle medfört. Av en ekonomiska skäl kan det också visa sig ogörligt att ersätta sådana beläggningar i förtid med tysta nykonstruktioner. Staten och kommuner som väghållare bör därför undvika högbullrande och prioritera lågbullrande vägbeläggning där så är möjligt. Det är också angeläget att stödja väghållare som vill utföra prov med tystare vägbeläggningar och att finansiera den vetenskapliga utvärderingen av dessas egenskaper.

Program för att minska ddck/vägbanebullret Forskningen har rätt väl klarlagt hur däckbullret alstras. Därmed är det också möjligt att bedöma förutsättningarna att minska däckbullret.

I VTI-rapporten bil. ll skisseras plan för att under en 20-

en årsperiod kraftigt reducera däck/vägbanebullret. Planen förutsätter internationella standarder för typprovning däck- och vägbeläggav ningars egenskaper och överenskommelser om successivt sänkta gränsvärden för maximalt däckbuller. Ett av de viktigaste stegen är att inom mycket nära framtid införa en högsta hastighetsgräns i hela en Europa 130 km/tim. Det gäller också att radikalt förändra om fordonsindustrins och däckindustrins inriktning så att de tillsammans utformar sitt produktsortiment för väsentligt lägre topphastigheter än gäller i dag. Däcken kan därmed göras smalare och av mjukare som gummi. Vidare förutsätts nationella krav pâ att i vissa särskilt utsatta lägen använda lågbullrande vägbeläggningar med en successiv

kravskärpning. Senast år 2000 bör ett system för yttre styrningav

fordons hastighet och motorvarvtal börja införas. Jag delar VTI:s på vad som krävs att minska däck/vägbanebullsyn ret inom inte alltför avlägsen framtid. Det innebär från svensk sida en att vi måste verka kraftfullt för att påskynda det internationella standardiseringsarbetet med separata mätmetoder för fordonens, däckens och vägbanans bulleregenskaper. Ansvarsfördelningen mellan fordonsindustri, däckindustri och väghållare måste också klarläggas. Särskilt viktigt är arbetet med internationella bulleremissionsgränsvärden för däck. Det bör uppgift för Bullerkommissionen i samråd med vara en företrädare för såväl berörda myndigheter fordonsindustrin att ta som

sou 1993:65 Transportselaorns bullerproblem

fram ett program för minskning däck/vägbanebullret. Härvid bör en av utvecklingen inom detta område inom EG beaktas jfr avsnitt 4.2.2.

Forskning om tystare vägbeldggningar m.m. Eftersom vi inte har någon inhemsk däcksindustri bör forskningen inriktas på delområdena mätmetoder för däck/vägbanebuller och på tysta vägbeläggningar. Även den svenska om forskningen för tystare vägbeläggningar varit framgångsrik återstår mycket forsknings- och utvecklingsarbete för att få fram beläggningar för praktiskt bruk. Jag återkommar i kapitel 12 med förslag till Fou-stödet till arbetet med lågbullrande vägbeläggningar.

4.2.7 Fordonsunderhållets betydelse för bullret

I vad mån trañkbullret beror på ett dåligt underhåll eller förändring en av de enskilda fordonen är rätt lite studerat. Det finns dock inte något som tyder på att detta for närvarande skulle vara särskilt betydelsefullt annat än för motorcyklar och mopeder. Praktiskt taget samtliga motorcyklar som stoppas av polisen i "bullerrazzior" har avgassystem som starkt avviker från fordonets originalutförande enligt uppgift från Rikspolisstyrelsen. Det är möjligt att s.k. piratljuddämpare for bilar har sämre ljuddämpning än originalljuddämpare. Min bedömning är emellertid att fordonens skick blir mycket mer betydelsefullt för bullret i framtiden. För att uppfylla långtgående mer bulleremissionsvärden blir det sannolikt nödvändigt att skärma av fordonens motorrum mer effektivt. Fordonens ljuddämpare behöver

göras något mer effektiva. Att därutöver reducera däck/vägbanebullret kräver tystare däck. I en sådan framtida situation är det nödvändigt att

fordonen inte förändras. Detta ställer då krav på vid de att man återkommande besiktningarna kontrollerar att motorrumsavskärmningar inte plockats bort, att fordonen har originalljuddämpare eller annan ljuddämpare med minst likvärdig dämpning och att de är försedda med däck godkänd, tyst typ. av

Transportsektorns bullerprøblem sou 1993:65

4.2.8 Metoder för minskning av vägtrafikens

bulleremission

Stora trafikleder tar bort tystnaden

Ett mindre ofta diskuterat trafikbullerproblem är den stora och permanenta förändring av ljudmiljön som dragningen av europavägar och andra större vägar ger upphov till i kringliggande naturområden och som försämrar deras kvalitet, t.ex. ur rekreationssynpunkt. Detta problem har mycket stor arealmässig omfattning. I miljökonsekvensbeskrivningar för nya trafikleder redovisas sällan bullersituationen annat än ner till 55 dBA frifáltsnivå utomhus. Att en sådan redovisning kan vara synnerligen missledande som beslutsunderlag säger sig självt. För t.ex. en motorväg med 30 000 fordon per dygn och hastighetsgränsen 90 km/tim ligger 55 dBA- gränsen på 200 300 m avstånd från vägen vid plan mark med någon vegetation. - För god boendemiljö, dvs. 40 45 dBA, krävs ett avstånd om 500 - - 1 000 rn om ljudutbredningen är obruten av skärmande berg eller höga byggnader. I en miljö som i övrigt är tyst tar motorvägen för gott bort tystnaden även på större avstånd än så. Den internationella utvecklingen är att bedömningen av nytillkommande bullrande verksamheter görs i förhållande till den ändring av miljön verksamheten leder till; inte bara till den resulterande absoluta nivån. I miljökonsekvensbeskrivningar bör såväl det s.k. nollalternativet, som Miljöskyddskommittén föreslår, som effekten på den totala miljön i området med hänsyn till buller framgå. Det innebär att tillkommande väg inte får överskrida den nivå som anges i en kvalitetsnorm.

Tunnlar det radikala medlet mot trafikbuller

- Den enda åtgärd som mera radikalt minskar trafikens bulleremission är att däcka över vägen eller förlägga den i tunnel. Metoden är inte generellt användbar bör prövas i ökad omfattning som lösning på men särskilt besvärliga trafikbullerproblem. Det s.k. Dennispaketet innehåller bl.a. en till stor del tunnelförlagd ringled vars bullerproblem därigenom bör kunna minimeras. Avgasproblemen är dock inte lättlösta i tunnlar. Det är viktigt att dämpa bullerutsläppen från ventilationstornen så att inte det bullret ödelägger en annars tyst miljö.

Hastigheterna behöver sänkas Bulleremissionen kan minskas något genom att reducera trañkflödena, sänka de verkliga hastigheterna och dämpa trafikens tempo. Eftersom det inte går att med den konventionella skyltningen i tillräcklig grad

sou 1993:65 Transportsekzorns bullerproblem

påverka de faktiska hastigheterna måste andra metoder prövas. Tätt placerade trånga rondeller har visats medföra en viss bullersänkning med bibehållen eller ökad trafiksäkerhet. I ett storskaligt försök i Växjö har man prövat att dämpa fordonshastigheterna generellt i huvudgatusystemet med hjälp av s.k. minirondeller i korsningarna. Avgasutsläppen ökade något medan bullermätningar i några av korsningarna visade på minskningar på mellan 1,5 och 4 dBA. En på längre sikt möjlig metod är påtvingad fartbegränsning genom yttre styrning av fordonen. Lovande forskning som klart tyder på ökad trafiksäkerhet med yttre styrd fartbegränsning bedrivs sedan fem år

med stöd av Trafikforskningsberedningen.V Om en sådan teknik

introduceras på bred front kunde en realdiskussion föras trafikens om hastighet ställd mot samtliga miljöeffekter och trafiksäkerhet. Försök med en s.k. hastighetsbegränsare i bil HB pågår sedan fyra år vid Institutionen för trafikteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Grundidén är att en bil utrustad med en sådan mätare aldrig skall kunna köras fortare än den gällande hastighetsgränsen på varje sträcka. Forskningen hittills bl.a. testkörningar med 75 förare visar - att det finns goda förutsättningar att ett sådant system skulle kunna fungera bra. Testkörningarna med beteendeobservationer och intervjuer, visar inte på några negativa effekter HB:n på allvar av som skulle kunna äventyra de positiva effekterna av en lägre hastighet. Om systemet visar sig fungera bra även i stor skala är det möjligt att på lång sikt räkna med generellt lägre hastigheter och mindre hastighetsspridning. Förutom en väsentlig förbättring av trafiksäkerheten och mindre luftföroreningar från bilarna kan även bullersituationen komma att förbättras. Hela hastighetssystemet kan komma att behöva förnyas och optimeras med utgångspunkt från vetskapen om att alla fordon håller gränserna. En förstärkning de positiva av effekterna bör då kunna uppnås både när det gäller säkerhet, luftföroreningar, bilslitage och buller. Effekter som inte skulle kunna uppnås på annat sätt än genom en total reduktion av biltrafiken. En ytterligare metod att förbättra bullerförhållandena är att förbjuda tung trafik på känsliga vägavsnitt t.ex. nattetid för att minska bullertopparna.

En bullerklassad bil Ett system med miljöklasser och differentierade försäljningsskatter för bilar introducerades i Sverige den 1 juli 1992. Miljöklassystemet avser bilar från och med 1993 års modeller. I bilavgasförordningen 1991:1481 definieras tre miljöklasser. Miljöklass 3 motsvarar de

Transportsektorns bullerproblem sou l993:65

grundläggande, obligatoriska kraven och klasserna 2 och 1 innehåller successivt strängare krav. Klass l innehåller dessutom krav på buller

och klassning av elbilar. För att påskynda introduktionen av fordon som uppfyller mer långtgående miljökrav har försäljningsskatten

differentierats mellan de olika klasserna. Riksdagen har dock beslutat

att den nya försäljningsskatten inte skall tas upp på tunga fordon av

1993 och tidigare års modeller.

Eftersom det nuvarande systemet med miljöklasser i allt väsentligt tar sikte på avgasproblematiken har jag övervägt möjligheten att införa ett system för en bullerklassad bil som kan åtnjuta väsentliga skatteförmåner såsom ingen eller en mycket låg fordonsskatt och fördelaktiga

förmånsvärden för tjänstebilar. Bilar som kan klassas som miljövänliga

ur bullersynpunkt skall enligt min mening vara försedda med en registreringsskylt i avvikande färg för att kunna identifieras. De skall

vara utrustade med fartbegränsare som innebär att de inte kan framföras i högre hastigheter än 110 km/tim eller eventuellt 90 km/tim. De kan då utrustas med lågbullrande däck utan att äventyra trafiksäkerheten.

Luftföroreningar och buller sammanförs ofta som ett gemensamt miljöhot, främst i tätorter. Mot bakgrund härav och av att utredningen för en vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m. skall se över miljöklassystem för bilar med tillhörande system för ekonomiska styrmedel och utarbeta ett underlag för bedömning av hur

ett vidareutvecklat system skall kunna utformas finner jag det inte lämpligt att föreslå en särskild ordning för en bullerklassad bil. I stället föreslår jag att denna utredning får tilläggsdirektiv för att även utreda hur ett system för en bullerklassad bil skall kunna passa i ett

nytt miljöklassystem enligt utgångspunkter jag anser bör gälla för en

sådan bil. Denna utredning skall dessutom enligt sina direktiv överväga vissa frågor rör tillverkaransvar, underhåll, reservdelar, tillbehör m.m. som

Jag har dessutom i avsnitt 4.2.7 redogjort för mina ställningstaganden när det gäller fordonsunderhållets betydelse för buller från bilar. Även

i detta avseende bör utredningen få tilläggsdirektiv att ta bulleraspek-

ten i beaktande.

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

4.2.9 Buller kan begränsas väg till mottagaren

Bullerimmission vid given emission beräkning av immissionen - Vid given bulleremission bestäms immissionen av avståndet till vägen, markytans egenskaper och av avskärmande vallar, byggnader eller naturliga höjder. Dessa faktorer ger dämpningar kallas avståndssom dämpning, markdämpning resp. skärmdämpning. lnomhusbullret bestäms därutöver av fasadens ljudisolering. Vegetation vanligen ger endast en liten bullerdämpning. Under i övrigt oförändrade betingelser gäller i korthet följande för emissionen från vägtrafiken: En fördubbling av trafikflödet ger 3 dBA höjning ekvivalentav nivån. En höjning av hastigheten med 20 km/tim ger 2 3 dBA höjning - av ekvivalentnivån. Förbud mot tung trafik på vägar med hastighetsgränsen 50 km/tim ger en minskning av ekvivalentnivån med ca 3 dBA och maxbullret med 6 7 dBA jämfört med om fordonsströmmen innehåller 10 % tunga fordon. Vid högre hastigheter är skillnaden mindre. Skillnaden mellan olika vägbeläggningar är 2 5 dBA. - Immissionen kan i de flesta planeringsfall beräknas med god noggrannhet med hjälp av den Nordiska beräkningsmetoden för vägtrafikbuller NBM. Metoden bygger på ett omfattande teoretiskt och empiriskt underlag. Den används även i stor utsträckning för mil jökontroll eftersom immissionsmätningar är kostsamma. För att ge representativa resultat måste de meteorologiska förhållandena kontrolleras och samtidig trafikräkning ske.

"Bullerlandskapet" kan uppvisa stora lokala variationer Figur 4.2 och 4.3 visar "bullerlandskapen" för två olika fall. Iden täta stadsbebyggelsen med helt kringbyggda gårdar fig. 4.2, framgår den stora skillnaden upp till 30 dBA lägre mot gården i markplanet och något mindre högre upp i huset mellan bullret på gatusidan och gårdssidan. Kommunernas trafikbullerkartläggningar belyser ofta inte detta gynnsamma förhållande. De kan ge intrycket av att trafikbullersituationen är sämre än vad den är och visar inte att det finns tysta miljöer även mycket nära stora trafikleder och kraftigt trafikerade gator. Den gårdsmiljö som därmed kunde varit angenämt tyst är ofta ödelagd av fläktar och kylanläggningar som avger ett onödigt högt buller. Att genomföra ett ambitiöst dämpningsprogram av sådana installationer bör vara en prioriterad åtgärd för att i befintlig miljö

Transportsekrorns bullerproblem Figur 4:2 m

j 4

H s Vi 1 ||||||I|IIIIIIHIIHIIIIIIII|

§u1W||l|||||lll|||||||l

-H3 ÅÃIHW, imithilixåiw.. k‘

sou 1993:65 Transportsekrorns bullerproblem

Figur 4:3 h I 135

Transportselaorns bullerproblem sou 1993:65

minska olägenheterna av trafikbullret. Kostnaden för en sådan dämpning till 40 45 dBA är i sammanhanget mycket liten. Gårds- sidan får därigenom god miljö ur bullersynpunkt. Jag återkommer till fläktbullerproblemet i kapitel Vid en mer öppen bebyggelse uppnås en god bullermiljö på ett avsevärt längre avstånd från trafikleden fig. 4.3. Som framgår av figuren är det bullerutsatta området stort.

Samla trafiken sprid inte ut den

- Figurerna belyser också betydelsen av att samla de stora trafikmängderna på få stråk i ett glest nät. Insatserna mot bullret med högisolerande fasader och planlösningar med boningsrum och uteplats mot tyst sida kan då koncentreras till dessa stråk. Goda exempel härpå är de trafiksaneringar som genomförts i t.ex. Stockholm och Göteborg med stora kvartersområden med försumbara trafikbullerproblem som resultat. Att slå vakt om denna kvalitet, dvs. att i trafikplaneringen förhindra en trafiktillväxt i sådana områden är en angelägen uppgift för kommunerna. Det är därför oroande att det inom den europeiska bilindustrins s.k. PROMETHEUS-projekt finns ett delprojekt kallat Road Traffic Information system RTI. Syftet härmed är att öka framkomligheten genom information till trafikanterna. Häri ligger en allvarlig risk för ökad trafikgenomsilning i det lågtrafikerade nätet och därmed en ökad spridning av trafikbullret. Det är angeläget att en sådan utveckling inte kommer till stånd utan att RTI i stället utnyttjas för att förbättra miljön på bullersidan, varigenom fordonen leds bort från det lågtrafikerade nätet.

Olika slag av dämpning Kommuner och väghållare har ett gemensamt ansvar för att deras åtgärder långsiktigt skall förbättra bullersituationen. I befintlig miljö är det sällan möjligt att åstadkomma mer än 5 7 dBA sänkning av utomhusnivån genom åtgärder på immissionssidan. Avståndsdämpningen minskar ekvivalentnivån med 3 dBA och maximibullret från enskilt fordon med 6 dBA för varje fördubbling av avståndet till vägen. Markdämpningen beror på hur nära marken som ljudet utbreder sig och av hur porös markytan Gräsbevuxen mark kan ge en tillskottsdämpning på ca 3 dBA per avståndsdubbling till låg bebyggelse. En hårdgjord markyta eller en vattenyta ger ingen

markdämpning. Överslagsmässigt ger därför avståndsdämpning och

markdämpning tillsammans ca 6 dBA sänkning av ekvivalentnivån för

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

varje avståndsdubbling till vägen om bebyggelsen är låg och markytan bevuxen. Skärmdämpningen beror av skärmens höjd över siktlinjen från bullerkällan till den störda punkten observationspunkten. Bullrets lägre frekvenser dämpas mindre än de högre. Dämpningen är störst nära skärmen på skuggsidan för att avta med avståndet till denna. En typisk vall eller skärm om 2 3 m höjd ger upp till 5 dBA trafik- bullerreduktion för låg bebyggelse tämligen nära skärmen. En hög byggnad invid en gata kan ge mer än 25 dBA skärmdämpning.

Inomhusbullret bestäms av fönsterkonstrulctionen Bostadshusens normala fasadväggar med ordinära fönster ger en skillnad mellan bullret ute och inne om ca 25 dBA. Vanligen är fönstren den svagaste länken. Det är väl känt att bullret inomhus kan minskas betydligt med byte till fönster som ger en hög ljudisolering. Detta ställer då krav på god och tyst mekanisk ventilation eller på ljuddämpade ventilationsöppningar. Vid ombyggnad och nybyggnad kan större sänkningar erhållas, och goda förhållanden skapas förutsatt att fastigheten har genomgående lägenheter med boningsrum husets tysta sida. Det finns flera fönsterfabrikat på marknaden som ger en 10 15 dBA högre ljudisolering än normalfönstret. Dessa kan utnyttjas under förutsättning att också väggen har god ljudisolering, vilket inte alltid gäller för lätta fasader. Med fönster på glänt blir skillnaden mellan ute- och innenivåerna 10 15 dBA och med helt öppet fönster 5.- 7 dBA.

Svart att åtgärda befintlig miljö nyplaneringsfallet öppnar stora möjligheter Eftersom vi stort sett kommer att ha samma byggda miljö om 20 år som i dag finns det inte någon tillfredsställande lösning på trafikbullerproblement. Vi kommer då som nu att ha bullerförhållanden som

ligger 20 30 dBA över vad som är god miljö..

- Vid nyplanering av bostadsområden och trafikleder kan däremot mycket god miljö uppnås genom att systematiskt utnyttja möjligheterna till tillräckliga avstånd, höga byggnaders eller terrängformationers skärmande verkan, god planlösning i husen och i vissa fall överdäckningar av trañkleden eller tunnelförläggning av den.

Transportsektoms bullerproblem sou 1993:65

4.2.10 Studium betalningsviljan för tystare miljö i

av en tätort

Som framgår i avsnitt 3.3 har utredningen låtit göra studie över

en

betalningsviljan för att sänka inomhusbullret från bl.a. vägtrafiken. Jag

vill betona att den genomförda betalningsvillighetsstudien är en

pilotstudie. Den utgör ändå en klar indikation på att åtgärder mot

trafikbuller kan ge en stor samhällsekonomisk intäkt. I de studerade bullriga områdena är intäkten större än kostnaden, särskilt om man

även beaktar den kvalitetshöjning bl.a. ur energisynpunkt som byte till verkligt goda fönster innebär. Enkäten om betalningsvilja riktades till boende i tre olika områden.

Område I kan beskrivas som ett lugnt område med trafikbuller L A

55 dB. Där sade sig 60 % vara störda av trafikbuller endas

men 30 % av dessa störs när fönstren är stängda. Område är ett bullrigt område med åtgärdade fönster. Utomhusnivåerna här är L 70 dB men genom fönsteråtgärderna ligger A inomhusnivåerna un er 40 dB. I detta område nästan samtliga uppgav att de var störda av trafikbullret. 60 % de boende sade sig av vara störda även med fönstren stängda.

Område III är också ett bullrigt område med LA 70 dB

men

inga fönsteråtgärder vidtagna. Här ansåg sig 13 % aldrig störda av

trafiken. Av de övriga uppgav sig ca 30 % störda enbart med något fönster öppet och återstående ca 60 % stördes även då alla fönster var stängda.

Det framgår av studien att de boende upplever störningarna av trafikbullret som betydande och att betalningsviljan för helt ljudisolera-

de fönster är stor i de två bullriga områdena. Den genomsnittliga

betalningsviljan här, 13 000 kr per fönster, motsvarar ca 40 000 kr per lägenhet och överstiger markant kostnaden för byte till fönster med mycket hög ljudisolering. Det är något överraskande att denna betalningsvilja är så stor även i det område där fönsteråtgärder vidtagits. Dessa åtgärder har emellertid syftat till inomhusnivåer på L 40 dB. Detta är enligt min uppfattning fortfarande ett högt

Aeq

värde på det genomsnittliga bullret. Vid fönsterbyten bör nå

man

inomhusnivåer LA 30 dB.

l nedanstående :albell återfinns sammanfattning betalnings-

en av

viljan. De tillfrågade fick också en hypotetisk fråga om hur de skulle värdera en helt tyst trafikmiljö där alltså även den yttre bullermiljön

åtgärdad. Även dessa resultat är givna i tabellen. var

sou 1993:65 Transportsekrorns bullerproblem

Tabell 4.2. Sammanfattande värdering av trafikbullerstörningar

Område I Område Område III

Värdering av 5 700 13 000 13 000 helt isolerade fönster i kr per Fönster

Värdering av 45 000 100 000 72 000 helt tyst trañkmiljö i kr per lägenhet

Det är också av intresse att notera omfattningen av störningar även i

det lugna området med LAW 55 dB och en genomsnittlig be-

talningsvilja för tönsterbyte även här som är av samma storleksordning som kostnaden för fönsterbyte. Detta understryker vad jag påtalat beträffande vad som är en god ljudmiljö utomhus i tätorter, nämligen

40 45 dBA och inte LA 55 dB. -

Eftersom den studie över betalningsviljan som nu har gjorts endast gäller ekvivalentnivåer bör i kommande sådana studier även betalningsviljan såvitt avser maximalnivåer ingå.

I BRÅD

remissutgåvan av anger Naturvårdsverket det Vägverket anger som en rimlig kostnad för bullerskyddsåtgärder, se figur 4.4. Resultaten av betalningsvillighetsstudien ger ett ytterligare stöd för denna kostnadsuppskattning som är gjord med helt andra metoder.

Transportsektorns bullerproblem sou l993:65

Figur 4.4. Rimliga kostnader för bullerskyddsåtgärder

kostnad/ lägenhet, kkr

250 -

150 -

100 —

50-

0 I I I I a 55 57 59 6l 63 65 67 69 71

Ekvivalent ljudnivå utomhus före

åtgärd dBA

Källa: Vägverket

4.2. 1 1 Immissionsgränsvärden

Allmänna utgångspunkter Immissionsgränsvärden måste utgöra en avvägning mellan vad som är Önskvärt ur miljösynpunkt och vad som är tekniskt-ekonomiskt möjligt att åstadkomma. Jämför sambandet mellan tid, miljökvalitet och kostnad i avsnitt 3.1.5. Det är angeläget att slå vakt om sådana områden som har god ljudmiljö, inte minst för att ge möjligheter att tillgodose känsliga gruppers önskemål. Det är sällan möjligt att ändra befintlig miljö med höga trafikbullernivåer så att miljön blir god. Någon reduktion av emissionen kan inte skönjas för närvarande. Det är olämpligt att i förväg tillgodoräkna sig en framtida emissionsminskmng.

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

Mina ställningstaganden I avsnittet 2.3.2 rörande god miljö har jag anlagt en något annorlunda grundsyn än TBU och senare Naturvårdsverket. Med god bostadsmiljö menar jag bl.a. att man även med öppet fönster skall ha viss ostördhet. Sådana tysta miljöer är inte alls omöjliga att åstadkomma även i centrala lägen; dock inte vid boningsrum som vetter mot större trafikleder.

Transportsekrorns bullerproblem sou 1993:65

Riktvärden för bostäder

Inomhusnivåer; stängda fönster

LAW: 30 dB

L 45 dB Anm

Utomhusnivåer i A-vägd ekvivalentnivå,

LAW i dB

Typfall 2 m från fasad utanför minst hälften av övriga rum Uteplats boningsrummen

Nybebyggelse/ ny våg 45 55 40 50 - Nybebyggelse/ ny väg, enkelsidiga lägenheter 55 55

Nybebyggelse/ befintlig väg normalfall 45 55 45 55 - Nybebyggelse/ befintlig väg avstegsfall.

byggelse/ny eller väsentlig ellerl ombyggnad av 45 65 väg2

2 Härmed avses att antingen gälla 55 dBA utanför samtliga boningsrum eller 45 dB utanför minst hälften av boningsrummen. 3 Den tunga trafiken antas jämnt fördelad under dygnet. Om en hög andel av denna trafik kommer under natten bör en motsvarande korrigering mätt eller beräknat av dygnsvärde göras före en jämförelse med riktvärdet.

sou 1993:65 Transportsekrorns bullerproblem

Beräknade eller mätta nivåer skall korrigeras för verklig trafikför-

delning under dygnet fördelningen avviker markant från följande

om

schablonvärden. Vägtrafiken antas fördela sig över dygnet med 72 %

på dagen kl. 6.00 18.00, 20 % på kvällen kl. 18.00 23.00 samt - -

8 % på natten kl. 23.00 6.00. Vid annan dygnsfördelning korrige-

-

med mätta eller beräknade trafikbullret med den dygnsvägning som

ras

angivits i avsnitt 2.1.2. Matematiskt sker korrektionen för dygnsför-

delningen enligt formeln

Lkorr

adderas till beräknad eller mätt nivå.

Lkon

D trafiken kl. 6.00 18.00 i % av dygnstrafiken

-

K trafiken kl. 18.00 23.00 i % av dygnstrafiken

-

N trafiken kl. 23.00 6.00 i % av dygnstrafiken

-

Riktvärden för övriga lokaler. A-vägd ekvivalentnivå, LAeq i dB

Vårdlokaler och kategoriboende Samma riktvärden som för och liknande bostäder

Hotell Samma riktvärden som för bostäder. Endast inomhuskrav

Undervisningslokaler Inomhusnivåer 25 -30 beroende av storleken

Arbetsplatser Inomhus, stängda fönster 35 Utomhus 65, 2 m från fasad Uteplats 55 65, 2 m från fasad - Innerstadsfall Ingen begränsning av utomhusnivåer

Dansponsekrorns bullerproblem

sou l993:65 Rekreationsomrfide och liknande, utomhusnivåer Parker, lekplatser, kyrkogårdar

Några kommentarer och förtydliganden till tabellerna görs nedan.

a Vid nyplanering av vägar och bebyggelse och vid ny bebyggelse vid

befintlig trafikled skall alla bostäder normalt ha en tyst sida med god

miljö, dvs. LA 40 45 dB utomhus. Uteplats bör läggas på den -

tysta sidan. För enkelsidiga lägenheter kan 55 dB utomhus

LAeq

accepteras.

Inomhusnivån i alla boningsrum skall med stängda fönster uppfylla

30 dB ekvivalentnivå

LAeq för dygn.

b Maximinivån skall med stängda fönster uppfylla L 45 dB

Anm nattetid. Det är önskvärt att detta maximivärde inte överskrids. För att

undvika orealistiska bedömningar föreslår jag att acceptabel

som

maximinivå definieras den nivå kan förväntas överskridas högst

som 5 ggr/natt.

c För lägenheter som har en tyst sida med god miljö kan betydligt

högre nivåer än 55 dBA accepteras på bullrig sida. Nivåer till

upp

LAW 70 - 75 dB måste tills vidare accepteras i vissa fall. Så låga

värden som möjligt bör dock självfallet alltid eftersträvas. De högre värdena i intervallet 55 75 dBA mycket centrala lägen

- avser

innerstadsfallet och de lägre bostadsområden längre från centrum. En

skillnad mellan bullrig och tyst sida 20 30 dBA har bara vid om - man

höga byggnader invid traflkled, dvs. det är främst i innerstaden med kringbyggda kvarter som man kan ha god miljö på sida då den

en

bullriga sidan har 70 75 dBA.

-

Exempel på faktorer som kan motivera att höga utomhusvärden

accepteras:

Byggnaden är ett naturligt komplement till befintligt bostadsom-

råde

Området har stora fördelar i övrigt, t.ex. bra kollektivtrafikläge, särskilt hög stadsbildsmässig kvalitet, vacker utsikt.

en

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

d En bostad med 40 - 45 dBA utanför hälften av boningsrummen

samt på uteplats och 65 70 dBA utanför bostaden i övrigt är ofta bättre än en med 55 dBA utanför hela bostaden.

e Åtgärdsprogram upprättas för den befintliga miljö som inte uppfyller a c ovan, och genomförs med prioritet för den

bebyggelse som exponeras för L 65 dB. Aeq

Att genomföra ett åtgärdsprogram av här angivet slag kräver såväl långsiktighet som erforderliga resurser. Vissa åtgärder är å andra sidan föga kostnadskrävande och bör i så fall kunna genomföras omedelbart. Hit hör bullerdämpning av ventilationsanläggningar och liknande som förstör en i övrigt tyst miljö på gårdsidan i det kringbyggda kvarteret. Hit hör också fönsteråtgärder i de fall befintliga fönster kan förbättras med en tillsatsruta. Prioriteringen i övrigt måste utgå från principen att åtgärda de sämsta miljöerna först, dvs. de fall där det föreligger klara överskridanden av inomhusnivåerna. Detta innebär bl.a. att tidigt åtgärda enkelsidiga bullerstörda bostäder. Även bostäder för som exponeras höga maximinivåer bör ges hög prioritet i ett åtgärdsprogram. Bedömningen kan här göras med RBS-modellen. Lägre prioritet kan ges åt bostäder med en tyst sida, förutsatt att inget annat buller förstör den tysta sidan. Ett sådant åtgärdsprogram får också positiva effekter för sysselsättningen inom byggbranschen.

Kostnader för bullersanering i befintlig miljö Vägverket och kommunala myndigheter har i bullersaneringsplaner i huvudsak beräknat kostnader för åtgärder i bostäder med bullemivåer L 65 dB. Det finns flera skäl till detta. Det främsta skälet är att Aeq man på grund av problemens omfattning inskränkt sig till de allra mest bullerutsatta. Vid denna bullerexposition är en hög andel av de boende störda och åtgärder är mycket angelägna. Ett annat skäl är att berörda myndigheter bedömt att fordonsutvecklingen kommer att medföra en emissionsminskning av 5 dBA varvid man funnit det mindre angeläget att vidta åtgärder i intervallet 55 65 dBA. Som jag framhållit delar jag inte bedömningen att vägtrafiken kommer att bli tystare under överskådlig framtid. Det är således i och för sig angeläget att rikta åtgärder även mot områden som är exponerade för L 65 dB, A men jag instämmer i att de mest exponerade områdena måste åtgärdas först. Vägverket anger i "Nationell plan för riktade miljöåtgärder längs

Transportsektorns bullerproblem sou l993:65

befintligt vägnät" ett totalt behov om åtgärder för 16 000 lägenheter

vid sitt vägnät, vilka kommer att vara exponerade för LA 65 dB.

Av dessa är 3 000 exponerade för LA 70 dBA. I sittaåtgärdsprogram vill man arbeta med fönsterbytefsirärmar och i vissa fall inlösen.

Målet är att i samtliga fall uppfylla 30 dBA inomhus med stängda fönster samt i möjligaste mån få en väsentlig reduktion av utomhus-

nivån. Vägverket uppskattade genomsnittskostnaden till ca 100 000 kr per lägenhet. Verket har emellertid inte de erforderliga medlen för denna bullersanering som utsträckt över en 10-årsperiod skulle kosta 160 milj. kr per år. Vägverket beräknar kunna avsätta 30 milj. kr per år vilket endast räcker för att åtgärda de 3000 lägenheter som är exponerade för L 70 dB. Aeq

I Göteborg har Gatunämnden antagit en bullersaneringsplan år 1988

kompletterad med ett åtgärdsprogram från Gatukontoret i april 1990.

Enligt detta avser Göteborgs Stad åtgärda alla bostäder exponerade för

LA 65 dB med målet att innehålla 30 dBA inomhus i alla

byggnader utom sådana med träfasader där man inte räknar med att kunna nå längre än till 35 dBA inomhus. Utomhusnivåerna förutsätts

åtgärdade så att man får L 60 dB vid uteplatser, 65 dB Aeq utanför enkelsidiga lägenheter och 70 dB utanför genomgående lägenheter. Kostnaderna uppskattades år 1988 till 27 000 40 000 kr per lägenhet. På grund av det kommunalekonomiska läget har man i Göteborg

tills vidare helt skrinlagt planerna på bullersanering. I Stockholm har man för den befintliga miljön i sina tänkta åtgärder

siktat mot 40 dB inomhus med uppskattad kostnad

LAeq en av

genomsnittligt ca 10 000 kr per lägenhet. Något av detta räknar man kunna finansiera inom Dennisöverenskommelsen.

Ambitionerna är således varierande. Förutsättningarna är också ganska olika för de olika väghållarna eftersom det handlar om olika fastighetsbestånd med mycket varierande möjligheter att över huvud

taget åtgärda utomhusnivåerna.

Jag finner det angeläget att genomföra ett bullersaneringsprogram

hela det bostadsbestånd för LA 65 dB.

riktat

mot som exponeras

Aven om det program för att minska däck/vägbanebullret, som jag

beskrivit i avsnitt 4.2.6 snart förverkligas kommer de bostäder som i dag för 65 dB ha oacceptabla trafikbullerför-

exponeras LAeq att

hållanden under överskådlig tid. Åtgärderna skall i första hand syfta

till att nedbringa inomhusnivåerna till LA 30 dB och L 45

Amax

dB. I möjligaste mån bör även utomhusnivåerna åtgärdas. Detta är

angelägnast för friliggande enfamiljshus som normalt inte har någon

tyst sida, minst angeläget för genomgående lägenheter i flerfamiljshus

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

där utomhusnivån utanför några av lägenhetens boningsrum har god ljudmiljö. Bullersaneringsprogrammet kräver en finansiering för att kunna bli genomfört. Enligt min uppskattning är en snittkostnad om 40 000 kr per lägenhet tillräcklig för att uppfylla inomhusmålet och väsentliga delar av utomhusmålet. 40 000 kr per lägenhet är också välmotiverat enligt betalningsvillighetsstudien eftersom beloppet är ungefärl igen lika med den genomsnittliga samhällsekonomiska intäkten. Enligt mina beräkningar är antalet exponerade i intervallet 65 70 dBA ca 271 000 boende och för L 70 dBA 65 000. Med ett genomsnittligt antal boende om 1,7 personer per lägenhet svarar detta mot ca 200 000 lägenheter. Ett åtgärdsprogram utsträckt över 10 år ger en kostnad om 800 milj. kr per år. Jag föreslår att detta finansieras med en bulleravgift på fordonsskatten med 200 kr per personbil och genomsnittligt 500 kr per tungt fordon. Totalt ger detta ca 890 milj. kr per år. För personbilar motsvarar bulleravgiften mindre än l öre per personkm. j Mitt förslag är också inför miljöklassade fordon enligt att om man mitt tidigare förslag som även uppfyller vissa bullerkrav i vanlig trafik skall sådana fordon en väsentlig reduktion av fordonsskatten, förslagsvis en halvering för att främja tillkomst och försäljning av sådana fordon. Den detaljerade analysen av hur bullersaneringen skall utföras för att i olika situationer nå bästa resultat och kostnadseffektivitet bör utföras av berörda väghållare och granskas av Bullerkommissionen.

Flygbuller

4.3.1 Flygbullret är störst vid flygplatserna

Civilflyget Flyget har stor betydelse i såväl den nationella som internationella transportförsörjningen. Buller från civil luftfart i närheten av flygplatser utgör ett allvarligt problem för dem som drabbas. Störningarna från flygbuller är störst vid flygplatserna och konsekvenserna härav för kommunernas markanvändnings-, bebyggelse- och bostadsñrsörjningsplanering är väsentliga. Ett särskilt problem är flygtrafiken på de s.k. cityflygplatserna som t.ex. Bromma, där bebyggelsen ligger nära flygplatsen. Luftfartsverket kan med stöd av luftfartslagen 1957:297 och luftfartsförordningen 1986:171 meddela föreskrifter om vad som

Transportseldorns bullerproblem sou 1993:65

skall iakttas för att skador genom buller och liknande störningar från luftfartyg skall undvikas. Bestämmelserna är straffsanktionerade. Trots att det i dag finns utvecklade system för att kontrollera att flygplanen uppfyller bullervillkor och håller sig till reglerade flygvägar, händer det inte sällan att flygbolag bryter mot dessa bestämmelser. Möjligheterna är dock små för flygplatshållaren att beivra dessa överträdelser.

Militdrflyget Försvarsmakten har sedan länge anpassat sin verksamhet efter de miljömässiga förutsättningar som miljöskyddslagen ställer upp. Miljökonsekvensbeskrivningar, särskilt vad gäller buller och markanvändning upprättas i allmänhet. En stor flygplatsmiljöutredning har nyligen slutförts och koncessionsprövning av militära flygplatser har inletts enligt följande tidsplan. Introduktionen av JAS 39 Gripen JAS innebär särskilda miljöstörningar.

Figur 4.5. Tillståndsprövning tidsplan -

1992 1993 1994 1995 1996 F 21 Kallax . u u n F 16 Uppsala n n u - F 7 Såtenäs I I I I F 17 Ronneby F 4 Frösön F 15 Söderhamn F 10 Ängelholm F 6 Karlsborg F 5 Ljungbyhed F 14 Halmstad han up pm-H.’-jng; I Cu n u n Fnmugnnde av nnwknn Besluund

På de av den civila flygtrafiken och militär flygverksamhet gemensamt utnyttjade militära flygplatserna orsakar den civila flygtrafiken bullerstörningar, då militär flygverksamhet inte förekommer. Ökade bullerstörningar uppkommer även genom att försvarsmakten upplåter sina flygfält för olika organiserade verksamheter. Den militära verksamheten skiljer sig dock från den civila också på så sätt att störningarna inte enbart är koncentrerade till flygplatserna. Verksamheten är i huvudsak koncentrerad till dagtid vardagar. Erfaren-

sou 1993:65 Transportsektoms bullerproblem

hetsmässigt är antalet direkta klagomål litet. Detta behöver dock inte innebära att störningarna är försumbara. Speciellt kring orter med flottiljer kan man förvänta sig finna en stor förståelse för verksamhetens betydelse.

Allmdnflyget Å andra sidan är verksamheten hos allmänflyget ofta omfattande mer vid helger än hos den Övriga trafiken. Den är ofta huvudsakligen förlagd till den ljusa årstiden med koncentration till helger. Detta gör att det nuvarande FBN-måttet som baseras på årsmedeldygnets trafik blir särskilt missvisande. I Danmark har därför speciella immissionsregler införts för allmänflyget. Det är uppenbart att med det danska systemet skulle i Sverige antalet exponerade från allmänflyget inte anses försumbart. Det är å andra sidan inte självklart att det danska systemet är lämpligt för svenskt vidkommande, men det måste vara helt felaktigt ur störningssynpunkt att behålla FBN-måttet baserat på årsmedeldygn. Störningar från allmänflyg behöver därför studeras vidare. Luftfartsverket har också aviserat ett program för ett sådant arbete i samarbete med Naturvårdsverket. I oktober 1992 hölls ett seminarium som ett första led i detta arbete.

4.3.2 Antalet exponerade för flygbuller

År 1990 drygt 100 000 exponerade för flygbullernivå var personer en av FBN 2 55 dB mer vid bostaden från landets samtliga flygplatser. Luftfartsverket har i utredningen "Flyget och miljön" 1990 redovisat antalet boende till 60 000 innanför flygbullernivågränserna FBN 55 dBA vid luftfartsverkets flygplatser. Trafikflyget har därefter drabbats av en minskning av antalet flygrörelser. Detta innebär att flygbullersituationen förbättrats med ca 1 1,5 dB. Skulle samma metod för beräkning av antalet boende användas med dagens bullerforutsättningar våren 1992 skulle sannolikt antalet boende innanför FBN 55 dB vara mindre än 50 000. Antalet exponerade för buller från linjetrafik förutses en ytterligare nedgång och beräknas år 2000 uppgå till 20 000 000. - Den lägre siffran gäller om Bromma flygplats läggs ned. Luftfartsverket göra fullständig analys vart femte år, med nästa avser en redovisning år 1994. Antalet exponerade för buller från militär trafik kommer att öka allteftersom JAS införs på flottiljerna. Neddragningen av antalet flottlinjer och inte minst nedläggningen av F13 i Norrköping medför

Transportsektorns bullerproblem sou 1993:65

dock att ökningen blir begränsad, från 47 000 till 55 0000

ca exponerade personer.

Trafikbullerutredningen gjorde i sitt delbetänkande Flygbuller SOU 1975:56 en prognos om antalet bullerexponerade för år 1990. Antalet

exponerade för buller med nivåer FBN 55 dB från linjetrafik och militär verksamhet beräknades totalt till 130 000 och något personer

högre än utfallet. Prognoser för bullret och antalet exponerade kring civila flygplatser

med tung jettrafik har utförts Luftfartsverket. Dessa åren av avser 1995 2000. - .

Tabell 4.5 Prognos för antalet exponerade år 2000 för buller vid

civila flygplatser med tung jettrafik.

- Skellefteå - - Stockholm-Arlanda 5 800 160

Stockholm-Bromma

Killa: Luftfartsverket

En fortsatt minskning antalet exponerade efter år 2000 är inte

av

sannolik. Flygets avreglering och Europaintegrationen förväntas öka

resandeströmmarna och enligt Luftfartsverkets beräknas prognos

sou 1993:65 Transponsektorns bullerproblem

trañkmängden uttryckt i antal landningar stiga med 50 % mellan åren

1990 och 2010. Framtidens flygplan bedöms inte bli påtagligt tystare. Ett större plan som ersätter två mindre tillåts enligt certifierings-

reglerna ge mer totalt buller. Förväntade ökningar av trafikmängderna kommer därför att resultera i att större områden kommer att bullerförorenas än vad som är fallet för år 2000 och därmed växer antalet

exponerade ånyo.

Figur 4.6 Antalet exponerade för FBN 55 dB eller mer vid flygfält med tung civil flygtrafik inom tidsperioden 1985 2015. - 70 000 60000 50000

1.0000 30000

20000 10000

I985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

År

Källa: "Kapitel 2 udvalget". Statens Luñfartsvcsen, Rapport 1988.

Antalet flygbuller uttryckt i FBN redovisas

personer som exponeras av

i Boverkets s.k. J AS-utredning och framgår av nedanstående tabell.

fiansponsektonzs bullerproblem sou l993:65

Tabell 4.6 Antalet exponerade för buller från militär flygtrafik enligt JAS-utredningen.

FBN 55 64 dB 65 dB eller - mer

Antal exponerade utan JAS 47 100 2 200 med JAS 63 700 6 300 -

Killa: Källa: Boverket, Rapport 401-1885/90, 1991.

Sedan denna utredning gjordes har beslut fattats nedläggning F6 om av i Karlsborg och F13 i Norrköping. Detta medför att störningarna minskar vid dessa orter, medan de kan förmodas öka kring andra flottiljer på grund av ökande verksamhet.

Tabell 4.7 Antalet exponerade för buller från militär flygtrafik. Exponerade kring F6 och F13 medtagna.

FBN 55 64 dB 65 dB eller - mer

Antal exponerade utan JAS 33 100 l 600 med JAS 47 900 4 600 -

Källa: Bil. 12.

På längre sikt kan man förvänta att bulleralstringen och antalet exponerade åter ökar vid flygplatser med linjetrafik på grund av ökande trafikmängder. Denna ökning kommer dock att ske i relativt långsam takt. Även bullret vid militära flygplatser kan förväntas öka i framtiden, eftersom utvecklingen militära flygplan generellt leder av till alltmer bullrande flygplanstyper. Införandet av en ny generation militära flygplan kommer därför sannolikt att leda till abrupt en ökning av bullerstörningarna. På många flygplatser som trafikeras av civil linjetrafik och/eller av militära flygplan har allmänflyget liten och ofta försumbar en betydelse för antalet exponerade. Störningar från flyget beror inte bara av FBN utan också av LAM. Utredningen har inte varit i tillfälle att beräkna antalet människor exponerade för L 70 dB utomhus är det Anm som riktvärde Naturvårdsverket längre sikt och till vilket jag anger ansluter mig. Det är dock mångdubbelt fler som är exponerade för

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

L 70 dB än för FBN 55 dB. På de svenska flygplatserna AMX

är L Am-véirdet därför utslagsgivande eftersom antalet flygrörelser är

så begränsat. En del flygverksamhet inom allmänflyget upplevs av de kringboende som särskilt störande. Därför kan det finnas skäl att bedöma sådan verksamhet annorlunda än civilflyget och det militära flyget.

4.3.3 Flygplanens alstring av buller

Bullrigaflygplan skall utfasas

Vid certifieringen av nya flygplanstyper ställs krav på flygplanets

bullernivå.

Figur 4.7 Utvecklingen av emissionskrav for större civila flygplan.

Normalized to a total 12° airplane sea level ‘ static thrust of 100,000 Ibs.

1500 110 Sideline EPNL 100

90 1950 60 70 80 90 2000 Fnrstgeneration Second-generation lurbofan turbofan

Sedan länge har ICAO International Civil Aviation Organisation

bedrivit arbete med att förbjuda de mest bullrande flygplanen. I Annex

16 till Chicagokonventionen delas flygplanen in i skilda kategorier alltefter bullernivå. Helt kort gäller att plan certifierade enligt kapitel

2 bullrar mera än plan certifierade enligt kapitel De åtgärder som vidtagits med anledning av lCAO:s regler avser dels förbud mot

nyregistrering, dels användningsförbud. År 1990 utfärdade ECAC European Civil Aviation

Conference en

rekommendation som innebär, att tunga jetplan med minst 19 sätens

passagerarkapacitet som inte uppfyller kraven i kapitel 3 i Annex 16,

Transponsektorns bullerproblem sou 1993:65

inte skall tillåtas operera i ECAC:s medlemsländer Beslut inom EG och ECAC innebär att kapitel 2-planen skall vara utfasade år 2002. I Sverige kan utfasningen påbörjas år 1995 med flygplan som då är 25 år eller äldre och ett totalförbud att använda kapitel 2-flygplan gäller från den 1 april 2002. Redan nu har Koncessionsnämnden infört restriktioner för kapitel 2-planen på vissa flygplatser. Utfasningen av kapitel 2-planen är en betydelsefull miljöåtgärd och är huvudorsaken till det minskade antalet exponerade. I en arbetsgrupp inom ICAO, i vars arbete Luftfartsverket och Naturvårdsverket aktivt deltar, diskuteras nu ännu strängare bullerkrav än kapitel Även ännu om tystare flygplan möjligen kan komma att tillverkas, dröjer det sannolikt mer än 20 år innan de börjar användas i större antal. Det är angeläget att från svensk sida verka internationellt för tystare flygplan.

Certifiering av civila flygplan Kraven för certifiering finns närmare beskrivna i Luftfartsverkets bestämmelser för civil luftfart LFS 1986:23. De omfattar i princip alla flygplan som registreras i Sverige och avser förhållandena under start och landning. Mätpunkterna är illustrerade i figur 4.8. Avsteg kan dock medges för typer av propellerflygplan är särskilt som konstruerade för jordbruksflyg brandbekämpning avancerad flygning. -

Vid starten används startdragkraft på motorerna till följande höjd över banans nivå:

1 2 motorer: 300 m - - 3 motorer 260 - m 4 motorer eller fler: 210 m -

Vid mätningarna bestäms högsta ljudnivå uttryckt i EPNdB. l vissa fall utnyttjas ett medelvärde de tre nivåer erhålls vid mätav som ningarna. Emissionskravet 89 EPNdB vid Bromma flygplats är just detta medelvärde. Detta medför att höga bullernivåer vid startens början kan kompenseras med låga nivåer i startens andra skede och vid Iandningen.

sou 1993:65 Transportsekzorns bullerproblem

Figur 4.8 Miitpunkter vid bestämning av bulleremission vid större

flygplan

ICAO Annex 16 FAR Part 36

Take-off

Here

. $5: 120 m 394 Altitude 3 Degree Glide slope Sideline reference m , 450 m 1.08 nm 0.25 nm Approach reference

Källa: ICAO Annex 16.

De krav som nu gäller för nya flygplanstyper enligt det s.k. kapitel 3 i ICAO:s Annex 16 framgår av figur 4.9. Formellt kraven flyg-

avser

planstyper för vilka ansökan om typcertifikat inlämnats efter år 1977.

Övriga flygplanstyper

För civila, mindre flygplan med en maximal startvikt av 5700 kg finns också krav på bulleremissionen enligt Luftfartsverkets bestämmelser. Kravet avser här en högsta A-vägd ljudnivå i dB vid överflygning på en höjd av 300 m. Vid testet skall planet flyga med högsta normala motoreffekt och i planflykt. Aktuella bullernivåer framgår av figur

4.10.

Iransportsektorns bullerprablem sou l993:65

Figur 4.9 Högsta tillåtna bullernivå

Ref ICAO Annex 16 chapter 3

EPMG ms Sideline

Legend ä ’° ° ° Je1s.BPR2 0 -s o Jets. BPR 2 os Turboprops Take-oft- . .m flyover

M Approach

20304050 mo zénaoosoo I0 1 int-Mum :oo

Figur 4.10 Emissionskravet för mindre propellerflygplan vid överflygning på 300 m höjd.

I500 ‘/I A I I I l

I 11

78 I I

I I

1 ‘I

I 1 : I I

I I

I I .u

l

I I -4

E:

L l | | 1 l I 1 Lzr

0 so 0 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 11.00 1500 5700 6500 Kg

Hdgsto tillåten tlygvikt

sou 1993:65 Transportsekrorns bullerproblem

På militära flygplan ställs inte några bulleremissionskrav eftersom prestandakraven är helt avgörande.

Emissionskraven kan behöva förändras Internationella överenskommelser inom flygområdet gör att emissionskrav måste formuleras i internationellt gångbara mått. I arbetet att minimera stömingarnas omfattning runt Bromma flygplats är tillståndsgivningen baserad på ett medelvärde av bullret i de tre certifieringspunktema. Erfarenheterna härav bör utvärderas Luftfartsverket av tillsammans med Naturvårdsverket för att kunna utnyttjas i det svenska deltagandet i det internationella arbetet på bullerområdet.

Nya flygplanstyper förorsakar mer buller Utveckling pågår nu av nya flygplanstyper som är relativt tysta vid start och landning signifikanta, lågfrekventa, störningar men ger av rentonskaraktär när planet går i planflykt, flygplan med stora s.k. propfan-motorer, dvs. propellermaskiner. Planen kommer att klara gällande bullernormer, eftersom de enbart buller vid start och avser landning, men planen ger störningar längs hela flygvägen. De kan därigenom orsaka problem av en helt annan storleksordning än vad vi har i dag. Naturvårdsverket och Luftfartsverket bör följa denna noga utveckling för att vid behov vidta erforderliga åtgärder.

4.3.4 Bullerstömingar kring flygplatser

Beskrivning av immissionen kriterier och mål - För beskrivning av den immission som startande och landande flygplan orsakar används i Sverige två mått: flygbullernivån FBN och

maximalnivån LAmax. Flygbullernivån bygger på den A-vägda

ekvivalenta l judtrycksnivån beräknas för årsmedeldygn. Dessutom som ingår i måttet en dygnsviktning på så sätt att en rörelse kvällstid motsvarar tre och en rörelse nattetid 10 rörelser dagtid jfr avsnitt 2.3. Konstruktionen föreslogs av TBU och finns närmare beskriven i dess delbetänkande Flygbuller SOU 1975:56. Med trafikfören delning av 65 % dag, 25 % kväll och 10 % natt blir FBN 4 dB ca högre än ekvivalentnivån. Enligt de undersökningar som utfördes för TBU sambandet av mellan antalet människor som säger sig störda och motsvarande vara flygbullernivå var 5 10 % av dem som exponeras för FBN 55 dB -

Transportsekrorns bullerproblem sou 1993:65

vid sina bostäder mycket störda. Se även figur 2.1 som visar att äldre och nyare dos-responsundersökningar inte nämnvärt ger olika resultat. Maximalnivån, L föreslogs på sin tid av TBU som ett Amax, komplement till FBN. Tanken var att den skulle användas för att begränsa den momentana bullernivån, speciellt vid militära flygplatser. Den har sedan dess blivit tämligen allmänt använd, i synnerhet kring mindre flygplatser där FBN-måttet underskattar störningsområdet. Naturvårdsverket redovisar i Miljöstörningar från flygverksamhet, Rapport 3709, 1990 följande störningskriterier i A-vägda nivåer.

UTOMHUS INOMHUS Maximalnivå FBN Maximalnivå FBN

dB

70 55 45 30

Killa: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har lagt fram förslag till mål för flygbuller, såväl på lång sikt som i ett kortare perspektiv, dvs. fram till år 2000.

På lång sikt 55 dB FBN ute 30 dB FBN inne 70 dB maximalnivå ute

Till år 2000 65 dB FBN ute 35 dB FBN inne 45 dB maximalnivå inne

Jag ansluter mig till målsättningen vad beträffar befintliga trafik- och flottiljflygplatser men vill komplettera det långsiktiga målet med ett 5 dB lägre FBN-värde för nya bostadsområden och for områden av betydelse för friluftsliv och rekreation. Medlen att nå målet är att verka för tystare flygplan, ta framsynt hänsyn till flygbullret i planering av ny bebyggelse, lösa bullerstörda fastigheter och installera bullerövervakningssystem vid de större flygplatserna. Vad beträffar flygplansutvecklingen kan denna mycket väl komma att gå i en mer ogynnsam riktning. Vad beträffar maximalnivån, LAM, bör den definieras tydligt. I en rapport Flygbuller och maximalnivån ll, SP Rapport 1991:19, utarbetad vid Statens provningsanstalt föreslås att tidskonstanten SLOW skall användas i överensstämmelse med

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

praxis för vägtrafik- och tågbuller och att maximalvärdet mättekav niska skäl skall avse den tredje högsta nivån under en typisk dag. Jag föreslår att den definitionen används tills vidare.

Nuvarande immissionsmâtt maste anpassas till militär flygverksamhet Som jag har nämnt tidigare är klagomål på flygbuller små vid flygflottiljer, när den militära verksamheten pågår. Det är därför osäkert i vilken mån denna förorsakar subjektivt upplevd störning. Från försvarshåll anser man att de i dag använda immissionsbegreppen, FBN tillsammans med LAM,’ ger en ofullständig beskrivning. En viktig anledning till detta är att verksamheten är mer koncentrerad till vardagar än vad som förutsätts vid konstruktionen av immissionsmåtten. Dagens system kan därför ge en överskattning av störningarna. En annan anledning är att eventuella störningar från lågflygande flygplan på avstånd från flygplatsen inte är beaktade, vilket kan tänkas ge en underskattning. Eftersom ett relativt stort antal personer bor nära flottiljflygplatserna samtidigt som nya flygplanstyper förväntas bli mer bullriga, är det viktigt att en noggrannare bedömningsteknik tas fram. Försvarsstaben och Luftfartsverket bör i samråd med Naturvårdsverket få i uppdrag att tillsammans utveckla en sådan teknik.

Allmänjlyget måste underkastas strängare immissionskrav En osäkerhet av principiellt samma art råder också för allmänflyget. Problemen kring verksamheten på avstånd från flygplatsen är av likartad karaktär som för de militära planen. Tidsmässigt är dock verksamheten koncentrerad till helgerna i stället för vardagarna, men fortfarande på ett sätt som inte beaktats vid konstruktionen av nu använda immissionsmått. De ultralätta flygplanen utgör ett speciellt problem, framför allt genom att de ofta flygs på låg höjd och i känsliga naturområden. De har av bl.a. bullerskäl helt förbjudits i Schweiz. Ett sådant förbud bör också övervägas i Sverige. l Kungsbacka har nyligen Miljö- och hälsoskyddsnämnden av bullerskäl förbjudit flygverksamhet på ett mindre flygfält som innehas av en klubb för ultralätta flygplan.

I Danmark pågår ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för

beräkning av buller vid flygplatser. Avsikten är bl.a. att skärpa miljökraven för sådana trafikkategorier som särskilt ger upphov till klagomål, "sarligt genererende trafikkategorier". Dessa återfinns framför allt inom allmänflyget och inom skolflyget med alla plantyper. Hit hör fallskärmsflygning, visuella landningsövningari anslutning till

Transportsektorns bullerproblem sou 1993:65

skolflygning, uppbogsering av segelflyg, flyg med ultralätta flygplan, konstflygning och rundtursflygning. Merparten av de klagomål på buller från flyget som Miljøstyrelsen mottar är från dessa verksamheter. Skälet är att verksamheterna inte uppfattas som väsentliga i förhållande till reguljärflyget och att de ofta äger rum på sommarhalvårets vackraste helger. Det mätetal som ligger till grund för bedömningen är en A-vägd ekvivalent ljudnivå LDEN dag-kväll-natt kombinerad med särskilda viktfaktorer. Den bestäms med utgångspunkt från trafiken under de tre mest trafikerade månaderna om året. Värt att notera är att gränsvärdena gäller fir såväl själva flygverksamheten som markverksarnheten knuten härtill. Av intresse i detta sammanhang är att flygplatser för allmänflyget bedöms 10 dB hårdare än motsvarande för reguljär och militär trafik. För verksamheten på marken är bedömningen särskilt sträng under kvällar och helger i närheten av sommarhusområden och offentligt tillgängliga rekreationsområden och särskilda naturområden. Kraven är där ner till 35 dBA. Eftersom bedömningen av allmänflygplatser är 10 dB hårdare än för dem som har reguljär trafik och de generande kategorierna bestraffas med upp till 10 dB innebär detta att dessa flygkategorier drabbas av upp till 20 dB hårdare krav än trafikflygplatser. Jag föreslår att de danska erfarenheterna följs upp av Naturvårdsverket och Luftfartsverket tillsammans med Bullerkommissionen. En strävan bör vara att åstadkomma ett gemensamt nordiskt underlag för bedömning av flygplatsbuller. Därför är det angeläget med en störningsutredning speciellt vid mindre flygplatser. Jag föreslår dock att bedömningen grundad på FBN-måttet skall avse trafiken under den intensiva 3-månaderperioden och inte årsmedeldygn. Även mest L måste beaktas. " Anm

Cityflygplatser Ett särskilt problem utgör de s.k. cityflygplatserna med bebyggelse intill flygplatserna. Det är allmänt bekant att många personer är och kommer att bli störda kring Bromma flygplats om inga åtgärder vidtas. Flygplanen förväntas inte heller bli tystare i framtiden. Erfarenheterna visar att en minskning av störningarna kan erhållas bl.a. genom en kontrollverksamhet av den typ som nyligen införts. Brister i nuvarande beräkningsmetodik gör det dock svårt att utvärdera vilken effekt vidtagna åtgärder får för immissionen. Det är därigenom svårt att optimera de bullerbegränsande åtgärderna. Erfarenheterna från speciellt Bromma visar att start- och landningsförfarandena kan avvika avsevärt från dem som finns beskrivna i

sou 1993:65 Transponsektorns bullerproblem

Tabell 4.8 Föreslagna riktvärden for flyget i Danmark Riktvärden, dygnsvâgd nivå LDEN, dB, utomhus Område Allmänflyg- Trañkflygplats plats Flygflottilj Bostadsområde och bullerkânslig bebyggelse såsom

Fritidsbebyggelse, strövområden med camping 45 50

Andra rekreationsområden 50 55

Källa: Miljøstyrelsen, Danmark

Tabell 4.9 Viktfaktor

Viktfaktorer i LDEN måttet, dB — Korrektion

Tidsperiod Flygtrañk med undantag Särskilt genererande för särskilt genererande trafikkategori trafikkategori

Måndag Dag kl 07-19 0 0 Afton kl 19-22 + 5 +10 -

- Söndag Natt kl 22-07 +10 +15 Källa: Miljøstyrelsen,Danmark

Transportsektorns bullerproblem sou 1993:65

dagens beräkningsmodeller. En ny beräkningsmodell för flygbullerimmission bör därför tas fram, som bl.a. skall inkludera inverkan av markdämpning. För att beräkningarna skall stämma med verkligheten behöver därför beräkningarna grundas på emissionsvärden uppmätta med det flygsätt som tillämpas vid den aktuella flygplatsen startvikt, flygvâgar, stigprofll m.m.. Metoden skall kunna användas på grundval av såväl standardvärden för emissionen som uppmätta värden. Den bör vidare kunna tillämpas på både flygbullernivå och maxbullernivåer. Luftfartsverket bör i samråd med Naturvårdsverket föranstalta om detta arbete.

4.3.5 Ansvar och kontroll

Bullerproblemen vid flygplatserna liknar dem vid vägar och järnvägar på så sätt att flygplatshållaren resp. väghållaren och Banverket har ansvaret for åtgärder för störningar som andra orsakar. Detta problem är särskilt påfallande vid cityflygplatser med kort avstånd mellan startoch landningsbana och bostadsbebyggelse, eftersom maximalnivån i dessa fall får stor betydelse. Luftfartsverket har för utredningen påpekat det problem som uppstår när kommunerna tillåter bebyggelse att krypa allt närmare verkets flygplatser med dryga kostnader för bullersanering som följd. Det är

även i planeringssammanhang viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv

i denna del. Även dagens flygtrafik inte förorsakar fåtal

om mer än ett

flygrörelser per dygn vid en flygplats kan i en framtid samhällsutvecklingen och ändrade transportmönster ändra detta förhållande.

Jag föreslår att en standard utarbetas for mätning av FBN. Denna

mätstandard kan grundas på det resultat som framgår av bil. 8 Flygbullermått och krav på mätförhållanden. Jag föreslår dessutom att miljökonsekvensbeskrivningar for flygplatser skall redovisa hela det område där flygverksamheten

märkbart påverkar bullersituationen.

Miljöskyddskommitténs förslag att ett skyddsavstånd skall skrivas

in i bl.a. tillstånd för miljöfarliga verksamheter är en annan väg att

komma till rätta med byggnation i anslutning till flygfält, vilket jag

anser vara ett utmärkt förslag. Det bör ankomma på Koncessions-

nämnden och Luftfartsverket att bevaka att erforderliga bullerskydds-

zoner kommer att finnas även i framtiden och då inskrivna i koncessionerna.

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

4.4 Buller från spárbunden trañk, framför allt järnväg

4.4.1 Järnvägen får en renässans

Miljömässiga fördelar med jdrnvägstransporter Järnvägen är ett transportmedel som har stora utvecklingsmöjligheter och en strategisk betydelse i ett miljöanpassat transportsystem. Jordbruksutskottet framhöll vid behandlingen av 1990/91 års miljöpolitiska proposition att åtgärdsbehovet är stort när det gäller trafikens miljöstörande effekter och att det därför krävs en strikt prioritering av insatserna. Förutom åtgärder beträffande storstadstrafikens utsläpp gäller bl.a. investeringar i järnvägen bet. 1990/9l:JoU 30. För vår exportindustri kan snabba och effektiva järnvägstransporter överbrygga de långa avstånd vi har till de stora marknaderna nere i Europa. Järnvägen är med dagens trafikteknik minst lika snabb som lastbilen. Emellertid är buller och vibrationer i bostäder det dominerande miljöproblemet med järnvägsdriñ. Jag kommer i det följande i huvudsak att uppehålla mig vid bullret.

Många är utsatta för tágbuller Studier har utförts för att uppskatta antalet bostäder utsatta för buller från järnväg. En undersökning utförd av K-konsult år 1989 på uppdrag av Banverket visar resultat enligt följande tabell 4.10.

Transponsekzorns bullerproblem sou 1993:65

Tabell 4.10

A-vägd ljudnivå utomhus, dB Antal lägenheter Antal boende 2,14‘

personer/lägenhet

Ekvivalent ljudnivå:

55 60 112 000 240 000 - 60 65 59 000 126 000 - 65 70 22 000 47 000 - 70 6 000 13 000

Maximal ljudnivå: 70 75 144 000 308 000 - 75 80 92 000 197 000 - 80 85 42 000 90 000 - 85 28 000 60 000

Beräkningarna är gjorda under förenklade antaganden utan hänsyn

tagen till eventuell skärmdämpning av topografin och kan därmed vara något i överkant. Totalt är ca 200 000 lägenheter eller 430 000 boende

utsatta för en dygnsekvivalentnivå över 55 dBA och 306 000 lägenheter eller 650 000 boende för en maximal ljudnivå över 70 dBA utomhus. Normala fönster ger en dämpning om ca 25 30 dBA.

- Tågbuller har en helt annan karaktär än vägtrafikbuller. I

befintlig miljö är det därför ofta maximibullret nattetid som är det

stora problemet och åtgärder mot det måste prioriteras. Det är som framgår av tabellen många boende som är utsatta för mycket höga bullertoppar.

En del av de bullerexponerade lägenheterna är samtidigt exponerade

för störande vibrationer. Det har inte varit möjligt inom utredningen att även behandla detta problem. Enligt pågående studier vid Institutionen för miljömedicin vid Göteborgs universitet är andelen

störda för ett visst tågbuller mycket högre de exponerade samtidigt

om

utsätts för vibrationer. Detta måste beaktas då det gäller prioritering

av åtgärder i befintlig miljö.

‘ Genomsnitt för Sverige. SCB.

sou 1993:65 Transponsektorns bullerproblem

4.4.2 Riktvärden för buller från tåg

Riktvärden för buller från tdg saknas Eftersom det alltjämt saknas fastställda riktvärden för tågbuller har Naturvårdsverkets riktvärden fir enskilda fall angående bullerimmission från tågtrafik kommit att gälla som ett slags riktlinjer för buller från tågtrafik. Verket har angivit maximalnivåer på 70 80 dBA utomhus resp. 45 55 dBA inomhus i dessa fall, där de lägre värdena har varit önskvärda. I flera fall diskuteras samma mål för tågtrafikbuller som det som nu gäller för god miljö från vägtrafik. Naturvårdsverkets bullermål för spårburen trafik

"Buller skall på lång resp. medellång sikt begränsas enligt följande: "

till dr 2 000: 35 dBA ekvivalentnivd inne 50 dBA max inne 22-07 Pd lång sikt: 30 dBA ekvivalentnivd inne 55 dBA ekvivalentnivá ute 70 dBA max ute

En del undersökningar tyder på att människor är mer störda av vägtrafikbuller vid samma ljudnivå och att skillnaden är ca 5 dB

Inter-Noise 88 s. 1 287. Regulations for railway noise exposure. J .G.

Walker. Institute of Sound and Vibration. JSV 1988 120 2, Community response to railway noise. På linjer med mycket trafik, mer än 100 tåg/dygn, närmar sig enligt min uppfattning störningsbilden den för vägtrafik. Där bör man inte i nyplaneringsfallet ge tågbuller 5 dB "bonus". På grund av tågbullrets intermittenta karaktär betyder maximibullret mycket för störningen. Den forskning inriktad mot störning av buller och vibrationer, som bedrivs vid Institutionen för miljömedicin bör läggas till grund för prioritering av åtgärder i befintlig, tågbullerex-

ponerad miljö. Åtgärder bör särskilt riktas mot den bebyggelse som

är utsatt för mycket högt maximibuller med många bullerhändelser per dygn.

Banverkets bullerpolicy Banverkets bullerpolicy från år 1989 utgår från att tågbuller är mindre störande än vägtrafikbuller. De riktvärden verket tillämpar ligger således 5 dB över dem av Naturvårdsverket föreslagna värdena på både kort och lång sikt. Banverkets uppfattning av vad som är god miljö framgår nedan.

Transportsektorns bullerproblem sou l993:6S

Figur 4.11. Banverkets bullerpolicy

r N

Banverkets bullerpolrcy

For toljande tre planeringsfall rekommenderar Banverketsbullerpolicy följanderiktvärden:

Forutsättning: I Nybyggnadsfallet 60dBA 30dBA 50dBA Ombyggnadsfallet 70dBA 40dBA 55dBA Befintliga förhållanden 75dBA 45dBA 60dBA Jfr SNV "Godnuljokvalrtet" 55dBA 30dBA 45dBA I Utomhus I bostadsområden. Ekvivalentnivá dygn. InomhusI bostadsrum. Ekvivalentnivá dygn. lll Sovrumnattetidkl 22-07. Maximalnivá. Naturvårdsverket anser att vardena for "god mrljokvalrtet"bor eftersträvas oavsett planeringsfafl. J K

Maximalnivån får överskridas högst 2 gånger per natt. Banverket

anför vidare att Naturvårdsverkets mer långtgående krav medför om

de är tekniskt möjliga, dessutom så omfattande åtgärder, t.ex. mycket

höga bullerplank, att dessa i sig riskerar att upplevas som en störning.

Mina ställningstaganden

För egen del föreslår jag mot bakgrund av vad jag anfört i avsnitt

2.3.2 om vad som är att betrakta som en god ljudmiljö att följande

riktvärden skall gälla.

De innebär att likartade riktvärden skall tillämpas för tågtrafikbuller som för vägtrafikbuller. Att ha högre riktvärden för buller från tåg än från vägtrafik kan inte vara förenligt med att långsiktigt minska bullret i samhället. Möjligheterna att uppfylla inomhusvärdena vid höga

utomhusnivåer är större vid tågbuller än vid vägtrafikbuller, beroende

på att det är mer högfrekvent. Detta gör att skillnaden mellan ljudnivån utomhus och inomhus blir något större vid stängda fönster.

Maximal ljudnivå bör dock ges en något annorlunda definition för

tågbuller än för vägtrafikbuller. Jag föreslår att med maximal ljudnivå skall avses medelvärdet av de tre på varandra följande passagerna av den mest bullrande tågtypen som förekommer under angiven tids-

period dag, kväll eller natt vid normala driftsbetingelser.

sou 1993:55 ranspor1sektorns bullerproblem

Riktvärden för bostäder

Högsta inomhusnivåer; stängda fönster A-vägd nivå dB

Lcq 5 30

LAmax 45, högst

2 överskridanden kl 23 06 - Högsta utomhusnivåer A-vägd ekvivalentnivå, dB

Typfall Minst hälften av Övriga Uteplats

boningsrummen rum Nybebyggelse/ny

Nybebyggelse/ Befintlig järnväg normalfall 45 55 45 55 -

Ny bebyggelse/ befintlig järnväg avstegsfall. Se

kommentar c ovan 45 55 75 40 50

- -

Befintlig bebyggelse/ny eller väsentlig ombyggnad av järnväg 55 55 55 ellers 45 65

Utomhusnivån avser verklig nivå 2 m från fasad.

5 Härmed avses att antingen gäller 55 dBA utanför samtliga boningsrum eller 45 dBA utanför minst hälften av boningsrummen.

Transportsektorns bullerproblem sou 1993:65

För vägtrafikbuller har jag i avsnitt 4.2.1l föreslagit att beräknade eller mätta dygnsekvivalentnivåer skall korrigeras för verklig trafikfördelning under dygnet om den avviker markant från vissa

schablonvärden. Eftersom tågtrafiken nattetid skiljer sig på olika delar

av järnvägsnätet bör en motsvarande korrigering göras för tågbullret.

Jag föreslår att Naturvårdsverket får i uppdrag att i samarbete med Banverket utarbeta ett sådant korrektionsförfarande.

Maximibullret bör uppfylla L 70 dB utanför bostad. Några

Amax

kommentarer och förtydliganden görs nedan.

a Vid ny bebyggelse skall alla bostäder normalt ha en tyst sida med

god miljö, dvs. LA 40 45 dBA utomhus. Uteplats bör

läggas på den tysta an. För enkelsidiga lägenheter kan LA

55 dB utomhus accepteras. Inomhusnivån i alla boningsrum skall med stängda fönster uppfylla L 30 dB för dygn.

Aeq

b Maximinivån skall med stängda fönster uppfylla L 45 dB

Am nattetid. Det är självklart önskvärt att detta värde inte överskrids. För att detta inte skall leda till orealistiska bedömningar

föreslår jag att som acceptabel maximinivå, LAmax, definieras

den nivå som kan förväntas överskridas högst två gånger natt. per

c För lägenheter som har en tyst sida med god miljö kan högre

nivåer än 55 dBA accepteras på den bullriga sidan. Nivåer upp till 70 75 dB måste tills vidare

LAeq - accepteras i vissa fall.

Så låga värden som möjligt bör dock självfallet alltid eftersträvas. De högre värdena i intervallet 55 75 dBA avser centrala lägen

och de lägre bostadsområden längre från centrum.

Exempel faktorer som kan motivera att höga utomhusvärden accepteras:

Byggnaden är ett naturligt komplement till befintlig bebyggelse.

Området har stora fördelar i övrigt som en särskilt hög stadsbildsmässig kvalitet, en vacker utsikt.

d Det är vad gäller buller ofta bättre att ha en bostad med 40 45

dBA utanför hälften av boningsrummen samt på uteplats och 65 - 70 dBA utanför bostaden i övrigt än att ha 55 dBA utanför hela bostaden.

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

e Åtgärdsprogram upprättas för den befintliga miljö som inte uppfyller a c ovan, men med prioritet för den bebyggelse som

exponeras för L 80 dB. AMX

Ett sådant åtgärdsprogram kan kräva lång tid för att genomföra. Vissa åtgärder är föga kostnadskrävande och bör i så fall genomföras

snarast. Hit hör fönsteråtgärder i de fall befintliga fönster kan förbättras med en tillsatsruta. Prioriteringen i övrigt måste utgå från principen att åtgärda de sämsta miljöerna först, dvs. de fall där det

föreligger stora överskridanden av riktvärdet L inomhus. Am

Riktvärden för övriga lokaler

Vårdlokaler, kategoriboende och liknande Samma riktvärden som för hostider

Hotell Samma riktvärden som för bostäder. Endast inomhuskrav

Undervisningslokaler Inomhusnivåer LA 25 30 dB beroende av stor eken Arbetsplatser av kontorstyp Inomhus, stängda fönster L 35 dB Aeq

Uteplats avser arbetsområde L 55 65 dB

Aeq - Innerstadsfall Ingen begränsning av utomhusnivåer

Rekreationsområde och liknande, utomhusnivåer

Parker, lekplatser, kyrkogårdar etc L 55 Aeq

Friluftsområden LAeq 40

Områden fir fritidsbebyggelse L 45 Aeq

Jag har också funnit att särskilda riktvärden bör anges för aktiviteter

som hör till järnvägen, men som inte är vanlig tågtrafik. Till sådana bullerkällor hör rangerbangårdar, omkoppling av tåg, verksamhet

stationsområden etc. Jag föreslår att bullret från sådan verksamhet i likhet med i Danmark likställs med externt industribuller och med

samma riktvärden som härför jfr avsnitt 5.1.

Transportsektorns bullelproblem sou 1993:65

4.4.3 Riktvärden i några andra länder

De riktvärden som finns i andra länder varierar avsevärt i nivå. En närmre redovisning finns i bil. 13. I stort sett varje land har sitt eget sätt att presentera riktvärden vilket ställer till problem när de skall jämföras. Många tillämpar ett generellt riktvärde för hela landet medan andra har riktvärden för vissa distrikt som t.ex. Storbritannien. Riktvärdena uttrycks som ekvivalent ljudnivå. Den A-vägda maximalnivån varierar mellan 60 dB och 85 dB. Ekvivalentnivåerna gäller antingen hela dygnet eller delar av dygnet och spänner över ett anmärkningsvärt stort område 45 dB till 65 dB. Jag vill också här påpeka att tågtrafiken fördelad person- och godstrafik är annorlunda i andra europeiska länder än vad som är fallet i Sverige. Sverige har i jämförelse med andra länder hög andel persontrafik nattetid. Den svenska järnvägen svarar dessutom för ungefär hälften den av långväga godstrafiken på land. T.ex. så har Storbritannien 80 % persontrafik och 20 % godstrafik. I Frankrike är persontrafiken 60 % och resten godstrafiken.

För de franska snabbtågen, TGV Train å grande vitesse, gäller

särskilda riktlinjer som succesivt skärpts. Längs den äldsta sträckan TGV SE, är riktvärdet för buller i bostadsområden L 75 dB. Am Utmed TGV Atlantique har kraven skärpts till LAM 70 dB. Den planerade nordgående linjen, TGV Nord, kommer troligen att bedömas ännu strängare, L 65 dB. Snabbtågen i Frankrike är Amax inte i trafik nattetid.

4.4.4 Bulleremission från tåg

Bulleremissionen Bulleremissionen från spårbunden trafik beror främst på följande faktorer: hastighet samt typ av motorer, vagnar, räler och underlag för rälerna. Vid mycket höga hastigheter tillkommer dessutom bl.a. aerodynamiskt buller som blir dominerande över 300 km/tim. Enligt uppgift från Banverket har det skett mycket små förändringar i bullernivån under de senaste decennierna. De förbättringar har som ägt rum beror i första hand på en bättre underhållsstandard av vagnar

och banor. Övergången till betongslipers och helsvetsad räl har också

påverkat bulleremissionerna i positiv riktning. Andelen godstrafik på järnväg är också stor. Problemet är att godstrafiken går på natten och stör därmed människors sömn. Eftersom mer än hälften av järnvägsnätet inte har någon nattrafik, innebär det att godstrafiken sker på de stora banorna som dock dess

Transportsektorns bullerproblem

bättre i stor utsträckning ligger i glesbygd.

Exempel pd vägar för att minska emission: Trañkföretagen bör ställa hårdare krav vid upphandling av nya lok och vagnar. Konkreta åtgärder som kan ge tystare lok och är vagnar förbättrat upphängningssystem och stötdämpare bullerdämpande kåpor eller "kjolar" skivbromsar istället för blockbromsar. -

Banverket bör ställa krav på högsta ljudnivå på de lok och vagnar som får trafikera banorna liksom på högsta ljudnivå under vissa tider på vissa bansträckor. Underhållet på lok och vagnar behöver förbättras. Det kan skilja 10 15 dB i ljudnivå mellan exempelvis lokaltåg med väl resp. dåligt underhållna vagnar.

Bättre räler och bana Underhållet, särskilt i form av slipning av räl och hjul, har stor betydelse för bulleremissionen. Genom att förbättra banan, räler, växlar etc. kan ljudnivån sänkas avsevärt, t.ex. så ger helsvetsade räler upp till 8 dB minskning i maximal ljudnivå. Rälsytans kvalitet kan påverka ljudnivån med 10 15 dB. Bättre underhåll av rälerna för att hålla dem jämna kan innebära en avsevärd sänkning ljudnivån. av Genom en fortsatt övergång till betongslipers kan ljudnivån minska med 5 6 dB i förhållande till spår lagda på träslipers. -

Bullerskärm längs spåret Vid bullerkänsliga passager kan bullerskärmar och vallar vara nödvändiga för att minska störningen till omgivningen. Det finns här dock en konflikt mellan en effektiv bulleravskärmning och bl.a. säkerhetsaspekter. Bulleravskärmningen är effektivare närmare bullerkällan, dvs. hjul/räl, som skärmen sitter. Normalt tillåts emellertid inga skärmar närmare spårmitt än ca 4 m. En mycket god effekt skulle exempelvis s.k. "perrongskärmar" ge. Härmed avses ljudabsorberande låga, perronghöga, skärmar placerade i motsvarande läge som perrongkanten. Sådana skärmar kan dessvärre inte användas på linjer där det går godståg. Upphängnings- och bromssystemen på vagnar påverkar också bullernivån. Godståg med ofjädrade vagnar och med blockbromsar ger normalt högre buller än resandetåg.

Transpor1sek1omsbullerproblem sou 1993:65

Figur 4.12. Jämvägsnätet 1992/93

Normalt tillåten hastighet

2 170-200km/h ""--I" 120-160 km/h uuuuuu 120 km/h ah, ,unu‘ ., :nu

.ovüllrm Karta från Banverket 172

sou 1993:65 Transportsektorns bullerproblem

Vagnparken En konventionell personvagn körd i 130 km/tim bullereger samma mission som X2000 i 200 km/tim. För att bibehålla den relativt sett låga emissionen från X2000 krävs mycket gott underhåll. Att detta tåg är så tystgående hänger samman med att SJ och Banverket ett verk var när beställningen gjordes. Dieselloken ger något mer buller men körs vanligen bara i låga hastigheter. I fråga om vagntyper är personvagnarna tystare än godsvagnama. Dessa håller längre och är inte lika väl utrustade med skydd som personvagnar och hjulen ligger mera öppet. Livslängden för vagnarna är 3 5 gånger så lång som för bilar. Problemet när det gäller godstrafiken och vagnarna är att en av tre har utländska ägare. Särskilt öststatsvagnarna är bullriga och ligger utanför Banverkets möjligheter till påverkan. En framkomlig väg skulle därför att i Europa vara enas om krav på en högsta bulleremission. SJ bör ges i uppdrag att arbeta för detta i olika internationella fora, främst EG. Genom övergången till skivbromsar har man lyckats minska bulleremissionen. De har emellertid den nackdelen att de dålig ger en friktion under höstmånaderna vid lövfállningen vegetabilisk olja och det ger en längre bromssträcka. SJ har numera ansvaret för vagnbeställningen och är liksom andra aktörer på transportmarknaden främst intresserad av det invändiga bullret. Banverket uppger att verket därmed inte har någon möjlighet att påverka extembullret. I sin rapport till regeringen den 15 januari 1993 förutsätter dock Banverket att antalet bullerstörda inte ökar till följd av ökade tåghastigheter. Negativa effekter bör kunna kompenseras av teknisk utveckling vad gäller fordon och spår. Enligt min uppfattning kräver en sådan förutsättning ett fast grepp över emissionskontrollen och ett klarlagt ansvarsförhållande mellan banhållare och trafikföretag. Jag föreslår sålunda att detta ansvarsförhållande görs otvetydigt. Buller från rangerbangårdar och sidospår faller i de flesta fall inte under Banverkets ansvarsområde. Här är det spårinnehavare som SJ och kommuner m.fl. som har ansvaret. Banverkets tillsynsroll är oklar och bör därför preciseras. Jag föreslår att resp. anläggningsinnehavare skall vara ansvarig. Banverket bör i uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna för en skärpt emissionskontroll och tillsyn.

Transportsekrorns bullerproblem 1993:65 sou

4.4.5 Utvecklingen när det gäller bulleremissionema från tåg

Ungefär tre fjärdedelar av det totala bannätet och mer än hälften av stomnätet har i dag en tillåten hastighet på 110 km/tim eller lägre. Av Banverket gjorda beräkningar visar att konkurrensförmågan med personbilstrafiken ökar kraftigt när reshastigheterna överstiger denna hastighetsgräns, som i dag endast uppnås på Västra stambanan och Södra Stambanan. Ökade hastigheter kan medföra ökade bullerproblem. SJ har hos Banverket gjort hemställan att få höja en om hastigheten på godstågssidan från nuvarande 90 km till 120 km/tim men något beslut har ännu inte fattats. SJ hemställan är ett be- :s kymmer ur bullersynpunkt. Som exempel uppger Banverket att några extra godståg på natten som kör 120 km/tim motsvarar bullersynur punkt tio snabbtåg på dagen. Med hänsyn till den förändrade transportbilden i Europa är specialgodståg i 160 km/tim inte heller avlägset. Höjd hastighet men med en oförändrad vagnpark innebär mer buller, vilket i sin tur leder till behov bullerskyddsåtav mer gärder utmed linjen. Banverket beräknar att för varje 5 dB-steg tredubblas kostnaden för bullerskyddsåtgärder i befintlig bebyggelse. Enligt principen att förorenaren betalar bör SJ betala högre avgift en vid trafik som ger mer buller, så att Banverket kan genomföra erforderliga skyddsåtgärder. Ett annat sätt är att om möjligt bygga om så att de mindre buller. Även här faller kostnadsansvaret vagnarna ger på SJ. På den nya sträckningen av banan för TGV Paris Bordeaux har man provkört tåg i över 500 km/tim men trafiken går i runt 300 km/tim. När det gäller hastigheterna på snabbtåg är runt 300 nya - 350 km/tim genomförbart under de närmaste 20 åren. Banverket uppger emellertid att för svenska förhållanden är 200 250 km/tim - en mer realistisk hastighet. Den kommersiella hastigheten ligger runt 300 km/tim. Om hastigheten höjs över 300 km/tim så ökar energiförbrukningen markant liksom slitage på banor och fordon. Tåget är oövervinnerligt i förhållande till andra transportmedel när det gäller energiförbrukning vid medelhastigheter. En annan fråga som är viktig i sammanhanget är vilket passagerarunderlag vi har i Sverige för att bygga ut snabbtågen. I Japan kör man med fulla tåg ca var tionde minut medan vi för närvarande knappt har underlag för ett tåg per timma på våra mest trafikerade linjer. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är den trängsel i luftrummet som finns på kontinenten och som sannolikt leder till utbyggnad en av snabbtågen. Flera faktorer pekar sålunda på att tågbuller kan bli ett klart

sou 1993:65 Transponsektorns bullerproblem

växande problem. Trafiken ökar på vissa linjer och utvecklingen mot allt högre hastigheter såväl på persontåg som godståg är påtaglig. I vissa fall kommer järnvägslinjer att ges nya sträckningar och därmed orsaka buller i områden som i dag är tysta. Vid all nyplanering av bebyggelse och järnvägslinjer bör därför långsiktigt tillräckliga skyddsavstånd iakttas innan beslut fattas om dragningen. Det bör framgå av miljökonsekvensbeskrivningen för det aktuella projektet hur höga immissionsvärdena blir i förhållande till den omgivande bebyggelsen och naturen. En miljökonsekvensbeskrivning bör också innehålla den förväntade bulleremissionen från tågen. Trafikföretagen måste ställa hårdare krav på externbullret vid all upphandling av vagnmateriel och lok. Det innebär att den nya materielen om möjligt skall vara tystare i högre hastigheter än vad den nuvarande är i typiska lägre hastigheter. Banverket bör svara för att särskilt i bullerkänsliga områden hålla en hög standard på rälunderhållet och ställa emissionskrav för de trafikföretag som trafikerar nätet, så att även den rullande materielen underhålls väl ur bulleravgivningssynpunkt. Tunnelförläggning av spåren är en metod att effektivt lösa bullerproblemen måste prövas när många människor annars blir som exponerade för högt tågbuller. Det s.k. tredje spåret i Stockholm är ett exempel där tunnelförläggning på lång sikt vore den rätta en lösningen bullersynpunkt med hänsyn till den förväntade trafiur kutvecklingen.

Begränsning av tågbuller pd väg till mottagaren Vid given bulleremission bestäms immissionen på likartat sätt som i vägtrafikbullerfallet av avståndet till järnvägen, markytans egenskaper och avskärmande vallar, skärmar, byggnader eller naturliga höjder. Skillnad mellan inomhusnivå och utomhusnivå bestäms av fasadens isoleringsegenskaper, där fönstren i allmänhet är dimensionerande. Tågbullrets spektrum är mer högfrekvent än vägtrafikens. Detta gör att vid given höjd på skärm blir dennas dämpning högre för en tågbuller än för vägtrafikbuller. En ytterligare fördel vad gäller skärmar är att dessa kan placeras närmre bullerkällan vid järnvägar än vid vägar. Det gör att deras dämpande effekt blir högre. Skillnaden mellan utomhusnivå och inomhusnivå som vid vanliga fönster är 25 dBA för vägtrafikbuller är inemot 30 dBA för tågtrafikbuller.

Dansportsektorns bullerproblem sou 1993:65

4.4.6 Mät- och beräkningsmetoder

Berakningsmetod Den nordiska beräkningsmodellen för spårbunden trafik är för närvarande under omarbetning och beräknas bli klar under år 1994. Beräkningsmetoden bör enligt min mening ge sådana värden är som jämförbara med mätmetodens värden samt andra trafikbullerkällor. En definition av maximal ljudnivå är också stor betydelse för av jämförelsen mellan mätta och beräknade värden. Som exempel kan nämnas de danska resp. de japanska metoderna jfr bil. 13. Jag föreslår att med maximal ljudnivå skall medelvärdet de avses av tre på varandra följande passagerna, den mest bullrande tågtypen av som förekommer under angiven tidsperiod dag, kväll eller

natt vid

normala driftsbetingelser.

Mätmetod Det saknas en mätmetod för tågbuller i Sverige. Bland de internationella metoderna finns ISO/DP 3095, är revision ISO som en av 3095:1975. Den syftar främst till att mäta bulleremissionen från helt tågset, och är inte direkt applicerbar vid mätning buller vid av exempelvis bostäder. Mätmetoden använder tidsvägningen FAST. En gemensam nordisk mätmetod eller internationell inom för ramen ISO-arbetet för buller från spårbunden trafik bör tas fram. En sådan metod bör kunna bygga på mätmetoden för vägtrafikbuller. Jag föreslår att Naturvårdsverket i samverkan med Banverket får i uppdrag att utforma en mätmetod i enlighet härmed.

4.4.7 Åtgärdsprogram för befintlig miljö

Bullersanering på kort sikt Banverket har i sin rapport till regeringen 1993-01-15 olika presenterat inriktningar för möjliga framtida satsningar. Dessa innebär olika ambitionsnivåer vad åtgärder i befintlig miljö. Beroende på avser alternativ ligger de uppskattade kostnaderna i intervallet 350 1550 milj. kr. Häri inkluderas åtgärder mot vibrationsstörningar. Riksdagen beslutade i juni 1993 bl.a. investeringar i järnväg. För Banverket om innebär detta att medelstilldelningen ligger nära den verket av föreslagna satsningen på "Tillgänglighet/miljö" med anledning av prop. 1992/93:l76 om investeringar i trafikens infrastruktion avsåg åtgärder riktade mot de 70000 bostäder har maximinivåer som inomhus med stängda fönster med 10 dB eller överstiger de som mer

sou 1993:65 Transponselaorns bullerproblem

av Naturvårdsverket, liksom av mig, föreslagna värdena för god miljö. Banverket uppger att det är oklart om det inom den ram riksdagen anvisat är möjligt att avsätta 1 550 milj. kr för åtgärder mot buller. Enligt min uppfattning är detta ett nödvändigt första steg att genomföra i en bullersanering. Jag förutsätter att åtminstone 1 miljard kronor investeringsmedlen för den kommande 10-årsperioden av

specialdestineras för kostnader för bullerskydd i befintlig miljö.

Därmed kan 50 000 de 70 000 mest bullerutsatta bostäderna ca av

åtgärdas. En sådan satsning har även i detta fall en positiv effekt på sysselsättningen inom byggbranschen. Kan resterande erforderliga medel inte avsättas för bullerskyddsåt-

gärder omdispositioner inom Banverkets budget kan en genom

bulleravgift läggas på avgiften för att utnyttja banorna i enlighet med principen att förorenaren betalar. I dag är endast ca 10 milj. kr av SJ :s

banavgifter totalt 700 milj. kr per år miljöavgifter dieselavgifter. om Enligt min uppfattning bör dessa avgifter göras bättre miljörelaterade där även buller tas in. En särskild utredning bör undersöka hur SJ :s avgifter till Banverket

för spårutnyttjande skall kunna inrymma miljöavgift kopplad till

en bulleremissionen.

Långsiktig bullersanering Jag finner det angeläget att genomföra ett mer långtgående bullersaneringsprogram skall syfta till att nedbringa inomhusnivåerna till som 30 dB och LAM,‘ 45 dB. Möjligheterna härför är

LAeq

avhängiga vilken kontroll kan nås över emissionssidan, där som

lagstiftningen i dag är otillräcklig för att säkerställa emissionskon-

trollen.

5 Buller från industrier m.m.

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Förslagen i detta kapitel berör externt industribuller, buller från

byggarbetsplatser och vindkraftverk.

Externt industribuller Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller är väl avvägda behöver revideras. Riktlinjerna skall kompletteras men med

att buller i tillstånds- och tillsynsärenden jämställs med

-

andra miljöföroreningar och en plan som innehåller en emissionsberäkning skall godkännas av myndigheterna före

byggstart att kvalitetssäkring och systemtillsyn införs för buller och

-

garanteras krav på att mätningar skall utföras av

genom

ackrediterad personal att planmyndigheterna beaktar behovet av bullerskyddszoner

-

och undviker etablering bebyggelse intill industrier samt att

av

ett minsta skyddsavstånd bör anges i tillstånd att skärpta krav för buller vid etablering på oexploaterad mark

bör införas att dra bullergränslinje på ett övertänkt genom en

avstånd från industrin varigenom hänsyn tas till framtida bebyggelse eller markanvändning

att buller från lastfordon som används för interna transporter -

bedöms externt industribuller medan buller från övriga

som fordon, inkl. järnvägstranspoxter till och från industriområdet, bedöms tillhörande samhällets trañknät som

att mätanvisningarna ställer krav på att redovisningarna även

-

skall innehålla uppgifter om driftsförhållanden, mätintervall, hantering fluktuerande buller, meteorologiska förhållanden

av etc.

Buller från byggarbetsplatser Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser bör revideras och göras tydligare och exempel på metoder för att

ange

begränsa bullerstörningarna till omgivningen. De miljömässiga

Buller frán industrier m.m. sou 1993:65

konsekvenserna för ett byggprojekt bör redovisas redan i planeringsskedet för att kostnader för alternativa metoder skall kunna beaktas vid anbudsgivningen.

Buller från

vindkraftverk

Buller från vindkraflverk, enskilda eller i bör bedömas grupp, på samma sätt som externt industribuller med riktvärdet 40 dBA

utomhus vid bostadsbebyggelse och

annan stömingskänslig bebyggelse. Vid hörbara toner skärps kraven 5 dBA. rena Riktvärdena skall kopplas till vindhastigheten då vid höga sådana bakgrundsbullrets maskerande verkan kan utnyttjas. Standarder och mätmetoder behöver utvecklas. Underlag för störningen från vidkraftverk behöver fram. tas

1 Externt industribuller

5.1.1 Naturvårdsverkets riktvärden för externt

industribuller ligger fast

Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller externt Enligt miljöskyddslagen 1969:387 skall bl.a.

industriföretag med

miljöfarlig verksamhet begära tillstånd vid planerad nyetablering resp. om- eller utbyggnad befintlig anläggning, bl.a. avseende bullerav emissionen till omgivningen, dvs. högsta tillåtna ljudnivåer för industribulleri omgivande bebyggelse, s.k. immissionsvärden. Till stöd för de tillståndsgivande myndigheterna och dem som har att utöva tillsynen finns Naturvårdsverkets Råd och riktlinjer 1978:5 "Riktlinjer för externt industribuller". Utgångspunkten för dagens riktvärden var att sökte ett enhetligt mått är hanterbart. man som Det är också lättare att åtgärda stationära än rörliga källor. Grunden för värdena är att bostäder i Sverige skall ha tillfredsställande en yttre miljöstandard oavsett bostadens belägenhet. Störningsupplevelsen vid ekvivalenta ljudnivåer under 45 dBA och toppnivån hos enstaka bullerföreteelser under 65 dBA är låg enligt verket. Naturvårdsverket anser numera att en god miljökvalitet kan uppnås då inomhusnivåema ligger på 3O

LAeq dB och L AMX 45 dB.

l 80

Buller från industrier m.m.

Naturvårdsverkets riktlinjer har reviderats och kompletterats till

följd bl.a. ändringarna i miljöskyddslagen år 1981, varigenom en

av överträdelse villkoren i ett meddelat tillstånd i allmänhet kan leda av

till påföljd oavsett om överträdelsen kan kopplas till någon effekt i

-

omgivningen eller ej. Tillsynsmyndigheten är sedan dess också skyldig att anmäla sådan överträdelse till åtal. Riktlinjerna skiljer numera

en

också på immissionsvärden för buller från nyetablerad industri och för befintlig industri. Senare har riktvärden för momentana ljud kortvaribullertoppar också införts. Följande riktvärden gäller i dag för

ga externt industribuller. Värdena avser utomhusnivåer:

Ekvivalent ljudnivå i dBA Högsta ljudnivå FAST dBA Vardag Kväll Natt kl. 07-18 kl. 18-22 kl. 22-07 Momentana ljud sön/helgdag kl. 22-07 kl. 07-18

OMRÅDE Ny Bef Ny Bef Ny Bef Ny och bef industri

Arbetslokaler 60 65 55 60 50 55 för bullrande verksamhet

Bostäder och 50 55 45 50 40 45 55 rekreationsytor i bostäders gratinskap samt utbildningslokaler ej natt och vårdbyggnader

Områden plan- 40 45 35 40 35 40 50 lagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen år en viktig faktor

De allmänna råden innehåller anvisningar för skärpning av krav vid tluktuerande och intermittent buller samt buller av smalbandig

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

karaktär.

Tillämpningen av dessa immissionsriktlinjer erbjuder del

en

tolkningsproblem i praktiken, vilket också gäller de anvisningar för kontrollmätningar som finns i Naturvårdsverkets Medd. 6/1984,

nr

"Metod för immissionsmätning industribuller".

av externt I verkets allmänna råd 1987:8 "Villkor i tillståndsbeslut enligt ML" är definierat vad som är att betrakta ett riktvärde gränsvärsom resp. de. Där anges bl.a. att

"Med riktvärde ett värde det överskrids avses som, om mer än

tillfälligt, skall föranleda åtgärder behövs för att förhindra

som att överskridandet upprepas."

"Ett begränsningsvärde inte getts någon särskild som benämning

utgör ett gränsvärde."

Härigenom har myndigheterna kommit att i tillståndsbeslut

nya börja tillämpa såväl gränsvärden som riktvärden.

Riktlinjerna för externt industribuller behöver ändras Utredningen har haft överläggningar med företrädare för Industriförbundet och för till förbundet hörande branschföreningar. Vid dessa överläggningar har det bl.a. framförts kritik mot Koncessionsnämndens och andra myndigheters tillämpning Naturvårdsverkets

av

riktlinjer för externt industribuller. Miljö- och naturresursdepartementet har den 30 mars 1992 till utredningen överlämnat informations-

ett

material om industrins bullervillkor dnr 14/92.

Industriförbundet hävdar att dagens bullervillkor inte är relevanta vid bedömningen industrins miljöpåverkan. Förbundet

av anser att

buller givetvis måste viktig miljöfaktor

ses som en och åtgärdas när

det är miljömässigt motiverat. Förbundet hävdar dock eftersom

att

dagens villkor och dagens bullermätningar inte kan relateras till störningseffekten i omgivningen bör Naturvårdsverkets riktlinjer

som är från år 1978 omarbetas. Det bör också finnas skäl för tillstånds-

myndigheterna att se över villkorsskrivningen så att den bättre

anpassas till miljöeffekten störningseffekten. Fram till dess bättre

att

riktlinjer utarbetas av Naturvårdsverket är det dessutom inte rimligt i koncessioner

att föreskriva bindande gränsvärden för buller.

Vid överläggningarna har dessutom framhållits de svenska

att

riktlinjerna är hårdare än i många andra länder, t.ex. i Tyskland. Detta är till nackdel för svensk industri konkurrenssynpunkt. Därför

ur önskar industrin en förändrad på buller, där det öppnas

syn möjlig-

Buller från industrier m.m.

sou 1993:65

heter att ställa olika krav på enskilda bullerslag. Skillnaderna i

riktlinjernas bullernivåer mellan externt industribuller och vägtrafiken framhåller industrin ytterligare faktor att beakta när till-

som en

ståndsmyndigheterna lägger fast värden i tillstånd för externt industribuller. Klagomål mot ett jämnt externt industribuller är enligt uppgift sällan förekommande. Däremot uppfattas bullertoppar som t.ex. slagljud från industrier som störande.

Från industrins sida vill ha en bedömning av totalbullret i det man

exponerade området. En viktig faktor i detta sammanhang är bakgrundsbullret utan industribuller. De i koncessionen åsatta gränsvärde-

för buller är något helt annat. För att mäta industribullret är det na

ofta nödvändigt att stänga andra bullerkällor.

av

I och med ändringen i miljöskyddslagen år 1981 slopades det s.k. kränkningsrekvisitet i fråga om brott mot miljöskyddslagen kunde

misstänkas eller inte. Detta innebar att villkorsöverträdelse i en

allmänhet skulle leda till påföljd oavsett om överträdelsen kunde kopplas till någon effekt i omgivningen. Dessutom blev tillsynsmyndigheten i princip skyldig att åtalsanmäla överskridanden av till-

ståndsvillkor. Dessa ändringar innebar förändrad syn på flera en villkorstyper, bl.a. bullervillkor.

Industriförbundet har mot bakgrund av den utveckling som skett när det gäller bullerfrågornas hantering och skillnaderna i olika typer av miljöstörning från olika bullerkällor hävdat att det i koncessionerna

borde riktvärden för externt industribulleri stället för straffsankanges

tionerade gränsvärden, de överskrids leder till allmänt åtal

som om och förlust tillstånd, och att typ av störning skall bedömas av samma

på likvärdigt sätt oavsett vilken typ verksamhet som förorsakar

ett av störningen.

Bullervillkor i tillstándsärenden kan skifta

Kvaliteten i miljöarbetet varierar mellan branscher och mellan dem utövar miljöfarlig verksamhet. Liknande anläggningar kan i dag

som ha olika villkor beroende på deras verksamhet har prövats och i om

så fall när den prövats. Myndigheternas bedömning kan skifta i olika delar landet och kunskaperna miljöskydd varierar bland

av om

utövarna. En av miljöskyddslagens huvudprinciper är att utövaren av miljöfarlig verksamhet har ett ansvar både för sin verksamhet och

kontrollen av den. Under utredningsarbetet har det dessutom framkommit att in-

dustribuller oftast betraktas av myndigheter som ett lågt prioriterat miljöproblem jämfört med emissioner från industrierna till luft och

vatten. Detta framgår t.ex. den ringa tid som vid tillstånds- eller av

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

omprövningsärenden ägnas buller.

Industrin har som framgått reagerat begränsningsvärden för

mot att

buller som i ansökan och förhandlingar tillstånd för verksamhet

om en

baseras på riktvärden, i villkorsskrivningen gränsvärden,

angetts som som om de överskrids leder till åtal. Så har skett i ett antal fall som lett till fällande domar. Dessa ärenden har i allmänhet rört

frågor om att föreskrivna åtgärder inte vidtagits i tid än tekniska och

snarare

ekonomiska svårigheter att klara kraven.

Skälen härtill är att JO vid ett flertal tillfällen har uppmärksammat

en tillsynsmyndighets skyldigheter enligt olika lagar på miljöskyddets

och naturvårdens m.fl. områden, på grund att kritik har riktats av mot

tillsynsmyndigheterna för att dessa i allt för hög grad underlåtit

att

anmäla brottsliga gärningar till åtal. Senast JO tog upp frågan gällde det om tillsynsmyndighets prövning enligt 38 § miljöskyddslagen borde innefatta bedömning det subjektiva rekvisitet, dvs.

en av om en överträdelse av i tillstånd angivna villkor skett uppsåtligen eller av oaktsamhet J Ozs ämbetsberättelse 1990/9l:l 258 f..

s. Enligt JO bör

varje objektivt sett beaktansvärd överträdelse underställas

åklagares bedömning. J Ozs uttalanden i denna fråga har enligt Industriförbundet lett till att flera företag blivit åtalade för överskridande sina

av

bullervillkor när inte någon närboende har klagat på störande buller. Dessutom föreligger det brister i Naturvårdsverkets bullerkompetens. Den är i dagsläget samlad på Enheten för fordons- och trafik-

frågor medan t.ex. Enheten för metallindustri vid den Industritekniska

avdelningen saknar sådan kompetens. Detta försvårar givetvis handläggningen av koncessionsärendena eftersom det också behövs branschkännedom för att göra riktig bedömning.

en

Myndigheterna anser riktlinjerna väl avvägda För att en samlad bild bullerfrågornas hantering i tillståndsären-

av

den har utredningen förutom med Industriförbundet även haft

kontakter med företrädare för Naturvårdsverket och Koncessionsnämn-

den för miljöskydd.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket anser att riktlinjerna lades fast i mitten 1970-

som av

talet och med en viss skärpning i början 1980-talet har av fungerat bra

och att de riktvärden i de allmänna råden för såväl som anges

nyetablering som befintlig industri är väl awägda. Verket inte

anser heller att den skillnad med 5 dBA för närvarande finns till fördel som

Buller från industrier m.m.

för buller från vägtrafik i förhållande till externt industribuller bör ändras. Problemet är snarare bullerfrågornas hantering i tillståndsan-

sökningarna. Buller tas upp i slutet av koncessionsförhandlingen. Underlaget är ofta otillräckligt eller så saknas det helt för en bedömning av bullernivåer från anläggningen i fråga. Värden enligt

Naturvårdsverkets riktlinjer fastställs som bullervillkor. I den mån det inte anges i villkoren är det självklart enligt verket att de fastställda bullervillkoren inte får överskridas. Denna hantering av bullerfrågan

kan medföra att, t.ex. vid nyplanering, en senare utförd mätning inte

motsvarar värdena som åsatts i koncessionen. Företaget drabbas därmed av åtal och förlust av tillstånd.

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Koncessionsnämnden handlägger dels tillståndsärenden för miljöfarliga

verksamheter angivna i den s.k. A-listan, dels överklaganden av

länsstyrelsebeslut i sådana ärenden enligt B-listan, som anges i miljöskyddsförordningen 1989:364. Riktvärdena för buller har den nackdelen att kompetensen på

bullerområdet kan försvinna och det är lätt att glömma bort vad de

angivna värdena står för. Det innebär svårigheter att bedöma om en sänkning med någon eller några dB står i proportion till den extra

kostnad kravet medför. I och med att riktvärdena finns så är ut-

redningen som ligger till grund för nämndens beslut inte heller så

noggrann som när det gäller utsläpp till luft och vatten. Nämnden strävar efter att ge tillstånd som innehåller realistiska

villkor. Det innebär att om den sökande kan visa goda skäl för ett avsteg från Naturvårdsverkets riktvärden så tar nämnden hänsyn till detta. En genomgång av ett antal tillståndsbeslut som utredningen låtit

göra visar att så sker i de fall där den sökande har kunnat påvisa skäl härför. Den sökande är emellertid inte alltid medveten om att t.ex. buller

är ett speciellt villkor som man åtar sig att uppfylla. Naturvårdsverkets

riktlinjer bedöms härvid ofta vara rimliga att uppnå. Reaktionen blir

därför stark när senare gjorda kontrollmätningar visar sig ge högre

värden än dem som skrivits i tillståndet och att åtgärderna mot

buller medför extra kostnader som inte uppkommit om det funnits en

väl genomtänkt plan i ansökan om tillstånd. Andra konsekvenser kan vara böter och förlust av tillstånd.

Buller fidn industrier m.m. sou l993:65

Riktlinjerna har varit kravdrivande och inneburit positiv utveckling en Samtidigt finns det många exempel på industrier målmedvetet som arbetat med att minska bullret. Myndigheternas agerande från miljöprövning till uppföljning med hjälp genomtänkta kontrollproav gram har varit pådrivande och oftast nödvändig faktor. De en mestadels stora företag upprättat och genomfört sådana som program har nått goda resultat. Genom en systematisering detta arbete och av ett välutvecklat samarbete med myndigheterna har dessa företag kunnat sänka bullernivån långsiktigt, ofta utan behöva tillgripa att akuta kostnadskrävande åtgärder. Jämfört med situationen i början 1970-talet har ljudnivån från av företag som har bullervillkor inskrivna i tillståndet för verksamheten minskat med 5-10 dBA vilket är avsevärd bullerreduktion. En del en i denna kan hänföras till strukturomvandlingar, där gamla och process ofta bullriga anläggningar ersatts med moderna och tystare anlägg-

ningar. Bullerkraven har således varit utvecklingsdrivande på flera sätt:

Bullerfrågor har hjälpt till att driva fram energisnåla processer

slutna system, högre verkningsgrad etc.. Det finns inte något

generellt samband mellan utstrålad bullerenergi och maskiners energiförbrukning men en tyst maskinell process är i allmänhet energisnål. Onödig drift kostar onödiga pengar. Det finns exempel på anläggningar där man kunnat stänga många fläktar och ersatt dessa med energisnåla lösningar. Investeringar har betalat sig på något år.

Bullerfrågoma har positivt påverkat industrins arbetsplanering. Genom skärpta bullerkrav nattetid har industrin i flera fall planerat verksamheten med koncentration till dag och kvällstid en vilket därmed gett kostnadseffektivare arbetsorganisation. Renserier inom cellulosaindustrin har kunnat slopa nattskiftet och effektiviserat arbetet under dag och kväll.

Minskande fallhöjder i transportörer och dämpade system ger "mjukare" godshantering vilket påverkar produktens och godsets kvalitet.

Regelmässiga interna bulleremissionskontroller utgör samtidigt en utmärkt form av kontroll av funktionen på t.ex. ventilationsanläggningar. En förhöjd ljudnivå är ofta orsakad smutsiga filter, av lagerskada eller annan defekt på utrustningen.

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

Bullerdämpande åtgärder har i allmänhet skett till måttliga extrakostnader. Genom investeringar i nya komponenter och ny teknik har många dominerande bullerkällor byggts bort.

Bör mdttenheten ändras Industrin har även riktat kritik mot användningen av den ekvivalenta ljudnivån som måttenhet, bl.a. därför att den inte motsvarar störningsgraden hos fluktuerande buller. Det finns emellertid för närvarande inte något entydigt bättre och hanterligt sätt att karakterisera externt industribuller. Till skillnad från t.ex. trafikbuller är industribuller normalt förhållandevis konstant. Med de kompletteringar som anger hur intermittent buller skall hanteras råder enighet bland akustiker att ekvivalentnivån tills vidare är det mest adekvata styrkemåttet.

Naturvårdsverket riktlinjer ligger fast

Med hänsyn till att riktlinjerna för externt industribuller till stora delar har haft en positivt pådrivande effekt när det gäller buller finner jag inte skäl att föreslå någon ändring av dessa. Det har också påpekats att om ett gränsvärdes definition är att det aldrig skall kunna överträdas är detta rent praktiskt svårt att uppfylla om gränsvärdet är lågt satt. Störningar i processen, oaktsamhet, onödigt öppna portar, igensättning av ljuddämpare etc. som kan föranleda ett överskridande beror inte på riktlinjerna utan tyder snarare på brister i kontrollverksamheten i det enskilda företaget. Sådana olägenheter bör det inte vara svårt att komma till rätta med, genom t.ex. att använda bästa tillgängliga teknik och upprätta regelbundna kontrollprogram. De åtal som väckts förefaller snarare vara en konsekvens av ändringen i miljöskyddslagen år 1981 än att JO vid ett flertal tillfällen påtalat tillsynsmyndigheternas underlåtenhet att följa lagen. Förbundet hävdar också att trots att nya kunskaper beträffande hälsoeffekter av samhällsbuller vunnits under 1980-talet har detta inte lett till någon förändring av riktlinjerna. De ljudnivåer som förbundet anser skall gälla för externt industribuller är de som i dag rekommenderas för buller från vägtrafiken, dvs. 55 dBA ekvivalentnivå utomhus och 45 dBA max inomhus nattetid vid nyplanering av bostäder. Motivet härför är enligt förbundet att dessa ljudnivåer inte ger några bestående skador och klagomål på störande buller är sällsynta. I avsnitt 2.1.4 anger jag de nivåer som är att betrakta som en god ljudmiljö. De innebär att riskerna för negativa effekter på hälsan är försumbara och ligger under riktvärdena för externt industribuller. Jag

Buller frán industrier m.m. sou l993:6S

har i mina ställningstaganden utgått från det underlag som tagits fram vid Instutitionen för miljömedicin beträffande hälsoeffekter av samhällsbuller jfr bil. 4. Målet med handlingsplanen är att antalet bullerstörda människor skall minska och att ännu tysta områden skall bevaras för framtiden. Inte heller under utredningsarbetet i övrigt har det framkommit sådana skäl som föranleder några förslag till ändring av Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Däremot kommer jag i det följande att föreslå ett antal åtgärder för att förbättra och förenkla bullerfrågornas hantering i framtiden för såväl industrin som myndigheterna.

5.1.2 Riktlinjer för externt industribuller i några andra

länder m.m.

Riktlinjer som utgárfrán enkätundersökningar I många industriländer finns sedan länge riktlinjer för att begränsa omgivningsbullret från industrier. Fastlagda immissionsriktvärden är i flera fall baserade på gjorda enkätundersökningar avseende störningen. Resultaten av dessa har emellertid i allmänhet varit föga entydiga även om de pekar i samma riktning. Av störst betydelse är de österrikiska undersökningarna som utfördes redan under 1960-talet, F. Bruckmayer Österreichische 1963. 315 Ingenieur Zeitung s. - 321. Dessa studier visade att det var tillräckligt om buller från industrier och näringsverksamhet uppfyllde ett krav som innebar 10 dB över den tystaste bakgrundsnivån. Denna kravsättning styrktes av erfarenheterna under årtionden från den Statliga Försöksanstalten för värme- och ljudteknik i Wien, där man handlagt ärenden om klagomål på buller. Särskilt viktigt var det att konstatera det faktum att störda invånare blev tillfredsställda när bullret minskades ned till denna gräns. Med denna bakgrund skapades en fallande skala av immissionsriktvärden för bostäder i olika områdestyper. De österrikiska erfarenheterna som nu är ca 30 40 år gamla, har blivit normgivande i många länder. Såvitt bekant har inga enkätundersökningar vidtagits på senare år, som bekräftar eller motsäger att dessa förhållanden fortfarande är giltiga. Erfarenheter från bl.a. England pekar att känsligheten mot buller har ökat senare år, eller åtminstone leder bullerstörningar från t.ex. järnvägar till väsentligt högre klagomålsfrekvens från de närboende än tidigare. Detta kan givetvis vara en attitydfråga och att det "lönar" sig mera att klaga i dag än tidigare. I den tyska föreskriften TA-Lärm TA-Lärm ref: überarbeitete

sou 1993:65 Buller från industrier m. m.

Auflage 1985 anges sex områdestyper med tillhörande riktvärden, där ljudnivåerna ligger såväl över under de svenska. Nattvärdena för

som områden med övervägande bostäder är 35 dBA.

Miljdrilavdrde och anldggningsvdrde begrepp

nya

Med hänsyn till att miljökvalitetsnormer kommer att bli ett nytt styrmedel i den svenska miljöpolitiken förtjänar de riktlinjer fir

nya

externt industribuller som tillämpas i den flamländska östra delen

av Belgien sedan år 1990 uppmärksamhet. Denna är baserad på norm

L som huvudsakligt mätetal. L kan beskrivning

A95 A95 anses vara en

av just bakgrundsbullret. Enligt dessa riktlinjer får en nyetablering av en industri inte höja bakgrundsbullret i den aktuella miljön. Begreppet miljöriktvärde och anläggningsriktvärde har introducerats och skall jämföras med den bakgrundskorrigerade ljudnivån från den aktuella industrin, den s.k.

specifika ljudnivån. Skälet till att ett riktvärde för miljön har förts

och inte bara för den aktuella industrin, är att tillkomsten ytterliga-

av re industrier inte får äventyra den gång beslutade kvaliteten hos en miljön på den aktuella platsen. Normens principer innebär också att lägre kravvärden än dagens svenska riktvärden kan förekomma i områden med låg bakgrundsnivå. Samma princip tillämpas också i British Standard BS 4142: 1990.

Denna bedömningsnorm bör studeras närmare. Jag vill också fästa uppmärksamheten på den bedömningsmetod tillämpas för

som

trafikbuller av Vägverket i New South Wales i Australien Roads and Traffic Authority. Tillåten bullernivå för vägar ställs i relation till

nya

rådande bakgrundsnivå på platsen. Naturvårdsverket bör i uppdrag att i anslutning till den revidering verkets riktlinjer jag föreslår

av som i avsnitt 5.1.7 även beakta denna metod.

5.1.3 Hanteringen bullerfrågan måste förbättras

av

Bullervillkor är inte alltid sjdlvskrivna

Som framgår av bil. 14 händer det inte alltför sällan att företag inte gör något bullret, trots att ljudnivån i omgivningen ligger väsentligt

över Naturvårdsverkets riktvärden. I en del fall är detta i överenstämmelse med givna bullervillkor oftast är bakgrunden men en eller flera av följande:

Att det saknas formulerade bullervillkor för verksamheten. Detta är vanligt för mindre industrier som inte har utsläpp till luft och

Buller från industrier m.m. sou l993:65

vatten och industrier, t.ex. sågverk, som inte i någon väsentlig grad förändrat sin verksamhet efter det att miljöskyddslagen trädde i kraft år 1969.

Att bullervillkoren är så allmänt hållna att tillsynsmyndigheten har svårt att påvisa att de inte uppfylls. Exempel på en sådan lydelse är: "Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att nedbringa ljudnivån vid fabriken. Vid nyanläggning och vid byte av bullrande utrustning skall gälla att sådan utrustning skall motsvara de krav som normalt uppställs för att naturvårdsverkets riktvärden for externt industribuller inte skall överskridas. "

Att bullervillkor visserligen anges i tillståndsbeslutet men att vare sig myndighet eller industri kontrollerar om de uppfylls.

Att det saknas kontrollprogram som tydligt anger vad som gäller för buller vid den enskilda fabriken. Formuleringar såsom "Bullermätningar utförs i samråd med länsstyrelsen när så anses befogat" innebär att tillsynsmyndigheten inte får något som helst stöd for att få till stånd en målmedveten kontroll.

Klagomål på buller kanaliseras ofta genom miljö- och hälsoskyddstörvaltningarna. Angreppsmetoden vid direkta sådana problem är ofta att någon "kritisk" bullerkälla utpekas som skäl till klagomålet och åtgärdas. Detta är sällan lösningen på problemet, eftersom externt industribuller karakteriseras av att flera bullerkällor inverkar i fabrikens närhet. En systematisk åtgärdsplan bör underlätta att sänka bullernivåerna.

En anpassning till utvecklingen inom miljöområdet Dagens system för tillsyn och kontroll av bl.a. buller behöver ändras. Tillsynen om den sker, bedrivs mest som detaljtillsyn. Möjligheter som finns till en integrering av kontrollen av miljöarbetet i företagens övriga rutiner tas inte till vara det sätt som är önskvärt. Systemtänkandet har inte slagit igenom. Kvalitetssäkring och de möjligheter som den erbjuder utnyttjas inte. I takt med att företagens medvetenhet höjs och driftkontrollen förbättras måste den offentliga tillsynen förändras. En sådan utveckling har skett inom arbetarskyddet, där systemtillsyn har blivit ett allt viktigare inslag i tillsynen. Systemtillsyn kan bli ett viktigt inslag också i den framtida miljötillsynen. Systemtillsyn innebär tillsyn över

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

företagens driftkontroll och bör innefatta:

kontroll av de rutiner som byggts för att fullgöra drift- - upp kontrollen, genomgång av dokumentation av driftkontrollen, granskning av hur driftkontrollen genomförs, information och argumentation för att driftkontroll byggs och - upp att aktsamhetsregler följs.

Arbetet med systemtillsyn ställer krav på delvis förändrad kompeen tens hos dem som utövar den offentliga tillsynen. Denna utveckling förtar inte nödvändigheten av inspektioner verksamheten. av

Buller jämställs med andra miljöfaktorer Vid en jämförelse med andra miljöfaktorer har buller i allmänhet låg prioritet vid tillståndsprövningen av industrier. Till bilden hör också att tillsynsmyndigheten ofta helt nonchalerar kontrollen att av fastställda värden uppfylls. Det är därför viktigt att koncessionsnämnden kräver ett fullständigt underlag klargör förutsättningarna att som uppfylla de värden som skrivs in som villkor i tillståndet. Bullerfrågorna skall i behandlingen vid tillståndsprövning och tillsyn jämställas med andra miljöfaktorer som vatten och luft. Villkorsskrivningen bör vara likformig över hela landet liksom kraven på dokumentationen inför ett beslut. Hanteringen av överträdelser bör i enlighet med JO:s uttalande också likformig över landet. Att kontrollen vara av buller sker med krav på kvalitetssäkring och ackreditering såväl inför tillståndsprövningen som i tillsynsarbetet och mätprotokoll etc. granskas och hanteras fackmässigt hos resp. tillsynsmyndighet är viktigt. Kompetensen i bullerfrågor och intresset för buller behöver förbättras hos såväl myndigheter industri. som

Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring har inte bara betydelse för produkter utan påverkar också arbetsmiljön, utsläpp av föroreningar till luft och vatten m.m. Nyckelordet här är rätt kvalitet. Likheterna mellan sedvanlig kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av miljökontrollen är stor. Sådana system syftar till att genom en serie åtgärder se till att producerade varor och tjänster uppfyller i förväg angivna krav på tillförlitlighet. Inom Naturvårdsverket sker en kvalitetssäkring miljökontrollen. av I en särskild kungörelse SNFS 1990:11 finns föreskrifter kontroll om av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. Ett arbete med sådana föreskrifter skall påbörjas inom kort när det gäller luft. Vidare finns

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

det Naturvårdsverkets Allmänna Råd 92:1 för kvalitetssäkrad miljökontroll. För att bryta trenden med den slentrianmässiga handläggningen av bullervillkoren i koncessioner och i tillsynsarbetet bör ett system för kvalitetssäkring av buller införas. Naturvårdsverket bör i uppdrag att upprätta ett sådant system. Jag vill här nämna att i den danska Miljöstyrelsen pågår ett arbete med krav för personlig ackreditering för kvalitetssäkring av miljötillsynen. Detta bör kunna ge en god vägledning vid utformningen av det svenska systemet. Inom miljölagstiftningen kommer dessutom flera nya instrument som ytterligare kommer att skärpa kraven för miljöstörningar av olika slag. Jag redogör bl.a. för dem i det följande.

Miljökontrollen inom EG I detta sammanhang är det också värt att notera det arbete som inom EG pågår med ett nytt direktiv rörande en samordning av förebyggande åtgärder och kontroll av föroreningar, Integrated Pollution Prevention and Control IPC. Direktivet skall främst avse föroreningar, inkl. buller, från större eller miljöfarliga industrier och kan sägas i princip motsvara miljöskyddslagen. Det bygger på att tillståndsprövningen skall göras av en "competent authority". I tillståndet skall enligt IPC-förslaget förutom försiktighetsmått även anges begränsningsvärden och lämpliga mätmetoder. Sådana begränsningsvärden skall baseras på bästa tillgängliga tekniska och ekonomiska lösning BAT eller "best available techniques". Begreppet BAT är avsett att ersätta det nuvarande BATNEEC eller utläst "best available technologies not entailing excessive costs" som återfinns i en rad EG-direktiv. Mätningarna skall specificeras med avseende på mätmetod, frekvens och metod för utvärdering av resultat. Dessutom skall i tillståndet avkrävas en rapport till tillsynsmyndigheten. Denna skall innehålla sifferdata som behövs för att kunna jämföra företagets efterlevnad av de i tillståndet satta begränsningsvärdena för utsläpp, energianvändning m.m. Kommissionen har i ett förslag till förordning COM/9l/459 om ECO-revision föreslagit bindande minimiregler som innebär att medlemsländerna skall bygga upp ett ackrediteringssystem för miljörevisorer eller externa organ. För företag som frivilligt ansluter sig till systemet skall långtgående krav på uppbyggnad av miljöledningssystem och såväl intern miljörevision som extern verifiering ställas. En miljörapport skall, enligt förslaget, lämnas till myndigheterna. Bland fördelarna för de anslutna företagen märks möjligheten att använda en logotyp i sin marknadsföring dock inte på -

sou 1993:65 Buller frán industrier m.m.

produkter. ECO-revisionen innefattar hela det paket olika mått och av

steg som företaget skall vidta for att skydda miljön. Detta inkluderar

tekniska processer och utrustning, övervakning och nödåtgärder

hårdvaran samt organisation och ledarskap mjukvaran. De åtgärder i miljöskyddssystemet som krävs för att uppnå lagefterlevnad

sammanfaller med innehållet i ett system för internkontroll. När

åtgärderna på grund av intern policy eller mål i stället syftar längre än till lagefterlevnad kan internkontrollsystemet och miljöskyddssystemet

komma att avvika från varandra.

I miljöskyddssystemet skall ingå ett miljöledningssystem. Detta skall beskriva policy, mål, organisation, definiera slå fast

ansvar samt

ledningsrutiner, arbetsmetoder och tilldelning av nödvändiga

resurser

mjukvaran. Hur ett miljöledningssystem skall byggas skall närmare

upp

beskrivas genom standarder. Ett sådant arbete har påbörjats i de internationella standardiseringsorganen framgått

som ovan. Vilka konsekvenser dessa båda förslag kommer att få för det

svenska tillsynsarbetet går i dag inte att förutse. Klart är i varje fall att

EG:s initiativ på miljöområdet måste följas. Detta gäller särskilt

bullerfrågans fortsatta hantering i IPC-förslaget. Kritik har riktats mot att det inte tas tillräckligt stor hänsyn till de problem hänger

som samman med buller.

Internationell kvalitetssäkring av miljöskyddet

Standarder har efter hand kommit att utvecklas inte bara för produkt-

kvalitet och mätning utan också för arbetsmetoder inom miljöområdet. Jag har tidigare erinrat om standardiseringsarbetets betydelse för bullerområdet. Det hittills mycket teknik- och metodinriktade standardiseringsarbetet miljöområdet kompletteras nu med generella

administrativa standarder för bl.a. miljöledning, miljörevision, miljömärkning och miljöarbete. Arbetet bedrivs såväl inom ISO som inom CEN. Sverige medverkar i detta arbete. EG-kommissionen anger

i sitt förslag till miljörevision sin avsikt att begära olika standardi-

av

seringsorgan att utveckla standarder för miljöledarskap vilka då även

skall inkludera intern miljörevision. På akustikområdet är avsikten att

redan befintliga standarder skall kompletteras med regler för kvalitetssäkring.

Jag har här velat visa det pågående internationella arbetet när det

gäller tillsyn och kontroll av miljöfarliga verksamheter. En skärpning på detta område är otvivelaktigt förestående också bör återspeglas

som i de reviderade riktlinjerna for externt industribuller jfr avsnitt 1.7.

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

5.1.4 Bullerutsläpp i orörd miljö och etablering av bebyggelse nära industrier bör undvikas

Etablering av bebyggelse runt industrier Det händer inte alltför sällan att bullerproblem runt fabriksanläggningar uppkommit genom att kommunerna tillåtit bostadsbebyggelsen att tränga allt närmare inpå fabriksområdet. I bruksmiljöer har industrin ofta etablerats och utvecklats under åtskilliga decennier medan bostäderna uppförts vid ett senare tillfälle jfr även avsnitt 3.2.5. Detta ger snart upphov till klagomål på buller från industrin och dess transporter. Trots dessa förutsättningar åläggs vanligen företagen att vidta bullerbekämpningsinsatser, som lokalt kan vara tekniskt komplicerade och mycket kostnadskrävande. Som jag har nämnt i avsnitt 3.1.3 ger bestämmelser i plan- och bygglagen 1987:246 möjligheter att i detaljplanen för ett område

införa bestämmelser om störningsskydd tekniska anordningar för den

tillkommande bebyggelsen om miljökonsekvensutredningen visar att man detta sätt kan tillgodose god ljudmiljö. Däremot finns i dag inte denna möjlighet utanför planområde. Lagens bestämmelser har emellertid tillämpats ytterst sällan när det gäller buller. Bristen på helhetssyn med den hittillsvarande dämpningsprincipen inom miljöskyddspolitiken har som jag har redovisat tidigare föranlett Miljöskyddskommittén att i den nya miljöbalken föreslå att miljökvalitetsnormer införs. Miljökvalitet är ett begrepp som kan beskriva graden av påverkan inom ett område med avseende på hälsa och miljö och har stor likhet med det belgiska systemet som jag redogjort för i avsnitt 5.1.2. Särskilt lämpligt för att använda miljökvalitetsnormer är inom hälsoskyddsområdet. Miljökvalitetsnormer bör i dessa fall formen av haltvärden som inte bör överskridas momentant eller för vissa tidsenheter. Utvecklingen av och omsorg om vår gemensamma miljö behöver uppmärksammas mera än hittills. Det gäller inte minst bullerfrågorna. I översynen av plan- och bygglagen ingår att göra kraven på miljöhänsyn tydligare. Utan att föregripa utredningens arbete vill jag understryka vikten av att samhällsplanerare i kommunerna också måste utföra kvalificerade utredningar av riskerna för att ljudkänslig bebyggelse intill befintlig industri kan komma att medföra miljöproblem. Normalt bör kommunen om sådana risker föreligger avstå - från att fullfölja planer på ny bebyggelse intill industrin. Miljöskyddskommitténs förslag att ett s.k noll-alternativ skall vara obligatoriskt i

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

en miljökonsekvensbeskrivning stöder denna ståndpunkt.

Skärpta krav vid nyetablering i ostörda områden Det finns exempel på att bullervillkoren varit alltför oprecist utformade i tillståndsgivningen för etablering av ny industri på oexploaterad mark i anslutning till rekreationsområden. Villkorsvärdena har därvid vanligtvis anpassats till gällande riktlinjer, är satta att gälla men på mycket stort avstånd från fabriken, beroende på att bebyggelse saknas. I praktiken har det kunnat innebära att inga ljuddämpande insatser gjorts. Ett rimligt tillvägagångssätt är att i miljökonsekvensbeskrivningar alltid ange en bullergränslinje som ligger på ett övertänkt avstånd från industrin, inkl. hänsyn till framtida bebyggelse eller markanvändning. Detta understryks av Miljöskyddskommitténs förslag, bl.a. mot bakgrund av en minskad individuell prövning i tillståndsärenden, att generella bestämmelser om minsta skyddsavstånd mellan miljöfarliga verksamheter och bostadsbebyggelse skall införas. Ett sådan skyddsavstånd skall skrivas in i tillståndet eller föreskriften för den aktuella branschen. Denna möjlighet att försäkra erforderlig miljöstandard i tillkommande bebyggelse genom föreskrifter dennas tekniska om utformning, kan i många fall tillgodose industrins legitima krav baserade på att den var först på plats.

Ansvar.y"rdgan Problemet att bebyggelse tillåts krypa alltför nära miljöfarliga verksamheter är inte unikt för industriell verksamhet. I del fall kan en det emellertid så långt att industrin har tvingats att lägga ned verksamheten. I andra fall kan det innebära att den växande bebyggelsen förorsakar företagen dryga kostnader för bulleråtgärder som hade kunnat undvikas med bättre planering. en Ett krav för framtiden bör därför vara att planmyndigheterna i väsentligt högre grad än hittills beaktar behovet av bullerskyddszoner för att undvika intressekonflikter mellan behovet bostäder och av nya arbetstillfällen. De bestämmelser om skyddsavstånd för miljöfarlig verksamhet som skall ingå i de branschvisa generella förskrifterna enligt miljöbalken bör också ingå i de villkor som gäller för det enskilda tillståndet. Härigenom tydliggörs ansvarsfrågan för framtida bulleråtgärder om kommunen trots bestämmelserna om skyddsavstånd tillåter bostadsbebyggelse inom detta område.

Buller från industrier m.m. 1993:65

sou

5.1.5 Buller från vägtrafik och transporter

Bland de förhållanden som Industriförbundet tagit vid våra upp

överläggningar är att Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller medför väsentligt strängare krav på fordon inom området än vad som gäller enligt riktlinjerna för vägtrafikbuller. Förbundet hävdar bl.a. att det inte finns forskningsrön som visar att de strängare

kraven för industribuller är motiverade i detta avseende.

När flera samtidiga bullerkällor påverkar märmiskor uppstår

en

sammanlagringseffekt av bullret, som påverkar störningsintrycket. Hur

detta skall kvantifieras är i dag i stort sett okänt, bullerkällorna har om vitt skild karaktär. Detta är en viktig uppgift för den kommande

effektforskningen. I fallet industribuller och trafikbuller är det förra ofta kontinuerligt, det senare fluktuerande. Utgångspunkten för dagens riktvärden

var

att man sökte ett enhetligt mått som är hanterbart. Som framgått tidigare är det också lättare att åtgärda stationära källor. Därför är

kraven för industribuller strängare än för buller från vägtrafiken. Ur

totalexponeringssynpunkt är det viktigt att begränsa det varaktiga

industribullret.

Genom trafikbullrets dygnsvariation fås naturlig "nattbullerdämp-

en ning" som vid trafikleder med 8% nattrafik uppgår till 9 dBA, dvs. 9 dBA lägre ljudnivå än dagmedelvärdet. Detta faktum har vanligen glömts bort i de inledningsvis nämnda diskussionerna om riktvärden. Ännu är detta där nattrafik är

mer accentuerat tung förbjuden.

Den skillnad i bedömning av trafikbuller tillämpas för som transporterna till och från industrin är inte lika självklar som den som råder mellan buller från anläggningen och från vägtrafiken. Enligt

Naturvårdsverkets riktlinjer betraktas t.ex. en timmerlastbil kör

som

mot en massaindustri, bullermässigt tillhöra vägtrafiken så länge den är utanför fabriksporten. Innanför porten utgör den del

en av industrins bulleremission och värderas således efter industribullrets strängare regler. Dessa bilar är emellertid väsentligt störande för mera

de boende kring industrin då de passerar industrins tillfartsleder. Det finns exempel på anläggningar där interna transporter med truckar och rangering av järnvägsvagnar utgör en begränsning för

möjligheterna att nå låga immissionsvärden för industribullret. Det förefaller rimligt att behandla de lastfordon används för som

interna transporter såsom tillhörande industrins bullrande utrustning.

Övriga fordon inkl. järnvägstransporter till och från industriområdet

bör behandlas såsom tillhörande samhällets trafiknät. Naturvårdsver-

kets riktlinjer bör förtydligas i denna del.

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

5 1 6 Tillsyn sverksamhet

. .

Brister i nuvarande tillsynsverksamhet I det föregående har jag påpekat att den nuvarande tillsynsverksamheten behöver effektiviseras. En av de största bristerna i nuvarande tillsynsverksamhet upplevs vara den skiljaktliga behandling som externbullerärendena blir föremål för i olika län. Det finns uppenbarligen ett behov av att utarbeta och förtydliga anvisningar som berör myndigheternas kontrollverksamhet och företagens egenkontrollverksamhet samt att tillse efterlevnaden. Miljöskyddskommitténs förslag i fråga om den framtida tillsynen innebär såvitt avser miljöfarlig verksamhet överföring - - en av tillsynsansvaret till kommunerna som ytterligare kan komma att försämra en enhetlig bedömning i sådana ärenden. Detta förutsätter information och tillräckliga instruktioner utformningen och om tillämpningen av kontrollprogram, hur man förfar vid flera industrier inom samma område eller att det finns flera bullerkategorier industri-, vägtrafik- och järnvägsbuller osv.. Ett annat problem är i vilken utsträckning kommunerna har möjlighet bygga upp den ekonomiska och tekniska sakkunskap som krävs för att bl.a. kontrollera bullernivåer. Redan i dag råder det bristande sakkunskap på detta område. Frågan är om det från rekryteringssynpunkt är möjligt att uppbringa erforderligt antal personer med adekvat utbildning på akustikområdet, särskilt som jag föreslår en kvalitetssäkring på bullerområdet. Kontrollen av att ett bolag följer gällande villkor, bör i största möjliga utsträckning ske genom egenkontroll och den miljörapport som enligt miljöskyddslagen årligen skall sändas till länsstyrelsen eller till en kommunal nämnd. Naturvårdsverket har utfärdat Allmänna råd 89:2 om förfarandet vid anläggningskontroll enligt miljöskyddslagen. En kopia av miljörapporten bör även tillställas bullerkommissionen.

En godkänd plan före byggstart kan förbättra tillsynen Den bristande tillsynen resulterar också i från buller- och kosten nadssynpunkt helt felaktig projekteringsordning vid planering av en ny anläggning. Det kan medföra att bullret inte beaktas i tidigt skede, vid t.ex. utformningen av anläggningens layout, att utrustning inköps utan erforderliga ljudkrav och att kostsamma åtgärder måste vidtas i efterhand. För att undvika sådan misstag och förbiseenden, det vore lämpligt att införa en ordning liknande den tillämpas i t.ex. som Belgien, Holland och Tyskland. I samband med villkorsskrivningen för en ny- eller utbyggnad av en industri, kräver där tillsynsmyndig-

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

heten att industrin före utbyggnaden skall presentera en plan för vilka bullerdämpande åtgärder som kommer att införas för att uppfylla

ställda immissionskrav. Planen presenteras som en emissionsberäkning som jag föreslår i avsnitt 5.1.7 att Naturvårdsverkets nuvarande

riktlinjer skall kompletteras med. Den innehåller en layout för anläggningen med samtliga bullerkällor av betydelse för immissionen inlagda. Beräkningarna visar uppkommande ljudnivåer i immissionspunkterna och specificerar nödvändiga bullerdämpningsinsatser i form av ljuddämpare, inbyggnader, skärmar etc. Planen skall granskas och godkännas av myndigheten som utsett och godkänt ett ackrediterat företag som genomför kontroller under byggtiden. Den färdiga anläggningen kontrollmäts och godkänns slutligen när immissionskraven är uppfyllda.

5.1.7 Naturvårdsverkets riktlinjer behöver revideras

Behov av översyn och förändringari riktlinjer och mätanvisningar Tillämpningen av Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller under knappt två decennier har som jag berört i det tidigare givit en rad viktiga såväl positiva som negativa erfarenheter. För att åstadkomma en långsiktig, successiv förbättring av bullerförhållandena runt befintliga industrianläggningar är det viktigt att vid en

och ombyggnad anpassa ljudnivån från dessa till det värde som

nyframledes kommer att återfinnas i en miljökvalitetsnorm. Den

tillkommande eller ombyggda anläggningsdelen bör dimensioneras för en betydligt lägre immissionsnivå för att uppfylla en framtida

miljökvalitetsnorm. l riktlinjerna bör detta klargöras. Det är också viktigt att riktlinjerna klargör hur företagen skall förfara om flera företag skall tillgodose ett gemensamt immissionskrav, dvs. att företagen måste komma överens om hur de skall dela utsläppsrättigheterna inom en s.k. bullerbubbla. Kontroll- och egenkontrollverksamheten blir då mera komplicerad, och riktlinjerna

bör i sådana fall kunna hänvisa till användningen av emissionskontroll-

metodik. Denna bör också kunna användas för kontrolländamål då

bakgrundsbullerstörningar av andra slag omöjliggör immissionsmät-

ningar industri. vid en

Det bör i riktlinjerna klart framgå hur fordon och Övrig transportutrustning skall behandlas vad avser interna transporter och

transporter som även går allmän väg. Checklistor har framkommit i det praktiska arbetet med tillstånds-

ärenden och bör med ett förtydligande i riktlinjerna vara en värdefull

hjälp både för den löpande driftkontrollen och för mer genomgripande

sou 1993:65 Buller frán industrier m.m.

genomgångar av verksamheten, t.ex. vid tillståndsprövningen för såväl myndigheter som företag, särskilt om miljökvalitetsnormer kommer att

utfärdas för externt industribuller. Exempel på checklista för buller en

som bör följas framgår nedan.

Tydliga villkor eftersträvas kravvärden, gränslinje, tider etc. Tydliga och övertänkta krav även på tillkommande bullerkällor

det är ofta lämpligt med emissionskrav i sådana fall

Särskild uppmärksamhet på momentana bullerkällor. Realistiska

värden och hänsyn till hur ofta bullermomenten kan inträffa Realistisk tidsplan för att minska bullret till givna nivåer, ofta lämpligen i flera steg, och med hänsyn även till momentant buller Långsiktiga målvärden anges om tillräckligt låga riktvärden inte

är realistiska vid tidpunkten då koncessionen ges.

Kontrollprogram som beskriver vad, hur, var och när skall

man kontrollera. Kompetenskrav skall gälla för den som utför kontrollen. Bolaget skall ha fungerande rutiner för egenkontroll.

Buller skall behandlas vid besiktningsmöten och i miljörapporter.

Villkor av följande typ bör inte användas "kontroll genomförs när så anses befogat"

"bolaget skall vid förändringar sträva efter tystare teknik".

Matanvisningar De gällande mätanvisningarna SNV Medd. 6/1984, "Metod för

nr

immissionsmätning av externt industribuller" har nu provats i fält under ett stort antal kontrollmätningar. Erfarenheterna är att den

metodik som föreskrivs beträffande val mätplatser, kontroll av av

meteorologiska förhållanden samt hänsyn till intermittent och

fluktuerande buller ger upphov till några praktiska problem och

tolkningssvårigheter. Tillsynsmyndigheterna har på denna punkt i allmänhet visat en alltför liberal inställning till bristfällig kvalitet hos ljudmätdata

som

presenteras av de tillståndspliktiga industrierna. I redovisningarna

som kan ha utförts av en medarbetare industrins personal, ur egen

utrustad med ljudnivámätare saknas ofta viktiga uppgifter

- om

driftsförhållanden, mätintervall, hantering fluktuerande buller,

av meteorologiska förhållanden etc.

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

Immissionsmätningar

Såväl Naturvårdsverkets riktlinjer för externa industribullerstörningar som de bullervillkor som anges vid tillståndsprövningen, baseras på att bullerimmissionen vid angivna kontrollpunkter inte får överskrida specificerade värden. Det ankommer på tillsynsmyndigheten att kontrollera att dessa värden innehålls genom att utföra ljudnivåmätningar. Framför allt påverkar de meteorologiska förhållandena främst vindens riktning och hastighet ljudets utbredning och därmed den ljudnivå som uppmäts runt en anläggning. Mätanvisningarna specificerar att mätningarna skall utföras med vind från industrin mot immissionspunkten och att vindhastigheten inte skall överskrida 5 m/s. För industrier med bebyggelse i flera riktningar innebär detta att mätningar måste utföras vid flera tillfällen. Även för temperaturinversion, dvs. då temperaturen stiger med ökad höjd över markytan råder särskilda mätregler. Det är endast möjligt statistiskt att tillfredsställande mätförhållanden under några procent tiden under året. Även i övrigt är kraven i mätanvisningarna på av valet av mätplats, mätperioder etc. svåra att tillfredsställa i praktiken. SSAB Oxelösund har låtit Statens meteorologiska och hydrologiska institut belysa hur ofta de klimatförhållanden förekommer i Södermanland som finns angivna i Naturvårdsverkets riktlinjer med inriktning mot att fastställa hur stor del av tiden och när på dygnet som mätbetingelserna enligt Naturvårdsverkets meddelande är uppfyllda. De visar att det är en blygsam del av året som de angivna väderförhållandena råder 8 %. Industriförbundet har framfört krav på rimliga mätförhållanden under förutsättning att samhället vill ta bullerfrågorna på allvar. Enligt uppgift från förbundet är såväl myndigheter som industrier medvetna om bristerna i riktlinjerna för dagens mätmetoder. Syftet med kontrollmätningar av buller är att det skall vara möjligt att bedöma om ställda bullervillkor uppfylls. Förutsättningarna härför måste naturligtvis också vara sådana att de tas på allvar av såväl myndigheterna som industrierna. Naturvårdsverket bör därför få i uppdrag att komplettera mätanvisningarna bl.a. vad angår tillvägagångssätt och resultatpresentation när det gäller immissionsmätningar med bakgrundsbuller eller störande buller från annan industri. Mätanvisningarna skall vara utformade så att de passar i praktiken såväl för den stora komplicerade anläggningen som för en enkel kontroll vid den lilla industrin. Mätanvisningarna måste också behandla kvalitetssäkring, mätnoggrannhet, instrumentkontroll, kompetenskrav på mätpersonal etc. Kontrollmätningar skall utföras av ackrediterad institution/personal. Kvalitetssäkringskrav kommer att tillämpas i bl.a. Danmark.

Buller frán industrier m.m.

J ej # # MOD

Z

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

Emissionskontroll Inom andra miljöområden tillämpas i stor utsträckning emissionskontroll för skadliga utsläpp från en industri till omgivningen. Emissionskontroll baserad på mätningar och beräkningar eller enbart be- räkningar kan som jag antytt i det föregående också utnyttjas för externt industribuller. Metoden förutsätter kännedom om bulleremissionen från varje delkälla inom ett industriområde, vilket fastställs kartläggning genom mätning i fråga om en befintlig industri eller hämtas tillverkaruppur gifter för tillkommande utrustning. Därefter sker beräkning av de ljudnivåer som installationen ger upphov till i aktuella immissionspunkter runt anläggningen, däribland den nordiska beräkningsmodellen L I 32 för externt industribuller. Den tillämpas även för ljudutbredningen från skjutbanor och motorsportbanor. Beräkningsmetodiken tar hänsyn till ljudkällornas och immissionspunkternas placering

i höjd- och sidled inom området, meteorologiska förhållanden,

markens inflytande etc. Det finns på marknaden åtskilliga datorprogram som med större eller mindre exakthet tar hänsyn till dessa variabler. Nyligen våren 1993 har ISO publicerat ett förslag till beräkningsstandard ISO 9613 "Acoustics Attenuation of sound during propagation outdoors. Part - A general method of calculation" baserad på beprövad tysk, holländsk och nordisk metodik. Med beräkningsmetodik enligt ISO kan kontinuerligt buller från stationära källor beräknas med mycket god noggrannhet för ett "standardiserat" meteorologiskt normalfall. Det finns också ett behov av förenklade beräkningsmetoder tillämpbara särskilt för små och medelstora företag. I de nya mätanvisningarna är det viktigt att inkludera emissionskontrollmetodiken, dvs. mät- och beräkningsförfarande. Denna metodik tillämpas redan i dag men tillvägagångssättet behöver göras enhetligt. Naturvårdsverket bör beakta detta vid revideringen av riktlinjerna.

5.1.8 Kostnader för bullerdämpning

Jag har i avsnitt 3.1.5 redovisat det principiella sambandet mellan låga kostnader för bullerskydd på planeringsstadiet och motsvarande höga för efterhandsåtgärder när anläggningen är färdigställd. Ofta har investeringarna tidigt positiva effekter inom ett flertal andra områden. Ett exempel är om man inom pappersindustrin väljer att ersätta ett bullrande energi- och underhållskrävande flisblåsningssystem med ett tyst och energisnålt bandtransportörsystem.

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

Generellt kan konstateras att kostnaderna för dämpning av externt industribuller är små relativt de investeringar som krävs för vattenoch luftrening. Speciellt små blir kostnaderna om man har en god långsiktig planering i åtgärdsarbetet och undviker kortsiktiga akutåt-

gärder. Erfarenheterna pekar på bullerbekämpningskostnader för både intern och extern miljö i intervallet 0 1 % av totala anläggnings-

kostnaden för en ny fabrik. Det finns också exempel insatser som kräver höga kostnader till

låg effekt. När man t.ex. åtgärdat de mest dominerande bullerkällorna kan det på stora industrier vara kvar ett mycket stort antal likvärdiga ljudkällor som ger totalnivån. Någon märkbar effekt erhålles inte förrän kanske hälften av alla källorna åtgärdats. Denna typ

av

situationer kan i dag med stor noggrannhet belysas inför myndighets-

beslut. I dessa fall kan det vara lämpligt att tillåta mera långsiktiga åtgärder. Kostnaderna för bullerbekämpning anförs ofta som det viktigaste skälet för att inte ställa definierade ljudkrav. Behovet "flexibel" av

gränsdragning påpekas. All hittillsvarande erfarenhet visar emellertid att en långsiktig och systematisk planläggning och genomförande av

successiva insatser, samordnade med produktions- och underhållstek-

niska förändringar, medför rimliga och måttliga extrakostnader.

5.2 Buller från byggarbetsplatser och anläggningar

5.2.1 Bullret kommer från maskiner och arbetsmetoder

Vad orsakar bullret Buller i den yttre miljön kommer inte bara från trafiken och industriell

verksamhet utan även från tidsbegränsade byggarbeten. Buller från byggarbetsplatser härrör främst från två typer av källor:

bullrande maskiner bullrande arbetsmetoder. -

Bullernivån, immissionen, påverkas framför allt av avståndet till

bullerkällan som i hög grad varierar en byggarbetsplats. Ena dagen sker spontning på en del av byggplatsen, nästa dag i en annan. Hjullastare och schaktmaskiner, bergborrar och geotekniska borrmaskiner är exempel på bullrande maskiner. En hjullastare alstrar ca 85 dBA maximal ljudnivå på 10 m avstånd och en bergborrmaskin

ca 90 dBA.

Buller från industrier m.m.

Speciellt bullrande arbetsmetoder är bilning, borrning, spontning och pålning. Spontning med fallhejare kan alstra upp till 100 dBA maximal ljudnivå på 10 m avstånd medan vibrerande spontning ger ca 90 dBA. Slagning av stora rörpålar är likvärdigt med spontning med fallhejare. Gemensamt för de här angivna ljudnivåema är att de varierar kraftigt beroende på ett flertal faktorer som t.ex. maskintyp, maskinens ålder och beskaffenhet men även marken har betydelse. Ljudnivån blir minst 5 dBA lägre vid schaktning i sand jämfört med i sten. De kringboende klagar även på buller från byggarbetarnas radioapparater. De är högt uppskruvade för att musik etc. ska höras över ljuden från själva arbetet, många "program" förekommer samtidigt osv.

Möjligheter till ingripanden Bestämmelser som reglerar olägenheter och säkerhet vid m.m. byggarbetsplatser återfinns under flera lagrum. Miljöskyddslagens 1969:387 bestämmelser omfattar i dag externa bullerstörningar av inte tillfälligt slag från användning av fast egendom, byggnad eller anläggning. Detta innebär att buller från en byggarbetsplats i de allra flesta fall inte faller under lagens tillämpningsområde. Till undantagen hör stenkrossanläggningar och asfaltverk m.m. Bestämmelserna i hälsoskyddslagen 1982:1080 omfattar däremot ägare eller nyttjanderättshavare till såväl fast som lös egendom och är tillämplig på byggarbetsplatser. De slår fast att erforderliga åtgärder skall vidtas för att motverka bl.a. buller i kommunen. Lagen innehåller också bestämmelser om föreläggande och förbud. Den lokala ordningsstadgan fungerar som ett komplement till dessa bestämmelser i olika kommuner. Bestämmelser om bl.a. skydd och hälsa i arbetet återfinns i arbetsmiljölagen 1977:1160 och när det gäller körsätt av tunga transporter i vägtrafikkungörelsen 1972:603. Genom förslaget till miljöbalk SOU 1993:27 kommer bestämmelser om miljöskydd och hälsoskydd att föras samman och aktsarnhetshetsregler och andra bestämmelser i balken kommer att bli enhetliga. BLa. så kommer balkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar också att bli tillämpliga på byggen av olika slag. För objekt som kräver miljökonsekvensbeskrivning skall därför alltid förväntade bullernivåer från byggverksamheten etc. redovisas i denna. Trots flera artiklar i dagspressen kringboendes störningar om av buller från byggarbetsplatser och påbörjade rätttsförfaranden har det senare visat sig att dessa lett till förlikning.

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

Ansvaret jör "byggbuller" Ansvaret för bullerfrågorna inför myndigheterna åligger alltid byggherren. Han kan naturligtvis i avtal överföra del av ansvaret till annan part.

5.2.2 Riktvärden i Sverige och några andra länder

Naturvårdsverkets riktvärden Riktvärden för buller från byggarbetsplatser behandlas dels i Naturvårdsverkets publikation 1975:5 rör Buller från byggplatser. År som 1982 var riktvärdena föremål för en utvärdering av en arbetsgrupp inom Naturvårdsverket. Gruppen konstaterade att riktvärdena var väl avvägda men antog att det fanns ett flertal situationer då riktvärdena hade överskridits. Arbetsgruppen föreslog dock inte någon ändring härav mot bakgrund av att skälen till överskridandena stod att finna bl.a. i att tekniska lösningar för att sänka bullret tillräckligt antingen saknades eller skulle bli orimligt dyrbara. Gällande riktvärden angivna som ekvivalent ljudnivå i öppet fönster framgår nedan.

Riktvärden för externt byggbuller dBA för dag, kväll resp. natt

Om byggverksamheten pågår sammanlagt mindre än en månad tillåts dag- och kvällstid en höjning med 10 dBA. Vid högst sex månader tillåts dag- och kvällstid en höjning med 5 dBA.

Momentana ljud får nattetid inte överstiga riktvärdena med mer än 10 dBA.

Dessa riktvärden används i flera kommuner och har kompletterats med bestämmelser i den lokala ordningsstadgan. För arbeten som skall utföras kvälls- och nattetid krävs tillstånd från polismyndigheten. I andra fall kan dispens medges. I en del fall har det varit otillräckligt

Buller frán industrier m.m. sou 1993:65

att ställa krav på buller utomhus. Då har särskilda värden angivits även för inomhusbullret.

Behandlingen inom EG Sverige kommer har gjort och på vilket sätt EES-avtalet genom att behöva anpassa den svenska lagstiftningen till EG:s direktiv som behandlar bulleravgivning från olika redskap och maskiner. De aktuella direktiven som rör buller från bygg- och anläggningsutrustning, kompressorer, tornkranar, svetsgenerator framgår m.m. närmare av bil. De är att hänföra till de s.k. produktdirektiven med i första hand handelspolitiska förtecken. Direktiven innehåller bestämmelser om ljudeffektmätningar, typgodkännande samt vilken ljudeffektnivå som är den högsta tillåtna för olika maskintyper. Maskin skall också märkas med symbol ljudnivån. en som anger Direktiven gäller till år 1995. Vid utredningens besök vid EGkommissionen framkom att ett arbete med att revidera dessa direktiv inletts i syfte att undersöka möjligheterna att ställa strängare krav på bulleremissioner från de maskiner och redskap, omfattas som av direktiven. Kommissionen har i maj 1993 presenterat ett ändringsför-

slag COM 93 154 final direktiv 86/662/EEG skärpta

av om bullernivåer för jordfdrflyttningsmaskiner. De aktuella direktiven införs i den svenska lagstiftningen föreskrifter från Arbetargenom skyddsstyrelsen. Maskindirektivet 89/392/EEC är framgått som tidigare viktigt när det gäller att minska buller från maskiner så att de kontrueras så att hörselskaderisken minimeras. Härvid gäller bästa att tillgängliga teknik skall användas och att ljuddämpning framför allt skall ske vid källan.

Riktvärden i nâgra andra länder I bil. 15 redovisas exempel på regler i de övriga nordiska länderna samt Tyskland, Frankrike, Schweiz och USA. Reglerna är utformade på varierande sätt, i vissa fall är bedömningen hårdare än enligt Naturvårdsverket, i del fall mildare. Riktvärdena uttrycks både en som ekvivalentnivå och maximibuller. Nattbuller och buller under helger bedöms hårdare än buller dagtid. Sätt och omfattning att utöva kontrollen varierar också. I flera större schweiziska städer har polisen avdelat särskild personal som enbart kontrollerar byggbuller. Det är inte ovanligt byggatt platser stängs; 1966 stängdes 81 byggplatser i Zürich temporärt tills dess att bullerskyddsåtgärder vidtagits. I Frankrike finns inga immissionsnormer beträffande byggbuller.

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

Däremot finns krav på maximal ljudeffektnivå från bullrande maskiner som används på byggarbetsplatsen. Dessa maskiner t.ex. kranar, kompressorer, kraftaggregat, traktorer m.m. erhåller ett certifikat, som medger att maskinen får användas.

Enligt Noise Ordinance, San Francisco, sägs att man inte får höja ljudnivån med mer än 5 dBA över bakgrundsnivån på närmaste granntomt mellan kl. 20.00 och 7.00. Stationära maskinella anordningar får inte bullra mer än 50 dBA nattetid och 55 dBA dagtid. Här avses maximal ljudnivå på 30 m avstånd.

5.2.3 Stömingsminskande åtgärder

Åtgärder mot buller

Det finns en rad exempel på hur det är möjligt att åstadkomma tystare arbetsplatser. Ett problem är dock att dessa måste vara så enkla att de verkligen används i praktiken. De störningsminskande åtgärderna kan delas in efter fyra principer

bullerminskning vid källan bullerminskning vid mottagaren tidsbegränsning flyttning av de bullemtsatta

Iystare maskiner och metoder Även det i de flesta fall är själva arbetsmomentet de om som ger högsta ljudnivåerna, dock under kortare perioder, är det motiverat att använda tysta maskiner som är i drift hela arbetsdagen. Tack vare att krav tidigt ställts på att endast tysta kompressorer får användas har en omfattande produktutveckling skett inom detta område. Genom att på samma sätt ställa krav på tysta grävmaskiner, hjullastare, lastbilar etc. kan samma utveckling förväntas även här. Vid all bygg- och anläggningsverksamhet får endast maskiner som typgodkänts med avseende på låg ljudnivå användas. Vidare, om flera metoder för att utföra arbetet finns, skall den metod som ger lägsta buller väljas. Ljudnivån kan i flera fall sänkas betydligt. Låt mig ge några exempel. Vattenbilning ger i stället för bilning med slaghammare avsevärt lägre stomljud. Detta kan medföra att en evakuering av hyresgäster inte behövs i så stor omfattning vid en ombyggnad. Ett annat exempel är att valet av sponttyp där Berlinerspont bör utnyttjas i stället för Larsenspont ger en väsentlig ljudreducering. Spontning med fallhejare ger mycket höga maximala ljudnivåer. Genom att

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

använda sig av vibrerande spontning blir ljudnivåerna avsevärt lägre. Ett så enkelt steg som att förse en schaktmaskins grävskopa med gummidäck i samband med schaktning i sten innebär förbättring en med avseende på immissionen liksom att utföra geoteknisk borrning med en hydrauliskt driven maskin i stället för tryckluftdriven. Jag en har visat på en rad vägar att genom enkla åtgärder få ned bullernivåerna från byggarbetsplatser.

Avskärmning eller inbyggnad av bullerkdlla Prov har gjorts med olika typer inbyggnader och av av spontpålningsutrustning för att hindra bullret från tunga transporter. Det finns emellertid vissa problem förknippade härmed eftersom utrustningen flyttas under arbetets gång, och då upplevs skärmen som ett hinder. Vid ett större schakt- och bergarbete kan lämpligt vald en arbetsriktning innebära att det ännu inte utschaktade berget/massoma kan utgöra bullerskärm mot bebyggelsen. Den byggnad eller anläggning som uppförs kan fungera som bullerskärm under åtminstone någon tid.

Tdsbegransning Vissa arbetsmoment som bilning, spontning, pålning, bergborrning etc. är trots bullerdämpande åtgärder svåra att få så tysta att rimliga gränsvärden kan innehållas. Att begränsa tiderna då dessa arbetsmoment får utföras innebär ett steg i rätt riktning. Vid ombyggnad av kontorshus kan arbete ske kvälls- och nattetid medan tidsbegränsningen i bostäder kl. 8.00 16.00 kan medföra mindre störningar. - Ofta ålägger kommunernas miljöförvaltning byggherren inte påatt börja arbetet före kl. 7.00 på morgonen. De tunga transporterna i storstäder som man inte vill utföra under rusningstrafiken utan hellre tidigare på morgonen kan då vara svåra att samordna med arbetstiderna.

Förbättring av kringliggande byggnaders ljudisolering Fönstrets ljudisolering är oftast den del av byggnaden bestämmer som ljudnivån inomhus. Här kan en komplettering med extra ruta en alternativt att byta fönster ett bra resultat. ge

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

Flyttning av hyresgäster under kortare eller längre tid Förutsatt att de exempel jag givit i det föregående på hur det är möjligt att minska buller från byggarbetsplatser och anläggningsarbeten inte är tillräckliga kan flyttning av hyresgästerna vara den enda lösningen. Det är byggherren som har det ekonomiska ansvaret för att vid kortare arbeten låta de kringboende bo på hotell eller liknande, t.ex. när spontningen sker alldeles utanför fastigheten. Under längre stomarbeten i fastigheten måste provisoriska bostäder erbjudas. Vid långvarig byggnation som även innebär andra störningar än buller kan evakuering vara enda lösningen.

Sänkt hyra för hyresgäst Sänkning av hyran påverkar störningen på två sätt. Det kan vara lättare att stå ut med ett visst buller, när det ger en viss ekonomisk fördel eller så kan denna ersättning möjliggöra ett boende på annat håll under de mest bullriga perioderna.

5.2.4 Mina förslag till riktvärden

Det år nu nära 20 år sedan riktvärdena för buller från byggarbetsplatser lades fast. Jag har i föregående avsnitt givit en rad exempel på lämpliga vägar att på ett enkelt sätt kunna minimera störningarna från olika byggen. Enligt min mening bör det därför vara möjligt att begränsa byggbuller med tydligare regler. Utgångspunkten för alla typer av bygg- och anläggningsarbeten och annan likartad verksamhet skall vara att vidta åtgärder för att begränsa bullerstörningarna till omgivningen. De miljömässiga konsekvenserna för ett byggprojekt bör anges redan i planeringsskedet för att kostnader för alternativa metoder skall kunna beaktas vid anbudsgivningen. Härvid skall gälla att om den förväntade bullernivån vid angränsande byggnader varken överstiger värdena enligt tabell 5.1 eller 5.2, behöver inga ytterligare åtgärder vidtas.

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

Tabell 5.1. Riktvärden för externt byggbuller utomhus, dBA

7.00-18.00 18.00-22.00 22.00-7.00 vardag samt lör-, sön- och helgdag 7.00-18.00

Samtliga värden avser ekvivalent ljudnivå mätt pá uteplatser eller 2 m framför fönster. Den momentana ljudnivån får vid bostäder, vårdlokaler etc. inte överstiga 55 dBA klockan 21.00 6.00. -

Tabell 5.2. Riktvärden för byggbuller inomhus, dBA

7.00-18.00 18.00-22.00 22.00-7.00

vardag samt lör-,

sön- och helgdag 7.00-18.00

För verksamhet med begränsad varaktighet, högst l 2 månader, spontning, pålning etc., kan 5 dB högre värden tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter timme, kan per

ytterligare upp till 10 dBA högre nivåer accepteras. Samtliga värden avser ekvivalent ljudnivå mätt inomhus med

stängda fönster.

Den momentana ljudnivån får i bostäder, vardlokaler etc. inte överstiga 45 dBA klockan 21.00 6.00.

-

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

Avstegsfall 1 Om bullernivån förväntas överstiga värdena enligt tabell 1 skall gränsvärden fastställas av miljöförvaltningen i samråd med byggherren, bullerdämpande åtgärder vidtas samt kontrollplan upprättas. Inomhusvärdena enligt tabell 2 skall innehållas.

Avstegsfall 2 Vid byggnation i främst centrala lägen och speciellt vid om- och tillbyggnader kan även riktvärden enligt tabell 2 vara omöjliga att innehålla. I dessa fall måste noggranna beräkningar göras och störningsminskande åtgärder vidtas.

Information

Många störningar och klagomål kan undvikas genom att i god tid informera de kringboende om verksamheten och de störningar som kan uppstå. Information till de kringboende skall alltid ske om arbetet förväntas ge högre bullernivåer än värdena i tabell 1 och 2 ovan i minst följande omfattning:

Minst två veckor innan arbetena påbörjas skall allmän information ges. Härvid anges typ av arbeten, förväntade störningar, tidsplaner, speciellt bullrande arbetsmoment, förväntade ljudnivåer etc. Senast dagen före vissa speciellt bullrande arbetsmoment skall ytterligare information om detta ges.

Kontrollplan Kontroll av att beslutade gränsvärden för buller, tidsplaner etc. innehålls skall ske efter en av miljöförvaltningen godkänd plan. Kontrollplanen skall innehålla:

mätinstans ackrediterad

mätpunkter, antal och läge mätfrekvens rapporteringsvägar åtgärdsgång vid för höga bullernivåer.

Buller frán industrier m.m. 1993:65 sou

Normalt räcker det att mätningarna utförs stickprovsvis i några av mätpunkterna per mättillfálle. Minst en mätning vecka bör utföras. per Naturvårdsverket och Socialstyrelsen i samarbete bör få i uppdrag att se över och ändra nuvarande riktlinjer for bedömning buller av från byggarbetsplatser. Härvid bör även utvecklingen inom EG, bl.a. revideringen av direktiven som rör buller från maskiner och redskap, förtecknade i bil. beaktas.

5.3 Buller från vindkraftverk

5.3.1 Mål för energipolitiken

Riksdagen har lagt fast att energipolitikens mål är att trygga tillgången på och annan energi på villkor som är konkurrenskraftiga med omvärlden. Utgångspunkten är att produktion och användning skall ske utifrån vad natur och miljö tål. El från vindkraft har bedömts som en produktionsform som passar i en sådan utveckling och skall ges möjligheter att utvecklas. Vindkraften är förnybar och ger inte upphov till miljöförstöring och diversiñerar energisystemet jfr prop. 1990/91:90, JoU 30, rskr. 338. Kraftverken kan också avlägsnas när de inte längre behövs. Från miljösynpunkt kan emellertid vindkraften bli svår att hantera på grund av sin stora påverkan på landskapsbilden. Anpassning och awägning måste också ske mot andra intressen. Buller är ett problem, måste som bemästras, om en stor utbyggnad skall komma till stånd. Vindkraftsutredningen belyste att de ur kraftproduktionssynpunkt bästa platserna har stor betydelse även for andra verksamheter, inte minst för rekreation och friluftsliv jfr SOU 1988:21. På grund av buller och även vissa säkerhetsrisker krävs ett skyddsavstånd till närmaste bebyggelse. Vindkraftutredningen diskuterade konsekvenserna av skyddsavstånd om 300 m resp. 500 m. Det större skyddsavståndet skulle innebära en halvering möjlig energiutvinning. av I det följande redovisar jag några faktorer som jag det anser vara väsentligt att beakta vid den fortsatta utbygganden av vindkraftverk och som bör framgå i de allmänna råden. Boverket och Naturvårdsverket har lagt fram ett förslag till Allmänna råd för etabelering av vindkraft på land Remissutgåva 92.12.08, Boverket. Jag delar i allt väsentligt de anvisningar som lämnas i dessa råd.

sou 1993:65 Buller frán industrier m.m.

5.3.2 Vindkraftbuller ännu inget stort problem

Krafiverkens tekniska konstruktion Någon stor utbyggnad av vindkraften har ännu inte påbörjats i Sverige. För närvarande finns ett hundratal vindkraftverk med en total effekt om 20 MW. Det nu stoppade Maglarpverket hade en effekt om 4 MW. Våra erfarenheter från vindkraftsdrift är därför mycket begränsade. Dessutom är kunskaperna om hur störningssituationen kan bli vid en större utbyggnad små för att inte säga obefintliga. I Europa finns nu vindkraftverk med totalt 1000 MW och intresset inom EG för en vidare utbyggnad är stort. Källa: Ny Teknik 1993:24 Vindkraftverks två huvudsakliga bullerkällor är det aerodynamiska bullret från rotorn och mekaniskt buller från nav med växellåda. Bullret är i allmänhet bredbandigt av vindsuskaraktär men även rena toner kan förekomma. En nedströmsplacerad rotor, såsom på Maglarp, kan ge besvärliga lågfrekvensbullerproblem. Kraftverken skall därför alltid med uppströmsplacerad Även i dessa fall är utrustas en rotor. det viktigt att ha ett väl tilltaget avstånd mellan rotor och torn. En omständighet som ibland nämns som mycket gynnsam ur bullersynpunkt är att mer det blåser desto kraftigare blir det naturliga vindbruset, som då maskerar det ökande aerodynamiska bullret från vindkraftverket. Detta är dock inte helt korrekt. Att det är vindstilla eller låg vindhastighet vid marken betyder inte att samma förhållanden råder på den höjd där vindkraftsrotorn är placerad. Vid liten molnighet växer under kvällen och natten ett stabilt s.k. gränsskikt, som medför att vinden avtar nära marken. Detta fenomen, som varar från någon timme före solnedgången till någon timme efter soluppgången, uttrycks ofta som att vinden mojnar mot kvällen. Det stabila gränsskiktet når vanligen sitt maximala djup, som kan variera från ett tiotal

till några hundra meter, strax före soluppgången. Det är givet att detta

är en känslig situation ur bullerstörningssynpunkt från vindkraftverk, eftersom det då kan vara mycket tyst i övrigt. Vid vindhastigheter från frisk vind och högre blandas luften nära marken och gränsskiktet bryts ner. Vinden nära marken avtar då inte i lika hög grad. Styrningen av aggregaten bör därför bygga på vindhastighetsmätningar på flera höjder över mark. Varvtalsreglerade aggregat är antagligen att föredra.

Buller från industrier m.m. sou 1993:65

5.3.3 Bedömning av buller från vindkraft

Buller från vindkraftverk, enskilda eller i grupp, bör bedömas samma sätt som externt industribuller. Det innebär att riktvärdet

utomhus vid bostadsbebyggelse och annan störningskänslig bebyggelse är 40 dBA. För områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor, bör bullret inte överstiga 35 dBA. Vid förekomsten av hörbara toner, skärps kraven 5 dB.

rena

Riktvärdena måste dock kopplas till vindhastigheten, eftersom vid höga sådana bakgrundsbullrets maskerande verkan kan utnyttjas. Med hänsyn till kraven på skyddsavstånd finns det uppenbar risk

en att kraftverken placeras i de bostadsnära områden som reserverats som Strövområden och som bör vara tysta. Härvid måste bullerkravet

riktvärde 35 dBA då ställas på ett fastställt avstånd från kraftverket.

För att detta avstånd skall kunna hållas rimligt kort krävs bulleren dämpning relativt dagens teknik om ca 10 dB.

Vindkraftverk är en mycket speciell bullerkälletyp med sin kombination av aerodynamiskt och mekaniskt buller. Likaså ligger det i

sakens natur att bulleremissionen och immissionen är kopplade till de

meteorologiska förhållandena dvs. att mer det blåser, desto mer

, maskeras bullret från kraftverket. Det får som konsekvens att

tillgängliga metoder för beskrivning och mätning av immissionen från trafik eller industriell verksamhet inte kan tillämpas direkt. Danska, tyska och framförallt holländska studier har nyligen visat att det aerodynamiska bullret från vindkraftverk kan minskas

genom

en lämplig utformning. Dessvärre är en del av detta material inte publicerat. Det krävs FoU-insatser för att svenska tillverkare på detta

avgörande områden skall komma i kapp konkurrenterna i andra länder. Det mekaniska bullret är emellertid lättare att bemästra. Det saknas dock för närvarande beräkningsmetoder gör det möjligt att som

förutsäga bullerutstrålning och effekten av bullerminskningsåtgärder

konstruktionsstadiet.

Som framgår i det föregående behöver standarder för mätning

av emission och immission under realistiska förhållanden utvecklas. l

internationella standardiseringsorgan pågår redan ett sådant arbete, som bör följas från svensk sida. Det är också uppenbart att mät- och bedömningsmetoder för immissionen bör klarläggas för att vi i tid

skall få en tillfredsställande kontroll över vindkraftverkens bullerproblem. Till skillnad från andra bullerkällor finns det här ett unikt

tillfälle att genom en förutseende planering och adekvata beräkningsoch mätmetoder undvika störande buller. Det bör uppgift för

vara en Naturvårdsverket att utarbeta sådana metoder.

sou 1993:65 Buller från industrier m.m.

5.3.4 Forskning och utveckling

Jag har tidigare nämnt att vi idag saknar underlag för bedömningen av störningen från vindkraftverk. Det är enligt min mening angeläget att ett sådant snarast tas fram, särskilt infor en stor utbyggnad av vindkraften. Behovet av andra forsknings- och utvecklingsinsatser är beroende av om vi väljer att bygga ut vindkraften med importerade aggregat eller om vi skall ha en inhemsk tillverkning. Vår egen industri ligger väl framme och har en god allmänkompetens inom vindkraftsomrâdet men behärskar inte bullersidan tillräckligt väl. För att därför kunna konkurrera med utländska tillverkare är en kompetensutveckling som inrymmer både grundvetenskapliga problem och teknisk utveckling nödvändig.

6 Buller i

arbetsmiljön

Mina förslag i sammanfattning

Bullerexpositionen sker i dag i många sammanhang som är svåra att påverka för en arbetsgivare. En hörselskada kan inte längre enbart hänföras till arbetslivet utan beror också på bullriga fritidsaktiviteter. Expositionsnivåer för buller i arbetsmiljön bör inte överskrida 70 75 dBA. För kontorsarbete och annat arbete som fordrar kon- centration blir exponeringsnivån inte överskrida 35 dBA för att betraktas som en god arbetsmiljö. Dessa värden skall gälla som riktmärke vid ny- och ombyggnader och nyinvesteringar i maskiner och i Övrigt i den befintliga miljön ske i den takt som ekonomin tillåter. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter avseende buller bör ändras i enlighet härmed. Ekonomiska styrmedel för att ge incitament till en bättre arbetsmiljö bör övervägas.

6.1 Buller som arbetsmiljöproblem

6.1.1 Buller påverkar arbetsmiljön och riskerna för olika

arbetsskador

Arbetslivet har under de senaste decennierna genomgått en omfattande förändring. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt och kraven på ökad produktivitet och effektivitet har ökat i såväl privat som offentlig verksamhet. Förändringarna i arbetslivet påverkar arbetsmiljön och riskerna för olika arbetsskador. Att långvarig exponering för buller kan ge upphov till en hörselskada är en klassisk arbetsmiljöfråga som inte förändras i takt med utvecklingen av arbetslivet. Trots att kunskaperna om bullrets skadliga inverkan ökat under de senaste årtionderna och omfattande satsningar skett på bullerbekämpande åtgärder är hörselskador alltjämt vanliga i arbetslivet. Inom industrin är bullret fortfarande ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Det är svårt att samtala för 350 000 400 000 anställda inom -

Buller i arbetsmiljön

sou 1993:65

industrin till följd av en hög bullernivå på arbetsplatsen Källa: Alf Ivarsson, Malmö Allmänna sjukhus, 1991. Också på många andra arbetsplatser är bullret ofta en besvärande faktor; i storkök och

diskrum, skollokaler, kontor, motorfordonshytter etc. Varje år

tillkommer fortfarande 3 000 är berättigade till ersättning från ca som

arbetsskadeförsäkringen.

Vad kostar hörselskadorna

Samhällets kostnader för invaliditetslivräntor och rehabilitering uppgår till ca 600 milj. kr per år i den del orsakas bullerskador. Sett

som av

mot denna bakgrund är investeringar görs i förebyggande

som

bullersatsningar förhållandevis små. Intill år 1991 hade Trygghetsförsäkringar AMF utbetalat 1,4 miljarder kr till ca 66 000 personer statligt anställd personal i engångsersättning, trots en avsevärd eftersläpning i bedömningen

av ansökningsärendena. Som jämförelse var beloppet år 1980 59 milj. kr. För en person med 50 års ålder var år 1991 engångsbeloppet 22 000 kr vid 5 % invaliditet till följd hörselskada, 43 000 kr vid 10 % av invaliditet.

Anmälda arbetssjukdomar efter misstänkt orsak till skadan. Antal fall

samt antal fall per 1 000 arbetstagare frekvens. Arbetstagare.

Misstänkt o raak 1965 19a: 1957 1933 19139 1990 Antal Fak- Antal lrek- Antalârøk- Antal lrek- Antal frek- Antal mk- VIHS Vin Vena vans vens vens aelastnlngsfaktorar‘ 16758 4.5 20561 5.4 29446 7.9 39 766 10.5 39 439 10.3 35 592 9.0 Kemiska ämnen

Andra tyslkaliska faktorer 302 0.1 426 0.1 496 0.1 545 0.1 493 3,1 493 0.1 smma 391 0.1 319 0,1 ass 0.1 32e 0.1 273 0.1 282 0.1 Psykosoclala faktorer 527 0.1 734 0,2 1203 0.3 1564 0,4 1687 0,4 1665 0,4

Övrigt. oklart 320 0,1 442 0.1 529 0,1 608 0.2 633 0.2 748 0,2

man 30 540 a3 35 759 9,4 4521o12,1 55 950 14,8 53 381 14,0 48230122

V Härmed avses ensidiga eller ansträngande rörelser och arbelssta/Inmgar

Källa: SCB

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

6.1.2 Bullerfrâgoma i dag

Bullerfrågorna hade hög prioritet i arbetsmiljön fram till mitten av 1980-talet. Därefter har det tillkommit många nya problemområden

som har skjutit bl.a. bullerfrågorna något i bakgrunden.

Antal anmälda arbetssjukdomar per 1000 förvärvsarbetande. De vanligaste orsakerna Antal per 1 000 förvärvsarbetande

10 - - Belaslning """ Bullar Kvinnor Kemlskpaverkan - —

Min

-—~—..-...---""""""""-

Kvinnor

Källa: SCB

En bidragande orsak till den då framgångsrika bullerbekämpningen var att det inom flera industribranscher etablerats "arbetsgrupper mot buller" for att utveckla arbetsmetoder och tekniska lösningar för att bekämpa arbetsplatsbullret. Dessa grupper bestod av representanter för arbetsmarknadens parter inom resp. bransch. Projekten finansierades till stor del av Arbetsmiljöfonden och genomfördes under medverkan av flera akustikkonsultföretag. Arbetsgrupperna hade stor betydelse för utvecklingen av konkreta och realistiska metoder att bekämpa bullret på industriarbetsplatser. De medverkade till att det fanns en medveten strävan i många företag att

Buller i arbetsmiljön sou 1993:65

förbättra bullerförhållandena i de existerande anläggningarna och framför allt att åstadkomma en god miljö i de fabrikerna. Detta nya arbetsmiljöintresse spred sig också till arbetsplatser utanför industrin. Sverige låg i slutet på 1970-talet långt framme på detta område. Den successiva nedläggningen av arbetsgrupperna under 1980-talet innebar bl.a. att den fortsatta utvecklingen bullerbekämpningsarbetet har av nästan avstarmat. Från vissa branscher har påpekats att sedan dess i princip ingenting har skett för att utveckla tystare processer, samtidigt som höjda maskinhastigheter kontinuerligt drivit upp bullernivåerna. Branscharbetsgrupperna visade att ett medvetet arbete mot bullret kan ge betydande resultat men frågan måste uppmärksammas och hållas vid liv. Arbetsmiljöfonden har dessutom under lång följd en av år gjort omfattande satsningar på bullerområdet. Endast liten del en av dessa insatser har kunnat förläggas till högskolan. De långsiktiga effekterna av fondens stöd till detta område har därför blivit alltför små genom den bristande kopplingen till högskolans verksamhet. Arbetslivsfonden inbjöd år 1990 i första etapp sin verksamhet en av 31 branschföreningar s.k. branschprogram beskriva hur att genom arbetsmiljö, organisation m.m. skulle kunna förbättras. Buller är bara en av flera åtgärder för fondens strategi för ett helhetsinriktat arbetsmiljöarbete. Frånsett detta hade flera av dem 9 av 31 buller som högt prioriterat område som behöver åtgärdas, bl.a. betongvaruindustrin, sågverk, trävaruindustrin, stål- och metallindustrin. I vissa branscher, t.ex. träbearbetningsindustrin är arbetsplatser med hörselskadande bullernivåer vanligt förekommande. Förutom att buller på arbetsplatsen kan orsaka hörselskador, kan det även ha andra negativa effekter av fysiologisk, social och psykologisk karaktär. Under senare år har sambandet mellan störande ljud och dess effekt på arbetsprestation, vakenhet, maskering av samtal och

olycksfallsrisker diskuterats alltmera se även avsnitt 2.3. Sådana

problemställningar kan vara aktuella bl.a. i manöverrum, fordonshytter och liknande verksamhet, där det ställs stora krav på uppmärksamhet och noggrannhet. De negativa effekterna har visat sig kunna bli förstärkta då buller förekommer tillsammans med andra miljöstörningar i arbetslivet. Både hörselskadliga bullernivåer och störande buller med lägre nivå kan således utgöra ett arbetsmiljöproblem.

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

6.1.3 Ungdomar vill inte arbeta i en bullrig miljö

Ungdomens krav på arbete och arbetsförhållanden inrymmer förväntningar på arbetsvillkor som ofta stämmer dåligt överens med vad industriarbeten eller styrda och rutinbetonade arbeten kan erbjuda. Under senare år har flera undersökningar gjorts för att klargöra hur ungdomar upplever industriarbete. De visar att rekryteringen av ungdom till industriarbetsplatser även i dagsläget försvåras av att arbetsmiljön betraktas som otillfredsställande. Hög bullernivå är en vanlig orsak till klagomål. Frihet från buller ligger alltså högt på listan över hur ungdomar värderar en god arbetsmiljö. Hur företag och förvaltningar klarar att möta de krav som bl.a. ungdomar ställer på ett arbete, blir avgörande för deras rekryteringsmöjligheter i framtid en som kommer att präglas av minskande ungdomskullar och allt högre medelålder bland de förvärvsarbetande. En tystare arbetsmiljö kan underlätta detta.

6.1.4 Kvalitet och god arbetsmiljö

Kvalitetsfrågornas koppling till miljöfrågorna blir alltmer uppenbar. I det sammanhanget kommer det att fästas större uppmärksamhet också på bullerstörningar som inte är direkt hörselskadande. Koncentrationsförmåga, noggrannhet och precision är viktiga faktorer i kvalitetssammanhang. Kvalitetssäkring av produkter innebär också en kunskap om principer och arbetsmetoder för kvalitetssäkring av arbetsmiljön. Det är därför nödvändigt med fortsatta satsningar inom bullerbekämpningsområdet i syfte att skapa arbetsplatser med god ljudmiljö och att förhindra uppkomsten hörselskador och andra skador. av Sådana insatser faller inom områdena

förbättring av den fysiska arbetsmiljön teknikutveckling minskad bullerexposition arbetsorganisation och rehabilitering.

Buller i arbetsmiljön sou l993:65

6.2 EES-avtalet och arbetsmiljön

Jag har i avsnitten 3.5 och 3.6 redogjort för våra internationella åtaganden inom handeln och de allmänna konsekvenserna av EESavtalet och ett framtida EG-medlemskap och hur detta kommer att påverka de förslag som jag lägger fram. Arbetsmiljöfrågorna rör såväl principen om fri rörlighet för varor som den sociala dimensionen av den inre marknaden. Det s.k.

maskindirektivet 89/392/EEG med ändringar är ett produktdirektiv

som faller under principen om fri rörlighet för varor. För svenskt

vidkommande innebär det att direktivet skall införlivas i den svenska

lagstiftningen när EES-avtalet träder i kraft. Maskindirektivet

innehåller grundläggande hälso- och säkerhetskrav på maskiner. Bland dessa finns ett krav på konstruktion och tillverkning av maskiner som

innebär att buller skall minskas till lägsta möjliga nivå med hänsyn till tekniska framsteg och att utnyttja anordningar för att reducera buller, framför allt vid källan. Tekniska specifikationer, som skall säkerställa att maskinerna uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, skall anges i harmoniserade standarder jfr avsnitt 3.5.2.

Andra direktiv som rör arbetsmiljökraven är s.k. minimidirektiv, vilket innebär att det står en stat fritt att införa strängare krav än vad som anges i direktiven. Minimidirektiven kan sägas utgöra ett socialt

komplement till produktdirektiven. Bullerdirektivet 86/1 88/EEG skall

skydda arbetstagare mot risker vid exponering för buller i arbetet. Det

allmänna arbetsmiljödirektivet 89/391/EEG anger åtgärder för att

främja förbättringar av arbetstagarens säkerhet och hälsa i arbetet och

har följts av en rad särdirektiv utfärdade med stöd av artikel 16 l.

Hit hör direktiv 89/654/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, direktiv 89/655/EEG om minimikrav för säkerhet

och hälsa vid arbetstagarens användning av arbetsutrustning i

arbetslivet, direktiv 89/855/EEG om minimikrav för säkerhet och

hälsa vid arbetstagarens användning av personlig skyddsutrustning på

arbetsplatsen.

I "bullerdirektivet" anges krav på skydd av arbetstagare mot risker vid exponering för buller. Kraven avser information och utbildning, mätning av buller och hälsoundersökningar samt åtgärder för att reducera buller. Även dessa krav sikte tekniska anordningar.

tar

Trots att EES-avtalet ännu inte har trätt i kraft har Arbetarskyddsstyrelsen i sina nya föreskrifter AFS 1992: 10 om buller redan gjort

en anpassning till bestämmelserna i EG:s direktiv.

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

6.3 Målet för buller i

arbetsmiljön

6.3.1 En arbetsmiljö hörselskaderisk

utan -

70 75 dBA -

Det är i dag en allmänt vedertagen uppfattning att bullemivåer kring

85 dBA inte innebär en tillfredsställande arbetsmiljö i bullerhänseende. Indikationer på vantrivsel resp. trivsel samt möjligheter för talkommunikation på arbetsplatsen är givetvis inte bara kopplade till bullerfrå-

gorna. Många andra faktorer inverkar också. En strävan här liksom

i andra fall bör emellertid vara att bekämpa bullret vid källan. På senare år har det visserligen skett utveckling mot bättre personlig

en

skyddsutrustning hörselskydd. Med en förbättrad teknisk bullerbekämpning är det möjligt att sänka ljudnivåema så att sådan

utrustning inte behöver bäras. Arbetarskyddsstyrelsens utvärdering år

1989 av åtgärder inom bullerområdet till arbetsmiljökommissionen bl.a. visade att hörselskydd används ansågs många

men av vara

opraktiska och ohygieniska jfr SOU 1990:49, bil. A och avsnitt 6.7. Min utgångspunkt för buller i arbetsmiljön är att expositionsnivåer

omkring 70 75 dBA bör eftersträvas i produktionslokaler och vad

-

som är att betrakta som god arbetsmiljö bullersynpunkt för olika

ur

typer av arbeten m.m. framgår nedan.

75 dBA Hörselskaderisk försumbar förslag till nytt EG-direktiv Acceptabel talkommunikation på kort avstånd

65 70 dBA Trivsel- och komfortnivå

- i verkstäder och liknande

35 dBA Kontorsarbete och annat arbete fordrar som koncentration

Den svenska ekonomin präglas för närvarande stora problem såsom

av

fallande produktionsnivå, hög arbetslöshet Genom att den höga

m.m. arbetslösheten till stor del finns inom industrisektorn finns det skäl att

anta att flera mindre goda arbetsmiljöer har försvunnit. Uppgiften att

ca 350 000 400 000 personer har svårt att samtala inom industrin är -

Buller i arbetsmiljön sou 1993:65

baserad på försäljningen av antalet hörselskydd. En rundfrågning till producenter och återförsäljare av sådana skydd visar en nedgång i

försäljningen åren 1991 och 1992 på 15 20 %. Jag vill här under- -

stryka vikten av det angelägna i att redan på planeringsstadiet ta hänsyn till bullerfrågan och de nivåer jag angivit för en god miljö. När konjunkturen vänder uppåt och ett behov av nya arbetsplatser uppkommer, bör dessa rutiner vara inarbetade i företagen.

6.3.2 Exponeringsnivâer för hörselskaderisk

Exponeringsvärdet 85 dBA ekvivalentnivå gäller i bl.a. Sverige men

är 90 dBA i vissa andra länder som USA. Detta speglar främst olika

synsätt på vad som är rimligt att uppnå på arbetsplatserna och är inte

enbart en medicinskt betingad gräns.

Exponeringsvärden for buller i arbetsmiljö

Särskild Hänvisning Rekommenda- Rekommenderade lagstiftning till tioner gränsvärden standard i Riktlinjer lagstiftning

Belgien X X Hörselundersökning 90 dBA Danmark X X X 85 dBA Frankrike X X 90 dBA Tyskland X X 85 dBA 70 dBA 55 dBA Grekland X X 90 dBA Irland X X 90 dBA Italien X Luxemburg 90 dBA Nederländerna X X X 85 dBA Portugal X X 90 dBA Spanien X X 90 dBA Storbritannien X X 90 dBA

Medicinskt baserad risknivá för buller i EG från och med 1996 EG-kommissionen har i december 1992 beslutat om ett förslag till direktiv COM/560/92 om minimikrav avseende exponering av arbetstagare for risker från fysikaliska agens, bl.a. buller. Förslaget

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

anger den 31 december 1995 som den tidpunkt direktivet skall ha införts i medlemsländernas lagstiftning. 75 dBA läggs här fast ett som värde där hörselskaderisken försumbar. Nivån är baserad på ett anses antal medicinska studier. Förslaget ger dock utrymme för ett visst mått av flexibilitet genom ett antal exponeringsvärden över denna tröskelnivå, där åtgärder skall vidtas. Handlingsnivån för bullerbekämpning är satt till 80 dBA och taknivån till 90 dBA. Expositionsvärdet skall reduceras dels genom att vistelsen i bullret minskas, dels att genom nivån hos bullret sänks eller kombination båda insatserna. en av Förslagets C-vägda impulstoppvärde är 140 dB. Värt att notera är att nivåerna gäller oberoende personlig skyddsutrustning den av som definieras i direktiv 89/656/EEG. Däremot saknas det enligt Kommissionen för närvarande tillräckligt vetenskapligt underlag för att ange exponeringsvärden för bl.a. störning och talinterferens ligger som under 75 dBA. Ett arbete med att i direktiv rekommenderade ange nivåer för dessa olägenheter av buller har påbörjats.

I nu gällande direktiv 86/188/EG skydd för arbetstagare mot

om risker vid exponering för buller i arbetet att hörselskaderisken anges nås vid bullerexposition 85 dBA samt att bullerbekämpande åtgärder skall vidtas om ljudnivån överskrider 90 dBA. Huruvida de nya nivåerna medför att kraven på bullerdämpande åtgärder mot maskiner och utrustning också kommer att skärpas, är dock oklart. I konsekvens härmed borde maskindirektivets nivåer för

deklarationer av bulleravgivning sänkas med 5 dBA ifr avsnitt 7.3.2.

Förslaget är i detta avseende opreciserat: "tekniskt eller organisatoriskt program för att minska bullerexpositionen skall upprättas då expositionen överskrider 85 dBA". För att klara detta värde är det möjligt att man på det stora flertalet arbetsplatser fortfarande kan räkna med enklare automatiseringsinsatser för att begränsa operatörernas tid vid maskinen samt komplettering med ljuddämpande skärmar, inbyggnader etc. Genom att det nu finns fastlagt att 75 dBA ekvivalentnivå är den ljudnivå där hörselskaderisken är försumbar bör arbetarskyddsstyrelsen föra in detta i sina föreskrifter redan nu och inte avvakta att direktivet kommer att omfattas av EES-avtalet eller ett svenskt EG-medlemskap. 75 dBA ekvivalent ljudnivå skall gälla som riktmärke vid och nyombyggnad och nyinvesteringar i maskinparken. Arbetsmiljöförbättringar i övrigt i den befintliga miljön bör ske i den takt som ekonomin tillåter. Jag vill också här betona att lägre nivåer i enlighet med vad som enligt min bedömning är att betrakta god arbetsmiljö för som olika arbetsplatser bör gälla vid såväl och ombyggnad i den ny- som befintliga miljön.

Buller i arbetsmiljön sou 1993:65

6.4 i

Investeringar arbetsmiljön är lönsamma

Förutseende planering av lokaler förbättrar ljudnivån Kostnaderna för bullerbekämpning framhålls ofta som ett väsentligt hinder för att genomföra åtgärder. Sådana direkta merkostnader kan ofta identifieras vid lösningar av typ maskininbyggnader, uppsättning av ljudabsorberande takbeklädnader etc. De sätts ofta i samband med andra kostsamma omdaningar, såsom ombyggnader eller omläggning av produktionen. Det finns också tekniska hinder såsom svårigheter att skapa en tyst maskin- eller arbetsprocess, att bygga in och skärma av eller att det råder brist på utrymme för t.ex. ljuddämpare. I god tid planerade och överenskomna insatser kan ofta samordnas med konstruktiva lösningar eller materialanskaffningar som betingas av förändringar i företagets produktion eller allmänna verksamhet. Merkostnadema för bullerbekämpning blir då små.

Arbetsskador och sjukfrånvaro minskar i en bättre miljö Den ökning i antalet arbetsskador som skedde under 1980-talet har medfört stora problem både för samhället och enskilda arbetsgivare. Arbetsgivarna har blivit medvetna om hur förhållandena i arbetsmiljön kan påverka ett företags kostnader för personalomsättning, överanställning och sjukfrånvaro. På en marknad med allt hårdare konkurrens såväl inom som utom landet har arbetsmiljöns betydelse för produktivitet och konkurrenskraft blivit allt tydligare. De totalt sett relativt blygsamma merkostnader 0,5 1,0 % hela investerings- - av sidan som en väl genomtänkt bullerplanering innebär borde därför avliva myten om att en bullerbekämpning är dyrbar. Låt mig även ge ett exempel härpå. För bullerreducerande insatser till en sammanlagd kostnad av ca 3 milj. kr och en beräknad livslängd av 8 år blev avkastningen 23 % som resultat av en ökad produktivitet. Ingemar Hjälm, Verkstäderna nr 13, 1988.

6.5 Teknikutveckling i framtiden

Tystare maskiner möjlighet är en Den framtida tekniska utvecklingen i Europa för att skapa tystare produktionsutrustning blir liksom i dag styrd av EG:s maskindirek- - tiv resp. arbetsmiljödirektiv. Maskindirektivets regler om bl.a. buller bygger på att standarder utarbetas som specificerar bullerkrav mätplats, driftsförhållanden etc. -

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

för enskilda maskintyper. Sättet att redovisa emissionsvärden berörs dock inte tills vidare. Det finns därför skäl att anta att expositionsvärdet 85 dBA under en lång framtid blir vägledande för buller på nya arbetsplatser, eftersom utgångsläget också i de ledande EG-ländema är sämre än i Sverige jfr tabell pp. Expositionsvärdet 75 dBA ställer långtgående krav på maskinbullerbekämpning. Härför krävs ny teknik och grundläggande konstruktionsförändringar. Det långsiktiga målet måste ändå vara att åstadkomma bästa möjliga resultat med rimliga medel, dvs. att inte begränsa sig till nivån 75 dBA där det är tekniskt möjligt att nå lägre nivåer. I detta arbete bör maskindirektivets krav på bullerdeklarationer ge en god vägledning vid valet av maskiner. Högt ställda krav på låga ljudnivåer kan driva fram nya tekniska lösningar på bullerproblemet. Det är dock osäkert om EG-direktiven kommer att ge någon "draghjälp" när det gäller utvecklingen av tystare maskiner, så att en expositionsgräns motsvarande 75 dBA kan uppfyllas inom en nära framtid. En positiv faktor är emellertid maskindirektivets krav på bullerdeklaration av maskiner, vilket kan bli ett konkurrenshöjande element som bör leda till ökat bullerbekämpningsintresse hos maskintillverkarna och en anpassning till ett 75 dBA-krav. Detta har givetvis en avgörande betydelse för den svenska arbetsmiljön, enär en dominerande andel av maskiner och utrustning i svenskt näringsliv importeras från andra europeiska länder. Efter intervjuer med erfarna industriakustiker, främst inom DNV Ingemansson AB, kan en grov bedömning göras av möjligheterna att nå en bullerexpositionsstandard av ca 75 dBA på huvuddelen av landets arbetsplatser. Den visar att en tidsperiod av 15 20 år torde vara erforderlig. För att nå målet med en för hörseln riskfri arbetsmiljö måste arbetet påbörjas redan nu. Vidare krävs det att ett kontinuerligt arbete med arbetsmiljöfrågorna, dvs. målmedvetet bedriven självverksamhet, nu kommer till stånd internkontroll.

6.6 Internkontroll

av arbetsmiljön

Sjalvverksamhet och internkontroll Tillgång till tekniska lösningar är inte ensamt en garanti för att man skapar tystare arbetsplatser ens vid nybyggnad av en fabrik. En annan grundläggande orsak är behovet av själwerksamhet inom företagen, vilken syftar till en långsiktig och systematisk bullersanering på arbetsplatserna resp. målsatt och systematiskt projektarbete vid nybyggnad. I ett sådant arbete måste personer på olika nivåer i

Buller i arbetsmiljön sou 1993:65

företaget aktivt delta, dvs. beslutsfattande chefer, arbetsledning, personalhandläggare och de anställda. Den förutsätter och engagemang att det sker kunskapsuppbyggnad samt att företaget ställer till resurser förfogande. Detta har hittills saknats i många företag. Dessutom saknas ofta såväl kompetens som resurser för att åstadkomma effektiva resultat. Införandet i arbetsmiljölagen 1977:1160 krav på s.k. inav ternkontroll i företagen från den 1 juli 1991 kommer med stor sannolikhet att avhjälpa en rad brister på detta område jfr prop. 1990/91:140, AU 22, rskr. 322.. Arbetsgivaren har härigenom fått ett tydligare ansvar för arbetsmiljöfrågoma jfr även AFS 1992:6 internkontroll av arbetsmiljön. internkontrollen omfattar planering, ledning och uppföljning av verksamheten för att säkerställa att kraven i arbetsmiljölagen etc. blir uppfyllda. Det innebär bl.a. att riskerna i verksamheten fortlöpande skall undersökas och åtgärdas och att arbetet med arbetsmiljön och den långsiktiga arbetsmiljöpolicyn skall dokumenteras i handlingsplaner. Genom renodling rollerna en av mellan arbetsgivarna och kontrollfunktionen ankommer det på yrkesinspektionen att övervaka internkontrollen, den s.k. systemtillsynen. Detta kan komma att uppdaga att det saknas kompetens för teknisk bullerbekämpning. Bestämmelserna har varit i kraft mycket kort tid Arbetsskydds- styrelsens föreskrifter gäller sedan den 1 januari 1993 och det är ännu för tidigt att få en uppfattning hur internkontrollen kommer av att påverka arbetsmiljöarbetet i allmänhet och bullerfrågorna i synnerhet. På sikt kan internkontrollen tänkas leda till behövlig förbättring av självverksamheten i företagen.

Övervakning av Bullerkommissionen

Kraven på en god bullermiljö är dynamiska och ändras bl.a. till följd av den sociala och tekniska utvecklingen. De handlingsplaner som upprättas till följd av bestämmelserna om internkontroll och arbetsgivarnas ansvar för en god arbetsmiljö bör även innehålla en redogörelse över hur det åtgärdsinriktade arbetet såvitt avser buller är tänkt att hanteras för att få ned bullernivåerna till de nivåer är riskfria som för hörseln. Jag har i avsnitt 2.4 förordat att en särskild bullerkommission inrättas för att följa upp de förslag till åtgärder som jag lägger fram i handlingsplanen liksom för att ta initiativ till åtgärder när tillgänglig teknik m.m. så medger. Yrkesinspektionen bör åläggas att till kommissionen fortlöpande redovisa resultaten av företagens åtgärder på bullersidan.

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

6.7 Hörselskydd obligatoriskt

Både i det individuella fallet eller totalt är det uppenbart att bullerskadan är dyrbar. Vilka åtgärder kan man då vidta för att undvika hörselnedsättning och invaliditet med höga kostnader som följd Svaret är givet. Med förbättrade profylaktiska insatser är det möjligt att förebygga bullerskadan. De viktigaste frågorna här är vad den enskilde individen kan göra för att skydda sig mot en bullerskada och vilken roll utbildare, arbetsgivare och samhället har när det gäller att förebygga bullerskador. Skadan utvecklas framför allt under de första 15 åren i buller utan användning av hörselskydd och därefter i betydligt långsammare takt. Det är alltså framför allt tidigt i arbetslivet som förebyggande insatser behöver göras. Information till arbetsgivare arbetsledare, och den enskilde där det inte minst viktiga är att framhålla bullerskadans obotliga karaktär är en nödvändig förutsättning för att minska antalet bullerskador. En komplikation i sammanhanget är att det inte längre är möjligt att enbart genom en god arbetsmiljö förebygga hörselskador. Bullersamma fritidsaktiviteter har också betydelse. Där faller ansvaret nästan helt på den enskilde eller föräldrar jfr även avsnitt 2.2.2. Arbetarskyddsstyrelsen företog år 1989 på uppdrag av regeringen 1989-07-27 en utvärdering av åtgärderna inom bullerområdet för arbetsmiljökommissionen jfr Arbete och hälsa, SOU 1990:49, Bilaga A. Härvid konstaterades bl.a. att även om hörselskydd användes i bullriga miljöer ansågs de av många som både opraktiska och ohygieniska. Hörselskydd är också obekväma. I vissa fall är den bullerexponerade endast utsatt för buller under mycket kort tid och saknar därför motivation att bära hörselskydd hela arbetspasset. Det innebär en isolering och svårigheter att samtala med arbetskamraterna, vilket också försämrar användningen. Nackdelarna är således uppenbara när det gäller användning av hörselskydd men den på en del arbetsplatser låga användningsfrekvensen orsakas också av ren okunskap om vilka ljudnivåer han eller hon arbetar Ett viktigt faktum i dessa sammanhang är att skyddseffekten mycket snabbt går förlorad vid slarv med hörselskydd. Med hänsyn till de negativa effekterna av hörselskydd går utvecklingen mot lättare och bekvämare hörselskydd som därmed kan användas hela tiden i buller men deras dämpning är något lägre. På marknaden finns nu också nya elektroniskt aktiva nivåberoende hörselskydd. Dessa dämpar inte svaga ljud alls och vissa till och med förstärker svaga ljud. Vid en viss nivå inträder dämpningen som sedan ökar starkare bullret blir. I en verkstad med måttlig bakgrundsnivå

Buller i arbetsmiljön sou 1993:65

går det alltså att samtala med hörselskydden på nästan lika bekvämt som utan hörselskydd. När det kommer plötsligt buller så dämpas detta mycket effektivt.

Det kanske viktigaste problemet när det gäller hörselskydd är

emellertid bristande motivation. Information och tillgång till om

moderna hörselskydd med måttlig dämpning eller elektroniskt aktiva hörselskydd kan förbättra motivationen. Det gäller också att betona

vikten av att bevara den känsliga hörseln och framhålla den glädje vi har av hörselsinnet.

Åtgärder som kan minska risken för framtida hörselskador är

ljudnivåmätningar för att identifiera skadliga ljudnivåer återkommande hörselmätningar för att identifiera tidiga bullerskador teknisk bullerbekämpning för att reducera ljudnivåerna

personlig skyddsutrustning, dvs. hörselskyddsanvändning

fortlöpande information i dessa frågor.

Enligt Arbetarskyddstyrelsens föreskrifter skall hörselskydd användas

exponeringen for buller överstiger gällande nivå 85 dBA. Även om nu

vid nivåerna 75 80 dBA rekommenderar styrelsen att hörselskydd

används. En hörselskada kan även uppträda vid lägre nivåer ned till 75 dBA, då den anses försumbar.

En ändrad attityd till bullerskador i allmänhet och användningen

av

hörselskydd i synnerhet är en nödvändighet för att minska antalet

hörselskador i arbetslivet. Det är i dag inte någon som ifrågasätter hjälmtvånget på byggarbetsplatser. Lika självklart borde det att vara använda hörselskydd. Ansvaret för användningen av hörselskydd är delat. Det är dock inte möjligt för en arbetsledare att alltid övervaka den enskilde arbetstagaren för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna om

hörselskydd. Ett stort ansvar åvilar också den enskilde arbetstagaren.

Tankar har förts fram att på en särskild lag som förbjuder arbets-

tagaren att arbeta i en bullerskadlig miljö utan använda hörselskydd. Detta ser jag inte som en framkomlig väg med hänsynn till redan

befintliga bestämmelser i arbetsmiljölagen.

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

6.8 Mätmetoden för buller bör

förtydligas

Möjligheterna att realisera en bullerexposition 75 dBA, måste av baseras på en kombination av

bullerbekämpning genom ändringar av produktionsmaskiner och processer låg bakgrundsnivå, dvs. tyst lokal- och processventilation, tysta transporter etc. minskad expositionstid genom automatisering, styrning från kontrollrum etc.

När det gäller arbetsuppgifter som i stor utsträckning är knutna till fasta arbetsplatser är bullerexpositionen lätt att definiera och beror av uppträdande ljudnivåer och vistelsetid i resp. ljudnivå. Många andra arbetsuppgifter innebär emellertid att personalen ambulerar mellan olika platser där bullernivån kan variera kraftigt. Typexemplet är den stora personalgruppen underhållspersonal. Den tillbringar ofta arbetsdagen mycket nära produktionsmaskiner, men också i separata rum med bullrande fläktar, kyl- och luftkompressorer etc., vilket hittills sällan beaktats ur bullersynpunkt eftersom de senare rummen betraktas som "obemannade". Undersökningar visar att underhållspersonal utsätts för höga bullerdoser. Källa: Undersökning av bullerbelastning för underhållspersonal inom olika industrigrenar 1988. Arbetsmiljöfonden, projekt 85-0773 utfört av DNV Ingemansson AB. Det finns även andra personalgrupper med problem, samma exempelvis servitriser på dansrestauranger som rör sig mellan kökslokaler med hög ljudnivå och danslokal med ofta hörselskadlig nivå, lärare i yrkesskolor med exempelvis olika typer av snickerimaskiner m.fl. I dessa fall måste man rikta insatser också mot mera "perifer" utrustning och utforma tystare kylmaskinrum, tystare köksoch diskutrustning, bygga snickerimaskiner etc.

Mätning av bullerexpositionen Det är givetvis viktigt att kravet på högsta bullerexpositionsvärde inte skall tolkas såsom maximalt tillåten ljudnivå 1 meter från maskinyta vid arbetsplatsen. Det är ett misstag som regelmässigt sker i företagen i dag vid kartläggning av arbetsplatsbullret. Konsekvensen kan vara att bullerexpositionen övervärderas, om maskinoperatörer ofta befinner sig större avstånd eller om

Buller i arbetsmiljön sou 1993:65

expositionstiden är kort, eller undervärderas, om maskinoperatören ofta har huvudet mycket nära maskinen. Den verkliga bullerexpositionen för en arbetsdag är den bullerdos som träffar personens hörselgång under samma tid. Mätning av bullerexpositionen måste ske med en sådan metodik att detta flirhållande beaktas i största möjliga utsträckning. Vanligtvis är bullerdosmätning med personburen dosimeter den mest tillförlitliga metoden även om denna också inrymmer felrisker som t.ex. att ljudet som når mikrofonen skärmas av törsökspersonens kropp. De skillnader i resultat som kan uppstå vid användning av olika mätmetoder belyses av nedanstående exempel ur Buller-Livs nr 1/1990 "Aktivt Arbetsmiljöarbete". På anläggningslayouten nedan har markerats de medelljudnivåer, dBA, som uppmättes i mätpunkterna samt bullerdosvärdena, dBA i de fasta mätpunktema.

Buller i arbetsmiljön

Layout överpacknings/Iallen. Uppmällaljudnivån: Q nzzdz/ljudniwiidBA. anger C anger ekvivalenlljudnivå dBA iaxla punknr. Figurerna anger operatörerna.:medeldosdBA J: tabell ovan.

git nu

i

i

—¢I. I I

Buller i arbetsmiljön sou 1993:65

6.9 Ekonomiska för bättre

styrmedel en ljudmiljö

Bullerexpositionen sker i dag i många sammanhang som är svåra att påverka för en arbetsgivare. Det är därför inte alltid entydigt att en hörselskada är att hänföra till arbetslivet. Som jag redovisat i avsnitt 2.2.2. visade en norsk undersökning av unga män vid mönstringen till den allmänna värnplikten att 35 % av dem hade en hörselnedsättning, således redan före arbetslivet. Besök på diskotek och rockkonserter liksom en flitig användning av bärspelare är moderna aktiviteter som kan ha bidragit till denna utveckling. Bullriga leksaker skadar inte endast barnen utan kan också skada föräldrar och andra. Fritidsaktiviteternas verktyg uppfyller inte heller samma krav på bullerredovisning som yrkesverktyg och kan därför bidra till en hörselskada. Mot bakgrund härav och att det finns brister när det gäller användning av hörselskydd och skyddseffekten uteblir kan man ifrågasätta om inte ersättningen för hörselskada från arbetsskadeförsäkringen bör kunna upphöra. Skadan utvecklas framför allt under de första 15 åren i buller, om hörselskydd inte används och därefter i betydligt långsammare takt. Det är därför inte rimligt att omedelbart upphöra med denna ersättning utan en viss övergångstid kan behövas. Det kan också bli så att arbetsgivarnas saknar ett incitament till att förbättra bullermiljön i sina företag minskar om avgiften till arbetsskadeförsäkringen i denna del upphörde tvärt. Detta är inte en önskvärd utveckling. Arbetsmiljökommissionen uppmärksammade i sitt arbete frågan om ekonomiska styrmedel för att åstadkomma bl.a. arbetsmiljöförbättringar. I kommissionens betänkande Arbete och hälsa SOU 1990:49 presenterades ett förslag att differentiera arbetsgivaravgifterna i s.k. en arbetslivsavgift. Med hänsyn bl.a. till den praktiska hanteringen av en sådan avgift avstod regeringen från att lägga fram förslag i frågan. För egen del anser jag att en differentierad arbetsgivaravgift som styrmedel för bättre arbetsmiljöer är lämplig under en övergångstid till dess att bullerexpositionen i företagen når ned till 75 dBA eller därunder. Krisöverenskommelsen i september 1992 mellan regeringen och företrädare för Socialdemokraterna har bl.a. lett till beredning att en S l993:mm har tillsatts för att lämna förslag till ordning för en ny att lagfästa försäkringsersättningar vid sjukdom och arbetsskada. Enligt direktiven Dir. 1993:44 skall beredningen lägga fram alternativa förslag. Ifråga om arbetsskadeförsäkringen gäller härvid utgångspunkten att denna i sin helhet skall bekostas av arbetsgivarna. Utan att föregripa beredningens arbete vill jag understryka värdet av att en förbättrad arbetsmiljö återspeglas i den premie arbetsen

sou 1993:65 Buller i arbetsmiljön

givare har att erlägga. Konstruktionen av en sådan premie bör enligt min mening vara knuten till olika arbetsmiljöproblem var för sig för att man härav skall kunna utläsa effekten av gjorda insatser. Förutom de fördelar i form av förbättrad produktivitet och konkurrenskraft som jag pekat på i det föregående när det gäller investeringar i en bättre arbetsmiljö ger ekonomiska styrmedel möjligheten att direkt via försäkringspremien avläsa de ekonomiska fördelarna av en bra arbetsmiljö.

7 konkurrensmedel

Tystnad som

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Miljöanpassad produktutveckling blir allt viktigare för företagens möjligheter att konkurrera såväl den inhemska som internationella marknaden. Tystare produkter kan stärka svensk industris konkurrenskraft. Att upprätthålla och även framöver åstadkomma från svensk sida godtagbara förhållanden såvitt avser buller förutsätter en medverkan med experter m.fl. i det internationella standardiseringsarbetet och att kompetens och resurser ställs till förfogande för ansvariga myndigheter. Krav på bullerredovisning på produkter till följd av EG:s maskindirektiv m.fl. direktiv bör göra det möjligt att införa ekonomiska styrmedel för produkter som har en bulleremission överstiger viss nivå. Detta bör utredas i särskild ordning som en när EES-avtalet trätt i kraft. Leksaker får inte vara så utformade att de kan ge upphov till hörselskador. Skulle det pågående standardiseringsarbetet såvitt avser buller från leksaker resultera i en sådan risk i förhållande till de nivåer föreslås gälla för buller i arbetsmiljön, bör ett som saluförbud för leksaker, fyrverkeripjäser m.m. övervägas. Kommuner bör få bemyndigande att genom ett tillägg i hälsoskyddsförordningen 1983:616, meddela generella föreskrifter som innebär förbud mot att under kväller och helger använda andra än miljömärkta motordrivna trädgårdsredskap. Socialstyrelsen bör utfärda närmare anvisningar härom. Ett särskilt miljömärke införs för den maskin eller apparat som är särskilt tyst för att upplysa konsumenterna i deras val av produkt och öka trycket på tillverkare, importörer och leverantörer att utveckla tystare produkter. I miljöundervisningen i skolan och för att förändra situationen vad gäller bullerproblemen inom industrin krävs att buller och dess effekter tas i undervisningen i såväl förskola som i skolans upp alla stadier och i den arbetsplatsanpassade utbildningen. En ökad utbildning, framför allt tidigt i livet, kan bidra till att kunskap om buller och dess effekter får ett större genomslag hos allmänheten.

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

Tystare produkter kan stärka svensk industris

konkurrenskraft

Att miljöanpassad produktutveckling blir allt viktigare för företagens möjligheter att konkurrera såväl på den inhemska som internationella marknaden blir allt tydligt. Världsmarknaden för och mer varor tjänster för miljöskydd är mycket expansiv och väntas öka från 200 miljarder dollar år 1990 med runt 50 % till år 2000 källa: OECD. I och med att miljöproblemen det senaste decenniet ändrat karaktär från produktutsläpp från industrier och energianläggningar till diffusa utsläpp som är knutna till människors rörlighet, varors livscykel och de areella näringarnas rationalisering och produktionskrav framstår miljöhänsyn i produktionsprocesser och produkter som allt viktigare. FN-konferensen om miljö- och utveckling UNCED i Rio i juni 1992 lade fast målet om en hållbar utveckling. Riksdagen har i juni 1993, bl.a. som en följd av denna konferens, beslutat riktlinjer för om en kretsloppsanpassad samhällsutveckling jfr prop. 1992/93:180, JoU 14, rskr. 344. Till skillnad från en stor del de miljöfarliga och miljöförstörande av varubundna ämnen som sprids i vår natur via produktion, distribution, nyttjande och deposition har buller här inte annat än marginell återverkning. Trots att buller inte uppfattas livshotande på sätt samma som andra miljöstömingar betyder det mycket för vår hälsa och för möjligheten till en god livskvalitet. Fortfarande gäller att maskiner bullrar för mycket både på våra arbetsplatser, i utemiljön och i hemmet, bl.a. de hushållsapparater vi använder. Som framgått i det föregående har vi i dag på flera olika områden riktlinjer och riktvärden för buller. På konsumentområdet finns kvalitetsbedömningar av en produkts bulleravgivning mellan 1 där siffran 5 anger en god ljudkvalitet och motsvarar ljudnivå en under 53 dBA. Däremot kan konsumenten inte produktens av egenskapsredovisning utläsa hur mycket tystare den är i jämförelse med andra motsvarande produkter med betyg 5. Avståndet mellan konsument och producent bullrande produkter är också långt. av Konsumenten vet ofta inte att bullerproblemen kan lösas till måttlig en eller ingen kostnad alls. Ibland är konsumenten inte medveten om bullrets skadliga effekter är fallet med många hobbymaskiner och som leksaker. En ökad medvetenhet härom och tydligare konsumentuppen lysning behövs för att rikta uppmärksamheten på bullerproblemet. I takt med att kunskapen ökar bör bullrande produkter därmed bli svårsålda även om andra prestanda är goda. Till följd av våra internationella åtaganden, främst EESgenom

1993:65 Tystnad som konkurrensmedel sou

avtalet, och ansökan EG-medlemskap, kommer det bli nödvändigt om svenska industriprodukter blir tystare för att svenska företag skall att kunna konkurrera på världsmarknaden. Intresset för en låg ljudnivå hos olika produkter, främst sådana som används i hemmet, ökar på många marknader, bl.a. i Japan, USA och Frankrike. Inom EG finns rad direktiv produktinformation buller som jag återkommer en om om till i det följande. Svenska företag har velat hävda sig i den internationella som konkurrensen har anammat ett nischtänkande och har sin huvudsakliga verksamhet inom mycket smala produktområden nischer. Dit hör bl.a. lastbilar, flygplan, tåg inte minst våra nya snabbtåg och - hushållsmaskiner. Dessa företag har betydande marknadsandelar världen över inom sina marknadssegment, men konkurrenskraft resp. är inget givet eller nedärvt utan något som skapas genom kontinuerliga satsningar. Speciella faktorer kräver omfattande investeringar och som är svåra att imitera t.ex. avancerad och specialiserad utbildning - bestående konkurrensfördelar. Eftersom konkurrenskraftiga skapar mer positioner inte är statiska tillstånd, krävs också kontinuerliga och snabba innovationer och förbättringar. Förmågan att först upptäcka utvecklingsmöjligheter är viktig i den alltmer hårdnande konkurrensen. Tystnaden kan ett sådant konkurrensmedel. Jag återkommer i vara kapitel 12 med förslag till hur industrins behov av kompetenta akustiker skall kunna tillgodoses i framtiden för att möta marknadens krav på produkter med goda ljudegenskaper. Goda ljudegenskaper är sådant konkurrensmedel för flera dessa produkter och kan bli ett av det för fler.

7.2 inom akustikområdet behövs

Standardiseringen

Buller inom standardiseringen Som jag har redogjort for i avsnitt 3.5.2 gäller i teorin frivillig tillämpning for europeisk standard men de får i praktiken en mycket stark ställning att den produkt som uppfyller kraven i mandategenom rad standard förutses uppfylla kraven EG-direktiven. Akustikområdet inom Svenska Elektriska Kommissionen SEK spelar härvid en betydelsefull roll for att även i framtiden få bulleraspekten beaktad i standardiseringen. Standardisering med avseende buller bedrivs sedan 1950-talet inom ISO med huvudsaklig inriktning på

grundläggande akustiska begrepp mätmetoder -

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

bedömning av buller bedömning av risk för hörselskador byggnadsakustik inkl. härför avsedda mätmetoder bullerreducerande åtgärder. -

Standardiseringsarbetet inom områdena akustik och vibrationer bedrivs fir närvarande i 8 huvudkommittéer inom ISO, IEC och CEN. Arbetet omfattar runt 230 projekt. Det tekniska arbetet bedrivs fortfarande inom ISO och IEC. Den tekniska kommittén inom CEN ansvarar för överföring det globala standardiseringsarbetet till EN av och ENV-standarder.

Akustikomrddet inom standardiseringen hotas nedläggning av Standardiseringskommissionen i Sverige SIS svarar tillsammans med nio fackorgan för olika delar det nationella standardiseringsarbetet. av Standardiseringsorganisationerna som år 1991 omsatte 200 milj. kr, ca finansierar sin verksamhet försäljning standarder och genom av handböcker, genom bidrag från näringslivet och vissa myndigheter samt genom ett statligt bidrag, som utgör 50 % av vad näringslivet, kommuner, landsting, affärsverk samt myndigheter med uppdragsfinansierad verksamhet betalar i direkta bidrag till standardiseringsorganisationerna. Det finns i dag oroande uppgifter SEK om att avser att lägga ned akustikområdet i brist på finansiering. Detta förhållande är inte unikt för Sverige. Även i andra länder brottas man med samma problem när det gäller den tvärtekniska metodstandardiseringen. En uppsplittring av det svenska standardiseringsarbetet på akustikområdet på tre eller fyra fackorgan med än fler handläggare för de olika delfrågorna skulle bli förödande för både teknikområdet och för experterna. Jag understryker i kapitel 12 behovet att utveckla av området ljud och vibrationer sammanhållen, självständig som en disciplin. En samlad kompetens i ett fungerande kommittéarbete kan däremot bistå och vägleda den svenska industrin och den nationella produktstandardiseringen i såväl det regionala västeuropeiska det som internationella arbetet. Samhället kan genom att styra till det har resurserna organ som huvudansvaret för akustikarbetet verka för att kompetensen bibehålls, att personkontakterna upprätthålls, att effektiviteten ökar och att tillgängliga resurser utnyttjats rationellt.

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

Oberoende experter och myndigheter krävs i standardiseringsarbetet Att upprätthålla och även framöver åstadkomma från svensk synpunkt godtagbara förhållanden såvitt avser buller förutsätter en medverkan med kompetenta experter i standardiseringen. Förutom hos vissa företag inom tillverkningsindustrin finns kompetent akustisk expertis hos universitet och högskolor samt hos konsulter. För en målmedveten fortsatt medverkan i den regelskapande verksamheten inom de internationella standardiseringsorganen är det nödvändigt att såväl myndigheter som vissa institutioner vid svenska universitet och högskolor tilldelas resurser för medverkan i internationell, regional och svensk standardisering med avseende på buller. Risken finns annars att standardiseringen uteslutande kommer att arbetas fram av branschföreträdare, som kanske inte i samma utsträckning som myndigheter värnar om den enskildes hälsa. Jag vill som exempel nämnda att standardiseringen såvitt avser motorsågar anger en bullernivå som innebär att samtliga producenter härav uppfyller detta krav. Det säger sig självt att en väg till tystare produkter inte är betjänad av att vi från svensk sida uteblir från detta viktiga arbete. Ansvariga svenska myndigheter bör upprätthålla kompetens och resurser för en fortsatt medverkan i standardiseringen, framför allt den del av standardiseringen som inte är direkt knuten till produkters egenskaper. I fråga om produkter inkl. produkters bulleregenskaper kan förväntas en fortsatt stark vilja från tillverkningsindustrin att medverka i detta arbete. Eftersom det för många produkter saknas svenska tillverkare och därmed en naturlig medverkan i standardiseringen framstår det som nödvändigt att samhälleliga kan resurser ställas till förfogande i standardiseringen vad gäller buller.

standardiseringen inom miljöområdet Naturvårdsverket har efter riksdagens beslut om riktlinjerna för det fortsatta arbetet med en kretsloppsanpassad samhällsutveckling fått i uppdrag att utreda hur den ökade omfattningen av standardiseringen inom miljöområdet i kombination med standardiseringens nya roll i Europa skall kunna användas i kretsloppssyfte. I detta utredningsarbete kommer knappast buller att ingå.

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

7.3 EES-avtalet tvingar fram "bullermärkning"

7.3.1 EES-avtalet skärper kraven på bullerredovisning

Det svenska näringslivets höga internationaliseringsgrad har sedan länge nödvändiggjort en successiv anpassning av det svenska regelverket på bl.a. varuområdet till förhållandena i omvärlden och i synnerhet till dem som gäller i Norden och övriga Västeuropa. Vid export till olika länder kan emellertid tillverkarna tvingas göra olika versioner av samma produkt till följd av att enskilda länder i sina tekniska ñreskrifter ställer olika krav på varors beskaffenhet eller i fråga om provning och kontroll. Eftersom EG:s princip om ett fritt varuutbyte bygger på att enhetlighet råder på detta område innehåller EES-avtalet bestämmelser som syftar till att eliminera sådana hinder. På bullerområdet innebär det en skärpning i flera avseenden i förhållande till hittillsvarande regler. Det gäller såväl inom arbetsmiljö- och konsumentområdena som handeln med byggprodukter m.fl. Huvuddelen av sekundärlagstiftningen på konsumentområdet utgörs av direktiv. Förordningar saknas helt. Därutöver finns några rekommendationer. Sekundärlagstiftningen på konsumentområdet om pro-

duktsäkerhet omfattar dels det generella direktivet härom 92/59/EEG

och som inte ingår i EES-avtalet, dels direktiv om farliga livsmedelsimitationer, leksakers säkerhet, buller från gräsklippare och hushållsmaskiner. Hit hör också ett direktiv om personlig skyddsutrust-

ning samt maskindirektivet 89/392/EEG till de delar de avser sådan

utrustning eller sådana maskiner som används i privatlivet. Det är ett viktigt syfte med det gemensamma europeiska samarbetsområdet som vi nu skapar att vi får tillgång till en stor marknad, men det är minst lika viktigt att den egna marknaden öppnas för konkurrens på ett helt nytt sätt. Tre fjärdedelar av vår import kommer från Europa. Avreglering och en gemensam syn på produkters grundprestanda underlättar. En gemensam konkurrenslagstiftning garanterar den fria konkurrensen som fria varor, kapital och tjänster skapar. Vi bör gynna denna utveckling. Det är också viktigt att vi i Sverige värnar om den frihet vi har att själva välja våra leverantörer och att välja produkt efter pris och kvalitet.

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

7.3.2 EG:s maskindirektiv

Maskindirektivet kräver redovisad bulleravgivning

Som framgår i avsnitt 6.2 är det s.k. maskindirektivet ett produktdirektiv faller under principen om fri rörlighet för varor. Från

som

den 1 januari 1994 skall direktivets bestämmelser under förutsättning att EES-avtalet då trätt i kraft gälla även i Sverige. Direktivet är

tillämpligt på både maskiner som används i arbetslivet och sådana som används privat. I den del det rör produkter inom arbetslivet har

bestämmelserna överförts till svensk rätt genom en ändring i arbetsmiljölagen. Bestämmelserna har dock redan börjat tillämpas, framför

allt när det gäller exportvaror jfr prop. l991/92:170 del III, bil. 9 bet. 1992/93:EU del rskr. 1992/93:18. Det gäller däremot inte

för rad produkter som även nyttjas privat. Ett förslag till en sådan

en

anpassning på konsumentområdet, Maskiner på konsumentområdet

-

EG-anpassning till följd av EES-avtalet Ds 1993:31 remissbe-

en handlas för närvarande.

Alla produkter för yrkesmässig användning och de härav som även

används för privat bruk skall bl.a. vara märkta med bullemivåer. Maskintillverkaren skall redovisa en maskins bulleremission genom att

ange den ekvivalenta ljudnivån L på operatörsplats om ljudnivån överstiger resp. understiger gränsvärdet 70 dBA enligt följande

70 dBA skall detta

Leq anges

70 dBA skall värdet

Leq z anges

85 dBA skall även ljudeffektnivån

Leq g anges.

Maskindirektivets regler om buller bygger också på att standarder utarbetas som specificerat bullerkrav mätplats, driftsförhållanden etc.

-

för enskilda maskintyper. Kravet på bullerdeklaration av maskiner kan

bli ett konkurrenshöjande element och leda till ett ökat intresse för att utveckla tystare maskiner hos tillverkarna. Det finns flera vägar att driva fram en sådan utveckling, bl.a. för att nå fram till en för hörseln

riskfri arbetsmiljö och fritid.

Krav pá tystare maskiner vid upphandling Många företag säger sig upphandla maskiner med "ljudgaranti". I praktiken visar det sig ofta att garantin inte är inskriven i köpekontraktet och inte knuten till någon regelrätt ljudspecifikation. Följderna blir

i allmänhet att maskinen trots detta har för hög ljudnivå och en resulterar i tvist som skall bekosta efterhandsåtgärder. En en om vem

välplanerad maskinupphandling som innehåller ljuddiskussioner med

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

leverantörer före kontraktskrivning, genomarbetade specifikationer och enhetlig ljudkontrollmetodik ger erfarenhetsmässigt bra lösningar med hänsyn till maskinfunktion, maskinpassning och underhåll samt ljuddämpning. Detta krav förstärks genom att jag i avsnitt 3.4 föreslår att framtida i avtal ställda garantier skall innefatta alla toleranser. Kostnaderna för att erhålla en låg ljudnivå kan med detta upphandlingsförfarande vanligen inte identifieras, dvs. offertpriset från leverantören bedöms inte vara högre än det förväntas för som en bullrigare maskin. Samtidigt borde den märkning av maskiner blir som följden av att maskindirektivet träder i kraft för den svenska marknaden den 1 januari 1994 driva på utvecklingen och efterfrågan på tystare maskiner.

Ekonomiska styrmedel en vag till tystare maskiner Valet av styrmedel måste givetvis alltid göras med utgångspunkt i miljöproblemets karaktär och det mål man vill uppnå. Den framtida tekniska utvecklingen för att skapa tystare maskiner och produktionsutrustning blir liksom i dag styrd maskindirektivet arbets- - - av resp. miljödirektivet. Våra produktval är inte heller alltid rationella. En producent som tillverkar tystare produkt med i övrigt en men samma prestanda som en annan kan om priset blir för högt inte finna avsättning för den på marknaden, därför att den inte efterfrågas av konsumenterna. Ett sätt att stimulera övergången till tystare maskiner kan att vara införa ekonomiska styrmedel på maskiner har bulleremission som en som överstiger en viss nivå. Det har inte varit möjligt att inom ramen för utredningen utarbeta ett förslag till hur detta skulle kunna utformas med hänsyn till dels att redovisningen buller ännu så länge inte är av allmänt förekommande, dels att det finns ett mycket stort antal maskiner på marknaden, som måste gås igenom. Jag föreslår därför att en särskild utredning tillsätts för att undersöka om och i vilken utsträckning ekonomiska styrmedel skall kunna utnyttjas för att driva fram tystare maskiner. En god vägledning i detta arbete bör den vara obligatoriska bullermärkning på produkter bli följden EESsom av avtalet liksom EG-kommissionens förslag COM /560/92 till bullernivåer på arbetsplatser jfr även avsnitt 6.3.2. Jag vill också i detta sammanhang erinra om förslaget att utvidga direktivet 83/ 189/EEG om notifiering av bestämmelser som kan innebära tekniska handelshinder till att omfatta även ekonomiska styrmedel jfr avsnitt 3.2.3.

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

7.3.3 Byggprodukter

Under utredningsarbetet har jag avgivit remissvar på promemorian

Förslag till en byggproduktlag Ds 1992:65 som innebär en an-

passning av den svenska lagstiftningen till EG:s byggproduktdirektiv 89/106/EEG. Jfr även prop. 1992/93:55, BoU rskr. 154. Byggproduktlagen 1992:1535 innehåller bestämmelser för produkter tillverkats för att infogas varaktigt i byggnader som motsvarande EG:s sex väsentliga krav hos den färdiga byggnaden eller anläggningen som

mekanisk motståndsförmåga och stabilitet . brandskydd . hygien, hälsa och miljö . säkerhet vid användning . bullerskydd . energi och värme. . Sverige intar en särställning i fråga om köksinstallationer. De ingår ju, till skillnad från förhållandena i resten av Europa, som integrerade delar av en byggnad jfr JB 2 kap.. Tillämpningen direktivet förutsätter ett omfattande standardiseav ringsarbete innebär att inom hela EES-området kommer harmonisom serade krav på byggprodukter att gälla. För närvarande arbetar drygt 100 tekniska kommittéer med över 50 underkommittéer och mer än 500 arbetsgrupper inom CEN med drygt 2 000 olika ämnen för standarder inom byggproduktdirektivets ram. Inom Boverket pågår ett arbete med att utforma nya byggnadsregler anpassade till EG:s regelverk, där jag har deltagit både genom underhandssynpunkter och

remissvar dnr 2/93. I kapitel 8 föreslår jag bl.a. en ljudklassning av

lägenheter för att minska bullret i bostäder. Genom överläggningar med sekretariatet för utredningen M 1992:03 för en översyn av vissa bestämmelser i plan- och bygglagen PBL har jag erfarit att utredningen överväger att från PBL låta bestämmelserna de krav som där finns utöver EG:s sex väsentliga om krav ingå i byggproduktlagen. Funktionskrav som lågt buller ökar därigenom trycket på producenterna att välja ur bullersynpunkt goda tekniska lösningar och gynnar teknikutvecklingen.

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

7.3.4 Hushållsmaskiner

Bland sådana produkter där det kostnadseffektivt att angripa

anses

bullret vid källan ingår stort antal produkter för konsument-

en

marknaden. Med hänsyn till den mängd apparater i dag finns i

som ett välutrustat hem kommer konsumenterna att bli alltmer uppmärksamma

på värdet av låga ljudnivåer. För att konsumenterna möjlighet

ge en

att välja tystgående hushållsartiklar är det nödvändigt att bulleravgivningen redovisas på ett lämpligt och lättförståeligt sätt. Lagen 1992:1232 om märkning av hushållsapparater är anpassning till

en

EG:s direktiv 86/594/EEG luftburet buller från hushållsapparater

om och öppnar för en sådan märkning. Detta garanterar dock endast att

en apparats bullernivå redovisas men jag tidigare nämnt

anger som

inte hur mycket tystare den är i förhållande till andra motsvarande apparater med samma betyg. Jag återkommer med förslag till hur detta

skall kunna ske i avsnitt 7.7.

7.3.5 Personlig skyddsutrustning

Jag har i avsnitt 2.2.2 påtalat vikten att vi även på fritiden skyddar

av

vår hörsel vid olika aktiviteter. Sådan skyddsutrustning i

som allmänhet används för privat bruk har hittills inte varit underkastad säkerhetskrav eller kontrollförfaranden. Genom maskindirektivet skall

alla maskinella anordningar för yrkesmässig användning bl.a.

vara märkta med bullernivåer. Det gäller däremot inte rad produkter en

som nyttjas privat.

EGzs direktiv 89/686/EEG personlig skyddsutrustning är

om

däremot tillämpligt på både sådan utrustning används i arbetslivet

som

och för enskilt bruk. Jag tar här endast frågor hänger

upp som

samman med den personliga skyddsutrustningen på konsumentom-

rådet.

Jag har i mitt remissvar över den departementspromemoria

Ds

1992:64 som ligger till grund för EG-anpassningen på det här

området understrukit vikten av att konsumenterna information ges om

ljuddämpning och grad av bekvämlighet när det gäller den personliga skyddsutrustningen vid fritidsaktiviteter jfr även prop. 1992/93: 112,

bet. 1992/93:LU 19, rskr. 1992/931127.

Ikraftträdandet av lagen 1992:1326 personlig skyddsutrustning

om

har överlåtits till regeringen, vilket i praktiken innebär när ett EESavtal föreligger. Tidpunkten härför är ännu oviss och enligt min mening bör därför lagen sättas i tillämpning utan dröjsmål med hänsyn till att området i dag är oreglerat.

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

7.4 Buller från leksaker

Förbud mot saluföring av hörselskadliga leksaker

Som jag har nämnt i avsnitt 2.2.3 finns det ett stort antal leksaker på marknaden som kan orsaka en icke reparabel hörselskada hos barn och där enda ljudimpuls kan vara tillräcklig. Ljudnivåmätningar har en visat att många avger ett kraftigt buller med höga ljudnivåer, t.ex. pipleksaker. Karakteristiskt för dessa leksaker är också att de har ett "förrädiskt utseende", de liknar runda, snälla djur och har behagliga pastellfárger. De är mycket ofta försedda med ljudgivare som alstrar ton i diskanten. Det är den typ av kontinuerligt ljud som är en ren mest skadligt för örat och ljudnivåerna kan uppgå till över 100 dBA vid örat. Andra leksaker t.ex. knallpulver, blufftändare och som knalltuggummi impulstoppsljudnivåer på 172 178 dB vid örat. ger - Ytterligare en viktig faktor att ta hänsyn till i detta sammanhang är att leksakerna ofta inte används på ett förnuftigt sätt eller ens på det sätt tillverkarna avsett. I stället måste man räkna med vad som som kan hända värsta fall", dvs. att barnen använder leksakerna på ett vårdslöst och farligt sätt. Enligt min mening är det oundvikligt att barn leker med leksaker, t.ex. används tillsammans med knallpulsom som ofta under leken håller leksaken närmare än 20 30 cm eller helt ver nära örat. I sådana fall kan en akut akustisk olyckshändelse uppkomma med bestående hörselnedsättning för resten av livet. I december 1992 utfärdade Marknadsdomstolen ett interimistiskt säljförbud mot knalltuggummi och blufftändare av nyss angivet slag på talan av Konsumentverket. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1992:10 med föreskrifter om buller anger att impulstoppvärdet inte får överskrida 140 dBC. EG:s förslag till direktiv om fysiska agenter bibehåller denna nivå. Detta värde gäller för enstaka impulser och får i princip aldrig överskridas. På ett avstånd av 30 cm kan vissa av knallpulverbanden 147 dB enligt mätningar utförda av Statens provningsange stalt. Skulle skotten avfyras nära örat blir den beräknade impulstoppnivån inemot 20 dB högre. Det säger sig självt att barn inte skall få utsättas för högre bullernivåer än vuxna, särskilt som barns känslighet för starka ljud ännu så länge är okänd. Genom den EG-anpassning den svenska lagstiftningen som följer av

EES-avtalet ingår bl.a. ett direktiv 88/378/EEG om leksakers

av säkerhet. Riksdagen har med anledning härav beslutat om en lag 1992:1327 om leksakers säkerhet jfr prop. 1992/93:11, bet. 1992/93:LU 18, rskr. 1992/93: 126. Lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Direktivets väsentliga säkerhetskrav är dock

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

inte heltäckande. Risken för bullerskador omfattas inte. För närvarande är det den svenska produktsäkerhetslagen 1988:1604 som ger Konsumentverket och konsumentombudsmannen rätt att ingripa mot farliga leksaker.

Internationell utblick På basen av kunskapsläget, vad gäller leksaker, har med en grupp representanter från konsumentorganisationer i flera europeiska länder föreslagit att det för impulsleksaker sätts ett gränsvärde på 140 dBC peak och för leksaker som avger kontinuerligt ljud ett övre gränsvärde på 80 dBA, i båda fallen 2,5 från produkten. Jag värdet 140 cm anser dBC något högt att i ett första steg nå ned till denna nivå på men säkerhetsavståndet 2,5 är ett framsteg. cm

Infonnationsbehovet ston när det gäller farliga leksaker

En synpunkt på ljud från leksaker är att de ofta är primitiva och ointressanta, förutom att de är farliga. Det borde också betydligt vara bättre att ha ett sammansatt svagt musikaliskt ljud i leksakerna än en högfrekvent enformigt pipande ton. I fråga om impulsleksakema är det speciellt farligt att föräldrar tror sig kunna bedöma risken med hjälp av örat. Det är mycket viktigt att betona att det nästan alltid är omöjligt att avgöra skadligheten hos ljudet eller bedöma ljudnivån för ljud av den korta varaktighet det rör sig när det t.ex. gäller krut om som exploderar. Ju kortare varaktighet desto mer tenderar man att underskatta nivåns skadliga effekt. Denna information måste på ett mycket tydligt sätt bibringas barn, lärare och föräldrar. Jag återkommer i avsnitt 7.8 med förslag till olika utbildningsinsatser.

Standardisering av buller från leksaker Jag har tidigare erinrat om principen om varors fria rörlighet inom EES-området och det pågående standardiseringsarbetet inom CEN jfr avsnitt 3.5. Inom ramen för CEN pågår ett arbete med utarbeta att standarder som reglerar bullernivån från leksaker. Trots de att experter som deltagit i arbetsgruppen har varit eniga både om gränsvärden och provningsmetoder har leksakstillverkarna

med undantag av Lego i Danmark motsatt sig arbetet. Det gränsvärde för

impulsbuller från leksaker att gälla på 2,5 avstånd föreslås cm som mot bakgrund av gränsvärdet i EG:s nuvarande arbetsplatsdirektiv 140 dBC, godtas inte av branschen. Den önskar i stället gränsvärdet enligt lagstiftningen i USA 158 dB peak mätt på 2,5 avstånd. Detta cm

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

motsvarar ett värde av cirka 175 180 dBC mätt vid örat 2,5 m För

att nå ned till ett värde av 140 dBC krävs att leksaken hålls på ett avstånd av 250 cm från örat För de kontinuerliga ljuden godtar inte leksaksbranschen någon reglering över huvud taget. Leksaker får inte vara så utformade att de kan ge upphov till skador, oavsett hur de används. Det finns enligt min mening inte något acceptabelt skäl varför leksaker skall tillåtas alstra hörselskadligt buller. Leksaker som inte är påvisbart oskadliga för barns hörsel, bör därför inte få saluföras. Gränsvärden och mätmetod i internationell standard måste utgå från detta självklara förhållande. Skulle det pågående standardiseringsarbetet på detta område resultera i alltför höga nivåer bör en särskild lagstiftning övervägas. Både i Danmark och Norge finns det lagar som förbjuder försäljning av leksaker och fyrverkeripjäser som kan orsaka hörselskada. Det bör vara en uppgift för Bullerkommissionen att i samråd med Konsumentverket noggrant följa utvecklingen och i mån av behov ta initiativ härtill.

7.5 Buller från gräsklippare m.m.

Bruket av trädgdrdsredskap en störkälla - Liksom på bullerområdet i övrigt är EG en föregångare även i fråga om buller från gräsklippare I flera av EG:s medlemsländer finns det . vidare bestämmelser som reglerar när klippning av gräsmattor får ske, vanligen råder förbud mot sådana aktiviteter på helger. Jag har under utredningsarbetet erfarit att just gräsklippning och i än högre grad bruket av vissa kanttrimmare uppfattas som några av de mest störande ljuden i bostadsområden på helger under sommarhalvåret. Bland de direktiv som omfattas av EES-avtalet ingår ett som rör bullernivåer för gräsklippare 84/538/EEG. Det är tillämpligt både på gräsklippare används i arbetslivet och sådana som nyttjas privat. EES-avtalet som innebär också att det måste finnas svensk lagstiftning som säkerställer att syftet med direktivet uppnås. Enligt uppgift från Arbetarskyddsstyrelsen kommer de nuvarande föreskrifterna om gräsklippare och enaxliga trädgårdstraktorer AFS

1992:10 och AFS 1985:7 att ersättas med nya under hösten 1993.

De kommer i princip att innehålla motsvarande bestämmelser som nyss nämnda EG-direktiv. Ett system för provning och kontroll är dessutom under framtagande. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter kan tillämpas inom det område som faller under arbetsmiljölagen, dvs. vid yrkesmässig användning. Produkter för privat bruk faller däremot under Konsumentverkets

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

ansvar. Enligt uppgift från Civildepartement överväger inte där

man att föreslå en särskild lagstiftning för buller från gräsklippare i likhet

med den som gäller för personlig skyddsutrustning. Det främsta skälet

härtill uppges vara att föreskrifter om bullernivåer, märkning och

arman produktinformation är desamma skall gälla för gräsklippare

som

som används yrkesmässigt. Samma klippare saluförs sarmolikt också till privatpersoner. För att undvika två parallella regelsystem med i sak samma innehåll har det ansetts lämpligt att låta Arbetarskyddsstyrelsen meddela de nödvändiga föreskrifterna. En positiv utveckling som kan noteras är dock att framför allt

yngre

personer numera bär hörselskydd, när de klipper sin gräsmatta. Detta är dock till föga gagn för grannarna. Bulleravgivningen från gräsklippare varierar också mycket enligt undersökning motordrivna

en av gräsklippare som Konsumentverket har gjort.

Miljömärkning för gräsklippare

Företrädare för Miljömärkningsstyrelsen har uppgivit att styrelsen arbetar med att ta fram kriterier för miljömärkning gräsklippare.

av Dessa skall innehålla såväl avgaskrav krav på bullernivå. Tankar som finns att dessa skall motsvara de bullerkrav skall införas i som Kalifornien från och med år 1999. Det innebär ljudeffektnivå en om

högst 88 dBA, vilket motsvarar en ljudnivå om ca 80 dBA på en

meters avstånd. Dessa kriterier för det nordiska svanmärket kommer

sannolikt inte att vara klara förrän i slutet år 1993 eller början

av av

är 1994. Miljömärkning hindrar dock inte att övriga gräsklippare utgör

en fortsatt störkälla.

Ett annat trädgårdsredskap som orsakar störningar är den bensindrivna handhållna grästrimmern. Arbetarskyddsstyrelsens nuvarande

föreskrifter om bl.a. gräsklippare omfattar inte sådana handhållna

redskap. I samband med EG-anpassningen föreskrifterna bör

av

styrelsen överväga att även föra bestämmelser om bullernivåer för

den här typen av redskap.

Bara miljömärlda gräsklippare fdr användas under kvällar och helger

Ljudet från gräsklippare och andra motordrivna trädgårdsredskap uppfattas av omgivningen som mycket störande, särskilt under

helger. Helg- och kvällsförbud mot användning av andra än miljö-

märkta gräsklippare finns i en rad länder i Europa. I Tyskland får

under helger endast användas gräsklippare som har ljudeffektnivå en

som understiger 88 dBA enligt det mätförfarande som anges i EG:s

direktiv om buller från gräsklippare. Dessa gräsklippare är miljömärk-

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

ta med die Blaue Engel. Lågbullrande gräsklippare kan bidra till att reducera störningar grannar emellan. I betalningsvillighetsstudien ingick också en enkät om störningen från motorgräsklippare. Då det gällde lagstiftning ansåg 55 % av dem som ville ha lagstiftning att den bästa formen härför skulle vara strängare bullerkrav för nya maskiner även om detta innebär en fördyring på 300 kr. Drygt 20 % ansåg att förbud under helger borde införas medan 20 % ansåg att båda formerna kunde erfordras. För egen del anser jag att det bör öppnas en möjlighet att lagstiftningsvägen förbjuda användningen under kvällar och helger av sådana bullrande redskap som inte är miljömärkta. Sådana här störningar kan anses falla under begreppet sanitär olägenhet men kommunerna får i dag inte meddela generella föreskrifter. Det är lämpligt att kommunerna får en sådan befogenhet med stöd av hälsoskyddsförordningen 1983:616.

7.6 Produktkontroll, skyddsansvar

m.m.

Produktkontroll Krav på produkters såväl tekniska anordningar som säkerhet kan gälla dels de egenskaper som krävs för att produkten inte skall vålla skador, dels hur det skall styrkas att produkten verkligen har dessa egenskaper produktkontroll. Kraven på egenskaper och kontroll kan rikta sig mot de olika skeden som är avgörande för en produkts utformning, dvs. konstruktion, tillverkning, marknadsföring och användning. Produktkontroll har i Sverige i regel utförts som myndighetskontroll som utmynnar i beslut om godkännande. Inom EG sker kontrollen genom ett förfarande för vilket används termen "bedömning av överensstämmelse", vilket är av en helt annan karaktär. Att en produkt stämmer överens med ställda krav inom EG visas med någon form av bevis om överensstämmelse. Det kan vara en försäkran om överensstämmelse från tillverkaren eller intyg om typkontroll av anmält organ. Vanligt är att en produkt skall märkas på ett visst sätt för att visa att den uppfyller kraven. Dessa frågor aktualiseras nu genom EES-avtalet på produktområdet jfr avsnitt 3.5.3. Produkter som utformats enligt standard förutsätts uppfylla de väsentliga säkerhetskraven. Alla produkter som uppfyller dessa krav har rätt till marknadstillträde. Andra utföranden kan godtas under förutsättning att de uppfyller de väsentliga säkerhetskraven. Produkter som överensstämmer med gällande krav skall innan de släpps ut på marknaden märkas med ett EG-märke CE-mark.

Ijvstnad som konkurrensmedel sou 1993:65

Arbetsmiljölagen och produktsäkerhet Mer generella frågor om produktsäkerhetsregleringen återfinns i bl.a. arbetsmiljölagen och möjligheterna att ingripa mot bristfälliga produkter i samband med eller efter det att de har släppts ut på marknaden behandlas i Utredningen översyn arbetsmiljölagen om av A 1991:03. Enligt direktiven 199l:75 skall översynen i denna del syfta till att öka möjligheterna att ingripa mot att från arbetsmiljösynpunkt bristfälliga produkter släpps ut på marknaden eller medför ohälsa eller olycksfall sedan de har överlåtits eller upplåtits för användning i arbetslivet. Den minskade förhandsprövningen av produkter i form av myndighetsgodkärmanden förändringen som av produktkontrollen innebär till följd av EES-avtalet bör härvid vara av avgörande betydelse för reglernas utformning.

Konsumentprodukter När det gäller produkter som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för enskilt bruk finns särskilda föreskrifter i produktsäkerhetslagen 1988: 1604. Enligt dessa föreskrifter kan marknadsdomstolen ålägga näringsidkare lämna en att säkerhets- och varningsinformation eller återkalla produkten ifråga. Domstolen kan vidare förbjuda näringsidkare att exportera produkten. Jag har tidigare nämnt att det inom EG finns ett generellt produktsä-

kerhetsdirektiv 92/59/EEG vars bestämmelser tillämpas i sådana

avseenden som andra direktiv inte behandlar. En särskild utredare har tillkallats för en översyn produktsäkerhetslagen för att undersöka av och lämna förslag till de ändringar behövs med hänsyn till EG:s som regler på området jfr dir. 1993:46. Riksdagen har vidare antagit en produktansvarslag 1992: 18. Den föreskriver ett strikt ansvar för skador som orsakats att produkt av en inte har varit så säker skäligen kunnat förväntas. Lagen bygger som

på ett direktiv 85/374/EEG om produktansvar antogs år 1985

som prop. 1990/912197, bet. 1991/92 LU 14, rskr. 1991/92:78.

Marknadsdvervakningen Av intresse i samband med produktsäkerhet är också vissa sanktioner som kan bli aktuella om en produkt, när den släpps ut på marknaden eller när den används inte uppfyller säkerhetskraven. EG:s helhetssyn förutsätter också att medlemsländerna aktivt övervakar att de produkter som förekommer på marknaden verkligen uppfyller de krav som är angivna i direktiven och att föreskrivna förfaranden för bedömning av överensstämmelse har följts. En sådan

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

marknadsövervakning kräver att nationella resurser avsätts för detta ändamål. Om en produkt som inte uppfyller de angivna kraven ur hälso- och säkerhetssynpunkt påträffas skall fortsatt marknadsföring förbjudas av den nationella myndigheten. Kommissionen och övriga medlemsländer skall genast meddelas om ingripandet. För de områden jag tar upp till behandling i detta avsnitt delas tillsynsansvaret i princip mellan Konsumentverket och Arbetarskyddsstyrelsen. Konsumentverket utövar sin tillsyn enligt förutom produktsäkerhetslagen bl.a. marknadsföringslagen och efterlevnaden av verkets egna riktlinjer. Till skillnad från Arbetarskyddsstyrelsen kan inte verket meddela bindande föreskrifter för olika konsumentprodukter. Det har hittills ansetts lämpligt att i fråga om produkter som används såväl yrkesmässigt som enskilt Arbetarskyddsstyrelsen skall svara för föreskrifter om hälsa och säkerhet som följer av olika EGdirektiv. Jag har tidigare visat på denna rätt i fråga om gräsklippare. Frågan är om alla gräsklippare på den svenska marknaden kan komma att falla in under Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Det finns enligt min mening en uppenbar risk att så inte blir fallet. I avsnittet om buller från leksaker har jag uppmärksammat problemet med att lagen om leksakers säkerhet inte omfattar buller. Här har i stället produktsäkerhetslagen tillämplig. Även när det ansetts gäller förslaget till en lag om maskiner för privat bruk har lagen om produktsäkerhet ansetts vara tillämplig. Regeringen har under våren 1992 tillkallat en kommitté med uppdrag att göra en konsumentpolitisk översyn dir. 1992:63. I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att undersöka hur marknadsövervakning på konsumentområdet med anledning av att EES-avtalet bör organiseras samt vilka finansieringsbehov och finansieringsalternativ som föreligger. Dessutom har SWEDAC regeringens uppdrag utrett frågor om marknadsövervakning av produkter. SWEDAC har redovisat sitt uppdrag i promemorian Marknadskontroll en EG- anpassning till följd av EES-avtalet SWEDAC DEC 93:7. Arbetarskyddsstyrelsen utgår i sitt remissvar över nu nämnda promemoria från att Konsumentverket kommer att utöva marknadskontroll konsumentproduktområdet, trots att många sådana produkter formellt även omfattas av arbetsmiljölagen, eftersom de har viss användning i arbetslivet. Det är mot den bakgrunden inte realistiskt att Arbetarskyddsverket ägnar stora resurser marknadskontroll av sådana produkter. Jag delar denna uppfattning och anser det självklart vara en viktig del i Konsumentverkets nya uppgifter.

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

7.7 Information till konsumenter ger tystare

produkter

7.7.1 Nuvarande miljömärkning

En allmänt ökande insikt om miljöproblemen gör att många människor i dag är beredda att aktivt bidra till en bättre miljö att förändra genom sitt levnadssätt i större eller mindre utsträckning. Konsumenternas miljömedvetna val är avgörande för att producenterna skall utveckla sådana produkter. Detta förutsätter en klar och entydig information om varornas egenskaper med avseende på buller. På många håll och inom olika organisationer pågår verksamhet som avser att ge konsumenterna underlag för deras val mellan mer eller mindre miljöanpassade varor. Den positiva miljömärkningen är ett instrument som är nära besläktat med Standardisering och kopplad till provning och kontroll. De miljömärkningssystem som nu finns i Sverige för olika konsumentprodukter ger viktiga signaler till köparna om produkternas risker och/eller fördelar. Båda typerna informaav tion är angelägna, men tillverkarnas och handelns intresse att på egen bekostnad sprida informationen är självfallet större när det gäller de positiva egenskaperna. Det är särskilt viktigt att konsumenterna inte får motstridig information. Sedan -hösten 1989 finns ett system för frivillig och positiv miljömärkning. Systemet har kommit till i nordisk samverkan och bygger på enhetliga nordiska kriterier. Arbetet leds i Sverige av Miljömärkningsstyrelsen och i styrelsen ingår representanter för bl.a. näringsliv och handel, myndigheter och miljö- och konsumentorganisationer jfr prop. l989/90:25, LU 13, rskr. 81. Som märkningssymbol har man valt en stiliserad svan. Miljömärkning beviljas efter en oberoende testning och certifiering. Producenter och importörer ansöker om att använda svanmärket på sina produkter och får mot ersättning produkterna granskade och licensierade för märkning. Hittills har kriterier för 11 produktgrupper fastställts, bl.a. för diskmaskiner, båtmotorer, kopieringsmaskiner och tvättmaskiner. Ytterligare 18 produktkriterier är under utarbetande, bl.a. de tidigare nämnda avgas- och bullerkraven för en miljövänlig gräsklippare. Regeringen har tillsatt en kommitté med uppgift att göra konsuen mentpolitisk Översyn. I direktiven dir. 1992:04 konstateras bl.a. att miljöhänsyn fått en allt större betydelse för många konsumenter. Kommittén har bl.a. fått i uppdrag att undersöka om några ytterligare åtgärder på det konsumentpolitiska området bör vidtas för att stimulera denna utveckling.

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

EGzs miljömärke

I mars 1992 beslutade EG.s ministerråd i en förordning 92/880/EEG

om ett gemensamt miljömärke. EG-kommissionen har dessutom beslutat att upprätta en verksamhet för den positiva miljömärkningen. I detta arbete ingår att utarbeta kriterier och bygga upp en organisation för detta ändamål. Nationell miljömärkning kommer att vara tillåten tills vidare. Ett exempel härpå är die Blaue Engel i Tyskland.

7.7.2 Bullermärke för den tystaste produkten

Jag har i flera sammanhang pekat på behovet av korrekt information om ljudnivåer för att öka trycket på tillverkare, importörer och leverantörer för att utveckla tystare produkter och därmed bidra till en självsanering på marknaden. Frågan är vad som är mest lämpligt fir att driva på denna utveckling. Omfattningen av symboler för olika produkters skadlighet för både människor och miljö är stor. Den positiva miljömärkningen innebär att ca 150 produkter med licens att använda den samnordiska miljömärkningen som symbol nu finns på den svenska marknaden. I Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning som drivs i samarbete med ICA, KF och Dagab finns ca 300 miljömärkta produkter. Förutom den svanmärkta diskmaskinen vars kriterier innehåller bl.a. bestämmelser om bullernivåer relaterade till Konsumentverkets lägsta siffra dvs. bullernivåer understigande 53 dB, jämte det arbete som pågår inom Miljömärkningsstyrelsen att ta fram kriterier för en svanmärkning av gräsklippare, saknas för närvarande möjligheten att på en produkt kunna avläsa om den är tyst och hur mycket tystare den är i förhållande till andra produkter. Konsumentverkets skala från l - 5 som representerar olika ljudnivåer, kräver särskilda handböcker för att klarhet i bullernivån. Detta talar för ett särskilt miljömärke för att utmärka den tystare produkten. Mot detta talar den omfattning av bestämmelser och symboler som redan finns på marknaden som snarare förvirrar än hjälper konsumenterna vid deras val av olika produkter. När det gäller svanmärkningen av diskmaskiner hänvisar kriterierna till Konsumentverkets skala för god ljudkvalitet. För gräsklippare är bullernivåerna tänkta att kopplas till de amerikanska bullerkraven som skall gälla från år 1999. Dessutom skall avgasutsläppen ingå i kriterierna. En annan väg är att föra ytterligare en nivå i Konsumentverkets femgradiga skala. Detta kan vålla problem enligt verket eftersom befintliga mätdata inte längre skulle vara brukbara. Ett sätt att lösa detta problem kan vara att för den tystaste apparaten

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

ange en särskild bokstavskod inom varje intervall. Detta bör inte inkräkta på dagens mätdata. En sådan lösning innebär emellertid som jag har redovisat tidigare att konsumenten måste införskaffa en handbok för den aktuella produktgruppen för att få kunskap om vilken siffra som motsvarar vilka bullernivåer. Inte heller maskindirektivets krav om bullerredovisning för nivåer över resp. under 70 dB kan ge någon vägledning för konsumenten. Jag har därför stannat för, mängden miljömärken till trots, att föreslå att en särskild symbol införs för den maskin eller apparat, som är särskilt tyst. Detta bör vara en uppgift för Bullerkommissionen att i samråd med Konsumentverket och Miljömärkningsstyrelsen föreslå hur ett sådant system skall utformas. Det nordiska miljömärkningssystemet bör kunna tjäna som förebild oaktat att märket skall ha en nationell tillämpning.

8 Utbildning som styrmedel

7.8.1 Utbildning och kunskap i arbetslivet om bullrets

effekter

En ökad medvetenhet om hörselns stora betydelse och bullers negativa påverkan på hörseln och välbefinnandet leder sannolikt till att märmiskor blir mer uppmärksamma på vikten av att skydda sin hörsel och ta hänsyn till sin omgivning. Om vi i framtiden skall få människor att uppskatta hörselsinnet och få dem att själva ta ansvar för att inte bli bullerskadade krävs insatser redan under skolåldern. För att öka kunskaperna om värdet av bullerprofylax har i ett projekt ASN-projektet med stöd av Arbetarskyddsnämnden med Alf - -

sou 1993:65 Tystnad som konkurrensmedel

Axelsson som projektledare jfr även bil. 3 föreslagits rad åtgärder en för att förbättra utbildningen och kunskapen betydelsen att om av skydda vår hörsel. I rapporten föreslås bl.a. att den slentrianmässiga tillverkningen av informationsmaterial i arbetslivet upphör och ersätts med sådant material som är väl anpassat till de människor och arbetsmiljöer som det skall vända sig till. Utbildning i arbetsmiljöfrågor kräver en särskild pedagogik. Utbildning i hörsel/bullerfrågor ger den anställde förbättrad motivation att skydda hörseln och arbeta med bullerprofylax. Företaget bör prioritera regelbunden utbildning i ämnet för anställda på alla nivåer inom företaget och anlita kunniga och entusiastiska informatörer för detta ändamål. Utbildningstillfällena bör vara korta och kärnfulla samt tillvarata frågeställningar från de anställda och ge dem korrekta begripliga svar. För att kunna förändra situationen vad gäller bullerproblem inom industrin krävs kunskap om en god hörsels stora betydelse, fakta om buller och dess effekter på hörselorganet och konsekvenserna av en bullerskada för den enskilde och för samhället.

7.8.2 Bättre utbildning tidigt i livet kan förebygga

hörselskador m.m.

Projektet kom också att omfatta en kartläggning av utbildningen i ämnet hörsel/buller i grundskolan och på vissa gymnasielinjer samt några läramtbildningar. En genomgång av grundskolans och gymnasieskolans läroplaner och läromedel visar en allt annat än positiv bild. I allmänhet är den inriktad på vuxenlivet, t.ex. nödvändigheten av att använda hörselskydd i arbetslivet. Detta är en helt missriktad information. För att eleverna skall sig och förstå hur viktigt engagera det är att även för dem skydda sin hörsel måste det ske en koppling till elevens verklighet. Även barn i skolåldern egen löper risk att få en hörselskada t.ex. vid lek och med påsksmällare och knallpulverpistoler. I rapporten anges förslag till olika åtgärder som jag i det följande återger helt kortfattat.

Eleverna En förändring av läroplanen, både i grundskolan och gymnasieskolan för ökad undervisning om hörselsinnet och dess stora betydelse kan öka förutsättningarna till insikt om bullerproblemets båda sidor. Detta

Tystnad som konkurrensmedel sou 1993:65

skulle automatiskt påverka lärarutbildningen vilket förutsättning är en för förändring. Undervisningen måste också anpassas till eleverna och deras ålder. Den skall beröra deras egen arbetsmiljö, t.ex. ljudnivån i skolmatsalen, gymnastiksalen och slöjdsalen och tidigt klarögda det faktum att inlärning och prestation är beroende av en tyst och lugn arbetsmiljö.

Lärarna Lärarna spelar en stor roll för att uppnå en attitydförändring till buller och dess effekter. Särskilt viktiga är de lärare tjänstgör i ämnen som där man vet att hörselskadligt buller förekommer, t.ex. slöjdlärare. De kan bli positiva förebilder när det gäller personlig skyddsutrustning samt ge eleverna ökade kunskaper i hörsel/bullerfrågor. Lämpligt studiedagsmaterial för lärarna bör tas fram och återkommande studiedagar i arbetsmiljöfrågor kan bli ett viktigt inslag.

Föräldrarna Ett tungt ansvar faller även på föräldrarna. Föräldramöten på förskolan och i skolan ger en möjlighet att diskutera barnen och deras miljö. Det råder emellertid en stor brist på material som är lämpat för detta ändamål när det gäller något så viktigt som buller och hörsel. Miljöundervisningen i skolan blir allt viktigare i syfte att göra eleverna miljömedvetna. Lika självklart är det att bullerproblemet skall tas upp i såväl förskola som i skolans alla stadier. Det bör enligt min mening vara en uppgift för Bullerkommissionen att ta initiativ till undervisning så att kunskap om buller och dess effekter får ett större genomslag såväl hos allmänheten som i skolan.

8 En

tystare boendemiljö

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Genomförda beoendestudier visar att en god ljudisolering och bullerfrihet är det som prioriteras högst eller mycket högt bland kvalitetsfaktorema på en god bostad. Andelen hyresgäster som störs i nybyggda hus uppgår till 40 50 procent, trots att ljudisole- ringen i dessa uppfyller Boverkets minimikrav. Ett ljudklassningssystem införs för alla nya bostäder och för bostäder som genomgår en mer omfattande renovering eller ombyggnad och innehåller 5 steg, där den mellersta klassen motsvarar Boverkets minimikrav. Ljudklassningen av bostäder skall inkludera deras kvaliteter vad gäller yttre buller, särskilt traflkbuller, och därmed frågan om fasadens ljudisolering. Klassningen knyts till obligatoriska, stickprovsvisa kontrollmätningar. En svensk standard är under utarbetande. Klassningssystem för ljudförhållandena i skolor, hotell, vårdbyggnader bör påbörjas snarast. Dagens krav energihushållning har medfört en ökad användning av värmepumpar och värmeåtervinningssystem. Klagomål på fläktbuller såväl inomhus som utomhus är därför vanligt. Den pågående funktionskontrollen av ventilationsanläggningar inomhus bör utvidgas till att omfatta även ljudnivåerna från ventilationsanläggningar utomhus. Boverket bör erhålla bemyndigande att utfärda sådana föreskrifter.

8.1 Bullret i våra bostäder

8.1.1 Människor prioriterar en god ljudisolering

Buller i bostäder Sanitär olägenhet Det finns en mängd olika typer av buller som kan vara störande i våra bostäder. Människors värdering av ljudisolering och buller i boendet har både i Sverige och i andra länder klarlagts genom boendestudier, bl.a. av Uppsala kommun, Stockholms stad och Byggforskningsrådet.

En tystare boendemiljö 1993:65 sou

I samtliga studier är ljudisolering och bullerfrihet det som prioriterats högst eller mycket högt bland kvalitetsfaktorerna på god bostad. en Senare undersökningar indikerar att andelen hyresgäster störs i som nybyggda hus är upp till 40 50 procent. Bland hushåll som aktivt söker en annan lägenhet i Stockholm är 45 procent missnöjda med bostadens ljudisolering‘. Ett aktuellt exempel är Södra stationsområdet i Stockholm. Här har omsättningen på hyresgäster varit stor redan efter en mycket kort boendetid. Både de flyttat och de bor som som kvar har uttalat ett missnöje med ljudisoleringen, som dock uppfyller minimikraven i Boverkets nybyggnadsregler. Detta beror knappast på att nutida bostäders ljudisolering skulle vara så mycket sämre än dem som är något äldre. Det ökade missnöjet kan ha sin grund i att det inte finns någon balans mellan hushållens behov och önskemål och det som bostadsmarknaden erbjuder. Det är inte avsikten att i detta sammanhang göra fullständig en inventering av alla tänkbara störningar. Buller från trafiken har jag redan behandlat i kapitel 4. Här kommer jag frågor rör att ta upp som buller från grannar och buller från ventilationsanläggningar.

Sanitär olägenhet enligt hälsoskyddslagen Bestämmelserna i hälsoskyddslagen 1982:1080 omfattar olägenhet från användning av såväl fast som lös egendom. Det faller på den som använder eller är ägare till denna egendom att vidta de åtgärder som kan krävas enligt lagen för att sådana olägenheter skall kunna undvikas. De gäller i första hand användningen byggnader, av bostäder, lokaler, anläggningar m.m. För att en störning skall betecknas som sanitär olägenhet bör den vara av någon betydelse och av inte helt tillfällig karaktär samt vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende en människas hälsotillstånd. Några tekniska och ekonomiska avvägningar skall inte göras vid bedömningen av vad som är sanitär olägenhet. Den skall göras på hygieniska och medicinska grunder. Däremot skall de tekniska och ekonomiska avvägningarna ske vid olika ingripanden behöver som göras. Härvid skall en avvägning ske mellan skilda intressen. Hänsyn skall tas till å ena sidan den olägenhet störningarna som förorsakar människornas hälsa, å andra sidan nyttan den verksamav het som ger upphov till störningarna samt kostnaderna för att undanröja dessa och den ekonomiska verkan i övrigt av ett ingrepp

Stockholms stad, Utrednings- och slatistikkontoret; utredningsrapport nr 1991:3.

sou 1993:65 En tystare boendemilja

häremot. Hänsyn skall också i viss utsträckning kunna tas till lokala förhållanden. Vid tillämpningen av bestämmelserna i hälsoskyddslagen skall hänsyn tas till särskilt känsliga personer.

Miljöskyddskommitténs förslag till hälsoskydd Begreppet Sanitär olägenhet har utmönstrats i förslaget till miljöbalk och ersatts med begreppet hälsoskydd. Inte heller den speciella hänsyn till särskilt känsliga personer kommer att bibehållas, eftersom myndigheterna i praktiken tar sådana hänsyn. Miljöskyddskommittén har föreslagit att aktsamhetsreglerna i de nuvarande miljölagama läggs till grund för ett antal mer övergripande aktsamhetsregler i miljöbalken. De berör alla dem som enligt närmare definition i balken sägs utöva eller ämnar utöva miljöpåverkan. Genom att bestämmelserna om hälsoskyddet förs in i den samlade miljöbalken blir skyddet för människors hälsa inte en separat företeelse utan en viktig integrerad beståndsdel i miljöbalken sedd som helhet. Till denna allmänna aktsamhetsregel har krav som att tillämpa bästa tillgängliga teknik och krav på att byta ut hälsofarliga produkter mot andra mindre skadliga lagts till. I begreppet skydda människors hälsa inryms inte endast begreppet hälsoskydd i hälsoskyddslagens mening dvs. störningar som kan ge upphov till sanitära olägenheter utan även mindre allvarliga störningar. I den föreslagna aktsamhetsregeln i miljöbalken anges således ingen gräns för när ingripanden skall kunna göras. Regeln överensstämmer härigenom med den nuvarande aktsamhetsregeln i miljöskyddslagen. Självfallet skall dock tillsynsmyndigheten ingripa med föreläggande bara om behovet av hälsoskydd påkallar detta. Den grundläggande aktsamhetsregeln i miljöbalken bör kunna ge miljönämnderna ökade möjligheter att ingripa mot störningar av mindre allvarlig art, t.ex. sådana som orsakas av infraljud eller annat svagt ljud från värmepumpar, ventilationsanläggningar eller liknande. Miljöskyddskommittén har också stannat för att i miljöbalken bibehålla ett antal särskilda regler till skydd för hälsan, som kan användas när inte bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet kan tillämpas t.ex. när det är fråga om hälsoskyddet i bostäder, lokaler m.m. I likhet med vad som föreslås för miljöfarlig verksamhet föreligger också ett behov av särskilda regler om tillstånds- och anmälningsplikt för vissa verksamheter som kan föranleda olägenheter från hälsosynpunkt, t.ex. avloppsanordningar, hotell, pensionat m.m.

En tystare boendemiljd sou 1993:65

Plan- och bygglagens regler bostäder bibehålls om nya För närvarande behandlas frågor inomhusmiljön i såväl hälsosom kyddslagen som plan- och bygglagen. Frågor ingripanden till om skydd för hälsan i fråga om befintliga bostäder fattas med stöd av bestämmelserna i hälsoskyddslagen. Frågor utformningen om av nya bostadslägenheter regleras genom bestämmelser i plan- och bygglagen. Miljöskyddskommittén anser att de nuvarande bestämmelserna i hälsoskyddslagen bör föras i miljöbalken medan bestämmelserna om bostadslägenheter bibehålls i plan- och bygglagen.

Min bedömning En positiv slutsats blir följden Miljöskyddskommitténs som av förslag i fråga om hälsoskyddet är att myndigheterna får möjlighet ingripa att även mot mindre allvarliga störningar. Detta förtjänar allt stöd. Kommittén har också föreslagit ett oförändrat för Socialstyrelansvar sen vad gäller häloskyddet, varigenom det gällande sektorsansvaret ligger fast. Naturvårdsverket har i och för sig redan under tidigare år tilldelats arbetsuppgifter Socialstyrelsen haft för och som ansvaret verket besitter redan en viss kompetens inom hälsoskyddsområdet, bl.a. i fråga om buller. Det hade därför varit möjligt tilldela att Naturvårdsverket det odelade ansvaret för de hälsoskyddsfrågor som kommer att omfattas miljöbalkens bestämmelser. av Mot detta talar att Socialstyrelsen i sin tillsynsverksamhet över hälso- och sjukvården får kunskaper och erfarenheter är till som nytta i hälsoskyddsarbetet. Dessutom finns medicinsk kompetens inom Socialstyrelsen. Det torde vidare i framtiden vila ett allt större ansvar på Socialstyrelsen att medverka i det arbete krävs för att ta fram som hälsoinriktade miljökvalitetsnormer i enlighet med Miljöskyddskommitténs förslag till sådana Redan pågår arbete inom normer. nu ett styrelsen att ta fram riktlinjer för inomhusnivåer för buller. Detta utförs vid Institutionen för miljömedicin i Göteborg och baseras på samma underlag som framgår av bil. 4.

8.1.2 Klagomål

grannar

Klagomål på dålig ljudisolering är mycket vanliga. Om ljudisoleringen uppfyller minimikraven är det vanligare med klagomål på luftljudsisoleringen än på stegljudsisoleringen. Detta beror framför allt det omfattande bruket av stereoanläggningar med hög effekt. 1940talets och 1950-talets högtalare hade låg totaleffekt och dessutom en liten ljudutstrålning under 100 Hz. Dagens

en hemstereoanläggningar

sou 1993:65 En tystare boendemiljö

har emellertid en kraftig ljudeffekt även vid mycket låga frekvenser. Bostadshusen är normalt inte dimensionerade för att skydda mot den typen av störning. Grannens musik blir till stereodunk. Denna källa till störningar kan om några få år komma att växa i och med att andelen TV-apparater med liknande ljudkvalitet raskt ökar. I äldre hyreshus med träbjälklag är det också vanligt med klagomål på stegljudsisoleringen. Med sådana träbjälklag kan den vara mycket otillfredsställande även om byggnaden uppvisar godkända mätvärden. Att ljudisoleringen mellan grarmar måste uppfattas som en mycket viktig faktor i boendet är också helt uppenbart genom att titta på de bullernivåer som kan uppträda i en lägenhet vid tämligen normala aktiviteter i en grannlägenhet:

grannens barn leker 45 dBA grannen slår igen en dörr 50 dBA hörselskadad granne tittar på TV 40 dBA grannen musicerar 40 dBA

Som jämförelse kan nämnas att den maximala ljudnivån eftersom strävas i bostäder bl.a. enligt Boverkets nybyggnadsregler är 30 dBA. Det är därför uppenbart att nivåer på 40 50 dBA i en bostad kan vara mycket störande.

8.1.3 Hur mycket behöver ljudisoleringen höjas

En jämförelse mellan de ljudnivåer som är vanliga vid användandet av dagens hemstereoanläggningar och vad som var vanligt med det tidiga 1950-talets radioapparater leda till att man skulle behöva höja ljudisoleringen med ca 20 dB över dagens minimikrav för att återställa störningssituationen till vad den kunde vara i ett ordinärt välbyggt hus år 1950. Dess bättre tyder erfarenheterna på att ljudisoleringen inte behöver höjas mer än ca 10 dB över dagens minimikrav för att de av boende uppfattas mycket god. Även höjning med 5 dB som en upplevs som en markant förbättring. Det kan ha sin grund i en allmän höjning av bakgrundsnivån beroende på alla de hushållsmaskiner, mekaniska installationer etc. som nu är standard i bostadshusen och naturligtvis det ökade trafikbullret. Allt sådant buller tillsammans maskerar ljud från grarmlägenheterna, vilket minskar det erforderliga isoleringstillskottet. Nya bostadshus kan utformas med en ljudisolering som är 10 dB bättre än dagens minimikrav.

En tystare boendemiljä 1993:6 sou

8.1.4 Hur mycket behöver ventilationsbullret sänkas

Klagomål pá buller fidn fläktar och andra installationer Buller från ventilationssystem är ett välkänt fenomen sedan lång tid en tillbaka. Problemen har dock accentuerats på senare tid. Dagens krav på energihushållning har medfört en ökad användning värmepumav par och värmeåtervinningssystem. Klagomål på fläktbuller såväl utomhus som inomhus är därför vanligt. Det kan röra sig såväl om högfrekvent sus lika väl som mycket lågfrekvent fläktbuller. I det senare fallet tror ofta den klagande att det handlar s.k. infraljud, om men det är i de allra flesta fall lågfrekvent muller inom det normala hörbara frekvensområdet. Det är påfallande att den mekaniska ventilationen av bostadshus införts Sanitära skäl är något som av som människor inte vill ha i den utformning är vanlig. Detta gäller som även om bullernivåerna uppfyller ställda krav. Vanligt förekommande är också klagomål på buller från hissar, tvättstugor och vatten och avloppsinstallationer. De flesta spontana och inte sällan förtvivlade klagomål på buller som jag under utredningsarbetet fått per brev eller telefon från allmänheten har gällt fläktbuller såväl inomhus utomhus i som boendemiljön. Det senare har t.ex. gällt grannens värmepump eller en närbelägen livsmedelsbutiks eller restaurangs ventilations- och kylaggregat.

Ventilationsbuller inomhus Nybyggnadsreglernas krav på högsta ventilationsbuller är 30 dBA i boningsrum. Detta värde är definitivt något högt och kan upplevas som synnerligen besvärande i de fall det dessutom är mycket lågfrekvent. Bullret kan också bero på dåligt underhållna ventilationsanläggningar som väsnas mer än dem i gott skick.

Obligatorisk ventilationskontroll gäller Brister i ventilationssystem är ofta enkla att åtgärda. Det kan handla om att byta filter och fläktremmar eller att rengöra samtliga ventilationsdon. Av plan- och bygglagen följer bl.a. att ventilationssystemen måste skötas och underhållas. Kravet underhåll innebär att en byggnads funktion inte får försämras påtagligt i förhållande till vad som ursprungligen krävdes. Lagen har därför kompletterats på denna punkt för att göra det möjligt att införa en ordning för funktionskontroll av ventilationsanläggningar. Hur kontrollen ventilationsinstalav lationer skall ske framgår av förordningen 1991:1273 funktionom

sou 1993:65 En tystare boendemiljo

skontroll av ventilationssystem. Bl.a. skall byggnadens ägare fir svara att funktionskontroll utförs dels innan ett ventilationssystem första gången tas i bruk, dels vid återkommande tillfällen under brukstiden. Kontrollen skall utföras av en sakkunnig person som fått godkännande, s.k. riksbehörighet, av Boverket eller godkännande av kommunen, s.k. lokal behörighet. Riksbehörighet ges i två klasser med olika kompetenskrav. För lokal behörighet har kommunen frihet att välja andra klasser eller begränsningar. Om byggnadens ägare inte följer reglerna om funktionskontroll, eller underlåter att avhjälpa påtalade brister, kan kommunen med stöd av bestämmelserna i 10 kap. plan- och bygglagen bl.a. förelägga ägaren att vidta åtgärder och vid behov förena föreläggandet med vite. Det bör också påpekas att kommunen kan ingripa även med stöd av hälsoskyddslagen 1982: 1080, om det föreligger sanitär olägenhet. Boverket har utfärdat Allmänna råd 199223 om funktionskontrollen av ventilationssystem. I de fall ventilationssystemen bedöms avge störande ljud eller i avsevärd omfattning försämrad luftljudsisolering, bör systemet kontrolleras mot för besiktningen gällande underlag i dessa avseenden. För att bilda sig en uppfattning om hur ventilationen fungerar kan det ofta vara värdefullt att ta synpunkter från driftspersonalen, de boende och andra brukare, exempelvis genom en enkätundersökning. Resultatet från en sådan undersökning kan ligga till grund för val av både mätpunkter och kontrollmetoder enligt de allmänna råden.

Ventilationsbuller utomhus Även den miljön vid bostadshus kan ödeläggas buller från yttre av ventilations- och kylanläggningar eller grannens värmepump. I en del kommuner har man börjat ställa hårdare krav på det yttre fläktbullret efter det s.k. Kalmarfallet. Kammarrätten i Jönköping slog i detta fall genom dom den 5 augusti 1985 fast att värmepumpar i kontinuerlig drift nattetid inte får avge högre ljudnivåer än 40 dBA. I kapitel 4 om trafikbuller framhåller jag bl.a. vikten av att alla bostäder har åtminstone något eller några boningsrum samt eventuell uteplats en tyst sida med god ljudmiljö, dvs. en ekvivalentnivå utomhus under 40 45 dBA. Detta förutsätter dock att störande fläktbuller och liknande på byggnadernas tysta sida såväl i befintlig bebyggelse som i nytillkommande undviks. Den sammanlagda bullernivån utanför fasad från egen fastighets och grannfastigheters installationer måste sänkas och får inte överskrida 40 45 dBA. - Därmed uppfylls även normalt inomhuskravet på installationsbullret

En tystare boendemiljd sou 1993:6S

med delvis öppet fönster. I mitt remissvar till Boverket rörande de nya byggnadsreglerna har jag framfört detta.

8.1.5 Boverket får i uppdrag att inkludera även ljudmätningar i funktionskontrollen

Bestämmelserna om funktionskontrollen och Boverkets allmänna råd innehåller i och för sig bestämmelser ljudnivåer för ventilationsanom läggningar. Bestämmelserna har emellertid i första hand tillkommit för att förbättra inomhusklimatet och undvika framtida allergibesvär och inte för att kontrollera bullemivåer. Mot bakgrund till vad jag anfört ifråga om klagomål buller från ventilationanläggning är det enligt min mening ändå att föredra att koppla kontrollen sådant buller till av den pågående funktionskontrollen ventilationsanläggningar. De av allmänna råden anger såväl tidpunkter och intervaller för återkommande besiktning och bestämmelser besiktningsmans kompetens. om Kontrollen avser såväl nybyggnation som befintlig bebyggelse. Införandet av en särskild kontrollmätning även ljudet bör enligt min av mening inte föranleda någon ändring av bemyndigandet i 16 kap. 1 § plan- och bygglagen. Däremot bör Boverket bemyndigas att utvidga de allmänna råden till att omfatta kontrollmätningar ljudnivåerna av från ventilationsanläggningar såväl inom- utomhus. som Den sammanlagrade verkan av buller från husets alla installationer får i boningsrum inte överskrida 30 dBA och i kök inte 35 dBA. Detta krav kompletteras med ett dBC-krav tillförsäkrar tillfredssom en ställande dämpning av det lågfrekventa ventilationsbullret. Jag stöder det av Boverket i förslag till ändrade nybyggnadsregler införda kravet om ett dBC-krav 15 20 enheter över dBA-kravet. - Bullret från fasta installationer ventilationsanläggningar, kylanläggningar etc. får utomhus 2 m från fasad på uteplats inte högre resp. ge nivå än 40 dBA resp. 55 dBC. Kravet avser den sammanlagda verkan av alla de installationer buller. Detta innebär också som avger att inomhusbullret med fönster på glänt ligger under 30 dBA. Detaljregleringen särskilt när det är flera olika fastighetsägare som berörs såsom i det kringbyggda innerstadskvarteret eller i småhusområden bör ankomma på Boverket. Vid tillämpningen i det befintliga byggnadsbeståndet bör det vara möjligt att där tillåta 5 dBA högre värden.

sou 1993:65 En tystare boendemiüä

8.2 Ljudkraven i byggnader har varit praktiskt taget

oförändrade i 45 år

8.2.1 Ljudisoleringskraven sedan år 1945

Ljudisoleringskrav på byggnader av olika slag såsom bostäder, skolor, hotell, vårdbyggnader etc. preciserades år 1945. De introducerades provisoriskt men befästes i oförändrad form i dåvarande Kungl. Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan 1950, BABS 50. Kraven utgick från de konstruktioner som erfarenhetsmässigt gav tillfredsställande bullerskydd mot den tidens radioapparater och andra fåtaliga störningskällor. Bostadshus saknade också mekanisk ventilation. Kraven formulerades som funktionskrav, dvs. krav ställdes på ljudisoleringen i den färdiga byggnaden och inte de enskilda konstruktionerna. I stort sett gäller att kraven varit oförändrade sedan mitten på 1940-talet. De byggnader uppfyllde då ställda ljudisolesom ringskrav uppfyller även nu gällande nybyggnadsregler.

Begrepp ifråga om ljudisolering Funktionskraven i nybyggnadsreglerna avser s.k. luftljudsisolering, stegljudsisolering samt buller från byggnadens egna installationer. Ljudisoleringskrav har för bostadshus endast ställts mellan olika lägenheter och mellan lägenhet och utrymme utanför lägenheten. Däremot har krav aldrig ställts på minsta ljudisolering inom lägenheterna.

En tystare boendemiljö sou 1993:65

Luflljudsisolering Härmed avses isolering mot sådant ljud i angränsande lägenhet som från ljudkällan strålar ut i luften i sändarrummet. Exempel är ljud från radio, TV, stereoanläggning och högljutt tal.

Stegljudsisolering, stegljudsnivd Stegljudsisoleringen skall säkerställa ett skydd mot störning från fotsteg i angränsande lägenheter, trapphus, loftgångar etc. samt skydd mot skrap från stolar och liknande i angränsande lägenhet. Stegljudsisoleringen mäts genom att man bestämmer den ljudnivå som en Standardiserad apparat, den s k hammarapparaten, ger upphov till i angränsande lägenheter. Denna ljudnivå benämns stegljudsnivå.

Maximal ljudnivå Kraven är formulerade som A-vägd ljudnivå i dB och avser buller från byggnadens installationer såsom ventilationssystem, vatten- och avloppsledningar, tvättstuga, hissar, pannrum m.m.

A Ldgfrekvent ljud är ett särskilt problem Ett särskilt problem är att det fysikaliska orsaker är svårt att på ett av entydigt sätt fastställa ljudisoleringen vid frekvenser under 100 Hz. Detta gäller såväl på konstruktionsstadiet vid dimensioneringen de av lägenhetsskiljande konstruktionerna som vid kontrollmätningar av ljudisoleringen i det färdiga huset. Forskning inom detta område pågår på olika håll i Europa för att möjligt komma fram till om nya konstruktionsprinciper och mätstandarder. Med tanke på de störningsproblem jag påtalat bör forskningen intensifieras. Det helt övervägande antalet bostadshus som byggts i Sverige efter år 1945 har konstruerats så att de med snäv marginal uppfyllt minimikraven. Några tidsperioder har karakteriserats nedgång i av en ljudisoleringen med en hög andel objekt som inte uppfyllt dessa krav. Detta hänger samman med tider då bostadsbyggandet varit mycket intensivt och man introducerat nya material och byggnadskonstruktioner utan noggranna utprovningar i liten skala. Elementbyggnadsperioden kring år 1960 är en sådan period, det s.k. miljonprogrammets tid i början på 1970-talet en annan.

1993:65 En tystare boendemiyö sou

Bostadsfinansieringssystemet har inte heller tagit någon hänsyn till bostädernas ljudisoleringskvalitet utöver minimikraven. Sammanbyggda småhus har dock i vissa fall byggts med betydligt högre ljudisolering. Möjligheterna att tillgodose människors önskemål om högre ljudisolering än minimiisoleringen i flerfamiljshus har därför knappast existerat i praktiken. Detta beror dels på att det under långa tider har rått bostadsbrist så att de flesta över huvud taget inte har haft några valmöjligheter, dels på att det inte funnits något synligt utbud av bostäder med högre ljudisolering än minimikraven.

8.2.2 Internationell utblick

Vad gäller isoleringskraven i bostadshus i Sverige ligger de ungefär i nivå med dem i våra nordiska grannländer och i flera andra länder i Europa. På stegljudsisoleringen ställs dock väsentligt högre krav i Tyskland än vad som är fallet i Sverige.

EG och byggprodukzer Bullerskydd är ett byggproduktdirektivets sex väsentliga krav: av "Byggnadsverket skall projekterat och utfört på ett sådant sätt att vara buller, uppfattas de boende eller personer i närheten av som av av byggnaden, ligger på nivå inte medför risk för deras hälsa och en som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande försom hållanden."

Boverkets nybyggnadsregler E G-anpassas En EG-anpassad version regler för nybyggnad av byggnader - Boverkets Byggregler BBR träder i kraft den 1 januari 1994. Jag har under utarbetandet dessa medverkat med synpunkter och remissvar av vad gäller kapitel 7 Bullerskydd. Kraven som anges avspeglar den ambitionsnivå i princip gällt sedan mitten av l940-talet. Det är som väl belagt denna ljudstandard inte innebär hög kvalitet i att en ljudisolerings- eller bullerhänseende. Jag återkommer med förslag till bättre ljudstandard i våra bostäder i avsnitt 8.4. en

En tystare boendemiljö sou 1993:55

8.3 Vill människor betala för bostäder tystare

Som framgår avsnitt 3.3.2 har utredningen låtit utföra underav en sökning om märmiskors villighet att betala för bl.a. tystare bostäder, jfr bil. 7 s. 41 f.. En enkät riktades till boende i fem olika bostadsområden i och kring Stockholm och Göteborg. Genom tidigare utförda

ljudisoleringsmätningar och bullermätningar var det klarlagt att

bostäderna uppfyllde nybyggnadsreglemas krav på ljudisolering och installationsbullernivåer. Ca 30 % svarade på frågan de stördes om av ljud från grannlägenheterna och ungefär lika många sig uppgav

störda av ljud från ventilationssystemet. Den

genomsnittliga betalningsviljan för en "helt ljudisolerad lägenhet" varierade för de olika områdena mellan 20 000 och 70 000 kr engångssumma. Räknat som på hyresnivåerna motsvarar detta för fyra områdena 2,3 3,3 % av och l % i det område där värderade den helt ljudisolerade man lägenheten lägst. Betalningsviljan för ljudisolering ställd minskad mot boendeyta gav helt överensstämmande resultat, medan den för ett helt ljudlöst ventilationssystem i genomsnitt 16 000 kr lägenhet var ca per räknat som engångssumma. Detta tyder på att den genomsnittliga betalningsviljan är större än kostnaden för att i nyproduktionen med väl genomtänkta konstruktioner åstadkomma en tillfredsställande ljudmiljö. Detta gäller särskilt ventilationsbullret där betalningsviljan enligt min uppskattning överstiger även kostnaden för en genomtänkt omfattande bullersanering i det befintliga bostadsbeståndets både inre och yttre miljö. Undersökningen visar också att den rådande avvägningen mellan ytstandard och ljudstandard i det befintliga bostadsbeståndet inte är korrekt. Resursema har utnyttjats ineffektivt inom stelbent ett

bostadsfinansieringssystem.

Ljudklassning av bostäder ger en bättre boendemiljö

8.4.1 Vägar till bättre ljudisolering vid och

en ny-

ombyggnad

Behovet stort av tystare bostäder Det föreligger ett stort behov av bostäder med bättre ljudkvalitet än dem som krävs i Boverkets Byggregler BBR. En god ljudisolenya ring måste också byggas i huset från början, och det är möjligt att med känd teknik bygga bostäder med klart högre ljudisolering än

En tystare boendemiljd

dagens minimikrav. Kunskapen härom är emellertid dåligt spridd och utnyttjad inom byggnadsföretagen. De bästa förutsättningarna att på ett relativt enkelt sätt åstadkomma hög ljudisolering föreligger vid småhus. Det finns åtskilliga exempel där man vid serieproduktion uppnått en luftljudsisolering mellan sammanbyggda småhus som varit drygt 10 dB över minimikraven. Ett flerbostadshus som blivit mycket omtalat är det s.k. tysta huset i Lund, färdigställt år 1989. För att åstadkomma den ca 10 dB bättre ljudisoleringen utfördes väggar och bjälklag av betydligt tjockare betongkonstruktioner än vad som är vanligt. I ett nu aktuellt nybyggnadsprojekt vid Hammarbyhamnen i Stockholm kommer man att nå i stort sett samma ljudisoleringsstandard som i "tysta huset", men med betydligt lättare konstruktioner. God ljudisolering kan således åstadkommas på olika sätt. Det kräver att på konstruktionsstadiet utnyttja tillgänglig byggnadsakustisk kompetens och därefter ha ett kvalitetssäkringssystem i byggprocessen som jag återkommer till i avsnitt 8.4.4.

8.4.2 Boverkets minimikrav bibehålls i princip

En väg att förbättra ljudisoleringen i bostäder hade varit att föreslå skärpta ljudkrav i BBR. Jag anser dock att det nu inte är rätt tidpunkt att införa sådan generell skärpning av minimikraven, eftersom det en pågår en utveckling mot att förenkla regelsystemet som kringgärdar byggverksamheten. Samtidigt gäller det att försöka minska produktionskostnaderna eller åtminstone inte öka dem. Minimikraven bör därför bibehållas på nuvarande nivå med det undantaget att reglerna för bullret från husets installationer, särskilt ventilationsanläggningarnas buller inomhus och utomhus skärps som framgår i avsnitt 8.1.4. För att komma till rätta med det lågfrekventa fläktbullerproblemet har Boverket i förslaget till nya Byggregler föreslagit att kraven på den A-vägda bullernivån kompletteras med ett krav även den Cvägda nivån. Bullerkravet blir trots detta inte tillräckligt restriktivt för att säkerställa en verkligt god kvalitet. En skärpning med ca 5 dB är enligt min uppfattning tillräckligt för att flertalet människor knappast skulle lägga märke till fläktbullret och därmed heller inte uppfatta det som störande.

En tystare boendemiljä sou 1993:65

8.4.3 Ljudklassning bostäder

av

Förebilder till mitt förslag till ljudklassning bostäder finns i av Frankrike och Tyskland. Det franska systemet är utarbetat av en branscharbetsorganisation och beskrivet i "Guide qualitel". Inte bara Ijudegenskaperna utan även andra komfortkrav och kvalitetskrav i bostäderna ingår i klassningssystemet har 5 varvid den som steg, mellersta svarar mot de gällande minimikraven. I Tyskland är ljudkraven i byggnader angivna i DIN-standard 4109

en nr Deutsche

Industrie Norm. Minimikraven är något högre än de svenska. En bilaga till DIN 4109 anger bl.a. de minimikrav bör uppfyllas i som en byggnad med "förhöjd ljudisolering", på tyska "erhöhte Schallschutz". Luftljudskraven är där ställda 2 till 3 dB högre än minimikraven och stegljudskraven 7 dB högre, dvs. 7 dB lägre stegljudsnivå.

Jag föreslår att ett ljudklassningssystem införs för alla bostäder,

nya liksom för bostäder genomgår omfattande som en mer renovering eller ombyggnad. På mitt initiativ har TK ISO 43/2 Byggnadsakustik inom Svenska Elektriska Kommissionen påbörjat arbete med fram ett att ta en svensk standard för ett sådant system utgår från mätetal enligt som ISO-standarder nris 140 och 717. Förslaget till klassningsstandard innehåller 5 klasser i steg 4 dB, där den mellersta klassen om

motsvarar Byggreglernas minimikrav se s. 14 -17. De två lägsta

klasserna behövs för delar det befintliga bostadsbeståndet. av Klassningen knyts till obligatoriska, stickprovsvisa kontrollmätningar. Förslaget till en standard på detta område har också i 1993 mars notificerats till CEN enligt gällande överenskommelser. Ljudisoleringskrav för det lågfrekventa området under 100 Hz införs i Sverige så snart det internationella standardiseringsarbetet möjliggör detta. Ljudklassningen av bostäderna skall inkludera deras kvaliteter vad gäller yttre buller, särskilt trafikbuller och därmed frågan om fasadernas ljudisolering. Jag ser ljudklassningen ett mycket viktigt som instrument för att efter hand sådana bostäder på marknaden i ökad omfattning. Den kommer att stimulera en teknikutveckling för att få fram byggnader med bättre ljudisolering och lägre bullernivåer. Detta är att föredra framför att generellt höja minimikraven. Jag har i denna fråga samrått med ett flertal företrädare för större byggnadsföretag som ställt sig mycket positiva till förslaget. Det är väsentligt att ljudklassningen är obligatorisk för nya bostäder. Annars kan klassningen komma omfatta alltför liten att en del av byggnadsbeståndet så att den inte får genomslag på marknaden. Genom att införa ljudklassningen på det befintliga byggnadsbeståndet i samband med en omfattande renovering kommer efter hand en stor del av det totala bostadsbeståndet att bli ljudklassat. Det

sou 1993:65 En tystare boendemiljø

kommer att visa att i en hel del byggnader, även bland dem som uppförts efter år 1945, gällande minimikrav för nya bostäder inte är uppfyllda. Detta skapar ett incitament hos husägare att i de fall där så är möjligt försöka förbättra ljudisoleringen. Här öppnas också ett utrymme för viss teknikutveckling. Möjligheterna ökar dessutom för presumtiva hyresgäster och köpare av bostäder att väga ljudkvalitet mot kostnad. Ljudklassningen klargör även vilken grad av frihet som en boende kan tillåta sig vid musiklyssnande och liknande utan att skapa obehag för sina grannar.

En tystare boendemiljö

Ffredje utkast till svensk standard

L j udklassning av utrymmen i byggnader

Del l: Bostäder

0 Inledning

Boverkets nybyggnadsföreskrifter innehållerendast ett fåtal ntinimumktav ljudnivå och ljudisoleringi byggnader.De krav som finns är dessutom minimumkrav som inte garanterar ostördhet.

Dennastandard till för är att underlättaarbetetetför projekterare av ljudklimat i byggnader för samt att uppmuntra byggherrartill att ökaden akustiska kvaliteten byggnaderså att inte endast minimumkrav uppfylles.Den kan också användastill att klassindelabyggnader till vägledningför konsumenter.

1 Omfattning

Dennastandardklassindelarkrav som bör ställas på luftljudsisolering, stegljudsisolering,ljudnivån från installationer, ljudnivån inne från tratikbuller, ljudnivån uteplats från trafikbuller och installationen byggnaden samt rumsakustiki olika typer av byggnader.l del l behandlas bostäder.l del behandlasövriga byggnader 2 som kontorshus,hotell, skolor och vårdbyggnader.

De olika kravendelasin i fem klasser.De minimumkrav som idagtillämpas av myndigheteroch konsulterinryms i ntittklassen,klass Dessaminimumkravsäkerställer att en majoritet av användarnainte uppleversig störda.Dessakrav uppfattasdock som otillräckliga av 10-20% av användarna. Genom att höjastandarden och tillämpa de högreklassernakanandelenotillfredsställda minskas. De lägre klassernahar till syfte att göra det möjligt att klassindela ävenäldrebostädersom av olika skäl inte kanuppfylla klass Klassindelningenska baseras genomfördamätningarenligt gällandesvenskstandard.

2 Referenser

2.1 ISO 140-4 Measurementof soundinsulationin buildingsandof building elements PartlV: - Field measurements of airbomesound insulationbetweenrooms 2.2 ISO 140-5:78 Measurementof soundinsulationin buildingsandof building elements PartV: - Field measurements of airbomesoundinsulation of facadeelementsandfacades 2.3 ISO 140-7Measurementof soundinsulationin buildingsandof building elements PartVll: - Field measurements of impactsoundinsulationof floors. 2.4 ISO 717/1 Ratingof soundinsulationin buildingsandof building elements Part Airborne soundinsulationin buildingsandof building elements. 2.5 ISO 717/2 Ratingof soundinsulationin buildingsandof building elements Part Impact sound insulation 2.6 SS025259: 1986Ljudabsorbenter Värdering av mätresultat - 2.7 SS025260: 1986Ljudabsorbenter lClassindelning - 2.8 SS025263: Mätning av ljudnivå i Fältprovning rum - 2.9 SS025264: Mätning av efterklangstidi Fältprovning rum - 2.10 SS817306: 1981Dörrar Ljudisolering Klassindelning - -

En tystare boendemiljö

Ljudklassning av utrymmen i byggnader 3:e utkast 24

2.11 SS 923551:1988 Golvmaterial Klassificering - 2.12 NT ACOU 61:1987Windows:Traffic noisereduction indices

3 Begrepp

3.1 Luft judisoleri ng: Skiljekonsuuktionensförmåga att reducera ljud som når den via luften. Som matetal användsbegreppetreduktionstal. R. som mätsi dBdecibel. Reduktionstaletvarierarmed frekvensen. Somsammanfattningsvärde användsvägtreduktionstal i byggnad.Rw, som utvärderas enligt standard. ISO 717/1.Mätning skaalltid skeenligt standard, ISO 140-4.

3.2 Stegljudsnivå: Ljudtrycksnivån i ett angränsande utrymme från en Standardiserad stegljudsapparat som bankar på en bjälklag. Som mätetalanvändsbegreppet normaliserad stegljudsnivå,Lu, som mäts i dBdecibel. Den normaliseradestegljudsnivånvarierarmedfrekvensen. Som sammanfattningsvärde användsvägd normaliserad stegljudsnivå i byggnad.Bmw, som utvärderasenligt standard. ISO 717/2. Mätning skaalltid skeenligt standard. ISO 140-7.

3.3 Ljudnivå: Förkortat skrivsätt för frekvensvägd ljudtrycksnivå Normalt är ljudtrycksnivånAvägd och betecknas då LpAdB. C-vägd ljudtrycksnivå betecknas Lpc dB. Om inget annat sägs avses ett medelvärde över tiden, ekvivalentnivån. För uañkbuller avses dygnsekvivalentniván. För intermittent förekommande korta ljud användsdenmaximalaA-vägdaljudtrycksniván,LpAmax. Mätning ska alltid ske enligt standard. Inomhus gäller SS025263.

3.4 Efterklangstid: Den Liddet tar för ljudtxycksnivån i ett rum att sjunka 60 dB sedanljudkällan stängts av. Efterklangstiden,Ts, är ett mätetal på hur stor ljudabsorptjonen ari rummett. Denökar med rumsvolymenoch minskarmedljudabsorptionsarean. Med efterklangstidi dennastandard menas högstavärdeti oktavbanden 500. 1000 och 2000 Hz. Mätning skaalltid skeenligt standard,SS 025264.

3.5 Ljudklass l: Dennaljudklass svarar mot de ljudförhållanden som kan förekomma i äldre trähus.

3.6 Ljudklass 2: Denna ljudklass svarar mot de ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet.

3.7 Ljudklass 3: Dennaljudklass svarar mot de ljudförhâllanden som sedan1950-talet tillämpats som minimumkravi svenska byggnader. Ca 20% av berörda personer kanändå anse sig vara störda. De minimumkrav som idag tillämpas av myndigheter ochkonsulterinryms i dennaklass.

3.8 Ljudklass 4: Dennaljudklass svarar mot tydligt bättreljudförhállanden än ljudklass Berörda personer kan ändå i vissa fall anse sig störda. Denna ljudklassbör vara minimumkravet om god standard efterfrågas.

3.9 Ljudklass S: Denna ljudklass svarar mot mycketgoda ljudförhâllanden. Berörda personer kommer endast undantagsfallupplevaljudstörningar. i

3.10 Installation: Med installation avses anordningi byggnaden som inte kan styrasav brukaren. Typiska installationer är ventilationssystem.kyl- och frysskåp, värmepumpar,hissarsamt vatteninstallationeroch tvättmaskiner utanför lägenheten. En diskmaskineller köksiläkt som endast användsvid matlagningi den egna lägenheten räknasinte som installationeri dennastandard.

En tystare boendemiljö

Ljudklassning av utrymmen i byggnader 3:e utkast 34

3.11 Uteplats: Med uteplats avses utrymmet 2 m framför fasad uppehållsutrymmen i för bostadsnära rekreation som lekplats.altaneller balkong.Om ingendel av uteplatsen befinner sig så nära 2 som m avses hela det aktuella uppehållsutrymmet. Punkter2 m framför öppningsbarafönster till boningsrum ingår också. Vid små balkonger avses utrymmet l m framför fasaden.De ljudtrycksnivåer i somanges denna standardinkluderarljudreflexerfrån fasaden.

4 Ljudklasser

Luflljudsisolering

Utrymme Klass l Klass 2 Klass3 Klass4 Klass5

Mellan en lägenhetoch utrymme utanför R,, 5 47 RQ, 48 2 R,,,252 R,,,2S6 RQ., 60 2

Mellan longing och bostadsrum samt R,.,2 36 R,, 36 RQ, 40 R,,,244 Rw 2 2 2 48 mellan trapphus/korridor ochutrymmet innanför tamburdönen

Inuti lägenhet.bjälklag och väggar. Rw244 Rw 48 2 Ett av flera sovrum.

Kommentarer: Om väggarnaär försedda meddörrarmåstedessaha ljudklass är minst en som kravvärdet 10dB. Ljudklassema 25. 30 och 35 dB är definierade SS817306. i l avvaktan på - en revision av den svenskastandardenförutsätteshär att det äveninföres ljudklass40 dB är 5 dB en som bättreän 35 dB-klassen.

Stegljudsisølering

Utrymme Klass l Klass 2 Klass3 Klass4 Klass5

Mellan trapphus,korridor eller loftgång och E, 2 69 L,,w 5 68 L.,w 64 D. 60 UM. 5 5 5 56 bostadsrum Mellan annatutrymme utanförlägenheten Ln.w 2 63 UM, 5 62 Lu.w 58 Ln.w 54 Lu.w 50 s s s och bostadsrum

Inuti lägenheten. Lnw 53 JDM 64 --- -- -.. S S Ett av flera sovrum.

Kommentarer: Golvbeläggningar ljudklassas enligt SS 923551.Påbetongbjälklagkan medhjälp man av ljudklassenenkelt beräknadenresulterandevägdastegljudsnivån.

En tystare boendemiljö

Ljudklassnlng utrymmen i byggnader 3:eutkast 44 av

Ljudnivd från installationer Utrymme Klass l Klass 2 Klass3 Cass 4 Klass5

LM s30 LnA s30 LM s30 LM s30 LM 5 25 Boningsrum LoAmaxS35 LoAmaxS35LoAmaxs35 I-pAmaxS35 LaAmaxs30 LDC 545 LDC 540 LoAs38 140x538 LM 534 LuAS34 LM 530 Kök LoAmus44 LoArnaxS44 LnAmaxS40 LnAmaxs40 LaAmaxs35 Lac s 50 Lac s 45

Kommentarer: För att kraven ska uppfyllas krävs att ljudeffektnivån från deolika installationema inte är för hög. Den A-vägda ljudeffeldniván, LwA för en installation bör inte överskrida , LwA LM -4 dB om det finns en installationi rummet,tex ett kylskåp 5 LwA LM -7 dB det finns två installationer rummet, i t ex ett kylskåp och en frys 5 om LwA LM -l0 dB om det finns tre eller tler installationen rummet, tex ett kylskåp, en frys och en 5 fläkt som går kontinuerligt.

Ljudnivåfrån trafikbuller Utrymme Klass l Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass5

Boningsrum LM 5 30 LM 5 30 LM 5 30 LM 5 26 LM 5 22 LnAuiazéià l2AmaxS45 LoC S42 I-oC S33 Kök LoA s 38 LM s 38 LoA s 34 LM 5 34 LM 5 30 LDC s 50 LDC s 46

Efterklangstid Klass l Klass 2 Klass 3 Klass4 Klass 5

Tmpphus T 51.5 s T 51,5 s T 51.5 s Korridorer T51.0 T5l,0s T5l,0s

Kommentarer: För att kraven ska uppfyllas krävs i regel att akustiskaabsorbenter tilltörest l annex A vägledning för hur kraven kanhanteras uttryckt i minsta absorbentarea med en viss ges en absorptionsklass..

Ljudnivå vid uteplats Utrymme Klass l Klass2 Klass3 Klass4 Klass5

Uteplats, på minst sida av bostaden LM 5 56 LM 5 52 LM 5 48 LaA s 44 LpA s 40 en Lac 5 40

En tystare boendemiljö sou l993:65

Det är också min uppfattning det just är att nu en lämplig tidpunkt att

införa ett klassningssystem, eftersom det inte råder

någon akut brist på bostäder. De söker bostad har härigenom reella som valmöjligheter och kan väga in bostadens ljudkvaliteter innan de träffar sitt val. Alla ljudklassade bostäders ljudegenskaper skall därför tydligt framgå i den information som till presumtiva hyresgäster och ges köpare av bostadshus eller bostadsrätter.

8.4.4 Merkostnad för

ljudisolering och bullerfrihet utöver gällande minimikrav

Vid sammanbyggda småhus är merkostnaden marginell för att nå ett slutresultat ligger 10 dB eller över minimikraven. som mer Det tysta huset i Lund ett experimenthus ägnades var som mycken tid i projekteringen och uppföljningen och där prövade rad olika man en

konstruktionsdetaljer. Därför blev det också förhållandevis

dyrt. Byggherren JM Byggnads AB har emellertid uppskattat merkostnaden till 2 3 % i produktionskostnad i reguljär - produktion. Förenklat uttryckt kostar den 10 dB bättre ljudstandarden med bibehållen kostnadsram några kvadratmeter i bostadsyta på normalbostaden. Merkostnaden för huset i Hammarbyhamnen beräknas ligga under l %.

Den genomsnittliga kostnaden för stickprovsvisa

kontrollmätningar

av ljudisoleringen kan uppskattas till ca 0,1% produktionskostnaden av i större byggprojekt. I små projekt blir kostnaden relativt sett något högre.

Exemplen på merkostnaden för mycket god ljudisolering i en en välplanerad nyproduktion ligger således vid eller något under vad

människor enligt betalningsvillighetsstudien

i genomsnitt är beredda att betala. Det finns med andra 0rd marknad för bostäder en med en

mycket god ljudisoleringsstandard. När god ljudisolering blir standard

snarare än undantag finns det goda förutsättningar priset att pressa

denna kvalitetshöjning.

Vad gäller merkostnaderna för

ett tyst ventilationssystem är de

betydligt lägre än den genomsnittliga

betalningsviljan. Enligt före-

trädare for ventilationsbranschen är i själva verket de normala

ventilationssystemen i flerfamiljshus inte bara bullriga även

utan totalekonomiskt dåligt optimerade. Valet

av ventilationssystem styrs

av inköpspriset; det tystare systemet kostar något i installation mer men ger ett lägre pris på elräkningen. Enligt beräkning blir en merkostnaden i elenergi räknat på det svenska bostadsbeståndet 100 milj. kr per år källa: Råd ljud i hus, om Byggforskningsrådet och

1993:65 En tystare boendemiljö sou

SABO 1991. Den tysta ventilationen bygger på ett strömningstekniskt välutformat system med väldimensionerade ljudfällor och tysta ventilationsdon. Energisparande och bullerfrihet går hand i hand Skälet till att vi trots det stora behovet praktiskt taget saknar ett utbud bostäder med hög ljudisolering och tyst ventilation är det av stela bostadsfinansieringssystem vi har haft som på intet sätt premierat utvecklingen och utbudet av bostäder med hög ljudisolering. Tystare bostadsventilation kan också kombineras med stora energibesparingar. Studien betalningsviljan visar då mycket stora samhällsekonomiska av intäkter.

8.4.5 Kontrollmätning ett måste

Klassningssystemet skall bygga på kontrollmätningar. Det är den bästa kända garantin för en tillfredsställande kvalitetssäkring för att nybyggnadsreglernas krav på "deklarerade värden" skall kunna anses uppfyllt. En kvalitetssäkring kräver bl.a. kontrollmätningar av ljudisolering och buller i den färdiga byggnaden. Det är lätt att göra misstag i detta avseende, särskilt när för nya material och metoder i bygganman det. En byggnads ljudisolering beror i hög grad såväl av konstruktions- och materialval det noggranna utförandet på byggnadsplatsom Jag har tidigare redovisat bestämmelserna om funktionskontroll sen. ventilationssystem jfr avsnitt 8.1.4. av Att kontrollmätningar är ytterst väsentliga for kvalitetssäkringen kan belysas med ett exempel från Storbritannien. I Skottland har man haft obligatorisk stickprovskontroll ljudisoleringen i nyuppförda en av bostadshus. I England har kontrollmätningar inte varit obligatoriska. Erfarenheten från Skottland var att 95 % av de nyuppförda bostadshusuppfyllde ställda minimikrav. I kontrollstudie i England fann en en man att endast 60 % av byggnaderna uppfyllde minimikraven. De närmare formerna för kontrollmätning och kvalitetssäkring bör framgå i den standard för närvarande utarbetas av Svenska som Elektriska Kommissionen. En möjlighet är att tillämpa ISO 9001 for sådan kvalitetssäkring. Jag har tidigare nämnt att det inom ramen för EG:s byggproduktdirektiv pågår ett arbete inom CEN att ta fram olika standarder på byggområdet. Kommer en europeisk standard att omfatta kvalitetssäkring, eventuellt med hänvisning ISO-standard 9001, skall givetvis denna tillämpas.

En tystare boendemiljö sou 1993:65

En god ljudisolering är ett allmänt väsentligt intresse Det finns flera vägar att säkra att kontrollmätning kommer till en stånd. En väg är att i samband med bygglovet begära in underlag för ljudbedömning, varvid skall ingå ett krav på kompetent utförd kontroll av ljudisolering och bullernivåer innan slubevis utfärdas. Utredningen för en översyn av plan- och bygglagen M 1992:03 har emellertid bl.a. som uppgift att utreda förutsättningarna för avskaffa att bygglovet inom detaljplanelagt område. En sådan utveckling skulle därmed rycka undan grunden för mitt förslag till ljudklassningen. En annan och enligt min mening framkomlig väg kan mera vara ett system liknande det som finns för funktionskontrollen ventilationav sanläggningar. Härför krävs inte någon ändring i plan- och bygglagen. Regeringen bör med stöd bemyndigandet i 16 kap. l § i denna av lag kunna utfärda föreskrifter rör ljudklassning bostäder. som av Förordningen 1991 : 1273 funktionskontroll ventilationssystem bör om av kunna tjäna som förebild, särskilt vad gäller kvalitetssäkringen av kontrollmätningar.

Ljudisoleringen i ett fzirdigbyggt hus kan sällan

förbättras

Dålig ljudisolering i det befintliga bostadsbeståndet inte som uppfyller minimikraven är svårt att i efterhand komma till rätta med eftersom ljudisoleringsegenskaperna är inbyggda i huset. Oftast har bristerna inte rättats till. En radikal förbättring ljudisoleringen kan endast av ernås genom att riva huset och ersätta det med med bättre ett nytt konstruktioner. Det är inte heller möjligt att med känd teknik väsentligt förbättra det befintliga bostadsbeståndets luftljudsisolering till rimlig kostnad. en Störande ljud från kan endast avhjälpas grannar genom att de sinsemellan visar större hänsyn mot varandra. Som exempel härpå vill jag nämna att hemstereoanläggningar måste användas med stor restriktivitet i vanliga flerfamiljshus inte skall om grannar bli störda. Tyvärr framgår inte detta med tillräcklig tydlighet reklamen för av musikanläggningarna. Under tider med bostadsbrist har även bullersynpunkt underur måliga hus fyllts med hyresgäster. En del av dessa dåliga bostadshus från 1960-talet har rivits. Skälet har inte bara varit den nu dåliga ljudisoleringen men den har i några fall varit starkt bidragande. Det belyser att kostnaden för dålig ljudisolering kan bli mycket hög, en den sociala kostnaden oräknad.

sou 1993:65 En tystare boendemiljö

När husen åldras bibehålls luftljudsisoleringsegenskaperna i stort sett oförändrade. Sprickbildningar i lägenhetsskiljande konstruktioner, vilket förekommer särskilt i en del elementbyggda hus, försämrar emellertid dessa egenskaper. Stegljudsisoleringen kan däremot försämras med åren. Vidare tenderar buller från ventilationsanläggningarna att öka med åren. Enligt 3 kap. i PBL är dock husägaren skyldig att underhålla egendomen så att egenskaperna i huvudsak bibehålls. Jag har tidigare framhållit att en byggnads luftljudsisolering som regel inte kan förbättras i efterhand. Med ventilationsbullret ligger det annorlunda till. Genom en ombyggnad av ventilationssystemet exempelvis i samband med mera omfattande reparationsarbeten och renovering är det ofta möjligt att väsentligt reducera fläktbullret.

8.6 Ljudförhâllandena i andra byggnader än

bostadshus

Ljudisoleringskrav och bullerkrav har även ställts på skolor, hotell, vårdbyggnader m.m. Som en följd av den önskade avregleringen av byggnadsmarknaden är de nya Byggnadsreglerna betydligt mindre detaljerade än sina föregångare vad avser krav på andra byggnader än bostadshus. Detta förhållande har skapat en osäkerhet på marknaden vad avser de ljudkrav som bör ställas i samband med exempelvis upphandling av skol- eller vårdbyggnader. Inom byggområdet är dessvärre beställarens kunskaper inom det akustiska området ofta begränsade. Detta medför uppenbara risker för att man upphandlar en byggnad som senare visar sig ha dålig ljudkvalitet. Risken härför är stor när en kommun en genom totalentreprenad upphandlar en skolbyggnad och endast kräver att nybyggnadsreglernas miminikrav skall uppfyllas. Resultatet kan mycket väl bli en byggnad som är ganska dålig i ljudhänseende. Under arbetet med en standard för ljudklassning av bostadshus har det framkommit att det finns ett behov av motsvarande klassning av andra byggnadstyper. TK ISO/42 Byggnadsakustik inom Svenska Elektriska Kommissionen kommer därför att utarbeta klassningsstandarder för andra byggnader som skolor, vårdbyggnader etc. Inte minst angelägen kontorssidan med hänsyn till det stora anses vara utbudet av tomma lokaler. Detta har framförts av Sveriges fastighetsägarförbund. En ljudklassning skulle vara värdefull för marknadsföringen av hyreslediga lokaler.

En tystare boendemiljö sou 1993:65

Detta bör också underlätta kommuners och andra byggherrars upphandling. En kommun som avser att bygga en skola kan då i entreprenadhandlingarna hänvisa till önskad kvalitetsklass i en sådan standard. Byggherren kan välja skola precis uppfyller en som nybyggnadsreglemas minimikrav eller en skolbyggnad med god eller mycket god ljudkvalitet. Jag finner det angeläget att arbetet med sådana klassningsstandarder påskyndas och erforderliga ställs resurser

till kommitténs förfogande för detta angelägna arbete ifr avsnitt 7.2.

9 Buller i

fritidsmiljön

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Nya bullriga företeelser dyker upp under vår fritid och ljudnivåerna tenderar att öka. Ansvaret för att skydda sig för buller faller nästan helt på den enskilde eller föräldrar. För att mildra olika effekter av buller föreligger ett stort inforrnationsbehov. Sådana aktiviteter påverkar dessutom inte bara den för som oväsen utan stör även omgivningen. Naturupplevelser utan buller är en kvalitet att värna om. Elektronikens frammarsch har medfört att högtalaranläggningar som används vid olika musikevenemang kan alstra ljudtoppar i storleksordningen 130 140 dBA på åtskilliga meters avstånd från anläggningen. En övre gräns om 100 dBA på publikplats mätt som ekvivalentnivå under 10 minuter införs för ljudniåver från pop/rockkonserter, diskotek och annan offentligt framförd musik. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utfärda närmare anvisningar härom och föreslå hur kontrollen efterlevnaden härav och av sanktioner för överträdelser skall utformas. Intressekonflikter uppstår ofta i samhället på grund skottav buller. Detta kan undvikas att inte tillåta bebyggelse nära genom skjutbanor. Naturvårdsverkets Allmänna råd "Buller från skjutbanor" bör fotsätta att gälla för buller från finkalibriga och vapen beräkningsmetoden härför ger en i grova drag rättvisande bild av bullerimmissionerna. Om det är tekniskt svårt att nå till ner lämpliga bullernivåer bör inskränkningar införas för skjuttider, vapentyper, kalibrar etc.

9.1 Rätten till

tystnad

9.1.1 Fritiden blir allt bullrigare

I dag har vi goda kunskaper om buller och dess effekter och hur vi skall förebygga bullerskador. Jag vill påstå att vi vet så mycket att inte någon behöver ådra sig bullerskada utom olyckshänen genom en ren

Buller i fritidsmiljön sou 1993:65

delse. Ökad hänsyn människor emellan kan bidra till att de psykosomatiska följderna av oönskat ljud kan minska. Medan vi i arbetslivet kan se ett trendbrott när det gäller hörselskador är förhållandet inte lika gynnsamt i fråga om bullriga fritidsaktiviteter. Tvärtom förefaller det som om nya bullriga företeelser ständigt dyker upp där utövarna vanligen är ungdomar och unga vuxna, och att ljudnivåerna tenderar att öka. Uppmaningar att vara försiktig med hörselsinnet för att inte drabbas av en hörselnedsättning när man blir äldre tycks inte få en avsedd effekt. Denna tid i livet förefaller så oerhört avlägsen för ungdomar. Ansvaret att skydda sig för buller från olika fritidsaktiviteter och leksaker faller dessutom nästan helt på den enskilde eller föräldrar. Det föreligger således ett stort informationsbehov för att mildra olika effekter av buller. Informationen behöver riktas till föräldrar vad gäller barns bullriga lekar och leksaker. Yrkeskategorier lärare, som läkare, hälsovårdare och arkitekter och lagstiftare behöver en

förbättrad utbildning om fritidsbuller. Det är också viktigt att bullriga

produkter märks på ett lättförståeligt sätt. Föräldrar och tillverkare av hörselskadliga leksaker och apparater, lärare och miljöansvariga måste var för sig och tillsammans försöka bidra till att bekämpa skadligt fritidsbuller. Vår fritid är i förhållande till arbetslivet inte reglerad lagar genom

och föreskrifter och en aktiv tillsyn från ansvariga myndigheter.

Intresset för att bekämpa olika bullrande aktiviteter i vår fritidsmiljö är också svagt utvecklat.

9.1.2 Behovet stillhet och av ro

Buller från olika fritidsaktiviteter påverkar inte bara utövaren utan stör även omgivningen. I vårt industrialiserade och allt mer motoriserade samhälle finns det för många människor ett behov att komma ifrån av de bullrande miljöerna för att uppleva den livskvalitet är som förbunden med stillhet och ro. Förväntningarna är också större att slippa bullerstörningar på fritid. Karaktären hos olika rekreations- och

friluftsområden varierar med naturförutsättningarna, befolknings- och bebyggelseförhållandena. I många av dessa områden förekommer i

ökad utsträckning motoriserade och andra aktiviteter såväl på land som på vattnet och i luften. Flera av dessa störkällor har jag behandlat i de föregående kapitlen. På längre sikt finns det risk för att motoriseringen och samhällsutvecklingen spolierar möjligheterna för många människor

att inom räckhåll ha områden som inte alls eller bara i liten omfattning

är bullerförorenade av tekniksamhället.

sou 1993:65 Buller i fritidsmiüön

"Lillbullerutredningen" M 1991:02 har på ett förtjänstfullt sätt såväl i betänkandet Angående vattenskotrar SOU 1992:41 som i sitt slutbetänkande Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna - SOU 1993:51 lagt fram förslag för att komma till rätta med stömingarna från bullrande aktiviteter i värdefulla rekreationsområden, främst i fjällvärlden och skärgårdarna. Jag har haft fortlöpande kontakter med utredningen och vi är överens om att rätten till tystnad på vår fritid har stor betydelse för allt fler människor. Jag delar den syn på vad som är tystnad i naturen så som det framställs i kapitel Den innebär bl.a. att tystnad i naturen inte kan beskrivas generellt med en maximal ljudnivå i dB. I sådana rekreationsområden där ostördheten är en viktig kvalitet kan i princip alla ljud från motoriserade aktiviteter, i vart fall från sådana som inte är av nyttokaraktär, sägas vara inte önskvärda ljud, dvs. definieras som buller. Förslagen som läggs fram för att åtminstone bevara tysta naturområden även i framtiden förtjänar allt stöd. I det följande kommer jag att ta upp andra fritidsaktiviteter som kan påverka såväl den egna personen som vara störande i den omgivning de utövas. Eftersom jag tidigare behandlat områden såsom gräsklippning och leksaker m.m. tar jag i detta kapitel upp buller från pop/rockkonserter, bärspelare och skjutbanor.

9.2 Pop/rockkonserter

m.m.

Pop/rockkonsener Under de sista 20 30 åren har det vuxit fram ett mycket stort intresse för modern musik. I takt med elektronikens frammarsch har också högtalaranläggningar och förstärkare gjort att musiken kan framföras vid mycket höga ljudnivåer. Numera finns det högtalaranläggningar som kan alstra ljudtoppar i storleksordningen 130 140 dBA på åtskilliga meters avstånd från högtalarna utan påtaglig ljudförvrängning och utan att utrustningen tar skada. Sådana anläggningar brukar användas av bl.a. rockgrupper. Ofta drar sådana pop/rockgalor 10 000-tals åhörare vid ett enda tillfälle. Under 1970- och 1980-talet ökade ljudnivåerna successivt. Det föreföll också finnas en inte uttalad tävlan mellan de olika orkestrarna om vem som kunde producera de högsta ljudnivåerna. För 15 år sedan var det vanligt att den maximala förstärkareffekten uppgick till ca 20 000 watt; numera är det snarare regel än undantag att använda 100 000 watt i förstärkare vid stora konserter. Några amerikanska Ijudnivåmätningar i samband med rockkonserter har visat genomsnittsvärde på 103 dBA. Vid inomhuskonserter på Scandinavium

Buller i fritidsmiljdn sou 1993:55

i Göteborg har ljudnivåer mellan 97 och 110 dBA uppmätts med toppvärden mellan 124 och 140 dB. Vid 10 konserter var ljudnivån i medeltal 101 dBA. Dessa nivåer innebär att det föreligger risk för en ett akustiskt trauma som kan ge en omedelbar mekanisk skada. Denna tillfälliga hörselnedsättning brukar, om besvären är måttliga, gå över på någon timme. Man har i Norge påvisat att hörselstatus hos unga norrmän som mönstrat i 18-årsåldern försämrats på några år så att 1987 35 % av de mönstrade uppvisade hörselnedsättning. År 1981 som en var motsvarande andel 17 %. Man tror att detta framför allt beror på musikexponering eftersom 18-åringarna ännu inte nämnvärt utsatts för arbetsbuller. Föräldrar och myndigheter är oroade av de höga ljudnivåer som förekommer i samband med modern musik, särskilt när den framförs på diskotek och rockkonserter. Denna för eventuella hörselskadoro liga effekter är naturlig, när man betänker att miljontals ungdomar årligen besöker denna typ av musikaktivitet. Det finns emellertid mycket få fall kända där exponeringen för musik lett till en omedelbar hörselnedsättning. Troligen innebär den exponering som ungdomar i allmänhet utsätts för, dvs. ett fåtal pop/rockkonserter per år och något diskoteksbesök per vecka under 3 4 timmar, en ganska begränsad exponering som nästan alltid tycks innebära att man är på den "säkra sidan".

Bärspelare Det finns också en uttalad oro för den utbredda användningen av bärspelare freestyleapparater. Anledningen till detta är att bärspelarna kan producera höga ljudnivåer. Ur teoretisk synvinkel finns det flera faktorer som talar för att dessa kan vara skadliga. De är i allmänhet av så hög kvalitet att de återger alla ljud inkl. impulsljud bättre än äldre högtalarutrustning. Genom att de är bärbara kan

exponeringstiden bli lång ifr även bil. 3. De reproducerar impulsljud

bra och bäraren stör inte omgivningen såsom med frifáltshögtalare. Därför får användarna inte kritik från omgivningen vad gäller ljudnivåerna. Det finns farhågor för att de som använder bärspelare har sämre hörsel än icke användare. I undersökningar utförda vid Audiologiska avdelningen, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har detta inte kunnat bekräftas utan det förefaller enligt dessa som om bärspelare inte innebär någon omedelbar risk för hörselnedsättning hos ungdomarna på det sätt som de i allmänhet används, dvs. under någon timma/dag eller vecka vid ljudnivåer mellan 85 och 95 dBA.

sou 1993:65 Buller i fritidsmiljdn

Riktvärden för rockkonserter

Varken högtalarfabrikanter, musiker eller konsertarrangörer kan ha

något intresse av att deras produkter riskerar att åsamka kundkretsen,

dvs. musiklyssnarna, skador i ett viktigt sinnesorgan. Tvärtom bör det

vara ett gemensamt intresse för alla parter att skaderiskema elimine-

ras. Detta skulle underlättas av normer, som reglerar exponeringsnivå-

erna för ljud i hörlurar och vid publika där det arrangemang,

förekommer elektronisk ljudförstärkning. Redan för över 20 år sedan försökte de hälsovårdande myndigheterna i Göteborg att fastställa

en övre gräns om 95 dBA för ljudnivån vid musikframföranden och diskotek. Detta fick dock aldrig någon effekt.

Högtalarfabrikanter och musikproducenter verkar på den internatio-

nella marknaden och påverkas av internationella marknadskrafter.

Därför är det inte tillräckligt att problemet tas upp till behandling

av

nationella myndigheter, utan frågan om exponering för elektroniskt förstärkt ljud bör även tas upp till diskussion i internationella

organ av

både vetenskaplig och politisk prägel. Det är uppenbart att rockmusiker har en betydligt större exponering för höga ljudnivåer än vad åhörarna har. Nyligen har del kända

en musiker i USA t.ex. Peter Townsend, Rod Stewart och Alex Halen van

medgett att de har en hörselnedsättning och även tinnitus, de

som anser orsakad av de mycket höga ljudnivåerna i samband med framförande av musik. Man har bildat en ny organisation, HEAR

Hearing Education and Awareness for Rockers och denna organisa-

tion har mött en hel del intresse från media. Emellertid måste man

konstatera att det hittills finns relativt få bevis för hörselnedsättningar

hos rockmusiker såsom dokumenterade resultat i samband med

reguljära hörselundersökningar, individuella audiogram etc. Subj ektiva

uttalanden om hörsel och tinnitus är naturligtvis mindre värde än av

mätresultat källa: Alf Axelsson, Audio Nytt 91/3.

nr

Hur kommer det sig då att popmusiken framförs vid så höga ljudnivåer Vem vill ha det De höga ljudnivåerna kan troligen

vara

uttryck för en prestigefylld "tävling" mellan musikerna om vem som kan prestera högst ljudnivåer med modern högtalarutrustning. Vi tror inte att detta uttrycker publikens önskemål i allmänhet. I åtminstone två länder, Storbritannien och Nya Zeeland, har börjat inta

man en

betydligt mer restriktiv attityd. Vid rockkonserter på Wembley Stadion har man sålunda infört mycket höga bötesbelopp minut

per om man

överskrider 90 dBA- nivån relativt långt fram i auditoriet. Det har visat sig att det är ljudteknikern som är den kritiska i

personen

samband med sådana konserter. Musikerna själva har relativt dålig

en

uppfattning om vilka ljudnivåer som går ut över auditoriet eftersom de

Buller i fritidsmiljon sou l993:65

befinner sig bakom högtalarna och i närheten av sin egen monitorhögtalare. Både i Storbritannien och Nya Zeeland har man goda erfarenheter av de skärpta reglerna och man har också fått de flesta rockgrupperna att följa givna föreskrifter.

ljudniváerna vid rockkonsener fdr inte överstiga 100 dBA

Jag föreslår därför att en övre gräns om 100 dBA på publikplats mätt som ekvivalentnivå under 10 minuter sätts för pop/rockkonserter, diskotek och annan offentligt framförd musik. Det bör ankomma på Socialstyrelsen att utfärda närmare anvisningar härom och hur den skall kontrolleras samt föreslå sanktioner för överträdelser.

9.3 Buller från

skjutbanor och skjutfält

9.3.1 Skytte typisk manlig företeelse

en

Det tycks vara en ganska stor skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller ljud. Pojkar förefaller vara mer benägna att utsätta sig för höga ljudnivåer i nästan alla åldrar. Användingen av skjutvapen både på fritid i samband med jakt, militärtjänst osv. är naturligtvis mycket större hos pojkar än flickor i allmänhet. Likaså är pojkar mer utsatta för impulsbuller från påsksmällare och knallpulverpistol. Det förrädiska med denna typ av ljud är att vi aldrig kan lära oss att höra hur starkt ett impulsljud är på grund av den korta varaktigheten. Undersökningar av svenska förhållanden visar att ungefär 15 % av tonårspojkarna deltar i olika skytteaktiviteter, t.ex. hemvärn, frivillig befälsutbildning, tävlingsskytte. Jämfört med andra typer av fritidsbuller är det helt klart att skytteaktiviteterna innebär en betydligt större risk för en omedelbar och bestående hörselnedsättning eller en fortskridande hörselnedsättning. Dessbättre tycks hörselskyddsanvändningen i militära sammanhang, i hemvärnet och på skjutbanor ha förbättrats under senare år. Pojkarna själva uttrycker emellertid ofia den åsikten att en del av den "riktiga känslan" reduceras när man använder personlig skyddsutrustning.

Skytteaktiviteter För övning och tävling med "armégevär" och motsvarande vapen finns

ca 2 000 skjutbanor för civilt skytte med finkalibriga vapen. Årligen

skjutes ca 50 miljoner skott av alla kalibrar av de närmare 200 000

sou 1993:65 Buller i fritidsmiljon

medlemmarna i lokala skytteföreningar inom "Den frivilliga skytterörelsen" på dessa banor enligt ett speciellt program. Detta syftar till att bibehålla skjutskickligheten hos befolkningen. Utbildnings- och tävlingsprogrammen är därför utformade i nära samarbete med försvaret. På flera platser utnyttjas de civila banorna också av "sportskyttar, som skjuter med andra gevärstyper och enligt internationella regler. Antalet sådana skyttar är ca 150 000 och liksom i sportskyttet ingår också "lerduveskjutning" av olika slag som ur störningssynpunkt är särskilt besvärande. Dessa skjutningar försiggår på speciella banor. Härtill kommer ca 1 700 jaktskyttebanor. Pistolskytteförbundet har ca 19 000 aktiva skyttar med ca 200 banor. Dess skjutbanor användes även för polisens skytteträning. På grund av karaktären av fritidsverksamhet sker huvuddelen av skyttet på kvällar och under lördagar och söndagar. Skottbuller från militär verksamhet är utförligare behandlad i kapitel 10 och bil.l7.

Skyttet innebär intressekonflikter Större delen av skytteverksamheten vid skjutbanorna företas på kvällar och helger, då behovet av tystnad och störningsrisken är som störst. Toleransnivån är ofta lägre hos kringboende som är nyinflyttade och hos de som inte är förknippade med skytteverksamheten. Normalt skyddsavstånd är ca 1 000 m men avståndet är starkt beroende av immissionspunktens placering i förhållande till skjutriktning, topografi och vapentyp. Skyddsavståndet kan nå ända upp till 2 000 m i skjutriktningen, dvs. i 45° kring skjutriktningen. Störningar i bebyggelse placerad i skjutriktningen är ett stort och svårlöst problem i dagsläget. Detta beror på att konventionella åtgärder inte har någon inverkan i framåtriktningen och att nya idéer inte är tillräckligt utprovade. Bullerdämpning i skjutriktningen bör prioriteras i framtida arbeten inom skottbullerområdet. En vanlig men inte tillräckligt uppmärksammad konflikt är mellan kommuners planering av bebyggelse och skytteverksamhet vid tidigare störande skjutbanor. Förbiseende hos kommunen av den möjliga faran eller underskattning av svårigheten att finna en nylokalisering av skytteverksamheten ger onödiga problem. Det finns exempel på där det har tagit över åtta år att hitta en lämplig lokalisering för den nya skjutbanan. På grund av de långa skyddsavstånden bör man därför vara mycket försiktig i planarbetet omkring skjutbanor. En hjälp för kommuner i detta sammanhang skulle vara uppritade skyddszoner för varje skjutbana.

,,,,,

Buller i fiitidsmiljdn sou l993:65

Om man försöker analysera de konflikter som uppstår i samhället

på grund av skottbuller, finner man en mångfald, till sin karaktär helt skilda problem.

Fritidsskyttarna anser sig ofta missgynnade i sin hobbyverksamhet av de miljövårdande myndigheterna, som ålägger dem såväl kostsamma skyddsåtgärder som restriktioner beträffande skjuttider. Konflikter mellan grarmar till det frivilliga skyttets banor och skytteföreningarna leder ofta till tidsödande utredningar och överklaganden. Stömingsfrekvensen från skjutbanor framgår av nedanstående diagram enligt olika undersökningar.

Mvk°$°"dI% 0 Australien 1931 I Sverige 1979 A Sverige 1983

90100 c Stömlnqetrekvensvid olika ljudnivier enligt olika undersökningar.

Killa: Naturvårdsverket

Stadsplanerare som detaljplanerar för ny bebyggelse har ibland

en

övertro på kommunens möjlighet att förbjuda eller förflytta störande

verksamhet för att tillgodose kommunens egna markbehov. I den mån försvarets övningsområden och skjutfalt är stötestenen har en del kommuner fått inse att "kronans mark" oftast inte är till salu och att

försvaret inte har de ekonomiska resurserna att flytta verksamheten. En tung faktor är här skillnaden i transportkostnaderna för personal mellan ett befintligt regementsnära skjutfält och ett utlokaliserat. Det säger sig självt att även i dessa sammanhang bör miljöbalkens bestämmelser om skyddsavstånd tillämpas. När det gäller skottbuller av från flnkalibriga vapen föreslår jag att

Naturvårdsverket Allmänna råd "Buller från skjutbanor" SNV RR 1981:2 för acceptabel skottljudsnivå tillämpas.

Vid nylokalisering är utgångspunkten för de riktlinjer som finns att

så få människor som möjligt skall uppleva sig bli störda. Detta når

man vid bullervärden kring 65 70 dBAI dBA impuls eller där-

-

under. Bullernivån intill sjukhus, skolor, och fritidsbebyggelse bör

sou 1993:65 Buller i fiitidsmiljdn

vara ca 5 dBAI lägre. Samtliga riktvärden utgår från den meteorologiska situation som ger de högsta värdena. Riktlinjerna anger ett 10 dBAI högre värde för befintliga banor. Det innebär att upp till 25 % av de närboende riskerar bli störda. Se figur. Erfarenheterna visar att då kraven för nyetablering klarats är det få som blir mycket störda. Om det är tekniskt svårt att nå ner till lämpliga bullemivåer, kan i stället inskränkningar införas för skjuttider, vapentyper, kalibrar etc. Anpassning av sådana begränsningar kan ske utifrån förekomst av hall, skärmar, vallar och placering i terrängen av olika skjutplatser. Observeras bör att konflikter mellan skytte och omgivning är vanligast beträffande skjutning på lör-, sön- och helgdagar.

9.3.2 Riktvärden

LJUDNIVÅUTOMHUSIdBAimpuls m m Nyanlâggning bana samt för Befintliga banor för mindre av samt väsentligombyggnad av bet. bana om- eller tillbyggnad av bana

Undersvisningslokaler 60 65 — 60 75 — — — Fritidsbebyggelse och rörligtfriluftsliv där naturupplevelsen är en viktigfaktor ‘ 60 65 — 55 60 60 75 55 65 - — -

k 4

Källa: Allmänna råd "Buller från skjutbanor" SNV RR 1981:2.

Konflikter

För finkalibriga vapen synes gränsvärdet 65 dB AI i allmänhet vara acceptabelt under vardagar. På vackra för- och sensommarkvällar samt under sommarhalvårets lördagar och söndagar uppstår klagomål sporadiskt även om gränsvärdet inte överskrides. Detta innebär att försvarets skjututbildning, sällan ger upphov till klagomål, medan det frivilliga skyttet och speciellt lerduveskyttet drabbas.

Buller i fritidsmiljän sou 1993:65

Mätning och beräkningar av skottbullernivder. Mätning av skottbullerimmissioner kan vara mycket tids- och

kostnadskrävande. Det är därför naturligt försöker fram att man

metoder att beräkna immissionerna ur data över vapnens ljudemission och terrängen mellan skjutplats och immissionspunkt. Naturvårdsverket har gett ut anvisningar för beräkning av skott-

buller från fmkalibriga vapen Statens naturvårdsverk, Meddelande

7/84, som bygger på en uppsättning och således är

nomogram som

helt manuell. Beräkningsmetoden ger en i grova drag rättvisande bild

av bullerimmissionema.

Bullerstörda områden

För ñnkalibriga vapen som används i den civila skytteverksarnheten

kan det i ogynnsamma fall krävas 1,5 2 km till närmaste bostads- -

fastighet om den ligger i skjutriktningen för att Naturvårdsverkets

riktvärden skall innehållas.

I skjutriktningen kan inte byggnadstekniska åtgärder av normalt slag begränsa bullerstörningarna. Ett par okonventionella metoder,

som

inte bara fungerar i skjutriktningen har med framgång provats i andra

länder. Bristande ekonomiska resurser har hindrat anläggningar av

pilotkaraktär i Sverige.

Motorsport

Även i motorsammanhang tycks det hela tiden dyka upp nya bullriga aktiviteter, nya motorcyklar och bilar med allt starkare motorer

som på olika motorbanor exponerar såväl deltagare och funktionärer som

åskådare för höga ljudnivåer. Medan vi i yrkes- ooh privata

samman-

hang försöker dämpa ljudet från denna typ av motoriserade aktiviteter tycks motivationen för detta vara betydligt mindre i sådana här nöjesoch sportsammanhang.

Det har emellertid inom ramen för utredningen inte varit möjligt att närmare gå in på detta område.

10 Buller i det militära försvaret

Mina bedömningar i sammanfattning

När den undersökning föreligger hösten 1993 om stömingsreaktionerna runt artilleriskjutfält som Institutionen för miljömedicin vid Göteborgs universitet företar på uppdrag av Naturvårdsverket och Fortifikationsförvaltningen bör de få i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer fir skottljud från artilleri. I övrigt bör det fortsatta milöjöarbetet med avseende på buller inom försvarsmakten inriktas på de åtgärder som finns redovisade i Överbefälhavarens programplan ÖB 93.

10.1 Olika typer av buller i försvarsmakten

Den militära verksamheten åstadkommer i vissa fall ett betydande buller för omgivningen. Flyg och skottbuller är härvid de mest påtagliga men även buller från sprängningar, fartygs- och fordonsbuller kan i vissa fall verka störande. Flygbullerutbredningen har länge varit känd liksom skottbullerutbredningen från permanenta skarpskjutningsanordningar skjutbanor,

handgranatbanor, sprängplatser och liknande medan det har saknats

en samlad bild av bullerutbredningen från lösskjutningsanordningar m.m. Förändringar i miljölagstiftningen och tillämpningen av denna liksom tillkomsten av nya vapen har gjort det nödvändigt att belysa bullrets betydelse som förutsättning, för att den militära verksamheten och planeringen för samhällsutbyggnaden inte skall mötas som oförenliga intressen. Vissa civila krav kan innebära en negativ påverkan på miljön ur bullersynpunkt. Den civila linjetrafiken liksom befintliga civila flygklubbar som tillåts disponera den militära flygplatsen orsakar bullerstörningar under den tid när flottiljflygplatser normalt inte är öppna för militär flygverksamhet, det vill säga kvällar samt lördagar, söndagar och helgdagar.

Buller i det militära försvaret sou 1993:65

Dessutom finns det önskemål från civila myndigheter, kommuner

och organisationer att utnyttja övningsfält och skjutplatser på kvällar

och helger när de inte utnyttjas av försvaret, vilket förlänger eventuellt

bullerstörande verksamhet för omgivningen.

Dessa frågor har jag behandlat i avsnitt 4.3 flygbuller och i

om

avsnitt 9.3 om skytte och buller.

10.2 Försvarsmakten och

miljön

Huvuduppgiften för den svenska försvarsmakten sedan länge är att kunna möta ett väpnat angrepp. Försvarsmaktens yttersta syfte är

att förhindra att kriget med sin totala förstörelse liv, egendom och av miljö når svenskt territorium och är mot andra ändamål resurserna - awägda för att kunna svara mot detta krav.

Försvarsmakten skall också besitta god förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar i fred, krig och under neutralitet. Samma bestämmelser i bullerhänseende gäller i princip för för-

svarsmakten som för annan verksamhet. Försvarsmaktens verksamhet

är alltså redan nu väl integrerad i samhället i övrigt även när det gäller bestämmelser om miljö. Det pågående miljöarbetet inom försvarsmakten är relaterade till de nationella miljömål riksdagen lagt fast på

som olika områden.

Innebörden av försvarsmaktens övergripande mål är att försvarsmakten i fred måste kunna förbereda sig för sin krigsuppgift under så

realistiska förhållanden som möjligt vilket kan innebära störningar för

det civila samhället bl.a. bullersynpunkt.

ur

De verksamheter som ger de mest påtagliga bullerstörningar är:

grundläggande krigsförbandsutbildningar

-

rekonoceringar och krigsförbandsövningar över hela landet

-

incidentberedskapen

-

övrig verksamhet bl.a. provverksamhet.

-

Försvarsmaktens behov främst övningsmark ställs inte sällan

av mot behov av mark för andra ändamål. Anspråk från det civila samhället

att utnyttja bullerpåverkade områden förekommer allt oftare. Möjligheter att tillgodose andra behov utan att därigenom äventyra försvarsintresset finns främst då det gäller de areella näringarna

som

fiske, bevarandet natur- eller kulturvärden, ekologiska och

av friluftsintressen.

sou 1993:65 Buller i det militära försvaret

Försvarsmakten har enligt egen uppgift också under lång tid pålagt sig själva restriktioner i uppträdande och verksamhet för att minimera bullerstörningar och omgivningspäverkan. Försvarsmakten kan enligt min bedömning inte undvika bullerstörningar i viss omfattning utan en väsentlig effektminskning i sina huvuduppgifter, dvs. produktion av krigsförband och upprätthållande av incidentberedskapen. Försvarsmakten strävar dock efter att begränsa verkningen särskilt vad gäller flyg- och skottbuller samt försöker planera verksamheten så att påverkan inom övriga samhällsektorer och för allmänheten skall bli så liten som möjligt.

10.3 Konflikter med det civila samhället

Trots de restriktioner försvarsmakten ålägger sig förekommer klagomål från allmänheten, både från fastboende och fritidssysselsatta, gällande framförallt bullerstörningar från flyg- och skottbuller. I förhållande till verksamhetens omfattning får klagomålsfrekvensen anses vara låg under 20 st anmälningar per år. Med redovisade förslag till åtgärder bedöms möjligheterna till ytterligare reduceringar som goda. Det har under utredningens gång konstaterats vissa konflikter mellan försvarsmakten och lokala bebyggelseintressen/ kommuner beträffande möjligheten till planering av bebyggelse och/eller byggnation inom bullerstörda område. Konfliktorsaken beror i första hand på avsaknad av bedömningsgrunder för olika bebyggelse och planeringssituationer.

Flygbuller Frågan uppmärksammades under den s.k. JAS-utredningen vilket föranledde Boverket att i rapporten "JAS Konsekvenser för bebyg- gelsemiljön, bostadsförsörjningen och övrig markanvändning", dnr 401-1855/90, redovisa överväganden och förslag till bedömningsgrunder för olika bebyggelse- och planeringssituationer. Enligt Boverkets uppfattning bör bostadsbebyggelse inte etableras ens som enstaka husgrupp inom områden där störningsnivån överstiger FBN 65 dB. I områden med störningsnivåer på 100 dB

LAmax

och däröver bör bebyggelse inte alls etableras. I området med FBN mellan 55 och 64 dB bör särskild utredning göras från fall till fall, att användas vid bedömning om just den bebyggelsen är lämplig eller inte. Boverket har också presenterat sitt förslag till bedömningsgrunder i tabellform.

Buller i det militära försvaret sou 1993:65

Försvarsmaktens krav gör att följande motoregenskaper måste prioriteras vid utveckling av nya militära flygplan

ökad dragkraft minskad frontarea -

minskad volym

-

lägre vikt

minskat behov av efterbrännkammare. -

Dessa krav leder automatiskt till ökande gashastighet i utloppet och

därigenom till ökande bulleremission. Det skall också observeras att

emissionen domineras av strålbullret. Erfarenhetsmässigt är det mycket svårt att åstadkomma någon påtaglig bullerminskning för denna

typ av bullerkälla.

Med hänsyn härtill och min definition i avsnitt 2.3.2 vad är

av som

en god miljö anser jag att nybyggnation inte i princip bör före-

kommma vid FBN 55 dB. Under utredningens gång har det också uppmärksammats en bris-

tande avvägning mellan uppgifter och inriktning av miljöverksamheten och ställda uppgifter till det militära försvaret från regering och

riksdag.

Detta innebär i vissa fall, att det saknas balans mellan de miljökrav som ställs på försvarsmaktens verksamhet och möjligheterna för försvarsmakten att förbereda sig i fred för sin huvuduppgift. Ett exempel i sammanhanget är Naturvårdsverkets krav, att 70 dBA maxbuller skall tillämpas bullernivå vid flottiljflygplatser. Även

som om Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för att de

nationella miljömålen genomförs, bör konflikter mellan verket och den

för verksamheten ansvariga myndigheten i första hand inte lösas av en

särskild utredning. Det är snarare en uppgift för regering och riksdag att göra avvägningar mellan miljömål och försvarsintressen.

Skottbuller

Skottbuller från finkalibriga vapen behandlas i kapitel För skjutning med grovkalibriga vapen samt sprängningar saknas

för närvarande riktvärden. Här råder även tveksamhet vilket om

fysikaliskt ljudmått, som skall läggas till grund för störningsbedömningarna.

Ekonomiska konflikter uppstår då kommunernas lokala intressen

konfronteras med försvarets riksintressen. Artilleri och stridsvagnar kan kräva upp till 10 km som bullerskyddszon i skjutriktningen.

sou 1993:65 Buller i det militära försvaret

De svåraste problemen uppstår kring infanteriets skjutfält för pansarbrytande vapen. Dessa är rekylfria och emitterar den största delen av ljudenergin i bakåtriktningen. Av säkerhetsskäl förlägges skjutplatserna i fältets periferi så att målområdet ligger inom fältet. Skyddsavståndet bakåt kan uppgå till 5 km. Detta leder då till att ett sådant skjutfált kan störa ett dubbelt så stort område utanför som det som själva skjutfältet upptar. För vissa av försvarets grovkalibriga vapen saknas s.k.övningsvapen, dvs. tillsatsanordningar som gör det möjligt att genomföra delar av utbildningen realistiskt men med lägre ljudemission. Sådana tillsatsanordningar bör snarast utvecklas och införas vid förbanden. Däremot finns det övningssimulatorer för stridsvagnar, pansarvapen m.m. som en radikal lösning bl.a. på bullerproblemet.

Riktvärden Följande regler föreligger för närvarande: Enligt Naturvårdsverkets PM av 1984-12-17, bör permanent bebyggelse inte finnas närmare än 1,5 km från en skjutplats för grovkalibriga vapen. Ingen nyplanering av bostäder bör göras närmare än 4 km från sådan skjutplats utan att särskilda försiktighetsmått vidtages. Inga fysikaliska ljudmått anges vilket är till stort förfång vid anläggande av skjutfält, då ljudets riktkaraktäristik för olika vapen inte kan utnyttjas. Fortifikationsförvaltningen, som ansvarar för anläggande och utnyttjande av försvarets skjutfält tillämpar en enkel regel baserad på att det enskilda skottet inte får ge upphov till mer än 90 dB Cx vid bostadsfastighet. Ingen korrektion görs för antalet avlossade skott per tidsenhet. Man rekommenderar försiktighet vid nattskjutningar. I ett fall har Koncessionsnämnden uttalat sig i fysikaliskt bullermått, nämligen för skjutfältet Torshamn i Blekinge. Nämnden har angett gränsvärden på 90 till 100 dB Cx, men de närmare specifikationerna är inte kända.

Internationell utblick I USA har en mycket stor undersökning av allmänhetens reaktioner skottljud från artilleri lett till en amerikansk standard. Man tar där hänsyn till den totala energimässigt summerade C-vägda bullerbelastningen, beräknad i genomsnitt över ett år. Några gränsvärden ges inte men i ett Appendix, som inte är del av standarden, ges en möjlighet att förutsäga den procentuella andelen "starkt störda" i grannskapet med utgångspunkt från nämnda bullerbelastning. Underlaget för denna

Buller i det militära försvaret sou |993:65

standard är mycket omfattande och granskningen från andra vetenskapliga institutioner har varit rigorös. Denna bedömningsmetod har i några enstaka fall tillämpats i Sverige, inte funnit stöd från men Naturvårdsverkets sida. Naturvårdsverket och Fortifikationsförvaltningen har uppdragit Institutionen för miljömedicin vid Göteborgs universitet att utföra undersökning av störningsreaktionerna runt artilleriskjutfált i Sverige. Uppdraget kan ses som ett försök från Naturvårdsverkets sida att skaffa fram en bedömningsmetod och riktlinjer för denna typ av skottbuller, som bättre ansluter sig till skottfrekvensen vid svenska skjutfált. Denna undersökning beräknas bli slutförd tidigt hösten 1993. Naturvårdsverket i samarbete med Fortifikationsförvaltningen bör därför få uppdraget att utarbeta riktlinjer för buller detta slag. av

Berdkningsmetoder De beräkningsmetoder som föreligger bör följas med jämförelser upp med säkra, uppmätta värden för ytterligare förfining för samt att kunna visa att beräkningar kan ersätta dyra och tidsödande mätningar. En sammanställning av hittills insamlade data kan och bör göras omgående. Alla nya vapentyper som inköpes till försvaret skall åtföljas av ljudemissionsdata från fabrikanten. Detta är ett nödvändigt underlag för immissionsberäkningen.

10.4 Försvarsmaktens

inriktning av det fortsatta

arbetet inom bullerområdet

Det fortsatta arbetet i försvarsmakten kommer att relateras till redovisad miljöpolicy och handlingsprogram samt till de nationella miljömål riksdagen har ställt upp. Arbetet kommer i huvudsak att ledas av den särskilda miljösektion som kommer att inrättas i det högkvarteret från och med den nya l september 1993 och inriktas mot bl.a. följande delområden:

Utarbeta en miljöplan med verksamhetsbeskrivningar, dokumen- tation av miljöpåverkan, förslag till åtgärdsprogram, rollspel- och ansvarsförhållande på olika nivåer i försvarsmakten, samverkan med det civila samhället m.m.

Buller i det militära försvaret

Kartlägga behovet av och genomföra utbildning på alla nivåer i försvarsmakten för att förbättra miljömedvetande.

Klarlägga den konkreta innebörden för försvarsmakten av de

nationella miljömålen.

Påbörja arbete och utveckling av interna miljörevisioner enligt

Naturvårdsverkets förslag.

Beträffande möjligheterna att minska och/eller koncentrera buller från farkoster, vapen, ammunition och sprängmedel samt omgivningspáverkan av buller bör arbetet inriktas mot följande åtgärder enligt försvarsmakten.

Flygbuller

Anpassa flygvägar, uppdragsprofiler med hänsyn till vunna erfarenheter efter introduktionen av JAS 39 Gripen.

Förbättra gällande instruktioner efterhand som nya rön framkommer och kontrollera efterlevnaden.

Följa upp teoretiska beräkningar av flygbullerutbredning med

praktiska mätningar för att vinna ytterligare erfarenheter och underlag för att minimera omgivningspáverkan.

Överväga möjligheten att inskränka och/eller detaljreglera flyg-

klubbsverksamhet inom flottiljområden.

Undersöka möjligheterna att i störningshänseende och bullerut-

bredning skilja den civila och militära flygtrañken vid aktuella

flottiljer.

Skottbuller

Utreda möjligheterna att dämpa ljudutbredningen genom l judfállor vid fasta skjutbanor i anknytning till tätort.

Utreda möjligheterna att utnyttja ljuddämpare på handeldvapen

och artilleri pjäser.

Buller i det militära försvaret

Undersöka möjligheterna att utveckla och befintlig

- anpassa

ljudutbredningsmodell för storskalig sprängning så att den kan utnyttjas vid grovkalibrig skjutning för att minska omgivningspåverkan med hänsyn till gällande meteorologiska förhållanden.

Medverka och utarbeta miljökrav vid utveckling och produktion

av nya vapen m.m.

Undersöka ekonomiska möjligheter och utbildningspåverkan om

-

skjutningar med grovkalibrig ammunition koncentreras till färre

men större skjutfilt.

Det fortsatta miljöarbetet inom försvarsmakten med avseende på buller bör enligt min mening drivas vidare i den inriktning redovisats.

som

BOSTÄDER dBA FBN dBALAmcix 100 55-64 2 65

Befintlig Ingen ötgörd Fraga om isolering Fraga om Isolering bebyggelse kan bli aktuell eller inlösen kan bli aktuell

Planerad bebyggelse

Antagen plan med återstående genomförandetid

stone område Förhandlingar om Förhandlingar om ersöttning enl PBL ersöttning enl PBL

kompletterings- ingen ötgörd eller Förhandling om er- bebyggelse förhandling om er- sanning enl PBL sattnlng enl PBL

Planering pögör

större nya Fullföljs Fulltöljs e; exploatering

komplette- rlngsbebyggelse

enstaka hus- Prövas i detaljplan. Fulltöljs grupp Avtal om kommunalt ansvar kan bli aktuellt

flera husgrupper Prövas fördjupad i Fullföljs e; inom samma töt- översiktsplan. ortsomröde Avtal om kommunalt ansvar kan bli aktuellt krävs fall för b¢bKfl € 1-5° 5 13"‘P9 Särskilda bullerstudier i vissa att. aV8°"‘ °

11 Bättre samordning av bullerfrâgorna nödvändig

Mina förslag i sammanfattning

En särskilt bullerkommission bör inrättas för att ta det samlade ansvaret för att få till stånd en anpassning till en bullerfriare miljö och att bullerbekämpningsarbetet fortskrider i enlighet med förslagen i handlingsplanen. Dess arbete skall bedrivas nära regeringen. Förslaget till miljöbalk behöver i vissa avseende förtydligas i fråga om bulleraspekten. Detta kan lämpligen ske i specilamotiveringen till de olika bestämmelserna, bl.a. i 2 kap. 6 § och 3 kap. 8 i anslutning till beredningen i regeringskansliet. Genomförs inte förslaget till miljöbalk bör en särskild bullerlag övervägas.

11.1 En bullerkommission bör inrättas

De nationella målen för buller är fastställda av riksdagen. Vägledande för att uppnå dessa mål är föreskrifter, allmänna råd och riktvärden inom bullerområdet utfärdade av Naturvårdsverket, Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen m.fl. Ansvaret för olika åtgärder mot buller är således splittrat på såväl central som lokal nivå. Det krävs också omfattande åtgärder på regional och lokal nivå för att målen skall få genomslag. För Försvarsmakten gäller delvis särskilda villkor. Bilden är lika splittrad när det gäller finansieringen av forskning- och utveckling inom alcustikområdet. Detta har lett till att bullerområdet i konkurrens med andra viktiga miljöhot försummats. Handlingsplanen mot buller beskriver problematiken inom olika områden och behandlar de olika sektorernas ansvar och möjligheter att minska bullret i vårt samhälle. En del av mina förslag är inriktade på åtgärder som kan genomföras tämligen omgående. Andra kräver emellertid långsiktighet och en fortlöpande uppföljning av den strategi och de mål jag föreslagit som grund för en utveckling mot ett tystare samhälle. Den kommer att beröra i stort sett alla verksamheter i näringsliv och offentlig sektor samt allmänheten.

a

Bättre samordning av bullerfrâgorna nödvändig

sou 1993:65

För att förverkliga ambitionerna utveckling minskat

om en mot buller i vårt samhälle kommer samordnade insatser behövas mellan att samhällets olika sektorer och nivåer på sätt både tekniskt ett som och

ekonomiskt leder till en effektiv bullersanering med de

gemensamma resurserna.

Denna bild är inte unik för Sverige. En genomgång EG:s

av initiativ på bullerområdet visar att det i flera generaldirektoraten av

transporter, forskning, miljö, inre marknaden m.fl. pågår arbete med

att bekämpa bullret. Åtgärderna varierar emellertid dem emellan

liksom mellan medlemsländerna. Hittills har EG:s åtgärder för

bullerbekämpning bestått framför allt av bulleremissionskrav för den enskilda produkten, alltifrån bilar till olika maskiner och byggpro-

dukter. I arbetslivet har den varit inriktad på immissionssidan med

krav på hörselskydd och liknande. Skyddsnivåerna, mätmetoderna och

områden inom vilka åtgärder skall vidtas har hittills varit olika. Det

är först i maj 1993 som EG har beslutat att utarbeta förslag till

ett en

samlad handlingsplan buller. Även OECD har i rådsdeklarationer

mot uppmanat medlemsländerna att samordna insatserna för att effektivt

bekämpa bullret. Mot bakgrund härav och EES-avtalet och ett framtida EG-med-

av

lemskap finns det därför ytterligare en grund att även i Sverige inrätta en organisation som skall ha till uppgift att övervaka och följa

upp att

det i högre grad finns överensstämmelse mellan nationella och inter-

nationella åtgärder, acceptabla bullernivåer och liknande inom de olika sektorerna.

För att få till stånd anpassning till bullerfriare miljö och

en en att

bullerbekämpningsarbetet skall få ett större genomslag än i dag är det

nödvändigt att ställa ett krav på tvärgående bullerbekämpnings-

en politik. Olika samhällsintressen kommer att behöva vägas mot varandra och det kommer inte att bli helt okontroversiellt att genom-

föra de åtgärder jag har föreslagit i handlingsplanen. Det finns därför ett behov av att tillskapa organisation kan samlat

en som ta ett ansvar

för utvecklingen inom bullerområdet. Jag föreslår därför

att en särskild bullerkommission inrättas och att dess arbete skall bedrivas

nära regeringen för att åstadkomma den samordning jag nöd-

anser

vändig för att minska bullret i vårt samhälle.

sou 1993:65 Bättre samordning av bullerfrdgorna nödvändig

11.2 Bullerkommissionens uppgifter

Kommissionen bör samarbeta med de ansvariga myndigheterna och forskarvärlden. Med tanke på alla de olika aktörer som behöver för omställningen till ett från buller störfritt samhälle bör engageras kommissionen ges en allsidig sammansättning, eftersom frågor som rör miljöbelastningen frän buller bör behandlas av experter från flera olika myndighetsomráden och näringsliv samt för konsumenterna. Kommissionens uppgifter bör bl.a. vara

att ta fram underlag för regeringens eller andra myndigheters föreskrifter inom bullerområdet. Det gäller inte minst för de miljökvalitetsnormer som kan bli aktuella inom bullerområdet. att hålla en bred kontaktyta gentemot näringslivet och deras branschorganisationer samt miljö- och konsumentorganisationema att för regeringens räkning följa upp de ställda målen samt kontrollera att reglerna efterlevs atti samarbete med "Bullerforsk" och högskolor följa och initiera forskning inom bullerområdet att följa den internationella utvecklingen samt ta initiativ till - Standardisering, harmonisering och miljömärkning av tystare produkter att verka för en allsidig information om buller och dess effekter för att ökad medvetenhet hos konsumenter främja en genom en utveckling mot tystare produkter.

Bullerkommissionen skall också vara ett samarbetsorgan mellan berörda myndigheter, som var och en har väsentliga myndighetsfunktioner inom bullerområdet.

11.3 Lag om buller

11.3.l Buller i den nya miljöbalken

I Sverige har stora insatser gjorts hälsoskyddets, miljöskyddets och naturvårdens områden. De flesta människor lever i hälsosamma miljöer. Buller som miljöhot har emellertid i konkurrens med andra angelägna miljöhot försummats. Inte heller Miljöskyddskommittén har bland uppräkningen av dagens miljöproblem i tillräcklig omfattning inbegripet buller. Det är emellertid lagstiftningens uppgift att säkerställa de miljöpolitiska målen. Bestämmelser som gör det möjligt

Bättre samordning bullerfrdgorna nödvändig av sou 1993:65

att skydda människor från buller finns i dag i miljöskyddslagen, hälsoskyddslagen, plan- och bygglagen och arbetsmiljölagen. Även en så betydande störningskälla trafiken regleras till viss del såväl som av miljöskyddslagen som hälsoskyddslagen. Trafikens buller har i del en fall ansetts utgöra en sanitär olägenhet och föranlett ingripanden med stöd av hälsoskyddslagen medan störningar från fasta trafikanläggningar faller in under miljöskyddslagen. Bestämmelser bulleremisom sion från fordon och luftfartyg för att de skall lämpliga för trafik anses finns däremot i fordonskungörelsen och luftfartslagen. Buller i

bostäder och störningar från utomhusaktiviteter olika slag regleras av i plan- och bygglagen, hälsoskyddslagen och i lokala ordningsstadgor.

Miljöbalken är avsedd att skydda människorna, naturen och miljön i Övrigt. I uttrycket naturen och miljön i övrigt innefattas mark,

vatten, luft, biologiskt liv och även bebyggelse. Miljöbalken blir härmed den centrala och övergripande lagstiftningen vad gäller skyddet av naturen och miljön i övrigt.

När det gäller åtgärder för människornas hälsa och välbefinnande behandlar balken påverkan störningar kan orsaka skador eller av som olägenheter. Exempel på hälsoproblem som regleras miljöbalgenom ken är luftföroreningar, gifter, skadlig strålning, buller, stank och liknande påverkan från omgivningen. Stora problemområden som sjukvårds-, livsmedels- och trafiksäkerhetsfrågor regleras huvud-

sakligen i andra lagar. Bestämmelserna i balken skall också tillämpas i frågor om samhällsplanering och samhällsekonomi.

Miljöskyddskommittén har emellertid inte lyckats med att samla lagstiftningen som rör buller under ramlag. Kommittén en anser att bestämmelserna bullerdämpning på olika fordon om snarare hör hemma i speciallagstiftningen än i miljöbalken. Däremot anser kommittén att föreskrifter buller från andra rörliga källor än dem om

som regleras i fordonslagstiftningen bör kunna behandlas i generella

föreskrifter utfärdade med stöd bemyndigandet i miljöbalken jfr av avsnitt 3.2.4.

Miljöskyddskommittén förtjänar lovord för den samlade ansats förslaget till miljöbalk ändå utgör och jag har i handlingsplanen

föreslagit hur kommitténs förslag till miljökvalitetsnormer, skydds-

avstånd, miljökonsekvensbeskrivningar m.fl. skall kunna användas i

bullerbekämpande syfte.

1993:65 Bättre samordning av bullerfidgorna nödvändig sou

11.3.2 Bullerreglering i några andra länder

EG och buller

EG:s bullerbekämpning har i allt väsentligt kommit att inriktas på produktnormer för olika bullerkällor, i första hand för att förverkliga

den inre marknaden och principen varors fria rörlighet. På detta om

område har EG varit ett föregångsland. Bullerkrav och nivåer liksom

bestämmelser om hur dessa skall redovisas återfinns i en rad olika direktiv jfr bil. 2. På arbetsmiljöns område föreligger ett förslag till lägre tillåtna värden än dem som vi för närvarande har i Sverige.

En samlad handlingsplan mot buller skall tas fram på gemenskaps-

nivå till våren 1994. Avsikten är att den skall innehålla kvalitetsför olika bullerkällor samt anvisa vägar och instrument för att normer

bättre bullermiljö i medlemsländerna. Den inom EG alltmer

uppnå en

förhärskande subsidiaritetsprincipen gör att det blir medlemsländernas

ansvar att åstadkomma de uppsatta målen.

Finland

Till skillnad från lagstiftningen inom miljöområdet i t.ex. Danmark och Sverige har Finland inte någon sammanhållen lagstiftning på detta område. Miljöskyddslagstiftningen består av ett antal lagar, för-

ordningar och anvisningar som var och en omfattar en särskild sektor

av miljöskyddet.

Av särskilt intresse här är bullerbekämpningslagen nr 382 med

åtföljande förordning 169/88 samt Statsrådets förordning 993/92 riktvärden för bullernivå. Lagen skall att vara till stöd för dem om som bekämpar buller, dem som orsakar buller och dem som störs av buller. Förutom denna lag finns bestämmelser även i den finska

hälsovårdslagen 469/65 och lagen angående vissa grannelagstörhållanden 26/20 som gäller tillståndsplikt för olika verksamheter. Bullerbekärnpningslagen innehåller allmänna stadganden och principer om bullerbekämpning. Den ålägger såväl myndigheter som dem orsakar buller att i sin verksamhet beakta buller. I lagen

som

dessutom de administrativa styrmedel som behövs för att främja

anges

och utveckla bullerbekämpningen. Lagen innehåller även stadganden om övervakning och kontroll samt tvångsmedel och straff.

Bättre samordning av bullerfrdgorna nödvändig sou 1993:65

Nederländerna

Även i Nederländerna finns särskild en bullerbekämpningslag. Lagen innehåller i huvudsak bestämmelser tre vägar att bekämpa bullret, om nämligen vid källan, minskning av immissionen genom bullerzoner och ljudisolering. Lagen innehåller däremot inte bestämmelser om flygbuller och buller i arbetsmiljön som regleras i den nederländska luftfartslagen resp. arbetsmiljölagen. Lagen innehåller bestämmelser och riktvärden för samtliga bullerkällor med undantag för de nyss nämnda. Med stöd av "Nuisance Act" tillståndsprövas etablering och expansion av förändringar i befintliga anläggningar kan förorsaka som fara, skada eller störning från bl.a. buller. Kommuner kan dessutom ställa särskilda villkor i anslutning härtill för sådan verksamhet.

Danmark

I Danmark har ett interdepartementalt bullerutskott i 1992 mars presenterat ett förslag till en handlingsplan mot buller. I strategin ingår inte någon särskild bullerlag utan det ankommer på de ansvariga myndigheterna att fortsätta vidta bullerbekämpande åtgärder mot olika störkällor samt verka för sammanhängande bullerpolitik inom en mer EG.

11.3.3 En bullerlag behövs för tydliggöra att problemet

Trots att sammanföringen de olika lagarna på miljöns och hälsoav skyddets områden innebär att de grundläggande principerna skall som genomsyra allt miljöarbete inkl. åtgärder mot buller, blir gemensamma, hyser jag en oro för att bullerfrågan kan komma i skymundan med hänsyn till att de skilda lagar ligger till grund för balken inte som hittills har beaktat bulleraspekten i tillräcklig utsträckning. Jag har under utredningsarbetet övervägt att vid sidan miljöbalav ken föreslå en särskild bullerlag i flera avseenden skulle som bygga på i stort samma bestämmelser som miljöbalken aktsamhetsregler, om

miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivningar, tillsyn Det

m.m. säger sig självt att en sådan lag skulle bli nära lika omfattande nog som miljöbalken. Förslaget till miljöbalk remissbehandlas för närvarande och en proposition om en miljöbalk är enligt uppgift från Mil jöskyddskommittén tänkt att föreläggas riksdagen under riksmötet 1993/94. Det kan

sou 1993:65 Bättre samordning av bullerfrâgorna nödvändig

därför inte ens under en övergångstid vara försvarbart att ha en särskild bullerlag när statsmakterna står i begrepp att effektivisera miljölagstiftningen. Däremot anser jag att det i motiveringen till de olika bestämmelserna klarare bör framgå att de även omfattar buller. Låt mig ge några exempel. I 2 kap. 6 § i balken definieras begreppet miljöpåverkan och specialmotiveringen till detta lagrum anger i första hand ärrmen som kan förorsaka skador på hälsa och miljö. Ett förtydligande med avseende på buller vore önskvärt här. Balkens allmänna aktsamhetsregler i 3 kap. 8 § behöver också förtydligas. Enligt denna paragraf skall en varas hela livslängd beaktas vid bedömningen av risken för att hälsa och miljö kan skadas. Att en varas miljöpåverkan skall beaktas hela dess livslängd, dvs. ända från konstruktion inbegripet hänsynstagande till råvaruutvinning och energiförbrukning och tillverkning till slutligt omhändertagande innebär att den s.k. kretsloppsprincipen får genomslag i balken. Det är allmänt känt att maskiner till följd av slitage i många fall avger allt högre buller. Ett förtydligande att begreppet livslängd även omfattar miljöpåverkan av här angivet slag är därför på sin plats. Jag hänvisar dessutom till avsnitt 5.1 om externt industribuller i fråga om hur jag ser på Miljöskyddskommitténs förslag till att decentralisera tillsynen över miljöfarliga verksamheter till kommunerna, där jag har en avvikande uppfattning. Jag har här med några exempel velat visa att det på flera ställen i miljöbalken behövs förtydliganden med avseende på buller. Skulle det inträffa att det inte blir någon samlad lagstiftning på miljöområdet genom en miljöbalk anser jag det vara en uppgift för Bullerkommissionen att ta initiativ till att en särskild bullerlag kommer till stånd. Som jag har nämnt vid flera tillfällen i det föregående avser EG att utarbeta en samlad handlingsplan mot buller som bl.a. skall innehålla kvalitetsnormer för olika bullerkällor. Om Sverige ansluter sig till EG måste dessa ges en motsvarighet i svensk lagstiftning. Regeringen eller den myndighet regeringen utser kommer genom förslaget till miljöbalk att kunna utfärda sådana kvalitetsnormer bl.a. för att uppfylla internationella förpliktelser jfr avsnitt 3.2.4. Sådana kvalitetsnormer blir därmed juridiskt bindande till skillnad från Naturvårdsverkets olika riktlinjer för buller som i dag innebär en vägledning i planeringssammanhang och i tillståndsärenden för miljöfarlig verksamhet. Utan att spekulera för mycket i framtiden kan en särskild bullerlag komma att bli nödvändig för att uppfylla våra åtaganden gentemot EG.

12 Forskning och utbildning

Mina bedömningar och förslag i sammanfattning

Den rådande kompetensbristen på bullerområdet i samhället och inom näringslivet är allvarlig, bl.a. med hänsyn till de bullerkrav olika EG-direktiv ställer och som skall ingå i produktredovissom ningen. Skälet härtill är att den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden splittras genom den nuvarande spridningen av ämnet på olika utbildningslinjer, vilket minskar möjligheterna att effektivt sätt. Ämnesområdet ljud- och angripa bullret på ett vibrationer behöver därför etableras som en självständig disciplin vid de tekniska högskolorna för att möta framtidens krav på tystare maskiner. Härigenom skapas den nödvändiga basen för sektorsor- FoU-behov och för den vidare kunskapsspridningen till ganens samhällets olika nivåer. Samarbete med industrin är angeläget för att utveckla tystare produkter. Det finns goda förutsättningar att för svenskt vidkommande utveckla akustik- och vibrationsområdet till att bli mycket starkt i ett internationellt perspektiv. För att åstadkomma denna utvecklingspotential föreslås att 17 milj. kr per år riktas till Tekniska högskolan i Stockholm resp. Chalmers tekniska högskola samt till Lunds tekniska högskola, merparten koncentreras till de två förstnämnda. Ett konsorvarav tium bör bildas mellan de olika forskningsinstitutionerna för att effektivisera insatserna. inom bullerområdet på effektsidan på För att inte kompetensen sikt skall urholkas och Sverige förlora sin framskjutna plats inom bl.a. miljömedicinen föreslås att 8 milj. kr år satsas i form av per långsiktig förstärkning stödet till berörda forskargrupper vid av Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet.

Forskning och utbildning sou 1993:65

12.1 Bättre

kunskaper om buller och dess effekter

Enligt direktiven till utredningen skall handlingsplanen innehålla en redovisning av behovet av forskning och utbildning beträffande akustik

och bullerbekämpning för att klara samhällets och näringslivets

försörjning med akustikkunskap. Under de olika kapitlen har jag redogjort för angelägna forskningsbehov inom sektor resp. och visat på vägar för en fortsatt bullerbekämpning. Detta kapitel innehåller förslag till åtgärder för att tillgodose behovet av akustikkunskap och kunskap om bullers effekter för att ett bättre underlag för kost-

nadseffektiva lösningar på bullerproblemet.

Utredningen har i en skrivelse den 13 juni 1992 till Miljö- och

naturresursdepartementet dnr 46/92 angivit övergripande forskningsbehov inom bullerområdet. Skrivelsen föranledd var av den av riksdagen beslutade utskiftningen löntagarfonderna. Senare av anmodades jag att inkomma med precisering av angelägna forskningsbehov inom bullerområdet. Detta gjordes i skrivelse till en Miljö- och naturresursdepartementet den 30 september 1992 dnr 64/92. Jag påpekade härvid den kompetensbrist som föreligger på bullerområdet i samhället och inom näringslivet liksom att effektsidan var eftersatt. Kompetensen, på framför allt effektsidan, håller på att urholkas till följd att forskningsmedlen till bullerområdet av realt sett har minskat under år. Jag framförde senare att om Sverige skulle kunna bibehålla sin framskjutna plats inom bl.a. miljömedicinen det är viktigt att erforderliga medel ställs till förfogande. En förlorad

baskompetens tar lång tid att bygga igen. upp I prop. 1992/93:17O Forskning för om kunskap och framsteg utvecklar regeringen behovet forskning för bättre av en miljö, s. 64 och Regeringen anför bl.a. följande:

"Regeringen vill intensifiera insatserna buller i samhället. mot Forskning kring utveckling tystare redskap och maskiner, av liksom forskning kring skydd existerande buller, mot är angelägen."

Behovet av forskning transporter och kommunikation om lyfts fram, eftersom en utbyggnad och modernisering infrastrukturen av är viktigt för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet. Miljö- och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar gäller som transportsystemets utformning framhålls.

"Det övergripande målet är att erbjuda medborgarna och närings-

1993:65 Forskning och utbildning sou

livet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad." s. 69

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1992/93:17 om Forskning i frontlinjen rörande att avsätta ca 10 miljarder kronor av löntagarfondsmedel för forskning att inrätta bl.a. en stiftelse för strategisk genom forskning med i första hand naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning och stiftelse för miljöstrategisk forskning, förelåg två en motioner 1992/93:UB9l och 1992/93:UB93 som berörde behovet av förstärkning forskning och forskarutbildning inom buller- och en av akustikområdet. Utbildningsutskottet uttalade emellertid att det inte är uppgift för regering och riksdag att ge detaljerade anvisningar om en forskningens inriktning. Det bör ankomma på berörd stiftelse att bedöma förslag projekt inom t.ex. buller- och akustikområdet. om Utskottet avstyrkte därmed bifall till motionerna jfr bet. UbU 1992/93:16, rskr. 387. Trots att riksdagen enhälligt begärt en samlad handlingsplan mot buller och trots att regeringen särskilt markerat åtgärder mot buller i regeringsdeklarationen har de i anslutning till de båda propositionerna forskning ändå inte utnyttjat tillfället att långsiktigt stärka om forskningen inom bullerområdet annat än genom en avsättning av för ökade lokalkostnader för institutionen för teknisk akustik resurser vid tekniska högskolan i Stockholm jfr 1992/93:170 s. 342. prop. Problemet med den långsiktiga kompetensförsörjningen inom bullerområdet kvarstår därmed.

12.2 inom bullerområdet

Kompetensbehovet

I utredningen har jag belyst de bullerproblem som finns inom olika sektorer. Många människor är antingen störda eller får sin hörsel skadad av buller. Att bristerna är så stora beror inte främst på att kostnaderna för ett förbättrat bullerskydd är höga. Kostnaderna är i själva verket ofta tämligen måttliga bullerfaktorn beaktas i ett tidigt skede. Att i om efterhand rätta till dålig bullermiljö är däremot kostsamt. Detta en förhållande har jag belyst i avsnitt 3.1.5. En stor del av bristerna inom bullerområdet beror ofta på att kunskapen om buller såväl ur teknisk effektsynpunkt är och har varit alltför dåligt spridd. Med som utbredd kunskap hade många dagens bullerproblem kunnat en av undvikas. För att på ett bättre sätt kunna hantera bullerproblemen krävs att buller och vibrationsområdet starkare ställning inom ges en

c

Forskning och utbildning

sou 1993:65

forskningen och utbildningen. Den kompetensbrist som bl.a. lett till dagens situation är emellertid ännu allvarligare inför framtiden. Redan i nära framtid måste

en en

allt högre andel av Sveriges industriprodukter göras tystare bl.a.

som

en följd av EES-avtalet. Inte minst viktiga är här maskindirektivet, arbetsmiljödirektivet m.fl. direktiv. Bättre kontroll över bullret blir därför viktigt bl.a. för industrins framtida konkurrenskraft.

Ut-

redningen har mottagit skrivelser från Arbetsmiljöfonden, Byggforskningsrådet och Industriförbundet i vilka de särskilt påtalat behovet av resurstillskott för att möjliggöra långsiktig kunskaps-

en

och kompetensuppbyggnad inom akustikområdet. Arbetsmiljöfonden har dessutom bedömt förutsättningarna goda för svenskt

som att

vidkommande utveckla området till att bli mycket starkt i in-

ett ternationellt perspektiv. Konsumenterna kommer också att bli uppmärksamma tack mer vare

den ökande egenskapsredovisning krävs i olika EG-direktiv. De

som

förslag jag lagt i handlingsplanen handlar också att förbättra

om

informationen om produkters och den byggda miljöns bulleregenskaper. Bullriga produkter blir svårsålda även om produktens övriga

prestanda är goda. Marknaden kommer att kravdrivande. vara

Framförallt för små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin kan bristen inom företaget på eller tillgång till akustikkunnig personal på sikt innebära nedläggning företaget.

en av För att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder buller är det mot av

stor vikt att ha kunskap bullers effekter. Samtidigt bullerstör-

om som ningarna ökat har också medvetenheten hälsoeffekterna och de om ekonomiska konsekvenserna härav ökat. WHO:s kriteriedokument nr 12 som rör hälsa och buller har reviderats. Förutom de direkta

effekterna av buller som jag tar i det följande kan frågan ställas

upp

vilka besparingar i form minskad olycksrisk och ökad produktivitet

av

samhället och industrin kan uppnå effektivare bullerbekämp-

genom en mng.

Forskningsbehov

I handlingsplanens olika delavsnitt har jag pekat på konkreta behov

av

forskningsinsatser både vad gäller tekniska åtgärder för att reducera bullret och bedömningsgrunder avseende bullrets effekter, dvs.

skaderisker och störningsrisker.

sou 1993:65 Forskning och utbildning

12.3. l Teknisk forskning

En minskad bulleravgivning är ett exempel på hur tekniska produkter skall uppfylla allt högre krav på miljövänlighet. På många delområden har de elementära bullerreduktionsmetodemas möjligheter uttömts. Nu krävs ett mödosamt och ofta grundforskningsinriktat arbete för att utveckla tystare maskiner att klarlägga de fysikaliska progenom bakom bulleralstringen och med ledning härav förändra cesserna maskinen med bibehållna prestanda i övrigt. Ett sådant arbete måste ofta ske i nära samarbete med den tillverkande industrin. Det erforderliga kompetensbehovet spänner över ett stort område från grundläggande klassisk fysik, mekanik, strömningslära, hållfasthetslära etc. allt inriktat på bulleraspekten över avancerad mätteknik med signalbehandling och datorberäkning på datorer med stor kapacitet till tillämpningar olika svårighetsgrad på konstruktion av maskiner, av flygplan, bilar, fartyg, byggnader och andra produkter samt inte minst arbetsmiljöer.

12.3.2 Medicinsk forskning och effektforskning

Den medicinska sidan av buller rymmer också många frågor. Det råder fortfarande åtskilliga oklarheter beträffande samband mellan ljudnivå, ljudkaraktär och varaktighet hos buller och den hörselskadande verkan. Här behövs longitudinella studier av olika populationer a med olika ljudnivåer där man följer hörselutvecklingen även i syfte att klarlägga sambandet mellan åldersnedsättning av hörseln och bullerskada. Vilka genetiska faktorer har betydelse för individuella variatioi bullerskadekänslighet. Finns det farmakologiska ämnen som kan ner skydda örat för bullerskada Närbesläktade frågor rymmer empirisk värdering hörselvårdsprogram och utveckling av bättre hörselav skydd. Inom områdena psykologisk störning av buller, sömnstörning och samtalstörning finns också rad obesvarade frågor. Till en effektforskningen hör också bullerminskningens betydelse för produktivitets- och arbetskvalitetsförbättringar liksom en minskad olycksfallsrisk.

Forskning och utbildning

sou 1993:65

12.3.3 Högskolans roll

Forskning och utbildning i högskolan ingår i där båda

en process

verksamheterna är varandras förutsättning. Forskningen är långsiktigt nödvändig för att den avancerade utbildningen skall ha god kvalitet,

en

vilket även kommer utbildning och information på övriga nivåer till

godo.

Figur 12:1 belyser hur forskning och kunskapsspridning är kopplade

till varandra. Den visar också olika aktörers roll för utveckla att och

sprida kunskap i syfte att na en tystare miljö.

Figur 12:1 "Folkbildning med avseende på buller"

DJUP BREDD

Gflmdj Tillämpad Spridning

_ av Spridning forskning av forskning tillämpningar kunskap och medvetenhet

T

I

Högskoleutbildning

System för att tillgodogöra och sprida resultat forskning och erfarenheter av till alla de tekniker/beslutspåverkare direkt påverkar vår miljö. som Infomationsspridningen för att skapa efterfrågan tyst miljö.

sou 1993:65 Forskning och utbildning

Såväl grundläggande som mer tillämpad forskning och teknikutveckling behövs för att lösa angelägna problem och ta tillvara möjligheterna att minska bullret inom olika samhällssektorer. Högskolan bör själv svara för de mest grundläggande delarna av forskningen medan sektorsorganen och näringslivet bör svara för tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Denna principiella finansieringsfördelning bör vara självklar. Den understryks också av uttalandena i forskningspropositionen jfr prop. 1992/93:170 s. 12 beträffande statens roll att vårda och utveckla den vetenskapliga infrastrukturen. Sektorsorganen skall enligt gällande forskningspolitiska riktlinjer kunna repliera på högskolorna för utbildningen och den grundläggande forskningen. Så är det inte i dag inom bullerområdet. Det råder en bristande balans mellan anslagen till universitetens och högskolornas utbildning och långsiktiga grundforskning och sektororganens stöd. Insatsema inom grundområdena är för små i forhållande till den tillämpade forskningen. Dels innebär detta en totalt sett dålig ekonomi av forskningsmedlens användning, dels minskar möjligheterna att ny teknik med radikalt minskad bulleralstring kommer fram.

l2.3.4 Långsiktiga forskningsbehov inom bullerområdet

En analys av de långsiktiga grundforskningsbehoven såväl inom det tekniska området som inom effektområdet visar att olika tillämpningar i hög grad bygger på gemensamma eller mycket närbesläktade grunder. Behoven sammanfattas nedan. De angivna forskningsområdena inom effektområdet har framkommit i samråd med Naturvårdsverkets vetenskapliga kommitté för buller, företrädare för Socialstyrelsens Folkhälsoenhet, Hörselvårdsavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset och Institutionen for miljömedicin i Göteborg m.fl.

l Teoretiska och experimentella studier av spridning och dämpning

av luftburet ljud.

2 Teoretisk och experimentell analys av vibrations- och/eller stomljudsförlopp innefattande

a spridning och dämpning av strukturburet ljud

b mätning av stomljudsenergiutbredning, vibrationsmönster

modalanalys, m.m.

Forskning och utbildning sou 1993:65

c tunga numeriska beräkningar med finit elementmetoder och

boundary elementmetoder FEM resp. BEM och effektiva beräkningsmetoder för tidiga konstruktionsfaser, inkl. höga frekvenser.

d byggnadsakustisk forskning inriktad mot konstruktioner för hög

ljudisolering i nya byggnader och tilläggskonstruktioner i befintliga byggnader. Metoder fir förhandsberäkning av ljudisolering även inriktad mot lågfrekvensområdet.

e minimering av inmatning av stomljud från störkällor till struktu-

rer.

3 Teoretisk och experimentell analys av aerodynamiska och hydrodynamiska förlopp innefattande numerisk behandling ljudutbredning av i kanaler med och utan ljuddämpare. Strömningsalstrat buller i bl.a. fläktar och vindkraftverk.

4 Teknisk-naturvetenskaplig forskning rörande ljudutbredning utomhus som grund för förbättrade och detaljerade predikteringsmer modeller och mätmetoder.

5 Signalanalys dels inriktad mot mättekniska problem, dels inriktad mot s.k. aktiv buller- och vibrationsreglering, metod har några en som få men viktiga tillämpningar.

6 Effektforskning avseende hörselskada, talinterferens, sömnstörning och psykologisk störning, innefattande

a hörselskaderisker och risk för tinnitus öronsus vid olika slags

och varaktigheter av buller.

b speciella hörselskaderisker i fritidsmiljön förorsakade av musi-

klyssnande vid mycket hög ljudnivå samt risker p. g.a. kombinationseffekter av arbetsbuller och fritidsbuller.

c störning för olika trañkslag i skilda situationer.

d störning av bostadsbuller och otillräcklig ljudisolering i olika

frekvensområden.

e störning vid flera samtidiga bullerkällor, t.ex. vägtrañk och tåg.

sou 1993:65 Forskning och utbildning

f hälsoeffekter av mångårig exposition. Identifiering av känsliga

grupper. Ljudisoleringens betydelse för störningseffektema.

g bullrets betydelse för hjärt- och kärlsjukdomar.

7 Ekonomisk forskning bl.a. rörande samhällsekonomiska analyser av buller och bullerreducerande åtgärder.

12.4 Dagsläget beträffande forskning och utbildning

12.4. 1 Miljöforskningsutredningen

Miljöforskningsutredningen har kartlagt miljöforskningens omfattning till och med budgetåret 1991/92 SOU 1992:68. Den omfattar både den miljöforskning som Naturvårdsverket stöder och den forskning med miljöanknytning som bedrivs inom andra samhällssektorer, finansierade via statsbudgeten. För att få en fylligare redovisning av forskningen kring bullerområdet har utredningen inhämtat uppgifter hos berörda instanser. En förteckning över medel till bullerforskningen, såväl den tekniska som effektforskningen framgår av sammanställningen på följande sidor. Den gör inte anspråk på att vara fullständig men avspeglar ändå fördelningen av forskningsmedlen mellan ile tekniska högskolorna och sektorsorganen. De stora satsningarna på forskningen inom bullerområdet har skett inom arbetsmiljöområdet och inom transportsektorn.

Forskn ing och utbildn ing

ä E u å

3 N. m m

o c N n v m

: m n m

h N v

m ä

c v N N a N

Forskning och utbildning

E

E S

ä 8

n N

n -

v N m m m o N N a N m

E

o

utbildning Forskning och

å .G å ä ä

d

E E ä

m

ä

n

å m

H

o

a

m o - .

E

+ +

Forskning och utbildning

a

m

a .a

u

8 S o : m

o u N

s

5 m N

o

S .w S m : m

e m o m

.

u

.

Forskning och utbildning

.o

u

ä n u n V

sou 1993:65 Forskning och utbildning

12.4.2 Det tekniska området

Inom den tekniska akustikens område finns det i dag en professur i teknisk akustik vid Tekniska högskolan i Stockholm KTH samt professurer i byggnadsakustik vid Lunds tekniska högskola LTH och Chalmers tekniska högskola CTH. Vid KTH finns därutöver adjungerade professurer i byggnadsakustik och akustik inom luftbehandlingsområdet. Den förstnänmda tjänsten upphör om ett år och kan då enligt gällande regler inte förlängas. Vid CTH finns adjungerad en professur i vibroakustik. Lektorat i teknisk akustik finns vid KTH och CTH. Visst tillämpningsinriktat forskningsarbete inom arbetsmiljöområdet bedrivs också vid Högskolan i Luleå LuTH. Det bredaste undervisningsprogrammet finns vid CTH med undervisning vid fem utbildningslinjer. Utbildningen vid LTH är huvudsakligen inriktad mot byggområdet och vid KTH mot maskinbullerområdet och byggområdet. Samtliga professurer arbetar under tvärvetenskapens ogynnsamma villkor. Ingen av de tre ordinarie professurerna har tillkommit på resp. högskolas egen begäran. Byggnadsakustikprofessurernatillkom genom en från högskolan fristående grupp som hade till uppgift att se över utbildningsstrukturen på väg- och vattenbyggnadssektionerna vid landets tekniska högskolor. Professuren i teknisk akustik på KTH är en donationsprofessur från Atlas Copco, där ämnesvalet hade sin grund i företagets ingående erfarenheter av bullerproblem och svårigheter att finna tillfredsställande kompetens hos nya civilingenjorer. Det har varit svårt att få till stånd utbildningsprogram inom grundutbildningen riktade mot ljud och vibrationsområdet. Detta hänger samman med högskolans klassiska, starkt konserverande organisation. Ett utbildningsprogram i bullerteknologi som syftar till en djup baskompetens i en civilingenjörsexamen kräver teknikgrundande kurser från flera utbildningslinjer. Linjenämnderna som svarar för utbildningsprogrammen har endast i sällsynta undantagsfall intresse av att på ett jämbördigt sätt utveckla och marknadsföra sådana sektionsöverskridande program. Bullerteknologi är således tvärvetenskapligt i relation till den befintliga vetenskapliga indelningen högskolan av och har därmed ett svagt vetenskapligt stöd av sin omgivning oavsett vid vilken sektion det placeras. Därför bör akustik och buller etableras som en egen självständig disciplin. Genom satsningar från högskolan centralt på CTH och från Arbetsmiljöfonden på KTH har det dock varit möjligt att de senaste tre åren utveckla grundutbildningsprogram inom ljud och vibrationer vid dessa två högskolor.

Forskning och utbildning sou 1993:65

12.4.3 Effektområdet

Forskning och kunskapsutveckling avseende bullerskador hos mäimiskor sker främst i Göteborg och Linköping. I Göteborg sker verksamheten vid Projekt Lindholmen AB, har lång tradition som en av sådan forskning avseende såväl yrkes- som fritidsbuller, med en koppling till den yrkesaudiologiska verksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset som är landets största yrkesaudiologiska avdelning. Huvuddelen av verksamheten är beroende extern finansiering. Vid av Universitetssjukhuset i Linköping bedrivs en bullerskyddsverksarnhet, inriktad främst på buller i arbetsmiljön, existens likaledes är vars beroende av externt forskningsstöd. Båda dessa har också grupper bedrivit en aktiv fortbildning för yrkesgrupper den primära ur avnämarkategorin. Inga fasta tjänster finns med given inriktning på denna forskning utan den är huvudsakligen beroende personliga av initiativ och prioriteringar i kombination med externa projektanslag. Under en följd av år har bullerskadeforskning också bedrivits vid Lunds Universitet inom Yrkesaudiologiskt Centrum i Malmö. Den är dock för närvarande nedlagd. Mera grundläggande forskning bullerskador bedrivs framför allt om vid Institutionen för fysiologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Grundinriktningen där är innerörats fysiologi och som en del denna av verksamhet bedriver en forskargrupp en mycket framgångsrik forskning för att kartlägga hur bullret skadar innerörat, vilka konsekvenser detta får och vilka teoretiskt möjliga förebyggande mekanismer som kan finnas. Också denna är starkt beroende extern grupp av finansiering. Avnämare av bullerskadeforskning är framför allt hörselvården och företagshälsovården men också myndigheter med arbetsmiljöansvar som Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen. Konsumentverket har ett intresse av forskningen med hänsyn till många fritidssysslor. Svensk industri är världsledande tillverkare hörselskydd och är av också långsiktigt beroende aktiv forskning i Sverige för sin av en utveckling och sin marknadsföring. Forskning rörande olika störande effekter av buller bedrivs vid Stockholms universitet, Psykologiska institutionen och vid Göteborgs universitet, Institutionen för miljömedicin. Båda dessa institutioners bullerforskning bedrivs väsentligen med projektfinansiering från Naturvårdsverket. Effektforskning bedrivs vidare vid Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning i Umeå. Forskningsverksamhet kring bullers inverkan på skolbarns inlärning bedrivs vid Statens institut för byggnadsforskning i Gävle SlB.

sou 1993:65 Forskning och utbildning

Denna verksamhet inom bullerområdet är extemfmansierad, bl.a. via Naturvårdsverket.

12.5 Internationell utblick

De nuvarande högskoleinstitutionerna inom bullerområdet är relativt små enheter med följden att produktionskapaciteten vad avser civilingenjörer och forskarutbildade med goda kunskaper inom området, och produktiviteten avseende forsknings- och utvecklingsresultat varit rätt begränsad. Förhållandena är likartade vid en rad utländska akustikinstitutioner. Det finns emellertid några intemationelexempel på högproduktiva akustikinstitutioner som kan tas som förebild.

Vid MIT Massachusetts Institute of Technology etablerades direkt

efter krigsslutet år 1945 ett akustiklaboratorium som en gemensam satsning mellan fysik, elektroteknik och arkitektur. Detta utvecklades snabbt till en mycket framgångsrik och produktiv institution. Emellertid lades akustiklaboratoriet ned år 1954. Ett av argumenten härför var att byggnadsakustiken borde knytas till byggområdet, maskinbuller till maskintekniken, etc. Man kan i efterhand konstatera att dessa mindre, till resp. tillämpningsområde förlagda akustikenheter i samlad produktivitet och resultat inte kommit i närheten av det tidigare akustiklaboratoriets. Den viktigaste högskoleinstitutionen inom akustiken är sedan drygt 20 år tillbaka Institute of Sound and Vibration Research, ISVR, vid University of Southampton. Antalet anställda är här ca 175, varav drygt 25 är professorer eller lektorer. Verksamheten spänner över i stort sett hela det akustiska fältet, med all slags mot akustikområdet inriktade vetenskapliga stödfunktioner inom det egna institutet. Resultatet är en högproduktiv forsknings- och utbildningsmiljö av stor internationell betydelse, dit även svensk industri ofta vänder sig både för fortbildning och kvalificerade konsulttjänster. I jämförelse med dessa nämnda forsknings- och utbildningsorganisationer uppvisar de mindre akustikgrupperna en betydligt lägre produktivitet. I detta konstaterande ligger självfallet inget nedvärderande av enskilda forskares resultat utan rör endast effektiviteten i organisationen. Det belyser fördelarna av att etablera samlade, tillräckligt stora självständiga enheter inom ljud och vibrationsområdet och markera ämnesområdet som en egen disciplin med en ändamålsenlig vetenskaplig struktur.

Forskning och utbildning sou 1993:65

12.6 i framtiden

Bullerforskningen

12.6. l Bullerforskning

Åtskilliga angelägna forskningsuppgifter är tillämpade till sin karaktär

och bearbetas lämpligen i projektform i samarbete mellan företag och forskningsinstitutioner. Trafikforskningsberedningen har för åren 1993/94 1995/96 fått förstärkta jfr 1992/93: 170, TU - resurser prop. 34, rskr. 397. Dessutom har av löntagarfondsmedel avsatts medel till bl.a. en stiftelse för strategisk naturvetenskapig-teknisk-medicinsk forskning och en stiftelse för miljöstrategisk forskning jfr prop. 1992/932171, UbU 15, rskr. 388. Detta är positivt för möjligheterna att finansiera tillämpade forskningsprojekt inom bullerområdet. Dessa forskningsmedel tillsammans med Arbetsmiljöfondens, Byggforskningsrådets, NUTEKs och Naturvårdsverkets avsättningar till bullerområdet bör kunna goda finansieringsmöjligheter för ge forskningsprojekt såväl på den tekniska sidan som på effektsidan. Sedan ett par år tillbaka bedrivs under namnet "Bullerforsk" ett informellt samarbete mellan ovannämnda sektorsorgan rörande insatser på bullerområdet. Eftersom de skilda tillämpningsområdena vilar på en gemensam grundforskningsbas är detta samarbete värdefullt och bör fortsätta. Jag finner dock ingen anledning att föreslå någon formalisering härav.

12.6.2 Den långsiktiga forskningens behov måste tillgodoses

Det stora problemet är att säkerställa den långsiktiga kunskaps- och metodutvecklingen, med en stark ställning för ljud- och vibrationsområdet som är nödvändig för att till en låg kostnad minska bullerproblemen. Det krävs att ämnet på ett tydligt sätt etableras självsom en ständig disciplin vid de tekniska högskolorna. Jag uppskattar en rimlig långsiktig medelsförstärkning till högskolor och universitet för bullerområdet inkl. effektsidan till 25 milj. kr/år, varav 17 milj. kr till teknisk forskning och 8 milj. kr till effektforskning. Denna förstärkning som ämnesområdet behöver kan inte åstadkommas genom högskolans interna förnyelseprocess. Så stora interna omföringar som detta skulle kräva tar under alla omständigheter -, mycket lång tid och är särskilt svåra när det som här handlar om ett . vetenskapsområde som skär över sektionsgränser inom högskolorna. Den ökade frihet som högskolorna givits ändrar inte på detta nu

sou 1993:65 Forskning och utbildning

förhållande, med eller utan stiftelsebildning. Förstärkningen kräver en särskild medelstilldelning från statens sida. Jag förutsätter dock att en del av denna förstärkning kan komma att finansieras med de medel tilldelas de forskningsstiftelsema som nya för forskning av strategisk betydelse, särskilt de forskningsprojekt som som finansieras via stiftelserna skall vara långsiktigt inriktade.

12.6.3 Resurskoncentration nödvändig

De tekniska högskolorna Buller är ett problem som är viktigt fir vårt samhälle och för den svenska industrin. Vill vi angripa det på ett effektivt sätt bör vi koncentrera forsknings- och utbildningsresursema till så få platser som möjligt för att få intellektuella miljöer någorlunda format. Detta av stämmer överens med en allmän strävan i högskolan. Sverige är ett litet land och därför är det tveksamt om vi bör satsa på mer än en stor institution. Jag som utredare har emellertid efter samtal med företrädare för de tekniska högskolorna kommit fram till att det är nödvändigt med större satsningar på två platser för att få en tillfredsställande konkurrens inom landet. Ett ytterligare skäl är att rörligheten är liten mellan högskoleorterna. Det behövs därför flera högskoleinstitutioner för att få tillräcklig kontaktyta gentemot presumtiva studerande. Jag förutsätter en profilering av institutionerna men samtidigt en samverkan dem emellan och med de mindre akustikenheterna i landet. Vid valet av de högskolor där de större satsningarna bör göras, bör man beakta omfattningen och kvaliteten hos pågående verksamnu heter, vilket stöd dessa har av högskolan, vilka laboratorier man förfogar över och vilken omvärld utanför högskolan som det finns i respektive region. På KTH bedrivs en omfattande forskningsverksamhet som expanderat snabbt. Här har etablerats ett större grundutbildningsprogram inom bullerområdet riktat till studerande vid maskinsektionen. Laboratorieförhållandena är visserligen i dag helt undermåliga men nya laboratorier är under förverkligande tack att Wallenbergstifvare telsen beslutat ställa 10 milj. kr till förfogande och medel nu erhållits även från staten enligt ovan nämnda riksdagsbeslut. CTH förfogar i dag över de bästa laboratorierna. Verksamheten har de senaste åren expanderat och ett relativt sett stort grundutbildningsprogram etablerats med stöd från högskolan. Göteborg är en ort med omfattande industriell verksamhet. Volvo är den största enskilda industriarbetsplatsen för akustiker. Därutöver finns det åtskillig

Forskning och utbildning sou 1993:65

exportinriktad verkstadsindustri för vilken tysta produkter är en viktig konkurrensfaktor både i långt och kort framtidsperspektiv. Det största akustikkonsultföretaget, DNV Ingemansson, har sitt huvudkontor i Göteborg. Statens Provningsanstalt i Borås har en stor verksamhet inom akustikområdet med goda laboratorier och ett omfattande i den internationella standardiseringen. Även effektengagemang forskningen i landet har sin tyngdpunkt i Göteborg. Även LTH har verksamhet god kvalitet med en av men en mer begränsad omfattning främst inriktad mot byggområdet. Där finns heller inte något större grundutbildningsprogram. Forskningen vid LuTH är däremot inte grundforskningsinriktad. Mot denna bakgrund föreslår jag att de större, långsiktiga grundforskningsinriktade insatserna inom bullerområdet koncentreras till KTH och CTH och att ämnet där markeras som en egen självständig disciplin. Personalstyrkan på vardera högskolan behöver ökas från nuvarande ca 15 till ca 25 vilket är minimistorleken på effektiv, en självständig institution. På LTH föreslår jag en mer begränsad insats. Stödet måste vara långsiktigt och grundforskningsinriktat så att balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning blir bättre än i dag, liksom balansen mellan långsiktig och kortsiktig finansiering. Under sådana förhållanden kan sektorsorganens stöd bli, såsom det är meningen, ett tillämpningsinriktat stöd till olika projekt. Jag vill också framhålla att mitt val av högskoleinstitutioner är en följd av det stöd ämnet givits vid de två högskolorna. Jag anser att koncentrationerna till KTH och CTH möjligt bör om vara förknippade med vissa villkor. Högskolans stöd från ordinarie budget skall bibehållas på minst nuvarande nivå. Vid KTH skall de nuvarande verksamheterna inom byggnadsakustik och teknisk akustik sammanföras. Även vid CTH skall verksamheten inom ljud och vibrationsområdet vara sammanhållen. Högskoleledningarna skall verka för bullerområdets utveckling. Detta skall bl.a. ske ett genom aktivt stöd till sammanhållna utbildningsprogram marknadsförs som som specialiseringar på lika villkor som de traditionella linjebundna specialiseringarna. Då skapas förutsättningar för att attrahera duktiga studerande till grund- och forskarutbildningsprogrammen. För att slagkraftiga forsknings- och utbildningsmiljöer på KTH och CTH bör den fasta akademiska staben, dvs. professorer och lektorer, utökas från nuvarande två till fem vid vardera högskolan. ca Härigenom skapas förutsättningar för en tillfredsställande vetenskaplig bredd med inriktning på bullerområdet vilket också säkerställer kontinuitet i verksamheten. Med den decentralisering av besluten om tjänstestruktur inkl. professurer som nu utvecklas i Sverige kan inte satsningarna göras detaljerade vad avser tjänster. Det viktiga är att

sou 1993:65 Forskning och utbildning

medlen riktas till bullerområdet med ett ansvar för berörda högskoleorgan att utveckla ämnesområdet med hänsyn till de långsiktiga forsknings- och utbildningsbehoven och tillgången inom och utom landet på skickliga sökande. Snarast möjligt bör det finnas två till tre professurer på vardera högskolan och likaledes två eller tre lektorat. En professur, dvs. dels lönekostnaden för professuren och ytterligatvå doktorander/forskarassistenter, dels kringkostnader för adminire strativt stöd beräknas i dag kräva en anslagsökning om 2 milj. mm kr/år. Jag föreslår att det riktas 8 milj. kr/år till vardera KTH och nu CTH och l milj. kr/år till LTH för förstärkning av bullerområdet. De angivna beloppen inkluderar lokalkostnader. På KTH bör verksamheten förstärkas inom det byggnadsakustiska området. Stomljudstekniken är ett så viktigt och centralt område inom bullerteknologin att det måste vara välutvecklat även vid KTH. KTH:s nuvarande satsning på aero- och hydrodynamiskt alstrat buller är ett lämpligt profilområde för KTH. På CTH bör verksamheten förstärkas inom det vibroakustiska området inriktat mot bl.a. fordonsindustrin och bulleralstringsmekanismer i maskiner, där urvalet bör ske i samråd med industrin. Dessutom bör området tunga numeriska beräkningar inriktade mot stomljudsutbredning i maskin- och byggnadsstrukturer och ljudavstrålning förstärkas väsentligt. Vidare bör satsningar göras på signalanalys med tillämpning på aktiv bullerreglering. Den föreslagna satsningen på LTH syftar till att stärka specialistkompetensen på byggakustikområdet så att denna på ett effektivt sätt kan nyttiggöras inom det konsortium som jag föreslår i det följande. Den långsiktiga tekniska forskningsverksamheten bör organiseras inom för en konsortiebildning för att nå en så effektiv samordramen ning möjligt mellan de berörda institutionerna. Jag är inte beredd som att föreslå hur ett sådant konsortium skall organiseras i detalj. Det är uppgift för berörda institutioner och högskolor att med ledning av en bl.a. de erfarenheter som finns från konsortier inom andra vetenskapsområden utarbeta lämpligaste organisation.

Andra forskningsinstitutioner inom det tekniskt-naturvetenskapli-

ga området

Till konsortiet bör även knytas ytterligare två forskningsinstitutioner. Däck/vägbanebuller är som jag framhållit i kapitel

4 ett mycket viktigt område för att komma till rätta med vägtrañkbullret. Sedan lång tid bedrivs en angelägen forskning rörande däck/vägbanebuller vid Väg- och trañkinstitutet VTI

Jaw

Forskning och utbildning sou 1993:65

i Linköping. Vidare är ljudutbredning utomhus ett viktigt område för trañkbullerfrågoma och övriga samhällsbullerfrågor såsom externt industribuller och buller från vindkraftverk. Forskningsverksamhet bedrivs sedan åtskilliga år vid meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet, har forskargrupp som en med internationellt unik kompetens i gränsområdet mellan meteorologi och ljudutbredning utomhus. Verksamheten är i huvudsak finansierad Naturvårdsverket. Resultaten denna av av forskning kommer att utgöra grunden för arbetet med att ta fram tillförlitligare mätmetoder för samhällsbuller och forskargruppens långsiktiga finansiering är därför angelägen. Genom den ökade medelstilldelningen som Transportforskningsberedningen erhållit för de närmaste budgetåren bör VTI:s forskning inom bullerområdet kunna tillförsäkras ett tillfredsställande stöd. Långsiktigt stöd till den meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet bör kunna utgå från stiftelsen för miljöstrategisk forskning eller Naturvårdsverket, om effektforskningen tillförs den utökade medelsram som jag föreslagit.

Efiekzforskning Vad gäller effektforskningen har jag i avsnitt 12.3.3 angivit angelägna forskningsbehov. Förhållandena på detta område är dock något annorlunda än inom det tekniska området. Jag ser inte samma behov av eller förutsättningar för att koncentrera nya forskningssatsningar. Effektforskningen har emellertid knappast något långsiktigt finansiellt stöd i form av basanslag utan är i hög grad beroende av projektstöd. Vi riskerar att förlora vår framskjutna position inom miljömedicinen, liksom inom yrkesaudiologin, och därmed den vetenskapliga basen för angelägna projekt på effektsidan. Den satsning om en med 8 milj. kr utökad medelsram till långsiktig effektforskning som jag föreslår för effektforskningen, bör därför göras i form av en långsiktig förstärkning av stödet till de forskargrupper som jag beskrivit i det föregående vid Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Jag är inte beredd att lägga ett preciserat förslag beträffande fördelningen de olika grupperna. Jag föreslår att Naturvårdsverkets forskningskommitté för buller och Arbetsmiljöfonden

sou 1993:65 Forskning och utbildning

ges uppdraget att utarbeta ett sådant förslag.

sou 1993:65 Bilaga 1

@

Kommittédirektiv

8§i

E

Dir. 1992:1

Handlingsplan mot buller

Dir. 1992:20

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13. Chefen för miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag Jag föreslår särskild utredare tillkallas för att utarbeta ett förslag till att en samlad handlingsplan mot buller.

Bakgrund Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen JOU 1990/9l:17, rskr. 27. Regeringen bullerstörningarna i samhället skall begränsas och att åtgäranser att der buller skall utgå från varje sektors eget för sin miljöpåverkan. mot ansvar En bred analys och ett åtgärdsprogram beträffande buller i arbets-, boende- och fritidsmiljöer skall enligt jordbruksutskottet tas fram JoU 1990/91:30, rskr. 1990/912338. I betänkandet har utskottet särskilt påtalat vikten ett samlat program mot bakgrund av de problem som buller utgör. av Riksdagen följde utskottet.

Behov av en samlad aktionsplan Bullret ökar i samhället bl.a. intensivare trafik, bullrande arbetsgenom redskap, ökad ventilation och ökad användning eldrivna verktyg, musikav anläggningar med förstärkt musik och hushållsmaskiner. Bullerproblemen har global omfattning och långtidseffekter. I en lång ger rad sociologiska undersökningar från olika länder rankas buller av de berörda högst bland störande miljöfaktorer både i arbets- och boendemiljö. Hörselskador buller är irreversibla. Det finns heller ingen möjlighet genom

Bilaga 1 sou 1993:65

att kort sikt ersätta dagens bullrande maskiner med tysta. Ansvaret för åtgärder mot buller ligger olika myndigheter i Sverige - Statens Naturvårdsverk, Boverket, Statens Vägverk, Trafiksäkerhetsverket, Arbetarskyddsstyrelsen m.fl. Dessa myndigheter har utfärdat föreskrifter, anvisningar, riktvärden och rekommendationer inom bullerområdet.

Yttre miljö

Buller i den yttre miljön består trafikbuller, externt industribuller, bulav ler från byggen, skjutbanor och nöjesfält Trafiken för de helt m.m. svarar dominerande störningarna. År 1974 beräknades 2,5 miljoner svenskar vara exponerade för störande trafikbuller. Av dessa beräknades 750000 vara mycket störda med utgångspunkt från subjektivt upplevda besvär typen av sömnstörningar etc. källa: Trafikbullerutredningen, SOU 1974:60. Situationen är i dag sämre grund den ökade trafikmängdcn. av Genom en förutseende fysisk planering kan emellertid många bullerstörningar från vägtrafik, tågtrafik, flygplatser, industrier, motorsport och skjutbanor minskas.

Arbetsmiljö

Det hörselskadliga bullret är ett allvarligt problem många arbetsplatser. Antalet bullerexponerade arbetstagare är stort, även antalet om anmälda arbetsskador på grund av buller minskat under senare år. Det går att med god planering åstadkomma väsentligt förbättrad bullersituation en de mest utsatta arbetsplatserna. Ett hinder i utvecklingen mot förbättrad bullermiljö är bristande kunskaper förebyggande åtgärder. Snabbare om maskiner och processer kräver i många fall mycket radikala dämpningsåtgärder, något som oftast bara kan nås omfattande forsknings- och genom utvecklingsinsatser samt stora investeringar. Arbetarskyddsstyrelsen har närmare redovisat en utvärdering av åtgärder inom bullerområdet i rapport en SOU 1990:49, bil. A inom för arbetsmiljökommissionens arbete. ramen

Boendemiljö

Störningarna i boendemiljö kommer oftast utifrån. Störningar från grannar och lågfrekvent buller från husets maskiner och installationer är också mycket vanliga, oftast beroende bristande ljudisolering. Brister i konstruktioner är inte ovanliga. De upptäcks sällan eftersom kontrollmätningar av ljudisolering förekommer mycket sparsamt. Ett annat

x

sou 1993:65 Bilaga I

viktigt skäl är att fullgod ljudisolering inte garanteras även om ljudisoleen ringskraven är uppfyllda.

Buller i fritidsmiljö I fritidsmiljön förekommer såväl höga hörselskadliga bullernivåer som låga och främst psykologiskt störande nivåer. Fritidsjakt, hobbymaskiner, båtmotorer och musikavlyssning med hörselskadliga nivåer är några vanliga störkällor i frilidsmiljön. Psykologiskt störande buller kan sådant som stör känsliga naturmilvara jöer. En särskild utredning har tillsats buller i fjällområden och skärgårom dar dir. M 1991:78.

Bullerminskning vid källan Det är i allmänhet mest kostnadseffektivt att angripa bullret vid källan. Detta gäller såväl industrins maskinpark som en stor mängd produkter för konsumentmarknaden. Frågan aktualiseras bl.a. genom EG:s maskindirektiv ref. nr. 89/392/ EEG, EGT nr. 183/89 som ställer omfattande krav redovisning av bullernivåer för all maskinell utrustning från gräddvispar till grävmaskiner med högre ljudnivå än 70 dBA 1 m avstånd. Dessa krav skall tillämpas inom EG från år 1993 och måste uppfyllas av svenska exportvaror till EG.

Forskning och utbildning Det råder i dag brist akustiskt utbildad personal. Orsaken härtill ligger i akustikområdcts speciella tvärvetenskapliga natur. Det kräver kunskaper inom ämnesområden finns alla våra tekniska högskolor, men som som ligger spridda olika utbildningslinjer. Forskningen och utvecklingsarbetet liksom undervisningen inom området har blivit eftersatt.

Uppdraget Som framgår av ovanstående har åtgärder mot bullerproblcm i stor utsträckning försummats hittills. Jag anser att större vikt måste läggas vid att förebygga och åtgärda bullerproblcm. För att utarbeta en samlad handlingsplan mot buller bör en särskild utredare tillkallas. Med ledning bl.a. det kartläggningsarbete för närvarande pågår av som inom Vägverket, Luftfartsverket, Banverket, Boverket, Storstockholms Lokaltrafik, Fortifikationsförvaltningen och flera kommuner, bör utredaren

Bilaga 1 sou 1993:65

beskriva miljösituationen vad gäller buller och störningsgrad. Arbetarskyddsstyrelsens utvärdering av åtgärder mot buller bör utnyttjas. Handlingsplanen skall innefatta förslag inom områdena bullerminskning vid källan, yttre bullermiljö, arbetsmiljö, boendemiljö och fritidsnriljö samt forskning och utbildning. Handlingsplanen skall ha som mål att minska antalet bullerstörda människor. Den bör vara en åtgärdsinriktad plan som utmynnar i konkreta åtgärder med realistiska möjligheter att genomföras. Planen bör också omfatta åtgärder förebyggande art. av Trafikverken har i nriljöanalyser redovisat sin syn bullerproblemen och föreslagit vissa åtgärder. Utredaren bör analysera förslagen och se hur dessa kan hanteras i en samlad handlingsplan. Utgångspunkten skall vara att de mest kostnadseffektiva åtgärderna skall vidtas först. Ansvarsfördelningen mellan berörda parter bör klarläggas. Det är angeläget att bullerproblemen aktivt bearbetas i kommunernas planering och i konkreta åtgärdsprogram miljöområdet. Den fysiska planeringen som styrinstrument i miljöpolitiken skall Ökad betydelse. Kommunerna bör involveras i arbetet med en samlad handlingsplan mot buller, med stöd av den kunskap om planering som redan finns. Resultaten från utredningen om åtgärder mot buller i fjäll och skärgårdar bör utnyttjas i detta sammanhang. Utredaren bör också föreslå möjliga åtgärder för att främja utvecklingen av bostäder med tillfredsställande ljudisolering. Utredaren bör beakta vad utredningen om statens stöd för bostadsfinansiering Dir 1991:107 anför om förenklingar i dc regler som styr bostadsbyggandet. Handlingsplanen bör också innehålla en redovisning behovet forskav av ning och utbildning beträffande akustik och bullerbekämpning för att klara samhällets och näringslivets försörjning med akustikkunskap. Utredaren bör vad gäller påverkan näringslivet ta sin utgångspunkt i den nya näringspolitiken som är inriktad att med generell ekonomisk politik och avregleringar förbättra förutsättningarna för företagande i Sverige. Vidare skall förslag till åtgärder vara så utformade att konkurrensneutralitet kan bibehållas och att tekniska handelshinder undviks. En prioriterad uppgift för utredaren skall vara att presentera utförliga kostnadsberäkningar och redovisa de samhällsekonomiska kostnaderna för de mål och åtgärder som utredningen föreslår samt förslag till finansiering av kostnaderna. Utredaren bör även belysa de samhällsekonomiska intäkterna av minskat buller.

Bilaga 1 sou 1993:65

Tidsplan, arbetsformer, m.m.

Utredningsarbetet bör slutfört till den ljuli 1993. Utredaren bör till vara Miljö- och naturresursdepartementet redovisa en plan för arbetet senast den Utredaren är fri successivt framlägga delförslag till åtgärder 1 maj 1992. att som kan genomföras snabbt. arbetet skall vidare gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer För särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. och 1984:5 och EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen benu myndigar chefen för miljö- och naturresursdepartementet tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordiringen att en - 1976:119 -med uppgift att utarbeta samlad aktionsplan mot lul|cr. en besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utreatt om daren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Miljö- och naturresursdepartementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm1992

sou 1993:65 Bilaga 2

För handlingsplanen aktuella direktiv i fråga

om buller som omfattas av EES-avtalet m.m.

ej uttömmande

Motorfordon

a EFTA-länderna får av skäl bl.a. som hänför sig till buller, fram till

den 1 januari 1995 tillämpa sin nationella lagstiftning, inbegripet möjligheten att registrera och förbjuda försäljning, tagande i tjänst eller bruk av motorfordon som omfattas av ifrågavarande direktiv och vilka uppfyller kraven i direktiv 70/157/EEG med senare ändringar till och med direktiv 89/491/EEG enligt deras senaste lydelse, och vilka har typgodkänts enligt kraven i direktiv 70/ 156/EEG. Från och med den 1 januari 1995 får EFTA-länderna fortsätta att tillämpa sin nationella lagstiftning men de skall tillåta fri rörlighet i enlighet med EG:s regelverk. Alla förslag till ändring, uppdatering, utvidgning eller annan utveckling av EG:s regelverk om frågor som omfattas av dessa direktiv skall underkastas de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande i avtalet. I likhet med vad gäller för motorfordon får EFTA-länderna

som

skall inte förrän den l januari 1995 vara berättigade att bevilja EEGtypgodkännande för helt fordon eller separata direktivcertifikat för system, komponenter eller separata tekniska enheter enligt de direktiv som nämns i föregående stycke. Se beträffande direktiv som det hänvisas till i avtalet s. 352 371 prop. l99l/92:170 bil 14. - Utom EES-avtalet: Rådets direktiv 92/97/EEG om ändring av direktiv 70/157/EG om tillåtna bullernivåer för motorfordon.

b Rådets direktiv 78/10l5/EEG av den 23 november 1978 om

tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorcyklar i dess lydelse enligt rådets direktiv 87/56/EEG och 89/235/EEG. EFTA-länderna får av skäl som hänför sig till buller och avgassystem fram till den 1 januari 1995 tillämpa sin nationella lagstiftning inbegripet möjligheten att vägra att registrera och förbjuda försäljning,tagande i bruk eller användning av motorcyklar som omfattas av ifrågavarande direktiv, vilket avser kraven i direktiv 78/1015/EEG, enligt dess senaste lydelse. Från den 1 januari 1995 får EFTA-länderna fortsätta att tillämpa sin nationella lagstiftning men de skall tillåta fri rörlighet enligt EG:s regelverk. Alla förslag till ändring, uppdatering, utvidgning eller anna utveckling av EG:s

Bilaga 2 sou 1993:65

regelverk om frågor omfattas dessa direktiv skall underkastas

som av de allmärma bestämmelserna beslutsfattande i avtalet. om

EFTA-länderna skall inte berättigade bevilja certifikat vara att enligt

direktivet förrän den 1 januari 1995.

Parterna skall även beakta följande rättsakter:

377 Y 076201: Rådets resolution den 29 juni 1977 EEG-

av om

typgodkännande av personbilar avseende helt fordon EGT C 177,

nr 26.7 1977 s. 1

C/281/88/s. Kommissionens skrivelse förfarandet vid typgodom

kännande och registrering fordon tidigare registrerats i

av som ett annat medlemsland EGT C 281, 4.11.1988 9. nr s.

Hushållsapparater

386 L 0594: Rådets direktiv 86/594/EEG den 1 december 1986 av om

luftburet buller från hushållsapparater EGT L 344, 6.12.1986,

nr s. 24

Bygg- och anläggningsutrustning

379 L 0113: Rådets direktiv 79/113/EEG den 19 december 1978 av

om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar

om

bestämning av buller från bygg- och anläggningsutrustning EGT

nr

8.2.1979 s. 15, i dess lydelse enligt

381 L 1051: Rådets direktiv 81/1051/EEG den 7 december - av 1981 EGT nr L 376, 30.12.1981, s.49

385 L 0405: Kommissionens direktiv 85/405/EEG den 11 juli - av 1985 EGT nr L 233, 30.8.1985, 9 s. 384 L 0532: Rådets direktiv 84/532/EEG den 17 september av

1984 om tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning

av om gemensam-

ma bestämmelser för bygg- och anläggningsutrustning EGT L 300,

nr

19.11.1984, s. 111 i dess lydelse

388 L 0665: Kommissionens direktiv 88/665/EEG den 21 - av

december 1988 EGT L 382, 31.12.1988, 9.

nr s. 384 L 0533: Rådets direktiv 84/533/EEG den 17 september av

1984 om tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning tillåten

av om

ljudeffektnivå hos kompressorer EGT nr L 300, 19. 1 1 1984, 123

s. .

i dess lydelse

385 L 0406: Kommissionens direktiv 85 406/EEG den 11

- av juli

1985 EGT nr L 233, 30.8.1985, 11. s. 4. 384 L 0534: Rådet direktiv 84/534/EEG den 17 september av

1993:65 Bilaga 2 sou

1984 tillnärmning medlemsstaternas lagar och andra för-

om av

fattningar om tillåten ljudeffektnivå för tornkranar EGT nr L 300, l9.1l.1984,s. 142 i dess lydelse

387 L 0405: Rådets direktiv 87/405/EEG av den 25 juni 1987

- EGT nr L 220, 8.8.1987s. 60 5. 384 L 0535: Rådet direktiv 84/535/EEG av den 17 september 1984 tillnärmning medlemsstaternas lagar och andra firom av

fattningar tillåten ljudeffektnivå hos svetsgeneratorer EGT nr L

om

300, 19.11. 1984 s. 142 i dess lydelse

385 L 0407: Kommissionens direktiv 85/407/EEG av den 11 juli

- 1985 EGT nr L 233, 30.8.1985, s. 16.

6. 384 L 0536: Rådet direktiv 84/536/EEG av den 17 september

1984 tillnärmning medlemsstaternas lagar och andra för-

om av

fattningar tillåten ljudeffektnivå hos kraftgeneratorer EGT nr L

om

300, 19.11. 1984 s. 149 i dess lydelse

385 L 0408: Kommissionens direktiv 85/408/EEG av den 11 juli

- 1985 EGT nr L 233, 30.8.1985, s. 18.

7. 384 L 0537: Rådet direktiv 84/537/EEG av den 17 september

1984 tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra för-

om

fattningar tillåten ljudeffektnivå hos för maskindrivna handhållna

om

betongspett och mejselhammare EGT nr L 300, 19.11. 1984 s. 156

i dess lydelse

385 L 0409: Kommissionens direktiv 85/409/EEG av den 11 juli

- 1985 EGT nr L 233, 30.8.1985, s. 20. 10. 386 L 0662: Rådets direktiv 86/662/EEG av den 22 december

1986 om begränsning av buller från hydrauliska grävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaskiner och grävlastare EGT nr L 384, 31.12. 1986, s. 1 i dess lydelse enligt

389 L 0514: Kommissionens direktiv 89/514/EEG av den 2 -

augusti 1989 EGT nr L 253, 30.8.1989, s. 35. Utom EES-avtalet: Förslag COM 93 154 om ändring av direktiv 86/662/EEG om begränsning av buller jordbearbetningsmaskiner

eartmoving machinery

Övriga maskiner

384 L 0538: Rådet direktiv 84/538/EEG av den 17 september 1984 tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudef-

om av fektnivå hos for gräsklippare EGT L 300, 19.11. 1984 s. 171 i nr

dess lydelse

385 L 0252: Kommissionens direktiv 87/252/EEG av den 7 april

- 1987 EGT nr L 117, 5.5.1987, s. 22

Bilaga 2

388 L 0180: Rådets direktiv 88/180/EEG den 22 1988 - av mars EGT L 81, 26.3.1988, 69. nr s. 388 L 0181: Rådets direktiv 88/181/EEG den 22 1988 - av mars EGT nr L 81, 26.3.1988, 71. s.

Miljöskydd

380 L 0051: Rådet direktiv 80/51/EEG den 20 december av 1979

om begränsning av buller från underljudsluftfartyg EGT L 18,

nr

24.1. 1980 s. 26 dess lydelse

383 L 0206: Rådets direktiv 83/206/EEG den 21

- av april 1983

EGT nr L 117, 4.5.1983, 15. s. 389 L 0629: Rådet direktiv 89/629/EEG den 4 december av 1989

om begränsning av buller från civila jetmotordrivna undeljudsflygplan

EGT nr L 363, 13.12.1989 27. s.

Utom EES-avtalet

Förslag COM 91 459 om ett EKO-previsionssystem.

Förslag till ett rådets direktiv Integrated Pollution Prevention

om

and Control IPC miljöprövning för fasta anläggningar.

Allmänna bestämmelser inom tekniska handelshinderområdet

383 L 0189: Rådets direktiv 83/189/EEG den 28 1983 av mars om ett informationsförfarande för tekniska standarder och föreskrifter

EGT nr L 109,26.4.1983, 8 i dess lydelse enligt

s.

1 85 Anslutningsakten för Spanien och - Portugal EGT nr L 302,

15.11.1985, s. 214 388 L 0182: Rådets direktiv 88/182/EEG den 22 1988 - av mars EGT L 81, 26.3.1988, 75 nr s. 389 D 0045: Rådets beslut 89/45/EEG den 21 december 1988 av

om ett gemenskapssystem för snabbt informationsutbyte faror

om som

härrör från användning konsumentprodukter EGT

av nr L 17,

21.1.1989, s. 51 i dess lydelse enligt

390 D 0352: Rådets beslut 90/352/EEG den 29

- av juni 1990 EGT nr L 173, 6.7.1990, 49

s. 390 D 0683: Rådets beslut 90/683/EEG den 13 december av 1990 om moduler för olika stadier i förfaranden vid

bedömning av

överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska

harmoniserings-

sou 1993:65 Bilaga 2

direktiv EGT nr L 380, 21.12.1990, s. 13 Jämför även s. 421 i propen bil. 14 om övriga rättsakter som de

avtalsslutande parterna skall beakta the "new appproach m.m." när

det gäller standarder.

Varors fria rörlighet allmänt

380 Y 10030l: meddelande från kommissionen angående konsekvenserna av EG-domstolens dom den 20 februari 179 i målet

120/78 Cassis de Dijon EGT nr C 256, 3.10. 1980, s. 2

2. 585 PC 0310: Kommissionens meddelande om förverkligandet den inre marknaden COM85310 Final "vitboken". av

Byggprodukter

389 L 0106: Rådets direktiv 89/106/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter EGT nr L 40, 11.2.1989, s. 12. Vad gäller EFTA-ländernas deltagande i arbetet inom "European Organization of Technical Approval", omnämnd i direktivets bil. 2 skall artikel 111 i de institutionella bestämmelserna tillämpas.

Personlig skyddsutrustning

389 L 0686: Rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning EGT nr L 399, 30.12.1989, s. 18.

Leksaker

388 L 0378: Rådets direktiv 88/378/EEG av den 3 maj 1988 om tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning om leksakers säkerhet av EGT L 187, 16.7.1988, s. 1. nr

Maskiner

389 L 0392: Rådet direktiv 89/392/EEG av den 14 juni 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner EGT L

Bilaga 2 sou 1993:65

183, 26.9. 1989 s. 9 i dess lydelse

391 L 0368: Rådets direktiv 91/368/EEG den 20 juni 1991 - av EGT L 198, 22.7.1991, 16.

nr s. Maskindirektivet

Sverige skall tillämpa bestämmelserna i rättsakten från och med den

1 januari 1994.

Arbetsmiljö

EES-avtalet

386 L 0188: Rådets direktiv 86/188/EEG den 12 maj 1986

av om

skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för buller i arbetet

EGT nr L 137, 24.5.1986, 28. s.

389 L 0391: Rådets direktiv 89/391/EEG den 12 juni 1989

av

om åtgärder för att främja förbättringar arbetstagares säkerhet och

av hälsa i arbetet EGT L 183, 29.6.1989, 1. nr s. 389 L 0654: Rådets direktiv 89/654/EEG den 30 november av

1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen första

särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG EGT L

nr 391, 30.12.1989, s. 1. 4. 389 L 0655: Rådets direktiv 89/655/EEG den 30 november av

1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares

användning av arbetsutrusning i arbetet andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG EGT L 393, 30.12.1989,

nr s. 13. 389 L 0656: Rådets direktiv 89/656/EEG den 30 november av

1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen tredje

särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG EGT L

nr 393, 30.12.1989, s. 18.

Utom EES-avtelet: Förslag till COM 92 560 minimikrav för

om

hälsa och säkerhet vid exponering arbetstagare för risker från

av

fysiska agenter agents, däribland buller.

Konsumentskydd

387 L 0357: Rådets direktiv 87/357/EEG den 25 juni 1987 av om

tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning produkter på

om som

grund av sina yttre egenskaper, kan förväxlas med andra produkter och härigenom utgöra en risk för konsumenternas hälsa och säkerhet

sou 1993:65 Bilaga 2

EGT nr L 192, 11.7.1987, 49. s.

Utom EES-avtalet: Förordning 92/880/EEG "om ett gemensamt

miljömärke"

"Produktsäkerhetsdirektiv" 92/59/EEG.

i:L‘-.-16:: , 1995 U8 O 4 -

sTgggHo1_M

L

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

l.Stymings- och samarbetsformer i biståndet. UD 36.Lag om totalförsvarsplilct.Fö. 2.Kursplanerfor gnmdskolan.U. 37.Justitiekanslem.En översynav lKzs arbetsuppgifter Ersättningfor kvalitetocheffektivitet. m.m. Ju. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för 38.Hâlso-ochsjukvårdeni framtiden tre modeller.S. - grundläggande högskoleutbildning. U. 39. En gräns for frlmcensuren. Ku. 4.Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade 40.Fri- ochrättighetsfrágor.Del A ochB. Ju. flyktingar m. fl. S. 41.Folk- ochbostadsrâkning år 1990ochi framtidcn. 5. Bensodiazepinerberoendeframkallande psykofar- Fi. maka. S. 42.Försvaretshögskolor.Fö. 6.Livsmedelshygien ochsmåskaliglivsmedelsproduk- 43.Politik mot arbetslöshet. A. tion. Jo. 44.Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. 7. löneskillnader och lönediskriminering. 45.Trosabryter sig loss.Bytänkandeeller demokratins Om kvinnor och män påarbetsmarknaden. Ku. räddning.C. 8.Löneskillnaderochlönediskriminering.Omkvinnor 46.Vissakyrkofrågor.C. och män påarbetsmarknaden. Bilagedel.Ku. 47.Konsekvenser valmöjligheterinomskola, av 9.Postlag.K. barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård.C. 10.En ny datalag.Ju. 48.Kommunalaverksamheteri egen förvaltningoch i l l Socialforsâlcringsregister. S. kommunalaaktiebilag.Enjämförande studie. C. . 12.Várdhögskolor 49.Ett år medbetalningsansvar. S. - kvalitet utveckling huvudmannaskap. - - U. 50.Serveringsbestämmelser. S. 13. Ökad konkurrens järnvägen.K. 51.Naturupplevelser buller kvalitet värna. utan - en att 14.EG och varagrundlagar.Ju. M. 15.Svenska regler for internationellomfördelning av 52.Ersättningvid arbetslöshet. A. olja vid en oljekris. N. S3.Kostnadsutjämning mellankommuner.Fi. 16.Nya villkor for ekonomiochpolitik ekonomi- 54.Utvisning grund av brott. Ku. kommissionens forslag.Fi. 55.Det allmännasskadeståndsansvar. Ju. 16.Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 56.Kontrollen överexportav strategisktkänsliga varor. kommissionens förslag.Bilagor. Fi. UD. 17. Ägandet radioochtelevisioni allmänhetens 57.Beskattning fastigheter.del l av av tjänst.Ku. Schablonintâkt eller fastighetsskattFi. - 18.AcceptansToleransDelaktighet.M. 58.Effektivareledningi statligamyndigheter.Fi. 19.Kommunemaochmiljöarbetet.M. 59.Ny marknadsñringslag.C. 20.Riksbankenochprisstabilitetcn.Fi. 60.Polisensrättsligabefogenheter.Ju. 21 Ökat personval.Ju. 61 Överföring HIV-smitta läkemedlet . . av genom 22.Vad är ett statsrådsarbetevärt Fi. Preconativ. S. 23.Kunskapenskrona.U. 62.Rättssäkerheten vid beskattningen. Fi. 24. Utlänningslagen en partiell översyn. Ku. 63.Personochparti Studier anslutning i till - - 25.Socialaåtgärderför jordbrukare.lo. Personvalskommitténs betänkande 26.Handläggningen vissasäkerhetsfrágor. av Ju. Ökat personvalSOU 1993:21.Ju. 27.Miljöbalk. Del och2. M. 1 64.Frágorför folkbildningen.U. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 65.Handlingsplan mot buller. 29.Fortsattrefonnering av företagsbeskattningen. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.M. Del Fi. 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. 3l.Kommunemasroll alkoholomrádetochinom imissbnikarvården. S. 32.Ny anställningsskyddslag. A. 33.Åtgärderför att förberedaSverigesjordbruk och livsmedelsindustriför EG. Jo. 34.Förarprövare.K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. Ju.

Statens 1993

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bankstödsnämnden. 28

Fortsatt reformering av töretagsbeskatmingen. En ny datalag.10 Del 2. 29 EG ochvåra grundlagar.14 Folk- och bostadsräkning år 1990ochi framtiden. 41 Ökatpersonval.21 Översyn av tjänsteinkomstbeskatmingen. 44 Handläggningen vissa av Säkerhetsfrågan 26 Kostnadsutjämning mellankommuner. 53 Reaktion mot ungdomsbrott. Del A ochB. 35 Beskattning av fastigheter, del l Justitiekanslern. översynav En fKzs arbetsuppgifter Schablonintäkt eller fastighetsskatt57 m.m. 37 - Effektivare ledningi statligamyndigheter.58 Fri- och rättighetsfrågor.Del A och B. 40 Rättssäkerheten vid beskattningen. 62 Det allmännas skadeståndsansvar. 55

Polisensrättsliga befogenheter. 60 Utbildningsdepartementet Personoch parti Studieri anslutningtill - fiir grundskolan.2 Pctsonvalskommitténs betänkande Kursplaner

Ökat Ersättning för kvalitetocheffektivitet. personval SOU 1993:21. 63 Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem fö: - Utrikesdepartementet grundläggande högskoleutbildning.3

Vårdhögskolor Stymings-och samarbetsformer ibiståndet.l kvalitet utveckling huvudmannaskap. 12 Kontrollenöverexport av strategiskt känsliga varor. 56 - - - Kunskapens krona.23

Försvarsdepartementet Frågorför folkbildningen. 64

Lag om totaltörsvarsplilct. 36 Jordbruksdepartementet

Försvarets högskolor.42 Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsprodukton.

Socialdepartementet 6

Sociala åtgärderför jordbntlcare. 25 Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade Åtgärder för att förberedaSveriges jordbrukoch flyktingar m. fl. 4 livsmedelsindustri för EG. 33 Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - 5 Arbetsmarknadsdepartementet

Socialtörsäkringsregister. ll Ny anställningsskyddslag. 32 Rättentill biståndinom socialtjänsten.30 Politik mot arbetslöshet. 43 Kommunernas roll alkoholområdet ochinom Ersättning vid arbetslöshet.53 ntissbrukarvärden. 31

Hälso-ochsjukvårdeni framtiden tre modeller.38 - Kulturdepartementet Ett år medbetalningsansvar. 49 Löneskillnaderoch lönediskriminering. Serveringsbestâmmelser. 50 Överföring Omkvinnor och män arbetsmarknaden. 7 av HIV-smittagenom läkemedlet löneskillnaderoch lönediskriminering.Omkvinnor Preconativ.61 ochmän arbetsmarknaden. Bilagedel.8

Kommunikationsdepartementet Ägandet av radioochtelevision i allmänhetens tjänst.

171 Postlag.9 Utlänningslagen en partiell översyn. 24 Ökad konkurrenspåjärnvägen. 13 - Engräns för ñlmcensuren.39 Förarprövare.34 Utvisning grund av brott. 54

Finansdepartementet Näringsdepartementet

Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- - Svenskaregler för internationell omfördelning av olja kommisionensförslag. 16 vid en oljekris. 15 Nya villkor för ekonomioch politik - ekonomi-

kommisionensförslag.Bilagor. 16

Riksbankenoch prisstabiliteten.20

Vad är ett statsrådsarbetevärt 22

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Trosa bryter sig loss. Bytänkande eller demokratins räddning.45 Vissa kyrkofrågor. 46 Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och primärvård.47 Kommunala verksamheter i egen förvaltning ochi kommunala aktiehilag. En jämförande studie. 48 Ny marknadsföringslag. 59

Miljö- och naturresursdepartementet Acceptans Tolerans Delaktighet. 18 Kommunernaoch miljöarbetet. 19 Miljöbalk. Del och l 2. 27 Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - 51 Handlingsplanmot buller. Handlingsplanmot buller. Bilagedel. 65