Sverige i EU - makt, öppenhet, kontroll : sammanfattning av ett seminarium i september 1995 : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i a.

Öcc Söt.

l

Statens offentliga utredningar WW 1995:130

W Utrikesdepartementet

i

EU

Sverige -

makt, öppenhet, kontroll

Sammanfattning av ett seminarium

i september 1995

En rapport från EU 96-k0mmittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, . är kostnadsfri. Den kan även erhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20114-3 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt Maastrichtfördraget ska EU-ländema under 1996 sammankalla en konferens med företrädare för medlemsländemas regeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelser i fördraget behöver ändrasför att de mål som står angivna som där ska kunna uppfyllas. Den här översynen av Fördraget ska äga rum med sikte att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska EU 96-kommittén har tillsatts av regeringen för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas under regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumentera för sina uppfattningar.

Inom för den arbetsuppgiften ger kommittén ut en skriñserie med ramen senare information och bakgrundsanalyser av olika frågor inför 1996 års regeringskonferens. Följande skrifter har hittills givits ut:

EU:s regeringskonferens en lägesrapport - regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - Röster om EU:s debattörer och forskare SOU 1995:77 regeringskonferensen 1996 institutionemas rapporter och - EU om synpunkter i övriga medlemsländer SOU 1995:80 EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar SOU - - 1995:83 Ett utvidgat EU möjligheter och problem. Sammanfattning av en hearing i - augusti 1995. SOU 1995:101 Medborgarnas EU frihet och säkerhet Frågor om unionens tredje pelare - inför regeringskonferensen 1996. SOU 1995:102 Omvärld, säkerhet, försvar. Frågor om EU:s andra pelare inför regeringskonferensen 1996. SOU 1995:111

En viktig del EU 96-kommitténs arbete med att stimulera debatten inför av regeringskonferensenär att arrangera seminarier och hearingar. Den här rapporten sammanfattar ett seminarium hölls den 28 september 1995 om svenska som erfarenheter i EU. Texten har sammanställts av kommitténs sekretariat pressekreterare Anders Bolling.

Stockholm i december 1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Del Maktbalans Likvärdigheten mellan medlemsländerna rubbas inte Viktigt hålla isär formellt och informellt inflytande

Utvecklingen går Sverigesväg

INLEDNING

EU 96-kommitténs seminarium Sverige i EU makt, öppenhet, kontroll hölls den 28 september 1995 Stockholm Globe Hotel. Tanken var att, förutom att rent allmänt förmedla svenska EU-aktörers erfarenheter från de första nio månaderna medlemskap, ge en inblick i de institutionella frågorna, som av kommer att ha en framträdandeplats under regeringskonferensen1996 kommittén planerar till början av 1996 en särskild hearing, då de institutionella och konstitutionella frågorna behandlas mer ingående.

Brett deltagande

Deltagare var främst svenska representanter från EU:s institutioner. Det enda undantaget domstolen. Den lägre rättsinstanseni EU, förstainstansrätten, var var emellertid representeradi form av svenskadomaren Pernilla Lindh. Ministerrådet EU-minister Mats Hellström, och Christian Leffler från Sveriges företräddes av ständiga representation vid EU berättade om erfarenheter av arbeteti Coreper de ständigarepresentanternas kommitté och andraarbetsgrupper under ministerådet. -

Från kommissionen kom Christer Asp och från revisionsrättenJan 0 Karlsson. De svenska myndigheter som deltar i det s.k. kommittologiförfarandet representerades Monica Widegren från konkurrensverket. Per Gahrton, Bengt Hurtig och Anna av Kinberg företrädde Europaparlamentet.

Dessutom deltog journalisterna Ewa Hedlund, Eva Spira och Christoph Andersson under det pass som handlade om öppenhetoch insyn.

Öppet kvällsmöte

Som brukligt efter EU 96-k0mmitténs arrangemang hölls kvällen efter seminariet ett offentligt möte i samma lokaler. Allmänheten hadedär möjlighet att ställa frågor om de svenskaEU-linjerna till politiker från samtliga riksdagspartier.

Del Maktbalans

Likvärdigheten mellan

medlemsländerna rubbas inte

Det finns en vanligt förekommande syn på EU som brukar kallas cykelteorin, som går ut på att projektet måste hålla styrfart hela tiden för att inte ramla omkull. let här måste ha kommits på av någon som saknar erfarenhet av cykling. Alla som cyklat vet att det går att bromsa ner farten och även stanna då och då.

S51 inledde Christer Asp, chef för Anita lradins kabinett i kommissionen. det första passet under seminariet. llan använde metaforen för att påpeka att det går att styra lill i nya riktningar. institutionerna áir verktygen för vad medlemsländernavill åstadkomma. ansåg Asp.

Montesquieu inte inblandad

Han sadesig inte riktigt tycka om rubriken för sin programpunkt, Maktbalansen mellan EU och medlemsländernaoch mellan institutionerna. Ordet maktbalans for tankarna till kalla kriget. tyckte Asp. Snarare är det fråga om relationerna mellan institutionerna.

EUzs uppbyggnad har aldrig byggt Montesquieus maktdelningslära. Strukturen saknar motsvarighet annat håll i världen. De ursprungliga medlemsländerna valde att ett begränsat antal områden lägga delar av sin suveränitet i en gemensam korg. Sedanhar samarbetetundan för undan vuxit på bredden.

Hade man valt Montesquieus modell hade man nog fått bestämma sig för en federal statsbildning en gång. liG-länderna valde en modell som kunde hantera den ökande internationaliseringen allt fler områden, sade Asp.

Tre element

Kabinettsehcten riktade sig på tre element i EU-samarbetet sin i redogörelse: likvärdigheten, effektiviteten och inflytandet.

liGlilU-samarbctet har alltid byggt samarbete mellan likvärdiga parter. Detta förhållande kommer inte att ändras under den förestånde regeringskonferensen, menade Asp. Tydligast tyckte han att likvärdigheten tar sig uttryck i det faktum att ändringar i fördraget de grundläggandereglerna kräver enhällighet. - -

Ett annat uttryck för likvärdigheten är, enligt Asp, medlemsländernasinsikt om att samarbetet bara kan fungera om den specifika vikten mellan demjämnas ut, vilket sker i fördelningen av röster i ministerrådet. Asp betonadesamtidigt att det är mycket sällan dessa röster behöver användas.Man försöker hitta kompromisser, där parterna är likvärdiga. l det löpande arbetet lyssnar man på varandras

argument. Denna likvärdighet i det dagliga arbetet kommer inte att rubbas.

Oerhörd effektivitet

I fråga om EU:s effektivitet intog Asp en ståndpunkt inte ofta hörs i debatten. som Mitt intryck är att samarbetet är oerhört effektivt. Det är förvånande att man lyckas så bra som man gör, med tanke på alla de olika åsikter och utgångspunkter som finns. Han var emellertid enig med dem som menar att frågan effektivitet om alltmer kommer att hamna i centrum fler medlemsländer som tillkommer.

Påverkan inleds tidigt

Hur inflytandet framställningens tredje element fungerar i EU kan bara - - man lära sig inifrån, menadeAsp. Jag hade samma intryck första dagenjag klev in i ministerrådet som när jag första gången klev in i kommissionen: som utanförståendehade svenskarföre medlemskapet mycket lite insikt i hur man påverkar beslutsprocessen även om kände till sakfrågorna och de olika ståndpunktema.

Asp poängterade starkt vikten av att vara med i beslutsprocessenpå ett tidigt stadium. När förslagen hamnar i kommissionens kollegium är de redan omgivna av en ram, som skapatspå tjänstemannanivå.Därefter tar det runt en vecka innan kommissionsledamötema fattar beslut. Under denna vecka kan den politiska inriktningen på förslaget förändras i grunden, även om ramen finns kvar. hävdade Asp. I detta skede måste man alltså vara med för att ha ett verkligt inflytande.

Mangrann uppslutning

Christer Asp berättade vidare att det blir en livlig debatt kring nästan varje dagordningspukt när kommissionsledasmöternasammanträder.Ledamöternasluter upp i stort sett mangrant till mötena varje onsdag,eftersom de vet att man måste vara där för att utöva inflytande.

De som förespråkar ett minskat antal kommissionsledamöter, så att inte varje land får minst en representant, saknar insikt i hur utformningen av förslag går till, menadeAsp. Ländemas representanter bryter olika erfarenheteroch kunskaper mot varandra.Det är i EU:s institutioner de enskilda ländernakan komma till insikt om att det finns bättre lösningar i andra länder hur smärtsamt detta än kan vara. -

Brett bevakningsområde

Avslutningsvis berättadekabinettschef Asp att bara runt 20 procent av hansarbete ägnas Anita Gradins särskilda områden, d.v.s. rättsliga och inrikes frågor och kampen mot förskingring av EU:s medel. Resten av tiden går till att bevaka kommissionens övriga områden. Så arbetar också de andra kabinetten.

För att skaffa sig kunskaper lyssnar kabinettet då och då på vad organisationer, regering och riksdag i Sverigehar att säga i olika frågor. Men naturligtvis tar man inga instruktioner från Stockholm. Vi kan lika gärna ringa till Washington eller Peking och be om råd om vi vill. Vi arbetar inte i något monolitiskt vakuum.

hålla isär formellt och

Viktigt informellt inflytande

Närvaron, kanske dagligen, är avgörande för att ha en möjlighet att påverka i kommissionen. Det sade Monica Widegren från Konkurrensverket: internationella sekretariat.

Widegren, som talade under sammapasssom Christer Asp, berättadehur svenska myndigheter kan utöva inflytande över EU-arbetet. Som representant för Konkurrensverket deltar hon själv i de kommittéer och arbetsgrupper i kommissionen som arbetarmed konkurrensfrågor EU-nivå ett av de områden där medlemsländerna överlåtit stor beslutanderättåt EU.

För en stor del av frågorna inom konkurrensområdethar ministerrådet delegerat rätten att fatta beslut till kommissionen, som för detta ändamål tillsatt särskilda kommittéer. Detta beslutsförfarandebrukar kallas kommittologin.

Många myndigheter i en

Det är viktigt att förstå att kommissionen är en mångfassetteradinstitution, menade Widegren. Den innehåller över 20 generaldirektorat, som vart och ett nästan kan ses som en separat myndighet. Det liknar inte precis svensk myndighetskultur.

Enligt Widegren måste man hålla isär det som sker formellt och det som sker infonnellt när man diskuterar medlemsländemas inflytande.

Det formella samarbetet är det som är lättast att få grepp om. På konkurrensområdetär reglernagedignaoch väl inarbetade.instruktionerna till hur artikel 85 och 86 i Romfördraget ska följas är t.ex. 33 år gamla en särskild Förordningfrån 1962.

Det är sagt att kommissionen ska handlägga sina ärendeni nära samarbete med medlemsstaterna, berättadeWidegren.När den rådgivandekommitté som hon själv brukar sitta i yttrar sig i konkurrensärenden har alla medlemsländer samma tyngd.

Lyhörd lobbyism

Informell påverkan kan man bl.a. utöva genom de tillfälliga arbetsgrupper som bildas för olika frågor och som är mycket vanliga. Min erfarenhet är att ett nytt medlemsland har mycket att lära sig när det gäller det informella inflytandet, sade Widegren. Det gäller att utveckla sin lyhördhet och sin beredskap att insupa nya erfarenheter. menadehon. Att bli bättre på lobbyism.

EFTERFÖLJANDE DISKUSSION

Språkfrågan besvärlig

Under den efterföljande frågestundenställdesinledningsvis Christer Asp inför två frågor, som blir allt aktuellare i takt med att EU utvidgas: hur många officiella språk kan unionen ha, och hur många ledamöter kan kommissionen ha utan att effektiviteten drabbas

Att bygga ut kommissionen ytterligare behöver inte nödvändigtvis innebära en hemsko på effektiviteten, sade Asp. Ska ett medlemsland kunna påverka på kommissionsstadietmåstedet ha en egen ledamot.

Språkfrågan är besvärlig, men den måste tas upp till överläggning snart, menade Asp. l dag ska man i ministerrådetkunna tala sitt eget språk. framtiden kan I man kanske skära ner antalet muntligen användaspråk där till tre eller fem, resonerade Asp. Det stora problemet gäller den skriftliga översättningen av regler som ska införas i medlemsländemaslagstiftning. Där är det nödvändigt att allt översätts till alla språk.

Risk för k0rrid0rmygel

Siv Holma, Vänsterpartiets ledamot i EU 96-kommittén, undrade om inte betoningen på infonnellt inflytande i kommissionenkunde leda till alltför mycket lobbyverksamhet och korridomtygel. De formella vägarna behövs för demokratins skull, menadeHolma.

På det svaradeChrister Asp att det formella inflytandet helt enkelt är något man får genom att vara med i EU. Behovet av informella pâverkansvägarkommer sig av att det här rör sig om klassiskaförhandlingssituationer. Det är inte möjligt att säga nej till allt. Då marginaliseras man. Bra argument ger ett konstruktivt samarbete.

Monica Widegren instämde: Just genom att komma med goda argument, att ha bestämt sig för vad man ska driva för fråga och genom att alltid medverka, vara aktiv, kan man inflytande. Något korridormygel rör det sig inte om, enligt Widegren.

Subsidiaritet med i bedömningen

Någon frågade också hur kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen sedan denna fördragsfástesi Maastricht.

Arbetet med att bedömaalla nya förslag utifrån subsidiariteten har kommit i gång, berättade Christer Asp. Kommissionen ska nu både motivera varför ett visst förslag läggs och förklara vilket sätt det blir bättre genom en gränsöverskridandelösning än genom att varje land beslutar for sig. Asp påpekade att det europeiska projektet visserligen ska användas till att lösa gränsöverskridandeproblem, men att dessai och för sig inte alltid behöver vara stora.

Del Öppenhet och inflytande

ökad har inletts

Process mot insyn

Ett vanligt argument mot ökad öppenhet i EU är att detta skulle få negativa konsekvenser for effektiviteten. En sådan konflikt mellan öppenhet och effektivitet tror jag inte finns, sade Christian Leffler från Sveriges EUrepresentation i Bryssel. Han inledde passet om öppenhet och inflytande i institutionerna.

Leffler hävdade öppenheten tvärtom är nödvändigpå sikt for att stärkaEU, och att den kommer främja effektiviteten nämligen när alla som är inblandade rent av att i beslutsprocessen blir medvetna om att resultatet av deras arbete kommer att granskashela vägen.

Medborgarnas inflytande bör komma till uttryck flera nivåer i EU-samarbetet, ansåg Leffler: nationell nivå, Europaparlamentet, genom olika former genom direktkontakt med övriga institutioner. Allt detta kräver ett stort mätt av av insyn.

Ett durkslag

Leffler menade, liksom många andra gör, att EU i förhållande till andra internationella organisationer är relativt öppet, ett institutionaliserat durkslag. information läcker ibland ut i större omfattning än i länder som är kända för sin öppenhet. Men det är viktigt att skilja mellan den formella öppenheten och de informella läckagen. Den fakiska öppenhet som finns i dag behöver kodifieras.

Den formella insynen är ännu inte särskilt stor även om det kanske inte är så illa vi vanligen tror. Medvetenheten om att frågan är viktig sprider sig som snabbt, berättade Leffler. Startskottet för den pågående processen mot ökad öppenhet Danmarksnej i den första folkomröstningen om Maastrichtfördraget. var Frågan behandladesunder toppmötena i Birmingham och Edinburgh hösten 1992, och därefter har den varit ett återkommande tema.

I december 1993 beslutade ministerrådet s.k. uppförandekod att genom en allmänheten skulle ha största möjliga tillgång till EU-handlingar. Denna regel fortas emellertid i viss utsträckning de möjligheter till undantag som finns, av möjligheter dessutom enligt Leffler hittills givits en vid tolkning. Men som attityden är väg att ändrashär.

Framsteg i kommissionen

Kommissionen uppvisar flera exempel framsteg, tyckte Leffler: Alla förslag som läggs fram offentliggörs. - Förslagen föregås oña s.k. vit- eller grönböcker, där de allmänna riktlinjerna - av och målen presenteras. eller hearingar. En lista över vilka förslag planeras upprättas regelbundet. Den finns - som

dessutom inlagd på Internet. Mindre än en sjättedel av dem som begärt ut handlingar från kommissionen har nekats.

Känsligt i ministerrådet

I ministerrådet är det däremot svårare både objektivt och subjektivt att uppnå - öppenhet, menadeLeffler. Öppenhet i kommissionenhandlar till största delen om ren handlingsoffentlighet. Ministerrådetsarbetehar mer karaktären av förhandling, och att offentliggöra papper under pågående process där skulle i många medlemsstaters ögon sessom förhandlingsoffentlighet.

Hur skadligt vore det då med öppenheti ministerrådetsförhandlingar Skulle man besluta om total öppenhetfinge korridorsuppgörelser, trodde Leffler. En mer framkomlig väg menadehan vore att försöka finna begränsadlösning, där en mer respekt visas för diverse länders önskemål om att inte offentliggöra alla överväganden.

Leffler tyckte att man även från svensk sida måste försöka sätta sig in i andra länders syn öppenhetsfrågoma.Han sadesig förvånad över hur direkta, vara operativa och konstruktiva diskussionerna är under arbetet i ministerrådet och andra EU-institutioner jämfört med andra internationella organ. Oron hos vissa länder över att en ökad öppenhet skulle omöjliggöra denna direkthet och konstruktiva anda är genuin, enligt Leffler.

Viktigt steg

Den uppförandekod som beslutades 1993 innebar trots sina brister att EU- - ländema för första gångenenades om att ett slagsöppenhetsprincipska gälla i de gemensamma institutionerna. Avslag på begäran om att få ut handlingar måste motiveras. Även tillämpningen enligt svensk inte är tillräckligt bra är om syn detta ändå ett viktigt steg, menadeLeffler.

Riktad information till

pressen

Även Ewa Hedlund, EU-journalist i Bryssel, beskrev kontrasten mellan den faktiska öppenheten och vad allmänhet och journalister formellt kan få veta i EU-organen. Hon kallade den rådande hållningen en sluten läckagepolitik.

Inställningen till öppenhetvarierar en hel del mellan medlemsländerna.Efter det extra toppmötet på Mallorca i september 1995 valde tre regeringschefer att tala direkt med joumalistema efter första dagensöverläggningar, Sveriges,Danmarks och Finlands, berättadeHedlund. Se, vilken öppenhet, var reaktionen i andra länder.

Svenskajournalister är fostrade i offentlighetsprincipens anda. De jobbar i som Bryssel får dock ställa in sig på andra villkor. Det läcker från EU-organen till

journalister, men läckagen är ofta selektiva, sadeHedlund. De som har intresse av att läcka kan välja ut vilka medier de tycker är mest lämpliga att få del av informationen.

öppenhet Olika organ olika

Den mest slutna institutionen är domstolen. Det är kanskeinte såkonstigt, menade Hedlund, eftersom det är mycket skriftväxling mellan domstolen och parterna i pågående mål. Ibland hålls emellertid öppna hearingarmed parterna. Hedlund bad nyligen att få ut protokollet från en sådan hearing den gällde fallet mellan tidningen The Guardian och ministerrådet om möjligheten att få ut handlingar från rådet. Men domstolen ville inte lämna ut handlingen.Den hade hemligstämplats, trots att själva hearingen varit offentlig.

l ministerrådet vet journalisterna oftast vad som försiggår, enligt Hedlund, eftersom uppgifter läcker ut. Hon jämförde med situationen när arbetsmarknadens parter i Sverige förhandlar. Man har intresse av att släppa ut olika saker under förhandlingarnas gång. Allt fler av ministerrådetsdebatter hålls nu inför öppna dörrar. Våren 1995 fattades ett beslut om att huvuddelen av debatternaska vara öppna vilka framgår dock inte av beslutet. -

Europaparlamentet är den öppnaste institutionen. Det är så öppet att man ibland blir förvirrad och osäker över vad som pågår, sade Hedlund. Parlamentets utskottsmöten är öppna för dem som fått en inbjudan. Dessutom hålls ett otal presskonferenser,briefmgar m.m.

Rörigt utan diarier

Var och när upplever då EU-joumalister i Bryssel stängdadörrar Hedlund tog bl.a. upp följande exempel: Protokollen från ministerrådet, när det fungerar som lagstiñare, är fortfarande inte tillgängliga, även om detta är under diskussion. Kommissionens interna arbeteär slutet. - De mängder av papper som trots allt är öppna hos kommissionen är ofta svårtillgängliga ändå, eftersom man inte förstår språket. Det finns inga diarier, vilket gör det rörigt för journalisterna. Man måste naturligtvis veta att ett dokument finns för att kunna få tag i det.

Det är inte ovanligt att kommissionen håller en presskonferens om ett lagförslag utan att själva förslaget finns tillgängligt för journalisterna. Förklaringen är oña sprâkforbistringen. Det faktum att EU-joumalistema till så stor del måste förlita sig på muntliga källor är ett stort problem, ansåg Hedlund. Det är oerhört viktigt att ha skriftliga underlag.Annars kanjournalisterna inte självständigt göra analyser och dra slutsatser.

Positiva signaler

Trots allt finns positiva signaler, sammanfattade Ewa Hedlund. Hon nämnde särskilt ministerrådets öppna debatter och reflexionsgruppens inför regeringskonferensen 1996 genomgångarefter varje möte ett stort framsteg jämfört med Maastrichtförberedelserna. Hon berättade också att Sveriges representationregelbundet går igenom med svenskajournalister vad som står dagordningen.

Öppenhetstest

SJF: EU

av långt efter Sverige

De två journalisterna Christoph Andersson, tidningen Journalisten, och Eva Spira, Statstjänstemannen, har en tid arbetat med att undersöka den nya öppenheten i EU:s organ och jämfört den med situationen i Sverige. De presenterade tillsammans under seminariet några av sina resultat.

Christoph Anderssonberättadeförst att Svenskajoumalistförbundet gjorde ett stort Öppenhetstesti Sverige i våras,vilket gav ett beklämmanderesultat. Exempelvis förekom hemligstämpling av EU-dokumentredani myndigheters och departements diarier. Men det har blivit bättre sedandess, sadeAndersson. Allmänheten kan t.ex. i dag gå igenom EU-handlingar hos statsrådsberedningeni för ändamålet en upprättad datatenninal.

Papper om polissamarbete

I de båda journalisternas jämförande undersökning begärdede ut 20 handlingar angåendedet framtida gemensamma polisorganetEuropol, dels hos ministerrådet i enlighet med den uppförandekod som beslutades 1993 se ovan, dels hos justititedepartementet och rikspolisstyrelsen.

Ministerrådet lämnade i första omgången ut två av de begärdahandlingarna, plus ett brev på franska, berättade Andersson. Journalisterna överklagade. Efter en månad släpptes ytterligare två handlingar, medan 16 förblev hemliga med hänvisning till den allmänna säkerheten.

Från det svenskajustitiedepartementetoch rikspolisstyrelsen fick Andersson och Spira emellertid helt eller delvis ut 18 av de önskade 20 handlingarna;två var helt hemligstämplade, fyra var delvis hemliga.

Diskussioner om personuppgifter

Vad var det då ministerrådet inte ville lämna ut Enligt Andersson rörde de hemliga handlingarna bl.a. diskussioner om hur enskilda ska till väga för att få ut uppgifter om sig själva i Europols planerade gemensamma spaningsregister. Andra hemliga papper handlade om vad Europol överhuvud taget ska syssla med.

Andersson konstaterade att svenskar har större insyn än journalister och andra medborgare i andra medlemsländer. En kollega på tyska Der Spiegel höll på att trilla av stolen när han fick höra om möjligheterna i Sverige.

Dyr domstolsprocess

Efter avslagen i ministerrådet gick de båda journalisterna vidare till EU:s domstol forstainstansrätten. De fick där beskedet att for att domstolen ska ta upp fallet och undersöka ministerrådet borde lämna ut fler handlingar, måste de om företrädas av advokat. En advokat kostar stora pengar. Det är alltså vad man en måste ha for att ut 16 handlingar om Europol, som fått ut i Sverige. Vilka vanliga medborgarehar möjlighet att driva denna process undrade Andersson.

Olika rättskulturer ska enas

Eva Spira redogjorde därefter kort for innehållet i delar av den mellanstatliga Europol-konventionen, bl.a. principerna for upprättandet av spaningsregistret, som ska vara tillgängligt for polismyndigheterna över hela EU.

Spira påpekadeproblemen med att såmånga olika rättskulturer och olika principer för dataskydd ska i dessa regler. Hon var särskilt kritisk mot enas gemensamma punkt i principerna for spaningsregistret, som säger att uppgifter inte får en ställa Europol i dålig dager. Enligt Spira kommer den komma ut som kan svenska datalagen att behöva ändras med anledning av bestämmelserna kring spaningsregistret.

EFTERFÖLJANDE DISKUSSION

Olika bedömningar inom kommissionen

En representant för Jordens vänner berättade att även han hañ problem att få ut handlingar i enlighet med uppförandekoden i detta fall handlingar från kommissionen ozonlagrets uttunning. Han undrade om det är så att olika delar om av kommissionen kan göra olika bedömningar.

Ytterligare frågor ställdes om huruvida införandet av diarier i kommissionen möjligen skulle förbättra kvaliteten informationen och om hur Sverige agerar i de fall som beskrivits av Anderssonoch Spira.

Diarier skulle förbättra kvaliteten

De olika delarna av kommissionen ska inte göra olika bedömningar i öppenhetsfrågor, tyckte Ewa Hedlund. Fast det är nog så i verkligheten. Hon trodde vidare att diarier skulle öka informationens kvalitet. De skulle göra att man fick överblick över kontinuiteten i EU-arbetet.

Också Christian Leffler menade att hanteringen av handlingar borde vara enhetlig inom kommissionen, men påpekade att man valt en decentraliseradhandläggning. Han passadepå att framföra den svenskauppfattningen inför regeringskonferensen 1996 att huvudprincipen om allmänhetenstillgång till handlingar bör införas i EU:s fördrag.

Borde kanske ligga i första pelaren

Angående Europol sadeLeffler att det, såvitt han visste, är medlemsstaterna som avgör vilka uppgifter som ska lämnas till det gemensamma spaningsregistret.I övrigt ansåghan att fallet Europol visar att polissamarbetetkanske borde ligga i EU:s första pelare, där alla befintliga regler om öppenhet och alla kontrollfunktioner finns. Men att säga att Europol-konventionen skulle ha kommit till i tysthet vilket Anderssonoch Spira var inne på tycker jag är märkligt. Det står om detta samarbetei Maastrichtfordraget.

SvenskaJoumalistförbundets förfrågningar har redan lett till förbättringar i EUzs öppenhet, hävdade Leffler vidare. En konkret förbättring är att alla som begär ut handlingar hädanefter ska få svar på samma språk som de själva använt. Det pågår en utvecklig här. Ländernakommer långsamttill insikt om att det inte är så farligt att lämna ut handlingar, och att hemlighållande kanske leder till större tråkigheter än öppenhet.

Pernilla Lindh, Sveriges representant i förstainstansrätten, kommenterade kon uppgifterna om att det krävs advokat för att överklaga avslag begäran att om få ut handlingar. Hon berättade att man numera kan få rättshjälp i domstolen, och att kravet på advokat dessutom är under omprövning.

Del 3. Det politiska läget

Utvecklingen går Sveriges väg

Sverige har kunnat påverka EU under de snart nio månader vi varit medlemmar. Främst gäller det inom miljö-, jämställdhets- och öppenhetsfrågorna. Det sade EU-minister Mats Hellström under seminariet. Hellström citerade bl.a. den brittiska tidningen Financial Times, som i en analys skrivit att de nya medlemsländernas inflytande är subtilt, men slående.

De påverkansområdenHellström nämnde är tre av Sveriges paradomrâden i EUarbetet. Han sade sig vara relativt nöjd med utfallet i dessa frågor, även om erfarenheterna när det gäller öppenheten är blandade, men att utvecklingen trots allt går Sveriges väg.

Öppenhet står inte mot effektivitet

Hellström berättade att nu arbetar med att få ministerrådets protokoll man offentliga. Han vände sig, liksom Christian Leffler, emot att man oña ställer effektiviteten mot öppenheten. Det är ett argument som på ytan är bestickande, enligt mig har mycket lite för sig. Varför skulle effektiviteten öka och men som besluten bli bättre färre individer som tar del av underlaget till beslutet

En kulturkrock Hellström upplevde som bekymmersam är skillnaden mellan annan svensk mötestradition och det sätt vilket ministerrådets möten sköts. EUministern sadesig förvånad över bristen effektivitet i allmänna rådet det vara ministerråd där utrikesministrarna möts. Man blandar högt och lågt. Det är inte precis någon PR-konsult som gjort agendan

Gemensamt skäl till lågt valdeltagande

Det låga deltagandet i valet till Europaparlamenteten och en halv vecka före seminariet hade flera skäl, det fanns en gemensam faktor för dem som valde men att inte rösta, menade Hellström: man upplever EU som någonting långt borta, som knappast berör själv. Inför regeringskonferensen nästa år ville Hellström betona en vikten att EU:s fördrag blir mer relevant för medborgarna.Frågor som berör av allmänhetenär bl.a. miljö, kampen mot brottsligheten och den fria rörligheten över gränserna. Vi får nu mer och mer stöd från andra medlemsländer för att ta upp sådanahär sakfrågor.

Söker brett underlag för positioner

Varfor betonar då Sverige inte de institutionella frågorna mer Vi tycker i regeringen att positionerna i de institutionella frågorna ska, precis som när det gäller grundlagsfrågor, vara grundadepå en bred debatt mellan olika ståndpunkter i landet, sade Hellström. När det gäller sakfrågoma, som miljö, jämställdhet, kampen mot arbetslösheten, tror vi att vi redan har ett brett stöd i Sverige.

I fråga om EU:s utvidgning sadeEU-ministem att Sverige inte kommer att sväva på målet: det är en avgörande fråga. Vi hade inte varit EU-medlemmar nu om inte muren fallit. Därför kan inte nu säga till ländernai öst att jo, det är bra att ni har demokrati och så, men ni är för fattiga för att komma med i EU.

Men en utvidgning kommer naturligtvis att kräva Förändringari EU, inte bara av de institutionella spelreglerna, utan också av den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfondema. 1999upphör den nuvarandebudgetplanen,vilket innebär att jordbrukspolitiken måste ses över då i vilket fall som helst.

Späckad dagordning

Hellström visade på hur full EU:s dagordning kommer att bli kring 1997-98 i det närmaste allt sammanfaller. Sex månader efter regeringskonferensen ska medlemskapsforhandlingarinledas med kandidatländema.Ungefär samtidigt ska EMU:s första beslut om att inleda den tredje fasen fattas och budgeten ska omförhandlas. Dessutom ska samtliga EU:s parlament under samma period godkänna eller avslå slutreslultatet av regeringskonferensen.Detta scenario går inte att planlägga på förhand.

För att inte denna föreståendemass-förändring blir ett moment 22 att inga beslut fattas, eftersom man måste vänta in andra beslut först krävs ett omfattande analytiskt arbete, menade Hellström. Regeringskonferensen måste i alla fall på något sätt det blir den viktigaste uppgiften underlätta för kommande - - en utvidgning av EU.

EFTERFÖLJANDE DISKUSSION

Redovisar regeringen röstning

StephenLindholm från Svenskajoumalistförbundet undrade om Sverige avvaktar andra medlemsländers hållning i öppenhetsfråganoch om regeringen avser att presentera konkreta förslag till ändringar i fördraget när det gäller öppenhet. En annan fråga ställdes om huruvida regeringenslöfte från före folkomröstningen att alltid redovisa hur den röstat i ministerrådet, oavsett andra länder gör det, om gäller.

Regeringen ska tillsammans med riksdagen undersöka om Sverige kan föreslå konkreta fördragsändringar om ökad öppenhet,svaradeMats Hellström. Angående omröstningama i ministerrådet sadehan att alla omröstningar numera i praktiken offentliggörs, och att Sverige arbetar emot den enfaldiga regel fortfarande som möjliggör ett hemlighällande. Självklart ska vi alltid offentliggöra hur vi har röstat.

Folkomröstning ingen självklarhet

Är Hellström beredd att verka för att hålla en folkomröstning om resultatet av regeringskonferensen undrade någon. Det är svårt att veta på förhand om resultatet regeringskonferensen kräver folkomröstning, svarade EU-ministem. av en Tänk också på sak: arrangerar folkomröstningar om utfallet av olika en mer förhandlingar, desto längre tid kommer det att ta att integrera EU-arbetet i vårt land. Man måste tänka sig för två gånger innan man bestämmer sig för att ha en folkomröstning.

Del 4. Rättslig och finansiell kontroll

för

Domstolen viktig rättsskyddet

Pernilla Lindh är svensk domare i EU:s förstainstansrätt en institution som tillkom i slutet 1980-talet för att avlasta domstolen. Lindh inledde sitt av anförande på seminariet med att betona hur viktigt det är för EUmedborgarnas rättsskydd att de båda rättsliga institutionerna finns.

Domstolen framställs ofta som EU:s rättsskipande instans. Lindh menade att detta är en sanning med modifikation. Länderna har också kommit överens om reglerna. Däremot tolkar domstolen EU:s regler när dessa kommit till som politiska kompromisser vilket de ofta har. -

Alla fall i domstolen och förstainstanrätten bereds mycket noga, berättade Lindh. god rättslig kontroll. Denna noggrannhetberor till stor del på att Det sker en domsluten blir prejudicerande de ingår i EUzs samladeregelverk, som med ett franskt 0rd brukar kallas EU:s acquis.

Synpunkter från lillebror

Domstolen har skrivit rapport infor regeringskonferensen1996. Även lillebror

en förstainstansrätten har kommit med vissa bidrag till diskussionerna. Lindh redovisadenågra av rättens synpunkter:

Rätten behöver fler anställda man har fler fall än domstolen, men mindre - personalstyrka. Det förslag lagts fram om regionala domstolar i EU är dåligt, eftersom - som det då finns risk att man bryter den enhetliga rättstillämpningen inom unionen. Av skäl vore inte heller specialdomstolari EU någon bra lösning. - samma

Fler domare kan bli problem

Vid en utvidgning av EU ansåg Lindh att det vore bra med ett utökat antal domare i förstainstansrätten, eftersom olika mål där avgörs inom olika avdelningar. I domstolen kan det däremot bli problem, menadehon, eftersom huvudregeln där är att målen avgörs i plenum, d.v.s. med samtliga domare närvarande.

Det kan bli svårt att döma med 25 domare i rummet, sade Lindh. Samtidigt ökar förstås legitimiteten med en domare per land. Det blir ett problem för politikerna att lösa.

Svårt

granska EU-utgifter i enskilda

länder

En stor skillnad mellan Sverige och EU när det gäller finansiell kontroll är det dubbelkommando, det parallella system som finns fdr att kontrollera utbetalningar av pengar. Om inte en financial controller godkänner en utbetalning kan den i princip inte äga rum. Det berättade Jan O Karlsson, Sveriges representant i revisionsrätten.

Den externa kontrollen av hur EU:s pengar används äger rum i revisionsrätten. inrättad 1977. Dessförinnan skedde kontrollen huvudsakligen i de enskilda medlemsländerna.Granskningenomfattar heladen gemensamma budgetenoch alla organ utom Europeiskainvesteringsbanken,ElB.

Utbetalning sker inte centralt

l-luvudproblemetför revisionsrätten är att 100 procentav inkomsterna kommer från och 80 procent av utbetalningarnasker i de enskilda medlemsländerna. För att revisionen ska fungera på ett bra sätt krävs alltså en sammanjämkning av medlemsländernaskontrollsystem, menadeKarlsson.

Han ansågockså att en ökad effektivitet kräver ökad öppenhet.Redovisningen av utbetalningar i medlemsländernaska ske öppet, och man ska ha möjlighet att utkräva ansvar.

Vill bli institution för hela EU

Även Jan O Karlsson redovisade en del av vad hans institution har for synpunkter inför regeringskonferensen:

Revisionsrätten behöver erkännas som en institution för hela unionen. inte bara för EG d.v.s. även agera inom utrikes- och säkerhetspolitikenoch de rättsliga och inrikes frågorna. Revisionsrättenmåstekunna gå vidare med ärendentill domstolen om den inte annat sätt kan genomföra sina kontroller.

Finansiering av återuppbyggnad

Enligt Karlssons personliga uppfattning måste revisionsrätten kunna kontrollera utbetalningarna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Han exemplifierade med fallet Mostar i Hercegovina, vars återuppbyggnad EU finansierar.

Karlsson hadeockså synpunkter domstolensroll: den måstekunna agera inom tredje pelaren, de rättsliga och inrikes frågorna. samma sätt som inom det traditionella EEG-samarbetet. menade han. Särskilt nu när man flaggat för förenkling av EU.

Del Politisk kontroll

Öppen församling med

språkbekymmer

Som representanter för vad som på seminariet kallats den politiska kontrollen i EU deltog två ledamöter och en politisk sekreterare från Europaparlamentet. De inledde med var sin redogörelse för vad de upplevt som bra respektive dåligt i församlingen.

Bengt Hurtig från vänsterpartiet tyckte att en positiv sida är det starka engagemang för frågor mänskliga rättigheter, demokrati och miljö som märkts i det om parlament blev invalt i juni 1994. Innan dess, då det rådde en knapp som konservativ majoritet, var det sämre bevänt med intresset för dessafrågor, menade Hurtig.

Sen dagordning

En de negativa sakerna är parlamentets dagordning, ansåg Hurtig. Den av mer bestäms mycket sent, vilket är problematiskt om man förberett ett visst anförande. Det kan ofta bli ganska hårda diskussioner om dagordningen. Ett annat stort problem han nämnde är de många språken:dokument finns inte alltid översatta till svenska,och de översättningar finns är ibland dåliga. Hurtig trodde samtidigt som att det förekommer alltför lite av reaktioner från politikerna till översättama.

Omröstningarna under parlamentets Sessioner är vidare en komplicerad historia, tyckte Bengt Hurtig. Ofta används s.k. split vote, då det är svårt att greppa vad de förslag innebär just är föremål för omröstning. Ändringar sker in i det sista, som och det är lätt att rösta fel. Jag är glad att Europaparlamentet inte har så stor makt när t.ex. röstar igenom en knarkliberal resolution. man

ldeologiskt samarbete

Per Gahrton, miljöpartiet, förde främst fram tre punkter på den positiva sidan:

Parlamentetär internationell arbetsplats,med allt vad det innebär av utbyte - en erfarenheter över gränserna. Man samarbetar i första hand med ideologiska av vänner. Det finns en stor förståelse för miljöfrågomas betydelse. - Församlingen är öppen öppnare än riksdagen. Vårt förslag att införa en - svensk offentlighetsprincip i EU antogs rakt av, utan diskussion, av rättsutskottet.

Också Gahrton placerade mångfalden av språkpå det negativakontot. Han menade att det är självklart att alla EU-språk ska vara officiella, men när detta ställs mot strävan att göra ett gott politiskt arbete blir ekvationen olöslig för ledamöterna: Man måste kunna minst tre-fyra språk för att hänga med.

Han gav exempel på vansinniga översättningar han hört och sett, som ñskepolitik för det romanskaPESC gemensam utrikes- och säkerhetspolitik; liknar de romanskaspråkens0rd för fisk, och drog slutsatsen att språkproblemet är olösligt.

Federalistisk inriktning

Europaparlamentetdomineras av väldigt federalistiskastämningar, enligt Gahrton. Han sadesig ha uppfattat att den inställning som råder är att neutralitet och militär alliansfrihet är ett svek mot unionen. Även funktionalistiska EG-anhängare mer borde se dessastämningari vitögat.

Gahrton tog vidare upp frågan om de ersättningarparlamentarikernafår för arbete och resor det pågick i medierna en debatt om dettavid tidpunkten för seminariet. Det är helt OK att man får bra med pengar för att göra sitt jobb. Däremot ska man inte kunna välja att i första hand berika sig sin parlamentspost, sade den miljöpartistiske parlamentsledamoten.

Agendan borde begränsas

Anna Kinberg är politisk sekreterare för den moderata partigruppen i Europaparlamentet. Hon bekräftade mycket av det negativa som de båda föregåendetalarna sagt om arbetsförhållandena:det är rörigt och kaotiskt ibland har ledamöternainför en omröstning inte ens fått dagordningeneller underlaget till det de ska rösta om. Parlamentet borde begränsasin agendaoch inte rösta om avlägsna frågor som t.ex. Östtimor, sadeKinberg. Det för övrigt åsikt var en som delades av Per Gahrton.

Samtidigt är parlamentet ett viktigt politiskt torg, menadeKinberg. Hit kommer alla med inflytande förr eller senare. Det är viktigt, tyckte hon, att de olika nationella parlamentenhåller kontakten med ledamöternai Europaparlamentet,så att de kan hängamed i den politiska debatteni Europa.

Kinberg sade sig också uppskatta den informella dialog som äger rum mellan partigruppema i parlamentet och kommissionen. Dialogen ger en viss insyn i arbetet med att lägga fram förslag. Moderaternavill emellertid att initiativrätten i EU ska ligga kvar hos kommissionen,påpekadehon.

Demokratin kräver större engagemang

Bengt Hurtig anslöt sig till vad Kinberg sade om de nationella parlarnenten: han ansåg att de överhuvud taget måste engagera sig mer i EU-processemaför att samarbetetska få demokratisk legitimitet.

Den federalistiska lösningen på problemen med bristande engagemang och bristande demokratisk legitimitet är att så här dåligt är det bara så länge Europaparlamentetinte har verklig makt, sade Per Gahrton. Han tyckte däremot själv att det är de nationella parlamenten som måste vara mer på hugget. EUnämnden måste tänder

Gemensamma parlamentsval

Parlamentsrepresentantema fick en fråga om huruvida det vore bra att hålla val till Europaparlamentet i stället för separata val i varje gemensamma medlemsland, Gahrton kluven i frågan. En fördel han från sin som nu. var politiska ståndpunkt kunde att ett sådant systern skulle ge fler gröna i se var parlamentet. De båda övriga var skeptiska.

En fråga gällde de språkproblem alla berättat om. Hur ska man lösa dem annan De att det är oacceptabelt ur demokratisk synvinkel att det ska tre var ense om krävas kunskaper i flera språk för att kunna bli ledamot i Europaparlamentet. Någon i publiken föreslog att man skulle övergå till att bara använda sig av

engelska. Gahrton menade att en sådan lösning är helt utesluten.

Ersättningar ses över

Parlamentsledamötemas ersättningar, framför allt de som utgår för resor, togs också till diskussion. Enligt Bengt Hurtig har de väl generösa reglerna nu upp uppmärksammats och är föremål för översyn. Parlamentets ekonomi är ansträngd de ökade kostnaderna för tolkning, sade Hurtig. Per Gahrton sade nu, delvis p.g.a. sig att de svenska ledamöterna sinsemellankan komma att enasom något slags tro moralisk kod for hur reseersättningarna ska hmiteras.

Hur ska det extremt låga Valdeltagandet till nästa Europaparlamentsval man upp 1999 Enligt Bengt Hurtig förestår en gigantisk folkbildningsuppgift. Han var kritisk mot de svenskajoumalisterna, som han menadeinte kan EU-frågorna. När ska de börja skriva sakfrågomaoch inte om ledamötemas reseersättningar om

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud. N. .Älvsäkerhet K. . ArbetsföretagEn ny möjlighetför arbetslösa. A. Allmänbehörighet för högskolestudier. U. . r- . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. Fi. Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K. . - . Lángtidsutredningen 1995.Fi. .Sambandet RedovisningBeskattning. Ju. . - Várdcnssvåraval. Aktiebolagets organisation. Ju. . . slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. .Gruntlvattenskydd M.

Muskövarvets framtid.Fö. Effektivarestyrningochrättssäkerhet . . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättighetcr ochbodelning. Ju. 47.Tvángsmedel enligt27och28kap.RB . Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju. .,Översyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EG-anpassade körkortsregler. K.

.Nyakonsumentregler. Ju. 49.Prognoser överstatens inkomster ochutgifter.Fi. .MervärdesskattNyatidpunkterför 50.Kunskapslägetkârnavfallsomrádet 1995.M. redovisning ochbetalning.Fi. 5l. Elförsörjningiofred.N.

Analys Försvarsmaktens av ekonomiFö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu. av

Ny Elmarknad Bilagedel.N, + 53.Samverkan för fred. Denrättsligaregleringen. Fö. Könshandeln. S. 54.Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat - .Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.S. ochkommun.M.

.Homosexuell prostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden. A. .Konsti offentligmiljö.Ku. 56.Förmåner ochsanktioner

.Ett säkraresamhälle.Fö. - utgifterför administration. Fi.

.Utan stannar Sverige.Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

Staden vattenutanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U. . .Radioaktiva ämnen slår jordbruk ut i Skåne.Fö. 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- om - .Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältiiiomsocialtjänsten. S.

.GasmolnlamslárUppsala.Fö. .Ohälsoförsäkring ochSamhällsekonomi .Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament. S.

.Underhållsbidrag ochbidragsförskott, .Kvinnofrid.DelA+B. S.

DelA ochDelB. S. .Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C. 27.Regionalframtid bilagor.C. + Ett renat Skåne. M. 28.Lagen om vissainternationella sanktioner ..Översyn av skattereglema för stiftelserochideella

- en översyn. UD. föreningar.Fi. 20.Civilt bruk av försvarets resurser .Klimatförändringar i trañkpolitiken. K. regelverken. erfarenheter. helikoptrar.Fö. .Näringslivets tvistlösning. Ju.

30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av Polisensanvändning övervakningskameror av vid . 31.Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU.M. förundersökning. Ju.

32.lT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. Naturgrusskatt, .m.m. Fi. . Förslagtill nya samverkansformer. Ju. .IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB.

33.Ersättning för ideellskadavidpersonskada. Ju. .BetaltjänsteL Fi.

34.Kompetens för strukturoinvandling. A. Allmännakommunikationerför alla K. . - 35.Avgifterinomhandikappomrâdct, S. Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför . 36.Förmåner sanktioner och en samladredovisning. antagning till Universitet och högskolor. U. - Fi. .Svenskainsatserför internationell katastrof-och

37.Vartdagligablad stödtill svensk dagspress. Ku, tlyktinghjälp. Kartläggning, analysochförslag. - 38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial - Fö.

yrkesutbildning. U. 73. Ett aktiebolag för servicetill universitet och

39. Sinne retlcctions on Swedish LabourMarket högskolor m.m. U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata. Fi.

Nágrautländska forskares syn svensk I .Svensk flyktingpolitik i globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik, A. 76. Arbetetill invandrare. A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.Rösterom EU:s regeringskonferens 108.Ny ellag.N. hearingmed organisation 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattörer och forskare.UD. ll0. Viljan attveta ochviljan att förstå - 78.Den svenska rymdverksarnheten. N. Kön,makt ochden kvinnovetenskapliga 79. Vårdnad,boendeochumgänge. JU. utmaningen i högre utbildning.U. 80.EU om regeringskonferensen 1996 l l Omvärld,säkerhet, försvar. institutionernas rapporter Frågor om EU:s andrapelare införregerings- synpunkter i övriga medlemsländer. UD. konferensen 1996.UD. - 81.Ny rättshjälpslag och andrabestämmelser om ll2. Svensksjöfart näringför framtiden. rättsligtbistånd. Ju. + Bilagor.K. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs- och 113. Fristående gymnasieskolor. U. Dennisöverenskommelserna. K. 114. Indirekt tobaksreklam. S. 83. EU-kandidarer12 länder som kanbli EU:s 115.Ny lag om europeiska företagsräd. A. nya medlemmar. UD. llöJämställdhet ett måli utvecklingssamarbetet. UD. 84. Kulturpolitikens inriktning.Ku. l17.J0rdbrukoch konkurrensjordbrukets ställningi - 84. Kulturpolitikens inriktning i konhet.Ku. svenskoch europeisk konkurrensrätt. Jo. - 85. Tjugoårs kulturpolitik1974-1994. Ku. 118. Totalförsvarspliktiga95. En rn utvärdering av de 86. Dokumentation och socialtjänstregister. S. totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras 87. Försäkringsrörelse i förändring3. Fi. sociala ochekonomiska situationunder 88.Den brukade mångfalden. Del l+2. Jo. gmndutbildningen. Fö. 89.Svenskar i EU-tjänst. Fi. ll9. Ändringar hyresförhandlingslagen. i 90.Kämavfalloch Miljö. M. Hyresgästinflytandc vid ombyggnad m.m. Ju. 91.Ett reformerat straffsystem. Dell-lll. Ju. 120.TV och utbildning.U. 92.EGrs arbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för IZLRiksdagen,regeringen ochforskningen. U. detsvenska regelsystemet. A. 122. Reform recept. S. 93. Omprövning statligaåtaganden. Fi. 123. Subsidiaritetsprincipen i EU. UD. av 94. Personalavveckling, utbildningoch beskattning. 124.Ett reformerat hovrättsförfarande. Ju. Fi. 125. Finansiellverksamhet i krisochkrig. Fi. 95. Hälsodataregister Várdregister. S. l26.Kostnader för denstatliga assistansersättningen. S. - 96.Jordens klimatförändras.En analys av hotbild 127. Framtidacentral Europainformation. UD. ochglobala átgärdsstrategier. M. 128. Kulturegendomar och kulturföremál. KU. 97. Miljöklassning snöskotrar. M. 129.En styrande krigsorganisation. Omavsiktema med av 98.1990-talets bostadsmarknad LEMO-reformen. FÖ. första utvärdering. N. 130. Sverigei EU makt,öppenhet, kontroll. - en - 99.SMHI:s verksamhetsform K. Sammanfattning av ett seminarium i september 100. Hållbar utvecklingilandetsfjällomräden. M. 1995.UD. l0l.Ett utvidgat EU möjligheter ochproblem. - Sammanfattningen av hearingi augusti I995. UD. 102.Medborgarnas säkerhet EU - frihetoch Frågorom unionens tredje pelare införregeringskonferensen 1996.UD. 103. Föräldrari självförvaltande skolor.U. 104.Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. Fi. 105.Konkurrens i balans. Åtgärderför ökad konkurrensneutralitet vid offentligprissättning m.m. N. 106. Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella företag. Fi. 107. Avbytarverksamhetens organisation och finansiering. Jo.

Statens offentliga utredningar

1995 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet lT-kotntnissionens arbetsprogrant 199596.[68] Muskövarvets framtid.[6] Analys Försvarsmaktens av ekonotni.[13] Justitiedepartementet Ettsäkraresamhälle. [19] Pettsionsräitigheter ochltodelning.[8] Utan stannar Sverige.[20] Nyakonsumentreglcr. [ll] Staden på vattenutanvatten. [21] IT ochverksamhctsförnyelse inomrättsväsendet. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne. [22] Förslag till nya santverkansformer. [32] Brist elektronikkotnponenter. [23] Ersättning för ideellskadavid personskada. [33] Gasmoln lamslárUppsala.[24] Sambandet RedovisningBeskattning. [43] Civilt bruk av försvarets resurserA - Aktiebolagets organisation. [44] regelverken, erfarenheter, helikoptrar.[29] Tvángsmcdel enligt27och28kap.RB Samverkan för fred. Denrättsligaregleringen. [53] saint polislagen. [47] Svenska insatserför internationell katastrof- och Godtrosförvêirv stöldgods[52] av flyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.[72] Näringslivets tvistlösning. [65] Totalförsvarspliktiga95, Enutvärdering de m av Polisens användning övervakningskameror av vid totalförsvarspliktigzts medinflytandc och av deras förundersökning. [66] sociala och ekonomiska situationunder Vårdnad,boende ochutngänge,[79] grundutbildningen.18] Ny rattshjälpslag ochandrabestämmelser om Enstyrande krigsorganisation. Omavsikterna med rättsligtbistånd.[81] LEMO-reformen. [129] Ettreformerat straffsystein. Del1-111. [91] Socialdepartementet Ändringari hyrestörhaittllingslagen. Hyresgästinllytande vid ombyggnad man. [119] Várdenssvaraval. Ettreformerat hovrättsförfarande. [124] slutbetänkandePrioriteringsutredningen. av [5] Könshandeln. [15] Utrikesdepartementet Socialtarbete prostitutionenSverige.[16] mot i Lagen om vissainternationella sanktioner Homosexuell prostitution.[17] en översyn. [28] Underhållsbidrag ochbidragsförskott, e Röster om EU:sregeringskonferens Del ochDel A B. [26] . hearing med organisationsföretrâidare, debattörer Avgifterinomhandikappomrâdet. [35] e och forskare. [77] Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- om EU om regeringskotttcrensett 1996 rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. [58] institutionernas rapporter Ohälsoförsäkring Samhällsekonomi och synpunkter i övrigamedlemsländer. [80] olikaaspekter modeller,finansiering - - EUkandidater 12länder som kanbli EU:s ochincitament. [59] nya medlemmar. [83] Kvinnofrid.DelA+B. [60] EttutvidgatEU möjligheter ochproblem. Dokumentation ochsocialtjânstregister. [86] - Sammanfattning hearingi augusti1995.[101] av en llälsodataregisterVárdregister. [95] - Medborgarnas EU frihetochsäkerhet indirekttobaksreklam.14] - Frågor om unionens tredjepelareinförregerings- Reform recept. [122] konferensen 1996.[102] Kostnader denstatligaassistansersättningen. för [126] Omvärld,säkerhet, försvar. Frågor Kommunikationsdepartementet om EU:sandrapelareinförregeringskonferensen 1996.[lll] Samordnad ochintegrerad tågtrafik Jämställdhet måli utvecklingssamarbetet. ett [116] Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] Subsidiaritetsprincipen i EU. [123] Ãlvsäkerhet. [40] FramtidacentralEuropainformation. [127] Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42] Sverigei EU makt,öppenhet, kontroll. EG-anpassade körkortsregler. [48] - Sammanfattning av ett seminarium i september 1995. Klimatförändringar i trafikpolitiken.[64] [130] Allmännakommunikationerför alla [70] -

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansieringslösningar för Göteborgs- och Jordbruksdepartementet

Dennisöverenskommelserna. [82] Denbrukademångfalden. Del l+2. [88] SMl-[lzsverksamhetsform [99] Avbytarverksamhetens organisation och Svensk sjöfart näringför framtiden. - finansiering. [107] + Bilagor.[112] Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi -

Finansdepartementet svenskocheuropeisk konkurrensrâtt. [117]

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. - [3] Arbetsmarknadsdepartementet

Lângtidsutredningen 1995.[4] Arbctsföretag En ny möjlighetför arbetslösa. [2] Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Översyn skattebrottslagen. av [10] Kompetens för strukturomvandling. [34] Mervärdesskatt Nya tidpunkterför - Somerellections Swedish on LabourMarket redovisning ochbetalning.[12] Policy.[39] Förmåner och sanktioner en samladredovisning. [36] - Någrautländska forskares påsvensk syn Prognoser överstatens inkomster ochutgifter.[49] arbetsmarknadspolitik. [39] Förmåner ochsanktioner Effektivarestyrningochrättssäkerhet utgifter för administration. [56] - i asylprocessen. [46] Översyn skattereglema av för stiftelser och ideella Ettsamlatverksamhetsansvarasylärenden. för [55] föreningar.[63] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75] Naturgnisskatt, m.m. [67] Arbetetill invandrare.[76] Betaltjänster. [69] EG:sarbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för Uigenhetsdata. [74] detsvenska regelsystemet. [92] Försäkringsrörelse i förändring [87] Ny lag om europeiska företagsrád. [115] Svenskar i EU-tjänst. [89]

Omprövning statligaåtaganden. av [93] Kulturdepartementet

Personalavveckling. utbildning och beskattning. [94] Konsti offentligmiljö.[18] Skattereformen 1990-1991. Enutvärdering. [104] Vårtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella - Kulturpolitikens inriktning.[84] företag.[106] Kulturpolitikens inriktning i korthet. [84] Finansiellverksamhet i krisochkrig. [125] - Tjugoårskulturpolitik1974-1994. [85]

Utbildningsdepartementet Kulturegendomar ochkulturföremál.[128]

YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial - Näringsdepartementet

yrkesutbildning. [38] Ett renodlat näringsförbud. [1] Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] Ny Elmarknad Bilagedel.[14] + Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- Elförsörjning i ofred. [51] universitetiNorrköping-Linköping. [57] Densvenska Rymdverksamheten. [78] Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerfor 1990-talets bostadsmarknad antagning till Universitetochhögskolor.[71] - en förstautvärdering. [98] Ettaktiebolag servicetill universitet för och Konkurrens i balans. Åtgärder ökad för högskolor m.m. [73] konkurrensneutralitetoffentligprissättning vid m. m. Föräldrari självförvaltande skolor.[103] [105] Likvärdigutbildning likavillkor. [109] Nyellag.[108] Viljan attveta ochviljan att förstå - Kön, maktochdenkvinnovetenskapliga

utmaningen i högreutbildning.[110]

Fristående gymnasieskolor. [113]

TV och utbildning. [120]

Riksdagen, regeringen forskningen. och [121]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Regional framtid+ bilagor. [27] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet Alkylatoch Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd. [45] Kunskapsläget kärnavfallsomrádet 1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgiftför stat och kommun. [54] Ett renat Skane.[62] KärnavfallochMiljö. [90] Jordens klimat förändras. Enanalys av hotbild ochglobala átgârdsstrategier. [96] Miljöklassning Snöskotrar. av [97] Hållbarutveckling i landets tjällomráden. [100]

B

åäakbg

HW