Station Stockholm Nord principöverenskommelse om regional knutpunkt vid Häggvik i Sollentuna kommun : redovisning från förhandlingsmannen för Stockholm Nord

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

För Statens Järnvägar För Storstockholms Lokaiuañk SL

Station Stockholm Nord

Principöverenskommelse om en regional knutpunkt vid Häggvik i Sollentuna kommun

För Banverket För Länsstyrelsen i Stockholms län

Lars Moberg

För Sollentuna Kommun För Arcona AB

För Fastighetsbolaget Formen AB För Fastighetsaktiebolaget Bodega gm Bonnierfastigheter AB

Redovisning från forhandlingsmannen

SOU 1996:1 18

720455 Krim i

4 UCL SOU Statens offentliga utredningar WW W465 9 1996:118

w Kommunikationsdepartementet

Station Stockholm Nord

Principöverenskommelse om regional knut-

punkt vid Häggvik i Sollentuna kommun

Redovisning från förhandlingsmannen för Stockholm Nord Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 lO lO Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20337-5 Stockholm 1996 ISSN O375-250X

Statsrådet och chefen för kommunikntioltsdepartementet

Regeringen beslöt 1993-10-07 att tillkalla särskild utredare med en uppdrag att förhandla och träffa avtal med berörda intressenter fiom nansiering av station Stockholm Nord. Till förhandlingsman utsågs den 18 oktober 1993 advokat Jan Orrenius och till huvudsekreterare utsågs den 4 november planeringsdirektören vid Länsstyrelsen i Stockholms län Peter Gorpe.

Under förhandlingamas gång har förhandlingsmannen därutöver biträtts av kommunikationsexperten vid Länsstyrelsen i Stockholm, Tomas Brolin. Som konsulter har anlitats Nyréns arkitektbyrå, Temaplan, Transek samt Scandiakonsult. En översiktlig skiss områdets tänkta av gestaltning återfinns i en bilaga till avtalet. I rapporten ingår vidare en analys av den framtida trafikeringen vid stationen.

Resultatet av förhandlingama framgår bilagda överenskommelse av jämte protokollsutdrag. Som framgår har det inte varit möjligt att sluta en uppgörelse om en slutlig finansiering av station Stockholm Nord. Den underskrivna överenskommelsen har karaktären principavmer av tal där parterna förbinder sig att arbeta med siktet inställt på ett genomförande av stationen och där den finansiella ansvarsfördelningen i stort anges. Avtalet gäller till den 1 juli 1998. Vidare förutsättning är en för giltigheten av överenskommelsen att kommunfullmäktige i Sollentuna kommun godkänner överenskommelsen senast l januari 1997. Kommunstyrelsen har godkänt överenskommelsen.

Ovanstående innebär att det kommer att krävas kompletterande avtal, beslut och planer innan station Stockholm Nord kan komma till fysiskt utförande. Länsstyrelsen i Stockholms län tar enligt avtalet på sig rollen att kalla partema till återkommande kontrollstationer.

Jag hänvisar i övrigt till överenskommelsen. Mitt uppdrag är härmed slutfört.

Jan Orrenius

1 Överenskommelsen

Mellan Statens Jämvägar, Banverket, Storstockholms Lokaltrañk SL, Länsst relsen i Stockholms län, Sollentuna kommun, Arcona AB, Fas-

tighetsholaget Formen AB Bonnierfastigheter AB och Fastighets

gm AB Bodega gm ABB Fastighet AB har träffats följande

Överenskommelse

beträffande station Stockholm Nord

Ambition beträffande station Stockholm Nord.

Paitema är, under förutsättnin av nedanstående villkor, överens om att aktivt verka för att Stoc holm Nord vid Häggvik blir en regional knutpunkt för norra Storstockholm. Stationen och dess omgivning skall planeras och by gas så att förutsättningar skapas för

kvalificerad trafikering fâäm,

en av regional- och lokaltåg samt regionala och lokala bussar. Omstigning mellan tåg, buss och bil skall vara tydlig, snabb och bekväm.

Övergripande villkor for etablering station Stockholm Nord.

av

2.1 att Häggviksleden är stationen i bruk och statio-

utbfyggd

när tas att nen får direkt angöring ån trañkplatsen Häggrviksleden/ Bagarbyvägen. Vidare förutsätts en utbyggnad av Yttre Tvärleden från E4 till Norrtäljevägen El 8 i enlighet med Dennisöverenskommelsen.

2.2 att överenskommelse träffas att SJ trafikerar Arlanda med regiom onal- och tjärrtåg.

2.3 att SJ aktivt satsar på Stockholm Nord som en viktig station framför allt för regionaltåg.

2.4 att SL aktivt satsar Stockholm Nord regional knut unkt

som

med a snabba bussförbindelser från stora arbetsplats- bo-

oc stadskoncentrationer i norra Storstockholm.

2.5 att ett område mellan Bygdevägen, Bagarbyvägen och Häggviksleden planeras för en utbyggnad huvudsak enligt de utgångspunkter l för planläggning av progrramområde vid Stockholm Nord Häggvik som framgår av bil

2.6 att tidsmässig samordning sker mellan utbyggnad av stationen och

en första etapp av exploatering inom programområdet anslutning i till stationen

2.7 att ett trañkeringsup lägg med Stockholm Nord vid Häggvik innebär en fortsatt hög lgänglighet till lokaltåg och buss vid Sollentuna Centrum

Vid utbyggnad av station Stockholm Nord samt omgivande exploatering skall gälla

3.1 att Banverket svarar för:

byggande av s år 5 och 6 inklusive kostnader för intrång,

inlösen och ev uering av berörda bostadsfastigheter

byggande av plattfonnar för fjärr- och regionaltåg. - Spåren och plattformama finansieras dels genom Banverkets anslag och dels genom LTA-bidrag.

3.2 att SJ och SL svarar för:

byggande av stationsanlä gning bestående lokaler - av un der spåren, förbindelser plattfonnar, utrustning på lattfonnama, komplettering av tunnelanläggning i erforder iga delar, busstenninal samt angöring och parkering för bilar.

Station Stockholm Nord finansieras gemensamt av SJ och SL med

fördelning att SL finansierar lokaltågdelen l/3 och SJ fjärr- och

re ionalta delen 2/3 med finansieringsmedver an av LTA-bidrag oc särski t bidrag via Banverket till planskild plattfonnsförbindelse. Busstenninal och komplettering av lokaltågrplattfonnen finansieras i sin helhet av SL. När det gäller ombyggnad och komplettering av befintlig lokaltågplattfomi träffar SL och Banverket särskild överenskommelse om byggande och finansiering.

SJ och SL skall för stationen inte belastas av ex loateringskostnader, planavgiñer eller kostnader för marklösen oc 1 evakuering.

3.3 att Sollentuna kommun träffar separata överenskommelser med fastighetsägarna inom rograinoinradet formema för förnyelse om

programområdet och byggande angöringsgator från Sollentu-

av av na Centrum, Häggviksleden och Bagarbyvägen.

Överenskommelserna skall fullföljas idetaljplaner och exploate-

iingsavtal mellan kommunen och fastighetsägania. Dessa planer

och avtal skall grundas i de utgångspunkter för planläggning som framgår av bil l till denna överenskommelse och för kvarteret Stansen l inriktas på en iiyexploaterin av 75 000 kvm lokaler v ca för bostäder och verksamheter exkl par ering.

att Boniiierfastiglieter utan ersättning avstår mark för stationen inklusive spår, bussgata, angöring och parkerin i omfattning r som parterna gemensamt fastlägger i den nya detaljp anen för Stansen Vidare evakuerar Boiinierfastigheter utan ersättning befintliga verksamheter i Kv Stansen l under förutsättning att pkt 2.5 kan uppfyllas. För arkeriiig på kvartersmark tecknas särskilt avtal mellan Bonnier astigheter och SJ/SL.

3.5 att Sollentuna Kommun och SL träffar en överenskommelse om byggande och finansiering av bussgata öster stationen mellan om Smedjevägeii och Västervägeii för väl fungerande angöring från Häggrviksleden till stationen

3,6 att för viss del av finansiering av gator som byggs med särskild

hänsyn till kollektivtrafiken förutsätts LTA-bidrag utgå.

3.7 att Sollentuna kommun utan ersättning ställer sådan mark som den l juli 1996 är i kommunens ägo till förfogande för utbyggnad av spår 5 och 6 och att kommunen i övrigt tar initiativ till och inedverkar vid förhandlingar om intrång, inlösen och evakuering fastigav heter soiii erfordras för spårutbyggnaden exkl. bostadsfastigheter och fastigheten Stansen

3.8. att LTA-bidrag som kan bli aktuella för Stockholm Nord kommer att prövas av Länsstyrelsen i samband med beslut om LTA-plan i första hand avseende perioden l998-2007. Länsstyrelsen har tidigare visat sitt positiva intresse genom att i LTA 1994-2003 avsätta medel för vissa försvarsåtgärdei till stationen

Genomförande

Denna överenskommelse gäller till ljuli 1998.

Det är partemas ambition att eiiskiltocli i samverkan verka för att

de övergripande villkoren för etablering av stationen uppfylls så att

en utbyggnad möjliggörs.

Parterna förbinder sig också att under den tid som övereiiskommelsen gäller inte vidta åtgärder som förhindrar eller försvårar en utbyg nad och trafikering av station Stockholm Nord. Ett genomföran e av stationen förutsätter att särskilda avtal träffas där bl.a. de ekonomiska villkoren regleras.

Länsstyrelsen skall under avtalsperioden kalla parterna till

kontrollstationer där resultaten i ansträngningarna att uppfylla

villkoren i överenskommelsen redovisas. Tid unkt för första kontrollstation" skall vara i oktober 1996 då oc så tidpunkter för fortsatta kontrollstationer fastläggs. Länsstyrelsen skall i god tid innan överenskommelsen löper ut tillsammans med partema ta ställning till fonnerna för fortsatt samverkan.

Stockholm den 27 juni 1996

För Statens Jänivägar För Storstockholms Lokaltrañk SL Stig Larsson iunnar .Schön

För Banverket För Länsstyrelsen i Stockholms län Lars Moberg Ulf Adelsohn

För Sollentuna Kommun För Arcona AB

Ulf Wester Håkan Birka

För Fastighetsbolaget Formen AB För Fastighetsaktiebolaget Bodega Bonnierfastigheter AB gm ABB Fastighet AB gm Börje Hag iäxlci Ange/l

Detta avtal vinner giltighet under förutsättning att Koininunfull-

mäktige l Sollentuna kommun godkänner avtalet senast den l januari 1997. Ett genomförande av stationen förutsätter att särskilda avtal träffas där de ekonomiska villkoren min regleras.

2 Bilagor till överenskommelsen

2.1 Utgångspunkter för planläggning av programområdet vid Stockholm Nord Häggvik -

Bakgrund

l oktober 1993 tillkallade kommunikationsministem särskild utredaen re, Jan Orrenius, med uppgift att förhandla och träffa avtal med berörda intressenter finansiering station Stockholm Nord. En särskild om av förhandlingsgrtipp konstituerades med representanter för SJ, SL, Vägverket, Sollentuna kommun, ABB, Bonnierfastigheter, Arcona samt Länsstyrelsen, tillika sekreterare.

Förhandlingsgruppen konsultgrupp bestående Nyréns Temagav en av plan och Scandiakonsult i uppdrag att under februari-mars 1996 ta fram underlag för planläggning av ett område vid Stockholm Nord desom finierades som programområdet.

Detta material redovisades i en rapport Progvram för planläggning mars 1996. Rapporten har varit ett av underlagen i den slutförhandling som förhandlingsmannen har genomfört under april-juni 1996. Med Vissa kompletteringar och revideringar finns version 1996-06-17 en av . rapporten

Huvuddragen i områdets disposition

Rapporten Program för planläggning rad kvaliteter och anger en rekommendationer för områdets fömyelse. Det gäller t.ex. gestaltningsprinciper, kretslopp, hushöjder, gaturum etc. Dessa kommer att vara vägledande för fortsatt planering fram till formell översiktsplan/programhandling och den därpå följande detaljplanläggningen.

I denna bilaga till överenskommelsen redovisas huvuddragen i områdets framtida användning i fonn skiss till dispositionsplan med av en ytangivelser.

Parterna i förhandlingen hurvarderanågraexemplar denna av rapport. Dcnredovisas dockinte i sinhelhethär.

YTOR FORDELADE PÅ PARKERING,UOKALERWBOSTÅDER M. M: PARK G.LOKAL. BOST. 12.000

STANSEN 1 18.00050.000 25,000

STÅDET 1-2 8.900 25.00070.000 STANSEN 2 1i200 18000 8.000

L500

3.500 2500 2.000 2.5 00 3.500 L500 L500

U

m

iaonuo vas"

2.2 Förhandlingsprotokoll samt brev från Vägverket

Utdrag ur protokoll från möte med förhandlingsgruppen den ll juni 1996

Nedanstående protokollsanteckningztr ska ses som komplement till avtalet. De delar av protokollet som inte återges här är mer av intern mötesordningskaraktar och har därför tagits bort

Ur protokoll med Rirhalndlirlgsgruppcn for Stockholm Nord den 11 juni 1996

Närvarande:

Jan Orrenius Förhandlingsman Karl-Gösta Elonsson SJ Kjell-Åke Averstad Banverket Eero Haverinen SL Gunnar Schön SL, Till 9.50 Johan Södennan Vägverket Karl-Erik Eriksson Sollentuna kommun Erik Barkman Sollentuna kommun Från 9.30 Tommy Wetre Bonnierütstigheter Björn Stråhle Arcona Jonas Wikström Arcona Anders Pyk Nyréns arkitektkontor Owe Swansson Temaplan Peter Gorpe Länsstyrelsen Tomas Brolin Länsstyrelsen

2.5 Bonnierfastigheter önskar ändra texten så att det framgår att en första etapp med kv. Stansen l kan ske när det finns marknadsmässiga villkor. Beslutades att inte ändra i avtalstexten att föra men kommentaren som en protokollsanteckning. Sålunda anför Bonnierfastigheter som komplettering till punkt 2.5: En första etapp expoateav ringen i kv. Stansen l kan ske om det finns marknadsmässiga förutsättningar för en sådan.

3.7 Beslutades att punkt 3.7 justeras i enlighet med förslag från Karl Erik Eriksson där det framgår att kommunen ställer kommunägd

l4

mark till förfogande och tar initiativ till och medverkar i förhandling om intrång, inlösen och evakuering.

Banverkets synpunkter om kostnadsfördelning beslutades tas som protokollsanteckning. Sålunda anför Banverket: Med hänsyn till Banverkets samlade insats i projektet anser sig Banverket inte kunna svara för kostnaden i samband med inlösen och evakuering av Hantverkshuset.

Bilagan ABB Fastigheter har i ett brev meddelat att de vill att hela gestaltningsstudien ska läggas som bilaga till överenskommelsen. Diskussionen ledde fram till att det i gestaltningsstudien finns uppgifter som parterna inte är helt överens om och att den framtagna bilagan som är ett koncentrat av gestaltningsstudieirräcker som komplement till överenskommelsen. Bilagan omarbetas så att det tydligare hänvisas till rapporten.

Vid protokollet justeras

Tomas Brolin Jan Orrenius

Protokoll från möte med förhandlingsgruppen den 19 juni 1996

Närvarande:

Jan Orrenius Förhandlingsntan Karl-Gösta Elonsson SJ

Kjell-Åke Averstad Banverket

Eero Haverinen SL Karl-Erik Eriksson Sollentuna Roland Wisbom ABB Fastigheter Anders Pyk Nyréns kontor Owe Swansson Temaplan Peter Gorpe Länsstyrelsen Tomas Brolin Länsstyrelsen

Ärendets hantering i Sollentuna kommun Ärendet har behandlats i kommunstyrelsen vid ett extra sammanträde. En majoritet bestående partiema m och ställde sig bakom att av

ingå överenskommelsen. Övriga partier och Sollentunapaniet c, mp motsatte sig överenskommelsen. Kommunen är nu beredd underav teckna och ärendet tas upp i kommunfullmâiktige för beslut i mitten av september.

Justering av utsänt överenskommelseförslag Det senaste utsända förslaget l2.6.l996 gås i genom och justeringar görs i punktema 3.2, 3.5, och 3.8. Justeringama accepteras av alla närvarande.

Ordförande anmälde att Vägverket inte är beredda att skriva under överenskommelsen, men att de kan skriva ett brev till förhandlingsgruppen där de anger sina åtaganden, vilka gäller enligt andra överenskommelser, i enlighet med punkt Partema förutsätter att Vägverket trots detta ställer sig bakom de intentioner som finns i överenskommelsen och därigenom verkar för utbyggnad Yttre tvärleden. en av

SJ/SL hävdar att tunneln under jämvägen ska för stationen reserveras och busstenninalen. l fall den ska nyttjas för allmän gångtrafik anser SJ/SL att fler kostnadsbäraitde måste föras in. Någon ytterligare kostnadsbärande anges inte i överenskommelsen.

Pressmeddelande Förslag till pressmeddelande delades ut. Det skickas till parterna i firdig skick innan det går ut till pressen.

Avslutad förhandling Ordförande Jan Orrenius tackade alla förhandlingsparter för deras del-

aktighet. Mötet och förhandlingen avslutas. Överenskommelseorginal

skickas runt med bud i början av vecka 26. I slutet denna vecka sker av avrapportering till kommunikationsdepartementet av Jan Orrenius och Peter Gorpe.

Vid protokollet Justeras

Tomas Brolin Jan Orrenius

Brev från Vägverket med anledning av punkt 2 i protokollet ovan

Vägverket 1996-06-20 Region Stockholm

Station Stockholm Nord

Vägverket har Johan Söderman, chef för planeringsavdelningen, genom följt förhandlingarna Stockholm Nord. Vi är från Vägverkets sida om införstådda med det övergripande villkor som ställts upp i den överenskommelse om Stockholm Nord som nu träffats att Häggviksleden är utbyggd när stationen tas i bruk samt att stationen får en direkt angöring från Häggviksrondellen. Vägverket kommer också att verka for en fortsatt utbyggnad den Yttre Tvärleden från E4 till Nomäljevägen av E18 i enlighet med Dennisöverenskommelsen.

Med vänlig hälsning

Hans Rade

3 Förhandlingsarbetets bakgrund

3.1 Tidigare förslag till Station Stockholm Nord

De första tankama på en tjärttågsstalion i nona Storstockholm dök upp redan för ett tjugotal år sedan. Då reserverades också mark för Hägg-

viksleden nu en del av Noironsledcn. Under mitten på 1980-talet

fanns tankarna en ljäntågsstzition i regionplzinezirbetet. Då pekades Hägggvik lämplig plats. Även andra lokaliseringar diskuteraut som en des.

SJ och Banverket lät i slutet på 1980-talet utreda några alteniativa lokaliseringar av en tjärrtågsstation. Fyra altemativ utreddes Rotebro, - Häggvik, Margareteborg Sörentorp samt Ulriksdal. Utredningen remitterades varvid flertalet förespråkade Häggvik. Även Sollentuna kommun var positiv till vidare utredning av läget i Häggvik.

SJ och Banverket gick därför vidare och upprättade i januari 1991 en progrrainhandling för stationen. Parallellt med programarbetet arbetade Sollentuna kommun med en översiktlig plan för området väster om den tänkta stationen vid Häggvik fram till Sollentuna Centrum.

Stationen föreslogs bli placerad omedelbart söder om Häggviksleden och strax öster om E4zan. Den utformades så att byte mellan olika tratikslag, främst bil och tåg saint buss och tåg, skulle kunna göras snabbt och enkelt. Exempelvis med bussanordniiig i en viadukt omedelbart under spåren. Själva stationshuset föreslogs bli ett inodemt resecentrum, arkitektoniskt uttormat så att det skulle bli något av ett landmärke för hela området. Någon kostnadsbedömning gjordes inte i detta sammanhang.

I Sollentunas samrådsförslag till översiktsplan för området skisserades en sammanhängande bebyggelse mellan stationsområdet och Sollentuna centrum, sammanbunden av en allé. l området närmast järnvägen föreslogs arbetsplatser och i övriga delar bostäder och service. Sammanlagt föreslogs 500 bostäder och 125.000 kvadratmeter för lokaler vilket motsvarar några tusen arbetsplatser.

3.2 Station Stockholm Nord i sitt sammanhang

Förslaget att etablera fjämågsstation vid Häggvik bör ses i ett en ny större sammanhang. För att öka kollektivtrañkens konkurrenskraft krävs inte bara nya spår och nya snabba tåg. Stationema är också viktiga. Härvid har insikten alltmer gjort sig gällande att många människor inte åker antingen bil eller tåg, buss ellg tåg osv utan att många resor är kombinationsresor. Bilens konkurrensfördel i det sammanhanget är att den oña kan ta från dörr till dörr. Varje byte av en passagerare transportslag innebär tidsförlust och ett besvär. Det är därför viktigt en att kollektivtrafiken utformas så att det går snabbt och är bekvämt att byta mellan olika trafikslag.

En anledning till att många bilister avstår från att välja tåget i Stockholmregionen är det är praktiskt taget omöjligt att parkera vid Centralstationen. SJ har därför riktat sin planering på att skapa ett antal ytterstationer längs stomjämvägama i Stockholm, i söder vid Flemingsberg, i vid Häggvik och i väster vid Barkarby. Dessa stationer ska norr lätt tillgängliga med bil, de ska också ligga i naturliga knutvara men punktslägen mellan radiella kommunikationsstråk och tvärleder och därmed kunna fånga kommer med buss, pendeltåg upp passagerare som eller T-bana Barkarby.

En förutsättning för denna strategi är att dessa stationslägen ligger i naturliga knutpunkter för biltrafikanter och busslinjer. Denna förutsättning håller på att förverkligas genom att den yttre tvärled som nu ingår i Dennisöverenskommelsen kommer att byggas. Bygget av Häggviksleden, den första delen den delen av yttre tvärleden av norra Norrortsleden, påbörjat. tvärleden kommer också snabba har nyss På bussförbindelser att upprättas mellan de stora bostads- och arbetsplatsområden i norra delen av länet.

På lång sikt kommer de platser längs tvärleden som också korsar kraftfulla radiella stråk mot Stockholm att leda till att regionen utvecklas i riktning mot flerkämighet. All erfarenhet talar för att exploateringstrycket ökar i områden med god tillgänglighet. I Regionplan 91 att planeringens inriktning bör att verka för en förtätning och anges vara områdena kring dessa knutpunkter, främst Flemingsberg utbyggnad av och Häggvik.

3.3 Områdets nuvarande användning

Den nuvarande pendeltågsstationen ligger strax non om Häggviksleden, som är under byggande. Om en ny station etableras innebär det att den nuvarande stationen flyttas drygt 300 meter söderut, men fortfarande med en nordlig ingång ungefär i dagens läge. Stationen har i dag ca 3.000 på- och avstigande per dygn. Sollentuna Centrum har nännare 13.000.

Området mellan Sollentuna Centrum och Häggvik väster om stambanan präglas av industrier och villabebyggelse. I industrikvarteren närmast Sollentuna Centrum pågår en fömyelse med flerbostadshus och kontor. En helt ny företeelse i stadsbygden är tillkomsten av Stinsen köpcentrum, en extem handelspunkt mitt emellan Sollentuna Centrum och Häggvik.

På kartbilden på nästa sida visas området som det ser ut i dag. Häggviksleden som är under byggande syns inte på bilden. Leden går i östvästli g riktning strax norr om kvarteren Stansen och Städet.

De norra delama av området där stationen kommer att ligga präglas - av fyra stora fastighetsägare och deras verksamheter.

0 Bounierfastigheter äger två byggnader på ca 25.000 kvm. Där finns bl.a. ett tryckeri Kv Stansen l 0 ABB äger fastigheter i vilka det bedrivs grossistverksamhet med order, försäljning och distribution av elektriska komponenter. Vissa delar av fastigheten är uthyrda externt Kv Städet 0 Stråbruken AB har en fastighet där det finns en fabriksbyggnad med tillhörande lager samt ett kontor Kv Stansen 2 0 Det nya köpceutrumet Stinsen ägs av Arcona. Där var tidigare verkstad, lager och försäljning av bilar. l samband med etableringen av köpcentrumet har fastighetsägaren bekostat vissa nya tillfartsvägar Kv Stinsen 2

Merparten av befintliga bostäder i området mellan Häggvik och Sollentuna Centrum består av friliggande villor. I norra delen av Häggvik finns nâgra flerfamiljshus. I den södra delen, nännast Sollentuna Centrum har nyligen uppförts flerbostadshus. En fömyelse av detta område pågår, bl.a. planeras ett nytt polishus.

Häggvik-Sollentuna området i dag

3.4 Förhandlingens bakgrund och nerlagda försvarsarbeten

Efter det att Banverkets och SJ:s programunderlag samt Sollentuna kommuns samrådsförslag togs fram bedrevs planeringsarbetet kring stationen arbetsgrupp med representanter från SJ, Banverket, SL av en och Sollentuna kommun. Huvudsyftet för denna grupp var att klarlägga behovet projekteringsinsatser i samband med byggandet av Häggav vikslederr den pågående tyrspårsutbyggnaden mellan Ulriksdal samt och Rosersberg.

Avsaknaden ett slutligt beslut stationen och den relativt lågmälda av om planeringen ledde till att flera Iråll upplevde det som om frågan man station Stockholm Nord höll på att i stå på samma sätt som om många andra 80-talsprojekt. De fastighetsägare vars mark kommer att påverkas kraftigt stationen och de exploateringar runt stationen som av förutsätts tog kontakt med ledningarna för Sollentuna kommun, SL och SJ i syfte att få klarhet i frågan om den framtida markanvändningen. Dessa kontakter ledde till att SJ tog på sig ansvaret att kontakta olika berörda parter för att påskynda planeringsprocessen.

Det sistnämnda nödvändigt och brådskande eftersom planeringvar - bl.a. fyrspåret förbi Häggvik skulle påverkas om det skulle bli en en av station eller Exempelvis erfordras en busstunnel under det spåret för att göra omstigningen mellan buss och tåg snabb och bekväm. Det akuta problemet löstes under hösten 1993 genom att Länsstyrelsen avsatte medel i LTA 1994-2003 lör törsvarsarbeten för tunneln. Dessa arbeten kom sammantaget att kosta 13 milj. Redan tidigare hade ca Banverket investerat sammantaget 77 milj i försvarsarbeten för att möjliggöra ett byggande stationen. Det gäller anpassning av fyrspårsanav laggningen, anpassning befintliga Häggviks lokaltågsstation och bro av för spår 5 och 6 över l-låggviksledert ,

l oktober tillsattes särskild utredare med uppgift att förhandla och en träffa avtal station Stockholm Nord. En utgångspunkt angavs om en att stationen skulle komma att betjäna flera olika intressenter varvara för dessa borde delta i finansieringen.

4 Förhandlingen

Följande intressenter har deltagit i förhandlingarna: SJ, Banverket, SL, Sollentuna kommun, Vägverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Bonnierfastigheter, ABB Fastigheter, Fastighets AB Arcona. Nedan anges några de frågeställningar som förhandlingen behandlat samt de fakav torer som gjort att arbetet dragit ut på tiden.

4.1 Definition av Station Stockholm Nord

Inledningsvis koncentrerades arbetet på att närmare definiera standard, utfomming, kostnader och finansiering av de komponenter som kan sägas definiera själva stationen. Det stod redan vid förhandlingens början klart att själva stationsbyggnaden skulle ges en mer anspråkslös utfomming än vad tidigare planerats. Övriga delar stationen besom av dömdes dock påverkas mindre. Ingrediensema i själva stationen är följande:

Två nya spår och plattformar

Stationshus, plattformsutmstning, bilangöring och parkering

Busstenninal och kollektivtrafikkörväg-ar samt vägar till omgivande huvudvägnät

För att intentionema med stationen ska förverkligas fullt ut krävs också att området kring stationen utvecklas. Detta område kan dock inte säingå i själva stationen, dess exploatering är en jöruLsältning gas men för stationen.

I detta stadium förhandlingen gjordes också ett försök att kostnadsav beräkna stationen definierat nämnda sätt. Beräkningen visade ovan

på ungefärlig samlad kostnad på drygt en kvarts miljard exklusive

en redan nedlagda försvarsarbeten på 90 miljoner.

4.2 Fyra eller sex spår

En fråga inledningsvis ägnades stor uppmärksamhet var om det som skulle möjligt att att banta inte bara själva stationsbyggnaden utan vara även spârkapaciteten, d.v.s. om det skulle räcka med endast fyra spår Flemingsberg eller det nödvändigt med spår. Från i

som i om var sex

första hand SJ sida gjordes den bedömningen att det skulle bli alltför :s

svårt att klara framför allt Arlandatratikeringen sex tåg i timmen i var-

dera riktningen inte dessa fick passera stationen på egna spår.En oin fyrspårslösning avvisades således. Definitionen stationen enligt av stycket och kostnadsberäkningen förutsätter sex spår. ovan

4.3 Flera förändrade förutsättningar

Förhandlingsarbetet präglades till stor del av att planeringsförutsättningarna förändrades under arbetets gång. Det var i flera fall nödvändigt att invänta klargöranden innan arbetet kunde vidare. Nedan ges några exempel.

Under 1993 presenterades utredningen Ökad konkurrens jämväg. SJ skulle enligt denna konkurrensutsättas. Om förslaget skulle genomföras fullt ut framstod det mindre säkert att SJ självklart skulle vasom huvudman för stationen. SJ motivation drivande i stationsra :s att vara frågan mattades. Så småningom framgick att förslaget inte skulle genomföras

Förhandlingarna Arlandabanan pågick när förhandlingarna började om och avslutades hösten 1994. Förhandlingarna om Arlandabanans utbyggnad stor sekretess. Frågan som ställdes var om Arlanomgavs av dapendeln skulle stanna vid Stockholm Nord, och hur skulle detta påverka utfoiunning, resandeunderlag När det klargjordes att flygmm. pendeln skulle stanna vid Stockholm Nord, minskade intresset för detta projekt från llera intressenter

Kort därefter utsågs Carl-Erik Norrboin till förhandlingsmari för att fortsätta överläggningamzt med det vinnande konsortiet om ett eventuellt samlat trafikupplägg. Detta skapade förnyat intresse men också osäkerhet i trafikeringstrågan.

Den exakta dragningen av Häggviksleden samt dess partiella överdäckning klarnade först under år 1995 då arbetsplanen fastställdes. Det först när denna fråga avklarad som Sollentuna kommun var vilvar var lig att i närmare diskussioner stationen. l kommunens förslag om till kommunomfattande översiktsplan lyfts tankegångama på en rejäl ny utveckling området mellan Häggvik och Sollentuna Centrum där av Stockholm Nord ingår del fram. Planförslaget har nyligen samsom en rådsbehandlats.

Alla dessa faktorer har gjort att de olika aktörerna i förhandlingen inte känt sig beredda att ta ställning till Stockholm Nordprojektet. Förut-

sättningarna för finansiella åtaganden från de flesta parterna har saknats.

4.4 Nytt gestaltningsförslag

Vid årsskiftet 1995/96 hade dock tillräckligt många förutsättningar klarnat för att förhandlingarna skulle kunna i ett mer intensivt skede. Partema enades då att utforma ett samlat gestaltningsförslag om för området kring stationen

Eftersom förslagen i konsultrapporten inte till alla delar accepterats av partema bifogas den inte till denna slutredovisning. Vissa allmänt accepterade grundtankar i rapporten beskrivs dock nedan

Spårområdet vidgas i och med att två nya spår tillkommer. Det handlar kilometer med sex spår. Tre plattformar tillskapas med mittom ca en plattfonnen helt avsedd för lokaltrafiken. Denna plattfonn kopplas till den befintliga plattformen vid Häggviks station. Lokaltågen får alltså en nordlig och en sydlig entré.

Själva stationen förutsätts utformas enklast tänkbara sätt under spårområdet i anslutning till uppgången ñån busstenninalen, ungefär som T- banestation. Om stationen behöver utvidgas i skede en ett senare görs det att den integreras i byggnader i anslutning till spåromgenom rådet. Parkering dels som kantstensparkering, dels i parkearrangeras ringsanläggningar nännast spåren.

Bussterminalen förläggs den gata som går i tunnel under spåren med ingång direkt i anslutning till stationen. Som framgår av kapitel 5 kan omfattande busstrafik komma att angöra stationen, dels sådan som en kommer på Yttre Tvärleden och angör via cirkulationsplatsen över Häggviksleden, dels sådan som kommer på de nord-sydgående vägarna.

Området kommer att kunna nås med bil från E4, Häggviksleden, Sollentunavägen och Norrviksleden samt via lokalvägnätet mellan Sollentuna Centrum och Häggvik. Områdets huvudentré blir från Häggviksrondellen på Bagarbyvägen.

Sollentuna kommun har klart deklarerat att den nya bebyggelsen kring station Stockholm Nord inte får innebära en utannning av Sollentuna

2 Uppdraget gavs till Nyrénsarkitektkontor i samverkan med Tcmziplzm och Scandiakonsult AB ochredovisades i mars 996 "Stockholm Nord Sollentuna. Program För planläggning" -

Centrum. Tyngpunkten i stadsbygden kommer fortsatt att ligga i Sollentuna Centrum.

En grundläggande stadsbyggnadsidé för det nya området är den om succesiv förnyelse som ger mångfald och en mer spännande bostadsoch arbetsmiljö. Det innebär en bibehållen blandning av bostäder och arbetsplatser med olika karaktär och ålder. Eftersom området är omringat av trafik och inte innehåller större grönområdet är det viktigt att gatururnmen inom området inte fungerar som ytterligare barriärer. Därför bör man inom området skapa gröna stråk som förenar arbetsplatser och bostäder. Det bör noteras att strax väster om Häggvik ligger hela Järvafältet med sina friområden. Två portar under E4 kommer att ge tillgänglighet till detta område. Dessa ska anknytas till tydliga gång- och cykelstråk inom Stockholm Nordornrådet för att tydliggöra omgivningens kvaliteter.

Hushöjden bör i stort sett ligga kring 3-4 våningar, eventuellt något högre nännast stationen. Bebyggelsen föreslås Littonnad som storgårdskvarter där gårdarna bildar sammanhängande ytor och ger området en påtagligt grön karaktär.

Bebyggelsen ges generell kvartersfonn med en blandad användning. Bottenvåningama utformas så att de kan användas som butiker eller lokaler. Den samlade framtida bebyggelsen kommer att ligga i storleksordningen 1.500 bostäder och 5.000 arbetsplatser i närområdet kring stationen. Fördelningen mellan bostäder och lokaler samt de olika kvarterens mer exakta volym får fastställas i detaljplaner grundas i som konkreta byggplaner.

4.5 Ny trafikanalys

Samtidigt uppdrogs konsultföretaget Transek att göra en ny trafikanalys givet några olika trafikeringsförutsättningar. Analysen visade att de största tidsvinsterna med en station Nord kommer att uppstå genom att en stor del av busstrafiken i tvärled effektiviseras. Den viktigaste bytespunkten mellan regionala bussar och pendeltåg kommer att ligga i Häggvik och inte som nu i Sollentuna Centrum. Till detta kommer regionaltågs- och fjäntågstrañkanter som ansluter med buss eller med bil. Delar av resultatet redovisas i kapitel

Analysen förutsätter dock att Norrortsleden är utbyggd och att väl fungerande bytespunkter byggs bl.a. i Åkersberga och i Barkarby. upp

4.6 Överenskommelsens karaktär

Den överenskommelse som nu slutits utgör inte ett slutligt och detaljerat avtal om finansiering av station Nord. Avtalet förutsätter ytterligare överenskommelser mellan intressentema, bl.a. exploateringsavtal i anslutning till nya detaljplaner. Partema har emellertid genom den nu träffade överenskommelsen förklarat sig beredda att aktivt verka för att Stockholm Nord ska komma till stånd.

De faktorer som alltjämt är oklara framgår av själva överenskommelsen. De har givits fonnen av villkor för att slutliga avtal om finansiering mm ska komma till stånd.

Parterna har bedömt att det krävs ca två år innan dessa villkor kan ha uppnåtts och/eller att oklarheter kan ha undanröjts. Avtalet har därför givits en giltighetstid på två år. Om inte slutliga avtal enligt ovan upprättats före den l juli 1998 upphör således avtalet att gälla. Under avtalsperioden kommer Länsstyrelsen att kalla parterna till kontrollstationer, den första hösten 1996.

5 Resandeprognoser utdrag ur en trafikutredning -

I detta avsnittet görs en sammanfattning av den ovan nämnda trafikutredningen. Rapporten i sin helhet kommer att finnas tillgänglig på Banverket saint på Traiisek. Den kommer också att granskas nämnare av SL och SJ där man bl.a. avser studera hur olika förutsättningar i trafikering mm påverkar resultatet.

5.1 Utredningsalternativ och trafikeringsförutsättningar

Simuleringar har gjorts dels för en framtida situation där Stockholm Nord inte finns; jämförelsealtemativet dels för två olika situationer med stationen Stockholm Nord; två utredningsalternativ. Prognosen avser 2010. Utredningsaltemativen utgörs av två olika trafikeringar av stationen:

Ett maxialteniativ där alla tåg inkl södergående fjäntåg stannar vid Stockholm Nord. Dessutom förlängs några fjäntåg från Stockholm Central.

Ett minialtemativ där, förutom pendeltåg, endast regionaltågen stannar vid stationen.

Arlandatågen stannar inte vid Stockholm Nord i något tttredningsalav ternativen.

Hela Dennisöverenskonunelsens utbyggt. Detta innevägnät antas vara bär att Häggviksleden korsar järnvägen under den nya stationen. Kopplingar från stationen till leden finns. Nedan anges den utökade busstrañkering som prognosen baseras på.

Tabell I Nya busar/igjen nclifiiriiridririg av bq/inI/igøl linjer .

Linjemmutrcr Linjcstriickniirg Turintcrvznlltid Anmärkning Högtrañk Lagtmñk

Nyalinjer 911 Dandcryd-Håiggvik 15 min 30 min Gcnonrsniltshzrstighct 40 km/h 912 Åkcrsbcrgit-Viillingby 15 min 30 min Gcitomsnittshzrstigltct 60 km/h 913 Täby-Barkarby 15 min 30 min Gcnomsnittshastighct 40 km/h

int/ring av bq/inl/ignlinjer 520 Tangcrar stationen som idag 525 Viby-Sollentuna C 30 min 30 min Lagts om via Stockholm Nord 527 Lagts om via Stockholm Nord 607A Daudcryd-Sollcnttuta 30 min 30 min Lagts om via Stockholm Nord C-Karolinska S 607B Edsbcrg-Háiggvik 30 min 30 min 627 Arniugc-Fiiby-Kislzt 15min 30 min Lagts om via Stockholm Nord

Resandet med pendeltåg i hela regionen antas öka med 60 % till år 2010. År 1994 antalet personkm med pendeltåget ca 3 milj pkm per var dygn och detta kommer till år 2010 att ha ökat till 4,8 milj pkm per dygn. Största ökningen resandet kommer att ske på de yttre delarna av linjen Bålsta/Kungsängen-Västerhaninge/Nynäshamn. Här kommer av de största förbättringarna att införas jämfört med 1993 års trañkering.

Resandeökiritrgen på regionaltågen blir större. Det system som kommer att införas går inte att jämföras med dagens. Dagens tågsystem för regionala utanför Stockholms län består av tjärrtâg upplåtna för reresor

gionala Endast i relationen Uppsala-Stockholm drivs en form av

resor. regionaltågstrafik. Resandet med regionaltågen kommer mer än fördubblas jämfört med dagens tågtrafik mellan Stockholm och Uppsala.

5.2 Effekter för de regionala resorna

Effekter för de regionala resoma i de båda utredningsaltemativen skiljer sig inte nämnvärt. En del av de befintliga resenärer får förbättring en medan en annan del får en försämring. De resenärer som får en minskning av restiden är de som stiger på och av vid stationen. En del av resenärerna får en förbättring på grund av de nya busslinjema. På grund av de minskade restiden kommer en del nya resenärer till. Dessa får en tidsvinst. Denna restidsvinst är ca 1/6 del av tidsvinsten för de befintliga resenärer.

För en del resrelationer innebär Stockholm Nord en längre restid. Detta medför förluster för de fortsätter åker kollektivt. En del resenärer som av dessa kommer g.a detta välja att byta till annat färdmedel eller inte resa alls. Detta ger förluster. Den senaste är dock liten. Resulgruppen tatet visas i figuren nedan.

Figur klleslialxrfärändring för regionala ruvar fär resp uIrcdtrirzgrallcrncrti v

--i Rörlusl vinst --- I Vinsterhetresenärer

Vinster resenärer nya

Förluster resenärer bef

Förluster förlorade resenärer

Siunnm "i, r-nr-rrrw"W, .,,, , .. m, , , 000 -500 0 500 l 000 l 500 Z000 2500 3000 3500 1000 timmar per år D Regionnltág I Alla tåg inkl södergficnde fjämñg

Restidseffektema för de regionala resorna är ungefär tre gånger så stora som för de långväga.

Stora förändringar i kollektivtrafikrestiden uppstår för de områden i direkt anslutning till Stockholm Nord och utmed de busslinjema. nya Hela stråket från Vällingby/Barkarby till Danderyd/Täby och Åkers-

berga får stora förbättringar av kollektivtrafikrestiden se figur nedan.

En del negativa effekter uppstår för områden i de centrala delarna av Stockholm på grund av den ökade restiden för genomgående resenärer i Stockholm Nord.

De effekter uppstår för resenärerer beror således inte enbart på som stationen utan till del på de busslinjema. Dessa effekter skulle en nya kunna åstadkommas utan station Stockholm Nord.

Figur 2: Förändring av kolleklivtrajikrestid viktad med antal befintliga resor för alternativet alla låg inkl .vfidergående järrlágjânförl med jämfärelseallernalivel

j Restidsiömndring

5 3 summerade reseförändringar

För varje utredningsaltemativ har personkm per fardmedel tagits fram och ställts mot jämförelsealtemativet. Resultatet redovisas som ökning resp minskning i förhållande till detta.

Figur3:Färändring av person/rm per dygn de olika i de tvâ alternativ jämfört medjámförelseallernzrlivet S.: förlust vinst ___

bussi Stockholms län l bussutantör Stockholms län

övrigspår i Stockholms län

regionaltâg

pendeltåg

tjärrtåg inkl nattág .fw/ma - r r -7 1 - r | v Vi" V -v-"---'--***-| -100000 -50000 0 50000 ll0 000 150 000 200000 250000 pkm per dygn

i

Dendusl rcgionultág I ulln ting inkl södergáendc ljämåg

Busstrafiken i Stockholms län ökar betydligt, ungefär lika mycket som trafiken på regionaltågen. Skillnaden mellan de två altemativen är liten för busstrañken i Stockholms län. Ökningen sker främst på de nya busslinjema och de omlagda. Men även en del andra busslinjer får ökad resande. Det gäller t.ex. busslinjer från Vallentuna som vid Yttre tvärleden ansluter till de nya linjema. Busstrafikeir utanför Stockholms län berörs nästan inte alls av den nya stationen.

För spårtraflken sker omfördeliting. Övrig spårtrañk i Stockholm en som tunnelbanan och Roslagsbanan minskar sitt resande. Tydligast är det för Roslagsbanan där en del resor mot stan ersätts av resor med tvärbussar.

3l

För regionaltågeir innebär båda alteniativen en ökning av resandet -. mest för alternativet endast regionaltåg där det inte finns någon konkurfrån långväga tågtrafik. Om tjärrtågen stannar vid stationen rens annan kommer regionaltågsresandet att minska till fördel för fjärrtågeir. Pendeltågen får också ett ökat resande. Nedanstående karta visar hur trafiken kommer att omfördelas

Figur 4. Förändring av antal regionala kallcklivtrajikresor per dygn år 2010 i alternativet med alla tag Inkl .vödergøiendeÅüärrlügjänwirl medjämförel- .sealtemalivet

Bilden visar att stationens effekter på det totala antalet tågresenäovan inte blir så på antalet bussreseirärer. Antalet pendeltågsrerer stor som senärer beräknas öka från dagens 35 000 till ca 55 000 per dygn i ett ca snitt den stationen. Den ökningen har dock huvudsakligen norr om nya med den allmänt förväntade reseökningeir i regionen att göra. Ökning kommer för stor del att ske på övriga tåg, framför allt regionaltåg. en Pendeltågets marknadsandel kommer att vara ca 60 procent i detta

snitt.

5.4 På- och avstigande vid stationen

l dag trafikeras pendeltågstationen Häggvik endast pendeltågen och av ett fåtal lokala busslinjer. Utbyte mellan dessa trañkslag förekommer knappast enligt analysema.

Nedanstående redovisas olika kategorier av på- och avstigande på stationen. Direkt på- och avstigande är de resenärer som går eller cyklar till stationen.

Figur 5 Antal : på och avsli gande pä Hcig;,nrik/.St0ckhInrNord och .Sollentuna

På-ochavstigandedygn per 30000

l5000

0 -- -- -- :r r --# Dagens l993 Jiimf20I0 Allalåg 20I0 Endast reglâg 2010

m..

I dagens trañknät hösten 19953 har pendeltågstationen Häggvik drygt

3 000 på- och avstigande resenärer per dygn endast pendeltåget. Sollentuna centrum har knappt l3 000 pâ- och avstigande pendeltåget per dygn. Sollentuna är den åttonde största pendeltågstationen i Stockholms regionen. Häggvik ligger på plats 30. Enligt prognoserna kommer antalet på- och avstigande Häggvik att öka till drygt 5 000 ökning med 80 procent år 2010 i jämförelsealterxiativet och till nästan 30 000 på- och avstigande i utredningsaltemativet där alla tåg inkl södergående fjäntåg stannar i Stockholm Nord. Altemativet med endast regionaltåg ger ca 20 000 på- och avstigande på Stockholm Nord.

Sollentuna C kommer att 18 000 på- och avstigande dygn

ca per ökning med 60 procent som knappast kommer att ändras på grund de olika trafikeringsaltemativ på Stockholm Nord.

3SL:strafikräkningar förpendcllägcl hösten1995

Figur 6. Antal på- och maxligcuzdevia Higgv/k/.SIckh0I/11 Nord fördelade på de olika ägs/ag

På- ochavsligundcdygn pcr 30000-

25000-

20000 r

15000V

10000--

0 Dagens .kim 12010 Alla 2010 låg lindust regnig 2010 l Ile11dclt:|g''1'ig:1 låg

5.5 Slutsatser

Stationen Stockholm Nord kan bli viktigt bytespunkt för kollektiven trafik i Stockholms regionen. Restidsvinstema för kollektivtrafikresenärer blir stora. Samtidigt leder den ökade exploateringen runt stationen till en ökning av resandet.

För att detta ska uppnås krävs att följande förutsättningar ska var uppfyllda:

0 Antalet bostäder och arbetsplatser i stationens närhet bör vara som skisserats i avtalet. 0 Tågtrafikeringen bör för hela regionen utveckla sig enligt de föutsättningar so1n denna prognos baseras på; bäst blir det om alla tåg stannar vid statio11e11. I Det anslutande bussnätet måste ha goda anslutningar till stora delar av den norra regionen. 0 Utformningen av stationen ska underlätta byten. Varenda minskning av kraven på denna punkt har påverkan resandet. 0 Effektiva bytespunkter också på andra ställen längs eller i anslutning till tvärleden måste tillkomma, bl.a. i Barkarby och Åkersberga.

Bilaga 1

Eâå

Kommittédirektiv

E å

Dir. 1993:115 Förhandlare mr station Stockholm nord

Dir. 1993:115

Beslut vid regeringssammanträde 1993-10-07

Chefenför Kommunikationsdepartementet, statsrådetOdell, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallasmeduppgift att förhandla och träffa avtalmedberördaintressenter om finansiering av stationStockholm nord.

Bakgrund

Påregeringensförslagbeslutaderiksdagenden9 juni 1993 om investeringar i trañkens infrastruktur m.m. prop. l992/93:176, bet. 1992I93:1U35,rskr. 1992/932446. Under de kommandetio åren skall Banverketplaneraför investeringar 32 miljarder kronor järnvägens av i infrastruktur.Riksdagens beslutinnebärbl.a. att Mâlar- och Svealandsbanornabyggsfärdigtoch att Norra stambanan, Dalabanan ochOstkustbanan byggs och ut anpassas för snabbtåg.Medde utbyggnader som planerasfinns goda möjligheter för såväl trafik medlokal och regionaltåg som trafik med snabbtåg. Underår 1992 genomfördeDelegationenK 1991:04 för infrastrukturinvesteringar en studie av de företagsekonomiska förutsättningarna att ñnansieraArlandabanan med privat kapital. Delegationenredovisar liksom tidigare utredningar att hela projektetinte kan genomföras utan statliga medel.Delegationen harden 11 december 1992inkommit med en skrivelse till regeringen.Iskrivelsen föreslårdelegationen att projektetgenomförs som ett samñnansieringsprojekt mellan staten och ett privat konsortium.

Regeringenbeslutade den 14 januari 1993 att i allt väsentligtställasig bakomdelegationen: förslagochuppdrog delegationen medförbehåll att, för regeringensgodkännande,förhandlaoch träffa överenskommelse med lämpligaintressenter om utbyggnad delenRosersberg-Arlandainkl. av en stationvid Stockholm-Arlanda flygplats. Redani dag pågår med statlig finansiering en utbyggnad av Norra stambanan från två till fyra spår mellan Stockholm ochRosersberg.Somen del i dennautbyggnadingårplanering av enny station norr om Stockholms

oentralstation.1 januari 1990presenteradeBanverket utredningmed en förslag till fyra alternativaplaceringar av en sådanstation, Ulriksdal, Sörentorp,Häggvik och Rotebro.Utredningenremissbehandlades under våren1990ochdärefterhararbetenafortsattmedinriktningen stationen att planerasmedlägei direktanslutningtill järnvägenskorsningspunktmedden planerades.k. yttre tvärleden.På Norra stambananmellanStockholmoch Rosersbergbedrivsi dagbådelokal- ochfjärrtrafik. Vidareplanerastrafik med regionaltågoch den s.k. Arlandapendelnmellan Stockholmoch Arlanda.Kommunenhar ansvaret för att i samråd med övrigaberördaparter ta fram erforderliga detaljplanerför lokaliseringen stationen. av I riksdagens beslut om investeringari trafikensinfrastruktur m.m. prop. 1992/93:176,bet. l992/93:TU35,rskr. 1992/932446förutsätts berörda att parter träffar avtal om finansiering stationsanläggningar av i Häggvik, KarlbergochStockholmscentralstation.

Uppdrag

Utbyggnaden av järnvägenmellan Stockholm och Rosersberghar nu kommittill ett sådantläge att beslut om stationStockholmnord snart måste fattas.Ett sådantbeslut avser såvälden fysiska placeringen finansom sieringen av stationen.Den fysiska placeringenbeslutasytterst genom att kommunen antar en detaljplan för stationen. Utredarenskall, med utgångspunktfrån att en stationStockholm nord kommer att betjäna olika intressenter,förhandlaoch träffa avtal om finansieringen dennastation.Härvid av bör kontakt tas medbl.a. Banverket, Statens järnvägar, Vägverket,Länsstyrelsen i Stockholmslän, Stockholms länslandsting,Sollentunakommun,berördafastighetsägare Delegatio- samt nen K 1991:04 för infrastrukturinvesteringar. Avtal skall träffas med förbehållför regeringensgodkännande.

Hemställan

Medhänvisningtill vadjag nu haranförthemställerjag att regeringenbemyndigarchefenför Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976:119 med uppdrag att förhandlaoch träffa avtal med berörda intressenter om finansiering av stationStockholmnord, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och biträde annat utredaren. Vidarehemställerjag att regeringenbeslutar att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelnsanslagA Utredningar m.m. anslagsposten Ovriga utredningarm.m.

Beslut

Regeringen anslutersigtill föredragandens överväganden ochbifaller hans hemställan.

Kommunikationsdepartementet

Bilaga 2 Tidigare gjorda planer och programskisser för området

1991 Skiss till översiktsplan for område väster Sollentuna om stambananmellan SollentunaCentrum kommun Häggvik infor eventuell utbyggnadav Station Nord, Samrådshandling

1992-93 Detaljplan kv Stinsen, antagen Sollentunakommun. Arcona 1992-94 Detaljplaner Arlandabanan. antagna Sollentunak 1993 Prograrnskiss Knutpunkt Häggvik VBB/VIAK för ABB. Bonnier. Arcona, SJ l 993-94 Utredningar om stationsutformning m.m. Förhandlings- ETUPPCU 1993-95 Detaljplaner Häggviksleden. antagna Sollentuna k 1993- Detaljplan kv Trumman, pågående Sollentuna Arcona 1 994 Kv Stansen, utredningsskiss Roman Wozniak för Bonnier 1 994 Tolkning "allégatan" SBK, Sollentuna kommun 1994 Programskiss, östra angöringen Lennart Bergström Arkitekter för Sollentuna

l 995 Översiktsstudie Häggvik LB Arkitekter för Sollentuna 1995 Kommunplan, samrådsupplaga med Sollentuna fördjupning av områdetvid allégatan kommun

1995 Planprogram och detaljplanearbete for Sollentuna Tackan och Taljan FFNS för JM Bygg och Mälartornet

1996 Stockholm Nord Sollentuna. Nyréns,Temaplan, - Program for planläggning Scandiakonsult

1996 Stockholm Nord. Resandeprognoser Transek

Bilaga 3 Hittills vidtagna genomförandeåtgärder

1993-96 Arlandabanzul 4 spår genom området, pågående Banverket utbyggnad

1993-95 Häggviksleden, tunnel under banan utbyggd Banverket för 6 spår jämte perronger samt LTmedel

Tunnel under banan för stationsentré och Banverket busspassagemed angöring 6 spår och samt LTpenonger medel

1993-96 Häggviks pendeltågsstation, anpassad för Banverket Station Nord, pågående utbyggnad för SJ/SL Sollentuna kommun

1993-94 Köpcentrum Stinsen öppnat i mars 1995 Arcona

1993-94 Första delen av allégatan, färdig mars 1995 Arcona

1994-95 Fastighetsförväw för utbyggnad av allégatan Sollentuna söder om Stinsen, exploateringsavtal för kommun, en- Stinsen och Stansen skilda fast.äg Arcona, Stråbruken

1996- Häggviksleden Vägverket

Sollentuna kommuns verksamhetsplan för åren 1996-98 innehåller medelsanvisning för en utbyggnad av allégatan m.m. genom hela programområdet genom en förskottering av planläggnings-, marklösen, och utbyggnadskostnader från kommunen, som ska täckas genom bidrag från byggrättsinnehavare inom programområdet.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hurgârdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor. K. . A Samverkansmönster i svensk forsknings- 27.Enstrategi kunskapslyft för och livslångtlärande. . finansiering. U. U. a Fritidi förändring, 28.Det forskningspolitiska landskapet i Norden . Om könoch fördelning fritidsresttrser. av C. 1990-talet, U.

Vem bestämmer vad EU:sinterna Spelregler inför 29.Forskning ochPengar.U. , regeringskonferensen 1996.UD. 3O.Borgenärsbrotten cn översynav ll kap. r Politikomritden underlupp.Frågor om EU:sförsta brottsbalken. Fi. . pelare inför regeringskonferensen l996. UD. 3 .Attityder ochlagstiftningi samverkan

C Ett ár med EU. Svenska statstjänstetnäns + bilagedel. C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Möss ochmänniskor.Exempelpá bra

l Av vitaltintresse.EU:sutrikesvoch lT-användning blandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. b w.Banverkets inyndighetsroll m.m. K,

Batterierna en laddadfraga. M. 3 .Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + A. . - Om järnvägens trafiklcdning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskning för vrårvardag. C. DNA-register. Ju. ,EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för 36.HögskolaiMaltnö.U.

tvá-och trehjuligatnotorfordon. K. 37.Sveriges medverkan i FN:sfamiljeâr.S.

,Kommuner och landsting med betalnings- 38, Nationalstadsparker. M.

svárigheter, Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen 1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M.

l4, Budgetlagregeringens befogenheter 40.Elektronisk dokumenthantering. Ju. finansmaktens område.Fi. 41.Statens maritimaverksamhet. Fö.

Union förhade öst och väst, Politiska,rättsliga 42,Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament , och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte ochoffentligheti EU. UD.

utvidgning.UD. 4 .Jämställdheten i EU. Spelregler och

,Förankringochrättigheter,Omfolkomröstningar, verklighetsbilder. UD. uttrâdesrâitt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen,

rättigheter i EU, UD, Reformerat förhandsbesked. Fi.

l7. Bättre trafikmedväginformntik. K, 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju.

18.Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K.

efter muck,bostadsbidrag, dagpenning, 47.CirkelsartthälleL Studiecirklars betydelser för

försäkringar. FÖ. individochlokalsamhälle. U. .SverigeEUochframtiden. EU 96-kommitténs 48.Shaping Sustainable Homesin an Urbanizing

bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.SwedishNationalReportfor Habitatll. N.

UD. 49.Reglerför handel medel. N. 20.Samordnad rollfördelning inomtekniskforskning, 50.Förbud motvapen pâallmänplats m.m. Ju.

U. 51. Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk-

2 .Reform ochförändring.Organisation och ring alternativochförslag. A. verksamhet vid universitet ochhögskolor efter 52, Precisering handelsändamálet av i detaljplan.M.

993 årsuniversitets- ochhögskolereform. U, 53.Kalkning sjöarochvattendrag.M. av

2 h Inflytande riktigt Omelevers rätt till 54.Kooperativamöjligheteri storstadsomráden. S. . 4 inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55.Sverige, framtiden ochmångfalden. A.

2 Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av Pá vägmot egenföretagande. A. . . upphandling av varor ochtjänstermed 55 .Vägar in i Sverige. A.

miljöpåverkan. N. 56 Hälften vorenog om - kvinnorochmän . Frán Maastricht till Turin, Bakgrund ochövriga 90-talets arbetsmarknad. A. . EU-länders förslag ochdebattinför 57.Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen 1996. UD. 58. Finansieringen detcivila försvaret. av Fö.

25.Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television. Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikens kunskapsgrund. 88.Kameraövervakning. Ju.

Enprincipdiskussion utifrân 89.Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch

EU96-kommitténs erfarenheter. UD. medelstora företagen.N.

60. Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 90.Sammanhállet studiestöd. U.

utvidgningens effekter dengemensamma 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida

jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformerEn denationella - översynav 6 .Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration - taxorna för läkare och sjukgymnaster. S. ochförhållandet mellan stora ochsmâ stater i EU. 92. i lT miljöarbetet.M. UD. 93.Ny yrkestrafiklagstiftning. K. 62.EU, konsumenterna ochmaten 94.Nationellteleadresskatalog. K. Förväntningar ochverklighet.Jo. 95.Botniabanan. K. - 63.Medicinska undersökningar i arbetslivet.A. 96.Strukturförändring ochbesparing. 64.Försäkringskassan Sverige Översyn av - Enuppföljning genomförda av förändringar socialförsäkringens administration. S. inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 6 .Administrationen EU:sjordbrukspolitik av 9x Effektivareförsvarsfastigheter i Sverige.Jo. . Utvärdering aven reform.Fö. 6 Utvärderatpersonval.

0 . Ju. 98.Vem styr försvaretUtvärdering av

6 .Medborgerliginsyni kommunala entreprenader. effekterna LEMO-reformen. Fö. av Fi. 99.Avvecklingmedinlärning.Erfarenheter från

68.Någrafolkbokföringsfrágor. Fi. LEMO-reformens avveckling personal.Fö. av 69.Kompetens ochkapital bilaga.N. + 100,Ett för skattebetalningar. DelA. nyttsystem 70.Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet. N. Ett för skattebetalningar. DelB. nyttsystem 71.Lokaldemokratiochdelaktighet i Sveriges städer Författningsförslag, författningskommentarer

ochlandsbygd. ln. ochbilagor.Fi, 72.Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. lO .Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMs r 73.SwedishNuclearRegulatory Activities. yttrande SKBsFUD-Program 95.M. över Volume1 AnAssessment. M, 102.TUFF Teckenspráksutbildning för föräldrarU. - - 74. Swedish NuclearRegulatory Activities. 103.Miljöbalken.Enskärptochsamordnad

Volume2 Descriptions, M. miljölagstiftning för hållbar utveckling. - en 75.Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del och M, l

76.EU:sregeringskonferens procedurer, aktörer, 104.Konsumentskyddelmarknaden. C. formalia.Sammanfattning seminarium av ett i 105. Att främja donationer till universitet

april 1996.UD. ochhögskolor.U. 77.Utländska försäkringsgivare medverksamhet i 106.EUochSverige frånKirunatill Malmö. Sverige.Fi. - Sammanfattningfyra regionalamöten av 78.Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 199596.UD.

och finansiering. N. lO7.Union gränser konsekvenser, möjligheter, utan - 79. Översyn av revisionsreglerna. Fi. problem,Sammanfattning av ett seminarium i 80.Viktigt meddelande. november1995.UD.

RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 108.Konsumenterna ochmiljön.C. 81.Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 109.Frånákerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82.En översyn av luft- sjö-ochspártrafikens frånUtredningen universitetsfastigheter om nrm. tillsynsmyndigheten K. angående överlátelser ochtomträttsupplátelser av 83.Allmäntpensionssparande. S. vissahögskolefastigheter. Fi.

84.Ekobrottsforskning. Ju. llO. Inför Svensktkulturnät lT ochframtiden ett 85.EgonJönsson en kartläggning lokala av sam- inomkulturomrâdet. Ku. verkansprojekt inomrehabiliteringsomrâdet. S. l1 ,Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp 8O.Utveckladsamordning inomdetcivilaförsvaret till 30 år. C

ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning, 112.Integrering miljöhänsyn inomdenstatliga av överväganden ochförslag.Fö. förvaltningen. M.

8 Tredimensionell l fastighetsindelning. Ju. .

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

113.En allmän ochaktivförsäkringvid sjukdom och rehabilitering, Del och l l 14.En körkortsreform. K. H5. Barnkonventionen ochutlänningslagen. S. 116. Artikel6 i Europakonventionen ochskatta utredningen. Fi. 117. Expertrapporter frånSkatteväxlingskommittén. Fi. 118. StationStockholm Nord.K.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:sregeringskonferens procedurer, aktörer, - Mössochmänniskor. Exempel bra formalia.Sammanfattning av ett seminarium i

IT-användning blandbarnochungdomar. 32 april 1996.76

EUochSverige frånKirunatill Malmö. -

Justitiedepartementet Sammanfattningfyra av regionala möten

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, DNA-register.35 problem.Sammanfattning av ett seminarium i Elektroniskdokumenthantering. 40 november1995.107 Presumtionsregeln iexpropriationslagen.45

Förbud motvapen allmänplats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderat personval. 66 Ekobrottsforskning. 84 Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier

Tredimensionell fastighetsindelning. eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, 87 Kameraövervakning. 88 försäkringar.18

Statens maritimaverksamhet. 4l

Utrikesdepartementet Finansieringendetcivilaförsvaret. av 58

Utveckladsamordning inomdetcivila försvaret Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför och fredsrâddningstjänsten. Kartläggning, regeringskonferensen 1996.4 överväganden ochförslag.86 Politikomráden underlupp.Frågor om EU:sförsta Strukturförândring ochbesparing. pelareinförregeringskonferensen 1996.5 Enuppföljning genomförda av förändringar Ettår medEU.Svenska statstjänstemäns inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. 96 erfarenheter arbeteti EU.6 av Effektivareförsvarsfastigheter Av vitaltintresse. EU:sutrikes-och Utvärdering aven reform.97 säkerhetspolitik införregeringskonferensen. 7 Vem styr försvaret Utvärdering av Unionför både och öst väst. Politiska,rättsliga effekterna LEMO-reformen. av 98 ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av Avvecklingmedinlärning.Erfarenheter frán utvidgning.15 LEMOreformens avveckling personal.99 av Förankring ochrättigheter.Omfolkomröstningar,

utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga Socialdepartementet

rättigheter i EU. 16 Sverige, framtiden. Sveriges medverkan i FN:sfamiljeár.37 EUoch EU96-kommitténs bedömningar införregeringskonferensen Kooperativa möjligheter i storstadsomráden. 54 1996.19 Försäkringskassan Sverige Översyn Från Maastricht till Turin. Bakgrund ochövriga - av Socialförsäkringens administration. 64 EU-länders förslagochdebattinför regeringskonferensen Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 1996.24 Demokrati ochöppenhet. Allmäntpensionssparande. 83 Omfolkvaldaparlament och offentlighet i EU. 42 EgonJönsson en kartläggning lokala av - Jämställdheten i EU. Spelregler och samverkansprojekt inomrehabiliteringsomrâdet. 85

verklighetsbilder. 43 Denprivatavårdens omfattning ochframtida

Europapolitikens kunskapsgrund. ersättningsformerEnöversyn denationella av taxorna för läkareochsjukgymnaster, 91 Enprincipdiskussion utifrân EU 96-k0mmitténs erfarenheter. 59 Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch

Miljö jordbruk.Om rehabilitering. Del och 1 2, 113 och EU:smiljöregleroch utvidgningens Barnkonventionen ochutlänningslagen. 115 effekter dengemensamma

jordbrukspolitikcn. 60 Kommunikationsdepartementet Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration och förhållandet mellan ochsmå i EU. Om järnvägens trafikledning m.m. 9 stora stater EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för 61 tvâ-ochtrehjuligamotorfordon. l 1

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Bättre trafikmedväginformatik. 17 En strategiför kunskapslyft livslångtlärande.27 och Nykurs i trafikpolitiken Bilagor.26 + Det forskningspolitiska landskapet i Norden Banverkets myndighetsroll m.m. 33 l990talet.28 Enskilda vägar. 46 Forskning ochPengar,29 Enöversynav luft- sjö- ochspártrafikens Högskola i Malmö.36 tillsynsmyndighetcr. 82 Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 individochlokalsamhälle. 47 Nationell teleadresskatalog. 94 Värdeni folkhögskolevärlden. 75 Botniabanan. 95 Sammanhállet studiestöd. 90 En körkortsreform 1 14 TUFF - Teckenspráksutbildning för föräldrar.102 StationStockholm Nord.118 Att främjadonationer till universitet ochhögskolor.105 Finansdepartementet Jordbruksdepartementet Kommuner ochlandstingmedbetalnings svårigheter. 12 Offentligdjurskyddstillsyn. 13 Budgetlagregeringens befogenheter EU, konsumenterna och maten finansmaktens område.14 Förväntningar och verklighet.62 - Borgenârsbrotten översyn ll en av kap. Administrationen EU:s av jordbrukspolitik brottsbalken, 30 i Sverige,65 Översyn skatteflyktslagen, av Reformerat förhandsbesked, 44 Arbetsmarknadsdepartementet Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 Aktivarbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + 34 Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. 67 Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring - Några folkbokföringsfrágor. 68 alternativoch förslag.5 l Utländska försäkringsgivare medverksamhet i Sverige,framtidenoch mångfalden. 55 Sverige.77 Pâ vägmot egenföretagande. 55 Översyn revisiotisreglerna. av 79 Vägarin i Sverige.55 Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. 81 Hälften vorenog om kvinnorochmän - Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelA. 90-talets arbetsmarknad. 56 Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelB. Medicinska undersökningar i arbetslivet. 63 Författningsfiirslag, författningskomtnentarer och bilagor.100 Kulturdepartementet Från ákerlotter till Paradis ett delbetänkande Franmassmedia till multimedia - från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. att digitalisera svensktelevision.25 angående övcrlzitelser ochtomträttsupplátelser av Viktigtmeddelande, vissa högskolefastigheter. 109 Radio ochTV i KrisochKrig. 80 Artikel6 i Europakonventionen ochskatte- Inför Svenskt kultttrnät lT och framtiden ett utredningen. 116 inom kulturomrâdet. 110 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. 117 Näringsdepartementet Utbildningsdepartementet Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av Dennya gymnasieskolanhurgårdet 1 upphandling och tjänster med - avvaror Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. miljöpåverkan. 23 121 Shaping Sustainable Homes an Urbanizing Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning, World.Swedish NationalReportfor Habitatll. 48 1201 Reglerför handelmedel. 49 Reform ochförändring.Organisation ochverksamhet Kompetens ochkapital bilaga.69 + vid universitet ochhögskolor efter1993árs Samverkan mellanhögskolan näringslivet. och 70 universitetsoch högskolereform. 21 Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och inflytande riktigt Omelevers rätt till finansiering. 78 inflytande, delaktighet och ansvar. 22

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch medelstora företagen. 89

Civildepartementet Fritid i förändring. Omkönochfördelning fritidsresurser. av 3 Forskningför vârvardag.10 Attityderochlagstiftningisamverkan + bilagedel.31 Konsumentskyddelmarknaden. 104 Konsumenterna ochmiljön.108 Bevakad övergång. Åldersgränser för till ungaupp 30 ár. l 1l

Inrikesdepartementet Lokaldemokratiochdelaktighet i Sveriges städeroch landsbygd. 71

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga.8 - Nationalstadsparken 38 Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning.39 Precisering handelsändamálet av i detaljplan.52 Kalkning sjöarochvattendrag av 53 Swedish NuclearRegulatory Activities, Volume1 An Assessment. - 73 Swedish NuclearRegulatory Activities. Volume2 Descriptions. 74 - IT i miljöarbetet. 92 Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMs yttrandeöverSKBsFUDProgram95. 101 Miljöbalken.Enskärptochsamordnad miljölagstiftning för en hållbarutveckling. Del 1och 103 Integrering miljöhänsyn av inomdenstatliga förvaltningen. 112

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX: 08-2059 21, TELEFON:08-690 9190 ISBN 91-38-20337-5 ISSN 0375-250X