Förmåner och sanktioner utgifter för administration : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

FÖRMÅNER OCH SANKTIONER - utgifter för administration

7 Betän an eav Utredningen om s a i a subventioner

dk 0a: SOU i

W

my Statens offentliga utredningar

1995 :56

Finansdepartementet

Förmåner

och sanktioner

för

- utgifter administration

Betänkande av

Qtredningen om statliga subventioner

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets föxvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-13962-6 AB Stockholm 1995 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Genom beslut den 17 mars 1994 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att definiera och kartlägga de statliga subventionerna. Samtliga inkomster och utgifter som redovisas såväl inom som utanför statsbudgeten skulle därvid beaktas. I uppdraget ingick även att lämna förslag på hur de statliga subventionerna kan redovisas för riksdagen. Detta har gjorts i utredningens betänkande Förmåner och sanktioner en samlad redovisning SOU 1995:36. I uppdraget ingick att i ett andra steg klarlägga de statliga subventionernas och statsbidragens administrativa kostnader så att administrativ effektivitet främjas. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 24 mars 1994 som särskild utredare generaldirektör Bo Jonsson. Sakkunniga i utredningen har varit föredragande Per Mårtensson

och o m den 9 januari 1995 departementsrådetLena Abjörner samt

t o m den 8 januari 1995 f d departementsrådet Yvonne Gustafsson. Experter i utredningen har varit byrådirektör Gerd Grip, byrådirektör Peter Håkansson, departementssekreterare Matts Karlson, departementssekreterare Elin Landell, chefekonom Richard Murray ooh kanslichef Göran Schubert. Sekreterare i utredningen har varit departementssekreterare Maria Kain. Utredningen har antagit namnet Utredningen om statliga subventioner. Utredningen får härmed överlämna sitt andra betänkande Förmåner och sanktioner utgifter för administration . - Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i maj 1995

Bo Jonsson

/Maria Kain

H l 5-0632

Innehåll

Sammanfattning

Vilket uppdrag har utredningen 1 l Direktiven 1.2 Utredningens utgångspunkter 1.3 Utredningsarbetets bedrivande

2 Vad är administration 13 2.1 Definition 13 2.2 Avgränsning 14

3 Vad påverkar administrationens storlek 17 3.1 Förmånernas/sanktionernas form och konstruktion 18 3.2 Administrationens olika moment 19 3.3 Hur administrationen organiseras 21

4 Hur stor är administrationen 23 4.1 Exempel avseende transfereringar 24 4.2 Exempel avseende tillhandahållande av tjänster 25 4.3 Exempel avseende skatteförmåner 26

5 Slutsatser och forslag 29

Bilagor 1 Administrationskostnader för statliga subventioner en sammanställning utifrån Statskontorets rapporter - 2 Administration några exempel från Riksrevisions- verkets granskningar

37 . .01

.ii;,vze.a:.1|z2i

ma. bar: mer.: .z

iá§$:re"xi5"

Sammanfattning

Utredningens arbete har i ett första steg främst varit inriktat att föreslå hur förmåner och sanktioner som kommer från den offentliga sektorn bör redovisas för att underlätta demokratisk kontroll och rationellt beslutsfattande. Ett förslag till hur en sådan redovisning bör se ut samt en kartläggning av statliga förmåner och vissa skattesanktioner budgetåret 1994/95 har presenterats i utredningens betänkande "Förmåner och sanktioner en samlad redovisning" SOU 1995:36. - I utredningens direktiv anges att arbetet i ett andra steg ska inriktas på att klarläggga de statliga subventionernas och statsbidragens administrativa kostnader så att administrativ effektivitet främjas. Detta görs i föreliggande betänkande. Utredningen ser det som betydelsefullt att det finns kunskap om administrationens storlek för olika förmåner och sanktioner för att kunna höja effektivitet och produktivitet i offentlig sektor. Det är a av intresse att kunna följa utvecklingen över tiden för att se om förändrade rutiner, t ex förenklingar, kommer till uttryck i en mindre administration. Utredningen pekar att administrationen har olika omfattning beroende vilken verksamhet som administreras. Liten administration kan t ex bero bristande kontroll och leda till att totalt sett större resurser än nödvändigt går åt. Dessutom kan a rättviseaspekter göra att exempelvis bidragssystem behöver utformas så att relativt omfattande administration krävs. Det är utredningens utgångspunkt att utgifterna för administration ska ingå när utgifterna för olika förmåner och sanktioner anges. För att kunna analysera administrationens omfattning och göra jämförelser är det dock viktigt att administration definieras och att utgifter för denna regelmässigt särredovisas. I den av utredningen tidigare föreslagna redovisning av förmåner och sanktioner ska uppgifter om administration föras i den databas utredningen föreslagit ska upprättas. I databasen kan då dels en överblick över administrationens omfattning erhållas, dels administrationsutgifternas utveckling inom olika politikområden och för enskilda förmåner studeras. Utredningen har föreslagit att redovisningen av förmåner och sanktioner genomgående görs avsändarperur

Sammanfattning

spektiv eftersom det huvudsakliga syftet är att utgöra ett beslutsunderlag för budgetberedningen i regering och riksdag. Även vad gäller administrationen bör perspektivet således vara avsändarens, dvs utgifterna i den offentliga sektorn för denna. Utredningen förslår i föreliggande betänkande att krav bör ställas på att de statliga myndigheternas utgifter för administration årligen särredovisas för varje förmån och sanktion. Prövning kan sedan ske som en naturlig del i den mål- och resultatstyrning som eftersträvas. När det gäller tillhandahållande av varor och tjänster bör redovisningen ske enligt INKA-metoden för internadministration. För transfereringar, skatteavvikelser och regleringar bör administrationen omfatta alla offentliga utgifter knutna till en förmån eller sanktion utöver vad som direkt kommer mottagaren till del eller belastar mottagaren. Detta inkluderar arbetsmomenten förberedelser, utformning av regelverk, utbetalningar, optimering av kassaflöden, kontroll, uppföljning och utvärdering. Utredningens förslag bygger att det a finns en fungerande tidredovisning hos myndigheterna. Detta ligger i linje med vad som krävs för att utöva mål- och resultatstyrning och utredningen gör därför bedömningen att de föreslagna uppgifterna kommer att kunna tas fram när denna styrning utvecklats mer allmänt. Vad gäller de faktorer som påverkar administrationens storlek kan utredningen konstatera att generella förmåner kräver mindre administration än de som innebär prövning i varje enskilt fall. Mot detta kan ställas att generella förmåner ofta medför högre offentliga utgifter för att nå t ex ett fördelningspolitiskt mål. I övrigt anger utredningen ytterligare att faktorer som påverkar administrationens omfattning är åtgärdernas form och konstruktion, vilka moment administrationen innefattar och hur hanteringen organiseras. Utifrån idag tillgängligt material går det dock inte att dra ytterligare generella slutsatser om hur påverkan sker. l betänkandet får därför utredningen nöja sig med att ge några exempel på hur stor administrationen är för vissa förmåner. Utredningen pekar slutligen på att det för att underlätta jämförelser finns behov att utveckla nyanserade mått än de procenttal av mer som oftast anges för administration i förhållande till förmånens storlek. Administrationsutgifterna påverkas mindre av storleken en transferering eller skatteavvikelse än av antalet mottagare. När det gäller tillhandahållande av varor och tjänster ökar antagligen administrationen också med volymen men troligen i ett varierande mönster. Kunskap för att dra säkrare slutsatser kring detta kommer att erhållas genom informationen i den av utredningen föreslagna databasen över förmåner och sanktioner.

l

l

l

l

l

l Vilket uppdrag har utredningen

Föreliggande betänkande utgör en andra och mindre del av det arbete utredningen om statliga subventioner utfört. Utredningens uppdrag syftar i sin helhet till att ge statsmakterna ett mer kvalificerat underlag för ställningstaganden i frågor rörande fördelnings-, ñnans- och budgetpolitiken samt frågor rörande de olika subventionernas och statsbidragens måluppfyllelse och kostnadseffektivitet.

1.1 Direktiven

Utredningens arbete har i ett första steg främst varit att föreslå hur förmåner och sanktioner som kommer från den offentliga sektorn bör redovisas för att underlätta demokratisk kontroll och rationellt beslutsfattande. Ett förslag till hur sådan redovisning bör ut samt en se en kartläggning av statliga förmåner och vissa skattesanktioner budgetåret 1994/95 har presenterats i utredningens betänkande "Förmåner och sanktioner en samlad redovisning" SOU 1995:36. l utredningens direktiv anges att arbetet i ett andra steg ska inriktas att klarläggga de statliga subventionernas och statsbidragens administrativa kostnader så att administrativ effektivitet främjas. Detta görs i föreliggande betänkande.

1.2 Utredningens utgångspunkter

Kunskap om administrationens storlek för olika förmåner och sanktioner är betydelsefull för att kunna höja effektivitet och produktivitet i offentlig sektor. Det är intresse att kunna följa a av utvecklingen över tiden för att se om förändrade rutiner, t förenkex lingar, kommer till uttryck i en mindre administration. Utredningen vill dock redan inledningsvis peka att administrationen har olika omfattning beroende på vilken verksamhet som administreras. Liten administration kan t ex bero på bristande kontroll och leda till att totalt sett större resurser än nödvändigt går åt. Dessutom kan bl a

Vilket uppdrag har utredningen

rättviseaspekter göra att exempelvis bidragssystem behöver utformas så att relativt omfattande administration krävs. Det är utredningens utgångspunkt att utgifterna för administration ska ingå när utgifterna för olika förmåner och sanktioner anges. För att kunna analysera administrationens omfattning och göra jämförelser är det dock viktigt att administration definieras och att utgifter för denna regelmässigt särredovisas. Utredningen har i sitt tidigare betänkande föreslagit att uppgifter om administration ska ingå i redovisningen av förmåner och sanktio- Uppgifterna till denna redovisning hämtas till stor del från ner. statsbudgeten där huvuddelen av anslagen förs upp som utgifter medan en mindre del är kostnader. Utredningen har angett att enhetlighet bör eftersträvas i redovisningen a för att underlätta jämförelser har samtidigt pekat på behovet att för det praktiska men genomförandet och användbarheten använda uppgifterna som de förs upp i statsbudgeten. Fortsättningsvis i detta betänkande resonerar utredningen därför i termer av utgifter. När utfallsuppgifter behöver hämtas från myndigheternas internredovisning kommer dessa dock att vara i termer av kostnader. I redovisningen av förmåner och sanktioner ska uppgifterna föras i den databas utredningen föreslagit ska upprättas. I databasen kan då dels en överblick över administrationen erhållas, dels administrationsutgifternas utveckling inom olika politikområden och för enskilda förmåner studeras. Utredningen har föreslagit att redovisningen av förmåner och sanktioner genomgående görs ur avsändarperspektiv eftersom det huvudsakliga syftet är att utgöra ett beslutsunderlag för budgetberedningen i regering och riksdag. Även vad gäller administrationen bör perspektivet således vara avsändarens, dvs utgifterna i den offentliga sektorn för denna. Mottagarnas administration är naturligtvis också av betydelse och det är självklart att omfattningen av denna bör beaktas vid utformningen av förmåner och sanktioner. Det kan vara krångligt och besvärligt för mottagarna att uppfylla de krav som ställs och detta kostar i tid eller att någon måste anlitas för hanteringen. Ett system som innebär administration till låga kostnader för den offentliga sektorn men orimligt höga kostnader för mottagaren är troligen inte det bästa samhällsekonomiskt sett. Att systematiskt mäta omfattningen av administrationen för mottagarna är antagligen inte så enkelt att göra. Utredningen vill ändå understryka vikten av att denna beaktas att dessa uppgifter inte kan ingå i den föreslagna redovismen anser ningen av förmåner och sanktioner. Myndigheterna ska enligt verksförordningen göra konsekvensbeskrivningar i samband med nya föreskrifter eller att föreskrifter förändras. Av en konsekvensbeskrivning ska det a framgå vilket

Vilket

uppdrag har utredningen ll

syfte föreskriften har samt vilken administration den innebär för

berörda parter. Kravet på konsekvensbeskrivningar gäller även direktiv

från EU. Riksrevisionsverket granskar innehållet i konsekvensbeskrivningarna och kan ge synpunkter på dessa. Hos Riksrevisionsverket bör sålunda en kunskapsbas successivt komma att byggas vad gäller upp omfattningen av den administration åläggs Det kan som mottagarna. dock noteras att kraven i verksförordningen inte gäller Skatteregler och att de effekter dessa medför för berörda inte regelmässigt behöver beskrivas. Det bör i sammanhanget även uppmärksammas för att resurser

administration inte bara krävs i den förvaltning handhar förmånen

som eller sanktionen utan även i domstolar i de fall tvister uppstår m m kring en förmån eller sanktion. Det finns dock exempel på transfereringssystem i vilka ersättningsnivåerna för minska anpassats att sannolikheten att någon skulle ta rättslig för höja upp en process att

nivån. Detta kan sägas gällat ex arbetsskadeersättningen. Liksom för

mottagarnas administration föreslår utredningen att inte heller administrationen i domstolar ska ingå i den föreslagna regelm rn bundna redovisningen av förmåner och sanktioner.

Utredningsarbetets bedrivande

Utredningen har vad gäller administrationskostnadema, liksom i den första delen arbetet, haft att huvudsakligen utgå ifrån befintligt av material. För att få överblick över vad gjorts inom det aktuella en som området har utredningen låtit Statskontoret och Riksrevisionsverket gå igenom rapporter berört ämnet. som Kontakter har även tagits med Riksskatteverket där har endast men beräkningar av administrationen för beskattning gjorts och inte några särskilda beräkningar resursåtgången för att administrera skatav teavvikelsema. I Holland har alla subventioner redovisats och följts upp för att komma till rätta med eventuellt fusk. Utredningen har tagit del av slutsatserna av de holländska studier gjorts för att subvensom se om tionerna sköts på ett adekvat sätt

A Friedberg ED: State Audit and Accountability, l99l

2 Vad är

administration

Enligt den statliga bokföringsförordningen ska myndigheterna redovisa

verksamhetens förvaltningskostnader skilt från uppbörd, transfereringar samt finansiella kostnader. Dock ställs inga krav på att myndigheterna ska särredovisa administrationskostnader sig totalt vare eller fördelat på förmåner och sanktioner. Den statliga mål- och

resultatstyrningsmodellen använder sig internredovisningen för

av att få fram vad olika verksamheter kostar. Enligt Riksrevisionsverkets

föreskrifter om myndigheternas årsredovisning ska uppgifter

om vad prestationer har kostat inbe gripa såväl direkta indirekta kostnader. som

Från internredovisningen borde enligt utredningens mening ad-

även ministrationskostnader för varje enskild förmån och sanktion kunna hämtas, vilket bl a kräver väl fungerande tidredovisning. en För att dessa uppgifter ska vara användbara är det, tidigare framgått, som dessutom nödvändigt att defininera vad ska kallas administration. som

2.1 Definition

För att få en praktiskt användbar definition vad av som bör räknas som administration behöver åtskillnad göras mellan administration för å ena sidan transfereringar, skatteavvikelser och regleringar och å andra sidan för tillhandahållande och tjänster dvs offentlig av varor konsumtion. För den förstnämnda det lättare gruppen är att skilja ut vad som faktiskt går till mottagarna medan det för konsumtionen kan vara svårare. Utredningen föreslår att följande definition etableras för redovisning av administration.

När det gäller transfereringar bör alla de offentliga utgifter räknas som administration vilka finns vid sidan vad av som sänds till mottagaren men som föranleds transfereringen. Om av ett trans-

fereringsanslag är konstruerat ett sådant sätt det både innehåller

att

transfereringsutbetalningar och utgifter för administration kan administrationsutgifterna utläsas den realekonomiska fördelningen

ur av statsbudgeten. Denna anslagskonstruktion tillhör dock undantagen.

Vad administration är

Till den samlade redovisningen förmåner och sanktioner måste av således uppgifter administrationen hämtas från en utbyggd om internredovisning. För skatteavvikelserär det administrationen för att hantera de olika undantagen ska beräknas. Det är således inte resursåtgängen för som administrera beskattningen som sådan som här är intressant. Det att för närvarande inte möjligt att identifiera dessa utgifter för avär vikelserna, med förbättrad information i myndigheternas årsredomen visningar bör ökade förutsättningar för detta ges. Administrationen för att hantera regleringar bör kunna särskiljas i årsredovisningarna där görs speciñceringar av hur resurserna förom delats på olika verksamhetsområden. beräkna utgifterna för administration vad gäller tillhanda- För att hållandet och tjänster är det svårt att använda samma metod av varor för övriga förmåner och sanktioner. Hur stor del av utgifterna som bör själva förmånen är inte givet. Statskontoret har i ett som ses som effektiviteten i den offentliga sektorn behandlat antal rapporter om resursåtgången för administration. För att beräkna denna har bl a en modell utarbetats mäter internadministrationen, med vilket avses som all verksamhet inte är ett direkt handhavande av myndighetens som huvuduppgift. Med denna k INKA-metod beräknas administrationens s andel den totala verksamheten. Utredningen bedömer denna metod av generellt användbar för att beräkna hur stor administrationen är som för att tillhandahålla olika varor och tjänster.

2.2 Avgränsning

l den holländska studie utredningen tagit del av har hanteringen kring olika subventioner kartlagts. l studien identifieras sex olika vilka bör genomföras vid utformning och hantering av alla moment subventioner. Dessa moment har tagits fram med utgångspunkt i den problembild framkommit i tidigare studier a fusk med subsom av ventioner. Det är inte givet att samtliga moment alltid genomförs och i studien för hur stora andelar de holländska subventionerna anges av de olika momenten genomförts. som Den holländska ansatsen är att utformningen av subventionerna

måste ske så att uppföljning och kontroll underlättas. De sex momenspeglar vilka problem identifierats i Holland men det är ten som många dem även finns i Sverige. Även rimligt att anta att av om studien i Holland dessutom begränsades till vad som där förhållandevis snävt definierats subventioner gör utredningen bedömningen som mycket väl kan användas bredare, dvs för samtliga att resonemangen förmåner och för sanktioner. De momenten kan användas för att sex

Vad

är administration

beskriva vilka arbetsuppgifter i princip bör innefattas som i den administration som mäts och redovisas i förhållande till respektive förmån eller sanktion. De i den holländska studien identifierade momenten är följande.

att innan åtgärden träder i kraft klargöra avsedd omfattning och effekt så att kontrollmekanismerna kan utformas i god tid att regelverket utformas så att optimal kontroll erhålls att uppgifter kan samlas utgifterna för ansökningsförfa- - om randen och beslut om utbetalningar att utbetalningarna sker på bästa sätt och kassarutinerna - att läggs upp så att utgifterna kan uppskattas korrekt, utbetalatt

ningarna inte blir för stora och att förskottsbetalningar

omedelbart dras av den slutgiltiga subventionen att information systematiskt samlas för kontroll - av att mottagarna uppfyller ställda krav och att eventuella felaktigheter kan rättas till att information systematiskt samlas så åtgärdernas - att effekter och måluppfyllelse kan utvärderas samtidigt som ett underlag för att vidta förändringar erhålls

Identifieringen av de momenten underlättar även diskussionen sex om vad som bör räknas som administration. När det gäller transfereringar, skatteavvikelser och regleringar anser utredningen att det arbete sker i samtliga dessa som moment bör räknas som administration. Däremot behöver de inte nödvändigtvis regelmässigt specificeras i redovisningen. För tillhandahållande av tjänst eller kan det svårare en vara vara att dra gränsen för vad ska räknas administration. som som Utredningen anser att Statskontorets INKA-metod lämpar sig väl för att ange utgifterna för att administrera den offentliga sektorns tillhandahållande av varor och tjänster. Med lNKA-metoden avgränsas internadministration till allt som inte kan sägas utgöra ett direkt handhavande av myndigheternas huvuduppgift. Detta innefattar verksledning, information, personaladministration, ekonomiadministration, internutbildning, facklig verksamhet och förhandlingar, stödfunktioner Vaktmästeri, bibliotek, tryckeri etc allmänna åligganden och tillfälliga uppdrag samt viss

övrig administration bl arbetsledning. Dessa aktiviteter påförs

a utgifter för personal inkl lkp, och resor expenser, del i telefon och lokaler och övriga ofördelade utgifter.

Avgränsningen av internadministrationen kan vidare göras eller snävare. Den vidare avgränsningen innefattar dessutom metodutveck-

ling och internutbildning. Utredningen förordar den vidare

avgräns-

Vad administration

16 är

ningen för bättre förutsättningar för jämförelser med adminiatt ge strationen för andra förmânsformer. få jämförbarhet med övriga förmåners och sanktioners För att utgifter för administration ska till den tjänste- eller varuproducerande myndighetens internadministration också läggas förberedelser, planering, uppföljning och utvärdering som inte utförs av denna myndighet.

3 Vad

påverkar administrationens

storlek

Orsakerna till att administrationen är stor eller liten kan var flera. En effektiv administration för ett visst ändamål är naturligtvis mindre än en sämre organiserad sådan med vilken samma resultat uppnås. Strävan bör dock inte alltid vara att få så låga utgifter för administration som möjligt. Storleken dessa utgifter måste ställas i relation till vilket syfte de har och till vilken betydelse administrationen har för måluppfyllelsen och träffsäkerhet för förmånen eller sanktionen. Mot den bakgrunden bör konstruktion och hantering av åtgärderna utformas så att administrationen kan ske så effektivt som möjligt. Utifrån den information som finns idag går det inte att dra några säkra allmängiltiga slutsatser om hur förmåner och sanktioner bör utformas för att administrationen ska bli så enkel som möjligt eller hur administrationen ska ske så effektivt som möjligt. Utredningen antar dock att det i och med att resultatstyrning sker i ökad utsträckning också kommer att göras mer systematiska genomgångar av administrationen. I den databas som utredningen i sitt tidigare betänkande föreslagit ska upprättas bör det även finnas uppgifter om åtgärdernas karaktär och om hur olika förmåner och sanktioner administreras. När den informationen väl lagts i databasens informationsblad bör vissa slutsatser kunna dras utifrån det då för staten heltäckande materialet. Utredningen har i arbetet med sitt första betänkande bedömt det alltför krävande att upprätta informationsblad om alla enskilda kommunala förmåner och sanktioner. I utvecklingsarbetet för att redovisningen av förmåner och sanktioner ska omfatta hela den offentliga sektorn bör det dock särskilt prövas om uppgifter om administrationens storlek i den kommunala verksamheten går att samla in. I det följande anges de faktorer som utifrån idag tillgänglig information kan anses ha betydelse för administrationens storlek. Utredningen konstaterar att åtgärdens form och konstruktion påverkar vilken administration som krävs. Likaså har det betydelse vilka olika moment administrationen omfattar och hur den organiseras. Dessa faktorer bör alla beaktas vid utformningen av olika förmåns- och sanktionssystem.

Vad administrationens storlek

påverkar

3.1 Förrnånemas/sanktionemas form och

konstruktion

Vilken form och konstruktion väljs är a avhängigt av möjligsom heterna till hög måluppfyllelse och stor träffsäkerhet för åtgärden.

Form

I-Iur förmåns- och sanktionssystemen är utformade kan ha stor betydelse för hur stora går för att administrera dem. En resurser som grundläggande skillnad i åtgärdens form är den är en transfereom ring, tjänst, skatteavvikelse eller något annat. Här finns inga en en systematiska studier vilken form som kostar minst att administrera. av Ofta är olika former utbytbara och kunskap om huruvida större skillnader i administrationsutgifter föreligger intressant. Med den vore kunskapen skulle påståenden skatteförmån är billigare än som att en ett motsvarande bidrag att administrera kunna bekräftas eller vederläg- Utredningen det troligt att antagandet att skatteförmåner gas. ser som är billigare än transfereringar att administrera inte gäller for alla typer förmåner antagligen för dem av generell karaktär. En grupp av men är helt undantagen från beskattning föranleder inte heller någon som löpande administration medan individuellt prövade skatteförmånertroligtvis i de flesta fall kräver administration omfattning som av samma individuellt prövade bidrag.

Konstruktion

Stora skillnader i administrationens storlek finns även om formen är densamma. Det gäller mellan hur olika transfereringar är t ex konstruerade. Detta leder i sin tur till olika resursåtgång för att administrera. En generell transferering som ska gå till exempelvis alla barn eller alla ålderspensionärer kräver inte så mycket administration för att mottagarna ska bli de rätta. Motsatsen är en förmån som först efter individuell prövning kommer någon till del. I varje enskilt fall prövas då mottagaren uppfyller kraven att erhålla förmånen. Det gäller om exempelvis socialbidrag och del av företagsstöden. Mellan dessa en ytterligheter ligger många förmåner och sanktioner som riktar sig mot viss del större Det kan vara de arbetslösa, de en av en grupp. studerande, viss bransch eller mottagare i en viss region. en Något inte framkommer när en enskild förmån eller sanktion som

studeras är flera åtgärder har syfte och målgrupp.

om samma

Vad påverkar administrationens storlek

Exempel på detta är bostadsbidrag, socialbidrag och bidragsförskott som alla avser att stödja dem som har för låga inkomster för att klara en viss standard. På många områden har nya system efter hand inrättats vid sidan av de gamla. Om flera instanser ägnar sig samma område innebär det förutom att t ex själva utbetalningarna görs från olika håll även att flera i samma syfte följer utvecklingen på samma område. Förutom att dubbelarbete då förekommer inom förvaltningen kan bristen på överblick förorsaka suboptimering i verksamheten. Förekomsten av flera som agerar för samma ändamål kan i vissa fall göra att åtgärderna motverkar varandra eller att mottagare erhåller fler förmåner än vad som varit avsikten. Utgifterna för administration skulle naturligtvis kunna nedbringas om antalet förmåner eller sanktioner som riktar sig mot en viss grupp i ett och samma syfte minimerades. Den redovisning av förmåner och sanktioner som utredningen i sitt tidigare betänkande föreslagit ger en överblick över alla de åtgärder som används för olika ändamål. Denna överblick underlättar ett arbete med att effektivisera administrationen med ett större grepp än att se till den enskilda åtgärden.

3.2 Administrationens olika moment

Vilka moment administrationen omfattar för en viss förmån eller sanktion spelar roll för hur stora resurser denna tar i anspråk. En bra utgångspunkt för att analysera detta är de sex moment som identifierats i den tidigare refererade holländska studien. För att förbereda olika åtgärder kommer resurser olika nivåer i förvaltningen till användning. Noggranna förberedelser ökar utgifterna för denna typ av administration men bör leda till att effektivare förmåns- och sanktionssystem utformas. En avvägning måste dock göras gentemot dessa vinster så att inte noggrannheten i förberedelsearbetet drivs för långt.

Att lägga resurser på att utforma så bra regelverk som möjligt kan

liksom förberedelserna ses som investeringar för att undgå framtida merutgifter. För den del av administrationen som gäller att sköta utbetalningar i transfereringssystem eller inlernadministration för tjänsteproduktion bör utgifterna i vissa fall kunna hållas förhållandevis begränsade. Om det endast handlar om t ex rutinmässiga utbetalningar som sker mer eller mindre automatiskt via dator blir administrationen inte alls särskilt stor. Rutinerna för att skicka ut barnbidrag eller folkpensioner är exempelvis enkla. Andra utbetalningar föregås, för att mottagarna ska bli de avsedda, av ansökningsförfaranden och prövning vilket

T2 15-0632

20 Vad påverkar administrationens storlek

kräver mer administration. Vissa skatteavvikelser innebär ingen som helst admininistration i denna mening eftersom de inte alls berörs av skatteförvaltningen. Att satsa vissa resurser för att ha kontroll på kassaflödena och se till att dessa sker bästa sätt ökar även det administrationen men medför på sikt totalt sett lägre utgifter. Om det finns risk för att förmånssystemet missbrukas kan det i administrationen även ingå att kontrollera olika sätt. Ett exempel är att försäkringskassan ibland kontrollerar sjukanmäld å om en verkligen är hemma och sjuk. Noggrann kontroll för att förhindra fusk kan ta stora resurser i anspråk. Dessa måste ställas i relation till vilka värden som missbruket handlar också allmänna om men mer värderingar om rätt och fel vid användandet i den av resurserna offentliga sektorn. Inom EU finns stora problem med fusk för att komma i åtnjutande av olika förmåner och där förs krav fram ökad l kontroll för att motverka detta. Slutligen påverkar även omfattningen av uppföljning och utvärdering av förmåns- och sanktionssystemen resursåtgången för administration. Alla förmåner och sanktioner behöver följas och utvärderas för att se om de har den effekt tänkt och hur utsom var vecklingen kan komma att se ut framöver. Rimligtvis görs detta någonstans men det är inte säkert att det idag alltid framgår någon av redovisning hur mycket tid som ägnas olika system. Kraven som följer av mål- och resultatstyrningen torde leda till att ökade resurser kommer att få läggas här från myndigheternas sida. Slutsatsen är att storleken administrationen till att börja med päverkas av om de olika momenten över huvudtaget genomförs vad gäller olika åtgärder men sedan att ambitionsnivån i utförandet de av olika momenten har betydelse. l ett fall kanske inte alla moment behövs för att administrationen ska kunna effektiv medan sägas vara det i ett annat fall krävs stora för arbetet med ett visst resurser moment för att undvika att utbetalningarna i ett förmånssystem blir omotiverat stora.

Vad påverkar administrationens storlek

3.3 Hur administrationen organiseras

Hanteringen av förmåns- och sanktionssystemen kan organiseras på olika sätt. Hur administrationen organiseras inverkar även det på resursåtgången. Även här kan det finnas andra skäl än de ekonomiska till att administrationen organiseras på ett visst sätt. I det följande pekar utredningen på några faktorer i hur hanteringen organiseras som påverkar administrationens storlek. För vissa förmåner ska ansökningar lämnas och det kan ske på olika sätt. F å ansökningstillfällen kräver mindre administration än om ansökningar ska ske flera gånger. Standardiserade ansökningsförfaranden underlättar också hanteringen. Mottagaren kan sedan erhålla en förmån vid få tillfällen eller också sker t ex utbetalning uppdelad ett flertal tillfällen. Att tillfällena är så få som möjligt minskar även utgifterna för administrationen. Betydelsefullt är även om schablonbelopp med eventuell slutavräkning används vid utbetalning eller om granskningar av underlag och exakta beräkningar görs varje gång enligt detaljerade beräkningsregler. I allmänhet blir administrationen större om den sker utspridd på regionala myndigheterjämfört med om den i sin helhet sker inom en central myndighet. Decentraliserad administration kan dock att vara föredra av andra skäl vilka måste vägas mot detta. Exempelvis kan en decentraliserad administration vara att föredra för att finnas nära mottagarna oavsett om detta gör administrationen större. För en del förmåner delar flera instanser arbetet sinsemellan så att en myndighet prövar och beslutar medan sköter utbetalen annan ningarna. Exempelvis används försäkringskassorna för utbetalningar av kontant arbetsmarknadsstöd KAS för vilka ansvaret ligger hos Arbetsmarknadsstyrelsen och inte hos Riksförsäkringsverket. Detta är i vissa fall ett effektivt sätt att organisera administrationen medan det i andra fall kan vara mindre bra. Om den förmån eller sanktion som ska administreras naturligt faller inom det område en myndighet huvudsakligen ägnar sig underlättas också hanteringen. Administration utspridd på regional nivå kan komma att ske bland uppgifter på många andra områden. Även åtgärden sköts på central nivå kan hanteringen hamna på om en myndighet där den ligger utanför det huvudsakliga kunskapsområdet och därmed upplevs som udda. Resurser krävs då för myndigheten att sätta sig i området som dessutom någon instans redan har annan stor kunskap om.

4 Hur stor är administrationen

I detta avsnitt visas exempel på hur stora administrationskostnaderna är för några förmåner. Det bör observeras att metod och avgränsningar skiljer sig mellan de olika studier exemplen är hämtade från de ger ändå en uppfattning om vilken storleksordning adminimen strationen har. I de två bilagorna till betänkandet sammanfattas de studier rörande administrationskostnader som gjorts inom Statskontoret och några exempel ges från Riksrevisionsverkets granskningar. Utredningen kan konstatera att det for att underlätta jämförelser finns behov av att utveckla mer nyanserade mått än de procenttal som oftast anges. Administrationens storlek i förhållande till t ex en transferering är mest intressant om just denna studeras ett visst år eller över en tidsperiod men inte om jämförelser ska göras med andra förmåner som har en annan karaktär. Allt annat lika bör ett omvänt proportionellt förhållande gälla när administrationen uttrycks som procentandel av utgifterna för förmåner i form av transfereringar och skatteavvikelser; större belopp transfereringen uppgår till desto mindre andel utgör administrationen av den sammanlagda resursåtgången. Det kan istället vara mer meningsfullt att relatera administrationens storlek till antalet mottagare. När det gäller tillhandahållande av varor och tjänster visar tidigare studier att administrationen ökar med volymen, först i långsammare takt sedan i snabbare Några säkra generella slutsatser om hur och varför administrationens omfattning skiljer sig för olika former av förmåner eller sanktioner går idag inte att dra utifrån det knapphändiga material som finns tillgängligt. Det vore som tidigare angetts t ex intressant om jämförelser kunde göras mellan statens utgifter för administration för transfereringar, tillhandahållande av tjänster, skatteavvikelser och regleringar. Sådan kunskap skulle vara värdefull att ha vid utformningen av förmåns- eller sanktionssystem. Avsikten är att nedanstående exempel ändå ska ge en grov bild av hur stor administrationen är inom olika delar av den offentliga sektorn.

z Richard Murray: Drivkraften i myndigheternas intemadministration, i ngar Palmlund red: Effektiva myndigheter inom snävareramar, Liber 1985

Hur stor är administrationen

4.1 Exempel avseende transfereringar

Pensioner

Transfereringarna från AP-fonden utgör betydande belopp. För budgetåret 1994/95 prognosticerades vid årsskiftet utbetalningarna till 111,5 miljarder kronor. Administrationen beräknades för budgetåret till 0,8 miljarder kronor vilket motsvarar 0,7% av de utbetalda pensioner. Förutom att förvalta de medel som finns i fonderna ingår i administrationen a registrera varje persons ATP-poäng för att rätt utbetalningar ska ske. Även i systemet för statlig tjänstepension ingår att hålla reda på varje persons yrkesverksamhet för att rätt pension ska betalas ut. Statskontoret gjorde 1988 en undersökning av administrationskostnaderna hos Statens löne- och pensionsverk SPV för pensionshandläggning med hjälp av INKA-metoden. Administrationen beräknades budgetåret 1985/86 uppgå till 57 milj kr eller 0,3% i förhållande till utbetalade belopp samtidigt som 18 miljarder kronor betalades ut i statliga tjänstepensioner. Utöver administrationen hos SPV går resurser på alla myndigheter för att besvara frågor kring dessa pensioner. Ambitionen från SPVs sida har dessutom varit att alltmer av informationsverksamheten ska ske ute på myndigheterna och därmed minska SPVs administration i denna del.

Barnbidrag

Utifrån en studie 1994 om produktivitetsutvecklingen i socialförsäkringen har Statskontoret a beräknat administrationskostnaderna för olika förmåner med utgångspunkt i förmånens del i förvaltningskostnaderna. Barnbidragen uppgick 1993 till 17 miljarder kronor och administrationskostnaden för dem beräknades för 1992/93 till 98 milj kr. Detta motsvarar att administrationkostnaderna var 0,6% i förhållande till utbetalda bidrag. l en studie 1983 beräknade Statskontoret för budgetåret 1981/82 administrationen av barnbidragen till 25 milj kr eller med ett påslag för gemensam administration, lokaler m m även då till 0,6% av utbetalda bidrag. Barnbidraget anges som ett exempel på en generell och relativt lätt administrerad subvention.

Bidragsförskott

Bidragsförskotten är till skillnad från barnbidragen selektiva till sin karaktär och krångliga att administrera. Exempelvis innebär admini-

l Hur stor är administrationen 25

l l l

strationen omfattande kravverksamhet och dubbelarbete mellan olika instanser. l Statskontorets produktivitetsstudie beräknades administrationskostnaderna för bidragsförskotten budgetåret 1992/93 uppgå till 420 milj kr. Bidraget uppgick 1993 till 4,2 miljarder kronor vilket innebär att administrationen motsvarar 10,1% av bidraget. I förhållande till nettoutgiften för bidragsförskotten motsvarade administrationen 14,2%. l studien från 1983 beräknades adminstrationen av bidragsförskott till 125 milj kr vilket tillsammans med tillägg för del i gemensam administration och lokaler m m motsvarade 16% statens nettoutgift av för förmånen. Denna var 1981/82 1065 milj kr. Reglerna för bidragsförskott har ändrats under tioårsperioden men i vad mån det ligger bakom att administrationen krympt i förhållande till transfereringen går att säga utifrån Statskontorets studier.

Näringslivsstöd

Statskontorets studie från 1983 tar även upp stödet till näringslivet som då bestod av ett 80-tal stödformer. Utifrån en enkätundersökning angavs administrationskostnaderna exkl lokalkostnader for sysselsättningsstöd vara mindre än 1% och för investeringsstöd cirka 2%. Sammantaget utgick under perioden 1975/76-1979/80 66 miljarder kronor per år i bidrag, cirka 9 miljarder kronor i lån och cirka 45 miljarder kronor i garantier. Riksrevisionsverket beräknade i en studie 1993 administrationskostnaderna för omställningsstödet till jordbruket till 90 milj kr. Detta motsvarade 2,7% av bidragsbeloppet som under perioden 1990/91-1993/94 uppgick till 3,3 miljarder kronor.

4.2 Exempel avseende tillhandahållande av tjänster

Högskoleutbildning och forskning

INKA-metoden användes senast av Statskontoret för att i rapport en 1992 beräkna administrationskostnademas storlek för högskoleutbildning och forskning. De samlade resurserna vid universitet och högskolor samt centrala myndigheter inom högskolesektorn var 1990/91 cirka 14,3 miljarder kronor. Internadministrationens storlek varierade kraftigt mellan högskolorna men i genomsnitt användes 21% av de sammanlagda resurserna för internadministrativa ändamål. Det motsvarade cirka 3 miljarder kronor. I beräkningen har inte lokalkost-

Hur stor är administrationen

naderna tagits med då de bedömdes ge en felaktig bild vid jämförelser mellan olika högskolor.

4.3 Exempel avseende skatteförmåner

Avdrag för resor till och från arbetet

Avvikelsen innebär ett stöd till personer utan tillgång till bra allmänna kommunikationer eller med långa resvägar. Administrationsarbetet är proportionellt mot antalet som begär avdrag. Tidigare år lade skattemyndigheternaner ganska mycket resurser på granskningsarbetet men eftersom avdrag numera endast medges för kostnader översom stiger 6 000 kronor har antalet skattskyldiga med avdrag reducerats och det totala adminstrativa arbetet därmed minskat.

Upplåtelse av hyresrätt

Uthyrning av fastighet är undantaget från skatteplikt till mervärdesskatt. Den uthyrning av fastighet som inte heller på andra sätt berörs av mervärdesbeskattningen, såsom t ex för avdrag för ingående mervärdes-skatt, föranleder knappt någon administration i Skattemyndigheterna.

Nedsatta socialavgifter

I utredningens första betänkande redovisas tre olika typer av skatteavvikelser som berör socialavgifter. Nedsättningen i inre stödområdet är en förmån för företag som har sin verksamhet i dessa regioner. Nedsättningen är begränsad till vissa branscher, till vissa specificerade kommuner samt tidsmässigt. För att erhålla förmånen krävs verksamhet i form av utbetalda löner. Alternativ till denna form av förmån är de tidigare lokaliseringsstöden och lokaliseringslånen. Ett lokaliseringsstöd prövas individuellt och betalas oftast ut som engångsbelopp. Nedsättning av socialavgifter är mer generell än lokaliseringsstöd. Nedsättningen utgår med mindre belopp och under en längre tidsperiod och är enkel att administrera. Som exempel på en nedsättning efter individuell prövning kan den nedsättning nämnas som medges genom lagen om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter. Enligt denna lag erhåller arbetsgivare nedsättning av socialavgifterna för kostnader de har för anställdas fortbildning. För att erhålla nedsättning krävs att arbetsgivaren

Hur administrationen

stor är 27

anställer en vikarie som är tilldelad länsarbetsnämnden. Denna genom förmån kräver således medverkan både från länsarbetsnämnden och Skattemyndigheten. En tredje skatteförmån som socialavgiftema är den avser nedsättning som ges för att stimulera nyanställningar. Nedsättningen är kopplad till krav på arbetade timmar och är begränsad både i tid och till belopp. Förmånen är enkel att administrera vad gäller utbetalningarna men kontrollmöjligheterna är små.

5 Slutsatser och

förslag

Utredningens slutsatser vad gäller utgifter för administration i den offentliga sektorn sammanfattas i detta avsnitt. Här också utredanger ningen sina förslag till vad som bör göras för att främja administrativ effektivitet. Utredningens förslag bygger att det finns internen redovisning som möjliggör redovisning administration för olika en av förmåner och sanktioner, vilket förutsätter fungerande a en tidredovisning hos myndigheterna. Detta ligger i linje med vad som krävs för att utöva mål- och resultatstyrning och utredningen gör därför bedömningen att de föreslagna uppgifterna kommer kunna att tas fram när denna styrning utvecklats allmänt. mer Utredningen betonar önskvärdheten så fullständig redovisav en ning som möjligt samtidigt det i den praktiska tillämpningen är som nödvändigt att vara pragmatisk och till väsentligheterna. se Även administrationen många gånger om svarar för mindre delar av utgifterna för ett åtagande är det inte oväsentligt att försöka få den så effektiv som möjligt. Utredningen understryker emellertid vikten av att storleken administrationen ställs i relation till måluppfyllelse och träffsäkerhet. För att kunna följa och/eller jämföra hur administrationen utvecklas är det viktigt att den redovisas på ett enhetligt sätt, vilket inte är

fallet idag. En allmänt gällande definition och vad

avgränsning av som ska inkluderas i begreppet administration behöver därför etableras.

Förslag: Utredningen föreslår att krav bör ställas på de statliga myndigheternas internredovisning så att kostnader för administration årligen särredovisas för varje förmån och sanktion. Prövning kan sedan ske naturlig del i den som en mål- och resultatstyrning som eftersträvas. När det gäller tillhandahållande av varor och tjänster bör redovisningen ske enligt INKA-metoden för internadministration. För transfereringar, skatteavvikelser och regleringar bör administrationen omfatta alla offentliga utgifter knutna till

30 Slutsatser och förslag

förmån eller sanktion utöver vad som direkt kommer en mottagaren till del eller belastar mottagaren.

Liksom för den utredningen föreslagna redovisningen av förav måner och sanktioner bör de föreslagna kraven gälla precisering på en nivå motsvarande anslag for förmåner i form av transfereringar per eller konsumtion, dvs statliga utgifter. Möjligheterna till att samlat kunna redovisa administrationen i kommunerna bör övervägas när den av utredningen i tidigare betänkande föreslagna redovisningen förmåner och sanktioner av utvidgas till att omfatta hela den offentliga sektorn.

En genomgång av vilka moment administrationen innefattar är en

god grund för analys och för att precisera vad som bör inkluderas vid beräkningar administrationens storlek. I den tidigare åberopade holav ländska rapporten identifieras sex moment i hanteringen kring subventioner. Utredningen att dessa väl lämpar sig för att identifiera anser och analysera administration även i ett mer generellt sammanhang.

Förslag: Utredningen föreslår att begreppet administration bör innefatta förberedelser, utformning av regelverk, utbetalningar, optimering av kassaflödena, kontroll, uppföljning och utvärdering.

Administrationens storlek påverkas förutom av vilka moment den

innefattar även av vilken form förmånen eller sanktionen har, dess

konstruktion och hur hanteringen är organiserad. Det kan exempelvis stor betydelse förmån utgår generellt eller efter invara av om en dividuell prövning, om den utgår få eller många gånger och om det är eller fler instanser administrerar den. Som utredningen en som som tidigare påpekat avgörs emellertid inte hur en förmån eller en sanktion konstrueras och hur hanteringen organiseras enbart på ekonomiska grunder. Möjligheterna att nå uppsatta politiska mål kan motivera att läggs administrationen än vad ett snävt ekonomiskt större resurser betraktelsesätt skulle utpeka. Den redovisning förmåner och sanktioner som utredningen föreav slagit i sitt tidigare betänkande omfattar samtliga utgifter, dvs även för administration. Åtminstone för staten inkl socialförsäkringssektorn bör utgifterna för administration i redovisningen kunna specificeras på informationsblad för de enskilda förmånerna och sanktionerna. När detta väl gjorts bör den informationen och den överblick redovisnya ningen kunna öka kunskapen om administrationen i offentlig ger sektor. Perspektivet bör avsändarens, dvs utgifterna i den offentvara liga sektorn, eftersom redovisningen är tänkt att komma till användning i regeringens och rikdagens budgetberedning. Utredningens ut-

Slutsatser och

förslag 31

gångspunkt är att administrationens storlek mäts i utgifter. termer av Detta är vad utredningen generellt bör gälla i redovisningen menar av förmåner och sanktioner men att anpassning i praktiken måste göras till hur redovisningen sker i de källor används. Till redovisningen som av förmåner och sanktioner hämtas exempelvis stor del en av uppgifterna från statsbudgeten där huvuddelen anslagen förs av upp som utgifter men en mindre del kostnader. som Vad gäller de faktorer som påverkar administrationens storlek kan utredningen konstatera att generella förmåner kräver mindre administration än de som innebär prövning i varje enskilt fall. Mot detta kan ställas att generella förmåner ofta medför högre offentliga utgifter för att nå t ex ett fördelningspolitiskt mål. Några generella slutsatser i övrigt om hur administrationens omfattning skiljer sig för olika former av förmåner eller sanktioner går idag inte att dra utifrån det knapphändiga material som finns tillgängligt. I betänkandet dock ger utredningen några exempel på hur stor administrationen är i förhållande till förmånen. Utredningen vill slutligen peka på att det för att underlätta jämförelser finns behov att utveckla nyanserade mått än de av mer procenttal som oftast anges för administrationen i förhållande till förmånens storlek. Administrationens storlek påverkas mindre av storleken på en transferering eller skatteavvikelse än av antalet mottagare. När det gäller tillhandahållande av och tjänster samt varor regleringar ökar antagligen administrationen också med volymen men troligen i ett varierande mönster. Kunskap för att dra säkrare slutsatser

kring detta kommer att erhållas informationen i den utredningen

av av föreslagna databasen med förmåner och sanktioner. När det gäller finansieringen av förslagens genomförande hänvisar utredningen till vad som angetts i det tidigare betänkandet SOU 1995:36 eftersom den där förslagna breda redovisningen förmåner av och sanktioner inkluderar särredovisning administrationen. Genomav förandet av förslagen i förliggande betänkande bör rymmas i det utvecklingsarbete och den löpande produktion utredningen tidigare föreslagit.

Bilaga 1 33

Administrationskostnader

for

statliga subventioner

en sammanställning utifrån

Statskontorets rapporter

g

34 Bilaga I

Innehållsförteckning

Inledning 35 Uppdraget 35 Uppläggning 35 Rapporter med uppgifter om administrations-

Presstöd ldrottsstöd 58 Socialförsäkringar 60

Inledning

Uppdraget

Statskontoret har av Utredningen om statliga subventioner Fi

1994:05 fått i uppdrag att sammanställa uppgifter om administrationskostnader för statliga subventioner utifrån studier som genomförts av Statskontoret. l uppdraget efterfrågas en sammanställning av

a de studier som gjorts av kostnader för administration av statliga

transfereringar och bidrag

b de studier som gjorts av internadministrationens omfattning i

statliga myndigheter, som producerar tjänster som kan anses vara subventioner.

Uppläggning

I det följande redovisas de uppgifter som kunnat återfinnas i Statskontorsstudier och som bedömts relevanta i sammanhanget. I sammanställningen redovisas uppgifter från såväl rapporter utgivna av Statskontoret som rapporter utgivna av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO, där Statskontoret haft ett uppdrag från ESO. Vid arbetet med denna sammanställning har särskilt två frågor av metodkaraktär dykt upp.

I Vad ska räknas som en subvention I Vad innefattas i begreppet administrationskostnad

Det här tagit med som subventioner hör till någon av följande kategorier:

I transfereringar till hushåll, företag, kommuner, organisationer m.fl.

36 Bilaga 1

I skatteavvikelser, som innebär en subvention i förhållande till ett normativt skattesystem I övriga subventioner, som kan vara av olika karaktär. Exempel på sådana subventioner kan vara vissa tjänster som tillhandahålls utan avgifter eller med subventionerade avgifter, specialdestinerade bidrag, förmånliga lån och räntesubventioner.

Avsikten i detta arbete har dock inte varit att göra någon exakt avgränsning av subventionsbegreppet. I de studerade rapporterna finns inte någon enhetlig avgränsning av vad som räknas i administrationskostnaderna. Vid varje redovisad rapport har därför angetts hur administrationskostnaden beräknats i respektive fall. I vissa fall kan det också diskuteras vad som är rimligt att räkna som administrationskostnad. I den följande redovisningen finns högskoleutbildning och forskning med subvention. Är adsom en ministrationskostnaden lika med högskolornas internadministration eller ska man betrakta alla kostnader för utbildningen och forskningen som administrationskostnadI vilken utsträckning ska övriga myndigheters arbete tas med, t.ex. i samband med ansökningar till utbildningen I den aktuella rapporten har högskolornas internadministration bestämts och det är den uppgiften som redovisas här. De uppgifter som redovisas i det följande har inte analyserats eller korrigerats för att göras mer jämförbara, eftersom det inte funnits utrymme att genomföra detta inom uppdragets ramar. Redovisningen innehåller uppgifter från rapporter som tagits fram av Statskontoret. Alla rapporter beskrivs utifrån en mall med frågor. Dessa är

Vilken subvention Hur stor är subventionen i sig Vem administrerar subventionen Hur stora är administrationskostnaderna Vad räknas i administrationen

Beskrivningarna utgår från hur subventionen var konstruerad och administrerad när respektive rapport skrevs. l flera fall har subventionerna därefter tagits bort eller förändrats. Detta har kommenterats i vissa fall. Förändringar kan även ha gjorts i andra fall utan att detta kommenteras i texten.

Bilaga 1 37

Rapporter med uppgifter om

administrationskostnader

för subventioner

Stöd till näringslivet, barnbidrag och bidragsförskott

Vilken rapport

Administrationskostnader för några transfereringar 1983:39

Vilka subventioner

Rapporten behandlar administrationskostnader för tre typer av transfereringar,

I stöd till näringslivet som består av ett 80-tal stödformer

I barnbidrag I bidragsförskott

Hur stora är subventionerna i sig

Stödet till näringslivet var under perioden 1975/76 1979/80 per år ca 66 miljarder kronor i bidrag, ca 9 miljarder i lån och ca 45 miljarder i garantier. Anslag till barnbidragen var 1982/83 5.205 milj. kronor. I budgetpropositionen för 1983/84 föreslås ett anslag på 5.890 milj. kronor. Statens nettoutgift för bidragsförskott var år 1981/82 1.065 milj.

l

kronor.

ll Vem administrerar subventionerna

Stödet till näringslivet administreras av ett 25-tal centrala myndigheter. Räknas de regionala utvecklingsfonderna och regionala E statliga organ är mer än 100 myndigheter engagerade. För några stödformer är dessutom arbetsförmedlingarna beslutande instans.

38 Bilaga 1

Barnbidragen administreras av Försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Försäkringsrätterna Frågor kring bidragsförskott administreras av Försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Försäkringsrätterna och Kronofogdemyndigheterna.

Hur stora är administrationskostnaderna

Utifrån enkätsvar, som samlats i annat sammanhang, har uppgifter om administrationskostnader kunnat erhållas för 25 stödformer. Sammanfattningsvis är administrationskostnaden

I för sysselsättningsstöd mindre än 1 % I för investeringsstöd ca 2 %

Administrationen av barnbidragen kostade 1981/82 ca 25 milj. kronor. Anslaget till barnbidrag var det året 5.119 milj. kronor. Detta motsvarar 0,5 % av utbetalda bidrag. Görs antaganden om

administrationspålägg se nedan blir andelen 0,6 % av utbetalda

bidrag. De direkta administrationskostnaderna för bidragsförskott var 1981/82 125 milj. kronor. Detta motsvarar ca 12 % av statens net-

toutgifter. Om ett administrationspålägg se nedan 40 % räknas

blir andelen administrationskostnader ca 16 % av statens nettoutgift.

Vad räknas in i administrationen

Administrationskostnaderna för stöd till näringslivet beräknades utifrån enkätuppgifter om årlig resursinsats för stödadministrationen uttryckt i årsarbetskrafter handläggande och biträdande personal. I administrationskostnaderna för barnbidrag och bidragsförskott räknades direkta kostnader in som direkta lönekostnader inkl. lönekostnadspålägg, ADB-kostnader samt ersättning till postverket. Påslag för kostnader för gemensam administration, lokaler och expenser m.m. har inte räknats in. I beräkningarna har dessa kostnader antagits vara 40 % av de direkta kostnaderna.

Bilaga 1 39

Övrigt

I rapporten anges några vägar att minska administrationskostnaderna. Dessa är

I övergå från selektiva till generella bidrag I slå samman bidrag med näraliggande syfte som riktar sig till samma kategori av mottagare I renodla ansvar och därmed minska antalet berörda organ som är involverade i den administrativa handläggningen I enklare regelsystem och administrativt förfarande vad gäller prövning inför beslut samt kontroll i efterhand.

l kommentarerna till stöd till näringslivet konstateras att en decentraliserad stödadministration medför en relativt sett högre administrationskostnad. Vidare noteras att administrationskostnaden blir lägre om ett nytt stöd av begränsad omfattning förläggs till en myndighet som redan har likartade uppgifter än om stödet läggs på en myndighet som är ovan vid sådana uppgifter. Det finns stordriftsfördelar. Likartade stöd bör därför samlas hos så få myndigheter som möjligt. Barnbidrag är ett exempel på en generell och relativt sett lättadministrerad subvention. Administration av bidragsförskott hör till den motsatta kategorin, selektiv och förhållandevis krånglig att administrera. Bidragsförskotten innebär t.ex. en omfattande kravverksamhet och dubbelarbete förekommer mellan försäkringskassor och de organ som medverkar vid fastställandet av underhållsbidrag.

Lån, bidrag och kreditgarantier vid elva myndigheter

Vilken rapport

Statlig stödverksamhet hantering och besparingsmöjligheter förstudie 1983:49 -

Vilken subvention

Utredningen har kartlagt de tre stödtyperna lån, bidrag och kreditgarantier vid elva myndigheter. Syftet med kartläggningen var att den skulle utgöra underlag för en översiktlig bedömning av besparingsmöjligheterna i den statliga stödadministrationen.

40 Bilaga J

I rapporten diskuteras i första hand vad som kan göras för att spara

i hanteringen efter beslut på de olika myndigheterna.

Vilka lån, bidrag och kreditgarantier som studerades redovisas nedan.

Hur stora är subventionerna i sig

Hanteringen av de tre stödtyperna lån, bidrag och kreditgarantier skiljer sig vad gäller administration och därmed kostnaderna för denna. I förstudien anges i flertalet fall ärendemängder och belopp för respektive myndighet. Dessa uppgifter redovisas nedan vid respektive stöd. l enstaka fall redovisas sådana uppgifter för respektive stödform. Då administrationskostnadernainte redovisats uppdelade respektive stödform har sådana uppgifter inte tagits med här. De uppgifter som redovisas nedan är beslutade/utbetalade bidrag, beviljade/utbetalade lån eller givna kreditgarantier. Storleken på den statliga subventionen är olika beroende på vilken stödform som är aktuell. När det gäller bidrag är subventionen lika med det utbetalade bidraget. För lån är det däremot inte lika enkelt. Subventionen för mottaär mellanskillnaden i kostnad för att låna på annat sätt och det garen statliga lånet. Ur statens perspektiv är subventionen vid lån lika med

mellanskillnaden mellan vad man teoretiskt skulle kunna låna ut för

respektive vad man i verkligheten lånar ut för. l princip är subventionen lika stor oavsett om man ser det från mottagarens respektive statens sida. När det gäller kreditgarantier är statens subvention det belopp man får betala då garantin utlöses. Vid beslut om kreditgarantier vet man därför bara hur stor subventionen som högst kan bli. Stödhanteringen kan delas i följande funktioner:

beredning/beslut säkerhetshantering utbetalning förvaltning återkrav statistik

Lån kan omfatta alla dessa funktioner. Det är dock inte alla som kräver säkerheter. Bidrag har ingen säkerhetshantering och ingen förvaltning. Kreditgarantier omfattar beredning/beslut, säkerhetshante-

ring och viss bevakning. Övriga funktioner hanteras av kreditinsti-

tuten.

Bilaga 1 41

På de studerade myndigheterna hanterades följande stöd.

Arbetsmarknadsverket

F lyttningsbidrag Näringshjälp Anskaffning av motorfordon för handikappad Särskilda anordningar på arbetsplatsen för handikappad Arbetstekniska hjälpmedel för handikappade Ekonomisk hjälp till flyktingar:

I Startbidrag I Startlån

1981/82 utbetalades ca 29 700 bidrag om totalt ca 225 milj. kr. Under samma period utbetalades ca 3.270 lån omfattande ca 25 milj. kr. Utestående fordringar var totalt ca 75,7 milj. kronor fördelade på ca 11.200 lån.

Bostadsverket

Bostadsverket beslutade om bostadspolitiskt stöd via ett tjugotal låneoch bidragsformer och förvaltade ett sextiotal. Låneförvaltningen omfattade 1982-06-30 ca 62 miljarder kr och antalet lån uppgick till drygt 1 miljon st. Antalet beviljade lån uppgick under budgetåret 1981/82 till ca 80.000 och antalet utbetalda lån till 93.950. Lånen kunde betalas ut upp till två år efter beslut. Under 1981/82 betalades 7.215 milj. kr ut i räntebidrag. Anslaget för 1982/83 uppgick till 9.000 milj. kr.

Centrala studiestödsnämnden/ Studiemedelsnämnden/ Vuxenutbildningsnämnden

Studiebidrag

Återbetalningspliktiga studiemedel

Vuxenstudiebidrag

Studiemedel lån samt återbetalningspliktiga studiemedel för yngre elever respektive i form av vuxenstudiestöd utgick år 1981/82 med 3.320 milj. kr. Antal studerande som fick dessa lån var 205.660.

42 Bilaga 1

1982-06-30 förvaltade CSN ca 745.000 lån och Postgirot ca 55.000 lån. Den utestående lånefordringen uppgick totalt till ca 19.106 milj. kr.

Nämnden för fartygskreditgarantier

Varvslån Fartygskreditgarantier Räntestöd

1981 beviljades 7 lån totalt 467,5 milj. kr.

Under åren 1980-82 finansierades ca 110 beställningar av fartyg och offshoreanläggningar med hjälp av kreditgarantier. l december 1982 fanns utestående garantier ca 22.019 milj. kr Räntestödet uppgick år 1981/82 till 38,7 milj. kr för att år 1984/85 ha stigit till 250 milj. kr.

Kammarkollegiet

Ansvarar för lånehanteringen sedan myndighet fattat beslut om beviljande av lån. Låneformerna kan indelas i följande grupper:

näringslån lån ur pressens lånefond stöd för etablering av dagstidningar investeringslån för bokhandeln övriga lån

Kammarkollegiet förvaltade 1982-06-30 ca 1.600 statliga lån och den utestående fordringen uppgick till 7.759 milj. kr. Under budgetåret 1981/82 utbetalades 183 statliga lån till en summa av 1.338 milj kr.

Lantbruksverket

Rationaliseringsstöd Glesbygdsstöd Räntestöd Etableringsstöd

Inom dessa stödkategorier finns såväl bidrag, lån som lånegarantier.

Bilaga 1 43

Under 1981/82 beviljades 2.200 st lånegarantier till ungefärlig en summa av 421 milj kr. Antalet avskrivningslån bidrag uppgick till 1.166 st och 70 milj. kr. Antalet beviljade lån uppgick till 3.504 st och 74 milj. kr.

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten

Lån kan beviljas svenskt rederiföretag för förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg. Företräde till lån skall mindre ges rederier. Under bå 1980/81 beviljades 7 lån till en summa av 45,5 miljoner kr. Totala lånestocken 113 lån och de utestående fordringarna var ca 141 milj. kr.

Länsstyrelsen

Lokaliseringsstöd Glesbygdsstöd

Lokaliseringsstödet hanteras i samarbete med SIND fr.o.m. 830701. Ca 200 beslut om lokaliseringsstöd tas på länsstyrelsen varje år. Glesbygdsstödet innehåller avskrivningslån, lån, kreditgarantier och bidrag. Tillsammans beviljades 1.382 st glesbygdsstöd omfattande ca 130 milj. kr.

Statens industriverk

Branschkrediter:

särskilda strukturgarantier till glasindustrin särskilda strukturgarantier till tekoindustrin strukturgarantier till möbel/trähus/snickeri gjuteriindustrin samt avskrivningslån till glasindustrin avskrivningslån till tekoindustrin

143 st utestående garantier fanns omfattande 216 milj kr. 71 ca räntebidrag utbetalades omfattande 6,5 milj. kr. 129 lån omfattande ca ca 17 milj kr beviljades. Antal utestående lån 91 totalt var st om ca 51 milj kr.

44 Bilaga J

Finansiellt stöd:

industrigarantilån I hotellgarantilån n företagsgarantilån I

72 garantier beviljades 1981/82 omfattande ca 205 milj kr.

Branschprogram:

bidrag till vissa industribranscher n

Under 1980/81 beviljades 1.200 stöd omfattande totalt ca 49 milj ca kr.

Prospekteringsbidrag:

bidrag till prospektering efter olja, naturgas eller kol I

1981 beviljades 17 bidrag om totalt ca 77 milj kr.

Lokaliseringsstöd:

I lån I bidrag avskrivningslån I

1981/82 beviljades 400 lån omfattande 134 milj kr. Utestående ca ca fordringar uppgick till 3.600 milj kr fördelade ca 2.600 lån. ca 1.200 bidrag utbetalades totalt ca 8,5 milj kr. 726 avskrivningslån om totalt ca 195 milj. kr beviljades. om

Skogsstyrelsen

Billån till personal på skogsvårdsstyrelserna Frölån till skogsvårdsstyrelserna

Tillsammans behandlades 1981/82 102 st lån. Antalet utestående fordringar uppgår till 442 st och ca 9 milj kr.

l

m4

Bilaga 1 45

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Beredskapslån Beredskapsgaranti

Under 1982/83 beviljades 28 lån omfattande totalt ca 313 milj kr. Av detta belopp utbetalades under samma tid ca 92 milj kr. Under 1982/83 beviljades garantier omfattande totalt 46 milj kr ca till sju företag.

Vem administrerar subventionerna

Av föregående fråga framgår administrerar subventionen. vem som För vissa mindre myndigheter sköts utbetalning och förvaltning av lån av Kammarkollegiet. Det gäller Nämnden för fartygskreditgarantier och Lånenämnden för den mindre skeppsfarten

Hur stora är administrationskostnaderna

I rapporten redovisas administrationskostnaderna efter beslut. Där-

emot framgår inte vilka kostnader finns före beslut vid beredsom ning. Det är svårt att här hitta mått jämförbarhet mellan olika som ger stöd vad gäller administrationskostnader, bl.a. beroende på olika stödtyper. I rapporten redovisas administrationskostnad/ utestående ärende som ett sådant mått. Med utestående ärende ärenden menas som kräver hantering efter beslut och utbetalning, och inte är som avslutade. Detta mått har här kompletterats med administrationskostnadens andel av stödets storlek. Här har bara räknats storleken på lån och kreditgarantier, eftersom de angivna administrationskostnaderna enbart avsåg kostnaderna efter beslut. Båda dessa mått har dock stora brister. Inte minst adminirymmer strationskostnaden för de flesta myndigheter flera olika stöd, typer av vilket gör att siffrorna får mycket ses som grova.

Bilaga 1

Administra- Administra- Andelen adminitionskostnad tionskostnad/ strationskostnad efter beslut utestående kostnad av det - 1981/82, tkr ärenden,kr totala stödet, %

Arbetsmarknadsverket 4 220 294 4,2

Bostadsverket 39 048 38 0,1

Centrala studiestödsnämnden Studiemedelsnämnden Vuxenutbildningsnämnden 16 600 22 0,1

Nämnden for fartygskredit-

- Lånenämnden för den mindre

Överstyrelsen for ekonomiskt försvar 900 2 195 -

Uppgiñ saknas 2 P.g.a ändrad ansvarsfördelning är siffrorna osäkra.

Vad räknas in i administrationen

Som tidigare nämnts gäller uppgifterna administrationskostnader om hanteringen efter beslut. Det är således inte fråga om hela administrationskostnaden för de olika subventionerna. 1-lur de uppgifter räknats fram redovisas i rapporten framgår som inte klart. För respektive myndighet redovisas antalet årsarbetskrafter för de är direkt engagerade i stödhanteringen. Vidare redovisas som kostnader för ADB-stöd. Om övriga kostnader, andel i internadministration, lokaler etc. som är inräknade i administrationskostnaden framgår således inte.

Bilaga 1 47

Pensionshandläggning

Vilken rapport

Myndigheten och resultatet- praktisk bedömning l988z52 en Rapportens syfte är att, med SPV exempel, beskriva hur som myndigheter med tillämpning produktivitetsmätningar och INKAav studier kan redovisa och därmed få möjlighet analysera sitt att verksamhetsresultat.

Vilken subvention

Pensioner och livräntor till arbetstagare med statlig tjänstepension. l verksamheten ingår att bevilja, beräkna och betala pensioner ut och livräntor till arbetstagare med statlig tjänstepension. Dessutom besvaras en mängd förfrågningar dessa förmåner. En grund för om att kunna räkna ut pensionerna är att information samlas under hela den tid en person är yrkesverksam inom staten.

Hur stora är subventionerna i sig

Budgetåret 1985/86 var de totala utbetalningarna pensioner drygt av l8 miljarder kronor. Rapporten anger antal prestationer för olika verksamhetsgrenar.

Inom området pensionshandläggning utfördes år 1985/86 följande

prestationer.

Antal prestationer

Pensionsärenden 19 526 Förfrågningar om pension 17 320

Vem administrerar subventionerna

Statens löne- och pensionsverk SPV En ambition från SPV:s sida har varit bättre information att genom minska antalet förfrågningar, så att den enskilde själv kan reda ta svaret eller att arbetsgivaren kan göra det. Om besvarande förav frågningar räknas i administrationen är alla statliga arbetsgivare berörda i viss begränsad utsträckning.

48 Bilaga 1

Hur stora är administrationskostnaderna

För år 1985/86 har kostnaderna för verksamhetsgrenen pensionshandläggning beräknats till 56.519 tkr. Hänsyn har då tagits till verksamhetens andel i internadministrationen. Kostnaderna fördelas på följande sätt:

Kostnader 1985/86, tkr

Administrationskostnadernas andel av utbetalda belopp motsvarar 0,3 %.

Vad räknas in i administrationen

Vad räknas i administrationskostnaderna framgår av tabellen som Kostnaderna omfattar både pensionsärenden i sig och förfrågovan. ningar pensioner. Förfrågningar gäller till stor del storleken på om framtida pensionsförmåner och medför ett lika omfattande beräkningsarbete när pensionsärenden skall avgöras. Någon uppdelning av som kostnader mellan ärenden och förfrågningar redovisas i rapporten. Genom den ökade satsningen information har antalet förfrågningar minskat. Kostnaderna för denna information redovisas inom pensionshandläggningen. Denna inriktning innebär också att vissa kostnader för förfrågningar uppkommer på de statliga myndigheterna. Dessa kostnader har dock inte beräknats. SPV:s del i den informationsinsamling bedrivs under hela som tiden är yrkesverksam i staten är inräknad i administen person rationskostnaderna.

Bilaga 1 49

Övrigt

Verksamhetens kostnader och produktivitet påverkas starkt ADBav stödet. SPV omorganiserades efter studien så att pensions- och lönefrågor lades i en gemensam enhet. Ett syftena att minska ADB-kostav var naderna.

Statsbidrag till primärkommuner

Vilken rapport

Vad kostar ett statsbidrag administrationskostnader hos - stat och kommun l989:27

Vilken subvention

Statsbidrag till primärkommuner. Studien redovisar administrationskostnader för dessa statsbidrag såväl för staten som för kommunerna. Studien rapporterades 1989 och då var statsbidragen till primärkommuner till del specialdestinerastor de för olika verksamhetsområden. Idag är statsbidragen i större utsträckning generella, även specialdestinerade bidrag om finns kvar i viss utsträckning. Studien omfattar 80 % samtliga specialdestinerade ca av driftbidrag till primärkommunerna 1988. Dessa bidrag är

I Skolan bidrag till grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning samt utvecklings- och försöksverksamhet I Social bidrag till barn- och äldreomsorg, missbrukarvård, åtgärder för flyktingar samt utvecklings- och försöksverksamhet n Arbetsmarknadsinsatser bidrag till beredskapsarbeten, offentligt skyddat arbete, ungdomslag lönebidrag samt m.m.

I Finansiering extra skatteutjämningsbidrag de allmänna

samt

skatteutjämningsbidragen

I Kommunikationer driftbidrag till stats-kommunala vägar I Bostäder bostadsbidrag till barnfamiljer

I Glesbygdsstöd hemsändningsbidrag

I Familjebidrag

De bidrag som inte ingår är sådana statsbidrag invessom avser teringsmedel eller där den kommunala verksamheten kan vara

50 Bilaga

organiserad i stiftelseform eller i kommunala bolag. Detta gäller exempelvis statsbidrag inom områdena energi, fritid och kultur samt mark och bostäder.

Hur stora är subventionerna i sig

År de studerade statsbidragen till primärkommunerna 49 1988 var miljarder kronor.

i l Vem administrerar subventionen

i

De olika bidragen hanteras många statliga myndigheter. av

Skolan Utbildningsdepartementet Skolöverstyrelsen Länsskolenämnder

Socialdepartementet Social omsorg Socialstyrelsen Arbetsmarknadsdepartementet lnvandrarverket Länsstyrelserna

Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsstyrelsen Länsarbetsnämnden

Finansiering Finansdepartementet Riksskatteverket SCB Länsskattemyndigheterna Länsstyrelsen

Kommunikationer Kommunikationsdepartementet Vägverket Vägförvaltningarna

Statskommunala bostadsbidrag Bostadsdepartementet till barnfamilj Boverket er Länsbostadsnämnderna

Bilaga 1 51

Familjebidrag Försvarets civilförvaltning Länstyrelserna

Glesbtgdsstöd och lndustridepartementet regionalekonomiska projekt Konsumentverket Länstyrelserna Statens industriverk

Hur stora är administrationskostnaderna

Totala administrationskostnader för stat och kommun var år 1988 för de studerade bidragen 87,6 Mkr. Administrationskostnaden per bidrag, statsbidragets storlek och administrationskostnadernas andel av utgående statsbidrag redovisas i nedanstående tabell.

Flyktingmottagning/

Vad räknas in i administrationen

Kostnaderna för hantering av subventionerna gäller såväl de som uppstår inom staten som inom kommunerna. Den framräknade kostnaden från uppgifter i enkät och intervjuer baserar sig på lönekostnad för nedlagd arbetstid inklusive lönekostnadspålägg. Inget administrativt påslag, s.k. overhead, ingår.

52 Bilaga 1

Övriga kostnader för myndigheter och departement är drift-, un-

derhålls- och utvecklingskostnader i vissa fall för ADB-baserade system för statsbidragshanteringen. Utnyttjande av ADB-system som huvudsakligen används till annat än statsbidrag har inte åsatts någon kostnad. I den mån man kunnat fånga andra kostnader som direkt eller indirekt hänger samman med administrativ hantering av statsbidrag anges dels vad dessa avser, dels omfattningen av kostnaden.

Övrigt

l rapporten anges faktorer som påverkar administrationskostnaderna för statsbidrag. Gemensamma faktorer för statsbidragsområden med relativt sett låga kostnader är

+ att schabloner används vid utbetalning av statsbidrag i kombination med slutavräkning vid få tillfällen + att ansökningsförfarandet är standardiserat och koncentrerat till få tillfällen + att den centrala myndigheten betalar ut statsbidraget

Omvänt förekommer en eller flera av följande faktorer för statsbidrag med relativt sett höga administrationskostnader.

Staten eftersträvar en exakthet i utbetalningen vid varje tillfälle, schabloner används inte. Granskning sker av kommunens underlag för ersättning vid varje utbetalningstillfalle. Kommunen ansöker vid ett flertal tillfällen. - Den regionala myndigheten utbetalar statsbidraget. -

Den viktigaste faktorn av alla när det gäller att förklara de administrativa kostnadernas storlek anses vara omfattningen av exakt beräknade utbetalningar vid varje betalningstillfalle samt ett omfattande granskningsarbete. Kartläggningen visar på olika typer av statsbidrag. Lägst administrationskostnader har det generella statsbidraget. Bland de specialdestinerade bidragen finns två grupper. Den första innehåller bidrag som är avsedda att finansiera verksamheter i kommunen. Administrationskostnaderna är relativt sett låga då det inom ramen för de specialdestinerade bidragen finns stora generella inslag. Den andra gruppen är bidrag som helt eller delvis i efterhand ska täcka kostnader till tredje part transfereringar. Den administrativa

Bilaga 1 53

kostnaden varierar med granskning och exakthet vid utbetalningstillfällena. För denna grupp är de administrativa kostnaderna generellt sett högre än för den förra gruppen specialdestinerade bidrag. statsbidrag till utvecklings och försöksverksamhet är en tredje grupp. Det utgående beloppet är relativt lågt. Bidragen har genomgående högre administrativa kostnader relativt sett jämfört med andra statsbidrag.

Högskoleutbildning och forskning

Vilken rapport

Högskolan Administration i förändring l992:8 - I rapporten redovisas en INKA-studie för nio högskolor. INKA =INternadministrationens KostnadsAndelar. Jämförelser görs med motsvarande tidigare studier. I vissa fall räknas resultaten upp så att de gäller för alla universitet och högskolor. De tidigare rapporter som följs upp och jämförs med nytt material ar

n Högskolans administration Stor eller liten 1986:l6 - Högskolans administration Ökar eller minskar l987:27 I -

Vilken subvention

Högskoleutbildning och forskning.

Hur stora är subventionerna i sig

Universitetens och högskolornas samlade resurser var 1990/91 ca 14.300 miljoner kronor. Av dessa gick 80,8 % till huvudverksamheten inkl. driftsstöd, se nedan, dvs. ungefär 11.500 miljoner kronor. Till huvudverksamheten räknas utbildning och forskning. Man kan här diskutera vad ska subvention. Är t.ex. forskning som anses som en

en subvention och i så fall till vem forskaren eller den som kan ta del av resultatet

l rapporten görs ingen uppdelning vad gäller kostnader mellan utbildning och forskning. Av praktiska skäl räknar vi därför hela huvudverksamheten som subventioner.

54 Bilaga 1

Vem administrerar subventionen

Respektive högskola administrerar sin egen verksamhet.

Hur stora är administrationskostnaderna

Knappt 21 % av de samlade resurserna vid universitet och högskolor samt centrala myndigheter inom högskolesektorn används för internadministrativa ändamål. Detta motsvarar ca 3 miljarder kronor. I studien anges driftsstöd som en kategori. Det handlar då om verksamheter som inte direkt är operativa, men som är så nära förknippade med dessa att de klassas som driftsstöd och inte in-

ternadministration se nedan. Driftsstödet varierar mellan 11,0 och

19,2 % på de studerade högskolorna

Vad räknas in i administrationen

lNKA-metoden har utvecklats av Statskontoret och anger andelen internadministration. Till internadministrationen räknas vad kan som kallas icke-operativa verksamheter. Till huvudverksamheten räknas de operativa delarna verkav samheten. Med driftstöd menas verksamheter som inte direkt är operativa, men som är så nära förknippade med huvudverksamheten att de bör räknas som driftsstöd. Normalt när lNKA-metoden används tas lokalkostnader med och fördelas på respektive verksamheter. I denna studie valde man att inte ta med lokalkostnaderna, då det skulle försvåra jämförelsen mellan högskolorna.

Målrelaterat bidrag till SIS

Vilken rapport

Det Målrelaterade Bidraget till Standardiseringskommissionen en utvärdering 92:26.

Bilaga 1 55

Vilken subvention

Det målrelaterade bidraget till Standardiseringskommissionen SIS skulle användas för svenska standardiseringsinsatser som rör säkerhet, arbetsmiljö, konsumentskydd och miljöskydd samt bidra till att uppnå ett Västeuropa utan gränser. Bidraget tillkom efter förslag i näringspolitiska propositionen 1989/90:88. Kriterierna för om ett standardiseringsprojekt skall kunna tilldelas målrelaterade medel är att projektet avser arbetsmiljö-, konsument-, säkerhets- eller miljöaspekter och bidra till ett Västeuropa utan gränser. Det senare är i praktiken synonymt med att målrelaterade medel skall användas för svenska insatser kopplade till europeiska standardiseringsprojekt där de europeiska standardiseringsorganen på uppdrag av EG och EFTA utarbetar nödvändiga tekniska specifikationer for en produkt som skall säljas inom den inre marknaden. l praktiken har bidraget kommit att omfatta endast arbetsmiljö- och konsumentskyddsområdena. Det målrelaterade bidraget är nu avskaffat. Däremot har "öronmärkta pengar" gått till dessa ändamål inom ramen för statens allmänna bidrag till SIS. Det har då handlat om 5 Mkr/år under åren 1993/94 och 1994/95.

Hur stor är subventionen i sig

Budgetåren 1990/91 1992/93 var tilldelningen uppdelad följande sätt.

1990/91 9,4 Mkr 1991/92 9,8 Mkr 1992/93 10,2 Mkr

Vem administrerar subventionen

Organisation och administration av det målrelaterade bidraget beskrivs nedan så som det såg ut under åren 1990-93. Såväl organisationen som bidraget i sig har därefter förändrats. Standardiseringskommisionen SIS, som är en förening med medlemmar såväl inom näringslivet som den offentliga sektorn. Till SIS är nio fackorgan anslutna, vilka täcker olika ämnen/sektorer. Fackorganen är helt självständiga organisationer och är inte enhetligt utformade. Såväl arbetssätt som finansiering varierar.

56 Bilaga 1

Ansökan om målrelaterat bidrag inges till SIS styrelse. Ansökningarna kommer från fackorganen. Styrelsen fattar beslut om tilldelning. Ställningstagandena baseras på rekommendationer från Arbetsmiljörådet respektive Konsumentrådet. Rådens respektive ordförande ingår i SIS styrelse. Ledamöterna i råden utses av SIS styrelse efter förslag från Arbetarskyddsstyrelsen och Konsumentverket. Ledamöterna representerar organisationer med intresse av arbetsmiljö-och konsumentfrågor. SIS håller sekretariat för råden, vilket bekostas med 300 tkr från det målrelaterade bidraget.

Hur stora är administrationskostnaderna

400 tkr/år, vilket innebär att administrationskostnaderna motsvarar ca 4 % av tilldelade medel.

Vad räknas in i administrationen

Sekretariatskostnader 300 tkr och ianspråktagen tid för ansökan,

bedömning och beslut uppskattat till 100 tkr. Sekretariatskostnadema står staten för, medan den ianspråktagna tiden

belastar rådsmedlemmens "hemorganisation". Medlemmarna kommer

från näringsliv, landsting, staten m.fl.

Övrigt

Det målrelaterade bidraget är som nämnts tidigare ersatt av öronmärkta pengar inom ramen för statens allmänna bidrag till SIS. För närvarande pågår beredning inom regeringskansliet för eventuella ytterligare förändringar inom detta område. Som grund för detta har man bl.a. en rapport från Statskontoret Standardiseringen och staten, 94:13.

Presstöd

Vilken rapport

Presstödets effekter en utvärdering Ds 1993:20 - Rapporten är utgiven som en ESO-rapport.

Bilaga 1 57

Vilken subvention

Stöd till dagspress består av tre delar:

I direkt presstöd I befrielse från mervärdesskatt upplageintäkter I reducerad annonsskatt

Det direkta presstödet delades 1992 i driftsstöd och utvecklingsstöd till dagspress, distributionsstöd samt täckande förluster av vid statlig kreditgaranti för lån beviljats före reformen 1990. som

Hur stor är subventionen i sig

Det direkta presstödet uppgår till ca 500 miljoner kronor. Momsbefrielse uppgår till 1,5 miljarder, under förutsättning att efterfrågan dagstidningar är oförändrad. Nedsättning av annonsskatt subvention på 550 miljoner ger en ca kronor.

Vem administrerar subventionen

Det direkta presstödet prövas och administreras Presstödsnämnden. av Administrationen av de lån som beviljats den avvecklade av nu pressens lånefond sköts av Kammarkollegiets fondbyrå. Befrielse från mervärdesskatt på upplageintäkter och reduktion av annonsskatt hanteras av Riksskatteverket.

Hur stora är administrationskostnaderna

Kostnaderna för administration det direkta presstödet, av som administreras av Presstödsnämnden, i rapporten till 1,5 Mkr. anges Det innebär att administrationens andel subventionen blir 0,3 %. av RSV:s administrationskostnader p.g.a. reducerad annonsskatt och befrielse från mervärdesskatt upplageintäkter till 8,4 Mkr. uppges Detta är troligen en för låg siffra då eventuella kostnader för merarbete med återbetalningar av moms inte kunde fastställas. Sätts RSV:s kostnader till 8,4 Mkr och subventionerna enligt ovan sammanlagt kan uppskattas till 2.050 Mkr blir andelen administration i förhållande till subventionen 0,4 %. I rapporten konstateras att den reducerade annonsskatten innebär svåra bedömningar och hanteringen

58 Bilaga 1

är administrativt krånglig. Den reducerade annonsskatten kan därför antas ha en högre andel administrationskostnad än momsbefrielsen. För de lån som administreras av Kammarkollegiets fondbyrå tillkommer en kostnad på ungefär 50 000 kr/år.

Vad räknas in i administrationen

När det gäller Presstödsnämnden är det hela verksamhetens kostnad som angetts. RSV:s kostnader har beräknats översiktligt utredningen och av kontrollerats av RSV. Främsta utgångspunkten var där antalet sysselsatta inom verksamheten.

Övrigt

Presstödsnämndens arbete bygger delvis uppgifter från branschorganet Tidningsutgivareföreningen TU och från Tidningsstatistik AB. Kostnaden för att sammanställa dessa uppgifter belastar i mycket liten grad Presstödsnämnden.

Idrottsstöd

Vilken rapport

Idrott åt alla Kartläggning och analys idrottsstödet Ds

- av 1993:58. Rapporten är utgiven som en ESO-rapport.

Vilken subvention

Statligt stöd till idrottsrörelsen ges i form specialdestinerade bidrag av från statsbudgetens utgiftssida och skatteregler. gynnsamma De specialdestinerade bidragen till idrottsrörelsen fördelas huvudsakligen via Sveriges Riksidrottsförbund RF. RF fördelar stödet till 63 specialförbund. Stöd utgår också till organisationer inte är medlemmar i som Riksidrottsförbundet. Lokalt aktivitetsstöd LOK utdelas till idrottsföreningar är som anslutna till RF eller till annan idrottsorganisation erhåller statligt som organisationsstöd.

Bilaga 1 59

Sveriges Olympiska kommitté SOK erhåller direkta statsbidrag till sin verksamhet.

Utöver dessa anslag som i statsbudgeten redovisas under anslaget I Stöd till idrotten sjunde huvudtiteln erhåller idrotten medel under andra huvudtitlar. Mest omfattande är det stöd följer som av att medel

anvisas till lönebidrag för arbetshandikappade,

där bl.a. bidrag till verksamma i idrottsföreningar ingår. Därutöver utgår statligt stöd till följande ändamål:

internationellt deltagande vissa biståndsinriktade insatser m.m. idrottsplutoner för idrottsverksamhet bidrag till vissa förbund vissa projektmedel för idrottsrörelsens deltagande i samhällsarbetet mot droger och missbruk

professurer, Centrum för idrottsforskning,

m.m. I idrottens studieförbund SISU, folkhögskolorna i Lillsved och Bosön, Hästsportens folkhögskola i Kolbäck

I lokala idrottsföreningars ungdomslokaler, klubbstugor

m.m.

från Allmänna arvsfonden

Skattereglerna innebär att ideella föreningar med allmännyttigt ändamål beskattas endast för inkomst näringsverksamhet. av Detta betyder att sådan inkomst tidigare hänförlig som var till inkomst av kapital och till inkomst tillfällig förvärvsverksamhet av inte blir beskattad.

Hur stor är subventionen i sig

År 1991/92 stödet till var RF 476 mkr och till SOK 7 mkr. Länsarbetsnämnderna stod för 850 mkr i stöd till idrotten. Tillsammans blir det 1.333 mkr. Subventionerna från landsting och kommuner beräknas i rapporten till 4.676 mkr. Totalt beräknas det offentliga stödet till idrotten till ca 6 miljarder kronor. De skattelättnader idrottsrörelsen har och kunnat som uppskattas är på minst 10 mkr. Det gäller skattebefrielse för inkomst av kapital och berör främst specialförbunden, distriktsförbunden och specialdistriktsförbunden.

60 Bilaga 1

Skattelättnader som inte kunnat uppskattas är inkomst av fastighet, viss inkomst rörelse, lotterier, momsfrihet och befrielse från sociala av avgifter för ersättningar upp till basbelopp.

Vem administrerar subventionen

En stor del administrationen av bidragen sker i de riksorganiav sationer, främst RF, fördelar ut bidragen till de olika förbunden. som Det lokala aktivitetsstödet administreras dock av distriktsförbunden.

Hur stora är administrationskostnaderna

Av de 476 mkr RF fick i statligt stöd förbrukades eller sparades 36 mkr. Administration av bidrag står dock bara for en del av detta belopp. 1 RF:s resultaträkning for 1991/92 anges kostnaderna för staben, ekonomi och juridik samt RF-data till 16,9 mkr. Det är dessa avdelningar är inblandade i hanteringen av bidrag, även om det som också här är fråga begränsad del av deras verksamheter. om en Andelen administration kan med ovanstående uppgifter beräknas till högst 3,6 %. Den verkliga siffran är dock lägre. För att kunna beräkna administrationskostnadernas andel exakt krävs ytterligare uppgifter arbetsfördelning på RF:s kansli. om

Vad räknas in i administrationen

Se ovan.

Socialförsäkringar

Vilken rapport

Den offentliga sektorns produktivitetsutveckling 1980-1992 Bilagor - Ds 1994:71 Uppgifterna är från Bilaga 14 med rubriken Produktivitetsutvecklingen i socialförsäkringen. 1 vissa fall har uppgifterna i bilagan kompletterats med uppgifter från arbetsmaterial och från Riksförsäkringsverkets publikation Socialförsäkringsstatistik - FAKTA 1994.

Bilaga 1 61

Vilken subvention

Socialförsäkringar vilka socialförsäkringar uppgifter kunnat som tas fram för framgår nedan.

Finansieringen av de socialförsäkringar här diskuteras varierar som från att vara helt anslagsfinansierade till helt att vara finansierade av försäkringsavgifter. Vissa socialförsäkringar kan därför

helt eller delvis inte betraktas som subventioner. Försäkringskassorna är självständiga offentligrättsliga och

organ inte myndigheter i sedvanlig bemärkelse.

l detta avsnitt bortser både från den varierade finansieringen

och försäkringskassornas ställning. Administrationskostnaderna för olika socialförsäkringar redovisas utan hänsyn till dessa omständigheter.

Hur stora är subventionerna i sig

År 1993 uppgick nedanstående subventioner till följande belopp.

Subvention, mkr 1993

Arbetsskadeersättning 11 383

Pension m.m 184 360

Vem administrerar subventionerna

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

Hur stora är administrationskostnaderna

1 underlagsmaterial har respektive subventions andel av förvaltningskostnaderna angetts. Utifrån dessa uppgifter och uppgift om den totala förvaltningskostnaden har administrationskostnaden för respektive kategori beräknats. De totala förvaltningskostnaderna för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna var 1992/93 5.448.688 tkr.

Bilaga 1

Uppgifterna subventionernas storlek hänför sig till år 1993, om medan uppgift andel förvaltningskostnader gäller för år om av 1992/93. Tillsammans gör de olika tidsperioderna att uppgiften om administrationens andel av subventionen inte kan tas exakt, utan ger ungefärlig storleksordning och möjlighet att jämföra andelarna en en för subventioner av olika karaktär.

Föräldraförsäkring

18,1 986 15 585 6,3

g

Sjukpenning

Inom respektive kategori subventioner kan finnas flera förmånsav slag, där administrationskostnaden varierar. Det har dock inte varit möjligt att dela upp detta ytterligare.

Vad räknas in i administrationen

Löner, omkostnader inkl. lokaler och investeringar, ersättning till Postverket samt drift av ADB-anläggning m.m.

Bilaga 2 63

Administration några från exempel Riksrevisionsverkets granskningar

å

Administrativa kostnader för hantering statliga förmåner av

utredningens första del redovisades resultatet kartläggningen av l av de statliga förmånerna samt inriktningen och fördelningen av dessa olika områden. l den andra delen utredningen ska de administrativa av kostnaderna för de statliga subventionerna och statsbidragen klarläg-

gas. andra delen utredningen inleds med uppföljning av vilka Den av en beräkningar detta slag hittills har gjorts och vilka insatser som av som gjorts det gäller att utveckla modeller för att beräkna admininär strationskostnaderna. Som ett led i denna uppföljning redovisas här en kort sammanfattning vilka sätt dessa kostnader har blivit av föremål för analys i några Riksrevisionsverkets RRV granskav ningar de senaste åren.

RR Vs granskningar

generell iakttagelse är att administrationskostnaderna för bidrag En och andra statliga förmåner endast i begränsad utsträckning har analyserats och beräknats i samband med RRVs granskningar. l de fall administrationskostnaderna har uppmärksammats konstai allmänhet att det är eller mindre svårt att granska den teras mer totala kostnaden för administration/genomförande, att det är osäkert hur kostnader är, att det är svårt att på ett meningsfullt stora statens fram den totala kostnaden De beräkningar som ändå har sätt ta o s v. gjorts baserade på analyser arbetstid och lönekostnader. Tillär av vägagångssättet har varit specifikt för respektive granskning. RRV har således inte utvecklat någon beräkningsmodell för en mer generell

tillämpning.

Exempel

det följande redovisas några exempel granskningar där RRV har l beräknat administrationskostnaderna för hanteringen av en statlig förmån. Vidare beskrivs kortfattat vilken metod använts i som respektive granskning.

Bilaga 2 65

"Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet"

- 1985, Dnr 1984:128:

Aministrationskostnaderna genomförandekostnaderna

beräknades schablonmässigt basis av en enkät till samtliga kommuner i tre län.

l underlaget ingick också uppgifter från distriktsoch länsarbetsför-

medlingar. Beräkningarna inkluderade kostnader för vägledning, uppföljning, handledare, planering och administration på lokalkontor

m m. Däremot exkluderades försäkringskassornas och kommunernas

administrationskostnader. Resultat beräkningarna av visade att

genomförandekostnaderna motsvarade 7% av det totala bidragsbe-

loppet, men med stora variationer mellan kommuner.

"Familjebidrag till tjänstepliktiga"

- 1986, Dnr 1985:1021:

Administrationskostnaderna beräknades med hjälp av en enkät till ett urval kommuner och länsstyrelser. På basis enkätsvaren av beräknades den genomsnittliga lönekostnaden och den genomsnittliga andelen av arbetstiden som handläggarna använde för att administrera bidraget.

Vidare uppskattades schablonmässigt administrationskostnaderna för familjebidrag vid Försvarets civilförvaltning till

en viss andel av aktuell sektions totala lönekostnader. Resultatet innebar att admini-

strationskostnaderna beräknades 8% motsvara av det totala bidragsbeloppet.

"Omställningsstöd till jordbruket" - 1993, Dnr 23-92-2560:

Adminstrationskostnaderna fram togs med hjälp av SJVs intern-

redovisning. Redovisningen omfattade dels SJVs interna kostnader,

dels de ersättningar saktaxor

som betalades till andra aktörer främst

länsstyrelserna. Av redovisningen framgick att de administrativa

kostnaderna för det k omställningsprogrammet s uppgick till nästan

90 Mkr under perioden 1990/91 1993/94 och att det utbetalda -

bidragsbeloppet under perioden uppgick till

3,3 miljarder kronor

administrationskostnadernamotsvarade i detta fall 2,7% bidragsbe-

av loppet.

"Effektivare administration utbildningsbidrag" av - 1994, Dnr 20-94-1028:

Administrationskostnaderna beräknades med hjälp en enkät till fem av myndigheter tänkbara för uppgiften att administrera utsom var betalningen utbildningsbidrag. Myndigheterna ombads i enkäten att av redovisa beräknade drifts- och investeringskostnader. Driftskostinkluderade personal-, ADB- och lokalkostnader, indirekta naderna kostnader och avskrivningar samt initialkostnader. Enkäten besvarades myndigheter: Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiemedelsav tre nämnden, och Riksförsäkringsverket.

För samtliga myndigheter utgjorde personalkostnaderna det största

kostnadsslaget. Personalkostnadskalkylerna byggde tidsstudier och bedömningar handläggningstider. Utifrån uppskattade handav

läggningstider beräknades personalbehoveti form av antalet årsarbets-

krafter erfordras för att administrera angivna volymer. RFV som fördelade även övriga kostnader utifrån tidsstudier. Resultatet granskningen visar att driftskostnaderna för det första av uppskattades till 134, 145 respektive 206 Mkr hos respektive året myndighet. Detta motsvarar 1,2%, 1,3% respektive 1,8% av utbetalt

belopp budgetåret 1993/94.

"lnformationsverksamheten inom arbetslivsområdet" - 1991, Dnr 20-91-0230:

Statens kostnader för arbetslivsinformation uppskattades på basis av kostnader inkl indirekta kostnader de centrala myndigheterna de som uppgivit. Härutöver gjordes uppskattning av kostnaderna hos en grov de regionala aktörerna utifrån andelen information och utbildning av myndigheternas totala verksamhet. Vidare inkluderades de statliga bidrag arbetsmarknadsorganisationerna och studieförbunden som erhåller. Resultatet beräkningarna visade att de totala kostnaderna av arbetslivsinformation beräknas uppgå till minst halv miljard för en kronor per år för staten. De beräknade kostnaderna i detta fall både själva Anm: avser

förmånen den offentliga tjänsten information och administrationen

tillhandahålla denna. Detta är således ett exempel förmån för att en där det i praktiken kan svårt att avgränsa vilka kostnader som vara administration och vilka som inte gör det. avser

Statens

offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning.8 Grön diesel miljö- och hälsorisker.3 - Nya konsumentregler.l 1 Lângtidsutredningen1995. 4

IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.9

Förslagtill nya samverkansformer.32 Översyn skattebrottslagen.10 av Ersättningför ideell skadavid personskada.33 Mervärdesskatt Nya tidpunkterför - SambandetRedovisning Beskattning.43 redovisningoch betalning.12 - Aktiebolagetsorganisation.44 Förmåneroch sanktioner samladredovisning.36 - en Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Prognoser över statens inkomster och utgifter. 49

samt polislagen.47 Förmåneroch sanktioner

Godtrosförvärv av stöldgods 52 utgifter för administration.56 -

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

Lagen om vissainternationellasanktioner Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial en översyn. 28 yrkesutbildning.38 - Allmän behörighetför högskolestudier.41

Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid. 6 Arbetsmarknadsdepartementet

Analys av Försvarsmaktensekonomi. 13 Arbetsföretag En möjlighet för arbetslösa.2 - ny Ett säkraresamhälle.19 Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.7

Utan stannar Sverige.20 Kompetensför strukturomvandling.34

Staden vattenutanvatten. 21 Somereflections SwedishLabourMarket on Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.22 Policy. 39

Brist på elektronikkomponenter.23 Någrautländskaforskares svensk syn Gasmolnlamslår Uppsala.24 arbetsmarknadspolitik.39

Civilt bruk av försvarets resurser Effektivare styrning och rättssäkerhet regelverken,erfarenheter helikoptrar. 29 i asylprocessen.46 , Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.53 Ett samlatverksarnhetsansvar för asylärenden.55

Socialdepartementet Kulturdepartementet

Várdenssvåraval. Konsti offentlig miljö. 18

slutbetänkande av Prioriteringsutredningen.5 Vårt dagliga blad Pstödtill svenskdagspress.37 - Könshandeln.15

Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige. 16 Näringsdepartementet

Homosexuellprostitution. 17 Ett renodlatnäringsförbud.1

Underhállsbidragoch bidragsförskott, Ny Elmarknad + Bilagedel. 14 Del A och Del B. 26 Elförsörjning i ofred. 51 Avgifter inom handikappomrâdct.35

Civildepartementet Kommunikationsdepartementet

Regionalframtid + bilagor. 27 Samordnadoch integreradtågtrafik

Arlandabanan och i Mälardalsregionen.25 Miljödepartementet

Ãlvsäkerhet.40 Alkylat och Miljöklassning av bensin.30 Framtidsanpassad Gotlandstrañk.42 Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. 31 EG-anpassade körkortsregler. 48 Grundvattenskydd.45

Kunskapslägetpâ kämavfallsomrädet1995.50

Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. 54

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet.K. . högskolestudier.U. Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa.A. 41. Allmän behörighet för . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker. Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrafik.K. . - Lángtidsutredningen 1995. Fi. 43. Sambandet Redovisning Beskattning.Ju. - . organisation.Ju. Várdens svåraval. 44. Aktiebolagets . Prioriteringsutredningen. 45. Grundvattenskydd.M. slutbetänkandeav Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen. A. . kap. RB Pensionsrâttigheter och bodelning.Ju. 47. Tvángsmedel enligt 27 och 28 . Ju. 9. Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. 10. Översyn skattebrottslagen. Fi. 48. EG-anpassade körkortsregler. K. av konsumentregler.Ju. 49. Prognoseröver statens inkomster och utgifter. Fi. 11. Nya 12. Mervärdesskatt Nya tidpunkter för 50. Kunskapsläget kärnavfallsomrâdet 1995.M. redovisningoch betalning. Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N. 13. Analys Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju. av Elmarknad Bilagedel.N. 53. Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. Fö. 14.Ny + l5.Könshandeln. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - 16.Socialt arbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun. M. Homosexuell prostitution.S. 55. Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden.A. 17. 18. Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner 19.Ett säkrare samhälle.Fö. utgifter för administration. Fi. - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 21. Stadenpá vatten utan vatten. Fö. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 23. Brist på elektronikkomponenter. Fö. 24. Gasmoln lamslár Uppsala.Fö. 25. Samordnad och integrerad tågtrafik Arlandabananoch i Mälardalsregionen. K. 26. Underhállsbidrag och bidragsförskott, Del A och Del B. S. 27.Regional framtid + bilagor. C. 28. Lagenom vissa internationella sanktioner

en översyn. UD. - 29. Civilt bruk av försvarets resurser regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. 30. Alkylat och Miljöklassning av bensin. M. 31. Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. 32. T och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. Förslagtill nya samverkansformer. Ju. 33. Ersättning för ideelLskadavid personskada. Ju. 34. Kompetens för stnukturomvandling.A. 35. Avgifter inom handikappomrâdet. S. 36, Förmåner och sanktioner en samlad redovisning. - Fi. 37. Vårt dagliga blad stödtill svensk dagspress. Ku. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. U. 39. Some reflections on Swedish Labour Market

Policy. A. Några utländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik.A.