Prova privat

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

s J

J

f

Vd

PROVA PRIVAT

mätteknik

- provning

inom SP SMP

i europa-

perspektiv

www

STATE NS MASKIN- PROVNINGAR

SP-SMP-utredningen

,

a

Statens offentliga utredningar

ww

199274 E Näringsdepartementet

Prova

privat

mätteknik inom

- Provning

SP SMP

i europaperspektiv

Betänkande

av SB-SMP-utredningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

Omslag Niklas Sojde Illustrationer Per Seigerlund

ISBN 91-38-13129-3 Graphic Systems, Göteborg 1992 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för näringsdepartementet

Regeringen beslöt 1992-02-06 att bemyndiga chefen för näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna och formerna för en begränsning av statens engagemang inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamhet inom Statens provningsanstalt SP och Statens maskinprovningar SMP och därvid bl lämna förslag till privatisering. a

Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen, statsrådet P. Westerberg, samma dag f d statssekreterare Lars Ljung till utredare.

Till sekreterare i utredningen förordnades vid tillfälle samma udepartementssekreterare Curt Malmborg. Som arbetande expert förordnades planeringsdirektör Jan-Olof Johansson.

Vidare förordnades 1992-03-02 sakkunniga och experter att biträda utredningen. Av bilagda förteckning framgår utredningens sammansättning.

Utredningen har antagit namnet SP-SMP-utredningen,

Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande Prova privat Provning mätteknik inom SP SMP i europaperspektiv.

Stockholm i augusti 1992

Lars Ljung

Curt Malmborg

Förteckning över medverkande i SP-SMP-utredningen

Särskild utredare Lars Ljung, f.d. statssekreterare

Sakkunniga

Ann-Christin Cederlund, departementssekreterare Hans Evander, pol. mag. Björn Hedlund, civilingenjör Sverker Johansson, agronom Göran Nilsson, direktör Jan Sjögren, departementssekreterare Lars Svedje, ingenjör

Experter

Jan-Olof Johansson, planeringsdirektör Christer Björk, byråchef Christer Arvius, kommerseråd Claes Bankvall, generaldirektör Elisabeth Bergendal-Stenberg, enhetschef Margaretha Granborg, departementssekreterare Eric Johansson, föreståndare Anders Sköld, teknisk direktör

Sekreterare Curt Malmborg, departementssekreterare

Innehållsförteckning

l Sammanfattning

Inledning 13

Provning och mätteknik i Sverige 17 Allmänt om verksamhetsområden 17 Mätverksamhet 19 Officiell provning m m 19 EG-systemet för kontroll genom provning m m 21

Statens Provningsanstalt 25 Uppgifter och mål 25 Verksamhet 26 Organisation 27 Ekonomi 28 Marknad 34 SPs framtidsbedömning 36

Statens Maskinprovningar 39 Uppgifter och mål 39 Verksamhet 40 Organisation 41 Ekonomi 43 Marknad 45 5.5. 1 Obligatorisk kontroll 45 Grävmaskiner 45 Traktorer, motorkedjeságar m m 46 5.5.2 Frivillig provning 47 5.5.3 Allmän provning 47 5.6 SMPs framtidsbedömning 48

Internationella förhållanden 51 6.1 Allmänt 51 6.2 Provning och teknisk utvärdering SPs områden 52 - 6.3 Metrologi 55 6.4 Provning och kontroll SMPs områden 57 - 6.4.1 Anläggningsmaskiner 57 6.4.2 Jordbruksmaskiner 57 6.5 Ackreditering 59 6.6 Sammanfattning

Associationsformer och analysmodell 61 Inledning 61 Associationsformer 61 7.2.1 Allmänt 61 7.2.2 Aktiebolagsformen 62 7.2.3 Stiftelseformen 62 7.2.4 Aktiebolag eller stiftelse

7.3 Analysmodell 65 7.3.1 Allmänt 65 7.3.2 Frågeschema 66

Förslag vad gäller SP 71 Är kriterierna för privatisering uppfyllda 71 Statlig angelägenhet 73 Styrning av anslag 75

Ägarfrågor 77

Genomförande 82

Förslag vad gäller SMP 85 Inledning 85 SMP-Jordbruk, Skogsbruk, Grönytevärd SMP-JSG 87 9.2.1 Uppfylls kriterierna 87

9.2.2 överväganden om framtida organisation av SMP-JSG 87

9.3 SMP-Anläggningsmaskiner SMP-A 92 9.3.1 Uppfylls kriterierna 92 9.3.2 Statlig angelägenhet 93

9.3.3 Ãgarfrågor 93

9.4 Sammanfattning 97

10 Särskilda frågor 99 10.1 FoU-verksamheten inom SP och SMP 99

10.2 Konsekvenser för små och medelstora företag 103

10.3 Regionala effekter 104

Särskilt yttrande

Bilagor Bilaga l Utredningens direktiv Bilaga 2 Marknadskontroll Bilaga 3 Förteckning över besökta utländska institutioner Bilaga 4 Mät- och provningsverksamhet i åtta europeiska länder

1 Sammanfattning

Statens Provningsanstalt SP och Statens Maskinprovningar SMP är f n myndigheter som utför tekniska undersökningar m m bl a provning. Regeringen , har i direktiven för utredningen ställt frågan om det är möjligt att begränsa det statliga engagemanget och öka näringslivsengagemanget i SP och SMP. Den fråga ställs i centrum är staten framgent skall vara ägare till verksamheten och som om vilka konsekvenser som blir följden av ett minskat statligt ägarengagemang. Förslag till privatisering skall lämnas. Frågeställningen anknyter därmed till det arbete som regeringen f bedriver för att privatisera andra statliga provningsorgan som bolagen n Svensk Anläggningsprovning SA, SEMKO AB och Aktiebolaget Svensk Bilprovning ASB.

Utredningen har i sitt arbete haft kontakt med ett stort antal intressenter såväl på nationell internationell nivå. På det nationella planet har kontakter tagits med som k föreskrivande myndigheter, organ som finansierar FoU, standardiseringsorgan, s kunder och konkurrenter till SP och SMP, potentiella ägare av verksamheten samt olika intresseorganisationer. Vad. gäller den internationella nivån har Sammanträffande bl a skett med företrädare för ett 35-tal departemet och olika institutioner i åtta europeiska länder. Som underlag för utredningens överväganden har vidare företagits särskilda studier över marknadsförhållanden, FoU-insatser samt s k marknadskontroll.

SP k uppdragsmyndighet under näringsdepartementet. Myndigheten är landets är s centrala institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik och därmed förenad FoU och rådgivning. Verksamhetens omsättning uppgick budgetåret bå 199091 till 233 Mkr, varav 45 Mkr avsåg anslag från staten. Huvuddelen av intäkterna kommer från uppdrag där kunden rent affärsmässig grund köper tjänster hos SP. Verksamheten är funktionellt och redovisningsmässigt indelad i tre samverkande områden, teknisk utvärdering, forskning och utveckling FoU samt rådgivning. Teknisk utvärdering TU innefattar provning, beräkning, analys, besiktning, bedömning, mätning, kalibrering och motsvarande. TU omfattar drygt 70 % SPs totala verksamhet och finansieras helt med uppdragsintäkter. Forskning av och utveckling FoU innefattar såväl s k riktad grundforskning inom mätteknik och provningsmetodik som tillämpad FoU inom de områden och branscher där SP arbetar. FoU utgör drygt 20 % av den totala verksamheten och finansieras av dels statsanslag och dels av intäkter från forskningsråd m m. Rådgivning omfattar medverkan i internationellt och nationellt standardiserings- och kommittéarbete, experthjälp till myndigheter m m. Rådgivning omfattar knappt lO % av SPs totala verksamhet och finansieras av statsanslag och ersättning från standardiseringsorgan m fl.

Dessa tre områden är starkt integrerade och återfinns inom de sju tekniska enheter ingår i SP. De tekniska enheterna är byggnadsteknik, energiteknik, brandteknik, som kemisk analys, materialteknik och mekanik, fysik och elteknik samt mått och vikt. SPs huvudförvaltning finns i Borås. Antalet anställda är drygt 500, av vilka 40 har forskarutbildning och 125 högskoleutbildning. SP har ett mycket stort antal kunder, ca 14 700. Kunderna representerar i princip hela samhället och bland dem finns såväl stora som små företag.

Till skillnad från SP har SMP huvudelen av sin verksamhet inom s k officiell provning, dvs områden där det enligt offentliga regler är obligatoriskt med kontroll genom provning. I förhållande till SP är vidare SMPs verksamhet av mer rutinmässig art och koncentrerad till smalare områden. Intäktsmässigt dominerar den officiella provningen av anläggningsmaskiner, framförallt den obligatoriska årliga besiktningen av grävmaskiner. SMP provar vidare maskiner, fordon och redskap inom jordbruket, skogsbruket och vården av grönytor. Verksamhetens omsättning var bå 199091 ca 31 Mkr, varav ca 20 Mkr avsåg intäkter från obligatorisk kontroll. Statsanslaget uppgick till 6,8 Mkr.

Verksamheten omfattar två skilda delar, som här benämns JSG resp. A. SMP- JSG utför provning m m av maskiner mm för jordbruket, skogsbruket och grönytevård. Denna verksamhet drivs av enheten Allmän provning. Inom denna enhet utförs provning av enskilda maskiner samt jämförande serieprovning av maskiner inom de aktuella områdena. Den helt övervägande delen av intäkterna kommer från statsanslag och uppdrag från andra statliga myndigheter.

SMP-A-verksamheten återfinns inom enheten Obligatorisk kontroll. Verksamheten avser i sin helhet officiell provning av anläggningsmaskiner, främst grävmaskiner. Av de totala intäkterna på ca 20 Mkr hänförs ca 80 % till intäkter från den årliga besiktningen av grävmaskiner. Denna återkommande besiktning bygger på en föreskrift från arbetarskyddsstyrelsen, som innebär ett obligatorium för maskinägare att anlita SMP för denna besiktning.

SMP har fasta anläggningar i Uppsala, Malmö och Umeå. Antalet anställda 70, är ca av vilka ca 20 har högskoleutbildning. Av personalen är 25 s k besiktningsingenjörer, vilka utför inspektioner i fält och är stationerade i bostaden. Antalet kunder är stort, ca 10 000. Den helt övervägande delen utgörs av grävmaskinsentreprenörer.

I enlighet med direktiven har utredningen företagit relativt omfattande studier de av internationella förhållandena inom de här aktuella områdena. När det gäller SPs områden kan konstateras att resurser för provning och mätteknik genomgående ses som en viktig del i den tekniska infrastrukturen samt att det statliga engagemanget som finansiär är större än i Sverige. Normaliehållning och FoU inom mät- och provningsteknik betraktas som naturliga statliga angelägenheter. Genomgående efterstävas att ha multidisciplinära organisationer som kan arbeta över flera teknikområden. Provning, utvärdering och tillämpad FoU bedrivs normalt integrerat på samma sätt som vid SP. Huvuddelen av SPs motsvarigheter är myndigheter, men en utveckling mot friare och privaträttsliga verksamhetsformer pågår. SP är internationellt välkänd och har gott anseende i det europeiska samarbetet.

I fråga om SMPs områden kan konstateras att det saknas internationell motsvarighet till SMPs verksamhetskombination med provning dels av anläggningsmaskiner, dels maskiner för jordbruk, skogsbruk och grönytevård. Vidare förekommer inte i något land obligatorisk arbetarskyddskontroll anläggningsmaskiner av genom tredjepartsorgan. I Tyskland finns dock obligatorisk trafiksäkerhetskontroll sådana av maskiner. Jämförande serieprovning av jordbruksmaskiner har i det närmaste försvunnit och finns nu endast i ett land. I de flesta länder har genomförts

strukturförändringar, som lett till färre enheter genom sammanslagning av provningsinstitutioner med organ som bedriver FoU. SMPs motsvarigheter inom området jordbruksmaskiner är normalt helstatliga forskningsinstitut med hög andel anslagsfmansiering.

En begränsning av det statliga ägarengagemanget och ett ökat näringslivsengagemang, som utgör direktivens huvudinriktning, förutsätter en ny organisationsform. I valet mellan de två aktuella formerna, stiftelse och aktiebolag, utgör den sistnämnda formen sammantaget det bästa alternativet. Denna form erbjuder de bästa styrinstrumenten för affärsmässig verksamhet. I ett aktiebolag finns vidare bl a en tydlig ägarfunktion med incitament att ta på sig ägaransvar. Framtida krav på strukturförändringar, eventuella behov av kapitaltillskott, etc hanteras lättare om det finns en tydligt definierad ägarroll. statsmakterna har i flera olika sammanhang gjort klara ställningstaganden till förmån för bolagsformen framför stiftelsealtemativet.

Utredningen har vid sina överväganden om möjligheten att privatisera verksamheterna vid SP och SMP utgått från en analysmodell. I denna ingår ett frågeschema, som tillämpas för resp. myndighet. De huvudfrågor som ställs är

uppfylls grundläggande kriterier kommersiell och konkurrensutsatt verksamhet samt affärsmässig mognad hos myndigheten för bolagisering och privatisering

vilka delar är statliga angelägenheter och hur kan ev. statlig delfinansiering tillgodoses på ett konkurrensneutralt sätt

vilka övervägande om ägare kan göras -

När det gäller förslag om SP kan konstateras att denna myndighet har huvuddelen av sina intäkter från kommersiella, dvs affärsmässiga uppdrag. Inom SPs affärsmässiga verksamhet finns eller kommer inom kort att finnas en fullständig konkurrenssituation. SPs kunder har alltid leverantörsaltemativ och kan välja att anlita andra organ eller att själva utföra provningen. De styr- och ekonomisystem som finns inom SP påminner mycket om de som finns inom aktiebolag och SP är således affärsmässigt moget. Sammantaget uppfyller SP de grundläggande kriterier som skall vara för handen för att en bolagisering och privatisering skall vara aktuell.

SPs verksamhet bedöms i dag i vissa delar vara en statlig angelägenhet, vilket har fått sitt kvantitativa uttryck genom att det f n utgår direkta statsanslag om drygt 50 Mkr bå 199192. Den internationella studien och kontakter med olika intressenter har understrukit betydelsen av statlig finansiering av kollektiva nyttigheter som s k normaliehållning och FoU inom mät- och provningsteknik. Det förhållandet att staten finansierar en del av verksamheten, innebär dock inte nödvändigtvis att man också måste äga verksamheten. Staten kan använda privaträttsliga organ för produktion av kollektiva nyttigheter. Om staten köper sådana tjänster är det dock viktigt att detta sker på ett sätt som är konkurrensneutralt. För att åstadkomma detta föreslås att det nuvarande systemet med anslag till SP ersätts med en ordning som ger en tydligare

beställarfunktion. NUTEK föreslås ett samlat programansvar för fördelning av medel för mät- och provningsteknisk FoU, därtill anknuten Standardisering samt normaliehållning. Denna konstruktion gör det principiellt möjligt att organisera SP som privat bolag.

Den tredje huvudfrågan enligt änalysmodellen gäller överväganden om ägare. En avgörande fråga är hur marknaden kommer att te sig i framtiden. SP har med nuvarande kompetens, resursstruktur och inriktning goda möjligheter att hävda sig väl även i den europeiska konkurrensen. Denna bedömning gäller även den del av marknaden som avser SPs FoU-verksamhet. SP är idag ett kompetent och effektivt FoU-organ, som utgör den helt dominerande resursen för FoU inom området provning och mätteknik. Förmågan att driva tvärtekniska projekt över branschgränser och teknikområden är delvis unik. Genom sin breda kontaktyta mot industrin fungerar SP som en länk och kunskapsförmedlare mellan FoU-resultat och svenskt näringsliv. Utredningen pekar på den resurs SP kan utgöra som en länk i olika teknikspridningsinsatser. Speciellt gäller detta den i många fall svårfångade gruppen små och medelstora företag. Sammantaget måste SPs marknadsförutsättningar, såväl i ett kort som långsiktigt perspektiv, bedömas vara goda, vilket är en förutsättning för ett utökat näringslivsengagemang och privata agare.

SP är idag en teknikbred multidisciplinär organisation. Kombinationen av mätteknik, provning, FoU, Standardisering och rådgivning har gett flera fördelar. I huvuddelen av de länder som utredningen besökt har man eller är i färd med att skapa teknikbreda organisationer av SPs typ. Utredningens slutsats är att SPs värde till stor del består just i den sammanhållna verksamheten.

En betydelsefull aspekt i fråga om ägare är att en eventuell privatisering inte får rubba SPs oberoende och opartiska ställning. Värdet av SPs tjänster för industrin är i mycket hög utsträckning beroende av vem som är ägare. Denna aspekt utgör en viktig restriktion vid överväganden om lämpliga ägarkonstellationer. För att säkerställa en opartisk och oberoende ställning bör man enligt utredningen söka få till stånd en ägargruppering där huvuddelen av SPs intressenter ingår och där ingen enskild part har ett dominerande inflytande.

Slutsatsen från de kontakter europeisk nivå utredningen har haft är att ett statligt engagemang i en eller annan form underlättar för att en organisation av SPs motsvarighet skall ses som oberoende och opartisk. Det är särskilt viktigt för en organisation som förutsätts ha nationella uppgifter. Ett privatiserat SP skulle i nuläget kunna förutses få problem med sin legitimitet i det europeiska samarbetet och på den europeiska marknaden. En utveckling mot ökad acceptans av privata organ är dock på gång i flera länder. Dagens situation kommer därför sannolikt att förändras några års sikt.

Företrädare för potentiella ägare av verksamheten har intagit en något avvaktande attityd till frågan om förvärv av SP. Det är fullt naturligt att blivande ägare först vill se resultat av några ârsbokslut från ett bolagiserat SP samt avvakta effekterna av Europautvecklingen. En ytterligare osäkerhet är vidare vilka konsekvenser den nya modellen för fördelning av statligt anslag medför.

Sammanfattningsvis innebär nämnda faktorer att det bör vara möjligt att bolagisera och under vissa förutsättningar privatisera SP. I en första fas ombildas SP till ett - statligt ägt aktiebolag, vilket bör ske 0 m 1994-01-01. En bolagisering bör ge SP möjligheter att ytterligare effektivisera och utveckla verksamheten. Bolagsformen kan i förhållande till myndighetsformen ge fördelar inom områden som kapitalförsöijning, lokalförsöijning, prissättning etc. Inom en period av tre till sex år, då ett antal årsbokslut föreligger, bör det vara möjligt att inleda en nedtrappning av det statliga ägandet och en ökning av näringslivsengagemanget. Detta görs på ett sådant sätt att kretsen av intressenter blir så bred att SPs legitimitet inte rubbas.

I årets ñnansplan och i andra sammanhang har regeringen uttalat att konkurrensutsatt verksamhet i normalfallet inte bör bedrivas av staten. De speciella omständigheter som råder i detta fall kan motivera att fasen med bolag med staten som hel- eller delägare kan bli förhållandevis lång. Huruvida staten även på längre sikt bör spela en roll som ägare i SP får bedömas i ljuset av vad som sker området ute i Europa.

Som underlag för förslag om SMP tillämpas samma analysmodell som för SP vad gäller att bedöma möjligheterna till privatisering. SMP skiljer sig dock i flera avseenden från SP, bl a genom att ha två från varandra skilda verksamhetgrenar, med endast begränsade kopplingar mellan sig. Detta motiverar att analysen för SMP görs separat för resp. del.

För den del av SMP som arbetar med provning av maskiner för jordbruk, skogsbruk och grönytevård SMP-JSG konstateras att denna verksamhet till mycket stor del är beroende av statsanslag och att inget normalt köpare-säljare-förhållande råder. Såväl statsmakterna som SMP betecknar denna del som en myndighetsuppgift. SMP-JSG uppfyller inte kriterierna om kommersiell och konkurrensutsatt verksamhet och är därför inte lämplig att bolagisera och privatisera.

Innan analysen fortsätter med frågan om möjligheten att privatisera resterande del av SMP, redovisas förslag om framtida organisation, huvudmannaskap för SMPm m JSG. I dessa överväganden utgör bl a de internationella förhållandena en viktig utgångspunkt. I så gott som samtliga länder har genomförts eller är väg att genomföras strukturförändringar som innebär att institutioner för provning av jordbruksmaskiner m m slås ihop med institutioner för FoU inom detta område. Skälet till denna integration är dels den starkt vikande marknaden för maskiner, dels en förskjutning av behov av insatser. I stället för de redskapstekniska problemen är nu jordbrukets miljö- och energiteknik i centrum, vilket förutsätter mer FoU-liknande insatser. Denna utveckling har också ägt i rum Sverige, varför motsvarande förändringar av organisationsstrukturen även bör genomföras här. En ny struktur bör, i likhet med vad skett i andra länder, som ge förutsättningar för effektivisering.

SMP-JSGs olika delar föreslås integreras i olika organ. Verksamheten med maskiner för jordbruk och grönytevård bör inordnas i Jordbrukstekniska institutet JTI. JTI är ett s k branschforskningsinstitut som enligt särskilt avtal till ca 50 % finansieras av staten. Eventuellt kan vissa delar även föras till institutionen för lantbruksteknik inom Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Verksamheten med maskiner för skogsbruk föreslås inordnas i branschforskningsinstitutet Stiftelsen Skogsbrukets

Forskningsinstitut Skogforsk, som enligt avtal till ca 13 finansieras av staten. Eventuellt kan vissa delar föras till SLU-skogsteknik. De närmare förutsättningarna för inordnandet av SMP-JSG i JTI och Skogforsk bör klargöras i samband med förhandlingar om nytt avtal med staten. För båda institutioner löper nuvarande avtalsperiod ut 1993-07-01.

Resterande del av SMP avser provning av anläggningsmaskiner SMP-A, framför allt grävmaskiner. I bedömningen om de grundläggande kriterierna uppfylls konstateras att denna verksamhet är helt uppdragsñnansierad och i det avseendet kommersiell. Provningen sker f n inom ramen för systemet med officiell provning, vilket innebär att SMP f n har monopol verksamheten. Regeringen har dock föreslagit att verksamheten 0 m 1994-01-01 skall öppnas upp för konkurrens, varför även det andra grundläggande kriteriet blir uppfyllt. På relativt kort sikt bör även kriteriet vad gäller affärsmässig mognad i organisationen kunna uppfyllas.

SMP-As verksamhet är inte en statlig angelägenhet och statliga bidrag utgår heller inte. Ur denna aspekt föreligger således inga hinder för privatisering. Huruvida en sådan kan realiseras, dvs att intresse finns från externa privata ägare att förvärva verksamheten, är i första hand beroende av vilken marknadsbedömning som kan göras. Denna är emellertid ytterst osäker och marknadsbilden innehåller höga risker. En mycket stor del av intäkterna, ca 80 %, baseras kravet på årlig kontroll av grävmaskiner. Av den internationella studien framgår att Sverige är ensamt om detta krav på obligatorisk tredjeparts-kontroll ur arbetarskyddssynpunkt Marknadsbedömningen leder sammantaget till att utredningen inte bedömer det som sannolikt att externa privata intressenter f n finns att tillgå.

Som ett alternativ föreslås att de anställda erbjuds att att över verksamheten. Enligt vad utredningen erfarit är de anställda inte ointresserade av en sådan lösning. Staten bör inta en generös attityd till ett sådant Övertagande. Ett andra alternativ är att verksamheten samordnas med SA och därvid ingår som en del av privatisering av detta bolag.

Förslagen innebär sammantaget att SMP avvecklas som självständig myndighet o m 1994-01-01. Förslagen bör innebära vissa effektivitetsvinster genom en rationellare organisationsstruktur.

2 Inledning

Regeringens direktiv ett antal uppgifter i mitt uppdrag. Dessa sammanfattas på anger 3-4 i direktiven, som i sin helhet finns återgivna i bilaga s

Huvuduppgiften är att bedöma möjligheter och konsekvenser av en begränsning av

statens engagemang i de två myndigheterna Statens provningsanstalt SP och

Statens maskinprovningar SMP samt att lämna förslag till privatisering av dessa. De olika deluppdragen finns angivna i direktiven och som bl a omfattar en som internationell kartläggning, särskilda FoU-studier, effekter för små- och medelstora företag och k marknadskontroll tjänar alla syftet att ge underlag för svar den s grundläggande frågan begränsning av statligt engagemang och privatisering. om

Utredningen har på denna centrala punkt sitt ursprung i två inbördes oberoende, men delvis sammanfallande drivkrafter nämligen regeringens allmänna strävan att , avmonopolisera och privatisera samt den europeiska utvecklingen inom området kontroll teknisk provning. Drivkraftema skiljer sig åt, såtillvida att den ena genom är ideologisk och principiell natur, medan den andra drivkraften är mer av mer pragmatisk och utgår från EGs system för provning och certifiering, som vi genom EES-avtalet måste anpassa oss till. Vidare pekas i direktiven på de särskilda krav ställs när det gäller tillräckligt hög nivå på den teknologiska infrastrukturen som inom området i samband med ett EES-avtal och ett EG-medlemsskap.

Utredningsdirektiven för något olika tolkningar Å sidan talas det ger utrymme ena det mindre kategoriska begränsning statens engagemang, men å andra sidan om av skall jag lämna förslag privatisering. Dessa formuleringar leder dock, även om om de skiljer i styrka i fårdriktning. Mina förslag bör i enlighet med samma , drivkrafterna enligt innebära en högre grad av marknadslösning på detta ovan, område och mindre av statligt engagemang. Eftersom privatisering explicit framhållits ett mål har jag tolkat statligt engagemang som i första hand en fråga som om ägarengagemang.

Detta innebär att jag koncentrerar mig frågan om framtida Organisationsform för de två myndigheterna och vilka överväganden om ägare som kan göras. Härigenom anknyter jag frågeställningarna kring SP och SMP till det arbete som regeringen f n bedriver för att privatisera andra statliga provningsorgan, som Svensk Anläggningsprovning SA, SEMKO AB och Aktiebolaget Svensk Bilprovning

ASB.

Det kvantitativa uttryck för statligt engagemang som följer av att staten f n anslår totalt 60 Mkr till vissa inom SP och SMP kommer jag inte ca delar av verksamheten att ifrågasätta. Storleken dessa anslag har avgjorts i sedvanlig budgetberedning med alla de hänsyn görs där. Jag anser det inte möjligt för mig att i detta som sammanhang försöka avväga samhällsinsatser på detta område mot behovet av på andra områden. statsmakterna har så sent som i våras efter en samlad resurser budgetprövning fattat beslut anslagstilldelning på nyss nämnda nivå till de två om aktuella myndigheterna. De förslag jag lägger fram bör dock innebära vissa som vinster genom en rationellare organisationsstruktur.

Jag har i utredningsarbetet haft kontakter med ett stort antal intressenter. De frågor som är aktuella i utredningen har på det nationella planet diskuterats med s k föreskrivande myndigheter, organ som finansierar FoU-verksamhet, standardiseringsorgan, kunder och konkurrenter till SP och SMP, potentiella ägare av verksamheten samt olika intresseorganisationer. Jag har vidare naturligtvis haft täta och ingående kontakter med SP och SMP.

Utöver de nationella kontakterna har jag sammanträffat med företrädare för ett 35-tal departement och olika institutioner i åtta europeiska länder liksom med företrädare för EG-kommissionen DG III och DG IV. En särskild redovisning av detta lämnas i kap. 6 och i bilaga 4. I bilaga 3 anges också vilka utländska institutioner har som besökts.

Som underlag för utredningens överväganden har även företagits vissa studier. Det gäller bl a studier över marknadsförhållanden, FoU-insatser, marknadskontroll samt vissa frågor om kriterier för bolagiseringprivatisering. I den sistnämnda frågan har jag haft samråd med RRV och också fått särskilt underlag genom statskontoret.

Frågan om s k marknadskontroll nämns särskilt i direktiven. Efter tillkallandet av utredningen har dock regeringen i den s k EES-propositionen prop. l99192l70, bil. ll anmält sin avsikt att särskilt låta utreda denna fråga. I betänkandet inskränker jag mig därför till att i en särskild bilaga redovisa vissa frågor om marknadskontroll.

Betänkandet består i princip av två huvuddelar, en bakgrunds- samt förslagsdel. I en kap 3 till 6 ges en redovisning av förhållanden som bildar bakgrund till förslagen för resp. myndighet i kap 8 och Innehållet i de olika kapitlen är följande

kap 3 en allmän beskrivning av det område som SP och SMP arbetar inom. I kapitlet ges också en redovisning av systemet för officiell provning m m.

kap 4 en beskrivning av SP. I kapitlet redovisas uppgifter och mål, verksamhet, organisation, ekonomi, marknad och myndighetens framtidsbedömning. I kap 5 ges motsvarande redovisning för SMP.

kap 6 i enlighet med krav i utredningsdirektiven lämnas en relativt utförlig jämförande redovisning av de europeiska förhållandena på området.

kap 7 består av två delar som markerar övergång till förslagsdelen. Den första -

delen av kapitlet behandlar vilken Organisationsform aktiebolag eller stiftelse som

ter sig mest aktuell vid en övergång från myndighetsform. I den andra delen av kapitlet redovisas den analysmodell och det frågeschema som sedan tillämpas på resp. myndighet i kap 8 och för att klargöra möjligheter till privatisering.

kap 10 tar upp vissa specialfrågor som angetts i direktiven. Det gäller frågor - om FoU, effekter för små- och medelstora företag samt regionalpolitiska effekter i enlighet med regeringens direktiv i april 1992.

Särskilt yttrande har avlämnats experten Erik Johansson. av

I bilagor till betänkandet

återges utredningsdirektiven bil l

behandlas frågor om marknadskontroll bil 2

lämnas en förteckning över besökta utländska institutioner bil 3

ges en detaljerad redogörelse för organisation m m av mät- och provningsverksamhet i åtta europeiska länder bil. 4.

--..e. xâzm

§1Ãå§Åfzi§$Ä%â-r§ .w .

3 Provning och

mätteknik i

Sverige

3.1 Allmänt verksamhetsområdet

om

SP och SMP bedriver, som framgår av myndigheternas benämningar, verksamhet inom provningsområdet. Provning ingår som en del av myndigheternas totala verksamhet med olika former av tekniska undersökningar material, produkter, av system etc. Utvärderingar av funktion, effektivitet, beständighet sker inom de m m flesta branscher och samhällssektorer. Intresset för tillförlitlighetsegenskaper har ökat och gäller såväl produkter för den enskilde konsumenten som professionell utrustning för produktionssystem, informationssystem, säkerhetssystem och liknande i industrier, andra företag samt statliga verk.

För framgångsrik utveckling, produktion och försäljning avancerade produkter av krävs tillgång till kompetens och resurser för tekniska undersökningar m m. Företagen har att utifrån ekonomiska och strategiska överväganden ta ställning till om man själv skall skaffa resurser för detta eller anlita extern kompetens.

De tekniska undersökningarna, som företagen inte sällan köper externt, görs under olika skeden av en produkts eller ett systems livscykel. Under utvecklings- och konstruktionsskedet måste olika lösningars funktion, säkerhet och prestanda utvärderas. Särskilt den mindre industrin anlitar i detta skede extern kompetens för att få fram ett tillförlitligt tekniskt underlag. I arbetet krävs brett kunnande och god kännedom om myndighets- och marknadskrav. För undersökningar kräver som speciella kunskaper eller resurser använder även större företag extem kompetens i sitt utvecklingsarbete. Av ekonomiska skäl krävs ofta samverkan och samutnyttjande vid kostsamma investeringar i utrustning och kompetens.

Också i produktionsskedet behöver många industrier anlita extern kompetens, t ex för utveckling av effektiva kvalitetssäkringssystem. En viktig del i kvalitetssäkringen är tillförlitliga mätningar och prövningar. Egna mätnormaler och utrustningar kalibreras mot nationella normaler vid SP. Vid k tredjepartscertifiering t ex s av produkter och kvalitetssystem krävs normalt att industrins egenkontroll verifieras genom återkommande revisioner av ett s k tredjepartsorgan.

Vid marknadsintroduktion behöver industrin i många fall ett opartiskt tekniskt underlag, t ex certifikat eller godkännande, för att övertyga köpare och myndigheter om att produkterna uppfyller gällande krav. Det kan t ex gälla att förse svensk industri med det tekniska underlag krävs för kvalificering till de stora exportsom marknaderna, t ex EG-ländema.

SP och SMP utgör exempel på externa tredjepartsorgan företag kan utnyttja för som olika typer av tekniska undersökningar De två myndigheterna skiljer sig dock m m. betydande punkter. Jag kommer att ingående redovisa resp. myndighets verksamhet i kap. 4 och men vill redan peka på vissa skillnader. nu

SP erbjuder ett mycket vitt utbud av kvalificerade tekniska tjänster företagen som frivilligt utnyttjar i olika skeden produkts livscykel. SV har vidare ställning av en av

nationellt FoU-organ inom området provnings- och mätteknik. Därtill deltar SP i standardiseringsarbete, vad gäller arbetet med att få acceptans för metoder för t ex kvalitetssäkring, provning och certifiering. SP arbetar mot ett mycket stort antal

branscher.

SMPs verksamhet är inte lika mångfacetterad SPs. En stor del av verksamheten som relativt rutinmässig obligatorisk provning, SMP f n har monopol på. utgörs av som Detta sker dels innan marknadsintroduktionen av aktuella maskiner dels som återkommande kontroll. I verksamheten ingår även viss metodutveckling, utveckling provningsutrustning och deltagande i standardiseringsarbete. SMP arbetar mot få av branscher.

En viktig skillnad är att SMP till mycket stor del arbetar inom det område annan kallas officiell provning, dvs. provning som är föranledd av att samhället ställt som särskilda krav produkt eller ett objekt. Denna obligatoriska kontroll- och en provningsverksamhet utgör ett system kommer att beskrivas i avsnitt 3.2 som - 3.3.

Det bör dock understrykas att den helt dominerande delen av all teknisk utvärdering provnings- och kontrollverksamhet sker på frivillig grund, dvs. utan att detta samt ställs krav i offentligrättslig reglering. När ett företag väljer att satsa resurser på som tekniska undersökningar under produkts livscykel gör man det för att säkerställa en att produkten håller avsedd kvalitet för att tillfredsställa marknadens behov. Företagen har således ett egenintresse att själv utföra eller låta få utfört provning av m m.

Av det föregående framgår att begreppet provning är något inskränkt och att det inte täcker den rad aktiviteter i synnerhet SP utför. För att undvika av som, begreppsförvirring vill jag här inledningsvis kortfattade definitioner av några ge centrala begrepp är vanliga i terminologin inom det område som är aktuellt. Det som gäller begreppen provning, kontroll och certifiering.

Provning kan definieras undersökning för att bestämma en eller flera som en egenskaper hos ett objekt. Provningen dokumenteras i ett provningsprotokoll med mätdata eller i provningsrapport som förutom mätdata innehåller något utlåtande. en

Med kontroll undersökning för att bestämma om ett objekt beträffande en avses en eller flera egenskaper fyller ställda krav. Kontrollen kan t ex utföras genom

provning.

Certifiering är ett ytterligare steg och avser en bekräftelse av att produkter, kvalitetssystem eller kompetens är i överensstämmelse med krav i personers regelgivande dokument.

Andra centrala begrepp kommer att förklaras löpande i texten.

Närmare beskrivning innehållet i verksamheten för de två myndigheterna och en av precisering begreppet provning kommer att ges i kapitel 4 och 5. av

3.2 Mätverksamhet

Av de två myndigheter som behandlas i detta betänkande är det endast SP har som mätteknisk verksamhet. SPs verksamhet på området beskrivs i kapitel 4.

För industrin är det viktigt att kunna göra tillförlitliga mätningar. Detta är en förutsättning inte bara för en rationell produktutveckling och tillförlitlig kvalitet i produktionen, utan även för internationell handel med industriella produkter. Som jag tidigare nämnt behöver industrins egna mätnormaler och utrustningar kalibreras mot nationella normaler vid t ex SP. Detta görs frivillig basis ett naturligt som led i industrins kvalitetssäkring.

I slutet av 1960-talet inrättades i Sverige, liksom i andra länder, en särskild ordning och särskilda resurser för mätteknisk verksamhet. Den svenska metrologin hålls samman administrativt i ett system med riksmätplatser RMP och ackrediterade kalibreringslaboratorier placerade vid olika institutioner och företag. En RMP skall hålla nationella normaler för de områden man ansvarar för. Utifrån denna normal utför man mätningar på den högsta noggrannhetsnivån i landet för viss en grupp av storheter och svarar för spårbarheten internationellt dessa samt att denna av spårbarhet förs vidare inom landet. spårbarhet innebär att man genom jämförelsemätningar och analyser av möjliga mätfel på en hierarki normaler kan av visa att den uppmätta storleken viss storhet, t längd, på viss nivå i av en ex en hierarkin har en viss största avvikelse från det exakta värdet.

F n finns RMP inrättat för 14 storhetsområden vid fem institutioner i Sverige. Som nationell metrologiinstitution är SP den helt dominerande aktören inom detta område och svarar för ca 70 % av den totala RMP-verksamheten. Inom SP utgör detta ca 8 % av den totala omslutningen.

Vid sidan av denna fundamentala del mätteknik, finns också vad brukar av som kallas den legala metrologin. Inom vissa områden finns genom offentliga regleringar krav återkommande kontroll och justering av mätdon exempelvis vågar och som bensinpumpar. Även dessa uppgifter har hittills fullgjorts av främst SP.

3.3 Officiell

provning m m

Provning, kontroll och certifiering produkter och system i Sverige försiggår i av många olika former och vid ett antal olika institutioner. Som typer av regel är det produkt- eller systemkravens karaktär som styr valet provningsform och vilken av typ av institution som nyttjas för provningen.

Huvuddelen av all provning m m sker på frivillig basis. För SP är denna verksamhet helt dominerande. Som nämnts har SMP i betydligt större utsträckning än SP sin verksamhet inom ramen för ett särskilt offentligt system för kontroll genom teknisk provning. Ett av de bärande inslagen i detta särskilda beskrivs system, som nedan, har varit det statliga ägarengagemanget, som ansetts utgöra en garanti för opartiskhet.

Den svenska ordningen för officiell provning är i stora delar inte förenlig med de regler gäller inom EG och det svenska systemet kommer att behöva förändras som på avgörande punkter vid ikraftträdandet av EES-avtalet.

Den officiella provningen bygger på lagregleringar som föreskriver särskild kontroll ett relativt stort antal produkter innan de fritt fär distribueras på marknaden. I av flera fall bygger kontrollsystemet på obligatoriskt förhandskontroll med en myndighetsgodkännande norm. Det är alltid en myndighet som med stöd av lag som föreskriver vilka krav ska vara uppfyllda för att produkter som omfattas av som särskilda regler skall få marknadföras i landet. Denna, s k föreskrivande myndighet, har också rätten att meddela godkännande.

Den offentligrättsliga föreskrivna kontrollen skall intyga att produkten är säker för liv, hälsa och egendom. Vilken omfattning och utformning en sådan kontroll har beror på flera faktorer, hur kraven ut och vilken grad av säkerhet som som ser behövs för att garantera att de blir uppfyllda. Graden av offentligt engagemang varierar därför mellan olika produkter. I vissa fall begränsas den till övervakning av tillverkarens egenkontroll. I andra fall krävs att statliga organ typkontrollerar enstaka exemplar av produkten.

Själva provningen, sålunda bildar underlag för beslut om ev. godkännande, som sker dock oftast särskilda organ med särskild erforderlig komptens och apparatur av för ändamålet. SP och SMP är exempel på sådana provningsorgan. I vissa fall kan också den föreskrivande myndigheten delegera till provningsorganet att fatta beslut om godkännade.

I fråga om den administrativa ordning och institutionella uppbyggnad som utvecklats inom det officiella provningsområdet kan man numera i grova termer tala två olika huvudsystem. Ett tillskapades för 20 år sedan och som består av om som ca relativt få och stora enheter. Dessa är statliga, antingen myndighet eller bolag, organ i flera fall arbetar i monopolställning. Det andra systemet, som nu är under som en introduktion, karaktäriseras av mer pluralism och en öppnare ordning. Det förstnämnda systemet kallar jag här riksprovplatssystemet. Det andra benämner jag ackrediteringssystemet.

I Sverige infördes i mitten av 1970-talet efter modell frän riksmätplatssystemet en

särskild ordning genom det s k riksprovplatssystemet RPP. Lagstiftningen om RPP-systemet föreskriver att, om inte särskilda skäl föreligger, det för varje kontrollområde ska finnas en riksprovplats som utför den obligatoriska provningen.

Denna föreskrift har sålunda gett riksprovplatsen en monopolställning inom sitt område. Vidare föreskrivs att staten, i de fall riksprovplatsen inte är en myndighet, skall ha ett dominerande ägarinflytande. F n finns sju RPP, som täcker ett trettiofemtal kontrollområden. De sju RPP är Svensk Bilprovning ASB, Svensk Anläggningsprovning SA, SEMKO, SMP, SP, Apoteksbolaget samt Statens vägoch trañkinstitut VTI. De två sistnämnda har mycket begränsade uppgifter organen inom RPP-systemet. Som framgått har även SP huvuddelen av sin verksamhet utanför RPP-systemets ram.

De olika RPP skiljer sig i olika avseenden. Fyra av provplatsema är bolag, där staten har ett dominerande inflytande. Resterande tre, dvs SP, SMP och VTI, är s k uppdragsmyndigheter. I fråga inriktning av verksamheten kan man i grova drag om tala om två grupper

SP och SEMKO med laboratoriebaserad verksamhet, i huvudsak koncentrerad till ort. Provningen produkter sker innan eller i anslutning till att de introducerats en av på marknaden och provningsuppdragen tas ofta i internationell konkurrens. SP och SEMKO är inte beroende RPP-statusen, då verksamheten huvudsakligen avser av icke-obligatorisk provning. SEMKO har dock inte samma breda inriktning som SP, utan arbetar med produktsäkerhet inom det elektrotekniska området.

SA, SMP och ASB till helt övervägande del bedriver återkommande provning, - som dvs provning med viss regularitet efter produktensobjektets marknadstillträde. För verksamheten finns utbyggd en regional organisation. Man är starkt beroende av RPP-statusen och konkurrensen, i de få fall sådan föreligger, är huvudsakligen nationell.

Regeringen har i prop. 19919269 om privatisering av statligt ägda företag m m upptagit SA, SEMKO och ASB bland de bolag bör bli föremål för försäljning. som Ett arbete med denna inriktning har inletts. Som ett led i detta arbete har en särskild utredare tillkallats med uppgift att föreslå hur ASBs monopol på besiktning av vägtrafikfordon kan avskaffas.

Vid sidan riksprovplatssystemet, som således gäller obligatorisk kontroll, har det av vuxit fram struktur för såväl frivillig som obligatorisk kontroll. Efter en ny internationell förebild har provningsinstitutioner av olika kategorier fått s k ackreditering. Ackreditering tidigare benämning auktorisation ger ett intyg om att provningsorganet besitter kompetens att utföra viss provning eller vissa slag av

prövningar. Ackreditering kan efter kompetensprövning även meddelas för

certifiering kvalitetssystem, produkter eller personal. Inom området av produktcertiñering har ofta certiñeringsorganet egna provningsresurser som motsvarar vad ett ackrediterat labratorium förfogar över. Ackrediteringen meddelas efter genomförd utvärdering av att organet uppfyller de villkor som i särskilda standards finns stipulerade för området. SWEDAC är i Sverige det nationella organ som meddelar ackreditering. Denna myndighet utövar också tillsyn över RPP och RMP.

På senare tid har det blivit vanligt att ackrediterade laboratorier används för ordningar för obligatorisk kontroll, t vattenprovningar. F n finns i Sverige ca 350 ex ackrediterade laboratorier.

3.4 för kontroll provning EG-systemet genom m m

Gällande EG-system för direktivanknuten provning skiljer sig som ovan nämnts på avgörande punkter från det svenska systemet. Starkt förenklat kan sägas att EGsystemet i större utsträckning bygger tillverkarens uppgifter om produktsäkerhet och att detta kombineras med starkare krav på produktansvar. När provning av sk tredjepartsorgan krävs, skall detta ske inom ramen för öppna system.

Utförliga redovisningar av EG-systemet inom detta område har lämnats i olika sammanhang, senast i den s k EES-propositionen prop. 1991922170, bil. 11, s 38 - 83. I detta sammanhang, där frågor om begränsning av statligt engagemang och privatisering av SP och SMP står i förgrunden, vill jag peka på de krav som ställs på s k tredjepartsorgan.

I de fall det blir aktuellt med bedömning av s k tredjepartsorgan, får detta utföras endast av till EG-kommissionen anmälda organ notified b0dies. Medlemsländema skall till kommissionen anmäla de organ som är tekniskt kompetenta att göra conformity assessment. Värderingen assessment som skall göras gäller huruvida överensstämmelse conformity föreligger med EG-direktivens krav. Detta görs för varje direktiv. Kriterierna på tredjepartsorganen är angivna i resp. direktiv.

Resp. medlemsland bedömer kompetens hos och anmäler organet. Landet är också ansvarigt gentemot övriga medlemsländer och EG-kommissionen att organet fortlöpande uppfyller de krav som ställs.

De anmälda organen, oftast certifieringsorgan, utför en rent teknisk verksamhet utan inslag av myndighetsutövning. Tillverkarenimportören har rätt att vända sig till vilket anmält organ som helst, såväl inom som utanför landets gränser. Den legala statusen av de notiñerade organ är, enligt EG, irrelevant. Det viktiga är inte om de är statsägda eller privata, utan att de kan visa att de kan möta de legalt bindande kriterierna som anges i resp. direktiv. EG har vidare angett att de anmälda organen är och måste förbli tredjepartsorgan. Detta medför krav på att deras beslutsfattande skall förbli oberoende av deras klienter och andra intressenter. Från EGs sida talas om indepedence of judgement, som ett krav på de notiñerade organen.

EGs samlade policy detta område förutsätter att medlemsländerna bedriver en aktiv marknadskontroll, dvs en kontroll att produkterna uppfyller kraven även i serietillverkning. EG har uttalat att det måste finnas en klar distinktion mellan den pre-market conformity assessment som skall göras och de krav på

marknadskontroll som åligger medlemsländerna inkl de länder som omfattas av

EES-avtalet. Marknadskontroll är en uppgift för de nationella myndigheterna och ansvaret kan inte lämnas till de notiñerade organen. Däremot kan de notifierade organens kompetens utnyttjas som underleverantör av provningsrapporter etc. Det är dock en offentlig myndighet som skall fatta de kontrollbeslut som krävs, dvs huruvida produkten vid en efterkontroll visar sig överensstämma med pre-market assessment. Frågor om marknadskontroll behandlas i bilaga

I den s k EES-propositionen prop. 199192l70, som ännu inte behandlats av riksdagen, lämnas förslag till hur den svenska ordningen för provning och kontroll skall anpassas till EES-rätten. Följande punkter sammanfattar förslagen

Ett öppet system Såvitt gäller förhandskontroll av produkter skall riksprovplatssystemet ersättas med ett system med anmälda organ. Privaträttsliga certiñeringar ersätter tidigare myndighetsbeslut om godkännnade. Såväl enskilda som offentliga organ kan bli anmälda, under förutsättning att de uppfyller vissa kompetenskrav. Principerna om öppenhet bör gälla så långt det är möjligt även inom de produktområden som täcks av s k äldre direktiv

anmälda Som huvudregel skall gälla att de som önskar bli Krav på organ organ kunna uppvisa de uppfyller kraven i tillämplig standard i den s k anmälda skall att 000-serien. Därjämte skall de uppfylla de särskilda krav som följer av resp. EN 45 direktiv. Organen skall ha sådan stabilitet att verksamheten kan förväntas bestå med

bibehållen kvalitet under tid är rimlig med hänsyn till uppdraget. De en som skall fortlöpande hålla nationella myndigheter informerade om sin anmälda organen verksamhet. Ackrediterade skall förutsättas uppfylla kraven för anmälan. organ Generellt krav på ackreditering skall dock inte tillämpas.

Myndighetsfunktioner SWEDAC får till uppgift att i samråd med med berörda bedöma önskar bli anmälda uppfyller kraven for sektorsmyndigheter om organ som

Verksamheten skall bedrivas uppdragsbasis. anmälda organ.

riksprovplatssystemet Det nuvarande RPP-systemet bör avvecklas Avveckling av - Detta gäller även den återkommande kontrollen och de till förmån för öppna system.

produktområden inte är direkt berörda EES-avtalet. Det ankommer som av sektorsansvariga initiera och genomföra awecklingen. Omställningen bör organ att genomförd den l januari 1994. I samband med att kontrollordningen ses vara senast också övervägas huruvida kontrollen med bibehållna krav på säkerhet, över bör det ske i enklare former bättre ansluter till de kontrollförfaranden som tillämpas kan som tillverkardeklaration och övervakad egenkontroll. I de fall inom EG, såsom t ex

tredjepartsorgan skall medverka bör systemet med ackreditering utnyttjas. Inom

detta ingår också att bedöma tredjepartsorganens oberoende och ramen för system

opartiskhet.

4 Statens

provningsanstalt

4.1 och mål

Uppgifter

SP är landets centrala institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik och därmed förenad rådgivning, forskning och utveckling instruktion 1988344 med ändring 1989528.

Mer precist anges som uppgifter att SP skall

utföra undersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av material, konstruktioner och system

genomföra teknisk vetenskaplig forskning och utveckling -

lämna experthjälp och råd till myndigheter samt medverka i nationella och internationella standardiseringsarbeten.

Inom ramen för dessa uppgifter skall SP också

ansvara för utveckling av mät- och provningsteknik -

systematiskt samla och bearbeta, samt om förhållandena medger, offentliggöra forskningsresultat och andra rön

bevaka och delta i internationellt tekniskt samarbete samt beakta vedertagna internationella riktlinjer

fullgöra uppgifter som riksprovplats och riksmätplats. -

SP är uppdragsmyndighet under näringsdepartementet.

Målen för SPs verksamhet har fortlöpande förändrats. SP inrättades för att utgöra ett stöd för hela landets industri, eftersom rationella undersökningar och vetanskaplig forskning bedömdes vara av stor betydelse i den allt starkare internationella konkurrensen. Utöver det industriella området pekades behovet av hjälp till statens organ. SPs instruktion har under åren reviderats och anpassats till aktuella behov. Under olika perioder har betoningen inom de olika områdena, i som anges instruktionen skiftat. Särskilt påtagliga är de förändringar som skett under den senaste ZO-årsperioden. I början av 1970-talet angavs att SP skulle vara central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet. Alltsedan mitten av 1980-talet har dock statsmakterna angett vidare en målbild, med en relativt sett mindre betoning av den officiella delen. SP ses nu, inte som en central förvaltningsmyndighet, utan som ett expertorgan för teknisk provning av material, produkter, konstruktioner och system. I denna uppgift betraktas SP som ett instrument i industripolitiken och kvalificerad nationell som en

resurs på området provning- och mätteknik. SP har därvid framhållits som betydelsefull för svensk industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Den ursprungliga industri- och näringspolitiska målsättningen med SP betonas således nytt mot bakgrund av den tekniska och internationella utvecklingen.

Denna förskjutning bort från renodlad myndighetsroll har också medfört att SP fått en allt högre grad av marknadsorientering i uppdragsverksamheten, samt fått en ökad frihet när det gäller hantering av egna medel.

4.2 Verksamhet

Verksamheten är funktionellt och redovisningsmässigt indelad i tre samverkande områden.

Teknisk utvärdering omfattar provning, beräkning, analys, besiktning, bedömning, mätning, kalibrering och motsvarande. Uppdragen utgör ofta en kombination av flera av dessa moment och kommer in i alla led från utveckling till användning av produkter och system. I verksamheten ingår också tjänster till industrin avseende bl uppläggning av egenkontroll, kvalitetssäkring, referenser och stöd i a exportsammanhang.

Teknisk utvärdering omfattar drygt 70 % av SPs totala verksamhet och finansieras

helt med uppdragsintäkter.

Forskning och utveckling omfattar två huvudområden. Det ena består av riktad grundforskning inom mätteknik och provningsmetodik med syfte att utveckla kompetens och metoder. Inom detta område håller SP den högsta nationella kompetensen. Det andra huvudområdet utgörs av tillämpad forskning för utvärdering av ny teknik och kunskapsuppbyggnad inom de områden och branscher där SP arbetar.

Forskning och utveckling omfattar drygt 20 % av den totala verksamheten och finansieras av dels statsanslag 60 % och dels av intäkter från forskningsråd, myndigheter, branschföreningar och industriföretag 40 %.

Rådgivning avser kunskapsförmedling med utgångspunkt från SPs tekniska expertis och erfarenhet. Den omfattar bl a experthjälp till utredningar och myndigheter, medverkan i nationellt och internationellt standardiserings- och kommittéarbete samt deltagande i olika former av utbildning.

Rådgivning omfattar knappt 10 % av SPs totala verksamhet och finansieras av statsanslag 90 % samt intäkter i form av reseersättning från standardiseringsorgan m 10 %.

De tre verksamhetsområdena är starkt integrerade. Samma personer, utrustningar och lokaler utnyttjas i uppdrag, FoU-projekt och rådgivning. Teknisk utvärdering kopplar FoU-verksamheten till praktiken och behoven hos industrin. FoU-projekten ger kompetensutveckling och förbättrar provnings- och mättekniken. Rådgivningen bygger på erfarenheter från båda de övriga områdena.

4. 3

Organisation

SP leds styrelse med tio ledamöter. Chef för SP är generaldirektören. I av en verksledningen ingår även en teknisk direktör samt en planerings- och marknadsdirektör. Verksamheten är organiserad på sju tekniska enheter samt en administrativ enhet. De tekniska enheterna är

Byggnadsteknik omfattande hållfasthet, beständighet och säkerhet hos byggmaterial, komponenter och konstruktioner,

Energiteknik omfattande byggnadsfysik med värme, fukt och luftrörelser samt VVS-teknik med småskalig förbränning, uppvärmning, ventilation och vatten och avlopp,

Brandteknik omfattande materials och konstruktioners förmåga att motstå brand, system och utrustningar för brandbekämpning samt brandriskvärdering,

Kemisk analys omfattande organiska och oorganiska analyser, t ex av bränslen, emissioner från inredningsmaterial, byggmaterial och drivmedel,

Materialteknik och mekanik omfattande hållfasthet, brottmekanik, dynamisk provning, utmattning, materialbeständighet hos polymerer, ytskydd och korrosion,

Fysik och elteknik omfattande miljötålighet, EMC, elsäkerhet, byggnadsakustik och buller samt elektrisk och fysikalisk mätteknik,

Mått och vikt omfattande längd-, massa-, volym- och flödesmätteknik, kontroll av vågar och petroleummätare, ädelmetallkontroll.

Verksamheten styrs genom en anpassad form av målstyming. I den årliga planeringen fastläggs verksamhetsplan innehållande budget med resultatkrav samt investerings-, personal- och FoU-planer. Enheterna har det operativa ansvaret för verksamhetens genomförande. Ramar för arbetsformer och beslutsprocess ges i SPs arbetsordning med tillhörande delegationsförteckning.

SPs huvudförvaltning finns i Borås. Regionala avdelningar finns i Stockholm och Göteborg. Därutöver finns kontor för justering av vågar, petroleummätare m m samt ädelmetallkontroll på ett 20-tal orter.

28 SPs kompetensmässiga bas utgående från grundutbildning hos medarbetarna är f n enligt följande.

Ingenjörsutbildning

SPs kompetensförsörjning sker dels genom rekrytering, dels genom fort- och vidareutbildningsprogram. För närvarande har SP en personalomsättning på ca 4-6%.

4.4 Ekonomi

Förutsättningarna för SPs verksamhet har under de senaste fem åren förändrats kraftigt till följd av bl a den tekniska utvecklingen, avregleringen och strukturomvandlingen inom näringslivet. SP har vidtagit en rad åtgärder för att anpassa kompetens, resurser och tjänsteutbud till nya behov. Förändringarna har resulterat i en positiv ekonomisk utveclding.

I nedanstående sammanställning redovisas intäktsutvecklingen i fasta priser KPI, basår 9091. Som framgår har uppdragsverksamheten inom teknisk utvärdering och FoU haft en volymtillväxt med 20% respektive 29% under perioden. Under samma tid har anslaget minskat med 6%.

8687 8788 8889 8990 9091 Uppdrag Mkr Teknisk utvärdering 141,7 148,1 156,0 174,2 170,0 - FoU 13,7 15,1 16,7 17,6 17,7 - Anslag Mkr 47,7 44,7 44,9 46,9 45,1

Totalt har verksamheten under samtliga år redovisat överskott och väl klarat förräntningskraven. 198990 utgör ett exceptionellt år med högt kapacitetsutnyttjande och goda resultat inom alla verksamhetsområden.

8687 8788 8889 8990 9091 Resultat Mkr 2,1 2,7 4,5 13,7 5,7 efter förräntning av lån resp. statskapital

På enhetsnivå är utvecklingen mer skiftande. Byggnadsteknik, brandteknik, fysik och elteknik samt mått och vikt redovisar alla genomgående positiva ekonomiska resultat. Bakom byggnadstekniks resultatförbättring ligger effektivisering och utveckling vid Boråslaboratoriet kompetenskrävande nischer, bl a beständighetsav mer undersökningar, kvalitetssäkringstjänster och kombinerad beräkningprovning av konstruktioner aweckling rutinbetonad regional verksamhet. Även samt av brandteknik har, inom ramen för en stabil ekonomi, byggt upp nya verksamheter, t ex storskaliga försök för brandriskbedömning och utvärdering av släcksystem.

Fysik och elteknik kombinerar en kraftig volymmässig expansion med en god resultatförbättring. Exempel på nya områden som etablerats är EMC-provning, fältlab-kalibrering högspänningsutrustning, vibrationsmätningar och teleprovning. av Verksamheten inom mått och vikt har under framför allt femårsperiodens första del påverkats starkt av avregleringen inom volymvikt- och ädelmetallområdena. Inom justeringen har en betydande omstrukturering och neddragning friställning av 27

personer genomförts. Dessa åtgärder har, tillsammans med en framgångsrik

uppbyggnad av frivillig justering och kontrollstämpling, lett till positiva och under senare år förbättrade ekonomiska resultat.

Kemisk analys har svarat för en stark ekonomisk utveckling. Underskott vid periodens början har vänts till överskott under de två senaste åren. Satsningen kompetens och resurser för undersökningar med anknytning till boendemiljö bl a

materialemissioner och yttre miljö bl a bensin, bränslen har blivit framgångsrik.

Energiteknik har haft svårigheter att uppnå ekonomisk balans i verksamheten under senare år. Marknaden för VVS-teknik är mycket känslig för bl a energiprisvariationer och energipolitiska beslut. Efterfrågan på utvärdering av t ex värmepumpar, värmeväxlare, solfångare och anläggningar för fastbränsleeldning har omsättningsmässigt visat kraftiga svängningar från ett år till ett annat. Den andra delen av enheten, byggnadsfysik, är marknadsmässigt och ekonomiskt stabilare. Med ökade satsningar på områden som fuktdimensionering, kvalitetssäkringssystem Pmärkning och klimatutvärdering av stora objekt har enheten breddat verksamheten och minskat beroendet av energimarknaden

Materialteknik och mekanik redovisar under periodens förstadel underskott på knappt 1 Mkrår. En successiv omstrukturering av verksamheten mot färre områden, mer kompetensintensiva uppdrag och större kunder resulterade 198990 i ett plusresultat. Under 199091 minskade orderingången kraftigt till följd av konjunkturbetingade problem hos flera av enhetens stora kunder inom verkstadsindustrin. Detta kunde

endast delvis mötas genom kostnadsreduktioner och ökade uppdrag inom andra sektorer, t ex emballageprovning. Resultatet blev åter negativt.

Den administrativa enheten har rationaliserat och effektiviserat verksamheten under perioden. Antalet personår har minskats från 66 till 50. Enhetens kostnader i relation till SPs totala intäkter har minskat från 7,8 % till 6,6 %.

En närmare analys av kostnader och intäkter fördelade på verksamhetsområden visar att täckningsgraden inom teknisk utvärdering kraftigt har förbättrats under perioden och ligger bakom de senaste årens goda ekonomiska resultat. Rådgivningen uppvisar en alltmer bristande kostnadstäckning som följd av ökade kostnader för Europasamarbetet och svårigheten att finna andra finansieringskällor än anslag till denna typ av insatser.

Från och med 198990 finansierar SP investeringar genom modellen med statskapital med självkonsolideringsansvar. Det innebär att, per 1991-06-30, anläggningstillgångar på ca 125 Mkr finansierades av ett statskapital på ca 91 Mkr och balanserade överskott och leverantörskrediter på ca 34 Mkr. Under innevarande år har ett långfristigt lån på 30 Mkr upptagits hos Riksgäldskontoret för delfinansiering av EMC-anläggningen. Det innebär att anläggningstillgångarna per 1992-06-30 var helt finansierade genom statskapitalet och det långfristiga lånet.

För uppföljning av lönsamhetsutvecklingen på SP-nivå används främst nyckeltalen

räntabilitet på totalt kapital resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i förhållande till balansomslutning och rörelseresultat resultat före avskrivningar

respektive nettoresultat resultat före avsättningar i förhållande till omsättningen. Utvecklingen av dessa nyckeltal samt även debiteringsgrad och omsättning per anställd framgår nedan.

8687 8788 8889 8990 9091 Räntapå totalt kapital % 8,0 8,5 10,8 18,8 10,6 Rörelseresultat % 6,5 6,3 7,3 12,1 11,0 omsättning Nettoresultat % 1,4 1,7 2,5 9,9 7,0 omsättning Debiteringsgr. teknisk % 75 77 77 77 76 personal Omsättning per anställd kkr 337 372 419 486 501

Som ovan nämnts sker finansiering av investeringar från och med 1989-07-01 enligt en ny modell med dels statskapital och tillgängliga driftmedel, dels i särskild ordning med t ex lån eller särskilt statskapitaltillskott. Ersättningsinvesteringar och mindre nyinvesteringar inom befintliga verksamhetsområden finansieras genom statskapital och de avskrivnings- och överskottsmedel som verksamheten genererar. Större nyinvesteringar, som SP inte kan självfinansiera underställs regeringen för beslut om genomförande och finansiering. SP skall svara för att det disponerade statskapitalet behåller sitt realvärde. I genomsnitt skall SP uppnå ett överskott som motsvarar

statens avkastningsränta på statskapitalet.

De senaste åren har SPs investeringar uppgått till ca 23 Mkrår. Till detta kommer den särskilda investeringen i den storskaliga EMC-anläggningen, som totalt uppgår till 70 Mkr. För den kommande treårsperioden omfattar investeringsprogrammet ca ca 33 Mkrår.

SPs lokalbehov skiljer sig starkt från vad gäller för statsförvaltningen i som genomsnitt. Endast mindre del lokalerna utgörs av kontorsrum. Istället en av dominerar verksamhetsspeciñka laboratorielokaler. Maskiner och utrustning för den tekniska verksamheten är ofta integrerade med byggnaden.

SPs lokalbeständ har följande sammansättning.

Ca 34.600 m2 SP hyr byggnadsstyrelsen KBS, varav ca som av 30.0O0m2 finns på Västeråsen.

2. Ca 3.700 m2 ägs av SP huvudsakligen belägna på Västeråsen.

Ca 5.500 m2 SP hyr privata fastighetsägare, 4.000 m2 som av varav ca utgörs av VVS-laboratoriet på Ramnaslätt.

I 32.000 m2 de lokaler som hyrs av KBS svarar SP för drifts- och ca av underhållsåtgärder avseende

el, va, värme och markskötsel inhyming av entreprenörer för reparation och underhåll, städning och bevakning utrustningar, reservdelar och förbrukningsmaterial -

mindre ombyggnader inkl konsulter.

-

Nedan återges fullständiga balans- och resultaträkningar för de två senaste verksamhetsåren. Dessa sammanfatta den ekonomiska situationen för SP.

Balansräkning

1991-06-30 1990-06-30 kkr kkr Omsättningstillgångar Kassa, bank m m 3 282 2 516 Fordran på statsverkets 1 317 checkri-ikning Kundfordringar 41 627 32 152 Förutbetalda kostnaderoch 1 581 2 004 upplupnaintäkter Övriga fordringar 4 338 5 901 Förskott till leverantöreroch 205 157 övriga Varulager och förråd 4 106 3 296 56 456 46 026

Anläggningstillgångar

Lånefordringar Lån 300 300 Summa tillgångar 181 916 132 214 Kortfristiga skulder

Verkskapital Statskapital 91 636 69 965 Avsättningar - 7 940

verkskapital

Resultaträkning

199091 198990 kkr kkr Intäkter

Kostnader

avskrivningar Avskrivningar enligt plan 10 175 8 968

Finansiella intäkter och kostnader

intäkter och kostnader Extraordinäraintäkter och - kostnader Resultat före avsättningar 16 280 21 573

AvsättningarUpplösningar

Upplupenkostnadför 12 493 - semesterlönt o m 1990-06-30 Bokfört årsresultat 3 787 21 573

4.5 Marknad

Utvärdering av teknik, material och produkter sker inom de flesta branscher och samhällssektorer. SPs intressentsfár omfattar industrin, forskningsråd, högskolor, forskningsinstitut, standardiseringsorgan och myndigheter, dvs i stort sett hela

samhället.

Som nämnts i kap. 3 utnyttjar kunderna SPs tjänster i olika skeden produkts av en eller ett systems livscykel. SP har ett mycket brett tjänsteutbud. Kundkretsen är mycket omfattande. Under 199091 uppgick det totala antalet kunder till drygt 14 700, där det dominerande antalet är små- och medelstora företag. Kunderna fördelar sig på följande områden

försäkring

Av de totala externa intäkterna 199091, 188 Mkr, svarar 380 kunder för 55 %. Medelfaktureringen för dessa uppgår till ca 270 kkr. För övriga kunder, exklusive volymvikt och ädelmetallkontroll, är medelfaktureringen 20 kkr. ca Av de externa intäkterna kommer ca 50 % från uppdrag tillverknings- och byggnadsindustrin.

Huvuddelen av de externa intäkterna ca 85 % kommer från uppdrag på rent

affärsmässig grund. Kunderna köper tjänster från SP i normal köpar-säljar en relation. Den resterande delen av intäkterna kommer från områden där SP som riksprovplats f n har ett formellt monopol. Efter ikraftträdandet EES-avtalet av 1993-01-01 föreligger ingen monopolsituation för SP inom någon del av verksamhetsområdet.

Ca en tredjedel av uppdrags-verksamheten provning och kontroll i anslutning avser

till olika tvingande eller frivilliga typgodkännande-certiñeringssystem. Övriga två

tredjedelar är av annan karaktär med koppling till t produktutveckling, ex produktion, leveranskontroll och driftfrágor.

SPs kunder har i stort sett alltid andra leverantörsalternativ att tillgå. Dessa är i första hand företagens egna provnings- och utvecklingsavdelningar, utländska mätoch provningsinstitut främst Norden, i viss utsträckning olika branschforskningsinstitut eller konsultföretag och i liten utsträckning andra statliga myndigheter och högskoleinstitutioner.

4.6 SPs framtidsbedömning

Under 1990-talet kommer enligt SPs bedömning deras intressenter att påverkas av förändringar till följd bl den tekniska utvecklingen, europaintegrationen, stora av a avregleringen och ökat produktansvar. Detta medför att deras behov av SPs tjänster förändras och ökar. För att möta detta planerar SP fortsatt utveckling av en kompetens och resurser.

Inom teknisk utvärdering förskjuts industrins behov SPs tjänster från rutinmässig av kontroll kvalificerade och kompetensintensiva tjänster. SP därför att mot mer avser förstärka inriktningen mot expertorgan för utvärdering av ny teknik och nya material, produkter och system. Den tekniska bredden utnyttjas för heltäckande problemlösning i alla faser från utveckling, konstruktion och tillverkning till marknadsintroduktion och användning. Inom vissa områden t ex mätteknik, datorstödda beräkningar, riskvärdering och kvalitetssäkring utvecklar SP nya tjänster.

Av särskilt intresse för SP är verksamheter som är strategiskt viktiga för svensk industri och där stora investeringar och exklusiv kompetens kräver högt kapacitetsutnyttjande och kostnadsfördelning på en större intressentkrets för att kunna realiseras. Exempel på sådana områden är grundläggande mätteknik, EMCundersökningar, storskaliga brandprovningar och klimatundersökningar kombinerade med teoretiska modeller. Marknaden omfattar här Norden och även övriga Europa.

En viktig åtgärd enligt SP är att, i samarbete med NUTEK, finna former för annan hur små och medelstora företag, inom för de statliga programmen för ramen teknikspridning, bättre skall kunna utnyttja SPs kompetens och resurser.

SP utvecklar också certifieringsverksamhet med huvudinriktningen att förse en svensk industri med det tekniska underlag som krävs för att kvalificera produkter för de exportmarknadema. SP att, enligt förebild från EG-ländema, erbjuda stora avser industrin ett rationellt alternativ med provning, kontroll och certifiering samlat på en

hand. Industrins uttalade behov att heltäckande certiñeringar one stop

av shopping leder till behov vissa kompletteringar av verksamheten, t ex med av elsäkerhetsprovning, programvaruutvärdering och kvalitetssystembedömning. Inom byggområdet planeras samverkan kring ETA-verksamheten European Technical Approval mellan SP, Boverket och byggmaterialindustrin. SP skall vara s k anmält certifieringsorgan inom aktuella direktivområden.

SP vidare att ytterligare utveckla funktionen som kompetent FoU-organ. SP avser

arbetar inom hela FoU-spektrumet, från riktad grundforskning inom det egna

området mät- och provningstelcnik, över bransch- och teknikinriktad tillämpad FoU till probleminriktade projekt för olika uppdragsgivare. SP avser att utnyttja sina unika förutsättningar för att i ett fördjupat samarbete med högskolan medverka till att FoU-resultat överförs i industriella tilllämpningar. SP kommer att undersöka möjligheterna att utveckla former för intressentsamverkan och finansiering av nya de principer gäller inom kollektivforskningen. Ökade tillämpad FoU, t ex enligt som FoU-aktiviteter planeras inom bl a grundläggande mätteknik, innemiljö, elektronikEMC samt materialteknik.

SP avser också att förstärka rollen som nationellt centrum för metrologi och mätteknik. Genom ökade FoU-insatser i samverkan med högskolan kan allt fler primämormaler baseras på naturkonstanter, vilket innebär att industrins behov av högre noggrannhet kan tillgodoses och ge ökad internationell slagstyrka.

Inom sitt ansvarsområde kommer SP också att erbjuda myndigheter och standardiseringsorgan sin kompetens för att på bästa sätt föra fram svenska synpunkter och erfarenheter i Europa-arbetet. ingår också insatser för s k pre-normative research, vilka ofta är av stor betydelse för att kunna påverka utvecklingen.

I treårsplanen för perioden 199293--199495 har SP bedömt volymtillväxten i uppdragsverksamheten till mellan 2% och 6% per år. Den lägre siffran gäller för ett alternativ med minskat anslag -2,5% per år och den högre för ett alternativ med ökat anslag +2,5% per år.

5 c Statens Maskinprovningar

5.1 mål

Uppgifter och

I särskild instruktion har regeringen framhållit fyra uppgifter för SMP

allmänheten prova maskiner, fordon och redskap inom jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och vården av grönytor samt publicera resultaten allmän provning,

enligt särskilda föreskrifter utföra obligatorisk kontroll som avses i lagen - 1989164 om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m m.

utföra uppdragsprovning på begäran av myndighet eller enskild, tillhandagå allmänheten och berörda myndigheter med råd och upplysningar inom maskinprovningarnas verksamhetsområde samt verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning.

SMP är uppdragsmyndighet under jordbruksdepartementet.

Målet med verksamheten har under myndighetens verksamhet förändrats i takt med samhällsförändringar. Ursprunget till SMPs verksamhet var jämförande provning av enskilda jordbruksmaskiner. Resultaten publicerades och spreds till jordbrukare, rådgivare vid hushållningssällskap och lärare vid lantmanna- och lantbruksskolor genom en särskild meddelande-serie. Den delen av verksamheten fungerade närmast som en konsumentupplysning till den enskilde jordbrukaren. Motivet var att stärka effektiviteten i jordbruket jordbrukaren skulle med ledning av informationen kunna göra sitt val av den för honom bästa maskinen och rådgivare och lärare skulle kunna använda provningsresultaten i sin yrkesutövning.

Denna typ provning, som SMP kallar allmän provning, finns fortfarande kvar, av har kraftigt minskat i betydelse. Efterhand har andra delar av verksamheten men tagit över. En andra fas i utvecklingen ägde rum i slutet av 1950-talet då SMP påbörjade ett arbete för att utveckla metoder för att föreskrivande myndigheter skulle kunna ställa krav på traktorer, motorkedjesågar och lastbilar från t ex skyddssynpunkt. En tredje fas i utvecklingen inleddes då SMP expanderade sin verksamhet till att även omfatta provning anläggningsmaskiner. Myndigheten blev av 1975 landets första riksprovplats och fick då bl a ansvar för såväl typ- som revisionsbesiktning av grävmaskiner och grävlastare. Från att ha varit ett organ vars verksamhet enbart syftade till att bidra till en rationell produktion av jordbruksråvaror de mest effektiva maskinerna borde användas kompletterades motivbilden med en betoning av arbetsmiljö- och arbetarskyddshänsyn.

En fjärde fas i SMPs utveckling kan nu skönjas, genom den starka betoning som görs verksamhetens miljömässiga betydelse. Efter förslag från SMP angav av regeringen i jordbruksdepartementets bilaga till budgetpropositionen 1991 att SMP ska inrikta verksamheten mot att i första hand prova och redovisa

maskinegenskaper som kan minska de negativa effekterna av maskiner och teknisk utrustning på miljön . Ett av de väsentligaste målen för SMP kan således numera sägas syfta till att miljövänligare maskiner används såväl i jordbruk, skogsbruk och grönytevård som i anläggningsbranschen.

5.2 Verksamhet

SMPs verksamhet kan redovisas på olika sätt. Jag kommer att ge en tämligen utförlig presentation under rubriken Marknad. Traditionellt har man från SMPs sida och även från statsmaktemas sida valt att beskriva SMPs verksamhet dels - som en myndighçtsverksamhet dels som en upgragsverksamhet. Vad som definitionsmässigt hänförs till resp. kategori förefaller i mångt och mycket vara beroende av till vilka ändamål det statliga anslaget används. SMP betecknar följande som myndighetsuppgift

metodutveckling och utveckling av provningsutrustning -

upplysning och rådgivning till framförallt yrkesverksamma inom de areella näringarna och rådgivarekonsulenter

deltagande i standardiseringsarbete -

prövningar som startas på SMPs initiativ och då blir helt eller delfmansierade med driftbidrag

Det främsta exemplet på vad som faller in under den sista stecksatsen, dvs provning som SMP betecknar som myndighetsuppgift, är den s k allmänna provningen. Som jag tidigare nämnt utgörs denna av dels provning av enskilda maskiner efter

beställning från tillverkare eller importörer, dels jämförande prövningar s k

serieprovning på SMPs eget initiativ av maskiner för jordbruket, skogsbruket och grönytevården. Provningens syfte är konsumentupplysande.

Den s k uppdragsverksamheten består av två delar, nämligen obligatorisk provning och frivillig provning.

SMP har i sin egenskap av RPP ansvar för obligatorisk typbesiktning av olika maskiner. Därutöver har man också ansvar för återkommande besiktning av grävmaskiner, vilket enligt svensk lagstiftning är obligatorisk. RPP-funktionen har medfört att SMP haft en monopolställning vad gäller den obligatoriska provningen.

Den frivilliga provningen bygger på att kunden väljer att utnyttja just SMP. Det finns också exempel på att privata kunder på denna frivilliga basis har valt att uppdra SMP att utföra provningar. I relativt många fall har offentliga organ valt

att utnyttja SMP. Ett exempel är Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB. Ett annat

är Statens Jordbruksverk SjV som lagt ut flera uppdrag på SMP i det omfattande TYP-93-projektet, som avser framtagning av kunskap och metoder för spridning av konst- och stallgödsel. Syftet är att utvärdera kravnivåer och provningsmetoder inför ett eventuellt krav på typprovning av spridarutrustning.

5.3 Organisation

SMP leds av en styrelse bestående av högst 10 ledamöter. Chef för SMP är föreständaren. SMP har sin stationära verksamhet förlagd till Uppsala tre orter - Ultuna, Malmö Alnarp och Umeå.

Enligt instruktion skall det inom myndigheten finnas fyra enheter, nämligen enheter för

allmän provning obligatorisk kontroll uppdragsprovning administrativa frågor -

Enheten för uppdragsprovning är dock i dagsläget ingen självständig enhet, utan är integrerad i enheterna för allmän provning och obligatorisk kontroll. De två enheterna har en från varandra mycket skild verksamhet.

Enheten allmän provning, som i det följande benämns SMP-JSG, fullgör provning av maskiner, fordon och redskap inom jordbruk, skogsbruk och grönytevård. Enheten hade bå 199091 intäkter omkring 12 Mkr, varav ca 6,8 Mkr var finansiering via det statliga driftbidraget. Enheten har sin huvudsakliga verksamhet inom båda de områden som ovan benämndes som myndighetsverksamhet och uppdragsverksamhet. De senaste åren har inneburit en kraftig minskning av jämförande provningar och provning av enskilda maskiner. Omfattningen av uppdragsprovning har ökat.

Resultat från allmän provning publiceras alltid i meddelande-serien, som har prenumeranter bland yrkesverksamma i jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och grönytevård.

I SMP sysselsätts idag ca 20 personer med provning av maskiner för jordbruk och grönytevård. Av anslaget på ca 7 Mkr används ca 4,3 Mkr för denna provning. De lokaler som i första hand används är belägna vid SMPs stationer i Malmö och Uppsala.

Ca 10 personer sysselsätts med provning m m av skogsbruksmaskiner. Av statsanslaget används ca 2,7 Mkr för denna verksamhet. Verksamheten är förlagd till SMPs anläggning i Umeå.

Resursförbrukning fördelat på näringsgrenar inom enheten Allmän provning var bå 9192 i procent

Sektor Jordbruk 57 Skog - Grönytevård Energi utanför jordbruk Övrigt

Enheten leds av en överingenjör, vilken är stationerad i Malmö. Verksamheten är geografiskt och organisatoriskt uppdelad i tre regioner, region syd med provningsanläggning i Malmö, region mellan med anläggning i Uppsala och region nord med anläggning i Umeå. Enheten är totalt bemannad med 29 personer.

Bland personalen inom denna enhet finns ingen med forskarutbildning, men det finns åtta agronomer och fyra civilingenjörer. Personalen har i de flesta fall lång erfarenhet av metodutvecklings- och provningsarbete.

Enheten för obligatorisk kontroll, som i det följande benämns SMP-A, domineras verksamhetsmässigt av uppgiften som riksprovplats. I RPP-uppgiften ingår obligatorisk kontroll av olika anläggningsmaskiner som grävmaskiner, grävlastare, lastmaskiner, schaktmaskiner m m samt traktorer och skyddshytter. Bland uppgifterna står den återkommande besiktningen av grävmaskiner för en mycket stor del. Den frivilliga provningsverksamheten är inom denna enhet mycket liten. Vad som ovan betecknades som myndighetsverksamhet saknas helt inom denna enhet.

Totalt genererade verksamheten inom SMP-A intäkter på ca 20 Mkr bå 199091.

Som framgår är intäkterna från den återkommande besiktningen av grävmaskiner en mycket viktig inkomstkälla för SMP-A. Intäkterna motsvarar ca 80 % av enhetens totala intäkter.

Enheten leds överingenjör, vilken är stationerad i Uppsala. Även här är av en verksamheten geografiskt och organisatoriskt indelad i tre regioner, region syd, region mellan och region nord. Inom varje region finns ett antal besiktningsingenjörer, vilka är spridda över sammanlagt 20 stationeringsorter. De 25 besiktningsingenjörema är stationerade på bostadsorten. Enheten har en total personalstyrka på 38 personer.

Inom enheten finns tre civilingenjörer och en agronom. Besiktningsingenjörema har i allmänhet gymnaiseutbildning.

Den administrativa enheten leds av en avdelningsdirektör med ansvar för ekonomioch personaladministativa frågor. Enheten är förlagd till Uppsala och har totalt fem anställda.

Verksamheterna inom enheterna Allmän provning och Obligatorisk kontroll har inga starka samband eller beroendeförhällande sinsemellan utöver den gemensamma funktionen ekonomi och administration. Provningshallarna och verkstäderna vid de tre anläggningarna används huvudsakligen enheten Allmän provning. I Uppsala och i Malmö förekommer dock viss av utnyttjande av enheten Obligatorisk kontroll. En och en halv av tjänsterna inom den administrativa enheten i Uppsala svarar för framställning, lagerhällning och distribution av meddelandeserien. SMP har inom enheten Allmän provning fyra rådgivande nämnder provningsnämnder med representation av externa experter. För certiñeringsverksamheten finns två styrelser, en för anläggningsmaskiner och en för jordbruks- och skogsbruksmaskiner.

5 .4 Ekonomi

SMPs resultat har under S-årsperioden t o m 9091 visat marginella överskott med undantag för senaste bokslutsâret då ett mindre underskott redovisades. Resultaträkning i sammandrag 198687 199091, mkr - 8687 8788 8889 8990 9091 ME

Kostnader

Planenligaavskrivningar 1,3 1,6 1,8 1,6 1,4 Finansnetto 0,6 0,7 0,8 1,0 1,0 Resultatefter finansiella

1 Som intäkter för allmän provning avses intäkter från enskildaochjämförande serieprovningar av maskinerför jordbruk, skogsbrukoch grönytevård samt projektuppdrag av olika typer. 2 Intäkter för obl. kontroll avser till nära 90 % avgifter för typ- och revisionbsbesiktning.

Den finansiella ställningen är god. De samlade tillgångarna om drygt 17 mkr finansieras till hela 14 mkr vid eget kapital verkskapital. Den solida ställningen medför en lidviditet som möter kraven i den i samråd med RRV valda fmansieringsformen för investeringar och lager m m vilket f n leder till ett positivt finansnetto.

Balansräkning 1991 och 1986, mkr

1991-06-30 1986-06-30 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

4 Totala tillgångar 17,6 13,9

1991-06-30 1986-06-30 Korta Skulder 3,2 1,5 Verkskapital

SMPs tjänsteproducerande verksamhet är f n inte särskilt kapitalintensiv. De direkta personalkostnadema uppgår till ca 22 Mkr och personalrelaterade omkostnader till ca 4 Mkr. Fasta kostnader, huvudsakligen lokalkostnader och avskrivningar beräknas

till ca 7,5 Mkr, medan övriga omkostnader relaterade till verksamhetsvolymen

uppgår till 1,9 Mkr.

SMP hyr lokaler av Byggnadsstyrelsen. Hyra för

Alnarp är 1,4 mkr - Ultuna är 1,2 mkr - Umeå är 0,9 mkr och egna lokalkostn 0,5 mkr -

Investeringsnivån ligger f n kring l mkr och självfinansieras. Avskrivningama är ca 2 Mkr. Investeringsnivån påverkas naturligtvis av i vilken utvecklingsfas SMPs verksamhet befinner sig

5.5 Marknad

Jag här beskrivning den marknad SMP verkar inom. Utgångspunkten ger en av som är den intäktsstruktur SMP har idag. Intäkterna är av varierande slag. De består av statliga anslag, RPP-avgifter, projektbidrag från andra statliga myndigheter eller olika forsknings- eller branschinstitut samt ersättning för uppdrag näringslivet. De utgörs delvis ersättning för kontroll som är obligatorisk och delvis av intäkter för av frivilligt utnyttjande av SMP. Jag delar upp min redovisning nedan efter vad som är obligatoriskt resp. frivilligt.

5.5.1 Obligatorisk kontroll

Avgifter för olika former obligatorisk kontroll anläggningsmaskiner och av av traktorer står för drygt 60 % SMPs totala omsättning. av

Verksamheten grundar sig på SMPs uppgift som riksprovplats. Under rådande system existerar ingen verklig konkurrens kring den obligatoriska kontrollen. Den obligatoriska kontrollen täcker serie olika förrättningsslag och områden, enligt en vad jag beskriver i det följande.

5.5.1.1 Grävmaskiner

Besiktning ovannämnda typ maskiner omfattar en första besiktning som avser av av att kontrollera att maskinens konstruktion fyller de krav som föreskrivs i arbetarskyddsstyrelsens anvisningar. Besiktningen, som skall ske innan maskinen tas i bruk, sker antingen individuella exemplar eller i form av typbesiktning där en av maskin viss väldefinierad typ besiktigas och där resultatet får användas för av samtliga maskiner typ. Delbesiktningar kan ske t ex i de fall där ändring av samma har gjorts varvid endast de funktioner som påverkats av ändringarna granskas.

Dessa slag av typbesiktningar skapar intäkter om drygt 2 mkr.

Revisionsbesiktningar är återkommande kontroller som sker varje år på grävmaskiner och grävlastare från det att de är två år gamla samt varje år på vissa lyftinrättningar och personlyft. Revisionbesiktning syftar till att kontrollera förslitning på maskiner i de avseenden som påverkar säkerheten. Denna typ av

verksamhet är den enskilt mest betydelsefulla SMPs alla aktiviteter. Den grenen av genererar ca 16 Mkr i intäkter, dvs ca 50 % av den totala omsättningen.

SMP har ett mycket stort antal kunder, närmare 10 000. Den helt övervägande andelen återfinns bland små grävmaskinsentreprenörer har eller två maskiner som en som revisionsbesiktigas en gång per år. Grundpriset för sådan besiktning är en ca 1 250 kronor.

Beträffande förhandsgranskning och typbesiktning utnyttjas ett litet antal kunder. av De representerar importörer och svenska tillverkare. 4 av 5 typbesiktningar avser importerade maskiner. Svenska betydande tillverkare är VME resultat fusion av en

mellan Volvo BM och amerikanska Michigan och Euclid och Åkerman. VME har

sedermera förvärvat Åkermans. Viktiga utländska märken är Atila, JCB, Liebherr,

Case, Caterpillar och Hydrema. Svenska tillverkares marknadsandel av beståndet

pendlar mellan 40 och 60 % beroende på slag maskin. av

Dagens extremt låga aktivitet i anläggningsbranschen påverkar SMP. Orderläget för revisionsbesiktningar var i maj 1992 ca 30 % lägre än vid motsvarande tidpunkt året innan.

Styrande för efterfrågan inom den obligatoriska kontrollen är som tidigare nämnts de regler om kontroll som Arbetarskyddsstyrelsen och Trañkssäkerhetsverket förfogar över.

5.5.1.2 Traktorer, motorkedjesågarm m

Verksamhet med traktorer avser registreringsbesiktning för undersökning av fordonets beskaffenhet och utrustning för fastställande uppgifter enligt av som bilregisterkungörelsen skall föras in i Bilregistret. Besiktningen är en förutsättning för att traktorn eller traktorsläpet skall kunna registreras, vilket i sin tur är en förutsättning för att fordonet skall få brukas.

Registreringsbesiktning av ett enskilt exemplar kan ersättas typbesiktning kring av traktorer av definierad typ och där resultaten kan användas för andra likadana traktorer. Registrering av traktor sker då att tillverkare eller generalagent genom intygar att den traktor som registreras överensstämmer med k typintyg. Totalt s genererar trañksäkerhetsbesiktningen ca 2 Mkr i intäkter.

Kunderna för registreringsbesiktning av traktorer är få och utgörs främst import. av Någon svensk tillverkning jordbrukstraktorer finns inte däremot finns svensk av men tillverkning av andra typer av traktorer.

Utöver ovannämnda besiktningar utförs obligatorisk kontroll motorkedjesågar av och röjsågar. Kontrollen sker enligt föreskrift från Arbetarskyddsstyrelsen. Verksamheten ger en intäkt om ca 0,150 mkr.

SMP utför även oligatoriskt föreskriven typprovning och typgodkännande av utrustning för spridning av bekämpningsmedel inom jordbruket. Kontrollen, f som n har mycket liten omfattning, sker enligt föreskrift från Naturvårdsverket.

Vidare sker vissa andra former av obligatorisk typprovning. Dessa avser skyddshytter traktorer, vissa lastbilshytter, hyttbuller, förarstolar m m.

5.5.2 Frivillig provning

I mindre omfattning utförs vissa helt frivilliga provningsuppdrag där en enskild beställare provar mot internationell eller egen standard. Detta kan gälla skyddshytter, buller, vibrationer, styrning och bromsar på bl a anläggningsmaskiner. Vissa uppdrag finansieras av fonder och andra institut. Det kan gälla ergonomi i förarhytter Arbetsmiljöfonden, stabiliseringsstandard för grävmaskiner Nordtest samt framtagning av förslag till intemtionell standard för lastbilshytter Trañksäkerhetsverket. Intäktema från den helt frivilliga provningen var 199091 ca 1,3 Mkr.

5.5.3 Allmän provning

Allmän provning är helt frivillig. Som jag tidigare nämnt avser detta enskilda provningar och jämförande provningar de s k serieprovningarna av maskiner för jordbruk, skogsbruk och grönytevård i konsumentupplysande syfte. I regel har provningen beställts av en tillverkareimportör efter att SMP tagit initiativ till provningen. Enligt de ursprungliga normerna skulle beställaren betala en provningsavgift på 35 % av provningskostnaden. De jämförande provningama har minskat i omfattning och de externa intäkterna dvs från deltagande företag har under senare år pendlat mellan 0,5 1,0 Mkr. En stor del av de jämförande provningama finansieras genom driftbidraget. De aktuella förändringarna inom jordbrukspolitiken kommer för överskådlig tid att verka dämpande på maskinleverantöremas intresse för allmän provning av maskiner för jordbruket. För de relativt sett mindre omfattande områdena maskiner för skogsbruk samt grönytevård, förväntas ett oförändrat resp. ökat intresse.

Intäkterna från den s k meddelandeserien uppgår till 0,9 Mkr, medan särkostnadema är 1,0 Mkr.

Till den allmänna provningen har knutits olika former av uppdragsprovning som är delfmansierade av andra myndigheter och fonder. Denna verksamhet är f n den helt dominerande inom enheten Allmän provning. Under slutet av 80-talet utgjorde de extemfmansierade intäkterna ca 3 Mkr, vilket tillsammans med driftsbidraget och intäkterna från de enskilda och jämförande provningama givit en sammanlagd intäkt om 11 Mkr.

Intäkterna stiger till ca 15 Mkr 199192, huvudsakligen genom det omfattande TYP 93-projektet, som avser provningsmetoder kring spridning av konst- och stallgödsel med syfte att utvärdera kravnivâer och provningsmetoder inför ett eventuellt typprovningsförfarande. Enligt direktiv skall ett system för typgodkännande utarbetas och redovisas i slutet av 1993. Utifrån den redovisningen skall regeringen ta ställning till om ett krav typgodkännade skall införas o m 1995.

Finansiär till detta projekt är jordbruksverket genom anslag från miljödepartementet. TYP-93-projektet utförs gemensamt av Jordbrukstekniska institutet JTI,

Institutionen för lantbruksteknik inom Sveriges Lantbruksuniversitet och SMP. SMPs föreståndare är projektledare. Uppdraget skall pågå t o m kalenderåret 1993.

Bland kundema för denna uppdragsforskning dominerar f n statliga myndigheter medan enskilda företag endast svarar för en liten del. Jordbruksverket är som tidigare nämnts en stor beställare. Andra är Arbetsmiljöfonden, Naturvårdsverket,

Överstyrelsen för civil beredskap och Arbetarskyddsstyrelsen.

Initiativet till de olika projekten kommer från SMPs referensgrupper, de s k provningsnämndema, SMP självt, förslag från olika tillverkare samt från andra myndigheter, t ex jordbruksverket. Enskilt är SMPs egen personal den största initiativtagaren.

Verksamheten vid Alnarp och Ultuna domineras f n av TYP-93, dvs gödselspridningsprojektet konstgödsel vid Alnarp och stallgödsel vid Ultuna. Andra mindre områden vid Alnarp är funktionsprovning av storköksutrustning och provning för energihushållning i jordbruk medan området trädgård och grönytor har relativt stor omfattning.

Vid Ultuna drivs projekt kring utfodring och hantering av foder, provning av inplastare och plastmaterial för balning samt inom bioenergiområdet rapsolja jämte emissionsmätningar från förbränningsmotorer, motorredskap och motorfordon som används i jordbruk, skogsbruk och grönytevård.

Vid Umeåanläggningen bedrivs allmän provning kring utrustning för småskaligt skogsbruk samt uppdragsverksamnhet inom energiområdet gengas, kraftvårme och vindkraft samt, från miljöskyddssynpunkt användning av vegetabiliska oljor som ersättning för mineraloljor.

Konkurrensen återfinns främst inom sektom. Konkurrenterna är bl a institutionerna för lantbruksteknik, skogsteknik respektive för lantbrukets byggnadsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet samt Jordbrukstekniska institutet och Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut.

5.6 SMPs framtidsbedömning

SMP beskriver sin verksamhetsidé som att genom provning, teknisk utvärdering och certifiering av maskiner arbeta för

naturmiljö arbetsmiljö djurmiljö energihushållning maskinexport -

Enligt SMP ger de tre etablerade utvecklingsvägarna obligatorisk kontroll, allmän provning och uppdragsprovning goda möjligheter för myndigheten att ge värdefulla bidrag till att möta samhällets och industrins krav på nämnda områden.

SMP har förberett sig inför den nya situation som följer av EES-avtalet genom att söka ackreditering. Man har också blivit ackrediterade som provningslaboratorium för ett betydande antal standarder och internationella metoder. Vidare har SMP blivit ackrediterade som certifieringsinstitution för ett antal maskiner och maskinkomponenter.

Även beträffande den återkommande kontrollen har SMP sökt ackreditering.

SMPs marknadsstrategi är att bli det konkurrerande alternativet inom svensk kontroll-, provnings- och certiñeringsverksamhet. Syftet är att organisationen ska fortleva som en självständig kontroll- och provningsinstitution och därmed medverka till önskad konkurrens inom området.

Inom utvecklingsvägen kontroll anser SMP sig ha kompetens för

arbetsmiljökontroll kontroll av lyftinrättningar trafiksäkerhetskontroll -

SMP avser att välja och bearbeta lämpliga marknadssegment inom Aktiebolaget Svensk Bilprovnings och Svensk Anläggningsprovnings områden där man bedömer sig vara konkurrenskraftiga. Till dessa hör tunga fordon försedda med lyftanordningar, lyftinrättningar på byggarbetsplatser och mobila lyftinrättningar.

När det gäller utvecklingsvägen provning räknar SMP med att bibehålla stora delar av nuvarande provningsvolym, samtidigt som nya uppdrag tillkommer. Inom detta område förväntas också samhällsñnasierad FoU.

För utvecldingsvägen certifiering framhåller SMP att man är den första institutionen i Sverige med sådan kompetens enligt ackreditering av SWEDAC. Resurser komer att satsas på marknadsföring av dessa tjänster.

6 Internationella förhållanden

1 Allmänt

I utredningen har ingått att undersöka hur motsvarighetema till SPs och SMPs verksamhet bedrivs i andra länder och vilka eventuella planer på förändringar finns. som Kartläggningen omfattar åtta såväl små som stora EG- och EFTA-länder Finland, Norge, Danmark, Holland, Schweiz, Tyskland, Frankrike och England. Sammantaget har ett drygt 30-tal ministerier, departement och institutioner besökts. I bilaga 3 lämnas en förteckning över dessa institutioner.

Vidare har information rörande konkurrensfrågor och kriterier för k anmälda s organ inhämtats vid besök EG-kommissionen i Bryssel DG III och IV. Diskussioner har även förts med respektive ordförandedirektör för relevanta europeiska samarbetsorgan, bl a Euromet fundamental metrologi, WELMEC legal metrologi, Eurolab provning och EOTC provningcertifiering.

En utförlig beskrivning av resursstruktur, institutioner, ägarförhållanden, finansiering m m återfinns för varje land i bilaga 4. För detaljinformation hänvisas till denna.

Nedan återges i sammanfattning ett antal generella iakttagelser och slutsatser från studien.

I alla besökta länder pågår aktiviteter syftande till att på olika sätt effektivisera statsförvaltningen. Detta har framtvingats den ekonomiska nedgången med av åtföljande lägre tillväxt. I flera fall har ansatsema kombinerats med diskussioner om privatisering, ibland från ideologiska utgångspunkter.

En vanlig åtgärd, ofta tillämpad inom det här aktuella området mätteknik och provning, är att formulera krav på verksamheten i resultattermer och att i samband med detta tillskapa en incitamentsstruktur. Samtidigt tydliggörs rollfördelningen mellan ministerierdepartement och de institutioner för den praktiska som svarar verksamheten. Detta har t ex i Frankrike och England skett att de tekniska genom institutionerna brutits ut från ministeriernas organisation och gjorts till självständiga enheter. Samtidigt har en beställar- leverantörssituation tillskapats mellan ministerier och institutionerna. I flera fall har man valt organisationsformer mot de som svarar svenska uppdragsmyndighetema, t ex SP och SMP.

I Europa finns i dag ett betydande statligt stöd till forskning, utveckling, standardisering och europeiskt samarbete, vad gäller området mätteknik och provning. Motivet för detta är att verksamheten genomgående betraktas ett viktigt stöd för som utvecklingen av den egna industrin. Bland de i studien ingående länderna ligger Sverige, tillsammans med Norge och Danmark, den klart lägsta nivån mätt i såväl relativa som absoluta termer vad gäller statliga anslag. Som följd den - av kärva ekonomiska situationen finns i många länder ambition att successivt minska en de statliga anslagen till en lägre nivå.

Man framhåller i alla länder oberoende och opartisk ställning är viktig för att en nationella mät- och provningsorgan. Detta är också en förutsättning för deltagande i EG-samarbetet mellan s k anmälda organ. Associationsformen har här ingen avgörande betydelse. Från strikt juridisk utgångspunkt gäller detta även för ägarfrågan, genom organisatoriska åtgärder kan säkerställa independence om man of judgement hos provnings- och certifieringsfunktionen. En allmän bedömning är dock att det är mycket tveksamt om kunderna och marknaden i övrigt skulle betrakta ett provningsinstitut ägt t ex en eller flera tillverkare som opartiskt och av oberoende.

Privatisering har diskuterats och tillämpas i olika varianter i några länder, t ex Holland, Danmark och Norge. Privatisering i strikt mening, dvs enligt definitionen i direktiven till denna utredning, förekommer dock inte i något land. En utförlig redovisning situationen vad gäller associationsformer och ägarförhållanden lämnas av nedan under avsnitten 6.2-6.4.

6.2 Provning och teknisk utvärdering SPs

-

områden

Resurser för provning och teknisk utvärdering betraktas i alla länder som en viktig del i den tekniska infrastrukturen. Statens roll anses vara att säkerställa att fristående resurser finns tillgängliga för landets industri, speciellt för små och medelstora företag. Utveckling av provningsmetoder och provningstelmik ses som en kollektiv nyttighet. Tillämpad FoU och teknikspridningsaktiviteter finansieras därför inom detta område i mycket stor utsträckning av staten.

Området är under stark utveckling, till stor del betingad av arbetet med EGs inre marknad. Principen om öppna system med konkurrens mellan kompetenta organ skapar en delvis ny situation för många institutioner. Dessa har tidigare grundat mycket av sin verksamhet på nationella monopol.

I nära kontakt med sina ministeriet förbereder sig nu institutionerna för framtiden genom att höja nivån på kompetensutvecklingsinsatser och investeringar. Mar utarbetar också interna kvalitetssystem enligt EN 45000-serien och intensifierar marknadsföringsaktivitetema. Medverkan i det europeiska samarbetet inom b a CEN, CENELEC, BCR och Eurolab prioriteras.

Målsättningen är att kunna påverka arbetet med sådana nya och harmoniserace provningsmetoder, vilkas utformning är av stor betydelse för det egna landets indistn och myndigheter. För att lyckas med detta görs stora insatser vad gäller prenormative research.

En iakttagelse från diskussionerna med departement och institutioner i de olika länderna är att SP är välkänd och har gott anseende i det europeiska samarbetet. Detta är en viktig förutsättning för att kunna få gehör för svenska synpunkter och påverka arbetet.

Verksamheten vid de utländska institutionerna består, liksom vid SP, av provningteknisk utvärdering, forskning och utveckling, Standardisering och

rådgivning till myndigheter. Man att en sådan samlad verksamhet ger mycket anser samproduktionsfördelar. Vid de flesta institutioner är andelen FoU-verksamhet stora högre än vid SP.

Detta har sin grund i att de nationella satsningarna på tillämpad FoU inom provningsteknik ofta är betydande. Som ovan nämnts utförs arbetet av kompetensoch effektivitetsskäl genomgående integrerat med praktisk provningsverksamhet. I följande tabell redovisas finansieringen ett antal organisationer med verksamhet av svarande mot SPs provningsverksamhet. En utförlig beskrivning av de olika institutionerna ges i bilaga 4.

Land Organisa- Antal Omsättn. anslagtot.

Associatimsformen för huvuddelen av de organisationer som i andra länder svarar mot hela eller delar SP är i de flesta fall myndigheter. Privaträttsliga organ av förekomner också.

I Danmar och Norge drivs i stort sett all verksamhet inom provningteknisk utvärderirg i privaträttslig form. Institut som SINTEF och Norges Byggeforácningsinstitutt NBI samt Dansk Teknologisk Institut DTI och Elektronilcentralen EC är privata stiftelser. I stadgarna fastställs alltid vilka organisatimer som skall utse ledamöter i ett representantskap, som i sin tur utser styrelse. Stiftelsens direktör tillsätts styrelsen. Formellt är därmed dessa av institutioner helt privata. Som villkor för den relativt stora statliga finansieringen, basanslagoch projektmedel mellan 20-40% av den totala omsättningen, finns

dock normalt förbehåll. För att t DTI och EC skall bli godkända teknologiska ex serviceinstitut gäller att Industri- och Handelsstyrelsen skall godkänna stadgar och Verksamhetsinriktning. Det innebär att statens inflytande i praktiken är betydande.

I Finland är V II ett statligt forsknings- och provningsinstitut i myndighetsform. Några planer på privatisering finns inte.

I Holland är TNO ett helstatligt forsknings- och provningsinstitut. Verksamhetsformen regleras genom en särskild lag TNO, i stora delar om som ger TNO samma friheter som ett privat bolag.

Under senare delen av 1980-talet har verksamhetsformema för de franska provningsoch forskningsinstituten setts över. Institut med betydande uppdragsverksamhet mer är numera s k EPIC Establissement public å caractere industriel et commercial. Laboratoire National dEssais LNE och Centre Scientiñque et Technique du Bâtiment CSTB, i delar motsvarande SP, är EPIC. Det innebär bl att institutet a inte finns med i statsbudgeten och att personalen inte är statstjänstemän. Staten utövar dock kontroll över verksamheten särskild commissaire, genom en som ingår i styrelsen. De statliga FoU-anslagen kanaliseras till instituten via fackdepartementen, normalt på kontraktsbasis.

EPIC-formen anses ge god flexibilitet och har f inga planer på att gå vidare man n med längre gående privatiseringsåtgärder.

Även i England har verksamhetsformema för provnings- och forskningsinstituten setts över under senare år. Ett stort antal institutioner, som tidigare ingått delar som av olika ministerier, har blivit självständiga s k Executive Agencies. Från att tidigare varit bruttokostnadsbudgeterade har resultatbudgetering. Detta man numera innebär att man disponerar fritt över externa intäkter och kan på hand egen omprioritera och anpassa kostnader. Verksamhetsformen Executive Agency överensstämmer mycket nära med vad som gäller för svenska uppdragsmyndigheter. Institutioner svarande mot SP och som numera arbetar Executive Agencies är som Building Research Establishment BRE, British Board of Agrément BBA och National Engineering Laboratory NEL. Inom metrologiområdet har även National Physical Laboratory NPL och National Weights and Measures Laboratory NWML fått Agency-status.

Inom Department of Trade and Industry, DTI, utvecklas f modell för n en ny styrning av statliga anslag till Agencies. DTI beställer på kontraktbasis t ex genomförande av FoU- och teknikspridningsprogram. I princip gäller att respektive uppdrag skall läggas på den från tekniska och ekonomiska utgångspunkter bästa institutionen competitive tendering.

Ytterligare privatiseringssteg har inte övervägts vad gäller de engelska institutionerna. Genom att staten finansierar stor del verksamheten vill en av man inte frånhända sig de möjligheter till inflytande ägarfunktionen Ett som ger. undantag är NEL. Om verksamheten enligt planerna kan utvecklas mot större grad av uppdragsñnansiering och ekonomisk stabilitet finns uttalat i framtiden kan att man tänka sig att överlåta verksamheten till privata ägare.

Schweiz är SPs motsvarighet, EMPA, ett statligt institut. Modemare styrformer I med större friheter för EMPA är under införande. Några planer på privatisering

finns inte.

Samma förhållande gäller ännu utpräglat i Tyskland. Den federala provningsmer och materialforskningsanstalten, BAM, är myndighet. Detsamma gäller provningsanstaltema på delstatsnivå. Vissa delar av SPs verksamhet, t ex träteknik, byggnadsfysik, energiteknik och elektronik, återfinns vid Fraunhofer Gesellschaft är privaträttslig förening. FhGs högsta är en senat bestående FhG, som en organ 650 medlemmar från näringsliv, vetenskap och stat. Genom att ca 65 % av FhGs av verksamhet är finansierad med offentliga medel har staten i praktiken ett stort

inflytande på verksamheten.

många länder har strukturförändringar bland provnings- och forskningsinstituten I genomförts under år. Motivet är att skapa multidisciplinära organisationer senare inom sig kan hantera tväitekniska problem och systemfrågor. Andra skäl är att som rationalisera driften och att skapa stora och starka institut med konkurrenskraft i ett öppet Europa. Vidare blir institutioner med ett brett verksamhetsområde mindre konjunkturkänsliga och mer ekonomiskt stabila.

Danmark har fusioner minskat de teknologiska serviceinstituten från I man genom 30-tal till för närvarande 18. Detta arbete fortsätter. På sikt förutser det ansvariga ett Industri- och Handelsstyrelsen struktur med ett 10-tal större institut. organet en Motsvarande aktiviteter pågår i Norge. Förslag finns om att samla de norska instituten i fem större enheter, k polytekniska koncerner. I Frankrike har de institut s de svenska branschforskningsinstituten omorganiserats under 1991. som svarar mot Man har samlat 18 instituti gemensam koncem, CTI Reseau. en -

Finland VTT, Holland TNO, Tyskland Fraunhofer och Sverige SP,

I t ex finns redan teknikbreda organisationer den typ man nu försöker tillskapa i andra av länder.

6.3 Metrologi

Mättekniken spelar viktig roll inom de flesta samhällssektorer och i det en internationella handelsutbytet. I samtliga länder ingående i studien anses det därför självklar statlig angelägenhet att äga och i stor utsträckning finansiera som en nationella metrologiinstitut.

institut utvecklar och upprätthåller landets primämormaler samt deltar i Dessa internationella jämförelsemätningar. Från primämormalema förs spårbarheten ut till sekundärnormaler och industrinormaler på lägre noggrannhetsnivåer.

Industrins enkel och säker tillgång till kalibreringsservice och mätteknisk behov av leder till varje land håller normaler i metrologiorganisation. kompetens att en egen Noggrannhetsnivän för primärmetrologin bestäms det industriella behovet i av respektive land. I Norge och Finland planeras en omfattande utbyggnad av den nationella normaliehållningen, bl vad gäller längd, massa och elektriska storheter. a

Det internationella samarbetet är främst inriktat mot metrologisk FoU. Behoven har här ökat i takt med industrins krav på högre noggrannhetsnivåer. Allt fler måttenheter definieras utgående från naturkonstanter och kvantfysik. Genom samarbetet inom framför allt EUROMET kan de stora utvecklingskostnadema för tillämpning av sådan ny teknik begränsas för de deltagande länderna.

EUROMET har inga egna ekonomiska medel. Varje land står för sina egna kostnader i arbetet. Medlemmarna utgörs nationella mätinstitut i EG- och EFTAav ländema. SP är svensk representant i EUROMET. Av totalt 75 projekt deltar ca Sverige för närvarande i 23. Verksamheten anses allmänt som mycket framgångsrik.

De nationella metrologiinstituten har uteslutande ägare. Den staten som noi mala associationsformen är myndighet. Modemare styrformer, typ uppdragsmyndighet och nettobudgetering, är under införande i fiera fall. Versamheten finansieras väsentligen

med statliga anslag, normalt till 80-90 %. Det holländska mätinstitutet NMi

ca drivs sedan några år i aktiebolagsform med staten enda aktieägare. Några planer som på utförsäljning har inte aviserats. Genom ett kontraktsförfarande köper staten funktioner som normaliehållning, mätteknisk FoU, föreskriftsarbete och deltagande i internationellt samarbete från NMi.

Normaliehållning och mätteknisk FoU är prioriterade områden i de europeiska industriländema. Som framgår av nedanstående sammanställning är den statliga finansieringen avsevärt högre än i Sverige.

Land Statliga anslag Invånarant Anslagmilj inv

som lag eller annan författning. Dessa aktiviteter benämns legal metrologi.

Inom SP finns såväl allmän som legal metrologi. Motsvarande organisatorisk lösning finns också i Norge, Holland, Tyskland och Schweiz. Man anser i dessa länder att samordningen innebär fördelar kompetens- och kostnadssynpunkt. l övriga länder ur Finland, Danmark, England och Frankrike ligger - - ansvaret för allmän och legal metrologi på skilda institut.

Återkommande verifikation av mätdon i drift utförs i stora länder som England, Frankrike och Tyskland av personal inom delstatliga och lokala myndigheter. I mindre länder, t Holland, Schweiz, Norge, Finland och Sverige sköts ex dessa uppgifter av det centrala mätinstitutet regionalt placerad personal. genom

Den legala metrologin i Sverige har en betydligt mindre omfattning än i de flesta EG-ländema.

6.4 Provning och kontroll SMPs områden

-

6.4. l Anläggningsmaskiner

Inledningsvis kan konstateras att SMPs verksamhetskombination med provning av dels anläggningsmaskiner, dels maskiner för jordbruk, skogsbruk och grönytevård saknar motsvarighet i de besökta EG- och EFTA-ländema.

Certifiering och återkommande kontroll av anläggningsmaskiner, bl a grävmaskiner, förekommer i relativt få länder. Obligatorisk återkommande arbetarskyddskontroll av grävmaskiner genom tredjepartsorgan finns enbart i Sverige.

I Tyskland utför Tiefbau Berufsgenossenschaft TBG, som är en enskild förening, viss typgranskning och certifiering av anläggningsmaskiner från arbetsmiljösynpunkt. Detta är en bland många skadeförebyggande aktiviteter som är knuten till TBGs huvudverksamhet med försäkringar inom arbetsmiljöområdet.

Enligt TBGs regler kan den återkommande kontrollen av grävmaskiner skötas av en sakkunnig person anställd hos maskinägaren eller hos ett serviceföretag. Det är naturligtvis också möjligt att utnyttja ett kompetent tredjepartsorgan för kontrollen.

Trafiksäkerhetskontroll av anläggningsmaskiner som framförs på väg är knuten till den tyska trañklagstiftningen. Här krävs återkommande kontroll genom tredjepartsorgan, TüV och DEKRA. fristående stiftelser t ex Dessa organ är av non-pr0ñt-karaktär.

I Norge finns i arbetsmiljöföreskriftema krav på årlig tillsynkontroll av grävmaskiner. Maskininnehavaren har ansvaret för att kontrollen genomförs och dokumenteras. Den som gör kontrollen skall ha tillräcklig fackkunskap, men kan i övrigt vara anställd hos t ex maskinägaren, serviceföretag eller tredjepartsorgan.

6.4.2 J ordbruksmaskiner

I de flesta länder ingående i denna studie uppvisar marknaden för jordbruksmaskiner en starkt vikande tendens. Antalet yrkesverksamma lantbrukare minskar. Detta har ofta sin grund i nationell omläggning av jordbrukspolitiken. Strukturförändringar mot färre och större jordbruksenheter är vanliga.

Motsvarigheten till SMPs anslagsfmansierade allmänna provning, dvs konsumentupplysande serieprovning av utrustning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, har tidigare förekommit i många länder. I takt med minskad masldnförsäljning, ökad konkurrens i leverantörsledet och jämnare kvalitetsnivå på maskinutbudet har emellertid behoven jämförande provning minskat. av

Från statens sida har man därför beslutat att inte längre anslagsfmansiera dessa aktiviteter. Om t ex leverantörer eller lantbruksorganisationer önskar få jämförande

provning genomförd får de nu betala den fulla kostnaden. Följden har blivit att denna verksamhet numera helt försvunnit eller bedrivs på en mycket låg nivå. Detta är situationen i bl a Danmark, Norge, Finland, England, Frankrike, Holland och Schweiz. Tyskland är, jämte Sverige, det enda land där man fortfarande destinerar anslagsmedel till jämförande provning.

Samtidigt som intresset för provningar av befintliga maskiner minskat har behoven av forskning och utveckling ökat, t ex vad gäller miljö- och naturresursfrågor samt tillämpning av ny teknologi. De flesta instituten arbetar idag huvudsakligen med tillämpad FoU. Provningsverksamheten, bestående av ren uppdragsprovning, utgör endast en mindre del. Detta är förhållandet i Danmark SjF, Norge ITF, Finland Vakola, Holland IMAG, Frankrike CEMAGREF, England AFRC-IER och Schweiz EFBL.

Associationsformen för alla dessa organisationer är statliga forskningsinstitut. Anslagsfmansieringen ligger normalt mellan 80-90 %. Det är därför naturligt att inga planer på privatisering av institutionerna föreligger.

Det enda institutet med awikande organisations- och verksamhetsstruktur är DLG Prüfstelle i Tyskland. DLG är en privaträttslig förening som arbetar med provning av jordbruksmaskiner och livsmedel, utställningsverksamhet samt utbildning. Provningsverksamheten är till ca 80 % finansierad av statliga anslag. SMPs anslagsñnansiering uppgår till ca 50 % räknat på den totala verksamhetsvolymen exklusive anläggningsmaskiner.

I de nordiska länderna har aktiva strukturförändringar genomförts för att skapa den ovan beskrivna formen av kombinerade FoU- och provningsinstitut. I Danmark bildades Statens Jordbrugstekniske Forsøg SjF 1978 genom en sammanslagning av Statens Redskabsprøver och de Landbrugstekniske Undersøgelser. SjF är ett av Landbrugsministeriets sektorsforskningsinstitut. I slutet av 1980-talet bildades i Norge Institutt for Tekniske Fag ITF genom en sammanslagning av Landbrugstekniske Instituttet med ett antal institutioner vid Norges Landbrugshøgskole. I Finland planeras en sammanläggning av Vakola med Lantbrukets Forskningscentral.

Det främsta motivet bakom dessa åtgärder är att spara pengar och åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande. Samtidigt framhålls även andra fördelar. Att ha provning och tillämpad FoU inom samma organisation ger positiva samverkanseffekter. Genom provningen erhålls god kontakt med praktiska problem.

FoU-projekten bidrar i sin tur till bättre kompetens och effektivitet i

provningsarbetet.

Ingen av de besökta organen, vare sig ministerie- eller institutionsnivå, har sett integritetsproblem med kombinationen av utveckling och provning. De eventuella intressekonflikter och jävssituationer som teoretiskt skulle kunna uppkomma har således inte skapat några problem i den praktiska verksamheten. Prövningen och, framför allt, certifieringen hålls normalt organisatoriskt åtskild från utvecklingsverksamheten.

6.5 Ackreditering

En utbyggd ackrediteringsverksamhet finns i alla länder. Organisationen denna av skiljer sig dock påtagligt, vilket framgår av nedanstående översikt.

Ackreditering av

Provningslab Mätlab Certiñorgan Procedur för notifiering S SWEDAC SWEDAC SWEDAC Insyning SF MC MC MC Insyning N DfM DfM DfM klart DK IHS IHS IHS Ackredit. NL Sterlab NMi RVC Insyning F RNE BNM klart Ackredit. i vissa fall UK NAMAS NAMAS NACCB Insyning CH EAM EAM EAM Insyning D DAP, mfl DKD DAR Insyning

I de nordiska länderna och Schweiz sammanhålls all ackreditering av samma organ. I övriga länder svarar olika organ för ackreditering provningslaboratorier, av mätlaboratcrier och certifieringsorgan. De nationella mätinstituten kombinerar ofta uppgiften som normaliehållare med ackreditering mätlaboratorier. Ackreditering av av inspektionsorgan har inte kommit igång beroende på avsaknad tillämplig av EN 45000-itandard.

Ackrediteringsorganen är i regel statliga myndigheter. Även privaträttsliga organ förekommer, t ex RNE i Frankrike och de holländska organisationerna. RNE är en förening, dir medlemmarna utgörs av de ackrediterade organen.

Procedurer för notiñering av tredjepartsorgan för uppgifter enligt EGs olika direktiv är under utveckling. I de flesta länder gäller att någon form av insyning och fortlöpande tillsyn skall ske. Ackrediteringsorganen utnyttjas ofta för dessa uppgifter. Regeringen svarar för den formella notifieringen.

I Danmarkär ackreditering genomgående ett krav för notiñering. Detta gäller även i Frankrike, då mer än ett organ skall anmälas inom samma område.

Genomgåseide gäller att organ som ackrediterats enligt relevant EN 45000-standard förutsätts mpfylla direktivkraven i dessa delar. Ett ackrediterat behöver endast organ genomgå ei kompletterande insyning inför eventuell notifiering.

Det europeiska samarbetet i ackrediteringsfrågor sker i tre olika organisationer, WELAC ackreditering av provningslab WECC ackreditering av mätlab och EAC ackreditering av certiñeringsorgan. SWEDAC är svensk representant i samtliga dessa organ.

6.6 Sammanfattning

Vad gäller SPs områden kan den internationella studien sammanfattas i följande punkter

provning och mätteknik ses genomgående som en viktig del i den tekniska infrastrukturen;

det statliga engagemanget som finansiär är i övriga länder mer omfat- tande än i Sverige;

normaliehällning och metrologisk FoU betraktas som en naturlig statlig angelägenhet;

provning, utvärdering, tillämpad FoU och rådgivning bedrivs normalt integrerat på samma sätt som vid SP;

- behovet av multidisciplinära, teknikbreda organisationer framhålls;

huvuddelen av SPs motsvarigheter är myndigheter, men en utveckling mot friare och privaträttsliga verksamhetsformer pågår.

SP är välkänd och har gott anseende i det europeiska samarbetet -

För SMPs områden gäller att

motsvarigheten till SMPs verksamhetskombination med provning av dels anläggningsmaskiner, dels maskiner för jordbruk, skogsbruk och grönytevård saknas;

obligatorisk kontroll av anläggningsmaskiner genom tredjepartsorgan finns enbart i Sverige;

jämförande provning av jordbruksmaskiner saknas eller bedrivs på mycket låg nivå i övriga länder, Tyskland undantaget;

provning och tillämpad FoU inom jordbrukskogsbruk i stort sett genomgående bedrivs integrerat inom samma organisation;

SMPs motsvarigheter inom jordbrukskogsbrukträdgärdsnäring normalt är helstatliga forskningsinstitut med hög andel anslagsñnansiering.

7 Associationsformer och

analysmodell

l Inledning

Som jag redovisade i kap. 2 ingår i mitt uppdrag att, mot bakgrund av strävan att begränsa det statliga engagemanget i SP och SMP, föreslå lämpliga organisatoriska lösningar som möjliggör en privatisering och belysa konsekvenserna därav.

I kap. 2 tolkade jag formuleringarna i direktiven om begränsning av statligt

engagemang som en fråga om ägarengagemang. En begränsning av det statliga

ägarengagemanget och ökat näringslivsengagemang förutsätter överväganden om en ny Organisationsform för verksamheten. Jag kommer att behandla vissa generella frågor om lämplig Organisationsform i avsnitt 7.2.

Vidare kommer jag i detta kapitel avsnitt 7.3 att redovisa en s k analysmodell, med

ett antal frågor som berör möjligheten att bolagisera och privatisera. Denna generella modell tillämpas sedan för resp. myndighet i kap. 8 och 9.

7.2 Associationsformer

7.2.1 Allmänt

SP och SMP är i dag s k uppdragsmyndigheter. Av beskrivningen av resp. myndighet i kap. 4 och 5 framgår vissa drag i denna organisationsform. Jag vill i sammanhanget peka på att regeringen i årets ñnansplan prop. 1991922100, bil. 1 angett att konkurrensutsatt verksamhet, bör om inte särskilda skäl talar för detta, inte bedrivas i myndighetsform. Jag återkommer till frågan om SP och SMP bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

Vid val av en ny Organisationsform är det viktigt att välja en sådan som ger utrymme för verksamhetens krav på bl a kontinuitet, opartiskhet och oberoende samt till den förväntade utvecklingen vad gäller inriktning, omfattning, ägande och internationell anpassning. Det är också viktigt att, när man frångår myndighetsformen, se till att den nya organisationen har ett redovisningssystem som gör det möjligt att pröva att inte tjänsterna underprissätts. Detta gäller i de fall där verksamheten till viss del får direkta anslag. Av föregående kapitel har framgått att motsvarande utländska institutioner i de flesta fallen bedrivs i former som liknar den svenska uppdragsmyndigheten. I några fall används stiftelseformen och i ett enstaka fall helstatligt bolag. Här bör dock erinras om att de flesta utländska institutioner har en högre grad av statsñnansiering än SP och SMP.

De organisationsformer som närmast bör övervägas är bolags- och stiftelseformen. I det följande ges en beskrivning av dessa två verksamhetsformer. Vidare ges en

redovisning av tidigare principiella ställningstaganden från statsmakternas sida vad beträffar valet mellan dessa organisationsformer. Slutligen görs en allmän bedömning om vilken form som passar bäst samt behandlas frågor aktiebolaget om jämfört med myndighetsformen.

7.2.2 Aktiebolagsformen

Den i särklass vanligaste formen för affärsverksamhet i Sverige, åtminstone i fall där den är av mer betydande omfattning, är aktiebolagsformen.

För aktiebolag gäller aktiebolagslagen 1975 1385. Denna lagstiftning innefattar en ingående och väl etablerad lagreglering som kan sägas erbjuda en ändamålsenlig Organisationsform för samverkan mellan kapital och arbete. Lagstiftningen om aktiebolag i skilda länder har under åren kommit att alltmer bli likartad till följd av internationellt samarbete.

Grundläggande för aktiebolaget i motsats till stiftelsen är att bolaget är föremål - -

för ett ägande. Äganderätten representeras aktier, andelsrätter i bolaget. Aktien

av bär med sig befogenheter av i princip två skilda slag dels omedelbart ekonomiska rättigheter och dels rätt att medverka i bolagets förvaltning. Till de direkt ekonomiska rättigheterna hör först och främst rätten att få dela den på aktien belöpande delen av bolagets vinst samt andel i bolagets behållna tillgångar när det upplöses. Vidare räknas hit ratten att vid utökning av bolagets aktiekapital viss del av de nya aktier som ges ut vid kapitalökningen.

Rätten att medverka i förvaltningen av bolagets angelägenheter utövas ägarna vid av bolagsstämman som är bolagets högsta beslutande organ.

Sammanfattningsvis gäller att aktiebolagslagen erbjuder en företagsform väl anpassad för affärsverksamhet. Lagreglerna innehåller inom affarslivet väl etablerade föreskrifter om hur ägarna utövar sitt inflytande, hur det ekonomiska resultatet skall fördelas mellan ägarna, hur ägarbyten sker och fördelningen befogenheter om av mellan bolagets olika organ. De innehåller också till affärslivets krav anpassade regler om redovisning, revision och liknande. Reglerna är också i stor utsträckning anpassade till internationella förhållanden.

7.2.3 Stiftelseformen

I motsats till vad som gäller beträffande aktiebolagsformen är stiftelseinstitutet i mycket begränsad omfattning reglerad genom föreskrifter i lag. De principer som anses gälla har i väsentlig omfattning tillkommit genom praxis.

I lagen 1929116 om tillsyn över stiftelser tillsynslagen vissa grundläggande ges föreskrifter. Enligt tillsynslagen föreligger en stiftelse om någon anslagit egendom att såsom självständig förmögenhet fortvarande tjäna ett bestämt ändamål.

Det krävs sålunda att egendom skiljs ut från stiftarens förmögenhet och förs över till stiftelsen. Stiftelsen har inte någon ägare och när stiftelsen väl bildats saknar stiftaren i princip möjlighet att förfoga över stiftelseförmögenheten eller lämna

ytterligare föreskrifter eller anvisningar om hur förmögenheten skall förvaltas.

Det krävs vidare att stiftaren bestämt det ändamål som stiftelsen skall uppfylla. Detta ändamål skall vara varaktigt och i princip har stiftaren inte någon rätt att ändra ändamålet eller att tillgodogöra sig egendomen eller avkastningen eller att kräva egendomen åter. Detta anses gälla även om föreskrifter om detta tagits i stiftelseförordnandet. Om stiftelseändamålet av olika skäl inte längre kan fullföljas kan dock kammarkollegiet besluta om s k permutation ändring.

En förutsättning för en stiftelses rättsliga handlingsförmåga, dvs dess förmåga att ikläda sig skyldigheter och förvärva rättigheter, är att den företräds av ett förvaltande organ. Det förvaltande organet, som ofta är en särskild styrelse utsedd enligt stadgarna, har att tillse att ändamålet fullföljs.

Stadgarna brukar vidare ibland innehålla föreskrifter om revision och redovisning vid sidan om de generella reglerna i bokföringslagen.

Något organ liknande exempelvis bolagsstämman finns av naturliga skäl inte för stiftelser.

Stiftelsemas vanligaste användningsområde är när någon vill avsätta egendom för ett varaktigt allmännyttigt ändamål. Men det förekommer också att stiftelser driver ren näringsverksamhet. Detta gäller bl a vissa av staten bildade stiftelser. Som exempel kan nämnas de regionala utvecklingsfonderna.

Vad gäller statlig verksamhet har RRV i en rapport år 1990, Stiftelser för statlig verksamhet, analyserat användningen av stiftelseformen för statlig verksamhet och kommit med vissa förslag till riktlinjer för användningen.

RRV har i sin rapport dragit i huvudsak följande slutsatser.

En stiftelse kan inte som en myndighet läggas ner när dess verksamhet inte behövs längre, utan endast när styrelsen uttömt alla möjligheter att uppfylla stiftelsens ändamål. Det är således mycket svårt för en stiftare att avveckla sitt engagemang som huvudman, samtidigt som möjligheterna till insyn och styrning av stiftelsens verksamhet är begränsade. Detta har sin grund i stiftelsens självägande ställning och ändamålets varaktighet.

RRV pekar vidare på att stiftelseformen är mindre lämplig för verksamhet som till stora delar finansieras av staten, är av betydande allmänt intresse och ingår i en samlad politik. Här tillgodoser myndighetsformen, bolagsformen eller avtalsformen ett bättre sätt statsmaktemas behov av styrning och insyn samt rättssäkerhet för brukarna.

RRV anser däremot i sin rapport att stiftelseformen med fördel kan användas för icke konkurrensutsatt statlig verksamhet av central betydelse och varaktig natur där en förutsättning för att få till stånd och driva verksamheten är att huvudmannaskapet delas med en eller flera parter.

För konkurrensutsatt verksamhet pekar RRV särskilt på bolagsformen.

Med anledning av RRVs rapport anförde regeringen i budgetproposition 1991 prop l9909lzlOO, bil s 19-21 följande

Regeringen bör ha en restriktiv hållning till statlig verksamhet i stiftelseform. Myndigheterna bör medverka som stiftare eller via statuter skaffa sig ett avgörande inflytande över stiftelser. Edast vid ett partsammansatt agerande där ingen annan verksamhetsform finns att tillgå kan stiftelseform övervägas för statlig verksamhet. Följande förhållanden bör dessutom föreligga

behov av ekonomisk samverkan med annan part behov av självständig framtoning verksamheten är väl avgränsad -

Stiftelseformen bör dock inte tillämpas om verksamheten

helt finansieras av staten kräver omfattande styrning -

Regeringen har i årets finansplan prop. 199192l0O, bil. l, ånyo uttalat en mycket restriktiv syn på användandet av statliga stiftelser.

7.2.4 Aktiebolag eller stiftelse

Redovisningen i det föregående visar att aktiebolagslagen erbjuder en väl anpassad företagsform för kommersiell verksamhet som är konkurrensutsatt. Aktiebolagsformen ger förutsättningar för företaget att arbeta efter etablerade normer för styrning och insyn från ägarensägarnas sida och den ger förutsättningar för ett rimligt ianspråktagande från ägarnas sida av företagets avkastning. Aktiebolagsformen innebär också klara regler för fördelningen av beslutsbefogenheter och ansvar mellan ägare, styrelse och verkställande ledning. I en konkurrensutsatt verksamhet är det väsentligt att ett företag i dessa hänseenden kan arbeta efter principer som är lika med vad som normalt gäller för andra kommersiellt inriktade företag. Aktiebolagsformen ger också möjlighet till flexibilitet i den meningen att ändamålet och andra faktorer kan ändras av ägarenägama när utvecklingen så kräver. Inte minst viktigt är det att aktiebolaget är föremål för äganderätt. Detta innebär i förevarande fall att företaget om statsmakterna så önskar kan överlåtas till andra helt eller delvis och att det får en identifierad ägarkrets.

Det är dock möjligt att anpassa stadgarna så att det går att driva kommersiell verksamhet också i stiftelseform. Det finns, som framgått exempel på att utländska systerinstitutioner till SP bedrivs i stiftelseform.

Även stiftelseformen således är möjlig att använda vid kommersiell och om konkurrensutsatt verksamhet är dock enligt min uppfattning, bolagsformen sammantaget det bästa alternativet. Denna form erbjuder de styrinstrument som är bäst för affärsmässig verksamhet. Jag vill vidare peka att det i ett aktiebolag finns en tydligt ägarfunktion med incitament att ta på sig det ägaransvar som ägarandelen föranleder. Detta måste bedömas vara mycket viktigt för en konkurrensutsatt verksamhet. Framtida krav strukturförändringar, eventuella behov av

kapitaltillskott etc hanteras lättare om det finns en tydligt definierad ägarroll. Mitt principiella förordande av bolagsformen ligger dessutom i linje med statsmaktemas klara ställningstagande till förmån för denna form framför stiftelseformen vid konkurrensutsatt verksamhet.

Jag kommer i den fortsatta analysen att utgå ifrån aktiebolagsaltemativet. Detta görs på den generella grund som angetts ovan. Jag återkommer till frågan om det finns verksamhetsspecifika skäl som talar mot att använda bolagsformen.

Diskussionen om ändrad verksamhetsform har hittills förts med utgångspunkt att en sådan förändring är nödvändig som ett led i en process mot privatisering. Detta bör inte skymma det faktum att det ofta finns fördelar med att driva affärsmässig och konkurrensutsatt verksamhet i bolagsform jämfört med i myndighetsform.

Fördelarna består bl a i att bolagsformen erbjuder större möjligheter till samarbete i olika former med andra aktörer. Inte sällan arbetar dessa i bolagsform. När parterna önskar utveckla samarbetet till fastare former, ökar handlingsfriheten om båda parter är organiserade som bolag.

En annan fördel är att bolag inte begränsas av det regelverk som gäller för myndigheter och som tillämpat för affärsverksamheten kan verka hämmande. Sådana begränsningar gäller t ex bestämmelser om förvärv och försäljning av fast egendom, förvärv och bildande dotterbolag etc. En ytterligare inskränkning är myndighetens av begränsade frihet att disponera medel, uppta lån etc. Lokaldisposition kan vara behäftat med särskilda villkor. En ökad frihet på dessa punkter kan ge effektivitetsvinster.

För myndigheter med mycket hög andel affärsverksamhet, kan det således vara en fördel i sig att omvandlas till bolag. Därmed kan ges förutsättningar för en effektivare produktion. Det citat ur ñnansplanen jag tidigare nämnde, Konkurrensutsatt verksamhet, bör om inte särskilda skäl talar för detta, inte bedrivas i myndighetsform..., illustrerar vidare regeringens uppfattning om fördelarna med bolagsform.

7.3 Analysmodell

7.3.1 Allmänt

De allmänna utgångspunktema för utredningen och den färdriktning som direktiven anvisar har gett grund för en modell för det fortsatta analysarbetet. Utredningsarbetet skall resultera i förslag till privatisering och därvid till förslag om lämplig associationsform. I det föregående avsnittet har jag på generella grunder förordar aktiebolaget framför stiftelseformen.

De teoretiska extremaltemativ som finns när det gäller Organisationsform är, å ena sidan, myndighet med lOO%-ig statlig finansiering och, å andra sidan, helt privat bolag utan någon som helst statlig inblandning. Detta kan illustreras med nedanstående schematiska engagemangsskala med dessa extremaltemativ inritade, men även med mellanaltemativ som myndighet med statlig Lelñnansiering, statligt

bolag, privat bolag med statligt bidrag etc. SP och SMP placerar sig i dag bit in en på skalan. Myndigheterna har i dag uppdragsintäkter som uppgår till 80% den ca av totala omslutningen.

Myndighet Privat

bolag

Utgångspunkten för utredningens överväganden är den preferens för rena marknadslösningar som direktiven och regeringens samlade politik uttryck för. ger Utredningens ansats präglas av en omvänd presumtion, dvs presumtionen blir ett bolag som placerar sig längst ut till höger på skalan beskriven ovan.

I princip har alla utredningens studier, frågor och diskussioner marknader, om affärsmässighet etc syftat till att placera de framtida SP och SMP på denna skala. Olika aspekter och frågor kan leda till placering närmare myndighetsalternativet, andra kan leda till den privata sidan. Principiella överväganden kan placering, ge en andra mer praktiska kan leda till Verksamheten kan från principiella en annan. utgångspunkter synas vara lämplig att drivas ett privat bolag, inte som men om privata ägarintressenter finns tillstädes blir placeringen på skalan för tillfället givetvis en annan. Det bör understrykas att analysen inte får statisk. Placeringen på vara skalan kan se annorlunda ut i olika tidsperspektiv. I synnerhet ägarfrågoma innebär att övervägandena måste omfatta en tidsdimension.

Uppgiften blir att sammanväga alla relevanta aspekter och föreslå slutlig placering en på skalan. En reservation är naturligtvis att analysen också kan leda till att något av de två objekten inte bör placeras på skalan utan att verksamheten istället bör samordnas med annan verksamhet. Avveckling hela eller delar verksamheten av av måste också finnas med som alternativ.

7.3.2 Frågeschema

För placering på engagemangsskalan kommer jag att använda ett frågeschena, som jag sedan följer i tillämpliga delar vid överväganden förslag i kap. 8 och De om tre huvudfrågor som ställs är följande

Uppfylls de grundläggande kriterierna för bolagisering och privatisering

Vilka delar av verksamheten är en statlig angelägenhet och hu kan - ev statlig delfinansiering tillgodoses på ett konkurrensneutralt sätt

Vilka överväganden om ägare kan göras -

Innebörden av de olika huvudfrågorna är

Uppfylls kriterierna

i första hand, bolagisering och, i andra hand, privatisering skall bli För att en, aktuell måste vissa grundläggande kriterier vara uppfyllda. Jag har härlett dessa kriterier från uttalanden och viljeförldaringar i olika regeringsdokument, bl a årets ñnansplan, l9919269 privatisering av statligt ägda företag, uppdrag till prop om RRV konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndighetema m m. I om min analysmodell använder jag tre grundläggande kriterier för att en bolagisering och privatisering skall bli aktuell, nämligen att verksamheten är

kommersiell konkurrensutsatt, samt att myndigheten uppvisar affärsmässig mognad -

Verksamheten måste kommersiell, dvs vara en affärsverksamhet för att en vara bolagisering skall aktuell. Till det affärsmässiga hör att det skall råda ett vara renodlat köpare-säljare-förhållande och att detta återspeglas i intäktsstrukturen.

Kravet på att verksamheten är konkurrensutsatt är viktigt för att en privatisering skall bli aktuell. Regeringen har uttalat att verksamheter som bedrivs på marknader med bristfällig konkurrens bör utsättas för konkurrens eller förändras strukturellt innan försäljning, dvs privatisering blir aktuell. För egen del vill jag understryka att det vid överväganden bolagisering och privatisering inte bör ställas hårdare krav om konkurrens för myndigheters affärsverksamhet än vad som gäller för svenskt näringsliv i övrigt.

Det är rimligt att utgå från att det föreligger fungerande konkurrens om det finns en leverantöraltemativ inom eller utom Sverige och köparen fritt kan välja leverantör och att leveranstvång inte förekommer.

Det tredje grundläggande kriteriet för att en myndighet skall kunna omvandlas till bolag, är att myndigheten uppvisar en affärsmässig mognad. Myndigheten måste ha personell kompetens samt ha styr- och ekonomisystem som påminner om det som finns inom aktiebolag, verksamma konkurrensutsatta marknader.

Dessa grundläggande kriterier betraktar jag som nödvändiga, men inte tillräckliga för att en bolagisering och privatisering skall komma till stånd. Därutöver krävs överväganden som följer i de två följande huvudfrågoma om statlig angelägenhet och ägare.

Statlig angelägenhet

Staten anslår idag sammanlagt ca 60 Mkr till SP och SMP. Detta är ett uttryck för att staten anser att det i SPs och SMPs verksamhet finns delar som anses som statliga angelägenheter. Jag har i kap. 6 redovisat hur man internationellt ser behovet offentlig finansiering av normaliehållning, FoU inom mät- och av provningsteknik m m. Av denna redovisning har framgått att resurser för provning, teknisk utvärdering och därtill hörande FoU i alla länder anses som en viktig del i den tekniska infrastrukturen. Den vikt man lägger vid verksamheten illustreras av att staten till stor del finansierar verksamheten, ofta med över 50 %.

Det främsta motivet för detta är att det i den aktuella verksamheten finns delar där marknadslösningar inte skulle generera effektivt resursutnyttjande. Inom i synnerhet SPs område finns exempel på verksamheter upphov till k externa effekter, som ger s dvs de återspeglas inte i marknadens värdering, fastän de positivt påverkar den samlade välfärden. Ett exempel på detta är SPs uppgift att hålla nationella normaler, där värdet är större för samhället än vad tillräckligt många aktörer är villiga att betala. En ren marknadsprissättning skulle inte leda till ett optimalt resursutnyttjande. I det fallet har det ansetts befogat för staten att styra resursanvändningen så att den ökar till den samhällsekonomiskt mest effektiva nivån. Ett annat sådant område där en ren marknadslösning skulle ineffektiv är vara grundläggande FoU-verksamhet. I alla studerade länder anses FoU-insatser inom mät- och provningsteknik som ett nödvändigt statligt åtagande.

Som jag nämnde i kap. 2 avser jag inte att ifrågasätta statsmaktemas ställningtagande vad gäller anslag till SP och SMP. Jag utgår från att olika delar av verksamheten anses som en statlig angelägenhet i Sverige, i likhet med bedömningen i andra länder. Huvudfrågan för utredningen blir därvid i vad mån detta påverkar möjligheterna att ombilda myndigheterna till privata bolag.

I den frågan är det viktigt att göra en distinktion mellan statligt i form engagemang av finansiering och faktiskt ansvar för produktion. Inget hindrar i princip att ett privat bolag på uppdrag av staten producerar k kollektiva nyttigheter. Sådana s lösningar kan ha ett egenvärde i de fall de leder till ökad konkurrens. Det finns ett flertal studier som visar att det är konkurrens- än ägarförhållanden har snarare som betydelse för produktivitet och kostnadsnivå.

I de fall statsanslag utgår till bolag som arbetar på konkurrensutsatt marknad är en det därför viktigt att bidragen utgår på ett sätt som är konkurrensneutralt. De anslag som f n utgår till SP och SMP fördelas direkt under departements huvudtitel resp. och arbetet genomförs på Ett eventuellt byte eget programansvar. av associationsform aktualiserar frågan om en annorlunda anslagshantering. Anslagstilldelningen bör ske tydligare beställarfunktion, så kravet på genom en att konkurrensneutralitet tillgodoses och på ett sådant sätt att effektivitet och god kvalitet främjas.

Vad som enligt min uppfattning i övrigt blir avgörande i frågan associationsform om och ägande till organ som producerar kollektiva nyttigheter blir praktiska överväganden som har att göra bl a med omfattning och inriktning det statliga av engagemanget. Om produktionen av kollektiva nyttigheter är stor, t 60 % den ex av totala omslutningen, kan det hävdas att staten som är starkt beroende - av verksamheten inte ska släppa ifrån sig ägarinflytande. Har verksamheten däremot till en övervägande del ren marknadsinriktning och då endast begränsad del en en av produktionen avser kollektiva nyttigheter ökar förutsättningarna för att organisera verksamheten ser. privat bolag.

Ägaröverväganden

ñnansplan konkurrensutsatt verksamhet bör, om inte särskilda skäl I årets anges att detta, inte bedrivas i myndighetsform och i normalfallet av staten. Detta talar för det vid omvandling myndighetsverksamhet till ett statligt bolag innebär att en av en kunna göras troligt privata ägarintressenter finns att tillgå inom i normalfallet bör att överblickbar framtid. en

från privata ägare förvärva verksamhet är i första hand beroende av Intresset av att marknadsbedömning kan göras för framtiden. En annan viktig vilken som frågeställning gäller det tilltänkta bolagets struktur, bl a om den nuvarande skall bedrivas sammanhållet eller den bör delas upp. Vidare kan verksamheten om ytterligare verksamhetsspeciñka överväganden behöva göras inför en ny

ägarsituation.

fråga ägarförhållanden bör det poängteras att skrivningama i fmansplanen ger I om för andra lösningar än i normalfallet. De här aktuella verksamheterna utrymme särdrag kan motivera bolagisering även om det ter sig innehåller vissa som en privata ägarintressenter finns eller övergångsfasen kan förväntas bli osäkert om om förhållandevis lång. Jag återkommer till denna fråga i avsnitt 8.4.

SP

8 Förslag vad gäller

8.1 Är kriterierna för privatisering uppfyllda

direktiv har jag lämna förslag privatisering och belysa Enligt mina att om följande kommer jag att för SPs del behandla dessa konsekvenserna därav. I det redovisats i avsnitt 7.3. Det innebär att jag i frågor helt enligt den analysmodell som till höger på engagemangsskalan, dvs som privat utgångsläget placerar SP längst ut de faktorer skulle kunna leda till en förändring av bolag. Jag analyserar därefter som

denna placering.

skall uppfyllda för att privatisering skall bli De grundläggande kriterier som vara en

aktuell är följande

huvuddelen verksamheten är kommersiell att av -

att konkurrens föreligger. -

organisationen har affärsmässig mognad. att -

betraktar jag de angivna tre kriterierna som nödvändiga men Som nämnts i kap. 7 avsnitt behandlas därför särskilt statliga angelägenheter och inte tillräckliga. I senare inkluderar frågor den framtida marknaden, kraven ägaröverväganden, vilket om oberoende och opartisk ställning m m.

verksamhet har ett omfattande underlag tagits fram inom För att kunna bedöma SPs bl på SPs senaste treårsplan, särskilda konsultstudier utredningen. Detta bygger a kunder och övriga intressenter samt besök vid ett stort och diskussioner med SPs antal utländska institutioner och departement bilaga 3.

skall jag i det följande redovisa i vilken utsträckning Utgående från detta underlag grundläggande kriterierna för privatisering. Jag börjar med frågan SP uppfyller de verksamheten huvudsakligen är kommersiell. om

tillgängliga bokslutsåret, uppgick SPs omsättning Under 199091, som är det senast 188 Mkr intäkter och 45 Mkr anslag. Huvuddelen av de till 233 Mkr, varav externa 85% kommer från uppdrag på rent affärsmässig grund.

externa intäkterna ca tjänst från SP, ett led i en normal köpare-säljare-relation.

Kunden köper en som

kundkrets. 199091 uppgick det totala antalet kunder till ca SP har en mycket stor små- och medelstora företag. Detta gäller även de 14 700. Huvuddelen av dessa är hänförbara till mått- och viktkontrollen och de ca 2 350 till ca 6 100 som är till omsättningen är bilden Drygt hälften av ädelmetallkontrollen. I relation en annan. kommer från 380 kunder, de flesta större företag. de externa intäkterna ca varav

199091 finansieras projekt inom forskning och Genom anslaget på 45 Mkr Resultaten från dessa projekt är alltid offentliga och utveckling samt rådgivning. seminarier Kostnaderna avräknas mot anslaget enligt sprids genom rapporter, etc.

SPs normaltaxa. Projekten följs och utvärderas regelmässigt, upp bl a genom ett särskilt FoU-råd. Det innebär att anslagsfinansierade projekt hanteras enligt samma rutiner som gäller för uppdrag.

Det står således klart att huvuddelen SPs verksamhet av är av kommersiell karaktär, dvs det första kriteriet är uppfyllt.

SPs kunder har i princip alltid tillgång till andra leverantörsaltemativ. främsta Den konkurrensen kommer från företagens provningsegna och utvecklingsavdelningar. Som en följd av anpassningen till EGs regelsystem ökar kraven på teknisk dokumentation och kvalitetssäkring. Tillverkarna har att ta ställning till i vilken omfattning man skall bygga provningsresurser eller köpa tjänster upp egna från SP. I viss utsträckning är olika branschforskningsinstitut eller konsultföretag och i liten utsträckning andra statliga myndigheter och högskoleinstitutioner konkurrenter till SP. Avgörande konkurrensfaktorer vid sidan kompetens, om opartiskhet och utrustning är prisnivå, leveranstid och kompletterande service.

Konkurrens föreligger också från de nationella byggts resurser som upp eller är under uppbyggnad i andra länder. Dessa arbetar dessutom ofta med högre andel statlig finansiering än SP. Vad gäller provningcertifiering enligt standard osh föreskrifter föreligger betydande konkurrens en från utländska, speciellt nordiska, institutioner. Denna konkurrens kommer öka följd att som en av ikraftträdandet av EGs inre marknad. En tillverkare kan fritt välja mellan olika länders anmälda organ. Vid mina kontakter med SPs kunder har framkommit att man redan i dag anlitar utländska institutioner och väl att man är medveten om denna möjlignet. I första hand gäller detta naturligtvis för större företag, medan små- och medelstora ofta har stora svårigheter att effektivt utnyttja provningsoch forskningsresurser i andra länder.

En mindre del av de externa intäkterna, 29 Mkr, ca utgör intäkter från områden där SP som riksprovplats har formellt monopol. Genom de förändringar av bakomliggande föreskrifter följer EES-avtalet som av kommer emellertid riksprovplatsfunktionema för SPs del helt försvinna. att Det innebär att från l januari 1993 är all uppdragsverksamhet frivillig av och konkurrensutsatt kariktär.

Enligt min bedömning finns redan i dag helt tillfredsställande en konkurrensiituation inom SPs verksamhetsområde. Utvecklingen gär dessutom i riktning mot ökad konkurrens, framförallt på europeisk nivå. Det andra kriteriet för privatisering är därmed också uppfyllt.

I fråga om ekonomi och affärsmässig mognad kan konstateras att SPs markiad till följd av bl a den tekniska utvecklingen, avregleringen och intemationaliseringen har genomgått stora förändringar under l980-talet. SP har anpassat kompetens, resurser och tjänsteutbud till behov. Förändringen har nya resulterat i en positiv ekommisk utveckling. De externa intäkterna har under den senaste femårsperioden ökat med drygt 60 % 21 % i reala termer. Även resultatutvecklingen har varit positiv. Under motsvarande tidsperiod redovisar SP överskott överstiger som statens avkastningskrav under samtliga år. Räntabiliteten på totalt kapital uppgick 199091 till knappt 11 %.

Investeringar finansieras sedan några är tillbaka de avskrivnings- och genom överskottsmedel som genereras i verksamheten. För finansiering större av investeringar, typ det nya EMC-laboratoriet, har SP också möjlighet på att marknadsmässiga villkor uppta lån i riksgäldskontoret. Även i detta avseende arbetar SP således under bolagsliknande villkor.

SPs ekonomistyrning liknar mycket den finns inom vanliga aktiebolag. Resultatsom budgetar finns på såväl enhets- som sektionsnivå, dvs för på mellan fem till grupper femton personer. Det innebär att incitament att påverka intäkter och kostnader har skapats för ett mycket stort antal inom organisationen. SP har under lång personer tid arbetat med lönsamhetsorienterade styrprinciper och aktiva

marknadsföringsinsatser.

Den finansiella ställningen 1991-06-30 är god. Av de totala tillgångarna på per 182 Mkr i balansräkningen finansierar statskapitalet och balanserade överskott ca 113 Mkr. Soliditeten är därmed 62 %. Statskapitalet kan för ca en uppdragsmyndighet av SPs karaktär sägas motsvara aktiekapitalet i vanligt bolag. ett

SP är en av de uppdragsmyndigheter som under år, efter medgivande från senare RRV, utvecklat och tagit i drift ett eget ekonomiadministrativt I anslutning system.

härtill har Öhrlings Reveko, som också utför redovisningsrevisionen vid SP, granskat och verifierat att system och rutiner fungerar. Öhrlings Revekos slutsats är

att den ekonomiska redovisningen har god kvalitet på samt att man ett tillfredsställande sätt kan göra bedömningar av SPs och de olika enhetemas verksamhet och resultat.

Mot ovanstående bakgrund kan jag konstatera att SP redan i dag arbetar under företagsliknande former. Min sammantagna bedömning är SP har den affärsmäsatt siga mognad som krävs för att verksamheten med framgång skall kunna drivas som privat bolag.

8.2 Statlig angelägenhet

Som jag redovisat i föregående avsnitt uppfyller SP de grundläggande kriterier som gäller för att en privatisering skall kunna bli aktuell. På engagemangsskalan befinner sig SP längst ut till höger. Enligt analysmodellen är därmed nästa fråga vilka delar av SPs verksamhet kan angelägenhet för som anses vara en staten att finansiera. Är dessa delar sammantaget av stor omfattning kan detta, som framhållits i avsnitt 7.3, tala mot att staten frånträder ägarrollen.

De delar av SPs verksamhet som av regering och riksdag bedömts statlig som en angelägenhet och anslagsfinansierats är följande.

Forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande till generell och tillämpad utveckling mätmetodik och av provningsmetoder.

Standardisering, dvs utarbetande och dokumentation av harmoniserade mät- och provningsmetoder, normalt inom ramen för

det internationella och europeiska standardiseringsarbetet.

Rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet, speciellt vad gäller mät- och provningsteknik.

Internationellt samarbete vid sidan standardiseringen, t ex att av för det svenska deltagandet i OIML, Euromet och WELMEC svara mätteknik, BCR mät- och provningsteknik och Eurolab

provningsteknik.

Normaliehållning innefattande att etablera och upprätthålla nationella normaler och säkerställa att dessa är internationellt

spårbara.

Som framgår kapitel 6 ute i Europa från de ansvariga ministeriemas sida av ser man mätteknik och provning viktig del i den tekniska infrastrukturen. Man anser som en roll är säkerställa att fristående finns tillgängliga för landets att statens att resurser industri, speciellt för små och medelstora företag. Utveckling av provningsmetoder

och provningsteknik kollektiv nyttighet. Tillämpad FoU och ses som en teknikspridningsaktiviteter finansieras därför i stor utsträckning av staten. Många av systerinstitutioner har högre andel statligt finansierad verksamhet än SP. SPs en Denna uppgår ofta till 60-80 % av omsättningen.

situation är speciellt uttalad vad gäller den grundläggande mättekniken, som Denna viktig roll inom industrin och i det internationella handelsutbytet. I spelar en samtliga länder utredningen besökt det som en självklar statlig som anses angelägenhet att äga och finansiera nationella metrologiinstitut. Dessa utvecklar och upprätthåller landets primämormaler samt deltar i internationella

jämförelsemätningar.

Mät- och provningsteknik är ett k basteknologiskt område med breda, s branschövergripande tillämpningar. Liksom i Europa i övrigt har man även i Sverige funnit det motiverat att staten påtar sig del ansvaret för att initiera och en av finansiera teknikutvecklingsinsatser inom detta område. Resultaten från den internationella studien och från diskussionerna med olika svenska intressenter ger mig ingen anledning ifrågasätta denna bedömning utan har istället understrukit att betydelsen statliga insatser för FoU inom mät- och provningsteknik. av

De uppgifter SP utför enligt sin instruktion och inom ramen för statsanslaget som utgör kollektiva nyttigheter, för vilka det endast i mycket begränsad omfattning går hitta andra finansiärer än staten. För SPs del uppgår f n omfattningen av dessa att aktiviteter till 52 Mkr, svarande mot 20 % omsättningen. Därtill kommer ca ca av 3 Mkr erhålls i bidrag från SWEDAC för underhåll av nationella ca som mätnormaler. Detta innebär att SPs position på engagemangsskalan förflyttas

vänster.

Det förhållandet att delar SPs verksamhet är en statlig angelägenhet och av finansieras staten innebär inte nödvändigtvis att man också måste äga verksamheten. av

I SPs fall anser jag att det statliga engagemanget ligger på nivå inte bör en som förhindra en eventuell privatisering. Staten bör avtal med SP kunna genom upphandla vad man bedömer som erforderliga insatser inom FoU, Standardisering, rådgivning, medverkan i internationellt samarbete och normaliehållning. Liksom i dag bör naturligtvis alla resultat från sådana statligt finansierade aktiviteter vara offentliga och allmänt tillgängliga.

Jag har således inte funnit någon grund för att ifrågasätta den nuvarande omfattningen av statligt anslag till SP. Det kan dock finnas skäl att överväga prioriteringen av insatser mellan olika delområden. EGs system innebär att produktkraven i framtiden väsentligen kommer att fastläggas direktiv och genom standarder. Det innebär att de svenska myndigheternas arbete skiftar från nationellt till europeiskt regelskapande, till stor del inom för standardiseringen. Mot ramen denna bakgrund bör SPs rådgivning till olika statliga myndigheter successivt kunna reduceras. Statens insatser bör istället i ökad omfattning styras mot mät- och provningsteknisk FoU och normaliehållning. Den internationella studien visar att dessa områden kommer att få mycket stor betydelse inom Europasamarbetet och som stöd för den industriella utvecklingen i medlemsländerna.

8.3 Styrning av anslag

Jag har i avsnitt 7.3.2 pekat på behovet av att ev. statliga uppdrag till bolag hanteras på ett sätt som är konkurrensneutralt och effektivitetsbefrämjande. I likhet med alla andra uppdragsmyndigheter utgår idag statsanslag direkt till SP, i detta fall för finansiering av FoU- och rådgivningsverksamheten För innevarande budgetår, m m. 199293, uppgår detta belopp till 52 Mkr.Vid överföring SPs verksamhet ca en av från uppdragsmyndighetsformen till bolagsform bör nuvarande rutin med direkta anslag till SP ändras.

Motivet till detta är, som jag nämnt, i första hand att skapa ett konkurrensneutralt system. Målsättningen bör vara att styra statens beställning FoU- och av rådgivningsarbete till den mest kompetenta och effektiva utföraren.

Vidare bör man totalt sett kunna uppnå ökad effektivitet att renodla och genom stärka beställarfunktionen. Prioriteringama bör ske från forsknings- och industripolitiska utgångspunkter. Detta talar för bör eftersträva att man en klarare rollfördelning mellan beställare leverantör. Statens uppgift är finansiera insatser - att för att utveckla ny mät- och provningsteknik och föra denna till praktisk tillämpning.

I t ex England, Holland och Frankrike återfinns beställarfunktionen inom respektive ministerium eller departement. I det svenska förvaltningssystemet, med sektorsansvariga myndigheter under departementen, är sådan beställarroll för en departementet en principiellt olämplig lösning. Enligt min mening bör statens beställarroll inom området mät- och provningsteknik lämpligen fullgöras av NUTEK. Området är till sin karaktär basteknologiskt med branschövergripande och industriorienterade tillämpningar. Uppgiften ligger väl i linje med NUTEKs allmänna Verksamhetsinriktning mot att främja näringslivets tillväxt och förnyelse.

NUTEK har kompetens för och erfarenhet av att inom olika områden identifiera behov och finansiera FoU-satsningar i enlighet med politiska beslut. NUTEK administrerar också redan del det svenska deltagandet i det europeiska en av forskningssamarbetet, vad gäller BCR-programmet inom mät- och t ex provningsteknik.

NUTEK är således väl lämpat programorgan vad gäller mät- och som provningsteknisk FoU och normaliehållning, samt medverkan i internationellt samarbete inom dessa områden. Det synes lämpligt att överväga om inte NUTEK även borde överta ansvaret för fördelningen av bidrag till riksmätplatser, som f n SWEDAC. Därmed återstår att klara ut hur statens insatser för hanteras av medverkan i mät- och provningstekniskt standardiseringsarbete och rådgivning lämpligen bör styras.

Jag har stannat för lösningen att föreslå att NUTEK ges ansvaret också för dessa uppgifter. Därmed får ett och ett helhetsansvar för området mät- och samma organ provningsteknik. Standardiseringsinsatser kan ofta ses som slutsteget i FoUför att utveckla mät- och provningsmetoder. När resultaten skall föras program nya i praktisk tillämpning inom industrin måste metoderna dokumenteras och fås att ut bli allmänt accepterade. Sådana insatser måste som en följd av EGs system med direktiv och standarder alltmer ske på europeisk nivå. Jag ser det som angeläget att sambandet mellan FoU-arbete och Standardisering bibehålls och förstärks. I strategidiskussioner inom europastandardiseringen har man också pekat på detta samband som en viktig fråga för framtiden.

Det bör noteras att arbete med Standardisering inom området mät- och provningsteknik inte bara äger inom ramen för renodlade standardiseringsorgan rum CEN, CENELEC och ETSI utan i betydande omfattning i rena EG-organ, t ex som BCR, EOTA och EGOLF, och även i samarbetsorgan provningsområdet som Euromet, WELMEC och Eurolab. Möjligheten till svenskt inflytande inom standardiseringen bygger på kompetens. För att kunna påverka utvecklingen måste i många fall insatser ske redan på det kunskapsuppbyggande stadie Pre-normative

research föregår standardisering. Medverkan i Europaprogrammen kräver en

som stark nationell bas. Detta är enligt min mening ytterligare skäl till att lägga det samlade programansvaret för såväl FoU som Standardisering hos NUTEK.

Genom mina förslag kommer NUTEK att få för frågor man tidigare inte har ansvar hanterat. Jag utgår från att NUTEK nyttjar den kompetens som finns på området speciellt inom SP och vidtar de övriga åtgärder som är nödvändiga. Jag förutsätter att NUTEK, underlag för sina prioriteringar, inhämtar synpunkter från den som breda intressentkrets i dag på olika sätt har kopplingar till SPs verksamhet. som Speciellt gäller detta för frågor rörande standardisering och rådgivning till myndigheter. Det förefaller här lämpligt att NUTEK i samverkan med SP etablerar särskild referensgrupp med representanter från olika intressegrupper. en

De närmare detaljerna för hur ramavtal med SP och eventuella andra kompetenta utförare skall utformas får övervägas inom NUTEK i samråd med berörda parter. Under utredningen har från olika intressenter framförts varningar för den byråkrati och de negativa effekter kan följa alltför detaljerad styrning. I SPs fall som av en förefaller ett ramavtal fastlägger insatsområden och resursramar lämpligt. Detta som

skulle till stor utsträckning kunna bygga det system för planering, styrning och uppföljning av FoU och rådgivningstandardisering redan finns inom SP. En som betydande del av SPs nuvarande FoU är av långsiktig karaktär. Det innebär att den modell med treåriga avtal som NUTEK tillämpar för branschinstituten även kan visa sig användbar för SP. Jag vill understryka vikten att medelstilldelningen till SP av ger förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet. Tyngdpunkten i NUTEKs insatser bör ligga på uppföljning och utvärdering än detaljreglering. snarare

Med den ovan beskrivna modellen för styrning statens anslag till området mätav och provningsteknik erhålls en renodling av statens roll beställare och som finansiär. Samtidigt inordnas insatserna inom detta område till det system som hanterar statens forskningsfinansiering inom andra teknikområden. Den nya ordningen blir konkurrensneutral och kan fungera i förhållande till ett bolagiseratprivatiserat SP.

Ägarfrågor

8.4 Allmänt

Som en tredje huvudfråga vid bedömningen möjligheter att privatisera SP gäller av enligt analysschemat i avsnitt 7.3 olika överväganden ägare. I det följande om redovisar jag under denna rubrik ett antal olika delfrågor. Det gäller bedömning en av marknadsutveckling, frågan om SP skall drivas sammanhållet eller uppdelat, krav som följer av SPs behov att ha oberoende och opartisk ställning, lämpliga en ägarkonstellationer samt i vilken takt statligt ägande kan minskas och näringslivets engagemang kan ökas.

Marknad

En avgörande fråga för möjligheterna att finna privata ägare till SP är naturligtvis hur SPs marknad kommer att te sig i framtiden och att verksamhetsformen passar marknaden och de framtida behoven. Om påtagliga risker för större negativa förändringar föreligger, kan detta starkt begränsa kretsen intressenter. av

Den enskilda faktor som starkast kommer att påverka SPs marknad är naturligtvis ikraftträdandet av EES-avtalet. Enligt EGs policy skall provning och certifiering utfört av ett kompetent organ i ett medlemsland godtas i övriga medlemsländer. Det innebär att den totala volymen provning och certifiering minskar. Jämfört med dagens situation har SP för sin del uppskattat den bortfallande provningsvolymen av importerade produkter till 17 Mkr. ca

Samtidigt kan konstateras att många EG-direktiv i förhållande till dagens svenska situation innebär ökade krav på teknisk dokumentation och kvalitetssäkring. Mycket pekar mot att den totala mängden direktiv och standarder kommer växa kraftigt. att Det utökade produktansvaret för tillverkare och leverantörer kan också förutses leda till ökade behov av provning, kvalitetssäkring och riskvärdering.

SP har under år lyckats utveckla resurser och tjänsteutbud med god senare anpassning till marknadens behov. Under perioden 198687--199091 har uppdragsverksamheten inom teknisk utvärdering och FoU haft en volymtillväxt med 20 % respektive 29 %. Under tid har det statliga anslaget minskat med 6 %. samma Kunderna har uppenbarligen funnit SPs kompetens attraktiv. För kommande treårsperiod har SP bedömt volymtillväxten i uppdragsverksamheten till mellan 2 % och 6 % per år.

Min bedömning, vilken bl grundas på diskussioner med företrädare för SPs kunder a och den europeiska studien, är att SPs marknad några års sikt snarare kommer att öka än att minska. Samtidigt kommer, som jag ovan nämnt, konkurrensen om uppdragen att öka. Jag dock att SP med nuvarande kompetens, resursstruktur anser och inriktning har mycket goda möjligheter att hävda sig väl även i den europeiska konkurrensen.

En viktig del SPs nuvarande verksamhet är FoU-arbete inom mät- och provningsav teknik med tillhörande standardiserings- och rådgivningsaktiviteter. För denna del är tidigare redovisats staten huvudfmansiär. Större förändringar av denna som marknad skulle naturligtvis på sikt komma att påtagligt påverka förutsättningarna för ett privatiserat SP.

Av den europeiska studien framgår att den statliga finansieringen av forskning, utveckling, Standardisering och europeiskt samarbete är mycket omfattande i de av mig besökta länderna. I förhållande till dessa ligger Sverige på en låg nivå. Inom EG-kommissionen finns också ett speciellt program, BCR, för mätteknik och provning. Motivet är att nationell kompetens inom dessa områden anses som ett viktigt inslag i ländernas tekniska infrastrukturer. Den europeiska studien och de kontakter utredningen haft i övrigt således inte grund för att genomföra som ger några negativa förändringar av de svenska insatserna.

En konsekvens bolagiseringprivatisering av SP blir, som jag tidigare nämnt, av en att nuvarande former för styrning det statliga anslaget måste förändras. Som av framgår min redovisning under kapitel l0 är SP idag ett kompetent och effektivt av FoU-organ inom sitt område. Förmågan att driva tvärtekniska projekt över branschgränser och teknikområden är delvis unik. Genom sin breda kontaktyta mot industrin kan SP FoU-resultaten mycket god spridning. Någon överlappning i ge en förhållande till högskolans FoU föreligger inte. Jag bedömer därför att den förändrade formen för styrning anslag inte kommer att försämra SPs nuvarande av position på marknaden för tillämpad FoU.

Min samlade slutsats blir således att SPs marknadsförutsättningar även på sikt måste goda. Denna aspekt bör därför inte utgöra något problem vad avser anses som möjligheterna att finna privata ägare till SP. De krav som marknaden ställer på SPs ägare behandlas nedan.

Sammanhållet eller uppdelat

SPs verksamhet spänner över ett stort antal branscher och teknikområden. En fråga är SP skall sammanhållet eller uppdelning av SP i ett antal mindre, om vara om en fristående enheter skulle medföra effektivitetsvinster och göra det enklare att finna

privata ägare. Enligt min bedömning är det viktigt att hålla SP. samman

SP är i dag en teknikbred, multidisciplinär organisation med marknadsanpassad en och effektiv verksamhet. Kombinationen mätteknik, provning, FoU, av Standardisering och rådgivning ger stora samproduktionsfördelar. I huvuddelen av de länder som utredningen besökt har redan eller håller på att skapa teknikbreda man organisationer av SPs typ.

Min slutsats är att SPs värde till stor del består i just den sammanhållna verksamheten. Denna ger fördelar som

en närmast unik position på den svenska marknaden - genom förmågan att inom organisationen hantera tvärtekniska frågor

internationell konkurrenskraft genom att verksamheten har tillräcklig storlek och rätt Verksamhetsinriktning

ekonomisk stabilitet, där branschbredden medverkar till utjämning av konjunktureffekter och andra störningar i marknaden

starka samproduktionseffekter mellan mätteknik, provning, FoU och rådgivningStandardisering genom att personal, samma utrustning och lokaler kan utnyttjas och att erfarenheter från ett område kan tillgodogöras verksamheten inom de andra.

De nackdelar i form av tung byråkrati ofta följer med stora organisationer har som väl bemästrats genom ett styrsystem med långt nedbrutet resultatansvar och med hög grad av delegering.

Min uppfattning är att SP har en inriktning och struktur gör att med som man framgång skall kunna hävda sig på alltmer konkurrensutsatt och en av europajntegrationen påverkad marknad. Det bör logiskt sett också bli lättare finna att privata intressenter till en verksamhet kan bedömas framtida stark som en marknadsposition. Betydelsen av att hålla verksamheten utesluter givetvis samman inte att strukturförändringar liksom hittills bör göras för verksamheten att anpassa till de framtida behoven, utan att den tvärtekniska karaktären går förlorad.

Oberoende och opartisk ställning

En viktig del i SPs affärsidé är den oberoende och opartiska ställningen. En privatisering av SP måste ske ett sådant sätt att inte denna ställning äventyras med resultat att en stor del marknaden slås undan. I annat fall skulle värdet SP av av kunna gå förlorat för de nya ägarna och övriga intressenter.

För att uppfylla kraven på s k anmält i EG-systemet krävs att SPs ledning och organ tekniska personal skall ha en opartisk ställning i förhållande till alla med parter ekonomiska intressen inom aktuella produktområden. Det handlar här att om

säkerställa independence of judgement. Jag bedömer att detta krav rent juridiskt inte behöver utgöra något stort hinder vad gäller ägarfrågan. Här handlar det snarast den interna organisationen, arbetsordningen och beslutsrutinerna skall om att säkerställa självständighet för i första hand certifieringsfunktionen. en

delen SPs uppdragsmarknad ligger emellertid utanför de verksamheter Den stora av har sin grund i EG-direktiv och myndighetsföreskrifter. Här är den opartiska som och oberoende ställningen mycket viktig konkurrensfaktor för SP. Avgörande är en hur marknaden och kunderna kommer att betrakta ett SP ägt av andra parter än Vid mina kontakter med branschorganisationer och företrädare för SPs staten. kunder har särskilt betonat vikten att en eventuell privatisering inte får rubba man av SPs ställning oberoende tredjepartsorgan. Värdet SPs tjänster för industrin är som av i mycket hög utsträckning beroende av vem som är ägare.

Ägarkonstellationer

Kraven på att upprätthålla SPs image oberoende och opartisk organisation som en måste tillmätas stor vikt vid överväganden om lämpliga ägarkonstellationer. För att säkerställa opartisk och oberoende ställning bör man enligt min mening söka få en till stånd ägarkonstellation där huvuddelen av SPs intressenter ingår och där ingen en enskild part har ett dominerande inflytande. Som möjliga och lämpliga ägare ser jag i första hand industrins olika branschsammanslutningar. Även enskilda företag kan

naturligtvis aktuella som delägare inom en i övrigt bred ägarkrets. Jag bedömer vara att också försäkringsbolag och tekniska konsultföretag utgör exempel på möjliga

framtida delägare.

Under den internationella studien har också diskuterats möjligheten av att vissa av SPs utländska motsvarigheter skulle kunna tänka sig att in som ägare. Dessa organisationer är, jag tidigare nämnt, i de flesta fallen myndigheter men vissa som har så fri verksamhetsform att man t ex kan förvärva aktier och bilda dotterbolag. en Från SPs utgångspunkt skulle sådan lösning eventuellt kunna innebära en förstärkt en position på EG-marknaden. Jag vill samtidigt betona att denna diskussion snarast understryker den betydelse i aktuella länder faster vid en stark resurs för den man nationella industrin och att man i viss utsträckning söker möjligheter att stärka denna situation genom etablering även i andra länder.

Jag har vidare erfarit att delar guldsmedsbranschen har ett intresse av att gå in av ägare till SPs ädelmetallkontroll. Denna verksamhet är en rutinbetonad som produktcertifiering relativt skild från övrig verksamhet. Alla kunder, såväl tillverkare importörer, har tillgång till systemet på samma villkor. Att denna som situation bibehålls är, jag det, förutsättning för en eventuell privatisering. som ser en Dessa krav på opartiskhet har understrukits andra företag inom av guldsmedsbranschen. De närmare förutsättningarna för ett eventuellt avskiljande av ädelmetallkontrollen bör klargöras i samband med bolagiseringen av SP.

De kontakter jag haft med företrädare för industrins branschorganisationer och enskilda företag har visat att det kan föreligga ett intresse av att sikt in som delägare i ett bolagiserat SP. Man instämmer helt i min tidigare redovisade bedömning att detta måste ske i former som inte rubbar SPs oberoende och opartiska

ställning. Mycket talar för att söka en lösning där ett stort antal SPs intressenter av tar ett ägaransvar.

Den något avvaktande attityd till ett eventuellt ägarengagemang framkommit vid som mina kontakter är naturlig. För det första vill givetvis potentiella intressenter kunna ta del av resultaten av några års verksamhet i bolagsform. Vidare skapar den föreslagna förändringen av modellen för finansiering FoU och rådgivning viss av osäkerhet och det är rimligt att man vill avvakta konsekvenserna av detta. För det tredje är nettoeffektema av det system följer EES-avtalet Global nya som av

Approach m m f n svåra att överblicka. Dessa effekter på provningsmarknaden

bör successivt kunna avläsas.

Den takt i vilket det statliga ägerengagemanget kan minskas är också beroende av utvecklingen i vår omvärld. SPs image som oberoende non-profit organisation är central för verksamheten. Detta skall ses mot bakgrund av situationen ute i Europa, då SP i framtiden alltmer kommer att agera på internationell marknad. Som en framgått av min redovisning i kapitel 6 är de flesta SPs europeiska motsvarigheter av myndigheter. Privaträttsliga organ, typ stiftelser, med starkt statligt inflytande förekommer också, främst i Norge och Danmark.

I detta avseende skiljer sig omständigheterna från de är för handen för flertalet som av de företag som upptagits på regeringens privatiseringsförteckning. Privat ägande av sådan verksamhet som exempelvis SSAB och Procordia bedriver är snarast regel ute i Europa. Ett helt privatiserat SP skulle dock idag falla helt utanför den internationella ramen.

Slutsatsen från mina europeiska kontakter är att ett statligt engagemang i eller en annan form, idag underlättar för att en organisation SPs typ skall av ses som opartisk och oberoende. Det är särskilt viktigt för organisation förutsätts ha en som nationella uppgifter. Ett privatiserat SP kan i nuläget förutses få problem med sin legitimitet i det europeiska samarbetet och på den europeiska marknaden. En utveckling mot ökad privata är dock på gång i flera länder. acceptans av organ Dagens situation kommer därför sannolikt att förändras på några års sikt.

Som redovisades i avsnitt 7.3.2 har i årets finansplan fastlagts att konkurrensutsatt verksamhet i normalfallet inte bör bedrivas staten. De speciella omständigheter av som gäller i detta fall och som jag just redogjort för kan motivera att fasen som bolag med staten som hel- eller delägare kan bli förhållandevis lång. Huruvida staten även på längre sikt bör spela roll ägare får bedömas i ljuset vad sker en som av som på området ute i Europa.

I mina överväganden har jag i enlighet med i kap. 7.2 utgått från resonemangen bolag som den mest lämpliga organisationsformen. Enligt min uppfattning är denna form mest lämpad för SP inte bara utifrån principiella grunder, utan även från verksamhetsspecifika sådana. SPs verksamhet präglas höggradig av en affärsmässighet. Andelen uppdrag på affärsmässig grund är betydligt högre för SP än för många av dess utländska systerinstitutioner, i flertalet fall f är som n organiserade som myndighet eller stiftelse. För affärsmässig verksamhet för passar svenska förhållanden bolagsformen bäst. SP arbetar i dag i brlagsliknande former, varför ett byte från myndighets- till bolagsform kan ske smidigt.

Det finns, som nämnts exempel på att stiftelseformen används inom detta område. Motivet för detta synes bl a ha varit att tillförsäkra institutionerna en oberoende ställning. Denna form kan således i det avseendet innebära fördelar, men jag vill betona att kravet på opartiskhet och oberoende mycket väl kan tillgodoses även i bolagsformen. Det finns ett stort antal exempel på privata bolag som utför tekniska undersökningar där kompetens och opartiskhet är en del av affärsidéen. Jag vill vidare peka på att stiftelseformen kan innebära sämre möjlighet till verksamhetsmässig flexibilitet än bolagsformen.

En bolagisering av SP har i det föreggående diskuterats som ett led i en privatisering. Som påpekades i avsnitt 7.2.4 finns vissa fördelar att bedriva affärsmässig verksamhet i bolagsform jämfört med i myndighetsform. Skillnaderna har visserligen successivt minskats allteftersom myndighetsformen utvecldats. SP bedriver som nämnts verksamheten inom ramen för uppdragsmyndighetens form i mycket bolagsnära former. En bolagisering ger dock SP möjligheter att ytterligare effektivisera och utveckla verksamheten. Jag tänker då bl a, på områden som ekonomiredovisning, prissättning, kapitalförsörjning, betalningssystem, försäkringsskydd och lokalförsörjning. Vidare underlättas samverkan med andra parter kring etablering av ny verksamhet, framför allt då detta behöver ske inom ramen för ett gemensamt ägt bolag. Detta betyder att det föreligger andra goda motiv för en bolagisering vid sidan av att bereda vägen för minskat statligt ägarengagemang och ökat näringslivsengagemang.

8.5 Genomförande

Som ovan framgått har jag kommit till slutsatsen att det är möjligt att bolagisera och under vissa förutsättningar privatisera SP. Som framgått av avsnitt 8.4 måste - denna process enligt min mening genomföras i två steg.

I steg 1 överförs SPs nuvarande verksamhet till ett statligt ägt aktiebolag. Verksamheten drivs i denna form under en övergångsperiod. Med ett hundra procentigt statligt ägande säkerställes SPs tillträde till Europasamarbetet under de närmaste åren.

I steg 2 inleds en nedtrappning av det statliga ägandet. Aktierna utförsäljs till en så bred krets av privata intressenter att SPs legitimitet som oberoende tredjepartorgan inte rubbas. Denna tidpunkt måste väljas så att det föreligger erfarenheter från hur ett bolagiserat SP fungerar, bl a i form av ett antal årsbokslut. Vidare måste konsekvenserna och förutsättningarna för Europasamarbetet i enlighet med resonemangen i föregående avsnitt ha klarnat.

Genom att SP väl uppfyller alla kriterier för bolagisering kan steg l genomföras direkt. Jag bedömer 1994-01-01 som en praktiskt möjlig starttidpunkt för det nya bolaget. Samtidigt bör arbetet med att etablera NUTEK som samlande programorgan inom området mät- och provningsteknik vara genomfört. Som framgått under avsnitt 8.3 förutsätter jag att omställningen sker gradvis och på ett sätt inte som förorsakar stora problem i SPs verksamhet.

Det är självfallet svårt att med säkerhet förutsäga när steg 2 kan inledas. Min bedömning är dock att en nedtrappning den statliga ägardelen bör kunna inledas av inom en period på tre till sex år.

I samband med bolagiseringen finns en rad praktiska frågor som måste lösas. En viktig sådan gäller nuvarande situation med ett blandat ägande och oklara ansvarsförhållanden mellan SP och KBS vad gäller lokaler. Lokalerna är för SPs del nära integrerade med utrustning och verksamhet. Vid bolagsbildningen bör därför SP beredas möjlighet att förvärva dessa. Detta är även viktigt för verksamhetens kontinuerliga behovsanpassning och effektivitet.

SMP

9 Förslag vad gäller

9.1 Inledning

Jag har vid min behandling frågorna om privatisering för SP följt det av analysschema redovisades i avsnitt 7.3. Det är min avsikt att även följa detta som schema för SMP. SMP skiljer sig emellertid i flera avseenden från SP, varför det är svårt att i alla delar följa denna modell. I princip använder jag dock det frågeschema som jag brukade för SP.

Detta innebär att jag utgår från den omvända presumtionen och prövar huruvida SMPs verksamhet framgent i enlighet med de principiella resonemangen i avsnitt 7.3, kan bedrivas som privat bolag. I utgångsläget befinner vi oss sålunda längst ut till höger på engagemangsskalan.

Myndighet Privat

bolag

Som vägledning inför slutlig placering på denna skala kommer jag att ställa samma frågor som för SP

uppfylls de grundläggande kriterierna för bolagisering och privatisering kan verksamheten i någon del betraktas som en statlig angelägenhet och i så fall, hur stor är denna del

vilka överväganden om ägare kan göras -

Frågorna kring eventuell bolagisering och privatisering av SMP är betydligt mer

en

komplexa och innehåller flera osäkra faktorer än i SP-fallet. De grundläggande

skillnaderna är att SMP har två från varandra påtagligt skilda verksamhetsgrenar och att man f n endast i begränsad utsträckning är konkurrensutsatt. SMP är vidare starkt beroende statsanslag och har marknad i hög grad baseras statliga av en som föreskrifter. Ytterligare skillnader gentemot SP är att SMP har en mycket oklar marknadssituation framför sig och att man präglas av en myndighets- snarare än affärsmässig kultur.

Jag kommer att kommentera dessa omständigheter allteftersom jag behandlar frågorna enligt analysschemat.

Som tidigare framgått har angetts tre grundläggande kriterier för att en bolagisering och privatisering skall bli aktuell, nämligen

huvuddelen av verksamheten skall vara kommersiell -

den skall vara konkurrensutsatt -

myndigheten skall uppvisa en affärsmässig mognad -

För SP kunde frågan om kriteriema är uppfyllda besvaras med ett ja. I SMPs fall kan dock inte samma entydiga svar ges.

Jag har i avsnitt 5 gett en tämligen utförlig redovisning SMPs verksamhet, av organisation mm. Därav framgår att verksamheten består två varandra av av oberoende delar, illustrerat av nedanstående figur.

Anläggningsmaskiner

Maskiner för jordbruk skogsbruk grönytevård

organisatoriskt fullgörs verksamheten Anläggningsmaskiner i enheten för stort av Obligatorisk kontroll, medan verksamheten Jordbruk, Skogsbruk och Grönytevård fullgörs av enheten för Allmän provning.

De två verksamheterna är således organisatoriskt helt oberoende varandra. Även i av övrigt finns bara begränsade kopplingar mellan de två verksamheterna. De har t ex helt olika marknader och finansieras också på helt olika sätt. Skillnaden SP är mot således även i detta avseende påtaglig. SPs olika verksamhetsgrenar är, med något marginellt undantag, starkt integrerade i varandra och används för samma resurser olika typer av verksamhet. SP har följdaktligen principiellt helt avvikande en organisation i förhållande till SMP.

Denna tudelning av SMP, med två i en rad avseenden skilda verksamhetsgrenar,

motiverar att den fortsatta analysen görs separat för respektive del. I fortsättningen betecknar jag de olika delarna som SMP-JSG maskiner för jordbruk, skogsbruk och grönytevård samt SMP-A anläggningsmaskiner. En tämligen ingående presentation av resp. del. har lämnats i kap.

9.2 SMP-

SMP-Jordbruk, skogsbruk, grönytevård

JSG

9.2.1 Uppfylls kriterierna

Som tidigare nämnts fullgörs provning av maskiner, fordon och redskap inom jordbruket, skogsbruket och grönytevård inom enheten Allmän Provning. Enheten hade bå 199091 intäkter omkring 12 Mkr. Den helt övervägande delen av finansieringen kommer från statsanslag och uppdrag från andra statliga myndigheter. Mindre än 30 % intäkterna kom bå 199091 i form av uppdrag från privata av företag eller enskilda. I dessa uppdrag ingår även intäkter från de prenumerantavgifter erläggs för SMPs meddelandeserie. För bå 199192 som kommer andelen finansiering från privata företag och enskilda att minska till under 20 %.

Intäkterna för uppdragsprovning har stigit det senaste året genom det omfattande TYP -93 projektet som syftar till att utvärdera kravnivåer och provningsmetoder inför ett eventuellt typprovningsförfarande för konst- och stallgödselspridare. Under detta budgetår 9293 beräknas uppdragsintäktema till följd av detta projekt att stiga ytterligare till 9,6 Mkr. Detta är dock en engångsinsats, som enligt samtal med uppdragsgivaren Statens Jordbruksverk knappast kommer att efterföljas av liknande stora projekt.

Enligt min uppfattning är inte SMP-JSGs verksamhet kommersiell i den meningen redovisades för SP. SMP betecknar självt som myndighetuppgift den provning som helt eller delvis finansieras av driftbidraget samt provning på eget initiativ. Det som är alldeles uppenbart att statsanslaget är mycket betydelsefullt för att såväl jämförande serieprovning som annan uppdragsprovning skall komma till stånd. Det föreligger således ingen renodlad affärsmässig situation. Huvuddelen av intäkterna erhålls inte, i SP-fallet, efter en normal köpare-säljare-relation. som

Jag sålunda att det här inte rör sig om den typ av kommersiell och menar konkurrensutsatt verksamhet som skall vara för handen för att en bolagisering skall bli aktuell. SMP-JSG bör därför inte bolagiseras och privatiseras.

9.2.2 överväganden om framtida organisation m m av SMP-J SG

Innan jag fortsätter analysen om resterande del av SMP i enlighet med analysschemat, jag det naturligt att redovisa överväganden om framtida ser som organisation, huvudmannskap för SMP-JSG. Jag utgår därvid från att staten m m att denna typ verksamhet är en statlig angelägenhet. Statsmaktema har så anser av sent i våras gjort den bedömningen, genom att anslå medel för detta budgetår. som

Jag baserar mina överväganden i stor utsträckning på vad som framkommit vid de internationella studierna i enlighet med redovisningen i kap. Följande huvudpunkter är särskilt viktiga.

SMPs kombination av verksamhet med provning dels - m m av anläggningsmaskiner, dels maskiner för jordbruk, skogsbruk och grönytevård saknar motsvarighet i de besökta länderna

marknaden för jordbruksmaskiner är f n starkt vikande -

statliga anslag till jämförande provning av jordbruksmaskiner utgår undantag Tyskland

verksamheten med provning av jordbruksmaskiner minskar till förmån för tillämpad FoU

strukturåtgärder i form av sammanläggning av enheter har genomförts eller är på väg att genomföras för att åstadkomma samordning av provning och tillämpad FoU på området jordbrukets mekanisering

De utländska institutionerna arbetar alla inom området jordbruksmaskiner, vilket utgör huvuddelen av SMP-JSGs verksamhet. Däremot arbetar de utländska organen mera sällan inom området grönytevård och skogsbruksmaskiner.

Nedgången av den rena provningsverksamheten i andra länder förklaras delvis av den f n starkt vikande marknaden för jordbruksmaskiner följd som en av utvecklingen inom jordbruksnäringen. Även i Sverige genomgår jordbruket en omställning som bl a lett till en kraftig försäljningsminskning jordbruksmaskiner , av på den svenska marknaden.

Vidare förklaras förskjutningen från provning mot teknologiutvecklande insatser av marknadens förändrade behov. Motiven för renodlad provning är enligt min uppfattning mindre idag än tidigare. De allra flesta av jordbrukets maskiner och redskap är uppbyggda på beprövad, enkel teknik. Maskinemas prestanda har över tiden successivt förbättrats. För jordbruket är det därför idag knappast de redskapstekniska problemen som står i förgrunden. En ökad vikt har lagts vid jordbrukets miljö- och energiteknik. Detta förutsätter ökad tonvikt på FoUen mer liknande arbete, där t ex maskinanvändningens miljökonsekvenser ställs i fokus istället för ren prestanda. Denna förskjutning från renodlad provning till förmån för utvärdering och för FoU-insatser får givetvis konsekvenser för kraven på verksamhetens kompetensprofil.

Det är också dessa faktorer som legat bakom de strukturella åtgärder har som vidtagits i vår omvärld. I länder Frankrike, Norge och Danmark har fört som man samman provningsinstitutioner för jordbruksmaskiner med FoU-organ. I Finland gör man f n samma förändringar. SMPs systerinstitutioner för jordbruksmaskiner har i flera länder slagits ihop med organ som i Sverige närmast motsvarar Jordbrukstekniska institutet JTI och Institutionen för lantbruksteknik inom Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.

Vid mina kontakter med olika parter har, då frågan om strukturförändringar diskuterats, berörts om det kan leda till integritetsproblem att ha resurser för utveckling och provning inom samma institution. Min bedömning är att så behöver bli fallet. Kombinationen provning och utveckling har fungerat tillfredsställande i de länder utredningen har besökt.

Utvecklingstrenden i vår omvärld en förskjutning från provning till mer - FoU-inriktad verksamhet kan vi också se i vårt land. SMP har alltid bedrivit utveckling vad gäller provningsmetoder. Man har genom det s k TYP-93-projektet intensifierat samarbetet med mer forskningsinriktade organ som JTI och SLU-lantbruksteknik.

Enligt min uppfattning bör även vi i Sverige genomföra de strukturförändringar som andra länder redan har gjort eller är på väg att göra. Det finns i dagsläget ett antal institutioner som staten stödjer och som arbetar inom samma område som SMP. Svaret på frågan om vilka kombinationer som är de mest ändamålsenliga och mest effektiva kan kräva fortsatta överväganden. I det följande redovisar jag de slutsatser som jag har dragit efter de internationella studierna samt efter nationella kontakter med berörda parter. Jag redovisar mina förslag efter de produktgrupper som är aktuella.

Maskiner för jordbruk och grönytevård

Av statsanslaget på ca 7 Mkr används ca 4,3 Mkr för provning, rådgivning och upplysningsverksamhet om ändamålsenlig mekanisering av maskiner, fordon och redskap för jordbruk och grönytevård. Ca 20 personer sysselsätts med dessa uppgifter. De lokaler som i första hand används är belägna vid SMPs stationer i Alnarp och Uppsala.

SMPs verksamhet med provning av redskap, fordon och maskiner för jordbruket har som jag nämnde kopplingar till Institutionen för Lantbruksteknik inom SLU samt JTI.

Institutionen för lantbruksteknik bedriver undervisning och FoU inom området lantbruk, trädgård och parkteknik. Även verksamheten är FoU-inriktad har om mer man knytningar till framförallt JTI, men även till SMP. Detta gäller inte minst lokalmässigt. Institutionen är granne med SMP i Ultuna Uppsala, men har även andra lokaler som ligger nära eller är integrerade med SMPs andra anläggningar.

Samverkan sker med SMP, bl a inom ramen för det s k TYP-93 projektet se ovan.

JTI är ett s k branschforskningsinstitut, som stöds av både stat och näringsliv. Verksamheten finansieras genom medel från Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning, medel från staten, forskningsråd och stiftelser samt av intäkter från uppdragsverksamhet. Staten svarar f n för ca 50 % av basñnansieringen. Verksamheten omsätter ca 22 Mkr.

Verksamheten vid institutet regleras genom treåriga avtal mellan Skogs- och Jordbrukets forskningsråd SJFR, som företräder staten, och Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning. Stiftelsen består av jordbrukets organisationer samt

företag med anknytning till bl a jordbruk, energi och avfallshantering. I samband med att nytt avtal tecknas fastläggs den övergripande inriktningen av verksamheten för den kommande treårsperioden. Nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 juni 1993.

JTI är i första hand ett forskningsinstitut, men bedriver även viss provning. Till forskningen hör bl a att utveckla mer effektiva metoder och maskiner för jordbearbetning, sådd, skörd mm. Frågor om god arbetsmiljö och miljövård är viktiga inslag i projekten.

Av de totalt 60 anställda har ca 65 % akademisk utbildning och ett fåtal doktorsexamen. JTI disponerar avancerad utrustning för forskningen. Institutet är beläget i Uppsala alldeles intill SMPs huvudanläggning i Ultuna.

JTI har kopplingar till SMP genom att de båda bedriver arbete med utveckling av provningsmetoder och deltagande i standardiseringsarbete. Vidare förekommer visst sambruk av lokaler. JTI arbetar vad gäller jordbruksmaskiner med samma produktgrupper som SMP.

Enligt min uppfattning bör SMPs verksamhet med maskiner mm för jordbruk samt för grönytevård utan större svårighet kunna inordnas i JTI. Därigenom skapas en enhet som har förutsättningar att kombinera provning och FoU på ett effektivt sätt.

Jag har tidigare vid min behandling av SP se kap. 8 påtalat de kvalitetsmässiga

vinster som kan nås med en integration av provning och FoU. Detta gäller även i detta fall. JTI bör ha goda förutsättningar att fylla de särskilda krav på kompetens, opartiskhet m m som är villkor för att få provningsuppdrag m m.

Som jag ovan angett utgår jag i mina överväganden i hög grad från de internationella förhållanden. Inom i princip samtliga västeuropeiska länder har den lantbrukstekniska undervisningen, forskningen och maskinprovningen organiserats i två enheter. Den ena är en universitetsdel, ofta sorterande under undervisningsministeriet, som svarar för akademisk utbildning och grundläggande forskning. Den andra är ett forskningsinstitut för tillämpad forskning, utveckling mer och provning ofta sorterande under jordbruksministeriet. Vid överföring delar en av av SMP-JSG till JTI erhålls en struktur som är allmänt förekommande internationellt.

De villkor som bör gälla vid den av mig föreslagna överföring SMPs verksamhet av med maskiner för jordbruk och grönytevård till JTI bör diskuteras i samband med förhandlingar om ett nytt avtal mellan staten och stiftelsen. Inför dessa förhandlingar bör klargöras dels om det i SMP-verksamheten finns vissa delar lämpligen kan som föras till SLU-Lantbruksteknik, dels övriga samarbetsfrågor aktualiseras som av inordnandet av SMPs verksamhet med maskiner för jordbruk och grönytevård i JTI.

skogsbruksmaskiner-

Inom SMP sysselsätts f n ca 10 personer med provning, rådgivning och upplysningsverksamhet om ändamålsenlig mekanisering skogsbruksmaskiner. Av av

statsanslaget på ca 7 Mkr används ca 2,7 Mkr för denna verksamhet. Verksamheten är förlagd till SMPs anläggning i Umeå. SMPs provning m m av skogsbruksmaskiner har beröringspunkter med flera andra institutioner.

Det finns klara kopplingar till den verksamhet som bedrivs vid Institutionen för Skogsteknik inom SLU Institutionen, som är förlagd till Garpenberg, har en något . flytande gränsdragning till SMP. Inom institutionen arbetar man bl a med provning och utveckling av maskiner, utrustningar och verktyg för enskilda skogsägare, bolag, Domänverket m fl. Vidare utvärderar man och testar hytter, reglageutformning, reglageplacering etc. Verksamheten är till ungefär en fjärdedel inriktad för att möta det småskaliga skogsbrukets behov.

Av institutionens resurser används ca 90 % för FoU. Institutionen har ca 60 anställda. Av dessa är 6 professorer och ett 45-tal forskare. Omslutningen var bå 199091 ca 22 mkr. Närmare 70 % av intäkterna är s k extern finansiering, dvs medel från olika fonder.

Ett annat organ som har kopplingar till SMPs verksamhet är Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Skogforsk. Skogforsk har den 1 juli 1992 bildats genom en sammanslagning av forskningsstiftelsema Skogsarbeten och Institutet för skogsförbättringar. I likhet med JTI är Skogforsk ett s k branschforskningsinstitut som staten stöder. Villkoren regleras genom ett i normalfallet treårigt avtal där SJFR är avtalsslutande part för staten. Nu gällande avtal löper ut den 30 juni 1993. Den nybildade stiftelsen räknar med en omslutning om ca 80 Mkr, med en statlig finansiering om ca 13. Antalet anställda beräknas till ca 140. Av dessa har ungefär hälften universitetsutbildning.

I verksamheten ingår allmänna funktions- och produktionstester av maskiner och system för i första hand det storskaliga skogsbruket. Inriktningen är, som framgår av benämningen, FoU och inte provning. I likhet med SMP deltar Skogforsk i standardiseringsarbete. Skogforsk har anläggningar på fyra olika orter, bl a i Uppsala och i Umeå nära SMPs anläggning.

Enligt min uppfattning bör SMPs verksamhet med provning m m av skogsbruksmaskiner kunna integreras med någon av nu nämnda institutioner. En universitetsinstitutions primära uppgift är högre akademisk utbildning och forskning. Det synes därför i första hand vara lämpligt att inordna den provningsverksamhet och tillämpade FoU som det här är fråga om i Skogforsk. I likhet med JTI bör Skogforsk ha goda förutsättningar att fylla kraven på kompetens, opartiskhet m m som krävs för att få provningsuppdrag m m. Diskussioner bör inledas med berörda organ i syfte att klargöra förutsättningarna för en integration och vilka villkor som bör gälla. Diskussionerna förs lämpligen vid förhandlingar om nytt avtal mellan staten och Skogforsk.

De förslag jag framlagt i det föregående innebär att SMP-JSG upphör som självständig enhet och istället inordnas i andra organ. Jag vill understryka att detta inte baseras på kritik av hur SMP-J SG utfört sina uppgifter. Enligt min uppfattning har SMP-JSG och dess personal väl fullgjort de uppgifter de varit ålagda. De förändringar som föreslås är baserade på samma strukturella skäl som lett till ny organisation i andra länder och som finns väl belagda genom studierna av

internationella förhållanden.

9.3 SMP-A

SMP-Anläggningsmaskiner

9.3.1 Uppfylls kriterierna

Mina förslag ovan innebär sammanfattningsvis att ca hälften av SMPs verksamhet, den som avser provning mm av maskiner, fordon och redskap för jordbruk, skogsbruk samt grönytevård förs till andra organ. För diskussionen om hantering av den återstående hälften den som avser anläggningsmaskiner återgår jag till mitt - analysschema med de frågeställningar jag tidigare redovisat. Utgångspunkten är återigen den omvända presumtionen, dvs ett privat bolag utan statligt engagemang.

l avsnitt 5 har givits en utförlig redovisning av SMPs aktiviteter på detta område. Organisatoriskt fullgörs uppgiften av enheten för Obligatorisk kontroll. Som framgått har SMP i denna del inga egentliga myndighetsuppgifter, utan det rör sig här uteslutande om uppdragsverksamhet. Uppdragen är av två slag, dels tvingande, dels frivilliga.

Den helt dominerande är den tvingande delen som baserats på funktionen som riksprovplats. I RPP-uppgiften ingår obligatorisk kontroll av olika anläggningsmaskiner som grävmaskiner, grävlastare, lastmaskiner, schaktmaskiner m m samt traktorer och skyddshytter.

Den frivilliga provningsverksamheten är mycket blygsam ca 1,5 av 20 Mkr.

Totalt genererar verksamheten inom SMP-A intäkter på ca 20 Mkr bå 199091. Kundkretsen är mycket stor genom att varje ägare till en besiktningspliktig maskin är kund.

RPP-uppgiften är kommersiell i den meningen att verksamheten är helt avgiftsfmansierad. Intäkterna för den obligatoriskt återkommande besiktningen av grävmaskiner är helt dominerande 16 Mkr. Kunden betalar ett pris, som helt skall täcka kostnaderna för verksamheten. Avgiften bestäms av SMP efter samråd med RRV.

Verksamheten bedrivs f n som monopol, vilket är ett av kriterierna i RPP-systemet. Som tidigare har framgått kommer dock RPP-systemet att avskaffas. Verksamheten kommer att öppnas upp för konkurrens. Detta kommer enligt regeringens förslag i den s k EES-propositionen även att gälla den återkommande kontrollen av olika produkter, som formellt inte omfattats av EES-avtalet. Fr o m den 1 januari 1994 kommer det att finnas möjlighet att konkurrera med SMPs besiktning av grävmaskiner mm. Därigenom kommer sålunda kriteriet på konkurrens att uppfyllas.

Det tredje kriteriet för bolagiseringprivatisering som jag har angett är affärsmässig mognad. Det är enligt min uppfattning något tveksamt om SMP till fullo uppfyller detta kriterium. SMP är förvisso i denna del helt intäktsfmansierad, vilket skulle tala för att mer affärsmässiga förhållanden råder. Samtidigt är det dock viktigt att hålla i

minnet att efterfrågan SMP-As tjänster haft sin grund i tvingande föreskrifter från av statliga myndigheter. Det är därför fullt naturligt att SMP präglas mer av en myndighetskultur än av affärsmässighet. Likväl är det min bedömning att SMP i denna del relativt snart skulle kunna tillägna sig en större affärsmässighet.

Sammantaget innebär detta att SMP-A i vart fall inom en relativt snar framtid kommer att uppfylla de grundläggande kriterierna för bolagisering och privatisering. På vår engagemangsskala befinner sig SMP-A fortfarande längst ut till höger.

9.3.2 Statlig angelägenhet

Verksamheten med provning av anläggningsmaskiner är i och med RPP-systemets avskaffande inte längre en statlig angelägenhet i den meningen att ett statlig organ måste utföra själva provningen. Detta är en rent teknisk aktivitet som lika väl kan utföras privata organ som uppfyller kompetenskraven. Vidare kommer i likhet av med vad gäller idag heller inga statliga bidrag att utgå. Även i fortsättningen som kommer verksamheten att vara helt avgiftsfmansierad.

Svaret på frågorna om detta kan ses som en statlig angelägenhet kan därför besvaras med ett nej. Här föreligger sålunda inga hinder för att bedriva verksamheten i form av ett privat bolag.

9.3.3 Ägarfrågor

Marknadsbedömning

Med detta som utgångspunkt blir nästa fråga om det finns privata externa intressenter som är beredda att överta verksamheten

Svaret på denna fråga blir bl a beroende av vilken marknadsbedömning som kan göras för framtiden.

Ett flertal faktorer kommer att påverka SMP-As marknad. Dessa är relevanta även om SMP skulle förbli en myndighet. Det handlar i första hand om effekter av EESavtalet, men även om eventuella nationella beslut som kan förändra förutsättningarna för verksamheten. Det är inte min uppgift att pröva grunderna för de olika föreskrifter, t ex kravet på årlig besiktning av grävmaskiner, som styr efterfrågan av SMP-As tjänster. Samtidigt kan jag inte bortse från vad eventuella förändringar av dessa föreskrifter skulle innebära för marknadsutvecklingen. I det följande kommer jag att kommentera den framtida marknadsutvecklingen för SMP-A. Jag grundar min bedömning på de särskilda studier som utredningen låtit göra samt de kontakter utredningen i övrigt har haft med aktörer på marknaden. Jag vill betona att detta är en osäker bedömning, som till stor del har karaktären av räkneexempel.

EES-avtalet innebär att den nuvarande typprovningen försvinner och ersätts av ett certifieringsförfarande. Tillverkaren kan i stor utsträckning i fortsättningen välja att självcertiñera eller att anlita ett kompetent tredjepartsorgan. I de fall tredjepartsorgan används kan det antas att producenten väljer ett certifieringsorgan i sitt hemland.

Detta innebär att SMPs intäkter om knappt 2 Mkr 9293 försvinner. Den nuvarande typbesiktningen och registreringsbesiktningen, som avser grävmaskiner, domineras nämligen av importerade fabrikat. 4 av 5 prövningar avser utländska fabrikat.

Frågan om vad SMP kan vinna tillbaka i form certiñeringsuppdrag är mycket av svårbesvarad. Tredjepartscertiñering krävs för särskilt farliga maskiner i SMPs fall motorsågar och för fall då tillverkaren avviker från standarder, medan tillverkaren i övriga fall kan välja att självdeklarera eller tredjepartscertiñera.

EGs maskindirektiv spänner över ett bredare område än nuvarande svenska obligatoriska kontrollområden. Nya marknadsmöjligheter kan således uppstå för SMP på i första hand de direktivområden där svensk tillverkning finns. Det är synnerligen svårt att uppskatta de eventuella merintäkter kan komma SMP till som del inom dessa nya områden. Inom SMP uppskattar själv potentialen till i man

storleksordningen ettpar miljoner, vilket med någon marginal skulle balansera

intäktsbortfall inom det nuvarande obligatoriska och monopolskyddade typbesiktningsområdet.

Exempel på sådana områden är olika slag av jordförflyttningsmaskiner, vägbeläggningsmaskiner, industritruckar samt sophämtningsmaskiner. För flertalet av dessa maskingrupper gäller obligatorisk tredjepartscertiñering. För att utnyttja marknadspotentialen krävs därför marknadsföringsinsatser på för SMP nya maskinområden.

Sammanfattningsvis har antagits att de nuvarande inhemska tillverkarna i stor utsträckning fortsättningsvis väljer tredjepartscertiñering samt att ny marknadspotential genom de bredare maskindirektiven skapar en samlad uppdragsvolym om drygt 4 Mkr. Det bör anmärkas att SMP-ledningen detta anser vara en låg värdering.

Trafiksäkerhetsbesiktningen, som främst avser lantbrukstraktorer, minskar för närvarande som en konsekvens av jordbrukspolitiken och med en avvaktande investeringsbenägenhet som följd. Denna verksamhet påverkas formellt EESav avtalet och är således en svensk angelägenhet och bör under överblickbar tid kvarstå på sin nuvarande nivå 9192 1,3 Mkr.

Vid Trafiksäkerhetsverket och inom kommunikationsdepartementet har övervägts att utvidga trafiksäkerhetsbesiktningen avseende motorredskap i klass 1 och som kan färdas fortare än 30 kmh. Genomförande sådana föreskrifter har vid ett tidigare av tillfälle uppskjutits med referens till EG-situationen. Beslut har sedermera fattats att föreskriften skall införas o m 1 januari 1993. Detta beräknas kunna SMP ett ge intäktstillskott om uppskattningsvis 0,5 Mkr avseende trañksäkerhetsbesiktning av nya fordon. SMP anser att detta är en låg värdering.

Revisionsbesiktningarna eller de återkommande besiktningarna i SMPs fall

avseende grävmaskiner är formellt en svensk angelägenhet inte omfattas som av EES-avtalet. För några år sedan övervägde Arbetarskyddsstyrelsen att glesa ut frekvensen av de återkommande besiktningarna. Avgörandet uppsköts i avvaktan på harmonisering med framtida EG-bestämmelser. Arbetarskyddsstyrelsen har f inte n

någon avsikt att förändra gällande föreskrifter eller anvisningar om återkommande besiktning inom överblickbar tid. Som framgått av den internationella redovisningen kap 6 är Sverige i ett europeiskt sammanhang f n ensamt om denna typ av obligatoriska tredjeparts-besiktningar.

SMP har idag monopol på revisionsbesiktningar av grävmaskiner. Detta monopol, kommer dock, som ovan nämnts, att öppnas upp för konkurrens o m den l januari 1994.

Detta marknadssegment 16 mkr 9293 är således mycket svårbedömt. Med hänsyn till denna verksamhets stora andel av SMPs totala verksamhet bör påpekas den risk som här finns att dessa intäkter minskar starkt genom dels utglesning av besiktningsintervall och dels genom att konkurrensen öppnas upp genom avskaffande av SMPs RPP-monopol.

Konkurrens inom Sverige kommer att uppstå från organisationer som Svensk Anläggningsprovning SA och Svensk Bilprovning ASB. Samtidigt ges dock SMP-A möjlighet att konkurrera på dessa bolags marknader. Både SA och ASB har vissa likheter med SMPs verksamhet och SA har dessutom en faltorganisation som är betydligt större än SMP-As fåltorganisation.

Som framgått av kap. 5.6 gör SMP i allmänna termer en mer optimistisk bedömning av sin konkurrensförmåga. SMP delar, som framgått, inte i alla avseenden de bedömningar som jag redovisat ovan. Jag bedömer dock skillnaderna i konkreta tal som relativt små.

Jag sammanfattar min redovisning i nedanstående tabell. Det bör återigen betonas att detta år bedömningar som mer bör betraktas som räkneexempel än som säkra prognoser om framtida utveckling

Utgångsläget är den bedömning som gjorts av SMP i budgeten för bå 199293 rad 1.

Den andra raden avser effekter av EES-avtalet, utökad trañkbesiktning motorredskap klass 1 samt marknadspotential som följer EGs maskindirektiv. av

Rad tre illustrerar risken i verksamheten med återkommande besiktning. Siffrorna visar vad effekten skulle bli om beslut fattades om att de årliga besiktningama skulle glesas ut till vartannat år.

Min samlade bedömning är att SMP-A har en mycket osäker framtida marknad. Det är i dagsläget mycket svårt att förutse nettoeffektema av EES-avtalet. Kommer

SMP-A att vinna nya marknader som ersätter förlust av gamla Kan intäkterna från den återkommande besiktningen av grävmaskiner behållas när verksamheten o m den l januari 1994 öppnas upp för konkurrens

Till osäkerheten hör också att en så betydande del av verksamheten är beroende av föreskrifter om årlig revisionsbesiktning av grävmaskiner. Som har nämnts har jag vid mina internationella studier funnit att det svenska kravet på obligatorisk tredjepartskontroll är unikt, i vart fall jämfört med de åtta europeiska länder jag har studerat. Regeringen har i den s k EES-propositionen uttalat att myndigheter när man ser över olika kontrollordningar bör överväga huruvida kontrollen med bibehållna krav på säkerhet, kan ske i enklare former som bättre ansluter till de kontrollförfaranden som tillämpas inom EG, såsom tillverkardeklaration och övervakad egenkontroll. Om arbetarskyddsstyrelsen vid en sådan översyn skulle slopa kravet återkommande besiktning av grävmaskiner försvinner 80 % av intäkterna för SMP-A.

Denna riskbild gör att jag inte bedömer det som sannolikt att det går att finna privata externa ägare som baserar sin rörelse på nuvarande SMP-A. Jag har inte heller fått indikation något sådant intresse.

Alternativa lösningar

Sammanfattningsvis menar jag sålunda

att SMP-A uppfyller kriterierna för en bolagisering och privatisering, -

att verksamheten inte är en statlig angelägenhet med behov av statliga bidrag -

att det f n är osannolikt att det finns privata intressenter som är beredda att förvärva SMP-A.

I fråga om placering på engagemangsskalan innebär detta att SMP-A i princip är placerat längst ut till höger, men att då det f n sannolikt inte finns privata intressenter blir den slutliga placeringen osäker.

Ett alternativ i detta läge är att de anställda erbjuds att ta över verksamheten för att driva den vidare i den privaträttsliga form man önskar.

Marknadsbedömningen leder som jag nämnt till slutsatsen att det kan vara förenat med betydande risk att basera sin rörelse på SMP-A. Det är dock tänkbart att de anställda i SMP-A med de insikter och kontakter man har tycker sig kunna göra andra bedömningar och också i övrigt är villiga till andra riskåtaganden än en extern privat ägare.

Ett Övertagande av de anställda underlättas av att verksamheten inte är särskilt kapitalintensiv. Huvuddelen avser rörliga kostnader, framför allt för de besiktningsingenjörer som gör inspektioner i fält grävmaskinkontroll. De lokaler som brukas för typbesiktning m m hyrs av byggnadsstyrelsen, vilket i princip bör vara möjligt även i framtiden.

Enligt vad jag erfarit är de anställda inte ointresserade av att ta över verksamheten. Enligt min uppfattning bör staten kunna inta en generös attityd till ett sådant Övertagande. Det finns naturligtvis en stor erfarenhet och kompetens inom SMP-A. Ett Övertagande av de anställda innebär att andra aktörer som planerar att gå in på marknaden får konkurrens, vilket är en fördel för kundkretsen.

Ett andra alternativ är att verksamheten samordnas med SA och därvid ingår som en del av detta bolag vid dess privatisering.

SAs verksamhet ligger nära den som bedrivs av SMP-A. SA har kompetens inom det mobila lyftomrâdet och har dessutom en regional fältorganisation som är betydligt större än SMPs. Båda organisationerna har ingått i den s k RPP-kretsen och känner därför varandra väl.

SA skall privatiseras. Att tillföra den förhållandevis marginella del som motsvarar SMP-A är knappast något avgörande hinder för detta. Det kan dessutom inte uteslutas att det kan finnas synnergieffekter som ger förutsättningar för en effektivare produktion.

Jag vill inte ge något av dessa tvâ privatiseringsaltemativ företräde framför den andra. Om mina förslag i övrigt när det gäller SMP biträds bör regeringen snarast möjligt ta upp diskussioner med berörda parter för att närmare klargöra de konkreta förutsättningarna för resp. alternativ.

9.4 Sammanfattning

Jag förslår sammanfattningsvis att

att den del av SMP som avser provning mm av maskiner, fordon och redskap för jordbruk och grönytevârd förs till JTI. I den fortsatta beredningen får klarläggas huruvida delar av verksamheten bör föras till SLU-lantbruksteknik

att den del av SMP-JSG som avser skogsbruksmaskiner förs till - Skogforsk. I den fortsatta beredningen får klargöras huruvida delar av verksamheten bör föras till SLU-skogsteknik

att de anställda erbjuds att ta över SMP-A för att driva verksamheten vidare i den privatråttsliga form man önskar, alternativt att verksamheten samordnas med SA

Mina förslag innebär att SMP avvecklas som självständig myndighet. Förslagen bör kunna vara genomförda den l januari 1994.

10 Särskilda

frågor

10.1 FoU-verksamheten inom SP och SMP

Enligt direktiven ingår också i mitt uppdrag att klarlägga omfattningen av det totala statliga stödet till FoU inom mät- och provningsteknik samt att bedöma om FoUverksamheten inom SP respektive SMP kan samordnas med andra forskningsinstitutioner. Jag har anlitat NUTEK för att få fram underlag och analysera dessa frågeställningar. Resultatet finns tillgängligt i särskilda rapporter FoU-verksamhet inom Statens provningsanstalt, FoU-verksamhet inom Statens maskinprovningar som redovisats till utredningen. Vidare har jag i dessa frågor haft kontakter med företrädare för relevanta forskningsfinansierande organ, industri och högskolan.

SPs FoU avser dels riktad kunskapsuppbyggande grundforskning rörande provning och mättekniska principer, dels tillämpad FoU i samverkan med olika branscher rörande materials och produkters egenskaper.

FoU-verksamheten har genomgående en påtaglig marknadskoppling. Prioriteringen utgår från olika intressentgruppers behov av metoder och resultat för att verifiera funktion, säkerhet, livslängd m m för nya produkter och system.

Inom SP organiseras och drivs FoU-verksamheten som projekt, i princip enligt samma rutiner som gäller för uppdrag. Några särskilda FoU-enheter finns inte, utan samma personal, utrustning och lokaler utnyttjas i såväl uppdrags- som FoUverksamheten.

SPs totala FoU-budget uppgick 199091 till ca 50 Mkr, av vilka 20 Mkr avsåg projekt helt finansierade med anslag på eget programansvar. Dessa projekt avser huvudsakligen grundläggande FoU inom mät- och provningsteknik, ofta med internationell anknytning. En mindre del utnyttjas för metodutveckling inom särskilda områden, nära kopplade till industriella behov.

Ytterligare 20 Mkr av den totala FoU-budgeten avser projekt som delvis finansieras av anslag på eget programansvar och delvis av externa intressenter. Sammantaget uppgår den externa finansieringen av dessa projekt till 50 %, dvs 10 Mkr. Exempel på medfinansiärer är branschorganisationer, forskningsråd, myndigheter och internationella organ bl a Nordtest, Nordisk Industrifond och BCR.

De resterande lO Mkr av SPs FoU-budget avser helt externfinansierade projekt. Här år olika forskningsråd, framförallt Brandforsk, dominerande uppdragsgivare.

Det är svårt att entydigt klassificera projekt som FoU respektive rådgivningStandardisering. Slutfasen i ett FoU-projekt innehåller normalt inslag av publicering och resultatspridning. Ofta sker detta arbete inom ramen för nationell och internationell standardisering. Även sådana FoU-nära standardiseringsaktiviteter kan inräknas i SPs totala FoU-budget. Denna skulle då uppgå till totalt ca 60 Mkrår.

SPs projektstock innehåller våren 1992 ca 280 FoU-projekt, med en total omslutning på knappt 100 Mkr. Värdemåssigt utgör 30 % projekt med mer än tre års genomförandetid och ca 15 % projekt med högst ett års varaktighet. En påtaglig del av FoU-medlen är således bundna i relativt långvariga åtaganden.

Forskningsråd och forskningsinstitut svarar för drygt 20 % av projektstockens

finansiering. Internationella organisationer, svenska myndigheter och svenskt

näringsliv företag och företagsorganisationer svarar sammantaget för 30 %. Resterande 50 % av projektstocken finansieras av interna medel, dvs av det statliga anslaget.

Jämfört med utfallet för verksamhetsåret 199091 innebär dessa siffror en minskning av det statliga anslagets andel med cirka 11 procentenheter medan forskningsråd och forskningsinstitut har ökat sin andel med 5 procentenheter. Svenska myndigheter respektive näringsliv har också ökat sina andelar med vardera 3 procentenheter. För internationella organisationer är siffran oförändrad.

Av enskilda svenska FoU-finansiärer svarar BFR 9 %, NUTEK 5 % och Brandforsk 5 % för de största andelama. Nordtest och Nordisk Industrifond svarar totalt för cirka 7 %. För företag och företagsorganisationer inom byggverksamhet anger projektstockens data en ñnansieringsandel på knappt 4 %, för stora verkstadsföretag knappt 3 %.

Verksamhetsområdet FoU har under de senaste fem åren svarat för cirka 20 % av SPs totala omslutning. En svag tendens till sjunkande andel finns, från 21 % vid ca 1980-talets mitt till ca 19 % i dag. I SPs treårsplan antas att nuvarande nivå skall kunna bibehållas.

Det statliga anslagets tyngd i FoU-finansieringen har minskat under en följd år. av Relationstalet statligt anslagexterna intäkter var cirka 2,0 vid 1980-talets mitt. Verksamhetsåret 199091 hade det sjunkit till 1,3. Trenden, och projektstocksdata, antyder att detta relationstal kan nå nivån 1,0 vid 1990-talets mitt.

SP bedöms i NUTEKs rapport som ett kompetent och effektivt FoU-organ inom sitt område. Särskilt framhålls förmågan att driva tvärtekniska projekt över branschgränser, forskningsdiscipliner och teknikområden. SPs företagsmässiga kultur, artskild från den som råder inom högskolor och de flesta kollektiva forskningsinstitut, anses bidra till en effektiv projekthantering. Genom SPs breda kontaktyta mot industrin får FoU-projekten en nära marknadskoppling samtidigt som resultaten får en mycket god och systematisk spridning. Speciellt gäller detta mot den i många sammanhang svårfångade gruppen små och medelstora företag.

SP har goda och väl fungerande kontakter med högskoleforskningen, främst vid CTH och LTH varifrån merparten av SPs forskarutbildade personal rekryterats. Konkurrens eller överlappning med högskolans FoU-aktiviteter saknas helt. SPs FoU-projekt styrs i princip av marknadssignaler, högskolornas grundläggande av forskningsintressen.

De organ, som vid sidan av SP i någon större utsträckning arbetar med utveckling av mät- och provningsteknik, är de kollektiva forskningsinstituten. I rapporten

uppskattas de drygt 20 instituten omsätter 45 Mkr inom provningsområdet. att ca Vidare uppskattas staten vid dessa institut sammantaget finansierar sådana att aktiviteter med 10 Mkrår. Beröringspunkter till SPs verksamhetsområden har ca främst IVF, PGI, Trätek, Packforsk, CBI, SBI och KI. Några reella problem med Överlappning föreligger inte heller här. SPs FoU-projekt är mer generella och har en

tydlig marknadskoppling.

framhålles också att SP har mycket bredare kontaktyta mot mindre l rapporten en företag än flertalet institut och systematisk spridning av FoU-resultat genom en mer seminarier och konferenser. Som för offentliga program för rapporter, resurs teknikspridning har SP många fördelar visavi instituten. Genom provningsverksamheten har SP stor kundkrets bland mindre företag och en erfarenheter att utföra forskningsnära uppdrag på kundens villkor. av

beskrivning och analys i NUTEKs rapport bekräftas i allt väsentligt av Den som ges de kontakter jag under utredningen haft med FoU-råd, industrins branschorgan, företrädare för högskolan samt andra intressenter. Min slutsats är att SP är ett

kompetent och effektivt FoU-organ.

Det nära samband finns inom SP mellan FoU-verksamheten och övrig som verksamhet FoU-verksamheten får tydlig marknadskoppling. Den breda gör att en kontaktytan gentemot industrin leder vidare till en effektiv spridning av FoU-resultaten. Detta gäller inte bara SPs FoU-verksamhet utan samarbetet egen med högskolan innebär att SP också fungerar länk eller kunskapsförmedlare som en mellan högskolans forskare och industrin, i synnerhet mindre och medelstora företag. Den kartläggning gjorts visar vidare att SP utgör den helt dominerande som

för forskning inom området provning och mätteknik. Överlappning eller

resursen onödig konkurrens med andra FoU-utförare är inte för handen. Det finns ingen institution har ett tydligt ansvar för tillämpad forskning som bas för annan som utveckling av provnings- och mätmetoder.

En aspekt på SPs FoU-verksamhet är viktig att framhålla är att den i betydande som utsträckning omfattar tvärtekniska projekt över branschgränser, forskningsdiscipliner och teknikområden. Att detta får allt större betydelse har betonats under mina besök i andra länder där det på flera håll genomförs åtgärder för att skapa teknikbreda organisationer SPs typ. Detta ligger vidare i linje med de synpunkter som av framförts kollektivforskningsutredningen i betänkandet FoU för industriell av utveckling SOU 199183.

I direktiven till utredningen har ställts frågan om FoU-verksamheten inom SP kan samordnas med andra forskningsinstitutioner. Av det ovanstående har framgått att det inte finns något tyder på att sådana samordningsvinster skulle kunna göras. som Eftersom så dominerande ställning inom detta område torde förhållandet SP har en det motsatta mot vad direktivens frågeställning förutsätter. Det utrymme snarast vara för effektivisering kan finnas bör kunna tas i anspråk om NUTEK i enlighet som med mitt förslag ett samlat programansvar för FoU inom området mät- och ges provningsteknik

Jag övergår nu till att behandla FoU-verksamheten inom SMPs områden.

Som framgått arbetar SMP med helt olika förutsättningar och med väsentligen annorlunda inriktning än SP. Den nära kopplingen till FoU har alltid varit central i SPs arbete. SMP har inte haft en sådan naturlig integration av FoU i sitt arbete och har inte heller samma historiska anknytning till högskolan SP. I regeringens som instruktion för SMP anges heller inga FoU-uppgifter, till skillnad från SPs instruktion.

Den FoU-mässiga skillnaden mellan SP och SMP framgår också än tydligt vid mer studium av personalens bakgrund. Av de 500 anställda vid SP finns 40 med ca forskarutbildning och 125 med civilingenjörs- eller högskoleutbildning. Vid ca annan SMP, med totalt 70 anställda, finns fyra civilingenjörer, nio det agronomer men finns ingen anställd som har forskarutbildning.

Den renodlade provningsverksamhet SMP, i enlighet med sin instruktion, har som koncentrerat sig på har kännetecknats förhållandevis enkel teknik. För av en anläggningsmaskiner har det i första hand rört sig rutinmässiga provningar. Detta om gäller även i stort för området jordbruksmaskiner, även det för denna om verksamhet alltid har ingått utveckling metoder för provning. av

Som jag tidigare har redovisat står jordbruket inför helt andra problem än de nu tidigare redskapstekniska. I dag är frågor rör jordbrukets miljö- och som energiteknik i fokus. Utveckling och Standardisering av metoder för att garantera minimala miljöskador under olika betingelser är idag minst lika viktiga tidigare som provningar och standardiseringar för att garantera minimala felfunktioner i jordbrukets maskiner.

För att anpassa verksamheten till förändringar i efterfrågan på provningar har SMP sedan länge bedrivit viss egen metodutveckling. Förändringen från redskapstekniskt till miljö- och energitekniskt fokus har fått konsekevenser för FoU-behovet. Utveckling och Standardisering metoder kräver i högre av numera grad förarbeten av FoU-karaktär.

SMP har försökt att möta detta behov. Flera de större projekt SMP f av som n driver har tydliga drag utvecklingsprojekt. Flera har också forskningsråd av som samñnansierande partner.

Det är utomordentligt svårt att klassificera olika aktiviteter och bedöma vad som är provning resp. FoU. Inom området SMP-JSG, motsvarar enheten Allmän som provning, räknar SMP med att hälften det statliga bidraget på 7 Mkr kommer ca av att gå till utvecklingsliknande projekt. SMP räknar vidare med att externa finansiärer skall bidra med en summa som motsvarar den del hämtas från driftbidraget. som

Det enskilda projekt som helt dominerar är det k TYP -93 -projektet, s som avser provningsmetoder kring spridning konst- och stallgödsel med syfte av att utvärdera lqavnivåer och provningsmetoder inför ett eventuellt typprovningsförfarande. Som jag tidigare redovisat är detta engångsinsats, enligt samtal med en som uppdragsgivaren knappast kommer att efterföljas liknande projekt. av stora

området SMP-A, motsvarar enheten Obligatorisk kontroll, har 5 % av den Inom som för internt finansierad FoU. Vidare har man räknat med debiterbara tiden avsatts från finansiärer med motsvarande belopp. Detta innebär för detta bidrag externa budgetår FoU-budget på ca 2 Mkr. en

Sammanfattningsvis jag utvecklingen inom jordbruket förskjuter intresset menar att provningsverksamhet till förmån för FoU-aktiviteter. De förslag jag lämnat i det från föregående SMP-JST inordnas i JTI och andra organ syftar till att bättre möta om att sådan integration och minskning antalet självständiga enheter bör dessa behov. En av leda till risken för onödig överlappning av FoU-insater undviks. att

framtida FoU-insater inom det kommersiella SMP-A bör bedömas utifrån Behovet av marknadsmässiga grunder. FoU-insatsema torde därvid i första hand syfta till kompetensutveckling för personalen. Det är till det bolag, antingen ägt av de upp integrerat i SA, framgent driver verksamheten att bedöma anställda eller som behovet och värdet av dessa insatser.

10.2 Konsekvenser för små och medelstora företag

Enligt direktiven skall utredningen beakta de små och medelstora företagens behov vad tillgång till opartisk provningskompetens, service, enkla särskilda avser aspekt enligt min uppfattning i hög grad är aktuell för SP regler etc. Detta är en som och endast i mindre grad för SMP.

jag redovisade i kap. 3 behöver industrin provningstjänster i olika led i den Som Under utvecklings- och konstruktionsskedet måste olika industriella processen. lösningars funktion, säkerhet och prestanda utvärderas. I produktionsskedet behövs

utveckling för att skapa effektiva kvalitetssäkringssystem. Vid marknadsintroduktionen behövs i många fall ett opartiskt tekniskt underlag, t ex certifikat eller godkännade. SP arbetar f i alla dessa led. n

utifrån strategiska och ekonomiska överväganden ta ställning till Företagen har att själva skall skaffa för detta eller anlita extern kompetens. Det säger om man resurser det sistnämnda alternativet är mest aktuellt för små och medelstora sig självt att företag. jag tidigare redovisat, utnyttjar även större företag i stor Men som utsträckning provningstjänster, t för undersökningar som kräver speciella externa ex kunskaper eller resurser.

således viktigt det finns tillgång till externa provningsresurser. De Det är att jag har haft under utredningens gång och de studier som gjorts visar på kontakter tillgänglig relativt nära håll. Även utnyttjandet behovet att denna resurs finns om provningsresurser sannolikt kommer att öka, finns betydande barriärer i av utländska teknisk kultur. Detta är särskilt relevant för små och medelstora form av språk och företag.

Det är naturligtvis svårt att uttala sig det framtida behovet av externa om för små och medelstora företag, min bedömning är att det provningstjänster men öka. De allmänt högre kraven på noggrannhet och kvalitet hos kommer att sett talar för detta. Det kan heller inte uteslutas att de strukturella produkter

systemförändringar som följer av EES-avtal och EGs på certifiering leder syn m m, till ökat utnyttjande av institutioner som SP. Genom att vi ansluter till detta oss system kommer möjligheterna att öka för företag att själva certifiera produkter att uppfyller olika standarder och krav. Obligatorisk tredjepartscertifiering kommer endast att omfatta specifikt farliga produkter eller produkter där tillverkaren valt att avvika från standarder. För att kunna fullgöra egencertifiering krävs dock att företagen har resurser och kompetens för dokumentation och kvalitetssäkring i produktionen. Det är inte sannolikt att små och medelstora företag kommer att bygga upp sådana varför behovet blir resurser, av externa resurser än mer väsentligt.

Enligt min uppfattning innebär ett bolagiserat och privatiserat SP inga avgörande förändringar för små och medelstora företag. Det viktiga inte är vilken form verksamheten vid SP bedrivs det viktiga är den är kompetent, att opartisk och att den resurs som verksamheten utgör tillsammans med andra alternativ finns

tillgänglig. Bytet associationsform bör heller inte leda till någon av förändring i principerna för prissättning tekniska undersökningstjänster. SPs prissättning av av dessa tjänster sker redan idag på marknadsmässiga grunder.

Som framgått av tidigare redovisning har SP mycket bred kontaktyta en gentemot gruppen små- och medelstora företag. Av det totala antalet kunder på 14 700 kunder

är huvuddelen små- och medelstora företag. Räknar bort ädelmetallkontroll man och justerarverksamhet utgör antalet 6 250. Mot denna bakgrund tycker jag det finns skäl att erinra om den SP kan utgöra, exempelvis länk i resurs som en olika teknikspridningsinsatser från samhällets sida. Hittills har SP inte utnyttjats i sådana sammanhang, även om SPs verksamhet i sig givetvis bidrar till teknikspridning.

SMP kan inte sägas spela någon väsentlig roll för verksamheterna vid små och

medelstora företag, om man undantar den tvångsvisa återkommande besiktningen av grävmaskiner hos ett mycket stort antal grävmaskinsentreprenörer.

Sverige är idag ett mycket litet land när det gäller tillverkning av lantbruksmaskiner. Når det gäller tillverkning tunga lantbruksmaskiner, traktorer, av t ex finns inte längre någon tillverkning i Sverige. Inom de områden där svensk tillverkning finns av anläggningsmaskiner, Skogsmaskiner, trädgårdsmaskiner samt maskinredskap kan

det finnas behov av tillgång till provnings- och certifieringsmöjligheter.

På grävmaskinsområdet finns ett stora producenter. Omfattningen par av dessa företags verksamhet innebär förmodligen att de kan hålla vissa provningsresurser egna och självcertifiera eller söka certiñeringar i andra länder.

De förändringar jag föreslagit rörande de olika delarna SMP, av som jag redovisat i det föregående, bör inte innebära några försämringar för små- och medelstora företag.

10.3 Regionala effekter

Regeringen har i april 1992 gett kommittéer och särskilda utredare i uppdrag att i utredningsarbetet redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna sina förslag. av För SPs del är denna frågeställning aktuell endast för mycket begränsad del en av verksamheten, nämligen den regionala faltorganisation som ombesörjer

återkommande kontroll av vågar m m I SMPs fall är regionalpolitiska aspekter . av relativt större betydelse, då detta berör den återkommande besiktningen av grävmaskiner och grävlastare, som för 50 % SMPs totala intäkter. svarar ca av

I SPs organisation finns omkring 30 k justerare regelmässigt verifierar s som kröner vikter, vågar och petroleummätare. Den föreskrivna periodtiden för de återkommande veriñkationema är två år. SP utför denna kontroll RPP, dvs som en monopolsituation föreligger. SP har dock själva föreslagit att detta monopol skall upphöra och o m den l januari 1993 kommer även andra kompetenta att organ kunna utföra denna kontroll.

För verksamheten uttas f n en enhetstaxa för de olika objekten. Detta innebär att butiksâgare som har en våg i t ex Norrlands inland, betalar avgift för samma verifikationen som butiksägare i Stockholmsområdet. Avgiften för kröning våg är av f n 225 kr, för bensinmâtare är avgiften 1060 kr.

SP har gjort en bedömning av vad en fri marknadsprissättning skulle innebära. För att få samma lönsamhet som i södra tätbefolkade regioner skulle intäkterna i mer nordliga regioner behöva ökas med 10 15 %. Detta sålunda indikation - ger en om vilka regionala effekter som skulle kunna uppstå vid marknadsprissättning. en

Det bör dock understrykas att denna höjning kan uppstå oberoende om SP bolagiseras och privatiseras. Redan det faktum att verksamheten kommande o m årsskifte blir konkurrensutsatt, leder förmodligen till högre grad en av marknadsprissättning.

SMP har, som jag tidigare redovisat, fåltorganisation 25 besiktningsingenjörer en av som ombesörjer den årliga kontrollen av grävmaskiner och grävlastare. Besiktningen sker inom ramen för RPP-systemet, vilket innebär att SMP f har monopol på n verksamheten. Detta monopol kommer enligt vad regeringen föreslagit i den k s EES-propositionen att upphöra den l januari 1994. o m

Taxesättningen sker efter en enhetstaxa. Priset för den årliga besiktningen av grävmaskiner är f n l 250 kr.

Enligt SMPs bedömning skulle en marknadsprissättning skapa ett prisintervall ren mellan l 000 och l 500 kr. På platser där det krävs långa för resor besiktningsingenjören skulle följdaktligen priset för maskinägaren öka med 20 %. ca

Även i detta fall är detta en höjning kan inträffa oavsett SMP blir som om privatiserat eller Den fria konkurrensen från 1994 kommer sannolikt medföra att en annan prisbild än f n.

Jag menar sammanfattningsvis att regionala effekter kan uppstå till följd tidigare av beslutade förändringar om avmonopolisering. Dessa effekter är således inte kopplade till de förslag till ny Organisationsform och andra förändringar jag i det som föregående har presenterat.

g mami

§42,

Särskilt yttrande Eric Johansson

av experten

l. Med anledning av att inte någon av de institutioner och branschforskningsinstitut som utredaren föreslår skall ta över SMPs uppgifter ännu har blivit ackrediterade av SWEDAC som provningslaboratorium eller certiñeringsinstitution kommer svensk mekanisk Verkstadsindustri att få större svårigheter att introducera sina produkter på den europeiska avreglerade marknaden än om SMP med sin redan förvärvade nu ackrediteringskompetens finns kvar som självständig statsägd provningsinstitution. SMP räknar också med att bli anmält som notifierat organ till EG-kommissionen för de aktuella produkterna. Om jag har läst och förstått EG-direktiven korrekt så kan inte ett notifierat organ ägna sig produktutveckling.

2. Utredarens förslag till styckning av SMP innebär, att liten en men kostnadseffektiv konkurrent elimineras. SMP har en tillräckligt kompetent personal med en uttalad vilja att få börja konkurrera på en marknad med öppna system på områdena kontroll, provning med teknisk utvärdering och certifiering maskiner av för anläggningsbranschen, grönytevården, jordbruket och skogsbruket.

3. Ytterligare en orsak till min anmälan avvikande mening mot förslaget om om styckning är de siffror som redovisas av Miljövårdsberedningen i SOU 199258 MILJÖSKULDEN. Miljövårdsberedningen uppskattar Sveriges miljöskuld till 260 miljarder kronor. Beloppet har fördubblats sedan 1980. Miljövärdsberedningen beräknar dessutom, att Sveriges miljöskuld ökar med sju miljarder år. De poster per som försämras mest om vi ingenting gör är klimatvariabilitet, jordbruk, avfall och försurning.

SMP kan naturligtvis inte lösa alla de problem som orsakar Sveriges miljöskuld, men SMP kan med bibehållen stark integritet och utan risk för att hamna i en situation av jäv eller intressekonflikt kritiskt granska teknik och maskiner ny nya inom anläggningsbranschen och de areabundna näringarna från miljöskyddssynpunkt samt ur användarnas och köparnas synvinkel. Efter en period resurskrävande av metodutvecklingsarbete för teknisk utvärdering och provning kan SMP också lämna förslag till krav ny teknik och maskiner från miljöskyddssynpunkt. nya

4. Jag anser att den nuvarande svenska modellen, som har både förebilder och efterapningar i Tyskland, Japan och delvis USA är överlägsen den modell som utredaren hämtat från våra nordiska grannländer samt Frankrike och Storbritannien. Den svenska modellen innebär att

SLU och tekniska högskolor ansvarar för akademisk forskning och akademisk undervisning,

JTI och Skogsforsk, som är två kompetenta och professionellt drivna branschforskningsinstitut, ansvarar för teknisk utveckling produkter av och tillämpad forskning,

Särskilt yttrande

SMP ansvarar för utveckling av provningsmetoder, teknisk utvärdering, provning och certifiering.

5. Vidare anser jag, att utredaren har undervärderat SMPs metodutvecklingsarbete. SMP har under hela sin verksamhetsperiod konsekvent använt tillgängliga resurser till att med ledning av egna och andras experimentella fakta utveckla provningsmetoder, konstruera och tillverka utrestning för att kunna prova och utvärdera den tekniska utrustning, tillverkare och importörer har tagit fram och som sålt för att mekanisera jord- och skogsbruk. Utvärderingen och provningen har enligt instruktionen SFS 1988858 utförts ur maskinanvändarens och maskinköparens synvinkel.

Samtliga provningar och tekniska utvärderingar som helt eller delvis finansierats med anslag eller bidrag från statsbudgeten har fortlöpande och i snabb takt publicerats i meddelandeserien. Provningsredogörelse nr 3331 kommer snart att publiceras.

Vad gäller metodutveckling för att prova och kontrollera anläggningsmaskiner, så utfördes detta omfattande arbete åren 1975-1977 med hjälp av ett lån från riksgäldskontoret vilket vi fick betala gällande ränta. Dessutom ställdes kravet att lånet skulle amorteras på fem år.

SMP mötte den beviljande regeringens krav på både räntebetalning och amorteringstid utan att någon senare regering har behövt skriva av del av skulden eller tillskjuta medel för att klara SMPs provning av anläggningsmaskiner.

6. Jag delar inte utredarens uppfattning att de två enheterna Allmän provning och Obligatorisk kontroll är oberoende av varandra och därför kan behandlas separat. Enligt min uppfattning har kombinationen givit de två enheterna rationaliseringsvinster. Kompletteringen med obligatorisk kontroll av anläggningsmaskiner har också vidgat och fördjupat SMPs kompetensproñl. Som utredaren har konstaterat är SMP den enda myndigheteninstitutionen i Europa som har kompetens såväl anläggningsmaskiner som maskiner för grönytevård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Detta är en styrka för svenskt näringsliv.

7. Pâ området marknadskontroll har utredaren inskränkt sig till att i en särskild bilaga redovisa vissa frågor och i övrigt valt att hänvisa till en kommande ännu inte tillsatt utredning.

Särskilt yttrande

Bilaga l

Kommittédirektiv

Begränsning statens i Statens provningsanstalt och

av engagemang

Statens maskinprovningar

Dir. 19927

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-06.

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda möjligheterna och formerna för en begränsning av statens engagemang inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom Statens provningsanstalt SP och Statens maskinprovningar SMP. Utredaren skall som underlag för utredningen redovisa den teknologiska infrastrukturen i EFTA- och EG-länderna inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och kvalitetssäkring samt analysera Sveriges behov av dessa tjänster. Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.

Bakgrund

I Sverige har det varit vanligt att den provning och kontroll som staten anser nödvändig för säkerhet till liv, hälsa och egendom utförs av myndigheter eller enskilda organ statens vägnar. En organisatorisk ram för sådan provning och kontroll finns sedan 1970-talet i riksprovplatssystemet, som innebär att det för särskilda kontrollområden kan utses ett organ, riksprovplats, som har monopol på att uppdrag av staten utföra provning inom detta område. Nuvarande bestämmelser om riksprovplatser finns i lagen 1984 164 om obligatorisk kontroll genom teknisk provning och mätning. Sedan mitten av 1980-talet har de svenska systemen för provning och kontroll varit föremål för flera utredningar med syfte att anpassa våra egna system till de som växer fram i Europa. Inom EG finns sedan 1989 en sammanhängande policy för

provning och certifiering The global approach to conformity assessment, se prop.

19899088, s. 122 Denna policy syftar till att uppnå ömsesidigt godtagande av provningar och certifieringar inom såväl det frivilliga som det obligatoriska området. Enligt EGs principer bör systemet vara öppet för alla kompetenta organ, både offentliga och enskilda. En grundläggande regel är vidare att det skall vara tillräckligt att kontrollera en produkt i ett land för att vinna tillträde till hela EG-marknaden. En viktig utgångspunkt för EG-kommissionen var också att skapa ett kontrollsystem som bidrar till att främja kvalitetstänkandet i industrin.

Bilaga 1

,

.

. Inom EG görs särskilda insatser för att stärka medlemsländernas kompetens inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och kvalitetssäkring. Sålunda är Community Bureau of Reference Programme Applied Metrology and Chemical Analysis i det närmast slutfört. I slutskedet medverkade också Sverige. För närvarande genomförs inom tredje ramprogrammet Research and Development Programme in the Field of Measurement and Testing. EG har också påbörjat en inventering av tillgängliga resurser inom området. Avsikten är att kunna identifiera var ytterligare resurser måste byggas upp hos medlemsländerna för att en tillräckligt hög nivå inom området skall kunna säkerställas. I det europeiska arbetet med att harmonisera tekniska regler har standarder fått en central roll. En stor del av standarderna avser metoder för provning och kontroll. Planerna inom standardiseringsorganen visar på en tilltagande aktivitet inom området. Detta föranleddes inte bara av EGs direktiv utan även av allmänhetens krav och industrins önskemål. Möjligheten att påverka finns i kommittéer och arbetsgrupper, och där är tillgången till svensk expertis viktig. För att kunna påverka utvecklingen måste dessutom i många fall insatser göras i ett kunskapsbyggande samarbete prenormative research som föregår standardiseringen. EG har flera organ och program för sådana aktiviteter. En avgörande förutsättning för detta deltagande och för en nära förestående standardrevidering är den forskning och utveckling FoU och den erfarenhet som byggts upp inom teknisk utvärdering, provning och mätteknik. En departementspromemoria Ds 199186 om införande av EES-rätt inom området provning och kontroll är nu föremål för remissbehandling. Promemorian redovisar gemensamma lösningar vissa sektorsövergripande frågor. Detta gäller framför allt införande av den infrastruktur av anmälda organ för bedömning av den överensstämmelse som EG-systemet förutsätter samt allmänna bestämmelser om EG- -märkning. Samtidigt föreslås att det svenska riksprovplatssystemet som skiljer sig på väsentliga punkter från det system som nu är under framväxt i Europa successivt skall avvecklas. Genom lagen 1989164 om kontroll genom teknisk provning m m har Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC givits uppgiften att som nationellt ackrediteringsorgan för laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan sköta insyn och tillsyn av dessa utifrån tillämpliga europastandarder. Den beskrivna europeiska utvecklingen mot öppna system och möjlighet för alla kompetenta organ att agera marknaden stämmer väl överens med regeringens ambition att förvandla tidigare statliga monopolsektorer till konkurrensutsatta verksamheter. Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning om avmonopolisering av bilprovningen dir. 19922. I propositionen 19919269 om privatisering av statligt ägda företag, m m finns statliga bolag inom provning och certifiering. Detta gäller SEMKO AB, AB Svensk Anläggningsprovning och AB Svensk Bilprovning. Regeringen har därmed anledning att ompröva sitt engagemang i Statens provningsanstalt SP och Statens maskinprovningar SMP och då framför allt i de delar av myndigheterna som arbetar på en konkurrensutsatt marknad. I samband med ett EES-avtal och ett EG-medlemskap ställs dock särskilda krav, dels när det gäller en tillräckligt hög nivå och mognadsgrad på den teknologiska infrastruktur som behövs för provning och certifiering, och dels möjligheterna att

Bilaga 1

föra fram och få gehör för svenska krav vid utarbetandet av olika dokument inom EG bl a direktiv och standarder.

Verksamheten inom SP

Statens Provningsanstalt är landets centrala institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning, forskning och utveckling. SP utför undersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av material, konstruktioner, system och därmed förenad verksamhet. SP fullgör uppgifter som riksprovplats och riksmätplats. Riksprovplatsverksamheten omfattas tjugo kontrollområden och utgör ca 9 % av verksamheten. SP bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde och lämnar experthjälp och råd till myndigheter och utredningar samt i nationellt och internationellt

standardiseringsarbete. Totalt omfattar SPs verksamhet ca 515 personer ca 470

personâr. Verksamheten finansieras av intäkter från uppdragsverksamhet näringsliv och förvaltning, forskningsrådsmedel för forsknings- och utvecklingsprojekt och anslag över statsbudgeten. SP omsatte under verksamhetsåret 199091 233 miljoner kronor.

Verksamheten inom SMP

Statens maskinprovningar har till uppgift att allmänheten prova maskiner, fordon och redskap inom entreprenadmaskinverksamheten, jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vården av grönytor. Provning av entreprenadmaskiner utgör huvuddelen av omsättningen som budgetåret 199091 var 31 miljoner kronor. Antalet anställda är 73 personer. SMP är riksprovplats för tre kontrollområden och utför annan obligatorisk kontroll enligt lagen om kontroll genom teknisk provning och om mätning inom sitt verksamhetsområde. SMP utför också uppdragsprovning på begäran av företag, myndigheter eller enskilda samt lämnar råd och upplysningar inom sitt verksamhetsområde. Verksamheten finansieras av uppdragsintäkter samt anslag över statsbudgeten. Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda vilka möjligheter och former som finns för att begränsa statens engagemang i SP och SMP inom provnings- och mätteknik samt anknytande verksamheter.

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Utredaren bör ha följande uppgifter

På en övergripande nivå kartlägga och analysera statens och andra aktörers roller och strategier inom områdena teknisk utvärdering, provning och kontroll och därmed sammanhängande FoU-stöd i ett antal EFTA- och EG-länder. I detta sammanhang bör redovisas vilka resurser länderna har för att genomföra marknadskontrollen ov olika tekniska produkter.

Bilaga I

Beskriva den svenska situationen och resurserna i huvuddrag inom provning och kontroll. Analysera den nationella efterfrågan av tjänster inom teknisk utvärdering, provnings- och mätteknik samt kvalitetssäkring med särskild inriktning på de områden där SP och SMP är verksamma. I sitt arbete bör utredaren beakta de små och medelstora företagens särskilda behov vad avser tillgång till opartisk provningskompetens, service, enkla regler osv. Kartlägga och analysera omfattningen och fördelningen mellan olika teknikområden det statliga stödet till FoU med anknytning till teknisk av utvärdering, provnings- och mätteknik samt kvalitetssäkring. I detta samanhang bör även redovisas om FoU-verksamheter inom SP och SMP kan samordnas med andra forskningsinstitutioner. Mot bakgrund av behovet av ökat näringslivsengagemang och begränsning av det statliga engagemanget föreslå lämpliga organisatoriska lösningar och huvudmannaskapägande för de verksamheter som bedrivs inom SP och SMP och därvid lämna förslag om privatisering och belysa konsekvenserna därav.

I sitt arbete bör utredaren eftersträva en bred samverkan med berörda myndigheter och organisationer samt näringslivet. Utredaren bör beakta det utredningsarbete om konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna som regeringens uppdrag genomförs av riksrevisionsverket. För utredaren gäller direktiven dir. 19845 till samtiliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt direktiven dir. 198843 angående beaktande av EG-aspekten. Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992. Jag har i denna fråga samrått med chefen för Jordbruksdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéeförordningen 1976119 - med uppdrag att utreda begränsningar av statens engagemang i de verksamheter av karaktären mätning, provning, kontroll, utvärdering m m. som bedrivs vid SP och SMP. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan

Näringsdepartementet

Bilaga I

Bilaga 2

Marknadskontroll

av produkter på den inre marknaden

Rapport utarbetad av Bertil Lindqvist, teknisk attaché vid den svenska EG-delegationen i Bryssel

Ändrade kontrollformer på den inre marknaden

I varje EG-direktiv med produktkrav enligt den nya metoden the new approach finns bestämmelser om kontroll av att kraven är uppfyllda. Dessa regler, som år avsedda att skapa ett skydd för liv, hälsa och miljö, skall gälla på den inre marknaden, etableras den 1 januari 1993. De avlöser tidigare nationella regler, som som bl a innebar en upprepning av samma slags kontroll i varje land. I fortsättningen skall det räcka med att kontrollen sker i ett land och att resultatet av denna sedan godtas i alla de andra.

Från förhandskontroll till marknadskontroll

En annan förändring är, att kontrollen byter karaktär. Från att den tidigare i stor utsträckning varit en förhandskontroll utförd av fristående organ, skall tillverkare och leverantörer i fortsättningen få ett ökat ansvar för att själva genomföra kontrollen av sina produkter. Fristående provnings- och certiñeringsorgan skall behöva anlitas endast vid hög olycksrisk. Vid denna systemförändring ersätts myndighetsgodkännanden av intyg certifikat, som utfärdas av särskilt utpekade certiñeringsorgan. Likaså ersätts gränskontroll av marknadskontroll.

En gemensam angelägenhet på den inre marknaden

Den officiella marknadskontrollen av produkter får en stor betydelse, genom att den utgör den slutliga spärren mot, att säkerhetsmässigt undermåliga produkter kommer till användning. På samma gång är den en granskning av, att kontrollarbetet i tidigare skeden fungerat avsett sätt. Eftersom den slutligen också är en gemensam angelägenhet för alla medlemsländer, som vart och ett solidariskt förväntas ta på sig sin del av arbetet, så finns det ett behov av samarbete och samordning samt informations- och erfarenhetsutbyte.

Svensk marknadskontroll i liten omfattning i dag

I Sverige har marknadskontrollen av produkter utformad som en stickprovskontroll i handeln i första hand begränsats till konsumentvaror. Den ansvariga myndigheten detta område, Konsumentverket, har således gjort stickprovskontroller av sådana konsumentprodukter, som ansetts intressanta för konsumenternas säkerhet och

Bilaga 2

ekonomi. Främst har man därvid utgått från risken för barnolycksfall. Exempel undersökta produkter är flytvästar, leksaker, nappar, bilbarnstolar samt sport- och cykelhjälmar.

Normalt granskar Konsumentverket inte bara, att produkterna motsvarar säkerhetskraven, utan också att de fungerar på avsett sätt. För de tekniska undersökningarna har Konsumentverket egna laboratorieresurser på vissa områden som t ex leksaker. I övrigt anlitar man fristående laboratorier, främst SP. Resultaten publiceras i Konsumentverkets tidskrift Råd och rön, som ofta citeras i andra massmedier. Kommunalt anställda konsumentvägledare är viktiga förmedlare av information till och från medvetna konsumenter. Konsumentvägledarna har också medverkat i marknadskontrollen genom att i den vanliga handeln anskaffa t ex leksaker, som sedan undersöks på laboratorier.

Enligt Konsumentverkets erfarenheter måste följande förutsättningar vara uppfyllda, för att marknadskontrollen skall fylla sitt syfte.

Verksamheten måste planeras och genomföras systematiskt -

Det måste finnas bra europeiska standarder EN som täcker såväl aktuella produkter som prövningsmetoder

Det måste finnas provnings- och utredningsresurser som svarar mot behoven

I övrigt har även t ex SEMKO AB bedrivit en viss marknadskontroll av elektriska produkter för hem och hushåll.

Ingen heltäckande marknadskontroll i EG

Ännu har inget EG-land etablerat någon systematisk och heltäckande marknadskontroll enligt de regler som skall gälla från den l januari 1993. Liksom i Sverige finns en viss erfarenhet från marknadskontroll endast konsumentvaruområdet. En sådan verksamhet har bedrivits i ett antal länder som ett led i deras konsumentpolitik. Längsta erfarenheten anses man ha i Storbritannien av detta. Där har kontrollen också fått den största omfattningen. I viss mån anses den nu stå modell för ett förslag från Kommissionen om marknadskontroll.

Europeiskt samarbete på konsumentvaruområdet

Konsumentskyddsmyndigheterna i de europeiska länderna samarbetar i den gemensamma organisationen Product Safety Enforcement in Europe PROSAFE. Säkerhetsbestämmelserna i EGs leksaksdirektiv anses ha varit ett pilotfall i PROSAFE-samarbetet, men efter hand bedöms personlig skyddsutrustning bli ett allt större tillämpningsområde.

Bilaga 2

Marknadskontroll konsumentprodukter i Storbritannien av

I Storbritannien har marknadskontrollen av konsumentprodukter lång tradition. en Som centralt statligt kontrollorgan finns Institute of Trading Standards Administration TSA. På lokal nivå finns 130 Trading Standards Offices. Dessa ca lokala kontor finansieras genom dels statliga, dels kommunala anslag. De kommunala anslagen varierar ganska mycket i omfattning, vilket speglas i skillnader i resurser och verksamhetsomfattning från kontor till kontor. Som ytterligare en finansieringskälla har man vissa uppgifter inom den legala metrologin, för vilka man tar ut avgifter.

TSA har etablerat ett databassystem TS Link vilket har direkt kontakt genom man med alla konsumentkontor. Detta ger möjlighet till ett snabbt och omfattande utbyte av erfarenheter från marknadskontrollen. Man kan också elektronisk genom post snabbt utfärda varningar för farliga produkter registrerats i datatbasen som HAZPROD. Som ett led i det internationella samarbetet är även konsumentorgan i Irland, Nederländerna, Norge och Sverige anslutna till TS Link.

EG-kommissionens på marknadskontrollen

syn

EG-kommissionen har redovisat sin syn marknadskontrollen i EG-ländema i ett arbetsdokument Doc. CERTIF 922, 1992-03-04. Där förordas samordnad en uppläggning för hela EG. Arbetsdokumentet skall ligga till grund för ett tankeutbyte med medlemsstaterna, som ytterligare kan belysa frågan.

Kommissionens avsikt är att sedan redovisa sin och medlemsländemas samlade uppfattning till Ministerrådet och EG-parlamentet. Dessa förväntas i sin sin tur ge välsignelse innehållet och därmed öka dess tyngd. I det följande ges en sammanfattning av innehållet i Kommissionens arbetsdokument.

Marknadskontrollen måste inge förtroende

Marknadskontrollen är en officiell kontroll att marknadsförda produkter uppfyller av, tvingande krav skydd för liv, hälsa och miljö. Kommissionen framhåller i sitt dokument, att alltför stora skillnader i denna kontroll kan äventyra den säkerhet man vill uppnå. Särskilt viktigt är det enligt Kommissionen, att övervakningen fungerar på avsett sätt, när resultaten påverkar flera länder. Vidare påpekar Kommissionen, att medlemsstaterna i viss utsträckning är beroende varandras marknadskontroll av för att skyddet av liv, hälsa och miljö skall bli effektivt. Man slår också fast, att ett bristande förtroende för marknadskontrollen kommer att ett hinder i vara utvecklingen av den inre marknaden.

Ett europeiskt nätverk många fördelar ger

Ett europeiskt nätverk för marknadskontroll innebär möjligheter till expertkontakter, ömsesidig rådgivning och samordnande åtgärder i flera länder. Detta kan ett vara

Bilaga 2

gott stöd i tveksamma eller komplicerade fall, påpekar Kommissionen. Det kan vara svårt för nationell myndighet att egen hand få fram uppgifter t ex om en distributionskedjan omfattar flera länder eller det sker parallell import till olika om delar Gemenskapen från ett tredje land. Likaså kan man lättare förhindra att av produkter, inte uppfyller säkerhetskraven, i oförändrat skick fraktas till andra som länder marknader.

Ansvaret ligger på medlemsstaterna

Ansvaret för marknadskontrollen inom EG ligger medlemsstaterna. I varje produktdirektiv enligt den metoden vilket medlemsstaterna har för nya anges ansvar det sker effektiv marknadskontroll. Detta exempliñeras med följande att en bestämmelser i direktivet 89686 personlig skyddsutrustning. om

§ l Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder som säkerställer, att utrustningen kan marknadsföras och tas i bruk endast den skyddar användarens hälsa och säkerhet och inte äventyrar om hälsa eller säkerhet för andra personer, husdjur eller egendom, förutsatt att utrustningen sköts och används avsett sätt.

§ l Om medlemsstat finner, att en utrustning, som är CE-märkt

en och används på avsett sätt, kan äventyra säkerheten för personer, husdjur eller egendom, skall medlemstaten vidta alla nödvändiga åtgärder för att ta bort utrustningen från marknaden och förhindra dess fortsatta marknadsföring eller fria rörlighet.

Gränskøntroll och registreringskrav försvinner

Befogenheterna att utföra marknadskontroll regleras genom nationell lagstiftning. Kontrollen bedrivs i dag på olika sätt i olika länder. Vissa länder har organiserat den marknadskontroll, dvs den sätts först när produkterna nått sin marknad. I som ren dessa fall innebär etableringen den inre marknaden den l januari 1993 inga eller av relativt små krav förändringar utom beträffande kontrollens omfattning. Andra har upprättat gränskontroll eller ett registreringstväng. Ingen av dessa en kontrollformer kan tillämpas den inre marknaden enligt Kommissionens uppfattning. Här blir det alltså nödvändigt att förändra verksamheten.

Hittills har det inte funnits något stort behov samordning av medlemsstaternas av marknadskontroll. Det har därför inte heller etablerats några rutiner eller mönster. För Kommissionen kan detta fördel, när man nu presenterar sina tankar och vara en förslag.

En hamioniserad marknadskontroll med tre organisatoriska delar

Marknadskontrollen beskrivs Kommissionen som ett tvåstegsförfarande, där det av första steget är faktasökande övervakning och det andra de problemlösande en

Bilaga 2

åtgärder kan bli nödvändiga. I övervakningen inryms inte bara en direkt som inspektionsverksamhet på marknaden utan också information t ex till följd av klagomål på produkter. De problemlösande åtgärderna kan sträcka sig från frivilliga överenskommelser med den marknadsfört produkt till rättsliga åtgärder om som en så skulle behövas. En europeiskt harmoniserad marknadskontroll föreslås innehålla följande tre delar.

Ett meddelandesystem för information mellan medlemsstaterna om resultaten från marknadskontrollen

2. Ett informationsutbyte om hur de olika medlemsstaterna organiserat marknadskontrollen och vilka förfaranden som används

3. En aktiv samordning gemenskapsnivå för att stötta medlemsstaternas verksamheter och redovisa de samlade erfarenheterna från marknadskontrollen

Vilket infonnatiønsutbyte mellan medlemsstaterna behövs

De nationella myndigheterna, för marknadskontrollen i de olika som ansvarar medlemsstaterna, har i dag ett mycket begränsat informationsutbyte. Det enda

undantaget är förfarande enligt ett rådsbeslut 8945EEC om ett snabbt

informationsutbyte i händelse olycksrisker vid användning av av konsumentprodukter. Detta används dock endast i situationer, då det krävs snabba åtgärder för att t ex förhindra olyckor.

Kommissionen gör uppdelning i tre klasser av informationen, som kan komma en fram vid marknadskontroll. I den första klassen hamnar enkla anmärkningar, som kan gälla smärre misstag vid produktmärkning eller i instruktioner för t ex produktens användning. Denna information ointressant för vidare spridning. anses Den andra klassen inrymmer uppgifter olika fel som kräver en ytterligare om undersökning för att skall klarhet hur allvarliga de är och om de kan man korrigeras. Dessa uppgifter bör enligt Kommissionen spridas, bl a med tanke på att då kan reda felen uppträder i flera länder. Den tredje klassen omfattar man om fel, bedöms så farliga, att det krävs fullständig utredning och provning. som vara en Här bedöms informationsspridningen till andra länder vara nödvändig, eventuellt enligt det snabba förfarandet beskrivet i rådsbeslutet 8945EEC.

Enkla rutiner för informationsutbytet

Informationsutbytet måste kunna ske enkelt och effektivt och med möjlighet till sekretess, de kommersiella förhållandena kräver detta, menar Kommissionen. I om detta syfte föreslår Kommissionen att deltagande parter

Bilaga 2

kommer överens om i vilka fall ett utbyte av information från marknadskontrollen är motiverad

utser en central kontaktpunkt i varje land för detta informationsutbyte -

utarbetar ett standardformat för informationsutbytet som begränsas till väsentliga uppgifter och som kan lösa vissa språkproblem

påtar sig en skyldighet att besvara frågor inom en given tid -

sänder information frågor och svar via ett datanät drivs

- som av Kommissionen och till vilket alla marknadskontrollmyndigheter är inkopplade

utnyttjar möjligheterna som databastekniken erbjuder så att frågor kan behandlas med t ex sökordsteknik

EN 45000 ett riktmärke för laboratorier

Kommissionen anser också att det är viktigt, att provningslaboratorier, som utnyttjas vid marknadskontrollen, bevisat sin kompetens och trovärdighet. Därigenom minskar behovet av, att undersökningarna upprepas i andra länder. Vare sig det är fråga om statliga eller privata laboratorier, bör de uppfylla krav, ställs på anmälda samma som organ, menar Kommissionen. Därmed avses de krav, som redovisas i de europeiska standarderna i EN 45000-serien. Laboratorierna bör också enligt Kommissionen använda samma provningsmetoder, som föreskrivits för tillverkare och leverantörer, för att man skall kunna göra direkta jämförelser.

Hur skall kontrollverksamheten finansieras

Inget sägs i arbetsdokumentet om finansieringen av marknadskontrollen. Allmänt anses emellertid marknadskontrollen ingå i medlemsstaternas förpliktelser mot Gemenskapen och finansieringen av den är därför deras ensak. Som följd en av kravet på ett fritt varuutbyte på den inre marknaden kan finansieringen inte längre kopplas till t ex avgifter för typprovningen av en produkt. I många fall kommer nu denna att ske i ett annat land, än där marknadskontrollen sedan utförs. Medlemsstaterna kan inte heller ta ut en allmän kontrollavgift i förväg för produkter, som kan komma att utsättas för marknadskontroll. Detta skulle innebära ett otillåtet hinder för marknadstillträdet.

Då tycks bara två alternativ återstå. Det ena är finansiering i form av statsanslag, vilket förefaller bli alltmer motbjudande i alla länder. Den andra är, att tar ut man straffavgifter av tillverkare eller importörer, produkter vid marknadskontrollen vars visat sig inte uppfylla säkerhetskraven. Sådana straffavgifter skulle emellertid utgöra en mycket osäker ñnansieringskälla. I den mån de får betydelse, skulle de dessutom bli ett bevis misslyckanden i tidigare led säkerhetsarbetet. av

Bilaga 2

Det återstår att hur finansieringen av den nationella marknadskontrollen kommer se, att lösas, mycket talar trots allt för, att anslagsñnansiering på nationell nivå men en är det rimligaste. Däremot tycks Kommissionen vara inställd att betala de centrala för informations- och erfarenhetsutbyte, samordning och rådgivning arrangemangen mellan medlemsstaterna.

Bilaga 2

Bilaga 3

över besökta institutioner

Förteckning

inkl. i den internationella

kontaktpersoner

studien

DANMARK

LantbrugsministerietForskningssekretariatet 01e Olsen, sekretariatschef Per Christiansen

Industri- og Handelsstyrelsen A P Jörgensen

Bent Larsen Force-Institutterne

Dansk Teknologisk Institut Jens Krumholt, Marknadsdirektör

Statens J ordbrukstekniske Forsög Peter Kierkegaard, Direktör Peder Madsen, avd. chef

ENQLAND

Department of Trade and Industry David W. Robinson Richard T. King C. Laurence Woodcock

Ministry of Agriculture, Ficheries and Food Peter Bunyan, Dr.

National Physical Laboratory Peter Clapham, Director

National Weights Measures Laboratory Seton Bennet, Director

Bilaga 3

FINLAND

Handels- och industriministeriet Alpo Kuparinen, Chief Counsellor Seppo Tuominen, Byråchef

Tapani Koivumäki, Överinspektör

Utrikesministeriet Kari Bergholm, Utrikesråd

Mätteknikcentralen Ulla Lähteenmäki, Direktör

Tekniska Kontrollcentralen Erkki Ahola, Direktör

VTT Statens tekniska forskningscentral Jarl Forstén, Direktör

Vakola Henrik Saarin, Tf. Chef

FRANKRIKE

Ministere de Plndustrie et du commerce Extérieur J .P. Leteurtrois

Ministere de PAgriCuIture

Guy Robert

Réseau National dEssais Richard Lavergne, Secrétaire permanent

Laboratoire National d°Essais Alan Bryden, Directeur

CEMAGREF Réne Urien, Directeur scientiñque Pierre Beccaria Jean-Francois Goupillon

Bilaga 3

HQLLAND

Ministerie van Economische Zaken R. L. M Berger, Directeur M. Ottolander, Projectleider Kwaliteit

Ministerie van Sociale Zaken en Werkgelegenheid E. Rombouts, Directeur

TNO H. de Vries M. N. Schaule Jullens

Nederlands Meetinstituut G. Faber, Directeur

EQRQE

Naeringsdepartementet Andreas Wahl, Underdirektör Eirik H. Normann, Rådgivare Truls Holm-Olsen, Konsulent

Direktoratet for Måleteknikk Knut Birkeland, Justerdirektör Knut Arild Lindlöv, Direktör Legal metr.

Diretoratet for Brann- og Eksplosjonsvern Terje Birkelund, Overingenjör

Statens Bygningstekniske Etat Terje Maagerud, Overingenjör

Direktoratet for Arbeidstilsynet Chr. Aug. Kruse-Jensen, Sjeñngeniör CHWEIZ

Schweizerischer Schulrat Heinrich Neukomm, Scientific adviser Max E. Hauck

Eidg. Materialprüfungs- und Forschungsanstalt EMPA Fritz Eggimann, Direktionspräsident Roland Knechtle

Bilaga 3

Eidg. Forschungsanstalt für Betriebswirtschaft und Landtechnik Walter Meier, Direktor

TYSKLAND

Bundesministerium für Wirtschaft Jürgen Schöttler, Dr. Helmut Schneider, Dipl. ing.

Bundesministerium für Ehrnährung, Landwirtschaft und Forsten Albrecht Graf von Schlabrendorf

Deutsche Landwirtschafts-Gesellschaft DLG Heinz Diemel, Dr.

Tietbau- Berufsgenossenschaft Richard Erlach, Dipl. ing.

Physikalisch Technische Bundesanstalt PTB Dieter Kind, Präsident

EUROPEISKA ORGANISATIONER

CEC Directorate General III - John Farnell Jaques Mc Millan

CEC Directorate General IV - Wouter Pieke

European Organization for Testing and Certification H. Machado Jorge, Director Alan Barber, Senior advisor

Eurolab Alan Bryden, Chairman

EUROMET Dieter Kind, Chairman

WELMEC Seton Bennet, Chairman

Bilaga 3

Bilaga 4

Internationella förhållanden redovisning

-

situationen i åtta EG- och EFTA-länder

av

Mätteknik och provning i Danmark

l Ackreditering

Industri- Handelsstyrelsen ansvarar för ackreditering av mät- och og provningslaboratorier samt certifieringsorgan. Detta sker i nära samarbete med DFM Fundamental Metrologi, bl utnyttjas för teknisk tillsyn och

Dansk Institut for som a

administration.

2 Metrologi

Den danska strukturen på metrologiområdet har stora likheter med den svenska. De nationella normalerna hålls ett antal primär- och referenslaboratorer. Under dessa av finns ett 30-tal ackrediterade kalibreringslaboratorier som häller normaler lägre nivå.

Vid DFM finns huvuddelen de nationella normalerna och den metrologiska FoUav verksamheten. DFM har 20 anställda och en omsättning på ca 13 MIG, varav ca ca 7 Mkr anslag 1991. Som exempel på andra primär- och referenslaboratorier kan nämnas Brüel Kjaer AS, DTI och SQ Tech AS.

Inom den legala metrologin är Industri- og Handelsstyrelsen såväl föreskrivande som typgodkännande myndighet. Typprovning av mätinstrument utförs av Elektronikcentralen och FORCE-institutteme. Första veriñkation och återkommande kontroll utförs ett antal ackrediterade laboratorer, bl a FORCE-institutteme. På av uppdrag Industri- Handelsstyrelsen sker därutöver en tillsyn av att av og mätinstrument i användning är verifierade enligt gällande föreskrifter.

3 Provning och teknisk utvärdering SP

Motsvarigheter till SPs verksamhet finns vid ett antal teknologiska serviceinstitut. Dessa institut arbetar med konsultuppdrag, utbildning, rådgivning, provning och tillämpad FoU anpassad till dansk industris behov. Instituten är normalt privata stiftelser drivs på non-profit bas. De erhåller olika former av ekonomiskt stöd som från staten.

Bilaga 4

Den danska institutsstrukturen har under senare är förändrats genom sammanläggning till större, polytekniska organisationer. Ett exempel på detta är DTI Dansk Teknologisk Institut. Här finns delar av SPs bygnadsteknik, energiteknik, kemi och materialteknik. DTI har 1990 ca 1170 anställda och en omsättning pä ca 570 Mkr, varav frän staten ca 14 % i basanslag och ca 26 % i olika projektprogramanslag. Knappt 50 % verksamheten utgörs av av provningkonsulttjänster, ca 30 % av FoU och drygt 20 % av undervisninginformation.

FORCE-Institutterne, med ca 570 anställda och en omsättning på ca 260 Mkr, har bildats genom sammanslagning av ett antal institut inom materialteknik och mätteknik. Delar av SPs materialteknik mekanik och måttvikt har sin motsvarighet här. Anslaget från staten uppgår till ca 13 %.

Vid EC ElektronikCentralen, med ca 180 anställda, finns bl a aktiviteter svarande mot SPs inom elteknikelektronik t ex EMC. Omsättning uppgår till drygt 100 Mkr, varav ca 17 % utgör statliga anslag och ca 17 % medel från EG-projekt. En sammanläggning mellan EC och tvä fysikinriktade institut planeras.

SPs brandteknik har delvis sin motsvarighet inom Dansk Brandteknisk Institut.

Vid sidan om serviceinstituten bör även nämnas Statens Byggeforskingsinstitut, som inom byggnadsteknik, VVS-teknik och byggnadsfysik är SPs samarbetspartner i bl a Nordtest-arbetet.

4 Provning anläggningsmaskiner SMP

av

I Danmark finns ingen motsvarighet till SMPs verksamhet inom detta område.

5 Provning och teknisk utvärdering maskiner för jordbruk,

av

skogsbruk och vården av grönytor

SjF Statens Jordbrugstekniske Forsøg Landsbrugsministeriets

är ett av sektorsforskningsinstitut. SjF arbetar inom områdena maskiner, byggnader, driftsteknik, energi och miljö. Verksamheten omfattar forskning, utveckling och provning.

SjF bildades 1978 genom en sammanslagning Statens Redskapsprøver och De av Landbrugstekniske Undersøgelser.

SjF har ca 60 anställda och omsättning på 24 Mkr. Av dessa är 50 % ett en ca ca statligt basanslag, ca 45 % statliga programanslag och 5 % uppdragsintäkter. ca

Provningsverksamheten omfattar främst områdena gödselspridare, lantbrukssprutor, traktorer, skyddshytter, ventilationsanläggningar och utrustning för mjölkhantering.

Bilaga 4

Vad gäller provning av konstgödselspridare är SjF ledande i Europa och förfogar sedan 1988 över 4000 m2 stor specialanpassad provningshall för detta ändamål. en

Mätteknik och provning i England

1 Ackreditering

NACCB National Accreditation Council for Certification Bodies svarar för

ackreditering av certiñeringsorgan.

NAMAS National Measurement Accredition Service svarar för ackreditering av

mät- och provningslaboratorier. NAMAS är en avdelning inom NPL se nedan.

2 Metrologi

NPL National Physical Laboratory har till uppgift att svara för nationell normaliehållning, tillämpad FoU, kalibrering, teknologitransfer och konsulttjänster inom det mättekniska området.

Motsvarigheterna till SPs RMP-funktioner finns inom NPL.

Från att tidigare ha varit en del av DTI Department of Trade and Industry blev NPL i juli 1990 en s k Excecutive Agency under DTI. Detta motsvarar närmast uppdragsmyndighet i den svenska strukturen.

Antalet anställda vid NPL uppgår till drygt ca 830 och omsättningen till ca 500 miljoner SEK. Av dessa kommer ca 90 % från DTI, ca 7 % från enskilda kunder och resterande 3 % från andra departement och myndigheter.

NWML National Weights and Measures Laboratory svarar för typprovning och typgodkännande av mätinstrument, t ex vågar och petroleummätare. NWML är en Excecutive Agency under DTI. Den återkommande kontrollen utförs av ca 120 lokala mått och vikt myndigheter. NWML svarar för normaliehållning och kalibrering av den utrustning dessa använder. NWML har ca 50 anställda och en omsättning på ca 20 Mkr, varav hälften från avgifter. Vid de lokala myndigheterna finns ca 1.500 inspektörer, motsvarande ca 300 personår.

3 Provning och teknisk utvärdering SP

Som i andra stora EG-länder finns i England ett stort antal institut som har verksamhet svarande mot SPs. Den följande redovisningen omfattar de mest relevanta institutionerna.

Motsvarigheten till SPs Byggnadsteknik, Byggnadsfysik, VVS-teknik och

Bilaga 4

Brandteknik finns i princip vid BRE Building Research Establishment. I april 1990 blev BRE en Excecutive Agency under DOE Department of the Environment. BRE arbetar med tillämpad FoU, konsultverksamhet och provning. BRE har knappt 700 anställda och omsätter ca 300 miljoner SEK, varav ca 60 % från DOE-anslag och 13 % via andra departement.

BBA British Board of Agrément, som också är en Excecutive Agency under

DOE, bedriver verksamhet avseende provning, kontroll och certifiering inom byggområdet. BBA har nära samarbete med BRE.

BSI British Standards Institution tillhandahåller provnings- inspektions- och certifieringstjänster inom ett brett område svarande mot delar av SPs verksamhet.

Resurser för brandprovning motsvarande SPs finns även vid LPC Loss Prevention Council och Warrington.

Väsentliga delar av SPs Mekanik och materialteknik, Fysik och elteknik samt Volymflödesmätning finns vid NEL National Engineering Laboratory, som sedan oktober 1990 är en Excecutive Agency under DTI. Antalet anställda är ca 410 personer och omsättningen uppgår till ca 230 Mkr.Verksamheten omfattar tillämpad FoU, teknologitransfer, provning och konsulttjänster. Ca 70 % av finansieringen utgörs av statliga anslag.NELs målsättning är att kraftigt öka omfattningen av industriñnansierade projekt. Planer finns att i framtiden gå vidare med en privatisering av NEL.

4 Provning anläggningsmaskiner SMP

av

Någon direkt motsvarighet till SMPs provning och besiktning av anläggningsmaskiner finns inte i England.

5 Provning och teknisk utvärdering av maskiner för jordbruk,

skogsbruk och värden av grönytor

Motsvarigheten till SMPs provning av jordbruksmaskiner, bl a. vad gäller traktorer och skyddshytter, finns vid AFRC Institute of Engineering Research.

AFRC är i första hand ett forsknings- och utveckningsinstitut. Drygt 50 % av finansieringen utgörs av statliga basanslag.

Mätteknik och i Finland

provning

l Ackreditering

Sedan l juni 1991 har en ny myndighet, Mätteknikcentralen, ansvar för den

Bilaga 4

nationella ackrediteringsverksamheten. Dessa uppgifter låg tidigare på Tekniska kontrollcentralen TTK.

2 Metrologi

Det samordnande ansvaret för den finska metrologiorganisationen ligger på Mätteknikcentralen

I den finska strukturen har man riksmätplatser National Standards Laboratories, som håller nationella normaler på den högsta nivån, och ackrediterade mätplatser, som håller normaler lägre nivåer.

VTT är riksmätplats för ett antal storheter. Andra organisationer med RMP-ansvar är MTI Metrology Research Institute, delägt av VTT, GL Finnish Geodetic Institute, TELE Telecom Engineering och även Mätteknikcentralen själv temperatur och massa.

Mätteknikcentralen planerar en kraftig utbyggnad av primärmetrologin dvs RMPfunktionerna, speciellt inom områdena massa, längd och elektriska storheter. Man har tidigare utnyttjat resurser i Sverige, bl a SP och FFA, för de funktioner som nu skall byggas upp i egen regi. För åren 1992-96 omfattar satsningen ca 50 Mkr i investeringar och ca 80 Mkr i löner och övriga driftskostnader.

TTK är ansvarigt organ för legal metrologi och handhar bl a. typprovning och typgodkännande av mätinstrument. Första verifikation och återkommande kontroll utförs av inom TTK anställda justerare. Vissa verifikationer kan även utföras av serviceñrmor under TTKs tillsyn.

3 Provning och teknisk utvärdering SP

VTT är den helt dominerande aktören inom provning och teknisk utvärdering. 1991 uppgick antalet anställda till ca 2.670 och omsättningen till ca 1030 Mkr. Av dessa är ca 30 % basanslag från staten, ca 30 % anslag från FoU-råd och ministerier och ca 40 % industriuppdrag. Investeringarna uppgick 1991 till ca 70 Mkr i lokaler och ca 135 Mkr i utrustning.

VTT arbetar med tillämpad teknisk FoU, teknologitransfer och konsultverksamhet

samt provning. Oversatt till svenska förhållanden blir VTTs motsvarighet en kombination av SP, ett antal branschforskningsinstitut och delar av Studsvik.

Inom VTT finns i stort sett all den verksamhet som bedrivs av SP. Undantagen utgör provningkontroll av mätinstrument legal metrologi och ädelmetallkontroll. Dessa verksamheter finns vid Tekniska kontrollcentralen TTK, som dessutom bl a har besiktning av tryckkärl, farliga ämnen, explosiva varor m.m.

Bilaga 4

4 Provning av anläggningsmaskiner SMP

Motsvarigheten till SMPs typprovning av anläggningsmaskiner finns i viss utsträckning vid VTT runtomsvängande grävmaskiner samt vid VAKOLA för grävlastare.

5 Provning och teknisk utvärdering maskiner för jordbruk,

av

skogsbruk och vården av grönytor

Motsvarigheten till SMPs provning av maskiner för jordbruk, skogsbruk m m finns vid VAKOLA. VAKOLA är ett statligt institut med ca 55-60 anställda. Omsättningen är ca 15 Mkr, varav ca 80 % utgörs av statliga anslag. Verksamheten vid VAKOLA har alltmer övergått från provning till tillämpad FoU. Pä uppdrag provas bl a. skyddshytter, traktorer, röjsågar, motorsågar, snöslungor, skördetröskor och pannor för spannmålstorkning. Jämförande prövningar har mycket liten omfattning. Det finns planer en sammanläggning av VAKOLA med Lantbrukets Forskningscentral LFC, som främst är inriktad mot biologisk FoU.

Mätteknik och provning i Frankrike

1 Ackreditering

RNE Réseau National dEssais ansvarar för ackreditering av provningslaboratorier. RNE är en förening, vars medlemmar utgörs av de ackrediterade laboratorema. BNM Bureau National de Métrologie ansvarar för ackreditering av mätlaboratorier. BNM är en liten enhet inom industriministeriet. Industriministeriet ansvarar t.v. för frågor som rör ackreditering av certifieringsorgan.

2 Metrologi

BNM ansvarar för samordning och finansiering av fundamental metrologi. Primärnormalerna finns vid ett antal Laboratoires Primaires, bland annat INM

Institut National de Métrologie, LNE Laboratoire National dEssais och LCIE Laboratoire Central des Industries Electriques.

Bilaga 4

Vissa s k härledda normaler finns även vid några ackrediterade mätlaboratorier Centres détalonnage agréés.

SDM Service de Mêtrologie svarar för föreskrifter och typgodkännande av mätinstrument inom den legala metrologin. SDM, som har ca 30 anställda, är en del av industriministeriet. Inledande verifikation och Övervakande kontroll av mätdon i drift utförs av en regional organisation med 24 direktorat DRIR knutna till industriministeriet. Omfattningen av inspektionsverksamheten är 300-400 personår.

3 Provning och teknisk utvärdering SP

Som i andra stora EG-länder finns ett antal institut som har verksamhet svarande mot SPs.

Vid CSTB Centre Scientiñque et Technique du Bâtiment finns bland annat motsvarigheten till SPs byggnadsteknik, byggnadsfysik, VVS-teknik, brandteknik och akustik. CSTB arbetar med tillämpad FoU 64 %, provningcertifiering 25 % och utbildning ll %. Antalet anställda uppgår till ca 560. CSTB är ett statligt institut EPIC och verksamheten finansieras till drygt 70 % genom anslag.

Inom LNE Laboratoire National dEssais finns stora delar av SPs materialteknik

och mekanik, kemisk analys, fysik samt mått och vikt. LNE har även viss verksamhet inom brandteknik, energiteknik och akustik.

LNE är ett statligt institut EPIC med ca 530 anställda. Verksamheten omfattar tillämpad FoU och Standardisering 30 %, provning och utvärdering 48 %, certifiering 12 % och kalibrering 10 %. Omsättningen uppgår till ca 200 Mkr, varav ca 58 % är direkta uppdragsintäkter, ca 31 % basanslag för Fou och rådgivning och ca 11 % andra specialdestinerade anslag.

LCIE Laboratoire Central des Industries Electriques har viss verksamhet svarande mot SPs elektronikelteknik och fysik samt normaliehâllning för elstorheter. LCIE har ca 400 anställda.

Den franska strukturen med institut svarande mot de svenska branschforskningsinstituten har under 1991 omformats. 18 institut har samlats under CTI-reseau. Avsikten är bland annat att kunna hantera tvärtekniska problem och horisontell teknologitransfer. Dessa institut tillhandahåller även provnings-, certiñerings- och standardiseringstjänster inom sina områden.

4 Provning av anläggningsmaskiner SMP

Någon direkt motsvarighet till SMPs provning och besiktning av anläggningsmaskiner finns inte i Frankrike.

Bilaga 4

5 Provning och teknisk utvärdering av maskiner för jordbruk,

skogsbruk och vården av grönytor

Vid CEMAGREF finns motsvarigheten till SMPs provningsverksamhet av maskiner för jordbruk m m.

CEMAGREF är ett helstatligt forsknings- och provningsinstitut med ca 970 anställda. Arbetsområdet omfattar även utrustning för livsmedelsproduktion, bevattningsteknik, akvakultur samt naturresurs- och miljöfrågor. Omsättningen är ca 300 Mkr, varav ca 80 % utgör anslag från olika ministerier och ca 20 % uppdragsintäkter.

Den dominerande delen av verksamheten, ca 55 %, består av FoU. Rådgivning och utredningar till ministerier utgör ca 22 % och provningutvärdering ca 23 %.

Mätteknik och provning i Holland

1 Ackreditering

Ansvarigt för ackreditering av certifieringsorgan är Raad vor de Certiñcatie organ RVC. STERLAB svarar för ackreditering av provningslaboratorier. Nederlands Meetinstitut ackrediterat mätlaboratorier.

2 Metrologi

Nederlands Meetinstituut NMi svarar för såväl den fundamentala som legala metrologin. NMi har ca 330 anställda och består av två enheter, Van Swinden laboratory VSL i Delft och Legal Metrology Service LMS i Dordrecht. Den totala omsättningen uppgår till knappt 150 Mkr, varav ca 50 % statliga anslag.

normaliehållning, kalibrering och tillämpad mätteknisk FoU. Inom VSL ansvarar för VSL arbetar ca 60 personer. Denna del av verksamheten finansieras med statliga anslag till ca 80 %.

LMS svarar för typprovning, typgodkännande och periodisk kontroll av mätinstrument, a vågar och petroleummätare. Inom LMS arbetar ca 200 personer, förutom i Dordrecht vid fyra regionala avdelningar.

Vid NMi finns således motsvarigheten till dels SPs RMP-verksamhet normaliehâllning, dels SPs verksamhet inom legal metrologi typprovningtypgodkännande och justering. Den legala metrologin i Holland omfattar något fler objcktområden än i Sverige.

NMi var tidigare en del av Ministry of Economic Affairs. Som en följd av

Bilaga 4

regeringens strävan effektivisera statsförvaltningen startades i mitten av 1980-talet att utredning möjligheterna att privatisera NMi. Detta resulterade i att NMi i en om maj 1989 överfördes till ett aktiebolag med staten som enda aktieägare

3 Provning och teknisk utvärdering SP

TNO är den dominerande institutionen inom provning och teknisk utvärdering. 1991 uppgick antalet anställda till 5.200 och omsättningen till ca 2,1 miljarder SEK, ca 60 % utgör statliga bas- och projektanslag. varav ca

TNO etablerades 1932 ett statligt institut, där verksamheten med stöd av en som särskild lag drivs i privaträttslig form.

TNO arbetar med tillämpad FoU, teknologitransfer, konsultuppdrag och provning. Andelen provning och utvärdering är ca 30-40 %. Översatt till svenska förhållanden blir TNOs motsvarighet en kombination SP, ett antal branschforskningsinstitut och delar av FOA och Studsvik. av

Inom TNO finns i stort sett all den verksamhet som bedrivs av SP. Undantagen utgör fundamental och legal metrologi som finns vid NMi.

TNO är uppdelat i sju divisioner, av vilka Building and Construction och Industrial Research är störst intresse vad gäller jämförelser av med SP. Inom Building and Construction finns bl a motsvarigheten till SPs Byggnadsteknik, Byggnadsfysik, VVS-teknik, Brandteknik och Mekanik. Intäkterna inom denna division uppgick 1990 till 140 miljoner SEK, varav ca 25 % är ca statliga anslag 9 % basanslag och 15 % andra statliga uppdrag.

Enligt TNOs strategiplan måste de olika verksamheterna anpassa sig till en statlig anslagsfinansiering högst 30 %. Denna nivå är för närvarande betydligt högre, främst inom den försvarsinriktade verksamheten.

4 Provning anläggningsmaskiner SMP

av

Motsvarighet till SMPs provning och besiktning av anläggningsmaskiner saknas i Holland.

5 Provning och teknisk utvärdering maskiner för jordbruk,

av

skogsbruk och vården av grönytor

Motsvarigheten till SMPs provning av jordbruksmaskiner, a. vad avser skyddshytter och traktorer, finns inom DLO Instituut voor Mechanisatie, Arbeid en Gebouwen IMAG.

Bilaga 4

IMAG är ett forskningsinstitut under Ministry of Agriculture. Omsättningen uppgår till ca 94 Mkr och antalet anställda till ca 185 personer.

IMAG arbetar huvudsakligen med strategisk och tillämpad FoU inom jordbrukets mekanisering och teknologi. Provningsverksamheten utgör endast liten del. en

Aktuella arbetsområden är a maskiner och processer, byggnader, arbetsmiljö, yttre miljö och arbetsorganisation.

Inom Ministry of Agriculture pågår arbete med att formulera krav bl a konstgödsel- och stallgödselspridare. Man planerar att utnyttja manufacturers declaration i stället för tredjepartsprovning.

Mätteknik och i

provning Norge

1 Ackreditering

Direktoratet for Måleteknik har ansvaret för den nationella ackrediteringsverksamheten. Direktoratet är myndighet under en Näringsdepartementet.

2 Metrologi

Det samordnande ansvaret för den norska metrologiorganisationen ligger på Direktoratet for Måleteknik.

Normaliehållningen sker i i huvudsak överensstämmer med den ett system som svenska organisationen med riksmätplatser och ackrediterade mätplatser. De nationella normalerna finns väsentligen inom Direktoratet.

En betydande upprutstning av den norska metrologin på primärnivå planeras. Satsningen avser nya laboratorier för Direktoratet for Måleteknik och omfattar ca 120 Mkr, varav 93 i byggnader och 27 i utrustning. Satsningen sker inom bl a massa, längd och elektriska LF-storheter. Motsvarande finns vid SP och har resurser hittills utnyttjats av ett antal norska företag.

3 Provning och teknisk SP utvärdering

Motsvarigheten till SPs verksamhet i Norge återfinns vid ett antal NTNFsamverkande institut och branschforskningsinstitut.

Alla instituten har basanslag från statsbudgeten ibland via NTNF, andelen varierar

mellan 10 40 % av omsättningen. Av uppdragsverksamheten utgör mellan 40 50 - - % projektñnansiering från forskningsråd främst NTNF och andra statliga organ.

Bilaga 4

ll

Den norska institutsstrukturen har nyligen utretts och man har föreslagit en sammanslagning till större enheter, fem k polytekniska koncerner. Avsikten år att s få miljöer stöder kompetensutveckling, ökar förmågan att tackla tvärtekniska som problem, förbättrar den internationella slagkraften och rationaliserar driften. Koncernerna föreslås bli Oslo industri, energimiljö, bygganläggning, Bergen

ekonomi, off-shore, Trondheim nuvarande SINTEF, Stavanger nuvarande RF

och Tromsö fiske.

Motsvarigheten till SPs byggnadsteknik, byggnadsfysik och VVS-teknik finns i huvudsak vid Norges Byggforskningsinstitut NBI. NBI har ca 150 anställda och omsätter 71 Mkr 1991, vilka 19 % kommer från NTNF och 24 % från ca av ca andra departement, myndigheter och forskningsråd. NBI är en privaträttslig stiftelse.

SPs akustik, brandteknik och i vissa delar materialteknikmekanik och fysikelteknik finns vid SINTEF, är nära integrerat med NTH i Trondheim. SINTEF har en som omsättning på 1186 Mkr och 1780 anställda 1991. Ca 25 % av intäkterna ca ca anslag från forskningsråd, främst NTNF. SINTEF är privaträttslig utgörs av en stiftelse.

Även Det Norske Veritas har verksamhet mot SPs inom mekanik, som svarar polymerteknik, elektronik och kalibrering.

4 Provning anläggningsmaskiner SMP

av

Någon direkt motsvarighet till SMPs typprovning anläggningsmaskiner saknas. av Återkommande besiktning egenkontroll med krav på fackkunskap hos den sker som som gör besiktningen.

5 Provning och teknisk utvärdering maskiner för jordbruk,

av

skogsbruk och vården av grönytor

Motsvarigheten till SMPs verksamhet finns vid Institutt For Tekniske Fag ITF vid Norges Lantbrukshögskole. ITF har 140 anställda. Verksamheten omfattar ca forskning, utveckling, provningcertifiering och utbildning. Objekt som provas är bl skyddshytter, traktorer, lyftutrustningar, gödselspridare, fläktar och pannor. a.

ITFs arbetsområden är förutom maskiner, bl arbetsmiljö, energiekonomisering, a. djurproduktion, akvakultur, yttre miljö och ekologiskt jordbruk.

ITF bildades för några år sedan sammanläggning av Landbrugstekniska genom en Instituttet med ett antal institutioner inom Norges Landbrugshögskole.

Bilaga 4

Mätteknik och

provning i Schweiz

1 Ackreditering

EAM Eidgenössiches Amt für Messwesen för det praktiska arbetet med svarar ackreditering av mätlaboratorier samt provnings- och certifieringsorgan. En speciell ackrediteringskommission tar de formella besluten.

2 Metrologi

EAM har till uppgift att svara för nationell normaliehållning, tillämpad FoU samt internationellt samarbete inom allmän metrologi. Motsvarigheten till SPs RMPfunktioner finns inom EAM.

EAM är också ansvarigt organ för legal metrologi på federal nivå. Verksamheten inom detta område överensstämmer i stort med SPs. EAM svarar för typprovning och typgodkännande av mätinstrument, t ex vågar och petroleummätare. I uppgifterna ingår även att utarbeta underlag för mättekniska föreskrifter. De olika kantonerna ansvarar för den återkommande kontrollen mätdon, utförs av som av totalt ett 30-tal regionalt placerade justerare.

EAM har ca 80 anställda och en omsättning ca 45 Mkr. De externa intäkterna uppgår till ca 16 Mkr. Den allmänna metrologin utgör ungefär halva verksamheten.

3 Provning och teknisk utvärdering SP

EMPA Eidgennössische Materialprüfungs- und Forschunganstalt är den centrala institutionen för provning, tillämpad FoU och rådgivning. Motsvarigheten till SPs byggnadsteknik, byggnadsfysik, VVS-teknik, akustik, kemi, materialteknikmekanik samt elektronikelteknik finns inom EMPA. Verksamheten består till 23 ca av provning och 13 av FoU.

EMPA har ca 648 anställda och en omsättning 335 Mkr, 80 Mkr ca varav ca avser investeringar. De externa intäkterna uppgår till 85 Mkr. AV intäkterna i ca övrigt är ca 70 Mkr proformafakturor till myndigheter Amtshi1fe, jfr SPs rådgivning och ca 180 Mkr basanslag. EMPA är statlig myndighet. en

Enligt EMPAs strategiplan skall verksamheten inriktas FoU och mot mer kvalificerad provning. Som ett led i detta har nyligen provning gasflaskor av avyttrats till en privat förening.

Den lag som styr a. EMPAs verksamhet håller på att omarbetas. De nya styrformerna har stora likheter med vad gäller för uppdragsmyndigheter i som Sverige.

Bilaga 4

4 Provning av anläggningsmaskiner SMP

I Schweiz finns ingen direkt motsvarighet till SMPs verksamhet.

5 Provning och teknisk utvärdering av maskiner för jordbruk,

skogsbruk och värden av grönytor

Provning av jordbruksmaskiner inklusive traktorer sker vid Eidenössische Forschungsanstalt för Betriebswirtschaft und Landtechnik EFBL i Tänikon.

EFBL arbetar med tillämpad forskning och provning inom ett antal områden, bl a. mekanisering, maskiner, odlingsteknik och jordbruksbyggnader. Personalen uppgår totalt till ca 90, varav 1-2 personer arbetar med provning av maskiner. Provningarna avser bl a. traktorer och skyddshytter.

Verksamheten vid EFBL är i princip helt anslgasñnansierad. Omsättningen uppgår till ca 36 Mkr.

Provningsverksamheten har under hela 1980-talet minskat i omfattning. Tidigare utfördes bl a. serieprovningar av den karaktär som finns vid SMP.

Mätteknik och i

provning Tyskland

l Ackreditering

DAR Deutscher Akkreditierungs Rat är den tyska samordnande paraplyorganisationen för ackreditering och notiñering. Medlemmar är olika ackrediteringsorgan, myndigheter och ministerier.

I DAR ingår sju olika ackrediteringsorgan. DKD Deutscher Kalibrierdienst svarar för ackreditering av mätlaboratorier. DKD drivs av PTB Physikalisch-Technische

Bundesanstalt.

DAP Deutsches Akkreditierungssystem Prüfwesen, som drivs av ett antal stora statliga provningsanstalter, ackrediterar provningslaboratorier och certiñeringsorgan. Inom olika branscher finns även andra ackrediteringsorgan, DAM inom t ex stålområdet och DEKITZ inom IT-omrädet. TGA Trägergemeinschaft für Akkreditierung har en samordnande roll för frivillig ackreditering av provnings- och certiñeringsorgan.

Bilaga 4

2 Metrologi

PTB Physikalisch-Technische Bundesanstalt har till uppgift att svara för nationell

normaliehållning, kalibrering och FoU inom det mättekniska området. Motsvarigheterna till SPs RMP-funktioner finns inom PTB.

PTB är ett federalt, helstatligt institut med ca 2000 anställda. Av dessa arbetar ca hälften med allmän metrologi. Den totala omsättningen är ca 935 Mkr, varav ca 283 Mkr investeringar. Verksamheten är i princip helt anslagsñnansierad, de avser externa intäkterna uppgår till ca 55 Mkr.

PTB även för föreskrifter om och typgodkännande av mätinstrument inom den svarar legala metrologin, som i Tyskland är mycket omfattande. Inom PTB arbetar ca 200 personer med dessa uppgifter.

Första verifikation och återkommande kontroll utförs av sexton justeringsmyndigheter delstatsnivå samt av en regional organisation med ett 70-tal justeringskontor. Totalt arbetar ca 900 personer inom detta område. För kontroll av el-, vatten- och värmemätare godtas, samma sätt som i Sverige, provning vid ackrediterade laboratorier.

3 Provning och teknisk utvärdering SP

I Tyskland finns ett antal institutioner med verksamhet svarande mot SPs.

BAM Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung är den federala provningsanstalten. Här finns motsvarigheten till SPs byggnadsteknik, kemi, materialteknik och mekanik. Verksamheten består av provning 40 %, tillämpad FoU 40 % och rådgivning 20 %. BAM har ca 1600 anställda och en omsättning ca 550 Mkr,

180 Mkr avser investeringar. Verksamheten är väsentligen varav ca anslagsfinansierad. De externa intäkterna uppgår till ca 47 Mkr. Uppgifterna avser

situationen före integrationen verksamhet i f.d. Östtyskland. BAM är en statlig

av myndighet.

På delstatsnivå finns ett antal statliga provningsanstalter som i olika omfattning har verksamhet svarande mot SPs. Speciellt kan nämnas MPA-NRW Staatliches Materialprüfungsamt Nordrhein-Westfalen, som bl a. har aktiviteter svarande mot SPs brandteknik, kontruktionsteknik och materialteknikmekanik. MPANRW har ca 480 anställda. Omsättningen uppgår till ca 155 Mkr, varav ca 83 Mkr utgörs av externa intäkter.

Vid PTB finns, vid sidan av huvudverksamheten inom metrologi, även viss säkerhets- och miljörelaterad mät- och provningsverksamhet. Exempel på sådana områden, även finns vid SP, är buller och ex-utvärdering. som

Bilaga 4

Fraunhofer-Gesellschaft FhG är en multidisciplinär institutskoncern för tillämpad FoU, teknikutveckling och provning. Antal anställda är ca 7000 och omsättningen ca 3600 Mkr. FhG är en privaträttslig förening bestående av f n 47 institut. Av intäkterna utgör ca 30 % basanslag och ca 35 % projektanslag från staten. Motsvarigheter till b.a. SPs träteknik, byggnadsfysik, energiteknik, materialteknik och elektronikIT finns vid Fraunhofer.

4 Provning av anläggningsmaskiner SMP

Tietbau-Berufsgenossenschaft TBG utför typgranskning och certifiering av anläggningsmaskiner i anslutning till huvuduppgiften som är försäkringsverksamhet inom arbetsmiljöområdet. TBG har huvudkontor i München och regional organisation. Antalet anställda totalt är ca 1000 personer varav ca 10 arbetar med maskinbesiktning. TBG är en enskild förening.

Enligt TBGs regler kan återkommande kontroll av t.ex. grävmaskiner skötas av en sakkunnig person hos maskininnehavaren eller serviceföretag. En möjlighet är också att utnyttja ett tredjepartsorgan, t.ex. DEKRA.

De regionala Technischer Uberwachungsvereine TUV samt DEKRA svarar för

trafiksäkerhetsbesiktning av anläggningsmaskiner som framförs på väg. Återkommande kontroll genomförs varje eller år beroende på maskintyp. vart annat Denna får inte göras egenkontroll. Samtliga TUV är fristående stiftelser som av non-proñW-karaktär.

5 Provning och teknisk utvärdering maskiner för jordbruk,

av

skogsbruk och vården av grönytor

Den närmaste motsvarigheten till SMPs verksamhet finns vid DLG Prüfstelle i Gross-Umstadt.

DLG Deutsche Landwirtschafts-Gesellschaft e.v är en privaträttslig förening med

ca 170 anställda. Verksamheten omfattar provning av jordbruksmaskiner och livsmedel, anordnande av utställningar, utbildning och seminarier.

Provningsverksamheten vid DLG Prüfstelle avser alla slags jordbruksmaskiner, inkl. ECE-provning av traktorer. Provningarna är i stort sett helt av frivillig Resultaten publiceras offentligt efter medgivande av uppdragsgivarna. DLG Prüfstelle har ca 80 anställda och en omsättning ca 28 Mkr. Av dessa är ca 75-80 % anslag från jordbruksministeriet.

Bilaga 4

KUNGL. BlBL.

199209-o3

STO HOLM

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrin och dess patienter levnadsförhållanden, - - villkor i högskolan. U. vårdensinnehåll och utveckling. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi 38.Friståendeskolor. Bidrag och elevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 39. Begreppet arbetsskada. Psykiskt stördas situation i kommunerna 40. Risk- och skadehantering statlig verksamhet Fi. i -en probleminventering ur socialtjänstens 41. Angåendevattenskotrar. M. perspektiv. 42. Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling. M. - 4. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. 43. Eoocycles The Basis of SustainableUrban - Koncession för försäkringssammanslutningar.Fi. Development. M. Ny mervärdesskattelag. 44. Resurser för högskolans grundutbildning. U. Motiv. Del 45. Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. M. - - Författningstext och bilagor. Del Fi. 46. Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka forskning - - Kompetensutveckling en nationell strategi. A. kring service, stöd och vård. - Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad,Del II. Fi. m.m. - Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 48. Effektivare statistikstyming Den statliga - 10. Ett nytt bolag för rundradiosändningar. Ku. statistikensfinansiering och samordning.Fi. l l.Fastighetsskatt. Fi. 49.EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen. 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. C 13.Bundna aktier. Ju. 50. Avgifter och högkostnadsskyddinom äldre- och 14.Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen.S l5.Ledning och ledarskapi högskolan några 51. Översyn av sjöpolisen. Ju. perspektiv och möjligheter. U. 52. Ett samhälle för alla. S. 16. Kroppen efter döden. 53. Skatt på dieselolja. Fi. l7. Den sista undersökningen obduktionen i ett 54. Mer för mindre nya styrformer för barn- och - psykologiskt perspektiv. ungdomspolitiken. C. l8.Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. 55.Råd för forskning om transporter och l9.Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20. Statens hundskola. Ombildning från myndighet till Råd för forskning om transporter och aktiebolag. kommunikation. Bilagor. K. zLBostadsstöd till pensionärer. 56.Färjor och farleder. K. 22.EES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 57. Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. Fi. 23.Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 58. Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden 24. Avreglerad bostadsmarknad.Fi. utvecklas om vi ingenting gör. M. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 60. Enklare regler för statsanställda. Fi. 26.Rätten till folkpension kvalifikationsregler i 61. Ett reformerat åklagarväsende. Del. A och B. Ju. internationella förhållanden. 62. Forskning och utveckling för totalförsvaret- förslag 27.Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fö. 28.Kartläggning av kasinospel enligt internationella 63.Regionala roller en perspektivstudie. C. - regler. Fi. 64. Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg.C. 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges 65. Kartboken. C. nationella smittskyddsfunktioner. 66. Västsverige region i utveckling. C. - 30.Kreditförsäkring Några aktuella problem. Fi. 67. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del - 31.Lagstiftning om satellitsändningar av F1. TV-prograrn.Ku. 68.Långsiktig miljöforskning. M. 32.Nya Inlandsbanan.K. 69. Meningsfull vistelse asylförläggning. Ku. 33.Kasinospelsverksamheti folkrörelsernas tjänst C. 70. Telelag. K. 34.Fastighetsdatasystemetsdatorstruktur. M. 71. Bostadsförmedling i nya former. Fi. 35.Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer. M. 72. Det kommunala medlemskapet.C. 36.Radio och TV i ett. Ku. i

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärd och valfrihet- service, stöd och vård för psykiskt störda. 74.Prova privat Provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspektiv. N.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. [8]

Justitiedepartementet -

Fastighetsskatt.[11] Bundna aktier. [13] Långtidsutredningen 1992. [19] EES-anpassningav kreditupplysningslagen. [22] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen [23] m.m. Översyn av sjöpolisen. [51] Avreglerad bostadsmarknad. [24] Ett refonnerat åklagarväsende. Del A och B. [61] Kartläggning av kasinospel enligt internationella - Försvarsdepartementet regler. [28]

problem. [30] Kreditförsåkring - Några aktuella Forskning och utveckling för totalförsvaret- förslag Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. [40] till åtgärder. [62] bostadsmarknad,Del II. [47] Avreglerad

Effektivare statistikstyming Den statliga statistikens

Socialdepartementet -

finansiering och samordning. [48] Psykiskt stördas situation i kommunerna Skatt på dieselolja. [53]

-en probleminventering ur socialtjänstensperspektiv. [3] Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. [57]

Psykiatrin i Norden ett jämförande perspektiv. [4] Enklare regler för statsanställda.[60] - Kroppen efter döden. [16] Fortsatt reformering företagsbeskatmingen.Del [67] av Den sista undersökningen obduktionen i ett Bostadsförmedling i former. [71] - nya psykologiskt perspektiv. [17]

Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] Utbildningsdepartementet

- Statens hundskola. Ombildning från myndighet till Frihet kompetens. Grundutbildningens villkor - ansvaraktiebolag. [20] ihögskolan. [1] Bostadsstödtill pensionärer. [21] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Rätten till folkpension kvalifikationsregler i - Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv internationella förhållanden. [26] och möjligheter. [15] Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges 3-årig - Utvärdering av försöksverksamhetenmed nationella smittskyddsfunktioner. [29] [25] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Psykiatrin och dess patienter -levnadsförhållanden, Friståendeskolor. Bidrag och elevavgifter. [38] vårdens innehåll och utveckling. [37] Resurser för högskolans grundutbildning. [44] Begreppet arbetsskada.[39] Läraruppdraget. [59] Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka

forskning kring service, stöd och vård. [46] Jordbruksdepartementet

- Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre- och Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] handikappomsorgen.[50]

Ett samhälle för alla. [52] Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärd och valfrihet- service, stöd och vård för psykiskt störda. [73] Kompetensutveckling en - nationell strategi. [7]

Årsarbetstid. [27]

Kommunikationsdepartementet Kulturdepartementet

Nya Inlandsbanan.[32] Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] Råd för forskning om transporter och kommunikation. Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program. [31] Råd för forskning om transporter och kommunikation. Radio och TV i ett. [36] Bilagor. [55] Meningsfull vistelse asylförläggning. [69] Färjor och farleder. [56]

Telelag. [70]

Näringsdepartementet Finansdepartementet Prova privat- Provning och mätteknik inom SP och

SMP i europaperspektiv. [74] Koncessionför försäkringssammanslutningar.[5]

Ny mervärdesskattelag. Civildepartementet

Motiv. Del - i [9] [6] Ekonomi och rätt kyrkan. Författningstext och bilagor. Del - Kasinospelsverksarnheti folkrörelsemas tjänst [33]

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

EES-anpassningav marknadsföringslagstiftningen.[49] Mer för mindre nya styrfonner för barn- och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller en perspektivstudie. [63] - Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. [64] - Kartboken. [65]

Västsverige region i utveckling. [66] - Det kommunala medlemskapet.[72]

Miljö- och naturresursdepartementet

Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2] Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34]

Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer. [35] Angåendevattenskotrar. Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling. [42] - Ecocycles The Basis of SustainableUrban Develop- ment. [43] Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. [45] - Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utveck-