Angående vattenskotrar : delrapport från Utredningen om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar m.m
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
rm, H H - ...H
i
i
Angående
r
Vattenskotrar
199241 Delrapport från utredningen om åtgärder mot buller i fjällomrâden och skärgårdar m.m.
Statens offentliga utredningar
E§] 199241 @
Miljö- och naturresursdepanementet
Angående Vattenskotrar
Delrapport från utredningen åtgärder buller i
om mot fjällområden och skärgårdar m.m. Stockholm 1992
ocksåpå uppdrag regeringskansliets SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som av ombesörja nemissutsändningar av dessa publikationer. förvaltningskontor
Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08739 95 48
Informationsbokhandeln, Malmtorgs gatan Stockholm. Publikationema kan ocksåköpas i
REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13044-0 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250x Stockholm 1992
Till statsrådet Görel Thurdin
Regeringen bemyndigade den 29 augusti 1991 chefen för Miljödepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda åtgärder mot buller 1 fjällområden och skärgårdar m.m.
Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 6 september 1991 departementsrâdet Kjell Svensson som särskild utredare. Fr.o.m. den 21 januari 1992 förordnades som sakkunniga i utredningen byrådirektören Mats Ericson Länsstyrelsen i Jämtlands län, länsarkitekten Eva Gyllensvärd Länsstyrelsen i Stockholms län, projektledaren Bo Löwendahl Boverket, avdelningsdirektören Allan Nilsson Naturvårdsverket och byggnadsnämndsordföranden Roger Nääs Härjedalens kommun. Som sakkunnig fr.o.m. den 30 januari 1992 förordnades f.d. stadsarkitekten Björn Cederström Norrtälje kommun.
Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 15 oktober 1991 arkitekten Gösta Winberg och fr.o.m. den 1 januari 1992 byrádirektören Tommy Fredriksson.
Härmed överlämnar vi delrapport angående vattenen skotrar. Stockholm den 4 maj 1992.
Kjell Svensson Gösta Winberg
Tommy G Fredriksson
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING
INLEDNING Uppdraget Underlag F Förslag från Naturvårdsverket om generellt förbud mot framförande av vattenskotrar Yttranden över Naturvårdsverkets förslag Utredningens enkät till länsstyrelserna Skrivelser från Svenska Racerbátförbundet
GÄLLANDE BESTÄMMELSER Allmänt Sjötrafikförordningen Naturvárdslagen Hälsoskyddslagen
SVERIGES INTERNATIONELLA HANDELSÅTAGANDEN GATT EES-avtalet
ANVÄNDNING PROBLEM VÅTTENSKOTERN - OCH Allmänt olägenheter
ÖVERVÄGANDEN ocn FÖRSLAG ou REGLERING AV ANVÄNDNINGEN AV VATTENSKOTRAR 5 1 Utgångspunkter 5 2 Geografisk styrning 5.3 Farkoster som bör omfattas av en reglering 5 4 Beslutsmodell 5 4 .1 Kommunens översiktsplan - ett viktigt instrument 5 4.2 Beslutsordning 5 4 3 Lagstiftning 5.5 Sammanfattning av förslag till reglering 5 6 Författningsförslag 5 6.1 Lag om ändring i lagen 197588 med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer
Förordning om ändring i sjötrafikförordningen 1986300 49 Vattenskoterförordning xxxx0000 50
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiven Dir. 199067 Bilaga 2 Bildbilaga. Olika typer av vattenskotrar samt några liknande farkoster
SAMMANFATTNING
Várt uppdrag är att utreda åtgärder mot buller i främst de svenska fjällen och skärgårdarna. I denna delrapport redovisar vi överväganden och förslag om en särskild reglering av användningen av vattenskotrar, som vi har till uppgift att behandla i ett riksperspektiv.
Det finns olika typer av farkoster som allmänt kallas för vattenskoter. Några karaktäristika för de vanligaste typerna är att de är 2-3 m långa, drivs av vattenjetstråle, blir planande vid framdrift och är grundgáende samt att de är avsedda för 1-2 personer, som står eller sitter på vattenskotern.
Vattenskotern har knappast någon betydelse som nyttofordon. Den används så gott som enbart för nöjeskörning och för sport.
Det som kännetecknar användningen av vattenskotern och är en betydande orsak till att bullret uppfattas som särskilt störande, är att den ofta körs intensivt inom ett begränsat vattenomráde nära land. Vattenskotrarna kan också medföra skador pá naturmiljön, främst när de körs i grunda vattenområden.
Vi anser att det finns skäl att nu reglera användningen av vattenskotrar för att undvika ytterligare problem i framtiden.
ofta i sådana områden där många Vattenskotern används människor bor eller vistas på fritiden. För att en bli meningsfull behöver den syfta till reglering skall trafiken till särskilda områden, där konatt styra med motstående intressen är små. flikterna
i sjötrafikförordningen kan i dag använ- Bestämmelser för att i ett visst vattenområde begränsa den das finns att färdas på vattnet, bl.a. allmänna rätt som bestämmelser anser vi dock inte av miljöskäl. Dessa ändamålsenliga för att tillgodose den av oss vara åsyftade geografiska styrningen.
reglering förordar vi i stället en modell som som på ett allmänt förbud mot att använda vattenbygger kombinerat med möjligheter att använda skotrar, vattenskoter inom särskilt angivna områden.
sådana särskilda områden bör tillstånd kunna Utanför för vattenskotertävlingar och för viss annan lämnas finns något särskilt skäl härför. verksamhet om det
utgångspunkt är att överväganden gjorda i den Vår översiktsplaneringen bör ges stor tyngd vid kommunala sådana områden där åkning med vattenskoter beslut om tillåtas. För att riksintressen och vissa skall kunna frågor skall kunna hävdas bör det dock mellankommunala länsstyrelsen att besluta om dessa områden. Det åvila viktigt att finna form för detta som garanterar år en möjlighet till ett avgörande inflytande vad kommunen övriga frågor. Vi föreslår därför att beslut om gäller tillåta vattenskoteråkning i ett område inte får att strid med de överväganden sådana områden som stå i om gjorts i kommunal översiktsplan enligt planhar en och byggnadslagen.
Vid en reglering behövs en definition av begreppet vattenskoter, som nu inte finns. Det är svårt att finna en definition som urskiljer just sådana vattenfarkoster som skall betraktas som vattenskotrar. Vi lämnar följande förslag. Med vattenskoter avses en motordriven planande vattenfarkost som föraren antingen står eller sitter pá. Med en sådan allmän definition behöver det finnas en möjlighet att ge närmare föreskrifter om vilka vattenfarkoster som skall omfattas av en reglering.
I detta sammanhang bör uppmärksammas att även andra vattenfarkoster orsakar liknande olägenheter från miljösynpunkt som vattenskotrarna. Vi anser att en reglering så långt som möjligt skall omfatta också sådana vattenfarkoster.
De av oss förordade bestämmelserna om användningen av vattenskotrar föreslår vi skall finnas i en särskild förordning - Vattenskoterförordningen. Regeringen bör kunna bemyndigas att meddela föreskrifter, i en sådan förordning, genom ett tillägg i lagen 197588 med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.
ll
1 INLEDNING
1.1 Ugpdraget
Utredningens uppdrag är enligt direktiven Bilaga 1 att utreda möjligheterna att komma till rätta med störningarna från ett växande antal bullrande aktiviteter i våra rekreationsomráden, exempelvis trafik med snöskotrar och motorbåtar.
Utredningen skall redovisa också andra olägenheter än buller, som föranleds av de bullrande verksamheterna, t.ex. avgaser och svall från båtar, samt belysa riskerna med att motoriseringen av fritidsaktiviterna ger ökad tillgänglighet till skyddsvärda områden.
Som en utgångspunkt för arbetet anges att till en god livsmiljö hör möjligheter för människor att finna rekreation i områden som inte störs av buller. Samtidigt konstateras att de rekreationsomráden där tystnaden borde vara en viktig kvalitet blir allt mer störda av buller och att det blir allt färre områden som sällan utsätts för buller.
Primärt skall utredningen belysa möjligheterna till och konsekvenserna av restriktioner mot bullrande aktiviteter i fjällen och i skärgárdarna. Men också andra värdefulla rekreationsomráden, där en lág bullernivá är angelägen, skall behandlas. Användningen av vattenskotrar skall behandlas generellt.
behandla är inom vilka områden som En huvuduppgift att låg bullernivá är särskilt angelägen att hävda och en förslag till hur bullrande verksamheter kan att lämna i sådana områden. En annan huvuduppgift är begränsas möjligheterna att införa krav för att minsatt belysa från motordrivna aktiviteter. Den nödvändika bullret nyttotrafiken skall accepteras och den bofasta ga befolkningens transportbehov skall tillgodoses.
Utredningen skall vidare belysa vilka möjligheter som hjälp befintlig lagstiftning begränsa finns att med av och det anses behövligt lämna bullrande verksamhet om författningsförslag.
direktiven bör frågan vattenskotrar behand- Enligt om göra det möjligt för regeringen las med förtur för att ställning i denna fråga före sommaren 1992. I att ta riksperspektiv utredas generella restriktioett skall användningen inom vissa regionner, restriktioner mot vissa användningsområden eller andra er eller för begränsningar för trafik med vattenskotrar.
denna delrapport reglering av använd- I arbetet med om vattenskotrar har utredningen inte haft ningen av uppgiften att undersöka förutsättningarna att genom tekniska åtgärder minska bullret från vattenskotrarna.
1.2 Underlag
1.2.1 Förslag från Naturvårdsverket om generellt förbud mot framförande av vattenskotrar
Naturvårdsverket har i en skrivelse den 26 november 1990 hemställt att regeringen utfärdar bestämmelser som skulle innebära ett generellt förbud mot användande av den typ av vattenskotrar som är klart urskiljbara samt aktualiserat frågan om en översyn av övriga miljöfrågor i samband med fritidsbåtstrafiken.
I skrivelsen anförs att Naturvårdsverket allt oftare har kontaktats rörande störningar från snabba sjöfarkoster, och att det i de flesta fall har gällt vattenskotrar. Verket delar uppfattningen att omfattande trafik med vattenskotrar är störande både för annat friluftsliv och från miljösynpunkt. Ytterligare olägenheter som verket pekar på är att vattenskotern kan köras i grunda vattenområden, vilket kan medföra allvarliga problem från naturskyddssynpunkt, och att den lätt kan transporteras, vilket innebär att den ibland körs i mindre sjöar där motorbátstrafik normalt inte förekommer.
Naturvårdsverket anser det vara mycket angeläget att reglera färdseln med vattenskoter, innan antalet har ökat allt för mycket. Ett totalförbud bör eftersträvas för sådana vattenskotrar som används bara för nöjeskörning.
Verket framhåller vidare att det också finns ett antal liknande farkoster, som mera kan betecknas som båtar, och att det därför är viktigt att man i annan ordning mera övergripande ser över miljöfrágorna för hela fritidsbátssektorn. Ett sådant arbete får dock inte
sådana vattenskotrar som är försena regleringen av
klart urskiljbara.
över Naturvårdsverkets förslag 1.2.2 Yttranden
till Lánsstyrelsernas organi- Nitton länsstyrelser har
yttrat sig över Naturvårdsverkets sationsnämnd LON
sig för att användningen av förslag. Samtliga uttalar
regleras. Med några undantag vattenskotrar behöver
generellt förbud. Till undanförordas någon form av
Länsstyrelsen i Stockholms län, som anser tagen hör
allmänt förbud inte är motiverat. att ett
förordar ett generellt Flera de länsstyrelser som av nuvarande lagstiftningen är förbud pekar på att den
betungande för att man på ett alltför administrativt
förhindra en från allmän effektivt sätt skall kunna
användning vattenskotrarna. Många synpunkt olämplig av
förbud bör kombineras med att ett generellt anser åkning med vattenskotrar inom möjligheten att tillåta
vissa vattenområden.
yttrande till Kommunika- Sjöfartsverket delar, i ett
Naturvårdsverkets uppfattning att tionsdepartementet,
störande för omgivkörning med vattenskotrar kan vara
skada på miljön. Sjöfartsverket ningen och orsaka
när det gäller effekterna pekar på att vattenskotern,
skiljer sig från flera andra typer av på miljön, inte
båtar.
Sjöfartsverket att det inte finns Sammantaget anser
förbjuda vattenskotrar. Verket skäl att generellt
finnas skäl att begränsa emellertid att det kan anser körning får ske och att detta de områden inom vilka
kan göras av länsstyrelserna med stöd av gällande bestämmelser i sjötrafikförordningen.
1.2.3 Utredningens enkät till länsstyrelserna
Utredningen har i en enkät till länsstyrelserna bl.a. frågat om bullrande aktiviteter i sådana rekreationsområden där en låg bullernivå är angelägen. Av svaren framgår att länsstyrelserna har meddelat förbud mot trafik med vattenskotrar och andra motorbåtar i ett stort antal småsjöar och i delar större sjöar samt av i vissa havsvikar. Motiven bakom förhuden är oftast flera, t.ex. att minska störningarna på djurlivet, att minska bullerstörningarna för friluftslivet och de närboende samt att minska olycksrisken för badande.
Föreskrifterna har ofta utfärdats med stöd sjötraav fikförordningen. I naturreservat, naturvårdsområden och djurskyddsområden har sjötrafiken i många fall reglerats med stöd av naturvårdslagens bestämmelser.
Det är i allmänhet länsstyrelsernas uppfattning att utfärdade förbud har en klar effekt, även överträom delser ibland sker. Man pekar på betydelsen av att restriktionerna är klart utformade och att information om gällande bestämmelser är viktig. Det framhålls att generella bestämmelser har den fördelen att informationen är lätt att sprida. Differentierade bestämmelser i tid och rum kräver mycket större informationsinsatser, bl.a. i form av skyltar, också förfular som landskapet.
I många svar att de olägenheter anges som hänger samman med användningen av vattenskotrar motiverar en längre gående reglering än för närvarande. Man anser
vattenskoteråkning är ett problem som bör bl.a. att exempelvis motocrossverksamhet, dvs. behandlas som bör få användas endast inom särskilda vattenskotrar några fall föreslås att bullrande fordon områden. I i särskild produktbullerlag. och maskiner regleras en
Svenska Racerbåtförbundet 1.2.4
utredningen har kommit in skrivelser från Svenska Till Racerbátförbundet SVERA Begränsning av trafik med - 1992-03-18 och från dess Aquabikevattenskoters sektion Beträffande restriktioner gällande s.k. vattenskoters 1992-03-20.
framgår att de organiserade vatten- Av skrivelserna att de problem som förknippas med skoteråkarna anser vattenskotrar beror på ett felaktigt användningen av nyttjande, vilket gäller också andra typer av motorberor i sin tur på brist på kunskap och båtar. Detta kör på fel plats. Därför bör större krav på att man på förarna och lämpliga platser anvisas. ställas
dagens regler för att styra användningen Man anser att räcker långt, om de efterlevs. Ytterav vattenskotrar kan behövas i syfte att i första hand ligare regler därefter för att begränsa störande körvärna miljön, ning och till sist för att höja säkerheten.
också redovisats vissa faktauppgif- I skrivelserna har vattenskotrarna och Aquabikesektionens verkter om om samhet.
2 GÄLLANDE BESTÄMELSER
2.1 Allmänt
Rätten att fritt färdas över vatten är en del av allemansrätten. Var och en anses i princip ha rätt att färdas och tillfälligt uppehålla sig på annans vattenomráde, i den mån det inte medför någon mera påtaglig olägenhet för vattenägaren.
En allmän rätt att färdas med båt kan inte anses omfatta rätt till mera störande trafik. I vart fall är inte klara störningar av hemfriden tillåten. Det finns också anledning att med störningar av hemfriden likställa mera betydande störningar av omgivningens lugn, som drabbar andra kategorier än de boende, t.ex. badande vid stränder även långt från boningshus.
I fråga om rätten att röra sig pá vattenomráde finns inte motsvarande allmäna straffbestämmelse, som för trafik på land, för vilken bestämmelser i brottsbalken förbjuder tagande av olovlig väg på mark som kan ta skada. Man kan inte på motsvarande sätt straffas för tagande av olovlig farled om man färdas på t.ex. ett enskilt vattenområde. Någon ekonomisk skada för ägare av vatten- eller strandområde blir i regel inte heller aktuell på grund av trafiken.
Det finns dock en ny bestämmelse, 324 a §, i sjölagen l89135 s. 1, senast ändrad 1991668 som föreskriver
straffansvar för den tar en sådan färdväg, ett som håller sådan hastighet eller annars med ett fartyg en färdas sä att omgivningen i onödan störs. Paragrafen trädde i kraft den 1 juli 1991.
förarbetena till bestämmelsen sägs att den själv- I fallet kan tillämpas dä omgivningen störs i onödan buller. Störningen behöver inte nödvändigtvis genom människor, utan kan även gälla exempelvis djuravse livet inom ett fågelskyddsomráde. Vidare sägs att bestämmelsen främst torde komma att få betydelse för
fritidsbåtstrafiken.
de närmast följande avsnitten redogörs översiktligt I för de författningar är av intresse för frågan om som reglering användningen av vattenskotrar. Det handav lar främst föreskrifter som kan meddelas med stöd om sjötrafikförordningen och naturvårdslagen. I vissa av speciella situationer kan också hälsoskyddslagen till-
lämpas.
2.2 Sjötrafikförordningen
sjötrafikförordningen 1986300 anges att med far- I tyg varje farkost som används eller kan användas avses till transport på vattnet. I sjölagen definieras fartyg är kortare än 12 m och smalare än 4 m som en som båt. Detta innebär att vattenskoter definitionsen mässigt är en båt.
Enligt kap 2 § sjötrafikförordningen får länsstyrel- 2 meddela föreskrifter fartbegränsning, förbud sen om ankring eller begränsning i rätten att utnyttja mot vattenomráde för báttävling, vattenskidákning eller liknande sport. Samråd skall ske med Sjöfartsverket
och i det fall som en föreskrift har betydelse för trafiken med fritidsbåtar även med Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen får också meddela föreskrifter andra om begränsningar och förbud mot användning ett vattenav omráde för trafik med fartyg, det behövs med hänsyn om till miljön. Samråd skall ske med Sjöfartsverket och med Naturvårdsverket.
I förordningen sägs att en föreskrift får meddelas för ett vattenomráde, om det behövs från miljösynpunkt eller av säkerhetsskäl. Uttrycket ett vattenområde tolkas av myndigheterna så att besluten endast kan avse ett begränsat vattenomráde. Det anses inte vara möjligt att använda sjötrafikförordningen för att av bullerskäl förbjuda trafik med exempelvis vattenskotrar för en hel kust eller generellt för t.ex. alla sjöar i en kommun. Det är dock möjligt att införa restriktioner för en hel, namngiven, sjö.
2.3 Naturvårdslagen
Naturvárdslagen 1964822, senast ändrad 19911697 innehåller bl.a. bestämmelser syftar till skydd som för växter och djur, friluftslivet och naturmiljön. En länsstyrelse kan förklara ett område naturresersom vat, naturvárdsomráde eller djurskyddsomráde. För sådana områden kan ges föreskrifter för att trygga syftet med reservatet, bl.a. kan rätten till färdsel med motorbåt begränsas.
Vidare kan en länsstyrelse med stöd 16 § naturav vårdslagen utfärda föreskrifter om vad allmänheten har att iaktta inom strandskyddsomráde, bl.a. kan trafiken till sjöss regleras. strandskydd gäller generellt för alla land- och vattenområden intill 100 m från strand-
utvidgas till 300 m. Föreskrifter linjen, och kan upp strandskyddsomráde kan meddelas bara för avgräninom Möjligheten att inom strandskyddsomráde sade omráden. särskilda bestämmelser sjötrafik har inte utfärda om utnyttjats, så vitt utredningen har kunnat finna.
2.4 Hälsoskyddslagen
får med stöd hälsoskyddslagen 19821080 En kommun av ändrad 1988926 meddela föreskrifter till senast sanitära olägenheter. Med sanitär olägenhet skydd mot störning skadlig för människors avses en som kan vara inte år ringa eller helt tillfällig. hälsa och som
Hälsoskyddslagen har bara använts i ett fall för att vattenskoterklubb förbud mot användning av meddela en vattenskotrar i ett visst vattenområde.
3 SVERIGES INTERNATIONELLA HANDELSÅTAGANDEN
3.1 GATT
Det handelspolitiska regelverk som styr den internationella handeln återfinns i GATT General Agreement on Tarifs and Trade. Huvudregeln är att varor från alla länder skall behandlas lika och att importerade varor skall behandlas pá samma sätt som inhemska varor.
Artikel xx punkterna b och g har ansetts de vara bestämmelser pá vilka åtgärder av miljöskäl har kunnat grundas. Bestämmelserna innebär att enskilda länder har rätt att ställa nationella krav för att skydda människors, djurs och växters hälsa och liv. Kraven får dock inte vara diskriminerande principen ickeom diskriminering eller innebära dold restriktion för en den internationella handeln principen proportionaom litet.
Med avseende pá en reglering av användningen av vattenskotrar är principen om icke-diskriminering inte aktuell, eftersom det i Sverige inte finns någon tillverkning av vattenskotrar. Huvudfrágan blir därför om en svensk reglering grundad på miljöskäl kan anses stå i rimlig proportion till den begränsning hanav deln som skulle uppstå.
är oklart. Det råder bl.a. artikel XX skall tolkas Hur
i vad mån andra regleringar än delade meningar om
är fråga för GATT. Pá sådana som angår handel en
arbetar GATTs miljögrupp med att svenskt initiativ
innebörden på miljöområdet av klarlägga den närmare
artikel XX.
Barriers to Trade den över- TBT-koden Technical -
för att avlägsna tekniska gripande överenskommelsen
innehåller regler notifiering och handelshinder om ändrade tekniska föreskrifkonsultation när nya eller
ter införs av ett medlemsland.
3.2 EES-avtalet
upprättade förslaget till I det mellan EG och EFTA
Ekonomiskt samarbete är grund- EES-avtal Europeiskt
övriga EFTA-länder skall tilltanken att Sverige och
regler fri rörlighet för lämpa EGs grundläggande om
människor, tjänster och kapital. varor,
utveckla och bredda samarbetet EES-avtalet skall även
politikområden, bl.a. miljöområdet. inom angränsande
avtalet skall träda i kraft den 1 Avsikten är att
samtidigt det år meningen att EGs januari 1993, som
inre marknad skall vara genomförd. s.k.
mellan de länder som berörs av Vad gäller varuutbytet
grundprinciper för den fria EES-avtalet skall gälla de
finns i Romfördraget och som år varucirkulationen som
genomförandet EGs inre marknad. grundläggande för av
översiktlig redovisdet följande lämnas därför en I
kan ha betydelse för att ning av de regler inom EG som
svensk reglering av användningen av bedöma om en
vattenskotrar skulle kunna oförenlig anses vara med EES-avtalet.
EG-rätten är i princip uppbyggd på följande sätt.
- Romfördraget, som innehåller de övergripande reglerna och är grunden för EGs verksamhet.
- Förordningar, som är bindande och omedelbart blir gällande i alla medlemsländer där de tar över nationell lag.
- Direktiv, som är bindande i fråga mål, om men ger varje land valfrihet beträffande medlen för att nå målen.
När ett område är rättsligt reglerat av EG har medlemsländernas rätt i princip upphört att själva bestämma nya regler. Ett EG-direktiv innebär att ett visst utrymme finns för att införa nationella föreskrifter.
Romfördraget innehöll i sin ursprungliga inte form några bestämmelser om en gemensam miljöpolitik. Enligt artikel 235 kan Ministerrådet Rådet, EGs högsta beslutande organ, besluta åtgärder om som fordras för att uppfylla fördragets mål. Till sådana beslut kan hänföras de handlingsprogram inom miljöområdet som Rådet har upprättat alltsedan år 1973.
Genom den europeiska enhetsakten, trädde som i kraft år 1987, vidgades EGs kompetens på miljöområdet. Artiklarna 130 r-t lägger fast målen och medlen för den gemensamma miljöpolitiken inom EG.
EGs kompetens på miljöområdet begränsas av den s.k. subsidaritetsprincipen artikel 130 r. Principen
det primära ansvaret för miljön och beslut innebär att miljöfrågor skall fattas på lägsta möjliga nivå. Den i också rätt för medlemsländerna att införa mer ger en långtgående miljöskyddskrav än de minimikrav som har EG-direktiv. Nationella krav som är fastställts genom strängare än EGs krav får emellertid inte skapa nya
handelshinder.
Artikel förbjuder kvantitativa importrestriktioner 30 åtgärder med motsvarande verkan, t.ex. förbud mot och användning produkt. Undantag härifrån kan med av en artikel 36 ske hänsyn till bl.a. miljön. En stöd av av förutsättning är att åtgärden behövs för att uppfylla
legitima miljöskyddsbehov.
Artikel 100 innehåller en bestämmelse om att förslag a harmonisering medlemsländernas lagstiftning, till av till bl.a. hälsa och miljöskydd, skall utgå med hänsyn hög skyddsnivå. En medlemsstat kan i princip från en inte avvika från beslut som fattas med stöd av denna artikel. Artikel 130 t innehåller dock en s.k. miljögaranti, tillåter medlemsländerna att införa som strängare nationella regler, grundade på behov som skydd djurs och människors liv och hälsa. t.ex. av
förordningar eller direktiv om buller från EG har inga nöjesbátar.
4 VATTENSKOTERN - ANVÄNDNING OCH PROBLEM
4.1 Allmänt
Vattenskotern introducerades i USA i början av 1970-talet och den kom till Sverige under slutet av decenniet. Antalet vattenskotrar har sedan dess ökat kraftigt i både USA och Europa. I Sverige finns det drygt 1 000 stycken. Vattenskotern har också andra benämningar, vanligast år jet ski och aqua bike.
som har redovisats i avsnitt 2.2 definieras vattenskotern i sjötrafiklagstiftningen båt. som en Det görs där ingen skillnad på vattenskotrar och andra motorbåtar. Normalt år motorstyrkan sådan att vattenskotern skall registreras i fritidsbåtsregistret.
Begreppet vattenskoter har inte någon entydig innebörd. Det finns olika typer och modeller. Vidare kan nämnas att det nyligen i Sverige har introducerats ett redskap för nöjesåkning på vatten närmast som kan liknas vid en motoriserad surfbräda.
Några exempel på vattenskotrar och liknande farkoster visas i Bilaga 2.
I det följande anges några karaktåristika för vattenfarkoster som allmänt benämns vattenskoter.
- Vattenskotern drivs vanligen av en vattenjetstråle. Det finns också vattenskotrar som drivs med utombordsmotor.
vattenskotern är 2-3 lång och i allmänhet - m avsedd för endast en person. Det finns också modeller för två personer. I undantagsfall kan tre personer rymmas.
- vattenskotern har inte den för traditionella båtar utmärkande skrovformen, som gör att man sitter 1 en båt. En vattenskoter sitter eller står gå man vilket påminner om hur man färdas på en motorcykel.
- För att styra en vattenskoter används vanligen ett styrhandtag. Det finns också vattenskotrar som har en ratt.
främre - Vattenskoterns del lyfts upp vid framdrift, den blir hårigenom planande och får ett litet djupgående. För jetstråledrivna vattenskotrar kan djupgáendet vara omkring endast 10 cm.
- Vattenskotrarna är förhållandevis lätta, de väger mellan 100 och 250 kg.
- Motorstyrkan hos en vattenskoter kan variera från 30 till över 50 hästkrafter och motorstorleken är mellan 300 och 750 cc.
- En vattenskoters topphastighet kan uppgå till 40 knop.
vattenskotern har knappast någon betydelse som nyttofordon. Den används så gott som enbart för nöjeskörning och för sport.
Tävlingsverksamheten med vattenskotrar är relativt omfattande. Vid racerbáttävlingar finns särskild en klass för jetstráledrivna vattenskotrar. Utöver i nationella mästerskapstävlingar deltar svenska förare i NM, EM och VM. Tävlingsförarna är organiserade i Svenska Racerbátförbundet SVERA, tillhör Rikssom idrottsförbundet.
Det finns omkring 20 lokala vattenskoterklubbar med távlingsverksamhet i landet. Nästan hälften av alla vattenskotrar, ca 400 stycken, ägs av personer som är organiserade i dessa klubbar.
Tävlingsförarna behöver tillgång till områden för träning. På vissa platser i landet finns vattenområden anvisade för detta. Härigenom har de olägenheter som redovisas 1 0 det följande minskat.
4.2 olägenheter
Åkning med vattenskotrar upplevs störande som av många människor. Vattenskotrarna medför också olägenheter med hänsyn till olika naturvårdsaspekter.
Störningarna orsakas i första hand det buller av som vattenskotrarna alstrar. Erfarenheterna från andra områden tyder på att upplevelsen bullerstörning av sannolikt förstärks av att vattenskotern normalt inte förknippas med någon nyttofunktion.
Det finns inga fastlagda normer för hur högt bullret får vara, vare sig från vattenskotrar eller från andra fritidsbåtar.
Styrkan på ljudet från en vattenskoter uppgår vid högsta motorvarv till storleksordningen 70 a 75 dBA
på avstånd 25 Detta är högt över vad som kan ett av m. kallas för tystnad. Relativt tyst utomhus är det om
ljudnivån inte överskrider 30 dBA.
brukar räkna med att ljudet från en punktformig Han ljudkälla utomhus avtar med 6 ä 7 dBA för varje fördubling avståndet till källan. Detta innebär att av från vattenskoter, med ljudnivån för att bullret en på avstånd, skall hamna på ca 30 dBA 70 dBA 25 m vindstilla och i övrigt låg ljudnivå behövs vid en - avstånd vattenskotern på 1,5 km. Avstånett till ca. princip fördubblas vid bullernivå på det skulle i en
75 dBA .
Vid samtidig körning med flera vattenskotrar ökar ljudnivån, dock inte proportionellt. Om två lika höga ökar ljudnivån med 3 dBA. Två ljudkällor adderas med ljudnivån 70 dBA skulle sålunda vattenskotrar tillsammans ge upphov till 73 dBA.
konstruktion medför att den är lämpli- Vattenskoterns använda i skyddade vatten. Det lilla djupgast att gåendet jetstråledrivna vattenskotrarna, vilka hos de är vanligast, gör att de kan framföras mycket nära innebär att vattenskotern många gånger land. Detta i områden där samtidigt många andra människor används finns. det buller alstras stör vattenskoter- Genom som åkning bor i området och andra som vistas där dem som på fritid, bl.a. i rekreationssyfte. Området försin sålunda i kvalitet och användbarhet för andra lorar friluftsändamål.
Det främst kännetecknar användningen av vattensom samtidigt är betydande orsak till att skotern - och en bullret uppfattas särskilt störande är att den som intensivt inom ett begränsat vattenområde ofta körs
nära land och därvid upphov till höga ger och samtidigt oregelbundna ljudniváer.
Genom vattenskotern har nya områden blivit tillgängliga för motoriserade farkoster. Dels genom att den kan framföras i vattenområden, där traditionella motorbåtar inte kan användas på grund djupförhállanav dena. Dels genom att vattenskotern lätt kan transporteras till små sjöar och vattendrag där motorbåtar tidigare inte har förekommit.
Vattenskotrar, liksom andra båtar med lågt djupgående, kan medföra även andra olägenheter än buller. Åkning i
grunda vattenområden kan ge skador på mjukbottnar och det djur- och våxtliv finns där. Områden som med mjukbottnar är ofta högproduktiva och viktiga för såväl fiskreproduktionen fågellivet. som Vattenskotern kan också köras i svårnavigerade skärgårdsavsnitt och där störa häckande fåglar, kan förekomma rikligt som i sådana områden. Körning i närheten av stränder och badplatser, där många människor befinner sig, innebär vidare risk för olyckor.
Färdsel med vattenskoter på mycket grunda vatten innebär å andra sidan fara för grundstötning med risk för skador på både maskin och förare. Detta torde begränsa omfattningen av sådan åkning. Minsta vattendjup för ett säkert framförande vattenskoten år av ca 50 cm.
5 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG OH REGLERING AV ANVÄNDNINGEN AV VATTENSKOTRAR
5.1 utgångspunkter
Enligt direktiven skall utredningen i ett riksperspektiv behandla frågan generella om restriktioner, restriktioner mot användning inom vissa regioner eller för vissa användningsområden eller andra begränsningar för trafik med vattenskotrar. sveriges internationella åtaganden vad gäller handel skall härvid särskilt beaktas.
Vi har inte haft uppgift, och i det hittillsvaransom de arbetet inte heller haft möjligheten, att närmare utreda förutsättningarna att vidta bullerdämpande åtgärder på vattenskotrarna. som framgår av avsnitt 4.2 kan dock konstateras att det skulle krävas långtgående sänkningar det buller av som nuvarande vattenskotrar ger upphov till acceptabla ljudnivåer om skall uppnås. Även om ljudet från vattenskotrarna skulle dämpas i måttlig omfattning skulle bullerstörningar kvarstå liksom andra olägenheter - - särskilt om antalet vattenskotrar ökar.
De olägenheter som är förknippade med vattenskotrarna är enligt vår uppfattning inte så stora att det går att hävda att ett totalt användingsförbud behövs. så långtgående restriktioner har inte heller införts för andra aktiviteter, som medför problem liknande av art,
och go-cart. Dessa aktiviteter är t.ex. motocross möjliga att utöva i särskilda områden.
användningen av vattenskotrar i Ett totalt förbud mot knappast heller vara förenligt med de Sverige skulle Sverige har gjort i förhållande till åtaganden som i EES-avtalet, vid avvägning mellan de GATT och en för miljön kan åberopas och de effektskyddsbehov som ett totalt förbud skulle innnebära. er på handeln som
å andra sidan inte få vara så att man fritt Det bör utöva aktivitet som stör andra människall kunna en boende- eller rekreationsmiljö eller har en skors negativ inverkan på naturmiljön. Detta synsätt har
tillämpats i andra sammanhang.
svävare, enligt svävarfartsförordningen, sålunda får särskilt tillstånd. I samband med inte användas utan reglering infördes år 1966 framfördes faratt denna hågor för att fri användning av svåvare skulle en till olägenheter såväl för naturmiljön som kunna leda friluftslivet, främst i skärgårför befolkningen och liknande bedömning gjordes vid en översyn av darna. En bestämmelserna år 1983 då man konstaterade att en
oreglerad trafik med små svävare kunde befaras ge till ett miljöproblem i likhet med vad snöskoupphov tertrafiken har gjort.
exempel är att det särskild lagstift- Ett annat genom inskränkningar i vad som är tillåtet i ning har gjorts fråga körning i terräng, med snöskoter och andra om gäller snöskotrarna kan nämnas att det fordon. Vad ungefär 15 000 år 1972, då det infördes en lag fanns snöskotertrafik kan förbjudas inom ett om att bl.a. område. Antalet hade vuxit till 45 000 år 1978 visst förbud mot körning i tolv fjällområnär det infördes har antalet snöskotrar vuxit till knappt den. I dag
150 000, och betydande konflikter har uppstått med motstáende intressen i främst fjällregionerna.
var slutsats beträffande vattenskotrarna är att det finns skäl att nu i särskild ordning reglera användningen för att undvika ytterligare problem i framtiden, som då kan vara svåra att komma till rätta med. Denna slutsats har stöd i remissvaren från länsstyrelserna över Naturvårdsverkets förslag förbud om mot framförande av vattenskotrar och i länsstyrelsernas svar på utredningens enkät om bullerfrâgor.
Att reglera användningen vattenskotrar av genom att införa restriktioner för vissa användningsområden anser vi inte har någon relevans, eftersom körning med vattenskoter i allt väsentligt endast sker i nöjesoch sportsammanhang.
som vi tidigare har pekat pá används vattenskotern ofta i sådana områden där många människor bor eller vistas på fritiden. För att reglering en av användningen av vattenskotrar skall bli meningsfull behöver den därför syfta till att styra trafiken till särskilda områden, där konflikterna med motstående intressen är små.
I det följande avsnittet diskuteras två principiellt olika sätt att åstadkomma sådan en geografisk styrning. Antingen att, på genom samma sätt som är möjligt för närvarande, föreskriva förbud om inom vissa bestämda områden, eller genom att införa ett allmänt förbud med möjlighet att tillåta användning av vattenskotrar inom särskilda vattenområden.
5.2 Geografisk styrning
redovisats kan sjötrafikförordningen som tidigare har för att i ett visst angivet vattenområde användas den allmänna rätt finns att färdas pá begränsa som vattnet, bl.a. av miljöskäl.
nuvarande bestämmelserna i sjötrafikförordningen De vi dock inte ändamålsenliga för att tillanser vara det angivna syftet med en reglering, godose av oss nämligen att styra trafiken med vattenskotrar till
särskilda områden.
Erfarenheterna från tillämpningen av gällande regler visar att reglering enligt denna modell medför en arbetsinsatser. Det arbete som skulle erfordras stora att kartlägga, utreda och besluta om alla de delför områden dår användningen vattenskotrar skulle behöav förbjudas, för att den åsyftade styrningen skall va uppnås, skulle bli omrimligt stort. Vidare skulle det stora kostnader för information och skyltning uppkomma alla förbudsområden finns. om var
En möjlighet att minska dessa olägenheter skulle kunna ändra de nuvarande bestämmelserna i sjötravara att fikförordningen så att det går att införa restriktionbullerskäl inom stora sammanhängande vattenområer av den. Vi dock att det vore missvisande att utianser från generell rått att framföra vattenskoter göra en sådana inskränkningar att denna rätt i praktiken
skulle urholkas.
olägenheter är förknippade med en modell där De som förbud mot användningen av vattenskotrar kan införas inom vissa vattenområden skulle undvikas genom ett allmänt förbud med möjlighet att tillåta användning av vattenskotrar inom särskilda vattenområden. I en sådan
modell skulle arbetsinsatserna bli betydligt mindre, eftersom det skulle bli fråga att och besluta om ange om bara det begränsade antal områden där trafik med vattenskotrar skall vara tillåten. Den åsyftade regleringen skulle härigenom kunna uppnås på ett enkelt och effektivt sätt .
Vi har också övervägt möjligheten att införa ett allmänt förbud mot användning av vattenskotrar inom ett visst avstånd från land. Ett sådant avstånd måste sättas så att föraren av en vattenskoter har rimlig en möjlighet att bedöma var gränslinjen går. Utan särskilda markeringar med bojar eller skyltar, inte som kan anses vara realistiskt det skulle bli mycket dyrt och dessutom förfula landskapet torde avståndet inte kunna vara längre än 200 á 300 från land. m som illustreras i avsnitt 4.2 skulle det behövas avsevärt längre avstånd för att inga bullerstörningar betyav delse skall uppstå i strandområdet.
Man kan också tänka sig att gränsen för tillåten trafik med vattenskoter skulle gå vid ett visst minsta vattendjup, t.ex. 3 eller 6 dessa djupkurvor finns m angivna på sjökorten. Även en sådan lösning skulle innebära svårigheter för föraren att avgöra förbudsområdets omfattning. Lösningen är inte heller relevant med hänsyn till att vattendjupet inte är direkt relaterat till avståndet från land.
Vår slutsats av de redovisade övervägandena är att vi som reglering förordar en modell som bygger på ett generellt förbud mot trafik med vattenskotrar kombinerat med att möjligheter skapas att använda vattenskotern inom särskilt angivna områden. Hed hänsyn till övergripande intressen kan det finnas behov att av undanta vattenområden inom vilka inte får avsättas områden för åkning med vattenskoter. Det kan gälla
eller delar av vissa vissa kuststräckor och hela
värdefulla för den marina vattensystem är särskilt som och t.ex. har tagits fram miljön eller naturvärden som
sådana hushållningsfrågor underlag för att belysa som
i naturresurslagen. som avses
möjlighet att tillåta användning av Det bör finnas
vattenområden an de som är
vattenskotrar också i andra
finns särskilda skal. Tillsärskilt anvisade, om det
for tävlingsverksamhet stånd bor sålunda kunna lämnas
område inte ligger inom ett tillfälligt anordnat som
vattenskoter särskilt anvisat inom ett för åkning med
frågeställningen, så vitt vi vet, för område. Även om
aktuell kan det också uppkomma närvarande inte är
vattenskoter för viss angelägen behov av att använda
exempelvis inom försvarsmakten. verksamhet,
till GATT och EES-avtalet kan Vad gäller förhållandet
generellt förbud mot användning av konstateras att ett
kombinerat med vissa dispensmöjvattenskotrar, som är
medföra behov av några formella ligheter, inte skulle
handelsledet. Sannolikt skulle en ingrepp i själva
till minskad efterfrågan. sådan åtgärd dock leda en
denna handelspåverkande Frågan uppstår därför om
rimlig med hänsyn till de vinseffekt kan bedömas som
uppnås minskade störningar av ter som skulle genom
människor och natur.
säga vilken tolkningen i Det går inte på förhand att
bli GATT-bestämmelserna och detta avseende skulle av
bedömingen att problemet EES-avtalet. Vi gör dock den
från vattenskotrarna tillsammans med bullerstörningar
i miljön borde vara tillräck- ,med riskerna för skador
Sverige skulle kunna hävda sin liga argument för att
restriktioner mot användningen av rätt till sådana
vattenskotrar utredningen förordar. som
I detta sammanhang finns det skäl att peka på den svenska allemansrätten som ger vidsträckta möjligheter för alla att nå och vistas inom även enskilt ägda strand- och vattenområden. Pâ kontinenten gäller inte i någon nämnvärd omfattning det vi menar med allemansrätt. Där är det normala att markägaren ensam förfogar över sin mark.
5.3 Farkoster som bör omfattas av en reglering
Vid en reglering av användningen av vattenskotrar behövs en definition av vad som skall avses med begreppet vattenskoter. Någon sådan definition finns inte vare sig i sjölagstiftningen eller annan lagstiftning. som har nämnts är vattenskotern en båt i sjölagens mening.
Såsom framgår av avsnitt 4.1 och Bilaga 2 finns många olika typer och modeller av vad som vanligen menas med vattenskotrar. I vissa fall kan dessutom gränsen vara otydlig mellan vad som kallas en vattenskoter och vad som allmänt menas med en motorbåt. Det är sålunda svårt att finna gemensamma specifika egenskaper som kan definiera vattenskotrarna som en särskild grupp vattenfarkoster, som på ett tydligt sätt gär att urskilja frán andra motordrivna vattenfarkoster.
Med hänsyn till utredningsuppdraget har vi, trots denna svårighet, funnit skäl att lämna ett förslag till en definition av begreppet vattenskoter. vi föreslår följande definition.
Med vattenskoter avses en motordriven planande vattenfarkost som föraren antingen står eller sitter på. ll
på ett tydligt sätt avgränsa begrepsvårigheterna att bör beaktas vid en reglering av anpet vattenskoter vattenskotrar. Det behöver finnas en vändningen av utgångspunkt i allmän definition möjlighet att, med en allt efter behov meddela föreav det angivna slaget, skrifter närmare anger vilka vattenfarkoster som som regleringen. En sådan uppgift bör skall omfattas av på Sjöfartsverket, som bör samråda med Naturläggas vårdsveket i dessa frågor.
i detta sammanhang peka på att även andra Vi vill vattenfarkoster orsakar liknande olägenmotordrivna från miljösynpunkt som vattenskotrarna. Det heter motorbåtar sin motorstyrka och gäller andra som genom framföras snabbt och med höga ljudnikonstruktion kan områden, även de inte är fullt så våer i strandnära om vattenskoter. Det gäller också nya grundgående som en mindre redskap för nöjesákning på vatten.
konstateras att samtidigt som det är Det kan sålunda entydigt definiera vad en vattenskoter är, svårt att försöka finna vidare definition finns det skäl att en skall omfattas av en reglering. av de farkoster som
bör att reglering så Vi anser att strävan vara en långt möjligt omfattar inte bara vattenskotrar som vattenfarkoster som medför likartade utan även andra egenskap för dessa farkoster är problem. En gemensam utöver att de är grundgáende, har starka motoatt de, i förhållande till sin storlek och därför kan rer hastighet. En vidare defintion av framföras med hög vattenfarkoster skall omfattas av en reglevilka som ring bör kunna baseras på detta förhållande.
i vattenskotern diskuteras i det Med utgångspunkt idémässigt och översiktligt en sådan följande mera
vidare definition, grundad på kombinationen farkosav ternas längd och motorstyrka.
Som framgår av avsnitt 4.1 har en farkost i allsom mänhet kallas vattenskoter en längd på mellan 2 och 3 m. Motorstyrkan är från minst omkring 30 hästkrafter. En definition som skulle omfatta alla farkoster som har ett kortare skrov än eller något mindre 4 m - - och med större motorstyrka än omkring 15 hästkrafter skulle sålunda med marginal inbegripa alla vattenskotrar. Även många andra snabba och särskilt bullerstörande mindre båtar skulle inrymmas i sådan definition. För att få med också de motorförsedda redskap för nöjesåkning som nu introduceras skulle behövas en särskild klass med en lägre högsta gräns för såväl längd som motorstyrka, förslagsvis ca. 3 respektive m ca. 5 hästkrafter.
I det hittillsvarande utredningsarbetet har det inte varit möjligt att närmare utreda vilka kombinationer av farkosternas längd och motorstyrka som skulle kunna vara lämpliga för en klassindelning. En svårighet härvid är att i en reglering inte inbegripa också sådana motorbåtar som huvudsakligen brukas för annat än ren nöjesåkning. Det år viktigt att sätta gränserna för längd och motorstyrka så att man bara avskiljer sådana båtar som normalt orsakar de olägenheter som en reglering syftar till att undanröja. Vid reglering en kan det av sådana skäl övergångsvis behövas särskilda regler för befintliga motorbåtar.
Dessa frågor måste övervägas ytterligare innan det går att slutligt bedöma om man på det redovisade sättet skulle kunna låta en reglering omfatta också andra farkoster än vattenskotrar.
5.4 Beslutsmodell
5.4.1 Kommunens översiktsplan ett viktigt instrument -
tidigare redovisningen anser vi att som framgår av den reglering bör att geografiskt styra syftet med en vara till särskilda områden, dar åkningen med vattenskoter intressen blir så små som möjkonflikterna med andra områden behöver därför grundas ligt. Urvalet av dessa där hänsyn tas till olika mark- och på överväganden Vi att detta skulle vattenanvändningsintressen. anser för den kommunla översiktliga kunna ske inom ramen enligt plan- och bygglagen PBL. planeringen
det primära ansvaret för den Enligt PBL har kommunerna planeringen och den lokala miljön. Alla kommufysiska aktuell översiktsplan som omfattar ner skall ha en Obligatoriskt skall i översiktskommunens hela yta. i användningen av mark- och planen anges grunddragen riktlinjer för en lämplig bevattenområden samt ges byggelseutveckling.
skall också visa hur riksintressen Översiktsplanen NRL skall tillgodoses och enligt naturresurslagen mellankommunal samordning skall hur frågor som kräver översiktsplanen kan även behandlas kommunens lösas. I användningen mark och vatten i ett intentioner om av perspektiv än bara det som rör bebyggelseutvidare vecklingen.
planläggning skall tillämpas de grundlägg- I kommunens hushållningen med mark och vatten ande bestämmelser om Detta innebär bl.a. att hänsyn skall som finns i NRL. naturmiljön, naturvärden, kulturminnesvården tas till att obetydligt påverkade områoch friluftslivet samt Dessutom finns i NRL särskilda den skall skyddas.
hushállningsbestämmelser for vissa områden i landet, t.ex. för kustområden och skärgårdar.
översiktsplanens syfte är att vara ett instrument för att göra planmässiga överväganden där olika allmänna intressen vägs mot varandra. Planeringen skall mynna ut i en helhetsbedömning där den av kommunen avsedda mark- och vattenanvändningen redovisas.
Utredningen skall enligt direktiven som en huvuduppgift behandla i vilka omráden som en låg bullernivå är särskilt angelägen, och hur man kan slå vakt om och utöka sådana områden.
Vi har i det hittillsvarande arbetet gjort den principiella bedömningen att, med den roll som har givits den kommunala fysiska planeringen, det är naturligt att inom ramen för denna planering behandla frågor om var det är angeläget att värna om låga bullernivåer. överväganden med hänsyn till olika områdens kvaliteter hänger direkt samman med de bedömningar som görs i den kommunla planeringen av hur olika områden avses bli använda.
Hittills har frihet från buller inte i någon nämnvärd omfattning tagits upp som en kvalitetsaspekt i kommunernas översiktliga planering. Utredningen genomför därför en försöksplanering i ett skärgárdsområde och i ett fjällomráde för att utveckla ett sådant synsätt och visa på praktiska metoder som kan användas i planeringen.
Mot den nu redovisade bakgrunden är vår uppfattning den att de överväganden som behöver göras om var ákning med vattenskoter skall kunna tillåtas primärt bör ske inom ramen för den kommunala översiktliga planeringen. Vi förutsätter att kommunerna är beredda att
för frågan om var användpå detta sätt ta ett ansvar vattenskotrar skall vara tillåten. ning av
5.4.2 Beslutsordning
överväganden redovisade i en Vår utgångspunkt är att bör tjäna underlag för och kommuns översiktsplan som vid beslut åkning med vattenskoges stor tyngd om var tillåtas. Vi emellertid att ter skall kunna anser
mäste ha möjlighet att bevaka intressen av staten främst riksintressen och mellanövergripande natur,
kommunala frågor.
länsstyrelsen i samband med den ut- Visserligen kan kommunens översiktsplan i ställning som skall ske av redovisa erinringar mot plaett granskningsyttrande från statens sida att ingripa mot Någon möjlighet nen. finns dock inte. Länsstyrelsen kan en översiktsplan med sådana planer och lov som komvidare, i samband enligt PBL, bevaka vissa särmunen skall besluta om gäller dock i princip bara i förskilda frágor. Detta
hållande till bebyggelseutvecklingen.
riksintressen, men även vissa mellan- För att främst skall kunna hävdas bör det ávila en kommunala frågor, myndighet att besluta om vilka områden som statlig allmänt förbud mot användning skall undantas från ett Vi emellertid att det är vikav vattenskotrar. anser form för detta som innebär att komtigt att finna en möjlighet till ett avgörande inflytmunen garanteras övriga frågor. Vi föreslår därför att ande vad gäller tillåta vattenskoterákning i visst beslut om att får stå i strid med överväganden som vattenomráde inte i kommunal översiktsplan enligt PBL. har redovisats en
När överväganden har gjorts i en översiktsplan skall beslutsmyndigheten sålunda inte få tillåta åkning inom några andra områden än sådna som har angetts i översiktsplanen. Ytterst innebär det att något område inte alls kan anvisas i en kommun om kommunen har funnit att det inte finns något lämpligt område. Å andra sidan är beslutsmyndigheten naturligtvis inte skyldig att ge tillstånd i ett av kommunen angett område om starka motstående intressen talar emot detta, t.ex. vad gäller miljö, naturvård eller sjösäkerhet.
Den beskrivna ordningen vad gäller kommunens inflytande skall inte behöva tillämpas för att tillåta körning med vattenskotrar inom ett tillfäligt anordnat tävlingsområde.
För att inventera vattenområden och göra erforderliga överväganden inom ramen för översiktsplaneringen skulle krävas viss tid för kommunerna. För att inte förlänga den tid innan en reglering i linje med vårt förslag kan träda i kraft och för att göra det möjligt att använda de vattenskotrar som finns, bör beslutsmyndigheten, efter samråd med kommunen, kunna anvisa områden för vattenskoteråkning, även om frågan inte har behandlats i en översiktsplan. Om ett anvisat område i en senare översiktsplan inte anses vara lämpligt skall beslutet om att där tillåta åkning med vattenskoter upphävas.
Vi förutsätter att ett tillräckligt antal områden för vattenskotrar - i vart fall i ett första steg med provisoriska områden - bör kunna anvisas inom något år från det att ett beslut om att införa en reglering har fattats.
Den av oss förordade kopplingen till PBLs planeringssystem gör det naturligt att länsstyrelsen skulle bli
beslut att tillåta äkmyndighet som svarar för om den i ett visst område. Länsstyrelning med vattenskoter PBL-systemet, en fortlöpande för, inom ramen för sen i planeringsarbetet. Härigenom dialog med kommunerna i andra mark- och vattenanvändkan, pä samma sätt som intentionerna angáende områningsfrágor, de statliga
i ett tidigt skede föras fram den för vattenskotrar
till kommunen.
den instans som har den bästa Länsstyrelsen är vidare
med hänsyn till skilda intressen överblicken för att
de områden där användning av samordna urvalet av
tillåten. Vi anser att det vattenskotrar skall vara
det sker samordning över härvid är angeläget att en avvägningar görs mellan områden kommungränserna sä att
i olika kommuner.
länsstyrelse att tillåta åkning Ett beslut av en om visst område bör kunna överklamed vattenskoter i ett
hos regeringen. gas
5.4.3 Lagstiftning
övervägt möjligheterna att knyta den av oss Vi har regleringen användningen av vattenskotrar förordade av orsakar liknande olägenoch andra vattenfarkoster som
befintlig lagstiftning. Valet står heter till någon
naturvårdslagen och sjötrafikförordhärvid mellan
ningen.
talar att motiven för att reglera För naturvårdslagen
vattenskotrar till helt övervägande användningen av
stör annat friluftsliv och att del grundas på att de
i naturmiljön. För en knytning de kan orsaka skador
sjötrafikförordningen talar att det vore mest till bestämmelser rör användningen naturligt att finna som
av vattenskotrar i den lagstiftning som gäller sjötrafiken.
Även om det skulle vara möjligt att knyta en reglering av användningen av vattenskotrar såväl till naturvårdslagen som till sjötrafikförordningen har vi funnit att konstruktionen av och innehållet i dessa författningar inte gör det naturligt att där föra in den av oss föreslagna regleringen.
Vi föreslår istället, i likhet med bestämmelserna om bruk av svävare, att bestämmelser om användningen av vattenskotrar m.fl. vattenfarkoster lämnas i en särskild förordning.
Av förarbeten till regeringsformens 8 kap. om lagar och andra föreskrifter framgår att det är lämpligt att bestämmelser för natur- och miljövård inte skall behöva beslutas av riksdagen utan bör kunna utfärdas av regeringen. För att regeringen skall kunna göra detta krävs lagstöd. Ett sådant lagstöd torde lämpligen kunna tas in i lagen 197588 med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer. Ett bemyndigande om att meddela föreskrifter som gäller tillstånd att bruka svävare har tidigare införts i denna lag.
Genom en sådan ordning skulle det bli möjligt att enkelt införa kompletterande bestämmelser i en vattenskoterförordning. Som tidigare har framhållits bör det bl.a. finnas en möjlighet att allt efter behov meddela föreskrifter som närmare anger vilka vattenfarkoster som skall omfattas av en reglering.
som upplysning bör i sjötrafikförordningens 1 kap 3 § 2 st hänvisas till att det finns särskilda bestämmelser for trafik med vattenskotrar och andra vattenfar-
liknande olägenheter frän miljösynkoster som orsakar
punkt.
sammanfattas vara förslag till regle- I nästa avsnitt
författningstext redovisas i avring. Förslag till
snitt 5.6.
Sammanfattning förslag till reglering 5.5 av
reglering utredningen har förordat De förslag till som
överväganden innebär sammanfattningsvis i sina
bestämmelser användning av vattenskotrar att om vattenfarkoster, som orsakar liknande och andra från miljösynpunkt införs i en särolägenheter -
skild vattenskoterförordning,
Sjöfartsverket, efter samråd med Naturvårds- - att meddela föreskrifter om vilka vattenfarverket, fár
skall omfattas av regleringen, koster som
får besluta att körning med att länsstyrelsen om får inom vissa särskilt angivna vattenskoter ske
vattenområden,
användning vattenskotrar skall att områden där av får upplåtas inom vissa vattenområden tillåtas inte
särskild betydelse med hänsyn till den som är av
marina miljön eller naturvärden,
att länsstyrelsen skall samråda med kommunen om tillåta åkning med vattenskoter i ett beslut att beslutet inte får strida mot i visst område och att
översiktsplan gjorda överväganden om kommunens
vattenskoterákning,
- att det får ges tillstånd att använda vattenskoter utanför särskilt tillåtna områden om det finns särskilda skäl,
- att länsstyrelsens beslut skall få överklagas hos regeringen.
Författningsförslag 5.6
övervägandena har vi upp- På grundval av de redovisade följande författningsförslag. rättat
i lagen 197588 med bemyn- 5.6.1 Lag om ändring föreskrifter om trafik, digande att meddela och kommunikationer. transporter
i lagen med bemyndig- Härigenom föreskrivs att det 1 § föreskrifter om trafik, ande 197588 att meddela kommunikationer skall införas en ny transporter och punkt, 14, följande lydelse. av
Föreslagen lydelse Gällande lydelse
14. användning av vattenskoter och vattenfarkost annan orsakar liknande som olägenheter från miljösynpunkt.
Denna lag träder i kraft den
Förordning ändring i sjötrafik-
om förordningen 1986300
Härigenom föreskrivs i fråga om sjötrafikförordningen 1986300 att 1 kap 3 § 2 st skall ha nedan angiven lydelse.
Gällande lydelse Föreslagen lydelse 3 § 2 st Det finns särskilda Det finns särskilda bestämmelser om sjö- bestämmelser om sjötrafik i hamnar, trafik i hamnar, kanaler och särskilda kanaler och särskilda farleder, för trafik farleder, för trafik med militära fartyg, med militära fartyg, fartyg i konvoj och fartyg i konvoj och sjöflygplan, för sjö- sjöflygplan, för sjötrafiken i närheten trafiken i närheten av sådana fartyg av sådana fartyg eller sjöflygplan och eller sjöflygplan, för trafik med för trafik med svävare. svävare och för användning av vattenskoter oep annan vattenfarkggt som orsakar liknande olägenheter från miljösynpunkt.
Denna förordning träder i kraft den
5.6.3 Vattenskoterförordning xxxxzoooo
Regeringen föreskriver följande.
Inledande bestämmelser
förordning innehåller föreskrifter om 1 § Denna Föreskrifterna skall gälla också andra vattenskotrar. orsakar liknande olägenheter från vattenfarkoster som miljösynpunkt.
Med vattenskoter förstås en motordriven planande 2 5 föraren antingen står eller sitter vattenfarkost som på.
Sjöfartsverket fastställer vilka vattenskotrar och 3 § vattenfarkoster bestämmelserna i denna vilka andra som förordning skall omfatta. samråd skall ske med Natur-
vårdsverket.
får användas inom ett särskilt 4 § En vattenskoter vattenområde efter beslut länsstyrelsen i angivet av huvuddelen området finns. samråd skall det län där av ske med berörd kommun.
Vattenområde i 4 § får inte upplåtas 5 5 som avses det strider mot gjorda överväganden i kommu- 1. om nens översiktsplan, eller sådana kust-och skärgårdsområden samt inom 2. inom sådana sjöar och vattendrag eller delar därav som är värdefulla med hänsyn till den marina miljön särskilt eller naturvården.
§ Länsstyrelsen får ge tillstånd att använda vatten- 6 skoter utanför område som avses i 4 5 om det föreligger särskilda skäl.
För tillstånd får länsstyrelsen ta avgift ut enligt taxa.
7 § Beslut skall återkallas 1. om ett enligt 3 § angivet område står i strid med gjorda överväganden i upprättad översiktsen senare plan, 2. om det förekommer sådana missförhållanden att fortsatt vattenskoteråkning inte är lämplig, 3. om något behov inte längre föreligger, eller 4. om något annat särskilt skäl föreligger.
8 § Beslut skall förenas med de föreskrifter som behövs för att motverka olägenheter vattenskoterav åkningen.
Trafikföreskrifter
9 § Den som framför en vattenskoter skall anpassa färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt så att människor och djur inte störs i onödan så och att skador på naturen undviks.
10 § För vattenskoter framförs gäller sjölagen som 198135 s.1, sjötrafikförordningen 1986300 och andra meddelade sjötrafikföreskrifter.
Ansvarsbestämmelser m.m.
11 § Till böter skall den dömas 1. som använder en vattenskoter utanför angivet område enligt 3 § eller utan tillstånd att har meddelats med stöd av 5 §, eller 2. som bryter mot föreskrift har meddelats som med stöd av 7 §.
Straff döms inte ut enligt denna paragraf om gärningen är belagd med straff i sjölagen 1x9135 s.1 eller naturvårdslagen 1964822.
Beslut eller föreskrift enligt denna förordning 12 § får överklagas hos regeringen genom besvär.
Denna förordning träder i kraft den
Bilaga 1 @
Kommittédirektiv
gg
w
Dir. 199178
Åtgärder mot buller i fjällomrâden och skärgårdar
m.m.
Dir. 199178
Beslut vid regeringssammanträde1991-08-29 Chefen för miljödepartementet, statsrådet Dahl anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att, ett led i regeringsom ens arbete med en samlad aktionsplan mot buller, belysa möjligheterna till och konsekvenserna av restriktioner mot bullrande aktiviteter i landets fjällområden och skärgårdar. Utredaren bör studera inom vilka delar av områdena en låg bullernivå är särskilt angelägen lämna förslag till åtgärder. samt
Grunden för uppdraget
l propositionen 19909190 En god livsmiljö redovisar regeringen sina ställningstaganden vad gäller åtgärder för begränsning bullerstörningarna av i samhället s. 155- 157. En alltmer omfattande användning flygplan, heav likoptrar och terrângfordon i fjällområdena samt ett ökat antal motorfarkoster i skärgärdsområdena har medfört bullerproblem områden i där tystnaden borde vara en viktig kvalitet. l propositionen redovisar regeringen sin avsikt att utreda möjligheterna till och konsekvenserna av restriktioner mot bullrande aktiviteter i fjällomrâdena och i skärgârdsområdena samt lämna förslag till åtgärder. Regeringensintentioner har i denna del vunnit riksdagens gillande samtidigt som riksdagen har begärt att samlad aktionsplan mot en buller skall utarbetas JoU30 s. 134, rskr. 338.
Varför behövsutredningen
För de flesta människor finns ett behov av att uppleva tystnad utomhus eller i vart fall frihet från störande ljud alstrade människors verksamhet. av Tillgång till områden med låg bullernivå är viktigt inte minst för dem som hemma och i arbetet omges av samhällsbuller. l god livsmiljö bör ingå en möjligheter för människor att finna rekreation i miljöer utan störande buller. Till de områden där en låg bullernivå bedömssärskilt värdefull hör våra fjälloch skärgårdsområden. l skärgårdarna och i fjällvärlden har de områden som sällan utsätts för buller successivtminskat. Användningen av flyg i samband med turism och annan näringsutövning har ökat under senare år. Helikopter- och andra flygtransporter samband i med skidåkning och rekreation har blivit allt annan vanligare. Snöskotertrafiken i fjällområdena har ökat kraftigt i omfattning. Motorbåts- och vattenskotertrafik i skärgårdarna och i sjöar och vattendrag är andra exempel störningar i områden där frihet från buller har stor betydelse för naturupplevelsen och rckreationsvärdet. Trafiken påverkar även växter och djurliv.
Uppdraget
Utredaren bör efter samråd med berörda länsstyrelseroch kommuner studera inom vilka delar av fjäll- och skärgårdsområdena låg bullernivå en är särskilt angelägen. Bullerproblemcn i anslutning till turistorter bör uppmärksammas. De huvudsakliga bullerkällorna bör identifieras och relateras till de olika områdenaså att lämpliga åtgärder kan föreslås. Redovisningenbör ävenomfatta andra olägenheter som föranleds den störande verksamheten såsom av avgaser, vibrationer, svallvågor samt risker för ökad tillgänglighet till särskilt känsliga och skyddsvärdaområden. Bullerfrågan i fjäll- och skärgårdsområdcn berör mångaolika samhällsintrcssen som måste vägas mot varandra, bl.a. naturvärden, det rörliga friluftslivet och turismen, fritidsboendct, den lokala befolkningen, försvaret, jordoch skogsbruket samt det övriga näringslivet. Att minimera bullret områ- i den där miljöns särart i största möjliga nrån bör bevarasär angelägen en uppgift vad gäller både fjäll och skärgårdar. Formerna för styrning och been gränsning av bl.a. de motordrivna nöjes- och fritidsaktiviteterna bör övervägas. En utgångspunkt bör vara att nödvändig nytlolrafik accepterassamt att den bofasta befolkningens transporlbehov tillgodoses. Förslag till åtgärder eller hnntllingslinjer hör bl.a. omfatta följande.
Bilaga 1
Teknikulveckling - Dämpning vid källan har grundläggandebetydelseför bullerbekämpning. När det gäller motorbåtar, Snöskotraroch terrängfordon bör möjligheterna belysas att införa krav som begränsarbullret. Möjligheter att begränsabuller från motordrivna redskap och arbetsfordon torde ñnnas. l vissa EG-länder finns t.ex. gränsvärden fastställda för buller från motorgräsklippare och andra redskap. Frågan för bulom normer lerkällor som orsakar störningar i rekreationsmiljöer bör övervägas och rela teras till motsvarande normer inom EG och EFTA.
- Kommunal planering m.m.
Genom en förutseende fysisk planering kan kommunen viss i mån påverka bullerutbrcdningen, både i anslutning till tätbebyggda områden i skärgårdar och fjällvärld och i områden som är opåverkade av exploatering. En metod att begränsabullerstömingar i känsligaoch skyddsvärdamiljöer är att tillåta bullrande verksamheter endast i särskilt avgränsade områden och stråk. Det bör utredas hur denna metod har fungerat och hur den kan utvecklas och samordnasmed andra åtgärder. Kunskaper om störningsfria områden kan vara ett viktigt underlagför den kommunala planeringen skärgårdar i och fjällområdcn. Områden låg där en bullernivå är särskilt angelägen kan avgränsas i den kommunala översiktsplanen. överväganden i översiktsplanen kan tjäna utgångspunkt för som översyn av kommunala ordningsstadgor och för de myndigheter som beslutar om t.ex. snöskoterleder och om hastighetsbegränsning för sjötrañk. De kan också tjäna som information till allmänheten. Utredaren bör efter samråd med berörda kommuner och länsstyrelserbelysa lämpliga metoder och förfaringssätt beträffande användning av översiktliga planer för att slå vakt om och utöka områden med låga bullcrnivåer.
Reglering l känsliga och skyddsvärda naturområden kan nyttjandet av flygplan, motorbåtar, snöskotrar, vattenskotrar och andra bullrande redskap begränsas genom föreskrifter med stöd av naturvårdslagen 1964822, NVL. Utredaren bör efter samråd med berörda länsstyrelser och kommuner överväga om områden som i dag är skyddade enligt NVL behöver utvidgas eller kompletteras. Utnyttjandet av bullrande fordon och redskap kan regleras också med stöd av bl.a. miljöskyddslagen 1969387, terrängkörningslagen l975zl3l3, luftfartslagen 1957297, sjötrafikförordningen 1986300 och
lokala föreskrifter. Utredaren bör belysa vilka möjligheter som finns att med hjalp av befintlig lagstiftning och andra sätt begränsa bullrande verksamhet inom visst område. sammanhang bör beaktas slutsatserna från naturvårdsverkets pål detta gående utredning hur reglering lufttrafiken i fjällområdena skall om en av utformas och inom vilka områden som landningsförbud bör gälla. Vidare skall, i ett riksperspektiv, frågan om generella restriktioner, reanvändning inom vissa regioner eller för vissa användningsstriktioner mot områden eller andra begränsningar för trafik med vattenskotrar utredas. Härvid skall särskilt beaktas Sveriges internationella åtaganden vad galler handel Utredaren bör behandla frågan vattenskotrar med förtur för att göra om det möjligt för regeringen att ta ställning i frågan före sommaren 1992. Utredaren bör även kunna föreslå andra åtgärder i syfte att minska bullret i fjäll- och skärgårdsområden samt andra områden med stora rekreationsvärden.
Tidsplan, arbetsformer m.m. Uppdraget skall genomföras efter samråd med bl.a. statens naturvårdsverk, boverket, Sjöfartsverket, luftfartsverket, överbefälhavaren, Sveriges turistråd, trafiksäkerhetsverket, arbetarskyddsstyrelsen och länsstyrelser. överläggningar bör hållas med kommuner samt företrädare för berörda intresseorganisationer och bransehintressen. Om författningsändringar anses behövliga bör förslag härom lämnas. Såväl företags- samhällsekonomiska aspekter av förslag och åtgärder som skall redovisas, liksom föreslagen finansiering. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den l december 1992 med delredovisning senast den 1 1992 när det gäller frågan om vattenen mars skotrar. För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 19845 och EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 198843.
Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen bemyndigar chefen för miljödepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppgift att utreda åtgärder mot buller i fjällområden och -
Bilaga 1
skärgårdar m.m., besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utreatt om daren. Vidare hemställcrjag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut Regeringen ansluter sig till förcdragandens överväganden och bifaller hennes hemstiillan. Miljödepartementet
Bilaga 2
Bildbilaga
Olika vattenskotrar
typer av samt några liknande
farkoster.
. gfø - VA\K\\M\.›»% mn , u, Wøaøäk
En vattenskoter kan byggd så att föraren
vara
sitter den
eller står den..
Bilaga 2
y x
.ellner bredvid ;föraren
..
En s.k. Jet mate, vattenstråledriven farkost
en
som manövreras med en spak.
ä
farnkest motorv
kallad
I denna utan M-craft
vattenskoter drivkälla.
Janstgör en som
Bilaga 2
Liten båt vanligt slag
längd 2,7 med stark
m
av motor.
BRA FLYT I GRUNDA VATTEN
DW
Framko et Har du någon gång kön i grunt vatten så känner du till de begränsningar som en utombordare kan ha. Jet Drive är namnet på en unik lösning på pmblanel. Med en planande båt blir djupgående inte än 15 Vid de vanligaste mer cm. strandhuggen behöver du inte ens lyfta motorn ur vattnet. Säkerhet Alla rörliga delar ligger skyddade. Inga roterande propellerblad.
Denna bild visar ett aggregat, som appliceras kring
utombordsmotor. Den båten
en propellerdrivna
omvandlas därmed till en vattenstråledriven båt.
KUNGL. BIBL.
1992 -06-0 2
STOCKHOLM
Statens offentliga utredningar 1992
Kronologisk förteckning
Frihet - ansvar kompetens. Grundutbildningais 37.Psykiatrin ochdesspatienter levnadsförhlllanden, - villkori högskolanU. vlrtleminnehllloch utveckling. S. Regler förrisker.Enseminarium varmtvi om sammans skolor.Bidrag och elevavgilla. U. tillåter mer föroreningar inne ln ute. M. 39.Begrwpet arbasskada. Psykiskt stördasituationi kommunerna 40. Risk- ochskaddrantaing i statlig verksamhet. FI. -ar probleminvmtering socialtjlnstms ur 4l.Ang|mdevattarakolnr.M. paspektiv. 4.PsykiatriniNonlai -ett jämförande perspektiv. S. Koncession förl|mingar. Fi. Ny mavlrdesskauelag. Motiv.Del - Författningen ochbilagor. Del Fi. - Kompetensutveckling nationenstrategi.A. - m Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. mm. - Romani och rm i kyrkan. C. 10.171 nytt bolagför nmdradioslndningar. Ku. ll. Fastighetsskah. Fi. 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13.Bundnaaktier.Ju. 14.Mindrekadmiumihandelsgödsel. Jo. 15.Ledningochledarskap i högskolannagra perspektiv ochmöjlighetenU. 16.Kroppa enerdöden.S. 17.Densistaundersökningenobduktionen i a psykologiskt paspektiv.S. 18.Tvlngavlnii socialtjänsten ansvar ochinndilll. - 19.Llngtidsuuedningeai 1992.FL 20.Statens hundskola. ombildning från myndighet till aktiebolag. 21.Boendestöd till pensionlrer. 22.EE.S-anpassning av kreditupplysningslagen Ju. 23.Konuollfrlgori mlldaiorüeringen m.m. Fi. 2A.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25.Uivlrdaing av törsökxvaksamheten S-lrig med yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan U. 26.kattentill folkpension kvalifikatiomreglui intanationellabrhlllandm. 27. Årsarbetstid. A. 28.Kartllggning kuinospel enligtinternationella av regler. Fi. 29.Smittskyddsinstitutet ny organisation förSverige nationella smittskyddsfunktioner. 30.Krediüorslkring NlgraaktuellaproblemFi. - 3l.LagstiRning mellitslnmingar om av TV-programKu 32.NyaInlandsbanan. K. 33.Kasinospelsvexksamhet i folkrorelsemas tjlnst C. 34.Fastigheisdatuystqnets datorstrukhrr. M. 35.Kart-ochmlmingsuihildningar i nya skolforma.M. 36.RadioochTV i ett. Ku.
Statens offentliga utredningar 1992
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Bundnaaktier.[13] Mindrekadmitnnihandelsgöthel. [14] EES-anpassningkreditupplysningslagen. av [22] Kulturdepartementet Socialdepartementet Ett nytt bolagförnmdndioslndningar. [10] Psykisktstördas situationikommunerna lagstiftning om satellitslndningar TV av -program [31] -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. [3] RadioochTV i ett [36] PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv. [4] - Kroppenefterdöden.[16] Arbetsmarknadsdepartementet Densistaundersökningenobduktionen - i ett Kompetensutveckling en onell strategi.[7] psykologiskt perspektiv. [17] Annacarin [27] IWngsvArdisocialtjänsten ansvar ochinnehåll.[18] - Statens hundskola. ombildningfrånmyndighet till Civildepartementet aktiebolag. [20] Ekonomioch rätt i kyrkan[9] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Kasinospelsverksamhet i folkrñrelsernas tjänst [33] Rättentill folkpensionkvalifkationsregler i internationella törhállanden. [26] Miljö- och naturresursdepartementet Smittskyddsinstitutet organisation - ny förSveriges Reglerförrisker.Ettseminarium varförvi tillåter om nationellasmittskyddsftmktioner. [29] mer föroreningar inne änute. [2] Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden, - Fastighetsdatasystemets datolstrukttlr. [34] vårdens innehåll ochutveckling. [37] Kart-ochmätningsuwildningar i nya skolformer.[35] Begreppet arbetsskada. [39] Angående vattenskotrar. [41] Kommunikationsdepartementet NyaInlandsbanan. [32]
Finansdepartementet Koncession förtörslkringssammanslumingar. [5] Ny mervârdesskattelag. Motiv.Del - Författningstext ochbilagor.Del [6] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Fastighetsskatt. ungtidsutredningen 1992.[19] Kontrollfrágorimlldatoriseringen [23] nLnL Avreglerad bostadsmarknad. [24] Kartläggning kasinospelenligtinternationella av regler.[28] KreditförsákringNågraaktuellaproblem.[30] - Risk-ochskadehantering i statlig verksamhet [40]
Utbildningsdepartementet Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor - i högskolan. [l] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv ochmöjligheter.[15] Utvärdering försöksverksamheten av med15-årig yrkesinriktad tnbildningi gymnasieskolan [25] Fristående skolor.Bidragochelevavgitter. [38]
ALLMÄNNA FÖRLAGET
BESTÄLLNINGAR ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM, TEL 08-739 9630, FAX 08-739 95 48. MALMTORGSCATAN v10 BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM. INFORMATIONSBOKHANDELN, 5
ISBN91-38430440 ISSN O975-250X