Rosor av betong : en antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor - om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden [från Storstadskommittén]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Wu u i . u

.A 5 h. n

ROSOR AV BETONG

En äelbetän/ennäet

antologi till

Att växa bland betong oc/J kajor om barns och ungdomars uppväxtvillkor

-

i storstäderna: utsätta områden.

NLU om

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR WW 1997:62 STORSTADSKOMMITTEN

SOU och DS kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och DS Fritzes, Offentliga Publikationer, av svarar uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21 Tel 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Stadsrådsberedningen, 1993. -En liten broschyr underlättar arbetet för den 5/24 på remiss. som som :vara

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 105 53 Stockholm Fax 08-790 09 86 Tel 08-405 24 81

ISBN 91-38-20581-5 ISSN 0375-250X

Tryckt hos Gotab 1997 Omslag Ö formgivning: Anders Körling

INNEHÅLL

FÖRORD5

VÅRBY GÅRD 11 SKÄRHOLMEN 15 EN SYDSVENSK FÖRORT 22 ROSENGÅRD 41 GÅRDSTEN 59

DIKTER är skrivna barnen z Gårdsten vilket också får avsluta antologin. av

"JAG HADE T.EX. HÖRT

ATT DET FINNS MöRDARE, vALDTAKTsMAN,

TJUVAR, KNARKARE OCH ATT DET FINNS MÅNGA INVANDRARE PÅ ROSENGÅRD. KNARKARE FINNS vAR SOM HELST. MEN FOLK TRoR ATT ALLA KNARKARE SOM BOR I MALMÖ FINNS | ROSENGÅRD. DET FINNS MÅNGA |NvANDRARE PÅ ROSENGÅRD OCH DET AR BRA ATT MAN LÄR SIG oM FLERA KULTURER ÄN SITT EGET. MAN KÄNNER slc. TRYGC. HÄR PÅ ROSENGÅRD. /../. JAG HAR MÅNGA KOMPISAR HÄR. JAG BEHÖVER ALDRIG KÄNNA MIG ENSAM ELLER UTANFÖR."

FÖRORD

Dessa

rader härintill är hämtade från berättelse Amran i Rosengård vill visa

en av som

det finns bakom klichén miljonprogramsområdena.

att en annan verklighet om och andra barn och olika har medver-

Vi möter Amran omkring 70 ungdomar som sätt

kat med Storstadskommitténs antologi Rosor betong . bidrag i av Storstadskommitténs betänkande kartlägga och synlig- Antologin ingår i uppdrag att i ett

levnads- och storstädernas miljonprogramsområden göra barns och ungdomars uppväxtvillkor i

eller stadsdelar, har valt att kalla dem. utsatta som Vi valde därför försöka barn och ungdomar själva beskriva sin livssituation och att att stad, och Skärholmen, Stockholms

sina framtidsdrömmar. Ungdomar i Rosengård, Malmö i

medverka i lät inte sig. Vi ñck in 24 berättelser stad, inbjöds att antologin. Responsen vänta fick kontakt med förskolan Gård intres-

och ett antal dikter. Vi Ringblomman i Vårby som var

låta barn i fem års åldern arbeta med två Mitt bostadsområde och serade av att sina teman

"Mina framtidsdrömmar" under veckor. Barnen berättade, ritade och fotograferade med

ett par fick också kontakt med Marianne Ohlander, etnolog och Bodil Rasmusson,

engångskamror. Vi

socionom. Båda med erfarenhet barn i stadsdelar. Marianne Ohlander stor av utsatta genomförde vårt uppdrag projekt med två skolklasser i Gårdsten, Göteborg. ett Temat för detsamma för förskolan Ringblomman. Ohlander har projektet var som sammanställt, sammanfattat och kommenterat elevernas berättelser i Hej, det är reportaget som bor i Gårdsten. Bodil Rasmusson berättar i sin sina erfarenheter från forskningsuppsats om bedrivs vid Lund. Rasmusson har

projektet Barn i bostadens grannskap som Socialhögskolan i

förort. har särskilt

studerat vardagstillvaron för mellanstadiebarn i en sydsvensk Hon uppmärk-

barnens aktiviteter, kamratkontakter och rörelsemönster i bostadssammat tidsanvändning, området.

för innehållet Storstads-

Samtliga medverkande i antologin ansvarar själva i sina bidra Från

kommitténs sida illustrerad med och fotogörs inga ställnin Antologin är teckningar Gårdsten och den förorten. och grafier från barnen i Vårby Gård, sydsvenska Barnens ungdomarnas berättelser och dikter har inte redigerad vad gäller stavning eller språk.

Håkan Svärdman, kommittésekreterare, och Lena Thornberg, kanslisekreterare har ansvarat för planering och sammanställning av antologin.

har till och betänkandet bland Antologin varit stor nytta glädje i vårt arbete med "Att växa och SOU förhoppning den också kan medverka till disbetong kojor 1997:61. Vår är att en kussion uppmärksammar barns och ungdomars egna resurser, möjligheter och styrka. som

Kerstin Alnebratt iStorstadskommittén Ordförande

Här ska jag arbeta närjczg blir stor

á/z/á am ma/x

DET ÄR KVÄLL I GÅRDSTEN

JAc. TITTAR UPP GENOM MITT FÖNSTER. DET ÄR NYMÅNE.

DEN ÄR sA NÄRA MEN ÅNDA 5A

LÅNGT IFRÅN. STJÄRNORNA LIGGER PÅ DEN MÖRKA HIMLEN SOM ETT LAKAN UNDER MANEN. STJÄRNORNA BILDAR OCKSÅ MÖNSTER. KVÄLLEN ÄR VACKER. MEN NU MÅSTE JAG ÅTA upp MINA MACKOR.

Marlene Lopes, 6B

MINA FRAMTIDSDRÖMMAR OM VÅRBY GÅRD

Intervjuer med 5-åringarpå förskolan Ringblornman i Vårby Gård

gjorda ao personalen

Vad tycker Du göra i Vårby Gård Ebru: Pizzeria, det tycker jag är roligt eller bli dagis-

om att fröken.

Nicolas: Leka hemma, leka i stora parken Vårby parken. Firar: Köra bil, jobba med bilar.

Poian: Gå till Vara i och leka hem- Ramazan: Pizzeria. Georgios gör pizza och jag museum. ett rum

Bygga koja i skogen eller till Tippen. Titta serverar.

rum. en

ishockey, till Globen.

l/assir: Bada i simhallen eller i sjön. Gå till Gröna Kommer Du att stanna kvar i Vårby Gård

Lund. gården eller hem till kompis.

Vara ute en

Inne vill jag titta barnprogram i TV eller gol- Nicolas: Ja

sopa vet.

Poian: Nej, jag vill Hytta till Norrköping, där har jag

Ebru: Leka i min gård eller till parken. Vara mina och där är det bättre.

grannar hemma, leka med min lillebror, rita, leka med mina

leksaker och dockvagn. Yassir: Ja

Firar: Åka rutschkana, i Vårby parken, Eløru: Nej, för jag ska till dagis.

gunga, vara

rita, titta TV, åka till Skärholmen, köpa

äta mat,

skor och hamburgare. Firar: Ja

Ramazan: Gå till McDonalds, Tippen, Ramazan: Ja vara uppe hem till Georgios och med mina kusiner, bada vara i badkaret, titta TV.

Observation gjord den 6:e november 1996

Vad vill Du med blir Poian vill leka med frisörsakerna. Poian och Yassir har

jobba när Du stor byggt koja i lekrummet dit de tar lite frisörsaker in.

en

Nicolas: Jag vill bli polis. William, Ebru och Ramazan har också byggt

en egen

koja.

Poian: Jag vill spela med datorer.

Firar: Jag Yassir storebror. Poian är är mamma, är

Yassir: Jobba SL. Då kan jag köpa och Vi har ingen för han har dött. Han

mat storasyster. pappa leksaker. därför kommer han inte hem. är ar g

William: Vilken fin koja, jättefin. Poiarz: Jag och William ska leka.

Poian: Visst är det fint. Ramazan: Ingen kommer.

Wlliam: Jag måste hem Firar: Jag skall till McDonalds.

nu.

Poian: He J då, ha det så bra. Min storebror ller år, .Nicølaw Det går mycket till McDonalds.

pengar

jag måste hitta Jag har nycklar dit.

en present.

Ebru: Här har Du Jag ska också handla. Ramazan: Det här är tallrikar pekar klossar.

pengar.

Hrar: Om dricker mycket så får i huvu- Abru: Vi kan låtsas det tallrikar.

man man ont att är det.

Yassir: Får jag ta Dina glasögon

Yassir: Vill Du dricka sprite Poian: Nej, jag fick dem min av mamma.

Wlliam: Hej Vad gör Du för något

mamma.

mamma I kommer jag igen. Jag och häl- Ramazan: Ingen kommer och hälsar hos

morgon var oss. sade hos Firar, Poian och Yassir. Firar: Jag måste ha 50 kronor.

Ebru: Varför det

Firar: Jag måste till McDonalds.

Ebru: Låt mig städa.

Ramazan: Vad dom förstör.

Ebru: Det inte dem. Det jag. var var

Firar: Vart ska jag gå

Ebru: Gå vart Du vill.

Pøian: Nu ska till McDonalds.

Ebru: Vänta mig. Vi ska tillsammans.

Pøian: Ja, väntar. Pirat: Ja, då går allihopa.

men Poian: Yassir, Ramazan, William och jag går tillsam- Ebru: Vi kommer när ni har gått. mans.

Firar: Ge mig till hamburgare. Ebru: Du kvar vänder sig till Ramazan och

pengar stanna städar.

Wlliam: Vad äckligt.

Yassir: När kommer Du

Poian: Jag väntar Ramazan.

PÅ STRANDEN

JAG SER EN TJEJ PÅ STRANDEN. JAG GÅR FRAM OCH TAR HENNE I HANDEN. v1 LEKER I SANDEN. HON ÄR SÅ SKÖR.

5A MJUK SOM SMÖR.

HON ÄR SÖT SOM HONuNc.. HON ÄR KÄRLEKENS KONUNG.

Mounia øc/J Cbristoün 6B

W

fn/M

JK u

SKÄRHOLMEN

UPPVÄXT | SKÄRHOLMEN J

tyckte det ganska roligt att växa i Skärholmen när jag mindre,

ag vara upp var men nu

när jag är 15 år så är det ganska svårt att bo här för kan aldrig säker kvällarna för

man vara

när helst så kan bli nerslagen några utlänningar bara vill bråka utan anledning.

som man av som

För varje dag så är det minst ett bråk och det är inte det roligaste för nästa gång kan det min

vara

lille bror ligger där och förblöder. Skärholmen har gjort så att mina föräldrar har skilt sig,

som

för min ville inte bo kvar här för hon tyckte det himla Humm området det

mamma var ett men

tyckte inte min så dem skilde sig. Mina kompisar dricker och röker braj. Jag känner

pappa en

förra året knarka hellre han

som sa jag aldrig dör jag än prövar knark, men nu knarkar och

det är inte så kul för min bästa kompis håller också göra misstag han. Jag har

att samma som

själv druckit och rökt bara vanliga ciggareter och inte braj. Jag vill komma nånstans i livet

men

så jag har slutat att göra inbrott, dricka och röka. Jag kommer bli nått förhoppningsvis. Min

att

och min klassföreståndare vill att jag ska plugga kock linjen Globen jag inte

pappa men vet

jag vill. Mina drömmar ha bra förhållande med tjej och eventuelt skaffa barn

om är att ett en

med henne. Föresten det felet med Skärholmen är det byggs så mycket och att det stängs

att ut

så många Fritidsgårdar, skolor och dagishem. Det är bara ungdommar drabbas. För

som

någon vecka så bråkade min kompis och i Vårberg och det inte det roligaste att

sen en annan var

titta för både två blödande när bråket slut. Sen åkte min kompis och den andre till

var var

Bredäng och där fick min kompis den andres hand och sätta den mot sin Då

pussa panna. var

hanns rykte förstört. När jag mindre ungefär 8-9 år så Vart jag och min kusin jagade några

var av

18 för äldade i skogen, dem hotade de skulle döda åringar att oss att oss.

A1/ bott i Skärholmen hela sitt liv!

en som

Skärholmen runt hela världen är vi alla lika, ändå olika. men

Dilam Karaoglu

SKÄRHOLMEN

Förorter är bra. Man har inte bara storstadsliv bio,

med fotbolls- och ishockeymatcher,

discon, fester och också

mer utan lite mer landliv med fin natur. Vi har skogar att promenera

sjöar med stränder bada i och sola vid, lite fotboll, brännboll

att ängar att springa på, spela eller

vad får lust med. Allt är nära och stad.

man natur

Många jag känner har bara trott att Skärholmen är Kungens Kurva med IKEA eller

ett

ställe med De har hela

ett stort centrum. aldrig sett Skärholmen. Naturen: badet, ängarna, skogsstigarna allt sånt.

På är det så kul kunna hundra till och

somrarna att meter ängen spela lite fotboll med

några kompisar eller ner till basketplan och köra lite basket eller jogga ner till standen med

och solnedgången, kanske dopp eller träffa några

vovven se ta ett kompisar där och ha en liten grillkväll.

I

m g

Skärholmen, bara kickers vissa. förbedömande

tror Många är om Skärholmen, Vårberg och

andra förorter. "Usch vilket ställe" eller tänker vissa. De har

säger aldrig träffat alla här, de vet

inte, de har "bara hört". "KICKERS" Alla ni kallar vissa "kickers" ni vad det Människor och slår

som vet är. som går ut ner andra,

det är vad det är, så kalla inte alla ni med märkeskläder eller taita och för

ser jeans märkeströja

kickers. Anonym

HUR DET ÅR ATT VÄXA UPP EN FÖRORT. I J

tycker det är skönare bo i förort än i När ska i så hamnar

ag att en stan. man ut stan rätt i trafiken. Men i förort finns det åtminstone lite Det finns i

man en natur att röra sig

också då måste åka bit för komma till

stan men man en att platsen där det finns natur. Okej, det

kanske finns lite att göra i förort och då går några stycken och och lever rövare. Men

en super

det är bara för att politikerna inte tycker behöver något fritiden. De

att att göra stänger

fritidsgådar och allt möjligt och påstår att stan behöver mer saker för ungdomarna. Men där

finns det redan mycket göra. Vi har Politikerna verkar det bra det att ingenting. tycka är som

Men de

är. vet ingenting egentligen. De har aldrig varit i någon förort och ändå sitter de och

snackar skit. De verkar

tro att ungdomarna i förorterna är galningar och ska slå ner dem så fort

de kommer i närheten. Det helt fel tänkt. Och ska

är när man börja i någon gymnasieskola i

stan och man säger att gått i skola i förort blir de tveksamma. Då vill de helst

man en en genast inte ska i den skolan. För då de ska till

att man tror att man vara problem och skolan ska

dåligt rykte. Och dessutom år det bara några som håller och super och lever rövare. De Hes-

ta som bor i förort är hur trevliga helst. Och säg inte det inte finns såna i

en som att stan som

super och håller på. För det finns det

Marie 8C Öster/aølmsskolzzn

"BETONG ROSEN"

Rosor av betong eller rosor av guld Vad väljer du Man kan tycka att det är självklart

väljer guld, är i förorten är det inte lika självklart. Det skul-

att man rosor av men man uppvuxen

att välja bort sina vänner, att välja bort sin familj eller t.o.m. byta bort sitt liv.

vara som som

Det här lär sig betyder för bort bästa

är man att vännerna mer än framgång, vem byter sin vän

mot fin karriär Där vännen är ute bilden Fråga någon, helst i Skärholmen så

en ur vem som

skulle svaret "Rosor betong". En Vän delar hela sitt liv med kan lite svårt

vara av som man vara

att hitta igen.

Av Anna Danielsson, 7C Linda Lewandowska, 7C

"BETONGBARNEN"

Skärholmen inte så dom flesta fast det börjar bli och

är toki som tror även mer mer

bråk. Man skulle inte vilja Hytta till landet eller Östermalm. Här är mitt ställe. Det är många

väljer inne i något gymnasium, bara för här fått dåligt rykte. som att stan att gymnasiet

Men själv väljer väl inne

man något i stan.

Regeringen borde väl ändå satsa lite förorterna, så att ungdomarna kan satsa lite

mera mera

skolan och bli något i framtiden. Här, här lär sig att handskas riktigt med livet.

man

Au Anna Danielsson, 7C Ö Linda Lewandowska, 7C

SKÄRHOLMEN

Det är bara en sak som är bra med Skärholmen: Jag och min mamma

A1/ Mikael Elf

SKÄRHOLMEN

Skärholmen ganska OK, allt behöver finns Skärholmen

är man ganska nära. - centrum

är ganska stort det finns många affärer bäst alla affärer är Gottoken. Gottoken är godis av en affär har väldigt mycket och förut den utanför Gottoken kostar det

som godis låg Vårberg. På

5.50 kr hg. Och dom har godis inte är lösvikt. som Nu ska jag rabbla alla affärer i Skärholmen Stadium, Newsport, McDonald, upp centrum: Intersport, Gottoken, Rabbit, Your, Ur o. Penn, Åhlens, Hemköp, Vivo, Expert, entill Expert, Rino, Indiska, Tobak, Pressbyrån, en till Pressbyrå, en till Tobak, Zoo, Teknikmagazinet, Mix skivor, UFF, Guldfund, Barbrinks Guld, Albrekts Guld, Grandbazar, nån bokaffär, Systembolaget, Apoteket, Optekarn, Optipern DM sko, Skohornet, Body shop, Passagen, Stor o. Liten, Gallerix, Kiks, ÖB, Map, Kappahl, Myrorna, Loppis, Oskarsons, H o. M, Cyckelringen, Jysk

beddlager, Vennisage, Begravningsbyrån, Nordbaken, Posten, Axlå, Video Center, Mattafären,

Quickbarn, Elvisning, Thorn, Interflora Interflora Panduro hobby, Folktandvården, Twili- Fitta och Torget det dom Hesta. var Martin Wnbmnt, 7 C

FAKTA

Skärholmare är: Snygga, starka, smarta, tuffa och kaxiga.

Stockholmare kan: Ta sig i baken, kuk, slicka röv, astma, suga snacka gammaldags svenska och kaxiga. vara Göteborgare kan: Inte göra någonting. Småländare kan: Prata konstigt.

Anonym

JAG SER JAG SER BARN MED BANAN, SOM GER KRAM TILL EN GAM. JAG SER DJUR OCH NATUR SOM EN ROLIG FIGUR.

MEN DET GÖR VÅL ALLA,

ELLER HUR Mansoor P/Jarzivong, 6B

VARDAG | EN SYDSVENSK FÖRORT

Tre nio-åriga barn berättar Bodil Rasmusson av

INLEDNING

Om det inte bodde snälla människor på Tallvägen skul-

nog ingen vilja bo kvar.

Det år skönt att det bor många invandrare i Back/vaga

så slipper man känna sig ensam.

Invandrare bittarpå allt skit.

På Lindvågen bor bara snabbar.

På Tallvägen år alla bus fiøla. Det

år fiila gula tegelste-

nar. Tur att Gud skapade andra länder oe/J städer.

jag år mycket stolt över att bo i Back/vaga.

Det bår år bra lekplats för kan göra många börjar hand. en man röra sig ute egen Genom lekar, aktivisaker, så kan saker på olika

man göra sätt fast det inte år teter, i samvaro med kamrater, i möten med ungdo-

tillför det oeb så. Så kan man göra tusen saker och kända och okända och i relation som man mar vuxna - inte ska oeb så. till den fysiska miljön gör de nya lärdomar om tillvarons olika aspekter och dimensioner. Det är ett annat Utsagorna är några exempel hur barn i 9-l0-årsål- slags lärande än det sker i skolan eller hemmet. som dem uttrycker sig den fysiska och sociokulturella Det därför intressant studera barnens

om är att uppfatt-

miljön i en sydsvensk förort, här kallad Backhaga. De ningar den j/siska oeb sociala miljön i bostadsområav har hämtats från och från intervjuer med det / bostadskvarteret. Vilka aspekter i uppsatser bostadsmiljön är

barn inom för forskningsprojekt Barnen i viktiga barns och hur

ramen ett ur perspektiv kommer deras bostadens grannskap sedan år tillbaka

som ett par uppfattningar till uttryck genom deras olika utsagor

bedrivs vid Socialhögskolan i Lund. Barnens uppfattningar hänger direkt ihop med deras sätt att upptäcka och använda sig de möjligheter av som erbjuds i förortens grannskap. I fokus för mitt SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR intresse finns

följaktligen även barnens vardagstillvaro

-

deras tidsanvåndning, aktiviteten kamratkontakter och Barn i 9-lO-årsåldern tillbringar mycket tid i det nära rärelsemänster. i

grannskapet och det är också i dessa åldrar de Studien handlar således barn informanter som om som om

kultur. för området den höga andelen invånare med sina miljövillkor, sin vardagstillvaro och egen är

utländsk härkomst. Ett 80-tal nationaliteter finns Eftersom barn länge betraktats osäkra kunskapssom

metodutveckling representerade. 1995 17 0/0 befolkningen källor i forskningssammanhang år var av

utländska medborgare, i kommunen helhet ytterligare viktigt syfte med mitt avhandlings- som var ett

det möjligt i motsvarande siffra Andelen socialbidragstagare är arbete. Vilket slag av kunskap är att

olika högre i kommunen i övrigt. 1994 hade 9 °/0 kontakter med barn och genom undersöknings- något än

andel familjer i Backhaga socialbidrag 6 % metoder i av mot

i kommunen helhet. I 1996 5 °/0 i stadssom mars var

delen arbetslösa 4 °/0 i kommunen helhet. mot som

MILJÖN

Platsen för undersökningen miljonprogram- BARNEN är ett av

bostadsområden i södra Sverige. Det är byggt mets

90-talet. I skolan blandas barnen från de olika delområdena 60-0ch 70-talen och kompletterat Områ-

med och och från familjer med olika nationaliteter och sociodet är förortsområde ca 9000 invånare ett

och ekonomiska förhållanden. Representation denna innehåller Hera olika bebyggelse upplåtel- av typer av

mångfald viktigt kriterium när jag valde den seformer flerfamiljshus med hyresrätt respektive var ett

skolklass utgjort min undersökningsgrupp. I klasbostadsrätt, radhus och villor. De skilda bebyggelsety- som

finns 28 barn i ålder ändå med finns samlade i olika delområden med varieran- sen samma men perna Området varierande erfarenheter och perspektiv tillde fysiska och sociala förutsättningar. många

för Några födda och området och inrymmer generösa och välskötta ytor park och varon. är uppvuxna

har bott i hus i hela sitt liv, andra har flyttat grönområden. Gårdarna i Herfamiljshusområdena är samma

traditionella lek- inom området eller kommit inflyttande från andra rymliga med plats inte bara för den

och Andra har med sig bilder och erfa-

platsen även för gräsmattor, träd platser i Sverige.

utan uppvuxna

och renheter från platser i mindre Asien, Japan, Island, det buskage, sittgrupper och slingrande gång- cykel-

och i forna Jugoslavien eller Västindien. Några har kommit vägar. Det finns tennisbanor, lekplatser gott om

stadsdels- Hyktingar, andra tillhör familjer invandrat området finns även två bygglekplatser samt som som

till Sverige arbetsmarknadsskäl 60-talet och bad och bibliotek. I finns det vanligtvis av centrum som

piz- ytterligare är barn till gäststuderande. De barn

karaktäriserar förortstorg ICA och Konsum, ett par ett -

bank, kommundelskon- kan betecknas andra generationens invanzeria, frisör, konditori, post, som som

drare har ofta bott i Sverige i hela sitt liv, har och kyrka. Området har tidvis betraktats som ett men tor

från i ändå inte sällan direkt anknytning till föräldrarnas

problemområde och till och rapporteras mass-

hemländer och hemorter, där de ibland besöker släk-

ökande ungdomskriminalitet

media om skadegörelse,

entydigt tingar och Dessa olika referensramar påverkar och bränder, ryktet är inte längre lika vänner. men Karaktäristiskt deras uppfattningar det område de negativt när området nybyggt. givetvis om som som var

bor Barnen har också olika familjeförhållanden. nu De flesta bor tillsammans med syskon och båda sina

SKOICVN

biologiska föräldrar, men några barn bor tillsammans

med och bor tidvis hos och . mamma ett par mamma tidvis hos Majoriteten bor i flerfamiljshus, pappa. men även radhus- och villabarn finns representerade. De allra flesta går hem själva efter skolans slut, endast ett fåtal hade plats fritidsklubb eller fritidshem.

FORSKNINGSMETODER

Barnen har skrivit sitt bostadsområde, uppsatser om

skrivit dagböcker, tecknat sina favoritplatser och foto-

5 graferat i Jag har intervjuat samtliga barn för grupp.

sig genom promenader i området och samtal i hem-

met samt i smågrupper. I de individuella intervjuerna upprättade karta för varje barn, där markeraen

de viktiga platser, kamraters boplatser och barnets

rörelsemönster. På så sätt fick jag tillgång till kunskap

r

om varje barns olika livssfärer men även barnens kol- bus

lektiva uttryckssätt, umgängesformer och innehållet i deras kultur. egen

huvudsakligen från vuxnas beskrivningar och bedöm-

ningar vad karaktäriserar bra barnmiljö. av som en NÅGRA TEORETISKA Eva-Lis Bjurmans studie Om barn och barn. Om UTGÅNGSPUNKTER barns olika vardag, utkom 1981, utgjorde sin som tid pionjärarbete författaren utgick från ett genom att Förorten barnmiljö har oftast beskrivits med barns beskrivningar sin kultur och vardag i som egna av negativa förtecken utifrån faror, hinder dess bris- olika bostadsområden höghus- respektive vilsamt typer av ter spänning och stimulans. Boktitlar från 70-talet labebyggelse. Tyvärr fortsatte varken hon själv eller Barnen och betongen Insulander, 1975 och Man några efterföljare med liknande studier och det saknas bara sig helt enkelt Gordon 8C Molin, 1972 därför mycket kunskap barns perspektiv anpassar om egna frammanar bilder storskaliga, trista, barnovänliga sin närmiljö. av betonggetton. Dessa beskrivningar utgår emellertid

blicken även för det kan uppfattas positivt

som som

och utvecklande i miljön.

Begreppet utvec/elingsuppgzj beskriver hur människan

under hela livet, i olika åldrar, möter olika tankemäs-

siga, sociala och känslomässiga utmaningar i tillvaron. Det är uppgifter måste lösas för att människan

som att

ska kunna fungera samhällsvarelse och

som mogna

människa. För barnen i min undersökninggrupp

som

är det viktiga utvecklingsuppgifter lära sig klara sig

att hand efter skolans slut, utveckla kamrategen att

kontakter, skaffa sig insyn i och ungdoms-

att vuxen-

världen, utvidga sitt revir i den fysiska miljön och

att

att utveckla sin förmåga i olika fritidsaktivite-

typer av

ter. Utgångspunkten är barns strävan efter kompe-

att

tens är en viktig drivkraft i deras utveckling. Frågan är hur olika inslag i miljön hindrar eller befrämjar denna

kompetenssträvan.

Begreppet miljöerbjudanden eller meningserbjudanden har perceptionspsykologen J J Gibson

myntats av

och använts och vidareutvecklats bl.a. pedagogik-

av forskare. Det beskriver den vilken process genom

Genom att låta barnen mina vägvisare och meningsfulla aspekter omvärlden framträder för

vara genom av

att undersöka vad erbjuder mening, spänning och individen. Det handlar både upptäcka olika

som om att

trygghet i miljön barnens perspektiv, vill jag möjligheter och aktivt använda dem. Vilket erbju-

sett ur att

syn något annat än det förgivettagna. Jag dande någon eller använder, avgörs inte bara

av vuxna ser av

barnen i första hand aktörer, medskapare tillgängliga erbjudanden också

ser som som utan av personens

sin sociala verklighet och i mindre grad intentioner. Olika individer olika miljöerbju-

av egen som antar

föremål för fostran och åtgärder. Begreppet danden, skapar mening och utnyttjar de möjligheter

vuxnas

barnpenpektiu d v s att försöka se världen genom erbjuds exempelvis i bostadsområde olika

som ett barnets ögon, är därför centralt i mitt arbete. Men sätt och utifrån olika sociala situationer, intressen, per-

även andra teoretiska begrepp utvecklingsuppgzf sonliga förutsättningar och preferenser. Ett mina

som av

ter, afbrdzznces miljöerbjudanden, meningsskapande första intryck, som också blivit bestående, är de olik-

-

00/9 /eompetenssträuan hjälper till öppna forskar- heter finns mellan barnen i detta avseende. Men

att som

det är naturligtvis också så de har mycket vissa uppgifter har ändrats för försvåra igenkän-

att gemen- att samt, de delar många intressen, umgås med varandra nandet enskilda individer. av

och lever i fysiska omgivning. I detta

samma samman-

hang är barns kultur ett viktigt begrepp, som kan deñ- Lina nieras de kulturprocesser och kulturprodukter Lina skrev kort, informativ innehöll

som en uppsats, som

barn har tillsammans inblandning. enbart positiva omdömen.

utan vuxnas

Mitt bostadsområde

TRE BARNPORTRÄTT- På vårt område år det roligt. Vi bar lekplatser. Vi spelar LINA, SAMlR OCH HÅKAN tennis på på tennisplanen. jag leker på

sommaren mest

min gård. Det år ganska roligt att bo här; men på områ-

De tre porträtt här presenteras bygger i första det finns inte så många barn. Det år roligt att bo i Back-

som

hand barnens teckningar i baga tycker jag.

uppsatser, samt utsagor

enskilda intervjuer. Barnens är ñngerade och

namn

Till fogade hon illustration tittade jag på Östen direkt. Sen gick jag oeb badade. Sen

uppsatsen en som ett

detaljrikt och exakt sätt visar Linas närmaste låste jag lite till. Når klockan 20.00 tittade jag på

grann- var

skap med hus, gårdar, uteplatser, parkeringar, tennis- Esters testamente. Det var faktiskt jättebra. Det var förplan När hon ritade sina favoritplatser hon sta avsnittet. Efter det gick jag oeb mig. Innan jag

m. m. var

mycket engagerad och fyllde två Hon ritade somnade låste jag Agnes Cecilia.

papper.

flera platser utomhus lekplatser, cykelvägar, den

-

gården och parkområde. Att spännande filmer är det bästa Lina vet. Det

egna ett se

beror på vad jag år på får bumör, ibland kan det

vara

Jag tittade på Kärlek ombord... aetionflmer, det beror på, ibland jag på skråekflmer.

ser Lina bor tillsammans med och lillebror sin mamma i

fyrarumslägenhet i Herfamiljshus. Pappa bor i Mamman vill inte gärna Lina hem kompisar

en en att tar

stadsdel i stad och Lina besöker honom när hon inte själv är hemma. Hon år rädd att vi ska

annan samma

ofta. Hon har bott i området i bostad sedan gora såna busiga grejor, säger Lina. Hennes framtids-

samma hon två år och hon har inga minnen från någon dröm är bli olis: det bar a velat ånda a var att P J g sen J g var

boplats. Husen är fina, tycker hon, de liten, eller detektiv. Det år ånnande eor ån t ex

annan men mer s gr

behöver målas. Inomhus, hemma, har Lina mängd att jobba sköterska eller nåt sånt.

en som

aktiviteter, ofta i ensamhet. Hon tycker att titta

om

TV och ägnar sig ofta åt detta timmar varje Det roligare Förr...

ett par var

dag, särskilt vintern. På brukar hon Lina är fritidshem alla dagar i veckan utom en,

sommaren vara

hos farmor eller så bor hon och i hon skulle vilja sluta. Hon har varit fritis i

mormor, mamma men

husvagnen vid kusten och där finns ingen TV. En år och allt är välbekant och uttjatat. Hon vill

av snart tre

Linas dagböcker illustrerar väl hur hon kan tillbringa ha fri tid till förfogande för med kompi-

mer att vara

eftermiddag hemma. En gång i veckan går hon kommunala musik-

en ensam sar.

skolan och spelar flöjt, det vill hon sluta med: jag

men

Direkt efter skolan gick jag bem. Når jag kom bem åt jag ville sluta efter förra terminen men så var jag tvungen

två smörgåsar ocb drack vatten. jag tittade på Kärlek att den bår terminen också. Det år inte roligt. Lina

Ombord. Det bandlar kryssning. Dom jobbar tycker att ute, mamma vill inte att Lina

om en som om vara men

där beter julia, Duck kommer jag inte ibåg fler ska ut själv när inte hon är hemma. Lina känner att

sen

Programmet år jättebra. Sen gick jag in på mitt hon skulle kunna klara sig själv hand,

namn. egen men

oeb på band. jag lyssnade på fembanden. är orolig för någonting ska hända henne.

rum satte mamma att

Medan jag lyssnade på det låste jag Fem säker skatt. Men omkring dom år snälla och Lina

en grannarna runt

Den boken år jättebra. jag bemma .sjalv för min har aldrig blivit skrämd någon gång när hon varit ute.

var

åkte till Under tiden tittade jag på Dår bor dom gamla, dom år snålkt. Vi dom blom-

mamma ner stan. gav

Sunes Den år rått så bra. jag pysslade också lite fiir vi bade får mycket blommor, då fek vi godis. Ett

sommar. mor

Sen satte jag mig oeb skrev på skrivmaskin. Sen lite mystiskt inslag i grannskapet utgörs en gubbe

grann. av

som möter vår promenad tillsammans i området. skulle vilja bo någon stans. Nej jag vill ho här, annan

Han är jättekonstig med hunden hela tiden. Når han är hon. Eller hos min firmor för hon har så nära till

svarar ute med den, kan han låta den göra saker skogen eller hos min för hon har sjätomt. Det är en massa som mormor egentligen inte hundarna får göra. Ett spännande inslag bättre hos för då kan jag göra grejor att vara mormor

som jag uppfattar att Lina önskar att det fanns mer av. som jag inte får göra. Sist jag var där gick jag harfzta i Lina berättar också gemensamhetslokal gräset. Sen gick vi barfota på ratsehkanan när det

om en som var finns några hus bort. Där kan ha fester och det är kallt. Det är roligt göra saker inte får. Hos man att man mormöjligt för barnen att dit och spela spel. På golvet kan klättra på träd oeh klättra på mor man mer app finns schackbräde. Barnen kan själva dit taken och på lekplatserna kan klättra på taken ett stort man upp

eftermiddagarna om de vill. och leka Fångarna på fortet". Men att spela tennis är

fortfarande roligt, det kan göra tennisplanen i man Det var roligare förr är ett genomgående i närheten. terna intervjun med Lina. Nu när är stor har inte man man så mycket att göra, säger hon. Det positiva hon Linas problem år att hon inte har någon kompis allsom skrivit i hon tillbaka i intervjun. Det är deles i närheten, i det lilla grannskapet. Trots hon uppsatsen, tar att inte roligt nu längre. Hennes beskrivningar av bristen utan några fysiska hinder kan cykla och till kompimöjligheter för utomhusaktiviteter illustrerar sar i andra delområden upplever hon det att det som denna uppfattning. Hon visar mig liten pulkabacke är jåttelångt till kompisar. Att miljön både kan uppleen som var jätterolig när jag var mindre. När man var vas och tas i anspråk olika sätt beroende sinnesliten det lätt att hitta spänning: Vi har sån stämningen och år eller med var en om man ensam en rutsehkana där borta, är rätt så stor. Så gick jag kompis framgår Linas beskrivning skolvägen. som av av uppför den. Min mamma stod där horta oeh snackade jag går alltid vag till och från skolan varje dag. samma med nån.. så gick jag uppför den. ja, och jag på Det bara 2-3 minuter och till skolan. Men jag sen satte tar om mig den skidan och hade jag nästan fått på mig den har sällskap med nån kan det tio minuter. jag har ena ta en andra skidan... så åkte jag lång vag, jag går i zie-zae mellan husen. Den går ner. som jag när jag är på dåligt humör. På den lite längre vägen Lina leker ibland intilliggande lekplats med kan det ibland kännas lite otäckt vintern när det är en en yngre pojke. När besöker lekplatsen tillsammans mörkt, särskilt där träden växer över vägen. demonstrerar hon hur hon brukar sitta taket lekhuset och förklarar det är bra i klätter- Lina visar mig det finns möjlighet klättra i tråd att att repet att att ställningen är sönder för då är det mycket svårare att ta och bygga kojor i det lilla grannskapet. Det gjorde sig upp. Man har tröttnat på lekplatserna, dom är inte så hon ofta förr, har slutat. Det är inte så roligt men roliga. Det skulle vara mer klätterställningan höga. Dom längre. Men att leta efter nyckelpigor kan fortfarande kunde göra Mer grejor skulle det finnas. Dom kul: ja, det blir den 1 april letar

mer. vara sen när efter

kunde komma med grejor. Jag frågar Lina hon nyckelpigor och allting sånt, det brukar oi göra. nya om

Jag brukar busiga grejor... kan önska kom från Finland ja, eller

testa man att pappa

Mamma Lina för miljön Tallvägen och vill Island eller nåt sånt där.

varnar

inte Lina går dit: Dår bor döm flesta kan va lite

att som

trgjçz. Så det på första maj, då det nån føk Lina måste lämna det kvarteret när hon ska hälsa

var var som egna

spricka z huvet, några bade små/lt flaska z sina kompisar, Johanna, Lotta och Malin. Viktiga

en sexor en

bavetpå kille. Mamma vill inte jag ska dit, det platser är kiosken vid torget och stadsdelsbadet. Det är

en att

år invandrare gör såna grejor. Men Lina är med badet med mycket annat. Mamma vill inte

mest som som

inte rädd, hon har varit dom flesta ställena. Hon hon ska dit så ofta. Men badet är en av Linas att

har lärt känna området cykelturer tillsammans favoritplatser. Hon beskriver hon först inte kunde

genom att

med också utforskningar simma alls, hon håller att ta ett sim-

mamma, men genom men att nu

hand. Hon har positiv inställning till invan- märke heter kandidaten. Badet är viktig

egen en som en

drare i synnerhet till klasskamraterna från andra län- mötesplats där kan leka och ha kul: Vi /øade såna

man

der. Det år kal med klasskamrater fån olika länder. ankor, jag satt z mitten och den satt z mitten sjönk

som

Ibland kan lite avundsjuk dem opp når dom andra sjönk ner.

man t o rn vara

Ibland kan det roligt till bygglekplatsen,

vara att att

dit och det händer nåt, eller bara klappa gri-

se om

sarna. Den ligger andra sidan vägen är bäst.

som

Personalen bryr sig gör

mer, mer.

En favoritsysselsättning är att testa busiga grejor, fast

jag inte får. Ibland kan man och spissapå nån, så är

det roligt ibland när dom upptäcker Leka detektiv

en. utan att dom vet om det. a, brukar jag och mina sen

kompisar... följde efter dom på nummer 15. Så följde vi eñer dom så fck vi se på teater också...

Samir Samir skrev kort med enbart negativa en uppsats

omdömen gården och lekplatsen där.

om

ag bor på Tallvägen i lägenhet. jag tycker det är

en att

tråkigt. Utanför är en gård med lekplats. På lekplatsen

fnns en sandlåda, tre gungor och en rutchkana. Framför

huset är det gräsmatta. Det är tråkigt på lekplatsen,

en

jag leker nästan alltid inne hos min kompis. Mitt hus har tre våningar och är gult tegel.

av

Uppsatsen har illustrerats med teckning före-

en som

ställer huset där Samir bor. Samirs favoritplatser är badet och bygglekplatsen. ankomsten till Sverige

vill han först inte gärna svara.

Åh, jag kommer inte ihåg. Han byter snabbt samtals-

I Sverige kan känna sig ämne när jag frågar lite hur det såg där han

man närmre ut

Samir bor tillsammans med båda sina föräldrar och bodde i Irak. Åh jag kommer inte ihåg. Han byter

två äldre bröder i fyrarumslägenhet i flerfamiljs- också snabbt samtalsämne han

en ett när svarar på min fråga

hus. Han kom till Sverige flykting för 2 år familjen kom direkt till Skåne eller de bodde

som ca om om

sedan. Familjen bodde först i de andra delområ- någon först. fo, jag det, det har

ett av annanstans tror jag

dena i stadsdelen och har bott i sin nuvarande bostad glömt, jag det

vet inte var längesen. jag har inte varit på

ca ett och ett halvt år. När jag frågar honom hur Konsum på länge jag går alltid till badet så det där,

om utan

det såg ut där han bodde i Irak och han bodde vid ICA. Längre fram i intervjun Samir uttryck för

var ger att

han har hemska minnen från Irak, han helst vill till centrum. Vi stannar där och tar liten paus. Man att en

glömma, och han känner sig i Sverige. ja, hår blir lite svettig. Samir längtar efter att cykeln,

att trygg som

det battre, jag tycker åndå mitt land. Sverige han blivit lovad. Det år roligt, då ska jag cykla. jag ska

år men om

det år roligare. cykla till stan och kanske kåpa nånting. Det år roligt att

mest,

ha cykel. Samir har kompis bor vid samma

en en som

Samir tillbringar mycket tid inomhus, framförallt vin- gård, ibland umgås han med sina bröder och ibland tertid. Han tittar TV och video och spelar dataspel med klass-kamrat bor i villaområdet.

en som

tillsammans med kompis. Han har önskan

en en om

bo i med många roliga saker. På När talar ger Samir plötsligt uttryck

att ett rum sommaren om sommaren

brukar han måla och teckna tillsammans med bröder- för mycket positiv uppfattning och positiva upple-

en

De brukar sitta balkongen. Samir vill bli buss- velser. På år det jättekul Man har mycket att

na. sommaren

chaufför när han blir och drömmer köpa göra. På Backarna brukar vi och grilla. Det år

stor om att

Volvobil. många manniskor där. där finns kusiner, kompisar,

en

och det år jätteroligt. Vi brukar grilla fsk och

grannar

Här finns klättra... kött. Och vi barn brukar spela fotboll och boll. Alltid

ingenstans att Samir i uttryck enbart för negativa tjejerna mot killarna.

gav uppsatsen upp-

fattningar, han vidhöll i intervjun. Det är tråkigt

som

gården tycker han, det finns ingenting göra. En slår barn...

att som

Hår ingenting ingenstans klättra. Når Samir har inte så mycket säga människorna i

år att göra, att att om

bodde Lindvågen tråd kunde klätt- grannskapet, han har hört talas slår

på finns dar som jag men om en som

Hår jinns ingen klåtterstållning. Men under vår barn. En jag inte känner, dom pratar om. Han

ra som som

promenad utomhus visar han mig plommonträden slår bara barn, han iir dum mot barn, säger dom. Det är

gården och förklarar de är betydelsefullt inslag i svårt att tolka om Samir uppfattar detta som ett

att ett

miljön. Plommonen dom år jåttegoda. På skolgård skrämmande eller som ett spännande inslag i miljön.

en

alldeles i närheten finns klätterställning och bas- Han känner sig i området och har inte blivit

en en trygg

ketkorg och dit går Samir ganska ofta när han är skrämd någon gång när han varit hand.

ute egen utomhus.

Samir tycker djur och spännande filmer med djur

om

Samir får inte åka till centrala staden själv, har för På bygglekplatsen finns grisar, som Samir tycker är

men

övrigt inga regler och restriktioner för hur långt han gulliga. Han berättar fåren finns ute i hage

om som en

får hand. Ändå rör han sig inom ganska vid byggen och kan mata

egen ett sommaren som man

begränsat område utomhus. På hans karta markerade våg till skolan. Han berättar ett tillfälle när det var

om

hans springrunda till och in och karneval eller kulturdag i Backhaga: dom hade ele-

centrum ut ett en

gårdar Tallvägen. Når jag iir med mina kompi- fznt, en riktig elefant.

par

leker och springer långt iväg Vi brukar springa

sar,

När talade djur under intervjun kom in bröd, dricker bon dricker bela tiden.

om sen vatten... vatten

ämnen honom associationer till hemlandet. jag tyckte det roligt leka med ankan. jag bade

som gav var att

Han berättar livfullt sina husdjur och promenader också duoa. Den flög upp i raket oeb upp på lampan.

om en

i parken. Säger att han tycker mycket parker och Men ute fnns det ingenting oeb göra i Irak, inne år

om men

muséer. det roligt. jag bade också svart bona. Når jag var åtta

en

det finns många tråd En gång bade jag liten anka år eller vi skulle slappa benne oeb springa

en sex når efter

en riktig anka, alltså jag bade trånat den så den går fler benne.. varje gång slapper benne så benne

ger mat.

mig jag går, den gjorde jag jag bade den i

var som sa,

många år. På byggen finns kontakten med djuren vik-

som en

jag boll på ocb tråna den oeb når jag gick i parken tog tig faktor tycks Samirs kärlek till djur,

som svara mot

jag med ankan så går ban efter mig bela tiden. Så bar kommer fram i berättelsen från hemlandet och i

som

jag också haft bönor jag också brukade leka med. jag beskrivningar vilka TV-program han tycker

som av om.

tycker så mycket såna smådjur, ankor sån liten Även badet finns meningserbjudanden och möjlig-

om - en

anka gul jag kommer ibåg. jag bade också hona heter aktiv. jag bar klarat kilometermårket, oeb

en - en att vara

jag bade trånar, så brakade jag, den tyckte mycket år jag på 5-kilometersmårket. Vi brukar hoppa dyka

som na

om ris så gjorde den... oeb slå volter under vattnet. Ankor tycker bröd Först åter bon sån liten

mest om en

Håkan Datorn är bra och det är kul med trädgård... egen Jag trivs... Håkan har ritat sin dator hemma som en av sina favo- Håkans är lite längre än Linas och Samirs och ritplatser. När han är inomhus tillbringar han del uppsats en han är också positiv i sin inställning till miljön tid med spela spel vid datorn. Det år hra mera ensam att en i bostadsområdet. plats på när har tråkigt. Han visar mig att vara man datorn och demonstrerar sina färdigheter. Mitt bostadsområde Hej jag har i villa. jag trivs här. jag går mycket och Vi har precis köpt sån hårddisk på 42 megahite, så en badar på ett had heter Valfisken. jag har två syskon, har vi inte kommit på hur lägger in spelen och så. som man jag går i bra skola. Mitt hus är gult och vi har i inde- Det försöker jag klura ut. jag är så pass duktig såjag kan en lade gårdar. jag hor på Lillvägen 48. Det jinns mycket lägga in spelen jag kan inte dom och fungera. Det men ute och inne. Vi har nära till afär, bank, apotek och går och spela ändå, måste stoppa i alla dismen man konditori, tandläkare jag tränar basket. Det är ketter och sånt och vissa spel har 4 disketter. Så jag hade m. m.

roligt för jag har många kompisar. Det fnns en massa ett hugospel det har jag kvar, men det fungerar inte. Det

roliga lekplatser, jag har också en trädgård jag går på var på 8 disketter. Det är sönder jag brukar spela en nu. hra, trist skola. Det trista med skolan är att det själv. Man kan välja ska player eller men om man vara en jinns inget att göra. Det roliga med skolan är att jag har två player och sånt. Till vissa spel går det bara att ha en hra klasskamrater. Vi har plommontråd, äppelträd och player. Vissa spel den första playern är jättelätt den päronträd i våran trädgård med joystick, annars ska man ha eller nåt sånt, det mus är jättesvårt. Som framgår uppsatsen bor Håkan i villa tillsamav mans med båda sina föräldrar och syskon. Han har Högspänning och Tecknade pärlor hör till bott här sedan han år, då familjen flyttade hit Håkans favoritprogram när han tittar TV. Han förvar sex från stadsdel i Lund. Han gör jämförelser klarar han inte tycker titta vålds- och en annan att om att mellan de båda stadsdelarna och konstaterar att det är actionfilmer. Nej det är inte roligt heller. jag får inte lov bättre i Backhaga än där han bodde tidigare. Det är och skulle inte vilja heller. Han har uppfattningen att roligt här. Här är mycket större och man kan cykla. Man det kan vara negativt att se för mycket den typer av upptäcker alltid nåt nytt. Det bästa med området är filmer. Det har han kompisars beteende. att sett det är så stort. Det sämsta är att det finns så barn att leka med förutom klasskamraterna. Här finns det Trädgården är bra plats att leka när är en man kan önska sig. Håkans enda önskemål är hemma, tycker Håkan. Han visar mig stolt bärbuskar mesta man lite större trädgård. Hans favoritplatser är den och träd. Han tycker det är positivt kommundelsen egna att datorn och stadsdelsbadct med "Kalles kiosk". kontoret ordnar med hämtning trädgårdsavfall. Nu av hade vi sån tur, vi klippte våra träd dom blommar nu och så visste vi inte hur vi skulle transportera alla tjocka

och smala till containern längre bort. Så skrev H: Nej inte kycklingben, fågelben och sånt. Det kan grenar se dom i kommundelstidningen att bara behövde ut hur helst. Ibland år dom böjda, jättebojda. man som lägga alla kvistar ovanför trädgården. Så kom dom och Ibland år dom alldeles raka och så. hämtade det. Det låter lite mystiskt Dom år helt konstiga. Man aldrig dom och ser Men Håkan har mycket göra än spela sånt nästan. En gång hade dom ett litet barn i 2annat att att dataspel, titta TV och leka i trädgården. Han trä- årsåldern. basket i idrottshallen i centrala staden och är också Det kan va lite mystiska saker hår också nar med i När jag frågar honom han ändå scouterna. om hinner och leka med kompisar han: Ar du intresserad sånt, kan lite mystiskt vara ute svarar av som va Oja, mycket, mycket. ja ibland försöker jag ta reda på Försöker du va detektiv Håkan vill bli forskare när han blir och forska ja stor om dinosaurer. Lyckas du då Ibland Grannarna är snälla... Håkan tycker mycket och tillbringar Man måste ta chans för att riskera sig ibland... om att vara ute en ganska mycket tid utomhus, ofta lämnar han det Håkan har vidsträckt aktionsradie. Föräldrarna men en ger lilla grannskapet och sig ut upptäcktsfärder, honom tillåtelse att ute ett timmar han ger vara par om inte sällan cykel. Han har ingen kompis vid talar vart han ska. Han har inga andra restriktioensam om den gården, kryper igenom för hur långt han får lov att eller cykla. I årskurs egna men om man ett ner buskage kommer till Håkans klasskamrater. 4 började han åka till stan hand eller tillsamman en av egen Han känner Hera och tycker att dom år med kompisar. Men säger samtidigt att når man av grannarna mans snålla. En gång när han glömt sin nyckel gick han in ska åka till stan och handla nånting, känner man sig ner till bredvid, har extranyckel. Men den inte heller riktigt trygg. Hans cykelturer går i olika riktgrannen som en hade trillat bakom kylskåpet så de kunde inte hitta ningar kors och tvärs över hela området. jag cyklar på ner

den. Men jag fck semlor därinne och så. Håkan berät- lite gupp och sånt. Cyklar och hoppar lite på hopp och

det också kan hända mystiska saker i sånt, backe kor nerför och sånt. Det kan hända tar om att grann- en man skapet. att han hittar spännande saker. Han cyklar ibland till H: Det år en rått märklig fzmilj dår. jag vet inte vad den gamla soptippen, som nu är övervuxen och fundom heter, det år två gamla Dom år ute park och strövområde. Håkan har hittat men par. gerar som och cyklar ibland och handlar och så kastar dom från soptippen gamla stolar och sånt. Han har rester ut såna små, små ben. Man kan hitta i också hittat lekplats långt borta och ett solur. en massa en sandlådan och så. Kycklingben eller... Under sina cykelturer i området gör han iakttagelser

skola. En gång när han och Mats cyklade förbi skolan

såg de att det alldeles rökfyllt i korridor. Når

var en

röken hade försvunnit där massa tidningspapper

var en Det dock inte så eldsvåda de måste var en stor att ringa efter brandkåren.

Han gör också iakttagelser vad ungdomar har för

av

sig. Sen år det vissa gång går omkring. Så dom

som tar och slår sönder ruta, så springer dom. Så en sten en sum-

dom cykel så springer dom lite till och eldar

par en sen dom container så springer dom lite till. Så går upp en

dom hem klockan 10 på kvällen. Föräldrarna bryr sig

inte nånting. Så år det mycket.

om

Håkan det kan lite otäckt vissa stälmenar att vara len och dom hotar och sånt blir skakis. Men om man

jag cyklar på vissa ställen så upptäcker jag att det kan

va lite otäckt och så jag dår kan lite otäckt, det vet att va kan lite damma killar och sånt år där. va som

vad sker bland ungdomar och och han Men han beskriver också hur han ibland spionerar

av som vuxna

har också gjort del både lite skrämmande ungdomsgängen för att vad händer. ja, man

en men sam- se som

tidigt spännande erfarenheter. En gång blev han måste klara och måste våga lite. Man måste

av man

skrämd när han skulle hem till kompis kväl- chansen eller gömma sig nånstans i buskarna. Man

en ta

len. måste chans bara för att riskera sig ibland. Men

ta en det beror situationen. Ibland kan det klokt att vara

Det rått mörkt för vi hade hår och kollat på sticka iväg eller undvika att bli inblandad. Man stick-

var vatt

Disney. Så kom på jag kunde över hos ska låta bli att ta efter. Om dom sager kan du

att sova er, man

honom så det och då klockan gick krossa den får du inte sticka". Man ska inte

fck vi var åtta. Så inte rutan så

hem hårzfiån halv nio, så gick vi vid skolan. Så göra det åndå. Man gör det inte. jag brukar cykla dit

satt

några fitlleguhhar där och skrek jävla småungar" och når jag nåt gång. Det låter konstigt det gör jag

ser men

höll på och kastade ölhurkar hlev jåtteråd- ihland. vill och ska hli

efter oss så vi Man pröva se, se om man an-

da. Vi sprang dårifån. måld till polisen.

Håkan känner också till heter Ove, går i Håkan har också uppfattning att det fnns vål-

en som som en om

femman eller fyran. Han brukar och elda på vår digt mycket tjuvar på Dzllvågen.

Hur vet du det Slangbellor och blåsrörskrig.

. .

I-I: ja, jag vet inte, det bara är det. jag har fått höra Vi brukar ha slangbellor och blåsrörskrig och sånt och

det. skjuta ärtor på Sen gömmer bakom

varann. oss ste-

Av kompisar eller vuxna Så har vi cyklopöga skydd för ögonen. Så

narna. som

H: Alla vet det, och pappa och sånt skjuter bara överallt.

vuxna, mamma

alla vet det. jag jättar det inte. Det fnns nästan bara tjuvar på Tallvägen. Så är det bor på Vi sitter ofia i den kojan där och kastar äpplen på såna

en som

Iallvägen som har motorcykel Här på den gatan som cyklar förbi. Dom år så bra för dom buskarna dom får man köra i 30 så kommer han hår och kör i tappar aldrig löven, så kan ut det går inte

man se men

I 00 varv efter varv och så. att in. En gång så cykla sån förbi, så kasta vi

se en neger

Men du tycker det verkar lite otäckt där sånt äpple. Det jag kasta. Så vände han

ett var som om

H: ja, det är inte så otäckt där mitt på dan som..och på cykeln och skrek akta jag ska döda er" ha, ha.

er,

hör så när fröken frågar vad vi gjort i helgen,

man

så vissa på Hcl/vägen säger att dom har blivit jaga- jag och Erik vi kasta äpplen på barnvagn. Så kom vi

en

de avfullegubbar och sånt. då så hade hon gömt sig i buskarna Hon

ut mamman.

kom och fråga var jag bodde. Så jag jag bodde då

sa var

I samtal med Håkan och hans kompis Joel får jag i lägenheterna där borta, i 35 Det

fnns inte. Så gick

beskrivningar och berättelser om hur det är att palla hon dit och kolla, det var så dumt ha, ha. sockerbetor, kasta lerbollar från kojan, skjuta med

slangbella och ha blåsrörskrig. ja det är jättespännande, speciellt dom jagar Det

om en. är kul och han är dum eller så. En gång kasta vi se om

Vi pallade sockerbetor... på en gång till då jävlar. Sen kom han till-

en som sa

Efter Eriks party så åkte så vi Erik och jag och baks, han hade varit och handlat på ICA. Så korn han

sprang ,

några andra killar och Agnes till bondens åker och drog tillbaks så kasta oel igen så korn han in och börja leta

upp massa sockerbetor och sånt till vår koja, så kom ha, ha. ja så kasta jag på hans cykel så skrek han en

en

bonden då. Han riktigt förbannad Vi bara gång till, då jävlar" så kom han tillbaks och så kasta jag

var ..

ja det jättespännande. Det kul palla gång till, så han slängde han bort

sprang. är är att en fick på armen. Så

grejor på en bondgård. cykeln och sprang in i buskarna och började leta.

Vi slängde lerbollar på hjulen... Håkan ägnar sig mycket år iaktta människor och

att

En gång så satte jag Erik och Sune i buskarna händelser i grannskapet. Han tycks uppleva

oss, en trygg- ,

och gjorde såna lerbollar och slängde på bilar körde het i försöka kategorisera människor i dumma

som att

förbi. Vi prickade bara hjulen. Det lät så häftigt och snälla. Man vet om dom är dumma eller snälla, "splas . dom kan göra hyss eller dom är lugna.

om om

i

Håkan har också funderingar kring invandrarna i och sånt. Det spelar ingen roll, bara dom år snälla. Dom

området. Invandrare kommer ofta från jugoslavien och skalle lagga med det där, dom kan sig läxa.

av en

där år det krig... så tror dom det år likadant hår, Dom flesta år rått dumma. Om ska kunna lita på

att man

vilket det inte år... och då gär dom i Bosnien och någon måste kanna dom väldigt val. Mycket val

som man

bryr sig inte om ifall dom krossar en ruta för det år åndå och leka mycket med dom som med dom i klassen. Man

krig. Och så kanske kan dom göra det hår också. Så har känner liksom mycket.

varann

dom massa krig i huvudet, så härjar dom skjuta lite

en

KONKLUSIONER

Några de teman återkommer i de här

av som presen-

terade barnens vardag är: tillbärigbet/jødrankring a/etivitet, spänning, nyggbet/øtryggbet/räøisla, ris/etagande, /74ndlinggåibet/expansiønsmájlig/aeter. Ord som barnen

själva ofta använder är roligt och tråkigt. Det finns dagar i barnens tillvaro präglas ensamhet och

som av

så vill passivitet framför TV:n och dataspelet.

om

Men det finns också dagar fyllda med äventyr, spänning, lek och umgänge med kompisar eller

samvaro med vuxna.

Olika barn och utnyttjar förortens miljöerbjudan-

ser

den mängd olika sätt. Deras kommunikation i

en

och med närmiljön sker i ett komplicerat samspel

mellan individuella, sociokulturella och fysiska fakto- De olika individerna tacklar sina utvecklingsupp-

rer.

gifter varierande sätt. Karaktäristiskt och

gemensamt för Lina och Håkan är att de är trygga

och förankrade i bostadsområdet. De känner miljön väl med alla dess brister och möjligheter. Deras nyñkenhet tonårs- och vuxenvärlden är påfallande.

Genom lekar, som går ut att speja, och spio-

spana nera, försöker de förstå vad händer och inblick som i livssfärer. De söker spänningen och stimulansen nya

framförallt i den sociala miljön, Håkan finner

men

också spänningsmoment och utmaningar i den fysiska erbjuds i bostadsområdet och hans utvecklings-

som

miljön. Här ñnner inte Lina längre något meningsfullt uppgift består kanske främst i att etablera sig i en och knappast Samir heller. Lina tillfredställer sitt kamratgrupp och finna trygghet och förankring.

att

behov spänning i utsträckning TV och För honom är det tillgång kunna känna

av stor genom en stor att

böcker. För Samir är denna utvecklingsuppgift inte trygghet, slippa rädd för kriget. Bygglekplat-

att vara

lika påtaglig. Han har inte förankring i är viktig plats för honom. Genom djuren där rycks

samma grann- sen

skaper som sina båda kamrater. Han tycks fortfarande han ha funnit något viktigt något mot ett

- som svarar

hålla med orientera sig vilka möjligheter psykologiskt behov med anknytning till hans erfaren-

att om

heter från hemlandet. På badet får han utlopp för sin smak och dofter utvecklar de känslan för vad som är

fultoch fint. De tolkar budskapen förmedlas kompetenssträvan. som arkitektur och landskapsarkitektur och lär sig genom utifrån funktionalistiskt stil- utnyttja platser och miljöer talar till barn. I den Förorten planerades ett som ideal. Med fanns psykologen Stina sociokulturella miljön sker lärandet bl.a. lek hänsyn till barnen genom Sandels och arkitekten Hans Wohlins forskningsresul- och med kamrater, och risker, samvaro att testa ta i planerarnas medvetande. Sandels forskning möten med snälla och dumma, grannar, ungdotat om barns trafikbeteende och Sandels och Wohlins personal badet, bygglekplatsen, biblioteket gemen- mar, undersökningar närmiljöns betydelse för och lyssna, iaktta och spionera. samma om etc., genom att små barn, var banbrytande sin tid. Den kunskap, de ideal och den barn präglade 60- och Den variationen i barns sätt att använda miljön, syn som stora 70-talens planering sig uttryck i Backhaga i de och olika menings- och miljöerbjudanden tar att se anta trafiksepareringen, de olika det svårt entydigt säga vad är barnens rymliga gårdarna, typerna gör att som lekplatser närlekplatser och kvarterslekplatser och bästa. Däremot vill jag hävda vikten att söka ytterav av de I det område jag studerat ligare kunskap barnen själva och finna stora grönytorna. som genom att finns väl utbyggd närservice och det gång vägar för barn inflytande över utformningen av en som en att ge byggts för barnen bygglekplatserna har ännu den närmiljön. Med djupare kunskaper om upp t.ex. egna inte drabbats ekonomiska nedskärningar. Allt detta barns uppfattningar och sätt att ta i anspråk miljön, av tillgångar 9-10-åringarnas perspektiv. För kan förgivettaganden förortens negativa är sett ur vuxnas om övrigt vill jag försiktig med värdera miljön. De sidor och innehållet i barns kultur omvärdevara att nyanseras finns där fastlagda och bestående, Förorten har negativa inslag också fysiska fysiska ramarna ras. men samtidigt sker hela tiden förändringar i den socio- och sociala värden är viktiga i barnens vardag. men som kulturella miljön. Och det är enligt min mening inte möjligt värdera det frikopplat från det andra. På i relation till bostadsmiljön finns i att ena samma sätt som Barns lärande sker både i relation till fysiska och socio- vuxenvärlden farhågor barn slutat leka och att om att kulturella miljöfaktorer. barns kultur är död. Min undersökning har visat att

barns kultur lever barn leker och umgås ett sätt - I den fysiska miljön sker lärandet bl.a. lek och vuxenvärlden önskar och barn alltid gjort, genom som som aktiviteter. Barnen utvidgar rörelser i det fysis- än i konkurrens med TV, video och datorer. genom om ka sina kunskaper vad fungerar och rummet om som inte fungerar, var det finns platser att gömma sig när leker dunkgömme, kan cykla och man var man springa och röra sig trafikrisker, det finns utan var något roligt och meningsfullt att göra. Genom sinnesupplevelser plocka frukt och blommor, känna som att

Q i . .. i i .. V

L . 6ø,;. -

v . i" u v. i .az 4., v ATT KUNNA FLYGA Ä

ATT KUNNA FLYGA

MELLAN

MoLNEN

VORE ALLT BRA.

ATT SVÄVA OCH BARA SLAPPNA

Av

VORE OCKSÅ BRA.

ATT LÄGGA SIG MELLAN MOLNEN

OCH BARA SJUNKA.

DET VORE ALLT BRA.

TÄNKER

5A

JAG I MLN DRÖM.

Marlene Lopes, 6B

ROSENGÅRD

BO OCH VÄXA UPP PÅ ROSENGÅRD ATT J har skulle aldrig kunna flytta härifrån. Det finns så många

ag växt upp Rosengård. Jag

olika kulturer här så känner hemma. Ibland kan det svårt för vissa respekterar inte man sig vara mulatt, känner här dom svarta, själv är jag en av dom svarta. Jag är men jag mig som svart lätt förstå det svenska ibland det lite invecklat. Hemma

Rosengård. Det är att språket, men är

både svenska och det svenska. Vissa det mixat

pratar jag engelska, men måst är säger att är ett

till märker

språk här Rosengård, men när man är invandrare och kommer Rosengård så man

bor Det snackas så mycket

inte det. Jag år väldigt stort över att jag Rosengård. struntprat om

det här. känner här, det jag. I och med det bor

Rosengård, men är jättebra Jag mig trygg gör att

sorter här har och alla försvarar varandra. Dom Hesta så många olika så man många kompisar härifrån för det snackas området. Jag kommer svenskar flyttar att så mycket struntprat om nog bo här. mina också att bo här när jag blir äldre, för det är jättebra att Många av kompisar år sven-

också här. bland jävla till mig så undrar jag

ska och dom trivs jättebra I när någon säger neger

och hur mulatt och kommer förbli det

om dem vet vad neger är en neger ser ut. Jag är att

och har med det ska dom inte lösa det med mig. Det inget fel med

någon problem så är svarta,

dom är också människor och ska bli behandlade människor. När jag pratar med mina vänsom dom liv och kommer förbli det, tills jag

ner så tänker inte att jag är färgad. Rosengård är mitt

dör BÄST.

Rosengård är

Hälsningar Mimmi klass 6 E på Rosengårøisskoløzn/

ROSENGÅRD

Hej Jag är ny här. Jag vet inte hur det är att bo Rosengård. Jag har flyttat hit för att

jag har kusiner här i Rosengård. När börjar i skolan blir det lite svårt det bättre. man men nu är Jag tycker att man skulle prata lite svenska inte så mycket för då glömmer sitt Därför mera men att man eget språk. tycker jag att man ska prata mera sitt eget språk. Jag har träffat människa kan perfekt svenska, en som perfekt engelska men han har glömt sitt eget språk. Om man inte pratar mixat språk då skulle man prata perfekt svenska och kanske engelska då skulle kanske glöma sitt språk. det finns man Jag tror inte det finns några faror här

Rosengård. Jag tycker att det skulle bo lite mera svenskar här. Kanske skulle det lite lunga-

vara här i skolan då. re Jag vet inte hur det är att bo som vuxen. Därför att jag inte är vuxen. Men om jag skulle vara tror jag det skulle bli bra. vuxen HE DÅ

Amel

ATT BO OCH VÄXA UPP PÅ ROSENGÅRD

har bott i Rosengård i 1 år. När skulle Hytta hit till hade jag Rosengård jag hört så mycket skitsnack om Rosengård och jag trodde att de jag hade hört sant. Jag hade hört var t.ex. att det finns mördare, våldtäktsmän, tjuvar, knarkare och det finns invandrare att många Rosengård. Knarkare finns helst. Men folk alla knarkare bor i Malmö finns var som tror att som i Rosengård. Det finns invandrare många Rosengård och det är bra man lär sig om Hera kulän sit Man känner sig här finns turer eget. trygg Rosengård. Det så många som pratar samma språk som jag och har kultur jag, så behöver inte rädd. Man känner samma som man vara sig i sitt hemland. Inte precis Det från som men nästan. är många som flyttar Rosengård, vara för

Och för det finns så många invandrare. Jag att alla säger så mycket struntprat om Rosengård. att känna eller utanför. har många komhar många kompisar här. Jag behöver aldrig mig ensam Jag ifrån

pisar från olika länder, men jag har också många svenska kompisar. Rosengård är toppen

delar Malmö. Om nån inte svenska åker till där, det bara bor svenskar. andra av t.ex. som är ett hur klär Dom vad det Man går gatan och alla stirrar en. Dom tittar man sig. säger är Men de dom har problem. Men här fär stil Han eller hon har verkligen problem. är som stora det så. Hår får alla hur dom vill. Folk bor här borde

Rosengård är ingen som gör se ut som

ska kvar här bryr inte vad folk tycker

försvara Rosengård. Jag kanske som vuxen. Jag mig om

bo och de kommer alltid.

om Rosengård, jag är ändå stolt över att Rosengård jag

A11: Ammn 6 E

VÄXA PÅ ROSENGÅRD ATT BO OCH UPP J 6 alltså har bott här i 6 år, alltså hälf-

ag flyttade till Rosengård när jag var år gammal, jag här och tänker lämna mitt favoritområde Rosengård. Ibland när

ten av mitt liv. Jag trivs aldrig brukar känna mig lite eftersom det finns

t.ex. hälsar några vänner i Lindängen jag ensam

brukar kalla sådana områden för "döda områden liv. Jag är stolt så invandrare där. Jag utan då bor Då berättar

när jag t.ex. är busshållplatsen och väntar bussen någon frågar var jag känner här i Rosengård brukar jag jag stolt att jag bor i Rosengård Jag mig mycket trygg

du inte rädd, får du inga mardömmar berätta för dem, då börjar de att fråga en massa t.ex. är och saker. Ibland svenska med mina föräldrar med mina syskon en massa fåniga pratar jag men brukar alltid svenska. jag prata

En Rosengårdbø Zalmz Elalaria klass 6 E Røsengårdskokzn i Malmö Sverige

MIN BERÄTTELSE OM ROSENGÅRD

ROSENGÅRD ÄR MITT LIV

J

född i ag är Rosengård. När jag var ungefär fem år började jag dagis. Det var ganska roligt, jag fick många kompisar. Efter några år började jag i Annelunds förskola. Där fick jag kompisar som talade mitt hemspråk och andra kompisar. Jag lärde mig deras språk turkiska.

Mina dagar gick rinnande Efter som ett vatten. ett år började jag i Annelundsskolan. Alla elever eller barn gick i förskolan skulle till och klass i Annelundsskolan. Våra lärare som en samma hette Elisabet och Lena. Åren gick så fort. Vi blev äldre och äldre. Vi slutade trean. Jag ville inte

börja en ny skola som kallades Värnerydénskolan. Där fick jag nya lärare hette Gunel och som Catarina. När ñck lära känna dem så de lika snälla man var som Elisabet och Lena. Värnerydénskolan var en mycket bra skola. Jag och sju kompisar till var skolpoliser gatan utanför skolan två veckan. morgonen gånger i Man kom upp i tonnåren och snart var det dags att till högstadiet. Jag skulle börja i sjuan snart men vilken skola det skulle bli visste jag inte. Många ele-

och lärare från ver högstadieskolor korn till vår skola och repesenterade sina skolor. Jag tyckte

Rosengårdsskolan bra skola. Efter några veckor så det sommarlov var en var äntligen. Jag badade nästan varje dag med mina kusiner och kompisar. Ibland brukade ut till vår gård, egen satt och solade och pratade för det Den fort. oss mesta. sommaren gick så Jag började i Rosengårdsskolan, träffade kompisar. Mina gamla nya kompisar började i andra skolor till exempel Agustenborg, Apelgård och Stenkula. Det var bara jag och en tjej från Värnerydénskolan som började i Rosengårdsskolan. Jag fick en lärarinna till klassförståndare hette Eva Petrov. Min som klass ganska vara stökig. Alla skrek i munnen varandra lektionerna. 7a var den värsta klas-

i Rosengård. Men den den bästa i sen nu är Rosengårdsskolan. Snart så var det sommar igen. Vi åkte till med semester familjen. När kom tillbaks så hade jag en vecka kvar till skolan. Jag skulle börja i åttan med lärare. Min lärare ñck nu en ny gamla jobb i Värnerydénskolan som högstadielärare till sjuorna. En tjej har flyttat till vår klass och fem har flyttat från ny ut vår klass. Snart det är jul, vi är lediga i ca tre veckor. Sen börjar ett nytt år 1997.

En anonym 8 a

ROSENGÅRD

Det

roligt bo har bott Rosengård halvt år. När flyttaär att Rosengård. Jag ett jag

de hit det har bott med svenskar två år så det blev

såg ut som ett flyktingläger. Jag sen jag var en

överraskning för mig att bara bo med utlänningar jag är själv utlänning, men man vänjer sig. När har slutat skolan vardag, fredag så ringer till kompis och bestäman en ta t.ex. en man en ska träffas. När det dit och bara den kompis fem,

mer när man är dags så går jag ser inte utan andra snälla. Alla lika snälla. De håller och kaxiga och stödiga. Sedan sex är hemligheter är inte

till disco eller hem till dem. De till några killar de eller kängår något någon av ringer som så har fest hemma. Man har skitkul med alla kompisar särskilt dom har rolig humor. ner som De berättar historier skrattar bara den. Vi hittar lekar alla leker. roliga så att man som som När klockan vid midnatt så hem. dörren och får mina föräldrar. De är går jag Jag öppnar syn skriker och skäller varför och har varit. De blev rädda för min del, om att jag är sen var jag egen det skulle hända hem eller bli misshandlad, kidnappning och sånt. Mina att t.ex. något vägen

föräldrar har ha oskulden kvar gifter och många andras en annan religion så att måste när

OSS.

ROSENGÅRD

har bott liten. bor lägenhet med mina föräldrar Rosengård sedan jag var Jag i en

och där bor finns det bara barnfamiljer. Den barnfamina småsyskon. I den trappan jag 3 ena och finns det andra. Dem andra turkisk familj den andra jag miljen är sen 2 ena av är en vet inte. Min bor liten bit ifrån har shyssta kompisar. Jag och mina kompisar mormor en mig. Jag

och discon och mycket På Rosengård finns det del killar. Till

går stan går mer. en snygga och hans kompisar, vill inte några Ibland är det

exempel min egen pojkvän jag nämna namn.

tråkigt. Jag har råkat ut för en hel del saker, men jag vill inte tala om vad för saker. Det händer

del roliga saker, det finns discon och fester med del en som att att man går kompisar. En av mina kompisar och själv Rosengårdsskolan. bra skola. jag går Rosengårdsskolan är en Man har Shyssta kompisar, Shyssta lärare, det finns del stökiga elever. Dom

men en stökiga eleverna

dom skriker och springer runt och bråkar. Lektioner är jättetråkiga mattematiken och som kemin och engelskan. Min klassföreståndare har jag i och fysik. Han är rätt så bra. Men matte

han kan tråkig. Jag har två kompisar jag umgås med i skolan. Det är Senada

vara som som precis har flyttat hit och Zana jag har gått i klass med sedan Både Senada och som samma sexan. Zana kan berätta allt för. Dom till

man säger ingenting någon. Vi är högst 3-4 °/0 svenskar. Själv

jag svensk. tycker det

är Jag är roligt att ha utlänska kompisar. Jag gick VärnerRydén när jag

gick i sexan. Sen i 7-an till nu då jag går i 8-an gick jag Rosengårdsskolan.

Anonym 18/11 1996

HUR DET VAR ATT FLYTTA HIT J ag flyttade hit för 3 veckor sen från ett litet samhälle. Där var det tråkigt men jag hade många kompisar, både svenskar och invandrare. Det var roligt att träffa dom men man hade inget roligt ställe träffas hemma hos ville att än någon. Jag Hytta till en stad och slippa den

tråkiga hålan. Det svåraste var att lämna mina kompisar. När min familj kom hit då fick hjälp

några från Bosnien. Det väldigt snällt dom av var av att hjälpa oss. Vi lärde känna några persofrån Bosnien och de minst år äldre När ner var ett än jag. jag gick ut såg jag aldrig några svenskar. Bara invandrare. tyckte det för Jag inte att var tråkigt att jag själv är invandrare. Jag kände mig hemma här i Rosengård än i det samhälle där jag bodde innan. I skolan det lätt mer vara att

kompisar. Alla här är vänliga och de vill lära känna andra personer. De är också hjälpsamma.

Särskilt Linda och Zana går i min klass. Nu vill bara ska som jag att jag några kompisar som bor nära mig så jag kan träffa dom ofta. Här i Rosengård har alltid att man någonstans att

med Kanske affär eller disco. Det också bra. Här finna många trevlikompisarna. i någon är människor vill lära känna och många killar. ga som jag gärna snygga

Senada

ROSENGÅRD

Rosengård

bråck också där alla känner varandra. är en plats med men en plats nästan överallt Malmö, från sida. Polisen Det snackas mycke skit om Rosengård i mest polisens säger inte dom att Rosengård är en dålig plats att bo och en massa annat som är sant, mest pratar ñnns frididsaktiviteter, till exempel: fotboll, kungom Rosengårdsskolan. I Rosengård en massa fu, handboll, fritidsgårdar har mycke bra kompisar jag kan med dom brottning, osv. Jag prata vad helst berätta allt inte kan berätta hemma mina hemligheter jag jag kan som jag om vet att lita dom. finns också kille honom kan också lita det finns Det en som är cigenare man på, killar kan lita han snäll alla känner honom tycker inte så många man på, är mycke som om han dom besta killarna finns också andra killar Rosenhonom är en av Rosengård. Det kan lita dom flesta killar och snälla Rosengårdsskolan. Mina tjejgårdsskolan man tjejer är och mycke dem. Vi ställer alltid kompisar är jättesnälla dom bryr sig om mig jag bryr mig om flesta bra upp för varandra pricis som dom ungdomarna i Rosengård. Rosengårdsskolan är jätte alla skolor i alla skolor finns eleskola med många möjligheter. Prices som runt om Rosengård. I från hela världen. I alla invandrare. Det därför svenskar från Oxie och ver Rosengård är nästan är Limhamn rädda i Rosengård har halva Sverige hört talas är att vara Rosengård. Om mer än om. rädd komma till det så far- Till alla svenskar i Oxie och Limhamn var inte att Rosengård är inte allt skit hör eller läser. ligt som ni tror. Och till alla i Sverige tro inte om Rosengård som ni Malmö eller i Sverige, tycker jag. Bra Rosengård är det besta platsen att bo i nån annanstans men inte bra. Anonym

RABI OCH ROSENGÅRD

N

är jag 10 år gammal Hyttade jag och min familj till Rosengård RG. När vi Hytvar tade till Rosengård kände jag nästan bara kompisar kommer från land jag som samma som Palestina. Sen när jag gick med mina arabiska kompisar lärde jag känna andra från olika län-

der. Jag bodde i Örtagårdsområdet. Då var jag lugn. I skolan skötte jag mig fram till sexan. Med

mina arabiska kompisar började jag brottning. Vi bodde i Örtagårdsområdet i år, Hyt-

tre sen tade bakom Rosengårdsskolan. Nu 1996/97 har jag bott bakom skolan i och ungefär ett ett halvt år. När jag flyttade bakom skolan tränade jag ofta till nästan aldrig. Då började jag att Rosengårds fritidsgård TOTTES. Där var alltid många folk.

En dag korn det kille till mig och min kompis han kunde med honom till en frågade om följa hans morfar för att hämta Då vi: "Nej är trötta. Då hand: Snälla Då vi: pengar. sa sa sa Ja, då, det skall fort. När gick det gubbe framför Då såg den här men var en oss. man killen springa emot gubben. Då frågade jag killen han väg. Han Titta och var var sa: sparkade den gamle gubben och hans plånbok. Där fanns inga Jag och min ner tog pengar. kompis sa: Din idiot varför sparka du gubben Då han att han behövde Vi till honom ner sa pengar. sa inte det. Nej, skall han. att göra om jag aldrig göra om det svarade

Några dagar efteråt behövde jag en keps. Jag frågade killen om han hade en keps han ville sälja. Då han han inte hade det. Sen han: "Vi slår gubbe så får du sa att sa ner en en keps. Då gick jag med honom och slog käring och inte gubbe och tog Jag ñck till ner en pengarna. pengar en keps. Men under tiden gjorde det var jag osäker. Jag gjorde det fast jag inte ville.

Sen fick den killen lapp hem polisen för de skulle förhöra honom. Han till polisen en av att sa att jag och min kompis hade varit med. Då fick jag lapp hem för att förhöras. Jag erkände allt en

jag hade gjort. Efter förhören gick jag hem och satte mig med mina föräldrar och snackade. Då

sa min pappa till mig: Tänk någon hade slått mig eller din hade du blivit glad om ner mamma, då Nej jag. Han varför

sa frågade mig jag gjorde det. Då sa jag att jag ville ha en keps. Han

sa: Om jag hade haft så det hade räckt så hade du fått. pengar

En vecka efter förhöret kom killen fram till mig och frågade jag ville följa med honom till

om

Rosengårds centrums parkering och slå sönder en ruta en bil och ta radion och sälja den. Då

jag till honom: Nej jag har slutat med sånt. Han till mig: "Din djävla mes Då jag till sa sa sa honom: Låt mig vara en mes om du tycker det. Ska du tvinga mig att följa med Sen slutade jag med honom och gick med andra kompisar inte har problem. När gick med att som jag dem så slutade jag med att göra problem. Jag började från början. upp om

Nu har jag börjat brottning. Jag tränar dagar i veckan. Jag bor fortfarande bakom tre Rosengårdsskolan. Jag trivs inte där jag bor för att det är för smutsiga trappor. Dom kissar och kastar skräp. Det luktar över hela trappan. Men är det bra. Men min tänker flytannars mamma

ta tillbaka till Örtagårdsområdet. Nu går jag aldrig till RG fritan för jag vill inte riskera att

hamna i problem eller bråk. När jag Hyttade till RG det mycket förstördes, var som t ex rutor togs alltid sönder i RG-centrum och i alla skolor i Rosengård. De rånade mycket. Då kände jag ingen dem rånade eller slog sönder rutor. Sen polishuset kom till Rosengård så har de av som

blivit lugnare. Vad jag vet så har alla tröttnat att sitta inne i polishuset så det är därför de

håller stället för dom slåss sig lugna. I att eller förstör grejer så har de flesta i Rosengård börjat med droger. Rabi Elmugmbi

MIN FRAMTID

-EN FÖRE DETTA VÄRSTING

hade tänkt dra vad fan skulle det käften så har fått käfatt men hjälpa. Fått man Vilket liv fan har hamnat. Är detta vad ni kallar jorden. Inte för jag hade tänkt ten. var jag att beskriva mig själv men något måste ni veta.

Jag är 151400 timmar gammal närmare 15 år. Coolt va född med jävla humör. Kanske för född i lejonet. Ett Freek min lil- Jag är ett att jag är stort är blå Två bröder har min farsa också lyckats krångla till. Men dom skit coola. lasyster, större är Men får med dom

Nog om familjemedlemmarna. en glömd. Min morsa. STOPP. Det vara nog

Men det tack dom jag hade tänkt dra. nu. var Vare som Dörrklockan med till polare, från

ringde dags att tagga ut polarna stan. Ett gäng trogna

Människorna. och dom känner kilo-

Dom vita svarta samt gula stan säger att igen oss en

avstånd. Klädda i Levis och Adidas kom gående gågatan. Vi hade respekt och alla meters människor sidan kände lika känner står och gul gick åt man sig stor som jag mig när jag svart fotbollsplanen och blickar den ljsblå himmelen. upp tänk liten kommer blir

Men så man är egentligen. Man inte in någonstans, mer än när man

inkastad i sån där blå och vit bil där det står POLIS. en svensk invandrare, svartskallar och blattar till polare, dom kallas så. Har jag Jag som men hjälpt dig från svarskalle ställe kommer jag. nu, ett Som svenskt problem barn blatteskola har jag ändå plugg lyckats banka till mig ett en utan

3,6 i betyg. Men det är lugnt Sommarlov så nian väntar mig.

nu

MER OM FAMI

Skit i samhället där bor Värre i insidan villan äger. Förra ägarna flyttade efter famil-

men av

jebråk. Det har vi också gjort lyckats knyta igen. Men den senaste tiden har det

men samman

varit tapeten igen. Jag lovar att bråkandan sitter i väggarna.

Jag femton min bror arton dom där djävla tonen lägger stor last min och farsa. Det är

morsa

bland annat det gjort att min och jag glidit ifrån varandra. Min farsa har också i

som morsa tre

veckor varit långt ifrån mig så långt jag aldrig trodde jag skulle kunna förlåta honom. Efter

att

att ha stuckit så han gjorde och alla dumma saker han gjorde innan han stack. Så kom han

som

tillbaka efter tre veckor. Efter skit jobbiga veckor hemma med och lillasyster. Ja, hem

tre mamma

kom han fredag. Vi åt min smörgåstårta jag gjort min plats. Jag och min lilla

en prao sys-

ñck varsin björn med litet kort till. På kortet där nalle Tre ord bety-

ter ett var en som sa: som

der så mycket: Jag älskar Dig Pappa.

Nu har jag farsa igen. För i alla fall under dom veckorna han borta dom två skit

en tre var var

jobbiga. Jag var så jävla rädd för honom. HAN, min pappa var han inte då.

Ni kanske har fattat. Det min farsa jag fick käften. Det har jag fått för och varit för-

var av av en men

i alla fall inte och träna. Nå vad gick det dagar det klippt igen. Tisdag vilken

tre sen var natt

natt inget att komma ihåg ändå kommer minnas. Lördag flyttade Onsdag

men att mamma. tog

min brosa studenten. Torsdag det skolavslutning.

var

Tiden min borta den bästa tiden länge. Men det gick två veckor flyttade

mamma var var sen

hon hem igen. Ärligt talat trodde jag inte ett dugg det och halva vägen det har

men gav nu

varit "bra till och från i två veckor. I mellan har jag till henne har

retat mig tusen men jag

hållit i skinnet och exploderat mig när igen annan såg på.

Att jag kan känna saker mig det är Redan för ett halvt år sedan började jag skriva

sant. om

våra problem.

Mamma jag år ledsen En ledsam da år aldrig bra. Det år inte lönt att brå/za, för z/mje minut man bråkar förlorar man dom sextio sekunderna av den glädje man /eunde haft. Gråta måste man det kunde men varit glädje tårar Varför ska alltid bli så blöt man något gär så ont. ao som

Jag har skrivit dikter så jag kunnat göra bok tjockare än Koranen. Jag har skrivit så många en dikter att hela Sveriges befolkning skulle kunna torka sig i häcken med dom. Men inte enda en människa än min pojkvän har fått läsa dom. mer

Mina ögon Mina bar tindrat ogon Mina lappar har lett gråten i mitt men hjärta /aar ingen sett.

Nu jag tänker tillbaka så skit mycket, varför har bränt alla min dikter. när ångrar jag mig jag Dom kunde varit minne. Inte för jag vill komma i håg allt tråkigt hänt. Men som ett att som del saker har djupa det. handlar då

tyvärr, en satt så spår att jag aldrig kommer att glömma Det

ÄLSKA, GLÖMMA FÖRLÅTA. kan skit om familjen. Att kunna OCH Det vara jobbigt men har alla fall locket och försöker för dag morgondagen och den bått-

jag i lagt varje sen göra

re än gårdagen.

MER OM KOMPISAR Vadå kompis. Polare vill jag kalla dom. Kompis klasskompis eller nått liknande. En polare år en är sådan med varenda dag. En sådan polare inte kan Jag har del en man pratar man vara utan. en sådana polare alltid med. Vi drar och badar åker skridskor vintern. som jag år sommaren Spelar fotboll. disko. Vi allt, har det skit ballt. Taggar gör För polare och kompisar jag min pojkvän älskar till Vi har bråkat och har utom som jag tusen. varit katt och råtta älskar varandra ändå. som men

Ett

par

Ett ska kunna gråta tillsammans. par

Kunna dela glädje ock med varandra.

sorg

Kunna skratta i/øop.

Kunna bråka i sekunden och ena såga att hatar varandra. man Men i nästa sekund måste kunna hålla man om varandra 00/7 såga att älskar varandra. man Detta kar ock älskar varandra.

gjort oz fortfarande

Vi /øar varit tillsammans z 10 månader nu.

Både svenska och utländska polare är bra. Min pojkvän är invandrare men älskar varandra ändå. Livsglädjen ändå hänger inte färgen.

BARN DOMENS TI D Jag blickar tillbaka barndomens tid. Välkommen till världen min när jag gled ut. sa morsa Men inte fan visste jag att det ..jag skulle växa var upp. Redan som treåring jag ute gården med brorsan. Sprang omkring i Adidas jympadojor var och skit cool. Stackars invandraren där bodde bara invandrar var gården, en familj. Min morfar bodde gård, kutta till honom i bland. samma upp Som fyraåring blev jag Vi packade och har bott stora syster. drog. Vi nu i villan sedan dess. När stack, stack också dom andra svenskarna gården. Kommer du till gården idag så finns det inte enda svensk kvar. en I ett villa område vårt så lär fort känna Runt hel park bor där bara som man grannarna. en turkar. En med tio hus bor där bara där gata Jugoslaver. Men även om bor många invandrare så är det alltid lugnt och fridfullt där. Jugoslaverna är sådana bott här sedan länge. Men skosom runt lan bland alla grå betonghus, smutsiga och äckliga, luktar gör där också. Det är där dom bor. Dom invandrare kommit hit från dom kalla världen som nu krigen över. Ingen svenska kan dom och jobb får dom. inga

M E R OM S KO LA N Med alla kompisar i skolan trivs bra. En skola med 2 % svenskar är inte lätt. Alla vill man vara lika coola alla. Adidas är modet på skolan. Lite töntigt när alla kommer klädda som samma sätt. Men alla är inte lika dom andra det finns dom går omkring i UPP-kläder. Man som ser skillnad rika och fattiga.

SOMMARLOVET KOM sitter här i ersonal å min arbets lats. Det är månda och a har vecka ust nu J a g P rummet P P g J g en kvar jobba. Just funderar jag på: att nu

Ett liv TRO, HOPP OCH IQIRLEK utan lever man då

Ingen har svaret

Gud här inte frågan

jag vill ba ett svar men

Orden TRO, H OPP OCH KÄRLEK har betydelse /i/ea

stor för mig så

ÄZSIQI, GLÖMZWA OCH FÖRLÅ TA.

tid detta skrevs det urklipp från min bok Nu har det gått en mycket lång sen var nämligen ett jag skrev när jag 15 år. var här och stolt Att sånt jobbigt ställe och Idag sitter jag är jävligt över mig själv. växa upp ett med dom med inte redan död. För jag fem-

kompisar jag umgicks är jag glad att jag vore när var

fel. Så fel det skulle ha drabbat både kropp och själ, familj och ton var jag nära att trampa att ha drabbat hade blev kår och helt släkt och allra mest skulle det mig själv. Jag sån tur att jag killen föll för drömkillen i mitt liv. När vi började

galen. Den som jag verkligen pladask var just

han vilka och vilka följde och det

umgås och lära känna varandra såg i gäng jag gick spår jag var

han drog mig hela skiten. som ur mina bästa drog varandra i skiten. Jag har träffat många kompisarna Många av kompisar ner av del har bra och bildat familj. En del kommer aldrig

i dag. En verkligen klarat sig annan att

-

komma skiten. Dom och åker bara kåken

ur är galna in och ut hela tiden. Jag måste nu

avslöja för jag är och bor det O S GÅ er var uppvuxen var jag är R E N R D jag har börjat mitt liv och

förhoppningsvis kommer att avsluta det.

Mina dagar just går åt tänka på min lilla individ inuti och min

nu att mig. Jag pojkvän är förlovade och skall ha barn till när jag fyller 25. nu sommaren Efter allt det avklarat skall jag väl fortsätta fotboll och att är spela jobba. Jag jobbar nu Mc

Donalds efter mammaledigheten skall jag söka jobb HSCM eller i någon leksaks-affär.

men älskar ha kontakt människor. Jag att med Och jag älskar barn. Helst små barn.

En före detta värsting

GÅRDSTEN ÄR GRYMT.

DET STÅR NÅGRA POJKAR OCH BRÅKAR. DE SPRINGER OCH GÖR SÖNDER,

DE RETAS, DE ÄR 5A GRYMMA.

JAG STÅR DÄR OCH TITTAR EN STUND, SEN GÅR JAG TILL SKOGEN. SÄTTER MIG PÅ EN STEN, LYSSNAR PÅ FÅGLARNA. JAG SÄGER: GÅRDSTEN ÅR BRA ÅNDÅ

juremzl Caceres, 6B

ÅR VI SOM BOR | GÅRDSTEN

HELDET

Rapport från lågstadiek/ass och mellanstadieklass i Gårdsten en en Marianne Oblander av

MARLENES BERÄTTELSE

Hej

föddes 1984 alltså jag 12 år. jag är en tjej som är heter Marlene och har bott här i Gårdsten i 8 år. Det för jag gillar Gårdsten så Jag är nog mycket. föddes ställe heter Sauvinsent i mitt hemland Cap Verde. Cap Verde är Jag i ett som ett par Canarieöarna.

öar som ligger nära

Verde väldigt fattigt land. Cap år ett Verde bode hus. Edelmina min Tony och min På Cap i ett stenbyggt Jag min mamma pappa bror Viktor och vår hund. Det hund vit under hakan. Den oftast ute var en svart som var var våran Jag brukade klappa den och leka med den. terras. När bara några månader så skildes min och min jag var mamma pappa. blev ledsen då. månader Min mamma flyttade till Sverige, när jag var 3 år. Jag väldigt Några också till U.S.A. Då blev ledsen för jag hade senare Hyttade min pappa men jag ännu mer att inga föreldrar nära mig över huvudtaget. Men hade min storebror Viktor. Men fick inte bo i hus min bror ñck bo jag samma utan hos min bror. mammas åkte och min bror till Sverige. Min hade flyt- När jag var fyra och ett halvt år så jag mamma tat hit till Gårdsten till Saffransgatan. Gårdsten hade Inte förrän började dagis fick I början när jag flyttade till jag inga vänner. jag

fösta min skulle lämna mig dagis för hon skulle jobba.

jag vänner. Jag minns gånger mamma

och ville hon skulle lämna mig. När hon gick så fortsate jag gråta.

Jag började gråta inte att att ville för usel. Och skulle och leka så jag oftast Jag inte äta jag tyckte maten var när ut satt sedan ville leka med dem. Jag förstod inte så för mig själv. Men började de fråga mig om jag

bra svenska och jag kunde inte heller prata så bra men korn överens väldigt bra.

Tiden och blev bättre och bättre svenska och jag ñck och kompisar. gick jag mer mer

Den bästa kompisen ñck flicka hette Charlotte. jag var en som Vi är fortfarande bästisar.

En då

dag jag var hemma hos henne kom min mamma. Hon var väldigt stressad för jag

hade glömt jag skulle börja skolan. Som hade inte alla kommit. När kom in i

att tur var jag

klassrummet så kom det fram kvinna visade mig jag skulle sitta. Hon hon hette en som var sa att

Katarina och skulle bli min fröken. och

Jag satte mig ner var väldigt nervös. Eftersom åren gick

lärde och lärde skriva, läsa och jag mig mer mer. Jag mig räkna. Allt tack vare Katarina.

Så beskriver toZvårzgJYic/ea sina minnen fån de första åren z hemlandet och hur det hände: flytta till Sverige och en att

mäta och inlemmas i den hembygden, Gårdsten. nya

UPPDRAGET kom i början 1970-talet och där det bor 6.400 av ca människor. Invånarna i Gårdsten kommer från många

I slutet våren Storstadskommittén kontakt med ställen i världen. 75% befolkningen är invandrare av tog av

projektet Framtidens Gårdsten" i Göteborg för att eller har invandrarbakgrund och det bor ovanligt

höra vi ville medverka med kapitel i kommit- mycket barn och ungdomar i området. De flesta husom ett tens delbetänkande åarns och ungdomars hållen bor i hyreslägenheter, som ägs av allmännyttan. om uppväxtvillkor i storstädernas bostadsområden. En mindre andel bor i bostadsrätter i lägenheter Saffutsatta Betänkandet skulle dels traditionellt och Timjansgatan eller radhus, eller i privatägpresenteras i ett ransbetänkande, där barnen själva har da radhus Malörts- och Pimpinellagatan. dels i en antologi, ordet. Till skillnad från tidigare eländesrapporter från dessa bostadsområden ville i denna utredning ha Bebyggelsen i Gårdsten ligger två bergskammar man positiv Man ville synliggöra styrkan, möjlig- med dal emellan. I västra Gårdsten är husen placeen ansats. en heterna och finns hos alla dessa rade gårdar Peppar- och Kanelgatan och i resurserna som unga runt stora människor, beskriva barnens och ungdo- östra Gårdsten ligger de varsin sida kilomegenom att om en liv också deras drömmar terlång gågata Muskot- och Salviagatan. I väster marnas i nuet, men visa upp och visioner. finns dels höga loftgångshus, dels låga hus med tillhö-

rande lägenhetsträdgårdar. I öster ligger det höghus

Vårt dra blev öra skolre till sidan och låghus den andra. Lekplatser u g att g ett P orta ge anto- ena gatan idelen. Vi skulle Väla stadieklass åk 3 finns både gårdarna i väster och flera ställen 8 l ut en 8 och mellanstadieklass åk 6 i Gårdsten skulle den långa gatan i öster. en som jobba med Mitt liv i Gårdsten och "Mina två teman: drömmar framtiden". Det meningen bar- Dalen ursprungligen välskött naturpark med om var att var en skulle sina berättelsen i den form fotbolls- och tennisplan, lekplatser och störnen presentera som ett par en bäst dikter, teckningar, parklek Vitpepparn hade djurhållning och passade var och en uppsatser, re - som - foton och sedan skulle binda bar- café. Numera är Dalen tämligen förvildad och all etc - att samman ett material med kommentarer och sammanfatt- verksamhet Vitpepparn är nedlagd. Gårdstens tre nens ningar. skolor är placerade i Dalen.

Framtidens Gårdsten och Gunnareds stadsdelsför-

valtning har bidragit till finansieringen projektet. BARNEN av

Två klasser åk 3 i Långmosseskolan och åk 6 i Gård-

- GÅRDSTEN stensskolan har bidragit med material till detta avsnitt. Klasserna har arbetat flera sätt med sina två

Gårdsten stadsdel i nordöstra Göteborg till- De har gjort stadspromenader, tittat diabilär en som teman.

der, diskuterat, skrivit och ritat. Sexorna har många svenska barn, dels för den varit samlad uppsatser att dessutom enkät vad de gör friti- under alla år. Dessa barn har alltså bott svarat en om länge i områden. det, det är bara fåtal flyttat eller tillkommit. ett som Ovanligt många bor också i radhusområdet Mal- I den undersökta går 24 barn. Ett dem har trean av örtsgatan. svenska föräldrar, tre har svensk och utländsk en en förälder och är invandrare från sammanlagt 11 Vi har alltså låtit 43 barn berätta resten om sin verklighet, länder. Alla lever med båda sina föräldrar sina liv, i Gårdsten. Vi medvetna inte utom tre är om att man och i drygt två tredjedelar familjerna har minst förbehåll kan generalisera utifrån detta lilla av en utan mateförälder arbete. De flesta har bott länge i Gårdsten. rial, och det inte heller meningen. barns är Men varje Alla pratar hjälplig svenska, de har svårt erfarenhet är verklighet, och den men att en är sann. uttrycka sig i skrift.

Vi börjar med att låta barnen beskriva sin ett par av I går 19 elever. är helsvenskar, har levnadshistoria. Berättelserna redigerade vad gälsexan sex en en är svensk och utländsk förälder och är invan- ler stavning och språk. Vi hade en resten ursprungligen tänkt drare från 13 länder. Två tredjedelar lever med båda ändra alla och vissa fakta för namn att skydda barnens sina föräldrar och i knappt två tredjedelar familjer- integritet, klassläraren i åk 6 menade hennes av men att na är det minst en person som har arbete. Lika många elever skulle bli mycket besvikna deras berättelser om har även gått i klass under hela sin skolgång. förvanskades, och hon sig för detta. samma tog ansvaret De flesta behärskar svenska språket relativt bra. Den

här klassen är ovanlig i Gårdsten, dels för där går så att

MAGNUS BERÅTTELSE svensk har bott hela liv i Gårdsten.

Magnus är en pojke på 12 år som sitt

Den

4 1984 föddes Östra ñck heta och bodde

mars år jag sjukhuset. Jag Magnus

där bor heter Niklas, och min och

Malörtsgatan, jag än idag. Jag har en bror som mamma pappa

heter Carin och Jan-Erik.

förskola. hade kompisar i förskolan går i När jag var 5 år började jag kyrkans Jag många som

klass Efter förskolan det 1-6 skola. När bör-

vår nu. började jag Långmosseskolan var en jag

blev skola stället.

jade i trean så Långmosse en 1-3 i

Nästa skola heter Gårdstensskolan, det elever

år så började jag en annan som var samma

lärare hade haft sedan ettan. samma som ---

När jag gick i tyckte jag skolgården stor jag hade många kompisar. Det var

ettan att var men klass förskolan Olof, Andres och Elin. De i min klass

många i min som gick i t.ex. Kolja, går

fortfarande. bra skola det finns och känner

Gårdstenskolan är en basketplan, Fotbollsplan jag många.

det sällan bråk. Jag skulle aldrig vilja flytta.

Jag gillar Malörtsgatan är inte så skräpigt. Det är

fritiden med i 6:an Gårdstensskolan

På går jag mest mina kompisar och pratar. Nu går jag

och är störst mellanstadiet. har i Dalsland.

Jag en sommarstuga

På har snälla och känner de flesta.

Malörtsgatan vi grannar

ASTRITS BERÄTTELSE Amir är køsøvo-alban. Han är 12 år och har bott större delen sitt liv i Gårdsten. av J föddes i Kosovo i huvudstaden Pristina. bodde där 6 ag Jag i mån sedan flyttade vår

familj till Sverige eftersom där var det lugnt, och vi hade släktingar där.

Det tog 3 år uppehållstillstånd. oss att Men innan dess så tänkte vår

familj att flytta till Canada eller Nya Zeland för att det tog

så lång tid att uppehållstillstånd. Men så fick uppehållstillstånd.

Vi stannade i Angered. Vi flyttade till Peppargatan och bodde där i åtta år sedan

flyttade till Malörtsgatan och där bor

fortfarande. När jag 7 år började jag i första klass. Det träffade var var pirrigt. Jag nya kompisar.

De bor Malörtsgatan fortfarande.

Nästan allihopa kvar i vår klass.

går När jag fyllde 9 år fick min första cykel med växlar. jag Det var tre växlar den. Det då flyttade till

var MalörtsgatanDet är roligt Malörtsgatan.

På Malörtsgatan är det radhus. Alla känner alla.

Det brukar städdagar gång våren och hösten. Efteråt får hur vara en en gång man mycket

mackor och saft vill. man Om jag hade flyttat hade jag blivit ledsen. För har haft jag mina kompisar i 6 år. Men det är bra att bo i Gårdsten alla är snälla. Vi har haft lärare i 6 år. samma Hon är jättesnäll.

MANSOORS BERÄTTELSE

Mansoor tok/årig pojke är en som /eommerfiån L405.

12 år sedan föddes busig och liten en gullig pojke i Laos. Han föddes den 21 sep-

tember 1984. Han blev döpt till Mansoor har bott

Phanivong. Jag med min mormor hittills bara

för min och har lämnat föddes. När skulle åka till kom att mamma pappa mig när jag Sverige jag ihåg jag somnade i där väskor.

att en vagn man lägger

Först bodde jag i Bispgården i Jämtland och i Göteborg.

sen Jag gillar att spela fotboll och

går i Gunnilse IS. Det ganska bra

är ett fotbollslag.

När jag flyttade till Gårdsten det och bra miljö här och bråkade. var en ren ingen Men nu har Gårdsten blivit tvärt Det tycker i alla fall. Bara för det invandrare barn om. jag att är många och Jag är muslim och går i Gårdstenskola. Ibland vuxna. Jag äter vegetarisk mat. är det god mat

och ibland är det inte god i bamba. tycker invandrabarnen för

mat Jag att skrapar ner mycket. På fritiden spelar jag fotboll, leker med mina kompisar och

springer. Jag gillar att äta godis.

Annars gör jag mina läxor. Hemma leker jag med min kusin eller så städar mitt brujag rum. Jag kar också läsa i mina gamla böcker. Jag också

gillar att baka kakor och paj. Mormor säger att hon

gillar mina kakor och paj. Jag blir glad när hon säger så.

-fu m, .

Uppsatserna föregående sidor berättelser i finns också nästan alltid kompisarna. De värden är som man beskriva gårdstens- uppskattar bäst det är och fm, 10 Malolika varianter skulle kunna många är att rent barns levnadshistoria. De svenska barnen beskriver örtsgatan det är lugnt 10 och där finns fin en att att självklar trygghet i hemlandets kända kultur, medan 6. Att det finns bra lekmöjlzg/øeter eller går att natur invandrarbarn uttryck för den osäkerhet de utöva är också viktigt, särskilt för de barmånga ger sport yngre

upplevt i mötet med det landet. Vi också 8+3. nya anar nen smärtsamma erfarenheter uppbrott från familj, av släktingar, vänner, från allt är känt och vant. Vi som läser krigshärjat eller fattigt hem- SÅ HÅR TYCKER MAN I ÅK om flytten från ett

land, framkomsten till Sverige med år väntan och av innan det slutliga beskedet kommer får Jag tycker Peppargatan för jag har ett träd oro man om som - Sverige har blivit det hemlandet, Gårdsten jag gilar och kompis heter Sivan. Hon är jätte stanna. nya en som snäl och jag käner alla. den nya hembygden. nästan

Men olikheter mellan de svenska, svensk- Jag tycker Malörtsgatan är bra för att det är trots stora att en födda och invandrarbarnen vad gäller deras bakgrund gård, för kan cykla och kan stor gort att man man kultur, språk har barnen oka pulka det backe, åker fort kan uppväxt, religion, så i är en stor man man - - Gårdsten förvånansvärt likartade tankar och värde- leka snödbålskrik.

ringar när det gäller vad är bra och dåligt i boensom "jag tycker muskot bra fat den är fint. Jag har demiljön. om kampser heter kani och min lan. som tara moster

Vi ska ställa några frågor till eleverna i de båda nu klasserna och låta dem sin vilka värden Hej jag tycker Malörtsg. är bra för att det är fint ge syn som att viktigast i bostadsområdet och sedan lite och de kastar inte plast och plastmugar är resonera rent paper, kring detta. och Saffrans är inte heler dum faktist darför att jag

bor där och mina kompisar bor där också.

MITT GÅRDSTEN "Jag tycker Kanelgatan för att jag har en kopis där om hon är snäl hon har liten syster hon är so söt. Jag en Var i Gårdsten tycker du bäst vara vill bo till Kanelgatan." om att

Sammanlagt har 35 elever av 43 i båda klasserna

skrivit detta. 18 dem tycker rad- I malörtsgatan är det bra därför det är fin natur om av som svarat att att husområdet vid eller delar det den och många kommpisar bor där och luft och Malörtsgatan av är som rent

bästa platsen i Gårdsten. Viktigast för de allra flesta är många träd.

kompisarna 28, och där tycker bäst där man om vara,

Jag tuker att det är bra men gård för att där bår mycket när jag är där så är jag med mina klass-

men

mena kapisar och mina kusiner och för att det är fint kamrater. Jag tycker där för det är fin

om att vara att

där. Jag bor timijan." och ñna hus och snällt folk.

natur

"Jag tycker att Malörts är fint för att det är snälla män- På min gård i Muskotgatan trivdes jag jättemycket niskor där och det för allihopa är snälla och i husen för alla kände alla och alla snälla och trevliga

att att var

så är det två våningar upp." varandra så brukar sitta bän-

mot t.ex. grannarna ken utanför tvättstugan och dricka kaffe och tillprata

sammans och jag tycker det är trevligt när trivs

man OCH SÅ HÄR SVARAR BARNEN I ÅK 6: tillsammans i stället för bråka. att

Jag tycker om att vara Malörtsgatan liten Jag tycker flera olika ställen beroende

en om att vara

lekpark med gungor, trähus kan leka Där bru- vilket humör jag är på. Ibland tycker jag

man om att

kar jag med kompisar och leka jage och Malörtsgatan, Muskotgatan eller Saffrans

prata gunga, vara

lite andra lekar. Ofta brukar jag cykla där, ibland vill jag

gatan. men

bara Jag inte riktigt varför jag tycker

promenera. vet

Det är så lungt där och fint där. de platserna, jag känner mig

om att var men hemma där

Det är ett ställe kallar China. Det är park

som en

med sand nästan överallt. Det finns lite klätterställ- Jag tycker där vid Vitpepparen. Många

om att vara

ningar där, kan sitta på. Jag brukar sitta och gånger brukar jag cykla där vid Vitpepparen. Jag tyck-

som man

prata med mina kompisar där. Jag tycker det är mycket roligt där för det och

om att vara er att är tyst stort där för det är fint ställe. Man kan bara sitta där och vackert. att ett

och lata sig.

Var i Gårdsten tycker du inte att vara

om

Jag tycker att det bästa stället i Gårdsten är ett berg 32 43 har svarat. Salviagatan, är del den

av som en av

ovanför Saffransgatans busshållplats. Jag gillar sitta långa gågatan i östra Gårdsten, får flest negativa

att där med mina två bästisar för kan när bussen omdömen. Det handlar främst där finns för man se om att

komer eller när bilar åker för och så kan mycket barn, det är bråkigt och och skräpigt.

man se otryggt vilka människor går för eller vilka sitter Men också andra delar Gårdsten får liknande krisom som av

vid busshållplatsen. Och sak ingen går tik, liksom Dalen och området kring Vitpepparn.

en annan är att

upp dit så det är väldigt lugnt.

Otryggbet bråk, farligheter, taskiga kompisar, rasister,

Jag tycker om att var lite överallt, men jag tycker det fyllegubbar, även mörkrädsla, det är fizlt oc/J skrä-

att

är finast Malörtsgatan. Jag brukar inte där så pigt eller det inte

vara att fnm några kompisar är de fakto-

ständigt återkommer i barnens negativa inte speciellt förtjust i Muskotgatan heller, men jag är rer som omdömen de platser de inte tycker om. Och ofta där, så jag har vant mig. om otrygghet i olika former nämns mest. Det finns inget ställe i Gårdsten där jag inte tycker eller rädd för. Det är inte så roligt om att vara vara

ARGUMENT FRÅN BARNEN I ÅK från Peppargatan till Malörtsgatan kvällen.

att Jag är inte rädd för jag har bott i Gårdsten hela mitt Jag tycker salvia dåligt för det är tonvis med liv, jag kan nästan alla jag känner nästan alliatt är att gator, marken. Och godis Pap- hopa. Nej, jag har inte varit med något. soppor en massa papper. om perskojar som lacken där under låsnat. Det träd som är vissna och pinnar överalt marken. Det är tråkigt "Jag tycker inte om att vara i Vitpepparn mycket inte får ha städ-dag malörts gatan. för det brukar rasister där. Men det är mest att man som att vara kvällen och lördagar. Jag tycker inte Vitt för där har några kasom peppar glas och nån spring då kan ramla och slå Jag tycker inte Salviagatan särskilt mycket bara tat om man om sig och det luktar och det tiker jag inte om. för det är ganska skräpigt där och jag nästan allatt ser tid barn som bråkar där. Jag tucker inte salvia bara för att det är falit det om fins mödare såm dödar barn och vöcksna och det Hns Jag tycker inte så mycket att vara i dalen. Ibland om några döma barn också i gårdsten såm också kniv. är det så tyst att blir rädd Det ligger så mycket man glassplitter överallt. Det går fyllebuntar där lite över- Jag tycker Timian dåli bara för bråkar. allt. Det värsta jag är att i dalen kvälatt att nora vet ensam larna. Jag har inte varit med något särskilt där, om "Jag tycker det är faligt till vitpepar för de jag tycker det är kusligt ändå. att att att men att det finns fölegöbar där och alla fula säger att garage är och äkliga smutiga. Jag tycker inte om att vara Kanelgatan där vi o Slingan. Det finns inga kompisar där och det ser lite Jag tycker inte safrangatan och lilsalvia för jag har konstigt något sätt. Där Kanelgatan finns om ut inga kapisar. många människor inte gillar invandrare. En gång som skulle jag cykla till Kanelgatan. Det några killar var cyklade för bi. De många fulla ord. De korn som sa I ÅK 6 TYCKER ELEVERNA 5A HÄR: nästan efter mig. Därför jag inte gillar där." att vara

Jag gillar inte Salviagatan. Där är skräpigt och gapigt och skrikigt. Där finns inte lugnt ställe. Jag är nog ett

SAMMANFATTNING sA HÄR SKRIVER NÅGRA AV BARNEN OM SKOLAN:

Om jämför de positiva och negativa värden

man som

barnen har beskrivit, så att det är vissa kvali- När jag börgade första klass kände jag mig blyg. Vi

ser man

téer är särskilt viktiga i ett bostadsområde. Det lärde bokstäver läsa räkna och skriva. På

som oss att raster-

gäller sociala kontakter, trygghet, att det ska rent brukade jag och mina klasskamrater leka jage,

vara na

och och finnas fin Denna vad bygga kojor och springa överallt.

snyggt natur. syn

som är väsentligt kom fram vid Hera tillfällen vid Vi hade en jättebra fröken som vi fortfarande har kvar.

-

stadspromenaderna, i diskussionerna, i intervjuerna. Vi ville ha henne kvar och lyckades med det. Nu

Detta är kvalitéer även de vi har intervjuat har växt och går i 6:an." som vuxna

tycker är viktiga.

Då gick jag i 1:a klass i Römosseskolan. Jag blev Radhusområdet Malörtsgatan är allra finast mobbad varje dag. I början 2:an ramlade jag

anser av ner

en majoritet barnen, även de inte bor där. Där från taket. Sedan dess kan jag inte springa lika långt

av som

är lugnt och fridfullt, människorna är snälla, husen är och lika snabbt jag kunde innan jag bröt benet.

som

låga, det finns mycket natur och där är rent och Två veckor efter jag hade börjat 2:an bytte jag skola snyggt. I båda klasserna finns det Hera barn bor till Långmosseskolan. Jag började i klass 2B. Där

som denna gata, vilket gör att även de andra barnen haft fanns världens bästa fröken." ärenden dit.

"Att byta klass kan kännas lite konstigt. Man är inte Vad tycker du skolan med det. Jag hur det är byta klass. Jag

om van vet att vet

Det är eleverna i åk 6 har skrivit detta och det för jag har gått skola i Danmark, Norge och här

som om

de trivs i skolan. Många har gått i klass från i Sverige. Nu går jag skola i Gårdsten. Gårdstens-

samma

första årskursen och känner stor trygghet i klassamva- skolan. Gårdstensskolan tycker jag är en bra skola. Jag De har haft lärare under alla år frö- tycker Gårdstensskolan är rolig skola, därför

ron. samma - en att en att

ken de trivs med och tycker dem och jag känner har bra kompisar.

som som om att man

engagerar sig i dem. En fröken respekterar sina

som

elever och fått dem att respektera henne och hennes När jag började i den här klassen jag väldigt

nya var

roll arbetsledare. I klass med barn från så blyg. Jag ville inte göra något fel första dagen för jag

som en

många, sinsemellan främmande kulturer, är det viktigt trodde i så fall skulle de mig för det

att reta resten av

i klassrummet skapa Klass- läsåret. Nu har jag märkt det här

att gemensamma normer. att var en toppen-

rummet är barnens arbetsmiljö där de tillbringar klass. Killar inte tjejer och tjejer och killar kan

en retar

stor del sin dag och den atmosfär skapas där, tillsammans bli retade."

av som vara rasterna utan att

den inställning till arbete, medmänniskor och sig själ-

va är något de för med sig ut i livet.

som

Vad gör du på din fritid och det är fint väder ringer jag till min kompis Tony de här barnen deltar i eller ringer jag till min kompis Leo. Är det fult väder

Det är inte många av som

någon organiserad fritidsverksamhet. Några är med i går jag till fritidsgården och spelar biljard eller spelar

fotboll eller någon form idrott, deltar jag dator hemma. På kvällarna läser eller skriver jag annan av ett par

i den nystartade verksamhet Unga Örnar bedriver och motocross. Motorcyklar är min speciali-

som om mc

i området och någon enstaka spelar ett instrument. tCt. Det är kompisarna och det sociala umgänget som den delen fritiden. Man umgås också På min fritid brukar jag med mina kompisar. Jag

upptar största av vara

med familjen och del barn hjälper till i hemmet har hund. Det skotsk Highlander Terrier.

en en är en

småsyskon, handla, laga Några Den är 6 år och heter Vipp. Det är vad säger till

genom att passa mat. man

har för rutinerna i hemmet skall honom. Egentligen har han ett långt namn, ett riktigt

ett stort ansvar att

fungera. adelsnamn. Varje dag när jag kommer hem från skolan, jag honom kopplet, och går med

tar ut

Det är barnen i åk 6 berättar: honom. När jag kommer hem igen tar jag ett glas

som

På min fritid brukar jag gymnastik 2 i veck- och gör läxorna. När jag är färdig sticker jag till

ggr vatten

måndagar och onsdagar det är kul. mina kompisar.

an

Jag har gått i saker fotboll, basket, På min fritid är jag med kompisar. Vi brukar spela

en massa t.ex.

ishockey, konståkning, schack, pingis, biljard, hand- basket. Jag bakar väldigt mycket för jag älskar att laga boll, bandy, simning. På fritiden jag för det allt möjligt och jag älskar hemkunskap. Ibland så gör

är mesta

med Annie, Andres, Astrit, Magnus och Olof. Jag jag hela familjen. Då blir de glada.

ute mat

har utegångsförbjud ungefär 3:e vecka. Då får jag

var nöja mig med titta tv." Vad vill du bli när du blir stor att

När barnen berättar sin framtid skiljer det natur-

om

Nu jag 12 år och har jämt fullt Jag har många ligtvis mycket de fantasifulla treorna och de mer

är upp.

kompisar och tycker jag spelar gitarr realistiska

om att vara ute, sexorna.

också. Just säljer jag jultidningar och böcker, det är

nu

roligt. Jag brevväxlar med Jenny. Många i åk 3 hade aldrig allvar tänkt sin fram-

tid och de har också givit Hera varierande alternativ När vi hemma brukar jag titta och jag bru- eller ändrat sig helt mellan de olika tillfällen som är tv

kar cykla och lyssna musik eller brukar jag rita eller ämnet varit En pojke vill vid det tillfäl-

uppe. t ex ena

hjälpa min Min brukar göra tårta let bli författare och skriva hemlandet Somalia,

mamma. syster om ibland. gång tänker han i stället bli Kung Fu-lärare, för nästa

kunna försvara sig. En flicka väljer mellan att bli

att

Jag har rätt många kompisar. När jag kommer hem doktor, fröken eller vakta hästar. Några pojkar som

intill varandra blev yrken, så undersökningen i optimistiska, så är

satt sugna samma stort sett var

därför finns det 4 poliser med schäferhund, piloter äldre ungdomar med klart pessimistiska

tre som pratat

och flera sysslar med bilförsäljning bland inför sina framtidsutsikter.

som treans

drömyrken. En pojke och flicka vill bli läkare, det

en är de enda valt arbeten kräver kvalisom som en mer

ficerad utbildning. LÅGSTADIEBARNENS DRÖMMAR OM

FRAMTIDEN

Sexorna har lite genomtänkta yrkesval och sprid-

mer

ningen är större. Stundtals finns det också I åk 3 finns ännu inga begränsningar i framtidstron.

en argu-

mentering för varför väljer visst yrke. Man Här är några exempel vad barnen vill bli:

man ett

väljer utifrån nuvarande specialintressen t.ex.

motor-

crosslärare, fotbollsproffs, gymnastiklärare, för Jag vill jobba byga hus. Man i skolan för

att moste

vill hjälpa fattiga och sjuka 4 vill bli läkare, för jobba. Man jag vill jbba i Spanien.

man att moste praoa.

att man är djurintresserad 2 veterinärer, 1 ridlärare, 1 jag vill skriva om Rymden. jag Ska jobba i Sverge i 3 zoolog, 1 zooaffär eller för att yrket som lockar är bra o

ar.

betalt. Att tjäna mycket tycker är viktigt

pengar man -

det gäller även barnen i åk Ett asiatiska barn Jag vill bli djurskötare i bårås.

par ser realistiskt sin framtid, den vill ha affär med ena en

asiatiska matvaror i småstad där det inte är så "Jag vill bli doktor det är bra doktor min

en stor att vara om

konkurrens, och den andra vill bli kock blir sjuk då kan jag jöra hene frisk det är bra

en restau- suster att i Stockholm och skicka hem till sin fatti- doktor." rang pengar vara

ga familj. Flera av barnen både pojkar och flickor

- -

skriver också de tänker gifta sig och skaffa barn. "Jag vill bli pilot måste lära sig hur flyger

att man man

Familjen och familjebildning är viktigt, de flesta lever flygplanet och måste lära sig vad alla knappar gör

man

idag i hela familjer med båda föräldrarna. inte vet."

om man

Vid diskussionerna visade flera barn för eller i "Jag vill bli Polis ha shäfer hund. och måste

en oro en man

varje fall medvetenhet det kan svårt i Polis skolan. Jag går i Takvando och vill en om att vara att tränar. Jag arbete. Många har erfarenhet arbetslösa föräl- bli rik och folck och specielt till de fatiga

av ge pengar

drar. När tittade bilder från grekisk så folcket. Jag vill bli kändis och berömd."

en sa vara

t ex någon som en positiv kvalitet att "där har nog alla jobb. Denna oro är också skönjbar i en del av upp- Jag vill jobba i godisafär och doktor och fröken. Jag satserna. Oron ökar med åldern, närmre kom- vill bo i svärjä och jobba i svärjä.

man den tid då måste bestämma sig för mer man

yrkesutbildning och yrkesval. Medan barnen i den här "Jag vill jobba med kläder i en afär. Jag vill Jobba i

en

modafär vill afärcn LAN STADI E BA RN E NS D RÖMMAR

i stan. Jag äga själv. M E L jag vill bli författare. jag vill skrva Afrika. jag vill OM FRAMTI D E N

om

sällja VLVO.

I åk 6 har barnen skrivit där de berättar uppsatser om

"Jag vil joBa i LiseBerg. Och i afcr och min sitt drömyrkc och fantiserar hur det kommer att

en. mama om

och Pappa jobar Dom ska siuvta jobct noGra kännas jobba pilot, läkare eller skådespelare.

snart om att som

vekor. ag vil Ha eN Bilfirma Min Har stedfir-

pappa jag vil Bo i staN. ma.

FÅ

D

A F R S MA N

et är en pojke som bor i Gårdsten. Hans dröm jobb är affärsman. Han sa det verkar

vara spännande. Hans mamma frågade varför. Då svarade han bara för att man kan jobba och

tjäna pengar själv. Jag vill inte jobba i en stor stad. Bara för att det är stora konkurrenser där. Jag

vill jobba i småstad. Det spelar roll i vilket land det småstad

en ingen är. I en finns det ibland inte asiatisk affär, kommer ha asiatisk affär. ska en men jag att en Det nästan bara finnas thailändska eller laotiska i den. Därför kan lite thailänska bara för varor att jag att jag har det som bestämt

hemspråk. Jag har mig om jag inte lyckas med affären så ska jag vara en konditor, som

jobbar med tårtor och gör födelsedags-tårtor. Bara för att jag gillar att baka kakor, pajer och tår-

Of.

DRÖM

N

MIN som ADVOKAT är jag liten drömde jag modell det blir var om att vara men jag antar att inte så. Nu tänker jag bli advokat. Jag tänker försöka hålla fast vid det för bra och att att man tjänar

jag vill gärna kunna försörja min familj. Men advokat är rätt så

att vara ett stort ansvar men sami

tidigt är det roligt.

Att sitta domstol och kunna uppe en hjällpa människor med förhålande, kriminalitet m.m. tycker gag är bra. Jag vill gärna utbilda mig i U.S.A. eftersom skall flytta dit till jag min pappa. Jag det kan till 5 år utbilda till advokat den risken. vet att ta upp att men jag tar För att har dröm så skall hålla fast vid den. man en man Förut tänkte

jag aldrig att bli advokat för att jag tyckte inte att det var intressant. Men nu när

jag har blivit äldre tänker jag och min framtid. mer mer Jag väl det

antar att är viktigt.

Något finns det säkert jag inte komma tycka med det som att om jobbet.

men inget eller ingen är perfekt.

och för skulle bli vill ha kunna falla tillbaka ifall

I sig jag vilja sångerska men jag något att

det inte funkar. Men har jag så skall det väldigt bra för mig i framtiden, hoppas jag. tur

FOTBOLLSPROFFS vill fortsätta i Gunnilse tills jag blir 13-14 år. Sen kanske jag blir proffs i blåvitt. hoppas i Milan, Parma, Juventus eller Roma mig spela, Jag att någon ser så jag blir köpt något lag i Italien. att av När jag har blivit köpt och bor i Italien så vill jag ha fru med två barn och en

de ska bli proffs som jag.

Jag vill bo i Milano och vara proffs. Jag vill ha bil och bo i villa i skogen. en en nere

MI N FRAMTI D som LÄKARE har alltid tänkt när jag kommer att bli läkare. Når blir tänker bli läkare i min framtid, för jag vill skaffa och hjälpa folk jag stor jag att pengar vill land Irak för i Irak blir folk när de år sjuka. Om jag jobba då vill jag jobba i mitt eget att läkare lår menniskans kropp. Jag vill också jobba i mycket sjuka. När man år man sig mer om U.S.A. för skafar och jobb. När vill bli läkare skall utbilda sig att man mer pengar mer man man år till lär hur ska har drömt gånger jag har varit läkare. sju man sig man göra. Jag många om att Det också lite svårt tills lär bli läkare. har varit sjuk många gånger. Då skulle är man sig att Jag för kön. det för jag till sjukhuset. Man fick dra ett nummer att stå i Jag tyckte var roligt att kön. liten för jag var liten förut. Men nu tycker jag att det år tråkigt att stå i Jag var tyckte jag leka med. Sen till låkarerummet. Det det fanns leksaker att ropade läkaren mig. Jag gick in

mycket och flnnt. Då läkare. var stort började jag tycka om att bli När jag bodde i mitt eget land fröknarna hela tiden du kommer bli läkare. blev fröknarna sa att Jag jätteglad. När sa till mig. Jag kännde läkare mig som om jag är på riktigt. Men jag tänkte så här om jag kommer att bli läkare kommer bli jag att mycket glad."

NÄRJAC. FÖRETAGARE

N

BLIR EGEN jag zooaffär så ska är öppnar en jag köpa en massa djur och hyra en stor affärslokal där den ska ska vara. Jag köpa kaniner, hamstrar, råttor, Ödlor, hundar, katter och dansmöss. Jag ska ha kaninerna i en stor trälåda. Råttorna ska i burar och hamstrarna och dansmössen vara likaså. Ödlorna ska i terrarium. Hundarna och katterna ska i vara ett vara inhägnader på bakgården. Det ska bli en bra affär med djur och tillbehör. Det ska vara en halvbillig affär. Det ska öppet alla dagar 1049.30, på hegerna ska det 10-15.00. ska ha stöldlarm vara vara öppet Jag ett i dörren. vill ha affären har Jag i Göteborg eller i Stockholm. Det är bara för att jag bor och är född här därför vill här jag stanna i Sverige.

EN DAG som FRITI DSFRÖKEN ligger kullen och tittar på molnen. Plötsligt ser jag ett moln som liknar ett fritids med barn Jag fantiserar mig in i hur det skulle fritidsfröken. komen massa vara om jag var Jag till fritidset kl. 7.00 och låser och sakta dörren. Där inne finns tuschmer upp öppnar en massa pennor, bollar, böcker och andra leksaker. Det dröjer inte länge innan det kommer barn och ett ett till och ett till. Till sist har alla skulle komma kommit och sitter och äter frukost. När som de och borster sina tänder med tandborstarna de med. Sen de till skolan och då som tagit går blir det alldeles Jag går långsamt till köket. Dät ost-macka och kaffe. tyst. ut tar jag en en kopp Sedan får jag städa lite och torka borden. Strax därefter kommer till fröken och av en säger hej och tycker att jag har städat fint. Sedan går hon i köket och lite kaffe. Sedan sitter och ut tar vad ska hitta under bestämmer för pratar om dagen. Vi oss att ska göra en utflykt. När

barnen kommer så har redan packat allt. Vi talar ska

om att göra en utflykt till slottskogen ligger i den fina staden Göteborg bor Alla blir upphetsade och

som som börjar prata om det. Nu ska iväg. Nu är framme. Alla barnen och leker medan ge oss springer vuxna sitter och njuter av naturen. Kristina en av fröknarna barnen det är dax för Vi äter och ropar att mat. sedan går hem till fritidset Vi

igen. vuxna packar upp och barnen börjar leka. Vi sätter oss i

soffa och vilar och medan alla barnen och leker. en pratar springer runt Nu är de dax för de Hesta barnen hem. Deras väntar säkert dom. Nu det bara två barn kvar. De att mammor år är

syskon och bor gård jag. Jag följer dom hem till sig. Då blir deras samma som mamma glad.

Äntligen är den här dagen över. Jag är trött och utmattad så jag lägger mig och gång.

sover en När jag vaknar och solen lysa in så tänker för ser jag mig själv: Nej, nu börjar det igen. Trött som

jag är lägger jag mig och sover igen. Jag tar ledigt idag säger jag för mig själv. Då kommer någon

och ringer dörren. Det är Linda och Martin

som jag följde hem igår. De undrar om inte

kan sällskap till fritids. De tittar med trofasta ta på mig sina ögon så jag kan inte säja nej. Okej, säger jag jag ska bara mig först. Nu börjar

ta en ny jobbig dag. suck.

JAG V|LL BLI OPTI vill inte bli något där måste så mycket, busschaufför, man stressa som t.ex. om man är försenad, så måste köra snabbare, och då kanske missa man man en hållplats... Visst, visst det lång

är en utbildning, det kostar nog mycket med böcker och så, men skulderna

kan betala med sin lön, 16.000/månaden. man ca Jag har hört hel del lönen får för del

en om man en yrken, och som optiker får man hög lön,

det ganska lång

men som sagt var - är en utbildning också, ca 3 år.

18 år senare: Rrrrr Jäsp, åh vad jag är trött...

Älskling, vi måste upp

duschen och blir får skvätt i ansiktet. Jag hoppar in i pigg som en mört när jag en vatten Klockan är halv snabba frukosten och lite kaffe, hej då och sätter mig Nu måste jag mig. Jag slänger i mig säger i bilen. Jag kör till jobbet Blic Odinsplatsen. - Det i receptionen, så jag ställer mig där. är tomt Snart kommer det in liten flicka med sin mamma. en lämnar fram från flickans Skolsköterska, har skrivit hon behöver kon- Mamman en lapp som att trollera synen. Hon 0,5-0,6. ser Glasögon. Rosa stund och efter och så får Hon får runt och titta barnavdelningen en mycket om men,

hon sina efterlängtade rosa bågar.

kommer dam in och undrar hennes linser färdiga. Klockan är 12 och det

Snart en elegant om är

för och då kommer min Anne in och undrar ska är dags lunch, just arbetskompis om sätta oss cafe. och kaffe, och vi vad vi ska i helett Jag tar en stor ostsmörgås en kopp pratar om göra

gen. labbet och glasögon. Nästa jag mig bara Efter lunch går jag in i gör färdigt några par rast sätter och drömmer mig bort... ner Jag väcks mina drömmar att telefonen ringer. ur av

Hon undrar dag och tid för synundersökning. Måndag 11.00.

om en

det, det fredag, ska fest hos min gamla klasskamrat

Då kommer jag genast ihåg är så jag hem ilfart och inför festen. Jag mig Mounia. Efter jobbet åker jag i gör mig iordning tar en och skor.

lång, svart klänning högklackade

klasskamrater också där, bl.a. min

När jag kommer till festen så ser att många av våra gamla är

g amla bästis Elin, för tiden är historic rofessor. som nu P På hela kvällen nästan gör inget annat än återupplivar gamla minnen. När jag kommer hem mitt i så dödstrött, natten är jag så jag går och lägger mig en gång. Den drömmer a när a 12 år och skrev ville natten l g om l g var en u PP sats om att a bli tiker... l g o P Rrrr

VETERINÄR

N

MITT uv som efter 6 års utbildning har jag blivit u äntligen veterinär Blå Stjärnan. Jag ska börja jobba i När skulle morgon. jag sova låg jag och tänkte att jag inte skulle vilja jobba i något annat land för då kan man bli sjuk av djuren. När jag vaknade åkte till jobbet. jag Jag blev chef liten klinik. en Jag fick bra betalt runt 40 000kr/ mån. En dag opererade katt den hade jag en cancer, tyvärr dog den. Man kunde inte rädda den. Den dagen tänkte jag nästan sluta men jag fortsatte. En gång natfick jag åka till och ten zoo operera ett lejon. Det gick bra det men tog lång tid innan lejonet blev bra. Efter det öppnade klinik kaladde för jag en egen som jag Djur Vård och Hälsa. Jag anställde fyra personer de hette Björn, Frasse, Brage och Nisse. De duktiga och snälla. Det gick bra för vi räddade var oss många djur. Vi blev kända och omtyckta människorna och av djuren. Vi hade djurmatfabrik hette Matt för dit en stor som djur. Den finns i Göteborg där bor. Sen levde jag lyckligt i med fru Göteborg min och mina barn.

JAG SER EN

MANGA STÄLLEN

l GARDsTEN FINNS

ATT vARA PÅ. MEN HELST AR JAG DAR JAG BOR. JAG SER EN NLGGER. HAN ÄR HELT SVART. JAG ÅR HELT VlT. VAD SPELAR DET FÖR ROLL MEN v| GAR I VÅR STAD OCH TAR EN LEMONAD. ÄNDÅ ÄR LIKA BÄR.

VI som

ÄR SOM DET ÄR. JAG LYCKLIG

Annie Strand, 6B

GÅRDSTEN

GÅRDSTEN ÅR BRA. BARN SKRATTAR OCH ÅR GLADA.

GÅRDsTEN HAR MÅNGA GATOR

SOM HAR MÅNGA NAMN.

GÅRDsTEN ÅR VACKERT.

DET FINNS MÅNGA POLACKER.

GÅRDsTEN ÅR NÄSTAN SOM LANDET

MEN DET FINNS INGEN GRIS

Minh Tho Trinb, 6B

GYMNASTlKLÅRAREl

P vaknar så hör komma. Mamma säger till mig jag ska

å morgonen när jag jag posten att

brevlådan så det brev det står gymnstik på. Jag blir

hämta den, men när jag tittar i ligger ett som

tänka det min det skuloch undrar vad det Sen kom jag tränare sa att

glad är. att att var som

blir lite in i mitt river brevet och det står: komma ett brev. Jag nervös. Jag går rum, upp

Hej

Vi från Göteborgsgymnasterna vill ha dej som tränare

snälla kom och lär mycket och bli vår tränare. oss mer

Hälsningar: Gäteborgsgymnasterna

ska dit och dem. Jag åker direkt. tänker liten stund bestämmer jag mig. Jag hjälpa Jag en sen

det du Annie det

Äntligen här Undrar jag ska till höger eller vänster hej är som är är

om

vad barn Skall alla dem jag. Kom med här. Nu är vi framme. Blunda Titta, mycket jag träna

bestämt det Vår chef här. Han tycker du är bra och vill du inte det vem har att men

vill du ska med Annie Vi kan vell kunna lära visst det ska bli ett nöje. Vad att vi börja oss.

innan, heter Annie och det ni vell. presentera oss jag vet

hämta och stötmata ni lägger Nu har alla presenterat sig. Nu kan ni 10 st mator en som ovan-

OKEY När ni har det hämtar ni och 2 tjockmattor, sen en plint sätt

på. gjort en trampets st

hämtar musiken. Vi 40 barn här och delar då börjar med

igång medans jag är st upp oss

vad du vill, så 20 ni skall ha KM tjugo stycket gör mattan tar jag st trampetsen som vet

det efter Annie. Ja. Vad gör du efter har tränat jag tränar men tar uppvärmningen. - -

för ska kunna lära På så börjar med ljushopp korn igen

själv i gymnastik att jag er. trampetsen

Nu klockan halv 9 måste sluta. Ni har varit BRA Lina bra tar en rundar mattan. är sen

lärare. med. Annie Annie Ja, det Annie hoppas du får vår Det hoppas jag är

jätteduktiga. vara

anställer JA.JA. Vad kul bar-

jag är chef över gymnstiken och jag dig som gymnastiklärare.

som

kommer bli jätteglada. Så blev jag gymnastiklärare.

nen att

SLUT

R l DS K O LA N

H efter och fär-

jag heter Elin och är 23 år. Jag har äntligen nu, många långa år gått

ridlärareutbildning Strömsholm slott. digt min Det har varit tid med mycket jobb och långa dagar, det har också varit mycket kul och en men har fått kompisar. För 2 veckor sedan köpte jag hus. jag många ett

Det ñnt skogen, alldeles mellan Västergötland och Småland. 200 ligger väldigt i gränsen

meter bort ligger liten lin badsjö.

en Det bort från huset. Bredvid huset det plätt kal

går en ganska stor väg ca 500 meter är en stor

mark. Runt huset finns det härliga grässlätter. omkring stora

Det här stället kostade förstås massvis med så det skulle bra med ett jobb. Jag har pengar, vara hela förra veckan. Det dessa tider!

belägrat arbetsförmedlingen är omöjligt att jobb i

och för ridskola

Efter några låånga trååkiga dagar bestämde jag mig att starta egen

Jag började genast planera, mäta och ringa runt. Just ska jag snickarna ska den sista ñnputsningen allt nu ringa göra SENARE ridhus och ska leta efter häs-

Äntligen stallet med boxar, padock, hagar

allt Nu jag

är färdigt, 18

tar, nog tror svara

Nu har 18 hästar och bara elever. Men de kommer väl jag stora små.Jag väntar några snart. Hoppas lite jobbigt rida 18 hästar 2 gånger varje dag

jagDet är att

Ett år senare... Åh, vad härligt det är Nu har jag Hera hundra elever. Både vuxna och barn. De är jätteduktiga

Hästarna har bra, och 3 månader det ska föla. Jag är jättenyfiken

anpassat sig om är ett sto som vad det ska bli. Här förbi, sak säker. tänker aldrig sluta tycka hästar

går dagarna fort men en är Jag om

BO KVAR ELLER FLYTTA barn tycker dessa kvalitéer är viktiga för trivseln.

att Hur det då ut i Gårdsten ser

En fråga vi ställde till barnen de vill bo

som var om

kvar i Gårdsten när de blir Svaret blev de Gårdsten fungerar bra för barnen,

stora. att många sätt men

allra flesta tänker flytta någon En del vill där finns naturligtvis också problem. För mindre barn

annanstans.

tillbaka till sina hemländer, andra vill flytta in till är stadsdelen bra och plats. Bilftia områden

stan en trygg

eller bo i småstad. Flera vill Hytta utomlands, gärna närmast husen, många lekplatser, med lekkam-

en massor

till USA där hoppas kunna jobb och tjäna närhet till fin och badmöjligheter

man rater, natur som-

mycket pengar. Lusten att flytta tycks inte hänga ihop Men skräp och fimpar lekplatserna, kattpiss

maren.

med trivs eller har göra med i sandlådorna och glassplitter de finaste ställena i

om man utan att

drömmar något annorlunda, äventyret framti- Dalen minskar användbarheten och skapar irritation.

om om den.

Men några vill bo kvar och skriver så här: Finast i Gårdsten är radhusområdet Malörtsgatan,

där finns det lekkamrater och där bor bara snälla män-

Jag skulle aldrig vilja flytta från Gårdsten för alla är så niskor och inga rasister, där är alltid och

rent snyggt

snälla några familjer och så är det aldrig skräpigt och fin finns i både trädgårdar och skogen

utan natur straxt

där. intill. Så tycker nästan alla barn med och

som pratat

det är naturligtvis viktigt ha i åtanke, när fun-

att man

I 6 år har och tjatat ska Hyt- derar över hur skall göra Gårdsten till

mamma pappa om att man resten av

det blir aldrig Och det är väl bra det, för attraktivt bostadsområde.

ta, men av. ett

jag har ingen större lust flytta. Jag trivs i Gårdsten,

att

här finns många mina kompisar." När barnen blir större, utökar sitt revir och börjar leka

av

utan tillsyn, så blir hoten Her. Skolbarnen beskriver Gårdsten är ställe med olika kulturer och natjo- hur de blivit skrämda bråkiga ungdomar, rasister

ett av

ner. I Gårdsten har jag bott i hela mitt liv och skulle och fyllegubbar och de vantrivs med den stundtals inte vilja Hytta till ett annat ställe. För i Gårdsten har skräpiga omgivningen. Även de mindre barnen har jag alla mina kommpisar." erfarenheter ha blivit jagade eller inputtade i

av att taggiga buskar. Och de berättar starka bröder om som

tränar kampsporter och uppträder lugnande

som

ATT VARA BARN I GÅRDSTEN beskydd. Att det viktigt kunna försvara får

är att sig

lära sig tidigt.

man Är Gårdsten ett bra område växa i att upp

Det som värderas högst i ett bostadsområde är positi- Den sociala miljön med alla kompisarna är den

största

va sociala kontakten trygg/Jet, att det är 00/7 tillgången i Gårdsten, det är alla eniga Och där

rent snyggt om.

oc/J att detfnns fn natur i närheten. Både och kompisarna Hnns, där trivs Barnen i den här

vuxna man.

åldern klagar inte heller brist sysselsättning. i alla dessa barn umgås och leker

se motsatsen som

Tvärtom, det finns lekplatser och ställen där med varandra från alla världens hörn. Kommer den

gott om

det går spela bandy eller åka roller-scates eller sitta generationen barn växer i Gårdsten

att unga som upp

och med bästisen. Gårdsten är bra för barn, för idag tolerant än sina föräldrar

prata att vara mer

dom finns det att göra, som en 18-åring

massor

uttryckte sig. Det blir äldre och längtar SKOLAN

är när man efter någonstans bortom vuxenvärlden, det är då att

Gårdsten inte räcker till, vill sitta cafe till- Vi har inte diskuterat skolan och skolmiljön med låg-

när man med sina disco, stadieklassen. Men har vid flera tillfällen sammans vänner, är väg att sexorna

utveckla identitet. uttryckt sin positiva inställning till skolan,

en egen spontant fröken och den klassen. Gårdstensskolan har ett egna

blandat rykte. Men de barn pratade med positi-

var

OM INVANDRARE OCH RASISTER till skolan. De tyckte visserligen att skolmiljön var

va

stökig särskilt högstadiet och klagade gamla och

- -

De många nationaliteterna har blandad slitna skolmateriel. På fråga i enkäten vad de

man en en om

barn kan sidan det helst skulle vilja gjorde för barnen i Gårdsten, inställning till. Ett å ena säga att att man

bor alldeles för många invandrare i Gårdsten, å andra så det Hera Köp skolbäcker/ var t ex som sa: nya sidan bästis med liten Hicka från Somavara en svart

lia. Det svårt den invandrarfientliga Det positiva intryck fick den undersökta mellan-

är att avgöra om av

attityden något barnen har med sig hemifrån stadieklassen och dess lärare, tycker understryker

är - om

de de hört sina föräldrar säga hur viktigt det är med bra skola och engagerade

upprepar argument - en

samtidigt den verkligheten i själva verket är lärare för barnens välbefinnande och möjlighet att

som egna

positivt mångkulturell. I intervjuer med äldre ungdo- klara sig vidare i samhället. I synnerhet i områden

som

har gång gång mött förvånar oförstående Gårdsten. Detta är en självklarhet det vet men

mar ett - -

när frågat invandrare, olika nationaliteter den är ändå värd att ständigt poängteras.

om etc.

Jag vet inte vad du jag tänker inte så om mina

menar,

kompisar. Jag frågar aldrig vilket land de kommer

ifrån. BARNEN SOM RESURS

Men invandrarñentlighet och rasism finns i Gårdsten Barnen är Gårdstens största tillgång. De är en tillgång och ingrediens skymtar fram gång gång i bara finnas till. En gård med lekande barn

är en som genom att

barnens berättelser. Det kan gälla vissa platser de inte skänker glädje och upplevs många äldre som triv-

av

tycker på, eftersom där bor människor sam.

om att vara

kastat glåp- barnens och också tillgång. En

som inte tycker om invandrare, folk som Men krafl energi är en

ord efter dem eller jagat dem. Samtidigt kan också tillgång används alldeles för lite. Medan de vuxna

som

%" f i

..-o . - .. :v .V

klagar det ena och det andra och ofta tycker att allt miljö. Ge barnen fler arbetsuppgzfleri Gårdsten, så

egen

ska fixas bostadsföretagen och samhället, finns det kommer de rädda sin av att vara mer om miljö och sätta kraft, lust och vilja själv itu med saker och ting större värde på den. Och hela området blir då finare

att ta -

hos barnen. Varför får inte ha städdagar Salvia- till glädje för alla. Genom arbeta tillsammans

att över

de har Malört Det skulle jätte- ålders- och kulturgränserna lär de sig också respek-

gatan, som vara att

roligt. Barnen gav Hera exempel hur de skulle vilja varandra.

tera

medverka och hjälpa till för göra fint i Dalen, i

att

garagen osv. Gemensamt arbete för sak Man får inte heller glömma barnen viktig

en gemensam att är en

ingen främmande inför. brobyggare mellan de olika kulturerna.

var resurs som

Både direkt de möts och blir vänner med genom att

Det finns exempel hur Stadsdelsförvaltningen till- varandra beskrivit och indirekt

som ovan genom att

sammans med bostadsföretagen och fritidsledarna föräldrarna träffas lekplatsen, dagis och

senare

ordnar sommarjobb Fixarna -för högstadiebarn i föräldramöten i skolan och

- förhoppningsvis

Gårdsten. Man städar, lagar utemöbler och målar graf- utvecklar positiva relationer till varandra.

ñtti i de stora fula Arbetena är mycket

garagen. popu-

lära och visar hur viktigt det är låta barn och Och då kanske Her vill kvar både barn och

att stanna -

ungdom vara med och ta ansvar för och forma sin i hembygden Gårdsten.

vuxna -

DIKTER

skrivna barnen i Gårdsten av

JAG HÅR SITTER JAG. HÅR ÅR JAG l GÅRDSTEN. HÅR ÅR JAG I SKOLAN NU. HÅR HAR JAG MINA KOMPISAR. HÄR GÅR JAG RUNT I GÅRDSTEN. PROMENAD HÅR TRIVS JAG BÄST I LILLA JAG PROMENERAR I GÅRDSTEN. GÅRDSTEN. JAG GÅR TYST FÖR MIG SJÄLV. SKOLEN SKINER PÅ MITT ANSIKTE. Andrés Back, 6B BLADEN RASSLAR oCH PRASSLAR I MINA ÖRON. ATT VARA LYCKLIG FÅGLARNA KVITTRAR som OM LYCKLIG ÅR JAG DE SJUNGER. so/vx BOR HÅR I GÅRDSTEN. SÅ ÅR DET ATT PROMENERA LYCKLIG ÅR JAG HÅR I GÅRDSTEN som HAR MIN FAMILJ. Marlene Lopes, 6B LYCKLIG ÅR JAG

som ÅR FRÅN KAP VERDE.

Marlene Lopes, 6B

GÅRDsTEN

JAG SER FOLK GÅENDE PÅ GATORNA. JAG SER OCKSÅ sKATORNA. ALLA HÄLSAR PÅ vARANDRA. JAG FORTSÄTTER ATT vANDRA. JAG SER EN MAROCKAN. OCH EN FRÅN IRAN SOM GÅR MED EN JAPAN. JAG SER FOLK FRÅN OLIKA LÅNDER. DE HÅLLER VARANDRAS HÄNDER. JAG SER ALLT OCH ALLA. JAG BORJAR ATT TRALLA. JAG SER ALLA SOM HÄR BOR, NÅR DE GÅR RUNT MED SINA NYA SKOR.

GÅRDsTEN MED ALLA KRYDDIGA GATOR. MED ALLA VACKRA SKATOR.

DET ÅR HÅR JAG VILL LEvA I DET VACKRA GÅRDsTEN. Mounia Ec/øebbati, 6B FRÅN MITT FÖNSTER BARNEN SKRIKER OCH SKRATTAR. DET KOMMER TvÅ TANTER MED HOGA HATTAR. DE SKRATTAR OCH LER. MEN sÅ KOMMER JAG. vAD HÄNDER DÅ

Magnus nam n, 6B

L|VET IBLAND |BLAND ÄR JAG LEDSEN. |BLAND ÄR JAG GLAD. IBLAND FÅR JAG CHOKLAD. IBLAND JAG LIDER. IBLAND FÅR JAG CIDER. IBLAND HAR VI GÅSTER. IBLAND GÖR JAG GESTER.

5A ÄR LIVETS GÅNG

HÄR | GÅRDSTEN. GÅRDSTEN

C/aristofêr Kusk/ski, 6B

GÅRDSTEN DET LÅTER TORRT OCH TRÅKIGT MEN EGENTLIGEN ÅR TORRT OCH TRÅK|GT DET SISTA MAN KAN SÄGA OM GÅRDSTEN NÄR MAN HAR BOTT HÄR HELA SITT LIV. INTE FÖR ATT JAG HAR GJORT DET MEN NÄSTAN 72172121 Mezei, 6B

GÅRDSTEN GÅRDSTEN ÄR BRA. JAG VILL INTE FLYTTA IFRÅN GÅRDSTEN. JAG VILL ATT VI SKA STANNA HÄR. JAG HAR EN KATT MEN INGEN HATT. JAG TYCKER oM GÅRDSTENSSKOLAN JAG VILL INTE LEVA ENsAM, JAG VILL LEVA MED MIN FAMILJ. Saman Maleki, 6B GÅRDSTENS-DIKT GÅRDSTENS-SKOLAN ÄR BRA. GÅRDSTENS-SKOLAN HAR BRA LÄRARE. GÅRDSTENS-SKOLAN HAR SÖTA FLICKOR. GÅRDSTENS-SKOLAN LÄR ELEVER MATTE OCH SVENSKA. GÅRDSTENS-SKOLAN HAR OLIKA MÄNNISKOR. GÅRDSTENS-SKOLAN HAR JAPANER, MAROCKANER, SOMALIER, BOSNIER, IRANER, ARABER OCH SVENSKAR. Fadi Hammude/ø, 6B

BRAND BRAND | HAND, BRAND | TAND, BRAND l BEN, BRAND PÅ SCEN. BRAND KAN VARA FARLIG, oM INTE MAN ÄR VARLIC..

5A TA DET FÖRSIKTIGT,

ÄR JAG SJÄLV DET VIKTIGT. Leonard 6B Ac. ÅR EN POJKE MED KOMPISAR. von Dupy, JAG ÄR EN POJKE MED LEKAR. JAG ÄR EN POJKE MED FAMILJ. JAC. ÄR EN POJKE SOM GILLAR VANILJ. ROSOR ÄR RÖDA OCH VIOLER BLÅ, MEN HUSEN | GÅRDSTEN ÄR GRÅ. JAG ÄR EN POJKE SOM BORI GÅRDSTEN.

Kolja Sarøø, 6B

EN DAG I GÅRDSTEN TILL GÅRDSTEN JAG TAR BUSSEN, MAMMA GER PAPPA AVSKEDSPUSSEN. JAG GÅR MED MIN MAMMA TILL AFFÄREN. VI KÖPER BRA SAKER FÖR VI TÄNKER PÅ ATMOSFÄREN. SEDAN GÅR VI HEM ÖVER BROAR OCH GATOR. PÅ ETT TAK SITTER NÅGRA KRAXANDE SKATOR. PAPPA HAR GÅTT TILL SITT JOBB. NÅGRA SPARKAR FOTBOLL OCH GÖR EN LOBB. NÄR VI KOMMER HEM ATER vI MAT. JAc. LÄGGER MIG SEDAN LIVET I GÅRDSTEN FÖR JAG AR LAT. I GÅRDSTEN ÄR MAN GLA Annika S/eånrot, 6B VARENDA DAZ LIVET GÅR SOM EN DANS. I GÅRDSTENS-VÄNSKAPENS LAND. BLAND BLIR MAN OSAMS. IBLAND BLIR MAN SAMS.

5A ÄR LIVET I GÅRDSTEN

Olof 6B

UTSEENDE VARFÖR AR ALLA SA UTSEENDEFIXERADE MAN KAN INTE RA FÖR, ATT MAN SER UT SOM MAN GÖR

NÅGRA HAR LÅNGA NASoR,

RÖTT HÅR OCH LANGA TAR.

ANDRA HAR SMA NASoR,

SVART HÅR OCH SMA TÅR. MEN JAG HAR JU EN UNDERLIG NÄSA, FÖR ALLA LJUST HAR OCH SToRA TAR GÅRDSTEN AR TILL FÖR ALLA. 6B HÅR KAN ALLA BO. Yknia Mezei, HAR AR DET BRA VARJE DAG. HÅR FINNS HUS OCH GOTT oM SKOG

SoM MAN KAN c.A l

OCH LEKA GÅRDSTEN ÄR TILL FÖR ALLA, INTE BARA FÖR JAG. Mikael Kublin, 6B

GÅRDSTEN I GÅRDSTEN BOR STORA OCH SMÅ. I GÅRDSTEN KAN DU STRYK FÅ. IGÅRDSTEN ÄR DET LÅNGT FRÅN STAN, NU SER JAC. EN ALBAN. I GÅRDSTEN LEKER JAG MED AMALIA. VI RETAR FOLK FRÅN SOMALIA I GÅRDSTEN KOMMER 73:ANS BUSS, MED DEN KAN DU FÅ SKJUTS. I GÅRDSTEN FINNS EN SKOLA, DEN KAN MAN INTE SPOLA. I GÅRDSTEN BOR MINA KOMPISAR. IGÅRDSTEN BOR JAG.

C/aristofârlfudelski, 6B BARNEN | GÅRDSTEN

ETT BARN RAMLAR OCH SLÅR SIG. BARNET BARA sKRATTAR OCH LER. BARNEN BLIR BARA FLER OCH FLER. GÅRDSTEN ÄR FULLT Av BARN OCH VUXNA SOM HAR ROLIGT. GÅRDSTEN EN DEL AV SVERIGE.

Astrid Fazlzjaj, 6B

nns

:fäst-a i

.

.

;m . 5:56 Sffocilçgiötm.

m m... 47 91:91, l

os-A-sço IEIQEQON. 98-699919g