EU om regeringskonferensen 1996 : institutionernas rapporter : synpunkter i övriga medlemsländer : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU

regeringskonferensen

om

e j

institutionernas rapporter

i

synpunkter Övriga medlemsländer

-

SM]

En rapport från EU 96-k0mmittén

Statens offentliga utredningar WW 1995:80

w Utrikesdepartementet

EU

om regeringskonferensen

institutionernas rapporter

-

synpunkter i övriga medlemsländer

-

En rapport från EU 96-kommittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, , är kostnadsfri. Den kan även erhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20011-2 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt Maastrichtfordraget skall en konferens av företrädare för regeringarna i EU:s medlemsstater sammankallas 1996 för att undersöka vilka bestämmelser i Maastrichtfordraget skall ändras för att de mål som anges i fördraget skall som uppfyllas. Det är alltså fråga översyn fördraget som skall ske med om en av utgångspunkt i utvärdering hur samarbetet i EU har fungerat sedan fördraget en av trädde i kraft den 1 november 1993 och med sikt en utvidgning med de stater i Central- och Östeuropa som önskar bli medlemmar i unionen.

Förberedelsearbetet i EU:s institutioner och i medlemsländernahar nu kommit i gång. EU:s institutioner har avlämnat sina rapporter om hur Maastrichtfördraget fungerat till den s.k. reflexionsgruppen. Denna grupp består av företrädare för medlemsstaternas utrikesministrar, för Europeiska kommissionen och för Europaparlamentet och skall bl.a. förbättringar i fördragen grundval av de ange utvärderingar lämnas institutionerna. Gruppen inledde sitt arbete i början som av juni 1995 och skall lämna sitt slutdokument vid Europeiska rådets möte i av Madrid den 15-16 december 1995. Några medlemsländer har också avgett rapporter och i andra medlemsländer har diskussionerna om regeringskonferensen påbörjats.

regeringen tillsatta parlamentariskaEU 96-kommittén skall dels låta göra Den av utredningar viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas vid om regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsiktsyttringar tillfälle att argumentera för sina uppfattningar.

Kommittén har påbörjat utgivningen av en skriftserie med information och inför 96 års regeringskonferens.Den första skriften EU:s analyserav olika frågor regeringskonferens lägesrapport utgavs inför kommitténs första hearing maj i - en med organisationsföreträdare, debattörer och forskare om de konstitutionella spelreglerna inom EU. Den andra skriñen Röster om EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare SOU 1995:77 är sammanställning de problemställningar och synpunkter som framkom under en av hearingen.

Föreligganderapport, har utarbetats av kommitténs sekretariat pressekreterare som Anders Bolling, är den tredje i kommitténs skriftserie. Den består av en sammanställning av det huvudsakliga innehållet i de rapporter som Europeiska unionens ministerråd, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har avgett till den s.k. reflexionsgruppen. Vidare sammanfattas en del av de synpunkter om till i juni 1995 förekommit i EU:s övriga regeringskonferensen som fram medlemsländer.

Stockholm i juli 1995

Björn von Sydow Ordförande EU i 96-kommittén

INNEHÅLL

INLEDNING

Del l

FRÅN EUROPEISKA UNIONENS MINISTERRÅD, RAPPORTER EUROPEISKA KOMMISSIONEN OCH EUROPAPARLAMENTET

1.1 Allmänt om rapporterna 1.2 Unionsmedborgarskapet 1.3 Ministerrådets och Europeiska rådets roller 1.4 Kommissionens roll 1.5 Europaparlamentets roll 1.6 Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén 1.7 De nationella parlamentens roll 1.8 Beslutsprocedurerna 1.9 Den rättsliga kontrollen 1.10 Budgetkontrollen 1.11 Enhetligheten i fördraget och i det institutionella systemet 1.12 Subsidiaritet 1.13 Insyn och tillgång till information 1.14 Ekonomiska och monetära unionen, EMU 1.15 Sakområden 1.16 Tredje pelaren 1.17 Andra pelaren 1.18 Utvidgning av EU 1.19 Uppfoljande åtgärder

Del 2

SYNPUNKTER I EU:s ÖVRIGA MEDLEMSLÄNDER

2.1 Belgien 2.2 Danmark 2.3 Finland 2.4 Frankrike 2.5 Grekland 2.6 Irland 2.7 Italien 2.8 Luxemburg 2.9 Nederländerna 2.10 Portugal 2.11 Spanien 2.12 Tyskland 2.13 Storbritannien 2.14 Österrike

Bilaga DELTAGARE I REFLEXIONSGRUPPEN

INLEDNING

Ännu i juli 1995 finns inget definitivt startdatum satt for EUzsregeringskonferens, då de grundläggande reglerna i fördraget skall ses över. Den artikel i Maastrichtfördraget som slår fast att regeringskonferensenskall hållas anger bara årtalet, 1996. Det allmänna antagandet är att den kommer att påbörjas efter det italienska ordförandeskapets toppmöte i juni 1996, men allt fler börjar tala om att det rent av skulle kunna dröja till i december 1966, dvs efter Irlands ordförandeskap.

Ganskamycket tid finns alltså kvar för medlemsländernaoch EU-institutionema att mejsla ut sina respektiveståndpunkterinför konferensen. Inte desto mindre har den allmänna debatten kring konferensens stora framtidsfrågor pågått sedan åtminstone hösten 1994 med olika intensitet i olika länder. Embryon till mer officiella ställningstagandenkan också noteras i flera länder.

Förberedelseprocesseninleddes den 2-3 juni 1995 i Messina och Taonnina i Italien, då den s.k. reflexionsgruppeninledde sitt arbete.Den består av företrädare for medlemsländemasutrikesministrar, för Europeiska kommissionen och för Europaparlamentet och har till uppgift att utarbeta en dagordning för förhandlingarna. Gruppen skall avlägga rapport vid Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995. Deltagarna listas i en bilaga i slutet av rapporten.

Mötet i Messina omgärdades av tung historisk symbolik. Det var just i Messina på dagen40 år tidigare som den regeringskonferensinleddes som ledde fram till - Romfördraget 1957, EG:s grundlägganderegelverk.

Två delar

Den här rapporten består av två delar:

I del 1 sammanfattas de rapporter om Maastrichtfördragets funktion och regeringskonferensen som sammanställts av ministerrådet, kommissionen, och parlamentet. Även andraEU-institutioner och har skrivit liknande rapporter. organ Synpunkternafrån dessa tre institutioner beslutsprocessens huvudaktörer har - emellertid uppmärksammatssärskilt.

I del 2 sammanfattaskort några av de synpunkter kring regeringskonferensens frågor som fram till juni 1995 figurerat i övriga medlemsländer. Uppgifterna grundar sig på rapporter från Utrikesdepartementet,offentligt tryck och uppgifter i massmedia.

Del 1

FRÅN KOMMISSIONEN, MINISTERRÅDET OCH RAPPORTER EUROPAPARLAMENTET

1.1 ALLMÄNT OM RAPPORTERNA

regeringskonferensen refereras här är av två De tre institutionsrapporter om som ministerrådet och kommissionen här sin syn på hur Maastrichtfördraget slag: ger har fungerat, medan Europaparlamentetsrapport mer allmänt ger förslag hittills till hur E U:s framtidsfrågor kan läsas under regeringskonferensen.

Kommissionen har sig ha för avsikt att återkomma med mer detaljerade sagt forslag till fördragsändringar i processen inför konferensen. senare

Parlamentets rapport är den mest långtgående, medan ministerrådet år minst kritisera hur EU i dag fungerar. Delvis kan det förklaras med att det benägetatt sig olika slags sammanställningar. Delvis beror det dock på att alltså rör om parlamentet, inte fullt ut har getts ansvar för beslutsfattandet i unionen, som traditionellt är den mest forändringsvilliga av institutionerna.

Likartade slutsatser

Karaktärsskillnaden mellan rapporterna till trots är parlamentets och kommissionens slutsatser slående lika. Ingendera vill seen radikal omvälvning av EU fullfjädrad federal union. Även de tycker att detta vore det mest mot en om önskvärda, inser de att detta i dag är politiskt omöjligt.

institutionerna vill effektivisera beslutsfattandet, bl.a. genom att utöka Bägge omröstning med kvalificerad majoritet till att omfatta alla utom användningenav för medlemsländerna känsliga områdenasom utvidgning en handfull av de mest och finansiering och att minska antalet beslutsprocedurer, i dag av EU genom över 20 stycken. Parlamentets rapport understryker förstås också behovet av att utvidga den egna institutionens lagstiñningskompetens.

Europaparlamentet och kommissionen är också eniga om att EU:s två mellanstatliga pelare på sikt bör sugas upp i det traditionella EU-systemet.

Genomgången de tre institutionernas rapporter görs ämnesvis. av

1.2 UNIONSMEDBORGARSKAPET

Med Maastrichtfördraget infördes ett särskilt unionsmedborgarskap, som ger vissa rättigheter. I korthet handlar det om att

alla medborgarei ett EU-land har rätt att rösta i och ställa upp i kommunala val och val till Europaparlamenteti det EU-land där de är bosatta oavsett om det är hemlandet, och att

alla medborgare i ett EU-land har rätt att få hjälp på vilken som helst av EU- ländemas beskickningar i länder utanför EU.

Dessutom beslutade man att införa en ombudsmannainstitution i parlamentet, dit alla unionsmedborgare kan vända sig med klagomål. Först nu i juli 1995 har ombudsmannenutsetts.

Ministerrådet konstaterarhär att en rättslig ram finns, även om rösträtten ännu inte kunnat utnyttjas fullt ut. Det tycks vara svårt att tillförsäkra medborgarnaden EU-vida rösträtten i kommunal- och Europaparlamentsval. Riktlinjerna när det gäller rätten till hjälp beskickningar i tredje land behöver förbättras.

Ministerrådet konstaterarvidare att det ännu inte är möjligt att låta rätten att röra sig fritt över gränserna och bosättasig var man vill i EU gälla personer från länder utanför unionen jfr kap. 16, Tredje pelaren.

Samma besvikna konstaterande gör kommissionen; det tycks fortfarande vara omöjligt att nå målet om ett gränslöst område för personer, eftersom ingen överenskommelse om tillräckliga säkerhetsåtgärdernåtts. Maastrichtfördraget har hittills inte lett till några som helst förbättringar i detta avseende.

Kommissionen vill framhålla att den har bett ministerrådet om tillstånd att förhandla om en anslutning av EG till Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Ministerrådet har frågat EG-domstolentill räds i frågan, men ännu inte fått svar.

När det gäller medborgarnas rätt till hjälp från beskickningar i tredje land, konstaterar kommissionen i sin rapport att det är extremt svårt för EU:s institutioner att bedöma i vilken grad rätten faktiskt ges till medborgarna.

Unionsmedborgarskapet bär, trots alla svagheter, en oerhörd potential, menar kommissionen: det kan bidra till att fördjupa EU-mcdborgamas känsla av att tillhöra unionen. Känslan blir mer påtaglig när medborgarnafår ett antal konkreta rättigheter knutna till medborgarskapet.

Europaparlamentet menar att EU-medborgamasrättigheter borde stå inskrivna precis i början av fördraget. Unionsmedborgarskapetskulle också ges större substans bl.a. genom

unionen ansluts till Europakonventionen om mänskliga rättigheter, -att rätt till information i EU-frâgor, -en ny principen lika rättigheter oavsett kön, ålder, handikapp eller religion -att om ras, införs i fördraget liksom artikel uttryckligen förbjuder dödsstraff, en som de ekonomiska rättigheter finns spridda över fördraget samlas under -att som nu en artikel och förstärks.

vill EU-institutionema vakar över att kvinnorepresentationen och Parlamentet att successivt ökar på alla nivåer i institutionerna. Vidare deltagandet av kvinnor pläderas i parlamentsrapporten för att underlättar för medborgarna att delta man i det politiska livet i det EU-land där de är bosatta.

1.3 MINISTERRÅDETS OCH EUROPEISKA RÅDETS ROLLER

Ministerrådet slår fast omröstning med kvalificerad majoritet hjälper till att att skynda på beslutsprocessen. Rådet tycker att dess egen hantering av den komplicerade medbeslutandeproceduren hittills varit tillfredsställande. För att ska fungera bra måste ministerrådet och Europaparlamentet alltid proceduren samordnat. Skall effektiviteten kunna öka måste antalet kunna agera ministerrådsmöten begränsas och samordningen mellan mötena öka.

Kommissionen å sin sida nöjer sig med att konstatera ett antal saker, t.ex. att ministerrådet har fått den helt avgörande rollen inom pelarna två och tre. Europeiska rådets viktiga roll riktlinjeskapare har bekräftats, särskilt vad som gäller EMU, skriver kommissionen vidare.

Europaparlamentet ordförandeskapsperioden på sex månader bör menar att bibehållas, bli flexibel. Majoritetsbeslut bör användas mer. Inom känsliga men mer områden, in medlemsländer, artikel 235 om att utvidga samarbetet som att ta nya till områden inte förutses i fördraget, och att ändra fördraget är det dock som fortfarande nödvändigt att ha kvar kravet på enhällighet.

kan behöva justeras, i så fall inte genom att införa dubbel Röstningssystemet men majoritet både stater och befolkning; det är i parlamentet som befolkningen av representerad.Gränsen för kvalificerad majoritet, i dag 71 procent, bör i alla är händelser sänkas.

1.4 KOMMISSIONENS ROLL

Ministerrådet har inte så mycket att säga kommissionens roll i EU sedan om Maastrichtfördraget trädde i kraft. Rådet påpekar dock att de sju månader det tog kommission enligt den proceduren på många håll upplevdes som att utse ny nya tid. Reflexionsgruppen kommer att skissera förslag om det framtida en väl lång antalet kommissionsledamöter.

själv i drag nöjd med sin roll. Tillsammans med Kommissionen är stora

exklusiva initiativrätten och rollen som väktare av fördraget har bekräftats, framhåller institutionen. kommissionsrapporten I sägs också att den nya proceduren för tillsättning av ledamöter är övertygande,bl.a. eftersom den ger kommissionen en fastare legitimitetsgrund även om proceduren tog väl lång tid. -

Europaparlamentet ser det som viktigt att man inte ruckar på kommissionens oavhängighet och ensamrättatt lägga fram förslag.

Parlamentet vill ha en kommissionsledamot per medlemsland och anser att kommissionsordförandebör väljas av parlamentet från en lista som Europeiska rådet lagt fram. Dessutom tycker Europaparlamentet att det bör ges rätt att avsätta enskilda kommissionsledamöter inte som i dag bara kommissionen som helhet. -

1.5 EUROPAPARLAMENTETS ROLL

Ministerrådet påpekar försiktigt att Europaparlamentetibland tenderat att göra en väl bred tolkning av sina befogenheterenligt fördraget. rådets I rapport talas också om att svårigheter i samband med den nya medbeslutandeproceduren,där parlamentet har en stor roll, har lett till förseningar i beslutsprocessen. Förseningarnaberor bl.a. på komplexiteten i proceduren och kopplingar till andrabeslutsprocedurer, menar ministerrådet.Hela beslutsapparaten har blivit mer komplex.

Maastrichtfördragets nya beslutsprocedurer har satts i verket utan större problem, menar kommissionen, som konstaterar att parlamentets uppgifter har ökat betydligt. Kommissionen hävdar vidare att en dispyt har uppstått mellan ministerrådet och Europaparlamentet kring hur parlamentets nya rätt till information ochkonsultation inom pelare två ska utövas. Detsamma gäller parlamentets roll inom tredje pelaren. Kommissionen konstaterar dessutom att parlamentet två gånger utnyttjat sin nya rätt att begära att kommissionen lägger fram förslag.

Europaparlamentet självt menar att församlingen inte bör ha fler än 700 ledamöter, oavsett hur många nya medlemsländer som tillkommer. När det gäller all lagstiftning och alla budgetära beslut bör parlamentet ges samma status som ministerrådet. Dessutom bör parlamentets godkännande krävas for alla nomineringar till domstolen, forsta instansrätten,revisionsrätten och Europeiska centralbankssystemetsstyrelse.

1.6 REGlONKOMMITTEN OCH EKONOMISKA OCH SOCIALA

KOMITTEN

Kommissionen tycker att den nya regionkommittén har blivit ett viktigt element för att upprätta närmare relationer mellan unionen och lokala och regionala myndigheter. Hittills har också kommittén kunnat lämna sina synpunkter utan att bromsa beslutsprocessen.Men, menar kommissionen, de åsikter kommittén gett

bromsa beslutsprocessen.Men, menar kommissionen, de åsikter kommittén gett uttryck för på eget initiativ antyder att den kanske riskerar att göra en för vid tolkning av sina befogenheter.

Europaparlamentet anser att regionkommitténs roll i arbetetmed att utforma den politik den berörs av skall stärkas. Parlamentet borde ocksåkunna konsultera såväl regionkommittén som ekonomiska och sociala kommittén enligt samma förutsättningar som kommissionen och ministerrådet gör det.

1.7 DE NATIONELLA PARLAMENTENS ROLL

Ministerrådet konstaterar här bara kort att den parlamentskonferens, som enligt en förklaring i Maastrichtfördraget vid behov skall sammankallas mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten, ännu inte sammankallats.

Även kommissionen konstaterar att möjligheten att sammankalla en parlamentskonferensinte har utnyttjats sedan den hittills enda sessioneni Rom 1990. Detta beklagas av kommissionen, som menar att svårigheten att få igenom Maastrichtfördraget i flera medlemsländervisar hur viktigt det är att de nationella parlamenten deltar i den europeiskaintegrationsprocessen.

Kommissionen noterar att de nationella parlamentenvill få ett större inflytande. Dess kommentar till det är att det riktiga sättet att utöva detta inflytande på är genom att påverka utformningen av sina respektive regeringars ståndpunkter i ministerrådet och genom att övervaka att beslut fattade på unionsnivå verkligen genomförs i medlemsländerna.

Europaparlamentet förordar ett partnerskapmellan den egna institutionen och de nationella parlamenten,där de senares roll stärks.

1.8 BESLUTSPROCEDURERNA

Se även avsnitt om Europaparlamentets roll Ministerrådet menar att Maastrichtfiirdraget återspeglar strävan att förstärka den demokratiska legitimiteten i EU. Till den änden är Europaparlamentetsroll mycket viktig, men den demokratiska legitimiteten måste grunda sig på unionens institutionella system som helhet.

Tillämpningen av fördraget har fört med sig en del institutionella konflikter några lösta, andra som återstår att lösa. Parlamentet har ibland använt sitt inflytande över budgetprocessen för att utöva inflytande också över olika sakområden.

Beslut med kvalificerad majoritet-omröstning är positivt för effektiviteten, men det stora antalet procedurer försvårar öppenhet.

Kommissionen tycker, som framgått ovan, att den komplicerade medbeslutandeprocedurenfungerat väl hittills. Genomsnittlig tid för procedurenhar varit mindre än 300 dagar. Däremot är godkännandeproceduren illa lämpad för kommissionen ett undantag tillägg till Fördraget, vartill lagstiñning, menar är parlamentets godkännandebehövs.

Beslutsapparaten har på det hela taget fungerat relativt väl i kommissionens ögon. Emellertid finns ett antal svagheter. En svaghet är att samordningen mellan budget- och lagstiftningsprocedurema brister, vilket gör att Europaparlamentet söker använda sitt budgetinflytande för att påverka sakområdena, och att ministerrådet omvänt användersin lagstiñningsmakt för att besluta om finansiella åtaganden, som borde beslutats genom budgetproceduren.

En svaghet är att unionens hela beslutssystem blivit så komplicerat, med annan sammanlagt än 20 olika beslutsprocedurer.Detta gör att EU:s arbetssätt blir mer extremt otydligt, skadar unionensinterna arbete, bromsar beslutsprocessen och kan leda till åtgärder i domstolen.

En tredje svaghet är bristen på uppenbar logik i förhållandena mellan olika beslutsprocedurer och olika Samarbetsområden.

Sammanfattningsvis kommissionen att lagstiflningsprocessen måste genomgå anser radikala förenklingar.

Europaparlamentet Föreslår begränsning av dagens beslutsprocedurertill tre en slag: medbeslutande, godkännande och samråd.

Godkännandeprocedurenskulle då bara användasvid beslut om fördragsändringar, internationella avtal, användning EU:s egna resurser och utvidgning av EU. av Samrådsproceduren skulle begränsas till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ñske- och jordbrukspolitiken. Pâ alla andra områden skulle medbeslutandeproceduren användas, men i förenklad form sex tänkbara förenklingar anges.

Det borde enligt parlamentsrapportenövervägas om inte Europaparlamentet och ministerrådet skall ha tidsfrist vid första läsningen av ett förslag från samma kommissionen.

Mängden lagstiftningsförslag läggs på parlamentets och ministerrådets bord som skulle kunna begränsas,bl.a. genom att man infor en ny sorts rättsakt som med bemyndigandefrån parlamentet och rådet. kommissionen ansvarar för -

1.9DEN RÄTTSLIGA KONTROLLEN DOMSTOLEN, FÖRSTA INSTANS- RÄTTEN

Ministerrådet konstaterar att kommissionen ännu inte bett domstolen utfärda böter för underlåtenhet följa domstolens utslag möjlighet som infördes med att - en

Samma konstaterande gör kommissionen själv. Den menar ändå att en grund lagts och första instansrätten fastare roller, åtminstone inom första för att ge domstolen pelaren.I andra och tredje pelarens arbete är domstolen ännu inte inblandad trots fördraget erbjuder viss potential for det. Tredje pelarens att nu en Samarbetsområden berör vitala personliga fri- och rättigheter, påpekar kommissionen.

Den antydan utvidgad jurisdiktion för domstolen som kommissionen gör, är om tydligt önskemål hos parlamentet: domstolen bör få sina kompetenser ett utrikes- och säkerhetspolitiken, polis-, invandringsutvidgadetill dengemensamma och rättssamarbetet samt Schengenavtalet. Vidare tycker parlamentet att domare skall få sitta i maximalt nio år.

1.10 BUDGETKONTROLLEN REVISIONSRÄTTEN

Fördraget har skärpt kraven på budgetdisciplin. Kommissionen hävdar att den prövar alla sina aktiviteter och förslagsprocedurer i enlighet med gängse numera principer för sund hantering finanser. Samarbetet mellan kommissionen och en av revisionsrätten har intensifierats och gjorts smidigare.

Fördragets mot fusk och förskingring är ännu otillräckliga, enligt vapen kommissionen. Mycket viktiga intressen står spel. Att fusket bekämpas effektivare är i såväl skattebetalarnas som medlemsstaternas och EUinstitutionemas intresse. EU-institutionema är i akut behov av förstärkta rättsliga verktyg för att bekämpa förskingringen av EU-medel.

effektivare åtgärder har dock åtminstone erkänts. Det huvudsakliga Behovet av ansvaret vilar än så länge medlemsstaterna, som måste erbjuda samma skydd EU:s finansiella intressen som av sina egna. av gemensamma

Europaparlamentet att unionens budget borde vara det enda budgetära menar instrumentet för att genomföra unionens mål. Alltså bör alla finansiella mekanismer i dag ligger utanför som biståndsfondenEDF och utgifter för som utrikes- och säkerhetspolitiken och områdena under tredje den gemensamma pelaren samlas under den EU-budgeten. Parlamentet vill också - gemensamma självt ha en roll i arbetet med att få in pengar till budgeten.

Åtskillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter bör avskaffas Budgetprocessen bör bli förenklad, öppnare och inom en angiven tidsram. effektivare.

I kampen mot förskingringen av EU-medel och andra brott mot EU-reglema behövs fördragsändring, som gör det möjligt för EU att göra noggrannare en undersökningari medlemsländerna och vid behov också besluta om avskräckande sanktioner mot syndare, menar parlamentet.

Ledamöterna i revisionsrätten bör inte bli fler än i dag 15, och bör få sitta på

Ledamöterna i revisionsrätten bör inte bli fler än i dag 15, och bör få sitta sina poster i maximalt nio år.

1.11 ENHETLIGHETEN I FÖRDRAGET OCH I DET INSTITUTIONELLA SYSTEMET

Det successiva antagandet av fördrag och tillägg till dessa, sammanfördasida vid sida, har ökat intrycket av komplexitet, menar ministerrådet.

Kommissionen och Europaparlamentet tycker båda att fördragen till de tre gemenskaperna Europeiska gemenskapen EG, Europeiska atomenergigemenskapenEuratom och Europeiska Kol- och Stålgemenskapen EKSG samt fördraget om EuropeiskaUnionen borde föras samman till en enhet. Det skulle enligt parlamentet göra dess struktur klarare och mer logisk. Parlamentetvill dessutom att alla artiklar som rör utrikespolitik inordnas under en enda rubrik i fördraget.

Det är högsta vikt att den gemensamma institutionella ramen bibehålls och av förstärks, fortsätter parlamentet. Flexibla arrangemang kan komma att bli nödvändiga även i framtiden, men de får inte undergräva den institutionella enhetligheten, det gemensamma regelverket, principerna om solidaritet och ekonomisk och social samordning eller principen om alla medlemsstatersoch unionsmedborgares likhet inför fördraget. Flexibilitet får inte leda till ett Europa â carte.

Europaparlamentet som helhet bör ansvara för den unionspolitik som tillfälligt bedrivs ett begränsat antal EU-stater. Om det inte går att uppnå enighet under av 1996 års regeringskonferensmåste man överväga möjligheten att vidare utan minoriteten och göra det möjligt för en medlemsstat att lämna unionen under förutsättning att den uppfyller vissa fastställda krav, menar parlamentet.

1.12 SUBSIDIARITET

Subsidiaritetsprincipen att besluten ska fattas på lägsta effektiva nivå är av yttersta vikt, menar ministerrådet, som betonar kommissionens roll och konstaterar att denna har begränsat antalet förslag till regler. Även nya ministerrådet använder sig av principen när den beaktar nya förslag.

Principens införande är ett positivt steg, men vissa problem finns kring hur den skall tillämpas och utvärderas, sägs det vidare i ministerrâdsrapporten. Det finns utrymme för ytterligare utveckling.

Kommissionen säger sig ha varit snabb med att manifestera vilken vikt den tillmäter subsidiaritetsprincipen redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft. - EU-institutionema har en uppsättning verktyg för att genomföra principen tillsammans. Om de inte använder dessaverktyg på ett sammanhållet sätt kommer

l3

ansträngningarna att tillämpa subsidiaritetsprincipen att bli fruktlösa, enligt kommissionen.

En sammanhållen syn är dock svår att uppnå, eftersom varje medlemslandhar sin uppfattning om vad subsidiaritet handlar om. Detta borde emellertid inte få egen hindra att man försöker uppnå denna sammanhållna användning av principen.

Kommissionen redogör vidare för hur den numera tillämpar subsidiaritetsprincipen för att styra sina förslag och för att utvärdera behovet av nya regler. Detta har lett till färre framlagda förslag och till att en del förslag dragits tillbaka. Tillämpningen av principen behöver dock utvecklas ytterligare.

Principema om subsidiaritet och proportionalitet att en åtgärd från EU inte ska längre än nödvändigt för att tillfredsställa ett behov skall behållas så som de står skrivna i fördraget, anser Europaparlamentet.

En regelrätt lista över precis vilka områden som faller under EUzs respektive medlemsländemas kompetens vore för rigid, och dessutom svår att göra. Artikel 235 om fördragsutfyllnad skall vara kvar, men bör bara användas som en sista utväg och efter godkännande av parlamentet.

1.13 INSYN OCH TILLGÅNG TILL INFORMATION

Ministerådet vill framhålla vad den ser som framgångar på området: 21 diskussioner i ministerrådet har TV-sänts, rådet offentliggör numera systematiskt omröstningsresultat när det agerar som lagstiftare och majoriteten av ansökningar om tillgång till dokument har beviljats.

Ministerrådet tillstår att det finns vissa möjligheter till förbättringar, men det råder delade meningar mellan medlemsländerna om hur dessaskall uppnås.

Kommissionen noterar att varje EU-institution har vidtagit åtgärder för att förbättra öppenheten, men anser det vara för tidigt att bedöma hur väl de nya instrumenten för öppenhet fungerar. Ännu är allmänhetens förväntningar långt ifrån uppfyllda. Mycket återstår att göra, särskilt i ministerrådet. Öppenhet är särskilt angelägeninom tredje pelaren, vilken nära berör individens rättigheter.

Europaparlamentet föreslår att principen om öppenhet i Europeiska rådet och ministerrådet uttryckligen skrivs in i fördraget. Alltid när ministerrådet agerarsom lagstiftare skall dess procedur vara offentlig och dess föredragningslista bindande. Allmänhetens tillgång till handlingar måste förbättras avsevärt. Alla ministerrádsmöten om förslag till rättsakter skall vara offentliga, såvida man inte med två tredjedelars majoritet beslutar om ett undantag.

1.14 EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN, EMU

Ministerrådet konstateraratt EMU:s andra fas trädde i kraft enligt planerna,och att rådet antagit de första riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik. Medlemsländemas övervakning av varandras ekonomiska utveckling har kommit i gång konvergensprogram, liksom proceduren för övervakning av budgetunderskott.

Kommissionen och Europaparlamentet har i stort sett samma reflexioner, men parlamentet har en del egna förslag. Båda institutionerna anser att såväl EMU:s tidtabell som konvergenskriterierna skall behållas.

Kommissionen att de förutsedda stegen till och i andra fasen av EMU har anser tagits snabbt och effektivt: de hittills uppnådda resultaten visar på flexibilitet i apparaten och ger trovärdighet de inblandade institutionerna. Unionen kan se framtiden an med tillförsikt i detta avseende, anser kommissionen.

Det kan tilläggas att kommissionen den l juni 1995 lade fram en grönbok om genomförandet av Ekonomiska och monetära unionen. Den anger vilka praktiska krävs för att följa tidtabellen i Maastrichtfordraget. arrangemang som Huvudbudskapet är att övergången till en gemensam valuta är tekniskt möjlig till en rimlig kostnad och inom ramen för tidtabellen.

Europaparlamentet vill ge sig självt en större roll i sammanhanget, särskilt i sambandmed att ministerrådet antar rekommendationer eller ekonomiskariktlinjer. Parlamentet föreslår också att man inför full sysselsättning som ett utryckligt mål för medlemsstaterna och unionen.En särskild sysselsâttningskommittébör tillsättas med samma befogenheter som den monetära kommittén.

1.15 SAKOMRÅDEN

När det gäller enskilda politikområden i EU-samarbetet har ministerrådet, kommissionenoch parlamentet synpunkter hur det som i EU kallas socialpolitik fungerar eller snarare inte fungerar. Socialpolitiken handlar i huvudsak om arbetslivsfrågor.

Ministerrådet konstaterar att det efter Maastrichtfördraget existerar två rättsliga grunder för att fatta beslut i arbetslivsfrågor. Somliga menar, skriver rådet i sin rapport, att den dialog mellan arbetsmarknadens parter EU-nivå som införts kommer in för sent i processen. Dialogen har ännu inte resulterat i några EUomfattande överenskommelser.

Kommissionen beklagar sig tydligare över det faktum att inte alla medlemsländer följs åt på arbetslivsfrågomas område. Detta ger grogrund för dispyter om snedvridenkonkurrens. OcksåEuropaparlamentet vill att det brittiska undantaget på området upphör, och att arbetslivsområdet integreras bättre med den ekonomiska politiken det sociala protokollet bör inlemmas i fördraget.

struktur- och regionalpolitik för att främja ekonomisk utjämning kunde EU:s tillämpas bättre, kommissionen: dels att utveckla kontakterna mellan anser genom unionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, dels genom en effektivare finansiell kontroll. I dag råder en viss oklarhet kring vem som är ansvarig för vad.

Miljöpolitikens status har höjts, vilket både kommissionen och Europaparlamentet välkomnar. Parlamentet menar att miljö- och djurskydd bör höra till EU:s grundläggande principer. Kommissionen är dock inte nöjd med att såmånga beslutsprocedurer användspå områdetoch att det råder en grâzon mellan miljö och inre marknads-omrâdet.Detta har lett till problem.

På visumpolitik, utbildning, kultur, folkhälsa och en rad områden, som konsumentskydd, kommissionen att det ännu är for tidigt att göra en menar utvärdering av Maastrichtfördraget.

Europaparlamentet tycker att de avsnitt i EKSG-iördraget och Euratomfördraget berör energifrågor borde föras in under gemensam energipolitik. Också som en turism, i dess europeiska aspekter, borde enligt parlamentet utgöra ett eget politikområde i EU-samarbetet.

Parlamentet vidare att antalet officiella språk inte skall begränsas inom anser unionen.

POLIS-, INVANDRINGS- OCH 1.16 TREDJE PELAREN - SAMARBETE I RATTSFRÅGOR

Varken ministerrådet, kommissionen och parlamentet är nöjda med utvecklingen hittills inom tredje pelarens område. Särskilt hos kommissionen och Europaparlamentet märks besvikelse,och alla tre betonar vikten av att komma en vidare på detta område.

Ministerrådet konstaterar att fördraget ger vissa instrument for handling, men påpekar att den avgörande faktorn för att lyckas göra framsteg inom dessa områden är medlemsländernas politiska vilja att agera. De hittills uppnådda resultaten duger inte fältet är känsligt, och det har gått lite för kort tid för - men att göra en full utvärdering.

Ministerrådet har emellertid flitigt använt sig av traditionella instrument som fanns redan före Maastricht, som att utfärda resolutioner och rekommendationer. rådet, ligger främst i den oprecisa avgränsningen mellan Svårighetema, menar EU:s forsta och tredje pelare. Det finns heller inga precisa mål eller fasta Slutdatum på dessa områden i fördraget med ett undantag: Europol. -

Möjligheten till överbryggning till EU:s första pelare att använda sig av EU:s traditionella beslutsprocedurer via artikel 100c för att genomföra vissa av målen inom tredje pelaren har inte utnyttjats. Det har heller inte fattats några beslut om -

gemensamma aktioner eller gemensamma ståndpunkter,eftersommedlemsländerna varit oeniga. Följaktligen har inga beslut heller fattats med kvalificerad majoritet, vilket ministerrådet kan göra i frågor om hur gemensamma aktioner skall genomföras.

Kommissionen påpekar också besviket att ministerrådet ännu inte gjort mycket av sina nya befogenheter på tredje pelarens områden, utan mest använt sig av gamla verktyg. Tredje pelaren har blivt rättsligt ineffektiv på grund av oenighet mellan medlemsländerna om vilken effekt de nya möjligheterna till gemensamma ståndpunkter och gemensamma aktioner har. Dessutom går det trögt med antagande och godkännande av konventioner, och kravet på enhällighet har förlamat beslutsprocessen.

Även kommissionen är missnöjd med den otydliga gränsdragningenmellan tredje pelaren och traditionella EU-områden. Den gynnar varken beslutsfattande eller insyn. En lösning problemen kunde vara möjligheten att brygga över frågor till första pelaren, men den har alltså inte utnyttjats. Den är kopplad till en ohanterlig procedur: krav på enhällighet plus nationellt godkännande enligt respektive lands konstitutionella regler.

Europaparlamentet tycker att det är hög tid för avgörande framsteg inom tredje pelaren.Därför måstebeslut om asylpolitik, yttre gränskontroll, invandringspolitik, tredjelandsmedborgareoch aktioner mot narkotikamissbruk gradvis föras in under de traditionella EU-områdenasdomän. Ministerrådet måste ges möjlighet att fatta beslut med kvalificerad majoritet här, menar parlamentet vidare, och begränsningarnai kommissionensinitiativrätt bör tas bort.

Schengenavtaletbör efter hand integrerasi unionenspolitik, och Europol bör ges alla de befogenheterdet behöver. Unionen bör utrustas med en gemensam rättslig ram som främjar samarbete över gränserna, skriver parlamenteti sin rapport. Avtal med länder utanför unionen bör inte äventyras, särskilt inte överenskommelsen om fri rörlighet mellan de nordiska länderna.

1.17 ANDRA PELAREN GEMENSAM UTRIKES- OCH SÄKERHETS- - POLITIK

Runt utrikes- och säkerhetspolitiken har ministerrådet, kommissionen och parlamentetmycket att säga. Till stor del rör det sig om kritik. Minst negativ till hur den mellanstatliga andra pelaren fungerat är naturligt nog ministerrådet, medlemsländemasorgan.

Ministerrådet menar att en del av den kritik som förekommit mot den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ibland varit överdriven. Rådet har fattat beslut om femton gemensamma aktioner och elva gemensamma ståndpunkter. Den politiska viljan att agera är här, liksom inom tredje pelaren, den avgörande faktorn för att fullt ut kunna utnyttja fördraget. Åsikterna om utrikesoch säkerhetspolitikensförsta tid varierar.

Varken ministerrådet eller dess generalsekretariat har direkt tillgång till information, vilket rådet beklagar. Även behandlingen av information lämnar en del övrigt att önska, enligt rådsrapporten.

Beslutsprocedurema är, trots de framsteg gjorts, i ett tidigt stadium och måste som förbättras. Enhällighet har varit regeln. Beslut med kvalificerad majoritet kan tillämpas i ett sekundärt skede, det har inte utnyttjats. Graden av inblandning men från Europaparlamentet är föremål för tvist mellan parlamentet och ministerrådet. Parlamentet använder sina budgetbefogenheter för att utöva inflytande över den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, menar rådet.

Det är EU:s ordförandeland uttrycker unionens positioner och är ansvarigt för som genomförandet gemensamma aktioner. Bördoma på ordförandelandet ökar, av vilket skapar problem. Rollfördelningen mellan ordförandelandettrojkan nuvarande, närmast föregående och närmast följande ordförande och ministerrådets generalsekretariatmåsteklaras ut, tycker ministerrådet i sin rapport.

Kommissionen tycker inte att fördragets nya ramar för utrikes- och säkerhetspolitik skiljer sig drastiskt från dem som rådde under de föregående20 åren. Emellertid täcks numera ett vidare fält än tidigare, möjliga åtgärder har forrnaliserats och det finns ett mer uttryckligt krav på medlemsländerna att samordnasin politik.

Det har varit arbetsam att få i gång den gemensamma utrikes- och en process säkerhetspolitiken, och målet att uppnå en avsevärt förbättrad samordning av politiken har inte uppnåtts, menar kommissionen. Somliga av svårigheterna tycks strukturella. När beslut skall fattas om att utarbeta gemensamma aktioner vara noterar kommissionen hur de ursprungliga ambitionerna krymper under beslutsprocessens gång.

Fördragets pelare får inte bli isolerade strukturer, tycker kommissionen. måste föras unionen helhet skall fungera. Den nuvarande hybriden, där sammanom som beslut inom pelare kräver finansiering från annan, är en källa till konflikter. en en

VEU och dess koppling till EU har knappast använts, konstaterar kommissionen. Ämnet är förstås på olika sätt känsligt för alla medlemsländer, men det är nödvändigt med tydligare enighet om vilken roll VEU ska spela. en

Kommissionen är också kritisk till den bristande kontinuiteten mellan EU:s ordförandeländer. Många länder har, när de suttit som ordförande, tenderat att betrakta EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som något som kan gemensamma användas ett komplement till de egna utrikespolitiska linjerna, i stället för som tvärtom. Bättre kontinuitet är nödvändigt för att effektiviteten skall öka, och därmed stabilitet och säkerheti Europa, skriver kommissionen.

Också Europaparlamentet anser att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik måste bli effektiv och läggas inom ramen för det traditionella mer EU-samarbetet.En bättre definierad säkerhets-och försvarspolitik bör etableraspå

EU-nivå. Den gemensamma försvarspolitiken bör säkra unionens och dess medlemsländers gränser. Unionen bör få VEU:s befogenheter.

Det bör vara möjligt, tycker parlamentet,för ett visst antal medlemsländer att med kvalificerad majoritet genomföra gemensamma humanitära, diplomatiska eller militära aktioner. Inget medlemslandskall då tvingas att delta, men inget lanl får heller förhindra majoriteten att genomföra dessaaktioner.

Enligt Europaparlamentetborde kommissionenfullt ut få delta i utfomminger och definitionerna av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikenoch även hl rätt att lägga fram forslag. Den demokratiska kontrollen av frågor som inte hö till första pelaren skall utövas av Europaparlamentetoch de nationella parlamenen.

Det undantag från fri handel för vapen som finns i fördraget bör slopas, bl.a. eftersom det förhindrar kontroll av vapenförsäljning till länder utanför unioren.

Som ett första steg mot förebyggande av konflikter kunde en europeisk :ivil fredskår inrättas bl.a. bestående av vapenvägrare, tycker parlamentet. Samtdigt skulle man kunna utbilda observatörer,medlareoch specialisterpå konfliktlösning.

1.18 UTVIDGNING AV EU

Europaparlamentet förbehåller sig rätten att lägga fram de Förslag det anser lämpligt för att beakta tänkbara konsekvenser av en utvidgning.

1.19 UPPFÖLJANDE ÅTGÄRDER

Slutligen har Europaparlamentet några synpunkter EUzs framtida utvidgiing och förslag till uppföljande åtgärder i samband med eller :fter regeringskonferensen.

Här tycker parlamentet bl.a. följande:

Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll bör stärkas uider regeringskonferensensförhandlingsfas. Metoderna för fördragsrevision behöver ses över; parlamentetbehöver medv:rka fullt ut i såväl förhandlingsfasen som i godkännandefasen. Man bör överväga att genomföra en folkomröstning på unionsnivå fö att godkänna alla bestämmelseri fördraget. Det rör sig trots allt om ett kolle:tivt beslut som påverkar hela Europa. Alternativt skulle medlemsländerna kunna :nas om att hålla folkomröstning samtidigt eller låta sina parlament rösta, eller ned några få dagarsmellanrum. Europaparlamentetbör i framtiden få samma rätt som kommissionen att ligga fram förslag till ändringar i fördraget. Framtida ändringar skall antas gemensamt av parlamentet och ministerrådet innan de går till de nationella parlamenter för godkännande.

Del 2

SYNPUNKTER I EUzs ÖVRIGA MEDLEMSLÄNDER

2.1 BELGIEN

Belgien är ett av EU:s grundarländer och tillhör traditionellt de mest integrationsvänliga. Regeringen har i allmänhet en samlad opinion bakom sina EU-linjer. Det gör att landet redan har en ganska tydlig hållning och har kommit långt i fdrberedelsearbetet. Landets övergipande prioritering är att föra EMU i hamn.

Premiärminister Jean-Lue Dehaene har dragit upp riktlinjerna för den belgiska hållningen i ett antal tal, varav det kanske viktigaste hölls i Brygge den 22 mars 1995.

Utvidgningen av EU ses som ett politiskt faktum och är ingen fråga som prioriterats upp i Belgien. Belgarnas entusiasm måttlig, även det synes vara om inte finns några sakliga invändningar. Enligt Dehaenebör en stark kärna av medlemsländertillåtas växa fram, men andra länder måste möjlighet att ansluta sig senare. Ett EU i flera hastigheter måste visserligen lösning vara en som kommer i andra hand, men modellen svarar väl mot problemen ställs inför man vid en utvidgning av EU.

Att fullfölja EMU enligt de riktlinjer som ladesfast i Maastricht sessom mycket viktigt i Belgien. Jean-Lue Dehaene tillbakavisar bestämt en uppluckring av konvergenskriterierna.

Dehaene föreslår vidare att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken förstärks, bl.a. genom att införa mer av majoritetsbeslut utvidgas möjligt. - om VEU bör också föras närmare EU. Det betyder emellertid inte att den nationella suveräniteten när det gäller försvarsdimensionen ska ges upp.

Denna av Dehaeneuttalade vilja att gradvis låta den andra pelaren närma sig det traditionella samarbetet gäller i ännu högre grad samarbetet inom den tredje pelaren, framför allt med hänsyn till EU-medborgarnasrättigheter.

Styrelseordföranden i Société Générale och belgiske före detta kommissionsledamotenEtienne Davignon ifrågasätterkommissionenseffektivitet: dels är det för många ledamöter, dels har Maastrichtfördraget lett till effektivitetssänkande konflikter mellan institutionerna, menar Davignon.

2.2 DANMARK

Från officiellt håll i Danmark har ännu inte hörts särskilt mycket om

inför regeringskonferensen. En grundval för förhandlingar ståndpunkterna låter vänta på sig till hösten eller vintern 199596.

danska utrikesministeriet har i juni i år gett ut skriften Dagordning for Det Regeringskonferensen 1996 i vilken redogör för bakgrunden till man Europa - på konferensen och identifierar viktiga sakområden som kan komma att behandlas

dagordningen.

sammanfattningen konstateras att det generellt råder enighet bland l huvuddragen för konferensen men att man skiljer sig vad medlemsstaternaom gäller förberedelser for och konsekvenserna av utvidgningen.

lyfter fram vikten att få till stånd en aktiv offentlig debatt och ett Rapporten av deltagandei förberedelserna for IGC, så att Maastricht-bakslag kan brett folkligt

undvikas.

härmed förklarar regeringen att awaktar med att inta positioner I konsekvens man den offentliga debatten har hunnit längre än vad som är fallet i dag. till dess att danska prioriteringar skall dock ytterst styra och man räknar upp Välkända säkerhet, öppenhet, närhet, demokrati och miljö. Kampen mot utvidgning, arbetslösheten bör fortsatt stå i centrum och prioriteras högre i fortsättningen.

EU allmänt ett överordnat politiskt mål i Danmark. Det finns Utvidgningen av är insikt utvidgningen har sitt pris när det gäller de små staternas samtidigt en om att unionens effektivitet. Därför sägs i rapporten att en inflytande - av omsorg om rimlig balans mellan EU:s länder måste upprätthållas.

sakområden finns således många gemensamma linjer med Sverige. Det Inom EU:s miljöpolitiken, kraven på öppenhet, jämställdheten och gäller bl.a.

arbetslivsfrågoma.

och nedrustningspolitiska utskottet SNU, som står regeringen Det s.k. säkerhetsmaj fram säkerhetspolitisk rapport. Den förordar starkt att nära, lade den 11 en fullt deltar i EU:s säkerhetspolitiska utveckling, inklusive de delar Danmark ut debatteras,är tänkt underlag för det som berör VBU. Rapporten, som nu att vara

danska officiella upplägget under hösten.

2.3 FINLAND

När den finländska regeringen i februari 1995 presenterade riktlinjerna fir sin EU-politik drogs två övergripande slutsatser: Finland skall sträva efter en bred nationell uppslutning bakom sina positioner för att uppnå ett gott samarbete i EU, och medlemskapet förändrar inte landets traditionella, beprövade målsättningar för europaintegrationen.

Utvidgningen av EU österut vill man från finsk sida se genomförd parallellt med Nato- och VEU-processema. I juni i år lämnades statsrådetsredogörelse till riksdagen om Finlands säkerhetspolitiskariktlinjer Säkerheten för en föränderlig värld. I redogörelsen sägsatt Finland understödjer en utvidgning av Europeiska unionen och driver en samarbetsbetonadutrikes- och säkerhetspolitik. Europeiska unionen bör, sägs det, göra en växande insats för att främja stabiliteten och säkerheteni Nordeuropa. Finland ser mellanstatligheten som en central princip i utvecklandet av unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Beredningen av besluten bör förbättras och effektiviseras. Krishanteringsfönnåganbör stärkas.

Finland vinnlägger sig, liksom de flesta mindre EU-stater, om att ministerrådet och kommissionen inte får förändras så att de små staternas ställning i unionen försvagas.

Av sakfrågor har Finland lyft fram dels frågan om öppenhet, som landet ska driva aktivt, dels jämställdheten, som man menar bör vara en princip i EU:s primärrätt.

Ett EU i flera hastigheter ses som en nödvändighet. l praktiken fungerar det så redan i dag med EMU. Däremot bör inga permanenta undantag tillåtas.

Europeiska unionen bör stärkas,heter det i den nyss nämnda redogörelsen,med tanke på nya säkerhetsrisker såsom okontrollerad migration och internationell brottslighet. Medlemsländema bör fördjupa sig i det genom Maastrichtfördraget inledda samarbetetinom rättsliga och inrikes frågor och i hur det kan utvecklas som en del av hela unionens verksamhet.

2.4 FRANKRIKE

Under 1994 gjorde premiärminister Balladur, utrikesminister Juppé och Europaminister Lamassoure vid olika tillfällen uttalanden om framtiden för det europeiska samarbetet. Våren 1995 dominerades emellertid det politiska livet i Frankrike av presidentvalet, och det har en tid varit tyst om förberedelserna inför regeringskonferensen 1996. lnformella förberedelser görs dock.

Den nya franska regeringenhar i sin regeringsförklaring kort angivit följande EUprioriteringar: förstärka ministerrådet, rationalisera beslutsprocedurema, klarlägga kommissionens roll och förstärka den demokratiska kontrollen genom ökat inflytande för de nationella parlamenten.

höll tal EU:s framtidsfrågor i mars 1995, innan han blev Jacques Chirac ett om bl.a. sade utvidgningen mot öst måste paras med en president, där han att institutionerna. Han betonade Europas behov av en verklig fördjupning av utrikes- och säkerhetspolitik, och att VEU på sikt måste bli EU:s gemensam Chirac ville vidare treåriga ordförandeperioder i EU och en försvarspelare. se allmän förstärkning av ministerrådet.

kammare, nationalförsamlingen och senaten, har gjort var sin Parlamentets båda regeringskonferensens frågor. Senatsrapporten ställer upp fyra mål för rapport om konferensen:

bibehållen beslutskrañ i EU trots utvidgning med fler medlemmar. bibehållet regelverk även jordbrukspolitiken ökad effektivitet i andra och tredje pelarna mellan sig vill fördjupa samarbetet skall inte hindras att göra - medlemsländersom

detta.

nationalförsamlingens sägs att någon utvidgning av EU inte borde bli I rapport förrän institutionerna fungerar bättre för dagens union med 15 medlemmar. aktuell trycks också på regeringskonferensen inte får tillföra unionen några nya Där att â carte awisas, rapporten säger samtidigt att det är kompetenser. Ett EU men unionen gå framåt i hastighet. Man kan tänka sig en omöjligt för hela att samma inre cirkel medlemsländer kan och vill driva på samarbetet, särskilt när det av som gäller försvar och EMU.

stärkt roll för ministerrådet, bl.a. genom längre Båda rapporterna förordar en ordförandeskapsperioder. Uppdraget att vara ordförande bör anförtros grupper av Nationalförsamlingen föreslår tre olika slags Europeiska länder snarare än enskilda. Grand Conseil Européen, ett för ekonomiska och monetära råd: ett allmänt ärenden och ett för säkerhetsfrågor.

ledamöter i Europaparlamentet bör minskas, menar de parlamentariska Antalet enligt nationalförsamlingen bör ett tak på 600 ledamöter sättas. rapporterna de nationella parlamentens kontroll över parlamentet bör öka. Senaten anser att

mellanstatligheten bör behållas. Ändå Vad gäller pelare två menar senaten att samarbetet effektiviseras. Ett särskilt generalsekretariat för den gemensamma måste säkerhetspolitiken bör inrättas under ministerrådets auktoritet. Det här utrikes- och samarbetet bör också, enligt senatsrapporten, ha sin egen budget.

2.5 GREKLAND

Grekland hör till de länder i EU som traditionellt förespråkar mer federalism En utveckling mot mer överstatlighet ses som en garanti lör de små länderna mot att de stora länderna driver igenom sina intressen. Grekerna värjer sig mot ett EU i flera hastigheter, där landet skulle hamna i B-laget.

En utvidgring av EU välkomnas i Aten. Man agerar emellertid i första hand för att släppa n Cypern och Malta. Europaminister Mangakis har dock betonat att ett växande EJ inte får bli en förevändning för en union i flera hastigheter.

Balansennellan de små och de stora medlemsländerna anses mycket viktig. De nationella parlamentensmedverkanbör främjas när EU-politiken utarbetas, menar Mangakis, som inte tycker att ett starkare Europaparlamentskall innebära att den folkvalda iistitutionen ges fler befogenheter.

Mangakis iör till de EU-politiker som lyfi fram behovet av ökad öppenhet. Han menar att lIaastrichtfördraget visserligen var bra för EU, men att det tillkom för snabbt for att ge tillräcklig demokratisk insyn.

2.6 IRLAND

Irland ä ordförande i EU andra halvåret 1996, året för regeringslonferensen. Det innebär särskilda förväntningar och krav. Irländarnas förberedelser handlar mycket om att bevara de små ländernas jämiörelsevis stora inflytande i unionen.

Utvidgningen av EU mot öster accepteras i Dublin som ett politiskt faktum. I de institutionella frågorna är grundinstâllningen att de mindre ländernas inflytande skall bevans, liksom den rådandebalansenmellan institutionerna.

När det gäler ministerrådet har utrikesminister Spring sagt att han kan tänka sig en utökad invändning av majoritetsbeslut inom den första pelaren.

Det är inte ;annolikt att Irlands militära alliansfrihet kommer att överges. Debatten om eventuella avsteg från den traditionella neutralitetspolitiken har varit ganska ljum. Lantet stannar tills vidare kvar som observatör i VEU. Utrikesminister Spring sade i februari att regeringen övervägde en anslutning till PF Partnership for Peace.

2.7 ITALIEN

Italien är EU:s ordñrandeland första halvåret 1996 och får därigenom sannolikt leda regeringskonferensens inledningsfas. Ställningen som en av EU:s grundarstater och traditionell europeisk kallelse ger också ett extra en ansvar.

Enligt premiärminister Dini och utrikesminister Agnelli är den italienska huvudmálsättningen ungefär följ ande: att bevara de landvinningar som gjorts under 40 års integration, samtidigt verkar för att genomföra de fömyelser snart som man nödvändiga för beslutsfattandet skall kunna förbli effektivt i ett enigt, som är att homogent och solidariskt Europa.

Utvidgningen gör det, enligt den italienska synen, nödvändigt att ta österut ställning till hur Samarbetsområden jordbruk, miljöpolitik och ekonomisk och som social sammanhållning behöver förändras.

2.8 LUXEMBURG

EU:s minsta land och det röstmässigt absolut mest överrepresenterade vill naturligtvis mycket starkt värna de små medlemsländernas inflytande. om

Regeringen i Luxemburg har utgett ett memorandum om regeringskonferensen. Luxemburg bekänner sig till integrerat och demokratiskt Europa. Detta ett mera innebär upprätthållandet rad mål: fullbordandet av den inre marknaden och av en den ekonomiska och monetära unionen, konsolidering av unionen genom gemenskapsintegration, solidaritet mellan nord- och sydländer samt stora och små länder, kulturella band, bevarandet av en social modell i fördraget och en miljövänlig tillväxt.

I regeringens memorandum läggs stor vikt vid institutionella frågor inom ramen för utvidgning. Luxemburgs regering anser att utvidgningsförhandlingama kommer bli komplicerade och därför att det vore en fördel med case by case att anser anslutning till unionen där medlemsländerna måste få tillfälle att utvärdera konsekvenserna, huvudsakligen finansiella.

Regeringskonferensen bör inte påverka reglerna som gäller den ekonomiska och monetära unionen.

När det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken måste mekanismema förbättras majoritetsbeslut. Unionen måste kunna försvara sig och genom utvidgning av kriser. På sikt bör alla EU:s medlemsstater tillhöra Nato. VEU bör hanteraexterna spela roll än hittills. Fördraget bör säkerställa en gradvis integrering av en större VEU i unionen.

område Luxemburgs regering att det är nödvändigt att Pâ tredje pelarens anser institutionella enhetligheten mellan de skilda pelama. l fördraget bör betona den

större befogenheter ges EG-domstolen. Tillämpningen av artikel 100 c skulle medföra framsteg sådanaområden som asylpolitik, invandring, kampen mot narkotika och mot internationella bedrägerier.

I fråga om ett Europa i flera hastigheter anser regeringen att alla reformer skall omfatta alla medelemsländer;dock att ett medlemsland som har godtagbaraskäl att inte delta i en reform kan stå utanför.

Vidare anser regeringen att den sociala dimensionen måste förstärkas inom unionen. Luxemburgs regering förespråkar att det i det nya fördraget uttryckligen refererastill mänskliga rättigheter.

2.9 NEDERLÄNDERNA

Regeringen i Haag vill stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och förbättra samarbetet inom tredje pelaren.

l den rapport, avsedd att stimulera debatt, som regeringen presenteradevåren 1995 diskuteras olika sätt att stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Ministerrådets sekretariatskulle t.ex. kunna stärkas alternativt skapar man ett nytt organ inom ministerrådet enbart ansvarigt för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, resurserna för lägesanalyser skulle kunna ökas och kommissionensroll skulle kunna bli större. Det anses orealistiskt att föreslå samma beslutsprinciper inom andra som inom första pelaren. Men en viss användning av majoritetsomröstning forordas, såsom vid beslut om hur gemensamma aktioner skall genomföras.

En annan rapport diskuterar hur samarbetet inom tredje pelaren skall kunna förbättras. Där behövs, sägs det, bl.a. gemensamma minimiregler for asyl, klarare och ökade roller for EU-institutionerna och något färre mellanstatliga inslag.

André Szasz,professor i europeiska studier vid Amsterdams universitet, menar i en artikel att Nederländernaskulle höra till de länder som deltar i en hård kärna i EU, om en sådanutvecklas. Nederländernahar, menar Szasz,ett fundamentalt intresse av ett stabilt Europa.

2.10 PORTUGAL

I Portugal förekommer bedömningen att regeringskonferensen kommer att leda till begränsade reformer av EU. Det har ansetts viktigt att den nuvarande maktbalansen mellan medlemsländerna behålls.

Vissa principer kan bedömas som väsentliga for landet under regeringskonferensen:

Hela EU bör framåt mot samma mål. Alla behöver dock inte gå i samma takt. -

Det skall bara finnas ett institutionellt regelverk; undantag bör undv.kas. - Alla medborgare skall ha samma status. - Medborgarnas åsikter är avgörandeför EU:s utveckling. -

2.11 SPANIEN

Spanien har i egenskap ordförande för reflexionsgruppen intagit en relativt av försiktig attityd. Men det är tydligt att landet vill slå vakt om de fördelar som EU:s nuvarande regelverk de fattigare unionsländerna. Spanjorerna ger förespråkar också tydligare relation mellan medlemsländernas storlek och en deras inflytande. En hjärtefråga är Medelhavspolitiken. annan

Ekonomiska problem och serie politiska skandalerhar kastat sina skuggor över en den spanska regeringens förberedelser för att ta över ordförandeskapeti EU andra

halvåret 1995.

Utrikesministeriet utvecklade under våren regeringens syn på

regeringskonferensens frågor i ett IOO-sidigt dokument, IGC -96 mderlag för en reflexion.

regeringsdokumentet framgår bl.a. att östutvidgningen inte är något landet I kommer försöka påskynda. Den accepteras som ett politiskt fdaum, men att Spanien kommer sannolikt göra mycket för att försöka bibehålla så mycket som att det regelverk i dag landet, och kan komma att behöva möjligt av som gynnar som ändras vid utvidgning. Dessutom vill balansera östutvidgningen med en en man större fokusering på problematiken runt Medelhavet.

En de frågorna i Madrid är medlemsländernas röstetal i mnisterrådet. av tyngre I regeringens dokument talas att de sex stora, där såväl Spanien som Polen om eñer utvidgningen inkluderas, borde ytterligare två röster, medm de andra ges länderna behåller sina röstetal. Med den ordningen skulle två stora ch ett litet land kurma blockera beslut med kvalificerad majoritet. I dokumentet föreslås ett alternativt kriterium blockerande minoritet: tre länder mel minst 100 också ett miljoner invånare t.ex. Spanien, Italien och Grekland.

Kommissionen bör ha ungefär 15 ledamöter, enligt Madrid-regeringen. Alla stora länder får då varsin ledamot, medan övriga länder får sin tilldelnir.g enligt en

roterandeordning.

Spanjorerna inte vilja att EU:s olika sakområdeninom den fösta pelaren synes rörs under regeringskonferensen.

EU:s fortsatta fördjupning får inte ske genom att hårda kärnor utvecklas. Däremot kan Spanien, liksom flera andra medlemsländer, tänka sig en utveckling

i olika hastigheter.

Subsidiaritetsprincipen, omsorgsfullt vämad många håll, är föremål för kritisk

granskning i Madrid. Principen kan mycket väl komma att sättas under lupp i sambandmed regeringskonferensen.

Samarbetetinom andra pelaren anses allmänt behöva stärkas, men det finns inga utvecklade idéer härom.

Den tredje pelarens Samarbetsområden vore naturligt att integrera i den första pelaren, enligt den spanskaregeringen.

2.12 TYSKLAND

Tyskland är det EU-land som starkast drivit utvidgning mot Central- och Östeuropa, fördjupning samarbetet och ökad makt för Europaparlamentet. av Ännu finns ingen avstämd position från regeringen, utrikesministeriet men har angivit vissa linjer, och utspel har gjorts från kristdemokraterna CDUCSU.

Utrikesminister Kinkel angav i februari några punkter som kommer att vara vägledandeför regeringensagerandeunder regeringskonferensen:

Konferensen får inte bli en sluten teknokrat-debatt. - EU-samarbetetskall stärka Europas konkurrenskraft och värna om alla européers välstånd, livskvalitet och säkerhet. EU måste bli tyngre och mer handlingskraftigt det utrikes- och säkerhetspolitiskaområdet. Majoritetsbeslut måstehär övervägas. Kampen mot gränsöverskridandebrottslighet måste stärkas. Europol är bara ett första steg. Såväl röstfordelningen i rådet som kommissionens sammansättning och - Europaparlamentets inflytande måste ses över.

Man har i utrikesministeriets beredning även vägt CDUCSU:s utspel från hösten 1994 även om det har lägre dignitet, där ett EU i koncentriska cirklar forordas: en stark kärna i mitten, med Tyskland och Frankrike som en kärna i käman.

FörbundskanslerHelmut Kohl hävdar i en artikel i Le Monde i maj att Europa behöver en politisk union vid sidan av EMU för att medlemsstaterna effektivt skall kunna skydda sina intressen. Kohl slår i artikeln fast att systemet med suveräna stater, som själva utövar total makt på alla områden,har misslyckats i Europa.

Tyskland har alltså varit den stora tillskyndaren av en utvidgning av EU med ländernai Central- och Östeuropa.Emellertid tycks den tyska hållningen på senare tid ha blivit lite mer avvaktande, bl.a. efter undersökningar som visar att det folkliga stödet för utvidgningen avtar.

CDUCSU:s utrikespolitiske talesman Karl Lamers stöder tanken på att ge parlamentet och ministerrådet gemensam beslutsrätt all EU-lagstiftning, liksom i

att ge parlamentet rätt att lägga fram förslag.

Hans Tietrneyer, chefen för Bundesbank, trycker på EMU:s vikt. Han betonar att förutsättning for genuin gemenskap är en monetär union. Tietmeyrr vill se en en institution garanterar att medlemsländemx följer en gemensam som konvergenskraven hela tiden inte bara vid själva inträdet i EMU. -

CDUCSU:s gruppledare i förbundsdagen, Wolfgang Schäuble, presentendei juni diskussionsunderlag kring utrikes- och säkerhetspolitiken. Schäuble nenar där ett bl.a. målet för ett medlemsland i EU sikt bör vara att också bli nedlem i att Nato. En likformighet mellan EU, VEU och Nato bör eftersträvas, heer det.

2.13 STORBRITANNIEN

Ingenstans i EU är debatten unionens framtid intensivare än i om Storbritannien. Den konservativa regeringen har ständiga prollem att balansera mellan sina åtaganden gentemot EU och skeptikørna på hemmaplan, främst inom det egna partiet.

Storbritannien hör till de länder är minst benägna att fördjupa sanarbetet i som EU. Nationell suveränitet över politiskt känsliga områden är mycket riktig för britterna.

EU-minister David Davis argumenterar i The European i februari [S95 emot ytterligare politisk integration och slår fast att Europas medborgare beiöver ett nationalstater. Nationalstaten är nödvändig för den demokratiska Europa av grundval som ger EU sin legitimitet, resonerar Davis.

Premiärminister John Major har i flera tal under våren upprepat sitt motstånd mot utökad användning majoritetsbeslut och mot all minskning av nationela veton. av Icke desto mindre finns flera brittiska ståndpunkter som är gemensammamed mer integrationsvänliga länder.

Allmänt tror inte britterna att regeringskonferensenkommer att föra med sig några genomgripande reformer i EU.

Östutvidgningen stöds britterna. Man hyser emellertid en del oro för av utvidgningens konsekvenser for jordbrukspolitiken och for strukur- och regionalstöden.

En möjlig brittisk ståndpunkt, som är något udda i EU, är att vissa gemensamma Samarbetsområden,såsom utbildning, folkhälsa och kultur, återgår till nationell kompetens. Detta krav förekommer bland EU-skeptikema i parlamentet

Huvudmålet inom andra pelaren synes vara att behålla mellanstatlighetm. I mars lades brittiskt förslag fram att stärkaVEU något, utan att for den :kull föra ett om in det inom EU:s Vad gäller tredje pelaren tycks inte finnas någri krav på ram.

att ändra fördraget.

Labour- och oppositionsledaren Tony Blair ger allmänt EU-medlemskapet sitt stöd, liksom en fortsatt utveckling av unionen. Han vill ha ett slut på det brittiska undantaget på social- och arbetsmarknadspolitikens område. Till skillnad från det liberaldemokratiska partiet är dock Labour fortsatt tveksamt till en utökad användning av majoritetsbesluti EU. Större öppenhetförordas av Labour, som vill att alla lagstiftande ministerrådssessionerhålls för öppna dörrar.

2.14 ÖSTERRIKE

Ett omfattande dokument om den officiella österrikiska hållningen inför regeringskonferensen antogs av regeringen i maj. Precis som många andra medlemsländer väntar sig inte Österrike några större omvälvningar av konferensen.

Regeringsdokumentetbetonar att de småmedlemsländemasintressenmåstevärnas gentemot de större ländernas.Samtidigt stöder Österrike kraftigt utvidgningen av EU mot öster. För att klara denna är en utveckling i olika takt en lösning, men den måste vara tillfällig.

Institutionellt vill Österrike att röstfördelningen i rådet bibehålls, liksom det nuvarande systemet för rotation av ordförandeskapet. Landet är öppet för att etappvis utvidga Europaparlamentets rätt till medverkan och kontroll i EUsamarbetet. Inom kommissionen måste varje land även i fortsättningen ha rätt att nominera en ledamot.

EMU-processenbör enligt Österrikamafå fortgå orubbad man vill inte att EMU kommer upp regeringskonferensensdagordning. Vissa andra sakområden är Österrike berett att ta upp. Man kan tänka sig att utöka det formella EU-samarbetet med energifrågor och katastrofskydd, och man vill förstärka miljöpolitiken. Däremot vill Österrike inte att turism blir ett gemensamt politikområde.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste stärkas under regeringskonferensen.Tills vidare får emellertid förstärkningen ske inom den pelarstruktur byggts Österrikama det orealistitskt att redan under som upp. ser som 1996 års konferens omvandla andra pelaren till ett traditionellt gemenskapssamarbete. En gemensam forsvarspolitik skulle kunna utvecklas, men vägen dit måste ses som en långsiktig process.

Skrivningarna om den österrikiska neutraliteten är den del av regeringens dokument infor regeringskonferensen som rönt störst intresse i medierna. Ordet neutralitet nämns inte, men det sägsatt utarbetandet av en gemensam utrikes- och försvarspolitik inte berör den särskilda politik som vissa länder har på detta område.

Tredje pelaren ansesvara av stor betydelse för medborgarna. Österrike eñerlyser

gem ,0 MM

hâá

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N 40. Älvsäkerhet. K.. . . ArbetsföretagEn ny möjlighetför arbetslösa. A. 4l Allmän behörighet för högskolestudier. U. . - . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. Fi. 42.Framtidsanpassad Gotlandstrañk. K. . - Léngtidsutrcdningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning. Ju. . - Värdenssvåraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju. slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. 45.Grundvattenskydd. M. Muskövarvets framtid.Fö. 46. Effektivare styrningochrättssäkerhet Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter ochbodelning. Ju. .Tvångsmedel enligt27och28kap.RB . Fullt ekonomiskt arhetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju. .Översyn skattebrottslagen. av Fi. EG-anpassade körkortsregler. K. . .Nya konsumentregler. Ju. Prognoser över statens inkomster ochutgifter.Fi. . MervärdesskattNyatidpunkterför - .Kunskapsläget kärnavfallsomrádet 1995.M. redovisning ochbetalning.Fi. Elförsörjning i ofred.N. . Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. .Godtrosförvärv stöldgodsJu. av Ny Elmarknad Bilagedel.N. + .Samverkan för fred. Denrättsligaregleringen. Fö. Kömhandeln. S. .Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat - Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.S. ochkommun.M. Homosexuell prostitution. Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden. A. . Konsti offentligmiljö.Ku. .Förmånerochsanktioner Ettsäkraresamhälle. Fö. utgifterför administration. Fi. - Utan stannar Sverige.Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- Staden vatten utanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U. .Radioaktiva ämnen slår jordbruk ut i Skåne.Fö. 58.Kompetens ochkunskapsutveckling om yrkes- - .Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. S. .GasmolnlamslárUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsâkring ochsamhällsekonomi Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering . - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament. 26.Underhallsbidrag ochbidragsförskott. 60.Kvinnofrid.DelA+B. Del och A DelB. S. 6l. Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C. 27.Regionalframtid bilagor.C. + 62. Ett renat Skåne.M. 28.Lagen om vissainternationella sanktioner 63. Översyn skattereglerna för stiftelserochideella av - en översyn. UD. föreningar.Fi. 29.Civilt bruk av försvarets 64.Klimatförändringar i trañkpolitiken. K. resurserregelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. 65.Näringslivets tvistlösning. Ju. 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av 66.Polisens användning övervakningskameror av vid 31.Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. förundersökning. Ju. 32.IT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt, m.m. Fi. Förslagtill nya samverkansformer. Ju. 68.IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. SB. 33.Ersättning för ideellskadavidpersonskada. Ju. 69.Betaltjänster. Fi. 34.Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35.Avgifterinomhandikappomrâdet. 71.Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför 36.Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. antagning till Universitet ochhögskolor.U. - Fi. 72.Svenska insatserför internationell katastrof- och 37.Vártdagligablad stödtill svenskdagspress. - Ku. flyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag. 38.Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial Fö

- Etthaktiebolag

yrkesutbildning. U. 73. för servicetill universitet och 39.Somereflections Swedish on LabourMarket högskolor m.m. U. Policy.A. .Lägenhetsdata Fi. Någrautländska forskares syn svensk 75.Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik. A. 76.Arbetetill invandrare. A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regcringskonferens hearingmed organisationsföreträdare. debattörer och forskare.UD. 78.Den svenska rymdverksamheten. N. 79. Vårdnad,boendeochumgänge. JU. 80. EU om regeringskonferensen 1996 - institutionemas rapporter synpunkter i övriga medlemsländer. UD. -

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.[16]

IT-kommissionens Homosexuell prostitution.[17] arbetsprogram 1995-96.[68] Underhållsbidrag ochbidragsförskott,

Justitiedepartementet Del ochDel A B. [26]

Avgifterinomhandikappområdet. [35] Pensionsrättigheter ochbodelning.[8] Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- om Nyakonsumcntrcglcr. [11] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. [58] IT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. Ohälsoförsäkring ochSamhällsekonomi Förslagtill nya samverkansformer. [32] olikaaspekter påmodeller,finansiering Ersättning för ideellskadavid personskada. [33] ochincitament.[59] Sambandet RedovisningBeskaitning. [43] - Kvinnofrid.Del A+B. [60] Aktiebolagets organisation. [44]

Tvângsmedel enligt27och28kap.RB Kommunikationsdepartementet

samt polislagen. [47] Samordnad ochintegrerad tågtrafik Godtrosförvärv stöldgods[52] av Näringslivets tvistlösning.[65] Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] Ãlvsäkerhet. [40] Polisens användning övervakningskameror av vid förundersökning. Framtidsanpassad Gotlandstrafik. [42] [66] EG-anpassade körkortsregler. [48] Vårdnad,boendeochumgänge.[79] Klimatförändringar i trafikpolitiken.[64] Utrikesdepartementet Allmännakommunikationer för alla [70] - Lagen om vissainternationella sanktioner Finansdepartementet

- en översyn.[28] Röster EU:sregeringskonferens Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3] om hearingmedorganisationsföreträdare, Lángtidsutredningen 1995.[4] - debattörer ochforskare.[77] Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] EU regeringskonferensen 1996 Översyn skattebrottslagen. av [10] om institutionernas MervärdesskattNyatidpunkterför - rapporter synpunkter i övrigamedlemsländer. [80] redovisning ochbetalning.[12] - Förmåner ochsanktioner - en samladredovisning. [36] Försvarsdepartementet Prognoser över statens inkomster och utgifter. [49]

Förmåner ochsanktioner Muskövarvets framtid.[6] - utgifterför administration. [56] Analys Försvarsmaktens av ekonomi.[13] Översyn skattereglema av för stiftelserochideella Ettsäkraresamhälle. [19] föreningar.[63] Utan stannar Sverige.[20] Naturgrusskatt, m.m. [67] Staden vattenutanvatten. [21] Betaltjänster. [69] Radioaktiva ämnen slår jordbruk ut i Skåne.[22] Lägenhetsdata. [74] Brist elektronikkomponenter. [23]

GasmolnlamslárUppsala.[24] Utbildningsdepartementet

Civilt bruk av försvarets resurser— YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial regelverken, erfarenheter, helikoptrar.[29] - Samverkan yrkesutbildning. [38] för fred.Denrättsligaregleringen. [53] Svenska insatser Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] för internationell katastrof-och Förslag om ett internationellt flygsäkerhetstlyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.[72] universiteti Norrköping-Linköping. [57]

Socialdepartementet Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför

antagning till Universitetochhögskolor.[71] Värdenssvåraval. Ettaktiebolag för servicetill universitet och slutbetänkandePrioriteringsutredningen, av [5] högskolor m.m. [73] Könshandeln. [15]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEnny möjlighetför arbetslösa. [2] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Some reflections on Swedish Labour Market Policy. [39] Några utländska forskares syn påsvensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivare styrningoch rättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ettsamlat verksamhetsansvar för asylärenden. [55] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv.[75] Arbete till invandrare.[76]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagliga blad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred.[51] Den svenska Rymdverksamheten. [78]

Civildepartementet Regional framtid + bilagor.[27] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd. [45] Kunskapsläget kämavfallsomrádet 1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgiftför stat och kommun. [54] Ettrenat Skåne. [62]