Ett utvidgat EU - möjligheter och problem : sammanfattning av en hearing i augusti 1995 : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU

utvidgat

Ett

- möjligheter och problem

i 1995

Sammanfattning av en hearing augusti

SEK]

EU 96-k0mmittén En rapport från

ÅKRQLK8

G55 ;§

än A5

w Statens offentliga utredningar

WW 1995:101

Pål Utrikesdepartementet

EU

Ett utvidgat

-

och problem möjligheter

Sammanfattning av en hearing

i 1995

augusti

En rapport från EU 96-kommittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, , är kostnadsfri. Den kan även erhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20060-0 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Förord

Enligt Maastrichtfördraget ska EU-länderna under 1996 sammankalla en konferens med företrädare för medlemsländernas regeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelseri fördraget som behöverändras för att de mål som står angivna där ska kunna uppfyllas. Den här översynen av fördraget ska äga rum med sikte p°t att E11 ska utvidgas med ett antal länder som ill bli medlemmar. främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska 1911 96-kommitten har tillsatts av regeringen för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlasunder regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumentera för sina uppfattningar.

Inom för den senare arbetsuppgiften ger kommittén ut en skriftserie med ramen information och bakgrundsanalyser av olika frågor inför 1996 års regeringskonferens. Följande skrifter har hittills getts ut:

liUzs regeringskonferens en lägesrapport - - Röster om EUzs regeringskonferens hearing med organisationsforeträdare, - debattörer och forskare SOU 1995:77 regeringskonferensen1996 institutionernas rapporter och - EU om synpunkter i övriga medlemsländer SOU 1995:80 EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar SOU 1995:83 - -

En viktig del EU Xi-kommitténs arbete med att stimulera debatten infor av regeringskonferensenär att arrangera seminarieroch hearingar. Den här rapporten sammanfattar hearing hölls den 23-24 augusti 1995 om EUzs framtida en som utvidgning. Texten har sammanställts kommitténs sekretariat pressekreterare av Anders Bolling.

Stockholm i oktober 1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

INLEDNING

EU 96-kommitténs hearing EUzs framtida utvidgning ägde rum den 23 och 24 om augusti 1995 i lngenjörshuset i Stockholm. Programmet var ganska omfattande och innehöll antal parallella föredrag, förutom gemensamma Sessioner i början och ett paneldebatt. Huvudtalare Daniel Tarschys, .lan-Åke i slutet och en avslutande var Dellenbrandt, Thor Gylfason, Jan Edling, Kjell-Albin Abrahamsson, Sverker Åström, Carl B Hamilton, Barbara Tuge-Erecinska och Ingmar Karlsson.

rad organisationer och föreningar hade förhand anmält att de ville göra En kompletterande inlägg. Strängt taget samtliga anlöranden återges i någon

utsträckning i denna sammanfattning.

Tolv potentiella medlemsländer

tolv länder närmast är aktuella för medlemskap i EU. Bara Malta, Det är som Cypern, Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien hade i mitten av oktober 1995 formellt lämnat in medlemskapsansökan. men den uttalade politiska ambitionen från såväl EU länderna själva är att såväl dessa sex som Estland, Lettland, som Litauen, Tjeckien, Bulgarien och Slovenien sikt ska inlemmas i unionen.

Någon tidtabell för förhandlingar och inträde finns ännu inte. Kanske kan en sådan utarbetas i samband med EU regeringskonferens 1996. Ett av konferensens :s viktigaste är just att ta ställning till EU:s fortsatta utvidgning. teman

Vissa länderna allmänt ha större förutsättningar än andra för ett relativt av anses inräde. Det gäller kanske framför allt Polen,Ungern, Tjeckien, de tre baltiska snart staterna och Malta

Inriktat på öst

96-kommitténs hearing uppehöll sig nästan uteslutandevid länderna i Central- EU och Östeuropa. De två Medelhavsstatema Malta och Cypern berördes bara

marginellt.

återger i princip hearingens olika Sessioner i kronologisk ordning och Rapporten förekommande fall med kompletterande talare och efterföljande debatt i slutet i - av varje avsnitt.

Europarådets erfarenheter värdefulla

Hearingen om EU:s framtida utvidgning inleddes Europarådets av generalsekreterare Daniel Tarschys. Han uppehöll sig vid två teman i sitt anförande: dels pläderade han starkt för EU:s fortsatta utvidgning, dels gjorde han en jämförelse med Europarådets erfarenheter snabbt vidgad av en medlemskrets.

Utvecklingen i Öst- och Centraleuropahar gått snabbt de åren. Tarschys senaste illustrerade hastighetenmedföljande exempel:En internationell Östeuropakongress hålls vart femte år. När den ägde rum i Washington 1985 stoppade Sovjet all medverkanfrån de östeuropeiskaländerna. I London 1990hade Östeuropa enstaka delegatermed. år, I när kongressensamlades i Warszawa,deltog alla dessaländer i ett helt öppet samtal om deras framtid och möjligheter.

Strävan mot Europa-gemenskap

Det har sagtsatt revolten i öst historiens första revolution utopier. Daniel var utan Tarschys ville inte riktigt hålla med om det, utan menade att omvälvningarna innehöll olika utopi-inslag. Ett exempel var den nationella renässansen: flykten bakåt till en historia som inte längre finns. Ett flykten in i TV:n och annat var dess värld av materiella löften, som Svenska Dagbladets Richard Swartz har formulerat det. -

Under alla omständigheterfinns i dag i alla central- och östeuropeiskaländer en stark, obändig vilja att delta i en europeisk gemenskap.EU ett instrument sessom för detta. Man söker en ekonomisk gemenskap, framför allt söker men man en andlig gemenskap som innefattar sociala och kulturella värden. Denna deras strävan måste stödja, menadeDaniel Tarschys.

Snabb tillväxt för Europarådet

Europarådethar färsk erfarenhet av att på kort tid sin krets medlemsländer av ordentligt utökad. Organisationenbildades 1949, och under mycket lång tid var den tabu för regimema i Östeuropa Europarådet stod mycket tydligt för mänskliga rättigheter och demokrati enligt västerländskmodell.

Så småningom etableradesemellertid kontakter mellan Europarådet och olika dissidenter i de europeiskakommunistländerna.Detta gav, enligt Daniel Tarschys. en moralisk skjuts organisationen.Nästa steg, fortfarande under Sovjettiden, var att Europarådets parlamentariska församling gav särskild gäslstatus delegationer från länderna i Östeuropa. Kontakter började knytas. Olika projekt sattes i gång, seminarier arrangerades och experter från öst knöts till Europarådet på olika sätt.

Konventionen om de mänskliga rättigheterna är ett grundfundament för Europarådet. Alla medlemsstatermåste acceptera denna. De måste också vara demokratiska rättsstater. När de öst- och centraleuropeiska länderna och staterna i det forna Sovjet efter 1989 började söka medlemskapi Europarådetföranledde

det intensiva diskussioner. Frågan om de demokratiskavillkoren var tillräckligt var väl uppfyllda i olika ansökarländer. Skulle Europarådet sänkasina krav i intresset så snabbt möjligt de forna kommunistländema Svaret blev nej. av att som Men rådet tog samtidigt på sig att hjälpa alla ansökarländer att kvalificera sig.

I dag är alla cemraleuropeiska länder, de baltiska staterna, Moldavien och Slovenien medlemmar i Europarådet.Det totala antalet medlemmar är 36, varav 15 har trätt in de senaste fem åren. Man det som önskvärt att också Ryssland, ser Ukraina och Vitryssland kommer med. På lång sikt kan Europarådet geografiskt gå så långt att ta de kaukasiska länderna och Turkiet, menade Tarschys. som lnte längre.

Svårare för EU

Kraven på omställning blir naturligtvis stora för en organisation som så snabbt får så många medlemmar. Alla strukturer måste anpassas. Europeiska unionen är nya i dag i många stycken anpassat for tolv, eller till och med nio medlemmar. Enligt Daniel Tarschys kommer utvidgningsprocessen for EU att bli mycket längre och svårare än för Europarådet. med tanke på unionens mycket mer omfattande förpliktelser, det större rättsliga området och, inte minst, alla de ekonomiska regler måste harmoniseras.Men Tarschys ville betona att det är viktigt for harmonin som i Europa att ändå inte tröttas i arbetet for utvidgning av EU.

svårigheterna med utvidgningen handlar inte bara regelanpassningar.Det finns om också spänningar mellan olika delar av Europa som måste överbryggas. Ett exempel är den mellan Sydeuropas inriktning på Medelhavsområdet och vår Baltikum. Daniel Tarschys vädjade här till vidsynthet: vi måste försöka sätta oss in i varandras problem.

EF TERFÖLJANDE DEBATT

Samarbete Europarådet-OSSE

Efter anförandet fick Daniel Tarschys ett antal frågor, bland annat om Europarådets relationer till OSSE. Organisationen for säkerhet och samarbetei Europa: är det inte dags för samordning Nej, det trodde inte Tarschys. en Europarådet försöker till att det inte gör samma saker som OSSE, vars styrka se främst ligger i att hantera akuta kriser, med diplomati som huvudsakligt verktyg. Men ett samarbeteäger mellan de båda organisationerna. rum

Detsamma gäller mellan Europarådetoch EU, som deltar i varandras arbetsgrupper och också försöker undvika dubbelarbete. Alla frågor som har inriktning Central- och Östeuropa och mänskliga rättigheter ger ett nära samarbete.

En fråga gällde Europarådets framtid om nu de flesta av Europas länder går annan med i EU. Pådet svarade Daniel Tarschys att Europarådetinte är ett självändamål, och att det mycket väl skulle kunna uppgå EU i om det blev aktuellt. Men under lång tid framöver kommer Europarådet att vara den breda organisationen for en mellanstatligt europeiskt samarbete.

Alltför snabb utvidgning riskabel

Jan-Åke Dellenbrandt, professor vid Umeå universitet, berättade om kandidatlåndernas politiska förutsättningar för EU-medlemskap: de politiska systemen och den demokratiska kontrollen. Han menade att om EU utvidgas med de tilltänkta länderna i Central- och Östeuropa blir förändringarna för Sverige och svenskarna betydligt större än vad som hittills märkts av vårt medlemskap i unionen.

Under åren närmast efter murens fall svepte en våg av eufori över såväl öst som väst. Tankar växte fram om ett nytt, enat Europa, som skulle byggas på basen av västerländsk demokrati och marknadsekonomi.Denna känsla av eufori är borta i öst i dag, menade Dellenbrandt. Alla politiska, ekonomiska och ekologiska problem framstår nu klart och tydligt. Det är rent av slåendehur svårt det varit att genomföra alla föreslagnareformer i öst.

Det är viktigt att vi nu fjärmar oss från det tidiga nittiotalets eufori och emotionella önsketänkande,tyckte Dellenbrandt.Utvidgningen får inte genomföras på ett sådant sätt att hela EU-projektet äventyras. Risker finns, och det är viktigt att ha i minnet.

Integration på lång sikt

Jan-Åke Dellenbrandt sadesig driva följande tre teser om EU:s utvidgning: Central- och Östeuropa bär integrerasi EU. - - Integrationen bör ske på lång sikt. EU bör inte utfärda löften som inte kan hållas. Först måste se utvecklingen i öst an. Hänsyn måste tas till den säkerhetspolitiska situationen i omrâdet. d - v s relationerna till Ryssland. EU bör inte i onödan orsaka konflikter med Moskva.

De central- och östeuropeiskaländernahar en ganskalång väg att vandra före ett EU-medlemskap,ansågDellenbrandt.Allmänna krav är att de först uppnårpolitisk stabilitet på demokratisk grund och får fungerande rättsinstitutioner och en utvecklad marknadsekonomi.Som läget är i dag menadeDellenbrandt att det är tveksamt om kandidaterna i öst är tillräckligt stabila och har tillräckligt bra ekonomi för att inom en snar framtid kunna accepteras som fullvärdiga EUmedlemmar.

De mål Sverige har ställt upp att arbeta för som EU-medlem blir enligt Dellenbrandt förmodligen svårare att uppnå vid en utvidgning österut, särskilt de som gäller säkerhetspolitik, miljö, jämställdhet och arbetslöshet.

Missnöje med reformer

I hela Central- och Östeuropa finns dag i ett missnöje med de snabbaekonomiska reforrnema. Därför har center-högerpartiermed snabbareformer på programmen de senaste åren förlorat val, och k postkommunistiskapartier s av olika slag oftast kallade socialistiska eller socialdemokratiska vunnit. Motståndet mot marknadsreformemahar också populistiska och nationalistiska inslag.

Partistrukturerna kännetecknasi alla ccntral- och östeuropeiskaländer av en viss instabilitet och rörlighet. Det finns olika uppfattningar om hur de postkommunistiska partierna ska betraktas. Somliga bedömare tvivlar deras demokratiska stabilitet Enligt Dellenhrandt kan de flesta av dem trots allt ses som slags socialdemokratiska partier håller att mogna. Däremot finns det ett som nu skäl skeptisk mot de växande populistiska inslagen. Som det värsta att vara exemplet tog Dellenbrant upp Rumänien se nedan.

Läget i kandidatländerna

Situationen i nio de tio länder i Central- och Östeuropa som är aktuella for EUav medlemskap Slovenien presenterades inte beskrevs Dellenbrandt i korthet så av Itär:

ESTLAND, LETTLAND. LITAUEN. l Baltikum har många framsteg gjorts under 1994 och 1995. Den politiska demokratin börjar konsolideras. Flera smärtfria maktskiften i regeringarna har ägt rum. Samtidigt har ekonomin utvecklats. Levnadsstandardenhar dock ännu inte helt upphört att sjunka, och i Estland och Lettland finns del etniska problem kvar. De tre baltiska staterna vill helt klart en integreras västerut, och de vill allt att döma inte bli en brygga mellan väst av och öst, vilket många i väst hoppats.

POLEN. Stora ekonomiska framsteg har gjorts. men politiken är instabil. Redan 1993 kom postkommunister till makten i form av Demokratiska vänsteralliansen, i samregering med Bondepartiet.En bekymmersam konstitutionell konflikt mellan parlamentet och presidenten är ännu olöst. Den gäller framför allt tillsättningen av ministrar. Makttördelningen är oklar. Takten i de ekonomiska reformerna har avtagit något, men fortfarande tas betydande steg framåt.

TJECKIEN kännetecknas politisk stabilitet parat med en stark ekonomisk av utveckling. Landet kommer nära de krav EU ställer medlemskap.

UNGERN kommer nästan lika nära medlemskapskraven, men det politiska läget är mindre stabilt än Tjeckiens.

SLOVAKIEN. Premiärminister Meciar representerar ett mellanting mellan socialism, populism och nationalism. Den politiska situationen i landet är oklar. Etniska spänningar utgör ett problem landet har en stor ungersk minoritet.

RUMÄNIEN. l Rumänien styr det socialdemokratiska partiet med hjälp av ett äkta postkommunistiskt och två extremnationalistiska partier. Det torde vara det enda landet i Europa har öppet fascistiska partier i regeringsunderlaget. Med som den situationen kan jag inte att Rumänieni dag kan en seriös kandidat till se vara EU-medlemskap, sade Dellenbrandt.

BULGARIEN. Socialistpartiet, postkommunistiskt, kom till makten 1994. Arbetet med de ekonomiska reformema har emellertid fortsatt även därefter.

Ryssland viktig faktor

Dellenbrandts tredje tes inför utvidgningen handlade om att undvika konflikter med Ryssland.Det är inte så lätt, menadehan, eftersom landet är så labilt. Oavsett vem som vinner de kommandeparlaments-och presidentvaleni Ryssland,kommer en utvidgning av EU österut, särskilt med Baltikum, att orsaka spänningar med Moskva, trodde Dellenbrandt.

Han ville trots allt tro att Ryssland när allt kommer omkring kommer att acceptera utvidgningen. Men han menade att det är viktigt att EU klargör i vilken omfattning unionen ska samarbetasäkerhetspolitisktoch hur detta samarbeteska utformas i öst, så att det inte uppfattas som ett hot i Moskva.

Övergångsperioder kan vara lösning

Vad kan då göras för att komma till rätta med utvidgningens problem En lösning kan bli ett EU i olika hastigheter,enligt Jan-Åke Dellenbrandt: vissa de aktuella av ländernafår fullt medlemskap,medanandra ges långa övergångsperioderpå olika områden.Han var dock medveten risken för spänningar inte alla behandlas om om lika. De som utelämnasskulle kunna råka i utomordentliga svårigheter.

Hur man än väljer att lösaproblemen måsteutvidgningen bli en långvarig process, sammanfattadeDellenbrandt. Det är ingen katastrof om vi väntar och analyserar läget. Vi får inte ha för bråttom med att utfärda löften om medlemskap.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Tydligare subsidiaritet efterlyses

Regionernas ställning i EU var ämnet för Monica Sundström, VD i Landstingsförbundet.Hon berättade att hennesförbund tillsammans med Svenska kommunförbundet krävt att den regionala och den lokala nivån får stärkt en konstitutionell ställning gentemot EU och medlemsländerna. Subsidiaritetsprincipeir bör förtydligas, enligt förbunden: den bör gälla även inom länderna. Regionkommittén i EU bör kunna undersökabrott mot subsidiaritetsprincipenoch dra felande parter inför domstolen.

Förankring på lokal och regional nivå ger EU större legitimitet, ansågSundström. Hon sade sig ha sett tendensertill alltför stark centralstyrning i arbetet med att FördelaEU:s regionalstöd även om en förbättring i det avseendetskett senare tid.

Konkurrens mellan regionerna

Det är Europasregioner, inte medlemsländerna, konkurrerar näringslivet som om i EU, hävdadeSundström.För att vara konkurrenskraftig i en region behövs a goda kommunikationer, god utbildning, bra möjligheter till forskning och en god social och kulturell samhällsmiljö. Det är sådant som lockar företag i dag, inte den gamla statliga regionalpolitiken.

Regionernas betydelse växer starkt i EU, sadeSundström. Det ställer krav att själva skapa en mindre komplicerad och mer tidsenlig samhällsmodell oss oss än i dag på regional nivå. Ska demokratin i EU stärkas är det rätt väg att satsa den regionala nivån. Därför bör Sverige under regeringskonferensen1996 stödja förslag går ut på att stödja regionernas ställning i EU. som

Rentvå federalismen

Ordetfederalism har blivit smutskastat, tyckte Lars-Gunnar Ekegärdfrån Sveriges världsferleralister. Inför regeringskonferensen är det viktigt att plocka fram de grundläggande federalistiska teorierna,ansåg Ekegärd.Hans organisation lanserar begreppet demokratiskfederalism. Delegeringenska ske nerifrån och upp och nu gärna börja kommundelsnämndsnivåeller liknande. Sverige är tyvärr alltför centralistiskt, enligt Ekegärd. vilket han menade delvis bottnar i fackföreningsrörelsen.

Kommuner landsting regioner nationalstater Europa. Så vill att - - - samhällsstrukturen ska byggas. Ekegärd förordade vidare en roll för riksdagen under regeringskonferensen, t genom samlande möten mellan ex Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

Demokratitrösklar tänkbara

Publiken ställde ett frågor Jan-Åke Dellenbrandts bild av Rumänien i par om föredraget.Rutger Lindahl från Utrikespolitiska institutet undrade t ex om det vore bra att fastställa ett slags tröskelvärden for demokrati infor en utvidgning, och i så fall dessa värden ska sättas. Dellenbrandt sade att han själv inte satt upp var nägra tydliga trösklar, det politikernas uppgift, men att han trodde att många skulle tveka inför att ta in ett land med fascister i regeringsunderlagetoch där risken for förföljelse av minoriteter är stor alltså dagens Rumänien. -

Angående ekonomiska nivåer sadeDellenbrandt vidare att om EU tar in länder befinner sig på en lägre utvecklingsnivå är det klart att resursersom annars som skulle använts till t ex miljöarbete hos oss kommer att gå till mer angelägna problem i dessa fattigare länder.

Svag folkrörelsetradition

Någon frågade folkrörelsearbetet i Östeuropa. Hur påverkas det av om utvidgningen Jan-Åke Dellenbrandt svarade att det inte går att jämföra svensk folkrörelsetradition med Östeuropa, där företeelsen knappast finns. De folkrörelser som trots allt finns spelar dock en viss roll i politiken.

Det värdefullt, menade Dellenbrandt, om folkrörelser och fackföreningar i vore väst utvecklade kontakter med sina motsvarigheter i öst oavsett EU-medlemskap. - Problemet i öst, fortsatte han, är att de partier som demokratin vilar på dag i är så De har inte hunnit byggas upp. Partisystemen måste konsolideras svaga. innan dessa länder blir fullvärdiga medlemmar EU. i

Vanskötsel knäckte östekonomierna

Aldrig förr har så många och så folkrika länder plötsligt börjat lyssna på nationalekonomers råd som de senaste åren. Det gäller i delar av utveeklingsvärlden, men framför allt gäller det de forna kommuniststaterna i östra och centrala Europa. Thor Gylfason, professor i nationalekonomi vid Reykjaviks universitet, beskrev i sitt anförande vad som gick snett i planekonomierna och hur de har klarat omorienteringen mot marknad och privat näringsliv.

I korthet kan, enligt Thor Gylfason, grunden till de ekonomiska problemen i de kommunistiska systemen sammanfattasi fem punkter:

Centralstyre. Ett centralt styre kan aldrig rätt bedöma det totala behovet - av varor och tjänster i ett samhälle. Att staten var enda arbetsgivare var dessutom ett hot mot individens frihet, vilket skadadesamhällsekonomini stort. - Bortkastade investeringar. Väldiga belopp satsadestill exempel på militären och andra strukturer som inte bidrog till samhällsekonomin. Vanskötsel av tjänster. Tjänstesektom stod för bara 20-30 procent av BNP, jämfört med 60-70 procent i väst. Man kan säga att den ekonomiska maskinen gick sönder på grund av för dålig smörjning. Vanskötsel av företag och myndigheter. inkompetens och korruption var utbredda företeelser. - Gigantiska företag. Alla sovjetiskasymaskinertillverkades exempelvis i en enda fabrik.

Den sjukdomsbehandling som nu i olika grad sätts in i riktar in sig på dessa problem, och åtgärdernakan på motsvarande sätt sammanfattasi fem punkter:

Plan ersättsav marknad. - Resursfördelningenoch kapitalets effektivitet förbättras. - Tjänstesektom stärks banker, telekommunikationer m.m.. - Skötseln av företag förbättras. Privatisering och prisreform är två vägar dit. - Gigantismen avskaffas. - Övergångsfasen har passerats

Övergångenfrån kommunistiskaplanekonomiertill marknadsekonomierefter 1989 har varit smärtsam,även om somliga länder klarat sig lindrigare undan än andra. Till en början sjönk bruttonationalprodukten. Ekonomin rasade samman av sin egen tyngd. Men snart måsteväl entreprenörer komma med marknadsidéeroch utnyttja den billiga arbetskraften, sade man sig. Detta hände också, och det gav en s.k. statisk produktionsvinst, d.v.s. värdet av den samlade produktionen hamnadesnabbtpå en högre nivå. Därmed var själva övergångsfasen över, menade Gylfason.

Vad man nu, sex år efter de första marknadsreformerna,märker i flera av länderna är en dynamisk vinst. Thor Gylfason hänvisadetill ny forskning, som visar att fri handel inte bara ger en högre produktionsnivå, utan också en snabbare.tillväxt av

ll

produktionen. Det rör sig visserligen teorier, men Gylfason betonade att dessa om så länge när det gäller de öst- och centraleuropeiska länderna och än stämmer Baltikum.

Teorierna dynamiska vinster ännu ganska dåligt länderna i det forna om passar Sovjetunionen, där bruttonationalproduktema fortsätter att falla. Trots detta menade Gylfason även dessa länder börjar uppvisa positiva tendenser. Ryssland har att nu hittills inte haft någon tillväxt. bedömare att utvecklingen vänder i år. men menar

Siffrorna bättre än i statistiken

För alla tidigare kommunistländer gäller att siffrorna över BNP-raset tenderat att överdrivas. Detta två skäl: stor del raset kan hänföras till den kraftiga av en av nedgången i militärproduktionen, och tjänstesektorn är fortfarande inte fullt ut

representeradi officiell statistik.

Det finns förstås skuggsida. Till den hör arbetslösheten, som stigit till nivåer en på över tio procent i de flesta ländema. l Polen har t.ex. siffran under 1990av talet stigit från 6 till l7 procent. Tjeckien är det mest lysande undantaget. Där är bara 3,5 arbetskraften utan arbete. I Ryssland har bedrövligt nog procent av medellivslängden fallit från 64 till 57 år bara några år. Det är samma nivå som

i Indien.

Priserna har också skjutit i höjden överallt, men ökningarna har avtagit de senaste åren. l genomsnitt den årliga inflationen 1990-1994 i Ryssland 494 procent, var i Rumänien 139, i Ungern 25 och i Tjeckien 21 procent. Thor Gylfason visade med hjälp tabeller ett tydligt samband mellan inflation och fall i produktionen: av kraftigare prisökningar, desto större fall. Det kan betyda. menadehan, att det viktigt försöka hålla priserna i schack under den ekonomiska är att refonnprocessen.

Fyra förutsättningar för framgång

Hur kommer då dessa marknadsekonomier att klara sig framöver Enligt Thor nya Gylfason kan de bli framgångsrika under fyra förutsättningar:

att exporten ökar, att sparandeoch investeringar sporras, att tjänstesektom expanderar, och att institutioner och myndigheter blir starka. -

När det gäller exporten är läget ganska ljust. Trots att många av de central- och östeuropeiska länderna efter fall plötsligt förlorade sin viktigaste murens exportmarknad, har de lyckets hitta nya marknader. Exporten som andel av BNP i många dessa länder större än i EU:s fyra fattigaste medlemmar i är av - Slovakien, Tjeckien, Bulgarien och de baltiska länderna över 50 procent. Också värdet investeringar andel BNP står sig väl i Central- och Östeuropa av som av jämfört med EU:s fyra fattigaste länder.

Privatiseringen ekonomin har i många av de forna kommuniststatema lett till av att den privata sektorns andel av BNP är större fm vad som är normalt i

Västeuropa. I Tjeckien är andelen hela 65 procent, i Ryssland 50. 40 miljoner ryssar äger andelar i privata företag. Alla affársbanker i Tjeckien är privata.

Den del av ekonomin som släparefter är tjänstesektorn. l Ungern tjänsternas är nu andel av den samladeproduktionen två tredjedelar, vilket motsvarar genomsnittet i OECD-ländema. Inga andra länder i Öst- och Centraleuropa eller det forna Sovjetunionen når emellertid över 50 procent.

Krympande ekonomiskt avstånd

Thor Gylfason avslutade sitt anförande med att presentera siffror, som visar att skillnaden mellan EU och länderna i Central och Osteuropainte är så stor som man skulle kunna tro:

Jordbrukets andel av BNP, ofta en mätare på den ekonomiska utvecklingsnivån. är i Ungern och Tjeckien bara runt sex procent siffra i Portugal och - samma som lägre än i Irland. Den vanligaste allmänna måttstocken på ekonomin. BNP per capita mätt i köpkraft, var 1993baraåtta procent lägre i Tjeckien än i Grekland. Estland, Slovakien och Ungern låg i sin tur bara några procent bakom Tjeckien.

Därför måste bereda oss att ta dessa länder i EU ganska snart, sade Gylfason, som dock liksom de flesta ansåg att det är nödvändigt att först reformera EU:s gemensamma jordbrukspolitik inte budgetenska kollapsa. Men måste om välja, menadeGylfason. Mitt val är klart: kan inte avståfrån att ta Öst- och Centraleuropaför att skydda Västeuropasjordbruk.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Tillväxt i öst bra eller dåligt för miljön -

Thor Gylfasons föredrag föranledde en ganska livlig debatt, till stor del som handlade om förhållandet mellan tillväxt och miljö. Malin Olander från miljödepartementet efterlyste goda exempel på hur i Europa skulle kunna gå mot en hållbar ekonomisk utveckling utan ytterligare miljöförstöring i öst. Flera frågeställare med henne var skeptiska till möjligheten att skapa hög tillväxt utan att förstöra miljön.

Thor Gylfason vändepå resonemanget och menade att tillväxten faktiskt kan vara en förutsättning for att ett land ska ha råd att ta hand om miljön. Han gav exemplet Ryssland, som utan en ökad tillväxt inte kommer att kunna klara av att ersätta dåliga oljeledningar, kollapsande kärnkraftverk En metod m m. annan Gylfason trodde skulle kunna vara effektiv är miljöstyrning med hjälp skatter. av Länderna i öst håller att bygga sina skattesystem, medanvåra är låsta. upp rätt

Miljöpartiets representant i EU 96-kommittén, Marianne Samuelsson,sadesig vara chockad över ekonomemaslättsamma syn kopplingen mellan tillväxt och miljö. När får se gröna nationalräkenskaper undradehon.

Tvivel på tillväxtens välsignelser

Sören Lagergren från Framtiden i våra händer vidgade perspektivet i sitt inlägg och talade om den sneda fördelningen av rikedom vår jord: 84 procent av finns hos de rikaste 20 procenten av världens befolkning, medan de resurserna fattigaste 20 procenten får dela bara 1,4 procent. Ska tillväxt lösa problemet med dessa klyftor frågade han. Uppbrottet i öst var nödvändigt, det kan vi se. Men har modet att felen i vårt eget system när vi nu går i EU se

Gunnar Sundbergfrån organisation menade att den svartvita bild som ges samma marknad kontra plan är ojuste: Fri marknad ger fritt fram för vad som av helst. Det blir sämreän inte marknadsekonomin leder till att skapa det som nu om världens befolkning behöver.

Marknadsekonomin innehåller del absurditeter. J avisst, svarade Thor en Gylfason. Men det faktum att konsumenterna och inte centrala organ styr produktionen är ändå marknadsekonomins styrka.

Gylfason ansåg vidare att ekonomisk tillväxt gjort mycket for att minska klyñoma i världen. Han exemplifierade med Hong Kong, Malaysia och Singapore, som halverat sin ekonomiska klyfta gentemot väst 30 år.

Utvecklad marknad i öst påskyndar modernisering i väst

På sikt är det ingen risk att sysselsättningen i Sverige hotas Öst- och om Centraleuropeiska länder tas in i EU. Deras inträde på EU-marknaden kommer att få oss att fortsätta att skapa nya jobb på allt högre en teknologisk nivå precis som under rationaliseringarna de senaste decennierna. I takt med att östekonomierna utvecklas får sedan dessaländer bättre förutsättningar for goda sociala villkor och högre löner, och därmed större efterfrågan på varor även våra och större behov avancerad - - av teknik. Så optimistiskt såg Jan Edling, välfärdsutredare på LO, på det ekonomiska och sociala perspektivet av en utvidgning.

Edling inledde med en ekonomisk bakgrundsteckning kandidatländerna, där av han, liksom Thor Gylfason tidigare under hearingen,konstaterade att produktionen fallit i alla central- och östeuropeiskaländer. En tung del av detta berodde på bortfallet av Sovjethandeln. Nu börjar ekonomiema dock ta fart igen, särskilt i de västligaste av länderna.Där börjar även inflationen att stabiliseras.

Arbetslösheten ligger i snitt på EU-nivå, utom i Tjeckien, som klarar sig med 3,5 procent. Man bör dock komma ihåg, sadeEdling, att en stor del av arbetskraften fallit bort ur statistiken, t ex beroendepå att ett stort antal kvinnor inte längre sökerjobb. Arbetslöshetssiffroma skulle alltså kunna vara högre.

Svårt tänka annorlunda

Omläggningen frånplanekonomi till marknadsekonomi är rätt långsam, och den måste få ta tid, menadeEdling. Det är så många nya strukturer ska etableras. som Svårast av allt är kanske att ändra sättet att tänka i ekonomin.

Vissa förändringar syns tydligt i den sociala verkligheten, berättade Edling: bamafödandeti DDR var på 1980-talet 2,2 barn per vuxen kvinna, i dag är siffran 1,1. Bakgrunden är mer ansträngdafamiljeekonomier. Dödligheten ökar också i allmänhet, särskilt bland män. Många av de sociala förmåner som på många håll infördes just efter kommunismensfall börjar tunnasut, eftersom man inte har råd.

Det blir allt vanligare att de forna kommunistländerna infor riktade, selektiva system i socialpolitiken, med de problem det medför i form av behovsprövning och byråkratisk apparat. Förr, under planekonomin, ordnadesde sociala systemen inom företagen. Det var de som tog ansvar för familjens behov. Detta har nu fallit bort, och länderna i öst håller nu och skapar offentlig sektor i en ny kombination med privata försäkringar för dem som har råd.

Fallet Skoda-Volkswagen

Vad länderna i Central- och Östeuropa mest behöver är kapital for att kunna nu öka produktionen, sadeEdling, och investeringarnafrån utlandet är faktiskt redan rätt stora. Jan Edling exemplifierade med bilfabriken Skoda i Tjeckien. Den ägs till mer än hälften av tyska Volkswagen, vars investeringar motsvarar 20 procent

l5

de totala direktinvesteringar som ägt rum i Tjeckien. Skoda inklusive dess av underleverantörer för fyra procent av sysselsättningen i Tjeckien. Stora svarar investeringar av det här slaget ger alltså stora resultat.

Volkswagen har förståsvalt att investerai Tjeckien eftersom man där kan tillverka bilar billigare. Dessutom växer behovet bra Småbilar i Östeuropa. Det tyska av bilföretaget har sett till att produktionen Skoda motsvarar produktionen i Volkswagens egna fabriker till löner som är en tiondel av de tyska. Volkswagen- investeringeni Tjeckien innebar att företaget tvingades avskeda folk i Spanien och fick låta personalen Wolfsburgfabriken i Tyskland gå i arbetstid. att man ner

Billig arbetskraft inget hot

I Sydeuropa ser man östutvidgningen som ett klart hot mot sysselsättningen, berättade Edling. l-lur ser då facket i Sverige detta Kommer även Volvoarbetare att vänja sig vid att jobb läggs ner I förstone kan man tycka att de central- och östeuropeiskaländernas tillträde till EU-marknaden vore ett hot mot sysselsättningen och mot våra möjligheter att finansiera ett välfärdssystem, sade Edling. Men jag tycker, tvärtemot vad kanske tror, tvärtom.

Edling resonerade ungefär så här: när produktionen kommer i gång på allvar i öst, när marknadernadär öppnas, kommer dessa länder att få bättre förutsättningar för goda sociala villkor, bättre pensionssystem och större välfärd i allmänhet. Så småningom kommer ocksålönerna att bli högre, vilket leder till ökad köpkraft och ökad efterfrågan även våra. Det kommer också att uppstå ett större varor behov av avanceradteknik, t ex miljöteknik.

Nödvändigt att strukturomvandla

I Västeuropa, inte minst i Sverige, har mängder av industrijobb gått förlorade åren, men vi har hela tiden haft möjlighet att återskapa arbetstillfällen på genom högre teknologisk nivå. Det receptet måste följa nu också, menade Edling. en

På 1970-talet var det textilindustrin som fick problem med billigare produktion i Portugal och Finland finländarna tappade senare sin textilindustri till a Baltikum. Ungefär detsamma hände med stålindustrin. Staten pumpade länge in stödpengar, men fick till slut ge upp. Man kunde ha gett upp på en gång och i stället använt pengarna bättre, tyckte Edling.

I stället för en sådan protektionism, fortsatte han, borde vi vara beredda att omvandla arbetskraftens kunskaperoch förutsättningar så att vi producerar sådant man kan vänta sig en efterfrågan av i framtiden, inte minst från Central- och som Östeuropa. Jag alltså inte integrationen som ett hot mot sysselsättningenpå ser sikt om vi törs följa receptet att uppgraderavår arbetskraft. -

Svårt reformera arbetsmarknaden

Edling menade att en viktig uppgift för svensk fackföreningsrörelse nu är att delta i reformarbetet öst, t i ex med att bygga upp partsrelationer på arbetsmarknaden. Men det är svårt. Facken är fortfarande impopulära i öst, berättade Edling. De var

statens förlängda arm under kommunisttiden. Det går därför trögt att utveckla riktiga fackföreningar även om goda exempel finns. Dessutomsaknasofta - en arbetsgivarpan.Aktörema arbetsmarknadenhar överhuvud taget svårt att förstå vilka roller de ska ha. Edling menade att det är mycket viktigt att just dialogen mellan arbetsmarknadens parter fungerar för att allmän välfärd ska kunna en växa fram.

Sänkta jordbruksstöd kan öka konkurrenskraft

Jan Edling avslutademed att i likhet med flera andratalare beröra problemen med EU:s jordbrukspolitik vid en utvidgning. Om politiken inte reformeras kommer livsmedelsprisema att rusa i höjden för medborgarna i öst, menade han, Bidragssystemeninnebär att EU:s livsmedelsöverskottkommer att bli ännu större. Därför, ansåg Edling, måste subventioner och skyddsmurar i EU sänkas och billigare jordbruksprodukter från öst tas in. Även u-ländernamåste chanspå en EU-marknaden vilket för övrigt skulle ligga i linje med den internationella Gatt- överenskommelsen.

Effekterna av sådanaåtgärderborde vara intressantaför EU, menadeEdling: i dag är livsmedlen mycket dyra i unionen,ochjordbruket är skattesubventionerat,vilket innebär att arbetskraften är dyrare än den behöver En stor del lönerna går vara. av till livsmedel och, via skattsedeln, till jordbrukssubventionerna. Billigare arbetskraft skulle i sin tur öka konkurrenskraften gentemot USA och andra marknader, vilket sikt skulle ge bättre möjligheter till ökad välfärd.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Glöm inte tredje världen

Gunnar Sundbergfrån Framtiden i våra händersade att hans förening gärna ser en utvidgning av EU öster. Men han uppehöll sig i sitt inlägg mest vid relationerna till tredje världen.

I debattenföre folkomröstningen förekom ibland uttrycket Festung Europa, eller fästning Europa. Det symboliserar en nykolonialistisk hållning i EU gentemot omvärlden. Inför folkomröstningen ville Framtiden i våra händer avvisa ett EUmedlemskap om det fanns en risk att nykolonialismen skulle stärkasi unionen och att tredje världen skulle drabbas mer av unionens protektionism, berättade Sundberg.Detta är nu historia, men bör fortsätta att vara inriktade mot tredje världen. Sundberg poängterade att världen är större än vad man kan tro av mediernasrapportering. Han tyckte att Sverigebör hålla fast vid sin antikoloniala hållning och inom EU arbeta for tredje världen.

För in klausul om funktionshindrade i fördraget

De funktionshindrade befinner sig ofta på samhällets botten i de central- och östeuropeiska länderna, sade Lars Lindberg från Handikappförbundens samarbetsorgan, De bilder av funktionshindradebarn i Rumänien som visats i TV och upprört många är ingen ovanlighet, enligt Lindberg. Han berättade att bristen

på materiel i många fall är akut, att kläder ofta saknas och att många funktionshindrade aldrig lämnar sina institutioner. Aven i ekonomiskt framgångsrika länder Polen finns stora problem kvar. som

Synen på funktionshindrade i samhället är vanligen negativ, sade Lindberg. Människovärdet har i de här länderna länge varit kopplat til förmågan att producera. Det är inte ovanligt att fäder lämnar sina familjer när det visar sig att deras barn är funktionshindrade. De ensamstående mödrarna får inget stöd.

Sannolikt kan situationen förbättras i de här länderna om de blir medlemmar i EU, menade Lindberg. Men han kritisk mot att EU i dag inte bedriver någon var handikappolitik överhuvud taget. Hans organisation vill att det i EU:s fördrag införs klausul mot diskriminering grund av funktionshinder. Det skulle ge en möjligheter till initiativ. Basen för EU:s handikapparbete borde enligt Handikappförbundens samarbetsorgan vara FN:s standardregler om funktionshindrades delaktighet i samhället.

Migrationen stort problemen inför utvidgningen

Utvidgningens stora stötesten kommer att bli flyktingproblemen och migrationen inom Europa. Det menade Janina Dacyl från Centrum för invandringsforskning vid v Stockholms universitet. Enligt Dacyl är det nödvändigt att stärka det ekonomiska samarbetet mellan Väst- och Östeuropa om fortsatta stora flyktingströmmar från öst till väst ska förhindras. Men för att klara en utvidgning österut måste EU:s kompetens i frågor som berör flykting- och migrationsproblemen gemensamma stärkas. Det handlar t samordning av procedurer för flyktingmottagning, ex om informationsutbyte i flyktingfrågor och regler rörelsefrihet inom EU för om medborgare från länder utanför unionen. En viktig förutsättning för att detta ska förverkligas är att länge planerade gemensamma regler träder i kraft, t ex konventionen yttre gränskontroll. som ännu inte godkäntsi alla medlemsländer. om Dacyl såg dock ingen större vilja från medlemsländerna att ta dessa steg snart.

Janina Dacyl efterlyste också en bättre samordning av flykting- och invandringsfrågoma mellan EU-länderna. Inte minst behövs gemensamma regler för rättvisare fördelning av flyktingar och kostaderför flyktingmottagande, menade hon. Dessutom krävs förebyggandeåtgärder mot storskaliga flyktingströmmar. Ett system för early warning, tidig varning, vore önsvärt och skulle innebära att llyktingfrågoma måste föras också under EU:s andra pelare, d v s den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Ett stort dilemma är att bara en liten del av världens flyktingar i dag kan inordnas under FN:s tlyktingkonvention. Europa saknar i dag fungerande mekanismer för att hantera massiv inströmning av alla s k icke-konventionsflyktingar. Dacyl en menade att det behövs någon form av regionala system för detta.

Låg fertilitet och låg förvärvsfrekvens

Jan Edling fick frågan hur det kan komma sig att kvinnorna i öst i allt större utsträckning stannar hemma. Klarar man sig på en lön där Hur går det ihop med att födandet gått ner

En viktig förklaring är enligt Edling att den sociala infrastrukturen med t ex barnomsorg alltmer försvinner. sysselsättningenhar sjunkit totalt sett, och det är större andel kvinnor än män som lämnat arbetskraften. Att låg kvinnlig förvärvsfrekvens och låg kvinnlig fertilitet kan gå ihop ser man exempel på även i väst, t ex i Tyskland. Sverige hade samtidigt fram till nyligen den högsta kvinnliga förvärvsfrekvensen i Västeuropa i kombination med en av de högsta kvinnliga fertilitetsnivåema.

Utvidgning till nya marknader

Mats Hårsmar från Sverigeskristna råd bad Edling utveckla sitt resonemangom att vår industri måste uppgraderas när öst tas i EU. Vad händer de om nya, högteknologiska jobben inte kommer och ersätter dem som konkurreras ut

Edling upprepadedet nödvändigai att moderniseraproduktionen, och att detta inte är något helt nytt. Alla som har jobb i dag löper risk att förlora det de inte om deltar i en ständig läropr0cess. Men sysselsättningspolitikpå europeisk nivå kan inte bara handla om utbildning och liknande, utan måste också innebära en utvidgning till nya marknader,menadeEdling. Han påpekade att Japanoch USA har utvecklats genom den processen Japan i Ostasienoch Oceanienoch USA i Latinamerika. Vi måste utnyttja de möjligheter till lägre som nu ges arbetskrañskostnaderför viss produktion, samtidigt som vi får nya säljmarknader.

l9

En vilja att bekräfta hemmahörighet i Europa

Opinionsmätningar visar överväldigande majoritet i Central- och att en Östeuropa i dag ställer sig positiv till medlemskap i EU. För några år sedan Baltikum något bara förekom i väderleksrapporterna. Nu är det var som politiskt högtrycksområde, och vi måste börja bry oss.

Kieli-Albin Abrahamsson. Dagens Ekos korrespondent i Warszawa, tog sig an klimat och nationella opinioner i länderna i Östuppgiften att beskriva kulturellt och Centraleuropa. länder det blir allt viktigare för oss att lära känna. Abrahamsson begränsadesig till att tala om de s k Visegrad-länderna Polen, - Ungern, Tjeckien och Slovakien som han menade sig känna bäst. -

l Polen visar mätningar i dag att ungefär 72 procent av befolkningen ställer sig bakom ett medlemskapi EU. Man ska då veta, sade Abrahamsson, att frågan om medlemskap i sådana undersökningar snarare uppfattas som: Vill ni vara en del det demokratiska och rika Europa De enda som är uttalat emot EU i Polen av skinnhuvudenoch högerextremister. Andelen osäkra ökar dock stadigt tycks vara och är uppe i 19 procent.

Varför vill då så många gå med i EU Delvis handlar det om en längtan till den rika marknaden.Men viktigare är att man vill en bekräftelsepå att man tillhör Europa, Västeuropa. Man söker ett hem, eftersom man i dag känner att man befinner sig i en gråzon. Med geografiska definitioner är det verkligen inte så lätt att slå fast vad är Väst- eller Östeuropa; huvudstäderna i alla de tre som västländer som gick med i EU 1995 ligger öster om Prag.

Har nått olika långt

Vilka av Visegrad-länderna kvalificerar sig då bäst för medlemskap

Det går bra för Polen. Utvecklingen är snabb. Landet har bestämt sig for att inte fullt ut utnyttja sina lânemöjligheter hos Internationella valutafonden, IMF, och det betalar gamla lån snabbare än det behöver. Om inte Polen fanns, skulle det av ha uppfunnits av IMF, har någon sagt. Maffian är inte speciellt utbredd i landet.

Tjeckien har låg arbetslöshet, ett ovanligt litet jordbruk som inte heller är subventionerat, överskott i statsbudgeten och låg inflation. Men det är stor skillnad på premiärminister Vaclav Klaus långtgående tal om ekonomisk liberalisering närmast i thatcheristisk anda och verkligheten, menade - - Abrahamsson.Det finns t ex fortfarande en lönekontroll i landet. Tjeckien vill visa upp en bild av marknadsekonomiskt mirakel, men den har inte riktigt täckning.

Säkerhet lockar inte

Vad är det med EU som lockar partier och andrapolitiska organisationeri Centraloch Östeuropa Ja, det är inte i särskilt hög grad freds- och säkerhetsaspekten, sade Abrahamsson; den hör Nato till. Diskussionerna kring EU rör sällan mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter eller miljöfrågor.

Däremot talas det mycket om jordbruk, särskilt i Polen, där femtedel l en av arbetskraftenpå något sätt är sysselsatti jordbruket. Gårdarna är ofta mycket små. Men småskaligheteni sig är inte problemet även Tyskland har stor andel - en småjordbruk utan ineffektiviteten. Näringen står for bara åtta procent av landets bruttonationalprodukt. Men det polskajordbruket är ekologiskt bra. En polsk gris lever i genomsnitt i nio månader; en gris i EU bara i tre. De polska bönderna använder bara en fjärdedel så mycket konstgödsel som sina kolleger i Nederländema. Polen är det storktätastelandet i Europa.

Polacker ogillar byråkrati

Vad kan då tänkas skrämma östcuropéema från medlemskap Enligt Kjell-Albin Abrahamssonkan överföringen av nationell suveränitettill gemensammaorgan bli en stötesten. De forna kommunistländemai öst har för inte länge sedanfrigjort sig från Moskvas överhöghet i Sloveniens och Slovakiens fall dessutom från - Belgrads respektive Prags och - en oro för att nu i stället behöva lyda Bryssel är inte långsökt.

Detaljreglering och byråkrati är något som kan irritera dagens polacker. Den samladepolska EU-delegationen är exempelvis bara hälften så Sveriges stor som jordbruksdelegation i unionen. Här kan man vänta en tuff match mellan Polen och EU i framtida medlemskapsiörhandlingar,menadeAbrahamsson.

Det finns också en viss rädsla för att ett medlemskap ska leda till en amerikanisering av kulturen. Frankrike, som i dag for en ganska ensam kamp i EU mot USA:s kulturella dominans, kommer att stöd från ländernai Öst- och Centraleuropai dennafråga, trodde Abrahamsson.

Känslomässigt betonade frågor finns i alla Visegrad-länderna. Ett exempel är tjeckemas oro för att tyskar åter ska kunna möjlighet att köpa land i Sudetlandet. Generellt finns också en rädsla för att bli behandlad som ett B-lag men man är inte särskilt rädd for att bli ett B-lag.

Växlande allianser

Om de fyra Visegrad-ländema blir medlemmar kommer naturligtvis EU att förändras. Vissa slaviska drag kommer att bli tydligare, även om det är svårt att säga precis vilka.

I vissa frågor kommer dessaländer att ge de sydeuropeiskamedlemsländernasitt stöd, i andra kommer man att ställa sig bakom nord. Det senare blir Förmodligen fallet när det gäller viljan till lagarbeteoch till att genomförafattadebeslut. trodde Kjell-Albin Abrahamsson.De nya medlemmarnakommer att slåss för minskad statlig inblandning i samhälletoch mindre byråkrati.

Kulturell låsning i väst

Visegrad-ländemahar, menadeAbrahamsson, två huvudproblem att lösa innan de kan bli accepterade av EU. Sverige, Österrike och Finland hade bara ett dem, av ett tekniskt: att anpassa lagar och regler till EU:s gemensamma bestämmelser.

Polen och de andra måste däremot vänta på att en kulturell ridå går upp, att en låsning överbryggas: instinktivt tycker vi att dessaländer inte hör till oss i EU.

Det finns ett ovedersägligt kulturellt avstånd mellan de slaviska folken och Västeuropa även om långt ifrån alla kandidatländer bebos av slaver. Järnridån och kommunismen sågs av en del som en bekräftelse på att slavernainte hörde hit. Vi tappadehelt enkelt intressetför östländerna, sadeAbrahamsson.

Det många lager att arbeta slig igenom innan väst ser öst som en del av Europa. Här har väst ett större arbete framför sig än öst, mentalt, kulturellt och psykologiskt.

Kjell-Albin Abrahamsson avslutade sin framställning med att ta upp Rudyard Kiplings berömda vers Öst är öst och väst är väst, och aldrig mätas de två. Oftast citeras bara just dessaord, men i dag finns det anledning att läsa hela dikten, menadeAbrahamsson inklusive den löftesrika avslutningen: -

Men finns äs och finns väst, gräns, ras, blod där tappra män stå mot varann med hjärtat fullt av mod.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Varför inte vänta

Raymond Larsson från Studieförbundet Vuxenskolan menade, tvärtemot mångas uppfattning, att det är angeläget att EU nu ägnar sig mer att fördjupa sitt samarbete än att försöka utvidga unionen ytterligare. Han hänvisadetill att den demokratiska infrastrukturen ser väldigt olika ut i olika delar av Europa, och att det civila samhället, som skapar demokratisk legitimitet, ser olika ut.

Kjell-Albin Abrahamssonhöll med om att det finns en konflikt mellan utvidgning och fördjupning i EU, men han ville samtidigt poängtera att EU bara kan expandera österut om det ska expandera.Abrahamssonmenade att EUzs framtid ligger i dess beredvillighet att öppna sig öster. Han efterlyste en större nyfikenhet på öst och menade att folkrörelsema kan göra en insats i det sammanhanget.

Birgit Friggebo, ledamot i EU 96-kommittén, undrade om det verkligen är realistiskt att vara så optimistisk om östutvidgningen som Kjell-Albin Abrahamsson tycktes vara; finns ingen risk för veto från EU-länder Kommer folken i öst verkligen att stödja inträdet Bulgariens ambassadör i Sverige, Antoinette Primatarova, påpekade att det kan bli problem om Visegrad-ländema går med i EU utan att samtidigt Rumänien, Bulgarien, Slovenien och de baltiska staternagör det. Ocksåandrayttryckte skepsistill att skyndapå med utvidgningen.

Visegrad-Iänderna inte problematiska

Åtminstone polackernavill understryka att problemen med deras EU-inträde inte är så stora som de framställs i väst, enligt Kjell-Albin Abrahamsson.Visegrad-

ländernakommer överst i EU-undersökningar om vilka länder folk här vill se som medlemmar i unionen. De verkliga problemen börjar med Baltikum och Balkanstatema.

Angåendeden sydeuropeiskabromsen tyckte även Kjell-Albin Abrahamsson att en sådan existerar, och att den dessutom kommer att bli mer och mer uttalad. Kanske kommer på sikt länder som Grekland och Spanien att kräva annat i utbyte för att accepteraen utvidgning. Han medgav att det kan finnas skäl for att bromsa. Men i det psyko-politiska klimat som råder nu är det svårt: om utvidgningen lades i malpåseskulle människornai öst ta det som en bekräftelse på att Europa är delat en gång för alla.

Energisk småföretagsamhet

SAF:s representant Christian Bratt ville veta hur det står till med småföretagsamheteni kandidatländema. Helena Nilsson, ledamot i EU 96kommittén, ställde sig frågande inför östeuropéemas oro för att ett EUmedlemskap skulle amerikanisera kulturen.

Kjell-Albin Abrahamssonkunde berätta om en entreprenörsanda i Polen som är imponerande, nästan asiatisk. Nyöppnade restauranger skriver stolt på sina skyltfönster att de aldrig stänger så länge de har gäster. Samtidigt förekommer överdriñer: i Warszawa har T0p-less Car Wash nyligen öppnat, vilket kanske inte är precis vad polackernabehöver mest just nu. Svenska företagare hävdar sig väl i Polen. Sverige ligger på nionde plats i tabellen över investeringar från utlandet.

Att EU-medlemskap skulle innebära en amerikanisering av kulturen är delvis en orättvis anklagelse,tyckte Abrahamsson.Men delvis är den ett uttryck för en rak konflikt mellan väst-anhängamaoch slavoñlema i den slaviska tankevärlden, menade han. Man uppfattar det som att EU lagt sig lite platt för t ex den amerikanska filmindustrin. En film som Forrest Gump med sitt tema att livet är kartong chokladpraliner imponerar inte på människorna i Östeuropa. som en

EU:s säkerhetspolitiska plus väger tungt

Vi enastående situation efter Sovjetunionens fall. Vi har i dag har en möjlighet att bygga ett nytt Europa som ger chanser till säkerhet, frihet och demokrati för alla européer. Så inledde Sverker Åström, tidigare kabinettsekreterare och nestor i svensk utrikespolitik, sitt anförande om de säkerhetspolitiska relationerna mellan EU och kandidatländerna.

I och med inträdet i EU är Sverige för första gången i sin historia med i en organisation programmatiskt söker gemensamma ståndpunkteri utrikes- och som säkerhetspolitiska frågor.

En viktig grund i EU-samarbetet är att binda främst Tyskland till en fredlig utveckling, och Tyskland bejakar denna målsättning. Medlen för att uppnå ekonomiska. De säkerhetspolitiskaaspekterna samarbetet fredsmålet var först växte fram först så småningom. EU som fredsprojekt har koncentrerats inåt; gällt Därför har organisationen stått så handfallen inför de egna medlemmarna. yttre forna Jugoslavien, menadeSverker Åström. konflikter, som den i det

Med Maastrichtfördraget gjorde EU sina första konstitutionella nedslag i säkerhetspolitiken: unionens andra pelare är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, förkortad GUSP. Men den är en mellanstatlig konstruktion. Alla beslut fattas i enhällighet. De frågor som varit dagordningen hittills är svenska utrikespolitiska paradfrågor, enligt Åström.

Gemensamt försvar osannolikt

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är ett av de ämnen som står i centrum under regeringskonferensen 1996. l Maastriehtfördragets kapitel om GUSP står i artikel J4 att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall omfatta alla frågor berör unionens säkerhet, inbegripet utformningen på lång som sikt försvarspolitik, som med tiden skulle kunna leda till ett av en gemensam gemensamt försvar. Varje steg i denna riktning förutsätter enhällighet.

Sverker Åström trodde inte att någon dramatisk ändring i fördragets formuleringar blir aktuell. Man kommer att hantera frågorna pragmatiskt och städa i artiklarna. Det är helt uteslutet att EU redan genom regeringskonferensenblir någon form försvarsunion. De rena försvarsaspektema tonas nu ner alltmer, och i stället av lyfter fram de k Petersberg-uppgifterna fredsbevarandeinsatser, humanitär man s hjälp dyl menade Åström. Man kan lugnt räkna med att både Sverige och o - Finland kan fortsätta sin militära alliansfrihet efter regeringskonferensen.

Trots att en långsam och tveksam utveckling är att vänta inom GUSP, ville Åström ändå poängtera att EU redan har en viktig säkerhetspolitisk funktion det ständiga samrådet mellan medlemsländerna och genom att det genom ömsesidiga beroendet, utbytet och solidariteten ökar. Ett krig mot ett av medlemsländerna skulle med nödvändighet bli en angelägenhet for alla medlemsländer.Det skulle omedelbart föranleda överläggningar.

Öst söker ny sfär

Detta säkerhetspolitiska plus har rimligen en avskräckandeeffekt och är ett huvudskäl för länderna i Öst- och Centraleuropa söka medlemskap i EU, att menadeSverker Åström. Han trodde att kandidatländemai gång för alla vill öst en markera att de är placeradeutanför Rysslands intressesfár, även om de inte längre är rädda för ett direkt ryskt anfall.

Nätverket av samarbeten mellan olika västliga strukturer och de forna kommunistländema i östra Europa blir allt tätare: Nato-samarbetet PFP, NACC, Europaavtal med EU, deltagandei EU:s allmänna råd m m. Åström sadesig med intresseha noterat att Rysslandstillatigande verkar utvidgning EU accepteraen av österut. Kanske tycker de ryska ledarna att ett utvidgat EU är bättre än ett ensidigt tyskt inflytande i omrâdet,resonerade Åström. Eller tänker de sig att medlemskap i EU paradoxalt nog skulle stärka banden med de central- och östeuropeiska länderna,bl a via det växandeekonomiska samarbetetmellan EU och Ryssland. Dessutom finns en rysk önskan om eget närmandetill EU på sikt.

När det gäller en utvidgning av Nato är målen däremot abstrakta i dag, sade mer Åström. Han menade att det är tekniskt och politiskt komplicerat att integrera Central- och Östeuropa i Nato. De militära strukturerna i dessa länder är fortfarande kvar i ett gammalt tänkande mer så än inom andra samhällssektorer. - Samtidigt vill Ryssland betona att väst inte får underskattarisken för splittring i det ryska systemet om Nato utvidgas. Vore detta värt priset för väst undrar man i Moskva.

Nato-integration kommer därför att ta längre tid än EU-integration. Pâ sikt kanske bara två-tre länder i Central- och Osteuropakommer att bli medlemmar i Nato, trodde Åström.

Möjliga intressekonflikter med Sverige

Vilka är då Sveriges intressen Först på listan står konsolidering den en av demokratiska och ekonomiskautvecklingen i Baltikum, sade Åström. Men Sverige stödjer förstås hela Öst- och Centraleuropasnärmandetill EU.

Effekten av att EU:s medlemsländermåste lösa sina konflikter på fredlig väg sprider sig redan till kandidatländema. Det krävs ett ansvarsfullt och lugnt uppträdande,disciplin, från dessaländer annars kommer de inte in i EU. -

Men en anslutning av de central- och östeuropeiskaländerna till EU kan också innebära problem för svensk del, enligt Åström: de här länderna kommer säkert att vilja gå längre än Sverige i säkerhetspolitiska frågor. Det är troligt att somliga av dem t ex vill se att VEU integreras i EU. Dessutom blir institutionell en konsekvensnaturligtvis att Sverigesrelativa inflytande minskar.

Fyra huvudpunkter

Avslutningsvis ville Sverker Åström påpeka att mycket lite det han tagit av upp under sitt anförandestårpå regeringskonferensensdagordning.Han sammanfattade

sina synpunkter sålunda: l Kandidatländema påverkas redan i dag av den solidaritet och det säkerhetspolitiska plus som finns i EU. Regeringskonferensen kommer inte att skapa en renodlad försvarsunion. - Enhällighet kommer att gälla. Möjligen får se en starkare koppling mellan EU och VEU, men i så fall för de s k Petersberg-uppgifterna. Ryssland reser inga hinder för en utvidgning av EU österut, men däremot för en - Nato-utvidgning. Det ligger i Sveriges intresse att länderna i Öst- och Centraleuropa, särskilt - Baltikum. närmar sig EU. Samtidigt är det troligt att en utvidgning öst leder till att fler medlemsländergår på en annan säkerhetspolitisk linje än Sverige.

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Enada säkerhetspolitisk lösning

Maud Frölich från Sveriges Fredsråd hon påpekade dock att hon talade som privatperson lanserade i sitt föranmälda anförande ett nytt, alleuropeiskt säkerhetssystem: Enada, European North Atlantic Defence Association. Detta skulle födas ur en sammanslagning av VEU och OSSE Organisationen för säkerhetoch samarbetei Europa.

Frölich gav följande bakgrund: OSSE har fördelen av att innefatta hela Europa, inklusive de central- och östeuropeiska länderna.Nackdelen är dess oeftergivliga krav konsensus.EU skulle kunna skapa ett effektivare säkerhetspolitiskt system, det dröjer innan hela Central- och Östeuropa är med där. En utvidgning av men Nato är inte heller realistisk inom överskådlig tid. Av dessa skäl behövs en nyordning.

Enada skulle vara knutet till OSSE och utföra OSSE:s fredsbevarandeåtgärder, sade Frölich. Systemet skulle förhindra skapandet av en ny europeisk försvarssupermakt, som många är rädda för i dag. Nato är i det avseendetför belastat av att ha tyngdpunkten på militärt samarbete, vilket skrämmer.

GUSP-samarbete kan frigöra pengar

Också Karin Eliasson från Svenska freds- och skiljedomsföreningen trodde att förutsättningarna nu finns för en alleuropeisk säkerhetsstruktur.Frågan är dock, menade hon, om den politiska viljan finns. Enligt Eliasson är det viktigt att östutvidgningen inte begränsas till bara några få länder.

Samtidigt förespråkade Svenska freds-representanten ett stärkt samarbeteinom utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP. Detta samarbetemåste EU:s gemensamma inkludera ekonomiskt och politiskt stöd till östs integrationsprocess. Är EUländema beredda att betala vad östutvidgningen kostar Ett närmare GUSPsamarbete skulle kunna frigöra pengar ur de 15 medlemsländernas försvarsbudgetar,sammanlagt 1.200 miljarder kronor, sadeEliasson.

Med eller utan tänder

Sverker Åström ställde sig i kommentar positiv till Maud Frölichs förslag en om Enada. Men i vilket skedeska man ge en säkerhetsgemenskap tänder frågade han sig. I varje säkerhetssamarbetekommer man så småningom till frågan: när är medlemsländerna beredda att delta i ett gemensamt Försvar. att uppge sin militära neutralitet

Den ungerskeSverigeambassadörenLaszlo Deseötog upp frågan om en eventuell samordning mellan Europas alla samarbetsstrukturer. Det är fel att vara rädd for bokstavssörjan, menadehan. Europas länder är olika, och mångfald är en fördel. Apropå östs strävanmot EU-medlemskapbekräftade Deseö Sverker Åströms bild att kandidatländemavill demonstrerasin självklara plats Europa, i men samtidigt finns ett praktiskt skäl: stora investeringar görs i Ungern i dag, inte minst från utlandet, och dessa investerarevill känna säkerhet.

Deseös polska kollega Barbara Tuge-Erecinska förklarade att hennes land inte prioriterar Nato-medlemskap före EU-medlemskap, vilket många i Sverige tror. Båda prioriteras lika högt. Hon menade vidare att det är viktigt att alla förhandlingar om medlemskapmed kandidatländemasker parallellt.

Skamlig oförmåga i ex-Jugoslavien

Ytterligare frågor ställdes om huruvida Sveriges minskade relativa tyngd vid en östutvidgning kan vägas upp av ett samordnatnordiskt agerandeoch om hur USA säkerhetspolitiskt ser på östutvidgningen.

Sverker Åström menade att det ännu är svårt att veta vilket uttryck det nordiska samarbetet kan ta sig inom EU:s ram. Men viktigare än formell tyngd i ministerrådet är kvaliteten de förslag man lägger och på det arbete man utför, betonade han. Vad gäller USA ansåg Åström att amerikanernas totala intresse för Europa är i sjunkande,vilket inte är bra: vi bör motverka detta. Vissa europeiska Nato-medlemmar ser östutvidgningen som ett sätt att behålla USA:s intresse.

Krisen i f d Jugoslavien var naturligtvis också uppe under debatten.EU:s stolta deklarationer under krisens inledningsfas 1991-92 har fallit platt till marken, konstaterade Sverker Åström. Det är skamligt och skandalöst att EU inte lyckats göra något Jugoslavien. Han tyckte dock inte att man skulle underskatta den politiska vikten av att EU ändå hållit en gemensam front i konflikten.

Mats Odell, ledamot i EU 96-k0mmittén, frågade om VEU:s framtida roll. Sverker Åström trodde att organisationenkommer att bli kvar, och att dessroll kanske kan utvecklas ytterligare något. Men att ha som mål att kräva VEU-medlemskap av EU-medlemmar tror jag inte på. Enligt Åström tror inte heller någon i dag att VEU:s skrivningar om förpliktelser om ömsesidigt försvar kan sättas i verket.

Jordbruket utvidgningens stora stötesten

Vad beror integration på Enligt en skola är den spontan: folk umgås mer och mer över gränserna och företag investerar i ökande grad i olika länder. Efter ett tag bekräftar politikerna utvecklingen sluta genom att samarbetsavtal av olika slag. En annan skola att det först krävs menar politiska avtal som banar vägen sedan kan integrationen komma i gång. - Integrationen i EU av de central- och östeuropeiska länderna går fram längs båda dessa linjer, sade Carl B Hamilton i sitt föredrag om utvidgningens konsekvenser for EU:s nuvarande medlemsländer.

De potentiella medlemsländerna i öst deltar redan i ett antal internationella politiska och ekonomiska organisationer Europarådet, Internationella valutafonden, Europeiska utvecklingsbanken. OSSE m m. Det ger ett visst försprång i integrationen, menadeHamilton, chef för Östekonomiska institutet på handelshögskolani Stockholm. Samtidigt påpekadehan att flera av länderna har svårt att fylla sina internationella åtagandenmed innehåll. Det gäller till att se att så sker innan det blir aktuellt med EU-medlemskap.

Europaavtal med baksida

Omedelbart efter murens fall började väst sluta olika slags avtal med öst. De viktigaste i dag är Europaavtalen, EU:s associationsavtal med politisk en dimension: de är kopplade till utfástelser framtida medlemskap vissa om villkor. Till stor del handlar naturligtvis Europaavtalen om handel. l korthet innebär de att frihandel ska råda för industrivaror inom tio år efter det de att undertecknats.Denna frihandel sprider sig också mellan de länder i Central- och Östeuropa som slutit Europaavtal med EU, sade Hamilton. En baksida av det, menade han, är att dessa länder i viss mån handelspolitiskt kan kommma att skydda sig mer mot länder utanför det område avtalen berör. som

Nackdelarna i Europaavtalen är enligt Hamilton två: dels att jordbruk inte ingår, dels att EU har en möjlighet att på rätt lösa grunder slå till med handelspolitiska skyddsåtgärder. Det senare skapar en viss osäkerhet hos dem i de central- och östeuropeiskaländerna som tillverkar handelsmässigtkänsliga produkter, stål t ex och tekovaror.

Jordbruket sorgebarn

Ändå är integrationen relativt oproblematisk när det gäller industrivaror, tyckte Hamilton. Sorgebarnet är jordbruket. Thor Gylfason menade tidigare att jordbrukets omfattning i de potentiella EU-ländema i öst överdrivs. Hamilton höll inte riktigt med om det. I en beräkning gjord fore den senaste utvidgningen alltså med tolv EU-länder kom man fram till att med nio nya medlemsländer i Centraloch Östeuropa Slovenien var inte med i beräkningen skulle jordbruksarealenöka med 38 procent och antalet sysselsattai jordbruket med 112 procent.

Visserligen bidrar inte östjordbruket så mycket till BNP. där har Gylfason rätt, men dessomfattning innebär ändå att det skulle bli fråga ett stort åtagande för om

EU vid en utvidgnig. Framför allt gäller det Polenoch Rumänien, där en fjärdedel av arbetskraften på något sätt är sysselsatti jordbruket. Klarar man att integrera Polens jordbruk i EU, klarar man de andra ländernas också, sadeHamilton.

Dyrt avstå från reform

Om man tänker sig att EU:s gemensamma jordbrukspolitik helt enkelt utsträcktes till de central- och östeuropeiska länderna, utan reform, vad skulle då hända Den direkta följden för EU:s gemensamma budget skulle bli att jordbruksdelen växte med 93 procent. I övrigt resonerade Carl B Hamilton på ungefär följande vis:

Priserna på jordbruksprodukter skulle hållas en nivå över världsmarknadens och över det bönderna i öst får i dag. Det skulle leda till att konsumenternai de som EU-ländema i Öst- och Centraleuropa finge betala mer för sina livsmedel, nya vilket i sin tur skulle försämrad levnadsstandard.Krav på kompensation skulle ge ställas från t pensionärerna.Den nationella medfinansiering som oftast krävs ex jordbruksbidragen skulle också kunna leda till ökade statliga inom ramen för utgifter, med den risk det innebär för växande budgetunderskott.

Bönderna, vinnarna, skulle troligen vilja öka sin produktion, eftersom det vore lönsamt för dem. Exportöverskotten skulle därmed bli större. EU-bönder får subventionerför att exportera, vilket ofta innebär dumpning på världsmarknaden: skulle kunna komma i konflikt med den internationella man Gattöverenskommelsenom friare handel med jordbruksvaror.

Det är inte säkert att allt dettaskulle inträffa om ingenting görs före en utvidgning. Men enligt Carl B Hamilton måste man följa konsekvenserna i flera led på det här sättet för att förstå vilka problem som kan uppstå.

Följ MacSharry och Gatt

En jordbruksreforrn är således nödvändig, menade Hamilton. Vad ska man då göra Det finns ett par dåliga varianter. En vore att integrera kandidatländemapå alla områden utom jordbruk. Det skulle bli svårt att kontrollera varutlödet över gränserna, och de nya EU-ländema skulle bli andraklassensmedlemmar. En annan dålig lösning vore att man behåller den gemensamma jordbrukspolitikens regler, att böndernaförbjuds producera mer. Det vore att återskapaplanekonomin. men

I stället bör man, enligt Hamilton: minska priserna ijordbrukspolitiken prisläget i Central- och Östeuropa, - ner mot och samtidigt fortsätta att avreglera i enlighet med den k s MacSharry-planenoch Gatts Uruguayrunda, låta de delar av jordbrukspolitiken som är lika mycket miljöpolitik, socialpolitik eller regionalpolitik återföras till EU-ländemas egna budgetar. Nationella prioriteringar skulle här få slå igenom.

Kriterier för regionalstöd kan ändras

Den andra stora utgiñsposteni EU:s budget är de k strukturfondema, s som främst används till regionalstöd. Denna post skulle öka med 90 procent om EU

utvidgades utan reform. Om inte bidragen minskar inom dagens EU både via strukturfondernaoch viajordbrukspolitiken kommer medlcmsavgifterna att höjas vid en utvidgning, menadeHamilton. Det finns ett starkt motståndfrån Sydeuropa mot minskade bidrag. Kanske också från norra Sverige och Finland.

Enligt Carl B Hamilton måste dagens iattigdomskriterium för att få strukturfondspengar tas bort. l stället bör man utgå från produktiønspolemiaen i olika regioner när bidrag ska betalas ut. Det betyder att regioner med hög arbetslöshet bör kunna en stor del av strukturstödet. Med det kriteriet skulle kostnaderna relativt sett hli lägre: arbetslösheteni Central- och Östeuropa är generellt inte högre än i dagens EU. Någon radikal förändring av reglerna skulle det inte bli, eftersom arbetslöshet redan i dag är ett av kriterierna i strukturfonderna.

Närmaste grannländcrna vinner på utvidgning

Vilka blir då de ekonomiska konsekvensernaför Sverige av att EU utvidgas österut l allmänhet har de länder som ligger närmast mest att vinna på en utvidgning, ansågHamilton t ex Sverige, Finland, Tyskland och Österrike. Detta såväl utifrån säkerhetspolitiska som ekonomiska aspekter. Länder handlar i allmänhet mest med sina närmaste grannar.

Svenska konsumenter och företag skulle tillgång till en större meny av varor och tjänster. Ibland tränger en sådanökning ut något annat, men i det här fallet skulle sannolikt snarare produktion i andra delar av världen trängas ut från den svenska marknaden t ex tekoproduktion i Sydostasien, sade Hamilton. Beräkningar visar att bara ökningen tillväxten i Östeuropa skapatmellan 2.000 av och 3.000 nya jobb i Sverige under 1995 p g a den ökade efterfrågan på svenska produkter i dessaländer.

Politikernas dilemma

Carl B Hamilton avslutadesitt framförande med en reflexion kring hur svårt det är för politiker att vara för något och samtidigt kunna uttala sig kritiskt om det: alla är eniga om att man måsteutvidga EU österut, men ingen vågar tala Öppet om problemen, eftersom det skulle kunna tolkas som en vacklan. Detta är ett stort dilemma. Man kan inte riva av problemen med utvidgningen till Central- och Östeuropa sista kvällen i en förhandling.

ANDRA TALARE

Mindre kritisk syn på jordbrukspolitiken

Den rätt negativa bilden av EU:s jordbrukspolitik nyanserades av Hans Jonsson, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund LRF. Jonsson slog dock först fast att även böndernai Sverige står bakom den starka politiska viljan för en utvidgning, även om de finns ett antal frågetecken. Vi har ett ansvar för att östra Europa blir stabilt, annars destabiliserarvi oss själva.

Men, sadeJonsson,det irriterar mig att man framställer det som om fixar den gemensamma jordbrukspolitiken, fixar utvidgningen till Östeuropa. Så enkelt är det inte. En utvidgning kommer att kosta mycket, både politiskt och ekonomiskt.

Ett sammanhållande kitt

Hans Jonsson ansåg att EU:s gemensamma jordbrukspolitik visserligen skulle ha mycket att vinna på en avbyråkratisering och ökad enkelhet. Men han menade att det också finns ett värde ijordbrukspolitikens kontinuitet. Den är en viktig del av det kitt som håller samman EU, särskilt många andra håll i unionen. LRFordföranden ville också peka på att priset för detta sammanhållandekitt inte är så högt som det ofta framhålls. Den del i EU:s budget som går till jordbruket motsvarar 0,64 procent av medlemsländernas samlade BNP. Med 25 medlemsländer blir andelenkanske en procent.

Jonsson ville varna politikerna för att ut och säga till bönderna i EU att utvidgningen måste ske till priset av de får kraftigt sänkta inkomster. Det skulle bli kontraproduktivt. Bönderna skulle reagera kraftigt, och utvidgningen skulle vi bara kunna glömma.

Oro för lång väntan i EU:s väntrum

Den förestående EU-utvidgningen handlar om den slutgiltiga europeiska integrationen. Det sadePolensambassadör Sverige, i Barbara Tuge-Erecinska, i sitt anförande.

Såväl alla politiska krafter som befolkningen i Polen står bakom målet att gå med i EU, sade Tuge-Erecinska. Det gäller i stor utsträckning även de övriga kandidatländernai Östoch Centraleuropa.Fred, stabilitet och säkerhet ses som de huvudskaliga målen med medlemskapet.

Tuge-Erecinska radade upp idel positiva möjligheter för de öst- och centraleuropeiskakandidatländernavid Eli-medlemskap: Att moderniseraekonomin. - Att få in miljökunnande och ges större möjligheter att skydda miljön. - Att skapa villkor för ett modernt välfárdssamhälle. - Att skapa fler jobb, vilket skulle kunna höja konsumtionen till EU-nivå. -

Flera viktiga steg har tagits mot en EU-anpassningi kandidatländerna. Vad oroar oss for är inte att vi ska problem med integrationen, utan att det ska bli en lång väntan i EU:s väntrum.

Den polska ambassadörenansåg att det är nyttigt och bra att de potentiella EUländernasamarbetarinfor medlemskapsförhandlingarna, även om länderna är olika och har valt olika politiska och ekonomiska lösningar.

Tidtabell skulle disciplinera

En fast tidtabell för inträdet vore ett sätt att disciplinera ekonomi och politik i kandidatländerna någonting att hänvisa till vid svåra beslut, tyckte Tuge- - Erecinska. En sådan vore också en garanti for att EU menar allvar och säkerhet en för investerare. Det löfte Malta och Cypern har fått, att förhandlingar om medlemskap ska inledas senast sex månader efter det att regeringskonferensen avslutats. bör gälla även Central- och Östeuropa, sade ambassadören.

Tidtabellema bör dock skräddarsysfor varje land, enligt Tuge-Erecinska, som för Polens del såg framför sig medlemskapsforhandlingar t o m 1998 och inträde i EU år 2000 med vissa övergângsperioder. -

Omvänd hotbild

Hon menade att det är viktigt att varje område i integrationsprocessen noga utvärderas,eftersomalla vet att östutvidgningen blir dyr, ingen vet precis hur men mycket den kommer att kosta. När det gäller jordbruket påpekade Tuge-Erecinska att från polskt perspektiv är hotbilden omvänd: utanför EU måste polska bönder utan statliga subventioner konkurrera med starkt subventioneradeEU-produkter.

Ändå ser kandidatländernai öst EU framför allt ett viktigt europeiskt projekt, som och inte som en mjölkko, vilket många i väst tycks tro, sade Tuge-Erecinska.

Muren skiljer inte längre öst och väst, men upplever ibland att den finns kvar.

Trots expertens mångdubbling de senaste åren är de öst- och centraleuropeiska ländernas handelsbalans mot EU fortfarande negativ, och det kommer att fortsätta så, sade ambassadören.Våra länders inträde blir gynnsamt för EU. De största anpassningskostnadema ska bära själva.

EFTERFÖLJANDE DEBATT

Historiens dom kan bli hård

Vi måste nu ta chansen att utradera skillnadernamellan öst och väst. sadeGöran Lennmarker, ledamot EU i 96-kommittén, i ett inlägg. Annars blir historiens dom hård. Lennmarker sadeockså att a de svenska erfarenheternavisar att det kan gå fortare än man tror att komma i EU om viljan finns. -

Utan medborgarnas stöd ingen utveckling

EU:s utveckling har alltid gått i vågor. Just nu befinner sig unionen i en ny vågdal, menade Ingmar Karlsson från UD:s idé- och analysgrupp. Hans ämne var den politiska miljön och de politiska förutsättningarna inför regeringskonferensen.

EGEU har i första hand varit ett projekt för västra Europa.Nu, med utvidgningen österut i princip beslutad,står man infor en stor utmaning. En förutsättning för att nå framgång är emellertid att ha folkligt stöd. Efter en tid av ekonomisk kris växer nu folkens missnöje och misstro mot politiska ledarei allmänhet det är inte bara i Sverige som EU-skepsisen utbredd,påpekadeIngmar Karlsson. Europa saknar är ett nödvändigt momentum, en drivande kraft, från sina medborgare.

l och med den inre marknadens fullbordande och Maastrichtfordraget har det teknokratiska konceptet i EU:s utveckling nått vägs ände,menadeKarlsson. EU möter ännu inte tidens utmaningar ett trovärdigt sätt. Europapolitiken är inget övergripande mål i sig, utan styrs alltför uppenbart av nationella intressen. En gemensam europeiskvaluta sessom ett hot mot de nationella identitetema. För att bekämpa arbetslöshetenfinns bara nationella strategier och inte den europeiska krisövervinningsstrategi som skulle kunna ge EU ökad legitimitet.

Européernahar förvirrats av krav att vara for eller emot ett Europa de inte som kunnat definiera.

Samling mot yttre hot farligt

EU är byggt på kompromisser mellan nationella intressen, och samarbetetblir därför ett sökandeefter en minsta gemensamma nämnare, få kan som personer identifiera sig med. historien har l Europa samlats för att kämpa mot yttre hot, men när faran avvärjts har var och en gått hem till sig. Man har enatsmot något, men sällanför något. Det finns en uppenbarfara i dag, menadeKarlsson, att man åter söker ett samlande yttre hot som i realiteten inte finns, t islam. ex

Eller kan nationalismenblossa upp på nytt. Nationalstaten och regionen ställs nu mot Europaintegrationen. EU blir en avfallstipp for allehanda obehag som nedskärningar, regleringsiver eller förlust av regional identitet. EU:s bristande trovärdighet hänger också samman med krångliga ord och ett komplicerat regelverk. När inte ens experter kan förklara den gemensamma jordbrukspolitiken, hur ska då mannen och kvinnan på den europeiska gatan förstå reglerna

Häri ligger regeringskonferensensviktigaste uppgift, ansågIngmar Karlsson: de styrandehar inte de styrdasgodkärmande.Bristen på legitimitet kommer mer och mer att dominera debatten.

Gemensam identitet saknas

Kärnan i det demokratiskaunderskottet är avsaknaden av en gemensam europeisk identitet, menadeKarlsson. Folkomröstningama i Danmark, Frankrike, Schweiz,

Sverige och Norge visar hur svårt det är for den i stort sett eniga politiska eliten att få med sig folket i sitt Europa-projekt.

Nationella intressen är lättare att definiera än europeiskaoch kommer därför att dominera för överskådlig framtid. Nationsgränser och statsgränser kommer att fortsätta att utgöra gränser mellan olika gemenskaper. En konsumtions- och produktiønsgemenskap existerar visserligen redan i EU, men folk värjer sig mot en kulturell gemenskap inom samma område.

Vad som krävs är en politisk europeisk gemenskap, en ödesgemenskap, utan att för den skull de nationella identitetema försvinner, sade Karlsson. Han talade om den dagliga folkomröstning, där i dag ser det naturligt att säga till Sverige, men där det kommer att dröja länge innan säger till Europa. För att säga till Europa i detta dagliga val måste människorna känna att de ingår i en större intressegemenskap än den nationella, och att de har något att vinna på denna.

Det dras ibland paralleller mellan EU:s utveckling och nationalstaternas framväxt. Men nationalstatema växte fram genom starka politiska ställningstaganden, betonadeKarlsson. I EU finns ingen motsvarigettill den uppsättning gemensamma myter och symboler som nationerna förfogar över.

Det har dock gjorts försök att uppifrån ge unionen rena nationalstatsattribut: gemensam EU-flagga, EU-hymn och Europa-dag. Det görs också ansträngningar att skapa en europeisk dimension i utbildningsväsendet. Maastrichtfördragets unionsmedborgarskapär ett annat exempel. En känsla av europeiskgemenskapkan emellertid inte detta sätt byggas upp uppifrån, menade Ingmar Karlsson. Den måste växa fram som en naturlig process.

En huvuduppgift for Europamakarna måste nu bli att utveckla ett politiskt självförtroende och en handlingsförmåga som härrör ur medborgarnas förtroende och som motsvarar Europas roll 2000-talet. Man måste noga pröva vilka frågor som verkligen behöver en lösning på Europa-nivå, och stå emot all centralistisk klåfingrighet.

EU:s chans: uppslutning kring fördragen

EU:s framtid ligger i att ett slagsförfáttningspatriotisnz inför EU växer fram. ungefär som i Tyskland, sade Karlsson. Men det kräver att medborgarna informeras öppet och brett om unionens förehavanden. Gränsöverskridande organisationeroch partier, eller partinät, behöverockså utvecklas. Det måste växa fram europeisk allmän opinion. Vägen till en sådan europeisk författningsstat en är lång och svår, oundviklig, ansåg Karlsson. Det kanske största hindret ligger men i mångfalden av språk. Utan språkgemenskap ingen europeisk diskussion. -

Ett idealscenario vore enligt Karlsson att Europaparlamentet avnationaliseradesoch fick klassisk lagstiftningsrätt, och att ministerrådet blev till en andra kammare. Kommissionen skulle ledas av en av parlamentet utsedd regeringschef. Detta ett skräckscenario om det genomfördes mot nationernasintressen, men den vore europeiskaenhetenkan bara åstadkommasmed nationerna och deras särdrag.

Den europeiska integrationen kommer inte att förverkligas som något slags naturnödvändighet, påpekadeKarlsson, utan blir bara fullbordad om tillräckligt med politisk energi satsas. Den europeiska unionens framtid vilar därför på medlemsstaternas gemensamma intressenoch inte ett europeiskt folks politiska vilja av det enkla skälet att någon sådaninte finns -

Makt kan skiftas både uppåt och neråt

Nödvändigheten av ett övernationellt system ökar i takt med att nationalstaterna får svårare att klara vissa uppgifer. Men det är inte nödvändigt att skifta ut besluten uppåt, utan ansvaret kan lika gärna fördelas till den regionala nivån. Nationalstaterna naggas såledesi kanten från två håll: Europaoch regionerna.Att den Europa-integrerandeoch den decentraliserandetendensenpågår samtidigt gör att EU inte kan grunda sin utveckling på redan existerandestatsrättsliga former, menadeKarlsson. Förbundsstater som Schweiz, USA, Indien, Kanada alla har de egenheter som gör att de är oanvändbara som förebilder för den europeiska integrationen.

Europa måstealltså sin egen väg med nationalstaten som basför legitimiteten. - För de flesta medlemsländer i EU är det svårt att tänka i federalistiska termer. Under överskådlig framtid kommer unionen att vara en ofullbordad förbundsstat; lite mer än ett statsförbund, men inte heller den vingklippta torso som EUmotståndarnavill se, enligt Karlsson. EU kommer varken att bli ett nytt Förenta staterna eller ett upphöjt frihandelsområde. Den europeiskaidentiteten kan bara uppnåsmed nationernas intressen,inte mot dem.

En demokratisk europeisk union som omfattas av medborgarna är möjlig, men det krävs stort tålamod menade Ingmar Karlsson. EG var under decennier en nyttogemenskap. Vi är nu bara i början vägen mot en ödes- och erfarenhetsgemenskap.

Tunn dagordning 1996

Sammanfattningsvis menade Karlsson att förutsättningarna för regeringskonferensen1996 är ungefär följande: Det är politiskt omöjligt att få igenom alla långtgåendeplaner som lagts fram. - - Förmodligen kommer inte heller några långtgåendeinstitutionella förändringar att genomföras för att förbereda för östutvidgningen. Andra anpassningar som krävs inför östutvidgningen inom jordbruket, - strukturfonderna skjuts på framtiden tills de blir oundvikliga. m m -

ANDRA TALARE OCH EFTERFÖLJANDE DEBATT

Fördragsändringar i parlamenten

Lars-Gunnar Ekegärd från Sveriges världsfederalister hade några förslag till hur EU:s legitimitet skulle kunna förbättras. Legitimiteten ifrågasätts till stor del eftersom samarbetet bygger avtal mellan regeringarna. Ländernas respektive parlament har inte deltagit direkt i den process där beslutsrätt flyttats till

överstatlig nivå. Möjligheten att utkräva politiskt ansvar saknas.Om EUzs fördrag i stället utarbetades av en folkvald församling skulle legitimiteten öka, ansåg Ekegärd. Det skulle kunna göras av Europaparlamentet, men en församling bestående av delar av såvälEuropaparlamentet som de nationella parlamenten vore ännu bättre.

Ekegärd tyckte att EU borde kunna ha en lagstiftandeförsamling med tre kamrar: en som motsvarar dagensEuropaparlament, en där regeringarnaär representerade och en som representerar regionerna. Med en sådan församlings godkännande skulle de verkställande organen kunna tillsättas. Modellen skulle öka förståelsen för det överstatliga samarbete som är nödvändigt, menade Ekegärd. Den författningspatriotism Ingmar Karlsson efterlyste skulle lättare att växa fram.

Regional förankring

Berit Löfstedt, ledamot EU i 96-kommittén, undradehur i Sverige ska hantera det regionala inflytandet i EU. Hon menade att den frågan behandlas ganska valhänt här. Ska skapa större län, eller vad Löfstedt frågadeockså vilken roll regionkommittén bör ha.

Ingmar Karlsson gav inte ett heltäckande svar det. Men han sade att regionkommittén kom till efter starkapåtryckningar från de tyska delstatemaoch hadekanske sett annorlunda ut om de regionala förutsättningarnai alla olika delar av EU vägts in. Karlsson menadevidare att det skulle vara lättare att förankra EUidén i vissa delar av Sverige bl a Skåne,Jämtlandoch Gotland om de regionala - möjligheterna betonades mer. I andra länder, som Tyskland och de central- och östeuropeiskaländerna,där regionernaär historiskt och kulturellt djupt förankrade, är regionaspekten mer självklar.

Försiktig eller reslout utvidgning

Utvidgningen österut är den starkaste sporren till att nu försöka lösa EU :s legitimitetsproblem och de institutionella svårigheterna, sade Ungerns SverigeambassadörLaszlo Deseö.Det är viktigt att man inte bara nöjer sig med marginella justeringar och därför barakan ta in några nya medlemmar, menade Deseö.

Ingmar Karlsson höll inte riktigt med. Han sade att det visserligen är viktigt att förhandlingar med alla kandidatländer inleds samtidigt, men att turordningen i EUinträdet ändå måste avgöras av ländernas faktiska förutsättningar. Karlsson upprepadeantagandeti sitt anförandeatt frågan om institutionemas anpassning till ett större EU inte kommer att lösasunder regeringskonferensen, utan först när det står klart hur många nya medlemsländerdet kan bli fråga om.

Legitimitet handlingskraft eller demokrati -

Det är inte lätt att slå fast vad som krävs för att en organisation ska anses ha legitimitet. Det handlar inte bara om demokrati, utan organisationenmåste också visa sig handlingskraftig, menade Dagens Nyheters politiske chefredaktör Hans Bergström. Är inte detta det viktigaste just nu undrade Bergström och

exemplifierade med Bosnienkriget och problemen i ekonomin. Dessautmaningar är uppgifter för elitens ledarskap de kan inte sitta ner och vänta. Ett kraftfullt agerande av eliten är det enda sättet att överkomma allt det som är dårskap i EU, att bli av med däligjordbruksptulitik. att slippa styrning av snäva intressen,menade Bergström. Och detta just för att vinna legitimitet och kunna mobilisera folk for det europeiska projektet.

Att resultat krävs for att ge legitimitet var Ingmar Karlsson helt med på. Ett kraftfullt agerande. som i östutxtidgningen,kan t ex verka identitetsskapande.Men Karlsson ansåg samtidigt att det linns en risk att kortsiktigt tänkande tar överhanden om det inte finns klara majoriteter bakom agerandet.

Sverker Åström sammanfattadestämningamai diskussionen.Han konstateradeatt dialektiken mellan folklig legitimitet och handlingskraft är en högst aktuell företeelse i EU. Dock innebär ett kraftfullt handlande frågorna i inför 1996 en fara: att man går för långt, och att man efter regeringskonferenseninte finner stöd i medlemsländemas parlament. Man bör inte riskera ens ett enda nej i de kommande parlaments- och folkomröstningama. Då kan hela EU-processen gå över styr.

Säkerheten i bred mening är avgörande

- -

Hearingen om EU:s utvidgning avslutades med en paneldebatt, där panelen bestod av Daniel Tarschys, Jan Edling, Sverker Åström, Carl B Hamilton och Ingmar Karlsson. De fem talarna inledde med varsin sammanfattning av sina anföranden tidigare under seminariet. Därpå vidtog en diskussion dem emellan och med publiken, som sammanfattas här.

Ett av de första ämnen som togs upp under debatten, och som återkom ett par gånger, var Tysklands roll i EU. Carl B Hamilton menade att tyskarna i praktiken har vetorätt i frågan om vilka länder som ska komma med i EMU, den ekonomiskaoch monetära unionen. Han menade att EMU-projektet kanske är sista chansen att integrera Tyskland tillräckligt starkt i EU.

Ingmar Karlsson ansåg att det är viktigt att ta vara på dagens tyska integrationssträvanden.Den generationpolitiker som har makten i Tyskland dag i är genuint integrationsvänlig, men vilken inställning efterfoljama kommer att ha vet vi inte. Karlsson efterlyste också en viss förståelse för tyskarnas svära roll inför östutvidgningen: de måste balanserasitt agerandemycket noggrant, eftersom de får omvärldens kritik de för lite eller för mycket i Östeuropa. oavsett om gör

Det bästa sättetatt motverka tysk revanschism änatt se till att Polen och Tjeckien kommer med i EU, fortsatte Karlsson. Medlemskapetblir ett sätt att överbrygga de konflikter med tyska minoriteter som finns i dessaländer.

Ideologisk övertygelse om utvidgning

Daniel Tarschys slog i sitt inledningsanforande ett slag för vad han kallade successivitetsprincipen att man bör genomföra det som är möjligt att genomföra i integrationen med öst så fort det går att göra det. Berit Löfstedt, ledamot i EU 96-kommittén, undrade om det inte finns en fara i detta: väst kanske efter ett tag tycker att man gett länderna i öst tillräckligt och börjar tvivla på om det verkligen nödvändigt att ta in dem som fullvärdiga medlemmar. Tarschys höll med om att den risken kan finnas, men menade att den ideologiska övertygelsen om att utvidgning är en bra sak ännu är stark och måste bibehållas. -

Hur undvika korruption och gränskonllikter

Finns det en risk att korruption och fusk inom EU ökar vid en utvidgning frågade Bjöm von der Esch från Nej till EU. Han betonade att detta inte bara är ett ekonomiskt problem, utan även ett moraliskt.

Det bästa sättetatt komma till rätta med korruptionen inom EU är att avskaffa den gemensamma jordbrukspolitiken, tyckte Carl B Hamilton. l-lan ansåg vidare att de enskilda medlemsstaterna måste sporras att hushålla med EU-pengar lika väl som med sina nationella budgetmedel.

Risken med etniska och andra motsättningar kring EU:s nya yttergräns efter en utvidgning togs upp av EU 96-ledamotenMarianne Samuelsson. Ingmar Karlsson

var inne på temat och menade att man bör tänka detta och t ex inte acceptera Ungern som EU-medlem utan att samtidigt ta in Slovakien, som har stor en ungersk minoritet.

Ungernsambassadöri Sverige,Laszlo Deseö, angaven dellösning på ett eventuellt problem med en EU-mur längs yttergränsen: regionalt samarbete, såväl ekonomiskt som kulturellt och militärt. Kan EU bygga god praxis här, kan upp en man undvika en del faror.

Ryssland accepterar utvidgning

Enligt Sverker Åström har EU-medlemskapetinneburit ett säkerhetspolitisktplus för Sverige. Finns det en risk att detta plus tunnas ut med ytterligare kanske tio EU-medlemmar undrade Mårten Nilsson från tidningen Från Riksdag och Departement. Åström upprepadevad han Ryssland allt döma sagt om att av att accepterar EUzs östutvidgning. Det är i alla händelser for sent för Ryssland att reagera nu. Dessutom trodde Åström inte att EU-utvidgningen är provocerande på samma sätt som en Nato-utvidgning.

säkerhetspolitiken blev ett alltmer tongivande ämne under debatten. Den polska Sverigeambassadören BarbaraTuge-Erecinskakändesig manad att försvara hennes och andra öst- och centraleuropeiskaländers strävan att gå med i Nato. Den västliga alliansen har alltid hållit sig inom sina gränser, påpekadehon, vilket är mer än man kan säga om Warszawapakten. Tuge-Erecinska förklarade vidare att polackernaaldrig haft en rädslaför Ryssland som ett argument for att vilja med i Nato. Vi upplever ofta att muren finns kvar, inte minst när väst hänvisar till ryssrädsla för Polens vilja att handla.

Säkerhet är även god ekonomi och demokrati

Säkerhetspolitik är inte baraförsvar, utan också t ex en god ekonomisk utveckling, sade Jan Edling. llan menade att det finns krafter inom EU som verkar mot utvidgningen: sydeuropeiskaintressen,bönder m m. Om dessafår bli tongivande riskerar man en utveckling med långa övergångsperioderFör kandidatländema, och det vore säkerhetspolitisktfarligt.

EU måste reformeras två stora områden för att bli moget att ta in nya medlemmar i öst, sadeEdling: jordbruket och arbetsmarknaden. l det fallet senare gäller det att förutse vad som kan händadär och föregripa utvecklingen. De här bådaområdenahänger samman, menadeEdling. Alla jordbruksbidrag binder upp resursersom skulle kunna användasför integrationsförberedelseroch åtgärder arbetsmarknaden.

lnte heller Daniel Tarschys ville reducera säkerhetspolitiken till pakt-frågor. Demokratins utveckling bidrar också till stabiliteten. l-lan var också enig med Laszlo Deseö om att gränsregionaltsamarbetei ömtåliga gränsområden är en bra väg.

Miljökrav för medlemskap

Malin Olander från miljödepartementet undrade om EU inte borde ställa samma krav gott uppträdandepå miljöområdet som inom säkerhetspolitiken för att acceptera kandidatländema som medlemmar. Carl B Hamilton var tveksam till att ställa upp sådana krav. Han påpekadeförst att miljön har blivit bättre i öst, tack vare demokrati och marknadsekonomi. Samtidigt menade han att mycket naturligtvis återstår att göra. Men hur stora krav ska ställa Anledningen till att de har dålig miljö är att de är fattiga och har en plågsam historia. Ska de straffas för det

Legitimitetsproblemet och nordiska traditioner

Sista ordet i debatten fick Sverker Åström, hakade resonemanget i Ingmar som Karlssons föredrag: ett fullständigt avgörande problem for EU är frånvaron av verklig folklig legitimitet. Detta är så vitalt, eñersom bara ett enda nej från ett medlemsland i en folkomröstning eñer regeringskonferensenstjälper hela EUprojektet

Hur lösa legitimitetsproblemet Ja, en lösning kan inte piskas fram. Men kanske nordiska erfarenheterkan till nytta här, föreslog Åström. För att levande vara en demokrati ska få fäste över gränserna behövs nätverk av kontakter alla nivåer i samhället utan konstiga överenskommelser och statlig inblandning. I Norden finns just sådana kopplingar mellan organisationer utan att staten har någon viktig roll i det hela.

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K. . Arbetsförctag En -- ny ntöilighctför arbetslösa. A. 41.Allmänbehörighet för högskolestudier. U. . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K. . . lángtidsutredningen l995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattningJu. . - Várdenssvaraval. 44.Akticbolagets organisation. Ju. Slutbetänkandc Priorileringstttredningeit, av S. 45.Grundvattenskydd. M. Muskövarvcts framtid,Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet , Obligatoriska arbetsplatskontaktci lör arbetslösa. A. i asylprocessen. A. Pensionsråittighetcr ochbodelning. Ju. 47.Tvángsmedel enligt27och28kap.RB Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju. Översyn skattebrottslagen. av Fi. 48,EGanpassade körkortsregler, K.

Nyakonsumentregler. Ju. 49.Prognoser över statens inkomster ochutgifter.Fi, , -Mervärdesskatt Nyatidpunkterför - 5O.Kunskapsläget kärnavfallsomrâdet l995. M. redovisning ochbetalning.Fi. 51.Elförsörjning i ofred.N. ,Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgods av Ju, [4 .Ny Elmarknad Bilagedel.N. + 53.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö. G.KönshandelnS. 54.Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat - 16.Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.S. och kommun. M. 17.Homosexuell prostitution. S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden. A. l8. Konsti offentligmiljö,Ku. 56 Förmåner ochsanktioner , 19.Ettsäkraresamhälle. Fö. utgifterför administration. Fi. - 20.Utan stannar Sverige.Fö. 57,Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- 21.Staden vattenutanvatten. Fö. universitet i Norrköping-Linköping. U. 22.Radioaktiva ämnen slår jordbruk ut i Skane.Fö. 58.Kompetens och kunskapsutveckling yrkes- - om 23.Brist elektronikkomponenter, Fö, roller och arbetsfält inomsocialtjänsten. S. 24.GasmolnlamslárUppsala.Fö. 5O,Ohälsoförsäkring ochSamhällsekonomi 25.Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modeller.finansiering n Arlandabaitan ochi Mälardalsregioneit. K. ochincitamentS. 26.Underhâllsbidrag ochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. S, Del och A DelB. S. 61.Myndiglietsutövning vid medborgarkontor. C. 27.Regionalframtid bilagor.C. + 62.Ett renat Skåne.M. 28.Lagen om vissainternationella sanktioner 6t .Översyn av skattereglerna för stiftelserochideella - en overs UD. föreningar, Fi. 29.Civilt bruk av försvarets resurser 64.Klimatförändringar i trafikpolitiken. K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. 65,Näringslivets tvistlösniitg..lu. 30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av 66.Polisensanvändning övervakningskameror av vid Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. förundersökning. Ju. . 32.lT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt, m.m. Fi. Förslagtill nya samverkansformer. Ju. lT-kommissionens arbetsprogram l995-96. SB. 33.Ersättning . för ideellskadavidpersonskada. Ju, 69.Betaltjänster. Fi. 34.Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35.Avgifterinomhandikappomrádet. S. Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför . 36. Förmånerochsanktioner samladredovisning. en antagning till Universitetochhögskolor.U. - Fi. 72.Svenska insatserför internationell katastrof-och 37.Vart dagligablad stödtill svenskdagspress. Ku. ñyktinghjälp.Kartläggning. analysochförslag. 38. YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö. yrkesutbildning. U. 73.Ettaktiebolag för servicetill universitet och 39.Somerefleetions Swedish on LabourMarket högskolor m.m, U. Policy.A, 74,Lägenhetsdata. Fi, Någrautländska forskares syn svensk 75.Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv, A. arbetsmarknadspolitik. A. 76.Arbetetill invandrare. A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.Röster om EU:s regeringskonferens - hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer och forskare. UD. 78.Den svenskarymdverksarrtheten. N. 79.Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. 80.EU om regeringskonferensen 1996 - institutionernas rapporter - synpunkter i övriga medlemsländer. UD. 8 Ny rättshjâlpslag ochandra bestämmelser om . rättsligtbistånd.Ju. 82.Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna. K. 83. EU-kandidater12 - länder som kanbli EU:s nya medlemmar. UD. 84.Kulturpolitikens inriktning. Ku. .Kulturpolitikens inriktning i korthet.Ku. - 85.Tjugoårskulturpolitik 1974-1994. Ku. 86.Dokumentation ochsocialtjänstregister. S. 87.Försäkringsrörelse i förändring Fi. 88.Denbrukademångfalden. Del l+2, Jo. 89.Svenskar i EU-tjänst.Fi. 90.KärnavfallochMiljö. M. .Ett reformeratstraffsystem. DelI-IIl. Ju. 92. EG:s arbetstidsdirektiv ochdess konsekvenser för detsvenska regelsystemet. A. 93.Omprövning statligaåtaganden. av Fi. 94.Personalavveckling, utbildningochbeskattning. Fi .HälsodataregisterVárdregister. - S. .Jordensklimatförändras. Enanalysav hotbild ochglobalaâtgärdsstraregier. M. .Miljöklassning Snöskotrar. av M. 1990-talets bostadsmarknad . en förstautvärdering. N. - .SMI-llzsverksamhetsform K. .Hållbarutvecklingi landetsfjällområden. M. .Ett utvidgatEU möjligheter ochproblem. - Sammanfattning aven hearingi augusti1995. UD.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial AlkylatochMiljöklassning bensin.[30] av yrkesutbildning. [38] Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] Grundvattenskydd. [45] Förslag om ett internationellt tlygsäkerhets- Kunskapslägetkärnavfallsområdet 1995.[50] universiteti Norrköping-Linköping. [57] Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat w Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför ochkommun.[54] antagning till Universitetochhögskolor.[71] Ett renat Skåne.[62] Enaktiebolag för servicetill universitet och KärnavfallochMiljö. [90] högskolor m.m. [73] Jordens klimatförändras.Enanalys hotbild av ochglobalaátgärdsstrategier. [96] Jordbruksdepartementet Miljöklassning Snöskotrar. av [97] Denbrukademångfalden, Del 1+2. [88] Hållbarutvecklingilandetsfjällområden. [100]

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Somereflections SwedishLabourMarket on Policy.[39] Någrautländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivarestyrningochrättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden, [55] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75] Arbetetill invandrare.[76] EG:sarbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för detsvenska regelsystemct. [92]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Vart dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] - Kulturpolitikens inriktning.[84] Kulturpolitikens inriktning i korthet.[84] Tjugoårskulturpolitik1974-1994. [85]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud. [1] Ny Elmarknad Bilagedel.[14] + Elförsörjningiofred.[51] Densvenska Rymdverksamheten. [78] 1990-talets bostadsmarknad en första utvärdering. [98] - Civildepartementet Regionalframtid bilagor.[27] + Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.[68] Vârdens sväraval. slutbetänkandePrioriteringsutredningen. av [5] Justitiedepartementet Könshandeln. [15] Pensionsrättigheterbodelning.[8] och Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.[16] Nyakonsumentregler. [11] Homosexuell prostitution.[17] IT ochverksamhetsfömyelse inomrättsväsendet. Underhállsbidrag bidragsförskott, och Förslag till nya samverkansformer. [32] Del ochDel A B. [26] Ersättning för ideellskadavid personskada. [33] Avgifterinomhandikappområdet. [35] Sambandet RedovisningBeskattning. [43] Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- - om - Aktiebolagets organisation. [44] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. [58] Tvángsmedel enligt27och28kap.RB Ohälsoförsäkring ochsamhällsekonomi samt polislagen. [47] - olikaaspekter modeller,finansiering Godtrosförvärv stöldgods[52] av och incitament. [59] Näringslivets tvistlösning. [65] Kvinnofrid.DelA+B. [60] Polisens användning övervakningskameror av vid Dokumentation ochsocialtjänstregister. [86] förundersökning. [66] l-lälsodataregister - Várdregister. [95] Vårdnad,boendeochumgänge.[79] Ny rättshjälpslag ochandrabestämmelser om Kommunikationsdepartementet rättsligtbistånd.[81] Ett reformerat straffsystem. DelI-lIl. [91] Samordnad ochintegrerad tågtrafik Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] Utrikesdepartementet Älvsäkerhet. [40] Lagen om vissainternationella sanktioner Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42] en översyn. [28] EG-anpassade körkortsregler. [48] - Röster om EUzs regeringskonferens Klimatförändringar i trafikpolitiken.[64] hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer Allmännakommunikationerför alla [70] - och forskare. [77] Finansieringslösningar för Göteborgs- och EU om regeringskonferensen 1996 Dennisöverenskommelserna. [82] institutionernas rapporter SMHl:s verksamhetsform [99] synpunkterövriga i medlemsländer. [80] - Finansdepartementet EU-kandidater12länder som kanbli EU:s nya medlemmar. [83] Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3] - EttutvidgatEU möjligheter - ochproblem. Lángtidsutredningen 1995.[4] Sammanfattning aven hearingi augusti1995.[101] Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn skattebrottslagen. av [10] Försvarsdepartementet MervärdesskattNyatidpunkter för - Muskövarvets framtid.[6] redovisning ochbetalning.[12] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. [36] - Ettsäkraresamhälle. [19] Prognoser över statens inkomsteroch utgifter. [49] Utan stannar Sverige.[20] Förmåner och sanktioner Staden vattenutan vatten. [21] utgifterför administration. [56] - Radioaktiva ämnen slår jordbruk ut i Skåne.[22] Översyn skattereglerna av för stiftelserochideella Brist elektronikkomponenter. [23] föreningar.[63] Gasmoln lamslårUppsala.[24] Naturgrusskatt, m.m. [67] Civilt bruk av försvarets Betaltjänster. [69] resurserregelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] Lägenhetsdata. [74] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [53] Försäkringsrörelse i förändring [87] Svenska insatser för internationell katastrof- och Svenskar i EU-tjänst.[89] flyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.[72] Omprövning statligaåtaganden. av [93] Personalavveckling, utbildningochbeskattning. [94]

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAx 08-2050 21, TELEFON 08-690 90 90 ISBN 91-38-20060-O ISSN 0375-25OX