Union utan gränser - konsekvenser, möjligheter, problem sammanfattning av ett seminarium i november 1995 : rapport från EU 96-kommittén
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Union
gränser
utan
konsekvenser,
--
möjligheter, problem
Sammanfattning av ett seminarium i november 1995
SMU
En från EU 96-k0mmittén rapport
w Statens offentliga utredningar ffzÃ-ø:
1996: l 7 Utrikesdepartementet
Union utan gränser -
konsekvenser,
möjligheter, problem
Sammanfattning av ett seminarium
i november 1995
Rapport från EU 96-kommittén
Stockholm 1996
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För rctnissutsändrtingar av SOU och ls .svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningsknrrtur.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90
Denna skrift. . är kostnadsfri. Den kan även erhållas trim EU-upplysningen Sveriges riksdag. 100 l2 Stockholm tel: 020-250 000 fax: 08-20 69 27
Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis. gärna med uppgifter om källan.
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38--20318-9 Stockholm 1996 ISSN O375-250X
Förord
Enligt Maastrichtfördraget ska EU-ländema under 1996 sammankalla en konferens med företrädare för medlemsländemas regeringar. Konferensen, som inleddes den 29 mars 1996, ska undersöka vilka bestämmelser i fördraget som behöver ändras för att de mål som står angivna där ska kunna uppfyllas. Den här översynen av fördraget ska äga rum med sikte att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.
Den parlamentariska EU 96-kommittén tillsattes av regeringen 1995 för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas under regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågoi och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumentera för sina uppfattningar.
Inom ramen för den senare arbetsuppgifter har kommittén arrangerat seminarier och hearingar samt gett ut en skriftserie med information och bakgrundsanalyser av olika frågor inför regeringskonferensen. Några av skriftema sammanfattar seminarier och hearingar. Följande övriga skrifter har getts ut i denna serie:
"EU:s regeringskonferens en lägesrapport" - - "Röster om EU:s regeringskonferens hearing med - organisationsföreträdare, debattörer och forskare" SOU 1995:77 "EU om regeringskonferensen 1996 institutionemas rapporter - och synpunkter i övriga medlemsländer" SOU 1995:80 "EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar" - - SOU 1995:83 "Ett utvidgat EU möjligheter och problem. Sammanfattning av - en Iiearing i augusti 1995" SOU 1995:101 "Medborgamas EU frihet och säkerhet Frågor om unionens - tredje pelare inför regeringskonferensen 1996" SOU 1995:102 "Omvärld, säkerhet, försvar. Frågor om EU:s andra pelare inför regeringskonferensen 1996" SOU 1995:111 "Sverige i EU makt öppenhet, kontroll. Sammanfattning av ett - seminarium i september 1995" SOU 1995:130 "Vem bestämmer vad EU:s intema spelregler inför regeringskonferensen 1996" SOU 1996:4 "Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996" SOU 1996:5
"Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-länders förslag och debatt inför regeringskonfereirscn l996" SOU 1996:24 "EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer. fomialia. - - Sammanfattning av ett seminarium i april l996" SOU 1996:76 "EU och Sverige från Kiruna till Malmö. Sammanfattning av - fyra regionala möten 1995-96" SOU l996:l06.
Denna rapport är en sammanfattning av ett seminarium som EU 96kommittén arrangerade den l november 1995. Texten har sammanställts av kommitténs pressekreterare Anders Bolling.
Stockholm i juni l996
Ingrid Larén Marklund Huvudsekreterare i EU 96-kommittén
Innehållsförteckning
Inledning 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . .
arbete med tredje pelaren 5 K ommzlvsvionens . . . . . . . . . . . . . Öppna dörrar och ökad effektivitet 5 . . . . . , . . . . . . . . . . .
Po/Lsvásvende, brolnvbekämpning, Europol 9 . . . . . . . . . . . . . Brott över gränserna växande problem 9 . . . . . . . . . . . . . , Svårt att Europol 11 enas om . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . .
Fri rörlighet för 13 personer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . Schengen genväg till öppna gränser 13 . . . . . . . . . . . , . . . Embryo till europeisk flyktingpolitik 16 . . . . . , . . . . , . . . .
Bzdragsj/iark EU 18 inom . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . "Svenskt fusk med arealbidrag alarmerande" 18 . . , . . . . . . Fusk med flera dimensioner 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
laneldi.skus.sin 22
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ar överföring till första pelaren lösningen 22 . . , . . . . . . .
Avslutning 25 , . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Delvis oberättigad kritik" 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inledning
Den l november 1995 arrangerade EU 96-kommittén ett seminarium på temat "Medborgaren i det utvidgade EU frihet och säkerhet" i - Riksdagshusets första- och andrakammarsalar i Stockholm. Tonvikten låg på EU:s tredje pelare, d.v.s. samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Men även EG-pelaren berördes, bl.a. genom diskussionema om hur man ska komma till rätta med bidragsfusket inom unionen.
Tio talare
Inte mindre än tio personer var inbjudna att hålla anföranden under sju olika sessioner. För att hinna med detta under dag hölls fyra en av passen parallellt.
Den svenska kominissionsledamoten Anita Gradin inledde dagen med att berätta om kommissionens arbete med tredje pelarens frågor. Sören Clerton från Rikspolisstyrelsen och Anders Danielsson från Rikskriminalen talade om polissamarbetet i EU, och temat för Anders Olander från UD:s handelsavdelning och Jonas Widgren från Internationella migrationsinstitutet i Wien den fria rörligheten för var personer.
Tullunion och bidragsfusk
Om tullunionen och tullsamarbete talade Hans Johnsson och Ulf Rolander från Generaltullstyrelsen, och Peter Baumann från Danmarks Lantbruks- och fiskeriministerium berättade tillsammans med Lena Ingvarsson från Jordbruksdepartementet om bidragsfusket inom EU. Därefter vidtog en paneldiskussion med några av dagens medverkande.
Kristina Rennerstedt, statssekreterare i Justitiedepartementet, avslutade seminariet med ett anförande om bl.a. regeringens ståndpunkter kring tredjepelarsamarbetet inför regeringskonferensen.
Kommissionens arbete med tredje pelaren
Öppna
dörrar och Ökad
effektivitet
"Vi måste lära oss av processen efter Maastrichtfordraget. Den kommande regeringskonferensen får naturligtvis inte gå till som då. nga stängda dörrar" Anita Gradin, svensk ledamot i kommissionen, inledde seminariet med att berätta om hur kommissionen förbereder sig för EU:s regeringskonferens 1996. Hon sade att hennes institution nu alltmer vinnlägger sig om att öppna sig utåt.
Anita Gradins ansvarsområden i kommissionen är bland andra just de rättsliga och inrikes frågorna hon har på sitt bord också kontrollen av hur EU:s gemensamma budgetmedel används.
Freden och medborgarna
Två aspekter EU är mycket viktiga för henne, sade hon: dels EU av fredsprojekt, dels medborgarnas Europa. Hur ska man bäst kunna som åstadkomma ett EU som angår sina medborgare Hur ska man t.ex. kunna svenskarna en ytterligare dimension till det svenska ge medborgarskapet
planerade fyra friheterna den inre marknaden "Vad blev det av de Ja, inte blev det någon frihet för personer. Vi får fortfarande visa pass när vi kommer till Bryssel", konstaterade Gradin.
Man talar oroligt om hur öppna gränser leder till mer narkotika, en utbredd terrorism och internationell brottslighet. Därför är det mer svårt att om förändringar i denna riktning, menade Gradin. enas
Fördragets regler, punkt för punkt
Maastrichtfördragets försök innehåll ambitionerna att skapa att ge fri rörlighet för är dels reglerna om unionsmedborgarskap, personer
dels fördragets avdelning VI, det som kallas EU:s tredje pelare. Anita Gradin kommenterade punkt för punkt de nio områden som nämns i avdelningens första artikel.
Asylpolitiken. Här behövs gemensamma regler, eftersom Génevekonventionen inte längre räcker till, menade Gradin. Bland annat tillämpas inte principen om första asylland på ett bra sätt i dag. EU arbetar nu med att enas om en definition av begreppet flykting ska t.ex. även de som är förföljda av utomstatliga organisationer, våldsutsatta och förföljda homosexuella definieras som flyktingar
Kontroll av EU:s yttre gränser. Här finns sedan en tid ett förslag till gemensam konvention om yttre gränskontroll, men den har inte kunnat börja gälla ännu g.a. en tvist mellan Storbritannien och Spanien om Gibraltar.
Invandringspolitiken och politiken mot medborgare från länder utanför EU. Inom unionen finns i dag ungefär tio miljoner invandrare från länder som inte hör till EU. Enligt Gradin liknar flyktingsituationen i världen i dag situationen i Europa vid förra sekelskiftet: mängder av människor ser ingen framtid i sina egna länder. Men i allmänhet finns inga länder som är öppna för invandring undantag är i viss mån USA och Kanada, som fortfarande har kvoter för invandring, vilket skapar grogrund för "människohandlare" av olika slag. Det problemet måste vi komma till rätta med, menade Gradin.
Kampen mot narkotikamissbruk. Europol Drugs Unit, EDU, har inrättats i Haag i Nederländerna bl.a. för att skaffa infomiation om knarkets vägar genom Europa och om hur narkotikabrottsmönstreii ser ut. "Det är tack vare polissamarbetet över gränserna som vi gör de stora beslagen".
Kampen mot internationella bedrägerier. "Det gjorde mig inte särskilt glad att få höra att de svenska bönderna redan börjat med
bedrägerier med EU:s medel", sade Gradin se avsnittet "Bidragsfusk
inom EU". Hon efterlyste större respekt för skattebetalarnas pengar och berättade att EU-ländema under toppmötet i Cannes i juni 1995 antog en ny konvention, som i korthet innebär att varje medlemsland som inte hanterar EU:s budgetmedel med samma respekt som de egna statliga medlen begår ett brott.
Tivilrältsligt samarbete. Här finns a. frågor om vårdnadstvister. l dag kan inte säker att en vårdnadsdom från ett EU-land man vara respekteras i ett annat.
Straffrättsligt samarbete.
lullsamarbete. "Viktigt ska kunna bekämpa knarksmuggling
om och liknande", sade Gradin.
Polissamarbete. Målet är en gemensam europeisk polisbyrå, Europol. ".lag hoppas att konventionen om Europol ratiñceras snart och kommer på fötter. Den är ett viktigt verktyg."
Långdragen beslutsprocess
Kommissionen har rätt att ta initiativ till åtgärder under punktema l-6, men inom de områden som täcks av punkterna 7-9 får bara medlemsländerna lägga fram förslag.
Kommissionsledamot Gradin beskrev skillnaderna i arbetssätt mellan EU :s första pelare och denna den tredje. Processen går snabbare inom första pelarens områden, där beslut oña fattas med kvalificerad majoritet. När konventioner den huvudsakliga metoden att vidta åtgärder inom tredje pelaren ska beslutas måste alla 15 "vara med på tåget", och dessutom ska konventionema ratiñceras godkännas i - alla medlemsländerna.
"Svårt och byråkratiskt"
"När jag började mitt arbete i kommissionen reste jag runt till EU:s huvudstäder för att ta reda på vilken ställning man tyckte att kommissionen skulle ha i tredjepelararbetet. Överallt sade man att det i dag är för svårt och byråkratiskt att arbeta inom tredje pelaren. Det finns för många nivåer och grupper, sade man", berättade Anita Gradin.
Vidare fick Gradin i de olika huvudstäderna klart för sig att ingen vågar vara tvärsäker vad som ska ingå i tredje pelaren. Det handlar om känsliga frågor som berör de enskilda ländernas suveränitet men också folks vardag. De flesta människor är bekymrade över ökad brottslighet och narkotikamissbruk.
EU-ländema är trots allt dock ense om att den inre marknaden ska förverkligas. "Just därför kanske man borde lägga alla frågor om
personers rörlighet under första pelaren och därigenom ett effektivare arbete".
Fyra skäl lör första pelaren
Kommissionen har inför regeringskonferensen 1996 föreslagit att alla punkter ovan utom Straffrätt och polissamarbete flyttas till första pelaren. Skälen vore. enligt Gradin, främst fyra: för att en beslutsstruktur där inte stora medlemsländer kan - "sätta sig" små, for att domstolen ska något att säga till om dessa områden. för att revisionsrätten ska få en roll och kunna "skapa ordning och reda i hur man hanterar våra skattepengar" och för att ge Europaparlamentet större inflytande. -
Parlamentet är "oförskämt" behandlat i Maastrichtfördragets avsnitt om tredje pelaren, tyckte Gradin. "Det står ungefär att parlamentet lär information om bestämmer det. Så behandlar man inte ett parlament".
Polisväsende, brottsbekämpning, Europa
Brott över gränserna
växande
problem
Internationell brottslighet har alltid funnits, men i dag är kampen mot de gränsöverskridande brotten aktuellare än tidigare, sade Anders Danielsson från Rikskriminalen.
Pass och visum för resande har ñinnits ungefär sedan första världskriget, berättade Danielsson. De första ansatsema till internationellt kriminalpolissamarbete gjordes redan i slutet av förra seklet. 1946 bildades Interpol, med säte i Paris.
Ökat resande
Tiden eñer andra världskriget har präglats av ökad internationell brottslighet. Det har bl.a. följande orsaker, enligt Danielsson:
Resandet har ökat, vilket gjort att den enskilde resenären blivit mer anonym och därmed svårare att spåra. De stora migrationsrörelsema över världen utnyttjas som kamouflage. De allt större möjligheterna till snabb, elektronisk överföring av information spelar en stor roll för ökad ekonomisk brottslighet över gränserna.
Ett internationellt brott kännetecknas av att en gärning som utförs i ett land får effekter i ett annat. lbland blir brott internationella nännast av slump eller tillfällighet, vilket oñast är fallet i tättbefolkade områden som genomkorsas av en eller flera statsgränser, förklarade Danielsson. Men i andra fall ser gärningsmannen "vinstmöjligheter" att genom begå brott i annat land.
Droger, illegal invandring, vapen
Danielsson delade den internationella brottsligheten i kategorierna droger, illegal invandring och vapen.
När det gäller den första kategorin är utvecklingen lite olika beroende på typ av narkotika.
Cannabis har smugglats i ganska liten omfattning i Sverige sedan - 1991 till skillnad från t.ex. Danmark, där det ökat. Amfetamin har däremot ökat i landet under 1990-talet. Ungefär 50 procent av amfetaminet kommer i dag från Polen. Enligt Danielsson kommer tillverkningen att öka även i andra östeuropeiska länder. och i förlängningen ökar inflödet till Sverige och andra länder i väst. Kokainet kommer framför allt från Sydamerika. Det beslagtas ungefär 120 kilo per åri Sverige, främst i storstäderna. Ingen explosiv ökning har ägt rum de senaste åren; de nordiska länderna används inte som huvudsakliga konsumentländer. Vitt heroin utgör en liten andel av narkotikan i Sverige. Det kommer i första hand från Sydostasien. Brunt heroin framställs i dag i stora mängder i den s.k. gyllene halvmånen i Sydvästasien och smugglas via den s.k. Balkanrutten i mindre partier i Sverige Norge, däremot, får mer. Dopingpreparat förekommer i stor omfattning. Tillväxthonnoner produceras i Sverige, men andra typer av preparat kommer till landet från bl.a. östra Europa.
Hänsynslösa människosmugglare
Den illegala invandringen styrs till stor del av kriminella organisationer, som hänsynslöst slår mynt av flyende människors desperation. l Ryssland och andra länder i östra Europa finns tusentals flyktingar som väntar på att kunna resa vidare för att söka asyl i västra Europa. Organisationerna kartläggs nu. l Lettland vet man att ligor opererar, som smugglar människor västerut. Flera båtar har landat i Sverige.
Ungefär 30.000 illegala vapen finns i Sverige, enligt Danielsson. Av dem är högst 40 procent insmugglade, i huvudsak från övriga Västeuropa och från USA inte från östra Europa. -
Penningbrott huvuddel
Olika slag av ekonomiska brott utgör egentligen huvuddelen av den internationella brottsligheten, sade Danielsson. Pengar byter hela tiden ägare på global nivå. Några huvudinslag är följande: skatte- och momsflykt, - . bedrägerier mot banker, -
bediåigerier mot l-l" lfi miljarder ecu liiskas årligen bort que kup/tal HlL/Iug./l.t.S/ HON lill, sedelförtalskniitgar. - "tvätt" tex. inkomster från narkotikasmuggling, - av pengar försäljning falska identitetshaitdlingar, - av smuggling fordon och tordonsdelai sju procent av alla stulna - av bilar i Sverige hittas aldrig.
Ingen maffia här
långtgående formen organiserad internationell brottslighet Deli mest av ar när maffian och liknande kriminella strukturer lörsoker pennanenta verksamhet i ett zinnat land. Dessa organisationer åstadkommer ofta en "stat i staten" och ägnar sig bl.a, beskyddarverksamhet och utpressning. l Sverige finns detta strängt taget inte alls, berättade Danielsson. Ska maftiaverksamhet lyckas, måste dess utövare kunna intiltrera och korrumpera rättsväsende och myndigheter.
Svårt att enas om
Europol
Redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft fanns ett visst samarbete i EG mot internationell brottslighet: inom ramen för det s.k. Trevi möttes medlemsländernas polisministrar för att stävja gränsöverskridande brott. Bakgrunden var rädslan grova för terrorism. let berättade Sören Clerton från Rikspolisstyrelsen.
Romfördraget står ingenting polissamarbete. Först i l om Maastrichtfördragets artikel 2 och kapitel VI talas om bildandet av Europol. ett europeiskt polisorgan.
Europol skapas konvention mellan EUts medlemsländer och genom en därför mellanstatlig konstruktion alla länder måste stå bakom är en -den för den ska förverkligas. Det är svårt att koordinera de olika att ländernas arbete inför Europol, menade Clerton. Det råder stora
skillnader i synsätt och traditioner.
Domstolsroll stötesten
En svår stötesten har varit frågan om vilken roll EG-domstolen ska spela i Europols framtida arbete. Enligt fördraget är dess roll inte obligatorisk, men det finns rättsligt utrymme för att den vissa ge möjligheter att lösa tvister.
Alla medlemsländer utom Storbritannien ställer sig bakom en begränsad domstolsroll. Brittenias blockering av denna fråga gör att det är svårt att säga exakt när Europol-konventionen slutligen kan träda i kraft. Eventuellt sker ratificeringen under 1996. trodde C Ierton. och då kan konventionen börja gälla 1997.
Del av Europol i gång
För att fa i gång åtminstone någon del av Europol-arbetet beslutade politikema dock att som ett första steg bilda EDU, Europol Drugs Unit. Denna enhet inom det blivande Europol, ligger i Haag i som Nederländerna, arbetar trots namnet inte bara med - narkotikabrottslighet. Enheten har sedan våren 995 även fått mandat att arbeta med smuggling av radioaktivt material organiserad illegal invandring och handel med stulna bilar. Varje medlemsland har s.k. sambandsmän på plats i EDU. Sverige har en representant för tullen och en för polisen
EDU har inte samma rättsliga status som moderorganisationen en gång ska få. Sambandsmäitnen lyder under respektive nationella lagar. Man har inte möjlighet att lägga upp stora, samordnade dataregister. vilket blir ett viktigt inslag i det färdiga Europol. Vad kan göra är att man utbyta infonnatioit, samordna operationer utreda och liknande. berättade Clerton.
"Interpol räcker ej"
En del hävdar att Europol inte är nödvändigt, eftersom det världsomspännande Interpol redan finns. Enligt Clerton kommer emellertid Europol bl.a. att bli betydligt mer operativt än Interpol och ha mer användbara brottsregister. Men det finns en viss risk för dubbelarbete, medgav han. De båda organisationerna måste samarbeta. Pâ sikt kan Europol samarbetsavtal också med andra polisiära organisationer världen över, t.ex. USA:s FBI.
Fri rörlighetför personer
till
Schengen genväg öppna gränser
Fri rörlighet for personer över gränserna är ännu inte genomfört i EU. "Som jag det är det viktigaste skälet till det att alla EUser länder inte tolkar Romftirdraget på samma sätt". sade ambassadör Anders Olander från Ul:s handelsavdelning i sitt anförande.
För att den inre marknaden ska fungera krävs det att gränshinder av olika slag försvinner. För finns fortfarande sådana hinder kvar personer inom EU. Rörligheten över gränserna är. enligt Olander. viktig att förverkliga för att åstadkomma ett medborgarnas Europa.
"Kompensatoriska åtgärder"
En viktig orsak till att medlemsländerna inte släppt personkcmtrollen helt ar att man inte tycker att de s.k. kompensatoriska åtgärderna genomförts tillräckligt. Det rör sig olika åtgärder som ska ersätta om de inre gränskontrollerna, tex. gemensam kontroll av EU:s gräns mot yltervärlden och polissamarbete.
Men huvudorsaketi är alltså, Olander, att länderna har olika menar tolkningar Romfördragets artikel 7a, vars andra sats lyder: Den inre av marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för tjänster och kapital säkerställs i enlighet tried varor, personer, bestämmelserna i detta fördrag.
"Kommissionen har upprepade gånger sagt att den fria rörligheten måste galla även tredjelandsmedborgzire". påpekade Olander. Att en medborgare från tredje land, d.v.s. ett land utanför LiU. ges tillträde till ett medlemsland innebär i dag inte att han eller hon får förflytta sig fritt mellan alla iriedlemsländerna. Varor, däremot får cirkulera fritt när de en gång passerat unionens yttre gräns.
Storbritannien och Irland avviker
De flesta medlemsländer håller med kommissionen om att artikel 7a ska tolkas så här. Storbritannien och Irland anser däremot att bara EUmedborgare ska innefattas i den fria rörligheten. inte tredjelandsmedborgare, och att gränskontrollema därför inte kan tas bort helt.
Samarbetet inom tredje pelaren fungerar långt ifrån tillfredsställande, sade Olander, som ansåg att det är ett mycket starkt svenskt intresse att arbetet här kommer i gång. Han förklarade att Sverige 1 fördraget om medlemskap sade att ansluter oss till majoritetsuppfattningen om hur 7a ska tolkas, förutsatt att de kompensatoriska ätgärerna fungerar, och att den nordiska passfriheten kan bestå. -
Schengen-länderna ska gå före
Som en följd av att samarbetet på det här området inte har kommit i gång ordentligt inom EU:s ram, har ett antal medlemsländer för närvarande nio upprättat det s.k. Schengenavtalet. Det syftar till att avskaffa de interna gränskontrollema helt. Den dag den fria rörligheten för personer och de kompensatoriska åtgärderna är på plats tar EUbestämmelser över Schengen-reglema.
Schengen-överenskommelsen träffades redan 1985. En konvention om hur avskaffandet av gränser ska gå till i praktiken slöts 1990, men det var först den 26 mars 1995 som konventionen började tillämpas att det blev just detta datum hänger samman med att flygbolagen byter tidtabell då. Två av de nio Schengen-ländema, Italien och Grekland, deltar inte från början. Övriga länder är Tyskland, Belgien. Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Spanien och Portugal. Några viktiga Schengen-inslag är följande:
Polisen i de olika länderna utbyter information via brottsregistret - "SIS, Schengen Infomation System. Avtalet innehåller ett ganska långtgående samarbete för knarkbekämpning. Det sker en viss samordning av reglerna för visering även om - det finns utrymme för nationella bestämmelser. Principen om första asylland tillämpas, dvs. det land där en flykting först söker asyl ska ha ansvaret för att i sak pröva ansökan. Detta är också principen i den s.k. Dublinkonventionen som
utarbetats i lZU. Nar den träder i kraft upphör Schengenreglema asyloinrådet.
Bygger på förtroende
Schengen-saniarbetet bygger förtroende och solidaritet mellan länderna och respekt för de olika problem som kan uppstå i enskilda länder, berättade Olander. Frankrike åberopar för närvarande en undantagsklausul för att inte hålla helt öppna gränser "Det är viktigt för stämningen inom Sehengen-området att ingen ifrågasätter detta", menade Olander. "Däremot diskuterar hur länge ett sådant man undantag kan gälla"
Scheligen-samarbetet bygger vidare på ett antal internationella konventioner, FNzs tlyktingkonvention och narkotikakonventioner. t.ex. Att samarbetet är mellanstatligt har fördelen att deltagarna respekterar varandras suveränitet och att nationella intressen lättare kan tas till En stor nackdel med mellanstatligheten är, enligt Olander. att vara. offentlighet och insyn brister.
"Schengen-samarbetet är föremål för löpande politisk utvärdering. Det är långt ifrån perfekt. Men det är här för att stanna ett bra tag", sade Olander och menade att det därför finns all anledning för Sverige att räkna med Schengen i sin framtidsplanering.
Sverige observatör
Sverige har sökt observatörskap i Schengen ett nödvändigt första steg mot medlemskap. let främsta skälet till detta steg är att det nordiska EU-landet Danmark sökte observatörskap 1994 av oro för skärpt gränskontroll mot Tyskland. Både danskarna och svenskarna har förbehållet att den nordiska passfriheten behålls intakt. De två nordiska länder inte är med i EU, Norge och Island. kan inte bli fullvärdiga som medlemmar i Schengeit. Men eftersom de ingår i EES är de till stor del integrerade i EU Därför kan de möjlighet att "haka på" Schengen-gruppen, enligt Olander.
Den svenska regeringen vill ha en gemensam nordisk plattfomi i förhandlingarna observatörskap en inställning som enligt om -- Olander går hem bland Schengen-ländema. "De ser det som självklart att vill behålla en passfrihet som uppnåtts långt tidigare".
"Norden med 1997-98"
Enligt de senaste uppgifterna januari 1996 kommer Sverige att få observatörskap i Schengen i maj 1996. Norge och Island kommer senare att få ett associationsförhållande "i praktiken ingen större skillnad", enligt Olander. "Vid årsskiftet 1997-98 kan alla de fem nordiska länderna gå med fullt ut", trodde Olander.
En viktig praktisk fråga från till är att separera passagerare och Schengen-området från andra resenärer: man måste bygga de om internationella flygplatserna. Detta är ett stort problem för flygplatserna i Köpenhamn och Helsingfors. För Arlanda och Landvetter behövs eu övergångstid på ett par år. bedömde Olander.
till
Embryo europeisk flyktingpolitik
Det tar med nödvändighet lång tid för ett antal suveräna stater att utforma gemensamma invandrings- och asylregler. Men detta är trots allt långsamt på gång, menade Jonas Widgren från Internationella migrationsinstitutet i Wien.
EU-ländema har tillsammans utarbetat konventionen om yttre gränskontroll och den s.k. Dublinkonventionen om asylregler, även om dessa inte trätt i kraft ännu. Vad man vill undvika är framför allt vad som kallas "asylu1n shopping", att en flykting samtidigt lämnar asylansökningar i flera länder och "refugees in orbit", att en flykting skickas runt mellan länderna utan att få sin asylansökan i sak prövad någonstans.
EU-ländema har också beslutat om gemensamma visumregler, och en mekanism har nyligen, "äntligen", slagits fast för hur man ska hantera flyktingströmmar, berättade Widgren.
"Medborgarna förväntar sig gemensamma mål"
Ett problem är att de här frågorna i EU alltid hanteras under något annat område, vanligen fri rörlighet for personer, sade Widgren. "Men medborgarna förväntar sig att politikerna i EU ska ha gemensamma
mål lör dessa fragor. som är påtagliga för alla tex. genom att man ser att antalet invandrare ökar
Vad bör man då på lill-nivå ha siktet inställt för att uppnå en hållning, enligt Widgren En samlad europeisk gemensam flyktingpolitik innebär tex. att ienevekonventionen mäste kompletteras med låU-regler för lördelning av tlyktingbtirdan. Antalet beslutsnivåer inom tredje pelaren måste minskas, "det är alla överens om". Man är också överens om en annan sak; att det behövs en motor i invandrings- och llyktingseimztrbctct, ledarskap kontinuitet. Men man är ännu inte enig om hur detta ska ástadkonnnas.
Bidrags/us/c inom EU
"Svenskt fusk med
arealbidrag
alarmerande"
Lena Ingvarsson från jordbruksdepartementet berättade om hur arbetet mot fusket med EUzs medel bedrivs på gemensamma unionsnivån. Huvudansvaret ligger dock hos de enskilda medlemsländerna, och ett problem är att påföljderna för brott skiljer sig mellan länderna. l Sverige har kontrollen av jordbruksbidrag givit nedslående resultat.
Kommissionen har enhet samordnar kampen mot bidragsfusket. en som Uclaf. Ansvarig koimnissionsledamot är svenska Anita Gradin. Enheten har avdelningar. arbetar antingen med olika sektorer sex som jordbruksstöd, regionalstöd, exportsubventioner mm. eller med det generella regelverket. Personalen. sammanlagt 140 personer. liar erfarenhet av liknande arbete l sina hemlandet
Ansvaret hos länderna
Det övergripande ansvaret finns ändå i medlemsstaternzt. De ska se till att bedrägerier med EU-medel åtgärdas på samma satt som bedrägerier med allmänna nationella medel. Det finns inga EU-tjänstemän som har befogenheter att gripa eller bestraffa någon bedragare. Däremot kan Uclaf begära att ett medlemsland inleder en utredning. berättade Ingvarsson.
Uclaf hjälper medlemsstaterna att fokusera områden som ar extra utsatta för fusk, t.ex. exporten. Enheten arrangerar seminarier om de har frågorna runt i EU. Fipstclefoner har installerats i alla om medlemsländer; de misstänker fusk kan ringa gratis och anonymt som de elva EU-språken exempelvis: "grannen har sökt på något av djurbidrag för alldeles för många djur".
Olika påföljder
Problemet är att de olika medlemsländerna har olika påföljd för den här typen av brott, menade Ingvarsson. Det gör att bedragama ibland flyttar sin brottsliga verksamhet. På toppmötet i Cannes sommaren l995 enades emellertid ELJ-ländema otn en konvention om skydd av EUs finansiella intressen. l kommissionen pågår samtidigt arbetet med att ta fram en EG-förordning med gemensamma riktlinjer för "administrativa sanktioner".
lnoin iordbrttkssektorn där fusket är mest utbrett, finns sedan länge förordningar om kontrollfunktioner och kontrollåtgärder. För att verkställa dem krävs dock nationella regler. Det är myndigheterna i de enskilda länderna som har rätt att in och kontrollera, räkna, mäta mm. l samband med jordbruksrefonnen 1992 infördes ett nytt kontrollsystetn, som bl.a. innebär att exportörer måste ställa säkerhet för att få exportbidrag. en säkerhet som kan förverkas om man har fått bidraget på felaktiga grunder. Den som uppsåtligen fuskar kan uteslutas från ett bidragsprogram.
Svensk kontroll visade många felaktigheter
l Sverige är det länsstyrelsernas jordbruksenheter som utför kontrollenia, Sex procent av dem som sökt arealbidrag har kontrollerats november 1995, vilket innebär 3.800 kontroller. Av dem som fått bidrag har 18 procent uppgivit andra arealer än kontrollen visat. Totalt avviker 1.200 av de kontrollerade i något avseende. 700 avvikelser är så svåra att de kommer att få följder. och i l70 fall kommer de sökande inte att något bidrag.
De här siffrorna beror delvis på att EU-bidragen innebär ett nytt, komplicerat system som det tar ett tag att lära sig, men de är ändå alarmerande och nedslående, menade Ingvarsson. Hon sade att kontrollen sannolikt kommer att intensifieras framöver.
lf
Fusk med flera
dimensioner
Fusket med EU:s bidrag har tre dimensioner: en politisk, en EUfinansiell Peter Baumann från Danmarks och en rättslig. Det sade lantbruks- och fiskeriministerium.
Den politiska dimensionen ligger i att fusket har samband med inställningen till EU i allmänhet. EU:s institutioner har här en viktig uppgift i att klara signaler om att fusket inte är acceptabelt, menade ge Baumann. "Jag anser att EU-pengama ska hanteras på samma sätt som nationella medel, och även användas med samma krav på effektivitet".
Två procent försvinner
Man skiljer i EU på "oregelmässigheter" och rena bedrägerier. Enligt kommissinonen försvinner cirka två procent av den gemensamma budgetens runt 80 miljarder fusk. Andra gör gällande att ecu genom siffran snarare är tio procent.
Fusket är i sig inget unikt. "Trots allt är det inte särskilt överraskande att det fuskas med EU-medel". sade Baumann. "Vi vet från nationell nivå vilka problem det finns med t.ex. den svarta ekonomin".
Åtgärderna mot fusket bör vara desamma på EU-nivå som på nationell
nivå, enligt Baumann: förebyggande åtgärder, avslöjande, straff och återbördande förskingrade medel till den gemensamma budgeten. av
En "oregelmässighet" kan t.ex. vara att man söker bidrag för en ost har 39,2 procents fetthalt, när gränsen för bidraget egentligen går som vid 39 procent, berättade Baumann. Det förekommer ibland också Olika enheter på kommissionen oenighet om hur reglerna ska tolkas. .kan också ha olika uppfattning om vad som är fusk och inte.
Fusk i olika skepnader
Peter Baumann flera exempel på i vilka skepnader fusket kan gav uppträda. Det sker förstås gentemot kommissionen, men kan också försiggå mellan medlemsländer eller, inom t.ex. turismen, mellan ett medlemsland och ett land utanför EU. Ibland överfaktureras
forskningsprograni. Ibland ges bidrag lian H s sociala fond till aktiviteter som aldrig blir av
Fusk med exportbidrag är inte ovanligt. litt exempel på det ai att dansk fetaost exporteras med bidrag till Bulgarien. varefter den dyker Grekland, d.v.s. lili Även itázs intäktssidzi drabbas upp l inom av fusk: det kan handla om att textiliinporten till ett lill-land inte redovisas rätt eller att avgifter inte tas ut som de ska på iordbrnksiinport.
Det förekommer aven organiserad kriminalitet kring fusket med l lTmedel. lbland har nationella myndigheter varit inblandade l ltalien fek tex elva medlemmar l en regional regering tre ars tängelse efter att ha dtämts for luidragsbedrägerier. Den har tvpeit av grova bedrägerier trodde Baumann dock inte lörekruminei i Janmaik eller Sverige.
Förbättra möjligheter till upptäckt
Vad bör då göras Den första uppgiften för de nationella myndigheterna är. menade Baumann, att utveckla möjligheterna att upptäcka fusket och förbättra tekniken att samla uppgifter. Dessutom mäste de olika blanketter och ansökningsformulär som används för att söka bidrag ttärbüttras.
Nlilll mäste också vara uppmarksarm på de personer som figurerar i dessa sammanhang; det är kanske samma personer som dyker upp i andra bedrägeriaffärer. En solid administrativ struktur är essentiellt, och myndigheterna måste ha en bra kommunikation med varandra.
Slutligen konstaterade Baumann att en del av fusket beror på att regelverket är komplicerat. Därför kan helt enkelt en förenkling av reglerna vara en effektiv metod för att komma till rätta med problemen.
Paneldiskzassion
Är till första överföring
pelaren lösningen
Efter ett antal parallela Sessioner vidtog en paneldiskussion, där Hans Johnsson, Anders Danielsson, Lena Ingvarsson och Jonas Widgren medverkade. De fyra redogjorde först för dagens huvudpunkter, det hela utvecklades till en öppen diskussion men med publiken.
Inledningsvis berättade Hans Johnsson tullens nya villkor. Sverige om måste inom EU:s tullunion naturligtvis följa de gemensamma regler och finns. Ett EU-program, "Tull 2000", har gemensamma taxor som underlätta olika slags gränskontroll och för att förenkla initierats för att reglerna.
Samordning med Uclaf
samordning mellan tullmyndighetema och kommissionens Nytt är en enhet för kamp mot bidragsfusket. Uclaf. Välorganiserad smuggling i transiteringssystemet bl.a. cigaretter från länder utanför EU kostar 3 miljarder årligen, berättade Johnsson. som tillade att ecu Neapelkonventionen, instrumentet för europeiskt tullsamarbete, år under omarbetning.
Anders Danielsson, Lena Ingvarsson och Jonas Widgren sammanfattade därefter i tur och ordning sina tidigare anföranden.
Widgren hade några kompletterande reflexioner. Han poängterade att del oerhört intrikata problem kommer att uppstå när EU:s yttre en gränskontroIl-konvention gång träder i kraft. och det är dessa en problem asyl- och invandringsdelen i tredje pelaren handlar om. som "Utanför mötena i Bryssel vidtar verkligheten", konstaterade Widgren. Söder Medelhavet och i öster finns utbredd fattigdom och oro. om Detta utövar ett migrationstryck på Europa.
Detaljarbetet i Bryssel, "filigranarbetet", som Widgren kallade det, för att lösa problemen inför väntad invandringsökning menade han är en nödvändigt. Felet är bara att det går för långsamt.
Ogenomtän kt pelarflytt
Vad blir de praktiska konsekvenserna om man flyttar asyl- och invandringsfrägoma till EU:s första pelare vilket föreslås på många håll undrade Hadar Cars. Han menade att ingen riktigt tänkt igenom detta ännu, vilket Widgren höll med om. Hur ser man t.ex. på att Bryssel bestämmer hur många invandrare ett visst land ska ta emot
Anita Gradin infogade att kommissionen inte kommer att bestämma över ländernas invandringspolitik; den kommer att på vanligt sätt ha förslagsrätt. Bestämmer gör ministerrådet tillsammans med Europaparlamentet.
Hans Frennered. som arbetar med tredjepelarfrågoma i regeringskansliet, tillade att en överföring av dessa frågor till första pelaren inte nödvändigtvis gör att de måste behandlas precis som andra förstapelarfrågor. Alla beslut om hur asyl- och invandringspolitiken ska förändras fattas med enhällighet.
Integritet och kontroll krockar
Björn von der Esch undrade hur det går med den personliga
integriteten om polissamarbetet och kampen mot bidragsfusk som
enligt Esch kan befaras öka när EU utvidgas stärks. Han fick svar från Justitiedepartementets Peter Strömberg, som menade att det egentligen inte finns några motsatta intressen mellan polissamarbete och integritetsskydd. Polisen har inget intresse av att ha uppgifter om folk som inte har med relevanta brottsutredningar att göra. Reglerna om Europols register kommer också att utformas på ett sådant sätt att Sverige och de andra medlemslåndema avgör vilka uppgifter som ska läggas in, sade Strömberg.
Om asylfrågoma läggs i första pelaren, blir flyktingpolitiken då rent generellt generösare frågade Eva Spira från tidningen Statstjänstemannen. Frågan är felställd, menade Jonas Widgren. Asylfrågoma är pelaröverskridande, och en bra flyktingpolitik handlar mycket om samordning. Det är därför t.ex. mycket bra att ministerrådet och kommissionen nu tillsammans utarbetar principer för fördelning av flyktingbördan, tyckte Widgren.
"Borttaget passkrav symbolhandling"
Riksdagsledamoten Birgitta Hambraeus var kritisk till strävan att ta bort personkontrollen mellan låndema. Hon kunde inte se något annat syfte med att ta bort kravet pass än att åstadkomma en symbolhandling. Passkravet, menade hon, är en ringa olägenhet i förhållande till vikten av att ha kvar personkontrollema.
"Varför inte införa pass i Norden också, om det år så bra" frågade EU 96-ledamoten Birgit Friggebo retoriskt. Hon betonade vidare angående asylpolitiken att den består av många sammanhängande delar, och att ett ökat samarbete krävs för att åstadkomma en effektiv politik. Det behövs en regional överenskommelse i Europa om hur man ska definiera flyktingar. Det år bättre att åstadkomma en sådan inom EU:s ram än "att hålla på som gjort i Sverige de senaste åren", då ändå varit beroende av beslut i länder omkring oss, menade Friggebo.
En annan EU 96-ledamot, Siv Holma, framhöll att grunden i dessa diskussioner år om ska ha samarbete på överstatlig eller mellanstatlig nivå. Det blir till slut en maktfråga, menade hon. "Vi EUkritiker förespråkar en makt som utgår från självständiga länder som samarbetar".
Avslutning
"Delvis oberättigad
kritik"
Kristina Rennerstedt, statssekreterare i Justitiedepartementet, inledde seminariets avslutningsanförande med att konstatera att EU:s fria rörlighet består av fyra delar, "de fyra friheterna". Men sedan Maastrichtlördraget trädde i kraft handlar den fria rörligheten mer påtagligt om rörligheten för personer över gränserna.
Det ligger ett ston symholvärde i att ta bort gränsbommar och andra gränshinder för personer. menade Rennerstedt. Men Framför allt tyckte hon att själva idén om ett gränslöst Europa är logisk och värd att kämpa för "även om gränserna förstås förhindrat en del oönskat att -komma in i Iändema".
Oro inför gränsöverskridande brott
Tredje pelaren syftar till att komma till rätta med den fria rörlighetens baksidor. Människor känner en oro inför en ökande internationell brottslighet. Redan den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital har gjort gränsöverskridande brott lättare, menade Rennerstedt. "Risken att intemationella brott ökar ytterligare genom fri rörlighet för personer tär inte leda till att ger upp ambitionerna. Det krävs mer samarbete."
Rennerstedt trodde att Europol, när det väl kommer i gång, inte bara kommer att kompensera för ett bortfall hos de nationella polismyndighetemas möjligheter, utan rent av kommer att förbättra de totala möjligheterna att bekämpa brott.
För kort tid för utvärdering
Kritiken mot tredje pelaren är delvis oberättigad, tyckte Rennerstedt. Det har gått alldeles för kon tid för en rättvis utvärdering. Fyra ganska viktiga konventioner, ett antal resolutioner och annat har trots allt beslutats. "Dessutom kan även samarbetet i första pelaren tidvis vara trögt".
Emellertid medgav hon att effektiviteten i tredjepelararbetet måste bli bättre, eftersom det handlar om människors vardag. "Om misslyckas med att lösa detta, är det ett grundskott mot förtroendet för EUsamarbetet".
Regeringens syn
Rennerstedt gick så något på innehållet i den regeringsskrivelse om regeringskonferensen, som vid tidpunkten för seminariet ännu inte offentliggjorts skr. l995/96:30. Enligt regeringen, sade hon. bör den mellanstatliga karaktären i tredje pelarens rättsliga och polisiära del bestå. Beslut om asyl och invandring kati "möjligen" fattas med majoritet.
"Vi vill vara säkra att det inte blir en liberalisering av narkotikareglema i Sverige, och att inte reglerna om skilsmässa. vård av bam m.m. luckras upp", sade Rennerstedt vidare. Möjligheten att ge kommissionen ett större inflytande i tredje pelaren hålls öppen av regeringen. Samordning skulle därigenom kunna bli bättre och effektiviteten öka. Kommissionen skulle även kunna övervaka att överenskommelser efterlevs. menade Rennerstedt.
"Politiska viljan avgör"
Det är den politiska viljan i tnedlemsländema som avgör hur långt man kan komma i samarbetet inom tredje pelaren. Därför kan grundläggande värderingar inte "säljas ut". ansåg Rennerstedt. Samtidigt menade hon inte kan avfärda förslag till lösningar att man inom tredje pelaren bara på principiella grunder, t.ex. att förslaget syftar till mer eller mindre överstatlighet. utan varje förslag bör bedömas utifrån sina egna meriter.
Rennerstedt efterlyste en större framförhållning och kontinuitet inom tredje pelaren. l dag sker arbetet ryckigt. Hon konstaterade att samarbetet i rättsliga och inrikes frågor till stor del är av politisk och inte rättslig natur.
Slutligen framhöll hon att det är viktigt att komma i håg att EUsamarbetet på dessa områden inte inskränker arbetet med fortsatta bilaterala avtal med olika länder. "EU-samarbetet är inte den enda vägen".
Statens offentliga utredningar 1996
Kronologisk förteckning
Den nya gymnasieskolan hurgärdet U. 26.Ny kurs i trafikpolitiken Bilagor.K. + . i Samverkansmönster i svenskforsknings- 27 Enstrategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande. . . finansiering. U. U.
Fritid i förändring. .Det forskningspolitiska landskapet i Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U.
Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap. en av Politikområden underlupp.Frågor om EU:sförsta brottsbalken. Fi. . pelareinförregeringskonferensen 1996.UD. 3 .Attityderochlagstiftningisamverkan
Ett år medEU,Svenska statstjänstemäns + bilagedel. C. . erfarenheter arbetetiEU. UD. av 32.Mössoch människor. Exempelpåbra
Av vitaltintresse. EU:sutrikes-och lT-användning blandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitik införregeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll K. m.m. Batterierna - en laddadfraga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga, A. . Omjärnvägens trañkledning m,m. K. 35.Kriminalunderrältelseregister , 10.Forskningför värvardag,C. DNA-register. Ju.
ll. EU-mopeden. Aldersochbehörighetskrav för 36.Högskola i Malmö.U,
tvâ-ochtrehjuligamotorfordon. K. 37.Sverigesmedverkan i FN:sfamiljeâr.S.
.Kommunerochlandsting medbetalnings- Nationalstadsparken M. . svárigheter. Fi. 39,Rapportfränklimatdelegationen 1995.
13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning,M.
l4. Budgetlag regeringens - befogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering. Ju.
ñnansmaktens omrâde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet. Fö.
Unionför både och öst väst. Politiska, rättsliga 42.Demokrati ochöppenhet. Omfolkvaldaparlament . ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av och offentlighet i EU. UD.
utvidgning.UD. 4 .Jämställdheten i EU.Spelregler och
Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder. UD. . utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen.
rättigheter i EU.UD. Reformerat förhandsbesked. Fi,
17.Bättretrafikmedväginformatik. K, 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju.
18.Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46.Enskildavägar.K.
eftermuck,bostadsbidrag. dagpenning, 47.Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för
försäkringar.Fö. individochlokalsamhalle. U.
.Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs 48.Shaping Sustainable Homes Urbanizing an bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.Swedish NationalReportfor Habitatll. N.
UD. 49,Reglerförhandelmedel. N.
20.Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning, 5.v Förbud allmänplats Ju. motvapen m,m. U. Sl. Grundläggande dragi arbetslöshetsförsäkenny 2 .Reform ochförändring.Organisation och ring alternativochförslag.A. verksamhet vid universitet ochhögskolorefter 52 Precisering handelsändamálet i detaljplan.M. . av 1993arsuniversitets- ochhögskolercform. U. 53 Kalkning sjöarochvattendragM. . av Inflytande riktigt Omelevers - rätt till 54.Kooperativamöjligheter i storstadsomráden, S. . inflytandedelaktighet och ansvar. U, 55.Sverigeframtidenochmångfalden. A.
2b Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns 55.Pâväg av mot egenföretagande. A. . upphandling av varor ochtjänstermed 55.Vägar i Sverige. A.
miljöpåverkan. N, 56.Hälften kvinnoroch män pâ vorenog om - 24.FrånMaastricht till Turin,Bakgrund ochövriga 90-talets arbetsmarknad. A.
EU-länders förslagochdebattinför 57.Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi.
regeringskonferenscn 1996,UD. 58.Finansieringendetcivilaförsvaret.Fo. av
25.Fránmassmedia till multimedia-
att digitalisera svensktelevision.Ktt.
1996 Statens offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
59. Europapolitikens kunskapsgrund. 88. Kameraövervakning. Ju, En principdiskussion utifrån 89.Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch EU 96vk0mmitténs erfarenheter. UD. medelstora företagen. N. 60.Miljö och jordbruk. OmEU:smiljöregler och 90.Sammanhállet studiestöd. U. utvidgningens effekter den gemensamma 91.Denprivata vårdens omfattning ochframtida jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformerEnöversyn av denationella - 6 .Olika länder olikatakt.Om flexibel integration taxorna för läkare och sjukgymnaster. S. 7 och förhållandet mellan stora och små stater i EU. 92.lT i miljöarbetet. M. UD. 91.Ny yrkestrafiklagstiftning, K. 62.EU,konsumenterna maten och 94, Nationell teleadresskalalog, K. Förväntningar och verklighet.Jo. 95.Botniabanan, K, - 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A, 96, Strukturförändring och besparing. 64, Försäkringskassan Sverige Översyn av En uppföljning av genomförda förändringar socialförsäkringens administration. S. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 97.Effektivare försvarsfastigheter i Sverige.Jo. Utvärdering av en reform.Fö. 66. Utvärderat personval. Ju. 98,Vem styr försvaret Utvärdering av 67. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. effekterna av LEMO-reformen. Fö. Fi, 99. Avvecklingmed inlärning. Erfarenheter frán 68,Några folkbokföringsfrågor. Fi. LEMO-reformens avveckling av personal.Fö. 69.Kompetens och kapital bilaga.N. + 100,Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. 70. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelB. 7l. Lokal demokratioch delaktighet i Sveriges städer Författningsförslag, författningskommentarer och landsbygd. In. och bilagor.Fi. 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. 10 .Kâirnavfall teknik och platsval.KASAMs - 73. SwedishNuclear Regulatory Activities. yttrandeöver SKBsFUD-Program 95, M. Volumel An Assessment. M. 102.TUFF Teckenspráksutbildning för föräldrar,U. - - 74, SwedishNuclear Regulatory Activities. 103.Miljöbalken. Enskärpt och samordnad Volume 2 Dcscriptions, M. miljölagstiftning för en hållbar utveckling. - 75. Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del l och M. 76.EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden. C. formalia. Sammanfattning av ett seminarium i 105. Att främja donationer till universitet april 1996,UD. ochhögskolor. U. 7I Utländska försäkringsgivare medverksamhet i 106.EU ochSverige frånKiruna till Malmö. . - Sverige,Fi. Sammanfattningfyra av regionala möten 7 .Elberedskapen Organisation, ansvarsfördelning 1995-96, UD. och finansiering. N. 107,Union utan gränser konsekvenser, möjligheter. - 79. Översyn av revisionsreglerna. Fi, problem. Sammanfattning av ett seminarium i 80. Viktigt meddelande. november 1995.UD. Radiooch TV i Kris ochKrig. Ku. 81.Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 82.Enöversynav luft sjö- ochspårtrañkeirs tillsynsmyndigheter. K. 83.Allmänt pensionssparande. 84. Ekobrottsforskning, Ju. 85. Egon Jönsson en kartläggning av lokala sama verkansprojekt inom rehabiliteringsomrádet. S. 86. Utvecklad samordning inom detcivilaförsvaret och fredsräddningstjänsten, Kartläggning, överväganden och förslag.Fö. 8l Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen EUochSverige fránKirunatill Malmö.
Mössochmänniskor.Exempel bra Sammanfattningfyraregionalamöten av T-användnittg 199596. 106 blandbarnochungdomar.32 Union utan gränser konsekvenser möjligheter, - Justitiedepartementet problem.Sammanfattning av ett seminarium i november1995,107 Kriminalunderrâttelseregister DNA-register.35 Försvarsdepartementet Elektronisk dokumenthantering. 40 Presumtionsregeln iexpropriationslagen.|45 Totalförsvarspliktiga m95.Förslag jobb/studier om Förbud allmänplats 50 eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning. motvapen m.m. Utvärderalpersonvztl. 66 försäkringar.8 Ekobrottsforskning. 84 Statens maritimaverksamhet. 41 Tredimensionell fastighetsindelning. 87 Finansieringen detcivilaförsvaret.58 av Kameraövervakning. 88 Utveckladsamordning inomdetcivilaförsvaret ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning, Utrikesdepartementet överväganden ochförslag.86 Strukturförändring ochbesparing. Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför regeringskonferensen 1996.4 Enuppföljning genomförda av förändringar inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Politikomraden underlupp.Frågor om EU:sförsta Effektivareförsvarsfastigheter pelareinförregeringskonferensen 1996.5 Utvärdering aven reform.97 Ettår medEU.Svenska statstjänstemäns Vem styr försvaretUtvärdering av erfarenheter arbeteti EU.6 av effekterna LEMO-reformen. av 98 Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. Avvecklingmedinlärning.Erfarenheter från 7 LEMO-reformens avveckling personal.99 av Unionför både ost och väst.Politiska.rättsliga ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av Socialdepartementet utvidgning.l5 Förankring ochrättigheter.Omfolkomröstningar, Sveriges medverkan i FN:sfamiljeár.37 utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga Kooperativa möjligheteristorstadsomráden. 54 Försäkringskassan Sverige Översyn rättigheter i EU, l6 - av Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs socialförsäkringens administration. 64 bedömningar inför regeringskonferensen Râttspsykiatriskt forskningsregister. 72 1996.19 FrånMaastricht till Turin.Bakgrund ochövriga Allmäntpensionssparande. 83 EU-länders förslagochdebattinför EgonJönsson en kartläggning lokala av regeringskonferensen l996. 24 samverkansprojekt inomrehabiliteringsomrâdet. 85 Demokratiochöppenhet. Denprivatavårdens omfattning ochframtida Omfolkvaldaparlament ochoffentligheti EU. 42 ersättningsformerEnöversyn denationella - av Jämställdheten i EU. Spelregler och taxorna för läkareochsjukgymnaster. 91
verklighetsbilder. 43 Kommunikationsdepartementet Europapolitikens kunskapsgrund. Enprincipdiskussion utifrån Omjärnvägens trafikledning m.m. 9 EU96-kommitténs erfarenheter. EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för 59 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch tvá-ochtrehjuligamotorfordon. ll utvidgningens Bättretrafikmedväginformatik, l7 effekter dengemensamma jordbrukspolitiken. 60 Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.26 + Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration Banverkets myndighetsroll m.m. 33 ochförhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. Enskildavägar.46 61 En översyn av luft- sjörochspártrafikens EU:sregeringskonferens procedurer, aktörer, tillsynsmyndigheten 82 formalia.Sammanfattning av ett seminarium i Ny yrkestrañklagstiftning. 93 april 1996.76 Nationellteleadresskatalog. 94
1996 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Botniabanan. 95 Administrationen EU:s av jordbrukspolitik i Sverige.65 Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Kommuner ochlandstingmed betalnings svârigheter.12 Aktiv atbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + 34 Budgetlag regeringens befogenheter Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - finansmaktens område.14 alternativoch förslag.5l| Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. Sverige. framtidenoch mångfalden. 55 brottsbalken. 30 På väg mot egenföretagande, 55 Översyn av skattetlyktslagett. Vägarin i Sverige.55 Reformerat förhandsbesked. 44 Hälften vore nog om kvinnor och män - Pensionssamorditing för svenskar i EU-tjänst,57 90-talets arbetsmarknad. 56 Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. 67 Medicinska undersökningar i arbetslivet.63 Några folkbokföringsfrágor. 68 verksamhet i Kulturdepartementet Utländska försäkringsgivare med Sverige.77 Frånmassmedia till multimedia - Översyn av revisionsreglerna. 79 att digitalisera svensktelevision. 25 Skyddför sparande i sparkassevcrksamhet. 81 Viktigt meddelande. Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelA. RadioochTV i Krisoch Krig. 80 Ettnyttsystem för skattebetalningar. DelB. Författningsförslag författningskommentarer Näringsdepartementet ochbilagor.100 Kartläggning och analys den av offentligasektorns upphandling avvaror och tjänster med Utbildningsdepartementet miljöpåverkan. 23 Den nya gymnasieskolan hurgår det l Shaping Sustainable Homesin an Urbanizing e Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. World. Swedish NationalReport for Habitatll. 48 121 Regler för handelmedel. 49 Samordnad rollfördelninginom teknisk forskning. Kompetens och kapital bilaga. + 69 1201 Samverkan mellanhögskolan och näringslivet. 70 Reformochförändring. Organisation och verksamhet Elberedskapen. Organisation. ansvarsfördelning och vid universitetoch högskolor efter1993árs finansiering. 78 universitets- och högskolerefortn. 21 Samverkan mellan högskolan ochtlestnáoch Inflytande riktigt Omeleversrätt till medelstora företagen. 89 inflytande,delaktighet ochansvar. 22 Enstrategi för kunskapslyft och livslångt lärande.27 Civildepartementet Det forskningspolitiska landskapet i Norden Fritid i förändring. 1990-talet, 28 Omkön ochfördelning av fritidsresurser. 3 Forskningoch Pengar. 29 Forskningför varvardag, 10 Högskola i Malmö.36 Attityderoch lagstiftningisamverkan Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individoch lokalsamhalle. 47 Värdeni folkhögskolevärlden. 75 Sammanhållet studiestöd. 90 Teckenspråksutbildning för föräldrar.102 TUFF- Att främjadonationer till universitet ochhögskolor.105
Jordbruksdepartementet Offentligdjurskyddstillsytn. 13 EU, konsumenterna och maten Förväntningar och verklighet.62 -
Statens 1996
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
+ bilagetlel.|3l| Kvnsttmentskyltl elinarknntlen. |lU4|
lnrikesdepartementet Lokal demokrati ochdelaktighet i Sveriges strideroch lamdslngd. |7I|
Miljödepartementet Bailterientzt laddadfraga.8| en v Natiunalstzidspztrker. MSI Rapport franklimztttlelegzitiuncn N95. Klimatlrelalerad tbrsktiing.|39| Prceisering hattrdclsâindaituálet av i detaljplan.52 kalkning av sjöaroch vattendrag ISJI SwedishNuclearRegulamry Activities. Volume l 4 An Assessment. |73| Swedish Nuclear Rcgulamry Activities. Volume - 2 Dcscriptinns. |74| IT i miljöarbetet. |92| Kiimavfall teknikochplatsvztl. KASAMs yttrande över SKBsliUD-Prttgrtun 95. l0l| Miljöbalken.Enskärptochsamordnad |niliilagstiltning för en hallbatr utveckling. Del l och |lU3|
FRITZES
POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX:08-20 50 21, TELEFON:08-690 91 90 ISBN 91-38-2031 8-9 ISSN 0375-25OX