Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Fullt ekonømiskt

arbets

givaransvar

1995:9 Betänkande av Utredningen om arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter

i®

Statens offentliga utredningar 1995:9 Finansdepartementet

Fullt ekonomiskt

arbetsgivaransvar

Betänkande Utredningen arbetsgivaravgifter av om för statliga myndigheter Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-l3876-X Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet Jan

Nygren

Regeringen bemyndigade genom beslut den l7juni 1993 chefen för Finansdepartementet att tillkalla särskild utredare med en uppdrag att pröva förutsättningarna för och lämna förslag till ett system med arbetsgivaravgifter och avgifter som följer av kollektivavtal för statliga myndigheter dir. 1993:89. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den l mars 1994 chefsekonomen Nils Henrik Schager som särskild utredare. Den 17 mars 1994 förordnades som sakkunniga utredningen departementssekreteraren Else-Sofi Ericsson, departementssekreteraren Gunnar Eriksson, departementssekreteraren Lena Westin och departementssekreteraren Anders Påhlsson samt experter som utredningen revisionsdirektören Georg Danielsson, produktchefen Staffan Ekebrand, avdelningsdirektören Jörgen Hansson, avdelningsdirektören Ingemar Härneskog, kanslirådet Kjell Olsson, departementssekreteraren Liso Sergo och avdelningsdirektören Yvonne Svenström. Som experter förordnades också den l september I994 förhandlingsdirektören Margareta Sjöberg och den 1 november 1994 avdelningsdirektören Svante Andersson. Till sekreterare förordnades den l 1994 förhandlingssekmars reteraren Anders Stålsby. Utredningen. som har arbetat under namnet Utredningen om

arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter Fi 1993:15 får här-

med överlämna sitt betänkande Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar . Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i februari 1995

Nils Henrik Schager

Anders Stålsby

lnnehåü

2.2 Beskrivning av särskild löneskatt vissa förvarvsinkomster 22 2.3 Uppbörd av lagstadgade arbetsgivaravgifter Litanför den statliga sektorn 22 2.4 Statliga arbetsgivares betalning lagstadgade av arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster 24 2.5 Statsbudgetens inkomsttitel Statliga pensionsavgifter. netto 27 2.6 Särskilda regler för affärsverken och vissa andra statliga arbetsgivare 28 2.7 Vissa icke-statliga arbetsgivare betalar som lönekostnadspålägg 28

3 Finansieringen av ersättning vid arbetsskador i staten 31 3.1 Nuvarande lagregler för ersättning vid arbetsskador 31 3.2 Konsekvenser att likställa staten med av den övriga arbetsmarknaden 32

Innehåll SOU [99529

3.3 Statlig arbetsskadeersättning till andra än statliga arbetstagare 34

överväganden avseende de lagstadgade

arbetsgivaravgifterna 35

4.1 Åtgärder för att likställa den statliga sektorn

med den övriga arbetsmarknaden 35 4.2 Författningsändringar för att likställa staten med den övriga arbetsmarknaden 36 4.3 Administrativa konsekvenser 37 4.4 Finansieringen ersättning för äldre arbetsskador 39 av 4.5 Effekter statsbudgeten 41 4.6 Ikraftträdande 43 4.7 Kontrollrutiner 44 4.8 Utredningens bedömning 44

Principer för finansieringen av avtalsförsäkringarna 45 5.1 Utredningens direktiv vad avtalsförsäkringarna 45 avser 5.2 Gemensam försäkringslösning för det statliga

arbetsgivarkollektivet 46

5.3 Fördelningseffekter i försäkringslösning 47 en 5.4 Sambandet mellan förmåner och finansiering 49 5.5 Finansieringen äldre försäkringsfall 50 av 5.6 Icke-statliga arbetsgivares deltagande i det statliga finansieringssystemet 51

Personskadeavtalet 53 6.1 Personskadeavtalets omfattning och finansiering 53 6.2 Avtalad arbetsskadeersättning övriga arbetsmarknaden 54 6.3 Försäkringsgivare vid arbetsskada 55 6.4 Utredningens bedömning 57

Tjänstepensionerna 59 Allmänt statliga tjänstepensioner 59 om

Innehåll En jämförelse med privattjänstemännens

12.1 Förslag till lag om ändring i lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 89 12.2 Förslag till lag ändring i lagen 1981:691 om om socialavgifter 90 12.3 Förslag till lag om ändring i lagen 1976:380 om

arbetsskadeförsäkring 91

12.4 Förslag till lag om ändring i lagen 1991:687 om särskild löneskatt pensionskostnader 93 12.5 Förslag till lag ändring i lagen 1990: 1427 om om

särskild premieskatt för grupplivförsäkring, 96

m.m.

12.6 Förslag till förordning ändring i förordningen

om

1969:54 om beräkning och redovisning

av

lönekostnadspålägg 99

Innehåll

12.7 Förslag till förordning om Lipphävande av förordningen 1969:54 om beräkning och redovisning lönekostnadspålägg 102 av

12.8 Förslag till förordning om upphävande av

förordningen 1984:674 om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten 103 12.9 Förslag till förordning redovisning till statligt om anställda sociala kostnader 104 om 12.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen 1977:284 arbetsskadeförsäkring och statligt om

personskadeskydd 105

12. 11 Förslag till förordning om upphävande av förordningen 1991:1427 tjänstepension för

om vissa arbetstagare med icke-statlig anställning 106

12.12 Förslag till förordning om upphävande av förordningen 1984:222 om pensionsavgifter enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser 107

12.13 Förslag till förordning om upphävande av

förordningen 1988:242 om tillämpningen av

avtalet statens tjänstegrupplivförsäkring 108

om 12.14 Förslag till förordning om upphävande av förordningen 1991:704 fastställande av om

särskild löneskatt statens pensionskostnader 109

13 Författningskommentarer 1 1 1

Bilagor 1 19 Bilaga 1 Icke-statliga institutioner med statliga avtalsförsäkringar 121 Bilaga 2 Nuvarande lydelse av förordningen l969:54 om

beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg 131

Bilaga 3 Utredningens direktiv 133

Referenslitteratur 1 39

SOU l995z9

Sammanfattning

Utredningen föreslår att statliga arbetsgivare skall betala lagstad-

gade arbetsgivaravgifter enligt regler andra arbetsgi-

samma som vare och att avtalsförsäkringarna inom det statliga avtalsområdet

skall finansieras enligt försäkringsmässiga principer. Tillsammans med det tidigare införda ramanslagssystemet de föreslagna

ger nu

förändringarna de statliga arbetsgivarna fullt ekonomiskt

ett zirbetsgivaransvar.

Dagens system med lönekostnadspålägg och speciella

uppbördsrutiner för statens arbetsgivaravgifter skall slopas. Enligt ut-

redningens förslag skall förändringarna genomföras

i två steg. Det första steget innebär att statliga arbetsgivare från och med

den l juli 1995 skall betala lagstadgade arbetsgivaravgifter enligt

samma regler som andra arbetsgivare. Dagens särreglering för

staten avseende de lagstadgade arbetsgivaravgifterna skall därför

enligt utredningens förslag upphävas. Detta gäller hur även ersättning vid arbetsskada finansieras. Statliga arbetsgivare skall

betala arbetsskadeavgift enligt regler andra arbetsgi-

samma som vare och ersättning vid arbetsskada skall belasta Arbetsskadefonden.

Detta första steg innebär i sak måttliga förändringar. Bortsett från finansieringen arbetsskadeersâttning det enbart

av är de administrativa rutinerna i dag skiljer från den övriga som staten arbetsmarknaden. Förslagen enligt utredningen inte upphov till ger

något påtagligt administrativt merarbete för de statliga arbetsgi-

varna. De föreslagna förändringarna påverkar inte finan-

statens siella ställning.

Det andra steget innebär övergång till försäkringsmässig

en en

finansiering av de förmåner enligt kollektivavtal dagens lö-

som

nekostnadspålägg är avsett att täcka. Dessa förmåner utgörs

av

tjänstepensioner enligt gällande pensionsavtal, ersättning från

10 Sammanfattning

och ersättning enligt Personska-

statens tjänstegrupplivförsäkring

enligt Trygghetsavtalet föreslås deavtalet. För pensionsersättning övergång till finansiering i egen regi.

en finansiering föreslår utredning-

Avseende tjänstepensionernas försäkringsmodell med intern försäkringsgivare. I syfte att

en en funktionen försäkringsgivare föreslår utredningen tydliggöra som

tjänstepensionsfond inrättas som särskild

att Styrelsen för statens

skall ha övergripande för försäk-

myndighet. Styrelsen ett ansvar

tillämpning. Ett fortsatt arbete med att fastställa

ringsmodellens korrekta premier skall gälla i nivån de försäkringstekniskt som

aviserats regeringen. Utredningen gör

försäkringsmodellen har av principerna för finansieringen av tjänste-

bedömningen att de nya

pensionerna skall kunna införas den l januari 1997. Utredningen föreslår försäkringslösning med premiein-

att en

betalning skall tillämpas även avseende finansieringen av statens

från och med den l januari 1997. Sty-

tjänstegrupplivförsäkring

föreslås få det övergripande

relsen för statens tjänstepensionsfond

ansvaret för försäkringen.

finansieringen ersättning enligt Personskadeav- Vad gäller av

föreslår utredningen Arbetsgivarverket ges i uppdrag att

talet att

försäkringslösning under förutsättningen

utarbeta förslag för en

kollektiva finansiering upphör från den l januari 1997.

att dagens

administrativa skäl föreslår utredningen att ett lönekost- Av och andra avtalsförsäkring-

nadspålägg avseende tjänstepensioner med utgången 1996. Nuvarande regler avse-

behålls till och av ar icke-statliga institutioner följer statliga tjänstepenende de som

sionsbestämmelser bör gälla under samma period. föreslår pensionsersättning enligt Trygghets-

Utredningen att finansieras arbetsgivaren i regi. avtalet i normalfallet bör av egen

föreslås från den l juli 1995. I de fall pensions-

Ändringen ske

betalas vid avveckling eller drastisk reduktion ersättning skall ut

ersättningen redovisas explicit avverksamhet bör som en av en

vecklingskostnad.

e föreslår utredningen de icke-statliga arbetsgivare Slutligen att

förmåner till sina anställda inom för det finansierar ramen som nu finansieringssystemet i kraft förordningar eller särstatliga av

SOU l995 Sammanfattning 11

skilda regeringsbeslut skall möjlighet att ansluta sig till de ges nya

försäkringslösningarna samma villkor statliga arbetsgi-

som vare.

SOU l995z9

l

Utredningens uppdrag

Utredningens direktiv

Enligt direktiven Arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter

Dir. 1993:89 skall utredningen pröva möjligheterna att ersätta

den statliga sektorns lönekostnadspålägg med för

ett system upp-

börd av lagstadgade arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt och

avgifter som följer av kollektivavtal motsvarar det som system

som gäller den privata sektorn. Så långt det är möjligt skall särlösningar för den statliga arbetsmarknaden undvikas. Utredningen skall även behandla reducerat lönekostnadspålägg,

som

betalas av vissa icke-statliga arbetsgivare. Syftet med utredningen är att stärka det självständiga arbetsgivaransvaret för statliga

arbetsgivare samt att göra den statliga arbetsmarknaden jämmer förbar med arbetsmarknaden i övrigt.

Utredningen skall beräkna nivån på avtalsbundna kostnader

utöver lön och föreslå hur dessa skall administreras. Inriktningen bör enligt direktiven att sådana kostnader skall belasta den vara myndighet där kostnaden uppstår.

Vidare skall utredningen belysa de bokföringsmässiga följder-

na av förslagen och eventuella problem samt föreslå lösningar där så krävs. Även de administrativa konsekvenserna av förslagen skall belysas. Därutöver skall utredningen klargöra effekterna statsbudge-

ten av förslagen samt föreslå nödvändiga förändringar i berörda

lagar och förordningar.

14 Utredningens uplndrag SOU |995 :9

1.2 Kommentarer till direktiven

I direktiven framhålls två syften med utredningens uppdrag. För det första skall särlösningar för den statliga arbetsmarknaden så långt möjligt undvikas. För det andra skall avtalsbundnzi som kostnader utöver lön beräknas och finansieras så att den enskilda myndigheten och inte det statliga kollektivet belastas. Till grund för direktiven ligger principen att de statliga myn-

digheterna utgör självständiga princip som kun-

en realiseras införandet ramanslag för myndigheternas nat genom av

förvaltningskostnader och bekräftats genom inrättandet av

som

det myndighetsstyrda Arbetsgivarverket från och med den I juli

1994. Vad de lagstadgade arbetsgivaravgifterna tolkar utredavser ningen direktiven så, att statliga arbetsgivare skall möta samma

lagstiftning och regelverk andra arbetsgivare, inte starka

som om skäl talar emot en sådan lösning.

När det gäller de avtalade anställningsförmånerna utöver lön

måste direktiven i första hand tolkningen att samma finansieges

ringsförutsättningar för de statliga arbetsgivarna skall eftersträvas

gäller för andra arbetsgivare. Det innebär att myndigheterna som skall finansiera dessa förmåner inom sina ramanslag eller avgiftsintäkter. Den närmare konstruktionen finansieringen och den av övriga hanteringen dessa avtalade förmåner följer däremot inte av direktiven och kan i varje fall för framtiden uppfattas som en av fråga för myndigheterna att självständigt besluta om. Utredningen det dock naturligt att de avtalade förmåser som finansierade över statsbudgeten lönekostner som nu är genom nadspålägget liknande sätt motsvarande förmåner

hanteras som

den privata arbetsmarknaden. Dessa förmåner, vilka utgår vid

arbetsskada, dödsfall. sjukdom och uppnådd pensionsålder, är av

försäkringsmässig och hanteras normalt så att de arbetsginatur ingår i avtalsområdet tecknar försäkring vare som en gemensam för förmånernas tryggande. Därmed kan kostnaderna för förmå-

Utredningens uppdrag 15

nerna beräknas enligt försäkringstekniska grunder och förmånerna tryggas genom att motsvarande medel avsätts. Utredningen tolkar direktivet att beräkna nivån avtalsbundna kostnader utöver lön och föreslå för hur dessa system

skall administreras på så sätt att motsvarande försäkringssystem skall tillämpas för statliga myndigheter. Direktivets formulering att dessa avtalskostnader inte skall ha kollektiv finansiering

en av-

ser enligt utredningens tolkning att finansiering utanför myndig-

heternas budget inte skall ske, däremot inte föratt en gemensam

säkringslösning för myndighetskollektivet skall undvikas. En fullständig utredning om de försäkringstekniskt motiverade

avgifterna för tryggande de avtalade förmånerna av har inte varit möjlig att genomföra inom de tids- och utredresursramar som ningen haft till sitt förfogande. Regeringen har också aviserat att för den mest omfattande de avtalade förmånerna finansieav som

ras genom lönekostnadspålägget, nämligen tjänstepensionen, skall

en lösning enligt försäkringsmodellen tas fram i särskild ordning.

Uppläggningen av utredningsarbetet

Utredningen har bedrivit utredningsarbetet uppdelat i tre etapper.

Etapp l avsåg behandlingen de lagstadgade arbetsgivaravgif-

av terna för statliga arbetsgivare. I etapp 2 behandlade utredningen finansieringen ersättning vid arbetsskador i dag skiljer sig av som mellan den statliga arbetsmarknaden och arbetsmarknaden i övrigt. Etapp 3 avsåg finansieringen de avtalsreglerade förmåner av

som dagens lönekostnadspålägg är avsett att täcka. Även reducerat lönekostnadspålägg och särskilda pensionsavgifter

som tas ut

av icke-statliga institutioner som följer statliga tjänstepensions-

bestämmelser har behandlats inom etapp I september 1994 lämnade utredningen rapport till Finansen departementet avseende resultatet etapp 1 och Rapporten av sändes ut på remiss till ett tiotal myndigheter. I detta betänkande

16 Utredningens uppdrag ingår såväl innehållet i rapporten i bearbetad form som utredningens överväganden och förslag avseende etapp

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

Beskrivning av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna

Lagen 1981:691 om socialavgifter reglerar avgifter är som avsedda att finansiera den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål. Avgifterna är två slag: egenavgifter betaav som las av egenföretagare och i undantagsfall anställda samt av arbetsgivaravgifter som arbetsgivare betalar. I det fortsatta arbetet berörs enbart arbetsgivaravgifterna eftersom egenavgifterna inte är relevanta för det statliga omrâdet. En arbetsgivare är enligt lagen socialavgifter skyldig om att

betala arbetsgivaravgifter baserade vad han under året betalat

som kontant lön och ersättning för utfört arbete eller med annan

anledning av tjänsten, samt som skattepliktiga kostnadsersättning-

ar och förmåner. Sedan den l januari 1995 tas också allmän löneavgift på 1,5 en procent ut vilket regleras i lagen 1994:1920 allmän löneavom

gift. Den allmänna löneavgiften är avsedd att delfinansiera Sveri-

ges medlemsavgift i EU. Avgiften beräknas underlag samma

som arbetsgivaravgiften till folkpensioneringen enligt lagen

om socialavgifter. Utöver dessa avgifter är arbetsgivaren skyldig att betala särskild löneskatt avseende vissa ersättningar och för pensionskostnader Tabell 2.1 visar de arbetsgivaravgifter och procentsatser som är aktuella i februari 1995.

18 Lagstadgade arbetsgivaravgifter

Tabell 2.1 Lagstadgade arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift 1995 Procentsats

För arbetsgivare som sysselsätter sjömän gäller särskilda regler om redaravgift. I avgiften ingår de vanliga arbetsgivaravgifterna

samt sjömanspensionsavgift 1,20 procent. Dessutom be-

en

stäms sjukförsäkringsavgiften och folkpensionsavgiften för sjö-

män annat sätt än för andra arbetstagare. Riksförsäkringsverket fastställer efter regeringens bemyndigande dessa avgifter. För sjömän är sjukförsäkringsavgiften 4,56 procent och folkpensionsavgiften 4,29 procent under 1995. Redaravgift skall betalas sådan lön för vilken sjömansskatt skall betalas. Bestämmelser om vilka arbetstagare som skall betala sjömansskatt återfinns i lagen 1958:295 sjömansskatt. Staten har inte några sådana sjömän om anställda enligt vad Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus handlägger sjömansbeskattningen, meddelat. län, som

Lagstadgade arbetsgivaravgifter

De lagstadgade arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften används på följande sätt.

Folkpensionsavgifterna förs till statsbudgeten och delfinansierar folkpensionerna. Under budgetåret 199394 täckte avgifterna 50 procent av kostnaderna.

Sjukförsäkringsavgifterna förs till statsbudgeten och är avsedda att tillsammans med den allmänna egenavgiften på 2,95 procent finansiera 85 procent av sjuk- och föräldraförsäkringen. Återstående 15 utgifterna finansieras procent av via statsbidrag. Enligt ett förslag skall från den 1 juli 1995 statsbidragets storlek inte vara reglerat. Under budgetåret 199394 översteg inkomsterna av socialavgifter försäkringens utgifter med 5,6 miljarder kronor. Inklusive den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen, som under 1994 uppgick till 0,95 procent och som

gav inbetalningar 9,4 miljarder kronor, blev överskottet i

försäkringen 15 miljarder kronor under budgetåret. För att reglera över- och underskott finns fond kallad en Allmänna sjukförsäkringsfonden. Avsättningar beslutas av regeringen. Inga avsättningar har dock gjorts sedan 1981 och under budgetåret 199192 nollställdes fonden genom att

behållningen fördes över till statsbudgetens inkomsttitel för sjukförsäkringen.

Arbetsmarknadsavgifterna förs först till statsbudgeten och

därefter vidare i syfte att finansiera arbetslöshetsförsäkringen, kontant arbetsmarknadsstöd, permitteringslöneersättning samt vissa arbetsmarknadsutbildnings- och rehabiliteringsbidrag. Överskott förs till konto i Riksett gäldskontoret, vanligen benämnt Arbetsmarknadsfonden. Kontot disponeras av Riksförsäkringsverket och medel förs enligt regeringens beslut bland annat till Arbetsmarknads-

lagstadgade arbetrgivaraigijftør

styrelsen. Underskott kontot finansieras med kredit en hos Riksgäldskontoret. De senaste årens höga arbetslöshet och därav följande höga kostnader har lett till ett ackumulerat underskott som vid slutet av budgetåret 199394 uppgick till 53 miljarder kronor. Arbetsmarknadsavgiften samt den allmänna egenavgift 1 procent som togs ut under 1994 täckte under budgetåret 199394 endast 36 procent kostnaderna. av

o Arbetsskadeavgifterna förs till Arbetsskadefonden som finansierar ersättning enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring. Arbetsskadefonden har uppvisat underskott sedan slutet av l980-talet. Under budgetåret 199293 tillfördes fonden 8,3 miljarder kronor från Delpensionsfonden. Det ackumulerade underskottet uppgick vid utgången av budgetåret l99394 till 21,9 miljarder kronor. Höjda avgifter och minskade ersättningar har medfört bättre balans mellan intäkter och kostnader i arbetsskadeförsäkringen sedan 1993. Statliga arbetsgivare betalar enligt dagens regler inte arbetsskadeavgift.

Lönegarantiavgifterna förs till Lönegarantifonden föro som valtas av Kammarkollegiet. Lönegarantifonden skall täcka

de utgifter som uppkommer genom statens åtagande att i

vissa fall betala löner till anställda vid företag som gått i

konkurs. De senaste årens många konkurser och tidigare

generösare utbetalningsregler har lett till underskott i Lönegarantifonden, vilket finansieras med en kredit hos Riks-

gäldskontoret. Vid slutet av budgetåret 199394 uppgick det

ackumulerade underskottet till 3,3 miljarder kronor.

Arbetarskyddsavgifterna förs till drygt hälften till statsbudo geten för att finansiera Arbetarskyddsverkets, Arbetsmiljöinstitutets och Arbetslivscentrums verksamhet. Resterande medel förs till Arbetsmiljöfonden vars behållning uppgick

SOU l995:9 Lcijszistaclgule arbcrvgivarcirgifiei

till 785 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 199394.

Delpensionsavgifterna förs till Delpensionsfonden som fi- 0 nansierar delpensionen. Delpensionsfonden uppvisar överskott och medel därifrån har använts till att täcka underskottet i Arbetsskadefonden. Vid slutet av budgetåret 199394 uppgick det ackumulerade fondkapitalet till 5,6 miljarder kronor.

Tilläggspensionsavgifterna förs till 82 procent till All- 0 männa pensionsfonden som är avsedd att finansiera den allmänna tilläggspensionen. Från fonden rekvirerar Riksförsäkringsverket månadsvis medel till pensionsutbetalningarna.

Som ett led i övergången till det av riksdagen beslutade

reformerade allmänna pensionssystemet förs l l procent av de influtna avgifterna till ett konto hos Riksgäldskontoret för att användas inom det premiereservsystem som skall inrättas inom pensionssystemet. Återstående 7 procent anses belöpa inkomstdelar som överstiger inkomsttaket för pensionsförmåner och förs till statsbudgeten. Pensionsutbetalningarna överstiger de inbetalade avgifterna. Avgifterna täckte under budgetåret 199394 drygt 77 procent av utgifterna för pensionsutbetalningar. Resterande utgifter täcktes via Allmänna pensionsfondens avkastning.

De allmänna löneavgifterna förs till statsbudgeten och är 0 avsedda att delfinansiera de avgifter som följer av Sveriges medlemskap i EU.

När arbetsgivaren skall beräkna underlaget för arbetsgivaravgifterna skall han enligt lagen socialavgifter bortse från vissa om

Lcigsradgade arbetsgivaravgifter

utbetalade ersättningar. Ur den uppräkning av undantag som beskrivs i lagen kan följande nämnas. Ersättning till och arbetstagare som under året 0 en samme understiger l 000 kronor. Ersättning till arbetstagare vid årets ingång fyllt 65 år. o som Ersättning motsvarar kostnader i arbetet som arbetso som tagaren haft att täcka med ersättningen om kostnaderna

uppgår till minst tio procent av arbetstagarens totala ersätt-

ning under utgiftsåret. För speciella yrkesgrupper kan schabloner för avdraget tillämpas.

2.2 Beskrivning särskild löneskatt vissa

av förvärvsinkomster

På vissa förvärvsinkomster skall särskild löneskatt betalas i stället för arbetsgivaravgifter. Den särskilda löneskatten uppgår till 21,39 procent underlaget under 1995. av Den särskilda löneskatten är avsedd att motsvara skattedelen egenavgifterna och de allmänna egenavgifterna samt den allav männa löneavgiften. Skatten tas ut lön eller annan ersättning inte är förmånsgrundande. Enligt lagen 1990:659 om särsom skild löneskatt vissa förvärvsinkomster skall särskild löneskatt betalas på lön och ersättning till arbetstagare som vid årets annan början är 65 år eller äldre. Dessutom skall särskild löneskatt betalas på vissa ersättningar betalas ut enligt kollektivavtal eller som försäkring.

2.3 Uppbörd av lagstadgade arbetsgivaravgifter

utanför den statliga sektorn

Uppbörden arbetsgivaravgifterna regleras i lagen 1984:668 av uppbörd socialavgifter från arbetsgivare USAL som i om av

Lagsradgade arbetsgivaravgifter 23

väsentliga delar hänvisar till uppbördslagen 1953:272. USAL gäller inte arbetsgivaravgifter som statliga arbetsgivare skall betala. Arbetsgivaren är skyldig att varje månad redovisa utgiven lön och summan av arbetsgivaravgifterna, den så kallade månadsavgiften, till skattemyndigheten. Om arbetsgivaren har rätt att göra avdrag för kostnader som arbetstagaren haft i tjänsten skall avdraget grundas arbetstagarens verkliga kostnader eller beräknas enligt av Riksskatteverket fastställd schablon. I det fall ingen schablon finns skall Skattemyndigheten ansökan arbetsgivaav ren besluta om avdragets storlek. Skattemyndigheten kan anstånd med redovisning måge av nadsavgiften om särskilda skäl föreligger. I speciella fall kan Skattemyndigheten befria arbetsgivaren från betalningsskyldigheten. Eftergift kan ges till exempel om arbetsgivaren inte haft anledning att räkna med att han arbetsgivare den var person som utfört det arbete för vilket han betalat ersättning. USAL reglerar vidare hur avgiften skall beräknas och betalas samt vad som gäller vid felaktig eller utebliven betalning. Dess-

utom reglerar lagen bland annat omprövning av beslut och möj-

ligheter till överklagande. Skattemyndigheten skall övervaka att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter enligt lagen. För att kontrollera detta får Riksskatteverket eller Skattemyndigheten besluta revision hos om arbetsgivaren. Arbetsgivaren redovisar och betalar varje månad till skattemyndigheten de olika lagstadgade arbetsgivaravgifterna som en klumpsumma tillsammans med innehållen preliminär summan av skatt för arbetstagarnas räkning avseende föregående månads utbetalade löner och förmåner. Arbetsgivaren använder för detta en särskild uppbördsdeklaration. Betalningen skall normalt göras senast den 10 i varje månad utom i januari då förfallodagen är den 15.

Riksförsäkringsverket fördelar, på grundval av uppgifter om

redovisade avgifter från Riksskatteverket, varje månad inkomna

24 Lagstadgade arbetsgivaravgifter

avgifter de aktuella inkomsttitlarna i statsbudgeten och gör därefter utbetalningar till de fonder och konton beskrivs i som avsnitt 2.1.

2.4 Statliga arbetsgivares betalning lagstadgade

av

arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

vissa förvärvsinkomster

Lagen 1981:691 om socialavgifter gäller för staten såsom arbetsgivare liksom för andra arbetsgivare. En särbestämmelse för staten såsom arbetsgivare finns dock. Staten betalar inte arbetsskadeavgift. Den principiella utformningen arbetsgivaravgifav tema är med detta undantag densamma över hela arbetsmarknaden. .Äffärsverken undantagna skiljer sig dock den praktiska laanteringen för statliga arbetsgivare avsevärt från den för andra arbetsgivare. Den speciella hanteringen för statliga arbetsgivare regleras i förordningen 1969:54 om beräkning och redovisning

av lönekostnadspålägg och förordningen 1984:674 om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten. Den modell som tillämpas

i dag baseras synsättet att staten, förutom affärsverken, är en enda arbetsgivare. Riksförsäkringsverket har i uppgift att för staten samlat hantera inbetalningen arbetsgivaravgifter och särav skild löneskatt förvärvsinkomster. Riksförsäkringsverket bestämmer avgiftsunderlaget för statens lagstadgade arbetsgivaravgifter basis av Riksrevisionsverkets beräkningar. Beräkningen av statens särskilda löneskatt vissa förvärvsinkomster sker enligt schablon. Riksförsäkringsverket fastställer därefter det belopp staten är skyldig att betala i arbetsgivaravgifter enligt lagen om socialavgifter. Avgifterna fastställs dels som preliminära avgifter senast den 18 februari under utgiftsåret, dels som slutliga avgifter senast den 30 april året efter utgiftsåret. De preliminära avgifterna för året skall betalas med en tolftedel per månad, med början i februari. Detta sker genom att Riksförsäkringsverket för över aktuella belopp för de olika

SO U l 995 :9 Lagsiztøgcide arbetsgivaravg ifter

arbetsgivaravgifterna och den särskilda löneskatten förvärvsinkomster frän statsbudgetens inkomsttitel Statliga pensionsav-

gifter, netto se avsnitt 2.5 till respektive inkomsttitel under

inkomsthuvudgruppen Lagstadgade socialavgifter. Om den slutliga avgiften är högre än den preliminära skall Riksförsäkringsverket så snart som är möjligt betala mellanskillnaden och om den slutliga avgiften är lägre än den preliminära skall Riksförsäkringsverket minska de nästföljande månadernas preliminära avgifter. Riksförsäkringsverket kan fastställa ny preliminär avgift under året detta behövs för att den bättre skall om stämma överens med den slutliga. För att åstadkomma likartad kostnadssituation för en som andra arbetsgivare och för att säkerställa finansieringen bland av annat de lagstadgade arbetsgivaravgifter staten skall betala är som

de statliga arbetsgivarna skyldiga att betala lönekostnadspålägg.

Detta regleras i förordningen beräkning och redovisning om av

lönekostnadspålägg. Lönekostnadspålägget uppgår i dag till 38,5

procent kontant lön och annan ersättning för utfört arbete eller med anledning av tjänsten, samt på skattepliktiga kostnadsersätt-

ningar och förmåner. Lönekostnadspålägget

är en helt schabloniserad avgift är avsedd att täcka såväl lagstadgade arbetsgisom varavgifter och särskild löneskatt utgifter för vissa avtalsregsom lerade anställningsförmåner utöver lön. De statliga arbetsgivarna

betalar lönekostnadspålägget klumpsumma och behöver

som en inte hålla isär de lagstadgade respektive de avtalsreglerade kom-

ponenterna som lönekostnadspålägget är baserat på. Tabell 2.2 visar de poster lönekostnadspålägget är avsett att

täcka.

26 Lagstadgade arbetsgivaravgifter SOU l995 29

Tabell 2.2 Poster lönekostnadspålägget är avsett att täcka

Poster följer förmåner enligt lag: som av o Tilläggspensionsavgift

0 Sjukförsäkringsavgift

0 Folkpensionsavgift Arbetsmarknadsavgift 0 Lönegarantiavgift o o Delpensionsavgift Arbetarskyddsavgift o o Vissa arbetsskadeersättningar m. m. Särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster 0

Poster som följer av förmåner enligt avtal: 0 Vissa arbetsskadeersättningar m. m. personskada Ersättning från grupplivförsakring o o Premieskatt, gruppliv Personalpensionsförmåner tjänstepensioner och pensionso ersättning Särskild löneskatt på pensionskostnader o

De statliga arbetsgivarna skall månadsvis betala lönekostnadspålägget till Riksförsäkringsverket. Riksrevisionsverket ger ut föreskrifter och allmänna råd för att underlätta beräkningen och betalningen av lönekostnadspålägget för arbetsgivarna. Det belopp

arbetsgivaren är skyldig att betala i lönekostnadspålägg skall vara

Riksförsäkringsverket tillhanda senast den l8 i månaden efter den

månad som beloppet avser. Inkomna belopp direktöverförs till

statsverkets checkräkning i Riksbanken och Riksförsäkringsverket redovisar beloppet under inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto i statsbudgeten. Genom att betala lönekostnadspålägget till Riksförsäkringsverket har de statliga arbetsgivarna fullgjort sina skyldigheter vad gäller arbetsgivaravgifterna.

Lagsradgade arbetsgivaravgifter 27

2.5 Statsbudgetens inkomsttitel Statliga pensionsavgifter, netto

I statsbudgeten redovisas inbetalade lönekostnadspålägg inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto. Ett särskilt regleringsbrev utfärdas årligen för inkomsttiteln. Inkomsttiteln är inde-

lad i tre program. Program 1 avser fullt lönekostnadspålägg,

program 2 reducerat lönekostnadspålägg och program 3 tjänstepensioner. I program l redovisas inkomster inbetalat lönekostnadssom

pålägg från de arbetsgivare betalar lönekostnadspålägg

som om 38,5 procent. Utgifterna i l består de avgifter, ersättprogram av ningar och skatter lönekostnadspålägget är avsett att täcka i första hand enligt lag men också enligt avtal. Avsättningar till tjänstepensioner fungerar som programmets saldo och förs till program I program 2 redovisas som inkomster inbetalat lönekost-

nadspålägg från de icke-statliga arbetsgivare som betalar reduce-

rat lönekostnadspålägg. Utgifter är de avtalsreglerade förmåner och de skatter det reducerade lönekostnadspålägget är avsett att täcka. Förmånerna utgörs av tjänstepensioner och ersättning från

tjänstegrupplivförsäkring. Även i program är avsättningen till

tjänstepensioner en saldopost som förs till program I program 3 utgörs inkomsterna avsättningarna till tjänsteav pensioner i programl och 2 samt pensionsavgifter som ickestatliga arbetsgivare betalar enligt särskilda regeringsbeslut eller enligt förordningen 1984:222 om pensionsavgifter enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser. Utgifterna i program3 utgörs av utbetalade tjänstepensioner och särskild löneskatt pensionskostnader. Överskott och underskott i 3 saldopost program utgör för hela inkomsttiteln.

En utförlig beskrivning av lönekostnadspålägget och in-

komsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto återfinns i Riksrevisionsverkets rapport Statsbudgetens inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto, november 1993.

28 Lagstadgade arbetsgivaravgifter SOU l 995

2.6 Särskilda regler för affärsverken och vissa andra statliga arbetsgivare

Affärsverken är undantagna i förordningen l969:54 beräkom ning och redovisning av lönekostnadspålägg. I stället betalar affärsverken de lagstadgade arbetsgivaravgifterna direkt till statsverkets checkräkning i Riksbanken för Riksförsäkringsverkets räkning. Även denna rutin avviker från den gäller för ickesom statliga arbetsgivare, vilka betalar arbetsgivaravgifterna till Skattemyndigheten. Regeln om att statliga arbetsgivare inte betalar arbetsskadeavgift gäller även affärsverken. Även Riksbanken och riksdagen, vad gäller riksdagens ledamöter, betalar de lagstadgade arbetsgivaravgifterna direkt till statsverkets checkräkning för Riksförsäkringsverkets räkning. De speciella bestämmelserna om betalningen av arbetsgivaravgiftema för affärsverken, Riksbanken och riksdagen, såvitt gäller dess ledamöter, finns i 3§ förordningen 1984:674 om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten. I övrigt gäller förordningen för samtliga statliga arbetsgivare. Riksförsäkringsverket bestämmer således avgiftsunderlag, fastställer preliminära och slutliga arbetsgivaravgifter samt fördelar inkomna avgifter även avseende affärsverken, Riksbanken och riksdagen. På samma sätt som för andra statliga arbetsgivare skall avgifterna betalas månadsvis. Även Exportkreditnämnden följer regler liknande de nu nämnda.

2.7 Vissa icke-statliga arbetsgivare betalar

som

lönekostnadspålägg

Ett mindre antal icke-statliga arbetsgivare betalar i dag lönekostnadspålägg på samma sätt som statliga myndigheter. Detta gäller bland annat vissa av de stiftelser kopplats till det statliga som avtalsområdet genom lagen 1965:576 om ställföreträdare för

SOU W954 LIL.1t'ltal.,'I((' urbrtsjeirartngiler 29

kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. och därpå följande regeringsbeslut. Av dessa uppträder Nordiska museet, Riksutställningar, Svenska institutet, Tekniska museet och WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring i detta avseende som statliga myndigheter och betalar lönekostnadspålägg. Även vissa nordiska institutioner med arbetstagare i Sverige skall uppträda som en svensk myndighet och betala lönekostnadspålägg. Detta regleras i ett avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner där det anges att varje tjänstgöringsland förbinder sig att ta anställda vid institutionerna som medlemmar i landets statliga pensionsordning samma villkor som gäller för motsvarande statliga tjänster i tjänstgöringslandet. Vad gäller de lagstadgade arbetsgivaravgifterna är de nu nämnda arbetsgivarna likställda statliga. En noggrannare beskrivning av dessa icke-statliga institutioner i betänkandets ges bilaga l om icke-statliga arbetsgivare, anslutna till det statliga finansieringssystemet för avtalsförsäkringar.

3 Finansieringen av ersättning vid

arbetsskador i staten

3.1 Nuvarande för

lagregler ersättning vid

arbetsskador

Lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring LAF gäller för alla arbetstagare oavsett om de är anställda hos statlig eller annan arbetsgivare. LAF trädde i kraft den l juli 1977 och ersatte då den äldre lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring YFL. Ärenden om

enligt LAF handläggs av försäkringskassorna, medan kvarvarande

ärenden enligt YFL handläggs av Riksförsäkringsverket. Ersättningar betalas för närvarande ut enligt såväl den äldre den som nu gällande lagstiftningen. Rätten till så kallad arbetsskadesjukpenning upphörde den 1 juli 1993, varefter sjukpenning vid arbetsskada är samordnad med sjukpenning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. Ersättning enligt LAF utgår därför så numera gott som endast som livränta vid konstaterad varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen är samordnad med eventuell pensionsförmån och utgår efter 65 års ålder endast om ålderspensionen är väsentligt lägre än livräntan. Ersättningar enligt LAF till arbetstagare hos arbetsgivare utanför det statliga området finansieras av medel från Arbetsskadefonden. Denna tillförs medel arbetsskadeavgiften, till genom som konstruktion och uppbördsförfarande är en av de lagstadgade arbetsgivaravgifter som arbetsgivare utanför staten har att betala

se avsnitt 2.1. Arbetsskadeersättningarna ökade kraftigt under

1980-talet och arbetsskadeavgiften har under år därför senare höjts. Den uppgår 1995 till 1,38 procent avgiftsunderlaget. av För statliga arbetsgivare gällde fram till den l januari 1993 att arbetsskadesjukpenning enligt LAF och YFL betalades respekav tive arbetsgivare som nettoresultatet serie bokföringstransav en

32 Finansieringen av ersättning vid arbetsskador i .staten

aktioner över statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1993 gäller att sjukpenningen vid arbetsskada utgår till arbetstagare inom det statliga området enligt lagen om allmän försäkring, inte enligt LAF, enligt samma regler som gäller för andra arbetstagare. Arbetsskadeersättning enligt LAF i form av livräntor till arbetstagare i staten finansieras från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto med undantag för affärsverksanställda där direktdebitering av arbetsgivaren tillämpas.

3.2 Konsekvenser att likställa staten med den

av

övriga arbetsmarknaden

Om den lagstadgade arbetsskadeavgiften införs för statliga

ar-

betsgivare samtidigt som Arbetsskadefonden övertar ansvaret för

utbetalandet av ersättningar enligt LAF, påverkas de kassamässiga

flödena mellan myndigheterna och socialförsäkringssystemet i inte oväsentlig grad. Räknat lönesumman för 1993 skulle de statliga arbetsgivarna, exklusive affärsverken, ha inbetalat en arbetsskadeavgift på cirka 600 miljoner kronor. Detta skall jämföras med att utbetalade livräntor enligt YFL och LAF till anställda vid dessa myndigheter under 1993 uppgick till cirka 160 miljoner kronor, varav Riksförsäkringsverket betalade ut drygt 70 miljoner kronor och Statens löne- och pensionsverk, som betalar ut de livräntor, vilka är samordnade med pensionsförmån, stod för knappt 90 miljoner kronor. För de statliga verksamheter hade ställning affärssom som verk andra halvåret 1993 skulle den lagstadgade arbetsskadeavgiften ha uppgått till knappt 180 miljoner kronor. Till anställda i dessa verksamheter utbetalades i livräntor enligt YFL och LAF cirka 100 miljoner kronor, varav Riksförsäkringsverket stod för knappt hälften och Statens löne- och pensionsverk för drygt hälften. Det bör påpekas att till de verksamheter som hösten 1993 drevs i affärsverksform hör Posten, därefter har bolagiserats. som

Postens del av nyssnämnda livräntor utgjorde 37 miljoner kronor,

Fincxrrsirringen crsiiiriiiig vid zirbctxskaclnr i .staten 33 iir

medan den arbetsskadeavgift Posten skulle ha betalat avseende år l993 kan uppskattas till l l2 miljoner kronor. De här redovisade relationerna mellan kalkylerade arbetsskadeavgifter och utbetalade arbetsskadeersättningar för det statliga området skall ses mot bakgrund att arbetsskadeersättningarna av enligt YFL och LAF var avsevärt större när särskild sjukpenning utbetalades vid arbetsskada enligt de regler gällde före den som ljuli 1993. Det samlade beloppet för denna arbetsskadetyp av ersättning motsvarade i storlek ungefärligen det belopp utbesom

talas livränteersättning vid arbetsskada. Ännu under budget-

som året l99394 betalade Riksförsäkringsverket för det statliga områdets räkning ut betydande belopp i sjukpenning och sjukvårdsförmåner enligt LAF:s tidigare regler. Dessa utbetalningar är inte inkluderade i ovanstående siffror. Emellertid klingar de eftersläpande utbetalningarna enligt dessa regler snabbt och väntas av uppgå till obetydliga belopp efter den l juli 1995. De striktare reglerna och de därmed minskande utbetalning-

arna för arbetsskadeersättningen efter den l juli 1993 gäller samt-

liga arbetstagare och kommer allt att döma att leda till att av

arbetsskadeförsäkringen enligt LAF kommer i finansiell balans.

Om de statliga arbetsgivarna ansluts till finansieringsmesamma kanism som andra arbetsgivare kommer de enligt redovisade ovan

siffror att bli nettobidragsgivare till arbetsskadeförsäkringen.

Anledningen torde vara att arbetsskadeincidensen är betydligt lägre de kontorsarbetsplatser är vanliga inom statsför-

som valtningen än inom arbetslivet i dess helhet. En jämförelse kan göras med det privata områdets Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA där avgifterna är starkt differentierade mellan arbetare och tjänstemän. Detta förhållande motiverar emellertid inte i sig en fortsatt särlösning för det statliga området. De nackdelar som följer av schablonmässigt satta försäkringsavgifter är problem som måste lösas för den svenska arbetsmarknaden i dess helhet. Inom det här aktuella området övervägs de för närvarande

inom Sjuk- och arbetskadeberedningen.

F incmsieringzrlt av ersättning vid lII.S'.'((l(()I' i .vnten SOU l995t9

3.3 Statlig arbetsskadeersättning till andra än

statliga arbetstagare

Reglerna ersättning för arbetsskada enligt LAF har genom

om

lagenl977:265 om statligt personskadeskydd och vissa ytterli-

gare bestämmelser utvidgats till att gälla personer som utan att arbetstagare i staten är engagerade i statlig verksamhet. Motvara svarande utvidgning av reglerna i YFL vad avser äldre skador har likaså tillämpats. Eftersom dessa ersättningar inte gäller arbetstagare i statlig tjänst och finansieringen av dem sker genom särskilda anslag saknar utredningen anledning att närmare behandla området. Vissa skadeståndslivräntor som Riksförsäkringsverket betalar

ut, belastar inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, program

i särskild ordning beviljade skadestånd före l977 och De avser

reglerar ersättning vid skadefall uppstått utanför statligt

som

anställningsförhållande eller kompletterande ersättning till an-

ställda, innan lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada etablerade ersättningar enligt skadeståndsrättsliga normer. Finansieringen dessa livräntor bör fortsättningsvis inte belasta av inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, utan tas över särskilt anslag i likhet med de ersättningsfall som omnämns i när-

mast föregående stycke.

Överväganden de

4 avseende

lagstadgade arbetsgivaravgifterna

Åtgärder

4.1 för att likställa den statliga sektorn med den övriga arbetsmarknaden

Utredningen har uppdraget att pröva möjligheterna att införa ett system för arbetsgivaravgifter för de statliga arbetsgivarna som så långt möjligt undviker särlösningar. Efter att ha studerat som regleringen de lagstadgade arbetsgivaravgifterna för de statliga av arbetsgivarna och för andra arbetsgivare kan utredningen konstatera att de skillnader som finns i huvudsak är av administrativ natur. Den enda egentliga sakskillnad som föreligger är finansieringen av arbetsskador.

I övrigt är de statliga arbetsgivarna via lönekostnadspålägget

skyldiga att betala samma lagstadgade arbetsgivaravgifter och särskilda löneskatter andra arbetsgivare. Sedan verkliga besom talningar den l juli 1993 ersatte de tidigare bokföringsmässiga

omföringarna av lönekostnadspålägget är det endast den praktiska

hanteringen betalningsrutinerna skiljer den statliga arbetsav som marknaden från arbetsmarknaden i övrigt. Om de statliga arbetsgivarna skall följa samma rutiner som andra arbetsgivare innebär det att även statliga arbetsgivare skall betala lagstadgade arbetsgivaravgifter till skattemyndigheten. Genom att upphäva förordningen l969:54 om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg och undantaget för staten i lagen 1984:668 uppbörd socialavgifter från arbetsgivare om av de statliga arbetsgivarna samma skyldigheter som andra arges betsgivare i detta avseende. Utifrån de direktiv som gäller för utredningen måste slutsatsen bli att den nuvarande särbehandlingen av statliga arbetsgivare även vad gäller finansieringen arbetsskadeersättning enligt av

36 Övervägarzderz avseende de lagstadgade...

LAF bör upphöra. Statliga arbetsgivare bör fortsättningsvis betala samma arbetsskadeavgift till Arbetsskadefonden som andra arbetsgivare och finansieringen av arbetsskadeersättningen enligt LAF till arbetstagare i staten bör ske genom medel från denna fond. Därmed upphör finansieringen av sådana ersättningar via inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto respektive via direktdebiteringar av affärsverken. Hur finansieringen ersättav ningen för redan inträffade arbetsskadefall skall ordnas diskuteras i avsnitt 4.4.

4.2 Författningsändringar för att likställa staten

med den övriga arbetsmarknaden

Om staten skall likställas med den övriga arbetsmarknaden vad gäller de lagstadgade arbetsgivaravgifterna krävs följande författningsförändringar. Undantaget för statliga arbetsgivare måste strykas i lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Dessutom måste undantaget för statliga arbetsgivare från skyldigheten att betala arbetsskadeavgift i lagen 1981:691 om socialavgifter upphävas. Om arbetsskadeavgiften införs för statliga arbetsgivare och arbetsskadeersättning skall betalas av Arbetsskadefonden måste vissa justeringar göras i lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring och i förordningen

1977:284 om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade-

skydd. .

Förordningen 1969:54 om beräkning och redovisning av

lönekostnadspålägg kan upphävas under förutsättning att de av-

talsreglerade åtaganden lönekostnadspålägget är avsett att täcka

finansieras i annan form. Till dess att detta genomförts kan avgiftssatsen sänkas med hänsyn till att de lagstadgade arbetsgivaravgifterna betalas i ordning. Som följd nämnda annan en av nu förändringar kan förordningen 1984:647 uppbörd vissa om av arbetsgivaravgifter från staten upphävas.

SOU l995:9 Överválgarzdert avseende de lagstadgade...

Det bör i sammanhanget påpekas att lagen 1984:668 om

uppbörd socialavgifter från arbetsgivare är under översyn. av Skattebetalningsutredningen har i uppdrag att utforma ett nytt enhetligt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Slutbetänkandet från utredningen kommer sannolikt att avges under 1995.

4.3 Administrativa konsekvenser

Den uppbördsdeklaration som andra arbetsgivare använder för redovisning innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter av använder de statliga arbetsgivarna redan i dag men endast för redovisning arbetstagarnas preliminära skatt. Om de statliga av

arbetsgivare som i dag betalar lönekostnadspålägg åläggs att

själva betala lagstadgade arbetsgivaravgifter bör de använda denna uppbördsdeklaration även för redovisningen av arbetsgivaravgifter. Eftersom uppbördsdeklarationen används redan i dag

innebär förändringen i denna del inte något större administrativt

merarbete. Om de statliga arbetsgivarna själva skall betala lagstadgade arbetsgivaravgifter innebär det att de också skall beräkna de arbetsgivaravgifter de har att betala. Lagen om socialavgifter medger undantag för vissa ersättningar när underlaget för arbetsgivaravgifterna skall beräknas. I princip gäller dessa undantag redan i dag för staten men eftersom lönekostnadspålägget betalas

helt enligt schablon saknar den enskilda statliga arbetsgivaren

möjlighet att tillämpa dem. Riksförsäkringsverket saknar i sin tur den information som krävs för att löpande tillämpa undantagsreglerna. Ett exempel där schabloniseringen är tydlig är när arbetsgivaren har arbetstagare anställda som är äldre än 65 år. Statliga

arbetsgivare betalar för dessa lönekostnadspålägg 38,5 procent

trots att dessa arbetstagare är undantagna i lagen om socialavgifter. Vad gäller ersättning till dessa arbetstagare är andra arbetsgi-

Övervägarzden avseende de lagstadgade...

vare enligt lag skyldiga att betala särskild löneskatt som uppgår till endast 21,39 procent. Jämfört med i dag skulle förändrade regler visserligen innebära ett visst administrativt merarbete för statliga arbetsgivare men samtidigt skulle vissa arbetsgivare kunna minska sina kostnader. När Riksförsäkringsverket gör den slutliga avräkningen av statens arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster tas för närvarande en schablonmässig hänsyn till hur stor andel av de statligt anställda som är äldre än 65 år. Lagen 1990:912 om nedsättning av socialavgifter ger möjlighet till nedsatta arbetsgivaravgifter i vissa fall. Reglerna riktar

sig dock enbart till näringslivet och berör därför inte myndig-

heterna. För affärsverken och de andra statliga arbetsgivare som redan i dag betalar de lagstadgade arbetsgivaravgiftema själva skulle en övergång till samma rutiner som gäller för andra arbetsgivare innebära mycket små förändringar. Skillnaden är att betalningsmottagaren blir skattemyndigheten och att arbetsgivarna själva skall beräkna underlagets storlek och vilket belopp de skall betala i arbetsgivaravgifter. Den diskuterade förändringen innebär ett visst mått av merarbete för de statliga arbetsgivarna. Detta torde dock vara ound-

vikligt vid varje förslag som undviker schabloner och lyfter fram de verkliga kostnaderna. Merarbetet är dessutom huvudsakligen

av övergångskaraktär. Harmoniseringen med reglerna för andra arbetsgivare innebär å andra sidan en förenkling i hanteringen av de inkomna avgifterna eftersom Riksförsäkringsverket kan hantera arbetsgivaravgifterna från samtliga arbetsgivare i ett sammanhang.

Övervägarzden avseende de lagstadgade... 39

4.4 Finansieringen ersättning för äldre

av

arbetsskador

Utredningen förordar att finansieringen ersättning för arbetsav skador i staten fortsättningsvis skall ske genom inbetalande av lagstadgad arbetsskadeavgift till Arbetsskadefonden. Beträffande ersättningen för sådana arbetsskador som inträffat före lagändringen är flera lösningar tänkbara. Som framgått avsnitt 3.2 skulle under 1993 arbetsskadeavav giften för sådana statliga arbetsgivare, vars arbetsskadeersättningar finansieras från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto ha uppgått till cirka 600 miljoner kronor, ifall sådan avgift betalats. Från inkomsttitel utbetalades detta år cirka 160 milsamma joner kronor i arbetsskadelivräntor. Affärsverken, exklusive Posten, skulle 1993 ha betalat en arbetsskadeavgift knappt 70 miljoner kronor. De debiterades drygt 60 miljoner kronor för sina arbetsskadelivräntor. Ett införande av samma regler för arbetsskadeersättningens finansiering för statliga arbetsgivare som för andra arbetsgivare medför att Arbetsskadefondens kassaflöde förbättras med cirka 450 miljoner kronor årligen, även om fonden övertar utbetalningen av ersättning för redan inträffade arbetsskador. Det föreligger således inte något finansiellt behov av att överföra extra medel till Arbetsskadefonden ifall fonden skulle överta betalningsansvaret för redan inträffade arbetsskadefall i staten eller, alternativt, av att fortsätta att finansiera ersättningen vid äldre skadefall enligt nuvarande ordning. Avsaknaden av försäkringsteknisk koppling mellan avgifter och ersättning i den all-

männa arbetsskadeförsäkringen innebär att några principiella

betänkligheter inte behöver hindra att även äldre ersättningsfall förs in under Arbetsskadefonden. Fonden utgör inte något själv-

ständigt rättssubjekt med egna förpliktelser utan ingår i det stat-

liga socialförsäkringssystemet. Samtidigt finns det rent allmänt skäl att söka hävda en mer strikt försäkringsteknisk syn i samband med de förändringar som

40 Överväganden avseende de lagstadgade...

utredningen föreslår. Affärsverken har arbetat under förutsättningen att de själva skall stå för kostnaden för de arbetsskador

deras anställda drabbas av. Övriga myndigheter kan genom inbe-

talningen av lönekostnadspålägget till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, varifrån arbetsskadeersättningen till deras anställda betalas, sägas ha betalt implicit försäkringspremie till en arbetsskadeförsäkringen. Det kan då synas skäligt att affärsverken fortsätter att betala ersättning för tidigare arbetsskador enligt de förutsättningar som gällde vid tiden för deras inträffande. För övriga myndigheter bör analogt staten såsom försäkringsgivare i nuvarande system bära betalningsansvaret för tidigare arbetsskador. Av praktiska skäl kan med tidigare skadefall tidpunkten avses för skadans reglering snarare än dess fysiska inträffande. Som skäl för att välja det första alternativet utredningen ser

fördelen med en snabb övergång till det systemet utan lång

nya en övergångsperiod där finansieringen arbetsskadeersättningeiw av sker enligt två system. Som visats föreligger de finansiella förutsättningarna för ett sådant tillvägagångssätt. För det andra alternativet talar dess överensstämmelse med försäkringsmässiga principer, vilka skulle ha tillämpats arbetsskadeförsäkringen om hade tecknats hos en fristående försäkringsgivare. Utredningen vill för sin del förorda det alternativet, senare men med det tillägget att statens betalningsansvar för de tidigare arbetsskador, vars ersättning finansieras inkomsttiteln genom Statliga pensionsavgifter, netto, överförs till Arbetsskadefonden utan kompensation. Skälet härför är att överförandet statens av

åtagande för arbetsskadeersättning, exklusive affärsverkens, till

Arbetsskadefonden leder till påfallande konsekvenser gynnsamma för fondens ekonomiska ställning. Skulle fonden ha drivits affärsmässiga grunder måste uppgörelse sådant innehåll te en av

sig mycket förmånlig. Beträffande affärsverkens för

ansvar tidigare arbetsskador bör detta, om nödvändigt, säkras ett genom speciellt regeringsbeslut;

Örerviiguiizcleri cnxwence de lagstadgade... 41

4.5 Effekter statsbudgeten

Utredningen har i uppdrag att belysa effekterna statsbudgeten av en övergång till arbetsgivaravgifter för de statliga arbetsgivarna. Med undantag för arbetsskadeavgiften är skillnaderna mellan staten och övriga arbetsmarknaden vad gäller de lagstadgade arbetsgivaravgifterna som tidigare påpekat endast av administrativ natur. Arbetsgivaravgifterna för huvuddelen av den statliga verksamheten betalas av Riksförsäkringsverket som finansierar avgifterna

med de lönekostnadspålägg myndigheterna betalat. Avgifterna

beräknas enligt regleringen i lagen 1981:691 om socialavgifter. Att låta denna arbetsgivare i stället själva beräkna och grupp betala sina arbetsgivaravgifter innebär inte någon förändring av hur avgifterna skall beräknas. De möjligheter till undantag i heräkningsunderlaget som i praktiken tillkommer bör enligt utredningens bedömning inte ha annat än marginella effekter. Någon påtaglig inverkan på statsbudgeten avseende annat än betalningsströmmar är inte aktuell. Arbetsgivaravgifterna för affärsverken, Riksbanken samt riksdagen, såvitt gäller dess ledamöter, betalas redan i dag av myndigheterna själva i enlighet med reglerna i lagen 1981:691 om socialavgifter. Den förändring som här är aktuell är endast en ny uppbördsrutin och att myndigheterna själva varje månad får beräkna sina avgifter. Betalningsströmmarna påverkas i så måtto att betalningen kommer att göras till skattemyndigheterna i stället

för till Riksförsäkringsverket. Statsbudgeten som helhet påverkas

dock inte av förändringen. Om den lagstadgade arbetsskadeavgiften införs för statliga arbetsgivare och ersättning vid nya arbetsskadefall finansieras via Arbetsskadefonden skulle detta i princip kunna ha märkbara finansiella effekter på statsbudgeten. I praktiken blir dock effekterna på statsbudgeten ringa. Statens ekonomiska ställning i dess helhet, det vill säga inklusive Arbetsskadefonden och andra fonder inom socialförsäkringssystemet, påverkas inte.

42 Överväganden avseende de lagstadgade SOU l995z9

..

Beträffande affärsverken leder den lösning utredningen förordar, nämligen att verken fortsätter att svara för ersättningen för tidigare arbetsskador, till att kassaflödet till Arbetsskadefonden övergångsvis förstärks med upp till cirka 50 miljoner kronor årligen. Denna effekt kommer så småningom att klinga av i takt med att äldre arbetsskadeersättningar faller bort och nya tillkommer. Motsvarande effekt, och det i betydligt större skala, har redan åstadkommits i och med bolagiseringarna av ett antal stora affärsverk. Vad gäller den ersättning för tidigare arbetsskador som staten betalar från inkomsttiteln Statliga pensionskostnader, netto, och

som uppgår till cirka 160 miljoner kronor årligen, anser utred-

ningen som tidigare sagts att betalningsansvaret bör överföras till Arbetsskadefonden utan kompensation. Om arbetsskadeavgiften införs för statliga myndigheter innebär det att dessa, exklusive affärsverk, kommer att betala cirka 600 miljoner kronor årligen till Arbetsskadefonden. Detta belopp kommer till största delen att finansieras ur myndigheternas ramanslag för förvaltningskostna-

der och belastar därmed i princip statsbudgeten. Det framstår

enligt utredningen som oskäligt att fonden skall tillföras budgetmedel nästan 600 miljoner kronor netto årligen under den långa

övergångsperiod när äldre arbetsskador dominerar. Genom att

överföra betalningsansvaret för äldre skador till Arbetsskadefonden begränsas denna belastning statsbudgeten till cirka 440 miljoner kronor årligen. I praktiken modifieras dessa slutsatser om effekter statsbudgeten väsentligt av att Arbetsskadefonden har ett ackumulerat underskott. Under de närmaste åren förväntas de årliga inbetalningarna till fonden överstiga utbetalningarna. Detta årliga över-

skott överförs till statsbudgeten såsom amorteringar den skuld

som uppkommit genom de senaste årens underskott i Arbetsskadefonden. Som tidigare redovisats uppgick denna skuld vid slutet av budgetåret 199394 till närmare 22 miljarder kronor. Om ytter-

ligare medel tillförs Arbetsskadefonden genom att statliga

arbetsgivare betalar arbetsskadeavgift kommer dessa, så länge ett

Överviigartden avseende de lagstadgade... 43

ackumulerat underskott kvarstår, genom amorteringsmekanismen att âterföras till statsbudgeten. Så länge ett ackumulerat underskott kvarstår i Arbetsskadefonden leder varje tillskott till fonden till att statsbudgetens saldo

förstärks i motsvarande grad. Detta medför att det övergångsvisa

nettotillskottet till Arbetsskadefonden som utredningens förslag till hantering av ersättningen för affärsverkens äldre arbetsskador medför också leder till en förstärkning av statsbudgeten. Skulle staten överta affärsverkens betalningsansvar för dessa skador blir effekten statsbudgeten neutral. En marginell negativ effekt på statsbudgeten kan uppkomma genom att bokföringstiden är någon dag längre för arbetsgivaravgifterna än för lönekostnadspålägget vilket leder till en viss ränteförlust för statsbudgeten. Ränteförlusten kan dock undvikas genom att i den aktuella lagtexten föreskriva att beloppet skall

vara bokfört senast förfallodagen. Det skall också påpekas att för-

fallodagen för de lagstadgade arbetsgivaravgifterna har tidigarelagts vilket ger en positiv ränteeffekt statsbudgeten.

4.6 Ikraftträdande

Om reglerna för staten vad gäller de lagstadgade arbetsgivaravgifterna skall anpassas till dem som gäller för arbetsmarknaden i övrigt finner utredningen det lämpligt att förändringarna genomförs snarast.

Av praktiska skäl är det rimligt att övergången sker vid ett

budgetårsskifte. Eftersom nästa budgetår är förlängt till 18 måna-

der grund av övergången till kalenderårsvisa budgetår från och

med 1997 förefaller den 1 juli 1995 vara ett naturligt val. Enligt vad utredningen erfarit ger detta tillräcklig tid till förberedelser för dem som berörs av förändringen. Att vänta med genomförandet till 1997 innebär ett onödigt dröjsmål.

44 Överväganden avseende dn lagstadgade

..

4.7 Kontrollrutiner

Som kontrollrutin gör Skattemyndigheten efter uppbördsårets utgång avstämning mellan den lönesumma arbetsgivarna en som uppgivit på uppbördsdeklarationerna vid redovisning arbetsav

givaravgifterna och den lönesumma arbetsgivarna angivit i

som

kontrolluppgiftsredovisningen. Om statliga arbetsgivare skall

tillämpa de regler för redovisning arbetsgivaravgifter gälav som ler för andra arbetsgivare kommer de automatiskt att omfattas av denna kontroll. I det fall de nya rutinerna skall gälla från och med den ljuli 1995 kommer inte denna kontroll att kunna genomföras för 1995. Därefter kan emellertid även statliga arbetsgivare omfattas av denna granskning. Under Övergångsåret bör det enligt vad Riks-

revisionsverket och Riksskatteverket uppger vara möjligt att med

relativt enkla medel åstadkomma rimlighetskontroll en av samma kvalitet som den kontroll sker i dag det statliga området som

vad gäller lönekostnadspålägget.

Utredningens bedömning

Efter att ha gått igenom vilka effekter blir följden låta som av att statliga arbetsgivare följa de regler för lagstadgade arbetsgivaravgifter som gäller för andra arbetsgivare konstaterar utredningen att inga hinder föreligger för att genomföra förändringen. Övergångsproblemen torde marginella förutom när det gäller vara

hanteringen av ersättningen för äldre arbetsskador. I detta fall

möjlighet

finns till acceptabla övergångslösningar. Utredningen

har funnit att inga starka skäl talar emot att låta regler råda samma för arbetsmarknaden i dess helhet och förordar därför sådan en lösning.

SOU W529

5 för

Principer finansieringen av avtalsförsäkringarna

l denna del utredningens arbete behandlas finansieringen av de av avtalade anställningsförmåner som för närvarande finansieras geinbetalning lönekostnadspålägg till statsbudgetens innom av komsttitel Statliga pensionsavgifter, netto. Dessa förmåner kan hänföras till fyra avtalsförsäkringar: avtalet ersättning vid personskada PSA o om

tjänstepensionsavtal PA-9l samt PA-SPR för officerare

o

avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring TGL-S

o pensionsersättning enligt Trygghetsavtalet TA. 0

5.1 Utredningens direktiv vad avser

avtalsförsäkringarna

Beträffande finansieringen avtalade förmåner säger direktiven av att utredningens uppgift skall vara att beräkna nivån avtals-

kostnader utöver lön samt föreslå hur dessa personalkostnader

skall administreras i ett system där arbetsgivaravgifter införs. Inriktningen bör att avtalskostnader utöver lön skall belasta vara respektive myndighetstatlig verksamhet och inte som i dagens system ha kollektiv finansiering. I direktiven sägs vidare att en därmed skapas incitament för myndigheten att såsom arbetsgivare påverka innehållet i avtalen så att en ur myndighetens synpunkt god avvägning mellan avtalens förmåner och kostnader uppnås. Som påpekas i avsnitt 1.2 måste direktiven i denna del tolkas så, att myndigheterna skall finansiera de avtalade anställningsförmånerna inom sina ramanslag för förvaltningskostnader. Genom lönekostnadspålägget kan detta i viss mening redan sägas ske, sedan det utformats som verkliga betalningar till statsbudge-

46 Principerförfrzansieringen av avtalsförsäkrinqarna

ten. Betalningar utöver lönekostnadspålägget tillämpas därutöver för finansieringen vissa anställningsförmåner utöver lön som av avtalats under senare tid, nämligen avgifterna till Försäkringsföreningen för det Statliga Området FSO för den kompletterande

ålderspensionen KÅPAN och till Trygghetsstiftelsen för ersätt-

ningar enligt Trygghetsavtalet. Alla dessa anställningsförmåner

har emellertid avtalats under den tid då statsmakterna hade att godkänna avtalen och i princip svara för förmånernas finansiering genom motsvarande anslag.

5.2 Gemensam försäkringslösning för det statliga

arbetsgivarkollektivet

Om ansvaret att trygga avtalsförmåner utöver lön skall åvila den enskilda myndigheten inom dess fasta ramanslag för totala förvaltningskostnader uppstår vissa principiella och praktiska frågor. De förmåner det här rör sig om är av försäkringsmässig natur, vilket innebär att utfallet av åtagandet för den enskilda myndigheten är osäkert både till värde och tidpunkt. Att bilda en gemensam försäkringsgivare för de berörda myndigheterna är då den natur-

liga lösningen, vilket påpekas i avsnitt 1.2. Denna försäkringsgi-

träder i de enskilda myndigheternas ställe vad förmåvare avser tryggande mot att myndigheterna betalar en försäknernas ringspremie. I förhållande till den nuvarande ordningen träder försäkringsgivaren i statens ställe. För staten råder ett generellt förbud mot att teckna externa försäkringar. Vissa undantag medges dock. Förbudet regleras i förordningen 1954:325 om försäkring av statens egendom m.m. Regleringen är för närvarande under översyn. Kammarkollegiet har i rapporten En intern försäkringslösning för staten, november 1994, regeringens uppdrag lämnat förslag till hur statens risk- och skadehantering bör utformas i framtiden. Kammarkollegiets förslag berör varken de i lag reglerade sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna eller de avtalsreglerade liv- och personskade-

Pritzciper för finansieringen av avralsförsäkringarna 47

försäkringarna för statligt anställda. Ett parallellt resonemang kan dock föras för dessa försäkringar. Det skäl som traditionellt förts fram mot externa försäkringslösningar för staten är att staten har en tillräcklig finansiell styrka

för att vara självförsäkrad. Staten är som kollektiv tillräckligt om-

fattande för att en intern lösning skall bli kostnadseffektiv. Genom att hålla samman kollektivet undviks att externa försäkringsgivare försäkrar gynnsamma risker medan sämre risker förblir oförsäkrade och ändå måste finansieras internt. Dessa argument äger motsvarande tillämpning på de förmåner och förpliktelser med inslag av risk som arbetsgivare på det statliga avtalsområdet förbinder sig till. En intern försäkringslösning för det statliga arbetsgivarkollektivet för att trygga avtalade anställningsförmåner överensstämmer således både med tillvägagångssättet övriga större avtalsområden och med principerna för hur staten försäkrar sig mot risker och skador i övrigt. Utredningen förordar därför att finansieringen och tryggandet av de anställningsförmåner som här behandlas sker genom att de statliga arbetsgivarna gemensamt bildar en försäkringsgivare som verkar på försäkringstekniska grunder. Vi återkommer i följande kapitel till hur försäkringslösningarna för de olika avtalsförsäkringarna lämpligen bör vara utformade. Den exakta utformningen måste i varje fall bli föremål för särskild utredning. I fråga om pensionsersättningen anser dock utredningen att en gemensam försäkringslösning är olämplig.

5.3 Fördelningseffekter i en försäkringslösning

Utredningen kommer i följande kapitel att närmare diskutera storleksordningen och strukturen de avgifter som krävs för att finansiera avtalsförmånema när rena försäkringslösningar införs. Vi vill dock redan nu behandla en viktig aspekt av en sådan övergång. Även varje kollektiv försäkringslösning innebär förom att säkringstagarna är beredda att dela riskerna för ogynnsamma ut-

48 Principer finansieringen aitalsförsälcringarrza av

fall med andra är det inte i överensstämmelse med principen om självständigt kostnadsansvar och marknadsmässighet ifall konstruktionen innebär att vissa arbetsgivareförsäkringstagare inom kollektivet systematiskt övervältrar kostnaden för sina avtalsförmåner de övriga. Om regeringen skulle överföra ansvaret för framtida anställningsförmåner helt och hållet de enskilda myndigheterna är det möjligt och i vissa fall rentav troligt att vissa myndigheter skulle finna det förmånligt att trygga den utfästa förmånen på hand egen snarare än genom en kollektiv försäkringslösning tillsammans med övriga statliga arbetsgivare, ifall försäkringspremierna sätts schablonmässigt lika. För del myndigheter kan risken för en arbetsskada eller för övertalighet med rätta uppfattas väsentvara ligt lägre än för andra. För de myndigheter vilkas anställda har ordinarie pensionsålder vid 65 år är givetvis tjänstepensionsåtagandet väsentligt billigare än för dem där pensionsålder 60 en år tillämpas. Även det inte står den enskilda myndigheten fritt om att trygga de avtalade förmånerna i egen regi eller söka försäkringslösningar utanför det statliga arbetsgivarkollektivet, utanser redningen det ligga i direktivens krav självständigt kostnadsansvar att försäkringspremiema differentieras ett försäkringstekniskt korrekt sätt mellan olika statliga arbetsgivare. En myndighet skall inte ha tydliga ekonomiska skäl för att vilja trygga sina avtalade förmåner annat sätt. Detta gäller i synnerhet de ekonomiskt tunga åtagandena.

Övergången till finansiering genom försäkringspremier i stället

för genom ett schablonmässigt bestämt lönekostnadspålägg kommer att fördela den ekonomiska bördan av tryggandet avtalsav förmåner ett annorlunda sätt än för närvarande sker. Vissa myndigheter kommer att kunna utsättas för betydande finansiella

påfrestningar. Eftersom denna systematiska skillnad i graden

av finansiering av tryggandet av de avtalade anställningsförmånerna

mellan myndigheter inte kan anses ha varit okänd när avtalen

ingicks och godkändes regeringen, förefaller det utredningen av skäligt att de anslag som för närvarande beviljas för att finansiera

SOU l995z9 Pririci;erirjirizmsieriizgeii av zvtalsñirsiikringczma 49

inbetalningen lönekostnadspålägget omfördelas vid överav gången till finansieringsform med försäkringspremien ny

5.4 Sambandet mellan förmåner och finansiering

En principiellt viktig fråga de avtalade förmånernas värde är om för arbetstagarna kan beroende av det sätt varpå de anses vara tryggas. Om så kan hävdas fallet blir en ändrad finansieringsvara form fråga berör arbetstagarorganisationerna i egenskap en som kollektivavtalspart. Utredningen har undersökt förhållandena av härvidlag och funnit att någon koppling mellan förmånernas utfästa värde och finansieringen deras tryggande inte föreligger. av Vid denna bedömning är det väsentlig betydelse att samtliav förmåner tryggande säkras genom inbetalande av lönega vars nu kostnadspålägget är vad kallar förmånsbaserade, till skillnad man från till exempel den kompletterande ålderspensionen som är en avgiftsbaserad förmån och redan nu finansieras genom särskilda premier till Försäkringsföreningen för det Statliga Området. Därmed föreligger ovillkorlig skyldighet för arbetsgivaren att en för att förmånen tryggas det ena eller det andra sättet. svara Skulle arrangemanget för tryggandet visa sig otillräckligt faller betalningsansvaret för utfästelsen tillbaka den enskilde arbetsgivaren och inom det statliga området i sista hand staten. Därmed är den avtalade förmånens värde för arbetstagarna oberoende de former i vilka arbetsgivaren den. Ändrade finansieav tryggar ringsformer för tryggandet är således enligt utredningens bedömning inte kollektivavtalsfråga utan ankommer arbetsgivaren parten att ensidigt ta ställning till. I pensionsavtalet PA-9l, 4

också uttryckligen att pensionsförmånerna finansieras av

anges arbetsgivaren. Utredningen har i sammanhanget närmare studerat vilka överväganden som gjorts vid konstruktionen av motsvarande avtalsförmåner och deras tryggande arbetsmarknaden i övrigt. Med undantag för pensionsersättningen har de avtalsförmåner som för

50 Principer för finansieringen av avralsjörsäkringarnr

närvarande finansieras genom lönekostnadspålägget paralleller. ibland nästan identiskt slag, privattjänstemännens avtalsomav råde. Där förefaller partsgemensam förvaltning av försäkringen, inklusive förvaltning fonderade avsättningar vara vanlig, även av ersättningarna till arbetstagarna är förmånsbaserade. Vid jämom förelse med denna praxis det privata området bör det vid bedömningen beaktas att enskilda arbetsgivare till skillnad från statliga myndigheter kan oförmögna att stå för sina utfästelser vara

vid betalningsinställelse och konkurs.

5.5 Finansieringen äldre försäkringsfall

av

Ersättningar enligt avtalsförsäkringarna utbenlas ofta under en längre tid efter det att försäkringsfall konstaterats föreligga. Det

kommer vid övergången till ett nytt system för tryggandet av av-

talsförmånema att finnas ett antal redan inträffade försäkringsfall, kräver utbetalningar under ett antal år framöver. Staten har som hittills stått försäkringsgivare vid tryggandet förmånerna som av och det är därför naturligt att staten behåller betalningsansvaret för ersättningarna för redan inträffade försäkringsfall vid tidpunk-

för övergången. Vad gäller tjänstepensionerna, som innehåller

ten mått långsiktigt sparande, måste inte bara ansvaret för ett stort av utbetalningarna till dem är pensionärer utan även garantin för som

intjänade pensionsrättigheter för ännu anställd: vid övergångstill-

fället behållas av staten. Staten har inte förrän i den årsredovisning som läggs fram vå- 1995 redovisat försäkringsåtagandena till sina anställda, varav ren

pensionsåtagandet är det helt dominerande, eller belastat sina åta-

ganden med den implicita lånekostnaden. Den hittillsvarande bristen redovisning statens försäkringsåtagande kan leda till av speciella problem i samband med övergången till ett försäkringstekniskt system. Utbetalningarna av pensioner motsvaras av att

pensionsskuld reduceras och de utgör följaktligen inte nå-

statens kostnad för staten, oavsett i vilken form premier för täckandet gon

SOU l995z9 Principer förfincmsieringerz av avtalsförsäkringarrza 5I

löpande pensionsåtaganden betalas. På grund av den tradi-

av nya tionellt kassaflödesorienterade redovisningen i staten blir emellertid utbetalningarna belastning statsbudgeten när de endast en motsvaras reduktion i en bokförd skuld och inte balanseras av en ett motsvarande kassainflöde. Detta kan bli ett hinder för inföav randet försäkringstekniska och marknadsmässiga lösningar, av särskilt mot bakgrund av dagens ansträngda statsfinansiella läge. Utredningen kommer i kapitel där tjänstepensionsförsäkringens finansiering behandlas, skissera lösningar vilka kan hålla nere den statsfinansiella belastningen utan att avkall görs det nya systemets försäkringstekniska egenskaper.

5.6 Icke-statliga arbetsgivares deltagande i det

statliga finansieringssystemet

En särskild fråga gäller hanteringen av de avtalade förmånernas finansiering hos icke-statliga arbetsgivare som tillämpar de statliga bestämmelserna för tjänstepension, tjänstegrupplivförsäkring och i några fall personskadeersättning och är anslutna till det statliga finansieringssystemet i kraft av förordning eller särskilda

regeringsbeslut. De ersättningar från inkomsttiteln Statliga

pensionsavgifter, netto betalas ut till arbetstagare hos denna som kategori arbetsgivare finansieras genom att arbetsgivaren betalar

reducerat lönekostnadspålägg eller särskilda avgifter. En utförlig

presentation de arbetsgivare erbjudits sådana särlösningar av som ges i bilaga Utredningen har sett det ingå i sitt uppdrag att finna lösningar för dessa arbetsgivare möjliggör fortsatt anslutning till det fisom nansierings- och tryggandesystem som gäller för statliga arbetsgi-

vare. Försäkringstekniskt uppbyggda konstruktioner som dem ut-

redningen förordar tillåter också arbetsgivare som tillämpar statliga avtal att lika villkor ansluta sig till det för statliga arbetsgivare gemensamma tryggandesystemet. Detta kan ske genom att den icke-statlige arbetsgivaren ansöker om att bli i särskild ord-

Princi er lör inansierirzaen av avfals örsiikrin arna O

ning ansluten till försäkringsgivaren för ifrågavarande avtalsförsäkring eller genom att han blir frivillig medlem i Arbetsgivarverket, varvid avtalsförmånernas tryggande följer av medlemskapet. I ingendera fallet behövs förordningar eller särskilda regeringsbeslut.

6 Personskadeavtalet

6.1 Personskadeavtalets omfattning och finansiering

De avtalsenliga ersättningarna vid arbetsskada till arbetstagare i staten regleras i Personskadeavtalet PSA. Dess bestämmelser har genom lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada m.m. utsträckts till att gälla samma grupper som omfattas av lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd. PSA kompletterar lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring LAF jämför kapitel 3 genom att etablera en ersättningsnivå vid personskada som skall överensstämma med skadeståndsrättsliga normer. Ersättningar beslutas av Statens trygghetsnämnd och betalas ut av Riksförsäkringsverket. Statens trygghetsnämnd utnyttjar därvid det kanslistöd som det privata partsorganet Arbetsmarknadsför-

säkringar-trygghetsförsäkring AMF-trygghetsförsäkring till-

handahåller enligt särskilt avtal med regeringen jämför avsnitt 6.3. Av praktiska skäl ombesörjs utbetalningarna av ersättning till enskilda enligt PSA eller, vid tillämpliga fall, enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada m.m. av AMF-trygghetsförsäkring, som därefter debiterar Riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket erhåller i sin tur medel genom direktdebitering av affärsverken eller genom att belasta inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter. netto. Under budgetåret 199394 belastade Riksförsäkringsverket inkomsttiteln med cirka 90 miljoner kronor för utbetalade ersättningar enligt PSA:s bestämmelser. Enligt uppgifter från AMFtrygghetsförsäkring utbetalades under motsvarande tidsperiod ersättningar enligt PSA knappt 87 miljoner kronor till nuvarande

och förutvarande statsanställda utom affärsverk, varav ett mind-

Personskadeszvralet

och minskande belopp verksamhet som numera drivs re avser under kommunalt huvudmannaskap. Drygt 13 miljoner kronor betalades ut enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada Båda dessa typer av utbetalningar skall slutligt belasta inm.m. komsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto. Utredningen anser sig på grundval dessa uppgifter kunna dra slutsatsen att ersättningav enligt PSA till anställda i nuvarande statlig verksamhet utom ar

affärsverk uppgår till mellan 80 och 90 miljoner kronor per år.

De verksamheter, under andra halvåret 1993 hade ställsom

ning statliga affärsverk, debiterades under budgetåret

som 199394 Riksförsäkringsverket för ersättningar enligt PSA av knappt 45 miljoner kronor. Därav stod Posten för 20 miljoner kronor. Enligt uppgifter från AMF-trygghetsförsäkring över utbetalade ersättningar är utbetalningarna under samma period inte

oväsentligt lägre: drygt 35 miljoner kronor, Posten stod för

varav cirka 18,5 miljoner kronor.

6.2 Avtalad arbetsskadeersättning övriga

arbetsmarknaden

PSA utgör det statliga området motsvarigheten till Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA arbetsmarknaden i övrigt. Bestämmelserna i PSA överensstämmer i stort med dem i TFA. Båda avtalen har nyligen omförhandlats. TFA meddelas genom försäkringskonsortiet AMF-trygghetsförsäkring, handlägger som skadefallen. Till skillnad från vad som gäller vid handläggningen

av de statliga arbetsskadorna beräknar AMF-trygghetsförsäkring vid skadefall inom TFA-området fram den försäkringstekniska

risken för olika framtida utfall och kan därmed uppskatta skadans förväntade ekonomiska konsekvenser. Premiens storlek för TFA varierar starkt mellan arbetare och tjänstemän på det privata avtalsområdet. För arbetare utgör den 1,0 procent av bruttolönen, för tjänstemän endast 0,05 procent. För den kommunala motsvarighe-

Personskadeavtalet 55

ten TFA-KL betalar arbetsgivaren enhetlig premie 0,48 en procent av bruttolönesumman. Vid den premiesättning som tillämpas för TFA är att beakta att tidigare inbetalade premier under försäkringens uppbyggnadsskede bildat en försäkringsteknisk betydande avkastreserv som ger ning och bidrar till att hålla behovet löpande premieintäkter av nere. Detta är skälet till att statliga bolag tidigare varit affärssom verk men under den senaste tiden tecknat TFA och anslutit sig till

AMF-trygghetsförsäkring betalar en något högre premie än den

annars tillämpade. De 45 miljoner kronor som Riksförsäkringsverket under 199394 debiterade affärsverken med flera, inklusive Posten, för utbetalningar enligt PSA motsvarar 0,35 procent ifrågavarande av verks lönesumma. De verkliga utbetalningarna under denna peri-

od enligt AMF-trygghetsförsäkring motsvarar 0,28 procent

av lönesumman. Om vi utifrån uppgifterna uppskattar ersättovan ningarna enligt PSA till anställda i nuvarande statlig verksamhet utanför affärsverken till cirka 85 miljoner kronor under 199394, motsvarar det cirka 0,20 procent av dessa verksamheters lönesumma. Mot bakgrund av de premier som tas ut för TFA ligger en försäkringstekniskt motiverad premiesats för PSA sannolikt kring

dessa procenttal. Skall en försäkringsteknisk inledningsvis

reserv byggas upp behöver premien kanske ligga något högre. En korrekt beräknad försäkringsteknisk premie för PSA bör enligt uppgift

från AMF-trygghetsförsäkring möjlig att beräkna befint-

vara ligt underlag över hittills inträffade skadefall i staten.

Försäkringsgivare vid arbetsskada

Utredningens bedömning är att försäkringslösning liknande

en den som tillämpas för TFA bör införas för PSA. Därvid kan alternativet att ansluta statliga arbetsgivare till AMF-trygghetsförsäkring övervägas. Denna försäkringsgivare har förhållandevis en komplicerad uppbyggnad. Själva försäkringskonsortiet består av

56 Personskadeavtalet SOU 1995

försäkringsbolagen Folksam 50 procent, Skandia 38 procent

och Trygg-Hansa 12 procent. Mellan konsortiet å ena sidan och

SAF, LO och PTK å den andra har särskild överenskommelse träffats meddelande och administration av TFA. Kommunom och Landstingsförbunden och deras motparter har anslutit sig till AMF-trygghetsförsäkring i särskild ordning utan att en motsvarande överenskommelse har träffats. Konsortieledningen består av representanter för parterna i överenskommelsen om TFA liksom den finansdelegation som råder ledningen i frågor rörande finansförvaltningen inom AMF-trygghetsförsäkring. Till delegationen är också kontaktman för den kommunala sektorn knuten. För en den löpande administrationen av AMF-trygghetsförsäkring svarar ledningsgrupp bestående företrädare för de i konsortiet inen av

gående försäkringsbolagen. I TFA-nämnden ingår förutom repre-

sentanter för ledningsgruppen representanter för de berörda arbetsmarknadspartema, inklusive den kommunala sektorn. Förutom att behandla frågor av principiell betydelse prövar TFAnämnden tvistiga fall. En skiljenämnd avgör enligt bestämmelse i kollektivavtal slutligt tvister om tolkningen av TFA. Den institutionella uppbyggnaden kring PSA uppvisar redan betydande likheter med AMF-trygghetsförsäkring. Det skadereglerande arbetet vid tillämpningen av PSA sköts av handläggare anställda vid AMF-trygghetsförsäkring. Statens trygghetsnämnd har sammansättning och utför uppgifter som i stort överensen stämmer med TFA-nämndens. Tvister om tolkningen av PSA avgörs i sista hand av den statliga skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor. Den konstruktion för tryggande av skadeersättning som TFAtrygghetsförsäkring representerar med ett konsortium av försäkringsbolag försäkringsgivare kan komma att omprövas bland som annat konkurrensbegränsningsskäl. Utredningen vill inte obeav

tingat föreslå anslutning av statliga arbetsgivare till denna försäk-

ringslösning, även om relationerna mellan statens företrädare och AMF-trygghetsförsäkring är väl inarbetade.

Persønskadeavtalet 57

6.4 Utredningens bedömning

Utredningen föreslår att regeringen ger Arbetsgivarverket i uppdrag att utarbeta förslag till hur tryggandet av arbetsskadeersättningen enligt PSA skall ordnas under den förutsättningen att den kollektiva finansieringen av ersättningen över inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto upphör från den l januari 1997. Fördelen med att samverka med andra arbetsmarknadssektorer, till exempel anslutning till AMF-trygghetsförsäkring, bör genom ställas mot de fördelar lösning för det statliga avtalssom en egen området kan ge. Likaså bör frågan om en premiedifferentiering mellan arbetsgivare inom avtalsområdet prövas. Förslaget skall säkerställa att sådana arbetsgivare utan att statliga som vara myndigheter för närvarande har rätt enligt särskilt regeringsbeslut att utnyttja det statliga tryggandesystemet för PSA ges möjlighet att fortsättningsvis trygga sina åtaganden vid arbetsskadefall. Även sådana arbetsgivare i dag inte är anslutna till det statlisom tryggandesystemet för.PSA har naturlig koppling ga men som en till det statliga området skall ha möjlighet att ansluta sig till systemet. Vad gäller finansieringen av ersättningen för de arbetsskadefall som inträffat före det att ett nytt finansieringssystem för PSA införs, bör samma principer tillämpas som för finansieringen av ersättningen för arbetsskadefall enligt LAF, vilka inträffat innan statliga arbetsgivare anslutits till Arbetsskadefondens finansie-

ringssystem se avsnitt 4.4. Därmed skulle staten fortsättningsvis

stå för åtminstone de arbetsskadeersättningar enligt PSA som fram till den nya ordningens införande belastat inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto. Ersättningar enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada m.m. skall även fortsättningsvis betalas över statsbudgeten och finansieras med särskilt anslag.

7 Tjänstepensionerna

7.1 Allmänt statliga tjänstepensioner

om

De statliga tjänstepensionerna enligt de statliga pensionsavtalen PA-91 och PA-SPR erbjuder arbetstagare i staten ett flertal förmåner varav ålderspension och sjukpension utgör de ekonomiskt tyngsta delarna. Utbetalade pensionsförmåner för arbetstagare vid statliga myndigheter belastar inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto och myndigheterna anses finansiera pensionsförmånerna inklusive särskild löneskatt pensionskostnader genom inbetal-

ning av lönekostnadspålägget.

Affärsverken finansierar förmånerna i egen regi med det viktiga undantaget Statens järnvägar som betalar en avgift 9,6 procent sänkt den l juli 1994 från tidigare ll procent lönesum-

man mot att pensionsförmåner till dess anställda samt särskild lö-

neskatt pensionskostnader utbetalas från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto. Vissa icke-statliga arbetsgivare betalar i samma syfte särskilda pensionsavgifter eller reducerat lönekost-

nadspålägg. Vilka icke-statliga arbetsgivare som omfattas av det

statliga gemensamma finansieringssystemet för tjänstepensioner regleras i förordningen 1991:1427 tjänstepension för vissa om arbetstagare med icke-statlig anställning och genom särskilda regeringsbeslut. En detaljerad genomgång av nuvarande ordning för pensionsfinansieringen för dessa arbetsgivare ges i bilaga Det statliga pensionssystemet är ett fördelningssystem, där det saknas försäkringsteknisk koppling mellan de avgifter en arbets-

givare betalar in till försäkringsgivaren och pensionsförmånerna.

Ett fördelningssystem är följaktligen beroende av att ha rätten att infordra betalningar av dem som ingår i systemet utan att den betalande därmed erhåller någon urskiljbar förmån eller rätt. För-

60 Uänsteperzsiorzema SOU l995

delningssystem är därför bara möjliga att upprätthålla i offentligrättsliga sammanhang. Utredningens direktiv säger inte uttryckligt att finansieringen det statliga pensionssystemet skall utformas försäkringsav tekniska grunder, man utesluter möjligheten att myndigmen om heterna skall sköta finansieringen i egen regi kan direktiven inte tolkas i annan riktning. Regeringen uppdrog i november 1992 och oktober 1993 Riksrevisionsverket och Statens löne- och pen-

sionsverk att utreda frågan om statens tjänstepensionsåtagande.

Dessa avlämnade sin slutrapport i början av 1994. Rapporvar terna innehåller förslag till införandet av en försäkringsmodell av

premiereservtyp för hanteringen av statens pensionskostnader.

Med anledning härav har regeringen i 1994 års kompletteringsproposition konstaterat att den av Riksrevisionsverket och Statens löne- och pensionsverk föreslagna försäkringsmodellen i huvudsak kan ligga till grund för förändringar i redovisningen av statens

pensionsåtaganden och i beräkningen av kostnader för pensions-

förmåner till arbetstagare i staten. Därav drar utredningen för eget vidkommande slutsatsen att finansieringen av myndigheternas

tjänstepensionsåtaganden framöver skall bygga försäkrings-

tekniskt beräknade premier.

Staten har hittills inte bokfört sin pensionsskuld, men i regeringens uppdrag till Statens löne- och pensionsverk ingick att beräkna och redovisa denna. I sin slutrapport om statens pen-

sionsåtagande beräknar Statens löne- och pensionsverk värdet av pensionsåtagandet enligt statlig pensionplan som finansieras över

inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto till drygt 60 miljarder kronor. Detta belopp inkluderar Statens järnvägars åtaganden övriga affärsverks vilka finansierar dem i egen regi. Penmen sionsskulden hos nuvarande övriga affärsverk uppskattar Statens löne- och pensionsverk till 1,6 miljarder kronor. Statens pensions-

skuld kommer att redovisas officiellt för första gången i Riks-

revisionsverkets publikation Årsredovisning för staten avseende

budgetåret 199394. Statens löne- och pensionsverk har i sin slutrapport gjort beräkningar över vilka premier de olika tjänstepensionsförmånerna

SOU l 995 Tjänstepensionerna Öl

inklusive pensionsersâittningen, se kapitel 9 skulle betinga i en försäkringslösning. För en genomsnittlig myndighet vars arbetstagare har ordinarie pensionsålder vid 65 år blir den genomsnittliga premien för förmåner enligt PA-9I drygt 7 procent av lönesumman därvid iir premiekostnaden för pensionsersättning och kompletterande ålderspension samt särskild löneskatt pensionskostnader inkluderade. För pensionsförmåner för arbets-

tagare med rätt att avgå med full ålderspension före 65 års ålder

blir den försåikringstekniska premien avsevärt större.

7.2 En jämförelse med privattjänstemännens

pensionssystem

En jämförelse till Statens löne- och pensionsverks beräkningar över försäkringsmodellens finansiella konsekvenser erbjuder privattjänstemännens avtalade tilläggspension ITP. ITP:s pensionsförmåner har liknande karaktär som de som följer av det statliga pensionsavtalet PA-9l. ITP är uppbyggt som ett premiereservsystem och pensionsåtagandena tryggas att arbetsgivaren genom betalar försäkringstekniskt beräknade premier till försäkringsbolaget SPP, som är ett av arbetsgivarna bildat ömsesidigt bolag med ett betydande kapital att förvalta. Även ITP:s pensionsom förmåner formellt är förmånsbestämda sitter representanter för arbetstagarorganisationerna i SPP:s styrelse. Denna tar ställning till premiesättningen men även till om överskott i försäkringsrörelsen skall kunna utnyttjas till värdesäkring av intjänade och utgående pensioner. Så har också regelmässigt skett. I praktiken har således överskott i finansförvaltningen lett till både lägre premier för arbetsgivaren och bättre pensionsförmåner för arbetstagarna. I detta avseende uppstår en klar skillnad mot regelverket för statliga pensionsförmåner, där den värdesäkring som utgår stipuleras i pensionsavtalet. En privat arbetsgivare kan alternativt trygga sitt åtagande för ålderspension enligt ITP-planen genom skuldföring i det egna

62 Tjänsteøensionerna

företaget. I så fall måste han teckna kreditförsäkring för belopen pet i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti FPG och registrera

pensionsåtagandet i Pensionsregisterinstitutet PRI. För detta

betalar han årliga avgifter cirka 0,5 procent av pensionsskulden. ITP-avtalet innehåller i likhet med de statliga pensionsavtalen

pensionsförmåner av olika karaktär, vilka motiverar att premier och kapitalavsättningar sker efter olika principer för olika förmå-

ner. ITP-premien kan variera betydligt mellan olika arbetsgivare

beroende olikheter i personalstrukturen. Den genomsnittliga

premien för 1994 uppgår till 6,1 procent av bruttolönen. ITPpremien inkluderar kostnaden för kompletteringspensionen ITP-K. Dess motsvarighet det statliga avtalsområdet utgörs av kompletterande ålderspensionen, den så kallade KÅPAN, vilden ken finansieras i särskild ordning premieinbetalningar till genom Försäkringsföreningen för det Statliga Området för närvarande 1,5 procent av lönesumman. ITP-premien understiger således med cirka 2,5 procentenheter den pensionspremie Statens löne- och pensionsverk i sin försäkringsmodell beräknat för den genom-

snittliga statliga myndigheten tillämpar pensionsåldern 65 år.

som Denna betydande skillnad förklaras huvudsakligen av den under

lång inom ITP-syste-

tid av överskott uppbyggda premiereserven met. Utredningen saknar förutsättningar att föra arbetet att fast-

ställa försäkringstekniskt beräknade premier för tjänstepensions-

förmåner längre än de kalkyler som Statens löne- och pensions-

verk presenterat i sin rapport över statens tjänstepensionsåtagan-

den. Utredningen vill understryka betydelsen att det återståav ende arbete utformningen av försäkringsmodellen som rege-

ringen aviserat i 1994 års kompletteringsproposition snabbt ge-

nomförs så att modellen kan börja tillämpas från den 1 januari 1997.

Tjänstepensionerna 63

Försäkringsgivare i en statlig försäkringsmodell

Utredningen finner det motiverat att närmare behandla frågan

om hur försäkringsmodellens institutionella bör utformas när ram

statliga arbetsgivare betalar försäkringspremier i syfte att trygga

sina löpande pensionsutfästelser. Om full överensstämmelse med den privata sektorns pensionssystem eftersträvas borde det stå det statliga arbetsgivarkollektivet fritt att självt välja eller bilda en

försäkringsgivare, som mottar premier, förvaltar premiereserven och ansvarar för pensionsutbetalningarna till förmånstagarna. Utredningen menar att detta alternativ inte utan vidare skall

avvisas, eftersom de statliga arbetsgivarna därigenom får fullt ta ansvar för alla aspekter sina pensionsåtaganden, samtidigt av som

statens och myndigheternas totala ekonomiska ställning inte för-

sämras med en sådan lösning. De utbetalningar till utomståenen

de försäkringsgivare som sker från de statliga myndigheterna

motsvaras nämligen av att deras pensionsåtagande gentemot

arbetstagarna minskar i motsvarande grad. Den externa statsskulden, såsom den traditionellt redovisas, och statsbudgetens

kassamässiga utfall påverkas dock negativt att betalningar görs

av

till en försäkringsgivare utanför staten. I rådande statsfinansiella

läge kan utredningen därför finna skäl för att fonderade pensionsmedel inte läggs utanför staten. I så fall är det enligt utredningens mening viktigt att funktio-

nen som försäkringsgivare urskiljs så tydligt som möjligt. Som

sådan kan Styrelsen för statens tjänstepensionsfond inrättas som särskild myndighet. Denna styrelse kan företräda arbetsgivarna eller vara partssammansatt. Styrelsen skall ha ett övergripande an-

svar för försäkringsmodellens tillämpning och besluta premie-

om

sättning, annat utnyttjande av överskottsmedel, försäkringsteknis-

ka grunder, etcetera. Förmåner som inte följer bestämmelserna i statliga av pensionsavtal, eller motsvarande, skall inte hanteras Statens tjänsav tepensionsfond. Det innebär att sådana pensionsförmåner för som

Tjänstepensionema SOU 1995

närvarande betalas ut från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter,

netto utan stöd av statligt pensionsavtal skall finansieras genom särskilda anslag. En detaljerad genomgång vilka pensionsförav måner som skall omfattas av försäkringsmodellen och falla under Statens tjänstepensionsfonds ansvar görs i avsnitt 7.4. Statens tjänstepensionsfond mottar premieinbetalningar från de

anslutna arbetsgivarna och betalar ut de pensionsförmåner som

tryggats genom premierna. Fondens behållning skall tillgodoskrimarknadsmässig avkastning, som kan bestämmas efter vas en olika grunder. Ett tilltalande alternativ vore enligt utredningens mening att tillgodoskriva fondkapitalet samma avkastning som

den som uppnås vid förvaltningen av pensionsmedlen inom För-

säkringsföreningen för det Statliga Området. Över denna förvaltning har avtalspartema ett direkt inflytande. Eftersom Statens tjänstepensionsfonds avkastning påverkar pensionskostnadernas

storlek, är det skäligt att arbetsgivarna kan påverka denna av-

kastning. Enligt utredningens mening det därför också önskvärt att vore viss andel det belopp betalas in som försäkringspremier en av som i det systemet successivt blir fritt för placering kapitalnya

marknaden, givetvis under de begränsningar avseende risk som

allmänt gäller för placeringar tryggar pensionsåtaganden. som Denna andel kan växa i takt med att det statsfinansiella läget stabiliseras och nettot fondens in- och utbetalningar ger utav härför. Det är också möjligt att inledningsvis begränsa rymme placeringsrätten till att endast avse värdepapper utfärdade av svenska staten. På så sätt kan finansförvaltning i begränsad en skala byggas på ett tidigt stadium. Ansvaret för denna förupp

valtning skall åvila Styrelsen för statens tjänstepensionsfond. Beträffande de pensionsåtaganden gentemot sina arbetstagare

som staten redan ådragit sig och som Statens löne- och pensionsverk beräknar till drygt 60 miljarder kronor har såväl Statens löne- och pensionsverk som Riksrevisionsverket föreslagit att beloppet redovisas som statens pensionsskuld och belastas med en kalkylmässig kapitalkostnad. Utredningen finner det rimligt att

denna statens pensionsskuld tas upp som tillgång i form av ford-

SOU [995 29 fjäimvtzepensvkmerna 65

ran staten hos Statens tjänstepensionsfond och där tillgodoskrivs motsvarande kalkylmässiga avkastning samtidigt som fonden övertar ansvaret för de pensionsutbetalningar som motsvarar statens pensionsskuld. Hur avkastningen denna tillgång hos Statens tjänstepensionsfond skall bestämmas och hur eventuellt överskott skall användas bör bli föremål för ytterligare utredning. Statens löne- och pensionsverk skall enligt utredningen kvarstå som administratör av den statliga tjänstepensionen men bör därutöver erbjuda Styrelsen för statens tjänstepensionsfond kanslistöd i erforderlig utsträckning, bland annat vad försäkringsteknisavser ka frågor. I samband med att en försäkringsmodell införs för den statliga

tjänstepensionen bör den särskilda löneskatten för pensionskost-

nader tas ut skatt inbetalade premier i stället för skatt som som utbetalade pensioner. I konsekvens härmed bör i samband med överförandet av statens pensionsskuld till Statens tjänstepensions-

fond det överförda beloppet engångsbelastas med särskild löne-

skatt. Tillgångarna i Statens tjänstepensionsfond bör också belastas med avkastningsskatt samma sätt som sker med motsvarande tillgångar i försäkringsbolag. Utredningen anser att det finns tydliga fördelar med att inrätta Styrelsen för statens tjänstepensionsfond på ett tidigt stadium så att utredningsarbetet om införandet av en försäkringsmodell för den statliga tjänstepensionen kan slutföras i dess regi. Utform-

ningen och skötseln av ett försäkringstekniskt uppbyggt pensions-

system är komplicerade företeelser där den omedelbara kopplingen till förestående operativ verksamhet måste bedömas vara klar fördel. Utredningen föreslår därför att Styrelsen för statens en tjänstepensionsfond inrättas från den 1 januari 1996 och ges i

uppdrag att slutföra arbetet med att införa en försäkringsmodell

för den statliga tjänstepensionen från den l januari 1997. Förslag till instruktion för Styrelsen för statens tjänstepensionsfond bör utarbetas av den utredning om införandet av en försäkringsmodell som snarast bör tillsättas. Underlag för utredningsarbetet utgör bland annat Statens löne- och pensionsverks och Riksrevisions-

66 Tjänstepensionerna

verkets ovannämnda utredningar statens pensionátagande och om denna utrednings betänkande.

7.4 Förmåner omfattas

som av

försäkringsmodellen

Av de pensionsförmåner som i dag hanteras över nkomsttiteln

Statliga pensionsavgifter, netto bör endast de som följer av pen-

sionsplan enligt kollektivavtal för det statliga avtalsonrådet ingå i Statens tjänstepensionsfonds ansvarsområde och beräknas och

re-

dovisas enligt försäkringsmodellen. Statens löne- 02h pensionsverk har i sin slutrapport över statens tjänstepensonsåtagande gjort en systematisk genomgång av olika pensonsförmåner

utifrån kriteriet huruvida de är lämpade att. hanteras försäkinom

ringsmodellen eller Utredningen gör utifrån redovisningen i Staters löne- och

pensionsverks rapport för egen del följande bedömnirg. I försäkringsmodellen skall ingå statliga tjämtepensioner, varmed avses förmåner som utfästs av arbetsgivare det statliga eller näraliggande avtalsområden enligt:

0 pensionsavtalet PA-91, Pensionsplan för arbetstagare hos staten med flera, 0 pensionsavtalet PA-SPR för yrkesofficerare, 0 förordningen 1991:1427 om tjänstepensim för vissa

arbetstagare med icke-statlig anställning som föreslås av-

vecklad och ersatt med avtalsreglerad rätt til tjänstepension, 0 motsvarande bestämmelser enligt särskilt avtalför anställda i riksdagen och dess verk, förmåner enligt motsvarande äldre pensionsbastämmelser, 0 utom vad avser lärarpensioner.

Tjänstepensionema

Under begreppet statliga tjänstepensioner faller följande för-

månsslag:

o ålderspension o sjukpension kompletterande delpension o efterlevandepension o o kompletterande efterlevande-familjepension egenlivränta o kompletterande efterlevande-familjelivränta. o

Den kompletterande ålderspensionen enligt PA-9l KÅPAN in-

går inte bland de förmåner som skall hanteras i den försäknya ringsmodellen, eftersom den redan finansieras i särskild ordning med premieinbetalningar till ett fonderingssystem inom Försäkringsföreningen för det Statliga Området. Enligt utredningens mening skall övriga förekommande pensionsförmåner inte inkluderas i försäkringsmodellen eftersom de inte är reglerade i pensionsplan och meningsfull försäkringsen teknisk premieberäkning inte låter sig göras. I de fall förmånstagaren dessutom äger rätt till förmåner enligt statlig pensionsplan kan dock regeringen vid beslut om att pensionsförmån skall annan

utgå överlåta till Statens tjänstepensionsfond att sköta utbetal-

ningarna. Det förutsätts därvid att regeringen genom särskilt anslagsbeslut till Statens tjänstepensionsfond avsätter ett belopp som ger försäkringsteknisk kapitaltäckning för det till fonden överlåtna pensionsåtagandet. Exempel pensionsförmåner som lämpligen hanteras sådant sätt är förordnandepensioner och pensioner i särskild ordning. När pensionsförmånerna saknar samband med statliga tjänstepensioner bör enligt utredningens mening Statens tjänstepensionsfond inte anlitas för att trygga förmånen. Däremot är det naturligt att Statens löne- och pensionsverk vid behov ger regeringen eller

annan myndighet stöd vid försäkringstekniska beräkningar och

verkställande av utbetalningar. Exempel denna typ av förmåner

Tjänstepensionerna SOU |995

utgör försvarsmaktens reservpensioner, pensioner till lokalanställda inom utrikesförvaltningen, pensioner till lärare i tidigare statligt reglerad tjänst, statsrådspensioner och riksdagsmannapensioner. Utredningen anser i likhet med Statens löne- och pen-

sionsverk att dessa pensionsförmåner skall finansieras och utbeta-

las särskilt anslag till den statliga myndighet till vars verkgenom samhetsområde den förmånsgrundande ställningen är knuten. Det finns sedan tidigare överenskommelser mellan staten och andra försäkringsgivare om regler för kostnadsbidrag för över-

tagna pensionsåtaganden med mera i samband med att arbetstaga-

re övergår från statlig verksamhet till verksamhet med annan huvudman och vice Det är naturligt att dessa regler övertas versa. och tillämpas av Statens tjänstepensionsfond. I samband därmed bör säkerställas att reglerna för kostnadsbidrag överensstämmer med försäkringsmodellens försäkringstekniska struktur. Vissa kostnadsbidrag begränsad omfattning utbetalas av av staten på grund av för länge sedan inträffade förändringar; inga nya pensioneringsfall äger rum. Förutsatt att dessa bidrag blir korrekt invärderade i den pensionsskuld Statens tjänstepensionsfond övertar från staten kan fonden givetvis överta betalningsansvaret för kostnadsbidragen vid försäkringsmodellens införande. Utredningen förordar dock att dessa historiskt betingade betalningar från staten till annan huvudman slutregleras med engångsbelopp. Statens bidrag till lärarnas pensioner har delvis samma karaktär förutom att bidraget har en något annorlunda utmen formning innebär åtagandets ekonomiska omfattning att det måste behandlas i särskild ordning. Det är inte heller inkluderat i Statens löne- och pensionsverks beräkning statens tjänstepensionsav skuld.

SOU 1995 Fjáirttteperzsiorzerna 69

7.5 Arbetsgivare som omfattas av försäkringsmodellen

Styrelsen för statens tjanstepensionsfond skall besluta om ickestatliga arbetsgivares ratt att ansluta sig till det statliga systemet för tryggande pensionsåtaganden. Det får förutsättas att de av arbetsgivare som är medlemmar i Arbetsgivarverket och för vars rakning verket tecknat pensionsavtal är anslutna till Statens tjáinstepensionsfond. l övrigt bör gälla att de arbetsgivare som tilllampar statliga pensionsavtal kan beviljas rätten att välja Statens tjåinstepensionsfond som törsükringsgivare om de betalar försäkringstekniskt beräknade premier och en anslutning inte bedöms som uppenbart olämplig. Vissa arbetsgivare kommer sannolikt även i fortsättningen att vilja finansiera sina avtalsreglerade tjänstepensioner i egen regi affärsverk, försäkringskassor med flera, vilket innebär att deras åtagande inte kommer att överföras till Statens tjänstepensionsfond. Skuldberakning måste emellertid ske i överensstämmelse med försäkringsmodellen och redovisning av skulden och villkoren för den statliga garanti som gäller uttryckligen regleras. Frågan bör behandlas i det avslutande utredningsarbetet, varvid hanteringen av garantin för pensionsåtagande i egen regi det privata området kan vägledande. vara

8 Tjänstegrupplivförsäkringen

Livförsäkringsförmåner för statliga arbetstagare utgår enligt bestämmelserna i avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring TGL-S. Förordningen 1988:242 om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring utsträcker bestämmelsernas tillämpning till vissa icke-statliga arbetsgivare. Dessutom finns förordningar enligt vilka motsvarande livförsäkringsförmåner skall gälla för personer som deltar i statlig verksamhet utan att ha ställning som arbetstagare.

Ersättning enligt TGL-S består av ett engångsbelopp som utbetalas vid dödsfall till den försäkrades förmånstagare. Konstruktio-

nen av försäkringen överensstämmer med tjänstegrupplivförsäkringen TGL för privatanställda. Livförsäkringsersättning enligt TGL-S utbetalas av Statens löne- och pensionsverk och belastar slutligt inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto för de myndigheter betalar fullt eller som

reducerat lönekostnadspålägg samt vissa andra arbetsgivare

som faller under förordningen om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring. Affärsverken och vissa av de arbetsgi-

vare som tillämpar TGL-S enligt förordningen om tillämpningen

av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring bekostar förmånen i egen regi. Slutligen finansierar en tredje grupp arbetsgivare utbetalningarna av livförsäkringsersättning genom att betala en försäkringspremie till Statens löne- och pensionsverk. Förutom vissa av de i förordningen om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring angivna arbetsgivarna betalar försäkringskassoma och vissa bolag tidigare varit affärsverk sådan som

premie. En genomgång av ordningen för finansieringen av TGL-S

för olika typer av arbetsgivare ges i bilaga Premien för TGL-S uppgick 1994 för de arbetsgivare som betalar sådan till 600 kronor anställd och år inklusive skatt. För per

Uänstøgruppliigförsäkringren

staten gäller att skatt tas ut med 76,90 procent av det belopp som betalas ut i ersättning enligt avtal. Privata arbetsgivares finansiering av försäkringsersättning enligt TGL sker alltid premieinbetalning till något försäkgenom ringsbolag därmed inträder som försäkringsgivare. Premien som uppgick 1994 till 674 kronor per tjänsteman och år inklusive premieskatt 43,47 procent beräknat 95 procent av inbetalad premie. Tjänstegrupplivförsäkringen är vad som brukar kallas en ren riskförsäkring där försäkringsgivaren avsätter det utfallande engångsbeloppet när försäkringsfallet inträffar. För ett stort arbets-

tagarkollektiv, det inom det statliga avtalsområdet, kan an-

som talet dödsfall förutses med stor säkerhet och dödsriskerna ändras endast långsamt. Det föreligger därför inte behov av att inom grupplivförsäkringen fondera premiereserv utan löpande en premieinbetalningar kan i stort sett användas for att finansiera löpande utbetalningar.

Som påpekats tryggar privata arbetsgivare förmåner

ovan enligt TGL försäkring i något livförsäkringsbolag. Utbegenom talning försäkringsbeloppet i egen regi förekommer inte. av Utredningen menar att en försäkringslösning också skall tillämpas för tryggandet förmåner enligt TGL-S, det vill säga arbetsgivaav skall betala premie till en försäkringsgivare, ett förfaringsren en

sätt som redan tillämpas i några fall. Utredningen delar därmed

den uppfattning framförs i Statens löne- och pensionsverks som

slutrapport över statens tjänstepensionsåtagande.

Eftersom tjänstegrupplivförsäkringen relativt okompliceär en rad försäkringsform och någon reservering av fondmedel inte är

erforderlig förefaller det vara olämpligt att söka en försäkringsgi-

vare utanför staten för denna försäkring. Statens löne- och pen-

sionsverk bör vara den instans som administrerar grupplivförsäk-

ringen medan den i föregående kapitel föreslagna Styrelsen för statens tjänstepensionsfond ges ett övergripande ansvar för försäkringens tekniska grunder, bland annat premiesättningen. Skulle det anses föreligga behov av att individuella livförsäkringar kan meddelas arbetstagare i samband med grupplivförsäkringen bör

Tjämlegruppliijförsákringen 73

detta kunna arrangeras genom samarbete mellan Statens tjänstepensionsfond och livförsäkringsbolag. Utredningen utgår från att samma beskattningsregler för som försäkringsföretag skall tillämpas, försäkringslösning när en med premiefinansiering för TGL-S införs. Skatten blir i sådant fall 43,47 procent 95 procent av mottagen premie. De livförsäkringsförmåner som enligt särskilda förordningar betalas av staten för personer som inte är statliga arbetstagare skall finansieras med särskilt anslag och inte falla under ansvarsområdet för Styrelsen för statens tjåinstepensionsfond.

9 Pensionsersättningen

Pensionsersättningen är en förmån som utgår enligt Trygghetsavtalet till statliga arbetstagare över 60 år som blivit uppsagda. En arbetstagare kan även erhålla denna förmån formellt utan att vara uppsagd om därmed en hotad anställning för annan arbetstagare säkras. Som namnet antyder är pensionsersättningen en förmån vars storlek är kopplad till tjänstepensionen. Den uppgår till samma belopp som ålderspensionen skulle ha uppgått till arbetstagaom ren hade lämnat sin anställning vid ordinarie pensionsålder. Affärsverken betalar pensionsersättningen i regi. Penegen sionsersättning till arbetstagare vid myndigheter utom affärsverk belastar inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto med undantag för ersättning till sådana arbetstagare som frivilligt lämnat sin anställning, för vilken myndigheten sedan den l juli 1994 själv svarar för finansieringen. Administrationen av pensionsersättningen sköts av Statens löne- och pensionsverk. Pensionsersättningen uppvisar som försäkringsgren vissa särdrag. Flertalet försäkringsfall aktualiseras myndighet när en avvecklas eller dess personalstyrka måste reduceras kraftigt. De är därmed direkt initierade av myndigheternas beslut eller beslut av regering och riksdag. Detta innebär att försäkringsfallen är mycket ojämnt fördelade över myndigheterna och över tiden. Ar-

betsgivaren är inte heller utan möjlighet att påverka huruvida upp-

sägning med pensionsersättning, uppsägning som medför andra förmåner enligt Trygghetsavtalet ocheller arbetsmarknadspolitiska stöd och åtgärder eller andra typer lösningar kan erbjudas av vid konstaterad övenalighet. De fall då pensionsersättning utgår uppstår sammanfattningsvis ett sådant sätt som traditionellt anses mindre lämpat för försäkringslösningar. Det är i sammanhanget värt att notera att

76 Pensionwrsärtningen SOU 1995

någon motsvarande konstruktion med kollektiv finansiering av

pensionsförmåner vid övertalighet inte finns det privata avtals-

området. Pensionsersättningarna uppgår för närvarande till betydande belopp. Enligt uppgifter från Statens löne- och pensionsverk, baserat läget i december 1993, uppgick den årliga utbetalningen från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto till cirka 373 miljoner kronor, varav nära 250 miljoner kronor slutligt belastar inkomsttiteln. Uppgifter avseende år 1994 tyder på att beloppet är i starkt stigande. I sin prognos över statens tjänstepensionsåtagande har Statens löne- och pensionsverk beräknat en försäkringspremie för pensionsersättningen, under förutsättning att försäkringslösning införs. Beräkningen ger vid handen att en premien redan innevarande år skulle behöva motsvara en procent lönesumman för att efter sekelskiftet överstiga 1,5 procent. av Rapporten från Statens löne- och pensionsverk understryker samtidigt det vanskliga i att göra försäkringstekniska beräkningar över premier för en trygghetsförmån av pensionsersättningens karaktär. Utredningens samlade bedömning är att pensionsersättningen inte är lämpad att finansieras genom en försäkringslösning. Möjligheterna till systematisk övervältring kostnader förefaller av alltför stora. De höga och alltmer ökande kostnaderna för pensionsersättningen kan delvis ha denna bakgrund. Det kan också konstateras att regeringen att den 1 juli 1994 begränsa genom per den krets förmånstagare, vilkas pensionsersättning slutligt av finansieras över inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, minskat inslaget kollektiv finansiering. Utredningen finner det av lämpligt att ta steget fullt ut och låta all pensionsersättning enligt Trygghetsavtalet finansieras inom myndigheternas ramanslag från och med den 1 juli 1995. I det fall pensionsersättning skall betalas ut vid avveckling eller vid drastisk reduktion myndighet får av en kostnaden för denna ersättning beräknas och redovisas som en

explicit avvecklingskostnad.

De redan beslutade pensionsersättningar som finansieras eller enligt gällande regelverk kommer att finansieras över statsbudge-

P6Il.iII.W517i!IIgCI

ten bör behålla denna finansiering skal redovisats tidigare av som i samband med behandlingen äldre försäkringsfall. av

10 Kommentarer till de direktiv

som

gäller samtliga kommittéer och

särskilda utredare

10.1 Prövning

av offentliga åtaganden

Samtliga kommittéer och särskilda utredare skall förutsättningslöst pröva offentliga åtaganden Dir. 1994:23. Utredningen konstaterar att den har som enda uppgift att föreslå hur statliga arbetsgivares åtaganden som följer enligt lag och avtal bäst skall administreras och finansieras. Några offentliga åtaganden nya föreslås därför inte. Utredningens förslag innebär att kostnaderna för de åtaganden som finns förtydligas och att det ekonomiska arbetsgivaransvaret hos statliga arbetsgivare stärks. Genom förslaget att avtalsförmåner försäkringsmässiga grunder skall finansieras inom myndigheternas fasta ramanslag får avtal generösare förmåner ett om direkt genomslag i myndigheternas ekonomiska ställning. De föreslagna förändringarna ger myndigheterna incitament att vara restriktiva i fråga om alltför generösa avtalsförmåner. Utredningens förslag bör därför snarast ha dämpande effekt de offenten

liga åtagandena.

10.2 J ämställdhetspolitiska konsekvenser

Utredningen skall redovisa eventuella jämställdhetspolitiska konsekvenser av sina förslag Dir. 1994:124. Utredningen har inte funnit att dess förslag har några sådana konsekvenser. Införandet av försäkringslösningar kan visserligen omfördela kostnader mellan verksamhetsområden, detta är beroende utformmen ningen av premiesättningen och synes inte något systematiskt sett diskriminera mellan könen.

11 Utredningens förslag

l 1.1 Lagstadgade arbetsgivaravgifter

Utredningen föreslår att statliga arbetsgivare från och med den l juli 1995 skall betala och redovisa lagstadgade arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster enligt samma regler som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. De särregleringar som gäller för staten detta område skall därför upphävas. Förslaget innebär att de statliga arbetsgivarna skall betala lagstadgade arbetsgivaravgifter enligt regleringen i lagen 1981:691 om socialavgifter och lagen 1984:668 uppbörd socialom av avgifter från arbetsgivare samt allmän löneavgift enligt lagen 1994:1920 om allmän löneavgift. Dessutom skall de statliga arbetsgivarna betala särskild löneskatt enligt lagen 1990:659 om särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster. Även de icke-statliga arbetsgivare som är knutna till det statliga avtalsområdet och i dag betalar lönekostnadspålägg samma sätt statliga som myndigheter omfattas av förslaget. För att likställa staten med den övriga arbetsmarknaden vad gäller de lagstadgade arbetsgivaravgifterna föreslår utredningen följande förändringar.

o Förordningen 1969:54 om beräkning och redovisning av

lönekostnadspålägg skall upphävas när en finansie-

ny ringsmodell för avtalsförsäkringarna inom det statliga avtalsområdet börjar tillämpas. Enligt utredningens bedömning kan detta ske den 1 januari 1997. Under budget-

året 199596 skall lönekostnadspålägget minskas jämfört

Utredningens förslag 82

med i dag med hänsyn till att de lagstadgade arbetsgivaravgifterna betalas annat sätt.

En särskild förordning myndigheternas skyldighet att om redovisa sociala kostnader inkomstbeskedet skall utfärförordningen 1969:54 beräkning och redovisdas när om

ning av lönekostnadspålägg upphävs.

Förordningen 1984:674 uppbörd vissa arbetsgivarom av avgifter från staten skall upphävas.

Även statliga arbetsgivare skall åläggas att betala arbetsskadeavgift undantaget för staten i lagen genom att 1981:691 socialavgifter tas bort. Arbetsskadeersättom ning för fall inträffade efter utgången juni 1995 skall av därmed belasta Arbetsskadefonden. De skadefall som upp-

stått utanför statligt anställningsförhållande och som i

ett

dag belastar inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto

skall i stället finansieras över särskilt anslag.

Lagen 1984:668 uppbörd socialavgifter från arbets-

om av givare skall göras tillämplig även statliga arbetsgivare att undantaget för staten tas bort. genom

I lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring skall hänvisom ningen till speciella bestämmelser för staten tas bort.

Tillämpningsområdet för förordningen 1977:284 om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd be-

gränsas för inte omfatta med anställning eller att personer uppdrag hos staten.

Hänvisningar i andra bestämmelser till inkomsttiteln Statli-

pensionsavgifter, netto skall följd av nu nämnda

ga som en förslag korrigeras.

Utredningens förslag 83

Vad gäller hanteringen av arbetsskador reglerats före den som 1 juli 1995 föreslår utredningen att betalningsansvaret för de arbetsskadeersättningar som i dag debiteras statsbudgetens inkomsttitel Statliga pensionsavgifter, netto skall föras över till Arbetsskadefonden. Avseende betalningsansvaret för de arbetsskador som reglerats före den l juli 1995 som debiteras affärsverken föreslår utredningen ingen förändring. Om nödvändigt skall detta ansvar säkras genom ett speciellt regeringsbeslut. Vidare föreslår utredningen att Riksrevisionsverket och Riksskatteverket ges i uppdrag att ta fram anvisningar och informationsmaterial om de nya rutinerna för de statliga arbetsgivarna i syfte att underlätta övergången samt att Statens löne- och pensionsverk och andra berörda administratörer lönesystem av uppmärksammas förändringarna så att anpassningar i rutinerna kan genomföras. Utredningen föreslår också att Riksrevisionsverket och Riksskatteverket ges i uppdrag att utarbeta särskild kontrollrutin för en av statliga arbetsgivare inbetalade arbetsgivaravgifter avseende år 1995.

l 1.2 Avtalsförsäkringar

Utredningen föreslår att försäkringslösningar från och med den

1 januari 1997 skall tillämpas för finansieringen åtaganden av nya avseende tre av de fyra avtalsförmåner som dagens lönekostnads-

pålägg är avsett att täcka. De förmåner som skall finansieras

enligt försäkringsmässiga principer är tjänstepensioner enligt

pensionsavtalen PA-91 och PA-SPR, tjänstegruppliversättning

enligt TGL-S samt personskadeersättning enligt PSA. Staten skall även fortsättningsvis behålla betalningsansvaret för de åtaganden som uppkommit före den 1 januari 1997. Den fjärde avtalsfönnånen som lönekostnadspålägget är avsett att täcka, pensionsersättning enligt Trygghetsavtalet, skall enligt

utredningen finansieras av arbetsgivarna i egen regi. Övergången

84 Utredningensförslag

till finansiering i regi skall genomföras den ljuli 1995. egen Pensionsersättning beviljats före den 1 juli 1995 skall finansom sieras enligt gällande regler. nu För likställa statliga arbetsgivare med andra arbetsgivare att vad gäller beskattningen avtalsförsäkringar samt för att i övrigt av regleringen till de förhållanden blir aktuella när föranpassa som säkringslösningar införs föreslår utredningen följande förändring-

ar den l januari 1997.

I lagen 1990:1427 särskild premieskatt för gruppliv-

o om

försäkring, skall betalning av premier för grupplivför-

m.m.

säkring till Statens tjänstepensionsfond i beskattningshänseende likställas med betalning av premie till försäkrings-

företag.

Lagen 1991:687 om särskild löneskatt pensionskostna-

o

der skall ändras i syfte att likställa tjänstepensionspremier betalade till Statens tjänstepensionsfond med avgifter till tjänstepensionsförsäkring. Hänvisningen till speciella regler

för staten skall tas bort.

Förordningen 1991:704 fastställande särskild löneo om av

skatt på statens pensionskostnader skall upphävas.

Förordningen 1991:1427 tjänstepension för vissa aro om betstagare med icke-statlig anställning skall upphävas.

Förordningen 1984:222 pensionsavgifter enligt stato om

liga tjänstepensionsbestämmelser skall upphävas.

. Förordningen 1988:242 tillämpningen avtalet o om av om

statens tjänstegrupplivförsäkring skall upphävas.

.

Hänvisningar i andra bestämmelser till inkomsttiteln Statli- . o ,

pensionsavgifter, netto skall som en följd av nu nämnda

ga förslag korrigeras.

SOU l995z9 Utredningensförslag 85

Vad gäller finansieringen och administrationen personskade-

av i ersättning enligt PSA föreslår utredningen att regeringen ger Arbetsgivarverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till försäk-

ringslösning under den förutsättningen att finansieringen över

statsbudgeten upphör den l januari 1997.

l syfte att tydliggöra funktionen försäkringsgivare

som avse-

ende statens tjänstepensionsåtagande föreslår utredningen

att Styrelsen för statens tjänstepensionsfond inrättas myndigsom ny

het. Styrelsen skall ha ett övergripande för försäkrings-

ansvar modellen tillämpning och besluta premiesättning med om mera. Statens tjänstepensionsfond skall motta premieinbetalningar från anslutna arbetsgivare och betala ut pensionsförmåner som tryg-

gats genom premierna. Det tjänstepensionsåtagande staten redan

ådragit sig skall tillgodoskrivas Statens tjänstepensionsfond som en fordran staten mot att fonden åtar sig för utbetalatt svara ningen av motsvarande pensionsförmåner. När statens tjänstepensionsskuld överförs till Statens tjänstepensionsfond skall den

belastas med särskild löneskatt pensionskostnader. Utred-

ningen föreslår att Statens löne- och pensionsverk skall kvarstå som administratör av den statliga tjänstepensionen och också fungera som kanslistöd Styrelsen för statens tjänstepensionsfond.

Avseende tjänstegrupplivförsäkringen föreslår utredningen att

Styrelsen för statens tjänstepensionsfond ett övergripande ges ansvar för försäkringens tekniska grunder, bland annat premiesättningen. Försäkringen föreslås administreras Statens löne- och av pensionsverk. I samband med införandet av försäkringsmässigt beräknade premier för avtalsförsäkringarna föreslår utredningen att de anslag som beviljats för att finansiera inbetalningen lönekostnadspåav lägget omfördelas mellan arbetsgivarna. Den närmare utformningen av Statens tjänstepensionsfond och försäkringsmodellen för tjänstepensioner och tjänstegrupplivförsäkring behöver utredas ytterligare. Utredningen förslår därför att en utredning snarast tillsätts med uppdrag att finna lösningar för

X6 Utredningensförslag SOU l995z9

den praktiska tillämpningen försäkringsmodellen i linje med de av principer föreslagits i detta betänkande och det underlag som

lämnats i rapporter över statens tjänstepensionsåtagande från

som

Statens löne- och pensionsverk och Riksrevisionsverket.

I den kommande utredningens uppdrag bör bland annat föl-

jande ingå.

Ett förslag till instruktion för Styrelsen för statens tjänsteo

pensionsfond bör utarbetas möjliggör att myndigheten

som

kan inrättas den l januari 1996. På så sätt kan den föreslag-

utredningen samråda med Styrelsen för statens tjänstena pensionsfond i god tid inför införandet av försäkringsmo-

dellen den ljanuari 1997. Styrelsen ges motsvarande tid förbereda det systemets ikraftträdande. sätt att nya

Försäkringstekniskt korrekta premier för de aktuella förmåo skall beräknas. Premierna bör differentieras med nerna J hänsyn till att skilda förmåner, till exempel vad gäller pensionsvillkor, tillämpas olika delar det statliga avtalsav området. v

Regler för i vilka former det skall möjligt för statliga o var arbetsgivare säkra åtaganden i regi bör tas fram. att egen Härvidlag bör premier för kreditförsäkring beräknas.

Regler för hur icke-statliga arbetsgivare skall kunna ansluta o

sig till försäkringsmodellen och dess tryggandeformer bör

utarbetas.

Det bör klarläggas vilka särskilda uppbördsrutiner som be-

o hövs för de statliga arbetsgivarnas betalning av särskild

löneskatt pensionskostnader.

Principer för beräkning avkastning på tillgångar hos 0 av

Statens tjänstepensionsfond skall fastläggas. Likaså skall

regler för utnyttjande överskott i försäkringsrörelsen utav

Utredningens förslag 87

arbetas. Det bör vidare övervägas i vilken mån lagen 1991:661 om avkastningsskatt pensionsmedel skall anses vara tillämplig Statens tjänstepensionsfond och om lagtexten behöver anpassas.

o Förslag bör utarbetas för hur förordningen 1980:759 om utbetalning av statliga tjänstepensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner, skall till de förm.m. anpassas

hållanden blir aktuella när försäkringsmodellen börjar

som tillämpas.

,w

12 Författningsförslag

12.1 Förslag till lag ändring i om lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter

från

arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att l § lagen 1984:668 uppbörd om av socialavgifter från arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § I denna lag ges bestämmelser uppbörd arbetsgivaravgifom av ter enligt lagen 1981:691 om socialavgifter. Lagen gäller inte arbetsgivaravgifter som staten skall betala. Sådana avgifter påförs och redovisas enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1995 och tillämpas första gången på lön som utges efter ikraftträdandet.

l Lagenomtryckt 1991:98.

90 Fözfattningsförslag

12.2 Förslag till lag om ändring i lagen

1981:691 om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. l § lagen 1981:691 om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. l En arbetsgivare skall det avgiftsunderlag som anges i 3 5 §§ för varje år betala -

sjukförsäkringsavgift med 6,23 procent, folkpensionsavgift med 5,86 procent,

.

tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,

.

delpensionsavgift med 0,20 procent,

. arbetsskadeavgift med 1,38 procent, . arbetsmarknadsavgift med 4,32 procent, .

arbetarskyddsavgift med 0,17 procent,

. lönegarantiavgift med 0,20 procent. Arbetsgivare i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock som avses beträffande ersättning avses i ll kap. 2 § första stycket m som och femte stycket lagen 1962:381 allmän försäkring betala om

endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgijft.

Denna lag träder i kraft den l juli 1995 och tillämpas avgiftspliktig ersättning betalas ut från och med samma dag. som

Lagen omtryckt 1989:633. 3 Senaste lydelse 1994:1957.

F örfattniitgsförsag 91

12.3 Förslag till lag i om ändring lagen

1976:380 om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 7 kap. l § och 8 kap. 3 § lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Om avgifter för finansie- Om avgifter för finansiering av arbetsskadeförsäk- ring arbetsskadeförsäkav ringen föreskrivs i lagen ringen föreskrivs i lagen 1981:691 om socialavgifter. 1981:691 socialavgifter. om För staten gäller särskilda bestämmelser som meddelas av regeringen.

8 kap. 3 § Den allmänna försäk- Den allmänna försäkringskassa som avses i 2 § ringskassa i 2 § som avses första stycket skall så snart första stycket skall så snart det kan ske bestämma den det kan ske bestämma den er- ersättning som skall betalas ut. sättning skall betalas ut. som Denna försäkringskassa får Denna försäkringskassa får dock uppdra en annan för- dock uppdra fören annan säkringskassa att bestämma säkringskassa att bestämma ersättningen. Beträffande ersättningen. ersättning till arbetstagare hos staten gäller särskilda bestämmelser som meddelas av regeringen.

1 Lagen omtryckt 1993:357.

92 Fájifartnirzgsfömlag

Frågan den försäkrade har ådragit sig en arbetsskada skall om endast prövas i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag. Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen 1962:381 om allmän försäkring om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i fråga ersättning frå arbetsskadeförsäkringen. om Beslut meddelas enligt denna lag skall gälla omedelbart, som annat föreskrivs i beslutet eller bestäms av den myndighet om som har att pröva beslutet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1995. Ersättning till arbetstagare som var anställd hos affärsverk

när skadan inträffade utges alltjämt av verket om ersättningen

fastställts i lagakraftvunnet beslut före utgången av juni 1995.

SOU l995z9 F örjfcztnz in gsjÖrslzlg

12.4 Förslag till lag

om ändring i lagen

1991:687 särskild löneskatt

om på

pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen l99lzö87 särom skild löneskatt pensionskostnader skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beskattningsunderlaget skall beräknas den under beskattsom

ningsåret uppkomna skillnaden mellan a ena o sidan

summan av följande poster:

a avgift för tjänstepensionsförsäkring,

b avsättning till pensionsstiftelse,

c ökning av konto Avsatt till pensioner,

d avgift för tjänstepen-

sioner till Statens tjänstepensionsfond,

d utbetalda pensioner e utbetalda pensioner som

som inte utgår enligt lag eller inte utgår enligt lag, på grund

grund av tjänstepensions- av tjänstepensionsförsäkring

försäkring, eller från Statens tjänstepensionsforzd,

e utgiven ersättning för f utgiven ersättning

för av av annan övertagen pen- annan övertagen pensionsutsionsutfästelse, å andra sidan fästelse, å andra sidan summan av följande poster: summan av följande poster:

f gottgörelse från g gottgörelse från

pen- pensionsstiftelse, sionsstiftelse,

g minskning av konto minskning av konto

Avsatt till pensioner, Avsatt till pensioner.

Senastelydelse 1994:1926.

94 FiiijfzltrIingsörslug

Nuvarande lydelse Föreslagelz lydelse

h 85 procent bokförd i 85 procent av bokförd

av skuld konto Avsatt till skuld konto Avsatt till pensioner vid beskattnings- pensioner vid beskattnings-

årets ingång multiplicerad årets ingång multiplicerad med den genomsnittliga med den genomsnittliga

statslåneräntan under kalen- statslåneräntan under kalenderåret före ingången deråret närmast före ingången närmast

beskattningsåret, av beskattningsåret,

av i erhållen ersättning för j erhållen ersättning för

övertagen pensionsutfästelse, övertagen pensionsutfästelse,

j negativt belopp fö- k negativt belopp som fösom

regående beskattningsår regående beskattningsår upp-

uppkommit vid tillämpningen kommit vid tillämpningen av av

denna paragraf. denna paragraf.

stycket skall inte räknas med avgift för sådan I posten a första

gruppsjukförsäkring omfattas l § första stycket 5 lagen

som av 0990:659 särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster. om I det fall beskattningsåret I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 är längre eller kortare än 12 månader skall h i månader skall posten i i posten första stycket jämkas i mot- första stycket jämkas i motsvarande mån. Detsamma svarande mån. Detsamma

skall gälla pensionsskuld skall gälla om pensionsskuld

om i h helt i posten i helt som avses posten som avses upplöses under beskattnings- upplöses under beskattningsåret. året. Om den övertar Om den som övertar en som en

pensionsutfästelse inte är pensionsutfästelse inte är

skattskyldig enligt denna lag skattskyldig enligt denna lag skall den tidigare utfäst skall den tidigare utfäst som som

pensionen under posten i pensionen under posten f i

e första stycket det första stycket ta det ta upp upp

Författningsförslag 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verkliga värdet av den över- verkliga värdet den överav tagna utfästelsen om detta är tagna utfästelsen detta är om högre än den utgivna ersätt- högre än den utgivna ersättningen. Om den som befrias ningen. Om den befrias som från en utfästelse inte är från utfästelse inte är en skattskyldig enligt denna lag skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar utfäs- skall den som övertar utfästelsen under posten i i första telsen under posten j i första stycket ta upp det verkliga stycket ta det verkliga upp värdet av den övertagna värdet den övertagna av utfästelsen om detta är lägre utfästelsen om detta är lägre än den erhållna ersättningen. än den erhållna ersättningen.

Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokförings-

mässiga grunder tillämpas.

Bestämmelserna i taxeringslagen 1990:324 och uppbördslagen 1953:272 gäller för särskild löneskatt pensionskostnader. Särskild löneskatt som staten skall betala fastställs och redovisas enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den l januari 1997. Äldre föreskrifter tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

96 F örfamiingsförslag

12.5 Förslag till lag om ändring i lagen 1990: 1427 särskild premieskatt för

om

grupplivförsäkring, m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 5 §§ lagen 1990:1427 om sär- skild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Skattskyldiga är svenska Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag, Statens försäkringsföretag i fråga om rjänstepensionsfond, utländverksamhet som drivs här i ska försäkringsföretag i fråga landet, arbetsgivare och nii- om verksamhet som drivs här ringsidkare. i landet, arbetsgivare och näringsidkare.

3 § För försäkringsföretag föreligger skatteplikt för premie för grupplivförsäkring i den mån enligt punkt 12 av anvisningarna till 22 § eller enligt 32 § 3 a mom. kommunalskattelagen 1928:370 förmånen av försäkringen inte utgör skattepliktig intäkt eller i den mån enligt punkt 23 andra stycket av anvisningarna till 23 § samma lag försäkringstagaren medges avdrag för premien. För staten föreligger För Statens tjänstepen-

skatteplikt för belopp sionsfond föreligger skatte-

som utan att försäkring tecknats plikt som för försäkringsförebetalas ut i ersättning enligt tag. avtal som motsvarar försäkringsavtal som avses i första stycket.

SOU l995z9 FErfurtiingsförsIg 97

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För annan arbetsgivare fö- För arbetsgivare föreligger religger skatteplikt för belopp skatteplikt för belopp som som utan att försäkring teck- utan att försäkring tecknats nats betalas ut i ersättning, i betalas ut i ersättning, i den den mån ersättningen utgår mån ersättningen utgår enligt enligt villkor och med belopp villkor och med belopp i som som i huvudsak motsvarar ut- huvudsak motsvarar försäkbetalning staten enligt ringsavtal i första av som avses andra stycket. stycket.

För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för

premie för grupplivförsäkring som meddelats i utomlands been

driven försäkringsrörelse i den mån betalning premie

av mot-

svarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska försäkringsföretaget enligt första

stycket.

4§ För skattskyldiga som av- För skattskyldiga som avses i 3 § första stycket inträ- i 3 § första och andra ses der skatteplikt när premie styckena inträder skatteplikt mottas. Beskattningsunderla- när premie mottas. Beskattget utgörs av 95 procent av ningsunderlaget utgörs 95 av mottagen premie. Skatten procent mottagen premie. av uppgår till 43,47 procent Skatten uppgår till 43,47 av prounderlaget. underlaget. cent av

Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög prelimi-

när premie för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen premie.

Senaste lydelse 1994:1925.

98 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 För skattskyldiga För skattskyldiga som avsom avi 3 § andra och tredje i 3 § tredje stycket inträses ses styckena inträder skatteplikt der skatteplikt vid utbetalning vid utbetalning som där sägs. som där sägs. Beskattningsunderlaget utgörs utbetalt belopp. Skatten uppav går till 76,90 procent av underlaget.

Denna lag träder i kraft den l januari 1997 och tillämpas för skattskyldiga i 3 § första och andra styckena som avses premie mottas och tid efter ikraftträdandet, som avser 2. för skattskyldiga i 3 § tredje stycket belopp som avses utbetalas och tid efter ikraftträdandet. som avser

3 Senaste lydelse 1994:1925.

F örfcittningsförslag 99

12.6 Förslag till

förordning om ändring i förordningen l969:54 om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg

Regeringen föreskriver att 2 3 a §§ förordningen l969:54 om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse: 2 Lönekostnadspålägg en- Underlaget för beräkning ligt l § beräknas på lön lönekostnadspålägg enligt som av utges i pengar eller annan l § skall vara detsamma som ersättning för utfört arbete gäller för beräkning av eller eljest med anledning av arbetsgivaravgifter enligt tjänsten, dock inte pension, 2kap. 3 5 §§ lagen eller andra skattepliktiga 1981:691 socialavgifter. om förmåner. På ersättningar för resekostnader och ökade levnadskostnader beräknas lönekostnadspâlägg endast till den del preliminärskatteavdrag skall göras enligt 10 § uppbördslagen 1953:272.

l Förordningenomtryckt 1989:524. 2 Senastelydelse1993:306.

100 F örfattn ingsfä rslag

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Lönekostnadspålägget ut- Lönekostnadspålägget utgör 38,5 procent av det un- gör X procent av det underlag derlag beräknas stat- beräknas av statlig som av som lig myndighet eller annat myndighet eller annat statligt statligt organ som avses i l § organ som avses i l § första första stycket och ll procent stycket och ll procent av det av det underlag som beräknas underlag som beräknas av icke statligt organ som av- icke statligt organ som avses av ses i l § andra stycket. i l § andra stycket.

3§7 En myndighet skall betala En myndighet skall betala lönekostnadspålägget till lönekostnadspålägget till Riksförsäkringsverket. Be- Riksförsäkringsverket. Beloppet skall vara Riksförsäk- loppet skall vara Riksförsäkringsverket till handa senast ringsverket till handa senast den artonde dagen i varje den 10 i varje månad efter månad efter den månad be- den månad beloppet avser. I loppet avser. Riksförsäk- januari får betalning ske seringsverket skall överföra nast den 15. Riksförsäkringsmotsvarande belopp till stats- verket skall överföra motsvaverkets checkräkning i Riks- rande belopp till statsverkets banken och redovisa beloppet checkräkning i Riksbanken under inkomsttiteln Statliga och redovisa beloppet under pensionsavgifter, netto. inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

3 Senaste lydelse 1994:432.

F ärfartningsförsrltig IUl

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

En myndighet skall lönebeskedet redovisa summan av en anställds månadslön och sociala kostnader bestå- på månadslänen [Jeöende av lönekostnadspålägg pande sociala kostnader beoch avgift för kompletterande stående arbetsgivaravgifav ålderspension. ter, allmän läizeavgüt, .tvärskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lönekostnadspålägg, avgift för kompletterande ålderspension och därpå belöpande särskild löneskatt på pensionskostnader samt avsättningar till Trygghetsstiftelsen.

Denna förordning träder i kraft den ljuli 1995 och tillämpas

avgiftspliktig ersättning som betalas ut från och med samma dag.

4 Senastelydelse 1994:82.

I2 FörkrIrIzii1q.rö.v/ug SOU 1995 :9

l2.7 Förslag till förordning om upphävande av

196954 beräkning och förordningen om

redovisning av lönekostnadspålägg

Regeringen föreskriver att förordningen 1969254 om beräkning och redovisning lönekostnzldspålägg skall upphöra att av gälla vid utgången år 1996. Den Upphävda förordningen av tillämpas dock lönekostnadspålägg avser tiden före den som l januari 1997.

Författrzirzgsförslag 103

12.8 Förslag till

förordning om upphävande av förordningen 1984:674 om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten

Regeringen föreskriver att förordningen 1984:674 om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten skall upphöra att gälla vid utgången juni 1995. Den upphävda förordningen av tillämpas dock på avgifter som avser tiden före den ljuli 1995.

l04 F iráfmnzirzgsförslag

12.9 Förslag till förordning om redovisning till statligt anställda om sociala kostnader

Regeringen föreskriver följande.

Statliga myndigheter och andra statliga organ skall lönebe-

skedet redovisa summan av en anställds månadslön och månadslönen belöpande sociala kostnader bestående av arbetsgivaravgifter, a. allmän löneavgift, särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster, c. statlig personskadeavgift, statlig grupplivförsäkringsavgift inklusive premieskatt, e. statlig tjänstepensionsavgift, avgift för kompletterande ålderspension, särskild löneskatt pensionskostnader, avsättningar till Trygghetsstiftelsen.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1997.

[Viirjfklrtrzi1q.sfii:rlcir; 105

12.10 Förslag till

förordning om ändring i förordningen 1977:284 om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd

Regeringen föreskriver att 2l § förordningen 1977:284 om

arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2I § Har arbetsskada ådragits i Om arbetsskada har en

anställning eller uppdrag hos ådragits i utbildning har

som staten eller i utbildning som anordnats staten, utgår av erhar anordnats staten, utgår sättning statsmedel. av av ersättning av statsmedel.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1995. Äldre före-

skrifter gäller dock i fråga skador inträffat före den l juli om som 1995.

IOG F iljkrm:ingsfönslag SOU I 995

12.11 Förslag till förordning om upphävande av förordningen 1991:1427 om tjänste-

för vissa arbetstagare med

pension

icke-statlig anställning

Regeringen föreskriver att förordningen l99lzl427 om

tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning

skall upphöra att gälla vid utgången år l996. Den upphävda av

förordningen gäller fortfarande i fråga om rätt till pensionsförmån

uppkommit före utgången av år 1996. Detsamma gäller i som

fråga rätt till efterlevandepensionsförmån efter den som har

om

rätt till pensionsförmån.

Författningsförslag 107

12.12 Förslag till

förordning om upphävande av förordningen 1984:222 om pensionsavgifter enligt statliga tjänstepensions-

bestämmelser

Regeringen föreskriver att förordningen 1984:222 om pen-

sionsavgifter enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser skall

upphöra att gälla vid utgången år 1996. Den upphävda förordav ningen tillämpas dock för avgifter tiden före den som avser 1 januari 1997.

108 Fäirjfatnzirzgsförslag

12.13 Förslag till förordning om upphävande av förordningen 1988:242 om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring

Regeringen föreskriver att förordningen 1988:242 om tillllämpningen avtalet statens tjänstegrupplivförsäkring skall av om upphöra att gälla vid utgången av år 1996. Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga försäkringsfall som inträffat om före utgången av år 1996.

SOU l995z9 Förfartrzirzgsförslag 109

12.14 Förslag till

förordning om upphävande av förordningen 1991:704 om fastställande

särskild löneskatt

av statens pensions-

kostnader

Regeringen föreskriver att förordningen 0991:704 om fast-

ställande av särskild löneskatt statens pensionskostnader skall upphöra att gälla vid utgången av år 1996. Den upphävda förordningen tillämpas dock på skatt som avser tiden före den l januari 1997.

13 Författningskommentarer

13.1 till

Förslaget lag om ändring i lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter

från arbetsgivare

Tillämpningsområdet för lagen vidgas genom att meningen att

om lagen inte gäller arbetsgivaravgifter som staten skall betala stryks. Som en följd därav stryks också hänvisningen till speciella regler för staten.

13.2 Förslaget till

lag om ändring i lagen

1981:691 om socialavgifter

Särregleringen för staten upphävs. Genom att stryka meningen om att staten inte betalar arbetsskadeavgift likställs staten med övriga arbetsgivare.

13.3 Förslaget till i

lag om ändring lagen

1976: 3 80

om arbetsskadeförsäkring

Genom att statliga arbetsgivare åläggs att betala arbetsskadeavgift enligt lagen 1981:691 socialavgifter enligt regler om samma som gäller för andra arbetsgivare kan hänvisningen till speciella regler avgifter för staten strykas. om

ll2 F ärfattningskomnzentarer

Utbetald ersättning till statliga arbetstagare föreslås finansieras via Arbetsskadefonden varför hänvisningen till särskilda regler för ersättning till arbetstagare hos staten kan strykas.

13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen

1991:687 om särskild löneskatt på pensionskostnader

Genom att likställa tjänstepensionsavgifter betalade till myndigheten Statens tjänstepensionsfond med avgifter för tjänstepensionsförsäkring likställs beskattningen för statliga och andra arbetsgivare. Hänvisningen till särskilda bestämmelser avseende särskild pensionsskatt som staten skall betala stryks. Den föreslagna utredningen om försäkringsmodellens genomförande bör ta ställning till regler särskilda uppbördsrutiner för staten skall om om införas i lagen.

13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen 1990: 1427 särskild premieskatt för

om

grupplivförsäkring, m.m.

Genom att i beskattningshänseende likställa tjänstegrupplivförsäkringspremier betalade till myndigheten Statens tjänstepensionsfond med premier betalade till försäkringsföretag kan dagens särregler för staten upphävas. Skatteplikten läggs därmed på Statens tjänstepensionsfond och skall beräknas mottagen premie.

SOU l995z9 Fäijfkirrnmyskomiiwucrror

13.6 Förslaget till förordning om ändring i förordningen l969:54 om beräkning och

redovisning av lönekostnadspålägg

De förändringar i förordningen som här föreslås är avsedda

som en temporär lösning under den tid som krävs för att utreda och införa försäkringslösningar för att finansiera de avtalsförmånei lönekostnadspålägget är avsett att täcka. Avgiftssatsen för löne-

kostnadspålägget sänks med hänsyn till att de lagstadgade

arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas i

annan ordning än via lönekostnadspålägget.

Beräkningsunderlaget för avgifterna bör praktiska skäl av vara detsamma som för de lagstadgade arbetsgivaravgifterna. Förfallodagen samordnas med förfallodagen för betalningen av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna. Underlaget för redovisning sociala avgifter specificeras av med hänsyn till andra förändringar.

13.7 till

Förslaget förordning om upphävande av förordningen 196954 om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg

Förordningen l969:54 om beräkning och redovisning löneav

kostnadspålägg kan upphävas vid utgången av 1996 eftersom fi-

nansieringen av de avtalsreglerade förmåner det kvarvarande lö-

nekostnadspålägget avser att täcka föreslås finansieras genom försäkringspremier från och med den l januari 1997.

Vad gäller regleringen om information till statligt anställda om sociala kostnader föreslår utredningen att en ny förordning utfärdas.

114 Författningskommentarer

13.8 Förslaget till förordning om upphävande av förordningen 1984:674 om uppbörd av

vissa från

arbetsgivaravgifter staten

Förordningen 1984:674 om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten kan upphävas eftersom statliga arbetsgivare föreslås omfattas lagen 1984:668 uppbörd socialavgifter från av om av arbetsgivare.

13.9 Förslaget till förordning om redovisning till

statligt anställda om sociala kostnader

Som följd att förordningen 1969:54 om beräkning och reen av dovisning lönekostnadspâlägg föreslås upphävas måste en ny av förordning införas dels för att redovisningskravet skall kvarstå, dels för att underlaget för redovisningen sociala kostnader skall av specificeras. Affärsverken är undantagna i förordningen 1969:54 om beräkning och redovisning lönekostnadspålägg och omfattas därav för inte regleringen där om redovisning av sociala kostnader av löntagarnas lönebesked. Enligt ett särskilt regeringsbeslut skall dock även affarsverken redovisa sociala kostnader lönebeskedet. En förordning bör även omfatta affärsverken. ny

13.10 Förslaget till förordning om ändring i arbetsskade-

förordningen 1977:284 om

försäkring och statligt personskadeskydd

Förordningens 21 § ändras i syfte att enbart avse personer som inte omfattas lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring efterav

SOU l995z9 Fiizgczm1ingslto/zizzuiirczror

som ersättning vid arbetsskada för med statlig anställ personer ning föreslås finansieras genom Arbetsskztdefondcn.

13.11 Förslaget till förordning om upphävande av förordningen 1991 : 1427 om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning

När ett försäkringsmässigt finansieringssystem har införts för den statliga tjänstepensionen bör arbetsgivare har naturlig som en koppling till det statliga områdets tjänstepensionsbestämmelser ha möjlighet att sluta motsvarande pensionsavtal och att ansluta sig till tryggandesystemet. Därmed kan förordningen 1991:1427 om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning upphävas.

13.12 Förslaget till förordning om upphävande av

förordningen 1984:222 om pensions-

avgifter enligt statliga tjänstepensions-

bestämmelser

När ett försäkringsmässigt finansieringssystem har införts för den statliga tjänstepensionen bör arbetsgivare har naturlig som en koppling till det statliga områdets tjänstepensionsbestämmelser ges möjlighet att genom ansökan hos försäkringsgivaren ansluta sig till tryggandesystemet. Därmed kan förordningen 1984:222 om pensionsavgifter enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser upphävas.

116 F örfatmingskomznentarer

13.13 Förslaget till

förordning om upphävande av förordningen 1988:242 om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring

När ett försäkringsmässigt finansieringssystem har införts för den statliga tjänstegrupplivförsäkringen bör arbetsgivare har som en naturlig koppling till det statliga området ges möjlighet att ansluta sig till försäkringen. Därmed kan förordningen 1988:242 om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring upphävas. Statens tjänstegrupplivförsäkring tillämpas på ett antal grupper där inget anställningsförhållande råder. Detta regleras i följande förordningar.

Förordningen 1988:243 om grupplivförsäkring för vissa lokalanställda arbetstagare vid svenska utlandsmyndigheter. Förordningen 1988:244 om grupplivförsäkring för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl. Förordningen 1988:245 om grupplivförsäkring för doktorander. Förordningen 1988:246 om grupplivförsäkring för värnpliktiga m. fl.

Dessa förordningar bör kompletteras med regler för administrativa rutiner och för finansieringen av förmånen.

SOU l995t9 Färjktttrzingskonmicnrzirvr l l 7

13.14 Förslaget till

förordning om upphävande av

förordningen 1991:704 om fastställande

särskild löneskatt

av statens pensions-

kostnader

Statliga arbetsgivare föreslås betala särskild löneskatt pensionskostnader enligt samma regler andra arbetsgivare vilket som

gör att förordningen 1991:704 fastställande särskild löne-

om av skatt statens pensionskostnader kan upphävas.

Bilagor

[firiga l

Icke-statliga institutioner med statliga

avtalsförsäkrin

gar

Vissa arbetstagare med icke-statlig anställning omfattas i dag av de statliga tjänstepensionsförmånerna och den statliga tjänstegrupplivförsäkringen. Vanligen är historiska förhållanden orsak till att tillämpningsområdet för avtalen utvidgats. I några fall har också icke-statliga arbetsgivare erhållit möjlighet att trygga sina åtaganden vid arbetsskada enligt PSA efter regeringsbeslut. Någon motsvarande utvidgning avseende möjligheten att erhålla pensionsersättning förekommer inte. De arbetsgivare som i dag är kopplade till det gemensamma

finansieringssystemet för statliga avtalsförsäkringar bör enligt

utredningens mening erbjudas denna möjlighet även i framtiden. Deltagandet skall ske samma villkor som för statliga arbetsgivare, det vill säga genom att försäkringsmässigt fastställda premier betalas. Även icke-statliga arbetsgivare i dag inte som är

knutna till det gemensamma finansieringssystemet har

men som en naturlig koppling till det statliga området bör möjlighet att ges ansluta sig till försäkringarna. I verksamheter vars löner finansieras med statsbidrag betalas i dag i vissa fall inte hela statsbidraget ut utan delar förs direkt till statsbudgetens inkomsttitel Statliga pensionsavgifter, netto som

reducerat lönekostnadspålägg. Sådana lösningar bör i framtiden

inte förekomma. Hela det aktuella statsbidraget bör i stället betalas ut och arbetsgivaren göras ansvarig för att aktuella premier betalas. På detta sätt förstärks och förtydligas arbetsgivaransvaret. Det bör också vara möjligt att finansiera avtalsåtagandena i egen regi. I verksamheter finansieras med statliga medel är som det motiverat att arbetsgivarna i sådana fall åläggs att betala en

kreditförsäkringspremie. Den lämpliga utformningen detta bör

av

Bilaga I

klarläggas i det fortsatta utredningsarbetet angående premiesätt-

ning med mera. De författningsändringzir krävs för att åstadkomma de som förändringar utredningen förespråkar är följande. Det reduce som rade lönekostnadspålägget slopas. Detta âstaclkoms genom att förordningen l969:54 beräkning och redovisning av löneom

kostnadspålägg upphävs. Förordningen 1991:1427 om tjänste-

pension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning och

förordningen 1984:222 pensionsavgifter enligt statliga

om

tjänstepensionsbestämmelser upphävs. Förordningen 1988:242

tillämpningen avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring

om av upphävs likaså. Förordningarna 19881243-246 om tjänstegrupplivförsäkring för vissa inte är anställda kompletteras grupper som med uppgifter hur förmânerna finansieras. Samtliga författom ningsändringar bör träda i kraft den ljanuari 1997.

Tjänstepensioner

Arbetstagare hos vissa icke-statliga arbetsgivare omfattas av de

statliga tjänstepensionsförmånerna med smärre avvikelser. De

verksamheter berörs är framför allt sådana där lönekostnasom derna finansieras med statsbidrag eller där verksamheten tidigare varit statlig eller statligt reglerad. Vissa enskilda arbetstagare har

givits personlig statlig pensionsrätt när verksamheter har övergått

icke-statlig regi och inte alla arbetstagare kunnat beredas plats i i

pensionsplan. Andra icke-statliga arbetstagare

annan grupper av reguljär statlig pensionsrätt. Gruppen icke-statliga arbetshar av givare följer reglerna för statlig tjänstepension är heterogen som och reglerna för finansieringen skiljer sig i betydande grad mellan

olika Statens löne- och pensionsverk för ett heltäckande

grupper. register över de arbetsgivare som omfattas. Vilka arbetsgivare är berörda och vilka grupper av ickesom

statliga arbetstagare omfattas av de statliga tjänstepensions-

som förmånerna regleras i förordningen 1991:1427 om tjänstepen-

Bilaga 1 J23

sion för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning. Vidare har ett antal arbetstagare hos icke-statliga institutioner knutits till de statliga tjänstepensionsförmånerna särskilda regeringsbegenom slut. Dessutom är vissa icke-statliga arbetsgivare knutna till det statliga avtalsområdet genom frivilligt medlemskap i Arbetsgivarverket. Pensionsförmånerna finansieras i vissa fall arbetsgivaren i av egen regi men vanligast är att finansieringen sker över statsbudge-

ten genom att arbetsgivaren åläggs att betala reducerat lönekostnadspålägg eller speciella pensionsavgifter.

Det reducerade lönekostnadspålägget regleras i förordningen

1969:54 om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg.

Regeringen bestämmer vilka icke-statliga arbetsgivare vars arbetstagare omfattas av de statliga tjänstepensionsbestämmel-

serna som skall betala reducerat lönekostnadspålägg. Det reducerade lönekostnadspålägget uppgår normalt till 11 procent löne-

av summan och beräknas samma underlag som det lönekostnadspålägg statliga arbetsgivare betalar. Vilka arbetsgivare som skall betala pensionsavgifter regleras dels i förordningen 1984:222 pensionsavgifter enligt statliga om tjänstepensionsbestämmelser, dels särskilda regeringsbeslut. I av normalfallet uppgår avgiften till 8 procent av lönesumman. För

arbetstagare vid teater- och musikinstitutioner med lägre

pensionsålder än 65 år är avgiften 11 procent lönesumman. I de av fall arbetstagare har givits personlig statlig pensionsrätt har pensionsavgiften bestämts av regeringen från fall till fall. För denna grupp varierar avgiftsuttaget mellan 8 och 11,85 procent. I några fall har arbetstagare tillerkänts personlig statlig pensionsrätt utan

att någon avgift tas ut. Totalt skall tjänstepensionsavgifter betalas

för omkring 2 000 arbetstagare. De totala inbetalade avgifterna

uppgår till drygt 28 miljoner kronor årligen.

De grupper som omfattas av de statliga tjänstepensionsbestämmelserna beskrivs närmare i det följande.

124 Bilaga l

De så kallade bilagemyndigheterna

Genom lagen 1965:576 ställföreträdare för kommun vid om vissa avtalsförhandlingar och därpå följande regeringsbeslut m.m. ingår antal icke-statliga arbetsgivare i det statliga avtalsområett det. Arbetstagarna hos dessa omfattas därmed av de statliga

tjänstepensionsförmånerna. Här ingår arbetstagare vid försäk-

ringskassorna enligt ett särskilt avtal, präster samt arbetstagare vid ytterligare åtta institutioner bedrivs i stiftelseform, de så som kallade bilagemyndigheterna. För försäkringskassornas anställda och för präster finansieras tjänstepensionerna i egen regi. återstående åtta icke-statliga institutionerna regle- För tre av de tjänstepensionerna för icke-statliga arbetstagare i förordningen ras 1991:1427 tjänstepension för arbetstagare med icke-statlig om anställning och i förordningen 1984:222 om pensionsavgifter

enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser. Dessa är Svenska

språknämnden, Skogs- och lantbruksakademien samt SIPRI. De övriga fem är Nordiska museet, Riksutställningar, Svenska institutet, Tekniska museet och WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring. Dessa uppträder i detta avseende statliga myndigheter och betalar lönekostnadspålägg. som Lagen 1965:576 ställföreträdare för kommun vid vissa om avtalsförhandlingar upphörde att gälla vid utgången av m.m. 1994. Flertalet de arbetsgivare lagen knutna till av som genom var det statliga avtalsområdet har emellertid valt att träda som frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket och därmed även fortsättningsvis ingå i det statliga avtalsområdet.

Nordiska institutioner

För arbetstagare vid nordiska institutioner med arbetstagare i Sverige skall lönekostnadspålägg betalas. Genom ett avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda har överenskommits att varje tjänstgöringsland förbinder sig att ta

SOU l995t9 Bilaga I E25

anställda vid institutionerna medlemmar i landets statliga som

pensionsordning samma villkor som gäller för motsvarande

statliga tjänster i tjänstgöringslandet. De nordiska institutioner som har detta avtal nämnt i sina stadgar skall därmed uppträda svensk statlig myndighet och som en

betala lönekostnadspålägg vanligt sätt. I vissa fall har inte

institutionerna följt dessa regler. Det bör därför klargöras i det

fortsatta utredningsarbetet i vilken mån engångsavsáttningar är

nödvändiga att göra för att trygga arbetstagarnas tjänstepensionen

Reducerat lönekostnadspålägg

Det typiska exemplet verksamheter där den statliga tjänste-

pensionsförmånen finansieras med reducerat lönekostnadspålägg

är teater- och musikinstitutioner vars lönekostnader finansieras med statliga bidrag. Antalet sådana institutioner uppgår till omkring trettio. Normalt betalar den myndighet betalar som ut stats-

bidraget också reducerat lönekostnadspålägg verksamhetens

lönekostnader. Kammarkollegiet disponerar statsbidrag till Operan, Dramatiska teatern, Svenska Riksteatern samt Svenska Rikskonserter

och betalar reducerat lönekostnadspålägg ll procent för arbets-

tagare hos dessa. För musiker vid Svenska Rikskonserter betalas dock 8 procent i reducerat lönekostnadspålägg. Kammarkollegiet disponerar statsbidrag även för Dansmuseifonden, Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet samt Akademien för de fria konsterna. För andra institutioner, exempelvis länsteatrarna, disponerar Statens kulturråd statsbidraget Bidrag till teatern dans- och musikgrupper m.m. En del statsbidraget hålls inne och förs av

som reducerat lönekostnadspålägg. Reducerat lönekostnadspålägg skall även betalas för lokal-

anställd personal i utrikesförvaltningen vilka omfattas statliga av

tjänstepensionsförmåner enligt ett särskilt avtal. Enligt regle-

126 Bilaga I

ringsbrevet för Utrikesdepartementet skall lönekostnadspålägg på

lönesumman betalas. Enligt regleringsbrevet för procent av

inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto skall dessutom

reducerat lönekostnadspålägg betalas lön eller ersättning annan betalas med gåvo- eller donationsmedel enligt kungörelsen som

1964:484 mottagande för statsverket av gåvo- och dona-

om tionsmedel.

Pensionsavgifter för arbetstagare med reguljär pensionsrätt

Bland de icke-statliga arbetsgivare anställda har reguljär vars

statlig pensionsrätt och för vilka pensionsavgifter skall betalas enligt förordningen 1984:222 pensionsavgifter enligt statliga

om

tjänstepensionsbestämmelser återfinns bland andra statsunder-

stödda svenska utlandsskolor och vissa privatskolor. I denna

ingår också bland andra Svenska jägareförbundet, Han-

grupp

dikappinstitutet, Svenska språknämnden samt Kungliga hovstaten.

Avgiften är i normalfallet 8 procent lönesumman men i vissa av fall tas avgift ll procent av lönesumman ut. en

Enligt uppgift från Statens löne- och pensionsverk har ett

knappt hundratal arbetstagare vid statsunderstödda svenska ut-

landsskolor statlig pensionsrätt. Från och med budgetåret 199495 är tjänsterna knutna till förordningen om pensionsavgifter. De

anställda vid tjugotal svenska privatskolor före kommuett som naliseringen den offentliga skolan följde statliga avtal har fortav

farande statlig tjänstepension finansierad genom avgifter.

Vidare har arbetstagare lön finansieras från anslaget vars Bidrag till regional musikverksamhet, vilket disponeras av Statens kulturråd, statlig pensionsrätt finansieras med avgifter. Grupsom uppskattas omfatta omkring 600 arbetstagare fördelade på pen kan ett tjugotal institutioner.

Bilaga 1 127

Arbetstagare med personlig statlig pensionsrätt

Vissa arbetstagare tjänster överförts från statlig till privat vars regi men vars pensionsrätt inte kunnat föras över till den pensionsplan den nye arbetsgivaren tillämpar har tillerkänts personlig statlig pensionsrätt. Avgiften varierar mellan olika berogrupper ende på sammansättningen arbetstagare. av Som exempel kan nämnas de statsunderstödda folkhögskolorna, vars statliga reglering avskaffades 1991. Efter avregleringen tillerkändes kommunala och landstingskommunala skolor kommunal pensionsrätt och så kallade rörelseskolor ITP-tillhörighet. Vissa arbetstagare kunde dock inte pensionstillhörighet ges ny och dessa tillerkändes personlig statlig pensionsrätt. Denna grupp består av totalt cirka 80 arbetstagare åtminstone hälften varav redan pensionerats. Avgiften för arbetstagarna i uppgår till gruppen 8 procent. Även arbetstagare vid bland annat SweMaint AB och Swebusgruppen AB har givits personlig statlig pensionsrätt. Totalt har omkring 200 arbetstagare med icke-statlig anställning tillerkänts personlig statlig pensionsrätt.

Finansiering i regi egen

Två icke-statliga arbetsgivare anställda omfattas statliga

vars av

tjänstepensionsbestämmelser enligt förordningen 1991:1427

om

tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning

finansierar tjänstepensionerna i regi. Dessa är Kungliga egen

Djurgårdens förvaltning och Allmänna barnhuset. Pensionshante-

ringen administreras Statens löne- och pensionsverk av som direktdebiterar arbetsgivarna.

128 Bilaga 1 SOU 1995

enligt TGL-S

Grupplivförsäkring

Avtalet statens tjänstegrupplivförsäkring TGL-S tillämpas om rad icke-statliga arbetstagare samt ett antal områden där en inget egentligt anställningsförhållande föreligger. I förordningen

1988:242 tillämpningen av statens tjänstegrupplivförsäkring

om de områden där avtalet skall tillämpas. Här också att anges anges utbetalningar i dessa fall skall göras av Statens löne- och pensionsverk från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

Tillämpningsområdet vad gäller icke-statliga arbetstagare

överensstämmer i stora delar med de grupper av icke-statliga arbetstagare har reguljär statlig pensionsrätt. Vissa skillnader som

i tillämpningsområdet förekommer dock. Noterbart är att de

teater- och musikinstitutioner omfattas av den statliga tjänssom tepensionsrätten inte omfattas av förordningen om tillämpningen TGL-S. Utöver de har statlig pensionsrätt tillämav grupper som TGL-S också arbetstagare anställda av AB Tipstjänst samt pas inte omfattas ITP-plan vid TGOJ AB. Även arbetstagare som av Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping vilka drivs i stiftelseform tillämpar TGL-S. numera I normalfallet skall icke-statliga arbetsgivare vars arbetstagare

omfattas TGL-S betala en premie uppgående till 600 kronor

av arbetstagare och år. Premien skall betalas till Statens löne- och per pensionsverk och föras till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter,

netto. I de fall arbetsgivaren betalar reducerat lönekostnadspålägg betalas ingen premie då det reducerade lönekostnadspålägget

förutom tjänstepensioner är avsett att också finansiera TGL-S. Inte heller de nordiska institutionerna är skyldiga att betala premier, diskuterats tidigare skall dessa betala lönekostmen som nadspålägg samma sätt som statliga myndigheter. AB Tipstjänst och TGOJ AB själva för kostnaderna för svarar

tjänstegrupplivförsäkringen. För några av de icke-statliga arbetsgivare arbetstagare enligt tillämpningsförordningen omfattas

vars TGL-S finns ingen i klartext uttalad finansiering av tjänsteav

grupplivförsäkringen. Tjänstepensioner för dessa grupper finan-

Bilaga I 129

sieras med avgifter enligt förordningen 1984:222 pensionsom avgifter enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser. Enligt förordningen 1988:242 om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring skall TGL-S tillämpas också följande grupper.

o Vissa lokalanställda arbetstagare vid svenska utlandsmyndigheter. Omfattningen regleras i förordningen 1988:243 om grupplivförsäkring för vissa lokalanställda arbetstagare vid svenska utlandsmyndigheter.

o Deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Omfattningen regleras i förordningen 1988:244 om grupplivförsäkring för deltagare i arbetsmarknadsutbildning fl. Arbetsmarkm. nadsstyrelsen svarar för kostnaderna för tjänstegrupplivförsäkringen för denna grupp.

0 Doktorander som inte har anställning motsvaen som ger rande förmåner men som har utbildningsbidrag. Omfattningen regleras i förordningen 1988:245 grupplivförom säkring för doktorander.

o Värnpliktiga som saknar motsvarande försäkringsskydd. Omfattningen regleras i förordningen 1988:246 om

gruppliversättning för värnpliktiga m. fl.

Från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto betalar Statens löne- och pensionsverk också ut ersättning från grupplivförsäkring enligt det avtal om tjänstegruppliv som ingår i bolagsavtalet,

BOA. Denna tjänstegrupplivförsäkring, kallad BOA-TGL, finan-

sieras med premier som betalas av de bolag som tillämpar BOA.

I3 Bilaga I

Personskadeförsäkring enligt PSA

Tillämpningsområdet för Personskadeavtalet PSA har inte vid-

till omfatta icke-statliga arbetstagare i samma utsträckgats att

ning de statliga tjänstepensionsförmånerna och den statliga

som

tjänstegrupplivförsäkringen. Tre icke-statliga arbetsgivare är dock

anslutna till det statliga finansieringssystemet för gemensamma PSA. Dessa är Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform samt Handikappinstitutet. som numera

Genom särskilda regeringsbeslut har dessa arbetsgivare givits

möjlighet ingå i det finansieringssystemet för att gemensamma PSA de betalar särskild premie. Premien för dessa mot att en arbetsgivare är fastställd till 0,25 procent av lönesumman. Ytterligare någon icke-statlig arbetsgivare har ansökt om att få

ingå den finansieringen av PSA. Något beslut har

l gemensamma dock inte fattats ännu.

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

av förordningen

196954 om beräkning och

redovisning av lönekostnadspålägg

1 § Lönekostnadspålägg beräknas statlig myndighet eller av annat statligt organ utom affärsverk.

Lönekostnadspålägg beräknas vidare, i den mån regeringen

bestämmer, på lön som utges icke statligt inom tillämpav organ ningsområdet för förordningen 1991:1427 tjänstepension för om vissa arbetstagare med icke-statlig anställning eller statligt pen-

sionsavtal reducerat lönekostnadspâlägg.

2 § Lönekostnadspålägg enligt l § beräknas på lön utges i

som pengar eller annan ersättning för utfört arbete eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller andra skattepliktiga förmåner. På ersättningar för resekostnader och ökade levnads-

kostnader beräknas lönekostnadspålägg endast till den del

pre-

liminärskatteavdrag skall göras enligt 10 § uppbördslagen

1953:272.

Lönekostnadspålägget utgör 38,5 procent av det underlag

som beräknas av statlig myndighet eller annat statligt organ som avses i l § första stycket och 11 procent det underlag beräknas av som av icke statligt i l § andra stycket. organ som avses

3§ En myndighet skall betala lönekostnadspålägget till Riksförsäkringsverket. Beloppet skall Riksförsäkringsverket till vara handa senast den artonde dagen i varje månad efter den månad

beloppet avser. Riksförsäkringsverket skall överföra motsvarande

belopp till statsverkets checkräkning i Riksbanken och redovisa beloppet under inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

132 Bilaga 2

3 § En myndighet skall lönebeskedet redovisa summan av a en anställds månadslön och

sociala kostnader bestående av lönekostnadspålägg och av-

gift för kompletterande ålderspension.

4§ Riksrevisionsverket får meddela de ytterligare föreskrifter behövs för verkställigheten denna förordning. som av

Ändringar införda till och med SFS 1994:82

sou 1995:9 Bilaga 3

Kommittédirektiv .a

WW W

Dir. 1993:89

Arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter

Dir. 1993:89

Beslut vid regeringssammanträde 1993-06- 1 7

Chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att studera förutsättningarna för och lämna förslag till ett system med arbetsgivaravgifter för statliga myndigheterstatlig verksamhet. Systemet bör det motsvara som gäller den privata sektorn. Utöver lagstadgade socialavgifter och särskild löneskatt bör i systemet ingå avgifter som följer av kollektivavtal

Bakgrund

I budgetpropositionen 1992 aviserade regeringen sin avsikt tillkalla att en särskild utredare som skall studera förutsättningarna för att införa arbetsgivaravgifter även för statliga myndigheter prop. 199192: 100 bi1.l s. 48, bet.l99l92:FiU20, rskr. 199192:128. Syftet är göra att anställningsförhållandena inom staten jämförbara med de råder som arbetsmarknaden i övrigt och förstärka ett självständigt arbetsgivaransvar för de totala personalkostnaderna vid myndigheterna. I det nuvarande systemet för finansiering personalomkostnader av redovisas dessa med få undantag som en schablon lönekostnadspålägg -

I Begreppetarbetsgivaravgiftanvändsfortsättningsvisi dettadirektiv som den samlade benämningenför lagstadgadesocialavgifter,särskildlöneskattoch avgifter som följer av kollektivavtal.

Bilaga 3 sou 1995:9

LKP. LKP omfattar både lagstadgade socialavgifter och avtalskostnader lön. Personalomkostnaderna räknas kollektivt av från en inutöver komsttitel för samtliga myndigheter inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto. Detta innebär särlösning för den statliga system en arbetsmarknaden i förhållande till den övriga arbetsmarknaden. Systemet myndigheternas ledning i sin funktion arbetsgivare inte medför att som något incitament påverka sådana personalkostnader som inte avser ges att löner. Den l juli 1993 träder systemet med räntekonto i kraft prop. l99293:100 bil. l avsnitt 2.3, bet.199293:FiU 20, rskr.l99293:l89. bokföringsmässiga omföring LKP görs i dag kommer då att Den av som ersättas med verkliga utbetalningar. framtida inriktningen bör att personalkostnader utöver lön Den vara skall betalas schablon. Myndigheterna bör istället verkställa inte ut som en utbetalningar arbetsgivaravgifter det sätt och till de ändamål som av följer lag och avtal. Myndigheten skall således ha en klar bild av av samtliga faktiska kostnader följer att ha arbetstagare anställd. som av en Till den del arbetsgivaravgifterna skall betalas grund av kollektivavtal skapas därmed incitament för myndigheten att såsom arbetsgivare påverka innehållet i dessa avtal, så att myndighetens synpunkt god en ur avvägning mellan avtalens förmåner och kostnader uppnås. Riksrevisionsverket RRV fick budgetåret 198182 i uppdrag att se över beräkningsunderlaget för lönekostnadspålägget vilket redovisades den 17 januari 1985 i Rapporten angående RRVs uppdrag att se över beräkningsunderlaget för lönekostnadspålägg RRV redovisar där m.m. bl.a. analys saldot inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, en av och de olika faktorer påverkar saldot. RRV har den 1 juli 1993 netto som fått förnyat uppdrag att göra analys inkomst- och utgiftsposterna ett en av inkomsttiteln. Det nuvarande systemet för finansiering av pensioner innebär att myndigheterna utom affärsverken med undantag av Statens järnvägar via lönekostnadspålägget finansierar de löpande utbetalningarna av statlig kompletteringspension och den särskilda löneskatt som belöper på dessa pensioner. Det belopp härigenom fördelas myndigheterna beror som därför statsförvaltningens omfattning och struktur under en tidigare

period. RRV och Statens löne- och pensionsverk SPV har fått i uppdrag den 19 november 1992 bl.a. pröva de kostnader som myndigheterna att om skall bära i stället skall kostnaderna för pensioner intjänade under avse

Bilaga 3 135

året, alternativt kostnaderna för pensioner beviljade under året. Härigenom skulle pensionsförpliktelser belasta verksamhetens resultat under den period då förpliktelsen uppstår. RRV och SPV har den 25 februari 1993 avlämnat sin delrapport över var uppdraget.

Utgångspunkter

Utgångspunkter för utredningen skall vara:

Dagens system för finansiering de statliga tjänstepensionsåtagan- -- av den samt de system som beskrivs av RRV SPV i de resp. ovan nämnda avlämnade delrapporterna och i kommande slutrapporter. Utredaren skall samråda med RRV och SPV när det gäller dessa myndigheters uppdrag att utreda redovisningen statens samlade av pensionsåtagande. Riksdagens beslut angående nytt system för budgetering myndig- - av heternas ramanslag m.m. prop. 199192:l0O, bet. 199192: FiU20, rskr. 1991922128. Riksdagens beslut rörande den framtida utformningen den statliga - av arbetsgivarorganisationen prop. 199293:lOO bil. 8 anslaget Fl. Statens arbetsgivarverk, bet. 199293:AUlO, rskr. 199293:205. Resultatet av Riksrevisionsverkets utredning inkomst- och Utgifts- -- av posterna på inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.

Utredningens inriktningen skall vidare vara:

Att undvika särlösningar för den statliga arbetsmarknaden - i syfte att göra den jämförbar med arbetsmarknaden i övrigt. Att samtliga personalkostnader för statliga myndigheterstatlig verk- samhet skall tydliggöras genom en noggrannare redovisning av personalkostnader utöver lön som följer avtal samt att dessa av genom personalkostnader inte schabloniseras utan beräknas utifrån lagar och slutna avtal. Syftet är att förstärka ett självständigt arbetsgivaransvar för de totala kostnaderna vid myndigheterna.

l36 Bilaga 3

Uppdraget

Utredningens uppgift skall vara:

Att pröva möjligheterna att införa ett system med arbetsgivaravgifter för statliga myndigheterstatlig verksamhet och så långt som möjligt undvika särlösningar för den statliga arbetsmarknaden. Att beräkna nivån avtalskostnader utöver lön samt föreslå hur dessa personalkostnader skall administreras i ett system där arbetsgivaravgifter införs. Inriktningen bör vara att avtalskostnader utöver lön skall belasta myndighetstatlig verksamhet och inte, som i resp. dagens system, ha en kollektiv finansiering. Att behandla de bokföringsmässiga konsekvenser som de förslag som redovisas kan leda till och i samråd med RRV föreslå lösningar där så krävs. Att belysa vilka administrativa följder utredningens förslag kan få för myndigheter Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Rikssom skatteverket och Statens löne- och pensionsverk samt för myndigheter i allmänhet. Att klargöra effekterna statsbudgeten en övergång till ett system av med arbetsgivaravgifter. Att föreslå förändringar i berörda lagar och förordningar.

Utredningen skall även behandla det reducerade lönekostnadspålägget enligt nämnda riktlinjer.

Uppdragets genomförande

Utredaren skall under arbetet samråda främst med Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens arbetsgivarverk och Statens löne- och pensionsverk. Huvudorganisationerna inom det statliga förhandlingsområdet bör under arbetets gång informeras. Utredaren skall beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 1984:05. Utredaren skall redovisa sina förslag senast den l maj 1994.

Bilaga 3 137

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Finansdepartementet

att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976:119 med uppdrag att studera förutsättningarna för, och lämna förslag till, ett system med arbetsgivaravgifter för statliga myndigheterstatlig verksamhet, motsvarande det som gäller den privata sektorn.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till den särskilda utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragarens överväganden och bifaller hennes hemställan. Finansdepartementet

Referenslitteratur

Riksrevisionsverket, Statsbudgetens inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto analys av inkomst- och utgiftsposter, -

Regeringsuppdrag, RRV 1993

Riksrevisionsverket, Statsbudgetens utfall, Budgetåret 199394, RRV 1994

Riksrevisionsverket, Utredning om beräkning och redovisning av

statens pensionsåtagande för kompletteringspensioner, Regerings-

uppdrag, RRV 1994

Statens löne- och pensionsverk, Statens tjänstepensionsåtagande, Slutrapport januari 1994, Regeringsuppdrag, SPV 1994

Statistiska centralbyrån, Skatter, inkomster och avgifter, SCB Förlag 1994

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

En renodlat näringstörbud. N. . Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa. A. . - Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. - Fi. . Lángtidsutredningen 1995.Fi. . Vårdcns svåraval. . slutbetänkandePrioriteringsuuedningen. av

Muskövaxvets framtid.Fö.

Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A.

Pensionsrättighetcr ochbodelning. Ju.

Fulltekonomiskt arbctsgivaransvar. Fi.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pensionsrältigheter och bodelning. [8] Försvarsdepartementet Muskövarvets framtid.[6] Socialdepartementet Vårdens svåra val. slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Finansdepartementet Gröndiesel -miljö- och hälsorisker. [3] Långtidsutredningen l995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnny möjlighet Förarbetslösa. [2] - Obligatoriska arbetsplalskontakter för arbetslösa. [7] Näringsdepartementet Ettrenodlat näringsförbud. [l]