Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Pensionssamordning

för

svenskar i

Betänkande av

pensionssamordning med Utredningen om

EU-institutioner

SOU 1996: 57

i

lr f J:

min

w Statens offentliga utredningar H

WMI 1996:57

P22 Finansdepartementet

Pensionssamordning

för

svenskar i

EU-tjänst

slutbetänkande

av Utredningen om

pensionssamordning med EU-institutioner

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, pâ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20243-3 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

drottningen . . . . . . ämnade abdikera och slå sig ner utomlands; hon skulle då ha behov av en fransk livränta, som lämpligen kunde betalas dels genom en gammal svensk subsidiefordran från trettioåriga krigets tid, dels genom försäljning av ett antal svenska örlogsfartyg till Frankrike . . . Kammaren, det ämbetsverk som hade hand om finanserna, sparade av bästa förmåga, såg till att pensionärers änkor fick nådår endast i undantagsfall och ñck rentav indra fattigvârdsmcdel till förmån för andra trängande statsutgiñer . . . Själv reste hon sin kos och anlände inom kort . . . till Antwerpen och Bryssel . . .

Ur SVENSK HISTORIA av Alf Henriksson 1963

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Genom beslut den 15 september 1994 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla särskild utredare

en med uppdrag

att belysa frågor om samordning och överföring pensionsförmåner

av för dem lämnar Sverige för anställning vid Europeiska som unionens

institutioner Dir 1994:107. Med stöd detta bemyndigande förord-

av nade departementschefen den 19 september 1994 produktchefen Staffan Ekebrand särskild utredare. som Som experter förordnades den 13 oktober 1994 departementssekreteraren Ingrid Carlberg, departementsrådet Robert Cloarec, numera

juristen Björn Dannberg, försäkringsdirektören Göran Flood, avdel-

ningsdirektören Sven Haglund, utredaren Torgny Lindgren, enhetsche-

fen Birgitta Norin och förhandlingsdirektören Margareta Sjöberg.

Som sekreterare anställdes från och med den 1 oktober 1994 numera utredningschefen Mikael Ålund.

Utredningen, som har arbetat under namnet Utredningen

om pen-

sionssamordning med EU-institutioner Fi 1994:08, får härmed

över-

lämna sitt betänkande Pensionssamordning för svenskar

i EU-tjänst . Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Sundsvall i mars 1996

Staffan Ekebrand

/Mkael Ålund

Sammanfattning l l

Sammanfattning

Vårt utredningsuppdrag har varit att klarlägga betydelsen och räckvidden för svenskt vidkommande av regler om pensionssamordning som gäller för anställda i Europeiska unionens EU:s institutioner och att föreslå de åtgärder som kan behöva vidtas för att reglerna skall kunna tillämpas i Sverige.

Bakgrund

En person som tar anställning i en av EU:s institutioner har rätt att överföra sina i hemlandet eller annat medlemsland intjänade pensionsrättigheter till EU:s pensionssystem. Tanken inte skall är att personen behöva förlora tidigare intjänad pensionsrätt att ta en EUanställning, vilket betyder att EU-institutionernas möjligheter att rekrytera kvalificerad personal underlättas.

Överföringen går till så att det kapitaliserade värdet av intjänad

pensionsrätt betalas till berörd institution i anslutning till att anställningen börjar. Beloppet räknas sedan om till tjänsteår i EU:s pensionssystem med utgångspunkt i värdet av den pensionsrätt som gäller för den påbörjade anställningen. På så sätt påverkas storleken av den pensionsförmån som den EU-anställde blir berättigad till när anställningen upphör EU:s pensionssystem berättigar till en ålderspension från och med 60 år uppgår till 70 procent avgångslönen den anställde kan som av om tillgodoräkna 35 tjänsteår. Vid mindre antal tjänsteår reduceras pensionen i motsvarande mån. Om avgång sker före 60 års ålder och anställningen i EU inte varat i minst tio år finns endast rätt till avgångsvederlag i form ett engångsbelopp. Den EU-anställde kan också av välja att överföra sin pensionsrätt i EU:s pensionssystem till ett pensionssystem som han ansluts till i en senare anställning. Utöver dessa förmåner finns rätt till invalidpension vid varaktig arbetsoförmåga och efterlevandepension vid dödsfall. Det har tagit lång tid för EU:s medlemsländer att anpassa sina pensionssystem och andra regelverk så att pensionssamordningen med EU:s institutioner fungerar. Kommissionen har aktivt drivit frågan och i flera fall fört saken till EG-domstolen. Domstolen har därvid funnit

12 Sammanfattning

att medlemsländerna är skyldiga att möjliggöra överföringen av pensionsrätt även om någon sådan möjlighet inte finns enligt nationella regler. Först på 1990-talet har överföringar börjat fungera tillfredsställande från flertalet länder.

För svenskt Vidkommande berörs såväl lagstadgad allmän pension

som avtalsreglerad kompletterande tjänstepension. Samordningen av

pensionsrätt mellan tjänstepensionssystem i Sverige fungerar

utan att pensionskapital förs mellan systemen. Detta är möjligt därför att systemen är likartade och av i huvudsak värde. Svårigheterna är samma stora att föra pensionskapital såväl mellan svenska pensionssystem som utrikes, i vart fall utan att svensk skatt dras från kapitalet. Eftersom före detta EU-anställda skall betala skatt till EU på pensioner från unionen, är de befriade från nationella skatter på pensionerna därifrån. Vi har utrett vilka faktorer påverkar utfallet pensionsöversom av

föring. Det visar sig handla att de försäkringstekniska antagandena

om om ränta och livslängd skiljer sig mellan berörda svenska pensionssystem och de antaganden används i EU:s pensionssystem. Det som handlar vidare att de svenska pensionssystemen innehåller om en

mindre andel efterlevandepension än EU:s och att intjänad pension

om i EU:s system höjs med individens lönehöjningar, vilket bör jämföras med de olika ordningar styr den intjänade pensionens höjning i som Sverige. Andra faktorer påverkar utfallet är utvecklingen den som av svenska kronan jämfört med den belgiska francen och skillnader mellan skattenivån i Sverige och den nivå tillämpas EU. Sammansom av taget är osäkerheten så pass stor att vi avstår från att uttala huoss om ruvida det är förmånligt att överföra pensionsrätt från Sverige till EU:s pensionssystem.

Förslag

Möjligheten att överföra pensionsrätt till EU finns inskriven i unionens tjänsteföreskrifter, vilket innebär att möjligheten är bindande och di-

rekt tillämplig i Sverige sedan den l januari 1995. Därmed är Sverige också skyldigt att vidta de åtgärder krävs för överföringen

som att skall fungera. Vi föreslår att nödvändiga svenska föreskrifter som

kompletterar EU:s regler om rätt till pensionsöverföring tas i sär-

en skild lag med regler allmän pension, tjänstepension, beskattning om och administration.

Överföringen av allmän pension föreslås ske med utgångspunkt i

den reformerade inkomstgrundade ålderspension, riksdagen fattat

som principbeslut Även intjänad till förtidspension om. rätt och efterlevan-

Sammanfattning 13

depension omfattas av rätten till överföring. Eftersom någon lagstiftning om den reformerade ålderspensionen ännu inte föreligger, bedöms överföringar kunna genomföras tidigast i slutet på år 1998.

Överföringen av tjänstepension är beroende av hur det aktuella

pensionssystemet är utformat. Det ankommer huvudmännen för respektive system att vidta de åtgärder som krävs för att överföring skall kunna ske. Det pensionskapital som skall överföras skall vara beräknat enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpats när arbetsgivaren gjort avsättningar för framtida pensionsutbetalning. I de fall några avsättningar inte gjorts, som till exempel normalt inte görs inom den offentliga sektorn, föreslår att det i lagen föreskrivs vilka försäkringstekniska grunder som skall tillämpas. Den svenska skattelagstiftningen innehåller hinder mot överföring av pensionsrätt tryggats försäkring. Vi föreslår därför att som genom en föreskrift tas i lagen om att återköp i dessa fall skall vara tillåtet trots det som sägs i kommunalskattelagen och att transaktionerna till EU:s pensionssystem skall undantas från beskattning hos såväl arbetsgivare som arbetstagare. För att det pensionssparande som skett i Sverige under skattegynnade villkor inte skall kunna fås ut genom en engångsutbetalning, föreslår vi att den som slutar sin EU-anställning utan rätt till pension obligatoriskt skall låta återföra pensionskapitalet till Sverige. Tidigare rätt till allmän pension skall därvid återupprättas och eventuellt tjänstepensionskapital skall placeras i tjänstepensionsförsäkring efter den enskildes val. För att överföringen och framför allt återföringen av pensionsrätt skall fungera tillfredsställande, föreslår vi att Utlandsavdelningen vid

Stockholms läns allmänna försäkringskassa som central instans i Sve-

rige skall hantera överföringsärendena. Enligt vår uppfattning föreligger det inte något behov av ett formellt avtal mellan Sverige och EU-institutionema. De kontakter som vi har haft i frågan med generaldirektorat IX vid kommissionen bör fortsättas av ansvarigt departement. Därvid bör bland annat våra förslag om återföring till Sverige tidigare Överförd pensionsrätt och av om ärendehantering överenskommas vid överläggningar med kommissionen och manifesteras skriftväxling med den. genom Om de förslag som vi för fram genomförs, skall svenskar inte behöva avstå från att söka anställning i EU:s administration på grund av att de förlorar eller tror sig förlora intjänad pension på att lämna Sverige. Därmed skulle det bakomliggande målet för den regel samordom ning av pensionsrätt som vi haft att utreda vara uppnådd.

Inledning 15

1 Inledning

Sveriges medlemsskap i Europeiska unionen EU från och med den 1 januari 1995 innebär att ett stort antal svenskar anställs i EU:s institutioner och övriga Rekryteringen personal från medlemslänorgan. av derna sker i viss proportion till ländernas befolkningstal, vilket betyder att omkring tusentalet svenskar beräknas ha anställts inom ett par år. vilka anställningsvillkor därvid gäller har betydelse för Frågan om som möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt besätta de tjänster som nu öppnats för svenskar. De centrala anställningsvillkoren finns reglerade i EU:s tjänsteföreskrifter, varav pensionsvillkoren är en tungt vägande del. Den som anställs i EU:s administration har enligt dessa villkor rätt att överföra sii hemlandet eller ett annat medlemsland intjänade pensionsrättighena ter till EU:s pensionssystem. För att rätten till överföring skall kunna utnyttjas krävs att medlemsländerna undanröjer eventuella hinder och i övrigt säkerställer tillämpningen. I början på år 1994 rekommenderade

Europeiska kommissionen Sverige att ta initiativ till överläggningar med EU om tillämpningen av dessa regler om pensionssamordning.

Den 15 september 1994 beslutade regeringen att tillkalla en särskild

utredare i frågan.

l 1 Uppdraget

. Enligt regeringen meddelade direktiven Pensionssamordning de av

med EU-institutioner Dir 1994:107 skall utredaren klarlägga betydel-

och räckvidden för svenskt vidkommande av reglerna om rätt för sen anställd i EU:s institutioner att få sina pensionsrättigheter överförda till och från institutionerna enligt artikel 11 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter. Direktiven finns i sin helhet intagna i detta betänkande som bilaga Till utredningen har experter knutits.

16 Inledning

Utredningens uppdrag att i olika avseenden klarlägga innebörden

av EU:s regler om överföring pensionsrätt och att lämna förslag av om svenska åtgärder specificeras i direktiven till att sammanfattningsvis bestå av, -

att klargöra om reglerna förutsätter att pensionsmedel överförs samt vilka pensionssystem, pensionsformer och pensionsinstitut som berörs,

att redovisa hur övriga medlemsländer har löst frågan tillämp- - om ning av artikel ll,

att föreslå principer för hur värdet de olika - av pensionsrättigheterna skall beräknas och hur ett system för överföring från och till

Sverige skall vara utformat tekniskt och administrativt,

att bedöma överenskommelse med EU:s institutioner bör - om en träffas och i så fall föreslå vad den skall innehålla och

att föreslå den lagstiftning krävs utan utarbeta förslag till

- som att

författningstext.

Det står utredningen fritt att behandla andra aspekter än dessa.

Utredningsarbetet

Utöver de resurser som har funnits inom utredningen särskild utredare, sekreterare och experter i den fortsatta texten används formen -

"vi", har vi nyttjat utomstående försäkringsteknisk expertis.

Under utredningsarbetet har haft kontakter med arbetsmarkna-

dens huvudorganisationer och olika pensionsinstitut i sedvanlig

samt ordning med departement och andra myndigheter. Vi har vid tre tillfällen besökt kommissionens pensionsenhet vid

generaldirektorat IX för personalfrågor och administration, för in-

att hämta underlag för utredningen. Vi har vid dessa tillfällen förhört oss

om hur pensionssamordningen fungerar, kommissionens inställ-

om ning i frågan och fört diskussioner tillämpningen för Sveriges del. om Vad gäller situationen i övriga medlemsländer har vi vid möten med representanter för finansministerierna i Danmark och Finland

Inledning

kunnat informera oss om hur frågan samordning hanterats för deras om del.

1.3 Utredningens resultat

Resultatet av vårt arbete redovisas i detta betänkande. Därutöver finns det hos utredningen en dokumentation kring frågan om pensionssamordning som, tillsammans med betänkandet, bör kunna utgöra underlag för frågans fortsatta behandling och de överläggningar med kommissionen som vi lämnar förslag om i betänkandet. Pensioner betraktas ofta som ett svårt område. När det gäller samordning mellan olika pensionssystem finns det visst fog för en sådan inställning. Vi har därför ansett .det vara en viktig del i vårt uppdrag att klarlägga innebörden av EU:s regler om överföring av pensionsrätt. Vad handlar artikel ll i bilaga 8 till EU:s tjänsteforeskrifter om Hur tillämpas bestämmelsen, vilka svenska system berörs och vad resulterar en pensionsöverföring i Klarläggandet fyller en funktion i sig. Vår ambition har varit att den första delen av betänkandet, kapitlen 2 skall kunna fungera som information till såväl de pensionsinstitut och andra organisationer som kommer att beröras, som de svenskar tagit eller överväger att ta som tjänst i EU:s administration. Vi har sett det vår uppgift att läma som

information om en tämligen svårfångad bestämmelse för dem.

Våra klarlägganden fyller naturligtvis främst funktionen att utgöra underlag för den huvudsakliga delen av uppdraget, nämligen att överväga och lämna förslag om åtgärder Sverige skall vidta med som anledning av att reglerna om pensionssamordning med EU-institutioner gäller i Sverige sedan den 1 januari 1995. Vår givna utgångspunkt är därvid att Sverige skall fullgöra sina skyldigheter som medlemsstat i

EU. överväganden och förslag om lagstiftning och administrativa ruti-

ner finns i kapitlen 8 12. Vi kommer där i viss mån även in på an- passningar av pensionssystem som inte är lagstadgade och riktar oss då till de huvudmän som står bakom de systemen.

Pensionsvillkor för E U-anställda 19

2 Pensionsvillkor för EU-anställda

För att kunna förstå reglerna om överföring av pensionsrätt mellan EU:s institutioner och dess medlemsländer krävs viss insikt i de allmänna pensionsvilikoren för anställda i EU. I detta kapitel ger vi därför en summarisk beskrivning av EU:s pensionssystem. Beskrivningen tar i första hand sikte på de bestämmelser kan vara av intresse för som frågan om överföring av pensionsrätt. EU:s pensionssystem regleras i Tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskapema och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper, som fastställts genom rådets förordning EEG, EURATOM, EKSG nr 259/68 och därefter ändrats vid åtskilliga tillfällen. Systemet har gällt sedan den 1 januari 1962 och finns återgivet i EG-kommissionens kompendium Personalförordningar, regler och förordningar för tjänstemän och övriga anställda i de Euro-

peiska gemenskapernal Kompendiet finns dock ännu inte utgivet i en

svensk version. Regler som rör pensioner finns främst i artiklarna 49 53, 63 66 och 77 85a i tjänsteföreskriftema och i bilaga 8 till - - dem saint i artiklarna 1 31 42, 51, 70, 79, 80 och 82 i anställ- - ningsvillkoren.

2.1 Finansiering med avgifter men ingen fondering

EU:s pensionssystem omfattar ålderspension, avgångsvederlag, invalidpension och efterlevandepension. Planen finansieras, kanske något överraskande, inte fondering utan direkt över EU:s budget gegenom nom vad som brukar kallas ett fördelningssystem. Medlemsländemas finanser anses utgöra tillräcklig säkerhet för de anställdas och tidigare anställdas rätt till framtida pensionsförmåner. Allmänna principer för finansiering och tryggande av pensioner kommer vi att beröra i avsnitten 4.2.1 och 4.2.2.

i Kompendiet kan beställas genom BTJ AB, Traktorvägen 13, 221 00 LUND, tel 046- 18 00 00, fax 046-18 0125.

20 Pensionsvillkor för E U-anställda

Kostnaden för planen beräknas för närvarande 24,75 vara procent av lönen. Den skall till tredjedel betalas den anställde en av genom en egenavgift som från och med år 1993 uppgår till 8,25 procent av grundlönen. Dessförinnan avgiften 6,75 Eftersom ingen var procent.

fondering för framtida pensioner görs, kan egenavgifterna sägas gå direkt till pensionsutbetalningen. Arbetsgivarens resterande två tredjedelar utgör idag inte någon belastning då antalet pensionärer ännu inte

kommit i balans med antalet aktiva.

2.2 Gäller för

tjänstemän och tillfälligt anställda i

EU-institutioner

EU:s pensionssystem gäller för tjänstemän och tillfälligt anställda i Europeiska gemenskapernas olika institutioner och flertalet av gemenskapernas övriga 1995 det drygt 24 000 anställda organ. var som omfattades av systemet 21 700 i Bryssel och Luxemburg. 7 650 före varav detta anställda uppbar pension, 4 200 bosatta i Bryssel eller varav Luxemburg.

Vi redovisar här förteckning över de för vilkas anställda

en organ pensionssystemet för närvarande gäller enligt uppgift från generaldirektorat IX vid kommissionen.

Institutioner Europaparlamentet, Strasbourg - Europeiska unionens råd ministerrådet, Bryssel - Europeiska kommissionen, Bryssel -

EG-domstolen med förstainstansrätten, Luxemburg

-

Revisionsrätten, Luxemburg

Övriga centrala organ Ekonomiska och sociala kommittén ESK, Bryssel - Regionala kommittén, Bryssel -

Decentraliserade organ

Europeiskt centrum för utveckling yrkesutbildningen, Berlin

- av - Thessaloniki

Europeiska fonden för förbättring arbets- och levnadsvillkor,

- av Dublin Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn -

Pensionsvillkor för E U-anställda 21

Europeiska byrån for läkemedelsbedömning, London

- Byrån för harmonisering av den inre marknaden, Alicante - Europeiska utbildningsstiftelsen, Turin - Europeiska centret för drog- och giftobservatoriet, Lissabon - Byrån för arbetarskydd, Bilbao - Europeiska översättningscentret, Luxemburg - Byrån för djurhälsa och växtskydd, Irland - Europeiska universitetsinstitutet, Florens -

Anställda vid Europeiska polisbyrån Europol, Europeiska investeringsbanken EIB och Europeiska monetära institutet EMI omfattas inte av det pensionssystem som ministerrådet beslutar om.

I EU-tjänstgöringsutredningens rapport Svenskar i EU-tjänst SOU 1995:89 finns en kortfattad beskrivning av institutionemas och vissa

av de större EU-organens uppgifter och uppbyggnad. Där redovisas också de olika tjänstgöringstyper som förekommer hos de skilda institutionerna och organen och de tjänstgöringsvillkor som gäller for anställda hos dem. Med begreppet EU-institution i fortsättningen även avses ovan förtecknade övriga organ. EU-tjänsteman är den är tillsatt på som en tjänst som är inrättad vid en av gemenskapernas institutioner. Vad som avses med tillfälligt EU-anställd framgår i stort av benämningen; den närmare avgränsningen anges i artikel 2 i anställningsvillkoren för övriga anställda. För tillfälligt anställda endast vikarierar på fast som en tjänst gäller pensionssystemet i begränsad utsträckning. Hjälppersonal, lokalt anställda och särskilda rådgivare omfattas inte pensionssyav stemet. Tillfälligt EU-anställda kan välja att upprätthålla sin pensionsrätt i hemlandet genom att låta den institution där han är anställd betala avgifter till hemlandets pensionssystem. Avgiften är storleksmässigt begränsad till arbetsgivarens andel kostnaden for EU:s pensionssysav tem eller 16,5 procent av lönen. En begränsning är naturligtvis annan hemlandets pensionssystem och de eventuella möjligheter att upprätthålla pensionsrätt de erbjuder. Egenavgiften fortsätter den anställsom de att betala till EU.

22 Pensionsvillkor för E U-anställda

Ålderspension

2.3 från 60 år med 70 procent

av lönen

Pensionsåldems nedre gräns är 60 år, den anställde är skyldig men att

avgå först vid 65 år. För att få avgå med rätt till ålderspension i den

svenska översättningen tjänsteföreskriftema benämnd "avgångsav

pension" skall den anställde antingen ha tjänstgjort i minst tio år eller

ha fyllt 60 år. När han har fyllt 50 år och avgår, har han få ålrätt att derspensionen utbetald från avgångsdagen, då reducerad. Om han men är yngre när han avgår eller han så väljer, betalas pensionen från om ut och med 60 års ålder, men alltid tidigast från avgångsdagen. Pensionsnivån vid hel pension är 70 procent den sista grundlöav nen i den sista lönegrad som den anställde innehaft minst ett år före avgången. En hel pension skall dock minst uppgå till 140 procent av den lägsta grundlönen för EU-anställda, vilket i januari 1996 innebar en lägsta månadspension på 101 053 belgiska francs eller 22 830 svenska kronor.

För hel pension krävs 35 års tjänstgöring, vilket innebär

att en person som anställs då han fyller 25 år hinner tjäna hel pension en under tiden fram till 60 år. Om han inte kan tillgodoräknas 35 tjänsteår för en pension vid 60 år reduceras pensionen i motsvarande mån. Personer som anställs efter 25 års ålder kan trots detta tjäna in en

hel pension under förutsättning att de fortsätter att arbeta efter uppnådda 60 år. De får i så fall förhöjning den pension de tjänat vid

en av 60 år med 5 procent för varje år de arbetar mellan 60 och 65 år. Dessutom fortsätter de att tjäna pensionsgrundande tjänsteår. Den totala pensionen får dock inte överstiga ålderspensionsnivån 70 Reprocent. geln innebär att en person kan börja sin EU-anställning så sent som den månad han fyller 36 år och ändå berättigad till hel pension vid vara 65 år. Utöver dessa regler ålderspensionens storlek gäller att pensioom nen minst skall uppgå till månatliga belopp mot det som svarar avgångsvederlag som den anställde skulle ha haft rätt till han inte haom

de haft rätt till ålderspension. Avgångsvederlaget skall i detta

sammanhang anses vara det kapitaliserade nuvärdet det månatliga beav loppet. Avgångsvederlaget beskrivs i nästa avsnitt. I pensionsvillkoren finns detaljerade regler för vilka tider får som

tillgodoräknas som tjänsteår artiklarna 4 och l l i bilaga 8 till tjänsteföreskriftema. Det skulle leda för långt att här gå in på dem, men det kan nämnas att en genomgående förutsättning för tillgodo-

räkning är att avgift betalats för tiden och att eventuella tidigare utbeta-

Pensionsvillkor för E U-anställda 23

lade förmåner som svarar mot tiden plus årlig ränta på 3,5 procent en återbetalas. Till dessa regler hör naturligtvis också de speciella bestämmelser som utredningen har i uppdrag att belysa, nämligen dem om överföring av tidigare intjänad pensionsrätt och därmed förknippad tillgodoräkning av tjänsteår. Som tidigare berörts får den avgår mellan 50 och 60 år med som rätt till ålderspension välja han skall ta ut pensionen från avgångsom månaden eller från det att han blir 60 år. Uttag före 60 år leder till en försäkringstekniskt beräknad minskning av den månatliga pensionen. I artikel 9 i bilaga 8 till tjänsteföreskriftema finns en tabell som visar att till exempel uttag från och med 57 års ålder leder till en minskning med 20 procent och uttag från och med 50 år leder till minskning en med 50 procent. En tillfälligt anställd kan välja att låta EU-institutionen upprätthålla hans pensionsrätt i hemlandet. Själv betalar han egenavgiften till EU:s

pensionssystem. Hans ålderspension från EU reduceras då i förhållande till den andel av arbetsgivaravgiften som institutionen betalat för

pensionsrätt i hemlandet. Tillfälligt anställda som endast vikarierar på en fast tjänst är, med visst undantag, inte berättigade till ålderspension. De får istället avgångsvederlag när anställningen upphör.

2.4 Avgångsvederlag vid förtida avgång utan ålderspension

En anställd som avgår före 60 år med mindre än tio års tjänstgöring i en EU-institution har inte rätt till ålderspension. Om han dessutom varken är berättigad till invalidpension eller kan eller vill utnyttja möjligheten enligt EU:s pensionssystem att överföra pensionsrätt till ett pensionssystem som han senare ansluts till, är han istället berättigad till ett avgångsvederlag. Vederlaget betalas ut i form av ett engångsbelopp när anställningen upphör. Avgångsvederlaget beräknas till summan av dels under EU-tid inbetalade egenavgifter och tredjedel eventuellt överfört penen av sionskapital plus 3,5 procents årlig ränta på beloppen, dels ett belopp

beräknat till 1,5 månadslön för varje pensionsgrundande tjänsteår som

den anställde fått tillgodoräkna, inklusive eventuella tjänsteår som är grundade på Överförd pensionsrätt. Det senare beloppet kan även uttryckas som 12,5 procent av årslönen vid avgången för varje tillgodoräknat änsteår.

24 Pensionsvillkor för E U-anställda

2.5 Invalidpension vid

varaktig arbetsoförmåga

En anställd som blir varaktig oförmögen att utöva sin tjänst är skyldig

att avgå och är därvid berättigad till invalidpension. Invalidpensionen

utges tills dess personen blir 65 år, då den avlöses ålderspension. av en Invalidpensionstiden tillgodoräknas därvid tjänsteår för åldersom

spensionen. Om invalidpensionären blir frisk före 65 år skall

han erbjudas en anställning motsvarar den anställning han avgick från. som Om han avböjer två sådana erbjudanden upphör invalidpensionen trots

att han inte börjat en ny EU-anställning.

Invalidpensionen uppgår till den ålderspension den anställde som skulle ha varit berättigad till han stått kvar i sin anställning till 65 om år, med beaktande den gmndlön i lönegraden han då skulle ha av som

uppnått. Om arbetsoförmågan beror på arbetsskada eller på

en en upp-

offrande handling för det allmännas bästa eller på att den anställde

utsatt sig för livsfara för att rädda människoliv, skall invalidpensionen

uppgå till 70 procent av lönen, oberoende tjänsteår. Invalidpensioav nen skall alltid uppgå till minst 120 procent den lägsta grundlönen av för EU-anställda, vilket januari 1996 innebar lägsta månatlig en pension på 86 617 belgiska francs eller 19 570 svenska kronor.

Om den anställde själv avsiktligt har förorsakat arbetsoförmågan

kan han gå miste om sin rätt till invalidpension och istället förklaras berättigad till en ålderspension från och med 60 år eller, efter minsk-

ning, tidigast 50 år.

Efterlevandepension till änka, änkling,

frånskild eller barn

Änka, änkling och frånskild har rätt till efterlevandepension

om persovarit gift med den avlidne i minst fem år. Även femårskravet nen om

inte är uppfyllt finns rätt till efterlevandepension efter anställd

en som avlidit i tjänst om äktenskapet varat i minst ett år och efter ålderen spensionär äktenskapet varat i minst ett år före pensioneringen. om Tidskraven gäller inte för makar med barn eller i de fall gemensamma dödsfallet orsakats olycka eller arbetsskada. av en

Efterlevandepensionen uppgår normalt till 60 procent den

av pension som den avlidne uppbar vid dödsfallet eller, han avlidit i om tjänst, skulle ha uppburit i ålderspension han haft till sådan om rätt pension vid dödsfallet. Pensionen skall minst uppgå till 50 elprocent

Pensionsvillkor för E U-anställda 25

ler, den försäkrade avlidit i tjänst, 60 procent av hel ålders- reom spektive invalidpension. Efterlevandepensionen skall dock inte uppgå till än den ålders- eller invalidpension som den avlidne var berätmer tigad till. Om det utöver efterlevande make finns barn till den avlidne utges barntillägg. Efterlevandepensionens belopp minskas i vissa fall. Om åldersskillnaden mellan makarna, minskad med den tid äktenskapet varat, är större än tio år skall efterlevandepensionen minskas med 1-5 procent beroende skillnadens storlek. Dessutom maximeras pensionen så att den, tillsammans med samtidigt utgående familjetillägg och efter avdrag för skatt och andra obligatoriska avdrag, inte skall överstiga de

sammanlagda förmåner som den avlidne skulle ha uppburit.

Barn till den avlidne har rätt till efterlevandepension om det inte finns någon efterlevande make med rätt till sådan pension. Pensionen uppgår till 80 procent det belopp efterlevande make skulle av som en ha haft rätt till. Om det finns fler än ett efterlevande barn ökar beloppet med belopp mot barntillägg och delas sedan lika mellan som svarar barnen. Efterlevandepension till upphör vid omgivet och till barn vid vuxen 18 års ålder eller, barnet studerar, vid 26 års ålder. om

2.7 Periodisk avgångsersättning vid vissa fall av

frivillig avgång

Från tid till beslutar ministerrådet att medge ett viss antal tjänsannan temän att avgå i förtid med pensionsliknande ersättning om de uppen fyller vissa förutsättningar i fråga om ålder och tjänstetid. Saken har senast varit aktuell när det gällt att bereda plats för rekrytering av per-

medlemsländerna Österrike, Finland och Sverige. De

sonal från de nya fullständiga villkoren fastställs i särskilda förordningar. l stort brukar det handla om följande. En ersättning på 70 procent av lönen betalas ut till den som avgår frivilligt. Förmånstagaren fortsätter att betala sin egenavgift på 8,25 procent till pensionssystemet tills dess han har tjänat rätt till hel pension eller uppnått 65 års ålder. Vid den tidpunkten upphör ersättningen och ålderspensionen börjar betalas ut. Om förmånstagaren har arbetsinkomst tillsammans med ersättningen överstiger den lön en som han tidigare hade, skall ersättningen minskas.

26 Pensionsvillkor för E U-anställda SOU 1996: 57

Det skall betonas att dessa villkor på intet sätt är del i en pensionssystemet. De har ofta blivit kritiserade för att alltför och vara generösa kostsamma.

Köpkraftskorrigering och indexering

Det belopp som pension betalas ut med enligt EU:s pensionssystem korrigeras med en koefficient är bestämd med hänsyn till lev-

som

nadskostnadema i huvudstaden i formånstagarens bosättningsland

jäm-

förda med dem i Bryssel. Korrigeringskoefñcienten

är således 100 för Belgien och varierar för tid från och med juli 1995 mellan ytterligheterna 79,7 for Grekland och 123,0 för Danmark. Koefñcienten för Sverige är 96,5 och för Finland 119,0. Den

bakomliggande principen

är att pensionären skall ha köpkraft Varhelst han bosätter sig samma inom EU. Systemet har under år kritiserats för

senare att otillbörligt

gynna dem som bosätter sig på plats med lägre levnadskostnader en än huvudstadens. På vissa platser där EU-organ är placerade bestäms

korrigeringskoefficienten för lönen

men inte pensionen med hänsyn

till levnadskostnadema på platsen.

F örmånstagaren kan i viss mån välja i vilken valuta

pensionen skall betalas ut. Hans val står mellan

bosättningslandets, hemlandets och valutan i det EU-land där han sist arbetade. Utbetalningen

sköts av kommissionen oavsett vilken institution som svarar för pensionen. I samband med ministerrådets årliga revision lönerna för av EU-

anställda beslutar rådet ändring de pensioner

om av som betalas ut. I praktiken fungerar det så att väger prisindex man samman ett for Belgien med ett beräknat reallöneindex för

offentliganställda i samtliga

medlemsländer. Förfarandet resulterade i

senast en höjning av löner

och pensioner med 1,1 procent 0,9 inflation plus procents 0,2 procents

reallöneökning per den 1 juli 1995. Vid löne- och pensionsutbetal-

ningen appliceras sedan nämnda

nyss korrigeringskoefñcient.

Pensionsvillkor för E U-anställda 27

2.9 Endast EU beskattar pensionen

Enligt artikel 13 i Fusionsfördragetsl protokoll om Europeiska gemen-

skapernas immunitet och privilegier är dess anställda skyldiga att betaskatt på löner och arvoden "salaries, wages and emoluments" enligt den engelska fördragstexten som de får av EU:s institutioner. Där stadgas också att personerna skall vara befriade från nationella skatter förrnånema. Av artikel 2 i förordning EEG, EURATOM, EKSG nr 260/68 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskapema

framgår att även pensioner tillhör de förmåner som skall beskattas av

EG fördragstexten innebära den lydel- Det torde enligt trots snäva den svenska versionen att pensionema skall befriade från sen av - vara nationella skatter. Enligt generaldirektorat IX vid kommissionen skall stadgandet befrielse från nationella skatter i fusionsfördragets om

protokoll läsas så att pensionen inte heller får sammanläggas med in-

komster i hemlandet vid beräkning beskattningsunderlaget. Vad av gäller överföringen pensionskapital i enlighet med artikel 11.2 i biav laga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter får det enligt kommissionen inte heller ske någon beskattning av kapitalet, som kan anses innebära dubbelbeskattning. EU:s skattesats varierar enligt progressiv skala från 8 till 45 proen cent. På ett beskattningsbart månadsbelopp upp till 55 926 belgiska

francs 12 640 svenska kronor januari 1996 är skattesatsen 8 procent

och på belopp över 200 126 belgiska francs 45 220 svenska kronor är

den 45 procent. På beloppsskikt däremellan är skattesatsen till exempel 25 procent mellan 133 656 och 144 559 belgiska francs 30 200 - 32 660 svenska kronor. Vid beräkning det beskattningsbara belopav pet dras familjetillägg och vissa sociala förmåner av, liksom 10 procent för inkomstens förvärvande. Egenavgiften för pensioner, som givetvis inte betalas pensionärer, och andra sociala avgifter dras ockav så vid beräkningen skatteunderlaget. Skatten tas ut som källskatt. av av Vid beskattning avgångsvederlag, betalas ut i form av ett av som

engångsbelopp längre period, beräknas skatten med ut-

men avser en gångspunkt från den skattesats gällde beträffande den anställdes som månadslön vid avgångstidpunkten.

l Fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskapema. 2 Se bilaga .

Yáâa:agmbx 74101 Diff o

Reglerna om överföring... 29

3 Reglerna om Överföring av pensionsrätt

Utredningens uppdrag är att belysa EU:s regler om rätt till och möjligheter att överföra pensionsrättigheter till och från sitt pensionssystem. Reglerna finns i artikel ll i bilaga 8 till Tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna. En person som anställs av en av EU:s institutioner har enligt artikel 11.2 rätt att, om han så önskar, överföra sin i hemlandet intjänade pensionsrätt till EU:s pensionssystem genom att låta ett kapitalbelopp som svarar mot pensionsrätten betalas dit. Enligt artikel 1l.l har han, när han slutar, möjlighet att ta med sig sin i EU intjänade pensionsrätt och föra över den till ett annat pensionssystem om han börjar en ny anställning. Denna möjlighet är beroende av om det finns en .överenskommelse om detta mellan EU och den organisation som hanterar det pensionssystem till vilket han

ansluts i den nya anställningen. Överföringen berörs också av skatte-

reglema för anställda i EU, vilka finns i Villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskapema. Vi redovisar i detta kapitel att reglerna är bindande för Sverige och den närmare innebörden av dem. I bilaga 2 finns artikel ll i svensk

översättning intagen vi har, som tidigare nämnts, valt att i detta be-

tänkande använda termen "ålderspension" i stället för den svenska översättningens term "avgångspension".

3.1 Bindande och direkt

tillämpliga i Sverige

EG:s tjänsteföreskrifter har fastställts den 29 februari 1968 av ministerrådet genom förordning EEG, EUROATOM, EKSG 259/68 nr med stöd av artikel 24 i Fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna Fusionsfördraget. Ministerrådet fastställde samtidigt, med stöd av artikel 13 i Fusionsfördragets protokoll Europeiska om gemenskapernas immunitet och privilegier, EG:s skattevillkor genom förordning EEG, EURATOM, EKSG 260/68. nr Eftersom reglerna om överföring pensionsrättigheter och beav om skattning är fastställda genom rådsförordningar är de enligt artikel 189

30 Reglerna överföring... om

i Romfördraget bindande och direkt tillämpliga i Sverige. De skall sedan tidpunkten för Sveriges anslutning till EU den 1 januari 1995 till-

lämpas av svenska domstolar och myndigheter. Någon motsvarande

svensk författning får inte utfärdas. Däremot kan svensk lagstiftning

behöva anpassas till regleringen i artikel l l med därtill hörande skatteregler och kompletterande föreskrifter behöva införas i svensk författning. Det är EG-kommissionens pensionsenhet vid generaldirektorat IX personal och administration som svarar för tillämpningen bestämmelserna och bevakar att medlemsländerna efterlever dem. I slutet på 1970-talet konstaterade kommissionen att Belgien och Nederländerna ännu inte vidtagit de åtgärder krävdes för att överföringen som av pensionsrätt till EG:s pensionssystem skulle kunna genomföras som den var tänkt. Den beslöt därför att i enlighet med artikel 169 i Romfördraget stämma länderna inför EG-domstolen. I mål 137/80 EG-kommissionen mot Belgien förklarade domstolen i sitt domslut att Belgien hade underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt Romfördraget. Kommissionen framhöll i målet att EG:s tjänste-

föreskrifter och anställningsvillkor fastställts rådsförordning

genom en i enlighet med artikel 189 andra stycket Romfördraget och därför var

bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsländer. Därav följer,

enligt kommissionen, att pensionssystemet är bindande för medlemsländerna i de delar som ländernas medverkan är nödvändig för att systemets regler skall få någon effekt. Svårigheter måste övervinnas, som som till exempel tekniska problem för vissa pensionssystem med att fastställa värdet intjänad pensionsrätt före det att förmånerna skall av betalas ut eller det faktum att förmånerna dessförinnan laggenom stiftning kan bli föremål för förbättringar eller försämringar, är inget godtagbart skäl för ett medlemsland att inte fullgöra sina skyldigheter. Enligt EG-domstolens fasta rättspraxis kan ett medlemsland inte åberopa regler, praxis eller omständigheter i det rättssystemet för att egna rättfärdiga att man underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt en EG-förordning. Även i mål 72/85 EG-kommissionen Nederländerna förklarade mot domstolen i sitt domslut att landet hade underlåtit att fullgöra sina

skyldigheter enligt Romfördraget. Nederländerna hade i och för sig

inte bestridit att den anställs i EG-institution har överfösom en rätt att ra pensionskapital från sitt hemland till EG:s pensionssystem, de men hade ännu inte år 1985 vidtagit de åtgärder krävdes för som att en överföring skulle kunna genomföras. Man hävdade att det krävdes en

lag som på nationell nivå reglerade alla problem förknippade

som var

Reglerna överföring... 31

om

med Överföringen. Med hänsyn till frågans svårighetsgrad och nödvändigheten av att försäkra sig om att de verkställande organen deltog i lagstiftningsarbetet drog processen ut på tiden. I avvaktan på det anmodade man berört offentligt pensionsorgan att i enlighet med agera

den föreslagna lagstiftningen.

Nederländerna framhöll också att tjänsteforeskriftema redan utan någon nationell lagstiftning, med hänsyn till deras rådsförstatus som

ordning, skall tillämpas i medlemsländerna. Domstolen slog emellertid

fast att detta inte befriar Nederländerna från sina skyldigheter att vidta de åtgärder som Överföringen kräver. Den enskildes rätt att inför nationell domstol åberopa tjänsteföreskriftema utgör endast minimien

garanti och är i sig inte alltid tillräcklig för att säkerställa överförings-

reglemas hela tillämpning. Det är inte bara reglerna om överföring av pensionsrätt enligt EU:s tjänsteföreskrifter som är bindande och direkt tillämpliga i medlemsländerna. Av intresse i detta sammanhang är även EU:s Skatteregler,

som enligt artikel 13 i Fusionsfördragets protokoll EG:s immunitet

om och privilegier jämförd med artikel 2 i Villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskapema innebär att pension från EU skall beskattas av EU och samtidigt vara befriad från nationell skatt.

För undvikande av dubbelbeskattning skall enligt kommissionen be-

frielsen från nationell skatt anses gälla inte bara vid utbetalning av pensionsfömiån från EU utan även vid den överföring av pensionskapital till EU som kan ha föregått utbetalningen. Den frågan har

varit föremål för långdragna förhandlingar mellan kommissionen och

Danmark och löstes slutligen hösten 1994 på sätt närmare redovisom sas i avsnitt 6.3.

3.2 Valfrihet överföra

Ovillkorlig att till EU

En EU-medborgare som tillträder en tjänst i en EU-institution har rätt att, om han så önskar, få sin pensionsrätt i tjänsten samordnad med pensionsrätt som han tidigare tjänat i sitt hemland eller annat EUland. Samordningen går till så att ett kapitalbelopp som motsvarar den tidigare intjänade pensionsrätten betalas till den institution där han anställs mot att han får tillgodoräkna sig det antal tjänsteår, som svarar mot kapitalbeloppet, för sin EU-pension. Omvandlingen kapitalbeav

lopp till tjänsteår grundas på beloppet för lönegraden i den tjänst

som

han tillträder. Överföringen av pensionsrätt skall genomföras i anslut-

ning till det att tjänsten tillträds. Detta sägs i artikel 11.2 i bilaga 8 till

32 Reglerna överföring... om

EU:s tjänsteföreskrifter, finns intagen i bilaga 2 till detta betänsom kande.

Inte bara tjänstemän utan även tillfälligt anställda utom de - som endast vikarierar på en fast tjänst har rätt att överföra sin i hemlandet intjänade pensionsrätt till EU:s pensionssystem. I artikel 39 i EU:s anställningsvillkor för Övriga anställda hänvisas till, bland annat, samordningsregeln i tjänsteföreskriftema.

EU:s institutioner har fastställt tillämpningsföreskrifter för den

närmare regleringen och hanteringen pensionsöverföringen. Komav missionen har i administrativa meddelanden fastställt dels generella

föreskrifter nr 789 den 16 april 1993 överföring pensionsrätt,

om av dels särskilda föreskrifter om vad skall gälla beträffande överförsom ingen från respektive medlemsland exempelvis 882 den 15 februari nr 1995 om överföring av pensionsrätt från danska pensionssystem. De ländervisa föreskrifterna är resultatet överläggningar och i vissa fall av formella avtal mellan EU och landet i fråga.

3.2.1 Förutsättningar för rätten att överföra

För att få överföra pensionsrätt från ett medlemsland till EU:s pensionssystem skall tjänsteman skriftligen ansöka det inom en om sex månader från det att han både fått besked att han fått fast anställom ning efter att ha fullgjort eventuell provanställning och fått infor- - mation om möjligheten till överföring. En tillfälligt anställd kan vänta med ansökan överföring tills månader från det att han både om sex fullgjort den kvalifikationsperiod krävs för rätt till ålderspension som och fått information om möjligheten till överföring. Informationen om överföringen lämnas inte institutionen förrän är överens med av man det berörda medlemslandet att överföringen är möjlig. om Det som den anställde har rätt att överföra är värdet den pension av som han är berättigad till i medlemslandet på grundval offentlig av en eller privat anställning eller verksamhet egenföretagare där. Det är som medlemslandets sak att avgöra i vad mån den pensionsrätt översom förs måste innefatta allt intjänats i hemlandet eller får besom vara gränsad till del därav. Pension belöper sig på intjänandetid efter som tidpunkten för anställningen i EU får inte överföras.

En ansökan om överföring är inte bindande utan kan betecknas som en intresseanmälan. Den anställde får först redovisning från den en EU-institution han tillhör hur överföringen påverkar hans som av pension. Därefter skall han inom viss tid normalt inom två månader - -

Reglerna Överföring... 33 om

skriftligen meddela institutionen han önskar genomföra överförom ingen. När det väl är gjort kan ansökan inte ändras.

3.2.2 Beräkning belopp att överföra

av

Det belopp som skall överföras skall antingen "det försäkrings-

vara

tekniska värdet" eller "det schablonmässiga återköpsvärdet" den

av

pension som den anställde tjänat i ett EU-land. Utöver ålderspension kan efterlevandepension och även invalidpension ingå i den pensions-

rätt som får överföras. Det har för många pensionssystem varit svårt

att beräkna det pensionskapital skall överföras. EG-domstolen har

som

i ett domar närmare utvecklat frågan.

par I mål 212/81 Pensionsfonden för privatanställda i Luxemburg mot Leon Bodson har domstolen gjort vissa preciseringar. "Det försäkringstekniska värdet" det kapitaliserade nuvärdet framtida avser av en

periodisk förmån. Kapitalbeloppet skall beräknas med hänsyn till

an-

taganden ränta, livslängd och dödlighet. "Det schablonmässiga

om återköpsvärdet" å andra sidan kan användas för premiebestämda sys-

teml och utgörs de och

av summan av egen- arbetsgivaravgifter som

betalats till pensionssystemet plus ränta. Beloppet kan oförmånvara ligt beräknat trots det godtagbart så länge överföringen till EU men inte är diskriminerad jämfört med motsvarande överföring skulle om göras inom landet. I ett annat fall, mål 315/85 kommissionen mot Luxemburg, gällde frågan den enskildes valfrihet sträcker sig till han skall kunna om att

välja mellan de två beräkningsmetoderna, vilket kommissionen hävda-

de. Domstolen slog fast att "det försäkringstekniska värdet" inte om är föreskrivet beräkningsmetod för överföring inom landet kan inte som den enskildes rätt enligt artikel 11.2 hindra medlemslandet från föatt reskriva att endast den andra metoden skall användas för överföring till EU. England och Frankrike, vilka bistod Luxemburg i målet, hävdade

att socialförsäkringssystemet kan vara utformat så att metoden att be-

räkna "det försäkringstekniska värdet" inte går att använda. Det såär ledes medlemslandets sak att bestämma beräkningsmetod så länge man håller sig till EG-domstolens definitioner i Bodson-målet och metoden inte diskriminerar överföringar till EU jämfört med överföringar inom landet.

l Se avsnitt 4.2.3.

2 16-0489

34 Reglerna om överföring...

Som vi utvecklat i avsnitt 2.9 är de som uppbär EU-pension å ena sidan skyldiga att betala skatt till EU, å andra sidan befriade från nationell skatt på pensionen. Detta gäller oavsett i vilket land inom EU som de är bosatta. Enligt kommissionens synsätt får inte heller pensionskapital som skall överföras till EU minskas med nationell skatt, eftersom den EU-pension som köps för det överförda beloppet kommer att beskattas. Kommissionen hävdar vidare att inga egentliga administrativa avgifter får tas ut.

3.2.3 Beräkning av änsteår att tillgodoräkna

Överföringen av pensionskapital till EU:s pensionssystem resulterar i

att den anställde får tillgodoräkna motsvarande antal tjänsteår för sin EU-pension. De närmare reglerna för tjänsteårsberäkningen är fastställda i de generella föreskrifter institutionen fastställt, för som kommissionens del i administrativa meddelanden om överföring av

pensionsrätt den 16 april 1993, nr 789.

Först skall det i det aktuella medlemslandets valuta beräknade kapitalbeloppet räknas om till belgiska francs. Det är inte valutakursen vid överföringstillfället som i första hand skall användas utan den genomsnittliga kursen under den tidsperiod under vilken den överförda pensionsrätten tjänats in. För tiden före den 1 januari 1972 skall dock kurden 1 januari 1972 användas. Följande tabell över kursutvecklingsen en ger en uppfattning om inverkan av denna valutaomräkning.

Värdet av 1 svensk krona i belgiska francs BFR januari 1982

januari 1996.

Tabell 3.1

Om den anställde begär det skall istället omräkningen göras enligt kursen vid överföringstidpunkten.

Reglerna Överföring... 35 om

Från kapitalbeloppet i belgiska francs skall sedan årlig ränta på

en

3,5 procent dras för perioden från anställningstidpunkten till tid-

av

punkten för den faktiska överföringen beloppet. För tillfälligt

av an-

ställda tar man i stället för anställningstidpunkten fasta på den tidpunkt då eventuell kvaliñkationstid fullgjorts. Om det överförda beloppet

inte ökat med ränta eller index i det berörda medlemslandet under den aktuella tidsperioden görs inget avdrag.

Tjänsteåren beräknas sedan omräkning kapitalbeloppet

genom av V till en fiktiv årlig pension från och med 60 år P med hjälp av en

kapitaliseringsfaktor E.

PV/E

Kapitaliseringsfaktom hämtas från tabell finns i bilaga 2 till en som kommissionens administrativa meddelanden överföring om av pensionsrätt. Ingångsvärden i tabellen är den anställdes ålder vid anställ-

ningstidpunkten och den anställdes kön. Om valutaomräkningen görs enligt kursen vid överföringstidpunkten skall dock åldern vid den tid-

punkten vara ingångsvärde i tabellen.

Utdrag ur EUss tabell över kapitaliseringsfaktorer för artikel 11.2

Tabell 3.2

40 11,154 11,912 50 12,847 13,850 60 15,145 16,553

Av tabellen kan utläsa att ett visst pensionskapital lägre man ger en pension för en kvinna än för vilket beror att pension till en man, en en kvinna antas behöva betalas ut under längre tidsperiod än till en en man. Vi återkommer till detta och annat döljer sig i kapitalisesom

ringsfaktorema i avsnitt 7.1 försäkringsteknik. I detta sammanhang

om

bör dock nämnas att de livslängdsantaganden faktorerna base-

som är rade på ansetts inaktuella och därför kan komma att ändras. vara Den fiktiva årliga pensionen P räknas därefter till tjänsteår T om

med beaktande av det årliga lönebelopp L gällde vid anställ-

som

36 Reglerna överföring... om

ningstidpunkten i den lönegrad som personen placerades i då han anställdes Om valutaomräkningen görs enligt kursen vid överföringstidpunkten skall den tidpunkten även vara avgörande för nivån på lönebeloppet i den lönegrad som personen placerades i då han anställdes.

TP/Lx0,02

Antalet tjänsteår som får tillgodoräknas för EU-pensionen är således förhållandet mellan den fiktiva pensionen och den del av den framtida EU-pensionen som tjänas in under ett år. Tjänsteåren får dock inte överstiga det antal varit ansluten till det nationella år som personen pensionssystem från vilket pensionsrätt överförts. Kapitalbelopp som svarar mot eventuellt överskjutande antal tjänsteår betalas ut till personen i anslutning till överföringen.

3.2.4 Påverkan på pensionsförmånerna

En anställd som avgår före 60 års ålder med mindre än tio års tjänstgöring i EU-institutioner har inte rätt till ålderspension. Han är istället berättigad till ett avgångsvederlag i form av ett engångsbelopp. Den överförda pensionsrätten beaktas for avgångsvederlaget genom att i det

ingår dels en tredjedel av överfört pensionskapital motsvarar en tänkt

egenavgift uppräknat med 3,5 procents årlig ränta, dels ett belopp beräknat till 1,5 månadslön för varje pensionsgrundande tjänsteâr som det överförda beloppet omräknats till. Om den anställde avgår efter tio års EU-tjänstgöring eller vid 60 års ålder eller senare har han rätt till ålderspension. Pensionen skall beräknas med beaktande av tjänsteåren från överforingen, men den kan aldrig bli större än vad en hel pension uppgår till. Tjänsteåren kan alltså visa sig bli överflödiga. Det bör också observeras att överförda tjänsteår inte kan användas för att få ihop de tio år som krävs för rätt till ålderspension. Även invalidpension och efterlevandepension beräknas normalt med beaktande av intjänade tjänsteår, varför Överförd pensionsrätt påverkar även de förmånerna. Om den som byter anställning från en EU-anställning till en annan anställning överför sin intjänade pensionsrätt till det pensionssystem som han ansluts till i den nya anställningen, överförs även pensionsrätt

Reglerna Överföring... 37 om

som han tidigare överfört till EU. Pensionsrätten beaktas därvid genom de tjänsteår den gång omräknats till. som en

3.3 Eventuell valfrihet att överföra från EU

En tjänsteman eller tillfälligt anställd i EU-institution

en en som slutar sin anställning för att börja anställning kan få sin pensionsrätt en annan i EU:s pensionssystem Överförd till det pensionssystem han som ansluts till i den anställningen. Hans rätt samordna sin nya att pensionsrätt genom överföring är beroende överenskommelse har av om en träffats eller kan träffas mellan EU och den organisation som svarar för det pensionssystem han ansluts till. som

Samordningen går till så att ett kapitalbelopp

som motsvarar pen-

sionsrätten i EU:s pensionssystem betalas till den pensionskassa

eller motsvarande som förvaltar det pensionssystem som personen ansluts till mot att han får tillgodoräkna sig den överförda pensionsrätten för sin framtida pension från pensionskassan. Detta i artikel sägs 11.1 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter för tjänstemännen, som vi återger i

bilaga 2 till betänkandet. För tillfälligt anställda görs en hänvisning till

dessa bestämmelser i artikel 39 i EU:s anställningsvillkor för övriga anställda.

Det som sagts i avsnitt 3.2 tillämpningsföreskrifter för den

om

närmare regleringen och hanteringen överföringen pensionsrätt

av av

till EU gäller även överföringen från EU.

3.3.1 Förutsättningar för rätten överföra

att

Ansökan överföring pensionsrätt från EU:s om av pensionssystem skall göras skriftligen inom månader från det den sex att anställde börjar anställning. Den närmare innebörden en annan av detta är beroende av till vilken typ pensionssystem pensionsrätten av som skall

överföras. Om överföringen skall göras till lagstadgat allmänt

ett pensionssystem räknas de månaderna normalt från sex det att EU-

anställningen upphörde. En förutsättning för överföringen

är att ålderspension från EU inte har börjat betalas ut.

Om den anställde slutar innan han har tjänstgjort i EU-institution

en i minst tio år och innan han fyllt 60 år har han inte rätt till ålderspen-

sion utan endast till ett avgångsvederlag. Han

har då möjlighet att,

38 Reglerna överföring... om

istället för att ta ut avgångsvederlaget i form av ett engångsbelopp, överföra ett belopp till ett nytt pensionssystem som svarar mot det största avgångsvederlaget och det försäkringstekniska värdet av sin av intjänade pensionsrätt. Rätten till överföring är beroende EU träffat en överensav om kommelse med den organisation som hanterar det berörda pensionssystemet. Om någon generell överenskommelse inte träffats söker institutionen åstadkomma en överenskommelse i det enskilda fallet. När den frågan är löst skall den organisation hanterar det nationella pensom sionssystemet redovisa hur pensionen därifrån påverkas av den pensionsrätt skall överföras. Ansökan blir sedan bindande för indivisom den när han undertecknar överenskommelsen mellan organisationen och EU.

Det är enligt EU:s tillämpningsföreskrifter endast lagstadgade eller

avtalade pensionssystem som den tidigare EU-anställde ansluts till genom sin nya anställning som kan vara mottagare av det kapitalbelopp skall överföras. I praktiken förefaller dock kommissionen nöja sig som med att den överförda pensionsrätten resulterar i en pension.

3.3.2 Beräkning av belopp att överföra

Det belopp skall överföras är det försäkringstekniska värdet av som den pension den anställde har rätt till när han avgår eller skulle ha som haft rätt till inte kvalifikationstidskravet tio år hade funnits, med om andra ord det kapitaliserade nuvärdet av pensionen. Kapitalbeloppet E beräknas med utgångspunkt från den anställdes årliga ålderspension från och med 60 är P och en kapitaliseringsfaktor V, som även beaktar rätten till efterlevandepension från EU.

EPxV

Kapitaliseringsfaktorn hämtas från en tabell som finns i bilaga l till kommissionens administrativa meddelanden om överföring av pensionsrätt. Ingångsvärden i tabellen är den anställdes ålder vid avgångstidpunkten och den anställdes kön.

Reglerna överföring... 39 om

Utdrag E Uss tabell över kapitaliseringsfaktorer för artikel

ur 11.1 Tabell 3.3

50 10,397 11,129 60 15,193 16,594

En jämförelse med kapitaliseringsfaktorema i tabell 3.2 för överför-

ingen till EU visar på stora skillnader. Vi återkommer till orsaken till

detta i avsnitt 7.1 om försäkringstekniska frågor.

Om det på detta sätt framräknade beloppet är mindre än ett av-

gångsvederlag får istället avgångsvederlagets belopp överföras.

Beräkningen görs i belgiska francs, betalningen till det natiomen nella pensionssystemet genomförs i det landets valuta efter

omräkning enligt den officiella kursen betalningsmånaden. Något avdrag för skatt

görs inte av EU och enligt vad kommissionen inte heller något uppger avdrag för administrativa kostnader.

3.3.3 Påverkan på pensionsförmånema

En överföring innebär naturligtvis att all rätt till pension från EU upphör. Hur överföringen sedan påverkar pensionerna i det pensionssystem till vilket pensionsrätten forts är inte fråga för EU. en Det är endast initialt, när det blir aktuellt med att träffa överenskommelsen med den organisation som förvaltar det berörda pensionssystemet, EU som värderar den förmån den överförda pensionsrätten resulterar i och som tar ställning till om överföring skall tillåten. vara

3.3.4 Återföring av tidigare Överförd pensionsrätt

En person som tidigare överfört pensionsrätt till EU:s pensionssystem

kan, han slutar sin anställning för börja anställning,

om att en ny föra över all pensionsrätt från EU till det pensionssystem han ansluts som till i den anställningen. Den del det belopp då överförs nya av som från

40 Reglerna överföring... om

EU, mot det belopp gång överfördes till EU, skall som svarar som en därvid räknas från belgiska francs till ursprungslandets valuta enom

ligt den kurs användes vid den ursprungliga överföringen. Det

som belopp sedan återstår skall betalas ut i det nya landets valuta ensom

ligt den vid avgångstidpunkten aktuella kursen.

Det är möjligt för ett medlemsland att överenskomma med EU om

att pensionsrätt överförs dit alltid skall återföras i de fall den an-

som ställde slutar sin EU-anställning utan att ha rätt till en pension, endast

ett avgångsvederlag. Danmark, Irland och Storbritannien har överens-

kommit med EU:s institutioner sådan återföring. De närmare om en reglerna för återföring varierar med de olika överenskommelser som EU träffar med berörda länder. Det belopp kan bli föremål för som âterföring är det ursprungligen överförda beloppet, indexerat i enlighet med vad gällt i det ursprungliga pensionssystemet. som

För som endast har rätt till ett avgångsvederlag från EU

en person kan det finnas starka skäl att återföra tidigare Överförd pensionsrätt.

Han kan råka ut för att få 30 års intjänade pensionsrättigheter

annars utbetalade i form av ett engångsbelopp.

...pensionsrätt i Svergie berörs 41

4 All intjänad pensionsrätt i Sverige berörs

Vi har hittills talat om intjänad pensionsrätt utan att närmare gå på vilka pensionssystem och vilka förmåner som bestämmelserna om överföring är tillämpliga på. Av artikel l 1 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter framgår att det rör sig om intjänad rätt till ålderspension som offentliganställd, privatanställd eller egenföretagare är berättigad till en på grund anställningen eller verksamheten. Det är således endast inav tjänad rätt till ålderspension som den EU-anställde uttryckligen har rätt att överföra. Dessutom skall det dock, enligt vad generaldirektorat IX vid kommissionen uppger, vara möjligt att även överföra rätt till efterlevandepension och andra pensionsförmåner som kan anses ha tjänats m. När tillämpningsområdet för artikel 11 överförs svenska förhållanden blir det uppenbart att såväl det allmänna pensionssystemet som förekommande tjänstepensionssystem berörs. Vi ger här en översiktlig beskrivning av dessa system hur förmånerna finansieras, beräknas och tryggas samt av hur de beskattas. Frågan om vilka förmåner från dessa system kan omfattade reglerna om överföring av som anses av pensionsrätt behandlar vi principiellt i kapitel 8 och mer i detalj i kapitlen 9 10. -

4.1 Det lagstadgade allmänna pensionssystemet

Grundläggande för den enskildes pensionsskydd är den allmänna pensioneringen, för närvarande omfattar folkpension och tilläggspensom sion ATP. Inom båda dessa system utges pension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension. Dessutom finns infolkpensioneringen de särskilda förmånerna handikappersättning om och Vårdbidrag. Pensionsbestämmelsema finns i lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL. Riksdagen har i beslut den 8 juni 1994 i bred politisk enighet godkänt riktlinjer för en genomgripande reform av det allmänna ålderspensionssystemet, som skall ersätta nuvarande ålderspension från folkpension och ATP.

42 pensionsrätt i Sverige berörs

4.1.1 Nuvarande folkpension och ATP

Den allmänna pensionen finansieras ett så kallat fördelningssysgenom tem. Pensioner som betalas ut ett visst år belastar det årets statsbudget. AP-fonderna fungerar endast buffertfonder. som

Cirka 85 procent av folkpensioneringen utom de särskilda förmå-

-

nerna, som inte berörs här och i princip hela ATP:n bekostas

- av so-

cialavgifter. Resten täcks genom statsmedel. Socialavgiftema utgörs

av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter. År 1996 är arbetsgivaravgiften

för folkpensionen 5,86 procent och för ATP:n 13 procent hela den av lön som arbetsgivaren betalar ut. Dessutom tillkommer egenavgift en på 1 procent av den del lönen är pensionsgrundande. Avgifterav som na kan knappast karaktäriseras försäkringspremier utan är att besom trakta som skatter. Sambandet mellan de avgifter betalas för som den enskilde och de förmåner skall betalas ut till honom är som senare mycket svagt, vilket kommer att framgå redogörelsen i det följande av

för förmånemas beräkningsunderlag.

Bestämmelserna om finansiering finns, förutom i 19 kap AFL, i la-

gen 1981:691 om socialavgifter och lagen 1994:1744 allmänna om egenavgifter.

Ålderspension utges från och med den månad den berättigade fyller

65 år. Den kan dock tas ut i förtid, tidigast från 60 år, mot att den minskas. Uttaget kan också skjutas varvid pensionens storlek upp,

ökar. Ålderspensionen kan utges hel, tre fjärdedels, halv och

som en fjärdedels pension.

Förtidspension utges till mellan 16 och 64 år har fått personer som

sin fysiska eller psykiska arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst

en fjärdedel. Om nedsättningen inte kan varaktig kan anses men anses

bestå för avsevärd tid utges pensionen i form sjukbidrag. Även för-

av tidspension kan utges hel, tre fjärdedels, halv och fjärdedels som en pension.

Efterlevandepension utges i form av barnpension till barn far

vars eller mor har avlidit. Pensionen utges tills barnet fyller 18 år eller för barn studerar till 20 år. Efterlevandepension i form som utges av omställningspension till efterlevande maka eller make oavbrutet en som har bott tillsammans med den avlidne under minst fem år. Omställningspension utges också till efterlevande maka eller make inte en som har fyllt 65 år och stadigvarande bodde tillsammans med barn som under tolv år som stod under endera eller båda makamas vård. Pensionen

utges under tolv månader från tidpunkten för dödsfallet. För den som har barn kan pensionen utges tills barnet fyller tolv år. Under vissa

pensionsrätt i Svergie berörs 43

omständigheter kan efterlevande make inte kan försörja sig få en som rätt till särskild efterlevandepension efter det att rätten till omställningspension har upphört. Folkpension beräknas i Förhållande till antingen det antal år för vilka har tjänat rätt till ATP eller det antal år för vilka han en person har tillgodoräknats bosättningstid i Sverige. 30 år med intjänad ATP eller 40 års bosättningstid krävs för hel pension. Om år saknas reducepensionen i förhållande till det. För den är bosatt utomlands ras som krävs svenskt medborgarskap för rätt till folkpension, som då i princip endast finns i förhållande till antal år med intjänad ATP.

Folkpensionsförmåner beräknas som en procentsats av basbeloppet

enligt lagen om allmän försäkring. Basbeloppet fastställs av regeringen varje år på grundval av i första hand utvecklingen av konsumentprisindex. Basbeloppet har för år 1996 fastställts till 36 200 kronor. Beloppet minskas med 2 procent vid beräkning ålderspension, förtidspension av och efterlevandepension både i form av folkpension och ATP. Hel ålders-, omställnings- och särskild efterlevandepension utges med 96 procent och hel förtidspension med 90 procent av det minskade basbeloppet. Om den berättigade är gift är talen istället 78,5 respektive 72,5 procent. Bampension utges med 25 procent av det minskade basbeloppet för varje avliden förälder. Den skall dock alltid, ATP inräknad, utges med minst 40 procent av det minskade basbeloppet. ATP grundas på inkomst förvärvsarbete från och med det år perav fyllt 16 år till och med det år han fyller 64 år. Pensionsgrundansonen de inkomst tillgodoräknas årsvis för inkomstdelar som överstiger ett

inte 7,5 basbelopp 36 800 276 000 kronor för år 1996.

men - ATP i form ålderspension utgör 60 procent av genomsnittet av av den pensionsgrundande inkomst som den berättigade haft under sina 15 bästa år. Den årliga pensionsgrundande inkomsten prisindexeras därvid att den knyts till basbeloppet. Om han har färre än 30 år med genom pensionsgrundande inkomst så reduceras pensionen i motsvarande mån. Förtidspension från ATP motsvarar normalt den ålderspension som den berättigade skulle ha haft rätt till från och med 65 års ålder om han fortsatt att ha en pensionsgrundande inkomst. Om han vid pensionsfallet inte har inkomst grundar rätt till sjukpenning eller kan en som tillgodoräkna sig pensionsgrundande inkomst för minst två av de fyra

1 Från och med år 1995 används ett förhöjt basbelopp för beräkning av dessa gränsbelopp.

44 pensionsrätt i Sverige berörs

kalenderåren närmast före pensionsfallet beräknas förtidspensionen endast på den pensionsgrundande inkomst han faktiskt har tillgosom doräknats för tid fram till pensionsfallet Barnpension från ATP utgör för ett barn 30 den procent av ATP som den avlidna föräldern skulle ha haft rätt till vid tidpunkten för dödsfallet. Om det finns flera barn med rätt till barnpension får de 20

procent vardera. Omställningspension utges med 20 den

procent av avlidnes intjänade pension det finns barn har till barnpension om som rätt och i annat fall med 40 procent. Pensionstillskott utges till dem endast har rätt till folkpension som eller är berättigade till låg ATP. Om ATP i form ålderspension en av

eller omställningspension inte uppgår till 55,5 basbeloppet

procent av

får den berättigade ett pensionstillskott till den nivån. För förtids-

upp

pension är nivån 1 l 1,5 procent basbeloppet.

av

E U:s bestämmelser på socialförsäkringsområdet har visst intresse i detta sammanhang. De finns framför allt i förordning EEG

nr

1408/71 om tillämpningen systemen för social trygghet anställ-

av när da, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemen-

skapen och i förordning EEG 574/72 tillämpning förordning

nr om av nr 1408/71. Bestämmelserna beskrivs översiktligt i avsnitt 5.2. För svensk del innebär bestämmelserna bland den inte annat att som uppfyller kvalifikationstiden på tre år för rätt till folkpension och ATP får tillgodoräkna sig tid behövs från ett annat EU-land för få som att

rätt till förmånerna. Vidare utges folkpension vid bosättning

i ett annat

land inom EU med samma belopp den berättigade bosatt i

som om var Sverige. Den principen gäller sedan tidigare beträffande ATP. Rätten till folkpension och ATP i form ålders-, förtids- och efterlevandeav pension är således inte knuten till bosättning i Sverige. Dock gäller att

förtids- och efterlevandepensionens storlek, efter viss tids bosättning

utomlands och under tid då pension inte har tjänats i Sverige, endast beräknas på den pensionsgrundande inkomst individen faktiskt har som tillgodoräknats under tid då arbete har utförts i Sverige.

4.1.2 Reformerad allmän pension

Riksdagens beslut 1994 ett nytt allmänt ålderspensionssystem

om är

endast ett principbeslut riktlinjer. Någon lagstiftning har inte

om ännu beslutats. Tidsplanen för ett genomförande osäker den är men tar sikte på att de första pensionerna enligt det reformerade skall betasystemet

pensionsrätt i Svergie berörs 45

las ut ijanuari år 2000. Som straxt skall komma på är det knappast troligt att den tidpunkten kommer att stå sig. Reformen syftar till att skapa ett fristående ålderspensionssystem, skall robust för samhällsekonomiska och demografiska försom vara ändringar. Systemet har en försäkringsmässig karaktär med nära koppling för individen mellan vad som betalas till systemet i form av avgifter och vad han får ut från systemet i form pensionsförmåner. av Pensionen har fått benämningen inkomstgrundad ålderspension. Pensionsrätten skall utgöra 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster upp till ett tak motsvarande nuvarande ATP-tak, det vill säga 7,5 basbelopp. Motsvarande belopp betalas in till systemet i form av en ålderspensionsavgift, som kan utgå som en arbetsgivar- eller egenavgift. Av inbetalade avgifter används huvuddelen till att finansiera utgående pensioner inom för ett fördelningssystem. Värdet av inramen tjänad pensionsrätt inom fördelningssystemet ackumuleras successivt på ett individuellt konto. Behållningen på detta fiktiva konto räknas årligen med ett index följer den allmänna inkomstutvecklingen. upp som

En motsvarande 2 procentenheter av ålderspensionsavgiften

summa avsätts till individuell premiereserv. Dessa medel förvaltas av den en kapitalförvaltare som den enskilde själv utser. Dagens så kallade 15- och 30-årsregler vid beräkning av inkomstrelaterad ATP ersätts livsinkomstprincip. Det innebär att alla penav en sionsgrundande inkomster, inklusive värnpliktstjänstgöring och så kallade barnår, skall väga lika tungt vid beräkning av ålderspension oavsett när under livet de tjänats in.

Ålderspensionen från fördelningssystemet, kallad inkomstpension,

fastställs att behållningen på det fiktiva kontot divideras med ett genom så kallat delningstal. Detta fastställs med utgångspunkt från förväntad återstående livslängd vid tidpunkten för pensioneringen. Utgående pensioner skall pris- och följsamhetsindexeras så att pensionen behåller sitt realvärde när den allmänna inkomstutvecklingen uppgår till en viss Vid avvikelser från denna norm skall pensionen justeras upp elnorm. ler ned i motsvarande grad.

Ålderspensionen från premiereservsystemet, kallad premiepension,

skall bestämmas avkastningen på fonderade medel och utgå enligt av försäkringsmässiga grunder. Enligt reformen skall det även finnas ett separat garantipensionssystem som skall ge alla pensionärer en grundtrygghet. Systemet skall ersätta nuvarande folkpension och pensionstillskott samt det särskilda grundavdraget för folkpensionärer vid beskattning. Garantipensionen utformas som en utfyllnad till den inkomstrelaterade pensionen så att

46 pensionsrätt i Sverige berörs

den totala pensionen når till viss nivå. För att även låga upp en ge pensioner utbyte i pensionshänseende skall denna garantinivå inom vissa gränser vara beroende den inkomstrelaterade pensionen. Lägsta av ga-

rantinivån föreslås 2,1 basbelopp 76 020 kronor 1996 for

vara en-

samstående och 1,87 basbelopp for gift pensionär 67 694 kronor

1996. Vid inkomstrelaterad pension till 3,0 respektive 2,655 basupp belopp utgår successivt avtrappad garantipension. en

Övergången till det reformerade systemet skall ske gradvis. Perso-

ner födda före år 1935 berörs inte den inkomstrelaterade av nya pensionen. De är födda år 1935 till och med år 1953 får sin åldersom spension beräknad med ett successivt ökande antal 20-delar enligt det nya systemets regler och resterande del enligt nuvarande system med folkpension och ATP. För födda år 1954 eller skall det personer senare nya systemets regler tillämpas fullt ut. För beräkning pensionsrätt av

inom det fördelningssystemet skall även inkomster tjänats

nya som innan de reglerna trätt i kraft beaktas. nya

Den fortsatta beredningen pensionsreformen sköts den så

av av

kallade genomförandegruppen. Enligt den planering gällde

som vid utgången av år 1995 skulle regeringen inom ett halvår lägga fram en pro-

position med förslag till lagstiftning intjänande och beräkning

om av

fordelningssystemets inkomstpension. Ikraftträdandet skulle ske den 1

januari 1997. På grund den skepsis pensionsreformen av mot som kommit till uttryck inom det socialdemokratiska partiet har emellertid

den tidsplaneringen spruckit. Vid extra partikongress i 1996

en mars beslöts om ett brett upplagt samråd inom hela arbetarrörelsen kring framtidens pensionssystem. Först när det samrådet är genomfört kommer en proposition att kunna läggas. Reformen är därmed försenad åtminstone ett år. Regeringen har gett särskild utredare i uppdrag att lämna förslag en

till hur försäkringsfunktionen och kapitalförvaltningen inom

det nya premiereservsystemet skall utformas. Redan från och med år 1995 sätts

en del av nuvarande ATP-avgift till särskild förvaltning för

av att användas i systemet. Utredningsarbetet är omfattande och kan bli väntas klart först år 1997. Det är därför knappast troligt att proposition hinner läggas och riksdagsbeslut tas så att lagstiftningen i denna del kan träda i kraft den 1 januari 1998. Resultatet det socialdemokratiska samråav det är här osäkerhetsfaktor. en I den fortsatta beredningen kommer vidare förslag den lagtekom niska utformningen av garantipensionen att utarbetas.

Behållningen på de individuella fiktiva kontona kan med hänsyn till

det genomförande som här skisserats förväntas beräknad och vara re-

...pensionsrätt i Svergie berörs 47

gistrerad tidigast vintern 1997/98 och på premiereservkontona först ett år senare. Möjligen kan manuella beräkningar i enstaka fall göras dessförinnan. Efterlevandepensioneringen med nuvarande barnpension och omställningspension infördes år 1990. Viss anpassning behöver göras till det reformerade ålderspensionssystemet, i vart fall av reglerna för beräkning efterlevandeförmåner. Någon utredning om detta har ännu av inte startats. År 1993 fick den så kallade Sjuk- och arbetsskadeberedningen

numera Sjuk- och arbetsskadekommittén i uppdrag att lämna förslag

till ett nytt system för lagstadgade ersättningar vid sjukdom och arbetsskada, en allmän ohälsoförsäkring. Regeringen har senare i nya direk-

tiv gett kommittén i uppdrag att även överväga förtidspensioneringens

villkor, förutsättningar och samspel med den mer kortsiktiga ohälsoförsäkringen. Därvid skall inriktningen vara att förtidspensioneringen integreras del i den allmänna ohälsoförsäkringen. som en Den inkomstgrundade ålderspensionens storlek går inte att ett meningsfullt sätt uttrycka som en viss procent av slutlönen. Utform-

ningen av intjänandereglema gör att livsinkomsten och löneutveckling-

en avgör. Om man för jämförelsens skull ändå vill hitta ett mått på "hel pension" visar de beräkningar som låg till grund för reformen att pensionen i genomsnitt kommer att uppgå till 55 60 procent av lönen till taket 7,5 basbelopp. Detta gäller om pensionen tjänats under upp 40 år och tas ut från och med 65 år eller den högre ålder som i framtiden kommer att mot nuvarande antaganden om återstående livssvara längd. Om pensionen tas ut från tidigast möjliga tidpunkt, 61 års ålder, reduceras den till omkring 40 procent av lönen.

4.2 änstepensionssystemen

Som komplement till den allmänna pensionen finns tjänstepensioner, är grundade på utfästelser av arbetsgivaren. För det stora flertalet som anställda är de reglerade i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och liknar den allmänna pensionen i den meningen att de är obligatoriska på det aktuella avtalsområdet. Det förekommer även utfästelser om tjänstepension som inte är knutna till kollektivavtal.

48 pensionsrätt i Sverige berörs

4.2.1 Tre för

system finansiering av pensionskostnader

Arbetsgivarens pensionsutfästelse innebär ett löfte till den anställde

om

framtida pensionsutbetalningar. När löftet

så småningom skall uppfyl-

las resulterar det i kostnader för utbetalning pensionen.

av Pensionskostnaderna måste på något sätt finansieras. Kapital måste alltid finnas och har arbetsgivaren inte avsatt något i förtid för

pensionsutbetalning-

en måste kapital betalas senast när pensionen skall betalas ut. Denna

finansiering av pensionskostnaden kan ske på i huvudsak

tre sätt, nämligen de två huvudfonnema

genom fordelningssystem och premiereservsystem och genom blandformen kapitaltäckningssystem.

Den principiella skillnaden mellan ligger i

systemen periodiseringen

av pensionskostnadema.

Fördelningssystemet, eller direktbetalningssystemet det också

som kallas, karaktäriseras

av att pensionsbeloppen betalas på löpande räkning allteftersom de förfaller. Fondering sker inte och något kapital för framtida pensionsutbetalningar finns således

inte avsatt enligt detta

system.

Premiereservsystemet, eller fonderingssystemet, karaktäriseras

av

att avsättningar sker i förväg för framtida pensionsutbetalningar.

Av-

sättningama samt avkastningen dessa bildar tillsammans

ett pen-

sionskapital som sedan tappas när pensionen betalas

av ut. Storleken på de löpande avsättningama bör bestämmas så

att pensionskapitalet vid pensionsavgången blir tillräckligt stort för kunna klara utfästelsen.

att Detta sker med hjälp antaganden framtida dödlighet av om ränta, och omkostnader. Antagandena kan variera skall men normalt vara godkända av Finansinspektionen. Gemensamt för dessa

beräkningsregler,

så kallade grunder, är att antagandena måste så

vara försiktiga att pensionskapitalet även vid förhållandevis en ogynnsam utveckling räcker till de utlovade pensionsutbetalningarna. Därför

uppstår oftast ett överskott som kan användas för att antingen höja pensionen eller minska avsättningama.

För den anställde ökar pensionskapitalet hela tiden fram till pensionsåldern avsättningar

genom och ränta på dessa. Övergår han före

pensioneringen till en annan arbetsgivare upphör avsättningama hos den förra arbetsgivaren, pensionskapitalet

men ökar ändå med ränteav-

kastningen. Dör den anställde fördelas hans pensionskapital

på de övriga i pensionskollektivet. Vissa lever å andra sidan längre än vad som

beräknats, så med realistiskt dödlighetsantagande sker en utjämning

mellan dem dör tidigt och dem som som lever länge.

pensionsrätt i Svergie berörs 49

Kapitaltäckningssystemet är en blandform av de två nämnda systemen. Avsättning sker inte under den aktiva tiden i takt med att pensionen tjänas utan vid pensioneringstillfället. Då avsätts så mycket i pensionskapital att det tillsammans med ränteintäkterna på kapitalet räcker för de framtida pensionsutbetalningama.

4.2.2 Fem former för säkerställande pensionsutfästelser

av

Säkerställande pensionsutfästelse innebär att vidtar åtgärder av en man för att se till att utfästelsen kan infrias den dag pensionen skall betalas ut. Några tvingande civilrättsliga regler om detta finns inte men normalt innehåller de kollektivavtal pensionsplaner förekommer om som arbetsmarknaden regler om hur förmånema skall finansieras och tryggas. Det finns i Sverige tre i särskild ordning reglerade sätt att trygga pensionsutfästelser som gjorts i ett fonderat system, nämligen försäkring, särskild redovisning av pensionsskuld i förening med kreditförsäkring och avsättning till pensionsstiftelse. De grundläggande reglerna om detta är dels skatterättsliga om att fastställa och begränsa arbetsgivarens avdragsrätt och finns i kommunalskattelagen 1928:370, dels civilrättsliga och finns i huvudsak i lagen 1967:577 om tryggande av pensionsutfästelse tryggandelagen. Även säkerställandet m.m. om inte sker i någon av de tre formerna med avdragsrätt genom pensionsförsäkring eller avsättning i tryggandelagens mening kan en pensionsutfästelse ändå vara säkerställd annat godtagbart sätt. Tjänstepensionsförsäkring är den klassiska formen för tryggande och innebär att arbetsgivaren överlåter fullgörandet av utfästelsen ett försäkringsbolag eller försäkringsförening understödsförening en mot att han betalar den premie som försäkringsgivaren betingar sig för detta. Premiema beräknas på så sätt att de räcker för att försäkringsgivaren skall kunna fullgöra utfästelsen och få täckning för sina omkostnader. Visar det sig därvid bli ett överskott fördelas det antingen på de fcrsäkrade eller premiebetalama, i det senare fallet genom en minskning av de framtida premierna. Försäkringsbolagens och försäkriigsföreningamas försäkringstekniska grunder med antaganden om band annat ränta och livslängd skall vara godkända av Finansinspektiinen. Skuldföring innebär att arbetsgivaren gör avsättning på konto Avsatt til pensioner i balansräkningen. Det skuldförda beloppet skall normalt överensstämma med pensionsskulden, arbetsgivaren alltid men svarar

50 pensionsrätt i Sverige berörs

för pensionsutfästelsen även för lågt belopp har skuldförts. Pen-

om

sionsskulden skall vara tryggad kreditförsäkring eller

genom genom statlig eller kommunal borgen. Det innebär att kreditförsäkraren vid en konkurs går och tryggar den del utfästelsen arbetsgivaren av som

inte har täckning för att teckna tjänstepensionsförsäkring.

genom en

Finansinspektionen anvisar vilka försäkringstekniska grunder

som

skall tillämpas.

Pensionsstiftelse är en stiftelse som inrättas av arbetsgivaren med

enda syfte att trygga pensionerna. Till stiftelsen gör arbetsgivaren avsättningar för de framtida pensionsutbetalningama. Arbetsgivaren avhänder sig därmed emellertid inte ansvaret för pensionsutfästelsens fullgörande kan begära gottgörelse från stiftelsen för utbetalda men

pensioner. Detta dock endast under förutsättning att Stiftelsens förmö-

genhet även efter gottgörelsen är minst lika den totala stor som pen-

sionsskulden. I vissa undantagsfall, exempelvis vid arbetsgivarens konkurs, kan stiftelsen emellertid betala ut förfallna pensionsbelopp

direkt till pensionärerna. Även för pensionsstiftelser beslutar Finansinspektionen vilka grunder skall tillämpas. om som

Garanti för att pensionsutfästelse fullgörs kan lämnas

en av en utomstående. Pensionsgarantin kan liknas vid ett borgensåtagande och för att garantin skall ha någon reell innebörd krävs att garanten har tillräckliga ekonomiska för att kunna fullgöra utfåstelsen. Garanresurser tin kan också bestå i en panträtt, exempelvis i arbetsgivaren ägd en av

kapitalförsäkring. Pensionsskulden bör i ett sådant fall redovisad i

vara

arbetsgivarens balansräkning under rubriken Ansvarsförbindelser. Beskattningsrätten som tillkommer staten, kommuner, landsting

och under resten av 1990-talet kyrkokommuner utgöra full- - - anses

god säkerhet för offentliganställdas tjänstepensioner. Traditionellt fi-

nansieras därför pensionerna inom statlig och kommunal sektor genom

fördelningssystemet.

4.2.3 Främst förmånsbestämda slutlönerelaterade

nettopensioner

Tjänstepensionema kompletterar normalt den allmänna pensionen på i huvudsak tre sätt. För det första betalas ett tillägg ut till den allmänna pensionen från och med 65 års ålder 7 15 procent den berättiga- - av des slutlön han arbetat i 30 år eller För det andra tjänsteom mer. ger pensionssystemen rätt till pension på lönedelar överstiger den allsom

männa pensionens tak 7,5 basbelopp med 65 70 procent till 20

- upp

pensionsrätt i Svergie berörs 51

basbelopp och hälften därav ytterligare lönedelar upp till 30 basbelopp. För det tredje systemen rätt till pension i vissa situationer när ger sådan rätt saknas inom den allmänna pensioneringen. Det kan gälla ålderspension före 65 år inom vissa yrkesområden eller ett utökat efterlevandeskydd. Nivåema på tjänstepensionema är likartade över hela arbetsmarknaden, vilket inte enbart beror på att det ekonomiska utrymmet är begränsat utan även på skatterättsliga regler om begränsningar i arbetsgiavdragsrätt. Att nivåerna trots allt skiljer hänger samman med varens att förmånerna kan vara uppbyggda på olika sätt. Vi skall i detta avsnitt uppehålla oss vid de huvudsakliga variationer som förekommer. Vid beräkning tjänstepension ett tillägg till allmän pension av som förekommer två huvudmodeller, man brukar tala om att pensionen beräknas brutto eller netto i förhållande till den allmänna pensionen.

Den ena modellen innebär att tjänstepensionen beräknas som en

bruttopension i vilken skall inräknas den allmänna pensionen. Pensiobruttobelopp minskas med den berättigades allmänna pension, nens varefter återstår den egentliga tjänstepensionen, vanligen benämnd kompletteringspension. Om den allmänna pensionen ATP:n är hög jämfört med tjänstepensionens bruttobelopp blir kompletteringspensioi motsvarande grad låg. Den kan till och med reduceras till noll om nen reglerna för samordning med allmän pension inte innehåller någon garanti mot det. Bruttopensionen kännetecknas att pensionens storlek, av efter minskning med allmän pension, inte kan bestämmas förrän pensionen skall betalas ut. Den kan således inte bestämmas under intjänandetiden och är därför svår att finansiera i ett premiereservsystem. Den andra modellen innebär att tjänstepensionen beräknas som en nettopension oberoende av den berättigades allmänna pension. Den betalas ut vid sidan den allmänna pensionen och eventuella brister i av allmän pension kompenseras inte i motsvarande grad höjd tjänsav en tepension. Pensionsförmåner kan också delas efter den modell som bestämmer förmånens storlek. En indelning kan göras i förmånsbestämda och avgifts- eller premiebestämda pensioner. Den traditionella modellen för tjänstepensioner är att arbetsgivaren utfäster förmån viss storlek, vanligen relaterad till lön och en av en kravet på 30 tjänsteår för hel pension; pensionen är förmånsbestämd. Arbetsgivaren har sedan att göra de premieinbetalningar eller andra avsättningar som krävs för att utfästelsen skall kunna fullgöras. I denna modell är premiens storlek en osäkerhetsfaktor.

52 pensionsrätt i Sverige berörs

Under senare år har premiebestämda pensioner blivit vanligt ett

komplement till förmånsbestämda ålderspensioner. De kallas ibland kompletterande ålderspension och kännetecknas att arbetsgivaren

av utfáster sig att betala premie viss storlek, ofta viss en av en en procent av den anställdes lön. Fönnånens storlek beror enligt denna modell hur mycket har betalats och vilken återbäring har tilldelats. som som I detta fall är det således förmånens storlek är osäker. Även som om

tjänstepensionssystemens förmåner normalt börjar tjänas först vid 23

års ålder kan den premiebestämda pensionen hänföras till livsinkomstprincipen.

När det gäller de förmånsbestämda tjänstepensionema är de styrda av en motsatt princip, de är nämligen normalt relaterade till slutlönen

Även det är så

om att löneunderlaget för pensionen inte utgörs den

av

faktiska slutlönen beräknas underlaget på någon form genomsnitts

av

lön mot slutet anställningen.

av

Rätten till tjänstepension kan antingen, det brukar heta,

vara som antastbar eller oantastbar. Att pensionen är antastbar innebär att rätten till den är villkorad till att den anställde kvarstår i sin

anställning fram till pensioneringen. Om anställningen upphör i förtid bortfaller

rätten till pensionen. En arbetsgivare har därför inte rätt skattemässiatt göra

ga avdrag för avsättningar till antastbar pension. Den intjänade delen oantastbar pension har den anställde där-

av en emot rätt att få ut om han slutar i förtid. Han får ut den i form så av ett

kallat fribrev han anställd inom den privata sektorn. Ålder-

om var

spension från och med 65 år och kompletterande ålderspension

samt

viss form av efterlevandepension är normalt fribrevsgrundande. Fri-

brevet utgörs därvid den periodiska förmån det av som svarar mot pensionskapital som ackumulerats för den anställde vid tidpunkten för avgången. Detta gäller pensionsförmåner är finansierade som genom

premiereservsystem.

Förmåner enligt de pensionsplaner finns för anställda på den som

offentliga sektorn är i huvudsak finansierade enligt fördelningssystem.

Tekniken för intjänande oantastbara förmåner är den av en annan än

nyss nämnda eftersom inga avsättningar görs för framtida pensionsutbetalningar. Den som slutar anställning i förtid inom den offentliga

en

sektorn får ut den intjänade delen sådan pension i form så

av en av en kallad livränta. Den beräknas till tjänstetidsberoende del en av den pension som han skulle ha haft rätt till han stått kvar i

om anställningen

till 65 år.

Det är kanske främst inom den offentliga sektorn

numera som antastbara förmåner förekommer. Det är där sedan lång tid vanligt att sto-

pensionsrätt i Svergie berörs 53

ra yrkesgrupper har rätt att avgå med ålderspension före den allmänna pensionsåldern 65 år. Om en person slutar innan han uppnått den ålder då sådan rätt inträder mister han hela rätten till ålderspensionen före 65 år, även den del som kan anses vara intjänad. Endast rätten till livränta från och med 65 är kvarstår. Sammanfattningsvis kan tjänstepensionssystemen i Sverige möjligen, i dagsläget, karaktäriseras som förmånsbestämda slutlönerelaterade nettopensionssystem med fribrevsgrundande ålderspension. Betydande avvikelser förekommer dock, vilket vi kommer att visa i det följande. Med användande av de begrepp som vi beskrivit i avsnitten 4.2.1 4.2.3 redogör vi för huvuddragen i de pensionslösningar som gäller på de fyra områden som man för detta ändamål kan dela svensk arbetsmarknad

4.2.4 ITP eller liknande för tjänstemän på den privata sektorn

Inom tjänstemannaområdet på den privata sektorn är avtalet om den så kallade ITP-planen det helt dominerande. Avtalet är slutet mellan Svenska Arbetsgivareföreningen SAF och Privattjänstemannakartellen PTK för tjänstemän inom industri och handel. På andra delar av den privata sektorn gäller pensionsplaner som beträffande förmånema endast marginellt skiljer sig från ITP-planen. Skiljaktigheterna gäller istället formerna och institutionerna för tryggandet. Pensionsvillkoren omfattar i huvudsak förmånerna ålderspension, kompletterande ålderspension ITPK, sjukpension och efterlevandepension. Förmånerna finansieras enligt premiereservsystemet. Tryggandet av ITP-planen skall ske försäkring i Försäkringsbolaget genom SPP eller beträffande ålderspension skuldföring och kreditförgenom säkring i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti FPG. För ITPK och viss pension på lönedelar över 7,5 basbelopp får försäkring ske i andra försäkringsbolag. Tryggandet av andra förekommande ITP-liknande planer sker i - -

Konsumentkooperationens Pensionsstiftelse och Konsumentkoope- rationens Pensionskassa; båda administrerade av KP Pension Försäkring, Sparinstitutens pensionskassa anställda i sparbanker och före- ningsbanker, Pensionsstiftelser knutna till affärsbankerna; administrerade - av Bankanställdas Pensionstjänst BPT,

54 pensionsrätt i Sverige berörs

Försäkringsbranschens Pensionskassa FPK eller det livförsäk- -

ringsbolag i vilket tjänstemannen är anställd,

Pressens Pensionskassa, - Arkitektemas pensionskassa, - Sveriges Kommunalanställdas Pensionskassa SKP beträffande anställda i vissa kommunala bolag; administrerat Kommunernas av Pensionsanstalt KPA och

Livförsäkringsaktiebolaget Skandia beträffande anställda i vissa

statliga bolag; administrerat Statens löne- och pensionsverk av SPV och i vissa fall i kombination med skuldföring och kreditförsäkring i FPG ålderspension. av

Pensionskassoma är till sin juridiska form försäkringsforeningar. Även andra forsäkringsföreningar och pensionsstiftelser än de nämnda före-

kommer.

Ålderspensionen och efterlevandepensionen är förmånsbestämda

och fribrevsgrundande nettopensioner. De börjar tjänas från 28 års

ålder och är relaterade till slutlönen och ett krav på 30 tjänsteår för hel

pension. Ålderspensionen utges från och med 65 år med 10, 65 och

32,5 procent av lönen i löneskikten 0 7,5, 7,5 20 respektive 20 30 - - -

basbelopp. Efterlevandepensionen utges endast lön över 7,5 basbe-

lopp och då med 50 procent av ålderspensionens nivåer. ITP-planen innehåller ingen bestämmelse värdesäkring i om men praktiken har pensionerna, efter beslut i SPP:s styrelse, höjts varje år med pensionstillägg motsvarande utvecklingen konsumentprisindex. av Sedan år 1985 har även fribrev och intjänad pensionsrätt för aktiva höjts på samma sätt. Den kompletterande ålderspensionen premiebestämd är en och fribrevsgrundande nettopension. Från och med 28 års ålder betalas en

premie på 2 procent av lönen till det försäkringsbolag den anställ-

som de väljer. Den intjänade pensionsrätten höjs med den återbäring som bolaget beslutar Före juli 1990 fungerade ITPK-pensionen om. ett något annorlunda sätt.

Sjukpension och femårig efterlevandepension är andra ITP-

en förmåner, liksom även delpension. Eftersom de är icke fribrevsgrundande riskförmåner saknar de intresse i detta sammanhang. Enligt ITP-planen kan den har lön över 10 basbelopp 362 000 som kronor 1996 välja alternativ pensionslösning för den pensionsrätt en som tjänas in på lönedelama över 7,5 basbelopp. Förutom att förmå-

nerna kan byggas upp på ett annat sätt innebär det att för-

en annan

pensionsrätt i Svergie berörs 55

valtning än den för planen normala kan bli aktuell, till exempel försäkring i ett annat bolag än SPP. Inom tjänstemannaområdet finns även avtal om pensionsplaner som avviker från ITP-planen. Det kan till exempel röra sig statliga boom lag som tillämpar statliga villkor. Eftersom avtalet det statliga området numera bortsett från finansiering och tryggande är likt ITP- - planen innebär inte heller detta någon större avvikelse. Med kommunabolag förhåller det sig något annorlunda, vilket vi återkommer till i avsnitt 4.2.7. I sammanhanget kan nämnas att vissa grupper fackliga ombudsmän har pensionsvillkor som i stort är utformade som offentliganställdas bruttopensioner. För arbetsgivare och arbetstagare inte är bundna av kollektisom

vavtal vilket främst gäller dels företag med endast ett par anställda,

dels den så kallade frikretsen av företagsledare står valet mellan att ansluta sig ändå till en kollektivavtalad lösning, att ordna pensionsfrågan i egen regi eller att köpa en pensionslösning hos ett försäkringsbolag som meddelar individuell försäkring. Individuell pensionsförsäkring och egen regi är pensionslösningar som förekommer i inte obetydlig utsträckning.

4.2.5 STP eller pension för arbetare på den privata sektorn

ny

För arbetare på den privata sektorn har för tid till och med december 1995 normalt gällt kollektivavtal om särskild tilläggspension mellan SAF och Landsorganisationen LO, STP, samt mellan Kooperationens förhandlingsorganisation KFO och LO, STPK. Pensionsvillkoren omfattar ålderspension och kompletterande ålderspension. Sjukersättningen AGS tillhör en särskild försäkringsgren

och någon efterlevandepension förekommer inte. Ålderspensionen är

finansierad enligt kapitaltäckningssystemet, vilket betyder att det inte finns något pensionskapital fonderat innan pensionen skall betalas ut. Tryggandet av STP-ålderspension vid 65 år skall ske försäkring genom i Arbetsmarknadsförsäkringar, AMF Pension, som även administrerar planen i övrigt. STPK hanteras på motsvarande sätt av Konsumentkooperationens Pensionskassa, understödsförening.

Ålderspensionen är en fönnånsbestämd och antastbar nettopension.

Den börjar tjänas från 28 års ålder och är relaterade till slutlönen 55

59 år och ett krav på 30 tjänsteår för hel pension. Ålderspensionen

utges från och med 65 år med 10 procent av lönen i löneskiktet O 7,5 basbelopp. Lön över 7,5 basbelopp är inte pensionsberättigande. Pen-

56 ...pensionsrätt i Sverige berörs

sionsåldern är 65 år och endast den tjänat tre tjänsteår efter 55 som års ålder har rätt till ålderspension. Den slutar arbeta dessförinnan som har inte rätt till fribrev eller någon motsvarande förmån. annan STP-pensionen höjs årligen AMF Pensions styrelse på motsvaav rande sätt som ITP-förmånema höjs, fast med basbeloppet som norm. Den kompletterande ålderspensionen är en premiebestämd och fribrevsgrundande nettopension till vilken inbetalningar gjorts vissa år sedan 1992. Den 6 mars 1996 träffade SAF och LO uppgörelse i grunden en om helt nya premiebestämda pensioner skall ersätta STP-planen och som

finansieras enligt premiereservsystem. För åren 1996 1999 skall

- arbetsgivarna betala en premie 2 procent lönen till det systemet av nya och 1,5 procent till pensionsförmåner dem tillgodoräknats STPsom år före den 1 januari 1996. Tillsammans med överskott hos AMFbolagen skall de 1,5 procenten användas för individuellt beräknade pensionsrättigheter per den 31 december 1995. För LO-anslutna arbetstagare i statliga eller kommunala bolag, kanske med ett förflutet myndighet, är skilda villkor för arbetare och som tjänstemän inte ett naturligt förhållande. Från den offentliga sektorn är man van vid samma villkor, vilket inneburit att LO-anslutna arbetstagare vid vissa statliga och kommunala bolag fått ITP-liknande villkor. Förvaltningen sköts i de fallen på sätt förvaltningen samma som av tjänstemännens pensioner. Det som tidigare sagts om pensionslösningar för arbetsgivare och arbetstagare inom tjänstemannaområdet inte är bundna kolleksom av tivavtal, är giltigt även för LO-området.

4.2.6 PA-91 och andra bestämmelser för statsanställda med flera

Statsanställdas pensionsvillkor är reglerade i avtalet PA-91, är som slutet mellan Statens Arbetsgivarverk, Arbetsgivarverket, och numera berörda förbund från vardera LO, TCO och SACO. För yrkesofficerare gäller fortfarande PA-SPR, är det pensionsavtal föregick PAsom som 91 på det statliga området. Även vissa icke-statliga och grupper anställda vid försäkringskassor omfattas PA-91 eller liknande beav stämmelser. För myndighetschefer och vissa andra högre chefer med tidsbegränsad anställning gäller bestämmelserna i förordningen 1995:1038 om statliga chefspensioner eller, för chefer tillm m som trätt tjänsten före den l oktober 1995, förordningen 1991:1160 om

pensionsrätt i Svergie berörs 57

förordnandepension För statsråd gäller förordningen AgVFS

m m. 1996:1 tjänstepension för statsråd. Med "chefspension

Bl om

/motsvarande i fortsättningen pensioner enligt alla tre förordavses ningar. De huvudsakliga förmåner ingår i PA-91 och de särskilda pensom

sionsförordningarna är ålderspension, kompletterande ålderspension

Kåpan, sjukpension och efterlevandepension. Förmånerna, utom Kåfinansieras enligt fördelningssystem. För detta betalar myndighepan, form schablonberäknad avgift till statens konto för utbeterna en av

talning bland tjänstepensioner. Affärsverken och försäkrings-

av annat kassorna finansierar dock sina anställdas pensioner i egen regi.

I februari 1995 lämnade Utredningen om arbetsgivaravgifter för

statliga myndigheter betänkandet SOU 1995:9 Fullt ekonomiskt ar-

betsgivaransvar med förslag bland annat att statliga myndigheter

om skall betala försäkringsmässigt beräknade avgifter för PA-91 från och med januari 1997. Till grund för förslaget ligger tanken att statens

tjänstepensionsåtagande skall beräknas och redovisas på grundval av

grunder tillämpas intern statlig försäk-

försäkringstekniska som av en

ringsgivare. Kåpan finansieras enligt premiereservsystem och tryggas genom försäkring i Försäkringsföreningen för det Statliga Området FSO.

Försäkringskassorna har sin försäkringsförening för den komplet-

egen terande ålderspensionen. Administrationen den statliga tjänstepenav sioneringen, inklusive Kåpan i FSO, sköts av SPV.

Älders- och efterlevandepensionerna enligt PA-91 är förmånsbe-

stämda och livräntegrundande nettopensioner. De börjar tjänas från 28 års ålder och är relaterade till slutlönen och ett krav på 30 tjänsteår

för hel pension. Ålderspensionen utges från och med 65 år med 10, 65

respektive lönen i löneskikten 0 7,5, 7,5 20 och 20 32,5 procent av - - 30 basbelopp. Efterlevandepensionen utges endast på lön över 7,5 basbelopp och då med 50 procent ålderspensionens nivåer. Bortsett av från slutlönen är ett femårsmedeltal så är ålders- och efterlevandeatt pensionen i dessa delar praktiskt taget identiska med ITP-planens för-

måner. PA-91 skiljer sig från ITP-planen att intjänandet sker linjärt, genom det vill säga vid höjning löneunderlaget höjs den intjänade penen av sionen i motsvarande mån. Det innebär att den avgår före pensom sionsåldern har rätt till livränta från och med 65 års ålder, som uppen går till 95 den intjänade delen pensionen. För rätt till livprocent av av ränta krävs dock minst tre års statlig anställningstid efter fyllda 28 år.

58 pensionsrätt i

Sverige berörs

Den som börjar anställning inte avgår

en ny men utan tar tjänstle-

digt från sin statliga anställning har givetvis inte rätt till livränta

en så

länge han behåller den statliga anställningen. Han tjänar

inte in tjänste-

år för den statliga pensionen under tjänstledigheten får sin

men pen-

sionsrätt förhöjd i grad samma som löneunderlaget höjs i den anställning som han är tjänstledig från.

Pensionsåldem enligt PA-91 är 65 år för praktiskt

taget samtliga.

Övergångsvis har dock många statsanställda

som omfattades av PA-

SPR under tiden april december 1991 rätt - att avgå med oreducerad

ålderspension vid 60 eller 63 års ålder. Den mister

rätten de så snart de

lämnar den anställning de då innehade.

Ålderspensionen före 65 år är

således antastbar.

Karaktären antastbar pension gäller av även när rätten till pensio-

nen före 65 år är grundad på lägre pensionsålder eller en villkoren för

chefspension/motsvarande. Den slutar innan

som han har uppnått den

lägre pensionsåldem eller har blivit

berättigad till chefspen-

sion/motsvarande mister den del pensionen av som han kan ha anses tjänat vid avgången.

Chefspensionen/motsvarande skiljer

sig från pension enligt PA-91

huvudsakligen genom att det räcker med 12 års chefsanställning för hel pension. Redan efter års chefsanställning kan finnas

sex rätt till pension, som då är reducerad. Pensionen minskas före 65 år med hänsyn

till arbetsinkomster.

Före detta riksdagsledamöter kan ha till rätt riksdagspension i form av inkomstgaranti före 65 år och ålderspension från

och med 65 år.

Dessutom finns regler kompletterande om efterlevandepension och liv-

ränta från och med 65 år och äldre regler om motsvarande förmåner.

Förmånema framgår lagen 1994: 1065 av om ekonomiska villkor for

riksdagens ledamöter.

PA-SPR har pensionsålder 60 år för yrkesofñcerare. Avtalet har in-

tresse i detta sammanhang kanske framför allt därför

att det gäller för

förmåner före detta statsanställda som har tjänat de lämnat den om statliga sektorn före år 1992. Ålders- och

efterlevandepensionerna är förmånsbestämda och livräntegrundande bruttopensioner. De är relate-

rade till slutlönen med ett krav på 30 tjänsteår för hel pension. Större

betydelse har livräntoma, till skillnad som från pensionerna är utfor-

made nettoförmåner alltsedan år som 1974. De beräknas på i princip

samma sätt som PA-91 livräntor. :s

PA-91 och PA-SPR innehåller bestämmelser

om värdesäkring av pensionerna anknytning till genom basbeloppets utveckling. För livräntoma gäller dock att värdesäkringen

inte inträffar förrän de skall börja

pensionsrätt i Svergie berörs 59

betalas vid 65 års ålder. Tills dess gäller det livräntebelopp som ut fastställdes vid avgången. Kåpan premiebestämd och fribrevsgrundande nettopension. är en

Från och med 28 års ålder betalas premie för närvarande 1,7 pro-

en lönen till FSO. Den intjänade pensionsrätten höjs med den cent av återbäring föreningen beslutar Kåpan infördes år 1991, vilket som om. betyder att några större förmåner ännu inte hunnit tjänas in. Vid sidan den arbetsgivarbetalda Kåpan finns möjlighet att geav inbetalningar till FSO bättra pensionen. Den så kallade nom egna Kåpan Plus är inte tjänstepension utan privat pension och har en en därför inget intresse i detta sammanhang. Med sjukpension, femårig efterlevandepension och delpension är en det med motsvarande ITP-förrnåner. Eftersom det samma sätt som för dessa förmåner inte finns någon intjänad del som grundar rätt till livränta vid avgång i förtid saknar de också intresse i detta samman-

hang. Detsamma gäller för pensionsersättning som beräknas som en ålderspension och utges vid övertalighet enligt det statliga trygghetsav-

talet.

4.2.7 PA-KL för kommun- och landstingsanställda

Anställda inom kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga sam-

fálligheter har sedan 1985 sina pensionsvillkor reglerade i avtalet PA- KL. Avtalsparter är Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt berörda

förbund från vardera LO, TCO och SACO. Även för anställda vid

många kommunala företag gäller PA-KL. Övriga kommunala företag

tillämpar pensionsplaner eller mindre lika ITP-planen. som är mer De huvudsakliga förmåner ingår i PA-KL är ålderspension, som

visstidspension, garantipension, sjukpension och efterlevandepension.

Förmånerna finansieras respektive huvudman enligt fördelningssysav

Även någon fondering inte sker för framtida pensionsutbetal-

tem. om ning redovisar många kommuner, landsting och församlingar pensionsskulden i sin balansräkning. Beräkningen sker enligt de försäkringstekniska grunder har antagits kommun- och landstingsförsom av

bundens pensionsñnansieringskommitté. Kommunala företag kan

sina utfästelser skuldföring i kombination med kommutrygga genom nal borgen eller pensionsstiftelse. För administrationen av sin genom

tjänstepensionering anlitar flertalet kommuner, landsting och kommu-

nala företag Kommunernas Pensionsanstalt KPA.

60 pensionsrätt i Sverige berörs

Ålderspensionen är förmånsbestämd och

en livräntegrundande

bruttopension. Den börjar tjänas från 28 års ålder och är relaterad till slutlönen och ett krav på 30 tjänsteår för hel pension. Den utges från och med 65 år med en bruttonivå varierar i olika löneintervaller som kring 65 procent lönen till 20

av upp basbelopp och hälften därav mellan 20 och 30 basbelopp. Med slutlön i detta fall beaktande

avses ett av de sju åren som föregår året före avgångsåret.

PA-KL liknar PA-91 på det sättet att intjänandet sker linjärt, det vill

säga vid en höjning löneunderlaget höjs den intjänade pensionen

av i motsvarande mån. Det innebär att den avgår före pensionsåldern som har rätt till livränta från och med 65 års ålder, en som uppgår till 95 procent av den intjänade delen tänkt nettopension. För till av en rätt livränta krävs dock minst tre års kommunal

anställningstid efter fyllda

28 år.

Pensionsåldern enligt PA-KL är 65 år för flertalet. Stora grupper

kommun- och landstingsanställda har dock

rätt att avgå med ålderspension vid 63 års ålder, bland andra vårdpersonal. För mindre grup-

per gäller pensionsåldern 60 år. Ålderspensionen före

65 år kan på samma sätt som motsvarande pension för statsanställda betecknas som antastbar. Den slutar innan han har uppnått som den lägre åldern vid vilken han har rätt till oreducerad ålderspension mister den del av pensionen han kan ha tjänat vid avgången. som anses Han får endast en livränta från och med 65 års ålder. I princip gäller samma sak för

visstidspension.

Visstidspensionen är pension en som ges ut före 65 år till den som varit anställd på särskilt visstidsförordnande. Villkoren för rätten till

och beräkningen visstidspension har stora likheter med dem

av som vi

tidigare beskrivit för statlig chefspension. 12 år räcker for

rätt till hel

pension även efter avgång på begäran. Samordning skall

egen ske med förvärvsinkomster.

Garantipension är förmån ut före 65 år efter en som ges överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den används inte sällan vid övertalighet och fyller då funktion pensionsersättsamma som ning enligt det statliga trygghetsavtalet och det brukar som kallas avtalspension på den privata sektorn. Det således ingen är förmån som den anställde i någon mening kan tjäna och saknar därför, likanses som sjukpensionen, intresse i detta sammanhang.

Efterlevandepensionerna enligt PA-KL är inte livräntegrundande.

Den som slutar kommunal anställning efter en år 1989 utan rätt till pension har inte rätt till någon efterlevandeförmån. Livränterätten be-

pensionsrätt i Svergie berörs 61

gränsar sig således till tidigare nämnda intjänade del av ålderspensionen från och med 65 år. PA-KL innehåller bestämmelser om värdesäkring av pensionerna genom anknytning till basbeloppets utveckling. På samma sätt som för statliga livräntor gäller dock för kommunala livräntor att värdesäkringinte inträffar förrän de skall börja betalas ut vid 65 års ålder. Tills en dess gäller det livräntebelopp som fastställdes vid avgången. För kommunala förtroendevalda gäller Norrnalpensionsreglemente för kommunala förtroendevalda PRF-KL. För hel pension fordras 12 års förtroendeuppdrag. Rätt till reducerad förtroendemannapension finns efter det att den förtroendevalda har innehaft sitt uppdrag under minst en mandatperiod och avgått från uppdraget. Utan åldersvillkor

finns rätt till visstidspension före 65 år. Ålderspension utbetalas från

och med pensionsåldem 65 år.

4.2.8 Nästa generation pensionsavtal förändrar bilden

Den beskrivning som vi nu gett av tjänstepensionssystemen är endast en ögonblicksbild av hur det ser ut i mars 1996. Historien och framtiden skiljer sig naturligtvis från den bilden. Historien känner vi till, men vi har valt att inte beskriva den. Dels för att den har liten betydelse för frågan om överföring av pensionsrätt för dem anställs år 1995 eller i EU-institution, dels för som senare en inte i onödan framställningen. Äldre bestämmelser kan dock att tynga ha betydelse för som hunnit vara ansluten till flera pensionsen person system eftersom det är bestämmelserna som gäller när personen lämnar varje pensionssystem, har betydelse för den pensionsförmån han som har tjänat i det systemet. Viktigare är trots allt hur pensionssystemen kommer att ändras framöver. Mycket talar för att förhållandevis stora förändringar förestår. Inom SAF-LO-området är förändringarna redan beslutade. Utan att spekulera alltför mycket i vad som därutöver skall komma vill vi peka på ett par omständigheter som vi tror kommer att ha betydelse. Reformeringen det allmänna pensionssystemet bör leda till att de av kompletterande tjänstepensionssystemen anpassas till det som de skall komplettera. De bruttopensioner som idag gäller för anställda i kommuner och landsting och för yrkesofficerare fungerar knappast vid samordning med de nya allmänna ålderspensionema som är utformade efter livsinkomstprincipen. De kommer att behöva ersättas av nettopensioner. De förmånsbestämda tjänstepensionemas slutlöneprincip

62 pensionsrätt i Sverige berörs

passar dåligt som komplement till livsinkomstprincipen när det gäller

lönedelarna överstiger den allmänna pensionens tak 7,5

som basbelopp.

Pensionsåldern behöver flexibel. göras mer Sedan flera år pågår arbete det kommunala området med ett nytt pensionsavtal som skall ersätta PA-KL:s bruttopensioner och leda till i

vart fall viss fondering. En prognosticerad kraftig ökning antalet

en av

pensionärer behöver mötas med jämnare periodisering pensions-

en av

kostnadema. Inriktningen hos arbetsgivarsidan

är en övergång till premiebestämda ålderspensioner. På den privata sektorn finns en strävan efter att, i samband med anpassningen till den allmänna pensions-

reformen och genomförandet andra önskvärda förändringar, åstad-

av komma pensionsvillkor för tjänstemän och arbetare. Ett gemensamma första steg har tagits den nyligen träffade överenskommelsen genom mellan SAF och LO ett helt nytt pensionssystem. I och med den fiom

nansieras pensionerna på sätt, fondering under den akti-

samma genom va tiden. Den nya generationen pensionsavtal kommer troligen påatt vara

verkade av livsinkomstprincipen med ett ökat inslag premiebestäm-

av da pensioner och i övrigt enbart innehålla nettopensioner. Förändringarna kan komma att innebära att de regler för samordning pensionsav

rätt vid byte anställning inom och mellan tjänstepensionssystemen i

av Sverige som vi kommer att behandla i nästa avsnitt inte längre be- - hövs. Vidare kommer möjligen flexibiliteten att större både för vara

arbetsgivarna när det gäller formerna för tryggande och förvaltning och för de anställda när det gäller placering det pensionskapitalet

av egna och anpassning av förmånerna till individuella behov. Inom ett till tre år och senast vid sekelskiftet bör dessa förändringar vara klara. De förutsätter genomgripande övergångsregler som sannolikt kommer att beröra redan intjänad pensionsrätt.

Skattelagstiftningen

Socialförsäkringen har i och med ATP-systemets införande år 1960 efter hand till stor del övertagit tjänstepensionssystemens roll

att ge en inkomstrelaterad pensionsstandard. Genom den obligatoriska lagstadgade allmänna pensionen kan den anställde tillförsäkrad i anses vara en stort sett rimlig pensionsnivå. Det utrymme återstår för tjänstesom pensionen har lagstiftaren i enlighet med den svenska modellen i största möjliga utsträckning låtit arbetsmarknadens reglera i parter

kollektivavtal. Det gäller även parterna inom den offentliga sektorn.

pensionsräzt iSvergie berörs 63

Tjänstepensioneringen styrs således inte av någon egentlig civilrättslig lagstiftning annan än de regler som gäller för försäkringsverksamhet och tryggande av pensionsutfästelse. Däremot har den skatterättsliga lagstiftningen stor betydelse eftersom den avgränsar området for det som anses vara skattemässigt gynnat genom att ange utrymmet for arbetsgivarens avdragsrätt vid tryggande av framtida pensionsutbetalning. Lagstiftningen syftar till att upprätthålla symmetri en genom avdragsrätt för arbetsgivarens pensionskostnad och beskattning hos arbetstagaren av utfallande pensionsbelopp. Det bör påpekas att följande redogörelse för delar av den svenska skattelagstiftningen beträffande pensioner inte beaktar EU:s regler,

som gäller i Sverige sedan den 1 januari 1995. EU:s Skatteregler har vi

redovisat i avsnitt 2.9.

4.3.1 Avdragsrätt för arbetsgivare

Pension betraktas som uppskjuten lön. I normalfallet saknas begränsningar beträffande arbetsgivarens avdragsrätt for vanlig lön och lönekostnaden är avdragsgill oavsett dess storlek. Den skattemässiga symmetrin upprätthålls genom att arbetstagaren beskattas för utfallande lön och på motsvarande sätt beskattas pensionären för utfallande pension. Arbetstagaren beskattas det år som arbetsgivaren betalar ut lön eller pension. Beträffande pension kan däremot beskattningen komma att ske flera årtionden efter det att arbetsgivaren gjort avdrag för intjänad rätt till pension. Den gynnade behandling som arbetsgivarens finansiering och säkerställande av tjänstepensioner ges i skattehänseende består i avdragsrätten under intjänandetiden och en lägre beskattning på pensionskapitalet än på annat sparande. Avkastningsskatten på pensionskapital är for närvarande 15 procent hälften av den normala skattesatsen för -

kapitalinkomster och avkastningen beräknas schablonmässigt med

-

ledning av statslåneräntan.

Kravet för att komma i åtnjutande av den skattemässigt gynnade behandlingen kan sägas vara att arbetsgivaren gör sina dispositioner i pensioneringssyfte. Tekniken för att definiera pensioneringssyftet är kommunalskattelagens 1928:370, så kallade kvantitativa och kvalitativa begränsningsregler beträffande arbetsgivarens avdragsrätt.

64 pensionsrätt i Sverige berörs

De kvantitativa villkoren tar sikte på storleken på och omfattningen

av de förmåner som får tryggas eller de premier får betalas som respektive avsättningar får göras med avdragsrätt. Storleken på försom

månema skall enligt huvudregeln i princip inte överstiga det gäller

som för "allmän pensionsplan", enligt definition i 4 § i den tidigare en

nämnda tryggandelagen varigenom centrala kollektivavtal bildar

norm. Alternativt begränsas till viss

avdragsrätten

procent av utgiven lön. De kvalitativa villkoren tar främst sikte utformningen de av

förmåner ålderspension, sjukpension och efterlevandepension för

- vilka avdragsrätt föreligger vid det förtida tryggandet och får som om-

fattas av pensionsförsäkring. Vissa formkrav ställs till

upp, som exempel att ålderspension normalt inte får börja betalas före 55 års ålder ut eller under kortare tid än fem år och att pensionen under de första fem åren inte får betalas ut med minskande belopp. Om arbetsgivaren vill

avhända sig ansvaret för infriandet pensionsutfästelsen av genom att

teckna försäkring krävs för avdragsrätt dessutom, att utfästelsen

genom

premiebetalning överlåts på en i Sverige bedriven försäkringsrörelse. Detta för att säkerställa pensioneringssyftet och symmetrin

i det svenska skattesystemet. Om särskilda skäl föreligger, kan dock skattemyn-

digheten meddela dispens för försäkring i utomlands bedriven försäk-

ringsrörelse. I så fall blir den i skattehänseende klassad som en pensionsförsäkring, vilket innebär avdragsrätt. Om inte dispens medges

klassas den som kapitalförsäkring, vilket innebär motsatsen,

att avdragsrätt inte föreligger.

Dessa är villkoren för att arbetsgivarens inbetalningar eller avsätt-

ningar skall ha gjorts i pensioneringssyfte och därför berättiga till anses

gynnad skattebehandling. Regler tjänstepension och tryggande

om om av pension som har betydelse i skattehänseende finns såväl i kommu-

nalskattelagen som i tryggandelagen i "allmän pensionsplan". Re-

som gelsystemet måste läsas i ett sammanhang.

Det finns både civilrättsliga och skatterättsliga hinder mot utbetalning av tjänstepension i form ett engångsbelopp.

av Det avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt vilket pensionen år utfäst, normalt ett kollektivavtal, reglerar hur pensionen skall

betalas ut. För att säkerställa arbetsgivarens avdragsrätt för pensions-

kostnaden brukar vissa villkor från kommunalskattelagen intagna

vara

1 Se punkt 20 b 20 utom nionde stycket, av anvisningarna till 23 § kommunalskat- telagen. 2 Se punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen och punkt 20 nionde e stycket av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen.

pensionsrätt i Svergie berörs 65

i avtalet. Om utfästelsen är tryggad försäkring innehåller

genom även

försäkringsavtalet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare, i

detta fall arbetsgivaren, regler om hur pensionen skall betalas ut.

Skatterättsligt lägger de kvalitativa villkoren i kommunalskattela-

gen om uttag av pension hinder i vägen för att pensionsutfästelse, en som tryggats med avsättningar för vilka skatteavdrag gjorts, skall kun-

na lösas ut med ett engångsbelopp. Om en arbetsgivare tryggat pensionen skulaföring eller

som genom i en pensionsstiftelse betalar ut pensionsmedel i form engångsbeav ett lopp och minskar kontot Avsatt till pensioner respektive gottgör sig ur

pensionsstiftelsen med motsvarande belopp återförs pensionskapitalet till beskattning hos arbetsgivaren. Om betalningen sker för pensionsändamål, till exempel köp pensionsförsäkring, kan

genom av en arbetsgivaren sedan yrka avdrag.

Om arbetsgivaren tryggat pensionen försäkring förhindras

genom

en engångsutbetalning av att försäkringsgivaren är bunden kommu-

av nalskattelagens regler hur pension får betalas Den principielom en ut. möjlighet som i det fallet står till buds är ett så kallat återköp, vilket innebär att försäkringsgivaren frigörs från sina förpliktelser förmot

säkringstagaren utbetalning det aktuella återköpsvärdet

genom en av på

den i förtid annullerade pensionsförsäkringen. Huvudregeln åter-

är att

köp inte får ske. Mindre försäkringsbelopp är dock undantagna efter-

som månatlig utbetalning av små belopp kostar förhållandevis mycket och de inte kan anses fylla något egentligt pensioneringsändamål. Om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 basbeprocent av ett

lopp eller under vissa förutsättningar högst basbelopp får därför

ett återköp ske. Om synnerliga skäl föreligger får dessutom återköp med-

ges av Skattemyndigheten, men inte när det gäller tjänstepensionsför-

säkring ägs arbetsgivaren. Frågan återköp skall som av om även prövas

hos försäkringsgivaren. Reglerna för begränsning avdragsrätten för arbetsgivare för

av

kostnader för tjänstepensioneringen de arbetsgivare redovi-

avser som sar inkomst av näringsverksamhet, det vill säga huvuddelen den priav

vata sektorn. Inom den offentliga sektorn där kommuner eller

staten, landsting är arbetsgivare har de kvantitativa reglerna ingen relevans.

Om tryggandet sker genom försäkring måste de kvalitativa reglerna för

sådan dock vara uppfyllda. Annars kan förmånen bli lön att anse som

till anställd. Enda exemplet för närvarande på försäkring enligt kollek-

tivavtal inom den offentliga sektorn är den kompletterande

ålderspen-

sionen enligt det statliga pensionsavtalet PA-91, Kåpan, som är tryggad

i Försäkringsföreningen för det Statliga Området.

3 16-0489

66 pensionsrätt i Sverige berörs

4.3.2 Beskattning av utgående pensioner

Skattelagstiftningen beträffande pensioner syftar till att upprätthålla en

symmetri genom att avdragsrätt för premieinbetalning skall vara kom-

binerad med beskattning av utfallande pension. Avdragsrätten enligt föregående avsnitt är därför kombinerad med beskattning i Sverige av utgående allmän pension och tjänstepension som är intjänad genom arbete eller bosättning i Sverige, oavsett pensionären är bosatt. Är var pensionären bosatt i Sverige beskattas även pension som tjänats in i ett annat land, med undantag för sådant försäkringsfall som behandlas i det följande. Att detta strider mot EU:s regler för beskattning av pension från EU:s pensionssystem framgår av en jämförelse med den redovisning av reglerna som gav i avsnitt 2.9. Om pensionen utges grund av pensionsförsäkring som är tecknad i i Sverige bedriven försäkringsrörelse i skattehänseende klassad en som en utbetalning från en pensionsförsäkring beskattas utfallande pension på sätt beskrivits. Även vid återköp sådan som nyss av pensionsförsäkring beskattas utfallande belopp hos den enskilde. En pen-

sion som utges på grund av utländsk pensionsförsäkring betraktas där-

emot i skattehänseende som en utbetalning från en kapitalförsäkring, om den inte genom dispens är särskilt klassad som pensionsförsäkring. Eftersom utbetalning av kapitalförsäkring inte är skattepliktig, beskattas inte utländsk pensionsförsäkring i Sverige. Med flertalet länder finns avtal om undvikande av dubbelbeskattning. För att en pension inte skall beskattas i två länder upptar sådana avtal normalt även pensionsfrågor. Den svenska symmetrin mellan avdragsrätt och beskattning kan då komma att rubbas, men till följd av den ömsesidiga regleringen kompenseras det svenska skattebortfallet i princip i så fall av det omvända förhållandet att svenska skatteintäkter

uppkommer fast avdragsrätten ligger i den andra staten.

Som nämnts beskattas svensk pension som utges till en pensionär som är bosatt i annat land normalt i Sverige. Den beskattas enligt reglerna i lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Skatten tas ut med 25 procent den skattepliktiga inkomsten. Enav ligt de flesta dubbelbeskattningsavtal skall dock tjänstepension som tjänats i den privata sektorn endast beskattas i bosättningslandet. Om tjänstepensionen tryggats pensionsförsäkring har dock Sverige genom enligt vissa avtal rätt att beskatta pensionen.

pensionsrätt i Svergie berörs 67

4.3.3 Beskattning vid överföring av pensionskapital

Överföring av pensionsrätt och pensionskapital det förut-

sätt som sätts kunna ske enligt EU:s pensionssystem finns inte specifikt reglerad

i svensk skattelagstiftning. Bortsett från hinder kan föreligga

som enligt det pensionsavtal enligt vilket pensionen är utfäst eller enligt det

eventuella försäkringsavtal enligt vilket pensionen är tryggad, gäller följande beträffande möjligheterna till sådan överföring och beskatt-

ningen av den. Vi har i avsnitt 4.3.1 beskrivit vilka möjligheter finns att översom

föra pensionsrätt som inte tryggats försäkring, det vill säga

genom

pensionsrätt som säkerställts skuldföring eller i pensionsstif-

genom en

telse eller på annat sätt hos arbetsgivaren. Överföring pensionsrätt

av till utländsk arbetsgivare medför att de kostnader för pensionsrätten

som tryggats enligt tryggandelagen återförs till beskattning hos den

svenska arbetsgivaren. Överföringen bör därför vara förenad med

en avdragsrätt för utbetald ersättning till den arbetsgivaren. Om utbenye

talt belopp likställs med lön, pension eller med återköp pensionsför-

av

säkring skulle den pensionsberättigade beskattas för beloppet

utan att kunna göra motsvarande avdrag. Om pensionsrätten tryggats genom försäkring har försäkringsbola-

get möjlighet att helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till

ett

annat svenskt försäkringsbolag eller utländska Försäkringsgivare

som har koncession i Sverige eller är auktoriserad inom EU. För avtal att ett om sådan överlåtelse skall bli giltigt skall det enligt 15 kap. försäk-

ringsrörelselagen 1982:713 godkännas bolagsstämman i det över-

av låtande bolaget. För det krävs vissa formella handlingar, redogörelse en av styrelsen och ett yttrande revisorerna. Inom fyra månader från av det att stämmans godkännande registrerats skall ansökan tillstånd om

att verkställa Överlåtelseavtalet lämnas till Finansinspektionen. Ansö-

kans innehåll skall kungöras och i förekommande fall remitteras till berörd utländsk myndighet. Inspektionens prövning tar sikte att för-

säkringstagarnas rätt inte får försämras, varför de försäkringstekniska

grunderna bör desamma. Motsvarande möjlighet överlåta förvara att

säkringsbestånd finns för försäkringsföreningar enligt lagen 1972:262 om understödsföreningar. De reglerna har dock ännu inte EU-

anpassats.

Om överlåtelse sker till ett svenskt försäkringsbolag medför det ingen beskattning eftersom pensionskapitalet

stannar inom det svenska skattesystemet och, med upprätthållen symmetri, kommer kunna att

beskattas i Sverige vid utbetalningen. Om däremot överlåtelse sker till

68 pensionsrätt i Sverige berörs

en utländsk Försäkringsgivare, som inte meddelar pensionsförsäkring enligt kommunalskattelagens regler, skall överlåtelsen utbeanses som talning av pension. Den beskattas i sådant fall hos den försäkrade på motsvarande sätt vid återköp, trots att någon utbetalning till denne som inte sker. Den procedur vi här redogjort för lämpar sig illa för det slag av överföring som EU:s pensionssystem aktualiserar. Försäkringsutredningen har emellertid utrett frågan eventuell rätt för Försäkringsom en tagare att flytta sin försäkring från en Försäkringsgivare till en annan. En sådan flyttningsrätt brukar ibland kallas portabilitet. I sitt slutbetänkande Försäkringsrörelse i förändring SOU 1995:87 föreslår utredningen att flyttningen skall betraktas som ett, under vissa förutsättningar, tillåtet återköp pensionsförsäkring. Eftersom försäkringen består av även efter flyttningen, skulle flyttningen i skattehänseende inte anses som utbetalning av pension så länge den sker inom det svenska skattesystemet.

Det kan nämnas att överföringar beträffande tjänstepensioner tidi-

gare skett och i viss utsträckning fortfarande sker på individnivå mellan olika försäkringsföreningar samt mellan försäkringsföreningar och arbetsgivare som tryggat pensionerna enligt tryggandelagen. Det rör sig då om samma pensionsplan och i övrigt mycket likartade villkor, annars finns alltid en risk att den enskilde förlorar överföringen.

Överföringen förutsätter givetvis att avgivande och mottagande pen-

sionsgivare samt den pensionsberättigade ger sitt medgivande. Denna form av överföring har inte utlöst någon beskattning, varken hos arbetsgivare eller enskild.

4.3.4 Särskild löneskatt på pensionskostnader

För att den del av lagstadgad arbetsgivaravgift som är att betrakta som skatt skall kunna tas ut på sådan lön eller uppskjuten lön som inte är belagd med arbetsgivaravgift finns särskild löneskatt. Arbetsgivaren nas kostnader för tjänstepensioner beskattas därför enligt lagen 1991:687 om särskild löneskatt på pensionskostnader med för närvarande 21,39 procent. Underlaget för skatten bestäms vid den årliga taxeringen och skatten påförs slutskattesedeln. Skatten tas i princip ut av arbetsgivaren i det skede som pensionen tryggas och senast vid utbetalningstillfallet. Offentliganställdas pensioner, som finansieras enligt fördelningssystem, belastas därför med löneskatt först då de betalas ut. Arbetsgivares underlag för beräkning av

pensionsrätt i Svergie berörs 69

löneskatt ökas dessutom med utgiven ersättning för överlåten pen-

sionsutfástelse och minskas med erhållen ersättning för övertagen pen-

sioitsutfástelse.

V

i

. rrxåa

4. áicssåâa

Behovet samordna... 71 av att

5 Behovet

av att samordna pensionssystem

När en person överväger att byta anställning är pensionsvillkoren en

av de frågor som kan ha betydelse för hans ställningstagande. Förlo-

rar han i pensionshänseende på att byta anställning Om så fallet är riskerar rörligheten på arbetsmarknaden försvåras. att En ny anställning kan i sig förenad med sämre villkor, till vara exempel beträffande pensioner. Att den byter anställning i den som meningen förlorar bytet är naturligtvis inget att säga om. Ett

eventuellt anställningsbyte handlar bland annat just vill-

om att väga koren i den anställningen mot villkoren i den nya som man överväger att lämna.

En annan sak är att byter anställning inte bör

en person som

miste om pensionsrättigheter han kan ha tjänat i den ti-

som anses digare anställningen. Han bör kanske inte heller tjäna rätt till mind-

re pension i den anställningen än han skulle ha gjort han hela

nya om tiden innehaft den anställningen. Ytterligare omständighet kan nya en vara att den i den tidigare anställningen intjänade pensionsrätten inte utvecklas som den skulle ha gjort behållit den anställom personen ningen. Dessa tre problem kan leda till effekter som stör rörligheten på arbetsmarknaden. För att undanröja sådana hinder och underlätta rörligheten finns i de stora kollektivavtalen tjänstepension om i Sverige regler om samordning pensionsrätt intjänats i olika av som an-

ställningar. Reglerna kan vara antingen ensidiga eller baserade på

överenskommelser mellan berörda pensionssystem.

Det kan tilläggas att pensionssamordning inte bara främjar rörlig-

heten på arbetsmarknaden utan, den görs obligatorisk, förhindrar om en rörlighet som enbart skulle betingad möjligheten tjäna vara av att mer än en hel pension baserad på slutlönen. Den enskilde får i sådana fall sämre pension än han skulle ha fått inga en om samordningsregler hade funnits. För att klarlägga innebörden och det eventuella behovet EU:s av

samordningsregler för svenskt vidkommande redovisar vi i det följande hur pensionssamordning fungerar inom Sverige

och mellan Sverige och andra länder.

72 Behovet att samordna... av

5.1 Tjänstepensionssystemen i Sverige är samordnade utan kapitalöverföring

Vi har i avsnitt 4.2.3 karaktäriserat de svenska tjänstepensionsförmå-

i huvudsak förmånsbestämda och slutlönerelaterade. Att nerna som förmånerna är utformade på det sättet reser ett behov av samordning med tidigare intjänad pensionsrätt inte bara vid övergång mellan två pensionssystemntan redan vid byte av anställning inom samma system. Nu gällande regler samordning olika tjänstepensionssystem om av har tillkommit under 1960- och 1970-talen med syfte att individen ge pension, från den arbetsgivare och det pensionssystem från vilket en

han pensioneras, han hela sin yrkesverksamma tid hade till-

som om hört den arbetsgivaren och det systemet. Syftet uppnås genom att det system från vilket individen pensioneras å ena sidan tillgodoräknar tjänsteår för pensionen beräknad viss slutlön från tidigare sys- - tem och å andra sidan i pensionen räknar den förmån som personen har tjänat in i det tidigare systemet. Denna mycket långtgående sam-

ordning kan karaktäriseras att tjänstepensionssystemen är integ-

som rerade med varandra.

Det sätt på vilket den tidigare intjänade pensionsförmånen räknas

in varierar. Ett sätt är att förmånen betalas ut till den enskilde och att det sista pensionssystemet storleken på pensionen därifrån anpassar så att pensionen tillsammans med den tidigare intjänade förmånen uppgår till den nivå pensionsplanen stipulerar. Ett annat sätt är som att den först intjänade förmånen tillfaller det sista pensionssystemet

när den betalas ut. Den sista pensionsgivaren betalar då ut hela pen-

sionen mot att han tillgodoförs den tidigare intjänade förmånen. Vid samordning med STP fanns problemet att pensionsrätten är antastbar så länge individen inte tjänat minst tre tjänsteår efter det att han fyllt 55 år. Någon förmån att samordna med fanns inte för den slutade dessförinnan. I slutet på l970-talet slöts därför överenssom kommelser samordning med övriga stora pensionssystem på arom betsmarknaden, innebar att det betalas ut ett kostnadsbidrag vid som 65 år från STP-systemet till den pensionsgivare som tillgodoräknar STP-tid tjänsteår för pensionen utan att kunna räkna in en STPsom förmån. Inom den offentliga sektorn kom man på l960-talet överens om att ett så kallat finansiellt sistahandsansvar skulle gälla, som innebär

att den sista arbetsgivaren står för hela pensionskostnaden. Tanken

Behovet att samordna... 73 av

med den modellen är att den är enkel att administrera och att kostna-

derna i det långa perspektivet ändå blir rättvist fördelade. En förut-

sättning att de statliga och kommunala pensionsvillkoren var likvar artade.

De svenska samordningsreglerna är baserade att berörda pen-

sionssystem är likartade och att förmånerna i de olika systemen i huvudsak är värda lika mycket. Om så inte är fallet förekommer i vissa fall ändå samordning efter omräkning den tillgodoräknade tjänsteav tiden med hänsyn till pensionsrättemas relativa värde. Samordningen bygger också på ömsesidighet eftersom den senaste arbetsgivaren en inte bara betalar för den pension tjänas in i den aktuella anställsom ningen utan även för den höjning tidigare intjänad pensionsrätt av som följer av löneförbättringar. Den svenska modellen för samordning med tidigare intjänad pensionsrätt är viktig för att förmånsbestämda och slutlönerelaterade pensioner inte skall leda till att den byter anställning otillbörligt som

förlorar i pensionshänseende bytet. Tekniken för intjänandet är nämligen sådan att stor del intjänandet och därmed kostnaden

en av förläggs till slutet den yrkesverksamma tiden. Lönehöjningar tjäav in och betalas enligt ITP-planens finansiering under den tid som nas

återstår fram till pensionsåldem. Ett ITP-fribrev är därför normalt

inte i nivå med den lön den anställde har som slutar före pensom

sionsåldem. De statliga och kommunala pensionsavtalens motsvarig-

het till fribrev, livräntoma, värdesäkras inte förrän de börjar betalas Den upphör att omfattas STP-planen före 58 års ålder har ut. som av över huvud taget inte haft rätt till någon förmån. Dessa oförmånliga villkor saknar, tack samordningsreglerna, betydelse för det stora vare

flertal fortsätter att arbeta fram till pensionsâldern eller slutar

som

dessförinnan med någon form förtida pension. Att däremot lämna

av

den svenska tjänstepensioneringen i förtid är uppenbarligen inte att

rekommendera. Behovet samordning inskränker sig till att gälla förmånsbeav stämda och slutlönerelaterade pensioner. En mindre del tjänsteav

pensionerna vi redovisat i avsnitt 4.2, premiebestämda. För

är, som den delen föreligger inget behov samordning. Premiens storlek av och tilldelad återbäring avgör pensionens storlek; intjänad pension sköter sig så att säga själv. Däremot kan det finnas skäl att ett i sin

helhet förmånsbestämt system, pensionsrätt skall samordnas

vars

med tidigare intjänad pensionsrätt från ett delvis premiebestämt system, räknar även de premiebestämda förmånerna. Problem uppstår

74 Behovet att samordna... av

när samordning skall ske pensionssystem inte är likartade och av som kanske inte heller lika värde. av Ett exempel på samordning, med tiden medfört problem och som som tillika sker över nationsgränsema, är överenskommelse melen lan de nordiska länderna Danmark, Norge, Finland och Sverige om

samordning av statlig tjänstepensionering, tillkom i början på

som 1970-talet. Samordningen sker i princip sätt med finansisamma ellt sistahandsansvar inom den offentliga sektorn i Sverige. som Den enskilde får sin pension beräknad han hela tiden tillhört som om systemet i det land han pensioneras från. Pensionsförmån tjänats i som statlig anställning i ett annat nordiskt land betalas inte Den sista ut. arbetsgivaren står för hela pensionen. Sedan den svenska statliga

tjänstepensioneringen övergick till ett nettosystem fungerar denna form av samordning dåligt. En normalinkomsttagare till exempel

som

flyttar från en finsk till svensk statlig anställning går miste

en om hela sin finska pension mot att han får svensk pension på i princip en 10 procent av inkomsten. Det bruttosystem gällde tidigare i som

Sverige betydligt värt för den inte samtidigt med

var mera som

tjänstepensionen tjänat allmän pension storleksordning

av samma som den svenska. För att ingen skall drabbas förluster har fått av man justera pensionsutfallet i vissa enskilda fall.

5.2 Systemen för social i trygghet EU är

samordnade

Vår beskrivning av pensionssamordning har handlat byte

om av an-

ställning mellan olika tjänstepensionssystem. När byter

en person anställning från ett land till ett annat byter han också socialförsäk-

ringssystem. Det kan då finnas behov samordning de olika av av so-

cialförsäkringssystemen. Bland annat inom Norden har kon-

genom

ventioner regler samordning gällt sedan lång tid. I och med med-

om

lemsskapet i EU omfattas Sverige dess regelsystem inom detta

av område. Reglerna gäller också i Island, Liechtenstein och Norge som omfattas EES-avtalet. Det är ett omfattande regelsystem av som här endast mycket översiktligt skall beröra.

För att tillförsäkra arbetstagare, utnyttjar sig EU:s regler som av om fri rörlighet, skydd mot den förlust de skulle göra sociaannars av

rättigheter har ministerrådet utfärdat förordning EEG 1408/71

nr

om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,

egen-

företagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Behovet av att samordna... 75

Till förordningen finns särskild förordning EEG nr 574/72 om en tillämpning förordningen nr 1408/71. Regelsystemet har genomav gått åtskilliga revisioner under årens lopp. De former social trygghet som omfattas av förordningen nr av 1408/71 är all lagstiftning såvitt är intresse i detta sammanom, av hang, ålders-, invalid- och efterlevandepension. Förordningen är tilllämplig på alla generella och speciella system oavsett om de bygger avgiftsbetalning eller inte, utom särskilda system för statligt anställda. Förordningen gäller för anställda och egenföretagare som är medborgare i ett EU-land, för statslösa och flyktingar samt för familjemedlemmar och efterlevande till nämnda personer. Reglerna i förordningen vilar på fyra bakomliggande principer: Likabehandling, sammanläggning, exportabilitet och proratatemporis. Enligt likabehandlingsprincipen har personer från ett EU-land är bosatta i ett annat medlemsland och omfattas av förordsom som ningen rättigheter och skyldigheter i fråga socialförsäksamma om ringsförrnåner bosättningslandets egna medborgare. Detta betysom der att krav på medborgarskap inte kan göras gällande gentemot perskyddas av förordningen. Regeln är undantagslös och det soner som får inte uppställas några krav på viss tids vistelse i landet innan rätt till förmån inträder.

Sammanläggningsprinczpen syftar till att anställda och egenföre-

tagare flyttar till eller får arbete i ett annat medlemsland inte på som grund härav skall miste de rättigheter som de tidigare intjänat. om Principen innebär ett lands lagstiftning upptar bestämmelser att, om kräver till exempel viss tids försäkring, arbete eller bosättning som för rätt till sociala förmåner, det vid tillämpningen av lagstiftningen tas i beaktande sådan tid i ett annat medlemsland. Sådana perioder i ett annat land skall alltså medräknas de hade tillgodoräknats som om

i det förstnämnda landet. Detta genomgående princip för de

är en förmånsslag som omfattas av förordningen. Exportabilitetsprincipen innebär att förmåner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande skall kunna betalas ut oavsett var inom EU den berättigade är bosatt. Sådana förmåner som någon försom värvat i ett medlemsland skall alltså kunna exporteras inom EU och utbetalas även den berättigade bor i eller flyttar till ett annat om medlemsland. Proraratemporis-princzpen beräkning av pension i fall då avser pensionstagaren till följd arbete eller bosättning i flera länder har av

förvärvat rätt till pension i mer än ett medlemsland. Grundprincipen är här att pensionstagaren har rätt till en proportionellt beräknad pen-

76 Behovet att samordna... av

sion från vart och ett de EU-länder han har tjänat pensionsav som

rätt Principen tillämpas på så sätt att det i varje land

görs en pen-

sionsberäkning med utgångspunkt från det belopp arbetstagaren

som skulle ha erhållit i pension från det landet den tid han tillgoom som doräknats i samtliga EU-länder hade fullgjorts i det aktuella landet.

På grundval av detta teoretiska pensionsbelopp beräknas sedan ett

faktiskt pensionsbelopp. Detta utgör så andel det teoretiska

stor av beloppet som motsvarar förhållandet mellan å sidan tiden i landet ena i fråga och å andra sidan tiden i samtliga EU-länder.

Som nämnts gäller dessa samordningsregler endast lagstadgade socialförsäkringssystem och då med undantag för särskilda

system

för statligt anställda. Arbete pågår dock inom EU med försöka

att

åstadkomma viss samordning både kompletterande av tjänstepen-

sionssystem och pensionssystem för offentligt anställda. av

5.3 EU:s

samordningsregler syftar till att främja rekryteringen

Syftet med bestämmelserna i EU:s pensionssystem överföring om av pensionsrätt har behandlats EG-domstolen i mål 137/80 EGav kommissionen mot Belgien. Domstolen konstaterar reglerna att om

överföring av pensionsrätt är avsedda att underlätta möjligheterna

att rekrytera från såväl den offentliga den privata sektorn i medsom lemsländerna till EG:s administration.

Närmare bestämt uttalar EG-domstolen att samordningsbestämmelserna i artikel 11 i bilaga 8 till tjänsteföreskrifterna syftar till att säkerställa att EU:s tjänstemän får behålla de rättigheter de tjänat som i sitt hemland även rättigheterna är begränsade eller till och om

med villkorade, framtida eller otillräckliga för att berättiga till

ome-

delbar pension. Samordningen syftar också enligt domstolen till

att säkerställa att rättigheterna beaktas i det pensionssystem berörda som personer är anslutna till i slutet sina karriärer, i detta fall EU:s av pensionssystem.

EU:s något vidlyftiga teknik för att uppnå sina syften nämligen

-

att säkerställa ett pensionskapital i hemlandet intjä-

som svarar mot nad pensionsrätt, överföra kapitalet och räkna det till tjänsteår i om EU:s pensionssystem bör mot bakgrund de speciella förut- - ses av sättningar råder i detta fall. Samordningsreglerna skall fungera i som förhållande till mångfald pensionssystem med olika särdrag och i en

vissa länder med pension både från socialförsäkringen och komplette-

Behovet av att samordna... 77

rande tjänstepensionering. Andra, enklare tekniker kanske skulle fungera fullt tillfredsställande gentemot ett par bestämda medlemsländer, men man har bland annat av rättviseskäl och förmodligen även administrativa skäl velat ha en enhetlig reglering av samordningen. Det skall tilläggas att inte ens EU:s samordningsteknik klarar av att kompensera den "förlust" som den gör som i förtid avbryter intjänandet av tjänstepension den privata sektorn i Sverige. Som beskrivit i avsnitt 5.1 är nämligen den svenska tekniken baserad på att den tunga delen av intjänandet och kostnaden ligger i slutet av den yrkesverksamma tiden. En svensk arbetsgivare tar på sig den kostnaden, men inte EU-institutionerna. Som kommer att framgå av avsnitt 7 om faktorer som påverkar utfallet en överföring, kan dock den som väljer att överföra sin i Sverige intjänade pensionsrätt till EU:s pensionssystem bli kompenserad på annat sätt, till exempel genom en lägre beskattning.

rdtraaåit. 451 H ;gav "§7".

MM wymñü

taän gaia 5 ;liva 3,132

I övriga medlemsländer... 79

6 I medlemsländer

övriga har

genomförandet tagit lång tid

De personalförordningar som gäller för tjänstemän och övriga anställda i EU:s institutioner tillkom ursprungligen år 1962. Efter bildandet år 1965 av ministerrådet och kommissionen som gemensamma institutioner för de europeiska gemenskapema utformade kommissionen tillämpningsföreskrifter beträffande artikel l1 i bilaga 8 och andra artiklar i EU:s tjänsteföreskrifter som rör pensionssystemet.

6.1 EG-kommissionen driver aktivt

frågan

År 1970 uppmanade kommissionen medlemsländerna att tillämpa reglerna om överföring av pensionsrätt. Uppmaningen mötte inget gensvar. Det största pensionssystemet i ett av länderna, Italien, träffade en principöverenskommelse, men systemen i övriga länder hävdade att det var omöjligt att tillämpa artikel 11. Man hänvisade antingen till att den nationella lagstiftningen inte medgav överföring av pensionskapital eller till att det var tekniskt mycket svårt att beräkna de försäkringstekniska värdena. En andra förhandlingsomgång påbörjades år 1974 med dåvarande nio medlemsländer. En överenskommelse med Storbritannien kom snart till stånd och kunde börja gälla år 1975, följd av en överenskommelse med ett italienskt pensionssystem. Förhandlingarna resulterade också i att Irland tillsammans med Danmark och Luxemburg godtog principen. Kommissionen begärde formellt besked från Belgien och Nederländerna deras inställning och fick till svar att artikel ll enom dast kunde tillämpas i de fall medlemslandet redan hade nationell lagstiftning som tillät överföring. Liknande invändningar framfördes av Tyskland och Frankrike. Svärighetema med att få till stånd en tillämpning av artikel ll i flera av de ursprungliga medlemsländerna ledde till att kommissionen i enlighet med artikel 169 i Romfördraget beslöt föra frågan till EGdomstolen. Två vägledande domslut, som vi tidigare redogjort för, har haft en avgörande betydelse för förhandlingarna.

80 I övriga medlemsländer...

Den 20 oktober 1981 förklarade domstolen i mål 137/80 EG-

kommissionen mot Belgien att Belgien hade underlåtit att fullgöra sin

skyldighet att möjliggöra överföring pensionsrätt. Rättsliga åtgärder av vidtogs därefter mot Nederländerna, Frankrike, Luxemburg och Tyskland för att de inte uppfyllt sina förpliktelser enligt Romfördraget samt återigen mot Belgien för att landet inte rättat sig efter domslutet från 1981. Nederländerna fälldes domstolen i mål 72/85 den 20 av mars

1986.

I mål 315/85 EG-kommissionen mot Luxemburg den 17 december

19872 klargjorde domstolen

att medlemslandet kan välja mellan att överföra antingen det kapitaliserade nuvärdet framtida förmåner av eller summan av inbetalade avgifter. Förhandlingarna återupptogs år 1987 med utgångspunkt från dessa

avgöranden. l dagsläget är situationen den att det är möjligt att överfö-

ra pensionsrätt från Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien. Det innebär dock inte att pensionsrätt kan föras över till EU:s pensionssystem från alla pensionssystem i dessa länder. I dagsläget har överföringar av pensionsrätt genomförts i cirka 10 000 fall. Så här sammanfattade generaldirektorat IX vid kommissionen si-

tuationen beträffande tillämpningen artikel ll i promemoria

av en

upprättad år 1993 fritt översatt:

Tyvärr tillämpas artikel ll i bilaga 8 till tjänsteföreskrifterna ännu inte till fullo. Alldenstund det är något brådskande angelägenhet been att en stämmelse i tjänsteföreskriftema tillkom i början 1960-talet som skall tillämpas alla medlemsländer, driver kommissionen aktivt av

sina förhandlingar och hoppas nå resultat så snart möjligt utan

som att återigen behöva tillbaka till EG-domstolen. Kommissionen hoppas alltså att lämpliga åtgärder kan vidtas nu i medlemsländerna för att avhjälpa situation har pågått allen som deles för länge.

1 Se avsnitt Se avsnitt 3.2.2.

övriga medlemsländer... 81

6.2 De medlemsländerna

ursprungliga

Belgien Officiella överläggningar mellan kommissionen och Belgien återupptogs år 1988 på grundval av tillfallandemetoden, speciell metod en enligt vilken överföringen skall ske genom att utfallande månatliga pensionsbelopp tillfaller EU:s budget. Beräkningen av värdet av den pensionsrätt som överförs görs på vanligt sätt i samband med att anställningen börjar, men betalningen sker först från och med uppnådd pensionsålder i det belgiska pensionssystemet. Metoden är unik för Belgien och överensstämmer knappast med vad som sägs i artikel ll. Det kan å andra sidan sägas att betalningstidpunkten endast är fråga for en de berörda pensionssystemen, tidpunkten saknar betydelse för den enskilde. EG-domstolen uttalade i slutet av år 1989 att Belgien fortfarande agerade olagligt genom att erforderlig lagstiftning drog ut tiden. Efter överenskommelse med EU antog Belgien till slut år 1991 en lag om tillämpning av tillfallandemetoden. Enligt generaldirektorat IX vid kommissionen är överenskommelsen från deras sida att betrakta som en engångsföreteelse och en bristfällig lösning. Som särskilda skäl för Belgien att få tillämpa tillfallandemetoden framhåller man emellertid dels att påfrestningen på den belgiska statsbudgeten skulle bli förhållandevis stor eftersom hela 30 procent av EU:s personal är belgisk, dels att EU:s budget i detta fall inte behöver stå någon risk för valutakursens utveckling under tiden från anställningstidpunkten till betalgstidpunkten. l n Fortfarande kvarstår en del problem beträffande tidsgränser, efterlevandepension och överföringar for vissa vilket betyder att grupper, kommissionens rättsliga åtgärder mot Belgien ännu inte är avslutade.

Tyskland Kommissionens förhandlingar med Tyskland, som avbröts år 1983, återupptogs i slutet av 1980-talet med utgångspunkt från ett utkast till överenskommelse som Tyskland hade utarbetat. Ett slutligt avtal träffades, som efter godkännande av tyska Förbundsdagen kunde börja tillämpas år 1994.

1 Se avsnitt 7.4.

82 I Övriga medlemsländer...

Pensionsrätt som förvärvats offentligt och privat anställda överav

förs genom Bundesversicherungsanstalt fur Angeställte BfA till och

från EU:s pensionssystem. Värdet den pensionsrätt överförs av som uppgår till summan de avgifter arbetsgivaren och den anställde av som betalat. Statstjänstemän, Beamten, har ett eget pensionssystem som utan rätt till förmåner vid förtida avgång, försäkras retroaktivt i BfA om de slutar i förtid. Därifrån kan de sedan överföra sin pensionsrätt när de anställs i en EU-institution. Det är mindre vanligt att överföring pensionsrätt sker från av Tyskland. Bedömningen förefaller att det är förmånligare bevara att hålla rätten till tysk pension än att överföra den till EUzs system. Fortfarande återstår det för kommissionen att träffa särskilda överenskommelser om vissa kompletterande pensionsplaner och med Landesversicherungsanstalt fur Angeställte LVA beträffande delstatsanställda.

Frankrike

l slutet av år 1983 beslöt Frankrike att skulle tillämpa artikel man och en promemoria överlämnades till kommissionen. Meningsskiljaktigheterna mellan Frankrike och kommissionen förfarandet om att överföra pensionsrätt att utgå från det försäkringstekniska värgenom det löstes genom nyss nämnda dom i målet 315/85 kommissionen mot Luxemburg. Förhandlingar återupptogs år 1988 med utgångspunkt från ett för-

slag från Frankrike rör socialförsäkringen Code des Pen-

som samt sions Civiles et Militaires de retraite CPCM och IRCANTEC för offentligt anställda. Diskussioner har också förts med de pensionsfonder inom den privata sektorn, AGIRC och ARRCO, kompletterar som socialförsäkringen. Enligt detta förslag skulle överföringar göras på grundval av de avgifter som betalats till respektive system. Vid möten under år 1990 löstes problem med överföring för tillfälligt anställda i EU:s institutioner och överföring for egenföretagare. Godtagbara lösningar har utformats i ett antal frågor rör beskattsom

ningen av överföringsbelopp, tidsplaner för administrativa rutiner och

beräkningen av dröjsmålsränta. Avtal träffades och överföringarna har kommit igång år 1994. Vissa pensionskassor med kompletterande system inom den privata sektorn står fortfarande utanför detta.

övriga medlemsländer... 83

Italien Redan i slutet på 1970-talet träffade kommissionen en överenskommelse med lIstituto Nazionale della Previdenza Sociale INPS, som gör det möjligt för EU-anställda att överföra sina pensionsrättigheter till EU:s pensionssystem eller, de återvänder till Italien, till INPS. om Information om förfarandet vid överföringen lämnades samma år till INPS:s regionala och lokala kontor. Pensionsrätt som tjänats i den offentliga sektorn och pensionsplaner inom den privata sektorn kan överföras till EU:s pensionssys- INPS efter intern överföring. För närvarande vägrar bland tem genom andra pensionssystemen för egenföretagare att överföra sina medlempensionsrättigheter till INPS eller EU. För att komma till rätta mars med det planerar kommissionen att omförhandla överenskommelsen med INPS eller att förhandla fram en ny överenskommelse med berörda system.

Luxemburg En lag från år 1979 gör det möjligt att till EU:s pensionssystem överföra avgifter som arbetstagare och arbetsgivare betalat till Luxemburgs två stora pensionskassor. Dessförinnan hade det bara varit möjligt att överföra den egenbetalda avgiften.

Nederländerna Genom lag från år 1987 blev det möjligt att överföra pensionsrätt en som intjänats i Nederländemas pensionsfond för offentligt anställda, ABP, numera Pensioenreglement Stichting Pensioenfonds ABP. Tilllämpningen lagen avslöjade ett antal problem som hade att göra av med de övergångsvisa anordningar som gällt under tiden dessförinnan, situationen för tillfälligt anställda och belopp som innehållits eller dragits från överföringsbeloppen. Representanter för kommissionen av och ABP löste merparten av dessa problem vid ett möte år 1990. Det emellertid inte möjligt att komma överens om en lösning på var det största problemet, nämligen vilka belopp som skulle överföras. Kommissionen ansåg dem vara otillräckliga, varför man deklarerade sin avsikt att påbörja ett rättsligt förfarande enligt artikel 169 i Romfördraget och uppmanade Nederländerna att förklara varför överföringsbeloppen i vissa fall var lägre än summan av betalda avgifter. Den holländska regeringen svarade att beräkningen premiereserver, i av enlighet med gällande försäkringstekniska grunder, gjordes oberoende de avgifter betalats och att lagen i vart fall inte gjorde någon av som

84 1 övriga medlemsländer...

skillnad på om överföringen skulle ske till pensionsfond i

en annan Nederländerna eller till EU:s pensionssystem.

Kommissionen kunde godta det svaret och återupptog därför för-

handlingarna med Nederländerna. Problemen lösta är nu och sedan 1992 finns det fungerande anordningar för att överföra pensionsrätt som intjänats i ABP och andra holländska pensionssystem till och från EU:s pensionssystem.

6.3 Senare anslutna länder

Danmark

Överföring av pensionsrätt från ett pensionssystem till vid

ett annat byte av anställning är inget problem i Danmark, den l januari som 1973 blev medlem i Europeiska gemenskaperna. Något förbud mot återköp föreligger inte, utan det är tvärtom vanligt förekommande en

form pensionssamordning. 1976 ändrades pensionsreglerna för

av

statsanställda, tjenestemandspensionsloven, så att statlig tjänstepen-

sionsrätt ålders-, invaliditets- och efterlevandepension kan överföras till EU:s pensionssystem.

Enligt den danska pensionsbeskatningsloven skall huvudregel

som vid återköp en avgift betalas 40 procent beloppet och resterande av

belopp inkomstbeskattas. Detta gäller dock inte beloppet betalas

om

till ett annat pensionssystem i stället för till den enskilde. Överföringen

får inga avgifts- eller skattemässiga konsekvenser under förutsättning

att berörda pensionssystem finns angivna i lagen, vilket bara har kan-

nat gälla Försäkrings- och penninginstitut med säte i Danmark. Öxer-

föring till ett pensionssystem utanför Danmark har däremot medfört avgifts- och skatteplikt. Möjlighet att överföra intjänad pensionsrätt till EU:s pensionssystem har alltså funnits, på grund skattereglema har i praktiken men av endast ett fåtal överföringar gjorts. Kommissionen har inte accepterat detta utan vid överläggningar med Danmark framhållit skatteregatt lerna utgjort ett avgörande hinder mot utnyttjandet möjligheten av att överföra pensionsrätt. Från dansk sida har hävdat nationella man att

skatteregler inte omfattas av EU:s jurisdiktion, de är intern nationell

en angelägenhet. År 1984 Danmark fram förslag tog ett till ändring av pensionsne-

skatningsloven så att avgifts- och skattefri överföring till EU skulle

1ara möjlig. Men eftersom den danska regeringen ville säker vara på att

I övriga medlemsländer... 85

det överförda beloppet inte utan dansk beskattning skulle betalas ut som avgångsvederlag till personer som i förtid lämnar sin EUanställning utan rätt till pension, föreslog den att kommissionen skulle göra avdrag för dansk skatt avgångsvederlaget och överföra skatten till Danmark. Kommissionen kunde inte acceptera en sådan lösning och under de fortsatta överläggningarna utarbetades lösning på problemet. en annan Det överförda pensionskapitalet skulle återföras till Danmark efter en modell som redan användes av Irland och Storbritannien. Genomförandet drog emellertid ut tiden och skedde först efter det att kommissionen den 2 september 1993 skickat en skrivelse till den danska regeringen i vilken den framhöll att Danmark inte hade uppfyllt sina förpliktelser enligt EU:s tjänsteföreskrifter. I skrivelsen förbehöll sig kommissionen därför rätten att ett så kallat motiverat yttrande avge mot Danmark i ärendet i enlighet med artikel 169 i Romfördraget. Regeringen fann då att Danmark skyldigt att skattelagstiftvar anpassa ningen i överensstämmelse med kommissionens kritik. Bedömningen var att i annat fall väntade en stämning vid EG-domstolen med betydande risk för att Danmark skulle fällas. Lösningen innebär överfört pensionskapital att om en person som till EU:s budget slutar sin EU-anställning utan rätt till pension men istället får ett avgångsvederlag i form ett engångsbelopp, skall den av del av avgångsvederlaget som hänför sig till det tidigare överförda beloppet återföras, ökat med ränta och bonus. Kommissionen betalar det belopp som skall återföras till ett konto i Danmarks Nationalbank, vilket administreras Told- Skatteregion Maribo. Individen skall av og sedan meddela Skattemyndigheten vad skall ske med det återförda som

beloppet. Antingen kan det överföras obeskattat till ett valfritt

men godkänt danskt pensionssystem eller betalas ut kontant efter avdrag för den 40-procentiga avgiften och inkomstskatt. Om Skattemyndigheten inte fått något meddelande inom 3 månader efter återföringen görs en

kontantutbetalning.

Den långa tidsutdräkten innan överföringen av pensionsrätt från Danmark nu har börjat, har naturligtvis medfört komplikationer. Ett resultat är att det med facit i hand är lättare för den enskilde att bedöma utfallet av en överföring. Det har gått cirka 20 år sedan Danmarks anslutning, varför många danskar varit anställda i EU:s administsom ration hunnit börja uppbära pension. Det är möjligt även för sådana personer att i efterhand genomföra överföring. en Det kan tilläggas att folkepension och ATP arbejdsmarkedets tillaegspension inte kan överföras, vilket framgår kommissionens av

86 övriga medlemsländer...

tillämpningsföreskrifter om överföring från Danmark. Danmark har ansett att dessa pensioner inte tjänas in på det förutsätts sätt som enligt artikel 11.2. Till saken hör att kompletterande tjänstepension utgör den helt dominerande delen den totala pensionen. ATP, inte alls har av som någon motsvarighet i svensk ATP, utges endast med cirka 1 000 danska kronor i månaden. Hållbarheten i detta undantag kommer förrnodligen att få en rättsligt prövning, då enskilda individer haft invändningar mot att de inte kunnat överföra ATP. Fortfarande kvarstår olösta problem i enskilda fall beträffande

överföring av rätt till efterlevandepension.

Grekland

Grekland blev Europeiska gemenskapernas tionde medlemsland år 1981. Efter förhandlingar som hölls fem år senare förklarade Grekland att man var beredd att vidta nödvändiga åtgärder för tillämpningen av artikel 11. Trots att senare överläggningar med kommissionen har ägt rum, har så ännu inte skett. En överenskommelse kan dock, enligt uppgift från generaldirektorat IX, förväntas inom det närmaste året.

Spanien Tre år efter sitt inträde år 1986 i Europeiska gemenskapema, informerade Spanien kommissionen ett förslag till förordning överföom om ring av pensionsrätt från och till landets socialförsäkringssystem och

de statsanställdas pensionssystem. Överföringen skulle vara baserad på

det kapitaliserade värdet av intjänad pensionsrätt. Efter det att kommissionen lämnat synpunkter på förslaget återkom Spanien år 1994 med ett nytt utkast. Då det inte möjliggör överföring rätt till efterleav vandepension godtas det inte av kommissionen. Frågan om Spaniens underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter har av kommissionen nyligen förts inför EG-domstolen.

Irland

Irland, som blev medlem i Europeiska gemenskaperna år 1973, möjliggjorde år efter överenskommelse med kommissionen, sex senare, en överföring av pensionsrätt tjänats i den statliga sektorn. I slutet som på 1980-talet träffades en överenskommelse att skulle gälla om samma för vad närmast kan liknas vid den kommunala sektorn. En regel som om återföring av pensionsrätt vid avgång med avgångsvederlag från EU-institutioner infördes, liknande den vi beskrivit beträffande nyss Danmark.

I övriga medlemsländer... 87

Det finns inga överenskommelser eller andra med arrangemang privata pensionssystem, även överföringar är möjliga från del om en av dem. Den irländska regeringen har uttryckt tvivel huruvida artikel l l om verkligen är tillämplig på den allmänna försäkringen och har hänskjutit frågan till särskild juridisk expertis. Kommissionens inställning är att man måste insistera att alla skyldigheter är förknippade med som tillämpningen av artikel ll skall fullgöras.

Portugal

År 1986 anslöts Portugal till Europeiska gemenskaperna och år ett par

senare hölls en första förhandlingsomgång med representanter för

pensionssystemen inom såväl offentlig privat sektor. Portugal har som underrättat kommissionen om ett förslag till Förordning tillämpom ningen av artikel ll, som man sedan haft överläggningar om.

Storbritannien

Efter överläggningar, som följde på Storbritanniens anslutning år 1973 till de Europeiska gemenskaperna, träffades principöverenskomen melse med kommissionen överföring pensionsrätt för anställda om av inom den centrala statsförvaltningen, the Principal Civil Service Pension Scheme PCSPS. Ett par år senare kunde de första överföringama äga rum. Modellen med obligatorisk återföring för de avgår från som en EU-anställning med rätt till avgångsvederlag istället för pension, som vi beskrivit ovan beträffande Danmark, utformades ursprungligen av och för Storbritannien. Det är ännu inte möjligt att överföra pensionsrättigheter från den privata sektorns pensionsfonder, kompletterande tjänstepensom ger sion utöver pension från den allmänna försäkringen. Fonderna kan i princip men är inte skyldiga att överföra pensionsrättigheter, under - förutsättning att de följer de rutiner lagts fast, inklusive återföring. som

Överföringar är teoretiskt möjliga eftersom systemens villkor

men, normalt inte erbjuder möjligheten att återföra pensionskapital som ursprungligen förts ut från dem, kan pensionsrätt i praktiken inte överföras förrän personen förvärvat rätt till pension från EU. För det krävs som sagt tio års tjänstgöring i EU eller att pensionsåldern 60 år uppnåtts. År 1984 informerade den brittiska regeringen officiellt kommissionen om att Överföringar av pensionsrätt inte kunde göras från den all-

88 I övriga medlemsländer...

männa försäkringen på grund av rättsliga komplikationer beror på som

det sätt på vilket försäkringen är utformad.

Förhandlingarna i denna fråga ligger nere för att man skall kunna

koncentrera sig på vissa aspekter på överenskommelsema PCSPS. om

Det gäller sådant som ansökningstidens längd, retroaktiv tillämpning

från år 1962 då tjänsteföreskriftema började gälla och huruvida över-

föringen skall omfatta rätten till invalidpension och efterlevandepen-

sion. Kommissionen insisterar, även när det gäller Storbritannien, på att

alla skyldigheter som är förknippade med tillämpningen av artikel ll

skall fullgöras.

Nyligen anslutna länder

Österrike

Kommissionen har från Österike redan fått utkast till lag ett om över-

föring pensionsrätt. överläggningar har påbörjats, Österrike

av men har senare tagit tillbaka sitt utkast till lagstiftning och förklarat att man ändrat inriktning på de åtgärder som man avser att vidta.

Finland

Finland har utarbetat ett förslag till avtal med de Europeiska

gemenskapema om tillämpningen av artikel ll. Förslaget reglerar de juridis-

ka och tekniska förutsättningarna för överföring pensionsrätt från

av de finska lagstadgade arbetspensionssystemen, täcker såväl den som offentliga som den privata sektorn. Eventuella frivilliga kompletterande tjänstepensioner omfattas inte av förslaget även om de i och för sig omfattas av artikel ll. Den allmänna folkpensionen inte heller avses komma att omfattas, men i det fallet beroende på att den inte anses

omfattad artikel ll. Folkpensionen i Finland är nämligen inkomst-

av prövad och endast avsedd för dem med ingen eller låg pensionsinkomst. Enligt förslaget skall ansökningar om överföring delges Pensionsskyddscentralen, är central instans för systemen inom den prisom en vata sektorn, men som även har vissa uppgifter offentliganställdas om pensioner registrerade. Det som skall överföras är det försäkringstekniska värdet av den framtida pensionsförmån tjänats vid avgång som från anställning i Finland. Eftersom några motsvarande beräkningar av värdet inte görs för finska behov, kommer försäkringstekniska grunder

I övriga medlemsländer... 89

behöva utarbetas särskilt för detta ändamål. Förslaget innebär att att det även skall möjligt att överföra pensionsrätt till andra organ vara

med EU-anknytning än de tjänsteföreskrifterna gäller för. Tysk-

som lands avtal med EU förefaller förebild den punkten. vara

Vidare skall enligt förslaget pensionsrätt och pensionskapital åter-

föras till Finland i de fall EU-anställningen upphör utan rätt till pension, efter förebild från Danmarks, Irlands och Storbritanniens över-

enskommelser med kommissionen. Av det avgångsvederlag som i de

fallen betalas skall det belopp tidigare överförts från Finland ut som återbetalas dit, uppräknat med den ränta antagits enligt de försäksom

grunder används i det finska systemet. Återföringen ringstekniska som ske till det ursprungliga pensionssystemet, i vilket pensionsrätten

avses återupprättas. Det hela säkerställs att individen förbinder sig genom därtill i samband med överföringen.

överläggningar förslaget till avtal hölls mellan kommissionen

om

och Finland i januari 1996 i Helsingfors. Några egentliga meningsskil-

jaktigheter framkom inte. Från kommissionens sida godtog man att de

kompletterande tjänstepensionssystemen lämnas utanför avtalet, men

framhöll någon ansöker överföring av sådan pensionsrätt att om om måste den kunna överföras. Den finska folkpensionen ville man få en beskrivning för att kunna bedöma den omfattas av artikel 11 av om eller inte. Vidare ville kommissionen exempel på de försäkringsse tekniska beräkningar värdet överföringsbar pensionsrätt som av av skulle i de finska systemen. Avsikten är att avtalet skall godkängöras den finska riksdagen och representant för EU:s institutioner. nas av en

pensionsöverföring... 91

utfallet av

7 Faktorer som påverkar utfallet av

till och från EU

pensionsöverföring

Utredningen har haft i uppdrag att belysa olika aspekter överföring

pensionsrätt till och från EU:s pensionssystem. En för den enskilde av viktig aspekt är hur han skall värdera pensionsrätterna i respektive

Att överföra eller inte överföra, det är den fråga han ställs system. som

inför. Något enkelt finns inte. Vi det inte som vår uppgift att

svar ser råd inför sådant beslut det alltför vanskligt men vi har ge ett - vore tittat på vilka huvudsakliga faktorer påverkar utfallet. som

Till att börja med vill vi betona det extremt långa tidsperspektiv

måste anlägga på pensioner. En nyanställd 35-årig EUsom man tjänsteman skall utifrån uppgifter intjänad pension i ett medlemom sland och beräknad förbättring EU-pensionen göra bedömning av en hur utfallet blir kanske 30 år. För att kunna göra det skall han av om spå sin löneutveckling och utvecklingen av ekonomin, skatom egen

och pensionsförhållandena i medlemslandet och i EU:s system.

terna

Ingen lätt uppgift. Den fråga enskild, tidigare har arbetat och

en som tjänat till pension i till exempel Sverige, skall ställa sig om han rätt vill bedöma vilket alternativ är ekonomiskt mest fördelaktigt är som knutna till den överförbara pensionsrät-

hur stora de pensionsbelopp -

kommer att han i framtid har rätt att få ut från Sveten vara, som en rige respektive EU, efter avdrag för skatt.

EU har nyligen granskat samordningen ur ett annat perspektiv.

Kommissionen har låtit oberoende konsulter dels undersöka om reg-

lerna för beräkning tjänsteår till följd överföring av pensionsrätt av av sådana balans råder mellan överfört kapital och tillgodoräknat är att tjänsteår, dels beräkna reglernas effekt EU:s budget. l aktuantal en ariell studie redovisats för ministerrådet våren 1995 dras slutsatsom reglerna utformade så att de tillförsäkrar balans mellan serna att är

kapitalintäkt och kostnad i form tillgodoräknad pensionsrätt. Detta

av gäller dock under förutsättning att antagandena dödlighet, ränta om och löneökning regelbundet med hänsyn till färsk och adekvat ses över statistik, och i fortsättningen förslagsvis vart tionde år. nu Vilken effekt samordningsreglerna har EU:s budget har man

dock inte velat ställning till eftersom det ännu inte finns ett tillräckta ligt representativt urval med nödvändiga uppgifter. En slutsats stort

92 ...utfallet

av pensionsäverföring...

som dras i studien är att reglerna inte är utformade med hänsyn till den

långa tidsperid i praktiken hunnit gå från som anställningstidpunkt till överföringstidpunkt. På grund den ekonomiska av utvecklingen har

detta sannolikt inneburit förlust för EU:s budget. Det framhålls en som

mycket angeläget att de medlemsländer inte som ännu är färdiga med

de åtgärder krävs för

som överföringen av pensionsrätt snarast vidtar erforderliga mått och steg.

1 F

örsäkringstekniska frågor

Av grundläggande betydelse är de försäkringstekniska antaganden och annat som ligger bakom de kapitaliseringsfaktorer används

som av EU och motsvarande faktorer i det berörda svenska

pensionssystemet. Det

handlar i huvudsak antaganden

om om ränta, om återstående livslängd och om efterlevandepension. Följande tabell uppfattning hur betydelse

ger en om stor åldern,

räntan och livslängden har vid beräkning

av det kapitaliserade nuvär-

det av ett pensionsbelopp. Antagandena om livslängd överensstämmer med de nya antaganden SPP tillämpar från

som och med år 1994.

Det kapitaliserade belopp årlig

som svarar mot en pension på 10 000 kronor från och med 65 år.

Tabell 7.1

Man 40 år Kvinna 40 år Man 45 år Kvinna 45 år Ränta lever 25+l5 år lever 25+21 år lever 20+16 år lever 20+2l

3 % 57 500 kr 70 500 kr 67 000 kr 82 000 kr 4 % 41 500 kr 50 000 kr 50 500 kr 61 000 kr 5 % 30 000 kr 36 000 kr 38 500 kr 46 000 kr

Tabellen visar att spännvidden är mellan de olika stor pensionskapital

som krävs för ett visst pensionsbelopp vid alternativa livslängds- och

ränteantaganden och i skilda åldrar. Det bör observeras att första steget vid

en överföring av pensionsrätt från Sverige till EU är att ett kapitalbelopp

som svarar mot pensionsrätten skall beräknas i

Sverige enligt reglerna för det berörja svenska pensionssystemet. Även två om berättigade är av samma ålder och kön kapitaliseras pensioner av samma storlek till olika belopp

an

utfallet pensionsöverföring... 93

av

antagandena om ränta och livslängd är olika. Det svenska pensionskapital som skall överföras kan alltså variera även i de fall bakomliggande förmåner är av samma storlek och de berättigade är enäggstvillingar.

7.1.1 Antaganden om ränta

EU:s ränteantagande är 3,5 procent. Vid den kapitalisering av intjänad pension som görs vid överföring av pensionsrätt från EU enligt arti- kel l1.l i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter är det således en ränta på 3,5 procent som används. I praktiken är det ett realränteantagande eftersom pensionen är värdesäkrad höjningar i samband med genom EU:s årliga lönerevision. EU:s pensionssystem är baserat på slutlönen med så kallat linjärt intjänande av pensionen. Det innebär att värdet av den intjänade pensionsrätten ökar i samma mån som lönen och förmånen höjs. Kapitaliseringsfaktorerna som skall användas vid överföring av pensionsrätt till EU enligt artikel 11.2 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter har - därför bestämts med beaktande av ett antagande om en 75-procentig löneökning 30 år eller en årlig löneökning 1,88 procent. Ränteantagandet är mot den bakgrunden minskat med den antagna löneökningen fram till 60 år, dock längst i 30 år, från 3,5 till 1,62 procent. Antagandet om löneökning innebär således att det krävs ett större pensionskapital eller omvänt att ett visst kapital berättigar till en mindre pension. Detta är förklaringen till att de kapitaliseringsfaktorer som skall användas vid överföring till EU:s pensionssystem är så mycket högre, framför allt i lägre åldrar, än de som skall användas vid överfö-

ring därifrån se tabellerna 3.2 och 3.3 i kapitel 3.

De ränteantaganden som för närvarande används i Sverige varierar mellan 3,5 och 5 procent. De är således något högre än EU:s, vilket innebär att det svenska pensionskapitalet är förhållandevis litet, såvitt det beror på räntan.

7.1.2 Antaganden om livslängd

Som framgått av skillnaden mellan man och kvinna i tabell 7.1 ovan har återstående livslängd stor betydelse för pensionskapitalets storlek. Enligt tabellen skall en kvinnas pension betalas ut under 5 6 år läng- re tid än en mans, vilket betyder att kvinnans pensionskapital behöver

94 ...utfallet pensionsöverföring... av

vara cirka 20 procent större än Vid överföring pensionsmannens. av rätt till EU:s system betyder detta att kvinna bör föra över större en ett kapital än vad en man i ålder och med intjänade samma samma pen-

sion gör. Som framgår kapitaliseringsfaktorerna i tabell 3.2 i avsnitt

av 3.2.3 behöver hon ett större kapital än för att få tillgodoräkna mannen samma antal tjänsteår som han. Detta är ett problem. På år har i Sverige könsneutrala forsenare säkringstekniska grunder börjat användas för tjänstepension. Det innebär att det vid beräkning kapitalvärde vid återköp eller motsvarande av normalt inte görs någon skillnad mellan och kvinna. Beträffande man den reformerade allmänna pensionen, inkomstgrundad ålderspension, är situationen likartad; individens tillgodohavande de båda pensionskontona är inte beroende denne är eller kvinna. Den av om man svenska könsneutraliteten matchas således inte EU:s kapitaliseav

ringsfaktorer, vilket betyder att den svenska kvinnan systematiskt

missgynnas jämfört med Av skäl kommer att beröra i mannen. som nästa avsnitt står dock missgynnandet inte i proportion till skillnaden i antagen livslängd. I stället for nämnda 20 procent rör det sig ovan om 5 9 procent beroende på ålder. Det kan tilläggas att så länge antagan- dena livslängd inte är identiska med dem EU tillämpar uppstår om som ingen absolut rättvisa mellan könen, inte heller i de fall de svenska grunderna är könsdifferentierade.

EU:s nuvarande livslängdsantaganden är kortare än de används

som i Sverige. De är baserade den offentliga sektorn i Västtyskland åren 1958 1962. Antagandena innebär att viss pension i Sverige - en ger ett jämförelsevis stort pensionskapital och vidare att det pensionskapitalet ger en jämförelsevis hög pension i EU. Livslängdsantagandena gynnar således en överföring pensionsrätt från Sverige till EU. På av motsvarande sätt missgynnar antagandena det omvända. En överföring av pensionsrätt från EU, med pensioner med kort utbetalningstid, antagen ger ett litet kapital i Sverige, med pensioner med lång antagen som ut-

betalningstid, ger låga pensioner. Detta förhållande kommer dock att

rubbas om EU:s antaganden över i enlighet med vad rekomses som menderas i tidigare nämnda aktuariella studie.

7.1.3 Sparande och risk

Ytterligare en aspekt överföringen pensionsrätt är vilken fördelav ning mellan sparande och risk, mellan ålderspension och efterlevandepension som råder i de berörda pensionssystemen. EU:s system inne-

utfallet pensionsöverföring... 95

av

fattar en livsvarig änke- respektive änklingspension som normalt upp-

går till 60 procent av ålderspensionen. Jämfört med svenska förhållanden är det ett stort efterlevandeskydd. Inom den allmänna försäkringen i Sverige utgör efterlevandepensionen förhållandevis liten del. I normalfallet finns det ennumera en dast ettårig omställningspension. Inom tjänstepensionssystemen en finns i löneskikten som täcks av den allmänna försäkringen, upp till 7,5 basbelopp, i bästa fall en temporär efterlevandepension. För löneskikten däröver finns i vissa system en livsvarig pension på 50 procent ålderspensionen. Endast vissa dessa förmåner är fribrevsav av grundande, det vill säga det finns rätt till intjänad förmån efter aven gång ur tjänst. Om så inte är fallet finns det inte heller någon pensionskapital att överföra. Andelen sparande för ålderspension är således betydligt större i de svenska pensionssystemen än i EU:s system. En överföring av pensionsrätt från Sverige till EU resulterar därför i att en omfördelning

sker från ålderspension till efterlevandepension, vilket innebär att ål-

derspensionskapitalet minskar. Omvänt gäller att en överföring från EU till Sverige bör leda till att ålderspensionsdelen i pensionsrätten ökar, naturligtvis beroende av hur fördelningen ser ut i det svenska pensionssystem till vilket överföring sker. Vid kapitaliseringen av den i EU intjänade pensionsrätten beaktas inte bara ålderspensionen utan också efterlevandepensionen. Däremot inte invalidpensionen, som betraktas som en ren riskförsäkring. För uppfattning betydelsen denna effekt kan nämatt ge en om av att efterlevandepension uppgår till 50 procent av åldernas en som spensionen belastar det totala pensionskapitalet med 20 30 procent, om den anställde som tjänar pensionen är en man. Om denne är en kvinna, är belastningen mindre än lO procent, grund av att kvinnan normalt överlever och det därför i det fallet sällan blir aktuellt mannen med efterlevandepension. Jämfört med mannen behöver kvinnan en mer kapital för sin ålderspension men mindre kapital för efterlevandepension. Detta är också förklaringen till att skillnaden mellan EU:s kapitaliseringsfaktorer för man och för kvinna är mindre än vad tabell 7.1 indikerar. Tabell 7.1 gäller endast ålderspension medan kapitaliseringsfaktorerna i tabellerna 3.1 och 3.2 gäller en kombination av ålders- och efterlevandepension. Sammanfattningsvis innebär den olika fördelningen mellan sparande och risk att exempelvis en man som för över pensionsrätt från Sverige till EU förlorar del sitt ålderspensionskapital mot att hans en av

96 ...utfallet pensionsöverföring...

av

eventuella hustru får ett betydligt bättre efterlevandeskydd det hon

än hade i Sverige.

Höjning av pension

Vi har hittills behandlat faktorer påverkar pensionsrätten som vid själva överföringen, hur pensionsrätten omräknas när den förs från över ett pensionssystem till ett annat. Lika viktig är frågan hur pensionsrätten eller pensionsförmånemas storlek utvecklar sig framöver under

anställningstid och under utbetalningstid. Var kan de komma

antas att

utveckla sig förmånligast, höjs pensionsförmånerna

var mest, i Sverige eller i EU

En omständighet som inte får tappas bort vid jämförelse tiden är punkten från och med vilken de olika förmånerna förutsätts betalas ut.

Ålderspensionen från EU betalas ut livsvarig förmån från 60

som en

år. En begynnelsetidpunkt höjer pensionen endast

senare om den inte är hel från början, om inte 35 tjänsteår kan tillgodoräknas vid 60 år. De

svenska förmånerna är normalt beräknade efter

en utbetalning från och med 65 år och är i det avseendet betydligt mindre värda

än EUpensionen. De premiebestämda tjänstepensionemas

belopp är dessutom normalt inte beräknade med utgångspunkt från livsvarig

en utan

från femårig utbetalning.

en Den fiktiva pension ett till EU överfört

som pensionskapital omräknas till ökar under anställningstiden med den anställdes löneökning. Under utbetalningstid ökar den i den utsträckning ministerrådet

som beslutar när det beslutar lönerna. Ju spännvidden om större är mellan begynnelselön och slutlön, desto ökar värdet den fiktiva mer av EUpensionen eller den överförda pensionsrätten. En låg begynnelselön är värdefull också på det sättet att tjänsteåren den fiktiva som EUpensionen omvandlas till blir fler lägre lön pensionen som ställs mot. Detta skall jämföras med pensionsförmånerna i Sverige. Vad skulle de öka med om pensionsrätten stannar i Sverige Beroende på pen-

sionssystem handlar det olika slag indexering eller om av återbäringstilldelning, utöver antagen ränta, pensionssystemet förknippat

som är med. Som vi redovisat i kapitel 4 varierar det starkt mellan de olika

systemen, från ingen höjning alls över olika former pris- eller löne-

av

indexering till en osäker normalt långsiktigt återbä-

men gynnsam

ringstilldelning.

utfallet pensionsöverföring... 97

av

Avgångsvederlag i stället för pension

Om den som överfört pensionsrätt till EU:s pensionssystem slutar sin

anställning innan han har förvärvat rätt till ålderspension, får han sin ut överförda pensionsrätt tillsammans med den han tjänat i anställ- -

ningen som ett avgångsvederlag i form ett engångsbelopp. Detta

- av inträffar om han vid avgången varken har uppnått 60 års ålder eller har varit anställd i EU-institution i minst tio år och under förutsättning en att det aktuella medlemslandet inte överenskommit med EU obliom

gatorisk återföring, till exempel Danmark gjort.

som

Avgångsvederlagets storlek har betydelse huvudsakligen ett

som belopp att jämföra med det kapitaliserade nuvärdet den pension av som den EU-anställde, då han slutar, har rätt att få utbetald från och med 60

år eller har rätt att få Överförd till det pensionssystem han som senare ansluts till. Det högsta beloppet skall gälla, utom i det fall avgångsvederlaget betalas ut i form ett engångsbelopp. av Det potentiella avgångsvederlag skapas vid överföringen som av

pensionsrätt består två delbelopp. Det är tredjedel det

av ena en av överförda kapitalet, vilket skall motsvara tänkt egenavgift. Det anden ra är 1,5 månadslön per tjänsteår eller annorlunda uttryckt 12,5 procent

av årslönen i EU-anställningen multiplicerad med antalet tillgodoräk-

nade tjänsteår. Arbetsgivaren kan enligt EU:s beräkningar antas ha

avsatt 16,5 procent av lönen, vilket innebär brist på 4 procentenheen ter eller 16 procent det totalt överförda beloppet. Det är endast detta av

andra delbelopp i avgångsvederlaget påverkas EU:s kapitalise-

som av ringsfaktorer och därmed de antaganden med beskrivit i mera som avsnitt 7.1 om försäkringstekniska frågor. Bristen 16 procent kan bara delvis försvaras med att del kostav naden för pensionssystemet riskförsäkring, eftersom det vid tidavser punkten för överföringen inte föreligger någon risk för tiden dessför-

innan. Ett framtida riskpensionsfall kan dock resultera i högre kosten nad på grund av de tillgodoräknade tjänsteåren. Resonemanget vi som fört för att komma fram till 16 procent är enbart hållbart den beom räknade kostnaden för EU:s pensionssystem på 24,75 procent lönen av är korrekt. Den förefaller beräknad i underkant, vilket skulle invara nebära att bristen egentligen är större än 16 det överförda procent av kapitalet.

För att kunna jämföra å sidan det potentiella avgångsvederlag

ena som vi nu beräknat till högst 84 procent överfört kapital med å andav ra sidan bakomliggande svenska förmåner bör höjningen från överfö-

ringstidpunkten till utbetalningstidpunkten värderas. Det första delbe-

4 1600489

98 ...utfallet pensionsöverföring... av

loppet höjs med en årlig ränta 3,5 procent och det andra något högre delbeloppet höjs med den anställdes löneökning. Beräkningen av avgångsvederlaget är något osofistikerad i den meningen att beräkningen inte tar hänsyn till den anställdes ålder eller kön. Som vi har visat i tabell 7.1 har dessa två faktorer stor betydelse för värdet av ett visst pensionskapital. Konsekvensen är att eftersom en äldre person och en kvinna behöver ett större pensionskapital än en yngre person respektive en man så är beräkningen av avgångsvederlaget jämfört med en pension oförmånligt för de förstnämnda katego- - rierna. Det kan förklaras med att de tänkta åldersneutrala och könsneutrala avgifterna innebär en subvention för äldre personer och för kvinnor. Det bör observeras att åldern i detta sammanhang avser åldern vid överföringstidpunkten. Den osofistikerade och för kvinnor och äldre oförmånliga beräkningen av avgångsvederlaget har ingen större betydelse om pensionsrätt inte tillförts EU:s pensionssystem. Det kan då röra sig om högst tio års intjänande. Men om dessutom pensionsrätt motsvarande exempelvis l5 EU-tjänsteår ingår, handlar det om ett stort pensionskapital som betalas ut i form av ett engångsbelopp om inte hemlandet gjort det möjligt eller obligatoriskt med återföring.

7.4 Valutakurser, skattetabeller och andra

omständigheter

Det finns ytterligare ett antal faktorer som har betydelse för utfallet av en överföring av pensionsrätt. Utvecklingen den svenska kronans kurs gentemot den belgiska av francen har, med hänsyn till det långa tidsperspektivet, givetvis stor betydelse. Historiskt sett har kronan försvagats avsevärt. Den kurs som får användas vid omräkningen av pensionskapitalet från svenska kronor till belgiska francs är i dagsläget mycket förmånlig, eftersom det är den genomsnittliga kursen under intjänandeperioden som skall beaktas. Enligt tabell 3.1 i avsnitt 3.2.3 var den svenska kronan under perioden 1982 1995 i genomsnitt värd 5,7238 belgiska francs att jämföra med januari 1996 då kronan hade sjunkit till 4,4256 belgiska francs. Ett pensionskapital som tjänats i Sverige under nämnda period skulle alltså öka med 30 procent tack vare valutaomräkningen. Hur kursen kommer att utveckla sig framöver är en annan fråga. Den frågan är av samma karaktär som frågan i avsnitt 7.2 om det är den svenska pensionen eller EU-pensionen som kan förväntas komma

utfallet pensionsöverföring... 99

av

att höjas mest. Om och när den Europeiska monetära unionen genomförs med Belgien och Sverige som medlemmar, kommer kursutvecklingen som osäkerhetsfaktor att försvinna. Det skall tilläggas att den kursvinst eller kursförlust den som enskilde kan göra skillnaden mellan den genomsnittliga kursen genom

under intjänandeperioden i Sverige och kursen vid utbetalningen från

EU inte realiseras om det överförda pensionskapitalet återförs till Sve-

rige

EU:s budget står risken att förlora på kursutvecklingen, från kursen under intjänandeperioden till kursen vid den faktiska kapitalöverföringen. Ju längre tid det tar från anställningstidpunkten till dess att

kapitalöverföringen sker, desto större valutarisk. Det är endast EU som

riskerar att förlora eftersom den enskilde kan välja vilken de båda av kurserna som skall tillämpas för tillgodoräkningen pensionsrätt i av EU:s pensionssystem. Detta är stor fråga i tidigare nämnda aktuaen riella studie kommissionen låtit utföra. Tillsammans med risken som för inflationsförluster utgör valutarisken skälet för i studien att man understryker vikten att överföring pensionsrätt så snart av av som möjligt möjliggörs från de medlemsländer ännu inte är klara därsom med. Beträffande Sverige kan dock tilläggas den svenska kroatt om nan stärks under tiden fram tills dess att överföringar är möjliga att ge-

nomföra, gör EU trots allt vinst eftersom kursuppgången knappast

en

blir av en sådan storleksordning att den enskilde får anledning att välja någon annan kurs än den genomsnittliga kursen under intjänandeperi-

oden. En faktor som också har betydelse för hur mycket den pengar som enskilde får ut sin pension är hur mycket dras i skatt. En av som av pension eller ett avgångsvederlag från EU beskattas enbart EU, av oavsett var inom unionen personen är bosatt. En svensk pension som betalas ut samtidigt med EU-pension till bosatt i Sverige en en person beskattas på vanligt sätt och oberoende EU-pensionen; någon av sammanläggning för beräkning av skatteunderlag får inte ske. En svensk pension som betalas ut till bosatt utanför Sverige beskattas i en person Sverige och i bosättningslandet på det normalt finns sätt som reglerat i ett dubbelbeskattningsavtal mellan länderna. Skattefrågan kompliceras av att det är de i en framtid gällande skatteskalorna är relevanta. som För närvarande är EU-skatten väsentligt lägre än den svenska. En fråga som den bör ställa sig står inför valet att överföra som eller inte överföra pensionsrätt är naturligtvis de tjänsteår får om som

1 Se EU:s tillämpningsföreskrifter i avsnitt 3.3.4.

100 ...utfallet pensionsöverfäring... av

tillgodoräknas för EU-pensionen verkligen kommer att behövas. Kanske hinner tjäna in hel pension i alla fall. Avgångstidpunkpersonen en ten har här betydelse. Den pensioneras vid 60 år måste ha anställts som senast vid 25 års ålder för att få hel pension och den går vid 65 år som behöver inte ha börjat förrän vid 36 års ålder.

Slutligen vill peka den osäkerhet ligger i att pensionsreg-

som

lerna naturligtvis inte är oföränderliga. Det gäller inte bara de regler

som den anställde omfattas av som aktiv och ansluten till ett visst pensionssystem. Så till exempel kan dagens oförmånliga regler för höjning av före detta offentliganställdas intjänade pensionsrätt livräntor ändras i framtid. Statliga och kommunala livräntor knyts en inte till basbeloppets ökning förrän de börjar utbetalas. En framtida värdesäkring av alla intjänade livräntor kan rycka undan huvudskälet för ett antal svenska EU-tjänstemäns beslut överföring om av pensionsrätt. Ett likartat resonemang kan föras beträffande de försäkringstekniska grunder som används i svenska pensionssystem och i EU:s pensionssystem. De kommer givetvis att ändras framöver, vilket kan rubba den bild vi gett i avsnitt 7.1. För EU:s del har, nämnts, frågan som nyligen aktualiserats.

...hur Sverige börförhâlla sig l0l

överväganden

om hur Sverige bör

förhålla

sig

Utredningen har haft i uppdrag att klarlägga betydelsen och räckvidden för svenskt vidkommande reglerna rätt för anställda i EU:s instiav om tutioner att få pensionsrätt Överförd till och från institutionerna. Vi har i det föregående velat ge en allsidig belysning dessa frågor. av Hur bör då Sverige förhålla sig Är reglerna rimliga Vilka pensionsrättigheter skall överföras och hur skall de beräknas Hur skall

överföringen till Vilka lagstiftningsåtgärder krävs och vilka åtgär-

der i övrigt finns det anledning att vidta I detta kapitel överväger

dessa och andra frågor och tar ställning på ett övergripande plan, för att i nästkommande kapitel lämna konkreta förslag.

mer Det skall i detta sammanhang sägas att utredningen har gått händelserna i förväg såtillvida att i samråd med kommissionens pensionsenhet vid generaldirektorat IX utarbetat ett informationsblad, intaget som bilaga 4 till detta betänkande. Det har funnits ett akut behov av att informera de svenskar som överväger EU-anställning och en därför är intresserade pensionsvillkoren. De kan vilja veta i vad av mån och på vilket sätt det kommer att möjligt att överföra vara pensionsrätt från Sverige.

8.1 EU:s

samordningsregler är i huvudsak rimliga

Vår genomgång olika pensionssystem och samordningen dem av emellan visar otvetydigt att det finns behov samordning. Utan av samordning är risken annars stor att förlorar pension på att byta personer arbete. Den pensionsrätt anställd tjänat kan bli mindre värd som en än vad den skulle ha varit om han inte bytt anställning, den kan till och med gå förlorad. Nyintjänandet kan också bli sämre än vad det skulle ha varit om den anställde behållit och anställning, och det en samma även om löne- och pensionsvillkoren i de båda anställningarna i prin-

cip är desamma

l Se avsnitt . 5 om behovet av samordning. .

102 ...hur Sverige bör förhålla sig

Det finns alltså skäl för EU-institutionernas inställning att samordningsregler behövs för att underlätta möjligheterna att rekrytera personal från medlemsländerna. Saken kan också uttryckas som att utan möjligheten att överföra pensionsrätt riskerar institutionerna att kvalificerad personal avstår från att ta en anställning därför att de tror sig förlora i pensionshänseende på det. Till yttermera visso kan det för en person med pensionsrätt intjänad i Sverige många gånger faktiskt förhålla sig på det sättet. På sätt förhåller det sig med en rad andra samma länder. Efter konstaterandet att samordningsregler behövs, inställer sig frågan om det är rimligt med ett så långtgående ingrepp i medlemsländernas pensionssystem som EU:s överföringsregler faktiskt innebär Att svenska staten som huvudman för det allmänna pensionssystemet får inrätta sig efter EU:s regler är naturligtvis rimligt och helt i sin ordning. Men det är inte lika självklart beträffande tjänstepensionssystem för vilka staten inte är huvudman. Situationen kan beskrivas följande sätt. Från och med den 1 januari 1995 finns rätt för svenskar som anställs i en EU-institution att till institutionen överföra intjänat pensionskapital från sina tidigare arbetsgivare, eller andra på vilka arbetsgivaren överlåtit sin pensionsutfástelse. Rätten att få ut pensionskapitalet i förtid innebär ett ingrepp i den pensionsutfästelse som den anställde och dennes arbetsgivare eller representanter för dem tidigare kommit överens om. Pensionsutfästelsen finns normalt reglerad i ett kollektivavtal enligt vilket arbetsgivaren utlovat en pension från och med en viss tidpunkt, ofta 65 år. Att arbetsgivaren, grund av regler som senare införs och av att en före detta anställd blir omfattad av EU-institutionernas pensionssystem, kan bli skyldig att betala Lt pensionen i förtid i form av ett engångsbelopp är problematiskt. Det är inte vad han utfäst och inget han haft anledning att planera för. M01svarande kan föras beträffande det försäkringsavtal son resonemang arbetsgivaren kan ha tecknat med ett försäkringsbolag enligt vilket någon rätt till återköp av naturliga skäl inte fanns vid tecknandet. Detta är anmärkningsvärt när det gäller rätt till pension tjänats före som 1995, före det att EU:s regler börjat gälla i Sverige. Innebörden av EU-institutionernas samordningsregler kan i ett arbetsgivarperspektiv sammanfattas som att alla pensionsgivare numera får beredda att betala ut utfäst pension med ett engångsbelopa vara en redan när den anställde slutar. I flertalet fall är det knappast något problem för den som utfäster pensioner att i förtid betala ut det kapitaliserade beloppet av en enstaka

...hur Sverige bör förhålla sig 103

pension. Men för en liten arbetsgivare valt att säkerställa sina som

pensionsutfästelser genom skuldföring kan det bli problem. Han kan-

ske inte har likvida medel så att han klarar utbetalning på annat sätt en

än genom att, till en extra kostnad, ta ett lån. Den arbetsgivaren kan på

goda grunder hävda att han drabbats ändrade spelregler. av Man kan ifrågasätta om innebörden samordningsreglerna i EUav institutionemas pensionssystem verkligen är den beskrivits. som nu Att det förhåller sig på det sättet hävdas kommissionen, det har av men ifrågasatts av flera medlemsländer. I nästa avsnitt kommer vi att redo-

visa EG-domstolens avgörande i ett mål i vilket förts fram invändning-

ar som är av intresse i detta sammanhang. Bakgrunden till EU-institutionemas samordningsregler är ett legitimt intresse av att kunna rekrytera kvalificerad personal. Även Sverige har intresse av att kvalificerade svenskar tar anställning i EU:s olika

institutioner. Det kan göras gällande att överföringen pensionskapi-

av tal i vissa fall drabbar tredje part med retroaktiv verkan, med men en

annan samordningsmetod skulle det vara svårt att till fullo uppnå syftet

att ingen skall behöva förlora i pensionshänseende på att ta anställning i en EU-institution. Ett alternativ kan tyckas vara att beräkna och till EU:s pensionssystem överföra själva pensionsrätten, att låta betalningen från Svemen rige till EU-institutionen ske vid den tidpunkt och det fölsätt som jer av det berörda svenska pensionssystemet. Så fungerar det, vi som

tidigare visat, mellan EU-institutionerna och Belgien efter särskild

en överenskommelse. Förfarandet överensstämmer dock knappast med lydelsen av artikel 11 i bilaga 8 till tjänsteföreskrifterna. En sådan reglering skulle för EU:s del fungera eller mindre bra gentemot mer olika länder bland annat beroende på i vad mån och hur den intjänade pensionsrätten säkerställs i det berörda pensionssystemet och på hur kursen mellan hemlandets valuta och belgiska francen utvecklas. Det senare är givetvis inget problem beträffande Belgien. Svårigheten för EU:s administration att hantera detta på ett godtagbart sätt gentemot vart och ett medlemsländerna är uppenbar. Det av förtjänar i sammanhanget att påpekas att de eventuella vinster eller förluster som EU:s budget råkar ut för till följd pensionssamordav ningen är samtliga medlemsstaters vinster eller förluster. Ett annat alternativ till reglerna överföring skulle kunna om vara EU-regler om att den tidigare intjänade pensionsrätten både säkerställs i det tidigare pensionssystemet och i någon mening för framtiden bibehåller sitt värde. Att sådan favör endast för dem får anställge en son1 ning vid en EU-institution framstår inte rimligt, allra minst som om

104 ...hur Sverige bör förhålla sig

regleringen sker inom ramen för EU:s tjänsteföreskrifter. Svårigheter skulle också uppstå med att upprätthålla likabehandlingsprincipen, att undvika att personer med pensionsrätt intjänad i vissa länder blir favoriserade jämfört med andra. Att åstadkomma en lika långtgående reform för alla anställningsbyten inom EU hade kanske varit önskvärt men knappast möjligt och inte heller rimligt, om syftet är begränsat till att främja rekryteringen till EU:s institutioner. Det finns, som vi tidigare nämnt, EU-regler om samordning av lagstadgad pension som intjänats i flera medlemsländer och arbete pågår med viss samordning av kompletterande tjänstepensionering, om än inte lika långtgående som artikel 11 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter. Att andra arbetsgivare än EU:s institutioner också har intresse av att anställa kvalificerad personal på hand inte kan åstadmen egen komma pensionssamordningsregler med räckvidd, är knappast samma något skäl till att EU för sin del skulle avstå från att utnyttja möjligheten som överstatligt organ att skapa de regler som dess institutioner anser sig ha behov av. I praktiken innebär samordningsreglema att Överförd pensionsrätt inte bara behåller sitt värde utan många gånger ökar i värde mer än den skulle ha gjort om den berättigade tagit en annan anställning i sitt hemland. Detta kan tyckas förmånligt i överkant, men som har visat är det svårt att skapa enhetliga samordningsregler som inte går längre än att tidigare intjänad pensionsrätt inte förlorar i värde.

Sverige är skyldigt att möjliggöra

pensionsöverföring

Vi har tidigare konstaterat att bestämmelserna om en EU-anställds rätt att överföra sina i Sverige intjänade pensionsrättigheter till EU:s pensionssystem grundar sig på en rådsforordning. Bestämmelserna är därigenom enligt artikel 189 i Romfördraget bindande och direkt tilllämpliga i Sverige. Dessutom är Sverige enligt artikel 5 i Romfördraget förpliktat att vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av en rådsförordning. Den innebörd av samordningsreglema som vi redovisat har inte utan vidare accepterats av EU:s medlemsländer. I ett antal ärenden som kommissionen fört till EG-domstolen har domstolen fällt det berörda landet för att det inte fullgjort sina skyldigheter enligt Romfördraget. Landet har inte vidtagit de åtgärder krävts för att möjligsom

...hur Sverige bör förhålla sig 105

göra överföring pensionsrätt till EU:s pensionssystem. Den aren av

gumentation Belgien fört i mål 137/80 EG-kommissionen mot

som Belgien är intresse för bedömning av de invändningar mot regav en lernas räckvidd vi i närmast föregående avsnitt varit inne på. som

I målet framförde kommissionen den grundläggande ståndpunkten

EG:s pensionssystem inte bara gäller internt för EG:s administraatt tion är bindande för medlemsländerna i de delar länderutan även som medverkan är nödvändig för att systemets regler skall få någon efnas fekt.

Belgien hävdade för sin del att EG:s tjänsteföreskrifter och anställ-

ningsvillkor inte kan innebära att skyldigheter läggs på medlemslän-

derna i egenskap tidigare arbetsgivare. Villkoren är organisationens av interna regler enbart styr arbetsgivares och dess anställdas som en rättsliga ställning, hos andra nationella eller intersamma sätt som

nationella organisationer. Som sådana kan villkoren inte lägga rättsliga

skyldigheter tredje part inte är del det aktuella anen som en av

ställningsförhållandet. Motsatt ståndpunkt att ge reglerna om

vore överföring pensionsrätt vidare tillämpning än vad allmän rätt av en medger, eftersom det med retroaktiv verkan skulle styra ett tidigare rättsligt förhållande inte har något samband med det rättsliga försom

hållande EG:s tjänsteföreskrifter skapat. Belgien hävdade också

som den enda skyldighet kan följa det faktum att den anställde att som av

har rätt att överföra är skyldighet för EG i egenskap av arbetsgi-

en en

att ta emot pensionskapital i de fall överföring är tillåten enligt

vare en lagstiftningen i det berörda landet. Belgiens invändningar inget gehör utan domstolen framhöll i vann domskälen samordningsbestämmelsernas allmänna syfte, nämligen att den anställning ansluts till ett pensionssystem skall som genom en kunna få behålla tidigare intjänad pensionsrätt och få den rätten tillgo-

doräknad i pensionssystemet när han sedan pensioneras. Det är därför

uppenbart den rätt nämns i artikel 11.2 i bilaga 8 till EU:s att som

tjänsteföreskrifter syftar till att tilldela de anställda en rättighet som de

fritt kan utöva. Den rätten skulle förlorad medlemsländerna om kunde underlåta att vidta de åtgärder krävs för överföringen av som pensionsrätt. De medlemsländer inte velat möjliggöra överföring av som en pensionsrätt till EU:s pensionssystem har i längden inte kunnat framhärda i den inställningen. Det åstadkommit är att rättsläget klarman lagts, resultatet har också blivit fördröjning av de överföringar men en ändå måst genomföras, med allt vad det innebär utdragen osäsom av kerhet för den enskilde och praktiska problem för de myndigheter och

106 ...hur Sverige bör förhålla sig

andra haft att hantera

organ som överföringarna. Agerandet inte

manar

till efterföljd; rättsläget är numera klarlagt. För Sveriges del gäller reglerna pensionssamordning

om med EUinstitutioner sedan januari 1995. Reglerna stämmer dåligt överens

med, de kan nästan sägas gå tvärs mot, hur samordningen

av pen-

sionsrätter fungerar i Sverige och svensk mot skattelagstiftning. Därför

krävs dels viss anpassning

av svensk lagstiftning, dels att berörda pensionssystem och pensionsgivare skapar regler och

rutiner som

möjliggör en beräkning och betalning till EU:s institutioner av belopp

som motsvarar värdet av intjänad pensionsrätt.

Vi föreslår mot denna bakgrund Sverige att vidtar de lagstiftningsåtgärder behövs för att överföring skall

som kunna ske av pensionsrätt som intjänats i Sverige till EU:s

pensionssystem. Överföringen bör

regleras på ett sådant sätt den i att största möjliga utsträckning kan ge-

nomföras i enlighet med de principer som styr svensk lagstiftning

om

pensioner och beskattning dem. Då från av avsteg principerna är nöd-

vändiga, bör avstegen utformas så de i minsta att möjliga utsträckning stör de regler normalt gäller. som

8.3 Centrala

frågor

Visst utrymme finns för att i förhandlingar

med kommissionen komma

fram till reglering överföringen

en av som överensstämmer med de speciella svenska förhållanden och intressen som kan finnas, så länge

regleringen inte inkräktar på den enskildes rätt enligt EU:s tjänsteföre-

skrifter och anställningsvillkor. Vad den enskildes rätt består i avgörs

ytterst av domstol, i praktiken har men det naturligtvis sin betydelse vilken ståndpunkt berörda pensionssystem som i Sverige och de organ

som hanterar dem intar. Formuleringen

av artikel 11.2 kan sägas sätta miniminivån för rätten överföra, att nämligen värdet intjänad ålderav

spension. Kommissionens inställning emellertid

är att även intjänad

efterlevandepension och invalidpension omfattas Över-

av den rätten.

väganden och ställningstaganden

i dessa och andra avseenden redovi-

sar vi i det följande.

...hur Sverige bör förhålla sig 107

8.3.1 Refonneringen den allmänna pensionen fördröjer

av

överföringen

Av framställningen torde ha framgått att den svenska allmänna pen-

sionen omfattas EU-institutionemas samordningsregler. Vilken av form allmän pension skall kunna överföras och hur värdet av av som den skall beräknas är frågeställningar därvid skall bedömas. som

Det är vår uppfattning att den genomgripande reformering av det allmänna ålderspensionssystemet riksdagen tagit principbeslut om

som måste innebära att det är den reformerade pensionen som skall beaktas vid beräkning det belopp skall överföras. De främsta skälen är av som

riksdagen beslutat genomgripande reform, att reformen kan

att om en förväntas till viss del i kraft inom två år och att merparten av de vara kommer i fråga för att utnyttja rätten till överföring kan personer som födda 1945 eller och därmed kommer att vara berätantas vara senare

tigade till ålderspension helt eller till större delen är beräknad en-

som ligt reformen.

Under vårt utredningsarbete har pensionsreformen drabbats av för-

seningar. När betänkandet färdigställs i 1996 råder osäkerhet om mars tidsplanen, med anledning det samråd socialdemokranärmast av som tiska partiet genomföra. Det ändrar emellertid inte på vår uppavser att fattning överföring till EU:s pensionssystem rätt till allmän penatt av sion skall den reformerade allmänna pensionen. Olägenheterna avse

med övergångsvis överföring pensionsrätt enligt nuvarande sys-

en av med och ATP skulle enligt vår mening betydan-

tem folkpension vara

de. Mot bakgrund uttalanden på ansvarigt håll att fortsatt bred av om

politisk uppslutning kring pensionsreformen eftersträvas har vi därför

inte funnit inträffade förseningar och kvarstående osäkerhet om att

delar reformen utgör skäl for ett annat ställningstagande.

av

genomförandet reformen än sker kommer det att dröja innan

Hur av

överföringar pensionsrätt kan börja. Eftersom stor del av det

av en tusentalet svenskar kommer att anställas i EU:s institunärmare som kommer ha varit anställda ett år innan pensionsrätt kan tioner att par överföras, tidsutdräkten förvisso inte tillfredsställande. De svenskar är får sin överföring fördröjd kommer emellertid inte att förlora nåsom på dröjsmålet. Som visat i avsnitt 7 står EU:s budget en förgot lustrisk, den svenska kronan de närmaste åren stärks i förhålmen om lande till den belgiska francen gör man en vinst. Det finns enligt vår uppfattning inga möjligheter att göra beräkoch mindre överföringar innan reformen trätt i kraft och ningar än

pensionsbehållningen på de individuella fiktiva kontona och pre-

nya

108 ...hur Sverige bör förhålla sig

miereservkontona har fastställts, vilket kan beräknas inträffa tidigast

årsskiftet 1998 1999. Åt detta inget - är annat att göra än att förbereda

för överföringar till EU:s pensionssystem så snart möjligt däref-

som ter. Det kan tilläggas att för den önskar föra som över såväl allmän

pension tjänstepension finns

som det inget att vinna på att föra över

tjänstepensionen vid tidigare tidpunkt, möjligheten

en om till sådan en

överföring skulle finnas.

För de svenskar överväger

som en anställning i EU:s administration kan det bra att känna till anledningen till vara varför överföringen från Sverige kommer att dröja. Ingen tveksamhet bör råda för dem

om att

överföring kommer att kunna ske och de inte förlorar i

att något hänseende på dröjsmålet. Till det ändamålet har utredningen i samråd med

kommissionens pensionsenhet vid generaldirektorat IX, som tidigare

nämnts, tagit fram ett infonnationsmeddelande, lämnas

att till berörda

svenskar se bilaga 4. När detta betänkande klart

är bör meddelandet

justeras.

8.3.2 Hur pensionen är säkerställd avgör metod och grunder

för kapitalisering

Hur den i Sverige intjänade pensionsrätten räknas till

om pensionsrätt i

EU:s pensionssystem är avgörande betydelse

av för utfallet av en över-

föring. Vi har i avsnitten 3.2.2 och 3.2.3 redovisat

metoderna för detta

och i avsnitt 7.1 vilken påverkan de försäkringstekniska

grunderna och

andra omständigheter har.

Omräkningen av det överförda kapitalbe-

loppet till tjänsteår i detalj reglerad i institutionernas

- tillämpningsföreskrifter föregås beräkning

- av en i medlemsländerna kapitalbeav

loppet. I artikel 11.2 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter

sägs att

kapitalbeloppet skall avse antingen "det försäkringstekniska värdet"

av

den intjänade pensionen eller "det schablonmässiga återköpsvärdet",

varmed avses erlagda avgifter inklusive eventuell

förhöjning.

Vi det naturligt det

ser som att kapitalbelopp som skall överföras

när det gäller förmånsbestämda,

fonderade och fullt ut tryggade

genom pensionsförsäkring eller i tryggandelagens mening

pensions-

förmåner det kapitaliserade

är nuvärdet den förmån den berätav som tigade enligt pensionsvillkoren har tjänat

vid avgångstidpunkten.

Beloppet är defmitionsmässigt det

som är avsatt i den individuella pre-

Dessa och andra pensionsbegrepp behandlas i avsnitten 4.2.1 4.2.3. -

1996:57 ...hur Sverige bör förhålla sig 109 SOU

miereserven, beräknat enligt de försäkringstekniska grunder som har

använts vid tryggandet. Beträffande premiebestämda pensionsförmåbör i det kapitaliserade nuvärdet den förmån till vilken avsätt-

ner av ningarna berättigar även ingå den andel försäkringsgivarens överav skottsmedel, enligt dennes regler kan anses tillhöra försäkringen. som Allmän pension och tjänstepension inom den statliga och den kommunala sektorn är normalt finansierad enligt fördelningssystem

och därför inte tryggad i strikt mening, utan säkerställd genom be-

skattningsrätten. Vad i dessa fall skall utgöra det försäksom anses ringstekniska värdet eller det schablonmässiga återköpsvärdet bör styde försäkringstekniska beräkningar trots fördelningssysteras av som, met, görs inom respektive område. Oantastbar tjänstepension inom den privata sektorn som inte trygunder intjänandetiden, ofta kallad direktpension, bör enligt vår gats

uppfattning kapitaliseras med ledning de försäkringstekniska grun-

av

Finansinspektionen fastställt för tryggande enligt tryggande-

der som lagen. Antastbar tjänstepension pension till vilken rätten bortfaller är en vid avgång i förtid, följer att något kapital att överföra till EU:s varav pensionssystem normalt inte finns avsatt. Några skattemässigt avdragsgilla avsättningar till antastbar pension kan inte göras. Enligt vår uppfattning föreligger därför ingen rätt att överföra antastbar pensionsrätt till EU:s pensionssystem. Vi finner det dock tveksamt sådan ståndpunkt kan hävdas om en

beträffande tjänstepensionsrätt som genom samordningsöverenskom-

melser består för den får anställning i Sverige. Som vi tidisom en ny konstaterat är syftet med EU:s samordningsregler att den enskilde gare inte skall förlora i pensionshänseende att byta anställning. En förlust antastbar tjänstepension må acceptabel, men bara så länge av vara förlusten inte innebär diskriminering jämfört med vad som händer vid övergång till en annan anställning i Sverige. Detta är principiella uppfattningar. Hur de kan omsättas i de olika pensionssystemen återkommer vi till i kapitel

8.3.3 Pensionsrätten i respektive pensionssystem bör vara

odelbar

Flertalet dem väljer att föra över pensionsrätt från Sverige till

av som EU:s pensionssystem har förmodligen ingen annan tanke än att all pensionsrätt skall överföras. Frågan att endast föra över del av om en

110 ...hur Sverige bör förhålla sig SOU 1996:5"

pensionsrätten kan emellertid bli aktuell i enstaka fall. Lydelsen av artikel 11 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter ger inte någon vägledning. Det torde därför fråga för Sverige vara en och för de berörda

pensionssystemen i vad mån det skall ett villkor för överföring

vara att all pensionsrätt överförs.

Vi ser inga starka skäl till att den vill överföra som pensionsrätt skall tvungen att överföra både allmän pension

vara och tjänstepension. Däremot anser vi det olämpligt med överföring endast

vara en av en del den allmänna pensionen eller del

av en av tjänstepensionen. Konsekvensen överföring bör alla rättigheter

av en vara att i ett visst

pensionssystem upphör för att istället uppstå i EU:s pensionssystem. När det gäller tjänstepensionsrätt har tjänats i flera

som pen-

sionssystem i Sverige talar nuvarande

långtgående samordningsreglerl

för att all tjänstepensionsrätt bör hållas ihop. Syftet

med samordnings-

reglerna i EU:s pensionssystem är inte den enskilde,

att genom att föra över en del av sin pensionsrätt från hemlandet, skall kunna få total en pension som är större än vad han skulle ha fått från endera systemet, om han hela tiden tillhört ett dem. Vi dock både rättsliga och av ser praktiska problem med att hävda sådan linje. Däremot en bör spekulation förhindras att till exempel tillåta överföring från genom ITP av

fribrev för ålderspension och familjepension endast

om fribrev för ITPK också överförs eller fribrev

av som tryggats genom försäkring i

SPP endast eventuellt fribrev om som tryggats hos arbetsgivaren ge-

nom skuldföring enligt F PG/PRI-systemet också överförs. En annan avgränsningsfråga är vilka slag pensionsrätt

av som får eller skall överföras. Kommissionens

grundinställning är att mesta

möjliga skall kunna överföras. Vi delar inställningen såtillvida att alla förmåner före detta anställd har tjänat i som en ett visst pensionssystem skall överföras. Pensionsrätten bör principiella och praktiska av skäl i detta avseende vara odelbar. Det bör således inte möjligt för vara den enskilde att kunna välja att till exempel överföra sin till ålderrätt spension till EU:s pensionssystem och samtidigt behålla rätten till ef-

terlevandepension i det svenska systemet.

Det ankommer på respektive pensionssystem på

att lämpligt sätt begränsa den enskildes valmöjligheter. Den eller de huvudmän

som är för respektive system avgör i vilken form regler för detta skall meddelas.

l Se avsnitt . 5.1.

...hur Sverige bör förhålla sig l ll

8.3.4 Överföringen tjänstepension bör skattebefriad

av vara

Som vi visat i avsnitt 5.1 samordnas normalt tjänstepensionsrätt som

intjänats i olika anställningar i Sverige, någon överföring av penmen sionskapital sker inte på det sätt förutsätts kunna ske enligt samsom

ordningsreglema i EU:s pensionssystem. I den mån en överföring av

sådant slag är möjlig skulle den, i vart fall den sker till utlandet, om

kunna leda till att pensionskapitalet beskattas hos arbetsgivaren eller

den enskilde.

Enligt EU:s Skatteregler beskattas pension betalas ut från EU:s

som

pensionssystem unionen Om pensionen inkluderar pensionsrätt

av tjänats i Sverige innebär det att den delen av EU-pensionen som tjänats i Sverige skulle komma att beskattas två gånger, i Svesom rige vid överföringen och EU vid utbetalningen. En sådan dubbelav beskattning är inte skälig. Den skulle motverka syftet med EU:s sam-

ordningsregler och i praktiken sannolikt utgöra ett avgörande hinder

för den enskilde att överföra pensionsrätt från Sverige till EU.

Kommissionen hävdar att ett medlemsland som beskattar pen-

sionskapital överförs till EU:s pensionssystem bryter mot gällande

som

pensionssamordnings- och skatteregler. Danmark var länge av en an-

mening, ställd inför hotet kommissionen bli förda inför nan men att av EG-domstolen med uppenbar risk att förlora där, valde man att been fria överföringen från skatt. Vad skulle skattebefrielse innebära för det svenska skattesysteen met Symmetrin i systemet kombinationen avdragsrätt för ar- - av betsgivaren med beskattning hos arbetstagaren bryts nationell ni- vå. Det bör dock framhållas att arbetstagaren överföringen inte genom

får någon förfoganderätt över pensionskapitalet. Den svenska skattebaminskar vid överföring obeskattat pensionskapital från Sverige

sen av till EU:s institutioner ökar å andra sidan vid överföring den ommen

vända vägen. Överföring från EU:s pensionssystem till svenska pen-

sionsordningar kommer förmodligen sällan att bli aktuellt princimen piellt råder EU:s regler ömsesidighet kan liknas vid det genom en som ofta blir resultatet dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och som av andra länder. Symmetrin består på nivå genom kombien gemensam nationen avdrag för den svenska arbetsgivaren med EU-skatt hos av pensionären. Ett syfte med de svenska reglerna beskattning av pensioannat om är att avgränsa området för det skattemässigt gynner som anses vara

1 Se avsnitt 2.9 och bilaga

112 ...hur Sverige bär förhålla sig

nat sparande. Pensioneringssyftet är tänkt upprätthållas att med de så

kallade kvantitativa och kvalitativa reglerna i

kommunalskattelagen.

Om pensionskapitalet överförs till EU:s pensionssystem kan det kom-

ma att betalas ut i strid med de svenska formkraven för ålderspension.

Utbetalning kan dels ske löpande redan från och med 50 års ålder, dels

med ett engångsbelopp till den inte tjänstgjort som i EU i minst tio år.

Förstnämnda förhållande kan knappast betecknas som ett allvarligt

brott mot pensioneringssyftet. Utbetalning med ett engångsbelopp av pensionsrätt har tjänats under kanske 20 år i som Sverige är däremot

något som inte bör kunna ske.

Mot bakgrund det vi här fört av resonemang som är det utredning-

ens uppfattning att pensionskapital som tjänats in i Sverige skall kunna

överföras till EU:s pensionssystem beloppet inkomstbeskattas utan att i

Sverige, varken hos arbetsgivare eller arbetstagare.

En annan sak är

att det skall ha belastats med särskild löneskatt på pensionskostnader.

Det är dock angeläget att det pensionskapital som härigenom i gynnas skattehänseende resulterar i något kan betecknas som som en pension

och inte i en engångsutbetalning.

8.3.5 Överförd pensionsrätt som inte resulterar i en pension

bör obligatoriskt återföras

Det är anmärkningsvärd konsekvens en av EU:s pensionssystem att

den i förtid slutar EU-anställning kan som en få ut ett avgångsvederlag

i form av ett engångsbelopp Överförd som, om pensionsrätt ingår, svarar mot totalt kanske 30 års pensionsintjänande. Det förefaller vara en oavsiktlig och förbisedd konsekvens.

Vi har nyss konstaterat att en engångsutbetalning till enskild av en

pension som han har tjänat i Sverige inte bör möjlig. vara Det skulle

strida mot grundprincipen för det svenska pensionssystemet, vilket

naturligtvis inte bara gäller tjänstepension allmän utan även pension.

Vi föreslår därför att pensionskapital överförts som till EU:s pen-

sionssystem obligatoriskt skall återföras till Sverige, det i om annat fall

skulle ha kunnat betalas ut som avgångsvederlag i form ett av engångsbelopp. Som vi visat i avsnitt 6.3 fungerar det på detta sätt i ett

par andra medlemsländer, bland dem Danmark.

Om överföringen till EU har inkluderat allmän pension bör den

eliminerade rätten till svensk allmän pension återuppstå till följd av återföringen. Annan Överförd pensionsrätt kan svårare vara att återupp-

...hur Sverige börförhålla sig 113

rätta, varför återföringen till Sverige i den delen bör ske till en försäkringsgivare som tillhandahåller tjänstepension. Vårt förslag innebär att den slutar EU-anställning före 60 som en års ålder utan att anställningen varat i minst tio år inte annat än tillfäl-

ligt kommer att ha kunnat föra ut pensionskapital från Sverige, det vill

säga under den tid anställningen i EU varat. Kapitalet återförs till som Sverige för utbetalning i form pension enligt kommunalskattelagens av regler och för beskattning.

Om någon frivilligt vill överföra pensionsrätt och pensionskapital

till Sverige intjänats i EU-anställning uppkommer flera frågesom en

ställningar. Hur skall pensionsrätten fördelas på allmän pension och tjänstepension Hur skall den värderas och tillgodoräknas i det eller de

pensionssystem till vilka den förs Hur skall överföringen regleras och hur skall den gå till I praktiken kommer det sannolikt att inte annat än i enstaka fall finönskemål frivillig överföring till det allmänna pensionssystenas om met i Sverige. Ett flertal komplikationer skulle därvid uppstå. Vi ser därför ingen anledning att skapa specialregler för hur pensionsrätt som tjänats EU-anställning skall kunna hanteras och tillgodoräknas i in i en det allmänna pensionssystemet. Vi därför att den möjligheten anser tills vidare bör uteslutas. Frågeställningarna får därmed lösas av den svenska forsäkringsgivare den enskilde anvisar och som kommissom sionen är beredd att träffa överenskommelse med. en

...pensionsrätt från Sverige till EU 115

9 Förslag om överföring av pensionsrätt

från EU

Sverige till

I detta kapitel skall vi konkret utveckla hur överföringen av penmer

sionsrätt och pensionskapital från Sverige till EU:s pensionssystem bör kunna genomföras. Eftersom förutsättningarna skiljer sig avsevärt mellan olika pensionssystem och pensionsplaner behandlas varje område för sig. Vi tar därefter gemensam aspekt på kapitalvärdes-

upp en beräkningen. Avslutningsvis kommer vi in på frågan hur administrationen överföringsärendena bör till. av

Regelanpassningar och andra åtgärder behöver vidtas på två plan. Dels måste svensk lagstiftning kompletteras och ändras för att möjlig-

heten till överföring skall finnas i praktiken, dels kan respektive sys-

och dess huvudmän behöva möjliggöra överföring på motsvarande tem sätt. När vi kommer in sistnämnda frågor skall det som sägs ses rekommendationer, inget annat. Det är huvudmännen för pensom sionssystemen och de förvaltar dem som själva har att ta ansvar som

för att EU:s regler följs.

.

Det bör påpekas att våra förslag tillämpning i Sverige artikel

om av

11 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter endast de tjänstemän

avser

och tillfälligt anställda för vilka tjänsteföreskriftema är direkt tillämpliga. Anställda i andra med nära knytning till de Europeiska ge-

organ menskapema, till exempel Europol och Europeiska investeringssom banken, har anställningsvillkor fastställs på andra grunder än egna som rådsförordning. Möjligen har del dessa andra organ genom en en av

pensionsvillkor i princip är likalydande med de villkor som gäller

som för anställda vid EU:s institutioner. Vi emellertid ingen anledning ser att låta möjligheterna till överföring pensionsrätt gälla för en större av krets än den ministerrådets föreskrifter gäller för. som

Allmän

9.1 pension

Vi har i avsnitt 8.3.1 tagit ställning för att det skall vara den reforme-

rade ålderspensionen skall ligga till grund för överföring av all-

som män pension till EU:s pensionssystem. Eftersom reformen inte är ut-

formad och ännu mindre beslutad i sina detaljer kan de synpunkter och

116 pensionsrättfrån Sverige till EU

förslag till regler som vi lämnar inte så konkreta önskvärt

nu vara som vore.

Ett annat ställningstagande är i de fall den enskilde

att väljer att överföra sin pensionsrätt från det allmänna pensionssystemet skall all

rätt överföras. Någon valfrihet därvidlag skall inte finnas. EU:s

pensionssystem omfattar ålderspension,

avgångsvederlag, invalidpension och efterlevandepension, vilket betyder den överförda

att pensionsrätten tillgodoräknas för de dessa förmåner blir aktuella. av som Det är då naturligt att motsvarande förmåner i det allmänna pensionssystemet i

Sverige skall ingå i överföringen, i den mån rätt till dem föreligger efter det att EU-anställningen påbörjats. Intjänade förmåner skall beaktas vid beräkningen det pensionskapital skall överföras

av som och rätten till förmånema skall upphöra. De förmåner det sig rör om är således

ålderspension, förtidspension och efterlevandepension, och be-

var en

häftad med sina komplikationer i detta sammanhang.

Den reformerade inkomstgrundade ålderspensionen består in-

av

komstpension och premiepension samt dessutom, för de födda

som är 1953 eller tidigare, folkpension och ATP. Värdet intjänad pensionsav rätt för de två förstnämnda pensionema kommer ackumuleras att successivt på två skilda individuella konton. Det är behållningen på kon-

tona som naturligen utgör det kapitalbelopp skall överföras till

som EU:s pensionssystem. Av de två metoder enligt artikel som ll i bilaga 8 till tjänsteföreskrifterna står till buds för beräkna det belopp att som skall överföras är det i princip "det schablonmässiga återköpsvärdet"

inbetalda avgifter i så fall används

som När det gäller 20-delar med folkpension och ATP finns det däremot

inget färdigt belopp att överföra. Inte heller går det att ta fasta på de avgifter som har betalats åren. Det finns utgå ifrån genom som att är

pensionsbelopp av viss storlek. Den andra metoden, att beräkna "det försäkringstekniska värdet" är därför den metod i detta fall bör

som användas. Problemet med att beräkna det försäkringstekniska värdet av folkpension och ATP är att det inte finns några fastlagda

försäkringstekniska grunder för sådan kapitalvärdesberäkning. Vi föreslår

en att frågan löses jämförelse med den likaledes ofonderade genom en in-

komstpensionen på följande sätt. Inkomstpensionen är tänkt årligen

att redovisas för den försäkrade pensionsbelopp från som ett och med 65

år. Förhållandet mellan det pensionsbeloppet och det ackumulerade belopp, på kontot för inkomstpensionen, legat till grund för beräk-

som

l Se avsnitt 3.2.2.

...pensionsrätt från Sverige till EU 117

ningen av den pensionen kan då användas vid omräkning av beloppen för folkpension och ATP till deras kapitaliserade nuvärdesbelopp. Den intjänade rätten att under vissa förutsättningar få förtidspension och efterlevandepension utbetald för den som flyttar utomlands bör också beaktas. Eftersom den som väljer att överföra sin pensionsrätt till EU:s pensionssystem även avstår från de fönnånema, bör värdet av förmånema beräknas och motsvarande kapitalbelopp läggas till

ålderspensionens kapitalbelopp. Med hänsyn till förestående ännu inte

beslutade förändringar av förrnånema har vi inte närmare utrett hur dessa beräkningar bör göras. Att rätten till allmän pension upphör skall inte innebära att de pensionsuppgifter som finns registrerade skall tas bort ur registren. Uppgifterna kan komma att behövas vid en framtida återföring av pensionsrätten. De kan också behövas för att undvika att en garantipension betalas ut felaktiga grunder. Pensionsavgiftema som ligger till grund för intjänandet av den reforrnerade ålderspensionen beräknas och fastställs årsvis. Det betyder

att den som slutar sin anställning i Sverige i början av året kommer att

få sin intjänade allmänna pensionsrätt som skall överföras till EU fastställd först ett och ett halvt år efter anställningens upphörande. Detta kan vara en komplikation med hänsyn till att överföringen är tänkt att genomföras i nära anslutning till att EU-anställningen börjar.

Ett sätt att hantera risken för fördröjning vore att, om intjänad pension det sista året inte är fastställd, lämna ett preliminärt besked om pen-

sionsrätten så långt den är fastställd. Uppgiften bör vara tillräcklig som underlag för den enskildes ställningstagande. I de fall en överföring skall genomföras skall den naturligtvis följas en definitiv beräkning av när det sista året är klart. En annan komplikation med det sista året kan vara att ett eventuellt intjänande som belöper på tid efter anställningstidpunkten i EU inte får överföras. Om detta är något problem beträffande pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp kan i detta skede av pensionsreformen inte överblickas. Det bör tilläggas att överföring av allmän pension inte bör betraktas som utbetalning av pension och därför inte skall beskattas hos den enskilde.

118 pensionsrättfiån Sverige till EU

Tjänstepension inom den privata sektorn

Den som varit anställd inom den privata sektorn har med stor sannolikhet tjänat in pensionsrätt enligt ITP-planen respektive STP-planen -

för arbetare eller pensionsplan i huvudsaklig överensstämmelse

- en med den. Enligt vad kommit fram till i avsnitt 8.3.3 bör det inte vara möjligt att till EU:s pensionssystem föra över del sin till såen av rätt

dan tjänstepension och behålla andra delar i Sverige. Vi rekommende-

rar därför parterna inom den privata arbetsmarknadens olika förhandlingsområden och de institut fått i uppdrag förvalta som att pen-

sionsavtalen, att på lämpligt sätt reglera frågan vad skall

om som överföras i de fall den enskilde väljer att överföra, så att frågan får likaren

tad lösning. En kan i ITP-anställningar hos olika arbetsgivare

person ha tjänat exempelvis SPP-fribrev pensionsrätt för ålderspension,

ITPK-pension och familjepension, PRI-fribrev för ålderspension och familjepension skuldfört hos arbetsgivaren samt fribrev för ITPK

egenpension i form av gruppension hos ett annat försäkringsbolag än

SPP. Om personen väljer att överföra sin tjänstepensionsrätt till EU:s pensionssystem bör överföringen omfatta all denna fribrevsrätt. Pensionsrätt tjänats in inom bör således hållas som samma system samman, i vart fall pensionsrätt intjänats i anställning och som samma pensionsrätt förvaltas huvudman. Från kommissionens som av samma

sida har det inte förts fram några invändningar den enskildes

mot att möjligheter att dela pensionsrätten skulle begränsas. upp Ett genomgående drag när det gäller förmånsbestämda tjänstepen-

sioner inom den privata sektorn är att det endast är förmånsbeloppet

vid pensionsåldern är bestämd i pensionsplanen. Hur det frisom stort

brevsbelopp är som den anställde har tjänat vid viss tidpunkt dess-

förinnan, till exempel vid byte anställning, har inte någon betydelse av för den slutliga pensionens storlek. Tack samordningsregler gäller vare detta även den byter pensionssystem inom Sverige. Den i som som

förtid upphör att omfattas svensk tjänstepensionering råkar däremot

av ut för att förhållanden normalt är betydelselösa och inte helsom som ler är tydliggjorda i pensionsplanen får betydelse. Löneutvecklingen

under hela anställningstiden och de försäkringstekniska grunder

som tillämpats vid tryggandet avgör fribrevets storlek. Detta inte alldeles

tillfredsställande faktum är förklaringen till synbarligen likvärdig

att tjänstepensionsrätt tjänats på skilda håll inom den privata som sek-

torn kan omvandlas till olika kapitalbelopp för överföring till EU:s

pensionssystem.

...pensionsrätt från Sverige till EU 119

Det bör noteras att pensionsrätt som inte tryggats i tryggandelagens

mening inte belastats med särskild löneskatt. Så sker först när pensio-

nen betalas ut. Dock skall utgiven ersättning för pensionsutfästelse

som någon annan övertagit belastas, vilket innebär att i de fall ett motsvarande avdrag för minskning på konto Avsatt till pensioner inte kan göras, belastas pensionskapital som överförs till EU:s pensionssystem med särskild löneskatt. Rätten till och förutsättningarna för överföring av tjänstepensionsrätt är beroende av hur pensionsrätten är säkerställd. När det gäller pension tjänats in i anställning inom den privata sektorn föresom kommer, vi tidigare redovisat, ett antal olika former för säkerstälsom lande. Det. kan inte råda någon tvekan att en EU-anställd har rätt att om överföra pensionsrätt som tryggats. Hur det förhåller sig med otryggad pensionsrätt återkommer vi till i avsnitt 9.2.2.

9.2.1 Tryggade pensionsutfästelser

Pensionsutfästelser tryggats försäkring får anses vara

som genom

minst problematiska när det gäller att bestämma det överföringsbara pensionskapitalet. F örsäkringsgivaren har ett förutbestämt kapital en

premiereserv med i förekommande fall tillhörande överskottsmedel avsatt för varje försäkrad. Kapitalet är ackumulerat i enlighet med de

försäkringstekniska grunder som varit gällande för försäkringen. Detta gäller oavsett om det är fråga om förmånsbestämd eller premiebestämd

pension.

Att överföra eller flytta tjänstepensionsrätt från en försäkringsgiva-

re strider mot hittills gällande svensk lagstiftning. Vi föreslår att en möjlighet till överföring införs är begränsad till den speciella sisom tuation som regleras i artikel 11.2 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter. Lagstiftningen bör ta sikte på att, i likhet med vad som föreslås om

flyttningsrätt i Försäkringsutredningens slutbetänkande klassa över-

föring till EU:s pensionssystem som ett tillåtet återköp. Återköpet skall

dock inte betraktas utbetalning pension och därför inte beskatsom av tas hos den enskilde. Skattebefrielsen legitimeras av att den enskilde

inte får någon förfoganderätt över pensionskapitalet och att senare ut-

fallande pensionsförrnån beskattas av EU. De svenska försäkringsgivama kan behöva ändra sina försäk-

ringsvillkor så att de inte hindrar överföring pensionsrätt i enlig-

en av

1 Se avsnitt 4.3.3.

120 pensionsrätt från Sverige till EU

het med EU:s tjänsteföreskrifter. Pensionsutfástelser tryggats i arbetsgivarens regi som egen genom

skuldföring eller fullständig avsättning till pensionsstzftelse innebär inte heller de några egentliga problem när det gäller bestämma

att det

överföringsbara pensionskapitalet. För att utfästelse skall

en vara tryg-

gad i enlighet med tryggandelagens regler skall bland dess kapi-

annat taliserade nuvärde beräknat enligt

vara försäkringstekniska grunder som Finansinspektionen anvisat. Arbetsgivaren gör avsättningar till

en premiereserv som svarar mot det värdet.

Vi har tidigare konstaterat överföring pensionsrätt

att en av genom

utbetalning av kapitalbelopp till pensionsgivare leder till be-

annan att

loppet, arbetsgivaren tidigare gjort skatteavdrag för, återförs

som till

beskattning hos denne. Vi föreslår att arbetsgivaren skall undgå beskattning av pensionsöverföring inom för EU:s tjänsteföreskrif-

ramen

ter när överföringen avser pensionskapital tryggats enligt

som tryg-

gandelagen. För att undanröja risken för inkomstbeskattning

hos den enskilde på grund att transaktionen skulle betraktas

av som utbetalning

av lön eller pension bör dessutom transaktionen uttryckligen undantas

från sådan beskattning.

9.2.2 tryggade pensionsutfästelser

När en utfästelse tjänstepension inom den privata sektorn

om inte

tryggats genom försäkring eller i regi skuldforing eller

egen genom

pensionsstiftelse, rör det sig normalt individuella tjänstepensions-

om

åtaganden som arbetsgivaren säkerställt kapitalförsäkring eller

genom

åtaganden han endast redovisat i balansräkningen under

som Ansvarsförbindelser. Det handlar ofta pensionsutfästelser arbetsgivaom som ren inte tryggat till den del utfästelsen går

utöver inte ryms inom kommunalskattelagens kvalitativa och kvantitativa begränsningsregler

beträffande arbetsgivares avdragsrätt. När pensionen betalas ut som så kallad direktpension från arbetsgivaren den däremot är normalt av-

dragsgill även om nivån överstiger vad skulle ha kunnat

som tryggas med avdragsrätt. Vi har i avsnitt 8.3.2 konstaterat att antastbar pensionsrätt inte om-

fattas EU:s samordningsregler. När det gäller

av oantastbar pensionsrätt inom den privata sektorn inte är tryggad, går det inte som att uttala sig lika kategoriskt. Intjänad pensionsrätt skulle ha kunnat som tryggas med avdragsrätt erbjuder knappast några problem; den skall, enligt vår

uppfattning, alltid kunna överföras till EU:s institutioner.

...pensionsrätt från Sverige till EU 121

på förmånsnivå överstiger kommunalskat-

En direktpension en som telagens begränsningsregler för avdragsrätt vid förtida tryggande, är

ställning till. Arbetsgivaren har i ett sådant fall utfäst det svårare att ta han räknat med skall avdragsgill då den betalas ut. pension som vara

förtida engångsutbetalning inte har rätt till sådant Om han på grund av

inte längre riktigt utfástelse, i vart fall avdrag, handlar det om samma

blivit betydligt dyrare. Arbetsgivaren skulle på dessa grunder

har den

utfästelse direktpension, inte ryms inom

kunna hävda att en om som

kommunalskattelagens begränsningsregler för avdragsrätt, inte omfatöverföra till EU:s pensionssystem beträffande den

tas av rätten att

sig extraordinär pension enligt överskjutande delen. Det rör om en förmånligare villkor än de normalt gäller på arbetsmarknaden.

som

med vid överföring pensionsrätt till Arbetsgivarens problem att av

behöva betala oförutsedd skatt skulle kunna EU:s pensionssystem en

lösas regel skattebefriar även överföring av pensionsrätt

genom en som

kommunalskattelagens begränsningsregler beträffande

som går utöver avdragsrätt. Vi är emellertid inte benägna att föreslå nåarbetsgivares

sådant. Det alltför generös tillämpning EU:s regler om

got vore en av

beskattning överföra pensionsrätt. Det skulle inte heller

rätt att utan

harmoniera med att andra arbetsgivare, som vill trygga en pensionsut-

förrnånsnivå, tvingas göra det med skattade medel. fästelse på samma

utfästelser direktpension får överföras till

Frågan om vilka om som i första hand den berörda arbetsgiva-

EU:s pensionssystem avgörs av enligt vår uppfattning inte fråga skall regleras ut-

ren. Det är en som reglering EU beslutat Däremot behöver överföringöver den som om.

svensk beskattning. Mot bakgrund det vi anfört

undantas från av nu en arbetsgivare skall undgå beskattning överföring till föreslår vi att en av

EU:s otryggade pensionsutfastelser endast om överpensionssystem av pensionskapital inom kommunalskattelagens

föringen avser som ryms

begränsningsregler beträffande arbetsgivarens avdragsrätt. finns inga givna regler för hur kapitalvärdet av en otryggad ut-

Det ligger till hands att i dessa fall, som vi fåstelse skall beräknas. Det nära

på, beräkna värdet intjänad pension i enlighet

tidigare varit inne av

och de försäkringstekniska grunder Finansinmed tryggandelagen som

tryggande enligt lagen. Vårt förslag är därför

spektionen fastställt för

att detta regleras i författning. en

STP-planen inom SAF-LO-området har finansierat älderspensionen

vilket inneburit att arbetsgivaren inte utfäst

genom kapitaltäckning,

till den lämnar systemet i förtid. Pensionsrätten har

någon pension som

övergått till anställning varit förvarit antastbar. Om personen en som i Sverige har han emellertid normalt fått

enad med annan pensionsrätt

122 pensionsrättjiån Sverige till EU

tillgodoräkna sig sina STP-år för den pensionsrätten, mot att försäk-

ringsgivaren AMF Pension betalat ett kostnadsbidrag från och med den

tidpunkt uppnått pensionsåldern. personen I och med den nyligen träf-

fade överenskommelsen mellan SAF och LO

om avveckling av STPsystemet och uppbyggnad ett premiereservsystem

av förefaller de

problem ha fått lösning, en som en överföring av pensionsrätt från STP-planen skulle ha inneburit. De individuella belopp som kommer att kalkyleras den 31 december 1995 och

per vara finansierade och sä-

kerställda inom de närmaste åren är naturligen de blir aktuella för som

en överföring Som vi tidigare framhållit det huvudmännen

är för re-

spektive pensionsavtal för

som ansvarar att frågan om överföring

av

pensionsrätt till EU:s pensionssystem hanteras

ett godtagbart sätt.

På samma sätt beträffande som tryggade pensionsutfástelser bör

transaktioner inom för EU:s tjänsteföreskrifter ramen beträffande

otryggade utfästelser uttryckligen undantas

från inkomstbeskattning

hos den enskilde.

Statlig och kommunal tjänstepension

Den pensionsrätt som i normalfallet kommer i fråga

för överföring från

tjänstepensionering inom den offentliga sektorn, till

är rätt egenlivränta från och med 65 år och i förekommande fall efterlevandelivränta samt fribrev för Kåpan för den varit som statligt anställd 1991 eller senare.

Vi har tidigare konstaterat att eventuell rätt till ålderspension före 65 år

bortfaller vid förtida avgång.

Rätten är antastbar och berättigar därför

inte till någon överföring enligt EU:s pensionsvillkonz

Före detta statsråd samt myndighetschefer och vissa andra högre

chefer inom statsförvaltningen kan ha

rätt till statsrådspension respek-

tive

chefspension/förordnandepension. Eftersom med rätt till

en person

statsrådspension eller chefspension/förordnandepension

som anställs i

en EU-institution i princip har börjat eller då börjar uppbära pensionen

och pension före 65 år minskas med arbetsinkomster, anser vi att den delen pensionsrätten

av som belöper sig på tid före 65 är inte utgör så-

dan pensionsrätt kan överföras. Det som som i dessa fall kan bli ak-

tuellt att föra över är således värdet av pension från och med 65 år och

kompletterande efterlevandepension.

1 Se avsnitt 4.2.5.

2 Se avsnitten 4.2.6 och 4.2.7.

från Sverige till EU 123 ...pensionsrätt

motsvarande kan före detta riksdagsledamöter ha rätt till ål- På sätt

från och med 65 år och kompletterande efterlevandependerspension livränta. Även rätten inte är grundad på ett anställnings-

sion eller om finner det rimligt med hän-

förhållande eller egenföretagande vara

till syftet med och innebörden EU:s samordningsregler att även syn av

sådan pensionsförmån skall kunna överföras. Enligt kom-

värdet av missionen finns det inga hinder mot detta.

Om statlig tjänstepension betalas ut samtidigt med riksdagspension

förordningen 1995:268 samordning statlig skall den enligt om av med enligt lagen 1994:1065 ekonomiska

tjänstepension pension om

riksdagens ledamöter i vissa fall minskas med riksdagspenvillkor för

beräkning kapitalvärdet sådan statlig tjänstepen-

sionen. Vid av av en

till detta. Som allmän regel bör gälla att den som

sion bör hänsyn tas

till än statlig tjänstepension inte skall kunna

har tjänat rätt mer en endast överföra pensionsrät-

välja att till EU:s pensionssystem en av all pension beskrivit i terna. Med statlig tjänstepension avses som avsnitt 4.2.6, även riksdagspension.

Före detta kommunala förtroendevalda bör på samma sätt som kunna föra antastbar pensionsrätt som de har

riksdagsledamöter över under uppdraget, trots att pensionsrätten varken är grundad på

tjänat

eller egenföretagande. Om kommunal eller statlig tjänste-

anställning

med kommunal förtroendemannapension, bör hän-

pension samordnas

vid beräkning den pensionsrätt skall föras

syn tas till detta av som oavsett all pensionsrätt förs över eller inte. över, om

förtjänar uppmärksammas när det gäl- Frågan om tjänstledighet att

ler statlig och kommunal tjänstepension För att bli EU-tjänsteman

normalt genomgå provanställningsperiod i regel sex

måste man en

Tillfälligt anställda är givetvis anställda på be-

till nio månader. - båda dessa kategorier kan det bli aktuellt med tjänst-

gränsad tid. För

offentlig anställning i Sverige. Tillfälligt anställda omfatledighet från

EU:s pensionssystem, vilket provanställda inte gör.

tas av tillfälligt anställd i EU-institution samtidigt är Om den som är en anställning i Sverige, har han alltså dubbla pen-

tjänstledig från en

det vi fört kan han föra över sin sionsrätter. Enligt resonemang som

den svenska anställningen upphört. När så tjänstepensionsrätt först när sker kan han enligt EU:s samordningsbestämmelser, om tjänstledighetoch EU-anställningen inte varat än tio år, föra över pensionsrätt

en mer

l vid anställning inom den privata sektorn och har ingen Frågan är knappast aktuell det gäller allmän pension eftersom rätten till sådan pension inte är knuten relevans när till viss anställning.

124 pensionsrättfån Sverige till EU

som han har tjänat före den tidpunkt då han anställdes i EU. Frågan

hur värdet den pensionsrätten skall beräknas av får avgöras det akav

tuella svenska pensionssystemet. Eftersom statliga tjänstepensioner

finansieras enligt fördelningssys-

tem finns det idag inga försäkringstekniska

grunder fastställda för be-

räkning av statliga tjänstepensionsförmåners kapitalvärden. Undantag

gäller givetvis för Kåpan,

som är tryggad genom försäkring i FSO.

Som tidigare berörts kommer värdet

av statens tjänstepensionsåtagan-

de att beräknas i samband med

att en försäkringsmodell införs år 1997 för det ändamålet och för beräkning pensionskostnader

av i staten. Vi

föreslår att de försäkringstekniska

grunder som kommer att fastställas

för det ändamålet skall

tillämpas vid beräkning kapitalvärde för

av

överföring av rätt till statlig tjänstepension till

EU:s pensionssystem.

Samma grunder bör även gälla

för eventuell statlig tjänstepension

som

inte kommer att omfattas försäkringsmodellen av och för riksdagspen-

sioner.

Även kommuners

om och landstings tjänstepensioner finansieras

enligt fördelningssystem redovisas

pensionsskulden vanligtvis numera

i verksamhetens balansräkning. De

försäkringstekniska grunder

som

därvid tillämpas vid

skuldberäkningen är de som antagits kommun-

av

och landstingsförbundens

pensionsfinansieringskommitté. Vi finner

det naturligt att samma grunder används vid

kapitalvärdesberäkning

för överföring pensionsrätt till

av EU:s pensionssystem. Det bör gälla

även för kommunal förtroendemannapension.

Eftersom staten, kommuner

och landsting inte betalar någon in-

komstskatt blir det inte aktuellt

med undantag från sådan beskattning när pensionskapital överförs från en offentlig arbetsgivare till EU:s pensionssystem. Däremot gäller, på

samma sätt som beträffande pen-

sion intjänad inom den privata

sektorn, att den enskilde uttryckligen

bör undantas från inkomstbeskattning.

Pensionsrätt finns intjänad som hos en arbetsgivare utan ha att

tryggats i tryggandelagens mening har inte belastats med särskild lö-

neskatt. I överensstämmelse

med vad som gäller vid överföring

av annan otryggad pensionsrätt, skall därför

en sådan beskattning ske när pensionskapital överförs från den offentliga sektorn till EU:s pensions-

system.

...pensionsrätt från Sverige till EU 125

9.4 Kapitalvärdesberäkning

l övervägandena i avsnitt 8.3.2 metod och grunder för kapitaliseom ring, kom vi fram till att beräkningen det kapitalbelopp skall av som föras över till EU:s pensionssystem bör styras de försäkringsteknisav

ka grunder använts vid tryggandet av pensionsutfástelsen eller

som motsvarande. Vad det innebär för de olika pensionssystemen har vi berört i detta kapitel. Det finns emellertid rättviseaspekter på utfallet av

pensionsöverföringen till EU:s system inte berört, som det

som men finns anledning att uppmärksamma.

l kapitel 7 analyserade de viktigaste faktorerna påverkar ut-

som fallet överföring. En stor betydelse visade sig inte oväntat skillav en

nader i de försäkringstekniska grunderna ha, vilket är ett problem på så

sätt att den förmånsberättigade inte har haft någon anledning att intressig för grunderna och normalt inte heller fått någon information sera dem. Grunderna har varit intresse enbart för arbetsgivaren och om av dennes finansiering pensionsutfástelsen och egentligen endast om av utfästelsen varit förmånsbestämd. Ur den förmånsberättigades perspektiv har grunderna förefallit sakna betydelse. Genom möjligheten att överföra pensionsrätt till EU:s pensionssystem förs dimension i bilden. Helt oförutsett får antaganden om en ny ränta och livslängd betydelse för den enskildes slutliga förmån. Been roende på och hur pensionsrätten är säkerställd kan utfallet bli olivar ka mellan två till lika förmåner. För den enskilde är kapitalvärsynes desberäkningen i denna mening godtycklig. Detta är beklagligt, men måste enligt vår mening accepteras. Godtyckligheten ingår så att säga i villkoren för överföring. Till saken hör också att överföringen är frivillig.

Det finns emellertid en annan konsekvens av försäkringstekniken

är svårare att acceptera. l avsnitt 7.1.2 antaganden livssom om om längd har utvecklat vad sätt de normalt könsneutrala beräkningsgrunderna i Sverige misstämmer med de könsdifferentierade kapitaliseringsfaktorer används vid omräkningen till tjänsteår i EU:s som pensionssystem. Resultatet är att kvinnor i flertalet fall missgynnas. Utfallet för dem blir 5 9 procent sämre än utfallet för männen. - Vi har övervägt i vad mån det är möjligt att undvika att kvinnor på detta sätt systematiskt missgynnas. Ett sätt vore att komma överens med EU-institutionerna att de skall använda könsneutrala kapitaliom seringsfaktorer vid överföring från Sverige. Vi tror dock att utsikterna till framgång små samtidigt sådan reglering skulle slå fel i vore som en de fall den svenska kapitalvärdesberäkningen är könsdifferentierad. Ett

126 ...pensionsrätt från Sverige till EU

annat sätt vore att i Sverige tillämpa könsdifferentierad beräkning.

en Det skulle i så fall ankomma respektive pensionssystem att pröva om det är skäligt och möjligt att tillämpa justerade försäkringstekniska

grunder i de fall som en kapitalvärdesberäkning görs för att pensions-

rätt skall överföras till EU:s pensionssystem.

Vi vill inte förorda att kapitalvärdesberäkningen justeras i de fall

pensionsrätten är tryggad och alltså pensionskapital enligt är avsatt vissa grunder. Däremot finner det rimligt att de offentliga vara ofonderade pensionssystemen, i första hand den allmänna pensionen, jämkar det pensionskapital skall överföras så att utfallet blir lika som för män och kvinnor. Som metod föreslår vi justering kapitalbeen av loppet som skall överföras till EU så att skillnaden, i det enskilda fal-

let, neutraliseras mellan tillämplig kapitaliseringsfaktor enligt EU:s

pensionssystem och motsvarande kapitaliseringsfaktor för det andra könet

9.5 Administration

För att överföringen av pensionsrätt och pensionskapital mellan Sverige och EU:s pensionsadministration skall fungera enkelt och säkert

krävs ändamålsenlig hantering sådana ärenden i Sverige. Två

en av huvudalternativ är härvid tänkbara. Antingen överlåter till berörda man pensionsförvaltare i Sverige att i de enskilda fallen sköta kontakterna med EU eller ger man en institution i Sverige i uppgift att fungera som centralt organ för i vart fall överföringen till EU. Med hänsyn till den mångfald pensionssystem och pensionsförav valtare i Sverige som kan bli berörda även i enskilda fall förordar - vi att ett centralt organ sköter kontakterna med EU. Det behövs inte minst för att säkerställa den obligatoriska återföring i vissa fall som kommer att beskriva i avsnitt l0.l.l. Vi föreslår därför central hanen tering i Sverige. Eftersom flertalet fall överföring sannolikt kommer av att omfatta allmän pension föreslår vi också att den centrala hantering-

en skall skötas av Utlandsavdelningen vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Den hantering blir aktuell när det gäller överfö-

som ring av pensionsrätt från Sverige till EU:s pensionssystem bör därmed kunna se ut på följande sätt. Ett ärende uppstår när en EU-medborgare anställs i EUsom en institution skriftligen ansöker hos institutionen överföring, om efter att ha fått information möjligheten därifrån. Ansökan betrakta om är att som en intresseanmälan. För att kunna ta ställning i frågan får den an-

...pensionsrättfrån Sverige till EU 127

ställde en redovisning av hur överföringen påverkar hans EU-pension. Dessförinnan har institutionen inhämtat information från Sverige, genom Utlandsavdelningen vid Försäkringskassan i Stockholms län. När Utlandsavdelningen får uppgift vilken pensionsrätt om som personen i fråga överväger att föra över till EU:s pensionssystem, gör avdelningen förfrågningar till berörda pensionsadministratörer med begäran om uppgifter om vilka intjänade pensionsförrnåner till vilka rätten skulle upphöra, vilken anställningstid som är beaktad och beloppet för det försäkringstekniska värdet eller schablonmässiga återköp-

svärdet som skulle komma att överföras. Utlandsavdelningen tillfogar motsvarande uppgifter beträffande allmän pension och vidarebefordrar

uppgifterna till den aktuella EU-institutionen. Den anställde skall inom två månader skriftligen meddela sin institution att han önskar genomföra överforingen. Han skriver i så fall på

en ansökan, som Utlandsavdelningen upprättat, dels hos berörda

svenska pensionsgivare om utbetalning till kommissionen av värdet av de pensionsrättigheter som han önskar överföra, dels oåterkalleligt - hos kommissionen om återbetalning av beloppet i de fall han slutar sin EU-anställning utan rätt till pension. Utlandsavdelningen vidarebefordrar i förekommande fall ansökan till berörd pensionsadministratör. Efter omräkning med hänsyn till den tidsperiod som gått sedan den första beräkningen, betalas beloppen utan avdrag för skatt - - av respektive pensionsgivare antingen direkt till kommissionen eller till kommissionen via Utlandsavdelningen. Frågan om betalningen skall gå via Utlandsavdelningen bör övervägas ytterligare. Utlandsavdelningen behåller uppgifter intjänad rätt till pension om i Sverige som kan komma att behövas för en eventuell framtida återföring till Sverige av den till EU överförda pensionsrätten. I avsnitt 10.1 kommer vi att beskriva den hantering i så fall blir aktuell. som Detaljutformningen av dessa rutiner bör fastställas efter överläggningar med kommissionen.

...pensionsrättfrån EU till Sverige 129

10 Förslag om överföring av pensionsrätt

från EU till

Sverige

När en EU-tjänsteman slutar sin anställning kommer hans pensionsrätt

i EU:s system antingen att betalas ut förmån direkt till honom, som en

genast eller från tidpunkt, eller att överföras till pensions-

en senare ett system som han ansluts till genom en ny anställning.

Reglerna om överföring pensionsrätt enligt EU:s pensionssystem

av

är således ömsesidiga. På sätt svenskt pensionskapital

samma som skall kunna tillföras EU:s system när tjänsteman från Sverige en anställs i en av unionens institutioner, skall det möjligt för vara en EU-

tjänsteman att ta ut sitt pensionskapital från han

systemet om övergår till anställning i Sverige. Möjligheten förutsätter dock en enligt artikel 11.1 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter överenskommelse mellan en

EU och den pensionsförvaltare skall pensionsrättenl

som ta över Reglemas ömsesidighet innebär också att EU inte drar någon skatt från det kapital på detta sätt lämnar EU:s som system. Oavsett om överföring pensionsrätt från EU:s pensionssystem av till en pensionsgivare i Sverige gäller pensionsrätt tidigare tjänats som

i Sverige eller pensionsrätt tjänats i EU-anställning, skall

som en

överföringen inte utlösa någon beskattning i Sverige den

annan än som sker när pension så småningom utbetalas till den enskilde.

Det pensionskapital som betalas ut från EU antingen enbart svarar mot pensionsrätt som har tjänats i EU-anställningen eller därutöver

även mot pensionsrätt som har överförts från tidigare anställning. en Det är den situationen är intresse. senare som av störst

10.1 Pensionsrätt

som tidigare överförts från

Sverige

Om en anställning i EU:s administration upphör före det som att den anställde fyllt 60 år varat i minst tio år, har den anställde till - rätt pen-

Se avsnitt 3.3.

S 16-0489

130 ...pensionsrätt från EU till Sverige

sion från och med tidigast 50 år. Om anställningen upphör utan rätt till pension avlöses pensionsrätten med ett avgångsvederlag i form av ett engångsbelopp. Alternativet, en överföring av pensionsrätten till ett annat pensionssystem, förutsätter enligt artikel 11.1 i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter att en överenskommelse träffas mellan EU och det land eller det organ till vilket överföringen skall ske. I avsnitt 8.3.5 har vi argumenterat för att pensionsrätt som överförs från Sverige till EU:s pensionssystem inte bör tillåtas tillfalla den enskilde i form av ett engångsbelopp när han senare slutar sin anställning i EU. Som vi varit inne på har Danmark, Irland och Storbritannien överenskommit med EU:s institutioner obligatorisk återföring i om en sådana fall.

10.1 Obligatorisk återföring i vissa fall

Vi föreslår att Sverige överenskommer med EU:s institutioner om att

pensionskapital som överförts till deras pensionssystem obligatoriskt

skall återföras till Sverige, om den enskilde i annat fall skulle ha kunnat få det utbetalt avgångsvederlag i form av ett engångsbelopp. som Genom överläggningar med kommissionen bör följande hantering åstadkommas för att säkerställa att återföringen äger rum och att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Den information om möjligheterna att överföra pensionsrätt som EU:s institutioner lämnar till personer som lämnat Sverige för att ta anställning i EU:s administration, bör upplysa om att pensionsrätt som överförs kommer att återföras till Sverige om personerna avgår i förtid med rätt till avgångsvederlag. Likaså bör den enskilde, när han på det sätt som vi tidigare beskrivit skriver under den svenska ansökan överföring, samtidigt ansöka återbetalning till Sverige av det om om överförda beloppet få det utbetalt i de fall han annars skulle ha kunnat som en del i ett avgångsvederlag. För att värdet inte skall ha urholkats bör normalt det belopp som skall återföras till Sverige vara högre än det belopp som en gång överfördes från Sverige. Såväl pensionsrätten i EU som den i Sverige höjs nominellt för att dess reala värde skall bibehållas över tiden. En rimlig regel att det belopp som återförs skall vara förhöjt i samma mån vore det nominella värdet av pensionsrätten skulle ha varit förhöjd om som någon överföring inte ägt rum. Så är frågan reglerad för andra länder har överenskommit med EU:s institutioner om äterföring. som

pensionsrätt från EU till Sverige 131

Frågan kompliceras emellertid att den från Sverige överförda av pensionsrätten i många fall kan komma att bestå antal, kanske av ett fyra olika delar som och skulle ha varit värdesäkrad sitt sätt. var en

Höjningen av premiepensionen i det allmänna inkomstgrundade

nya pensionssystemet beror på den enskildes val förvaltare, vilket även av

gäller ITPK-pension. Övrig allmän pension och tjänstepension följer

olika, egna regler för hur de räknas upp.

Mot denna bakgrund har fastnat för att föreslå att den allmänna inkomstgrundade ålderspensionens inkomstindex skall utgöra för

norm höjningen all pensionsrätt återförs från EU. På så sätt säkerav som

ställs att rätten till allmän pension kan återupprättas. Vi utgår ifrån

att

det på så sätt förhöjda beloppet inom det belopp är tillgäng-

ryms som ligt för överföring från EU:s pensionssystem. För den enskilde har frå-

gan om hur förhöjningen skall beräknas inte någon stor betydelse ef-

tersom resterande del av hans pensionsrätt, den i princip som svarar mot den tid han tjänstgjort i EU, ändå kommer att betalas ut till honom. Frågan har betydelse endast för hur stor del den totala av pensionsrätten skall utbetalas i form ett engångsbelopp, då som av anställningen i EU upphör, alternativt överföras till tjänstepension i Sverige. När den enskilde slutar sin EU-anställning utan rätt till pension betalar den institution vid vilken han anställd, via kommissionen, till var

Utlandsavdelningen vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa ett belopp som svarar mot tidigare från Sverige Överförd pensionsrätt.

Härmed avses rätt till såväl allmän pension tjänstepension. Betalsom

ningen görs med stöd den oåterkalleliga ansökan, upprättad Ut-

av av

landsavdelningen, som den enskilde tidigare skrivit på och arkive-

som

rats hos kommissionen. Utlandsavdelningen har dessförinnan meddelat kommissionen beloppets storlek efter inkomstindexering. Valutaomräkningen sker enligt den kurs tidigare användes vid överföringen

som

till Eu

Om den till Sverige återförda pensionsrätten hänför sig till tidigare Överförd rätt till allmän pension återuppstår den rätten med hjälp de av uppgifter som behållits i register hos Utlandsavdelningen. Den enskilde tillfrågas av avdelning vilken fond skall förvalta den del som av pensionskapitalet som svarar mot den allmänna premiepensionen och vilken eller möjligen vilka förvaltare tjänstepension skall av som

överta det kapital som återstår efter eventuellt avdrag för återupprät-

tad allmän pension. Om den enskilde inte inom viss tid, förslagsvis sex

i Se avsnitt 3.3.4.

132 pensionsrätt från EU till Sverige

månader, meddelar vart kapitalet skall överföras, föreslår vi att det förs

till den premiepensionsfond är tänkt att fylla motsvarande funk-

som tion inom den allmänna försäkringen. Ett alternativ beträffande det belopp återstår för tjänstepension som är att även i den delen söka återupprätta den pensionsrätt som en gång funnits. Vi ser emellertid stora problem med en sådan styrning efterdet återförda beloppet knappast kommer att överensstämma med som just det belopp krävs för ett sådant återupprättande. Det aktuella som tjänstepensionssystemet kan också ha hunnit förändras i sådan grad att alternativet inte längre är möjligt att genomföra. Det bör framhållas att återföringen till Sverige skall genomföras så snart individen har möjlighet att få pensionsrätten utbetald med ett engângsbelopp, oavsett han ändå skulle låta överföra sin pensionsrätt om

till annat håll. Den obligatoriska återföringen av pensionsrätt till

Sverige skall inte heller beroende om personen i fråga tar anvara av ställning i Sverige. Den skall genomföras han bosätter sig i även om ett annat land.

10.1 Frivillig återföring

Som framgått beskrivningen avser den obligatoriska återföringen av av pensionsrätt till Sverige endast pensionsrätt inte skulle ha resultesom rat i pension från EU. Det kan emellertid tänkas att den enskilde en själv, i stället för att behålla sin pensionsrätt i EU:s system, önskar återföra pensionsrätten till Sverige och återupprätta sin tidigare intjänade rätt till allmän pension. Vi föreslår att dessa fall av frivillig återföring skall vara möjliga att genomföra. Fallen bör hanteras Utlandsavdelningen vid Stockgenom holms läns allmänna försäkringskassa i princip samma sätt som beskrivet obligatorium. De bör med kommissionen i ovan tas upp samband överläggningarna den obligatoriska återföringen. om

Pensionsrätt i EU-anställning

10.2 som intj änats

Pensionsrätt har tjänats i EU-anställning kan endast bli aksom en tuell för överföring på frivillig väg. Flera situationer är tänkbara. Här följer ett par exempel.

pensionsrättfiån EU till Sverige 133

En svensk EU-tjänsteman överfört pensionsrätt från Sverige som till EU slutar efter fyra år. Vare sig han vill det eller inte återförs den överförda pensionsrätten till Sverige, varför han föredrar få den att

pensionsrätt han tjänat i EU-anställningen Överförd till

som samma pensionssystem. En EU-tjänsteman, valt inte föra annan som att över sin tidigare intjänade pensionsrätt från Sverige, återvänder till en anställning i Sverige. Han vill inte få sin EU-pensionsrätt, som han har tjänat under hela åtta år, avlöst med

ett engångsbelopp. Han vill istället vänta med utbetalningen tills han pensionerar

sig. Dessutom tycker han att det är bra att ha all sin pensionsrätt samlad i Sverige. Vi tror inte att dessa exempel är representativa för vilka önskemål

de svenskar kommer att ha i förtid slutar sin tjänstgöring

som i EU. Med hänsyn till att fallen sannolikt kommer att få, vara men även av andra skäl, föreslår vi att det i vart fall tills vidare inte skall möjvara ligt att föra över pensionsrätt från EU:s pensionssystem till det allmänna pensionssystemet i Sverige.

De svenskar och andra EU-medborgare önskar överföra

som pen-

sionsrätt från EU:s pensionssystem till tjänstepensionssystem

i Sverige bör naturligtvis ha en sådan möjlighet. Vi bedömer att den möjligheten kommer att finnas utan att Sverige på nationell nivå överenskommer med EU om detta eller att några särskilda regler skapas. Det innebär att kommissionen får lösa frågan överföring till Sverige om av pen-

sionsrätt har tjänats i EU-anställning direkt kontakt

som en genom

med den förvaltare tjänstepension den enskilde har önskemål

av som om.

Olikhetema mellan EU:s pensionssystem och tjänstepensionssys-

temen i Sverige är stora. Förmånsnivån är lägre i Sverige helt enkelt därför att de svenska tjänstepensionerna endast är komplement till allmän pension. Vidare är till exempel pensionsåldern och efterlevande-

förmånerna förmånligare enligt EU:s

system. Med hänsyn till detta ser vi ingen form för överföring till Sverige pensionsrätt har annan av som tjänats i EU-anställning än att pensionskapitalet används en för köp av en premiebestämd tjänstepension.

...anpassning svensk lagstiftning 135

av

l 1

Förslag om anpassning av svensk lagstiftning

I vårt uppdrag ingår att redovisa den lagstiftning i princip krävs som

för att Sverige skall ha fullgjort sina förpliktelser vad gäller pensions-

samordning med EU-institutioner. I uppdraget ingår däremot inte att

lämna förslag till författningstext. Det hade heller inte varit möjligt

att

göra det förrän tidigast i slutet på år 1997 eftersom lagstiftning

en om delar av det reformerade allmänna pensionssystemet kan beräknas fin-

nas först då. Om detta betänkande skulle innehålla författningsförslag

hade det således måst dröja så länge att det i onödan skulle riskera att skapa osäkerhet Sveriges vilja att möjliggöra överföring om av pensionsrätt till EU:s institutioner. Ett sådant dröjsmål skulle dessutom försena arbetet med att möjliggöra överföringama.

Vi finner det angeläget att frågan pensionssamordning

om löses så

fort som möjligt. Den lagstiftning vi föreslår i detta kapitel bör

som

därför utarbetas och beslutas så förutsättningar för det före-

snart som

ligger. Lagstiftningen berör flera olika områden, vilket innebär risk

en

för att ansvaret för den fortsatta hanteringen splittras på olika händer.

Det vore enligt vår mening olyckligt, bland annat därför uppgiften

att delvis handlar att sköta kontakterna med kommissionen. Om om man

ser pensionssamordningen som i första hand fråga för berörda

en svenska pensionssystem, hör den hemma i Socialdepartementet och

möjligen också arbetsmarknadsdepartementet. Om istället den

man ser

som främst fråga tillämpning EU:s tjänsteföreskrifter, hör

en om av den hemma i finansdepartementet. Vi har tidigare konstaterat att reglerna i EU:s tjänsteföreskrifter om överföring pensionsrätt till och från dess institutioner är direkt tillav lämpliga i Sverige, vilket innebär att någon motsvarande svensk författning inte skall utfärdas. Vi har emellertid också konstaterat att

svensk lagstiftning behöver och kompletteras för att säker-

anpassas ställa överföringen och därmed att Sverige uppfyller sina skyldigheter som EU-land.

I kapitlen 9 och lO har lämnat förslag hur överföringen

om av pensionsrätt och pensionskapital skall fungera. Vid våra överväganden

om erforderlig och lämplig lagstiftning har funnit att anpassningama

136 ...anpassning av svensk lagstiftning

och kompletteringama bör minsta möjliga omfattning. De som vara av berörs är starkt begränsad grupp. en

Endast det lilla antal svenskar och andra EU-medborgare som tjä-

nat in pension i Sverige anställs i en EU-institution har möjlighet som att överföra sin rätt till allmän pension och, utan skatteavdrag, tjänste-

pension till pensionsgivare utanför Sverige. I kraft av EU-rättens

en ställning intar dessa således särställning. Det ligger inte i utredningen uppdrag att föreslå lagstiftning som rubbar denna särställning. ens en

Utgångspunkten för den lagstiftning föreslår är därför dels att

som Sverige skall vidta alla lämpliga åtgärder för att möjliggöra en överföpensionsrätt till EU:s institutioner, dels åtgärderna i sig inte ring av att skall öppna för motsvarande möjlighet för andra tjänstgör i eller som utanför Sverige.

Vi har funnit att viss lagstiftning krävs inom områdena allmän pension, tjänstepension, beskattning och administration för att en över-

föring skall fungera i enlighet med EU:s regler och de lösningar som vi

föreslagit.

1 1.1 Allmän pension

Som ett första steg i förestående reformering den allmänna pensioav kommer lag inkomstgrundad ålderspension och en annan nen en om införande lagen, att träda i kraft troligen den 1 januari 1998. om av Därmed kommer de allmänna pensionsförmåner som berörs av regleröverföring reglerade i flera lagar. Av det skälet och för na om att vara markera den undantagskaraktär överföringen har, föreslår vi att att som den regleras i särskild lag. en

Det behövs föreskrifter vilka pensionsförmåner som skall om-

om fattas överföringen, hur värdet pensionsrätten skall bestämmas av av

och hur rätten till garantipension påverkas Vidare krävs föreskrifter

skyldigheten att återföra pensionsrätt i vissa fall och hur det belopp om skall återföras skall beräknas, hur det skall fördelas mellan allmän som pension och tjänstepension samt hur det skall placeras inom respektive

pensionsform.2

1 Se avsnitten 9.1 och 9.4. 2 Se avsnitt 10.1.

...anpassning svensk lagstiftning 137

av

1 1.2 Tjänstepension

Som framgått av tidigare beskrivning är det idag endast en liten del av den statliga tjänstepensioneringen som är författningsreglerad. Det gäller statsrådspension, chefspension/förordnandepension och riksdagspension, men även pension för vissa icke-statliga grupper med statlig pensionsrätt. För dessa pensioner föreslår vi en särskild förordning som föreskriver vilka pensionsförmåner som skall omfattas av överföringen och hur värdet av pensionsrätten skall bestämmas. I förordningen bör också regleras vad skall gälla med anledning av som

bestämmelserna om samordning av statlig tjänstepension med riks-

dagspensionl

När det gäller avtalsreglerad tjänstepension ankommer det på huvudmännen för respektive avtal att genomföra de anpassningar av systemen som är påkallade. Hur värdet skall beräknas av sådan pensionsrätt inte tryggats i tryggandelagens mening bör dock enligt som vår uppfattning författningsregleras. För statlig och kommunal tjänstepensionering samt för en begränsad del den privata tjänstepensioav neringen krävs alltså föreskrifter om vilka försäkringstekniska grunder

som skall tillämpas

All författningsreglering av överföringen av tjänstepension bör kunna göras i samma förordning.

1 1.3 Beskattning

Vi har visat hur kommunalskattelagen reser hinder mot Överföring av pensionsrätt till EU-institutioner. För att undanröja dessa hinder och för att markera regleringens undantagskaraktär föreslår vi att det i en särskild lag ifrågavarande överföring föreskrivs att återköp får ske om utan hinder av bestämmelserna i kommunalskattelagen, att arbetsgivare får göra skatteavdrag inom ramen för kommunalskattelagens kvalitativa och kvantitativa begränsningsregler och att transaktionen undantas från beskattning hos arbetstagaren. Någon bestämmelse om att överfört pensionskapital inte skall undgå den särskilda löneskatten på pensionskostnader behövs enligt vår uppfattning inte tas in i den nu föreslagna lagen om skattevillkor vid överföring av pensionsrätt till EU:s institutioner. Vi löneskatten anser

1 Se avsnitten 9.3. och 9.4. 2 Se avsnitten 9.3 respektive 9.2.2. samt avsnitt 9.4.

138 ...anpassning svensk lagstiftning

av

redan vara säkerställd genom lydelsen gällande lag särskild löav om neskatt på pensionskostnader. Vi har tidigare varit inne på att EU-rätten är otydligt utformad när det gäller befrielsen från nationella skatter pension betalas ut av som

från och beskattas av EU:s institutioner Man måste läsa Fusionsför-

dragets protokoll immunitet och privilegier tillsammans med om

rådets förordning villkoren för skatt till EU för att klart skall

om man inse att EU-pension inte får beskattas i Sverige. Även frågan ligger om

utanför vårt uppdrag vill vi fasta uppmärksamhet dessa bestämmelser. Det kan finnas anledning att i anvisningar för skattemyndighetema

informera om dem.

1 1.4 Administration

Vi har föreslagit att överföring och framför allt återföring Överförd av pensionsrätt till viss del skall hanteras centralt Utlandsavdelgenom

ningen vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa För att före-

skriva och reglera den hanteringen krävs förordning.

en

Tillämpningsföreskriftema samlade i en

särskild

lag

Istället för att reglera samordningen med EU:s pensionssystem i fyra författningar, föreslår att reglerna samlas i enda lag. Vi vill med en det uppnå att samlad bild vilka särskilda regler gäller en ges av som samtidigt som reglernas undantagskaraktär tydligt markeras. För att lyfta fram upphovet till och grunden för reglerna, bör lagen i möjligaste mån utformas komplement och tillämpningsföreskrifter till som

EU:s regler om pensionssamordning.

i Se avsnitt 2.9. och bilaga 2 Se avsnitten 9.5 och 10.12.

Överenskommelse med EU 139

12 Överenskommelse med EU

Överföringen av pensionsrätt från Sverige till EU:s institutioner kräver

inte att EU:s regler kompletteras med ett formellt avtal mellan Sverige och EU. Reglerna är direkt tillämpliga i Sverige oberoende av förekomsten av ett sådant avtal. I den mån hinder och andra problem ligger i vägen för en tillämpning ankommer det på Sverige att undanröja dem. Ett avtal ändrar inte på den skyldigheten. Enligt vår uppfattning är ett avtal mellan Sverige och EU obehövligt. Det skulle endast komplicera och fördröja den process som frågan måste undergå innan en överföring fungerar i alla delar. Dessutom är det risk för att avtalet skulle skapa onödiga läsningar. Ett sådant avtal kan inte heller göras gällande gentemot den enskilde, om det avviker

från vad han är berättigad till enligt tjänsteföreskrifterna.

Vi har vid kontakter med generaldirektorat IX vid kommissionen fått bekräftat att ett avtal inte fyller någon egentlig funktion. Som framgått av vår redovisning i avsnitt har vissa medlemsländer slutit avtal, andra har nöjt sig med att genom skriftväxling med kommissionen deklarera hur man avser att tillämpa artikel ll och hur transaktioner och informationsutbyte med anledning av överföringama skall gå till. För kommissionens del är huvudsaken att frågan om en fungerande överföring av pensionsrätt löses så snart som möjligt. För att underlätta processen och undvika att de åtgärder som medlemsländerna vidtar grundas på felaktiga förutsättningar eller missförstånd, vill kommissionen att fortlöpande kontakter tas i det arbete med lagstiftning och administrativa rutiner som frågan normalt kräver. Vi har under arbetet med denna utredning upprätthållit sådana kontakter. I en fråga finns det anledning att i någon mening träffa en överenskommelse med kommissionen, nämligen den om återföring till Sverige av tidigare Överförd pensionsrätt i de fall pensionsrätten annars skulle

ha kunnat utbetalas i form av ett engångsbeloppd En sådan lösning

följer inte av tjänsteföreskriñema eller några generella tillämpningsföreskrifter, den kräver enligt vad som sägs i artikel l l.l en särskild över

1 Se avsnitt 10.1.

140 Överenskommelse med EU

enskommelse. Lösningen hänger samman med och bör förses som en utsättning för att pensionskapitalet, så vi föreslagit, skall behålla som sin skattemässigt gynnade ställning när det lämnar Sverige. Det finns naturligtvis också anledning att med pensionsenheten vid generaldirektorat IX komma överens om olika detaljfrågor vilket informasom tionsutbyte och vilka rutiner skall gälla i ärendena överföring. som om I kapitel ll har vi framhållit vikten att arbetet med att ta fram av

regler och rutiner för tillämpningen i Sverige artikel ll i bilaga 8

av till EU:s tjånsteföreskrifter hålls även efter det att vår utredsamman ning är avslutad. Arbetet med lagstiftningen och kontakterna med EU bör drivas parallellt det departement för frågans av som ges ansvar fortsatta behandling. Den slutliga propositionen med förslag till lag om

tillämpning av EU:s regler om pensionssamordning bör därvid före-

gås av överläggningar med generaldirektorat IX vid kommissionen. Vi anser att överenskommelsen med EU:s institutioner obligaom torisk återföring till Sverige tidigare Överförd pensionsrätt och av ärendenas hantering genom Utlandsavdelningen vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa bör manifesteras skriftväxling genom en med kommissionen. Något formellt avtal mellan Sverige och EU:s institutioner om detta är, vi tidigare framhållit, inte påkallat. Som som slutlig bekräftelse på att Sverige och EU:s institutioner är överens om tillämpningen av artikel ll för svensk del kan förslagsvis regeringens utkast till proposition och kommissionens utkast till administrativa meddelanden om överföring pensionsrättigheter från svenska av pen-

sionssystemz utväxlas mellan ansvarigt departement i Sverige och

kommissionen.

1 Se avsnitt 11.5. 2 Se avsnitt 3.2.

Särskilda aspekter 141

13 Särskilda

aspekter

Regeringen har utfärdat direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden Dir. 1994:23 och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser Dir. 1994: 124.

13.1 Prövning av offentliga åtaganden

Det bakomliggande målet för den samordningsregel vi utrett är att som kvalificerad personal inte skall avstå från att söka anställning i EU:s administration på grund att de förlorar eller tror sig förlora i penav sionshänseende att lämna sitt hemland. Detta är EU:s mål och Sverige kan inte gärna ha några andra intressen. Sverige har dessanses utom enligt Romfördraget åtagit sig att vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att samordningsregeln fungerar på avsett sätt. Enligt de särskilda direktiven om prövning av offentliga åtaganden skall vi förutsättningslöst pröva offentliga åtaganden som rör utredningen. Vi har dock inte sett det som vår uppgift att pröva samordningsregeln som sådan. Vi har utrett regeln och vi har också konstaterat att den i huvudsak är rimlig. Vår prövning har främst bestått i att klarlägga vad artikel ll egentligen innebär i form av åtaganden för Sveriges del. Vi har klarlagt vari det offentliga åtagandet består och vi har lämnat förslag som syftar till att på lämpligt sätt säkerställa att åtagandet fullgörs. Vår utgångspunkt när det gäller förslag tillämpningen av artikel om 1 l har varit att inte längre än det är Sveriges åtagande och inte som heller författningsreglera mer än vad som krävs för att överföringen av pensionsrätt skall fungera, om inte särskilda skäl motiverar något annat. Vi har också prövat i vilken utsträckning den anpassning eller reglering är påkallad i Sverige är statlig angelägenhet eller inte. som en När det gäller avtalsreglerad tjänstepension, som inte är en statlig angelägenhet, har våra förslag inskränkt sig till att undanröja eventuella legala hinder mot en överföring. Vad därutöver krävs för att möjliggöra en överföring ankommer på respektive pensionssystem att åstadkomma.

142 Särskilda aspekter

På två punkter har vi gått längre än vad följer artikel 11. Vi

som av

har föreslagit en återföring till Sverige av pensionskapital som annars

skulle ha betalats ut till den enskilde i form ett engångsbelopp.

av

Främst för att återföringen skall fungera har vi också föreslagit att

kontakterna med EU-administrationen i överföringsfrågor skall skötas

av ett centralt offentligt organ, Utlandsavdelningen vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Återföringen torde innebära att det pensionskapital undandras

som svensk beskattning och istället beskattas EU, blir något mindre än av

det annars skulle bli. Vi har inte gjort några beräkningar de kostna-

av

der som uppstår hos försäkringskassan, bedömer att vårt förslag

men med en central hantering innebär det totalt sett mest rationella altema-

tivet. Under slutet 1990-talet, när det blir aktuellt med överföring

för de svenskar som anställts initialt, uppkommer arbetstopp en av engångskaraktär. Därefter blir administrationen tämligen ringa av omfattning. En grov uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna artikel av 11 kan se ut på följande sätt. Av de cirka tusen svenskar som nu anställs antas hälften välja att

överföra all sin i Sverige intjänade pensionsrätt till EU:s pensionssystem. De antas vara i genomsnitt fyrtio år gamla och ha pensions-

en grundande årslön på 250 000 kronor. De har vid den åldern tjänat in en

tredjedel av sin ålderspension från och med 65 år eller 22 procent

av

250 000. Det kapitaliserade nuvärdet den intjänade ålderspensionen

av

om 55 000 kronor är enligt tabell 7.1 i avsnitt 7.1 omkring 250 000

kronor vid en antagen ränta på 4 procent. Till detta kommer värdet av

intjänad efterlevandepension och, från den allmänna försäkringen, för-

tidspension, vilket för enkelhetens skull kvittas mot värdet den del av som återförs. Resultatet skulle då bli att 500 för ut i personer genomsnitt 250 000 kronor eller totalt 125 miljoner kronor, på så sätt som

undandras svensk beskattning huvudsakligen under åren 2015 2050.

- Det bör påpekas att den ekonomiska "förlust" för Sverige vi som här försökt kvantifiera inte orsakas våra förslag utan EU:s gälav av

lande regler om pensionssamordning. Vårt förslag återföring be-

om gränsar den "förlusten". Till saken hör att minskade skatteintäkter för medlemsländerna i detta fall, i princip, mot ökade skatteintäkter svarar för EU. Om EU:s budget skulle ha lägre skatteintäkter än vad har man

tack vare pensionsöverföringen, skulle budgeten behöva kompenseras

med andra intäkter.

Se avsnitt 10.1.

Särskilda aspekter 143

13.2 J ämställdhetspolitiska konsekvenser

I de särskilda direktiven om jämställdhetspolitiska konsekvenser uttalas att det råder politisk enighet de övergripande målen att kvinnor om och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inalla väsentliga områden i samhället. När det gäller pensioner kan om de målen sägas under senare år ha resulterat i att de forsäkringsteknis-

ka grunder tillämpas inom tjänstepensionsområdet normalt är

som könsneutrala. Trots pension kan beräknas komma att betalas ut att en under fem år längre tid till kvinna än till en man, är premierna i en förmånsbestämda system för kvinnor och män. I avgiftsbesamma stämda system kan man vända på saken och konstatera att samma premie pension under i genomsnitt fem år längre tid till en ger en kvinna än till man. Inom den allmänna försäkringen är situationen i en princip densamma.

Vi har i avsnitt 7.1 visat hur svensk könsneutralitet paradoxalt nog

leder till ett visserligen måttligt men ändå systematiskt missgynnande kvinnor för över pensionsrätt från Sverige till EU:s pensionsav som system. Detta är inte tillfredsställande, varför vi föreslagit att de svenska offentliga pensionssystemen skall anpassa sin kapitalvärdesberäkning så att könsneutraliteten består även efter överföringen till EU:s pensionssystem. Därmed menar vi också att svenska kvinnor, såvitt det beror på pensionen, inte skall behöva vara mindre benägna att söka en EU-tjänst än män. Det kan tilläggas att artikel 119 i Romfördraget föreskriver att principen lika förmåner for kvinnor och män för lika arbete skall om upprätthållas. I ett par mål om pensioner har EG-domstolen befäst den principen.

Bilaga 1 145

/ffñ

O I O O

Kommittédirektiv w

Pensionssamordning med EU-institutioner Dir.

1994: 107

Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 1994

Sammanfattning av uppdraget

Om Sverige blir medlem i Europeiska unionen, EU, kommer

svenska medborgare att kunna ta anställning vid EU:s institutioner. Detta aktualiserar ett antal frågor om tjänstemännens arbetsrättsliga

villkor som har stor betydelse för möjligheterna att besätta de anställningar som öppnas för svenskar. I dessa direktiv uppdras en särskild utredare att belysa frågor

om samordning och överföring pensionsförmåner för dem

av som lämnar en privat eller offentlig anställning i Sverige för anställning vid någon av EU:s institutioner eller vice versa.

Bakgrund

Personal till EU:s institutioner rekryteras från medlemsländerna i viss proportionalitet till ländernas befolkningstal. Under in-

fasningsperioden, dâ det nyblivna medlemslandet inifrån skall lära känna EU:s organisation och arbetsformer, är det särskilt viktigt

att landsmän kan fungera som informationslänkar mellan institutionerna och de nationella Vid ett svenskt medorganen. lemskap kommer därför de anställningar öppnas för Sverige som att behöva besättas mycket snart. De som är medborgare i någon av EU:s medlemsstater och som övergår från en anställning i en medlemsstat till tillfällig eller en fast anställning vid någon av EU:s institutioner har enligt de för alla institutioner gemensamma personalreglerna rätt att överföra intjänade pensionsförmäner. Rätten är reglerad i EU:s personalstatuter, som fastställts genom râdsbeslut. Flertalet länder har träffat

146 Bilaga 1 sou 1996:57

avtal med EU tillämpning av dessa bestämmelser i personalsta-

om tuterna. Den lämnar anställning vid EU-institution för som en en anställning utanför EU-organisationen har rätt att överföra

intjänade pensionsförmåner endast detta har avtalats mellan EU

om

och den nya pensionsgivaren. EU:s pensionsvillkor kommer vid ett svenskt EU-medlemskap gälla de tjänstemän med svenska pensionsförmåner som då

att

anställs vid någon institutionerna. EU-kommissionens generaldi-

av rektorat IX för interna förvaltningsfrågor har i ett brev i början av år 1994 rekommenderat Sverige att ta initiativ till att en över-

enskommelse med EU om pensionssamordning upprättas. Det finns emellertid ett antal grundläggande oklarheter vad gäller omfattningen och tillämpningen av EU:s pensionsregler. Det är

inte heller möjligt att utläsa hur överföringssystemet är tekniskt utformat och vilka konkreta åtaganden systemet innebär. som

Vidare är det svårt att genomskåda hur omfattande behovet av ett

särskilt nationellt avtal med EU skulle från svenska utgångsvara

punkter. Dessa frågor bör därför utredas i särskild ordning.

Utredningsuppdraget

En särskild utredare tillkallas för att klarlägga betydelsen och räckvidden för svenskt vidkommande reglerna om rätt för av

anställd i EU:s institutioner att pensionsförmåner överförda till

och från institutionerna enligt artikel 11, Bilaga VIII, EU-in-

stitutionernas personalstatuter Staff Regulations, rådets förordning EEG, EKSG, EURATOM 259/68, publicerad med

efterföljande ändringar i april 1986 engelska samt därefter ändrad i rådets förordning EEG, EKSG, EURATOM 571/92

EGT L 62, 7 mars 199,6

Utredaren skall klarlägia om systemet förutsätter att pen-

sionsmedel överförs samt vilka pensionssystem, pensionsformer

och pensionsinstitut berörs och föreslå principer för hur

som

värdet de olika pensionsrättigheterna skall beräknas. Vidare

av skall utredaren redovisa hur ett system för överföring av svenska anställdas förmåner till och från EU:s institutioner kan utformas

Bilaga 1 147

tekniskt och administreras, beräkna eventuella kostnader för systemet samt redovisa hur dessa kostnader kan täckas. Utredaren skall också redovisa hur EU:s medlemsstater har löst frågan om tillämpning av ifrågavarande regel liksom hur de övriga kandidatländerna avser att hantera den. Motiv och erfarenheter i medlemsländer som valt att inte träffa särskilda avtal om pensionsöverföring skall också redovisas. Om utredaren kommer till slutsatsen att Sverige bör träffa en överenskommelse mellan Sverige och EU som komplement till EU:s regler om pensionsöverföring, skall förslag till grundprinciper för en överenskommelse upprättas. Dessutom skall utredaren redovisa den lagstiftning som i princip krävs.

Utredningsarbetet

Utredaren skall inhämta underlag för arbetet hos EU-kommissionens pensionsenhet vid Generaldirektorat IX personal och administration DG IX. Arbetet skall ske i samverkan med Socialdepartementets enhet för socialförsäkring m.m., Finansdepartementets personalpolitiska enhet, Utrikesdepartementets administrativa avdelning, Statens löne- och pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Finansinspektionen och pensionsinstitut inom tjänstepensionsområdet. Utredaren skall vidare samråda med Arbetsgivarverket och arbetsmarknadens parter. Utredaren skall under arbetets gång informera den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för statsförvaltningen och EU. Det står utredaren fritt att mot bakgrund av de riktlinjer som angetts ovan behandla andra aspekter än de nämnda. Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23. Uppdraget skall vara fullföljt senast den 3l januari 1995.

Finansdepartementet

Bilaga 2 149

Artikel ll i bilaga 8 till EU:s tjänsteföreskrifter

Följande skall gälla för en tjänsteman som slutar sin tjänst i Europeiska gemenskapema för att tillträda en tjänst i en statlig förvaltning eller en nationell eller internationell organisation som har slutit ett avtal med gemenskaperna, eller bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare, på grundva av vilken han blir berättigad till pension enligt ett system vars administrativa organ har slutit ett avtal med gemenskapema: Tjänstemannen skall ha rätt att få det försäkringstekniska värdet för den avgångspension han är berättigad till inom gemenskapen överförd till pensionskassan för förvaltningen eller organisationen eller till den

pensionskassa från vilken han blir berättigad till pension grundval

av den verksamhet han bedriver anställd eller egenföretagare. som

Följande skall gälla för en tjänsteman som tillträder en tjänst i gemenskaperna efter att ha lämnat sin tjänst i en statlig förvaltning eller en nationell eller in- ternationell organisation, eller bedrivit verksamhet som anställd eller egenföretagare: - Tjänstemännen skall då han anställs ha rätt att få antingen det försäkringstekniska värdet eller det schablonmässiga återköpsvärdet för den avgångspension han är berättigad till på grundval av sådan tjänstgöring eller verksamhet inbetald till gemenskapema.

I så fall skall den institution i vilken tjänstemännen tjänstgör, på

grundval av det belopp som nämnda färsäkringstekniska värde eller schablonmässiga återköpsvärde uppgår till och med beaktande av hans lönegrad då han anställs, bestämma det antal pensionsberättigande tjänsteår som han med hänsyn till tidigare tjänstgöringsperiod får tillgodoräkna enligt dess pensionssystem.

Punkt 2 skall också tillämpas på en tjänsteman som återinsätts efter tjänstledighet för uppehållande av annan tjänst enligt artikel 37.1 b andra strecksatsen i tjänsteföreskriftema och en tjänsteman som återinsätts efter tjänstledighet av personliga skäl enligt artikel 40 i tjänsteföreskrifterna.

Detta stycke med kursivstil finns inte officiellt översatt till svenska. Oversättnmgen är utredningens egen.

Bilaga 3 151

Artikel 13 i Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier

Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda skall skyldiga vara att betala skatt till gemenskaperna på de löner och arvoden de får av gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande rådet försom slag från kommissionen har fastställt.

De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av gemenskaperna.

Villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska

gemenskaperna rådets förordning nr 260/68, utdrag

Enligt artikel 13 i protokollet om immunitet och privilegier skall beskattning ske av löner och arvoden till tjänstemän och andra anställda i gemenskapen samt till också omfattas nämnda artikel. personer som av Det är nödvändigt att fastställa villkoren för och förfarandet vid denna beskattning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 2

Följande är skattskyldiga:

Personer som omfattas av tjänsteföreskriftema för tjänstemän eller anställningsvillkoren för övriga anställda i gemenskaperna, inbegripet personer som får den ersättning som ges vid uppsägning av tjänstemässiga skäl men med undantag för lokal personal.

Personer som får invaliditets-, ålders- eller efterlevandepension från gemenskaperna.

Bilaga 4 153

Januari1996 Utredningenom pensionssamordning med EU-institutioner

Staffan Ekebrand. tel +46 060-187758 Mikael Ålund. tel +48 060-187731 do SPV 8-85190 SUNDSVALL Fax+46 060-187646

OM ÖVERFÖRING AV ALLMÄN PENSION OCH INFORMATION TJÃNSTEPENSION FRÅN SVERIGE TILL EU-INSTITUTIONER

anställning vid EU-institution har rätt att överföra sina samladeoch i En person som tar en hemlandet intjänade pensionsrättigheter till EU:s pensionssystem artikel l l i bilaga 8 till Tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskapema. Det kapitaliseradevärdet av pensionsrättighetema överförs till den institution där tjänstemännenär anställd och omräknas

därefter till tjänsteår vilka ligger till grund för dennes EU-pension.

För få till ålderspensionkrävs att tjänstemännen antingen fyllt 60 år eller fullgjort att rätt års tjänstgöringstid i EU. l annat fall betalas ett avgångsvederlag ut. Beräkningen av 10 tjänstepensionen sker följande sätt: Tjänstemännen tillgodoräknas en pensionsrätt om avgångslönen för varje intjänat tjänsteår.Det sammanlagda procenttal som tjänats in 2 procent av vid avgångstidpunkten får dock högst 70 procent. Pensionsåldem är 60 år, med möjlighet att vara kvarstå i tjänst till 65 år och därmedhöja pensionen till högst 70 procent av lönen. Förutom ålderspension och avgångsvederlag finns rätt till invalidpension och efterlevandepension till

änka, änkling, frånskild samt barn.

Tillämpningen reglerna överföring pensionsrätt till EUzs pensionssystem vid av om av överföring från Sverige och de praktiskafrågoma i samband med detta utreds för närvarande uppdrag den svenska regeringen i Utredningen om pensionssamordning med av EU-institutioner, Fi 1994:08. Utredningen beräknas lämna ett betänkande i mars 1996.

Den svenska riksdagenhar i beslutden 8 juni 1994 godkänt riktlinjer för en genomgripande ålderspensionssystemet, vilket skall ersätta nuvarande system med reform av det allmänna folkpension och ATP. Det systemet skall få försäkringsmässig karaktär med en tydlig nya en koppling för den enskilde mellan vad inbetalas i avgifter och utbetalasi pensionsförmåner. som Reforrnenberör alla är födda 1935eller senare. Lagstiftningsarbete pågår med sikte ett som delar den 1 januari 1997.Det är tänkt att de första pensionerna enligt det ikraftträdandeav vissa nya systemet skall betalas ut januari år 2000.

Överföring pensionskapital motsvarande värdet av intjänad tjänstepension vid byte av av idag inte möjlig i Sverige.EU:s bestämmelser kräver därför justeringar av framför anställning är allt den svenska skattelagstiftningen. Kommunalskattelagens regler om återköpsförbud av pensionsforsäkringar måste exempelvisändras så att förtida återköp kan ske.

Sammanfattningsvis innebärdetta att det tidigast vid årsskiftet 1997/ 998 kommer l att vara överföra pensionsrätt från Sverige. Det innebär emellertid inte att möjligheten till möjligt att överföring går förlorad eller att överforingen blir mindre förmånlig än om den hadekunnat

genomföras redan nu.

Den är intresserad att överföra sina svenska pensionsrättigheter till EU:s pensionssystem som av skall anmäladetta till sin institution. Det skall ske inom sex månader från det att han fått information reglerna och rutinerna för överföring från Sverige är klara. Anmälan är inte om att bindande innebär endast begäran beräkning pensionsrättighetema. Utifrån denna utan en om av beräkning beslutarden enskilde den intjänade pensionsråtten skall överföras eller inte. om

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur gär det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpá . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29.Forskning och Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten en översyn ll kap. - av Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 3 .Attityder och lagstiftningi samverkan Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbeteti EU. UD. av 32.Mössoch människor. Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. . - Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. två- och trehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. NationalstadsparkenM. svårigheter.Fi. .Rapport frän klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå - 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament . och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning, UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelniexpropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatIl. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 51.Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäken ny 2 .Reform och förändring.Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamálet i detaljplan.M. 1993ärs universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden. A. 2b.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften kvinnor och män vore nog om - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagochdebattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. regeringskonferensen 1996.UD. 25. Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Bättre trafik med väginformatik. 17

Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Möss och människor. Exempel bra Banverkets myndighetsroll m.m. 33 IT-användning bland barn och ungdomar.32 Enskildavägar. 46

Justitiedepartementet Finansdepartementet Kriminalunderrättelseregister Kommuner och landstingmed betalnings- DNA-register. 35 svårigheter. 12 Elektronisk dokumenthantering.40 regeringens befogenheter Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Budgetlag-

ñnansmaktens område. 14 Förbudmot vapen allmän plats m.m. 50 Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. - Utrikesdepartementet brottsbalken.30 Översyn av skatteflyktslagen. Vem bestämmer vad EU:s internaspelregler inför Reformerat förhandsbesked.44 regeringskonferensen 1996. 4 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. 57 Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första

pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Utbildningsdepartementet

Ett är medEU. Svenska statstjänstemäns 6 Den nya gymnasieskolan - hur går det 1 erfarenheterav arbeteti EU. Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.2 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 20 säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Reform och förändring.Organisationoch verksamhet Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga vid universitet ochhögskolor efter 1993års och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte universitets- och högskolereform.21 utvidgning. 15 Inflytande riktigt Om elevers rätt till Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga En strategiför kimskapslyftoch livslångt lärande.27 rättigheteri EU. 16 Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 1990-talet. 28 bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 Forskning och Pengar. 29 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Högskolai Malmö. 36 EU-ländersförslagoch debattinför Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelserför regeringskonferensen 1996.24 individ och lokalsamhälle.47 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

och offentlighet i EU. 42 Jordbruksdepartementet

Jämställdheten EU. i Spelregler och Offentlig djurskyddstillsyn.13 verklighetsbilder. 43

Arbetsmarknadsdepartementet Försvarsdepartementet

Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring -

alternativ och förslag.5 l försäkringar. 18 Sverige, framtidenoch mångfalden. 55 Statens maritima verksamhet.41 Pâväg mot egenföretagande. 55

Socialdepartementet Vägar in i Sverige.55

Hälften vore nog om kvinnor och män Sveriges medverkan i FN:s familjeår. 37 - 90-talets arbetsmarknad.56 Kooperativa möjligheter i storstadsomräden. 54

Kulturdepartementet Kommunikationsdepartementet Från massmediatill multimedia Om järnvägens trañkledning m.m. 9 att digitalisera svensk television.25 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför

tvä- och trehjuliga motorfordon.11

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Näringsdepartementet

Kartläggningoch analys av denoffentligasektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomesin an Urbanizing World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Reglerför handelmedel. 49

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskningför vâr vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet

Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparker.38 Rapportfrån ldimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-2050 21, TELEFON 08-6909190

ISBN91-38-20243-3 ISSN0375-250X