EU:s regeringskonferens - procedurer, aktörer, formalia sammanfattning av ett seminarium i april 1996 : rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU:

s

regeringskonferens

- procedurer, aktörer, formalia

i

Sammanfattning av ett seminarium i april 1996

SME

En rapport från EU 96-k0mmittén

Krim

f

Statens offentliga utredningar

WW 1996:76

w Utrikesdepartementet

EU:s

regeringskonferens

procedurer, aktörer,

-

formalia

Sammanfattning av ett seminarium

i april 1996

Rapport från EU 96-k0mmittén

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Denna skrift, , är kostnadsfri. Den kan även erhållas från EU-upplysningen Sverigesriksdag, 100 12 Stockholm tel: 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärna med uppgifter om källan.

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-3 8-20274-3 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Förord

Enligt Maastrichtfördraget ska EU-länderna under 1996 sammankalla

en konferens med företrädare för medlemsländemas regeringar.

Konferensen, som inleddes den 29 1996, ska undersöka vilka mars bestämmelser i fördraget behöver ändras för att de mål står som som angivna där ska kunna uppfyllas. Den här översynen av fördraget ska

äga rum med sikte på att EU ska utvidgas med ett antal länder vill som

bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska EU 96-kommittén tillsattes regeringen 1995 av för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta göra utredningar om viktigare sakfrågor kan komma att behandlas under som regeringskonferensen, dels stimulera den offentliga debatten kring

konferensens huvudfrågor och företrädare för olika åsikter tillfälle ge att argumentera för sina uppfattningar.

Inom ramen för den senare arbetsuppgiften har kommittén arrangerat seminarier och hearingar samt ut skriftserie med information ger en och bakgrundsanalyser olika frågor inför regeringskonferensen. av Några av skrifterna sammanfattar seminarier och hearingar. Följande

övriga skrifter har getts ut i denna serie:

"EU:s regeringskonferens en lägesrapport" - - "Röster om EU:s regeringskonferens hearing med - organisationsföreträdare, debattörer och forskare" SOU 1995:77

"EU om regeringskonferensen 1996 institutionemas rapporter - och synpunkter i övriga medlemsländer" SOU 1995:80

"EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s medlemmar" - - nya SOU 1995:83

"Ett utvidgat EU möjligheter och problem. Sammanfattning - - av en hearing i augusti 1995" SOU 1995:101

"Medborgarnas EU frihet och säkerhet Frågor unionens - - om tredje pelare inför regeringskonferensen 1996" SOU 1995:102

"Omvärld, säkerhet, försvar. Frågor om EU:s andra pelare inför regeringskonferensen 1996" SOU 1995:111

"Sverige i EU makt öppenhet, kontroll. Sammanfattning ett - -w av seminarium i september 1995" SOU 1995:130

"Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996" SOU 1996:4

"P0litik0mråden under lupp. Frågor om EU:s Första pelare inför regeringskonferensen 1996" SOU 1996:5 "Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996" SOU 1996:24.

Denna rapport är sammanfattning av ett seminarium som EU 96en kommittén arrangerade den 24 april 1996. Texten har sammanställts av kommitténs pressekreterare Anders Bolling.

Stockholm i maj 1996

Berit Löfstedt Ordförande i EU 96-kommittén

Innehåll

Inledning

Fastslagen flexibilitet blir nytt inslag i EU Parlamentet deltar i processen Formellt bara fyra frågor för översyn Okända faktorer kan bli avgörande Särskild organisation for att bereda ståndpunkter Förankring i riksdagen "tjuvstartade" 1995 Vad händer när konferensen är över

Bilaga IGC-organisation Bilaga IGC-förhandlingsorganisation Bilaga 3: Särskilda IGC-arbetsgrupper Bilaga 4: Möten mellan ministrarnas företrädare och möten på ministernivå 22

Inledning

EU 96-kommitténs sista seminarium hade det koncisa temat "Vad händer nu" och ägnades huvudsakligen procedurerna kring och under regeringskonferensen. Det kan kallas ett extraordinarie arrangemang, eftersom seminarieserien ursprungligen tänkt att var avslutas i mars. Det fanns emellertid starka önskemål, både inom kommittén och från andra håll, att på detta sätt på del om ge svar en frågor om hur konferensen går till, vilka aktörer deltar och vad som

som kan väntas hända efter det att den avslutats. Dessa frågor hade

inte helt och hållet retts ut i tidigare delar kommitténs verksamhet. av

Sju medverkande

Seminariet ägde rum i riksdagshuset i Stockholm eftermiddagen den 24 april 1996. De medverkande var förutom talrik och aktiv - en publik Christer Asp, chef för Anita Gradins kansli i EG- kommissionen, Christian Andersson, chef for Europaparlamentets Stockholmskontor, Johan Enegren från Sveriges ständiga representation vid EU, Inger Jägerhorn, EU-korrespondent för Dagens Nyheter, Thomas Belius från UD:s lGC-grupp, Hans Regner, kanslichef i riksdagens EU-nämnd, och Olof Ruin, professor emeritus vid Stockholms universitet.

Fastslagen flexibilitet

blir i EU

nytt inslag

Exakt vad som kommer ut av förhandlingarna under regeringskonferensen kan vi inte veta i dag. Det råder olika uppfattningar om huruvida det blir stora omvälvningar eller bara krusningar på ytan. Den svenska kommissionsledamoten Anita Gradins kanslichef Christer Asp, som inledde seminariet, menade dock att resultatet i en eller annan form kommer att påverka utvecklingen i Europa.

Asp ansåg att två element regeringskonferens det här slaget. styr en av DCL första är kravet fördjupning samarbetet innan utvidgning av en kan komma i fråga. Utvidgningen EU står formellt inte av dagordningen, men den kommer att finnas med i bakgrunden under hela förhandlingsprocessen.

Detta krav fördjupning och konsolidering har funnits före varje tidigare utvidgning. Men enligt Asp tycks behovet större än nu vara någon gång tidigare av att över formerna för samarbetet, "med tanke se på kandidatländernas karaktär".

Lång sta rtsträcka

Det andra elementet är behovet att över Maastrichtfördraget och av se hur det har fungerat. De viktigaste frågorna, menade Asp, är att förbättra de samarbetsinstrument EU har, inte minst på det utrikes- och säkerhetspolitiska området, och att skapa ett "medborgarnas Europa".

Det senare är förklaringen till att förhandlingarna har haft så lång en startsträcka: man har lärt läxan från Maastricht och vill främja öppenheten. Ännu är det bit kvar till svenska offentlighetsregler, en men rörelseriktningen är det hållet, menade Asp, tyckte att som en offentlighetsprincip i EU välgärning vore en och skulle inte minst ta kål en del myter som cirkulerar i Bryssel och Bryssel. om

Externa förhållanden påverkar

Omfattningen på förhandlingarna gör att de kommmer att dra ut tiden. Dessutom påverkar en del externa förhållanden, som inte egentligen hör till dagordningen. Ett första sådant förhållande är den redan nämnda utvidgningen. Ett andra är EMU "det har satsats så mycket politiskt kapital i EMU, att om tidtabellen spricker har vi en fördjupningskris, och röster kan komma att höjas mot en utvidgning". Ett tredje kan exemplifieras med finansieringen av de transeuropeiska nätverken. Det handlar närmare bestämt om en konflikt mellan prioriteringen av olika områden som sysselsättningen, transporter m.m. å ena sidan, och kostnaderna för utvidgningen å den andra.

Ett fjärde externt förhållande är, enligt Asp, hur de stora länderna kommer att uppfatta det sätt vilket regeringskonferensen utvecklas främst Tyskland och Frankrike. Ett femte, slutligen, är medborgarnas reaktion. Resultatet måste bli begripligt, och man måste visa att man gör något konkret arbetslösheten.

Differentiering att vänta

Det kommer att finnas ett inslag i denna regeringskonferens, som särskiljer den från tidigare fördragsöversyner, menade Asp. Tidigare har alla länder måst "sitta med i båten" från början till slut, men denna gång kommer länderna att arbeta för att skapa en fungerande möjlighet För enskilda medlemsländer att mäla sig ur delar av samarbetet en möjlighet till dijferentiering, eller flexibel integration. Christer Asp betonade emellertid att inte ska se lättsinnigt på en sådan man möjlighet: länder som alltid väljer den "långsammaste filen" kommer alltmer att förlora inflytande.

Parlamentet deltar i

processen

Europaparlamentet och kommissionen har i sina rapporter inför regeringskonferensen intagit ganska likartade positioner i många frågor, konstaterade Christian Andersson, chef för Europaparlamentets kontor i Stockholm. Men medan kommissionen är direkt representerat under förhandlingarna, står parlamentet utanför. Fast inte helt: talmannen och ett par ytterligare representanter får fortlöpande rapporter.

Den roll Europaparlamentet har fått under regeringskonferensen är en kompromiss, berättade Andersson. Parlamentets önskan få delta var att i Förhandlingarna observatör, sådan lösning kunde inte som men en medlemsländerna enas om. I stället får talmannen Klaus Hänsch nu och två ledamöter i parlamentets institutionella utskott, Elmar Brok och Elisabeth Guigou vilka också ingick i reflexionsgruppen 1995 föredragningar av chefsförhandlarna minst gång i månaden. en

Talmannen Hänsch hade fram till tidpunkten för seminariet haft ett tillfälle att framföra Europaparlamentets synpunkter till medlemsländernas ministrar. Problemet är, menade Andersson, att ståndpunkterna är politiska kompromisser och måste så eftersom vara, parlamentet rymmer så många olika åsiktsriktningar, och många frågor har aldrig definierats konkret, t.ex. sysselsättningen och öppenheten.

Stor förändring jämfört med Maastricht

Även parlamentet inte får följa förhandlingsarbetet om fullt ut, är det faktum att institutionen detta sätt dragits i processen en stor förändring jämfört med de förhandlingar ledde fram till som Maastrichtfördraget, påpekade Andersson: "Då blev det konfrontation. Europaparlamentet försökte få olika nationella parlament att inte ratificera fördraget om inte parlamentets ståndpunkter tillgodosågs. Så kommer det inte att bli nu."

Den särskilda arbetsgrupp för regeringskonferensens frågor som inrättats i parlamentet samarbetar nära med Brok och Guigou. Upplägget ger förutsättningar för en sakligare debatt och konkretare förslag än inför Maastricht, trodde Andersson.

Formellt bara fyra

frågor

för

översyn

Utgångspunkten för EU:s regeringskonferens 1996 är artikel N i Maastrichtfördraget, som slår fast att varje medlemsland och kommissionen kan lägga fram förslag till ändringar i fördraget. Om de formella förutsättningarna för konferensen talade Johan Enegren från Sveriges EU-representation i Bryssel.

Artikel N säger också att det l996 ska sammankallas en regeringskonferens för att över de delar av Maastrichtfördraget som se kan behöva ändras för att bibehålla effektiviteten i EU:s institutioner

och mekanismer en hänvisning görs till målformuleringarna i

artiklarna A och B.

Går man strikt efter vad Maastrichtfördraget uttryckligen säger ska ses

över, blir det inte mer än fyra frågor: medbeslutandeproceduren som

Europaparlamentet yttersta vetorätt i lagstiftningen, den ger en utrikes och säkerhetspolitiken, en eventuell rangordning gemensamma

mellan EG-rättsakter normhierarki och huruvida räddningstjänst,

energi och turism ska få egna avdelningar i fördraget

Successiv utökning av dagordningen

I dag står det emellertid helt klart att fler spörsmål än dessa kommer att diskuteras. Successivt har EU:s stats- och regeringschefer olika toppmöten mellan 1993 och 1995 fastslagit ett antal ämnen for översyn under regeringskonferensen. l december 1993 bestämde man t.ex. att förberedelse för den kommande utvidgningen, ska se över man, som en antalet ledamöter i kommissionen och röstviktningen i ministerrådet. Detta bekräftades i juni 1994, då man breddade uppdraget till en allmän översyn av EUzs institutioner. Man har också sagt att budgetprocessen behöver revideras.

Dessutom kan, som det alltså står i Maastrichtfördragets artikel N, varje medlemsland ta strängt taget vad som helst i EU-samarbetet upp under regeringskonferensen. Men det finns naturligtvis inte tid att se över alla delar samarbetet. Entusiasmen är inte alltid stor, särskilt av inte från de stora medlemsländerna, över att fler och fler ändringsförslag läggs fram inför konferensen, menade Enegren.

Okända faktorer kan bli

avgörande

Planering brukar störas av verkligheten, och regeringskonferensen blir sannolikt inget undantag. Konferensen skuggas tre av "sidoagend0r", enligt DN:s EU-korrespondent Inger Jägerhorn: en allmän och känd, en delvis dold och en fullständigt okänd.

Den första agendan, eller dagordningen, innehåller utvidgningen inklusive de nödvändiga förändringar av jordbruks- och strukturpolitiken som hör dit, EMU, budgetprocessen, VBU-fördraget

som snart löper ut och andra kända och väl diskuterade inslag i de

närmaste årens politiska verklighet i Europa. "Många dessa kommer av i debatten att överskugga regeringskonferensen, bara ska skapa som verktyg för framtida förändringar", sade Jägerhorn.

Den andra dagordningen är alltså delvis dold och "speciell". Den utgörs i första hand av medlemsländemas olika politiska käpphästar. Länderna kommer att försöka "packa in" sina hjärtefrågor i konferensen ett eller annat sätt, menade Jägerhom. På denna dagordning finns också de folkomröstningar regeringskonferensens om resultat som planeras i några medlemsländer.

Galna ko-sjukan tema i Turin

Den tredje dagordningen, som är dold och helt okänd, ville Jägerhorn illustrera med tre företeelser i den politiska historien: Berlinmurens fall, Mellanösternkrisen och galna ko-sjukan. Det rör sig alltså om externa händelser som i dag är okända, kommer att påverka men som hela integrationsprocessen. Regeringskonferensen har redan fått ett konkret exempel på detta: under själva invigningen konferensen, av toppmötet i Turin, kunde stats- och regeringscheferna inte undvika att en stor del av tiden diskutera frågan om galna ko-sjukan, som just blivit akut.

Inger Jägerhorn trodde att frågorna på dessa tre dagordningar kommer att påverka regeringskonferensen på tre olika sätt: - Den första leder till att konferensen påskyndas. - Den andra kommer att avgränsa konferensen med nödtvång; för att förhindra att kontroversiella och svårlösliga sidofrågor kommer upp.

° De nya problem som uppstår inom ramen for den tredje dagordningen kan, med en positiv tolkning, medlemsländerna att fokusera behovet av effektivare beslut och närmare samarbete.

Särskild

organisation

för

att bereda

ståndpunkter

Utrikesdepartementet samordnar förhandlingsarbetet i Sverige, men det är de olika fackdepartemeneten har som förstahandsansvar för respektive sakområde under regeringskonferensen. Det berättade Thomas Belius från UD:s IGC-grupp IGC, lntergovernmental Conference, är den engelska benämningen på regeringskonferensen.

Regeringskansliet har byggt upp en särskild organisation för att bereda de svenska ståndpunkterna i förhandlingarna. Organisationen syftar till att skapa svenska positioner som är så fasta, att de håller hela pass vägen under regeringskonferensen, förklarade Belius.

Varje berört fackdepartement för de sakfrågor kommer ansvarar som upp under konferensen. En nivå däröver finns särskild en "interdepartemental" samrådsgrupp med deltagare från alla departement. Ovanför denna finns den så kallade EU-beredningen, och överst regeringen. Samordningsansvaret finns hos UD:s handelsavdelning. Se scheman i bilaga 1-3.

"Det gäller att ha en samstämmig förhandlingsorganisation, att veta vad man har sagt", poängterade Belius.

Information till allmänheten på gång

Regeringen samråder med riksdagen att EU-nämnden får genom information före förhandlingsmötena och avrapportering efter en mötena. Vissa departement har referensgrupper, där intresseorganisationer ingår. Hur informationen till allmänheten ska organiseras under regeringskonferensen inte riktigt klart vid var tidpunkten för seminariet. Men Belius försäkrade för att arrangemang detta är gång inom regeringskansliet, och att informationsarbetet till stor del kommer att bedrivas i samma former de EU 96som kommittén använt. Massmedierna får korta genomgångar efter mötena ministernivå och efter EU-nämndsmötena.

Belius gick också igenom det schema för förhandlingsmöten under

våren och försommaren, som ordförandelandet Italien lagt se

upp

bilaga 4. Från den l juli är Irland ordförandeland. Enligt Belius kommer irländarna sannolikt att vilja igenom de diskussioner som ägt rum under det italienska ordförandeskapet och därefter "vaska fram" möjliga enhälliga ståndpunkter. Irländama har sagt att de vill hålla ungefär samma takt i förhandlingsarbetet som nu, med förhandlarmöten i stort sett varje vecka det är lättare att i efterhand stryka möten om det skulle behövas än att försöka lägga till.

Förankring

i

riksdagen

"tjuvstartade"

1995 Riksdagen har inte skapat någon särskild organisation med anledning av regeringskonferensen. Man utnyttjar de instanser som finns: kammaren, fackutskotten, EU-nämnden. Det förklarade EU-nämndens kanslichef Hans Regner.

Precis hur processen med att förankra de svenska ståndpunkterna i riksdagen kommer att gestalta sig är ännu svårt att säga, enligt Regner. Samtidigt kan man säga att "tjuvstartade" under processen reflexionsgruppens arbete 1995. Gunnar Lund lämnade svensk som representant i gruppen rapporter till EU-nämnden. Nu är Lund Sveriges chefsförhandlare.

Alla riksdagens fackutskott kommer inte att arbeta direkt med regeringskonferensens frågor. I Första hand berörs utrikesutskottet och konstitutionsutskottet. Mellan utskotten måste samordning ske. en

Tät kontakt under medlemskapsfdrhandlingar

Kanske kan man förutse ett samarbete regering-riksdag under EU:s regeringskonferens liknande det ägde under som rum medemskapsförhandlingarna, trodde Regner. Under den processen var den dåvarande EG-delegationen i riksdagen i kontakt med de svenska förhandlarna mycket tätt under hektiska skeden under det sista, dramatiska dygnet var kontakten oavbruten.

Regner betonade vikten att de svenska Synpunkterna möter av förståelse i riksdagen och i andra nationella parlament och vice versa, eftersom det är parlamenten sist och slutligen ska godkänna som resultatet av regeringskonferensen.

Vad händer när

konferensen är över

I en paneldiskussion i slutet av seminariet menade professor Olof Ruin att konferensens slutresultat nog blir begränsat, och att en folkomröstning därför inte är trolig. Inger Jägerhorn skissade ett framtidsscenario, där bl.a. en ny regeringskonferens efter den pågående inte är långt borta. Christer Asp var säker på att kriserna kommer att avlösa varandra under konferensen, men också säker att det till slut blir ett hyggligt resultat.

Olof Ruin utvecklade tre teman under paneldiskussionen. För det Första menade han att man inte ska placera in medlemsländerna i olika grupperingar utifrån vilka olika krav de driver. "Det finns i hög grad krafter som drar olika håll inom varje land". Han tyckte också att gruppen "stora stater", som det refereras mycket till i debatten, är mycket heterogen och knappast kan betraktas som en enhet.

Vi i Sverige måste noga överväga vilka krav bör driva inom EU nu för att det utbyte är förmånligast för oss, menade Ruin. Här i som landet drivs gång krav med flera olika utgångspunkter: nu samma bevarat inflytande för små stater, bevarad mellanstatlighet många områden och stärkt samarbete andra områden. Vad gynnar Sverige Ruin efterlyste bl.a. stöd för stärkt kommission, vilket vore till gagn en för de mindre medlemsländerna.

"Tryck" från medborgarna saknas

Ruins andra tema var regeringskonferensens slutresultat. Det blir begränsat, trodde han. Det finns nämligen inget "tryck" från medborgarna. Någon motsvarighet till EU 96-kommittén och dess opinionsskapande arbete finns exempelvis inte i något annat medlemsland. Nationella problem dominerar i debatten. En viss inåtvändhet råder. Inte heller finns det något gemensamt yttre hot något sannolikt skulle ändra debattens fokus. "Åtminstone ett EUsom land arbetar dessutom för att så lite som möjligt ska ändras", sade Ruin vidare och syftade på Storbritannien.

Det tredje temat gällde ratiñceringen av det nya fördraget: resultatet av förhandlingarna måste godkännas av alla medlemsländer i enlighet med

deras respektive konstitutionella bestämmelser. Enligt den svenska grundlagen Regeringsformen finns två procedurer kan bli som aktuella när fördraget ska godkännas. Enligt den krävs bara enkel ena majoritet i riksdagen. Enligt den andra krävs tre fjärdedels majoritet. Avgörande för vilken används är bl.a. huruvida som nya beslutsbefogenheter anses ha Överlåtits EG eller Ruin menade att det inte är alldeles enkelt att avgöra. Innebär t.ex. ändringar i ordningen för beslut i ministerrådet att ytterligare beslutsbefogenheter har överförts

Krav från Nej till EU fick kritik

Ska Sverige arrangera folkomröstning finns två möjligheter: antingen en formellt beslutande omröstning i samband med riksdagsvalen 1998 eller en formellt rådgivande vid valfri tidpunkt. Ruin menade dock att det vore förvånande det blir folkomröstning om om regeringskonferensens resultat, eftersom bara små förändringar är att vänta.

Han riktade samtidigt skarp kritik mot organisationen Nej till EU:s krav en ny folkomröstning om själva medlemskapet och inte om regeringskonferensens resultat eller EMU. En sådan så här kort tid efter den förra skulle omintetgöra den särskilda tyngd folkomröstningsbeslut måste ges för att de ska meningsfulla, vara menade Ruin, och därmed "diskreditera hela folkomröstningsinstitutet".

Sysselsättning, IT och miljö viktiga faktorer

Inger Jägerhorn menade att historiens pendel slår allt snabbare, vilket även påverkar EU:s regeringskonferenser, som tenderar att komma med tätare mellanrum. Följaktligen trodde hon att konferens är att en ny vänta inte många år efter den pågående.

Hon tecknade vidare ett scenario för vad kommer att bestämma som utvecklingen för EU och dess omgivning de närmaste åren. Det präglades av tre företeelser: - den höga arbetslösheten "när kommer den stora reaktionen", - IT-revolutionen "den går inte att styra av politikerna" och

- miljörevolutionen en reaktion mot de ohållbara konsekvenser

miljöförstöringen till slut leder till för medborgarna.

Kriser att vänta

"Regeringskonferensen kommer att från kris till kris, och mot slutet kommer olyckskorparna att kraxa om EU:s förestående död", spådde Christer Asp i sin inledning under paneldiskussionen. "Men en dag kommer ett resultat att komma ut. Och jag tror att det blir ett ganska hyggligt resultat".

Asp förmodade, liksom Inger Jägerhorn tidigare under dagen, att händelser som i dag är okända till stor del kommer att sätta sin prägel på konferensen. Sådana händelser kan också göra att förhandlingarna drar ut tiden. Men det slutliga resultatet blir så pass bra att det kan bana väg för ett verkligt alleuropeiskt fredsprojekt för första gången, trodde Asp.

Fyra kärnfrågor

Avslutningsvis listade Asp n med stora penseldrag" regeringskonferensens kärnfrågor:

Institutionerna. De kommer att förändras. "Det går inte att bevara dagens system med det dubbla antalet medlemsstater". Det kan bli fråga utökad användning av kvalificerad majoritet och s.k. dubbel om

majoritet en kvalificerad majoritet av röster i ministerrådet som

samtidigt representerar en majoritet av EUzs befolkning. När det gäller kommissionen är det viktigt att alla medlemsländer även i fortsättningen får varsin ledamot.

Medborgarnas rättigheter. En "rättighetskatalog" kommer, liksom någon form av skrivning om sysselsättningen.

Inrikes och rättsliga frågor. "Om de fyra friheterna ska gälla måste gränsöverskridande problem lösas". Det gäller främst den internationella brottsligheten, narkotikan och flyktingfrågorna.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. "Man måste hitta former for ett utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete för att förebygga Jugoslavien-kriser". De s.k. Petersberg-uppgifterna nya fredsskapande åtgärder, krishantering, evakueringsuppdrag och humanitära insatser kommer att skrivas i fördraget. En gemensam enhet for analys och planering blir också verklighet.

BILAGA l

u. u á .m

w .m .e s .w

ä .n .N .m .v

BILAGA 2

v

m ,m m

b

U e

b

b

-

BILAGA 3 ..

OMRÅDE ORDFÖRANDE

Ekonomisk politik/ Ingemar Hansson

Sysselsättning Finansråd Fi

-

Institutionella frågor Sten Ask Dep. råd UD/H -

Miljöfrågor Per Bergman Kansliråd M -

Utrikes- och Ulf Hjertonsson säkerhetspolitik Pol. chef UD/POL -

Inrikes- och rättsliga Hans Frennered

frågor/öppenhet Dep. råd Ju

-

Budgetära frågor Lena Johansson

Dep. råd Fi

-

EG:s lagstiftning Lotty Nordling Rättschef UD/I-I RS -

Sociala frågor Per Virdesten Rättschef A -

Jämställdhet Mona Danielsson Dep.råd S -

Konsumentfrågor Carina Törnblom Dep.råd C -

BILAGA mi f°r r" rm

1-2 april Avdelning 1 medborgarskap

15-16 april "

- -

3-24 april Avdelning 2

institutionerna

2-3 maj "

- -

6-7 maj Avdelning 3 yttre åtgärder

14-15 maj "

- -

21-22 maj Avdelning 1 medborgarskap

30-31 maj Avdelning 2

institutionerna

6-7 juni Avdelning 3 yttre åtgärder

17 juni Information från ordförandeskapet

rapporten till Europeiska rådet

om

Möten ministernivå

22 april 1996

smb

åáägñ

d

13 maj 1996

°CKHOV .

10 juni 1996

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur gårdet U. 26.Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.K. + . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande. . finansiering. U. U. Fritidi förändring. 28.Detforskningspolitiska landskapet i Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U. Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn 11kap. en av - Politikomráden underlupp.Frågor om EU:sförsta brottsbalken. Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityderochlagstiftningisamverkan Ettår medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbeteti EU.UD. av 32.Mössochmänniskor. Exempel bra Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och IT-användning blandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + A. - Omjärnvägens trañkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister Forskningför vårvardag.C. DNA-register.Ju. .EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för 36.HögskolaiMalmö.U. tvâ-ochtrehjuligamotorfordon. K. 37.Sveriges medverkan i FN familjeår.S. :s Kommuner ochlandstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparker. M. svårigheter. Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen 1995. Offentligdjurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning.M. Budgetlag regeringens befogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering. Ju. finansmaktens område.Fi. 41.Statens maritimaverksamhet. Fö. Unionför både öst och väst. Politiska, rättsliga 42.Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av ochoffentligheti EU.UD. utvidgning.UD. 43.Jämställdheten i EU. Spelregler och Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verldighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheter i EU.UD. Reformerat förhandsbesked. Fi. Bättretrafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K. eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, 47.Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle. U. .Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainable Homesin an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.Swedish NationalReportfor Habitatll. N. UD. 49.Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbud motvapen allmänplats m.m. Ju. U 51.Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk-

.Reform

ochförändring.Organisation och ring alternativochförslag.A. verksamhet vid universitet ochhögskolor efter 52.Precisering handelsändamålet av i detaljplan.M. 1993årsuniversitets- ochhögskolereform. U. 53.Kalkning sjöarochvattendrag.M. av .Inflytande riktigt Omelevers till - rätt 54.Kooperativamöjligheteristorstadsomräden. S. inflytande,delaktighet och ansvar. U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden. A. .Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns 55.På av väg mot egenföretagande. A. upphandling avvaror ochtjänstermed 55.Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan. N. 56.Hälften vorenog om kvinnorochmän - 24.FrånMaastrichttill Turin.Bakgrund ochövriga 90-taletsarbetsmarknad. A. EU-länders förslagochdebattinför 57.Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58.Finansieringen detcivilaförsvaret.Fö. av Frånmassmedia till multimedia . att digitalisera svensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrân EU 96-k0mmitténs erfarenheter. UD. 60. Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch utvidgningens effekter dengemensamma jordbmkspolitiken. UD. 6l.Medlemsstater och medborgare. Förhållandet mellan stora ochsmáländeri EU. Rättsliga och inrikesfrågor.UD. 62.EU,konsumenterna ochmaten - Förväntningar ochverklighet.Jo. 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 64.Försäkringskassan Sverige Översyn - av Socialförsäkringens administration. S. 65.Administrationen av EU:sjordbrukspolitik i Sverige.Jo. Utvârderat personval. Ju. . .Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. Fi .Några folkbokföringsfrâgor. Fi. .Kompetens ochkapital bilaga.N. + Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet. N. . .Lokaldemokratioch delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. ln. .Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. .SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume1 An Assessment. - M. 74. Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume Descriptions. M. 2 - 75.Värdeni folkhögskolevärlden. U. 76.EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i april 1996.UD.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Mössochmänniskor.Exempel bra Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier IT-användning blandbarnochungdomar.32 eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar.18 Justitiedepartementet Statens maritimaverksamhet. 41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen detcivilaförsvaret.58 av DNA-register.35 Elektroniskdokumenthantering. 40 Socialdepartementet Presumtionsregeln i expropriationslagen.45 Sveriges medverkan i FN:s familjeár. 37 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. 54 Utvärderatpersonval. 66 Försäkringskassan Sverige Översyn - av Socialförsäkringens administration. 64 Utrikesdepartementet Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför regeringskonferensen 1996.4 Kommunikationsdepartementet Politikområden underlupp.Frågor om EU:sförsta Omjärnvägens traftkledning m.m. 9 pelareinför regeringskonferensen 1996.5 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för Ettär medEU. Svenska statstjänstemäns tvâ-ochtrehjuligamotorfordon. 11 erfarenheter arbeteti EU.6 av Bättretrafikmedväginformatik. 17 Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.26 + säkerhetspolitik införregeringskonferensen. 7 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Unionför både och öst väst. Politiska, rättsliga Enskildavägar.46 ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av utvidgning.15 Finansdepartementet Förankring och rättigheter. Omfoikomrostningar, Kommuner ochlandstingmedbetalningsutträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga svârigheter. 12 rättigheter i EU. 16 Budgetlag regeringens befogenheter - Sverige, EUoch framtiden. EU96-kommitténs ñnansmaktens omrâde.14 bedömningar införregeringskonferensen 1996.19 Borgenärsbrotten översyn 11 kap. - en av FrånMaastricht till Turin.Bakgrund ochövriga brottsbalken. 30 EU-länders förslagochdebattinför Översyn skatteflyktslagen. av regeringskonferensen 1996.24 Reformerat förhandsbesked. 44 Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 och offentlighet i EU.42 Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. 67 Jämställdheten i EU. Spelregler och Någrafolkbokföringsfrågor. 68 verklighetsbilder. 43 Europapolitikens kunskapsgrund. Utbildningsdepartementet Enprincipdiskussion utifrân Den gymnasieskolan nya - hurgårdet l EU96-kommitténs erfarenheter. 59 Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. 2 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning.20 utvidgningens effekter dengemensamma Reformochförändring.Organisation ochverksamhet jordbrukspolitiken. 60 vid universitet ochhögskolor efter1993års Medlemsstater ochmedborgare. Förhållandet universitets- ochhögskolereforrn. 21 mellan stora ochsmåländeri EU.Rättsligaoch Inflytande riktigt Omelevers - rätt till inrikesfrågor.61 inflytande,delaktighet och ansvar. 22 EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer, Enstrategiför kunskapslyft - ochlivslångt lärande.27 formalia.Sammanfattning av ett seminarium i Detforskningspolitiska landskapet i Norden april 1996.76 1990-talet. 28 Forskning ochPengar.29 Högskola i Malmö.36

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Miljödepartementet individochlokalsamhälle. 47 Batterierna en laddad fråga 8 Värdeni folkhögskolevärlden. 75 " Nationalswdsparker 38 Rapport frånklimatdelegationen 1995. Jordbruksdepartementet Klimatreiaterad forskning.39 Offemliâdimkyddsüllsyn-U3 Precisering handelsändamálet i detaljplan.1521 av EU kmlsumenlema °°h maten Kalkning sjöarochvattendrag 53 av Förvänlnwâa°°h Verkhghet62 SwedishNuclearRegulatory Activities. Administrationen EU:sjordbrukspolitik av Volume Assessment 73 1 An 1 sve"ge-65 Swedish Nuclear Regulatory Activities. Vl 2 Desmpllong I741 Arbetsmarknadsdepartementet Oumc - .

Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + 34 Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring alternativ och förslag.51 Sverige,framtidenochmångfalden. 55 Pâ vägmot egenföretagande. 55 Vägarin i Sverige.55 Hälften vorenog om kvinnorochmän - 90-taletsarbetsmarknad. 56 Medicinska undersökningar i arbetslivet. 63

Kulturdepartementet Frånmassmedia till multimedia att digitalisera svensk television.25

Näringsdepartementet Kartläggning ochanalys den av offentligasektorns upphandling avvaror ochtjänstermed miljöpåverkan. 23 ShapingSustainable Homes an Urbanizing World.Swedish NationalReport for Habitatll. 48 Reglerför handelmedel. 49 Kompetens ochkapital bilaga.69 + Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet. 70

Civildepartementet Fritid i förändring. Omkön ochfördelning fritidsresurser. av 3 Forskningför vár vardag.lO Attityderochlagstiftningisamverkan + bilagedel.31

Inrikesdepartementet Lokaldemokratiochdelaktighet i Sveriges städeroch landsbygd.71

POSTADRESS: m6 47 STOCKHOLM FAX: 08-20 50 21, TELEFON: 08-690 9190

ISBN 91-38-20274-3 ISSN 0375-250X