Utredningen om vissa internationella insolvensfrågor betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

W50

Ref

Utredningen

om

Vissa internationella

insolvensfrågor

S

U

199278 Betänkande vissa av utredningen om internationella insolvensfrågor

Statens offentliga utredningar

WW 199278 ä]

Justitiedepartementet

Utredningen om

Vissa internationella

insolvensfrågor

Betänkande av inredningen om vissa

internationella insolvensfrågor

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget. som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets törvaltningskontor ombesörjermnüssutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationcmakan ocksåköpasi Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-l3134-X Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för justitiedepartementet

InsolvensutredningenJu 198802 tillsattes år 1988 med uppdrag att utreda vissa frågor konkursrâttens område dir. 198852. Genom tilläggsdirektiv till insolvensutredningen den 13 december 1990 dir. 199074 togs bl.a. frågan om att anpassa den konkursrättsliga lagstiftningen till internationella törhållanden bon från utredningens uppdrag. I tilläggsdirektiven uttalades att den frågan skulle behandlasi särskild ordning.

Genom beslut den 11 april 1991 uppdrog regeringen Iânskronodirektören Eugene Palmer att såsom särskild utredare utreda vissa konkursrättsliga frågor med internationell anknytning. StatsrådetLaila Freivalds förordnade genom beslut den 15 maj 1991 professorn Michael Bogdan och advokaten Björn Edgren att biträda EugenePalmer som experter samt hovråttsñslcalen Charlotte Brokelind att vara sekreterare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om vissa internationella insolvensfrågor.

Utrikesdepartementethar bistått utredningen medöversättningsarbetegenom departementssekreterarenKjell Ferm.

Genom överlämnandet av detta betänkandeär utredningensuppdrag slutfört.

Jönköping i augusti 1992

Eugene Palmer

Charlotte Brokelind

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

FRFATTNINGSFRSLAG 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

SAMMANFATTNING 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SUMMARY 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 DIREKTIVEN 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 DEN INTERNATIONELLA KONKURSRÄTTEN 23 . . . . . 2.1 Bakgrund 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Universalitetsprincipen och territorialitetsprincipen 24 . 2.3 Nuvarande ordning 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Inhemsk konkurs 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Utländsk konkurs 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Den nordiska konkurskonventionen 28 . . . . . . . . . . . . .

3 EUROPARÅDETS KONKURSKONVENTION 31 . . . . . . . 3.1 Inledning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Första kapitlet 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Andra kapitlet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Tredje kapitlet 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Fjärde kapitlet 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Femte kapitlet 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 ARBETET INOM EG 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 SVENSK ANSLUTNING TILL KONVENTIONEN 39 . 5.1 Övergripande överväganden 39 . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Kapitel 2 eller kapitel 3 eller båda ..40 5.3 Kapitel 4 .43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INKORPORERING ELLER TRANSFORMERING .45

UTLÄNDSKA KONKURSFÖRVALTARES MÖJLIG- HETER ATI AGERA I SVERIGE ..49 7.1 överväganden ..49 7.2 Tillâmpningsomrádet ..50 7.3 Förfarandet ..5l 7.4 De inhemska borgenäremasställning ..52 . . . . . . . . . . 7.5 Kvarstad m.m. ..53

FÖRÄNDRINGAR r FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA LÄNDER ..55

UTLÄNDSKA TILLGÅNGAR VID OBESTÃNDSBE DÖMNINGEN ..63 10.1 Obestándsbegreppeti konkurssammanhang .63 10.2 Obestándsbegreppetinom straffrätten ..67 . . . . . . . . . .

ll VILKA LAGÄNDRINGAR KRÄVS ..69

12 SPECIALMOTIVERING ..7l

BILAGOR Bilaga l Kommitténs direktiv Bilaga 2 A Europarådets konkurskonvention Nr 136 Bilaga 2 B Europarådets konkurskonvcntion Nr 136 översättning

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till lag om vissa internationella konkurser m.m.

Härigenom föreskrivs följande

Inledande beståmntelser

l § Denna lag tillämpas efter regeringens förordnande i förhållande till de stater som har tillträtt den i Istanbul den 5 juli 1990 dagtecknade Europarådskonventionen om vissa internationella aspekter på konkurser. I förhållande till Danmark, Finland, Island eller Norge tillämpas dock andra lagar.

Regeringen får föreskriva att lagen helt eller delvis skall tillämpas även i förhållande till andra stater.

2 § Lagen gäller inte när konkursgåldenâren är ett försäkrings- eller kreditinstitut.

3 § Vid tillämpningen av denna lag avses med konkurs och förvaltare

sådantförfarande respektive sådan bestäms av regeringen.

person som

Huvudkonkurs och sekunddrkonkurs

4 § Med huvudkonkurs avses en konkurs som har beslutats det land i till vilket gäldenâren har sin huvudsakliga ekonomiska bindning.

En juridisk person skall, om inte annat visas, antas ha sin huvudsakliga bindning till det land där styrelsen har sitt säte eller, om styrelsens säte inte år bestämt eller styrelse inte finns, det land där förvaltningen förs.

5 § Med sekundårkonkurs avsesen konkurs som i något annat land pågår samtidigt med huvudkonkursen.

Svenskaselcundarkonlauser

6 § En gäldenär som är föremål för en utländsk huvudkonkurs får enbart på grund härav försåttas i konkurs här i riket. Om inte sökanden kan visa att gåldenâren är försatt i utländsk huvudkonkurs, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

7 § Om en svenskkonkurs inleds efter en utländsk huvudkonkurs, skall det i konkursbeslutet anges att den svenskakonkursen är en sekundärkonkurs.

8 § Om inte något annat anges i denna lag eller följer av svenska lagvalsregler, skall svensk rätt tillämpas i sekundärkonkursen.

9 § Utöver en borgenär och gâldenårenfår även förvaltaren i huvudkonkursen ansöka om att gäldenåren skall försåttas i sekundärkonkurs.

10 § Förvaltaren i sekundårkonkursen skall skriftligen underrätta förvaltaren i huvudkonkursen eller behörig myndighet i det land i vilket huvudkonkursen äger rum om alla fordringar i sekundårkonkursen.

ll § Sedan de fordringar i sekundärkonkursen som är förenade med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar som härrör från en av gäldenären bedriven näringsverksamhet eller som grundas en anställning hos gäldenären utdelning blivit fullt tillgodosedda skall eventuella genom kvarvarande tillgångar genast överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen.

12 § Innan sekundärkonkursen avslutas, skall förvaltaren i huvudkonkursen ges tillfälle att yttra sig.

Svenska huvudkonkurser

13 § En fordran uppkommit innan gäldenären försattes i sekundärkonsom kurs får inte frånkännas giltighet i svensk huvudkonkurs enbart på grund en att den uppkom först efter beslutet om huvudkonkurs. För att täcka en av sådan fordran får dock endastde tillgångar som överflyttats från sekundärkonkursen användas.

§ Vid utdelning av medel som härrör från de tillgångar som överflyttats sekundärkonkurs skall alla fordringar behandlaslika. från en

gäller både sekundär- och huvudkonkurser Bestämmelsersom

15 § En borgenär som genom utdelning i en utländsk konkurs delvis fått betalt för sin fordran får ändå framställa anspråk på betalning i en svensk konkurs. Han har dock inte rätt till någon utdelning förrän alla andra borgenärer blivit tillgodosedda i samma mån som han, dock inte till den del hans fordran är förenad med panträtt i fast eller lös egendom.

16 § Förvaltaren i den svenskakonkursen skall snarast lämna sådan information till den utländske förvaltaren som kan vara av intresse för handläggningen av den andra konkursen. Information om åtgärder som syftar till att avsluta konkursen skall alltid lämnas.

17 § En ackordsuppgörelse i en svensk sekundärkonkurs får träffas först efter det att samtycke inhämtats från förvaltaren i huvudkonkursen. Om samtycke begärs av en förvaltare i en svensk huvudkonkurs, får denne inte vägra sådant, om det visas att de svenska borgenärernas ställning inte försämras genom uppgörelsen i den utländska sekundärkonkursen.

Utländska konkursjörvaltare möjligheter att agera i Sverige

18 § En konkursförvaltare i en utländsk huvudkonkurs får begära att viss särskilt angiven här i riket befintlig egendom som tillhör konkursgäldenären får tas i anspråk för konkursboets räkning.

19 § Ansökan skall göras hos tingsrätten i den ort där någon av de angivna tillgångarna finns.

20 § Ansökan skall kungöras. Kungörelsen skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och, enligt vad som föreskrivs i 3 § lagen 1977654 om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., i ortstidning.

21 § Ett tillstånd att ta den angivna egendomeni anspråk får meddelastidigast två månader efter kungörelsen.

22 § Om det finns sannolika skäl för bifall till ansökan, får rätten konkursförvaltarens begäranförordna om kvarstad egendomen.Därvid gäller 15 kap. rättegångsbalkeni tillämpliga delar.

23 § Under tvåmånadersperiodenfår den angivna egendomeninte utmätas för annan fordran än sådan som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

24 § Om någon före tvåmånadersperiodensutgång väcker talan bättre om rätt till egendomen, skall rätten uppskjuta prövningen av ansökan i den

ll delen till dess det målet har slutligt avgiorts. Detsamma gäller om en ansökan om gäldenårens försättande i konkurs framställs inom samma tid.

25 § Ett tillstånd för konkursboet att ta egendomen anspråk i får inte lämnas, om gäldenâren har försatts i konkurs här i riket. Ett sådanttillstånd får inte heller lämnas, om det âr uppenbart att ett svenskt insolvensfbrfarande år mer ändamålsenligt för de inhemska borgenârema.

26 § En borgenär vars fordran år förenad med särskild förmånsrätt i den aktuella egendomen har rätt till betalning ur egendomen innan den tas i anspråk av konkursboet. En erinran om detta skall tas i beslutet. Ett tillstånd att ta i anspråk egendomen får också förenas med annat villkor.

fåla 27 § En ansökan om att i anspråk egendom i Sverige skall handläggas som ett konkursårende.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till ändring i konkurslagen 1987672 lag om

Härigenom föreskrivs att l kap. 2 § konkurslagen 1987672 skall ha föl-

jande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lkap. 2§

En gäldenår som år på obeståndskall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat âr föreskrivet.

Med obeståndinsolvens avses att gäldenâren inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte år endast tillfällig.

Vzd øbestdndsbedamningen skall aven tillgångar i utlandet beaktas. De skall dock inte beaktas om gäldenären underldzer att medverka till att de används för au tillgodose den kønkurssökande borgenären och den konkurssökandeborgendren saknar möjlighet att ta dem i anspråk på annat satt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i ackordskungörelsen 1970

Härigenom föreskrivs att 27 § ackordskungörelsen 1970858 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27§

Är handling som inkommer till rätten eller gode mannen avfattad på danska eller norska språket eller år handling som inkommer från utländsk borgenâr, som är bosatt utomlands, avfattad engelska, franska eller tyska språket, får handlingen godtas utan översättning till svenska språket, om det bedöms lämpligt. Är handlingen avfattad på annat utländskt språk, skall översättning ske till svenska språket.

Underrâuelser och andra handlingar som rätten skickar till den som vistas utomlands skall vara arganadepå en språk som monagaren kan antas jörstá. Utrikesdepartementet lämnar biträde för översättning av handlingar.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till förordning tillämpning av lagen 1992000 om om vissa internationella konkurser m.m.

Härigenom föreskrivs följande

l § Lagen 1992000 om vissa internationella konkurser m.m. skall tillämpas i förhållande till de stater som anges nedan. Vid tillämpningen med konkurs de angivna förfarandena och med konkursförvaltare de avses angivna personerna.

Stat Dag for lagens Konkurs Konkursförikraftträdande i valtare förhållande till staten

2 § Av kungörelsen enligt 20 § lagen 1992000 om vissa internationella konkurser m.m. skall framgå

gäldenärensnamn och adress,

konkursförvaltarens namn och adress,

den domstol eller myndighet där huvudkonkursen handläggs,

4. dagen för konlcursbeslutet,

de tillgångar som konkursförvaltaren begär att få ta i anspråk och

uppgift att den har något att invända mot ansökningen skall om som anmäla det till tingsrätten senast viss angiven dag.

Den dag som skall anges i första stycket bestäms av tingsrätten så att två månader förtlyter från den dag då kungörelsen kan antas bli införd i Postoch Inrikes Tidningar.

3 § Kungörelsen skall skickas till

gäldenären under dennes senast kända adress,

2. varje känd borgenär som har särskild förmånsrâtt den egendom i som avses med ansökningen.

4 § Kostnaderna för kungörelsen skall betalas av sökanden.

5 § Vad som är föreskrivet om underrättelse eller anmälan hos registreringsmyndighet angående ett konkursbeslut samt om registrering av en sådan anmälan skall tillämpas även på sådana beslut enligt lagen 1992000 om vissa internationella konkurser m.m. som innebär att i Sverige befintlig egendom får tas i anspråk för ett utländskt konkursbos räkning.

Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SAMMANFATTNING

I denna promemoria föreslår vi att Sverige ansluter sig till den Europeiska konventionen om vissa internationella aspekter på konkurser som antagits av Europarådet den 5 juni 1990. Konventionen innehåller två huvudkapitel och ett kapitel om information, språk m.m. till utländskaborgenärer. Ett av de båda huvudkapitlena innehåller bestämmelser som innebär att man ger förvaltare i utländska konkurser ökade möjligheter att agera i andra länder där gäldenären kan ha tillgångar. Det andra huvudkapitlet har bestämmelser som ger möjlighet att försätta gäldenäreni sekundärkonkurseri andra länder än det där huvudkonkursen pågår. Konventionen medger att man reserverar sig mot ett av kapitlena. Vi föreslår för svenskt vidkommande att reservation görs mot det kapitel som ger utländska konkursförvaltare vidgad behörighet att agera i andra länder. I stället föreslår vi att ett liknande, något modiñerat, system införs som ger utländska konkursförvaltare rätt att efter beslut av domstol ta i anspråk vissa särskilt angivna tillgångar som gäldenären kan ha Sverige. i

För att göra det möjligt att anta Europarådskonventionenföreslår vi att det stiftas en ny lag. Den föreslagna lagen innehåller dels bestämmelser som gör det möjligt att enbart på grund av en utländsk huvudkonkurs öppna en svensk sekundärkonkurs men också regler för det fallet att en svensk konkurs skall betraktas som en huvudkonkurs. Vidare föreslår att det i dennalag intas bestämmelser som ger utländskakonkursförvaltare möjlighet att efter ett visst domstolsförfarande ta i anspråk särskilt angiven egendom

finns i Sverige. För att kunna anta konventionens bestämmelser om som språk föreslår vi mindre ändring i ackordskungörelsen 1970858. m.m. en

Vi föreslår att den lagen skall gälla gentemot de länder som har tilltrâtt nya Europarådskonventionen och de andra länder som regeringen bestämmer.

Vidare har vi i enlighet med direktiven undersökt frågan om i vilken mån har i utlandet skall beaktas vid insolvensprövegendom som gâldenâren ningen i samband med en konkursansökan. Vi föreslår att 1 kap 2 § konkurslagen 1987672 ändras följande sätt. Domstolen skall som huvudregel beakta sådan egendom som gâldenären har i utlandet. Egendomen skall dock inte beaktas om gäldenären underlåter att medverka till att den kan användas för att gottgöra den konkurssökande borgenären och denne inte på något annat sätt har möjlighet att ta i anspråk den utländska tillgången.

Slutligen har vi även övervägt frågan om det finns anledning att ändra de svenska forumreglema för konkurs. Utredningen har i detta sammanhang haft kontakt med domstolsutredningen. Vi har funnit att det inte i nuläget finns något behov att ändra dessa regler.

SUIVINIARY

In this memorandum we propose that Swedenaccede to the European Convention on Certain International Aspects of Bankruptcy adopted by the Council of Europe on 5 June 1990. The Convention contains two main chapters and one chapter on information, languages and other matters for foreign creditors. The first main chapter contains provisions to the effect that administrators and liquidators in foreign bankruptcies be given increased powers to act outside the national territory where the debtor may have assets. The other main chapter sets out provisions under which possible to open secondarybankruptciesagainstthe debtor countries other than that in which the main banlcruptcyproceeding in progress. The Convention allows the possibility of making a reservation in respect of one of the chapters. We propose for Swedens part that a reservation be made with regard to the chapter giving foreign administrators and liquidators increased powers to act outside the national territory. We propose instead that a similar, somewhat modified system be introduced, whereby foreign administrators or liquidators are empowered to seek a court order to enforce a claim to certain specific assets which the debtor may have in Sweden.

In order for Sweden to be able to ratify the Council of Europe Convention we propose that a new law be enacted. The proposed law contains provisions under which will be possible on the grounds of a foreign main bankruptcy alone to open a Swedish secondarybankruptcy and also contains rules dealing with the situation where a Swedish bankruptcy to be re-

garded as a main bankruptcy. We also propose that this law incorporate provisions allowing foreign administrators and liquidators to claim certain specific property located in Sweden by means of a court proceeding. In order to be able to ratify the provisions of the Convention regarding languages and other matters we propose a minor amendment to the Composition Order l970858.

We propose that the new law apply with respect to those countries which have acceded to the Council of Europe Convention and other countries as decided by the government.

In accordance with the directives, we have also looked into the issue of the extent to which property held by the debtor outside the national territory to be taken into account when determining the question of insolvency in conjunction with a petition in bankruptcy. We propose that section chapter l of the Bankruptcy Act be amended so that the court must, as a main rule, take into account property held by the debtor outside the national territory. However, such property not to be taken into account the debtor fails to play his part ensuring that such property can be used for satisfying the claims of the creditor lodging the petition in bankruptcy and such creditor has no other means of asserting a claim to the foreign asset.

Finally, we have also considered the question of whether a change to the Swedish forum rules for bankruptcy justified. We have discussed the matter with the Courts Reform Commission. We have found that there at present no need to change these rules.

l DIREKTIVEN

Genom beslut den ll april 1991 förordnade regeringen en särskild utredare utreda vissa konkursrättsliga frågor med internationell anknytning. Till att utredningen har två experter varit knutna.

Utredningen har enligt de regeringen meddelade direktiven bilaga 1 av kretsat kring tre huvudfrågor. Tyngdpunkten har legat uppgiften att ñnna sätt För Sverige att ansluta sig till den konkurskonvention som antagits ett Europarådet den 5 juni 1990 bilaga 2. I det sammanhanget har vi även av förändringarna skall kunna gälla i förhållande till andra, ickeövervägt om konventionsanslutna länder. Frågan om hur förekomsten av utländska tillgångar skall inverka vid insolvensbedömningen i konkursrättsliga sammanhang har varit den andra huvudfrågan. Vi har ocksåberört vilka straffrättslikonsekvenser förändrad syn på värdet av utländska tillgångar vid ga som en insolvensbedömningen kan medföra. Den tredje huvudfrågan, om forumreglerna för konkurs, har vi belyst i förhållande till Europarådets konkurskonvention även annat i internationellt sammanhang. men

Utredningen har haft tre sammanträden. Vi har haft kontakter med insolvensutredningen och domstolsutredningen. Arbetet med att översätta Europarädskonventionen har utförts inom utrikesdepartementet.

2 DEN INTERNATIONELLA KON-

KURSRÄTTEN

2.1 Bakgrund

Ett konkursförfarande innebär att en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvängsvis tar i anspråk gåldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Huvudsyftet med förfarandet är att undvika en kapplöpning mellan borgenärema och att se till att den förlust som drabbar dem genom gäldenärens insolvens, bortsett från eventuella förmånsrâtter, drabbar dem jämt i proportion till deras respektive fordringar. Att nå detta syfte har emellertid visat sig svårt, inte minst när gäldenâren har tillgångar i flera länder. Det grundläggande problemet inom den internationella insolvensrâtten är att varje stats maktbefogenheter i princip år begränsade till statenseget territorium, medan ett välordnat insolvensförfarande förutsätter ett helhetsgrepp om gäldenärens ekonomiska situation utan hänsyn till de nationella gränsema. Några överstatliga organ som är behöriga att genomföra insolvensförfamnden existerar ännu inte. Ett annat sätt att åstadkomma det nödvändiga samarbetetmellan stater är genom internationella konventioner. Sverige har hittills endast anslutit sig till en konkurskonvention; nämligen den nordiska konkurskonventionen av år 1933. övrigt I är man hänvisad till varje enskild stats internationella insolvensrätt. Åtskilliga viktiga frågor med internationell anknytning har lämnats olösta eller lösts på ett sätt som inte är tillfredsställande. Varje land har en benägenhet att vilja tillerkänna sina

egna insolvensförfaranden större verkningar utomlands än vad man år beredd att tillerkänna motsvarande utländska förfaranden. Rättsläget är därför inte tillfredsställande, varken i Sverige eller i andra länder. Detta förhållande kan utnyttjas av gäldenärer och borgenärer.

2.2 Universalitetsprincipen och territorialitetsprincipen

Inom den internationella insolvensrätten brukar man tala om principerna om universalitet eller territorialitet. Enligt universalitetsprincipen skall ett konkursförfarande alltid äga rum i ett enda land, företrädesvis i det till vilket konkursgäldenären har sin huvudsakliga anknytning, dvs. där han har sitt hemvist resp. säte. Sådanakonkurser brukar kallas domicilkonkurser, att skilja från särkonkurser. När det gäller konkurser av det sistnämnda slaget bygger domsrätten på en lösare anknytning till landet, t.ex. på den omständigheten att gäldenären har tillgångar i landet. Universalitetsprincipen innebär att konkursen skall omfatta samtliga gäldenärens tillgångar oavsett var de befinner sig. Vidare skall samtliga borgenärer, oavsett i vilket land de bor, delta i ett samlat utdelningsförfarande. Om en konkurs har inletts i ett land medför detta att man är förhindrad att i andra länder inleda parallella eller konkurrerande insolvensförfaranden liksom specialexekutioner konkursens hindersverkan. Istället har man att i andra länder erkänna det fattade konkursbeslutet, vilket innebär att gäldenären förlorar rådigheten över där befintliga tillgångar. Den rådigheten tillkommer i stället konkursförvaltningen i konkurslandet konkursens beslagsverkan.

Enligt territorialitetsprincipen skall en konkurs endastomfatta de tillgångar som befinner sig i konkurslandet. Tillgångar i andra länder kan trots konkursbeslutet fritt disponeras av gäldenärenoch ingår inte i konkursboet. De kan också bli föremål för parallellkonkurs eller specialexekution det land i vari de ñnns.

De båda principerna är förenade med både för- och nackdelar. Territorialitetsprincipen har bl.a. den nackdelen att den leder till s.k. haltande konkur- Gäldenären kan således vara försatt i konkurs i vissa länder medan han ser. inte är det i andra. Han kan då fortfarande förfoga över tillgångar i vissa länder och konkursförvaltaren är förhindrad att komma åt dem. Det kan vidare bli kostsamt att inleda flera parallella konkursförfaranden i olika länder. Borgenärema tvingas också att bevaka sina fordringar i flera länder. Vid första anblick kan det därför synas fömuñigt att sträva efter unien versalitetsprincipen eftersom den medför ett samlat konkurstörfarande. Men även denna princip har sina nackdelar. Vad gäller kostnadsaspektenär måhända inte mycket vunnet med denna princip. Om konkursen skall handhas förvaltare i ett land kan han, grund av bristande kunskaper andra i av en länders rätt m.m., bli tvungen att anlita biträden i andra länder. En tilluniversalitetsprincipen kan också medföra praktiska svårigheter lämpning av för utländska borgenärer att få information om konkurser och att bevaka sina fordringar eftersom bevakningsförfarandet sker enligt konkurslandets lag. Vidare styr konkurslandets lag frågor om vilka fordringar som får göras gällande i konkursen, om förmånsrätt och om gäldenärens beneñcium m.m. Det är därför förklarligt om borgenärer i andra länder i vilka tillgångar finns motsätter sig att dessa överförs till konkurslandet, i synnerhet om fordringsâgarna förlitar sig på förekomsten av de tillgångar som finns där. En stor del fordringarna i konkurser är dessutom av offentligrättslig av natur och länderna år sinsemellan oftast obenägna att medverka till indrivning av utländska offentligrättsliga fordringar. För att kunna tillgodose det landets intressen år man därför mån om att behålla egendomen i tillegna gångslandet.

2.3 Nuvarande ordning

2.3.1 Inhemsk konkurs

Bortsett från den tidigare nämnda nordiska konventionen är man i Sverige hänvisad till den oskrivna svenska internationella insolvensrätten när det gäller att lösa konkursrättsliga problem med internationell anknytning. l Sverige förekommer bådedomicil- och särkonkurser. Konkurslagen hänvisar till rättegångsbalkens forumregler. I de fall konkursdomsrätten grundas på 10 kap. l § rättegångsbalken brukar man tala om en svensk domicilkonkurs medande konkurser som bygger 10 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalkenbetraktas som särkonkurser.

I enlighet med universalitetspdncipen syftar en svensk domicilkonkurs till att omfatta all gäldenärens egendom, även sådan som befinner sig utomlands. Frågan om den svenska konkursförvaltningen har någon framgång med sina utomlands framställda anspråk beror dock på det andra landets inställning. En svensk särkonkurs däremot anses endast omfatta gäldenårens här i riket befintliga egendom. Detta synsätt överensstämmer med territorialitetsprincipen.

l alla svenska konkurser anses de utländska borgenärema ha samma rätt att göra sin fordran gällande som de svenska. Andra länders lagstiftning uppställer ibland ett krav reciprocitet, dvs. man ställer i konkurslandet for att ge utländska borgenärer samma ställning som de inhemska i konkursen som villkor att dessborgenärer blir behandlade samma sätt i en konkurs i borgenärens hemland. Något sådant krav på reciprocitet uppställs inte i svensk rätt. Information skall lämnas även till utländska borgenärer enligt 53 § konkursförordningen 1987 916. En annan sak är att utländska borgenärer ändå kan hamna i ett underläge grund av rent praktiska svårigheter. Vad en utländsk borgenär redan erhållit i ett utländskt konkursförfarande kan också påverka hans rätt till utdelning i den svenska konkursen.

Vad gäller lagvalsfrågor tillämpas i en svensk konkurs svensk rätt inte bara på själva förfarandet utan även övriga konkursrättsliga frågor. Det kan frågor vad som ingår i konkursboet, gäldenärens ställning i konvara om kursen, fordringars förmånsrätt osv. Vanliga civilrättsliga spörsmål, om t.ex. sakrättsliga frågor, skall dock lösas enligt det rättssystem som enligt vanlig svensk internationell privaträtt är tillämpligt. Frågan om en viss sak tillhör gäldenären skall således kanske lösas enligt ett främmande lands lag medan frågan om saken enligt konkursrättsliga regler ingår i konkursboet skall bedömas enligt svensk rätt.

2.3.2 Utländsk konkurs

Ett utländskt konkursbo tillerkänns rättskapacitet och partshabilitet i Sverige under förutsättning att det äger sådanaegenskaper även enligt konkurslandets lag. Motsvarande gäller i de flesta andra länder. Det saknar betydelse om den utländska konkursen är en domicil- eller särkonkurs. Däremot anses ett utländskt konkursbeslut inte medföra någon hindersverkan beträffande den här i landet befintliga egendomen. Detta innebär att det är fritt fram för borgenärema här i landet även för utländska att vidta indrivningsåtgärder - mot gäldenären eller att ansöka om hans försättande i konkurs även i Sverige. Inställningen är densamma oavsett om den utländska konkursen är en domicil- eller särkonkurs. Syftet är att värna om de inhemska borgenärema. Det har inte ansetts tillfredsställande att hänvisa dem till bevakningsförfaranden i utländska konkurser när det finns tillgångar här i landet.

Inte heller anses en utländsk konkurs i princip ha någon beslagsverkan beträffande den egendom som finns i landet. Konkursgâldenären har alltså, trots det utländska konkursbeslutet, fortfarande full förfoganderätt över den här befintliga egendomen. I en tvist mellan gäldenären och den utländske konkursförvaltaren om rätten till egendom här i landet torde den senare, enligt nuvarande svensk rätt, inte få någon framgång. Därmed inte sagt att de utländska borgenärema skulle samma öde till mötes. Inget hindrar att

förvaltaren uppträder som ombud för de utländskaborgenärema. Det saknar även här betydelse om den utländskakonkursen är en domicil- eller särkonkurs.

2.4 Den nordiska konkurskonventionen

Sverige har som tidigare nämnts hittills anslutit sig till endast en överenskommelsepå konkursrättens område; nämligen den nordiska konkurskonventionen. Konventionen är av enkelt slag att skilja från en s.k. dubbel konvention. En enkel konvention reglerar endast frågor om erkännande och verkställighet, medan en dubbel konvention även innehåller bestämmelser som reglerar domsrätten mellan länderna.

Den nordiska konkurskonventionen, som ingicks år 1933, införlivades med svensk rätt genom lagen 1934267 medbestämmelser om konkurs, som omfattar egendomi Danmark, Finland, Island eller Norge samt lagen l93468 om verkan av konkurs som har inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge. Konventionstexten har omarbetats på senare tid och i förhållande till Danmark, Finland och Norge gäller numera lagen 19816 om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land och lagen l98l7 om verkan av konkurs son1 inträffat i annat nordiskt land. I förhållande till Island gäller alltjämt den ursprungliga konventionstexten.

Den nordiska konventionen är nämnts s.k. enkel konvention och som en varje enskilt land förfogar därför fritt över konkursdomsrätten. Konventionens bestämmelser innebär att en konkurs som har inletts i ett av länderna omfattar gäldenärensegendom även i de andra länderna. Konkursen har bådebeslags-och hindersverkan i Övriga länder. Konventionen tilllämpas endast på domicilkonkurser.

l fråga om val av tillämplig lag anges i konventionen att konkurslandets lag i regel skall tillämpas även egendom i de andra länderna når det gäller frågor av konkursrâttslig beskaffenhet. Det kan gälla frågor om vad som skall ingå i konkursboet, återvinning, törmånsrått osv. Vid prövningen av vanliga civilrättsliga spörsmål Lex. om en viss sak tillhör gåldenârenöver huvud taget eller om en fordran år preslcriberad skall i regel vanliga kollisionsregler tillämpas. När det gäller publiceringsåtgârder anges i konventionen att kungörelse om konkursen skall utfärdas även i de andra nordiska lânder där det finns tillgångar.

3 EUROPARÃDETS KONKURSKON-

VENTION

3.1 Inledning

Europarådets konkurskonvention antogs den 5 juni 1990. Den var resultatet av ett flerårigt arbete, vari även Sverige deltog.

Konventionens första kapitel innehåller i huvudsak vissa deñnitionsregler samt forum- och formaliaregler. Andra och tredje kapitlena är konventionens materiella huvudkapitel medan det fjärde innehåller regler om information m.m. Det femte innehåller slutligen bestämmelser om ländernas anslutning till konventionen.

Konventionen erbjuder två olika sätt att samordna konkursförfaranden i olika länder beträffande samma gäldenär. Båda innebär kompromisser mellan universalitets- och territorialitetsprincipema. Det ena systemet kan dock sägas ha universalitetsprincipen som utgångspunkt medan det andra utgår från territorialitetsprincipen. Konventionens andra kapitel innehåller bestämmelser som avser att ge förvaltare i ett land ökade möjligheter att agera i andra länder. Förfarandet är ett utslag av universalitetsprincipen utan att innebäraett fullt erkännande av det utländska konkursbeslutet. Tillgångar i ett annat land skall kunna dras in i en huvudkonkurs domicilkonkurs utan att konkursförfarande behöver tillgripas i tillgangslandet. I konventionens

tredje kapitel finns bestämmelser som närmast har sin utgångspunkt i territorialitetsprincipen. Gäldenären skall kunna försättas i sekundärkonkurser särkonkurser i andra länder än det där huvudkonkursen pågår. Förfarandet med sekundärkonkurs kan sågas vara en kompromiss mellan å ena sidan ett fullständigt konkurstörfarande i varje land och å andra sidan ett förfarande som innebär att tillgångar i ett annat land flyttas över till huvudkonkursen för gottgörelse av borgenärema.

3.2 Första kapitlet

I konventionens första kapitel definieras de förfaranden som konventionen omfattar; nämligen sådana kollektiva insolvensförfaranden som innebär att en gäldenär förlorar rådigheten över sina tillgångar, att en förvaltare utses och som kan leda till att tillgångarna avyttras. För svensk del träffar konventionen konkursinstitutet, men reglerna om information och språk i fjärde kapitlet träffar även förhandling om offentligt ackord. I Appendix A till konventionen räknas de förfaranden upp som omfattas av konventionen. På liknande sätt finns i Appendix B uppråknat de olika ländernas motsvarigheter till begreppen förvaltare och god man enligt ackordslagen. Vidare regleras det i första kapitlet hur en förvaltare visar sin behörighet samt vad som krävs för att ett konkursbeslut skall omfattas av konventionen. Ett konkursbeslut som fattats i ett annat land får bl.a. inte strida mot ordre public i det land i vilket det görs gällande. I artikel 5 i konventionen finns dessutom en grundregel om borgenäremas rätt till lika utdelning när flera konkursförfaranden pågår mot samma gäldenär. En borgenär får i alla pågåendekonkurser göra gällande sin fordran fullt ut så länge han inte erhållit full betalning. Vid utdelningen i en konkurs får dock en borgenär som fått delbetalning i en tidigare konkurs ingen betalning förrän borgenärema i den aktuella konkursen fått betalning med samma andel. Regeln gäller inte borgenärer som har fordringar förenade med panträtt.

3.3 Andra kapitlet

Förfarandet enligt konventionens andra kapitel inleds i tillgångslandet på konkursförvaltarens begäran med ett kungörande av förvaltarens förordnande. För att kapitlet skall kunna tillämpas måsteden utländska konkursen vara en domicilkonkurs. Kungörelsen skall ske det sätt som stadgas i tillgångslandet. Från dagen för kungörandet löper en frist om två månader. Under denna tid får förvaltaren ta gäldenärens tillgångar i sin besittning och vidta åtgärder för dessas bevarande såsom t.ex. att sälja varor som lätt förfars eller att driva konkursgäldenärens rörelse i tillgångslandet vidare. Konkursförvaltaren skall då alltid följa lagen i tillgångslandet. Han får under tvårnånadersperiodeninte föra tillgångarna ur landet. Syftet är att förhindra att gäldenären undanskaffar egendomeneller att vissavälinfonnerade borgenärer skaffar sig betalning på bekostnad av övriga borgenärer. Om det under denna tid görs en framställning om att gäldenären skall försättas i konkurs i tillgångslandet, förlängs fristen tills ansökanprövats. En konkursansökan skall prövas enligt tillgångslandets lag. Även den utlândske förvaltaren får ansöka om att gäldenären skall försättas i konkurs. Inleds även i tillgångslandet konkurs- eller ackordsförfarande mot gäldenären, förlorar den utländske förvaltaren sin möjlighet att i fortsättningen agera enligt bestämmelsernai konventionens andra kapitel. Om tillgångslandet är anslutet även till konventionens tredje kapitel, kommer konkursen att handläggas som en sekundärkonkurs. Om däremot konkursansökan avslås, kan den utländske förvaltaren fortsätta att agera, under förutsättning att tvåmånadersperioden löpt ut.

Under tvåmånadersperioden har endast vissa borgenärer rätt att ansöka om specialexekution mot gäldenären eller att fortsätta ett redan påbörjat sådant förfarande. Detta gäller de borgenärer som har fordringar som är förenade med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar samt sådanafordringar som härrör från en av gäldenären i tillgångslandet bedriven affärsrörelse eller som grundar sig på en anställning hos gäldenären. Efter utgången av fristen

är även dessaborgenärer förhindrade att vidta indrivningsåtgärder. Den utlåndske konkursförvaltaren har då också rätt att föra ut tillgångarna ur landet. Han får dock inte vidta en åtgärd som innebär att en borgenär med fordran förenad med särskild förmånsrätt inte blir tillgodosedd.

Betalning till den utländske förvaltaren som görs sedan hans förordnande har kungjorts skall anses behörigen gjord. En betalning till gäldenären anses inte vara befriande om den gjorts efter kungörelsen, såvida inte betalaren sekundogäldenären visar att han inte kände till densamma.

3.4 Tredje kapitlet

Reglerna om sekundärkonkurs innebär att en gäldenär kan försättas i konkurs i ett land enbart den grunden att han är försatt i domicilkonkurs i ett annat land. Sekundärkonkursen kan således inledas även om gäldenären är solvent i tillgångslandet. En förutsättning är dock att inget konkurs- eller ackordsförfarande redan inletts där. Förvaltaren i huvudkonkursen år behörig att ansöka om att gäldenärenskall försättas i konkurs även i tillgångslandet.

Förvaltaren i sekundärkonkursen skall skriftligen underrätta förvaltaren i huvudkonkursen om alla fordringar som görs gällande i sekundärkonkursen. Genom denna underrättelse anses fordringarna ha gjorts gällande även i huvudkonkursen. Sedan fordringar förenade med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar som härrör från en av gäldenären bedriven rörelse eller grundar sig på en anställning hos gäldenärenblivit tillgodosedda vid utdelningen i sekundärkonkursenskall återståendetillgångar genast överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen. En fordran som uppkommit före konkursbeslutet får inte frånkännas giltighet i huvudkonkursen enbart den grunden att den uppkommit efter beslutet om huvudkonkurs. För att täcka en sådan fordran får dock endast de tillgångar användas som över-

flyttats från sekundärkonkursen. Alla borgenärer som har rätt till utdelning i huvudkonkursen skall, såvitt gäller utdelning som härrör från de tillgångar som överförts från sekundärkonkursen,behandlaslika oavsett förmånsrättsordningen huvudkonkurslandet. i

Förvaltarna i de olika konkurserna är skyldiga att informera varandra. Sekundärkonkursen får inte avslutas förrän förvaltaren i huvudkonkursen beretts tillfälle att yttra sig.

På begäran av förvaltaren i huvudkonkursen är förvaltaren i en avslutad sårkonkurs, vilken inletts före huvudkonkursen, skyldig att överlämna eventuellt överskott för utdelning i huvudkonkursen.

3.5 Fjärde kapitlet

I konventionens fjärde kapitel finns bestämmelser om information till borgenärema, språk m.m. Bestämmelserna avser att träffa även vissa andra förfaranden än konkurs; för svensk del omfattas förhandling om offentligt ackord. Bl.a. föreskrivs en plikt att informera borgenärema i andra konventionsanslutna länder om att konkurs m.m. inletts, vilka tidsfrister som gäller och om bevakning skall genomföras. Enligt konventionen skall visserligen de utländska borgenärema informeras genast, men enligt Europarådets kommentar till konventionen Explanatory report är det tillräckligt om de inhemska borgenärema informeras först att information lämnas senare även till de utländska borgenärema vid denna senare tidpunkt. Vidare finns i kapitlet en föreskrift som syftar till att förenkla för utländska borgenärer att göra sina fordringar gällande. Slutligen innehåller kapitlet en del bestämmelser om vilket språk som skall användas bl.a. i meddelanden till utländska borgenärer.

3.6 Femte kapitlet

Konventionens sista kapitel innehåller bestämmelser om anslutning till konventionen m.m. Ett land som ansluter sig till konventionen har möjlighet att sig antingen mot kapitel två eller kapitel tre. Man kan således reservera välja att ge utländska konkursförvaltare ökade befogenheter det i egna landet eller möjliggöra att sekundärkonkurseröppnas. Dock gäller speciella regler ett land reserverar sig mot kapitlet om sekundärkonkurser. Ett sådant om land är nämligen ändåbundet av vissa bestämmelser det i kapitlet, om man inte uttryckligen förklarar motsatsen. Även om en huvudkonkurs handläggs i ett sådant land reserverat sig mot kapitel tre, skall en underrättelse som om de fordringar som görs gällande i en sekundärkonkurs medföra att de behörigen framställda i huvudkonkursen. Vidare får fordringar som anses uppkommit efter huvudkonkursen inte frånkännas giltighet enbart på den grunden. De får dock bara delta i utdelning av tillgångar som härrör från sekundärkonkursen. Slutligen måstealla borgenärer i huvudkonkursen behandlas lika vid utdelning av tillgångar som överförs från sekundärkonkursen oavsett förmånsrätt eller liknande.

4 ARBETET INOM EG

I början av 1980-talet pågick ett arbete inom EG med en konvention konkursrättens område. År 1982upprättades ett utkast som bearbetades fram till år 1984. Arbetet blev dock den gången resultatlöst. Vid den tiden inleddes också arbetet inom Europarådet med en konvention inom samma område.

Arbetet inom EG med en konvention konkursområdet har emellertid senare tid tagits upp på nytt. Som grund för arbetet ligger dels 1982 års utkast till EG-konvention dels Europarådets konkurskonvention. Arbetsgruppen leds av den tyske delegaten i Europarådets expertgrupp dr. Manfred Balz. Enligt uppgifter från EG-kansliet och dr. Balz kan arbetet inom arbetsgruppen beräknas bli avslutat någon gång våren 1993.

Vi har fått ta del av ett arbetsmaterial från EG-arbetet. Vi har konstaterat att mycket har hämtats från Europarådskonventionen men att också mycket är nytt. Utkastet till EG-konvention ar generellt sett mer detaljerat än Europarådskonventionen. Det gäller särskilt de direkta domsråttsreglema och reglerna om vilket lands lag som skall tillämpas i vissa angivna hänseenden. Enligt EEG-utkastetskall de anslutna länderna också formellt erkänna de huvudkonkurser som har beslutats i något annat konventionsanslutet land. Detta innebär att ett beslut om huvudkonkurs automatiskt medför beslags-och hindersverkan ide övriga konventionsbundnalåndema. Undantag har dock gjorts för möjligheten att i ett annat land öppna andra insolvensförfaranden. Den krets av konkurser som enligt EG-utkastet kan bli

huvudkonlcurser är också i jämförelse med Europarådskonventionen något mer begränsad.

En annan viktig skillnad är att det enligt EG-utkastet inte gär att välja mellan kapitlena 2 och Ett anslutet land måste alltså binda sig för att såväl ta emot den utländske förvaltare som vill ta i anspråk gäldenären tillhörig egendom i landet som att skapa förutsättningar för att öppna sekundärkonkurser. EG-utkastet saknar också slutligen en motsvarighet till artikel 21 i Europarådskonventionen, vilket innebär att alla slags fordringar kan betalt vid utdelning i sekundärkonkursen.

Vi har efter samråd med justitiedepartementet bestämt oss för att trots detta fullfölja vårt arbete i enlighet med våra direktiv. Enligt departementet torde en förhandling av de i konkurskonventionen valda lösningarna i alla fall vara nödvändig i sambandmed en eventuell anslutning till den nämnda EGkonventionen. Dessutom anser vi att det finns ett stort allmänt praktiskt behov av att utveckla och lagfästaden svenska internationella konkursrätten. Våra möjligheter att uppnå ett givande samarbetemed andra länder på konkursområdet skulle nämligen förbättras med en sådanlag alldeles oavsett om andra länder ansluter sig till Europarådskonventionen eller inte.

5 SVENSK ANSLUTNING TILL KON- VENTIONEN

Vi föreslår att Sverige ansluter sig till Europarådskonventionen men att reservation görs mot det andra kapitlet som rör utvidgad behörighet för utländska konkursförvaltare. En svensk anslutning av detta slag innebär bl.a. att en gâldenâr kan försättas i sekundårkonkurshär i riket enbart på den grunden att han är försatt i huvudkonkurs i ett annat land. Vidare skall det eventuella överskott som kan bli efter det att prioriterade borgenärsgrupper fått betalt i sekundârkonkursen överföras till huvudkonkursen.

5.1 Övergripande överväganden

Utvecklingen går mot ett alltmer intemationaliserat samhälle. Företagen, inte minst de svenska, bedriver sin verksamhet i ett flertal länder. Förbättrad teknik och kommunikationer samt slopade valutaregleringar gör det också möjligt för enskilda att förvalta och placera sina tillgångar i det för dem mest fördelaktiga landet. Ett väl fungerandeinsolvensñrfarande år emellertid en viktig del i det ekonomiska systemet i Sverige och likasinnade länder. För de enskilda låndema, särskilt för kapitalexporterande länder som Sverige, bör det vara angeläget att finna instrumet för att även i ett internationellt sammanhangtillgodose ett samlat insolvensförfarandes huvudsyften. Att ñnna ett sådant instrument erbjuder dock särskilda svårigheter

eftersom det är svårt att ur detta rättsonuåde plocka några enstaka frågor och finna lösningar på dem. I en konkurs kan frågor på en mängd olika rättsonuåden förutom det rent konkursrâttsliga bli aktuella. Den av Europarådet antagna konkurskonventionen ger Sverige en möjlighet att dra in även tillgångar som finns utomlands i en svensk konkurs och därigenom effektivisera det svenska konkursförfarandet. Konventionen har redan undercentraleuropeiska länder. Detta innebär naturligtvis inte att tecknatsav flera dessaländer säkert också kommer att ratiñcera konventionen. Det nytt liknande konvention inom EG kan i stället inneigångsattaarbetet med en bära att dessa länder awaktar för att senare kunna ansluta sig till den konventionen. Det är möjligt att Sverige vid ett eventuellt inträde till EG måsteförhandla bl.a. angåendede lösningar som har valts i Europarådskonventionen. Vi trots det att det är angeläget att Sverige nu genomför anser de förbättringar på den internationella konkursrättens område som en lagreglering skulle innebära. En sådan lagstiftning skulle nämligen innebära en förbättrad möjlighet för våra förvaltare att få det nödvändiga biståndet från utländskadomstolar och myndigheter i sina strävanden att kunna ta konkursgäldenäremasi utlandet befintliga egenom i anspråk. Detta eftersom många länder uppställer krav på reciprok behandling av de egna konkurstörvaltama för att bistå utländska förvaltare. Vi anser alltså att Sverige bör ansluta sig till konventionen, och vi lägger därför fram de författningsförslag som gör detta möjligt. Vårt förslag går ut på att Sverige inte ansluter sig till hela konventionen, utan avstår från dess andra kapitel om konkursförvaltares möjligheter i andra länder. I stället för att anta detta kapitel i att agera konventionen föreslår vi att det öppnas en motsvarande möjlighet för utländska konkursförvaltare att ta i anspråk tillgångar i Sverige.

5.2 Kapitel 2 eller kapitel 3 eller båda

Europarådets konkurskonvention lämnar utrymme för länderna att ansluta sig till något av de båda huvudkapitlena eller till båda. Det förfarande som

erbjuds i konventionensandra kapitel innebär inte något renodlat erkännande av utländska konkursbesluts beslags- eller hindersverkan. I stället utvidgas konkursens verkan indirekt genom att man ger förvaltaren större befogenheter att agera utanför konkurslandet. Att erkänna en främmande konkurs beslagsverkan medför att gäldenären berövas dispositionsrätten över sina tillgångar även i tillgångslandet. Det tar längre tid och är betydligt krångligare att tillgripa förfarandet med särkonkurs. Bestämmelserna i andra kapitlet innebär dock inte ett fullständigt erkännande av utländska konkursbesluts beslagsverkan här i landet. De fördelar som ett sådanterkännande skulle medföra uppnås därför inte heller fullt ut. Vid en tillämpning av dessa regler får förvaltaren efter tvåmånadersperiodens utgång föra konkursgäldenärens tillgångar ur landet. Att konkursgäldenären då förlorat dispositionsrâtten över dem verkar klart. Hans rättsställning under tiden dessförinnan är mer oklar. Systemet innebär som nämnts inte heller något erkännande av utländska konkursbesluts hindersverkan. Borgenärema kan under fristen, med några undantag, trots den utländska konkursen fortfarande vidta indrivningsåtgärder mot gäldenären. Risken för en kapplöpning mellan borgenärema verkar överhängande. Å andra sidan, för det fall det inte finns några svenska borgenärer, framstår det som rationellt att kunna överföra här befintliga tillgångar till det utländska konkursboet utan att ett svenskt insolvensförfarande måste tillgripas. Ett erkännande av den utländska konkursens beslagsverkanskulle möjliggöra ett sådantförfaringssätt. Mot den bakgrunden framstår det i det andra kapitlet erbjudna systemet onödigt komplicerat. Vi har därför funnit att Sverige inte bör ansluta sig till denna del av konventionen. Däremot föreslår vi en motsvarande reglering som öppnar möjlighet för utländska konkursförvaltare att i vissa fall föra tillgångar ur Sverige till en utländsk konkurs se nedan under 7. Vårt förslag uppfyller dock inte samtliga de krav som uppställs i konventionens andra kapitel.

Bestämmelserna om sekundärkonkursi konventionens tredje kapitel erbjuder ett annat sätt att dra in gäldenärens tillgångar och skulder i andra länder i

huvudkonkurs. Systemet med särkonkurs i stället för ett utvidgat erkänen nande andra länders konkursbeslut innebär bl.a. att man slipper en del av lagvalsfrågor. Förutom inledningen och avslutningen av konkursen betraktas konkursen som en helt vanlig inhemsk konkurs. När det gäller beslutet att försätta gäldenären i konkurs utgör dock enbart den omständigheten att gäldenären redan är försatt i konkurs i ett annat land en tillräcklig förutsättning för att han skall kunna försättas i konkurs även i tillgångslandet. Det förutsättsatt den främmande konkursen är en domicilkonkurs. Avslutningen av sekundärkonkursen skiljer sig från avslutningen av en vanlig konkurs. Sedan eventuella fordringar med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar härrör från en av gäldenären bedriven rörelse eller som grundar som blivit tillgodosedda, skall nämligen sig på en anställning hos gäldenären återstående tillgångar överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen. De övriga fordringsägarna får sedan delta i utdelningen i huvudkonkursen. Vi har funnit att systemet är lättillgängligt och inte alltför komplicerat att tillämpa, varken för domstol eller för konkursförvaltare. Vi föreslår därför att Sverige ansluter sig till denna del av konventionen.

Det är också värt att notera, att även om Sverige endast ansluter sig till konventionens tredje kapitel, får svenska konkursförvaltare ändå den vidgade behörighet i andra kapitlet i sådanaländer som anslutit sig till som ges det andra kapitlet. Denna konsekvens är visserligen inte helt självklar se Artikel 21 paragraf 1 b i Wienkonventionen om traktaträtten eftersom det normala kan antas att ett land som ansluter sig till en konvention i vara regel blir bunden konventionen i förhållande till ett annat land endast i av omfattning det andra landet har antagit samma konvention. Om samma som land har gjort reservation mot någon del av en konvention, blir alltså ett en inte heller andra länder bundna i förhållande till det landet i de delar varemot reservationen har gjorts. Europarådskonventionensaknar bestämmelser gör undantag från den angivna förmodade huvudprincipen. Varsom ken i konventionstexten eller i the Explanatory Report sägs något om detta. Vi utgår emellertid trots det från att våra svenska konkursförvaltare

får den vidgade behörigheten som ges i konventionens andra kapitel i sådana till endastdet kapitlet eller till båda. Vi bygger vårt länder som anslutit sig antagande på att denna konsekvens ligger underförstådd i konventionens konstruktion. Vid arbetet med konventionen i Strasbourg var denna förutsättning också hela tiden självklar. Dessutom har dr. Manfred Balz i telefonsamtal bekräftat denna uppfattning som självklar. Vi anser oss därför ha en tillräckligt god grund för att kunna utgå från att kapitel två och kapitel tre skapar full reciprocitet även om ett land gör en reservation mot ettdera av dessa båda kapitel.

5.3 Kapitel 4

Reglerna om infomration m.m. i konventionens fjärde kapitel är i stort sett redan tillgodosedda i Sverige. Skyldigheten att informera borgenärerna ñnns reglerad i 31, 26 och 37 §§ konkursförordningen 1987916 samt i 15 § ackordskungörelsen 1970858. Vidare strider det inte mot inhemsk rätt att underlätta för utländska borgenärer att göra sina fordringar gällande i en svensk konkurs. Huruvida någon betalning skall utgå och i så fall med vilken förmånsrätt skall dock avgöras enligt svensk lag. Konventionens föreskrifter om språk tillgodoses genom 53 § konkursförordningen enligt vilken underrättelser eller andra handlingar skall vara avfattade på ett språk som mottagarna kan antas förstå. Motsvarande bestämmelse saknas dock i ackordskungörelsen. Efter en ändring av ackordskungörelsen denna punkt finns det inte något som hindrar att Sverige ansluter sig till konventionens fjärde kapitel. Vi föreslår en sådanförändring av den författningen.

6 INKORPORERING ELLER TRANS- FORMERING

Transfonneringsmetoden bör användas för att imförliva konventionen i svensk rätt framför allt därför att endast en del av konventionsbestämmelsema föranleder behov av ny lagstiftning.

Enligt folkråttsliga principer har en stat som anslurter sig till en konvention att fullgöra de åtaganden som framgår av konventionen. Emellertid finns det inte några regler inom folkrätten som anger på villket sätt staten skall fullgöra dessa åtaganden. vissa länder I utgör en internationell Överenskommeldirekt en del av den nationella rättsordningen. För andra länder, därise bland Sverige, krävs däremot en nationell rättsakt genom vilken konventionens bestämmelser införlivas med den inhemska rätten. Dock saknas i svensk rått regler om hur detta skall gå till. De metoder som brukar användas är antingen inkorporering eller transformerring. Ibland kan den internationella överenskommelsen innehålla bestämmelser om hur konventionen skall fullgöras. Vanligtvis saknar dock konventiomen sådana bestämmelser, så även den nu aktuella.

Vid transformering görs först en jämförelse meElan reglerna i den internationella överenskommelsen och den nationella lagstiftningen. Om de åtaganden som gjorts i konventionen överensstämmer men den interna rätts-

ordningen behöver inte någon lagstiftningsåtgärd vidtas. Om den interna lagstiftningen däremot saknar bestämmelser som behövsför att konventionen skall kunna antas, krävs mer eller mindre omfattande ändringar av den nationella lagen. De delar av den internationella överenskommelsen som skall införlivas med svensk rätt omarbetas till svensk författningstext transforrnering genom omarbetning. Lagen brukar utformas så som är brukligt i den nationella lagstiftningen. Givetvis måste dock förpliktelsema i konventionen i sak bli uppfyllda. En speciell form av transformering innebär att texten översätts till svenskaoch tas som lagtext transformering genom översättning. I så fall år det den svenska versionen av konventionen som tillämpas i Sverige.

inkorporering innebär att det svensk lag föreskrivs i att konventionens text direkt gäller i Sverige. När dennametod används, blir den autentiska texten, oftast främmande språk, gällande såsom svensk lag. En översättning till svenskabrukar dock publiceras vid sidan av den autentiska texten.

Transforrnering är det vanliga sättet att införliva konventionsbestämmelser i svensk rätt inom privat-, straff- och processrätten, medan inkorporering brukar användas t.ex. i fråga om dubbelbeskattningsavtal.

Vid bedömningen av vilken metod s0n1 år att föredra får de båda metodernas för- och nackdelar vägas mot varandra i det enskilda fallet. Till inkorporeringsmetodens fördelar hör att den år tids- och arbetsbesparande jämfört med om bestämmelsernaskall omarbetas till svensk lagtext. Vidare är det en fördel att râttstillämpningen i de konventionsbundna staterna grundas på samma text. Emellertid kan det innebära praktiska svårigheter att tillämpa en på främmande språk och med främmande lagstiftningsteknik avfattad text. Konventionstexter är dessutom ofta resultatet av kompromisser mellan olika uppfattningar och de kan därför vara mer eller mindre oklart formulerade. Detta bidrar till att öka rättsosäkerheten.

Om transforrneringsmetoden används överförs bestämmelserna till svensk rätt med en teknik och ett språkbruk som är bekant för dem som skall tilllämpa dem. Vidare kan inom ramen för överenskommelsen en viss anpassning ske till svenska förhållanden.

När konventionen, som i detta fall, saknar svensk autentisk text har man i svensk rätt som huvudregel använt transformeringsmetoden. Ytterligare en omständighet som i detta fall talar för transformering är att endast en del av konventionensbestämmelserbehöver föranleda ny lagstiftning. Vi har därför funnit att transformeringsmetoden bör användas. Av de båda transforrneringsmetodema anser vi att transforrnering genom omarbetning är den lämpligaste metoden att införliva konventionen i svensk rätt. Vi föreslår att en särskild lag stiftas som innehåller de regler som behövs för att Sverige skall kunna ansluta sig till Europarådskonventionen samten del andra bestämmelser om konkurser med internationell anknytning.

7 UTLÄNDSKA KONKURSFÖRVAL-

TARES MÖJLIGHETER ATT AGE-

RA 1 SVERIGE

Vi föreslår efter förebild i konventionen att utländska konkursför- - valtare ges rätt att hos svenska domstolar ansöka att ta i anspråk om viss särskilt angiven egendom som tillhör konkursgäldenären och som finns i Sverige. Förfarandet är tänkt att tillämpas i fall där en konkurs, med hänsyn till arten och omfattningen av tillgångarna, framstår som onödig. Inhemska borgenärer som har fordringar förenade med särskild förmånsrätt skall alltid tillgodoses. I övrigt skall domstolen göra been dömning av om det, bl.a. med hänsyn till de inhemska borgenärer som i detta sammanhang är oprioriterade, är lämpligt att den utländske konkursförvaltaren får ta egendomen i anspråk.

7.1 Överväganden

Vi har kommit fram till att konventionens andra kapitel inte bör antas av Sverige av skål som berörs under 5.2. Emellertid kan det intresse vara av att kanske annat sätt öppna möjligheter för utländska konkursförvaltare

att dra svenska tillgångar i en utländsk konkurs utan att konkursförfarande måstetillgripas här. En sådan ordning kan vara lämplig när det rör sig om relativt tillgångar, och skulder med svenskanknytning kanskesak-

nas. I sådanafall kan det vara praktiskt att inte behöva vägen via kon-

kurs. Vidare skulle en sådan reglering kunna förbättra möjligheterna för

svenska förvaltare att få bistånd domstolar eller myndigheter i icke konav ventionsanslutna stater att dra tillgångar till svenska konkurser. Därför har vi övervägt möjligheten att ett enkelt sätt ge utländsk förvaltare en sådan rätt och då haft konventionens andra kapitel som ñrebild. Vi har funnit starka praktiska skäl talar för att sådan möjlighet öppnas i att en svensk lag. I enlighet härmed lämnar vi i det följande ett förslag till ett författningssystem som öppnar en sådan kanal.

7.2 Tillämpningsområdet

Förfarandet skall kunna tillämpas endast i situationer där en konkurs framstår onödig. Om det finns borgenärer som har fordringar som, om gälsom denären varit försatt i konkurs, är förenade med särskild förmånsrätt, bör detta inte hindra tillämpning förfarandet. Sådanaborgenärer skall allen av tid tillgodoses innan den utländske konkursförvaltaren tillåts ta egendomen i anspråk. Rör det sig emellertid om ett stort antal tillgångsslag eller om många eller fordringar inte är förenade med särskild förmånsrätt, stora som är det naturligare att ett konkursförfarande används för att ta i anspråk gäldenärens här i landet befintliga tillgångar. Domstolen kan därför, även de formella förutsättningarna härför är uppfyllda, avslå en ansökan om om få i anspråk här befintlig egendom ett svenskt insolvensförfarande att ta om ändamålsenligt för de inhemska borgenärema. Inget hindrar att den är mer utländske konkursförvaltaren framställer ett alternativt yrkande om att gäldenâren skall försättas i konkurs. Om hans begäran att ut tillgångar konkursförfarande lämnas utan bifall, kan tingsrätten då i stället utan ett villkoren härför är uppfyllda besluta konkurs. Fristdagen blir då om - om enligt 4 kap. 2 § konkurslagen den dag då ansökningen därom inkom till rätten.

5l 7.3 Förfarandet

utländsk förvaltare i huvudkonkurs vill ta i anspråk viss särskilt En en som angiven gåldenären tillhörig egendom i Sverige kan ansöka härom hos svensk domstol. Hans ansökan skall kungöras på samma sätt som ett beslut svensk konkurs. l kungörelsen skall anges vilka tillgångar som den om en utländske förvaltaren har för avsikt att ta i anspråk. De borgenärer eller har invändningar mot ansökan får framställa dem till domstolen andra som inom viss tid, två månader. Efter utgången av denna tid skall rätten ta en ställning till ansökan. Tillstånd kan då ges den utländske förvaltaren att ta egendomen i anspråk och låta den ingå i det utländska konkursboet. Det finns inte något krav på att egendomen skall säljas. Konkursförvaltaren kan komma överens t.ex. med handpanthavare om betalning och sedan föra en egendomenut ur landet.

Om begäran gäldenåren skall försättas i konkurs anhängiggörs innan en att tvámånadersperioden har löpt ut, skall tingsrätten awakta med sitt beslut i anledning den utlândske förvaltarens begäran att ta egendom i anspråk. av Skulle gäldenårenförsättas i konkurs även här i riket, förlorar den utländske konkursförvaltaren sin rätt att utfå egendom direkt. Han har dock kvar vissa rättigheter eftersom konkursen kommer att betraktas som en sekundärkonkurs. Samma sak gäller tredje man gör gällande bättre rätt till egenom domen. Dock räcker det inte att tredje man gör invändning. För att få till stånd ett uppskov måste han också väcka talan om bättre rätt till egendomen innan tvåmånadersperioden har löpt ut. En invändning om bättre rätt till egendomenkan emellertid i vissa fall leda till att ansökan avslås såvitt gäller den omtvistade egendomen.

7.4 De inhemska borgenärernas ställning

Endast sådanaborgenärer som har fordringar som är förenade med särskild förmånsrätt kan hindra att tillgångarna tas i anspråk av den utländske konkursförvaltaren. Dessa borgenärer har säkerhet i den avseddaegendomen genom företagshypotek, pantrâtt, utmätning m.m. Sedanborgenärer med sådan säkerhet blivit tillgodosedda är det dock inget som hindrar att återstoden tas i anspråk av den utländske konkursförvaltaren för att ingå i konkursboet. En erinran om att dessaborgenärer skall tillgodoses innan egendomen tas i anspråk av den utländske konkursförvaltaren skall tas in i beslutet. Detta gäller oavsett om det framställts någon invändning från en sådan borgenär eller inte.

Borgenärer som har fordringar som en i svensk konkurs hade varit förenade med allmän förmånsrätt eller är oprioriterade hänvisas till att bevaka sina fordringar i den utländska konkursen. Sådanaborgenärer har också möjlighet att begära att gäldenären försätts i sekundärkonkurs här i riket. En sådanansökan kan vara ganska okomplicerad eftersom sökanden redan grund av den utländska konkursen har rätt att få till stånd en svensk sekundärkonkurs. Även insolvens åberopas som grund för ansökan skall om den svenska konkursen behandlas som en sekundärkonkurs. invändningar från oprioriterade borgenärer kan emellertid leda till att en ansökan från en utländsk konkursförvaltare om att få ta i anspråk egendom i Sverige avslås. Om dessa fordringar uppgår till betydande belopp eller om en sådan fordran får en betydligt sämre rättsstållning i den utländska konkursen, kan det nämligen finnas skäl att avslå ansökan eftersom ett svenskt insolvensförfarande då âr mer ändamålsenligt för de inhemska borgenärema.

invändningar kan också komma från annat håll. Tredje man kan göra gällande bättre rätt till egendomen. Även invändning om separationsrätt på grund av äganderättsförbehåll kan förekomma. Ett tillstånd för den utländske för-

egendomen i anspråk kan förenas med villkoret att en sådan valtaren att ta rättighetshavare först måste tillgodoses.

7.5 Kvarstad m.m.

Enligt vårt förslag behåller konkursgâldenären rådigheten över de svenska tillgångarna även under tvåmånadersperioden och ända fram till dess kondomstolens beslut får rätt att förfoga över dem. kursförvaltaren genom För förhindra konkursgäldenären förfogar över de svenska tillgångatt att kan egendomen beläggasmed kvarstad enligt 15 kap. rättegångsbalken. arna Det är tillräckligt att det finns sannolika skäl för att egendomen år tas i anspråk den utländske förvaltaren. Det krävs inte att det föreligger någon av risk för att gåldenären undanskaffar eller skadar egendomen. Om det finns sådanrisk, kan domstolen meddela interimistisk kvarstad. Den utländske en förvaltaren är, precis i andra kvarstadssammanhang, skyldig att ställa som säkerhet.

Under tvåmånadersperioden råder förbud att utmâta den egendom som den utländske konkursförvaltaren har begärt att få ta i anspråk. Syftet med bestämmelsenär att hindra en kapplöpning mellan borgenärema. En borgefordran är förenad med särskild förmånsrätt har dock rätt att begära när vars utmätning för den fordringen i den aktuella egendomen.

8 FÖRÄNDRWGARIFÖRHÅLLANDE

TILL ANDRA LÄNDER

De föreslagna reglerna som ger möjlighet att öppna sekundärkonkurser i Sverige och som ger utländska förvaltare möjlighet att ta i anspråk egendom som finns i Sverige bör gälla i förhållande till de länder som anslutit sig till Europarådskonventionen men också till de andra länder som regeringen bestämmer.

Det är naturligt att reglerna om sekundärkonkurs i vårt lagförslag blir gällande i förhållande till de konventionsanslutnastaterna. Vi anser vidare att det är lämpligt att en utländsk konkursförvaltare som har möjlighet att ansöka om sekundärkonkurs här i riket även får möjlighet att på det enklare sättet dra tillgångar till den utländska konkursen. Frågan är emellertid om reglerna bör kunna gälla även i förhållande till andra länder. Två frågeställningar är av särskilt intresse i detta sammanhang. För det första utgör det utländska konkursbeslutet en tillräcklig grund för ett beslut om en svensk sekundärkonkurs. Vidare är det utländskakonkursbeslutet ocksågrunden för en ansökan om att ta i anspråk tillgångar som ñnns i Sverige. Det måste fömtsättas att någon närmare granskning av det utländska konkursbeslutet inte görs av svensk domstol, om inte det utländska konkursbeslutet uppenbarligen strider mot svensk ordre public. Om lagen görs tillämplig även i förhållande till icke konventionsanslutna stater, ökar risken bl.a. för att

svenska konkursbeslut grundas utländska konkursbeslut som strider mot svenska rättsgrundsatser. Eftersom lagen inte uppställer något krav på att konkursgäldenären skall lämnas tillfälle att anföra invändningar mot konkursbeslutet i huvudkonkursen, måste denna risk beaktas, särskilt när det gäller länder som har rättssystem som skiljer sig markant från vårt. Dessutom kan den svenskadomstolen inte lämna en ansökan om sekundärkonkurs utan bifall ensom gäldenären framför invändningar, om inte konkursen enligt konventionen är sådan att den inte skall tillerkännas verkan.

Vidare måstebeaktasatt förvaltaren, sedanvissa fordringar i sekundärkonkursen blivit tillgodosedda, skall överlämna överskottet till förvaltaren i huvudkonkursen. Flera av de oprioriterade borgenärema i vår sekundärkonkurs är sedan hänvisade till att bevaka sina fordringar i huvudkonkursen. Beträffande sistnämnda konkurs kanske en lag tillämpas som ger dem en sämre möjlighet till betalning än de haft om den svenskakonkursen varit en vanlig konkurs. Det bör här anmärkas att reglerna om sekundärkonkurs skall tillämpas även om den svenskakonkursen inletts efter en insolvenspröning enligt konkurslagen, nämligen om det visar sig att en konkurs redan inletts i gäldenärens hemvistland. Även i de fall den utländske konkursförvaltaren begär att ta i anspråk tillgångar i Sverige kan borgenärer som i detta sammanhang är oprioriterade hamna i en sämre ställning när de gör gällande sina fordringar i den utländska konkursen.

Konventionen bygger på en överenskommelsemellan Europarådets medlemmar. Givetvis finns det många andra länder som man bör kunna tillämpa lagen gentemot, länder som har rättssystem som liknar vårt. Det finns kanske också länder mot vilka det inte är önskvärt att tillämpa den. Ett alternativ är att uppställa ett krav på reciprocitet dvs. öppna möjligheterna endastför de länder som ger svenskaförvaltare motsvarande rättigheter. Ett annat sätt är att inte i lagen göra några sådana begränsningar utan att överlämna till domstolen att i det enskilda fallet avgöra om lagen skall tillämpas. Slutligen ñnns det möjlighet att överlämna regeringen att bestämma om

lagen skall tillämpas även i förhållande till något annat land. Det sistnämnda sättet är det brukliga i svensk rått. Alternativet att överlämna beslutanderätdomstolen leder bl.a. till att olika konkursbeslut från samma land kan ten komma att behandlas olika vid olika svenska domstolar. Vi har därför funnit att det är lämpligast att regeringen befogenhet att bestämma om lagen ge skall tillämpas även gentemot annat land.

Vi föreslår sammanfattningsvis att lagen blir tillämplig i förhållande till de länder har anslutit sig till Europarådets konkurskonvention om vissa insom ternationella aspekter på konkurser samt till de länder som regeringen förordnat om. Regeringens förordnande kan grundas på en överenskommelse mellan Sverige och ett annat land, faktisk reciprocitet eller på något annat förhållande. Det bör finnas en möjlighet att bestämma att bara en del av lagen, t.ex. reglerna om sekundârkonkurs, skall tillämpas gentemot ett visst land.

Lagen skall inte tolkas e contrario så att samarbetet med andra länder än sådana som direkt omfattas av lagen hindras. Vi vill understryka att lagen inte får hindra utvecklingen av den oskrivna svenska internationella insolvensrätten i förhållande till andra länder, exempelvis genom att de svenskadomstolarna även utan lagstöd börjar tillämpa lösningar liknande de här föreslagna. En sådanutveckling kan föranledas av att andra länder t.ex. ger svenska konkursförvaltare möjligheter att agera i det egna landet. Lagen får naturligtvis inte heller hindra en utveckling i förhållande till de konventionsanslutna länderna som kanske går längre än lagen.

9 FORUMFRÃGAN

Utredningen föreslår att det inte i nuläget görs någon ändring i forumreglerna för konkurs.

Iden svenska konkurslagen 1987672 finns det inte några särskilda regler om vilken domstol som skall pröva en konkursansökan. Liksom i vissa andra länder följer man i stallet de interna allmänna forumreglerna. I 2 kap. 1 § konkurslagen anges sålunda att ansökan om konkurs skall göras hos den tingsrätt där gåldenårenbör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Detta innebär en hänvisning i första hand till 10 kap. l § rättegångsbalken. En gäldenär kan försättas i konkurs där han har sitt hemvistforum. I enlighet härmed grundas konkursjurisdiktionen i första hand på gäldenärenshemvist. Om gâldenåren år en juridisk person föreligger svensk domsrätt om styrelsen har sitt säte här, eller om säte för styrelsen inte år bestämt eller styrelse inte finns, om förvaltningen förs här. Det år av flera skål naturligt att ett konkursbeslut kan meddelas i det land till vilket gäldenâren har sin huvudsakliga ekonomiskabindning. Det är i det landet som det ñnns bäst förutsättningar att bilda sig en uppfattning om gäldenätens totala ekonomiska situation och det är i det landet som de flesta fordringsägama ñnns. mångaländer I utgör ocksådenekonomiskatyngdpunkten den viktigaste grunden för konkursjurisdiktion. Emellertid brukar den, liksom i Sverige, anknytas till just gäldenärenshemvist eller styrelsens säte

domicilkonkurs. I en del länder är det också tillräckligt att gäldenären driver näring för att konkursjurisdiktion skall föreligga.

När det gäller särkonkurser finns flera olika anknytningsmoment. Det är vanligt att konkursjurisdiktion kan grundas förmögenhetsforum, dvs. gäldenären kan sökas där han har tillgångar. Hänvisningen i konkurslagen till de allmänna forumbestämmelsema anses träffa även 10 kap. 3 § rättegångsbalken. Där anges att gäldenären må sökas där honom tillhörig egendom ñnns. I svensk rätt uppställs inte vilket förekommer i andra länder - något krav på samband mellan fordran och den tillgång som finns här. All egendom har något törmögenhetsvärde kan användas som jurisdiktionssom grund. 10 kap. 3 § andra stycket reglerar var tillgångar skall anses vara belägna. Det kan i del fall vara svårt att bestämma lokaliseringsorten, en bl.a. när det gäller rättigheter av olika slag.

I analogi med râttegångsbalkens forumregler kan också gäldenärens blotta närvaro utgöra jurisdiktionsgrund ivissa fall. På grund av 10 kap. l § femte stycket kan en gäldenär, som inte har känt hemvist vare sig inom eller utom riket, törsättas i konkurs här om han uppehåller sig i riket. Vid sådant vagabondforum kan även svenskt medborgarskapha betydelse. Enligt svensk borgenärens fordran, i analogi praxis kan ursprungetav den konkurssökande med 10 kap. 4 § rättegångsbalken, också utgöra jurisdiktionsgrund. Huruvida svensk domsrätt skulle kunna grundas på någon annan sådan bestämmelse t.ex. 10 kap. 5 § rättegångsbalkenär inte klarlagt.

Utomlands förekommer också andra grunder för konkursjurisdiktion. Som nämnts kan gäldenärens näringsutövning vara en sådan grund. I svensk rätt duger emellertid inte näringsutövning eller näringsställe som jurisdiktionsgrund, i vart fall när den konkurssökande borgenärens fordran saknar omedelbart sambandmed den i Sverige bedrivna näringsverksamheten. Om näringsstället är gåldenärens huvuddriftställe, kan konkursjurisdiktionen i regel grundas reglerna om domicilkonkurs. Frågan är emellertid om det

6l finns behov av att i svensk rätt införa en jurisdiktionsgrund som även i annat fall grundas på näringsverksamhet. I länder som inte som grund godtar att gäldenären äger tillgångar inom landet kan det finnas ett sådant behov. Svensk rätt godtar som nämnts fonnögenhetsforum. De fall i vilka gäldenären kan tänkas driva näring här i riket utan att dessutom äga tillgångar här torde emellertid endast vara få. En fast agentur t.ex. skulle kunna grunda domsrätt enligt 10 kap. 5 § rättegångsbalken.Något behov av att utvidga grunderna för konkursjurisdiktion i detta avseendeñnns inte.

Ett annat fall som aktualiseras är när gäldenären inte äger några tillgångar i riket vid konkursbeslutet, men det finns egendom som skulle kunna återvinnas till konkursboet. Faller en sådan situation under reglerna för förmögenhetsforum I Katja of Sweden-målet NJA 1980 s. 340 löste man fommproblemet med analog tillämpning av 10 kap. 4 § rättegångsbalken. Enligt vår mening borde 10 kap. 3 § rättegångsbalkenkunna tillämpas på ett sådant fall. En utländsk förvaltare i en huvudkonkurs som genom återvinningstalan vill komma tillgångar i Sverige kan bara göra det att genom en sekundärkonkurs öppnas här. I ett internationellt perspektiv kan behovet av att kunna tillämpa 10 kap. 3 § komma att öka. Konkursdomaren måste visserligen göra en prejudiciell prövning av återvinningsfrågan. Vi anser ändå att det i många sammanhang är mer naturligt att tillämpa förmögenhetsforum än gäldsforum i återvinningsfallen. Det är viktigare den var återvinningsbara egendomen finns än var fordringen uppkommit. Även om gäldenären ådragit sig samtliga skulder utomlands, samtidigt som han inte här har några tillgångar men det finns egendom som är återvinningsbar, skulle det alltså finnas svenskdomsrätt enligt bestämmelserna om förmögenhetsforum. Högsta domstolen har i det nämnda rättsfallet inte uteslutit en tillämpning av förmögenhetsforum som grund för jurisdiktionen, eftersom domstolen utan att pröva den möjligheten direkt tillämpade 10 kap. 4

De omständigheter som bör kunna grunda domsrätt är den huvudsakliga bindningen till landet hemvistet resp. sätet, att det finns tillgångar här

sådana år återvinningsbara eller, om gäldenären saknar bindning eller som något land, han befinner sig här vagabondforum. Alla dessa anknyttill att förekommer tillämpningen av forumreglema i rätteningsmoment genom gångsbalken. I andra länder förekommer även andra grunder för domsrätt, kan ofta förklaras att saknar någon av de nämnda grundmen det av man förrnögenhetsforum. I Europarådets konkurskonvention uttrycks erna, t.ex. konkursjurisdiktionen the centre of the debtors main grunden för som Beträffande juridiska presumeras sådana ha sin huvud interests. personer sakliga bindning till det land där sätet är registrerat. Det ligger i sakens presumtionen gäller enbart inte något annat visas. Enligt svensk natur att om rätt utgör visserligen det registrerade sätet jurisdiktionsgrund, men om registreringen år fiktiv så att bolagets verksamhet bedrivs i ett annat rent får bortse från registreringsorten. De svenska reglerna skiljer sig land man därför i praktiken inte från jurisdiktionsbestämmelsema i konventionen. Det därför i nuläget inte något behov att ändra de svenska grunderna för finns konkursjurisdiktion.

10 UTLÄNDSKA TILLGÅNGAR VID

OBESTÃNDSBEDÖMNINGEN

Vi föreslår att obeståndsdeñnitionen i konkurslagen ändras så att det direkt framgår att domstolen som huvudregel skall beakta sådanegendom som befinner sig i utlandet. Domstolen skall dock bortse från egendomen om gâldenâren underlåter att medverka till att den kan användas för att gottgöra den konkurssökande borgenären och denne inte heller på annat sätt har möjlighet att ta egendomen anspråk. i

10.1 Obestándsbegreppet i konkurssammanhang

Termen obestånd definieras i 1 kap. 2 § konkurslagen. Begreppet har emellertid betydelse även inom civil- och straffrätten. Med obestånd avses att en gäldenär inte i rätt tid kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning. Betalningsoförmågan får dock inte vara endast tillfällig. Man talar om att gâldenâren är insolvent. I lagen sägs inget om hur tillgångar i utlandet skall behandlas; skall de beaktas vid obeståndsprövningen i olika sammanhangeller inte

Frågan togs upp i promemorian En översyn av 11 kap. brottsbalken med förslag till ändringar Ds Ju 1983 17 men förslaget föranledde ingen lagändring på den punkten. Frågan aktualiseras nu åter men i konkursrättsligt sammanhang.

Om gäldenär som har tillgångar i utlandet frivilligt använder dessa till en sina skulder här i landet, finns naturligtvis inte någon anledning betalning av att försätta honom i konkurs i Sverige. Om han däremot är betalningsotörmögen även med beaktande av de utländska tillgångarna, är han naturligtvis obestånd. Problemet uppstår när gäldenären kan, men inte vill, utnyttja de utländska tillgångarna för att tillgodose den som i Sverige begår att han skall försättas i konkurs. Skall tillgångarna då tas med vid obeståndprövningen vid en konkursansökan

Först kan konstateras att sådanautländska tillgångar som är spärrade t.ex. på grund av valutaregleringar redan nu inte skall beaktas vid obeståndsbedömningen. Sådana tillgångar Ökar inte gäldenärens betalningsförmåga här i riket. Å andra sidan det rimligt att sådana tillgångar skall beaktas synes som för en viss konkurssökande borgenär är åtkomliga genom utmätning i utlandet. Det normala sättet att angripa en betalningsovillig gâldenär är att ansöka om specialexekution, inte att tillgripa konkursförfarandet. Möjligheterna att tvångsvis ta i anspråk även tillgångar son1 befinner sig i utlandet kommer att öka. Den nyligen framlagda propositionen 199192128 om Sveriges tillträde till Luganokonventionen vidgar utrymmet härför.

En gäldenär har, bortsett från sin upplysningsplikt, inte någon skyldighet att medverka till att tillgångar görs åtkomliga för svensk konkurs NJA 1991 s. 491. Vanligen kan utländska tillgångar inte heller dras i en svensk konkurs. Detta är argument son1 talar för att man skall bortse från sådana tillgångar vid obeståndsbedömningen.Om gäldenären med beaktande av de utländska tillgångarna inte är insolvent, kan han undvika konkurs genom att medverka till att de utländska tillgångarna överförs till Sverige eller används för att tillgodose den konkurssökande borgenären. Om han däremot inte är villig hårtill, är det önskvärt att åtminstone den här i landet befintliga egendomen fördelas mellan borgenärema genom ett konkurstörfarande.

I Europarådets konkurskonvention har problemet med utländska tillgångar lösts två sätt se 3 ovan. I den föreslagna lagen om vissa internationella har konventionens tredje kapitel anammats varigenom de konkurser m.m. utländska tillgångarna skall kunna tas i anspråk genom en sekundärkonkurs i tillgångslandet. Ett eventuellt överskott från denna konkurs skall sedan tillföras huvudkonkursen. Att de utländska tillgångarna kan dras in i en sekundârkonkurs innebär inte att de skall tas med vid obeståndsbedömningen i samband med beslutet om huvudkonkurs. I de länder som ansluter sig till konventionens andra kapitel öppnas emellertid möjligheter för svenska förvaltare att till en svensk konkurs dra utländska tillgångar utan att konkursförfarande behöver tillgripas i tillgångslandet. Emellertid framstår det som rimligt att inte heller i dessa fall beakta de utländska tillgångarna vid obeståndsprövningen. En förutsättning för att den svenske förvaltaren skall komma tillgångarna är att gäldenären år försatt i konkurs här i riket. Om de utländska tillgångarna tas med i bedömningen anses gäldenâren kanske solvent. Samtidigt kan man inte utan konkurs tvinga honom att ställa tillgångarna till de svenska borgenäremas förfogande.

En stor grupp av gåldenärer som har tillgångar i utlandet är svenska exportföretag som har fordringar på utländska kunder. Gâldenären saknar i dessa fall möjlighet att påverka tillgångens lokalisering. Lika naturligt är det att transportföretag som ett led i sin normala verksamhet har tillgångar i form av flygplan, fartyg och bilar utomlands. I de nämnda fallen och liknande âr det naturligt att tillgångarna i utlandet skall tas med vid obeståndsbedömningen.

Vi föreslår att det i konkurslagen uttryckligen anges att domstolen vid huvudregel skall beakta även de utländska tillobeståndsbedömningensom gångarna. Från denna huvudregel bör dock göras undantag i vissa fall. Vi föreslår att domstolen skall bortse från de utländska tillgångarna om gäldenâren underlåter att medverka till att de används för att tillgodose den konkurssökandeborgenären. Om gäldenären vid konkursförhandlingen tör-

klarar att han är beredd att göra de utländska tillgångarna åtkomliga för de svenskaborgenärema, bör han tillfälle till det. Han bör dock inte medges ges längre uppskov än det som anges i 2 kap. 20 § konkurslagen, dvs. fyra veckor. Obeståndsbedömningen blir såledesi dessa fall beroende av gåldenärens vilja att göra de utländska tillgångarna åtkomliga för borgenärema. speciell situation i vilken de utländska tillgångarna Emellertid finns det en oberoende av gäldenärens frivilliga medverkan att göra tillgångarna åtkomliga för de svenska borgemärema bör tas med vid obeståndsbedömingen. Det är när borgenären har en exekutionstitel som t.ex. grund av en konvention kan verkställas även i tillgångslandet. Gäldenären skall nämligen enligt vår mening inte behöva drabbas av en konkurs på ansökan av en borgenär som har möjlighet att på annat sätt tilltvinga sig betalning. Visserligen kan då den situationen uppstå att gäldenären anses solvent i förhållande till en borgenär medan han anses insolvent i förhållande till en annan. För att gäldenären skall kunna försättas i konkurs är det emellertid tillräckligt att han anses insolvent i förhållande till en av de borgenärer som begär det.

Insolvensbegreppet har betydelseäven i andra konkursrättsli ga sammanhang, t.ex. vid återvinning. Förslaget till ändrad definition av obeståndsbegreppet får betydelse också för dessa regler. För att gäldenären skall anses ha varit insolvent bör det vara tillräckligt att han vid den aktuella transaktionen var insolvent i förhållande till någon borgenär. Om den i utlandet befintliga tillgången är sådan att den inte skall beaktas, måstedock en invändning från gäldenären att han vid den tiden var beredd att ställa tillgången till de inhemska borgenäremas förfogande motbevisas för att den inte skall beaktas vid prövningen obeståndsfrågan.Det är därför möjligt att den praktiska av betydelsen av förändringen av insolvensbegreppet blir begränsad i detta sammanhang.

10.2 Obestândsbegreppet inom straffrätten

Som nämnts används konkurslagens obeståndsdeñnition även i andra san1manhang, t.ex. inom straffrätten. Även i straffrättsligt sammanhang bör huvudregeln vara att de i utlandet befintliga tillgångarna skall tas med vid obeståndsbedömningen. Frågan är om den föreslagna ändringen, som innebär att man i vissa fall trots allt skall bortse från utländska tillgångar, får någon betydelse vid bedömningen av obeståndsrekvisiteti Lex. ll kap. l § brottsbalken. I ett sådant fall blir det nödvändigt att även i detta sammanhang ta hänsyn till den misstänktes förklaring att han, vid den ifrågasätta transaktionen, hade för avsikt att ställa tillgångarna till de svenska borgenäremas förfogande. Efter en sådan invändning måste åklagaren, för att vinna bifall till sin talan, visa att gäldenären inte hade någon sådan avsikt. Även i straffrättsligt sammanhang räcker det, för att obeståndsrekvisitet skall anses uppfyllt, att gäldenären vid den aktuella tiden var insolvent i förhållande till någon borgenär. Gäldenären kan inte undgå straffansvar på den grunden att han därutöver hade en skuld för vilken borgenären på grund av en konvention ägde rätt till utmätning i tillgångslandet. Sammantagettorde den ändrade definitionen av obeståndsbegreppet i konkurslagen inte annat än i uppenbara fall medföra någon förändring av det straffbara området. Denna konsekvensanser vi vara godtagbar och den kräver inte någon ändring i brottsbalken.

Om man vill ändra det straffbara området bör det inte ske genom en vidgad definition av obeståndsrekvisitet. I stället bör den ekonomiska situation i vilken gäldenåren befinner sig vid den aktuella transaktionen beskrivas på något annat sätt. Ett förslag härtill lämnades i den tidigare nämnda promemorian En översyn av 11 kap. brottsbalken med förslag till ändringar Ds Ju 198317. En huvudpunkt i förslaget var att frångå obeståndsbegreppet i straffrättsligt sammanhang. För straffbarhet skulle i stället krävas att transaktionen skett i ett läge då skulderna uppenbart översteg värdet av de för utmätning åtkomliga tillgångarna. Detta innebar bl.a. att man i vissa

situationer kunde bortse från de utländska tillgångarna. Egendomen i utlandet skulle beaktas endast den antingen var åtkomlig för utmåtning om t.ex. grund internationell överenskommelse eller gjordes åtkomlig av en försorg. Förslaget ledde emellertid inte till någon genom gåldenårensegen lagändring i den delen bl.a. därför att det antogs ofta vara lika svart att påvisa denna insufficiensliknande situation som ett insolvenstillstánd. Vi har inte funnit anledning att inom ramen för denna utredning ytterligare undersöka behovet att andra det straffbara området.

11 VILKA LAGÄNDRINGAR KRÄVS

För att möjliggöra en svensk anslutning till Europarådets konkurskonvention föreslår vi att en ny lag införs som öppnar möjligheter för utländska konkursförvaltare att få till stånd sekundärkonkurser i Sverige. Som nämnts under 3.5 kräver en anslutning till konventionens fjärde kapitel endast ett mindre tillägg till ackordskungörelsen vad gäller språket i underrättelsema om ackordsförhandlingar till de utländska borgenârerna. Vi har övervägt att genom ändringar i de båda lagar som gäller i nordiska förhållanden åstadkomma de förändringar som krävs. Emellertid har funnit att regelsystemet i dessabåda lagar är sådant att det inte år lämpligt att infoga ytterligare bestämmelser av det slag som nu fordras. Vidare kan det ifrågasättas om det inte, på grund av ett ökat europeiskt samarbetebl.a. inom EG, är lämpligt att i framtiden överge den nordiska konkurskonventionen till förmån för sådanaregelsystem som gäller mot flera andra länder.

Vidare föreslår vi att en möjlighet öppnas för utländska förvaltare att agera i Sverige, dock utanför konventionens andra kapitel. Bestämmelsernahärom kan lämpligen ingå i den föreslagna nya lagen.

När det gäller frågan om behandlingen av utländska tillgångari konkurssammanhang bl.a. vid insolvensbedömningen, föreslår vi att konkurslagen ändras så att det uttryckligen anges att domstolen vid denna bedömning skall beakta även i utlandet befintliga tillgångar, men att domstolen skall bortse från sådana utländska tillgångar som gäldenären underlåter att ställa till

borgenâremas förfogande. För att gäldcnâren inte skall besväras av konkursansökningar när den sökande borgenären har en exekutionstitel som t.ex. grund av en konvention går att verkställa i tillgångslandet, görs undantag för denna situation. I det fallet skall de utländska tillgångarna tas med vid insolvensbedömningen även om gåldenären inte frivilligt ställer dem till borgenäremas förfogande.

12 SPECIALMOTIVERING

Lag om vissa internationella konkurser m.m.

Inledande bestämmelser l § Denna lag tillämpas efter regeringens förordnande i förhållande till de stater som har tilltrått den i Istanbul den 5 juli 1990 dagtecknade Europarådskonventionen om vissa intemationella aspekter konkurser. I förhållande till Danmark, Finland, Island eller Norge tillämpas dock andra lagar. Regeringen får föreskriva att lagen helt eller delvis skall tillämpas även i förhållande till andra stater.

Första stycket

Med en stat son1 har tilltrått konventionen avses även en sådan som tillträtt den efter inbjudan från Europarådets ministerkommitté enligt art 35 i konventionen.

Det brukliga hade varit att låta lagen gälla direkt i förhållande till de konventionsanslutna staterna, utan något förordnande av regeringen. Emellertid hade då de aktuella länderna räknats upp i ett tillkännagivande. Eftersom regeringen enligt vårt förslag har möjlighet att enligt andra stycket föreskriva att lagen skall gälla även i förhållande till andra länder har vi funnit det vara lämpligast att ange samtliga länder i en förordning.

l förhållande till de nordiska länderna gäller särskilda lagar som bygger den nordiska konkurskonventionen, jfr ovan 2.4. Den nordiska konventionen reglerar just den situationen att konkursgäldenären har tillgångar även i nordiskt land än konkurslandet, och den kolliderar således med annat Europarådskonventionen. sistnämnda konvention innehåller en föreskrift innebär att överenskommelse ger företräde framför Europarådssom annan konventionen. Den kommer därför inte att tillämpas mellan de nordiska länderna så länge den nordiska konkurskonventionen finns jfr art 38. Det ökade europeiska samarbetet som bl.a. resulterat i Europarådets konkurskonvention har enligt vår mening medfört att behovet att se över de nordiska förhållandena området ökat.

Andra stycket

Av skäl anförts ovan avsnitt 8 bör lagen inte utan vidare bli tillämplig som i förhållande till andra länder än de som är anslutna till konventionen. Emellertid är det angeläget att inte hindra vidgad tillämpning även i en föhållande till länder som inte har anslutit sig. Om regeringen med ett annat land sluter ett avtal som överensstämmer med konventionen, bör regeringen kunna förordna att lagen skall gälla även gentemot det landet. Även i andra fall bör regeringen kunna förordna att lagen skall gälla mot andra länder.

2 § Lagen gäller inte när konkursgäldenären är ett försäkringseller kreditinstitut.

I konventionen har försäkringsbolag och kreditinrâttningar undantagits. Anledningen är att sådana sammanslutningari mångaländer är underkastade speciella regler bl.a. för att undvika konkurs.

3 § Vid tillämpningen av denna lag avses med konkurs och förvaltare sådant förfarande respektive sådan person som bestämsav regeringen.

l appendix A till Europarådskonventionen finns uppräknat de förfaranden i de fördragsslutande staterna som omfattas av konventionen. Förfarandena är uppdelade i tre kategorier. För svenskt vidkommande är det viktigt att veta vilka utländska förfaranden som motsvarar en svensk konkurs och som t.ex. kan ligga till grund för svensk sekundärkonkurs. Dessa förfaranden en finns angivna i appendixet under kategorierna a och De ytterligare törfaranden innefatta i kategori c är aktuella endast när det gäller att som tillämpa konventionens fjärde kapitel, dvs. reglerna om information och språk En god man enligt ackordslagen 1970847 har enligt dessa m.m. regler bl.a. viss skyldighet att underrätta utländska borgenärer om en förfarandet. Som tidigare nämnts avsnitt 5.3 åvilar dessa skyldigheter i stort sett redan den gode mannen enligt svensk lag. För svenskt vidkommande saknas anledning att närmare ange de utländska förfaranden som motsvarar ackordstörhandling enligt ackordslagen.

I appendix B finns angivet de personer som i konventionen benämns liquidator. För Sveriges del finns antecknat dels konkursförvaltare dels god enligt ackordslagen. Det saknas således en mer noggrann uppdelman ning mellan sådana personer som motsvarar en svensk konkursförvaltare och sådana motsvarar en god man enligt ackordslagen. I lagen är det som emellertid motsvarigheten till det svenska konkursbeslutet som är av störst intresse. Beslutet kan ge behörighet att agera i Sverige. Domstolen bör dock också kontrollera att den som säger sig företräda det utländska konkursboet finns bland de angivna personerna.

Uppräkningen av förfarandena och personerna kan tas upp en i förordning. Vi lämnar ett förslag till en sådan förordning.

För svensk del är lagen tillämplig endast konkurser. Vi har övervägt tillämpas det betalningsinställelseinfrågan om lagen dessutombör kunna stitut som insolvensutredningen avser att föreslå. Vi har dock efter samråd med insolvensutredningen bestämt oss för att avstå från att föreslå det.

Huvudkonkurs och sekundärkønkurs 4 § Med huvudkonkurs avsesen konkurs som har beslutats i det land till vilket gâldenären har sin huvudsakliga ekonomiska bindning. En juridisk person skall, om inte annat visas, antas ha sin huvudsakliga bindning till det land där styrelsen har sitt säte eller, om styrelsens säte inte år bestämt eller styrelse inte finns, det land där förvaltningen förs.

Farsta stycket

Den utländska konkursen måste vara en domicilkonkurs för att falla under begreppet huvudkonkurs, dvs. konkursen måste vara beslutad det i land till vilket gäldenâren har sin huvudsakliga bindning.

Andra stycket

Beträffande juridiska personer finns en presumtion för att de har sin huvudsakliga bindning till det land där sätet finns. Presumtionen kan brytas t.ex. om det visas att verksamheten i själva verket leds från ett annat land.

5 § Med sekundärkonkurs avses en konkurs som i något annat land pågår samtidigt med huvudkonkursen.

Alla konkurser som inleds efter en utländsk huvudkonkurs är sekundärkonkurser. Emellertid kan det också, sedan en vanlig svensk konkurs inletts, visa sig att det i ett annat land redan pågår en konkurs som år att betrakta som en huvudkonkurs. Reglerna om sekundärkonkurs blir då i fortsättningen tillämpliga den svenska konkursen. Om särkonkursen avslutas med överskott något som kanske inte blir helt ovanligt eftersom särkonkursen kan inledas utan någon insolvensprövning har förvaltaren i huvudkonkursen rätt att utfå dessa tillgångar. Av större praktisk betydelse år att den

utländska förvaltaren har rått att få information om hur den svenska konkursen fortskrider.

Svenska sekundärkonlazrser 6 § En gäldenär som är föremål för en utländsk huvudkonkurs får enbart på grund härav försättas i konkurs hår i riket. Om inte sökanden kan visa att gäldenären är försatt i utländsk huvudkonkurs, skall gåldenären ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

Det utländska konkursbeslutet utgör ensamt tillräcklig grund för ett beslut om svensk sekundärkonkurs. Någon insolvensprövning skall således inte göras av den svenska domstolen. Av 9 § konkursförordningen framgår att det i konkursbeslutet skall anges att domstolen grundat sin behörighet på en annan omständighet än gäldenärenshemvist.

Av andra meningen framgår att ansökan om sekundärkonkurs i regel inte behöver kommuniceras med gäldenären. Om sökanden, ofta den utländske konkursförvaltaren, presenterar handlingar som direkt styrker att gäldenären är försatt i huvudkonkurs utomlands, torde det endastvålla onödigt dröjsmål att inhämta yttrande från gäldenären. De formella förutsättningarna för en sekundärkonkurs är uppfyllda. Om den av sökandeningivna utredningen inte visar att det finns en utländsk konkurs som är en huvudkonkurs, skall ansökningen kommuniceras med gäldenâren på vanligt vis.

7 § Om en svensk konkurs inleds efter en utländsk huvudkonkurs, skall det i konkursbeslutet anges att den svenska konkursen är en sekundärkonkurs.

Om en vanlig konkursansökan enligt konkurslagen framställs fastän det är känt att en utländsk huvudkonkurs pågår, måste konkursbeslutet grundas på en insolvensbedömning enligt konkurslagen. Eftersom den svenska konkursen ändå skall anses som en sekundärkonkurs, skall detta förhållande särskilt anges i konkursbeslutet.

8 § Om inte något annat anges i denna lag eller följer av svenska lagvalsregler, skall svensk rått tillämpas i sekundärkonkursen.

Med undantag för de speciella regler som anges i lagen beträffande t.ex. utdelning och förvaltares informationsskyldighet är svensk lag tillämplig på den svenska sekundärkonkursen både i formellt och materiellt hänseende. Således skall svensk lag tillämpas på konkursförfarandet liksom de materiella frågor som kan uppstå. I konkurrenssituationer mellan svenskoch utländsk rätt får frågan lösas med hjälp av vanliga svenska kollisionsregler. Det kan i sådana sammanhang ibland bli aktuellt att tillämpa utländsk rätt t.ex. på sakrättsliga frågor eller på frågor om preskription m.m.

9 borgenär och gäldenären får även förvaltaren i § Utöver en huvudkonkursen ansöka om att gåldenären skall försättas i sekundärkonkurs.

Enligt svensk lag får, förutom gäldenären, endast den som har ställning av borgenär ansöka om konkurs. Förvaltaren i den utländska huvudkonkursen också denna rätt. Utöver sitt förordnande måste han för den svenska ges domstolen visa upp det utländska konkursbeslutet. Av hans ansökan måste också framgå att hans förordnande härrör från en utländsk domicilkonkurs.

lO Förvaltaren i § sekundårkonkursen skall skriftligen underrätta förvaltaren i huvudkonkursen eller behörig myndighet det i land i vilket huvudkonkursen äger rum om alla fordringar i sekundärkonkursen.

Den svenska sekundärkonkursen behandlas, med de undantag som anges i lagen, som en vanlig svensk konkurs. Således får t.ex. frågan om bevakningsförfarande skall genomföras besvaras enligt inhemsk praxis. Emellertid skall den svenske förvaltaren alltid undenätta den utländske förvaltaren om alla fordringar görs gällande i sekundärkonkursen. Underrättelsen bör som skickas så snart boet är utrett och fordringarna klarlagda. Ofta bör denna

underrättelseskyldighet kunna fullgöras genom att den beedigadebouppteckningen skickas. Frågan om de fordringar som gjorts gällande den svenska i sekundärkonkursen men där inte blivit fullt tillgodosedda även får göras gällande i den utländska konkursen får sedanbesvaras enligt reglerna som tillämpas i huvudkonkurslandet.

ll § Sedan de fordringar i sekundärkonkursen som är förenade med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar som härrör från en av gäldenären bedriven näringsverksamhet eller som grundas på en anställning hos gäldenären genom utdelning blivit fullt tillgodosedda skall eventuella kvarvarande tillgångar genast överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen.

Innan något överskott kan skickas till den utländska huvudkonkursen måste vissa fordringar betalas fullt från den svenska sekundärkonkursen. Betalningsordningen i den svenska konkursen följer emellertid inte de vanliga inhemska reglerna.

De borgenärer som i första hand skall tillgodoses är de som har fordringar som är förenade med förmånsrätt enligt förrnånsrättslagen 1970979. Dessa betalas i den ordning som följer av lagen; först fordringar förenade med särskild förmånsrätt, sedan sådana förenade med allmän förmånsrätt. Men även vissa andra, enligt svensk rätt oprioriterade, borgenärer skall tillgodosesinnan tillgångarna överförs till huvudkonkursen. Efter de förrnånsberättigade fordringarna skall sådana fordringar tillgodoses som är av offentligrättslig natur utan att omfattas av 11 § förrnånsrättslagen. Hit räknas t.ex. böter samt sådanarestavgifter och andra avgifter som inte är förenade med förmånsrätt enligt lagen 1971 1072 om förmånsberättigade skattefördringar m.m. Enbart den omständigheten att fordringsägaren är ett offentligrättsligt organ gör emellertid inte att fordringen faller härunder. Fordringen kan ändå mycket väl vara av civilrättsligt slag såsom avgifter för sophämtning, vatten och avlopp m.m. samt studiemedelsavgifter.

Slutligen skall i sekundärkonkursen sådana fordringar tillgodoses som härrör från gäldenären här bedriven rörelse. Det kan gälla fordringar på en av grund utfört arbete i den mån de inte omfattas av förmånsrättslagen men av också leverantörsskulder. De nu nämnda fordringarna har dock i detta sammanhang prioritet de offentligrättsliga fordringar som inte samma som är förmånsberâttigade.

Bestämmelsen innebär att många oprioriterade borgenärer, svenska eller utländska, kan ställas utan rätt till utdelningen den i svenska sekundärkonkursen. De är hänvisade till att delta i utdelningen i den utländska huvudkonkursen. Den svenske förvaltarens underrättelseskyldighet enligt l0 § garanterar emellertid att fordringarna formellt blir anhängiggjorda även i huvudkonkursen. Frågan fordringen materiellt sett är sådan att den om berättigar till utdelning den i utländska konkursen får emellertid avgöras av det landets lag. Om det pågår andra utländska sekundärkonkurser mot gäldenär, är det däremot upp till varje enskild borgenär att, om det samme är tillåtet enligt det landets lag, göra gällande sin fordran även i dessa konkurser.

Den egendom överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen får säljas som honom. Efter överenskommelse kan dock försäljningen ombesörjas av av annan, exempelvis den svenske förvaltaren.

12 § Innan sekundärkonkursen avslutas, skall förvaltaren i huvudkonkursen ges tillfälle att yttra sig.

Eftersom en sekundärkonkursär beroende av att det finns en huvudkonkurs är det naturligt att förvaltaren i sistnämnda konkurs bör ges tillfälle att komma med synpunkter innan sekundärkonkursen avslutas. Han har dock inte någon bestämmanderätti detta avseende. Om han dröjer alltför länge med sitt yttrande, får sekundärkonkursen ändå avslutas. Vad som år rimlig

tid får avgöras från fall till fall och kan bero t.ex. på hur omfattande eller komplicerade de ekonomiska förhållandena i konkursema är.

Om det utländska huvudkonkursförfarandet av någonanledning ställs in, kan det ibland saknasanledning att fortsätta en svensk sekundärkonkurs. Syftet med sekundärkonkursen kan ha varit just att dra tillgångar till huvudkonkursen. Den svenska konkursen förlorar automatiskt sin karaktär av sekundärkonkurs. denna I situation kan konkursförvaltaren antingen, beroende omständigheterna, fortsätta konkursen eller avsluta den snarast exempelvis genom nedläggning enligt l2 kap. l § konkurslagen.

Svenskahuvudkonkurser 13 § En fordran som uppkommit innan gäldenären försattes i sekundårkonkurs får inte frånkännasgiltighet i en svensk huvudkonkurs enbart på grund av att den uppkom först efter beslutet om huvudkonkurs. För att täcka en sådan fordran får dock endast de tillgångar som överflyttats från sekundärkonkursen användas.

Bestämmelsen tar sikte på de fordringar som gjorts gällande i utländsk en sekundärkonkurs. Det är naturligt att beslutet om huvudkonkurs i regel infaller först i tiden. Med andra 0rd kan det dröja innan huvudkonkursbeslutet över huvud taget blir känt i sekundärkonkurslandet. En fordran som uppkommit efter konkursbeslutet kan enligt svensk rätt inte göras gällande i konkursen. Om fordringen uppkommit efter beslutet om huvudkonkurs men före sekundärkonkursbeslutet, får den emellertid göras gällande även i huvudkonkursen. Vid utdelningen får dock endastsådanamedel som kommer från sekundärkonkursen användas för att täcka fordringen i fråga. Borgenären skall med andra ord inte komma i en bättre ställning på grund av huvudkonkursen.

14 § Vid utdelning av medel som härrör från de tillgångar som överflyttats från en sekundärkonkurs skall alla fordringar behandlas lika.

Förvaltaren i den svenska konkursen förutsätts ha fått del av de utländska i fall den upplysningsskyldighet som åligger förfordringarna, vart genom

genomförs bevakningsförfarande

valtaren i sekundärkonkursen. Om det ett svenska konkursen, räcker det för att bevakningen skall anses bei den hörigen gjord i den utländska huvudkonkursen att förvaltaren på detta sätt underrättats de fordringar görs gällande. Vid den materiella prövom som ningen utländsk fordran t.ex. grund av preskription äger rätt av om en - till utdelning i huvudkonkursen eller inte skall dock svensk rått eller den enligt svenska kollisionsnormer är tillämplig på sagda främmande rätt som fråga tillämpas. I övrigt behandlasden svenska huvudkonkursen precis som vanligt ända fram till utdelningen. Vid utdelningen måste bestämmelsen i 15 § beaktas beträffande de borgenärer som redan delvis fått betalt i en utländsk konkurs. De har nämligen inte rätt till utdelning förrän borgenärema i huvudkonkursen fått betalt i motsvarande mån.

De tillgångar eventuellt kan ha överflyttats från en avslutad sekundärsom konkurs skall enligt bestämmelsen i 14 § behandlas på ett speciellt sätt. Dessa tillgångar skall nämligen alltid fördelas lika mellan samtliga fordutdelningen. Ingen fordran får således prioriteras på ringar som deltar i grund av förmånsrätt eller liknande.

både sekundär och huvudkonkurser Bestämmelsersom gäller

15 § En borgenär som genom utdelning i en utländsk konkurs delvis fått betalt för sin fordran får ändå framställa anspråk på konkurs. Han har dock inte rätt till någon betalning i en svensk utdelning förrän alla andra borgenärer blivit tillgodosedda i dock inte till den del hans fordran är samma mån som han, förenad med panträtt i fast eller lös egendom.

En borgenär får göra gällande sin fordran fullt ut i en svensk konkurs fastän han redan deltagit i utdelning i utländsk konkurs så länge han inte blivit en fullt tillgodosedd. Bortsett från den del fordringen som är förenad med av panträtt i fast eller lös egendom får han dock inte betalt för sin fordran

förrän alla andra borgenärer blivit tillgodosedda i samma mån. Bestämmelsen gäller oavsett om borgenären fått betalt genom utdelning vid avslutandet konkurs eller på grund ackord eller förlikning. Även borgenäav en av om ren han har rätt till utdelning i en annan konkurs kan han inte frånkännas rätt till utdelning i en svensk konkurs. Härför krävs att han verkligen har fått betalt. Regeln kan bli tillämplig även om den svenskakonkursen är en sekundärkonkurs; nämligen om den är en av flera sådanakonkurser.

Den borgenär som har fått betalt genom konkurs, ackord eller förlikning deltar i den svenska konkursen med hela sin ursprungliga fordran. Har delbetalning skett på annat sätt, får han delta endast med återstoden.

16 § Förvaltaren i den svenska konkursen skall snarast lämna sådaninformation till den utländskeförvaltaren som kan vara av intresse för handläggningen av den andra konkursen. Information om åtgärder som syftar till att avsluta konkursen skall alltid lämnas.

Om flera konkursförfaranden pågår mot samme gäldenär är det nödvändigt att förvaltarna håller varandra informerade. Särskilt viktigt är det att förvaltaren i huvudkonkursen har en samlad bild av de pågående förfarandena. Exempel på sådant som man bör informera om är vilka tillgångar som finns, vilka fordringar som görs gällande och vilka förmåns- eller säkcrhetsrätter som dessa är förenade med, tvistiga fordringar, förlikningsförhandlingar m.m. Särskilt betydelsefull är sådan information som avser åtgärder som syftar till att avsluta konkursen.

17 § En ackordsuppgörelse i en svensk sekundärkonkurs får träffas först efter det att samtycke inhämtats från förvaltaren i huvudkonkursen. Om samtycke begärs av en förvaltare i en svensk huvudkonkurs, får denne inte vägra sådant, om det visas att de svenska borgenäremas ställning inte försämras genom uppgörelsen i den utländska sekundärkonkursen.

Huruvida uppgörelse över huvud taget får träffas i en sekundärkonkurs en avgörs enligt det landets lag i vilket den konkursen pågår. l en svensk sekundärkonkurs blir detta fullt möjligt. För att en sådan förlikning skall få träffas lträvs enligt denna paragraf dessutom att förvaltaren i huvudkonkursen samtycker härtill, detta för att inte borgenärema i huvudkonkursen skall kunna förbigås eller missgynnas genom en förlikning.

En ackordsuppgörelse i svensk konkurs följer svensk lag. Förvaltaren i en huvudkonkursen får enligt konventionen inte vägra godta en sådan förlikning, det visas att borgenärema i huvudkonkursen inte erhåller sämre om utdelning skett i sekundärkonkursen och återstående tillutdelning än om gångar överförts till huvudkonkursen.

Utländska konkursförvaltares möjligheter att agera i Sverige

18 § En konkursförvaltare i en utländsk huvudkonkurs får begära att viss särskilt angiven här i riket befintlig egendom som tillhör konkursgäldenären får tas i anspråk för konkursboets räkning.

Till skillnad från vad föreskrivs i Europarådskonventionens andra som konkursförvaltare enligt vårt förslag inte någon rätt kapitel, har en utländsk att utan vidare vidta åtgärder med konkursgäldenären tillhörig egendom som finns i Sverige. Om han vill komma sådanegendom, mäste han ansöka svensk domstol. Domstolen har sedan bl.a. att ta ställning till härom hos en det är lämpligt att egendomen får ingå i det utländska konkursboet eller om svensk sekundärkonkurs öppnas. Förfarandet är avom det är bättre att en sett att tillämpas i sådana fall där det finns ett begränsat antal väldefinierade tillgångar i Sverige samtidigt skuldsidan i Sverige är av enkel besom skaffenhet. Med andra ord skall förfarandet kunna användasnär det framstår onödigt att försätta gåldenären i konkurs även i Sverige, och det innesom bär så till vida ett vidgat erkännande av den utländska konkursen. Tillgångarna skall angivna så att de lätt kan identifieras. vara

Den utländska konkursen måste vara en huvudkonkurs, dvs. konkursbeslutet måste vara fattat i det land till vilket gäldenären har sin huvudsakliga ekonomiska bindning. Detta bör framgå ansökan. Även i övrigt har den av utländske konkursförvaltaren att styrka sin behörighet.

19 § Ansökan skall göras hos tingsrätten i den ort där någon av de angivna tillgångarna finns.

20 § Ansökan skall kungöras. Kungörelsen skall införas i Postoch Inrikes Tidningar och, enligt vad som föreskrivs i 3 § lagen 1977654 om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., i ortstidning.

Efter det att ansökningen granskats i formellt hänseendeskall den utländske förvaltarens begäran kungöras. Det krävs inte att konkursgäldenären underrättas om ansökningen innan den kungörs. Gäldenären torde de i flesta fall beñnna sig utomlands, vanligen i konkurslandet, och om det krävdes bevis om att han fått del av ansökningen innan den lcungjordes skulle detta i mångafall innebära att förfarandet omintetgjordes. Ett tillstånd att egendom får tas i anspråk för konkursboets räkning innebär inte heller att gäldenärens rätt till egendomen försämras. Kungörelsen skall utfärdas på samma sätt som ett vanligt svenskt konkursbeslut.

21 § Ett tillstånd att ta den angivna egendomen i anspråk får meddelas tidigast två månader efter kungörelsen.

Tidigast två månader efter kungörelsen kan domstolen fatta beslut om att låta konkursförvaltaren ta i anspråk egendomen. De borgenärer eller andra som har invändningar mot konkursförvaltarens begäran måste framställa dem till domstolen inom tvåmånadersperioden.

Av 27 § framgår att den handläggning som kan föregå ett beslut skall vara slaiftlig. Det är meningen att tingsrättens beslut skall avkunnas snarast efter tvåmånadersperiodensutgång.

inte något krav ansökningen kommunicerats med konkursgälde- Det är att beslutet. Han får känna till förfarandet genom at kungörelnären före antas skickas till honom se 3 § den föreslagna förordningen. sen

det finns sannolika skål för bifall till ansökan, får 22 § Om konkurstörvaltarens begäran förordna om kvarstad på rätten Därvid gäller 15 kap. rättegångsbalkeni tillämpliga egendomen. delar.

säkerställa konkursgäldenären inte förfogar över egendomen till För att att skada för det utländska konkursboet, kan rätten belägga egendomen med begäran härom skall godtas räcker det att det ñnns kvarstad. För att en sannolika skäl för bifall till ansökan att få föra tillgångar ut ur landet. om Detta innebär kvarstad i regel skall beviljas om ansökan uppfyller de att formella kraven och det inte annat sätt framgår att den inte kan bifallas. finns inte något krav att det måste finnas någon risk för att konkurs- Det gäldenären skadar egendomen. Rättegångsbalkens regler om kvarstad gäller i tillämpliga delar. Detta innebär bl.a. att kvarstadsbegäran skall annars kommuniceras med konkursgäldenären innan den bifalls. Konkutsgäldenâren får betraktas eftersom får anta att han inte frivilligt som motpart man tillgångarna överförs till konkurslandet. Möjligheten till medverkar till att interimistisk kvarstad bör dock i de flesta fall kunna tillgodose behovet av snabbt kunna omhänderta tillgångarna. Ett beslut om interimistisk kvaratt stad kan meddelas genast, dvs. innan ansökan kungjorts. Rättegångsbalkens innebär vidare konkurstörvaltaren måste ställa säkerhet för att få regler att bifall till kvarstadsyrkandet. Konkursförvaltaren har inte rätt att ta egendomen i anspråk förrän tingsrätten fattat beslut om det efter tvåmånadersperiodens utgång. Till dess får konkursgäldenären i princip förfoga över egendomen. Ur konkursförvaltarens synvinkel borde det därför ofta vara angeläget till tingsrätten in korrekt ansökan som kan leda till ett att ge en snabbt kvarstadsbeslut. När tingsrätten fattar beslut i anledning av ansökan föra tillgångarna till konkursboet, har man också att åter ta ställning om att till kvarstadsfrågan. Om ansökningen beviljas, kan det kanske vara lämpligt

att förordna att kvarstaden skall bestå tills beslutet vunnit laga kraft eller längre.

23 § Under tvåmånadersperiodenfår den angivna egendomen inte utmâtas för annan fordran än sådan som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

På samma sätt som efter ett konkursbeslut råder det förbud att utmäta den aktuella egendomen efter det att ansökan kungjorts. I analogi med konkurslagen bör en sådan utmätning återgå som skett trots förbudet. Det görs dock undantag för sådanafordringar som är förenade med särskild förmånsrätt. En borgenär som har säkerhet i form av t.ex. panträtt bör inte vara skyldig att invänta tvåmånadersperiodensutgång för att få till stånd en utmätning. En tidigare utmätning påverkas dock inte.

24 § Om någon före tvåmånadersperiodensutgång väcker talan om bättre rätt till egendomen, skall rätten uppskjuta prövningen av ansökan den delen i till dess det målet har slutligt avgjorts. Detsamma gäller om en ansökan om gâldenärensförsättande i konkurs framställs inom samma tid.

Fm talan om bättre rätt till egendomenbör i de flesta fall riktas både mot konkursgäldenären och konkursboet. Om en sådantalan anhängiggörsunder tvåmånadersperioden, skall prövningen av konkursförvaltarens ansökan uppskjutas. Ett särskilt beslut om att uppskjuta prövningen bör i regel fattas. Motsvarande gäller om det kommer en begäran om att gäldenären skall försättas i sekundârkonkurs i Sverige. En sådanbegäran kan komma från konkursförvaltaren eller en borgenår, men också från konkursgåldenären själv.

25 § Ett tillstånd för konkursboet att ta egendomen i anspråk får inte lämnas, om gäldenärenhar försatts i konkurs här i riket. Ett sådant tillstånd får inte heller lämnas, om det är uppenbart att ett svenskt insolvensförfarande är mer ändamålsenligt för de inhemska borgenärema.

framställs yrkande att konkursgäldenären skall försättas i Om det ett om sekundärkonkurs, skall det i denna situation i princip alltid bifallas. Enligt Europarådskonventionenär det nämligen en tillräcklig förutsättning härför gäldenärenär försatt i huvudkonkurs i ett annat land. Denna omständigatt het kan naturligtvis åberopas alla som är behöriga att ansöka om att av gäldenären skall försättas i konkurs. En begäran om sekundärkonkurs kan med andra 0rd inte avslås med den motiveringen att det är tillräckligt att den utländske konkursförvaltaren ges möjlighet att föra tillgångarna utomlands. Ett beslut sekundärkonkurs medför alltid att konkursförvaltanens om föra tillgångar utomlandsskall avslås. Ett eventuellt kvarstadsbebegäranatt slut skall vidare hävas.

Under tvåmånadersperiodenkan invändningar inkomma från olika håll. Det får antasatt de flesta invändningarna kommer från de inhemska borgenärer- Om ansökan skulle bifallas, blir de hänvisade att söka betalt för sina na. fordringar ur den utländska huvudkonkursen, något som i praktiken kan svårare än att göra gällande sin fordran i en svensk konkurs. En vara har fordran förenad med särskild förmånsrätt enligt förborgenär som en månsrättslagen 1970979 har alltid rätt att bli tillgodosedd innan egendomen tillförs det utländska konkursboet. I en sekundärkonkurs finns emellertid ytterligare borgenärsgruppersom särbehandlas. Eftersom de bäst priviligierade borgenäiema alltid blir tillgodosedda, är det i praktiken invändningar från dessa borgenärer med sämre säkerhet som får störst betydelse. Om det finns många sådana fordringsägare eller om fordringarna uppgår till förhållandevis stora belopp, bör detta vara skäl att avslå konkursförvaltarens ansökan. Vidare kan ansökan avslås om någon borgenär får sin rättsställning väsentligt försämrad, om han hänvisas att göra gällande sin fordran i den utländska konkursen. Den situationen kan undvikas om sekundärkonkurs öppnas i stället. Om det framkommer anledning att föra återvinningstalan i Sverige, kan det också vara skäl för att avslå ansökan. Vid prövningen ansökan måste rätten väga för- och nackdelarna med ett av sekundärkonkursförfarande jämfört med att konkursförvaltaren för till-

gångarna direkt till huvudkonkursen. Konkursförvaltaren är naturligtvis oförhindrad att träffa uppgörelse med de svenskaborgenärema och så sätt undvika att de motsätter sig att tillgångarna förs ut utan konkurs.

Om domstolen vid prövningen av ansökningen finner att den inte kan bifallas med hänsyn till de inhemska borgenärema, kan mange konkursförvaltaren ytterligare tid att överväga om han skall begära en svensk sekundärkonkurs. I avslagsbeslutetkan domstolen påminna om denna möjlighet och förordna att kvarstaden skall bestå under en viss kortare tid, t.ex. några veckor.

26 § En borgenär vars fordran är förenad med särskild förmånsrätt i den aktuella egendomen har rätt till betalning ur egendomen innan den tas i anspråk av konkursboet. En erinran om detta skall tas in i beslutet. Ett tillstånd att ta i anspråk egendomen får också förenas med annat villkor.

Som nämnts har en borgenär som har en fordran förenad med särskild förmånsrätt alltid rätt att bli tillgodosedd innan egendomenflyttas utomlands. Om gäldenåren i stället varit försatt i sekundärkonkurs, hade denna grupp av borgenärer också blivit tillgodosedd innan tillgångarna fördes ur landet. Ett beslut som innebär att konkursförvaltaren tillåts föra egendom till konkurslandet bör som regel ges under förutsättning att sådanaborgenärer först blir tillgodosedda. Det kan finnas sådanaprivilegierade borgenärersom inte har gjort någon invändning. Pådetta sätt tillvaratas ändåderas rätt. Det åligger konkursförvaltaren eller den han satt i sitt ställe att tillse att dessa borgenärer får betalt innan egendomen förs utomlands.

Även andra invändningar kan emellertid tänkas komma. En borgetyper av när kan invända att egendomen i själva verket är hans eller att han har separationsrätt t.ex. på grund av ett äganderättsförbehåll. Det kan också på annat sätt framgå att någon annan person än gäldenären har bättre rått till egendomen. Ett tillstånd att föra ut egendomenkan då förenas med villkor

först Beslutet kan ändå värde

att rättighetshavaren skall tillgodoses. vara av

konkursboet eftersom det kan finnas ett övervärde i egendomen. för

tredje göra gällande att han är ägare till egendomen. Om Vidare kan man belagd med kvarstad, gäller regler i utsökningsbalken vid egendomen är invändningen jämför 16 kap. 13 § utsökningsbalken som bedömningenav till kap. 17-19 §§ balk. Reglerna här bör kunna bl.a. hänvisar 4 samma till användning även egendomen inte år belagd med kvarstad. komma om

också förses med villkor ordre public-karaktär. Domstolen Ett beslut kan av tillgångarna används för att betala vissa kan t.ex. förbjuda att de svenska fordringar.

27 § En ansökan att få ta i anspråk egendom i Sverige skall om handläggas som ett konkursärende.

Bestämmelsen innebär att 16 kap. konkurslagen skall tillämpas vid prövansökan. Handläggningen bör regel vara skriftlig. Vidare ningen av som måste den utländska konkursförvaltaren betala ansökningsavgift.

beslut innebär utländsk konkursförvaltare ges tillstånd att ta Ett som att en i anspråk egendom befinner sig i Sverige får inte verkställas förrän det som vunnit laga kraft. Detta innebär bl.a. att det fram till den dagen då beslutet kraft, är möjligt att begära att gäldenären skall försättas i vinner laga sekundärkonkurs här.

Konkurslagen 1 kap. 2 § tredje stycket

Vid obeståndsbedömningen skall även tillgångar i utlandet beaktas. De skall dock inte beaktasom gåldenâren underlåter att medverkatill att de användsför att tillgodose den konkurssökandeborgenåren och den konkurssökandeborgenårensaknar möjlighet att ta dem i anspråk på annat sätt.

Vid bedömningen av frågan om gåldenären år insolvent eller inte, skall rätten som huvudregel beakta även sådana tillgångar som gäldenären har utomlands. Rätten skall dock bortse från dessatillgångar om gäldenäreninte aktivt medverkar till att de görs åtkomliga för de svenska borgenärema. Gäldenåren kan ges uppskov i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 20§ konkurslagen, dvs. normalt i fyra veckor, för att göra tillgångarna disponibla. Om det föreligger ett objektivt hinder att föra egendomen till Sverige, dvs. ett hinder som inte beror av gäldenärensvilja, är utgångspunkten också den att rätten skall bortse från tillgången. En omständighet som kan medföra att ratten ändå skall beakta sådanautländskatillgångar, är att den konkurssökande borgenären har en fordran som år exigibel i tillgångslandet. Det åligger gåldenären att visa att borgenären, t.ex. grund av en konvention, har möjlighet att begäraverkställighet i det andra landet. Vilket krav som skall ställas utredningen från gäldenärenssida får avgöras från fall till fall.

J USTITIEDEPARTEMENTET PROMEMORIA BILAGA 1 199l -04- l l

VISSA KONKURSRÃTTSLIGA FRÅGOR MED INTERNATIONELL ANKNYTNING

Trots att handeln och affårslivet under hela 1900-talet gått mot en ökad internationalisering har den konkursråttsliga lagstiftningen inte förmått att fullt ut mota de problem som uppkommer i situationer dår antingen gåldenårenhar tillgångar i flera lander eller dår borgenärerna befinner sig utomlands.Den grundläggande frågan är hår vilken verkan som bör tilläggas en inhemsk konkurs beträffande gäldenaren tillhörig egendom utanför konkurslandet.Det ansesnumera inte råda någontvekan om att en svensk domicilkonkurs syftar till att inbegripa också egendom i utlandet. Somförhållandena år i dagberor emellertid konkursforvaltarens framgång i detta hänseendeav i vad mån Sverige har ingått någon Överenskommelse med annan stat på området eller i vad mån en sådan stat ändå praxis går i en svensk konkursförvaltare till mötes. Problemen är inte specifika för Sverige utan galler även många andra länders konkursråttsliga lagstiftningar. I ljuset av detta framstår 1933 års nordiskakonkurskonventionoch dendärav föranledda lagstiftningen som berömvårdaundantag, ävenom lagstiftningen sällan kommer till formell användning.

För att komma till råtta med de problem som uppstår i konkurser med internationella förgreningar har sedan flera år bedrivits ett arbete i Europa med inriktningen att skapa en battre samordning mellan konkursreglerna i olika länder. Som ett resultat av detta arbete antog Europarådet den 5 juni 1990 en konvention om vissa internationella aspekter av konkurser. Konventionen har hittills tilltråtts av Belgien, Frankrike. Tyskland, Grekland, Italien. Luxemburg och Turkiet.

Europarådetskonvention om vissainternationella aspekter av konkurser har på nytt accentuerat behovet av att anpassa den svenska konkursråttsliga lagstiftningen till internationella förhållanden. En del av de frågor som berördes i insolvensutredningensJu 198802 ursprungliga direktiv dir. 198852 har i konventionen ocksågetts en lösning.

Det ligger i Sveriges intresse att skapa en formell möjlighet för f örvaltarna i vara inhemskakonkurser att för konkursboets rakningkunna i andra länder. Det skulle innebära en avsevärd förbättring av agera konkursinstitutets effektivitet, om galdenåren tillhörig egendom tvángsvis kunde omhändertas konkursboetaven om den befinner sigutomlands. av Europarådet konkurskonvention tar upp denna och andra naraliggande frågor. Det finns alltså starkaskal för att Sverige nu bör n till vara den möjlighet som Europarådets konkurskonvention skapat. Ett arbete med inriktningen att Sverige skall kunna tillträda konventionenbör därför inledas Uppdraget bör anförtros en särskild utredare. nu.

Utredaren bör lägga fram förslag till de författningsregler som krävs för att Sverigeskall kunna tillträda Europarådets konkurskonvmtion. Om det med anledning av de överväganden som görs rörande konkuiskonventionen även gar att förbättra reglerna i förhållande till länder som inte är anslutna till konventionen, bör utredaren anpassa sina förslag till det.

En annan fråga som bör utredas ar i vad man egendom sum gåldenaren har i utlandet skall beaktas vid t.ex. insolvensprövningen isambandmed konkursansökan som prövas har i landet. Den i utlandet befintliga egendomenkan också i vissa situationer tankas inverka på bedömningen frågor straffansvar som prövas i Sverige. En utgingspunkt för av om arbetet bör vara att sådanegendom som år oåtkomlig för den borgenar som ansökerom konkurs inte skall beaktas vid insolvensgrövningen. De vidgade möjligheterna för en konkursförvaltare att efter en konventionsanslutningkunna omhänderta egendom som finns uomlands torde dock inverka vid bedömningen av dessa fragor. Utredaren bör redovisasin pådettaoch lägga fram de andringsförslag som hans stalningstagande syn ger upphov till.

Slutligen bör utredaren överväga om det finns anledning at anpassa våra forumregler för konkurs och ackord till internationell praiis på området. Utredaren bör vara oförhindrad att föreslå de f örf attningándringar som han finner ändamålsenliga, aven om andringsförslageninte bara tar sikte på konkurser med internationella förgreningar.

Konkursrattsliga frågor med anknytning till utredarensuppdragbehandlas av insolvensutredningenochdomstolsutredningenl98906. Utredarenbör halla sig underrättad om arbetet dessautredningar i och beakta vad som kommer ut av detta.

Vidare bor utredaren beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittér och särskilda utredareangåendeutredningsförslagensinriktning dir. 19845 och direktiven angáende beaktandeav EG-aspekter dir. 198843.

BILAGA2 A

EUROPEAN CONVENTION ON CERTAIN INTERNATIONAL ASPECTS OF BANKRUPTCY CONVENTION EUROPEENNE SUR CERTAINS ASPECTS INTERNATIONAUX DE LA FAILLITE

PREAMBLE

ThemembeStates of theCouncilof Europe, signatories hereto. Considering that theaim of the Councilof Europe to achieve a greater unitybetween its members; Considering thatbankruptcy proceedings andsimilarproceedings more and more frequently eoncernpersons whoexercise activities outsidethenational territory; Considering that necessary toguarantee a minimum of legalco-operation bydealingwith certaininternational aspects ofbankruptcy such the as power ofadministrators liquidators and bankruptcy toact outside thenational territory,thepossibility of resorting theopening to of secondary bankruptcies theterritoryofotherParties andthe possibility forcreditors lodge to theirclaimsin thebankruptcies opened abroad. Haveagreed follows as

CHAPTER I GENERAL PROVISIONS Articlel Scope theConvention ThisConvention shallapply collective to insolvency proceedings whichentail disinvestment a of thedebtorandtheappointment of liquidator a and which may entail the liquidation of theassets.

Suchproceedings. hereafter referred to as bankruptcy. are listedin Appendix which A an integral pan of thisConvention. Appendix A shallcontain p.- of themember States of theCouncilof Europe well as as ,, of any State acced to theConvention underthe terms of Article35. , ThisConvention shall not apply proceedings to relating insurance to companies or creditinstitutions. When bankmptcy a opened a Party. thisConvention shall govern a. the exercise otherParties of certain powers of theliquidatorconcerning theadministration of thedebtorsassets the opening of secondary bankruptciesotherParties; c. the information to begiven to creditors residing otherPartiesandthelodgement of their claims. Forthe purposes of thisConvention a. liquidator means anyperson or body whosefunction to administer liquidate or the assets of thebankrupt or to supervise theactivities the of debtor. These persons andbodies listed Appendix are B. which an integral part of thisConvention;

disinvestrnent of thedebtor means theplacing of power manage. to controlanddispose of the assets thehandsof liquidator. a

Article2 Proofof the appoinaneru of theIiquidamr Theappointment of theliquidatorshallbe evidenced by a certified copy of theoriginaldecision appointing him or by an officialcertificate of appointment issued bythe court or any other competent authoritywhichhas opened the bankruptcy. A translation the official language or one of the oflicial languages ofthePartywheretheliquidator exercises his powers may berequired. Nolegalisationother or similarformalityshallberequired.

Article3 Opening of bankruptcy a Thedecision to open thebankruptcy must a. ernartate from a court or otherauthorityhaving competence underArticle4; beeffectivein theterritoryof thePartywherethebankruptcyopened;and c. not bemanifestly contrary to the publicpolicy theParty which of theliquidator intends to exercise his powers underthe tenns of Chapter or whichtheopening of secondary a bankruptcy requested underthe terms of ChapterIII.

Article4 Indirectinternational Competence The courts or otherauthorities of theParty whichthedebtorhasthe centre ofhis maininterests shallbeconsidered being as competent for opening the bankruptcy. Forcompanies andlegal persons. unless the contrary proved.theplace oftheregistered office shallbepresumed the to be centre oftheir min interests.

2. The courts or otherauthorities of theParty whose territorythedebtorhas establishment an shall alsobeconsidered being as competent a. the centre of thedebtorsmaininterests not located theterritoryof any Party; or thebankruptcy cannot beopened by a court or otherauthority of theParty competent under paragraphbecause l of theprovisions of its national lawand thecapacity of of thedebtor. this In event, thatPartyshall not beobliged applythisConvention. to However.whenthebankruptcy of debtor opened a underparagraph b by a or courts or other authorities variousParties whichhehas establishment. an the court or authority whichfirst gave judgment shallalonebeconsidered competent.

Article5 Partial payment thecreditor Withoutprejudice claims to guaranteed bysecurities or rights over land other or property. a creditor whohasreceived partpayment respect in of hisclaim a bankruptcy opened one Party may not participate dividendforthe a same claim a bankruptcy opened withregard the to same debtorinanother Party. long thedividendreceived so as bytheothercreditors inthebankruptcy opened inthatotherParty lessthanthedividendhehasalreadyreceived.

CHAPTER EXERCISE OFCERTAIN POWERS OFTHE LIQUIDATOR Article6 Scope Chapter of II In addition to theproceedings provided for Article paragraph thischapter shall also apply to proceedings ordered a court oran authority upona request fortheopening of collective a procedure underArticle paragraph andwhichaim at the provisional protection the of assets of the debtor.

Article7 Capacity theliquidawr Theliquidator may exercise his powers undertheconditions setout thischapter presentation on of thedocument mentioned Article2 andunder theconditions mentioned in Article Article8 Measures of protection andpresentation of the assets Fromthedateofhis appointment. the liquidator may take orcause to be taken. accordance with thelawof thePartyin whichheintends to act.anynecessary stepstoprotect or preserve the valueof the assets of thedebtor. includingtheseeking assistance of from t authorities thatParty u , without.however. Femoving those assets from the territoryof thePartywherethey are situated. Article9 Adverriserrteru of thelrqrudruor'.r power A summary of thedecision appointing the liquidator provided Article2 as must. after any necessary authorisation given the competent authority of theParty where theliquidator intends toact. beadvertised pursuant to themethod of publication determined by thatParty. Article 10 Act ‘ utåt..., management disposal Ihedebtors assets Withinthe powers conferred him on under thelaw theParty which of thebankruptcy opened and under conditions the set out thefollowingarticles thischapter.the of liquidator may take or cause to betaken any actsto administer. manage or dispose ofthedebtors assets including removing themfrom theterritoryof thePartywherethey are situated. Theimplementation of these measures shallbesubject thelaw theParty to of whose territory theassets are situated. Article Conditions of exercise the liquuarorit power Theliquidators powersas setout in Article 10.paragraph shallbe suspended during a twomonth period -- mmencing thedayafterthe publication the of notice referred to Article If. during 9. this period or at any later stage, request any forbankruptcy or for proceedings to prevent bankruptcy has been madeagainst debtor the thePartywhere the assets are located. the powers of theliquidator shall be suspended until any suchrequests are rejected. Theliquidator shallbeempowered to lodge an application for bankrupcy the conditions for opening bankruptcy a underthenational law of the Party whereheintends to act are met.

2. Duringthe periodmentioned in paragraphonlycreditors who. theParty wheretheliquidator intends to exercise his powers. enjoy a right to preferential payment or wouldhaveenjoyed such right a thebankruptcy hadbeen opened inthatParty, creditors whohave publiclawclaim creditors a or who have claimarisingfrom a theoperation of an establishmentthedebtor of or from employment in that Party, maycommence or pursue individuallegalactionagainst assets the of thedebtor. 3. On theexpiration of theperiodmentionedparagraph thecreditors mayno longer commence individual legalactionandonlytheliquidatorshallhavethe power to take or cause to betakenthe acts mentioned in Articlel0. paragraph

Article l2 Obj lo theliquidators powers Where objection an made theexercise his to of powers. shall fortheliquidator be to request the court oftheParty whose territorythe act to beperformeddeclare he to that entitled exercise to those powers undertheConvention. 2. the extent of his powers ontested. for theliquidator establish to the same.

Articlel3 Eject af discharge of payment anddelivery assets Payment deliveryof or assets to theliquidator made ingood faith shallconstitutevaliddischarge. a They shall presumedbemade goodfaith madeafterthe be to advertisement mentioned Article9 or afterpresentation of thecertificate mentioned in Article2. 2. Withoutprejudice Article to ll, paragraph payment or delivery of assets to thedebtorshall not constitutevaliddischargetheyhavebeen a made aftertheadvertisement providedunder Article unless the person whomadethemestablishes hedid that not haveknowledge of this advertisement.

Article14 Umiraliøns to theexercise of the ltquidalar‘s powers Theopening or itionofbankruptcy proceedingsofproceedings or which prevent bankruptcy l intheParty whichtheliquidator intends to his powers provided for thischapter shall prevent theexercise of his powers thatParty. Theliquidator cannot perform another Party an act which is a. contraryto any security heldby any person otherthanthedebtor over land other or property establishedrecognised thelawof thatParty; or or manifestly contraryto thepublicpolicy thatParty. of

Article15 Extension of the liquidator s power Any Party may permittheforeign liquidator exercise to on its territory wider powers thanthose laiddown thischapter.

CHAPTER III SECONDARY namuturrctas Article16 Secondary bankruptcy Any debtordeclared bankruptby a court or any other competent authorityunderArticle paragraph l mainbankruptcy. may. byvirtueofthisfactalone.bedeclared bankrupt inanyotherParty secondary bankruptcy. whether or not he insolvent inthatParty.provided thatthedqzision declaring himbankruptwasrnadeinaccordancewithmticlel,paragraphsbandc,andthatnobaakrupttyorptoceedings to prevent bankruptcy havealreadybeen ‘ that Party. r Articlel7 International Competence Withoutprejudice theother to grounds of competence provided forbynationallaw. the courtsor authorities of any Party which establishment an of thedebtor situated shallbe T to open a secondary bankruptcy. The courts or authorities of any Partyinwhich assets of the debtor are situated shallbeequallycompetent.

Articlel8 Opening thesecondary bankruptcy Uponproduction of thedecision opening themainbankruptcy, thefollowingshallbeentitledto request theopening of thesecondary bankruptcy a. theliquidator themainbankruptcy; or any other person or bodygrantedtheright to request the opening of a bankruptcy by thelaw of thePartywheretheopening of the ndarybankruptcyrequested.

Articlel9 Applicable law Except otherwise as provided in thisConvention. the ‘ y bankruptcy shallbe governed by thebankruptcy lawoi‘thePartywherethatbankruptcyopened.

Article20 Lodgernenr of claims Any claim may belodgedin secondary a bankruptcy. All claims lodged thesecondary bankruptcy shall.by means of copies.benotified theliqui- to dator the or competem authority of the main bankruptcy. Claims notifiedshall so beregarded validly as lodged themainbankruptcy.

Article2| Payment clairnr Claimsenjoying right preferential a to payment or a security over land other or property, public lawclaimsandclaim arisingfromthe ope of an establishment of thedebtor fromemployment or thePartywherethesecondary bankruptcy opened shall beverifiedand.whenadmitted. shallbepaid fromtheproceeds of theliquidation the of assets of thesecondary banknrptcy.

Article22 Transfer of theremaining asset Following the payment of claims confonnitywithArticle21,theremaining assets shallform part of the assets themainbankruptcy. Anyadministrative act necessary to thiseffect shallbe performedfonhwithby theliquidatorof thesecondary bankruptcy. Anicle 23 Claim arising afterthe opening of the main bankruptcy Withoutprejudice remedies to provided creditors thelawofthemainbankruptcy. to claims arisingbeforetheopening of thesecondary bankruptcy cannot berejected the in mainbankruptcythesole on groundthatthey arose afterthe opening of thelatter bankruptcy. Withoutprejudice theprovisions to of Article2|. theclaimsmentioned paragraph l mayparticipate a dividendonly on assets remaining thesecondary bankruptcy transferred underthe conditionslaid out Article22. Article24 Equality creditors Creditors themainbankruptcy who are entitled receivedividend to a from assets coming front thesecondary bankruptcy shallbetreated equally.regardless of any privileges otherexceptionsthe or to principleof equalitybetween creditors provided thelawof themainbankruptcy. Article25 Duty to communicate information l1ieliquidators themainand secondary bankruptcies shallpromptly communicateeachother to any information whichmightberelevant theotherproceedings.particular to all measures aimed atterminating theprocedure. Article26 End thesecondary bankruptcy Proceedings secondary a bankruptcy cannot beterminated before opinionhasbeenobtained an fromthe liquidator of themainbankruptcy. provided thatsuchopinion fumished within reasonable a periodof time. Article 27 Compositionthesecondary in bankruptcy A composition thesecondary bankruptcy. wheresuch provided for thelawapplicable to thatbankruptcy. cannot takeplacewithouttheprior consent oftheliquidator ofthemainbankruptcy. Such consent cannot bewithheld proved thatthefinancial intereststhecreditors of ofthemain bankruptcy are not atfected by thatcomposition. Article28 Pluralityof bankntptcie Anybankruptcy opened aftertheopening of bankruptcy a by a court or otherauthority which competent accordance withArticle paragraphshall be a secondary bankruptcy. m liquidator of bankruptcy a opened by a coun or otherauthority which competentaccordance withArticle 4. paragraph may request thatthe assets remaining front bankruptcy a opened previously anotherPartybetransferred himalter to theend thatbankruptcy. of He may also request to benotifiedof any infomiation provided for Article25.

CHAPTER lV INFORMATION crusorrolts OFTHE ANDLODGEMENT OF THEIR CLAIMS Article29 Scopeof ChapterIV ln addition theproceedings to providedfor Article paragraphthischapter shallalsoapply , proceedings to whichdo not entail disinvestment the of the debtor or which cannot entail the liquidation of assets, as well as Io secondary bankruptcy proceedings.

Article 30 Duty informthecreditors ta As soonas proceedings mentionedAppendix in A or secondary bankruptcy proceedings are opened in Party, a the competent authority of thatParty theliquidatorappointed shallinform.promptly or andindividually, theknowncreditors residing the in other Parties. 2. Thisinformation shallbegivenby noticecontaining a theappropriate details. particular to as time-limits and measures to be taken.Such a noticeshall also indicate whether creditors whoseclaims are preferential secured or needlodgetheirclaims.

Article3l Lodgement of claims Any creditorresiding a Partyotherthanthatin whichtheproceedings havebeenopened may lodgehisclaim writing to the competent authority or liquidator mentionedArticle30.Thecreditor shall send copies of supporting documents. any. and shallindicate the nature of theclaim.thedate on which arose. its amount. as well whether as or not preferential and. applicable, the assets affected by the preference.

Article32 languages Subject theprovisions to of Article 39, thenoticementioned Article30 may be drawn in the up officiallanguage of theauthority whichhasopened theprocedure.thislanguageneither one of the ofiiciallanguages oftheCouncil of Europe nor that thecreditor that thePartywhereheresides. of nor of a translation into one of theselanguages shall be attached thenotice. to 2. Subject to theprovisions of Article 39. thewrittenclaimmentioned in Article31 may bedrawn up thelanguage of thecreditor. thislanguage not thatof theauthority whichhas opened the procedure. translationthatlanguage a or one of theofficial languagesthe of Councilof Europeshall be attached it. to

CHAPTER V FINAL PROVISIONS Article 33 Signature. ratification. acceptance or approval ThisConvention shallbe open forsignature the by member States theCouncilof Europe. of subject ratification. to acceptance or approval. lnstruments of ratification. acceptance or approval shall bedeposited withtheSecretary General of the Council of Europe.

Article 34 Entry into force ThisConvention shall enter imo force theñrst on day of themonth followingtheexpiration of a period of three months after thedate on whichthreemember States of theCouncilof Europe have expressed their consent to be bound by theConvention accordance withtheprovisions Article of 33. ln respect of any member Statewhichsubsequently expresses its consent to bebound by theConventionshall enter intoforce thefirstday the on of monthfollowingtheexpiration of periodof a three months after thedate thedeposit the of of instrument of ratification. acceptance or approval.

Article35 Accession Alterthe entry intoforceof thisConvention. theCommittee of Ministers of the Council of Europe may invite any State not a member the of Council accede this to to Convention. decision a takenby themajorityprovided for Article20.d theStatute of of theCouncil Europe of andbytheunanimous vote of the representatives of theContracting States entitled sit to on the Committee. When a non-member State the of Council requests to be invited accede thisConvention, to to shall submit theSecretary to General ‘oftheCouncilof Europe thelist of proceedings to beincluded in Appendix andthe A persons or bodies beincluded to Appendix B. In respect of any acceding State,the Convention shall enter into force on the first day ofthemonth following expiration the of a period ofthreemonths after thedate ofdeposit oftheinstrument ofaccession withtheSecretary General.

Article36 Appendices Any Contracting State may, whendepositing itsinstrument of ratification. acceptance. approval or accession or any at time thereafter. addressthe to Secretary General the of Council ofEuropedeclaration a containing change any wishes make to to Appendix A or Appendix B.

TheSecretary General shall communicate suchdeclaration to thesignatory States andtheContractingStates. Thechange shallbe consideredbeadopted to no objection made any State,thus notified.before theexpiry a of period threemonths of fromthedate of notification. Thechange shall enter intoforce on the first day of thefollowingmonth.

Article37 Territorialapplication Any State may, at the time signature of or deposit itsinstrument of of ratification. acceptance. approval accession. or specifytheterritory or territories whichthis to Convention shallapply.

AnyStatemayatany later of Europe.extendtheapplication this of Convention toany otherterritory specified thedeclaration. ln respect of suchterritory.the Convention shall enter intoforce the on first day themonth of following theexpiration of a period three of monthsafter the date of receipt this of declaration bytheSecretary General. Any declaration made underthe two preceding paragraphs in my. respect any of territory specified this declaration. withdrawn be by a notification addressed to theSecretary General. The withdrawal shall become effective on the firstday themonth of following theexpiration of periodofthree a months alter the date of receiptof this notification by theSecretary General.

Article3B Inta Glldun o ThisConvention shall not prejudice theapplication of international convenions to which Party a is. or becomes. a party.

ln theirmutualrelations, Partieswhich are members of the European Economic Community shall applyCommunity rules and shall therefore applytherules not arising from thisConvention. except in so far as there no Community rulegoverning theparticular subject concerned.

Article39 Declarations the an use of languages AnyState may, at thetimeofsigna or whendepositing itsinstrument of ritification. acceptance. e approval accession, or declare thatthenoticeandwrittenclaimmentioned. respectively. Articles30 and3l shall.by way of exception the to provisions Article32.bedrawn exclusively of up in itsofficial language or one of itsofficiallanguages.

2. Any State may, at thetimeofsignature whendepositing or itsinstrument ofruification, approval accession. r . or declare thatthewrittenlodgement ofclaimsmentioned inArticle31 may bedrawn up any language otherthanthosementioned Article32, paragraph

Article40 Reservation l AnyState may. at the time signature whendepositing of or itsinstrument ofrttification. acceptance. . approval accession. or declare that will not applyeitherChapter or Chapter of III theConvention.

A Party whichhasdeclared that will not applyChapter III shallnevertheless bebound. except where hasmade anexpress declaration the to contrary,to applyArticles20,paagraph 23 and24. Where Partyhasmade declaration a a of non-application of thesearticles. theParty whose on territory a secondary bankruptcy opened shall not bebound apply to Article21 itsrelations with theParty whichmadethesaiddeclaration.

Nootherreservation bemade may respect of theprovisions of thisConvention.

Article4| Declaration theinformation an mentioned in Article9 Any State shall. the at time signature whendepositing of or its instrument ratification. acceptance. approval accession. or designate theauthorityandthe ‘of, tionmentioned Article‘ ’ by declaration a addressed to the Secretary General of theCouncilof Europe.

Article42 ImplementationtheConvention of Followingthe entry into force of thisConvention. agroup of experts represnting theParties and thenon-contracting member States theCouncilofEurope of shall meetat the request of least Parties at two or on theinitiativeof theSecretary Generalof theCouncilof Europe.

The terms of reference of this will be theimplementation group to assess d the Convention and to make any relevant suggestions.

u

Article43 Denunctanon AnyParty may any at time denounce Convention this by means of a notification addressedthe to Secretary General of theCouncilof Europe. 2. Suchdenunciation shallbecome effective on the first dayof themonthfollowingtheexpiration of I periodof threemonthsafterthedateof receiptof thenotificationby theSecretary General.

Article44 Nonficanon.r TheSecretary General of the Council of Europeshallnotifythemember States of theCounciland any Statewhichhasacceded or has been invited accede thisConvention to to of B.any signature thedepositof any instrument of ratification, acceptance. approval accession; or c. any dateof entry intoforce thisConvention of in accordance withArticles34. 35 and 36;

any other act. notification communication or relating thisConvention. to

In witness whereoftheundersigned. being En foi dequoi.lessouuignés. dümentaumduly authorisedthereto.have signed this rises ä cet effet. ont signe h presente Convention. Convention. Done Istanbul. at this 5thday June of 1990. Fair l990.enfnncaire8 in English andFrench.both texts being equally ennnglnis. deux les textas faiuntégnlelnent foi. Authentic. n single copy whichshallbe de- enunseulexetnplnirequisendépoaédansles posited thearchives oftheCouncilof Europe. archivesdn ConseildelEurope.LeSecretnire TheSecretary General of theCouncilof Europe Generaldu Conseilde lEurope en communishelltransmitcertified copies to each member quenoopiecertifiéecon{orrneichacundesEtats State the of Council of Europe and to any State rnernbresduConseildelEuropeetItoInEtnt invited accede thisConvention. to to invite adhérer h I å presente Convention.

FortheGovemment Pour Gouvernernent of theRepublic of Austria de Republique dAutriche

FortheGovernment Pour Gouvernement ofthe K ,‘ of Belgium duRoylumedeBelgique

Strasbourg, 13 juin 1990

Rombaut VAN CROMBRUGGE

FortheGovernment Pour Gouvernement of theRepublic of Cyprus de République Chypre de

For the Government Pour Gouvernenient of the Kingdom of Denmark du Royauim deDnnennrlt

FortheGovernment Pour Gouvemement ofthe Republic of-‘inland delaképubliquedefinlnndcz

FortheGovernment Pour Gouvemement of theFrenchRepubli z de République francaise PierreARPAILLANGE FortheGovernment Pour Gouvernement of theFederal Republic of Germany de République FederaldAllenuy|e HansENGELHARD

FortheGovernment Pour Gouvememertt of theHellenicRepublic deh Republiqtte hellénique Athmase CANELLOPOULOS FortheC-ovemment PourleGouvemement oftheloehndickepublicz delakepubliqueishndaisez

FortheGovernment Pour Gouvemcment of Ireland dlrlande

FortheGovernment Pour Gouvemement of theItalianRepublic de République italienne

FortheGovernment Pour Gouvemement of thePrincipality of Liechtenstein de Principauté deLiechtenstein

FortheGovernment Pour Gouvemement of theGrandDuchyof Luxembourg duGrand-DuchéLuxembourg de MarcFISCHBACH FortheGovernment Pour Gouvemement of Malta deMalte

Forth Government Pour Gouvemetneut oftheKingdomoftheNedrerhnds du Royaume desPays-Bu

FortheGovernment Pour Gouvemement of theKingdomof Norway du Royuume de Norvege

For the Government Pour Gouvernement of thePortuguese Republic de Républiqtre portugnise

FortheGovernment Pour Gouvemement of theRepublic of San Marina deh République deSaint-Marin

FortheGovernment Pour Gouventement of the Kingdomof Spain du Royaume dEspagne

FortheGovernment Pour Gouvernement of theKingdom of Sweden duRoyaume deSuede

FortheGovernment Pour Gouvemetneat of theSwissConfederation de Confederation suisse

FortheGovemment Pour Gouvernemeur of theTurkishRepublic de Republique mrque

MahmutOltanSUNGURLU

FortheGovernment Pour Gouvemerneat of theUnitedKingdomof GreatBritain duRoyaume-Uni deGnnde-Bretngne andNorthern Ireland ct dIrhndeduNord

Certified a true copy of thesole original Copieoertiñée eonformeñrexemphire oridocuments. in Englishand French.deposited gina]unique languesfrlncaise en et anglaiae, thearchives of theCouncilof Europe. déposedaus lesarchives duCcnseildelEurope. A Strasbourg. this 5 July1990 Strasbourg. .. 3 juillet 1990

TheDirectorof LegalAffairs Le Directeur de Affairesjuridique of theCouncilof Europe. duConseildelEurope.

APPENDIX ANNEXE

A A —

APPENDIX A

The g pmvimad for Articlel in are the following.beingunderstood than caegoryconcerns a the applicationChapterof theConvention, category b concerns th application ofChapter III and category cconcerns th application of Chapter IV.

Austria a+b Konkurs c Konkurs 2. Ausgleichsverfahren La faillitelflet fnillissemcnt Ll faillitelflet faillisscrnent Le concord judiciairelflez gerechtelijk akkoortl

Cypnu L Bankruptcy Theadrninisu-ationinbankrtqxcyoftheestateofperaonadyin; insolvent Compulsory winding-up 4. Creditors‘ voluntary winding-up Winding-up subject thesupervisiontheCourt to of

Konkurs Konkurs Betalingssmxdsning Tvangsakkord 4. Guldssanening

KonkurssiKonkurs KonkurssiKonktrrs 2. AkondiAckoru

Liquidation judiciaite c Redressement judiciaire Liquidation judiciaite Federal Republic ofGennany b Konkurs Konkurs 2. Vergleichsverfahren Greece tmbxcvøn tt-rdtxcvan 2. träna] uøääqtønnurqtdwv trqoomqtvn durxtlgtan cratoubv 4. dioinpoty dtaxttbtan Ina-rurrdvv tm rwv

Iceland Gjaldtp ‘ ipri Gjald ipii , 2. Naujasainningar Greijslustbjvun

Compulsory winding-up Creditors’ voluntary winding-up Bankruptcy 11 administration in bankruptcy of theestate persons of dying insolvent Winding-up bankruptcypartnerships of An , undertheoonuolofthecmm my Fallimemo Fallimento 2. Liquidazione contra arnministnt.iva Amministnzione 4. Conoordaw preventive

[9

Konkurs Konkurs Nachlassvenng Faiuiu Faillir Condordat prévcnuf deIaülite Regime special d liquidation desnouiru 4. Gcscion contra undanta I liquidation bonne avec réalimion delaclif FlllimelnBlnkmputy Fallim AkkmdjuComposition Hetfailüssemem Ha faülisenrenx Desutséancebetaling van Konkurs Konkurs . Gjeldsforhandlingtvanpakkord . Falencia comerciantes . lnsolvencia nio contercinntes . Falencia comerciantes lnsolvencia nio comerciantcs ..Proccssoespecial dc recupcliflodnenupmuepimeocfodos

credores 4. Meios prcvenlivos dan , d falencia Concorso frai credirori Conoorvdato . Liquidazionc comm . Montana . El concurso deacreedores no comercinnws . u quiebncomerciames El concurso dcacreedmes no comcminnlcs . Laquiebra comercianles . Elbcneficio d quit y aspen no colnerciames . Ia suspension de pagos cornercianrcs

La ‘ an-‘-n judicillde w...-.. u Sweden , Konkurs Konkurs Ackordsförlundling Switzerlud FaülitelFallimentoKonkurs

c FailliteFallimenro Konkurs ru c 4 ePr n n L,... n.. fahren Turkey [nu m . Konkordaro

UnkodKhgdI- Winding-uptheCourtcompulsory Winding-up . Cteditorsvoluntary winding-up . Bankruptcy England andWales. Northern Ireland . Administration of theinsolvent sme of deceased . person England andWales. Nonhcm Ireland 5. Administration by Judicial a Factor oftheinsolvent estate of deceased Scotland person Sequestration Scotland

Winding—up bythe Courtcompulsory Winding-up . C ‘voluntary winding-up Bankruptcy Englund Wild. Nontnrn md haha . ofdeoeased Administration of theinsolvent can person England andWales. Namnen Ireland u Administration by I Judicial Factor the of inwlvem estate of n deceased person ‘ Seqncsu-anon Scotland

Corpømc volutury -nangcrnems Individual voluntary arrangements England Ind Wild. Nonhem Inland 9 THBDeed forCreditorScollud Composition Conn-act Scotland . Deeds Arrangement of .

APPENDIX B ANNEXE B —

APPENDIX B

1‘helk|uiMoninIhememberSmes. rneattionedinulicle l.pnngnph3.uthefol|oving

Adria Muieverwlllcr 2. Ausgleichsverwutcr Schultz 4. Vodlnfiget Verwlllct

LecumeurDe kurator

Cypru TheLiqunduot ThePmvision|l uquiduor momcm Receiver TheTnIslee

Kumar Midlenidig bestyrer

5 Uskoml micsGod man

. ToimiuijamicsSysslounn

Comrnissnize I Fexécution du plan Reptésemnm des cneanciers Liqu Adrninisu-atenr judicinire

Konkunvenvlltct Seminar Vergleichsverwaltet Vorliufiger Vergleichsvcrwaller . øâváaoç aaa9aoc .in Amxeuyotfic . Sldpuxijandi Skipnstjéi . Büsljári

Liquidator OfficialAssignee . L Curator Cammissuio

Mnsseverwnlwr

Cunlcur famine 2. Liquidnaur eonconw pnevenu de amine ComeiIdc3£nneedel|sectionduuinis9eunudu liquidation im etude de nouire 4. Calmnisuire oomñlée

KuruurCm-not .DecumorinhfIilliuemen§ Debewindvoetderindeuanéancevanbeuling

Bostyter .Midlcnidig|ouy .G

Sinai nimndordaFuencia 3. ‘rjudicial

Pmcunlore Liquidator giudizinle . ElDeposiuriu LosStudiens . Loslmervemotes

Konkunmrvnlme God man enligtackordslngen

KonkursverwnltungILadminn du zionedelFullünento

m.. Iduesi Kolniscr

UlüedKlqdoi I . .I Pmvisionll Liquidator OfficialReceiver England nd Wales Interim Receiver England andWales. Nonhem inland . Tmstee England andWales. Seodmd. NormanIrehnd

OfficialAssignee Nonhern Ireland Interim andPermanent Trustee insequesuuion Scotland Judicial Factor Scotland .

ÖVERSÄTTNING BILAGA2 B

EUROPEISK KONVENTIONOM VISSA INTERNATIONELLA ASPEKTER PÅ KONKURSER

INLEDNING

De medlemsstater i Europarådet som undertecknat denna konvention,

att Europarådets ändamål är att uppnå en större enighet som anser bland sina medlemmar;

som anser att konkursförfaranden och liknande förfaranden allt oftare gäller personer som bedriver verksamhet utanför det nationella territoriet;

som anser att det är nödvändigt att säkerställa ett minimum av rättsligt samarbete genom att reglera vissa internationella aspekter på konkurser såsom konkursförvaltares eller motsvarandes behörighet att verka utanför det nationella territoriet, möjligheten att fatta beslut om sekundärkonkurser på grund av konkurser beslutade på andra parters territorium och borgenärernas möjligheter att göra sina fordringar gällande i de fall då konkursbeslutet fattats utomlands,

har kommit överens om följande

KAPITEL l

Allmänna bestämmelser

Artikel 1 Konventionens omfattning

1. Denna konvention skall tillämpas på kollektiva insolvensförfaranden som innebär att gäldenären berövas rådigheter över sina tillgångar, att en förvaltare utses och som kan innebära att tillgångarna avvecklas.

Sådana förfaranden, härnedan kallade konkurs, är upptagna i bilaga A, som är en integrerad del av denna konvention.

Bilaga A skall innehålla de förfaranden som gäller i Europarådets medlemsstater liksom i varje stat som ansluter sig till konventionen enligt villkoren i artikel 35.

Denna konvention skall inte tillämpas på förfaranden som rör försäkringsföretag eller kreditinstitut.

2. När beslut om konkurs fattas i en part, skall denna konvention reglera

a förvaltarens rätt att i andra parter utöva särskilda befogenheter rörande förvaltningen av gäldenärens tillgångar;

b möjligheten att fatta beslut om sekundärkonkurser i andra parte

c den information som skall ges borgenärer bosatta i andra parter och bevakningen av deras fordringar.

3. I denna konvention avses med

a förvaltare en person eller institution som har till uppgift att förvalta eller avveckla konkursgäldenärens tillgångar eller at övervaka gäldenärens förehavanden.

och institutioner är upptagna i bilaga B, som är en Dessa personer integrerad del av denna konvention.

berövande gäldenärens rådighet över sina tillgångar att b av till förvaltaren överlåta rätten att förvalta, kontrollera och avyttra tillgångarna.

ARTIKEL 2 Bevis om förordnande av förvaltare

Förordnandet av förvaltaren skall visas genom en bestyrkt kopia av originalbeslutet eller genom ett officiellt intyg om förordnandet utfärdat av den domstol eller annan behörig myndighet som har fattat konkursbeslutet. En översättning till det eller ett av de officiella språken i den part där förvaltaren utövar sina befogenheter får krävas. Någon legalisering eller annan liknande formalitet skall inte krävas.

ARTIKEL 3 Konkursbeslut

Beslutet om försättande i konkurs skall

a härröra från en domstol eller annan myndighet med behörighet enligt artikel 4;

b gälla inom den parts territorium där konkursbeslutet fattats; och

c inte uppenbarligen strida mot ordre public i den part där förvaltaren avser att utöva sina befogenheter enligt föreskrifterna i kapitel II eller där beslut om sekundärkonkurs begärs enligt bestämmelserna i kapitel III.

ARTIKEL 4 Indirekt internationell behörighet

1. Domstolar eller andra myndigheter i den part där gäldenären bedriver sin huvudsakliga verksamhet skall anses behöriga att besluta om konkurs. Bolag och andra juridiska personer skall, såvida motsatsen inte kan bevisas, anses ha sin huvudsakliga verksamhet på den plats där bolaget är registrerat.

2. Domstolar eller andra myndigheter i den part på vars territori gäldenären bedriver näringsverksamhet skall också anses behöriga

a om platsen för gäldenärens huvudsakliga verksamhet inte är belägen på någon parts territorium; eller

b om konkursbeslutet inte kan fattas av domstol eller annan myndighet i den part som är behörig enligt punkt l p.g.a. bestämmelser i den nationella lagstiftningen och gäldenärens rättshandlingsförmåga. I detta fall skall den parten inte vara skyldig att tillämpa denna konvention.

När emellertid beslutet om konkurs enligt punkt a eller b meddela av domstolar eller andra myndigheter i flera parter där gäldenäre bedriver näringsverksamhet, skall endast den domstol eller myndighet som först meddelade sitt beslut anses behörig.

ARTIKEL 5 Delutdelning till borgenärer

Bortsett från fordringar som garanteras genom säkerhet eller rätt till fast eller annan egendom, får en borgenär som har erhållit dellikvid med anledning av sin fordran i en konkurs som inletts i en part inte uppbära utdelning för samma fordran i en konkurs som inletts beträffande samma gäldenär i en annan part, så länge som den utdelning som de andra borgenärerna erhållit i sistnämnda konkurs är lägre än den utdelning som borgenären redan erhållit.

KAPITEL II

Förvaltarens rätt att utöva vissa befogenheter

ARTIKEL 6 Kapitel IIs tillämpningsområde

Utöver de förfaranden anges i artikel 1, punkt 1, skall detta som kapitel även tillämpas på förfaranden som beslutats av domstol eller myndighet efter begäran om beslut om kollektivt annan förfarande enligt artikel 1, punkt 1, och som syftar till tillfälligt omhändertagande gäldenärens tillgångar. av

ARTIKEL 7 Förvaltarens behörighet

Förvaltaren får utöva sina befogenheter enligt bestämmelserna i detta kapitel efter att ha visat upp de handlingar som anges i artikel 2 underförutsättning att beslutet har fattats i enlighet med villkoren i artikel 3.

ARTIKEL 8 Åtgärder för att skydda och bevara tillgångarna

Förvaltaren får fr.o.m. dagen för förordnandet i enlighet med den parts lagstiftning där han avser att verka vidta eller låta vidta nödvändiga åtgärder för att skydda eller bevara värdet av gäldenärens tillgångar inbegripet en begäran om handräckning från den partens behöriga myndighet dock utan att flytta dessa tillgångar från den parts territorium där de finns.

ARTIKEL 9 Kungörande av förvaltarens behörighet

Ett sammandrag av förvaltarens förordnande enligt artikel 2 skall, efter erforderligt bemyndigande utfärdat av den parts behöriga myndighet där förvaltaren avser att verka, kungöras i enlighet med de av den parten fastställda publiceringsreglerna.

ARTIKEL 10 Omhändertagande, förvaltning och avyttring av gäldenärens tillgångar

1. Förvaltaren kan vidta eller låta vidta åtgärder i syfte att omhänderta eller avyttra gäldenärens tillgångar inbegripet flytta dem från den parts territorium där de finns inom ramen för den behörighet som lagstiftningen medger i den part där konkursbeslute fattas och enligt bestämmelserna i de följande artiklarna i detta kapitel.

2. Verkställigheten av dessa åtgärder skall ske i enlighet med det parts lagstiftning på vars territorium tillgångarna finns.

ARTIKEL 11 Bestämmelser rörande utövandet av förvaltarens behörighet

1. Förvaltarens behörighet i artikel 10, punkt l, skall skjutas u under två månader med början dagen efter publiceringen av den kungörelse som avses i artikel 9. Om det under denna period eller vid en senare tidpunkt har gjorts en begäran om konkurs eller om förfaranden för att förhindra sådan rörande gäldenären i den part där tillgångarna finns, skall förvaltarens behörighet vila fram till dess att en sådan begäran har avslagits.

Förvaltaren är behörig att inge en konkursansökan om bestämmelsern rörande konkursbeslut i den nationella lagstiftningen i den part där han avser verka är uppfyllda.

2. Under den period som anges i punkt 1, kan indrivningsåtgärder inledas eller fullföljas i fråga om gäldenärens tillgångar endast av de borgenärer som i den part där förvaltaren avser att utöva sina befogenheter åtnjuter förmånsrätt eller skulle ha åtnjutit sådan rätt om konkursbeslutet hade fattats i den parten, av de borgenärer som har en offentligrättslig fordran eller av de borgenärer som har en fordran som härrör från gäldenärs näringsverksamhet eller från en anställning i den parten.

3. vid utgången av den period som anges i punkt 1 kan borgenärerna inte längre vidta några indrivningsâtgärder och endast förvaltaren är behörig att vidta eller låta vidta de åtgärder som anges i artikel 10, punkt l.

ARTIKEL 12 Invändningar mot förvaltarens behörighet

1. Om en invändning görs mot utövandet av förvaltarens behörighet, skall förvaltaren begära att domstolen i den part på vars territorium han begär att få agera, förklarar att han är berättigad att utöva dessa befogenheter enligt konventionen.

2. Om omfattningen av förvaltarens behörighet ifrågasätts, skall förvaltaren visa att han är berättigad att vidta den ifrågasatta åtgärden.

ARTIKEL 13 verkningar av betalningar och leveranser

1. Betalningar eller leveranser till förvaltaren som gjorts i god tro skall utgöra giltig fullgörelse. De skall antas ha gjorts i god tro om fullgörelsen sker efter kungörandet enligt artikel 9 eller efter uppvisandet av det intyg som anges i artikel 2.

2. Bortsett från fall som nämns i artikel ll, punkt 2, skall inte betalningar eller leveranser till gäldenären utgöra giltig fullgörelse, om de har gjorts efter det kungörande som föreskrivs i artikel 9. Detta gäller dock inte om den person som gjort dem kan bevisa att han inte kände till kungörandet.

ARTIKEL 14 Inskränkningar i utövandet av förvaltarens befogenheter

Konkursbeslut eller erkännande av konkursförfarande eller 1. förfarande syftar till att förhindra konkurs i den part där som förvaltaren att utöva sina befogenheter enligt detta kapitel avser skall utgöra hinder för denne att utöva befogenheterna i den parte

2. Förvaltaren kan inte vidta någon åtgärd i en annan part som

a skadar säkerhet i fast eller annan egendom som behållits av en än gäldenären och som är fastställd i eller erkänd av person annan den partens lag; eller

b uppenbarligen strider mot ordre public i den parten.

ARTIKEL 15 Utvidgning av förvaltarens behörighet

Varje part kan tillåta att den utländske förvaltaren vidtar mer omfattande åtgärder på sitt territorium än vad som anges i detta kapitel.

KAPITEL III

Sekundärkonkurser

ARTIKEL 16 sekundärkonkurs

En gäldenär som försatts i konkurs av domstol eller annan behörig myndighet enligt artikel 4, punkt 1, huvudkonkurs kan på grund av endast denna omständighet försättas i konkurs i en annan part sekundärkonkurs, oavsett om han är insolvent i den parten eller inte, förutsatt att det beslut som förklarar honom satt i konkurs har fattats i enlighet med artikel 3, punkterna b och c, samt att varken beslut om konkurs eller förfarande i syfte att förhindra konkurs redan har fattats i den parten.

ARTIKEL 17 Internationell behörighet

Utöver andra grunder för behörighet som föreskrivs i den nationella lagstiftningen, skall domstolar eller myndigheter i den part där gäldenären bedriver verksamhet vara behöriga att besluta om sekundärkonkurs. Domstolar eller myndigheter i en part där gäldenärens tillgångar finns skall ha samma behörighet.

ARTIKEL 18 Beslut om sekundärkonkurs

Följande skall vara berättigade att ansöka om sekundärkonkurs efter det att beslut om huvudkonkurs har fattats

a förvaltaren i huvudkonkursen; eller

b annan person eller institution som är berättigad att ansöka om konkurs enligt den partens lag där beslutet om sekundärkonkurs begärs.

ARTIKEL 19 Tillämplig lagstiftning

Med undantag för vad som i övrigt föreskrivs i denna konvention, skall sekundärkonkursen regleras enligt konkurslagen i den part där beslutet om sekundärkonkurs fattats.

ARTIKEL 20 Framställande av anspråk

1. Alla slags fordringar kan göras gällande i en sekundärkonkurs.

2. Förvaltaren eller den behöriga myndigheten i huvudkonkursen skall tillställas kopior av alla fordringar som görs gällande i sekundärkonkursen. De på detta sätt redovisade fordringarna skall anses behörigen anhängiggjorda i huvudkonkursen.

ARTIKEL 21 Betalning av fordringar

Fordringar med förmånsrätt eller säkerhet i fast eller annan egendom, offentligrättsliga fordringar och fordringar som härrör från en av gäldenären bedriven näringsverksamhet eller från en anställning i den part där beslutet om sekundärkonkurs fattats skall, om de ges rätt till betalning i konkursen, betalas ur behållningen från avvecklingen av sekundärkonkursens tillgångar.

ARTIKEL 22 överföring av återstående tillgångar

Efter det att fordringar betalats i enlighet med artikel 21, skall återstående tillgångar utgöra en del av tillgångarna i huvudkonkursen. Varje administrativ åtgärd som är nödvändig för detta ändamål, skall vidtas av sekundärkonkursens förvaltare.

ARTIKEL 23 Fordringar uppkomna efter beslutet om huvudkonkurs

1. Oavsett vad föreskrivs i lagen i huvudkonkursstaten kan en som borgenärs fordran som har uppkommit före beslutet om sekundärkonkurs inte underkännas i huvudkonkursen enbart med den motiveringen att de uppkom efter beslutet om den senare konkursen.

2. Bortsett från bestämmelserna i artikel 21, ger de i punkt l fordringarna endast rätt till betalning ur de tillgångar som nämnda återstår i sekundärkonkursen och som överförts enligt bestämmelserna i artikel 22.

ARTIKEL 24 Likabehandling av borgenärer

De borgenärer i huvudkonkursen som är berättigade till utdelning ur medel härrör från tillgångar som kommer från sekundärkonkursen som skall behandlas lika, oavsett förmånsrätter eller andra undantag från den princip om likställighet mellan borgenärerna som föreskrivs i den lag som styr huvudkonkursen.

ARTIKEL 25 Skyldighet att lämna information

Förvaltarna i såväl huvud- som sekundärkonkursen skall utan dröjsmål informera varandra om sådant som kan vara av värde för det andra förfarandet, framför allt om sådana åtgärder som syftar till att avsluta konkursen.

ARTIKEL 26 Avslutande av sekundärkonkurs

En sekundärkonkurs kan inte avslutas innan huvudkonkursförvaltarens mening inhämtats, förutsatt att denna lämnas inom rimlig tid.

ARTIKEL 27 Ackord i sekundärkonkurs

Om den på sekundärkonkursen tillämpliga lagen ger möjlighet till ackord, kan detta inte äga rum utan huvudkonkursförvaltarens medgivande. Ett sådant medgivande kan inte vägras, om det visas att ackordet inte inverkar på de ekonomiska intressen som borgenärerna i huvudkonkursen gör gällande.

ARTIKEL 28

Flera konkurser

l. Varje beslut om konkurs som fattas efter det att ett konkursbeslut fattats av en domstol eller en annan myndighet som är behörig enligt artikel 4, punkt 1, skall anses som sekundärkonkurs.

2. Förvaltaren i en konkurs där beslutet fattats av en domstol eller en annan myndighet som är behörig enligt artikel 4, punkt 1, kan begära att återstående tillgångar från en tidigare konkurs i en annan part överförs till honom efter det att konkursen avslutats.

Han kan även begära att få ta del av sådan information som avses i artikel 25.

KAPITEL IV

Information till borgenärer samt bevakning av deras fordringar

ARTIKEL 29 Kapitel IVs tillämpningsområde

Förutom på förfaranden enligt artikel l, punkt 1, skall detta kapitel även tillämpas på förfaranden som inte innebär att gäldenärens tillgångar omhändertas eller som inte innebär avveckling tillgångar liksom på sekundärkonkursförfaranden. av

ARTIKEL 30 Skyldighet att informera borgenärer

1. Så snart ett förfarande som anges i bilaga A har inletts som eller beslut sekundärkonkurs fattats i en part skall den parten om behöriga myndighet eller den förvaltare som utsetts omedelbart informera och en av de borgenärer som är kända och bosatta i de var andra parterna.

2. Denna information skall ges i form av ett meddelande innehållande vederbörliga uppgifter, framför allt vad gäller tidsfrister och erforderliga åtgärder. Ett sådant meddelande skall även huruvida de borgenärer vars fordringar är prioriterade ange eller garanterade behöver bevaka sina fordringar.

ARTIKEL 31 Bevakning av fordringar

En borgenär som är bosatt i en annan part än där förfarandet har inletts kan skriftligen inkomma med bevakningen av sin fordran tiL den behöriga myndigheten eller den förvaltare som nämns i artikel 30. Borgenären skall i förekommande fall sända kopior av handlingar styrker den fordran som han vill åberopa och ange som grunden för fordringens beskaffenhet, den dag då fordran uppkom, huruvida den är prioriterad eller inte och, om så dess belopp samt är fallet, vilka tillgångar som omfattas av förmånsrätten.

ARTIKEL 32 Språk

1. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 39 får det meddelande nämns i artikel 30 upprättas på det officiella språket vid den som myndighet som har beslutat om förfarandet. Om detta språk varken ä ett av Europarådets officiella språk eller borgenärens språk eller språket i den part där denne är bosatt, skall en översättning till ett av dessa språk bifogas meddelandet.

2. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 39, får den skriftliga anmälan av en fordran som nämns i artikel 31 upprättas på borgenärens språk. Om detta inte är språket vid den myndighet som beslutat om förfarandet, skall en översättning till detta elle till ett av Europarådets officiella språk bifogas.

KAPITEL V

Slutbestämmelser

Artikel 33

Undertecknande, ratifikation, godtagande eller godkännande

konvention är öppen för undertecknande av Europarådets Denna medlemsstater. Den skall ratificeras, godtas eller godkännas. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.

Artikel 34

Ikraftträdande

konvention träder i kraft den första dagen i den månad so 1. Denna utgången period tre månader från den dag då följer efter av en om medlemsstater i Europarådet har uttryckt sitt samtycke till at tre konventionen i enlighet med bestämmelserna i artike vara bundna av 33.

2. I förhållande till medlemsstat som senare uttrycker sitt en samtycke till att bunden av konventionen, träder denna i kraf vara den första dagen i den månad som följer efter utgången av en perio tre månader från den dag få ratifikations-, godtagande- eller om godkännandeinstrumentet deponerades.

Artikel 35

Anslutning

1. Efter det att denna konvention har trätt i kraft kan Europarådets ministerkommitté inbjuda en stat som inte är medlem av Europarådet att ansluta sig till konventionen genom ett beslut som fattas med majoritet i artikel 20.d i Europarådets en som anges stadga samt enhälligt av ombuden för de fördragsslutande stater som är berättigade att sitta i kommittén.

2. När stat som inte är medlem av rådet anhåller om att bli en inbjuden att ansluta sig till denna konvention, skall den tillställa Europarådets generalsekreterare en förteckning över förfaranden som skall tas upp i bilaga A och de personer eller institutioner som skall tas upp i bilaga B.

3. I förhållande till en stat som ansluter sig träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då anslutningsinstrumentet deponerades hos generalsekreteraren.

Artikel 36

Bilagor

1. En fördragsslutande stat kan, då den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument eller vid en senare tidpunkt, avge en förklaring till Europarådets generalsekreterare med uppgift om varje ändring som den önskar göra i bilaga A eller bilaga B.

2. Generalsekreteraren skall delge signatärstaterna och de fördragsslutande staterna sådan förklaring. Denna ändring skall antagen, ingen invändning gjorts av någon stat som sålunda anses om underrättats före utgången en period om tre månader från dagen av för notifikationen. Ändringen träder i kraft den första dagen i påföljande månad.

Artikel 37

Territoriell tillämpning

1. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller deponerandet sitt ratifikations-, godtagande-, godkännandeav eller anslutningsinstrument på vilket territorium eller vilka ange territorier denna konvention skall vara tillämplig.

2. En stat kan vid tidpunkt, genom förklaring ställd till en senare Europarådets generalsekreterare, utsträcka tillämpningen av denna konvention till ett annat territorium som anges i förklaringen. Med avseende på ett sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då generalsekreteraren mottog förklaringen

3. En förklaring avgetts i enlighet med de båda föregående som punkterna kan, med avseende på ett territorium som har angetts i förklaringen, återtas genom en notifikation ställd till generalsekreteraren. Återtagandet träder i kraft den första dagen i den månad följer efter utgången av en period om tre månader som från den dag då generalsekreteraren mottog notifikationen.

Artikel 38

Internationella konventioner och överenskommelser

l. Denna konvention skall inte inverka på tillämpningen av internationella konventioner i vilka en part är eller kommer att bli part.

2. I sina ömsesidiga förbindelser skall de parter som är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen tillämpa gemenskapens regler och skall således inte tillämpa reglerna i denna konvention, utom i då inte föreligger någon gemenskapsregel inom området. de fall det

Artikel 39

Förklaringar rörande användning av språk

1. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att det meddelande cch den skriftliga bevakning som omnämns i artikel 30 respektive 31 skall, bortseende från bestämmelserna i artikel 32, upprättas uteslutande på dess officiella eller ett av dess officiella språk.

2. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att den skriftliga bevakningen av fordran som omnämns i artikel 31 kan upprättas på annat språk än m som omnämns i artikel 32, punkt 2.

Artikel 40

Förbehåll

1. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att den inte kommer att tillämpa endera av kapitel II eller kapitel III i konventionen.

2. En part som förklarat att den inte kommer att tillämpa kapitel III skall likväl vara bunden att tillämpa artikel 20, punkt 2 samt artiklarna 23 och 24, utom i de fall då den uttryckligen har förklarat motsatsen. När en part har gjort en förklaring att den inte kommer att tillämpa dessa artiklar, skall den part på vars territorium sekundärkonkursen inletts inte vara bunden att tillämp artikel 21 i sina förbindelser med den part som gjcrt nämnda förklaring.

3. Inget annat förbehåll kan göras vad beträffar bestämmelserna i denna konvention.

Artikel 41

Förklaring rörande information som nämns i artikel

En stat skall, vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument i en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare, ange den myndighet och det publiceringsförfarande som omnämns i artikel 9.

Artikel 42

Konventionens tillämpning

1. Efter denna konventions ikraftträdande skall en expertgrupp bestående av parterna samt de icke-fördragsslutande staterna i Europarådet sammanträda på begäran minst två parter eller på av initiativ av Europarådets generalsekreterare.

2. Denna grupps uppgift skall vara att fastställa konventionens I tillämpning och att lägga fram relevanta förslag.

Artikel 43

Uppsägning

1. En part kan när som helst säga upp denna konvention genom notifikation till Europarådets generalsekreterare.

2. Uppsägningen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då generalsekreteraren mottog notifikationen.

Artikel 44

Notifikationet Europarådets generalsekreterare skall notifiera Europarådets och varje stat har anslutit sig till eller har medlemsstater som inbjudits att ansluta sig till denna konvention om

a undertecknande; b deponering ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller av anslutningsinstrument; c dag för konventionens ikraftträdande enligt artiklarna 34, 35 och 36; d andra åtgärder, notifikationer eller meddelanden som rör konventionen. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention.

Upprättad i Istanbul, den 5 juni 1990, på engelska och franska, vilka båda texter äger lika giltighet, i ett enda exemplar, som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall översända bestyrkta kopior till varje melemsstat i Europarådet och till varje stat som har inbjudits au ansluta sig till denna konvention.

För Republiken Österrikes regering

För Konungariket Belgiens regering

Strasbourg den 13 juni 1990

Rombaut VAN CROMBRUGGE

För Republiken Cyperns regering For Konungariket Danmarks regering För Republiken Finlands regering För Franska Republikens regering Pierre ARPAILLANGE

För Förbundsrepubliken Tysklands regering Hans ENGELHARD

För Hellenska Republikens regering Athanase CANELLOPOULOS

För Isländska Republikens regering För Irlands regering För Italienska Republikens regering För Furstendömet Liehtensteins regering

För Storhertigdömet Luxemburgs regering Marc FISCHBACH För Maltas regering För Konungariket Nederländernas regering För Konungariket Norges regering För Republiken Portugals regering För Republiken San Marinos regering För Konungariket Spaniens regering För Konungariket Sveriges regering För Schweiziska Edsförbundets regering För Turkiska Republikens regering Mahmut Oltan SUNGURLU

För Förenade Konungariket Storbritanniens och Nordirlands regering Härmed intygas att denna kopia överensstämmer med det enda originalexemplaret på engelska och franska, deponerat i Europarådets arkiv. Strasbourg den 5 juli 1990 Chef vid Europarådets rättsavdelning

Erik HARREMOES

KUNGL. sist

1992 2 1

- 09 - STOCKHOLM

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Grundutbildningens 37.Psykiatrin ochdess patienter levnadsförhlllanden. Frihet ansvar - - kompetens. villkori högskolan. U. värdens innehålloch utveckling. Regler lörrisker. Ett seminarium varförvi 38. Fristående skolor. Bidragoch elevavgilta. U. om tillåter föroreningar inne än ute. M. 39. Begreppet arbetsskada. S. mer Psykiskt stördas situationikommunerna 40. Risk-och skadehantering i statlig verksamhet Fi

probleminventering socialtjänstens 4LAngäende vattenskotrar. M. -en ur perspektiv. 42. Kretslopp Basenför hållbar Stadsutveckling. M. - 4. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. 43. Ecocycles TheBasis oi Sustainable Urban — Koncession för försäkringssammanslumingar. Fi. Development. M. Ny mavärdesskattelag. Resurser förhögskolans gnmdutbildning. U. Motiv. Del 45. Miljöfarligtavfall ansvar och riktlinjer. M. - - Förfauningstext ochbilagor. Del Fi. 46. Livskvalitetför psykiskt längtidssjuka forskning - - Kompetensutveckling nationell suategi. A. kring service,stödoch värd. S. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, Delll. FL mm - Ekonomiochrätt i kyrkan. C. 48. Effektivare statistikstyming Den statliga - 10. Ett nytt bolag för rundradiosändningar. Ku. statistikens finansiering och samordning. Fi. 1 Fastighetsskatt. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstithiingen.

12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. C Bundna aktier.Ju. 50.Avgifteroch högkostnadsskydd inom äldre- och 13. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S 15.Ledning och ledarskap i högskolannågra 51. Översyn av sjöpolisen. J u. perspektiv och möjligheter. U. 52.Ettsamhälle föralla.

16. Kroppen efter döden.S. 53. Skatt pl dieselolja. Fi. 17.Den sista undersökningenobduktionen i ett 54.Merför mindre nya styrformer förbarn- och - psykologiskt perspektiv. S. ungdomspolitiken. C.

18. Ivängsvärd i socialtjänsten ansvar och innehåll. S. 55.RAdför forskning om transporter och - 19. Längtidsutredningen 1992. Fi. kommunikation. K.

20. Statens hundskola. Ombildningfrän myndighet till RMför forskning om transporter och

aktiebolag. kommunikation. Bilagor. K.

21. Bostadsstöd till pensionärer. 56.Färjoroch farleder. K. 22. EES-anpassning kreditupplysningslagen. Ju. 57.Beskattning av vissa naturaförmäner m.m. Fi. av 23. Kontrollfdgor i tulldatoriseringen Fi. 58.Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden mm. 7A. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas om vi ingentinggör. M.

25. Utvärdering av försöksvcf-amheten medS-ärig 59. Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60. Enklareregler för statsanställda. Fi. 26. Rätten till folkpension kvalifikationsregler i 6l.El1reformerat äklagarväsende. DeLA och B. Ju. internationella förhållanden. 62. Forskning och utvecklingför totalförsvaret förslag - 27. Årsarbetstid. A. till Åtgärder. E5. 28. Kartläggning kasinospelenligt internationella 63.Regionala roller en perspektivstudie. C. av - regler.Fi. 64.Utsiktmot framtidens regioner sju debattinlägg. C. - 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation förSveriges 65.Kanboken. C. nationella smittskyddsfunktiomr. 66. Västsverige region i utveckling. C. - 30. Kreditförsäkring Någraaktuellaproblem. Fi. 67.Fortsatt reformering av företagsbeskatmingen. Del - 31. lagstiftning om satellitsändningar av Fr. TV-prognm.Ku. 68. Långsiktig miljöforskning. M.

32. NyaInlandsbanan. K. 69. Meningsfull vistelse asylförläggning. Ku.

33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst C. 70. Telelag.K. 34. Fastighetsdatasysteanets datorstmknrr. M. 71. Bostadsförmedling i nya former. FL

35.Kart-och mämingsutbildningar i nya skolformer. M. 72.Detkommunala medlemskapet. C.

36. Radiooch TV i ett. Ku. i

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

73.Välfärdochvalfrihet senice,stödochvårdför psykiskstördaS. 74.Provaprivat Provning och mätteknik inomSPoch - SMPieuropaperspektiv. N. 75.Ekonomisk politik underkriseroch krig.FL i 76.Skogspolitikeu inför2000-talet. Huvudbetânkande. Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorII. Jo. 77.Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps- en underlag. S. 78.Utredningen vissainternationella om insolvensfrågor.Ju.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Y- för försäkr sar- 51 , Ny mervårdesskattelag. Bundna aktier. [13] - Motiv.Del EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22] Författningstext och bilagor. Del2. [6] Översyn sjöpolisen. [51] av Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] Eureformen åklagarvâsende. A och Del B. [61] m.m.-

Fastighetsskatt. [ll] Utredningen om vissainternationella insolvens- LångtidsIredningen 1992.[19] frågor. [78] uilldatoriseringen [23] Kontrollfrågor i m.m.

Avreglerad bostadsmarknad. [24] Försvarsdepartementet Kartläggning kasinospel av enligt internationella Forskning utvecklingför totalförsvaret förslag och - regler.[28]

uu Inglrder. [62] Kreditförsåkring Någraaktuella problem. [30] - Risk-och skadehanteriug i statlig verksamhet. [40] Socialdepartementet Avreglerad bostadsmarknad. Delll. [47]

Psykisktstörda situationi kommunerna Effektivare statistikstyruing Denstatliga statistikens - -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] finansiering och samordning. [48]

Psykiatrini Norden ett jämförande perspektiv. [4] Skatt dieselolja. [53] - Kroppenefter döden. [16] Beskattning vissa namraförmåner [57] av m.m. Den sista undersökningen obduktionen i ett Enklare reglerför statsanstillda [60] psykologisktperspektiv. [17] Fortsatt reformering av företagsbeskanningen. Del [67]

Tvångsvård isocialtjânsten ansvar och innehåll.[18] Bostadsförmedling i former. - nya Statenshundskola ombildningfrån myndighet till Ekonomisk politikunder kriseroch i krig. [75]

aktiebolag.[20] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Utbildningsdepartementet

Rätten till folkpension kvaliftkationsregler i kompetens. Grundutbildningens villkor - Frihet - ansvarinternationella förhållanden. [26] ihögskolan. [l]

Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges högskoleutbildning. [12] - Konstnärlig nationella smittskyddsfunktioner. [29] Ledningoch ledarskap i högskolan några perspektiv - Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, och möjligheter. [15] vårdens innehålloch utveckling.[37] Utvärdering försöksverksamheten med 3-årig av Begreppet arbetsskada [39] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25]

Livskvalitet förpsykiskt långtidssjuka Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. [38]

- forskningkring service,stödoch vård.[46] Resurser förhögskolans grundutbildning. [44]

Avgifter och högkostnadsskydd inomâldre- och [59] IÅraruppdraget. handikappomsorgen. [50]

Ett samhälleför alla [52] Jordbruksdepartementet

Välfärd och valfrihet service,stödochvård för - Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14] Psykiskt störda [73] l-luvudbetânkande. [76] Skogspolitiken inför2000-talet. Psykiskt störda i socialförsäkringen kunskaps- ett [76] - Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor Eäderlag. [77] ll. [76] Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor

Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Nya Inlandsbanan. [32] nationell strategi[7] Kompetensutveckling - en Råd för forskning om transporter och kommunikation. Årsarbetstid. [27] RM för forskning om transponer och kommunikation.

Bilagor. [55]

Färjor och farleder. [56]

Tele-lag. [70]

Finansdepartementet

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Ett nytt bolagförrundndiosindningar. [10] Lagstiftningom satellitsändningarTV-program. av [31] Radiooch TV i ett. [36] Meningsfull vistelse asylförläggning. [69]

Näringsdepartementet Provaprivat Provning ochmätteknikinomSPoch - SMPi europaperspektiv. [74]

Civildepartementet Ekonomioch rm i kyrkan.[9] Kasinospelsvetlr ct i folkrörelsemas tjänst [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstifmingen. [49] Merförmindre - nya styrformerförbarn-och ungdomspolitiken. [S4] Regionala roller —- en perspektivstudie. [63] Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. - [64] Kanboken. [65] Västsverigeregioni utveckling.[66] -