Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Svenskhemmet

Voksenåsens

förvaltningsform

SIM

1997:59

Betänkande av

Voksenåsenutredningen

Mdu

Statens offentliga utredningar WW 1997:59

w Kulturdsdepartementet

Svenskhemmet

Voksenâsens

förvaltningsform

Betänkande av Voksenåsenutredningen Stockholm 1997

SOUochDskanköpasfrån Fritzeskundtjänst. FörremissutsändningaravSOUochDssvararFritzes, OffentligaPublikationer, uppdrag Regeringskanslietsförvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel:08-690 91 90

Svarapåremiss.Huroch Varför. Statsrådsberedningen,1993. Enlitenbroschyr underlättararbetetFördensomskallsvarapåremiss. - som Broschyrenkanbeställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentxalen 10333Stockholm Fax:08-405 10 10 Telefon: 08-405 1025

REGERIGSKANSLIETS ISBN 91-38-20577-7 OFFSETCENTRAL ISSN0375-250X Stockholm 1997

Till Statsrådet och Chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen beslöt den 13 juni 1996 att bemyndiga chefen för Kulturdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag

en att utvärdera Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsfonn, samtidigt beslöt direktiv för denna utredning, Dir

man om 1996:50. Chefen för Kulturdepartementet beslöt den 11 juli 1996 att utse tidigare statsrådet Lennart Bodström till särskild utredare och revisionsdirektör Göran Steen som sekreterare. Till expert i utredningen utsågs Kjell Lindström, politiskt sakkunnig i statsrådsberedningen.

Utredningen, slutfört sitt arbete, överlämnar härmed ett

som nu betänkande med sina överväganden och förslag.

Stockholm i mars 1997

Lennart Bodström

Göran Steen

Inledning

l Gåvan

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Den är ett tack för den svenska humanitära hjälpen under andra världskrigets ockupationstid. I oktober 1960 fick Sverige Voksenåsen som en donation av grannlandet Norge. Nationalgävan bestod vacker

av en byggnad och stor tomt belägen 500 meter över havet högt

en ovanför och med utsikt över den norska huvudstaden. Redan 1955 hade tomten överlämnats vid en ceremoni. Gåvan möjliggjordes

genom insamlingar, bidrag från kommuner och organisationer. Den norska staten stod för de största bidragen, inklusive tomten. Mottagare, det svenska folkets vägnar, var den svenska staten representerat av regeringen. Fastigheten blev invärderad i dåvarande statens fastighetsfond och regeringens relationer till Voksenåsen och dess verksamhet har skötts via olika departement, för närvarande Kulturdepartementet. Voksenåsens verksamhet är sedan 1976 organiserad genom ett av svenska staten helägt norskt aktiebolag, Svenskhemmet Voksenåsen A/S SVAS. Styrelsen utses av en bolagsstämma där staten förfogar över alla rösterna.

När gåvan överlämnades uttalade dåvarande norske statsministern Einar Gerhardsen förhoppningen att Voksenåsen skulle bli ett hem för svenskar som av olika anledningar besökte Norge. Så har det också blivit andelen svenskar bland de boende

även om gästerna har varierat avsevärt genom åren. I praktiken har Voksenåsen fungerat som ett konferenshotell med ett alldeles särskilt syfte, att föra samman norrmän och svenskar och stärka de norsk-

8 Inledning SOU1997:;59

svenska förbindelserna. I bilaga 3 översiktlig bild av de ges en viktigaste årtalen i Voksenåsens historia.

1.2¶Utredning om förvaltningsfonnen

styrelse har i skrivelse daterad den 17 novemer 1995 Voksenåsens bilaga 1 till den svenska regeringen hemställt om att en översyn Organisationsform verksamheten vid Voksenåsen görs av i vilken bör bedrivas. Styrelsen flera skäl att den nuvalämpligen anser av med aktiebolag inte är ändamålsenlig för den rande konstruktionen verksamhet huvudsyftet för Norges nationalgåva till ideella som är Sverige. beslöt den 13 juni 1996 att bemyndiga chefen för Regeringen tillkalla särskild utredare med uppdrag. Kulturdepartementet att en utvärdera Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsfonn, samatt direktiv för denna utredning bilaga 2. tidigt beslöt man om för Kulturdepartementet beslöt den 11 juli 1996 att utse Chefen Bodström till särskild utredare och revitidigare statsrådet Lennart Steen sekreterare. Till expert i utredsionsdirektör Göran som Kjell Lindström, politiskt sakkunnig i statsrådsningen utsågs beredningen.

1 .2. l Direktiven

uttalar det angeläget att verksamheten vid Vok-- Direktiven att är den form bäst tillgodoser verksamhetens senåsen bedrivs i som nämligen att utveckla de kulturella kon-

ideella grundinriktning,

i vid mening mellan Norge och Sverige. Under de senaste takterna 20 åren har Voksenåsen drivits aktiebolag. Det är nu dags att som bolagsforrnen och dra slutsatser erfarenheter. utvärdera av vunna utvärderingen främst bör på följande Direktiven nämner att ge svar frågor: aktiebolaget bra förvaltningsform med hänsyn till verk-- -är en samhetens ideella grundsyfte

Inledning 9

-finns det andra förvaltningsformer är ändamålssom mer enliga från denna utgångspunkt är det ändå lämpligt att behålla bolagsformen praktiska, - av ekonomiska eller andra skäl

Viktiga utgångspunkter är också att,

-ekonomisk bärkraft alltjämt gäller och bör gälla framöver, ingen ökad belastning av statsbudgeten, fastigheten även i fortsättningen skall statlig egendom - vara och förvaltas Statens fastighetsverk. av Den senast refererade meningen från direktiven enligt utger redningens mening inte utrymme för styrelsens i sin skrivelse explicit uttryckta önskan att utvärderingen skall omfatta formerna för anslagsbevillning och då särskilt i fråga relationer och om hyresförhållande till fastighetsförvaltaren Statens fastighetsverk. - Direktiven understryker också att utredningen skall bedrivas i nära kontakt med

Svenskhemmet Voksenåsen A/ S - Voksenåsen Hotell A/S - Svensk-norska samarbetsfonden - Svenska ambassaden i Norge - Statens fastighetsverk - Vidare skall utredningen samråda med andra berörda intressenter i Norge och Sverige samt företrädare för de båda ländernas kultur och samhällsliv.

1.2.2¶Utredningens genomförande

Utredningen har genomförts under hösten 1996. Utöver de i direktiven nämnda kontakterna har utredningen också funnit det värdefullt att besöka två institutioner med liknande bakgrund Voksom senåsen; Hanaholmen i Helsingfors som tillkommit för att utveckla de svensk-finska kontakterna samt Lysebu i Oslo uppgift är vars att stödja och utveckla norskt-danskt kulturellt utbyte. I Norge har utredningen också haft ett möte med Norges kulturminister.

ll

Voksenåsen 1960-1976

2.1 och ekonomi

Förvaltning

I samband med att gåvan togs emot fastställde den svenska regeringen en instruktion för nationalgåvan, i instruktionen förordnades att verksamheten på Voksenåsen skulle bedrivas stiftelsen av Svensk-norska samarbetsfonden SNSF särskild direkgenom en tion. Regeringen utsåg ordföranden medan övriga ledamöter och suppleanter utsågs SNSF. Direktionen anställde direktör, av en som var driftansvarig, samt övrig personal. I sin proposition prop. 1960:88 uttrycker också regeringen sin Voksenåsens syfte syn om och särart. De första tio verksamhetsåren ekonomiskt framgångsrika, var det totala överskottet från denna period 975 000 NOK, fr.o.m. var verksamhetsåret 1970/71 gick dock verksamheten med förlust. När bolaget bildades och övertog driften i januari 1977 fanns det upplupna driftförluster 880 000 NOK. Dessa hade till största delen om uppstått under byggnadstiden 1974/75 då hotellet periodvis var stängt. Vid den tillbyggnaden tillkom 30 moderna nästan rum, en

fördubbling av antalet rum. Vidare byggdes en konferensavdelning

med två hörsalar och En personalbostad byggdes sex gmpprum. också. Utredningen kan konstatera att större delen l960-ta1et, Vokav senåsens första år, var relativt även ekonomisk gynnsamma ur synpunkt. Utifrån de krav hade på verksamheten lämnade den man faktiskt ett överskott fram till 1969/70, från 1970/71 gick verksamheten med underskott växte mycket snabbt fram till dess som

12 Voksenåsen 1960-1976 SOU 1997:559

att förvaltningsfonn infördes i januari 1977. Vid en närmare

ny ekonomisk analys dock att rörelsen knappast gick med

ser man överskott till kostnaden även lägger hyran man fick

om man som statsbidrag för. Lägger därtill kravet på avsättning till av-

man skrivningar och egenkapital, vilket rörelsen bara orkade med några få år, så framstår det klart att verksamheten egentligen aldrig har varit helt självbårande. När förlusterna började växa fanns det ingen tillräcklig buffert i form egenkapital i Voksenåsens ba-

av lansräkning, organisationsformen redan då hade varit aktie-

om bolag skulle konkursen snabbt ha infunnit sig som en följd av aktiebolagslagens krav. Nu kunde direktionen med hjälp lånade

av

och garantilån från staten driva verksamheten vidare fram pengar till 1975 i förhoppning skulle kunna vända utveck-

om att man lingen efter tillbyggnaden. I oktober 1975 tillsatte regeringen den s.k. Voksenåsenkommittén för att bl.a. över förvaltningsfonnen

se för Svenskhemmet Voksenåsen. I januari 1976 upplöstes direktionen och Voksenåsenkommittén tog temporärt över styrelseansvaret fram till utgången av 1976.

Den dåvarande direktionen påpekade tidigt att Voksenåsen var för litet för lönsam drift och försökte till stånd utbyggnad. I

en det syftet uppvaktade direktionen regeringen under följd av år,

en den första formella framställningen gjordes redan 1964, och efterhand anslogs medel till den utbyggnad genomfördes 1974/75.

som Voksenåsen skulle delvis leva på kommersiella villkor och därför hade kapacitetsfrågan stor betydelse för dess ekonomi. Den långa tid förflöt fram till ett beslut hade antagligen en stor

som betydelse för den gradvis eroderande ekonomin och den ekonomiska kris Voksenåsen hamnade i när utbyggnaden äntligen

som

var genomförd.

2.2 verksamhet fram till 1977

Syftesnära

Voksenåsen kom, att den leddes svensk-norska sam-

genom av arbetsfonden SNSF och att hela det dåvarande norsk-

genom svenska etablissemanget stått fadder vid dess tillblivelse, att få den

Voksenåsen 1960-1976 13

största möjliga kontaktytan mot dem också mest

som var intresserade av att utnyttja anläggningen. Den syftesnära verksamheten kom också att bestå av just detta, att Voksenåsen var värd för en mångfald sammankomster och möten till sin

som karaktär var genuint svensk-norska. Man arbetade också hand i hand med SNSF i Sverige och Norsk-svenska samarbetsfonden NSSF i Norge och med föreningarna Norden i respektive land som förlade en hel del av sina möten till Voksenåsen. Något särskilt kultur- eller programsekretariat på Voksenåsen fanns inte under denna tid.

3¶Voksenåsen under

den nya

förvaltningsformen

3.1¶Statsmakternas

ställningstagande

I den proposition följde på Voksenåsenkommitténs utredning

som prop. 1976/77:25 föreslogs att ett norskt aktiebolag med svenska staten som ägare skulle bildas för att ta hand om förvaltningen

av Voksenåsen. I propositionen uttrycker föredragande statsrådet att det är enligt min mening väsentligt att en omorganisation

genomförs säkerställer att vid Voksenåsen även framgent kan drivas

som en verksamhet som ansluter till de ursprungligen riktlinjerna. Förändringen avsåg inte att förändra Voksenåsens syfte, kommitténs utredning var i det avseendet inte heller tjänlig för överväganden i den riktningen. Det som möjligen nytt, förutom förslaget

var om den förändrade verksamhetsformen, den ytterligare emfa-

var sen ifråga om ekonomin. ..syftet skall vara att bolaget skall driva en verksamhet som är ekonomiskt självbärande. I princip skulle det prövas varje år om inte bolaget också skulle kunna betala sin hyra och bli helt självbärande. Den balans mellan idé och affär som man strävade efter skulle optimeras så långt som möjligt.

16 Voksenåsen under den förvaltningsformen nya

3.2¶Förvaltning

3.2.1¶Förvaltningsform och driftansvar

forvaltningsfonnen, aktiebolag, ledde till ganska kompli- Den nya cerade styrformer. Svenskhemmet Voksenåsen A/S SVAS leddes

styrelse ansvarig for förvaltning och verksamhet. av en som var Styrelsen utsågs regeringen via bolagsstämman. SVAS å sin av sida slöt avtal med entreprenör då hade att sköta hotellen som

och restaurangdriften. Fastigheten sköttes av Byggnadsstyrelsen,

Statens fastighetsverk, efter samråd med SVAS och numera SARA, och när det gällde tillskott investeringsmedel efter av Utbildnings- och Finansdepartementet. Fastig-

godkännande av

heten ägdes, och ägs inte, SVAS utan hyrs formellt av Fastigav hetsverket. Driftentreprenören, Voksenåsen Hotell A/S, numera har all driftpersonal anställd. SVAS hade från början ingen egen bolaget administrerades på distans styrelsens sekre-

personal, av

Så småningom anställdes personal på deltid för att orgaterare.

nisera programverksamheten och även personal för ledning och

administration. Under 1996 fanns 3 tjänster på SVAS, admien nistrerande direktör, kultursekreterare och administrativ en en assistent. Från och med 1997 har kultursekreterartjänsten vakant-

satts, den tidigare tjänsten som direktör benämns numera som

generalsekreterare.

SARA trädde till entreprenör för drift av hotell och restausom 1976, alltså redan under den tid Voksenåsenkommittén hade rang direktion. Inriktningen har från första början varit ansvaret som otvetydig, Voksenåsen ett professionellt konferenshotell, med som klar inriktning på lönsamhet. De restriktioner funnits från som SVAS sida på grund Voksenåsens särskilda bakgrund, önskan av kulturell profil och nedtoning SARAs kommersiella om en en av image i sammanhanget, möttes uppenbarligen blandade känslor. av I stort får dock säga att det hela tiden fanns en vilja att man SVAS tillmötes ibland den starka kommersiella föremen tog nog tagskulturen överhand.

Vokyenåsen under den förvaltningsformen 17

nya

SARA fortsatte som entreprenör fram till mars 1992 då dess verksamhet i Norge övertogs av Reso Norge A/S. I början av 1993 försattes den tidigare SARA-ägda delen Reso i konkurs i vilken

av även dotterbolaget Voksenåsen Hotell A/S blev indraget. Senare under 1993 köptes Voksenåsen Hotell A/S av SARA:s och seder-

Resos, platschef på Voksenåsen och SVAS tecknade under mera 1994 ett nytt driftavtal med Voksenåsen Hotell A/S som kom att gälla till utgången av 1996. Från januari 1997 gäller ett nytt femårigt avtal med samma entreprenör. De spänningar som tidvis varit tydliga mellan den kommersiella driften och dess intressen å ena sidan och den syftesnära profileringen å andra sidan har i stort sett försvunnit nu när den kommersiella driften styrs direkt från Voksenåsen och inte från avlägsna huvudkontor. Samtidigt skall man ha klart för sig att det finns inbyggd spänning i själva förvalt-

en ningsmodellen, med olika intressen ansvariga för respektive syftesnära verksamhet, kommersiell drift och fastighet, och i de målformuleringar som statsmakterna uttalat. Voksenåsen skall å ena sidan sträva efter ekonomiskt självbärande kan å

att vara men andra sidan inte driva detta så långt att man bortser från de ideella målsättningarna.

3.2.2 och

Fastighetsförvaltningen inredning

Som redan nämnts ägs fastigheten inte av SVAS utan av svenska staten och förvaltas av Fastighetsverket, tidigare av Byggnadsstyrelsen.

När Voksenåsen invigdes och togs i bruk hösten 1960 bestod anläggningen av 48 utförda i dåtidens standard med rinnande

rum, kallt och varmt vatten på rummen. Några rum hade dusch och toalett på rummen. I övrigt fanns toalett och dusch i särskilda utrymmen i korridorer i anslutning till rummen. Vidare ingick salong, bibliotek och två studiecirkelrum. Matsalen och kök dimensionerades för drygt 100 personer. För direktören fanns en lägenhet om tre och kök.

rum

18 Voksenåsen under den nya förvaltningsformen

Vid den tillbyggnad som genomfördes 1974/75 tillkom 30 moderna rum, nästan en fördubbling av antalet rum. Vidare byggdes en konferensavdelning med två hörsalar och sex gmpprum. En personalbostad byggdes också.

När den nya förvaltningsformen infördes 1977 fanns ett stort förnyelsebehov när det gällde inredningen i den äldre delen som hade stått i stort sett oförändrad sedan 1960, likaså fanns fortfarande betydande problem med fastigheten som inte var åtgärdade

efter ombyggnaden.

1980 moderniserades i den ursprungliga byggnaden så

rummen att alla fick toalett och dusch. Då byggdes även direktörsbostaden

till sällskapsrum/grupprum. År 1984 byggdes köket och om om i moderniserades. Under 1990-talet har omfattande förnyelse och

en om- och utbyggnad skett. En del av denna förnyelse, personalut-

har delvis skett som en följd av lagstiftningens krav rymmen m.m. när det gäller arbetsmiljö Även de allmänna utrymmena har

m.m. dock byggts ut väsentligt med den s.k. Vinterhaven och så sent

hösten 1996 invigdes den s.k. Einar Gerhardsensalen, försom en nämlig hörsal är ett utomordentligt komplement till Voksen-

som

konferensanläggning. åsen som

Den omfattande förnyelse av fastigheten som skett har genomförts i gott samarbete med Byggnadsstyrelsen, sedermera Fastighetsverket. Inom de de förfogat över har de stått för

ramar som investeringskostnadema, i vissa fall efter regeringsbeslut. Avskrivningar och ränta har sedan lagts på den hyra som SVAS

betalar till Fastighetsverket.

Inredningen i hela anläggningen har sedan 1977 fömyats vid flera tillfällen, oftast i samband med renovering eller ombyggnad

fastigheten. För att återställa och för framtiden säkerställa av husets ursprungliga karaktär beslutade styrelsen 1989 om grundläggande riktlinjer och principer för inredningen Voksenåsen.

av Dessa har sedan varit vägledande såväl vid renoveringar som vid inredningsarbeten i samband med om- och tillbyggnader av anläggningen. Det är utredningens uppfattning att man lyckats utomordentligt väl med att skapa harmonisk och väl balanserade in-

en redning står i samklang med byggnaden.

som

Voksenåsen under den förvaltningsformen 19

nya

Inredningen ägs av SVAS också själv för nödvän-

som svarar diga investeringar vid nyanskaffning. Nödvändiga investeringsmedel har under större delen förvaltningsperioden genererats i

av driften, men under några år i slutet på 1980-talet under den kraftigaste resultatsvackan, begärde och fick SVAS investeringsbidrag av svenska staten.

3.3¶Ekonomi

SVAS har huvudsakligen två typer intäkter, statsbidrag till hyra

av och kulturverksamhet samt intäkt från driftavtalet med entreprenören. Av statsbidragen är bidraget till hyra naturligtvis det dominerande och samtidigt det SVAS minst I

som ser av. praktiken fungerar SVAS station i bokföringen mellan två

som en statliga organ, Kulturdepartementet och Fastighetsverket. Därutöver har man också under hela perioden från gång till gång från olika bidragsgivare norska Kulturdepartementet, Svensk-norska samarbetsfonden mfl. fått bidrag engångskaraktär för speciella

av konferenser eller seminarier. Deltagaravgifter spelar obetydlig

en roll som inkomstkälla utom i enstaka konferenser. Några gånger, i samband med jubileér, har såväl svenska staten andra

man av som fått gåvor engångskaraktär destinerats till speciella ända-

av som mål.

Som framgår av Diagram som redovisar det totala statsbidraget per år i löpande priser, ökade statsbidraget långsamt fram till 1988 därefter skedde stor ökning, fördubbling mellan 1988

en och 1989, främst att verksamhetsbidraget ökades mycket

genom men också genom att Voksenåsen från detta år fick medel till investeringar för inredning. Ytterligare stora ökningar stats-

av bidraget år har närmast samband med ökningen den

senare av hyreskostnad som Voksenåsen betalar till Fastighetsverket. Det bör understrykas att redovisningen sker i löpande priser och att den reala ökningen av statsbidraget är lägre än vad diagrammet ger intryck

av.

20 Voksenåsen under den förvaltningsformen nya

Diagram.

TMX statsbidrag1977to rn1995 8X0 7184 7000 65956593 .. , H , . , 5803 6000 4912 4193 4000 3199 3000

2°°° "Mikä,121W155313221293'1'331"45'55814181517

ll o I Q O C I- N F g ln 0 I G O O v- N V7 V ln f2222222229222222222I N ao 1D E W 0 ao W I Q O O O GI CD O

L

Större delen statsbidraget har alltid avsett bidrag till den av hyra SVAS betalar. Fram till 1981 utgick statsbidrag till hela som hyran, från 1982 började Voksenåsen betala del hyran med en av medel genererats i driften, i nominella tal ökade Voksenåsens som del hyran fram till 1992, för att därefter åter minska. Den egen av andel hyran 1995 täcktes statsbidrag, 92 %, är ungefär av som av densamma 1982. I Diagram 2 visas relationen mellan hyra som och statsbidrag för perioden 1977-1995 i löpande priser.

Vokserzåsezz under den förvaltningsformen 21 nya

Diagram 2

r w TNOK Hyreskostnadsamtstatsbidragför hyra1977to m1995 5000 , W ,4. , , r 3 , , , ,

å s

4500 3 , g 4000 9 " 3500 3000 E ä Hnwres. 2500 N3 7 kostnadl 2000 5 W 1 n a ä., 2.9 §2 E., -u I 1500 .gg 23; fi: ,72 °°

23 gg inslats-

22 -- : i ma

förtära

1000: " 23,, Ä f 500 - N|+ 7 J O I" r vi 0 4 4 + 7

L

Redan 1977 hade SARA börjat överskott, låt oss se generera hur SVAS intäkt från driftavtalet har utvecklats över åren. I

Diagram 3 visas intäkter från driftavtalet i löpande priser 1977-

1995.

Diagram 3

f W TNOK intäktfråndriftavtal1977lom1995 4000

3500 33°°w3 252V

2500 1934 2°°° 17011732 1750 -- | 3551405 1500

N m v m mm mm mm nm

22 Voksenåsen under den förvaltningsformen nya

När läser dessa siffror skall man dock ha i minnet att en man del intäkterna från driften under åren har gått till att betala hyra av till Fastighetsverket och framför allt till investeringar, speglat i

avskrivning inventarier. Den invändiga förnyelse och moderav nisering Voksenåsen skett hade inte varit möjlig utan de av som täckningsbidrag driften gett. Dessa intäkter har också haft stor som betydelse för möjligheten att genomföra programverksamheten.

I Diagram 4 redovisas de avskrivningar på investeringar som gjorts under perioden. Den ojämna avskrivningstakten återspeglar

gjort avskrivningar när resultatet har tillåtit det, investeatt man ringarna och fömyelsen av inredningen har inte präglats av samma ojämnhet. Om tar hänsyn till inventarievärdet i balansräkman ningen 1977, avskrivningama under perioden och den utgående balansen 1995 finner att i löpande priser har ungefär 15 milman joner norska kronor investerats i förnyelse anläggningen under av perioden 1977-1995. Till detta kommer då Fastighetsverkets tidi-

Byggnadsstyrelsens investeringar i själva fastigheten. gare

Diagram.

TNOK Avsalvnlngar1977to m1995 2000

13W

1557 1600 1400, 1070 1200, 926 1000 7 7 7 507 50° 626 57,°. 552 800 505 4,38, ,, 401 33l 344 317 40° 252 260 144 200 88

l l o

n m

0 IêêêååêåêêåêêêêåêêêåQ GI O v N F V ID O VN B GI O 4- N F1 Q ln

Voksenåsen under den nya förvaltningsformen 23

Som framgår av Diagram 5 levde Voksenåsen under åren 1977-1988 mer eller mindre ur hand i mun. Med undantag av 1983, då man redovisade ett påtagligt överskott, varierade resultatet mellan små underskott och små överskott från år till år. I diagrammet återspeglas 1987 den ekonomiska kris Vok-

som senåsen på väg in i med fallande intäkter från driften men med

var bibehållna kostnader för genomförda investeringar och ökande hyra. Efter 1988 har resultatet stabiliserats på hög nivå mycket

en tack ökade statsbidrag också genom ökade och stabila

vare men driftintäkter. Underskottet 1995 är närmast att betrakta som ett undantag beroende på stora avskrivningar och som inte beror på sviktande intjäningsfönnåga i driften. De goda resultaten har gett Voksenåsen möjlighet att konsolidera sin ekonomi genom avskrivningar och fondavsättningar vilket ger goda möjligheter för Voksenåsen att möta framtiden utan några ytterligare höjningar av statsbidragen. Vid utgången av 1995 hade SVAS i sin balansräkning ett egenkapital på drygt 6,3 miljoner kronor, att jämföra med 0,122 miljoner vid utgången av 1977.

Diagram5

Resultat19771995- efteravskrivningarochfinansiellakostnadermenföre

TWK fondavsättnlngar

1500,

0 4

n

3 .a 1 1 1

-500

.,

-1000

24 Voksenåsen förvaltningsformen

under den nya

3.4¶Kulturverksamhet och

pro graminnehåll

3.4.1¶Organisation

Från 1977 fick SVAS ett anslag för egen programverksamhet. Beloppet det första året 35 000 kr. Därmed inleddes för-

var en söksverksamhet, till början i mycket blygsam skala. När emel-

en lertid hotellrörelsen efterhand redovisade överskott, och egenverksamheten tillfördes medel från detta överskott, kunde kultursekreterare anställas på kvartstid, så småningom på halvtid. Verksamheten fick därigenom volym och stadga. I början 1982

mera av inrättades kultursekreterartjänsten den fram till 1987

men var delad mellan SVAS och Voksenåsen Hotell, för SVAS låg tyngdpunkten på och kulturarbete även marknadsföring

program- men och infonnation.

Kultur- och programverksamheten har varit viktig del i sty-

en relsens arbete, och diskussion och planering på detaljerad nivå har alltid förekommit i styrelsen. Därutöver har enskilda styrelseledamöter varit starkt engagerade i såväl förberedelse som genomförande olika både som medverkande och som pro-

av program, jektansvariga. Även ledamöter representantskapet har spelat en

ur liknande roll. Detta förhållande har rått ända sedan 1977 och hade från början sin bakgrund i den resursknapphet som rådde men också i att de styrelseledamöter fanns, och funnits genom

som åren, har burits ett eget patos när det gäller betydelsen av det

av norsk-svenska samarbetet och sin vilja att bidra till utveck-

egen lingen. Detta faktum får särskild relief tar i beaktande

en om man att arvoden inte har utgått till styrelse och representantskap.

Efterhand inrättades dock inom styrelsen, med adjungering även utanför styrelsen, ett särskilt programutskott för kultur- och programverksamheten, styrelsen har hela tiden behållit sitt

men starka intresse och sitt grepp om programverksamheten som man betraktar Voksenåsens egentliga uppgift.

som

Voksenåsen under den förvaltningsformen 25

nya

3.4.2¶Programverksamhetens innehåll

Verksamheten under den förvaltningsfonnen började i blyg-

nya sam skala. Den syftesnära verksamheten dock från början

var en viktig angelägenhet för den nya styrelsen. Eftersom insåg att

man man i stort sett saknade resurser för någon långsiktigt syftande verksamhet valde man att börja med enstaka med

arrangemang specifikt svenskt-norskt innehåll och högt uppmärksamhetsvärde. I stort sett fortsatte verksamheten några år in på 1980-talet med en mera improviserad karaktär, dvs. varje seminarium eller konferens var i sig en avslutad händelse som inte ägde inom långsik-

rum en tig strategi för utvecklingen verksamheten. När kultursekretera-

av ren senare anställdes på deltid och de kunde avdelas

resurser som för programverksamheten var större diskuterade styrelsen möjligheten av långsiktiga teman för verksamheten. Ett sådant tema har varit Svenskt-norskt näringslivsforum som i sig har rymt ekonomi, industri, regionalt samarbete och turism och under rad de

en av senare åren också frågan om de speciella gränsproblemen mellan Sverige och Norge. Ett annat terna har varit det historiska perspektivet på de svensk-norska relationerna har resulterat i

som en jubileumsbok 1985 som dels behandlar Sveriges och Norges relationer under 1000 år, också Voksenåsens förhistoria och

men historia fram till 1985. Ett annat utflöde detta tema har varit ett

av forskningsprojekt om svensk-norska förbindelser under andra världskriget 1991 utmynnade i bok. Språket har varit ett

som en annat viktigt tema och Voksenåsen har under följd år

en av engagerat sig för att ge svenska lärarkandidater möjlighet att delta i särskilda kurser i norska språket.

Man kan också retrospektivt urskilja flera andra teman

som dock inte har haft samma varaktighet över tiden. Här kan nämnas musiktemat under några år återkommande med seminarier

som var för verksamma i norskt och svenskt musikliv. Ett annat sådant tema har varit folkbildningen i Norge och Sverige.

Utöver arrangemangen inom dessa teman eller underteman har det naturligtvis fortsatt att genomföras många arrangemang som i sig har varit avslutade företeelser Voksenåsen har be-

men som

26 Voksenåsen under den förvaltningsformen

nya

dömt ha hög relevans för verksamheten. De ovan behandlade arrangemangen är Voksenåsen egeninitierade verksamhet, ibland dock i samarbete med någon organisation, ibland också del-

annan finansierat.

Därutöver förekommer på Voksenåsen mängd seminarier

en och konferenser sitt innehåll är klart syftesnära men

som genom där Voksenåsen i princip inte har någon annan roll än konferensvärdens. I många fall har dock Voksenåsen bidragit med engångsbelopp från l 000 kr till 33 000 kr avser 1995 för att stödja

upp dessa Under 1995 betalade Voksenåsen 290 000 till

arrangemang. 30 olika mottagare i sådant stöd. Vid genomgång vilka som

en av mottagit sådant arrangemangsstöd är det dock svårt att se någon särskild linje i valet stödmottagare annat än att de generellt

av genomfört ett inom vida faller inom syftet

arrangemang som ramar för svensk-norsk verksamhet.

Voksenåsen har också under åtskilliga år tagit initiativ till och genomfört s.k. öppna i form konserter, vispro-

arrangemang av

författarmöten med uppläsningar, utställningar, litterära gram, cabaréer Till dessa har allmänheten haft tillträde och arran-

m.m.

har marknadsförts på olika sätt. Restaurangen har gemangen ibland anknutit till dessa arrangemang genom att erbjuda prisvärda måltider.

En särskild del av verksamheten är stipendiemottagningen. Cirka 200 stipendier årligen, innebärande fri vistelse på Voksenåsen under cirka vecka, utdelas årligen Svensk-norska sam-

en av arbetsfonden till svenskar behöver vistas i Oslo för studier,

som forskning eller andra skäl. De impulser stipendiatema ger till

som Voksenåsen och de erfarenheter de själva gör i Norge under

som sin vistelse är självklart del i förverkligandet Voksenåsens

en av syfte.

En fråga upprepade gånger uppmärksammats styrelsen

som av utan att för den skull funnit någon varaktig lösning är hur man

man skall få flera ungdomar till Voksenåsen. Visserligen har några möten mellan svenska och norska skolklasser genomförts på Voksenåsen i samarbete med Föreningen Norden men den organise-

Voksenåsen under den nya förvaltningsformen 27

rade ungdomsrörelsen i dess många former har i stort sett lyst med sin frånvaro.

3.4.3¶Programverksamhetens ekonomi

Voksenåsen fick redan nämnts från början ett särskild statligt

som stöd till programverksamheten, 1977 var det 35 000 kr. Beloppet växte successivt och uppgick 1988 till 232 000 kr. Året därpå,

ca 1989, uppgick verksamhetsbidraget till 860.000 SEK för att

ca efter ytterligare ett år 1990 passera l 612 000 kr. Verksamhetsbidraget ligger i dag på drygt 2 000 000 kr. Bakom den mycket snabba höjningen 1988-90 låg statsmaktemas på styrel-

gensvar sens begäran under Voksenåsens dåvarande ekonomiska kris som hotade att frysa den kulturella verksamheten.

ner

Utöver statsbidraget har Voksenåsen under de goda verksamhetsåren också överfört medel från det egna resultatet, fram till 1988 hade dessa avgörande betydelse för möjligheten av genomföra programverksamhet, i själva verket fick Voksenåsen betala större delen av programverksamheten med egna intjänade medel. Från 1989 och framåt har statsbidraget i stort sett täckt den totala kostnaden för programverksamhetens särkostnader, kostnaden för personal direktör, kultursekreterare och assistent har dock täckts av Voksenåsens medel.

egna

Statsbidrag och egna medel har varit de viktigaste resurserna för kultur- och programverksamheten. Det bör dock nämnas att den Norsk-svenska samarbetsfonden med början 1992 och med avtrappning tre år framåt ett riktat bidrag för att stärka led-

gav ningskapaciteten på Voksenåsen. Därutöver har Voksenåsen från gång till gång erhållit mindre bidrag från samarbetsfondema för särskilda arrangemang, samt från en rad olika intressenter, bl.a. norska kirke- og undervisningsdepartementet. Bidragen från andra har, de i det enskilda fallet har varit betydelsefulla, dock

även om aldrig spelat någon avgörande roll för finansiering av programverksamheten. Inte heller deltagaravgiftema har varit sådan

av storlek att de haft annan än marginell roll för den totala finansie-

ringen. Ungefär 15 % programverksamhetens kostnader täcktes av övriga bidrag och avgifter. 1995 av I sammanhanget bör dock nämnas de särskilda Voksenåsensti-

pendier utbetalas Svensk-norska samarbetsfonden. Stipensom av diema kommer indirekt verksamheten tillgodo att de finangenom sierar vistelsen vid Voksenåsen för ett antal stipendiater år. per Dessa stipendier finansieras via ett statsbidrag från Kulturdepar-

utbetalas till fonden. För budgetåret 1995/96 18 tementet som månader statsbidraget till 327 000 SEK

uppgick

3.5¶Voksenåsens kontakter med svenskt

kultur- och organisationsliv

Voksenåsen har, och har haft, omfattande kontakt med svenskt en kultur- och organisationsliv. Kontaktytoma har varit många. Dels i sig styrelsens sammansättning

har styrelseledamötema genom

kommit viktiga kontakter till olika delar svenskt samatt utgöra av hälls- och kulturliv, dels har också representantskapet i betydande

utsträckning kommit utgöra sådan kontaktyta. Vidare har att en Voksenåsens kultursekretariat, trots begränsade resurser, genom verksamhet, både det gäller den dagliga verksamheten och sin när det gäller marknadsföring och nätverksbyggande odlat många när kontakter kommit Voksenåsens tillgodo. Svenska ambassasom dens i Oslo roll det gäller att utveckla och förstärka Voksennär betydelse har varit mycket betydelsefull. Samtliga ambassaåsens dörer under den period beskrivs har ägnat Voksenåsen stor som och aktivt förstärkt dess roll svensk-norsk

uppmärksamhet som

mötesplats medvetet utnyttja Voksenåsen för olika genom att och för ambassadens representation. Särskilt bör man arrangemang lyfta fram den roll dåvarande kulturrådet vid ambassaden, som Per-Axel Hildeman, hade från 1977 och framåt för att utveckla

Voksenåsens utåtriktade verksamhet. organisationer på svensk sida Voksenåsen hela tiden De som samarbetat med är bl.a. Svensk-norska samarbetsfonden tidigare två fonder, i varje land, norska och svenska Föreningen Noren

Voksenåsen under den förvaltningsformen 29

nya

den, Norsk-Svensk och Svensk-Norsk förening, paraplyorganisationema för de norska och svenska folkbildningsorganisationerna.

Även med olika kulturorganisationer och

intressesammanslutningar har livliga kontakter förekommit, framför allt i samband med särskilda arrangemang. Här kan bl.a. nämnas Sveriges författarförbund, Svenska teaterförbundet, Sveriges musikerförbund. Även arbetslivets och

näringslivets organisationer finns bland Voksenåsens samarbetspartners.

Den bild man får om man betraktar perioden helhet är

som dock att det är svårt att tydliga prioriteringar och fokuseringar i

se Voksenåsen programverksamhet, har med tämligen små

man resurser försökt att täcka åtskilliga områden, med beundransvärda ambitioner med små möjligheter att göra rejäla avtryck.

men

överväganden och förslag

l

4.1 F

örvaltningsformen

Utredningen har enligt sina direktiv främst att ta ställning till frågan om förvaltningsfonnen, och då särskilt pröva den

om nuvarande förvaltningsformen, aktiebolag, är lämplig med hänsyn till verksamhetens ideella grundsyfte. I direktiven uppdras utredningen att bedöma för- och nackdelar med bolagsformen, sett i förhållanden till ekonomin, effektiviteten och programverksamheten samt att lägga fram de förslag slutsatserna föranleder.

som

4.1.1 och ekonomin

Förvaltningsforrnen

Voksenåsens nuvarande förvaltningsform infördes efter riksdagsbeslut vid kalenderårsskiftet 1976/77, efter utredning den

en av dåvarande Voksenåsenkommittén. Tidigare hade Svensk-norska samarbetsfonden via särskild direktion haft för förvalt-

en ansvar ningen. Skälet till att förvaltningsfonnen då ändrades att

var man ville få en förvaltningsform med ett tydligt och fast regelverk, inte minst för den ekonomiska förvaltningen. Eftersom Voksenåsen

var rörelsedrivande ansågs det då att aktiebolagsformen den när-

var mast till hands liggande. Genom särskilda entrepenörsavtal har emellertid själva hotell- och restaurangrörelsen kommit att hanteras utanför aktiebolaget.

De skäl som talar för denna förvaltningsform är i allt väsentligt desamma som åberopades när den infördes för 20 år sedan. För det

32 Överväganden och förslag

första medför förvaltningsformen att verksamheten kan drivas inom ett ändamålsenligt reglerat och välkänt regelverk legala

vars implikationer i alla avseenden är väl kända. För det andra är det ekonomiska ansvaret entydigt definierat och kraven på styrelsen när det gäller den ekonomiska förvaltningen tydligt. Voksenåsens möjlighet att bedriva kommersiell verksamhet, detta i dag

även om sker genom entreprenör, är snarast bättre ägnat att driva i aktie-

en bolagsform. Ur ekonomisk synpunkt finns det inga skäl som talar för en avveckling aktiebolagsformen. Om någon förvalt-

av annan ningsform skulle väljas i stället för den nuvarande är det ändå nödvändigt att inom ramen för denna utforma regler som säkerställer motsvarande klara ansvarsfördelning och regler för den ekonomiska förvaltningen som bolagsformen implicit ger.

När det gäller ekonomisk effektivitet finns det enligt utredningen inte heller något skäl talar för att Voksenåsen i en

som annan förvaltningsform skulle kunna drivas med lägre kostnader än i den nuvarande. Det finns inga kostnader särskilt kan län-

som kas till förvaltningsforrnen skulle upphöra om den ändra-

och som des. Det bör även nämnas att Voksenåsen också i sin nuvarande förvaltningsform av norska myndigheter i praktiken har bedömts efter sitt ideella syfte. Voksenåsen är för en stor del av driften undantagen från mervärdesskatt, och SVAS har varje år i sin

älvdeklaration angett att man med hensyn till art og formål inte anser sig skattepliktiga för vinst eller förmögenhet, vilket har

vara godtagits av myndigheterna och det finns ingen anledning att tro att en förändring förvaltningsfonnen skulle ytterligare eko-

av ge nomiska fördelar.

4.1.2 och

Förvaltningsfonnen pro gramverksamheten

Under denna rubrik avhandlar utredningen också frågan om förvaltningsformen och effektiviteten. Effektivitet i detta sammanhang bör enligt utredningens mening tolkas som i vilken utsträckning verksamheten uppnår de eftersträvade resultaten.

Överväganden och förslag 33

När Voksenåsens styrelse i skrivelse till regeringen begärde att frågan förvaltningsforrn skulle prövas anför man särskilt att

om aktiebolagsfonnen inte är ändamålsenlig för den ideella verksamheten och syftar då till aktiebolagsformens huvudsakliga syfte att drivas med så stor vinst möjligt för ägarna, vilket inte är

som Voksenåsens syfte. Utredningen kan i detta avseende instämma med styrelsen i så motto att stark betoning av aktiebolagsfor-

en

i marknadsföringen och i kommunikation med omvärlmen annan den skulle kunna felaktig uppfattning om vad som är Vok-

ge en senåsens primära syfte. Problemet skulle då vara att Voksenåsen får profil skapar missförstånd och försvårar för Voksen-

en som åsens ledning att arbeta effektivt, och nå de resultat eftersträ-

man

Detta är enligt utredningens bedömning den enda egentliga var. invändningen kan mot att behålla den nuvarande för-

som resas valtningsforrnen.

Enligt utredningens bedömning har dock styrelsen stor frihet att gentemot kunder och andra intressenter forma Voksenåsens profil, även när det gäller namnet, så att den i allt väsentligt inte associe-

till schablonbilden ett aktiebolag. De enda sammanhang där rar av associationsformen måste klargöras är vid formell kommunikation med myndigheter och där den legala aspekten relation eller

av en transaktion är viktig, t.ex. vid slutande avtal. Det är också ut-

av redningens bedömning att styrelsen medvetet försöker fonna Voksenåsens profil så att Voksenåsens primära syfte framhålls.

En invändning mot aktiebolagsformen är att den dagliga

annan ledaren i enlighet med formen benämns administrerande direktör med i lagstiftningen beskrivna Vissa uppgifter, medan styrelsen önskar att Voksenåsens ledare skall ha en mer kulturell profil. Voksenåsens daglinne ledare benämns generalsekreterare.

nye nu Utredningen kan här konstatera att den norska aktiebolagslagen inte kräver att administrerande direktör tillsätts aktiekapita-

en om let är mindre än 1 000 000 NOK, vilket innebär att Voksenåsens styrelse är fri att forma ledarens uppgifter och profil utan hänsyn till aktiebolagslagen. Voksenåsens aktiekapital är 100 000 NOK, och utredningen i denna rapport föreslår att aktiekapitalet

även om utökas kommer det inte att nå detta gränsvärde.

34 Överväganden och förslag

4.1.3¶Andra förvaltningsfonner

Utredningen har också prövat möjligheten att införa andra förvaltningsformer, stiftelse eller ideell förening.

Regeringen har med gillande riksdagen i prop. 1995/96:61,

av

formerna för verksamhet är beroende av statligt stöd, utom som talat att verksamhet är beroende anslagstilldelning men inte

som av kan eller bör bedrivas i myndighetsforrn företrädesvis skall bedri-

aktiebolag eller ideell förening. I princip avvisas i nämnda vas som proposition bildandet stiftelser för verksamhet som regel-

av nya mässigt tar emot anslag. Detta måste enligt utredningen i hög grad

giltigt för Voksenåsen årligen tar emot än 7 miljoner vara som mer SEK i anslag från den svenska staten, anslaget 1995 utgjorde 66 %

Voksenåsens totala intäkter. av

Den fördel utredningen kan med stiftelse som för-

som se en valtningsfonn för Voksenåsen skulle att man kunde undan-

vara röja risken för att Voksenåsen skulle få felaktig profil på grund

en

sin ställning aktiebolag. Voksenåsens ideella syfte skulle av som kunna framgå tydligare utan att skymmas aktiebolagets kom-

av mersiella prägel, i den mån aktiebolaget blir synligt för omvärlden. En stiftelses stadgar måste dock, för att fylla statens krav på insyn, säker förvaltning och ekonomiskt ansvar, utformas så att den reglerar i stort sett förhållanden i dag täcks genom aktie-

samma som bolagsformen.

En stiftelse skall dock egentligen förvalta något eftersom den i huvudsak tänkt rörelsedrivande. Voksenåsens alla

inte är att vara egentliga tillgångar, fastigheten med byggnader förvaltas dock av

fastighetsverk, ett förhållande kommer att bestå. statens som Direktiven uttalar också tydligt att detta förhållanden inte skall förändras. En eventuell stiftelse för Voksenåsen har alltså endast verksamheten att förvalta.

Utredningen kan därför inte finna att det finns så starka skäl

bilda stiftelse för förvaltning Voksenåsen att som talar för att en av det kan ett argument mot vad framförs i denna proposi-

vara som tion.

Överväganden och förslag 35

Beträffande ideell förening finner utredningen heller inga starka argument som talar för att det skulle vara en bättre lösning. Stadgama i en sådan förening måste i allt väsentligt utformas så att de fyller de legala krav ägaren, staten, kan ha på säker för-

som en valtning och ekonomiskt ansvar för styrelsen. Det är också oklart vilka som skulle bilda sådan förening. Det är knappast ända-

en målsenligt eller logiskt att staten ensam skulle föreningsbil-

vara dare och det är heller inte klart vilka som tillsammans med staten skulle vara föreningsbildare och hur och inflytandefrâ-

ansvarsgorna skulle behandlas i en sådan förening. Ideella föreningar bildas oftast individer eller redan organiserade intressen vill

av som samverka i särskilda syften och där föreningsbildama delar inflytande och ansvar. Ur det perspektivet skulle det vara naturligt att de befintliga organiserade ideella norsk-svenska intressena skulle vara med och bilda sådan förening. Om Voksenåsen skulle för-

en valtas av en ideell förening där staten vore ensam ägare av den fasta egendomen och sannolikt också den enda liksom

som, nu, hade det yttersta ekonomiska ansvaret skulle det dock bli kraf-

en tig obalans i förhållande till övriga föreningsbildare. Utredningen anser det därför inte heller lämpligt med denna förvaltningsfonn.

4.1.4¶Slutsats

Utredningen har efter en genomgång av de förhållanden som talar för och emot aktiebolagsformen kommit fram till slutsatsen att aktiebolagsfonnen bör behållas förvaltningsform för Voksen-

som åsen även i fortsättningen. Utredningen dock att den

anser nuvarande bolagsordningen bör modifieras något inom ramen för de möjligheter som aktiebolagslagen vilket utvecklas i följande

ger, avsnitt.

36 Överväganden och förslag

4.2 av den nuvarande

Utveckling förvaltningsforrnen

4.2. l Representantskapet

SVAS fick när det bildades ett representantskap. Enligt norsk aktiebolagslag kan ett representantskap utses av bolagstämman för

bredare representation och insyn i bolagets verksamhet. att ge en Representantskapets uppgift är att bilda sig en uppfattning om verksamheten och att till bolagsstämman uttala sig om styrelsens förvaltning huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet

och om eller Om bolaget bank har representantskapet ytterligare

är en vidgade befogenheter. Voksenåsens representantskap har visserli-

i någon mån fyllt denna formella roll, men dess huvudsakliga gen roll, och sannolikt dess egen uppfattning om sin roll, har varit att diskutera och ge idéer till den syftesnära verksamheten. Representantskapets sammansättning och kompetensprofil har inte heller varit sådan att den kunnat följa den ekonomiska förvaltningen.

Enligt utredningens mening bör det nuvarande representantskapet avvecklas institution. Representantskapet har under de 20

som år som Voksenåsen haft sin nuvarande förvaltningsfonn spelat en viktig roll för att följa verksamheten och många av dess medlemmar har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till programverksamhetens utveckling. Samtidigt har åtskilliga av dem som utsetts att ingå i representantskapet aldrig kommit till de i huvudsak årliga representantskapsmötena. En anomali är också att representantskapet egentligen inte spelat den roll den enligt aktiebolagslagen är

som avsedd att göra, att ge aktieägarna en bredare insyn och ett större inflytande över bolagets skötsel. Detta kan vara viktigt med ett spritt aktieägande där de många aktieägarna får större möjlighet till representation och därmed inflytande än vad styrelsen ger. I Voksenâsens fall, där staten är ensamägare, kan inte representantskapet förstärka statens inflytande och insyn.

Den uppgift som representantskapet har haft som kontaktorgan för programverksamheten är emellertid viktig, det bör framför

men

överväganden och förslag 37

allt styrelsens uppgift och att organisera verksamheten

vara ansvar så att viktiga och fungerande relationer etableras med individer, organisationer, institutioner och opinioner i Sverige och Norge och som kanaliserar viktiga impulser för Voksenåsens utveckling. Enligt utredningens mening kan och bör en sådan kontaktverksamhet organiseras på ett över tiden mera flexibelt sätt än det nuvarande representantskapet, och styrelsen bör få det fulla ansvaret för att organisera detta på lämpligt sätt. En sådan uppgift ligger implicit i styrelsens uppdrag.

Eftersom representantskapet är en fakultativ del av bolagsbildningen kan det avvecklas enkel ombildning av bolags-

genom en ordningen vid ordinarie eller extra bolagsstämma efter beslut av

en regeringen. Denna förändring bör enligt utredningens mening genomföras så snart som möjligt.

4.2.2 storlek

Aktiekapitalets

Det nuvarande aktiekapitalet, l00 000 NOK, fastställdes för 20 år sedan när penningvärdet ett annat och när Voksenåsens verk-

var samhet var avsevärt mindre. Redan i slutet på 1980-talet var det uppenbart att det låga aktiekapitalet var ett problem under år med starka resultatsvängningar och då även annat reservkapital saknades. I samband med att ombildning av bolagsordningen sker för

en att avveckla representantskapet bör därför aktiekapitalet utökas för att uppgå till minst 500 000 NOK men över 1 000 000 NOK. Detta kan ske utan kostnader för statsverket genom att en mindre del av i balansräkningen befintligt reservkapital reservfond, dispositionsfond och investeringsfond ombildas till aktiekapital. Voksenåsen har, utöver aktiekapitalet mer än 6 000 000 NOK fonderade. Bolaget bör därefter kunna klara tillfälliga resultatsvängningar med större stabilitet än i det förflutna. Det innebär också att ägarna, och styrelsen, kommer att få en tidigare varning när ekonomiska problem uppstår. Det är orimligt att en rörelse av Voksenåsens storlek inte skall behöva upprätta kontrollbalansräkning

38 Överväganden och förslag

förrän i stort sett alla likvida förbrukats, vilket är fallet i

resurser dag.

4.2.3 av ägarrelationen Utveckling

Över den tid Voksenåsen fungerat i sin nuvarande förvaltningsform kan finna att relationen mellan styrelsen företrädare

man som för verksamheten och ägaren staten inte har varit särskilt utvecklad. Ägaren har inte, utöver propositionen 1976, preciserat eller utvecklat målforrnuleringama för Voksenåsen eller uttryckt någon

långsiktig avsikt med anläggningen trots de betydande statsbidrag

årligen lämnas. Styrelsens verksamhetsberättelser och som anslagsframställningar har med åren, i avsaknad av egentligt gen-

stereotypiserats och har inte det informationsvärde som svar, skulle behövas för att ägaren skulle kunna göra väl underbyggda bedömningar. Enligt utredningens mening bör relationen mellan ägaren och Voksenåsens styrelse och ledning kunna utvecklas.

Ägaren bör i dialog med styrelsen på ett tydligare sätt ge ut-

en tryck för sin avsikt med Voksenåsen och dess fortsatta verksamhet. De målfonnuleringar finns har i allt väsentligt sina rötter i

som stämningarna omedelbart efter andra världskriget och formulerades i tid då de norska och svenska samhällena såg helt annor-

en lunda i rad avseenden. En sådan dialog bör kunna komma till

ut en stånd att ägaren åtminstone delvis använder sig av de

genom instrument brukar i relation till myndigheterna. Utred-

som man ningen tänker här på fördjupad anslagsframställning med 3-årsperspektiv, resultatanalys och resultatrapportering. Voksenåsens styrelse hög kompetens inom alla de områden den är satt till

har en att förvalta, ägarens intresse och är nödvändig för att

gensvar denna för Voksenåsen så nödvändiga och konstruktiva dialog skall kunna utvecklas. En utvecklad relation kräver också att departementet öppnar möjligheten för tätare dialog än den som äger

en

i samband med anslagsframställningen respektive den årliga rum bolagsstämman. Styrelsen, främst företrädd sin ordförande, och

av ägaren har ett gemensamt för att hålla dialogen levande.

ansvar

Utnämningen styrelseledamöter är, tillsammans med en utav vecklad dialog, departementets starkaste instrument för att kunna påverka och verksamhetens utveckling. Det är därför viktigt styra de styrelseledamöter utses blir väl införstådda med Vokatt som senåsens särskilda bakgrund också informerade om departemen på Voksenåsens långsiktiga utveckling. En styrelse, mentets syn utsedd ägaren på bolagsstämman, skall inte föresom är av träda några andra intressen än ägarens, ägarens intressen men om eller outtalade ökar riskerna för skilda tolkningar. är vaga

4.2.4¶Utvecklingen omvärldskontaktema

av

Utredningen har i det föregående föreslagit att representantskapet avvecklas. Det är enligt utredningens mening angeläget att pröva former för bredda kontaktytoma och inspiration och nya att

idéer till programverksamheten. Utredningen anser att styrelsen

skall ha det fulla ansvaret för detta tar sig ändå friheten att men komma med vissa idéer. Förslagsvis bör styrelsen eller flera gånger per år arrangera en kontakt- eller idékonferenser där kan välja att använda sig av man fasta paneler, eller paneler gradvis byts ut. Kostnaderna för som detta bör åtminstone delvis kunna inom de resurser som rymmas

frigörs efter representantskapet.

4.3¶Utvecklingen av

pro gramverksamheten

När Voksenåsen anlades tänkte sig att här bl.a. skulle skapas man mötesplats för kortare kurser för vidareutbildning av lärare. en Man talade också studieveckor arrangerade folkrörelser och om av ungdomsorganisationer. Vidare nämndes att svenska skolklasser för begränsad tid skulle kunna förlägga sin undervisning till Voksenåsen med utnyttjande de möjligheter till friluftsliv som omav givningarna erbjöd. Voksenåsen skulle också enligt upphovsmän-

40 Överväganden och förslag

kunna lämplig plats för kortare semestervistelser för nen vara en och äldre. Föreningen Norden nämndes särskilt, när det unga gällde organisationer man gärna ville se bland Voksenåsens som gäster. Det är tydligt från början tänkte sig att Voksenåsen att man skulle kunna bli ett alternativ, där enskilda och föreningar med begränsade ekonomiska skulle få möjlighet att vistas i resurser Oslotrakten för studier eller andra aktiviteter. Man menade att eftersom Voksenåsen donation från norska staten och var en överlämnats skuldfri, så borde vistelse där kunna ske till lägre en pris än på andra håll. Troligen detta antagande riktigt under var Voksenåsens första verksamhetsperiod. Vad därefter inträffat som är att hotell- och restaurangtjänster relativt sätt blivit dyrare i förhållande till andra och tjänster. Av betydelse är också den varor allmänna standardhöjning på möteslokaler och måltider som rum, inträffat sedan Voksenåsen tillkom. För att få rörelsen att ihop måste hotellet ta ut priser, ligger i nivå med andra inkvartenu som ringsalternativ. Skulle Voksenåsen ha avstått från att följa med i denna standardhöjning, skulle beläggningen ha blivit mycket dålig. Trots att anläggningen tillkommit donation är den sålegenom en des i dag långt ifrån något lågprisalternativ. Besökare det slag Voksenåsen ursprungligen i första av som hand tänktes rekrytera kan i våra dagar knappast komma till Voksenåsen med mindre än att deras vistelse subventioneras. Som exempel kan nämnas, att föreningen Norden, som från början utpekades önskvärd utnyttjare av Voksenåsen, numera som en säger sig tvingad plats för sina konferenser välja billigare att som alternativ. Såväl Lysebu Hanaholmen tillämpar någon form av som stöd för göra s.k. syftesnära billigare än vad att arrangemang utomstående konferensanordnare såsom företag och myndigheter får betala. Dessa besitter större betalningsförmåga än vad en privatpersoner och ideella föreningar gör. Det ursprungliga målet att prioritera ungdomars besök på Voksenåsen bör så långt det är möjligt alltjämt upprätthållas. Det kan inom rimlig kostnadsram lättast uppnås, när det gäller att på en Voksenåsen föra norsk ungdom i kontakt med svensk kultur och

Överväganden och förslag 41

samhällsliv i övrigt. För gymnasieklasser eller grupper av hög-

l

skolestuderande från Oslo och andra delar Östlandet bör det l av möjligt att anordna halvdagskonferenser, där tillfälle ges att vara möta svenska författare eller andra kulturpersonligheter. Kostnaderna för ett sådant skulle kunna begränsas till arrangemang arvode, resekostnader och traktamente för den eller de skall som medverka föreläsare enkel smörgåslunch för ungdosom samt en Eventuellt kan bidrag lämnas för bussresa till och från mama. Voksenåsen. Liknande halvdagskonferenser bör inom olika ämnesområden kunna ordnas för journalister med svenska politiker, ämbetsmän, samhällsdebattörer och företrädare för olika kulturområden som inledare. Man måste räkna med att många som är verksamma inom media ofta inte kan avsätta än halv dag för information om mer en svenska förhållanden på olika områden. En sådan konferens bör kunna genomföras till låga kostnader. Utöver eventuella arvoden, och traktamentskostnader för medverkande från Sverige resetorde utgifterna kunna begränsas till någon form av måltid för de

norska deltagarna. I det föregående har exempel givits på hur inom en rimlig man kostnadsram till norsk publik kan ge kvalificerad information en aktuella svenska utvecklingstendenser olika områden. om Ändamålet med Voksenåsen är emellertid tvåfaldigt. Anläggningen skall visa svenskar ett stycke Norge, har det sagts, och då har inte bara tänkt på vackra omgivningar och utsikt över man Oslo med fjorden. Ambitionen svenska besökare möjligär att ge het att bekanta sig med norsk kultur och samhällsliv. Att för svenskar genomföra detta i form endags- eller halvdagskonfeav är endast möjligt för dem bor nära norsk-svenska gränrenser som För övriga blir kostnaderna höga genom utgifter för resa, sen. inkvartering och måltider. Detta gör det nödvändigt att överväga att använda del de medel står till förfogande för proen av som gramverksamhet till att lämna bidrag till rese- eller uppehållskostnader. Antalet stora konferenser i regi med längd en eller egen en av och halv dag bör begränsas till tre eller fyra. För förberedelen en

searbete för denna typ av arrangemang kan det vara nödvändigt att tillfälligt projektanställa en lämplig person. Vid dessa konferenser tillkommer en särskild utgift för att utarbeta tryckt rapport.

en

Konferenser där deltagarna huvudsakligen utgörs personer

av som representerar organisationer, myndigheter eller företag bör för att erforderligt deltagarantal skall kunna uppnås hållas under perioden måndag till fredag. Vid konferenser där de flesta deltagarna utgörs privatpersoner med medel bekostar sitt delta-

av som egna gande kan det lämpligt att utnyttja veckoslut. Då kan hotellet

vara och restaurangen erbjuda lägre priser, och dessutom behöver konferensdeltagama inte ta ledigt från sina anställningar med de kostnader detta medför. Det förtjänar nämnas att det synnerligen

som lyckade Hamsunsymposiet hösten 1996 från början var tänkt att hållas vardag. När anmälningarna deltagande blev mycket

en om få, flyttades arrangemanget till veckohelg och kunde då genom-

en föras med ett tillfredsställande deltagarantal.

Konferensavgifternas storlek har naturligtvis stor betydelse för dem som överväger att delta i en Voksenåsenkonferens som ligger inom det s.k. syftesnära området. Enligt utredningen bör avgiften normalt mot de belopp hotellet och restaurangen erhål-

svara som ler för den tid gäst vistas på anläggningen. Övriga kostnader

en såsom projektering, föreläsares arvoden och resekostnader liksom annonsering och tryckning rapport bör bestridas med de medel

av

Voksenåsen får i form statsbidrag och andel i hotellets som av vinst. I Hamsun konferensen uppges 50 personer ha deltagit. De erlade sammanlagt 16.800 kronor i deltagaravgifter, dvs. cirka 336 kronor person. För deras mat och husrum erlades 70 800 kr till

per hotellet, vilket blir 1 416 kr Utredningen finner denna

per person. skillnad anmärkningsvärt stor. Vid 1996 års s.k. gränskonferens deltog cirka sammanlagt betalade 42 200 kronor

60 personer, som i deltagaravgifter, vilket motsvarar ca 703 kronor per person. Till hotellet betalades för detta antal deltagare 62 100 kronor, alltså 1 035 kronor per person. Enligt kursinbjudan var avgiften för den

deltog i konferensen från lunch dagen till och med lunch som ena andra dagen 2 900 kronor. För medlemmar i Norsk-svenska handelskammaren avgiften 400 kronor lägre. Det totala under-

var

skottet på konferensen blev 162 500 kronor, vilket är mycket för enda konferens, där det dessutom får förmodas att ett stort antal en deltagare fick sina kostnader betalda av respektive arbetsgivare. Utredningen vill för del inskränka sig till att understryka egen betydelsen att styrelsen och administrationen ser över avgiftsav politiken liksom möjligheterna att uppnå god kostnadsen uppföljning. Det bör gång framhållas att utredningen är än en positiv till att ett begränsat antal kursdeltagare efter ansökan kan få kursavgiften delvis eller helt nedsatt. Tre eller fyra större konferenser, ett antal halvdagskonferenser för studerande ungdom eller andra inbjudna specialgmpper samt cirka gång månad ett kulturinslag med musikaliskt eller liten per terärt innehåll torde vad generalsekreteraren och assistenten vara med stöd i vissa fall någon projektanställd kan ha det huvudav sakliga för. Den syftesnära verksamheten kan emellertid ansvaret inte begränsas till detta. Därför bör i ökad utsträckning försök göras stimulera svenska föreningar att förlägga arrangemang till att Voksenåsen. Detta kan de kostnadsskäl tidigare berörts av som nödvändiggöra från Voksenåsens sida med projektanslag att man bidrar till deltagarnas till Voksenåsen eller till vistelsen där. resa Om svensk förening ordnar studietur till Norge för att meden en lemmama skall få ökade kunskaper om norska förhållanden på något område kan detta i många, kanske rentav de flesta fall vara verksamhet ligger inom för sådana aktiviteter som en som ramen den ursprungliga donationen ville stödja. Allra bäst är naturligtvis kan använda Voksenåsen till möten för om man gemensamma norska och svenska föreningar med samma verksamhetsfált. Detta förutsätter att föreningarna känner till Voksenåsens existens och möjligheterna att förlägga verksamhet dit. Föreningar inte har som ett mycket lokalt och speciellt intresseområde tillhör i allmänhet en riksorganisation. Till dessa bör Voksenåsen rikta sin information med hemställan att dessa riksorganisationer vidarebefordrar om informationen till sina anslutna medlemsorganisationer. När Voksenåsen började sin verksamhet fanns ingen anställd personal kunde kurser och konferenser. Deltagare som arrangera kom sig själva. De fick för sina egna arrangemang utnyttja anav

44 Överväganden och förslag

läggningen, som de ansåg med hänsyn till belägenhet och inredning ha stora trivselvärden. Voksenåsens insats bestod således i att tillhandahålla efter den tidens krav ändamålsenlig miljö. Ännu

en vid lO-årsjubileet kunde man konstatera, att av gästerna dittills 70 % varit svenskar, 20 % norrmän och resten i huvudsak andra nordbor.

i

Enligt utredningens uppfattning kan en ännu livligare syftesnära verksamhet inte uppnås genom att Voksenåsens personal försöker pressa fram ännu fler "egna" konferenser. De anställda på Voksenåsen behöver tid för att initiera nya projekt i kontakt med organisationer, myndigheter, skolor och andra tänkbara arrangörer. Även anordnade dem kan syftesnära med

arrangemang av vara den betydelse man lade i ordet när Voksenåsen tillkom och under anläggningens första tid. Härtill kommer att förekomsten av medarrangörer har ett egenvärde. Hur ambitiöst Voksenäens programkommitté och anställda än eftersträvar allsidighet vid val av ämnen för olika föreligger självklart en begränsning

arrangemang, i fråga om kontaktnät och intresseinriktning. Genom att sprida kännedom att Voksenåsen står öppet för vid krets av kurs-

om en arrangörer kan programutbudet väsentligt breddas.

Att genomföra konferens fordrar stora arbetsinsatsen bl.a. i

en form av planläggning, utarbetande av program, engagsmang av föreläsare och andra medverkande. Delar detta eller ivissa fall

av allt skulle Voksenåsen i många fall kunna överlåta til en medarrangör. Voksenåsens personal kan, så önskas, medverka

om

att orientera anläggningen eller aktuella svenskgenom om om norska relationer och problem o.d. Just deltagarrekryering kan ibland vara ett problem för Voksenåsen, som inte har en naturlig medlemskrets att gå ut till. En fördel med att samverka med en medarrangör är att denna kan rekrytera deltagare ur sitt medlemsunderlag. När Voksenåsen grundades, sade sig stiftama vilja prioritera ungdom gäster. Därutöver gjordes inga fönehåll för

som vissa kategorier. Det betyder att många olika slag av organisationer bör vara välkomna. Det spelar ingen roll om det idrottsföreningar, politiska eller fackliga organisationer, litterära sammanslutningar eller sångkörer.

5¶Sammanfattande

förslag

Utredningen har efter genomgång av de förhållanden som

en talar för och emot aktiebolagsforrnen kommit fram till slutsat-

att aktiebolagsfonnen bör behållas förvaltningsform sen som för Voksenåsen även i fortsättningen. Utredningen anser dock att den nuvarande bolagsordningen bör modifieras något inom

för de möjligheter som aktiebolagslagen ger. ramen

Enligt utredningens mening bör det nuvarande representantskapet avvecklas institution. Den uppgift som representant-

som skapet har haft som kontaktorgan för programverksamheten är emellertid viktig, det bör framför allt vara styrelsens upp-

men gift och att organisera verksamheten så att viktiga och

ansvar fungerande relationer etableras med individer, organisationer, institutioner och opinioner i Sverige och Norge och som kanali-

viktiga impulser för Voksenåsens utveckling. Enligt serar Utredningens mening kan och bör sådan kontaktverksamhet

en organiseras på ett över tiden mera flexibelt sätt än det nuvarande representantskapet, och styrelsen bör få det fulla ansvaret för att organisera detta på lämpligt sätt. Eftersom representantskapet är fakultativ del bolagsbildningen kan det av-

en av vecklas enkel ombildning bolagsordningen vid en

genom en av ordinarie eller extra bolagsstämma efter beslut av regeringen. Denna förändring bör enligt utredningens mening genomföras så snart som möjligt.

I samband med att ombildning bolagsordningen sker för

en av att avveckla representantskapet bör aktiekapitalet utökas för att

uppgå till minst 500 000 NOK men över 1 000 000 NOK.

Detta kan ske utan kostnader för statsverket genom att en

mindre del av i balansräkningen befintligt reservkapital reserv-

fond, dispositionsfond och investeringsfond ombildas till

aktiekapital.

0 Enligt utredningens mening bör relationen mellan ägaren,

svenska staten och Voksenåsens styrelse och ledning kunna

utvecklas. Ägaren bör i dialog med styrelsen ett tydligare

en

uttryck för sin avsikt med Voksenåsen och dess fortsatta

sätt ge

verksamhet. En sådan dialog bör kunna komma till stånd ge-

att ägaren åtminstone delvis använder sig av de instrument

nom

brukar i relation till myndigheterna. Utredningen tän-

som man ker här på fördjupad anslagsframställning med 3-årsperspektiv, resultatanalys och resultatrapportering.

Det är enligt utredningens mening angeläget att pröva nya 0

former för att bredda kontaktytoma och få inspiration och idéer

till programverksamheten. Förslagsvis bör styrelsen eller

en

flera gånger år kontakt- eller idékonferenser där

per arrangera

kan välja att använda sig fasta paneler, eller paneler

man av

som gradvis byts ut.

Utredningen genomför ett utveckling av pro-

resonemang om gramverksamheten. Här understryks bl.a. att det ursprungliga målet att prioritera ungdomars besök på Voksenåsen bör så långt det är möjligt alltjämt uppehållas. Vidare understryker utredningen betydelsen att styrelsen och administrationen ser över avgifts-

av politiken samt prövar att i ökad utsträckning genomföra

att man arrangemang i samarbete med andra.

Bilaga l

Görel Bohlin 1995-11-17

Engelbrektsgatan 18, l tr

114 32 STOCKHOLM

tel 08-24 59 89

Statssekreterare Thomas Lyrevik

Kulturdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Voksenåsen Norges nationalgåva till Sverige

-

Med åberopande mitt och Kjell Annelings samtal med Dig på

av departementet den 14 november får jag på uppdrag styrelsen för

av svenskhemmet Voksenåsen A/ S SVAS anhålla om att en översyn görs vilken Organisationsform verksamheten vid Voksenåsen

av lämpligen bör bedrivas. Av flera skäl styrelsen att den nuva-

anser rande konstruktionen med ett aktiebolag inte är ändamålsenligt för den ideella verksamhet, är huvudsyftet för Norges national-

som gåva till Sverige. Verksamhet i aktiebolagsform skall normalt syfta till vinstmaximering och är därmed lämplig form för den kom-

en mersiella hotell- och konferensverksamheten som enligt särskilt avtal på entreprenad bedrivs på Voksenåsen av det privatägda Voksenåsen Hotel A/S.

I enlighet med den norska aktiebolagslagen har SVAS ett representantskap med tio medlemmar och åtta suppleanter som enligt lagen skall uttala sig ansvarsfrihet bör beviljas för styrel-

om

Det fungerande representantskapet är emellertid utnämnt sen. nu efter andra kriterier, nämligen för att initiera och inspirera till kultur- och andra syftesnära verksamheter vid Voksenåsen och således inte för att granska den ekonomiska verksamheten.

48 Bilaga 1

Aktiebolagslagen föreskriver också en administrerande direktör VD med vissa särskilda uppgifter, Det är styrelsens uppfattning att ledaren för verksamheten vid Svenskhemmet bör ha kultu-

mer rell profil.

Styrelsen finner det angeläget att översynen också omfattar formerna för anslagsbevillning och då särskild i fråga relatio-

om ner och hyresförhållande till fastightsförvaltaren Statens Fastig-

hetsverk. Det är styrelsens uppfattning att det finns lämpligare fonn för den ideella verksamheten vid Voksenåsen, t.ex. stiftelse. Styrelsen skulle gärna se att en ändring kommer till stånd vid årsskiftet 1996/97. Översynen bör därför göras så möjligt

snart som för att möjliggöra anmälan i budgetpropositionen för budgetåret

en 1997.

Utan att föregripa departementets ställningstagande vill styrelsen som exempel tänkbara utredare nämna ambassadör Lennart Bodström och revisionsdirektör Göran Steen. Båda är Väl insatta i verksamheten vid Voksenåsen.

Styrelse och administration vid SVAS liksom också ambassaden i Oslo kommer att stå till förfogande för bistånd till översynsarbetet.

Som framgick av vårt samtal stöder ambassadör Kjell Anneling, är ordförande i representantskapet, denna fram-

som ställan från styrelsen.

Görel Bohlin Styrelseordförande

Bilaga 2

ELIN741W

Kommittédirektiv

Svenskhemmet Voksenåsens Dir,

1996:50

förvaltningsforrn

Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 1996.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utvärdera den nuvarande förvaltningsformen för Svenskhemmet Voksenåsen.

Svenskhemmet Voksenåsen

Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo nationalgåva från Norge är en till Sverige tack för den svenska hjälpen till Norge under som ett andra världskriget. Anläggningen invigdes hösten 1960 av statsministrama Einar Gerhardsen och Tage Erlander. Enligt riksdagens beslut år 1960 Voksenåsens verksamhet om och förvaltningsfonner prop. 1960:88, bet. l960:SU78, rskr. 1960:205 har verksamheten till syfte att främja svensk-norsk förståelse att ta emot såväl enskilda svenska och norska gäster genom anordna kurser, möten och konferenser. som Under åren 1960-76 svarade Svensk-norska samarbetsfonden för svenskhemmets förvaltning. Verksamheten, enligt rikssom dagsbeslutet år 1960 avsågs bli självbärande, gick med vinst fram till början 1970-talet. av

50 Bilaga 2

Mot bakgrund av verksamhetens försämrade ekonomiska utveckling tillsattes hösten 1975 en utredning för att se över formerna för Voksenåsens förvaltning. Våren 1976 fattade riksdagen beslut om att överlåta driften på ett av svenska staten helägt norskt aktiebolag prop. 1976/77.25, bet. 1976/77:KrU27, rskr. l976/77:72. Syftet med den nya förvaltningsfonnen var att få verksamheten ekonomiskt självbärande och att på sikt ge ett sådant överskott att även den ideella inriktningen kunde främjas inom bolagets ekonomiska ramar.

Svenskhemmet Voksenåsen A/S bildades den 1 januari 1977. Bolaget för svenskhemmets drift utom i två avseenden.

ansvarar Byggnaderna förvaltas Statens fastighetsverk, som debiterar

av bolaget årlig lokalhyra enligt gängse regler för den statliga fas-

en tighetsförvaltningen. Hotell- och restaurangverksamheten drivs av ett privatägt bolag, Voksenåsen Hotell A/S. Enligt avtal mellan de båda bolagen skall en viss del av vinsten i hotellrörelsen tillfalla svenskhemmets övriga verksamhet. Resultatet i Voksenåsen Hotell A/S har hittills medgivit sådana årliga överföringar.

Bidrag till Voksenåsen lämnas även över statsbudgeten dels i form ett årligt driftstöd, dels i form vistelsestipendier, som

av av fördelas Svensk-norska samarbetsfonden.

av

I en skrivelse till Kulturdepartementet den ll november 1995 har styrelsen för Svenskhemmet Voksenåsen A/S hemställt om en

översyn svenskhemmets förvaltningsforrner. Av flera skäl ny av

styrelsen att den nuvarande konstruktionen med ett aktieanser bolag inte för den ideella verksamhet är huvudsyftet

passar som med nationalgåvan. Aktiebolagsforrnen är däremot lämplig för den kommersiellt bedrivna hotell- och konferensdelen svenskhem-

av mets verksamhet. Denna del drivs på entreprenad av ett särskilt bolag.

Utgångspunkter för uppdraget

Det är angeläget att verksamheten vid Svenskhemmet Voksenåsen bedrivs i den form som bäst tillgodoser verksamhetens ideella grundinriktning, nämligen att utveckla de kulturella kontakterna i

Bilaga 2 51

vid mening mellan Norge och Sverige. Under de senaste 20 åren har Voksenåsen drivits ett aktiebolag. Det är nu dags att utsom värdera bolagsforrnen och dra slutsatser vunna erfarenheter. En av särskild utredare bör anförtros denna uppgift. Utvärderingen skall med beaktande regeringens ställ- - av ningstaganden i proposition l995/96:6l om former för verksamhet är beroende statligt stöd, främst svar på följande som av m.m. - ge frågor: Är aktiebolaget bra förvaltningsform med hänsyn till verken samhetens ideella grundsyfte Finns det andra förvaltningsformer är ändamålsenliga som mer från denna utgångspunkt Om så bedöms fallet, är det lämpligt att ändå behålla vara bolagsformen praktiska, ekonomiska eller andra skäl av Vid utvärderingen skall beaktas att det riksdagen vid gåvans av mottagande uppställda målet ekonomisk bärkraft alltjämt gäller om och bör gälla även framöver. De förslag som utvärderingen eventuellt kan komma att utmynna i får således inte leda till ökad belastning på den svenska statsbudgeten. En utgångspunkt är att fastigheten Voksenåsen även i annan fortsättningen skall statlig egendom och förvaltas av Statens vara fastighetsverk. Voksenåsens karaktär nationalgåva gör anläggningen och av den verksamhet där bedrivs till gemensam svensk-norsk som en angelägenhet. Norska synpunkter på verksamhetsformerna har därför stor betydelse.

Uppdraget

Utredaren skall redovisa verksamhetens utveckling under nuvarande förvaltningsform. Redovisningen skall avse såväl ekonomi och förvaltning programinnehåll. Av särskilt intresse att få som belyst är hur Voksenåsens kontakter med det svenska kultur- och organisationslivet har utvecklats genom åren. Mot bakgrund faktaredovisningen skall utredaren bedöma av för- och nackdelar med bolagsforrnen, sett i förhållande till eko-

52 Bilaga 2

nomin, effektiviteten och programverksamheten. Utredaren skall därefter lägga fram de förslag som slutsatserna föranleder.

Arbetets bedrivande

Utredaren skall bedriva arbetet i nära kontakt med Svenskhemmet Voksenåsen A/S, Voksenåsen Hotell A/S, Svensk-norska samarbetsfonden, den svenska ambassaden i Norge och Statens fastighetsverk. Utredaren skall även samråda med andra berörda intressenter i Norge och Sverige samt företrädare för de båda ländernas kultur- och samhällsliv.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av november 1996.

Kulturdepartementet

3¶Bilaga

Voksenåsens historia i årtal

Diskussioner i Norge och förslag en norsk 1945-1950 om nationalgåva till Sverige

1950 Insamlingskommitté konstitueras

överlämnas vid ceremoni med 1955 Tomten en statsministrarna Gerhardsen och Erlander närvarande

1956 Arkitektpristävling omVoksenåsen avgörs

Voksenåsen invigs i närvaro Norges och 1960 av Sveriges statschefer, de båda kungarna. Verksamheten inleds

Voksenåsenkommittén tillsätts Utbildnings- 1975 av departementet

Voksenåsenkommittén övertar temporärt förvalt- 1976 ningen Voksenåsen. Från att verksamheten av tidigare drivits i regi engageras nu en entreegen prenör, SARA, för hotell- och restaurangdriften

förvaltningsfonn, aktiebolag, införs och 1977 Ny Svenskhemmet Voksenåsen A/ S konstitueras

Kulturdepartementet tillsätter utredning för 1996 en Voksenåsens förvaltningsform översyn av

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

DennyagymnasieskolanstegRörsteg.U. 32.Följdlagstiftningtillmiljöbalken.M.

- Inkomstskattelag,l-Ill.del Fi. 3 Attläraövergränser.EnstudieavOECD:s

. Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinfonnation.M. Övervakningmiljön.M.av

AktivtIönebidrag. effektivareEtt stödför Nykursitrafikpolitikenbilagor.K.+

arbetshandikappade.A. Bekämpandepenningtvätt.av Fi.

. Länsstyrelsemasroll i trafik-ochfordonsfrágor.K. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring Myndighetellermarknad.

sexförvaltningsomráden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.Fi.

Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa. integritetOffentlighetInformationsteknik.Ju.

. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Ungaocharbete.ln. hetsanpassningavstatsförvaltningens Statenochtrossamfunden

. stniktur.Fi. Rättsligreglering

Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Grundlag . - Skatter,miljöochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . lT-probleminförZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. . slutsatserfrånenhearinganordnadav N Statenochtrossamfunden

lT-kommissionendenl8 december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97.K. 3 Statenochtrossamfunden RegionpolitikförhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . arkiven. lTi kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga Ku. Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 3 Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

Attutvecklaindustriforskningsinstituten.N. S Statenochtrossamfunden

Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . trossamfunden +Bilagor.Fi. 3 Statenoch 5 Granskning granskning.av Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 3 Statenochtrossamfunden

Bättreinfonnationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku.

Konkurrenslagenl993-l 996.N. å Arbetsgivarpolitiki staten.

. Växai lärande.Förslagtillläroplanförbarnoch Förkompetensochresultat.Fi. . Grundlagsskyddför medier.Ju. unga6-16år.U. nya Aktiebolagetskapital.Ju. AlternativautvecklingsvägarEU:sför . gemensammajordbrukspolitik.Jo. Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik, . i demokratiochdelaktighetden8november1996 3 Bristeromsorg anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- enfrågaombemötandeäldre.av

kommissionenochKommunikationsforsknings- 3 Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.lT-kommissioncnsrapport2/97.K. enfrågaombemötandeäldre.av

- VälfärdiverklighetenPengarräckerinte. AvskaffareklamskattenFi. . - Svenskmat- EU-fat.Jo. Ministemochmakten.

EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi. . försörjningen.Jo. 3 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav

. KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku. . beslutsfattare. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 3 Folketsområdgivareoch

. värtoffentligaetos.Fi. +Bilagal och Ju. ho Barnpomografifrågan. F I medborgarnastjänst. . Ensamladtörvaltningspolitikför Fi. lnnehavskriminaliseringIn.m.Ju. staten. b Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Personaluthyming.A. svenskstatstörvaltning.Fi. .SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku.

b Krislallkulan-trettonrösteromframtiden.

lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Att läraövergränser.Enstudie OECD:sav förvalmings-

politiskasamarbete.33 Fastighetsdataregister.3

Bekämpandepenningtvätt.av 36 Aktiebolagetskapital.22

Myndighetellermarknad. Bampomograñfrågan.

Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38 lnnehavskriminaliseringmm.29

Arbetsgivarpolitiki staten. IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik.39

Förkompetensochresultat.48 Grundlagsskyddförnyamedier.49

Avskaffareklamskatten53 Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

Ministemochmakten. +Bilagal och 56

Hurfungerarministerstyreipraktiken54

Socialdepartementet 1medborgarnastjänst.

Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.24 Utbildningsdepartementet

- Brister omsorgi

Dennyagymnasieskolanstegförsteg.1 enfrågaombemötandeäldre.51av - - Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch Omsorgmedkunskapochinlevelse

unga6-16år.21 enfrågaombemötandeäldre.52av - Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37

Kommunikationsdepartementet

Jordbruksdepartementet Länsstyrelsemasiroll tralik-ochfordonsfrågor.6

Svensk EU-fat.25 lT-probleminför2000-skif1et.Referatochslutsatserfrån mat-

EUzsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedelsenhearinganordnadavIT-kommissionenden

Rársörjningen.26 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12

AlternativautvecklingsvägarförEU:s Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik,

gemensamma 50 demokratiochdelaktighet 8den november1996

anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Arbetsmarknadsdepartementet

koinmissionenochKommunikationsforsknings-

IT-kommissionens 2/97.23 Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödför beredningen. rapport Kristallkulan framtiden. arbetshandikappade.5

--trettonrösterom IT-kommissionens 3/97.31 Personaluthyrning.58

rapport

Nykursitrafikpolitiken+bilagor.35

Kulturdepartementet

Finansdepartementet ITi kulturenstjänst.14

lnkomstskattelag,l-lll.del 2 Statenochtrossamfunden

Rättsligreglering Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex

Grundlag förvaltningsområden.7 -

verksam- Lagomtrossamfund Flexibelförvaltning.Förändringoch -

statsförvaltningensstruktur.9 LagomSvenskakyrkan.41 hetsanpassningav -

Statenochtrossamfunden Ansvaretförvalutapolitiken.l0

Begravningsverksamheten.42 Skatter,miljöochsysselsätming.1 l

framväxt Statenochtrossamfunden Detsvårasamspelet.Resultatstymingens

Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch ochproblematik.15

sysselsättning. dekyrkligaarkiven.43 Skatter,tjänsteroch

Statenochtrossamfunden +Bilagor.17

Svenskakyrkanspersonal.44 Granskning granskning.av

Statenochtrossamfunden Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

Stöd,skatterochfinansiering.45 KontrollReavinstVärdepapper.27

och Statenochtrossamfunden l demokratinstjänst.Statstjänsternannensroll

Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.46 vårtoffentligaetos.28

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför

svens,k statsförvaltnin 30

. _

1997

Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statenochtrossamfunden Denkyrkligaegendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfanningamaav förslagenfråndestatligautredningama.55 SvenskhemmetVoksenåsensFörvaltningsfonn.59

Närings- och handelsdepartementet RegionpolitikförhelaSverige.13 Anutvecklaindustriforskningsinstituten.16 KonkurrenslagenI993-1996.20

In rikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpñser.19 Ungaocharbete.40

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation.4 Följdlagstiñninglillmiljöbalken.32 Övervakningmiljön,34av