EU-kandidater : 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU-kandidater 12 länder - som kan bli EU:s nya medlemmar

SEEM En rapport från EU 96-kommittén

Krim

Statens offentliga utredningar

MW 1995283

W Utrikesdepartementet

EU-kandidater

12 länder kan bli EU:s

- som

medlemmar nya

En rapport från EU 96-kommittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, , är kostnadsfri. Den kan även erhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återges helt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

ISBN 91-38-20015-5 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375-250X Stockholm 1995

Förord

Enligt Maastrichtfördraget ska EU-ländema under 1996 sammankalla konferens en med företrädare för medlemsländernas regeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelser i fördraget som behöver ändras för att de mål står angivna som där ska kunna uppfyllas. Den här översynen fördraget ska äga med sikte av rum på att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i

Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska EU 96-kommittén har tillsatts regeringen för att arbeta av med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor kan som komma att behandlas under regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågor och företrädare för olika åsikter ge tillfälle att argumentera för sina uppfattningar. Inom för den ramen senare arbetsuppgiften ger kommittén ut en skriftserie med information och analyser av olika frågor inför 1996 års regeringskonferens. Följande skrifter har hittills getts

ut:

EU:s regeringskonferens en lägesrapport inledde skriñserien i maj 1995. - - Röster om EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - debattörer och forskare SOU 1995:77 sammanfattar de problemställningar och synpunkter som framkom under den första hearing kommittén arrangerade. Hearingens tema var EU:s konstitutionella spelregler. EU om regeringskonferensen 1996 institutionemas rapporter och synpunkter - i övriga medlemsländer SOU 1995:80 sammanfattning är en av dels de rapporter som EU-institutionema ministerrådet, kommissionen och Europaparlamentet skrivit om regeringskonferensen, dels del de synpunkter en av kring konferensen som förekommit i EU:s medlemsländer.

Föreliggande rapport ges ut i samband med EU 96-kommitténs hearing den 23-24 augusti 1995 om EU:s framtida utvidgning. Skriften ger en kortfattad beskrivning av de tolv länder som står närmast i tur att bli EU:s medlemsländer. Texten har sammanställts av kommitténs sekretariat pressekreterare Anders Bolling. Den bygger på material som utarbetats inom Utrikesdepartementet.

Stockholm i augusti 1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

NLEDNING

De tolv länder som här kort presenteras är de närmast är aktuella för som medlemskap i EU. Det är bara Malta, Cypern, Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien som formellt har lämnat in medlemskapsansökan, den uttalade men politiska ambitionen från såväl EU som länderna själva är att alla dessa tolv på sikt ska inlemmas i unionen.

Någon tidtabell för förhandlingar och inträde finns ännu inte. Kanske kan sådan en utarbetas i samband med EU:s regeringskonferens 1996. Ett av konferensens viktigaste teman är just att ta ställning till EU:s fortsatta utvidgning.

Vissa av länderna anses allmänt ha större förutsättningar än andra för ett relativt snart inräde. Det gäller kanske framför allt Polen, Ungern, Tjeckien, de tre baltiska staterna och Malta.

Det sistnämnda landet är tillsammans med Cypern det enda inte hör till som kretsen av forna kommuniststater. Dessa båda länders litenhet kan också deras ge framtida medlemskapsförhandlingar särskild karaktär. Cypern är dessutom en speciellt på grund av sin svårlösta interna konflikt.

Integrationen med EU har i allmänhet kommit en bit på väg i kandidatländema. De flesta har associationsavtal med unionen. En majoritet är dessutom med i andra västliga eller europeiska samarbetsstrukturer som Natosamarbetet Partnerskap för fred, Europarådet och OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, tidigare ESK.

Likformig disposition

Dispositionen i de olika avsnitten är i princip likfonnig, kan skilja något men mellan länderna beroende på vad som i EU-perspektiv ansetts mest relevant att betona.

De korta faktauppgifter som inleder varje avsnitt är hämtade från internationella statistiska verk. Uppgifter om ekonomins storlek ska tas med viss försiktighet när det gäller forna kommunistländer denna här, med ett undantag, anges par som BNI bruttonationalinkomst per invånare. - -

ESTLAND

Självständigt: 1991 Folkmängd: 1,5 milj 1994 Yta: 45 100 kvkm Huvudstad: Tallinn, 502 000 inv 1991 BNPinv: 3 400 US dollar 1994

Den politiska enigheten är total i Estland om att man ska sträva efter ett snart medlemskap i EU man vill på inget sätt hamna efter t ex Polen och - Tjeckien. Esterna pådrivande bland de baltiska staterna för att få till var stånd associationsavtal med unionen.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Topprioriteringen i Estlands utrikespolitik är att så snabbt som möjligt integreras i Nato och i de europeiska politiska och säkerhetspolitiska samarbetsorganen. Landet har ett nära politiskt samarbete med Östersjögrarmarna Finland och Sverige och redan 1993-94 ordförandeland i Östersjörâdet. Man samarbetar även med var Danmark och Norge, inte minst för att odla Nato-kontakter.

OPINION

Även hos estema i finns ett överväldigande stöd for EU-medlemskap. De gemen dåliga erfarenheterna från Sovjettiden gör att man så fort som möjligt vill knytas möjligt till europeiska och nordiska sarnarbetsstrukturer. Även Natoså nära som medlemskap får allt att döma brett stöd. Någon debatt för eller emot EUNato av förekommer knappast.

Det är mycket svårt att få den stora ryskspråkiga minoriteten en grepp om var tredjedel befolkningen står i dessa frågor. De flesta av dem saknar estniskt av medborgarskap.

EKONOMI

Estland brukar det ekonomiska underbarnet bland de forna

betraktas som

Sovjetrepublikema. Ändå föll produktionen kraftigt även här 1991-92. 1994 växte

ekonomin med uppskattningsvis fem procent enligt vissa källor kan ökningen ha varit så stor som tio procent. Fortsatt hög tillväxt väntas de närmaste åren. Valutan är enligt lag knuten till D-marken. Det debatteras emellanåt hur länge den kan förbli det, eftersom inflationen är hög 40 procent under 1994.

Statens budget är i balans. Lånepolitiken är restriktiv. Staten är också restriktiv med utgifter, och pensioner och offentliganställdas löner har halkat efter i kostnadsutvecklingen. Skolor, sjukhus och statliga institutioner förbättras bara långsamt.

Ungefär tre fjärdedelar av utrikeshandeln sker med västvärlden. Finland är klart största handelspartner med ca 30 procent av handeln. Sverige står för drygt tio procent. Investeringsklimatet för utländska företag bedöms gott. Statistiken som är osäker, men enligt finansministeriet leder Sverige investeringsligan med 27 procent, följt av Finland. Privatiseringen företag är i princip redan avslutad i av Estland. Däremot går privatiseringen av land och bostäder långsamt.

Inre marknaden

Anpassningen till EU:s inre marknads-regler har knappast börjat ämiu. På sätt och vis kan denna process dock bli lite lättare för de baltiska länderna än för övriga östeuropeiska länder, eftersom det rättsliga arvet från Sovjettiden gör att några motsvarande lagar inte finns. Den nya marknadslagstiftningen kan EU-anpassas redan från början.

Jordbruk

Estlands omfattande jordbruk genomgår ett Stålbad. Småbönder försöker nu etablera sig på ruinerna av kollektivjordbruken. Subventioner och importhinder saknas nästan helt, vilket gör den estniska till världens kanske öppnaste. l dag översvämmas landet av livsmedelsprodukter från väst, inte minst från Sverige och Finland. Ett EU-medlemskap skulle leda till stora förbättringar.

MILJÖ

Miljösituationen i landet är paradoxal. Ostörda områden med rik flora och fauna, t ex det världsberömda fågelskyddsområdet Matsalu, samsas med områden som präglas av ofattbara miljöskador till följd ohämmad rovdrift. Det gäller av senare särskilt i nordöst, där oljeskifferberytningen lämnar efter sig svåra skador och ger upphov till stora giftutsläpp i Finska viken. Också den sovjetiska krigsmakten har lämnat en del svåra miljöskador efter sig i form av dumpat raketbränsle, a oljespill och fartygsvrak.

KULTUR

Esterna är starkt medvetna om sin kulturella och etniska särart. Detta har hjälpt dem att överleva förryskningspolitiken under 50 år av sovjetisk ockupation. Den kulturella-etniska gemenskapen med Finland, Ungern och mindre finsk-ugriska folk, vårdas. Ett medlemskap i EU ses knappast som ett hot mot kulturen.

LETTLAND

Självständigt: 1991 Folkmängd: 2,6 milj 1992 Yta: 64 600 kvkm Huvudstad: Riga, 900 000 inv 1992 BNIinv: 1 930 US dollar 1992

Lettland har sedan självständigheten haft en tydlig västorientering och blev relativt snabbt medlem i flera internationella organ. Förhållandet till Ryssland är dock en av de viktigaste politiska frågorna på grund av den stora ryskspråkiga befolkningen i landet och tvister om återbördande av rysk militär.

INRIKESPOLITIK

Lettlands första demokratiska parlamentsval på över 60 år hölls 1993. I dag regeras landet av en koalition med Lettlands väg som huvudparti. Kampanjen inför valet hösten 1995 har fött många småpartier och varit mer personcentrerad än bunden till politiska organisationer.

De viktigaste politiska frågorna är närmandet till EU, landsbygdsutvecklingen, den rättsliga utvecklingen och kampen mot den organiserade brottsligheten.

Minoriteter

Lettland har stor ryskspråkig befolkning. Ryssland och olika en medborgarrättsorganisationer har flera gånger riktat kritik mot att lettiska lagar på

ett negativt sätt riktat sig mot de rysksprâkiga se nedan. De medborgarskaps- och

utlänningslagar som finns i dag har dock fått Europarådets godkännande. Inga systematiska övergrepp sker mot någon minoritet, även om det förekommer rapporter om diskriminering inom lokal administration.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Förutom strävandena mot EU-medlemskap söker Lettland ett nära och varaktigt samarbete med Nato. Landet, som har ett säkerhetspolitiskt strategiskt läge, deltar

i Partnerskap för fred.

Den dominerande utrikespolitiska frågan är relationen till Ryssland. Det finns fortfarande tiotusentals ryska militärpensionärer och officerare i Lettland. I samband med ett avtal mellan de båda länderna våren 1994 rysk truppreträtt om och avveckling av ryska baser i Lettland lovade parterna att skapa gynnsamma villkor for att de pensionerade ryska militärema frivilligt skulle kunna återvända till Ryssland. De som ville stanna skulle få det. Enligt lettema blev det dock fråga om fler pensionärer och officerare än avtalat. Ryssland har sagt att de är man nu beredda att ta hem de omtvistade att bostadsbrist kan göra att det personerna, men tar tid.

OPINION

Under senare tid har det blivit allt vanligare att lettiska politiker på ett opportunistiskt sätt bytt sida i olika frågor. Samtidigt har en misstro mot politiker börjat breda ut sig, en misstro som främst bottnar i besvikelse över att en självständigheten och den nuvarande regeringen inte givit de ekonomiska och sociala förbättringar man hoppats på.

EKONOMI

Privatiseringen av näringslivet har gått långsamt i jämförelse med de baltiska grannländema. Ett skäl till det är brister i lagstiftningen. Dessutom motsätter sig vissa politiska krafter att monopol och marknadsbegränsningar försvinner, främst inom jordbrukssektom. Viljan till långsiktiga foretagsinvesteringar i Lettland är svag, vilket delvis beror på en oro för den ökande organiserade brottsligheten.

En friare utrikeshandel håller dock på att växa fram med hjälp av nya lagar och internationella förhandlingar. Omkring hälften av landets handel sker i dag med EU-länder.

Inflationen har kunnat bemästras med en stram budget- och penningpolitik, och tillväxten i ekonomin beräknas under 1995 bli mellan fyra och fem procent. Arbetslösheten har stabiliserats på sex procent. Valutan har varit stark och stabil sedan valutarefonnema 1993.

Det som präglat landets ekonomi och även politiken sedan en tid tillbaka är - dock den stora bankkris som bröt ut våren 1995. Landets största bank kollapsade, vilket innebar förluster på tre miljarder kronor. Nya lagar om bankverksamhet har stiftats för att få krisen under kontroll. EU:s kommission har kopplats in for att undersöka möjligheterna till finansiellt krisstöd.

Majoriteten av den lettiska befolkningen lever på existensminimum eller därunder vilket för närvarande är fastställt till ungefär 500 kronor i månaden. -

Jordbruk

Överproduktion och dålig distribution är de största strukturella problemen inom jordbruket. Staten har inom denna sektor gått emot marknadsprincipema och ökat bidragen till de privata jordbruken. Subventionerna fördubblades mellan 1994 och 1995.

MILJÖ

För att Lettland ska kunna närma sig EU på miljöområdet krävs omfattande omprioriteringar och satsningar. Miljömedvetandet hos befolkningen är svagt. De största problemen finns i Riga med den ökande biltrafiken.

UTBILDNING OCH KULTUR

Undervisning i demokratiska och marknadsekonomiska principer planeras inom det lettiska utbildningsväsendet från högstadienivå och uppåt. En handelshögskola har inrättats i Riga, och en ny rättsskola planeras.

Flera kulturella projekt i samarbete med andra europeiska länder planeras till Rigas SOO-årsjubileum 1998. Det gäller renovering av byggnadsminnen i Riga och a utbyte arkeologer med t ex Sverige. av

LITAUEN

Självständigt: 1991 Folkmängd: 3,7 milj 1992 Yta: 65 300 kvkm Huvudstad: Vilnius, 597 000 inv 1992 BNIinv: l 310 US dollar 1992

Vitryssland

Litauen har som målsättning att knyta landet till västliga samarbetsorganisationer så snabbt, djupt och oåterkalleligt som möjligt. Detta mål delas av politiker över i stort sett hela det politiska fältet.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Litauen fick betala ett högt pris för sin kamp för självständighet från Sovjetunionen i början av 1990-talet. Flera dödsfall krävdes, i massakern vid a T V-tornet i januari 1991. Mot bakgrund av dessa erfarenheter de litauiska ser ledarna närmandet till väst främst som en säkerhetspolitisk företeelse. Medlemskap i EU uppfattas snarare som ett steg på vägen mot VEU och Nato än väg till en

ökad levnadsstandard. Litauen var det första land i Central- och Östeuropa som

sökte medlemskap i Nato.

Den politiska ledningen vill ha goda relationer också med grannländema i öst: Litauen ska vara en brobyggare mellan öst och väst. Landet har ett visst säkerhetspolitiskt samarbete med de övriga baltiska staterna och med Polen.

Tidigare problem med transittrafik till det ryska Kaliningradområdet i väster har lösts, åtminstone temporärt.

Förhållande till EU

De flesta litauer kan inte mycket om EU och dess arbetssätt. I samband med att landet slöt Europaavtal med EU i juni 1995 inrättades särskilda enheter i parlamentet och förvaltningen för att avtalet lättare ska kunna genomföras. Litauen f°ar också bistånd från EU for att underlätta Europaintegrationen.

Samarbetet med de nordiska länderna är viktigt for Litauen i integrationsprocessen,

+2 l5~O779

l2

särskilt sedan Sverige och Finland blev EU-medlemmar.

Litauema är ett stolt folk med anrik historia, och de närmar sig det övriga Europa utan mindervärdeskänslor: Vi kommer inte med tomma händer, som president Brazauskas har uttryckt det.

OPINION

Den litauiska nationella stoltheten kommer ibland till uttryck i EU-debatten: varfor överlämna makten till Bryssel när vi just tagit tillbaka den från Moskva är retorisk fråga som kan höras i nationalistiska kretsar. en

Liksom i många andra öst- och centraleuropeiska kandidatländer är frågan om att enligt EU:s principer tillåta utlänningar att äga mark känslig. - -

Två partier i parlamentet, bondepartiet och nationalistpartiet, har ställt sig skeptiska till EU-medlemskap.

EKONOMI

Den ekonomiska stabiliseringspolitiken börjar ge resultat. Valutan är stabil, inflationen är på väg 45 procent 1994 och arbetslösheten ligger på måttliga ner Internationella bedömare spår tillväxt på fem procent 1995. Det sex procent. en är dock dåligt med utländska investeringar i landet, vilket bl a beror på ett bristfälligt ekonomiskt regelverk. Däremot blir handeln alltmer västorienterad. En nästan lika stor andel den samlade utrikeshandeln sker med EU som med av nu länder i det forna Sovjetunionen.

På lite sikt torde de ekonomiska förutsättningarna vara ganska bra: näringsstmkturen är god och spridd, landet har Baltikums största befolkning, minoritetsproblem saknas nästan helt över 80 procent är etniska litauer, infrastrukturen är utvecklad och arbetskraftskostnadema är låga samtidigt som utbildningsnivån är hög.

Jordbruk

Nära tredjedel befolkningen är på ett eller annat sätt beroende av jordbruket. en av Den jordbrukspolitik förs är protektionistisk, men enligt associationsavtalet som med EU ska alla handelshinder avskaffade till och med 1999. Produktionen vara i jordbruket har fallit märkbart sedan självständigheten. Det beror inte minst på att privatiseringen ägorna ledde till mycket små odlingsenheter. av

MILJÖ

Relativt sett har Litauen små miljöproblem. Landet saknar omfattande tung industri, och koleldning förekommer knappt alls. De största problemen är avloppsreningen och avfallshanteringen. Kärnkraftverket Ignalina och avfallet potentiell miljöfara. Stora investeringar görs i dag i vattenrening. därifrån är en

POLEN

Folkmängd: 38,4 milj 1992 Yta: 312 683 kvkm Huvudstad: Warszawa, 1,7 milj inv 1991 BNIinv: 1 910 US dollar 1992

Det finns en stor politisk enighet i Polen att ska sträva efter ett snart om man medlemskap i EU en ansökan lämnades in 1994. Regeringen har flera gånger krävt en tidtabell för EU:s utvidgning österut. År 2000 ett ses som symboliskt viktigt datum för medlemskap. Polackema sig stå i främsta anser ledet bland de central- och östeuropeiska länder kandiderar till EUsom medlemskap.

UTRIKES- OCH SÄKERI-IETSPOLITIK

I den polska utrikespolitiken är ett de viktigaste inslagen att fullt ut inlemma av landet i de västeuropeiska strukturema för ekonomi och säkerhetspolitik. Andra utrikespolitiska huvudlinjer är att delta i ett konstruktivt regionalt samarbete och att intensifiera de ekonomiska forbindelsema med världsmarknadema.

OPINION

Även hos det polska folket finns ett överväldigande stöd för EU-medlemskap. Polackema vill att deras land ska vara en del Europa. Samtidigt är av kunskaperna dåliga om vad ett medlemskap skulle kutma innebära. Allmänhetens värderingar kan komma att ändras i takt med den pågående anpassningen till EU:s direktiv. En kontroversiell fråga inför ett medlemskap är möjligheten för medborgare från andra EU-länder att köpa fast egendom i Polen.

EKONOMI

Den polska ekonomin hade svårigheter i samband med de kraftiga strukturomvandlingama efter kommunismens fall. 1992 började den emellertid vända uppåt, och i dag växer den snabbt. BNP ökade med sju procent under det första halvåret 1995 jämfört med samma period 1994. Utrikeshandeln växer starkt, valutareserven ökar och arbetslösheten minskar. Ett moln på himlen är inflationen,

fortsätter att vara hög. Trots den positiva utvecklingen är det inte troligt att som landet redan vid sekelskiftet skulle kunna uppnå en ekonomi i nivå med genomsnittet i EU.

Vid ett medlemskap kommer Polen av allt att döma att framstå som ett intressant etableringsland för företag från andra medlemsländer förutsatt att tillgången på arbetskraft fortsätter att god och lönerna fortsätter att vara relativt låga. vara Samtidigt kommer det attraktivt för polska arbetare att flytta till EU-länder att vara med högre löner än hemlandet.

Inre marknaden

Anpassningen till den inre marknadens regler har inletts. Alla lagförslag granskas för att undersöka de är förenliga med EU:s direktiv. Det finns emellertid om exempel på färska lagar inte stämmer överens med motsvarande författningar som i EU-ländema.

Jordbruk

Jordbruket är dominerande näring i Polen. Till stor del består det av små en gårdar. Ett polskt EU-medlemskap skulle innebära stora kostnader för övriga medlemsländer med nuvarande jordbrukspolitik i unionen. De polska bönderna borde samtidigt ha stora möjligheter att sälja bra i övriga EU, tack vare lägre produktionskostnader i kombination med hög kvalitet.

MILJÖ

område blir problematiskt för Polen vid ett medlemskap är miljön. Ett annat som Nedsmutsningen i landet är värre än de flesta håll i Europa. Det finns ännu mycket tung, förorenande industri. Stora floder, som Wisla och Odra, får ta emot stora utsläpp.

En förbättring är långsamt, säkert, på gång. Den pågående men strukturomvandlingen innebär att många tunga industrier läggs ner och att ny, miljövänligare teknik införs. Men det är ingen tvekan om att det skulle kosta Polen likställa sig med dagens EU-medlemmar på miljöns område. stora summor att

KULTUR

Trots Polen under lång tid ett totalitärt samhälle lyckades den katolska att var kyrkan behålla mycket stark ställning bland polackerna. En allmän respekt för en auktoriteter är fortfarande utbredd, medan det är dåligt bevänt med djupare mötesteknik och föreningsliv. kunskaper om

Massmedierna har däremot allt sedan diktaturens sammanbrott behållit en oberoende ställning. De styrande har gjort vissa försök att öka kontrollen över pressen, men har i princip misslyckats.

TJECKIEN

Självständigt: 1993 Folkmängd: 10,3 milj 1991 Yta: 78 900 kvkm Huvudstad: Prag, 1,2 milj inv 1991 BNIinv: 2 450 US dollar 1992

K

Tyskland

Slovakien

Osterrike i I

Efter revolutionen 1989 betraktas i Tjeckien återkomsten till Europa som något rättmätigt och naturligt, och ett framtida medlemskap i EU i ses debatten som i det närmaste självklart.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Det övergripande målet med den tjeckiska utrikes- och säkerhetspolitiken är att återta en plats i Europas hjärta efter alla år vad onaturlig och av som ses som en påtvingad isolering i Sovjetunionens skugga. De viktigaste inslagen i denna politik är strävan mot medlemskap i de västliga samarbetsorganisationema, främst Nato och EU.

Säkerhetspolitiskt framstår medlemskap i Nato viktigare För tjeckerna än som medlemskap i EU. Ett skäl till detta kan att att bara vara man anser en organisation där USA ingår kan ge tillräckligt skydd mot hot från öster. EUmedlemskapets säkerhetspolitiska dimension är därför sällsynt i den tjeckiska unionsdebatten.

OPINION OCH DEBATT

De aspekter av ett EU-medlemskap som helt dominerat debatten är de ekonomiska och handelspolitiska. Det alltför förenklat att påstå att EU i Tjeckien vore ses som ett frihandelsområde de luxe, men någon djupare diskussion de om mer övergripande frågorna unionstanken, suveräniteten knappast kommit i gång.

Man märker av en begynnande debatt om följderna den fria rörligheten för av personer och kapital. En känslig fråga i det sammanhanget är möjligheten för den tidigare tyska minoriteten till stor del landsfördriven 1945-46 att köpa tillbaka - gamla egendomar. Troligen kommer suveränitetsfrågorna att få allt större tyngd

i debatten när medlemskapet rycker närmare och följderna blir tydligare för gemene man.

EKONOMI

Tjeckien ser sig som det av kandidatländema som kommit längst i övergången till marknadsekonomi. Ett ganska omfattande privat nyföretagande har vuxit fram, något som hjälpt till att hålla arbetslösheten nere på en anmärkningsvärt låg nivå. Även de offentliga finanserna är välordnade, och staten har faktiskt åstadkommit ett budgetöverskott. Dessutom har landets utrikeshandel orienterats om radikalt: ungefär två tredjedelar av handeln sker nu med de utvecklade industriländema, med EU i spetsen.

De här ekonomiska framgångarna gör att många tjeckiska bedömare menar att landet redan i dag uppfyller många av de krav som EU kan ställa på ett kandidatland. Det finns en viss motvilja mot att buntas ihop med andra potentiella medlemsländer, som enligt tjeckisk uppfattning inte kommit lika långt i omvandlingen och utvecklingen.

Inre marknaden

Också anpassningen till EU:s inre marknad har kommit ganska långt. En stor del revolutionen har utformats med på av de lagar som tillkommit sedan ögat motsvarande EU-bestämmelser. I flera fall har EU-länder givit direkt tekniskt bistånd.

Jordbruk

Jordbruket spelar ganska liten roll i den tjeckiska ekonomin, och det talas inte en så mycket näringens framtid i EU. Från officiellt håll brukar framhållas att om medlemskapsforhandlingarna om jordbruket torde bli betydligt mindre komplicerade för Tjeckiens del än för andra kandidatländer med omfattande jordbruk, som Polen och Ungern.

MILJÖ

Också miljöfrågoma har hittills haft en ganska undanskymd roll i EU-debatten. Det är emellertid inte så förvånande, eftersom miljön inte får särskilt stort utrymme inrikespolitiskt heller vare sig i den allmänna debatten eller i regeringspolitiken. Landets miljöorganisationer ser förmodligen ett medlemskap i EU, med därtill hörande tvingande miljöregler, som ett effektivt sätt att få till stånd en bättre miljö i Tjeckien.

KULTUR

Den EU-debatt suveränitet och nationell identidet som sannolikt kommer kan om också leda in på diskussion om kulturen. Kulturlivet i Tjeckien före en revolutionen hårt styrt, men också kraftigt statssubventionerat. Det har i dag var till stor del fått plats åt ett annat, där marknadskraftema och de kommersiella ge

intressena spelar en större roll. Det uttrycks viss för att denna tilltagande en oro kommersialisering ska leda till kulturell utarmning, och att utländska en företrädesvis amerikanska kommersiella intressen ska få för stor plats. Ett EUmedlemskap ses i detta sammanhang inte som ett ytterligare hot, utan snarare som en möjlighet att stärka europeisk och tjeckisk kultur.

SLOVAKIEN

Självständigt: 1993 Folkmängd: 5,3 milj 1991 Yta: 49 000 kvkm Huvudstad: Bratislava, 445 000 inv 1991 BNIinv: 1 930 US dollar 1992

Tjeckien

Österrike

.

Slovakien, som skildes från Tjeckien den l januari 1993, har samma ambition tjeckerna att uppnå EU-medlemskap. I juni 1995 lämnades en som medlemskapsansökan in. Men vägen dit är besvärligare för slovakerna. Det beror både på inrikespolitisk turbulens och på ekonomiska problem.

SÄKERHETS- OCH INRIKESPOLITIK

Medlemskap i Nato och EU är de övergripande säkerhetspolitiska målen för regeringen i Bratislava. En formell medlemskapsansökan har lämnats in till EU, i praktiken har man inte kommit lika långt som Tjeckien. men

Den främsta orsaken till att Slovakien hamnat på efterkälken är den osäkerhet och turbulens präglat den Slovakiska inrikespolitiken ända sedan skilsmässan från som Tjeckien. Landet har redan haft flera regeringsskiften, och maktkampen mellan regering och opposition har tidvis varit intensiv. Det senaste årets politiska oro har föranlett uppvaktning från EU:s sida. Unionen och dess medlemsländer har uttryckt stark oro över den allmänna politiska utvecklingen i Slovakien.

Medan den tjeckiska regeringen sig stå först i kön av kandidatländer, är anser man i Bratislava snarast orolig för att halka ner i en division under Tjeckien, Ungern och Polen.

OPINION

Ännu förekommer väldigt lite intern debatt och opinionsbildning kring EU i Slovakien. I mångt och mycket beror detta på att landet har mer akuta och närliggande ekonomiska och politiska problem.

När väl en EU-debatt kommer i gång kan man räkna med att frågor suveränitet om och nationell och kulturell identitet kommer att få större utrymme än i många andra kandidatländer. Det faktum att Slovakien fungerat som egen stat bara sedan 1993 gör att självständighetens välsignelser betonas mer än i andra länder. Utländsk kritik av olika företeelser i landet kan lättare än på andra håll avfärdas som inblandning i interna angelägenheter. Man kan föreställa sig att tanken på överstatlighet och försvagning av den nationella suveräniteten kan bli känslig i den Slovakiska EU-debatten.

EKONOMI

Den ekonomiska politiken har i Slovakien utsatts för flera tvära kast. Olika regeringar har ofta valt att riva upp tidigare regeringars beslut, t ex när det gäller privatisering. Många viktiga ekonomiska beslut har skjutits upp under perioder av politisk instabilitet.

Medan Tjeckien orubbligt följt en linje mot ökad marknadsekonomi, har regeringarna i Slovakien lanserat tankar på olika alternativa linjer i den ekonomiska politiken. Det har bl a lett till att utländska investerare och finansiella organisationer visat en viss försiktighet gentemot Slovakien.

Det hör till saken att Slovakien var den ekonomiskt svagare delen av det forna Tjeckoslovakien, och landet hade ett svårare utgångsläge för ekonomisk refonnpolitik än den rikare tjeckiska halvan.

UNGERN

Folkmängd: 10,3 milj 1992 Yta: 93 033 kvkm Huvudstad: Budapest, 2 milj inv 1992 BNIinv: 2 970 US dollar 1992

Det råder enighet bland såväl politiker som allmänhet om att Ungern ska återintegreras politiskt, ekonomiskt och kulturellt i den västeuropeiska krets länder traditionellt anser sig tillhöra. Målet är att senast vid av man sekelskiftet komma med i EU, Nato och VEU. 1994 ansökte landet formellt om EU-medlemskap.

Ungern var först med att öppna gränserna mot väst. En viss besvikelse märks över att EU inte ger klarare besked om utvidgningen mot öst.

INRIKESPOLITIK

I valet 1994 vann socialistpartiet under Gyula Horn en jordskredsseger. Partiet har egen majoritet i parlamentet, men av hänsyn till landets stora ekonomiska problem har Horn valt att samregera med fridemokratema, landets största liberala parti.

Den socialistisk-liberala regeringens första år vid makten har dominerats av landets växande ekonomiska bekymmer. smärtsamma åtstranmingsåtgärder har ansetts nödvändiga för att vända utvecklingen mot tillväxt. Detta har lett till kraftigt ökat missnöje hos befolkningen.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Huvudmålen för den ungerska utrikes- och säkerhetspolitiken är att snabbast möjligt integreras i EU, Nato och VEU, att förbättra relationerna till grannländerna och att stödja de ungerska minoriteter som finns utanför landets gränser.

Integrationen i de västliga samarbetsstmkturema bygger, enligt den officiella uppfattningen, på två likvärdiga pelare: medlemskap i EU av ekonomiska skäl och i Nato av säkerhetspolitiska skäl.

Förutsättningarna för den ungerska säkerhets- och försvarspolitiken förändrades i grunden när Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes. Fem landets sju av grannländer i dag är nya statsbildningar. Drygt två miljoner etniska lever ungrare som minoriteter i närområdet. Kriget i det forna Jugoslavien har drabbat Ungern i form av bl a ett stort antal flyktingar och utebliven handel. Mot denna bakgrund ses medlemskap i Nato och övriga västeuropeiska samarbetsstrukturer den som enda möjliga garantin för Ungerns framtida oberoende och säkerhet. Man de ser central- och östeuropeiska ländernas medlemskap i Nato som ett viktigt bidrag till ökad stabilitet i regionen.

Relationer till EU

Ungern var först bland de central- och östeuropeiska länderna med att lämna in en formell medlemskapsansökan till EU i april 1994. Frågan om medlemskap drivs energiskt av regeringen och med växande otålighet. Ungern kräver att EU före regeringskonferensen 1996 avger en politisk viljetörklaring att förhandlingar om med kandidatländema ska inledas omedelbart efter konferensen med medlemskap senast vid sekelskiftet som målsättning.

Ivem att bli EU-medlem hindrar inte att relationerna med organisationen för närvarande präglas av en del irritation. Ungrama klagar över att de inte får tillräckligt tillträde till EU:s marknader. Kvotema för export av konkurrenskraftiga ungerska varor främst teko- och jordbruksprodukter är för små, menar man. EU - å sin sida pekar bl a på att Ungern inte kunnat fylla gällande kvoter, eftersom landets EU-anpassning av lagar och regler gått alltför långsamt och de berörda myndigheterna varit alltför ineffektiva.

OPINION

Ungerska politiker uttrycker ofta besvikelse över vad de uppfattar som bristande generositet från EU:s sida gentemot kandidatländema. Reaktionen är kanske naturlig i det land som sommaren 1989 var det första östeuropeiska land helt som öppnade sina gränser mot väst. Trots denna besvikelse inser att det til man syvende og sidst ankommer på Ungern självt att göra sig lämpat för medlemskap.

Den allmänna opinionen tycks också vara övertygad om att ett medlemskap i EU är avgörande för Ungerns framtida välstånd.

EKONOMI

Ungern levde länge upp till rollen som reformpolitisk mönsternation och

marknadsekonomiskt pionjärland i Östeuropa. Lagar och regler anpassades snabbt

efter regimskiftet från planekonomi till social marknadsekonomi. Det öppnade vägen för en snabbt växande privat sektor. När handeln med öst bröt samman växte handeln med väst, främst EG, mycket snabbt. De första åren efter 1989 hamnade lejonparten av de utländska investeringarna i regionen i Ungern.

Även reforrnprocessen varit framgångsrik har den, på andra håll, inneburit om som svåra ekonomiska påfrestningar för större delen av befolkningen. I kombination

med en arbetslöshet på tio procent har detta lett till ökade sociala klyftor i samhället. Utlandsskulden, ett arv från kommunisttiden, är Europas största per capita och har tvingat politikerna att skjuta utlovade och nödvändiga sociala reformer på framtiden. Myndigheter och förvaltning har inte heller kunnat reformeras i takt med samhällets snabba utveckling i övrigt.

RUMÄNIEN

Folkmängd: 22,8 milj 1992 Yta: 237 500 kvkm Huvudstad: Bukarest, 2,1 milj inv 1992 BNlinv: 1 130 US dollar 1992

h. V WA i Moldavian

Ungern

M E. å w

Serbiene Montenegro i Stama i

Bulgarian.

a t

Rumänien hör till de kandidatländer som sannolikt får vänta längst med EUmedlemskap. Marknadsanpassningen av ekonomin går långsamt och de demokratiska strukturerna är ännu inte fastgjutna. Den politiska ambitionen är icke desto mindre att bli medlem i EU, Nato och VEU. En ansökan om EU-medlemskap lämnades in i juni 1995.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Sedan den kommunistiske diktatom Ceausescu störtades 1989 har den rumänska utrikes- och säkerhetspolitiken varit inriktad mot medlemskap i de västliga samarbetsstrukturema. Rumänien var det första land som undertecknade PFP, Partnerskap for fred, 1994. Man hoppas kunna inleda förhandlingar om EUmedlemskap vid sekelskiftet. Många bedömare menar emellertid att Rumänien behöver betydligt längre tid på sig att for komma i jämhöjd med de andra kandidatländema.

Relationer till grannländer

Det är viktigt för Rumänien att i sina säkerhetspolitiska bedömningar väga in relationerna till andra länder i regionen. Förhållandet till Ryssland är särskilt komplicerat. Ryssarna har tydligt sagt att de är negativa till ett rumänskt Natomedlemskap. Även relationen till Ungern är känslig, inte minst beroende på den stora minoritet av etniska ungrare som bor i Rumänien. En situation där Ungern är med i EU ocheller Nato, men inte Rumänien, vore problematisk.

Med andra länder i regionen är förhållandena mindre komplicerade. Rumänien har traditionellt goda relationer med grannlandet Bulgarien, som också hör till kandidatländema.

OPINION OCH DEBATT

Det har ännu inte utvecklats några stabila plattformar för opinionsbildning i Rumänien. Partisystemet är svagt utvecklat. Demokratiska traditioner saknas; större delen befolkningen har i hela sitt liv levt under icke-demokratiska förhållanden. av

Ledande politiker och beslutsfattare är ofta personer som satt på mellanhöga poster i statsförvaltningen under kommunistdiktaturen. De är uppfostrade med planekonomi och har svårt att tänka i marknadsmässiga termer. Även vanligt folk har svårt att finna sig till rätta i den nya situationen, och inställningen att vi hade det bättre förr är utbredd.

Men det råder ändå ingen tvekan om att rumänerna vill tillhöra EU i framtiden. Ansökan om EU-medlemskap föregicks av en utredning, som ledde fram till en nationell strategi. Denna antogs enhälligt av presidenten, premiärministern, parlamentets båda talmän och ledarna för de 13 parlamentspartiema. Regeringen därmed att den har bredast möjliga mandat för sin ansökan. menar

EKONOMI

Den rumänska ekonomin gick kraftigt nedåt under de första åren efter revolutionen. Industri- och jordbruksproduktionen sjönk och den privata konsumtionen minskade. Nu börjar siffrorna peka rätt håll: tillväxten under 1994 blev 3,4 procent och inflationen beräknas för 1995 bli 30 procent en minskning från 295 procent 1993. Arbetslösheten fortsätter dock att vara hög.

En lag privatisering av statliga företag har nyligen antagits. Nära en tredjedel om kapitalet i de 3 000 företag som ska bli privata ska distribueras till allmänheten av i form av aktier. Vissa kretsar i det rumänska samhället har svårt att acceptera privatiseringen.

Inre marknaden

Anpassning till den inre marknadens regler är ännu mest ett teoretiskt begrepp i Rumänien. Man talar marknadsanpassning, men inga konkreta resultat har om presterats. Att harmonisera landets lagar och bestämmelser till EU:s regelverk kommer att ta lång tid och kosta mycken möda.

Många bedömare hyser rent allmänt tvivel om Rumäniens förmåga och vilja att till fullo harmonisera sig med Västs ekonomiska strukturer.

Jordbruk

I det kommunistiska Rumänien jordbruket kollektiviserat. Sedan dess har var handeln med jordbruksprodukter släppts fri, och 80-85 procent av den odlade jorden är i dag i privata händer. Gârdama är i allmänhet mycket små, vilket är till förfång för effektiviteten.

25 MILJÖ Miljöfrågorna tillmättes aldrig någon större vikt under kommunisttiden. Nu breder sakta en större miljömedvetenhet ut sig. En bidragande orsak till det är EU:s biståndsprogram i landet. Miljöfrågorna ges av allt att döma större tyngd framöver.

BULGARIEN

Folkmängd: 8,7 milj 1991 Yta: 110 994 kvkm Huvudstad: Sofia, 1,3 milj inv 1990 BNIinv: 1 330 US dollar 1992

Rumänien

I centrum för dagens politiska och ekonomiska debatt i Bulgarien står landets relationer til EU, Nato och Ryssland. Sannolikt finns en majoritet för att bulgarerna söker medlemskap i EU någon gång under 1995. Förberedelser för ett EU-medlemskap har inletts. Anpassningsprocessen kommer emellertid att ta lång tid, inte minst när det gäller införande av nya lagar.

INRIKESPOLITIK

De politiska omvälvingama hösten 1989 satte i Bulgarien i gång inom det makthavande kommunistiska partiet. En förberedd opposition fanns egentligen inte den första kraft utanför de styrande lagren som sökte en förändring var miljöaktivistema.

De regeringar som lett landet sedan omvälvningen har varit svaga och ofta av tjänstemannakaraktär. Därför har omstruktureringen av det bulgariska samhället varit långsam och tvekande. Den nuvarande regeringen tillsatt 1995 och den femte i ordningen sedan 1989 domineras av det socialistiska partiet, vars bas har sina rötter i det gamla kommunistpartiet.

SÄKERHETSPOLITIK

Bulgarien är med i PFP, Partnerskap for fred, och har redan deltagit aktivt i vissa övningar. Att gå vidare mot ett fullt medlemskap i Nato vållar dock större problem. Presidenten och oppositionen är positiva till en Natoanslutning så snart som möjligt, men den sittande regeringen är mer tveksam. Den menar att frågan måste bedömas ur ett rent bulgariskt säkerhetsperspektiv. Genom sin koppling till Ryssland är Bulgarien intresserat av en europeisk säkerhetspolitisk lösning som tar hänsyn också till länder som inte kan eller vill bli medlemmar i Nato.

OPINION OCH DEBATT

Det är inte så lätt att urskilja tydliga interna opinioner i Bulgarien. Genom att floran av press är rik finns egentligen stora möjligheter att skapa debatt i olika frågor, men bulgarema är något återhållsamma i det avseendet. En demonstration mot regeringens politik i Sofia i juni 1995 samlade mindre än 10 000 deltagare, trots att den utlysts allmänt av två ledande fackförbund. Demonstrationen, som var den första sedan 1989, fick inte något egentligt stöd ens från oppositionspartiema.

Genom utgången av valet i december 1994, präglat av en klar vänstervind, visade däremot valmanskåren tydligt sin besvikelse över att synbara förbättringar för de enskilda tycks dröja i landet.

EKONOMI

Från omvälvningarna 1989 fram till 1994 gick ekonomin mycket dåligt i Bulgarien. Först under 1995 visar BNP-utvecklingen positiva siffror. Prognoserna säger att detta år innebär ett trendbrott, och man räknar med tillväxttal på 2-3 procent de närmaste åren. Arbetslösheten, tidigare 20 procent, kommer dock inte att sjunka under 12-14 procent. Inflationen sjunker från tidigare flera hundra procent årligen till runt 50 procent. Valutan, lev, är övervärderad, vilket är problematiskt för den inhemska produktionen: importen blir alltför billig.

Den dåliga ekonomin de senaste åren har varit kännbar för alla och allt har envar: blivit dyrare samtidigt som fler och fler blivit arbetslösa. En tröst har varit att varuutbudet och transporterna förbättrats.

Staten dominerar ännu som ägare av både produktion och tjänster. Av privatisering märks inte mycket. Bara ett drygt dussintal företag har utländska ägarintressen.

Jordbruk

Jordbruket är av största vikt för den bulgariska ekonomin. Därför är den halvering av produktionen som drabbat sektorn de senaste åren mycket allvarlig. En jordreform pågår, men den går långsamt. Situationen inom jordbruket är ett stort bekymmer for den nya regeringen.

MILJÖ

I oktober 1995 samlas en miljökonferens i Bulgarien. Den kanske kan ge ny stimulans till miljömedvetna medborgare. Det finns mycket att ta itu med i landet: dels rensa upp efter tidigare forsyndelser, dels skydda ännu delvis orörd natur.

KULTUR

Det statliga stödet till kultur och sport har kraftigt skurits ned sedan 1989. I takt med nedskärningarna ökar graden av sponsring.

Pressen har emellertid blomstrat efter omvälvningama. Ett stort antal tidningar och tidskrifter av skilda slag har tillkommit. Frågan är om bredden kan bibehållas, eftersom pappersprisema stiger. Dyrare papper har försvårat bokutgivningen.

Också radio och TV går mot ett ökande utbud, även om det sker försiktigare än i andra länder. Reklamen Ökar, men är fortfarande inte så dominerande.

SLOVENIEN

Självständigt: 1991 Folkmängd: 1,97 milj 1991 Yta: 20 251 kvkm Huvudstad: Ljubljana, 323 000 inv 1991 BNIinv: 6 540 US dollar 1992

Slovenien har alltsedan självständigheten 1991 på olika sätt gjort klart att landet vill integreras i de västliga samarbetsorganisationerna. Medlemskap i EU är ett uttryckligt mål.

INRIKESPOLITIK

Stabilitet präglar Sloveniens inrikespolitik. Allmänna parlarnentsval hölls 1992, och landet styrs av en koalitionsregering ledd av liberala demokratiska partiet. Presidenten, Milan Kucan, har spelat rollen av enande kraft under landets korta självständighet.

Efter några få dagars strider sommaren 1991 har Slovenien inte direkt berörts av kriget i det forna Jugoslavien.

Minoriteter

Det finns sedan länge två etablerade minoriteter i landet, en ungersk och en italiensk, som båda har egna representanter i parlametet. Sloveniens behandling av dessa folkgrupper ses av många bedömare som ett föredöme for andra länder med minoriteter.

UTRIKES- OCH SÄKERI-IETSPOLITIK

Närheten till andra republiker i det forna Jugoslavien och orolighetema där sätter förstås sin prägel på de säkerhetspolitiska övervägandena. Slovenien deltar i Partnerskap för fred och har markerat sitt intresse för att med i Nato.

Slovenien har fått ta emot ett stort antal flyktingar från f d Jugoslavien, vilket har ställt stora krav på myndigheterna. Lagar och praxis har hittills inte varit

anpassade till denna nya situation. Man är på politisk nivå besluten att komma till rätta med bristerna.

Relationer till EU

Strävandena mot EU-medlemskap har inte varit problemfria. En tvist med grannlandet Italien om vissa egendomsfrågor i gränsområdet mellan de båda länderna bromsade en period integrationsprocessen. Nu har emellertid en dialog inletts för att lösa dessa bilaterala problem, och förhandlingarna med EU i första hand om ett associationsavtal är inte längre blockerade. -

OPINION

Tvisten med Italien har fått stor uppmärksamhet i slovenska medier och engagerat såväl allmänhet som politiker. Oppositionen kritiserar regeringen för alltför stora eftergifter mot grannlandet.

I början av självständigheten hade stämningen i landet en karaktär av eurofori. Denna har i viss mån bytts ut mot en större euroskepticism i takt med att man insett att integration i Europa och medlemskap i EU är processer som kan ta lång tid, och som också innebär att det ställs politiska och ekonomiska krav på Slovenien.

EKONOMI

Slovenien hörde före självständigheten till de mest utvecklade delrepublikema i Jugoslavien. Förutsättningarna var därför goda att införa en fungerande och konkurrenskraftig marknadsekonomi.

Det största problemet har under flera år varit inflationen, men den börjar nu avta. Samtidigt ökar tillväxten, som var fem procent 1994. Arbetslösheten ligger på omkring tretton procent. I utrikeshandeln dominerar utbytet med EU, som får närmare 50 procent av landets export.

Privatiseringen av näringslivet fortgår enligt en flerårig plan med olika faser. Man är ännu inne i den första fasen, som innebär att 40 procent av aktiekapitalet övergår till tre statliga fonder. Resten delas ut till anställda och till privata fonder.

MALTA

Folkmängd: 356 000 1991 Yta: 316 kvkm Huvudstad: Valletta, 9 200 inv 1989 BNPinv: 6 970 US dollar 1991

Maltas regering för en aktiv politik gentemot EU. Man vill stärka de säkerhetspolitiska och ekonomiska banden till Västeuropa. Redan 1990 lämnades en ansökan om medlemskap in.

Maltas väg mot EU är i mångt och mycket parallell med Cyperns. Under 1995 har EU fattat beslut om att inleda medlemskapsförhandlingar med båda dessa ö-nationer sex månader efter det att regeringskonferensen avslutats.

INRIKESPOLITIK OCH OPINION

Den politiska scenen domineras av två jämstarka partier: det regerande Nationalistpartiet och Arbetarpartiet. Båda partierna vill ha nära relationer med EU, men Arbetarpartiet förordar ett frihandelsavtal med nära politiska kontakter. Regeringspartiet menar däremot att ett medlemskap är viktigt för att förankra Malta ekonomiskt och säkerhetspolitiskt i Västeuropa.

EU-medlemskapet var Nationalistpartiets främsta valfråga i de två senaste valen. Senast sommaren 1997 hålls nästa ordinarie parlamentsval. Arbetarpartiet har sagt att om det vinner avbryts eventuella medlemskapsförhandlingar omedelbart.

UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Från att under en period av isolationism ha samarbetat med främst Libyen, det forna Sovjetunionen och andra kommuniststater, vill Malta i dag bli del den en av vidare europeiska sfaren. Man är orolig för instabiliteten i närområdet. Dessutom vill Malta spela en aktiv roll i Medelhavet.

Maltas författning slår fast att landet inte ska ingå i några militärallianser. Nationalistpartiet anser att denna formulering är förlegad, men ändå förenlig med ett EU-medlemskap. Enligt Arbetarpartiet tillvaratas landets säkerhetspolitiska

intressen bäst utan ett medlemskap.

Maltas nära relation till Libyen är känslig för EU. Unionen är orolig för att Malta vid ett medlemskap skulle kunna bli en port for illegal invandring och narkotikasmuggling från Nordafrika. De politiska inslagen i samarbetet mellan de båda länderna har emellertid avtagit. Ekonomiskt har det däremot ännu en viss betydelse.

Relationer till EU

En maltesisk anslutning till EU blir sannolikt ganska okomplicerad. Den tidigare dåliga anpassningen till EU:s regelverk är inte längre ett problem. Ett medlemskap skulle heller inte bli någon större ekonomisk belastning for de andra EU-ländema.

Man måste också se Maltas väg mot medlemskap i ett större sammanhang. Hittills har processen löpt parallellt med Cyperns. Menett cypriotiskt medlemskap är

problematiskt så länge konflikten där är olöst se vidare kapitlet om Cypern.

EKONOMI

För några år sedan var Maltas ekonomi hårt reglerad och centralstyrd. De senaste åren har landet emellertid genomfört ett ambitiöst program för att anpassa ekonomin till EU. Bland annat har tullarna sänkts till EU-nivåer, statsägda företag har privatiserats och centralbanken har gjorts självständig.

Strukturomvandlingen har gått tämligen smärtfritt. Malta uppvisar i dag god tillväxt, låg inflation, låg arbetslöshet, litet budgetunderskott och en inte alltför besvärande statsskuld. Landet uppfyller de s k konvergenskriteriema i EMU. Ett vissst hinder mot vidare ekonomisk utveckling är dock den delvis bristfälliga infrastrukturen.

CYPERN

Folkmängd: 718 000 1992 Yta: 9 251 kvkm Huvudstad: Nicosia Lefkosa på turkiska; 165 000 inv i den grekcypriotiska delen och 38 500 inv i den turkcypriotiska 1987 BNIinv: 9 820 US dollar i den grekcypriotiska delen 1992

.,. Den långvariga interna konflikten har bromsat Cyperns Europaintegration. Landet har ett associationsavtal med EU sedan tjugo år tillbaka, och 1990 ansökte man formellt om medlemskap.

I samband med frågan om tullunion med Turkiet beslutade EU våren 1995 att medlemskapsfdrhandlingar med Cypern, liksom med Malta, ska inledas ett halvår efter det att regeringskonferensen avslutats.

CYPERN-KONFLIKTEN

Lösningen av konflikten mellan grek- och turkcyprioter kommer att helt vara avgörande för Cyperns eventuella EU-inträde. Utsiktema att bli medlem gör att det nu, efter tjugo års resultatlösa förhandlingar, finns hopp att partema ska om enas.

Det var 1974 som Turkiet, efter många år av motsättningar mellan öns båda folkgrupper, invaderade och ockuperade öns norra tredjedel. Sedan dess har landet varit delat. Omkring 80 procent av befolkningen är i dag grekcyprioter och 20 procent turkcyprioter. Ön två helt skilda administrationen Bara den styrs av grekcypriotiska har erkänts internationellt.

Allt sedan konflikten bröt ut har förhandlingar pågått under FN:s ledning. Flera förslag har lagts fram om en federal lösning, men hittills har inga framsteg gjorts. 1994 antog FN en resolution som slog fast att en lösning av konflikten måste grundas på att Cypern blir en enda stat, uppbyggd på ett federalt sätt med två folkgrupper och två zoner. Det turkcypriotiska parlamentet ifrågasatte FN:s resolution, vilket förvånade motsättningarna. Samtidigt fällde EG-domstolen en dom, som i praktiken stoppar all export från den turkcypriotiska delen till EU.

OPINION

Grekcypriotema är angelägna om ett medlemskap. De är oroliga för att medlemskapsförhandlingarna stoppas om inte konflikten löses.

Turkcypriotema å sin sida befarar att EU ska acceptera Cypern som medlem även om delningen består där den grekcypriotiska regeringen skulle få företräda hela ön gentemot unionen. Skulle ön återförenas är turkcypriotema rädda att bli helt dominerade av grekcypriotema om inte samtidigt Turkiet blir medlem. Trots dessa farhågor visar en undersökning att 40 procent av befolkningen i den norra delen ändå är för ett medlemskap.

Turkiet och turkcypriotemas ledare Denktash motsätter sig ett cypriotisk medlemskap och menar att den grekcypriotiska regeringens medlemskapsansökan är olaglig, eftersom inte hela öns befolkning är företrädd. Samtidigt är Turkiet självt angeläget om närmare relationer till EU, och alla försök att hindra Cyperns medlemskap skulle motverka Turkiets egna syften.

EU:s inställning

EU vill bidra till ökad stabilitet i sitt närområde. Ett cypriotiskt medlemskap skulle kräva en uppgörelse om öns framtid, vilket fönnodligen skulle göra förhållandet mellan Grekland och Turkiet mer avspänt. EU menar att ett medlemskap måste komma båda öns delar till godo. Löftet att börja förhandla om medlemskap sex månader efter regeringskonferensen innebär att dessa sannolikt kan komma i gång tidigast i slutet av 1997.

EKONOMI

Det är stor ekonomisk skillnad mellan norra och södra Cypern. Man räknar med att inkomsten per person i den norra delen är en tredjedel av den i söder. Norra Cypern är starkt beroende av stöd från Turkiet.

I den södra, grekcypriotiska delen är ekonomin däremot stabil. Tillväxten är god och inflation och arbetslöshet är låga. Landet uppfyller EMU:s konvergenskrav. Ekonomin är dock känslig för svängningar i internationella konjunktur och i det politiska läget i Mellanöstem, eftersom turism och handel utgör hörnstenar.

.gtBl °

s

:så n

á -1 2

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40. Ãlvsäkerhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrafik.K. . — Lángtidsutredningen1995.Fi, 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. . - Vârdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S. av 45. Grundvattenskydd.M.

Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrningoch rättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvângsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. av 48. EG-anpassade körkortsregler.K.

ll. Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoser över statens inkomsteroch utgifter. Fi.

12 Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50. Kunskapsläget kärnavfallsomrádet1995.M. . redovisningoch betalning.Fi. 51 Elförsörjning i ofred. N. . 13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju.

14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen. Fö.

l5. Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - 16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun.M.

17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A.

18. Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19 Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. . - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationelltflygsäkerhets-

21. Staden vattenutanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U.

22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - 23. Brist på elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfält inom socialtjänsten.S.

24. Gasmoln lamslärUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi

25. Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhâllsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne.M. 28. Lagen vissainternationellasanktioner 63. Översyn skattereglernaför stiftelseroch ideella om av en översyn. UD. föreningar. Fi. - 29.Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65.Näringslivetstvistlösning.Ju.

30.Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisensanvändning av övervakningskamerorvid

31 Ett vidareutvecklarmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. . 32. IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. 67 Naturgrusskatt, m.m. Fi. . Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33. Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70. Allmännakommunikationer för alla K. - 35 Avgifter inom handikappomrâdet. S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för . 36. Förmåner och sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor. U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37. Värt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp. Kartläggning, analysoch förslag. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

39.Somereflections on SwedishLabourMarket högskolor m.m. U.

Policy. A. 74. Lägenhetsdata. Fi.

Någrautländskaforskares syn svensk .Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, debattörer och forskare. UD. 78. Den svenska rymdverksamheten. N. 79. Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. 80. EU om regeringskonferensen 1996 - institutionernasrapporter synpunkteri övriga medlemsländer. UD. - .Ny râttshjälpslag och andrabestämmelser om rättsligt bistånd.Ju. 82. Finansieringslösnjngar för Göteborgs-och Dennisöverrenskommelserna. K. .EU-kandidater 12länder som kanbli EU:s nya medlemmar.UD.

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

lT-kommissionensarbetsprogram 1995-96.[68] Várdens svåra val. slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.[5] Justitiedepartementet Könshandeln.[15]

Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige. [16] Nya konsumentregler.[11] Homosexuellprostitution. [17] IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. Underhällsbidragoch bidragsförskott, Förslagtill nya samverkansformer.[32] Del A och Del B. [26] Ersättning för ideell skadavid personskada.[33] Avgifter inom handikappomrádet.[35] Sambandet Redovisning Beskattning.[43] Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - - Aktiebolagets organisation.[44] roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi samt polislagen. [47] olika aspekter modeller, finansiering - Godtrosförvärv stöldgods [52] och incitament.[59] av Näringslivetstvistlösning.[65] Kvinnofrid. Del A+B. [60] Polisens användning av övervakningskamerorvid Kommunikationsdepartementet förundersökning.[66] Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] Samordnadoch integrerad tågtrafik Ny rättshjälpslagoch andra bestämmelser om Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] rättsligt bistånd.[81] Älvsäkerhet.[40] Framtidsanpassad Gotlandstrafik. [42] Utrikesdepartementet EG-anpassade körkortsregler. [48]

Klimatförändringari trañkpolitiken. [64] Lagenom vissainternationellasanktioner översyn. [28] Allmännakommunikationer för alla [70] - en - Röster om EU:s regeringskonferens Finansieringslösningar för Göteborgs-och hearingmed organisationsföreträdare, debattörer Dennisöverrenskommelserna. [82] och forskare. [77] Finansdepartementet EU om regeringskonferensen 1996 institutionernas rapporter Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] - synpunkteri övriga medlemsländer.[80] Långtidsutredningen1995. [4] - EU-kandidater 12länder som kan bli EU:s Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar. [9] medlemmar.[83] Översyn skattebrottslagen. [10] nya av Mervärdesskatt Nya tidpunkterför - Försvarsdepartementet redovisningoch betalning.[12]

Muskövarvels framtid. [6] Förmåneroch sanktioner en samlad redovisning.[36] - Prognoser över statens inkomsteroch utgifter. [49] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle.[19] Förmåneroch sanktioner Utan stannar Sverige.[20] utgifter för administration.[56] - Staden [21] Översyn skattereglernaför stiftelser och ideella vattenutanvatten. av Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] föreningar. [63] Brist elektronikkomponenter.[23] Naturgrusskatt, m.m. [67] GasmolnlamslârUppsala.[24] Betaltjänster.[69] Civilt bruk av försvarets Lägenhetsdata.[74] resurserregelverken, erfarenheter,helikoptrar. [29] Utbildningsdepartementet Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53] Svenskainsatser för internationellkatastrof-och Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. [72] yrkesutbildning. [38] Allmän behörighetför högskolestudier.[41] Förslag om ett internationelltflygsäkerhetsuniversiteti Norrköping-Linköping.[57]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för antagningtill Universitet och högskolor. [71] Ett aktiebolagför servicetill universitetoch högskolor m.m. [73]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa. [2] - Obligatoriskaarbetsplatskontakter arbetslösa.[7] för Kompetens för strukturomvandling.[34] Some retlections on SwedishLabourMarket Policy. [39] Någrautländska forskares syn på svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.[55] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv.[75] Arbete till invandrare.[76]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Várt dagliga blad - Pstödtill svenskdagspress.[37]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[l] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenskaRymdverksamheten. [78]

Civildepartementet Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklatmiljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kärnavfallsomrádet 1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne.[62]