Röster om EU:s regeringskonferens : hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare : en sammanställning från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

RÖSTER OM EU:s

regeringskonferens

- hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare

SBM En från EU 96-kommittén sammanställning

O CC 90%.

än

w Statens offentliga utredningar

WRG 1995:77

W Utrikesdepartementet

Röster EU:s

om

re geringskonferens

hearing med organisationsföreträdare,

-

debattörer och forskare

En sammanställning från IEU 96-kommittén

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietstörvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20008-2 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

OFFENTLIG HEARING Syfie Samlandekontra särskiljande frågor

KONSTITUTIONELLA FRÅGOR Offentlighet Subsidiaritet Utvidgning EU:s demokratiska legitimitet Maktbalanser inom EU Förenkling av tördragstext och beslutsprocedurer Utträdesparagraf Medborgarskapoch nordiskt samarbete

SAKFRÅGOR

BILAGA Listor över medverkandeorganisationer, debattöreroch forskare

OFFENTLIG HEARING

EU 96-kommittén arrangeradeden 22-23 maj 1995 sin första offentliga hearing. Det övergripande ämnet var de konstitutionella spelreglernainom EU. Det gällde institutionella konsekvenser av den nu genomförda utvidgningen av medlemsstater och eventuella framtida utvidgningar, beslutsformema och den framtida integrationsprocessen; det gällde allmänt EU-institutionemas ställning, öppenhet och demokrati på det europeiska planet och förhållandet mellan stora och små stater. Det handlade sammanfattningsvis om viktiga aspekter av nästasteg i EU:s utveckling; en utveckling som Sverige för första gången har direkt möjlighet att påverka.

Hearingen, som hölls i andrakammarsaleni riksdagshuset i Stockholm, öppnades av kommitténs ordförande Björn von Sydow. Han informerade om EU 96kommitténs syfte och arbetssättsamt gav en kort belysning av bakgrundentill och förutsättningarna för EU:s regeringskonferens. Själva hearingen inleddes så med ett panelsamtal på temat Perspektivpå Sverige och EU:s vägval. Medverkande var Jens-Peter Bonde, Ulf Dinkelspiel, Marit Paulsenoch Olle Wästberg.

Därefter följde tre Sessioner,där ett tjugotal företrädare för olika organisationer gavs tillfälle att utifrån sina utgångspunkter i inlägg belysa problem och möjligheter som aktualiseras av regeringskonferensen. Temat var Svenska intressen och 1996 års regeringskonferens. Ett brett spektrum av Organisations-Sverige var representerat. Förutom de mer etablerade intresseorganisationema återfarms organisationer och nätverk som arbetar med bland annat fred, miljö, religion, invandrarfrågor, alkoholdroger, samiska frågor och utbildning. Utöver dessaaktivt medverkandeorganisationer hade ytterligare ett trettiotal organisationer, ett antal myndigheter samt medierna inbjudits att närvara vid hearingen och därmed få tillfälle att informera sig om förberedelserna inför regeringskonferensen och delta i frågestundema.

Som sista programpunkt medverkadeforskareunder rubriken Det nödvändiga och det möjliga. Där presenteradestatsvetare, historiker och jurister utifrån sina vetenskapliga utgångspunkter och aktuella kunskapsfronter vad som borde

uppmärksammasfrån svensksida inför regeringskonferensen.Medverkande var Ulf Bemitz, Pär Hallström, Magnus Jerneck.Mikael af Malmborg, Olof Ruin och Fredrik Sterzel. Hearingen avslutadesdärefter med en frågestund.

Inom ramen för hearingenarrangerades kvällen på den 22 maj i ABF-husets Katasal en debatt for allmänhetenkallad Det öppna samtalet. Det var det första i en serie regionala möten arrangerade av EU 96-kommittén. Mötet samlade ett sextiotal åhörare, som kunde ställa frågor till medlemmar i kommittén.

Syfte

Syftet med den här sammanställningen är att redovisa de problemställningar och synpunkter som framkom under hearingen.Flera av de frågor som togs upp har även tidigare framkommit i den allmänna debatteneller annat sätt aktualiserats under kommitténs arbete. De organisationer som framträdde under hearingen har skilda villkor vad gäller åsiktsbildning och närhettill frågan om 1996års regeringskonferens.Medan vissa tog sin utgångspunkt i mer allmännaståndpunkter om EU utifrån sin organisations intressen ibland knappast föremål för någon bredare diskussion inom organisationen, fanns organisationer exempelvis LRF, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, SAF, SverigesKristna Råd som redan hade skaffat sig en utarbetad plattform med ställningstaganden till regeringskonferensenoch EU :s framtida utveckling. Skillnaderna beror såväl på intresseinriktning och resursersom på inställningen till [EU-medlemskapetbland medlemmarna.

Tyngdpunkten i sammanställningenligger på organisationsföreträdarnasframförda åsikter, men nedslagkommer även att göras bland paneldebattöreroch forskare.

Det bör observeras att de ståndpunkter kring EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik med undantag for frågan om vetorätten och Ekonomiska och monetära unionen, EMU, som var uppe till diskussion under hearingen inte redovisashär. Detta kommer att göras av EU 96-kommittén i november—december 1995. Dessa båda områden ligger utanför hearingensövergripande ämne, det vill

säga konstitutionella Spelregler.Inte heller de åsikter som ventilerades under den offentliga debatten kvällen den 22 maj faller utom i något ensktaka fall - inom ramen for denna sammanställning.

Underlagettill sammanställningen utgörs av förda anteckningar, i förekommande fall inlämnadeskriftliga presentationermindre än hälften av de medverkandehar lämnat sådana och annat relevant material exempelvis uttalanden och program. Eftersom hearingen fokuseradepå de konstitutionella frågorna behandlar den här skriften sakfrågoma till exempel miljö- och konsumentfrågor i begränsad - omfattning. Sammanställningen gör inte anspråk fullständighet, men försöker fånga huvuddragen i materialet och inläggen.

Samlande kontra särskiljande frågor

Vissa frågorståndpunkter som framfördes under hearingen var av samlande karaktär, det vill säga de föreföll vara gemensamma för flera aktörer och okontroversiella för de övriga vad som av organisationsföreträdarna uppfattades som genuina svenska intressen.Andra synpunkter däremot var mer särskiljande och gav upphov till debattoch skillnader i argumenteringfrån olika intressenoch åsiktsinriktningar.

Vilka frågor ansåg man då att Sverigebör driva under regeringskonferensen1996 Framför allt tre frågor utgjorde en gemensam nämnare mellan deltagama, nämligen offentlighet, subsidiaritet och EUss utvidgning. Däremot framkom mer eller mindre särskiljandeåsikter om hur den demokratiskalegitimiteten skafärslärkas inom EU, maktbalanserna, fördragstextens tydlighet, beslutsprocedurerna, EUmedborgarskapetoch möjligheten att införa en urträdesparagraf

I det följande kommer huvuddragen av argumentationen kring dessa frågekomplex att presenteras. Slutligen görs ett kortfattat sammandrag av vissa sakfrågor som togs upp vid hearingen av organisationsföreträdare.

KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

offentlighet

Uppfattningen att offentligheten inom EU bör utvecklas med den svenska traditionen som förebild var ett genomgående tema i inläggen från organisationsföreträdarna. Det var även uppenbart att de flesta kopplade samman frågan om offentligheten med öppenhet och ibland även använde begreppen synonymt. Detta visar hur sammanflätadoffentlighet uppfattas vara med demokrati och att den ytterst anses röra demokratins möjligheter att fungera. Om medborgarna inte i tillräckligt stor utsträckning får insyn i politiska och administrativa beslutsprocesserundergrävsbåde den demokratiskakontrollen och förmågan nu fri åsiktbildning.

Birgitta Kruse från SvenskaJoumalistförbundet hävdadeexempelvis att Ja-sidan inför folkomröstningen lovade att offentlighet skulle vara den princip som gäller inom EU. En del har visserligen redan uppnåtts, men mycket återstår. Offentlighetloffentlighetsprincipen bör bli en profilfråga för Sverige, menade Kruse. Vi bör se till att en laglig traktatstext presenteras för regeringskonferensen 1996 om ökad öppenhet. Kruse betonade att detta inte enbart är en fråga för journalister. Öppenhet är viktigt och har med trovärdigheten att göra. Om inte detta uppnås glider vi politikerförakt.

Mats Hårsmar från Sveriges Kristna Råd en organisation som representerar 23 av Sveriges kyrkor och samfund; ortodoxa, katolska, lutherska och frikyrkliga konstaterade att mellanstatlighetentycks behöva ett visst mått av förhandlingar och sekretess för att fungera. Trots detta förordar SverigesKristna Råd öppenhet. Det offentliga samtalet är en omistlig del av demokratins funktion, enligt rådet.

Även bland paneldebattöremafarms en stark uppslutning for offentlighet och öppenhet. Olle Wästberg uttryckte sin syn på följande sätt: Förutsättningarna för ett politiskt och sakligt ansvarförhållande är att EU ska kunna genomlysas. öppenheten måste bli långt större. Handlingar bör

offentliga inte annat direkt beslutas och sådana beslut om vara om hemligstämpel måste också kunna överklagas. Öppenhetensandra pelare måste genomföras. Sverige måsteockså förberedasig på meddelarskyddetden strid inför EG-domstolen som någon gång kommer kring den svenska offentlighetsprincipen.

Jens-Peter Bonde presenteradeå sin sida ett dokument med elva förslag för att öka genomlysningen och öppenheten inom EU-systemet.Det kan sessom ett konkret för att införa den princip öppenhet som nämns i Europaparlamentets program om resolution 21 1.919A.

Sammanfattningsvis tycks offentlighet och öppenhet vara ett demokratiarv som företrädare för både gamla och nya folkrörelser ser som en av hömstenarna i vår representativademokrati. Offentlighetsprincipen kan bli en framgångsrik export till EU, det är viktigt att den inte bara blir en deklaration eller uppförandekod men Hearing-deltagama framhöll att det krävs rättsligt bindande regler och en ständig kontroll av tillämpningen.

Subsidiaritet

Frågan om subsidiaritetsprincipen att besluten inte ska fattas på högre politisk nivå än nödvändigt drevs med viss fennitet av flera medverkande.De ivrigaste förespråkamaför denna princip var Svenska Kommunförbundet,företrätt av Håkan Gustafsson,och Landstingsförbundet, som representerades Monica av Sundström och Lars Öhrman. De båda förbunden vill se ett förtydligande Landstingsförbundet eller en konkretisering Kommunförbundet av subsidiaritetsprincipen vid översynen 1996.Det ska klart framgå att principen ska gälla också förhållanden inom respektivemedlemsstat, det vill säga i fördelningen mellan nationellt, regionalt och lokalt. Eftersom subsidiaritetsprincipen inte ska tillämpas på områden där EU har så kallad exklusiv kompetens ensamrätt att fatta beslut är det enligt Landstingsförbundet på områden med blandad kompetens mellan EU och medlemsland som ett ökat lokalt och regionalt inflytande blir aktuellt.

Kommunförbundet var mer tveksamt än Landstingsförbundettill att låta brott mot subsidiaritetsprincipen prövas av EG-domstolen. Kommunförbundet var oroat över utsikterna att låta EU ta ställning till frågor som decentraliseringsgrad, servicegrad, avgifter etc, vilket kan följa som en konsekvens av domstolsinflytande över medlemsstaternasinre organisation.

Landstingsförbundetansåg sin å sida att det är angelägetoch möjligt att finna en väl avvägd traktatsmässiglösning dennafråga, trots risken att domstolen efter prövning faller avgöranden som ur svensk synpunkt kan uppfattas som inskräkningar i den regionala självstyrelsen.

Kommunförbundet har även i annat sammanhang krävt en utredning av konsekvenserna av en juridisk kontroll av subsidiaritetsprineipen.

Marit Paulsen såg subsidiaritetsprincipen som en av de viktigaste frågorna inför regeringskonferensen.TCO:s företrädareförordadeprincipen att beslut fattas där problem kan lösas. Företrädarenför Unga Européer, Alexander Tham, satte in subsidiaritetsprincipen här kallad närhetsprincipen i en vision om kommande - maktdelning, där varje nivå är suverän: Besluten tas på lämpligaste lägsta nivå. Federalism får därför, i det europeiska perspektivet, ett nära sambandmed närhetsprincipen, som den uttrycks i Unionsfördraget.

Olof Ruin uppehöll sig i sitt anförandevid subsidiaritetspricipenshistoriska rötter, innehåll, juridiska och politiska dimensioner samt något om vilka opinioner som driver subsidiaritetsprincipen.Ruin manadedock till en viss försiktighet för ett litet land som Sverige att driva subsidiaritetsprincipeni EU. Små stater kan löpa speciella risker om de stora staterna i subsidiaritetens namn upprättar detaljerade listor över hur beslutskompetensen ska fördelas. Resultatetkan bli en avreglering på EU-nivån inom exempelvis miljöområdet.

Utvidgning

Frågan om att utvidga EU och ta med nya medlemsstater från Öst- och Centraleuropa kommer att påverka revisionen av grundfordragen vid regeringskonfcrensen 1996. Frågan är principiellt viktig för EU:s framtida utveckling. Eventuella utvidgningar kommer att få direkta konsekvenserför hela FU-systemet: struktur, arbetssätt och verksamhet.

EU :s utvidgning visade sig vara ytterligare en fråga av samlandekaraktär bland de medverkandevid hearingen.Flera talade starkt for en utvidgning, medanandra exempelvis de fackliga organisationerna inte alls presenterade någon - uppfattning i frågan.

För de närvarande fredsorganisationerna, företrädarna för de kristna rörelsernaoch de europeiska federalisterna framstod utvidgningsperspektivet som en del av visionema om ett fredens Europa. Samtidigt fanns en rädsla bland vissa forespåkareför att en utvidgning skulle kunna öka det politiska avståndettill och minska solidariteten med andra delar av världen, exempelvis Afrika och tredje världen över huvud taget.

Andra organisationergjorde den mer pragmatiska bedömningen att en utvidning kommer att ske inom ett antal år. Detta gällde exempelvis SAF och LRF. SAF:s företrädareStellan Artin var liksom flera andramedverkande övertygad om att - jordbruks- och regionalstöden behöver reformeras med tanke på utvidgningen österut: nivåerna måste sänkas. Hans Jonsson från LRF varnade däremot for att alltför hårt koppla utvidgningen till EU:s jordbrukspolitik. Vi behöver inte vara rädda for de östeuropeiska marknaderna, menade Jonsson. Visserligen krävs Övergångsbestämmelser for nytillkomna öst- och centraleuropeiskaländerPortugal fick sju år, men i ett längre perspektiv kommer efterfrågan på jordbruksprodukter att öka beroendepå kraftig befolkningstillväxt och förändradekonsumtionsmönster exempelvis i Kina. Svenskabönder måste vara bereddapå både nedskärningar av bidragsnivåer och anpassningtill strukturforändringar, var budskapetfrån LRF.

Ulf Dinkelspiel såg utvidgningen som den helt övergripande och avgörandefrågan.

lO

EU får inte förbli ett västligt Europa, ansågDinkelspiel. Ett Europa i harmoni är det den viktigaste målsättningen, och detta kräver en utvidning med stater i centralaoch östra Europa. Ulf Dinkelspiels budskap var att en utvidgning inte bara kräver anpassning från kandidatländema; den kräver även anpassningfrån det nuvarandeEU, det vill säga också från oss i Sverige.

Olle Wästberg såg vissa problem med en utvidgning och varnade for att ett EU med så många medlemmar som det kan bli fråga om försvårar en fördjupning av samarbetet.

Bland forskarna var det främst historikern Mikael af Malmborg som problematiserade utvidgningen österut. Han pekade på de öst- och centraleuropeiska ländernas negativa erfarenheter av överstatlighet. Dessa erfarenheter kan skapa en grogrund för nationalism och göra det svårt för nya unionsmedborgare att finna en gemensam identifikation med det övriga EU.

EU:s demokratiska legitimitet

De medverkandei hearingen visade en samsyn i uppfattningen att det råder en bristfällig demokratisk ordning inom EU. Det farms även en medvetenhet om att frågan är komplex. Anna Lidén från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet beskrev på följande sätt en frustration inför bristen på demokrati: Men i EU finns ingen representativdemokrati där vi med allmänna val som redskap kan och förväntas utkräva ansvar. EU är en hybrid där vi folket som röstar inte kan utkräva ansvar. Besluten fattas där ansvar inte finns, och där ansvar kan utkrävas i vår egen riksdag och regering kan man inte - fatta beslut. Man är med och diskuterar och påverkar, och man kan två sina händer när besluten går en annan väg.

En överväldigandemajoritet ansåg att en viktig ingrediensi arbetet för att göra EU mer demokratiskt är att stärka offentligheten inom unionen se ovan.

En skeptisk inställning till överstatlighetoch till en utveckling av EU i mer federal riktning kunde skönjashos flera medverkande.Företrädare för LO och TCO kunde

ll

exempelvis vittna om sina erfarenheter från medlemskapeni Europafacket, en organisation som är starkt federalistisk. LO och TCO har där försökt dämpa de mest federalistiska tongângama i resolutionstexter. Gudmund Larsson från LO var dock inte främmande för att överstatligheten på sikt kan bli mer accepterad, eftersom det finns ett sambandmellan sakfrågor och institutionella lösningar.

Den mest ivriga förespråkaren för en utveckling av EU i federalistisk riktning var Unga Européers Alexander Tham. För att öka insynen är det önskvärt att samarbetsområdenai andra och tredje pelaren överförs till den överstatliga beslutsordningen,menadeTham, som också ansåg att Europaparlamentetmåste ges lagstiftande makt. På längre sikt vill Unga Européer ersätta ministerrådet med ett regionalt representerat organ. Detta för att förverkliga folkens Europa inte statemas Europa.

Även Olle Wästberg ville ett Europaparlamentmed ökade maktbefogenheter. se Kommissionen måste enligt hans uppfattning bli ansvarig inför parlamentet. Ministerrådet borde fungera som en senat en första kammare i ett reformerat - Europaparlament.

Majoriteten vid hearingen var dock förespråkareför mellanstatlighet och ville att tyngdpunkten i den demokratiska legitimiteten ska ligga hos de folkvalda nationella parlarnenten. Detta till trots såg man vissa möjligheter att stärka Europaparlamentets ställning utan att för den skull ge det lagstiflningsmakt och därmed öka överstatligheten i systemet. Följande förslag till förändringar av Europaparlamentets ställning framfördes: initiativrätt rätt att lägga fram förslag kontrollmakt i likhet med den svenskariksdagen bättre samarbete med de nationella parlamenten förenkling och förbättring av beslutsprocessemaingen begriper hur parlamentet jobbar.

Jens-Peter Bonde presenterade också i dennafråga ett digert åtgärdsprogram med 25 punkter för att stärka demokratin inom EU. Programmet, A Democratic Reform, hade bland andra Danmark som förebild.

Ett problem som framkom i flera inlägg från organisationsföreträdare var svårigheten att skapa kanaler för inflytande till makthavarna i EU. Traditionella, upptrampadenationalstatligakontaktvägar är fortfarande de dominerande, menade man. Det visade sig finnas stora skillnader i förutsättningarna för tillträde till EU-systemet mellan resursstarka organisationer exempelvis LRF, Svenska Komunförbundet och Landstingsförbundet och resurssvaga organisationer exempelvis handikapporganisationer och nykterhetsorganisationer. Den gemensamma uppfattningen hos folkrörelsema var emellertid att de har viktig en demokratisk funktion att fylla även inom EU.

Marit Paulsentyckte sig inte se så stora skillnader mellan remissinstanseri Sverige och lobbyister i Bryssel. På dennapunkt fick hon stark kritik av företrädaren för Folkrörelsen Nej till EU, Ingela Mårtensson: Det finns andrademokratiskatraditioner i Sverige som vi vill slå vakt om, t ex möjligheten att förankra olika förslag till samhälleliga förändringar hos breda grupper i samhället a genom remissförfarande. Det var häpnadsväckande att höra Marit Paulsenjämföra lobbyister i Bryssel med remissinstansemai Sverige.

Folkrörelsen Nej till EU förde även fram kravet på ny folkomröstning efter regeringskonferensen 1996, liksom i Danmark. En sådan betraktades av folkrörelsen som en självklarhet när det gäller så viktiga konstitutionella frågor. Marit Paulsen var å sin sida negativ till en folkomröstning i det här sammanhanget:folkomröstningar riskerar att skapa splittring, menadehon.

Maktbalanser inom EU

Frågor om beslutsregler, antal ledamöter i organen, förhållanden mellan institutionerna, relationen mellan små och stora stater och det som med EUterminologin kallas variabel geometri att inte alla medlemsländerdeltar i samtliga EU:s Samarbetsområdenprägladesunder hearingeni hög grad av perspektivet om utvidgning med fler länder. Den övergripandefrågeställningenkan sägasvara: hur ska man få en effektivitet i beslutsfattandetoch samtidigt bevara inflytandet särskilt för ett litet land som Sverige Här följer en sammanfattning av åsikterna

under hearingen EU-institution för EU-institution:

l . , I En fråga som hade en viss samlande karaktär gällde behovet av en ökad användning av majoritetsbeslut for att inte ett enskilt land ska kunna stoppa processer genom sitt veto. De områden som nämndes var utrikes- och säkerhetspolitik där det klart poängterades att den svenskaalliansfriheten skulle vara intakt, miljöpolitik och områdenai den tredje pelaren rättsliga och polisiära frågor, invandringsfrågor. Ulf Bemitz frågade sig till exempel om det inte låg i ett svenskt inresse att överföra den tredje pelarens Samarbetsområdentill den första.

Folkrörelsen Nej till EU tog klarast ställning mot en uppluckring av vetorätten.

Både Ulf Dinkelspiel och Hans Jonsson LRF poängteradevärdet även i termer av symbolvärde av att varje medlemsland utser någon ledamot i kommissionen.

se även avsnittet EUxs demokratiska legitimitet Ulf Dinkelspiel såg stora svårigheter for parlamentet att fungera effektivt i ett utvidgat EU om inte antalet ledamöter minskar.

Från juristhåll poänteradesdomstolensviktiga roll inom EU. Ulf Bemitz manade Sverige att slå vakt om domstolen och desseffektiva funktion. Det skulle enligt hans uppfattning vara olyckligt domstolen blir vingklippt. Även Pär om Hallström betonadedetta och slog fast att rättspraxis är nästan lika viktig som fördragen i sig själva.

E . I . i Både Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets representanter argumenteradeför att ge regionkommittén en tydligare roll inom EU-systemet. Bland annat vill de bådaorganisationerna se ett breddatkrav på att kommissionens förslag går på remiss via regionkommittén. Det finns även tankegångarinom själva

regionkommittén om att upphöja organet till EU-institution jämte ministerrådet, kommissionen, Europaparlamentet,domstolen och revisionsrätten.

Olof Ruin försvaradesin ståndpunktäven uttryckt DagensNyheters debattsida den 22 maj 1995 att det finns risker med att små stater kräver oproportionerligt högre antal ledamöter och röster i institutionerna än stora stater. Det är viktigt, hävdade Ruin, att de stora staterna inte går sin väg utan finns kvar i det egen europeiska samarbetet.Fredrik Sterzel anslöt sig till denna uppfattning och slog fast att ett utvidgat EU kan få oanadekonsekvenser. Det är inte säkert att det blir mäktigt det kan kanske även gå sönder. -

Idén om att förändra röstreglema genom dubbla majoriteter rönte inte någon nämnvärd entusiasmbland de medverkande.Däremot farms en medvetenhet om att en ytterligare utvidgning av EU mot öster skulle förstärka småstatproblemet inom EU:s beslutssystem.

Magnus Jemeck lyñe i sitt anförande fram den lilla statens makt. Den kan endera välja en offensiv eller en defensiv handlingslinje, menade Jemeck. I det förra fallet gäller det att påverka andra, i det senare att främst skydda sina intressen. den defensiva I stateginingår värnandet av vetorätten och att skydda de enskilda ländernas handlingsfrihet. En offensiv linje innebär att aktivt söka koalitioner, vara flexibel, ha ömsesidighet i umgänget med andra medlemsländer och EU-aktörer och att våga medverka till en ökad grad av majoritetsbeslut i ministerrådet. Jemeck poängterade även att de informella beslutsstrukturema och nätverken har betydelseför att tidigt påverka beslutsprocessemainom EU.

j . l I . Det fanns ingen entusiasmbland deltagarnavid hearingeninför tanken på ett EU i fiera hastigheter. Men det hördes ett par röster som ändå såg detta som troligt utifrån antagandet att EU inom en snar framtid består av mer än 20 medlemmar. Olle Wästberg såg ett alternativ till medlemskapi modellen att en yttre krets av länder formeras, som får olika typer av observatörsstatusi och frihandelsavtal med EU. Företrädarenför SverigesKristna Råd poängterade att den så kallade variabla

geometrin inte får vara ett slutmål annat än inom säkerhetspolitiken. Fredrik - Sterzelsåg frågan om ett EU i flera hastigheter som mycket intressantoch ansåg att den var värd att analysera närmare.

Förenkling av firdragstext och beslutsprocedurer

Flera talare inne behovet av förenklingar av beslutsprocedurema inom EU. var SAF förespråkade exempelvis utan ett preciseraförslaget närmare att antalet - procedurer måste minskas.

Några talare var även inne på en förenkling av själva fördragen. Både SAF och Sveriges Kristna Råd föreslog till exempel att de olika fördragen skulle sammanföras till ett dokument, som även innefattade Maastrichtfördragets så kallade sociala protokoll.

Ulf Bemitz ansåg emellertid att det var för tidigt och för svårt att skriva om hela fördragen. Han anbefallde viss försiktighet i frågan. I Sverige pågår, till en skillnad från i andra länder, en rullande grundlagsreform, men vi måste respektera att andra stater inte har samma uppfattning och samma författningstradition, menadeBemitz.

Utträdesparagraf

Kravet på en utträdesparagrafi EU:s fördrag drevs under hearingen starkast av Folkrörelsen Nej till EU. Också under det offentliga mötet kvällen den 22 maj kom denna fråga upp. EU 96-kommitténs företrädare för centerpartiet och miljöpartiet deklarerade båda sina respektive partiers ståndpunkt att en utträdesparagrafbör införas i EU:s regelverk.

Medborgarskap och nordiskt samarbete

Antonella Dolci, företrädare för Samverkansgruppen för invandrare SIOS, uttrycket behovet att Sverige agerar för att förstärkainvandrarnas medborgerliga av rättigheter. Alla fast bosatta medborgare i EU bör ges rösträtt i kommunal- och

Iandstingsval oavsett nationalitet och ursprungsland.Sverige bör vidare, enligt - Dolcis mening, se till att EU-ländemasmedborgareoch derasfamiljer garanteras frihet att röra sig mellan och inom EU-ländema, och att inte vissa grupper diskrimineras på grund av sin nationalitet. Sverige bör verka för att bosättningsrättenstärks gentemot nationalitetsrätten samt arbetaför en översyn av Strasbourg-överenskommelsen mot dubbelt medborgarskap.

Schengenavtaletkritiserades av såväl Antonella Dolci som av företrädaren for Svenska SamernasRiksförbund Lars Anders Baer och föreningen Nordens Bert Isacsson. Utifrån invandrarnasperspektiv måste avtalet revideras i demokratisk riktning för att skapa en mänsklig och generös flyktingpolitik. Både samer och nordister ser avtalet som ett hot mot den nordiska passunionenoch menar att det finns en risk för att nya gränser skapas i Norden. Med Norges nej till EU-medlemskaphar harmoniseringen av samelagstifiningeni viss mån påverkats. Frågeställningar kring minoritetsfolk borde, enligt Baer, ges utrymme i regionkommittén.

Föreningen Nordens företrädare framhöll vikten av att Sverige verkar för att de nordiska samarbetsavtal som redan ingåtts, exempelvis avtalet om det nordiska passkontrollsamarbetet,inte försämraseller upphörefter regeringskonferensen,och att de nordiska ländernakan ingå nya separata samarbetsavtal.

Ulf Bemitz var inne på tanken att under regeringskonferensenundersöka om man kan göra om medborgarskaps-mänskliga rättighetsskyddet fördraget. i Bemitz föreslog även som tidigare nämnts att tredje pelarensSamarbetsområdenskulle föras in i första pelaren.

SAKFRÅGOR

Tyngdpunkten i hearingen låg på temat konstitutionella Spelregler, men en del nedslag gjordes ändå i olika politikområden. Vissa organisationstöreträdare ville markera särskilda sakfrågor som de menar att Sverige bör driva under regeringskonferensen eller rent allmänt markera ståndpunkter. De frågor som togs upp var bland andra dessa:

Den inre marknaden. SAF ser behov av att fortsätta arbetet med den inre marknaden, som ännu inte är färdig.

Djurskydd. Enligt Svenska Djurskyddsföreningen är EU:s djurskydd i dag sekundärrättsligt, och man bör arbeta för att det ska bli primärrättsligt, det vill säga inskrivet i fördragen.

Handikappfrågor. Handikappombudsmannen och handikapporganisationemavill att en bestämmelseskrivs i fordragen, som förhindrar diskriminering på grund av funktionsnedsättning,liksom en regel om tillgänglighet.

Jämställdhet. SACO anser att man ska undersöka om jämställdheten bör stärkas i fördragstexten. Miljöpolitik Naturskyddsföreningen kräver en förbättring av EU-fördragens miljöregler. Nu finns stora målkonflikter mellan jordbrukspolitik, inre marknaden och miljökrav. LO, LRF och SAF vill seen fördjupning av miljöarbetet inom EU.

Narkotikapolitik. IOGTNTO menar att ett gränslöst Europa kräver större samsyn kring narkotikapolitiken. Organisationenvill förhindra en liberalisering.

Sociala dimensionen. TCO vill att EU:s gemensamma miniminivåer inte får användas som argument for att sänka nationella nivåer och att risken för social

dumpning förhindras. LO ser den sociala dimensionen som ett angelägetområde

rent allmänt. SIOS vill att Sverige tar initiativ för att främja det europeiska samarbetetpå det sociala området.

Sysselsätrningen. Fackliga krav ställs på en gemensam arbetslöshetspolitikinom -

EU. Även IOGTNTO denna uppgiñ de viktigaste för EU. ser som en av

BILAGA

Medverkande organisationer vid EU 96-kommitténs hearing den 22-235 1995:

Elevorganisationen i Sverige Folkrörelsen Nej till EU Framtiden i våra händer Föreningen Norden Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet IKFF IOGTNTO LandsorganisationenLO Landstingsförbundet Lantbrukamas Riksförbund LRF Naturskyddsföreningen Samarbetsorganetför Invandrarorganisationeri Sverige SIOS Svenska ArbetsgivareföreningenSAF Svenska Djurskyddstöreningen Svenska Joumalistförbundet SJF Svenska Kommunförbundet SvenskaSamernas Riksförbund Sveriges Akademikers CentralorganisationSACO Sveriges Kristna Råd Sveriges Fredsråd Tjänstemännens CentralorganisationTCO Unga Européer JEF

Andra organisationer och myndigheter som närvarade:

Arbetarnas Bildningsförbund ABF Centerns Ungdomsförbund CUF Civildepartementet Danmarks ambassad EU-kvinnor kvinnor som vill veta mer - Folkbildningsförbundet

Forum Europa regeringens lörvaltningskontor Försvarsdepartementet Grossisttörbundet Svensk Handel Handikappförbundenssamarbetsorgan HushållningssällskapensFörbund lndustritörbundet Justitiedepartementet Kanadasambassad Kommerskollegium Konsumenter i samverkan-Underverket Kooperativa Förbundet KF Litauens ambassad Näringsdepartementet Nordiska nämnden för handikappfrågor PensionäremasRiksorganisation PRO Statsrådsberedningen Socialdemokratiskariksdagsgruppen i Finlands riksdag Studieförbundet Vuxenskolan SvenskaFN-förbundet Svenska Tidningsutgivareföreningen Sveriges Domaretörbund Sveriges socialdemokratiskakvinnoförbund Sveriges Världsfederalister Utrikesdepartementet Vännernas samfund i Sverige, Kväkama

Medverkande samhlllsdebattlirerz

Ulf Dinkelspiel VD Exportrådet — Marit Paulsen skriñställare - Jens-Peter Bonde ledamot i Europaparlamentet sitter i EDN, Gruppen - Nationemas Europa, för danska JuniBevaegelsen Olle Wästberg skriñställare

Medverkande forskare:

professor i statsvetenskap Olof Ruin - Fredrik Sterzel professor i offentlig rätt - Ulf Bemitz professor i civilrätt och europeisk rätt - Pär Hallström docent i folkrätt - Magnus Jemeck docent i statsvetenskap - Mikael af Malmborg filosofie doktor i historia -

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Ãlvsäkerhet. K. . Arbetsföretag Enny möjlighet för arbetslösa. A. 41. Allmänbehörighet för högskolestudier. U. . - Grön diesel miljö-ochhälsorisker. Fi. 42 Framtidsanpassad Gotlandstrañk. K. . - . .Långtidsutredningen 1995. Fi. 43.Sambandet Redovisning Beskattning. Ju. - Vårdenssvaraval. 44. Aktiebolagets organisation. Ju. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. 45. Grundvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46. Effektivarestyrning ochrättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter ochbodelning.Ju. 47. Tvángsmedel enligt27och28kap.RB . Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju. .Översyn av skattebrottslagen. Fi. .EG-anpassade körkortsregler. K.

.Nya konsumentregler. Ju. Prognoser över statens inkomster ochutgifter. Fi. . MervärdesskattNyatidpunkterför .Kunskapslâget kämavfallsomrádet 1995.M. — redovisning ochbetalning. Fi. Elförsörjning i ofred.N. . .Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. .Godtrosförvärv av stöldgodsJu.

.Ny Elmarknad + Bilagedel. N. .Samverkan för fred.Den rättsligaregleringen. Fö.

.KönshandelnS. .Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat - .Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige.S. ochkommun.M. Homosexuell prostitution.S. Ettsamlat verksamhetsansvar för asylärenden. A. . . .Konst i offentligmiljö. Ku. Förmåner ochsanktioner . .Ett säkraresamhälle. Fö. utgifterför administration. Fi. - .Utanel stannar Sverige.Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

.Stadenpâ vattenutanvatten. Fö. universitet i Norrköpinglinköping.U.

.Radioaktiva ämnen slår jordbruki ut Skåne. Fö. 58.Kompetens och kunskapsutveckling yrkes- - om

.Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältinom socialtjänsten. S. .GasmolnlamslârUppsala. Fö. 59. Ohâlsoförsäkring och samhällsekonomi

Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament. S.

.Underhállsbidrag bidragsförskott, och .Kvinnofrid. Del A+B. S. Del ochDelB. S. A .Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C.

27.Regionalframtid bilagor.C. + .Ett renat Skåne.M. 28.Lagen vissainternationella sanktioner Översyn av skattereglema för stiftelser och ideella om . en översyn.UD. föreningar.Fi. — 29.Civilt bruk av försvarets resurser .Klimatförändringar i trañkpolitiken. K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. Näringslivets tvistlösning. Ju. . 30.Alkylat och Miljöklassning bensin.M. av .Polisensanvändning av övervakningskameror vid

31.Ett vidareutvecklar miljöklassystem i EU. M. förundersökning. Ju.

32.lT ochverksamhetsförnyelse rättsväsendet. inom .Naturgrusskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer. Ju. .lT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB.

33.Ersättningför ideellskada vid personskada. Ju. .BetalIjéinser. Fi. 34.Kompetens för strukturomvandling. A. .Allmänna kommunikationer för alla K. - 35.Avgifterinomhandikappomrádet. S. .Behörighet ochUrval. Förslagtill nya regler för

36.Förmånerochsanktioneren samladredovisning. antagning till Universitet ochhögskolor.U. - Fi. .Svenska insatser för internationell katastrof-och

37. Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress. Ku. flyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag. - 38.YrkeshögskolanKvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning. U. 73.Ett aktiebolag for servicetill universitet och

39.Some reflections SwedishLabourMarket on högskolor m.m. U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata. Fi. Några utländska forskares syn pâ svensk 75.Svenskflyktingpolitiki ett globaltperspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik. A. 76.Arbete till invandrare. A.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77.Röster om EU:sregeringskonferens hearingmedorganisationsföreträdare. debattörer ochforskare.UD.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Avgifterinom handikappområdet. [35]

Kompetens och kunskapsutveckling yrkes- om lT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.[68] rolleroch arbetsfält inom socialtjänsten. [58]

Justitiedepartementet Ohälsoförsäkring och Samhällsekonomi

- olikaaspekter modeller,finansiering Pensionsrättigheter ochbodelning.[8] ochincitament.[59] Nyakonsumentregler. Kvinnofrid.DelA+B. [60] IT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet.

Förslagtill nya samverkansformer. [32] Kommunikationsdepartementet

Ersättning för ideell skadavid personskada. [33] Samordnad ochintegrerad tågtrafik Sambandet RedovisningBeskattning. - [43] Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] Aktiebolagets organisation. [44] Älvsäkerhet. [40] Tvángsmedel enligt27och28kap.RB Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42] samt polislagen. [47] EG-anpassade körkortsregler. [48] Godtrosförvärv stöldgods[52] av Klimatförändringar i trafikpolitiken. [64] Näringslivets tvistlösning. [65] Allmännakommunikationerför alla [70] Polisens användning övervakningskameror av vid -

förundersökning. [66] Finansdepartementet

Utrikesdepartementet Grön diesel miljö-och hälsorisker. [3] - Lángtidsutredningen 1995.[4] Lagen om vissainternationella sanktioner Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] en översyn. [28] - Översyn skattebrottslagen. [10] Röster EU:sregeringskonferens av om Mervärdesskatt Nya tidpunkterför - hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer redovisning ochbetalning.[12] ochforskare.[77] Förmåner ochsanktioner - en samladredovisning. [36]

Försvarsdepartementet Prognoser över statens inkomster ochutgifter.[49]

Förmånerochsanktioner Muskövarvets framtid.[6] - utgifterför administration. [56] Analys Försvarsmaktens av ekonomi.[13] Översyn av skattereglema för stiftelserochideella Ettsäkraresamhälle. [19] föreningar.[63] Utan stannar Sverige.[20] Naturgrusskatt, m.m. [67] Staden på vattenutanvatten. [21] Betaltjänster. [69] Radioaktiva ämnen slår jordbruk ut i Skåne.[22] Lägenhetsdata. [74] Brist elektronikkomponenter. [23]

Gasmoln lamslårUppsala.[24] Utbildningsdepartementet

Civilt bruk av försvarets resurser- Yrkeshögskolan Kvalificeradefter gymnasial regelverken, erfarenheter helikoptrar.[29] yrkesutbildning. [38] Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. [53] Svenska för internationell Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] insatser katastrof- och Förslag om ett internationellt flygsäkerhetsflyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.[72] universiteti Norrköping-Linköping. [57]

Socialdepartementet Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför

antagning till Universitetochhögskolor.[71] Vårdenssvåraval. Enaktiebolag för servicetill universitet och SlutbetänkandePrioriteringsutredningen. av [5] högskolor m.m. [73] Könshandeln. [15]

Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.[16] Arbetsmarknadsdepartementet

Homosexuell prostitution.[17] ArbetsföretagEn ny möjlighetför arbetslösa. [2] Underhällsbidrag ochbidragsförskott, - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Del A och Del B. [26] Kompetens för stnikturomvandling. [34]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Somereflections Swedish on LabourMarket Policy.[39] Någrautländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ettsamlat verksamhetsansvar för asylärenden. [55] Svenskflyktingpolitiki ett globaltperspektiv.[75] Arbetetill invandrare.[76]

Kulturdepartementet Konst i offentligmiljö. [18] Vårtdagligablad Pstöd till svenskdagspress.]37] - Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud. [l] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14] Elförsörjning i ofred.[51]

Civildepartementet Regionalframtid bilagor.[27] + Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassning bensin. av [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Gmndvattenskydd. [45] Kunskapslågetkämavfallsorrtrådet 1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgiftför stat ochkommun.[54] Ettrenat Skåne.[62]

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-2050 TELEFON 08-690 2x, 9090 ISBN 91-38-20008-2 ISSN O375-25OX