Besparingar i stort och smått slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

m

m Statens offentliga utredningar

WW 1997:69

lg Utbildningsdepartementet

i

Besparingar

stort och smått

Slutbetänkande

av Storforskningsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Oñentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordenel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20598-X NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 21 november 1996 bemyndigade regeringen chefen

för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av Sveriges engagemang i viss storska-

lig forskning dir 1996:91. Med stöd av detta bemyndigande förordna-

de departementschefen den l januari 1997 riksdagsledamoten Susanne Eberstein som utredare. Professor Torbjörn Fagerström förordnades

den 15 januari som sekreterare och Teknologie doktor Olle Edqvist den

28 januari som expert i utredningen. Utredningen har antagit namnet Storforskningsutredningen.

Utredningen har till sig knutit en referensgrupp bestående av profes-

sorema Per Olof Lindblad, Ingvar Lindgren, Jan Nilsson, Carl Nord-

ling, samt biträdande professor Örjan Skeppstedt. Gull-Britt Odeskog

har arbetat som assistent åt utredningen. Under arbetets gång har utredningen dels sammanträffat med ett antal personer som från olika utgångspunkter är intressenter i och sak-

kunniga om den forskning som omfattas av uppdraget se särskild för-

teckning, dels också låtit utföra en snabbanalys av hur motñnansiering av EU—forskning gestaltar sig vid svenska universitet. Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Besparingar i stort och smått . Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i april 1997

Susanne Eberstein

Torbjörn Fagerström Olle Edqvist

sammanträden

Utredningens med

företrädare för den aktuella

forskningen

Företrädare för Naturvetenskapliga Forskningsrådet, 23/ 1 1997 Rymdstyrelsens generaldirektör och överdirektör, 30/1 1997 Föreståndama För The Svedberg laboratoriet och Manne Siegbahn laboratoriet, 30/1 1997 Föreståndama för MAX laboratoriet och Onsala laboratoriet, 6/2 1997 Företrädare för Polarforskningssekretariatet, 6/2 1997 Företrädare för Forskningsrådsnämnden, 6/2 1997 Kanslichefen vid Rådet för EU-forskning, 11/2 1997 Naturvetenskapliga Forskningsrådets huvudsekreterare, 27/2 1997 Seminarium om CERN med John Krige, referensgruppen, företrädare för Utbildningsdepartementet, m.fl., 27/2 1997 Dekaner för tekniska och naturvetenskapliga fakulteter, 13/31997 Referensgruppen, 19/3 1997 Studiebesök vid anläggningar i Kiruna, 24/3 1997 Referensgruppen, 1/4 1997

Utredningen riktar ett varmt tack till alla dem som vid dessa sammanträden, eller i andra sammanhang, biträtt med information och synpunkter.

l Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn Sveriges deltaav gande i vissa internationella forskningsorganisationer, huvudsakligen inom fysikområdet. Speciellt har uppdraget innefattat att lämna förslag om hur ett sparbeting omfattande 150 miljoner kronor bör läggas ut inom Utbildningdepartementets anslagspost D 18, vilken svarar för

medlemsavgifter och andra obligatoriska åtaganden för medlemslän-

dema. Utredningen har emellertid därvid haft mandat att i sina överväganden inkludera även sådan storskaligt och/eller internationellt organiserad forskning som inte finansieras över D 18, liksom de s.k. nationella anläggningarna inom fysikområdet. Utredningen har tagit som utgångspunkt att den grundläggande, obundna naturvetenskapliga forskningen redan har fått vidkännas så stora besparingar att ytterligare nedskärningar inom denna forsktyp av ning om möjligt bör undvikas. Detta motiveras också det förhållanav det att de aktörer som under senare år tillkommit marknaden för

forskningsfinansiering främst de strategiska stiftelsema och EU är

- bundna genom eller mindre strikta målkriterier kopplade till den mer

forskning som dessa organ kan stödja.

Utredningen diskuterar tre olika sätt att effektuera den förelagda be-

sparingen. Det första är att Sverige med omedelbar verkan avslutar sitt

medlemskap i det Europeiska Laboratoriet för Partikelfysik CERN. Utredningen avskriver detta alternativ på vetenskapliga och forskningspolitiska grunder. Det andra alternativet är att Sverige omedelbart avslutar sitt medlemskap i samtliga övriga organisationer ligger som under anslagsposten D 18, d.v.s. den europeiska rymdforskningsorganisationen ESA, raketbasen ESRANGE i Kiruna, det systemanalytiska

institutet IIASA i Österrike, det europeiska sydobservatoriet ESO, det

europeiska molekylärbiologiska laboratoriet/konferensen EMBL/ CEBM i Heidelberg m.fl. platser, den europeiska synkrotronljusan-

läggningen ESRF i Grenoble, och den europeiska anläggningen för fusionsforskning JET i Oxford. Utredningen avfärdar även denna möjlighet, på vetenskapliga såväl som forskningspolitiska grunder.

Min bedömning är att besparingen endast kan effektueras genom en kombination av kort- och långsiktiga åtgärder. Denna kombination av

besparingar innefattar l att ett över tiden upptrappat sparbeting läggs

på CERN, ESA och JET; 2 att detta beting tidsmässigt pareras av en omläggning av fmansieringssystemet för dyrbar utrustning; 3 att Sve-

Tl-l7-06l7

rige avslutar medlemskapen i IIASA och EMBL exklusive s.k.

outstations; 4 att den tillämpade nationella fusionsforskningen åläggs besparingar; 5 att polarforskning, nationell rymdforskning,

miljö- och rymdforskningsorganisationen MRI, Svenska Institutets sti-

pendieprogram, samt forskningsrådens gästforskarprogram får vidkänbesparingar, i samtliga fall med hänsyn till aktörer för delfinas att nya nansiering de aktuella verksamheterna tillkommit. av

Utredningens förslag innebär alltså att besparingen läggs ut i tre de-

lar: del innebär direkta nedskärningar vissa verksamheter, en en som av del där forskningsstiftelser och andra finansiärer förväntas kunna träda in, och slutligen del där besparingen framöver måste åstadkommas en

inom internationell högenergiforskning, fusionsforskning och rymd-

forskning. Den tredje delen läggs i tiden och besparingen för ut senare de närmaste åren klaras omläggning fmansieringssystemet genom en av för dyrbar utrustning.

I linje med de förslag lämnades i forskningsfinansieringsutred-

som

ningen föreslås vidare att systemet för svensk kompletterande finansie-

ring EU-forskning bör över inför det femte ramprogrammet. Utav ses

redningen konstaterar att den dominerande ñnansieringskälla som fun-

nits för fjärde ramprogrammet, STINT, inte kan förutsättas fortsätta för huvuddelen sådan kompletterande finansiering. Detta insvara av nebär trycket på finansiering från forskarnas hemmaorganisationeratt universiteten och institutionerna kommer att öka kraftigt. Risken finns då fakultetsmedlens användning förskjuts mot starkare beatt en

toning på tillämpad forskning på bekostnad av grundforskning och mer långsiktig kunskapsuppbyggnad inom olika sektoriella områden. En ut-

redning bör tillsättas belyser omfattningen problemet och föresom av slår lämpligt sätt att hantera frågan.

Slutligen föreslås att en arbetsgrupp tillsätts, vars uppgift bl.a. bör

löpande följa Sveriges medverkan i internationell forskning och vara att att medverka till att besparingarna föreslagits ovan kan genomfösom ras i internationell samverkan.

Summary

The task of the Commission has been to review Swedens participation in certain international research organizations, essentially within physics. ln particular, the task has included suggesting how MSEK 150 could feasibly be withdrawn from the budget head D 18, from which membership fees for the international organizations are drawn. The Commission, however, also received a more open mandate, i.e. to include also such internationally organized research as not financed from the budget head D 18, as well as certain national facilities. The Commission suggests that basic research should, possible, be protected from further savings, because such research has already suffered substantial cuts, and because new sources of recently apmoney peared on the market for research support Sweden such as the — Foundation for Strategic Research and the European Community— all primarily support goal-oriented research. The Commission concludes that there are three ways to save MSEK 150. One for Sweden immediately to terminate its membership the European Laboratory for Particle Physics CERN. Another the immediate termination of the membership all other organizations encompassed by the budget head D 18. These include the European Space Agency ESA, the rocket base ESRANGE Kiruna, the International Institute for Applied Systems Analysis IIASA Austria, the European Southern Observatory ESO, the European Molecular Biology Conference and the European Molecular Biology Laboratory Heidelberg CEBM and EMBL, the European Synchrotron Radiation Facility ESRF Grenoble, and the Joint European Torus JET Oxford. Both of these alternatives are rejected on scientific and political grounds. The third alternative comprises a mixture of short- and long- term

savings, viz. i a progressively increasing saving on CERN, ESA and JET; ii a progressively decreasing saving brought about by a shift

the system for financing expensive equipment; iii termination of

memberships IIASA and EMBL excluding outstations; iv a sa-

ving on national funding of applied fusion research; v savings on

parts of polar research, national space research, environmental research, and a couple of programmes for academic exchange stipends and grants, in all cases because supplementary non-governmental financing bodies have appeared lately Sweden.

The Commission also proposes that the routines for granting national financial support to research initiated by the EC should be scrutinized before the start of the fifth Framework Programme. The domi-

nant granting body during the fourth FP, STINT the Foundation for

Internationalization of Science, cannot be expected to fulfil the same task during the next F P. This implies that the demands for faculty support will increase, with concomitant risk of the faculties increasing a their relative support to applied opposed to basic science. sugas gested that commission formed with the task of suggesting feasible a of handling these issues cooperation with other countries. means

2 Uppdraget

Utredningens direktiv återges i sin helhet iBilaga Enligt regeringens egen sammanfattning av dessa ska jag belysa omfattning, inriktning och former for Sveriges engagemang i storskalig forskning, särskilt deltagandet i vissa europeiska forskningsorganisationer och motsvarande forskning inom EU. Jag ska spegla relationen och betydelsen den av internationella verksamheten för den nationella verksamheten, innefattande de fyra nationella anläggningarna. Mot bakgrund vetenskapliav ga bedömningar från ansvariga nationella organ och regeringens forslag till besparingar för budgetåret 1998 150 miljoner kr på anslaget om D 18, Europeisk forskningssamverkan, skall jag lämna förslag till en lämplig avvägning mellan resurser för nationell och internationell stor-

skalig forskning, mellan storskalig forskning och svensk forsk-

annan ning, förslag till handlingslinje för Sveriges framtida agerande i samt ge de internationella forskningsorganisationema.

3 Avgränsningar och definitioner

Naturen känner inga nationsgränser. En proton är en proton och en galax galax, oberoende i vilket land studierna den genomförs. är en av av Ett land kan visserligen av olika skäl ha låtit vissa grenar på det naturvetenskapliga forskningsträdet växa sig särskilt starka, men det är i grunden samma träd och samma grenar som växer i alla länder. Detta är naturvetenskapens mest grundläggande postulat: det finns en verklighet är oberoende människan, och därmed också av variatiosom av nema i hennes politiska, kulturella och sociala mönster. Det är denna verklighet som den grundläggande naturvetenskapen ska utforska. All grundläggande naturvetenskap är därför internationell, i den meningen att dess studieobjekt är sant kosmopolitiska- och som en konsekvens detta är också naturvetarens begrepp, modeller, metoder av och resultat ock inte nödvändigtvis själva alltid kos-

om naturvetama

mopoliter. Men det finns grenar av naturvetenskapen som är internationella även i annan, instrumentell, mening, nämligen den forskning en för sitt genomförande kräver internationellt samarbete kring gesom experimentanläggningar, instrument eller storskalig mensamma annan och dyrbar utrustning. Det är sådan forskning som utgör fokus i detta betänkande. I enlighet med den frihet som direktiven medger har jag emellertid funnit att även andra typer av internationellt och/eller storskaligt organiserad forskning måste diskuteras och vägas mot ovan nämnda forskning. Vi har i landet fyra s.k. nationella anläggningar inom fysiken, vilka betjänar det nationella och internationella forskarsamhället med speciella faciliteter. Polarforskningen, rymdforskningen och det nybildade miljöinstitutet i Kiruna är av samma karaktär som forskning enligt förra stycket. Ett antal organisationer med internationellt samarbete sin huvuduppgift European Science Foundation, Institutet för som -

Systemanalys i Österrike, Svenska Institutet och, självfallet, EU:s forsk-

ningsprogram kan också räknas till denna kategori av forrnaliserat in- ternationellt forskningssamarbete. Jag har valt att avgränsa uppdraget så vitt att alla dessa verksamheter beaktas och inkluderas i den hädanefter använda termen storforskning. För undvikande av missförstånd vill jag understryka att den instrumentella termen storforskning inte implicerar värderingen stor forskning, heller motsatsen. Det ligger utanför utredningens uppdrag och syfte att försöka göra egna värderingar beträffande den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som behandlas.

4 Översikt över

storforskningen

4.1 Allmänt om acceleratorer

I den följande utredningstexten används del facktenner, särskilt såen dana som har anknytning till acceleratorer. Det kan därför finnas an-

ledning att mycket kort beskriva huvuddragen i denna anlägg-

typ av ning. En accelerator används för laddade partiklar elektroner, att ge -

vätekämor protoner eller joner atomer med över- eller underskott

av

elektroner högre hastighet och därmed högre energi. Dessa laddade

partiklar skapas i en jonkälla eller motsvarande, första accelerages en tion i liten föraccelerator- injektor och kastas sedan i huvudacen celeratoms strålgång. Denna är i allmänhet cirkulär och partiklarna tvingas in i en bana magneter böjer dem längs strålgenom som av gången. Energin hastigheten ökas i steg under det att partiklarna rusar runt i ringen. Allt detta sker i vakuum för att förhindra att partiklarna kolliderar med luftens molekyler. En accelerator är dock i sig själv begränsat intresse. För att utav nyttja accelerators egenskaper behövs kraftfulla detektorer, kan en som vara placerade antingen i strålgången eller utanför den. I det senare

fallet måste strålen dras ringen när den fått tillräckligt hög energi

ut ur och sedan ledas fram till detektorn. En synkrotronljuskälla är också en accelerator. I sådan accelereen ras elektroner till mycket höga energier, vilket dem hastigheter ger mycket nära ljusets. När banorna för dessa elektroner böjs i ringen av skapas mycket kraftig elektromagnetisk strålning i tangentens riktning. Det är denna strålning som man använder sig i de olika typer av av ex-

perimentuppställningar som byggs upp längs ringens ytterkant. Den elektromagnetiska strålningen, eller synkrotronljuset, kan väljas över ett brett frekvensområde, från värmestrålning infrarött ljus,

över synligt och ultraviolett ljus till långvågig mjuk och kortvågig hård röntgenstrålning. Det är med hjälp av detektorema registrerar de fenomen som man som den aktuella forskningen gäller. Man talar således ett strålmål, om vilken är en punkt där låter de accelererade partiklarna respektive man

den elektromagnetiska strålningen krocka med den materia ska

som studeras. För att studera reaktionerna vid de allra högsta kollisionsenergiema låter man partiklarna i två motriktade strålar kollidera med var-

T2—l 7-0617

andra i system detektorer. Reaktionema beror på centrum av stora av

strålarnas energi och partikelslag och resulterar i att partiklar och elekt-

romagnetisk strålning sänds ut och upphov till signaler i detektorger Signalerna kan sedan tolkas for att öka vår förståelse av systemen. egenskaper hos den aktuella materien.

4.2 Storforskningens organisation

4.2.1 Storforskningens olika dimensioner

storforskningens speciella dimensioner är att många forskare En av

samarbetar i anläggning gemensam frågeställning.

en gemensam om en exempel denna form storforskning är de stora accelerato- Typiska av

ranläggningarna för högenergifysik i Geneve CERN och experimen-

tanläggningen for fusionsforskning i Oxford JET. I båda dessa fall internationella forskarlag ett gemensamt vetenskapligt samarbetar om visserligen hela tiden kan modifieras eller rentav helt ändra mål, som ändå i förblir ett sammanhållande intelinriktning, men som stort sett inblandade forskare. Även vissa projekt lektuellt kitt inom gruppen av

ämnessfären och inom rymdforskningen hör till inom den geologiska

denna kategori storforskning. av storforskningens dimensioner är den som tonar fram En annan av

och synkrotronljusanläggningen ESRF i

t.ex. inom polarforskningen

Grenoble, liksom vid de fyra s.k. nationella anläggningarna, en av MAX-laboratoriet i Lund MAX. Karaktäristiskt för dessa nämligen de tillhandahåller eller mindre unik kapacitet anläggningar är att en mer

logistik for polarexpeditioner, produktion av synkrotronljus, etc. som

användningsområden inom naturvetenskapen, har ett brett spektrum av samtliga naturvetenskapens huvudområden fysik, inte sällan från av biologi och geovetenskaper, och ofta hämtade från såväl grundkemi,

tillämpad/industriell forskning. Här är det således fråga

läggande som utrustning isbrytare, accelerator, de ingående forskom stor men diversa och för sig inte nödvändigtvis sig ningsprojekten är var vare resurskrävande andra typiska projekt inom respekstörre eller mera än

tive ämnesgrupp. tredje dimension är tiden. Viss storforskning har karaktären av En kortvarig, massiv, koncentrerad insats kapital och arbete- en isen av till Arktis, raketuppskjutning från ESRANGE. Ex-

brytarexpedition en expeditionens, etc. genomförande går snabbt, men har i

perimentets förberedelser. I andra fall handlar storforskning regel föregåtts av år av lång tid med långvariga åtaganden vad kontinuerligt arbete över om

personal utrustning. Högenergifysiken vid CERN, fu-

avser såväl som

sionsforskningen vid JET, de astronomiska observatoriema är exempel

ur denna kategori. I denna typ storforskning kombineras ofta den av

grundvetenskapliga problemformuleringen med avancerat teknologiskt

utvecklingsarbete för att skapa möjligheter inom grundforskningen. nya Hela generationer ingenjörer och forskare viger stor del sitt av en av

professionella liv till arbetet vid sådan forskningsanläggning. Den

en vetenskapliga, ekonomiska och sociala bromssträckan är mycket lång.

4.2.2 Storforskningens finansiering

Det svenska ekonomiska stödet till storforskning och till relaterade nationella insatser är organiserat ett sätt inte omedelbart låter sig som genomskådas. Inte utan viss möda har jag emellertid lyckats utkristallisera den bild över penningflöden som återges i Figur

i Rymd1orsk- Inst.RYmd- PQ|c1rforsk- Europeisk forsk- Sörsk. utgifter för

fysik nlngssekf- mngssamverkan forsknjndQm§| FRN NFR ning D11 D15 D16 D18 D19 D1 D7 36.4 21,9 317 104 83.2 524 38,8

: ciålsil" åålgáilf

// Bilateral / K A / / Inst Ryrnd- / /

cvr.nc1. ¢o I ,42.a1Y5‘ fin /7.20 161 3.00 144 24.2

rymd- / verksamhet | / / I

V13 y; / K 4 Sv. Inst

Nöringâ- Rymd- Regeringens 59a FRN NFR SFR BD"°n .. dep. — styrelsen di5D0S"i0n ,7 / / / // / / / 1,20 / // /15.0 / 5,20 13e 5.7 11.9 3,54 1,44 1,44 12,5 a+1o Q v x 17

ESA ESRANGE IIASA CERN ESO ESRF JET EISCAT MRI ESF

: 4 4 1 4 ’ 12-15 2 7 5-5 4 1a 83 dep. 466l X 14 7 2 7 7 2,7 4 2.3 2,7

i Esks Vet

p°9°m 1.8MECU

.náuâu

o §é§%"r%. .

Eu

15.5 12.4 11,8 4,2 1943 14.5 13,9 14,4

TSL Onsala MAX MSL

/15 /Jaa /Zno A.

Fi Storforskningens finansiering. I den översta raden anges de ur ol1 anslagsposter under Utbildningsdepartementet är berörda, i a som mellersta raden de myndigheter förvaltar medlemsbidrag till storsom forskning, och i understa raden de olika mottagande organisationerna.

Medlemsavgifter i de nationella anläggningarnas fall de till NFR överförda baskostnaderna är markerade med rött, fakultetsstöd med blått.

Streckade och punkterade pilar är avsedda att underlätta att följa

öronmärkta penningströmmar.

Som framgår denna figur är inte mindre än sju anslagsposter unav der Utbildningsdepartementets huvudtitel förutom de poster som av- fakultetsanslag till olika universitet i landet- berörda. Härtill komser mer EU-forskningen.

Finansieringen storforskningsprogram sönderfaller i allmänhet i av delar. Den första delen medlemsavgift beräknas enligt tre avser en som någon mellan deltagande parter länder överenskommen metod, ofta i

proportion till respektive lands BNP. Regeringen anvisar medlen till

någon myndighet t.ex. NFR sedan förvaltar och betalar avgiften. som Penningflöden l1änförliga till denna kategori är i figuren markerade

med rött.

T

Den andra delen avser det löpande stödet till forskningen vid respektive program. Dessa medel erhålls från de forskningsfinansierande myndigheterna främst NFR i form av tjänster, driftsanslag, utrust- - -

ningsanslag, etc. som beviljas de enskilda forskarna efter normalt

ansökningsförfarande i konkurrens med andra forskare. Den tredje delen avser det fakultetsstöd utgår till storforskningsom en. Detta stöd är mycket svårt att uppskatta såväl kvalitativt kvansom titativt, men det torde i de flesta fall huvudsakligen gälla personalkostnader i form av tjänster, samt lokalkostnader. Penningflöden i denna kategori har i de fall rimligt goda uppskattningar kunnat erhållas- i — figuren markerats med blått. Eftersom ofta t.ex. när det gäller CERN flera fakulteter vid olika lärosäten stöder forskning inom ett visst program har det uppskattade bidraget från fakultetsanslag summerats över alla fakulteter; något försök att dela det mellan olika fakulteter har upp således inte gjorts. Som framgår av figuren kan man identifiera två huvudaktörer på storforskningsarenan, vilket i figuren återspeglar sig som två knutpunkter, eller noder, samt ett antal mindre aktörer med statistbemera

tonade roller. Den ena huvudaktören är NFR i har regeringens

som uppdrag att förvalta medlemsavgifterna till fem CERN, ESO, program

EMBL/CEBM, ESRF och JET, ii förvaltar de av regeringen överför-

da basanslagen till de fyra nationella anläggningarna TSL, OSO, MAX

och MSL, iii genom eget beslut i rådet betalar medlemsavgiften till EISCAT m.fl. verksamheter, samt iv också för huvuddelen

svarar av de externa driftsanslagen till dessa program. Den andra huvudaktören är Rymdstyrelsen som förvaltar medlemsavgifterna till två program ESA och ESRANGE och därutöver som fungerar som forskningsråd med substantiella bidrag till bl.a. Institutet för Rymdfysik och EISCAT. Utöver dessa två myndigheter tillkommer FRN förvaltar medsom

lemsavgiften i IIASA och ESF det senare på FRNzs ordinarie stat,

vidare Polarsekretariatet och Svenska Institutet, bägge med egna anslagsposter under Utbildningsdepartementet, och det nybildade miljöforskningsinstitutet MRI i Kiruna. En sammanfattande bild medlemsavgifternas storlek i de organiav sationer som betalas över anslaget D 18 i Figur ges

1997 CERN 136 ESA 83, ESRANGEj , 15 _

301,3 l

Bidrag till internationella forskningsprogram 1996

Figur Sammanställning över medlemsavgifternas storlek i den storforskning som finansieras över anslagsposten D 18.

Slutligen, och utanför figurerna, tillkommer EU-forskningen. Dess penningflöden är väsentligt annorlunda än for övrig verksamhet som ingår i utredningen och står endast delvis under nationell kontroll, som närmare kommer att beskrivas i avsnitt 4.3.5. EU-forskningen innefattar bl.a. forskning fusionsenergi vilken som kommer att framgå i om nästa kapitel penningmässigt omsätter avsevärda belopp. -

3 sou 1997:69 23

4.3 Översikt de enskilda

organisationerna

över

4.3.1 Europeisk forsknin ssamverkan anslag D 18, exklusive rymdfors ing

European Laboratory for Particle Physics CERN

CERN europeisk organisation för grundforskning inom högenerär en gifysik. Den tillkom i mitten av 1950-talet och dess anläggningar är belägna vid den fransk-schweiziska gränsen utanför Geneve. CERN har idag 19 medlemsländer och år världens största och ledande laboratorii sitt slag, vilket fysikema i organisationens medlemsländer um ger

möjlighet att bedriva forskning vid stora och unika partikelaccelerato-

rer. Partikelfysikens mål är att undersöka de fundamentala beståndsdelama hos materien för att ge förståelse av de naturkrafter som i grunden styr alla l gränsområdet mellan partikel- och kämfysik stuprocesser. deras även eventuella fasövergångar i komprimerad kämmateria. Forskningen har mycket stark koppling till kosmologi. en Den viktigaste experimentella metoden vid CERN är acceleration av strålar olika partikelslag till höga hastigheter energier för kollision av med andra partiklar. Forskningsfronten ligger i huvudsak vid den högsta tillgängliga energin, vilket medför att acceleratorer med kolliderande strålar föredras; kollisioner mellan partiklar ger väsentligt högre energier än vad kan erhållas i accelerator med stationärt strålsom en mål. Kollisionerna upphov till partikelreaktioner, som normalt inger nehåller många partiklar skapade ur den tillgängliga energin. nya

LEP-acceleratorn Large Electron Positron Collider är världens

största lagringsring med 27 km omkrets. Den konstruerades som en fabrik för de elektrosvaga kraftförrnedlarna Z och W och för precisionsstudier dessa partiklar. I den första fasen, LEPl, fokuseras av nya studierna på Z eftersom den kräver lägst kollisionsenergi för att skapas i förintelsen mellan elektron och positron. I en andra fas, LEP2, som påbörjades under 1995 och fortsattes under 1996 har kollisionsenergin höjts så att par av W-partiklar nu produceras och studeras. För att ta ytterligare ett steg i utforskandet av materiens innersta

struktur beslöt CERN styrelse Council i december 1994 att konstru-

acceleratorn LHC, Large Hadron Collider. Denna placeras i LEPera tunneln och utnyttjar alltså mycket den infrastruktur som redan av finns. LHC är främst avsedd för proton-proton-kollisioner men skall även utnyttjas för kärn-kärn-kollisioner. Med denna accelerator kommer proton-proton-kollisioner med en tyngdpunktsenergi av 14 TeV att

kunna studeras TeV10 elektronvolt, uttalas tera-elektronvolt; ett mått på en partikels rörelseenergi. LHC innebär ett stort steg i tillgänglig energi och studierna är främst inriktade på att finna trösklar för nya fenomen. Experimenten vid LHC möter nya svåra betingelser eftersom partikelproduktionen kommer att bli så intensiv att alla komponenter i detektorn måste göras strålningshärdiga med specifikationer tidigare endast förekommit militärt som eller i rymdprojekt. Dataf1öden och krav på elektronikens snabbhet är mycket större än tidigare. Vidare måste driftsäkerheten och övervakningen mycket bättre än i tidigare experiment, då det blir svårt att vara öppna detektorerna för service och reparationer. En betydande detektorutveckling pågår i Sverige, bl.a. vad gäller strålningssäker elektronik. I den planering för LHC-projektet som CERN:s ledning presenterade för CERN:s Council i juni 1995 föreslås att ett antal nu pågående verksamheter fasas ut för att budgetmässigt bereda plats för LHCprojektet. Beräkningarna bygger Councils beslut att en inflation av 2 % skall antas och att medlemsbidragen skall vara konstanta under 1996 och 1997 och därefter inflationsuppräknas med l % från 1998 och framåt. Budgeten kräver att LHC byggs i två etapper. Etapp l skall vara avslutad 2004 och innebär att ett reducerat antal magneter installeras och experiment påbörjas vid lägre energi, 9-10 TeV, än ursprungligen planerat. Efter två års experiment skall resten magneterna instalcza av leras och experiment vid full energi, 14-15 TeV, påbörjas. Om betydande bidrag till LHC-projektet från länder som är medlemmar CERN kan erhållas planeras för att byggnationen skall kunav göras snabbare och göras i enda etapp, dvs experimentstarten na en 2004 skall kunna ske vid full energi. Beslut huruvida LHC skall om byggas i ett eller två steg fattas 1997, när CERN har nått klarhet avses storleken eventuella bidrag från icke-medlemstater främst om av - USA, Japan och Kanada. Japan har beslutat att ett bidrag för 1995 ge på 5 miljarder Yen, vilket motsvarar 57 MCHF. Japan har aviserat cza ytterligare betalningar till CERN under kommande år. Sedan denna planering presenterades i juni 1995 har CERN:s Council i december 1996 beslutat att uppföra LHC i enda etapp med experimentstart år en 2005. Japan har beslutat att ytterligare bidra till projektet med 3,85 miljarder Yen. Under våren 1997 förväntas USA:s kongress besluta om ett bidrag med 530 miljoner dollar. Antalet anställda tekniker och forskare vid CERN är f.n. drygt 2800. Cem:s ledning följer nu en planering som framtvingats av CERN:s Council att successivt reducera antalet anställda till omkring 2200 år 2003 och därefter till omkring 2000 år 2008. Av de anställda vid CERN kan ett fåtal räknas som användare av CERN:s faciliteter. Använ-

darantalet har under den senaste femårsperioden legat på mycket

en hög nivå, c:a 6 300 Flertalet dessa användare kommer från personer. av CERN :s medlemsländer, men många kommer också från ett stort antal länder som inte är medlemmar i organisationen. Användarna är normalt stationerade i sina hemländer arbetar vid CERN under längre eller men kortare perioder. Från Sverige kommer c:a 100 användare. De deltar i flertalet av CERN:s vetenskapliga program och medverkar i många olika experiment. En betydande del av konstruktionsarbete och analys experiav mentresultat sker vid hemmainstitutionema. Det finns därutöver en

viktig och framgångsrik teoretisk forskning inom svensk högenergify-

sik, vilken också har stark anknytning till CERN.

CERN fastställer för varje år såväl en totalbudget bidrags-

som en summa. Totalbudgeten består bidragssumman plus ränteinkomster, av avgifter från forskargrupper från icke-medlemsländer Den m.m. svenska bidragsandelen till CERN:s totala budget 3%, vilket för är cza 1997 motsvarar 136 miljoner kronor. Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

European Southern Observatory ESO

European Southern Observatory ESO har f åtta medlemsländer. n Portugal är redan i en övergångsfas på väg mot medlemskap och diskussioner medlemskap förs även med Spanien och Österrike. om ESO utgör i dag den mest betydelsefulla europeiska organisationen inom astronomisk forskning. Dess centrala observatorium med ett dussintal olika teleskop ligger på berget La Silla i Chile, medan dess -

tekniskt-vetenskapliga och administrativa centrum finns i Garching utanför München. ESO:s nya Very Large Telescope VLT, med instrumentering som även skall möjliggöra optisk interferometri VLTI,

uppförs på 2700 m höjd på berget Paranal i Atacamaöknen, 600 km c:a norr om La Silla. Denna plats erbjuder exceptionellt goda atmosfäriska betingelser, med en nästan ständigt molnfri himmel och minimal luftoro, kombinerat med låg luftfuktighet. Den stabila luften möjliggör ett effektivt utnyttjande k adaptiv optik för att ytterligare reducera av s atmosfärens störningar och medger avbildandet objekt med av en exceptionellt god bildskärpa. Låg fuktighet krävs för mätningar i långvägigt infrarött ljus, en teknik ännu inte utvecklad när La Silla som var

valdes som ESO:s första observatorium i början l960-talet. Då

av var

möjligheten att studera den södra stjärnhimlen det primära, medan det i

13-17-0617

dag för svenska astronomer avgörande kriteriet är tillgången till olika moderna teleskop i ett från astronomisk synpunkt utmärkt klimat.

VLT, påbörjades formellt beslut 1987, är ESO:s nuva-

som genom rande huvudsatsning. Anläggningen ska bestå fyra separata enhetsav

teleskop unit telescopes kan användas separat eller i kombina-

som

tioner två, tre eller fyra tillsammans. En intensiv uppmärksamhet

om åt de vetenskapliga problem kommer att kunna tacklas ägnas nya som med VLT och dess interferometer VLTI. I början nästa sekel komav det inte finnas något annat teleskopkomplex kombinerar mer att som den ljussamlande förmågan hos VLT med dess potential for interferometri. Detta, kombinerat med pågående utveckling metoder for av adaptiv optik, gör det troligt kommer att kunna erhålla bilder att man av protoplanetära stoft- och gasmoln i vilka det bildas plat ex system kring stjärnor med detaljskärpa är 100 gånger bättneter unga en som den hittills har kunnat erhållas från rymdteleskopet. Dylika re än som prestanda ställer inte bara i utsikt möjligheter att studera bildandet av planeter, även fmstrukturen hos de mest avlägsna synliga utan att se objekten galaxer och kvasarer. Vidare att studera sådana avser man okända objekt inte är synliga, utan endast ger sig till känna genom som

sin gravitationskraft.

Vid ESO finns även ett antal nationella teleskop, varav ett är

svenskt, radioteleskopet SEST Swedish-ESO Submillimetre Te-

lescope. I samarbete mellan Sverige och ESO togs detta i bruk La

Silla under 1987. På södra halvklotet är SEST fortfarande det mest kraftfulla teleskopet i sitt slag och har uppmärksammats för en rad vetenskapliga resultat. Dessa innefattar studier molekylmoln, t ex a av

koloxid CO i Magellanska Molnen Vintergatans granngalaxer, samt

vidare studier termisk strålning från stoft i områden där stjärnor bilav das. Svenska forskare har lyckats upptäcka molekyler i avlägsna t o m galaxer, vilket medger studier inte bara fysikaliska, utan även nu av kemiska i det tidiga universum. processer

De uppmärksammade mätningar gjorts med SEST har bidragit

som till den diskussion förs inom och utom ESO avseende en framsom nu tida interferometer för millimeter-vågor, att möjligen uppföras i norra Chile. En dylik Large Southern Array har nämnts ett möjligt som ESO-projekt för decenniet efter det att VLT och dess interferometer blivit färdigställda. Huvudman för SEST i Sverige är Onsala rymdob-

servatorium nationell forskningsanläggning.

Svenska forskares utnyttjande olika ESO-teleskop har hittills väl

av våra ekonomiska bidrag till organisationen. Sammanlagt c:a svarat mot 40 vid observatorierna i Lund, Onsala, Stockholm och astronomer Uppsala utnyttjar ESO:s teleskop, och övriga faciliteter i Garching. I

betydande utsträckning kan forskarna såväl styra teleskop som numera

hämta hem data från dem utan att behöva finnas på plats. För budgetåret 1997 är bidraget 25,7 miljoner kronor. Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

European Molecular Biology Conference CEBM

Sverige är tillsammans med 20 andra länder anslutet till den europeiska molekylärbiologiska konferensen, CEBM. Kroatien och Slovenien har beviljats inträde, men erforderliga dokument har ännu ratifioerats. CEBM finansierar ett program som omfattar stipendieverksamhet, kurser och ett årligt symposium. Stipendierna utdelas för såväl kortare som längre perioder. Långtidsstipendierna kan innehas under högst tre år, men sedan 1986 har inga förlängningar utöver två år beviljats på grund av det höga ansökningstrycket stipendier. Ansökningsnya trycket har ökat så kraftigt inom programmet för långtidsstipendier att beviljningsprocenten för 1994 var cza 25% jämfört med 55% för cza korttidsstipendierna. Både stipendieprogrammen och kurslworkshopprogrammet utgör värdefulla inslag i den europeiska molekylärbiologiska utbildningen och forskningen. Avgiften till CEBM 2 miljoär cza ner kronor och Sverige beräknas få tillbaka ungefär i samma summa form av stipendier. Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

European Molecular Biology Laboratory EMBL

Av de 21 länder som är anslutna till CEBM, deltar 15 också i det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL. Syftet med EMBL är att bedriva högkvalitativ molekylärbiologisk forskning, att ta upp forskningsprojekt som är svåra att genomföra nationell basis, att utveckla nya tekniker, att bidra med utvecklandet instrument och unik av utrustning, utbildning inom det molekylärbiologiska områsamt att ge det. Organisationens centrallaboratorium ligger i Heidelberg i Tyskland, och för utnyttjande av de speciella faciliteter beträffande synkrotronstrålning och neutronflöden som finns i Grenoble ESRF och ILL

resp Hamburg DESY har särskilda forskningsfilialer outstations

upprättats på dessa platser. 1993 inrättades European Bioinformatics Institute filial i som en Cambridge, Storbritannien, till vilken databiblioteket och vissa forskargrupper överförts från Heidelberg. Vidare är en filial under uppbygg-

nad i Monterotondo utanför Rom European Mouse Mutant Archive

kring musbank, finansieras med medel från EU. en som EMBL är i dag det mest välutrustade laboratoriet i Europa vad gäller

molekylärbiologisk grundforskning. Den utbildning och träning i olika forskningstekniker åt stipendiater och gästforskare bidrar

m rn som ges också till EMBL har utvecklats till mötesplats för Europas moleatt en kylärbiologer. Verksamheten planeras i normalt femåriga vetenskapliga

och omfattar för perioden 1996-2000 fortsättning verk-

program en av samheten inom fem huvudområden, nämligen cellbiologi, differentie-

ring, strukturbiologi, genexpression, samt instrumentutveckling inom

biofysik och biokemi. Därutöver planeras utökning vid filialen i en Grenoble intensivt samarbete med ESRF. Vidare startas ett genom ett

nytt forskningsprogram inom utvecklingsbiologi.

Forskningen vid EMBL håller högsta internationella nivå, vilket a de regelbundna utvärderingar olika eller två framgår av av program, en år, utförs i regi den vetenskapliga rådgivande kommittén, per som av under medverkan oberoende internationella experter. Svenska SAC, av utnyttjar laboratorierna relativt väl, i synnerhet EMBL:s forskare outstations.

Den svenska bidragsandelen till EMBL är 3% av laboratoriets

cza totala budget, vilket för 1997 motsvarar sammanlagd kostnad om cza en 10 miljoner kronor.

Utträde organisationen verkställs vid utgången det budgetår

ur av följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats. som

European Synchrotron Radiation Facility ESRF

deltar i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF i Grenoble

Sverige nordiskt konsortium NORDSYNC där också Danmark, genom ett Finland och Norge medlemmar. Juridiskt sett är ESRF ett franskt är

aktiebolag, och bolagets ägare är forskningsorganisationer i de deltagande ländema. ESRF:s samarbetsform omtalas som en organisatorisk

struktur låga kostnader och hög smidighet. som ger

ESRF består lagringsring for elektroner med en linjäraccele-

av en och synkrotron injektor. Forskningen spänner över många rator en som

naturvetenskapens och medicinens delområden. Experimenttid för-

av

delas i sexmånadersperioder efter att programkommitté prioriterat

en projekt på deras vetenskapliga meriter. Industrideltagande välkomnas ESRF och särskilda aktiviteter för att öka industrins intresse också av pågår.

svenska andelen experimenttiden vid ESFR är väsentligt

Den av

bidragsandelen. Sedan april 1992 innehar professor Carl-Ivar

högre än

Brändén en av de två tjänsterna som forskningsdirektör vid ESRF. Totalt är ll svenskar anställda vid ESRF, 3 forskarstuderande och 6 varav

forskare oktober 1995. Sveriges bidrag for 1997 uppgår till 8,5 miljo-

ner kronor. ESRF:s konvention har slutits för perioden intill 31 december 2007 och utträde kan ske då eller vid slutet av varje därefter följande treårsperiod. Villkoren for att lämna organisationen t.ex. bidrag från utträdande part till avvecklingskostnader skall fastställas genom överenskommelse mellan kontraktsparterna.

F usionsforskning, inklusive Joint European T orus JED

Fusionsforskningen bedrivs inom ramen för EU:s fusionsforskningsprogram, ett delprogram inom EURATOM. Det innebär att Sverige stödjer verksamheten dels genom sin medlemsavgift till EU, dels genom nationell samverkan med EURATOM. Ett mindre bidrag går via anslagsposten D 18 via NFR direkt till EU-verksamheten. Den långsiktiga målsättningen är att utveckla säkra och miljömässigt gynnsamma kraftstationer. Principen är att skapa en magnetisk inneslutning av ett plasma som sedan upphettas till en kritisk temperatur 10 miljoner grader där en kärnreaktion mellan deuterium och tritium kan äga rum, varvid helium samt en stor mängd energi bildas. Den huvudsakliga svårigheten är att skapa den höga temperaturen och att hålla plasmat stabilt och inneslutet under tillräckligt långa tidrymder. Det tekniska utvecklingsarbetet planeras i tre steg: det första steget utgörs av en försöksanläggning byggd en tokamakkonfiguration, JET, vilken for närvarande är i drift, ett andra steg som innefattar en experimentreaktor, ITER, och ett tredje vilket skulle innebära konstruktion av en demonstrationsreaktor DEMO. Parallellt med denna huvudlinje sker även utveckling av reaktorer byggda med andra konfigurationer och andra principer för plasmainneslutning. Utvecklingsoch planeringshorisonterna är extremt långa; ITER planeras sättas i drift tidigast år 2008 och nästa steg i utvecklingen kan börja byggas först när forsöksarbetet vid ITER är slutfört. JET har inga egna anställda utan forskningspersonalen kommer från värdorganisationen UKAEA och från medlemsländemas organisationer via EURATOM. Vidare finns det vid JET ett stort antal kontraktsanställda både som avancerade ingenjörer, tekniker och datapersonal samt för serviceorienterade uppgifter såsom underhåll och sammansättmer ning. En stor del av utvecklingsarbetet sker vid nationella organisationer med EURATOM-kontrakt. Sverige har fyra samarbetsavtal med JET.

Inom för dessa placerar Sverige forskare vid JET under längre

ramen tidsperioder. Sverige här för cza 3 personår/år av totalt 30, dvs svarar 10%. Sverige har också ett JET-avtal om leverans av en neutronspektrometer till JET. Denna byggs vid Uppsala universitet enligt den s.k. MPR-metoden, vilket etablerad teknik inom kämfysik är en

när det gäller fusionstillämpningar.

men ny JET har ställning k Joint European Undertaking. Det finansiesom s till 80% kommissionen, 10% värdlandet och resterande 10% ras av av fördelat på medlemsländerna. Den fördelningen sker i förhållansenare de till omfattningen de nationella fusionsprogrammen. Sveriges anav del är f 2,3%, vilket motsvarar 1,44 miljoner kronor för 1997. n cza

I Sverige sker forskningsarbetet främst vid KTH där en försöksan-

läggning EXTRAP-T2 byggd annan princip har byggts upp men

en även forskare i Göteborg, Uppsala, Lund och vid Stockholms universi-

medverkar. Det totala stödet till fusionsforskning exklusive vår an-

tet del den sker över EU-budgeten uppgick 1995 till 67 miljoner av som kronor, 19 miljoner kronor kom från EURATOM, 14 från NF R varav

och resterande 34 från fakulteter, industriellt stöd samt forskningsstif-

telser. Fusionsforskning bedrivs 49 forskare med fast anställning av och fakultetsanknytning, 11 forskare med doktorsexamen, samt yngre 22 doktorander. Därtill kommer omkring 10 ingenjörer och tekniker med permanent universitetsanställning finansieras av NFR. som Utträde JET verkställs vid utgången det budgetår som följer på ur av det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

EISCA T Scientific Association

EISCAT Scientific Association svensk stiftelse med säte i Kiruna. är en Anläggningen utgörs två radarsystem med sändare och mottagare i av Tromsö, och sändare och mottagarantenn Svalbard ESR. I en ny en

Kiruna och Sodankylä i Finland finns dessutom extra mottagar-

norra stationer.

Ändamålet med anläggningarna är att studera fysikaliska plas-

i den jordnära rymden, där jordens magnetfält är en avgömaprocesser rande faktor för plasmats beteende området kallas därför för magnetosfären, och jordens inre, delvis joniserade atmosfársskikt jonosfären, där kollisioner mellan plasmat och neutralgasen har större betydelse.

Strömsystem och olika former plasmautbyte mellan de olika områ-

av

dena skapar stark koppling mellan plasmafysikaliska processer i bå-

en

da sfärena, vilket möjliggör studier både jonosfäriska och magneto-

av sfäriska med hjälp radiometoder från marken. Jämfört processer av med mätningar med satelliter har markbaserade mätningar fördelen av

i

en större tids- och rumstäckning. På tid har därför upptäcksenare nya ter ofta skett med hjälp av kombinerade mätningar från marken och satelliter. EISCAT förfogar över det mest moderna och mest flexibla radarsystemet i sitt slag. På senare tid har det lockat till sig kompletterande kringutrustning i form av andra instrument, t.ex. ett nätverk av magnetometrar som kartlägger strömsystem över norra Skandinavien och Ishavet. Hela det kombinerade systemet har fått stor betydelse för det vetenskapliga utnyttjandet av ESA:s multi-satellit projekt Cluster från år 2000 skall studera magnetosfärens gränskikt. Även Japan som har visat intresse av att delta i detta europeiska initiativ och har nyligen blivit medlem i EISCAT. De kombinerade EISCAT-anläggningama är i första hand konstruerade för att genomföra gemensamma undersökningar av magnetosfäriska processer och deras jonosfariska effekter, både på jordens dag- och nattsida. På dagsidan karaktäriseras processerna av solvindens växelverkan med jordens magnetosfär. Genom att studera processer i polarkalottens cusp-områden förväntas en ökad förståelse erhållas av magnetiska sammanlänkningsprocesser och andra mekanismer som tillåter att interplanetärt plasma kan tränga i jordens magnetiska skyddszon. På nattsidan kan man med kombinerade EISCAT- och ESR-observationer studera energilagrings- och förlustprocesser, både i

den avlägsna magnetosvansen som kopplar till höga latituder kring ESR och de jordnära plasmaskikten som kopplar till norrskenslatitu-

der kring EISCAT. I Sverige finns cza 15 direktanvändare, dvs sådana som behärskar observationstekniken och kan genomföra observationsprogrammen själva, och lika många passiva användare som utnyttjar data från anläggningen, exempelvis de som tas fram i det gemensamma mätprogrammet. Grundavgiften till EISCAT betalas dels 1,44 miljoner genom kronor som förvaltas av länsstyrelsen i Norrbotten, dels med 2,7 miljoner kronor som betalas av NF R efter internt beslut i rådet. Gällande avtal löper t.o.m. utgången av år 2006. Därefter gäller 1 års uppsägningstid.

4.3.2 Rymdkonglomeratet

Sverige har ett kraftfullt och omfattande nationellt och internationellt engagemang i rymdverksamhet, innefattande såväl grundläggande akademisk forskning industriellt FoU. Bland de motiv som brukar som framhållas för ett engagemang av denna omfattning ingår Sveriges ställning som högteknologisk industrination med spetskompetens inom

vissa fält t.ex. geokosmofysik, samt tillgången till Kiruna som en nästan världsunik möjlighet att bedriva forskning på mycket höga breddgrader under civiliserade former. Förutom dessa speciella skäl tillkommer naturligtvis allmänna överväganden utrikespolitisk, säav kerhetspolitisk och regionalpolitisk natur.

Allmänt om rymdforskning

Rymdforskning omfattar astronomi, astrofysik, geokosmofysik och fjärranalys. Tillsammans ger dessa områden kunskap om rymden inklusive jorden och övriga delar av vårt eget solsystem. Med hjälp av instrument burna rymdsonder, satelliter, raketer eller ballonger kan av både vår värld och den omgivande rymden utforskas. Rymdsonegen derna tillåter granskning av solen, planeter och kometer i vårt solsystem på nära håll, medan satelliter och raketer fungerar som plattformar för instrument för att observera rymden utan de begränsningar som atmosfären lägger instrument är belägna jorden. Ett raketexperisom ments livslängd är dock bara några minuter medan satelliter kan funge-

ra i årtionden. Satelliter kan också utföra geokosmofysikaliska mät-

ningar på plats och tillåter även fjärranalys med extremt god överblick och noggrannhet både land- och vattenmiljöer. Ballonger når aldrig av ovanför de översta luftlagren utgör en billig metod att åstadkomma men speciella mätningar, t.ex. i infrarött ljus under begränsad tid. Inom geokosmofysiken bedrivs forskning den övre atmosfären, om magnetosfaren och jonosfaren. F järranalys med satellitteknik avser observation jorden och dess atmosfär från rymden samt bearbetning av av observationsdata. Snabbt erhålles information om t.ex. oljeutsläpp, ökenutbredning, skogsdöd, Vattenkvalitet och andra faktorer av betydelse för naturresursinventering och miljö-övervakning. Sverige är inom dessa områden ett land med speciellt goda naturliga förutsättningar beroende det nordliga läget. l de polära områdena bildarjordens magnetfält trattar kanaliserar partikelstrålning från som solen och rymden mot jorden, varför det är särskilt lämpligt att studera dessa fenomen våra nordliga breddgrader. De polära områdena spelar även stor roll klimatologisk synvinkel; t.ex. är det i dessa en ur områden nedbrytningen i den övre atmosfären går snabsom av ozon bast. Sveriges nordliga läge är också gynnsamt for datamottagning från fjärranalyssatelliter eftersom sådana satelliter går i polära banor och därför kan kommunicera under sammanlagt längre tid med en polärt belägen station än med en station närmare ekvatorn.

Fjärranalytiska metoder och deras tillämpningar i geovetenskapliga

sammanhang i frågor kring land- och vattenmiljöer, storskaligt utnytt-

jande av naturresurser och förändringar i de globala systemen har en

nära koppling till utvecklingen och tillämpningen satellittek-

av nik. Geodetiska observationssystem baserade på permanenta satelliter möjliggör exakta positionsbestämningar med noggrannhet kan en som räknas i centimeterskala. Referenssystem med denna upplösning kan

utnyttjas för att belysa frågor inom meteorologi och klimatforskning,

men även för beskrivning av land- och kontinentalrörelser och i andra

sammanhang där exakta geografiska positionsbestämningar är nödvän-

diga t.ex. vid havsborrning. Förändringar i vegetation, markanvändning, temperaturutveckling, vattenrörelser kan beskrivas och följas med fjärranalytisk teknik vilket möjliggör optimering naturresursutnyttav jande samt observationer av kopplade storskaliga förändringar på jordytan. Nära kopplad till all rymdverksamhet är utvecklandet teknik för av t.ex. mätning av elektriska och magnetiska fält, partikelstrålning och för spektralanalys. Höga krav ställs på teknik för att placera mätinstrument i rymden och få dem att fungera under lång tid. Speciella krav ställs på starka och lätta material, elektronik med hög tillförlitlighet och strålningshärdighet, apparater med låg strömförbrukning och små dimensioner, etc.

Rymdverksamhetens organisation

Den svenska rymdverksamheten administreras av en särskild myndighet, Rymdstyrelsen, som, ehuru den sorterar under Näringsdepartementet, också kanaliserar betydande anslag från Utbildningsdepartementet. Grovt sett kan Rymdstyrelsens ansvarsområde delas i fyra upp verksamheter, nämligen att utgöra moderbolag till Rymdbolaget, som är ett helstatligt bolag som bl.a. driver satellitbasen ESRANGE i Kiruna, att vara huvudman för Sveriges medlemskap i European Space Agency ESA som svarar för bilateralt och multilateralt samarbete inom Europa vad avser rymdverksamhet, att fungera som forskningsråd gentemot forskarsamhället vad avser grundläggande rymdrelaterad forskning, samt att vara samordnande myndighet för beställningar av FoU vid svensk rymdindustri. Rymdstyrelsen erhåller anslag direkt från Utbildningsdepartementet

D l l vad avser de medel som med Rymdstyrelsen i rollen forsk-

— av

ningsråd direkt slussas vidare till forskargrupper inom landet. Viktiga

mottagare av sådana anslag är EISCAT och Institutet för Rymdfysik. En annan anslagspost som också är relaterad till grundläggande forskning fördelas Rymdstyrelsen från anslaget D l8. Dessa medel går av ograverade till grundavgifter för Sveriges medlemskap i de vetenskap-

14-l7-06l7

liga inom ESA och ESRANGE, vilket är obligatoriska programmen avgifter för deltagande länder. Från Näringsdepartementet erhåller Rymdstyrelsen anslag for de tillämpade verksamheterna, samt för myndighetens förvaltmera egen ning. Huvuddelen medlen från detta departement går till ESA:s proav for industriell FoU, medan resten går till bilateralt samarbete gram

huvudsakligen med Frankrike, till ESA:s s.k. grundprogram ett obli-

gatoriskt FoU-åtagande for alla medlemsländer samt till nationella tillämpningsprojekt inom bl.a. fjärranalys och industriell FoU. Den totala ekonomiska omslutningen vad avser statsanslag uppgår till 727 miljoner kronor, 137 från Utbildningsdepartementet. Av varav de totalt knappt 600 miljoner kronor som satsas, nationellt och internationellt, på industriell FoU beräknas 75 % återföras till Sverige i cza form beställningar hos svenska industriföretag. av Medlemskapet i ESA kan formellt sägas medlemsstat och upp av en utträde sker då vid slutet det budgetår kommer efter det år utav som trädet begärts. Ett utträdande land är emellertid bundet av sina kontraktuella åtaganden t.ex. industrikontrakt- även efter ett utträde. För svenskt vidkommande skulle sålunda ett utträde trädde i kraft vid som utgången 1998 ändå kvarlämna betalningsåtaganden om cza 500 av miljoner kronor. Beträffande ESRANGE är Sverige kontraktsbundet att bära sin antill år 2000. del av kostnaderna

4.3.3 Nationella anläggningar

M4X-laboratoriet i Lund

Vid MAX-laboratoriet i Lund bedrivs forskning med synkrotronljus

och med energirika elektroner. Forskningsområdena ligger främst inom och molekylfysik, ytfysik och andra delar den kondenserade atom- av materiens fysik, samt kärnfysik. Vidare utnyttjas laboratoriet i ökande utsträckning forskare arbetar med kemiska, molekylärbiologisav som ka och tekniska frågeställningar. Laboratoriet är uppbyggt kring två generationer synkrotronljusav källor, MAX I och MAX II. Elektronerna skapas i injektor och acen celereras först i den äldre acceleratorn MAX I och sedan vidare till högre energi i den anläggningen. Den acceleratorn har nyligen nya nya och är under intrimning. Detektorema, belägna vid ett antal startats nu strålrör portar i ringen, är under konstruktion vid den nya accelera- I MAX I finns nio strålrör med detektorer och experimentupptorn. ställningar lämpar sig for ett flertal subdiscipliner inom fysik, masom

terialvetenskap, kemi, biologi och medicin. MAX s.k. tredje är en generationens synkrotronljuskälla, utnyttjar teknik för att höja som ny prestanda. Här byggs och planeras i första etapp strålrör en sex som kommer att bredda användningsområdet för anläggningen i betydande utsträckning. MAX-lab används av c:a 240 forskare representerande samtliga

svenska universitet 1/3 från Lunds Universitet och 18 olika länder.

Det internationella inslaget är mycket markant och förväntas ytterligare öka vid MAX II. Ett femtiotal doktorander baserar sitt avhandlingsarbete helt eller delvis på arbete vid MAX. Det av NFR förvaltade basanslaget uppgår for 1997 till 13,9 miljoner kronor.

Manne Siegbahnlaboratoriet vid Stockholms universitet MSL

MSL:s centrala facilitet är lagringsring med elektronkylare

en CRYRING för experimentella kollisionsstudier inom atom- och molekylfysik. En mångfald olika joner kan produceras i jonkälla för en mycket högt laddade joner CRYSIS. Vid laboratoriet finns flera uppställningar för olika slags experiment vid lagringsringen och med lågenergetiska joner vid CRYSIS. Joner tillverkas, lagras och bereds i CRYRING, varefter deras struktur och egenskaper, liksom dynamiska förlopp vid olika slag av växelverkan, kan studeras i experiment som tidigare varit omöjliga att genomföra. Dessa experiment inte bara grundläggande insikt i ger en komplicerade mångkropparsförlopp, de genererar också resultat som har direkt tillämpning inom en rad andra områden, såsom astrofysik, atmosfársfysik, kemisk fysik och plasmafysik. CRYRING är alltså ett exempel på hur framsteg inom acceleratorfysik och -teknologi kan ge nya förutsättningar för studier av en mängd olika vetenskapliga problem. Förutom av personal som är anställd vid MSL utnyttjas anläggningen av ett sextiotal externa forskare, fördelade till ungefär lika delar svenska och utländska universitet. Basanslaget för 1997 omfattar 14,4 miljoner kronor.

The Svedberg-laboratoriet i Uppsala TSL

Vid TSL finns Gustaf Werner-cyklotronen och lagrings- och kylningsringen CELSIUS. De två systemen kan leverera ett stort antal jonstrålar av olika energier. Forskningen är huvudsakligen inriktad kärnfysik, partikelfysik, biofysik och medicin. Vid laboratoriet har bedrivits och

l i 36 l

bedrivs omfattande strålmåls- och detektorutveckling, ofta i samaren bete med andra svenska forskare eller med utländska laboratorier. Vid cyklotronen genomförs ett 25-tal projekt, medan ett 10-tal genomförs vid CELSIUS-ringen. Totalt utnyttjas TSL av c:a 250 forskare från drygt 70 institutioner. Av de förra är hälften svenskar medan övrikommer från andra länder, främst europeiska. Ett 25-tal doktorander ga använder regelbundet faciliteterna i Uppsala for sitt avhandlingsarbete. Basanslaget for 1997 omfattar 19,8 miljoner kronor.

Onsala rymdobservatorium OSO

OSO är nationell anläggning för radioastronomi ansvarar dels en som

för driften de teleskop finns vid Onsala, dels för SEST se ovan

av som

under ESO. Teleskopen används för spektroskopiska studier in-

av terstellära gasmoln och stjärnbildningsprocesser. De ingår även i samarbetsprojektet VLBI Very Long Baseline Interferometry tillsammans med andra teleskop. Vid OSO har mycket känsliga mottagare utveckobservatoriet goda möjligheter till viktiga insatser i den lats, som givit astronomiska forskningen. OSO:s medverkan vid VLBI-observationer har lett till omfattande internationell samverkan. OSO är också inen volverat i det kommande svenska satellitprojektet ODIN, där observatoriet utvecklat delar detektorsystemen. Man räknar med att delta av aktivt i projektet även sedan ODIN skjutits upp. Facilitetema i Onsala utnyttjas ett 70-tal forskare. Det s.k. 20 mav teleskopet utnyttjas till 70 % svenska forskare, medan 30 % c:a av kommer från andra länder. Vid SEST är situationen eftersom en annan samarbetsprojekt där ESO disponerar 50 % observationstidet är ett av den. Svenska forskare sammanlagt ett 40-tal kan utnyttja c:a 40 % - tiden för observationer och resterande 10 % disponeras av Finland. av Onsala-laboratoriets basanslag för 1997 uppgår till 14,5 miljoner kro-

nor.

Övrig

4.3.4 storforskning berörs uppdraget

som av

European Science Foundation ESF

European Science Foundation, ESF, är sammanslutning av 56 forsken

ningsråd och akademier i 20 europeiska länder. Organisationen är ett

samarbetsorgan och ett forum för informationsutbyte och forskningspolitiska diskussioner. För sitt sekretariat i Strasbourg och for kostnader för möten och konferenser disponerar ESF basbudget c:a mm en

30 miljoner kronor per år. Därtill kommer budget för nätverk och

forskningsprogram vilka tillsammans uppgår till cza 35 miljoner kronor

per år. ESF:s program för vetenskapliga nätverk startade 1985. Nätverk finansieras av ESF i regel under tvåårsperiod. Inom för årlig en ramen en budget på cza l miljon kronor genomförs arbets- och planeringsmöten i syfte att främja det europeiska samarbetet inom det aktuella forskningsområdet. ESF:s för detta ändamål medger startandet 6resurser av 8 nätverk per år. Efter förslag från medlemsorganisationer eller från forskargrupper i olika länder kan ESF även ta initiativ till genomförandet större av

forskningsprogram Additional Activities i ESF-stadgans mening.

ESF:s ekonomiska insatser for dessa program är dock begränsade till att täcka kostnader för programledning, samordning och planering medan de direkta forskningskostnaderna finansieras de länder och av medlemsorganisationer som beslutar att delta i programmen. Ett ESF-program för European Research Conferences startade 1990. Som modell för ESF :s konferenser står Gordon-konferenserna i USA, vilket bl innebär att antalet deltagare är begränsat och att formella a konferensrapporter inte skrivs. Från ESF :s sida understryks särskilt det europeiska elementet samt värdet av att unga forskare kan få delta tillsammans med mer etablerade kollegor. EU ger ekonomiska bidrag till konferensernas genomförande. Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

International Institute for Applied Systems Analysis IIASA

IIASA är en organisation för Systemanalys med 17 medlemsländer, varav tre utomeuropeiska, nämligen USA, Kanada och Japan. Organisationen har säte i Laxenburg i Österrike och bedriver och natur- samhällsvetenskaplig forskning med systemanalytisk inriktning, främst dock inom de organisationen prioriterade områdena Global tre av environmental change, Global economic and technological transitions och Systems methods for the analysis of global issues. Man även ger Sommarkurser som främst vänder sig till forskare. yngre Ett 50-tal svenska forskare besöker årligen IIASA för kortare eller längre perioder och 5-7 yngre forskare deltar årligen i sommarkurser. Därutöver hålls återkommande seminarier och kurser IIASAav anställda forskare vid svenska universitet. Ett samarbete nordisk basis mellan Sverige, Norge och Finland har även inletts. Svensk an-

svarig myndighet är FRN som förvaltar medlemsbidraget uppgående till c:a 5 miljoner kronor. Utträde organisationen verkställs vid utgången av det budgetår ur följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats. som

Polarforskningssekretariatet

Den svenska polarforskningen organiseras och administreras genom

Polarforskningssekretariatet är egen myndighet med säte i Vesom en tenskapsakademiens lokaler i Stockholm. Sekretariatets huvuduppgift är att tillhandahålla logistik för forskningsresor till arktiska breddgrader. Detta innefattar alltifrån inhyrning och utrustning isbrytare for av transport personal och utrustning till de aktuella områdena, till tillav handahållande tält, fáltkläder, etc. till de enskilda forskarna. De löav pande driftskostnaderna for inblandade projekt betalas av forskarna själva deras forskningsrådsanslag eller heminstitutioner. genom

Polarforskningen har i Sverige av tradition haft en tyngdpunkt inom

den geovetenskapliga ämnesgruppen, under tid har även men senare biologer främst ekologer samt fysiker blivit alltmer aktiva, vilket - inte minst beror på de höga latitudernas speciella förutsättningar när det gäller studier klimat- och miljörelaterade problem. Sålunda organiav serade under 1994 svensk/rysk expedition

sekretariatet sommaren en

till den sibiriska tundran, väsentligen hade ekologiska projekt på som programmet. En liknande expedition till den kanadensiska sektorn ny den nordliga tundran planeras till 1999. av

Den fasta personalstaben vid Polarforskningssekretariatet uppgår till

drygt tio under expeditionerna är regelmässigt hundrapersoner, men tals svenska forskare engagerade och ofta även många forskare från andra länder. Sekretariatets budget uppgår till cza 22 miljoner kronor, 75 % beräknas förbrukas på kostnader infor och under expevarav cza ditioner, medan resten används till internationell kontaktverksamhet, konferenser, kurser, etc.

Miljö- och Rymdforskningslnstitutet i Kiruna MRI

MRI nystartad organisation med syfte samordna och initiera är en att verksamheter med miljörelevans i Kiruna. Målet är att åstadkomma arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i Kiruna och Norra Sveriges inland, att förbättra den lokala vetenskapliga infrastrukturen genom att kombinera forskarinsatser med kommersiella aktiviteter, och att bygga

upp och samordna en svensk vetenskaplig kompetens inom de aktuella områdena. Verksamheten är uppdelad på tre huvudfált, nämligen ett miljödatacentrum för bl.a. hantering av satellitinforrnation, ett klimatforskningscentrum för klimatrelaterad geovetenskaplig och ekologisk forskning, och ett samhällsgeograñskt miljöcentrum med uppgift att analysera miljöförändringars sociala drivkrafter och konsekvenser. För att ytterligare förstärka miljöprofilen avses även MRI bli integrerat med den atmosfärsforskning som f.n. bedrivs i Kiruna genom Institutets för Rymdfysik försorg. Ett hundratal tjänster beräknas bli knutna till MRI när det är fullt utbyggt. Finansieringsbilden är komplicerad, med anslag från FRN och Miljödepartementet, med medel som avsatts genom särskilt regeringsbeslut, med anslag från såväl Kiruna kommun som länsstyrelsen i Norrbottens län, samt med substantiella EU-bidrag. Den totala omslutningen förväntas bli cza 50 miljoner kronor per år, varav cza 8 överförts eller kommer att överföras till FRN, och 10 förväntas tillkomma genom särskilt regeringsbeslut.

Svenska Institutet

Svenska Institutet är en stiftelse med säte i Stockholm. Institutet har sina uppgifter att förmedla information Sverige till kvalisom en av om ficerade målgrupper i utlandet, t.ex. de svenska utlandsmyndigheterna i deras roll som informationsfönnedlare. En annan huvuduppgift är att främja kultur- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och utlandet, genom att stimulera kulturutbyte över språk- och nationsgränser i form av stöd och service till kulturarbetare, kulturorganisationer och institutioner. En tredje viktig uppgift för institutet är att främja utbyte inom studier, utbildning och forskning mellan Sverige och utlandet, genom att dela ut stipendier till svenska och utländska forskare, samt att bidra med finansiering av vetenskapliga konferenser. Bidraget från Utbildningsdepartementet för den senare uppgiften uppgår för 1997 till 24 miljoner kronor. cza

4.3.5 EU-forskning

Den forskning som stöds genom den Europeiska Gemenskapen har som ett uttalat syfte att stärka Europas industriella konkurrenskraft gentemot i första hand USA och Japan, att exploatera den inre marknadens fördelar, samt att tillfredsställa samhällets behov av en hållbar utveckling

och förbättrad livskvalitet. I Maastrichtfördraget sägs således beträffande det fjärde ramprogrammet att det skall ...stärka den vetenskaplioch tekniska grunden för europeisk industri och stimulera den att bli ga

Frågor om de möjligheter och problem av organisatorisk, ekonomisk och strukturell art som är förknippade med svenska forskares deltagande i fjärde ramprogrammet, liksom synpunkter att beakta inför det femte ramprogrammet, har ingående penetrerats i Forskningsfinansieringsutredningen SOU 1996:29 och kommer därför inte att beröras närmare här. Endast några kvalitativa och kvantitativa aspekter av EUforskningen är relevanta för föreliggande betänkande tas upp nesom dan. Fjärde ramprogrammet centreras kring fyra s.k. aktiviteter, varav den 1:a aktiviteten forskning, teknisk utveckling och demonstration - är kvantitativt helt dominerande. Denna aktivitet är i sin tur indelad i ett femtontal t.ex. bioteknologi, jordbruk/fiske och telematik. För program, varje sådant finns huvudansvarig svensk motpart bland program en forskningsråd och andra forskningsfinansiärer har sakkunskap insom ett område och som därigenom är lämplig att ha nationellt ansvar om gentemot kommissionen, samt att bedöma projekt, bl.a. med avseende på deras eventuella behov kompletterande finansiering. av Det finns stor variation såväl inom som mellan program vad aven de ingående projektens innehåll av grundläggande forskning, reser spektive forskning tillämpad karaktär. Helt obunden, nyfikenav mera hetsdriven forskning förekommer knappast inom ramen för EU:s forskningsprogram. Generellt sett- men med åtskilliga undantag -torde de projekt stöds inom fjärde ramprogrammet ha ett mindre insom

nehåll grundforskning än projekt med stöd från de svenska forsk-

av ningsrådens grundvetenskapliga program. Detta är naturligt och knappast ägnat att förvåna, med tanke på att EU:s forskning har just syftet att komplettera nationella och internationella satsningar på grundforskning bland medlemsländerna. Den princip för finansiering av forskning som EU-kommissionen förordar bygger på att det land i vilket forskningen utförs skall samfinansiera ett projekt, s.k. motfinansiering, som kan ske enligt endera av två modeller. Den modellen bygger att kommissionen och den ena utförande organisationen delar kostnaderna, dvs de två parterna svaför 50% vardera. Denna modell tillämpas när det är fråga forskrar om ning utförs vid ett företag eller ett institut. Enligt den andra mosom dellen tillämpas när forskningen bedrivs vid universitet och hög- - som

skolor kommissionen för 100% av de marginalkostnader dock

- svarar over-head kostnader eller fasta tjänster projektet förorsakar vid som det utförande universitetet. Hur denna marginalkostnad beräknas i det

D

enskilda fallet är en intressant och inte helt lätt besvarad fråga, som kommer att närmare diskuteras i övervägandena.

Många projekt i Sverige hamnar erfarenhetsmässigt i svårigheter när

det gäller att uppfylla kraven på motfinansiering. Den svenska forskningsfinansiären träder därför ofta med kompletterande finansiering. NFR synes härvidlag tillämpa betydligt restriktiv politik än en mera övriga forskningsråd, vilket främst torde spegla det nämnda förovan hållandet att EU-projekt oftast inte har karaktären obunden, kunav skapssökande grundforskning. Trots att motsatsen ofta emfatiskt hävdas, har Sverige inte skrivit något avtal förbinder att motfisom oss nansiera de projekt som beviljas anslag kommissionen. Det är i av verkligheten den utförande myndigheten dvs universitetet eller hög- skolan som förbinder sig att avsätta erforderliga eller i före- - resurser, kommande fall anskaffa kompletterande från externa finansiäresurser rer. I en del länder tycks inte någon sådan kompletterande extern finansiering förekomma. Andra länder, t.ex. England, har beslutat bespaom ringar på de nationella forskningsprogrammen inom de forskningsfält som ändå får stöd genom EU:s ramprogram. Svenska forskare vid universitet och högskolor har hittills varit framgångsrika i konkurrensen medel från det fjärde om ramprogrammet. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU uppskattar att det totala projektstödet från kommissionen till våra universitet och högskolor under 1997 uppgår till 400 miljoner c:a kronor. Det innebär grovt räknat att kommissionen är ungefär - - en lika stor projektfmansiär i Sverige vardera de stora forskningssom av råden. Det innebär också att en icke obetydlig andel fakultetemas av forskningsresurser i form av personal, lokaler, utrustning, etc. är engagerad i EU-forskning, vare sig detta engagemang blottläggs i form av en formellt redovisad motfinansiering eller

överväganden

5.1 Allmänna

utgångspunkter

Det forskningspolitiska landskapet i Sverige är under förändring. Nya aktörer för forskningsfinansiering har äntrat scenen och ökar kontinuerligt sitt inflytande över forskningens inriktning och organisation; det gäller främst de strategiska forskningsstiftelser som bildades ur löntagarfonderna, samt EU-forskningen, men troligen ökar även den företagsfinansierade forskningen vid universiteten. Ehuru fakulteterna och de statliga forskningsråden förblir betydande aktörer inom den statligt finansierade forskningen vid universiteten, har deras relativa andel av forskningsñnansieringen sannolikt minskat de senaste åren. Det ligger utanför denna utrednings direktiv att ha synpunkter på den delvis kontroversiella frågan huruvida denna förändring är av ondo eller av godo. Det torde dock vara ett okontroversiellt konstaterande att en konsekvens av den pågående förändringen är att det relativa utrymmet för obunden, nyñkenhetsdriven forskning minskar. Detta följer av att såväl forskningsstiftelserna som EU-forskningen i sina stadgar har specifika målkriterier för den forskning som kan få stöd. De senaste årens besparingar har drabbat forskningsrådens stöd till grundforskning särskilt hårt, bl.a. därför att forskningsstiftelserna lättare kunnat gå och kompensera besparingar sektorsorganens forskning. Mot bakgrund av detta har jag tagit som en grundläggande och första utgångspunkt att den obundna forskningen i möjligaste mån skall skyddas mot ytterligare besparingar, under förutsättning att den håller hög vetenskaplig kvalitet. Detta innebär, generellt sett, att sådan forskning som normalt skulle kunna få stöd genom forskningsrådens grundvetenskapliga program bör behandlas varsamt. För de specifika forskningsområden som denna utredning omfattar innebär denna min utgångspunkt att jag fäster stort avseende vid NFR:s vetenskapliga bedömningar och prioriteringar, liksom vid de motsvarande avvägningar som Rymdstyrelsen gör i sin egenskap av forskningsråd. En andra utgångspunkt har sin grund i den eviga frågan huruvida besparingar på forskning bör genomföras med hjälp av osthyvel eller tårtspade. Generellt sett kan en forskningsfinansiär- t.ex. ett forskningsråd naturligtvis tillämpa allehanda modeller när det gäller att bestämma hur stora resurser som ska tilldelas de forskningsprojekt som befunnits konkurrenskraftiga. Gemensamt för alla modeller torde dock vara att man först måste rangordna projekten efter angelägenhetsgrad,

varefter tillgängliga fördelas mellan projekten enligt någon resurser princip. Den princip som tillämpas av flera av våra forskningsråd är att alla projekt som överhuvudtaget tilldelas anslag erhåller så stora resurbedöms krävas för att forskningen skall vara optimalt finansieser som rad. Denna modell innebär således att en tårtbits-princip tillämpas: ett projekt blir antingen fullt finansierat eller inte finansierat alls. Ett sådant förfarande är enligt många bedömare nödvändigt för att undvika suboptimal finansiering av projekt. Bland annat innebär det att den tid viss forskare eller forskargrupp behöver lägga ner på att en skriva forskningsansökningar begränsas. Vidare ligger det ett värde i att finansiär och forskare får kontinuerlig relation till varandra, så att en eventuella uppkommande problem kan lösas enkelt. Jag har bedömt att denna modell bör, i möjligaste mån, tillämpas även i denna utredning. Jag har således medvetet sökt efter vägar att behålla en god finansiering delar den forskning berörs av uppdraget, medan jag tvingas av av som konstatera att andra delar måste läggas En sådan tårtbits-princip ner. torde så mycket angelägnare som många av de besparingar som vara redan gjorts i forskningssystemet ha lagts ut i form av ostsynes hyvling. En tredje utgångspunkt är utredningsdirektivens formuleringar om attjag ska över den storskaliga forskningens organisation. Jag menar se att denna uppgift har två aspekter. Den är att storforskningens fiena

nansieringsstruktur är komplicerad. Den andra aspekten rör storforsk-

ningens ställning delvis privilegierad verksamhet, vars omfattning av och inriktning normalt inte vägs mot andra nationella projekt, t.ex. i NFR:s och Rymdstyrelsens projektbedömningar. Mot bakgrund detta har jag sökt efter struktur som vore ägnad av en göra storforskningen lika utsatt för konkurrens begränsade reatt om obunden forskning. Ehuru en sådan förändring inte surser som annan får hota den nödvändiga långsiktigheten i åtaganden och finansiering, är jag övertygad att storforskningens långsiktiga legitimitet i såväl om forskarsamhället samhället i stort är beroende av att en uppstramsom anslagstilldelningen genomförs. ning av Bidragen till den internationellt organiserade storskaliga forskninghanteras de flesta regeringar inte renodlad forskningsfråen av som en utan också med beaktande allmänpolitiska och näringspolitiska ga, av aspekter. Genom storforskningens speciella ställning- i några fall som organisation med internationell status- blir kostnaderna för löner och drift höga samtidigt det är mycket svårt för enskilda länder att utsom öva ett effektivt spartryck på verksamheten. Det är nödvändigt att flera länder med liknande utgångspunkter går för att förändringar samman

skall ha genomslagskraft. Utvärderingar och andra genomlysningar av

verksamheten kan behöva genomföras.

Därför har jag tagit som en fjärde grundläggande utgångspunkt att en del av besparingen bör åstadkommas inom den internationellt organiserade storforskningen, främst högenergiforskningen, fusionsforskningen och rymdforskningen. Den svenska obundna forskningen bör i möjligaste mån skyddas mot ytterligare besparingar. Inom vissa områden har jag bedömt att andra finansiärer är villiga att träda och därmed kan besparingar åstadkommas utan skada för forskningen. Det gäller bland annat rymdforskning och polarforskning med inriktning mot terrestra och marina problem samt klimat- och miljöforskning med satellit- och fartygsburen utrustning. Utredningen har tagit del av de internationella utvärderingar som gjorts av den aktuella forskningen och inhämtat synpunkter från de berörda svenska myndigheterna. NFR konstaterar t.ex. beträffande den storforskning som rådet ansvarar för att de storskaliga anläggningarna erbjuder en god skola, i internationellt krävande miljö, för svenska studenter som genomgår forskarutbildning, att de storskaliga anläggningarna har en dynamisk natur som leder till en fortlöpande utveckling och förnyelse, och att rådets internationella utvärderingar visar att den svenska forskningen vid dessa håller hög klass. Rådet framhåller emellertid också att det kontinuerligt följer Sveriges engagemang i den storskaliga forskningen och gör löpande bedömningar beträffande balansen mellan denna forskning och den inhemska. Om och när rådet bedömer att kostnaden för något internationellt engagemang inte står i rimlig proportion till det vetenskapliga utbytet kommer rådet att verka för ett förändrat svenskt deltagande, liksom det kan komma att bli aktuellt att föreslå nya svenska engagemang beroende på hur den vetenskapliga utvecklingen inom olika fält förlöper.

5.2 Överlappning mellan forskning under

D 18 och nationell

forskning

Jag har sökt skapa mig en bild av i vilken utsträckning den forskning som omfattas av anslagsposten D 18 helt eller delvis dubblerar nationellt bedriven forskning. Vad gäller de nationella anläggningarna dvs MAX-lab i Lund, — MSL i Stockholm, TSL i Uppsala och OSO i Göteborg- har jag kommit fram till följande bild. MSL har inte någon motsvarighet vid de internationella anläggningar där svensk delfinansiering föreligger. Någon dubblering är således inte för handen. Verksamheten vid OSO är, vad radioastronomin, helt integrerad och nödvändig del av SEST, avser en medan geodesi-delen OSO saknar svenskñnansierad internationell av

motsvarighet inom ESO. De två organisationerna har således varandra kompletterande, än överlappande faciliteter. snarare I fallet TSL och CERN är forskningen vid de två anläggningarna komplementär, därför att forskningen acceleration av partiklar till avser helt olika energier, och således gäller olika typ fysik. Beträffande av MAX och ESRF föreligger en viss överlappning vad avser de två anläggningamas prestanda, beläggningen vid båda anläggningarna är men så hög att några rationaliseringsvinster inte kan göras utan att en hel rad angelägna och högkvalitativa forskningsprojekt måste nekas tillträde till en synkrotronljuskälla. Jag drar alltså slutsatsen att någon dubblering mellan de nationella och de internationella anläggningarna inte föreligger. NFR gör samma konstaterande, nämligen att de nationella anläggningarna vars driftbidrag finansieras NFR:s statsanslag inte kan ersätta ett svenskt genom deltagande i CERN, ESO, ESRF och JET. Vad gäller EMBL bedömer jag att situationen är annorlunda. Laboratoriet i Heidelberg framstående utbildnings- och forskningsär en miljö där cell- och molekylärbiologer från hela Europa samlas. Historiskt sett har EMBL varit stor betydelse för att svensk cell- och moav lekylärbiologi kunnat växa sig synnerligen stark och framgångsrik. På grund denna inhemska styrka hos den aktuella forskningen är laboav ratoriet i Heidelberg umbärligt än övriga internationella numera mer anläggningar. Vi har idag i Sverige flera universitetsorter forskningsmiljöer inom cell- och molekylärbiologi högsta internasom är av tionella klass och jag bedömer att denna vetenskapliga slagkraft skulle kunna behållas även efter ett svenskt utträde EMBL. Det är viktigt ur att poängtera att denna bedömning främst gäller laboratoriet i Heidelberg. EMBL:s s.k. outstations är viktiga för svenska forskargrupper.

beträffande det

5.3 Tre handlingsalternativ

förelagda sparbetinget

Anslaget D 18 i sin helhet medlemsavgifter i de berörda organiavser sationerna. För vardera organisationen gäller därför åtminstone i det korta tidsperspektivet att Sverige antingen betalar hela avgiften eller lämnar organisationen ifråga; någon möjlighet att på delar av en spara medlemsavgift torde inte finnas. Om det förelagda sparmålet om 150 miljoner kronor skall effektueras besparingar på anslaget D 18 genom finns bara två alternativ jfr. Figur 2. Det första är att Sverige avslutar sitt medlemskap i CERN, det andra att Sverige avslutar sitt medlem-

skap i samtliga övriga organisationer ligger under denna anslagssom post. Utredningen har sökt skapa sig bild vilka konsekvenser ett uten av träde ur respektive organisationer skulle medföra för svensk forskning, genom att inhämta skriftlig och muntlig information från de ansvariga svenska myndigheterna, samt vid utredningens studiebesök i Kiruna. Dessa synpunkter sammanfattas i konsekvensbedömningarna nedan.

5.3.1 Alternativ Sverige avslutar medlemskapet

i CERN

NFR:s CERN-kommitté påpekar att CERN välkomnat forskare från andra länder att bidra i forskningssamarbetet, i enlighet med traditionen inom internationell grundforskning. Denna tradition har gynnat grundforskningens vitalitet på alla områden. En rad nya europeiska medlemsstater, t.ex. Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern, ökar sina medlemsbidrag, och bilaterala avtal har slutits med en rad icke-europeiska länder. Medlemskapet i CERN ger Sverige en inträdesbiljett till det internationella forskarsamhället, vilket underlättar engagemang i andra anläggningar, t.ex. DESY i Tyskland och Brookhaven i USA. Ett utträde ur CERN skulle inte automatiskt betyda att Sverige kan expandera sin verksamhet vid andra internationella forskningsanläggningar. Inga av dessa kommer heller under det närmaste årtiondet att kunna konkurrera med CERN när det gäller utforskningen av elementarpartikelfysikens fundamentala frågor. Den allvarliga konsekvensen skulle bli att Sverige förlorar möjligheten att långsiktigt planera deltagande i den verkliga frontlinjeforskningen området. Mycket snart skulle den experimentella elementarpartikelforskningen vid svenska universitet drastiskt minska och marginaliseras, även om svenska forskargrupper under några år skulle kunna fortsätta att medverka i forskningen vid CERN för att avsluta pågående experiment. Jag delar NFR:s uppfattning att den forskning som bedrivs vid CERN är av högsta internationella kvalitet. Till yttermera visso är deneftersom USA inte längre har någon jämförbar anläggning unik i världen. CERN:s anläggningar i Geneve utgör till följd av denna deras unika ställning ett intellektuellt och teknologiskt kraftcentrum, som attraherar de allra bästa forskarna inom de aktuella grenarna av högenergifysiken och relaterade delar av ingenjörsvetenskapen. Det hävdas ofta att den forskning som bedrivs vid CERN är esoterisk; att den bara syftar till att bekräfta existensen av ytterligare elementarpartiklar redan förutsagts teoretiska grunder. I det samsom

manhanget bör man dock hålla i minnet att den aktuella forskningen rör frågor om såväl materiens innersta väsen som världsalltets ursprung. Den anknyter därför väl till den tradition av obunden grundforskning, eller nyfikenhetsdriven forskning, som jag anser bör värnas. Till detta kommer CERN:s roll som exportör kvalificerade forsav kare till lärosäten i hemländerna, samt ett betydande centrum för som uppfinningar och teknologiutveckling som finner sin användning inom helt andra delar samhället och forskningen än just inom högenergiav fysiken. Så t.ex. är CERN teknikdrivande vad gäller snabb elektronik och snabba detektorer; delar den teknik idag används inom daav som tortomografi för medicinska tillämpningar är t.ex. hämtad från detektionsmetoder som utvecklats inom kärnfysiken. Samtidigt den vetenskapliga excellensen vid CERN således som knappast kan ifrågasättas, finns det dock betydande problem med denna organisation, problem är såväl organisatorisk som politisk nasom av tur. Vid det seminarium utredningen anordnade med idéhistorikern som John Krige från Paris, specialstuderat CERN:s historia, belystes som bland annat de politiska svårigheter som är förknippade med en organisation CERN:s natur. Krige noterade att dessa synpunkter till stora av delar också är tillämpliga på ESA. CERN liksom t.ex. ESA uppfattas ideologiskt som en del av det - stora efterkrigsprojektet att återuppbygga och ena Europa. När väl ett samarbete CERN:s typ inletts blir detta mycket svårt att avbryta. av Varje försök från ett lands sida att dra sig samarbetet riskerar att ur uppfattas politisk markering med isolationistiska övertoner. som en Härvidlag skiljer sig Europa fundamentalt från USA. Där kan Kongressuveränt, och snabbt, besluta omorienteringar, besparingar, eller sen om t.o.m. avbrytandet stora projekt CERN:s typ; avslutningen av det av av s.k. SSC-projektet är ett välkänt exempel. Ett motsvarande agerande i Europa otänkbart: här tar det vanligtvis längre tid att besluta om vore stor satsning, när denna väl kommit till stånd blir en gemensam men medlemsländerna politiskt och finansiellt uppbundna vid projektet i åratal, kanske i decennier. Om ett enskilt medlemsland i Europa vill kunna påverka ett stort projekt CERN:s typ måste det ske på ett tiav digt stadium i beslutsprocessen, innan beslut att sjösätta ett projekt om har tagits kollektivt medlemsländerna. Därefter är manöverutrymmet av begränsat. NFR:s CERN-kommitté skriver beträffande konsekvenserna av ett svenskt utträde CERN bl.a. följande. Sveriges delegater i CERN:s ur råd deltog 1994 i det enhälliga beslut att bygga LHC som formar

CERN:s framtid ledande laboratorium för elementarpartikelfysik i

som världen. Samma råd fastslog i december 1996 att LHC skall vara färdig år 2005, och antog budget möjliggör detta. Skulle Sverige been som

sluta att lämna CERN får det konsekvens att Sveriges trovärdighet som som europeisk samarbetspartner minskar. Jag bedömer följden ett skarpt, och for omvärlden svårforståeligt, av brott med den forskningspolitik Sverige fort i CERN under 40 års som medlemskap som allvarlig. Däremot bör vi i samverkan med bl.a. Danmark och Norge långsiktigt verka for att besparingar genomförs inom CERN:s verksamhet. Ett utträde organisationen är endast ett ur möjligt alternativ mycket lång sikt.

5.3.2 Alternativ 2: Sverige avslutar medlemskapen i

övriga organisationer som finansieras via anslag

D 18

ESO

NFR anser att ett utträde ur ESO skulle innebära att Sverige skulle mista möjligheter till observationer med VLT vilket skulle leda till att vi kommer efter andra nationer inom området. Norsk och finsk astronomi har stått utanför ESO vilket har haft menlig inverkan kvaliteten på den astronomiska forskningen i dessa länder, som kunnat kompenseras genom deltagande i andra organisationer. Det är inom astronomin i stort sett omöjligt att få tillgång till förstklassiga instrument utan att delta i ett samarbete. Alternativet till ESO, nämligen att ingå i det brittiska-amerikanska Gemini-projektet, skulle troligen bli dyrare och dessutom resultera i ett sämre projekt två 8 m teleskop istället for fyra. Vårt inflytande skulle också marginaliseras genom ett deltagande i Gemini, medan ESO organisation -till skillnad mot Gemini- är som tvingad att ta hänsyn till även de mindre medlemsländernas önskemål. Sverige har redan betalat en stor del av kostnaden för VLT. Jag menar att en neddragning av det svenska bidraget vore orealistisk utan en motsvarande neddragning från de andra medlemsländerna. Detta är, med erfarenhet från diskussionen om en minskning av Tysklands bidrag till ESO, endast att vänta på en nivå av några procent, om alls, med tanke på satsningen på VLT.

EMBL och CEBM

NFR menar att ur snäv svensk synvinkel skulle konsekvenserna av ett ensidigt svenskt utträde ur EMBL bli mindre uppenbara. I ett kortare perspektiv skulle svensk forskning inte hindras, eftersom EMBL alltid

arbetat internationellt. Svenska forskare skulle dock uppleva att deras ansökan om tillgång till EMBL:s faciliteter i Grenoble och Hamburg skulle placeras längre ner i prioriteringslistan. Sverige har tidigare varit mycket USA-inriktat i sina forskningssamarbeten. I takt med att den amerikanska forskningsfmansieringen hårdnat avsevärt och den europeiska integrationen tagit fart har svensk cell- och molekylärbiologisk forskning etablerat sig väl inom det europeiska forskarsamhället. Ett svenskt utträde skulle därför troligen endast drabba svensk forskning längre sikt. Svensk forskning skulle dock få större svårigheter att samarbeta med övrig europeisk forskning, eftersom personliga och informella kontakter, informella diskussioner och samarbeten mödosamt byggts gradvis skulle gå förlorade. som upp Genom att ESRF inte har satsat att bygga upp en egen stor expertis inom biologisk forskning, därför att EMBL sedan länge haft en outstation i Grenoble, behöver Sverige även medlemskapet i EMBL for att kunna utnyttja ESRF för biologisk forskning ett meningsfullt sätt. Om Sverige skulle dra sig EMBL-samarbetet skulle, vad beträfur

far synkrotronljusforskning, detta dessutom eliminera de svenska möj-

lighetema att använda EMBL:s outstation i Hamburg. Detta skulle minska konkurrenskraften hos svensk strukturbiologi. Jag gör delvis bedömning än NFR vilket jag redovisat en annan ovan under 5.2.

ESRF

NFR understryker att svensk synkrotronljusforskning är mycket framgångsrik och högsta internationella standard inom flera områden. av Genom den inhemska anläggningen MAX-lab i Lund får svenska forskare god träning och inträdesbiljett till den internationella arenan, en en vilket lett till att fruktbara internationella samarbeten vuxit fram. Resultaten är inte bara högt grundvetenskapligt värde utan sikt av av stor betydelse för svensk industri, t.ex. vad gäller nya material och strukturbiologisk forskning på receptorer för läkemedel. nya Om Sverige skulle dra sig ESRF-samarbetet skulle detta, enligt ur min bedömning, leda till att forskning med tonvikt på biologisk strukturforskning allvarligt försvårades.

JET

Bidraget till fusionsforskning via D 18 är endast en liten del av det totala svenska stödet till fusionsforskning, som uppgår till cza 67 miljoner

kronor. Som påpekas av NFR är det Sveriges deltagande i EU-projektet EURATOM som skall avbrytas om Sverige beslutar att avveckla sitt engagemang i fusionsforskning. NFR bedömer att om Sverige ginge ur EURATOM skulle värdefulla

kontakter med väletablerade forskargrupper Förlorade, speciellt

kontakterna med projekt som är kopplade till anläggningarna JET och ITER. Detta skulle allvarligt skada svensk fusionsforskning och dessutom skulle ett utträde ur EURATOM innebära att Sverige inte kunde dra fördel av de investeringar som gjorts i dyrbar utrustning och forskarkompetens. Ett utträde ur EURATOM skulle också betyda att Sverige förlorade möjligheterna att påverka inte bara den tekniska utvecklingen inom civil fusionsforskning, utan också de viktiga frågorna om säkerhet, miljöaspekter och socio-ekonomiska problem i samband med exploatering av fusionsenergi för fredliga ändamål. Mina bedömningar avseende fusionsforskningen avviker från NFR:s, vilket jag återkommer till under avsnitt 5.3.4.

EISCA T

NFR understryker att EISCAT utnyttjas aktivt vid institutet av grupper för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala, och av grupper vid Tekniska högskolan i Stockholm och universiteten i Umeå, Stockholm och Lund. Rådet att ett upphörande av Sveriges engagemang inom EISmenar CATs organisation och/eller forskning skulle få allvarliga konsekvenser för den svenska rymdforskningen i sin helhet, och för lRFs avdelningar i Kiruna och Uppsala i synnerhet. Den internationella satsningen på sådan anläggning och lokalisering av radaranläggningen i norra en Skandinavien motiveras de speciella förutsättningar som erbjuds här av för studier av rymdplasmans fysik. Det globala intresset för rymdplasmafysik, det ökade behovet av att bättre förstå s.k. rymdväderprocesser, samt studier ozon- och klimatav frågor, innebär att Sverige som delägare i en sådan naturresurs som norra Skandinavien utgör har ett internationellt ansvar att möjliggöra och delta i markbaserad rymdforskning. EISCAT:s huvudkontor ligger i Kiruna och är därmed den enda de internationella organisationer av som utredningen har att behandla som har säte i Sverige, vilket speglar den roll Sverige uppfattas ha internationellt för rymdfysiken. som Ett utträde ur EISCAT skulle, menarjag, innebära ett svårt slag mot organisationen den aktuoch den gemensamma nordiska satsningen på ella forskningen.

l

IIASA

Systemanalytisk forskning inom främst samhällsvetenskaplig är en gren forskning och har tillämpningar inom en rad områden, inte minst för modellering komplexa förlopp. De senaste åren har forskningen av breddats och tagit ansatser med olinjära funktioner, positiv återupp koppling och instabiliteter kaosforskning. Internationella kontakter är här som inom andra fält av vikt för Sverige. Jag bedömer dock att den systemanalytiska forskning som bedrivs vid IIASA har mindre betydelse för svenska forskare än de övriga internationella och att den är något mindre angelägen ur programmen grundvetenskaplig synpunkt än övrig forskning under D 18. Jag återkommer till detta under avsnitt 5.3.4.

ESA

Hela den europeiska rymdforskningen organiseras genom ESA, bl.a. därför att Iogistiken för raket- och satellitbaserad rymdforskning är så dyrbar att den uppenbarligen är utom räckhåll för enskilda nationer, åtminstone för dem utanför supermaktssfaren. Enligt min mening skulle

ett svenskt utträde ESA dels avbryta delar av det grundvetenskapliga

ur svenska rymdprogrammet, dels dramatiskt hämma svenskt deltagande i europeisk rymdteknikutveckling och därmed dra undan basen för Nä-

ringsdepartementets satsningar svensk rymdrelaterad rymdindustri,

utan några möjligheter att utföra motsvarande forskning i andra former.

ESRANGE

Raketbasen i Kiruna med tillhörande infrastruktur och kompetens är l den enda de internationella anläggningar som utredningen har att av överblicka ligger i Sverige. Jag menar att konsekvenserna av att l som Sverige i sin egenskap värdland till en internationell anläggning beav slutade att själv inte betala sin andel av kostnaderna för anläggningen vore oacceptabla.

5.3.3 Utredningens bedömningar av alternativ 1 och 2

Jag bedömer att vardera dessa två möjligheter att omedelbart spara av 150 miljoner kronor under anslagsposten D 18 att Sverige går ur - I CERN, respektive att Sverige går samtliga övriga organisationerur

skulle skada den svenska forskningen på ett oacceptabelt sätt och försämra våra internationella relationer. Jag förordar således inte något av dessa alternativ. Den enda möjlighet jag ser för regeringen att spara medlemsavgiften till CERN är om de berörda fakulteterna bildar ett konsortium för att ta över ansvaret för denna avgift. Däremot menar jag att vissa riktade besparingar är möjliga, om ock inte vetenskapligt motiverade, bl.a. med hänsyn till de strukturella problem som finns inom CERN, ESA, EURATOM och ESO, och som Sverige bör arbeta for att försöka lösa. Den möjligheten ges naturligtvis endast Sverige kvarstår medlem i organisationerna. Jag gör om som vidare bedömningen att vissa andra besparingar den forskning som stöds via anslaget D 18 är möjliga, bl.a. med hänsyn till de nya aktörer tillkommit på marknaden for forskningsfinansiering. En kombinasom tion dessa besparingar anslagsposten D 18 och besparingar på av internationell verksamhet under Utbildningsdepartementet leder annan fram till det nedan presenterade tredje alternativet.

5.3.4 Alternativ 3: Ett sammansatt sparbeting

CERN/ESA/JET

Som diskuterats finns det strukturella och organisatoriska problem ovan inom CERN Sverige borde kunna verka for att långsiktigt lösa. som Liknande problem föreligger även beträffande ESA, ESO och JET. Vidare bör Sverige kunna verka för att långsiktiga besparingar inom dessa organisationer åstadkoms genom att investeringar senareläggs, och geneddragningar tempon och ambitionsnivåer. nom av Utredningen har erfarit att det norska forskningsrådets kommitté för naturvetenskap och teknologi f.n. utreder möjligheterna for besparingar inom CERN och ESA. Underhandskontakter har visat att det finns intresse från norsk sida för att nå fram till en gemensam ståndpunkt med syfte att nedbringa kostnaderna. Det danska Forskningsministeriet har likaledes vid diskussion med utredningen uttryckt stort intresse för den svenska forskningspolitiska diskussionen om de frågor som utredningen har att behandla. Jag bedömer att den sammanlagda effekten dessa åtgärder skulle av kunna besparingar enligt följande tidsschema: ge

År 1998 1999 2000 2001 2002 Besparing MSEK l0 l0 20 36 51

Enligt detta förslag pareras förändringen över tiden i detta sparbeting omläggning av finansieringssystemet för dyrbar utrustgenom en

ning se nedan. Som konsekvens av denna långsiktiga besparing

en bör det även möjligt att åstadkomma framtida besparingar på favara kulteterna relaterad till m.fl. organisatiovad avser verksamhet CERN

ner.

Finansiering av dyrbar utrustning

Det anslag för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning som FRN disponerar uppgår för 1997 till 91 miljoner kronor. Bidragen avser anskaffning utrustning och instrument med anskaffningskostnad som av överstiger 2 miljoner kronor med placering främst vid svenska universitets- och forskningsinstitutioner, även vid CERN fl andra inmen m ternationella och utländska anläggningar. FRN-anslaget har varit av avgörande betydelse för upprätthållandet och stärkandet av utrustningsnivån vid forskningsinstitutionerna. Universitet och högskolor tillämpar sedan 1994 kapitalförsörjningsförordningen. Investeringar skall finansieras lån i Riksgäldsgenom kontoret. Utrustningsbidrag från FRN skall finansiera lånekostnaden ränta och amortering. Medlen sätts på den mottagande högskolans räntekonto för att efter hand betala räntor och amorteringar. Det bety-

der att FRN med vissa undantag betalar hela investeringskostnaden i

förväg. Högskolans räntekostnader för den utrustning lånen avser komalltså ränteinkomster på de förskott som FRN lämnar och penseras av som satts Riksgäldskonto. Jag föreslår att FRN i stället för att betala hela lånekostnaden i förskott för utrustningsanskaffning betalar den årligt uppkomna ränte- och amorteringskostnaden. Med bibehållande av den årliga anslagsvolymen blir kostnaden under den tid systemet införs tills den första omgången instrument är helt avskrivna lägre än nuvarande årskostnad. Innebörden är att FRN åtar sig att sörja för kostnaden för serie lån, en kostnad en omfattning beror på anslagsnivå, avskrivningstider och räntenivåvars er. Jag att rad fördelar kan uppnås med detta system. Högskoanser en lan behöver inte bygga tillgång i Riksgälden för att betjäna utupp en rustningslånen, utan detta regleras genom FRN. Högskolans likviditet minskar alltså vilket i dagens läge är önskvärt- den diskussion som se jag förde detta i forskningsfinansieringsutredningen SOU 1996:29, om Avsnitt 7.1.2 Har högskolan för mycket pengar, sid 85 ff. Innebörden förslaget är att högskolans årliga inkomster bättre svarar mot dess av

utgifter och att tillgångar inte behöver ackumuleras för att klara framtida kostnader. Ett sådant system skulle också göra de faktiska kostnaderna för utrustningen synliga. Den årliga kostnaden för en utrustning där avskrivningstiden är kanske tre år säg ett datorsystem blir nära fem gånger högre än kostnaderna för samma investering i ett instrument med fem-

ton års avskrivning en vindtunnel el.dyl.. Detta skulle leda till en mer

rationell avvägning investeringsbesluten. En positiv sidoeffekt av av systemet skulle också vara att de överdrivet korta avskrivningstider som nu tillämpas av högskolan för att minimera räntekostnaderna skulle kunna ersättas med mer realistiska tider. Slutligen skulle systemet främja ett långsiktigt ansvarstagande från FRN:s sida för dessa investeringar. Detta bör innefatta bidrag till uppgradering även till belopp som ligger under den nuvarande beloppsgränsen och i förekommande fall installations- och uppbyggnadskostnader. Möjligheten skulle öka att uppgradera utrustning i stället för att köpa Ett sådant långsiktigt åtagande för instrumentstocken skulle ny. leda till ett bättre kapitalutnyttjande. Förutom omläggning fmansieringssystemet jag att det en av anser bör vara möjligt att göra en mindre besparing enligt mitt förslag 3 miljoner kronor detta anslag med hänvisning till att andra finansiä- — rer bör kunna öka sina åtaganden. Den årliga kostnaden för FRN är inte helt lätt att förutsäga eftersom den är beroende av räntekostnader och avskrivningstider. En uppskattning kan dock göras med utgångspunkten att investeringsåtagandet är 88 miljoner kronor och räntan är 5 %. Jag antar vidare i följande exempel att den genomsnittliga avskrivningstiden utrustning är 6 år. Kostnaden för 1998 blir då 1/6-del av hela årsbidraget om 88 miljokronor för avskrivning, d.v.s. knappt 15 miljoner. Ränta tillkommer ner för de upplånade och avskrivna medlen, 5 % av 73 miljoner vilket blir nära 4 miljoner kronor. För 1999 blir avskrivningen på åtaganden för 1998 och 1999 29 miljoner kronor samt räntan 7 miljoner 5 % av 73 plus 59. År 2003 har det samlade låneåtagandet vuxit till 220 miljoner med årlig 11 miljoner. Avskrivningskostnadema är då en ränta av 88 miljoner kronor och systemet har nått en nivå där kostnaderna därefter är konstanta. Med dessa antaganden blir årskostnaden MSEK för FRN:s utrustningsbidrag:

År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Avskrivning 15 29 44 59 73 88 88 Upptagna lån 73 132 176 205 220 220 220 Ränta 4 7 9 10 11 11 11 Årskostnad 19 36 53 69 84 99 99 Nuvarande anslag 91 91 91 91 91 91 91 Besparing 72 55 38 22 7 8 8 - -

Det kallas besparing är i huvudsak inte verklig

som ovan en

minskning kostnaderna utan ett lån framtiden. Dock ger det fi-

av nansiellt utrymme i det korta perspektivet att åstadkomma de faktiska besparingarna i de internationella på sikt medan sparbeprogrammen tinget i form kostnadsminskning för Utbildningsdepartementet uppav nås redan 1998. Reformen ökar FRN:s årskostnad för utrustningsfmansieringen sikt statskassans synpunkt är den kostnadsneutral. men ur Innebörden reformen är att medlen stannar i Riksgälden i stället för av att föras över till högskolan och därefter åter sättas som högskolans tillgång i Riksgäld. - samma Till ovanstående årskostnad måste läggas kostnaderna för åtaganden FRN gjort 1997 och tidigare. Dessa uppgår till 36 miljoner kronor som kan fördelas på två år. Jag antar i det följande att 29 miljoner hänmen för sig till 1998 och 7 till 1999. Utrustningsanslaget måste då beräknas till 48 miljoner kronor för 1998 och 43 för 1999, motsvarande en

besparing gentemot nuvarande anslagsnivå om 43 miljoner kronor

för 1998 och 48 för 1999. För återstående tid gäller de belopp som an-

gavs ovan.

EMBL och IIASA

Som redovisats bedömer jag att medlemskapet i EMBL är minst ovan

angeläget för den obundna grundforskningen, i jämförelse med med-

lemskapen i övriga organisationer. Ett avslutande detta medlemskap av fortvarig besparing om cza 10 miljoner kronor. ger en Vidare jag att kretsen svenska användare IIASA är liten menar av av och att detta institut inte tillför svensk forskning kontakter och kunskainte skulle kunna erhållas inom för normalt vetenskapper som ramen ligt utbyte. Det bör därför möjligt att avsluta det svenska bidraget vara till IIASA. Detta fortvarig besparing om cza 7 miljoner kronor. ger en Dessa besparingar kan, kontraktens konstruktion, inte träda i p.g.a.

kraft förrän tidigast 1999. Det förutsätts att NFR eller regeringen vid

utträde EMBL träffar avtal med innebörden att svenska forskare ett ur även fortsättningsvis kan utnyttja EMBL:s övriga anläggningar

outstations.

i l ll i

Svenska Institutets stipendieprogram och forskningsrådens gästforskarpro gram

Svenska Institutets verksamhet omfattar bl.a. ett stipendieprogram för akademiskt utbyte mellan Sverige och omvärlden. Forskningsråden har liknande sätt ett gästforskarprogram främst används för att insom bjuda framstående utländska forskare att vistas vid svenska institutioner under längre perioder. Med tanke på de nya aktörer som tillkommit i Sverige när det gäller

finansiering av internationellt utbyte, bedömer jag att Svenska Institu-

tets stipendieprogram om 24 miljoner kronor kan avslutas, samt att en besparing om 5 miljoner kronor kan göras på forskningsrådens gäst-

forskarprogram, utan skada för de aktuella verksamheterna. Dessa

verksamheter ligger helt i linje med de uppgifter STINT har. Detta ger en fortvarig besparing 29 miljoner kronor. om cza

Övrig storforskn in g

Rymdforskningen och Polarforskningen finansieras över egna anslagsposter D l l respektive D 16, medan Miljö- och Rymdinstitutet MRI i Kiruna bl.a. finansieras över FRN:s anslag och med medel avsatta genom särskilt regeringsbeslut. Verksamheten vid samtliga dessa orga-

nisationer har stora inslag forskning är strategisk vikt för

av som av Sveriges industriella utveckling, och/eller betydelse for Sveriges av internationella engagemang inom miljöfrågorna. Stiftelsen för Strategisk Forskning har redan beslutat stöd till om

delar av den rymdrelaterade forskningen, och jag bedömer att MISTRA

efter sedvanlig prövning forskningens kvalitet och relevans — av — skulle kunna vara intresserad att finansiera delar verksamheten av av inom MRI. Sammantaget innebär detta att det finns andra finumera

nansiärer, framför allt inom områdena miljöforskning, klimatforskning,

atmosfarsforskning, geokosmofysik och fjärranalys. Vissa besparingar

kan även göras genom närmare samordning mellan verksamheterna se

närmare avsnitt 5.4.3. Jag menar därför att regeringen kan minska sitt ekonomiska stöd till Rymdforskning, Polarforskning och MRI utan att högkvalitativ forskning kommer till skada och föreslår bestående besparingar enligt följande belopp i MSEK:

S"

58 sou 1997:69

Nationellfusionsforskning

Svensk fusionsforskning omfattar 67 miljoner kronor. Syftet är att cza bidra till EU:s fusionsforskningsprogram EURATOM och att genom bidra till att lägga grundvalarna till ett fusionsbaserat energiprogram. Jag att den svenska regeringen för några år sedan gjorde en noterar viktig markering det svenska intresset för denna forskning genom att av

erbjuda lokalisering till Sverige av nästa experimentanläggning,

en ITER. Denna erbjudan har mig veterligt inte upprepats och förslaget torde aktuellt längre. inte vara Fusionsforskning har bedrivits i drygt ett tjugotal år. Framsteg har gjorts, visionen kraftproduktion byggd tunga väteisotomen om en skulle mänskligheten i det närmaste obegränsade energireper, som ge allvarliga miljöproblem, har visat sig stöta stora hinder. surser utan Förhoppningen finns fortfarande att detta i framtid skall vara möjen ligt. Samtidigt konstaterar jag att några de problem som kärnkraften av lever med och har lett till att byggandet kärnkraftverk i nu som av nya

upphört och Sverige planmässigt avvecklar kärn-

det närmaste att nu också vidlåder fusionsenergins kraftstationer. Visserligen är de kraften inte explosiva, de kommer att extremt stora, tek-

potentiellt men vara

sårbara och komplicerade anläggningar, med lokalt hög radioaktiniskt

vitet i konstruktionsmaterial och med radioaktiva gasinneslutningar.

Också fusionsenergi visst radioaktivt avfall- hur mycksynes generera och med vilken halveringstid kan inte med säkerhet avgöra idag. et man Mot bakgrund det svenska ställningstagandet till avveckling av av kärnkraften i Sverige och dess ersättande med förnyelsebara energikällor det rimligt ifrågasätta nivån på det svenska deltagandet i är att fusionsforskningsprogrammet. Att medverka till att skapa de teoretiska och grundläggande kunskapsmässiga förutsättningarna för fusionsener-

plasmateoretisk forskning, är angeläget, medan delta-

gi, t.ex. genom gandet i det direkta tekniska utvecklingsprogrammet förefaller mig mindre centralt i dagens läge. Skälet är dels de höga kostnaderna och utvecklingstiderna, dels att de omständigheter som de extremt långa gjort kärnkraften socialt oacceptabel inte utretts och diskuterats ännu

fusionsenergin. vad avser

Jag föreslår den utredning jag rekommenderar se 5.4.2

att som också medverkar till fortsatta studier och diskussioner om de forskningspolitiska och finansiella aspekterna den svenska fusionsforskav och omfattningen vårt deltagande i den internaningen, samt arten av tionella fusionsforskningen. bedömer det svenska engagemanget i fusionsforskning kan Jag att minskas 1998 med ll miljoner kronor. Besparingen görs från de tek-

niska fakultetemas anslag och fördelas i proportion till omfattningen av respektive fakultets fusionsforskning.

Sammanfattning alternativ 3 av Sammantaget skulle ovannämnda besparingar ge följande resultat för de närmaste fem åren: År 1998 1999 2000 2001 2002 Besparing MSEK

På den korta tid som stått till förfogande har jag således inte funnit

det vara möjligt att fullt ut uppfylla sparmålet om 150 miljoner kronor.

På sikt bör dock även resterande 10 miljoner kronor kunna sparas, bl.a. med hjälp av de fördjupade analyser som kan genomföras av de kommittéer som jag föreslår nedan under avsnitt 5.4. Den lägre summan för 1998 förklaras, som tidigare påpekats, att av kontrakten med EMBL och IIASA inte kan brytas förrän den 1 japer nuari 1999.

5.4 Organisatoriska frågor och

anslagskonstruktioner

5.4.1 EU-forskningen

Utredningen menar att det finns ett helt annat sätt att spara resurser på den internationellt inriktade forskningen, nämligen att se över den nationella motfinansieringen EU-forskningen infor starten EU:s av av femte ramprogram 1999. Som påpekats tidigare pågår sedan en tid en förskjutning av forskningens tyngdpunkt vid landets universitet och högskolor, på så sätt att forskning som är styrd av olika målformule-

ringar och relevanskriterier ökar på den obundna grundforskningens bekostnad. EU-forskningen ingår generellt sett i den förra katego- - rin, som också framhållits tidigare, med många och viktiga unmen, dantag. Utredningen har låtit genomföra en intervjuundersökning bland forskare har EU-anslag inom det fjärde ramprogrammet, för att som bl.a. utröna i hur stor utsträckning nationella resurser används för

kompletterande finansiering av EU-projekt. Resultaten är mycket groantyder att fakultetsresurser motsvarande 30-40% av den totala va, men projektkostnaden ofta utnyttjas. Därtill kommer i många fall komplette-

rande extern finansiering från t.ex. forskningsråd.

Jag att i tid då den naturvetenskapliga grundforskningen

anser en fått vidkännas stora besparingar, främst genom neddragningar av an-

slaget till NFR, måste den framtida balansen mellan olika typer av forskning vid våra universitet diskuteras på ett annat sätt än tidigare. EU-forskningen utgör härvidlag en väsentlig post: för 1997 beräknas 400 miljoner kronor EU-medel till svenska universitet och cza av högskolor, och kan på goda grunder anta att nationella resurser av man ungefär omfattning tillförs från fakulteter och andra nationella samma finansiärer. Ehuru konkurrensen forskningsmedel från EU är knivom skarp härom råder inget tvivel innebär likväl EU-forskningens in- - träde vid universiteten sannolikt ett minskat utrymme för obunden

forskning. Dessa frågor är emellertid stora och komplexa vilket inte minst framkommit utredningens pilotstudie- och måste utredas i särgenom skild ordning. Jag därför att det välbetänkt inför det femte anser vore ramprogrammet att hela frågan svensk kompletterande finansiering om EU-forskning ses över. Utredningen har erfarit att STINT avser att av ta ett första steg i den riktningen att kartlägga den nuvarande genom EU-forskningens totala ñnansieringsbild, samt göra internationell en jämförelse. En övergripande målsättning med en större översyn bör att säkerställa att obunden konkurrensutsatt grundforskning kan vara förbli universitetens huvuduppgifter. En ytterligare målsättning en av

kan att undersöka omfördelning bör genomföras natio-

vara om en av nella från områden har ett kraftfullt stöd genom EUresurser som till områden som faller utanför dessa. En tredje, mera speprogrammen cifik, målsättning kunde att tillskapa mekanismer säkerställer vara som att nationell motñnansiering endast kommer i fråga när ett EU-projekt

i fakultets/institutions kompetensprofil och strategiska ut-

passar en vecklingsplan. Om resultatet sådan större genomgång blir att Sverige bör inta av en restriktiv hållning när det gäller att bidra med nationella resuren mera till viss EU-forskning, kan detta innebära att det inte längre finns ser

ekonomiska förutsättningar att genomföra vissa EU-projekt idag som drivs vid svenska universitet. Jag bedömer att en sådan nedläggning av de minst relevanta och angelägna EU-projekten vore fullt möjlig att genomföra utan allvarlig skada för forskningen i stort i landet. En mera restriktiv hållning till EU-projekt kan också innebära att stora omfördelningar av medel mellan forskningsråd, fakulteter och andra finansiärer blir påkallade. Så t.ex. planerar STINT att anslå cza 200 miljoner kronor för motñnansiering av EU-projekt under återstoden av det fjärde ramprogrammet. Dessa medel kommer enligt planerna att fördelas av forskningsråden, program- och sektorsmyndigheter och kommer naturligtvis slutligen i väsentlig grad att hamna universiteten. STINT kan emellertid inte förutsättas fortsätta att svara för sådan kompletterande finansiering även under det femte ramprogrammet, vilket innebär att trycket på finansiering från forskarnas hemmaorganisationer universiteten och institutionerna kommer att öka kraftigt. - - Detta riskerar att förskjuta fakultetsmedlen mot en starkare betoning tillämpad forskning på bekostnad av grundforskning och mer långsiktig kunskapsuppbyggnad inom sektoriella områden. Jag bedömer att ett samarbetsorgan mellan forskningsråd och fakulteter bör tillskapas för att göra de överväganden av ovan skisserade art som kommer att krävas i framtiden.

5.4.2 CERN, ESA och JET

Som tidigare påpekats har frågan om lämpliga former för den storskaliga forskningens organisation två dimensioner. Den ena är storforskningens ställning av delvis privilegierad verksamhet, vars omfattning och inriktning normalt inte vägs mot andra nationella projekt, t.ex. i NFR:s och Rymdstyrelsens projektbedömningar. Ett notoriskt problem när det gäller denna typ av långvariga åtaganden är det som ibland brukar kallas för the Concorde fallacy. Med denna metafor avses de psykologiska och politiska problem som det medför att försöka avsluta ett projekt i vilket man redan har investerat stora resurser. Problemet var accentuerat i Concorde-projektet; därav metaforen. I rationella termer bör man istället för att begrunda, och känna sig uppbunden av, redan gjorda investeringar, istället överväga vilket handlingsalternativ som ger bäst avkastning på framtida investeringar. Detta är lätt att säga men svårt att göra redan när det gäller små anläggningar, och torde bli än svårare när det gäller anläggningar av t.ex. CERN:s storlek. Jag menar att detta problem bör penetreras av de ansvariga myndigheterna främst NFR och Rymdstyrelsen så att vi i - framtiden kan få ett system som bättre tillgodoser behovet av fortlö-

pande kontrollstationer, inklusive en beredskap för att, när så är påkallat, faktiskt också lägga ner en verksamhet. Det behövs således för all storskaligt organiserad forskning en sunset-paragraph, dvs förhand fixerad tidpunkt vid vilken en total en utvärdering görs, inklusive bedömning solen ska få gå ner, en av om dvs verksamheten avslutas. Sverige bör verka för att en sådan ordning införs inom all internationell storforskning, samt, vilket inte är minst viktigt, att det finns mekanismer för enskilda medlemsländer att dra sig ett visst projekt och när bedömer att de förväntade framtida ur om man kostnaderna skulle kunna användas mera effektivt i annan, nationellt bedriven, forskning. Det är alldeles uppenbart att jag inte har kunnat göra någon mer grundlig värdering forskningspolitiska alternativ när det gäller av svensk medverkan i internationell forskning. Tiden och utredningsrehar inte medgett detta. Grundfrågan Sverige sikt skall sursema är om fortsätta att delta i internationellt forskningssamarbete kring framförallt högenergifysik, rymdforskning, fusionsforskning och astronomi, samt hur mycket sådan forskningssamverkan får tillåtas kosta. en Det är inte möjligt för Sverige att ensidigt påverka besluten i de aktuella organisationerna. Det val kan göra är att delta eller att lämna organisationerna. Men det är naturligtvis möjligt att i respektive beslutande försöka påverka inriktning och kostnadsbild och att i ett organ samarbete med andra länder begränsa kostnadsutvecklingen och avväga vad bör göras nationellt respektive internationellt. En annan uppsom gift är att i god tid innan de faktiska besluten om nya investeringar och i internationell regi beslutas förbereda ett svenskt ställningstaprogram gande och att i tid påverka omfattningen av verksamheten. En del de internationella organisationerna får genom sin mångav hövdade ägarskara ägarkontroll och därmed överdriven en svag en grad autonomi. De har konstruktion leder till att de inte unav en som derkastas rationaliserings- och besparingstryck som de natiosamma nella i dagens politiska och ekonomiska situation. För att förorganen ändra detta krävs ett långsiktigt forskningspolitiskt arbete. Det kräver givetvis i första hand nära kontakt med regeringen och Utbildningsen departementet även med riksdagens utbildningsutskott. Vidare men måste naturligtvis fackkompetensen i forskarsamhället och i forskningsråd tillvaratas, och dessa måste, liksom industri och andra organ intressenter, indragna i arbetet och debatten. Det är dock inte privara märt vetenskapliga frågeställningar är aktuella, utan det är de ekosom nomiska, organisatoriska och administrativa aspekterna som måste bevakas och förändras. Så t.ex. är frågan utlandsstationerad personals om löneförmåner något bör tas i ett större sammanhang, vilket den som upp dagsaktuella diskussionen EU-anställdas förhållanden belyser. om

Jag föreslår därför att en särskild kommitté under Utbildningsdepartementet tillskapas for uppgiften. Dess mandat bör vara tidsbegränsat. Den smidigaste organisatoriska formen är att ge den formen av en utredning.

Dess uppgifter bör vara att:

följa arbetet och utvecklingen i CERN, ESA, fusionsforsk- ningen inom EURATOM samt ESO; inom den närmaste femårsperioden verka för att en besparing — de svenska bidragen om 50 miljoner kronor uppnås inom de av angivna organen; överväga behovet verksamheten ur ett svenskt forsk- - om av ningspolitiskt perspektiv motiverar fortsatt svenskt medlemskap; i samarbete med andra länder med liknande intressen och för- utsättningar genomföra utvärderingar och utredningar som kan klargöra behovet och möjligheterna för administrativa och av organisatoriska reformer inom de berörda organisationerna, inklusive flexibla och billigare anställningsförhållanden; iner begränsa tendensen till att hela tiden öka ambitionsnivå och kostnadsnivåer i verksamheterna; verka for ökad möjlighet för medlemsländerna att välja grad av medverkan och ambitionsnivå i samarbetet; verka svensk och internationell forsk- - för en god balans mellan ningsverksamhet så att utbytet för Sverige motsvarar vad som skälig andel; kan vara en verka for att en forskningspolitisk debatt om dessa frågor — kommer till stånd.

5.4.3 Anslagskonstruktion

Den andra dimensionen storforskningens organisation rör det förav hållandet att anslagskonstruktionen är komplicerad och därmed svåröverskådlig. Här bedömer jag att det finns utrymme för förändringar ägnade att öka tydligheten i konstruktionen. som vore Jag föreslår att regeringen överväger om inte Polarforskningssekretariatet ska föras över till NFR, med samma status som de nuvarande nationella anläggningarna. Denna fråga är komplicerad och bör utredas närmare. Viktigt är att NFR därvid skapar en god balans mellan projektanslag och logistik for att bibehålla den önskvärda situationen att

forskningen är projektstyrd, logistikstyrd, samtidigt som den nödvändiga långsiktigheten i logistikarbetet försvaras. På samma sätt kan det övervägas om inte de medlemsavgifter, med undantag avgiften till CERN, som idag kostnadsförs över anslaget D av 18 kan överföras till de förvaltande myndigheterna. För NFR:s vidkommande skulle detta innebära att rådet finge en reell möjlighet att väga medlemskap i en viss internationell organisation mot alternativa sätt att använda inom den nationella grundläggande samma resurser naturvetenskapen. Rådet skulle t.ex. kunna väga nationell småskalig fysikforskning mot internationellt organiserad storskalig fysik, eller rentav den typen av forskning mot t.ex. ytterligare satsningar på senare biologisk eller geovetenskaplig forskning. På samma sätt skulle Rymdstyrelsen reell möjlighet att väga nationell rymdforskning ges en mot engagemangen i ESA och ESRANGE. Jag inser att sådan nyordning skulle medföra vissa problem, av en såväl övergripande politisk praktisk när det natur som av mera art, t.ex. gäller svängningar i valutakurser. Med ett eventuellt framtida svenskt medlemskap i den Europeiska Monetära Unionen EMU borde åtminstone det problemet vara eliminerat. senare Det är emellertid min övertygelse att först när storforskningen blir lika konkurrensutsatt obunden forskning kan dess långsiktisom annan legitimitet säkras, i såvälforskarsamhället i samhället i stort. ga som

SOU l997Z69 Bilaga I 65

Kommittédirektiv

Dir. 1996:91

Sveriges engagemang i viss storskalig forskning

Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att se över Sveriges engagemang i storskalig forskning, särskilt deltagandet i vissa europeiska forskningsorganisationer och motsvarande forskning inom EU. Utredaren skall belysa omfattningen, inriktningen och formerna för detta engagemang samt spegla relationen och betydelsen av den internationella verksamheten för den nationella verksamheten innefattande de nationella anläggningarna. Mot bakgrund vetenskapliga bedömningar från av ansvariga nationella organ och regeringens förslag till besparingar för budgetåret 1998 på 150 miljoner kr avseende anslaget D 18, Europeisk forskningssamverkan, skall utredaren lämna förslag till en lämplig avvägning mellan resurser för nationell och internationell storskalig forskning, mellan storskalig forskning och annan svensk forskning samt ge förslag till handlingslinje för Sveriges framtida agerande i de internationella forskningsorganisationema. Om utredaren så bedömer bör förslag lämnas till att Sverige avvecklar visst samarbete eller aktivt verkar for att etablera nya samarbetsformer och samarbetsomrâden.

Bakgrund

Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle prop. 1996/97:5, anmält sin avsikt att genomföra en översyn av Sveriges engagemang i internationella forskningsorganisationer for storskalig forskning, inklusive Sveriges deltagande i EU:s fusions-

forskningsprogram. Översynen skall, enligt vad som framhålls i propo-

sitionen, belysa omfattningen, inriktningen och formerna för engagemanget. Sverige bör i arbetet informera sig om andra länders motsvarande inställning och åtgärder.

66 Bilaga 1

Sverige har länge haft ett omfattande internationellt forskningssamarbete vad gäller både svenska forskares kontakter med utländska kolleger och medverkan i internationella storprojekt. Detta har varit av betydelse för inriktningen den svenska grundforskningen och stor av har också främjat kvaliteten i den svenska forskningen. Svenska forskahar härigenom kunnat bedriva forskning inom centrala resurskrävanre de områden och väsentliga bidrag till och dra fördel av den internage tionella kunskapsutvecklingen. Som också framhålls i propositionen ut-

deltagandet i internationellt storskaligt forskningssamarbete ett vik-

gör tigt komplement till den nationella forskningen och den enda existerande möjligheten bedriva forskning vid forskningsfronten inom många att områden. Ett exempel på detta är det svenska deltagandet i den euro-

peiska forskningsorganisationen för grundforskning inom högenergi-

fysik CERN. Sverige ett de länder bildade organisationen var av som år 1954 och flera generationer svenska fysiker har aktivt medverkat i av experimenten och baserat sin forskning i Sverige på de resultat som frambringats där. Andra europeiska organisationer, t.ex. Europeiska

sydobservatoriet ESO for astronomiska observationer den södra

av

stjämhimlen och det Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet

EMBL har bildats efter mönster CERN. Europeiska synkrotronav ljuskällan ESRF är europeisk anläggning togs i drift år 1994. en som

En internationell organisation delvis annat slag är det europeiska

av rymdorganet ESA där forskning endast utgör del av verksamheten. en Den totala resursinsatsen för forskning är emellertid även här av vä-

sentlig omfattning. Forskningen vid CERN i största utsträckning mycket stora avser forskningsprojekt i samarbete mellan många forskare från olika länder många små forskningsprojekt också förekommer. Vid ESO, även om EMBL och framför allt den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF, består forskningen till helt övervägande del mindre projekt. Forskare av kommer till dessa anläggningar for att under i allmänhet kort tid genomfora experiment inte kan genomföras vid nationella anläggett som ningar. Även inom EU bedrivs storskalig forskning, t.ex. inom det fusionsforskningssamarbete Sverige deltagit i sedan 1976. Det innefattar som

bl.a. forskningsanläggningen JET i Storbritannien. Ett globalt samarbete planeras mellan EU, Japan, Ryssland och USA kring en ännu störforsöksanläggning, International Thermonuclear Experimental Re-

re actor ITER. Flertalet de storskaliga forskningsorganisationerna faller inom av det naturvetenskapliga området. Ansvarig svensk myndighet är Naturvetenskapliga forskningsrådet. Deltagandet i det europeiska rymdorga-

Bilaga 1 67

net ESA tillhör Närings- och handelsdepartementets ansvarsområde och Rymdstyrelsen är ansvarig svensk myndighet. Härutöver har svenska forskningsfmansierande myndigheter själva träffat överenskommelser med systerorganisationer i andra länder och därigenom lyckats etablera kostnadseffektiva samarbetsorganisationer, t.ex. det nordiska optiska teleskopet NOT som driver ett gemensamt nordiskt teleskop på Kanarieöarna och EISCAT bedriver forskning som i rymdplasmafysik på höga latituder. Storskalig forskning bedrivs även inom Sverige. Genom beslut med anledning av 1993 års forskningsproposition inrättades s.k. nationella forskningsanläggningar där ett universitet eller högskola är värden myndighet för en forskningsanläggning som utnyttjas av forskare i hela landet. Driftmedlen för dessa anläggningar fördes i samband med att de blev nationella anläggningar från fakultetsanslag till forskningsrådsanslag. Naturvetenskapliga forskningsrådet finansierar således genom avtal med respektive universitet och högskola driften MAX-laboav ratoriet i Lund, Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm, Onsalaobservatoriet i Göteborg och The Svedberg laboratoriet i Uppsala. Finansieringsmodellen ger möjlighet att i ett nationellt perspektiv bedöma resursbehoven för dessa mot varandra och mot annan forskning. Regeringens budgetförslag för de två budgetåren 1995/96 och 1997 innebär besparingar inom i stort sett samtliga områden av den statliga verksamheten. Forskningen utgör härvid inget undantag och regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 föreslagit besparingar inom både nationell forskning och internationellt forskningssamarbete. Högskolemyndigheter och forskningsñnansiärer, t.ex. forskningsråd, måste ta ansvar för att anpassa verksamheten efter de resurser som anvisas. lnom det internationella samarbetet gäller delvis andra förutsättningar. Budgetbeslut fattas av organ där Sverige utgör en av flera aktörer. Möjligheterna för Sverige att direkt påverka utgifterna är därför begränsade. Projekten pågår ofta mycket länge. Kostnadsutvecklingen för detta samarbete kan därför i väsentlig grad komma att skilja sig från den nationella. Detta kan leda till en väsentlig obalans i medelsanvändningen för nationell respektive internationell verksamhet. Motsvarande förhållanden har också uppmärksammats andra länder, t.ex. Tyskav land, Frankrike och Storbritannien.

Uppdraget

Den särskilde utredaren skall pröva de internationella åtagandena inom storskaligt formaliserat forskningssamarbete mot behov och insatser för annan grundforskning inom samtliga discipliner och lämna förslag som

68 Bilaga 1 sou 1997:69

leder till en vetenskapligt och ekonomiskt rimlig avvägning mellan de resurser som satsas på respektive verksamheter. Förslagen skall bygga de ekonomiska förutsättningar som redovisas i forskningspropositionen Forskning och samhälle prop. l996/97:5 och budgetpropositionen för år 1997 prop. l996/97:l, utg.omr.16. Besparingama inom

forskningsområdet kan, om utredaren så bedömer, fördelas på annat sätt än i regeringens preliminära beräkning för 1998 i budgetproposi-

tionen. Besparingsbeloppet måste dock bli detsamma som regeringen

föreslagit. l

I första hand skall de internationella storskaliga organisationer som

finansieras via det särskilda anslaget för Europeisk forskningssamverkan tillsammans med anknuten nationell forskning och fusionsforsk-

ningssamarbetet inom EU ingå i analysen. Det är emellertid nödvändigt

att även inbegripa insatser för de nationella forskningsanläggningama i detta sammanhang. Det vetenskapliga utbytet för Sverige i relation till redan gjorda också förväntade framtida insatser bör analyseras och men redovisas på ett sätt som möjliggör en optimal användning av de samlade forskningsresursema. Analysen skall baseras på bedömningar från ansvariga nationella myndigheter, främst Naturvetenskapliga forsk-

ningsrådet och Rymdstyrelsen. Det skall också prövas om andra anslagskonstruktioner, t.ex. att anvisa medlen under det nuvarande ansla-

get Europeisk forskningssamverkan under myndigheternas forsknings-

anslag, skulle innebära några fördelar. Analysen skall också ta hänsyn

till hur olika förslag kan påverka den internationella synen på svensk

forskning och Sverige som samarbetspartner i internationella forskningsorganisationer. Analysen bör också kartlägga följderna av olika förslag för verksamhet i Sverige är beroende av vårt deltagande i

som

internationella organisationer som exempelvis den rymdrelaterade

verksamheten i Kiruna. Besparingskraven kan innebära att det inte finns ekonomiska förutsättningar att delta i vissa internationella forskningsorganisationer. De kan också innebära att forskningsverksamheter som i dag bedrivs nationellt i stället bör bedrivas i europeiskt eller annat internationellt samarbete. Utredningen skall Sverige även fortsättningsvis bör ange om

delta i eller lämna någon eller några av de berörda organisationerna. Deltagande i EU:s fusionsforskningssamarbete skall bedömas med av-

seende på de nationella insatserna och Sveriges möjligheter att påverka

inriktning och omfattning av denna forskning.

Utredaren kan vidare, utredningsarbetet ger underlag för det, om översiktligt områden där Sverige bör verka för att de i framtiange nya den bedrivs i formaliserat internationellt samarbete. I detta sammer manhang skall också kostnaderna för de nationella forskningsanlägg-

Bilaga 1 69

ningarna bedömas i relation till alternativet att motsvarande forskning i stället bedrivs vid forskningsanläggningar utomlands. Utbytet av deltagandet i berörda organisationer kan också påverkas av i vilken utsträckning Sverige driver frågor om inriktning och omfattning av verksamheten och hur vi samarbetar med andra länder i dessa frågor. Utredaren bör undersöka om en bättre koordinering, styrning och framförhållning när det gäller svenska delegaters agerande i organisationerna är påkallade. Utredaren skall i arbetet höra de myndigheter för delsom ansvarar tagandet i de internationella forskningsorganisationema och som svarar för finansiering och drift de nationella forskningsanläggningama. De av utvärderingar och planeringsdokument finns inom berörda organisom sationer och myndigheter bör så långt möjligt utnyttjas i bedömningar-

na. Fusionsforskningssamarbetet inom EU skall bedömas mot bakgrund

den utvärdering görs inom EU. Utredaren skall till sig knyta av som nu referensgrupp. Utredaren skall också informera sig hur man i en om andra länder, särskilt övriga nordiska länder, arbetar med motsvarande frågor.

Övriga direktiv att beakta

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konskevenser dir. om 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att re-

dovisa jämställhetspolitiska konsekvenser dir 1994:124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir 1996:49.

Uppdraget skall redovisas senast den l maj 1997.

Utbildningsdepartementet

KUNGL. BBL. 1997 A05- 2 9

STOCKHOLM

I

Statens 1997

offentliga utredningar

l

l

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32. Följdlagstiñningtill miljöbalken. M. lnkomstskattelag, del l-lll. Fi. 33. Att lära övergränser. En studie av OECD:s Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiskasamarbete. Fi. Förbättradmiljöinformation.M. 34. Övervakning av miljön. M. Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för 35 Ny kurs i trañkpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av 9 Länsstyrelsemas roll i trañk- ochfordonsfrågor. K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg. U. Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring 38. Myndighet eller marknad. . sex förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner. Fi. Rösterom barnsoch ungdomars psykiskahälsa. S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju. Flexibel förvaltning.Förändring och verksam- 40. Unga ocharbete. In. hetsanpassning statstörvaltningens av 41. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10. Ansvaret för valutapolitiken.Fi. Grundlag — ll. Skatter, miljö ochsysselsättning. Fi. Lag om trossamfund — 12. lT-problem inför 2000-skifiet.Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatserfrån en hearinganordnad av 42 Staten ochtrossamfunden . IT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksamheten. Ku. IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Statenochtrossamfunden 13. Regionpolitikför helaSverige. N. Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst. Ku. ochdekyrkliga arkiven, Ku. l5. Det svårasamspelet.Resultatstymingens framväxt 44. Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten. N. 45. Staten ochtrossamfunden 17 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden 18. Granskning av granskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Den statligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden 19. Bättre information om konsumentpriser.ln. Den kyrkliga egendomen. Ku. 20. Konkurrenslagen 1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför bam och För kompetensochresultat.Fi. unga 6-16 år. U. 49. Grundlagsskydd för nya medier. Ju. 22 Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarför EUzs . 23. Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo. demokrati ochdelaktighet den8 november1996 5 Brister i omsorg . anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- en fråga om bemötande äldre. av S. kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg medkunskapochinlevelse beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97.K. en fråga om bemötande äldre. av — 24. Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svensk på EU-fat. Jo. 54. Ministem ochmakten. mat - 26. EU:s jordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 55. Staten ochtrossamfunden. Sammanfattningama av 27. Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna. Ku. 28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivareoch beslutsfattare. vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju. 29. Bampomograñfrågan. 57. medborgarnas I tjänst. lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samladförvaltningspolitik för staten. Fi. 30. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för 58 Personaluthyming A. . svenskstatstörvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsensfbrvaltningsform. Ku. 31. Kristallkulan tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. - IT-kommissionens rapport 3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61 Att växa blandbetongochkojor. . Ett delbetänkande barnsochungdomars om uppväxtvillkori storstädemas utsatta områdenfrån Storstadskommittén. Rosorav betong. . En antologitill delbetänkandet Att växa bland betongochkojor från Storstadskommittén. Sverigeinför epokskiftet. . lT-kommissionens rapport 5/97.K. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.A Polisensregister.Ju. . 66. Statsskuldspolitiken. Fi. 67. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. 68 Grannlands-TVi kabelnät. Ku. . 69. Besparingari stort ochsmått.U.

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam-

Fastighetsdataregister. 3 hetsanpassning statsförvaltningensstruktur.9 av

Ansvaretför valutapolitiken.10 Aktiebolagetskapital.22 Bampomograñfrågan. Skatter,miljö och sysselsättning.11

Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt Innehavskriminalisering m.m. 29 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 ochproblematik.15

Grundlagsskyddför medier.49 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. nya Folket + Bilagor. 17 som rådgivareochbeslutsfattare. Granskning granskning. av + Bilaga och 1 56 Polisensregister.65 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

Kontroll Reavinst Värdepapper.27

Utrikesdepartementet l demokratins tjänst.Statstjänstemannens roll och

Återkallelse vårt offentliga etos. 28 av uppehållstillstånd.67 Europaoch staten. Europeiseringens betydelseför

Socialdepartementet svenskstatsförvaltning.30

Att lära över gränser. En studie av OECD:sförvaltnings- Röster om bamsochungdomarspsykiskahälsa.8 politiskasamarbete.33 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Bekämpande penningtvätt.36 av Brister i omsorg Myndigheteller marknad.

en fråga om bemötande äldre.51 av - Statsförvaltningens olika verksarnhetsfonner.38 Omsorgmedkunskapoch inlevelse Arbetsgivarpolitiki staten. en fråga om bemötande äldre.52 av - För kompetensochresultat.48 Att växa blandbetongochkojor. Avskaffareklamskatten53 Ett delbetänkande bamsochungdomars om Ministem ochmakten. uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områdenfrån Hur fungerar ministerstyrei praktiken 54 Storstadskommittén. 61 I medborgarnas tjänst. Rosor av betong. En samladförvaltningspolitikför staten. 57 En antologitill delbetänkandet Att växa bland Statsskuldspolitiken. 66 betongochkojor från Storstadskommittén. 62

Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Den nya gymnasieskolan steg för steg. l Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor.6 - Växa i lärande. Förslagtill läroplanför bamoch IT-problem infor ZOOO-skiñet. Referatochslutsatserfrån unga 6-16 år. 21 en hearinganordnad IT-kommissionenden av Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 18december.IT-kommissionens rapport l/97. 12 Besparingari stort och smått.69 Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik,

demokratiochdelaktighetden8 november1996 Jordbruksdepartementet

anordnat av F0lkomrösmingsutredningen, IT- Svensk mat- EU-fat. 25 kommissionenochKommunikationsforsknings- EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedelsberedningen.IT-kommissionens rapport 2/97. 23 försörjningen.26 Kristallkulan tretton röster om framtiden. - Alternativautvecklingsvägarför EU:s IT-kommissionens rapport 3/97. 31 gemensamma jordbrukspolitik. 50 Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. 35 +

Sverigeinfor epokskiñet.

Arbetsmarknadsdepartementet

IT-kommissionens rapport 5/97.63 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför

Finansdepartementet arbetshandikappade. 5

Personaluthyrning.58 Inkomstskattelag,del I-III. 2 Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Byråkratin i backspegeln.Femtioår av förändring sex + Bilagedel.64 forvalmingsområden.7

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet IT i kulturens tjänst. 14 Staten och trossamfunden Rättsligreglering Grundlag - Lag om trossamfund - Lag om Svenskakyrkan. 41 - Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. 43 Staten och trossamfunden Svenskakyrkans personal. 44 Staten och trossamfunden Stöd,skatter och fmansiering.45 Staten och trossamfunden Statlig medverkan vid avgifisbetalning. 46 Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen. 47 Staten och trossamfunden. Sammanfattningarna av förslagen från destatliga utredningarna. 55 Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform. 59 Betal-TV inom Sveriges Television.60 Grannlands-TV i kabelnät. 68

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige. 13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen 1993-l 996. 20

Inrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser. 19 Unga ocharbete. 40

Miljödepartementet Förbättrad miljöinformation. 4 Följdlagstiñning till miljöbalken.32 Övervakning av miljön. 34