Politikområden under lupp frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996 : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Politikomrâden

under

lupp

l._l Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996

SM

En rapport från EU 96-k0mmittén

Cec, 30 U

WN

W utredningar

Statens offentliga WW 1996:5

w Utrikesdepartementet

l

Politikområden

l l

under lupp

första inför

Frågor om EU:s pelare

regeringskonferensen

En rapport från Fil; 96-k0mmittén

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, . är kostnadsfri. Den kan även erhållas från EU-upplysningen Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm tel: 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet fâr återgeshelt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20157-7 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt Maastrichtfördraget ska EU-ländema under 1996 sammankalla en konferens med företrädare för medlemsländemas regeringar. Konferensen ska undersökavilka bestämmelseri fördraget som behöver ändras för att de mål som står angivna där ska kunna uppfyllas. Den här översynen av fördraget ska äga rum med sikte på att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska EU 96-kommittén har tillsatts av regeringen för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas under regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumentera för sina uppfattningar.

Inom för den senare arbetsuppgiften arrangerar kommittén seminarier och ramen hearingar samt ger ut en skriftserie med information och bakgrundsanalyser av olika frågor inför regeringskonferensen. Följande övriga skrifter har getts ut:

"EU:s regeringskonferens en lägesrapport" - regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - "Röster om EU:s debattörer och forskare" SOU 1995:77 "EU om regeringskonferensen1996 institutionemas rapporter och synpunkter - i övriga medlemsländer" SOU 1995:80 "EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar" SOU 1995:83 - - "Ett utvidgat EU möjligheter och problem. Sammanfattning av en hearing i - augusti 1995" SOU 1995:101 "Medborgarnas EU frihet och säkerhet Frågor om unionens tredje pelare - inför regeringskonferensen1996" SOU 1995:102 "Omvärld, säkerhet, försvar. Frågor om EU:s andra pelare inför regeringskonferensen1996" SOU 1995:111 "Sverige i EU makt, öppenhet,kontroll. Sammanfattning av ett seminarium i - september 1995" SOU 1995:130 "Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen - 1996" SOU 1996:4

Denna rapport beskriver en stor del av de frågor inom EU:s första pelare som varit uppe till diskussion inför regeringskonferensen, både i Sverige och utomlands, och som kan bli föremål för förändringar. Skriften ges ut i samband med EU 96-k0mmitténs seminarium den 26 januari 1996 om förstapelarfrågorna.

Texten har sammanställts av kommitténs sekretariat pressekreterare Anders Bolling med utgångspunktfrån material från departementen.

Stockholm i januari 1996

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-k0mmittén

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

Under EU:s regeringskonferens, som inleds den 29 mars 1996, kommer medlemsländerna av såväl praktiska som politiska skäl att avhandla ett begränsat antal ämnen. Men avgränsningen är inte given. En översyn av fördragen utesluter inget samarbetsområdepå förhand, och i princip kan allt hamna på dagordningen.

Två teman "minimum"

Ett "minimum" kan sägas vara två övergripande teman, som med säkerhet kommer att tas upp. Det ena är att reformera det institutionella systemet förhållandena mellan främst kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet å ena sidan, och medlemsländernaå den andra. En sådan reform är nödvändig redan i dag om effektiviteten ska främjas i EU-samarbetet. Efter en utvidgning med ytterligare 10-12 medlemsländer politiskt redan beslutad blir förändringar - här helt nödvändiga.

Det andra temat är att tydligare definiera den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, EU-sarnarbetets andra pelare, vars bestämmelser i Maastrichtfördraget i flera avseenden är oprecisa.

Somliga menar att agendanbör begränsas till dessatvå områden att de i sig är tillräckligt svårlösta för att behöva en egen regeringskonferens.Andra tycker att det finns fler delar av fördragen som det är angeläget att se över samtidigt. Det gäller det rättsliga och inrikes samarbeteti EU:s tredje pelare, och det gäller EU:s omfattande första pelare EG-pelaren som innefattar de flesta av EU:s - politikområden.

Förslag om sysselsättningspolitik

Sverige hör till de länder som förordar reformer inom delar av första pelaren. I den s.k. reflexionsgrupp som förberett regeringskonferensen har Sverige presenteratett förslag om att införa ett nytt avsnitt om sysselsättningspolitik i fördraget. Men diskussionerna om förändringar i första pelaren gäller också t.ex. miljö, konsumentpolitik och jämställdhet.

Svagare kopplingar till själva regeringskonferensen har frågorna om strukturfondema, jordbruk och Ekonomiska och monetära unionen, EMU. Men eftersom de röner stort intresse i den allmänna diskusionen om EU:s framtida utveckling, har vi valt att i någon mån ta med även dessa områden i rapporten.

Svensk inställning redovisas

Regeringensuppfattning i vissa grundläggandefrågor redovisasi en skrivelse till riksdagen Skr. 1995/96:30, "EU:s regeringskonferens 1996". l de flesta kapitel redogörs för den svenskainställningen.

Miljö

I förberedelserna inför regeringskonferensen har flera länder, bl.a. Sverige, gjort klart att de vill diskutera miljöfrågor. Den reflexionsgrupp som förberett konferensen nämner också miljön som ett viktigt område.

Miljöreglema i EU:s grundläggandefördrag kan komma upp till diskussion på flera sätt. Dels kommer miljön in när man allmänt diskuterar hur besluten ska fattas inom EU, t.ex. hur stort Europaparlamentetsinflytande ska vara och vilken majoritet som ska tillämpas vid beslut. En målsättning med konferensenär att försöka hitta effektivare arbetsmetoder, inte minst med tanke en framtida utvidgning av EU.

Dels finns det också en vilja hos många länder att allmänt stärka miljöns roll inom EU, t.ex. genom att förtydliga de grundläggande målsättningarna på området och säkerställa att miljöaspekter beaktas på alla EUzs verksamhetsområden.

Minimiregler

Sedan 1987 är miljön ett av EGzs politikområden EG finns fortfarande kvar i form av EU:s första pelare. Detta innebär att det finns ett avsnitt i Romfördraget som behandlar miljön och där de grundläggande målsättningarna för miljöpolitiken slås fast artikel l30r l30t i Romfördraget. I dessaregler anges också hur besluten ska fattas, och det understryks att de regler som beslutas oftast i form av s.k. direktiv ska utformas som minimiregler, så att medlemsstaternakan tillämpa strängare krav om de vill.

Det finns dock flera andra regler i fördragen som anknyter till miljön. T.ex. nämns miljön i den grundläggande bestämmelsen om syftet med Europeiska gemenskapen artikel 2 i Romfördraget. Ett annat viktigt område är den inre marknaden.Miljöaspektema har stor betydelse när man inför gemensamma regler för att se till att varor kan cirkulera fritt mellan medlemsstaterna. Den viktiga artikeln l00a, som handlar om genomförandet av den inre marknaden,innehåller därför bestämmelser om hur miljön ska beaktas.

Rör frågan om jordens överlevnad

Genom den slutrapport som lämnades av reflexionsgruppen i december 1995 kan man få en indikation på hur andra medlemsstater ser frågan om förbättrade

miljöregler i fördragen.

Rapporten består två delar. Den första innehåller en kortfattad "strategi för av Europa" med politiska ställningstaganden. Under rubriken "Medborgaren och EU" där miljön ett områden av grundläggande betydelse. Det anges som av sex påpekas att miljön är gränsöverskridande och att miljön rör frågan om överlevnad inte bara för utan for alla jordens invånare. Konferensen bör därför - europeer, enligt rapporten undersöka hur unionens förmåga att agera på detta område kan stärkas.

Den andra delen rapporten anger en kommenterad dagordning, där det finns av viktiga punkter avser miljön. De säger sammanfattningsvis följande: sex som Gruppen understryker allmännhetensintresse av en ökad hänsyn till de gränser som sätts av miljön och kravet på en hållbar utveckling. Miljöhänsyn på gemenskapensolika politikområden bör prioriteras. Exempel på sådanaområden är jordbruk, trafik och den inre marknaden. Bättre tillämpning i medlemsstaterna av redan beslutademiljöregler är viktig. - Konferensen bör undersöka unionens möjligheter att ageramer effektivt på miljöområdet och identifiera åtgärder som bör vidtas medlemsstaternas nivå. Flera medlemsstater är beredda att övergå från enhälliga beslut till majoritetsbeslut på områdenmed miljöanknytning. Några medlemsstater tar upp frågan om att stärka reglerna om kämsäkerhet i - Euratomfördraget.

Starkare koppling till Rio-deklaration

I regeringens skrivelse till riksdagen pekar man på två sätt att stärka miljökraven i Romfördraget: Dels bör slutsatsernafrån FN:s stora miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 om en hållbar utveckling tydligare återspeglasi fordragen. Dels bör man skärpa kravet att miljöhänsyn ska tas inom alla EG:s politikområden, som t.ex. jordbruk och trafik.

Rio-konferensens slutsatser kan främst vägas in i de inledande artiklama i Romfördraget och Maastrichtfördraget om EU:s grundläggande målsättningar.

När det gäller kravet att ta miljöhänsyn också på andra EG-områden finns sådanregel i Romfördragets miljöavsnitt. Men i praktiken visserligen redan en har det visat sig att denna regel har begränsadeffekt. Artiklar som behandlar exempelvis jordbruks- och trañkpolitiken innehåller inte heller några närmare bestämmelser om hur miljöaspektema ska beaktas. En möjlig förbättring är att införa ett miljöperspektiv i dessa artiklar. En annan möjlighet är att se till att kommissionen redovisar ordentliga miljökonsekvensbedömningar av alla de förslag på dessaområden som kan ha miljökonsekvenser.

Man kan också tänka sig att förtydliga de principer för EGzs miljöpolitik som anges i Romfördraget, t.ex. genom att införa en hänvisning till den substitutionsprincig som tillämpas i Sverige på kemikalieomrâdet innebär ungefär att den som hanterarkemikalier alltid ska sträva efter att undvika farliga kemikalier som kan ersättas med mindre farliga produkter.

God miljö medborgerlig rättighet

En fråga som kommer att diskuteras vid regeringskonferensen är att ta in en förteckning i fördragen över medborgerliga rättigheter som ska gälla inom EU. l det sammanhanget är tillgången till en god miljö en av de rättigheter kan som diskuteras.

En annan fråga som kan komma upp gäller artikel l0Oa i Romfördraget om genomförandet av den inre marknaden. Där finns dels bestämmelse att en om kommissionens förslag till harmoniseradesamordnade regler ska utgå från en hög miljöskyddsnivå, dels den omdiskuterade s.k. miljögarantin, som ger medlemsstaterna rätten att behålla strängare miljökrav för en viss vara än vad EU:s harmoniseradekrav anger.

Slutligen kommer miljöfrågor, som nämnts, in i diskussionen hur besluten om ska fattas i EU. Beslut på miljöområdet fattas i allmänhet av ministerrådet med kvalificerad majoritet. Men i vissa fall gäller krav på enhällighet för att ett beslut ska kunna fattas, t.ex. när det gäller miljöskatter och planeringsfrågor. dessafall I är det givetvis svårare att komma fram till beslut än när kvalificerad majoritet tillämpas.

Frågan om i vilka fall enhällighet ska krävas för beslut kommer troligen på upp konferensen,liksom frågan om ökat inflytande för Europaparlamentet. dag har I parlamentet bara en rådgivanderoll i sambandmed att miljöregler beslutas med stöd av artikel l30r-t. Parlamentethar alltså ingen vetorätt mot rådet i dessafall. När det gäller regler med miljöanknytning som rör den inre marknaden har parlamentet däremot en sådan vetorätt, men beslutsförfarandet har i dessa fall visat sig vara krångligt och svårarbetat.

Konsumentfrågor

På EU-nivå har konsumentpolitiken ännu inte samma bredd, djup, tradition och betydelse som den har i Sverige. Många av medlemsländerna har emellertid satsat på konsumentfrågor under lång tid och byggt upp ett starkt konsumentskydd.

Till en början handladeEG-sarnarbetet främst om att uppnå ekonomiska mål och höja levnadsstandarden för medborgarna. Konsumentema skulle gynnas bl.a. den ökade konkurrens mellan företagen som den inre marknadenskapade. genom Utbudet skulle bli större, priserna lägre och kvaliteten på produkterna bättre. Fördelarna skulle komma indirekt, och därför preciserades inte några konsumentmål EG:s i grundfördrag, Romfördraget.

Koppling till inre marknaden

Det var tidigare sällsynt att det gemensamma konsumentskyddetkunde stärkas om inte åtgärden samtidigt syftadetill att förbättra den inre marknadens funktion. En uttrycklig gemensam konsumentpolitik tillkom först genom Maastrichtfördraget 1993.

Men när handeln blir gränsöverskridandeökar också riskerna för konsumenterna när det gäller produktsäkerhet, avtalsvillkor, möjligheter att lösa tvister m.m. Därför är väl frmgerande gemensamma regler på det här området nödvändiga för ett bra konsumentskydd. Med otillräckliga regler riskerar konsumenternas förtroende för EU-samarbetet att urholkas.

När Danmark, Irland och Storbritannien kom med i EG 1973 inrättades en oberoende byrå för miljö- och konsumentskydd. 1981 omvandladesbyrån till ett generaldirektorat i kommissionen motsvarar ungefär ett departement i regeringen, med ansvar för miljöskydd, konsumentskydd och atomsäkerhet.

l mars 1995 fick så konsumentfrågoma ett eget generaldirektorat,DG XXIV. Där behandlas frågor om t.ex. allmän produktsäkerhet, leksakers säkerhet, konsumentkrediter, vilseledandereklam och prismärkning.

Vill stärka rättslig grund

Den svenska regeringen vill, enligt skrivelse 1995/96:30, stärka den rättsliga grunden för en gemensam europeisk konsumentpolitik i EU:s fördrag. Det bör framgå tydligare att det är ett överordnat mål för unionen att främja

konsumentintresset. Dessutom bör konsumentintresset tydligare vävas i

utformningen av regler också på andra områden i EU-samarbetct, menar regeringen.

3. Arbetsmarknad

Frågan om sysselsättning sätts mycket högt på EU:s dagordning. Under Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995 gavs kampen mot arbetslöshet "maximal prioritet". Arbetet för att öka sysselsättningen lyftes fram som det "huvudsakliga sociala, ekonomiska och politiska målet lör EU och dess medlemsländer".

Under 1995 har övervakningen över och samarbetetkring sysselsätmingsñågoma stärkts mellan finans- och arbetsmarknadsministrarnai EU-ländema. Dessa ministrar lade tillsammans med kommissionen fram en gemensam rapport på Madridmötet, där arbetsmarknadspolitik ses som en integrerad del av den ekonomiska politiken.

Många av rekommendationerna i rapporten ligger helt i linje med svensk arbetsmarknadspolitik. De handlar bl.a. om ökad satsning på utbildning, omläggning från passiv till aktiv arbetsmarknadspolitik och flexiblare arbetsorganisationer. Ungdomar och långtidsarbetslösa bör prioriteras, enligt rapporten, liksom jämställdhetsarbetet. En ny, gemensam rapport ska utarbetas till toppmötet i december 1996.

Svenska ambitioner

Under regeringskonferensenkommer Sverige bl.a. att driva att man inom ramen för en sysselsättningsuniøn stärker de gemensamma ambitionerna for sysselsättningenoch övervakar utvecklingen mot lägre arbetslöshet.

Den svenskaregeringen vill t.ex. att de nationella programmen för sysselsättning ges en roll som liknar den som konvergensprogrannnenhar inom ramen för EMU. Liksom i EMU bör också en regelbundenprocedur skapasför att följa upp åtgärdernai de enskilda medlemsländerna.

ll

Arbetslivsfrågor

EU har en hel del gemensamma regler som rör arbetslivets område. Skälet till det är främst den inre marknadens fria rörlighet över gränserna för arbetskraft. Beslut om sådana regler fattas i allmänhet med enhällighet. Regler som gäller arbetsmiljö beslutas dock med kvalificerad majoritet.

Alla EU-länder utom Storbritannien har enats om att utvidga samarbetet på arbetslivsområdet genom ett avtal fogat till ett särskilt protokoll till Maastrichtfördraget, det sociala protokollet. I det följande är detta benämningen på såväl protokollet som avtalet.

Regelverk för fjorton

Genom det sociala protokollet har fjorton av medlemsstaterna ett eget regelverk för att lägga fram lagförslag som rör arbetslivet. Detta regelverk gör det möjligt att lagstifta inom ett bredare fält än vad Romfördraget medger. Möjligheten att använda kvalificerad majoritet när beslut ska fattas är också utvidgad. Regler som antas med stöd av protokollet gäller inte i Storbritannien, däremot på brittiska företag verksamma i annat EU-land. Proceduren enligt det sociala protokollet tas till bara om ministerrådet har misslyckats med att fatta enhälligt beslut enligt Romfordraget.

De mål som anges i det sociala protokollet är bl.a. att främja sysselsättning, förbättra levnads- och arbetsvillkor, skapa ett fullgott socialt skydd och främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

Majoritet ibland, enhällighet ibland

På följande områden kan, enligt protokollet, beslut fattas med kvalificerad majoritet: arbetsmiljö, arbetsvillkor, information och samrådmed arbetstagare, jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, åtgärder för långtidsarbetslösa. - Dessa beslut gäller minimiregler, som inte ska hindra de berörda medlemsländerna att behålla och införa strängare regler.

Enhällighet ska fortfarande gälla vid beslut inom följande områden: social trygghet och socialt skydd för arbetstagare, -

skydd för arbetstagare när anställningsavtal upphävs, - - representationoch kollektivt tillvaratagande av arbetstagaresintresseninkl. medbestämmande, - anställningsförhållanden för medborgarefrån länder utanför EU, - ekonomiska bidrag till sysselsättningsfrämjandeåtgärder.

Länderna har i protokollet enats om att inte införa regler på EU-nivå i frågor om löner, föreningsrätt och rätten att vidta stridsåtgärder.

Genom det sociala protokollet har kommissionen en skyldighet att samrådamed arbetsmarknadens parter innan den lägger fram förslag till regler på nya arbetslivets område. Parterna har nio månader på sig att försöka lösa frågan genom kollektivavtal på Europanivå. En medlemsstatkan dessutom överlåta åt arbetsmarknadens parter att införliva regler kollektivavtal. genom

"Bör bli bindande för hela EU"

Den svenska regeringen menar att det ligger i svenskt intresse att höga krav på arbetslivets område värnas i det europeiska samarbetet minimiregler, och genom att alltför stora skillnader mellan ländemas lagstiftning undanröjs. Den svenska inställningen är därför att bestämmelsernai sociala protokollet bör bli bindande för hela EU.

Sverige kommer att arbetaför att det sociala protokollet integreras i eller ersätter det avsnitt i Romfördraget som handlar om arbetslivsfrågor eller socialpolitik, som det kallas i fördraget. Det kan också bli aktuellt med omarbetningar, förbättringar, strykningar och preciseringar i respektive texter i såväl protokollet som fördraget.

Britter avviker

Också en majoritet av de andra medlemsländerna är positiva till att sociala protokollet blir en del av fördraget. Storbritannien är emellertid sådan emot en lösning, eñersom man anser att den skulle minska konkurrenskrañen.

Sverige värnar om svensk modell

Sverige är dessutompositivt till att arbetsmarknadens parter och kollektivavtalen ges en starkare ställning såsomhar manifesteratsi sociala protokollet. -

De övergripande målen för EU-arbetet på arbetsrättens område, menar regeringen, ska vara att värna om den svenska modellen på arbetsmarknaden och att föra fram partemas och kollektivavtalens betydelsefulla roll på den europeiska arbetsmarknaden.

Stadga ersätter protokoll

Slutligen kan nänmas att man i den rellexionsgrupp som förberett regeringskonferensen har diskuterat möjligheten att införliva den europeiska sociala stadgan i fördraget. Sannolikt åsyftas EG:s sociala stadga inte Europarådets. Den kan sägasvara föregångaren till det sociala protokollet och antogs elva medlemsländer1989. Stadgan är en politisk avsiktsförklaring, som av inte är juridiskt bindande. För att kunna genomföra delar av dess mål tillkom det sociala protokollet.

En svensk ståndpunkt här kan sägas vara försiktigt positiv, men frågan behöver utredas ytterligare. Ett införlivande av den sociala stadgan i fördraget ersätter inte ett införlivande överenskommelsen till det sociala protokollet. av

Jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män hör till de frågor den svenska regeringen prioriterar i EU-arbetet. Mycket ambitionerna kan uppfyllas av utan att ändra i EU:s fördrag. Det handlar framför allt om politisk vilja i medlemsländerna för att få till stånd nödvändiga direktiv eller komma överens om samarbete i övrigt på jämställdhetsområdet.

Romfordragets artikel 119 om lika lön för lika arbete är viktig utgångspunkt en för EUzsjämställdhetsarbete.Artikeln har genom EG-domstolenspraxis getts en förhållandevis vid tolkning.

Den har också preciserats genom ett antal detaljregler direktiv - - som grundar sig på andra artiklar i fördraget. Dessa gäller lika lön for lika och likvärdigt

arbete, likabehandling i arbetslivet anställning, yrkesutbildning, befordran och

arbetsvillkor och i socialtörsäkringssystemen samt skydd for gravida kvinnor

och ammandemödrar.

En ytterligare grund för att skapa jämställdhetsregler finns i dag i nya avtalet om regler på arbetslivets område, det s.k. sociala protokollet se kapitel

Arbetslivwågor.

Aktuellt från olika utgångspunkter

Jämställdhet har aktualiserats med olika utgångspunkter inför regeringskonferensen.I reflexionsgruppen har man konstaterat att konferensen

måste ta upp frågor är relevanta för som vanliga människor. Jämställdhetmellan kvinnor och män är i högsta grad en sådanfråga. Ett syfte med fördragsändringar

vore att höja jämställdhetsfrågomas status eller att tydliggöra dem.

Ett viktigt problem som troligen ligger bakom olika förslag kommit - som upp i sambandmed retlexionsgruppensdiskussioner är att många beslut fattas på - som olika områden i EU kan påverka möjligheterna att uppnå jämställdhet mellan

könen antingen positivt eller negativt beroende på hur besluten utformas. De

områden som är mest aktuella är sysselsättning och tillväxt, utbildning och arbetslivsfrågor områden där samarbetetväxer. -

I dag finns inga krav på att jämställdhetseffekter olika av gemensamma beslut ska analyseras.Gör man en sådananalys timer man t.ex. att kommissionens så viktiga vitbok om tillväxt, sysselsättningoch konkurrenskraft innehåller en rad förslag som skulle kunna motverka jämställdhet.

Jämställdhet centralt mål

Regeringen redovisar i sin skrivelse till riksdagen att Sverige vill göra mellan kvinnor och män till ett centralt mål för hela EU. Sverige jämställdhet Romfördraget för klargöra att järnställdhetsperspektivet måste vill också stärka att beaktas i alla gemenskapens aktiviteter s.k. mainstreaming.

bl.a. kunna innebära att ett jämställdhetsperspektiv alltid finns med Detta skulle analysprocess föregår ett beslut eller en åtgärd. På så sätt kan i den som för kvinnor respektive män beslutet redas ut fullt ut innan det konsekvenserna av klubbas.

kunskaper kvinnors och mäns skilda villkor i familj och För detta krävs om ordentlig analys jämställdheten bidrar till att man studerar ett samhälle. En av och kan förhindra att beslut fattas som kan komma att öka ämne mer nyanserat negativa konsekvenser för kvinnor. Det handlar här inte i segregationen och ge hand individen rättigheter, utan snarare om att göra första om att ge nya på alla relevanta områden fullödiga och därmed starkt ministerrådets beslut mer bidra till göra hela unionens politik mer jämställd. att

Domstolen kan ges ökad roll

har jämställdhet eller likabehandling också aktualiserats i I reflexionsgruppen - diskussioner rättigheter för individen eller en generell rätt samband med om nya Sådana regler i fördraget skulle innebära att domstolen kan till jämställdhet. vilka jämställdhetsåtgärder kan förenliga med fördraget komma avgöra som anses och vilka som inte är det.

skulle främja jämställdhet att föra över det sociala En viktig åtgärd som vore kapitel Arbetslivsjiågor till Romfördraget. För detta fanns brett protokollet se stöd i reflexionsgruppen.

Handikappfrågor

EU har ingen kompetens att besluta i frågor rör handikappolitik. som Det beror på att de flesta medlemsländer betraktar handikappolitiken som en nationell fråga och därför inte har funnit anledning att samordna den med

övriga länder.

Samtidigt har många EU-beslut betydelse för funktionshindrade. Varje gång det

läggs förslag till nya regler för produkter, och varje gång frågor om Standardiseringoch teknisk utveckling behandlasinför beslut i EU, kan aspekter

som berör personer med funktionshinder finnas med. Också de gemensamma regler som finns för den inre marknadensövriga "friheter" tjänster, kapital och personer kan påverka derassituation.

Dessutom påverkar utfommingen EU:s olika för utbildning, utbyte, av program stöd och verksamhet av olika slag funktionshindradesmöjligheter delta i dessa att på lika villkor med andra. Många menar att bristen på bestämda regler om tillgänglighet för funktionshindrade leder till diskriminering.

Beakta handikappaspekter i alla beslut

Reflexionsgruppen har diskuterat olika lösningar för att undvika diskriminering.

En lösning, som föreslagits Sverige, är slå fast handikappaspekter av att att ska beaktas i alla relevanta EU-beslut. Gemensammaregler, program, m.m. bör

utformas så att tillgängligheten för personer med funktionshinder säkras. Man kan undvika att nya hinder för funktionshindrade skapasi onödan.

En annan lösning som diskuterats i reflexionsgruppen är att införa en diskrimineringsklausul i Romfördraget, som förbjuder diskriminering på grund av bl.a. funktionshinder. Man måste emellertid noga överväga vilka ekonomiska,

verksamhetsmässigaoch rättsliga konsekvenser inte minst vad gäller den kompetens som överlämnastill gemenskapen - en sådanregel skulle få.

Strukturfonder/

regionalpolitik

EU:s huvudsakliga verktyg för att bedriva regional- och strukturpolitik är de s.k. strukturfondema. De omfattar omkring en fjärdedel av EU:s budget. De regler i dag gäller för fonderna löper ut 1999. gemensamma som innebär översyn under alla omständigheter måste göras inför en Det att en verksamhetsperiod med början år 2000. ny

Erfarenheterna från den senaste omarbetningen vid handen att det även i ger på minst år. Följaktligen skulle arbetet med nya normalfallet är en process ett regler för strukturfondema behöva påbörjas under första halvan av 1998.

Utvidgat EU ändrar förutsättningar.

uppenbart förutsättningarna för regional- och strukturpolitiken i EU i Det är att hög grad kommer påverkas medlemmar i Central- och Östeuropablir att om nya medlemmar. Därför kommer sannolikt systemet med strukturfondema att behöva

över tidigare än vad som armars vore nödvändigt. ses

länder är aktuella för medlemskap har en låg BNP per capita i De som förhållande till nuvarande medlemsländer. De flesta av de nya länderna skulle förmodligen, enligt dagens regler, i sin helhet bli s.k. mål l-områden, d.v.s. de berättigade till det omfattande regionalstödet inom EU. Utan skulle vara mest några ändringar i reglerna skulle därigenom konsekvenserna för EUzs budget bli

stora.

Oenigt vad som bör förändras om

tämligen inom EU att förändring i systemet blir Enigheten är stor om en nödvändig vid utvidgning. Men vilket slags förändringar som behövs råder det en sannolikt delade meningar Man kan tänka sig att länder som får mer från om. budgeten i bidrag än de betalar in har uppfattning än länder som är en annan nettobidragsgivare.

Tänkbara förändringar vore: slopa ett eller flera regional- och strukturpolitikens sex mål, - att av skärpa villkoren för att kvalificera sig för olika stöd t.ex. höjd BNP-gräns - att för stöd enligt mål 1,

restriktivare utbetalning av medel under de olika målen. -

Kombinationer av dessa,liksom ytterligare alternativ, är naturligtvis tänkbara. En möjlig arbetsgång är att man under regeringskonferensenlägger fast vissa grundläggande förutsättningar för att reformera strukturfonderna, och att man utifrån dessasedanarbetarfram ett nytt regelverk under 1998/1999.

EMU

Reglerna for den ekonomiska och monetära unionen, EMU, och processen fram till dess tredje etapp, då bl.a. en gemensam valuta och en gemensam centralbank ska införas, finns angivna i EU:s fördrag. Det finns en noga enighet bland medlemsländerna om att EMU-frågorna inte ska tas upp stor under regeringskonferensen.

regeringens skrivelse till riksdagen inför regeringskonferensen sägs också att l Sverige inte eftersträvar någon förändring regelverket for EMU. Sverige deltar av nu fullt ut i EMU:s andra etapp.

Deklaration om tredje etappen

skrivelsen hänvisas samtidigt till deklaration avgavs från svensk sida I en som förhandlingarna medlemskap. Den säger att ett slutligt under om ställningstagande till övergången från andra till tredje etappen av EMU "kommer i ljuset den fortsatta utvecklingen och i enlighet med bestämmelserna att göras av i fördraget".

samband med förhandlingarna klargjordes också att det är Sveriges riksdag som I ska ställning i frågan Sveriges deltagandei tredje etappen av EMU. ytterst ta om

oktober 1995 tillsatte regeringen utredning som ska analysera for- och I en nackdelar med ett svenskt deltagande i tredje etappen av EMU.

Jordbruk

På inget annat område har den politiska samordningen inom EU gått så långt som inom jordbruket. Här är överstatligheten i praktiken genomförd. Samtidigt har behovet av att reformera jordbrukspolitiken växt sig allt starkare. Detta är en av de stora och komplicerade frågorna för EU under kommande år.

EU:s jordbrukspolitik CAP Common Agricultural Policy utformades för cirka 40 år sedan. Syftet var att göra jordbruket konkurrenskraftigt, att garantera jordbrukama skäliga inkomster, att stabilisera marknaden, att trygga livsmedelsforsörjningen och att ge konsumenternalivsmedel till rimliga priser.

Fyra grundbultar

Det fanns fyra grtmdbultar i strategin: - en gemensam marknad, gemensamma priser, en gemensam finansiering, - - en gemensammur gentemot övriga länder.

För att upprätthålla politiken krävdes ett batteri åtgärder, till exempel tullar, av interna prisstöd, importavgiñer och exportsubventioner.

Politiken var framgångsrik så till vida att lönsamhetenoch inkomsterna steg. De tidigare underskotten förvandlades nu till överskott, vilket skapade problem. nya En reform blev nödvändig till följd av höga priser, miljöstömingar och ett svåröverskådligt system med en omfattandebyråkrati.

Reformer inleddes 1992

1992 års CAP-reform innebar att priserna sänktes, till att börja med på bl.a. spannmål och nötkött. Jordbrukarnakompenseradesmed direkta arealbidrag och djurbidrag. I reformen ingick också att lägga del marken i träda. en av

I dag svarar CAP for ungefär 46 procent av EU:s budget, eller 37 miljarder ecu ca 315 miljarder kronor. Nära hälften av lagstiftningen inom EU rör jordbruksomrâdet. För svensk del omfattar lagstiftningen cirka 20.000 sidor text.

"Klart otillräcklig reform 1992"

Enligt svensk bedömning är 1992 års CAP-reforrn klart otillräcklig. Jordbrukspolitiken är samhällsekonomiskt dyrbar, den utgör en stor budgetbelastning for EU och medlemsländerna och den är svår att överblicka och kontrollera, menar regeringen.

Det är motiverat att reformera CAP redan av dessa skäl, enligt den svenska regeringen. Till detta kommer två viktiga yttre faktorer:

Utan reform blir det svårt att leva upp till internationella överenskommelser - en for världshandelsavtaletGatt och VärldshandelsorganisationenWTO. inom ramen

Hur jordbrukspolitiken ska utformas när EU utvidgas österut är en nyckelfråga. -

Stöder östutvidgningen

Sverige stöder EU:s östutvidgning. I de tio länder som är aktuella svarar jordbruket för 27 procent av sysselsättningen 9,5 miljoner människor. Hur denna sektor ska anpassas till EU:s inre marknad är en av de stora stötestenama, eftersom strukturen ser helt annorlunda ut.

Kandidatländema har i allmänhet en betydligt lägre prisnivå än i EU, men utgifterna for livsmedel är ändå tung post for hushållen. Ett inträde i EU:s en jordbrukspolitik skulle betyda en orimlig matprishöjning for dessa gemensamma länder.

Samtliga länder i Central- och Östeuropa privatiserar och genomför andra reformer i sina jordbrukssektorer. Processen går långsamt, men bedömningen är ändå att det finns goda utvecklingsmöjligheter for jordbruksproduktionen i dessa länder.

Också kommissionen vill förändra

I december 1995 presenterade kommissionen rapport. Där konstateras att CAP en måste förändras oavsett om utvidgningen kommer till stånd eller inte.

Kommissionen skisserar tre alternativa strategier för CAP:

I "status quo-m0dellen" ansluts de central- och östeuropeiskaländerna till ett oförändrat CAP. Den bedöms möjlig strategi, men avfärdas med som en motiveringen att det inte är långsiktigt stabil, bland annat med tanke på Gatt. Enligt svenska analyser skulle EU:s kostnader öka med mellan 9 och 20 miljarder ecu 75-170 miljarder kronor.

I en "Radical Reform" förutsätts att prisstöden - avvecklas så att världsmarknadspriser blir gällande på den inre marknaden. Produktionsbegränsningar, kvoter och djurbidrag awecklas. Inkomststöd eller ersättning för miljöåtgärder kan dock utgå till jordbruket.

I ett "melIanaltemativ" presenteras fortsättning - en på 1992 års CAP-reform. Prisstöden sänks För att krympa prisgapet mellan EU och de central- och östeuropeiska länderna. Kompensationsbidrag betalas ut. Produktionsbegränsningarkan tillämpas.

Kommitté utarbetar svenska förslag

Före 1990 hade Sverige en jordbrukspolitik i sina huvuddrag som liknar EU:s. Genom 1990 års jordbruksrefonn skulle det gamla regleringsoch subventionssystemetavvecklas. Denna reform är i huvudsak vägledande for det svenskalångsiktiga agerandet även i fortsättningen. En parlamentarisk kommitté har till uppgift att lämna ett samlat förslag till reformer i syfte att marknadsorientera, miljöanpassa och avreglera EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Analyser tas fram

Med sikte på regeringskonferensenarbetarJordbruksdepartementet med att ta nu fram konkreta analyser och förslag på hur CAP ska ändras för att östutvidgningen ska bli möjlig, till exempel när det gäller avveckling eller begränsning av kvotanvändningen och i vilken takt och vilken ordning utvidgningen ska ske.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennya gymnasieskolan hur gâr det U. . - Samverkansmönster i FoU-finansieringen. U. . Fritid i förändring. . C. Omkön och fördelning av fritidsresurser. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför . regeringskonferensen 1996.UD. Politikomrâden under lupp. Frågor om EU:s första . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. Ett âr medEU. Svenska statstjänstemäns . erfarenheter av arbetet i EU, UD. Av vitaltintresse. EUzs utrikes- och . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD.

KUNGL. BlBL.

1996 -02-01

STOCKHOLM

Statens

offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Vembestämmer vad EU:sinternaSpelregler inför regeringskonferensen 1996.4 Politikomrâden underlupp.Frågor om EU:sförsta pelareinförregeringskonferensen 1996.5 Ettár medEU.Svenska statstjänstemäns erfarenheter arbeteti EU.6 av Av vitalt intresse. EU:sutrikes-och säkerhetspolitik införregeringskonferensen, 7

Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan hurgårdet l Samverkansmönster i FoU-finansieringen. 2

Civildepartementet Fritidi förändring. Omkön och fördelning av fritidsresurser. 3

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-2050 21, TELEFON 08-690 90 90

ISBN 91 -38-20157-7 ISSN 0375-250X