Fria val? : om kön, makt och fritid : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

I

l

FRIA

I

VAL

ä

I

| |

I Om

|

kön,

|

| makt

|

och

I

fritid.

I

| | | Delbetänkande från fritidsutredningen. SOU l995zl45.

I

Å r

SU

05,5,

;Wi Statens offentliga utredningar

1 995 145 :

Civildepartementet

Fria Val

Om kön, makt och fritid

Delbetänkande av Fritidsutredningen

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20141-0 Stockholm 1995 ISSN 0375-250x

SOU 1995: 145

Till statsrådet Marita

Ulvskog

Regeringen beslutade den ll maj 1995 att tillsätta en kommitté med uppdrag att utreda fördelning av offentliga resurser till fritidsverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv C 1995:06. I enlighet med beslutet till-

kallades Gertrud Åström den 16 maj 1995 särskild utredare. Som

som sekreterare förordnades Helén Lundkvist den 15 juni 1995. Kommittén har antagit namnet Fritidsutredningen. Som sakkunniga förordnades Hugo Blom, sekreterare, och Thomas Johansson, kansliråd. Som experter förordnades Anna Aspegrembyrådirektör, Siv Junback, avdelningsdirektör, Britten Månsson-Wallin, kanslichef och Marianne Söderberg, forsknings- och utvecklingschef. Kommittén söker att inom fritidsområdet använda den kunskap som finns i kvinnoforskningen och de erfarenheter som arbetet för ökad jämställdhet har gett. Med anledning av uppdraget att studera vilken forskning som finns om kvinnors och mäns fritid. beslöt kommittén att anordna en konferens, Fritid och Jämställdhet, den 31 oktober 1995. Som talare inbjöds professor Rosemary Deem, Lancaster University, professor Kari Fasting, ldrottshögskolan i Oslo, professor Karla Henderson. University of North Carolina och beteendevetaren och journalisten Petra Ulmanen, Stockholm. Kommunförbundet var behjälpliga vid administrationen av konferensen.

SOU 1995: 145 Konferensbidragen presenteras i vårt delbetänkande Fria val Om kön, makt och fritid, som härmed överlämnas. Stockholm i december 1995

Gertrud Åström

Hugo Blom Thomas Johansson Amia Aspegren Siv Junback Britten Månsson-Wallin Marianne Söderberg Helén Lundkvist

1995: 145 Innehåll

Innehåll

1 Inledning 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2 Kvinnorörelse i miniformat 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Petra Ulmanen

3 Feministisk forskning synliggör kvinnors fritid 31 . . . . . . . . . . Karla A. Henderson

4 Kvinnors fritid i Storbritannien under 1990-talet:

praktik och politik 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rosemary Deem

5 Kvinnor, idrott och fritid 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kari Fasting

Bilaga

Direktiv 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1995: 145 Inledning 5

Inledning

Svensk traditionell jämställdhetspolitik kan beskrivas utifrån tre kännetecken: tillbyggnad, sidoordning och allmängiltighet. Med det

menas att när kvinnofrågorna blev till ett jämställdhetsproblem skapades

ett speciellt politiskt rum, jämställdhetsrummet, där kvinnor kunde

bedriva jämställdhet. Frågor som betecknades jämställdhetsfrågor

som var något som man inte behövde befatta sig med i det övriga politiska huset. Vissa reformer skulle i och för sig skapa jämställdhet, i men allmänhet, inte på ett specificerat sätt. När Var Hur var något som kvinnor fick försöka förhandla sig fram till, både i det personliga livet och på organisatorisk nivå. Dessa tre tidigare kännetecken har brutits och jämställdhetsarbetet handlar nu mer om konkretisering och omfördelning. Vår utredning är ett exempel på en sådan konkretisering av jämställdhet till ett sakpolitiskt område, fritidspolitiken. Det är också vårt uppdrag att ge

förslag till de omfördelningar analyserna våra undersökningar

som av motiverar. Bland de första uppgifter som utredningen tog itu med, att ta var fram en översikt över fritidsforskningen i Sverige. Vi sökte i allmänhet efter vanlig fritidsforskning och vi sökte i synnerhet efter kvinnoforskning inom fritidsområdet. Det visade sig ganska snart att fritidsforskningen i Sverige år mycket liten till omfattningen, den är inte en

egen forskningsdisciplin och fritidsforskare finns utspridda olika institutioner och lärosäten. Fritidsforskning med kvinnovetenskaplig in-

riktning existerar nästan inte, även om enkilda forskare gjort insatser på detta område fastän de i första hand betecknas som exempelvis ungdomsforskare eller idrottsforskare. För att få tag i den för oss

relevanta könsteoretiska fritidsforskningen fick således utomlands. l framförallt USA och Storbritannien finns fritidsvetenskapliga

institutioner med undervisning och forskning även det också där om

bedrivs fritidsforskning inom andra discipliner. Det visade sig även att

det fanns kvinnoforskning inom fritidsområdet där såväl traditionell teori som traditionell politik undersöktes och utmanades. Vi beslöt därför att

6 Inledning SOU 1995: 145

ordna en konferens dit vi bjöd två av de ledande världsnamnen inom kvinnovetenskaplig fritidsforskning, professor Rosemary Deem från Storbritannien och professor Karla Henderson från USA. Rosemary

Deems avhandling hette just precis Women and Leisure Kvinnor och

fritid och hon har publicerat ett stort antal böcker och artiklar där hon

diskuterar det specifika med kvinnors fritid. Hon intresserar sig för hur kvinnors fritid struktureras och en av hennes främsta kvaliteter är hennes förmåga att omsätta de teoretiska diskussionerna till kvinnors vardagliga liv. Karla Hendersons fokus ligger teoretiska analyser och utveckling av teoretiska begrepp. Hon har gjort ett antal forskningsöversikter och har på ett intressant sätt använt sig av feministiska teoretiska begrepp i omläsningar av traditionell fritidsforskning. Till konferensen bjöd vi också professor Kari Fasting som finns Idrottshögskolan i Oslo. Idrott är av tradition en viktig del av fritidspolitiken, men den spelar också en viktig och stor roll i människors fritid. Kari Fasting forskar om kvinnors idrottande och om förhållandet mellan idrottsrörelsen och kvinnorna. Utifrån feministisk teoribildning ställer hon grundläggande frågor om vad idrott manifesterar i ett samhälleligt perspektiv. Slutligen bad vi Petra Ulmanen att tala om den utvärdering som hon gjort av ett antal projekt vilka ingick i Ungdomsstyrelsens satsning för att stärka flickor i föreningslivet. Ulmanen belyser de metoder som använts inom projekten och analyserar dessa utifrån feministiska strategier och synsätt.

Fria val

En minsta gemensam nämnare för inläggen i konferensen skulle kunna vara ifrågasättandet av tanken att fritid är en fri tid som organiseras utifrån fria val. I Sverige har det gjorts diverse fritidsvaneundersökningar, men dessa har i liten utsträckning problematiserat vad det är som styr våra val av fritidsverksamheter. I vad mån och vilket sätt som våra valmöjligheter är idealtypiserade är fortfarande hypotetiskt dvs att vi vet inte om skulle välja att göra det vi nu gör om vi verkligen kunde välja. Vårt beteende normeras av redan befintliga verksamheter. Denna normering är av speciellt intresse vid könsteoretiskt inriktade fritidsstudier eftersom normering till traditionella verksamheter också innebär en normering till manliga val och preferenser. En viktig uppgift både för kvinnoforskningen inom fritidsområdet och för en fritidspolitik

SOU 1995: 145 Inledning 7

som utgår från jämställdhet borde alltså vara att belysa och skapa

förutsättningar för kvinnor och män att göra reella val.

Att vi valt att kalla vårt betänkande Fria val beror också på att vi, i enlighet med våra direktiv, vill lyfta fram betydelsen av den demokratiska representationen,i detta fall i olika styrelser och nämnder inom fritidsområdet. På 1995 års Riksidrottsmöte kunde idrottsrörelsens representanter konstatera att de mål för en jämställd representation som fastställdes i Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan 1989 inte uppnåtts. Idrottsrörelsen beslutade då också om en viss styrning, en kvotering till förmån för underrepresenterat kön, dvs kvinnor. En jämn representation kvinnor och män är i och för sig ingen garanti för en förändrad av normering och för förändrade verksamheter, men det verkar onekligen förutsättning. Kari Fasting poängterar att andelen aktiva kvinnor vara en inom idrotten inte avspeglar sig vare sig i styrelser, bland tränare, domare eller bland ledare och hon undrar helt enkelt hur länge det skall få så här. Även i Petra Ulmanens analyser berörs vara representationsfrågan som en del i stärkandet av flickor. Varannan damernas, dvs en jämn könsrepresentation, är en tämligen allmänt omfattad målsättning även utanför politiskt valda församlingar, men vägen dit verkar lång och i vissa fall mycket krokig. Det skulle alltså vara av stor vikt att utforma det omfattande stöd som föreningar inom fritidsområdet erhåller från statligt och kommunalt håll ett sådant sätt att det verkar främjande för de uppsatta jämställdhetsmålen. En sådan förändring skulle också stärka föreningarnas möjligheter att bli bärare av jämställdhet.

I behov av tolkning

När vi fyller ett begrepp med mening och innehåll gör vi det utifrån våra tolkningar olika fenomen. Tolkningarna bygger i sin tur de av idéer och erfarenheter som vi är bärare av. För fritidsområdet innebär det bland annat att mycket av det som kvinnor faktiskt gör sin fritid inte tolkas in under begreppet fritid, men det innebär också att det som kallas för kvinnors fritid ibland har väldigt lite med detta att göra. Rosemary Deem skriver att hon inte är ute efter att ge någon slutgilitig och heltäckande definition av begreppet fritid, utan hon definierar helt enkelt kvinnors fritid som allt, vad som helst, som ger kvinnor en upplevelse nöje och tillfredsställelse. Forskaren Ingemar Norling, av Göteborg, menar att begreppet rekreation ibland är att föredra framför

8 Inledning SOU 1995: 145

fritid, eftersom rekreation är den egentliga kvalitativa målsättningen. Att använda begreppet rekreation ligger också i linje med Karla Hendersons

uppfattning. Hon menar att det bärande i analysen av kvinnors fritid är

vilken erfarenhet och mening som fritid ger kvinnor. Rekreation skulle också innebära att man kunde fjärma sig från den problematiska dikotomin fritid och arbete. Det verkar emellertid viktigt att samtidigt belysa hur en samhällelig och privat arbetsdelning av obetalt och betalt arbete strukturerar kvinnors och mäns möjligheter till såväl fritid som rekreation och vilket sätt denna dikotomi är speciellt komplicerad för

kvinnor och i en växande grad för jämställda män, kan man hoppasl.

Problemet hittar hem

Kvinnor görs ofta till bärare av de tillkortakommanden som de upplever i ojämställda sammanhang. Det är så att säga kvinnorna och inte ojämställdheten som är problemet. Petra Ulmanen visar i sin analys av projekten för att stärka flickor i föreningslivet att man där velat vrida problemstämpeln bort från flickorna och att dessa istället gjorts till bärare av förändring. Problemet har istället förlagts till de strukturer och maktordningar som de verkar inom. Det svåra med detta är emellertid att i samma veva som vi erkänner att flickorna är bärare av förändring och strukturerna bärare av problemet, ojämställdheten och oråttvisan, ställs krav på förändring av alla som i vid mening ingår i dessa

strukturer. Det ställer krav förändring på pojkar som är medlemmar,

på dem som sitter i styrelserna och på de samhälleliga sammanhang som föreningarna ingår Medelstilldelningen utmanas och det blir exempelvis nödvändigt att kunna visa vilka personer som är målgrupp för olika satsningar och också varför. Om vissa grupper ska ha mindre resurser måste de som beslutar om tilldelningen argumentera för detta. Allt detta ställer krav en fritidspolitik, statlig och kommunal.

Finns det en sådan Och hur skapar en fritidspolitik som bygger på

jämställdhet och genomförs utan tillbyggnader, sidoordningar och allmängiltigheter

Petra Ulmanen 9

2 Kvinnorörelse i miniformat

Petra Ulmanen

Hur kan vi förbättra flickors situation i föreningslivet Vad kan flickor vinna att vara i en grupp med bara flickor Vilka mötesformer passar flickor Hur får vi flickor i styrelser Hur kan vi omfördela fritidsresurserna så att flickor får lika mycket som pojkar

2.1 Att stärka flickor i

föreningslivet

Detta är några av de frågor som Statens Ungdomsråd numera

Ungdomsstyrelsen försökte besvara i projektet Att stärka flickor i föreningslivet. Projektet som startade år 1993 och avslutades två år senare var ett utvecklingsarbete för flickor inom föreningsliv och övrig fritidsverksamhet. Syftet var att pröva och formulera olika metoder för att arbeta med och för flickor, både för att medvetandegöra och stärka

flickorna personligen och för att försöka förändra de ojämställda

förhållandena i fritidsverksamheten i stort. Fem organisationer som representerar flickors olika fritidsintressen deltog i projektet: Fritidsforum, Fältbiologerna, Skolidrottsförbundet, Ridsportförbundet och Vi Unga. Fritidsforum är riksorganisation för fritids- och hemgårdar och representerade i projektet den öppna

verksamheten. Där finns det, till skillnad från i föreningslivet, inte

några krav på aktivitet, kontinuerligt deltagande eller förhandsanmälan.

Fältbiologernas verksamhet kretsar kring natur- och miljöfrågor,

Skolidrottsförbundet anordnar idrottsaktiviteter för skolelever efter

skoldagens slut och Ridsportförbundet är ridsportens riksorganisation.

Dans- och teaterverksamhet representerades av Vi Unga.

Projektet Att stärka flickor i föreningslivet löpte parallellt på två nivåer. De fem organisationerna samarbetade i en referensgrupp på

central nivå med att samla ihop, utveckla och sprida olika metoder för arbete med och för flickor. Organisationerna anordnade också lokal

10 Petra Ulmanen

verksamhet för flickor i form av kurser, studiecirklar och tjej grupper

där de olika metoderna kunde prövas. Jag har utvärderat projektets första år genom att göra intervjuer, studera dokumentation och närvara referensgruppens möten. Utvärderingen presenterades i rapporten Stärkta flickor. En utvärdering

av projektet Att stärka flickor i föreningslivet Ungdomsstyrelsen

rapporterar, nr 1995. l denna artikel kommer jag att ta upp de metoder som användes inom projektet samt analysera valen av metoder utifrån feministiska strategier och synsätt.

Osynliga mönster

Inom projektet kallades de mekanismer som orsakar ojämställda förhållanden för flickor i föreningslivet för osynliga mönster. Med detta avsåg man sådant som osynliggörande, förlöjligande, maktlöshet och dåligt självförtroende, vilket sammantaget leder till att flickor tystnar. Syftet med projektet kan sägas ha varit att undanröja dessa osynliga mönster, men trots detta har projektets förändringsarbete hindrats av de osynliga mönstren. Exempel på detta är oförståelse inför projektets syfte och existens på högre nivåer inom organisationerna, att man glömde bort projektet under sammanträden och fällde nedsättande kommentarer om det på skämt. Alltså har det som projektet försökt bekämpa också hindrat själva projektarbetet.

Metoder mot underordning

För att bekämpa de osynliga mönstren har man prövat olika metoder som går ut att antingen undgå eller synliggöra dessa. Syftet med att synliggöra osynliga mönster är att få flickor att förstå att det inte är dem som det är fel på, utan det sätt som de behandlas på. Tanken är att flickorna ur denna insikt ska få bättre självförtroende, kraft och motivation att försöka förändra situationen. Inom projektet har man försökt synliggöra osynliga mönster genom att ge dem namn, ge konkreta och lätt igenkännliga exempel, med statistik och undersökningar bevisa att orättvisor existerar, påpeka när de osynliga mönstren visar sig och att tala öppet om detta. Metoderna visar också olika sätt att försöka undgå dessa mönster, för att sedan kunna bekämpa dem. Ett sätt är att skapa verksamhet för flickor i form av enkönade grupper där flickors självförtroende kan stärkas och dit de osynliga mönstren förhoppningsvis inte når. Flickor

SOU 1995: 145 Petra Ulmanen 1 l

kan genom mentorskap inblick i och pröva ledarskap och förtroendeuppdrag. De kan stötta varandra genom att dela på ett uppdrag. De kan också i enkönade grupper öva sig i sådana färdigheter krävs av ledare och förtroendevalda. En annan metod är att pröva som nya former för möten och beslutsfattande, antingen i enkönade grupper eller i den ordinarie verksamheten.

Att ge osynliga mönster ett namn

Att ge osynliga mönster ett namn, i enlighet med resonemanget att det inte har något namn finns inte, har flera håll inom projektet som varit en effektiv metod för att synliggöra dessa. De osynliga mönstren har inom Fältbiologerna benämnts som härskartekniker. På Fältbiologernas kurser har kursledarna tagit upp begreppet och genom diskussioner funnit exempel ur flickornas egna erfarenheter. Ett exempel är att flickor som velat ägna sig fågelskådning inte har fått reda på vilka fåglar de och om de frågat har de blivit bemötta som om de ser, vore dumma. Detsamma har gällt många av de förkortningar som

används i styrelsearbetet. Detta är, enligt Berit Ås, exempel på de två

härskarteknikerna undanhållande av information och förlöjligande Ås,

1992. Sådana erfarenheter avskräcker flickor från fågelskådning och styrelsearbete inom Fältbiologerna.

Medvetandegörande genom konkreta exempel

De intervjuade flickorna på lokal nivå uppskattade den medvetandegörande inriktningen på kurserna och användandet av konkreta exempel som de själva kände igen. Skolidrottsförbundet exemplifierade sina resonemang kring flickors och kvinnors underordning med att tala om flickbebisar som kläs i rosa och

pojkbebisar i ljusblâtt: Flickan kan använda pojkens kläder, men pojken

kan inte använda flickans utan att se löjlig ut. Varför Fritidsforum höll ett häx- och prinsessläger enbart för flickor där ett seminarium om könsdiskriminerande reklam hade en medvetandegörande verkan. Ett exempel som användes var att män i reklam presenterades med både för- och efternamn och yrke, medan kvinnor bara presenterades med förnamnet. Inom Fältbiologerna förankrade man begreppet härskartekniker genom att ta upp situationer flickorna själva upplevt i den egna verksamheten. som

12 Petra Ulmanen

Statistik om orättvis bidragsfördelning

Att använda sig av siffror som tydligt visar orättvisor vad gäller

bidragsfördelning har varit en annan framgångsrik metod. På

Ridsportförhundets kurser användes sådana siffror ett framgångsrikt sätt för att medvetandegöra flickorna och motivera dem att försöka förändra förhållandena. Till exempel jämfördes anslagen till den pojkdominerade ishockeyn med anslagen till den flickdominerade ridningen. Samtliga projektledare från de fem organisationerna hävdade att sådana siffror varit ett viktigt argument för förankringen projektet av inom organisationen då de visade att orättvisorna är ett faktiskt problem. Flera av organisationerna inledde projektarbetet med undersökning en av flickornas situation inom den egna organisationen, för att få argument för förändring.

Enkönade grupper

Metoden med enkönade grupper har använts genomgående i projektet.

Referensgruppen var enkönad och alla de fem organisationerna hade

enkönade grupper i sina lokala projekt, vilket mycket uppskattat. var

Utgångspunkten för detta är att flickor hämmas när pojkar är närvarande

och att de i en grupp med bara flickor vågar hävda sig mer och kan utvecklas egna villkor. Då kan flickors starka sidor synliggöras och stärkas. I en enkönad grupp finns större förutsättningar för att flickorna skall känna gemenskap och få insikt om sin situation, så att deras självtillit och självförtroende växer. Tanken är att verksamhet i enkönade grupper ska ge flickor styrka att ställa krav den övriga verksamheten. Fritidsforum har störst erfarenhet av metoden med enkönade grupper.

De har tidigare formulerat och beskrivit tjejgruppen metod för

som den öppna verksamheten fritidsgårdar, för att på så sätt göra metoden offentlig och höja dess status Hanström 1993, 1994.

Påtala orättvisor

Inom Fältbiologerna har man pekat och diskuterat osynliga mönster som härskartekniker och hur de tar sig uttryck i exempelvis styrelsearbete. På deras riksårsmöte ropades det rakt ut härskarteknikl inför plenum om någon försökte förlöjliga eller nonchalera flickas en inlägg eller undanhålla information. De pojkar som fått information om

Petra Ulmanen 13

härskarteknikerna på detta direkta sätt har tagit intryck av det, hävdade de intervjuade flickorna pâ lokal nivå. Inom Ridsportförbundet har man anordnat demonstrationer och andra aktioner mot politiker och beslutsfattare för att påpeka den orättvisa bidragsfördelningen mellan flickors och pojkars fritidsverksamhet.

Mentorskap eller dela på uppdrag

På projektets högre nivåer har metoden att dela på uppdrag använts. Det fanns således två projektledare Statens Ungdomsråd, i referensgruppen hade några organisationer två projektledare, och ibland samarbetade projektledarna med en annan erfaren person inom organisationen. Genom att arbeta två och tvâ fick projektledarna stöd och idéer av varandra. Behovet av detta var stort, eftersom projektet generellt sett varit dåligt förankrat inom organisationerna på samtliga nivåer. Att

arbeta med förankringen var också viktigt för projektets framgång,

eftersom bristande förankring visade sig i form av hinder och motstånd av olika slag. Pâ lokal nivå har man inom Vi Unga prövat att låta flickor gå

bredvid ledare för dans- och teaterverksamhet. Inom Fältbiologerna har

man i vissa styrelser gjort samma sätt, då flickorna fick en mentor som skulle lotsa dem in i arbetet. Fältbiologerna har också utbildat

flickor i förenings- och sammanträdeskunskap. Syftet med att ha

mentorsprogram och speciella utbildningar har varit att låta flickor ta del av information och kunskap som annars bara pojkar brukar få genom ett mer självklart, informellt och automatiskt mentorskap.

[Vfya former för möten och beslutsfattande

Fältbiologerna har prövat nya former för möten och beslutsfattande. Exempel detta är diskussioner och arbete bedrivet i små grupper, talarrundor, delat eller roterande ansvar för olika uppdrag och att låta mötet ha formen av en fikastund. Referensgruppen har också använt sig av dessa metoder under sitt arbete. Fritidsforums tjejgruppen som metod tar upp liknande former för verksamheten.

14 Petra Ulmanen

2.2 för

Strategier förändring

I detta avsnitt kommer jag att presentera några feministiska strategier och synsätt, som kan överföras och användas i arbetet för att förbättra flickors situation inom fritidsverksamheten. Därefter kommer jag att ge en analys av utvecklingsarbetet inom projektet Att stärka flickor i föreningslivet utifrån dessa teoretiska perspektiv. Tre begreppspar är centrala i detta avsnitt: ideologierna särart och likhet, strategierna integration och segregation samt expressiv och instrumentell orientering på arbetet för att förbättra flickors och kvinnors villkor. Ideologierna särart och likhet innebär tvâ olika synsätt vad gäller kvinnligt och manligt. Särartsideologin framhåller skillnader i psyke,

biologi och beteende mellan kvinnor och män. Likhetsideologin

framhåller istället könens grundläggande likhet, mänskligheten. Integration och segregation är två strategier för att påverka en mansdominerad kultur. Integration innebär att kvinnor arbetar för jämställdhet tillsammans med män inom de sammanhang som män utformat. segregation innebär att kvinnor arbetar för jämställdhet utan män i ett sammanhang som de själva utformat. Expressiv och instrumentell orientering motsvarar två olika inriktningar i arbetet för att förbättra flickors och kvinnors villkor. Den expressiva orienteringen riktar in sig särart som ideologi och segregation som strategi, vilket innebär att man betonar skillnaderna mellan könen och vikten av att kvinnor verkar för sig. Den instrumentella orienteringen innebär en inriktning på likhet som ideologi och integration som strategi, vilket innebär en betoning på likheten mellan könen och att tillsammans med männen arbeta för jämställdhet. Ur ett feministiskt perspektiv kan jag se två utmärkande drag för projektet Att stärka flickor i föreningslivet. Det första är att man betonat olikheterna mellan könen, det vill säga en särartsideologi. Det andra är att man betonat vikten av enkönade grupper för flickor, det vill säga en segregationsstrategi. Detta innebär att en expressiv inriktning på arbetet för att förbättra flickors villkor har använts.

Ideologierna särart och likhet

Särart och likhet innebär två olika sätt att se kvinnligt och manligt.

På frågan vad kvinnlighet och manlighet innebär ges olika På så

svar. sätt motsvarar särart och likhet två olika ideologier. Beroende vilken ideologi man väljer i sin syn på kvinnligt och manligt, får även de

Petra Ulmanen 15

strategier man väljer för att förändra villkoren för flickor och kvinnor i samhället olika innebörd. Dessa ideologier och strategier kan överföras till att gälla även i arbetet för att förändra flickors villkor inom fritidsverksamheten. De som vill framhäva skillnader mellan könen och menar att det finns ett sant eller ursprungligt kvinnligt och ett motsatt manligt väsen, stödjer sig på en särartsideologi. De betonar att kvinnor ska bejaka och uppvärdera sitt kvinnliga väsen. Vi är olika men ändå lika värda, är honnörsordet. De gör en uppdelning mellan kvinnligt och manligt utifrån föreställningar om könens olika egenskaper och funktioner. Detta innebär att kvinnor och män får olika roller och lämpar sig för olika uppgifter i samhället. De som ser kvinnor och män som i grunden lika och de skillnader som finns mellan könen som skapade av samhället vi lever stödjer sig en likhetsideologi. De motsätter sig tanken att det skulle finnas en sann eller ursprunglig kvinnlighet. Eftersom båda könen först och främst är människor ska de självklart ha samma rättigheter och möjligheter. Traditionella könsroller begränsar människor. Med utgångspunkt i likheten ska kvinnor och män värderas lika. Särartsförespråkare stödjer sig ofta på individcentrerade teorier och förklaringsmodeller, huvudsakligen psykologiska och medicinskabiologiska teorier jfr Bjerrum Nielsen Rudberg, 1991; Chodorow, 1989; Gilligan, 1985; Irigary, 1994; Uvnäs-Moberg, 1998, 1990, m.fl.. Likhetsförespråkare framhåller risker med särartsideologin, t.ex. att den historiskt sett har lett dels till bakslag för kvinnors möjligheter och dels till begränsande normer för hur en riktig kvinna bör vara jfr Faludi, 1992; Fausto-Sterling, 1985; Forssén Hamberg, 1994; Hirdman, 1983, 1986; Ulmanen, 1993; Wikander, 1993, 1994, m.fl.. Likhetsförespråkare stödjer sig huvudsakligen strukturella förklaringsgrunder, som beskriver hur manligt och kvinnligt konstrueras utifrân de skeva maktförhållanden som råder mellan könen i samhället. Ett exempel på detta är teorin om genussystemet enligt Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria 1995, 1988, 1989.

Genussystemet det osynliga mönstret - Hirdman hävdar att det finns ett osynligt mönster, genussystemet, som inordnar kvinnor och män i samhället. Genus står för det kulturellt och socialt formade könet till skillnad från det biologiska och har också alltmer ersatt begreppet könsroll. Ordningen av människor i genussystemet är grunden för alla sociala, politiska och ekonomiska

16 Petra Ulmanen

ordningar. Orsaken till att alla försök till förändring förhållandet

av mellan kvinnor och män stöter motstånd är ruckar den att man grundläggande inordningen av människor. Genussystemet fungerar enligt två principer: åtskilj andets princip och

Värderandets princip. Åtskiljandets princip innebär att manligt och

kvinnligt ska hållas isär. Det män gör får inte kvinnor göra och tvärtom. Denna princip visar sig i arbetsdelningen mellan könen och föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Vårt samhälle är uppdelat i en kvinnlig privat sfär och en manlig offentlig sfár. Trots att de flesta kvinnor yrkesarbetar, är majoriteten sysselsatta inom vård och omsorg. Männen är i majoritet inom politik och affarsliv. Kvinnor tar större ansvar för och ägnar mer tid hem och barn. Inom fritidsverksamheten visar sig den åtskiljande principen att det genom nästan uteslutande är flickor som rider och spelar teater, medan nästan bara pojkar spelar ishockey. Värderandets princip innebär att mannen är normen för det normala och allmängiltiga. Det en man gör, tycker och tänker är enligt den manliga normen alltid bäst. Män är generellt sett överordnade och kvinnor underordnade. Av detta följer att det kvinnor gör, tycker som och tänker inte ses som lika mycket värt. Ett exempel detta är att

kvinnodominerade arbeten är lågavlönade. Värderandets princip medför

i föreningslivet att fritidsaktiviteter där flickor dominerar subventioneras i lägre grad än fritidsaktiviteter där pojkar dominerar. Ett exempel är att 78 procent av landets ishallar drivs kommunalt, bara fem procent men

av ridhusen Svenska Kommunförbundet, 1992. Dessutom går större

en del av de offentliga fritidssatsningarna till sysselsättningar där pojkar dominerar än till sådana där flickor dominerar. I Stockholms stad är

skillnaden ungefär tio procent Blomdahl Elofsson, 1985.

Den manliga normen beror på den manliga dominansen i samhället, d.v.s. det faktum att män som grupp fortfarande har mer makt i samhället än kvinnor som grupp. Män har i och med sin maktposition

såväl ett tolkningsprivilegium som ett symbolformuleringsprivilegium

jfr Fredelius, Frithiof Ursing, 1994; Lewin, 1986, m.tl.. Det innebär t ex att den grupp i samhället som har mest makt bestämmer vad som är mest värt mäns eller kvinnors arbete och erfarenheter, pojkars eller flickors val av fritidsaktiviteter. Den grupp har mest makt som bestämmer också vad som är riktigt arbete och vad som är riktiga

fritidsaktiviteter. Att en större del av de fritidssysselsättningar

som flickor väljer står utanför det statligt subventionerade fritidsutbudet, tyder att en större del av flickors val av fritidsaktiviteter inte ses som riktiga eller lika viktiga pojkars. som

Petra Ulmanen 17

Hirdman menar att människor tillägnar sig genussystemet genom att osynliga genuskontrakt sluts mellan könen. Kontrakten består av föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt, hur relationen mellan könen bör vara, vilka intressen och arbetsuppgifter kvinnor respektive män bör ha och så vidare. Människor tillägnar sig dessa

föreställningar genom socialisation den process främst under uppväxten

då individer övertar samhällets normer. Eftersom genussystemet är grunden för hur vårt samhälle är uppbyggt och strukturerat, tillägnar vi oss det också genom att verka i samhället. Hur människor inrättat världen och allt som människor skapat, t ex arbetsdelningen mellan könen, litteratur och vetenskap, både återspeglar och återskapar genussystemet.

Värderande och åtskiljande

Yvonne Hirdman hävdar att det finns tvâ olika synsätt både inom likhets- och särartsideologin. Inom båda ideologierna kan man antingen se mannen som norm eller inte.

Könen ska inte blandas Könen ska blandas

särart likhet

särart utan likhet

lvIANNEN

utan AR INTE mannen mannen NORM som norm som norm

MANNEN särart med likhet med

AR mannen mannen NORM som norm som norm

Hirdman hävdar att dessa fyra olika synsätt har legat till grund för

fyra olika strategier som använts under kvinnorörelsens historia. De båda särartsstrategiernabygger synsättet att könen är varandras motsatser och att de tillsammans bildar en helhet eftersom de kompletterar varandra. Därigenom accepteras de traditionella könsrollerna och det könsuppdelade samhället med olika arbetsområden för kvinnor och män. Den särartsstrategi som försöker bestrida den manliga normen hävdar att kvinnor och män är så olika att de inte ens kan jämföras. Taktiken är att sätta principen om att könen inte ska blandas framför den som säger att mannen är norm, för att därigenom kunna undvika den manliga normen. Taktiken för särartsstrategin med

18 Petra Ulmanen

mannen som norm är däremot att försöka ersätta den manliga normen med en kvinnlig. De båda likhetsstrategierna motsätter sig det könsuppdelade samhället. Likhetsstrategin med mannen som norm innebär att kvinnor strävar efter inflytande, respekt och värdighet genom att framhålla könens likhet. Men den mänsklighet som är målet för strategin är färgad av den manliga normen. Likhetsstrategin utan mannen som norm innebär istället en strävan mot könsfrihet bortom de traditionella könsrollerna, genom att både kvinnor och män ska få lika möjligheter att delta både i den offentliga och den privata sfären. Idag är särartsstrategin populär, med eller utan mannen som norm, medan kvinnorörelsen under 70-talet arbetade för likhet utan mannen som norm. Men eftersom denna inriktning utmanade genussystemets båda principer mötte den ett så starkt motstånd att strategin förändrades till likhet med mannen som norm. Som grund för bedömningen av möjligheterna i dagens samhälle för strategin särart utan mannen som norm, ligger uppfattningen hur om flickors och kvinnors villkor och möjligheter i samhället ser ut, det vill säga styrkan i genussystemet. Om genussystemet har luckrats vilket upp, innebär ökad jämställdhet, kan strategin med särart utan mannen som norm vara framgångsrik. Den manliga normen kan bara slå igenom om män som grupp dominerar. Men om genussystemet fortfarande är mycket starkt, vore denna strategi mindre lyckad. Kritik mot strategin med särart utan mannen som och ett norm förordande av strategin med likhet utan utmanar mannen som norm, våra trygga och inrotade könsroller och bygger dessutom på en

förståelse av det abstrakta och svårgripbara maktbegreppet.

Särartsideologin kan i detta ljus framstå som ett lockande alternativ för många flickor och kvinnor, eftersom det innebär en uppvärdering det av sätt att vara som de har socialiserats Budskapet är att du duger som du är, vilket är stärkande i sig. Kvinnorna behåller omvärldens och framförallt pojkarnas och männens gillande, vilket innebär positiv en bekräftelse av kvinnligheten jfr Ethelberg, 1983, 1985; Haavind, 1982, 1985.

Strategierna integration och segregation

Integration och segregation motsvarar två strategier för att påverka en mansdominerad kultur, hävdar Rita Liljeström 1983, professor i sociologi. Integration år att tillsammans med män arbeta för jämställdhet i ett sammanhang som män utformat. Segregation innebär att kvinnor

Petra Ulmanen 19

verkar för sig i ett sammanhang som de själva utformat. Jag hävdar att dessa strategier kan överföras till att gälla även inom fritidsverksamheten.

Liljeström menar att det finns två uppsättningar av både segregations- och integrationsstrategin, beroende på om man stödjer sig

likhets- eller särartsideologi. Kvinnorörelsens arbete har sedan en 60-talet omfattat samtliga kombinationer av dessa strategier och ideologier. En strategi formad utifrån likhet och integration grundar sig på synsättet att kvinnor och män i grunden är lika och att de tillsammans

bäst kan verka för jämställdhet. Denna ståndpunkt hävdar likheten och

gemenskapen mellan könen så starkt att det leder till könsblindhet. På så vis blir mannen norm, trots att könsneutralitet är mottot. När denna ståndpunkt slog igenom inom fritidsverksamheten på 70-talet, innebar det att de tjejrum där man anordnade verksamhet endast för flickor,

togs bort från fritidsgårdarna Statens Ungdomsråd, 1993. Flickorna

fick i stället anpassa sig till pojkarnas verksamhet. En strategi byggd på särart och integration syftar till att arbeta tillsammans med män. Liljeström kallar detta för en defensiv särart, eftersom den påförs kvinnor utifrån, d.v.s.hestäms av männen. Antingen kommer kvinnorna indirekt överens med männen om att ordningen inte ska rubbas, eller så får kvinnorna en liten nisch för sig själva där kvinnliga värden gäller, men inflytande i samhället eller organisationen i övrigt saknas. På detta sätt blir särarten en fälla. Ett exempel på detta inom fritidsområdet kan vara Fritidsforums tjej gruppsverksamhet, som syftar till att flickorna själva ska formulera verksamheten och de värden ska gälla i den egna gruppen Hanström, 1993, 1994. Risken är som emellertid att flickorna inte får något inflytande över den ordinarie verksamheten. Strategin med likhet och segregation motsvaras av Fältbiologernas mentorsprogram och kurser i förenings- och mötesteknik för flickor. Tanken är att flickor genom denna typ av övningar ska få möjlighet att lära sig samma saker som pojkarna och få självförtroende, så att de kan hävda sig i könsblandade sammahang. Strategin med särart och segregation innebär en offensiv särart, eftersom kvinnorna själva definierar den, utan män, hävdar Liljeström. Kvinnor byter position med män och ser sig själva som subjekt eller De skapar en egen kvinnokultur. Detta motsvaras av målen för norm.

Fritidsforums tjej gruppsverksamhet.

20 Petra Ulmanen

Frihet från könsstereotyper eller egendejinierad särart

Liljeströms strategi med särart och segregation har stora likheter med Hirdmans strategi av särart med mannen Kritiken mot som norm. strategin med särart och segregation handlar kvinnor över om huvudtaget har möjlighet att själva definiera särarten, då manlig en dominans och norm råder i samhället vilket leder till att män som grupp

besitter såväl tolknings- som symbolformuleringsprivilegium jfr

Fredelius, Frithiof Ursing, 1994; Lewin, 1986, m.fl.. Skillnaden mellan strategin med särart och segregation och kvinnlig särart tillsammans med män kanske inte är så stor, eftersom kvinnor

internaliserat den manliga norm råder i samhället jfr Ethelberg,

som 1983, 1985.

Expressiv och instrumentell orientering

Det finns två huvudsakliga inriktningar inom kvinnorörelsen, expressiv

och instrumentell Keränen, 1986. De använder sig strategier av baserade på olika kombinationer av likhet och särart och segregation

och integration. Jag menar att de tvâ inriktningarna expressiv och

instrumentell också kan överföras till att gälla för arbetet för att förbättra flickors villkor inom fritidsverksamheten. Den instrumentellt orienterade rörelsen betonar kvinnors likhet med

män och använder sig av integrationsstrategi. Att kvinnor

en diskrimineras ses som orsaken till den bristande jämställdheten. Kravet blir därför att kvinnor ska ha lika stora möjligheter att prestera som

män. Handlingsstrategin präglas av traditionell påtryckningspolitik för att påverka statligt beslutsfattande, offentlig politik och lagstiftning. Organiseringen inom rörelsen är ofta traditionellt hierarkisk och

verksamheten är målinriktad och formell. Den expressivt inriktade rörelsen betonar istället kvinnors särart och

använder sig av en segregationsstrategi. Problemet

ses som kvinnoförtryck. Målet är frigörelse från manssamhällets förtryck och därför motsätter sig denna rörelse att kvinnor ska integreras i samhället. Strategin präglas av medvetandegörande och emancipation. Rörelsen motsätter sig hierarkisk organisering och specialisering bestämda uppgifter. Alla former dominans förkastas. Rörelsen är av

decentraliserad och består av självständiga smågrupper.

I dessa två inriktningar finns olika svagheter. Den instrumentella orienteringen definierar aldrig grundorsaken till ojämställdheten, organisationen är starkare än dess ideologiska innehåll. Därför kan

Petra Ulmanen 21

rörelsen lätt bli integrerad i maktstrukturen och därmed sluta att göra motstånd. Den expressiva orienteringen har svårt att få till stånd målinriktad handling utifrån sin analys av problemet med kvinnors underordning. Därför blir den känslig för att kvinnor kan bli bortdeñnierade, splittrade och isolerade.

Det finns ett dilemma: Ska kvinnor arbeta inom de manligt definierade organisationerna i syfte att förändra dem, eller ska de göra

förändringsarbetet själva utanför de existerande organisationerna Om kvinnor går i redan existerande organisationer finns risken att kvinnorna själva förändras i enlighet med den manliga normen och att organisationerna därmed inte förändras. Om kvinnorna istället försöker

genomföra förändringsarbetet utanför de etablerade organisationerna, är

det svårt att få tillgång till det inflytande som krävs för att få till stånd en reell och varaktig förändring.

2.3 Analys

Strategier och ideologier

Projektet Att stärka flickor i föreningslivet utmärks i sin helhet av en expressiv strategi med en betoning på särart och segregation i arbetet för att förbättra flickors villkor. Såväl Statens Ungdomsråd och referensgruppen som majoriteten av de intervjuade flickorna lokal nivå betonar olikheter mellan könen i egenskaper och intressen. De menar att ökad kunskap och medvetenhet om dessa olikheter leder till ökad jämställdhet. Men inom projektet kommer också likhetspositionen

till uttryck. En projektledarna Statens Ungdomsråd formulerar

av

motsättningen mellan synsätten så här med du i citatet nedan menas

den andra projektledaren:

Jag blir ofta nervös och misstänksam när man gör en speciell

-

verksamhet för tjejer, men här skiljer jag mig från dej och referensgruppen. Du tycker att det är nödvändigt med en speciell

verksamhet för tjejer för att tjejer ska få rätten att vara sig själva. Jag

tycker att tjejer ska rätt att vara sig själva utan att definiera sig som tjejer. Det den grundläggande motsättningen. Den finns även

är nog

inom referensgruppen. Är engagerad för feminismen, för

man att

förbättra tiejers villkor, så finns den här motsättningen automatiskt. Den finns även i sig själv. Den här dualiteten eller splittringen jinns ju inom

som kvinna. Vill jag vara människa på lika villkor som männen; eller en

22 Petra Ulmanen

vill jag ha rätt att bli människa på lika villkor som männen, genom att först få rätten och bli bekräftad som kvinna på mina egna villkor

Inom projektet ställer man sig kritisk till 70-talets likhetsinriktade strategi med mannen som norm. Istället anammar man en särartsstrategi som försöker undgå principen att mannen är norm. I Statens

Ungdomsråds delrapport för projektet till Civildepartementet berörs båda

strategierna:

I jämställdhetens tecken under 1970-talet togs inom föreningslivet allt -

bort som kunde påminna oss om att flickor och pojkar var olika. Nu

var

alla lika. Alla skulle göra samma saker. Flickorna fick inte längre ha

kvar sina Eva-rum på fritidsgårdarna och scoutpatrullerna skulle inte

längre vara enkönade. Efter ett tag upptäckte man att det som skulle

äkatjämställdheten i stället hade movtverkat den. Så på slutet av 1980talet börjar man att prata om att man måste värna särskildheten. om

Det vill säga att flickor och pojkar år olika och har olika behov. Men fritidsledarna var utbildade att aktivera pojkar. Man upptäckte inom fritidssektorn att man saknade kunskap om flickor, om deras

socialisation, fritidsstilar, sätt att organisera sig m.m. Statens

Ungdomsråd 1994, s. 4.

Att betona likheten mellan könen i jämställdhetsarbete behöver, enligt Hirdman, inte innebära ett accepterande av den manliga normen. Men att betona likheten mellan könen tycks inte locka dagens unga kvinnor, kanske för att man tänker sig att det innebär ett accepterande av den manliga normen. Istället är ett individcentrerat synsätt som betonar skillnader mellan könen populärt, vilket avspeglar sig på samtliga nivåer inom detta projekt. jfr Jämställdhetsombudsmannen, 1992; Ulmanen, 1994. En av de intervjuade unga kvinnorna lokal nivå formulerar denna ståndpunkt:

Mycket av dom här kvinnodiskussionerna har kanske gått ut på att ändra kvinnorna så att dom ska bli som män. Och på så vis villjag inte

förändra. Och det finns inte många kvinnor som vill gå med på det,

och tjej pä sina villkor. Man ska inte behöva vara på killarnas villkor.

Även i referens broschyr På våra villkor: metoder stärka gruppens att tjejer i föreningslivet tar man avstamp från 70-talets jämställdhetsarbete. Men här gäller det strategierna integration eller segregation. Segregationsstrategin, det vill säga enkönade grupper,

SOU 1995: 145 Petra Ulmanen 23

motiveras med hjälp av ett särartsresonemang:

På 70-talet tog man ett kliv mot jämställdhet genom att låta pojkar -

och flickor i samma grupp. Nu talar alltfler om behovet av delade

vara

för att tjejerna skall få utvecklas på sina villkor.

grupper

Ungdomstyrelsen, 1994, s. 4.

Inom Statens Ungdomsråds projekt förordar man segregation till en

början, och menar att det är först när unga kvinnor blivit stärkta som de

kan verka tillsammans med män. Segregationsstrategin är genomgående

på alla nivåer inom projektet: de två projektledarna på Statens Ungdomsråd liksom referensgruppsmedlemmarna är båda kvinnor och verksamheten lokal nivå sker nästan uteslutande i enkönade grupper. Men ändå är de alla beroende av sina organisationer, där det generellt sett är männen som anger tonen och villkoren. Projektet genomgående strategi segregation kombinerat med har som särart. Intentionen är att kvinnorna själva definierar särarten och gör sig själva till Strategin ger goda möjligheter att bygga upp norm. självförtroendet för att klara sig i den manliga normens värld. Men frågan är vad händer när kvinnorna konfronteras med könsblandade som sammanhang. Den enkönade och särartspräglade gruppen kan lätt bli en liten nisch där kvinnliga värden gäller, men inflytande i organisationen eller samhället i övrigt saknas. Det är möjligt att en sådan grupp stärker kvinnorna så att de har en beredskap för att klara sig utanför gruppen och få kompetens där. Men det kan också vara svårt för kvinnor att ny verka utanför den enkönade och särartspräglade gruppen, utan att de får extra stöd att utveckla den sortens färdigheter som värderas högst enligt den manliga normen. Utifrån Hirdmans teori om genussystemet kan strategin med särart och segregation kritiseras med frågan: Kan låta bli att värdera det

som skiljs ut Övergången från att skilja ut en grupp och hävda att den

är annorlunda, till tanken att den därmed är sämre, sker nästan automatiskt. Att hävda att flickor har speciella, genuint kvinnliga egenskaper, t.ex. att de är mjukare, tystare och känsligare, leder lätt till slutsatsen att de inte passar för att fatta beslut och påverka istället för att organisationerna anpassas efter dessa egenskaper. Ett annat, i mina ögon bättre, alternativ är att hävda att många flickor är mjukare, tystare och känsligare för att de har behandlats orättvist, inte för att det skulle vara någon inneboende eller naturlig egenskap. Flickor har generellt sett hindrats från att utveckla de egenskaper krävs för att göra sin röst hörd och få inflytande. Och som

omvänt har pojkar hindrats från att utveckla sina mjukare, mer

24 Petra Ulmanen

relationsorienterade egenskaper. Kvinnligt och manligt definieras alltid

i relation till varandra, så att en förändring kvinnligheten också leder

av till en förändring av manligheten. Man kan säga att kvinnor och män utgör varandras begränsningar jfr Haavind, 1982, 1985, 1987. Jag tror att den mest framgångsrika inriktnignen på

jämställdhetsarbetet vore att utifrån likhetsideologi låta både flickor

en och pojkar ta del av varandras sfärer och därmed förkasta den manliga normen. Både flickor och pojkar begränsas i sin personliga utveckling av de traditionella könsrollerna. För flickors del innebär detta att demokratin sätts ur spel, vilket är en klar orättvisa eftersom de inte får lika stort inflytande i samhället. En inledande segregationsstrategi är kanske nödvändig. Men inte med hänvisning till kvinnlig särart, utan en med tanke på de osynliga mönster formar våra liv. Att även flickor som får ta del av de manligt definierade spelregler gäller i samhället och som

lär sig hantera dem, är emellertid förutsättning för att de ska kunna

en ta mer makt. Utan makt ingen möjlighet att förändra spelreglerna. -

Metoder

De metoder som prövats inom projektet Att stärka flickor i föreningslivet följer den ideologiska och strategiska inriktning jag som har beskrivit ovan. Metoderna utgår ofta från särartsideologi med och en

utan att se mannen som norm, kombinerat med en segregationsstrategi. Trots att den huvudsakliga inriktningen är expressiv, finns det även inslag av instrumentell inriktning med likhetsideologi och

integrationsstrategi. Metoderna som syftar till att synliggöra osynliga mönster motsvarar

ett medvetandegörande enligt den expressiva orienteringen. De

ger

osynliga mönster ett namn, ger konkreta och lätt igenkännliga exempel,

bevisar att orättvisor existerar genom statistik och undersökningar,

påpekar när de osynliga mönstren visar sig och talar öppet detta.

om

Dessa metoder har inte någon hänvisning sig till likhets- eller

vare särartsideologi. Metoderna kan användas både i enkönade och grupper inom den ordinarie verksamheten i organisationen. Om de används inom den ordinarie verksamheten för att bedriva påtryckningar för ex. en

rättvis bidragsfördelning, får de snarare en instrumentell prägel.

Metoderna som syftar till att undgå de osynliga mönstren för att sedan kunna bekämpa dem, utgår huvudsakligen från en

segregationsstrategi. Fritidsforums metod med enkönade

medvetandegörande grupper utgår från särartsideologi med inledande en segregationsstrategi. När flickorna är stärkta är tanken att de ska arbeta

Petra Ulmanen 25

enligt en integrationsstrategi för att påverka organisationen i övrigt. Ambitionen med denna metod är både att ersätta den manliga normen med en kvinnlig och att försöka undgå den manliga normen genom den enkönade gruppoen. Metoden med medvetandegörande enkönade grupper kan också prövas utifrån en likhetsideologi utan att se mannen som norm. Att i enkönade grupper öva sig i sådana färdigheter som krävs av ledare och förtroendevalda motsvarar också en segregationsstrategi, men med en likhetsideologi med mannen som norm. Att få inblick i och pröva ledarskap och förtroendeuppdrag genom mentorskap, att dela på uppdrag eller gå bredvid innebär en integrationsstrategi, ofta med en likhetsideologi med mannen som norm. Att pröva nya former för möten och beslutsfattande kan ske både i enkönade grupper och i den ordinarie verksamheten. Metoden ansluter sig inte till den manliga normen och kan utgå både från en likhets- och en särartsideologi, som antingen försöker undgå den manliga normen eller ersätta den med en kvinnlig norm. Min slutsats är att de metoder man har prövat speglar en syntes av de ansatser, synsätt och erfarenheter som de olika organisationerna bidragit med. Metoderna speglar inte någon enhetlig strategi, trots att

den expressiva inriktningen med särartsideologi och segregationsstrategi

dominerar. Man snarare blandar och ger efter vilket område eller problem det gäller. När det handlar om att kräva pengar och få in fler flickor i styrelser används integration och en instrumentell orientering, men när det gäller att stärka flickorna personligen används tvärtom särart, segregation och medvetandegörande enligt en expressiv orientering.

Vilken metod är bäst

De orättvisor som flickor och kvinnor drabbas av visar sig olika sätt i olika sammanhang. Varje organisation i projektet har försökt avslöja de osynliga mönstren genom att själva formulera och pröva olika metoder utifrån undersökningar och lokal verksamhet. Därför har olika metoder utvecklats och prövats inom de skilda organisationerna. Det finns också gemensamma metoder, eftersom problemen kan visa sig på likartade sätt. Men det finns ingen enskild metod som kan användas i alla sammanhang. Metoden bör i stället väljas efter hur de ojämställda förhållandena gestaltar sig. Det är organisationens struktur eller kultur som bestämmer villkoren för flickor och kvinnor i organisationen. Underordningen får olika uttryck i olika sammanhang. Strategierna bör väljas efter hur

26 Petra Ulmanen

underordningen gestaltar sig just inom den organisation det handlar som om. Därför bör organisationerna själva formulera åtgärder för t.ex. ökad kvinnorepresentation. Projekt som har formulerats inom organisationen är ett medel för att avslöja dess struktur och därmed även

underordningens former Eduards Åström, 1993

Figur En sammanställning av begreppen i analylsen.

SÄRART LIKHET

MED MANNEN UTAN MANNEN MED MANNEN UTAN MANNEN SOM NORM SOM NORM SOM NORM SOM NORM

INTE- INTE- SEGRE- INTE- SEGRE- INTE- SEGRE- GRATION GRATION GATION GRATION GATION GRATION GATION defensiv offensiv särart särart

övning i föreningsenkönade enkönade enkönade och mötes- former enkönade nya medvetande- medvetande- medvetande- teknik i för möten medvetandn görandc görande görande enkönade och besluts- görande grupper grupper grupper mentorskap grupper fallande grupper

Petra Ulmanen 27

Referenser:

Bjerum Nielsen, H. Rudberg, M. 1988: Hur flickor blir flickor och pojkar blir pojkar, i Kvinnovetenskaplig tidsskrift, nr. 1988.

Bjerum Nielsen, H Rudberg, M. 1991: Historien om flickor och

pojkar. Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv.

Studentlitteratur, Lund. Bjerum Nielsen, H Rudberg, M. 1992: Ungdom, kön och modernitet, i Löfgren, A. Norell, M. Att föstå ungdom. Identitet

och mening i en föränderlig värld. Brutus Östlings bokförlag

Symposion, StockholmStehag. Blomdahl, U. Elofsson, S. 1995: Fritidsaktiviteternas kamulativitet En prövning av en generell hypotes. Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och Fritid Stockholm. Civil- och socialdepartementen. 1983: Tjejer. Magasin om jämställdhetsprojekt. Stockholm.

Chodorow, N. 1989: Femininum-maskulinum. Modersfunktion och

könssociologi. Natur och kultur, Stockholm.

Eduards, M. Åström, G. 1993: Många kände sig manade,

men blevo kallade en granskning av arbetet för ökad kvinno- representation. Socialdepartementet, Stockholm. Ethelberg, E. 1983: Kvindelighedens modsigelse. Antropos, Köpenhamn. Ethelberg, E. 1985: Självkänsla kontra realitet ett dilemma för psykologin och för kvinnorna, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 1985. Faludi, 1992: Backlash. Kriget mot kvinnorna. Nordstedts, Stockholm. Fausto-Sterling, a. 1985: Myths gender. Biological theories about women and men. Basic Books, New York. Forssén, A. Hamberg, K. 1994: Nyansera debatten om likhet och särart, i bang, nr. 1994.

Fredelius, G., Klein Frithiof, Ursing,I 1994: Kvinnoidentitet.

Natur och Kultur, Stockholm. Gilligan, C. 1985: Med kvinnors röst. Prisma, Stockholm. Haavind, H. 1982: Makt og kjaerlighet i ekteskapet, i Haukaa, R., Hoel, M. Haavind, H. red: Kvinneforskning: Bidrag till .samfunnsteorzi Universitetsforlaget, Norge. Haavind, H. 1985: Förändringar i förhållandet mellan kvinnor och män, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 1985 . Haavind, H. 1987: Lilten og stor. Universitetsforlaget, Norge.

28 Petra Ulmanen

Hanström, M. 1983: Tjejgruppen som metod, i Börjesson, M., Claeson, Å., Ericsson, M., Hanström, M., Pettersson, D., Tebelius, U: Tjejerna också Att synliggöra och arbeta med tonårstjejer på fritidsgård. Fritidsforum, Stockholm.

Hanström, M. 1994: Men tjejerna då Erfarenheter från lokal

tjejverksamhet på gården. Fritidsforum, Stockholm. Hirdman, Y. 1983: Mellan likhet och särart kvinnorörelsens historia i ett annat perspektiv, i Rapport från kvinnouniversitetet. Vetenskap, patriarkat och makt. Akademilitteratur, Stockholm. Hirdman, Y 1985: Kvinnostrategier för makt En kort presentation av genussystemet och de kvinnliga svaren, i Makt och kön.

Rapport från ett seminarium I 7-18 oktober 1985. J ÄMFO-rapport

nr. Stockholm. Hirdman, Y. 1986: Särart Likhet, Kvinnorörelsens scylla och karybdisl, i Fredriksen Römer: Kvinder, mentalitet, arbejde. Kvinnohistorisk konferens, Aarhus. Hirdman, Y. 1988: Genussystemet reflexioner kring kvinnors sociala underordning, i Kvinnovetenskaplig tidsskrift, nr. 1988. Hirman, Y. 1989: Makt och kön, i Hirdman, Y., Persson-Tanimura, I., Olsen, P., Petersson, O. red: Maktbegreppet. Carlssons, Stockholm. Irigaray, L. 1994: Könsskillnadens etik och andra texter. Brutus

Östlings bokförlag, Symposion, StockholmStehag.

Jämställdhetsomhudsmannen. 1992: Osynligt eller påtagligt Intervjuer om jämställdhet med kvinnliga och manliga studerande och lektorer vid Stockholms universtiet. Jä1no:s rapportserie nr. 1992, Stockholm. Keränen, M. 1986: Kvinnor och dualism, i Bents, U., Bergman, s., Keränen, M., Liljeström-Skarp, M. Riska, E.: Jämställdhet eller emancipation. Strategier inom kvinnorörelsen. Åbo Akademi. Lewin. B. 1986: Kvinnor, män och sexualitet. Om skapande av olikheter. i Sociologiskforskning, nr. 1986. Liljeström, R. 1983: Går det att förena likhet och särart, i Rapport från kvinnouniversitetet. Vetenskap, patriarkat och makt. Akademilitteratur, Stockholm. Statens Ungdomsrâd. 1993: Delrapport angående Ungdomsrädets uppdrag att .stodjaflickors'deltagande i föreningslivet. Stockholm Svenska Kommunförbundet. 1992: Fritidsanläggningar i Sverige 83, 87, 90. Stockholm. Ungdomsstyrelsen. 1994: På våra villkor: metoder att stärka tjejer i föreningslivet. Stockholm.

Petra Ulmanen 29

Ulmanen, P. 1993: Patricia Frithiof om olikhet, i bang, nr. 3. 1993.

Ulmanen, P. 1994: Osynligt eller påtagligt Attityder till

iämställdhet bland kvinnliga och manliga lektorer och studerande vid Stockholm universitet. C-uppsats, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Uvnäs-Moberg, K. 1988: Kvinnlig och manlig identitet beskriven ur ett medicinskt-biologiskt perspektiv, i Kvinnors

identitetsutveckling. JÄMFO-rapport nr. 13, Stockholm.

Uvnäs-Moberg, K. 1990: Kvinna, läkare, forskare, i Kvinnliga

läkares villkor, JÄMFO-rapport nr. 17, Stockholm.

Wikander, U. 1993: Myten om den naturliga skillnaden, i bang, nr. 1993. Wikander, U. 1994: Sekelskiftet 1900. Konstruktion av en

nygammal kvinnlighet, i Wikander, U. red Det evigt kvinnliga.

En historia om förändring. Tidens förlag, Stockholm.

Ås, B. 1982: Kvinnor tillsammans. Handbok i kvinnofrigörelse.

Gidlunds, Malmö.

Karla A. Henderson 31

3 Feministisk

forskning synliggör

kvinnors fritid

Karla A. Henderson

En icke oansenlig mängd bevis pekar på att de flesta kvinnor verkar ha upplevt fritid, att det faktiskt är ett meningsfullt begrepp i deras liv, och att fritid i betydande utsträckning bidrar till livskvaliteten. Men kvinnor har svårt att definiera sin fritid, vilket beror på att fritid inte alltid förekommer i klart avgränsade tidsblock, i särskilda miljöer, eller i samband med speciella aktiviteter. För många kvinnor kan fritid skönjas i korta, flyktiga stunder eller i form av social samvaro i olika miljöer. Vissa aktiviteter upplevs inte alltid som fritid av kvinnor på grund av ansvar för andra barn, familjemedlemmar, eller vänner i samband med rekreationsaktiviteter i traditionell mening såsom idrott, allmän konditionsträning eller att se på TV. Trots en omfattande och sammansatt förståelse av vad kvinnors fritid innebär, finns det luckor i kunskapen om hur kvinnor definierar och upplever fritid. De kunskaper som den feministiska forskningen gett legitimerar kvinnors livsupplevelser och innebär att man kan hitta nya sätt att göra fritid mer tillgänglig för kvinnor. Syftet med denna artikel är att kort undersöka den utmaning som ligger i den feministiska

forskningen om fritid. Traditionell, manligt orienterad malestream

forskning och feministisk forskning skiljer sig främst när det gäller vilka frågor som ställs och hur man använder eller analyserar undersökningsresultaten. Målet med social förändring, som ingår i den feministiska målsättningen, uttrycks i handlingsprogram som rymmer förändringar avseende kön och fritid. Denna artikel innehåller en introduktion till kvinnors erfarenheter av fritid, en beskrivning av feministisk forskning och feministiska metoder, kritik av traditionell fritidsforskning, och förslag på hur feministisk forskning skulle kunna påverka framtida frågeställningar och social förändring.

2 16-0101

32 Karla A. Henderson

3.1 Kvinnors fritid en överblick

-

I denna artikel kommer fritid att definieras som erfarenhet. Synen fritid som erfarenhet snarare än en bestämd aktivitet eller tidsperiod överensstämmer med hur människor uppfattar sin egen fritid i vardagslivet. Hur människor upplever fritid och kvaliteten upplevelsen är viktigt för människor och resulterar deras uppfattning om vad fritid är. Denna begreppsliga utgångspunkt bör inte ses som att deltagande i rekreations- och fritidsaktiviteter skulle vara irrelevant eller att studiet av dessa aktiviteter skulle vara ointressant. Snarare är det så att den typ av aktivitet man deltar den fysiska miljön och det sociala

sammanhanget, samverkar till att bilda den ram container inom

vilken individen definierar situationen som en fritidsupplevelse. Idén om fritiden som en ram är viktig Henderson, Bialeschki, Shaw och Freysinger, 1989. Även fritid kan förekomma inom nästan om vilken ram som helst exempelvis i samband med olika sorters aktiviteter, i en mängd olika fysiska och sociala miljöer, så är vissa ramar befrämjande för fritidsupplevelser medan andra inskränker fritiden. Ram som begrepp utgör också en länk mellan socialpsykologiska inriktningar som betonar individuella erfarenheter och sociologiska faktorer. En individs situation i avseendet vilken klass, ras. ålder eller kön hon tillhör, påverkar hennes familj, arbete och sociala miljöer. Sålunda påverkas även de ramar som är tillgängliga för fritid. Positiva fritidsramar är i de flesta samhällen inte tillgängliga i samma utsträckning för män som för kvinnor. Tillgängligheten fritidsupplevelser och sociala och fysiska

miljöer för sådana upplevelser ramar kan variera i mycket hög grad

mellan såväl kvinnor och män som mellan olika kvinnor. Vissa kvinnor kan associera fritid med andra aktiviteter och miljöer än de som är typiskt associerade med mäns fritid, exempelvis att umgås i motsats till att se idrott. Kvinnor kan också ha mindre tillgång till fritid och fritidstillfällen som befrämjar frihet och självständiga handlingar, grund de har större för hem och familj. Även män och av att ansvar om kvinnor i bestämda kulturer kan definiera fritidsupplevelser liknande sätt, innebär det inte nödvändigtvis att de har samma tillgång till fritid. Många kvinnor stöter särskilda problem när det gäller valfrihet och dessa problem är relaterade till sociala värderingar rörande familjen och kvinnors roller. Denna relativa brist på valfrihet i vardagslivet betyder också att kvinnor kan ha färre tillfällen att ägna sig positiva fritidsupplevelser.

Karla A. Henderson 33

Fritidens positiva effekter kan enkelt beskrivas i att uppleva glädje eller tillfredsställelse. Tillfredsställelse är faktiskt det begrepp som kvinnor använder när de beskriver innebörden av fritid och när kvinnor förklarar skillnaden mellan fritid och icke-fritid i deras vardagliga liv

Bialeschki och Henderson, 1986; Henderson och Bialeschki, 1991;

Shaw, 1985. De lustfyllda aktiviteter som kvinnor talar om kan vara tidsblock kopplade till aktiviteter eller sociala och fysiska miljöer såsom att se på film, ha födelsedagsfester med släkt och familj eller att vandra i skogen. De kan också vara mera flyktiga, sporadiskt återkommande stunder, såsom korta möten med andra eller stunder av reflektion eller skoj. Även tillfredsställelse och glädje är central betydelse för om av fritidsupplevelsen, så täcker termerna en hel mängd olika situationer med olika innebörder och kan ha sitt ursprung i en rad olika situationer. Få forskare har till dags dato undersökt betydelsen kön eller av könsrelationers betydelse för den faktiska fritiden och för deltagandet i fritid. Kön kan dock visa sig utgöra ett viktigt element. När aktiviteter kräver mycket tid ocheller pengar, såsom att vara amatörmusiker, maratonlöpare eller bergsklättrare, är det ofta mansdominerade aktiviteter. Många kvinnor känner att de inte har resurser att ägna sig sådana aktiviteter, varken tidsmässigt eller ekonomiskt. Dessa kvinnor söker sig istället till mindre krävande aktiviteter som passarbättre med deras ansvar för hem och familj. När kvinnor blir starkt engagerade i någon aktivitet, kan de dock uppleva fritid ett sjävständigt sätt. En hög grad av engagemang i sådana aktiviteter kan innebära positiva effekter för individens förmåga att uttrycka sig, hennes egenmakt, målmedvetenhet och sjävförtroende. Idén med fritid som en ram bidrar till förståelsen av vilka faktorer som inverkar erfarenheter av fritid och till förståelsen av hur bristen fritid är ojämnt fördelad mellan såväl kvinnor och män som mellan olika kvinnor. Vissa kvinnor har större tillgång till aktiviteter utanför hemmet, medan andra har mer utrymme för fritid i hemmet. Mot denna bakgrund kan vi ytterligare undersöka hur det feministiska perspektivet kan ge oss en bättre förståelse av skillnaderna mellan kvinnor och män, och av flickors och kvinnors verklighet.

3.2 Den feministiska

forskningen

Vi börjar lära oss en hel del om kvinnors fritidsupplevelser. Vi lär av forskningen och vi lär av våra egna personliga erfarenheter. Den befintliga kunskap om kvinnors fritid, som var gällande fram till för

34 Karla A. Henderson

ungefär femton år sedan, handlade mest om intuitiva känslor sprungna ur kvinnors egna erfarenheter. Till exempel var womens leisure, what

leisure kvinnors fritid, vilken fritid, känsla ofta betonades

en som av de kvinnor som studerades Green, Hebron och Woodward, 1990; Henderson 1991b. Forskningen har lärt oss att förstå kvinnors liv bättre, men den har också visat de klyftor som ofta existerar mellan forskningsresultaten och kvinnors faktiska liv. Forskning med kvinnor

i fokus, vilket är det enklaste sättet att beskriva feministisk forskning,

kan hjälpa oss till en bättre förståelse av fenomenet kvinnors fritid. Forskning om kvinnors fritid kan bedrivas med en positivistisk eller en tolkande utgångspunkt. Utgångspunkterna står i förhållande till användbarheten av informationen och till de metoder används för som datainsamling. Båda utgångspunkterna kan hjälpa oss att förstå kvinnor och fritid. Den positivistiska utgångspunkten bygger på undersökningar av de olika delar som bildar helheten, till deduktion och etablerad teori och till rationella orsak- och verkansamband med hjälp av objektiva mätmetoder. Tolkande vetenskap gör antaganden om relationer och samband, bygger på induktion och utformning av teorier, fenomens

betydelser samt subjektivitet och perspektiv Henderson 1991a.

Positivister använder sig vanligtvis av kvantitativa metoder som inriktas på statistik, medan tolkande vetenskaper använder kvalitativa metoder där språket utgör byggstenarna. Feministiska forskare kan arbeta utifrån den ena eller den andra utgångspunkten och de kan använda sig av en mängd olika metoder. Feministisk forskning är främst inriktad på forskningsresultat och mindre på metoderna, vilket jag vill visa med denna artikel.

Vad är feministisk forskning

Feministiska forskare arbetar inte bara med att synliggöra kvinnor och kön i forskningen, utan även med att belysa undanskymda aspekter av kvinnors liv och upplevelser, det har varit undertryckt, förvrängt, som missförstått, ignorerat eller trivialiserat i den traditionella forskningen. Detta slags arbete söker åstadkomma sociala förändringar som kan förbättra flickors och kvinnors livssituation. Den forskning syftar som till att upprätthålla kvinnors underordnade position att ignorera genom kvinnors existens, eller som bara inriktar sig på att visa hur kvinnor skiljer sig från män utan intresse för social förändring, är inte feministisk forskning. Praxis, det vill säga kombinationen av teori och praktik, är det som gör feministisk forskning meningsfull Hooks, 1989. Syftet med denna

Karla A. Henderson 35

praxis, enligt Stanley 1990, är att visa att det inte finns en ensam feministisk position och att ändamålet är att ändra på världen, inte bara att studera den. Feministiska forskare söker också omforma vetenskapen så att den skall vara till nytta för kvinnor såväl för andra som underordnade grupper Bleier, 1988.

Eichler 1980 har föreslagit att feministisk forskning, när den

är som

bäst, fungerar som en kritik existerande forskning,

av som en korrigering av skeva förståelser och som grund för förändring en av samhällsvetenskap och samhälle. Feministisk kritik kan ett medel vara för att undersöka de underliggande sociala strukturer och praktiker som ligger till grund för forskningsmodeller och resultat. Kritiken tjänar flera

syften: att blottlägga diskrimineringens rötter, att belysa sexistiska

antaganden och fördomar i forskning och praktik, att definiera forskningsfrågor och metoder som är av vikt för kvinnor samt att främja

arbete med nya frågeställningar, teoretiska formuleringar och alternativ

när det gäller forskningsmetodik och begrepp Harding 1986; Lott, 1995. Feminismen som utgångspunkt har kritiserats för att den ibland verkar skapa sin egen dogm genom att sätta kvinnor i centrum för sin analys. Att sätta kvinnor i centrum är emellertid nödvändig en korrigerande mekanism, speciellt kvinnors liv traditionellt har som ignorerats.

Feminister som bedriver fritidsforskning får ofta

vara forskningsfältets samvete att bidra med omfattande genom mer perspektiv forskningen. Kritik av forskning är emellertid inte nog. Forskare kommer att behöva nå längre än kritiken, de behöver nä till

korrigerande handlingar och förändringar av fritidsforskningen för att

bättre kunna bidra till förståelsen mänskliga beteendemönster. av

Den feministiska forskningens särdrag

De perspektiv som definierar feministisk forskning och dess tillämpning fritidsstudier har sina speciella särdrag i forskningsprocessen. Dessa

särdrag omfattar frågor rörande nivån på den feministiska

medvetenheten, forskningsmetoder, bedriver fritidsforskning,

vem som

val av population och hur man använder språket Henderson och

Bialeschki, 1992. Den feministiska forskningen bygger feministiskt ideologi, en som innebär att kvinnors erfarenheter ligger till grund för på en annan syn verkligheten. Den feministiska ideologin tillerkänner mångfalden hos kvinnor som grupp, att kvinnor har andra upplevelser än män och att könsrelationer och könsstruktureri stort har inverkan mäns och en

36 Karla A. Henderson SOU 1995: 145

kvinnors liv. En feministisk forskare måste inte bara ha en feministiskt medvetenhet utan också vara uppmärksam förändringar av medvetenheten hos de kvinnor och män som studeras. Stanley och Wise, 1983. Den feministiska medvetenheten omfattar åtminstone en förståelse av sexism, men medverkar förhoppningsvis också till att skapa personlig och social förändring som ett resultat av forskningen. Feministiska forskare har ibland märkbart karaktäristiska stilar, som bör uppmärksammas vid bedrivandet av forskning. Dessa stilar och tekniker är på många sätt kännetecken för god forskning. En filosofi som exempelvis feminismen, vars mål är varje kvinnas rätt till värdighet, rättvisa och valfrihet, grundad på makten att kunna kontrollera sitt eget liv och sin kropp inom och utom hemmet, kan inrikta sig på kollektiva forskningsansatser som fördjupar forskarens personliga deltagande. Den kan också ha som mål att omintetgöra alla former av ojämlikhet och förtryck i samhället och kan visa på en forskningsmetod som inriktar sig undersökningar av den naturliga världen utanför laboratoriet och som inte nedvärderar individen genom de forskningsmetoder som används. Djupintervjuer som metod har visat sig vara användbara i syfte att ge kvinnor kraft att tala, att använda sig sina egna röster och höras i sina egna livssammanhang Oakley, av 1981. Feministiska fritidsforskare behöver emellertid inte vara överdrivet kritiska mot de bidrag till kunskap som kan fås genom bruket av en mängd olika metoder och stilar Peplau och Conrad, 1989; Reinharz, 1992. Feministisk forskning är inte nödvändigtvis beroende av forskarens kön. Både kvinnor och män kan vara engagerade i feministisk forskning; kvinnor ställer dock andra frågor än män. Eftersom många kvinnor upplever det politiska som det personliga, har de också upplevt världen andra sätt än de flesta män. Män är inte nödvändigtvis mer sexistiska än kvinnor, men de har andra intressen och upplevelser än kvinnor. Ett tillskott av fler kvinnligare forskare inom fritidsforskningen tillför emellertid inte nödvändigtvis flera feministiska perspektiv. Om kvinnliga forskare fortsätter att bedriva sitt arbete det sätt som alltid har gjorts och om de endast använder sig av traditionella metoder, kommer kvinnors underordning att upprätthållas. Både kvinnor och män måste få tillfälle att ställa nya frågor utifrån sina individuella könsperspektiv och utifrån feministiska positioner. Nya frågor resulterar i att problem undersöks på andra sätt, att andra måttstockar används och att urvalsprocedurer granskas. Forskarens kön har liten betydelse för vem som egentligen bör bedriva feministisk fritidsforskning om bara ett feministiskt medvetande finns med och en mängd olika idéer och

metoder uppmuntras Henderson och Bialeschki, 1992.

Karla A. Henderson 37

Feministisk forskning definieras lika litet forskarens kön

av som av

könstillhörigheten hos dem utforskas Peplau och Conrad, 1989.

som Feministiska forskare sätter kvinnors upplevelser ocheller konstruktioner av könsstruktureri fokus för sin analys. Ddetta fokus innebär dock inte att det növändigtvis enbart är kvinnor studeras. som Feministisk forskning kan också inrikta sig på könsrelaterade aspekter

av mäns liv se exempelvis Messner och Sabo, 1990. Forskare måste

även koncentrera sig på de yttre krafter medverkar till som att konstruera kvinnors liv, sociala, historiska och politiska förhållanden

Deem, 1986 som förändringar könsrelationer. Exempel sådana

av

frågor kan omfatta kvinnors inflytande sådan manlig institution

en

som idrott, eller hur den institutionella diskrimineringen kvinnor

av som

tillhandahållare av fritidstjänster är beskaffad. Ett nytt forskningsfält med namnet mansstudier håller att utformas med inriktning på

att undersöka hur könsstrukturer har begränsat mäns fria val. Även om

behovet av detta nya forskningfält starkt ifrågasätts i vissa kretsar

se

exempelvis Richardson och Robinson, 1994, så kan faktiskt feministisk

forskning införlivas med detta område. Eftersom män och kvinnor till stora stycken delar samma sammanhang och är definierade i relation till

varandra, kan en bättre förståelse av det könets villkor leda till ena en bättre förståelse av det andras. I vilket fall, att endast använda data om

kvinnor, eller att endast inrikta sig på den betydelse kvinnor tillmäter vissa situationer, kanske inte kan förse med all den kunskap är

oss som nödvändigt för att kunna förstå fritid. Slutligen bör även den feministiska forskningens användning av språket diskuteras. Språket är betydelsefull aspekt människors en av sociala liv. Feminister försöker klargöra språkets och undersöka nyanser språkets betydelser och dess effekter för kvinnor och män. Vissa

forskare har exempelvis hävdat att fritid är begrepp med

ett

androcentriska konnotationer Bella, 1989; Glancy, 1991, i synnerhet

när man undersöker vissa av de metaforer används, såsom som

scoring, taking to them eller mountain assault. När man bedriver kvinnoforskning är det viktigt att lyssna på

kvinnors egna definitioner fritid, eftersom de kan skilja sig starkt av från de tradtionella definitionerna beroende vilket kulturell miljö kvinnorna kommer ifrån. jfr. Allison och Duncan, 1987; Fox and Trillo, 1994; Henderson 1990a, 1990c; Henderson och Bialeschki, 1991.

38 Karla A. Henderson

På väg mot en kvinnoinriktad forskning

Frågor genus som en aspekt av feministisk forskning är på väg att om genomsyra litteraturen i fritidsforskning, inte enbart som ännu en demografisk variabel att lägga till listan, utan som en fokusering på könsmaktstrukturers effekter socialt och ekonomiskt vardagsliv Deem, 1992. Även integrerad förståelse tycks önskvärd, verkar om en det orealistiskt med endast ett slags perspektiv med tanke de många perspektiv existerar och den mångfald av livssituationer som som kvinnor har. Dessutom existerar det endast få, eller inget, samhälle där kvinnor och män behandlas jämlikt. Hur könen förhåller sig till varandra varierar också från kultur till kultur. En undersökning av tidigare forskning om kvinnor och fritid visar hur feministiska analyser har utvecklats genom åren. Tetreaults 1985 feministiska fasteori ger ett användbart historiskt perspektiv på utvecklingen feministisk forskning. l en sammanfattning av av förändringarna i studiet av kön, kvinnor och fritid använder Henderson l994b Tetreaults femfasmodell till en diskussion om fritidsforskningens historia. Här definieras fem faser av

fritidsforskningen: osynlighetsforskning det finns inga kvinnor, kompensatorisk forskning tillsätt kvinnor och rör om, dikotomisk forskning inriktad könsskillnader, kvinnocentrerad forskning, och genusforskning Henderson och Shaw, 1994. Genusforskning är den

senaste fasen och har hittills blivit allra minst definierad och tillämpad. Genusforskningen skiljer på biologiskt och socialt kön gender och

sex och utgår från tanken att kön är kulturellt och socialt skapade

konstruktioner. När en blå eller en rosa filt viras om det nyfödda barnet binds omedelbart kulturella förväntningar till barnet. Nu skall det uppfattas som pojke eller flicka Henderson, 1994. Hur uppfattar kön konstrueras av samhället och var och en av oss socialiseras i denna konstruktion. Analyser av könsrelationer bygger antagandet om socialisering till kön, men går även bortom detta eftersom det som eftersträvas är att förstå den ojämlika maktrelationen mellan kvinnor och män på samhällelig nivå. Genusforskningen förefaller besitta en stor potential för förståelsen av kvinnors och mäns fritid. Tolkningar utifrån kön kan tillämpas olika aspekter av fritid såsom att undersöka hinder för att utöva fritid, definitioner av fritid, deltagande i och tillfredsställelse genom fritid. Shaw 1994 hävdar att det dominerande feministiska sättet att närma sig forskning om kvinnors fritid har varit att försöka förstå hur kvinnors fritid är hindrad som ett resultat av könsrelationer och könsrelaterade livserfarenheter. Hon pekar också ut vissa teoretiska inriktningar som håller att framträda, nya

Karla A. Henderson 39

exempelvis hur fritidsaktiviteter förstärker eller reproducerar strukturerade könsrelationer eller, omvänt, hur fritid ibland kan ses som en form av motstånd mot sådana maktförhållanden. Kön skapas och förändras i mänsklig aktivitet och detta gäller även fritiden. Varje gång ett barn leker med med en särskild leksak, lärs och övas kön in på något sätt.

Feminismer och fritidsforskning

Det finns många inriktningar av feminismen. Feminismen i allmänhet inkluderar filosofier och uppfattningar som syftar till att stärka kvinnor och åstadkomma social förändring för kvinnor och män. Inom denna vida ram kan utgångspunkten innebära likhet eller särart equality or difference, liberalism eller radikalism, det personliga eller det politiska

och andra dikotomier Henderson 1990a; Henderson och Bialeschki,

1992. Feministiska perspektiv påverkar de frågor som ställs inom forskningen. Feminister som arbetar utifrån en liberal position kan vara intresserade av att analysera könsskillnaderna mellan kvinnor och män. Liberala feminister intresserar sig för det politiska i den individuella erfarenheten, hur beteenden är socialt inlärda och effekterna av socialisering. De kan ställa frågor som vari består skillnaderna mellan kvinnors och mäns fritidsaktiviteter och hur kan påtvingade könsroller begränsa kvinnors fritid Den liberala feminismens betydelse för politik och social förändring innefattar frågan om hur kvinnor kan få tillgång till fritid och till jämlikhet när det gäller makt och möjligheter inom organisationer. Marxist-feministiska forskare intresserar sig för institutionella strukturer som påverkar kvinnors fritid och som specifikt härrör ur kapitalistiska maktrelationer. Detta slags förtryck av kvinnor undersöks mest sannolikt från ett klassperspektiv, vilket inbegriper förhållandet mellan lönearbete och fritid. Marxist-feministiska forskare intresserar sig för frågor såsom hur påverkar hemlöshet kvinnors syn på fritid och hur påverkar kvinnors ansvar för produktionen av familjens fritid deras förmåga att ta itu med sina egna behov av fritid. Marxistiska forskare menar att individer inte bär förändring såvida man inte ställer individen i relation till de stora sociala frågorna. Forskare som arbetar med ett radikalt perspektiv ställer frågor som

rör manscentreringen det androcentriska i fritid som begrepp. De söker

förändra det system som definierar kvinnor i förhållande till män. Fritidsforskare som antar ett radikalfeministiskt perspektiv ställer frågor

40 Karla A. Henderson

såsom är fritid en term som kvinnor kan relatera till och hur kan idrott förändras så att det speglar kvinnors erfarenheter. Dessa frågor är av fundamental betydelse för social förändring. Socialistiska feminister, liksom marxister, är intresserade av institutionella strukturer såsom att könens roller begränsar kvinnors fritid. Fritidsforskare som använder sig av socialistisk feminism har försökt förstå vad fritid innebär för kvinnors vardagsliv och hur kvinnor tar itu med det förtryck som följer av kapitalism och patriarkat. De forskningsfrågor som väcks med ett socialistiskt feministiskt fokus kan vara vilken innebörd har fritid för kvinnor med barn Den feministiska frågan bör alltid kopplas till sin historiska, sociala och ekonomiska kontext. Betydelsen av socialistisk feministisk forskning ligger i dess intresse för social förändring och syftar till att ge kvinnor argument att ifrågasätta ojämlika maktförhållanden vilka är ett resultat av ekonomiska ojämlikheter och av värdesystem som prioriterar mäns behov före kvinnors.

Feministiska perspektiv på fritidsforskning

Feminister har inte kunnat enas om ett gemensamt synsätt på hur man tillägnar sig kunskap d.v.s. epistemologi eller ett enda synsätt på hur forskning skall bedrivas d.v.s. metodologi, liksom ingen enda filosofi kan beskriva alla feministers perspektiv. Likväl vetenskapen i som allmänhet genomgår ett paradigmskifte och fritidsforskare börjar undersöka sina egna rötter, överväger även feminister alternativa synsätt på vetenskapen till de konventionella. Ett av alternativen betonar nödvändigheten av att skapa en helt ny vetenskapssyn, skulle kunna som ersätta den traditionella forskningen såsom vi känner den idag Harding,

1986. Detta har sitt ursprung en radikalfeministisk filosofi som menar

att kvinnor ser världen på andra sätt och att det är fullkomligt felaktigt att jämföra kvinnor och kvinnors beteende med män. Detta perspektiv talar för növändigheten av helt nya teoretiska ramar och metoder om man skall förstå kvinnors liv och erfarenheter.

En annan feministisk utgångspunkt kan benämnas feministisk

empirism. Empiriska feministiska forskare är i allmänhet övertygade om att en fokusering på enbart kvinnors erfarenheter inte ger tillräcklig lyhördhet för de grundläggande aspekterna av kön och maktförtryck. Feminister som arbetar utifrån ett socialistiskt eller marxistiskt perspektiv och ifrågasätter samhällets strukturer och värderingar, skulle sannolikt stödja en sådan feministisk empirism. Feministisk empirism koncentrerar sig att omdana, inte ignorera eller eliminera,

Karla A. Henderson 41

konventionella vetenskapliga tillvägagångssätt, så att de kan tjäna som medel för att uppnå feministiska mål Peplau och Conrad, 1989. Båda de ovan nämnda perspektiven har sina för- och nackdelar. I nuläget

verkar den feministiska empirismen vara en av de mest framgångsrika

inriktningarna inom fritidsforskningen när det gäller att ge en mer fullständig förståelse av kvinnors och mäns beteendemönster och för att visa könets inflytande fritid och vice versa. Företrädare för en helt ny vetenskapssyn skulle hävda att mycket av dagens feministiska forskning är av det feministiskt empiriska slaget och att detta inte har varit tillräckligt radikalt för att det skall kunna leda till någon betydande social förändring. En tredje hållning utgörs av den feministiska ståndpunktsteorin. Denna argumenterar för en konstruering av kunskap utifrån kvinnors perspektiv. Ståndpunktsteorin framhåller att mångfalden bland kvinnor motiverar att flera perspektiv övervägs och att forskning bör bedrivas med dessa perspektiv i minnet. Forskningen skall inte bara omfatta

andra såsom kvinnor, färgade, låginkomsttagare, homosexuella utan

forskare måste gräva där de står och utgå från egna erfarenheter när de ställer frågor inom forskningen, vid utvecklandet av teoretiska begrepp, vid val av metoder, vid datainsamling, vid tolkning av data, och i speglingen av social förändring. Harding 1991 anser att svaret

Vems vetenskap Vems kunskap är varje enskild forskares

individuella ensak. Hon framhåller även att de individer, är vita, som av medelklass eller heterosexuella, inte är dömda att enbart se världen från de priviligierades förvrängda synvinkel, utan att forskningen kan spegla dessa andra synvinklar även om forskaren inte kan tillägna sig dem. Med andra ord skulle forskaren kunna se världen genom andras ögon och kunna lära sig se världen nya sätt om den feministiska ståndpunktsteorin tillämpades. Andra forskare hävdar emellertid, att om

man inte är kvinna eller färgad, så kan man aldrig tillägna sig deras

synsätt i sin forskning. Var och en av dessa synsätt äger en potential till förståelse av kvinnors liv och kvinnors fritid. Var och en har något speciellt att bidra med när det gäller jämlikhet, värdighet och valfrihet kan leda till som personlig och social utveckling. Ståndpunktsteoretiska forskare bidrar med specifika perspektiv, empiriker stödjer grundlig forskning kan som hjälpa oss att förstå könets betydelse i samhället och forskare som företräder en ny vetenskapssyn erbjuder möjligheter att nå bortom tidigare tillvägagångssätt inom forskningen, samt nya sätt att tänka vad gäller innebörderna av begreppet fritid.

42 Karla A. Henderson

Feministiska forskningsmetoder

För att förstå kvinnors fritid krävs en mångfald av sätt att närma sig problemet. Vissa forskare inom fritidsvetenskapen exempelvis, Hemingway, 1990; Henderson, l990b; Howe, 1993, har uttryckt oro över hur traditionell, normativ och positivistisk forskning har bedrivits. Under de senaste tio åren har nya attityder till datainsamling och analys framträtt. Tolkande vetenskap och datainsamlingsmetoder inriktade kvalitativa data d.v.s. bygger intervjuer och fallstudier har använts av feminister. Kritik av hur vi närmar oss forskningen och hur vi med våra metoder är skapare av kunskap har kopplats till feminismens mål. Sålunda kan valen av metoder för datainsamling och undersökning av kön vara avhängiga filosofiska feministiska förhållningssätt, teorier och synsätt vetenskapen. Den feministiska empirismens fokus ligger hur befintliga vetenskapliga verktyg kan användas på ett nytt sätt. Att använda de metoder som existerar betyder inte enbart att man använder ickesexistiska forskningsmetoder, även om det är en nödvändig forutsätting för all forskning, utan en rörelse mot nya sätt att tänka när det gäller data och deras innebörd. Även de flesta feministiska fritidsforskare om exempelvis Deem, 1986; Shaw, 1985 har ifrågasatt centrala antaganden inom traditionell vetenskap så har de förblivit det systematiska empiriska undersökningsmetoden trogna. Vissa feministiska forskare har förespråkat avvikelse från positivismen och dess användning av statistik det sätt som gjorts vid undersökningar av fritid exempelvis Deem, 1988; Henderson och Rannells, 1988. Feministisk forskning har ofta associerats med tolkande vetenskap och kvalitativa data, eftersom dessa faktiskt utgör de bästa sätten att utveckla nya teorier och att låta kvinnor tala med egna röster. Den kvalitativa utformningen har fokuserat kontexter och betonat mångfalden av eller samverkan mellan influenser för att bidra till förståelsen av komplexiteten i kvinnors liv och fritid. Även många feminister har uppfattat kvalitativa metoder om som mycket användbara, behöver inte alla feminister använda sig av metoder som resulterar i kvalitativa data Reinharz, 1992. Forskare som använder sig av statistik kan vara öppna för feministiska frågeställningar beroende på vad det är man räknar, summerar ihop och analyserar. Debatten om metoder berör ofta ens filosofiska feministiska position, men många forskare erkänner idag värdet av både positivistiska och tolkande utgångspunkter och tillämpning av de data som är mest

användbara, vare sig de är av kvalitativ eller kvantitativ art till exempel

Henderson, l990b; l991a; Peplau och Conrad, 1989.

SOU 1995: 145 Karla A. Henderson 43

Många feministiska forskare är överens om att de skiljer sig från

traditionella, manligt orienterade malestream Lenskyj, 1988, s. 233

forskare när det gäller vilka ämnen som studeras, vilka frågor som ställs, studeras och tolkas, men inte nödvändigtvis när det gäller vilka

forskningsmetoder som används till exempel, Deem, 1992; Peplau och

Conrad, 1989; Reinharz, 1992. Metoder är inte vad som definierar feministisk forskning, och de bör heller inte diktera forskningsfrågorna. Kvalitativa data kan ge oss en bättre utgångspunkt i studiet av vissa forskningsfrågor, men inte i studiet av andra Jacklin, 1987. De flesta feminister välkomnar att en variation av metoder används och ifrågasätter överlägsenheten hos någon enda metod. De skulle hävda att metoden i sig inte är lika viktig som ämnet eller den teoretiska tillämpningen problemet och generella antaganden om den kunskap som skapas. Sökandet efter en distinkt forskningsmetod år inte fruktbart om det får stå i vägen för centrala frågor Harding, 1987 såsom huruvida förståelsen av kvinnors fritid och den sociala förändringen är ett resultat av den forskning som bedrivits.

3.3 Kritik forskning kvinnors av tidigare om

fritid

De flesta forskare, även feministiska forskare, ifrågasätter antagandet att vetenskapen är objektiv och fri från värdering. De erkänner att alla forskare har värderingar och övertygelser som påverkar det sätt på vilket forskning bedrivs Bleier, 1988. Lidelsefri, opartisk forskning existerar inte. Om forskning definieras som konstruktion av kunskap utifrån en mängd olika perspektiv och genom kollektivt problemlösande, kan forskning användas till att bättre förstå människor och deras beteendemönster. De feministiska fritidsforskarnas utmaning är att med utgångspunkt i kvinnors sociala underordning, skapa medvetenhet och kontextuell förståelse för olika kvinnogruppers fritid. Den tidigare forskningens brister låg till stor del i vilka frågor som ställdes och i de tolkningar som gjordes, inte i det faktum att forskning bedrevs. Forskning kvinnors fritid har inriktat sig en mängd olika frågeställningar. Beroende på den enskildes feministiska perspektiv, kan man vara mer eller mindre kritisk gentemot den tidigare forskningen. Vi måste emellertid akta oss för att vara för rigida, men samtidigt vara kritiska om vi ska kunna korrigera och omdana forskningen så att den bättre kan bidra till vår förståelse av kvinnors erfarenheter. För att bättre förstå värdet av fritidsforskning bör en kritisk diskussion ur tre

44 Karla A. Henderson

utgångspunkter föras : beteendemönsters komplexitet, fritid och forskning om könsskillnader samt konceptualiseringen fritid Henderson, av l990a; Henderson och Bialeschki, 1992.

Komplexiteten i beteendemönster

Mänskligt beteende är komplext och varierat. Eftersom forskning inte

är värderingsfri och ingen enda metod är den bästa, måste studier av fritid omfatta en bredare variation av metoder för att undersöka beteendemönster utifrån sociala, historiska och politiska perspektiv. Kön bör undersökas i ljuset av andra aspekter såsom socialgrupp, ålder ras, och sexuell läggning. Forskning i sin nuvarande form har långt att gå innan dessa dimensioner har inkorporerats i undersökningen av fritidsvanor, Feministiska forskare strävar efter att inrikta sig på mer än kvinnor eller kön, utan erkänner mångfalden bland kvinnor och män. Till

exempel: om en kvinna har ett handikapp, kan hennes fritid påverkas av

hennes kön, handikappets stigma och av samspelet mellan de tvâ faktorerna Henderson, Bedini och Hecht, 1994. Utformingen av dagens forskning inriktar sig mer på erkännandet av att fritidsvanor, liksom andra dimensioner av livet, förekommer i sociala sammanhang färgade

av kön. Förståelsen av kön är komplicerad och inbegriper andra

identiteter än endast den att vara kvinna.

Kritik av definitioner av fritid

En av de frågor som feministisk kritik kan inriktas på är analyser de av definitioner som används för att beskriva kvinnors erfarenheter, även kvinnors erfarenheter av fritid. Så som många fritidsforskare har funnit, har konstruktionen av fritid som begrepp varit högst subjektiv, eftersom alla skapar sina egna personliga definitioner. Forskarnas försök att beskriva detta amorfa begrepp har lett till generell samstämmighet en runt uppfattningen att betydelsen av fritid skall relateras till ens livskvalitet. Fritid kategoriseras vanligvis som tid, aktivitet eller erfarenhet kopplad till vardagslivet. Wearing och Wearing 1988 hävdar att fritid som tid inte är en användbar definition för kvinnor eftersom många kvinnor inte sig anser förtjäna eller ha tid att ägna sig fritid. Fritidens tidsdimension är ofta grundad på dualiteten mellan lönearbete och fritid. Uppdelningen av arbete och fritid är inte lika tydlig för kvinnor eftersom mycket av

Karla A. Henderson 45

kvinnors arbete också utförs i hemmet. Innan kvinnor började förvärvsarbeta, hade kvinnor svårt att dela livet i arbetstid och fritid. Tid kan vara ett element i förståelsen av vissa kvinnors fritid p.g.a. det faktum att den inte existerar. Fritid som tid har emellertid liten giltighet om det inte ställs i relation till andra delar av kvinnors liv. Fritid definierad som aktivitet har inte heller visat sig vara lämplig för förståelsen av kvinnors fritid. Typiskt för de checklistor över aktiviteter som används inom fritidsforskningen är att de inte fångar upp de typer av aktiviteter som kvinnor i allmänhet anser vara fritidsaktiviteter, såsom att besöka vänner eller att ta ett lugnt och stilla skumbad. Ingen aktivitet år att beteckna som fritid i alla lägen, eftersom nästan allting kan bli ett tvång under vissa omständigheter. Gregory 1982 har föreslagit att kvinnors fritid är unik så sätt att deras tid och aktiviteter karaktäriseras av en hög grad av fragmentering och av att fritid och arbete ofta förekommer samtidigt. Eftersom hemmet också är en arbetsplats, kanske t.o.m. den huvudsakliga arbetsplatsen för kvinnor, torde ingen förvånas över att arbete och fritid ofta är sammanflåtade och svåra att särskilja. När fritid definieras som aktivitet kan forskare misslyckas med att blottlägga kontextuella faktorer. Kvinnor kan exempelvis simma lika mycket som män, men när man undersökeri vilka sammanhang kvinnor simmar, kan det visa sig att de samtidigt tar hand om barn och inte bara

simmar för sitt nöje, vilket män är mer benägna att göra Henderson et

al, 1989. Vidare är kvinnor, vilket Shaw funnit 1984, mer benägna än män att ägna sig mer än en aktivitet gången. Dubbla aktiviteter såsom att stryka samtidigt som man tittar på TV eller att prata med en

granne samtidigt som man ser efter barnen, inbegriper ofta både arbets-

och fritidskomponenter. Även det är uppenbart att det kan finnas frihet vad gäller val om av aktivitet, år upplevelsens kvalitet i allmänhet det som gör aktiviteten till fritid, inte aktiviteten i sig själv. På grund av den mängd motsägelser som omgärdar betydelser och definitioner av kvinnors fritidsaktiviteter, har forskning om fritid som aktivitet endast bristfälligt kunnat bidra till förståelsen av fritidens betydelse i kvinnors liv. Konceptualiseringen av fritid som meningsfull erfarenhet är mest användbar för att förstå kvinnors fritid, men att bestämma kvaliteten en fritidsupplevelse är svårare än att mäta fritid som tid eller aktivitet Shaw, 1986. Som Bella 1989 hävdat är mycket av vad betraktaren etiketterar som fritid för många kvinnor krävande, tvångsartat och relaterat till arbete. En traditionell campingutflykt med familjen kan till exempel innebära en hel del fritid för familjen, men mycket arbete för mamma. Denna erfarenhet upplevs som, eller upplevs inte, som fritid beroende på hur,

46 Karla A. Henderson

den uppfattas. Dixey 1987 har föreslagit att vi måste börja med en analys av kvinnors roller i samhället för att förstå kvinnors fritid. Många kvinnor upplever mening i en mängd olika aspekter av sina liv, vilket rimligen skall kunna anses vara fritid. Betydelsen av tid och aktivitet kan inte ignoreras. Men att fokusera det meningsskapande i fritid som erfarenhet förser oss med en begreppslig ram inom vilken tid och aktivitet kan rymmas. Vidare kan diskussionen av fritid förd inom ramen för erfarenhet och mening belysa andra kontextuella dimensioner av kvinnors liv.

Kritik av fritid och könsskillnader

Att anta att inga könskillnader existerar är naivt med tanke att samhällen är kontextuellt färgade av kön. Att anta att det inte behövs någon undersökning av kön eller könskillnader antyder också att manligt beteende är normen och att allt som avviker från detta beteende kan ses som just avvikelser och därmed underordnat. Att ignorera könsskillnader inom fritidsforskningen har inte varit fruktbart, men, att göra könsskillnader till det enda eller det huvudsakliga syftet med forskningen bidrar inte till förståelsen av kvinnors brist fritid. Williams 1977 berättar historien om när den brittiska författaren Samuel Johnson blev tillfrågad om vem som var intelligentast, mannen eller kvinnan, svarade: Vilken vilken kvinna. Historien får man illustrerara att forskning på könsskillnader har en tendens att förenkla komplexa frågor i alltför hög grad. Även de flesta feminister skulle hålla med könsskillnader om om att existerar, så har de varit kritiska till forskning könsskillnader när könsskillnaderna använts som biologiska förklaringar av ojämlikheten mellan könen Bleier, 1988; Eichler, 1980. Socialistiska feminister skulle hävda att denna sorts forskning döljer maktrelationer och förtryck genom att hänföra dem till naturliga biologiska skillnader. Det finns studier där forskning deltagande i aktiviteter använts till att rationalisera och legitimera kvinnors underordning. Kön har använts som orsakande faktor snarare än som en dimension av ett socialt sammanhang. Eftersom forskning könsskillnader pekar ut de situationer eller aktiviteter där skillnader förekommer och tonar ned de situationer där inga skillnader förekommer, tenderar denna forskning att förstärka idén om könsskillnader. Inom forskning på deltagande i fritidsaktiviteter kan till exempel uppfattningen att manliga aktiviteter och kvinnliga aktiviteter existerar förstärkas även om aktivitetsgraden är tämligen lik mellan könen. Genom att förstärka sådana

Karla A. Henderson 47

könsstereotyper kan forskningen antyda för läsaren, med eller utan avsikt, att skillnader kan förväntas, att de är följdriktiga och naturliga Eagley, 1994; Halpern, 1994. Huruvida skillnader är naturliga eller inte leder till frågan om existensen av ett kvinnligt väsen. När könsskillnader upptäcks kan de anses som oundvikliga eller biologiska, vilket ger slutledningen att det fruktlöst att förbättra kvinnors villkor. Detta argument tenderar, vore återigen, att leda till synen på kvinnor som underlägsna eller utan behov av eller vilja till förbättrade möjligheter till fritid. Liksom frågan om att se män som norm, är problemet här hur man tolkar forskningsresultaten, snarare än ett problem med själva forskningen. De flesta feminister är också oroade över det faktum att könsskillnader ses som resultat snarare än som utgångspunkter för vetenskapliga undersökningar Grady, 1981, eller att könsskillnader inte grundas teorier. De flesta feminister anser därför att varje studie som pekar ut könsskillnader utan att ha en teoretisk bas bör granskas kritiskt. Teoretiska konstruktioner såsom könsidentitet, teori om diskriminering och socialisationsteori kan bidra till att förklara könsskillnader. En av riskerna med icke-teoretisk forskning är att oproblematiserade antaganden kan göras eller att irrelevanta slutsatser dras. Exempelvis kan det tas för givet, att anledningen till att flickor slutar idrotta när de når puberteten, är att de inte är intresserade av idrott. I själva verket kanske de är intresserade, men inte har tillgång till de typer av idrott som de önskar eller får inte samma uppmuntran från sina föräldrar som pojkar får. Uppmärksamheten borde riktas mindre till att hitta bevis för skillnader mellan könen och mer till vilka värden som manifesteras i könsskillnader och vad dessa används till Bernard, 1974. I viss forskning på könsskillnader förefaller grundtesen vara att det manliga är normen och att syftet är att visa hur kvinnor avviker från denna norm. Problemet uppstår, i synnerhet i psykologisk forskning, när den manliga psykologin anses vara den normala, något som antyder att det kvinnliga psyket skulle vara onormalt eller underlägset .Om kvinnor exempelvis inte deltar i friluftsaktiviteter i samma utsträckning som män, betyder det då att de inte är lika naturintresserade som män eller att män är fysiskt starkare och därför deltar i högre grad När forskningen tolkas på detta sätt tjänar den till att förstärka uppfattningen om kvinnors underordning. I fritidsforskningens termer innebär det att kvinnor ses som mindre starka, mindre aktiva och mindre tävlingsinriktade än män. Ett annat problem med forskning på könsskillnader är att den ibland ignorerar eller skyler över viktiga skillnader inom gruppen män eller

48 Karla A. Henderson

inom gruppen kvinnor. Forskning som bygger dikotomiska skillnader uppfattas som att alla män är lika och att alla kvinnor är lika. Men en mångfald existerar bland bägge könen. Ålder är till exempel enorm en viktig faktor. Ålder kombinerad med livssituation civilstånd, sexuell läggning, familjesituationen, situationen på arbetsplatsen, klass och ras förefaller ha ett avgörande inflytande fritiden även om det behövs mer forskning som utgår från denna hypotes. Studiet av könsskillnader kan uppenbarligen påverkas av metodiska och begreppsliga skevheter. Forskning på könsskillnader bör sålunda användas med försiktighet. Hur begrepp definieras kan påverka resultaten, kontextuella faktorer kan påverka individuella beteenden, könsskillnader kan visa sig mindre absoluta än man trott, frekvensen av skillnader kan vara mycket mer användbar än matematiska genomsnitt Bernard, 1974 och samma sorts beteende kan behandlas och definieras olika beroende kön exempelvis hon är aggressiv, han är bestämd. Från ett feministiskt perspektiv bör könsskillnader som upptäcks i all sorts forskning undersökas noga för att fastställa att de inte är betydelselösa, är tillfälligheter eller olycksfall i arbetet. Inriktningen forskningen om könsskillnader i fråga om fritidsvanor bör ställa sig frågan varför och undersöka sociala och kulturella faktorers betydelse för att vara till någon nytta. Nyckeln till en förståelse av kvinnors fritid ligger i att överväga hur stor betydelse könsskillnader har. Skillnader kan dela upp människor men den mångfald som uppstår med skillnader kan också berika livet. Skillnaderna kommer inte att försvinna, men det sätt på vilket skillnader behandlas i fritidsforskningen kan ändras i och med att kön används som en möjlig analytisk ram för vetenskapen. När vi undersöker skillnader måste vi försäkra oss om att inte se kön som den enda bidragande faktorn till skillnader. Skillnader mellan könen och inom en grupp av samma kön bör ställas mot ras, klass, etnicitet och andra

faktorer. Könsskillnader enbart kan inte tjäna som den enda förklaringen

till beteenden och förklarar inte vad mångfalden innebär vid studiet av fritidsvanor.

3.4 Att korrigera forskning om kvinnors fritid

För att nå feminismens mål måste steget bortom kritiken tas genom att adressera frågor hur forskning kan korrigeras så att den ger en mer meningsfull tolkning och förståelse av kvinnors erfarenheter, deras rättigheter samt den ojämlikhet och det förtryck kvinnor har mött. Nya

SOU 1995: 145 Karla A. Henderson 49

modeller och tillvägagångssätt för förståelsen av mänskliga beteenden, med kvinnor i fokus, bidrar till att bättre förstå kvinnors fritid. För att feministisk forskning skall kunna verka korrigerande måste

den vara reflexiv, handlingsinriktad och spegla vardagslivet Fonow

Cook, 1991. Feminismens reflexiva karaktär kommer sig av att den måste reflektera över och kritiskt och analytiskt undersöka forskningsprocessen. Reflexiviteten innebär att ifrågasättande och ökad medvetenhet sker under forskningsprocessens,både hos den som forskar och hos den som utforskas, samt senare hos dem som tar del av forskningen. Forskningens inriktning handling är, som Lather 1991 hävdar, centralt värde för den feministiska forskningen. Forskningen bör inte av bara vara om kvinnor utan för kvinnor och inriktningen offentlig politik och politisk handling bör beskrivas där det är relevant. De känslomässiga aspekterna av feministisk forskning bör också erkännas. Omtanke och känslomässighet såsom de upplevs i vardagslivet kan inte borträknas från forskarens eller de utforskades perspektiv. Förståelse

av individens ramar containers och vardagsupplevelser är nödvändig

om vi skall kunna förbättra vår förståelse av kvinnors fritid. Fritid uppkommer inte i ett vakuum, utan sker hela tiden i samspel med familjeliv, arbete och skötsel av hemmet. Hur en individ definierar sig själv som kvinna kan också bero på hennes sexualitet, civilstånd, om hon har barn och andra identitetsfaktorer. Det essentiella är att inte utesluta kvinnor eller någon annan marginaliserd grupp från forskningen och i förlängningen inte heller från diskussioner om social förändring. Skillnader måste tas med i beräkningen om vi ska kunna förstå makt och om vi skall kunna korrigera sådant som diskriminering och ojämlikhet. Vi behöver blottlägga och ifrågasätta våra tidigare förståelser av kvinnor och könsskillnader så att individuella kvinnors och mäns liv kan förbättras. Resultatet kan innebära att vi, ett professionellt eller personligt plan, avvisar skillnaders existens, eller hyllar skillnader, men

utmanar deras centrala betydelse för samhällelig organisering. Rhode

1990. Att bedriva forskning är bara den första delen av uppgiften att adressera olika fritidsvanors betydelser, för kvinnor och män och inom grupper av kvinnor.

50 Karla A. Henderson

3.5 Den feministiska

förändringen av fritidsforskningen

Förändringen av fritidsforskningen är en följd av att feminismen erkänner alternativa frågeställningar och metoder. Förändringsprocessen innebär inte ett förespråkande av en speciell uppsättning feministiska metoder för fritidsforskning, utan söker ta itu med frågor kan som vara viktiga. Hur skulle vårt vardagsliv se ut om inte rasism, sexism eller klasstänkande existerade Hur skulle ett forskningsprogram för fritidsforskning skapat av kvinnor se ut Vilka värden skulle det ge uttryck för och vilka behov skulle tillgodoses Behöver feministisk en fritidsforskning Feministisk forskning tillämpad på studiet av fritid är än bara mer forskning av god kvalitet. Skillnaden mellan en feministisk forskning och vanlig forskning är inriktningen på kvinnor ocheller att kön är kärnan i analyserna samt det slutgiltiga målet att åstadkomma social förändring. Den feministiska forskningen arbetar med könsfrågor relaterade till både kvinnor och män, men ser till att kvinnor inte ignoreras eller betraktas som avvikande. Kvinnoförtryck likväl som förtryck i andra former tas med i beräkningen i detta slags forskning. En annan av den feministiska fritidsforskningens särskiljande egenskaper är dess erkännande av kulturell mångfald hos de som studeras. Riktigt omdanande forskning kan inte bedrivas om man inte tar alla de sätt upp på vilka kvinnors liv är genomsyrade klass, ålder och andra av ras, identiteter. Ursprunget till hur fritid har begreppsliggjorts kan komma att förändras under feministernas påverkan. Feministers studier såsom Bellas 1989; 1992 och Lenskyjs 1988 kan inte ignoreras eftersom de ifrågasätter förhållandet mellan arbete och fritid, två partriarkalt definierade begrepp. De problematiserar också den subjektiva definitionen av fritid som en upplevelse av frihet vilket ofta är irrelevant för kvinnor vars liv är centrerade till familjen. I synnerhet liberala feminister menar att forskningslitteraturen fritid ständigt behöver om ses över för att man skall kunna avgöra om bevisen på könsskillnader har betydelse för huruvida jämlik tillgång till fritid kan uppnås. Huruvida det finns skillnader eller likheter torde i sig vara ointressant i jämförelse med vad dessa likheter eller skillnader kan betyda i ett större socialt sammanhang. Vare sig det erkänns eller inte, konstrueras kön i våra individuella världar och i samhället. Att konstruera fritidsvanor fria från könsmässiga skevheter är omöjligt i ett samhälle som bygger på uppdelning efter

Karla A. Henderson 51

kön. När kvinnor studeras i förhållande till män, vilket är fallet i forskning på könsskillnader, kan slutledningarna bli helt annorlunda än när miljömässiga och kontextuella aspekter mer specifika för kvinnor

exempelvis kvinnors säkerhet eller rätt till fritid tas med i beräkningen Henderson et al., 1989. När fritid definieras och beskrivs bör både

kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter såväl som det unika i kvinnors och mäns liv erkännas. Om den feministiska forskningen lyckas måste varje teori som hävdar att den är universell eller generell kunna förklara både kvinnligt och manligt beteende Eichler, 1980.

3.6 Sammanfattning

Exakt vad erfarenheter fritid är och vad de har för mening för olika av kvinnor är svårt att definiera. Valfrihet och frihet från begränsningar eller hinder är viktiga delar av fritid. Den brist på frihet och de begränsade val som vissa kvinnor står inför i vardagen innebär att det är svårt för kvinnor att uppleva fritid. Kvinnors fritid existerar inte i ett socialt vakuum, utan fritidens sociala och fysiska sammanhang kan ses

containers för fritid. Dessa sammanhang är olika för olika

som ramar kvinnor och visar hur livssituationer, inklusive sådana faktorer som ålder, klass, sexuell läggning, fysisk förmåga, civilstånd, om man ras, har barn eller ej, samt yrke påverkar erfarenheter av fritid. Förståelse av betydelser och erfarenheter av fritid leder till en bättre förståelse av de fördelar kvinnor kan dra av att ha en meningsfull fritid. Feministisk forskning erbjuder en utgångspunkt att undersöka betydelsen av kvinnors fritid. Många vinster har gjorts i studiet av kvinnors fritid, men luckor kvarstår, i synnerhet när det gäller att förstå mångfalden kvinnors och flickors erfarenheter av fritid. Luckor av uppstår också i omsättningen från teori till praktik. Den mängd metoder kan användas för att förstå kvinnors erfarenheter i samhället är som betydande. Forskning på kvinnors fritid får oss också att ytterligare förstå fritid i ett vidare perspektiv, genom att våra modeller för och teorier om fritid inbegriper kvinnor och andra traditionellt osynliga Ingen enda feministisk filosofi, teori eller metod existerar för grupper. att bedriva denna forskning, men en mångfald av infallsvinklar kan bidra till att kritisera, korrigera, och förändra samhället på sätt som kan leda till en förbättrad fritid för både kvinnor och män.

Delar denna artikel finns också publicerat i Henderson, K.,

av Bialeschki, M., Freysinger V. 1996 Both Gains and Gaps: Feminist Perspectives Womens Leisure Venture Press. on .

52 Karla A. Henderson

Referenser:

Allison, M., Duncan, M. 1987. Woman, work, and leisure: the days of our lives. Leisure Sciences, 143 162. - Bella, L. 1989. Women and Leisure: Beyond androcentrism. ln E. Jackson T. Burton Eds., Understanding leisure and recreation: Mapping the past, charting the future, p. 151 180. State College, - PA: Venture Publishing C0. Bella, L. 1992. The Christmas imperative. Halifax, Nova Scotia: Fernwood Publishing. Bernard, 1974. Sex Differences: An overview. New York: MSS Modular Publications, Inc. Bialeschki, M.D., Henderson, K.A. 1986. Leisure the common world of women. Leisure Studies., 299-308. Bleier, R. 1988. Introduction. ln R. Bleier Ed.. Feminist approaches to science pp. 1-18. New York: Pergamon Press. Deem, R. 1982. Women, leisure and inequality. Leisure Studies, 29- 46.

Deem, R. 1986. All work and no play The sociology of ana

women leisure. Milton Keynes, England: Open University Press.

Deem, R. 1988. Feminism and leisure studies: Opening

up new directions. In E. Wimbush M. Talbot Eds.. Relative

freedoms

pp. 1-17. Milton Keynes, England: Open University Press.

Deem, R. 1992.The sociology of gender and leisure Britain Past

-

progress and future prospects. Loisir et SociétéSociety and Leisure,

151, 21-37. Dixey, R. 1987. Its a great feeling when win: Women and bingo. you Leisure Studies, 199 214. - Eagley, A.H. 1994. On Comparing women and Feminism and men. Psychology, 513-522. Eichler, M. 1980. The double standard. New York: St. Martins Press.

Fonow, M.M:, Cook, J.A. Eds.. 1991. Beyond Methodology: Feminist Scholarship as lived research. Bloomington and Inianapolis,

IN: Indiana University Press. Fonow, K.M. Trillo, M. 1994, October. The role leisure in the

cultural transition process for Central American Women. Paper

presented at the Leisure Research Symposium, Minneapolis, MN.

Glancy, M. 1991. The androcentrism complex. In T. Goodale P.

Witt Eds.. Recreation and leisure: Issues in an era change third

edition, pp. 413-428, State College, Pa: Venture Publishing Inc.

Karla A. Henderson 53

Grady, K.E: 1981. Sex bias in research design. Psychology of Women

Quarterly, 628-636. Green, E., Hebron, S., Woodward; D. 1990. Women s leisure, what leisure London: Macmillan Education Ltd. Gregory, S. 1982. Women among others: Another view. Leisure Studies, 47-52. Halpern, D.F. 1994. Stere0types,science, censorship and the study of sex differences. Feminism and Psychology, 523-540. Harding, S. 1986. The science question feminism. Ithaca, New York: Cornell University Press. Harding, S. 1987. The instability of analytical categories of feminist

theory. In S. Harding J .F. Barr Eds.. Sex and scientific inquiry

pp.283-302. Chicago: University of Chicago press. Harding, S. 1991. Whose science Whose knowledge Ithaca, NY: Cornell University Press. Hemingway, J .L. 1990. Opening windows on an interpretive leisure studies. Journal Leisure Research, 22, 4, 303-308. Henderson, K.A. 1990a. Anatomy not destiny: A feminist analysis of the scholarship on womens leisure. Leisure Sciences, 12, 229- 239.

Henderson, K.A. l990b. Reality comes through a prism: Method choices leisure research. Loisir et SociétéSociety and Leisure,

131, 169-188. Henderson, K.A. 19900. The meaning of leisure for women: An integrative review of the research. Journal Leisure Research, 234, 363-377. Henderson, K.A. 199 1a. Dimensions choice: A qualitative approach to recreation, parks, and leisure research. State College, PA: Venture Publishing Inc. Henderson, K.A. 1991b. The contributions of feminism to an understanding of leisure constraints. Journal Leisure Research, 23 4, 363-377.

Henderson, K.A. 1994. Perspectives on analyzing gender, women, and

leisure. Journal of Leisure Research, 25, 119 -137.

Henderson, K.A., Bedini, L.A:, Hecht, L. 1994. Not just a wheelchair, not just a woman Self-identity and leisure. Iherapeutic Recreation Journal, 28 2, 73 -86. Henderson, K.A., Bialeschki, M.D. 1991 A sense of entitlement to leisure as constraint and empowerment for women. Leisure Sciences, 12, 51-65.

54 Karla A. Henderson

Henderson, K.A., Bialeschki, M.D. 1992. Leisure research and the

social structure of feminism. Losir et SociétéSociety and Leisure, 15,

1, 63-75. Henderson, K.A., Bialeschki, M.D., Shaw, S.M., Freysinger, V.J.

1989. A leisure of 0nes own. State College, PA:Venture

Publishing, Inc. Henderson, K.A:, Rannells, J.S. 1988. Farm and the women meaning of work and leisure: an oral history perspective. Leisure Sciences, 10, 41-50. Henderson, K.A. Shaw, S.M. 1994. Research on women, and leisure: Past, present, and future. In L. Barnett Ed., Research about leisure:

Past, present and future pp. 121-139. Champaign, IL: Sagamore.

Hooks, B. 1989. Talking back: Thinking feminist, thinking black. Boston: South End Press. Howe, C.Z. 1993. Naturalistic research design: An interrelated approach to data collection and analysis. In M.J. Malkin C.Z.

Howe Eds., Research therapeutic recreation: Concepts and

methods. pp. 235-254. State College, PA: Venture Publishing Inc. Jacklin, C.N. 1987. Feminist research and psychology. In C. Farnham

Ed., The impact feminist research the academy pp. 95-107.

Bloomington, IN: Indiana Press Lather, P. 1991. Getting smart: Feminist research and pedagogy within the postmodern. New York: Routledge Lenskyj, H. 1988. Measured time: Women, sport, and leisure. Leisure Studies, 233-240. Lott, B. 1985 The potential enrichment of socialpersonality psychology through feminist research and vice versa. American Psychologist, 40, 155- 164. Messner, M.A., Sabo, D.F. Eds. 1990. Sport, men and the gender

order: Critical feminist perspecti ves. Champaign, IL: Human Kinetics.

Peplau, L.A. Conrad, A: 1989. Beyond nonsexist research. Psychology Women Quarterly, 13, 379-400. Reinharz, 1992. Feminist methods social research. New york: Oxford University Press. Rhode, D.L. Ed.. 1990. Theoretical Perpectives on sexual diference. New Haven: Yale University Press. Richardson, D., Robinson, V. 1994. Theorizing womens studies, gender studies, and masculinity: the politics of naming. The

European Journal of Womens Studies, 11-27.

Shaw, S. M. The measurement of leisure: A quality of life issue. Loisir et SociétéSociety and Leisure, 71, 91-107.

Karla A. Henderson 55

Shaw, S.M. 1985. The meaning of leisure everyday life. Leisure Sciences, 1-24. Shaw, S.M. 1986. Leisure, Recreation, or free time Measuring time

usageJournal Leisure Research, 18, 177-189.

Shaw, S.M. 1994. Gender, leisrue and constraint: Towards a

framework for the analysis of womens leisure, Journal of Leisure

Research, 26, 8-22. Stanley, L. Ed.. 1990. Feminist Praxis: Research, theory, and

epistemology in feminist sociology. London: Routledge.

Stanley, L., Wise, S. 1983. Breaking Out: Feminist consciousness

and feminist research. London: Routledge and Kegan Paul.

Tetreault, M.L. 1985. Feminist phase theory: An experience-derived

evaluation model. Journal of Higher Education, 56, 364-384.

Wearing, B.M., Wearing, S:L. 1988. All in a days leisure: Gender and the concept of leisure. Leisure Studies, 111-123. Williams, 1977. Psychology women. New York: W.W. Norton and C.

Rosemary Deem 57

4 Kvinnors fritid i Storbritannien

under 1990-talet:

praktik och politik

Rosemary Deem

l denna artikel diskuterar jag hur feministisk forskning inom fritidsområdet har utmanat och utökat vår förståelse av fritid. Jag ska belysa hur strukturernai engelska kvinnors fritid utanför hemmet ser ut, och i detta inkluderar jag tillhandahållandet av sådana fritidstillfállen offentliga och privata, politiska åtgärder som har betydelse för kvinnors fritid och i vilken grad kvinnors fritid har påverkats av nedskärningar i de offentliga kostnaderna. Slutligen ger jag några förslag på hur en politik som underlättar för kvinnor att ha en fritid utanför hemmet skulle kunna se ut. Otaliga försök har gjorts att komma med uttömmande definitioner av begreppet fritid, men jag tänker inte hänge mig några sådana övningar här. En fungerande definition kan helt enkelt sägas vara att fritid för kvinnor inymmer allt, vad som helst, som ger dem nöje, underhållning, avkoppling, egen tid, avbrott i vardagen och ett andningshål i den allt intensivare livsrytm som kvinnor menar att de

lever i Shaw 1996. l denna definition ryms olika typer av aktiviteter,

allt ifrån idrott eller medlemskap i en klubb till sådant som kvinnors vänskap eller att ut och äta med familjen. Här görs inget antagande om att fritid och arbete, betalt eller obetalt, nödvändigtvis måste vara åtskilda från varandra. Fritid har ofta av lokala och centrala myndigheter behandlats som en avskild sfár i människors liv, en som kan tas om

hand med separata handlingsprogram Yule 1995. Det betyder

emellertid inte att det alltid är det bästa sättet att förstå fritidspolitik, eftersom en mängd samhälleliga inrättningar såsom kommunikationer, polisen, socialpolitik, boende, hälsovård och utbildning har betydelse för

kvinnors möjligheter till nöje, underhållning och avkoppling Deem

1987.

58 Rosemary Deem

4.1 Forskning om kvinnors fritid utmanar.

Feministisk forskning inom fritidsområdet har utmanat många antaganden som traditionella, manligt orienterade fritidsforskare haft om kvinnor och fritid. Jag ska nedan ge några exempel. Den feministiska forskningen har således visat att kön inte endast är ännu en variabel som ska läggas till multivariatanalyser vid sidan av sådant som yrke och utbildningsnivå, utan att det handlar om en mångfacetterad uppsättning relationer, identiteter och ideologier som svårligen kan innefattas i essentialistiska definitioner av kön där fasta gränser dras mellan kvinnor

och män och mellan maskulinitet och femininitet Deem 1986;

Wimbush och Talbot 1988; Green, Hebron et al. 1990. Vidare har feministisk forskning försökt väga betydelsen av andra faktorer som social klasstillhörighet, etnicitet, ras, ålder, sexuell

läggning, kulturellt kapital och handikapp i kvinnors upplevelse av

fritid. Feministisk forskning hävdar inte att kön alltid är den avgörande, bestämmande faktorn för dessa upplevelser, utan det är snarare så att mångfald och skillnader erkänns och hyllas. Men det finns samtidigt en medvetenhet om att kvinnor som grupper, och inte bara enstaka kvinnor, kan känna av grundläggande brister och tillkortakommanden

Scraton 1994.

Vissa traditionella fritidsforskare har betraktat fritid som oupplösligen kopplat till förekomsten av lönearbete. Feministiska forskare har med andra utgångspunkter kunnat påvisa att det finns starka samband mellan fritid och obetalt arbete, såsom hemarbete, vård barn, sjuka och av

gamla Deem 1986; Wimbush och Talbot 1988; Green, Hebron et al.

1990. Traditionell, malestream,fritidsforskning har också hävdat att kön antingen inte är av någon större betydelse för studier idrott, eller av

att idrott är ett manligt reservat. Feministisk, viktig, historisk forskning

har emellertid tagit fram kunskap både om kvinnors kamp för rätten att få delta i idrott och om den glädje som kvinnor finner i ett sådant deltagande Hargreaves 1994. Fritidsforskare har i och för sig dragit nytta av den forskning som bedrivs inom cultural studies där tonvikten läggs på konsumtion och

livsstil Tomlinson 1990, men det är feminister i detalj har

som undersökt på vilket sätt som konsumtion i sig är könsrelaterad Gray 1992; Martens 1995a. På senare tid har feministiska forskare intresserat

Rosemary Deem 59

sig för på vilket sätt som begreppen tid, rum och plats är könadel, d.v.s. hur de är bärare av en könsmässig dimension Massey 1994; Adam 1995. Dessa analyser har visat sig mycket värdefulla för förståelsen och konceptualiseringen av kvinnors fritid, t.ex. i undersökningar i detta av sammanhang problematiska begrepp som att ha tid över och semester.

Deem och Tinkler 1995; Deem 1995; Deem 1996. Slutligen har

feministisk forskning visat att kön och ideologiska uppfattningar om könsrelationer har utövat ett betydande inflytande beslutsprocessen

i lokala myndigheters fritidspolitik Yule 1992; Yule 1995.

4.2 Fritid utanför hemmet

Att undersöka kvinnors fritid.

Att undersöka kvinnors fritid är inte okomplicerat, vilket delvis beror

att fritid till skillnad från idrott inte har en stark ställning i brittisk

politik. Karaktäristiskt nog har fritid varit en angelägenhet för lokala myndigheter med bristande resurser, eller för privata entreprenörer. Det finns huvudsakligen fyra källor med relevanta data, som forskningen om kvinnors fritid i Storbritannien kan använda sig Den av. första av dessa utgörs av resultaten från ett projekt som jag genomförde under tidigt åttiotal i Milton Keynes, ett nybyggt samhälle i södra England mellan London och Birmingham. Inom projektet genomfördes enkäter, deltagande observation, fördjupade studier utvalda av grupper

samt intervjuer. Totalt omfattade projektet 800 kvinnor. Deem 1986;

Deem 1990. Den andra är en studie som bygger dels på omfattande en

undersökning och dels ett antal djupintervjuer med enskilda kvinnor.

Projektet genomfördes av tre forskare från Sheffield Hallam University under mitten av åttiotalet i Sheffield, en stor industri- och handelsstad i norra England, Green, Hebron et al. 1990. Den tredje källan härrör från offentlig statistik och bygger framförallt den årliga brittiska

allmänna hushållsundersökningenBritish General Household Survey ,

där intervjuer baserade frågeformulär genomförs med ett tvärsnitt av

brittiska hushåll Office of Population 1993. Även offentlig

annan

Det engelska begreppet gendered har av svenska kvinnoforskare översatts olika sätt. Uttrycket könad används av företrädare för exempelvis sociologi, teologi och filosofi medan historikern Yvonne Hirdman föredrar genusfomrerad Tanken är att till synes könsneutrala begrepp och förstáelser är färgade av kön, att deras mening är könsbestämd.

60 Rosemary Deem

statistik ingår Central Statistical Office 19953; Central Statistical Office

l995b. Den fjärde källan utgörs av forskning som bedrivs vid Henley Centre for Forecasting. Där görs undrsökningar om både nutida och framtida trender inom fritid Henley Centre for Forecasting 1992. Uppgifterna från dessa undersökningar motsäger ibland andra offentliga statistiska källor, vilket kan bero att deras insamlingsmetoder är annorlunda och att de vanligtvis bygger på mindre grupper än de gängse. Det finns förutom dessa fyra huvudkällor dessutom många kvalitativa studier som gjorts av individuella forskare och slutligen kan också nämnas att viss forskning på idrottsområdet utförs av det statligt finansierade Sports Council.

Med vem delar kvinnor sin fritid

Den bild av kvinnors fritid som framträder ur dessa stora material är komplex. Kvinnors fritid äger rum i en mängd olika sammanhang: heterosexuella pars fritid där kvinnors individuella intressen kanske,

eller kanske inte, beaktas; familjebaserad fritid vilket inbegriper

partner, barn och andra eventuella släktingar i beroendeställning: enbart kvinnors fritid, vilket inkluderar lesbiska par, kvinnliga vänner och släktingar och även ensamma kvinnor. Det skulle kunna vara frestande att beskriva bara den sista kategorin fritid, enbart kvinnors fritid som kvinnors fritid, men detta skulle innebära att man missar många av de källor som kvinnor har till nöje, underhållning, socialt umgänge och avbrott i rutinen. Ett problem för feministisk forskning som vill studera kvinnors fritid även i de andra kategorierna är emellertid att offentlig statistik ännu inte svarar mot feministiska forskares krav och behov. Det betyder att medan individuella aktiviteter ofta redovisas efter kön, år detta sällan fallet när det handlar om aktiviteter där par eller hela hushåll deltar. På liknande sätt har man i offentliga undersökningar inte alltid insett att könsrelationer, snarare än könstillhörigheten i sig, formar de svar som kvinnor och män kan ge de frågor som ställs. Exempelvis kan en man som går och simmar säga att han gör detta för sig själv eller med en vän, medan en mor kanske följer med sina barn till simhallen och att det är barnens, snarare ån hennes eget, simmande som kommer i första hand.

Kvinnor som fritidskonsumenter

Aktiviteter kan i sig själva delas upp i flera kategorier. Många av de

Rosemary Deem 61

aktiviteter som brittiska kvinnor deltar i utanför hemmet tillhandahålls inte av den offentliga sektorn, medan vissa aktiviteter delvis är beroende av en blandning av privata tjänster och offentliga tjänster som exempelvis kollektiva fárdmedel eller gatubelysning. Kvinnor är ofta flitiga konsumenter av sådant som kläder, tidskrifter veckopress och

liknande och skivor. Följaktligen är konsumentbaserade aktiviteter

som att shoppa extremt populärt bland kvinnor i alla åldrar, även vad och om

var de handlar kan variera väldigt mycket Shields 1992; Shildrick

1995. Denna slags shopping fritiden är vanligen åtskild från att handla mat och annat som rör hushållet. Att shoppa är inte alltid något som är åtkomligt för dem som har låg inkomst, såvida det inte innebär att tittar än köper. Även de är handikappade får man mer man som svårigheter med denna aktivitet då stora köpcentra utanför stadskärnorna i växande grad har ersatt affärer belägna i städer och byar. Denna trend försöker man emellertid bryta genom att ändra i de statliga reglerna för byggnadslov. En annan konsumentaktivitet, som huvudskligen tillhandahålls av privata inrättningar, är att ut och äta, vilket kvinnor verkar göra i något mindre utsträckning än män Henley Centre for Forecasting 1992. Martens och Wardes senaste forskningsresultat indikerar att även då heterosexuella par går ut och äter, är motiveringen för och meningen med denna aktivitet påverkad av könsrelationer, inklusive deras

arbetsdelning vid matlagning i hemmet Martens 1995a; Martens och

Wade 1995a; Martens och Wade 1995b. Ytterligare ett exempel en konsumentaktivitet är att dricka alkohol, fastän forskningsresultaten från Milton Keynes och Sheffieldstudien visar att kvinnor, eller i ensamma sällskap med andra kvinnor, inte känner sig väl till mods i barer där

majoriteten av kunderna är män Deem 1986, Green et 1990. I

Sheffieldresultaten noterades också att män ofta upplever obehag då deras kvinnliga partner besöker platser där alkohol sig de serveras, vare är ensamma eller tillsammans med andra kvinnor. Män kan motarbeta att kvinnor dricker alkohol utanför hemmet, inte bara på grund av omsorg för deras säkerhet, utan ibland även för att utöva kontroll över kvinnligt sexualbeteende, då män ofta ser alkohol och sexuell aktivitet som intimt förknippade. Män besöker fortfarande pubar och barer i

högre utsträckning än kvinnor Central Statistical Office 1995b, även

om trendforskningen från Henley Centret gör gällande att detta håller på att förändras Henley Centre for Forecasting 1992.

Övriga aktiviteter som kvinnor deltar i är dans av alla sorter, att

besöka klubbar, att spela bingo något som till stor del varit en kvinnodominerad aktivitet och som ibland organiseras organisationer av knutna till den offentliga sektorn, även om den till största delen är

62 Rosemary Deem

kommersiell, att besöka muséer, slott och herrgårdar, nöjesparker och andra turistmål, att åka semester, gå konsert, teater och bio. Kvinnor tar del i vissa av dessa aktiviteter i något lägre grad än män enligt resultat från Henley Centre Henley Centre for Forecasting 1992. Frekvensen och innebörden av dessa aktiviteter varierar emellertid kraftigt mellan olika kvinnor. För att ge ett exempel på detta, gick således två tredjedelar alla brittiska kvinnor på bio under 1994 av

Cenral Statistical Office 1995a, men många av dem gjorde detta endast

ett fåtal gånger. Klasskillnader märks väldigt tydlig i vissa aktiviteter medelklassmänniskor har exempelvis en högre benägenhet att eller teater och vet heller inte alltid om kvinnor deltar i dessa opera aktiviteter för att de själva önskar det eller på grund av att de känner ett krav på sig att följa med andra. Både Sheffield- och Milton Keynesstudierna visade ett brett

spektrum av motiveringar för och meningar med olika aktiviteter Deem

1986, 1990, Green 1990. Även kvinnor i båda dessa studier et om menade att fritid delad endast med andra kvinnor gav dem speciellt mycket fröjd och underhållning, betyder inte detta att aktiviteter som av utövas par eller i större blandade sällskap saknar dessa kvaliteter. av Ålder är ibland också avgörande faktor för vad görs en som - yngre kvinnor går på bio och äldre kvinnor spelar bingo medan småbarnsmödrar inte tar del i lika många aktiviteter utanför hemmet kvinnor med något äldre barn eller kvinnor utan barn gör. som De flesta av de aktiviteter som hittills diskuterats ingår i ett kommersiellt utbud, även om kulturbaserad fritid, som teater och musikupptrådanden, delvis är statligt subventionerad och muséer ofta är statligt ägda. Kvinnor använder sig även, både ensamma och tillsammans med andra familjemedlemmar barnen, i mycket hög grad av offentligt som ägda tillgångar som exempelvis städernas parker och bibliotek Worpole 1995. I synnerhet biblioteken ger ofta tysta, lugna och skyddade platser för ensamma kvinnor Worpole 1995. Nedskärningar i offentliga kostnader gjorts under senare tid har emellertid inneburit att som parkerna blivit mindre säkra och sämre underhållna och att biblioteken har färre böcker och att öppettiderna har begränsats. Den popularitet nya som dessa inrättningar har, verkar ha underskattats av dem som letat efter möjliga nedskärningar, i synnerhet som parker och bibliotek är relativt billiga i jämförelse med underhållskostnaderna för fritidsanläggningar.

Rosemary Deem 63

Kvinnor och idrott Även de kvinnor tävlingsidrottar och i detta upplever stor om en som tillfredsställelse utgör en minoritet bland alla kvinnorHargreaves 1994, så deltar ändå kvinnor ofta i olika idrottsaktiviteter som att promenera

den populäraste aktiviteten vad gäller kvinnor såväl som män, simma,

motionsträna eller utöva yoga och att cykla. Alla dessa är relativt billiga aktiviteter, som inte kräver speciella utrustningar, som inte är

tävlingsinriktade och som är lättillgängliga Office of Population 1993;

Central Statistical Office 1995a; Central Statistical Office 1995b. Lokala myndigheter står ofta för de nödvändiga anläggningarna, såsom simbassänger, fritidscentra, cykel- och gångvägar och tillgänglighet till sporthallar i lokala skolor och gymnasier. Vissa lokala myndigheter har även försökt att speciellt uppmuntra och stödja idrottsaktiviteter för äldre och handikappade kvinnor, samt kvinnor från etniska minoriteter. En stor kampanj som syftade till att uppmuntra ett större kvinnligt deltagande i idrott genomfördes under tidig nittiotal av brittiska Sports Council, vilket till stor del var beroende av påverkan från feministiska

idrottsforskare White 1995. Att cykla fritiden är vanligtvis

privatñnansierat, men hur attraktivt det upplevs beror främst på vilka cykelvägar som gjorts iordning lokalt. En ideell organisation, Sustrans,

mottog nyligen ett stort bidrag från det statliga lotteriet National

Lottery för att planera och anlägga ett nationellt nätverk av cykelvägar; men projektets framgång är till stor del beroende av de lokala myndigheternas samarbetsvilja. Att promenerande är en privat aktivitet, men möjligheterna till detta ökas ofta genom delvis offentligt, delvis ideellt skött underhåll av gångvägar i både stads- och landsbygdsområden. Deltagande i idrott sjunker ofta med åldern, kvinnor under 24 år år mest aktiva och kvinnor över 60 år är minst aktiva. Det är emellertid viktigt att man inte skapar stereotypa uppfattningar som att äldre kvinnor inte skulle kunna delta i alla slags aktiviteter Wearing 1995. Klasstillhörighet och yrke är också viktiga. År 1994 hade yrkesarbetande medelklasskvinnor det högsta

deltagarantalet i idrott Central Statistical Office l995a.

Ideella organisationer

Det finns aktiviteter utanför hemmet som bygger på engagemang i en rad ideella organisationer, allt ifrån religiösa grupper till välgörenhetsorganisationer. Under 1993 låg kvinnors medlemskap i religiösa organisationer högst, medan ett betydligt lägre procenttal gällde

3 l6-0l0l

64 Rosemary Deem SOU 1995: 145

miljögrupper, politiska partier och förgreningar the Womens av Institute eller Townswomens Guild. Kvinnogrupper och feministiska organisationer hade det lägsta medlemstalet av alla, endast två procent

av alla de tillfrågade kvinnorna tillhörde sådana organisationer Central

Statistical Office 1995a. Vissa ideella organisationer sysslar med som

att samla pengar till välgörenhet mottar små offentliga bidrag

men mycket av det arbete som utförs i denna sektor ersätter nuförtiden arbete

som förr sköttes av avlönade offentliganställda till exempel vård

av sjuka och äldre.

Vuxenutbildning

Ett annat område inom vilket kvinnors fritid utspelar sig är vuxenutbildningen där kurser som inte är yrkesinriktade sedan länge har dominerats av kvinnor och där de flesta av dessa fritidsbetonade kurser fortfarande tillhandahålls av lokala myndigheter, skolor och gymnasier. Milton Keynesstudien visade att dessa kurser inte bara grund för var en inlärning, utan också lika mycket för vänskap, nöje och avkoppling

Deem 1986; Deem 1992; Deem 1993. Under 1993 och 1994 gick

ungefär tio procent av alla kvinnor någon icke yrkesinriktad kurs jämfört med fem procent av männen och kvinnor med tjänstemanna-

yrken dominerade Central Statistical Office 1995a.

Kvinnors fritid offentliga och privat

-

Vi har sett att kvinnor i Storbritannien deltar i mängd olika en fritidsaktiviteter utanför hemmet. Många dessa aktiviteter, än inte av om alla, finns tillgängliga genom privata initiativ och kan därför bara disponeras av kvinnor som är ekonomiskt sett relativt välbeställda. Vissa privatfmansierade aktiviteter att cykla och är emellertid som promenera åtminstone delvis beroende av ett offentligt tillhandahållande stigar av och vägar. Den fritidsverksamhet som erhåller offentliga medel, till

exempel i form av fritidsanläggningar, simbassänger, parker, bibliotek eller vuxenutbildning, är oftast mer lokalt tillgänglig än sådan fritid

som är privatfinansierad. Lokal tillgänglighet är speciellt viktig för kvinnor, som till stor del här ansvaret för hemmet, har lite tid och liten tillgång till andra transportmedel än att gå, cykla eller åka buss. Detta är ännu viktigare för dem som har begränsad rörelsefrihet beroende svag hälsa eller handikapp. Även så många 53 alla om som procent av kvinnor hade körkort mellan 1991 och 1993, bör detta jämföras med att

Rosemary Deem 65

81 procent männen hade det under samma tid. Jag fann dessutom i av

min Milton Keynesforskning att även de kvinnor som hade körkort inte növändigtvis hade tillgång till bil Deem 1986. Omfattningen av offentligfmansierad fritid har minskat drastiskt till följd av

bud getnedskärningar, marknadsanpassning av praktiskt taget all offentlig service från bostäder till utbildning, utvecklingen av nya styrelseformer inom offentlig verksamhet och försök att introducera en företagskultur

inom dessa organisationer Keat och Abercrombie 1991; Clarke,

Cochrane et al. 1994; Deem, Brehony et al. 1995. Klart är att den grad till vilken kvinnors fritid påverkas förändringar inom den offentliga av sektorn och åtgärder för ökad privatisering och marknadsanpassning av offentliga tjänster, är värd att vidare utforskas.

4.3 Den innebörden kvinnors

politiska av

fritid

Politisk prioritering

Kvinnors fritid har aldrig varit en större politisk fråga i Storbritannien,

varken för de lokala eller centrala myndigheterna eller för de flesta

politiker. Fritid i sig är faktiskt ingen fråga som anses politiskt viktig.

Yules studie två lokala myndigheter visade att få förtroendevalda av ville ledamöter i fritidkommittéer och de ansåg inte heller att vara

området skulle prioriteras politiskt Yule 1995. Hennes forskning

indikerade att många ledamöter och en del tjänstemän hade traditionella åsikter könsroller och att dessa påverkade utformningen av om fritidspolitiken. De få var medvetna om feministiska idéer fick som sällan tillräckligt stöd och de sågs ibland med misstänksamhet av andra tjänstemän och ledamöter. Kvinnor är inte en grupp i samhället som är benägen att orsaka politisk oreda och därför har mycket litet påtryckningar utövats, förutom av feminister, för att något specifikt ska göras för att underlätta kvinnors fritid. Under 1980-talet inkluderade dock flera Labourstyrda lokala myndigheter frågan om kvinnors fritid i program som var inriktade att förbättra kvinnors liv. Dessa

myndigheter existerar antingen inte längre som i fallet Greater London

Council, eller så har de fått sina medel så drastiskt minskade, att deras initiativkraft till stor del försvunnit. Den centrala regeringen menar att fritid är privat aktivitetssfär, som bör lämnas enskilda individer, en så länge som de håller sig inom lagens gränser. Regeringen har endast visat intresse för områden där fritid, eller snarare deltagande i

66 Rosemary Deem

idrottsaktiviteter, verkar ha en menlig inverkan på hälsa och kondition

vilket i sin tur påverkar kvinnors möjlighet att vara bra mödrar. Den

nya doktrinen om konsumentens valfrihet förstärker detta budskap och de som stödjer privatisering hävdar att det är viktigt för individer och hushåll att ta ansvar för den egna välfärden och inte vara beroende av

statlig inblandning Saunders 1993. De ramar inom vilka

självständighet uppmuntras kan emellertid variera från total privatisering, över en blandning av offentlig subventionering och privata initiativ, till en omfattande offentlig verksamhet utan underliggande förmyndaraktig ideologi.

Definitioner av fritidspolitik

Brittiska politiker arbetar ofta, som Yules studie visar, med smal en definition av fritid och följaktligen är deras idéer vad fritidspolitik om innebär begränsad. Detta uppenbaras bland annat i insamlandet av uppgifter om kvinnors och mäns fritidsvanor. Den officiella staistiken, som jag byggt några av mina beskrivningar av kvinnors fritid i dagens Storbritannien på, är mycket användbar för att ge en allmän bild vad av kvinnor gör. Men den ger väldigt lite information om de underliggande betydelserna av de fritidsstrukturer som beskrivs. Som jag visade tidigare i denna artikel, har feministiska forskare i hög grad bidragit till diskussioner om vad fritid innebär. Deras arbete indikerar att kvinnors fritid, även om den är varierad och mångskiftande, påverkas av könsrelationer och rådande könsideologier som finns i hemmet och på arbetsplatser, där mansdominerade strukturer och antaganden styr beslut och sätter gränser för vad kvinnor kan och inte kan uppnå. Kvinnors fritid påverkas också av individens yrkesmässiga och personliga livshistoria och av sexualitet och sexuell läggning. Andra centrala faktorer i detta sammanhang är förekomsten eller avsaknaden barn av eller vuxna i beroendeställning, arbetsdelningen hemarbetet där av mycket rutingöra och återkommande sysslor åläggs kvinnor, den ekonomiska situationen, tillgång till kommunikationer och kulturellt

informations kapital Bourdieu 1987. Många kvinnor i

Sheffieldstudien uppgav att rädsla för den personliga säkerheten eller ängslan för sexuella trakasserier från män hindrade dem från att delta

i vissa fritidsaktiviteter utanför hemmet Green et al. 1990. 1994 års brittiska kriminalitetsundersökning British Crime Survey visade att

kvinnor var oroligare än män för att de skulle falla offer för brott. Rädslan för våldtäkt var framförallt för kvinnor den dominerande yngre

oron Central Statistical Office 1995a. Naturligtvis innebär inte detta

Rosemary Deem 67

att kvinnor saknar upplevelser av tillfredsställelse i sina liv och på sin fritid, eller har nöje av aktiviteter där både män och kvinnor deltar Rojek 1995. Möjligheten att kunna använda fritid form som en av motstånd mot dominerande könsideologier skall heller inte uteslutas Wearing 1992; Wearing 1995. Även alla de faktorer kan om som verka begränsande på kvinnors fritid tar sig uttryck i etnicitet, ras, socialgrupp, ålder och handikapp, indikerar omfattningen de av

vanligtvis upplevda begränsningarna och de frigörande faktorerna att vi inte bör gå för långt vad gäller idéer om kvinnlig särart och mångfald Scraton 1994; Deem 1995; Deem 1996.

Förutsättningar för politiska handlingsprogram om kvinnors fritid

Varje handlingsprogram för fritid som bara utgår från själva faciliteterna eller aktiviteterna är alltför begränsat. För att kunna uppleva fritid

måste kvinnor känna ett slags berättigande och välbefinnande, känsla

en av samhörighet och att de har medborgerliga rättigheter, rätt till

demokratiskt tillhandahållen offentlig service mot deras

som svarar

behov och till privata anläggningar där man förstår kvinnor och värderar

dem som kunder. Slutligen behöver de kunna känna sig trygga på offentliga platser. Sålunda bidrar så skilda politiska faktorer som

socialpolitikens utformning av föräldraledighet, barnomsorg, social

service och bidrag, bostadspolitik, polisiär verksamhet i städer och mindre samhällen, utformningen av gator och vägar, tillhandahållande av cykel- och gångvägar, inriktning och omfattning hemtjänst och av

hemsjukvård i Storbritannien tvingas ofta kvinnor och vissa män att ställa upp som oavlönade långtidsvårdare, utbildning och sjukvård

av

god kvalitet etc., till kvinnors välbefinnande och möjligheter till fullvärdiga liv. Om socialpolitik och offentlig verksamhet är alltför illa

strukturerade, med alltför liten hänsyn tagen till kvinnors angelägenheter och intressen och med tonvikt lagd på ideologiska än praktiska mer frågor, påverkas kvinnors livsstilar dramatiskt.

De offentliga nedskärningarnas effekter på kvinnors fritid

I Storbritannien börjar känna konsekvenserna man nu av av

nedskärningar i de offentliga utgifterna och den nya synen offentlig sektor. Nedskärningar i välfärdssystemen och rationaliseringar inom

sjukvården påverkar kvinnors förmåga att finna tillfredsställelsei arbetet och på fritiden, speciellt om de har dålig hälsa, är fattiga, tillhör etniska

68 Rosemary Deem

minoritetsgrupper eller har ett handikapp. Den ekonomiska och känslomässiga attacken på ensamstående mödrar är ett exempel på en begränsande offentlig politik. Kvinnor lever i allmänhet längre än män. Äldre kvinnor har därför i högre grad påverkats nedskärningar av i den äldreomsorg som gäller servicehus, bostadsanpassningar och hälsovård, vilket har mycket negativ inverkan på gamla kvinnors en möjligheter till nöje och tillfredsställelse. För unga mödrar är barnomsorg viktigt för deras möjligheter till arbete, att ha fritid och en god mental och fysisk hälsa. Största delen av barnomsorgen för barn under fem år och fritidsverksamheten för barn över fem år, finansieras privat och regeringens försök att utöka antalet daghemsplatser har byggt på nuvarande och inte på nya. Ansvar och bekymmer för resurser barnomsorg utgör en betydande begränsning för kvinnors deltagande i fritidsaktiviteter, även om barn naturligtvis kan vara en enorm källa till glädje, i ett samhälle där arbetsgivare och regering är motvilliga att erkänna andra uppgifter för fäder än att vara ekonomiska försörjare. Även anställda kvinnor ofta arbetar färre timmar än män, visar om undersökningar att de har mindre fri tid än män Henley Centre 1992. Även kvinnors avlönade arbetstimmar sannolikt är mindre fasta än om mäns, är denna flexibilitet mera till för att tillgodose arbetsgivarens behov, än kvinnornas egna. Arbetstiderna är ofta förlagda till obekväm arbetstid, såsom det utbredda öppethållandet på söndagar inom detaljhandeln, där använder sig av kvinnlig arbetskraft, sedan man regleringar av öppethållande nyligen liberaliserats. Dessa arbeten ger ofta inte de heltidsanställdas förmåner såsom semester, lönehöjningar och chanser till befordran. Som Shaw har visat är kvinnor mer benägna än män att klaga på den allt intensivare livsrytmen. De är också mer benägna att vara rädda för att förlora sina jobb, vilket gör att de arbetar

ännu hårdare, och därmed höjer sin stressnivå ytterligare Shaw 1996.

Arbetslösa kvinnor möter oftast ingen offentlig sympati samma sätt manliga arbetslösa och de går ofta miste om bidrag om deras som partner fortfarande har arbete. Politik som syftar till sjukvård i hemmet sjukhusen bedöms nu efter hur fort deras patienter lämnar dem, inte efter huruvida dessa är i form

att göra det av svaga äldre och av dem med svåra mentala och fysiska

handikapp, förutsätter ofta en kvinna med obegränsade resurser och tid,

gratis utför det slags sjukvårdsarbete som tidigare utförts av den

som offentliga sektorn. Kollektiva färdmedel har avreglerats, fler privata företag än offentligt ägda tillhandahåller nu denna service. l vissa områden har detta fungerat bra, men i andra har antalet turer och rutter minskat och biljettkostnader ökat. Järnvägarna håller nu att privatiseras vilket sannolikt kommer att leda till högre priser, färre tåg,

Rosemary Deem 69

färre stationer och mer oro för säkerheten, samt till ökning antalet en av obemannade stationer, platser där kvinnor känner sig otrygga om nätterna. Det är huvudsakligen kvinnor och barn använder sig som av kollektiva färdmedel till och från arbetet och på fritiden. För kvinnor som inte har körkort eller tillgång till bil, blir det med andra ord ännu

svårare att ta sig fram. Polisövervakningen i stads- och

landsortsområden har skurits ned och denna övervakning sker till nu största delen per bil. Kvinnor som förut kände sig otrygga känner sig nu ännu mer sårbara i städerna eller på mörka småvägar landet. Utbildningssystemet har omstrukturerats och förändrats i syfte att åstadkomma ökad valfrihet och effektivare undervisning. Att välja skola är emellertid ofta en börda. Det beror bland annat den korta tid som ges för detta val. Särskilt bekymmersamt är detta för placering barn av med speciella behov, eftersom det då ofta krävs beslut specialist. Till av detta läggs också de ibland långa resorna, eftersom barnen inte längre går i de lokala skolorna. Allt detta faller oftast mödrarnas lott David, West et al. 1994,; Wilkinson 1995. Skolor och gymnasier, som

nyligen erhållit ett delvis skenbart ekonomiskt självstyre Deem al.

et 1995, är nu mer intresserade av att ha fritidslokaler och kurser är som ekonomiskt lönsamma, än av att till det lokala områdets behov. De se söker snarare efter utmärkelser för effektivet än för verksamhet en som

skapar glädje. Stöd till grupper äldre kvinnor, handikappade,

som

kvinnor från etniska minoritetsgrupper eller arbetslösa kvinnor

försvinner också i snabb takt. Kvinnor är, i egenskap de av att vara största konsumenterna av icke yrkesinriktad utbildning utöver grundskolenivån, bland de största förlorarna. De lokala myndigheter

som tillhandahåller andra sorters fritidsfaciliteter såsom simbassänger, parker och bibliotek är pressade att privatisera dessa. Privatiseringen

innebär att verksamheten i och för sig får kosta de Ökade mer, men kostanderna tas ut användarna och därmed begränsas av användargrupperna. Myndigheterna kan också välja att begränsa

aktiviteterna till en så pass låg nivå att de blir svårtillgängliga. Därmed

minskar efterfrågan till den grad att det tolkas det inte finns som att något behov anläggningen. Vi har kvinnor är de av sett att som använder sig mest av dessa anläggningar i sin närmiljö.

De som stödjer privata, snarare än offentliga lösningar, hävdar

att detta är effektivare och svarar bättre mot konsumenternas behov. I vissa fall stämmer detta, även om privata lösningar ofta är dyrare, som exempelvis den privata hälsovården. Men i många fall förstärker privatisering den sociala och ekonomiska, liksom den könsmässiga, skiktningen av befolkningen. Marknaden är ideologi lika mycket en som ett verkligt fenomen. Den kan manipuleras politiker och av

70 Rosemari Deem

affärsmän. Valfriheten på marknaden bestäms ofta av pengar ocheller

kulturella tillgångar Ball 1994; Kenway 1995. Privata initiativ inom

fritidsområdet är naturligtvis viktiga och har alltid varit det i Storbritannien. Viss offentlig service måste dock behållas. I synnerhet gäller detta service till svagare grupper och vissa offentliga tjänster som alltid kommer att behöva subventioneras och handhas av människor som svarar inför demokratiskt valda församlingar. Att upprätthålla detta, att inte priviligera konsumism bekostnad av samhällsanda, är fortfarande kännetecknet för ett civiliserat och demokratiskt samhälle.

4.4 Avslutning

I denna artikel har jag undersökt hur feministiska forskare bidragit till studiet kvinnors fritid. Jag har diskuterat strukturernai offentligt och av privat finansierad fritidsverksamhet utanför hemmet och hur engelska kvinnors upplever detta, samt de politiska åtgärder som påverkat kvinnors fritid. Jag hävdar att om fritidspolitiken skall kunna främja kvinnors liv och livsstilar utan att motarbeta fria val eller skapa beroendeförhållanden, måste den gå utöver det som bara handlar om att tillhandahålla materiel, service eller anläggningar. I Sverige har mycket efterkrigstidens offentliga och socialpolitiska program varit radikalare av i fråga om kvinnor, arbete och föräldraskap än i nästan något annat västerländskt land, även om jag är medveten om att politiska förändringar och lågkonjunktur under senare tid har påverkat vissa av

dessa. Kvinnors och mäns val av fritidsaktiviteter är ofta djupt

personliga och individuella och vissa av dem är mer lämpade för privata lösningar såsom affärscentra, skivor, biografer och nattklubbar. Andra sysselsättningar och intressen kan kräva en blandning av privata och offentliga initiativ eller någon form av samarbete. Möjligheten att promenera och att cykla är två exempel på detta. All fritid påverkas emellertid ett lands grundläggande socialpolitik och av kvaliteten på av

tjänster inom polisiär verksamhet, hälsovård och utbildning.

omsorg, Detta är den infrastruktur inom vilken arbete och fritid, glädje och sorg, rutin och avbrott, välmående och sjukdom, existerar. För att travestera Karl Marx: kvinnan skapar sin fritid men inte utifrån fria val. Den offentliga service som ges till kvinnor måste utgå från kvinnors verklighet i en given kontext och i enlighet med den miljövänliga fritidsstil många kvinnor har. Den skall skapa möjligheter till en som fritid är säker, trygg, lokal, varaktig, flexibel, familjevänlig, samt som billig och mot samhälleliga behov och Önskemål sprungna ur svara demokratiska frågor och Dessa tjänster och miljöer kan delvis svar.

Rosemary Deem 71

finansieras av den privata sektorn, men endast i enlighet med de riktlinjer och ordningar som utgår från användaren och från demokratiskt fattade beslut. Inom ett sådant system är kvinnor fria att göra sina egna val av fritidsaktiviteter, ett sätt som främjar individuell frigörelse och egenmakt. Det är en dröm, men den är möjlig att realisera. Framåt mot det tjugoförsta århundradet och ett firande av mångfalden i kvinnors liv och fritid

4 16-0101

72 Rosemary Deem

Referenser:

Adam, B. 1995. Timewatch: the social analysis of time. Cambridge,

Polity Press Ball, S. 1994. Education Reform: a critical and post-structuralist approach. Buckingham, Open University Press. Bourdieu, P. 1987. Distinction. London, Routledge. Bourdieu, P. 1987. What Makes A Social Class On the theoretical and practical existence of groups. Berkeley Journal Sociology XXXII: 1 17. - Central Statistical Office 1995a. Social Focus on Women. London, HMSO Central Statistical Office 1995b. Social Trends 1995. London, HMSO Clarke, J., A. Cochrane, et al., Ed. 1994. Managing Social Policy. London, Sage David, M., A. West, et al. 1994. Mothers Intuition Choosing Secondary Schools. London, Falmer.

Deem, R. 1986. All Work and No Play: The Sociology of Women and

Leisure. Milton Keynes, Open University Press. Deem, R. 1987. The politics of womens leisure. In Home, D. Jary och A.Tomlins0n, Ed.. Sport, Leisure and Social Relations: Sociological Review Monograph. London and Keele, Routledge, and Sociological Review. 208 228. - Deem, R. 1990. Women and Leisure: A Sociological Investigation. Ph.D. thesis, Milton Keynes, UK, The Open University. Deem, R. 1992. Life Long Learning The British Experience. In -

Toyama Chamber of Trade, Ed.. Proceedings of First Japanese Symposium on Life Long Learning. Toyama, Japan, Toyama

Prefecture. 30 39. - Deem, R. 1993. Popular Education for women; a study of four organisations. in R. Edwards., Sieminski and D. Zeldin, Ed..

Adult Learners, Education and Training. London, Routledge. 235

- 250.

Deem, R. 1995. Time for a Change Engendered work and Leisure

the nineties. Paper presented to the Annual Conference of the Leisure Studies Association, University of Brighton at Eastbourne. Deem, R. 1996. No time for a rest An exploration of womens work, engendered leisure and holidays Time and Society 5 l. Deem, R., K.J. Brehony, et al. 1995. Active Citizenship and the

Governing of Schools. Buckingham, Open University Press.

Rosemary Deem 73

Deem, R., and P. Tinkler 1995. Women, the city and holidays. Paper presented to British Sociological Association Annual Conference, Leicester.

Gray, A. 1992. Video Playtime: the gendering of leisure technology.

a London : Routledge. Green, E., S. Hebron, et al. 1990. Womens Leisure, What Leisure. London: Macmillan. Hargreaves, 1994. Sporting Females. London: Routledge Henley Centre for Forecasting 1992. Leisure Futures, vols I and Henley, Oxfordshire, Henley Centre for Forecasting. Keat, R., and N. Abercromhie 1991. Enterprise Culture. London: Routledge. Kenway, J., Ed. 1995. Marketing Educationssome critical issues. Geelong, Deakin University Press Martens, L. 1995a. Gender and domestic decision making processes

around food consumption. Paper presented to conference Gender

on

Perspectives on Houshold Issues The University of Reading.

Martens, L. and A. Warde 199521. Cultural dijference and the

experience of eating out. Paper presented to European Sociological

Association ConferenceBudapest.

Martens, L. and A. Warde l995b. Urban Pleasure eating out in - a northern city, Paper presented to the British Sciological Association Annual Conference, University of Leicester. Massey, D. 1994. Space, place and gender, Cambridge, Polity Press. Office of Population, C. a. S: 1993. General Household Survey. OPCS.

Rojek, C. 1995. Decentring Leisure Theory-rethinking leisure theory.

London, Sage.

Saunders, P. 1993. Citizenship Liberal Society. B.Turner,

a Ed.. Citizenship and Social Theory. London, Sage. 57-90. Scraton, S. 1994. The changing world of and leisure: women postfeminism and leisure. Leisure Studies 13 4: 249-261. Shaw, 1996. Why the Rush London: Routledge. Shields, R., Ed. 1992. Lifestyle Shopping. London: Routledge. Shildrick, M. 1995. Les Fleurs des Malls: two 0r three things 1 know about shopping, Paper presented to conference on WomenTimeSpace, Centre for Womens Studies, Lancaster University. Tomlinson, A., Ed. 1990. Consumption, Identity, and Style. London:Routledge. Wearing, B. 1995. Leisure and resistance ageing society. an Leisure Studies 14 4: 263-279.

74 Rosemary Deem

White, A. 1995. Research Policy and Practice. paper presented to the Annual Conference of the Leisure Studies Association, University of Brighton at Eastbourne. Wilkinson, H. 1995. Mothers, markets and special educational needs. paper presented to conference Feminist perspectives on the marketisation of education, London University Institute of Education. Wimbush, E. and M. Talbot, Ed. 1988. Relative Freedoms: women and leisure. Milton Keynes, Open University Press.

Worpole, K. 1995. Public, sustainable and free: the future of leisure

in the public realm. Paper presented to Leisure Studies Association, University of Brighton at Eastbourne. Yule, 1992. Gender and leisure policy. Leisure Studies 11 2: 151-173.

Yule, 1995. Leisure, Patriarchy and Policy: an examination of

processes and ideologies the local state. unpublished Ph. D thesis, Leeds Metropolitan University, UK.

Kari Fasting 75

5 Kvinnor, idrott och fritid

Kari Fasting

Är fysisk aktivitet något som kvinnor bör ägna sin fritid åt, och i så fall varför Hur utbredd är idrotten bland kvinnor, vilka idrotter sysslar kvinnor med och i vilka sammanhang Hur upplever kvinnor idrott och

är det meningsfullt att tala om idrott med ett kvinnoperspektiv Kan

vi tala om en kvinnoidrottskultur Hur skulle idrott kvinnors villkor se ut Dessa är några av de frågor som jag skall diskutera i mitt anförande och jag kommer att presentera några resultat från två forskningsprojekt som jag arbetar med. Den ena är en kvalitativ studie av svenska toppidrottskvinnor inom fotbollen och det andra är en undersökning av dem som förra året deltog i världens största lopp för

kvinnor Grete Waitz-loppet 1995. Men först vill jag ta upp fritid,

kvinnors fritid och hur begreppet har definierats så att kvinnor har exkluderats.

5.1 Idrett så blir altfor er mangt, men ofte

definert svart trangt

Citatet är norska kulturministern Åse Klevelands ord Kleveland, 1992

och de är viktiga att ha i minnet när till exempel skall diskutera idrottens plats och funktion i kvinnors liv.

Definitioner av fritid

Traditionella definitioner av fritid passar inte för kvinnor. Grovt sett kan man tala om två typer av definitioner, den ena lägger vikten vid kvantitativa dimensioner och den andra vid kvalitativa dimensioner och val av definition har konsekvenser för forskningen. Definitioner med kvantitativa utgångspunkter är till exempel undersökningar hur tid av fördelas och utnyttjas, det är kartläggningar av den tid som blir över till

76 Kari Fasting SOU 1995: 145

egen disposition efter att arbetstid, familjeförpliktelser och fysiska behov har tillfredsställts. Definitioner och teorier som lägger tonvikten vid den kvalitativa dimensionen är inte så lätta att mäta eftersom de berör sådant som aktiviteters innehåll och mening, d.v.s.aktiviteten som upplevelse. Kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst när det gäller att få kunskap om ett sådant traditionellt fritidsbegrepp, men ett problem är att en sådan begreppsförståelse ofta förutsätter en slags frihet som många kvinnor faktiskt saknar. Exempel på problem i detta sammanhang är att mäns arbetstid och fritid är klart avskilda, medan detta inte gäller för kvinnor. Kvinnor, särskilt mödrar är on call around the clock och det är därför svårt för många kvinnor att exemeplvis delta i träning varje tisdag klockan fem. Jag har i mitt eget projekt om aerobics mött uttalanden som Tisdag är min dag, då skall min man ta hand om barnen, men

eftersom det ofta inte fungerar har jag hjälp av min syster eller bror.

Forskning visar också att kvinnor ofta gör flera saker samtidigt, vilket väcker frågan om vad som då egentligen är fritidsaktiviteter. I forskningslitteraturen talar man också om icke-fritid, d.v.s. att samma aktivitet kan upplevas som fritid eller icke-fritid beroende kön. Ett

exempel är att matlagning ofta upplevs som en fritidsaktivitet för män,

men sällan för kvinnor.

Kvinnors fritid

Något som är särskilt problematiskt med den vanligaste definitionen av fritid där tyngdpunkten läggs vid åtskillnaden mellan arbete och fritid, är att kvinnors fritid inte klart kan avskiljas från arbete. Det är exempelvis värt att lägga märke till, att kvinnor ofta har minst tillgång till fritid under de tidsperioder då man föreställer sig att man skulle vara som mest ledig nämligen under semestern. -

Karen Davis publicerade för några år sedan en intressant artikel i Kvinnovetenskaplig tidsskrift Davies 1987. Hon visade att tid är socialt konstruerat och att manliga tidsuppfattningar är oförenliga med

kvinnors verklighet, där hänsyn till andra är viktigare än det som hon kallar linjär tid och klocktid, något som mannens liv till stor del verkar styras av. En följdfråga som väcks av detta är vad kvinnor gör eller kan göra som upplevs som positivt och meningsfullt, om kvinnor har lite tid till egen disposition, d.v.s liten frihet Hur är det med idrotten Har den något att ge kvinnor Hur upplever flickor och kvinnor idrottsutbudet Vilka erfarenheter har flickor och kvinnor av idrott Dessa är viktiga

SOU 1995: 145 Kari Fasting 77

forskningsfrågor frågor om kvinnors upplevelser och erfarenheter - av idrott som vi tyvärr också i ett internationellt perspektiv inte vet så mycket om. Bör kvinnor överhuvudtaget engagera sig i idrotten idrotten som är styrd, utvecklad och ledd av män Idrotten är maskulinitetens högborg, hävdar många kvinnoforskare. Jag anser emellertid att det är viktigt att kvinnor engagerar sig i idrott. Här är jag normativ, jag är medveten om det, men jag är det följande av anledningar: idrotten kan vara en positiv socialiseringsarena för barn och unga idrotten kan ha en förebyggande och rehabiliterande funktion idrotten kan främja hälsan i vid mening idrotten kan ge en känsla av gemenskap och samhörighet -

Inte minst det sista tror jag är viktigt i dagens samhälle med allt fler ensamstående, fler barn med bara en förälder, fler äldre, fler invandrare osv. Allt detta är viktigt för båda könen, men i synnerhet när det gäller

kvinnor visar min forskning att fysisk träning kan förstärka självbilden,

leda till bättre kontakt med den egna kroppen, för social vara en arena kontakt, förebygga benskörhet och upprätthålla och utveckla styrka och rörelseförmåga. Detta innebär i praktiken att fysisk träning kan leda till bättre livskvalitet, kanske speciellt för äldre kvinnor, som dessutom ofta är ensamma. Man kan således betrakta idrotten som en samhällelig resurs, som det är viktigt att kvinnor och män har samma rätt att delta Ett samhälle som inte rättar till förhållandena så att kvinnor och män i praktiken har samma möjlighet att idrotta är därför diskriminerande Fasting 1994. Sist men inte minst är idrott roligt. Det är detta som kallas idrottens egenvärde.

I det följande ska jag presentera några data från en undersökning

som jag gjorde för mer än tio år sedan i Oslo, jag tror att resultaten men

har en viss giltighet även idag. Dessa resultat gäller trettioåriga

småbarnsmödrar och det som karaktäriserade dessa kvinnor att över var hälften tränade regelbundet. Undersökningen visade att äktenskap, dubbelarbete och småbarn inte nödvändigtvis hindrade kvinnors deltagande i idrott, men att det försiggick till största delen i oorganiserad form, d.v.s. inte i regi av en idrottsförening. Det verkade också som om en ny livsstil växte fram där kvinnor försökte förena aktiviteter och engagemang inom flera livsområden samtidigt. De

försökte realisera vad Kirsti Pedersen har kallat ett trippel-

löpPedersen 1989. Framväxten av den oorganiserade, flexibla och

icke förpliktigande formen av idrott kan tolkas som ett resultat av kvinnors individuella anpassning till de betingelser erbjuds som av

78 Kari Fasting SOU 1995: 145

familjen och idrottssamhället. Kvinnor måste själva ta initiativ till att organisera sin egen träning. De måste skapa sina egna möjligheter att omprioritera och omorganisera inom de ramar som genom traditionell arbetsdelning erbjuder. Detta resultat stöds av att kvinnor förefaller delta i fritidsaktiviteter på ett sätt som inte utsätter dem för mäns individuella och kollektiva motstånd, utan kvinnor deltar i aktiviteter som det är accepterat för kvinnor att delta Dessutom är de aktiva på ett sådant sätt att det får väldigt lite konsekvenser för mäns fritidsliv. Genom att kvinnor tränar regelbundet och oorganiserat i närmiljön och deltar i och utövar aktiviteter där andra inte är beroende deras närvaro, kan konflikter undvikas. Att kvinnor inordnar sig i förhållande till andra och fungerar på andras villkor, är ett uttryck för kvinnors underordning. Å andra sidan ska inte bortse ifrån detta man att ökande deltagande i idrottslig aktivitet kan vara ett uttryck för en ny kvinnoidentitet, något Kirsti Pedersen skrev om för cirka tio år sedan. Hur ser då idrottandet ut idag När vi talar om den organiserade idrotten Riksidrottsförbund, special- och distriktsförbund är ungefär 40 procent medlemmarna kvinnor. Detta procenttal avspeglar sig dock av inte i styrelser, bland tränare, domare eller ledare. Man kan ställa sig frågan hur länge det skall få vara så här. I Norge visar också en analys av medlemsutvecklingen i de olika specialförbunden att när kvinnoandelen har ökat något, så har det skett inom Korpen. Tar man bort Korpen har kvinnoandelen gått tillbaka under år, trots att kvinnor är mer fysiskt aktiva än förr. Vidare senare är de manliga medlemmarna utspridda på många fler olika idrotter. Av alla specialförbund hade 47 procent för några år sedan under 1000 kvinnliga medlemmar, medan motsvarande siffra för män var llprocent. I Norge och i många andra länder har utvecklingen de senaste åren gått mot att flera kvinnor är aktiva idrottsutövare, men de är aktiva utanför den organiserade idrotten. En landsomfattande undersökning från 1992 visade att norska kvinnor är lika fysiskt aktiva som norska män.

Tillsammans med Finland och möjligen de andra nordiska länderna är

vi unika i världen på detta område. Undersökning visade att kvinnor 61 procent lika aktiva som män 59 procent. Aktivitet definierades här var som något man gjorde minst en gång per vecka. Aktiviteten sjönk med stigande ålder, men det fanns inga betydande könsskillnader. Detta innebär i praktiken att kvinnor över trettio och femtio år är lika fysiskt aktiva män i samma ålder. De mest populära aktiviterna i som undersökningen var att tur,d.v.s. långpromenera eller vandra, att jogga och att syssla med aerobics och dans.

SOU 1995: 145 Kari Fasting 79

Det finns fler idrottsligt aktiva kvinnor utanför idrottsförbunden än innanför, i synnerhet bland kvinnor över 50 år där 70 procent dem av som uppger att de tränar cirka en gång i veckan inte är medlem i någon idrottsförening MMI 1992. Jag skulle tro att det samma gäller även i Sverige. Varför är det så här Varför är kvinnor, när de är regelbundet aktiva motionärer, inte med i idrottsföreningarnai lika hög grad mån Är som det för att idrotten inte har något att erbjuda kvinnor eller är det för att det existerande utbudet inte passar kvinnor, inte är attraktivt för nog kvinnor Kvinnor och mån är olika och har skilda erfarenheter. Därför är det logiskt att de kanske också har olika uppfattningar om och upplevelser av idrott. Låt mig ge ett exempel. Norges Idrettsforbund genomförde 1992 en stor värderingsundersökning. Den huvudsakliga slutledningen var att det inte fanns någon skillnad mellan kvinnors och mäns på syn idrottens värde. Vissa kvinnor fann detta märkligt, och jag ombads att ta mig an en analys av vissa av dessa data. Slutledningen delvis var riktig, men jag vill hävda att svaren har något att göra med de frågor man ställer och därefter vilka analyser man gör. En närmare analys av uppgifterna visade till exempel att när män och kvinnor ska fylla i påståendet att Idrottslaget bör satsa så är det fler kvinnor än ----män som svarar skapa idrottsglädje och flera män än kvinnor som

svarar konkurrens och prestationsutveckling. Denna könsskillnad gällde antingen man var medlem av en idrottsförening eller inte och den är enligt min åsikt fundamental. Det är helt klart idrottsförening

att en som har som mål att skapa idrottsglädje drivs på ett sätt som är helt

olikt en som ser konkurrens och prestationsutveckling det

som viktigaste. Men då idrotten är styrd och utvecklad av män är det viktigt att ställa frågan hur idrott på kvinnors premisser Är det om en ser ut. möjligt att ha ett kvinnoperspektiv på idrotten Norges idrottsförbund har definierat ett sådant på följande vis: Att kvinnors vardaglivssituation tas hänsyn till vid planering och arrangemang av aktiviteter. Att kvinnorna själva får diktera villkoren för sin aktivitet innehåll - och organisering Att kvinnors värderingar, kunskaper och erfarenhet hörsammas i organisationen, och värderas lika högt mäns. som Tyvärr är detta inte så lätt i praktiken, något bland annat hänger som samman med att vi har så lite forskning och liten kunskap om kvinnor och idrott och särskilt lite vet vi om kvinnors erfarenheter inom idrotten. Jag arbetar för närvarande med ett komparativt forskningsprojekt

80 Kari Fasting SOU 1995: 145

med titeln The experience and meaning of sport in the lives of

women. Avsikten är att försöka ta reda på vilka erfarenheter sociala och individuella som idrottskvinnor har, d.v.s att försöka utröna vad

idrotten egentligen betyder i kvinnors liv. l samband med detta har jag intervjuat nio svenska elitfotbollsspelare från två klubbar i allsvenskan. Av dessa nio har fem spelat i det svenska landslaget. De är alla över 23 år, började tidigt med sin idrot, och de har följaktligen mycket att berätta. Bortsett från en som studerar, arbetar samtliga heltid. Detta till skillnad från deras manliga kolleger i samma förening, också de i allsvenskan, som är proffs eller halvproffs. På frågan om vad de tycker är bäst med fotboll, svarade nästan alla att det är gemenskapen och att vara ett lag som de skattar högst. En uttrycker det så här:

Jag tror att ett 0rd över alltihopa år engagemang. Den här känslan att det är 20 stycken, plus ledare, plus en styrelse och som jobbar för av en och samma sak. Och lägger ner så enormt mycket tid som det ändå är. Och sedan få känna känslan av att lyckas och vinna och få uppleva den känslan tillsammans. Det är något helt, ja, det går inte att beskriva riktigt.

Dessa elitidrottskvinnor upplever att de har fått ut mycket av att vara med i idrotten, i synnerhet i form av ökat självförtroende.

Idrotten har uppfostrat mig vill jag påstå uhm. Jag sa innan attjag har fått ett själiförtroende, jag har lärt mig att leda, jag har lärt mig att umgås i en grupp, men att samtidigt kunna vara en individ, att våga vara mig själv.

En annan uttrycker det liknande sätt:

Stärkt ens självförtroende och självkänsla, jo, det har det faktiskt. -

Väldigt mycket, hjälpt mig väldigt mycket. Ja, har man mått dåligt så

har fotbollen, fotbollen har ju alltid funnits där som en familj nästan

kan man säga.

Men idrottstjejerna har inte enbart positiva erfarenheter. En erfarenhet som flera av dem nämner är upplevesen av att inte bli tagen allvar.

Jag kan nämna så många saker som har hänt mig, som visar att man inte värderar det sätt på vilket jag ägnar mig åt fotboll. .detvanligaste .

SOU 1995: 145 Kari Fasting 81

hindret inom damfotbollen är att man har folk runtomkring sig

som

säger till en att de inte tycker att det är värt lägger så

att man ner mycket tid och energi på fotboll. Fotboll betyder så mycket för som

situationer.

Upplevelsen av att inte riktigt bli tagen på allvar, och riktig att fotboll är mäns fotboll, uttrycker idrottskvinnor även i andra länder. Detta speglar androcentrismen som finns inom idrotten, vilket innebär att mannen är satt som norm och kvinnors prestationer alltid skall jämföras med mäns. En kollega till mig, Mari-Kristin Sisjord, speciellt arbetar med som

ungdomar, hävdar att flickor genom sitt idrottsdeltagande lär sig de

att är mindre värda än pojkar Sisjord 1994. Hon säger följande:

Jag säger inte att detta sker systematiskt eller överlagt, det

- men intråjfar episoder på detta sätt bidrar till prägla

som att flickornas

verklighetsuppfattning i förhållande till idrotten. Ser på elitidrotten

finns det många exempel på att damlagen får sämre ekonomiska villkor

än män, att deras idrottande inte blir taget på allvar på sätt samma som mansidrotten. Damidrotten är heller inte värd så mycket i reklam- och

sponsorsammanhang. Samma tendens finner på lägre nivåer och

bland ungdomar. Undersökningar visar pojkar får

att ofta bättre träningsförhållanden och mera kvalificerade tränare Dahlgren och

Dahlgren, 1990. Ett annat förhållande är att manliga tränare har mer

status och högre anseende än kvinnliga tränare Knoppers 1987.

Alla kan väl enas om att eftersom kvinnor idrotten lär sig

genom att de som människor är mindre värda enbart på grund sitt kön, har inte av bara idrotten, utan även de till idrotten, som ger pengar ett stort problem. Idrotten har traditionellt varit där män kunnat markera sitt en arena avstånd till kvinnor samt fått sin maskulinitet bekräftad W hitson 1990. Några menar därför att en konsekvens detta är att kvinnor mött liten av välvilja och också blivit direkt motarbetade inom idrotten. En annan konsekvens är att idrotten också till stor del är präglad vad av

amerikanerna kallar heterosexual hegemony, där heterosexualiteten är

central. Detta kombineras ofta med homofobi, d.v.s irrationell en en fruktan för inte bara lesbiska kvinnor, utan också för kvinnor är som annorlunda. Det kan gälla exempelvis kvinnor går in på mäns som områden i arbetslivet eller i idrotten. Dessa kvinnor blir ofta för utsatta

82 Kari Fasting SOU 1995: 145

och kränkande anspelningar. Även olika typer av negativa kommentarer idag, 1995, utsätts dessvärre svenska fotbollspelare för detta. Mina intervjuer visar en stark solidaritet kvinnorna emellan. De visar också att problemet inte är enbart kvinnornas, utan att det är ett problem för hela idrottsrörelsen. Homofobi förefaller emellertid inte begränsa sig till idrotten, utan existerar även ute i det svenska samhället, vilket följande citat illustrerar.

Jag, jag får nästan alltid frågan om hur många har i laget och så där. De frågarju inte mig: Är du lesbisk nej. Det härja hänt det om

är någon som är riktigt full eller något sånt där va, men det kommer

alltid frågor, de är nyfikna hur många det är som egentligen är lesbiska och hur det egentligen är. För det går mycket rykten och så. Eh, jag tyckte nog att det var mer förut så att, då sa jag nästan aldrig att jag

spelade fotboll når jag ute, för att då dömer de ut en på en gång.

var

...detsom kan skada idrotten år om det sprids ett rykte, om man lyfter -

fram det och tycker att detta är viktigt. Då kommer att mammor,

framförallt, inte tillåter sina barn att spela fotboll. Och dåkan jag som gå till mig själv. Tänk min morsa hade sagt till mig: Du, du ska nog om inte spela fotboll, för det gör ingen annan flicka. Tänk vad mycket jag

hade missat. Jag vad fotbollen har gett mig, varför ska man då

ser utestänga i så fall.

Mellan oss skojar om det, och när går ut tillsammans säger -

Föräldrar tror att man kan smittas av det som om det vore ett virus. - Därför vill de inte att deras döttrar spelar på den högsta nivån, där större tjejer skulle kunna ge sig på dem. Det är på det här sättet det är ett problem. Det kommer utifrån, men problemet för oss som idrottsklubb är att de bästa spelarna inte vågar avancera till den högsta nivån, det här är ett enormt problem för oss.

5.2 Grete Waitz-loppet en

- ny

kvinnoidrottskultur

Jag har funderat mycket hur en feministisk idrott eller en egen kvinnoidrottskultur skulle se ut. I mitt arbete med en studie av Grete

SOU 1995: 145 Kari Fasting 83

Waitz-loppet har jag kommit fram till att detta omåttligt populära lopp skulle kunna ses som ett uttryck för just en egen kvinnoidrottskultur. Grete Waitz-loppet arrangerades för första gången i maj 1984. Det är uppkallat efter initiativtagaren Grete Waitz, som hela tiden varit aktivt inblandad i arrangemanget. Loppet är drygt fem kilometer långt och hade det första året ungefär 3000 deltagare. Ett år senare hade deltagarantalet stigit till 14.000, 1993 hade 40.000 anmält sig och 1995 var det över 46.000. Bara kvinnor får delta i loppet, som kallas världens största kvinnolopp. Genomsnittsåldern i Grete Waitz-loppet var 42 år 1995. Den yngsta deltagaren var elva och den äldsta åttiofyra. Detta är en något högre genomsnittsålder än den svenska tjejmilens, där genomsnittsåldern låg 38 år. Många förknippar idrott med ungdom och detta gäller speciellt för deltagande i idrottsarrangemang. Det är således intressanti sig att så många äldre kvinnor deltar i motionsloppen och det leder till en rad frågor: Varför har inte den traditionella idrotten klarat att fånga upp fler dessa kvinnor Är det för utbudet är för dåligt eller för det av att att inte kvinnor Är den organiserade idrotten inte passar stora grupper

kvinnovänlig nog Bedrivs den organiserade idrotten i för liten

utsträckning på kvinnors villkor Är1993 gjorde jag observationer

egna av deltagarna i Grete Waitz-loppet. Jag deltog själv och passade att intervjua andra kvinnor som deltog i loppet. Allt som allt talade jag med sexton kvinnor, eller för att vara mer exakt, sexton kvinnogrupper, eftersom det karaktäristiska för detta lopp är att många springer tillsammans. Det kan vara mor och dotter, arbetskamrater, en idrottsförening, kvinnor från organisationer såsom Röda Korset eller Bondekvinnelaget. Kvinnorna kom från hela landet. Några hade rest väldigt långt. En grupp kom ända från Svalbard och hade komponerat en sång till dagens ära. Jag intervjuade också en grupp kvinnliga officerare från den svenska armén, vilket kunde ses på att samtliga sprang i samma takt. De berättade att de hade hört om loppet av en norsk systerorganisation och de hade passat på att samtidigt träffa norska kvinnliga officerare. Loppet är definitivt inte något för kvinnor som ser ut som Jane Fonda eller som Vältränade fotomodeller, utan kvinnor med olika kroppsformer och i alla slags storlekar deltar. Karaktäristiskt är också att många springer i kostymer, utklädda till exempelvis fiskar, troll eller häxor. Trollen berättade för mig att de var mödrar och döttrar utifrån landet, som alla kände varandra. Bortsett från en, var alla med för första gången. Grete Waitz-loppet var det enda lopp de deltog De hade med sig dragspel och såg fram emot en kväll på stan i landets huvudstad. Häxorna representerade en helt annan typ av kvinnor. De var seriösa

84 Kari Fasting SOU 1995: 145

löpare, och skulle dagen därpå delta i Norges största stafett, Holmenkollenstafetten. Närjag frågade varför de var utklädda till häxor, berättade de att de hade varit brudar förra året, och att de från början tänkt klä ut sig till änkor, med så tyckte de att det var en aning tidigt, som en av dem uttryckte det. På frågan varför de deltog svarade en Skrattande att alla kan vi väl klä ut oss och ställa till det litet. En annan grupp var från Norske Kvinners Sanitetsforening. De var sammanlagt tjugo personer, alla mellan 50 och 70 år. De hade valt att ha en stor rosett i håret så att de skulle kunna känna igen varandra bland de övriga 40.000 deltagarna. En intressant observation var att statsministern och de flesta av våra mest betydande ministrar deltog. Detta kan vara en viktig signal, inte minst som förebilder för unga flickor och kvinnor. Vad gällde den fysiska prestationen observerade jag att inte alla sprang, utan många växlade mellan att gå och att springa. Detta bekräftas av intervjuerna och av den enkätundersökning bland 2000 av deltagarna i 1995-års Grete Waitz-lopp som jag genomförde på uppdrag av arrangörerna. Där uppger de flesta att de joggar och går och få att de har sprungit hela vägen. De intervjuer jag gjorde kretsade kring två frågor: Varför deltog kvinnorna i Grete Waitz-loppet Och vad trodde de var orsaken till att Grete Waitz-loppet hade blivit så populärt Det fanns många olika orsaker till att delta i loppet. Två aspekter gick igen i nästan alla samtal. Den ena var löparglädjen: Det är kul, roligt, och den andra rörde loppets sociala karaktär. Som orsak till loppets enorma popularitet nämndes samma orsak: Det är den sociala atmosfären, jag tror vi kvinnor gillar att det bara är kvinnor. Här kan alla delta, även de om inte är så aktiva. Det är den sociala aspekten och att man gör något tillsammans. Det är mera fritt, vet du. Dessa resultat bekräftas av årets undersökning. Den viktigaste orsaken till att man deltar är att uppleva den speciella stämningen, att det är som en fest. Vilka ansågs då orsakerna till Grete Waitz-loppets stora popularitet vara Här anfördes skäl som att alla, oavsett ålder och fysisk kondition eller form, kan delta, att det inte är så prestigeorienterat eller högtidligt, samt att kvinnogemenskapen och den speciella atmosfären gör att det är roligt. Hur skall dessa data förstås Kan Grete Waitz-loppet vara ett uttryck för en kvinnoidrottskultur eller en feministisk idrottskultur Min första reflektion är att jag inte kan tänka mig att ett motionslopp för män skulle ha utvecklats samma sätt. Det finns väldigt många motionslopp för mån, men jag har aldrig sett norska män springa utklädda, frivilligt välja att gå emellanåt, sjunga o.s.v. Jag tror inte

SOU 1995: 145 Kari Fasting 85

heller att norska män skulle ha svarat att den viktigaste orsaken till att de deltog i loppet var för att det var så roligt att springa tillsammans med så många andra män. Grete Waitz-loppet representerar en mångfald, vilket är naturligt då 40.000 kvinnor kommer samman, vilket också nästan alla uppger som orsak till varför de deltar. Loppets sociala mening förefaller också vara gemensam. Några av observationerna bekräftas av undersökningar i andra länder. Rosemary Deem har visat att kvinnors vänskap och systerskap har stor betydelse för såväl deras arbete som deras fritid

Deem 1988. Hon säger att the obvious enjoyment women experience

in the company of other women readily evident in all kinds of leisure.. Andra bekräftar det samma. Eva Olofssons doktorsavhandling . visar att till och med kvinnliga utövare av konkurrensidrotter ofta lägger

vikt vid idrottens sociala aspekt mer än vid prestationen Olofsson

1989. En annan undersökning från USA berättar om två lag som skulle spela mot varandra och som hade kommit överens om att klä ut sig. Trots detta spelade de med allvar och stor intensitet. En av de amerikanska spelarna som intervjuades såg idrott som en möjlighet för människor att skratta och springa samma gång, vilket är precis vad som sker under Grete Waitz-loppet. En dansk studie har fokuserat på kvinnors och mäns uppfattningar om fotbollsspelet. Kvinnorna föreföll mer intresserade av teknik än av styrka, medan män mest fokuserade på att vinna. Könsspeciñka erfarenheter verkar därför ha inflytande på det sätt fotboll spelas, menar författaren. Vad är så dessa exempel uttryck för: en kvinnoidrottskultur, en feministisk idrottskultur, en alternativ idrottskultur, kanske allt detta Flera av exemplen innehåller enligt min mening element av frigörelse, frihet och förändring i sig. Exemplen kan också ses som ett försök till en dekonstruktion och en rekonstruktion av den traditionella mansidrottsmodellen eller mansidrottskulturen. Sett från denna synvinkel kan också Grete Waitz-loppet vara ett uttryck för en feministisk

idrottskultur, då det ifrågasätter och utmanar det etablerade sättet det manliga sättet att springa ett motionslopp. Till vilken grad detta kan ha

inflytande idrottens framtida utveckling är ett annan fråga. Gertrud Åström skriveri sin utvärdering jämställdhetsarbetet inom av svensk idrott, att man kanske inte har ställt de rätta frågorna, eller att vi

kanske inte har den rätta kunskapen Åström 1995. Eller är det så att

idrotten själv är så inkörd i sitt sätt att tänka på idrott att förändring blir svårt Jag vill med anledning av dessa undringar berätta en historia ur verkligheten. De som springer Grete Waitzloppet är väldigt nöjda med själva loppet och med arrangemanget. Resultaten visar att 89 procent var

86 Kari Fasting

mycket nöjda eller nöjda med loppet. Ändå är arrangörerna bekymrade över att det är så få som springer Detta speglas i önskan att införa ett lopp tio kilometer, eftersom fem kilometer egentligen är litet för kort det är inte något riktigt lopp. Deltagarna är emellertid nöjda med fem kilometer och vill inte att det skall vara längre. Eftersom den organiserade idrotten i sig är så könsbestämd, blir den intressanta frågan i framtiden om kvinnor, kvinnor som är kreativa och som kan tänka alternativt, får tillfälle att påverka idrottens utveckling. Detta kan inte ske utan att maktstrukturen inom idrotten ändras radikalt, eller att staten går med en starkare styrning av idrotten, något som också är möjligt. Slutligen det hävdas ofta att idrotten är en utmaning för kvinnorna. - Jag vill vända på det och säga att kvinnorna bör vara en utmaning för idrotten.

Denna artikel bygger på Kari Fastings muntliga anförande.

SOU 1995: 145 Kari Fasting 87

Referenser:

Davies, K 1987. Manlig tid och kvinnors verklighet. Kvinnovetenskaplig tidskrift, s 26-41. Deem, R 1988. Feminism and Leisure Studies: Opening up new direstions, i Wimbush, E. M. Eds. Relative Freedoms, Women and Leisure, Milton Keynes, Open University Press, s. 5-18. Fasting, K 1994. Idretten en utfordring for kvinner, i Kvinner En -

utfordring for idretten Rapport fra en konferense i anledning OL

94 i Lillehammer, Oslo. Norges Forskningsråd, s 11-23. Kleveland, 1992. Idrettsbegrepet og idrettspolitikken: hvem tar

for hva Rapport Statens idrettskonferense 13 og 14

ansvar oktober 1992, Oslo. Det kongelige kulturdepartement, s 11-23. MMI 1992. Folks oppfatning av idrettens verdier. Marked og Media Instituttet Olofsson, E 1989. Har kvinnorna en sportslig chans Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1990-talet. Umeå universitet Pedersen, K 1989. Trippel-løp et bilde av kvinneidrett. Nytt om kvinneforskning, s 27-34. Sisjord, M.K. 1994. Prøveforelesning doktorsdisputas 29 april 1994 opubl. Whitson, D 1990. Sport Social Construction of Masculinity, i Messner, M.A. Sabo,D. Eds., Sport, Men and the Gender Order. Champaign: Human Kinetics Books, s 19-29.

Åström, G 1995. Med flätorna i brevlådan. Riksidrottsförbundet,

Stockholm

SOU 1995: 145 Direktiv 89

Kommittédirektiv

Fördelningen av offentliga resurser Dir.

till fritidsverksamheten ur ett

1995:74

jämställdhetsperspektiv

Beslut vid regeringssammanträde den ll maj 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att kartlägga fritidsverksamheten för kvinnor och män och analysera fördelningen offentliga resurser till sådan verksamhet ur ett av jämställdhetsperspektiv. Utredaren skall föreslå de förändringar som resultatet av analysen motiverar.

Bakgrund Hur fritiden tillbringas är i hög grad fråga om personliga val en och individuella förutsättningar. Sociala bakgrundsfaktorer som uppväxtvillkor och utbildning har också betydelse för människors fritidsverksamhet. Staten stöder och stimulerar fritidsverksamhet genom olika former statsbidrag till både idrottsrörelsen och det övriga av föreningslivet. I vissa fall utgår även projektstöd till förnyelseoch utvecklingsverksamhet. Det är framför allt på den kommunala nivån som verksamheter utformas och lokala prioriteringar görs. En utgångspunkt för de kommunala satsningarna är att de skall bidra till att skapa goda levnadsförhållanden för medborgarna. Den kommunala fritidssektom finansieras till 90 procent av skattemedel. Cirka 5 procent de kommunala nettoutgifterna av

90 Direktiv SOU 1995: 145

driftskostnader till denna sektor. Därtill kommer avser investeringar i form och ombyggnader. I huvudsak gär av nyresurserna till anläggningar för fritidsverksamhet. I den allmänna debatten hävdas att det oftare är pojkar och män än flickor och kvinnor deltar i aktiviteterna i dessa som anläggningar. Föreningslivets verksamhet engagerar både kvinnor och män. Ett övergripande mål med statsbidragen till föreningslivet är också att främja jämställdhet mellan könen. Rekryteringen av nya medlemmar till föreningslivet har under senare stagnerat och minskat. Framför allt är det flickor och kvinnor som söker sig till andra verksamheter. En del görs dock för att motverka dessa tendenser. Ungdomsstyrelsen genomför tillsammans med ungdomsorganisationema en särskild satsning för att stärka flickors roll i föreningslivet. Allmänna arvsfonden fördelar också stöd till föreningar som vill pröva nyskapande verksamhet för bl.a. flickor. Den svenska idrottsrörelsen bedriver en omfattande verksamhet som framför allt engagerar många ungdomar. Bland högstadieungdomar är cirka 60 procent av pojkarna och 40 procent flickorna med i eller flera idrottsföreningar. av en Vissa uppgifter tyder pä att flickor och kvinnor ofta får sämre tider och mötesplatser för sina verksamheter. Enligt en rapport som Fritid Stockholm lämnat om storstadsungdomars förändrade fritidsvanor mellan åren 1985 och 1991 framhålls att flickor och kvinnor överger den etablerade idrotten. Som skäl uppges bl.a. att det inom den etablerade idrotten inte gått att förena idrott och social samvaro. Idrottsrörelsen har satt upp egna mål för hur en mer jämställd idrott skall kunna uppnås och jämställdhetsprogrammet skall utvärderas vid kommande riksidrottsmöte hösten 1995. Det finns således mål direkta och indirekta för olika - verksamheter inom fritidssektom. Resultaten följs upp utifrån varje sådant mål men det behövs också en samlad resultatuppföljning av hela fritidssektom utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

SOU 19 951145 Direktiv 91

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. En jämlik fördelning ekonomiska av inom olika samhällssektorer är viktig resurser en jämställdhetsfråga. Mycket tyder på att flickor och kvinnor inte har lika stor tillgång pojkar och män till de offentliga som inom fritidssektom. resurserna Det finns ett behov att få fördjupad kunskap om av en flickors och kvinnors användning av offentligt finansierad fritidsverksamhet och i vilken utsträckning den motsvarar deras intressen och behov. Mot denna bakgrund bör särskild utredare kartlägga en fritidsverksamheten för kvinnor respektive män och analysera fördelningen offentliga till sådan verksamhet ur ett av resurser jämställdhetsperspektiv. Utredaren skall föreslå de förändringar resultatet analysen motiverar. som av

Utredningsuppdraget

Kartläggning fritidsverksamheten för kvinnor och män

av

I tid där de offentliga minskar är det särskilt en resurserna angeläget att användningen blir effektiv i förhållande till de mål ställts Studier kvinnors och mäns fritidsvanor och som upp. av fritidsverksamheter finns i viss utsträckning. Utredaren skall, så långt det är möjligt, med utgångspunkt från befintliga studier kartlägga fritidsverksamheten för kvinnor och män. Vid behov skall kompletterande kartläggningar genomföras. Utredaren skall med ledning av kartläggningen belysa de könsskillnader finns i fråga kvinnors och mäns fritidsverksamhet. som om Utredaren skall behandla följande frågeställningar:

Vilka fritidsverksamheter är typiska för flickor och kvinnor respektive pojkar och män Hur är dessa fritidsverksamheter finansierade - Vilka är kostnaderna för den enskilda individen - Vilka orsaker finns till flickors och kvinnors respektive pojkars och mäns val av fritidsverksamhet

92 Direktiv SOU 1995: 145

Analys fördelning av offentliga resurser till kvinnor och av män Utredaren skall göra sammanställning av de samlade en offentliga resurser som avser fritidssektom och analysera hur dessa satsningar stämmer överens med den fritidsverksamhet som flickor och kvinnor respektive pojkar och män bedriver. Som ett led i detta arbete skall utredaren undersöka de offentliga resursernas fördelning inom fritidssektom i kommuner och föreningar. Utredaren bör belysa om något av könen inissgynnas i denna fördelning och i sådana fall närmare analysera orsakerna till detta samt överväga om och hur omprioriteringar av resurserna kan ske. I detta sammanhang skall utredaren också studera andelen kvinnor och män i beslutande positioner. Även offentliga satsas fritidsverksamhet om resurser som vänder sig till båda könen är det inte ovanligt att formerna eller ledningen av en fritidsverksamhet utgår från värderingar som inte alltid stämmer med flickors och kvinnors intressen och behov. Utredaren skall därför särskilt beakta om och hur resurser avsätts som tillgodoser behovet av nya metoder och förnyelse i syfte att stimulera en utveckling som innebär en mer jämställd fritidsverksamhet. Utredaren bör också studera vilka satsningar som gjorts när det gäller forskning om kvinnors respektive mäns fritidsverksamhet. I vilken utsträckning fokuseras på frågor som gäller t.ex. kvinnors villkor inom idrotten eller andra verksamheter Utredaren skall föreslå de förändringar som resultatet av analysen motiverar.

SOU 1995: 145 Direktiv 93

Hur arbetet skall bedrivas

Utredaren skall ha kontakt med den särskilda utredningen dir. 1994:102 om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Tidsplan Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1995.

Civildepartementet

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40. Ãlvsâkerhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - Grön diesel miljö- och hälsorisker.Fi. - 42. Framtidsanpassad Gotlandstrafik.K. . Lángtidsutredningen1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. . - Vârdenssvåraval. 44. Aktiebolagets organisation.Ju. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av 45. Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvängsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. av 48. EG-anpassade körkortsregler.K.

ll. Nya konsumentregler. Ju. 49. Prognoseröver statens inkomsteroch utgifter. Fi.

12.Mervärdesskatt Nya tidpunkter för 50. Kunskapsläget kärnavfallsomrádet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. .Godtrosförvärv av stöldgods Ju.

14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat

16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun. M.

17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A.

18.Konsti offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20.Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationelltflygsäkerhets-

21.Staden vattenutanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U.

22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S.

24.GasmolnlamslårUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi

25.Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhâllsbidragoch bidragsförskott, 60.Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27.Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne.M. 28.Lagen om vissainternationellasanktioner 63. Översyn skattereglernaför stiftelseroch ideella av en översyn. UD. föreningar. Fi. - 29.Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning.Ju.

30. Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisensanvändning av övervakningskamerorvid

31.Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32. IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33.Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70. Allmännakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrâdet.S. 71.Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

36. Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor.U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37. Várt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. - flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag.

38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch . 39.Somereflections on SwedishLabour Market högskolor m.m. U.

Policy. A. .LägenhetsdataFi.

Någrautländskaforskares syn svensk .Svenskflyktingpolitik globalt i perspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. Arbetetill invandrare.A. .

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Rösterom EU:s regeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearingmedorganisationsföreträdare, 109. Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattörer och forskare.UD. 110.Viljan att veta och viljan att förstå - 78. Den svenskarymdverksamheten.N. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga 79. Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. utmaningeni högreutbildning. U. 80. EU om regeringskonferensen 1996 lll. Omvärld, säkerhet,försvar. institutionernas rapporter Frågor om EU:s andra pelare inför regerings- synpunkteri övriga medlemsländer.UD. konferensen1996. UD. - 8 Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelser om 112.Svensk sjöfart näring for framtiden. . rättsligt bistånd.Ju. + Bilagor. K. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs-och 113. Friståendegymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelserna. K. 114. Indirekt tobaksreklam.S. 83. EU-kandidater 12länder som kan bli EU:s 115. Ny lag om europeiskaföretagsrád. A. nya medlemmar.UD. 116. Jämställdhet ett mål i utvecklingssamarbetet. UD. 84.Kulturpolitikensinriktning. Ku. 117.Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställning i - 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. svenskoch europeiskkonkurrensrätt.Jo. - 85.Tjugo árs kulturpolitik 1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de 86.Dokumentationoch socialtjänstregister. S. totalförsvarspliktigasmedinflytandeoch av deras 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi. socialaoch ekonomiskasituationunder 88. Den brukade mångfalden. Del l+2. Jo. grundutbildningen. Fö. 89.Svenskari EU-tjänst.Fi. 119. Ändringar i hyresförhandlingslagen. .Kämavfall och Miljö. M. Hyresgästintlytande vid ombyggnad m.m. Ju. 91. Ett reformeratstraffsystem. Del l-III. Ju. 120.TV och utbildning. U. 92. EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför 121.Riksdagen,regeringenoch forskningen. U. det svenskaregelsystemet.A. 122.Reform recept. S. 93. Omprövning av statligaåtaganden.Fi. 123.Subsidiaritetsprincipen i EU. UD. 94. Personalavveckling,utbildning och beskattning. 124.Ett reformerathovrättsförfarande. Ju. Fi. 125.Finansiellverksamheti kris och krig. Fi. 95. Hälsodataregister Várdregister.S. 126.Kostnaderför den statligaassistansersättningen. S. - 96. Jordensklimat förändras.En analys av hotbild 127.Framtidacentral Europainformation. UD. och globalaátgärdsstrategier. M. 128.Kulturegendomaroch kulturföremál. KU. 97. Miljöklassning av snöskotrar.M. 129.En styrandekrigsorganisation.Om avsikternamed 98. 1990-taletsbostadsmarknad LEMO-reformen. FÖ. en första utvärdering.N. 130. Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll. - - 99.SMHI:s verksamhetsform K. Sammanfattning av ett seminariumi september 100.Hållbar utvecklingi landetsfjällområden.M. 1995. UD. l0l .Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. 131. Enklare och effektivare. Om EU:s komplexitet - Sammanfattning av en hearingi augusti1995. och maktbalanser. UD. UD. 132. Utvidgning och samspel.EU:s östintegrationur 102.MedborgarnasEU frihet och säkerhet historiskt och ekonomisktperspektiv.Förhållandet - Frågor om unionens tredje pelare inför regerings- smástat stormakt svensktidentitetsbyte.UD. : konferensen1996. UD. 133.Bostadsbidragen 103.Föräldrari självförvaltande skolor. U. effektivare inkomstprövning - 104.Skattereformen1990-1991.En utvärdering. Fi. besparingar.S. - 105.Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad 134.Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning juridiska personer Fi. m.m. N. 135. Ubátsfrágan 1981-1994.Fö. 106.Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella 136.Rättsväsendets resultat såkan det redovisas. företag. Fi. Ett förslagtill modell för en samlad 107.Avbytarverksamhetens organisationoch resultatredovisning. Ju. finansiering.Jo.

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

137.Kapitalförlusteroch organisationskostnader vid beskattningen.Fi. 138.Depanementskontoret statsrådsarbete utanför regeringskansliet.SB. 139.Omställning av energisystemet.N. 140.Omställning av energisystemet. Underlagsbilagor,del l-4. N. 141.Folkbildningoch vuxenstudier. Rekrytering,Omfattning,Erfarenheter.U. 142. Att röja hinder för Samverkan Egenmakt - - Arbetslinjen.S. 143.Vissavalfrâgor. Den fria nomineringsrätten- Partisymboler valsedlar Valkretsindelning vid riksdagsval.Ju. 144. Utjämning av intäkteroch kostnaderinom Svenskakyrkan + Tabeller. C. 145.Fria val Om kön, makt och fritid. C.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Omvärld, säkerhet,försvar.

Frågor om EUzsandrapelareinför regerings- IT-kommissionensarbetsprogram 1995-96. [68] konferensen1996. [111] Departementskontoret statsrádsarbete utanför - Jämställdhet mál i utvecklingssamarbetet. [116] regeringskansliet.[138] ett

Subsidiaritetsprincipen i EU. [123]

Justitiedepartementet Framtidacentral Europainformation.[127]

Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll. Pensionsrättigheter och bodelning. [8] - Sammanfattning av ett seminariumi september1995. Nya konsumentregler. [130] lT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. Enklareoch effektivare. Om EU:s komplexitet Förslagtill nya samverkansformer.[32] och maktbalanser.[131] Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] SambandetRedovisning Beskattning.[43] Utvidgning och samspel.EU:s östintegrationur - historiskt och ekonomisktperspektiv.Förhållandet Aktiebolagetsorganisation.[44] smástat stormakt svensktidentitetsbyte.[132] : Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB -

samt polislagen.[47] Försvarsdepartementet

Godtrosförvärv av stöldgods [52] Muskövarvetsframtid. [6] Näringslivetstvistlösning. [65] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Polisensanvändning av övervakningskamerorvid Ett säkraresamhälle.[19] förundersökning.[66] Utan stannar Sverige.[20] Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] Staden vattenutanvatten. [21] Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelserom Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] rättsligt bistånd.[81] Brist på elektronikkomponenter.[23] Ett reformeratstraffsystem.Del I-III. [91] GasmolnlamslârUppsala.[24] Ändringar i hyresförhandlingslagen. Civilt bruk av försvarets resurser Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. [119] regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] Ett reformerathovrättsförfarande.[124] Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen. [53] Rättsväsendets resultat så kan det redovisas. - Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Ett förslagtill modell för en samlad flyktinghjälp. Kartläggning, analysoch förslag. [72] resultatredovisning.[136] Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de Vissa valfrâgor. Den fria nomineringsrätten- totalförsvarspliktigasmedinflytandeoch deras Partisymboler valsedlar Valkretsindelning av - socialaoch ekonomiskasituationunder vid riksdagsval.[143] grundutbildningen.[118]

Utrikesdepartementet En styrandekrigsorganisation.Om avsikternamed

LEMO-reformen. [129] Lagen om vissainternationellasanktioner Ubåtsfrâgan1981-1994.[135] - en översyn. [28]

Röster om EUzsregeringskonferens Socialdepartementet

- hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer Vârdenssvåraval. och forskare. [77] slutbetänkande av Prioriteringsutredningen.[5] EU om regeringskonferensen 1996 Könshandeln.[15] - institutionernasrapporter Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] synpunkteri övriga medlemsländer.[80] - prostitution. Homosexuell [17] EU-kandidater 12länder som kan bli EU:s - Underhállsbidragoch bidragsförskott, nya medlemmar.[83] Del A och Del B. [26] Ett utvidgat EU möjligheter och problem. - Avgifter inom handikappomrâdet.[35] Sammanfattning av en hearingi augusti1995.[101] Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- Medborgarnas EU frihet och säkerhet - - roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58] Frågor om unionenstredje pelare inför regerings- Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi konferensen1996. [102] olika aspekter modeller, finansiering och incitament.[59]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnofrid. Del A+B. [60] Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför - Dokumentationoch socialtjänstregister.[86] juridiska personer [134] Hälsodataregister Várdregister. [95] Kapitalförluster och organisationskostnader vid - Indirekt tobaksreklam.[114] beskattningen.[137] Reform recept. [122] Kostnaderför den statligaassistansersättningen. [126] Utbildningsdepartementet

Bostadsbidragen Yrkeshögskolan- Kvalificerad eftergymnasial effektivare inkomstprövning yrkesutbildning.[38] besparingar.[133] Allmän behörighetför högskolestudier. [41] - Att röja hinder för Samverkan Egenmakt - - Förslag om ett internationelltflygsäkerhets- Arbetslinjen.[142] universiteti Norrköping-Linköping.[57] Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för Kommunikationsdepartementet antagning till Universitetoch högskolor.[71] Samordnadoch integrerad tågtrafik pá Ett aktiebolagför servicetill universitetoch Arlandabananoch i Mälardalsregionen. [25] högskolor m.m. [73] Älvsäkerhet. [40] Föräldrari självförvaltande skolor. [103] Framtidsanpassad Gotlandstrafik.[42] Likvärdig utbildning lika villkor. [109] EG-anpassade körkortsregler. [48] Viljan att veta och viljan att förstå - Klimatförändringar trafikpolitiken. [64] i Kön, makt och den kvinnovetenskapliga Allmänna kommunikationer för alla [70] utmaningeni högre utbildning. [110] - Finansieringslösningar för Göteborgs-och Friståendegymnasieskolor.[113] Dennisöverenskommelsema. [82] TV och utbildning. [120] SMHI:s verksamhetsform [99] Riksdagen, regeringen och forskningen.[121] Svensksjöfart näring för framtiden. Folkbildningoch vuxenstudier. - + Bilagor. [112] Rekrytering, Omfattning, Erfarenheter.[141]

Finansdepartementet Jordbruksdepartementet

Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] Den brukade mångfalden. Del 1+2. [88] - Lángtidsutredningen 1995. [4] Avbytarverksamhetens organisationoch Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] finansiering.[107] Översyn av skattebrottslagen.[10] Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställningi - Mervärdesskatt Nya tidpunkterför svenskoch europeiskkonkurrensrätt.[117] redovisningoch betalning.[12] Förmåneroch sanktioner samladredovisning.[36] Arbetsmarknadsdepartementet en Prognoseröver statens inkomsteroch utgifter. [49] Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa.[2] - Förmåneroch sanktioner Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] utgifter för administration.[56] Kompetens för strukturomvandling. [34] - Översyn av skattereglemaför stiftelseroch ideella Some reflections Swedish LabourMarket on föreningar. [63] Policy. [39] Naturgrusskatt, m.m. [67] Någrautländska forskares syn svensk Betaltjänster.[69] arbetsmarknadspolitik.[39] Lägenhetsdata.[74] Effektivare styrning och rättssäkerhet Försäkringsrörelsei förändring [87] i asylprocessen.[46] Svenskari EU-tjänst.[89] Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.[55] Omprövning av statligaåtaganden.[93] Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.[75] Personalavveckling, utbildning och beskattning.[94] Arbetetill invandrare.[76] Skattereformen1990-1991.En utvärdering. [104] EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenser för Rapporteringsskyldighet revisorer i finansiella för det svenskaregelsystemet. [92] företag.[106] Ny lag om europeiska företagsrád.[115] Finansiellverksamhet i kris och krig. [125]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] - Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikensinriktning i korthet. [84] - Tjugo árs kulturpolitik 1974-1994. [85] Kulturegendomaroch kulturföremál. [128]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenskaRymdverksamheten. [78] 1990-taletsbostadsmarknad en förstautvärdering.[98] - Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättningm. m. [105] Ny ellag. [108] Omställning av energisystemet.[139] Omställning av energisystemet. Underlagsbilagor,del 1-4. [140]

Civildepartementet Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61] Utjämning av intäkteroch kostnaderinom Svenskakyrkan + Tabeller. [144] Fria val Om kön, makt och fritid. [145]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kärnavfallsområdet1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne.[62] Kärnavfall och Miljö. [90] Jordensklimat förändras.En analys av hotbild och globalaátgärdsstrategier.[96] Miljöklassning av Snöskotrar.[97] Hållbar utvecklingi landetstjällomrâden.[100]