Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

JZQVKB

Oc.:

Obligatoriska

arbetsplatskontakter

för arbetslösa

SBM

1995:7 Betänkande av

Utredningen om obligatoriska arbetsplatskontakter

MÄN

l

Statens offentliga utredningar

l 99527

Arbetsmarknadsdepartementet

Obligatoriska

arbetsplatskontakter

för arbetslösa

Betänkande av

ggedningen om obligatoriska arbetsplatskontakter

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer. på uppdrag avRegeringskansliets törvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13872-7 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 10 november 1994 att tillkalla särskild utredare med uppdrag att en föreslå modell med obligatoriska arbetsplatskontakter för en arbetslösa. Chefen för Arbetsmarknadsdepartementet tillkallade samdag direktören Sven-Runo Bergqvist som särskild utrema dare. Under utredningsarbetets gång har underhandskontakter skett med företrädare för Arbetslöshetskassomas Samorganisation SO, Landsorganisationen LO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Tjänstemännens Centralorganisation TCO. Till kommittén har experter varit knutna platsförsom medlingsdirektören Clas Almén från Arbetsmarknadsstyrelhovrättsassessom Inga Åkerlund t.o.m. 31 januari 1994 sen, och from. l januari 1995 hovrättsassessom Karin Renman. Sekreterare i kommittén har varit departementssekreteraren Kerstin Twengström. Jag får härmed överlämna betänkandet Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa . Utredningsuppdraget är därmed avslutat.

Stockholm i januari 1995

Sven-Runo Bergqvist

/Kerstin Twengström

1995:7 Innehåll 5

1 Sammanfattning av förslaget 7

. . . . . . . . . . . . .

2 Återhämtning på arbetsmarknaden 9

. . . . . . .

3 En omfattande problembild 11

. . . . . . . . . . . . . 3.1 Risk för flaskhalsar ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Att kunna pröva nya yrken 13 . . . . . . . . . . . . 3.3 Att skapa och behålla kontakt med

arbetsmarknaden 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Att stå till arbetsmarknadens förfogande 17 . . .

4 Effekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder 19

4.1 Långvarig arbetslöshet 19 . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Effekter av avbrutna arbetslöshetsperioder 20 . 4.3 Effekter olika åtgärder 21 av . . . . . . . . . . . . .

5 Förslaget: Skapa obligatoriska

arbetsplatskontakter 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Förslaget i korthet 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Syften med arbetsplatskontakter 24 . . . . . . . . . 5.3 Målgrupp 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Innehåll 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Organisation och ansvar 27 . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Antal deltagare i arbetsplatskontakter 29 . . . . . 5.7 Tidsplan 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Ersättning 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.9 Stimulansåtgärder 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.10 Arbetstagarbegreppet och arbetsmiljölagen 32 .

6 Särskilda motiv för förslagets utformning 35

. . 6.1 Kompletterande åtgärd 35 . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 En insats så tidigt så möjligt 35 . . . . . . . . . . . 6.3 Regelbundet återkommande åtgärd 36 . . . . . . . 6.4 Nära anknytning till ordinarie arbetsmarknad 37

6.5 Obligatorisk åtgärd 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll 1995: 7

7 Konsekvenser av förslaget 39

. . . . . . . . . . . . . . 7.1 Statsñnansiella konsekvenser 39 . . . . . . . . . . . 7.2 Konsekvenser för arbetsförmedlingen 39 . . . . . 7.3 EU-aspekter 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Regionalpolitiska konsekvenser 42 . . . . . . . . . 7.5 Jämställdhetspolitiska konsekvenser 42 . . . . . .

8 Specialmotivering 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8.1 Förslaget till lag om obligatoriska

arbetsplatskontakter för arbetslösa 45 . . . . . . . 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen

1973:370 om arbetslöshetsförsäkring 47 . . . . 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen

1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd 47 .

9 Författningsförslag 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Förslag till lag l995:xx obligatoriska om arbetsplatskontakter för arbetslösa 49 . . . . . . . 9.2 Förslag till lag ändring i lagen 1973:370 om arbetslöshetsförsäkring 51 om . . . . . . . . . . . . 9.3 Förslag till lag om ändring i lagen 1973:371

kontant arbetsmarknadsstöd 53 om . . . . . . . . .

Bilaga l Direktiv 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Förslag till förordning för obligatoriska

arbetsplatskontakter för arbetslösa 59 . . . . . . . . Bilaga 3 Förslag till förordning om ändring i

förordningen 1988:1400 om arbets-

löshetsförsäkring 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Förslag till förordning ändring i om förordningen 1994:933 om kontant

arbetsmarknadsstöd 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Referenslista 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Sammanfattning av förslaget

Utredningen tecknar allmän problembild, innefattar en som

en risk i konjunkturuppgången for s.k. flaskhalseffekter dvs.

att delar näringslivet får svårt att rekrytera personal med av erforderlig kompetens. Samtidigt finns det stor risk att många arbetslösa fören lorar kontakten med arbetsmarknaden. I december 1994 deltog ca 360 000 de arbetslösa inte i någon arbetsmarkav nadspolitisk åtgärd och hade inte heller någon direkt kontakt med arbetslivet. Utredningen uppmärksammar undersökningar visar som att långvarigt arbetslösa har avsevärt svårare än korttidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetsmarknaden, även om förhållandena i övrigt är likvärdiga. Undersökningar visar

också att arbetsmarknadspolitiska åtgärder och avbrott

i arbetslöshetsperioder ökar chansen att få ordinarie arbeten. Utredningen föreslår att obligatoriska arbetsplatskontakter införs som ett komplement till de nuvarande arbetsmarknadspolitiska instrumenten. Den åtgärden ska kunna nya sättas in tidigt under en arbetslöshetsperiod, systemavara tiskt återkommande och nå större arbetslösa. en grupp av Utredningen föreslår att obligatoriska for arbetsprogram platskontakter införs for är anmälda hos personer som ar-

betsförmedlingen, som uppbär ersättning från arbetslös-

hetskassa eller kontant arbetslöshetsunderstöd och kan som ta arbete direkt. För den som inte uppbär ersättning erbjuds deltagande i arbetsplatskontakt. En arbetsplatskontakt ska normalt genomföras efter 3-6 månaders arbetslöshet och innebära fyra veckors vistelse på en arbetsplats. Kontaktema ska återkommande och vara uppgå till fyra veckor år för den arbetslöse. per

Sammanfattning förslaget 1995:7 8 av

Varje arbetsplats kontaktplats för arsom arrangerar en betslösa bör ha arbetsplatsombud, är ansvarig för ett som innehåll och utformning arbetsplatskontakten. Parterna av

ett stort för det praktiska genomförandet av ar-

ges ansvar

betsplatskontakter. En arbetsgivare som arrangerar program

för arbetsplatskontakt bör få skälig ersättning i form av anordnarbidrag 20-40 000 kr. år.

ca per

Syftet med arbetsplatskontakt är att skapa ökade möjlig-

heter för de arbetslösa att ha kontakt med den ordinarie arbetsmarknaden och därmed behålla sin kompetens och få introduktion till ett nytt yrke.

Modellen med obligatoriska arbetsplatskontakter syftar

till förtydliga samhällskontraktet. En anvisad konäven att takt obligatoriskt för den enskilde. Om avböjer gälär man avstängningsregler för anvisat arbete eller ler samma som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Utredningen förutsätter att kostnader för förslaget ska inrymmas inom den samlade för arbetsmarkramen nadspolitiska medel. Förslaget torde ha den positiva effekde arbetslösa kommer in i ordinarie arbete snabbare. ten att Sammantaget bedömer utredningen att dess förslag, sett längre tidsperspektiv, kommer att ha positiva statsöver ett finansiella konsekvenser. Arbetsplatskontakter föreslås införas från och med den 1

juli 1995. Åtgärden bör sedan byggas ut så snabbt möj-

som ligt.

Återhämtning

2 arbets-

på

marknaden

Under de senaste åren har arbetsmarknadsläget i vårt land i väsentliga avseenden skilt sig från den situation varit som rådande sedan slutet på andra världskriget. Under början av 1990-talet fick Sverige mycket snabbt arbetslöshetsnivå en jämförbar med den varit förhärskande i andra västeurosom peiska länder sedan början på 1980-talet. Den öppna arbetslösheten har legat runt 7-8 procent medan den totala andelen arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har uppgått till 12-13 procent. Den internationella konjunkturuppgången här. Den är nu starka efterfrågan inom exportindustrin sprider sig långsamt till andra delar av ekonomin. Samtidigt har sysselsättningsraset stannat upp. Under 1990-93 gick över 600 000 arbetstillfällen förlorade medan under 1995 räknar med att man antalet arbetstillfällen ska öka med drygt 100 000 nya jobb. De nya jobben måste tillsättas både snabbt och väl för att flaskhalssituationer inte ska uppstå. En väl fungerande arbetsmarknad är av fundamental betydelse för att klara en stark och stadig tillväxt. Detta ställer stora krav på arbetsmarknadens flexibilitet. Utsiktema för att att klara detta förefaller goda. Det har aldrig funnits så många välutbildade arbetslösa som nu. Uppgiften att åter skapa balans på arbetsmarknaden är dock gigantisk. Många av dem är arbetslösa har gått som nu länge utan arbete. Drygt 30 procent alla arbetslösa är av idag långtidsarbetslösa, dvs. arbetslösa i än 6 månader mer 4 månader för ungdomar. 1990 utgjorde de långtidsarbetslösa endast 10 procent av alla arbetslösa.

10 Återhämtning på arbetsmarknaden 1995:7

För de flesta innebär arbetslöshet att kontakten med arbetslivet tunnas ut eller försvinner helt. Med dagens snabba utveckling inom arbetslivet kan det medföra allvarliga svårigheter att komma tillbaka. Det ökar i sin tur risken för att det förbättrade ekonomiska läget inte kommer de arbetslösa till godo. Framförallt riskerar många att fastna i långtidsarbetslöshet. Om den högkonjunktur som Sverige har framför sig passerar utan att arbetslöshetsnivåema minskar drastiskt är risken stor att vårt land i likhet med många andra västeuropeiska länder får en permanent hög arbetslöshet. De närmaste åren kommer att utvisa om Sverige kan undvika en situation med hög arbetslöshet och samtidig brist på utbildad arbetskraft. Det detta perspektiv utredningens förslag bör är ur som ses. Utredningsuppdraget ingår i ett arbetsmarknadspolitiskt åtgärdsprogram i syfte att pressa ner arbetslösheten till för vårt land mer normala nivåer.

3 En omfattande

problembild

Utmaningama är många för att återskapa balansen på arbetsmarknaden. I detta avsnitt beskrivs närmare den problembild som utredningen i första hand inriktat sig på.

3.1 Risk för flaskhalsar

I en konjunkturuppgång finns alltid risk att delar näen av ringslivet får svårt att rekrytera personal med erforderlig kompetens. Om uppgången inom bransch kommer snabbt en kan detta leda till uteblivna order och utebliven expansion av marknader. Erfarenheter från tidigare konjunkturuppgångar visar att denna typ flaskhalsproblem främst bruav kar uppstå inom exportindustrin. Små och medelstora företag med svårigheter att flytta delar sin produktion mellan olika delar landet eller av av utomlands brukar drabbas särskilt hårt. En erfarenhet annan är att geografiska flaskhalsar lätt kan uppstå under konen

junkturuppgång. Trots hög arbetslöshet

kan detta bli ett problem eftersom familjer idag har svårare flytta än tidigaatt re, med två förvärvsarbetande makar. Tecknen på arbetskraftsbrist är än så länge få. I dagsläget klarar de flesta branscher den ökande produktionen med kraftiga övertidsuttag. Inom industrin är övertidsuttaget för närvarande i själva verket det största vi har haft i vårt land. Att döma Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer av kan dock bristsituationer på väg att utvecklas. Medan vara endast enstaka procent företagen 1992 rapporterade brist av på utbildad arbetskraft idag 15 procent företagen anger av inom tillverkningsindustri brist på yrkesarbetare. Under för-

12 En omfattande problembild 1995:7

ra lågkonjunkturen 1982 bristtalen lägst 15 var som ca procent. Erfarenheterna visar att arbetskraftsbristen ökar snabbt i en konjunkturuppgång. 20 procent tillverkningsindustrin av uppger idag brist på tekniker nivå 1983. Mel- - samma som lan 1983 och 1984 fördubblades därefter bristtalen för tekniker. Även bristtalen idag ökar det dock långt kvar till om är 1989 års bristnivåer. Det året upplevde 65 procent tillav verkningsföretagen brist på yrkesarbetare.

Figur l

ANDELEN FÖRETAG MED amsr PÅ Andel|a-svar 70

l . . o o

0"llllllllllln.fllllllllllllllLlllllllllllllllllllllIllllllllllllllllllllll .

llllll 747576777879808182838485868788899091929394 -vYrkesarbetare -- Tekniskatjänstemän

Källa: Konjunkturinstitutet

Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen AMS senaste prognos för utvecklingen inom olika yrkesområden kommer det stora överskott på arbetssökande rått inom många yrken att som minska och övergå till balans. Inom vissa yrken förväntas t.o.m. en brist på arbetskraft. Under innevarande år riskerar 58 olika yrken att utvecklas till bristyrken, nära hälfvarav ten återfinns inom tillverkningsarbete. AMS dock att menar

i

1995:7 En omfattande prøblembild 13

tillgången på arbetskraft aldrig har varit så god i motsvarande lägen under tidigare konjunkturcykler. Därför är förutsättningarna för företagen att expandera idag mycket gynnsamma. Det ökande antalet företag upplever brist inom som vissa yrken har hittills varit koncentrerat till vissa orter. Mot slutet av 1995 förutses i AMS-prognosen dock bristsituationer över hela landet. Inom vissa yrken är risken för flaskhalsar stor. Det gäller s.k. NC-operatörer, verktygsmakare, Verkstadsmekaniker och kvalificerade svetsare. Regionalt och lokalt kan dock bristsituationer uppstå inom flertalet tillverkningsyrken, enligt AMS-prognosen.

3.2 Att kunna

pröva nya yrken

Samtidigt som det finns risk för flaskhalsproblem kan det finnas en inbyggd tröskel när det gäller att byta yrke, även om situationen naturligtvis ser olika ut inom olika delar av arbetsmarknaden. Byggbranschen har idag ett stort överskott på välutbildad arbetskraft, av vilka många varken deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller har kontakt med den ordinarie arbetsmarknaden. Även efterfrågan på arbetskraft komom mer att öka under de närmaste åren är risken därför stor att långtidsarbetslöshet inom denna bransch övergår i utslagning från arbetsmarknaden. Inom kvinnodominerade administrativa yrken finns en motsvarande risk. Många av dem idag är arbetslösa som riskerar att inte kunna återgå till typ arbetsuppsamma av gifter eftersom dessa håller på att försvinna. Den offentliga sektorn kommer att ställas inför hårda omprövningar p.g.a. de dåliga statsfmansema. Många de av anställda kommer att behöva söka sig till expansiva mer delar av näringslivet.

14 En omfattande problembild 1995:7

I båda dessa fall är arbetsmarknadsutbildningen

av central betydelse. Dessutom finns ett allmänt behov att pröav va nya yrken, nya arbetsplatser etc. För att åstadkomma en omorientering kan praktisk introduktion en i vad andra typer av arbeten innebär vara värdefull. Den som är arbetslös har idag begränsade möjligheter att pröva ett annat yrke eller arbete. P.g.a. lågkonjunkturen undviker många arbetsgivare att anställa vikarier, extra personal m.m. Dessutom torde sådana anställningar främst erbjudas dem redan har erfarenhet inom området. För som dem vill få kontakt med ett annat yrke eller som en annan arbetsplats vore det önskvärt med tillfälliga prövningsplatser där de även kunde få introduktion och handledning.

3.3 Att skapa och behålla kontakt

med arbetsmarknaden

Arbetslivet genomgår idag mycket snabba förändringar. Nya arbets- och produktionsmetoder introduceras kontinuerligt i takt med de ökade möjligheter den moderna infonnasom

tions- och kommunikationsteknologin erbjuder. Den ökade

intemationaliseringen och konkurrensen medför att nya landvinningar snabbt får genomslag. Den djupa lågkonjunk-

turen har framtvingat kraftig rationalisering inom

en näringslivet, vilken på ett genomgripande sätt har påverkat arbetsmetodik och arbetsorganisation. Inom den offentliga sektorn har samhällsekonomin tvingat fram en förnyelse och omvandling med konsesamma kvenser den inom näringslivet. Yrkeskunskaper åldras som snabbt och ny kompetens måste utvecklas i allt snabbare en takt. I motsvarande grad förändras attitydema på arbetsplat-

1995:7 En omfattande problembild 15

ser, ex. vad gäller förhållandet till omvärlden och synen på vad är viktigt i det yrket. som egna För den som är arbetslös innebär detta betydande risker att hamna utanför utvecklingen inom den del arbetslivet av där man verkat. Genom att förändringarna sker så snabbt kan även kortare perioder arbetslöshet medföra negativa av konsekvenser. Stora grupper är i farozonen. I slutet december 1994 av var 680 000 personer anmälda arbetslösa på heltid vid som arbetsförmedlingen. Av dem deltog 190 000 i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetsmarknadsutbildning som eller ungdomspraktik. 130 000 väntade på olika åtgärder eller var av andra skäl, t.ex. att barnpassning inte ordvar nad, inte omedelbart aktuella for arbete. De flesta, 360 000 arbetslösa kunde ta personer, var som ett arbete direkt. Det är denna uppmärkstora grupp som sammas i föreliggande utredning. De är inte föremål för någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och har heller inte i någon mening direkt kontakt med arbetslivet. Erfarenheter visar att arbetslöshet i kombination med sysslolöshet har mycket negativa effekter på den enskilde. Avsaknaden av kontakter med arbetskamrater och med det egna yrket kan leda in i ond cirkel minskande själven av förtroende och tilltagande passivitet, vilket i sig ökar risken för långtidsarbetslöshet. Inom arbetsmarknadspolitiken har olika åtgärder prövats för att öka de arbetslösas kontakt med arbetslivet. Exempel på detta är praktikplatser för ungdomar, invandrare och akademiker. Ett led i detta har även varit arbetslivsutveckling ALU. Denna har haft flera positiva effekter, främst genom att bryta de arbetslösas passivitet och sysslolöshet. För den arbetslöse är som regel varje positiv aktivitet bättre än passivitet. Riktigt meningsfull från samhällets och den enskil- des synpunkt blir aktiviteten dock först den utgör - om en förberedelse eller träning inför ett framtida arbete eller yrke. Under senare år har arbetsförmedlingamas otillräckliga

16 En omfattande problembild 1995:7

resurser medfört att arbetslösa nonnalt haft små möjligheter till kontakt med arbetsförmedlarna. Arbetsförmedlingen har emellertid skärpt sina kontaktrutiner. På många håll utvecklas en modell enligt vilken upprättar handlingsplaner man tillsammans med den arbetssökande. Fortfarande har dock många arbetslösa otillräckliga kontakter med arbetsförmedlingen som en del i fortlöpande syftar till en process som att förbereda för jobb. Arbetsgivarna och de fackliga organisationerna har ett stort ansvar när det gäller att underlätta de arbetslösas återgång till arbetslivet. De kan också medverka till den att arbetslöse inte förlorar kontakten med arbetsmarknaden. Det finns många goda exempel på hur företag erbjuder övertali-

ga kompetenshöjande åtgärder så att de är beredda att gå in

i produktionen när det åter blir möjligt. Många företag och branscher har långsiktig personalen planering och rekryteringspolicy, trots det uppstår alltmen för lätt barriär mellan anställda och arbetslösa inom en en bransch. Under de senaste åren har detta fenomen uppmärksammats av flera fackliga organisationer vilka med allt större kraft engagerar sig för att hålla kontakt med sina arbetslösa medlemmar. Lokalt har flera fackliga organisationer satsat på uppsökande verksamhet och engagerat arbetslösa i olika typer av aktiviteter För att fortsatta möjligheter till sociala konge takter. I några fall har även medverkat till informell man

jobbfönnedling, studieaktiviteter, handledning etc. Resurser-

na har emellertid varit kraftigt begränsade och även om erfarenheterna regel har varit goda har sådana verksamsom heter än så länge bara berört mindre del de arbetslösa. en av Flera fackliga organisationer dock utvidga denna avser att verksamhet och ta på sig större roll för att underlätta för en de arbetslösa att återkomma i arbetslivet.

1995:7 En omfattande problembild 17

3.4 Att stå till arbetsmarknadens för-

fogande

"Samhällskontraktet" mellan den enskilde och samhället innebär att som arbetslös har både rättigheter och skylman digheter. Rättigheterna innebär att man kan uppbära ersättning från arbetslöshetskassa A-kassa eller genom kontant arbetsmarknadsstöd KAS samt att man får delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skyldighetema innebär att följa gällande regler för ersättning om att stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket bl.a. innebär att vara beredd att ta ett lämpligt jobb erbjuds. I en tid av djup lågkonjunksom tur och hög arbetslöshet innebär det emellertid i praktiken passivitet och sysslolöshet för många. Idag är de arbetsmarknadspolitiska reglerna komplexa och många aktörer är verksamma inom området: arbetsförmedlingen, A-kassoma, tidigare arbetsgivare, trygghetsförsäkringen, arbetsmarknadens parter mfl. Detta förhållande ökar risken för att samhällskontraktet blir oklart, varför detta kan behöva tydliggöras. Det faktum att arbetslösa som inte deltar i gruppen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är så stor skapar svårigheter både för länsarbetsnämndema och för A-kassoma att kontroller tydliggöra den enskildes skyldigheter i genom samhällskontraktet. I den allmänna debatten har risken av att vissa personer missbrukar samhällskontraktet genom att ta s.k. svartjobb uppmärksammats. Möjligheterna att följa och dokumenupp tera missbruk begränsas dock av att så många arbetslösa inte deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller på annat sätt har kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingarna. Innebörden i begreppet "att stå till arbetsmarknadens förfogande" är idag begränsad till skyldigheten att acceptera ett lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd som anvisas. Man har inte ansett det nödvändigt att införa någon

18 En omfattande problembild 1995:7

formell skyldighet att förbereda sig inför återgången till arbete, t.ex. utbildning eller andra insatser. Det har genom dels berott på att de allra flesta arbetslösa välkomnar insatser som kan öka deras chans att få ett nytt jobb, dels på att den egna motivationen har avgörande betydelse för att åtgärderna ska bli framgångsrika. I vårt land sker normalt kontrollen att den ersättningsberättigade verkligen står till arbetsmarknadens förfogande genom anvisning till lediga platser eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Avsaknaden lediga arbeten och av otillräckliga volymer åtgärder gör det svårare att av vara tydlig i kraven på de arbetslösa. Andra kontroller att de av arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande har varit förhållandevis sparsamt förekommande. I det nya läget sedan början 1990-talet uppstått som av med ovanligt många arbetslösa endast väntar på att få som ett jobb och där långtidsarbetslösheten blir allt vanligare, framstår det som rimligt att utvidga den enskildes att ansvar hålla sig å jour med utvecklingen inom arbetslivet. Samhällskontraktets olika delar skulle då bli tydligare.

4 Effekter av arbetsmark-

nadspolitiska åtgärder

Innan föreliggande utredningsförslag obligatoriska arom betsplatskontakter presenteras sammanfattas nedan några erfarenheter och fakta från andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I december 1994 presenterade AMS i skriften "Arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och chansen att få jobb" Harkman, 1994 vissa resultat som har relevans i detta sammanhang. Även andra studier har kunnat peka på intressanta resultat.

4.1 arbetslöshet

Långvarig

Flera utländska undersökningar, ex. Layard m.fl. 1991, har visat att långvarigt arbetslösa har avsevärt svårare än korttidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetsmarknaden. I vårt land har ex. Harkman 1993, Carling m. fl. 1994 och Korpi 1994 genomfört studier som visar på samma tendens. Chansen att få ett nytt jobb minskar med arbetslöshetstidens längd. En jämförelse mellan arbetslösa med i övrigt samma bakgrund visar med 4 månaders arbetslöshet att personer har 13 procents mindre chans att hitta ett jobb än nyinskrivna sökanden utan tidigare arbetslöshet. Chansen att få jobb minskar kontinuerligt över tiden och är efter tre år bara en tredjedel av vad den var vid arbetslöshetens början. Långvarig arbetslöshet kan påverka de arbetslösa på flera sätt. Dels kan det egna beteendet förändras, dels kan arbetsgivamas inställning när det gäller att anställa någon påverkas. Många menar t.ex. att långvarig arbetslöshet passivise-

20 Effekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1995: 7

rar så att ansträngningarna att hitta ett nytt jobb blir allt mer sporadiska och halvhjärtade. Långvarig arbetslöshet innebär också att man under arbetslöshetstiden inte kan utveckla och underhålla sitt yrkeskunnande på sätt dem samma som som arbetar. Därigenom riskerar att bli mindre attraktiv för man en arbetsgivare jämfört med dem med aktuella yrkeserfarenheter.

4.2 Effekter av avbrutna arbetslös-

hetsperioder

Ett väsentligt undersökningsresultat i detta sammanhang är att personer som under en del av sin arbetslöshetsperiod deltagit i arbetsmarknadspolitisk åtgärd har bättre föruten sättningar att få jobb än hela tiden gått en person som arbetslös. Allmänt sett framgår att chansen att få ett nytt arbete minskar kontinuerligt För en som hela tiden gått arbetslös. Den som deltagit i någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder har drygt 40 procents bättre chans att få jobb efter 3 år än den varit arbetslös hela tiden. som

Effekter arbetsmarknadspolitiska åtgärder 21

1995:7 av

Figur 2

Effekt på chansen att fa Jobb av arbetslöshetstid med resp utan átgärdsplacering Andel

oonllllllllilllllllllllllllllllllllllll 1 120 240 360 480 600 720 840 960 1080 60 180 300 420 540 660 780 900 1020 Tøddagar -Med åtgärd muren åtgärd

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen

4.3 Effekter av olika åtgärder

Den haft ett arbete på den öppna arbetsmarknaden, som det bara varit tillfälligt, har bäst förutsättningar att även om få jobb. Näst bäst Förutsättningar har den haft ett nytt som utbildningsvikariat. Sedan följer arbetsmarknadsutbildning medan de från ALU och beredskapsarbete har betydligt mindre chans att få ett jobb.

22 Effekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1995,- 7

Figur 3 Chansen att hitta iobb efter sysselsättning före arbetslöshet

Procent

Arbete Övrigt ALU Utbildningsvikariat Arbetsmarknutb. Beredskapsarb.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen

Personer som kunnat bryta sin arbetslöshet med tillfälliga jobb har regel fått bättre möjligheter att hitta ett jobb. som Även varit utanför arbetsmarknaden personer som i t.ex. ordinarie utbildning har klarat sig bra de positiva även om effekterna här inte är fullt så påtagliga. Sammantaget talar undersökningsresultaten starkt för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Olika typer av avbrott i arbetslöshetsperioden ökar chansen att få jobb. Därför bör aktiviteter erbjudas så snart möjligt och sedan som återkomma regelbundet under arbetslöshetsperiod. en I det perspektivet framstår modell med för en program obligatoriska arbetsplatskontakter ett intressant komplesom ment till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

5 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter

Den komplexa och omfattande problembild beskrivs som ovan har accentuerats de senaste årens massarbetslöshet. av Även med mindre omfattande en arbetslöshet finns dock anledning att uppmärksamma de risker det innebär som att ett relativt stort antal de arbetslösa under långa perioder av

inte deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller

på annat sätt håller sig å jour med utvecklingen inom arbetslivet.

Dessa risker motiverar att de arbetsmarknadspolitiska instru-

menten utvidgas med aktivitet kan en som

sättas in tidigt under arbetslöshetsperiod - en

vara systematiskt återkommande för de arbetslösa -

nå en större arbetslösa, riskerar - grupp av som annars att passiviseras och förlora kontakten med arbetsmarknaden.

tydliggöra samhällets och individens - gemensamma ansvar att förkorta arbetslöshetsperiodema.

5.1 Förslaget i korthet

Utredningen föreslår att obligatoriska för arbets-

program platskontakter för arbetslösa införs för personer som är an-

mälda till arbetsförmedlingen, uppbär ersättning från

som A-kassa eller KAS och kan ta arbete direkt. Arbetslösa som som inte uppbär ersättning erbjuds deltagande i arbetsplatskontakt.

24 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakler 1995:7

En arbetsplatskontakt ska normalt genomföras efter 3-6 månaders arbetslöshet och innebär fyra veckors vistelse på en arbetsplats. Kontaktema ska återkommande och vara uppgå till fyra veckor per år för den långtidsarbetslöse. I undantagsfall kan kontaktpedoden delas i 2-3 delperioder. Varje arbetsplats som arrangerar en kontaktplats för arbetslösa bör ha ett arbetsplatsombud som är ansvarigt för innehåll och utformning av arbetsplatskontakten.

5.2 Syften med arbetsplatskon-

takter

Det allmänna syftet med program för arbetsplatskontakter är att skapa möjligheter för arbetslösa att ha fortlöpande kontakt med den ordinarie arbetsmarknaden. Grunden är att den enskilde genom arbetsplatskontakter ska kunna behålla sin allmänna yrkeskompetens och hålla sig å jour med utvecklingen inom arbetslivet. Arbetsplatskontakter innebär även en möjlighet att utveckla viss yrkeskompetens, särskilt i de fall regler, nya arbetsmetoder och tekniker introduceras. Ett annat syfte är att möjliggöra introduktion eller att en pröva ett nytt yrke för den som är osäker i sitt yrkesval eller som funderar på att byta yrke. Detta är särskilt aktuellt för yrkesutövare inom områden där övertaligheten riskerar att bli bestående. Arbetsplatskontakter kan då vara ett instrument för att pröva nya yrken och impulser till utge bildning. Ytterligare ett syfte är att öka de personliga kontakterna mellan arbetslösa och den ordinarie arbetsmarknaden. Erfarenheter från t.ex. praktiktjänstgöring visar att sådana kan resultera i anställningar. Referenser och praktik från arbets-

Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter 25 1995:7

platskontakter kan också förbättra möjligheterna till anställning på andra arbetsplatser. Att på arbetsplats får man en närmare kontakt med arbetslösa kan också leda till att man i förekommande fall blir mindre benägen att använda övertid istället för att nyanställa. Ur samhällets synvinkel skulle arbetsplatskontakter innebära tillgång till ytterligare ett instrument för generell en prövning den arbetslöses förutsättningar och tillgängligav het för arbete. Dessutom är den föreslagna modellen med obligatoriska arbetsplatskontakter ett lämpligt sätt att förtydliga samhällskontraktet att begreppet "att stå till arbetsmarknagenom dens förfogande" utsträckt innebörd. Av den enskilde ges en krävs då också att hålla sig å jour med vad händer på som arbetsmarknaden att minst fyra veckor per år aktivt genom delta arbetsplatskontakter. i program för

5.3 Målgrupp

Målgruppen för för arbetsplatskontakter utgörs av program alla oavbrutet varit anmälda arbetslösa och som direkt som kan ta arbete. Arbetsplatskontaktema är obligatoriska för uppbär ersättning från A-kassa eller KAS, dvs. För dem som

den övervägande majoriteten av de arbetslösa ca 80 pro-

cent. Arbetslösa inte uppbär ersättning erbjuds deltasom gande i arbetsplatskontakt i mån av tillgång. Eftersom deltidsarbetslösa redan har kontakt med arbetsmarknaden omfattas dessa inte programmet. Ytterligare av undantas från deltagande i arbetsplatskontakt en grupp som är ungdomar under 20/z år, p.g.a kommunernas utvidgade för denna aviserades i budgetproposiansvar grupp som tionen 1994/95. Däremot bör ungdomar mellan 20V; och 24 år få delta i arbetsplatskontakt. För denna grupp föreslår regeringen i

26 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplalskontakter 1995: 7

budgetpropositionen 1994/95 att arbetsförmedlingen ska ha ett ansvar för att de senast efter 100 dagars arbetslöshet ska få ett särskilt utvecklingsprogram. Arbetsförmedlingen kan då anvisa till arbetsplatskontakt del i ett sådant utsom en vecklingsprogram. Om det är uppenbart att det inte är meningsfullt vid den aktuella tidpunkten att delta i arbetsplatskontakt bör arbetsförmedlingen i undantagsfall kunna avstå från att anvisa kontaktplats till arbetslös.

5.4 Innehåll

En generell åtgärd som program för arbetsplatskontakter måste ha ett brett och flexibelt innehåll för att fylla en meningsfull funktion för alla deltagare. En arbetsplatskontakt bör därför inrymma dels ett generellt innehåll belyser som den aktuella utvecklingen inom yrket eller på arbetsplatsen, dels en möjlighet till individuellt anpassade aktiviteter. Det generella innehållet kan gå ut på den arbetsatt ge löse en introduktion eller orientering bransch, om en en arbetsplats eller ett yrke. Särskild tonvikt läggs på nyheter inom området vad gäller arbetsorganisation, arbetsny nya metoder, ny teknik etc. Den individuella delen kan handla om att delta i arbetsplatsanpassad kompetenshöjning, utbildning, studiebesök m.m. Programmet bör inrymma såväl teoretiska moment som praktiska arbetsuppgifter. Den arbetslöse bör kunna erbjudas ett variationsrikt både innebär att tillägprogram som man nar sig ny kunskap inom ett yrkesområde och får möjlighet att pröva på olika arbetsmetoder och tekniker. Programmet bör ge möjlighet för den arbetslöse att lära känna flera typer arbetsplatser studiebesök, av genom auskultering etc. När programmet innehåller aktiviteter som

1995:7 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskonlakler 27

innebär får "pröva på" bör handledare, kontaktperatt man etc. normalt finnas till hands som stöd för den arbetsson löse. Den deltar i för arbetsplatskontakt ska som ett program inte utföra ordinarie arbete, vilket i normalfallet inte torde utgöra något problem med tanke på arbetsplatskontaktens tillfälliga karaktär. Inom vissa yrken är arbetsuppgifterna dessutom så specifika att ordinarie arbete knappast kan komma ifråga under fyra veckors vistelse. Inom t.ex. byggbranschen skulle emellertid utlärd yrkesman omgående en kunna göra nytta i ordinarie arbetsuppgifter. Här ankommer det på de lokala parterna att gemensamt åstadkomma en rimlig gränsdragning. I detta sammanhang är det av stor betydelse arbetsplatskontakt på ett naturligt sätt och att en utan störningar kan inordnas i den normala verksamheten.

5.5 Organisation och ansvar

Parterna har betydelsefull roll i genomförandet av ett en för arbetsplatskontakt. För att kontaktemas syften program ska kunna uppnås måste parterna hjälpa till att ge dem meningsfullt innehåll. Programmen för arbetsplatskontakt måste hålla hög kvalitet vilket innebär att arbetsplatser med en föråldrad teknik eller arbetsformer inte bör komma ifråga. Förutsättningarna varierar mellan olika sektorer och branscher inom arbetslivet och mellan olika delar av landet. För att undvika den s.k. undanträngningseffekten, dvs. att den arbetslöse utför ordinarie arbetsuppgifter, men ändå ge verksamheten värdefullt innehåll i den praktiska delen, krävs ingående kunskap olika yrkens och arbetsplatsers om förutsättningar. Kontaktema måste också vara smidiga och göra att de arbetslösa känner sig välkomna. Därför krävs att parterna tar ett gemensamt ansvar för hur program med arbetsplatskontakter ska organiseras på den aktuella arbets-

28 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter 1995:7

platsen eller i branschen/sektom. Detta torde gå att hantera inom ramen för den fortlöpande MBL-verksamheten ch i förekommande fall särskilda branschöverenskomnelgenom ser. För att få kontinuitet i verksamheten bör särskilda arbetsplatsombud utses med uppgift att tillsammans med arbetsförmedlingarna, A-kassoma och parterna för ansvara verksamhetens praktiska genomförande. Antalet arbetslösa som omfattas av program för arbetsplatskontakt bör lämpligt med hänsyn till arbetsplatsens vara storlek. Flera arbetsplatser bör kunna gå och samman arrangera kontaktplatser. Innan kontaktplats anordnas skall berörda arbetstagirorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig. Arbetsplatskontakter är en typ arbetsmarkny av nadspolitisk åtgärd. Myndighetsansvaret åvilar därmed Arbetsmarknadsverket, innefattande uppföljnings- och kvaitetsansvar. Den enskilde har även ett stort eget för att ansvar programmet med arbetsplatskontakt blir värdefullt. Vale; av kontaktplats ska resultatet dialog mellan arletsvara av en förmedlare och arbetslös. När det gäller genomförandet av programmet bör en nära dialog ske mellan arbetsplatsonbud eller särskild handledare och den arbetslöse. Som ett resultat av programmet bör den arbetslöse få ett intyg som närnare anger programmets innehåll och vilka aktiviteter som

z

genomförts.

1995:7 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter 29

5.6 Antal

deltagare i arbets-

platskontakter

Som angivits är målet att alla varit arbetslösa 3-6 ovan som månader ska genomgå för arbetsplatskontakter ett program om minst fyra veckor och att aktiviteten ska återkomma minst en gång per år. Under perioden juli 1993 till juni 1994 505 600 var personer oavbrutet arbetslösa i minst 3 månader. Under samma period var 250 900 arbetslösa i minst 6 månader. personer Enligt AMS prognos kommer antalet arbetslösa att minska under 1995. Nytillskottet arbetslösa aktuella för arbetsav platskontakt beräknas dock inte genomgå någon större förändring. Alla i den vidare målgruppen kommer emellertid inte att bli föremål för arbetsplatskontakter. Några exkluderas eftersom de är yngre än 20V; år. Andra för vilka åtgärden inte är obligatorisk kommer inte att anta erbjudandet. Under ett år innebär det att 200-300 000 arbetslösa kan komma att omfattas Behovet kontaktav programmen. av platser uppgår då till i genomsnitt 20-30 000 platser varje månad, undantaget semestennånadema. Om program för arbetsplatskontakter införs kommer initialt ett stort antal arbetslösa att ha längre arbetslöshetsperioder än 3 månader. I det läget bör arbetsplatskontakt först erbjudas dem har längre perioder med oavbruten som arbetslöshet. Avgörande för hur snabbt målet uppnås att alla i målgruppen omfattas av programmen är hur många kontaktplatser som kan arrangeras.

30 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter 1995:7

5.7 Tidsplan

Arbetsplatskontakter föreslås införas från och med l juli

1995. Åtgärden bör sedan byggas ut så snabbt så möjligt.

5.8 Ersättning

Arbetsplatskontakt är att betrakta form utbild-

som en av ning. Syftet är att vidmakthålla kompetens och i det avseendet är arbetsplatskontakter jämställt med utbildning. Därför utgår utbildningsbidrag till deltagarna. Den som har rätt till ersättning från A-kassa och deltar i arbetsplatskontakt får belopp motsvarande dagpenning från A-kassa. Beloppet utges till den arbetslöse under de som dagar som han eller hon deltar i arbetsplatskontakt benämns

utbildningsbidrag och ska särredovisas.

För den som inte är berättigad till arbetslöshetsersättning eller KAS skall utbildningsbidrag lämnas. Beloppet skall beräknas enligt 20-22 §§ i förordningen 1987:406 om ar-

betsmarknadsutbildning.

Deltagande i arbetsplatskontakt ska likställas med delta-

gande i arbetsmarknadsutbildning vid tillämpning arbets-

av

löshetsfcirsäkringslagens ALF-lagen bestämmelser till-

om godoräkningsbar tid, överhoppningsbar tid och avstängom ning från rätt till ersättning. Stödtagare enligt lagen 1973:371 kontant arbetsom marknadsstöd KAS-lagen får ersättning under de dagar han eller hon deltar i arbetsplatskontakt. Ersättningen be-

nämns utbildningsbidrag och ska särredovisas. Tiden ska

vara s.k. jämställd tid när det gäller kvalificering för ny ersättningsperiod under förutsättning att den arbetslöse följer vad lånsarbetsnämnden bestämt i fråga anvisningen. om

1995:7 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter 31

Dessa regler kommer att överensstämma med vad som gäller för ALU. Som en konsekvens härav föreslås vissa ändringar i ALF-lagen och i KAS-lagen. Vidare krävs vissa ändringar i

förordningen 1988:1400 arbetslöshetsförsäkring och i

om förordningen 1994:933 kontant arbetsmarknadsstöd

om se

bilaga 2 och 5. För att få smidig administrationen ersättningen vid en av arbetsplatskontakt användes modell redan finns samma som vid ALU-verksamheten, enligt samråd med Arbetslöshetskassomas Samarbetsorganisation SO. Den närmare utformningen den administrativa hanteringen görs av av AMS och SO gemensamt.

5.9 Stimulansåtgärder

Modellen med för arbetsplatskontakter förutsätter program en positiv vilja hos parterna på arbetsmarknaden att engagera sig. De spontana aktiviteter har genomförts föresom av tagen och av de fackliga organisationerna visar på brett ett intresse för ett utvidgat och engagemang ansvar. Utredningen har övervägt lämpligheten i att med lagstiftning ålägga arbetsgivarna att inrätta kontaktplatser med m0tivet att principen arbetslinjen förutsätter att arbetsgivarom na inte i praktiken kan "utestänga" arbetslösa från kontakter med arbetsplatserna. Samhället och myndigheterna kan inte på egen hand driva omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder i syfte att förbereda de arbetslösa för återgång till en arbete. Företagen har ett för att medverka aktivt inansvar om detta område. En lagstiftning skulle tydliggöra detta

ansvar. Utredningen har emellertid funnit att sådan lagstiftning inte är lämplig väg. För att syftet med arbetsplatskonen en takt ska kunna uppnås krävs positiv grundinställning från en

32 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter 1995:7

parternas sida och på de enskilda arbetsplatserna. En sådan positiv grundsyn har utredningen också mött under utredningsarbetets gång. Ett lämpligt antal kontaktplatser med adekvat innehåll torde gå att En förutsättning kan dock att arrangera. vara någon form av stimulansbidrag införs, även grundmotiom vet hos parterna är önskan att göra konstruktiva insatser en för de arbetslösa. Arbetsgivare sig i modelsom engagerar len med arbetsplatskontakter för arbetslösa får också indirekt goda möjligheter att finna lämpliga kandidater för framtida rekryteringar. De fackliga organisationerna får å sin sida ökade möjligheter till naturliga och värdefulla kontakter med arbetslösa medlemmar. En arbetsgivare som arrangerar för arbetsprogram platskontakt bör dock få skälig ersättning för kostnader för handledare, arbetsplatsombud Med den utgångspunkm.m. ten torde kostnaden för anordnarbidraget komma att uppgå till mellan 20-40 000 kronor plats och år. Bidraget bör per så långt så möjligt vara schabloniserat för att underlätta den administrativa hanteringen Möjlighet bör även finnas att lämna ersättning för kontaktplatser månadsvis.

5.10 Arbetstagarbegreppet och t arbetsmiljölagen

I en ny lag lagen om obligatoriska arbetsplatskontakter för i arbetslösa klargörs att den länsarbetsnämnden - som av anvisats kontaktplats inte ska arbetstagare vid delanses som tagande i programmet. Bestämmelserna i arbetsmiljölagen 1977:1160 ska dock med vissa undantag främst bestämmelserna samverkan - om

1995:7 Förslaget: Skapa obligatoriska arbetsplatskontakter 33

mellan arbetsgivare och arbetstagare tillämpas - på den som deltar i arbetsplatskontakt.

Det försäkringskydd gäller för den deltar i som som ar-

betsmarknadsutbildning ska också gälla för den anvi-

som sats till arbetsplatskontakt. Reglerna kommer att överensstämma med vad gälsom

ler För deltagande i arbetslivsutveckling enligt lagen 1992:1331 arbetslivsutveckling.

om

6 Särskilda motiv för försla-

gets utformning

6.1 Kompletterande åtgärd

Program for arbetsplatskontakter ska ett kompleses som ment till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Erfarenheterna från ALU-verksamheten bör tas tillvara samtidigt denna verksamhet bör ersättas med mera kontakter med som arbetslivet. Avsikten är att fylla ett behov av tidiga insatser i början en arbetslöshetsperiod, att kunna erbjuda ett alav ternativ räcker under relativt kort tid men som istället som är återkommande och smidigt kan altemera med andra som åtgärder. Avsikten är också att programmen ska vara relativt enkla och organisera så de kan beröra föratt arrangera att hållandevis många arbetslösa.

6.2 En insats så tidigt så möjligt

Det finns starka motiv för att arbetsplatskontakt ska en komma så tidigt möjligt under arbetslösheten. Aktuell som forskning och erfarenheter visar att möjligheterna att få arbete minskar successivt under arbetslöshetsperioden. En tidig insats minskar risken for att den arbetslöse kommer in i ond cirkel passivitet och brist på kontakt med den en av ordinarie arbetsmarknaden, så att hans yrkeskompetens blir inaktuell. Enligt förslaget ska den arbetslöse normalt kunna delta i för arbetsplatskontakt redan efter 3 månader och program senast inom 6 månader. Den arbetslöses allmänna kompe-

tens försvinner visserligen inte inom en så kort tidsrymd,

36 Särskilda motiv för förslagets utformning 1995:7

å andra sidan visar erfarenheter att risken för utanförmen skap ökar mycket snabbt. Genom relativt tidig insats ska en den arbetslöses kontakt med arbetslivet aldrig i egentlig mening avbrytas. Tidigare insatser än efter 3 månader har utifrån praktiska aspekter bedömts som omöjliga.

6.3 återkommande

Regelbundet åtgärd

I konsekvens med vad sägs ovan är det av central besom tydelse att arbetsplatskontakten blir regelbundet återkomen mande åtgärd. Enligt förslaget får den långtidsarbetslöse tillgång till arbetsplatskontakt regelbundet. Tillsammans med andra avbrott i arbetslöshetsperiod, t.ex. beredskapsen arbete för att kvalificera för en ny ersättningsperiod, behöperioden utan aktivtet aldrig uppgå till mer än ett år. ver Utredningen har bedömt att denna periodicitet i nonnalfallet är tillräcklig för att den arbetslöse ska kunna hålla sig á jour med utvecklingen, även det i många fall förmodligen om önskvärt med tätare kontakter. Om det med hänsyn till vore yrkets karaktär är lämpligt bör kontaktperioden kunna delas i 2-3 tillfällen, detta medför ökad administration. även om I vissa fall kan fyra veckor framstå som alltför kort tid för aktivitet ska bli meningsfull. Å andra sidan ska att en för arbetsplatskontakt minimiaktiviprogrammen ses som en tet som ska kunna följas upp av andra mera omfattande åtgärder.

1995:7 Särskilda motiv för förslagets utformning 37

6.4 Nära till ordinarie

anknytning

arbetsmarknad

Vad gäller innehållet i arbetsplatskontaktema anger utredningen endast syfte och huvudsaklig inriktning eftersom verksamheten under parternas medverkan i hög grad ska kunna anpassas till de specifika förutsättningarna inom olika branscher och i olika delar av landet. Utredningen bedömer att risken för undanträngningseffekter är låg. Med det variationsrika innehåll skisserats som och med den inriktning som förslaget har på kompetensutveckling torde utrymmet för att inordna den arbetslöse i ordinarie arbetsrutiner begränsat. Kontaktens längd vara om fyra veckor verkar i samma riktning liksom att parterna förutsätts medverka aktivt i genomförandet.

6.5 Obligatorisk åtgärd

Alla arbetslösa bör omfattas för arbetsav programmen platskontakter. Däremot föreslås inte någon formell eller juridisk rättighet att få del åtgärden. Några garantier kan av inte utfärdas eftersom kontaktplats förutsätter frivillig en medverkan från arbetsplatserna. Tillgång på kontaktplats kan därför inte garanteras inom varje bransch, på varje ort eller vid varje tillfälle. Däremot bör arbetsplatskontakter vara obligatoriska för dem som uppbär ersättning, dvs. den övervägande majorite-

ten ca 80 procent av målgruppen. Enligt utredningsdirekti-

ven ska arbetsplatskontaktema bl.a. ett led i ett ses som förtydligande av det s.k. samhällskontraktet. Den som uppbär ersättning från A-kassa eller KAS ska hålla kontakt med respektive organ enligt närmare angivna regler samt stå till arbetsmarknadens förfogande. Utredningens förslag innebär

38 Särskilda motiv för förslagets utformning 1995:7

att man dessutom i princip är skyldig att delta i anvisat proför arbetsplatskontakter eftersom långvarig arbetslösgram het utan kontakt med arbetsmarknaden avsevärt ökar risken för långvarig arbetslöshet, vilket ökar samhällets kostnader och försämrar individens möjligheter. Ett årligt deltagande i program för arbetsplatskontakt är ett minimikrav från samhällets sida. Indirekt innebär den föreslagna utformningen ökade möjligheter för samhället att följa upp huruvida den arbetslöse är beredd eller har möjlighet att ta arbete. I situation med avsevärt fler arbetslösa en än lediga platser är en åtgärd av detta slag ett lämpligt komplement till andra åtgärder. För den vägrar att medverka i en arbetsplatskontakt som är påföljden detsamma för den som avvisar anvisad som lämplig anställning: man avstängs från arbetslöshetsersättning resp. KAS. Förslagets utformning förtydligar samhällskontraktets innebörd och ökar kraven på den arbetslöse att vara aktiv under arbetslöshetsperioden. Däremot torde åtgärden ha begränsat värde instrument för att ex. avslöja de arbetssom lösa som ägnar sig s.k. svartjobb. Andra vägar bör således övervägas vill utveckla samhällskontraktets om man skyldigheter ytterligare och införa kontroller av missbruk. För det fåtal som hos arbetsförmedlingen är registrerade arbetslösa inte uppbär ersättning bör som men som för arbetsplatskontakter vara frivilliga. Denna programmen arbetslösa, med arbetsfönnedlingens hjälp grupp av som försöker att ta sig in på arbetsmarknaden, kan naturligtvis också ha stort behov av arbetsplatskontakter. I deras fall har dock samhällskontraktet innebörd. Dessutom saken annan adekvat påföljd de vägrar att medverka i arbetsnas om en platskontakt.

7 Konsekvenser

av förslaget

7.1 Statsñnansiella

konsekvenser

Utbildningsbidraget motsvarande dagpenning deltagarsom na i arbetsplatsprogrammet erhåller bör inte ses som en extra kostnad. Utbildningsbidraget är direkt direkt utbytbart

mot dagpenningen deltagarna skulle erhålla. som annars Den sammanlagda kostnaden för ett s.k. anordnarbidrag är i dagläget svårt att beräkna. Kostnaden beror dels på det

antal platser som kommer till stånd, dels på vilken handledartid som behöver finnas för varje kontaktplats. Utredningen förutsätter att kostnaden ska inrymm inom as den samlade för arbetsmarknadspolitiska medel. ramen Förslaget om att obligatoriska arbetsplatskontakter vil- ket bl.a. innebär att samhällskontraktet får tydligare inen nebörd torde ha den positiva effekten att de arbetslösa kommer in i ordinarie arbeten snabbare.

Sammanlagt bedömer utredingen att dess förslag, sett över ett längre tidsperspektiv, kommer att ha positiva statsfmansiella konsekvenser.

7.2 Konsekvenser för arbetsför-

medlingen

Obligatoriska arbetsplatskontakter åtgärd är en ny som kompletterar andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den direk-

ta konsekvensen blir att stor andel de är arbetsen av som lösa och inte deltar i några andra åtgärder får ett aktivt avbrott i sin arbetslöshetsperiod.

40 Konsekvenser av förslaget 1995:7

I jämförelse med andra åtgärder innebär obligatoriska arbetsplatskontakter når flera Den att man personer. sammantagna åtgärdsperioden är dock större för såväl ungdomspraktik som för ersättningsåtgärden ungdomsintroduktion. Totalt kommer ca 200 000 arbetslösa att få tillgång till arbetsplatskontakter under sammanlagt ca 800 000 veckor per år. Motsvarande siffror for ungdomspraktiken är ca

56 000 personer i totalt 2,9 miljoner veckor per år ersattes

l januari 1995 av ungdomsintroduktion där målnivâi 24 000 deltagare ger 1,2 miljoner veckor. Arbetsprövning inom ramen för arbetsmarknadsinstitut AMI och s.k. vidgad arbetsprövning är sammanlagt 300 000 praktikveckor per år. Till detta kommer invandrar-praktik 5 000 om ca deltagare och 260 000 praktikveckor året. ca om En risk som påpekats i detta sammanhang är att obligatoriska arbetsplatskontakter skulle kunna minska möjligheterna att få fram andra praktikplatser. Utredningen anser därför att arbetsplatskontakter bör organiseras så att man undviker detta. Således bör t.ex. platser är lämpliga fcr som utsatta grupper, som arbetshandikappade och invandrare, reserveras for dem. Utredningen anser dessutom att modellen för obligatoriska arbetsplatskontakter kan värdevara en full draghjälp att få fram även andra platser. Genom att arbetsförmedlingarna får bred kontaktorganisation i nu en form av arbetsplatsombud ute på många arbetsplatser bår dessa positiva konsekvenser kunna påräknas. För arbetsförmedlingen bör arbetsplatskontaktema innebära att får ökad möjlighet att hålla kontakt mei man en många fler arbetslösa än tidigare och att man har en åtgäri att anvisa eller erbjuda. Arbetsplatskontakt bör kunna vara ett naturligt instrument i vägledningen, i platsförmedlingem och som en ingång till omfattande arbetsmarkmera nadspolitiska åtgärder. Sammantaget har arbetsförmedlingarna idag tung en aibetsbörda. Det stora antalet arbetslösa tillsammans mel

1995:7 Konsekvenser av förslaget 41

många typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder innebär att resurserna blir hårt ansträngda. Samtidigt innebär det statsfmansiella läget att möjligheterna till generella resursförstärkningar till myndigheter är små. Tvärtom krävs besparingar och effektivseringar. Utredningen har bedömt denna situation och kommit fram till att modellen med obligatoriska arbetsplatskontakter på ett naturligt sätt bör kunna inordnas i arsenalen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsplatskontaktema torde ge stora effekter i förhållande till de administrativa insatserna och i den meningen bli ett effektivt instrument. Detta förutsätter emellertid att arrangemanget med s.k. arbetsplatsombud kan bli väl fungerande. Genom denna organisation kan arbetsförmedlingen få ett nödvändigt resurstillskott för att klara reformen med arbetsplatskontakter. Parternas engagemang i detta sammanhang bör även kunna innebära att kontaktplatser kan ställas till förfogande på ett smidigt sätt.

7.3 EU-aspekter

EUs regler stöd till arbetsgivare innebär att generella om stöd inte får ges, som kan anses snedvrida konkurrensen. Utredningen inte att stimulansbidragen till arbetsgivaranser na för kontaktplatser strider emot dessa, då bidragen är att betrakta som ersättning för vissa prestationer som arbetsgivaren utför.

42 Konsekvenser förslaget 1995:7 av

7.4 konse-

Regionalpolitiska

kvenser

Arbetslösheten finns idag i alla delar landet. Det innebär av också att målgruppen arbetslösa utan åtgärder finns överallt. Förutsättningarna for arbetsmarknadsverket att kunna arrangera platser for obligatorisk arbetsplatskontakt kommer att variera. På glesbygden kan det, ett företag lagts om ner på orten, innebära svårigheter arbetsplatskonatt arrangera takt inom bransch. Detta är enligt utredningens samma mening inte heller nödvändigt. Möjligheten finns att lämna resebidrag så att en arbetslös kan få del åtgärden på av annan ort. I regeringens budgetproposition 1994/95 föreslås dock att de resebidrag idag kan lämnas till deltagare i som t.ex. arbetsmarknadsutbildning tas bort. Samtidigt betonas dock att dessa kostnader bör kunna täckas inom för ramen otraditionella medel. Dessutom kan man få utnyttja möjligheten att få pröva på arbete inom bransch eller annat yrke. annan Program för obligatoriska arbetsplatskontakter omfattar hela arbetsmarknaden, dvs. såväl privat offentlig seksom tor. Mot den bakgrunden bör det möjligt att vara arrangera program for obligatoriska arbetplatskontakter över hela landet. Arbetsplatskontakt torde i övrigt inte ha några specifika konsekvenser regionalpolitisk synvinkel. ur

7.5 J

ämställdhetspolitiska konse-

kvenser

Inom offentlig sektor finns många starkt kvinnodominerade yrken, t.ex. inom vård, och administration. En fortomsorg

Konsekvenser av förslaget 43 1995:7

satt återhållsam utveckling inom den offentliga sektorn innebär att arbetstillfällen kommer att gå Förlorade. Många dessa kvinnor förlorar jobbet kommer att av som behöva söka arbete inom expansiva delar arbetsmer av marknaden. Arbetsplatskontakter är då en möjlighet att pröpå yrken inom branscher. va nya nya Arbetsplatskontakter är likaså en möjlighet för män att pröva inom kvinnodominerande yrken. Idag är könsuppdelningen stark på många delar arbetsmarknaden. av Utredningen sålunda att arbetsplatskontakter kan anser underlätta otraditionella yrkesval och därmed positiva ge effekter på jämställdheten på arbetsmarknaden.

8 Specialmotivering

8.1 Förslaget till lag om obligato-

riska arbetsplatskontakter för arbetslösa

1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till program för obligatorisk arbetsplatskontakt skall inte anses som arbetstagare när han deltar i programmet. När sådan verksamhet bedrivs på arbetsplats, skall han dock likställas en med arbetstagare vid tillämpning 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. av 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ 7-9 kap. samt arbetsmiljölagen 1977:1160. Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs arbetsgivare gälla den upplåtit om som en arbetsplats för för obligatorisk arbetsplatskontakt. program

I bestämmelsen bl.a. att den anvisats till anges som program för obligatorisk arbetsplatskontakt inte skall anses som arbetstagare. Paragrafen innehåller vidare bl.a. hänvisningar till vissa arbetsmiljölagens bestämmelser. av Bestämmelsen motsvarar 1 § lagen 1992:1331 om

arbetslivsutvcckling ALU-lagen.

2 § Den tid under vilken arbetslös deltagit i en program för obligatorisk arbetsplatskontakt i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning jämställs med tid under vilken en arbetslös enligt 6 § lagen 1973:370 arbetslöshetsförom säkring eller 6 § lagen 1973:371 kontant arbetsmarkom nadsstäd skall ha utfört förvärvsarbete. Vid bestämmande

av ramtid enligt bestämmelser räknas inte tid då samma den arbetslöse varit hindrad att arbeta på grund deltaav

gandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att tid för deltagande i kontaktprogrammet skall jämställas med tid för utfört förvärvsarbete när det gäller tillämpningen vissa av regler om arbetsvillkor enligt lagen 1973:370 arbetslösom hetsförsäkring ALF-lagen och lagen 1973:371 konom tant arbetsmarknadsstöd KAS-lagen. I paragrafen vidare regel för beräkning ramtid anges en av enligt nyss nämnda lagar. Paragrafen har sin motsvarighet i 2 § ALU-lagen.

3 § Vad som föreskrivs arbetsmarknadsutbildning i om 31 § lagen 1973:3 70 arbetslöshetsförsäkring och i om 28 § lagen 19733 71 kontant arbetsmarknadsstöd skall om gälla också i fråga verksamhet i 1 om som avses

Paragrafen hänvisar till ALF-lagens och KAS-lagens avstängningsregler. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 3 § ALU-lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

8.2 till i la-

Förslaget lag om ändring 1973:370 om arbetslöshetsförsäk-

gen

ring

14§

Förslaget innebär att de dagar under vilka en försäkrad har anvisats program för obligatorisk arbetsplatskontakt enligt föreskrifter som meddelats av regeringen inte inräknas i ersättningsperioden. Bestämmelsen har sin motsvarighet i regeln om ALU i nuvarande 14 § andra stycket. Förslaget innebär att stycket delas i två punkter. Förhållandena för ALU föreslås upp regleras i den första punkten och obligatoriska arbetsplatskontakter i den andra punkten.

8.3 till i la-

Förslaget lag om ändring

1973:371 om kontant arbetsmark-

gen nadsstöd

14§

Förslaget motsvarar den föreslagna ändringen i ALF-lagen. Se avsnitt 7.2. Bestämmelsen har sin motsvarighet i regeln kontant om arbetsmarknadsstöd i nuvarande 14 § andra stycket. Förslaget innebär att stycket delas upp i två punkter. Förhållandena för ALU föreslås regleras i den första punkten och obligatoriska arbetsplatskontakter i den andra punkten.

9 Författningsförslag

9.1 Förslag till lag 1995:xx om

obligatoriska arbetsplatskontakter för

arbetslösa

1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till program för obligatorisk arbetsplatskontakt skall inte anses som arbetstagare när han deltar i programmet. När sådan verksamhet bedrivs på arbetsplats, skall han dock likställas med en arbetstagare vid tillämpning 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 av och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen 1977:1160. Därvid skall vad i arbetsmil-

jölagen sägs om arbetsgivare gälla den upplåtit som en arbetsplats för för obligatorisk arbetsplatskontakt. program

2 § Den tid under vilken en arbetslös deltagit i för program obligatorisk arbetsplatskontakt i enlighet med länsarbets-

nämndens anvisning jämställs med tid under vilken en arbetslös enligt 6 § lagen 1973:370 arbetslöshetsförsäkom ring eller 6 § lagen 1973:371 kontant arbetsmarkom nadsstöd skall ha utfört förvärvsarbete. Vid bestämmande av ramtid enligt bestämmelser räknas inte tid då den samma arbetslöse varit hindrad att arbeta på grund deltagandet, i av den mån tiden inte jämställs enligt vad sagts. som nyss

3 § Vad som föreskrivs arbetsmarknadsutbildning i om 31 § lagen 1973:370 arbetslöshetsförsäkring och i 28 § om lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd skall gälla också i fråga verksamhet i 1 om som avses

5 0 F örfattningsförslag

Denna lag träder i kraft den l juli 1995. På regeringens vägnar ANDERS SUNDSTRÖM Per Virdesten Arbetsmarknadsdepartementet

F örfattningsförslag 5 1

9.2 Förslag till lag om ändring i la-

arbetslöshetsförsäk-

gen 1973:370 om

ring

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen 1973:370 arbetsom löshetsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ersättning utgår under längst 300 dagar ersättningsperiod. Har försäkad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 450 dagar.

I ersättningsperioden in- I ersättningsperioden inräknas inte dagar, under räknas inte dagar, under vilka den försäkrade har vilka den försäkrade anvisats verksamhet för har anvisats verkarbetslivsutveckling i en- samhet för arbetslivslighet med föreskrifter utveckling i enlighet med som har meddelats föreskrifter har medav som regeringen. delats regeringen, av 2. har anvisats program för obligatorisk

52 författningsförslag

arbetskontakt i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.

I ersättingsperioden enligt första stycket inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan. Ersättningsrätten upphör vid utgången månaden Före av den under vilken den försäkrade fyller 65 år.

Denna lag träder i kraft den l juli 1995.

På regeringens vägnar

ANDERS SUNDSTRÖM

Per Virdesten Arbetsmarknadsdepartementet

F örfattningsförslag 53

till la-

9.3 Förslag lag om ändring i kontant arbetsmark-

gen 1973:371 om

nadsstöd

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar ersättningsperioden, inte annat följer av andra stycket om eller 15 § sista stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års av ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden 450 dagar.

I ersättningsperioden in- I ersättningsperioden inräknas inte dagar, under räknas inte dagar, under vilka stödtagaren har an- vilka stödtagaren har anvisats verksamhet för ar- visats betslivsutveckling i enlig- verksamhet för arhet med föreskrifter som betslivsutveckling i enlighar meddelats rege- het med föreskrifter som av ringen. har meddelats av regeringen, för obligaprogram torisk arbetsplatskontakt i enlighet med föreskrifter

54 F örfattningsförslag

som har meddelats av regeringen.

Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den l juli 1995.

På regeringens vägnar

ANDERS SUNDSTRÖM

Per Virdesten Arbetsmarknadsdepartementet

t®

Kommittédirektiv

mm

EM

arbetsplatskontakter för Obligatoriska Dir.

arbetslösa 1994: 137

Beslut vid regeringssammanträde den 10 november 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att föreslå ett obligatoriskt för arbetsplatskontakter för arbetslösa persoprogram Syftet är att motverka passivitet genom att kraven att vara ner. aktiv under arbetslöshet görs tydligare.

Risk för passivitet och kompetensförlust

konjunkturuppgång ökar risken för flaskhalsar på arbets- I en marknaden. Flexibiliteten på arbetsmarknaden ställs på hårda De är arbetslösa måste kunna ta de lediga platserna. prov. som Avgörande för detta är att de arbetslösa kontinuerligt nyttjar arbetslöshetstiden till att söka arbete. Den stora risk för passivitet speciellt långa arbetslöshetsperioder medför som måste i största möjliga utsträckning motverkas. Arbetslöshet innebär också betydande risk för att komen petens går förlorad. Arbetslivet förändras i dag i mycket snabb takt med ständig utveckling teknik, organisation, marken av nadsförutsättningar etc. En längre arbetslöshet innebär avsevärda svårigheter att komma tillbaka.

Håll kontakten med arbetslivet

Ett sätt att underlätta återgången till arbetslivet är att arbetslösa personer under kortare perioder får pröva olika arbeten. De arbetslösa får därigenom ökade möjligheter att upprätthålla kontakten med arbetsmarknaden och sitt yrke eller att pröva ett nytt yrke. Om insatsen görs kortvarig kan fler delta än vad personer som är möjligt i nuvarande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är också angeläget att insatsen görs i ett relativt tidigt skede av arbetslösheten. Arbetsplatskontakten skall obligatorisk för individen. vara Den arbetslöse skall alltså både ha rätt och skyldig att vara delta. Arbetsförmedlingama får därigenom möjligheter att ge ökad tydlighet i kraven att den arbetslösa skall aktiv vara under en arbetslöshetsperiod. Arbetsplatskontakten innebär sålunda generell prövning en av den arbetslöses förutsättningar och tillgänglighet för arbete. Traditionellt sker denna arbetsprövning i och med arbetsförmedlingens anvisningar till lediga arbeten. När efterfrågan på arbetskraft är svag behövs kompletterande instrument och former av aktiverande åtgärder. Förslagets genomförande förutsätter aktiv medverkan en av arbetsmarknadens parter.

Uppdraget

Utredaren skall lämna ett förslag till ett obligatoriskt program för arbetsplatskontakter för arbetslösa Förslaget skall personer. omfatta åtgärdens utformning, längd, innehåll Utredaren m.m. skall precisera vad förslaget innebär för individens rättigheter respektive skyldigheter. Utredaren skall också föreslå den för-

fattningsreglering som övervägandena kan föranleda.

Uredaren skall samråda med parterna på arbetsmarknaden vid utformningen av förslagen, vid anskaffning prövningsav platser och i andra insatser för arbetsplatskontakatt arrangera

ter. Utredaren skall också samråda med den arbetsmarknadspolitiska kommittén dir. 1993:132. Utredaren skall beakta de statsñnansiella konsekvenserna av sina förslag. Regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. om 1994:23, om EU-aspekter dir.l988:43, regionalpolitiska om konsekvenser dir.l992:50 samt jämställdhetspolitiska om konsekvenser dir.l994:l24 skall även beaktas.

Tidplan

Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 1995.

Arbetsm arknadsdepartementet

Bilaga 2 59

Förslag till förordning obligatoriska arbets-

om

platskontakter för arbetslösa

utfärdad den 1995.

Regeringen föreskriver följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om arbetsplatskontakter m.m. som länsarbetsnämnden anvisar arbetslösa.

2 § Regler om arbetsplatskontakter finns även i lagen l995:xx obligatoriska arbetsplatskontakter, lagen om 1973:370 om arbetslöshetsförsäkring, lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd, förordningen 1988:1400 om arbetslöshetsförsäkring och förordningen 1994:933 om kontant arbetsmarknadsstöd.

Villkor för arbetsplatskontakter m.m.

3 § Arbetsplatskontakt får anvisas en arbetslös, som

varit arbetssökande hos länsarbetsnämnden under minst tre månader och som under denna tid oavbrutet varit arbetslös på heltid;

60 Bilaga 2

inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller inte deltar i någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

4 § Anvisning får ske från och med den l juli det år den arbetslöse fyller 20 år.

5 § Anvisningstiden skall vara sammanlagt fyra veckor per ar.

6 § Om en arbetslös får eller begär ersättning från som en arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd avvisar anvisad arbetsplatskontakt erbjuds denne, skall länsarsom betsnämnden underrätta arbetslöshetskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen.

7 § Innan platsen för arbetsplatskontakt anordnas vid en arbetsplats skall berörda arbetstagarorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig.

Ersättning

8 § Deltagare i programmet för arbetsplatskontater har rätt till utbildningsbidrag i fonn av dagpenning. Dagpenningen beräknas enligt 20 22 förordningen 1987:406 - om arbetsmarknadsutbildning.

9 § Länsarbetsnämndens anvisning arbetslös till av en en praktikplats innebär att nämnden har beslutat att den arbetslöse har rätt till utbildningsbidrag. Den allmänna försäkringskassan beräknas bidragets storlek och betalar ut bidraget. . i

Bilaga 2 61

10 § Om det finns särskilda skäl får länsarbetsnämnden lämna ersättning för resekostnader med skäligt belopp ett till den deltar i verksamhet enligt denna förordning. som

Statsbidrag till anordnare

11 § Statsbidrag får lämnas till den i samverkan med som länsarbetsnämnden anordnar verksamhet enligt denna törordning. Bidrag får lämnas för de merkostnader föransom leds av verksamheten.

12 § Bestämmelserna i 19-23 förordningen 1987:405 om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller

i övrigt i fråga om statsbidraget.

Återkallande anvisning av

13 § Länsarbetsnämnden skall under anvisningstiden återkalla anvisningen, om

den arbetslöse under anvisningstiden utför förvärvsarbete som inte enbart är tillfälligt eller obetydlig omfattning, av

en arbetslöshetskassa eller länsarbetsnämnd en avstängt den arbetslöse från rätt till ersättning enligt lagen

1973:370 arbetslöshetsförsäkring respektive lagen

om

1973:371 kontant arbetsmarknadsstöd,

om

den arbetslöse gör sig skyldig till allvarlig misskötsamhet, eller

det i övrigt finns särskilda skäl För det.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

62 Bilaga 2

Överklagande

14 § Länsarbetsnämndens beslut att återkalla en anvisom ning kontaktplats enligt denna förordning får överklaav en den har anvisats platsen. Andra beslut av längas av som sarbetsnämnden får inte överklagas.

Övrigt

15 § Länsarbetsnämnden skall så möjligt lämna snart som uppgift ett beslut anvisning till kontaktplats eller ett om om beslut återkallelse anvisning. Uppgiften skall lämom av en till den arbetslöshetskassa eller den länsarbetsnämnd nas har att utge ersättning enligt lagen 1973:370 om arsom betslöshetsförsäkring respektive lagen 1973:371 om kon-

tant arbetsmarknadsstöd.

16 § När verksamhet i denna förordning besom avses drivs, skall vad i nedan angivna bestämmelser föresom skrivs arbetsmarknadsutbildning for vilken statligt utom bildningsbidrag utgår tillämpas på den anvisats till som verksamheten:

2 § första stycket l Förordningen 1977:284 om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd,

l § första stycket 1 förordningen 1980:631 om ersättning allmänna medel för skada orsakad av deltagare i av viss arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilite-

ring mm.,

Bilaga 2 63

l § förordningen 1988:244 grupplivförsäkring för om

deltagare i arbetsmarknadsutbildning fl., och

m.

l § förordningen AMSFS 1992:5 ersättning vid om

ideell skada till elev i arbetsmarknadsutbildning

m.m.

17 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att tillämpa denna förordning. Om en åtgärd skall vidtas de allmänna försäkringskassorav na, meddelas dock föreskrifterna Riksförsäkringsverket av efter samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen.

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den l juli 1995.

En arbetslös när förordningen träder i kraft, redan som, uppfyller kraven för att erhålla anvisning arbetsen om platskontakt skall beredas sådan plats så möjligt. snart som

På regeringens vägnar

ANDERS SUNDSTRÖM

Per Virdesten

Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 3 65

Förslag till

förordning om ändring i förordningen 1988:1400 om arbetslöshetsförsäkring

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen 1988:1400 om arbetslöshetsförsäkring att 22 a § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22a§

Särskilda skäl att enligt 4 § andra stycket lagen 1973:370 om arbetslöshetsförsäkring lämna ersättning till den som deltar i utbildning finns när den arbetslöse

deltar i verksamhet för arbetslivsutveckling enligt förordningen 1992:1333 om arbetslivsutveckling,

fortsätter studier som deltar i program för han innan han blev obligatorisk arbetsarbetslös bedrev på heltid platskontakt enligt förordjämsides med ett heltids- ningen 1 995sxx om obliarbete, under förutsättning gatoriska arbetsplatskonatt han söker heltidsarbe- takter, te,

bedriver studier på fortsätter studier som deltid, under förutsättning han innan han blev att studierna inte hindrar arbetslös bedrev på heltid honom från att söka och jämsides med ett heltids-

66 Bilaga 4

ta heltidsarbete samt att arbete, under förutsättning han intygar att han är be- att han söker heltidsarberedd att avbryta studierna te, dessa kan hindra hoom nom från att ta arbete.

på heltid deltar i kurs bedriver studier på delsyftar till ori- tid, under förutsättning att som att ge entering olika yrken studierna inte hindrar hoom eller utbildningsvägar från att söka och ta nom eller har ett liknande heltidsarbete samt att han som syfte, under förutsättning intygar att han är beredd att kursen är kort var- att avbryta studierna om av aktighet. dessa kan hindra honom från att ta arbete.

på heltid deltar i kurs syftar till orisom att ge entering olika yrken om eller utbildningsvägar eller har ett liknande som syfte, under förutsättning att kursen är av kort varaktighet.

Ersättning som utges un- Ersättning som utges under tid då den arbetslöse der tid då den arbetslöse deltar i verksamhet som deltar i verksamhet som i l benämns utbild- avses i l eller 2 benämns avses ningsbidrag. utbildningsbidrag.

Bilaga 3 67

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. På regeringens vägnar ANDERS SUNDSTRÖM Per Virdesten

Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 4 69

Förslag till förordning ändring i förordningen

om

1994:933 kontant arbetsmarknadsstöd

om

Regeringen föreskriver i fråga förordningen 1994:933 om kontant arbetsmarknadsstöd att 3 § skall ha följande om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Särskilda skäl att enligt 4 § andra stycket lagen 1973:371 kontant arbetsmarknadsstöd lämna ersättning till den om deltar i utbildning finns när sökanden som

deltar i verksamhet för arbetslivsutveckling enligt förordningen 1992:1333 om arbetslivsutveckling,

fortsätter studier deltar i program för som sökanden innan arbetslös- obligatorisk arbetsheten inträffade bedrev på platskontakt enligt förordheltid jämsides med ett ningen 1995:xx om obliheltidsarbete, under förut- gatoriska arbetsplatskønsättning att han eller hon rakter, söker heltidsarbete,

bedriver studier på fortsätter studier som deltid, under förutsättning sökanden innan arbetslösatt studierna inte hindrar heten inträffade bedrev på honom eller henne från heltid jämsides med ett söka och heltidsar- heltidsarbete, under förutatt ta bete samt att sökanden

70 Bilaga 4

intygar sin beredskap att sättning att han eller hon avbryta studierna om des- söker heltidsarbete, sa kan hindra honom eller henne från att ta arbete, eller

på heltid deltar i kurs bedriver studier på som syftar till att ge ori- deltid, under förutsättning entering om olika yrken att studierna inte hindrar eller utbildningsvägar el- honom eller henne från ler som har ett liknande att söka och ta heltidsarsyfte, under förutsättning bete samt att sökanden att kursen är kort intygar sin beredskap att av varaktighet. avbryta studierna desom sa kan hindra honom eller henne från att ta arbete, eller

på heltid deltar i kurs som syftar till att orige entering om olika yrken eller utbildningsvägar eller som har ett liknande syfte, under förutsättning att kursen är kort varav aktighet.

Ersättning som lämnas Ersättning som lämnas under tid då sökanden under tid då sökanden deltar i verksamhet som deltar i verksamhet som avses i l benämns utbild- i l eller 2 benämns avses ningsbidrag. utbildningsbidrag.

Som en ytterligare förut- Som en ytterligare förutsättning för att ersättning sättning for att ersättning

Bilaga 4 71

skall lämnas i fall skall lämnas i fall som som i 2 och 3 gäller att avses i 3 och 4 gäller att avses det tidigare arbetet inte det tidigare arbetet inte upphörde på grund upphörde på grund av av studierna. studierna.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.

På regeringens vägnar

ANDERS SUNDSTRÖM

Per Virdesten Arbetsmarknadsdepartementet

Referenslista 73

REFERENSLISTA

Carling, C., Edin, P.A., Harkman A. och Holmlund, B., 1994 Unemploymnet duration, unemployment benefits and Labour market in Sweden, Working Paper programs 1994:12, Nationalekonomiska Institutionen Uppsala Universitet.

Harkman, A. 1993, Arbetslöshetstid och chansen att hitta jobb, Information från Utredningsenheten 93: 12, Arbetsm arkandsstyrelsen.

Harkman, A. 1994, Arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och chansen att få jobb, Rapport från utredningsenheten 94:8, Arbetsmarknadsstyrelsen.

Korpi, 1994, Escaping Unemployment: Studies the invidual consequences of unemployment and labour market policy, Institutet för social forskning Stockholms Universitet.

KUNGL. BSBL. 1995 -02-1 5 STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Enrcnodlalnäringsförbud. N. . ArbetsföretagEn möjlighetförarbetslösa. w ny A.

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. Fi. . - Lángtidsulrcdningen 1995.Fi. . Vårdens svåraval. , Muskövarvcts framtid.Fö. . Obligatoriska arbelsplmskrwnlaktel förarbetslösa. A.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Muskövarvets framtid.6 Socialdepartementet Vârdens svåraval.5 Finansdepartementet Gröndiesel miljö-ochIiälsorisker. i 3 Långtidsutredningeli 1995.4 Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEn ny möjlighetförarbetslösa. 2 - Obligatoriska arbelsplatskoxulakter förarbetslösa. 7 Näringsdepartementet Enrenodla näringsförbud. l