Åtgärder för att främja nyanställningar betänkande
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Åtgärder
för att
främja nyanställningar
1994:152 Betänkande
av utredningen om åtgärder
för
att främja nyanställningar
KE
gaf
Occ.
50k
Statens offentliga utredningar EMP-M 1994:152 W
Arbetsmarknadsdepartementet
Åtgärder
för att
främja nyanställningar
Betänkande av Lgredningen åtgärder om för att främja nyanställningar Stockholm 1994
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsândningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90
Svara remiss, Hur och Varför. Statsrâdsberedningen. 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81
REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13861-1 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för
Arbetsmarknadsdepartementet
Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 17 november 1994 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att främja nyanställningar. Chefen för Arbetsmarknadsdepartementet tillkallade samma dag Lars Mathlein som särskild utredare.
Jag får härmed överlämna betänkandet Åtgärder för att
främja nyanställningar SOU 1994: 152. Utredningsuppdraget är därmed avslutat.
Stockholm i december 1994
Lars Mathlein
Innehåll 5 SOU 1995:152
Innehållsförteckning
1 Utredningsuppdraget 7
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Sammanfattning förslaget 9 av . . . . . . . . . . . . . .
3 Sysselsättningsläget 11
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4 Existerande stödformer. Rekryteringsstöd och GAS
5 Förslag: Generellt avdrag för nyanställningar 15
. . . . 6 Effekter och kostnader 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7 Övriga överväganden 19
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga l 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utredningsuppdraget
Regeringen bemyndigade den 17 november 1994 chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild ut-
redare med uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att främja nyanställningar.Bilaga A: Direktiv.
Utredningsarbetet skulle bedrivas skyndsamt och redovisenast den 15 december 1994. sas
2 Sammanfattning av förslaget
Mitt förslag: Att det 1995 införs ett generellt, temporärt, nyanställningsstöd för att stimulera anställningar av arbetslösa i näringslivet under första halv-
året 1995. Stödet utformas ett avdrag arbetssom
givarnas månatliga inbetalningar av arbetsgivaravgif-
ter. Förslag till lagtext enligt bilaga B.
Sammanfattande bedömning
Den totala arbetslösheten,antal öppet arbetslösa och syssel-
satta i olika åtgärder uppgår fn till ca 12 procent av arbetskraften och väntas,enligt samstämmiga pr0gnoser,bara marginellt minska under de närmaste åren. Det är således en uppenbar risk för att Sverige kommer att in i nästa kon-
junkturavmattning med total arbetslöshet som redan i en
utgångsläget ligger omkring 10 procent av arbetskraften.
Denna bedömning grundar sig på att vi får en relativt god ekonomisk utveckling. Den faktiska utvecklingen kan naturligtvis bli sämre.
Den nuvarande konjunkturuppgången bör därför utnytt-
jas till att så snabbt möjligt försöka minska den totala som arbetslösheten från dagens nivå.
Erfarenheterna från andra europeiska länder visar näm-
ligen att långvarig cyklisk arbetslöshet tenderar att bli strukturell. Arbetslinjen bör därför stärkas och arbetsmarknadspolitiken läggas så att olika åtgärder i högre utsträckning om inriktas direkt de arbetslösa och på att främja en expanreguljära arbeten inom näringslivet. sion av
10 Sammanfattning av förslaget
Lyckas man till stånd en tillräcklig ökning av reguljära anställningar arbetsmarknaden minskar det risken för
permanent utslagning från arbetsmarknaden som nu föreligger för vissa grupper. Det gäller lângtidsarbetslösa,äldre
som förlorat jobbet och utomnordiska invandrare. Ett generellt nyanställningsstöd bör därför under vissa villkor kunna kombineras med det rekryteringsstöd som redan ñmis. Därmed bör arbetsmarknadsmyndigheterna ett kraftfullt instrument för att bekämpa lângtidsarbetslösheten.
Sysselsättningsläget
Det totala antalet sysselsatta minskade med 550 000 från toppnivån 1990 till årsskiftet 19931994. Därefter har sysselsättningen börjat öka. En ökande tillströrrming av lediga platser kan noteras från den rekordlåga nivån i början av 1993. Uppgången är dock jämfört med tidigare konjunkturuppgångar relativt begränsad och gäller främst industrin. Det förefaller främst vara de tidsbegränsade anställning-
arna som ökar. Det kan naturligtvis vara fråga om ett för-
ändrat anställningsmönster på marknaden,men är i nog många fall också uttryck för en rädsla att fastanställa arbetskraft.
Övertidsuttaget ligger fn på en extremt hög nivå. Under
1992 och 1993 noterades en kraftig ökning av medelarbetstiden per sysselsatt. Statistiken är här svårt0lkad,men denna ökning förefaller inte ha fortsatt under 1994. En orsak till detta är att sjukfrånvaron tycks öka igen.
Den kraftiga utslagning av produktionskapacitet
som hittills ägt rum under 1990-talet gör det svårt att bedömma hur nära kapacitetstaket svensk ekonomi befinner sig. Det
uppstår vanligtvis flaskhalsar i en konjunkturuppgång och
det innebär givetvis risker för pris- och lönestegringar. Kapacitetsutnyttjandet ligger t.ex högt i de råvarubaserade industrierna. Det stiger också inom verkstadsindustrin. Generellt kan man emellertid konstatera att de tendenser till överhettning som man utifrån historiska erfarenheter
kunde förväntat i nuvarande konjunkturfas inte föreligger.
Trots den snabba uppgången i industrin bedöms den totala produktionstillväxten,BNP,stanna vid strax under 2
procent 1994. För 1995 och 1996 väntas tillväxten bli drygt
2 resp. 2,5 procent.
12 Sysselsättningsläget
sysselsättningen förutses under de närmaste åren stiga med 2 procent år. Samtidigt ökar antalet personer i ca per arbetskraften och den totala arbetslösheten,öppet arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska âtgärdenväntas 1996 och personer ligga 11 procent.Konjunkturläget december 1994, ca Konjunkturinstitutet.
4 Existerande stödformer. Rek-
och GAS
ryteringsstöd
Redan nu finns det ett flertal åtgärder som syftar till att sti-
mulera nyanställningar. Det gäller t ex rekryteringsstöd Förordning 1986:414 och det generella anställningsstödet,GAS,SFS 1993:1503. Rekryteringsstöd kan utgå med högst 65 procent av
lönekostnaden per månad,d0ck högst 14 300 kr. Kravet är att den arbetssökande skall vara inskriven vid arbetsförrnedlingen och att den sökandes situation inte kan lösas utan att bidrag utgår. Bidrag får utgå under högst sex månader. För äldre arbetslösa och för flyktingar eller invandrare kan stödet under vissa förutsättningar utsträckas till tolv månader. Anställningsformen kan vara tillsvidare,provanställning
eller tidsbegränsad anställning. Stöd får lämnas till stat-
liga anställningar. Arbetsgivare kan också under vissa förutsättningar få ett rekryteringsstöd för högskoleutbildade. Stödet,som kan utgå under högst tolv månader, är avsett för småföretagare som anställer personer med minst 120 högskolepoäng och med en kompetens som företaget saknar. Det generella,tillfälliga, anställningsstödet,GAS,är konstruerat så att en arbetsgivare som netto ökar sin sysselsättning jämfört med 1993 för varje månad och nyanställd
under 1994 fâr göra ett avdrag från arbetsgivaravgiften
motsv. 15 procent av den anställdes bruttolön. Anställningen som kan vara tills vidare eller tidsbegränsad skall omfatta minst sex månader och minst 17 timmars arbete per vecka. GAS gäller arbetsgivare i kommuner, landsting och privata sektorn och upphör nu vid årsskiftet 199495.
14 Existerande stäaformer ...
Sammanfattande bedömning
Ramen för rekryteringsstödet är beräknad för att omfatta ca 30 000 personer per månad och används av arbetsmark-
nadsmyndigheterna för att hjälpa speciellt svârplacerade
arbetsmarknaden. Det bör enligt min bedömning finnas kvar, men modifieras något med hänsyn till vad som föreslås nedan.
Enligt tidigare beslut skall GAS-avdraget utvärderas av EFA Expertgruppen för arbetsmarknadspolitika utvärderingsstudier. Denna utvärdering skall emellertid
inte vara
färdig förrän hösten 1995.
Det är svårt att bedöma hur många fått arbete som pga GAS-avdraget. Fn omfattas ca 80 000 stödet. personer av Av dessa uppskattas ca 20 000 ha fått någon form av an-
ställning till följd av avdraget.
Enligt min bedömning har inte GAS-avdraget haft en
tillräckligt attraktiv utformning för att stimulera till mer
permanenta anställningar. Det har heller inte varit tillräckligt inriktat på de arbetslösa. Systemet bör därför inte förlängas utan ersättas med ett nytt och annorlunda utformat anställningstöd.
Generellt för
5 Förslag: avdrag nyanställningar
Förslag till lagtext enligt bilaga B.
Mitt förslag: Att det införs ett generellt nyanställ-
ningsstöd för att stimulera tillsvidareanställningar av arbetslösa i näringslivet. Stödet som bör vara temporärt bör utformas som ett avdrag arbetsgivarnas månatliga inbetalningar av arbetsgivaravgifter. Av-
drag bör medges för hela arbetsgivaravgiften,dock maximalt 6000 krmånad för varje nyanställd under
tolv månader.
Avdragets utformning
Den nya åtgärden måste uppfylla vissa krav.
Ska man kunna nå en snabb och kraftfull effekt arbetskraftsefterfrågan måste stödet vara tillräckligt stort och långvarigt så att det kompenserar för introduktions-
och nyanställningskostnader och därmed kan antas främ-
nyanställningar och minska övertidsuttag.
Det bör vara tidsbegränsat och konstruerat så att mer- . parten effekten kan förväntas falla på 1995. av
Det skall vara administrativt enkelt. Ett nytt stöd bör . bygga principer och erfarenheter från gällande stödformer. Det är vidare viktigt att stödet inte inbjuder till olika former av taktiska anställningsarrangement.
16 Förslag: Generellt avdrag för
Det är svårt att bedöma hur stort ett avdrag bör vara för att stimulera till nyanställningar. Här föreslås att hela arbetsgivaravgiften ,dock högst 6000 krmånad får dras av. Det motsvarar en reduktion av hela avgiften för en heltidsanställd med en månadslön ca 18 000 kr. Avdrag bör inte utgå för anställningar som avser mindre arbete än 17 timvecka. Den maximala avdragsperioden föreslås vara 12 månader. Det maximala belopp som kan dras av för en och samma person blir således 72 000 kr.
Mitt förslag:
Nyrekryteringsavdraget bör avse anställning av registrerat arbetslösa öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som anvisas för anställning av arbetsförmedlingen. Avdraget bör omfatta
personer som varit registrerade minst fyra veckor
under perioden november-december 1994 och som anställs innan den 30 juni 1995.
Anställningen skall vara tillsvidare och avse arbete i näringslivet inkl. offentligt ägda bolag och affärsverk.
6 Effekter och kostnader
Det är naturligtvis svårt att uppskatta effekterna av ett generellt nyanstållningsstöd.
Avdraget är så pass stort att det för många företag bör leda till att man ersätter övertidsarbete med ett Ökat antal anställda och ersätter provanställningar med till-
svidareanställningar.
Det är rekryteringen av arbetslösa som gynnas av av-
draget. Därmed fär man ingen konkurrens mellan arbets-
givare om de som byter anställningar på marknaden.
För en del arbetsgivare bör avdraget också förändra
.
kostnadskalkylerna så att man vågar sig att öka an-
talet anställda utöver vad tidigare varit planerat. som Det blir på marginalen billigare att nyrekrytera och att öka produktionen. Prisstegringstakten dämpas och produktionen i näringslivet stimuleras. Löneökningstakten kan därmed också hållas nere. Lägre marginella produktionskostnader kan även leda
till ett ökat kapacitetsutnyttjande,vilket bör förbättra lön-
samheten för hemmamarknadssektorerna. Ett nyanställningsavdrag ändrar dessutom på marginalen prisrelationerna mellan arbetskraft och andra produktionsfaktorer.
Om nyanställningarna ökar snabbare än idag bör också .
arbetsförmedlingarna få bättre möjligheter att arbeta
mer med de grupper idag har speciellt stora som
problem att ett jobb;lângtidsarbetslösa,äldre lågut-
bildade,utomnordiska invandrare.
18 Ejfekter och kostnader
Avdraget borde vara förhållandevis lätt att administrera. Det är ett avdrag mot inbetalade arbetsgivaravgifter.
Det utgår endast för tillsvidareanställningar. Risken för
fusk är därmed liten. Arbetsmarknadens parter har ett intresse av att gällande regler och praxis på arbetsmarknaden respekteras för denna anställningar. typ av
Hur många som kan komma att omfattas ett
av nyanställningsstöd är det svårt att kvantiñera. Man kan konstatera att antalet sysselsatta i näringslivet idag uppgår till ca 2,5 milj. personer. Beroende på kon-
junkturläge byter ungefär 10 20 procent av dessa externt
arbete per år.
Långt ifrån alla dessa anställningar går via de offentliga arbetsförmedlingarna. Om man antar att avdraget stimulerar till att anställa relativt tidigt under 1995 skulle överslags-
mässigt drygt 100 000 personer kunna beröras åtgärav den. Det skulle i så fall innebära ett bortfall intäkter av av arbetsgivaravgifter på ca 7 miljarder kr. Detta är emellertid ingen nettokostnad för staten. Kan man öka anställningarna i näringslivet så minskar antalet personer som uppbär stöd som arbetslösa eller som
är föremål för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
De som får fasta arbeten i näringlivet bidrar också till att öka statens och kommunernas skatteintäkter.
Övriga
överväganden
Vad gäller Sveriges åtaganden visavi EUEES-avtal bör inte ett temporärt nyanställningsstöd baserat nedsättning
av arbetsgivaravgifterna möta några hinder. Tvärtom ligger
en reduktion av de indirekta arbetskraftskostnaderna väl i linje med EU:s rekommendationer. European Council,
Presidency C0nclusi0ns,Meeting on 9 and 10 December
1994 in Essen De långtidsarbetslösa, de med mer än 6 månaders arbetslöshet,utgör idag en stor grupp på arbetsmarknaden.
Nyanställningsstödet bör därför kunna kombineras med rek-
ryteringsstödet. Dock bör rekryteringsstödet ändras så att
man undviker överkompensation. Vad gäller administrationen av avdraget torde det enk-
laste systemet vara att arbetsförmedlingarna lämnar uppgifter till arbetsgivaren och skattemyndigheterna om de personer som uppfyller arbetslöshets- och anvisningskraven.
Arbetsgivaren beräknar därefter nedsättningen för dessa
personer och drar av beloppet vid de månatliga inbetal-
ningarna av arbetsgivaravgifter. Skattemyndigheterna kan därefter, precis som idag,genom stickprov kontrollera att reglerna följs.
Bilaga I 21
Bilaga I
1. Förslag till lag om anställningsstöd
Härigenom föreskrivs följande.
l § Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett anställningsstöd.
Lagen gäller inte följande arbetsgivare:
riksdagen och dess myndigheter,
myndigheterna under regeringen, utom affärsverken, kyrkomötet och dess myndigheter, de allmänna försäkringskassorna, kommuner, landsting, kommunalförbund, församlingar
och kyrkliga samfälligheter.
2 § En arbetsgivare får för en nyanställd person som har varit registrerad som arbetslös hos den offentliga arbetsför-
medlingen eller har varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under minst fyra veckor under
perioden november december 1994 göra ett avdrag enligt
- 4 § från de arbetsgivaravgifter som han skall betala enligt 2 kap. 1 § lagen 1981:691 om socialavgifter.
3 § Med nyanställd person avses en arbetstagare som under perioden den 1 januari den 30 juni 1995 påbörjat en till- -
svidareanställning som omfattar minst 17 timmar per vecka.
4 § Avdrag får för varje månad göras med ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 3-5 §§ lagen 1981:691 om socialavgifter som hänför sig till den nyan-
22 Bilaga 1
ställda personen, dock högst 6 000 kr. Avdrag fâr tidigast
göras för arbetsgivaravgifter avseende januari månad 1995.
Avdrag får göras under högst tolv månader för varje nyanställd person.
5 § Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
6 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § lagen 1981:691 om socialavgifter skall de avdrag
som görs enligt denna lag minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 § lagen om socialavgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995 och gäller till utgången av juni 1996. Lagen gäller dock även därefter i frâga om avdrag från arbetsgivaravgifter för tiden dessförinnan.
Bilaga 1 23
2. Förslag till lag om ändring i lagen 1981:691 om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att l kap. l § lagen 1981:691 om socialavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l kap. 1 kap. 1 § I denna lag ges be- 1 § I denna lag ges be-
stämmelser avgifter stämmelser om avgifter
om för finansiering av den för finansiering av den allmänna försäkringen allmänna försäkringen och vissa andra sociala och vissa andra sociala ändamål. ändamål. Att denna lag tilläm- Att denna lag tillämpas även i fråga om ar- pas även i fråga om arbetsmiljöavgift och sär- betsmiljöavgift och särskild löneskatt vissa skild löneskatt pâ vissa förvärvsinkomster fram- förvärvsinkomster framgår av lagen 1989:484 går av lagen 1989:484 om arbetsmiljöavgift och om arbetsmiljöavgift och lagen 1990:659 om sär- lagen 1990:659 om särskild löneskatt vissa skild löneskatt vissa förvärvsinkomster. förvärvsinkomster. Om nedsättning av Om nedsättning av
socialavgifter som regio- socialavgifter som regio-
nalpolitiskt stöd finns sär- nalpolitiskt stöd finns särskilda bestämmelser. För- skilda bestämmelser. För-
eskrifter om avdrag vid eskrifter om avdrag vid
beräkning av arbetsgiva- beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen ravgifter finns i lagen 1993:1503 om generellt 1995:000 om anställanställningsstöd och i ningsstöd och i lagen
24 Bilaga 1
lagen 1994:196 om till- 1994:196 om tillfällig fällig avvikelse från lagen avvikelse från lagen 1981:691 om socialav- 1981:691 om socialavgifter. gifter.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995.
ma
Bilaga 2 ma, ARBETSMARIWADS- PROTOKOLL 9 DEPARTEMENTET vid regeringssammanuâde 1994-ll-l7 A942166A
U o ut n a :ti a
Regeringen bemyndigar chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att dels tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att främja nyanställningar, dels besluta om biträde åt utredaren.
Utredaren skall följa det uppdrag som framgår av bilagan.
Kostnaderna skall belasta första huvudtitelns anslag Regeringskansliet, anslagsposten Arbetsmarknadsdepartementet, delposten Utredningar m.m.
Pondus: Benökudnu Telefon vlxal OI 763l0 - oo 10333 Stockholm Drocninuaun Zl Telefax 2073 08 - 69 Tclcx122533 MINLAB S
Bilaga till regeringsbeslut 1994-ll-17 A942166A
Å d fö t a a n a
Bakgrund
Läget på arbetsmarknaden har något förbättrats och landet befinner sig i en konjunkturuppgång. Det är framför allt de exportinriktade företagen har som ökat sin orderingång och sin produktion. Företagen har mött den ökade efterfrågan framför allt genom att ta ut mer övertid av redan anställda.
samtidigt råder en omfattande arbetslöshet. Företagen har nu en utmärkt möjlighet att kunna rekrytera lämplig personal för att hitta en mer varaktig lösning på den överbelastning på redan befintlig personal som finns inom många företag.
Arbetsmarknadspolitiken har både en roll i att förmå arbetsgivarna att nyanställa och att hjälpa de många arbetslösa att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadspolitiken innehåller en flora av åtgärder, där några huvudsakligen är inriktade mot nyanställningar. Trots dessa fanns i september i år fortfarande närmare 350 000 arbetslösa, över varav 120 000 långtidsarbetslösa.
Det finns därför ett behov av att göra rekryteringsåtgärderna än mer effektiva.
zxisterande atödfornar
För att ge en överblick av de anställningsåtgärder som redan finns presenteras dessa nedan.
Under innevarande kalenderår finns ett generellt anställningsstöd prop. 199394:66, bet. 199394:AU5, 199394:AU23. Arbetsgivare får göra ett avdrag som motsvarar 15 procentenheter av socialavgifterna för de personer som medför en ökning av nettoanställningen.
Sedan tidigare finns ett rekryteringsstöd, som innebär att arbetsförmedlingen kan betala upp till 65 procent av lön :ch lönebikostnad till en
arbetsgivare som anställer en person som är anvisad från arbetsförmedlingen. stödet kan lämnas under högst sex månader.
Arbetsgivare kan också få ett rekryteringsstöd för högskoleutbildade, där arbetsgivare med ett litet företag kan få högst halva lönen betald om han anställer en person med minst 120 högskolepoäng och med en kompetens som företaget saknar. stödet kan lämnas under högst tolv månader.
Uppdraget
Hot bakgrund av det ovan redovisade bör en särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda behovet av nya åtgärder. Dessa skall medföra så små undanträngningseffekter som möjligt på arbetsmarknaden. Utredaren skall även bedöma effektiviteten i nuvarande åtgärder och föreslå ett mer enhetligt system.
Utredaren skall även komma med förslag till lagstiftning för de föreslagna åtgärderna.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 1994.
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag till
JustitedepartementetGransk Regeringskansliets förvaltningskontor utredaren Apersonal
KUNGL. BIBL. H95 -01-2 3 STOCKHOLM
Statens offentliga utredningar 1994
Kronologisk förteckning
Ändradansvarsfördelning för denstatliga 35.Varandes stämma - ochandras. . statistiken. Fi. Kulturpolitikochimeiumtionalisering. Ku.
Kommunerna, Landstingen ochEuropa 36.Miljöochfysiskplanering. M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder
Mäns föreställningar om kvinnorochchefskap. S. 1900-talet i Sverige. UD. . Vapenlagen ochEG.Ju. 38.Kvinnor,barn ocharbetei Sverige 1850-1993. UD.
Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. 39.Gamla ärungasom blivitäldre.Omsolidaritet . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationema. Europeiska äldreåret1993. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktig strálskyddsforskning. M.
EU.EESochmiljön.M. 41.Ledighetslagstiñningen en översyn. A. . - Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes- 42.Statenochtrossamfunden. C. ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli, 43.Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse respektive inte bli medlemi Europeiska unionen.UD. fördenprivatatjänstesektom. Fi.
Förnyelse ochkontinuitet- om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiñema i samhället. Fi.
i framtiden.Ku. Grunden förlivslångtlärande. U. . Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46. Sambandet mellansamhällsekonomi, transfereringar . lagstiftning. UD. ochsocialbidrag. S.
Omkrigetkommit...Förberedelser förmottagande 47.Avveckling denobligatoriska av anslutningen . av militärtbiståndl949-l969 Bilagedel. + SB. till studentkårer ochnationer.U.
Suveränitet ochdemokrati 48. Kunskap utveckling bilagedel.A. för + . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49 Utrikessekretessen. Ju. . .llK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet en översyn. Fi. . - Konsumentpolitik i enny tid,C. 51.Minneochbildning.Museentas uppdragoch . På väg. K. organisation bilagedel. + Ku. . Skoterköming jordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller.Ku. . Kartläggning ochåtgärdsförslag. M. 53.Mästarbrev hantverkare. för Ku.
Års-ochkoncemrcdovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden. av Ku. . Dell ochll. Ju. 55.Rättentill reformerat bllstöd.S. ratten- Kvaliteti kom verksamhetnationell 56.Ett centrum för kvinnor som våldtagits och . uppföljningochutvärdering. C. misshandlats. S.
Rena rolleri biståndetstyrning ocharbetsfördelning 57.Beskattning fastigheter. av del Principiella . - i en effektivbiståndsförvaltning, UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m.
Reforrnerat pensionssystem. Fi . Reforrnerat pensionssystem. BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen. Ju. . Kostnader ochindivideffekter. S. 59.Vilkavattendrag skallskyddasPrinciperoch
Refonnerat pensionssystem. BilagaB, förslag.M. . KvinnorsATPoch avtalspensioner. Vilkavattendrag skallskyddasBeskrivningar av
Förvaltabostäder. Ju. vattenområden. M.
Svenskalkoholpolitik - en strategiför framtiden. S. Särskilda skäl utformning och tillämpning av . - Svenskalkoholpolitik bakgrund - ochnuläge. 2 kap.5 §ochandrabestämmelser i . Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen. Ku. . Vård alkoholmissbrukare. av Pantbankemas kreditgivning. N. . Kvinnorochalkohol.S. Rationaliserad fastighetstaxering. del Fi. . Barn - Föräldrar Alkohol. - Personnummerintegritetocheffektivitet.Ju. . - Vallagen.Ju. Med raps i tankarnaM. . Vissamervärdeskattefrågor Kultur lll - m.m. F Statistikochintegritet.del2 Lag om . - Mycket UnderSamma Tak. C. personregister för officiellstatistik m.m. Fi. . Vandelnsbetydelse i medborgarskapsárenden. m.m. Finansiella tjänsteri förändring.Fi. . . Ku. Räddningstjänst i samverkan ochpåentreprenad. . Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. Ku. Fö. . °8 Otillbörligkurspåverkan ochvissainsiderfrågor. Fi. .
Statens 1994
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
69.Onthe General Principles of Environment 99.Domaren i Sverigeinförframtiden Protection. M. - utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. 70.lnomkommunal utjämning.Fi. Del +8. Ju. A 7l. Omintygochutlåtanden som utfärdas hälso- av 100. Beskattningen vid gränsöverskridande ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. S. omstruktureringar inomEG, m.m. Fi. 72.sjukpenning, arbetsskada och förtidspension 10 .Höj ribban förutsättningar ocherfarenheter. Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. - 73.Ungdomars välfärdoch värderingar en under- 102. Analysochutvärdering bistånd.UD. av sökning om levnadsvillkor. livsstilochattityder.C. 103. Studiemedelsfinansierad polisutbildning. Ju. 74.Punktskattema ochEG.Fi. 104.PVC en planför att undvikamiljöpåverkan. M. - 75. Patientskadelag. C. 105.Ny lagstiftning radioochTV. Ku. om 76. Tradeand theEnvironmenttowards a 106. Sjöarbetstid. K. sustainable playingfield.M. 107.Säkrare finansiering av framtidakämavfalls - 77.Tillvaronströsklar. C. kostnader. M. 78.CitytunnelniMalmö. K. 108.Säkrare finansiering framtida av kämavfalls- 79.Allmänhetens bankombudsman. Fi. kostnaderUnderlagsrapponer. M. - 80.iakttagelser underen reform Lägesrapport från 109.Tågetkommer.K. - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet 110.Omsorgoch konkurrens. S. och högskolor det av nya resurstilldelningssystemet lll. Bilars miljöklassning ochEG.M. för grundläggande högskoleutbildning. U. 112. Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. Ny lag om skiljeförfarande. Ju. En studie konsumentupplevelser. av Jo. Förstärkta miljöirisatser i jordbruket 113.Växande råvaror.M. svensk tillämpning EG:smiljöprogram. av Jo. ll4. Avfallsfriframtid. M. - Övergång av verksamheter och kollektiva upp- 115. Sjukvårdsreformer i andraländer. S. sägningar. EUochden svenska arbetsrätten. A. l 16.Skyldighet lagraolja att ochkol. N. Sarnvetsklausul inomhögskoleutbildningen. U. ll7. Domstolsprövningförvaltningsärenden. av Ju. Ny lag om skatt energi. 118. lnformationsteknologin-Vingar människans Enteknisk översyn och EG-anpassning. fönnåga.SB. Motiv. Del 119. Livsmedelspolitik för konsumenterna. - Reformen - Författningstext ochbilagor.DelII. Fi. som kom av sig. Jo. - 86.Teknologioch vårdkonsumtion inomsluten 120. Finansiellleasing lösegendom. av Ju. somatisk korttidsvård1981-2001. S. l2l. Bosparande. Fi. 87.Nyatidpunkter för redovisning ochbetalning av 122.Trygghet mot brotti lokalsamhället. Kartläggning, skatteroch avgifter.Fi. principiella synpunkter ochförslag.Ju. 88.Mervärdesskatten ochEG.Fi. 123. Miljöombudsman. M. 89. Tullagstiftningen ochEG.Fi. 124.Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Ju. 90. Kan- och fastighetsverksamhet 125.Samordnad insamling av miljödata.K. finansiering, samordning och 126. Husläkarreformens första halvår. S. författningsreglering. M. 127.Kronan Spiran Äpplet. En ny universitetsstruktur 91. Trafiken och koldioxiden Principerför att minska i södra Stockholmsområdet. U. trafikens koldioxidutsläpp. K. 128.LokalAgenda21 en vägledning. M. - 92. Miljözonerför trafiki tätorter. K. 129.Företagares arbetslöshetsersättning. A. 93.Levande skärgårdar. Jo. 130. Försäkring under krigsförhållanden. Fi. 94. Dagspresseni 1990-talets medielandskap. Ku. 131.Skyddetvidden inre gränsen. Ju. 95. En allmän sjukvårdsforsäkring i offentligregi.S. 132. landstingens ansvar för kliniskt forsknings- och 96. Följdlagstiftning till miljöbalken.M. utvecklingsarbete. S. 97.Reglering Vattenuttag av ur enskildabrimnar.M. 133.Miljöpolitikens principer. M. 98.Beskattning förmåner. Fi. 134. Över-prövning av beslutiplan-ochbyggärenden. M. av
Statens offentliga utredningar 1994
Kronologisk förteckning
135. TheKey to Europe a comparative analysis of entry andasylum policies Westem in countries. Ku. 136.Statligamyndigheters avtal. Fi. 137.Internationella adoptionsfrâgor 1993års Haagkonvcntion S. m.m. 138. Rapport från Klimatdclegatioiien 1994.M. 139.Nysocialtjänstlag. S. 140.Gemensamt genomförande. HurkanSverige samarbeta andraländer att med för uppfylla åtaganden enligtklimatkonventionen. M. 14 Arbetsrättsliga utredningar. Bakgrundsniaterial . utarbetat sekretariatet 1992års av vid arbetsrättskommitte.A. 142.Vägmllaii Stockholmsregioneti. K. 143.Ekonomiadministrationen vid Linköpings universitet. U. Utjämning kostnader av ochintäkterikommuner . ochlandsting. Fi. Ägarkonccntration i dagspress ochradioTV . fempromcmorior ochdiskussionsinlägg. Ku. - Massmedieforskning förbransch ochsamhälle. Ku. . Fonnerförstatligverksamhet. Fi. . Förtidspension arbetsmarknadspolitisk en ventil . - Säkerhetsskydd. Ju. . Produktsäkerhet i offentligverksamhet. C. . .Grupprättegång DelA-C.Ju. Åtgärderför att främjanyanställningar. A. .
Statens offentliga utredningar 1994
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Socialdepartementet Omkrigetkommit...Förberedelser formottagande av Mäns föreställningar kvinnorochchefskap. [3] om militärtbistånd1949-1969Bilagedcl. v Refomterat pensionssystem. [20] lnformationsteknologin Reformerat pensionssystem. BilagaA. -Vingar människans fönnåga.[l18] Kostnader ochindivideffekter. [21] Reformerat pensionssystem. BilagaB. Justitiedepartementet KvinnorsATPochanalspensioner. [22] Vapenlagen ochEG[4] Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] w Kriminalvårdoch psykiatri.[5] Svensk alkoholpolitik i bakgrund ochnuläge.[25] Års-ochkoncemredovisning enligtISO-direktiv. Att Förebygga alkoholproblem. [26] Dell ochll. Ju,[17] Vård alkoholmissbrukare. av [27] Förvaltabostäder. [23] Kvinnorochalkohol.[28] Vallagen.[30] Barn FöräldrarAlkohol.[29] - - Utrikessekretessen. [49] Gamla är ungasom blivit äldre. Omsolidaritetmellan 6 JuniNationaldagen. [58] generationerna. Europeiska äldreåret1993.[39] Personnummerintegritet - ocheffektivitet. [63] Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar Ny lag om skiljeförfarande. [81] ochsocialbidrag. [46] DomareniSverigeinförframtiden Rättentill ratten- reformerat bilstöd.[55] - utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. E11 centrum för kvinnor som váldtagits och DelA+B, [99] misshandlats. [56] Studiemedelsñnansierad polisutbildning. [103] Om intygochutlåtanden som utfärdas hälso- av Domstolsprövningförvaltningsärenden. av [117] ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71] Finansiellleasing lös av egendom. [120] sjukpenning, arbetsskada ochförtidspension Trygghet mot brotti lokalsamhällct. Kartläggning, förutsättningar erfarenheter, och [72] r principiellasynpunkter ochförslag, [122] Teknologi ochvárdkonsumtion inomsluten Varu-ochpersonkontroll vid EU:s yttre gräns. [124] somatisk korttidsvárd 1981-2001. [86] Skyddetviddcninre gränsen. [131] Enallmänsjukvitrdsförsäkring i offentligregi.[95] Säkerhetsskydd. [149] Omsorgochkonkurrens. [110] Grupprättegáng. DelAC. [151] Sjukvárdsreformer i andraländer.[115] Husläkarreformens förstahalvár.[126] Utrikesdepartementet Landstingens ansvar för klinisktforsknings- och Historiskt vägval FöljdemaförSverigeiutrikes-och utvecklingsarbete.[132] r säkerhetspolitiskt hänseende av att bli respektive intebli Internationella adoptionsfrágor. 1993 árs medlem i Europeiska unionen.[8] Haagkonvention m.m. [137] Anslutning till EU Förslagtill övergripande Nysocialtjänstlag. [139] 7lagstiñning. [10] Förtidspension en arbetsmarknadspolitisk ventil [148] - Suveränitet ochdemokrati + bilagedelmed expertuppsatser. [12] Kommunikationsdepartementet Rena roller i biståndet- styrning ocharbetsfördelning På väg. [15] i en effektivbiståndsförvaltning. [19] Citytunneln i Malmö.[78] Sexualupplysning ochreproduktiv hälsa under1900-talet Trafiken ochkoldioxiden Principerför att minska i Sverige.[37] trafikenskoldioxidutsläpp. [91] Kvinnor,barnocharbeteiSverige 1850-1993. [38] Miljözonerför trafiki tätoner. [92] Analysochutvärdering av bistånd.[102] Sjöarbetstid, [106] Tågetkommer.[109] Försvarsdepartementet Samordnad insamling miljödata.[125] av Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. [67] VägtullariStockholmsregionen. [142]
Statens 1994
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Finansdepartementet Ekonomiadmirtistrationen vid Linköpings universitet. [143] Ändrad ansvarsfördelning fördenstatliga statistiken. [1]
Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk Jordbruksdepartementet konsekvensanalys. [6] JIK-metoden. [13] Förstärkta miljöinsatser jordbruket m.m. Vissamervärdeskattefrågor Kultur lll [31] svensk tillämpning av EG:smiljöprogram. [82] - m.m. - Uppskattad Levande skärgårdar. [93] sysselsättningom - skattemas betydelse för denprivatatjänstesektom. [43] Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten.
Folkbokföringsuppgiñema i samhället. [44] En studie konsumentupplevelser. av [112]
Allemanssparandet översyn. [50] Livsmedelspolitik för konsumenterna. - en Beskattning fastigheter, del Principiella Reformen som kom av sig.[119] av - utgångspunkter beskattning fastigheter för av m.m. [57] Kulturdepartementet Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62] Statistikochintegritet,del2 Förnyelse ochkontinuitet- om konstochkultur
Lag om personregister för officiellstatistik m.m. [65] i framtiden. [9] - Finansiella tjänsteri förändring.[66] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33]
Otillbörligkurspáverkan ochvissainsiderfrágor. [68] Tekniskt utrymme förytterligare TV-sändningar. [34]
Inomkommunal utjämning.[70] Vårandes stämma ochandras. - Punktskattema ochEG.[74] Kulturpolitikochinternationalisering. [35]
Allmänhetens bankombudsman. [79] Minneochbildning. Museemas uppdragoch
Ny lag skattpåenergi. organisation bilagedel.[51] + om Enteknisköversyn ochEG-anpassning. Teatemsroller. [52] Motiv. Del Mästarbrev hantverkare. för [53] - Författningstext ochbilagor.Delll. [85] Utvärdering praxisi av asylärenden. [54] - Nyatidpunkterför redovisning och betalning Särskilda skäl utformning och tillämpning 2 kap. av av skatterochavgifter.[87] 5 §ochandrabestämmelser iutlänningslagen. [60]
Mervärdesskatten ochEG.[88] Dagspressen i 1990-talets medielandskap. [94]
Tullagstiftningen ochEG.[89] Ny lagstiftning radioochTV. [105] om
Beskattning förmåner.[98] av TheKey Europe comparative to - a analysis entry of Beskattningen vid gränsöverskridande andasylumpoliciesinWestern countries. [135] omstruktureringar inomEG, [100] Ägarkoncentration i dagspress ochradioTV m.m. Bosparande. [121] fempromemorior ochdiskussionsinlägg. [145] - Försäkring under krigsförhallanden. [130] Massmedieforskning förbransch ochsamhälle. [146]
Statliga myndigheters avtal.[136] Näringsdepartementet Utjämning kostnader av ochintäkterikommuner ochlandsting. [144] Pantbankemas kreditgivning. [61]
Formerför statlig verksamhet. Fi. [147] Skyldighet lagraoljaochkol. [116] att
Utbildningsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet
Grunden för livslångtlärande. [45] Ledighetslagstiñningen en översyn [41] - Avveckling denobligatoriska av anslutningen till Kunskap for utveckling bilagedel. + [48] Studentkårer ochnationer. [47] Övergång av verksamheter och kollektiva upp-
iakttagelser underen reform Lägesrapport från sägningar. EUochdensvenska arbetsrätten. [83] - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet Företagares arbetslöshetsersättning. [129]
ochhögskolor det av nya resurstilldelningssysternet Arbetsrättsliga utredningar. Bakgrundsmaterial
för grundläggande högskoleutbildning. [80] utarbetat av sekretariatet vid 1992årsarbetsrätts-
Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. [84] kommitté.[141] Höjribban Åtgärder ror att främjauyanställningar. 11521
Lärarkompetens för yrkesutbildning. [101] KronanSpiran Äpplet.En universitetsstruktur ny
i södra Stockholmsområdet. [127]
POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-205021, TELEFON 08-690 9090 ISBN 91-38-13861-1 ISSN 0375-250X