Medborgarnas EU - frihet och säkerhet? : frågor om unionens tredje pelare inför regeringskonferensen 1996 : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU

Medborgarnas

- frihet och säkerhet

Frågor om unionens tredje pelare inför regeringskonferensen 1996

SOM

En från EU 96-kommittén rapport

za:

a;

Öga

din l

Statens offentliga utredningar

1995 : 102

Utrikesdepartementet

EU

Medborgarnas -

frihet och säkerhet

Frågor om unionens tredje pelare

inför 1996

regeringskonferensen

En rapport från EU 96-kommittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, , är kostnadsfri. Den kan även erhållas från sekretariatet för Europainformation Box l6l 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet fâr återgeshelt eller delvis, gärna medmppgifter om källans

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20061-9 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt MaastrichtfcárdragetskaEU-ländemaunder 1996sammankalla en konferens med företrädare för medlemsländemasregeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelseri fördraget som behöverändrasför att de mål står angivna som där ska kunna uppfyllas. Den här översynen av fördraget ska äga rum med sikte på att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariskaEU 96-kommittén har tillsatts av regeringen för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar viktigare sakfrågor kan om som komma att behandlasunder regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring konferensens huvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumentera för sina uppfattningar.

Inom ramen för den senare arbetsuppgiften arrangerar kommittén seminarier och hearingar samt ger ut en skriftserie med information och bakgrundsanalyser av olika frågor inför 1996 års regeringskonferens.Följande skriñer har hittills getts ut:

EU:s regeringskonferens en lägesrapport - - Röster om EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - debattörer och forskare SOU 1995:77 EU om regeringskonferensen1996 institutionemas rapporter och - synpunkter i övriga medlemsländer SOU 1995:80 EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar SOU 1995:83 - -

Den här rapporten beskriver samarbetetinom EU:s tredje pelare, vilka problem som finns där och vilka lösningar som diskuteras inför regeringskonfercnsen. Skriften ges ut i sambandmed EU 96-kommitténs seminarium den 1 november 1995 om tredje pelaren. Texten har författats av departementsrådetHansFrennered Justitiedepartementetoch har redigerats av kommitténs sekretariat.

Stockholm oktober i 1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning

Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor Europeiska unionens tredje pelare -

Fördragets bestämmelser 10 Om hur samarbeteti tredje pelaren går till -

Politisk vilja avgörande 13 Om hur samarbetethar fungerat -

Oklar gräns mellan pelare 17 Om svårigheten att välja juridisk grund -

Att lösa tvister 19 Om domstolens roll - Om parlamentetsroll - Om bristande öppenhet -

Fördragsartiklzir som nämns texten: i

INLEDNING

Från Forsta början har EGEU haft som ett huvudmål att förverkliga en inre marknadmed fri rörlighet for varor, tjänster, personer och kapital. Denna marknad i stort sett verklighet i dag. Men när det gäller den fria rörligheten för personer återstår en hel del problem att lösa. Skälet till att det tar längre tid just på detta område är att det rör några av de känsligaste frågorna for enskilda nationer: möjligheten att kontrollera gränserna runt landets territorium, kampen mot brott m.m.

Sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft 1993 talar man om att EU i sin mest grundläggandestruktur består av tre pelare.Det ursprungliga samarbetet, till stor del på det ekonomiska området, är den Förstapelaren Europeiska gemenskapen, EG. Den gemensamma utrikes- och .säkerhetspolitiken är pelare två. Den tredje pelaren, slutligen. är samarbeteti rättsliga och inrikes frågor. Dit hör just stor en del av frågorna om personers rörlighet över gränserna polissamarbete, asylpolitik, invandringspolitik, rättsliga frågor o.dyl.

Överstatligt eller mellanstatligt samarbete

Den första pelaren, EG, är utan jämförelse den mest omfattande. De flesta Samarbetsområdenligger här. Det är också här EU:s gemensammaorgan har sitt huvudsakliga inflytande och utarbetar gemensamma regler. Samarbetet här är delvis vad man kallar överstatligt. Det innebär bl.a. att medlemsländena de här områdena helt eller delvis har avstått från rätten att fatta beslut och i stället är bundna av de gemensamma besluten, som ofta fattas med majoritet de kan träda i kraft utan att alla medlemsländerstår bakom dem. Inom forsta pelaren har de gemensamma institutionerna kommissionen, domstolen och Europaparlamentet självständiga roller gentemot medlemsländerna.

I de två andra pelama, däremot, är samarbetetmellanstalligt. Det innebär att medlemsländernainte har avstått från egna beslutsbefogenheter, att beslutenfattas enhälligt i många fall i form av intemationella avtal, s.k. konventioner, och att kommissionen, domstolen och Europaparlamentethar svagare roller.

Förändringar mellan pelarna

Under EU:s regeringskonferens1996 ska man diskutera huruvida samarbeteti de två mellanstatliga pelama ska förändras.När det gäller den tredje pelaren ämnet för dennaskrift menar många att EU:s institutioner borde få ett större inflytande ocheller att vissa frågor borde flyttas över till första pelaren.

Fördragets regler lir grunden

För att förstå bakgrundentill de problem som kan uppstå inom EU måste man ofta sätta sig in i fördraget, d.v.s. de grundläggande reglerna. Paragrafema, eller artiklarna. i Romfördraget, Maastrichtfördraget och andra fördrag är de Spelregler medlemsländerna enats om för sitt samarbete. I detta häfte görs en del hänvisningar till artiklar som är relevanta för samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Som en hjälp till läsaren har de aktuella artiklarna samlatsi slutet av häftet.

SAMARBETET I RÄTTSLIGA OCH

INRIKES FRÅGOR

Europeiska unionens tredje pelare

-

En av fyra friheter återstår

De fyra friheterna EUzs inre marknad innebär fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital. l ston sett är den inre marknaden nu genomförd utom när det gäller fri rörlighet för personer. -

Samarbeteti EU:s tredje pelare har, enkelt uttryckt, kommit till för att skynda på arbetet med att fullt ut genomföra den fria rörligheten också for personer. Vad det handlar om är att till stånd s.k. kompensatoriskaåtgärder. Det är åtgärder som behövs för att upprätthålla säkerheten inom unionen när det inte längre förekommer några personkontroller vid de inre gränserna gränserna mellan EUländerna. De flesta av dessakompensatoriskaåtgärder beslutas inom ramen för tredje pelaren.

Bakgrund

Samarbetei rättsliga former ägde rum redan innan regler om det infördes genom Mastrichtfordraget. Det skedde då formlöst i olika samarbetsorgan skilda områden, t.ex. i frågor om polissamarbeteoch om invandring. Samarbetet var rent Inellanstatligt och EG var över huvud taget inte inblandat annat än mycket marginellt genom att kommissionen deltog i samarbetet.

Redan innan- Maastrichtfördraget blev verklighet vidtogs åtgärder inom gemenskapenför att till stånd ett effektivare samarbetei rättsliga och inrikes frågor För att därigenom kunna skynda på införandet av den fria rörligheten for personer.

Vid Europeiskarådets möte år 1989 i Madrid godkändesdet s.k. Palmadokumentet vilket innehöll nio slags åtgärder som ansågs nödvändiga för att målet om fri rörlighet för personer skulle kunna uppnås.Några av åtgärderna var sådana att de innefattades i gemenskapenskompetens medan flera andra kunde vidtas endast genom mellanstatligt samarbete.Dokumentets nio punkter var:

åtgärder vid EG:s yttre gränser, åtgärder vid EG:s inre gränser och inom EG-territoriet, åtgärder mot droghandel, åtgärder mot terrorism, viseringspolitik, åtgärdervid beviljande av asyl, -

civil- och kriminalrättsligt samarbete, åtgärder beträffande varor som medförs av resande. -

I stället för gränskontroller

Att avskaffa hindren for personers fria rörlighet innebär alltså att de inre gränskontrollema avskaffas, vilket i sin tur aktualiserar behovet av samarbete de områden som räknades upp i Palmadokumentet. Resultatet av samarbetet dessaområden skall kompensera bortfallet av inre gränskontroller. Utgångspunkt för arbetetmed dessa s. kompensatoriskaåtgärder är att ett avskaffande av EU:s inre gränser inte skall föra med sig negativaeffekter såsom ökad terrorism, illegal invandring, narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet. Exempel kompensatoriska åtgärder är att gemensamt stärka de yttre gränskontrollema och att samarbeta om invandringsfrågor och i frågor om brottsbekämpning.

Att genomföra den fria rörligheten for personer kräver alltså en gemensam politik på vissa centrala områden. Redan innan Maastrichtfördraget trädde i kraft, och innan Sverige blev medlem i EU, hade en rad gemensamma instrument arbetats fram, inga dessa gemensamt föreslagna åtgärder har ännu trätt i kraft. men av

En s.k. konvention, ett internationellt avtal, mellan EU-länderna om att använda principen första asylland Dublinkonventionen undertecknades av de om dåvarande tolv medlemsstaterna men har ännu inte ratifrcerats av samtliga. En konvention kontroll den gemensamma yttre gränsen har länge varit under om av diskussion,liksom konvention om ett europeiskt informationssystem, EIS. Detta en arbete har fortsatt och pågår alltjämt, nu inom ramen for den tredje pelaren.

I tredje pelaren har dock på senare tid arbetet slutförts vad gäller tre viktiga konventioner, nämligen en konvention om polissamarbete Europol, en konvention om tullsamarbete, en konvention om skydd av EU:s finansiella intressen. -

Dessa konventioner har undertecknades av samtliga medlemsstater i juni 1995 men beräknaskunna träda i kraft först om något år.

några länder gick före Schengensamarbetet -

Vad gäller avskaffandet inre gränskontroller inom EU bör också det så kallade av Schengensamarbetet nämnas. Detta grundar sig på en överenskommelsefrån år 1985mellan vissa EU:s medlemsstater om att gradvis avskaffa kontrollerna vid av de gränserna. 1 Schengensamarbetet, som i praktiken började först gemensamma den 1 april 1995, deltar fullt ut för närvarande endast Frankrike, Tyskland Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Spanienoch Portugal.

Schengensamarbetetkan sägas vara ett försök att genomföra den fria rörligheten för personer de deltagande länderna emellan genom att helt avskaffa de inre gränserna, och de avtal som styr samarbetetinnehåller bestämmelser som i stor utsträckning har varit vägledande vid utformningen av samarbeteti den tredje pelaren.

FÖRDRAGETS BESTÄMMELSER

Om hur samarbetet i tredje pelaren går till

-

Artikel 7a inre marknadens tidtabell -

Enligt artikel 7a i fördraget skulle de inre gränskontrollema för varor, personer, tjänster och kapital ha avvecklats senast den 31 december1992. Som framgått har detta mål alltså inte fullt ut uppnåtts när det gäller kontrollen av personer.

Frågan avvecklingen av de inre personkontrollemahar varit en stötesten i EUom arbetet. Det råder oenighet mellan medlemsländerna om bl.a. hur artikel 7a ska tolkas: vilka möjligheter har ett medlemsland att genomföra personkontroller vid de inre EU-gränsema

Kommissionen, Europaparlamentet och majoriteten av medlemsländerna anser att ett medlemslandinte får företa kontroll av personer, oavsett medborgarskap, vid inre gräns när den inre marknaden har trätt i kraft fullt ut. I första hand en Storbritannien, men ocksåandra,hävdar däremot att någon form av gränskontroll av medborgare från länder utanför EU skall få förekomma.

Så länge denna oenighetråder upprätthålls vissa personkontroller vid de inre EUgränsema. Det är oklart om och när de helt kommer att avvecklas. inom Schengensamarbetet har emellertid som redan sagts dessa kontroller avskaftats.

Artiklarna K-K.9 unionens tredje pelare -

Ett av de mål som i inledningen av Maastrichtfördraget ställs upp för unionen är att utveckla ett nära samarbetei rättsliga och inrikes frågor artikel B. Innebörden av detta mål preciserasavdelning VI, artiklarna K-K.9.

Dessa artiklar är dock inte så detaljerade att de närmare definierar samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Vad som anges är i stället nio områden som medlemsstaterna skall betrakta som frågor av gemensamt intresse artikel K.l. Dessa områden är:

asylpolitiken, personers överskridande av yttre gränser, invandringspolitiken, kampen mot narkotikamissbruk, kampen mot bedrägerieri internationell skala, civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete, tullsarnarbete, polissamarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

l samarbetet skall Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheternaoch grundläggandefriheternabeaktasliksom Genevekonventionenom flyktingars rättsliga ställning artikel K.2.

Medlemsstaternaskall informera och samrådamed varandra inom ministerrådet i syfte att samordnasitt handlande områdena för tredje pelaren artikel K.3. Ministerrådet har tre möjligheter att agera. Det kan

a anta gemensamma ståndpunkter. b besluta om gemensamma åtgärdereller c utarbeta internationella avtal konventioner som medlemsstaterna sedanskall - anta.

Det rör sig här alltså inte om direktiv. förordningar eller andra regler av den typ som ministerrådet beslutar om i första pelaren.

I frågor som faller under de sex första områdenai uppräkningen i artikel K.l får både kommissionen och. de enskilda medlemsstaterna ta initiativ till aktion i ministerrådet. På områdena 7-9, däremot, är det bara medlemsländerna som får lägga fram förslag.

I huvudsak mellanstatligt samarbete

Kommissionen har alltså genom Maastrichtfördraget getts initiativrätt på de flesta områden inom samarbeteti rättsliga och inrikes frågor. Visserligen inte ensamrätt, som inom törsta pelaren, men tidigare var dessafrågor angelägenheteruteslutande for de enskilda länderna. Kommissionen har också rätt att delta fullt ut i det löpande arbetet på samtliga tredjepelarområdenartikel K.4.2.

Vidare finns det möjlighet att ge domstolen vissa uppgifter enligt konventioner som upprättasinom tredje pelaren artikel K.3, och Europaparlamentethar rätt att bli informerat och i viss utsträckning konsulterat artikel K.6. - - Ändå är samarbeteti rättsliga och inrikes frågor i stort sett rent mellanstatlig av karaktär, första i hand därför att i praktiken alla viktiga beslut skall vara enhälliga artikel K.4.3. Oftast skall också de nationella parlamentengodkännabesluten.

Särskild kommitté samordnar

Samarbeteti tredje pelarenhindrar inte att vissa medlemsstater två eller flera, om de så önskar, upprättar ett fastaresamarbeteendastmellan sig. Förutsättningen är dock att ett sådantsamarbeteinte strider mot samarbeteti tredje pelaren artikel K.7. Det är denna bestämmelse som rättsligt sett möjliggör det tidigare närrmda Schengensamarbetet.i vilket inte alla utan endastvissa medlemsstaterdeltar.

För samordningen av arbetet i tredje pelaren svarar den s.k. K.4-kommittén, som består av högre tjänstemän från medlemsländerna.Den är uppkallad efter den

artikel i fördraget, enligt vilken den har upprättats. Under denna kommitté finns tre styrgrupper och ett tjugotal arbetsgrupper. K 4-kommittén rapporterar till ministerrådet direkt eller via Coreper kommittén för medlemsländemasständiga representanter i EU.

Slutligen kan nämnasatt det finns en fördragsmässig möjlighet att brygga över områden till första pelaren for att genomföra vissa av målen inom tredje pelaren. Enligt artikel K.9 kan ministerrådetbesluta att EU:s vanliga beslutsprocedurervia artikel 1000 ska användas inom områdena under punkt 1-6 i uppräkningen i artikel K.l. För att fatta ett sådantbeslut krävs enhällighet.

POLITISK VILJA AVGÖRANDE

Om hur samarbetet har fungerat

-

Kort erfarenhet

Bestämmelsernai Maastrichtfördraget om samarbeteti rättsliga och inrikes frågor tredje pelaren innebär som sagt att det har skapats en gemensam rättslig och administrativ ram för ett samarbetsområde som tidigare i princip var helt oreglerat. Med andra ord ansåg man att ett mer strukturerat samarbete än tidigare var nödvändigt for att unionens mål om fri rörlighet för personer skulle kunna förverkligas.

Bestämmelsernahar inte varit i kraft i mer än knappt två år. Därför är det ännu är for tidigt att svara bestämtpå frågan om samarbetethar fungerat. Erfarenheten visar också att det på de områden det här är fråga om ofta är svårt och tidskrävande att nå resultat, eftersom politisk vilja är helt avgörande.

Men en hel del har ändå åstadkommits, t.ex. undertecknandeti juni i år av de tre nämndakonventionema. Att mycket annat ocksåhar gjorts framgår av de rapporter om arbetet i den tredje pelaren som rådet och kommissionen har avgett inför regeringskonferensen.

Samtidigt står det dock klart redan nu att samarbetet inte har fungerat helt tillfredsställande. Vad som här brukar påtalas är framför allt att effektiviten i arbetet är låg men också att det finns andra brister, t.ex. beträffande den demokratiska och rättsliga kontrollen. Frågan man då till en början kan ställa sig är om dessa problem beror på att regelsystemet är ofullständigt eller på att de regler och möjligheter som finns inte utnyttjas.

Bristande effektivitet

Varför har samarbetet i tredje pelaren hittills inte varit tillfredsställande från eftektivitetssynpunkt I de diskussioner som förekommer brukar följande faktorer anges:

att besluten kräver enhällighet, att det saknastydliga mål för arbetet, att kommissionens roll är för begränsad, att beslutsprocessen för krånglig, är att beslutsformernasrättsliga status är oklar, att vissa ñnansieringsfrågor är oklara. -

Det viktigaste skälet till att effektiviteten är låg är nog att det krävs enhällighet för beslut. Det gör i praktiken beslutsfattandetinom tredje pelaren helt beroende av

den politiska viljan hos de enskilda medlemsstaterna.Det är med andra0rd helt enkelt svårt att komma överens på de politiskt känsliga områden dlet här är fråga om. Den situationen kommer dessutom att förvånas ytterligare eller en utvdgning av EU, särskilt om man också beaktar de grundläggande skillnader som då kommer att finnas i de olika medlemmarnas rättssystem.

För att införa en ordning där beslut fattas på annat sätt än genom enhällighet krävs antingen att särskilda bestämmelser om det skrivs in i avdelning VI i Maastrichtfordraget, eller att Samarbetsområdenflyttas över från tredje till första pelaren. Det senare kan man i sin tur göra på två sätt: antingen ändrar man i fördraget, eller beslutar ministerrådet om en överbryggning med stöd av artikel K.9 se ovan. För båda dessa alternativ krävs godkännande av samtliga medlemsländer.

Vida ramar

Maastrichtfördraget saknar tydliga mål för samarbet i tredje pelaren. Vad som är det allmänt hållna målet att åstadkomma fri rörlighet för personer. Frågan anges om vad som närmare bestämt skall uppnås, på vilket sätt och med vilken typ av beslut lämnas däremot obesvarad.

Inte heller innehåller fördraget några tidsramar för arbetet. Många anser att detta innebär att det saknas egentlig fárdriktning, och att arbetet i för hög grad blir en vilka prioriteringar EU:s olika ordförandeländer gör. Det finns alltså beroendeav inga långsiktiga arbetsprogram eller fastlagda tidtabeller för arbetet något som fallet med de åtgärer syftade till att upprätta den inre var gemensamma som mamaden, och som allmänt anses ha varit fördelaktiga.

Begränsad roll för kommissionen

Många vidare att den omständigheten att kommissionens roll är för anser begränsad i tredje pelaren påverkar effektiviteten negativt. Maastrichtfördraget innebär visserligen, formell bekräftelsepå att kommissionen ska som nämnts, en delta i samarbetet i rättsliga och inrikes frågor och har också betydligt förstärkt institutionens ställning: rätt att fullt ut delta i arbetet samtliga områdenartikel K.4.2 och initiativrätt på de flesta inte på alla artikel K.3.2. Men jämfört - men med den betydande roll kommissionen har inom den första pelarcn Lex. enligt artikel 155 får dess befogenheter inom den tredje pelaren ändå anses som nog relativt begränsade.

Det finns de att ökad effektivitet skulle kunna uppnås om som menar en också på de områden där j dag bara kommissionen gavs initiativrätt medlemsländerna får lägga fram förslag straffrättsligt samarbete, tull- och polis- samarbete.l ett avseende ligger det nog en del i det antagandet: som diet nu är kan inte kommissionens viktiga roll som medlare mellan medlemsstaternautnyttjas fullt ut på dessa områden.

Det kan noteras att kommissionen de områden där den i dag har förslagsrätt hittills har utnyttjat denna rätt ganska återhållsamt. Det beror nog främst på att områdena är politiskt känsliga och att kommissioneninte vill riskera redan från att början komma i direkt motsatsställningtill en eller flera medlemsstater.

Ett annat sätt att stärka kommissionens roll framförts är att i första som - som pelaren ge den uppgiften att övervaka att de överenskommelser träffas inom - som ramen för tredje pelaren följs. En sådan kompetens för kommissionen motsvarande den enligt artikel 155 skulle kunna bidra till en ökad effektivitet och till att de olika medlemsländerna genomför konventioner och andra överenskommelserpå ett likformigt sätt. Det skulle också fördelar vad gäller ge konventioner där EG-domstolen fungerar som tvistlösare jfr artiklarna 169 och 170.

Svårt nå fram till beslut

Ytterligare ett skäl till att samarbeteti tredje pelaren fungerar mindre väl anses vara att beslutsprocessen för är krånglig. Vad som allmänt avses är att för många nivåer är inblandade. I processen deltar nämligen på fem olika nivåer: organ ministerrådet, Coreper, K.4-kommittén, styrgruppema och arbetsgruppema. Mötestätheten för dessa organ är inte samordnad, något också bidrar till som att onödigtvis förlänga processen.

De förslag som framförts om att minska antalet nivåer handlar i första hand om att utmönstra antingen K.4-kommittén eller styrgruppema systemet. I det ur förstnämnda fallet krävs ändringar i fördraget, medanrollema för styrgrupper och arbetsgrupperkan ändras genom ett vanligt beslut av ministerrådet.

Hur bindande är besluten

Som nämnts tidigare kan beslut inom för tredje pelarenfattashuvudsakligen ramen på tre sätt: gemensamma ståndpunkter, åtgärder och konventioner. gemensamma Emellertid är det oklart i vilken utsträckning de tvâ förstnämnda instrumenten gemensamma ståndpunkter och gemensamma åtgärder är politisk ocheller rättsligt bindande.

Denna oklarhet har bidragit dels till att samarbetetpå vissa områden har försenats, dels till att andra klart oförbindande beslutsfonner har använts, i första hand - resolutioner och rekommendationer,vilka definitionsmässigt är mindre effektiva.

Oklart var pengarna tas

En annan omständighet, slutligen, som anses påverka effektiviteten i negativ riktning är att det råder oklarhet om hur vissa åtgärder inom tredje pelaren skall finansieras. Enligt fördraget artikel K.8 kan rådet välja mellan att låta finansieringen ske antingen av medlemsstaternaeller gemenskapen sådan av som via dess budget. I praktiken har denna valfrihet i flera fall kommit att leda till

långdragna diskussioner om vilken metod som skall väljas, eftersomdet fördraget i inte ges någon vägledning om när den ena eller den andra metoden skall väljas. Detta har lett till att rådet hittills inte har fattat beslut om gemenskapsñnansiering i något enda fall och att de medel som avsatts i gemskapens budget alltjämt är outnyttjade.

Många av de nackdelar som nu har nämnts skulle kunna åtgärdas om Samarbetsområden fördes över från tredje till första pelaren. Att enligt artikel K.9 eller genom en fordragsändring Föra över ett eller flera områden från tredje till - första pelaren innebär inte bara att beslutsmekanismema i den pelaren blir tillämpliga på området i fråga t.ex. artikel 100a utan att hela gemenskaps- - systemet inom första pelaren tas över, inklusive vad som föreskrivs om uppgifter för domstolen, kommissionen och de övriga institutionerna.

Möjligheten att med stöd av artikel K.9 föra över områdentill första pelaren har hittills inte utnyttjats ett kommissionsinitiativ i den riktningen, som gällde överforande av vissa asylfrågor, avvisades av rådet i december1993 och det kan noteras att inte bara medlemsstaterna utan också kommissionen har intagit en allmänt avvaktandehållning i denna fråga.

Mot den bakgrunden förefaller det inte heller sannolikt att någon överföring av områden till första pelaren skulle kunna åstadkommas genom överenskommelse om fördragsändringari samband med regeringskonferensen 1996.

OKLAR GRÄNS MELLAN PELARE

Om svårigheten att välja juridisk grund

-

Budgetñnansiering och domstolsroll

En fråga som har ställts är om gránsdragningen mellanförsta och andra pelaren är så oklar att arbetet försvåras. En faktor som på det sättet är ägnad att göra åtskillnaden mellan de båda pelarna mindre klar har redan berörts, nämligen att finansieringen i tredje pelaren kan ske via gemenskapensbudget. Detta innebär nämligen att institutionerna i budgetprocessenblir inblandadepå samma sätt som i forsta pelaren.

En annan faktor som gör skillnaden mellan pelama mindre påtaglig är möjligheten att inom ramen för konventioner ge domstolen uppgifter i tredje pelaren som motsvarar dem som den har i forsta pelaren.

Visum: pelare ett eller tre

Mest oklarhet skapar nog ändå det förhållandet att vissa frågor rent faktiskt behandlasi bäggeeller t.o.m. i alla tre pelama. Sålundagäller att vissa frågor om visumpolitiken skall behandlasi första pelaren artikel l0Oc och andra i tredje pelaren artikel K.l.

Över huvud taget kan det sägas råda en viss oklarhet när det gäller i vilken pelare frågor som rör medborgarei länderutanför EU skall behandlas.Kommissionen har nyligen lagt ett förslag på detta omrâdeoch därvid åberopatartikel 100, d.v.s. en bestämmelsei första pelaren. Denna rättsliga grund har ifrågasattasfrån andrahåll, där man menar att det i stället är artiklel K.l i tredje pelaren som bör åberopas.

Narkotika: alla pelare inblandade

När det gäller narkotikafrâgor är samtliga pelare inblandade, men särskilt den första hälsoskyddsaspekten och den tredje kampen mot narkotikabrott. Pâ samma sätt förhåller det sig med terrorism. Fågor om tullsamarbete är traditionellt en betydelsefull fråga för första pelaren tullunionen, men viktiga aspekter på detta samarbetebehandlasockså inom ramen för tredje pelaren.

Val av pelare kan kritiseras av domstolen

Vidare finns det de som hävdar att beslut av ministerrådet området för tredje pelaren skulle kunna angripas av domstolen den grunden att beslutet rätteligen borde ha fattats inom ramen för den första pelarenförutsatt, förstås, att ett sådant ärendedras infor domstolen. Det är osäkert om domstolen är beredd att ge sig in på detta känsliga område, men man kan inte bortse från det faktum att det är

domstolens uppgift att tolka och upprätthålla gemenskapens rättsliga system.

Domstolen kan naturligtvis i stället välja att lägga avgörande vikt artikel L i Maastrichtfördraget, som säger att den inte har någrasådanauppgifter inom tredje pelaren. Dock: man kan i vart fall konstatera att det förhållandet att rent mellanstatliga samarbetsformer har valts för tredje pelaren inte inskränker domstolens ensamrätt att avgöra vad som faller och inte faller inom för ramen EU:s arbete första i pelaren.

Artiklar om kompetensutvidgning

Slutligen skall här anmärkas att artiklarna 100, l00a och 235, som medger ett visst spelrum när det gäller att utvidga EU:s kompetens inom första pelaren, inte har påverkats genom fördragets indelning i tre pelare. Inte heller kan det uteslutas att en åtgärd som har beslutats i tredje pelaren visar sig vara oförenlig med den ensamrätt att fatta beslut som EU egentligen EG, eñersom det gäller första pelaren i vissa fall har när det gäller relationer till länder utanför unionen.

ATT LÖSA TVISTER

Om domstolens roll -

Om parlamentets roll

-

Om bristande öppenhet

-

Möjlighet tolka konventioner

När det gäller institutionernas roll har kommissionen redan berörts, liksom i viss mån också domstolen. Den senare institutionen ska dock behandlas ytterligare något här: det handlar om domstolensroll som rättsligt kontrollorgan. Därefter ska också något sägasom Europarlamentet.

Domstolen har som sagt i princip ingen kompetenspå området for tredje pelaren. Det undantag som finns gäller möjligheten att i konventioner ge domstolen rätt att a tolka konventionerna och b avgöra alla tvister om deras tillämpning artikel K.3.2c. Att tolka konventionsbestämmelsema innebär att EG-domstolen på begäran av nationella domstolar lämnar s.k. förhandsbesked, d.v.s. bindande besked om hur bestämmelserna ska tolkas. Att avgöra tvister om hur konventionerna ska tillämpas innebär att domstolen är tvistlásningsorgan när medlemsländer är oeniga om hur konventionernaska tolkas och tillämpas.

Domstolskontroll inte självklar

Utan tvekan innebär möjligheten för domstolen att tolka konventioner att den kan fylla viktiga funktioner ocksåpå tredjepelaromrâdet.l avgöranden om tolkning och tillämpning skulle den såledeskunna upprätthålla allmänna rättsliga principer och respektenför mänskliga rättigheter, samma sätt som den genom åren har gjort i sin verksamhetunder första pelaren.

l vilken grad bör då denna möjlighet till domstolskontroll användas Bör den alls användas Olika hänsyn gör sig här gällande. Klart är att en sådan kontroll kan vara fördelaktig for att skydda vitala rättssäkerhctsintressen, bådeför stater och för enskilda. Vissa menar emellertid att bedömningenrimligen måste göras från fall till fall. l vissa konventioner kan eller bör beroende på innehållet avstå man - från domstolskontroll, i andra inte. Det kan också vara så att domstolen i vissa konventioner bör få till uppgift att slita tvister men däremot inte ges rätt att ge förhandsbesked om tolkningen.

l de fall domstolen inte ges rätt att lösa tvister görs detta i stället i ministerrådet. Om man löser tvister bara i ministerrådet finns risken att en tvistefråga förblir olöst därför att enighet inte kan uppnås.Redan blotta vetskapen om att det finns ett formaliserat tvistlösningsförfarande med domstolen som sista instans borde - utgöra en sporre för de tvistande parterna att egen hand komma överens i

ministerrådet. Detta talar för att en tvistlösningsmekanism införs i tredje pelarens konventioner.

I och för sig kan man tänka sig att den slutliga tvistlösningen i en sådanmekanism äger rum exempelvis genom ett skiljeförfarande i traditionell folkrättslig mening. Men det framstår som mera naturligt att i så fall anförtro EG-domstolen dessa uppgifter. Den finns redan, och den har sedan länge hand om all tvistlösning under första pelaren.

Hittills har olika lösningar valts

I de konventioner som hittills har ingåtts inom ramen för tredje pelaren har olika lösningar valts. I Europolkonventionen ankommer det på de tvistande parterna att välja tvistlösningsorgan, medan tvister enligt Iullsamarbetskonventioncrzoch bedrägerikonventionen skall lösas av EG-domstolen.

Beträffande Europolkonventionen skall tilläggas att samtliga medlemsstater utom Storbritannien har uttalat att de tänker föra eventuellt uppkomna tvister till EGdomstolen.

Proceduren med förhandsbesked diskuteras

Bör då domstolen ges rätt att avge förhandsbeskedinom ramen för konventionerna i tredje pelaren Å ena sidan har domstolen inte i någon av de tre konventioner inom tredje pelaren hittills undertecknats fått denna rätt. Å andra sidan kan som konstateras att domstolen har denna rätt enligt några redan befintliga konventioner på det rättsliga området Bryssel- respektive Romkonventionen, och att alla är överens om att så skall vara fallet också i den konvention om konkurser som är väg att undertecknas inom kon.

Också här är det uppenbarligenså att olika bedömningar görs beroendepå vilken konvention det är fråga Någon säker slutsats kan inte dras av hittillsvarande om. erfarenheter, omständighet som kan ha betydelse är om en konvention men en vänder sig till avtalspartemad.v.s. medlemsstaterna eller till nationella domstolar och myndigheter. l det senare fallet torde förhandsbeskedkunna ha mera fog för sig än i det första. På samma sätt kan det förhålla sig om en konvention innehåller bestämmelsersom kan påverka enskildas rättsliga situation.

Parlamentets roll

Det diskuterasockså vilken roll Europaparlamentet ska ha i tredje pelaren. Enligt Maastrichtfördraget har det, som nämnts, rätt att information om arbetet och i viss mån bli rådfrågat. En gång om året skall parlamentet dessutom hålla en debatt vilka framsteg som gjorts inom samarbeteti rättsliga och inrikes frågor. om

Det kan sägas att ett ökat inflytande för parlamentet säkert inte skulle öka effektiviteten i arbetet. Men det utesluter inte att parlamentets roll av andra skäl

bör förstärkas, t.ex. for att öka öppenheten arbetet. i Att åstadkommadetta genom ändringar i fördraget som allmänt ökar parlamentetsinflytande förefaller emellertid för närvarande uteslutet pga. medlemsstaternasmotstånd.

En annan möjlighet att utan fördragsändringar öka inflytande för parlamentet - är att i ett avtal mellan institutionerna komma överens om det. Ett sådant förslag från parlamentetavvisadesdock förra året av ministerrådet, som för övrigt inte ens var berett att förhandla om saken.

Befogad kritik mot bristande insyn

Frågan om möjligheterna till demokratisk insyn och rättslig kontroll i tredje pelarenhar i Förstahandanknytning till de bådainstitutioner som behandlats ovan, Europaparlamentetoch domstolen. Ska en större insyn komma till stånd är det emellertid frågan om inte en allmänt ökad öppenheti unionsarbetet är nödvändig.

Det har riktats mycket kritik mot bristandeinsyn och öppenhet just arbetet inom i tredje pelaren. Kritiken får anses ha fog för sig. Utan tvekan skulle ett ökat inflytande för institutionerna väsentligt kunna förbättra situationen: det skulle då bli krav på publicering, parlamentsinsynoch domstolskontroll.

Man kan dock uppnå sådana förbättringar också andra sätt. En väg som för övrigt ligger i linje med den uppfattning Sverige har drivit ända från det att förhandlingarna om EU-medlemskap inleddes är att verka för en allmänt ökad öppenhet i EU-arbetet. Detta kan ske genom att bestämmelser om offentlighet och sekretess införs i fördraget, t.ex. i ett särskilt kapitel som i princip skulle gälla på alla områden och för alla institutioner.

Artikel Unionen skall ha som mål att främja väl avvägdaoch varaktiga ekonomiskaoch socialaframsteg, särskilt genom att skapa ett område utan inre gränser, genom att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och genom att upprätta en ekonomisk och monetär union som påsikt skall omfatta en gemensam valuta i överensstämmelse med bestämmelserna i detta fördrag, hävda sin identiteti internationella sammanhang,särskilt genom att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, som på sikt skall omfatta utformningen av en gemensam försvarspolitik som med tiden skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, medlemsstaternas medborgares rättigheter och stärka skyddet av intressen genom att införa ett unionsmcdborgarskap, utveckla ett nära samarbetei rättsliga och inrikes frågor, fullt ut upprätthålla gemenskapensregelverkoch bygga ut det samt att därvid, enligt förfarandet i artikel N överväga i vilken utsträckning den politik och de samarbetsformer som införs genom detta fördrag kan behöva reviderasför att säkerställa effektiviteten i gemenskapensmekanismer och institutioner. Unionens mål skall uppnås i enlighet med bestämmelserna detta i fördrag och överensstämmelsemed de villkor och den tidsplan i som fastställs i fördraget samt med beaktande av subsidiaritetsprincipen, såsom denna definieras i artikel 3b i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

AVDELNING VI

Bestämmelser om samarbete i

rättsliga och inrikes frågor

Artikel K Samarbetet rättsliga och i inrikes frågor skall regleras följande av bestämmelser.

Artikel K 1 För att förverkliga unionensmål, särskilt den fria rörligheten för personer, och utan att detta påverkar Europeiska gemenskapensbefogenheter skall medlemsstaternabetrakta följande områden som frågor av gemensamt intresse: Asylpolitiken. Reglerna för personers överskridande av medlemsstaternas yttre gränser och för kontrollförfaranden i samband med detta. lnvandringspolitiken och politiken mot medborgare tredje land i när det gäller a villkoren för inresa till och rörlighet inom medlemsstaternas territorium för medborgare i tredje land, b villkoren för bosättning inom medlemsstaternas territorium för medborgare tredje land, i inklusive villkoren för familjers återförening och tillträdet till arbetsmarknaden, c kampen mot olaglig invandring, bosättning och arbete inom medlemsstaternasterritorium när det gäller medborgare i tredje land. Kampen mot narkotikamissbruk, i den mån detta område inte omfattas av 7-9. Kampen mot bedrägerier i internationell skala, i den mån detta område inte omfattas av 7-9. Civilrättsligt samarbete. Straffrättsligt samarbete. Tullsamarbete. 9. Polissamarbete inklusive, om så behövs,visst tullsamarbete för - att hindra och bekämpa terrorism, olaglig narkotikahandel och andra former internationell brottslighet, i samband med organisagrova av tion av ett unionstäckande system för informationsutbyte inom en europeisk polisbyrå Europol.

Artikel K 2 De frågor som avses i artikel K 1 skall behandlasmedbeaktande av Europarådets konvention av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och konventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning samt med beaktande av det skydd som medlemsstaterna ger personer som förföljs av politiska skäl. 2. Denna avdelning skall inte påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten.

Artikel K 3 På de områden som avses i artikel K 1 skall medlemsstaterna informera och samråda medvarandra inom rådet i syfte att samordna sitt handlande. För detta ändamål skall de upprätta ett samarbetemellan de behöriga avdelningarna i sina förvaltningar. 2. Rådet får initiativ en medlemsstateller kommissionen när det gäller de - av områden som avses i artikel K 1.1-6, initiativ av en medlemsstat när det gäller de områden som avses i artikel K 1.7-9 a anta gemensamma ståndpunkter och i lämplig form och ordning främja allt samarbete som tjänar unionens mål, b besluta om gemensamma åtgärder i den mån unionens mål på grund av den planeradeåtgärdens omfattning eller verkningar bättkan förverkligas genom ett gemensamt handlande än genom att re medlemsstaterna handlar var för sig; rådet kan besluta att föreskrifter om genomförandet av en gemensam åtgärd skall antas med kvalificerad majoritet, c utan att det påverkar tillämpningen av artikel 220 i Fördraget om utarbeta konventioner upprättandet av Europeiska gemenskapen, som rådet skall rekommendera medlemsstaterna att anta i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Om inte i sådana konventioner, skall åtgärder för att annat anges genomföra dem beslutas inom rådet med majoritet av två tredjedelar en av de höga fördragsslutande parterna. I sådanakonventioner kan föreskrivas att domstolen enligt närmare regler i konventionema skall vara behörig att tolka konventionsbeståmmelsemaoch avgöra alla tvister om deras tillämpning.

Artikel K 4 En samordningslzommitté består högre tjänstemän skall som av upprättas. Utöver sin samordningsfunktion skall kommittén ha till uppgift att - avge yttranden till rådet, antingen på rådets begäran eller på eget initiativ, - utan att det påverkar tillämpningen av artikel 151 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,bidra till att förbereda rådets överläggningar inom de områden i artikel K 1 och somavses -i enlighet med de villkor i artikel 100d Fördraget i som anges om upprättandet av Europeiskagemenskapen inom de områden - som avses i artikel 100c i nämnda fördrag.

2. Kommissionen skall fullt ut delta i arbetet inom de områden som avses i denna avdelning. 3. Rådet skall beslutaenhälligt, utom i procedurfrågor och de fall i där andra omröstningsregler uttryckligen i artikel K anges Når rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall rösterna i rådet vägas enligt artikel 148.2 i Fördraget upprättandet om av Europeiska gemenskapen;för ett beslut krävs det minst 62 röster från minst tio medlemmar

1 Artikel sådandenändrats genom artikel 15AF.

Artikel K 5 Medlemsstaternaskall inom internationella organisationer och på internationella konferenserföreträda de gemensamma ståndpunkter som har antagits enligt bestämmelserna i denna avdelning.

ArtikelK6 Presidietoch kommissionenskall regelbundetunderrätta Europaparlamentet om överläggningar de områden som omfattas av denna avdelning. Presidietskall höra Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna när det gäller verksamheten inom de områden som avses i denna avdelningoch se till att vederbörlig hänsyn tas till Europaparlamentets synpunkter. Europaparlamentet får ställa frågor eller lämna rekommendationer till rådet. En gång om året skall Europaparlamentethålla en debatt om de framsteg som har gjorts för att genomföra åtgärderna inom de områden som avses i denna avdelning.

Artikel K 7 Bestämmelserna denna avdelning i skall inte hindra att ett nämnare samarbete upprättas eller utvecklasmellan två eller flera medlemsstater, såvida ett sådant samarbete inte strider mot eller stör det samarbete som föreskrivs denna avdelning. i

ArtikeIKS Artiklarna 137, 138, 139-142, 146, 147, 150-153, 157-163 och 217 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapenskall tillämpas bestämmelserna om de områden som anges i denna avdelning. 2. Institutionemas förvaltningsutgifter till följd av bestämmelserna om de områden som anges i denna avdelning skall belasta Europeiska gemenskapernasbudget. Rådet får också antingen enhälligt besluta att driftsutgiftema för att genomföra de nämnda bestämmelserna skall belasta Europeiska gemenskapernas budget; i så fall skall budgetförfarandet enligt Fördraget om upprättandet av Europeiskagemenskapentillämpas, eller bestämma att sådanautgifter skall belastamedlemsstaterna,i före- kommande fall enligt en fördelningsnyckel som senare skall fastställas.

Artikel K 9 På initiativ av kommissionen eller en medlemsstat får rådet enhälligt besluta att tillämpa artikel 100c i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen åtgärder på inom deområden som avses i artikel K 1.1-6 och samtidigt fastställa vilka omröstningsregler som skall gälla. Rådet skall rekommenderamedlemsstaternaatt anta ett sådantbesluti enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.

Artikel 7a

Gemenskapenskall besluta om åtgärder syfte i att gradvis upprätta den inre marknaden under tiden fram till och med den 31 december 1992 i enlighetmed bestämmelserna dennaartikel och artiklarna 7b, i i 7C, 28, 57.2, 59, 70.1, 84, 99, 100a och lO0b och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser detta fördrag. i Den inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs enlig- i het med bestämmelserna detta fördrag. i

Artikel 100

Rådet skall enhälligt på förslag kommissionen och efter att ha hört av Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén utfärda direktiv tillnärmning sådana lagar och andra författningar i om av medlemsstaterna direkt inverkar på den gemensamma marknadens som upprättande eller funktion.

Artikel 100a

Med avvikelse från artikel 100 och om inte annat föreskrivs i detta fördrag skall följandelbestämmelsertillämpas för att nå de mål som i artikel 7a. Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter anges ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder att för tillnärmning sådana bestämmelser lagar i och andra författav ningar i medlemsstatema syftar till att upprätta den inre marksom naden och den att fungera

2. Punkt 1 gäller inte bestämmelser skatter och avgifter, bestämom melser fri rörlighet för eller bestämmelser om anställdas om personer rättigheter och intressen.

3. Kommissionen skall i sina förslag enligt punkt 1 om hälsa, säkerhet miljö- och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå. samt Om medlemsstat efter det att rådet med kvalificerad majoritet har en beslutat harmoniseringsåtgärd det nödvändigt att tillämpa om en anser väsentliga behov enligt nationella bestämmelsersom grundar sig artikel 36 eller miljö- eller arbetsmiljöskydd, skall den ansom avser mäla dessa bestämmelser till kommissionen. Kommissionen skall bekräfta bestämmelserna sedan den konstaterat dessainte utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär att förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna.

U Artikelnsådandenändrats genom artikelG.21MF. 1 Punkt sådanden I ändrats genom artikelG.2.2MF.

Med avvikelse från det förfarande i artiklarna 169 och som anges 170 kan kommissionen eller någon av medlemsstaterna hänskjutaärendet direkt till domstolen, kommissionen eller medlemsstaten anser om medlemsstat missbrukar befogenhetema enligt denna att en annan artikel. De ovannämnda harmoniseringsåtgärderna skall vid behov omfatta skyddsklausul tillåter medlemsstaterna eller flera av de en som att en icke-ekonomiska grunder i artikel 36 vidta provisoriska som anges åtgärder, skall underkastade ett kontrollförfarande från gesom vara menskapens sida.

Artikel 1000 Rådet skall enhälligt på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet fastställa de tredje länder vars medborgare måste ha visum vid passageav medlemsstaternas yttre gränsen 2. I händelse av en sådan nödsituation i ett tredje land som innebär fara för en plötsligltillströmning av medborgare från det landet till gemenskapen,kan rådet dock med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta att införa visumtvång för medborgarnafrån det landet under en tid av högst sex månader. Det visumtvång som införs enligt denna punkt kan förlängas enligt förfarandet punkt i Från och med den 1 januari 1996 skall rådet fatta de beslut som i punkt 1 med kvalificerad majoritet. Före den tidpunkten skall avses rådet med kvalificerad majoritet, förslag av kommissionen och efter ha hört Europaparlamentet, besluta åtgärder som syftar till en att om enhetlig utformning av visumhandlingar. 4. När det gäller de frågor avses i denna artikel skall kommissiosom nen pröva varje begäran från en medlemsstat om att kommissionen skall lägga fram förslag för rådet. Denna artikel skall inte påverka medlemsstaternas ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten. Denna artikel skall tillämpas andra förhållanden, om beslut om detta fattas i enlighet med artikel K 9 i bestämmelserna om samarbete angåenderättsliga och inrikes frågor Fördraget i om Europeiska uniomed förbehåll för de rösträttsregler som fastställs samtidigt. nen, Bestämmelserna gällande konventioner i mellan medlemsstaterna förhållanden omfattas denna artikel skall fortsätta att gälla om som av till dess att derasinnehåll har ersatts med direktiv eller åtgärder enligt denna artikel.

L Artikelninförd genom artikelG23 MF.

Artikel 155 För att säkerställa den gemensamma marknadens funktion och utveckling skall kommissionen övervaka tillämpningen av bestämmelserna detta fördrag och i av bestämmelser som antagits av institutionerna med stöd av fördraget, lämna rekommendationereller yttranden i ämnensom behandlas i detta fördrag, om fördraget uttryckligen anger detta eller kommissionen anser det nödvändigt, ha befogenhet att själv fatta beslut och medverkavid tillkomsten av rådetsoch Europaparlamentetsrättsakter på de villkor som anges i fördraget, utöva de befogenheter rådet kommissionen för - som ger att genomföra de regler som fastställts av rådet.

Artikel 169 Om kommissionen anser att en medlemsstathar underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt detta fördrag, skall kommissionen avge ett motiverat yttrande i ärendetefter att ha givit den berörda staten tillfälle att inkomma med sina synpunkter. Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som angivits av kommissionen, får denna föra ärendetvidare till domstolen.

Artikel 170 En medlemsstat som anser att medlemsstathar underlåtit en annan att uppfylla en skyldighet enligt detta fördrag får anhängiggöraärendetvid domstolen. Innan en medlemsstatväcker talan mot en annan medlemsstat grund av ett påstått åsidosättande av en skyldighet enligt detta fördrag, skall den lägga fram sakenför kommissionen. Kommissionen skall avge ett motiverat yttrande efter det och att var en av de berörda staterna beretts tillfälle att skriftligen och muntligen lägga fram sin egen sak och yttra sig över vad motparten anfört. Om kommissionen inte yttrat sig inom månader efter det tre att sakenlagts fram för den, skall detta inte hindra att ärendet anhängiggörs vid domstolen.

Artikel 235

åtgärd från gemenskapens sida skulle visa sig nödvändig för

pm att

mom en gemensamma marknadens ram förverkliga något av gemen-

skapens mål och om detta fördrag inte innehåller de nödvändiga be-

fogenhetema, skall rådet genom enhälligt beslut på förslag från kom-

och efter ha hört Europaparlamentet vidta de åtgärder

missionen att

som behövs.

Artikel L

upprättandet Europeiska gemenska- Föreskrifterna i Fördraget om av upprättandet Europeiska kol- och stålgcmen- Fördraget om av pen, upprättandet Europeiska atomenergigcskapen och Fördraget om av Europeiska gemenskapernas domstols kompetens och menskapenom kompetens, skall endast tillämpas följande om utövandet av denna bestämmelseri det här föredraget: ändring Fördraget upprättandet av Eua Bestämmelserna om av om gemenskapen i syfte upprätta Europeiska ropeiska ekonomiska att upprättandet Europeiska kol- och gemenskapen, Fördraget om av upprättandet Europeiska stålgemenskapen och Fördraget om av

atomenergigemenskapen.

b Artikel K 3.2 tredje stycket. c c Artiklarna L-S.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Ãlvsäkerhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa. A. 41. Allmänbehörighet för högskolestudier. U. . - Gröndiesel miljö-ochltälsorisker.Fi. 42.Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K. . - Lângtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning. Ju. . - Várdenssväraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju. . SlutbetänkandePrioriteringsutredningen. av S. 45.Grundvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrningochrättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakterarbetslösa. för A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter ochbodelning. Ju. 47.Tvángsmedel enligt 27 och28 kap.RB . Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju. ..Översyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EG-anpassade körkortsregler. K.

Nya konsumentregler. Ju. 49.Prognoser över statens inkomster ochutgifter.Fi. . MervärdesskattNyatidpunkterför - 50.Kunskapslägetkämavfallsomrädet 1995.M.

redovisning ochbetalning.Fi. 51.Elförsörjning i ofred.N.

Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. .Godtrosförvärv stöldgodsJu. av . .Ny Elmarknad Bilagedel. + N. 53.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö.

.Könshandeln S. 54 Fastighetsbildning - engemensam uppgiftför stat . .Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.S. ochkommun.M.

Homosexuell prostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden. A. . .Konsti offentligmiljö. Ku. 56.Förmåner ochsanktioner

En säkraresamhälle, Fö. - utgifterför administration. Fi. . Utan stannar Sverige,Fö. 57.Förslag om eu internationellt tlygsäkerhets- . Staden på vatten utan vatten. Fö. universitetiNorrköpinglinköping.U. . Radioaktiva ämnen slår jordbruki Skåne.Fö. ut 58.Kompetens ochkunskapsutveckling om yrkes- . - .Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. S.

.GasmolnlamslárUppsala.Fö. 5 D.Ohälsoförsäkring ochSamhällsekonomi

Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering . - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament. S.

Underhállsbidrag bidragsförskott, och 60. Kvinnofrid. DelA+B. S. . Del A och Del B. S. .Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C.

27.Regionalframtid bilagor.C + 62 .En renat Skåne. M. . 28.Lagen om vissainternationella sanktioner 63.Oversyn skattereglerna i av för stiftelserochideella

- en översyn. UD. föreningar.Fi.

29.Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringar i trafikpolitiken.K. resurser-

regelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. 65.Näringslivets tvistlösning. Ju.

30.AlkylatochMiljöklassning bensin. av M. 66.Polisens användning övervakningskameror av vid

31. Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. förundersökning. Ju.

32. lT och verksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. 67.Naturgmsskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer. Ju. 68.IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB.

33.Ersättning för ideellskadavid pcrsonskada. Ju. 69. Betaltjänster. Fi.

34.Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35 Avgifter inom handikappomrádet. S. 7l. Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför . 36 Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. antagning till Universitetochhögskolor.U. . - Fi. 72.Svenska insatserför internationell katastrof-och

37 Vártdagligablad stödtill svenskdagspress. Ku. flyktinghjälp.Kartläggning, analys ochförslag. . - 38 Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. . yrkesutbildning. U. 73.Ettaktiebolag för servicetill universitet och

39.Somereflections Swedish on LabourMarket högskolor m.m. U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata. Fi. i Några utländska forskares svensk 75.Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.A. syn l arbetsmarknadspolitik. 76. l A. Arbetetill invandrare. A.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77.Röster om EU:sregeringskonferens hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer och forskare. UD. 78.Den svenskarymdverksamheten. N. 79.Vårdnad,boende och umgänge. JU. 80.EU om regeringskonferensen 1996 institutionernas rapporter synpunkter i övrigamedlemsländer. UD. - 8 Ny rättshjälpslag och andrabestämmelser om . rättsligtbistånd.Ju. 82.Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna. K. 83. EU-kandidater - l2 länder som kanbli EU:s nya medlemmar. UD. 84.Kulturpolitikens inriktning.Ku. 84.Kulturpolitikens inriktning i korthet.Ku. - 85.Tjugoárskulturpolitik1974-1994. Ku. 86.Dokumentation ochsocialtjänstregister. S. 87.Försäkringsrörelse i förändring Fi. Denbrukade mångfalden. Del l+2. Jo. . 89.Svenskar i EU-tjänst.Fi. 90.Kämavfall och Miljö. M. .Ett reformerat straffsystem. Dell-Ill. Ju. 92.EG:sarbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för det svenska regelsystemet. A. 93.Omprövning statligaåtaganden. av Fi. 94.Personalavveckling, utbildningochbeskattning. Fi. 95.Hälsodataregister - Vârdregister. S. 96.Jordens klimatförändras. Enanalys hotbild av ochglobala åtgärdsstrategier. M. 97.Miljöklassning snöskotrar. av M. 1990-talets bostadsmarknad . en förstautvärdering. N. - 99.SMHl:s verksamhetsform K. 100.Hållbarutvecklingilandetstjällomráden. M. .Ett utvidgatEU - möjligheter ochproblem. Sammanfattning av ett seminarium i augusti1995. UD. 102.Medborgarnas EU frihetochsäkerhet - Frågor om unionens tredjepelareinförregeringskonferensen 1996.UD.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. [53]

Svenska insatserför internationell katastrof- och IT-kommissionens arbetsprograrn 1995-96.[68] flyktinghjälp. Kartläggning, analysoch förslag. [72]

Justitiedepartementet Socialdepartementet Pensionsrâttigheter ochbodelning,[8] Vårdenssvåraval. Nyakonsuinentregler. slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av [5] lT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. Förslagtill Könshandeln. [15] nya samverkansformer. [32] Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.[16] Ersättning för ideellskadavidpersonskada. [33] Homosexuell prostitution.[17] Sambandet RedovisningBeskattning. [43] - Underhállsbidrag bidragsförskott, och Aktiebolagets organisation. [44] DelA ochDelB. [26] Tvángsmedel enligt27och28kap.RB Avgifterinomhandikappomrâdet. [35] samt polislagen. [47] Godtrosförvärv stöldgods[52] Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- om av - Näringslivets tvistlösning.[65] rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. [58] Ohälsoförsäkring ochSamhällsekonomi Polisens användning övervakningskameror av vid förundersökning. olikaaspekter modeller.finansiering [66] - Vårdnad.boendeochun1gänge,[79] ochincitament. [59]

Ny rättshjälpslag ochandrabestämmelser Kvinnofrid.DelA+B. [60] om rättsligtbistånd.[81] Dokumentation ochsocialtjänstregister. [86] Ettreformerat straffsystem. HälsodatarcgisterVârdregister. [95] Dell-lll. [91] -

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Lagen om vissainternationella sanktioner Samordnad ochintegrerad tågtrafik - en översyn. [28] Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] Röster om EU:sregcringskonfcrens Ãlvsäkerhet. [40] hearingmedorganisationsföreträdure. debattörer - Framtidsanpassad Gotlandstrafik. [42] och forskare. [77] EG-anpassade körkorrsregler. [48] EU om regeringskonferensen 1996 institutionernas Klimatförändringar i trañkpolitiken. [64] - rapporter synpunkter i övrigamedlemsländer. [80] Allmännakommunikationerför alla [70] - - Finansieringslösningar för Göteborgs- och EU-kandidater12länder som kanbli EU:s - Dennisöverenskommelsema. [82] nya medlemmar. [83] EttutvidgatEU möjligheter ochproblem. SMHl:sverksamhetsform [99] - Sammanfattning av ett seminarium i augusti1995.[101] Finansdepartementet Medborgarnas EU frihetochsäkerhet - Frågor om unionens tredjepelareinförregerings- Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3] -

konferensen 1996.[102] Lángtidsutredningen 1995.[4]

Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Försvarsdepartementet Översyn av skattebrottslagen. [10]

Muskövarvets framtid.[6] MervärdesskattNyatidpunkterför redovisning ochbetalning.[12] Analys Försvarsmaktens av ekonomi.[13] Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. [36] Ettsäkraresamhälle. [19] - Utan Prognoser över statens inkomster och utgifter. [49] stannar Sverige.[20] Staden Förmåner ochsanktioner vattenutanvatten. [21] Radioaktiva slår - utgifterför administration. [56] ämnen ut jordbruki Skåne.[22] Brist elektronikkomponenter. Översyn skattereglerna av för stiftelserochideella [23] Gasmoln lamslårUppsala.[24] föreningar.[63]

Civilt bruk försvarets Naturgrusskatt, m.m. [67] av resurser regelverken, erfarenheter, helikoptrar.[29] Betaltjänster. [69]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Lägenhetsdata. [74] Civildepartementet Försäkringsrörelse i förändring [87] Regionalframtid bilagor, + [27] Svenskar i EU-tjänst.[89] Myndigltetsutövning vid medborgarkontor. [bl] Omprövning statliga av åtaganden. [93] Personalavveckling, utbildning och beskattning. [94] Miljödepartementet

Utbildningsdepartementet Alkylat ochMiljöklassning bensin.[30] av Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Yrkeshögskolan - Kvalificeradeftergymnasial Grundvattenskydd. [45] yrkesutbildning. [38] pákärnavfallsomrádet 1995.[50] Kunskapsläget Allmän behörighet för högskolestudier. [41] Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat Förslag internationellt flygsäkerhets om ett ochkommun.[54] universiteti Norrköping-Linköping. [57] Ettrenat Skåne.[62] Behörighet och Urval. Förslagtill nya reglerför KärnavfallochMiljö. [90] antagning till Universitetochhögskolor. [71] förändras.Enanalys hotbild Jordens klimat av Ettaktiebolag för servicetill universitet och ochglobala átgärdsstrategier. [96] högskolor m.m. [73] Miljöklassning snöskotrar.[97] av Hållbarutvecklingi landets ljällområden. [100] Jordbruksdepartementet Denbrukade mångfalden. Del 1+2. [88]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag Enny möjlighet arbetslösa. för [2] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Somereflections on SwedishLabourMarket Policy.[39] Någrautländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivare styrningochrättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ettsamlat verksamhetsansvar för asylärenden. [55] Svensk flyktingpolitik globaltperspektiv. i [75] Arbetetill invandrare.[76] EGzs arbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för detsvenska regelsystemet. [92]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Várt dagligablad stöd till svensk - dagspress.[37] Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning i konhet. [84] - Tjugoárs kulturpolitik1974--1994. [85]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud. [l] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenska Rymdverksamheten. [78] 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering. [98] -

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX oB-zo 5021, TELEFON 08-690 90 90

ISBN 91-38-20061-9 ISSN 0375-250X