Kollektivtrafik i tid Bil.betänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

t . - deaV gatl ° an

Utredning 0

.mn

g

m

I.. V

dä

Statens offentliga utredningar MW 1997: 129

Pål Kommunikationsdepartementet

Kollektivtrafik i tid

Bilaga till betänkande av Utredningen om organisation och samordning av den interregionala persontrafiken Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpasfrån ritzes kundtjänst. F För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Ordcrfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetetFörden som skall svara på remiss. - Broschyrenkan beställashos: RegeringskanslietFörvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 l0 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20702-8 Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kommunikationsdepartementet

Regeringen beslutade den 29 maj 1997 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda organisationen och samordningen den interregionala av persontrafiken Dir. 1997:78. Uppdraget skall redovisas senast den l oktober 1997. Chefen for Kommunikationsdepartementet, statsrådet Ines Uusmann, förordnade den 3 juni 1997 mig som särskild utredare i utredningen K 1997:02 om organisation och samordning av den interregionala persontrañken. För att klara utredningsarbetet inom den avsatta tiden har jag uppdragit VAB Road Rail Engeneering AB att analysera möjligheterna att skapa ett nationellt basnät för Sverige utifrån de principer skisseras i rapport från som en den internationella järnvägsunionen UIC och EU:s grönbok Ett trafiknät för alla. Rapporten kan vara av intresse for den fortsatta beredningen förslagen i av mitt betänkande, varför jag önskar redovisa den i särskild bilaga till en betänkandet. Författarna svarar själva for allt material i rapporten.

Jag överlämnar härmed bilaga till betänkandet Kollektivtrafik i tid.

Norrköping den 29 september 1997

Hans Sandebring

Mikael Prenler

V53

TRAFIKNÄT FÖR ALLA TFA

Ett exempel på trafiklinjesystem

1997-09-1 IIBeSO,LL

VÃ

VAB Road Rail Engineering AB fick 1997-07-01 uppdrag av i kommittén för organisation och samordning av den interregionalapersontrafiken att skissera ett nationellt basnätanpassat till idéerna i EU grönbok Ett trafiknät för alla EU K96/240/4 samtrapporten European Rail Interregio System,UIC C6Z1/2 1992-09-01.

Ett trafiknät måste innehålla inte bara en geografisk utsträckning utan även en tidsdimension. Nätets trafiklinj er måste koordinerastidsmässigtoch måsteocksåkunna utgöra en stomme som regional och lokal trafik kan knytas till, En uthållighet och stabilitet med relativt förändringar är viktig.

I efterföljande rapport visas en skisshur ett trafiknät kan byggas upp med utgångspunkt i marknadenoch med hänsyntill fysiska möjligheter till framkomlighet infrastrukturen. Nätet nyttiggör sig av gjorda infrastrukturinvesteringar, men utgör i sig underlag för kommandeinvesteringar. Genom en systematiskuppbyggnadkan den kritiska linjen i nätverket identifieras och nyttan av investeringarnabedömas och onödiga investeringar undvikas.

Systemet kan brytas ner och upphandlasi enskilda trafiklinjer eller grupper av trafiklinjer. Genom att flera trafiklinj er kan samma fysiska järnvägssträckaoch att flera trafiklinj er med olika körvägar och restiderbetjänar samma marknadkan konkurrens skapasinte baraom marknadenvid upphandlingstillfallet utan även på marknadeni realtid.

Trafiknätet måste bearbetasi en process där många intressenterhar inflytande, men arkitekturen i systemet får inte förlorad i detalj Det är därför viktigt att funktionen som stomme i RIKETS trafiksystem tillvaratas genom en central instans.

Stockholm 1997-09-1l

VAB Road Rail Engineering AB

Bengt Sonesson Lars Lagerström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bakgrund Principer

2.1 Utgångspunkt marknaden befolkningen - - 2.1.1 Resbehov reslust - 2.1.2 Neutral bedömningsgrund 2.1.3 Empirisk metodik 2.1.4 Indelning 2.2 Geografisk utformning trañklinjenätet 10 av 2.2.1 Omfattning 2.2.2 Fysiska förutsättningar bana - 2.2.3 Fysiska förutsättningar fordon - 2.2.4 Avgränsning av meningsfull tågtrafik 11 2.2.5 Rationell linjedragning 2.3 Koordination systemtekniska förutsättningar 12 - 2.3.1 Turtäthet, frekvens 2.3.2 Symmetrilinje 2.3.3 Dygnssymmetri 2.3.4 Förutsättningarnas betydelse 2.3.5 Anpassning av regionala och lokala system 2.4 Ekonomi 2.4.1 Avgifter för tågdrift 2.4.2 Prissättning

Exempel på ett koordinerat linjenät

14 3.1 Allmänt 3.1.1 Uppehållspolicy 3.1.2 Körtider 3.1.3 Infrastruktur 15 3.1.4 Norrland 3.1.5 Gotland 3.1.6 Utvecklingsmöjligheter 3.2 Linjenät 16 3.3 Tidskoordination 17 3.4 Godstralik 18 3.5 Pragmatisk tillämpning 3.6 Utvärdering 19 3.6.1 Intäkter 3.6.2 Kostnader 3.6.3 Ekonomiskt resultat 3.6.4 Regional trafik 3.6.5 Linjevis bedömning 20 3.6.6 Restider, exempel 3.7 Metodik 21 3.7.1 Efterfrågebedömning 3.7.2 Urvalskriterier vid en given ambitionsnivå Kartor och tidtabeller

Bakgrund

Statenhar under en följd av år köpt trafik som ansetts vara företagsekonomisktolönsam men av olika skäl ändåbedömts vara väsentlig för landetstrafikförsörj ning. Under år har senare trafiken formellt upphandlatsi konkurrens men ändåuteslutande köpts från SJ.

Den funktionella utformningen av det upphandladetrafikutbudet har i hög grad styrts av historiska indelningar av BANnätet affarsbaneNÄT / ersättningsberätti gat NÄT, riksNÄT etc där indelningen egentligen avsett infrastrukturen och inte trafiken. De trafiklinjer som därmedupphandlatshar därför mer administrativ än marknadsmässigkaraktär.

En stor del av den samhällsköptatrafiken har senare administrerats av Länshuvudmännen oavsett om trafiken är regional eller interregional.

En intressant faktor är att såväl den av staten köpta trafiken som länstrafiken genererar betydandeintäkter för de tåg som körs affärsmässigagrunder.

Samhälletsdirekta inflytande utformningen av en såväsentlig företeelse landets som trafikförsöij ning är mycket begränsat. Trots mängmilj ard-investeringarijärnvägsnätet under de senaste årenhar man ingen som helst garanti för att den samhällsnytta kalkylema för som investeringarnabaseras verkligen uppnås.

Även de positiva samhällseffekter som skulle kunna erhållas utan investeringar har hittills

legat utanför samhälletskontroll. Detta har föranlett kommunikationsdepartementetatt se över regelverketför jämvägstmfikens organisation och ansvarsfördelning. Ett led i detta är att funktionellt försöka definiera vilken trafikförsörj ning landet skall ha.

Principer

2.1 Utgångspunkt marknaden befolkningen - -

2.1.1 Resbehov reslust - Den endarimliga utgångspunkten för utformningen av ett trafiksystem är marknaden befolkningen. Det är människornasbehov eller lust att resasom skatillgodoses, inte ett - antal spår som skatrafikeras eller fordon som ska sysselsättas.

2.1.2 Neutral bedömningsgrund Dagens resande är en direkt följd av det utbud som offereras till marknadenoch kan inte ensamt ligga till grund för utformningen av ett nationellt trafiknät. För att få en neutral ickediskriminerande bedömning av resbehovet måste man därför utgå ifrån ett potentiellt resande. Detta kan uppskattas utifrån ortemas storlek och inbördes relationer till varandra.

2.1.3 Empirisk metodik Studier av det faktiska tågresandet visar att det interregionala tågresandeti en viss relation i stort sett bestäms av oitemas befolkningsstorlek, avståndet mellan orterna och tågutbudet i relationen. Den senare faktorn består av en rad komponenter av vilka de viktigaste bedöms vara priset, antal byten, antal förbindelser och restid. Eftersom det faktiska resandet känt är kan dock tågutbudet, med hjälp av övriga faktorer vilka är såväl kända som stabila, beräknas och uttryckas som ett värde i generaliseradform.

I en förutsättningslösbetraktelse - som skall ligga till grund för utformningen av trañkutbudet måste rimligen relationernas inbördesbetydelsefastställasmed utgångspunkten att tågutbudet är likvärdigt i samtliga relationer.

Om man accepterar detta enkla men fullt relevanta sätt att ett neutralt sätt bedöma resbehovet blir problematiken oerhört mycket mer hanterbar än med en fullständig modell där alla tänkbara parametrar måste bedömas var för sig, Metodiken beskrivs närmare under avsnitt 3.7.

2.1.4 Indelning För indelningen av befolkningen i funktionella geografiska områden kan en ekonomisk indelning A-regioner vara att föredra framför en administrativ t ex län, som blir för grovt, eller kommuner som blir ohanterligt många i en övergripandeplaneringsprocess.Vid detalj är tätort den naturliga fysiska enheten.

2.2 Geografisk utformning av trafiklinjenätet

2.2.1 Omfattning Utformningen av ett trañknät kan ske från flera utgångspunkter. Ett sätt kan vara att ge alla orter över en viss storlek "galvanisk" kontakt med nätet så att man i princip kan resa mellan alla i nätet ingående orter. I realiteten är dock ett sådant primitivt nät otillräckligt då det ger orimliga resvägar i flertalet relationer och ger dänned inte upphov till något resandei dessa.

Ett nät av trafiklinj er som har till uppgift att trafikförsörja landet ett tillfredsställande sätt bör byggas upp med utgångspunkt från de största potentiella reserelationemaoch successivt kompletterasmed mindre relationer till en given ambitionsnivå. Denna nivå kan t ex sättas utifrån ett tillgängligt belopp som avsatts för upphandling trafik såsom är fallet i dagsläget. av

På sikt bör dock trafiken bestämmasutifrån behovet ett sådant sätt att företeelsenblir trovärdig och uppfattas som ett reellt alternativ för resor lämpliga avstånd. Detta behöver inte nödvändigtvis innebära att det erforderliga beloppet för upphandling ökar. Med successivtökandeattraktivitet och förbättrad effektivitet kan utvecklingen mot ett självbärande system. Det enda som skulle kunna hindra detta vore om en enskild operatör fick stora block av trafik utan möjlighet till insyn och kontroll utifrån.

2.2.2 Fysiska Förutsättningar bana - På kort sikt är det nödvändigt att utgå ifrån det tillgängliga bannätetmed hänsyn tagen till pågåendeförbättringar och utbyggnader. I ett längre perspektiv bör man beakta behoven av resor även i relationer där resandet p g a avsaknad av rationella bansträckningaridag inte direkt kan påvisas.Basnätetsutformning bör m a o sikt styra infrastrukturplaneringen snarare än tvärtom.

2.2.3 Fysiska förutsättningar fordon - Utformningen av basnätetbör i princip vara fordonsneutralt d v s oberoende av vilka resurser som idag finns tillgängliga fordonssidan. realiteten I är dockjust dennafaktor den mest kritiska då tillgången lämpliga jämvägsfordon är starkt begränsad.

En rationell trafik kräver att fordonen dels kan utnyttja bannätets tillåtna hastighetoch dels snabbtkan byta körriktning. Dessaegenskaperuppfylls idag endast av 43 st XZ-tåg som därför bör utgöra stommen i det interregionalatrafiksystemet.

Den andra kategori fordon som uppfyller dessakriterier dock med begränsadhastighet till 140/160km/h är motorvagnar av typ X10/Xl2/Xl4 som har bra prestanda men otillräcklig komfort för längre resor. Dessafordon lämpar sig därför för relativt kortväga trafik med mångauppehåll. För trafik linjer med oelektrifierade avsnitt finns ett antal moderna dieselfordon av typ Y2 med god komfort och bra prestanda.

Ägarstrukturen är något komplex vilket kan försvåra nationell synvinkel rationellt ett ur utnyttjande. För att överhuvud taget kunna erbjuda likvärdiga förutsättningar för olika operatöreratt lämna anbud trafik som upphandlas måste beställarend v s staten kunna erbjuda tillgång till lämpliga fordon. Detta kan ske antingenvia ett fordonsuthymingsbolag, genom att befintliga leasingavtal överförs mellan olika operatörer eller genom att resurser säljs ut till olika konkurrerandeIeasingbolag.

2.2.4 Avgränsning av meningsfull tågtrafik Avgränsningenför vad som är meningsfull tågtrafik kan uppskattastill resor med högst fem timmars restid, Med utgångspunktfrån detta kan man grovt skönja ett basbehovmed direkta tågförbindelser:

0 Mellan Stockholm och alla A-regioner i Götaland, Svealandoch södraNorrland 0 Mellan Göteborg och alla A-regioner i Götaland och Svealand 0 Mellan Malmö och alla A-regioneri Götaland

Övriga relationer är var för sig mindre kommersiellt betydelsefulla utgör tillsammans men en betydandedel av marknaden.Många dessafås "på köpet" att de tre storstädemas av genom behov tillgodoses. Vidare kompletteringar bör göras genom att ytterligare linjer läggstill för att fånga upp större relationer.

2.2.5 Rationell linjedragning Det faktum att flera linjer, åtminstone kort sikt, kommer att behövaekonomiskt tillskott är inget skäl att underlåta en effektiv linjedragning. Av avgörandebetydelseför linjens ekonomi är en jämn beläggning utefter sträckan. Dygns- och säsongsvariationerreducerarden möjliga beläggningsgradeni varje tåg. Det är därför av största betydelse att inte dessutom en olämpligt utformad trafiklinje ytterligare minskar medelbeläggningen.

Ett sätt att skapaförutsättningar för en jämn beläggning är att ha stor en befolkningskoncentrationi varderaänden av linjen. Härigenom ersätts i hög grad avstigande resenärer från utgångsstationen med påstigande resenärer till slutstationen.

Genom att integrera flera kortare trañklinjer utefter längre sträckatill genomgående en en linje genereras högre intäkter vid bibehållen eller lägre kostnadeftersomvarje tågbyte dels en reducerarresandetdels kan kräva ytterligare fordon.

Vissa trafiklinj er innebär att tågengår från en stor ort till betydligt mindre ort. Finns då en en relativt betydelsefull mellanmarknadkan kraftig obalansuppstå.Detta kan motverkasgenom att flera trañklinjer trafikerar den mest belastade sträckan.

Lösningar som innebär att tågenändrar storlek utefter sträckaninnebär restidsförlängning och stömingskänslighet.De är även kostnadskrävandeoch bör som regel undvikas i ett modernt trañksystem,

2.3 Koordination systemtekniska förutsättningar -

De rent systemtekniskaförutsättningarnaför utformningen ett trafiknät är fundamental av av betydelse.Utan systematikblir begrepp som turtäthet och restid inte relevantaoch en funktionell planering i praktiken omöjlig. Vissa elementärabegrepp är därför viktiga att belysa:

2.3.1 Turtäthet, frekvens Intervall mellan tågen, antalettåg per tidsenhet.Interregional trafik är regel naturligt som mer lågfrekvent än lokaltrafik eftersomlängre avstånd och därmedrestid medför mindre krav

turtäthet än för kortväga trafik. Turtäthetenför varje trafiklinje bör jämna delar eller vara multiplar av de enheterdygnet är indelat i d timmar. En lämplig frekvens för trafiklinje v s en med restider mellan och timmar l 5 är ett tåg varannan timma.

2.3.2 Symmetrilin På en trafiklinje med ett tåg per riktning varannan timma möts tågen gång timma vid en per samma klockslag, den k symmetrilinjen. Det s är absolut nödvändigt för att ett trafiksystem ska fungera koordinerat att dennasymmetiilinje är densammaför samtliga trafi klinjer. En lämplig symmetiilinje är varje hel timma d v s minuttalet 00. Detta gäller i ett flertal länder i Europa och övriga länder kommer successivt att bli tvungna att sig till dettaför att anpassa internationell trafik ska vara möjlig.

Även inom Sverige är det helt nödvändigt att inte bara fjärrtrafiken utan även länstrafiken

tillämpar dennasymmetri. Detta sker redanidag hos SLs pendeltågstrafik och med viss förskjutning hos GLAB och ÖTRAF. Med marginella 2 minuter ca senareläggning,kan dessa system anpassas. Fjärrtrafiken har, i den mån den över huvud taget är systematisk,varierandesymmetrilinje fört ex Stockholm Göteborg och Stockholm - - Malmö vilket omöjliggör en rationell matningstrafik som berör bådalinjerna. Att komma till rätta med dettaförhållande är en av huvuduppgiftema vid konstruktionen ett nationellt av basnät.

2.3.3 Dygnssy-mmetri Funktionellt kan trafikdygnet delas upp i dag 6.00 22.00 och natt 22.00 6.00. Detta innebär - att dagtidenfördelar sig symmetriskt kring 14.00med timmar före 8 och timmar efter. 8 Trafiken efter 14,00 bör vara en spegelbild av trafiken före 14.00. Även detta är en fundamentalförutsättning för en rationell trafikplanering.

Dagtrafiken bör i princip pågå från ca 6.00 till ca 22.00 samtliga trafiklinjer. Tågenkan såvälavgå före 6.00 och ankommaefter 22.00. Empiriskt har dock denna visat sig ram vara lämplig för att begränsadet huvudsakligatrafikutbudet.

2.3.4 Förutsättningarnas betydelse Ovanståendetill synes triviala förutsättningar är av avgörandebetydelseför möjligheterna att resa såvälfram som tillbaka. Med avvikande symmetri mellan olika trafiklinjer kommer resmöjlighet för mångarelationer att finnas endasti riktning vilket sannolikt medför att en inget resandealls skervilket leder till dåligt resursutnyttjande.En stor del marknaden av hindras detta sätt att resa med tåg.

2.3.5 Anpassning av regionala och lokala system

Genom att tillämpa samma principer för anslutande för det skisseradebasnätet systemsom underlättasi hög grad planeringen även för dessa.Under större delen dygnet har kortväga av resenärer småeller inga krav specifika avgångs-eller ankomsttider. Undantagenutgörs

huvudsakligen av skol- och arbetsresor och i någon mån eftermiddagen. morgonen Olika resenärers önskemål är dock knappastdirekt överensstämmandeeftersom bor och man arbetar olika långt från stationeneller hållplatserna,har olika arbetstider etc. En konsekvent

systematik även i "rusningstid" kan därför motiverad. Kompletterandetrafik är oftast vara nödvändig i vilket fall som helst.

Långvägaoch koitväga trafik är ömsesidigt beroende av varandra och såväl geografisk som tidsmässi samordningbör därför konsekventeftersträvas. g

2.4 Ekonomi

2.4.1 Avgifter för tågdrift

För att de intentioner som eftersträvasi "Citizens network" skabli möjliga att fullfölja är det

viktigt att inte avgiftssystemetför att utnyttja bananverkar i riktning. Med motsatt en struktureradplanering av trafiken är det långt ifrån kapacitetsbrist helhet nätet som ens med en kraftig ökning av antalet tåg jämfört med idag. Det är därför inte rimligt med tex en tågledningsavgift somgynnar långa tåg framför mångatåg. Kostnadernakan inte enbart sättas med utgångspunkt från dengenomsnittliga kostnaden tåg. Hänsyn måste äventas till varje per enskilt tågs faktiska betalningsfönnåga.

2.4.2 Prissättning

Biljettpriset samhällsköpttrafik bör rimligen ha nivå maximerar samhällsnyttan. en som Vid upphandlingenkan t ex priset för en resa i andra klass maximerastill 7 kr/mil. För de

mindre priskänsliga förstaklassresenäremakan respektive operatör ges större frihet att sätta

ett pris med utgångspunkt från den erbjudna servicenivån.

En viktig utgångspunktbör vara att resenären inte skadrabbas ett systern där flera av operatörerär involverade för en viss resa. Samtrafikeni Sverigehar här en viktig uppgift att fylla för att utveckla ett funktionellt bilj för framtida kollektivresenät kan ett som vara mer komplext än idag. Inte minst resandetmed peiiodkort bör över giltigheten ses att inte blir begränsad administrativa skäl eller brist samarbetemellan olika av parter,

Exempel på ett koordinerat Iinjenät

3.1 Allmänt

Att förutsättningslöstskapa ett optimalt trafiklinj enät för given situation i högstagrad en är en interaktiv process. Även systematisktutifrån marknaden och de fysiska om man förutsättningarnabygger upp en struktur från basentill toppen kommer utvärdering en att ge resultat som kräver justeringar av olika faktorer. Förändrade förutsättningar såsominförandet av snabbtågoch utbyggnad av infrastrukturen gör att ibland genomgripandeförändringar av en plan måsteskeför att ta tillvara de nya möjligheterna.

Nyckelorden för planen är MARKNAD och LOGIK. Ibland ställs dessabegreppemot varandra,ofta av företrädare som anser sig representera enderabegreppet Att presenteraen ologisk produkt för marknadenförefaller dock lika ogenomtänkt som att skapa ett logistiskt mästerverk utan hänsyntill marknaden.

Ambitionen har varit att nå en optimal lösning. Utformningen kan göras annorlunda dock med risk för att funktionen försämras.Varje förändring får âterverkningar och små även ingrepp kan äventyra helhetenoch därmed det ekonomiskaresultatet.

Linjenätet innehåller i sin nuvarandeutformning endasttägiinjer dåbusslinj oftast har er huvudsakligenregionalatrafrkuppgifter. Ingenting hindrar dock att nätet kompletterasmed busslinj er där sådanainnebär t ex kortare restider. Nätets systematiskautformning understödjeri högstagrad anpassning av såväl regional interregional matartrafrk. som

3.1.1 Uppehållspolicy I det skisseradelinjenätet föreslås att varje kommun har uppehåll med alla tåg åtminstone någon av de trañklinjer berör kommunen. Härigenom bildas fundamental möjlighet som en att resa mellan samtliga landetskommuner förutsatt att de har spår som trafikeras idag.

Dennahuvudprincip hindrar inte att uppehåll kan göras andraplatserdär det är ekonomiskt motiverat t ex större tätorter som inte är kommunhuvudorter. Man måstedå beaktade systemtekniskakonsekvensernaoch utgå ifrån en tidsbudget där det framgår hur stor tidsförlust som är acceptabel utan att viktiga anslutningsmönster bryts.

Flertalet kommuner betjänas av flera linjer så att rationella resmöjligheter skapasi alla betydelsefulla riktningar. Först då uppfattaståget som ett intressantalternativ,

3.1.2 Körtider Alla föreslagnakörtider är bedömdautifrån noggranna beräkningar bygger som bantekniskaförutsättningar och fordonensprestanda.I största utsträckning är därmedalla tider högst realistiska under normala betingelser, För att undvika en snedvridandediskussion om detaljer och istället fokuserabedömningen väsentligheter,har endast avrundadetider redovisats.

3.1.3 Infrastruktur I någraenstaka fall kan körtiderna knappa. dessafall har den I strategiskabetydelsenatt synas uppnådessamål ansetts så stor att planentillåts uttrycka ambition kan uppnås med en som begränsaderesursinsatser.Kostnadenför infrastrukturförbättringar utöver pågåendeoch kort sikt planeradearbetenbedöms vara mycket liten i relation till gällande lO-årsplan.

3.1.4 Norrland Idag åtgår en betydandedel av beloppetför samhällsköpttågtrafik till att subventionera ett fåtal nattåg mellan södraSverigeoch Norrland. Samtidigt finns det i stort sett inga möjligheter att resa med dagtåg t ex mellan större städernai Norrland trots att förutsättningarnaförbättrats kraftigt sedandagtrafiken ladesned.Det kan därför vara viktigt att undersökaandra möjligheter till trafikförsörj ning än dagensutfonnning.

Ekonomiskt är dagtrafik med tåg i norra Sverige en liten affär. Det potentiella resandetmed tåg är svårbedömtdå modernaerfarenheteri stort sett saknas. För att få konsekventoch en neutral bedömning har samma metodik använts för dennatrafik som för övriga landet. Vissa faktorer såsombegränsatantal målpunktertalar för ett högre resandemedanandra t ex ogynnsam nätstruktur och spridd befolkning talar för ett lägre.

3.1.5 Gotland Genom att utveckla den samhällsköptafarjetrafiken mellan Gotland och fastlandetmed kortare restider och samordningmedbasnätetstrafik kan ett antal helt nya resmöjligheter åstadkommas.I exemplet har trafik med katamaranskisseratsmed en avgång var fjärde timma från Visby till Nynäshamnoch Oskarshamndär anslutandetågtrafiklinjer anpassats tidsmässigt.Intäkter och kostnaderför dennatrafik har beräknats.

3.1.6 Utvecklingsmöjligheter Okad trafik bör leda till att ytterligare direktlinj er skapas snarare än att tågens storlek ökar.

Pålängre sikt bör planeringeninriktas mot att skaparadikala förbättringar i trafikstarka relationer där avsaknad av infrastruktur idag hindrar rationella resvägar, Tillskottet av nya marknaderbetyder mer för resandet än marginella förbättringar för redan befintliga förbindelser av hög kvalitet.

3.2 Linjenät

Det presenteradelinjenätet består av 33 trafiklinj er som är utformade utifrån marknadens

behov. Tillsammans trafikerar dessalinjer alla banor som idag har persontrafik. Detta är i sig

inget självändamål men nätet är såhårt gallrat sedan 1950-talet ytterligare reducering att en

av trafiken inte bedöms ge någonekonomisk resultatförbättring. Om kommun skulle en försvinna från linjenätet skulle detta motsvara en betydandeintäktsminskning för nätet som helhet.

Den viktigaste utgångspunktenhar varit att integrera större orter i genomgående trafiklinjer

med tunga ändpunktersåsomStockholm, Göteborgoch Malmö. Snabbtågstrafikenhar

prioriterats att omfatta dessalinjer som har ston trafikunderlag och övervägandehög

hastighetsstandard.Dessamöjligheter är idag endastdelvis utnyttjade.

En strävan har varit att undvika stumpar nätet i då de avbrott för genomgående dessa resor innebär medför såvälintäktsbortfall som stömingskänslighet.

Nätet omfattar följande linjer:

Luleå 1 Narvik -

2 Luleå Umeå - 3 Skellefteå Bastuträsk - 4 Umeå Östersund - 5 Långsele Sundsvall Östersund - - 6 Trondheim Östersund Stockholm - - 7 Sundsvall Gävle Stockholm - - 8 Gävle Ludvika Stockholm - -

9 Gävle Västerås Oxelösund - - 10 Stockholm Uppsala Linköping - - 11 Falun Uppsala Stockholm - - 12 Malung Borlänge -

13 Mora Linköping Motala - - 14 Stockholm Västerås Göteborg - - 15 Stockholm Eskilstuna Göteborg - - 16 Stockholm Karlstad Oslo - - 17 Stockholm Mariestad Uddevalla - - 18 Borås Uddevalla - 19 Torsby Karlstad - 20 Karlstad Jönköping Trelleborg - - 21 Karlstad Halmstad Karlskrona - - 22 Oslo Göteborg Köbenhavn - -

23 Stockholm Göteborg - 24 Stockholm Borås Malmö - - 25 Stockholm Jönköping Göteborg - - 26 Stockholm Köbenhavn - 27 Stockholm Kalmar Trelleborg - - 28 Strömstad Växjö Karlskrona - - 29 Kalmar Helsingborg Malmö - - 30 Oskarshamn Jönköping Värnamo - - 31 Västervik Linköping Värnamo - - 32 Värnamo Helsingborg Simrishamn - -

Åseda 33 Nässjö -

3.3 Tidskoordination

Även om strävan har varit att största i möjliga utsträckningerbjuda direkta tågbyte resor utan kvarstår ett stort antal mindre relationer tillsammans utgör betydandedel som en av marknaden.För att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda rimliga övergångstiderhar en omfattandetidplanering utförts,

Viktiga utgångspunkterför planeringen av linjerna i tiden har varit dels ankomst-och

avgångstiderpå viktigare övergångsstationer,delsmötesmöjligheter enkelspårsamt

tillgängliga ijärrtågslägen linjerna närmast Stockholm och Göteborg där etableradeoch

stabila lokaltågssytem styr möjligheterna.

Större delen av nätetär enkel spårigt. För att undvika onödigatidsförluster bör tågmöten där

förläggas till platser där kommersiellt uppehåll planeras.Detta blir i hög grad styrandeför

utformningen av det totala systemet.

För att erbjuda ett i grunden stabilt system och ändåtillåta dynamik för tillvara en att ta förbättringar för infrastruktur och fordon bör systemet byggas upp kring ett antal fixpunkter

där systemet ligger fast under överskådlig tid. Några exempel lämpliga sådana följ ande: är

Gävle jämna timmar för linjen Stockholm Sundsvall - Nyköping jämna timmar för linjen Stockholm Kalmar Malmö - -

Nyköping udda timmar för linjen Stockholm Jönköping Göteborg - - Ludvika jämna timmar för linjen Gävle Ludvika Stockholm - - Ludvika udda timmar för linjen Mora Ludvika Motala - - Mariestad udda timmar för linjen Stockholm Lidköping Uddevalla - - Borås udda timmar för linjen Stockholm Borås Malmö - - Värnamo jämna timmar för linjen Göteborg Växjö Karlskrona - -

I samband med dessatågmötenkan med fördel anslutandetåg- och busslinj angöra er stationenoch därigenom skapagoda anslutningar.

3.4 Godstrañk

Inte minst godstrafrkenskulle gynnasav ett stabilt och strukturerat persontrafiknät utifrån vilket lämpliga tidtabellslägenför godstågkan skapas.Godstrafrken är till sin natur mer fluktuerande och ställer därför större krav flexibilitet. Att planeragodstrafiken mot ett annat instabilt system skulle innebära stora svårigheter och därmed äventyra helheten

För att tillgodose godstrañkensprimära krav framkomlighet i det viktigaste stråket har ingen trafik föreslagits sträckomaAvesta Frövi och Hallsberg Motala. Detta skall inte - tolkas som att persontrafikenhelt bör slopas dessalinjer utan sessom en markering att ta särskild hänsyntill godstrañkenvid planering av eventuell persontrafik.

3.5 Pragmatisk tillämpning

Den strikta strukturen i ett systematisktuppbyggt systemger helt naturligt upphov till intressekonflikter och ett slutgiltigt förslag måstedärför vara en kompromiss mellan olika funktioner. Det viktiga är dock att systematiken gör problemen hanterbara ett helt annat sätt än vad ett mer anarkistsikt upplägg skulle medge.

Några exempel pragmatisktillämpning av det dogmatiskt uppbyggdalinj enätet kan vara "line-swapping d v s linjer som vid samma tidsskede angör en knutpunkt kan byta slutdestinationmed varandraför att därigenom skapafler direktrelationer om än med lägre frekvens. Ett sådantfall kan vara Borlänge där linjerna Mora Örebro och Falun Stockholm - istället kan köras Örebro. Mora - Stockholm och Falun -

Ett annat sätt att förbättra utbudet inom ramen för en given struktur är förlängning av vissa linjer morgonen och kvällen då resursernaannars inte utnyttjas. Ett sådantexempel är att de första tågen de södergåendelinjerna från Stockholm i stället utgår från Uppsalaoch motsvarande enligt regeln om dygnssymmetri utsträckstill Uppsala kvällen. På sätt - skulle resenärer från Uppsala få ett radikalt bättre utbud utan nämnvärdaresursinsater eller att andrafunktioner går förlorade.

Generellt bör dock awikelser från mönstret vara undantagoch endasttillämpas då det är befogat och vettigt.

3.6 Utvärdering

3.6.1 Intäkter Intäkterna från systemet har beräknatsdels för varje trafiklinj dels för samtliga relationer mellan A-regioner d v s 70 70 70/2 2415 stycken. -

Vid beräkningen av en trafiklinje har endast interna resor som sker inom linjen beräknats relationsvis. För relationer som betjänas av flera linjer har en rimlig fördelning gjorts respektivelinje,

För ett fåtal kortare linjer av matarkaraktär är anslutningsresoma helt avgörandeför är ekonomin. För dessalinjer har matningsresomainkluderats i linjens intäkter. Aven de genererade intäkterna övriga nätet har bedömts.

3.6.2 Kostnader För kostnadsbedömningen har en förenklad schablonkostnadbaserad banverkets beräkningshandledningantagits.Härvid har fyra kostnadsnivåeranvänts: 0 Snabbtåg 70 SEIUtågkm Loktåg 60 SEK/tågkm Motorvagn 40 SEK/tågkm Liten motorvagn 30 SEK/tågkm

Mer noggranna kostnadsberäkningarbör åläggas anbudsgivamavid upphandlingstillfället.

3.6.3 Ekonomiskt resultat En preliminär sammanställning av de 33 trañklinjema med intäkter för interna resor inom varje linje gav en intäktsnivå ca 2,9 GSEK.

Kostnadenför dennatrafik beräknadestill ca 3,1 GSEK.

Resultatet om varje linje kördesför sig utan koordination bedömssåledesbli ett underskott av ca 200 MSEK. Detta resultat kan delas upp i ett överskott 500 MSEK för de linjer som har ett positivt resultat och ett underskott 700 MSEK för de linjer som har ett negativt resultat.

En beräkning av hela marknaden,d v s även bytesresormellan de 33 trafiklinjema, ger en intäkt ca 3,8 GSEK d v s ett totalt överskott ca 700 MSEK. Detta är intressant en indikation värdet av ett koordinerat system.

3.6.4 Regional trafik Intäkter för trafik inom A-regionema ingår av naturliga skäl inte i ovanståendeberäkningar.

Regionalt resandekan ha stor betydelseför ekonomin vissalinjer men torde inte påverka det totala resultatet någon i större omfattning.

3.6.5 Linjevis bedömning

Följande linjer bedöms ge ett tydligt överskott:

26 Stockholm Köbenhavn - 23 Stockholm Göteborg - 25 Stockholm Jönköping Göteborg - - 22 Oslo Göteborg Köbenhavn - - 24 Stockholm Borås Malmö - -

Följande linjer har ett resultat nära noll av egen trafik och bedömskunna lönsammamed vara intäkter från bytesresenärer:

17 Stockholm Mariestad Uddevalla - - 14 Stockholm Västerås Göteborg - - 6 Trondheim Östersund Stockholm - - 21 Karlstad Halmstad Karlskrona - - 11 Falun Uppsala Stockholm - - 7 Sundsvall- Gävle Stockholm -

Övriga linjer uppvisar tydliga underskott av egen trafik men bedömskunna motiveras

antingen av samhällsekonomiskaskäl eller genom att generera betydandeintäkter i form av bytesresenärer övriga nätet.

3.6.6 Restider, exempel

För att ge några exempel förändraderestiderjämfört med dagsläget har några grafiska

bilder tagits fram. Dessa visar dels förbindel serna en i relation en normal vardag dels

förbindel serna för samma relation med "Trañknät för alla". Uppgifterna dagenstrafik är om hämtadefrån TågPlus-guiden.

3.7 Metodik

3.7.1 Efterfrågebedömning Antalet tågresormellan två orter av viss storlek har visat sig avta linjärt med avståndetmellan orterna. Det potentiella resandetmellan två orter kan därmeduttryckas med den enkla formeln A B Q/ L där A och B är befolkningen i respektive ort i relationen, Q det är generaliseradevärdet av tågutbudetoch L är längden sträckanfrån A till B. av

Vid en neutraljämförelse mellan olika relationer där tågutbudet förutsättslikvärdigt kan Qvärdet utelämnasoch den enklareformeln A B / L användasför att uttrycka resandet.

För att bedömadet kommersiella värdet olika relationer kan formeln förenklas ytterligare av då trafikarbetet eller intäkterna, förutsatt att taxan är linjär, ökar linjärt med sträckanL. Det relativa kommersiellavärdet av en relation blir därmedA B L /L A B.

3.7.2 Urvalskriterier vid en given ambitionsnivå Genom att användaden enkla formen A B mått relationensstorlek kan välja som man nivå genom att t ex anta att alla A-regioner med än 50000invånare ska ha tågförbindelse mer med Stockholm. Jämförelsevärdetför den minsta relationenblir då

AB50 l 60080000

Detta motsvarar då t ex en relation mellan Göteborgoch A-region invånare en 100 000

CD 100 8008000O

eller en relation mellan Malmö och A-region 160 000 invånare en

E F 160 50080000.

Pågrundval av dettakan man då skissera ett trafiklinjenät utifrån de relationer som uppfyller det uppställdakriteriet.

rmnxmlrFOR ALLA :U :rss/zoom Excmpcl pa era/uzeuuwum IY-ID-H/ 0:31.14

m j ma u u u o

m

wa u n n o

m N

q

o

a , VÅX

y

å w

M

.

p

V

.. / m x / X V x

w

o m.

. . x

o. m m

2 N m å

2 .. a

X

.. á S o

m i

.m J /

O

y

WW

R

m.0 4

mo. . z

a n x ,

Ä

. c m x

ä m 2 .. Z Z f

Q

x å K

K N /

o

o. n 1 u n

N

x 1 e w u

m 4. .

.m

1330 510 1310 17m 1430 JååikjLê, 1530 , s15 005 10175 saa1040 1440 andra 515 9351:135 1135

73a 1530 0351035 1335 7%|iml 19W 74u 1140 1940 000 1200 2000 03512.15 2035 7251125 1925 500 1200 2000 B401240 2040 1100 1300 2100 1340 1740 1356 1755 1725 2125 1300 Omni D20 1320 1720

SkeIIeftea-Basttltrask 3 1

7251125 1525 1325 Sbckhotm 6361035 755 1155 551955 15 Sundsvall sas1005 1405 35a1.150 1750 2150 unna 04a1040 1440 1040 1230 1530 2030 Kmna 73a 1130 92D1320 17217 2120 Lulu 61a 1a1a 14117 1355 1755 2155 samma: 505 1705 1005 1725 2125 pannan 3351235 1635 2035

Umea-Ostersund 4

Dansen 1120 1020 1420 11120 1500 1000 1540 1940 man2030 1540 2040 1010 2 1435 nas 1:05 010 1010 " 2030 7301130 2150 Sol 9551355 2210 3111-0317..: 955 1355 Sroc 1:251725 7217 11212 7311 1130 020 1220 3001300 nu 1340 1740 2140

55a

730530 1130 12301530 74u0401140 1240 15 40 330 1230 1530 500 900 1300 1700 540 040 1340 17 40 555B55 1355 17 55 ana1200 1500 2000 925 1325 2125 63 720B211120 1220 1520 1320 1920 73003a 1130 1230 1530 1330 15:10 94a 1340 1140 2140

1120 1520 1920 755 1155 1.150 1750 2150 UM 1630 2030

Tm11dl1Östersund

2235 . . Trwnhøim 5.0012.00 1000 2000 . .

10.1010 14 12 4a10 40 11M 17 DO

1420 16.20 1020 2020 1450 1050 1550 2050 1510 1720 1020 2120

Hlmâsand un10l Lubl

S Gavleiud.wka-sxrgrklmlrw1 8

Lu1-5 010 1010 Fake-ann 530730 1475530 n unu 5.40 . 12.40 . 030113013.30 1 i sun-run 5005001000 Kumølnmn 55075005011501350 1550 1750 1050 1200 1400 1500 15.00 551m 0005001000 1200 1400 1500 15.00 2000 samman 5355351035 1235 1435 1535 1535 5111100111; . 5105101010 1210 1410 15.10 1510 2010 . vistats 5.305301030 . 1230 14.30 15.30 15.30 2030 suømm 7.2011.22 1120 13.20 1530 1720 1920 2120 mmm-van 5.405401040 1240 1440 15.40 1540 Ealdlmna 5.4074004011401:401540 17.40 1940 175115113 5305301030 1230 1430 1530 1530 2030 5.505.501050 12.50 1450 1550 1550 20.50 summan: .. 70000011001300 1500 1100 1000 2100 . . Fuøavm 73003011301330 1530 1730 1030 2130 . 75005011501350 1550 1750 1050 2150 Luma Lao/h 5005001000 1200 1400 1500 1500 2000 2200 5005001000 1200 1400 1500 15.00 2000 2200 . 5305.3010.30 1230 1430 1530 1530 2030 311-0105010 5105101010 1210 1410 1510 1510 2010 i 5.0510.05 1205 14.05 1505 1505 2005 22.05 sugna 5305301030 12.30 1430 1530 1530 2030 Mllung 530 1030 1430 15.10 ara-mm 700 00011001300 um 5157.155.15111513.15 . 15.15 17.15 1015

. 1030 1230 1430 1530 1530 2030 5505501050 1250 1450 15.50 1550 2050 71001011101310 1510 11101010 2110 73093011311 1330 1530 1730 19.30 21.30 7.5005011501350 1550 1750 15.50 2150 55011750 1250 1450 15.517 1550 2050 . 1725 1126 1.125 1525 1725 11726 21.25 1000 12.00 14017 10017 1500 217017 2200 1520 . 1920 17.50 2160

Gavle-Vasleras-Oxelosund

9301130 ma 0101010 1210 1410 1010 1510 20m2210

auch 7059051105 1305 1505 1705 1905 111115111 7209201120 1320 1520 1720 1920 2120

Slocklmhvruppsala-Västeras-Linkuping

500111-5011 62052010201220 1420 1520 1920 2020 11mm 0405401040 1240 1440 1040 1040 2040 ppm: 5555551055 1255 1455 1055 1855 2055 Ume 54a 1240 sundsvall 50a50a1000 1200 1400 1500 1500 Gow; 0170 50011700 1200 1400 1500 1500 21700

: 610010 55010517 1250 1450 15517 1550 2050 economy 1100 1300 1500 1700 1900 2100 Luømn 5005001000 1200 1400 1500 11.100 2000 :stads S5575595511551355 1555 1755 1955 2155 hack 605 5051005 1205 1405 1505 1505 2005 2205 anamma G20 5201020 1220 1420 1020 1020 2020 2220 Inn 6505501050 1250 1450 1050 1550 21750 :munen 700 900Logggu1500 1700 1900 2100 :Skovde i 505 11705 1205 1405 1505 2005 1505 2205 i _ 5400401040 1240 1440 1540 1540 2040 Bon: 90a11001300 1500 1700 1900 2100 s11ovae555 755 955 11551355 1555 1755 1955 Ilnneboin 700 9001100 1300 1500 1700 1900 2100 sundsvn1l 1000 1200 1400 1600 1500 21200 2200 mogna 720 9201120 1320 1520 1721: 1920 2120 nopmg 7459451145 1345 1545 1745 1945 2145 J6nkdpmq 91011101:110 15m1710 1910 21111 7209201120 1320 1520 1120 1920 2120 Vastørwk 95a 11501350 1550 1750 2150 1050

Fslulssuna

Malung-Borlänge

13 Mora-Linkoping 13 1525 1715 1925

14 StockhoIm-Vásteras-Goleborg 14 1745 11245 2145 1725 sons 17 oo uøaavnrl. v510

14A Stuukhulnn-Vaslenas 14A B10710 §10010 1010 11101210 1310 van l 6111 1001100 1200 1 ou Sån 6457.45 6459451045 1145 1245 1345 Euvbana G15715B159151015151215 11 1315 VIIUiI TWl DW mon1100 12W13W 1400 Socmoin 650750 B509501050 1150 1250 1350 välta 1410 1510 1610 1710 1 10 1010 2010 2110 Vid s 1000 1500 16W1700 13W19W201 2100 Endura: 1415 15 451645 1745 1945 1945 2045 2145 Emøanq 1115 1515 1615 1715 1515 1015 2015 2115 Vlirh 15W16W1711 18W1000 20W21W 22W anabola 1450 1550 1650 1750 1850 1950 2050 2150

01m 5 5557 555 1055 1155 1255 . 154.415.. 5151155150151015 11151215 1315 summa. 5201205.200201020 1120 12.20 13.20 Iluwlis 540 140540040 1040 1140 1240 1340 5457455450451045 1145 1:145 1545 1511115 7.005000001000 1100 1200 1300 1400 7.055.050051005 11051205 13.05 14.05

een-an. 1:1. 00 100 001500 1000 2000 2100 Eddldwu 14 man 14.15 1515 15.15 1715 1515 1015 2015 2115 505mm 1420 1520 11.120 1120 1520 1020 2020 2120 ungas 1440 1540 15.40 1740 1040 1040 2040 2140 Son-Min 1445 1545 1045 1745 1545 1045 2045 2145 :summa 1500 1500 1100 1500 1000 2000 2100 2200 51510411111505 1505 1705 1505 1005 2005 2105 2205

SIuCRIHHrII-KaIstaLl-Oslu

555755055115513551555 1755 1055 5.105101010 1210 1410 1010 1510 2010

1420 1431

930113013:11 1730 1930 2130 9411 1140 1540 17401940 2140

Stocklml1vw-ruüariestad-Udrlcvdlla

50 7.40 9.42110 13.015JT17A6 71D0151115131511515 17151915

61151049 5507500.501150 1:150 1550 17.50 1050 0:105:101050 12:014.10 1050 1550 20:10 5455451045 1245 1445 1545 15.45 2045

51a1010 1210 1410 1510 15.10 2210 20.10 Jan-kaninen 50a50a1000 1200 1400 1500 1500 20.00 s15va. .. 7.050.0511.05 13.05 1505 1705 15,05 21.05 1625 133 74004011401540 15.41140 1040 Mumba 050 1060 12.50 1450 16.61 18517 211.50 Hann-rg 500500 . 1000 1200 1400 15.00 1500 211.00 .

1215 1415 1a151315

Gomboru 1625 11:2525 25 20 22 1520 17217 1920 111a 112 13 1513 17W7FW Gdlebom 123535 14 16:15 10.15 20:5 nunnan 1320 15217 1720 19:0 2120

Karlsladiorsby

ö 9JO 21Jo Stockholm 1a 25 16 25

Karlstad-Jonkopinglrelleborg

1540 1500

19211 1500 1930 1930 1a402140 1700

2015 2030

10 30 m45

Karlstad-Gamberg-HaImslad-Karlskrtxrua

0205201020 1220 1420 1020 1520 20217 Kuna: 00 000110011.00 1 1 0400401040 1240 1440 1040 1040 2040 uua 0505.501050 1250 1450 1000 1030 uns 70000011001300 1500 1700 1000 2100Nanshan: 0100101010 1210 1410 1010 1010 2010 un. 71501511151315 1515 1715 1015 2115Rum-by 0300301030 1230 14 1030 1030 2030 7300301130 1330 1530 1730 1030 2130 70000011001300 15.117 1700 1000 2100 101 74094011401340 1540 1740 1940 2140Sownbum lama 1100 1000 1200 1400 M001000 2000 220001011100: 72002011201320 1520 1720 1020 2120 Ena 5301030 1230 1430 1030 1030 2030 nä Mumma 7300301130 1330 1530 1730 1030 2130 Uddvrnlh 5501050 1250 1450 1050 1550 2050 His-Hun 74504511451345 1545 1745 1045 2145 Bed: 1000 1200 14017 1600 0001000 1200 1400 1000 10m20.00 22.00 Mamma 1500 2000 2200 unna 0501050 1250 1450 1550 10.50 2050 7009001100 1.100 1500 1700 1200 Jmuapøg 1000 1200 1400 1500 15m20.00 22.00 Vlnøaborq 5205201020 1220 1420 1020 7520 2020 unna 71001011101310 . Uødøulta 1 510 0101010 1210 1410 1010 1510 2010 Hasan-cin 1510 17.10 1010 0101041 0300301030 1230 1430 1030 0050051005 1205 1405 1005 1005 2005 :hann:- 1030 2030 amma 0300301030 1230 1430 1030 1030 2030 0400401040 1240 1440 16411 1040 2040 Lnnorno 6500501050 1250 1450 1050 1050 2050 ms 71u01011101310 15111 1710 10m2110 tumma Ieholq 7250251125 1325 1525 1725 1025 2125 Bad: 7000.0011001300 15.00 1700 10m2100 . 0001100 1:100 15.011 1700 1000 2100 Iebocg m1 0000001000 1200 1400 1000 1000 2000 53573503511351335 1535 1735 1035 nunnan 71001011101310 1510 1710 1010 2110 pausen 5507500501150 1350 1550 1750 1050 Friman:

14.00 1000 1000 2000 2200 Boris .. 70a90011001300 1500 1700 1000 Gamma 0350351035 123535 rnsuu 7000001100 1300 1500 1700 1000 2100 kom: 14 1035 1035 2035 71001011101310 1s1n 1710 1010 0500501050 1250 1450 1050 1550 2050 nanm 7300301130 2110 72002011201320 1520 1720 1020 2120 1330 1530 1730 1030 2130 7309301130 1330 1530301930 IW mamma 7569.55H56U5 1556 1755 1955 2155 75095011501.150 2 unna 650 1050 1250 14WM501650 2050 1550 1750 1950 2150 JMKODWE 600B0010W12W 1400 1600 1000 T 7409.401140 1340 1540 17.40 1902140 Malma Miñøád DW11m1:100 1600 1700 1900 21m . 71091011101310 1510 1710 1910 Boris 2 5G 50a 10W1200 146W GM1500 0540710011 60DBOD 11100 1200 1400 16W1900 2000 Udaønna 1117131111615815|0|511151415 1615 B152015 Örlund 710§10H101310 1510 1710 1910 :moi: 63D4301030 1230 1430 1630 1630 2030 530730930H301330 1530 H301930 Nesbuu 6406401040 1240 1440 |64O Ahhmd 6006G 1000 1200 1400 16W1000 20W 115mm v402040 Nrll 62D6201020 1220 H20I62D1620 D20 7G 96DHG 1300 1500 1700 1000 2100 SOM: 630630M301230 1430 1630 1830 2030 lneby 730D30H301330 1530 1730 1930 2130 Guns 6456451045 1245 nämna 750950H5013.50 1550 1750 1950 2150 Kil H451645 1645 2045 nya 91D111011101510 1710 1910 2110 700000HM13W1500 1700 19W21W Kumar 91W H0013a:15W17WIHM2190 1011:1111 7209.20H20|3201520 1720 1920 H20 mn 1 1 .

7 OsIo-Göteboxg-Kubenhavn 22

040 1040 1440 1040 namram 025A251025 1225 1425 1:251525 5625 640 1240 1640 2040 KÅJMD 635B351D 351235 1435 1635 1635 20.35 930 1330 1730 2130 hblno E506501050 1250 1450 1650 Vlnerswlv 940 1340 1740 2140 1656 2050 Mamma HM 15W 1900 Win: 655B551055 7 Uddavnfll 950 1350 1750 2150 2551456 16551655 2055 Vlnøvsboq 7.217 9201120 1320 Ltød 7% 9051165 1305 1505 1706 1905 2105 und 15217 1720 1920 2120 Linmhon: 72092DH201320 1520 1720 1920 2120 730910H301330 1530 1730 1930 2130 Hefsinøofq 73093DH301330 1530 1730 1930 2130 Damn 74D9401141340 1540 17 40W402140 Ångehoün las 51D1010 1210 N101610 1610 2010 2210 Mamma 7459451145 1345 1545 1745 1945 2|45 1011049 61D1010 121D1410 |61D1610 2010 2210 625|025122514251625 16752025 2275 Vlmlmo 5051905 12115 14115 1605 1005

åta Id 6106l0 1010 1210 l4Ill 1610 I61D2010 6356351035 1235 1435 |6351635 2035 Filmmat; 625B2510251225 1425 1625 1625 2025 nsblcki 6506501050 1250 1450 1650 1650 2050 vunna herq 72D920H201320 1520 |72D|92O 2120 mamman B40B40|04D1240 1440 1640 1640 2040 02401010 7359351135 D351535 1735 1935 2135 Gaamvq 71D91D111011101516 1710 1910 2110 711600 750950H501350 1550 1750 1950 2150 725925H251325 1525 l7251925 2125

Vlnunn . 955H551356 1555 1755 1955 2165 Gamma 535735935H35H351536 1735 1935 unna 55D 750B50USD1350 1550 1750 1950 F. Bonn 550750950H50H501550 1150 phøin 615615|0IS1215 1415 1615 1615 2615 Yrdlllun |950 Hnødv 6306301030 |230|43D1630 1630 2030 Omønd 620620M201220 1420 1620 1626 2020 30110710 64064D1040 1240 1440 |64U1640 2040 650B30|D301210 N301630 1630 2030 d 6556551055 1255 Vinn: 5405401047 1201441 1640 10.42 200 1455 1655 16 552055 Udinvalh 51D 1010 1410 1610 mo 705 D05H051305 1505 1705 1905 2105 Mumma FM 13W 17W

1110 710 B20 1020 14.20 19.20 9|0 IIIGIJ1015111 1710 |9ID2110 amma 63D 1030 1430 1630 ma; 725925I 151325 I5251725 1925 2125 E11 72D 1120 1520 1920 nnuvn 735 935H35H351535 1735 |B352135 Oslo 920 1320 1720 2120 .

10min 0250251025 1425 1225 1025 2025 1025 mom 4400400401040 1240 1440 1040 1040 ;sis 00011001300 1500 1700 1000 2100 2300 Air-ml 5007000001100 1300 un; 1720 1120 1320 1520 1720 1020 2120 2320 5101211110411 73503511.35 1500 1700 10.00 1335 1535 1735 1035 2135

SlockhalmBorasHaIn1s1ad-F.1alnui 24

1245 1545 1300 1700 1310 1710 1325 1725 25 Stockholm-Nonkopir|g-J0r1k0|n11|-Gotelzorg 25 1700 19m2100 1130 1930 2130

osknrsnamn

26 SIocklmlnrKolxznluavn 26 1540 1540 2040 1610 1700 1900 2100

19162116 19.20 2120

W651 5057059051105 1:051505 1705 1005Tnloborg 535735n: 113513:51535 1735 lüRih 5257259251125 1325 1525 1725 1925Malma uooaou1011 1200 1400 1000 1600 211m Iwñávad 5407400401140 1340 1540 17401040 0159M11 6006001000 1200 mon15m 1500 7000 Ibinb 610B101010 1210 1410 1610 1610 2010 antagna; 6300301030 1230 1430 1530 1630 2030Lund 620 620 1020 1220 1420 1620 1620 2020 rkbpmg 4655B551055 1255 1455 1655 1655 2055E5161/ 6306301030 1230 1430 1630 1030 2030 VIVO 6501050 1250 1450 1650 1650 2050 2250H66 8406401040 1240 1440 1640 1640 2040 r Malma 93011.10 1330 15.110 1730 1930 2130 Him-Min 700 0001100 13.00 15m1700i 21.00 annu 700B001100 1300 1500 1700 1000 21W Qzkhølm 52572592511261325 1525 1725 74594511451345 1545 1745 1045 2145 600anvmao1200 1400 :saa16W2000 6156151015 1215 1415 1815 1815 2015 22151115510110! 71190011001:001500 1100 10m2100 :hed 630B301030 1230 1430 1630 1630 2030 Knstlanüau 71591511151315 1515 1715 1015 2115

745 1145 1545 6308301030 1230 1430 1630 1630 20347 055655 1055 1255 1455 1655 1655 2055 700900110013m1500 1700 1900 2100 |ErmuboO 730030A30 1330 1530 1730 1030 21Kiwi 7115 E05 1105 1305 1505 1705 1905 2105 Stockholm 1035 1235 1435 1635 1635 2035 2235 hnsmrmata 725 925112525 13 152517 251B 752125 Vlad 6101D 102101410 151016102010 221D Iinzv 00050D1000 1200 1400 1600 1811 2000 7200 600120111 6108101010 1210 1410 1610 1610 mn 6156151015 1215 1415 1615 1815 2015 Vup 650å 117547 12501450 1650 1650 2050_____ mmm 1130 nu 1030 1230 10:01630 mao2030 1309:0 1130 1330 1530 1730 man2130 Vind _H__ 710 91D11117 1310 1510 1710 1910 2110 ___ Nytta 7450451145 1345 1545 17 451945 2145 Gouboly 95011501350 1550 1750 1950 2150 Kuna: 600uno1000 1700 1400 16mman2000 2200 vina 550750950H501350 1550 1750 1950 Blnmáelmih 6356351035 1235 1435 1635 1635 2035 Ånâügm 525 725925 25 25 11 13 15 2517 25 Hbgsbv 655 A55 55 10 12 55145516 5516 552055 unabom 63063D1030 1230 1430 1030 1830 2030 i 71W900v1oo1300 1500 1700 1000 2100 Ivlsiuona 7059051105 1305 1505 17 OS1906 2105 Dsknrshumn7309301130 133015.70 1730 19.11 2130 VISUY 1215 1615 Iriskuxvi 71D91D11101310 1510 1710 1910 2110 .Mandarin DM1100 1300 1500 1700 19W21W wneby 730930113013:015:01730 19:02130 m 1a5s 1255 1455 1555 1055 2055 2256 lbharm eoo5001000 1200 0400 161.10 1600 2000 2200 VBU: 745 1145 1545 i Aä Mesbom 6256251025122525 14 16 2518252025 Osknuhlmll 617 611 1030 12JO1417GM165W 2037 W110i 6317 5301030 1230 1430 1630 1630 2030 Bum 71001D11101310 1510 1710 1910 2110 1503115110 045 B4510451245 14 4516 451845 2045 diskad 730 D30113013301530 17 301030 2130 lulehoiv 7G 90011001300 15m1700 1900 2100 Vununøby 5457459451145 1345 1545 1745 1945 2145 NCISMODOIV E007030 1200 1400 1500 1800 2000 2200 Kisa 6156151015 1215 1415 1B 151615 2015 _ Sbckhodm 1035 1235 14.16 1535 1635 2035 2235 urüoøm 1009001100 1:100 1500 1700 1900 2100 ltslehoün 71W90011001300 1500 1700 1900 2100 Wind 6. B371030 1230 14. 16317 1630 501 720 92011201320 1520 1720 1920 2120 Vlxp 520 710D1011101310 1510 1710 1910 Hav 730B3011301330 1530 1730 1930 2130 Lnüuung 7050051105 1305 1505 1705 1906 IM nd 7409401140 1340 1540 1740 1940 2140 Norrkbám 730D301130 1330 1530 1730 1030 2130 lins 75095011501350 1550 1750 1950 2150 71161393106111 1000 12m1400 1801 1600 2000 2200 Vuzñärld 5201020 1220 1420 1620 uno2020 2220 lina 600 1000 1200 1400 1600 1500 2000 2200 Süáñlb 6351035 1235 1435 1835 1635 2035 2235 ulebuvg B2510.25 12 251425 1625 16 252025 2225 panna-on 6551055 1255 14 551655 1655 20.55 H55

S Strömstad Golel g Va Karlskrona JO

1600 1500 2000 1940 man20m

2010 2210 G50B501050 1250 1450 1550 1550 2050 7109101111713101510 1710 1010 2110 1730 19:02130 1745 1945 2145

2030 2230

1620 2020 2045

0505501050 1250 1450 1650 1550 2050 710910111013101510 1710 1910 2110

Kalmar-Vaxjfu-Helsingborg-hüaln1o 1015 2115 6455451045

1045 1445 1445 2245

1145 1545 1430 1345 1745 1, u 1430 1630 1530 2030

1705 1905 2105

11115 1615 1415 21715 2215

Knrisk/om

1130 1330 1730 1030 2130

1250 M502050 1405 2005 2205 1330 1930 21:10 1415

W475i 4104151015 1215 1415 10151415 2015 m7m4 450450 1050 1250 1450 155 man; 72002011211 1:120 1520 1720 1020 2120 Hrlnnqbolg 54574s 0451145 1:451545 1745 Lkibpirq 7450451145 1:451545 1745 1045 2145 7401115010 4:0 4:0 10:0 12:0 14:014:0 14:0

uu-young 1015 1214 1415 1415 1415 2015 2215 mama 4401140 1040 1401440 1040 11140 40 mmm 11101:101510 1710 1010 2110 |v441m411

i HI 75 IE 115135T WEIIIB Vlx;ø 71a9101110 1310 1510 1710 19117 7511-10: . 5407400401140 1:401540 1740 10.40 . LmkdpInq 000500 1000 1200 1400 1000 1000 vana 50000011100 1200 1400 1000 1000 2000 Jøøkgrg 70a000 1100 1300 1500 1700 1000 Juno B205201020 1220 1420 1120 1010 2020 m0 0000001000 1200 1400 1300 15130 2000 sno.: 5:0 0301030 12:01430 1030 1030 2030 iranasswm 113053010:01230 1430 1530 1530 2030 nu 5450.4; 1045 1245 1445 1545 15.45 2045 nn 70000011001300 1500 1700 1000 2100 Ka00d-w1 51 .as10 1205 14 1051o: g amma 7:0 03011:0 13.30 15:01730 10:02130 mm 50 0.501050 1250 14 15a10 925 1125 1:125 1525 1725 1125 2125 um 7000001100 1:001500 17013 1000 2100 11151311 130 1330 1530 1730 1930 21:0 E5101: 71a01011101:10 1510 2110 hoimv 740 04a114013.40 1540 1740 1040 2140 7415101110101: 7:0 0301130 1330 1530 2130 maa 745 9451145 1345 1545 1745 1045 2145 Nokia1010 §45745 0451145 1:145 1545 2145 .pmm 300 1200 1400 1300 1500 2000 2200 000 00010m1200 1400 11300 2200 Unøoru 515 1215 1415 11115 1515 2015 2215 man 1310 5101010 1210 1410 1510 0110111111110 530 1230 1430 15:01030 2030 Lahulmv 52002010.20 1220 1420 10.20 101 1150 Nunnan 3:13530 1030 1230 1430 1030 i 5354.351035 105 1235 1435 minska 030 0:0 1230 1430 1030 15:02030 raw 10000011.00 13.00 1500 1100 1000 2100 Slim-ansvar 73a0.30 1130 13:01530 1130 1030 2130 Vlnwm 4001000 1200 1400 1500 1400 2000 2200 . Jøøuainq 20a1100 13.00 1500 1700 1500 2100 _ Lnkapnw1000 1200 1400 1000 1:00 2000 2200 114m 0501050 1250 1450 1550 1050 2050 knbnu 1000 1200 14.00 1500 2000 1000 2200

3 N 5510 Vetlanda la As: z

M46 aan1230 10:a2030 030 1oW1430 1531:1 I

01mm 9001300 1100 2100 sauna 7001100 1500 1000 . na- 9:0 1330 1730 21:11 mnp 730 1130 15:01030

3 Stockholm-Karlskrona Restid 0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 6.00 Dagenstrañk.byteiAIvesta.EmmabodaellerHässleholm

Nytttrafiknät, bytei Alvesta 7.25 9.25 1 .25 1

Nytttrañknät, direkttåg via Linköping-Kalmar

VA

Helsingborg-Borås Restid Dagensrank, bytei Göteborg.Varberg,AlvestaellerHässleholm 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 6.35 7,45 9.08 12.08 13.33 14.50 16.50 17.40 Nytttrañknät, direkttåg via Varberg 7.00 9.00 11.00 13.00 15.00 17.00 19.00

Kalmar-Halmstad

Dagenstrañk. bytei Värnamo,Alvesta,Emmaboda eller Hässleholm

Restid

0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00

2 s U1 C -lI Nytt trañknät. bytei EmmabodaochVärnamo E

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg for steg. U. 32.Följdlagstiñning till miljöbalken. M. lnkomstskattelag, delI-lll. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie OECD:s av Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete. Fi.

Förbättrad miljöinfonnation. M. wä Övervakning av miljön.M. . Aktivt lönebidrag. effektivare Ett stödför 35.Nykursi trañkpolitiken bilagor.K. +

arbetshandikappade. A. 36 Bekämpandepenningtvätt. av Fi. . Länsstyrelsernas roll i traflk-ochfordonsfrágor. K. I Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. . x Byråkratinibackspegeln. Femtioår av förändring 38 Myndighet ellermarknad. . . sex forvaltningsomráden. Fi. stal förvaltningens olikaverksamhetsformer. Fi.

Röster barnsochungdomars om psykiska hälsa.S. 39.IntegritetOffentlighet lnfonnationsteknik. Ju.

Flexibelförvaltning.Förändring ochverksam- 40.Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningstatsförvaltningens av 4l. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretforvalutapolitiken. Fi. Grundlag - Skatter,miljöochsysselsättning. Fi. Lag om trossamfund . l2 lT-probleminför2000-skiftet. Referatoch Lag om Svenska kyrkan.Ku. . slutsatser från en hearinganordnad av 42.Statenochtrossamfunden

lT-kommissionen den18december. Begravningsverksamheten. Ku.

lT-kommissionens rapport l/97.K. 43.Statenochtrossamfunden

I3. Regionpolitik forhelaSverige.N. Denkulturhistoriskt värdefullakyrkligaegendomen

l4. IT i kulturens tjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku.

l5. Det svåra samspelet. Resultatstyrningens framväxt 44.Statenochtrossamfunden

ochproblematik. Fi. Svenska kyrkanspersonal. Ku.

l6. Att utvecklaindustriforskningsinstituten. N. 4 Statenochtrossamfunden . l7. Skatter.tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering. Ku.

+ Bilagor,Fi, 46.Statenochtrossamfunden

Granskning granskning. av Statligmedverkan vid avgiñsbetalning. Ku. . Den statliga revisionen i SverigeochDanmark. Fi. 47.Statenochtrossamfunden

I9. Bättre infonnation om konsumentpriser. ln. Denkyrkligaegendomen. Ku,

hO Konkurrenslagen 1993-1996. N. 4 Arbetsgivarpolitik i staten. . . 2l. Växa i lärande. Förslagtill läroplanförbarnoch Förkompetens ochresultat.Fi.

unga 6-l6 år.U. 49 Grundlagsskydd för nya medier.Ju. . Aktiebolagets kapital.Ju. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s . . Digitaldemokr@ti. Ettseminarium Teknik, om gemensamma jordbrukspolitik. Jo. . demokrati ochdelaktighet den8 november 1996 5 Bristeri omsorg .

anordnat Folkomröstningsutredningen, av IT- en fråga om bemötande äldre. - av kommissionen ochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97.K. en fråga bemötande äldre. - om av 24.Välfärdi verklighetenPengarräckerinte. - 53 Avskaffa reklamskattenl Fi. . 25.Svensk mat EU-fat.Jo. Ministemochmakten. v . 26.EUzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hurfungerar ministerstyre i praktikenFi.

försörjningen. Jo. 55.Statenochtrossamfunden. Sammanfattningama av 27.KontrollReavinstVärdepapper. Fi. förslagen fråndestatligautredningama. Ku.

28. demokratins l tjänst.Statstjänstemanncus roll och 56.Folket rådgivare ochbeslutsfattare. som vårtoffentliga etos. Fi. + Bilagal och Ju.

29.Barnpomografifrågan. 57.l medborgarnas tjänst.

lnnehavskriminalisering Ju. m.m. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi.

30.Europaoch staten. Europeiseringens betydelse för Personaluthyrning. A. . svenskstatsförvaltning. Fi. Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. Ku. 3 Kristallkulan . 4 trettonröster om framtiden. Betal-TVinomSveriges Television. Ku. . . lT-kommissionens rapport 3/97.K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Att växa blandbetongochkojor. 89. Handeln medskrotochbegagnade varor. N. . Ett delbetänkande bamsochungdomars om 90 Ändradorganisation fordetstatligaplan-,bygg- . uppväxtvillkoristorstädernas utsatta områden från ochbostadsväsendet. ln.

Storstadskommittén. 9 Jaktens villkor en utredning vissa om jaktfrágor. . v 62.Rosor av betong. Jo.

En antologitill delbetänkandet Att växa bland 92. Medieforetag i Sverige Ägande och betongochkojorfrånStorstadskommittén. strukturforändringar i press, radioochTV. Ku.

63.Sverigeinfor epokskiftet. 93.Hantering fel i av utjämningssystemet för

lT-kommissionens rapport 5/97. K. kommuner ochlandsting. ln.

Samhall. arbetsmarknadspolitisk En åtgärd 94. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. . + Bilagedel. A 95. Forum for världskultur

Polisens register.Ju. en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. . - Statsskuldspolitiken. Fi. 9 9 Lokalförsörjning och fastiglietsägande. . Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. En utvärdering av statens fastighetsorganisation.

. Grannlands-TV i kabelnät. Ku. Fi. . Besparingar i stort ochsmått.U. 97. Skydd skogsmark. av Behov ochkosmader. M. . Totalförsvaret och frivilligorganisationema 98.Skydd av skogsmark. Behovochkostnader. . uppdrag. stödochersättning. F ö. Bilagor. M. - Politik for unga. 99.En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. . + st 2 bilagor. ln. l00. Nya samverkansfonner inomdenSjöhistoriska

Enlag om socialförsäkringar. S. museiverksamheten. Ku. . Inför en svensk policy om säkerelektronisk l0 Behandling av personuppgiñer om , . kommunikation. Referatfrånett seminarium totalforsvarspliktiga. Fö.

anordnat av lT-kommissionen, Närings-och 102.Mat Miljö. Svensk strategiförEUzs

handelsdepartementet ochSElS den l l december jordbruki framtiden. lo.

1996. IT-kommissionens rapport 6/97.K. 103.Rapport medförslag om sändningsorter. Ku.

EUzsjordbrukspolitik, miljönochregional 104. Polisi fredenstjänst. UD. . utveckling,Jo. 105Agenda2I i Sverige. . Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga reglerför Fem årefterRio resultat och framtid. M. . fysiska personer. Fi. 106.En fondfor unga konstnärer. Ku.

Invandrare i vårdoch omsorg 107. Den nya gymnasieskolan . en frågaom bemötande äldre. av problemochmoiligheter.U. - - Uppföljning inkomstskattelagen. av Fi. 108. Att lämnaskolanmed rak rygg Om rätten till . - Medelsforvaltning i kommuner ochlandsting. ln. skriftspråket och om förskolans ochskolans . Försäkringsmäklare.lagöversyn En av möjligheter att förebygga och möta Iäs-och . Försäkringsmäklarutredningen. Fi. skrivsvårigheter, U.

Refonnerad stabsorganisation. Fi. 109. Myndighetsansvaret for transport av farligt . Allmännyttigabostadsforetag. gods.Fö. . + Bilaga.ln. ll0. Säkrare obligationer Fi.

Likamöjligheter. ln. lll. Branschsanering ochandra metoder mot . - Om maktochkön i spåren av offentliga ekobrott. Ju. . organisationers omvandling. A. ll2. En samordnad militär skolorganisation.

En hållbar kemikaliepolitik. M, ll3. Mothalvamakten - elvahistoriska essäer om . Förmånefterinkomst- Samordnat inkomst kvinnorsstrategier och mäns motstånd. A. . begrepp forbostadsstöden och nya ll4. styrsystem ochjämställdhet. Institutioner i

kvalifikationsregler for rätt till förändring ochkönsmaktens framtid. A.

sjukpenninggrundande inkomst. ll5. Ljusnande framtideller ett långtfarväl

86. Punktskattekontrollalkohol,tobakoch av Den svenska välfardsstaten ijämforande

mineralolja, m.m. Fi. belysning. A,

87. Kvinnor, män ochinkomster. ll6. Barnets bästai främsta rummet. FN:s konvention

Jämställdhet och oberoende. A. om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. S.

Upphandling for utveckling. N. Barnets bästa - en antologi. S. . .

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenter i Stockholm ett informations- och -aktivitetscentrum kringnaturvetenskap. kulturoch samhälle. Ku. H8.Deladestäder. H9. En tydligareroll for hälso- ochsjukvården i folkhälsoarbetet. S. 120.Vuxenpedagogik i Sverige.Forskning, utbildning, utveckling.EnKartläggning. U. l2l Skolfrågor Om skola i enny tid. U, . - 122Rättigheter i luftfartyg,K. . l23.Ett effektivarenäringsförbud. N. 124.IT-kommissionens hearing den om nya medie-och programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16. K. 125 Ett svenskt investerarskydd. Fi. Bilen,miljönochsäkerheten. Fi. . 127. Straffansvar förjuridiska personer. DelA+B.Ju. 128.Verkställighet ochkontrolli utlänningsärendeit. UD. 129. Kollektivtrafiki tid Bilaga.K. +

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet En tydligareroll förhålso-och sjukvården i

folkhälsoarbetet. l 19 Fastighetsdataregister. 3

Aktiebolagets kapital.22 Kommunikationsdepartementet

Barnpomograñfrågan. Länsstyrelsernas roll i trafik-och fordonsfrågor. 6 lnnehavskriminalisering 29 m.m. lT-probleminfor 2000-skiftet. Referatochslutsatser från Integritet Offentlighetlnfonnationsteknik. 39 en hearinganordnad av lT-kominissionen den Grundlagsskydd for nya medier.49 18 december. lT-kommissionens rapport l/97. 12 Folket som rådgivare ochbeslutsfattare. Digital demokr@ti. seminarium Ett om Teknik. + Bilaga och 56 1 demokrati ochdelaktighet den8 november 1996 Polisens register. 65 l 1 anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott. l kommissionen och Kommunikationsforsknings- Straffansvar förjuridiska personer. DelA+B. 127 beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97.23

Utrikesdepartementet Kristallkulan tretton röster om framtiden. -lT-kommissionens rapport 3/97.3 I Återkallelse uppehållstillstånd. av 67 Ny kursi trafikpolitiken + bilagor.35 Polisi fredens tjänst. 104 Sverige införepokskiftet. Verkställighet ochkontrolli utlänningsärenden. 128 lT-kommissionens rapport 5/97.63

Försvarsdepartementet Inför en svensk policy om säkerelektronisk

kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av Totalförsvaret ochfrivilligorganisationema lT-kommissionen, Närings-och handelsdepartementet uppdrag, stödochersättning. 70 - ochSElSdenl 1 december 1996. Behandling personuppgifter av om lT-kommissionens rapport 6/97. 73 totaltörsvarspliktiga. 101 Rättigheter i luftfarlyg. 122 Myndighetsansvaret för transport av farligt gods.109 lT-kommissionens hearingom den nya medieoch Ensamordnad militär sko1organisation.1 12 programvaruindustrin. Andrakammarsalen,

Socialdepartementet Riksdagen, 1997-06-16. 124

Kollektivtrafiki tid + Bilaga.129 Rösterom barnsochungdomars psykiska hälsa. 8

Välfärdi verkligheten Pengar räckerinte. 24 - Bristeri omsorg Finansdepartementet

en fråga om bemötande äldre. av 51 - lnkomstskanelag, del1-111. 2 Omsorg medkunskap och inlevelse förändring Byråkratin i backspegeln. Femtio år av sex en fråga om bemötande äldre. av 52 - forvaltningsområden. 7 Att växa blandbetongochkojor. Flexibel förvaltning. Förändring ochverksam-

Ett delbetänkande barnsochungdomars om hetsanpassning av statsförvaltningens struktur.9 uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från Ansvaret for valutapolitiken. 10 Storstadskommittén. 61 Skatter, miljöoch sysselsättning. 1 1 Rosorav betong. Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt

En antologitill delbetänkandet Att växa bland och problematik. 15 betongochkojorfrån Storstadskommittén. 62 Skatter, tjänster ochsysselsättning. En lag om socialförsäkringar. 72 + Bilagor.17 Invandrare i vård ochomsorg Granskning av granskning. en fråga om bemötande äldre.76 av - Den statligarevisionen i SverigeochDanmark. 18 Fönnånefterinkomst Samordnat inkomstbegrepp - KontrollReavinst Värdepapper. 27 för bostadsstöden ochnya kvaliñkationsregler för l demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och rätt till sjukpenninggrundande inkomst.85 vårtoffentligaetos. 28 Barnets bästai främsta rummet. FN:s konvention Europa och staten. Europeiseringens betydelse för om barnets rättigheter förverkligas i Sverige.l 16 svenskstatsförvaltning. 30 Barnets bästa en antologi.1 l6 - Att lära över gränser. En studie OECD:s av förvaltnings- Deladestäder.1 18 politiska samarbete. 33

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bekämpande av penningtvätt. 36 Mat Miljö.Svensk strategiför EU:s Myndighetellermarknad. jordbruki framtiden. 102 Statsförvaltningens olikaverksamhetsformer. 38 Arbetsgivarpolitik Arbetsmarknadsdepartementet i staten. Förkompetens ochresultat.48 Aktivtlönebidrag. Ett effektivare stöd för Avskaffareklamskatten 53 arbetshandikappade. 5 Ministernochmakten. Personaluthyrning. 58 Hur fungerarministerstyre i praktiken54 Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd l medborgarnas tjänst. + Bilagedel. 64 Ensamlad forvaltningspolitik för staten. 57 Om maktochkön i spåren av offentliga Statsskuldspolitiken. 66 organisationers omvandling. 83 Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler for Kvinnor, män ochinkomster. fysiska personer. 75 Jämställdhet och oberoende. 87 Uppföljning inkomstskattelagen. av 77 Mot halvamakten elvahistoriska essäer om - Försakringsmäklare. EnIagöversyn av kvinnors strategier och mäns motstånd. l 13 Försäkringsmäklarutredningen. 79 Styrsystem ochjämställdhet. Institutioner i Refonnerad stabsorganisation. 80 förändring ochkönsmaktens framtid.l 14 Punktskattekontrollalkohol,tobakoch av Ljusnande framtideller ett långt farväl mineralolja, m.m. 86 Den svenska välfärdsstaten ijämlörande Lokalförsörjning ochfastighetsägande. belysning. 115 En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 96 Säkrare obligationerl 10 Kulturdepartementet Ettsvenskt investerarskydd. 125 lT i kulturens tjänst. 14 Bilen,miljönoch säkerheten. 126 Staten ochtrossamfunden Rättsligreglering Utbildningsdepartementet - Grundlag Den nya gymnasieskolan steg for steg. l Lag om trossamfund - - Växa i lärande. Förslag till läroplanför barnoch Lagom Svenska kyrkan.41 unga 6-16 år. 2I Staten ochtrossamfunden Etttekniskt forskningsinstitut i Göteborg. 37 Begravningsverksamheten. 42 Besparingar i stort och smått.69 Staten ochtrossamfunden Den nya gymnasieskolan Den kulturhistoriskt värdefullakyrkligaegendomen och problemoch möjligheter. 107 dekyrkligaarkiven.43 - Att lämnaskolanmedrak Om rätten till Staten ochtrossamfunden ryggskriñspråket och om förskolans ochskolans Svenska kyrkanspersonal. 44 möjligheter att förebygga och möta läs-och Staten ochtrossamfunden skrivsvårigheter. 108 Stöd,skatterochfinansiering. 45 Vuxenpedagogik i Sverige.Forskning, utbildning, Staten ochtrossamfunden utveckling.En Kartläggning, 120 Statligmedverkan vid avgiñsbetalning. 46 Skolfrågor- Om skola i en ny tid.121 Staten ochtrossamfunden Den kyrkligaegendomen. 47 Jordbruksdepartementet ochtrossamfunden. Sammanfattningama Staten av Svensk mat- EU-fat. 25 förslagen fråndestatligautredningarna. 55 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobala livsmedels- Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. 59 försörjningen. 26 Betal-TVinomSveriges Television.60 Alternativa utvecklingsvägar EU:s för Grannlands-TV i kabelnät. 68 gemensammajordbrukspolitik. 50 Medieföretag i Sverige Ägande och - EUzsjordbrukspolitik, miljön ochregional strukturforändringar i press, radio och TV. 92 utveckling.74 Forum förvärldskultur Jaktens villkor en utredning vissajaktfrågor.91 om en rapport ett om rikarekulturliv.95 - -

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Nya samverkansfonner inomdenSjöhistoriska museiverksamheten. 100 Rapport medförslag om sändningsorter. 103 En fond för unga konstnärer. 106 Nobelcenter i Stockholm ett informations- och v aktivitetscentrum kringnaturvetenskap, kulturoch samhälle. 117

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik förhelaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 Upphandling for utveckling.88 Handeln medskrotoch begagnade varor. 89 Konkurrensneutralt transponbidrag. 94 Ett effektivare näringsforbud. 123

Inrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser. 19 Ungaocharbete. 40 Politikför unga, + st 2 bilagor.71 Medelsforvaltning i kommuner ochlandsting. 78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga,81 Likamöjligheter. 82 Ändrad organisation det för statligaplanabyggochbostadsväsendet, 90 Hantering fel i utjämningssystemet av för kommuner ochlandsting. 93

Miljödepartementet Förbättrad miljöinformation. 4 Följdlagstiftning till miljöbalken. 32 Övervakning miljön.34 av En hållbarkemikaliepolitik. 84 Skydd skogsmark. av Behovochkostnader. 97 Skyddav skogsmark. Behovoch kostnader. Bilagor.98 En ny vattenadministration. Vattenär livet.99 Agenda i Sverige. 21 Fem åreñerRio resultat ochframtid.105 -