Avbytarverksamhetens organisation och finansiering betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Avbytarverksamhetens organisation och finansiering

SEGE 1995:107 Betänkande av Utredningen om avbytarverksarnhetens organisation och finansiering

ATRafUå

Cec §04

M ih

Statens offentliga utredningar

1995 : 107 Jordbruksdepartementet

Avbytarverksamhetens

organisation och

finansiering

Betänkande av Utredningen om avbytarverksarnhetens

organisation och finansiering

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzcs. Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvalmingskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen.1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss, - Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och infonnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20070-8 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen for

Jordbruksdepartementet

april 1995 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruks-

Den 20 statsrådet Winberg, att tillsätta särskild utredare departementet, en redovisa möjliga former for att bedriva avbytar-

med uppgift att verksamhet efter budgetåret 199596. stöd bemyndigandet förordnade chefen För Jordbruksde-

Med av lantarbetaren Lars-Erik Hellberg särskild utredare. partementet som

förordnades departementssekreteraren Annika

Till sekreterare Holmberg.

utredningsuppdraget slutförts får utredningen härmed över-

Sedan lämna sitt betänkande.

Stockholm i oktober 1995

Lars-Erik Hellberg

Annika Holmberg

InnehåH

Sida Sammanfattning l Bakgrund l.l Avbytarverksamhetens tillkomst l.2 Avbytarverksamhetens behandling i riksdagen 12 1.3 Utredningens direktiv l3

2 Avbytarverksamheten l5 2.1 Uppbyggnad l5 2.2 Organisation 15 2.3 Anslutning l6 2.4 Finansiering 18 2.5 Avgiftsdebitering l8 2.6 Statsbidragsregler 20 2.7 Konkurrenssituationen 20 2.8 Försäkring 2l 2.9 Jourverksamhet 21 l 0 Transporter 22

3 Avbytarverksamhet inom EU 25 3.l EU:s stöd till avbytarverksamhet 25 3.2 Andra EU-länder 28

4 Överväganden och förslag 33

4.l Konsekvenser av att det statliga stödet upphör 33 4.2 Stöd inom ramen för EU:s jordbrukspolitik 35 4.3 Slutsatser och förslag 36

Bilaga l Direktiv 1995:78

SOU l995z l07

Sammanfattning

Förslag till åtgärder

Av de konsekvenser förväntas bli följden att det statliga som av

stödet till avbytarverksamheten upphör fr.o.m. den l januari 1997 utredningen riktat sig att finna lösningar till följande; svå-

har

righeten upprätthålla jourverksamhet en avreglerad avbytar-

att

marknad, då särskilt i glesbygd och i områden med låg djurtäthet.

Eftersom övrig verksamhet, annat än jour, utgör basen för avby-

tarverksamheten och förutsättning för att jourverksamheten

är en skall fungera, bör det även tillses att denna verksamhet överlever.

Även det gäller basverksamheten är det i glesbygden eller i om-

när

råden med låg djurtäthet problemet befaras bli störst då det

som statliga stödet upphör. den faktor utredningen har funnit

Transportkostnaden är som utmärker skillnaden mellan avbytarverksamhet i gles-

vara det som

bygd och tätort samt områden med hög resp. låg djurtäthet. En neu-

tralisering denna kostnadsnackdel är målet med de föreslagna åtav

gärderna. Riksgenomsnittet för körsträckan avbytare och dag är ca 50

per Utredningen har, när det gäller basverksamheten, riktat sig km. reducera kostnaden för sträckor utöver denna nivå. När det att

inom jourverksamheten bör även kostnaderna för

gäller transporter transporter för de första 50 km reduceras. Flertalet de lantbrukare i dag anlitar avbytare är anslutna av som

till ersättarförsäkring. Denna täcker kostnader för avbytarhjälp

en vid sjukdom efter tio dagars karens. Kostnaden för transporter m.m. utöver karenstiden föreslås således inte reduceras.

Transportkostnaden uppskattas till 29 kronor 43 kronor per

resp. mil beroende på färdtidsersättning inkluderas eller inte. Den toom tala kostnaden för de föreslagna åtgärderna, vid nuvarande verksam-

8 Sammanfattning

hetsvolym, beräknas till 13,4 miljoner kronor resp. ca 20 miljoca kronor år beroende vilken ersättningsgrad man väljer. ner per Enligt utredningens bedömning finns i dagsläget inte den stödform inom EU:s stödsystem ett tillfredsställande sätt skulle som

lösa de problem den svenska avbytarverksamheten har att lösa.

som Utredningen vill i stället peka näringens ansvar för att en fungerande avbytarservice skall finnas tillgänglig, även i glesbygd.

Framför allt mejeribranschen har, enligt utredningens förmenande,

goda förutsättningar för satsning, inte bara när det en gemensam gäller finansiering även när det gäller samarbete och breddad utan verksamhet. utredningens direktiv att inte några statliga medel får I anges nya tillföras verksamheten. Trots detta vill utredningen betona att, i det

fall det finns utrymme för omprioritering av statliga åtaganden,

detta område bör ha hög angelägenhetsgrad.

Betänkandets innehåll

kapitel l Bakgrund beskrivs avbytarverksamhetens tillkomst, fö-

I behandlingen i riksdagen fram till nutid och

regående utredningar,

utredningens direktiv. Riksdagen beslutade år 1975 samhälleligt om

stöd till avbytarverksamhet varvid Lantbrukarnas riksförbund LRF

fick i uppdrag huvudman för den verksamhet som organiatt vara serades i form Lantbrukets Avbytartjänst AB LAAB. Verksamav heten har varit föremål för två tidigare utredningar vars betänkanden åren 1978 1993 och har beteckningarna Ds Jo avgavs resp. 1978:1 SOU 1993:25. För budgetåret 199596 18 månader resp.

har 150 miljoner kronor anslagits för avbytarverksamheten. l utreddirektiv bl.a. utgångspunkten för utredningen skall

ningens sägs att stöd till verksamheten upphör efter budgetåret vara att statens 199596.

kapitel 2 Avbytarverksamheten beskrivs framför allt

I

LAAB:s verksamhet samt konkurrenssituationen avbytarmarknaden, statsbidragsregler, försäkringar och transportfrågor. Det råder fri etableringsrätt avbytarmarknaden och sedan den 1 juli

numera

SOU I995: 107 Sammanfattning 9

1995 kan även erhålla statligt startstöd. Ett företag, Agripol man AB, har tillkommit med hjälp av detta. l kapitel 3 Avbylarverksamhet inom EU beskrivs de stöd inom EU:s regelverk rör avbytarverksamheten och jämförelser görs som med tre andra EU-länder. EU:s startstöd, stöd till fortbildning och regionala stöd, bedöms i nuläget inte kunna lösa de problem som den svenska avbytarverksamheten står inför. Permanent stöd enligt svensk modell kan godtas stödet relateras till antalet utförda om avbytartimmar inte klumpsumma till en organisation. l men som Nederländerna, Finland och Danmark kan man notera neddragningar i det statliga stödet till avbytarverksamheten. l Nederländerhar stödet helt upphört och i Finland pågår en neddragning med na 25 %.

l kapitel 4 Överváigcmden och förslag beskrivs konsekvenserna

att det statliga stödet till avbytarverksamheten upphör. Av detta av drar utredningen sedan slutsatser och lägger fram förslag till åtgärder. Den fördyring avbytartjänster som blir följden av att av det statliga stödet upphör kommer att drabba områden med lägre

djurtäthet. Detta gäller främst norra Sverige men även delar av

södra Sverige. Avgifterna kan komma att differentieras så att, för

avbytarföretaget, mindre lönsamma företag missgynnas. År 1997

bedöms inte tillgången avbytarhjälp i glesbygd kunna garanteras. l förlängningen riskerar minskningen andelen småföretag med av

djurproduktion att påskyndas. En fullgod jourservice blir svår att upprätthålla när volymen för basverksamheten minskar. Möjligheten

att tillgodose behovet av utbildning för avbytare minskar trots att behovet sannolikt kommer att öka framöver. Det sistnämnda är, enligt Litredningen, ett av de områden där näringens ansvar kommer att öka. När statens ansvar förs över lantbruksföretagen påskyndas utvecklingen mot ökat samarbete, breddad verksamhet och gemensam branschfinansiering. Förslag till åtgärder, se tidigare avsnitt i sammanfattningen

SOUl995: 107 11

Bakgrund

1.1 Avbytarverksamhetens tillkomst

Behov avbytarhjälp vid sjukdom, olycksfall och ledighet har av lantbrukarna alltid haft, särskilt då de har bedrivit anisom malieproduktion. Förr, då fler sysselsatta inom lantbruket, var

djurbesättningarna mindre och avstånden mellan gårdarna kor-

var kunde lösa behovet avbytare inom familjen eller tare, man av

granngårdar emellan. Vad vi i dag ser som organiserad avbytarverksamhet påbörjades

under 1960-talet med spridd försöksverksamhet i form av lokala

initiativ. Riksdagen beslutade år 1975 att avbytarverksamhet i organiserad form med samhälleligt stöd skulle etableras i Sverige. Detta for att säkerställa att avbytarhjälp skulle finnas tillgänglig for alla lantbrukare till rimlig kostnad och att den skulle täcka hela landet. en Lantbrukarnas riksförbund LRF fick av riksdagen i uppdrag att

huvudman för den verksamhet vilken organiserades i form av

vara aktiebolag Lantbrukets Avbytartjänst AB LAAB. Tillsynsett myndighet blev dåvarande Lantbruksstyrelsen LBS, en funktion

handhas Statens jordbruksverk. Vidare tillskapades

som numera av

avbytarnämnd med representanter från LRF och LBS. Denna

en

fick uppgift samarbetsorgan för avbytarfrågor.

som att vara

Avbytarverksamheten har varit föremål för två tidigare utred-

ningar dels grund strukturella förändringar i verksamheten av och dels i samband med 1990 års beslut livsmedelspoliom en ny tik. Betänkandena från dessa utredningar avgavs år 1978 resp. år 1993 och har beteckningarna Ds Jo 1978:1 resp. SOU 1993:25.

12 Kapitel l SOU 1995: 107

1.2 Avbytarverksamhetens behandling i

riksdagen

Riksdagen förklarade våren 1990 prop. 198990: 146, bet. 198990: JoU25, rskr. l98990:327 att avbytarverksamheten ur social synvinkel så väsentlig att den till viss del skulle finansieras med var statliga medel. Möjligheterna att sikt föra över ansvaret till näringen borde dock övervägas. En särskild utredare tillkallades med uppgift att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Riksdagen beslutade våren 1994 prop. 199394:l0O bil.l0, bet. l99394zloUl3, rskr. l99394:2l9 att anvisa 200 miljoner kronor

för avbytarverksamheten samtidigt som subventioneringsgraden

minskades från 60 % till 45 %. Av konkurrensskäl och för att ca främja effektiviteten föreslogs också att det statliga stödet borde ges ett sådant sätt att konkurrensförutsättningarna för LAAB och andra företag blir likvärdiga. Hösten 1994 beslutade riksdagen prop. 199495:25, 199495: FiUl, rskr. 199495: 145 att subventionerna till avbytarverksamheten skulle upphöra genom en avtrappning med början från den 1

juli 1995. En besparing lOO miljoner kronor skulle göras under

budgetåret 199596. l 1995 års budgetproposition l 99495: l 00, bil. l 0 föreslog regeringen, med anledning att den situation Sveriges ekonomi befinav sig i inte medger att några subventioner lämnas under komner mande budgetår, att stödet till avbytarverksamheten helt skulle upphöra. Vidare sades i propositionen: Regeringen för nu diskussioner med företrädare för Lantbrukarnas riksförbund LRF och

Svenska Lantarbetareförbundet med syfte att finna en lösning som

garanterar verksamhetens fortbestånd Regeringen avser att under våren 1995 återkomma till riksdagen idenna fråga. I detta sammanhang kommer regeringen särskilt att uppmärksamma problemen för avlägset boende jordbrukare. I samband med budgetpropositionen 1995 behandlade riksdagen ett stort antal motioner som rörde avbytartjänsten. Jordbruksutskot-

Kapitel 1 13

SOU 1905: I07

199495:JoU13 uttalade med anledning härav följande; Som tet

tidigare avbytarverksantheten väsentlig från social

framhcillits är

synpunkt. Den lantbrukarna social trygghet och avbytarna ger värdefulla cirbetstillfcillen, särskilt i glesbygd. Sveriges ekonomiska emellertid .så ctllvarlig att subventionerna till avbytar- .situation är verkswnheten bor iinskci Ett belopp på 100 miljoner kronor per år bor beräknas för verksamheten. Detta innebär att 150 miljoner

kronor bör cmvisas till avbytarverksan:heten for budgetperioden.

Anslaget bor tillsvidare behålla beteckningen stöd till avbytarverktillstyrker utskottet regeringens förslag under

samhet m. m. l Övrigt denna punkt. Riksdagens beslut blev. i enlighet med Jordbruksutskottets yttrande, 150 miljoner kronor anvisades lör budgetåret 199596 18 att månader.

1.3 Utredningens direktiv

Direktiven Dir. 1995:78 till Litredningen Avbytarverksamhetens organisation och finansiering beslutades vid regeringsammanträdet

den 20 april 1995.

Utgångspunkten för Litredningen är att statens stöd till verksam-

heten upphör fr.0.m. budgetåret 1997. Utredningen skall redovisa

möjliga former för att bedriva verksamhet efter denna tidpunkt. Vidare skall olika möjligheter kartläggas till finansiering samt

redovisas de möjligheter kan finnas till medfinansiering från som EU.

Förutsättningarna för konkurrens mellan avbytarföretag skall utredas och förslag lämnas till hur konkurrensen avbytarverk-

samhetens område kan främjas. svårigheterna med att bedriva verk-

samhet i glesbygd skall speciellt belysas.

Utredaren skall under arbetet samråda med LRF och Svenska Lantarbetareforbundet SLF samt med representanter för berörda

myndigheter.

Avbytarverksamheten

1 följande beskrivning avbytarmarknaden kommer utgångspunkav Lantbrukets Avbytartjänst AB. Detta eftersom företaget ten att vara har varit och under överskådlig framtid bedöms komma att vara tongivande, i synnerhet riksplanet.

2.1 Uppbyggnad

Lantbrukets Avbytartjänst AB har sedan år 1975 såsom huvudman haft det operativa ansvaret för avbytarverksamheten och varit den organisation varigenom det statliga stödet har förmedlats till landets animalieproducenter. Numera kan även andra företag, Förutsatt att de uppfyller kriterierna För godkänd avbytarverksamhet, få denna roll och åtnjuta både startbidrag och bidrag till verksamheten. Under juni 1995 har ny aktör avbytarmarknaden tillkomen mit Agripol AB har byggt sin verksamhet kring en kund- - - som kategori i stort sett inte har ingått i LAAB:s kundkrets tidigare. som Intresset för att starta eget avbytarföretag har inte visat sig så stort många förväntat men under tidsperioden 1995-1996 som kommer troligen flera företag att skapas, särskilt med hänsyn till det underjuni 1995 införda startbidraget. LAAB förblir dock ensam

att ha rikstäckande organisation och får därigenom fortsatt

om en en

dominerande ställning på avbytarmarknaden.

2.2 Organisation

Antalet anställda vid LAAB var under år 1994 totalt 1 681 varav

16 Kapitel 2 sou 1995:107

593 kvinnor och l 088 män. Detta är en minskning mec ca 2 °o sedan år 1990 då hade 2 196 anställda. man Varje avbytare utgör, tillsammans med de 3-8 djurigare han eller hon har knutna till sig, krets. De 1 681 kretsarna är sedan en

uppdelade 19 distrikt med decentraliserad administratitn där var-

distrikt har eget resultatansvar. De centrala funktionena ligger hos huvudkontoret i Stockholm. Till varje distrikt är ett s.l. avbytarråd knutet i vilket ingår, förutom distriktschefen och fackliga förtroendemän, från LRF, Svenska Lantaroetareförrepresentanter bundet, Länsarbetsnämnden, lantbruksskolor samt den administrati-

va personalen.

Tidigare fanns central avbytarnämnd till viken de 19 även en

avbytarråden knutna. Denna avskaffades emellertid samband

var z

med att LRF:s uppdrag som enda huvudman upphörde.

Moderföretag till LAAB är Lantbrukarnas Ekonomi AB som

100 % aktiekapitalet och i sin tur är ett helägt dotter-

äger av som bolag till LRF.

Det nystartade avbytarföretaget Agripol, med säte i Ljtsdal, star-

enskild firma och har sedan övergått till aktiebclagsform. tade som Företaget har 13 avbytare tre tidigare har varit anställda ca varav hos LAAB.

2.3 Anslutning

l tabellen nedan visas det antal dagar LAAB:s awytare har som anlitats under åren 1987-1994. Sammanställningen visar en uppgång i verksamheten under åren 1987-1990 varefter antalet avbytardagar har minskat. Numera ligger volymen kring 300 OOC dagar per

ar.

Kapitel 2 l 7

År Abonnemang Övriga dagar Totalt

sjukdom, olycksfall m.m.

Källa: LAAB, internt material

Av LAAB:s kundföretag är 90 % mjölkproducenter. Detta är

ca en grupp som har minskat betydligt senare år vilket framgår av tabellen nedan. l nuläget bedöms det finnas 18 000 mjölkföretag ca

att jämföras med år 1988 då de var 29 271 stycken, dvs. en nedgång med ca 39 %.

Källa: SCB, Lantbruksregistret 1 takt med att antalet mjölkproducenter har minskat så har följaktligen LAAB:s abonnenter minskat i antal från 9 057 stycken år

l 8 Kapitel 2 SOU 1995: 107

1987 till 7 314 stycken år 1994. Övriga kunder har min;kat i ännu

större omfattning under samma tidsperiod.

År Abonnenter Övriga kunder Totalt

Fr.o.m. år 1992 redovisas endast aktiva kunder medan fran till år 1991 har samtliga kunder ingick i kundregistret redovisas. som Källa: LAAB, internt

Agripol AB började, tidigare nämnts, sin verksanhet i juni som 1995 med 20 kundföretag har knutit till sig ett 30-tal lantmen nu brukare.

2.4 Finansiering

Finansieringen avbytarverksamheten sker både avgifter

av genom

och budgetmedel. För budgetåret 199596 18 månader har 150

miljoner kronor anvisats från statsbudgeten. LAAB:s totala intäkter under år 1994 417 mljoner krovar ca

fakturerad försäljning stod för ca 208 miljoner kronor.

nor varav

2.5 Avgiftsdebitering

Nedan redovisas LAAB:s avgiftsdebitering för hösten 1195. Avgifär indelade distrikt men någon skillnad i avgiftzsättning

terna

grund besättningsstorlek etc. förekommer inte.

av

Kapitel 2 19

Distrikt Grund- Tim- Tim- Subv. Pris vardag 7 tim. avg. avg. avg. % Brutto Netto dag vard. helg

Skåne 470 130 190 35 l 380 897 Halland 360 130 190 35 1 270 826 KronobBlek. 470 130 190 35 l 380 897 Jönköping 470 130 190 35 l 380 897 Kalmar 470 130 190 35 1 380 897 Gotland 440 130 190 35 l 350 878 BohusDalsl. 453 130 190 35 l 363 886

Älvsborg 360 130 190 35 l 270 826

Skaraborg 361 130 190 35 l 271 826

Östergötland 495 130 190 35 l 405 913

NärkeSöderm.475 130 190 35 1 385 900 UpplVästmanl.475 130 190 35 l 385 900 Värmland 530 130 190 40 l 440 864 Dalarna 498 130 190 40 1 408 845 Gävleborg 467 130 190 40 l 377 826 Västernorrl. 550 130 190 40 1 460 876 Jämtland 560 130 190 40 1 470 882 Västerbotten 580 130 190 40 1 490 894 Norrbotten 580 130 190 40 l 490 894 Källa: LAAB, internt material

Basen för LAAB:s verksamhet är abonnemang. Avgifterna är för hösten 1995 differentierade dels efter om det rör sig om abonnerad eller icke abonnerad verksamhet och dels efter vilket av de 19 distrikt man tillhör. LAAB har differentierat sina avgifter så att kunder i södra Sverige subventioneras med 35 % och i norra Sverige med 40 %

av bruttoavgiften. Timavgifterna är desamma över hela landet me-

dan grundavgiften generellt är högre i norra Sverige. Nettoavgiften

efter subvention för en vardag varierar från 826 till 913 kronor

och skiljer sig dämied inte nämnvärt mellan de norra och södra distrikten.

20 Kapitel 2

2.6 Statsbidragsregler

Stöd kan lämnas i form startbidrag skall användas till av som kostnader för administration och bidrag till verksamheten. För som stödberättigat skall företaget först godkännas av Statens att vara

jordbruksverk. Den stödberättigade avbytartjänsten, dvs. djursköt-

sel, skall utföras avbytare med lämplig utbildning eller kunskap av

i jordbruksverksamhet.

Aktuella stödbelopp framgår av tabellen nedan. Den som genom länstäckande organisation erbjuder avbytartjänster till en och en i hela länet erhåller ett förhöjt stödbelopp. Till övriga samma taxa

lämnas ett grundbelopp.

Förhöjt stödbelopp kr Grundbelopp kr Stödbelopp per arbetspass

Stödbelopp per Källa: Statens jordbruksverk

Stöd lämnas för planerad ledighet för högst 90 dagar och vid sjukdom, olycksfall, dödsfall eller tillfällig föräldraledighet för högst 30 dagar kalenderår och jordbruksföretag. Vid föräldraledighet

per lämnas stöd, med vissa villkor, för högst 200 dagar per barn. Startbidraget, vilket är utformat i samklang med EU:s regler för

motsvarande startbidrag för avbytarverksamhet, lämnas endast till

aktiebolag eller ekonomisk förening och skall användas till admi-

nistration. Bidraget uppgår till 200 kronor avbytardag och det

per sammanlagda startbidraget får inte överskrida 60 000 kronor per heltidssysselsatt avbytare.

2.7 Konkurrenssituationen

I betänkandet Sociala åtgärder för jordbrukare SOU 1993:25

Kapitel 2 21

föreslogs att det statliga stödet skulle lämnas ett sätt så att andra företag skulle få likvärdiga konkurrensförutsättningar. Till detta refererades även då riksdagen våren 1994 beslutade att anvisa 200 miljoner kronor för avbytarverksamheten samtidigt som subventionsgraden minskades från ca 60 % till 45 % prop. 199394:100 bi1.l0, bet. 199394:JoU13, rskr. 199394:219. Genom ändring i förordningen SFS 1994:1832 om stöd till avbytarverksamhet inom jordbruket våren 1995 SFS 1995:554 infördes möjligheten att lämna stöd i form av startbidrag. Detta för

att hjälpa nystartade företag att klara av de administrativa

kostnaderna i uppbyggnadsskedet

2.8 Försäkring

Drygt 30 000 lantbrukare och i stort sett samtliga av LAAB:s kunder är anslutna till Lantbrukarnas Trygghetsförsäkrings LTF

ersättarförsäkring. Försäkringen fungerar som en driftsavbrottsförsäkring. Försäkringen kan tecknas i olika nivåer med försäkringsbelopp

per dag 500, 750, l 000 eller 1 500 kronor. För samtliga nivåer över 500 kronor krävs att försäkringstagaren är fullt frisk och medlem i LRF. Ersättning betalas inte för ersättarkostnader som hänför sig till de första tio dagarna av varje sjukskrivningsperiod. För övriga företagare kan nämnas att den normala karenstiden vid driftsavbrott är 30 dagar. Premien för den lägsta ersättningsnivån 500 kronor per dag är 880 kronor per år.

2.9 J ourverksamhet

Jourverksamhet definieras som när avbytare anlitas utan att det gäller i förväg planerad ledighet, dvs. avbytaren är bokad i förväg.

22 Kapitel 2

kan sig sjukdom, olycksfall både vad gäller lant-

Det röra om m.m.

brukaren själv, hans nära anhöriga eller anställd personal. tabellen nedan visas hur sjukdomsfallen fördelar sig med av-

I

seende sjukdomsperiodens längd.

Intervall sjukdomsperiodens längd 1-5 6-15 16-30 30 Summa sjukdomstillfällen 262 190 127 135 714 Antal 661 l 778 2 680 8 683 13 802 Antal dagar Källa: LAAB, internt material

Vid ungefär hälften alla sjukdomstillfällen sträcker sig sjukdoms-

av fler tio dagar vilket betyder att ersättarförsäk-

perioden över än

träder in. I antal sjukdagar ligger 90 % över tiodagarsringen ca endast 10 % är karensdagar där den försäkringsanslutna nivån, dvs. lantbrukaren själv får stå för kostnaden.

2.10 Transporter

Transportkostnaderna utgör stor del av kostnaderna inom

en

totala transportsträckan år är 1,4 avbytarverksamheten. Den per ca

mil. Räknat med kostnad 43 krmil gör detta totalt miljoner en kronor. Milkostnaden, 43 kronor, grundar sig på ca 60 miljoner och inkluderar även kostnad för

LAAB:s interna prissättning enligt nedanstående uppställning. Om inte inkluderar

färdtiden man

kostnaden för färdtiden blir den totala transportkostnaden ca 40

miljoner kronor 29 krmil 1,4 miljoner mil. x

Rese- Lönebi- Summa ersätt- kostnad kostnad

Källa: Internt, Lantbrukets Avbytartjänst AB

Kapitel 2 23

Av tabellen nedan framgår att andelen restid varierar mellan 9 %

av övrig arbetstid i Älvsborgs län och 21 % i Norrbottens län. De

nordligaste regionerna har en högre andel transportkostnader men även delar av södra Sverige uppvisar jämförbara nivåer. Nord-syd

är alltså inte den enda faktorn som avgör transportavstånden. Det

finns även regioner i södra Sverige där djurtätheten är låg.

Källa: LAAB, internt material

Av tabellen nedan framgår att två tredjedelar av transporterna ligger inom intervallet 60 km per dag. Medelkörsträckan per dag är 50 km utslaget på samtliga avbytare.

24 Kapitel 2 sou 1995:107

Transport- Andel % sträcka per dag km

Källa: LAAB, internt material

3 inom EU

Avbytarverksamhet

Avbytarverksamhet i olika former är relativt vanlig i övriga EU-länder. Undantaget är de sydliga länderna där frånvaron av avbytarverksamhet var en av orsakerna till varför ett Startstöd infördes inom EU. l exempelvis Storbritannien är gårdarna emellertid så stoatt oftast har anställd personal. Det behov av avbytare som ra man ändock existerar täcks i huvudsak av självverksamma avbytare. De länder som har en situationjämförbar med den svenska beskrivs under avsnittet; Andra E U-länder.

3.1 EU:s stöd till

avbytarverksamhet

Nedan görs en översiktlig genomgång av möjligheterna till användning av EU:s strukturregionalstödsprogram påjordbruksområdet för att stödja avbytarverksamheten.

Startstöd

Medlemsländerna kan från EU:s centrala budget erhålla startstöd för att upprätta avbytarforeningar. Stödet ingår som en del av strukturfonderna och är ämnat att komplettera andra stöd i syfte att ge lantbrukare bättre arbetsförhållanden. Stödet beräknas per heltidsanställd i resp. krets och utbetalas i maximalt fem år. Startstödet avser i första hand att täcka administrationskostnaderna för nya 0rganisationer som tillhandahåller ersättare vid ledighet eller sjukdom. Även stödet alltså framför allt administration har vid konom avser takter med företrädare för kommissionen framkommit att det finns

26 Kapitel 3

möjlighet att delvis använda stödet till att subventionerajordbrukakostnad för avbytartjänsten. Målet är att avbytarverksamheten

rens

så småningom skall vara självfmansierande. Stödet för avbytarverksamheten är delfinansierat, dvs. betalas ut

till medlemslandet med viss procentsats det nationellt utbetalen av da beloppet. EU har fastställt ett maximalt belopp om 18 000 ecu 170 000 SEK heltidsanställd i respektive krets vilket

ca per

utgår. Uppgår det nationella stödet däremot till en procentsatsen lägre nivå utgör detta i stället referensbeloppet. Den andel av stödet återbetalas är beroende vilket land det handlar om. EU:s som av

medfinansiering är dock högre i vissa regionalpolitiska stödom-

råden. I mål 1-området är medfinansieringen normalt 50 % men i vissa områden i södra EU är den 65 % och, senare tid, hela %. En bedömning mål 6 skulle kunna få EU-

75 preliminär är att

medfinansiering med 50 %, detta enligt principen att mål 6-området

Sverige skall jämställas med mål l-områdena vad gäller med-

i finansiering. Medlemsländerna betalar först ut nationella stöd till de jord-

bruksorganisationer har till uppgift att tillhandahålla avbytar-

som service. Några gränser för hur stort detta belopp får vara existerar

inte. Därefter ansöker återbetalning från EU hos Europeis-

man om ka Utvecklings- och Garantifonden för Jordbruket EUGFJ, orien-

teringssektionen. I rådets förordning EEG 232891, om Förbättring av jord-

nr

bruksstrukturens effektivitet, berör avdelning fem kompletterande åtgärder för stödja jordbruksföretag. Artikel 15 i denna handlar

att

startbidrag för avbytarverksamhet:

om får ansökan bevilja startbidrag för

I Medlemsstaterna efter att

.

bidra till täckandet administrationskostnader för jordbruksorga-

av

nisationer har till syfte att erbjuda avbytare till jordbrukare.

som För berättiga till detta stöd avses i punkt 1 måste avatt som

bytarverksamheten godkänd medlemsstaten och sysselsätta

vara av

heltidsanställd är fullt kvalificerad att utföra det arbe-

minst en som te han kallas att utföra.

Kapitel 3 27

Medlemsxstciterna skall fastställt: villkoren jbr godkännande av

de tjänster i punkt l och i .synnerhet följande: .som avses ,

Organisationernas juridiska form

-

Betingelser vad gäller drift och räkenskaper

- Vilken sorts avbytare får ersättajordbrukaren, dennes maka - som eller make eller någon vuxen medhjälpare annan

Organisationens minsta varaktighet, inte får understiga l

- som år

Minsta antal anslutna jordbrukare

- Medlemsstaten skall fastställa det starstod i punkt som avses l och inte får överstiga 18 00 avbytare, anställd på som ecu per heltid i den verksamhet i punkt Detta belopp skall försom avses delas degem jforstci åren zivbytares inställning och

iver av vare

det får fördelas i gradvis minskande belopp under den perioden.

Stöd till fortbildning

lnom för EU:s strukturstödsprogram finns också ett stöd till ramen fortbildning jordbrukare. Stödformen kan användas rikstäckande av och är medfinansierad med 25 % EU. Sedan år 1990 har stödet av endast lämnats fortbildningen är ett led i att förbättra effektiviom andra EU-stöd. teten av Då EU:s stöd för vidareutbildning riktas enbart motjordbrukare torde det inte kunna tas i anspråk för vidareutbildning av avbytare.

Regionala stöd

När det gäller andra stöd än rikstäckande kan det inte uteslutas att de regionala stödformerna för mål 6- mål 5b-områdena i framresp. tiden kan tas i anspråk för avbytarverksamhet i Sverige. En anledning till detta skulle kunna att avgiftssättningeii blir starkt geovara grafiskt differentierad. Om så skulle bli fallet kan stödformerna vara

användbara för att säkerställa att också avlägset belägna gårdar i

glesbygd får tillgång till avbytarservice till rimlig kostnad. en

28 Kapitel 3 SOU l995zl07

Det är dock tveksamt stödformerna kan komma i fråga för om avbytarverksamltet eftersom det inte får röra sig driftsstöd. Det om skall i stället fråga stöd av projektkaraktär som utvecklar, vara om inte bevarar. Dessutom är stöden främst avsedda för sådan landsbygdsutveckling minskar beroendet av jordbruk. som Stöden för mål 5b och 6 är medñrmnsierade från EU med 25 % 50 %. De svenska planerna för dessa två målområden är redan resp. fastlagda för den kommande femårsperioden.

Övriga stöd

EU:s medlemsländer tillåts även att betala ut andra stöd än de ovan-

nämnda till avbytarverksamlteten. Permanent stöd enligt svensk mo-

dell kan godtas nationellt stöd om stödet relateras till antalet som utförda avbytartimmar inte klumpsunnna till en organisamen som tion. De nationella stöden måste följa EUzs generella konkurrensregler som beskrivs i Romfördragets artiklar 92-94. Artikel 35 i rådets förordning EEG nr 232891 rör övriga nationella stöd för verksamheten: Denna rådsförordnin skall inte inverka på niedlemsländernas g rätt att vidtaga ytterligare .stödåtgcirder inom de områden .som täcks denna rådsförordning, med undantag av de som tatcs av artikel av 6-9, 11. 12.2, 12.3. 12.4 och 17, på vilkor som .skiljer sigfrån denna förordning, eller belopp överstiger de gränser .santastvars ställs i denna förordning, förutsatt att lesxsu åtgärder iridtctv i överensstämmelse med artikel 9294 ifördraget.

3.2 Andra EU-länder

l det följande redogörs översiktligt för avbytarverksam heten i de tre EU-staterna Nederländerna, Finland och Danmark. Gemensamt för dessa länder är att de liksom Sverige under lång tid har haft en en statligt subventionerad avbytarverksamhet.

SOU I995:l07 Kapitel 3 29

Nederländerna

l Nederländerna har sedan länge tillämpats ett socialt åtgärdsprogram därjordbrukarna erbjudits att vara med. Detta inkluderar även avbytartjänster. Programmets utformning är något olika i de fem olika holländska administrativa regionerna. Gemensamt är att staten traditionellt medverkat med stöd för avbytarverksamhet. Vidare gäller att stödprogrammet i praktiken fungerar statsstödd forsom en säkring som jordbrukaren mot viss premie har möjlighet att ansluta

sig till. Av Nederländernas ca 100 000 jordbrukare har majoriteten

55 % valt att delta i programmet. Det totala antalet anställda avbytare som omfattas av programmet uppgår for närvarande till drygt 500. l några regioner har avbytartjänster endast erbj uditsjordbrukaren vid sjukdom eller vid olycksfall. l andra regioner har programmet utsträckts till att gälla exempelvis semester och närjordbrukaren vid

högsäsong har behov av extra arbetskraft. l det senare fallet är pre-

mien som jordbrukaren betalar högre än i de regioner där avbytartjänsten begränsats till sjukdom och olycksfall. Jordbrukaren kan i samtliga regioner välja mellan att betala en hög premie, varvid avbytartjänsten vid sjukdom etc. tillhandahålles kostnadsfritt, eller att betala en låg premie då avgift tas ut vid ut-

förd avbytartjänst.

På nationell nivå finns en organisation som arbetar med allmän

samordning medan den operativa funktionen helt ligger regional

nivå. Vad gäller finansieringen kan konstateras att fr.o.m. år 1992 uppgick det nederländska statsstödet till 460 SEK per medlem i forsäkringssystemet. Stödet har enligt nederländska jordbruksministeriet alltid varit finansierat via statsbudgeten. Någon EU-medfmansiering har aldrig förekommit. Detta har att göra med att det i Nederländerna redan fanns väl fungerande avbytarverksamhet vid en

tidpunkten då EU:s startstöd för avbytartjänster infördes.

Efter år 1992 har stödprogrammet begränsats avsevärt. Sedan år 1993 har stödet utgått i form av ett årligt belopp 4,5 miljoner om

30 Kapitel 3 SOU l995zl07

SEK. Detta stöd är inriktat att erbjuda avbytartjänster till de

kvinnliga jordbrukare som ingår i försäkringsprogrammet.

Syftet med stödet är att subventionera kostnaden för att numera anlita avbytare i samband med graviditet och barnledighet. l sam-

manhanget kan nämnas att 10 % de totalt 55 000 jordbrukare

av för närvarande omfattas försäkringen är kvinnor. som av Det nuvarande stödprogrammet upphör vid utgången av år 1995. Detta innebär att det statliga stödet för tillhandahållande av avbytartjänster upphör from. den l januari 1996.

Finland

I Finland kan lantbrukare, enligt avbytarservicelagen, lantbruks-

avbytare under tiden för veckoledighet och vikariehjälp semester,

vid sjukdom. Under år 1995 har lantbrukare med animalieproduk-

tion rätt till 22 dagars semester och tolv dagars veckoledighet per

kalenderår. Både företag med animalieproduktion och företag som

bedriver växtodling är berättigade till vikariehjälp de av en tillom

fällig orsak denna hjälp inte har möjlighet att sköta lantbruks-

utan

företaget. Det finns även möjlighet att utöka ledigheten men då är

detta avgiftsbelagt och inte berättigat till statsersättning.

Avbytarservicen under semester är avgiftsfri för lantbrukaren.

Vid veckoledighet betalar lantbrukaren avgift beräknad efter been sättningens storlek. Även när det gäller vikariehjälp vid sjukdom ut-

vilken baseras på familjens totala betalningsförmâga.

går en avgift Det finska Social- och hälsovårdsministeriet har det övergripande för avbytarservicen. Kommunerna har i uppdrag att förse ansvaret lantbrukarna med avbytarservice. Varje kommun skall ha en semes-

ternämnd bl.a. har till uppgift att behandla ansökningar om av-

som

bytarservice och att besluta de avgifter skall gälla. Avby-

om som anställs kommunen eller så kan kommunen teckna avtal tama av med avbytare t.ex. är anställd sammanslutning av lantsom av en

brukare en avbytarring.

SOU l995zl07 Kapitel 3 3l

Kommunernas driftskostnader till följd avbytarservicen ersätts av staten. l 1995 års budget är l 000 miljoner Fmk avsatta till avav bytarservice. Den finska regeringen har föreslagit en ändring av avbytarservicelagen fr.0.m. den l januari 1996 som innebär att lantbrukaren får disponera över en viss summa pengar varmed han själv får upphandla avbytartjänster. Han eller hon får välja om man vill anlita kommunens avbytare eller ordna egen ersättare. Kommunernas obligatoriska avbytarservice skall successivt övergå till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA. Regeringens förslag innebär samtidigt en besparing med 25 % till totalt 750 miljoner Fmk. Denna skall genomföras genom att administrationen minskar då en större del av ansvaret ligger hos lantbrukaren. Dessutom kommer antalet stödberättigade timmar per dag att begränsas efter djurbesättningens storlek.

Danmark

l Danmark tillhandahåller s.k. avbytarföreningar landbrugsvikarordninger avbytarservice för lantbrukare. År 1994 fanns 42 bidragsberättigade avbytarföreningar utspridda över hela landet och dessa hade l4 100 anslutna lantbrukare. Avbytartjänster utnyttjas mest vid sjukdom, därefter kommer semesterledighet och hjälp vid hög arbetsbelastning. Endast ca l % av avbytartimmarna utfördes som hjälp vid hög arbetsbelastning. Av de ovan uppräknade tjänsterna är avbytartjänster vid sjukdom och utbildning bidragsberättigade. Statliga bidrag betalas till avbytarforeningarna och uppgick år 1994 till totalt 67,5 miljoner Dkr. Bidraget är till för att delvis täcka kostnader för: löner och transporter utbildning av avbytarna - Storleken bidraget bestäms av Jordbruksdirektoratet som under det pågående budgetåret kan sänka bidraget om de medel som avsatts i budgeten inte beräknas räcka efter beräknad timåtgång.

32 Kapitel 3 SOU l995:lO7

Utvecklingen under år visar att de tillförda statsmedlen senare andelsmässigt utgör allt mindre del av avbytarföreningarnas toen talomsättning. De danska lantbrukarna är inte bundna till fasta abonnemang hos

avbytarföreningen. Huvudpanen avbytarna är inte fast anställda.

av

Tillgången avbytarservice kan inte i alla lägen garanteras.

överväganden och förslag

4.1 Konsekvenser av att det statliga stödet upphör

Trots strukturförändringar det senaste året kan utredningen konstatera att avbytarverksamheten fungerar väl.

Enligt Lantbrukets Utredningsinstituts LUI enkätundersökning

bland LAAB:s kunder skulle, vid en helt osubventionerad taxa, 75 % av verksamhetens totalvolym försvinna och antalet kunder minska med 60 %. Tendensen, enligt denna undersökning, är att de

minsta företagen kommer att upphöra samt att man i första hand

arbetar mer själv och i mindre utsträckning tar ledigt. När subventioneringsgraden minskade den l juli 1995 befarades 15 % av avbytartimmarna gå förlorade. Effekten blev emellertid betydligt mindre, volymen har minskat med 7 % under sommaren 1995. Det statliga stödet har som effekt att avbytartjänster är tillgängliga även i glesbygd. LAAB har genom att variera subventionsgraden 35 % eller 40 % mellan och södra delarna norra av landet sett till att skillnader i bl.a. transportkostnader inte fullt ut har slagit igenom den fakturerade nettotaxan till Iantbrukaren. Denna situation kan jämföras med den som råder inom den statliga distriktsveterinärorganisationen där bidrag utgår till avlägset boende djurägare. Vid ett osubventionerat läge finns inte möjlighet att ställa krav att avbytarföretagen skall vara rikstäckande. Utvecklingen antas bli att verksamheten kommer att riktas till de regioner som av olika anledningar är mer lönsamma att verka inom. Det är också här man kan vänta sig ökad konkurrens och nyetablering av avbytarforetag.

34 Kapitel 4 SOU l995zl07

Efterfrågan avbytartjänster samt storlek, Verksamhetsinriktning och betalniitgsförmåga hos lantbruksföretagen är faktorer som inverkar lokaliseringen avbytarverksamheten. En mycket vikav tig faktor är även transportkostnaderna. Utredningen har vid samråd i flera fall uppmärksammats behovet fungerande jourtjänst kan rycka vid sjukdom av en som

och olycksfall. För mindre familjeföretag kan det svårt att med

vara kort varsel och till rimlig kostnad ordna med ersättare. Risken en är då att vid höjning av taxorna över företagets betalningsman, en förmåga dels arbetar trots sjukdom, dels att man tvingas försumma djuren och därmed kan komma att riskera försämring av djurhälen san.

Den planerade ledigheten står för 90 % timvolymen och är

av grunden för att företaget skall kunna hålla sig med kompetent per-

sonal. Därför kan det bli svårt att upprätthållajourverksamheten om

övrig verksamhet minskar drastiskt.

Inom LRF:s försäkringsbolag Lantbrukarnas Trygghetsförsäkring

LTF finns ersättarförsäkring för lantbrukare som ger rätt till eren sättning vid sjukdom, olycksfall m.m. efter tio dagars karens. Fram till den 1 juli 1995 krävdes inte hälsodeklaration för att få teckna försäkringen vilket gör att flertalet ersättare numera är anslutna till denna. Lantbrukare har således möjlighet att användande av förgenom säkring reducera kostnadsrisken vid längre tids sjukdom än tio da- Kostnaderna för de första tio dagarna ses emellertid som ett gar. problem, inte minst hos kroniskt sjuka och barnfamiljer. I samband med att de statliga subventionerna upphör utgör försäkringen ett

visst skyddsnät trots att premierna i framtiden troligen kommer att

öka till följd ökade kostnader för LTF. av

För barnfamiljer, där endast en förälder arbetar ijordbruksföreta-

get, kan det bli mycket kostnadskrävande med ersättare i den omfattning man har behov av. Genom minska statliga subventioner torde utrymmet för fortbildning och kompetenshöjande åtgärder för avbytarna begränsas. Strukturrationaliseringar och införandet av ny teknik, särskilt inom

SOU I995:IO7 Kapitel 4 35

mejerisektorn, kommer dock att öka behovet Litbildning. av En minskad volym gör också att fler avbytare andast kommer att kunna erbjudas deltidsarbete vilket ytterligare försvårar för avbytarföretagen att knyta välutbildad personal till verksamheten. Den 3| december l996 upphör startstöden for nyetablering av zivbytarföretzig. Trots att fri etableringsrätt med likvärdiga konkurrensvillkor råder och kommer att råda efter år 1996 kan inte man bortse från den fördel det har inneburit för LAAB att under 20 års tid. med hjälp av statliga medel, ha kunnat bygga stabil, upp en fungerande verksamhet med klart dominerande ställning en marknaden.

4.2 Stöd inom ramen for EU:s

jordbrukspolitik

EU:s .vtarnvröcl till civbyarorgcnzisationer kan intresse dels vara av då det skulle kunna vara rikstäckande, dels då det har likheter med nuvarande stöd i Sverige. Däremot torde möjligheten att ta denna stödform i anspråk vara begränsad då den inte får användas för att finansiera befintlig verksamhet. Stödet till fortbildning avjordbrukare, inom EU:s strukturstödsprogram, kan användas rikstäckande. Däremot förefaller det inte kunna tas i anspråk för vidareutbildning avbytare då det riktas av uteslutande mot jordbrukare. När det gäller andra stöd än rikstäckande kan det, enligt utredningens uppfattning, sikt eventuellt bli aktuellt att överväga användning av de två regionala stödformerna för mål 6 mål 5bresp. områdena i Sverige. Detta gäller särskilt avgifterna för om avbytartjänster blir starkt geografiskt differentierade. Det är dock tveksamt om stödformerna över huvud taget kan komma i fråga när det gäller avbytarverksamhet eftersom det inte får röra sig om driftsstöd. Stöden är tänkta för projekt utvecklar, inte bevarar, som samt som minskar beroendet av jordbruk.

36 Kapitel 4 sou 1995:107

4.3 Slutsatser och förslag

l utredningsdirektiven särskilt angeläget att belysa konanges som

sekvenserna för glesbygden vid minskade statliga subventioner.

F ördyringen avbylartjøinsterna kommer al drabba områden med av

lagre djurtäthel. Delta gäller fran1.st Sverige även delar

norra men av södra Sverige. Om det uppstår brist avbytare inom region kan även en differentieras så att, för civbyrcirförerager, mindre lönsamma taxorna jordbruksföretag nzissggønncis. Detta kan även gälla relativt djurtäta områden. År 1997, då verksamheten helt skall vila på marknadsmässiga grunder, kan inte tillgcingeiz på avbyrarhjälp i glesbygd garanteras: Mindre företag, i allmänhet familjeföretag utan anställda, får

svårare att lösa ersättarbehovet än företag med anställd personal. På kort sikt innebär detta att smâjordbruksföretag med djurproduktion

kommer minska sin lediga tid och kostnaden för driftsstopp att kommer öka. [förlängningen riskerar minskningen andelen att av

småföretag att påskyndas.

Jourverksamheten är till sin karaktär kostsam och har hittills delvis finansierats övrig verksamhet. Trots detta är behovet av en av

fungerande jourverksam het stort. När basverksamheten minskar blir

jourverksaiøzheten svår att zlpprätthålla.

Behovet utbildning för avbytarna kan inte tillgodoses trots att av behovet troligtvis kommer att öka framöver. Detta bör, enligt utredningen, angelägen fråga För näringen och bör kunna lösas vara en gemensam branschsatsning. genom en Flera områden. vilka tidigare har setts statlig angelägensom en

het, överförs jordbrukarens l detta sammanhang vill

nu ansvar. utredningen betona den affärsrisk företagare bör vara beman som redd att ta och bör ha marginaler till. Detta i synnerhet när det gäl-

ler självrisken i avbrottsförsäkringen. Övriga egenföretagare har i

allmänhet karenstid 30 dagar medan lantbrukarna endast har en tio dagars karens i ersättarförsäkringen.

SOU 19952107 Kapitel 4 37

När det gäller annan avbytarverksamhet än jour kan former nya för verksamheten möjliga lösningar. Ökat samarbete, breddad vara verksamhet hos avbytarföretagen men också en gemensam satsning från t.ex. mejeribranschen är exempel detta. Verksamheter som maskinringar, Farmartjänst, Svensk markservice och lantbrukarkooperativ av olika slag kan komplettera avbytarföretagens verksamhet. Av ovannämnda konsekvenser har utredningen ansett det som mest angeläget att lösa problemet med att upprätthållajourverksamheten. Särskilt gäller detta i glesbygdsoittråden eller i områden med lägre djurtäthet. Skälen för detta är att en fungerande jourverksamhet är förutsättningen för att ett gott djurskydd skall kunna garanteras. l områden med högre transportkostnader är möjligheten att lösa jourbehovet begränsad. Enligt utredningens uppfattning bör inrikta sig att finna man finansiering för att minska transportkostnaderna. Avstånden är den parameter som dels skiljer glesbygd från tätort, dels är enkelt en avgränsad och mätbar storhet. Den genomsnittliga körsträckan för hela riket är 50 km per dag. Utredningen har ansett detta vara den nivå utöver vilken bör man reducera transportkostnaden. Detta gäller för basverksamheten, nämligen den planerade ledigheten vilken står för 90 % av avbytartimmarna. För att säkerställa tillhandahållandet avjourtjänster, endast som står för 10 % volymen, bör hela transportkostnaden för denna av verksamhet reduceras. Detta omfattar alltså även de första 50 km. Eftersom ersättarförsäkringen träder efter tio dagars sjukdom bör kostnadsreduktionen begränsas till de tio första dagarna.

Kostnadsberäkning

Basverksanzheten exkl. jour

Av LAAB:s totala körsträcka på totalt 1,4 miljoner mil per år hän-

38 Kapitel 4

för sig 400 000 mil till sträckor som överstiger fem mil per dag ca

och avbytare. 90 % detta 360 000 mil härrör från basverksam-

av

heten. Vid beräknad milkostnad 29 kr se avsnitt 2.10 gör

en

detta transportkostnad för basverksamheten ca 10,4 miljoner

en

kronor 360 000 mil 29 krmil för sträckor över fem mil per dag.

x Inkluderar även kostnaden for fárdtiden blir den ca 15,5 milman joner kronor 360 000 mil x 43 krmil.

Jourverksamheten

Transporterna för jourverksamhet uppskattas till ca 140 000 mil 10 % 1,4 miljoner mil år. Detta skulle motsvara en kostnad av per 4 miljoner kronor. Räknar man bort det som täcks av ersättarca

försäkringen, dvs. sjukdomsperioder utöver tio dagar, hamnar man transportkostnad mellan 4 och 5 miljoner kronor.

en

Totalkostnaden

För den föreslagna lösningen beräknas kostnaden, vid nuvarande verksamhetsvolym, till ca 13,4 miljoner kronor per år. Om man även inkluderar kostnaden för fardtiden blir totalsumman ca 20 miljoner kronor.

Finansiering

Sammantaget inte EU:s stöd, enligt utredningens bedömrymmer ning, den stödform som ett tillfredsställande sätt skulle kunna lösa de problem den svenska avbytarverksamheten har behov som av att lösa. Utredningen vill i stället framhålla näringens ansvar för att säkra

djurskyddet och verksamheten i glesbygden. Inom vissa regioner kommer det att bli nödvändigt för mejeriföreningarna att garantera

mjölkproducenterna avbytarhjälp För att leveranssäkerheten inte

SOU l995:l07 Kapitel 4 39

skall äventyras. När det gäller så väl sammanhållen bransch en som mejeribraitschen, med lång tradition samordning. bör möjligheav terna till en gemensam ñnansieringslösiting goda. vara l utredningens direktiv anges att inte några nya statliga medel får tillföras verksamheten. Trots detta vill utredningen slutligen betona att detta område, i det fall det finns utrymme för omprioritering av statliga åtaganden, bör ha hög angelägenhetsgrad. en

din

Kommittédirektiv

Avbytarverksamhetens organisation och Dir.

1995:78

finansiering

Beslut vid regeringssammanträde den 20 april 1995

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att redovisa möjliga former för att bedriva avbytarverksamhet efter budgetåret 199596. Utgångspunkten är att statens stöd till verksamheten upphör fr.o.m. budgetåret 1997. Vidare skall utredaren kartlägga olika möjligheter till finansiering av verksamheten. Utredaskall överväga Förutsättningarna för konkurrens mellan ren avbytarföretag. De svårigheter som finns att bedriva avbytarverksamhet i glesbygd skall speciellt belysas.

Bakgrund Avbytarverksamheten påbörjades under 1960-talet med spridd försöksverksamhet i form av lokala initiativ. Verksamheten har till syfte att möjliggöra för animalieproducenter att till rimlig kostnad kunna få ersättare vid semester och sjukdom. Riksdagen beslöt våren 1975 att en avbytarverksamhet i mer organiserad form skulle etableras i Sverige med stöd av samhället För att därmed kunna säkerställa en verksamhet i hela landet samtidigt den kunde tillgänglig för alla lantbrukare. som vara Lantbrukamas avbytartjänst AB bildandes med Lantbrukssty-

relsen och senare Statensjordbruksverk som tillsynsmyndighet.

År 1993 8 000 totalt 18 000 mjölkbönder kunder hos var av företaget. Till kunderna hör också ett ökande antal specialise-

rade svinproducenter främst i Syd- och Mellansverige. Lantbrukarnas avbytartjänst AB hade år 1993 1 800 fast anställca

da lantbruksavbytare. I medeltal köpte mjölkbonde år 1993

en

knappt 30 dagars ledighet per år.

Riksdagen förklarade våren 1990 prop. 1989902146, bet.

l98990:JoU25, rskr. 198990:327 att avbytarverksamheten ur

synpunkt så väsentlig att den skulle finansieras med social var statliga medel. Möjligheterna att sikt överföra ansvaret till borde dock övervägas. En särskild utredare

jordbruksnäringen tillkallades med uppgift att utreda den framtida finansieringen vissa sociala åtgärder för jordbrukare. l sitt betänkande

av

Sociala åtgärder för jordbrukare SOU 1993:25 föreslog ut-

redaren även i fortsättningen skulle lämna ett stöd till att staten verksamheten så att förutsättningarna för en rikstäckande

kunde upprätthållas. Som skäl anförde utavbytarverksamhet redningen animalieproduktionen och då särskilt mjölkpro-

att

duktionen medför bundenhet. Enpersonsarbete är också

en stor

inom denna produktionsgren. Detta medför stor sår-

vanligt en

vid och olycksfall. Att inte ha rimliga möjbarhet sjukdomstill ledighet kan också innebära tung psykisk på-

ligheter en frestning. Subventionsgraden till verksamheten föreslogs dock minska. Av utredningen framgår att avbytarverksamhet finns i EU-länder är jämförbara med Sverige och att staten i som vissa länder stöder verksamheten.

Riksdagen beslutade våren 1994 prop 199394: 100, bil. 10,

bet. 199394:JoU13, rskr. 1993941219 att anvisa 200 miljoner

kronor för avbytarverksamheten samtidigt som subventionsgra-

minskades från 60 % till 45 %. Av konkurrensskäl och den ca för främja effektiviteten föreslogs också att det statliga att stödet borde ett sådant sätt att konkurrensförutsättningges för Lantbrukarnas avbytartjänst AB och andra företag blir arna

likvärdiga. I förordningen 1994:1832 stöd till avbytar-

om

verksamhet inom jordbruket föreskrivs bl.a. att statligt stöd

i mån tillgång medel till företag tillhandalämnas av som

håller avbytartjänster inom jordbruket och som har godkänts

av Statens jordbruksverk.

Riksdagen beslutade hösten 1994 prop. 199495225,

l99495zFiUl, rskr. l99495;l45 att subventionerna till avbytarverksamheten skulle upphöra avtrappning med genom en början från den l juli 1995. En besparing 100 miljoner kroskulle göras under budgetåret 199596. Riksdagen förutnor också i beslutet att näringen kollektivt skulle ta ett ansvar satte för att upprätthålla avbytarverksamheten. Regeringen har i 1995 års budgetproposition föreslagit att

stödet till avbytarverksamheten helt upphör med hänvisning till den situation Sveriges ekonomi befinner sig l propositionen

anför regeringen att den att återkomma till riksdagen i avser fråga verksamhetens fortbestånd och i detta sammanhang om särskilt uppmärksamma problemen för avlägset boende jordbrukare.

Utredningsuppd raget

Utgångspunkten för utredaren skall att det statliga stödet

vara

till avbytarverksamheten upphör efter budgetåret 199596.

Alternativen till statligt subventionerad verksamhet skall en därför utredas. Avbytarverksamhet kan bedrivas i ett flertal former. Regler för att bedriva verksamheten kan komma att behövas. Utredaren skall redovisa möjliga former för att be-

driva avbytarverksamhet efter budgetåret 199596.

Utredaren skall också lämna förslag till hur konkurrensen

avbytarverksamhetens område kan främjas. En översyn skall genomföras den gällande förordningen stöd till av-

av om bytarverksamhet inom jordbruket. Vidare skall problemen med bedriva avbytarverksamhet i glesbygd speciellt belysas. att Utredaren skall också kartlägga olika finansieringsformer för avbytarverksamheten samt redogöra för de möjligheter som kan finnas till medfinansiering från EU. Utredaren skall under arbetet samråda med Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lantarbetareförbundet samt med representanter for berörda myndigheter.

Övrigt

Utredaren skall beakta regeringens direktiv att redovisa om

regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och att redovisa jäm-

om

ställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124.

Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 oktober 1995.

J ordbruksdepartementet

Statens

offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Ãlvsâkerhet. K. . ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. A 41.Allmänbehörighet för högskolestudier. U. Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. Fi. 42.Framtidsanpassad Gotlandstraftk. K. , - Långtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning. . - Ju. Várdens svåraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju.

SlutbetänkandePrioriteringsutredningcn. av S. 45.Grundvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet

Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrâttighetcr ochbodelning. Ju. 47.Tvángsmedel enligt27och28kap.RB Fulltekonomiskt arbctsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju.

.Oversyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EGanpassade körkortsregler. K.

.Nya konsumentregler. Ju. 49.Prognoser över inkomster statens ochutgifter. Fi. MervärdesskattNyatidpunkterför - 50.Kunskapsläget pákämavfallsomrádet l995. M.

redovisning ochbetalning,Fi. 51.Elförsörjningiofred.N.

Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö 52.Godtrosförvârv stöldgodsJu. av Ny Elmarknad Bilagedel.N. + S3.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen.Fö. l5. Köttshandcln. S. 54.Fastighetsbildning w engemensam uppgiftför stat lö. Socialtarbete mot prostitutionen i SverigeS ochkommun.M.

17.Homosexuell prostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärcnden. A 18.Konsti offentligmiljö. Ku. 56.Förmåner ochsanktioner

.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifterför administration. Fi. - 20.Utan stannar Sverige.Fö. 57.Förslag internationellt om ett flygsäkerhets 2l. Staden vattenutan vatten. Fö. universitet i Norrköping-Linköping. U. .Radioaktiva ämnenslår jordbruki SkåneFö. ut 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes - om 23.Brist elektronikkomponcnter. Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. S. 24,Gasmoln lamslârUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkring ochSamhällsekonomi

25.Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament. S. 26.Undcrhállsbidrag ochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B.

DelA ochDelB. S. .Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C.

27.Regionalframtid bilagor,C. + 62.Ett renat Skåne.M.

28.Lagen om vissainternationella sanktioner 63. Översyn skattereglerna av för stiftelseroch ideella - en översyn.UD. föreningar.Fi, 29.Civilt bruk av försvarets resurser 64.Klimatförändringar i traftkpolitiken.K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. 65.Näringslivets tvistlösning. Ju. AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av 66.Polisens användning övervakningskameror av vid

Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU.M. förundersökning. Ju. . .lT ochverksamhetsfömyelse inomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt, Fi. m.m. Förslagtill nya samverkansformer. Ju. .IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96,SB.

Ersättning för ideellskadavidpersonskada. Ju. 69.Betaltjänster. Fi.

Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - Avgifterinomhandikappomrádet. 71.Behörighet ochUrval.Förslagtill reglerför nya Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. antagning till Universitetochhögskolor.U. - Fi. 72.Svenska insatserför internationell katastrof-och Vártdagligablad stödtill svenskdagspress. - Ku. flyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.

YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial - Fö.

yrkesutbildning. U. 73.Ettaktiebolag för servicetill universitetoch .Somereflections SwedishLabourMarket on högskolor m.m. U.

Policy.A. Lâgenhetsdata. Fi. Någrautländska forskares . syn svensk 75.Svenskflyktingpolitik i globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik. A. 76. Arbetetill invandrare. A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.Rösterom EU:s regeringskonferens hearingmed organisationstöreträdare. debattörer och forskare.UD. 78 Den svenskarymdverksamheten. N. . Vårdnad,boendeochumgänge. JU. . 80.EU om regeringskonferensen 1996 - institutioncmas rapporter synpunkter i övrigamedlemsländer. UD. - .Ny rättshjälpslag ochandra bestämmelser om rättsligtbistånd.Ju. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelsema. K. 83.EU-kandidater12 länder som kanbli EU:s nya medlemmar. UD. 84.Kulturpolitikens inriktning. Ku. 84. Kulturpolitikens inriktning i korthet.Ku. - .Tjugoårs kulturpolitik1974-1994. Ku. 86.Dokumentation och socialtjänstregister. S. .Försäkringsrörelse i förändring Fi. Den brukade mångfalden. Dell+2. Jo. . 89.Svenskar i EU-tjänst.Fi. .Kärnavfalloch Miljö. M. 91 .Ett reformerat straffsystem. l-IlI. Del Ju. 92 EG:s arbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för . det svenska regclsystemct. A. 93.Omprövningav statligaåtaganden. Fi. Personalavveckling, utbildning och beskattning. . Fi. 95.Hälsodataregister - Vârdregister. S. 96. Jordens klimatförändras. Enanalys hotbild av och globala átgärdsstrategier. M. 97.Miljöklassningav snöskotrar. M. 98. 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering. N. - 99.sMHlzs verksamhetsform K. .Hållbar utvecklingi landets fjällområden. M. l0l. Ett utvidgat EU möjligheter problem. och v Sammanfattningen av hearingi augusti1995. UD. 102.Medborgarnas EU frihet och säkerhet - Frågor om unionens tredjepelareinförregeringskonferensen 1996.UD. 103.Föräldrari självförvaltande skolor.U. 104. Skattereformen 1990-1991. Enutvärdering. Fi, 105.Konkurrensbalans. i Åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentligprissättning. N. .Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella företag.Fi. 107. Avbytarverksamhetens organisation och finansiering. Jo.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen.[53]

lT-kotnmissionens Svenska insatserför internationell katastrof-och arbetsprogram 1995-96. [68] tlyktinghjälp.Kanläggning, analys och förslag. [72]

Justitiedepartementet Socialdepartementet Pensionsrättigheter ochbodelning. [8] Nyakonsumentregler. Vårdenssvåraval.

lT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av [5]

Förslagtill samverkansformer. Könshandeln. [15] nya [32] Ersättning Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.[16] för ideellskadavidpersonskada. [33] Sambandet RedovisningBeskattning. [43] Homosexuell prostitution.[17] - Underhállsbidrag ochbidragsförskott, Aktiebolagets organisations [44] Tvångsmedel DelA ochDelB. [26] enligt27och28kap RB polislagcn.[47] Avgifterinomhandikappomrádet, [35] samt Godtroslörvärv Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- om av stöldgods[52] - Näringslivets tvistlösning[65] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten [58]

Polisensanvändning övervakningskameror Ohiilsoförsäkring ochsamhällsekonomi av vid förundersökning [66] - olikaaspekter modeller,finansiering och incitament. [59] Vårdnad,boendeochtrnig;itrge.[79] Ny rattslijalpslzrg ochandrabestämmelser Kvinnofrid.DelA+B. [60] otn Dokumentation ochsocialtjänstregister. [86] riillsllglbistånd.[81] Ettreformeratstratffsystetn, Dell-lll. [91] llälsodataregisterVárdregister. [95] -

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Lagen otn vissa internationella sanktioner översyn,[28] Samordnad ochintegrerad tågtrafikpå - en Röster EU:sregertngskonferens Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] om Ãlvsäkerhct. [40] - hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer ochforskare.[77] Framtidsanpassad Gotlandstralik. [42]

EU regeringskonferensen 1996 EG-anpassade körkortsregler, [48] otn institutionernas Klimatförändringartrañkpolitiken. i [64] -- rapporter synpunkter i övrigamedlemsländer, [80] Allmännakommunikationerför alla [70] - - Finansieringslösningar för Göteborgs- och LSU-kandidater12länder - som kanbli liUzs medlemmar. [83] Dennisöverenskommelsema. [82] nya EttutvidgatEU möjligheter ochproblem. SMl-l1:sverksamhetsform [99] - Sammanfattning aven hearingiaugusti1995.[101] Finansdepartementet Medborgarnas EU frihetochsäkerhet - Frågor om unionens IFCÖJC pelareinförregerings Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3] -

konferensen 1996.[102] Lángtidsutredningen 1995.[4]

Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Försvarsdepartementet Översyn skattebrottslagen. av [10]

Muskövarvets framtid.[6] MervärdesskattNyatidpunkterför - Analys Försvarsmaktens ekonomi,[13] redovisning ochbetalning.[12] av Ettsäkraresamhälle.[19] Förmåner ochsanktioner en samladredovisning.[36] - Utan Sverige.[20] Prognoser över statens inkomster ochutgifter. [49] stannar Stadenpâ [21] Förmåner ochsanktioner vattenutanvatten. Radioaktiva ämnen slár jordbruk ut i Skåne.[22] - utgifterför administration. [56] Bristpaelektronikkomponenter. [23] Översyn skattereglema av för stiftelserochideella

föreningar.[63] GasmolnlamslârUppsala.[24] Civilt bruk försvarets Naturgrusskatt, m.m. [67] av resurser regelverken. erfarenheter, helikoptrar.[29] Betaltjänster. [69]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ljgenhetsdata. [74] Näringsdepartementet

Försäkringsrörelse i förändring [87] Ett renodlatnäringsförbud. [1] Svenskar i EU-tjänst.[89] Ny Eltnarknad Bilagedel.[14] + Omprövning statligaåtaganden. av [93] Elförsörjningiofrcd.[51] Personalaweckling, utbildningochbeskattning. [94] Densvenska Rymdverksamheten. [78] Skattereformen 1990-1991. Enutvärdering. [104] l990taletsbostadsmarknad Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella en förstautvärdering.[98] företag.[106] - Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad

Utbildningsdepartementet konkurrensncutralitet vid offentligprissättning. [105]

Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial Civildepartementet yrkesutbildning. [38] Regionalframtid bilagor.[27] + Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] [61] Myndighetsutövning vid medborgarkontor Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

universitetiNorrköping-Linköping. [57] Miljödepartementet

Behörighet ochUrval.Förslagtill nya regler för Alkylat och lvliljöklasstting bensin.[30] av antagning till Universitet och högskolor.[71] Ettvidareutvecklar ntiljöklnssytstem i EU. [31] Ettaktiebolag för servicetill universitet och Grundvattenskydd. [45] högskolor m.m, [73] Kunskapsläget kärnavfallsområdct 1995. [50] Föräldrari självförvaltande skolor.[103] Fastighetsbildning engemensam uppgift för stat - Jordbruksdepartementet ochkommun.[54] Ett renar Skåne.[62] Den brukade mångfalden. Del 1+2. [88] Kärnavfall och Miljö. [90] Avbytarvcrksamhetens organisation och Jordens klimatförändras.Enanalys hotbild av ñnansiering. [107] ochglobalaátgärdsstralegier. [96]

Arbetsmarknadsdepartementet Miljöklassning snöskotrar, av [97] Hållbarutvecklingi landets fjällomrâden. [10] Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa. [2] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7]

Kompetens för strukturomvandling. [34]

Somereflections SwedishLabourMarket on

Policy.[39]

Någrautländska forskares syn svensk

arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet

i asylprocessen. [46]

Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden. [55]

Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75]

Arbetetill invandrare.[76]

EG:sarbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för

detsvenska regelsystemet. [92]

Kulturdepartementet

Konsti offentlig miljö. [18]

Vártdagligablad Pstöd svenskdagspress.[37] - till

Kulturpolitikens inriktning. [84]

Kulturpolitikens inriktning - i konhet. [84]

Tjugoårskulturpolitik1974-1994. [85]

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX08-2050 21, TELEFON08-690 9090

ISBN 91-38-20070-8 ISSN 0375-25OX