SOU 1998:132

En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder delrapport

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EN GRANSKNING AV

ESTONlAKATASTROFEN OCH DESS FÖLJDER

DELRAPPORT

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

En av

granskning

Estonia katastrofen

och dess

föUder

Delmpport av Annlysgruppen för granskning av

och dess följder

Estoninlentnstrokn

Stockholm 1998

TTTTTTTTTTTTTTT GA

NNNNNNNNNAR Kommunikationsdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds svarar

av Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. -

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Fotografer: Bildhuset AB Beppe Arvidsson, Per B. Adolphson,

- Bruno Ehrs, Nina Ericson, Bengt af Geijerstam, Claes Grundsten, Denise Grünstein, Gerry Johansson, Kjell Johansson, Per Klaesson, Bengt Olof Olsson. Mira -Jan Rabben. Tiofoto AB Ulrika Aling, Mikael Bertmar,

- Lars Dahlström, Anders Sjöberg, Ulf Sjöstedt, Photo Researchers Inc.

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-21040-1 Elanders Skogs, Malmö 1998 ISSN 0375-250X

/VâüfccmMusa",

SOU l998zl32

Till statsrådet Mona Sahlin

Den 18 september 1997 beslutade regeringen att tillsätta analysgrupp med

en uppgift att granska samhällets agerande i anledning Estoniakatastrofen.

Den 23 september 1997 förordnades generalsekreteraren i Svenska Röda Korset Peter Örn ordförande och förutvarande förbundsordföranden i Svenska Kom-

som munalarbetareförbundet Lillemor Arvidsson, förutvarande chefredaktören gästprofessorn i journalistik Christina JutterStIÖm, professorn i allmänpsykiatri hovpredikanten Conny Nordin samt förutvarande rektorn vid Uppsala universitet

professor emeritus Stig Strömholm ledamöter i Analysgruppen för granskning

som av Estoniakatastrofen och dess följder. Lillemor Arvidsson entledigades med verkan fr.o.m den 23 januari 1998 från sitt uppdrag och den 23 1998 förordnades i

mars stället verkställande direktören för Spri Lem Björklund ledamot i analys-

som gnlppen-

I Analysgruppens för granskning Estoniakatastrofen och dess följder sekreta-

av riat ingår Marianne Wasteson som huvudsekreterare, Hanna Brogren

som pressoch informationsansvarig, Lars Tomth utredningssekreterare och Maria

som Walander Dalayman projektledare.

som

Analysgruppen överlämnar härmed första rapport granskningen Esto-

en av av niakatastrofen och dess följder.

Stockholm i november 1998

Peter Leni Björklund Christina fuzterxtráin Conny Nordin Stig Ström/Jolin

/Marianne IÃ/artesøn Hanna Brogren Lars Yömtb Maria I/Valander Dalayman

FÖRKORTNINGAR

Förkortningar

ARCC Air Rescue Coordination Center CAK Centrala avdelningen för Ambulanssjukvård och Katastrofmedicinsk

planering DEMC Akut- och katastrofmedicinskt centrum vid Södersjukhuset DIS Den Internationella Stödföreningen FAE Föreningen för Anhöriga till saknade och omkomna från Estonia, Vilka

var

anställda i Lindesbergs kommun IRCC Joint Rescue Coordination Center

Krissamverkan Kommun Landsting LKC Länskommunikationscentralen vid polismyndigheten i Stockholms län MRCC Maritime Rescue Coordination Center MRSC Maritime Rescue Sub Center PKL Psykologisk-psykiatjsk katastrofledningsgrupp POSOM Beredskapsgiupp för psykiskt och socialt omhändertagande PUG Psykologiska uppföljningsgiuppen vid lasarettet i Norrköping ROV Remote Opereated Vehicle eller ñärrstyrda farkoster

Rikspolisstyrelsen SEA Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga SPF Styrelsen för psykologiskt försvar

INTRODUKTIONEN AVSNITT I EN SAMMANFATTNING AV ANALYSGRUPPENS UPPDRAG

SAMT HUR DET TOLKATS OCH UTFÖRTS

INTRODUKTIONEN

Sammanfattning av analysgruppens uppdrag

samt hur det tolkats och utförts

har gått drygt fyra år sedan M/S Estonia Följderna av regeringens beslut att inte bärga Estonia

et förliste, utanför finska Utö i Östersjön. 852 människor och att inte omhänderta omkomna från 17 länder förlorade livet. 137 människor överlevde. Anhöriga

Fortfarande påverkas vårt samhälle av händelsen. Far- En avgående och tillträdande statsminister uttalar båda

en tyget ligger kvar botten Östersjön, följd vilja att omhänderta de omkomna ombord fartyget.

av som en av en regeringens beslut den 15 december 1994 att inte bärga Uttalanden kom att uppfattas utfästelser stora

som som av Estonia, att inte vidta åtgärder för de omkomna anhöriga, överlevande och svensk allmänhet.

att ta upp grupper av och att låta övertäcka vraket. Ett beslut avsett att Beslutet att inte bärga fartyget leder till olika reaktioner

som var sätta punkt för frågan M/S Estonia. hos anhöriga och överlevande. Hos många anhöriga inleds

En grupp människor som fortfarande påverkas av kata- en period växande besvikelse, hos andra ett accepte-

av strofen och dess följder är de överlevde katastrofen rande det fattade beslutet.

som av och de som är anhöriga och vänner till dem följde

som med fartyget till botten. Men det inte vid det; Överlevande

stannar olyckans väldighet har fört med sig att många frågor har Av de 137 människor överlever olyckan är 54 svenska

som rests i vårt svenska samhälle. Frågor värderingar, etik medborgare. Dessa människor har varit med hän-

om om en och lag. Frågor om ansvarstagande och engagemang. Om delse påverkar dem för återstoden deras liv. Ingen

som av rättigheter och skyldigheter. Frågor vårt förtroende dem kommer någonsin glömma den 28

om av att natten mot för samhällets förmåga att hantera katastrofer detta slag september 1994. Men trots att de har exceptionella erfa-

av och dimension. renheter olycka påverkat det svenska samhället,

av en som

INTRODUKTIONEN

och lett till rad konsekvenser upplever dem och Regeringskansliets, agerande. Särskilt viktigt har varit

en många av

att deras erfarenheter inte tillmätts något värde. Många att granska om rätt myndighet har agerat i olika samman-

känner sig bortglömda, osynliggjorda, otillfredsställda för hang samt att granska Vilka underlag legat till grund

som

de berövats möjligheten komma till tals och bidra för de olika beslut fattats. Även andra offentliga att att som till samhällets lärdomar för framtiden. agerande belyses, kyrkliga samfund och massmedi-

organs

erna kan nämnas som exempel. Utöver detta tillkommer

att analysgruppen beskriver den roll som organisationerna Tillsättandet av analysgruppen

för överlevande och anhöriga spelat och vilka dessasinsat- Analysgruppen för granskning Estoniakatastrofen och

av bygger mycket omfat-

ser varit. Denna granskning ett dess följder har fått regeringens uppdrag att granska hur

tande och unikt material, till stor del är nyinsamlat,

som vårt svenska samhälle har påverkats händelserna sedan

och presenteras i rapporten under avsnittet Beskrivningen. katastrofen. Beslutet att tillsätta analysgruppen kom i sep-

Utöver detta redogörs i rapporten för de kunskaper tember 1997 efter partiöverläggningar och

gemensamma

och erfarenheter analysgruppen samlat i möten med exmöten med företrädare för anhöriga och överlevande.

pertis inom viktiga områden står att härleda till de

som

I regeringens direktiv till analysgruppen betonas att

frågor som analysgruppen prövat inför utformandet av granskningen är särskilt viktig för att stärka allmänhetens

slutliga rekommendationer. Exempel sådana områden förtroende för statsmakternas och det offentliga Sveriges

är: bärgning, omhändertagande och identifiering av omagerande i samband med händelser av katastrofkaraktär.

komna från Estonia samt psykologisk påverkan perso- Särskild hänsyn skall tas till effekterna av olyckan längre

nal inblandad sådan åtgärd, övertäclming avvraket, de

i en sikt för de överlevande och de omkomnas anhöriga.

långsiktiga konsekvenserna hanteringen Estonia-

av av

frågan för anhöriga och överlevandes livssituation. Utöver

Analysgruppens tolkning av uppdraget detta beskrivs även analysgruppens intryck kontakter

av Analysgruppen har tolkat uppdraget så att det övergri- med anhöriga och överlevande, genom direkta möten och

pande målet är att bidra till att den offentliga behand- via telefon och brev. I detta avsnitt, är rubricerat Pro-

som lingen Estoniahaveriet och dess konsekvenser kan slut- belyses även, som en jämförelse, hanteringen av ett

av cessen, föras ett sätt innebär att allmänhetens förtroende antal större internationella olyckor under är.

som senare för det offentliga Sveriges förmåga att hantera katastrof-

situationer återställs och att de anhörigas Sorgearbete, Medgivande av misstag

samt de överlevandes livssituation kan underlättas. I En andra förutsättning för att den övergripande målsätt-

anslutning till denna målsättning skall analysgruppen bidra ningen, att återställa förtroendet för det offentliga

till att samhällets framtida katastrofberedskap kan stärkas. Sverige, skall kunna infrias är att granskningen skall bidra

För att detta mål skall kunna uppnås bör några viktiga till att misstag medges där de förekommit.

förutsättningar infrias. Med innehållet i de två avsnitten, Beskrivningen och

Processen, grund speglar analysgruppen ett antal prin-

som Granskning avföljderna efterden 28 september 1994 cipiella frågeställningar fick stor betydelse för händel-

som

En första förutsättning är att analysgruppens granskning serna kring Estonia. Analysgruppens förhållningssätt är

kan tydlig bild vad faktiskt har skett efter kritiskt präglas också insikt om det exceptionella i

ge en av som men av olyckan. Analysgruppen ägnar i denna rapport stort ut- olyckans väldighet. Bland händelser analyseras kan

som

åt att besldiva de händelser inträffat sedan den här nämnas de uttalanden som gjordes av Carl Bildt och rymme som 28 september 1994 fram till och med oktober 1998. Be- Ingvar Carlsson, rörande bärgning av fartyget och om-

skrivningen omfattar myndigheters, inklusive regeringens händertagande omkomna, regeringsskiftets betydelse,

INTRODUKTIONEN

tillsättandet ett etiskt råd, myndigheternas informa- Conny Nordin, professor i allmänpsykiatri vid Linkö-

tionsarbete, Sjöfartsverkets utredningar med flera händel- pings universitet. Hovpredikant.

I avsnittet, rubriceras Analysen, redogörs även för Stig Strörnholm, förutvarande rektor vid Uppsala universer. som

juridiska aspekter kring dessa principiella frågor. sitet, professor emeritus.

I sekretariatet ingår: Marianne Wasteson, huvud-

Ovissbeten kring Ertonia måsteskingra: sekreterare, Hanna Brogren, och infonnations-

press-

En tredje förutsättning för att analysgruppens målsättning ansvarig, Lars Tomth, utredningsselcreterare och Maria

skall kunna infrias, är att beslut fattas skingrar oviss- Walander Dalayman, projektledare.

som

heten och, möjligt, sätter definitiv punkt för Esto- Analysarbetet har ställt särskilda krav hela sekre-

om en att

nia. Regeringsbeslutet den 15 december 1994 har tariatet varit engagerat i utredningsarbetet. Det har varit

av av

stora grupper anhöriga och överlevande aldrig accepte- nödvändigt mot bakgrund dels den omfattande

rats. Det faktum att regeringen också beslutade att informationsinsamlingen och de krav ställts att

om som

uppskjuta den planerade övertäclmingen fartyget, har analysera materialet, dels kravet öppenhet och det

av av

bidragit till att det för många människor framstår stora intresset från anhöriga och överlevande,

som om massme-

frågan Estonia är lika öppen, för fyra år sedan. För dier, samt bred allmänhet.

om som en

många av dem analysgruppen mött under sitt arbete inne-

bär detta en smärtsam ovisshet och påverkan den

en Tack

egna livssituationen.

Analysgruppen vill inledningsvis framhålla samarbetet

I avsnittet Rekommendationen presenteras analys-

med referensgruppen, bestående företrädare för de

av angruppens förslag till åtgärder för att bringa Estoniafrågan

hörigas och överlevandes organisationer, har bidragit till, vad hoppas kommer som

gruppen att innebära, en slut-

med värdefulla kunskaper och erfarenheter. punkt.

Ett särskilt tack riktas till de anhöriga och överlevande

analysgmppen mött under hearings i landet och till Förbättrad beredskap som

infor framtida katartrofer

dem som hört av sig genom brev och telefonsamtal. De En fjärde förutsättning är att Sveriges framtida katastrof-

har fördjupat analysgruppens förståelse för Estoniaberedskap förbättras. En stor olycka kan aldrig vändas till

olyckans följder för enskilda människor och för vårt samnågot gott för den enskilde drabbats, har

som men en

hälle i stort. skyldighet samhälle att lära för framtiden. En viktig

som

Företrädare för regeringen, de politiska partierna och del i analysgruppens arbete inriktas att formulera dessa

myndigheterna har i intervjuer medverkat till så lärdomar. Till att ge en

detta återkommer analysgruppen

i en sepa-

tydlig bild av den efterföljande processen som det varit rat rapport som presenteras vid ett tillfälle.

senare

möjligt att med tanke den tid förflutit.

som

Analysgruppen vill även rikta ett tack till de experter

olika ämnesområden, i samband med intervjuer och Presentation Analysgruppen för granskning som

av av

seminarier bidragit till att ge sakkunskap. Estoniakatastrofen samt dess sekretariat

Avslutningsvis vill analysgruppen tacka alla de i Analysgruppen som

består av följande ledamöter:

övrigt bidragit olika sätt under arbetets gång. Peter Örn, ordförande, generalsekreterare i Svenska Röda

Korset.

Leni Björklund, verkställande direktör för Spri. Slutredovisning

Christina Jutterström, förutvarande chefredaktör, gäst- Analysgruppens arbete avslutas under våren 1999 med

professor i journalistik. slutredovisning.

BESKRIVNINGEN

AVSNITT 2 EN BESKRIVNING AV HÄNDELSER FRÅN OLYCKSNATTEN 1994

TILL AVLÄMNANDET AV ANALYSGRUPPENS RAPPORT I NOVEMBER 1998 I2

BESKRIVNINGEN

inledning

stonias förlisning innebar att Sverige drabbades tive områden, att regering och riksdag i extraordinära

men av en katastrof som saknar motsvarighet i vår moderna situationer tvingas agera. historia. Ännu idag är det svårt förstå katastrofens vidd. Mot bakgrund detta tillsattes analysgnippen för

att av att Den sorg och det lidande som drabbade anhöriga och granska hur myndigheter, inklusive Regeringskansliet och överlevande berör alla. regeringen samt olika enskilda agerat från

oss organ

Katastrofen innebar också att det svenska samhället förlisningen och framåt. Bakom detta beslut står samtliga ställdes inför prövning väldiga dimensioner. riksdagspartier.

en av Komplexa frågor och problem har krävt svar och lösningar. De beslut fattades och det arbete utför-

som som des myndigheter, inklusive regeringen, hade föregåtts Beskrivningen är en redovisning av händelseförloppet

svåra överväganden. I flera fall har besluten i efterhand från förlisningen och fram till oktober 1998. av lditiserats. Många anhöriga och överlevande beskriver att Analysgruppen för granskning Estoniakatastrofen och

av kontakterna med beslutsfattarna har haft brister, att de dess följder har ägnat stor del sitt arbete att belysa

en av "omyndigförklarats", och fråntagits sina möjligheter att de händelser som inträffat efter förlisningen. Granskbli hörda och påverka besluten. Detta har resulterat i ett ningen har inneburit träffat och samtalat med

att gruppen minskat förtroende för myndigheterna. ett stort antal personer som något sätt varit involverade

Utöver detta har det diskuterats den svenska för- i eller berörda katstrofen och beredningsprocessen.

om av valtningen har beredskap och uppbyggnad för att hantera Från regering, Regeringskansliet, andra myndigheter och katastrofer den aktuella dimensionen. Det är ett faktum offentliga till anhöriga och överlevande. Utöver

av organ att myndigheterna har huvudansvaret inom sina respek- detta har analysgruppen tagit del av tidigare utredningar,

BESKRIVNINGEN

mediamaterial med vilket framgår källförteck- Den inledande perioden med åtgärder vidtagna den

mera, av ° av ningen i avsnittet Bilagoma. avgående regeringen, under ledning statsministern

I det följande avsnittet presenteras en beskrivning av Carl Bildt, i omedelbar anslutning till förlisningen vad som framkommit genom detta arbete. I detta ° Beredningsarbetet i den Iillträdande regeringen,

sam- unmanhang bör det påpekas att analysgruppen inte har nå- der ledning av statsministern Ingvar Carlsson, inför ett

kontroll- eller tillsynsfunktion det slag t.ex. beslut slutliga åtgärder med Estonia gon av som om konstitutionsutskottet, JO eller JK utövar. Detta innebär - Beslutet om att inte låta bärga Estonia och omhänderexempelvis att redovisningar samtal med olika ta de omkomna samt att låta övertäcka fartyget

av personer bygger den intervjuades egna uppgifter. ° Perioden efter detta beslut, som bland annat innefattar

Avslutningsvis vill analysgiuppen tillägga att denna ett regeringsbeslut att stoppa övertäckningen, och presentation inte gör anspråk att vara en heltäckande fram till oktober 1998 beskrivning alla de händelser ägt sedan

av som rum Estonias förlisning. Fyra år kan inte sammanfattas i ett Med anledning av att många centrala aktörer återkommer enda sammanhang. ofta i beskrivningen över händelserna kan påpekas

att en

fullständig förteckning över aktuella personer, med återgi- Fyra tidsperioder redovisas vande titlar med återfinns i det avslutande avsnit-

av mera, Beskrivningen är indelad i fyra delar motsvarar fyra tet Bilagorna.

som viktiga faser med centrala händelser i förloppet kring Fotnoter återfinns i slutet detta avsnitt.

av Estoniafrågan.

TIDEN EFTER FÖRLiSNINGEN

MED ÅTGÄRDER VIDTAGNA AV DEN AVGÅENDE REGERINGEN

"Färjan Estonia befaras ha sjunkit."

M/S Estonias nodanrop når närliggande

fzmyg ochfinsk lczmradio. Finsk sjoriiddning

inleder riiddningsaktiviteter ochgenom TT ocb andra

izybetrbyrder sprids infwmation omfzrzygetr ide.

arten mot den 28 september 1994 är Från ovisshet till skrämmande visshet

passagerarfarjan M/S Estonia väg från Tallinn till Stockholm. Klockan 01.59 går TT-flash "Estonia sjunkenl".

en ut; Ombord finns 989 passagerare. Vädret är hårt. Det blåser Minuten därefter kan nattvakna svenskar höra nyheten i

en sydvästlig vind tilltar under omkring mid- P3 och P4, Sveriges Radios Ekoredaktion för första

som resan, när natt når vindarna kulingstyrka, en timme senare har vin- gången sänder nyheten Estonias öde. I sändningen

om den ökat ytterligare och maxstyrka omkring

når nu en

23 rn/s.

Klockan 00.23 sänder Estonia ett maydayZ-anrop. Detsom kallas för lT-flash är lTzs högst En minut Silja Europa det nödställda farty- prioriterade telegram. En flash innehåller

senare svarar

Endast de närliggande fartygen och kustradio- nyheter med stor verkan och mycket högt get.

allmänintresse och åtföljs alltid av ett statjonerna i Finland uppfattar larmet. Sju minuter efter

brådskande telegram. Denna tjänst erbjuds mayday-anropet har Silja Europa sin sista kontakt med

TT:snyhetskunder och bland dessa Estonia.

återfinns bl.a. nyhetsredaktioner i landet,

Finsk sjöräddning har för räddnings-

som ansvar pressansvarigainom offentlig förvaltning tjänsten i området där Estonia befinner sig, uppfattar

och företag m.fI. En signal till kundernas nödanropet och initierar omedelbara åtgärder.

personsökaretalar om att det finns en

Klockan 01.31 går TT ut med ett brådskande nyhets- nyhet från Tf läsa.

att telegram: "Färjan Estonia befaras ha sjunkit.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

intervjuas Arild Winge, räddningsledare vid den svenska

Med det samlande uttrycket "sjöräddning" Sjöräddningen. Nyhetssändningarna därefter sker med

avsesföljande enheter: s.k. öppen Sluttid vilket innebär att sändningarna får ta den

MRCC Maritime Rescue tid de behöver, istället för att inom de tre minuter

rymmas Center

Coordination samt

är normaltid för Ekosändningar. som MRSC Maritime RescueSub Center.

Sjöräddningen i Åbo IT får infor-

Det är genom som MRCC tillfället för

l Finland fanns vid mation vad hänt med Estonia. Informationen lig- Helsingfors. och

om som Estoniahaveriet i Vasa

till grund för TT-flashar under natten. På detta sätt får Äbo medan MRSCfanns ett antal ger centrala nyhetsredaktjoner snabbt meddelandet om platser längs kusten med mindre sjö- Estonias öde. Flashen går även till nyhetsbyrån Reuter, områden att bevaka. Debistår MRCCmed vilket innebär nyheten därmed till hela världen. larm och informationsinsamiing. I Finland

att når ut

ingår Sjöräddningen i gränsbevaknings-

väsendet och verksamheten är direkt

underställd inrikesministeriet.

l Sverige fanns MRCCvid tillfället för

Estoniahaveriet i Göteborg och Stockholm.

I Sverigeär Sjöfartsverket ansvarig

myndighet för MRCCoch MRSC.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Beskedet når ut i

Sverige

Nyheten om Esionias ide sprids över hela Sverige

med hjälp av massmedierna. Den avgående regeringen

får information om olyckan under en avtac/enzngifest Rosenbad.i

Rosenbad i Stockholm pågår under natten Utrikesdepartementets sambandscentral ringer mel-

en avtackningsfest för den avgående borgerliga regeringen. lan klockan 01.30 och 02.00 till Kerstin Melén har

som Runt midnatt tunnas gästantalet tillställningen på- jour konsulära enheten. Hon får reda TT-

ut men att ett går fortfarande då klockan närmar sig halv två. Klockan telegram färja har sjunkit. Försök nå uiIi-

uppger att en att 01.31 börjar personsökarna hos flera festdeltagarna att kesministern Margaretha af Ugglas misslyckas. Ministern

av ringa. Lars Christiansson och Per Zetterquist, pressche- nås beskedet morgonnyheterna radion.

av genom fen respektive pressekreteraren i Statsrådsberedningen, Vid halvtIetjden väcks Lars Grundberg, Sve-

natten nås bland andra detta sätt det första TT- riges ambassadör i Tallinn, pressvakten Utrikes-

av av att telegrammet om att Estonia befaras ha sjunkit. departementet i Stockholm ringer.

Försvarsminister Anders Björck besked

nås av om Regeringen informeras tidigt under natten olyckan tidigt då vakthavande

onsdagsmorgonen,

Statsminister Carl Bildt och statssekreterare Peter Egardt Försvarsdepartementet ringer. är väg att lämna Rosenbad då de får beskedet att

om en färja förlist. Centrala myndigheter nås beskedet

Strax efter att beskedet nått statsministern ringer tele- Länskommunikationscentralen vid Polismyndigheten i fonen hemma hos kommunikationsmimster Mats Odell. Stockholms län LKC får kännedom katastrofen via

om Rolf Tufvesson, planeringschef Kommunikationsde- nyhetssändningen radio klockan 02.00. En halvtimme partementet, berättar att ett fartyg, troligen Estonia, för- ringer Sjöräddningen och säger fartyget troligen

senare att list Östersjön. har sjunkit med nämnare 900 ombord. Vid 03.00

personer

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TlLL DEN 6 OKTOBER 1994

underrättas chefen för LKC och halvtimme Landstinget i Stockholms län larmas

en senare länspolismästaren vid Polismyndigheten i Stockholms län. Klockan 00.55 får SOS-Alarm information telefon

per av

Iourcentralen vid Rikspolisstyrelsen RPS får ett tele- Sjöbevakningscentralen i Mariehamn om att Estonia är i

fonsamtal klockan 02.25 från Kerstin Melén Utrikes- sjönöd. Detta larm vidarebefordras till MRCC Stock-

departementet informerar katastrof inträf- holm. Klockan 02.58 meddelas det till SOS-A att skadade

som om att en fat Östersjön. Vakthavande ringer omgående till skall komma till Sverige varför sjukvården larmas genom

Roland Ståhl, är polisöverintendent vid Rikskri- jourhavande tjänsteman från CAKK Tjänstemannen

som minalpolisen och ordförande i den svenska identiñerings- kopplas SOS-A till ansvarig sjuksköterska vid akutmot-

av kommissionen, och vidarebefordrar informationen. Ståhl tagningarna Södersjukhuset, Huddinge Sjukhus och

vakthavande instruktion in passagerarlistor. Karolinska Sjukhuset och begär att jourhavande personal ger om att ta

Hemma hos Kaj Janérus, generaldirektör vid Sjöfarts- skall informeras liksom att förberedelser för krisgtupper

verket, ringer telefonen omkring klockan 03.00. Det är skall vidtagas. Vid samma tidpunkt får Huddinge Sjukhus

sjötrafikdirektören Kjell Reslow informerar direktkontakt från 11:e helikopterdivisionen Berga med

som om Estonias öde. begäran om sjukvårdspersonal till helikoptertjänst inom

Klockan 06.00 slår Olof Forssberg, generaldirektör vid 20 minuter.

Statens haverikommission, radion hemma och Den ansvariga sjuksköterskan vid akutmottagningarn-a

nås av beskedet nyhetssändningen. Södersjukhuset, Huddinge Sjukhus och Karolinska

genom

ÖveråklagarenUno Hagelberg, vid Ãklagarmyndig- Sjukhuset initierar kontakter med respektive sjukhus

heten i Stockholm, får medierna katastrofkommitté. Personal kallas inte in allmänt

morgonen genom genom kännedom katastrofen. katastroflarm.

Jourhavande tjänsteman vid CAK larmar också stabs-

läkaren och två ytterligare tjänstemän från CAK för tjänst-

göring vid ledningscentraler. Stabsläkaren larmar omgå-

ende en ledningsläkare från Södersjukhuset, Bo Brismar,

uppdras att fungera ledningsläkare vid Estline-

som som

terminalen. Stabsläkaren larmar överläkare och

Svenska identifieringskommissionen även en

PKL-koordinator från Karolinska Sjukhuset vilken

När en större olycka eller naturkatastrof

inträffat utomlands skall. enligt för- uppdras att samordna sjukvårdens psykosociala stöd-

ordningen 1988530 expertgruppen verksamhet vid terminalens.

för identifiering av katastroffall utom-

lands,en särskildexpertgrupp hjälpa till Händelsen når svensk allmänhet

vid identifiering avomkomna svenska Allmänheten nås snabbt nyheten Estonia sjunkit

av om att

medborgare och andra personer med nära Redan klockan har halva befolkningen

via medierna. 07.00

anknytning till Sverige. Expertgruppenfår

fått vetskap olyckan. Timmarna mellan klockan 03.00

begäranav myndigheterna olycks-

och 07.00 år mycket intensiva ur spridnings-

morgonen

platsenäven biträda vid identifiering av

synpunkt. En undersökning visar att mer än 60 procent,

andra personer.l expertgruppen 50m

- första informationen olyckan radion. En

får den om via

vanligen kallas identifieringskommissionen

femtedel får beskedet förmedlat via TV och nästan lika

ingår chef företräder Rikspolis- en

- en som

stor andel via personliga kontakter.

styrelsen, två rättsläkare. två rätts-

odontologer samt två kriminaltekniker.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER

Nyheten sprids Stockholmi jönköping nås nyheten

av IVärtahamnen i Stockholm ligger Estlineterminalen. Där Hos polisen i Jönköping hör nyheten

man om är det under natten fortfarande lugnt. Personal är ti- färjekatastrofen radion.

som digt plats får veta vad hänt och beskedet slår ned Samuel Svensson blir uppringd sin bror någon gång

som av med förlamande effekt. Ingen vet ännu riktigt vad budet mellan halv och Brodern undrar

sex sex. om pappan rest kommer att innebära. från Tallinn med flyg eller båt. Han har hört nyheterna

Omkring klockan två börjar medier att komma till ter- olycka med färja Östersjön. Samuel Svensson

om en en minalen. Strax efter klockan tre kommer polispatrull ringer sin säger ägde med far-

en mamma som att resan rum som efterlyser passagerarlistor. W8-

Efterhand tiden går börjar telefonerna ringa från Curt Gemheden befinner sig fjällvandring i

som anhöriga oroligt frågar just deras anhöriga varit Storlien. Det är snöoväder. Vid sextiden vaknar han och

som om ombord fartyget. En anhörig åker till terminalen hör radion färjekatastrof inträffat under

som att en natten. berättar för analysgmppen att där fanns inga besked att En hans söner med Estonia. När han stund

av reser en och inte ens en stol att slå sig på. hör det talas Tallinn och Stockholm frågar

ner senare att om

han sin fru, bekräftar att skulle från Tallinn

som sonen resa Borlänge in drabbat kvällen före.

Vakthavande polisbefal lyssnar radion under Klockan sju kommer de första anhöriga till akut-

morgonen och får då höra nyheten olyckan. Vid 06.30 ringer mottagningen länssjukhuset Ryhov, ijönköping. Nå-

om en företrädare för Surahammars busstrafikbolag till honom timme kontaktar jourhavande räddningschef

gon senare och berättar att 44 pensionerade metallarbetare med sjukhuset och frågar behovet krisstödsarbete. Man

var om av

Estonias resa. Polisbefälet ringer då till Birgitta Berg- beslutar att inkalla ledningsgruppen till sjukvårdens ledgren, som är krisgmppsamordnare och redan timme ningscentral. En preliminär uppgift finns Pingst-

en om att

samlas några krisgruppen till ett första möte. Ett kyrkan ijönköping är drabbad. senare ur par timmar senare har hela krisgruppen samlats i Tre telefonlinjer öppnas och bemannas stöd-

av församlingshemmetJakobsgården i centrala Borlänge och och Radio Jönköping hjälper till sprida infor-

personer att klockan 07.40 öppnar gruppen sin verksamhet mation dessa. Efter önskemål från Pingstkyrkan flyttas

Hos Lennart Berglund och hans familj ringer telefo- telefonverksamheten dit. Nu finns lednings-

senare

strax efter klockan sju. En släkting meddelar företrädare för kyrkan, polisen, från nen att en gruppen, tre personer olycka har inträffat. Ombord fartyget är Lennart Berg- PKL-gruppen läkare med för media-

samt en ansvar lunds svärmor och hennes make. kontakter plats. Ett kriscentrum är etablerat under för-

Georg Karlsson, kommunalråd, hör radions middagen.

morgonsändningar om olyckan vet då ännu inte att Nu är det bekräftat 21 elever från Pingstkyrkans

men att den kommer att konsekvenser för Borlänge. Det är först bibelskola och anställd inom räddningstjänsten fanns

en när Lennart Lindgren, ombudsman Metall i Borlänge, med från Tallinn.

resan ringer omkring klockan 07.30, han får veta att

som en grupp pensionerade metallare och Borlängebor finns Oviss/Jet Lindesbergi

ombord Estonia. Radion står under hos polisen i Lindesberg.

natten

På Metalls kontor i Borlänge går telefonerna Någon gång mellan 02.00 och 03.00 sprids nyheten bland

varma under den tidiga då anhöriga och berörda personalen faijeolycka skett. Någon kopplar

morgonen, om att en ringer för att information vad hänt. ihop informationen med vetskapen

om som om att en grupp

kommunalanställda befinner sig fartygsresa och

en oro

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

präglad av ovisshet sprider sig. Först klockan 07.00 får information orolig anhörig söker samma genom en som besked att kommunpersonalen med Esto- information. Han hänvisas till polisen i Norrköping. man om reste nia. Vakthavande polisbefal kontaktar därefter jourha- Vid sextiden larmas räddningschefen i vande präst, Henric Daréus, och lasarettet i Norrköping morgonen Lindesberg SOS-centralen. Han får veta att strax före Prästen ombeds kontakt med PRO och av en grupp sex. ta kommunalanställda från olika orter i Lindesbergs kom- ringer sedan även till sjukhuspastom vid lasarettet. mun ñnns ombord det förlista fartyget Estonia. De Personal Radio Östergötland får vetskap om flesta är kvinnor arbetar i skol- och storkök. olyckan via Ekots utsändning klockan 05.00. I sin sändsom Räddningschefen sammankallar kommunens lqisgrupp, ning klockan 06.15 vidarebefordrar Radio Östergötland bland dem kyrkans representant, kyrkoherde Orvar uppgift de telefonnummer anhöriga kan ringa till om som Homann. Man underrättar katastrofansvarig lasarettet i Stockholm. Klockan 07.00 går beskedet för första i Lindesberg och upprättar en informationscentral med gången ut att Östergötlandär hårt drabbat. om speciella telefonnummer lämnas till massmedia. Vid tid får ansvarig tjänsteman i kommunen som samma Dessutom larmas Stödgrupper i Lindesberg, Ramsberg, information olyckan. om Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Oroliga anhöriga hör nyheterna olyckan som om En kvinna, make befinner sig väg hem från Tal- radio börjar söka information. Många vänder sig till PRO. vars linn, vaknar till radions nyhetssändning 05.00. I sänd- En dessa är får bekräftat det av en man som att var en stor ningen lämnas telefonnummer till Stockholmspolisen och medlemmar från Norrköping med fartyget, grupp men hon ringer genast för att veta vad hänt. när han försöker är det ingen kan lämna upp mer om som veta mer som Hon får då sju andra telefonnummer att ringa till och efter några uppgifter. Televisionen lämnar knapphändig inforatt ha ringt igenom listan utan att ha fått några besked mation och det hänvisas till telefonnummer anhöriga som känner hon sig, enligt uppgift, tjatig kär- kan ringa. Han slår några dessa ingen egen som en av nummer men svaring och ifrågasatt. rar. Stadsbyggnadschefen Bo Westerberg, känner till En ringer till Estlinetenninalen för som annan person att att en grupp kommunanställda befinner sig till information och bekräftelse just hennes anhöriga är en resa om Estland, vaknar tidigt till nyheterna färjekatastrofen. med Estonia. "Jag blev kopplad till präst jag om en men Han kontrollerar uppgifterna och får ville veta min verkligen hade gått ombord." om gruppens resa om mor bekräftat att de åkt med just Estonia. Klockan är 07.45 när han ringer till kommunalrådet Conny Karlsson och berät- Uppsala larmar snabbt tar vad hänt. Jourhavande brandingenjören, Lars-Erik Falk, är som som ute tjänsteuppdrag lyssnar nattradion och får i nyhets- Anhöriga i Norrköping söker besked sändningen klockan 02 .00 höra olyckan. Med vetskap om Under natten mot den 28 september följer nattpersonalen Tartu är vänort till Uppsala inser han det kan om att att hos polisen i Norrköping dramat Östersjönvia nyhets- finnas Uppsalabor ombord. Vid femtiden larmar han en av sändningar i radio. SOS Alarm i Norrköping kontaktas i den psykosociala katastrofledningsrepresentanterna klockan 02.00 ett vaktbolag informerar PKL är med i KKLs-gruppen, i sin av som om gruppen som som tur olyckan. Katastrofen känns ännu avlägsen. Det är inte för- tar kontakt med olika krisgrupper. Omkring timme en serän vid femtiden som man vid polisens larmcentral och samlas ledningsgrupp Akademiska sjukhuset nare en SOS Alarm får veta att Norrköping är berört. Till polisen och telefonkontakt etableras med polisen. ringer då PRO:s kassör och berättar de sannolikt har Prästen Bertil Dovelius väcks vid femtiden när hans fru att nämnare 60 medlemmar med fartyget. SOS Alarm får kallas till ledningsgruppsmötet den psykiatriska mot-

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

tagningen Akademiska sjukhuset. En timme omkring sju. Vid åttatiden ringer han och informerar senare ringer sjukhusdiakonen Gunnar Sandberg till honom och kommunalrådet vad som hänt. om de kommer överens Gottsunda kyrka skall använ- Polismästare Olof Ersgård får också ett samtal från om att das kriscentrum. rektorn, klockan är då halv åtta, vet att han är engagesom som Olof Nilsson vaknar när hans bröder ringer rad i stöd- och brottsofferföreningen. Polismästaren tar en av omkring halv åtta och berättar fartyget deras därefter kontakt med flera andra i föreningen. Klockan att som pappa och bror skulle hem med från Tallinn har sjunkit. 08.40 har öppnat ett kriscentrum i församlingsresa man Hans första tanke är "detta kan inte sant, sådana far- hemmet. vara sjunker inte". Han förstår när han slår TVzn Räddningschefen, Vaknar och hör nyheten om att tyg att som uppgiften färja förlist Östersjön,förstår vid kontakt med polisstämmer. en mästaren omkring åttatiden, att Vilhelmina är drabbat.

Vilhelmina vaknar med beskedet får fadern till gymnasie- Budskapet når företrädare för Svenska kyrkan Vid sextiden morgonen en flicka, befinner sig Välgörenhetsresa till éiaulai, Ärkebiskop Gunnar Weman är onsdagsmorgonen som nyheten katastrofen radion. Han ringer väg till Växjö för möte med svenska kyrkans centIalstyom genom genast ett till klassföreståndaren skolan, i sin kontaktar relse. Han befinner sig Arlanda, då han omkring som tur Sol-Britt Hansson, är ställföreträdande rektor klockan åtta, för första gången hör talas fartygssom om Malgomajskolan. Rektorn kontaktar därefter flera olyckan. perso- Henrik Svenungsson, biskop i Stockholms stift, blir ner. Knut Isaksson, skolchef, lyssnar radions sändningar uppringd Göran Pettersson, är beredskapsplanav som olyckan kopplar inte ihop den med eleverna läggare, efter klockan Biskopen känner då redan om men strax sex. skolan, förrän Sol-Britt Hansson ringer. Klockan är då till händelsen.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER TILL

1994 DEN 6 OKTOBER 1994

Sjöräddningens insatser

Den fins/en sjörztddningen har anrvaretjfir

som

niddnzäzgsarbetetbegär hjälp får: den SZJWZXkd.

lyckan har inträffat internationellt informationen Estonias mayday-rop för första

vatten som om men inom finskt sjöräddningsområde. Den finska gången når Sverige. Sjöräddningen i Mariehamn medderäddningstjänsten har för räddningsinsatserna lar Åbo har

ansvaret att ansvaret för räddningsinsatsen och att all och kan i sin tur be kringliggande länder hjälp. När tillgänglig information läget finns där.

om om Sjöräddningen i

Sjöräddningen i Åbo hör mayday-anropet inriktar Stockholm Åbo

man sitt ringer därefter direkt till och erbjuder arbete i denna första fas höja beredskapen hos kust- hjälp. Klockan 01.00 bekräftar Åbo helikopterhjälp

att att bevakningen, att sprida information Estonias nöd- önskas.

om anrop, att larma ut helikopterbesättning och att begära hjälp från Sverige. Denna begäran förmedlas sjö- Helikoptrar larmas ut efter hand

genom räddningen i Mariehamn. Efter denna begäran helikopterhjälp kontaktar sjö-

räddningen i Stockholm flygräddningen. Sjöräddningen Estonias rop hjälp når inte den svenska

gör bedömningen att alla tillgängliga helikoptrar ska lar- Sjöräddningen direkt

mas ut men Hygräddningen tolkar situationen

annor- Mayday-anropen från Estonia sänds, i strid med gällande lunda. Eftersom den finska Sjöräddningen leder operatiobestämmelser, VHF kanal 1610,vilket medför nöd- väntar sig begäran helikoptrar direkt

att nen man att en om ropen inte kan uppfattas den svenska sjöräddningen. därifrån. I stället för larma alla helikoptrar omedel-

av att ut Det är när Sjöräddningen i Mariehamn kontaktar sjö- bart larmas de successivt. räddningeni Stockholm, minuterna före klockan 01.00", Att inte alla tillgängliga räddningsresurser i Sverige

22.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

larmades ut har sagts bero att den ñnska Sjöräddningen

Den svenskabenämningen "flygrädd- inte bad hjälp. Praktiska problem och kontaktsvårig-

o1n ningen" benämns även ARCC,Air Rescue mellan Finland och andra berörda länder

heter Sverige, Coordination Center".Vid tillfället för

förefaller ha varit betydande under natten. Estoniahaverietvar ARCCbelägen

Analysgruppen vill här lyfta fram de många heroiska Arlanda. ARCCoch MRCCbildar det som

insatser möjliggjorde att 137 människor kunde räddas

som i SverigekallasJRCC,Joint Rescue

till livet trots det hårda väder som rådde under olycks- Coordination Center.

De män och kvinnor, från den svenska sjö-

natten. unga

räddningen, med och genomförde det

som var svåra ar-

betet ytbärgare uppmärksammades för sina in-

som senare

satser, och ñck motta medalj utdelades Sveriges

en som av

konung.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN

6 OKTOBER 1994

Regeringens agerande under natten

Arbetet inriktas på an samla all tillgänglig

infor/nation ochan vidta förberedande åtgärder

fi tillsattandet av en haveriuzredning.

tatsminister Carl Bildt omedelbart kontakt På Kommunikationsdepartementet inriktas arbetet

tar med TT och polisens sambandscentral för de första, en haveriutredning

att knapphändiga uppgifterna bekräftade. Han ringer även Vid tretiden är kommunikatjonsminister

morgonen upp sjöräddningsledaren Stockholm radio och infor- Mats Odell våg in till departementet. Rolf Tufvesson,

merar sig om väderläget och räddningsinsatserna. Det fö- planeringschef och Per Blixt, pressekreterare vid Näringsrefaller klart att det är Estonia förlist. departementet informerar Statsrådsberedningen och

nu som po-

Klockan är omkring två när statsministern samlar delar lisen de finns plats i Kommunikationsdeparte-

om att av Statsrådsberedningen. Efter samtalet med sjö- mentet. De inhämtar även lägesrapporter från finsk

en räddningen står det klart fartyg inte kan nå fram till fyrstation och från Stockholm radio. Per Blixt, har

att som olycksplatsen inom rimlig tid. Helikoptrar är dock våg, kunskaper och kontakter inom rederinäringen, använ-

om den svenska helikopterräddningen är larmad och två heli- der dessa kanalar till ytterligare information och be-

att koptrar flygs även in från Aalborg Danmark. Statsminis- kräftelse olyckan och räddningsläget. De kontaktar

om tern informerar ambassadör Mats Bergkvist i Helsingfors även statssekreteraren Per Egon Johansson och departe-

om helikoptIarnas färdväg. mentsrådet Jan-Olof Selén år chef för marknads-

som

Under natten tar statsminister Carl Bildt även kontakt enheten för sjö- och lufttransporter. med vakthavande Utrikesdepartementet, bland När Mats Odell kommer analyseras läget. Med relativt

annat för att information gällande former för utlysande färska erfarenheter haveriutredningen rörande Jan

om av av

landssorg. Heweliusz-olyckan konstaterar de formerna för

att en

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

haveriutredning viktig fråga. De vill undvika sig har han medarbetare från ambassaden som är är en att en en för sådan utredning estnisktalande. De får snabbt klart för sig att Estlineannan stat ansvarar en utan att ge svenska insyn i arbetet. kontoret inte har fullständiga uppgifter vilka som rest experter om med fartyget, det 679 och 188 men uppges att passagerare med berörda kommunikatiøzzmiøzimm besättningsmän finns ombord. Gruppresenärer, framför Kontakt m: Tidigt kontaktar Mats Odell den finske allt de löst sina biljetter i Stockholm, finns inte uppmorgonen som kommunikationsministern, Olle Norrback, och övertygar listor i Tallinn, det gör inte heller besättningstagna honom vikten tillsätta internationell haveri- medlemmars gäster, kan utan biljett. Att två beom av att en som resa utredning bestående från Sverige, Fin- sättningar alternerade ombord, liksom det faktum att perav representanter och Estland. sonalen ibland bytte arbetspass med varandra, för med sig land Mats Odell talar även med kommunikationsministern även uppgifterna besättningen år oklara. att om i Estland, Andi Meister. Under samtalets gång säger Andi Enskilda resenärer, köpt sina biljetter i Tallinn, är som han tänker sig själv ordförande i den dock registrerade, eftersom rutinerna är sådana att resenä- Meister att sätta som estniska haverikommissionen. Han undrar inte Mats vid biljettinköpet fyller i adress, nationalitet om ren namn, Odell skall delta haveriutredningen eftersom de känner med passagerarkort. Lars Grundberg går, tilli mera ett varandra. Mats Odell med förvåning. Han med sina medarbetare, igenom dessa passagerreagerar svarar sammans sådant skulle helt främmande för arkort och känner igen flera narrmen. Han upplever att att ett arrangemang vara av svensk rättstradition och informerar Andi Meister det är läsa deras dödsdomar. Eftersom vädret är om att som att Sverige har myndighet för haveri- mycket hårt han de har små chanser att överleva i en permanent vet att utIedningar, nämligen Statens haverikommission. De det kalla vatmet. båda ministrarna preliminärt tillsätta inter- 149 de ombordvarande passagerarna har registrerat enas om att en av nationell haveriutredning. sig detta sätt, vilka 46 är svenska, 69 estniska och tre av finska resenärer. Korten innehåller även namn resenäfrån andra länder. Efter genomgången underrättas Utrer Utrikesdepartementet får information genom svenska rikesdepartementet via telefax de svenska om namnen ambassaden i Tallinn resenärerna. Lars Grundberg och hans medarbetare upp- Vid samtalet från Utrikesdepartementet inser Lars rättar också förteckning med och medborgarskap en namn Grundberg, den svenska ambassadören i Estland, övriga återfinns bland de ifyllda att en personer som svår olycka inträffat i det hårda vädret och inleder därför ombordstigningskorten. sökande efter information. Han börjar med Den svenska ambassaden får den estniska ett mer att genom kontakta estniska departement grånsbevakningen i gränsbevakningen 40 räddats. Denna insamt veta att personer Tallinn, har sjöräddningsansvaret i Estland. Syftet är formation vidarebefordras till respektive lands ambassad i som sammanställa informationen och förmedla till Sverige Tallinn och till svenska Utrikesdepartementet. På kvällen att hur situationen i Tallinn. skickar Lars Grundberg listor till Utrikesdepartemenser ut nya Ambassadören beger sig till Estlines kontor i Tallinn Då är uppgiften antalet ombord Estotet. att personer klockan 04.00 för att försöka fram passagerarlistor. Med nia är 934.

TIDEN FRÅN DEN 2a SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER

5 Regeringens arbete under den 28

förmiddagen september

Kontakter tasmedfinskø och esmis/earegeringarna rörande en möte

mellan rtzztsministrøzma. Dir/eurxiønerfåfrr om tillsättrmdet av en bzzveri/eømmission

samt om behovetavftllmindiga pasragerarlistoø: Regeringen bildar lerirgrztpp.

å onsdagsmorgonen kontaktar statsminister Carl krona, pressekreteraren Per Zetterquist och utrikes- Bildt Finlands och Estlands statsministrar, Esko Aho och ansvarige departementsrådet Jonas Hafström och diskute-

Mart Laar, och de beslutar ett möte ñnska Utö formerna för internationell haverikommission.

om rar en senare under dagen. Tanken är att statsminister Carl Bildt De försöker även reda det finns några

ta om passaska flyga över olycksplatsen i helikopter planerna gerarlistor tillgå. Statsministern ringer i detta ärende

men att ändras, bland annat därför att det från finsk sida meddelas till Hans Laidwa rederiet och får då sådana förts

veta att att det inte längre finns något vid förlisningsplatsen. för hand i Tallinn.

att se Mötet flyttas till Åbo, för att statsministrarna skall kunna träffa överlevande från Estonia förts till sjukhuset där. Åtgzirderföratt manifertera dzk/eutera:

som sorgen

Klockan 09.30 hålls ytterligare ett möte, denna gång mel- Diskusxioner bzzzzerikorøzmisxiønochpasmgerzzrlzkfor lan Carl Bildt, Olof Ehrenkrona, Christiansson

om Lars och Klockan r1io sammanträder statsminister Carl Bildt, kom- Jonas Hafström. Statsministern informerar övriga

om ett munikationsminister Mats Odell, statssekreteraren samtal han har haft med kungen beträffande minnes-

en kommunikationsdepartementet Per Egon Johansson, gudstjänst och minut. Senare under dagen talar

tyst statspressekreteraren Per Blixt Näringsdepartementet minister Carl Bildt även med ärkebiskop Gunnar Weman

samt från Statsrådsberedningen planeringschefen Olof Ehren- och domprost Caroline Krooki detta ärende. Statsminis-

TIDEN FRÄN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

beslutar flaggning halv stång ska ske alla of- ende ett antal statsråd m.fl. tillsätts. Statsminister Carl tern att av ficiella byggnader. Bildt utser Mats Odell att leda krisgmppen. Statsministern tar frågan landssorg med kabiupp om Lars-Åke framkom- Försvarsdepartementets roll att hålla sig informerad nettssekreterare Nilsson UD. Det då Sverige saknar formella rutiner för sådant Försvarsminister Anders Björck kommer extra tidigt till mer att ett förfarande. departementet onsdagsmorgonen. Han samlar sina Under förmiddagen kontakter mellan den avgå- närmaste medarbetare samt avdelningen för kustbevaktas ende och den tjllträdande statsministern. Bland dis- ning och räddningstjänst och går igenom läget. De konannat kuteras Ingvar Carlssons deltagande vid den planerade räddningsarbetet och sökandet efter överlestaterar att minnesgudstjänst i Storkyrkan söndagen den 2 oktober. vande pågår olycksplatsen och att samordningen sköts meddelar Statsråds- myndighetsnivå. Även frågan när räddningsin- Agneta Aronsson från hovet om beredningen kungen har sänt telegram till statschefen i skall avslutas kommer att bli en fråga för berörda att satserna Estland och talat med statsministern i Finland. myndigheter. Enligt uppgift från Anders Björck föranleder olycka Estonias karaktär inte något ingripande i en av Beslut krisgrupp vid extra regeringssammanträde form direktiv eller liknande från departementet. om av Under regeringssammanträde beslutar Av anledning kommer departementet inte helett extra reger- samma ingen Statens haverikommission ska biträda i utred- ler att involveras i avgörandet när räddningsinsatserna att om ningsarbetet med anledning passagerarfarjan Estonias skall avbrytas. Anders Björck deltar inte heller i några disav förlisning. Statens haverikommission skall själv besluta kussioner huruvida räddningsinsatserna bör övergå i om skall delta i utredningsarbetet. omhändertagande omkomna. På Försvarsdepartemenom experter som av Enligt Mats Odell det troligen under detta ankommer hålla sig informerat utvecklingen är samman- tet att om trade tillfällig arbetsgrupp, krisgrupp, bestå- och detta gör framför allt via medierna. som en en man

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Regeringens arbete under eftermiddagen

och kvällen den 28

september

Statsminister Carl Bildt mäter statmiiiistrarna i Finland

00/7Estland, Urwin överlevande, uttalar Intagning sig om

och initierar undersökning passageømfaijoør leonmvtletioøz. en av

trax efter klockan 12.00 flyger statsminister Carl säger anhöriga till dessa regeringen för hårt att utsatte ett Bildt till Åbo tillsammans med Jonas Hafström och kom- ck och krävde att faran skulle bär Han tänker l g as. år

mendör Emil Svensson. När de flyger in över Finska viken hur ett sådant anhörigtryck kan i fallet med Estonia, se ut

blir det hårda vädret kännbart. där antalet omkomna är cket och m Y större, g er stats-

ministern det bestämda rådet att allt bör göras för att ta På till Åbo får statsminister rådet resan Carl Bildt att de omkomna. upp ta upp de omkomna

Vid tiden för Estonias förlisning arbetar Emil Svensson i Intryck förhållandena inuti jan Hewelimz av

en säkerhetspolitisk analysgrupp vid statsrådsbered- Emil Svensson berättar också för statsministern han att

ningen. Han har året innan haft i uppgift att handha följ- under arbetet med Jan Heweliusz förlisning såg filmer

derna efter olyckan med färjan Jan Heweliusz sjönk tagits vid dykningar till färjan. Anledningen till som som ner i södra Östersjön 1993. Under flygresan till Åbo berättar detta var att anhöriga ifrågasatte dykningarna och det of-

kommendörkaptenen om detta arbete och delar med sig ñciella beskedet från polska myndigheter det inte om att

av framförallt två erfarenheter: anhöriga kommer fanns några omkomna kvar ombord. Dykpersonal att upp-

tas av frågor kring hur olyckan kunde ske och de kommer utbåtsflottiljen deltog vid visningen de polska filmerna i av att ställa krav att kropparna På Jan Heweliusz syfte dels granska dykningarna professionellt tas upp. att om var

omkom sju svenska lastbilschaufförer och Emil Svensson gjorda, dels några kroppar kunde identifieras. Efter se om

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

genomgången filmerna kontaktar Emil Svensson de Statsministrarna träffar överlevande av Efter överläggningarna åker Statsministrarna till Åbo unianhöriga och berättar att inga kroppar hade synts till. Kommendörkaptenen berättar för statsministern versitets centralsjukhus för besöka överlevande att att som det rådde förfärlig röra i vraket, grund såväl de förts dit. Det är sammanlagt 37 den yngste är 12 en av att personer, lösa inventarierna de fasta inventarierna kastats och den äldste 77 år gammal. Den första patienten kom dit som omkring när fartyget vändes och Det blir klockan 04.30 Klockan 07.30 började fler upp ner. en ma- morgonen. lösa delar överlevande anlända till Åbo efter först ha förts till Finlande, mortelliknande funktion av alla som att vandrar runt i vraket, säger Emil Svensson till statsminis- ska Utö. och dykarnas arbete skulle bli svårt. Trots Statsminister Carl Bildt träffar tre svenskar sjukhutern menar att detta vidhåller han allt bör göras för de bland dem 61-årig räddats efter att ha att att ta upp om- set, en man som komna. legat timmar räddningsflotte i Östersjön med sex en en kroppstemperatur 26 grader. Mart Laar talar med tre

Nytt möte med medierna estniska besättningsmän berättar om en våg som unsom På flygplatsen möter medieuppbåd och till derifrån lyfte bogporten. gruppen ett den samlade säger statsminister Carl Bildt pressen att rehar givit Statens haverikommission i uppdrag Statsminister Carl Bildt Ilftllltl sig ett omhändertagande geringen att om biträda, framför allt Estland, i utredning haveriet. av omkømna en av Han understryker det är angeläget reda vad I Åbo, efter besöket sjukhuset och överläggningarna att att ta inträffat, bland i syfte utröna vad kan mellan Statsministrarna, hålls hastigt arrangerad presssom annat att som en göras för att förhindra ett upprepande. konferens. Under flygresan kommer TT-flash. En överle- Statsminister Carl Bildt får frågan: Om det skulle visa en vande besättningsman säger sig ha sett att Estonias bog- sig väldigt svårt att bärga färjan, hur stora ansträngningar öppna. du att bör göra för att bärga vraket" Han svaportar var anser man Jag att ska göra mycket stora ansträngningar rar: anser Genomgång räddningstjänstens ledningsceiztral för att bärga de omkomna, vilket hänsyn till inte minst av I räddningstjänstens ledningscentral väntar Finlands och de anhöriga är någonting jag mycket, mycket som ser som Estlands statsministrar Esko Aho och Mart Laar viktigt. Och det har diskuterat, hur det arbetet skall inlestatsminister Carl Bildt. De Statsministrarna får das." tre en genomgång råddningsoperationen och information Inslaget sänds i Rapport kvällen den 28 september. av om att ingen kan leva det djup i det här läget Regeringskansliet i Stockholm sänder inte ut något som man uppskattar fartyget ligger på. pressmeddelande bekräftar detta uttalande. att som

Enskilda överläggningar Statsminister Carl Bildt vill ba en izndersákning av

Statsministrarna överlägger därefter enskilt. För sina passageraifañors konstruktion svenska kollegor berättar statsminister Carl Bildt efteråt Från flygplatsen inför hemresan ringer statsminister Carl

samtalet bland rört frågan tillsätta Bildt Mats Odell. Statsministern vill att det skaunderatt annat om att en est- upp nisk haverikommission med svenskt och finskt biträde. sökas andra passagerarfärjor i drift är konstruerade om Det sades också den finska haverikommissionen skulle sätt Estonia. Uppgifterna från de överlevande att samma som lokalisera fartyget med svenskt bistånd och det vik- besättningsmännen, att bogporten lyfts underifrån att var om tigt hitta fler omkomna, Samtalet rörde också möjlig- kan tyda konstruktionsfel. Kommunikationsatt ett heterna förbättra Östersjönssjösäkerhetsorganisation. ministern får i uppgift att kontakta Sjöfartsverket. Däratt

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

efter ringer statsminister Carl Bildt till Hans Laidwa 90 meters djup. Det sådan operation kräver anges att en rederiet och informerar denna åtgärd. insatser mycket kraftiga kranfartyg och kostnaderna om av att uppskattas till mellan 100 och 500 miljoner kronor. För-

svarsdepartementet åtar sig att utreda försvarsmakten om Första sammanträdet i regeringens krisgrupp kan bidra med bärgningshjälpmedel. Under tiden statsminister Carl Bildt överlägger med Mötesdeltagarna talar även vikten vid som om av att, en statsministrarna i Åbo pågår i Sverige det första bedömning samman- i bärgningsfrågan, ta hänsyn till den svåra siträdet i den krisgrupp Mats Odell uppdragits tuation anhöriga befinner sig i innan försvunnen som att som en leda. Gruppen består statsråd från särskilt berörda de- lagligen kan förklaras död. av person partement som detta sätt får ett forum för ett tätt

informationsutbyte mellan departementen. Gruppen skall Szrajñvittyligt ansvar

följa åtgärderna med anledning av Estonias förlisning. Beträffande frågan olyckans orsaker uttalas från Justiom Under mötet diskuteras regeringens roll och uppgifter tiedepartementet suaffrättsligt kan bli aktuellt att ansvar i frågan Estonia. Olika åsikter uttrycks, från och lagföring vid svensk domstol kan komma i fråga, om att reger- att ingen främst har bevakande roll till att den skall bidra det föreligger misstanke brott. Vid missen om om grova vid krisbearbetningen eftersom olyckans omfattning har tanke mindre brott gäller detsamma, om grova om gärgjort detta till en samhällsuppgift. Inget beslut fattas ningsmannen har anknytning till Sverige. men är dock överens inga utfästelser bör göras beman om att träffande frågan bärgning Estonia. Den politiska Infownationssamordniizgpå Kommuni/eatioøzsdepartemezzter om av hanteringen Alexander IGelland-olyckanm Innan mötet avslutas kontaktpersoner deparav tas upp som utses ett exempel vad sådana utfästelser kan leda till. Deras uppgift blir fortlöpande tementen. att rapportera Utöver denna övergripande diskussion diskuteras föl- det departementets arbete till Per Egon Johansom egna jande frågor. statssekreterare Kommunikationsdepartementet. son, Statssekreteraren skall för att denna information ansvara Värdet av iymbolbandlingar samordnas.

Civilminister Inger Davidsson framhåller att hon anser det viktigt att uppföljningen olyckan inte bara handlar av teknik. Hon att katastrofens omfattning gör det Kommunikationsdepartementet om menar viktigt med sorgbearbeming i större skala och diskuterar omhändertagande av omkomna anser att värdet symbolhandlingar inte skall förringas. Civil- och haverikommission av ministern säger också att åtgärder inte får koncentreras På departementet diskuteras utformandet uppdrag av ett enbart till Stockholm. Hon berättar att kontakter tagits till Sjöfartsverket gällande undersökning tekniska och av med ärkebiskopen och landshövding Gösta Gunnarsson i legala förutsättningar att omhänderta omkomna. Vid

avsikt att organisera sorgemanifestaüoner över hela lan- denna tidpunkt är fartygets exakta läge inte känt och inte

det. Gösta Gunnarsson är den äldste i landshövdinge- heller de omkomna kan påträffas. vet man var gruppen, och den som leder landshövdingemötena samt Per Egon Johansson uppdras för beatt ansvara att har direktkontakterna med regeringen. slutsunderlag rörande bland frågan omhänderannat om tagande de omkomna tas fram och har med anledning av Frågan om bargniøzgav Estonia detta täta kontakter med Sjöfartsverkets chefsjurist Joav Kommunikationsdepartementet att det borde han Franson och generaldirektör Janérus med uppger vara samt möjligt att bärga Estonia, enligt uppgift ligger 80- rederiet. som

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Fänlzzgfiün Estland om gemensam baveøikonzmission Sverige och Finland. Den finländska haverikom-

av Utrikesdepartementet förmedlar ett skriftligt förslag från missionen anser sig ha en skyldighet att lokalisera far- Estlands regering, via dess ambassad i Stockholm, om att tyget, som ligger internationellt vatten. de estniska, svenska och finländska regeringarna skall - Starka humanitära skäl talar för att de omkomna skall bilda haverikommission. Från Utrikesde- omhändertas, denna målsättning är otvetydig. Ordet

en gemensam partementet går ett faxmeddelande till den svenske bärgning skall inte användas i sammanhanget, efter-

ambassadören i Tallinn, Lars Grundberg, med uppgift om att som detta ord syftar att hela fartyget. Estlands ambassadör i Stockholm informerats muntligen ° Ett seminarium med Estland och Finland angående

att Sverige självklart kommer att medverka i utred- farjetrañken i Östersjön skall genomföras. om ningen. Eftersom ett konstruktionsfel kan ha orsakat olyckan,

Mats Odell ber generaldirektören för Svenska haveri- bör det utredas liknande fel kan återfinnas andra

om kommissionen, Olof Forssberg, att åka till Finland för att fartyg. sätta sig in i frågan och ta de initiativ behövs för att ° Nlinnesgudstjänst skall hållas i Storkyrkan samma

som

haverikommission. tid motsvarande ceremonier i Åbo och Tallinn. igång en som

Kvällssammanträde i Regeringskansliet Under mötet diskuteras ytbärgarnas arbete olycksplat- När statsminister Carl Bildt återkommer från Åbo hålls och föreslå Konungen dessa

sen man enas om att att uppkvällen ett sammanträde" i regeringsrummet Rosen- märksammas med medaljer för sina insatser. bad. Statsministern sammanfattar resultatet det första Enligt Jonas Hafströms anteckningar uttalar statsmi-

av dygnets arbete och beskriver läget enligt följande: nister Carl Bildt vid detta möte: Kropparna ska

upp,

Estland sätter haverikommission biträds kransar ska läggas gravarna. ° upp en som

TIDEN FRÅN DEN 2a SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

7 De centrala den 28

myndigheternas agerande september

.Sjöfartsverket kontaktar Statens haverikommission ochhemararjfrågorfran mens/za

och internationella massmedier Representanterfin Statens haverikommission reser till Finland. Polisen organiserar

telefonmoztagrznzgoch /eriwnottagning vid Ertlinetemninalen samt förbereder ett identifieringxarhete.

fter det inledande samtalet vid tretiden natten laget är dock samtliga tillgängliga sjöräddningsstationer fortsätter telefonen att ringa hemma hos Sjöfartsverkets larmade. generaldirektör Kaj Janérus. Han talar bland annat med Erik Lundin, är tillförordnad sjösäkerhetsdirektörzz Kontakt tas med Statens haverikommission

som och Jan-Olof Selén Kommunikationsdepartementet. Sten Anderson, är Sjöfartsinspektionens observatör i

som

Statens haverikommissions utredningar, har sedan tidi- Sjöfartsverket söker information inbokat förmiddagen i Stockholm med

gare ett möte När generaldirektören kommer till Sjöfartsverket haverikommissionen. Han och de övriga dock att

senare enas om är sjötrafikdirektören Kjell Reslow och informations- inte låta någon tid till spillo och kontaktar därför

genechefen Lars-Göran Bronow plats. Efter en stund kom- raldirektören i Statens haverikommission Olof Forssberg mer Sten Anderson, avdelningsdirektör Sjöfarts- omedelbart, för att erbjuda Sjöfartsverkets tjänster. inspektionen. Situationen är kaotisk. Man försöker olika sätt fram så mycket information möjligt. Anrtownning av medier hela världen

som

Kjell Reslow informerar att Estonia havererat Medier från världens alla hörn vänder sig till Sjöfartsver-

om internationellt vatten men inom finskt sjöräddnings- ket i sökandet efter information. Journalister i Tokyo, territorium. I enlighet med det sjöräddningsavtal New York och London vill ha upplysningar samtidigt

som som finns mellan Sverige och Finland avvaktar man en begäran deras kolleger från Norrköping och Stockholm vill beom bistånd, innan några larmas ut. Vid det här kräfta uppgifter läget. Informationschefen och hans

resurser om

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

assistent kan inte ta emot alla samtal. Framför allt är det ter för den finska haverikommissionen och får besked

om upplysningar om fartygets tekniska konstruktion som me- att den estniska haverikommissionen anländer dagen dierna vill ha. Att sjösäkerhetsdirektören Bengt-Erik därpå. Stenmark är tjänsteresa för med sig att inspektionsdistriktet i Stockholm får hand del Polisen och svenska identiñeringskommissionen

ta om en stor av förfrågningarna. Yblqfbnmoztagning organiseras

När medierna hör sig kan Kaj Janérus bekräfta att Under samtalet med vakthavande jourcentralen får

av fartyget sjunkit, att räddningsinsatser är insatta, att ett polisöverintendent Roland Ståhl veta att jourhavande stort antal människor omkommit, att flertalet av dem är Utrikesdepartementet, Kerstin Melén, bett honom ringa. svenska medborgare, samt inte har några uppgif- Klockan är 02.45 då han får tag i henne. Kerstin Melén vill

att man ter hur många räddats. Sjöfartsverket håller inte ha besked hur anhöriga skall informeras och

om som om om vem någon presskonferens. skall för telefonförfrågningar.

som ansvara

I ett internt meddelande till Sjöfartsverkets personal Roland Ståhl ringer till LKC och meddelar att verkmeddelar Ianérus denna dag att Estonia hade totalt samheten skall ledas Polismyndigheten i Stockholms

av 867 ombord under olycksnatten. län och att ansvaret för identifiering av de omkomna ligger

personer

hos ID-kommissionen vid Rikskriminalpolisen. Den egnapersonalen drabbad av olyckan Klockan 03.30 är polisens första telefonmottagning Informationsbehovet är också stort bland Sjöfartsverkets organiserad. Ansvarig för mottagningen är kriminal-

anställda. Maj Lindhagen, arbetar med kommissarien Walter Kegö. Klockan 04.45 finns fyra anegna som debriefing, personalhantering och anhörigkontakter kal- knytningar till polisen öppna för telefonsamtal rörande las in till kontoret redan klockan fem Det katastrofen.

morgonen. står tidigt klart att personal från verket är med färjan

det är länge oklart hur många och vilka det rör sig Hård belastning men

Under dagen polisens telefonmottagning emot om. tar man

Klockan nio vet vilka som var med stor mängd samtal som 15-20 personer arbetar med att

morgonen man en ombord olycksnatten och Maj Lindhagen beger sig till besvara efter bästa förmåga. Oroliga människor vill veta Sjöfartsinspektionen i Stockholm för att arbeta med just deras anhöriga är med Estonia. Under samtalen

per- om sonalen där. Det ska dröja ännu ett dygn innan vet noteras personuppgifter saknade och samlas i

man personer vilka den personalen omkommit. ett katastrofregister.

ur egna som

Anhöriga har svårt att komma fram polisens telefon De svenska och finska haverikommissionerna grund den belasmingen. De vänder sig där-

av enorma möts i Åbo

för till alla tänkbara instanser för att information. För att Strax efter att nyhetssändningen Estonia tonat ut avlasta polisen i Stockholm och för att komma Vidare i ar-

om hemma hos Olof Forssberg ringer Jan-Olof Selén betet med att upprätta listor över saknade öppnas under Kommunikationsdepartementet. Samtalet rör frågan förmiddagen telefonlinjer till polisen i Malmö och Göte-

om hur haveriutredning skall bedrivas. En stund borg. Anhöriga via TT att vända sig dit.

en senare uppmanas ringer Sten Anderson från Sjöfartsinspektionen.

Efter slutsammantiåde rörande sjöolycka Mottagande av anhöriga vid Ettlinetervninalen förbered;

ett en annan beger sig Olof Forssberg och Sten Anderson, tillsammans Beredskapshavande polischef underrättas om katastrofen med två medarbetare från haverikommissionen, till Fin- klockan 02.30. Han bedömer ledningsstab skall

att en land. De når Åbo kvällen. Gruppen träffar vid Estlineterminalen för organisera arbetet

representan- upprättas att

TlDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER I994

klockan 03.10 beger sig till Estlineterminalen. När poli-

Syftet med polisens katastrofregister är kommer fram finns tiotal journalister redan där. serna ett flerfaldigt: Efter samråd mellan polisen och Estlines VD NIats Det ska bidra till en effektiv och säker Björrud beslutas att personal från Estline ska arbeta med identifiering av såväl skadade,utrymda att ta fram passagerarlistor. Vid halvsjutjden får Roland och döda som efterfrågade personer. Ståhl veta, genom ledningscentralen i Stockholm, att Det ska ge information om personer passagerarlistor ännu inte finns tillgängliga. som förts till sjukhus, upptagningsplatser,

inkvarteringar och liknande. Den 5726725164identgfieriøzgskømmissiøizensamman/rullas Det ska lämna information om gods

och fordon omhändertagits eller Roland Ståhl, som är ordförande i Svenska identifieringssom utlämnats. kommissionen, påbörjar arbetet med att sammankalla

Det ska ligga till grund för insamling av Syftet är diskutera och förbereda arbetet med gruppen. att tillräcklig information om de personer som identifiera omkomna svenskar omhändertas. att som efterfrågat saknade att de kan kontak- första sammanträdet klockan Det äger rum 08.30. tas igen. Under mötet diskuteras hur arbetet med att samla in upp- Föratt upprätta katastrofregistret gifter saknade skall organiseras. Insatserna skall om samanvänder polisen sju olika blanketter, ordnas med den finska identifieringskommissionen. varav tre används för registrering av Senare under dagen diskuterar kommissionen när och drabbadeoch efterfrågade människor. hur jämförelsematerial från anhöriga till saknade svenska De övriga blanketterna används för medborgare skall börja samlas in. Identifieringsefterfrågade fordon och gods. kommissionen behöver underlag för identifiering bland

annat i form av läkar- och tandlåkarjournaler, anhörigas

beskrivningar av de omkomna, deras klädsel, smycken och

med att ta emot anhöriga och Kontakter skall speciella kännetecken. Att fram passagerarlistor är passagerare. ett även tas med myndigheter och rederiet. Fem minuter viktigt underlag för detta arbete. senare förbereds registreringen anhöriga/passagerare av geatt blanketter mångfaldigas och distribueras. Åklagarmyndigheten nom Vid tIetiden underrättas chefen för LKC och halv- Redan klockan 10.40 olycksdagen beslutar överen timme senare länspolismästaren vid Polismyndigheten i åklagaren Uno Hagelberg åklagarmyndigheten i

Stockholms län. Stockholm, inleda förundersökning angående att Estoniahaveriet. Syftet säkra bevis. Ärendet lottas är att

Passagerarlistor efterlyses chefsåklagaren Birgitta Cronier. Kontakt med Olof tas Redan vid det första samtalet med jourcentralen klockan Forssberg och finska myndigheter. Kriminalkommis-

halv tre, har Roland Ståhl bett vakthavande att ta in sarien Kurt Alopaeus i Finland meddelar samtal med att passagerarlistor. Detta arbete inleds polispatrull de överlevande har påbörjats. när en

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

8 Krisarbetet påbörjas runt om i Svenge

På orter drabbas särskilt bart av olyckan

som

organiseras krismoztagvzirzgarefterband nyheten nar fram.

som

ånga de svenska resenärerna ombord olika organisationer. Ett fåtal anhöriga och vänner till

av Estonia kom från Stockholms län. Flera dessa reste i fartygskatastrofens offer har kommit till terminalen lik-

olika slag, bland andra civilanställda hos poli- representanter från massmedierna. Fler anhöriga kan grupper av som

anställda Statoil, inom Ericssonkoncernen och förväntas komma till terminalen. Däremot ñnns inga försen, Kooperativa institutet. På dessa företag och även andra väntningar om att överlevande ska komma. platser i Stockholm bildas krismottagningar för anhöriga Bo Brismar inleder arbetet med att organisera infortill de omkomna. Här nedan presenteras några exempel mationsverksamhet till de anhöriga, färjepassagerarna och denna verksamhet. massmedierna. Till sin hjälp har han informationschefen

från Södersjukhuset, tjänsteman från rederiet och

en Krismottagning Estlineterminalen i Stockholm polisinsatschefen i terminalen. Klockan är fem när Bo Brismar, cheföverläkare för DEMC, akut- och katastrofmedicinskt vid Psykosocialstoklverksambet

centrum Södersjukhuset, får samtalet från stabsläkaren vid CAK Klockan 08.00 skiljer medierna och anhöriga inne

man och uppdras att ledningsläkare vid Estlineterrninalen. i terrninalen. De anhöriga börjar bli så många att de

vara nu Han kommer dit timme tillsammans med två fyller terminalen. Tre centra inrättas och bemannas med

en senare, sjukvårdsgmpper från sjukhuset. På plats i terminalen personal från sjukvårdsgiupperna, olika krisgrupper, olika finns då redan ett 20-tal från socialjouren, så kyrkliga organisationer, kommunens socialtjänst och per-

personer småningom kommer där att finnas ett 50-tal hjälpare från sonal från Estline. I dessa centra integreras den psyko-

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER l994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

sociala stödverksamheten med informationsverksamhet. Informations- och stödverksamheten vid terminalen

Man samverkar med polisen i arbetet med enskild avslutas den 1 oktober. att ge information till anhöriga och samlar även in information

om de saknade. Oroliga och upprörda anhöriga frågar ef- Krisgivtpper startas inom polisen ter passagerarlistor och söker uppgifter om överlevande Vid 03.15 kontaktar någon vid LKC chefen för polisens

och Omhändertagna omkorrma. Tillförlitlig information arbetsmiljöenhet och informerar att ett 70-tal polisom går inte att fram. Listor som upprättas korrigeras hela anställda finns med olycksfärjan. Vid halvfyratiden tiden. direktförbindelse till polisen i Åbo. upprättas en Klockan 05.30 har polismyndigheten i Stockholms län Elefønmoztagning inrättas upprättat krisstab i omedelbar anslutning till LKC. en Avskilt från arbetet i terminalen upprättas telefon- Man konstaterar att samtliga polismästardistrikt i länet en mottagning. Uppgifter telefonnummer till denna går har anställda med Estonia. Behovet psykosocialt stöd om av ut via massmedierna. Belastningen är mycket hård, bedöms stort. Krisstaben påbörjar arbetet med att om- som kring ll-tiden förmiddagen bemannas telefonjouren krisgrupp i varje polisdistrikt och avdelning. starta upp en med 60 personer. Under samtalen med anhöriga samlas Målgruppen är i första hand insatspersonal, arbetsuppgifter in de saknade Blanketterna kamrater och anhöriga till saknad personal, överlevande om personerna. samlas in efteråt av polisen och blir inte tillgängliga för och personalen krisgrupperna. Andra anhöriga till sakstödpersonerna förrän tid vilket för med sig att nade skall hänvisas till landstinget. Krisgrupperna skall en senare, en direkt uppföljning stödsamtalen inte kan ske. genomföra stödsamtal och information. av ge Krisstaben får information från LKC har kontakt som Kaotiska förhållanden med insatschefen Estlineterminalen, RPSzs informa-

Mängden anhöriga kommer till terminalen gör tionscentral, ID-kommissionen och våldsroteln vid Polisav som att förhållandena rätt snart blir kaotiska. Bristen informa- myndigheten i Stockholms lån. Inhämtad information tion om döda och saknade innebär att de anhöriga utsätts skickas från krisstaben till krisgrupperna via fax och geför en påfrestande väntan i ovisshet. möten. Krisgrupperna får även information från nom massmedierna.

Ifrisgr/ztpper inom företag som drabbats

Enav de många berörda, Samuel Svensson På Statoil och Ericsson bildas tidigt krisgrupper som konfrån Jönköping, inser att fadern reste med taktar anhöriga till de anställda rest med Estonia för som Estonia och följer TV:s rapportering av företagets räkning. Ambitionen erbjuda stöd och är att olyckan. Han ringer de nummer till hjälpa till förmedla information. anhörig får att Varje en Stockholm som visas TV utan att eller flera kontaktrnän. svar.Tillsammans med en vän beger han Den intensiva verksamheten i krisgrupperna pågår ett sig till Stockholm och Estlineterminalen. par veckor efter olyckan. Under de första dagarna är det Han kommer fram eftermiddagen. Inne psykologiska stödet viktigast, liksom hjälpen med att ini terminalen går han igenom listor formation om döda, saknade och räddade. Så småningom överlevande. Hansfar namn står inte med. får de anhöriga även hjälp med att hantera försäkrings- På kvällen kommer Silja Europa till Stockholm och ombord finns några frågor, frågor om dödförklaring, boutredning m.m. överlevande. Men inte Samuelsfar. Under hösten hålls ytterligare några möten för samt-

liga anhöriga.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Ifrismoliagvziøzg/zr ÅjZl/ê/JZLYEHi Stockholm medlemmar och polisledningen i Borlänge.

gruppens På de sjukhus informerats olyckan förbereds kris- Samtidigt, vid den ordinarie morgonsamlingen, informe-

som om

och lokaler för omhändertagande skadade och polispersonalen det inträffade. Några minuter segrupper av ras om deras anhöriga och för anhöriga till saknade. utses polisintendenten Bertil Ståhle till att upprätta

nare

På Södersjukhuset arbetar PKL-grupp och och leda ledningsstab i polishuset. Man inser nu att

en resurs- en

med att dels möta anhöriga till patienter och sak- krishanteringen kommer att bli en stor arbetsuppgift. Två grupp nade, dels bemanna telefonmottagning och därutöver får ansvaret att sköta kontakterna med anhöriga

en personer avlösa Stödgrupper i färjetenninalen. Arbetet sjukhuset och Några andra utses att svara för inhämtande av

press. förstärks kristeam från Södermalms psykia- uppgifter omkomna och saknade. Redan klockan åtta

genom ett om triska sektor och esmisktalande psykiater. Stöd- ringer många från medierna till polisen.

en insatserna pågår till den 5 oktober. Sjukhuset Birgitta Berggren organiserar krisgruppen i försam-

tar emot ett 30-tal överlevande. lingshemmet Jakobsgården i centrala Borlänge. Klockan

På Huddinge Sjukhus fördelas PKL-giuppen och kvart över åtta inkallar hon övriga medlemmar i kris-

arbete liknande sätt. Utöver detta Tre telefonlinjer öppnas till församlingshemmet resursgruppens ett gruppen. arbetar med debrieñng sjukvårdspersonal del- klockan 08.40 och polisen underrättas och ombeds hän-

man av som tagit i helikopterinsatserna. Dessutom sänder visa anhöriga ringa dit. Även medierna får telefon-

man en att

till Åbo uppgift är stödja svenskar för informera allmänheten. resursgrupp vars att som numren att omhändertagits och förts till sjukhus där. Alla kommer till Jakobsgården kan samtala med

som

Den psykosociala stödverksamheten pågår under någon präst, kurator eller medmänniska. Varje dag lämnar

ca två veckor. Sjukhuset sju överlevande. polisman information till anhöriga klockan 15.00

tar emot samma

Karolinska Sjukhusets PKL-gmpp och beredskaps- och till klockan 16.30. Polisen får sin information

pressen

bemannat telefonmottagning. Telefon- främst från den svenska identilieringskommissionen. grupp en mottagningen pågår till den 14 oktober. Dessutom med- Insamlandet av jåmförelsematerial för identiñeringsverkar i arbetet i terminalen. Överläkaren och arbete sköts till del polisman plats i församlings-

man stor av koordinatorn för krisverksamheten sjukhuset och några hemmet.

beredskapsgmppen får i uppdrag stabs- Krisgruppen arbetar i församlingshemmet varje dag personer ur av läkaren samordna och leda sjukvårdens psykosociala mellan 08.00-ca 21.00, fram till den 5 oktober och däref-

att verksamhet i terminalen. Sjukhuset inte emot några ter fortsätter krishanteringen i mindre anhöriggrupper.

tar överlevande. Varje familj som drabbats av katastrofen ñck så små-

ningom en egen stödperson. På Jakobsgården i Borlänge samlas anhöriga

Vakthavande befäl bedömer informationen han får

Den lokala krisgruppen finns i Borlänge morgonen så att polisens uppgift kommer att bli ett rent

sedan 1988.Den består av representanter psykosocialt omhändertagande. Han får ett faxmeddelan-

från ambulansverksamhet,kyrka, polis, de från företrädaren för Surahammars busstrafikbolag

räddningstjänst och socialförvaltning. med lista över de åkt med Estlands-

en passagerare som Gruppen samarbetar med Borlängehälsan, resan. Vakthavande befäl underrättar beredskapshavande

psykmottagningen och skolan. Målsättpolischef i länet, i sin tur underrättar länspolis-

som ningen med krisgruppens arbete är bl.a. mästaren i Falun. Polismyndigheten i Borlänge får ansvar stöd och hjälp till drabbadeoch

att lämna för samordningen i länet. anhöriga vid större eller mindre olyckor.

Klockan kvart i åtta hålls ett möte med delar av kris-

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER I994

Krisarbetet i Jönköping från sjukhusets personer stödgrupp. Tre telefonlinjer En representant för PKL-gruppen infinner sig vid sju- bemannas. Numret lämnas till lokalradion för spridut tiden lånssjukhuset i Jönköping för hand ning till allmänheten. Sju drabbade familjer inte hade att ta om som några anhöriga. Snart förstår sjukhuspersonalen det anknytning till bibelskolan hör sig. att av finns fler drabbade ijönköping. Jourhavande räddningschef sammankallar halv tio Krisgrupp och Stöttegrupp för anhöriga i Lindesbergs

ledningsgruppen för katastrofarbete. Ledningsgruppen kommun

beslutar att inrätta ett större kriscentrum i Pingstkyrkan Lindesberg

och en mindre mottagning länssjukhuset. Från klockan 06.15 sänder lånsradion nyhetsextra I Pingstkyrkan tar kyrkans personal hand kontak- sändningar. Ca 06.50 buss med om uppges att en passagerare ten med drabbade Stödgruppen arbetar med ad- från Lindesberg år med Estonia. personer. ministration, struktur och samordnar olika aktiviteter POSOM-gruppen i Lindesberg samlas brand-

samt håller i kontakterna med massmedierna. En särskild stationen vid halv åttatiden. I ingår räddningsgruppen presstelefon bemannas med PKL-medlem. Under för- chefen, skolpsykolog, kurator, socialsekreterare, en en en en middagen börjar anhöriga och vänner samlas i kyrkan. två poliser och vid något tillfälle personal från kyrkan.

Klockan 13 har anhöriga till alla 21 med Man beslutar aktivera Stöttegiuppen i Fellingsbro och personer som var att bibelskolans kontaktats. På kvällen är drygt upprätta andra Stödgrupper. Gruppen undersöker vilka resa ett hundratal samlade. Kyrkan håller öppet dygnet med Estonia från kommunen. Två finns personer som var som rur1t. De flesta anhöriga är från andra än Jönköping. med resebyråns lista över har inte med. orter passagerare rest Kyrkan ser till att dessa får någon Stödperson sin hem- Rykten uppstår kontrolleras. Räddningschefen sköter som ort. mediakontakterna är betydligt fler än vad han förvånsom De närstående får vid tre tillfällen under dagen samlad tade sig. Klockan 13.00 hålls presskonferens för en information från stödgruppen. Bland kan besked svenska och utländska massmedier. POSOM-gruppen har annat lämnas att elever överlevt katastrofen. den tillförlitliga informationen de saknade i läom sex mest om Mottagningen länssjukhuset bemannas med fyra net.

Kyrkoherde Orvar Homann sammankallar sina med-

arbetare och startar en stödgruppsorganisation. Han med-

Curt Gemhedenringer från Storlien till delar via länsradion att församlingshemmet har öppnats

Estlineterminalen och får rådet att åka dit för anhöriga. I stödgruppen finns två läkare, psykiater, två för att den bästa informationen. kuratorer, psykolog, präster och diakon. Under en tre en Tillsammans med hustrun tar han tåget eftermiddagen till drabbade går man ut arbetsplatser. morgonen från Storlien och under resan Orvar Homann uppger att han fann situationen kaotisk lyssnar de radion. Genom och pressande eftersom det inte fanns någon beredskap i nyhetssändningarna förstår de att det församlingen. Han ledde arbetet och tog hand bara är fåtal om ett människor somöverlevt informationsarbetet. Senare ñck varje drabbad familj katastrofen. När tåget Järpen en passerar kontaktperson. ringer mobiltelefonen. En deras söner egen av Klockan kvart i åtta får kommunens personalchef ringer och berättar att brodern som rest en med Estonia har från deltagarlista från resebyrån. Personalen samlas för inringt färjan Isabella. ett Klockanär 09.30. Sonen har överlevt. På formationsmöte klockan nio. Samtidigt åker Bo Wester-

TVredovisassonen som saknad. berg, stadsbyggnadschef, till de berörda köken inom kom-

munen för att informera olyckan. Socialsekreterare om

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TlLL DEN 6 OKTOBER 1994

Genom polisen får tillgång till resebyråns man POSOM-grupp: Beredskapsgruppför passagerarlistor och börjar åka hem till drabbade familjer

psykisktoch socialt omhändertagande. för erbjuda dem möjligheten komma till stödatt att Ensådangrupp bör, enligt Socialsty-

i församlingshemmeLUnder förmiddagen börjar

gruppen relsen,finnas inom varje kommun. Kan anhöriga att komma. En del tar sig dit själva, andra hämtas sägasutgöra en motsvarighet till sjukvårstöttegruppens medlemmar. Telefoner och telefax inpsykologisk/psykiatrisk av dens PKL-grupper, stalleras. Mat tillagas. Personal från förskola och daghem katastrofledningsgrupp. l POSOM-grupper kommer för träffa drabbade barn. Skolkurator, specialmedverkar i de flesta fall representanter att lärare och stödpersoner sätts in i drabbade skolklasser. På för kyrkan, skolan, polisen, primärvården. socialtjänsten och räddningstjänsten. kvällen håller kyrkoherden en andaktstund. Två personer

Gruppernasuppgift bör vara att vid akuta håller i presskontaktema.

kriser, olyckor eller katastrofer hjälpa En anhörig berättar för analysgruppen att han fick be-

enskilda eller grupper genom att sked olyckan klockan halv åtta och att om morgonen vara stödpersoner hans första tanke åka till sjukhuset. Men någon från - var att upprätta informations- och stödcentrum kom och "tx/ingade honom följa med - Stöttegruppen att samverkamed andra organisationer - till församlingshemmet och det är han tacksam för idag. stödja räddningstjänsten vid debriefing - Han säger församlingshemmet blev ett hem, alla att som utbilda egna organisationen. - bodde där och bygdens folk ställde och hjälpte till. upp

Uppslumingen stor och viktig. var Fram till den 3 oktober arbetar Stöttegruppen dygnet

och hemterapeuter är i beredskap. Klockan 12.00 har i treskift för att hjälpa de drabbade. Vid olika tillfällen runt barnomsorgen fått fram listor över barn drabbats och under dessa dagar kommer representanter från bland ansom informerar berörda daghem och skolor. En kommunal kommunen och försäkringsbolag för att informera nat om

ledningsgrupp bildas med kommunalrådet, kommun- olika frågor.

direktören, oppositionsrådet, räddningschefen, stads- Den 20 november kommer ett brev till de anhöriga i

byggnadschefen, personalchefen och chefen för miljö- Fellingsbro från den guidat deras anhöriga i person som och räddningsnämnden. Kommunalrådet informerar Tallinn. Brevet beskriver de omkomnas sista dag. De an-

och ledningsgruppen internt. Den spontant bil- höriga uppskattar brevet mycket. externt dade ledningsgruppen beslutar 13.45 att personlig kontakt

Besöken påbörjas vid -tiden. PRO-lokalen blir kriscentrum i Norrköping skall tas med alla anhöriga. 15

flera veckor innan anhöriga till samtliga Vid samtal med Norrköpingpolisens larmcentral åtar sig Det visar sig ta

saknade har kunnat nås. PRO:s kassör att öppna föreningslokalen i Stadshuset.

08.30 samlas katastrofkansliet Lindesbergs lasarett. Några PRO-medlemmar samlas snart där. Telefonerna

Fellingsbro Stöttegruppen bildades 1992 efter en Klockan 06.00 hör någon i Stöttegruppen i Fellingsbro brandolycka. Den består av medlemmar radio det hänt olycka. Strax därefter samlas medatt en från olika yrkeskategorier. Räddningslemmar i Stöttegruppen i församlingshemmet Olofsborg tjänsten larmar vid behov Stöttegruppen och vid åttatiden sin krisverksamhet. landstinget ställer vid behov startar gruppen och en Distriktsläkaren med två sjuksköterskor flyttar sin kris- sjuksköterskatill förfogande.

verksamhet till församlingshemmet klockan nio.

TIDEN FRÅN DEN 23 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

ringer. Människor undrar deras anhörig med Socialdirektören beslutar utlösa kommunens om var att resan. PRO-medlemmarna svarar med hjälp lista katastroforganisation och de lokala kontoren underrättas. av en över resenärer. Under de första timmarna är även journa- Tio PUGzs medlemmar samlas till möte klockan av lister inne i PRO-lokalen. åtta lasarettet i Norrköping och därefter öppnas Jourhavande präst, Henric Daréus, åker till Stadshuset katastrofkansliet. Fyra medlemmar åker till möte i ett och dit kommer snart fler präster och lar- Stadshuset klockan nio. Närvarande är för pastorer som representanter mats. Dagen ägnas åt samtal och själavård. Kyrkan öppnar kommunledning, socialförvaltning, kyrka, lasarett och senare en telefonlinje Estonia-jouren under första PRO. Inga representanter från polisen närvarande. som tiden ständigt är bemannad. En ledningsgrupp och samordningsgtupp bildas en Någon i psykiatriska klinikens jourlinje ringer till med representanter från PUG, Svenska missionskyrkan, en PUG-medlem vidarebefordrar information till PRO, socialjouren och kommunledningen. Senare tillsom PUG:s koordinator 06.45. kommer representant för polisen. Strax därefter håller en samordningsgiuppen ett möte. Kommunens informa- Lokøzlnzdionförmedlar inför/nation an länet tionschef får till uppgift sköta mediakontakterna. Perom ett iir M11 drabbat från PUG och från kyrkan arbetar med psykosocialt soner Strax före klockan sju får Radio Östergötlandveta att ett omhändertagande. Personal från PUG övertar arbetet stort antal PRO-medlemmar är med Estonia. Radion med inkommande samtal. intervjuar ordföranden i organisationen i sjusändningen En presskonferens hålls i Stadshuset. och lyssnarna får höra att länet är hårt drabbat och att Ordinarie ledningsmöte hålls klockan 08.00 i polishu- PRO:s lokaler i Stadshuset står öppna för dem vill Osäkerhet råder över polisens roll i krisarbetet och som set. komma dit. Telefonnummer för anhöriga ringa lämnas vilka kriscentra öppnats. Situationen är förvirrad. att som ut. Radiostationen sänder direkt från Stadshuset strax före Flera börjar telefonsamtal. Anhöriga svara uppmanas klockan 08.00. Under förmiddagen intervjuas fler PRO- vända sig till PRO:s lokaleri Stadshuset. får På morgonen medlemmar. Flera kyrkor hör sig till radiostationen och polisen listor resenärer från PRO. Några poliser flyttar av meddelar att kyrkorna står öppna. in i Stadshuset och påbörjar arbetet. En poliskommissarie ingår därefter i samordningsgmppen och blir den som Kommunens le/zr/Lvrroføøg/znisøzrion förmedlar polisens information. Vid tiotiden begär Stock- Vid halv åttatiden får kommunstyrelsens blivande ordfö- holmspolisen identifieringsmaterial skall samlas in. att rande och ordföranden i pensionärsrådet information Polisen informerar att det inte finns några pålitliga om om olyckan och beger sig till Stadshuset. På väg till ett möte besked beträffande och överlevande. att ge passagerare får kommunstyrelsens ordförande via radio veta vad Radio Östergötland går vid lunchtid med infonnasom ut hänt. Han tar sig omedelbart till Stadshuset. tion till lyssnarna vilket telefonnummer de kan ringa om för att kontakt med det upprättade kriscentret. Klockan 15.00 har hälften de anhöriga kunnat nås. av Varje anhörig fick senare en egen kontaktperson. PUGPsykologiska uppföijningsgruppen vid lasarettet i Norrköping ansvararför Gottsunda kyrka blir kriscentrum i Uppsala uppföljningsarbete efter avslutade Klockan samlas Uppsala läns landstings PKL-grupp i räddningsinsatser. Detta sker genom sex krisbearbetande samtal och andra Akademiska sjukhuset. Gruppen etablerar kontakt med åtgärder. polisen. Ett kriscentrum börjar organiseras i Gottsunda kyrka. Telefonlinjer dras in och kristeam gör sig klara att

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TlLL DEN 6 OKTOBER 1994

möta de drabbade. Prästen Bertil Dovelius informerar och andaktsstunder i kyrkan. Kriscentret är öppet under

kommunalrådet Gunnar Hedberg om beslutet att öppna hela natten. ett kriscentrum i kyrkan. Utöver detta kriscenmnn linns även ett särskilt för an-

Klockan nio kommer den första ville ha hjälp. höriga till de nåmndemän från Uppsala lån som omkom.

som Polisen i kriscentret registrerar saknade och efterfrågade

och förmedlar denna information till polisledningen. Osäkerhet råder över vad har hänt. Allt är overkligt. PKL-grupp: Psykologisk-psykiatrisk

som Många frågar sig hur det kan ha gått för deras anhöriga. katastrofledningsgrupp. Tidigt står det klart med 26 nämndemän, Socialstyrelsen har föreslagit att en

att en grupp personal från servicehus och anställda från folkminnes- sådangrupp inrättas flertalet sjukhus. l

ett arkivet hör till de saknade. Sammanlagt 60 PKL-grupper ingår representanter från

är ca personer

vuxenpsykiatri, barn- och ungdomssaknade från Uppsalatrakten.

psykiatri eller barnsjukvård, och sjukhus- Klockan 09.30 börjar ett samverkansmöte mellan länskyrkan samt psykologer och kuratorer.

polismästaren, brandchefen, kommunledningen, lokal-

Gruppen har till uppgift att planera, leda radiochefen, landshövdingen och representanter för

och samordna det psykiskaoch sociala Svenska kyrkan. Ordföranden i PKL-gruppen, Kerstin

omhändertagandet vid katastrofer. Någon Berg-Johannesson, redovisar vidtagna åtgärder. Informa-

grupp bör ha ett övergripande länstionstråffar för anhöriga planeras.

ansvar."

Både eftermiddagen och kvällen hålls minnes-

TIDEN FRÅN DEN 2B SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

skolan ombeds kuratorn Michael Semelius att komma

Stöd- och brottsofferföreningen i och genomföra debrieflng för samtliga lärare. Han upple-

Vilhelmina: Föreningenär ideell med

ver situationen kaotisk och översköljs av personalens

ca 40 permanenta medlemmar. Kommun,

gång hjälplöshet och ambition att hjälpa.

samma

landsting, kyrka och polis stöder fören-

ingen som bildades 1992.Stödgruppens

mål är att vara ett stöd för personer som

Anhöriga kallas till fbrsamlings/yenmzet

råkat ut för uppskakandehändelser.t.ex.

Tjugo minuter i nio håller stöd- och brottsoffer-

plötsliga dödsfall, skada grund av en

olycka eller kränkningar i samband med föreningens styrelse ett sammanträde i församlings-

brott. hemmet. Kontakt med anhöriga har då redan tagits och de

kallas till det kriscentrum bildats i församlings-

som

hemmet. En ledningsgrupp bildas med företrädare för Vilhelmina församlingshem blir kriscentrum polis, kyrka, social myndighet, räddningstjänst, sjukvård

Vid halv åttatiden börjar polisen i Vilhelmina upprätta och skola. Ulla-Britt Granberg, är diakonissa, blir

en som preliminär personförteckning över de drabbade. Ungefär samordnare mellan lednings- och stödgruppen. samtidigt kallar samordnaren för Stöd- och brottsoffer- Stöd- och brottsofferföreningens jourgrupp, 12

ca föreningen in stödpersoner. Åtta med medlemmar arbetade

personer nära an- i stödgruppen tillsammans med två knytning till Vilhelmina fanns med Estonia. Samtliga psykologer. reste i en grupp från gymnasieskolan. Socialchefen Anders Larsson får bokningslista med

Skolchefen Knut Isaksson kommer till skolan klockan från polisen i Stockholm. Ganska

namn passagerare 07.45. Han träffar skolledarna, skolsköterskan och Skolku- snart bekräftar svensk ambassadtjänsteman i Estland att

en rator. Skolpersonalen har redan varit i direkt eller indirekt de Vilhelminabor fanns med listan med Esto-

som reste kontakt med samtliga föräldrar till barn som åkte med nia. resan till Estland. Gruppen beslutar att de skall be Polisen håller presskonferens i polishuset klockan kyrkoherden komma till skolan. 11.00 och 15.00. Fortlöpande information lämnas till de

Strax efter klockan åtta kallas skolsköterskor till anhöriga att polismästare Olof Ersgård kommer

genom församlingshemmet. Några minuter senare går larmet hos till församlingshemmet. Massmedierna får inte tillträde kyrkan, socialchefen, primärvården och den psykiatriska till kriscentret. öppenvårdsmottagningen. I kyrkan håller förbönsgudstjänst kväl-

prästen en

Klockan nio samlas lärare och elever i kyrkan för infor- len. Det kommer besked att överlevande är väg till

om mation. Värtahamnen. På torsdag får de anhöriga veta

morgonen

Med anledning den svåra situationen för personalen att ingen från Vilhelmina fanns med bland dessa.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Svenska Kyrkans reaktioner

ÄrkebiskopGunnar Weman talar med srazfyminisrerizom troktens 0rd

och uttalar sigfør en bargning. Stockholms bidrar till krixarbetet vid

Ertlineteiminalen ochgenomför en gndnjdnrt i Storkyr/ean.

ötet med svenska kyrkans centralstyrelse i Nu boäjar aven medierna hora av sig Växjö inleds med morgonmässa. Omkring klockan halv Parallellt med detta börjar medierna höra av sig. Först ut

en elva har information Estoniahaveriet spridit sig bland är radion och därefter fortsätter samtalen att komma. I

om deltagarna, förstår att någonting allvarligt hänt. princip ägnar ärkebiskop Weman resten av dagen åt att

man Mötet löper dock vidare, och frågan Estoniahaveriet tala med massmedierna. Att delta aktivt mötet är det

om tas inte och protokollförs ett ärende, utan inte längre tal om.

upp som men tvekan är händelsen det stora samtalsämnet korrido- I Ekots 12.30-sändning säger ärkebiskopen att han rerna". hoppas att alla kyrkor skall hållas öppna och att gudsnäns-

ter anordnas. Statsministern kontaktar dr/eebir/eopen En de första hör sig till ärkebiskopen telefon Vadjan om att låta bärga Estonia

av som av under förmiddagen är statsminister Carl Bildt. Statsminis- I Expressen den 30 september publiceras en intervju med tern är oerhört engagerad och vill ha ärkebiskopens Gunnar Weman. Han framför då sin uppfattning om att

syn hur händelsen skall handläggas. Vad kan ärkebiskopen skall kunna begrava anhörig och med blom-

man en göra från sitt håll Vilken tröst finns att ge Vilka uttalan- till kyrkogård. Ärkebiskopen citeras med orden

mor en den kan göras i så svår situation Under samtalet med havet är stort, djupt och okänsligt". Wemans uttalanden i

en statsministern framstår omfattningen händelsen artikeln är som en helhet en vädjan om att låta bärga Esto-

av som tydlig för ärkebiskopen. nia för att undvika att Östersjönblir en anonym massgrav.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Åtgärder i Stockholms stift

dryck för anhörigas behov i terminalen. Ett fåtal anhöriga Det ofattbara i nyheten Estonias förlisning gör att har samlats, liksom 30-tal själavårdare kommit dit

om ett som beredskapshandläggare Göran Pettersson inväntar nästa eget initiativ. nyhetssändning, klockan 05.30, innan han vidtar några åtgärder. Hans bakgrund militär han omedel- Stöilfbii anhöriga

som gör att bart aktiverar beredskapsmedvetandet. Han förstår att nå- Lena Gutberg, är operativ ledare för kyrkans arbete,

som got måste göras. ser till att medarbetarna från församlingarna och själa-

Efter Ekots sändning kontaktar Göran Pettersson vårdarna gör insatser där de bäst behövs. Det innebär att Lena Gutberg, komminister i Oscars församling. Han de ibland rycker in och försöker bistå den stabsledning tror sig veta att Estlineterminalen i Frihamnen tillhör just finns terminalen, att bland annat bemanna

som genom denna församling, vilket visar sig riktigt. Efter ytterli- telefoner och försöka besvara frågor från oroliga männis-

vara gare en halvtimme ringer han biskop Henrik Svenungsson kor ringer. Men framför allt försöker lindra

som man oron och informerar händelsen och vilka åtgärder han hit- hos de anhöriga är terminalen. Man bjuder

om som tills vidtagit. Biskopen är nyvaken har hört att någon- kaffe och smörgåsar och mänsklig närhet.

men ting hänt. De kommer överens att stiftskansliet Under dagen tas Hotell Ariadne i anspråk

om ses som samklockan halv åtta. lingsplats för anhöriga. Från kyrkan ser man till att präster

och diakonipersonal finns plats även bussarna

som Biskop Henrik Svennngsson bildar en ad bot-grupp kör de anhöriga till hotellet. På biskopens initiativ och under hans ledning ad

sätts en hoc-grupp Gruppen samordnar stiftets insat- Caroline Krook tar initiativ till gzirlsrjkiizst Storkyrkani

samman. ser och arbetar efter instinkt och basis tidigare erfa- Domprosten Caroline Krook hörsammar ärkebiskopens

av renheter. uppmaning i lunchekot att kyrkorna bör hållas öppna.

Det beslutas i gruppen att biskopen skall sända ett fax Hon sätter igång med att planera för gudstjänst

en samma till församlingarna. I detta ber biskopen församlingarna kväll i Storkyrkan. Många praktiska frågor måste lösas hålla en hög beredskap och att planera för insatser innan gudstjänsten kan genomföras. Båda kantorerna är

som sträcker sig långt fram i tiden. Budskapet är: låt kyrkorna borta och tid ägnas att försöka hitta ersättare och att

öppna och till att människor söker sig till Lyr- samla övrig personal. Inte minst skall gudstjänstordningen vara se som kan blir väl mottagna. läggas och information den spridas till berörda. På

upp om

kvällen kan portarna öppnas planerat i kyrkan.

som Närliggande församlingar tidigt plats via Människor strömmar till. En del är direkt berörda

av Ertlineteivninalen händelsen och har anhöriga bland de saknade, andra är Lena Gutberg, snabbt uppfattat omfattningen indirekt berörda påverkade det ofattbara i

som av mer men av händelsen, beger sig tillsammans med komminister Eilert denna väldiga olycka. Gabrielsson från Oscars och komminister Lillemor Gudstjänsten TV-sänds. Vid samtal med analys- Hogendahl från Engelbrekts församling till 1998 säger domprosten Caroline Krook att hon

gruppen farjeterrninalen omkring halv sju. Medarbetare inom för- upplevde hur hon därefter förknippades med Estoniasamlingarna försöker under tiden att skaffa fram mat och katastrofen, blev kyrkans ansikte.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

arbete under den 29

Regeringens torsdagen september

Regeringens krirgrupp diskuterar hargning, manifestationerför att uttrycka deltagande i anhörigas sorg,

felkonrtrueradebogportar och reglerna for dodforklaring. Regeringen uppdrar dt .Sjofartrverket att utreda tekniska och

legalaförutsättningar for att omhänderta omkomna.

nder torsdagens sammanträde i regeringens av ett finskt fartyg som minsprängdes under andra världskrisgrupp3° under förmiddagen och ett extra regerings- kriget och området är förklarat nationell begrav-

som en sammanträde under eftermiddagen. ningsplats.

Andra sammanträdet i regeringens krisgrupp felkonsirueradebogportar

Frågan om InfJr/nation fan Kommunikationsdeparteønentet Statsminister Carl Bildts fråga rörande bogportar har vi- Sjöfartsverket ska ges i uppdrag att utreda de tekniska och darebefordrats till Sjöfartsinspektionen som påbörjat en legala förutsättningarna för att återfinna och omhänderta inventering för att utreda andra fartyg i regelbunden

om de omkomna. En promemoria har upprättats i ärendet. trafik har bogportar konstruktion den

av samma som Uppdraget är angeläget eftersom det uppenbart finns Estonia. Syftet är att klarlägga om det finns behov att många tekniska och juridiska aspekter att ta hänsyn till vid stoppa trafiken med dessa. Enligt Sjöfartsinspektionen bedömning hur ett omhändertagande omkomna ska finns ingen anledning utfärda något totalförbud, men

av av av kunna ske. Exempel frågor att utreda är bärgning det finns skäl att överväga restriktioner för fartyg med lik-

om eller någon metod kan användas, liksom det nande konstruktioner, t.ex. vid trafik i hårt väder. Det

annan om finns juridiska möjligheter att ålägga någon bärgning. Ef- finns också anledning att se över behovet av förstärkning ter det att Sjöfartsverket rapporterat till regeringen kan eller bevakning bogportar. Inspektionen vill dock ha yt-

av regeringen besluta nödvändig åtgärd. terligare tid sig, kanske ett dygn, innan de kan redovisa

Enligt ñnska myndigheter ligger Estonia nära vraket några konkreta ställningstaganden.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Statsministern framhåller i samband med detta det Inñrmøtiøn från fuytitiedepøzrtementet

att är viktigt att allt begärt material kommer fram och att Justitiedepartementet informerar utredning

om en av detta måste med Finland. Han finner det ersättningsfrågor. Statsministern påpekar i det

stämmas av sammanockså anmärkningsvärt att misstankarna om bogportama hanget att det finns anledning att se över reglerna angåkorn via regeringen och inte verkade kända hos den ende dödförklaring och statsrådet Reidunn Laurén säger

vara ansvariga myndigheten. promemoria angående detta kan klar till föl-

att en vara

jande vecka. når/nation från Försvarsdepartementet Försvarsministern att insatspersonalen skött sig Infor/nationwågør

uppger utomordentligt vid räddningsoperationen är den Presschefen, Lars Christiansson, förklarar slutligen att det

som största någonsin. Materielen har dock tagit mer skada än finns behov information utåt krisgruppens arbete

av om väntat. Han rapporterar även att det är omöjligt att in i att det inte är klart hur detta ska till.

men det sjunkna fartyget med Sjöugglan eller liknande och att tunga dykare i princip inte skulle kunna uträtta mycket

detta djup. Extra regeringssammanträde eftermiddagen

Regeringen uppdrar genom beslut åt Sjöfartsverket att i Informationfrån Statsrådrberedningen kontakt med behöriga myndigheter i Estland och Finland Expeditionschefen vid Statsrådsberedningen redogör för skyndsamt undersöka och till regeringen redovisa de tekbudgetsituationen beträffande eventuella bärgnings- niska och legala förutsättningarna för att återfinna och kostnader och konstaterar, efter genomförd utredning, att omhänderta omkomna från färjan Estonia. Vid samtal de omedelbara utgifterna kan tas från anslaget för oförut- med analysgruppen har Mats Odell och Jan-Olof Selén sedda utgifter medan större kostnader kräver beslut uppgivit att det inte togs några kontakter med någon

av anriksdagen. stat innan detta uppdrag

nan gavs.

Informationfrån Civildepartementet Beträffande bárgningifirågøzn Inger Davidsson berättar att ett brev från civil- Det står klart att den avgående regeringen inte kommer departementet skickats till landets biskopar och landshöv- att fatta beslut i bärgningsfrågan. Målsättningen är att utdingar. I brevet berörs frågor själaringning med föra ett förberedande arbete, att ta fram relevant

om mera. genom Kyrkan och länsstyrelserna ligger under departementets underlag, för att sedan lämna över till den tillträdande

re-

och vill detta sätt till aktiviteter geringen. ansvar man uppmana och åtgärder av typen minneshögtider. Inger Davidsson betonar sin känsla att sådana åtgärder är viktiga för de

av anhöriga, att även svenska folket har behov Världen uttrycker deltagande

men av att manifestera sitt deltagande. Kondoleanser och erbjudanden hjälp har inkommit

från statscheferna i flera länder däribland våra nordiska Inför/nation från Utrikesdepartementet grannländer, Rysslands president Boris Jeltsin, Englands Margareta af Ugglas meddelar att UD:s rättsavdelning premiärminister John Major, USA:s president Bill skall förordna om en expertkommitté för identiñerings- Clinton liksom från EU-kommissionens ordförande frågor. Departementet avvaktar dock begäran från Jacques Delors. Detta förmedlas i ett pressmeddelande

en Rikspolisstyrelsen. från Statsrådsberedningen denna dag.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Centrala myndigheter

Statens baverikømmissiøn fbtberederjbr internationell baveriutredning.

Den svenskaiåentzfieringskøntmzssiønenSanderpersonalför att bistå den fZnlanaÃs/ea.

Statens haverikommission Polisen och svenska identiñeringskommissionen Samtalen med den finska och den estniska haverikommis- Under dagen diskuterar identiñeringskommissionen sionen pågår under torsdagen. Det beslutas då att Estland registreringsarbetet i Sverige. ska ha ordförandeskapet i den internationella haveri- Från kommissionens rättsläkare kommer ett förslag utredningen. Andi Meister utses till ordförande. Man att identiñeringsarbetet bör utföras i Sverige, eftersom

enas om om att dela upp ansvaret för arbetsområdena inom kom- de flesta saknade är svenskar. Förslaget framförs till Utmissionen. Finland tar ansvar för en analys räddnings- rikesdepartementet ställer sig positivt till idén.

av som arbetet, förhör med vittnen och sökandet efter fartyget. Det framgår dock vid ett samtal med den finska iden- Sverige ansvarar för data avseende fartyget och gör ut- dñeringskommissionen att där är tveksam till

en man en redning beträffande rederiets organisation med i sådan organisation och under dagen meddelar

mera senare Sverige. Estland tar ansvar för en utredning av rederiets Polismyndigheten i Åbo, via telefax, att all identifiering

av organisation i Estland samt väderuppgifter. Omhändertagna omkomna skall ske i Helsingfors.

Varje stat skall representeras tre Olof

av personer. Forssberg förordnar förutom sig själv, sjökaptenen Hans Önskemål bistånd i identifieringsarbetet

om Rosengren och teknikern Börje Stenström svenska I ett telefonsamtal från insatschefen i Finland till Roland

som representanter. Ståhl framförs önskemål att svenska rättsläkare, rätts-

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

odontologer och kriminaltekniker medverkar i arbetet i olyckan. Eftersom tillförlitliga passagerarlistor fortfa- Finland. Roland Ståhl åtar sig att undersöka hur många rande saknas finns inga fullständiga svar att ge.

Sverige kan biträda med och dagen därpå be- Under samtalen med anhöriga noterar polisen personer slutar Utrikesdepartementet att tre från den många uppgifter möjligt om de saknade anförvanter-

personer som svenska identifieringskommissionen ska åka till Finland Uppgifterna kommer in bidrar till polisens arbete

na. som för att bistå i arbetet. med att samla in underlag för att kunna komplettera de

Under samtalet ber Roland Ståhl sin finska kollega att ofullständiga passagerarlistorna. fundera över hur identifiering skall genomföras om Estonia bärgas. Roland Ståhl framför han det lämpligt Uppgi erföø ideøztzlfieringsarbetetsamla: in

att anser att identifieringsarbetet då utförs i Sverige. Uppgifterna från anhöriga kommer också till användning i

identilieringskommissionens förberedelser för arbetet

med att identifiera omkonma. Utöver detta samlas ante Fortsatt hög belastning telefonmottagniøzgen mortem-uppgifter in, det vill säga jämförelsematerial Under torsdagen fortsätter samtalen att strömma in till som krävs för att fastställa de omkomnas identitet. En polisens telefonmottagning. Bemanningen ar densamma kontaktperson i varje länspolisdistrikt utses och poliser

under onsdagen, omkring 15-20 utbil- över hela landet för att samla in tandjournaler som personer, som engageras das efter hand och frågor från såväl anhöriga och medicinska journaler. Arbetet inleds omgående.

svarar som svensk allmänhet. Många anhöriga får personliga besök av lokal polis som

De anhöriga vill framförallt veta vilka människor ställer frågor saknade anförvanter. Samtidigt försöker

som om fanns ombord då Estonia förliste samt vilka överlevt poliserna besvara frågor efter bästa förmåga.

som

TIDEN FRÄN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

arbete under den 30

Regeringens fredagen september

Insattema vid sjöraddningen redovisas och diskussioner

fm om behovetav obligatoriska passagerarlittøi:

nder fredagens sammanträde i regeringens kris- Vad gäller passagerarlistor uttrycker sjösåkerhetsgrupp föreligger preliminär promemoria från för- direktören åsikten sådana borde bli obligatoriska. Efter

en att svarsmakten angående resultatet av insatserna vid Sjörädd- Scandinavian Star-olyckan tillsattes nordisk arbets-

en ningsarbetet efter Estonias förlisning. Häri redovisas vilka arbetade fram förslag till obligatorium.

grupp som ett helikopterresurser som sattes in, hur beredskapen när Sverige avstod dock från att införa ett sådant till skillnad

var, larmning skedde, när helikoptrama startade och hur från Danmark. Statsministern framhåller denna fråga

att många människor räddades respektive hur många bör tas omedelbart.

som upp omkomna togs hand. Det konstateras att För räta rad frågetecken statsministern

som om att ut en anser ytbärgarna utsattes för extrema fysiska och psykiska på- att utredningsman bör tillsättas för att över Sjöfarts-

en se fresmingar och att krisgrupper med anledning detta inspektionens arbete, rutiner och rapporteringsvägar.

av redan påbörjat sin debrieñngverksamhet. Kommunikationsministem att sådan utredning

uppger en

På lcrisgruppsmötet avhandlas sedan vad fram- skall aviseras under dagen och att ett regeringsbeslut skall

som kommit vid ett möte med sjösäkerhetsdirektören Bengt- förberedas till måndagen. Erik Stenmark i fråga Sjöfartsinspek- Slutligen påpekar statsministern överlämnande-

samma morgon om att en tionens analys av troliga olycksorsaker, Sjöfartsinspektio- pärm till den regeringen angående Estonia måste för-

nya nens informationsinsamling, obligatoriska beredas.

passagerarlistor, åtgärder efter tidigare olyckor och information från Sjöfartsinspektion till Regeringskansliet.

TIDEN FRÄN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

den 2 oktober blir nationell

Söndagen sorgedag

Församlingar iver bela Sverige bedrar Esroniaojfireøz.

Nationell sorgegndsjanst hålls i Storkyr/ean, samtidigt med en minnesgzaivçjaømi Tallinn.

kyrkor över hela Sverige hålls sorgegudstjänster. söks den av bombhundar. Parallellt med detta förbereder Estoniaoffren hedras med tyst minut och landets alla Sveriges Television för direktsändning av gudstjänsten.

en en kyrkklockor ljuder själaringning klockan

i en gemensam 12.00. Sjökaptener, besättningar och redare högtidlig- Ifaotix/e stämning håller även de minnet de omkomna tyst mi- Utanför kyrkan köar anhöriga, personal från Estline, jour-

av genom en nut, bland annat gemensamt med ombord nalister och andra för att komma in. Caroline Krook

passagerare färjor i trañk. samlar journalisterna och ber dem lämna de anhöriga i

fred. Journalisterna får besked sina platser. De överle-

om Nationell sorgegudstjänst i Storkyrkan vande går in via sidoingång. Kyrkans nnttfält

en är reser- I Storkyrkan i Stockholm skall nationell sorgeguds- verat för anhöriga och särskilda platser finns för de överle-

en tjänst hållas klockan 18.00. Idén föddes under stats- vande.

som minister Carl Bildts samtal med kungen, ärkebiskopen När portarna öppnas springer människor in för att ta med flera redan under förmiddagen den 28 september plats. Även bland journalisterna är det många

som skall genomföras. I planeringsarbetet har Uuikesde- springer, för att hinna ta bilder de anländande

nu av partementet, Civildepartementet, hovet, riksdagen, Poli- gudstjänstdeltagarna. Caroline Krook upplever situatiosen och Domkyrkoförsamlingen medverkat och Stock- nen som fasansfull. holms stift har fungerat samordnare. Portarna stängs igen och de som uppger sig vara anhö-

som

Innan kyrkan öppnas för gudstjänstdeltagarna genom- riga släpps sedan in i omgångar. Med anledning av att till-

TlDEN FRÅN DEN 23 SEPTEMBER 1994 TlLL DEN 6 OKTOBER 1994

strömningen av människor är så stor erbjuds del möj- När gudstjänsten är över, läser domkyrkokommi-

en ligheten att till Tyska kyrkan istället. En anhörig blir nistern meddelande från Ersta Sjukhus. I detta

upp ett ernekad tillträde till Storkyrkan efter att ha färdats 40 mil till bjuds anhöriga och andra stödsamtal i sjukhusets regi. Stockholm. De överlevande ombeds därefter först. Stöd-

att ut

personer från kyrkan tar hand om människor som dröjer Många representanterför det Jffent/iga Sverige sig kvar. Bland gudstjänstdeltagama återfinns många välkända, offentliga bland andra kungaparet, Estlands presi- Några röster efter.vorgegudrgkinrten

personer, dent Lennart Meri, statsminister Carl Bildt och tillnrä- En de överlevande, Kent Härstedt, har i sin bok

av om dande statsminister Ingvar Carlsson. Ingvar Paulsson, Estoniakatastrofen beskrivit sin upplevelse gudstjäns-

ex- av peditionschef Civildepartementet, medverkat i ten viktig manifestation händelse långt utö-

som som en av en planeringsarbetet inför sorgegudstjänsten, har 15-20 plat- det vanliga. Men han berättar även att han upplevde

ver ser i kyrkan skall fördelas inom regeringen och han det svårt att överlevande bland så många anhöriga i

som vara reserverar först platser för statsminister Carl Bildt, Ingvar djup

sorg. Carlsson och Birgitta Dahl samtliga skall tala. Bakom Ingvar Paulsson berättar för analysgruppen han

som att dem reserveras en sektion för regeringsledamöter. Några upplevde stämningen före gudstjänsten oerhört kao-

som

de offentliga klagar över att de inte får plats tisk. Där människor försökte sig in i kyrkan av personerna var som ta

första raden. avvisades. Överlevande bars in. Ett tumult

men som upp-

Utdrag ur Det som inte kunde ske, Kent smärtsamsom andras,men jag hade inte

Härstedts berättelse om Estonia- heller sluppit omärkt därifrån. Det var

katastrofen sammatanke som hade haft tidigare i

"Det kändesfrämmande att höra talen vår inställning till massmediasönskemål:

av Ingvar Carlssonoch statsminister Carl ville inte bli fotograferade som "lyckliga

Bildt och alla de andra,att sesamhällets överlevande".För det var inte vad var,

toppar samlade med anledning av något hur gärna vissa media än ville göra osstill

som hade varit med om. Det stämde det."

inte med det 50m hade inträffat. Men "Jobbigt blev det nytt när ceremo-

gudstjänsten var en viktig manifestation. nin var slut och en röst i högtalarna bad

Fastden kändesavlägsenfrån själva de närvarandeatt sitta kvar och låta ett

olyckan, var den ändå viktig för att fåtal överlevande ut först. fick resa

markeraatt det som hade hänt var något oss upp ensamma,ta oss ur bänken inför

långt utöver det vanliga. hundratals sörjande och iväg

- det var

Någraav ossgrät, jag tyckte mest det tungt, vill jag lova. Helt tyst i kyrkan,

kändesoverkligt. Men för mig var det bänken gnisslade,det var hemskt, det

viktigt att vara där för att visa solidaritet kändessom om det tog lång tid att de

med de efterlevandes familjer. Ingenting stegen.

kunde görasför dem som hadegått bort, Bilen väntade utanför, klarade oss

menjag ville visa att jag inte var någon ifrån medierna, bådeinne i och utanför

lycklig överlevande. Jag sörjde precissom kyrkan. Det kändessom en lättnad att

alla andra, min förlust var kanske inte lika komma tillbaka till sjukhuset igen."

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

stod runt fördelningen av sittplatser. Själva gudstjänsten poliskören och minnet av de många omkomna tjänste-

värdig och och förmedlade stark känsla, stäm- männen arbetade inom olika polisdistrikt i Stockvar en men som ningen betydligt dramatisk än vad gick fram i holm hedras. I Vilhelmina kyrka hålls förbön vid ll-guds-

var mer som TV-sändningen. Känslomässiga utbrott, människor tjänsten och extra gudstjänst genomförs klockan 20.00.

som en svimmade och någon som bars ut bår. I Stora Tuna Kyrka, i Borlänge, samlas l 100 sörjande

Domprosten Caroline Krook berättar att hennes be- till sorgehögtid lördagskvällen. Metalls musikkår

en stående intryck gudstjänsten är att många deltagarna spelar, svenska florbehängda fanor och Metalls fana är

av av fortfarande befann sig i ett chocktillstånd. draperade i koret, 48 ljus tänds, ett för varje omkommen.

Gunnar Weman säger i samtal med analysgruppen att Det är inte bara direkt berörda, anhöriga som söker sig det olyckligt att så många ville delta under till kyrkor i sin närhet, denna dag tycks det svenska folket

var som sorgegudstjänsten inte ñck plats. Kanske borde ha valt förenas i ett sökande efter tröst.

man en öppen plats, kanske utomhus, som kunde rymma i stort

hur många helst. Att rninneshögtiden blev Minnesgudstjänst även i Tallinn sett som mer av

åtgärd för de anhöriga än med de anhöriga kritiska denna dag en röster menade att den ñck för officiell prägel är också Samtidigt som minnesgudstjänsten hålls i Storkyrkan i

en något han funderat efteråt. Stockholm hålls och minnesgudstjänst också i

en sorge-

svenska St. Mikaelskyrkan i Tallinn. Den förrättas av Sorgegudstjänster i delar av Sverige som är kontraktsprosten emeritus Erik Grundberg. särskilt drabbade Kyrkan är fullsatt. Den svenska kolonin i Tallinn, med- I Ramsbergs församling i Lindesberg hålls förlängd lemmar i församlingen och ester med särskilt intresse för

en högmässa med förbön för de omkomna och deras anhö- Sverige är där, tillsammans med anhöriga till saknade efter riga. I Hedvig kyrka, i Norrköping, hålls gudstjänst Estonia. Den estniska regeringen inrikes-

en representeras av

direktsänds i TV kl. 11.00. I kyrkan brinner ett ljus minister Heiki Arike. Från Utrikesministeriet deltar kasom för varje saknad människa. I Uppsala domkyrka hålls binettssekreterare Indrek Tarand och den övriga led-

en sorgegudstjänst, liksom i Norrtälje I Pingst- ningen. Presidentämbetet representeras av kapten Paavo

en kyrkan ijönköping håller minnes- och sorgeguds- Loosberg, presidentens adjutanter. Utöver dessa

man en en av tjänst och under förbönen räknas samtliga deltar även ambassadörerna från Danmark, Fin-

namnen upp personer saknade. I Seglora kyrka Skansen i Stockholm sjunger land, Norge och Tyskland.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

14 Den svenska bistår den finska

identiñeringskommissionen

Mtyligbeterna att anvanda DNA-teknik i identifieringsarbetet undersöks

och överenskommelseträffatsom svenskt bistånd till denfinska identifierings/eøønmzssionen.

rbetet med förbereda det omfattande Sverige bis-tar Finland i identifieringsarbetet

att identifieringsarbete som skulle följa i ett omhänderta- Den svenska och den finska identilieringskommissionen gande av alla omkomna ombord Estonia fortskrider träffar en överenskommelse hur identifiering de 99

om av inom polisen och den svenska identiiieringskommissio- Omhändertagna omkomna skall ske. Finland ansvarar för nen. Som ett led i detta förberedande arbete tar kon- detta arbete. Sverige bistår att sända rättsläkare,

man genom en takt med Statens Rättsserologiska institut och ber om en en rättsodontolog samt en lqiminaltelcniker till Finland. analys förutsättningarna för att använda DNA-teknik Beträffande enstaka omkomna eventuellt påträffas

av som som en kompletterande metod i identilieringsarbetet. framöver beslutas att identifiering skall ske i det land där

Identilieringskommissionen har även genomfört den omkomne hittas. Omkomna hittas i och kring

en som inventering av tillgängliga rättsläkare och rättsodontolo- fartyget skall identifieras i Sverige.

i Sverige. Resultatet inventeringen rapporteras till ger av

Rättsmedicinalverket. Identifieringskommissionen bedö-

att brist rättsläkare och rättsodontologer kan mer en komma att uppstå.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

15 Arbetet i den 3 oktober

Regeringskansliet måndagen

Regeringens krirgrzøpp diskuterar reglerna för dodfbätklaring, minnesplats,

obligatoriska pasrager/istor ochfrågan sjokii/eer/yet.Via extra regeringttammantrade lämnas

zzppdragberraffandegofartriøzspe/etionerzsrapponeriizgmttzâzer:

nder måndagen sammanträder krisgruppen Informationfrån Kommunikationsdepartenzentet igen och vid detta tillfälle är för första gången Kommunikationsdepartementet redovisar Statens haveri-

en representant för socialdemokraterna närvarande, nämligen Ingela kommissions uppfattning sammansättningen den

om av Thalén. Ingvar Carlsson har uppgett att han då ännu inte internationella haverikommissionen. Vidare presenteras hade utsett någon kommunikationsminister och därför förslag till regeringsbeslut i fråga om granskning

av valde Ingela Thalén eftersom hon han Sjöfartsinspektionen. Ingela Thalén ifrågasätter brådskan

var en person som hade stort förtroende för. att tillsätta en sådan utredning och menar att det kan fel

intryck inriktar sig den svenska Sjösäkerhet-

om man Regeringens krisgrupp skontIollen. Kommunikationsministern framhåller

då att Statsminister Carl Bildt meddelar att han har talat med det krävs omedelbara åtgärder, eftersom det har visat sig ärkebiskopen och biskopen i Stockholm dödförklaring att problem har varit kända utan att det har lett till åtgär-

om och begravningsritualer när den omkomnes kvarlevor der från inspektionens sida. inte återfunnits samt minnesplats för de omkomna, Därefter diskuteras direktiv till kommitté med

om en en uppexempelvis Galärkyrkogården. Mats Odell väcker frå- drag att arbeta med frågan om ökad Sjösäkerhet vid

det blir aktuellt med någon ceremoni när de persontransporter med färjor. Statsministern inte att gan om anser avlidnas kroppar kommer till Sverige. tillsättandet av en sådan är lika brådskande, utan att

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER I994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

samråd bör ske med Finland och den tillträdande skyndsamt kartlägga rapporteringsrutinerna inom Sjö-

regeringen. fartsinspektionen. Regeringen konstaterar i beslutet att

På Kommunikationsdepartement har man gjort en god Sjösäkerhet förutsätter att nödvändiga slutsatser forträttsutredning med förslag till lagändringar för att möjlig- löpande dras av inträffade incidenter och olyckor. Därför göra föreskrifter obligatoriska passagerarlistor. I skall Magnus Sjöberg undersöka hur information som är

om avvaktan genomförandet lagändringar föreslås att intressant för sjösäkerheten analyseras och vidareförs

av Konsumentverket skall verka för frivilliga överenskom- inom Sjöfartsinspektionen samt granska informationsmelser området. Statsministern delar denna uppfatt- utbyte mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra organ ning och framhåller vikten nordiskt samarbete har viktiga funktioner sjösäkerhetsområdet såsom

av om- som rådet. klassningssällskap, försäkringsgivare och sammanslutning

redare.

av Informationfrån fzmitiedeparteønentet En promemoria presenteras gällande reglerna dödför- Magnus Sjöberg redovisar sin rapport zmars 1995

om klaring. Problemet är att tiderna för dödförklaring är Magnus Sjöberg redovisar under sin utredning över

mars långa. Promemorian utmyrmar i slutsatsen att döds- kartläggning av Sjöfartsinspektionens rapporteringsskrivning i folkbokföringen, utan dödförklaring, skulle rutiner avseende incidenter och problem med bogportar kunna lösa detta problem lika väl som införandet av en som förekommit samma typ av färjor som Estonia före speciallagstiftning om dödförklaring av de personer som Estoniakatastrofen. har försvunnit med Estonia. Vid krisgruppsmötet konsta- Magnus Sjöberg konstaterar att det finns brister främst teras att det bör finnas beredskap för lagändring vad gäller ledning och styrning den praktiska tillsyns-

en om av Riksskatteverket inte löser problemet döds- verksamheten, inhämtande och vidarebefordran av infor-

genom skrivningar. mation, bearbetning och analys relevant material samt

uppföljning av beslutade åtgärder. Extra regeringssammanträde Uppdrag att kawlagga rapporteringsmtineana inom .Sjáfaminypektioøzen Vid ett extra regeringssammanträde denna dag uppdrar regeringen f.d. regeringsrådet Magnus Sjöberg att

TIDEN FRÅN DEN 2a SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

16 Arbetet går vidare centrala myndigheter

Till .Sljöftzrzisverketinkommer uppdraget att undersökaföratsattniøzgarna för

omhändertagande av omkomna. Estniska statensintressen i Nordström Thulin diskuteras

Kommunikationsdepaitementer och Statens baverikonzmission.

egeringens beslut att uppdra åt Sjöfartsverket att utan förutfattade meningar. Under arbetets gång försöker redovisa de tekniska och legala förutsättningarna för att han isolera sig från massmedierna. återfinna och omhänderta omkomna från Estonia inkommer till verket den 3 oktober. Uppdraget skall utföras skyndsamt och redovisas den 10 oktober. Polisen och svenska identiñeringskommissionen

Sjöfartsverket har tidigare erfarenhet fartygs- Kriminalkommissarien Jan Olsson, rättsläkaren Robert

av bärgning och med anledning av att chefsjuristen johan Grandin och rättsodontologen Aina Teivens till Fin-

reser Franson tidigare handlagt tekniska och juridiska frågor i land för att biträda den finska ID-komrnissionen. sådana ärenden blir han inom verket utsedd genomföra

att utredningen. Svensk polis till Estland får kontroll av passagerarlistør

Johan Franson har till analysgruppen uppgivit att han Efter önskemål från ambassadören i Estland, Lars Grundnär han påbörjade uppdraget hade vissa allmänkunskaper berg, sänds den 5 oktober en svensk polisman till Tallinn om bärgning men han vände sig till ett antal bärgnings- för att kontrollera i de passagerarlistor finns

namnen som företag för att bättra sina lamskaper. Under de följande där. Lnsamlandet jämförelsematerial pågår. Lars

av dagarna tar han kontakt med den finska och estniska Grundberg meddelar Utrikesdepartementet ytterli-

gene- att raldirektören för motsvarigheten till Sjöfartsverket och två ombordstigningskort har hittats. Antalet

gare persoäven Estlands kommunikationsminister. Enligt ut- ombord antas 1 117. Den 6 oktober uppskattas

egen ner nu vara

är hans ambition att lämna saklig, objektiv rapport antalet till 1 070 sago en personer.

TlDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

Statens haVerikommissio" Sorn exempel detta berättar han Meister

ett att tror att Den 3 oktober har Mats Odell och Olof Forssberg ett utredningen kan klar inom två veckor. Det diskuteras

vara rnöte för att tala haveriutredningen. Olof Forssberg även Andi Meister är olämplig för uppdraget med an-

om orn understryker vikten att snabbt möjligt utreda ledning att estniska staten är hälftenägare i rederiet som

av som av orsaken till olyckan. Han berättar även att Andi Meister i äger Estonia. hans tycke inte vet hur en haveriutredning skall bedrivas.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

arbete den 5 oktober

Regeringens onsdagen

Krisgmppm förbereder áverlzimnande arbetet med

Ettoniabaveriet till den tilltrrddande regeringen.

mötet i regeringens krisgrupp deltar även denna Informationfrån Justitiedepartementet dag Ingela Thalén samt den blivande justitieministern Angående passagerarlistorna från Justitiedeparte-

uppges Laila Freivalds. mentet att polisen är medveten sitt för att

om ansvar upp-

rätta korrekta listor över saknade och att de därvid

sam- Regeringens krisgrupp arbetar med Riksskatteverket. Det Konsu-

rapporteras att Informationfån Kommanikationsdepaiteønentet mentverket har påbörjat arbetet med nå frivillig

att en Mats Odell uppger att en tjänsteman vid Kommunika- överenskommelse obligatoriska passagerarlistor i vän-

om tionsdepartementet har informerat den tillträdande tan lagstiftning. kommunikationsministem Ines Uusmann arbetet i Riksskatteverket har meddelat kommer

om att man att krisgruppen. Han meddelar även överlämnande- samråda med Justitiedepartementet innan går med

att en man ut pärm med allt tillgängligt material är under förberedande. anvisningar rörande dödskrivning. Laila Freivalds framför då önskemål att hon själv, Ines

om Uusmarm och Ingela Thalén möjligt får Överlamnande till den tilltradande regeringen

så snart som en sådan pärm. Avslutningsvis konstaterar Mats Odell krisgruppen

att

med sin nuvarande sammansättning avslutar sitt arbete Information från Försvarsdepartementet och lämnar över ärendet till den tillträdande regeringen. Krisgruppen informeras om att kritik har riktats mot att journalister med i helikoptrarna under räddnings-

var insatsen.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

arbete den 6 oktober

Regeringens torsdagen

Koønmunikationsdeparteønentetñr ett erbjudande om

omhändertagandeav omkomna från Estonia.

6 oktober inkommer telefax till Kom- Erljudandet reser mangafrågor

en ett munikationsdepartementet från Stolt Comex Seaway A/ På departementet funderar efter meddelandet det

man nedan kallat Stolt Comex. I detta står läsa företaget lämpliga i att inleda ett sådant arbete inuti Estonia, innan

att att gjort framställan till den finska haverikommission med Sjöfartsverkets rapport rörande de lagliga och tekniska

en erbjudande inleda arbete med lokalisera och möjligheterna för ett omhändertagande är klar. Det disku-

om att att omhänderta omkomna, i första hand utanför fartyget. En teras också hur ett omhändertagande omkomna utanför

av kontakt har även tagits med Johan Franson Sjö- fartyget skulle till och hur stort område i sådana

som fartsverket. Vidare förklarar företaget det fall skulle behöva avsökas. När den finska marinen ge-

att eget initiativ har flyttat fartyg till Hangö i Finland. Det nomförde dykningar med ROV4° dagarna efter olyckan, i

ett understryks i faxet chansen hitta omkomna utanför samband med arbetet att lokalisera fartyget, påträffades

att att vraket minskar för varje dag, grund strömmar i inga omkomna.

av vatt-

Utöver detta diskuteras Kommunikationsdepartenet.

Att Stolt Comex vänder sig till Kommunikationsde- mentet det lämpliga i att ge just Stolt Comex uppdraget. partementet bero att såväl den finska haveri-

uppges kommissionen som Johan Franson uppgivit att de saknar mandat för att fatta ett beslut i frågan. Företaget beräknar kostnaderna till 200 000-250 000 kr per dag och tidsåtgången för att omhänderta alla omkomna inom 500

x 500 meter kring vraket till mellan tre och fem dagar.

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

19 Regeringens press- och informationsarbete

från den 28 till den 6 oktober

september

Regeringskansliet inlyamtar information katastrofen massmedierna

om genom

och andra kanaler. Prexrmeddelanden sdndr ut om regeringens åtgärder Kontakterna med anhöriga

ökar arbetrbelaxtrzingenpå Kommunikationrdepartementet.

ändelserna kring Estonias förlisning för med sig del av det tillgängliga informationsunderlaget kommer via ett omfattande press- och informationsarbete. Massmedi- massmedierna. Man håller också täta möten. Men bristen

har ett stort behov information de åtgärder information är problem. Tempot är högt, i erna av om ett stort synsom regeringen vidtar och anhöriga vänder sig till nerhet Kommunikationsdepartementet. Ministern och

regeringen för att klarhet i omständigheterna kring olyckan, statssekreteraren deltar i möten både Statsrådsliksom för att framföra sina synpunkter förväntade åt- beredningen och departementet.

om gärder. Detta för med sig extraordinär arbetsbelastning Eftersom presschefen Lars Christiansson Statsråds-

framför allt Kommunikationsdepartementet. Här föl- beredningen har det övergripande ansvaret för infonnajer en beskrivning av den avgående regeringens press- och tion från Regeringskansliet sammanställer pressekreterainformationsarbete. Inger Strömbom Kommunikationsdepartementet

ren

de upplysningar hon har och vidarebefordrar dem dit. På

Kommunikationsdepartementet får hon och andra löpan- Berörda departement samlar information de information från Sjöfartsverket och andra berörda Inom Regeringskansliet samlas information in via alla till- myndigheter. Tjänstemännen, bereder frågor sjö-

som om gängliga kanaler. Man tar kontakt med berörda myndig- fart och de säkerhetsfrågor har aktualiserats, har

som nu heter inom landet och med motsvarande myndigheter och sina kontorsrum två våningar under de politiskt anställda i regeringskanslier i Estland och Finland. Man bevakar Kommunikationsdepartementet, vilket gör det svårt för också mediernas sändningar via TV, radio och TT. En stor dem arbetar där helheten i det

som att ett grepp om som

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

sker och informellt utbyta erfarenheter "korridor- kontakter med kungen och ärkebiskopen, beslutat

genom att en

snack. minnesgudstjänst ska hållas i Storkyrkan i Stockholm sön-

dagen den 2 oktober. Statsministern rekommenderar där-

Pressmeddelanden för fortsatt sorgflaggning till och med söndagen.

På morgonen efter olyckan skickar Lars Christiansson ut

första pressmeddelande under rubriken "Uttalande Pressmeddelandeom drabbade av olyckan ett av

statsminister Carl Bildt. Statsministern kommenterar där Från justitiedepartementets pressekreterare Charlotta

nattens och räddningsoperation och berättar Beck sänds ett pressmeddelande när det framkommit att

morgonens

han talat med sina estniska och finska polisen i Stockholm och tingsrätten i Uppsala direkt drabatt morgonen

kollegor angående räddningsarbetet och de ytterligare bats olyckan. Justitieminister Gun Hellsvik uttrycker

kommer att vidtas. I pressmeddelandet sägs stort deltagande med de drabbades anhöriga och arbetssteg som

också att statsminister Carl Bildt beslutat om sorg- kamrater.

flaggning han ska åka till Åbo dag. Med- Några initiativ inte från Regeringskansliet be-

samt att samma mer tas

delandet avslutas med upplysningar träffande kontakter med medierna denna dag. Medierna

om att ett extra reger-

ingssammanträde ska hållas förmiddagen och att ytter- bevakar händelseutvecklingen intensivt och statsminister

ligare information ska komma inom kort. Statsministern Carl Bildt intervjuas vid flera tillfällen under dagen, vilket

tar alltså operativ roll detta sätt förmedlas till sänds i TV och radio.

en som

massmedierna.

Kontakter med anhöriga

Statrminiiterbesö/e vid Estlineterminalen diskuteras

Från det att det svenska samhället nås beskedet att

av om På morgonen diskuterar presschefen och de övriga i grup-

Estonia förlist, ökar arbetsbelastningen Kommunika-

Statsrådsberedningen Carl Bildt bör åka till pen om tionsdepartementet drastiskt.

Estlineterrninalen. Ett sådant besök skulle ge statsminis-

Mängder telefonsamtal kommer från de tidiga mor-

av tern intryck och bild situationen. Men det skulle

en av gontimmarna den 28 september och framåt. Pressekrete-

samtidigt förmedla en bild av att han har kontroll över si-

raren Inger Strömbom och flera av tjänstemännen svarar

tuationen. På grund bristen information om

av oavbrutet i telefonerna. De anhöriga ringer vänder

som olyckans omfattning och händelseförlopp kommer de

sig till Regeringskansliet och Kommunikationsdeparte-

fram till att det inte är lämpligt att han åker dit. De tar

mentet med sin i hopp att veta något om

oro, om också hänsyn till att rederiet sagt att de inte vill ha någon

Estonias öde. Frågorna som framställs handlar om allt

politisk inblandning i det skett, det skulle göra saken

som möjligt: vad regeringen tänker göra, hur olyckan kunde

värre menar de.

inträffa, var passagerarlistor finns, varför man inte sätter in

Åbo tekniska kontroller fartyget och andra frå- Pressmeddelande till mer resurser, av

om statsministerns resa

Åbo Inger Strömbom de frågor hon kan och hän- Irman statsminister Carl Bildt far till vid lunchtid gor. svarar

visar de ringande vidare till de telefonmottagningar som skickar Per Zetterquist ut ett pressmeddelande. Det inne-

Åboresan upprättats. håller upplysningar och den pressträff

om som

Kommunikationsdepartementet är inte dimensionerat kommer att hållas efter statsministermötet. Någon

press-

för att möta effekterna av en katastrof som Estoniaträff i Stockholm hålls inte i Regeringskansliets regi.

haveriet. Det normala arbetet enheten läggs sidan

Pressmeddelandeom minnesgudrydmt och personal inte är direkt berörd får hjälpa till.

som

Ytterligare ett pressmeddelande skickas av Lars Chris-

tiansson denna dag. I det berättas att statsministern, efter

TIDEN FRÅN DEN 2a SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

20 Massmediemas under den första veckan

bevakning

Massmedierna skildrar ogonvittnesbilder och rekonstraerar olycksforloppet, interzyzcaøstamninister

Carl Bildt och Ingvar Carlsson, belyser anhörigas och kritiserar rederiet ochsjosakerhetsbestammelser

sorg

Bargvziøzgsimnleras i grafiska f/amstcillningar ochfrågan orsak och forsfam.

om ansvar

assmediabevakningen och rapporteringen är När de första TT-flasharna nått nyhetsredaktjonerna i mycket intensiv under det första dygnet. Medvetenhet Sverige itilltar aktiviteten. Internlarmet Sveriges Radio

om olyckans väldiga omfattning växer successivt fram under och Sveriges Television går 40 sekunder efter Ekots 02.00natten och morgonen. sändning och nyhetsredaktionerna kallas in.

Omkring 02.50 är alla centrala nyhetsredaktioner Initialskedet Sveriges Radio, Sveriges Television och Text-TV beman- Centrala nyhetsreda/etiøner bemannas snabbt nade och igång. TT går ut med flera brådskande meddelanden under nat- Klockan sänder Rapport för första gången nyheten

sex ten. "Färja sjunken Östersjön" är rubriken ett med- Estoniahaveriet.

om delande från klockan 02.06. Man hyr ett flygplan och sät- Den första Rapportsändningen sammanfaller i tid med

in i Mariehamn och två i Åbo. Vid TV4:s morgonsändning klockan TV4, har ter tre reportrar, en sex. som TT-redaktionen finns de högsta cheferna plats för CNN samarbetspartner sänder sina bilder till kolle-

att som leda arbetet från klockan 3 dessför- i USA och därmed har bilder från olyckan till

morgonen men gan nått ut innan hinner sända kompletterande meddelanden. hela världen. Sky News och CNN, nåtts nyheten

man som av Kl. 02.15 sänds meddelandet: Flera fartyg och helikop- både via Reuter och fått bildmaterial från TV 4 sänder för trar plats", kl. 02.36: "679 passagerare ombord" och kl. första gången kl. 05.00. Sky News flyger in ett team från 02.50: Sju personer räddade. London. Morgonsändningarna i TV4 handlar helt

TIDEN FRÅN DEN 2a SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

olyckan. I TV 2 upptar rapporteringen fartygsolyckan Ingvar Carlsson intervjuas i TV

om större delen av programmet. Under dagen har TV4 Den tillträdande statsministern Ingvar Carlsson medverextrasändningar varje timme. kar i TV 4:s nyhetsmorgon, den 28 septem-

morgonen

ber, där han sedan tidigare inbokad för att tala FN.

var om Rapportering onsdagen den 28 september På grund det inträffade fartygshaveriet vill istället

av man Själva olyckan är redan ett faktum när medierna träder in. ha den iilltzrädande statsministerns kommentar till nattens Förloppet kan således inte refereras direkt, istället skildras händelse. Han förbereder ett uttalande och far till TV 4ögonvittnens minnesbilder av händelseförloppet och studion. Kl. 07.47 uttrycker han i TV sin medkänsla med

medierna försöker under dagen rekonstruera haveriet. Da- anhöriga och talar om vad han anser att politikernas ansvar gens Nyheter och Svenska Dagbladet hinner med infor- bör Han säger också att han ska tillsätta

vara. en mation redan första dagen. Extrasändningar i TV sänds expertkommitté för att granska sjösäkerheten. varje halvtimme i någon kanal, radio rapporterar intensivt På parkeringen utanför TV 4 intervjuas Carlsson igen, och kvällspressen skriver om det inträffade i flera upplagor han säger då samma sak som tidigare Inslaget sänds kl. som växer successivt. De bilder från räddningsinsatsen 08.45. På TV 2 har man sett inslaget och vill också ha en som finns tillgängliga publiceras. kommentar. Man kommer överens att mötas vid Est-

Intervju med lngvar Carlsson i TV4:s säkerhetsrutinerna i Sverigeoch Estland, nyhetsmorgon, kl. 07.47 tror du Reportern: Kan du sägavad man gör efter Ingvar Carlsson:Jag tror inte det, men en sådan här katastrof, det är inte vet ännu inte fakta, det viktiga är att första gången det händer en allvarlig arbetar för att höja den totala säkerheten. olycka. Reportern: Det blir väl en haverikom-

Ingvar Carlsson:Det här är en av de mission,men det låter som om du menar allvarligaste katastrofer och mestfruk- att man skall ha något ytterligare. tansvärda händelserna i vår historia. För Ingvar Carlsson: skall tillsätta en både Sverige och Estlandär det en tragisk kommitté med sakkunniga för att ta reda händelse.Fördet första vill jag visa min vad som har brustit samt ge förslag medkänslamed de anhöriga som måste ytterligare säkerhetshöjandeåtgärder. Vi kännaoro i denna situation. För det andra vet inte om det skeddeen förskjutning i måstejag som politiker tänka framti- lasten.Stressi samband med lastningen den. Det är helt oacceptabelt att haft får inte leda till att man tummar tre allvarliga olyckor under en relativt kort säkerheten. tid. Jag tänker då ScandinavianStar Reportern: Om manjämför med och Jan Heweliuszoch så nu Estonia. För Norge,är det inte såatt i Sverigeär det första måste klarlägga den direkta dåligt förberedda krishantering. Har orsakentill nattens katastrof och för det funderat ett bättre systemför att andra tänkerjag ta initiativet till en hjälpa de anhöriga översynav säkerheten. Människor skall Ingvar Carlsson:l Norge är man bra inte behöva känna oro för att färdas över detta, men efter bussolyckansom hände Östersjön. har också i Sverigeblivit bättre.

Reportern:Är det skillnad mellan

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER l994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

lineterminalen, och intervju genomförs med terminal- stora anstormningen och måste begära förstärkning från

en byggnaden som bakgrund. Inslaget innehåller samma ut- Högvakten. Helikoptern Y65, som startar kl. 07.12 mot

talande det sänts i TV olycksplatsen medför reporter och kameraman från som som en en På socialdemokraternas riksdagskansli skrivs sedan ett TV4 och senare under dagen kommer ytterligare foto-

pressmeddelande där Ingvar Carlssons uttalanden i TVzs grafer och journalister att följa med i helikoptrar. Enligt

morgonsändningar refereras. marinens bedömning stör inte detta räddningsarbetet.

Framåt lunchtid visas de första TV-bilderna från

journalister i riiddningsbelikopzraina olycksplatsen och under kvällen och torsdagen publice-

Tidigt morgonen anländer journalister till helikopter- ras bilder som visar hur överlevande och omkomna vin-

divisionen vid Berga. Pressofñceren är inte beredd den schas till helikoptrarna.

upp

Under dagen intervjuas också flera de yt-

av unga

bärgarna när de kort i det intensiva arbetet.

tar en paus

Bilden av dem som hjältar framträder. Intervju med Ingvar Carlsson utanför

Estlineterminalen i Värtahamnen,

Enormt behovav information kl. 08.45 Reportern: Socialdemokraternas ledare Nyhetsmedierna domineras helt olyckan. Kravet

av Ingvar Carlsson,vilken är din första information är enormt och bristen bekräftade uppgifter

kommentar stor. Eftersom myndigheterna saknar relevant och korrekt

Ingvar Carlsson:Detta är en av de information och inte heller har möjlighet att direkt infor-

värsta katastrofer somdrabbat Sverige de drabbade ökas massmediemas Kravet

mera utrymme. och Estland. Det är en stor tragedi, korrekthet får ibland vika inför behovet snabb

ge av framför allt för de anhöriga som måste

rapportering. Detta resulterar i att motstridiga och ibland kännadjup oro. Många av dem kommer

felaktiga uppgifter sänds ut. idag att drabbasav ett mycket dystert

Den första dagens rapportering handlar huvudsaklibud.

gen om olyckan som sådan, räddningsarbetet, det ofatt-

Reportern: Hur kan något sådant

bara hänt och hur släkt och vänner till de saknade och hända som

Carlsson: räddade får besked om det inträffade. Man söker finna nå-

Ingvar vet inte orsaken till katastrof, det måste klarläggas förklaring till det inträffade. När de första uppgifterna

nattens gon i särskild haverikommission. har haft från överlevande börjar komma in, vid lunchtid, kommer en tre allvarliga färjekatastrofer, Scandina- diskussionen orsaken till haveriet igång. Olycksförlop-

om vian Star, Jan Heweliuszoch nu Estonia, pet är i princip fastställt under den första dagen och medi-

under en begränsadtid, det är oaccepta- börjar lansera olika teorier orsakerna till olyckan.

erna om belt.

Reportern: Vad kommer du att göra Mediernay bild första dagen

av statsministern

Ingvar Carlsson:Automatiskt görs en Statsminister Carl Bildt intervjuas för TV flera gånger

haveriundersökning,men det är inte

under dagen. Bilder honom framför riksdagshuset, när

också av tillräckligt. Det behövs en grupp av

han kliver flyget i Åbo och när han talar med

av reportexperter och sakkunniga som grupp seri

väg in i terminalen sänds ut. Efter mötet med de över de bestämmelsersom finns. Det rarna

övriga ländernas statsministrar hålls en improviserad behövsett internationellt samarbete för

höja säkerheten. presskonferens aviseras ett pressmeddelande. att som genom

Bildt är språng, under resa, han träffar överlevande och

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

han skildras i medierna operativ. Han står mitt i hän- besked. Det ska visa sig just Peter

som mare senare att delserna. Han säger att räddningsinsatsen under natten Barasinski är dem fått ett felaktigt besked. Hans

en av som varit bra och att man nu planerar säkerhetshöjande åtgär- hustru är omkommen och försvunnen. der. Han visar också medkänsla med de drabbade och de-

familjer. Rapportering torsdagen den 29 september ras

I Rapportsändningen kvällen visas inslaget från Andra dagen efter olyckan finns inget hopp överle-

om att presskonferensen i Ãbo där statsminister Carl Bildt tidi- vande ska påträffas. Katastrofen faktum och det

är ett som gare dagen uttalat att mycket stora ansträngningar ska dominerar nyhetsrapporteringen handlar och

om sorgen göras för att bärga de omkomna. det ohyggliga skedde fartyget och i räddnings-

som

flottar under Överlevande intervjuas i TV Förlop-

natten. Det kunde ba varit skildras. Nu börjar också kritik framföras rederiet

pet mot De saknades vänner och anhöriga uppgår till många tusen. och säkerhetsbestämmelsema till sjöss. Medierna börjar Men olyckan tilldrar sig ett mycket stort intresse bland peka ansvariga och det finns för spekulatio-

ut utrymme hela det svenska folket. För stora delar befolkningen Sjösäkerhetsdirektör Bengt-Erik Stenmark medver-

av ner. har Estonias undergång en stark psykologisk närhet, "det kar i TV, radio och och uttalar kritik mot rederierna

press skulle kunna vara jag". Väldigt många har själva rest eller för deras bristande rapportering incidenter.

av tänkt med liknande fäijor. Massmedierna försöker Expressen innehåller denna dag 60-sidig bilaga där

resa en omedelbart tillfredsställa behovet visshet det bland rekonstruktion olycksförloppet görs

av om som annat en av hänt. Den intensiva rapporteringen, framför allt i mycket dramatiskt sätt. Rubriken lyder LIVET PÅ

etemie- ett dierna, fokuseras till del enskilda redan FÄRJAN DÖDEN I HAVET". Spekulationer be-

stor personer om den första dagen. Utan passagerarlistor eller fakta vilka sättningens eventuella inkompetens och oerfarenhet

om som omkommit eller räddats handlar reportagen framförs också.

om enskilda människors öden och de drabbats De

om sorgen av. anhöriga får täcka efterfrågan information med känslor. Rapportering fredagen den 30 september

Radio och TV har sändningar från färjeterminalen där Nu tillkommer bilder från räddningsinsatsen.

inga nya anhöriga finns i oviss väntan besked om vad som hänt Det direkta förloppet kring olyckan är i stora drag känt. deras kära. Medierna blickar framåt i tiden. På flera ställen såväl i

Som exempel kan sägas att lunchekot huvudsakligen i TV förekommer detaljerade grafiska fram-

pressen som innehåller rapportering från Estlineterminalen och inter- ställningar hur bärgning fartyget går till.

av en av vjuer med anhöriga. Först intervjuas väntar Ingvar Carlsson uttalar sig bärgning i Aktuellt.

en man som om

sin dotter. Bilden förmedlas det råder brist Medierna söker efter ansvariga till olyckan.

som är att nu information och att anhöriga hålls i oviss väntan. Mannen Säkerhetsfrågor och befarade brister uppmärksammas. har varit i krisgmppen säger att de inte vet något där. Ansvaret för olyckan läggs inte primärt rederiet

men nu utan

Reportern refererar den stämning råder när män- Sjöfartsverket och Sjöfartsinspektionen. Uppgifter

som om niskor får oåterkalleliga besked om vad hänt. Samma bristande rutiner för rapportering tidigare incidenter

som av reporter skildrar även de ljusglimtar tycks finnas framkommer. I något fall utpekas till och med Sjöfartsver-

som mitt i det mörker råder. Han intervjuar därför Peter ket direkt ansvarigt för olyckan.

som som Barasinski, som nåtts av det lyckliga beskedet att hans fm överlevt. Barasinski är då väg att lämna terminalen. Lördagen den 1 oktober

Han har inte fått besked hans fru befinner sig Medierna fortsätter fokusera olyckans orsaker och sö-

om var men säger till reportern att han ska hem och där vänta när- ker ansvariga. Ekoljudsbilder från vraket publiceras. Sor-

TIDEN FRÅN DEN 28 SEPTEMBER 1994 TILL DEN 6 OKTOBER 1994

i medierna, Orsaksdiskussion gen är ett annat tema genom att man rapporterar från den estniska minneshögtid hålls i Stock- Mot slutet den första veckan efter haveriet handlar

som av holm egentligen tänkt att ett minne över mediernas rapportering om vad som kan ha varit orsaken

men som var vara estemas flykt över Östersjön 50 år tidigare. till att bogvisiret lossnade. En preliminär rapport från ha-

verikommissionen presenteras, nu ska bogvisiret bärgas Myndigheter kritiseras den 2 oktober och undersökas för klarhet i frågan vad

att ge om som Förutom den starkt känslomässiga rapporteringen från egentligen hände. Sjöfartsverket påbjuder att bogvisir minneshögtjder och minnesgudstjänster hålls över liknande fartyg svetsas igen. På flera håll förekommer

som hela Sverige andra nyheter kring Estonia- skarp kritik mot Estland och ansvaret läggs också rede-

rapporteras om olyckan. Kritik riktas mot det finska räddningsarbetet, riet Nordström Thulin. haverikommissionens ledning och mot Sjöfartsverket och deras relationer till rederinäringen. Filmningen av vraket med robotkamera redovisas också.

Intervju med Ingvar Carlsson i TV

Aktuellt, den 30 september

Reportern: Idag inleds ocksådet tunga

arbetet med att identifiera de kroppar

har hittats. Ännu saknashundratals

som

av offren. En bärgning av Estonia är en

förutsättning för att hitta fler och för de

anhörigas skull ska Estoniabärgas. Det

sägeridag vår blivande statsminister.

IC: Ja.jag anseratt alla ansträng-

ningar måstegörasför att upp fartyget,

det av hänsyn till de människorsom redan

har drabbats väldigt hårt. Det här är för

helavårt land en oerhört svår upplevelse

och allt kan göra för att minska

påfrestningarna bör göra.

Reportern: Oavsett vad det kostar att

bärga fartyget

IC: Jagär bereddatt förorda att även

om det kostarväldigt mycket ska

försöka det.

TIDEN DÅ EN NY REGERING TILLTRÄDER OCH

BEREDNINGSARBETET INFÖR ETT BESLUT OM ESTONIAS ÖDE FORTSKRIDER

21 Den tillträder den 7 oktober

nya regeringen fredagen

Ny kommunikationsminirterñr huvudansvaret för Estonia.

Beredningsørbetet inriktas på omhändertagande omkømna bärgning img/get.

av genom av

och med den nya regeringens tillträde upplöses den Kommunikationsdepartementets huvudansvar innetidigare regeringens krisgnipp, arbetat med Estonia- fattar även inforrnationsarbetet riktat till medierna och

som frågan under den gångna veckan och överlämnar till Ing- kommunikationen med anhöriga och överlevande. Det var Carlssons regering. beslutas att samordning skall ske med Statsrådsbered-

ningen. Kommunikationsministern får huvudansvaret för Estoniafrågan Ministern orienterar sig Estonia och planerar

om När den regeringen tillträder diskuteras formerna för arbetet departementet

nya det fortsatta arbetet med Estonia. Ingvar Carlsson vill inte Tillsammans med Siv Gustavsson, blir politisk sak-

som fördela ansvaret flera departement, eftersom det då kunnig hos ministern, kontaktar Ines Uusmann Jan-Olof finns risk för att frågor hamnar "mellan stolarna". Därför Selén departementet för informera sig det

att om arbeslutar regeringen under ett extra regeringssamman- bete tjänstemännen utfört Estoniafrågan. Selén själv

som Uäde, måndagen den 10 oktober, att den kommunika- är förhindrad delta i möte med ministern så

nya att ett tionsministern, Ines Uusmann, får huvudansvaret för departementssekreteraren Alf Stenkvist får i uppdrag att Estoniafrågan. På Statsrådsberedningen får statsrådet Jan muntligt redogöra för de promemorior upprättats

som Nygren och den politisk sakkunnige tjänstemannen Kjell departementet. Ines Uusmann berättar samtal med

i ett Lindström ansvar att bistå Ines Uusmann, särskilt med analysgruppen att hon fick känsla arbetet de-

en av att anhörigkontakter. partementet kaotiskt när hon tillträdde.

var

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Överlzinznn7zdepáø7noch erbjudande om hjälp fån tidigare handlar också vilka problem uppstår väl-

om som om man nnts5e/eretern1e72 departementet jer sända dykare för att hämta de omkomnas krop-

att ner Från Mats Odell överlämnas pärm sammanställts Ines Uusmann att ett omhändertagande måste

en som par. menar

Anders Iacobaeus, rättschef departementet, och innebära bärgning fartyget, eftersom det är enda sätav som en av innehåller protokoll och minnesanteckningar från tet att omhänderta alla de omkomna finns i fartyget.

som statsrådsgruppens möten, upprättade promemorior och Inom ramen för detta resonemang vägs tankar om de anaktuell korrespondens angående Estonia. Per Egon Jo- hörigas rätt att hem och begrava sina döda. hansson, i den avgående regeringen arbetat intensivt Man vet inte hur många omkomna som finns havs-

som med Estoniafrågan veckan efter haveriet, erbjuder Ines botten runt fartyget eller hur många har flutit bort

som Uusmann förstärkning i arbetet ingen kontakt tas. med strömmarna.

men

Planeringwnáfe söndagen Tjänstemän arbetar med beslutsunderlag 05/9infnnzniion Redan söndagen den 9 oktober träffas Ines Uusmann Tjänstemännen, med enhetschefen Jan-Olof Selén i spetoch de övriga politiska tjänstemännen Kommunika- har till uppgift att ta fram underlag till beslut för re-

sen, tionsdepartementet för ett planeringsmöte. De geringen. När ett beslut väl är fattat och uppdrag lämnats

nyanställda politiska tjänstemännen är närvarande vid mö- till något inväntar resultatet innan frå-

som annat organ, man tet är statssekreteraren Magnus Persson, pressekreteraren nytt bearbetas. Så är fallet nu när Sjöfartsverket fått

gan Eva Lindau och Siv Gustavsson, är politisk sakkun- i uppdrag att utreda de tekniska och legala förutsättning-

som nig. Vid mötet diskuterar de departementets för att återfinna och omhänderta omkomna från

ansvarsom- arna råden. Estoniafrågan diskuteras inte särskilt. Estonia. Under denna tid tar enhetschefen och andra sig

På Kommunikationsdepartementet har de politiska de brev inkommit och telefonsamtal från

an som svarar tjänstemännen därefter möten Estoniafrågan varje anhöriga och andra. De så saklig information de

om ger som dag. kan till dem som ringer.

Statssekreterare Magnus Persson har berättat för analysgruppen att han uppfattade uppdraget till Sjöfartsverket lösning frågan hur de Pressekreteraren ansvarar för press- och

som ett steg mot en av om omkomna skulle omhand. bakgrund de informationsarbetet

tas Detta mot av båda statsministrarnas uttalanden. Medierna vill ha Ines Uusmanns medverkan i rad

en sam-

manhang. Pressekreteraren Eva Lindau för

ansvarar

informaüonsarbetet departementet och ser till att mi- Beredningsarbete inriktat ett omhändertagande av nistern är tillgänglig för intervjuer och medverkan i

annan omkomna eller bärgning medierna. Huvudprincipen är tillgänglighet i alla

sam- På Kommunikationsdepartementet utgår alla vid den här manhang. Mediearbetet upptar också hel del tid för

en tiden från ska försöka bärga fartyget. Utgångs- rättschefen Anders Iacobaeus.

att man punkten i det resonemanget bygger Ingvar Carlssons och Carl Bildts uttalanden efter olyckan. Syftet är Medinmategi

strax att

skall försöka komma fram till vad är bäst att göra Under de första sex månaderna saknas mediastrategi. man som och vad skadar minst. Men det bärgning hela Trycket från medierna Kommunikationsdepartemen-

som är en av fartyget arbetet inriktas på, inte ett omhändertagande tet och Ines Uusmann är hårt och ministern ställer upp så

av de omkomna det sjunkna fartyget. ofta hon förmår. Speciellt stor blir efterfrågan hennes

Diskussionen Kommunikationsdepartementet medverkan i samband med regeringens senare beslut om

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

låta Estonia bli kvar botten Östersjön och Det norska bärgningsföretaget Stolt Comex att av att täcka fartyget. Efter månader Eva Lindau kontaktar polisen

över sex gör ett slags strategi för hur mediearbetet skall bedrivas Kom- Samma dag får polisen i Stockholm ett telefonsamtal från munikationsdepartementet. Stolt Comex. Med anledning att dykföretaget inte fått

något svar sitt erbjudande, av den 6 oktober, till Kom- Tjänstemännen står för kontinuitet munikationsdepartementet, vänder sig till poli-

man nu Kontakten mellan tjänstemännen och politikerna sen. Kommunikationsdepartementet är inte den bästa. Rätts- Stolt Comex, har förevisat sitt råddningsfartyg i

som chefen Anders Iacobaeus uppfattar det att arbetet tap- Finland, erbjuder sig att göra detsamma i Nynäshamn den

som par fart och kontinuitet i och med regeringsskiftet. Det är 12 oktober. ingen enkel situation för den politiska ledningen att

nya komma in i arbetet och börja arbeta med människor de Ines Uzmmmns uttalanden Stolt Comex

om inte känner. Ines Uusmann att det inte kan fråga ett seri-

anser vara om

Kommunikationsdepartementet får löpande infor- öst företag och hon tycker det är oetiskt av dem att ligga mation framför allt från Sjöfartsverket, även från vid Hangö och vänta för att kunna proñtera olyckan.

men polisen och från anhöngföreningar. Det förekommer Hon minns att någon sade, att det redan efter några tim-

senare hela tiden kontakter med de övriga berörda länderna, efter katastrofen för sent att söka omkomna runt

mar var framför allt Estland. Från Estland kommer inga krav vraket eftersom kropparna redan då skulle ha förts bort

av bärgning. strömmar. Denna uppfattning återges i massmedierna.

Stolt Comex gär irwzrmnål Polisen kontaktar Justitiedepartementet och önskar en På kvällen den 12 oktober inkommer telefax från

ett nytt diskussion om bärgning och omhändertagande Stolt Comex till Kommunikationsdepartementet i vilket

Inom polisen har det allt sedan haveriet förts diskussioner Ines Uusmanns påstående om att företaget inte är seriöst rörande frågan bärgning fartyget och omhänderta- bemöts. Stolt Comex informerar sin verksamhet och

om av om gande kroppar kring fartyget. Den 9 oktober kontaktar berättar att de är världens största undervattensentrepre-

av Roland Ståhl Justitiedepartementet och framför polisens nör med 3 000 anställda över hela världen och en årsomsynpunkt att diskussion i frågan måste föras redan vid sättning om 2,4 miljarder norska kronor. Företaget har

en denna tidpunkt, med hänsyn till vad händer med tidigare anlitats i samband med stora katastrofer som t.ex.

som kroppar ligger i vatten än två till tre veckor. Alexander L. Kielland, Piper Alpha och Partnair. I tele-

som mer Rättschefen Stefan Strömberg lovar att till att frågan faxet påtalas också att inte fått något sin propå

se man svar kommer upp dagordningen. till departementet.

TlDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TlLL DEN 15 DECEMBER 1994

överlämnas

Sjöfartsverkets rapport

till Kommunikationsdepartementet

Det konstateras att inga legala eller tekniska kinder finns fö" att eaftersöka

eller omhänderta omkomna efZerEsioniabaveiiet. Nya/ingar av etisk karaktär väcks.

å sin andra egentliga arbetsdag, den ll oktober, får I rapporten antas att det övervägande antalet

om- Ines Uusmann Sjöfartsverkets rapport. Den är rubricerad komna kan återfinnas inuti fartyget, också

men man tror Rapport angående de tekniska och legala förutsättning- att omkomna kan påträffas utanför. Det beskrivs att ett arna att återfinna och omhänderta omkomna från färjan omhändertagande omkomna kan ske endera

av genom ett Estonia. Ministern och hennes närmaste medarbetare är lyft fartyget eller dykningar inuti det, där det

av genom närvarande då Johan Franson gör kort föredragning ligger havsbotten. Att alla omkomna kan återfinnas

en av anrapportens innehåll. Därefter håller Ines Uusmann mycket osannolikt.

press- ses som konferens. Rapporten överlämnas också skriftligen till Utrikes-Justitia, Social- och Civildepartementet. Genomrákizing fartyget

I rapporten utgår erfarenhetsmässigt från att farty-

man Inga legala hinder eller skyldigheter inredning förstörd. Möbler, innertak och mellan-

gets är Av rapporten framgår det att inga legala hinder eller skyl- väggar ha överallt. Det troligt

antas rasat anses att vattendigheter föreligger för någon att eftersöka eller omhän- kommit in med mycket stor kraft vissa platser i

massor derta de omkomna efter fartygsolyckan. I rapporten be- fartyget. Ett omhändertagande de omkomna innebär

av aktas inte regler förhållandet mellan olika och röjer sig fram förstörelsen. Detta beskrivs

om stater att man genom heller inte den omständigheten att andra medborgare än ett riskfyllt företag, det sker under eller

som oavsett om de från Sverige, Estland och Finland finns bland de över vattenytan. Det framgår inte de omkomna kan

om- var komna. förväntas befinna sig inuti fartyget

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN I5 DECEMBER 1994

För att genomföra dykningar inuti Estonia krävs s.k. raktär. Vem avgör vilka ska omhändertas om man inte

som mättnadSdykningJ. Varje dykeriarbete i omedelbar närhet bärgar hela fartyget Vad gör med ornkomna

man som

eller i fartyget är, enligt rapporten, mycket riskfyllt inte kan identifieras Hur förhåller man sig till anhöriga av, och måste förberedas med inspektions- och säkerhets- inte vill ha hem sina omkornna Kan hantera de

som man arbeten. dödas kroppar ett värdigt sätt Hur går det till rent

Det konstateras vissa delar fartyget kommer praktiskt Är det möjligt skärma mediernas bevak-

att av att att av

svåra söka igenom, det ändå möjligt att ning i samband med bärgningsarbetet Hur många vara att men anses omåterfinna och omhänderta del de omkorrma. Arbetet komna finns kvar inuti fartyget Skadas kropparna vid en

en av med att genomsöka fartyget beräknas ta mellan två och bärgning fyra månader och kan inte utföras efter att isen lagt sig.

Tanken på ett etiskt rådfbdr Bdrgzing av fanyget Vid ett samtal mellan Ingvar Carlsson och Ines Uusmann, En del behandlar lyft hela fartyget, vil- eftermiddagen efter Johan Fransons föredragning

av rapporten ett av av ket beräknas utomordentligt krävande uppgift. Sjöfartsverkets rapport, väcks tanken tillsättandet av ett

vara en Vattendjupet platsen där fartyget ligger till 70 råd ska belysa etiska problem i samband med bärg-

anges ca som en

Djupet utgör inget hinder i sig det medför att ning. Frågan diskuteras också med Jan Nygren. meter. men arbetet tar längre tid och är svårare. Lyftet måste ske i två Ines Uusmann påbörjar arbetet med att ta fram namn etapper inleds med att fartyget rätas lämpliga för ett sådant råd. Utgångspunkten i

som upp. personer

Arbetet beräknas kunna klart i juni-augusti 1995. detta läge är, enligt uppgifter från Ines Uusmann, att farty-

vara Efter att fartyget lyfts måste det genomsökas och de get ska bärgas och vill inte förlora tid. Kommuni-

om- man komna omhändertas. Därefter kan fartyget skrotas eller kationsministem samtalar med Siv Gustavsson och Eva sänkas. Lindau, lämpliga att ingå i ett etiskt råd. Eva

om personer

Johan Franson konstaterar att ett omhändertagande Lindau diskuterar frågan med Jan-Olof Selén som bidrar

av ornkomna, särskilt efter att fartyget lyfts, får betydande med han anser lämpliga. Alla är

namn personer som praktiska konsekvenser. Han pekar också de etiska be- ense om att etiska rådet ska utgöras av en grupp kloka och dömningar måste göras. kända med olika bakgrund.

som personer

Nya frågor väcks Otålighet inför ett regeringsbeslut

Efter Johan Fransons föredragning diskuterar ministern I medierna och bland anhöriga växer otåligheten inför ett och hennes medarbetare Kommunikationsdeparte- väntat regeringsbeslut. Eva Lindau, som har mött männis-

hur ska vidare i beredningen ärendet. kor i kris i sitt tidigare arbete kvällstidningsjoumalist, mentet man av som Finns tillräckligt underlag för att fatta ett beslut i har hjälp denna erfarenhet i sitt arbete Kommunika-

av bärgningsfrågan tionsdepartementet. När människor ringer henne

arga

Frågan har successivt breddats till att även omfatta tänker hon att den ilska hon får ta emot inte är riktad mot

andra dimensioner än de tekniska och legala frågeställning- henne Hon uppfattar det att de anhöri-

som person. som

De tagit del Fransons föredragning och den vrede är utlöst regeringens tveksamhet inför ett bearna. som av gas av skrivna rapporten börjar att ställa sig frågor etisk ka- slut i bärgningsfrågan.

nu av

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

23 Registrering, identifiering och passagerarlistor

Den svenska identifieringskommissiøizen möter kommunikatiorzmiizirtervz

och belyser identifieringsarbetet vid omhändertagande av alla omkomna pa°Enfonia.

Överenskommelseom dádfør/elaring Ettoniaojffren traffas.

ed anledning frågorna väcks efter identjfieringskommissionen, polisöverintendenten Ro-

av som Sjöfartsverkets redovisning, kontaktar departementsrådet land Ståhl, rättsläkaren Robert Grundin, kriminal- Jan-Olof Selén rättsläkaren Robert Grundin i den svenska kommissarien Jan Olsson och rättsodontologen Håkan identifieringskommissionen. Selén vill bland annat ha Mörnstad, för föredragning eventuellt

svar en om ett

frågan det är möjligt att identifiera kropp idendiieringsarbete.

om en som legat i vatten ett halvt år. Grundin är inte oförberedd frågan, eftersom han några dagar tidigare har varit i kon- Ett monumentalt administrativt problem takt med Johan Franson som framfört önskemål att Robert Grundin beskriver de vetenskapliga metoder

om som ställa frågor om kropparnas förväntade tillstånd. Robert finns för genomföra identifiering. Av beskrivningen

att en Grundin meddelar Selén att han är beredd att frå- framgår att det stora problemet är administrativ

svara av art. gor och att göra föredragning identifieringsproble- Identiñeringen de 93 omkomna utfördes i Finland

en om av som matiken följande dag Kommunikationsdepartementet. tog två till tre veckor, där har betydligt

trots att man en

avancerad organisation än vad finns i Sverige.

mera som Experter besvarar frågor om identifiering av omkomna Att identifiera omkomna Sverige kan

100 i om man Den 12 oktober sammanträffar kommunikationsminister omdisponerar och bottenskrapar

resurserna, men att Ines Uusmann, pressekreterare Eva Lindau samt statsse- identifiera 1000 omkomna är, enligt Robert Grundins kreterare Jan-Olof Selén med delar den svenska uppfattning, monumentalt problem.

av ett

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Svenskar kan identifierasgenom tømdundemákning rellt avgöra i vilket tillstånd de omkomnas kvarlevor är. Vid diskussion de olika identifieringsmetoder är Resonemanget förs utifrån tidigare erfarenheter från

om som lämpliga framgår att tandundersökning kommer bland annat sjöolyckor, i relation till hur länge det kom-

att användas i första hand. Håkan Mömstad att i princip att dröja innan Estonia kan bärgas.

menar mer alla omkomna svenskar omhändertas kan identifieras Faktorer som tiden i vattnet, vattnets salt- och syre-

som med hjälp tandläkarjournaler. Dessa underlag är till- halt, temperaturen i vattnet och faunan plats avgör

av gängliga och innehåller fullödig information. För om- kropparnas tillstånd. Det anses utrett att de flesta av de komna inte kan identifieras detta sätt måste andra omkomna kan identifieras, kropparna kan inte för-

som men metoder användas. väntas vara i sådant skick att det är lämpligt att deras anhö-

Roland Ståhl framhåller att det definitiva fastställandet riga dem.

ser

varje omkommens identitet kräver att av en gemensam bedömning rättsmedicinare, rättsodontologer och Bildvzrningñån sjäolyc/eør

görs av kriminaltelcmker. När denna bedömning är gjord är det Vid föredragningen visas bilder som tagits i samband med han slutligen godkänner resultatet arbetet. bärgningar. De föreställer omkomna människor och mil-

som av

jöer från andra sjöolyckor. Som exempel kan nämnas bil- Ifroppars påverkan av tiden zvatten der de omkomna i den svenska ubåten Ulven, min-

som Ines Uusmann vill ha frågan hur människo- sprängdes under andra världskriget och bärgades några

svar om en kropp påverkas av att ligga i vatten en längre tid. månader senare. Identilieringsexpertema menar att det inte går att gene-

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Problemfb personal när skall kunna registreras avliden,

ner en person som Roland Ståhl redogör vid mötet för sin de personal- trots att kroppen inte påträffats.

syn problem som kan förväntas uppstå vid omhändertagandet En överenskommelse mellan Riksskatteverket och av kroppar efter en bärgning av fartyget. Speciellt krimi- Rikspolisstyrelsen leder till att följande situationer kan

annaltekniker, inte dagligen arbetar med omkomna ris- uppfylla beviskraven:

som ses kerar att psykiska problem i samband med arbetet att Personen finns med eller besättnings-

- passagerartömma det torrlagda fartyget. De får utföra ett detalj- lista och har anhörig anmälts eller bekräftats saknad.

av arbete med att omhänderta de omkomna och deras tillhö- ° I de fall där den saknade inte finns angiven någon righeter, ligger i hytterna eller runt omkring de döda. sådan lista måste alternativ lösning användas. Ex-

som en Allt måste noggrant dokumenteras att det kan användas empel är när utredning uppgifter från anhöriga

genom

så behövs för identifiering. eller förhör med överlevande kan bekräfta att om en senare perso-

nen varit med Bevis kan också utgöras

resan. av ex- Registrering av dödsfallen empelvis mobiltelefonsamtal skett från fartyget,

som Den fråga som uppkommit med anledning Estonia- preliminärbokningar eller bil står

av av av en som upphaveriet, rörande dödförklaring omkomna inte på- ställd vid färjeterminalen.

av som träffats, är speciellt angelägen för de anhöriga. Riksskatteverket konstaterar att det i vissa synnerliga undantagsfall Den 14 oktober informerar Rikspolisstyrelsen samtliga finns möjlighet att registrera en person som avliden i länspolismästare att det ankommer berörda polismynfolkbokföringen, trots att kroppen inte påträffats, genom digheter att verkställa erforderlig utredning och redovisa ett förvaltningsrättsligt beslut. Med anledning detta denna till ID-kommissionen. Denna redovisning sker den

av samrådet rättssekretariatet Rikspolisstyrelsen och be- 20 oktober. Med ID-kommissionens bedömning

att perfattningshavare Riksskatteverket och resultatet blir att befann sig ombord grund fattar skattemyn-

sonen som Rikspolisstyrelsen upprättar några olika tänkbara situatio- dighetema därefter beslut registrera dödsfallet.

om att

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

24 Svenska för samtal om etiska

kyrkan frågor

Ertonin/eøztamøyfen dagordningen vid bis/eopymbte Uppsala.i

DLv/ezøssioner havetom somgrav.

12 oktober hålls ett biskopsmöte i Uppsala, ningsplats. Tanken är att denna gudstjänst skall

en genomvid vilket Sveriges samtliga biskopar deltar. På dagord- föras tillsammans med ärkebiskoparna från de lutherska ningen under rubriken Katastrofer, finns M/S Estonias kyrkorna i Finland och Estland, statsledning-

i närvaro av förlisning. Biskoparna samtalar om sina erfarenheter av arna. kyrkans insats i mötet med anhöriga, vid exempelvis minnesgudstjänster och arbete i krisgmpper. Det diskute- Ärkebiskopensuttalanden zmassmedierna

även vilken hjälp landets präster behöver för att forma Några dagar efter biskopsmötet formulerar ärkebiskop ras minnes- och avskedsgudstjänster för de anhöriga till en Gunnar Weman sina tankar i bärgningsfrågan när han svaon1kommen, vars kropp inte återfunnits. rar läsarnas frågor i Expressen. Tidningen har satt sam-

man en expertpanel som skall besvara allmänhetens frågor Havet som grav diskuteras vid biskopsmöte i Uppsala Estoniakatastrofen. Den 16 oktober får han bland

om an- Därefter kommer samtalet att handla de etiska frå- nat dessa frågor:

i samband med omhändertagande de döda. Un- "Går det att göra individuell begravning med gorna av en gravder detta samtal betonar biskopama det gamla synsättet sten utan att det finns någon kropp" Han svarar: "Det går att också havet kan Biskoparna understryker inte utan kropp, då gör avskedsgudstjänst.

vara en grav. en samtidigt vikten av att anordna minnesplatser, nationellt På påståendet "Det havet tar skall havet ha" svarar äroch lokalt. Därutöver diskuteras möjligheten välsig- kebiskopen: "Jag tror att det ligger något i det. Också ha-

av en nelse- och bönegudstjänst till havs, vid Estonias förlis- vet är en kyrkogård, och det tror jag att människor längs

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN I5 DECEMBER 1994

våra kuster förstått åren. Om skall bärga fär- gas Gunnar Weman 0, det är åt det hållet till

genom man svarar: jan kommer man aldrig att upp alla de saknade och dess- funderar. V1 försöker samla ärkebiskoparna i Sverige, Finutom får inte den förrän nästa Då kan land och Estland. Vi vill, oberoende försöker

man upp sommar. av om man man fundera vad blir riktigast för dessamänniskor. bärga fartyget, hålla Ininnesgudstjänst till havs."

som en Jag kan förstå att vill ha kropp samtidigt blir Den 18 oktober fortsätter Expressen att ställa läsarnas

man en - men det ett trauma för alla dem som inte får några kroppar." frågor till experterna. Då får Gunnar Weman frågan: "Vill

En annan fråga lyder: "När sjömän dog förr i tiden inte de flesta anhöriga att de avlidna ska vila havets botlade man ut blomkransar där de hade drunknar. Kan ten Han Det vet inte och jag tycker att

man svarar: man inte göra så i det här fallet också båten inte kan bär- kanske inte är att fatta det beslutet än.

om mogen

TIDEN FRÄN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

25 Arbetet med att identifiera Omhändertagna omkomna

29 omkomna svenska medborgare kommer bem ochandakt

balls i Riddarholmskyrkan pái initiativ av polisen Stockholm.i

12 oktober får Utrikesdepartementet kistorna ställs kyrktIappan eftersom den omkomna till-

en en underrättelse från den ñnska Centralkriminalpolisen att hör ett annat trossamfund än svenska kyrkan.

om 11 omkomna svenskar identifierats. Den svenska identi- Stockholms stift har denna gång liksom tidigare vid fieringskommissionen får löpande besked vilka de minneshögüderna i Storkyrkan samordnande funk-

om en döda är. Så snart ett skriftligt besked kommer underättas tion. Polismyndigheten i Stockholm, Civildepartementet, de anhöriga den lokala Polismyndigheten. Den 19 Riksmarskalksämbetet, Stockholms Domkyrkoförsam-

genom oktober får berörda deras anhörigas kistor anlän- ling, Ärkestiftet och Rikspolisstyrelsen samarbetar under

veta att der till Värtaharnnen dagen därpå klockan 07.15. planeringsarbetet.

Många människor söker sig till Riddarholmskyrkan Gudstjänst i Riddarholmskyrkan för delta i ceremonien. Besvikelsen blir vid kyrk-

att stor På initiativ polisen i Stockholm hålls andakt i porten när kyrkan inte alla.

av en rymmer Riddarholmskyrkan den 20 oktober. Gudstjänsten

år en mottagningsceremoni för de 29 kistor med identifierade Samtliga Omhändertagna omkomna identifierade omkomna kommer till Sverige från Finland denna Den 2 november anländer ytterligare tio kistor med om-

som dag. Poliserna sköter eskorten kistorna vill avsluta komna till Stockholm. Samtliga 94 omkomna har

som av som sitt uppdrag detta, de upplever, värdiga sätt. Kis- omhändertagits i Finland är nu identifierade. 39 om-

som

körs fram till Riddarholmskyrkan i vit lastbil med komna är svenskar. I "IT-notis meddelas de omkomnas torna en en de svenska, estniska och finska flaggorna sidan. ålder och hemort.

En av namn,

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

26 Den första

partiledaröverläggningen

Den .VUEMS/Wlidentifieringx/eommisrionen bervararfhågøi och infomzerar nittsmedicimkt

och /eriminalteknirkt arbete vid ett mn/Jzindertzzgøznde mn/eømmz.av

18 oktober hålls första partiledar- Deltagarna ställer frågor till experterna

en en överläggning i Estoniafrågan. Till denna är följande ex- Politikerna erbjuds ställa kompletterande frågor efter

att perter inbjudna: Roland Ståhl, Robert Grandin, Jan Ols- föredragningar. Bland uttrycks önske-

experternas annat son, Håkan Mömstad och Johan Franson. Experterna del- mål beskrivning kroppamas tillstånd och förhål-

om en av tar föredragande samt för att besvara frågor. landena inuti vraket.

som Under mötet rapporteras resultatet Sjöfartsverkets Robert Grundin redogör för hur människokroppar

utredning de tekniska och legala möjlighetena att legat i påverkas när de kommer i kontakt med

om om- som vatten händerta ornkomna. Representanterna från den svenska luftens Enligt Grundin sker snabb och kraftig

syre. en identifieringskonnnissionen informerar rättsmedicin- föruttnelse när kropparna kommer i kontakt med luften i

om ska och kriminaltekniska frågor kring ett identiñerings- samband med lyft Estonia. Redogörelsen baseras

ett av arbete. det handlar närmare kroppar och bygger

att om tusen

Ines Uusmann redovisar idéer om att inhämta tidigare erfarenheter. Bilder inifrån Ulven med omkomna

synpunkter från ett etiskt råd. Hon beskriver även sina intryck visas även i detta sammanhang.

av anhörigas åsikter i frågan om ett omhändertagande av Efter föredragningarna avslutas mötet med allmän

en ornkomna. Utöver detta berörs även frågor diskussion kring deltagarnas frågan bärgning

som syn om av utforrnandet av en nationell minnesvärd och behovet Estonia och omhändertagande ornkomna.

av av att ha dialog med Finland, Estland och andra länder i

en denna och andra frågor.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Deltagarnas intryck efter partiledaröverläggningen är läkare till yrket, berättar hon uppfattade

att experternas Analysgruppen har samtalat med ett antal deltagarna redovisning mycket fonnell. Problemställningar fö-

av som vid denna överläggning och redovisar här några intryck redrogs. Någon beskev fartygets läge och den lagstiftning

förmedlats. gäller området. Experterna beskrev förutsättsom som

Peter Egardt, förutvarande statsminister Carl Bildts ningar för bärgning och alternativet att omhänderta kropstatssekreterare, berättar för analysgruppen att en viss irri- med hjälp dykare, ett arbete skulle kräva

par av som som tation uppstår bland mötesdeltagarna när regeringen ra- mycket stora personella resurser. Hennes uppfattning var dar upp de problem som en bärgning Estonia skulle att det snabba identifieringsarbete måste ske, då farty-

av som medföra utan att ha några slutsatser eller uppfattningar get kommer vattenytan, krävde inte

- ovan resurser som klara. Han minns att diskussioner förs behovet yt- fanns i Sverige. Det dock klart att problemet hade

om av var en terligare utredningar och stöd till anhöriga. lösning.

Centerpartiets vice ordförande Helena Nilsson,

som

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

27 Viktiga beredningsbeslut

Under oktober och novemberfortsatte beredningsarbetet ochregeringen fattar den 20 oktober

ett antal beslut, bland annat innebar uppdragfor .Sjzifartsverkentillsattandet av ensarskild utredare

som

för anhöriga ochöverlevande och tillsattandet av ett etiskt rad.

första rapporten från Sjöfartsverket utgör bemyndigar chefen för Kommunikationsdepartementet

en grunden för ytterligare ett uppdrag. Nu gäller det för- att tillkalla avseende olyckan och dess följder. Uppdraget

en djupad analys hur bärgning ska till. Sjöfartsverket skall genomföras skyndsamt.

av en får i uppdrag att genomföra en konsekvensanalys avseende omhändertagande de omkomna från Estonia. Den svenskaidentifieringskommissionen uppdrar att

genomföra konsekvensanalys

en Uppdrag åt Sjöfartsverket att göra en Som del insamlandet underlag för konsekvens-

en av av konsekvensanalys analysen uppdrar Sjöfartsverket Johan Franson

genom I regeringsbeslutet den 20 oktober formuleras följande: samma dag åt den svenska identifieringskomnussionen att

av Regeringen uppdrar åt Sjöfartsverket att, i nära kontakt göra konsekvensanalys över vilket arbete skulle bli

en som med berörda myndigheteri Sverige, Estland och Finland, aktuellt Estonia bärgas. Ordföranden Roland Ståhl

om genomföra konsekvensanalys avseende omhänderta- fördelar uppdraget mellan olika bland andra Jan

en personer, gande de omkomna från färjan underlag Olsson och Robert Grundin.

av Estonia som inför ett samlat ställningstagande. Sjöfartsverket skall löpande hålla regeringen informerad arbetets fortskri- Tillsättande av ett etiskt råd

om dande. Sjöfartsverket skall ta erforderliga kontakter med I regeringsbeslut den 20 oktober bemyndigas

samma av den internationella haveriutIedningen Estonjas förlis- kommunikationsministern att samrnankalla ett etiskt råd.

med det särskilda råd regeringen denna dag "Regeringen bemyndigar chefen för Komrnunikationsdening samt som

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

partementet att tillkalla ett råd med uppdrag att bistå Lars H Gustafsson, barnläkare arbetat mycket

re- som geringen i etiska frågor och överväganden avseende med humanitära frågor. Estonias förlisning och dess följder. Rådet skall vidare in- Peter Paul Heineman, läkare

som bedöms åtnjuta ett formera och kunna medverka till diskussioner i etiska förtroende hos det svenska folket sina

om stort genom frågor samt bistå vid kontakter med överlevande, anhöriga många år radiodoktor.

som och andra berörda från fárjeolyckan." Caroline Krook, domprost i Stockholm och tidigt för-

Flera av de tilltänkta ledamöterna är vid det laget redan knippad med Estoniafrågan grund det hon

av att var vidtalade. Anhöriga har till analysgruppen framfört att de höll i flera minneshögtider i samband med

som begärde att en representanti rådet nekades detta. olyckan, i Storkyrkan och i Riddarholmskyrkan.

men

Av regeringsbeslutet framgår inte Etiska rådets for- Anders Lindström, vid den här tiden ordförande i mella ställning. Här finns flera intryck, ett är att rådet Sjöfolksförbundet.

var

kommitté, det vill säga att betrakta myndighet, Eva Sahlin, mentalsköterska och avdelningsdirektör en som en ett annat att det inte kommitté. Enligt Ines vid Socialstyrelsen. Eva Sahlin uppfattar hennes

var en att Uusmanns uppfattning var det Etiska rådet formellt sett roll i rådet år att representera "den vanliga männisen utredning. kan". Hennes uppdrag i Etiska rådet är frikopplat från

Socialstyrelsen, vilket innebär att hon inte behöver Ledamöter i Etiska rådet föra minnesanteckningar för myndighetens räkning. ° Sten Andersson, f.d. utrikesminister. Eva Sahlin tillfrågas Socialstyrelsens generaldirek-

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

tör Claes Örtendahl hon vill åta sig uppdraget i Tillsättande av särskild utredare

Etiska rådet och säger då Civilminister Marita Ulvskog förordnar den 8 november ° Yrsa Stenius, journalist och författare skrivit förre generalsekreteraren i Svenska Röda Korset Peter

som

böcker makt och journalistik, etik och moral. Nobel att särskild utredare information och all-

om som ge ° Karin Söder, tidigare riksdagsman och utrikesminister män vägledning till de anhöriga och de överlevande.

vid den här tiden är ordförande i Rädda Barnen. Marita Ulvskog klargör vid ett möte med Peter Nobel att

som ° Bertil Werkström, ärkebiskop emeritus. uppdraget gäller svenska medborgare och personer som är

bosatta i Sverige. Syftet är inte att Peter Nobel skall Undersökning av förutsättningarna för en nationell fungera advokat, rådgivare eller kurator för den

som enminnesvärd skilde. Regeringen uppdrar kulturminister Margot Wall- Peter Nobel inleder arbetet måndagen den 14

genom novemström Statens konstråd att undersöka förutsättningarna ber. Han inser senare att det är viktigt att dela med sig av för nationell minnesvärd för att hedra Estoniakatastro- upplysningar och synpunkter till de drabbade från Est-

en fens offer. I regeringsbeslutet står att Konstrådet under land. I frågor där anhörigas åsikter går isär eftersträvar han

arbetet ska samråda med de kommuner, där särskilt många att neutral. Skadeståndsfrågan blir viktig fråga för

vara en människor drabbats katastrofen. Uppdraget, ska honom att arbeta med. Han upplever att anhöriga kom-

av som innefatta redovisning konstnärliga, tekniska, organisa- i konflikt med varandra och med honom.

av mer toriska och övriga förutsättningar för minnesvården, skall Peter Nobel deltar i möten med anhöriga i stora delar redovisas till regeringen senast den 15 december 1994. av Sverige. Vissa människor uppträder aggressivt och är

upprörda i samband med mötena. Han för intrycken från Stöd till efterlevande i Estland dessa möten vidare till ansvarig Kommunikationsde- Den 27 oktober beslutar regeringen lämna ekonomiskt partementet. För Peter Nobel framstår det lika

att som om stöd till estniska efterlevande med 500 000 kronor. Stödet många anhöriga är för bärgning Estonia.

som emot en av skall till utbildningsinsatser bland de mest behövande barnen och ungdomarna i Estland.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN IS DECEMBER

28 Kommunikationsdepartementets kontakter med anhöriga

Ines Uusmann möter anhöriga i Borlänge. En demonstration med Jfackeltdgför omhändertagande

av de om/eomna. Särskild befattning inrättas departementet for kontakterna med an/Joriga.

samband med EU-debatti Borlänge, den 27 okto- för plundring bl.a. de omkomnas tillhörigheter. Repre-

en av ber, anordnas en träff mellan anhöriga och företrädare för sentanterna från Kommunikationsdepartementet tycker regeringen. Från Kommunikatjonsdepartementet med- att det finns en viss känsla besvikelse hos dem före-

av som verkar Ines Uusmann, Eva Lindau, Siv Gustavsson och språkar bärgning. Jan-Olof Selén. Närvarande är också Johan Franson och Ganska är Ines Uusmann lämna mö-

snart tvungen att kommunalrådet i Borlänge, Georg Karlsson. Två anhö- för hinna till EU-debatten. Enligt uppgift från

tet att anriga, Lennart Berglund och Stefan Forslund, håller i mö- höriga stannar ministern drygt kvart mötet. De kän-

en tet. Före mötet har mötesarrangörerna gjort enkät att hon inte lyssnat deras argument för bärgning.

en ner en bland de anhöriga i salen visar att 70 procent vill att Dagen efter skriver Dala-Demokraten Lennart

som att Estonia ska bärgas. Berglund lämnat in ansökan till Ines Uusmann

en om stat-

Under mötet informerar Johan F sitt pågå- ligt stöd till stiftelse och förening för överlevande och

ranson om en ende arbete. Frågan om plundring och övertäckning anhöriga över hela landet. Han får stöd från Georg Karls-

av vraket diskuteras. Johan Franson säger att fartyget ligger Enligt Lennart Berglund hoppas fram tillräck-

son. man så djupt att dykningar blir mycket svåra att genomföra. ligt med även från kommuner, företag, privatper-

pengar,

Eva Lindau och Siv Gustavsson tycker att stämningen och föreningar, för förbereda bärgning,

soner att en om är hätsk och obehaglig. Enligt Eva Lindau Ines inte regeringen arbetar tillräckligt snabbt. Han hoppas

var Uusmann helt oförberedd den "lynchstämning" också kunna utreda olyckans orsaker.

som rådde. Bland de anhöriga samlats uttrycks stark

som oro

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Demonstration med faekeltåg uttalanden detta. Men även andra hör sig för

om av att Den 17 november ordnar anhöriga från Lindesberg en säga att de vill sörja i fred". demonstration med fackeltåg i Stockholm. De att Kommunikationsministerns pressekreterare Eva Lin-

anser beslutet i bärgningsfrågan drar ut tiden och vill med dau har alltsedan hon tillträdde sin tjänst fått ta emot denna demonstration Visa sin Tåget går från Sergels många samtal. De samtal hon får kommer från såväl medi-

sorg. Torg mot Rosenbad där representanter för de sörjande tas erna som från anhöriga och allmänheten. emot av Jan Nygren, Ines Uusmann med medarbetare, Johan Franson och flera de anlitats Sjö- Anhöriga vill tala med ministern

av experter som av fartsverket Bertil Werkstiöm, samtliga sittande vid Siv Gustavsson arbetar rådgivare åt Ines Uusmann.

samt som podiet i lokalen. Även hon många telefonsamtal från

tar emot personer

Mötet är känsloladdat och leds anhörig från Lin- vill tala med ministern. Hon lyssnar dem som

av en som desberg valts till mötesordförande. Frågor ställs till ringer, många är ledsna, förtvivlade och arga, men har inga

som politikerna och de närvarande Kritik riktas besked att lämna. Hon också brev. I breven skri-

experterna. svarar mot regeringens arbete. Frågorna handlar identifie- anhöriga att de vill ha hem sina nära. Siv Gustavsson

om ver ring de omkonma och vilka rättsmedicinska resurser känner särskilt starkt för en kvinna som skriver att hennes

finns tillgängliga. Det ställs ibland detaljerade och dotter omkommit. Hon har själv en dotter i samma ålder. som närgångna frågor när det gäller de omkomnas förväntade Jan-Olof Selén får även fortsättningsvis telefonsamtal tillstånd och hur ett lyft fartyget ska till det från människor, bland annat från några inte vill ha

av om ge- som nomförs. någon bärgning. De är oroliga för att omkonma som reste

Bertil Werkström är chockad över de anhörigas reak- med sina familjer kan splittras. Selén tror att oavsett vilket tioner och lämnar mötet innan det är avslutat. Under mö- beslut fattas i frågan bärgning, såkan inte alla bli

som om tet går kommunikationsministerns pressekreterare Eva nöjda. Lindau ut och lugnar vissa av de anhöriga.

I kvällens nyhetssändningar i TV refereras anhörigas Inga direktiv för kontakterna med anhöriga

och förtvivlan under demonstrationen och det Det formuleras inga direktiv för hur samtal från anhöriga sorg känslosamma mötet efteråt. ska bemötas. Den tar emot samtalen får efter

som agera

eget gottñnnande. Man kan inte lämna besked till dem

ringer utan hänvisar till att regeringen inhämtar be-

som Brev och telefonsamtal påverkar arbetet slutsunderlag, bland de uppdrag Sjö-

annat genom som departementet fartsverket arbetar med. Det ringer oavbrutet i telefonerna och det strömmar in Kontakterna med anhöriga ökar under hösten

genom brev. Vissa brev innehåller vädjanden att Estonia skall att allt fler hör av sig till departementet. Samtalen är

om bärgas, somliga innehåller även förslag hur detta skall många gånger uppslitande. I nästan varje samtal tas frågan

till. Andra brev är personliga brev skrivna från hjärtat, omhändertagande av omkomna eller bärgning av far-

om många från anhöriga och direkt berörda, men även från tyget svenskar i allmänhet. Telefonsamtalen och breven till de-

är så många det normala arbetet under Brev sänds ut till anhöriga och överlevande partementet att hösten läggs sidan. Brev och telefonsamtal handlar Den 24 november sänder Ines Uusmann ett brev till an-

om att människor vill veta hur det ska bli med bärgningen. De höriga och överlevande. Det innehåller information om allra flesta ringer och skriver uttrycker att Estonia bör myndigheternas arbete efter Estoniaolyckan och tillsät-

som bärgas och refererar till Carl Bildts och Ingvar Carlssons tandet Etiska rådet. De etiska frågor rådet ska

av som

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

överväga är, enligt brevet, respekten för de anhörigas olika slut ohållbar och därför anställs Birgitta Wallström som uppfattningar, respekten för de omkomnas kroppar och förstärkning. Uppdraget begränsas till två månader. Det respekten för de människor ska arbeta med omhän- motiveras att departementet gjort bedöm-

som av man dertagandet. Det står inte nämnt att Etiska rådet ska ningen att intresset från anhöriga och medier kommer att lämna ett ställningstagande i frågan huruvida reger- avstanna, när regeringen fattat beslut i bärgningsfrågan.

om ingen bör besluta bärgning Estonia eller Befattningens benämning blir politisk sakkunnig men det

om en av

Sjöfartsverkets första rapport sammanfattas i brevet arbete som ska utföras, med ansvar för anhörigkontakter, följande sätt: Av verkets rapport framgår att det inte be- är inte ett vanligt uppdrag för med denna be-

en person döms möjligt att de omkomna ombord med fattning.

som upp hjälp dykare. En bärgning skulle därmed det enda Måndagen den 28 november börjar Birgitta Wall-

av vara sättet." ström sitt arbete departementet. Hon får överta många

Till brevet biläggs ett brev från den särskilde utredaren akter med obesvarade brev från anhöriga, allmänheten Peter Nobel, daterat den 22 november, i vilket han redo- och företag. Ena väggen i hennes arbetsrum är full med gör för sitt uppdrag utredare. Han framhåller i brevet akter innehållande obesvarade brev från anhöriga.

som att hans uppgift främst är att utreda vilket stöd de Telefonen ringer hela dagarna. De flesta som ringer är skadelidande får och hur deras rättsliga och andra intres- för en bärgning. På nätterna hinner hon besvara vissa av

tas tillvara. Han åtar sig även att försöka informera i breven. Redan när hon tillträder är kontakterna dåliga sen viktiga frågor. I brevet vädjar han till berörda myndigheter mellan Kommunikationsdepartementet och de anhörigas att försöka möta de drabbades behov. representanter. Birgitta Wallström får också i uppgift att

vara sekreterare i Etiska rådet. Politisk sakkunnig med ansvar för anhörigkontakter Birgitta Wallströms anställning innebär avlastning

en Den höga arbetsbelasmingen departementet under för övrig personal departementet. Hon sorterar breven hösten för med sig att det blir svårt för personal arbe- i olika frågor och besvarar dem i takt med att hon har be-

som

med beredning Estoniafrågan att hinna med att be- sked att länma, det vill säga efter det att regeringen fattat tar av svara brev och samtal från anhöriga. Situationen blir till sina beslut.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

29 Den omdiskuterade minnesgudstjänsten till havs

Svenska kyrkans planer pa°att genomföra minnexgudsvjanst möts protester fån anhöriga.

en av

Den 26 november genomförsen på ertnzlvktinitiativ.

nder hösten planerar svenska kyrkan till- Estland och Finland. Det är meningen

att representansammans med den estniska, finländska och lettiska kyrkan ter för de tre ländernas regeringar skall delta vid gudsatt genomföra en minnesgudstjänst vid Estonias för- tjänsten. lisningsplats. Samtal förs mellan kyrkoledarna i de fyra länderna. Tanken anhöriga och överlevande skall in- Frågetecken kring gudstjänsten

är att bjudas att delta i sorgehögtid. Man har långt Under planeringsarbetet uppstår frågetecken kring vilken

en gemensam gångna planer att låta två fartyg med sörjande, från karaktär gudstjänsten skall ha. Företrädarna för den

ett est- Estland och ett från Sverige, mötas vid olycksplatsen. Där niska och finländska kyrkan högtiden be-

ser som en skall ceremoni genomföras och de sörjande erbjudas gravning, medan från svensk sida den

en man ser som en möjlighet att lägga ner blommor för att hedra de minnesgudstjänst.

omkomna. Beredningsarbetet rörande frågan bärgning

om av

En motsvarande högtid planeras att äga i Norr- Estonia pågår intensivt under denna tid i

rum som mest tälje, för dem olika skäl inte vill följa med Sverige. Händelseutvecklingen följs När pla-

som av av pressen. fartyget. minnesgudstjänsten blir kända, omkring den 10

nerna

I Sverige tar kyrkans ledning kontakt med regeringen november, väcker det starka känslor bland de anhöriga. för att informera planerna och liknande kontakter tas i Det står klart att inställningen till minnesgudstjänsten

om Estland och Finland. Den svenska regeringen år positiv till är delad, och Svenska kyrkan förstår inte kom-

att man ärkebiskopens initiativ och Kjell Lindström, politisk sak- kunna räkna med någon större uppslutning från

mer att kunnig i Statsrådsberedningen, deltar vid ett antal möten i dem.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN IS DECEMBER 1994

Orsakerna till detta är flera: del har bokat in privata uppfattas ett steg mot beslutet att inte låta bärga en som minnesstunder, andra att vädret och årstiden gör det Estonia. anser olämpligt att sig ut till havs. Oklarhet högtidens Många anhöriga får ett brev med lördagsuttlelning den ge om karaktär är ytterligare anledning. 12 november, undertecknat ärkebiskop Gunnar en av Weman. I brevet uttrycker han förståelse för kritiken, men Svenska kyrkan inställer gudstjänsten framhåller även många anhöriga varit positiva till att tan- Den planerade gudstjänsten ställs in. Anledningen ken gudstjänst till havs. Han vill återuppta dialogen uppges en framför allt att inte lyckats tag etti fartyg, stort med anhöriga vid ett tillfälle, för att eventuellt göra vara man senare att det planerade antalet anhöriga. Som en yt- ett förnyat försök under våren 1995 nog rymma . terligare anledning nämns reaktionerna från anhöriga. till och kallat det Den 26 november genomförs ändå en gudstjänst vid Många har varit kritiska arrangemanget för inlägg i bärgningsdebatten avsked till havs kan Estonia ett - ett På den dag ursprungligen varit planerad för den gesom minnesgudstjänsten genomförs trots detta mensamma en gudstjänst till havs, vid Estonias förlisningsplats. Gudstjänsten förrättas av ärkebiskopen i Estland, Jaan Kiivit, tillsammans med ärkebiskoparna från Finland och Lettland. Även Gunnar Weman deltar, inbjuden sin av estniske kollega. Färjan "Georg Ots", utgår från Estland, för sörsom jande till olycksplatsen där en ceremoni genomförs. Jaan Kiivit lyser frid över de döda och medan Chopins sorgemarsch ljuder över havet läggs den gemensamma estniska, finländska, lettiska och svenska kransen med gula och vita nejlikor ned i havet. Den svenske ärkebiskopen läser Herren är min herde, mig skall intet fattas. .". Ceremo- . nin avslutas med att de anhöriga lägger ned blommor i

vattnet. De flesta de omkring 700 sörjande ombord är anav höriga till omkomna från Estland även finländare, men letter och deltar. Från Sverige deltar ett fåtal anryssar höriga samt Sveriges ambassadör i Estland, Lars Grundberg. Dagen efter skildras gudstjänsten i Dagens Nyheter ställer frågan "Var det en begravning" Den ñnländsom ske ärkebiskopen John Vikström slår fast att så fallet, var Alla element ingår i begravning fanns med". som en Gunnar Weman däremot säger att de omkomna och de sörjande är välsignade. nu Oklarheterna kring syftet med gudstjänsten och med ärkebiskopens roll i sammanhanget, leder till att Gunnar

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Weman och Svenska kyrkan utsätts för kritik från de kritik mot den tidigare minnesgudstjänsten till havs,

anhöriga. Det framförs att gudstjänsten föregriper det medan andra är positiva till tanken.

regeringsbeslut i bärgningsfrågan utlovats, den bäd- Den 8 maj får de anhöriga ännu brev från Gunnar

som att ett dar" för att Estonia inte skall bärgas. Det uppfattas ett Weman. I det meddelas planerna avskrivits defini-

som att nu ställningstagande emot bärgning ärkebiskopen, tivt, eftersom Synpunkterna växlat starkt mellan olika

att trots enatt de ursprungliga planerna ändrats, ändå själv deltog. skilda och Med hänvisning till regeringens beslut

grupper. Det anses också vara fel att lysa frid över olycksplats, övertäckning Estonia, säger ärkebiskopen det är

en om av att där människor kämpat i förtvivlan för sitt liv. naturligt lysa frid över gravplatsen Estonia, då

att

övertäckningsarbetet är avslutat. Planerna skrinläggs definitivt

I februari 1995, när regeringsbeslutet låta Estonia

om att

kvar botten Östersjön fattats, inbjuder Gunnar Initiativet övertas under sommaren 1995 av en vara av Weman anhöriga till möte. Syftet är höra sig för anhörigförening

ett att om deras åsikter beträffande genomföra minnes- Under 1995 blir det till slut ändå svensk

att nu en sommaren en gudstjänst. Han menar att anledningen till att svenskar minneshögtid vid Estonia. Denna gång är det Den Interdeltog vid rninnesgudstjänsten tidigare under hösten nationella Stödföreningen DIS° initiativet. Är-

var som tar att debatten om bärgning pågick intensivast just då. kebiskopen inbjuds delta är förhindrad. Ytterli-

som att men Nu, menar ärkebiskopen, är det viktigt att fråga de och gudstjänst genomförs under den tidiga

an- gare en resa höriga en gång till innan det är dags för förslutning hösten 1995. Utöver dessa större har även

- av arrangemang Estonia. fler båtresor gjorts till Estonias förlisningsplats under

Mötet blir storrnigt. Flera anhöriga framför ånyo sin

aren.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

30 En del av för

underlagen Sjöfartsverkets

konsekvensanalys presenteras

Raitsmedicim/e och leriminalteknzkk rapport lämnas. Kommunikatiømdepaneønentet

godkänner genomförandet av dykningar i Estonia.

ppdraget att analysera konsekvenserna av en Kroppar kan påträffas ilanddrivna under årtion-

som bärgning Estonia fördelas mellan rättsläkaren Robert den framåt eHer påträffas botten. Detta kan

av som Grtmdin och kriminalkommissarien Jan Olsson. Robert sig fåtal kroppar. Även för detta arbete

röra om ett Grundin ombeds rättsmedicinsk analys och Jan finns Identifieringsarbetet förväntas dock bli

göra en resurser. Olsson kriminaltelcnisk. Rapporterna presenteras med något tids- och arbetskrävande i dessa fall.

en mera några dagars mellanrum. Bärgning kroppar finns utanför fartyget. I detta

av som

scenario kan det bli ett stort antal kroppar som samti- Den svenska identiñeringskommissionen redovisar digt behöver identifieras. ID-kornmissionen kan klara konsekvensanalyser 50 kroppar dygn. Tvåhundra kroppar krä-

ca inom ett Rammedicimk rapport bemanning med tiotal rättsläkare under 1-2

ver ett Den 11 november skriver Robert Grandin en preliminär veckor. Om Rättsmedicinalverket har resurser för rapport om vissa av de rättsmedicinska förutsättningarna detta är oklart. Vidare är det ett problem att finna lokaför ett omhändertagande och en identifiering av om- ler för ett sådant arbete. komna efter Estoniakatastrofen. Rapporten utgår ifrån Kroppar bärgas inifrån Estonia med hjälp dykare.

av fem alternativ. Om antalet kroppar överstigar etthundra under

Angående kroppar kan tänkas flyta till ytan kort tidsrymd måste troligen särskilda lokaler anskaf-

som upp

och driva iland. Det kan handla om ett begränsat antal fas. Personalresurserna inom landet räcker inte till för

kroppar. Omhändertagande och identifiering dessa detta arbete. Troligen går det att i viss mån styra inflö-

beräknas kunna ske med befintliga det kroppar.

resurser. av

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN IS DECEMBER 1994

Fartyget lyfts och förs in till hamn. Ca 850 kroppar naltekniska hanteringen vid omhändertagande

av om-

omhändertagas när fartyget bogserats i land. Vid detta komna från havsbottnen eller inuti det sjunkna vraket an-

scenario blir det nödvändigt att anskaffa och utbilda han inte föreligga. Vid bärgning hela fartyget ut-

ser en av

personal från olika yrkesområden för att klara identi- går bedömningen från att:

fieringsarbetet, kanske även från andra länder. Troli- ° de omkomna i stor utsträckning finns i trappor och

gen behöver nya lokaler tas i anspråk. Landets resurser korridorer för att omhänderta de färdigimdersökta kropparna ° inredningen kraftigt har påverkats och förflyttats räcker sannolikt utan omdisponering och personal- ° kropparna har påverkats och skadats förstärkning. ° kropparna kommer att hittas i högar, dels i korridorer,

dels i andra större utrymmen

Små rättrlä/eøzwemrser Sverigei ° kropparna kommer inkilade under inredning

att vara Robert Grundin uppskattar att ett ofullständigt jämförel- och inpressade i trånga utrymmen, kanske i sematerial för identifiering kan förväntas för 5-10 procent ventilationstrummor

de omkomna svenskarna. Han tror att det kan bli stora ° kropparna legati 8-9 månader i vatten och sedan några av svårigheter att fram sådant material vad beträffar de veckor i luften omkomna balterna. ° kropparna kan fragmenteras vid ytterst försiktig

Han gör bedömningen att kropparna omedelbart efter behandling. en bärgning befinner sig i en tämligen stark uppblötning och måttligt framskriden förruttnelse. När kropparna Erfarna kriminaltekniker krävs kommer i luften påbörjas troligen snabb förrutt- I rapporten förordarjan Olsson att den personal skall

upp en som nelse kropparna förvaras i kyla. Processen kanske arbeta ombord det bärgade vraket bör ha erfarenhet

även om kan fördröjas något kropparna förvaras i kylt vatten. från liknande arbeten, t.ex. kriminaltekniker och

om som

Ett lyft fartyget medför omfattande fragmente- brandmän. Personalen skall vara utrustad med skydds-

av en ring av kropparna när fartyget rätas upp. Detta försvårar dräkter och bära med sig luftförråd. Kropparna måste pla-

omöjliggör inte identifiering, enligt Grundin. Ett i såkallade "body bags tillsammans med sådana fömen ceras tiotal rättsläkare i Sverige bedömer han lämpliga för remål kan ha betydelse vid identifieringen.

som som arbetet med identifiering under dessa förhållanden. På Arbetet beräknas ta fem veckor och för att utföra det

ca grund av arbetsvolyrnen menar han dock att även erfarna krävs 180 kriminaltekniker och 120 bårbärare. De krimirättsläkare kan komma att bestående psykiska skador naltekniker finns i Sverige antas inte räcka till för

av som ett sådant arbete. Förstärkning rättsläkarsidan kan er- detta arbete. hållas från Finland, Danmark och Norge. Analys DNA-

i bästa fall veckor. I Sverige kan sådant jämfö- Uppdrag att genomföra dykningar prov tar tre relsematerial samlas in i 50 procent fallen. Om detta Sjöfartsverkets uppdrag att genomföra konsekvensana-

ca av en är möjligt i Estland anser Robert Grundin vara osäkert. lys innebär att verket skall ta fram ett samlat beslutsunder-

lag för regeringenjohan Franson anser att uppdraget lcrä- Rapport om kriminaltekniska frågor dykningar inne Estonia för

ver i att möjligheterna att om-

Den 14 november lämnar kriminalkommissarien Ols- händerta de omkomna skall kunna värderas. Eftersom det son en rapport över kriminaltekniska åtgärder som måste ingår i regeringens uppdrag till Sjöfartsverket att Kombeaktas vid upptagning kroppar från havsbotten, det munikationsdepartementet skall löpande information

av sjunkna vraket eller ett bärgat fartyg. om arbetets fortskridande, och eftersom dykningar kom-

Några uppenbara svårigheter att bemästra den krimi- att medföra omfattande kostnader, tar han kontakt

mer

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

med Jan-Olof Selén departementet för att ett god- 24 november. Enligt detta är syftet med uppdraget att inkännande till att genomföra dykningar. förskaffa den information är nödvändig underlag

som som

Möjligheten att kombinera dessa dykundersökningar inför regeringens beslut angående omhändertagande av med ett direkt omhändertagande omkomna diskuteras omkomna från vraket. Dykningarna skall genomföras

av aldrig. Ines Uusmann framhåller hur viktigt det är att sådant sätt att respekten för de omkomna upprätthålls mycket stränga säkerhetskrav ställs att inte dykarna ut- samtidigt dykarnas säkerhet tillgodoses. Alla

som sätts för risker och människoliv sätts spel. öppningar som görs i vraket skall tillslutas såatt inga krop-

När Johan Franson fått tillåtelse att genomföra inuti Estonia kan försvinna.

par dykningar kontaktar han Statens haverikommission och Förhållandena inuti Estonia skall undersökas och särerbjuder kommissionen möjlighet att vid detta tillfälle ut- skild uppmärksamhet riktas dels kroppar finns,

mot var föra egna undersökningar. Kommissionen tackar till dels förstörelsen ombord avseende skott, balkar, vägdetta, för den internationella haverikommissionens räk- innertak Förhållandena utanför Estonia skall

gar, m.m. ning. dokumenteras, t.ex. skrovets och överbyggnadens kondi-

Den 10 november sänds anbudsförfrågan till 15 tion. Även förhållandena botten och fartyget sjun-

en ut om företag. Av dessa inkommer ll med kit ned i lera eller gyttja skall undersökas.

svar.

Johan Franson kontaktar också mättnadsdykaren Gus- Den svenska haverikommissionen önskar att dykarna tav Hanuliak. Hanuliak har tidigare vänt sig till verket och undersöker bl.a. skador och dess låsanordning,

rampen erbjudit sina tjänster och Franson, som inte har någon er- fastställer rodrets position och undersöker bryggan. farenhet dykarbeten, känner ett behov att ha med sig Dykarna skall även försöka hämta vissa föremål t.ex.

av av upp

erfaren och anlitar därför Gustav Hanuliak. gångjämsbult till bogvisiret och navigatorutrusten person en

ningen. Rockwater får dykuppdraget Rockwaters förhållningssätt skall präglas synnerlig

av Sjöfartsverket ger efter anbudsförfarandet dykuppdraget diskretion för att undvika att smärta orsakas de omkomnas åt Rockwater A/ Uppdraget inkluderar dykningar både anhöriga. Kostnaden uppgår enligt kontraktet till cirka 7,5 utanför och inuti Estonia. Kontraktet undertecknas den miljoner kronor.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TlLL DEN 15 DECEMBER 1994

31 Etiska rådet inleder sitt arbete

Rådet tm del arbetet med /eøme/everzxaøz/Ilysmzochfâ7°fb1edrzzg72i7zg identgfieringsørbetet.om

Anhöriga: synpunkterfznøijfiføwfrån Kommunikationsdepar16mmtet.

et första mötet i Etiska rådet hålls den 14 så tekniska undersökningar och den konsekvens-

no- som vember och inleds med att Ines Uusmann hälsar ledamö- analys Sjöfartsverket arbetar med parallellt. Eftersom fråterna välkomna och beskriver uppdraget för dem. Någon gan om vad som ska hända med Estonia inte bara påverkar

medlemmarna uttrycker att uppdraget är kortfattat och de anhöriga utan hela nationen, ministern att det är av anser tydligt beskrivet medan någon inte att viktigt att fördjupa tänkandet i etiska frågor och ha en be-

annan anser instruktionerna gällande uppdraget är tillräckligt tydliga. redskap. Ytterligare någon rådets medlemmar uppfattar Flera medlemmarna uttrycker att de vill känna sig

annan av av att ministern uttrycker stor villrådighet vart Etiska rå- obundna i förhållande till uppdraget. Om inte kan

om man dets arbete ska leda. Ines Uusmann säger att hon behöver enas måste möjligheten finnas att lämna en avvikande hjälp med att strukturera sina tankar. uppfattning. Detta accepteras. Ledamöterna känner att de

är fria att komma fram till vad de upplever är det rätta men

de får också veta att det är bra är

om man ense. Rådets uppgift att vägleda regeringen Det visar sig det kommer bli bärgnings-

snart att att Rådets samtliga medlemmar uppfattar att uppgiften, frågan sysselsätter Etiska rådet, medan de andra de-

som som Ines Uusmann beskriver den för dem, innebär att de ska larna av uppdraget, som de formulerats i regeringsarbeta sig fram till ett ställningstagande för att vägleda re- beslutet, förbises. Man har kort om tid eftersom regeringen inför beslutet Estonia skall bärgas eller De geringen vill komma fram till ett beslut helst i god tid före

om vet att regeringen även har annat underlag inför beslutet, jul.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Etiska rådets första möte Bilder från Ulven skickas runt. De föreställer interi- Efter de inledande orden från kommunikationsministern örer från båten och de delvis uppsvällda kropparna

av lämnar hon rådet och sammanträdet fortsätter. Samtliga döda ombord. Skälet till att dessa bilder visas anges vara ledamöter är närvarande och dessutom deltar Siv Gustavs- att de förhållanden som redovisas i bilderna är jämförbara

mötessekreterare, regeringens särskilde utredare med de antas råda i Estonia. Efter föredragningen son som som Peter Nobel och Sveriges ambassadör i Tallinn, Lars lämnar de sakkunniga rummet. Grundberg. För flera de närvarande etsar sig denna föredrag-

Under inledande samtal i rådet lyfter Lars Grundberg ning fast. Karin Söder har i efterhand sagt till analysfram det faktum att haveriet inte enkom är svensk att hon drog slutsatsen att bärgning inte skulle

en ange- gruppen en lägenhet. Han påminner att inte heller de frågeställ- innebära det snabba avslut i Estoniafrågan som man efter-

om ningar hör med haveriets konsekvenser är strävade. En de närvarande för analysgruppen

som samman av uppger enbart svenska. Lars Grtmdberg förmedlar den estniska att hans intryck från föredragningen var att de som höll i sidan saken och berättar för rådet att de svårigheter de den övertygade att detta ett företag borde

av var om var som estniska myndigheterna och regeringen brottas med är avstyras. annorlunda än de svenska. Esterna har lågt förtroende för Flera Etiska rådets medlemmar har uttryckt för

av statliga och misstänker att många uppgifter från of- analysgruppen att de ansåg föredragningen relevant efter-

organ ñciellt håll är falska. de tyckte det viktigt att veta vilka de tekniska möj-

som var

ligheterna vid ett lyft fartyget.

var av

Föredragning arbetet med konsekvensanalysen

om Inbjudna till denna första sammankomst i Etiska rådet Uttalanden från Etiska rådet

är också Johan Franson och några de experter han Innan Etiska rådets arbete inleddes hade flera av ledamö-

av som samarbetar med i arbetet med konsekvensanalysen. Till- terna uttalat sig Estonia i medierna. Peter Paul Heine-

redogör de för hur arbetet med konsekvens- uttalar till exempel följande i Dagens Nyheter den 11 sammans man analysen framskrider. Jan Olsson berättar de betänk- november: Det är bråttom att komma fram till ett beslut

om ligheter han möter hos kollegor ute i landet inför för eller emot bärgning. Vilket beslut det blir gör detbärgningsuppdraget, Robert Grundin förklarar för Etiska Det är förfärligt det är Människor går och

samma. som nu. rådet att de svenska rättsläkarna inte räcker till för det väntar med sin de har gått i baklås i väntan ett

ens sorg, dagliga arbetet. beslut. " På frågan han själv att Estonia ska bärgas

om anser

Identiñeringskommissionen, här företräds Ro- svarar han:

som av land Ståhl och Håkan Mörnstad sin möjlighe- Nej, jag tycker inte bärgning är meningsfull,

ger syn att en ten att identifiera de omkomna. det verkar tekniskt och mänskligt omöjligt med en bärg-

ning. Men det viktigaste är att det blir snabbt avgjort.

Inom rådet kommer man nu överens om att enskilda Grundlig genomgång 00/7bildviming ledamöter inte ska deklarera sina eventuella ståndpunkter Fransons föredragning är grundlig. Han går igenom hur eller lämna uppgifter om rådets ställningstagande i medifartyget ligger havsbotten och hur han det ut innan kommit fram till ett gemensamt sådant.

tror att ser erna man inuti den sjunkna passagerarfärjan. Han markerar tydligt Somliga ledamöterna intervjuas i olika samman-

av det han enbart tror sig veta, vad är hans hang i massmedierna under tiden rådets arbete pågår.

som som egna som funderingar och gissningar, eftersom inga uppgifter är be- Detta är deras sätt att delta i det offentliga samtalet kring kräftade. Estoniafrågan.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Caroline Krook och Svenska kyrkans ledning Dykningar efter omkomna bedöms inte kunna inledas I samband med detta kan nämnas att ärkebiskop Gunnar förrän våren 1995 och arbetet med bärgningen beräknas Weman den 24 november i en intervju i Expressen, med då pågå under hela Dessutom kan inte identisommaren. rubriken "Låt båten ligga", redovisar sin åsikt i bärgnings- fieringsarbetet påskyndas eftersom det begränsas av antafrågan. Han säger att det är rimligt att Estonia får ligga let lämpliga rättsmedicinare i Sverige. För de anhöriga blir kvar Det hyckleri att inte erkänna det. Vi präster har väntans tid outhärdlig vilket kan förstärka deras lidande. vore stor erfarenhet av detta med liv och död". I arti- Etiska rådet att ovissheten i sig bidrar till samma menar en kel citeras även Caroline Krook "Jag tror att det här är polarisering mellan olika anhöriggrupper. Man en antar att vanlig uppfattning inom kyrkan; att själen är hos Gud och ett snabbt beslut underlättar sorgearbetets förlopp för de att en upptagning av kroppar kanske inte läker de sår anhöriga. Inte minst de vid den här tiden motsätter man som vill. sig bärgning utsätts för närmast outhärdlig påfresten en ning genom att tvingas vänta ytterligare om en bärgning Etiska rådets andra möte skulle halvår efter olyckan. sättas igång mer än ett Vid Etiska rådets andra sammankomst den 28 november lämnar bland andra Yrsa Stenius och Lars H Gustavsson Att inte upp alla kroppar in promemorior i de etiska spörsmål de viktiga Även beslutar bärga hela fartyget kan inte som anser om man att man för rådet att diskutera. Vid detta, och de följande mötena, säker alla de omkomnas kroppar kan omhänvara att deltar Birgitta Wallström som mötessekreterare. dertas. Somliga kan antas bli saknade för alltid. Väljer man Under mötet diskuteras bland annat den risk finns att omhänderta de omkomnas kroppar, bärga farsom utan att för gravplundring om färjan inte bärgas. Alla i rådet redo- tyget, kan fler kroppar bli kvar i fartyget, vilket kan innevisar också sina kontakter och telefonsamtal med anhöriga bära att familjer splittras, med besvikelse följd. stor som och överlevande. Efter sammanträdet träffar rådet Nu finns alla i repre- en gemensam grav, resonerar man. sentanter för anhörigförening hån Borlänge, vill Tillfälligheter, exempelvis någonstans i fartyen som som var att fartyget ska bärgas. De träffar också anhörig befann sig vid haveriet, vilka kan omhänen som get man styr som motsätter sig bärgning. dertas. Ovissheten vilka kroppar påträffas och kan om som tillsammans med den tid ovisshet detta tas upp, av som Etiska spörsmål innebär, utsätter de anhöriga för Etiska rådet stor smärta. Etiska rådets arbete pågår under tidspress. Man förväntas också huruvida ovissheten möjligen komresonerar om komma med ett ställningstagande före jul så att att bestå, kanske till och med öka för dem reger- mer vars omingen kan fatta sitt beslut före helgerna. Ovissheten komna anhöriga inte återfinns. Det kan skapa klarhet om som vad som ska hända i bärgningsfrågan innebär stor be- för de flesta är fartyget får ligga kvar. en om lastning för de anhöriga. Kontakter mellan anhöriga och Tiden medlemmar ur Etiska rådet En viktig faktor Etiska rådet väger in i bedömningen Birgitta Wallström till Etiska rådet sitt som rapporterar om arär hur utdragen i tiden själva vid bärgning bete Kommunikationsdepartementet och de inprocessen en om förväntas bli. Ledamöterna det inte troligt att alla de tryck hon får från brev och samtal med anhöriga. För flera anser omkomnas kroppar kan bärgas, även lyfter hela rådets medlemmar är det framför allt dessa om man av genom fartyget. Även arbetet med omhänderta omkomna och föredragningar de får kännedom att som om anhörigas inbärga fartyget förväntas bli både mödosamt och tidskrä- ställning i bärgningsfrågan. Alla ledamöterna får dock vande. brev och telefonsamtal från anhöriga.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Birgitta Wallström själv får sina intryck såväl från tele- att komma till Estonia, bland annat uppgiften att

ner om fonsamtal och brev som från massmedierna, precis som det djup som fartyget vilade var riskabelt och komplicealla andra. Hon, liksom Siv Gustavsson, tar starkt intryck rat att till. Hans intryck att många anhörigas

ner var av en skildring i ett reportage i Svenska Dagbladet en uppfattning att borde ner för att ta upp så

om var man familj mist flera medlemmar Estoniahaveriet. många kroppar hade möjlighet till.

som genom som man Familjen oroade sig för att ett eventuellt omhänderta- Under diskussionen vid detta möte kommer Etiska rågande av omkomna skulle kunna innebära att de om- det fram till att det vore fel att ner och ta upp en del komna splittrades, man inte lyckades ta alla. kroppar medan andra inte kan tas

om upp upp.

Bertil Werkström berättar i rådet mötet han Karin Söder träffar företrädare för anhöriga efter

om var samefter fackeltåget den 17 november. Då kritiserade manträdet den 28 november. Nästa möte i Etiska rådet anhörigrepresentanter den information man fått från hålls den 7 december. bland annat Ines Uusmann tillgängligheten för dykare

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER l994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

för ett beslut om

Anhörigas kamp bärgning

nhöriga hör under hela beredningstiden av sig ningsfrågan. Synpunkter framförs från de närvarande angenom samtal och brev till Kommunikationsdepartemen- höriga att frågan drar ut tiden, utan att något besked tet och undrar varför ett beslut i frågan drar ut tiden. lämnas. Johan Franson informerar Sjöfartsverkets

om Också massmedierna trycker för att besked hur uppdrag och säger att det kan bli aktuellt med dykningar

om det ska bli, vad regeringen ska göra, vad som ska ske och ned till fartyget. En av de anhöriga frågar vad som sker hur beredningen ärendet ska fortsätta. med hans fru hon då påträffas. Han är upprörd över att

av om

Från Kommunikationsdepartementets sida besvarar man tänker ned för att dyka och eventuellt flytta kropman frågor tar inga initiativ till att förklara vad utan att omhänderta dessa.Jan Nygren detta

men som par svarar gör att beslutet dröjer. att om dykarna kommer i kontakt med någon omkommen

utanför fartyget, så kommer Sjöfartsverket att kontakta

regeringen beträffande vad som då måste göras. Möte med kommunikationsministern Den 25 november träffar ett antal anhöriga som önskar bärgning Ines Uusmann, Jan Nygren och Jan-Olof Selén Enkät i bärgningsfrågan från regeringen, Johan Franson från Sjöfartsverket samt De anhöriga framför ett krav att enkät i bärgnings-

om en Robert Grundin och Roland Ståhl från den svenska frågan ska genomföras för att kartlägga vad anhöriga

anser identifieringskommissionen. i frågan. Regeringens uppfattning inte kan till-

är man

Vid mötet diskuteras tidsplanen för ett beslut i bärg- mötesgå ett sådant krav. Man framför synpunkter att en

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

enkät skulle bli svårtolkad och inte vad sådan skulle

ser en leda till. En svår gränsdragning skulle bli att avgöra vem

ska anhörig och enkäten. Ines som anses vara svara Uusmann menar att en enkät är ett alltför trubbigt instrument och att det skulle svårt att frångå dess resultat.

vara

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN I5 DECEMBER 1994

för och överlevande bildas

Föreningar anhöriga

Internationella och nationella föreningar uppg-tär följa av Ertonialeatamzøjfen.

som

Regeringen beslutar om rtatliga medelfdr verksamheten.

åolika håll i Sverige börjar det redan tidigt efter kata- bro, Guldsmedshyttan, Norrköping, Vilhelmina. I Stockstrofen uppstå olika grupperingar med anhöriga och över- holm uppstår flera grupperingar bland annat kring arbetslevande. En del uppstår ett resultat platser Kooperativa Institutet/Förbundet, Stock-

av grupperna som av som verksamheten i olika kris- och terapicentra. Andra grup- holmspolisen och Statoil. per uppstår med arbetsplatser som gemensam nämnare eller lokalt platser är särskilt drabbade olyckan. Nationella stödföreningar

som av

En bildas för att medlemmarna framför Två större föreningar bildas: Den internationella stöd-

av grupperna allt gemensamt skall driva vissa frågor. Andra kommer till DIS är baserad i Stockholm och leds från början

gruppen med det uttalade syftet att medlemmarna skall stödja Gunnar Bendréus. Stiftelsen Estoniaoffren och Anhö-

var- av andra ett praktiskt, medmänskligt och psykologiskt riga SEA leds av Lennart Berglund och är baserad i Borplan. länge. Medlemmar i dessa föreningar kommer från olika

Vissa av de mindre grupperna upplöses efter hand delar Sverige och från andra drabbade länder. Båda för-

som av medlemmarnas behov stöd och gemenskap i denna eningarna har haft framträdande ledargestalter väckt

av som form minskar men några dem formaliseras och blir blandade känslor bland såväl medlemmar svensk all-

av som regelrätta föreningar med styrelse och stadgar. mänhet.

Några exempel orter där olika grupper uppstår: DIS och SEA har ingått i den referensgrupp bi-

som Jönköping, Gotland, Tjörn, Sundsvall, Hudiksvall, Bor- stått analysgmppen i arbetet. DIS lämnade dock gruppen i länge, Uppsala, Lindesberg, Ramsberg, Frövi, Fellings- maj 1998, efter att ha framställt ett ultimativt krav att

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

analysgruppen skulle framställa begäran till regeringen att anhörigarbetet inskränker sig till att stödja advokaterna

låta utföra dykningar vid Estonia under i processarbetet och att alla medel överförts till advokaters om att nya sommarhalvåret 1998. Arbetet i referensgruppen beskrivs när- klientkonton i detta syfte. Slutligen hänvisas till att

i avsnittet behandlar analysgruppens arbets- stadgeenligt årsmöte inte hållits under 1997 eller senare. mare som

under rubriken Samarbete med referensgrupp Analysgruppen har, efter det att föreningen lämnade process, av anhöriga och överlevande. arbetet i referensgruppen, sökt företrädare för den inter-

nationella stödgruppen för att förstahandsinformation Den internationella Stödgrupper: föreningens nuvarande verksamhet men inte fått nå-

om Det klart uttalade syftet med föreningen DIS har varit att got svar. verka i frågan om skadereglering. I föreningens stadgar står även skall "försäkra sig alla efterle- StiftelsenEstoniaoffrenoch anhöriga

att man om att vande och anhöriga får stöd, hjälp och information samt Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga riktade redan tidigt uppföljning de anhörigas och efterlevandes hälsa. Un- in sig att arbeta för ett omhändertagande de omkom-

av av der år har föreningen riktat in sig att finna möj- kroppar, alternativt bärgning av fartyget, för att

senare nas en ligheter att driva internationell skadeståndstalan bl.a. därmed uppnå det föreningen menar vore ett värdigt av-

Estonias tillverkare och aktuellt klassningssällskap. slut katastrofen. Man har i detta arbete konsekvent påmot av

Kritik föreningen har framförts till analys- pekat att myndigheterna begått stora misstag under han-

mot

från både svenska och estniska medborgare teringen katastrofen och även verkat för att söka utröna gruppen, som av är eller har varit medlemmar i DIS. Kritiken handlar ansvarsfrågan. SEA har även varit drivande i arbetet med

om misstankar oegentligheter och förskingring fören- att andra föreningar i Sverige att samverka i dessa

om av ingens medel. Många anhöriga, även i Estland, har ställt intressefrågor. På föreningens initiativ bildas 1996 en medel till förfogande för att DIS för deras räkning skall samverkanskomrnitté. driva nämnda skadeståndsprocesser. Man säger fören- Även denna förening har det till analysgruppen

att mot ingens ledning är svår i och att de inte sett någon framförts kritik från anhöriga. Denna har handlat att

att tag om redovisning de medel föreningen mottagit. arbetet för ett omhändertagande Estoniaoffren har be-

av som av

Den 2 september 1996 skriver ordföranden i esmiska drivits så ihärdigt att många anhöriga upplevt att det inte Memento Mare till DIS ordförande och framför två funnits rum för någon avvikande uppfattning. krav: dels fullständig rapport från styrelsen rörande för- En utförligare presentation föreningen och dess

en av eningens ekonomi och disposition medel dels val verksamhet följer i bilaga till denna rapport.

av av ny en styrelse. Brevet besvaras inte.

Den 3 december 1997 inkommer formell Beslut om ekonomiskt stöd till

en protest till Statsrådsberedningen, från tidigare DIS-medlem, anhörigföreningarna

föreningen inbjuds delta i möten rör Den 1 december 1994 fattar regeringen ett beslut att mot att att som om Estoniakatastrofen. Som skäl för protesten att bevilja ekonomiskt stöd till anhörigföreningar. I

uppges föreningen har upphört med sin verksamhet och därför regeringsbeslutet sägs att "högst 3 000 000 kronor skall inte har mandat att i offentliga sammanhang företräda användas för stöd till anhörigföreningar med anledning av någon, angående Estoniakatastrofen. I hänvisas passagerarfartyget M/S Estonias förlisning. Stödet skall

protesten till än 10% medlemmarna, i enlighet med förut- utgöra ett bidrag till administrativa kostnader och för att

att mer av sättningarna i föreningens stadgar, begärt års- det skall utgå gäller att ansökan kommer från bildad

ett extra en möte för att välja styrelse, att begäran ignorerats. förening, med styrelse, stadgar och vald revisor för att

ny men Det nämns vidare ordföranden i föreningen meddelat granska räkenskapema. Ett brev med information

att om

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TlLL DEN 15 DECEMBER 1994

möjligheten att ansöka stöd sänds ut kommunika- Nya ansökningar avslås

om av tionsministem den 15 december. Den 1 april 1996 inkommer DIS med ansökan

en om yt-

När ansökningstiden är över, den 15 januari, beslutar terligare 1 500 000 i ekonomiskt stöd. SEA inkommer regeringen den 19 januari 1995 att ett stöd till administra- den 23 april 1996 med ansökan 785 000. Ansök-

en om tiva kostnader skall utbetalas till ett antal föreningar och ningarna gäller verksamhetsåret 1996. I regeringens bestiftelser. Föreningen Estonia Anhöriga i Norrköping slut den 18 juli 1996 avslås båda dessa ansökningar. Skä-

av med omnejd begär anstånd med ansökan till den 30 ja- len det stöd utbetalats varit extra-

som anges är att som en nuari 1995 och Lindesbergs kommun meddelar att det ordinär åtgärd till följd den akuta situationen och

av finns intresse för att bilda anhörigförening samt ansöka katastrofens omfattning.

bidrag. Dessa ansökningar inkommer och stöd Den 16 juli 1996 inkommer Stödföreningen om senare beviljas för Föreningen för Anhöriga till saknade och Neptunus med ansökan avslås med hänvisning till

om- en som komna från Estonia vilka var anställda Lindesbergs regeringsbeslutet den 18 juli.

av Kommun den 23 februari 1995 samt för krisgruppen i Den l januari 1998 vänder sig SEA till Styrelsen för Norrköping den 4 maj 1995. psykologiskt försvar för anhålla 800 000 kronor för

att om

Stödet verksamhetsåret 1995 och det fördelades utredning orsaken till Estonias förlisning. Denna

avser en om enligt följande: anhållan överlämnas till regeringen i beslut den 5

som ett

februari 1998 meddelar SEA att ingen åtgärd vidtas med Den internationella stödgiuppen 940 000 kronor anledning framställningen.

av Föreningen Estonia Anhöriga i Den 12 maj 1998 inkommer SEA med anhållan till

en Norrköping med omnejd 140 000 kronor regeringen bidrag för verksamheten 1997. Anhål-

om ett Föreningen för Anhöriga till saknade och lan 108 192 kronor. Något besked har ännu läm-

avser omkomna från Estonia vilka anställda när denna skrivs oktober 1998.

var nats rapport

Lindesbergs Kommun 140 000 kronor av Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga 740 000 kronor Föreningar 1998 Stödföreningen för Estoniaoffren i Av de olika och föreningarna uppstod

grupperna som un- Uppsala län 340 000 kronor der 1994 återstår i huvudsak åtta föreningar 1998: Stöd- och brottsofferföreningen i Anhörigföreningen inom Kooperationen, Den internatio- Vilhelmina 140 000 kronor nella stödgruppen för anhöriga och överlevande i Estonia- ST-Polisväsendes anhörigförening 340 000 kronor katastrofen, Föreningen för anhöriga

till saknade och om-

komna från Estonia, vilka var anställda i Lindesbergs Från kooperationens anhöriggrupp kommer ansökan kommun, Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga,

en in den 23 januari 1995. Ansökan beviljas inte och skäl Stödföreningen för Estoniaoffren i Uppsala län, Stöd-

som uppges dels att ansökan kommit in efter ansökningstidens föreningen Neptunus, Stöd- och brottsofferföreningen i utgång, dels att de 3 miljonerna redan fördelats. Vilhelmina, ST-Polisväsendes anhörigförening. En när-

I besluten stöd anmodas föreningarna att årligen, presentation föreningarna återfinns under avsnit-

om mare av från 1996, före den 1april lämna redovisning för hur de Bilagorna.

en tet statliga medlen umyttjats.

IOO

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

för

Ytterligare underlag Sjöfartsverkets konsekvensanalys

Dykningar genomförsinuti Ertonizz. Utredning genomförs

ompsykisk påverkan på 56k- 00/7identzjfieringspersønøl.

töver den råttsmedicinska och kriminaltekniska Franson och Gustav Hanuliak samt Jan Olsson och Hans utredning Sjöfartsverket och Johan F uppdra- Lundberg från polisen. Anhöriga har, sina fören-

som ranson genom git åt den Svenska identifieringskommissionen att utföra, ingar, begärt att närvara fartyget men fått avslag. skall dykningar i och utanför Estonia bidra till helhets- En representant för dykföretaget har det juridiska

an-

frågan bärgning omkomna är möjlig svaret för dykningarna. Dykledare skall från plattformen synen om en av eller PåJohan Fransons uppdrag arbetas även fram dirigera dykarna och övervaka deras parameters, tiden och

en analys hur personal inblandad i sådan eventuell det arbete skall utföras. Detta görs för att säkra säker-

av en ope- som ration, kan tänkas påverkas psykiskt. Denna rapport görs heten. Det är ingen vet vilka risker dykarna kommer

som av den norske psykiatern Lars Weisazth och presenteras att möta inuti Estonia. nedan. Med hjälp datorstyrd undervattensfarkost, s.k.

av en en

ROV, kan Rockwater undersöka förhållandena utanför Dykningar i Estonia under december Estonia, hur fartyget är beläget sjöbotmen ska-

samt Den 2 december lägger Rockwaters dykeriplattforrn Semi dorna delar skrovet. Genom att sända in dykare inuti

av 1 till vid Estonias förlisningsplats. Ombord platt- Estonia kan reda förhållandena där samt göra

man formen ñnns besättning mellan 80 och 100 sig bild över möjligheterna att omhänderta omkomna.

en personer, en bland andra dykare, räddningsexperter Varje dag diskuteras det arbete skall utföras.

samt representan- som ter för organisationer i berörda länder. Där är också Johan

IOI

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Dykningarnrz följs vill en TV-s/cárnø 125 kroppar, de fler. Troligen har många men ser om- Mellan den 2 och 4 december arbetar mättnadsdykare i komna förts ned styrbords sida. olika arbetslag 24 timmar dygnet. Två dykare befinner Det bedöms alla däck, bildäck, är tillgängliga om att utom sig hela tiden samtidigt utanför dykarklockan, medan för dykare. Rockwater försöker skicka in ROV bilen en tredje av säkerhetsskäl, för att kunna bistå sina kollegor vid däck niisslyckas. Dykarna undersöker vissa instrumen behov, stannar kvar i dykarklockan. Deras tillstånd kon- ment bryggan och tar med sig några dem enligt inav trolleras noggrant dygnet runt. En mättnadsdykare kan struktioner. Bogporten och bultarna undersöks. Delar arbeta under det erforderliga trycket i 28 dagar, förutsatt från Estonia tas vid dykningarna läggs däck som upp att vädret är bra och utrustningen ombord felfri. Arbetet registreras. Vissa större delar det utan att av som togs upp följs de ombordvarande via TV-skärm. kastas tillbaka i havet. av en Johan Franson, följer arbetets gång från TVsom Dykarna räknar omkomna monitorerna dykfartyget, skriver delar stora av Dykarna tar sig runt Estonia, går ovanpå babords sida och konsekvensanalysen ombord. tittar in i hyttfönster. Estonia ligger med 120 graders vin- Slutsatsen från dykningarna är Estonia i princip är att kel så dykarna kan eller mindre farty- bärgningsbar. Endast mättiiadsdykning kan bra mer promenera ge ett regets ena sida. Trots att dykarna är försedda med starka sultat vid ett omhändertagande omkomna av genom lampor är sikten för det mesta så dålig att det är omöjligt dykningar. Babords sida är åtkomlig för dykare, inte men att se hyttdörren andra sidan. De bilderna i styrbords. som ser TV-monitorerna ser bättre vad som finns där än nere dykarna. Dykfilmeøvza överlämnas till .Sjöfartsverket Dykarna går in i Estonia. De går längs mörka, trånga All information inhämtas vid dykningarna lämnas till som korridorer och öppnar de hyttdörrar går att öppna. Sjöfartsverket. Sammanlagt nitton videoband dokumensom Kroppar räknas. För att komma in vissa ställen slår arbetet. För dykarnas säkerhet videoñlmar dessutom terar dykarna sönder fönster eller skär hål i skrovet. På däck dylcföretaget arbetet för räkning. Dessa Videofilmer, upp egen 4 och 5 söker dykarna igenom de områden är möjliga ROV-kamera, används någon som som tas genom en om av att nå utan att alltför mycket arbete krävs med att plocka dykarna skulle bli sjuk och visar sekvenser samma som bort farliga föremål. uppdragsgivarens band. När dykarna risk förstörs år utom Alla sektioner vid taxfree butiken har kollapsat ner mot banden, för att de inte skall hamna i oråtta händer. styrbordsidan där det är röra stål, trä och annat. en av Samtidigt flyter mjuka saker omkring. Vissa delar taket Rapporter rörande psykisk påverkan av har också kollapsat och elledningar hänger ned. Detta gör bärgningspersonal det svårt för dykarna att röra sig säkert och det hindrar Den norske psykiatern Lars Weisaeth vid Försvarets överdem från att genomsöka alla områden. kommando i Oslo, får uppdraget analysera de att Mängden omkomna gör att arbetet känns psykiskt be- belastningar och risker för den psykiska hälsan som ett lastande för flera dykarna. Någon blir påverkad att omhändertagande omkomna kan komma innebära av av se av att saker som påminner honom barn. En för olika personalkategorier. om annan reagerar när kropp han följer efter honom i en som passerar suget som uppstår. Han tycker det känns kusligt. För att kunna Utgångspunkterfbr rapporten bedöma kropparnas tillstånd filmas omkommen. En Lars Weisaeth gör litteraturstudie för kunna besvara en en att dykare tar tag i kroppen och lyfter den så att den andre frågeställningarna i uppdraget. Han har ingen bra forskdykaren kan filma kroppen framifrån. Dykarna räknar till ning tillgå vad gäller de anhörigas psykiska reaktion vid att

IOZ

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

olyckor. Däremot finns bra forskning rörande hur överle- bärgning och omhändertagande omkomna från

en av vande och personal har arbetat med katastrofarbete Estonia. Några dessa riskfaktorer kan troligen inte neu-

som av mår. Hans blir hypotetisk eftersom han, när traliseras. Mycket stor vikt måste läggas vid om tillräckligt

rapport rap-

skrivs, saknar kunskap hur bärgning är tänkt många sök- och identiñeringsarbetare att det är abporten om en anser

till. De förutsättningar han får utgångspunkt är solut nödvändigt att uppdraget utförs. Lars Weisaeth tror att som

bärgning hela fartyget är aktuell. Han tycker inte arbetet kan utföras utan att del personalen att en av att att en av han har för lite kunskapsunderlag för och tiden drabbas psykisk traumatisering.

rapporten av han får är knapp.

och andras En andra rapport eget initiativ Lars Weisaeths rapport bygger egna erfarenheter från tidigare olyckor. Hans utgångspunkter är Till rapporten avlämnas tillfogar Lars Weisaeth, se-

som följande. initiativ, ytterligare rapport. I denna bely-

nare eget en Bärgningsarbetet kommer utföras fyra månader till han behovet att göra avvägning mellan å ena si- ° att ser av en

år efter olyckan och kropparna kan då dan den psykologiska hjälp bärgning kan innebära för ett antas vara en angripna sjödjur. anhöriga önskar ett omhändertagande och å andra si-

av som Fartyget ska vändas med de omkomna kvar i fartyget. dan risken för psykiska belastningar för sök- och ° Ett okänt antal omkomna kommer inte hittas. Rela- idendñeringspersonalen samt skadeverkningar för anhö-

att tivt många omkomna kommer skadas allvarligt riga inte önskar omhändertagande, respektive besvi-

att som

kelsen för dem inte får hem sina omkomna. nytt. som Fartyget ska tömmas och detta kommer Lars Weisaeth redovisar ett analysschema som myn- ° vatten att ta tid. Förruttnelseprocessen de omkomnas kroppar digheterna kan ha hjälp för att fatta beslut i bärgnings-

som av då för kommer accelerera när kropparna frågan. Avgörande skulle bli hur stor sannolikheten är för

utsätts att kommer i kontakt med hittar och identifierar de omkomna och hur stor

syre. att man Högst 800 de omkomnas kroppar kommer hittas andel de anhöriga är för bärgning. Beslutsfatta- ° av att av som en i fartyget. har då bestämma hur många procent dessa båda

rna att Arbetet det bärgade fartyget kommer innebära faktorer skall uppgå till för kunna fatta beslut bärg- ° att att om

begränsad fysisk risk. ning eller en Arbetet kommer kräva mycket organisation Lars Weisaeth har för analysgruppen uppgivit att det ° att en stor med dykare, kriminaltekniker, transportpersonal, enligt hans sätt enbart finns två godtagbara lös-

att se rättsmedicinsk personal ningar: bärga fartyget eller att lämna det helt. Han an-

m.m. att

det finns klar skillnad mellan det som benämns

ser att en Slutmtseø våt dvs. i havet såsom sjöfarare fått

som en grav, en grav Lars Weisaeths slutsats är det föreligger många, i alla tider, och känd

att stora acceptera en grav. och hittills okända riskfaktorer för den psykiska hälsan vid

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN DECEMBER 15 1994

35 Etiska rådet får

en detaljerad beskrivning

av hur en bärgning av Estonia kommer att till

Rddetfdr en redogörelsefor dyleningarna inuti Estonia och dir/eaterar

cefeleterna

av ett eventuellt omhändertagande av omkomna genom bargning fartyget. av

Johan Fransons föredragning utgå från regeringens bedömning detta är landets att När Franson återkommer till Etiska rådet den 7 december främsta sakkunskap och konstaterar det finns att inte nå-

är bottenundersökningar och dykningar genomförda. anledning ifrågasätta detta.

gon att Han berättar för ledamöterna hur det inuti Estonia. ser ut Hans redogörelse kring hur bärgning måste Det framgår att bargningsøperatiøn blir och

en genom- en omfattande

föras är mycket detaljerad denna gång. tidskrävande

Johan Franson berättar att Estonia måste vändas och lyf- I pressenbar alternativa lábningar diskuterats för tas, etapp etapp, däck för däck. Fartyget måste sedan I medierna förs vid denna tid fram olika förslag till hur sättas pråmar och bogseras till plats i den svenska en en bärgning kan utföras och efter föredragningen frågar nå- skärgården där det ligger skyddat, där kan det så genomgon av ledamöterna Johan F ranson om relevansen i dessa sökas och tömmas. Arbetet med själva lyftet beräknas ta förslag. Han svarar då att det är kommersiella intressen veckor, kanske månader, och måste påbörjas våren.

som ligger bakom förslagen och att Sjöfartsverkets Från den stund då fartygets skorsten bryter vattenlinjen, experter analyserat och förkastat alternativa lösningar. tills dessatt hela färjan ligger pråmar åtgår veckor, kan-

Senare talar ledamöterna huruvida Sjöfartsverkets ske månader. Då sådan operation måste inledas under om en underlag är tillräckligt för de skall kunna komma till våren, innebär det fartyget kommer till att en att upp ett boguppfattning kan delges regeringen. Man väljer serbart läge, mitt under högsommaren. Ombordvarande som att

TiDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

kroppar som legat mer än ett halvår i vatten kommer då i gritet kränkas. De anhörigas lidande, grund medier-

av kontakt med luftens och utsätts för mycket snabb, agerande, kan förväntas bli betydande.

syre en nas närmast explosionsartad, förruttnelse.

Ifroppaøna visliga" Etiska rådets diskussion efter föredragningen Under föredragningen har ledamöterna också fått bil-

se Efter föredragningen är det luften går rummet. der uppsvällda människor omkommit i sjöolyckor.

som om ur av som Det är tyst en lång stund och ledamöterna i Etiska rådet Dessa bilder och de muntliga beskrivningarna

av sitter och med sin uppfattning. De konsekven- identiñeringsprocessen, gör starka intryck dem

var en ser som serna av den rent tekniska och organisatoriska föredrag- inte tidigare sett eller hört något liknande. Kropparna bening de just hört. Efter stund diskuterar de några frågor skrivs att de är visliga. Detta, tillsammans med

en som som uppkommit med anledning av Johan Fransons före- den detaljerade föredragningen hur lyftet fartyget

av av dragning. måste till, med alla lösa föremål, möbler och

människokroppar kastade omkring, ger var och en av leda- Dy/eledningens sakerbetsansvar uppfattas inte lyssnar starka inre bilder. De framför sig

möterna som ser Vid föredragningen får rådets ledamöter information hur de omkomnas kroppar utsätts för brutal hantering

om en att dykarna ställs inför svåra problem med gräns- vid totalbärgning och drar slutsatsen att de skulle

en vara dragningar, de ska omhänderta omkonma omöjliga att känna igen.

om genom dykningar i vraket. Hur långt in i fartyget kan de tränga För ledamot skapar föredragningen uppfattningen

en Hur stora risker är enskilda dykare beredda att ta för att att de döda måste läggas i "med slev efter denna

graven omhänderta de dödas kvarlevor Man resonerar utifrån att hantering. I hennes inre bild blir de döda helt upplösta det är de enskilda dykarna personligen som måste göra av vattnet och därefter kringkastade tillsammans med dessa omöjliga val. Att liv kan komma att förlorat i arbe- möbler och bråte. tet med att bärga de döda är något Etiska rådet En ledamot tänker att de anhöriga då inte

som anser annan vara helt oacceptabelt och otänkbart att medverka till. kan känna igen sina döda. Det år såhan tänker sig proble-

Att sådana grånsdragningar, och andra säkerhets- matiken med identifiering. Han tänker att de anhöriga frågor, i själva verket utgörs dykledarna och dyk- inte kan bilder de omkomna. Även Lars Weisaeth

av ens se företaget, framkommer inte under föredragningen. Etiska belyser detta i sin rapport, och skriver att det inte kan

anrådets ledamöter får uppfattningen att ansvaret vilar seslämpligt för de anhöriga att sina omkomna, i situa-

se den enskilda dykaren och diskuterar därför det måste tioner denna

om som vara myndigheterna som drar gränserna för dykarnas sä- För rättsläkare är det självklarhet att anhöriga

en en kerhet. inte döda lyfts havet. Att identifiera är inte

ser som upp ur

att förväxla med att "känna igen. Identiñeringsarbetet Effekterna av intensiv ønediabevakning diskuteras sköts helt professionella människor till sin hjälp har

av som Man diskuterar också hur medierna kommer att bevaka en tandkort, läkarjournaler och annat för att fastställa de

ombärgning fartyget. Ledamöterna föreställer sig att hela komnas identitet.

av världspressen, under de veckor, och kanske månader, som bärgningsarbetet kommer att pågå, hovrar i helikoptrar TraumatzseringWis/eema fö outbildad personal ovanför den plats där hundratals kroppar lyfts upp i fria Ytterligare underlag Etiska rådet har inför sitt ställ-

som luften. De utgår ifrån att mediernas bevakning under ningstagande är Lars Weisaeths rapport. Rapporten visar bärgningen kommer att omöjlig att kontrollera. att framför allt de outbildade yrkesgrupperna tar skada

vara av Pressetiska regler kommer att överges och de dödas inte- arbete detta slag. Genom Johan Fransons föredragning

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

framgår att outbildad personal, män och kvinnor, att inte bärga fartyget eller omhänderta kroppar genom

unga kommer att komma i kontakt med många omkomna satta dykningar. Eftersom rådet har uppfattningen att anhöriga i kraftig förruttnelse. Det är alltså troligt att de riskerar att står splittrade i bärgningsfrågan upplever de att ett snabbt traumatiseras och psykiska skador längre sikt. beslut att inte bärga skapar klarhet för de flesta. Rådet

Som ett stöd för denna tanke tar Lars Weisxth i kommer fram till att sorgarbetet underlättas för männis-

rapporten det kollektiva självmordet i Guyana. Där ut- kor de slipper vänta långa tider att något görs

upp om som fördes röjningsarbetet efter de 1 000 omkomna till stor ändå till slut kanske inte innebär någon förändring för del militärer och dessa män de dem. Man kan inte deras anhöriga återñnns.

av unga unga var som psy- veta om kiskt tog mest skada uppdraget. I mitten av december, när rådet kommer fram till sitt

ställningstagande, är det inte känt hur många omkomna Begränsa lidandet försvunnit i havets strömmar och som eventuellt fly-

som En allmänedsk utgångspunkt för Etiska rådets ledamöter ter i land så småningom. Man antar att omkomna kommer är att det sammantagna lidandet begränsas väljer att påträffas från Estonia längs kusterna runt Östersjön.

om man

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER I994 TILL DEN IS DECEMBER 1994

lämnar sin

Sjöfartsverket konsekvensanalys

Resultatet av dykztndersákningaøna presenteras och en beskrivning konsekvenserna

ett ombiindeøtagaøzde omkomna bargning av Estonia redovisat.

av av genom en

12 december överlämnar Sjöfartsverket sin utanför eller utanpå fartyget har inget framkommit som

en konsekvensanalys till regeringen. Rapporten är enligt Sjö- tyder något annat. fartsverket en sålångt möjligt fullständig beskrivning och analys konsekvenserna vid omhändertagande Sjöfartsverket sammanfattar rapporten

av ett av omkomna från Estonia. Sjöfartsverket har under arbetet med I Sjöfartsverkets sammanfattning redovisas följande.

egen rapporten samrått med Rikspolisstyrelsen och Rätts- Forskning har visat att omhändertagande- och medicinalverket och utbytt information med Olof identifieringsarbete kan mycket psykiskt belastande

vara Forssberg den internationella haverikommissionen. för personalen. Risken för långvariga psykiska problem är Sammanträffanden har skett med finska och estniska störst hos personal är oerfaren och oförberedd inför

myn- som digheter och kontakter har även tagits med andra myndig- uppgiften. Dessa risker kan minskas, men inte elimineras, heter, organisationer och företag i Sverige. åtgärder, vidtagna före, under eller efter insatsen.

genom

Sjöfartsverket har uppfattat sitt uppdrag det sättet Omhändertagande och identifiering av döda efter att det egentliga målet med att omhänderta omkomna är Estoniakatastrofen förefaller innehålla särskilt stora risk-

kunna identifiera så många möjligt. De slutsatser moment för psykisk traumatisering, grund framför att som av som verket drar i rapporten är av teknisk natur. Sjöfarts- allt följande faktorer: verkets uppfattning är att de flesta de saknade ° Det stora antalet döda, bland vilka återfinns familjer,

av perso-

kan återfinnas inuti fartyget. Vid undersökningar kvinnor och barn, ökar den psykiska belastningen i pånerna

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

taglig grad. Liksom det faktum att uppdraget inte kan Slutsatsen det sagda är enligt Sjöfartsverket, att det

av ge en hundraprocentig lösning, dvs. innebära att samt- finns många, stora och hittills oprövade riskfaktorer för liga omkomna återfinns. den psykiska hälsan hos omhändertagande- och identi- ° Om många efterlevande blir besvikna, kan det de fieringspersonalen vid ett omhändertagande de döda

ge av inblandade en känsla av att uppdraget inte lyckats. ombord Estonia. En del dessa riskfaktorer förefaller

av Ingen har erfarenhet denna typ situation, varför inte kunna neutIaliseras. Mycket stor vikt måste läggas vid

av av uttalandet med nödvändighet görs med viss ett tillräckligt stort antal professionell omhänderta-

reserva- om av tion. gande- och identiñeringspersonal anser att det är abso-

en ° Etiska betänkligheter kan försvaga motivationen och lut nödvändighet att uppdraget utförs. Om det inte finns därmed motståndskraften hos personalen. Dessa be- klara bevis för detta betänksam. Arbetet

måste man vara tänkligheter kan i detta fall påverkas vetskap med omhändertagande de omkomna från Estonia kan

av om an- av talet anhöriga för respektive emot ett omhänderta- troligen inte utföras utan att en del den engagerade

av pergande av omkomna. Det är troligt att döda kommer att sonalen utsätts för psykisk traumatisering. skadas/lemlästas när fartyget vänds. Döda störs,

som skadas eller tillåts starkt förrutma och i vissa fall har Haverikommissionens syn behovet av bärgning

att familjer, som önskar att de döda ostörda skall förbli För att klarlägga det föreligger andra skäl för bärg-

om en liggande i fartyget, kan skapa tvivel uppgiften hos ning Estonia omhändertagande de omkomna

av än ett av den berörda personalen. kontaktar Ines Uusmann Olof Forssberg. Han att

svarar ° Den omfattande tidsåtgången för arbetet med att det inte är nödvändigt med bärgning Estonia för den

om- av att händerta ett så stort antal döda, liksom svårigheterna internationella haverikommissionen skall kunna utreda att ut dem fartyget, medför att förruttnelse- haveriorsaken.

ur processen och lukten kan komma att skapa ohanterliga problem.

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER |994

37 Etiska rådets

ställningstagande

Det etiska rådet ger regeringen rådet att inte barga Estonia eller

ombandeøta döda och rekommenderar enförslutning avfartyget samt enfond livet.

lla ledamöter i Etiska rådet upplever uppdraget finns någon entydig bild deras önskan, vilket försvårar

av som svårt, för flera dem är det den svåraste uppgift de beslutsprocessen ytterligare.

av någonsin ställts inför. Arbetet försvåras av att de har relativt kort tid till sitt förfogande och samtidigt upplever Havet grav ochbehovet gravplatr att till

att som av en lång tid förflutit sedan olyckan. diskuteras

Vägen fram till beslutet innebär att ledamöterna väger En fråga diskuteras ingående är havet kan betrak-

som om in aspekter för och emot bärgning, allt eftersom de får tas gravplats. Kyrkans representanter för fram

en som uppmer fakta om hur bärgningsuppdraget ska genomföras. fattningen att havet är lika självklar gravplats jor-

en som Stor vånda råder stundtals. den de avlidna finns ändå hos Gud.

Med utgångspunkt från detta diskuteras

resonemang Ledamöternas väg till ställningstagandet vikten det lokala kyrkogårdar finns minnesstenar

av att An/ybrigas uppfattning och andra symboler till och lägga blommor, tända

att Etiska rådets ledamöter träffar anhöriga under den tid de- ett ljus och minnas. Rådet tar dock inga kontakter med ras uppdrag pågår. Rådet ordnar inga möten själva och Svenska kyrkan för att framföra sin

syn. sammanställer inte systematiskt de kontakter man har med anhöriga. ledamöterna har djupgående kon- Sjöfartsverkets konsekvensanalys

Vissa av takter med anhöriga medan andra endast har ytliga sådana Det blir utslagsgivande för de flesta ledamöterna är

som av eller får andra- eller tredjehandsinformation via Birgitta Sjöfartsverkets konsekvensanalys. Vid samtal med analys- Wallström. Det bestående intrycket är dock att det inte framgår att samtliga ledamöter fattar sina beslut

gruppen

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

individuellt i frågan bärgning i samband med Johan och ungdomar som mist föräldrar i olyckan. Syftet ska vara

om Fransons föredragning den 7 december. att erbjuda dem omfattande stöd under lång tid efter

Ledamöterna påverkas särskilt Lars Weisaeths rap- olyckan.

av port visar de fysiska och psykiska risker personal Etiska rådet lämnar sitt ställningstagande till

som regerutsätts för vid ett bärgningsuppdrag. Rapporten utgår från ingen och klargör att det är regeringens sak att fatta beslut att bärgningsarbetet måste göras enligt Sjöfartsverkets och verkställa förslagen i rådets ställningstagande det planer, bygger att Estonia rätas upp, lyfts, bogseras sätt som man finner bäst.

som till lämplig plats i Stockholms skärgård för att därefter

såväl omkomna bråte ombord. Alternativa Övertäckning tömmas som planer, exempelvis omhändertagande de omkomna Hur förslutning Estonia ska ske är inte föremål för

av ge- en av

dykningar, behandlas inte. Inte heller får det Etiska djupare diskussioner inom Etiska rådet. Hur den skulle nom rådet ta del Weiszeths rapport med tankar rö- kunna ut har flera ledamöterna och för sig

av senare se av var en rande avvägningar mellan dessa risker och anhörigas be- visualiserat i sitt inre men de lämnar till regeringen och i hov och önskningar. andra hand till fackfolk att bedöma hur man rent tekniskt

ska lösa uppgiften. Syftet med förslutningen är det viktiga Fridfåb de anhöriga för rådets ställningstagande. Det får inte möjligt att ta

vara En central fråga att koncentrera arbetet under den sista sig in i fartygsvraket. tiden rådets arbete blir att finna ett sätt att medverka till En ledamot tänker sig en grav under jord havets

av att både de döda och de anhöriga får frid. En entydig bild botten, att förslutningen ska innebära att

en annan anser

sig ha fått efter samtal med anhöriga är att fönster och andra öppningar fartyget täcks för. Ytterlisom man anser plundringsrisken plågar många. ledamot är inte främmande för att täcka över med

gare en

Som ett sätt att detta behov till mötes börjar betong. Andra ledamöter absolut inte denna lösning

man ser diskutera möjligheten att försluta fartygsvraket havets möjlig och kan inte acceptera betongövertäckningen

som botten. när de senare får höra talas om planerna.

Ställningstagandet En fond för livet Etiska rådets ledamöter att det ställningstagande Förslaget innebär att en väl tilltagen summa pengar bör

anser

kommer fram till innehåller flera delar och avsättas ekonomiskt stöd för de barn drabbats man som var som som av

förutsätter varandra. De att det övergripande förlust nära släkting. När Etiska rådet lämnar sin en menar av en syftet med förslaget är att minska lidandet för så många rapport är det inte klart hur försäkringsuppgörelsen, med

möjligt de efterlevande och att erbjuda de norska Skuld, kommer att bli för de anhörigas del. som av omkomna en värdig gravi havet.

De kommer fram till inte bör bärga eller Etiska rådets handlingar

att man omhänderta ett okänt antal kroppar utan istället försluta far- Efter Etiska rådets arbete finns inga formella protokoll eltyget för att förhindra gravplundring och privat dykning. ler dagordningar kvar. Akten innehåller endast deras ställ- Man är enig att havet kan Gravfrid skall ningstagande och regeringsbeslutet från 20 oktober. Vid

om vara en grav. råda. Dessutom föreslås regeringen bilda fond för barn arkiveringen förstördes övriga handlingar.

IIO

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

inför beslut i

Partiledaröverläggningar bärgningsfrågan

Riksdagspønierna informerasom beredningsarbetet Estoniøfügan ochfåri en redovisning

av Sjöfartsverkets konsekvensanalyssamt Etiska rådets synpunkter ochställningstagande.

egeringen inbjuder riksdagspartierna till nya framgick tydligt att det skulle kunna påverka kropparna, informella överläggningar med anledning av ett förestå- därför att inredningen då skulle röra sig, men poängterar ende beslut i Estoniafrågan. Dessa hålls med några dagars samtidigt att deltagarna ñck en bild av att det gick att idenmellanrum i början december. Här presenteras delta- tifiera dem, även detta skedde. Identiñeringsprocessen

av om garnas minnesbilder överläggningarna. sådan inte något problem.

av som var

Att Johan Franson redogjorde för att det fanns dyk-

företag som var beredda att göra dykningarna minns hon Den 7 december redovisas Sjöfartsverkets också. Det skulle dock väldigt omständlig och svår

vara en konsekvensanalys där dykarna för fara.

process utsattes Syftet med detta möte är att partiernas representanter Utöver detta minns Helena Nilsson redogörelsen för skall ta del av resultatet konsekvensanalysen Sjö- rapporten rörande psykiska belastningar för sök- och

av som fartsverket skall lägga fram för regeringen den 12 decem- identiñeringspersonal. Erfarenheterna från Alexander ber. Johan Franson deltar för att redovisa innehållet i de Kiellandolyckan gjorde starkt intryck henne. Det framolika underlagen för analysen. Föredragningen gör starkt gick att många hade arbetat med denna katastrof inte

som intryck många av deltagarna. kunde fortsätta sin professionella verksamhet efteråt.

Helena Nilsson minns att diskussionerna bland annat Gun Hellsvik berättar att hennes bestående intryck efrörde sig kring frågan vad skulle hända då ter föredragningen att det är oetiskt att försöka bärga

om som man var vände fartyget vid bärgning. Hon säger att det kroppar och orimligt med tanke dem utför arbetet.

upp en som

III

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Dykare och identjñeringspersonal utsätts för psykiska ris- Anhöriga: uppfattning ker vid en bärgning, främst grund av den mängd om- Den bild som ges av de anhörigas uppfattning är att de är komna de ska ta hand Gun Hellsvik säger till analys- oeniga i bärgningsfrågan. På mötet refereras till någon

om.

att hon uppfattade att de anhöriga för anhörig ska ha uttryckt att inte garanterat gruppen som var som om man bärgning också uttryckte rädsla för plundring. Det blev kan alla så är det bättre att låta de omkomna

upp vara därför naturligt att försöka hitta ett sätt att skydda platsen kvar. när man beslutade att bärgning inte skulle ske.

Eva Eriksson upplever Johan Fransons beskrivning Föredragning för statsminister Ingvar Carlsson före nya

dramatisk. Franson behandlar hur komplicerad partiledaröverläggningar som en bårgning skulle hur mycket det skulle kosta med alla Med anledning att statsminister Ingvar Carlsson

vara, av var personella skulle krävas. Hon uppfattade det förhindrad att delta i de föregående överläggningarna, får

resurser som

att båten låg svårtillgängligt, mycket djupt vatten han separat föredragning avjohan Franson den 12 desom en och att allt inuti var krossat. En bärgning helt orimlig cember, timme innan partiledarna ånyo samlas.

var en att diskutera eftersom kropparna var såskadade, det fanns Vid samtal med analysgruppen berättar han att han bara kött och blod. Dykarna skulle utsättas för sådana under föredragningen insåg att dykningar inuti fartyget är psykiska påfrestningar att de inte skulle kunna arbeta så ett komplicerat arbete, bl.a. med hänsyn till de före-

vassa väldigt länge i vraket. Insatser skulle behövas för att de mål ñnns därinne. Han ñck också klart för sig att ett

som skulle klara uppgiften. Operationen skulle ta lång tid. omhändertagande av omkomna med hjälp av dykningar

II2

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TlLL DEN 15 DECEMBER 1994

också innebär en risk för att familjer splittras, eftersom gång, när tankarna framfördes att havet alltid varit

om en troligen inte alla omkomna kan omhändertas.

grav.

Eva Eriksson säger också till analysgruppen att hon ef- Den 12 december redovisas Etiska rådets synpunkter teråt upplevde hon hade fått felaktig information. Far-

att När partiledare och representanter för partierna möts tyget låg inte så djupt, dykare skulle ha kunnat ned och igen är det för att ta del av ny information. Denna dag omhänderta omkomna. Hon säger att det är ett de svå-

av inkommer Etiska rådets synpunkter och ställningstagande raste beslut hon varit med att fatta och kanske det hon

om och gruppen delges dessa. ångrar mest idag. Hade verkligen det underlag be-

hövde Gick för fort fram Diskussioner i riksdagspartierna Alf Svensson berättar Lars Weisaeths

att rapport om Efter partiledaröverläggningarna diskuterar partierna in- hur identiñeringspersonalen skulle utsättas för oerhörda bördes hur de skall ställa sig till frågan om bärgning. Här psykiska påfrestningar gjorde starkt innyck honom. presenteras några synpunkter och orsaker till partiernas Många av de omkomna skulle helt oigenkännliga

vara ställningstaganden. och oidentiñerbara, bland annat grund att de utsatts

Helena Nilsson säger till analysgruppen att hon tror för fallande föremål ombord fartyget. Arbetet skulle att det avgörande för centerns riksdagsgmpp de på- oerhört komplicerat. Särskilda hangarer skulle byg-

var vara frestningar skulle utsätta vissa arbetskategorier för, för identiñeringsarbetet, väldig liklukt skulle

man gas upp en t.ex. kriminaltekniker och rättsläkare, även deras fa- spridas och arbetet skulle ta lång tid. Det täcket

men ena av miljemedlemmar. omöjligheter lades det andra. Allt förnuft honom att

Eva Eriksson säger att hon upplevde att de problem fartyget måste ligga kvar och göras till fredad begrav-

fanns i samband med identifiering, den långa tiden ningsplats. som arbetet skulle kräva och inga garantier kunde lämnas Även Etiska rådets har betydelse för Alf

att rapport stor var avgörande för folkpartigruppens ställningstagande. Svensson. Utöver detta berättar han att han från början Etiska rådets rapport hade mindre betydelse. Hon ansåg att utgångspunkten skulle att följa de anhörigas

uppger vara dock för analysgruppen att hennes känsla idag är att de önskemål. De anhöriga blev dock undan för undan oeniga anhöriga och överlevande försvann under i bärgningsfrågan.

processens

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

39 Beslut i frågan om bärgning

av och omkomna närmar

fartyg sig

.Sjbfartwerkets båda rapporter ar avlamnade, Etiska rådet har lämnat sitt ställningstagande,

partiledaräzøerlaggningar har x/eett. Tiden för beslutfattandei Ertoniafragan närmar sig.

Nu arbetasytterligare ett underlagfram, inför ett eventuellt beslut om gravfiid vid Ertoniasfbrlzlsningsplatr.

en 24 november skickar Utrikesdepartementet Arbetet med att ta fram underlag inför ett eventuellt

förfrågan till de svenska ambassaderna i Tallinn respek- beslut gravfrid påbörjas några dagar före beslutet i en om tive Helsingfors att framföra till estniska och finska bärgningsfrågan. Kontakt tas med de andra direkt berörda

myndigheter. Frågan rör dessa länders inställning till bärg- länderna, i det närmaste bara informeras. Alla är

en som ning avEstonia. Finland svarar att denna fråga framför allt medvetna om att beslutet om gravfrid endast kan bli ett berör Estland och Sverige Varför de inte tar ställning. Est- moraliskt förpliktande beslut. Någon risk för dykningar land lämnar vid denna tidpunkt inget svar utan hänvisar vid vraket vid tidpunkten för beslutet finns inte grund till avvaktar de svenska uüedningarna. väderleksförhållandena. En bevakning området

att man av av

Genom ambassaden i Tallinn skickar den svenska kring vraket kan endast ske havets frihet utnyttjas

re- om geringen den 5 december 1994 ett koncept till regerings- maximalt. beslut till Estlands transportminister Andi Meister. I detta redovisas tre alternativ till regeringsbeslut i Sverige. Det första de omkomna skall skyddas intrång Beslut i bärgningsfrågan förbereds

är att mot genom förslutning fartyget. Det andra alternativet Kommunikationsdepartementet

av är att omkomna skall omhändertas med hjälp av dykare och däref- Enhetschefenjan-Olof Selén departementet diskuterar ter ska Estonia förseglas. Tredje alternativet är att samtliga problemen kring bärgningsfrågan med sina arbetsomkomna omhändertas. kamrater. Hur kommer människor att påverkas av beslu-

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

tet Anhöriga framför olika uppfattningar via telefonsam- Ministern tar de av leonsekveøzsanalyxen tal och brev. Det råder vånda. Ines Uusmann får kort föredragning Sjöfarts-

en om

Före beslutet den 15 december tar Kommunikations- verkets rapport helgen innan den 12 december. Veckan departementet kontakt med polis och psykologer för dessförinnan är det beredningssammanträden och två

att parförbereda en förväntad anstormning frågor och för att tiledaröverläggningar. Hon uppfattar det att Johan

av som förhindra att anhöriga till omkomna begår självmord. Fransons föredragningar har stor betydelse för övriga

re-

geringsledamöter. Många frågor ställs till honom. Alla la- Kommunikationsministerns beslutsprocess påverkas av Etiska rådets ställningstagande

ser även noga. dykningarna För Ines Uusmann växer beslutet i bärgningsfrågan lång- Omhändertagande dykningar

genom samt fram i samband med att hon får rapporter från dyk- Ines Uusmann känner till det finns olika mening i

att arbetena i början december. Kanske kan hon då ta till bärgningsfrågan bland de anhöriga. Oenigheten finns

av sig de beskrivningar hon får bättre än i samband med även inom vissa familjer. Diskussionen omhänderta

om att Sjöfartsverkets första rapport. Hon känner och de kroppar kan dykning, blir aktuell för Ines

mer mer man genom att det inte är möjligt att genomföra en bärgning av Esto- Uusmann de sista dagarna före beslutet. Då uppstår

pronia när hon får en konkret beskrivning hur det ut blemet, när skall dykarna avsluta omhändertagandet Hon

av ser inuti Estonia och det sägs att bärgning tar väldigt lång funderar över frågor rör dykarnas säkerhet. Vissa dy-

en som tid. Hon aldrig filmerna från dykarbetena med de kare är säkert våghalsi än andra, hon. En

ser om- mera ga resonerar komna i fartyget, det gör ingen de övriga fattade fråga hon funderar över är: när blir de anhöriga

av som annan regeringsbeslutet heller. nöjda

TlDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN l5 DECEMBER 1994

40 Den 15 december fattar beslut

regeringen

om att Estonia inte ska bärgas

Beslutet om att låta Estonia vila hatten av Östersjöntillkännages i

riksdagen och anhöriga informerar brev.

genom

15 december håller regeringen ett regerings- omkomna skall tar upp kommer att hli djupt förtvivlade iver det

en sammanträde där det beslutas att Estonia inte skall bärgas. beskedjag just lamnat/m/ Mitt tidigare uttalande för en barg- Några åtgärder skall inte heller vidtagas för att ta de ning kan ha skapat förväntningar idag inte inñiatr. jag

upp rom omkomna. Platsen för förlisningen skall betraktas som en beklagarmycket djupt den besvikelsejag därmed kan ha orsakat gravplats. För att skydda gravfriden skall fartyget täckas del de anhöriga.

en av över och åtgärder skall vidtas för att rättsligt skydda grav- Efter statsminister Ingvar Carlsson tar förutvarande platsen. Sjöfartsverket får i uppdrag att lämna förslag till statsminister Carl Bildt plats i talarstolen och framför att regeringen övertäclming och bevakning fartyget. han kommit till slutsats statsministern och

om av samma som re-

geringen. Ingvar Carlsson tillkännager beslutet och beklagar På Statsrådsberedningen planerar de anhö-

man att ge tidigare uttalande riga möjlighet del beslutet före allmänheten. Be-

att ta av I riksdagens kammare framför Ingvar Carlsson kl. 14.30 slutet skall därför skickas ut via fax till polismyndigheter ett tal där regeringens beslut tillkännages. Han förklarar dit de anhöriga kallas. När nyheten sprids via medierna hur regeringen kommit fram till sitt ställningstagande, har inte alla polismyndigheter underrättat de anhöriga om hur de etiska bedömningarna spelat roll i beslutet och beslutet. Faxet till polismyndigheterna kom inte fram i tid.

en han riktar sig direkt till de svenska offrens anhöriga med Många anhöriga känner sig svikna. Någon berättar att hon följande ord: hör nyheten regeringsbeslutet och Ingvar Carlssons

jag vet att anhöriga hoppat: hargning ochatt de uttalande radio i bilen väg till Polismyndigheten.

som en

TIDEN FRÅN DEN 7 OKTOBER 1994 TILL DEN 15 DECEMBER 1994

Telefonväkteri Hnns bilaga med sammanställning de svenska

en en av Efter regeringen fattat sitt beslut den 15 december myndigheternas åtgärder efter förlisningen.

att öppnar telefonväkteri i Rosenbad. Ines Uusmann och Sammanställningen liknar den beskrivits i bilagan

ett som hennes medarbetare i telefon liksom flera Etiska till det första anhörigbrevet men den är mer omfångsrik

svarar av rådets ledamöter. Den förväntade anstormningen tele- och behandlar fler händelser vägen fram till regerings-

av fonsamtal uteblir. beslutet än den första.

Brevet till anhöriga skickas enligt polisens adresslista Anhöriga får brev om beslutet från Ines Uusmann den innehåller hel del felaktiga adresser Bir-

men en som Samma dag skickas ett brev från Ines Uusmann där hon gitta Wallström försöker korrigera efter hand när anhöförklarar innebörden regeringsbeslutet. Till detta brev riga vänder sig till henne med adresser.

av nya

TIDEN FRÅN REGERINGENS BESLUT ATT INTE BÄRGA ESTONlA

TILLS DESS ATT DEN BESLUTADE ÖVERTÄCKNINGEN AVBRYTS

Överenskommelse med Skuld försäkringsbolaget

om skadestånd till och överlevande

anhöriga

Ersâittningserljudandet nas-tansamtliga

accepterasav

skadelidande och utbetalningarna påbörjas.

n av de viktigaste uppgifterna för särskilde ställningstaganden i bärgningsfrågan och från framför allt utredaren Peter Nobel är att hjälpa de drabbade att SEA förs fram tankar och planer göra enkät i

att en komma fram till överenskommelse med den norska frågan. SEA hänvisar till den enkät gjordes bland

en som an- Assuranceföreningen Skuld. Han har träffat advokater höriga i tidigt skede och visade 78-80

ett som att procent från Estland, Norge och Sverige samt representanter för de tillfrågade för bärgning. Från Norrköpings-

av var en anhörigföreningarna SEA och DIS Arlanda i november föreningen säger enkät skulle skapa och

man att en oro 1994 och då bildat förhandlingsdelegation vädjar till SEA inte genomföra planerna.

en gemensam att ledd advokaten Espen Komnaes. Den 3 januari 1995 Ingen enkätundersökning kommer till stånd.

av lägger Skuld fram det ersättningserbjudande som senare accepteras av 98 % av de skadelidande. Avtalet är därmed bindande för dessa och utbetalningarna kan på-

personer börjas.

Den 2 februari 1995 bjuder Peter Nobel

in representanter för anhörigföreningarna till ett möte i Stockholm för att informera sitt uppdrag och diskutera frågor

som upplevs angelägna anhörigrepresentantema. Un-

av der mötet framförs de olika och enskildas

gruppernas

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN I9 JUNI 1996

42 Det fortsatta arbetet

med Övertäckning och gravfrid

Olika metoder får övertar/anlag utvärderas och uppdrag gesåt .Sjøäfzrtrver/eet

att genomföra áveriac/ening ochbevakning avfbrlimingsplatyen.

10 februari redovisar Sjöfartsverket sitt derna är att gräva ut botten och sänka fartyget för att där-

en uppdrag förutsättningar för övertäckning och bevakning efter täcka över det respektive att täcka in fartyget med en

om till regeringen. Enligt Sjöfartsverkets tolkning ska målet nätkonstruktion. med övertäckning Estonia skapa ostörd Den tredje metoden, att gräva ut botten, förkastas

en av vara att en gravplats för sålång tid möjligt. Övertäckningen pla- bland annat för att fartyget då riskerar att röra sig och del-

som

ske sådant sätt fartyget inte skadas eller vis förstöras. Den fjärde metoden, att täcka fartyget med neras ett att flyttas och dess inre inte påverkas. När övertäckiringen nät, förhindrar inte i tillräcklig grad intrång och utgör

att är plats förväntas det inte längre ñnnas behov att samtidigt risk för eventuella dykare.

av en bevaka fartyget. Sjöfartsverket att de två första föreslagna meto-

anser

derna, övertåckning med respektive ingjutning,

massor Metoder för övertäckning och bevakning säkert skydd intrång. Båda dessa metoder

ger ett mot an- Sjöfartsverket, till sin hjälp har haft professor Klas likvärdiga etiskt perspektiv. Avgörande inför

som ses ur ett va- Cederwall och docent Per Anders Hedar, har funnit fyra let övertäckningsmetod blir därför bottenförhållandena

av tänkbara metoder för övertäckning. Den första metoden platsen. Övertäclqtingmed eller sand medför

sten, grus innebär täcka över fartyget med och/eller risk för jordskred, vilket innebär att fartyget kan

att sten, grus stor sandmassor, den andra innebär ska gjuta in farty- komma att röra sig. Sjöfartsverkets förslag blir därför att

att man

i betong. De tredje respektive fjärde föreslagna meto- Estonia skall gjutas in. get

II9

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN JUNI I9 1996

Enligt Sjöfartsverket är det tekniskt möjligt att bevaka att bevaka platsen för förlisningen och störa otillbörliga

vattenområdet kring Estonia. Det går dock inte ingripa dykaktiviteter. att

mot fridstörare. Genom bevakning kan fridstörare upp-

täckas och deras verksamhet störas göras offentlig. Kontrakt om övertäckning samt

Den 1januari 1996 undertecknas ett kontrakt med Nordic

Marine Contractors .V ska genomföra arbetet med Uppdrag till Sjöfartsverket att genomföra som

övertäckningen Estonia. Nordic Marine konsorövertäckningen av är ett

tium bestående av svenska NCC AB, de norska företagen Estlands regering fråga från Sveriges regering svarar en ASjebsens ACZ och EEG Henriksen Anlegg AS samt det den 21 februari 1995, de inget har invända den att att mot holländska företaget Smit Tak B.V

föreslagna betongövertäckningen.

Den 2 mars uppdrar regeringen åt Sjöfartsverket att Brev till anhöriga

upphandla och låta genomföra en övertäckning genom en Den 15 januari skriver Ines Uusmann sitt femte brev till skalkonstruktion betong. Kustbevakningen får i av uppde anhöriga där hon informerar hur övertäckningen drag i samråd med Sjöfartsverket överlägga med ñnska om av att fartyget ska till. En 65 000 kvadratmeter stor yta berörda myndigheter om sanering av olja inifrån vraket. havsbotten ska täckas först med textilduk och därefter med

ett lager av sand, som vissa ställen ska bli till fem upp Uppdrag till Sjöfartsverket om bevakning hög. av meter Syftet med bottentäckningen är att stabilisera

förlisningsplatsen den mjuka lerbotten och förhindra att fartyget kommer i

Sjöfartsverket till regeringen den 28 april 1995 rörelse. Till brevet är bifogat fyra schematiska bilder uppger att som

övertäckningen inte kan avslutad förrän under 1996. åskådliggör hur gravplatsen havsbotten ska iordningvara

Den 12 maj redovisar Sjöfartsverket hur bevakningen ställas. Kontraktssumman för övertäckningen till av uppges

Estonia kan ske och får den 24 maj regeringens uppdrag 296 miljoner kronor.

IZO

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

43 Överenskommelse om

gravfrid

mellan Sverige, Estland och Finland

Sverige: ambassadör Estland undertecknar överenskommelsez och lagen om gravfid

antas av riksdagen. Bevakning av Ertonia inleds ochprivat dykningsfbäfxbkstoppas.

fter förhandlingar mellan Sverige, Estland och PM om skydd för gravfrid Finland kommer länderna överens att gravfrid skall Den 28 februari upprättar Justitiedepartementet

om en proråda Vid vraket efter Estonia. Vid sammanträde den 16 memoria angående skydd för gravfriden vid vraket efter

ett februari 1995 beslutar regeringen att den träffade över- passagerarfartyget Estonia. I promemorian föreslår

regerenskommelsen kan undertecknas. Överenskommelsen särskild strafflag skydd för gravfrid vid

ingen att en om undertecknas i Tallinn den 23 februari den svenske vraket skall införas. Den dyker i vraket eller i dess

av am- som bassadören Lars Grimdberg. närhet kan dömas till böter eller fängelse.

Enligt överenskommelsen skall vraket och ett område i Enligt promemorian har ingen stat rätt att lägga under dessnärhet betraktas sista vilorum för de döda och sig platsen för Estonias förlisning. På platsen råder de så

som ett Visastillbörlig respekt. Estonia skall inte lyftas. Länderna kallade fria havsrättigheterna, till exempel rätten att naviåtar sig att förbjuda verksamhet stör vilorummet och fritt havet. Alla staters rätt att använda det öppna

som gera

straffa sådana handlingar med fängelse. Vart och havet får således inte inskränkas. Den behöriga användatt ett av länderna får dock täcka över vraket eller förhindra förore- ningen det öppna havet anses inte heller störa grav-

av ningar från det. Överenskommelsen börjar gälla trettio friden vid Estonia. Den fria sjöfarten kan alltså fungera dagar efter den dag då parterna underrättat varandra tidigare. Däremot får inte dykningar och annan

om som

länderna vidtagit nödvändiga konstitutionella åtgärder undervattensverksamhet förekomma. Svensk domstol är att för att överenskommelsen kan börja gälla. behörig att döma helst bryter mot lagen om

vem som som

IZI

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI

gravfrid. Enligt folkrätten finns det dock ett principiellt föreslagna lagstiftningen. Samma dag skickar SEA ett brev förbud mot att utöva makt mot utländska fartyg öppet till justitieminister Laila Freivalds där kräver in-

man att hav. för omhänderta de omkomna undantas från la-

satser att

gen om skydd för Estonia. Stiftelsen att lagförslaget

menar Remissförfarande om lagförslaget om gravfrid i första hand vänder sig de anhörigas intressen.

mot Den 9 anordnar regeringen hearing för att in- Den 30 efter att lagrådet haft tillfälle sig,

mars en mars, att yttra hämta synpunkter Justitiedepartementets promemoria överlämnar regeringen sin proposition till Riksdagen. I

lagstiftningen gravfrid. Dessförinnan har Stiftel- propositionen föreslås särskild strafflag, skydd om om att en om sen Estoniaoffren och Anhöriga, SEA, begärt att yttra för gravfriden, skall antas. Förslaget innebär att den

som sig i samma fråga. Justitiedepartementet besvarar denna dyker eller bedriver undervattensverksamhet i eller

annan begäran den l mars genom att SEA upplyses möjlig- kring vraket skall kunna dömas till böter eller fängelse i

om heten att framföra synpunkter förslaget. SEA får också högst två år. promemorian angående skydd för gravfriden upprät-

som

Justitiedepartementet. Lagen om gravfrid antas av Sveriges riksdag tats

Skälet till att väljer att kalla till hearing istället för Riksdagen antar lagen gravfrid den 1 juni 1995,

man om en att genomföra ett vanligt remissförfarande är att ärendet månad träder den i kraft.

senare är brådskande. Närvarande den 9 är, förutom

mars representanter från Justitiedepartementet, representanter från olika rättsinstanser, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, för- Instruktioner om bevakning för att garantera svarsmakten och Svenska Kyrkans Centralstyrelse. De frå- gravfriden gor som diskuteras är framför allt juridisk natur. Från Sjöfartsverket utfärdar den 7 juni instruktioner för isbry-

av Statens haverikommission framförs att den internationella taren Ale vid bevakning gravfriden runt Estonia. Enligt

av kommissionen inte har för avsikt att genomföra ytterligare instruktionerna ska varje försök till dykning eller underundersökningar av Estonia så man har inget att invända vattensverksamhet förhindras och störas så långt det är mot lagförslaget. möjligt att eller egendom skadas. Detta

utan personer

Kyrkans representant uttrycker också kyrkans funde- skall ske det sätt Ale förs, eller

genom genom anrop ringar om konsekvenserna lagförslaget. Han har inom annat lämpligt sätt. Dokumentation händelser skall gö-

av av kyrkan mött frågan om hur ska förhålla sig till män- Sjöfartsverket konstaterar att undervattensverksamhet

man ras. niskors önskan att bli gravsatta den gravplats i området är tillåtet enligt fria havets princip och straff-

som nu att inrättats. Han uttrycker viss förståelse för de anhöriga rättslig kontroll inte kan utövas över utländska fartyg. Nå-

som upplever det stötande med färjetrañk rakt ovanför uttrycklig bestämmelse finns inte begränsar

som gon som en gravplatsen. stat från att störa stats fartygs verksamhet

en annans om

Den 21 anför SEA, via juridiskt ombud i ett brev denna verksamhet står i strid med den första och

mars statens till straffrättsenheten inom Justitiedepartementet, sin två andra staters uttalade vilja. uppfattning om förslaget till lagstiftning om gravfrid. SEA

anhöriga själva måste bestämma vad ska isbrytaren Ale bevakar Estonia menar att som ske med de omkomna eftersom det endast är de Bevakningen området Estonia inleds den 12 juni

som vet av runt vad de omkomna själva hade önskat skulle ske med krop- 1995 att Ale placeras i närområdet. Dessförinnan

genom

i den uppkomna situationen. Stiftelsen hävdar också hålls möte Sjöfartsverket där Ales befälhavare får pen ett att fartyget med all säkerhet också kommer att utsättas för instruktioner uppdraget. Då talas bland vilka

om annat om plundring och att detta inte kan förhindras den åtgärder kan vidtagas i samband med incidenter. Rät-

genom som

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

ten att störa andra fartyg internationellt vatten förklaras brytaren Ale platsen. Det tyska fartyget lägger sig ovanför med att folkrätten inte förbjuder en nation från att vidta Estonia. Johnny Kalered anropar fartyget som uppger att åtgärder vid verksamheter strider mot nationens utta- det har ett reportageteam från tyska Spiegel-TV med

som omlade vilja. bord.

Från det tyska fartyget tänker sända ner en fjärr-

man På initiativ av en anhörig förbereds dykförsök vid styrd robot, utrustad med griparmar och videokamera, till Estonia vraket. Några dykare har inte med sig. Ombord

man Peter Barasinski, förlorade sin hustru vid Estonia- fartyget finns Peter Barasinski och Samuel Svensson. Han

som katastrofen, bestämmer sig, efter regeringens beslut att förklarar för Ales besättning att hans fru är bland de

ominte omhänderta de omkomna, för att hand för- komna och att han har för avsikt att lokalisera, identifiera

egen söka kvarlevorna efter sin omkomna hustru. Ma- och bärga hennes kvarlevor.

ta upp kama, båda arbetade Estonia, hade givit varandra Kalered tar då kontakter för att uppgifter om lämp-

som ett ömsesidigt löfte vad som skulle ske efter en eventu- kontaktperson UD. Kvart över två ringer

om ell olycka till havs. Peter Barasinski tar kontakt med ett departementsrådet Bertil Roth UD och blir informepolskt bärgningsföretag, erbjuder honom den hjälp rad läget. Kalered tar även kontakt med Sjöfartsverket.

som om han behöver för uppdraget. Några ytterligare instruktioner får han inte. Kalered be-

Den 15 maj 1995 träffar Peter Barasinski Johan dömer att vädret för tillfället omöjliggör den tänkta verk- Franson och informerar honom om sina planer. De disku- samheten. terar överenskommelsen gravfrid och lagstiftnings- Klockan 16.07 den 29 juni läggs två röda bojar ut för

om förslaget. att markera Estonias position. Två timmar senare förbe-

reds sjösättningen en farkost från det tyska fartyget. Ale

av UD skickar not till Polen befinner sig nära. Strax efter klockan 20.00 sjösätts under- Departementsrådet Bertil Roth skickar den 16 ett vattensfarkosten men den tas ombord igen tjugo minuter aide-memoire från Utrikesdepartementet till den polska Nya försök görs under kvällen och natten. Ale förs

senare. ambassaden i Stockholm. Sverige protesterar i noten mot nära det tyska fartyget. Som längst befinner sig underatt dykaktiviteter skall genomföras platsen för Estonias vattenfarkosten 90 minuter under vattnet. Kalered be-

ca förlisning och hänvisar till överenskommelsen mellan dömer att farkosten inte kan ha filmat vad som var avsett. Sverige, Estland och Finland samt den svenska lag ska På förmiddagen dagen därefter, är den sista dagen

som som träda i kraft den första juli. Den svenska regeringen ber innan lagen om gravfrid träder i kraft sjösätts farkosten polska myndigheter vidta åtgärder för att förhindra igen. Kalered bedömer att arbete sker vid vraket.

nu nere dykningar vid Estonia. Ale har under tiden förts mycket nära det tyska fartyget för

Det polska bärgningsföretaget hoppar dyk- att verksamheten skall störas. Ale håller låg fart och använ-

av expeditionen. Peter Barasinski tar istället kontakt med ett der propellrar för att blåsa ut luft. Genom detta förflyttas tyskt fartyg. det tyska fartyget bort från Ale och därigenom störs verk-

samheten. Vid något tillfälle skiljer bara någon meter mel- Dykförsöket vid Estonia hindras lan fartygen. Strax efter klockan 13.35 meddelar Peter Befälhavaren Ale, Johnny Kalered, får i slutet Barasinski Ales befälhavare att han inte har lyckats lokali-

av veta Johan Franson att någonting förväntas hända vid kvarlevorna efter sin fru och att deras verksamhet

av sera avförlisningsplatsen. bryts.

Ett tyskt fartyg anländer den 29 till Estonias Innan det tyska fartyget lämnar platsen lägger Peter förlisningsplats klockan halv tolv. En timme når is- Barasinski och Samuel Svensson ner blommor vattnet

senare

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI

vid förlisningsplatsen. Som en hedersbetygelse signalerar möjligheten att ansluta sig till överenskommelsen

om då Ale och besättningen ombord gör honnör. gravfrid. Inget land har till dags dato 1998 anslutit sig.

Händelsen filmas av Spiegel-TV och visas senare i Tyskland.

Anhörig anmäler Ales befälhavare för vårdslöshet i Bevakningen fortsätter sjötrafik

Ale bevakar haveriplatsen under sommarhalvåret åren Den 4 oktober polisanmälan hos Polis-

1995 upprättas en 1995, 1996 och 1997. Under den övriga delen av året ut- myndigheten i Göteborgs- och Bohus län. Anmälare är förs bevakningen av andra fartyg. När vädret omöjliggör Samuel Svensson och den vårdslöshet i sjötrañk.

avser verksamhet vid vraket tas fartygsbevakningen bort. När Enligt anmälan har befälhavaren svenska statens isbryfartyget provianterar bevakas området finsk radar. tare Ale den 30 juni år navigerat så att avståndet

m.m. av samma Under havsytan sker ingen bevakning. mellan Ale och ett tyskt fartyg vid två tillfällen endast

upp-

gått till en halv meter. Samtidigt har Ale använt txycklufts- Överenskommelsen gravfrid träder i kraft

om system i syfte att försvåra manövreringen det tyska far-

av Överenskommelsen mellan Estland, Finland och Sverige Detta skall enligt anmälaren även ha försvårat och

tyget. om gravfrid i och runt Estonia börjar gälla den 27 augusti stört den dykeriverksamhet pågick.

som 1995. Genom ett tilläggsprotokoll daterat till den 23 april Den 6 december beslutar kammaråklagarenjames

von 1996 träffar länderna en överenskommelse om att andra Reis att inte inleda förundersökning då gärningen inte kan stater kan ansluta sig till överenskommelsen. Detta sker brottslig. Någon närmare motivering lämnas

anses vara för att andra länder har visat intresse. En not skickas till inte. Beslutet överklagades tf. överåklagare

senare men samtliga länder runt Östersjön med upplysning Ulf Norén fann inte skäl att ändra det tidigare beslutet.

en om

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

44 Statens konstråd

Regeringen uppdrar

att utforma en minnesvärd

Debatt minnesvärda ochproblem med mar/eritningar

omplacering av

förs/ejuter tidsplaneringen. Val konstnär sker cfterjuøyfbwzrzznde.

konstråd redovisar sitt arbete med Tidsplaneringen förskjuts. Förslagen kommer att ställas

tatens att undersöka förutsättningarna för nationell minnesvärd den för allmänheten och Konstrådet har för avsikt att fatta

en ut 14 december 1994. Konstrådet föreslår minnesvärd beslut den 23 augusti 1995. Djurgårdsförvaltningen, som

en Skeppsholmen. Fem konstnärer skall i uppdrag att före- är markägare, har tillstyrkt förslaget, men Konungen har

slå utformning minnesvården. Den 7 juni 1995 skall det slutliga avgörandet.

av Konstrådet ta ställning till vilket förslagen är bäst

av som lämpar för utförande. Utförandetjden bör begränsas till Information till anhöriga från Kulturdepartementet

år. Under arbetet har Konstrådet haft kontakt med Den 22 1995 skickar kulturminister Margot Wallett mars flera kommuner är särskilt berörda, såsom Borlänge, ström ett brev till anhöriga för att informera om att reger-

som Uppsala och Norrköping med motsvarande ingen nästa vecka skall besluta en minnesvärd. Där

samt en ar- om betsgrupp i Estland. Brev från enskilda med idéer och sägs minnesvården har ett dubbelt syfte. Dels skall den

tan- att kar kring minnesvärd kommer in och Peter Nobel symbolisera nationell samling och dels vara en plats för

en anför sin åsikt. enskilda minnesstunder. Det kommande beslutet

presen-

Valet platsen Skeppsholmen möter emellertid och de anhöriga får veta, att de kommer att ha möj-

av teras starka från olika intresseorganisationer, bl.a. ligheter lämna synpunkter de förslag fem ut-

protester att som Skönhetsrådet, varför Konstrådet i kompletterande valda konstnärer presenterar. Vidare sägs att minnes-

en promemoria daterad den 7 1995 föreslår plats vården kommer att för många anhöriga ersätta en person-

mars en Djurgården, nedanför till Galärkyrkogården. lig gravplats. Därför skall anhöriga möjlighet att följa

muren ges

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

Konstrådets arbete. Samråd skall ske bl.a. med anhörig- Konstrådets bedömningsgrupp fattar beslut

organisationerna. Till brevet bifogas karta samt foto- Under tiden 26 september-10 oktober 1995 träffas den en grafier över platsen. bedömningsgrupp, bestående konstnärer, arkitekter, av företrädare för kyrkan och markförvaltaren, skall besom H M Konungen medger att det föreslagna området får döma de inlämnade förslagen vid några möten. användas Djurgårdsförvaltningens representant anmärker där att Ståthållarämbetet underrättar Kulturdepartementet, i förslagen inte håller sig inom det angivna en ett par av skrivelse den 24 mars 1995, att H M Konungen medgivit tävlingsområdet. att det föreslagna området får användas för minnesvården. Den 10 oktober beslutar juryn att förorda Miroslaw

En förutsättning är att själva minnesvården placeras inom Balkas förslag. Två jurymedlemmar sig bereserverar mot det område, är markerat med rött karta slutet. Den 12 oktober Statens konstråd Miroslaw som en som ger bifogas skrivelsen. Balka i uppdrag utforma minnesvården. att Anhöriga och anhörigföreningar är kritiska till det an- Regeringsbeslut om uppdraget åt Statens konstråd förslaget, inte det skapar värdig tagna man anser att en in- Den 30 mars 1995 får Statens konstråd uppdrag från ramning för personliga minnesstunder och enskild re- angeringen att utforma minnesvärd med anledning far- dakt. Många kan inte tänka sig deras anhörigas en av att namn tyget Estonias förlisning. I regeringsbeslutet står skall finnas betonggång marken. att reger- en ingen med minnesvården vill uttryck för nationens ge efter de största olyckshändelser drabbat Problem med markritningar leder till ytterligare sorg en av som vårt land skapa värdig inramning för personliga försening samt en minnesstunder och enskild andakt. Skissförslagen skall Det visar sig att det existerar två olika markritningar. En vara inkomna till rådet före utgången juli 1995. Förslag översänd från Ståthållarämbetet till Kulturdepartementet av som konstnärer lämnar in eget initiativ skall beaktas. den 24 1995 och Statens konstråd lämmars en annan som Inkomna förslag skall offentliggöras i form utställ- underlag till de inbjudna konstnärerna. Den av en nat som sening i Stockholm. Uppdraget skall genomföras inom med angivet område sträcker sig nästan ned en nare ett som kostnadsram högst fem miljoner kronor samt slut- till Ladugårdslandsviken. av vara fört senast den 28 september 1996. Senare medger I brev till Kulturdepartementet den 16 november reger- ett ingen ytterligare anslag till minnesvården. 1995, skriver Ståthållarämbetet inte kan att man acceptera att det valda förslaget inte inom det anvisade områryms Utställning Konstakademien och i Konstrådets det. Man skriver synpunkter har framförts till även, att lokaler Djurgårdsförvalmingen bristande förankring om hos be- Den 28 september 1995 inviger kulturminister Margot rörda dvs de drabbade. Ämbetet hävdar parter, att det är Wallström utställning Konstakademien förslagen väsentligt dessa får känna sig delaktiga i arbeen av att grupper från de fem inbjudna konstnärerna; Miroslaw Balka, bo- tet med utfonna den minnesvärd i första hand beatt som satt i Warsawa, Bianca Maria Barmen, bosatt Lund, An- rör dem själva. tony Gormley, bosatt i London, Sigurdur Gudmundsson, Det leder till Miroslaw Balka får i uppdrag inatt att bosatt i Reykjavik och Amsterdam, Gerhard Metz, bosatt komma med förslag den 27 feett nytt som presenteras Köln. Övriga förslag, inlämnade olika konstnärer, före- bruari 1997. Minnesvården skall stå färdig av sommaren visas i Konstrådets lokaler, Rådmansgatan i Stockholm. 1997.

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

45 Regeringens kontakter med anhöriga

Brev fiån leommunikatiømminirtern till anhöriga med infmnation om over-täckningav betong,

lag gravfñd oebbevakning av olycksplatsen.Peter Nobel möter anhöriga för att diskutera lagen om gravfid.

11 april 1995, skickar Ines Uusmann ett brev bilaga med information ärenden och beslut som är re-

en om till de anhöriga. Det innehåller information de åtgär- laterade till Estonia. Denna gång innehåller brevet infor-

om der och beslut fattats under våren. Bland annat be- mation förbättrat sjösäkerhetsarbete, övertäclmingen,

som om skrivs uppdraget med att upphandla och leda arbetet med lagen om gravfrid, bevakningen av haveriplatsen. Här

övertäclming lagts Sjöfartsverket, innebär meddelas också att regeringen ska hålla tyst minut en som som en

skalkonstruktion betong ska byggas över det för- klockan 12.00 årsdagen efter olyckan, den 28 septematt en av lista fartyget. ber.

I brevet lämnas också information om de sju anhörigföreningar bildats. Föreningarnas och

som namn adresser vidarebefordras detta sätt till de anhöriga. I Möte med Peter Nobel övrigt innehåller brevet information den föreslagna Den 20 april 1995 Peter Nobel ett möte med

om arrangerar lagen gravfrid, minnesvården Djurgården i Stock- anhörigföreningar där lagförslaget gravfrid diskuteras.

om om holm, haverikommissionens delrapport, proposition Lagförslagets generella utformning innebär att verksam-

en med förslag förbättrad Sjösäkerhet och en rapport het som kan uppfattas av anhöriga som legitim faller under

om om sjösäkerhetsarbetet inom Sjöfartsinspektionen. lagen, t.ex. anhörigas försök att med hjälp professio-

Den 18 september 1995 skriver Ines Uusmann sitt nella dykare bärga kvarlevor eller egendom. Vid mötet föfjärde brev till de anhöriga. Även detta brev åtföljs reslås begränsande precisering det straffbara områ-

av en en av

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

det eller möjligheter till dispens från förbudet. I ett brev Barasinski hade enligt brevet också försökt lokalisera lwartill riksdagens Justitieutskott daterat den 26 april föreslår levorna efter makarnas dotter. Peter Nobel att utskottet överväger dessa synpunkter i Den l 1 1996 får de från Laila Freivalds

mars svar som samband med lagens utformning. hänvisar till överenskommelsen om gravfrid som träffats

mellan Sverige, Estland och Finland samt till de lagar som Fråga från anhöriga till regeringen har trätt i kraft i dessa länder. I brev daterat den 5

ett nytt Makarna Odd och Margareta Lundkvist skriver den 18 september år skriver Laila Freivalds till makarna

samma december 1995 ett brev till Ingvar Carlsson med fråga Lundkvist att avtal slutits mellan länder är folk-

en som från anhöriga varför Peter Barasinski stoppades när rättsligt bindande oavsett eventuell nationell lagstift-

om om han försökte omhänderta kvarlevorna efter sin hustru. ning trätt i kraft eller ej5.

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

46 Anhöriga mot övertäckningen

reagerar

Stamningsansákan rörande statensskyldighet att eflerjforska omkomna

samt förbud mot överraskning in till Stockholms tingsrätt. Anhöriga håller stor/nöta,

ges

bildar en sanzordnings/eomnzittésamt uppvaktar svenska ambassaden Dzllinn.i

rån januari 1995 och framåt diskuteras Estonia och ingen är beredd att betala 300 miljoner kronor för övertäckningen livligt På en rad håll förs kritiska övertäckningen.

i pressen. röster fram från anhöriga inte kan tänka sig

som en grav av betong havets botten liksom från dem Anhöriga stämmer staten

som anser att kostnaderna för övertäckningen är orimligt höga. Genom stämningsansökan till Stockholms tingsrätt

en Betongövertäckningen kritiseras också för att en sådan den 9 november 1995, vill sju stycken anhöriga prövat omöjliggör inhämtandet bevismaterial i syfte att fast- staten är skyldig att efterforska och bärga de omkomna

av om ställa olycksorsaken. Den internationella haverikommis- efter Estoniakatastrofen, eller staten har skyldighet att

om sionens slutrapport förväntas komma i augusti. hjälpa de efterlevande att efterforska och bärga de

om-

På ledarplats i Göteborgsposten den 13 januari får komna. Vidare vill de anhöriga att staten skall förbjudas att övertäckningen stöd. Efter ett resonemang hur två övertäcka eller vidta andra åtgärder omöjliggör att de

om som namngivna representanter för anhörigorganisatjoner i omkomna bärgas. Slutligen yrkas att det skall fastställas att TV gått till mot bland andra Ines Uusmann skri- de anhöriga har rätt att försöka ñnna och bärga de

angrepp omver tidningen: det vore inte orimligt om hennes tålamod komna. snart skulle upphällningen". Också kostnaden för Hovrätten meddelar dom den 29 1996,

vara genom mars övertäckningen försvaras i ledarartikeln. Misstankar om att det uppenbart inte finns laglig grund för att förplikta att beslutet att inte ta omkomna skulle ha grundats staten att sig efterforska och bärga omkomna eller

upp vare ekonomiska hänsyn kommer skam eftersom reger- hjälpa de anhöriga med detta. De anhörigas yrkanden i

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

denna del lämnas utan bifall. Vad gäller fastställelsetalan Meyer-Werft GmbH C05 och det svenska Sjöfartsver-

att de anhöriga skulle ha rätt att efterforska och bärga ket. Det huvudsakliga syftet med stämningarna är att fastom omkomna, finner hovrätten att sådan talan inte kan föras. ställa att Bureau Veritas, Meyer-varvet och Sjöfartsverket Yrkandet inte ett rättsförhållande, utan är solidariskt eller och för sig ansvariga för Estonias

anses avse snarare var en en fråga om huruvida lagen gravfrid gäller de anhö- förlisning. De anhöriga vill genom processen reda

om riga. En sådan talan är inte någon fastställelsetalan enligt vad orsakat olyckan. Ett delmål är att till stånd

som nya domstolen. Yrkandet avvisas därför. De anhöriga söker undersökningar av vraket. Om någon bedöms vara ansvaprövningstillstånd i Högsta domstolen, som den 16 maj rig för olyckan kommer skadeståndskrav att resas. Målet 1996 beslutar att inte pröva målet. pågår fortfarande eventuellt kommer att

men processen

De anhöriga vänder sig därefter till Europakomrnis- skjutas framtiden i avvaktan dom i Stockholms sionen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Kommis- tingsrätts mål mellan anhöriga och Nordström Thulin sionen avvisar den 16 april 1998 de anhörigas klagomål m.fl. som ogrundade. Kommissionen hänvisar i beslutet till

olika uppfattningar finns bland de anhöriga i de aktu- Stormöte Karlbergs slott att ella frågorna, att besluten fattats syftade till att skydda Anhörigföreningen Den Internationella Stödgruppen,

som vraket från plundring men också att säkerställa gravfriden. DIS, ordnar ett stormöte Karlbergs slott i Stockholm På grund dessa omständigheter, visar de fattade beslu- den 13 april 1996 då diskuterar övertäckningen. Ines

av man ten inte någon bristande respekt mot de anhörigas rätt till Uusmann är inbjuden att deltaga men då hon befinner sig skydd för privat- och familjelivet eller mot rätten till reli- till Kina får hennes medarbetare Eva Lindau och

resa gionsfrihet. Birgitta Wallström representera Kommunikationsdepar-

Även Ingvar Carlsson är inbjuden deltar

tementet. men Övriga rättsprocesser drivs anhöriga Mötet mycket välbesökt. Anhöriga kommer bussar

som av är i Rederiet stäms från olika delar landet. En anhöriga från Estland

av grupp Den 16 september 1996 stämmer anhöriga Nordström 8: deltar under första delen av måste bryta upp

mötet men Thulin AB m.fl. inför Stockholms tingsrätt. Yrkandet grund hemresan.

av- av ser skadestånd och grundas det psykiska lidande som Mötet blir känsloladdat, de anhöriga vänder sig kraft-

drabbat de anhöriga genom förlusten anhörig. En fullt mot den planerade övertäckningen.

av anhörig stämmer även företrädare för bolagen. Förberedel- Personal Kommunikationsdepartementet förvånas

i målet har än sålänge skett skriftväxling. En över de anhörigas reaktion övertäckningen när de serna genom sefråga tingsrätten är behörig att pröva målet har väckts. får kännedom stämningen Karlbergsmötet. På

om nare om Denna fråga kommer troligen att avgöras under hösten Kommunikationsdepartementet har hittills betraktat

man 1998. beslutet att övertäcka som ett sätt att tillmötesgå de anhö-

Vid tingsrätten finns även mål där anhöriga har stämt rigas önskan att skydda gravplatsen. assuransföreningen Skuld. Dessa mål gäller tillämpningen

den överenskommelse ingicks mellan anhöriga och Samordningskommittén för Estoniaoffren av som Skuld i skadeståndsfrågan. I flera liknande mål har par- I samband med storrnötet Karlbergs slott undertecknar terna tidigare kommit överens. fyra anhörigföreningama ett gemensamt uttalande där

det bland annat står att fartygsvraket inte får övertäckas Iflasmingssállskapet stäms innan haverikomrnissionen slutfört sitt arbete och alla 944 anhöriga stämmer i september 1996 klassnings- därpå följande rättsprocesser avslutats. Vraket betraktas i sällskapet Bureau Veritas Société Anonymem, JOS L. detta sammanhang ett viktigt bevisföremål. Istället

som

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

för betongövertäclçning, i uttalandet hävdar Anhörigförening, dock stöder kravet under rubriken

en som man som att 90 procent av svenska anhöriga och 96 procent de "Påstådd meningsskillnad". I övrigt är denna förening

av estniska motsätter sig, vill undertecknarna ha övervakning neutral liksom Stödföreningarna i Uppsala och Norrköav platsen, så att eventuella plundringsförsök förhindras. ping. De två sistnämnda föreningarna beslutade redan vid

Under rubriken "påstådd meningsskillnad" sägs att dess bildande att inte skulle ta ställning i frågor

man som kommunikationsministern, utan att presentera belägg för denna. det, hävdar att anhörigas åsikter går isär och det tolkas som att ministern önskar splittring mellan anhöriga. Man

regeringen detta sätt kan fatta beslut Anhörigföreningar i Estland uppvaktar svenska menar att utan att väga in anhörigas åsikter, vilket i sin kan leda till det ambassaden i Tallinn

tur att som skulle kunna berätta sanningen om katastrofen be- Den 20 april 1996 uppvaktar representanter för anhörig-

Istället, är det regeringens skyldighet föreningarna Memento Mare och Memento Estonia tillgravs. menar man, att identifiera skillnaderna och åtgärda problemen, så att med Gunnar Bendréus, ordförande i DIS, den

sammans alla kan inför framtiden. svenska ambassaden i Tallinn. De överlämnar skrivelse

ro en

De fyra undertecknande föreningarna är DIS, SEA, undertecknats även SEA, Stödföreningen i

som av Stödföreningen i Vilhelmina och Anhörigföreningen i Vilhelmina och Anhörigföreningen i Lindesberg. I skri- Lindesberg. Dessa fyra föreningar går i en velsen begär föreningarna att betongövertäclçningen skall

samman grupp med namnet Samordningskommittén för Estoniaoffren. stoppas till dess att den internationella haverikommissio- Kommittén får till uppgift att utarbeta ak- slutfört sitt arbete och alla rättsliga slutförts.

gemensamma nen processer tioner och aktiviteter för att påvisa de misstag och felaktig- Föreningarna föreslår att vraket ska skyddas från plundheter som begåtts i handläggandet Estoniakatastrofen. ring ett larmat stålnät eller att platsen beva-

av genom genom De föreningar som inte undertecknar är ST-Polisväsendes kas från fartyg.

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER |994 TILL DEN 19 JUNI 1996

47 Massmediernas av Estoniahändelser

rapportering

leder till åtgärder Kommunikationsdepartementet

Slumpa motsättningar skildras ochInes Uusmann anlitar en medizzkonsult.

tormötet Karlberg bevakas Rapport och Ines Uusmann anlitar mediakonsult

av TV4:s Nyheterna som sänder bilder från det känslo- För att hjälp med att bättra den bild som medierna nu laddade mötet. Birgitta Wallström visas i TV-rutan när skildrar Ines Uusmann och hennes medarbetare anlitar

av hon säger att anhöriga måste respektera regeringens be- hon en konsult som under två dagar arbetar med henne slut och möts högljudda protester från anhöriga i salen. och hennes närmaste medarbetare i syfte att skapa

av en Den bild som framträder i medierna efter mötet visar positivare framtoning i medierna. Analysen av ministerns alltså skarp motsättning mellan å sidan de många och Kommunikationsdepartementets agerande i medi-

en ena närvarande anhöriga som kraftfullt vänder sig mot den erna ger en framtoning av att hon och hennes medarbeplanerade övertäckningen och å andra sidan beslutsfat- tare har stelnat i kontakterna med anhöriga. De får därför tarna. rådet att vara mjukare i dessa kontakter.

Från Kommunikationsdepartementets sida

anser man att Kommunikationsdepartementet och Ines Uusmann fram tills dess har haft bra framtoning media. På ett

en nyanserat sätt har ledare, krönikörer och andra skildrat de beslut som fattats och handläggningen av frågor.

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

48 Statsminister Göran Persson

i Estoniafrågan går

Anhöriga skriver brevför att stoppaövmäckningen och inlyuder statsministern till samtal.

16 april 1996 skriver Kent Härstedt, överle- till vraket. Att täcka över Estonia innebär ett ansvar för att

en vande från Estoniaolyckan och politisk sakkunnig undanröja bevismaterial" skriver Härstedt. Han avslutar Utrikesdepartementet, tillsammans med Kerstin Olsson- med meningen: Seklets största båthaveri riskerar att bli Berglund, pressekreterare Utrikesdepartementet, seklets största rättshaveri med regeringen ansvarig.

vars som moster omkommit i olyckan, ett brev till Göran Persson, Kerstin Olsson-Berglund anger i brevet känslomässiga

efterträtt Ingvar Carlsson statsminister. Brevet är skäl för sin ståndpunkt att övertäclcningen ska stoppas, som som

vädjan till regeringen att inte täcka över Estonia. Kent hon kan inte tänka sig att hennes moster ska bli ingjuten i en Härstedt i brevet två skäl till att han och många betong. Hon vill att Estonia, med eller utan offrens krop-

anger andra överlevande och anhöriga engagerar sig starkt i frå- par, ska vila i fred.

Dels vill de nå fram till klarheti olyckans orsaker, dels Dagen efter uttalar Göran Persson att de sörjande gan. vill de bidra till att förhindra att det sker igen. inte bara kan avvisas". Perssons uttalande refereras i en

Kent Härstedt hänvisar till att regeringen artikel i Dagens Nyheter den 18 april där det uppges att

genom kommunikationsministern framfört att den regeringen, enligt flera källor, allvarligt överväger att upp-

man genom internationella haverikommissionen sig ha nödvän- skjuta övertäclqiingen. Fyra dagar uttalar sig Ines

anser senare diga uppgifter inför framtiden. Han citerar också Olof Uusmann, som just kommit tillbaka från Kina, i Dagens Forssberg i uttalande i Aftonbladet sagt att de Nyheter och säger att regeringen ska analysera

som ett som noga om inte kommer att tycka haverirapporten vill ha tillgång viktiga bevis olyckans orsaker kan försvinna med en

om om

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUN11996

övertäckning. Hon hänvisar till att man har några måna- föreningar är närvarande. Två har anmält förhinder. Man der sig innan själva övertäckningsarbetena ska starta. diskuterar vikten anhörig- och överlevande-

av att

Statsminister Göran Persson har i samtal med analys- föreningarna får tillfälle att träffa företrädare för riksdag gruppen uppgivit att han, när han blev statsminister, frå- och regering vid ett och tillfälle, så för-

samma som man gade sig om det var ett gigantiskt misstag att täcka över väntar sig att det ska bli vid det möte själv bjudit in till

man vraket med betong. Han försökte sätta sig in i frågan käns- den 19 juni. Under mötet redogör föreningarna för sina lomässigt och grubblade över hur han skulle uppfattningar i fråga hanteringen Estoniafrågorna.

reagera om om av det hans anhöriga fanns kvar i Estonia. Flera föreningarna förordar övertäckningen skjuts

var som av att

upp tills dess att de anhörigas åsikter samlats in. Statsministern inbjuds till Estoniasamtal

Samordningskommittén för Estoniaoffren skickar den 20 maj 1996 inbjudan till Estoniasamtal den 19 juni Samtal inställda men ändå inte

en Ersta Diakonisällskap. Inbjudna är statsminister Göran Den 15 juni skickas brev från Samordningskommittén

ett Persson, kommunikationsminister Ines Uusmann, parti- för Estoniaoffren till samtliga anhörigföreningar att

om ledarna för övriga riksdagspartier, övriga anhörig- samtalen Ersta sjukhus den 19 ställts in. Skälet är föreningar samt de överlevandes förening, Stöd- att regeringen inbjudit anhörigföreningarnas

represenföreningen Neptunus. Före detta möte kallas anhörig- tanter till Rosenbad denna dag. Efter mötet med anhörigoch överlevandeföreningars representanter till ett förbe- representanterna kommer regeringen att ha ett möte med redande möte den 1 då oberoende samtalsledare ska företrädare för riksdagspartierna. utses. I Samordningskommittén förväntar man sig reak-

tion efter regeringens möte med partiledarna och inbju- Möte i Samordningskommittén ávewátkningm der därför alla anhörigföreningar till ytterligare

om ett möte. Samordningskommittén för Estoniaoffren håller sitt pla- Syftet samordna reaktionen det beslut parti-

är att som nerade möte Ersta den 1 då representanter för ledarna fattar.

sex

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

utreder rättsfrågor Juristgrupp

Det konstateras att besluten gravfrid ochbvmár/enin inte strider mot svensk lag

om g

eller internationell føl/erátt. Kømmunikatiomminzktem inljuder anhöriga till trizjf

ör vinna tid tillsätter Ines Uusmann juristgrupp överläggning skall hållas ett veckor senare när partile-

att en par för att utreda "Några rättsfrågor med anknytning till darna hunnit sätta sig in i sakfrågorna kring Estonia. Estoniaolyckan". I juristgruppen ingår rättscheferna vid Ines Uusmann sänder sitt sjätte brev till de anhöriga Regeringskansliet Bengt-Ãke Nilsson, Göran Schäder dag juristgruppens PM blir färdigt. I detta

samma som och Anders Iacobaeus. I utredningsarbetet biträds de brev uttrycker ministern för första gången, direkt till de

av Johan Franson. anhöriga, att hon är intresserad att in synpunkter från

Utredningen resulterar i promemoria daterad till dem via brev till Kommunikationsdepartementet eller via

en den 28 maj. I promemorian konstaterar juristgruppen att telefonsamtal till någon rättssakkunnig eller politisk sakbesluten gravfrid och övertäckning inte strider mot kunnig departementet. Rättschefernas 17-sidiga pro-

om svensk rätt eller för Sverige bindande folkrättsliga memoria bifogas brevet. Ministern meddelar också i bre-

mot regler. Enligt har regeringen full frihet att stå fast vet att hon ska träffa representanter för anhörig-

gruppen vid tidigare beslut att övertäcka likväl att avbryta föreningarna före nästa träff med partiledarna.

som övertäclcningen temporärt eller slutligt. Frågan över- Samma dag sänds ett brev från Ines Uusmann till två

om täckningen skall fortsätta eller är således inte juridisk representanter för och de åtta bildade anhörig-

en var en av fråga. föreningarna. Hon aviserar då att de kommer att inbjudas

Den 23 maj, får partiledarna muntlig redogörelse till träff ska före en partiledarinformation

en en som äga rum för juristgruppens arbete och slutsatser. Det beslutas att i fråga. Den 13 sänds själva inbjudan.

ny samma

T1DEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI 1996

50 Övertäckningenstoppas

Anbärigfireningzzrs åsikter redovisas vid partiledaräveiläggningmt

Kommmzi/e/ztionminiytemz meddelar anhöriga att regeringen

fattat beslut /IZTstoppabvenziekiziizgeøi.

ommunikationsministern träffar mötet haverirapporten väntas komma tidigt under hös-

representanter att för anhörigföreningarna planenligt den 19 juni 1996.

ten Kommunikationsdepartementet. Alla föreningar utom Om övertäckningen kan gravfriden

stoppas garanteras Norrköpingsföreningen är representerade. Dessutom är att Sjöfartsverket för bevakning plat-

genom ansvarar av en representant för den estniska föreningen Memento Innan det definitiva beslutet i övertäckningsfrågan

sen. Mare närvarande. kommer bör dialog föras med de anhöriga. Regeringen

framför vikten att lyssna och ödmjuka. Övriga

av vara par- Partiledaröverläggning efteråt tjer beslut avbryta övertäckningen bra

anser att ett att är Efter mötet hålls partiledaröverläggning där regeringen och att tiden bör utnyttjas för dialog med de anhöriga. informerar om mötet med anhörigföreningarnas Genom Utrikesdepartementet informeras Estland och

representanter. Regeringen redovisar att anhörigföreningarna Finland Sverige överväger göra uppehåll i

om att att ett har olika inställning till en övertäckning Estonia. Re- övertäckningsarbetet. Varken Estland eller Finland har

av presentanterna för Uppsalaföreningen och ST-Polisvä- någonting att erinra mot detta. sendes anhörigförening är beredda att acceptera att övertäckningen genomförs, efter haverikommissionens Beslutets inriktning

att slutrapport publicerats, medan andra föreningar starkt Regeringens beslut har hela tiden byggt konsensus vänder sig övertäckning. Ines Uusmann säger vid mellan riksdagspartierna. Statsminister Göran Persson

emot en

TIDEN FRÅN DEN 16 DECEMBER 1994 TILL DEN 19 JUNI I996

har vid samtal med analysgruppen uppgivit att ett beslut nia färdigställts. Arbetet skall kunna återupptas vid en se-

stoppad övertåckning skulle innebära Vissa komplika- tidpunkt. Skälet till att arbetena avbryts anges vara att om nare tioner. Fram till denna tidpunkt har besluten från 1994, övertäckning i praktiken omöjliggör möjligheterna att

är baserade konsensus, varit vägledande för söka efter ytterligare bevismaterial. som regeringens arbete. Om övertäckningen stoppas innebär detta Dagen efter, den 20 juni meddelar Ines Uusmann i ett att inriktningen bryts och frågan Estonia återigen brev till de anhöriga, regeringens beslut om att stoppa

om öppnas i mångas ögon. Hela det tidigare beslutet riskerar övertäckningen Estonia. Hon anger skälen för beslutet

av därmed ifrågasättas. Vidare innebar ett ändrat beslut och avslutar brevet med följande två meningar: Reger-

att

det i mediernas, anhörigas och allmänhetens ögon tol- ingen vill bredda dialogen med de anhöriga. Jag återkomatt kas att det finns konflikt mellan Ines Uusmann och mer till under vilka former detta kommer att ske. Detta

som en statsminister Göran Persson. Ines Uusmann riskerar då kommer att följas under hösten då Ines

upp senare att uppfattas förbigången statsministern. Uusmann i ett brev till de anhöriga meddelar att reger-

som av

ingen utsett Styrelsen för psykologiskt försvar statens

som Regeringsbeslut kontaktorgan för de anhöriga. Samma dag fattar regeringen beslut att avbryta arbetet

om med övertäckningen senast när tryckbankarna runt Esto-

TIDEN EFTER BESLUTET OM AVBRYTANDE AV

ÖVERTÄCKNINGEN FRAM TILL OKTOBER 1998

51 Regeringens fortsatta kontakter med anhöriga

Statligt organär i uppdrag attfir/nedla information ochta emot synpunkter finn anhöriga.

Anhöriga inljader regeringen och riksdagspartierna till rundahordssamtal.

egeringen kommer under hösten 1996 fram till att ha personlig kontakt med de anhöriga, vilket inte

uteatt de anhöriga behöver ett kontaktorgan har eller sluter kontakter med olika anhörigföreningar. SPF kan

nu som kan skaffa sig kompetens att förmedla information och ta också komma behöva bistå anhöriga i frågor

att av mer emot synpunkter. Det ñnns fortfarande ett antal frågor personlig karaktär för i dessa sammanhang vägled-

att ge med anknytning till Estoniakatastrofen där anhöriga är el- ning och informationsstöd. SPF får inte till uppgift be-

att ler kan bli berörda. Det är frågor rörande den internatio- reda eller fatta beslut i enskilda sakfrågor berör kata-

som nella haverikommissionens rapport, övertäckningsarbetet, strofen. Formerna för hur arbetet ska ordnas bestäms inte gravfriden, rättsprocesser, minnesvärd Även i frågor i regeringsbeslutet skall utvecklas i samverkan med

m.m. utan och problem personlig karaktär kan det finnas de anhöriga.

av mera behov central instans för vägledning och informa-

av en tionsstöd. SPF besökeranhöriga i Sverige

Under januari månad 1997 SPF:s generaldirektör

reser Beslut om statligt kontaktorgan Björn Körlof, och arbetar med

övriga två personer som Med hänsyn till detta beslutar regeringen den 21 oktober projekt Estonia-information vid myndigheten, i landet

ut att uppdra åt Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, att för att träffa anhöriga. vara statens organ för kontakter med anhöriga efter Esto- Gruppen besöker i första omgång Uppsala,

en makatastrofen. Regeringen att SPF skall sträva efter Vilhelmina och Lindesberg. Anledningen till väl-

anser att man

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI 1996 OCH FRAMÃT

jer att ut är dels för att informera om SPF:s informa- att de omkomnas kroppar ska omhändertas. Brevet av-

resa tionsuppdrag och dels för att lyssna anhörigas åsikter slutas med vädjan direkta samtal mellan beslutsfat-

en om och tankar Estonia. tare och anhöriga.

Under april månad hålls också möten i Stockholm med anhöriga och anhörigföreningar. Statsrazlrberedningen svarar Samordningskommittén

Den 11 april Kjell Lindström Statsråds-

svarar SPF mäter riksdagspartierna representanter beredningen Samordningskomrrlitténs brev. Han ñn- Den 16 april 1997 har SPF ett möte med representanter det svårt att under våren ett möte där samt-

ner arrangera för Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Miljö- liga partiledare kan delta skriver att det finns intresse

men partiet, Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet för från alla partier att till stånd ett möte med anhöriga för att informera SPF:s projekt Estonia-infonnation. Ett att samtala kring aktuella frågor. Lindström menar därför

om möte med representanter för Centerpartiet hålls den 25 att man bör finna andra former för ett möte och föreslår april. att SPF tar initiativ till sammankomst.

Vid mötet informerar SPF om kontakter med anhöriga och de tankar och synpunkter framförs i olika Intenszfieraddialog

om som frågor, bland annat rörande bärgning och övertäckning. Den 21 april skickas svarsfax till Statsrådsberedningen och

Kjell Lindström. Kopior går även ut till riksdags- SPF blir konta/etorganför överlevande kansliet, SPF och statssekreteraren vid Kom-

gruppernas Den 18 september beslutar SPF att vara kontaktorgan munikationsdepartementet, Magnus Persson. även för de överlevande efter Estoniaolyckan. Samordningskommittén uttrycker tillfredsställelse

över att förslaget rundabordssamtal mottagits väl och

om Anhöriga söker samtal med partiledare återknyter till intentionerna med samtalet framför-

så som Samordningskommittén för Estoniaoffren bjuder den 17 des i den ursprungliga inbjudan till samtal gick till

som januari 1997 in företrädare för regeringen och riksdags- statsminister Göran Persson. Mer än ett möte bör hållas, partierna till nmdabordssamtal. Syftet med det föreslagna menar man, och anhörigas synpunkter måste väga tungt samtalet är enligt brevet att lösa kvarstående problem som inför den framtida hanteringen av Estoniafrågan. Man föfinns bland anhöriga och överlevande med anledning reslår också att fler anhöriga än de är anslutna till för-

av som katastrofen såatt alla får möjlighet att ett värdigt sätt eningar bör tillfälle att göra sin röst hörd.

en avsluta katastrofen och vidare. Besked önskas inom kort hur från beslutsfat-

om man

Samordningskommittén har utökats till att också tarnas sida förutsättningarna för ett givande samtal.

nu ser inkludera anhörigföreningen Kooperativa Föreningen Samma dag går ett fax från Samordningskommittén KOOPI och Neptunus -föreningen för överlevande. Öv- till SPF arbetar med förbereda möte mellan

som att ett riga föreningar har antingen upphört med sin verksamhet anhöriga och beslutsfattare. Återigenunderstryker Sameller avstår från att ta ställning i de aktuella frågorna. ordningskommittén kravet att en representant för re-

De frågor som är aktuella är bland annat frågan om geringen inbjuds till samtalen med anhöriga. Riksdagsövertäclaiing och omhändertagande de omkomnas partierna och representant för den sittande regeringen

av en kroppar. Samordningskommittén uttrycker i brevet oro skall medverka menar man. över att övertäckningen kan komma att återupptas med kort varsel. När det gäller frågan om omhändertagande av de omkomnas kroppar diskutera grunden för

vill man 1994 års beslut och vad bör Krav framförs

som göras nu.

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI 1996 OCH FRAMÄT

52 Partiledaröverläggning om hur Estoniafrågan ska utredas

Regeringenföreslår ntredningfbr att Zara misstag begåtts.

en av 50m

Riksdagspaniema möter anhöriga ochdiskuterar förslaget.

Beslutfattas om tillsatrandet av en analysgrupp.

n överläggning äger den 2 juni 1997 mellan Ersta sjukhus enkäter, uppförande nationell minnes-

rum av en regeringen och representanter för de övriga riksdagsparti- vård Djurgården i Stockholm till att haveriutredning ernaf Haveriutredningen och Olof Forssbergs avgång ständigt försenas. diskuteras. Fortfarande väntar de anhöriga haverirap- Regeringen föreslår vid allmän utredning

mötet att en porten. tillsätts i syfte att lära de misstag begåtts. Förslaget

av som

Medierna behandlar återigen Estoniafrågan och det gillande. Frågan utredningens avgränsning

möts av om faktum att de anhöriga måste vänta utredningen diskuteras, den får inte komma i konflikt med den interna-

om olyckans orsaker. tionella haverikommissionens utredning.

Före partiledarmötet intervjuas Inger Davidsson Även frågan omhändertagande kroppar från

i me- om av dierna och hon kräver då utvärderingsgiupp tillsätts Estonia berörs vid mötet. Inom riksdagspartierna råder

att en för att utreda behandlingen av Estoniafrågan. Hon har delade meningar huruvida denna fråga bör väckas

om haft kontakt med flera anhöriga uttryckt missnöje nytt.

som över hanteringen och önskar ett avslut så att de kan

som

Riksdagspartierna möter anhörigas representanter komma till ro.

Från flera håll uttrycks missnöje över att frågorna rö- Den 3 juni 1997 hålls det möte mellan representanter för rande Estonia drar ut tiden. Det gäller allt från beslut anhöriga, Regeringskansliet och riksdagspartierna

som om övertäckxiing, beviljande medel för utvärdering Samordningskommittén tidigare tagit initiativ till. Två

av av

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI 1995 OCH FRAMÅT

dagar före, den l juni, skriver Samordningskommittén kommittédirektiven för den analysgmpp, föreslogs

en som lista åtgärder kräver för att ett värdigt sätt vid partiledaröverläggningen till Kjell Lindström

som man avsluta Estoniakatastrofen. Statsrådsberedningen. Olika föreningar föreslår lämpliga

En punkterna listan är kravet sannin ledamöter och betonar vilken inriktning man önskar att

av en kommission ska granska handläggningen Estonia- ska ha i sitt arbete. Samordningskommittén för

som av gruppen frågan och haveriutredningen. Syftet ska att i alla fram önskemål att gruppen ska kallas en Sannings-

vara as- om pekter finna sanningen i Estoniakatastrofen. kommission istället för analysgrupp.

Förslag om tillszimzndeav en analysgrupp Under redovisar regeringen föreslaget till- Möte om analysgruppens direktiv

mötet att man sätter analysgrupp för granskning Estonia- Den 9 juli hålls ett möte Statsrådsberedningen i syfte

en av katastrofen och dess följder. Syftet ska att granska att diskutera direktiv för den föreslagna analysgruppen. I

vara regering, Regeringskansliet och andra myndigheters huvudsak diskuteras tre frågor angående analysgruppens

agerande med anledning katastrofen. Kjell Lindström har uppdrag.

av fått i uppdrag att skriva analysgruppens direktiv. Han ef- För det första bör det tydligt framgå att det är myndigterlyser synpunkter vad bör komma med i direkti- heternas agerande ska granskas, det är alla organisa-

som som

allas synpunkter ska fram, det ska snabb- För det andra bör analysgruppen lämna ven, vara tioner ense om. hantering och direktiven ska korta. förslag för framtiden som kan bidra till att Estonia-

vara

Gruppen ska ordna seminarier och möten och det är katastrofen får ett värdigt slut. För det tredje diskuteras viktigt med öppenhet och hur ska detta anhörigas representation och insyn.

insyn, men garanteras Olika förslag diskuteras. Efter mötet påbörjas arbetet med ett nytt utkast dll di-

rektiv beräknas klart i augusti och den

som vara 18 sep- Synpunkter på direktiv tember 1997 fattar regeringen beslut att tillsätta Analys- Flertalet anhörigföreningar och Samordningskommittén för granskning Estoniakatastrofen och dess

gruppen av för Estoniaoffren sänder in synpunkter de föreslagna följder.

TIDEN FRÅN DEN ZIJUNI 1996 OCH FRAMÃT

föreslår

Sjöfartsverket radarövervakning

för att vid Estonia

garantera gravñiden

Nya dykningsförxák vid Ertoniasfbklimingsplam stoppasav isbrytaren Ale.

rån hösten 1996 arbetar Sjöfartsverket med alternativ tet 1997/98 ske i samarbete med Finland och ske främst till bevakning med hjälp av svenskt fartyg. Den 23 maj med finsk sjöövervakningsradar. Från den 11 oktober ska 1997 föreslår Sjöfartsverkets generaldirektör Anders bevakningen med isbrytaren Ale upphöra. Lindström att bevakningen i fortsättningen skall ske i samarbete med Finland, radarövervakning och Andra incidenten vid förlisningsplatsen

genom oregelbunden övervakning platsen finska flyg- och Klockan 20.30 söndagen den 17 augusti observerar isbry-

av fartygsenheter. taren Ale ett radareko från ett fartyg väg mot Estonias

Rapport om incidenter kan ske till Sjöräddnings- förlisningsplats. Ale befinner sig 4,5 distansminuter

ca centralen i Göteborg. Kustbevakningen skall larmas när från platsen. De fartyget stanna med tänt arbetsljus i

ser olovlig verksamhet misstänks och då kan fartyg eller heli- området där gravfrid råder. Klockan 21.40 sätter Ale fart kopter sänds till platsen. Denna övervakning skulle enligt mot platsen och kommer fram en kvart senare. Anders Lindström ge samma skydd och säkerhet som tidi- Fyra minuter över tjugotvå Ales befälhavare

anropar gare och delvis bättre möjligheter till ingripanden än Kjell A Jönsson den tyska bogserbåten och frågar vad

ge tidigare. denne tänker göra platsen. Besättningsmannen

svarar

att de tänker göra en videoinspelning av Estonia. Jönsson Beslut om bevakning meddelar enligt svensk, finsk och estnisk lag råder

att Den lO juli 1997 tar regeringen beslut bevakningen gravfrid för offren efter Estoniakatastrofen platsen och

om vid Estonias förlisningsplats. Bevakningen ska från årsskif- han ber besättningsmannen respektera detta och lämna

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI 1996 OCH FRAMÅT

platsen. Besättningsmannen att han är medveten Klockan 22. l 2 informerar Ale den finska kustbevakningen

svarar om detta och att han inte avser att störa någon. Jönsson och därefter svenska Sjöfartsverket. En kvart läm-

senare ber honom respektera gravfriden och inte utföra någon det tyska fartyget området.

nar undervattensverksamhet. Kjell Ajönsson bedömer att det tyska fartyget aldrig

Det tyska fartyget att han känner till gtavfriden låg exakt över Estonia. Troligen sattes aldrig någon utrust-

svarar och att de vet att de är internationellt vatten och att de ning i sjön. Ingen verksamhet utanför relingen kunde obinte kommer att störa någon. Jönsson skärper tonen och serveras. Avståndet mellan Ale och det tyska fartyget var för tredje gången ombeds det tyska fartyget att respektera aldrig mindre än 0,7 distansminuter eller drygt l 200

megravfriden och lämna området. Han upplyser också att ter.

om den finska kustbevakningen kommer att underrättas.

TIDEN FRÅN DEN ZIJUNI 1996 OCH FRAMÃT

54 Internationella havenkommissionens arbete

Geizeraldirektábtvzför Statens baverikommisrion lämnar utredningen.

Slutrapport lamnar tre år efterEstoniarfbrliyning.

internationella haverikommissionen, in- Redogörelseför arbetet

en som ledde sitt arbete den 29 september 1994, i överensstäm- Kommissionen har under arbetets gång sammanträffat vid melse med ett regeringsbeslut togs den 28 september 20 tillfällen, under sammanlagt 51 dagar och utöver detta

som 1994 i Åbo och undertecknades statsministrarna från har hållits med och arbetsgrupper. Den 29

av möten experter Estland, Finland och Sverige, lämnar sin slutrapport den 3 september 1994 inleddes arbetet med att lokalisera Estodecember 1997. Offentliggörandet sker vid en presskon- nia, som hittades dagen efter. Fartyget filmades med ferens i Tallinn och vid efterföljande presskonferens ROV-kamera den 2 oktober 1994 samt den 9-10 oktober

en Arlanda, med den svenska delen kommissionen närva- och den 19 juni 1996. Den 18 oktober 1994 återfanns

av rande. Överlämnandet utgör slutet drygt Estonias bogvisir, lyftes och fördes till Hanko i Finland,

av rapporten tre års arbete. I rapporten redogörs för det arbete den 18 november. Dykningsoperauoner genomfördes vid

som kommissionen utfört och för det övergripande syftet med fartyget mellan den 2 och 5 december 1994. att utreda olyckan, som varit att fastställa omständighe-

kring och orsakerna till olyckan, för Sjösäkerhet- Generaldire/etären fö Statens baverileommisriøn avgår terna att

skall kunna förbättras och ytterligare olyckor undvi- I rapporten konstateras att förändringar skett gällande ens kas. Det konstateras att kommissionens uppgift inte varit vilka varit ledamöter i kommissionen och

personer som att fördela ansvar eller rikta klander, i den mån det inte vilka som varit anlitade som experter. Den 26 maj 1997 varit nödvändigt för att utredningens huvudsyfte skulle avgår generaldirektören för Statens haverikommission, kunna fullgöras. Olof Forssberg grund av att han tidigare inför en radio-

TIDEN FRÅN DEN 2lJUNI1996 OCH FRAMÃT

reporter förnekat kännedom om ett brev angående Sjöfartsverkets säkerhetskontroll bogvisir. Detta tros

av att han både hade fått brevet och läst detsamma. Efter intervjun i radio låter han en tjänsteman Sjöfartsverket skicka brevet ännu en gång till haverikommissionen.

Som ytterligare exempel förändringar bland ledamöter och experter kan nämnas att Bengt Schager,

psykologisk experti den internationella haverikommissionen, lämnar sitt uppdrag i utredningen, liksom den ursprunglige orföranden Andi Meister som avgår den 30 juli 1996 och ersätts den 24 september samma år av Uno Laur.

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI 1995 OCH FRAMÅT

55 Ersta sjukhus arbete med anhöriga

Ersta sjukhus inleder undersökning anhörigas hälsotillstånd efterEstonia.

en av

Deförsta enkatsvaren presenteras och ansökan medel inkommer till Kømmunikationsdeparteønentet.

sjukhus, redan under minnes- Ersta sjukhusinleder en undersökning om de anhörigas

rsta som gudstjänsten i Storkyrkan den 2 oktober 1994 erbjöd fysiska och psykiska tillstånd

anhöriga möjlighet att komma till sjukhuset för stödsamtal, Under kontakterna med anhöriga framförs önskemål

om arbetar under hösten med omfattande stödverksamhet. att sjukhuset skall genomföra undersökning det fy-

en av Till den första samlingen Ersta sjukhus kommer drygt siska och psykiska hälsotillståndet bland dem, med anled- 120 personer. Praktisk information lämnas advokat, ning katastrofen. Ersta psykiatriska klinik i Stockholm

av av försäkringstjänsteman och polis. De anhöriga får vid mö- inleder med anledning detta i december 1994 enkät-

av en tet möjlighet att anmäla sig till mindre anhöriggrupper. undersölming. Många anhöriga ringer också och visar intresse. Vid Syftet med undersökningen vill bild

se- är att man en av nare tillfällen, när anhöriga behöver information i sär- livet efter katastrofen och belysa behovet fortsatt hjälp

av skilda frågor hålls också stonnöten. och stöd bland dem drabbats personligen. Frågorna

som

Tio anhöriggrupper ordnas med 7-15 i varje. handlar hur de anhöriga upplever att de mår efter

personer om I varje deltar två ledare, t.ex. läkare, kuratorer och olyckan jämfört med hur de mådde före och hur de upple-

grupp sjukhuspräster. Tanken är att skall träffas 15 att de blivit mottagna och fått hjälp och stöd i samband

grupperna ver gånger med ledare och sedan fortsätta att träffas själva. med och efter olyckan. Det stora behovet av att bilda för de anhöriga gör Frågeformuläret är uppdelat i fyra delar med färdiga

grupper att Ersta sjukhus beslutar att hålla öppet hus för anhöriga svarsalternativ. I brevet följer med enkäten står att

som två gånger i veckan. planerar att genomföra undersökning

man en ny sex

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI 1996 OCH FRAMÅT

månader efter olyckan, dvs i mars 1995. Det står dock ing- bearbetas när han sammanträffar med representanter för enting hur resultaten enkäten kommer att följas regering och riksdag under våren 1996.

om av upp. Kristina Brandänge kompletterar ansökan den l juli

1996 och begär totalt 1 716 450 kr. Ersta sjukhus fortsatta arbete med anhörigprojektet Framställan skickas sedan remiss. Regeringen be-

Klinikchefen Kristina Brandänge vid Ersta psykiatriska slutar den 10 juli 1997 att bidraga med högst l 000 000 kr klinik i Stockholm tar upp Ersta sjukhus behov till den bearbetning de enkäter genomförts under

av pengar av som för att fortsätta anhörigarbetet och enkätundersökningen, 1995 och 1996 Ersta sjukhus med anledning Esto-

av av vid ett möte med Peter Nobel den 23 februari 1995. En- niakatastrofen. ligt deras överenskommelse sänds därefter ansökan

en om projektmedel till Civildepartementet. De första enkätsvaren presenteras

Kommunikationsdepartementet återkommer senare Den första preliminära sammanställningen enkät-

av muntligen med beskedet att varken Kommunikationsde- undersökningen från Ersta psykiatriska klinik skickas i

ut partementet eller något annat departementet kan bekosta november 1996. Då tillkännages delar resultatet från de

av projektet. De hänvisar istället till Stockholms läns lands- första fem ertkäterna, genomförts från tre månader

som ting. Efter ansökan erhåller Ersta sjukhus 100 000 kr från till två år efter olyckan. landstinget begärda drygt miljon kronor i två år. I fråga bedömer anhöriga sin hälsa före och efter

av en en

olyckan, svarar de 1 betyder det att de mår mycket dåligt En undersökning om hanteringen av bärgningsfrågan medan 10 betyder de mår mycket bra. Medelvärdet

att I mars 1995 skickar Ersta psykiatriska klinik ut andra hur de uppfattade sin hälsa före olyckan hanmar strax

en enkät till Estoniaoffrens anhöriga. Till frågorna rörande över 8 i alla enkäterna medan måttet hälsan efter det fysiska och psykiska hälsotillståndet tillfogas i denna olyckan hamnar mellan 4,6 och 5,8. Värdet stiger

sucfrågor rörande hanteringen bärgningsfrågan. De anhö- cessivt allt eftersom tiden går efter olyckan.

av riga tillfrågas om de anser att beslutande myndighet borde Minst 28 att de önskar någon form

procent svarar av ha frågat anhöriga efter deras åsikt i bärgningsfrågan inför hjälp två år efter olyckan. Gruppsamtal önskas tillsambeslutet 1994. med andra drabbade i grad enskilda

mans samma som

Vid bearbetning enkäten framkommer att 69 samtal. 40 procent att de inte önskar hjälp.

av pro- svarar cent av de svarande anser att de borde ha tillfrågats medan På frågan beslutande myndighet borde ha tillfrågat

om 14 procent nej. 15 procent är tveksamma eller har anhöriga före beslutet att inte bärga Estonia ökar andelen

svarar ingen åsikt. såborde skett med tiden. Sex månader efter

som menar att

olyckan ansåg 69 procent att såborde skett och två år efter Ny ansökan om medel olyckan hela det. Andelen tveksamma

anser 90 procent Den 10 april 1996 ansöker Kristina Brandänge hos Kom- minskar från 15 procent till sju procent under tid.

samma munikationsdepartementet om ekonomiska medel för att När denna första sammanställning skickas ut är ännu inte kunna bearbeta de utskickade enkäterna anhörigas frågorna anhörigas åsikter i bärgnings- och

om om hälsa efter katastrofen. Enkäterna har då genomförts varje övertäclcningsfrågorna bearbetade. halvår efter olyckan, vilket innebär att sammanlagt fem enkäter väntar bearbetning. Ersta ansöker om ytterligare medel

Ordföranden i anhörigföreningen SEA, Lennart För att kunna bearbeta sina enkätundersökningar bland Berglund, som genom föreningen kämpar för att de anhöriga ansöker Ersta psykiatriska klinik i juli 1998

om- om komna ska omhändertas, påpekar vikten att enkäterna medel hos Kommunikationsdepartementet. Ersta sjukhus

TIDtN FRÅN DEN 21 .lUNl 1990 OCH FRAMÄT

har genomfört sju enkäter, txiå ligger helt beslutande myndighet inför beslutet att inte bärga

nu varav av obearbetade i väntan att ekonomiska medel beviljas. De Estonia. Att ett Skande antal önskar att bargning ska ske medel beviljades efter ansökan 1996 visade sig för och då i första hand omhändertagande av de omkomna.

som snålt tilltagna eftersom kostnaderna och tidsåtgången för Att de förlorat barn i katastrofen är de som är mest

som bearbemingen beräknats alltför lågt. zingelägna bargning. Och att klar majoritet att

om en anser

1998 rapporteras dock att resultaten hittills visar att fartyget inte ska täckas över med betong. anhöriga fortfarande mår sämre än före olyckan. Att Ur ansåikaiu framkommer också har för avsikt

en att man mycket stor och Ökande andel anser att de borde tillfrågats att genomföra ytterligare två eller tre Lindersfikningzar.

TIDEN FRÅN DEN ZIJUNI 1996 OCH FRAMÄT

56 Minnesvården invigs

Djurgården

Vi har samlats blir idag, fbr bedra de manniskor; miste sina liv, vid Estoniasförlisning. an som Vi har samlats, minnas det liv de levde, deraslivsverk under den stund, forannadesdem pdjorden. "66 for att som

å treårsdagen efter katastrofen invigs den nationella l V-nyheterna kvällen sänds intervjuer med överleminnesvården Galärkyrkogården Djurgården i vande uttrycker missnöje över att inte ha blivit insom Stockholm riksdagens talman Birgitta Dahl. På bjudna till invigningen. av minnesvården står följande inskription att läsa: förliste och sjönk Namn minnesvården Natten till den 28 september 1994 färjan M/ S Estonia från Tallinn till Stockholm. I I arbetet med att utforma minnesvården har Statens resan katastrofen Östersjönomkom 852 människor. De hade konstråd tagit kontakt med anhöriga för att förhöra sig om sina hemorteri Sverige, Estland, Lettland, Ryssland, Fin- intresset för att de omkomnas skall ingraveras. Av de namn land, Norge, Danmark, Tyskland, Litauen, Marocko, inkommer framgår att de flesta anhöriga önskar svar som Holland, Frankrike, England, Kanada, Vitryssland, ha de omkomnas med minnesvården. En liknamn Ukraina och Nigeria. Deras och deras öde vill nande förfrågan görs i Estland och Finland och från namn aldrig glömma. Norge framförs önskan att även de norska namnen en om skall med. Konstrådet fattar därför beslut om att invara Missnöje bland överlevande de omkomna anhöriga lämnat sitt gravera namnen vars Inbjudan till invigningen har gått till samtliga godkännande till detta. För att gardera sig för framtida ut personer ingår i registret hos Styrelsen för psykologiskt försvar, förändringar lämnas plats minnesvården för att ytterlisom således till anhöriga och överlevande. Bland vissa överle- skall kunna tillföras vid senare tillfälle. gare namn vande ñnns dock känsla ha blivit bortglömda. I Ytterligare kontakter tas med anhöriga för att staven av att

TIDEN FRÅN DEN Zl JUNI 1996 OCH FRAMÅT

ningen namnen bekräftad trots detta återfinns att bokstavsordning medför omkorrma i

men en att som rest grupdel namn felstavade då minnesvården står klar. Dessa fel- splittras och även familjemedlemmar med olika ef-

per att stavningar har efterhand korrigerats och ytterligare kan komma stå ingraverade olika ställen.

namn ternamn att har kommit till. Anhörigföreningarna i Vilhelmina och Lindesberg fram-

Kontakterna mellan Statens konstråd och anhöriga för önskemål omkorrma därifrån placeras med sina

om att sker i ett samarbete med Styrelsen för psykologiskt för- i

namn grupp. svar. Mot detta anför Statens konstråd sina Det

argument:

är lättare att återfinna de ingraverats i bok-

ett namn om Diskussion placeringen stavsordning. Minnesvården skall verka under hundratals

om av namnen Statens konstråd beslutar skall ingraveras i år och då kommer giupptillhörighet eller bostadsort

att namnen att bokstavsordning, vilket väcker protester från ett drygt 20- svårare utgå ifrån.

vara att tal anhöriga. De argument som framförs i protestema är

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI :995 OCH FRAMÄT

57 Ãklagannyndighetensförundersökning

Fömndersbkningen inleddesomedelbart efterEstonia/minnet

som

läggs ned ochansökan om áverprbvning avslås.

18 februari 1998 lägger chefsåklagaren möjligt höra de överlevande och registrera deras uppgif-

en Tomas Lindstrand förundersökningen om misstanke ter.

ner

brott i samband med Estonias haveri. Bakgrunden till om detta är följande. Fansen med överlevande

Ärendet lottas chefsåklagaren Birgitta Cronier. Kon-

takt tas med Olof Forssberg och finska myndigheter. Beslut om förundersökning den 28 september 1994 Kriminalkommissarien Kurt Alopaeus i Finland meddelar Redan förmiddagen den 28 september, närmare be- att samtal med de överlevande har påbörjats. Två dagar stämt klockan 10.40, beslutar överåklagaren Uno Hagel- meddelar Aino Leppik att förundersökning pågår i

senare berg Åklagarmyndigheteni Stockholm, att inleda för- Estland och att förhör hålls med överlevande. Enligt Birundersökning angående Estoniahaveriet. Detta beslut är gitta Cronier hörs samtliga utom möjligen en passagerare. något speciellt, det normala tillvägagångssättet vid en stor olycka är haverikommision tillsätts och åklagaren Ny utredningsanwarig 1995

att en att avvaktar preliminär rapport, för att därefter fatta beslut Chefsåklagaren Tomas Lindstrand övertar utredningen

huruvida fönmdersökning skall inledas eller Beslu- den 1 juli 1995. Förutom de förhör hölls omedelbart om som

motiveras överålclagaren med att olyckan har efter olyckan, med överlevande i Sverige, Finland och Esttet av en exceptionell omfattning. Många kan tänkas land, har även andra förhörts, t.ex. företrädare

personer vara personer ansvariga för olyckan. Det bedöms honom vik- för och anställda Nordström Thulin, företrädare för

av som tigt att säkra bevis, bland annat att så snart Bureau Veritas och tjänstemän Sjöfartsverket. Vissa

genom som

TIDEN FRÅN DEN 21 JUNI 1996 OCH FRAMÄT

personer har hörts flera gånger, både före och efter den Meyervarvet byggde Estonia. I december år som samma internationella haverikornmissionens rapport. Antalet kommer den internationella haverikornmissionens raphörda personer uppgår till drygt 150. Vidare har det då Dessa båda utredningar används underlag i port. som och då förekommit kontakter med den svenska och finska Tomas Lindstrands prövning. Vidare beaktas en uppsats delen av haverikommissionen och även med finsk polis. Anders Björkman och bok Anders Hellberg och av en av Tomas Lindstrand inriktar utredningen någon Anders Jörle. De rykten förekommit beträffande om som eller några personer har begått straffbar oaktsam handling tänkbara olycksorsaker har inte utretts.

som orsakat människors död. Han finner ingen anledning misstänka att någon med avsikt skulle ha orsakat katastro- Olika förklaringar till olyckxorsa/e fen. De två utredningarna haveriorsaken pekar två olika om förklaringar till varför olyckan inträffade. Besättningens Orsak och ansvar agerande har enligt båda utredningarna bidragit till kata-

Orsaksfrågan och ansvarsfrågan hänger intimt ihop efter- strofen. Det går dock, enligt Lindstrand, utreda inte att som det finns ett samband mellan varför olycka sker hur besättningen har och vilken betydelse detta har en agerat och är ansvarig. Tomas Lindstrand bedömer haft. Det är även svårt beräkna vilka påfrestningar vem som att att madet inte finns något behov att genomföra ytterligare terialet i Estonia för och vilka dolda fel av utsatts som eventudykningar för att undersöka Estonia. Han för ellt fanns. uppger analysgruppen så fallet hade han tagit kontakt För någon skall kunna misstänkt för att om vore att anses vara med Statens haverikornmission, tillägger också att brott, måste orsaken till olyckan klarläggas bortom rimligt men det vore möjligt för Äklagarmyndighetenatt själv besluta tvivel och detta kan sig haveriutredningens vare rapport om sådana undersökningar. Någon begränsning för ett så- eller den tyska utredningen sägas uppfylla. Båda utred-

dant beslut känner han inte till. ningarna enligt Tomas Lindstrand, sannolik och ger, en god bild av respektive förklaring till haveriet. Men långt- Möten med anhöriga ifrån varje länk i händelseförloppet är bevisad bortom rirn- Tomas Lindstrand har under förundersökningen träffat ligt tvivel. anhöriga och deras advokater för att diskutera både Konstaterandet ingendera utredningarna kan proce- att av avdur frågor och tekniska frågor. Han har sig in i de tek- färdas, till förmån för den andra och bedömningen satt att vare niska frågorna än vad är normalt bl.a. det sig utredning eller dykningar vid Estonia, kommer som genom en ny nya tyska varvets rapport. Han har haft ovanligt mycket kon- kunna leda till otvetydigt klarläggande mer att ett av takt med journalister ringt och ställt frågor. Kontak- olycksorsaken, leder till Tomas Lindstrand lägger som att ner terna med anhöriga har periodvis varit mycket intensiva. fönmdersökningen. Brott kan inte styrkas. De anhöriga hört sig vill att rättvisa skall skipas, som av dvs. någon företrädare för Nordström Thulin Begäran om överprövning att t.ex. skall åtalas. Att utreda hur befálhavaren agerat, vilket Efter beslutet den 18 februari 1998 begärs överprövning vore avsärskilt intresse, är omöjligt eftersom han tillhör de flera anhöriga. Den 18 september 1998 beslutar överom- av komna. åklagaren vid Ãklagarmyndigheteni Stockholm, Uno

Hagelberg, att det inte finns skäl att ändra tidigare fattat Under 1997 presenteras haveriutredningen och en beslut lägga ned

om att förundersökningen.

utredning uppdrag av Meyervarvet

Under våren 1997 presenterar en tysk expertgrupp uten redning om olyckan. Deras uppdrag kom från det tyska

NOTER

Allatidsangivelseri svenskar tid. Alf Svensson,Margaretaaf Ugglas,PerWesterberg,BengtWesterbergochAnn Nödsignalenvid radiotelefoniutgörsavordetinayday,Ordetkommerfråndet Wibble. franskauttrycketmaidezsombetyder"hjälpmig"menstavningenharanpassats UnderavsnittetProcessen,däranalysgruppensarbetsprocesspresenteras,betill engelskan. skrivsomständigheternakringfärjanJanHeweliuszutförligare. Uppgiften hämtadär frånRikspolisstyrelsensrapport1995:8.EnligtKerstin 18 Informationenärhämtad Socialstyrelsensur SOS-rapport1997:15. Melen Utrikesdepartementetringdehontill LKCstraxefterklockan ochtvå 19Viddettasammanträde följandevar statsrådnärvarande:FörsvarsministernAnberättadeomolyckan,somdedåintekändetill. dersBjörck,eivilntiitisternInger Davidsson,justitieministernGun Hellsvik, CAKstårförCentralaavdelningenförAmbulanssjukvårdKatastrofmedicinskoch sjukvårdsministernBo Könberg,biträdandejustitieministernReidunnLauren, planering. kommunikationsministernMatsOdell,ordf.,biståndsministernAlfSvenssonsaint UppgifternaomlarmgångeninomStockholmslänslandstingärnärmadeur"Ut- utrikesministernMargaretaaf Ugglas.Följandetjänstemändeltar:StatsvärderingavsjukvårdenskatastrofmedicinskaarbeteiStockholmslanslandsting sekreterarenPeterEgardt,expeditionschefenGöranSellvallochpresschefenLars medanledningavolyckanmedfärjanM/SEstoniaden september28 1994.". ChristianssonfrånStatsrådsberedningen. Verksamhetenl Borlängeskrisgruppfinnsbeskrivenutförligti Räddningsverkets StatssekreterarenKristerThelin,rättschefenSeverinBlomstrandochTomasNor publikation:"Räddningstjänstensrolli krisstödsarbetetefterEstoniaolyckan.En strömfrånJustitiedepartementet.StatssekreterarenPerEgonJohansson,rättsrapportfrånfyrakommuner.RapportRäddningstjänstR61113/95. chefenAnderslacobaeusochdepartementsrådetJan-OlofSelenfrånKommuni- KKLstårförKrissamverkanKommunLandstingochärengruppsomknytersam- kationsdepartementet. manarbetetIlandstingensPKL-gruppermedkommunenslokalakrisgrupper.Ar- 20 EnbeskrivningavomständigheternakringAlexanderKielland-olyckanlämnasi betet i Uppsalahar beskrivitsi RapportRäddningstjänstR61-113/95, ettsenareavsnittsomrubriceratsProcessen. Räddningstjänstensrolli KrisstödsarbetetefterEstoniaolyckan,Enrapportfrån 21 Följandepersonernärvarar:CarlBildt,LarsChristiansson,PeterEgardt,Olof fyrakommuner. Ehrenkrona,JonasHafström,PerEgonJohansson,ReidunnLauren,Lars-ÅkeNilsl Räddningsverketsrapport"VilhelminakommunefterEstoniasförlisning"ärkris PeterTeijlerochKristerThelin.

son, arbetetiVilhelminabeskrivet. 22 SjösäkerhetsdirektörenBengt-ErikStenmarkbefinnersig Island. VHF-bandetskanal161568Mhzlärdeninternationellakanalenför nödanrop. 23 Debriefingärenmetod hjälpaatt andra bearbetaatt tankarochkänslorefteren Detfinnsflerasvaghetermeddennakanal: känslomässigtpåfrestandeupplevelseDebriefingsamtal skeenskiltellerikan

Flerakantala kanalensamtidigt,vilketkanmedföra deolikaatt rösterna grupp. störvarandra. 24 PolisensLänskommunikationscentral,Stockholm Därförskakanalenendastanvändasför nödmeddelanden församt att komma 25 Seförmerinformationbl.a.Räddningsverket,Räddningstjänstensrolli krisstödsöverensomvilkenkanalmanskafortsättaattanvändaomenlångvarigkommu- arbetetefterEstoniaolyckan,enrapportfrånfyrakommuner.Rapporträddnings nikationmellantvåenheterbehövs. tjänstR61-113/95.Rikspolisstyrelsensrapport1995:8,Estoniastudien. Kanal 16harendasts.k.optiskräckvidd,vilketinnebär denbaraatt nårtill 26 AllmännarådfrånSocialstyrelsen1991:2, 34.sid horisonten. 27 AllmännarådfrånSocialstyrelsen1991:2 10.sid Av denanledningeninnehållerinstruktioner nödmetldelantlenom till sjössen 2B gruppenl ingåräven:HansTollin,chefförförsamlingsutveeklingsenheten,Maganvisningomatt morsetelegrafi500 kHzochs.k.gränsvåg2182kHzskaan- nusSvensson,biskopensadjunkt,UllaOhlsson,jourprästschemaläggareGörsamt vändasförattökaräckvidden.SPF,168-1,s.18fVHFärenförkortningförVery ranPetterson,beredskapsplanläggareochgruppenssamordnare. HighFrequency. 29 Stockholmsstiftsinsatserharbeskrivitsutförligti rapporten:Stockholmsstift EnligthaverirapportenangerMariehamnklockslagettill00.52medanStockholm ochEstonia-katastrofen,författad GöranPettersson.av anger00.55. 30 Vidsammanträdet 29den september1994deltar:statsministerCarlBildtoch 12 SPFrapport168-1,sid27. statsrådenAndersBjörk,IngerDavidsson,GunHellsvik,ReidunnLauren,Mats 13 I SPF:srapport168-1drasslutsatsen dessaatt praktiskaproblemochkontaktsvå- Odell,ordförande,samtMargaretaaf Ugglas.Närvarandetjänstemän Larsär righeterberordels tekniskakommunikationsproblem,dels språkproblem. ChristianssonochGöranSellwallfrånStatsrådsberedningen. Desvenskainsatsernaunderräddningsarbetetharbeskrivitsutförligti följande SeverinBlomstrand,TomasNorstömochKristerThelinfrånJustitiedepartemenrapporter:DeninternationellahaverikommissionensslutrapportFinalreporton tet. thecapsizingön28September1994 theBalticSeaoftheFlo-Ropassenger Anderslacobaeus,PerEgonJohanssonochJan-OlofSelenfrånKommunikationsvesselMVEstonia,EstoniastudienRPS1995:8och Detserverkligenillaut...SPF departementet. 168:1. 31 Enfjärrstyrdminiubåtförseddmedfjärrstyrdvideokamera. StockholmRadioledersjöräddningenlängsSverigesÖstkust uppdrag Sjöav 32 Enkortfattadredogörelsefor begreppettungdykningåterfinnsunderkapitel fartsverket.Uppdragetinkluderarområdetfrånhavetsöder Landsortom upptill Sjöfartsverketsförstaävrapportering. finskagränsen,samtMälaren.l sjöräddningssammanhanganvändsbenämningen 33 Antemortem: föredöden. MRCCStockholm. 34 Vidsammanträdetdeltar:CarlBildt,ReidunnLauren,AndersBjörckochMats Vidregeringsammanträdetdeltarstatsminister Bildt,ordförande,Carl statsråden Odell.Närvarandetjänstemän GöranSellvall,är LarsChristiansson,KristerThelin, BeatriceAsk,AndersBjörck,IngerDavidsson,UlfDinkelspiel,BirgitFriggebo,Gun Lars-ÅkeNilsson,PerEgonJohansson,Anderslacobaeus,Jan-OlofSelenochAlf Hellsvik,BörjeHörnlund,BoKönberg,ReidunnLauren,BoLundgren,MatsOdell, Stenqvist.

NOTER

35 Detsomintekundeske,KentHärstedt,Estoniakatastrofen,1995. konstaterasatt ettomhändertagandeavomkomna,särskilt omhändertagan-om 36 Vidsammanträdetdeltar:CarlBildt,ReidunnLauren,GunHellsvik,Margarethaaf detskulleskegenomettlyftavfartyget,skulle betydandepraktiskaochäven UgglasochMatsOdell.Nän/arandetjänstemän GöranSellvall,är KristerThelin, etiskakonsekvenser.Belysningendettaav lågutanföruppdraget.De beskrivnanu SeverinBlomstrand,ErikBrattgård,MichaelSahlin,PerEgonJohansson,Anders förhållandenaanmäldesför Regeringenvid redovisningenavuppdragetfrån lacobaeus,Jan-OlofSelen,EvaWestberg IngvarPaulsson.och 1994-09-29." 37 Enligt kap. §25 1 ärvdabalkenkanansökan dödförklaringom sketidigastdåett 46 PartiledaröverläggningenledsavJan Nygrenoch övrigadeltagareär: lnes årförflutitsedanpersonensenastbefannsigi livet,förutsattattdetärutrettatt Uusmann,NilsGunnarBillinger,CarlBildt,PeterEgardt,EvaEriksson,Anders han befanndå sigi livsfara. Frostell,OlofJohansson,HelenaNilsson,MarianneSamuelsson,GudrunSchyman 38 Senärmare förslagenom i RapportavseendesjösäkerhetsarbetetinomSjöfarts- ochBengtWesterberg. inspektionen,Kommunikationsdepartementet. 47 Partiledaröverläggningar informelltärett förfarande regeringendå samråder 39 Närvarande regeringenfrån är ReidunnLauren,Margarethaaf Ugglas,BoKön- medövrigapartiledare.Någraprotokollfrånmötenaförsinte.Analysgruppens bergochMatsOdell.Följandetjänstemändeltar,GöranSellvall,KristerThelin, uppgifterkringdessabygger vadsomframkommitvidintervjuermeddelta- SeverinBlomstrand,MichaelSahlin,PerEgonJohansson,Anderslacobaeusoch gare. Alf Stenqvist. 48 PeterNobelsredogörelseförsittarbetefinnsi "EfterEstonia",SOU1996:189. 40 RemoteOperatedVehicleellerfjärrstyrdafarkoster.Harskickats till Estonianer 49 Underhösten1994bildasettantalföreningarföranhörigatill omkomnafrån förattblandannatundersökafartygetsutsida. Estonia,liksomföröverlevandeefterolyckan.Dessaföreningarpresenterasutför- IngvarCarlssonuppgervidintervjuermedanalysgruppenattdet härär somhan ligareunderkapitel33. förförstagångenuttalarsigomattmanskagöraalltförattEstoniaskabärgas. 50 Analysgruppenharsamtalatmedsamtliga rådetsav ledamöter arbetssättetom i Hansägerattfråganställsochhansomedelbarakänslomässigareaktionärattså Etiskarådet,hurdepersonligensåg sinrollunderdentiduppdragetpågick börske. ochhurdekomframtill sinaindividuellaståndpunkter.Denbeskrivningsom 42 Enövergripandepresentation Statsrådsberedningensav organisationviddenna följerhärärensammanställningvadav somsagtsviddessasamtal. tid ochpersonersomsärskiltinvolverasi arbetetmedEstonia:Statsministerlng- Den7februari1996gjordeStiftelsenEstoniaoffrenochAnhöriga genomgången varCarlsson.Statsråd:MonaSahlinsamtJanNygren.Chefstjänstemän:Statsse- av alla skrivelserfrån anhörigasom inkommit och registrerats kreterareHansDahlgrensamtNilsGunnarBillinger,RättschefBengt-ÅkeNilsson Kommunikationsdepartementetundertiden940928-941231.EnligtStiftelsen ochExpeditionschefGöranSelvall.Statsministernskansli:PolitisksakkunnigKjell Estoniaoffren Anhörigaoch önskade90°/0avdeanhöriga skrivit omhän-som ett Lindström.Pressinformation:PressekreterareGiselaLindstrand. dertagande de omkomna.av Senaregenomfördessammaundersökningav 43 Övergripandepresentation Kommunikationsdepartementetsav organisationoch Statsrådsberedningensdiariummedliknanderesultat. depersonersomuppdrasattarbetamedEstoniafrågan. 52 MementoMareärenestniskföreningföranhörigatillomkomnapassagerare.En DepartementscheflnesUusmann,assistentGunnelPettersson. systerförening,kalladMementoEstonia,finnsochi denna medlemmarnaär an- Chefstjänstemän:StatssekreterareMagnusPersson,RättschefAnderslacobaeus. hörigatill personalombord Estonia. Information:PressekreterareEvaLindau. 53 AnalysgruppenharvidsamtalmedJanNygrenfått uppgiftattföljandepartile- Politiskasekretariatet:PolitisksakkunnigaSivGustavssonochBirgittaWallström darerespektivepartiledarrepresentanterdeltog:EvaEriksson,GunHellsvik,Olof frånden28november1994. Johansson,HelenaNilsson, Nygren,Jan MonaSahlin,AlfSvenssonsamtrepresen- Departementetsansvarsområdenfördelas följande sakenheter: tanterfrånmiljöpartietochvänsterpartiet.UtöverdessadeltogJohanFranson. Kommunikationsenheten,Affärsverksenheten,lnfrastrukturenheten,Vägtrafik- IngvarCarlsson vidtillfälletför överläggningenvar ettEU-toppmötei Essen. enheten.Utöverdettafinnsett Sekretariat indelassom itreenheterföradminis- 54 EnligtuppgiftfrånJanNygrendeltartroligensammapersonerviddebådaövertration,samordningsamträttsfrâgor. läggningarna.Den december12 utökasdockgruppenmedstatsministerIngvar BeredningsarbetetförEstoniasker Affärsverksenhetensomansvararförfrågor Carlsson. omIuftfart,sjöfart,järnvägochmyndighetersåsomLuftfartsverketochSjöfarts- 5 IngvarCarlssonsochCarlBildtstali riksdagenden december återges15 1994 i sin verket.DepartementsrådJan-OlofSelenär ochdepartementssekreterareAlf helheti bilagatill dennarapport. StenqvistsamtMagnusStephansson. 56 EnligtSverigesInternationellaöverenskommelserSÖ1995:36träddeöverens- 44 Viddykning merän57metersdjupkrävs kalladmättnadsdykning,även kommelsen gravfridom m.m.mellanSverige,EstlandochFinlandkrafti den27 kalladtungdykning.Detinnebär dykarenplacerasatt i entryckkammareoch augusti1995.Lagen gravfridträddei kraftom 1juli1995.PeterBarasinskisdykdärefteriendykarklocka.Dykarnasinandningsluftärenblandningavsyreoch försökgenomfördesi slutetavjuni1995. helium.Närdykarnaarbetarkande interörasig fritt eftersom fårde sin 57 l hovrättenfick svenska97 och utländska38 medborgaredeltairättegångensom andningsluftgenomen"navelsträng".Genomdenfårdeocksåvärmeochkan intervenienter. kommunicerameddykledaren.Dykarnavistas,närde intearbetar,i tryck- 58 SemåletLennartBerglundm.fl.motSverigei Europakommissionen,MR/ER66/ kammarensomär placeradi fartygeteller plattformen.Därskeräven 1998. dekompressionen.Dykarna intevistasundertrycklängreänfår 28dygnenligt 59 Den8 september1997awisadekommissionenliknandeklagomålfråntvåanhöbrittiskabestämmelser,enligtnorskabestämmelserlängreän15dygn.Tiden riga,semåletBendréus Sverigemot MR68/1996. för ned-ochuppfarti dykarklockan,endastberoendeär avvinschenskapacitet. 60 BureauVeritasärett fransktklassificeringssällskap.Klassificeringssällskaput- Detkanta5-10minuterfrånhavsytantill dykdjup.Dekompressionenefteravslu- vecklarreglerochsertill attdessa uppfylldaär genomperiodiskinspektionav tatdykarbete omkring till fyradagar.tar tre fartyg.Vanligtvisföljersällskapet fartygett frånritbordetochgenomhelafarty- 45 l SjöfartsverketsrapportKonsekvensanalysEstonia, denav 12december1994, getsliv. hänvisastill rapportengällandetekniskaochlegalaförutsättningarförattåter- DettyskaföretagetJOS Meyer-WerftGmbH CobyggdeEstonia1980. finnaochomhändertaomkomna Estonia.från UnderrubrikenBakgrundkanman 62 Närvarandeär bl.a.GöranPersson,lnesUusmann,GunHellsvik,OlofJohansson, läsaföljande: rapporten,somgavs till Regeringen,varutgångspunktenden EvaEriksson,GudrunSchyman,MarianneSamuelsson,KiaAndreasson,AlfSvensför Sjöfartsverketnaturliga;deförutsättningar, redovisas förutomdesom var, sonochIngerDavidsson. legala,ocksådedykeri-,bärgnings-ochskeppstekniska.Detkundeemellertid 63 Närvarandebl.a.GöranPersson,är lnesUusmann,GunHellsvik,OlofJohansson,

NOTER

EvaEriksson,GudrunSchyman,MarianneSamuelsson,KiaAndreassonochInger

Davidsson. 64 Närvarandevid överläggningarna bLa.GöranPersson,var InesUusmann,Lars

Tobisson,GunHellsvik,OlofJohansson,EvaEriksson,IngerDavidsson,Gudrun

Schyman,KiaAndreassonochMarianneSamuelsson. 65 ErstasjukhustillhörErstadiakonisällskap,ärsom enideellföreninginäraanslut-

ningtill Svenskakyrkan. 66 Citatetärhämtat BirgittaDahlstalvidinvigningen.ur

PROCESSEN AVSNITT 3 EN REDOVISNING AV ANALYSGRUPPENS ARBETE

FRÅN SEPTEMBER 1997 TILL NOVEMBER 1998

PROCESSEN

inledning

det föregående avsnittet i denna Samarbete med referensgrupp av anhöriga och

rapport presenterades resultatet analysgruppens granskning de händel- överlevande

av av

inträffade efter Estonias förlisning. Här följer I enlighet med direktiven har analysgruppen knutit till sig ser som nu

redovisning de arbetsmetoder använts referensgrupp. Denna har varit sammansatt föreen av som samt en en av en presentation de kunskaper och erfarenheter trädare för varje anhörig- och överlevandeförening, som

av som samlats i möten med expertis inom viktiga områden. varit verksam under 1997-98. Medverkan har inte varit

De områden behandlas i denna rapport är de tek- personlig utan representativ och de åtta föreningarna har

som niska förutsättningarna för bärgning fartyget, de tek- själva utsett sina representanter, från gång till gång. Grup-

en av niska och psykologiska förutsättningarna för ett arbete har regelbundet sammanträffat med analysgruppen

pen med omhändertagande och identifiering de omkomna. och diskuterat olika frågor i uppläggningen arbetet och

av av Redovisningen omfattar såväl uppgifter ingick i analysen. Syftet har varit att ta till de kunskaper och

som vara underlagen vid tiden för regeringens beredning beslu- erfarenheter finns bland anhöriga och överlevande

av som tet den 15 december 1994, fakta den dags- samt att erbjuda dessa särskild insyn i analysgruppens ar-

som nya om aktuella situationen rörande Estonia. bete.

Utöver detta presenteras inhämtade fakta syftar Vid några tillfällen, exempelvis vid de expertserninarier

som till belysa de långsiktiga konsekvenserna olika analysgruppen anordnat, har förutom referens-

att av myn- som digheters, inklusive regeringens och Regeringskansliets, ytterligare ett antal representanter från anhörig-

gruppen, och andra offentliga agerande till följd katastro- och överlevandeföreningarna deltagit.

organs av fen. Detta redovisas framför allt anhöriga och överle- När analysgmppens arbete inleddes deltog åtta för-

ur vandes perspektiv. Analysgnippens intryck kontakter eningar i referensgmppen, i maj 1998 valde Den

av men med anhöriga och överlevande beskrivs. Internationella Stödgruppen, DIS, att ställa sig utanför ar-

Här redovisas även analysgruppens kontakter med betet, sedan analysgruppen inte bejakat deras krav att

om myndigheter med flera i Estland och Finland, samt analysgruppen omedelbart skulle initiera dykningar vid

organ intryck möten med anhöriga och överlevande i dessa Estonias vrak.

av länder.

Slutligen belyses även, som en jämförelse, hanteringen

ett antal större internationella olyckor under senare år. av

PROCESSEN

1 Analysgruppens underlag

Skriftliga källor de bidragit till fram underlag för besluten har

som att ta Analysgruppen uppgift har varit att granska regeringens intervjuats. och olika myndigheters agerande, belysa andra Drygt hundratal intervjuer har genomförts och

samt ett reorgans agerande med anledning katasuofen. Det har dovisas i källförteckningen. Intervjuerna har utgått från

av därför varit naturlig utgångspunkt att ta del de öppna frågor och omfattat omkring två timmars samtal.

en av rapporter, utredningar, utvärderingar, mötesprotokoll, Från början deltog två från analysgruppen och

personer minnesanteckningar, promemorior och regeringsbeslut sekretariatet vid varje intervju och minnesanteckningar som föranletts av olyckan. Genom dessa källor har analys- skrevs På grund det stora antalet intervjuer, över-

ner. av gruppen erhållit kunskap om myndigheters agerande, hur gick analysgruppen efter tid till att banda intervjuerna,

en beslut fattats, vilka underlag det skett och vilka de leddes Några de centrala aktö-

cen- som av en person. av mest trala aktörerna har varit. har analysgruppen haft anledning att samtala med

rerna

vid mer än ett tillfälle, framgår förteckningen i

som av Djupintervjuer bilagedelen. I syfte att inhämta kunskap och analysera bland annat vad De frågor ställts har dels syftat till kartlägga

som att som ledde regeringen fram till beslutet den 15 december förloppet och beslutsordningen efter olyckan och dels till 1994 har analysgruppen genomfört ett stort antal djup- att klarlägga vilket underlag hade för att fatta beslu-

man intervjuer. De aktörer deltagit i beslutsprocessen och ten. De intervjuade är politiker och tjänste-

som personerna

PROCESSEN

män med knytning till såväl den regering avgick Underlag från expertis

som strax efter olyckan 1994 den regering därefter till- För att ytterligare fördjupa kunskaperna de underlag

som som om trädde. Inom de myndigheter direkt berördes legat till grund för viktiga beslut, har analysgruppen

som av som Estoniafrågans hantering och den beslutsprocess arrangerat seminarier och expertmöten. Till dessa har in-

som följde har också intervjupersoner återfunnits. Andra aktö- bjudits dels varit delaktiga i Estoniafrågan,

personer som

analysgruppen samtalet med, inte direkt del- dels andra denna tidigare erfarenhet med viktig rer som som utan men tagit i beslutsprocessen, men vars arbete och insatser på- sakkunskap inom särskilda områden. I följande kapitel verkat anhörigas och överlevandes livssituation, är presenteras innehåll och deltagare vid dessa möten och

representanter för anhörigföreningar, den svenska kyrkan med seminarier samt analysgruppens slutsatser dessa.

av flera.

PROCESSEN

2 Seminarium den 10 februari 1998 om

tekniska och rörande

förutsättningar praktiska frågor bärgning

av Estonia och omhändertagande av omkomna

jöfartsverkets rapporter har utgjort ett viktigt organisationer deltog med två representanter från vardera

underlag för regeringens beslut den 15 december 1994, att organisation. En deltagarförteckning bifogas i förteckvarken bärga den förlista färjan eller omhänderta de ningen i bilagedelen.

omkomna. Analysgruppen har därför ansett det viktigt att in-

dykteknik, fysiska och psykiska risker Dykteknik hämta kunskap o1n för inblandad personal, hur ett omhändertagande Seminariet inleddes med frågor rörde dykteknik. Hur

av om- som komna skulle organiseras samt vilka möjligheter före- såg förutsättningarna ut för en bärgning av fartyget och

sorn ligger att identifiera de omkomna. Kort sagt vilka förut- omhändertagande de omkomna vid tidpunkten för

av sättningar låg till grund för det beslut, reger- regeringsbeslutet Vilka tekniska analyser beaktades

som som ingen fattade i december 1994. Mot bakgrund detta in- Vilka fysiska och psykiska risker skulle dykare komma att

av bjöd analysgruppen till ett expertseminarium i februari utsättas för. Hur ser situationen ut idag månad i år. Det dykföretag, Rockwater, hade genomfört

som

Förutom experter områdena dykteknik fysiska och dykningar ned till Estonia i december 1994 representerapsykiska aspekter, rättsmedicin identifiering och des projektledaren Ray Honour och arbetsledaren

orga- av nisation hur planerades organisationen för eventuell Dave Cawson. Den senare deltog i arbetet vid Estonia när

en bärgning inbjöds även sakkunniga med erfarenhet dykningarna ägde Honour och Cawson beskrev den

egen rum. inom olika områden. Efter inledningsanförande vidtog dykteknik använts och redogjorde för hur dykning-

som panelsamtal där flera deltog. Referensgruppens genomförts och vilka svårigheter de mött. En norsk

experter arna

PROCESSEN

läkare, John Hjelle, redogjorde för vilka fysiska och och andra länder är begränsat kommer det att vara svårare

psykiska risker dykare utsätts för och hur de mentalt kan för- att identifiera samtliga, troligen kommer de flesta att

men beredas för uppgifter bärgning Estonia innebär. kunna identifieras. Om man lyckas omhänderta samtliga

som en av

Analysgruppens slutsatser är att det vid tidpunkten för ombord kan förmodligen några av kropparna bli svåra att regeringens beslut möjligt att till Estonia och identifiera. För att klara sådan omfattande uppgift

var ner en omhänderta åtminstone l25-tal de omkomna. Ett skulle bli tvungen att vända sig till grannländerna för

ett av man uppdrag, beräknades ta några veckor. För att omhän- att rekrytera vissa personalkategorier, exempelvis rättslä-

som derta flera omkomna skulle det nödvändigt att lyfta ut kare.

vara inredning fartyget, vilket skulle vara ett mer tidskrä-

ur vande arbete. Dykarna skulle då för fysiska risker, Planeringsarbetet organisationfrågor

utsättas -

det framhölls att det är dykföretagets att sörja Hur planerades arbetet för eventuell bärgning fartymen ansvar en av för dykarnas säkerhet. Den psykiska belastning dykarna och ett omhändertagande omkomna Har förut-

get av skulle ha för, komma i kontakt med sättningarna förändrats sedan 1994 Vilka erfarenheter

utsatts genom att döda, skulle ha kunnat förebyggas. finns från liknande operationer

Även inget fartyg Estonias storlek och befintligt Från den svenska identifieringskommissionen deltog

om av

detta djup har bärgats är analysgmppens slutsats polisöverintendenten Roland Ståhl, chefen för kriminal-

av detta seminarium fartyget skulle ha kunnat bärgas. teknikerna i den norska identifieringskomrnissionen Arne

att Expertredovisningen från seminariet gör troligt att det Björkås, kriminalkommissarien Jan Olsson och i panelen

möjligt 1994 är sannolikt även möjligt att göra f.d. chefen för Ostkustens marinkommando Gunnar som var idag. Bengtsson samt sjösäkerhetsdirektören Johan Franson.

Roland StåhLJan Olsson och Gunnar Bengtsson redo- Rättsmedicin gjorde för hur organisationplan utarbetats för

en att ge- Vilka möjligheter fanns vid tiden för regeringsbeslutet att nomföra bärgning Estonia. Med erfarenheter från

en av identifiera de omkorrma. Hur planerades arbetet och vilka katastrofarbete i Norge talade Arne Björkås som organiseär möjligheterna idag rat flera stora räddningsinsatser. Johan Franson redo-

Rättsläkaren Robert Grundin och rättsodontologen gjorde för sitt arbete med Sjöfartsverkets rapporter till re- Håkan Mörnstad, båda ingår i den svenska geringen.

som identifieringskommissionen samt rättsodontologen Aina Analysgruppens slutsats från redovisningarna är att en Teivens redogjorde för hur arbetet med identifiering de planering fanns för att omhänderta omkomna efter en

av omkomna förberetts och vilka problem kunde tänkas bärgning Estonia. Fartyget skulle läggas inom militärt

som av uppstå. Ett omfattande förberedelsearbete gjordes, vilket Skyddsområde, vilket skulle medföra att det lätt

var att avresulterat i gediget underlag för identifiering s.k. gränsa området och skydda för insyn. Personal-

ett en jämförelsematerial svenska medborgare. förstärkning från andra länder skulle bli nödvändig för att

Analysgiuppens slutsats efter vad framkommit är lösa uppgifterna med omhändertagande och identifiering.

som att samtliga svenska medborgare omhändertas efter Personalen skulle utsättas för stora påfrestningar, varför

som Estoniakatastzrofen sannolikt kan identifieras. På grund åtgärderna måste planeras och kompletteras med

av noga

jämförelsematerialet avseende omkomna från Estland debriefing och psykologiskt stöd. att

PROCESSEN

3 Seminarium den 16-17 1998

mars om

rörande individuella och konsekvenser

frågor samhälleliga

av Estoniahaveriet

om ett led i analysgruppens uppdrag att granska perspektiv, ett anförande hölls Conny Nordin, le-

som av följderna efter Estoniahaveriet arrangerades ett sernina- damot i analysgruppen, professor i psykiatri hovpre-

samt rium i Uppsala under mars månad. Syftet med seminariet dikant. var att belysa dels vilka etiska frågeställningar som uppkom med anledning haveriet, dels hur de anhöriga och Ceremoniers betydelse

av överlevandes livssituation påverkats. Utöver detta skulle Bo Brander, präst och föreståndare vid Laurentistiftelsen i seminariet även belysa hur samhället i stort påverkas Lund, inbjuden för att tala ceremoniers betydelse.

av en var om händelse med Estoniahaveriets dimension samt hur kris- I anförandet belyste Bo Brander behovet s.k.

av beredskapen skall kunna stärkas i framtiden. passageriter. Vid studier religiösa fenomen har fram-

Till seminariet inbjöds ett antal experter höll kommit att alla kulturer markerar livets växlingar och för-

som inledningsanföranden som övergick i allmänna samtal och ändringar med riter och ceremonier. Riten transformerar diskussioner. Nedan följer ett kortfattat sammandrag fysiska händelser till social verklighet och har lika be-

av stor samtliga talares anföranden. I seminariet deltog, förutom tydelse för den människa är subjekt, för det

som som analysgruppen, även referensgruppens organisationer kringliggande samhället. med sammanlagt 14 representanter. I källförteclmingen I samband med döden har begravningsriten ingått i

en återfinns en deltagarförteclanng. introducering sorgearbetet, i alla tider har varit

av som

Ylva Eggehorn, författare, inledde med betraktelse menad att ta tid. Väsentligen bygger såväl den kyrkliga

en om processer som föregår etiska och politiska beslut. Un- den borgerliga begravningen grundprinci-

som samma der seminariet belystes även frågor i livstids- En vördnad och tacksamhet inför det liv är slut,

om sorg ett per: som

PROCESSEN

ett utüyckande empati och ett eller mindre tydligt hus har det genomförts ett antal enkätundersökningar,

av mer transcendent överlärnnande. En preferens för ritens ut- framför allt riktade mot anhöriga. Efter genomförda fem förande finns för hembygdens kyrka och kyrkogård. enkätundersökningar togs även överlevande med. De

re-

Riten är aldrig tillämpbar människomassor. Även sultat redovisas under anförandet behandlar dock

som enom erfarenheten är kollektiv är ceremonins tillägnelse och bart de första fem enkäterna. tillämpning alltid individuell och personlig. I undersökningen har sammanlagt med-

863 personer

Begravningen passagerit innehåller fyra moment: verkat. Dessa är anhöriga till 420 de 501 svenska

som av om-

Överlzimnandet och kvarbållandet. Den döde överläm- konma, dvs. de svenska omkomna finns

84 procent av renas till Gud, i begravningsriten markeras detta med orden presenterade i undersökningen. 90 procent av de svarande vila i frid, och kvarhålles hos de kvarlevande räknas förstagradsanhöriga, vilket innebär att man är

genom som framför allt minnet och namnet. Ett foto hedersplats i maka, make, sambo, barn, förälder eller syskon. Den bostaden, namnet gravstenen. största i enkäten är de har förlorat föräldrar.

gruppen som

Miinniskøvárdet ochfüsgziøzglig/Jeten.Den starka känslan Den stora delen svarande sörjer en omkommen, men det

livets svindlande korthet är betydande dimension i finns icke försumbar del sörjer flera. Här lämnas av en en som dödens rit. Den balanseras i riten sin motsats. Ett endast övergripande redogörelse för några av de enkät-

av egen en sätt att uttrycka människolivets värde är att hantera den svar som bearbetats. döde med den pietet är mäktig. Ett annat är Frågor belyses i enkäten är hur omhändertagan-

som man som ceremonielet med de tre skovlarna jord, sätter in det de anhöriga fungerat. Vid varje svarstillfälle är det

som av människan i ett stort ekologiskt sammanhang. fler befinner sig den negativa sidan i detta fall. I

som

Hinnsidesjifâgøma. Varje rit öppnar mot något större i enkäten ställs frågor hur de anhöriga mådde före kata-

om tillvaron än det sinnena kan registrera. I den kristna strofen och hur de mår efter. Tendensen är att hälsotill-

som traditionen är tron liv efter döden mycket stark och ståndet förbättras, oerhört långsamt. Efter två år är

men tydlig. det fortfarande många exempelvis vill ha någon typ av

som

Riten övergång och inget att stanna De och hjälp, krissamtal eller möten med andra anhöriga.

som nya mycket smärtsamma erfarenheterna skall inkorporeras i Av enkätsvaren framgår även att en stor del av de anhö-

dimension där den döde är död och de levande är le- riga skulle önska att regeringen frågat dem deras åsiken om vande. I begravningsriten markeras detta aktens avslut- ter i bärgningsfrågan. Frågan om man önskar bärgning el-

av ning och själva jordfästningen. Ett sista tack och farväl och ler inte tas första gången i enkäten sänds ut

upp som sex ett lysande frid över den döde. Platsen där den döde månader efter olyckan. Då är 55 procent negativa till bärg-

av vilar skall bli plats inte för katastrof, utan för frid, förso- ning och 32 procent positiva, 11 procent har ingen åsikt.

en ning och Resultatet enkäten sänds ut i anslutning till ett-

ro. av som

Har passageriten fungerat, har den bidragit till att den årsdagen visar att 47 procent är negativa och 40 procent smärtsamma dödens effekter inte blir ett förlamande sår, positiva till bärgning. I enkäten som sänds ut ett och ett utan berikande minnen och ömma erfarenheter halvt år efter olyckan är förhållandet nästan jämnt mellan

som ger djup livet. de båda grupperna, med en viss övervikt för de som vill

bärga. Då vid tvåårsdagen delas efter frågan

svaren upp

om bärgning av hela fartyget, i relation till omhänder- Att lyssna till anhöriga tagande enbart omkomna blir resultatet

av att 63 procent Kristina Brandänge, psykiater och klinikchef vid Ersta vill att de omkomna skall omhändertas, mot 25 procent sjukhus, deltog vid seminariet för att berätta sjukhu- säger nej och 29 procent vill bärga hela båten medan

om som sets arbete med anhöriga och överlevande. På Ersta sjuk- 42 procent säger nej.

PROCESSEN

En klar majoritet av de svarande är emot betongöver- tiva förändringar livsprioriteringar är andra positiva efav

täckningen av Estonia, omkring 80 procent säger direkt fekter.

nej. Frågan är också en av de som väcker mest kommenta- För att integrera traumat och omvandla det till livser-

rer. farenhet krävs att individen söker finna mening i det me-

ningslösa och utvecklar nya livsmål. Då det gäller frågan

om att integrera sorg är det viktigt att det sociala nätverket

Kris- och katastrofpsykologisk organisation berett praktisk hjälp stödja och är att ge men även att

Anförandet hölls Atle Dyregrov, psykolog och ledare trösta, bland lyssna till och förstå indiviav annat genom att

för Center for krisepsykologi i Bergen och handlade den. Problem kan uppstå i nätverket nalkas om om personer

katastrofers inverkan samhället och individen. I anfö- den drabbade med felaktiga föreställningar med om sorg,

randet belystes även behovet psykosociala insatser vid tomma tröstfraser, med påstående att "jag vet hur du av om

större händelser och katastrofer. har det", opassande råd eller hurtfrisk Att uppmuntran.

reducera det som har hänt eller isolera den sörjande bidrar

också till negativa effekter. Beträffande katamofzrsinverkan samhället

Katastrofer har starkast inverkan samhället när händel- Psykosocialtstäd drabbar områden eller institutioner alla är berosen som För att det psykosociala stödet skall fungera krävs timing ende av eller när den drabbar viktiga symboler eller och flexibilitet. Detta kan omfattande förbereuppnås om symbolpersoner särskilt om händelsen är avsiktlig. Detdelser gjorts i form av planering resurser, mobilisering gäller händelsen medför av samma om att ett stort antal mänoch insatser. Häri ingår träning och mental förberedelse niskor dör eller när den drabbar barn. Om händelsen är av av den personal som skall medverka. den karaktär att alla kan identifiera sig med den eller om Ett viktigt led i arbetet med att bemöta individer som massmedier ger starka skildringar av den påverkar även drabbats av större katastrofer är att kriscenter omedelbart detta starkt. Om händelsen utmanar centrala uppfattupprättas. Efter den akuta fasen skall uppföljning ske och ningar våra liv förstärks effekten. om eventuellt långtidsterapi erbjudas. Atle Dyregrov under- Konsekvenserna för samhället sådan katastrof av en stryker vikten att detaljerad information katastrofen blir: kollektiv och av om sorg trauma, samhällsmedborgarna utförmedlas löpande, till såväl de drabbade till stödvecklar fantasier, som uppfattningarna världen förändras, om sårbarheten ökar, samhällets förväntan personerna. nya katastrofer

ökar, nationens självtillit sviktar, kulmmyter genereras,

rella normer förändras och samhällets beredskapssystem Erfarenheter från Alexander Kielland-olyckan påverkas. Odd Kristian Reme, präst och företrädare för Alexander

Kielland-fonden, som var en förening bestående av anhö-

Ifatastrøfers inverkan på individen riga, företrädare för kyrkan från facksamt representanter

Upplevelsen traumatisk händelse kan då traumat in- föreningar. Föreningen aktiv i frågan bärgning av en var om av

tegreras i individens livserfarenhet bidra till personligt oljeplattformenh Reme förlorade sin bror vid olyckan.

växande. Växandet kan bidra till att stärka modet hos indi- Odd Kristian Reme talade parallellerna mellan om

viden, liksom styrkan. Det kan också leda till att individen Estoniahaveriet och Alexander Kielland-olyckan och be-

sätter större pris sina närmaste och innebära för- skrev dem slående då det gäller frågan eftersöken som om djupning relationerna till andra. Ökad empati och ande de omkomna. I båda fallen frågade sig hela folket: av om- av

sorg för andra, liksom ökad tacksamhet för livet och posi- Vad skall göra Skall acceptera att de döda fått sin grav

PROCESSEN

i havet eller skall söka efter dem, för genomföra olyckor till sjöss med fartyg skall hanteras samma sätt

att en

begravning land I båda fallen alla först eniga flygolyckor.

var om som

bärgning och eftersökande och regeringen i både Norge

och Sverige gick långt lova allt skall göras". Norrnativ etisk värdering av behandling av döda saknas

genom att att

Åsikterna bland de anhöriga delade och i båda fallen Odd Kristian Reme är mycket kritisk till Etiska rådets

var

genomfördes inte någon undersökning för att skaffa sig uppdrag och ställningstaganden i fallet med Estonia. Hans

kunskap deras mening. I båda fallen fattade regering- huvudsakliga invändningar mot deras arbete är:

beslut inte låta eftersöka omkomna, något Redogörelsen grundas inte någon normativ etisk arna om att som -

i fallet med Alexander Kielland så småningom förändrades värdering behandling av döda

efter anhörigas kamp. Redogörelsen tar inte hänsyn till empirisk erfarenhet

rörande anhörigas önskemål och behov i likartade fall

Betrizjfñzndede anhörigas åsikter

Han att det är ägnat att förvåna att denna korta,

menar Alexander Kielland-fonden genomförde tre undersök-

knappt sidor långa rapport, ligger till grund för den

sex ningar anhörigas åsikter rörande frågan bärgning

av om beslut den december 1994.

svenska regeringens av 15 eller inte bärgning. Den första genomfördes 15 månader

efter olyckan, den andra två år efter och den tredje tre år

Erfarenheter Alexander Kielland bar leda till att efter. Mätningarna visade att längre tiden gick, desto

regeringens beslut ornprávas fler de anhöriga önskade ett eftersökande de salmade.

av av avslutar med framföra sin för-

Odd Kristian Reme att

Tre och ett halvt år efter katastrofen genomfördes

hoppning att Estonia bärgas och att därmed det tidi-

om bärgning plattformen och endast 6 36 saknade åter-

av av upphävs. enligt hans

gare regeringsbeslutet Det är uppfanns. Enligt Odd Kristian Reme har ingen av de anhö-

fattning den enda rimliga lösningen efter de erfarenheter

detta, beklagat bärgningen. Remes bror återriga, trots Kielland-olyckan. ändrat

som kan dras av Alexander Ett fanns inte, familjen har fått ro därför att allt nu gjorts

men beslut skulle betydelse, särskilt precedens-

stor som som kunde ha gjorts.

faktor, flera människor i våra länder skulle drabbas av

För Kielland-fonden fanns två anledningar till att man

liknande katastrofer. drev bärgningsfrågan, den att ville finna de

ena var man

ombordvarande och den andra att olycksorsaken skulle

kunna utredas fullständigt.

Havet som gravplats

Lars Weisaeth, professor vid universitet i Oslo, inbju-

var

Praxis rörande efiersáleningav omkomna dan för att tala havet som gravplats. Han inledde med

Odd Kristian Reme det i Norge tillämpats olika att göra beskrivning att tillvägagångssätten vid flyg-

menar att en av

praxis då det handlar eftersökning omkomna och olyckor till sjöss och olyckor med fartyg skiljer sig åt. Ur

om av

säkrande bevis, beroende vilka förolyckats. För ett historiskt perspektiv kan sägas att omkomna båtar

av som

flygolyckor gäller ovillkorligen flygplanet och de lämnade kvar i havet, framför allt grund av att det inte

att om-

konma omhand. Då det gäller oljearbetare har Kiel- fanns tekniska möjligheter att omhänderta dem. Anhöri-

tas

land-fallet inneburit eftersökning genomförs, det ångest och ovisshet efter båtolyckor bemöttes genom

att men gas

inte självklart före den olyckan. Då det gäller fiskare att de naturligt erbjöds möjlighet att träffa de överlevande var

har det varit självklart eftersöka överlevande, inte och många frågor. Professor Weisaeth konstate-

att men svar

omkomna. att några sådana sammanträffanden inte organiserats i

rar

Reme att fiskare börjat ställa krav att fallet med Estonia.

menar nu

PROCESSEN

Lars Weisaeth för också kring frågan tans för havet än anhöriga till näm-

ett resonemang som grav, passagerare, om hur uppfattar döden till havs, vad blir borta sjön Lars Weisaâth utvecklingen pekar sjöfolk

ner att att Hur ser förhållandet kropp och själ. I sammanhanget ställer större krav samhället skall ställa ekonomis-

att nämner han att SOS är förkortning för Save souls. ka till förfogande för förbättra sjösäkerheten

en our resurser att Han påpekar också att vår tradition är har plikt och kraven ökar också för omkomna skall bärgas från

att man en att att söka efter sina anhöriga för att begrava dem land. havet.

Ett annat perspektiv belyses i anförandet är När det gäller omständigheterna kring Estonia näm-

som om det ñnns någon skillnad mellan hur anhöriga till besätt- Weisazth det är svårast förstå, bak-

ner att som att mot ningsmedlemmar havet i jämförelse med grund det två statsministrar sade, är inte rädd-

ser som grav, av som att anhöriga till resenärer. Med utgångspunkt i ningsarbetet direkt Övergick i omhändertagande

ett resone- ett av mang om att anhöriga till sjömän skulle ha större omkomna.

accep-

PROCESSEN

den 17 1998

Expertmöte juni

ör det fortsatta arbetet hade analysgruppen behov de sår börjat läka. Etiska rådet uttrycker i sin rapport

av som

särskilt pröva två frågor: Omhändertagande och bärg- över att medias bevakning vid en bärgning skulle bli att oro ning respektive övertäckning. Mot bakgrund detta in- utomordentligt integritetskränkande för både de döda och

av bjöd analysgruppen till ett expertmöte den 17 juni, vid vil- de efterlevande. ket inbjudna besvarade frågor, förberetts Elisabeth Aarsaether, informationsansvarig vid polisen

experter som av

frågepanel. Närvarande förutom analysgruppens i Svalbard, har erfarenheter från ett flyghaveri, där ett stort en var ledamöter och dess sekretariat anhörigföreningarnas pressuppbåd samlades i samband med räddningsarbetet.

referensgrupp. Inom flera områden söktes fördjupad kun- Aarsaether beskriver medierna som en viktig inforrnaskap: tionsfönnedlare och länk till omvärlden och de därför

gavs

förutsättningar arbeta ett sätt gjorde att varken

att som

offrens värdighet eller deras familjer kränktes. Hennes fö- Massmediabevakning redragning inleddes med dokumentärfilm, be-

en som Försvårar massmediernas bevakning arbetet med bärg- skrev arbetet efter olyckan och den komplexitet om-

en som ning Estonia eller omhändertagande de det. Det framgick tydligt att ett bra informationsar-

av ett av om- gav komna Analysgruppen har vid flera tillfällen delgivits bete, både riktat till anhöriga och till massmedierna, förutsynpunkten massmediernas förmodade närgångna be- sätter att det integreras i det övriga arbetet.

att vakning skulle påverka de anhöriga negativt och riva upp

PROCESSEN

Övertäckningsarbetets påverkan duktionstekniker med flera gavs beskedet att med god - Har övertäckningsarbetena, inletts vid Estonia på- tid och planering skulle möjligt. Den som noggrann vara psyverkat fartygets tillstånd och möjligheterna att ta sig in i kiska belastningen för den inblandade personalen skulle fartyget idag Dessa frågor ställdes till Ake Wide, projekt- sannolikt inte den skulle deras vara stor att äventyra ledare vid Sjöfartsverket Jan-Erik Jansson och Per hälsa, under förutsättning kan reglera tillflödet samt att man av Engström, uppdragsledare och geotekniker vid VBB kroppar. som arbetade med övertäckningen. De deltog i denna del mötet Roexperter som av var Övertäckningsarbetetavbröts när bottenförstärkning- land Ståhl, Jan Lindberg och Håkan Mörnstad från den

sarbetena fortfarande pågick. Sand har lagts ut havsbot- svenska identifieringskomrnissionen. Göran Wennqvist

ten, liksom textilremsor och stensträngar ska hålla och Antti Pettilä från den finska ID-kommissionen och som sanden plats. Ett jordskred havsbotten vid Estonia Arne Björkås från den norska.

har inträffat, detta har inte påverkat fartyget eller för- Arne Björkås är polis kriminalteknikermen som uppgav att svårat tillgängligheten. Dessa uppgifter är baserade den i flera fall kan avlasta dykarna de hjälper till na genom att information som finns tillgänglig från tiden när arbetet vid hanteringen kropparna. Den organisation av typen av utfördes. hade han erfarenhet från tidigare bärgningsuppdrag, av ett då en helikopter stöttat över havet och bärgats dykare av Identifiering av omkomna medan kriminaltekniker avlöst i hanteringen kropav Vilka möjligheter finns det idag att identifiera de om- parna. komna. Rättsläkare, poliser och rättsodontologer från de svenska, norska och finska ID-komrnissionerna svarade Dyknings- och omhändertagandefrågor

frågor hur kroppar kan antas vara förändrade efter drygt Ett omhändertagande omkomna dykning beav genom fyra år i vatten, och vilken organisation krävs för sådant lystes Dave Cawson från säkerhets- och arbetsmiljöett av omhändertagande. relaterade utgångspunkter. Cawson arbetsledare vid var Att med säkerhet uttala sig kropparnas påverkan dykföretaget Rockwater när dykningarna vid Estonia om geefter flera år i vatten, var inte möjligt. Förhållanden kan nomfördes 1994. Hans slutsats att det är tekniskt möjvar förändras beroende vattnets syrehalt och den aktuella ligt återvända till Estonia och arbeta där. Uppdraget är att bottenfaunan platsen. De erfarenhetsmässiga antagan- tekniskt krävande och innehåller sett moment av den gjordes rättsläkarna beträffande kropparnas säkerhetsrisker, dykföretaget sätter gränserna för som av men tillstånd dock relativt samstämmiga. Det är inte dykarnas säkerhet och dessa gränser kan inte tänjas var osan- av ennolikt att kropparna kan relativt välbevarade, efter- skilda dykare. Han menade det möjligen finns handvara att en som vattnet håller och låg temperatur vid Estonia. full företag har kompetens och utrustning en som att genom- Möjligheten att identifiera de omkomna förefaller i föra uppdraget.

stort vara desamma 1994. I Finland kompletterades Innan tekniska lösningar diskuteras måste provdyksom jämförelsematerialet efter den svenska regeringens beslut ningar göras för reda förhållandena inuti Estonia att ta att inte bärga, materialet är inte fullständigt. Rätts- menade Cawson. Cawson uteslöt inte det kunde bli men att läkarna antog att merparten de omkomna kan identifie- svårt motivera dykare genomföra uppdraget med av att att att ras men man utesluter inte att det i vissa fall kan omhänderta döda, eftersom detta är ovanlig arbetsuppvara ett en relativt komplicerat arbete. gift för dykare. Dykarna motiverade för måste vara upp- På frågan det finns kapacitet och kompetens inom draget och förberedda så deras psykiska hälsa inte sätts om att Norden att identifiera de omkomna det krävs förutom spel. rättsläkare och rättsodontologer, kriminaltekniker, ob- En svensk Jan Jacobsson, också inbjuden för expert, var

PROCESSEN

frågor. Jacobsson sade sig känna till antal lösa uppgiften och mentalt dykarna ska aratt svara ett preparera som aktiva dykare är villiga att omhänderta omkomna beta där. Dessa undersökningar kan genomföras med

som ur Estonia. Båda experterna dock överens att ROV

var om man måste rekognosceringsdyka innan kan fatta beslut Avslutningsvis beräknade Dave Cawson att man skulle

man om omhändertagande. Syftet med det är att undersöka det behöva ett par månaders förberedelsetid inför ett eventu-

om är möjligt att arbeta vid Estonia och atti så fall tekniskt ellt uppdrag.

PROCESSEN

5 Expertmöte den 29 1998

september

syfte att ånyo granska och uppdatera det underlag typen sernisubmersiable måste enligt Landelius användas som låg till grund för regeringens beslut 1994 att inte för utföra lyftet. Ett fartyg semisubmersiable,

om- att av typen händerta omkomna eller bärga Estonia anordnades ett med större lyftkraft än kranar, är föredra eftersom det

att expertmöte den 29 september. Analysgruppen ville även inte är lika väderkänsligt. Väljer kranfartyg, krävs

man undersöka vilka möjligheterna är 1998 att lyfta fartyget. minst fyra stycken. Ett lyft skulle kräva Estonia först

att Till mötet inbjöds bärgningsinspektören Lars Landelius, rätas Lyftet skulle föregås antal kraftiga

upp. av att ett stort civilingenjören och skeppsbyggaren Ulrich Dischler samt vajrar, 1 dm i diameter, placeras under fartyget. Skrovet

ca teknologie doktorn och skeppsbyggaren Thomas skulle före lyft behöva förstärkas vissa ställen.

ett utsatta Milchert. Förste kustbevakningsinspektören Carl Gustaf På grund djupet måste mättnadsdykare arbeta

Konow tillgänglig telefon under delar mö- botten med placera vajrar rätt plats. Dykarnas situavon var per av att tet. tion skulle kompliceras att de befinner sig drygt 80

av me-

ter under servicefartyget, att de har kablar mellan sig och Bärgning och vrakröjning av Estonia dykarklockan samtidigt de arbeta med tjocka

som måste Lars Landelius, utfört bärgnings- och vrakröjnings- och vajrar. Detta arbete bedömde

som tunga experterna som uppdrag redovisade teknik kan användas för att lyfta komplicerat och riskfyllt. Mättnadsdykare har heller ingen

som Estonia. att arbeta med bärgning eller vrakröjning.

vana

Ett lyft av Estonia framstod mycket komplicerat. När vajrarna ar plats kan fartyget lyftas och därefter

som Speciella kranfartyg, s.k. cheerleg-kranar, eller fartyg föras in mot grundare vatten. Arbetet måste utföras i lugnt

PROCESSEN

väder. Fartyget måste allt eftersom det förs in sättas ned medan det fortfarande ligger under vattenytan. Detta botten så att vajrarna kan kortas och fartyget lyftas högre bland annat för att kropparna är enklare att hantera i vat-

Behovet lyftkraft kan minskas ballonger med ten. upp. av om luft placeras inne i fartyget de övre däcken. Luft- Skrovet kan undersökas styrbords sida Estonia

om tillförseln måste dock så att inte stabilitet och rätas Troligen kan även mättnadsdykare in i farty-

anpassas upp. kontrollerbarhet i äventyras. det ligger idag och undersöka skrovet från insi-

processen get som

Ett lyft ett fartyg Estonia har aldrig ut- dan.

av stort som förts. Det skulle därför bli komplicerat och mycket kost- Carl Gustaf Konow berättade sina erfarenhe-

von om nadskrävande. Ett fåtal företag skulle kunna åta sig ett ter från dykarbeten genomförts av kustbevakningen.

som uppdrag detta. För dessa och hela dykeriindustrin Beträffande psykiska reaktioner från dykarna menade han

som skulle ett lyft Estonia betyda väsentlig teknikutveckling. att svårigheterna kan minskas dykarna känner motiva-

av om Kostnaden för hyra semisubmersiable fartyg är tion för arbetet. Mängden omkomna spelar givetvis roll

att ett drygt å 130 000 dag. när dykarna väl är inställda att omhänderta ett visst

per men

Ett omhändertagande omkomna skulle kunna ske i antal kroppar blir det inte nämnvärt svårare antalet

av om etapper. Det kan börja innan arbetet med vändningen in- ökar. leds och sedan fortsätta när fartyget vänts i sitt rätta läge. För analysgruppen framstår vrakröjningsoperatjon

en Så många möjligt de omkomnas kroppar bör Estonia mycket komplicerad inte omöjlig att

som av om- av som men händertas när fartyget ligger grundare vatten genomföra. Operationen skulle bli mycket dyr.

men

PROCESSEN

6 Analysgmppens kontakter

med och överlevande

anhöriga

Hearings öppna möten Planering och genomförande

- I enlighet med direktiven bildades en referensgrupp med Mötena har planerats och genomförts i samarbete med företrädare för de anhörigas och överlevandes organisa- referensgruppen och de lokala anhörig- och överlevandetioner. Samarbetet med referensgruppen har givit analys- föreningarna. Till mötena har inbjudits anhöriga och

inblick i de anhörigas och överlevandes erfaren- överlevande adresser återfinns i SPF:s register. Dessgruppen vars heter av stödet och bemötandet från myndigheter och utom annonserades sammankomsterna i lokalpressen kommunföreträdare m.fl. En viktig del i analysgruppens några dagar före mötet för att nå även dem olika

som av arbete har varit att söka upphäva bilden fartygsolyckans anledningar valt att avstå från SPF:s regelbundna informa-

av anonyma offer och fördjupa kontakterna med och kunska- tionsutskick. perna om de drabbades livssituation. Mot bakgrund Från analysgruppen deltog minst ledamot samt

av en en ovanstående har analysgmppen under det första halvåret medarbetare från analysgruppens sekretariat. Mötena do- 1998 arrangerat s.k. hearings, dvs. öppna möten, i kumenterades i form minnesanteckningar.

runt om av Sverige. Orter besökts är sådana drabbades I enlighet med analysgruppens informationsstrategi

som som särskilt hårt av Estoniaolyckan; Borlänge, Jönköping, och regeringens direktiv, att arbetet skall präglas Öp-

av Lindesberg, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Vil- penhet och insyn informerades lokalpressen hear-

om helmina. I juni skedde en uppföljning av dessa möten ingen i förväg och försågs med pressmaterial, efter

ge- som nom en videkonferens, riktad till samma orter. redaktionell bearbetning användes i artiklar föregick

som

PROCESSEN

mötena. Detta bidrog till att öka intresset och sprida kän- lovades att beskedet före pressen, vilket inte infriades. nedom sammankomsterna. Av anhöriga Flera deltagarna var med när representanter för reger-

om omsorg om av och överlevande ombads journalister och fotografer att ingen och Sjöfartsverket kom till Borlänge den 27 oktober respektera önskan från arrangörerna inte närvara 1994 ett möte slutade i och besvikelse efter

en att - som sorg under hearingen. På samtliga orter respekterades detta beskrivning problem vid eventuell bärgning termer

av en fullt ut. stank och "köttkvarn.

som

På Sverige mötte analysgruppen Det stöd kommunerna givit i form av etableran-

resan genom om- som kring 300 berörda människor. Under dessa möten, fördes det krisgrupper och statens ekonomiska stöd till

av samtal fyra centrala frågor: anhörigföreningen har uppskattats. Detsamma gäller

om po-

Städ Vilket stöd har givits från samhället Vad har det lisen i den akuta fasen hjälpte till med att lämna infor-

- som personliga nätverket betytt de anhöriga hänvisade till den infor-

mation. I övrigt var

Bemötande Hur har bemötandet från myndigheter, förmedlades via TV, radio och tidningar.

- mation som kommunföretrådare, kyrkan och organisationer m.fl. Många av deltagarna kände sig tvungna att skriva

varit uppgörelsen med försäkringsbolaget Skuld trots att detta

Påverkan Har det funnits möjlighet att påverka beslut kom att medföra att de förhindrades att driva andra

- prooch åtgärder till exempel avseende orsaks- och ansvarsfrågan.

cesser

Information Har informationen varit tillräcklig Någon har nämnt att tidpunkten för utsändningen av

När analysgruppen intrycken från dessa Erstaenkäterna är olämplig. De kommer vid och mid-

summerar möten framstår de avgörande för analysgruppens just när ensamheten är som störst och river där-

som sommar, möjlighet att fördjupa sin förståelse för de drabbade män- för sår. Andra att enkäterna ett tecken att

upp menar var niskornas livssituation och de långsiktiga konsekvenserna någon brydde sig att de inte ledde till någon kon-

om, men som Estoniakatastrofen fått för många människor. Sam- takt. talen har förts fritt och stämningen mötena har varit tillåtande. beslutsfat- Röster från hearing i Lindesberg

Emellanåt har hård kritik riktats mot tare och det offentliga Sverige. Men framför allt har mö- Mötet i Lindesberg arrangerades tillsammans med FAE3 tena präglats stor vilja från de drabbade att dela med och hölls i församlingshemmet i Lindesberg den 1 mars

av en sig smärtsamma och mycket personliga erfarenheter. 1998. Till mötet hade drygt 40 anhöriga och överlevande

av Analysgruppen tackar varmt alla dem som deltagit i dessa kommit. möten. Mötet inleddes med att Patrik Wallmark, präst i

Fellingsbro församling, läste upp en artikel som han själv Röster från hearing i Borlänge skrivit och publicerats i Bergslagsposten och Kyrkans

som Mötet Borlänge arrangerades tillsammans med SEAZ och Tidning. Artikeln är helhet en uppmaning till bärg-

som hölls i Borlänge Folkets Hus den 1 1998. Närvarande ning och omhändertagande omkomna för att försoning

mars av

ett 20-tal anhöriga. skall kunna uppnås. var

En misstro mot regeringens sätt att hantera Estonia- Det tycks bristen relevant information följt

som om frågan präglar de anhörigas upplevelser. Förhal- Estoniafrågan från allra första början. Några deltagare fick

många av ning och försening är omdömen nämns när det gäller först bud att deras anhöriga levde, därefter att de

som om var bärgningsfrågan och haveriutredningen. Besvikelsen över omkomna. Någon ringde till polisens telefomnottagning bemötandet i kontakterna med kommunikationsdeparte- och blev bara hänvisad vidare till telefonnummer.

nya mentet är stor och flera nämner det svikna löftet inför Många sökte information att TV och lyssna

genom se regeringsbeslutet den 15 december 1994, då de anhöriga radio.

PROCESSEN

Några anhöriga påminner om statsministrarnas löften bor utanför de platser där många anhöriga bor. En person om att allt skulle göras för att de omkomna skulle tas miste sin bror berättar att föräldrarna fick stöd

upp. som men

En deltagarna säger att ärkebiskopen gjorde fel att ingen tänkte syskonen. Flera berättar stöd från

av som om gick ut och talade om att båten skulle ligga kvar. Det känns präster och någon omvittnar att medmänsklig kontakt är

kyrkan inte är till för dem vill bärga båten det behöver initialt. Flera talar betydelsen det som om som man om av och de omkomna. Kyrkans roll blev oklar, det kändes långsiktiga stöd har

som som om kyrkan blev regeringens förlängda arm. Någon påstår Informationen till de anhöriga fungerade inte förrän att kyrkan utgör det största motståndet mot bärgning. SPF kom in i bilden säger någon. Den första tiden sökte

En deltagare ifrågasätter nyttan med Erstaenkätema man fakta, ville veta vad som hänt och fick frågan vill du och menar att man svarar frågor får inte delta i tala med präst

men en några beslut. Medierna har vräkt ut information och såren får aldrig

läka. En berättar för inbrott i de omkonma

man om oron Röster från hearing i Stockholm föräldrarnas villa, deras blev kända

när namn genom me- Mötet hölls Foresta, Lidingö den Flera dierna.

19 mars. personer uppger att Ersta varit det bästa stödet för dem. Många En berättar att båda föräldrarna omkom, i

person men uppskattar enkäterna, någon upplever dem be- dödsartesten modern blivit änka. Vid förfrågan hos

men som står att svarande; ett gammalt par som förlorat sin dotter undrar myndigheterna blev svaret att låg i den ord-

pappren enligt de måste fylla i dem. Några klagar över att ningen. Ett godtyckligt förfarande under andra

sonen om som omtafatthet präglade omhändertagandet i Värtahanmen. I ständigheter kan juridiska konsekvenser enligt

sagesterminalen saknades stolar, fick ta nummerlapp för

man en mannen. att stödsamtal och information; många reagerade över Någon klagar över dykarnas hälsa

att omsorgen om rederiets reklamskylt "Trevlig till Tallinn". En skall hindra att kropparna omhändertas.

resa annan invänder att det fungerade ganska väl. Några frågan hur Estland och Finland stäl-

tar upp om

Informationen dålig initialt och flera vittnar att ler sig till bärgning. Flera uttrycker att de är för

var om personer god information behövs för att ge stöd. ett omhändertagande av de omkomna.

Regeringens beslut känns inte ett demokratiskt

som beslut. Någon det känns fel 350 Mkr till Röster från hearing i Jönköping

säger att att ta övertäclcning i samhället för övrigt. Många Mötet i Jönköping arrangerades tillsammans med SEA

när man sparar av de närvarande uttrycker bitterhet över att inte ha fått och hölls i Sjöåkragården i Bankeryd den 26 1998.

mars begrava sin anhörig. Omkring 35 anhöriga och överlevande deltog.

"Jag blev berövad rätten att ta hand min fru, Flera deltagarna är medlemmar i Pingstkyrkan och

om men av fick istället ta hand min svärmor". Någon säger "en de uttalar sig positivt stödet därifrån. Kiisarbetet

om om vabok har ett sista kapitel. rade omkring månad och avslutades med minnes-

en en

Flera ger exempel hur förvägrats möjligheter stund för de omkomna. En kvinna förlorat sin dotter,

man som att påverka beslut. Varför fick ingen anhörig vara med i svärson och barnbarn fick hjälp Karolinska sjukhu-

genom Etiska rådet frågar sets telefonmottagning, dit hon ringde varje natt de första

man.

tio dygnen. En anhörig från Halmstad erbjöds ingen hjälp Röster från hearing i Norrköping alls sin hemort. En med bibelskolan

ung man, som reste Mötet hölls i Norrköping den 24 mars 1998. Stödet i sta- och överlevde katastrofen berättar ångest och rädsla

om den fungerade bra. Sjukhuset och kyrkan farms till hands. under året efter olyckan. Med professionell hjälp klarade Någon säger att de som hamnar utanför allt stöd är de han att leva och fungera.

som av

PROCESSEN

Kvinnan som förlorat tre av sina närmaste är emot att uppteckning och utskick. En anhörigförening bildades. de omkomna tas idag, andra accepterar inte Estonia Landstinget erbjöd psykologhjälp via anhörigföreningen.

upp som en gravplats. Samstämmighet råder vad gäller över- Kyrkan ordnade ett enkelt träkors redan någon vecka täckning ingen deltagarna är för sådan lösning. efter olyckan. Där placerades minnesvård ettårs-

- av en en

Med mötet är Samuel Svensson, deltog i dagen olyckan. Kommunen och kyrkogårdsförvalt-

som expe- av ditionen till Estonia tillsammans med Peter Barasinski ekonomiskt stöd till denna.

ningen gav under december 1994. Samuel Svensson är rädd- Polisernas insats både i direkt samband med olyckan

som ningsdykare förlorade sin far och berättar att identifier- och när de återkom för att samla in jämförelse-

senare bara kroppar kunde vid dykningarna Estonia. Jag material uppskattades flera.

ses av upplevde känsla frid vid Estonia. Det mörkt, Erstaenkäterna ändrade karaktär från till början

en av nere var att en tyst och kallt. Nlitt intryck är att det så lätt att ta ha handlat hälsofrågor till att så småningom även

vore upp om ta dem. Samuel Svensson säger också att han känner sig bärgningsfrågor. Dessa frågor bör hållas isär. Några

upp ignorerad som människa vid kontakter med myndighets- frågor berörde självmordstankar och frågar sig vad

man personer". Ersta gjorde för att hjälpa dem svarade jakande

som en

En deltagarna är kritisk till att Etiska rådet tog sådan fråga.

av mer hänsyn till dykare och identiñeringspersonals psykiska Anhörigföreningen i Uppsala beslutade ett tidigt hälsa än till de anhörigas vilja att hem sina döda. En stadium att inte ställningi frågan bärgning. Trots

ta om att annan upplever att tillsättandet Etiska rådet att regeringen fattat beslut i frågan känns det ändå

av var som som om omyndigförklara alla anhöriga. inget är bestämt eftersom frågan aktualiseras oupphörligt.

Flera av deltagarna är upprörda över massmediernas Flera mötet motsätter sig bärgning. "Det är de

en som agerande. Man nämner att journalister varit okänsliga, vill bärga hörs mest.

som ställt dumma" frågor, att fotografer tagit bilder i Synen media omnämns både positiv och

smyg som negaoch "gräver i enskildas varför grävde inte efter tiv. "Det finns bra och dåliga journalister.

sorg - man sanningen om Estonia"

Gemensamt för deltagarna de känner de inte Röster från hearing i Vilhelmina

är att att haft någon möjlighet att påverka beslut. En kvinna säger Mötet hölls den 25 april i församlingshemmet i Vilatt hon skrivit till Ines Uusmann och andra beslutsfattare helmina och arrangerades i samarbete med Stöd- och

inte fått några Jag skickade med ett foto min brottsofferföreningen i Vilhelmina. Svikna löften nämns men svar. dotter också för att visa att det levande människor flera gånger och att även analysgruppen bara ska

var som en oro omkom, människor som varit och fortfarande är älskade. lyssna och inte ta hänsyn till vad de anhöriga vill är

uppen-

bar. exempel Svikna löften. Löftet bärg-

Man ger om Röster från hearing i Uppsala liksom löftet information

ning, om att om regeringens Mötet hölls i Uppsala Folkets hus den 1 april 1998 och beslut före massmedierna inte infriades. Många

som anarrangerades i samarbete med Stödföreningen för Esto- höriga känner obehag inför tanken övertäckning

en av niaoffren i Uppsala län. Kommunen i Uppsala har ställt vraket. Några även över tanken att de omkomnas

oroas upp med informationsträffar och stöttat ekonomiskt. Kyr- tillhörigheter kan komma att saluföras i framtid och tar

en kan och polisen likaså. En minneshögtid hölls i domkyr- Titanic exempel detta.

som kan kvällen efter katastrofen. Uppsala kommun Flera vädjar att bör försöka att omhänderta så

man initierade ett möte två månader efter olyckan och många ornkorrma möjligt och att det visar

genom som menar om Allmänna advokatbyrån fick hjälp i månader sig inte så har i alla fall försökt. Det

man sex man vore som framöver. Det gällde allt från lokaler att mötas till bo- högsta vinsten hem kroppen. Ett tidigare

att par som

PROCESSEN

varit emot bärgning beskriver idag inte motsätter katastrofen. Först den 18 september 1997 utvidgar SPF

att man sig det. De inte kommer i sitt själva uppdraget till att omfatta även överlevande.

antar att man annars att ro

liv. Någon uttrycker besvikelse över Etiska rådet och Analysgruppen inbjöd därför de överlevande till ett eget

att det tillsattes för att regeringen skulle det möte som planerades i samråd med representanter för menar svar de ville ha. Flera uttrycker besvikelse över att anhörig stödföreningen Neptunus och hölls analysgruppens se-

som ha blivit överkörd och omyndigförklarad och fråntagen kretariat i Stockholm den 16 juni 1998. Vid mötet deltog

fatta beslut. 14 de 54 svenska överlevande. rätten att egna av

Flera vittnar om att det är värre att förlora ett barn, vilket fallet för de flesta drabbade i Vilhelmina och Rálcrerfån mötet

var ger exempel: Jag kan leva med att min dör inte att Analysgruppens bild av att överlevande känner ett utan-

man men mitt barn dör". Uppmuntran med uttryck att "livet förskap bekräftas när mötet inleds med att de överle-

so1n en av går vidare" har varit upprörande att höra. Ett sig vande tackar för inbjudan och säger att det är ovanligt att

par oroar för hur syskonen till omkomna barn haft det under sorge- överlevande uppmärksammas detta sätt. Han närrmer arbetet. SPF och säger att tilläggsuppdraget innebar att de överle-

Flera de anhöriga genomförde mycket uppskat- vande synliggjordes för första gången.

av en tad till Tallinn efter olyckan. Stödet och informatio- Redan vid presentationen framgår att de överlevande

resa

från det kriscentrum upprättades i församlings- alla har nära relationer till omkommit. Flera nen som personer som hemmet i Vilhelmina fick stor uppskattning. Alla drab- är både överlevande och nära anhöriga till omkomna. bade kommuner ställde emellertid inte samma sätt En av deltagarna beskriver de överlevandes situation

upp

Vilhelmina. Någon säger "jag skäms över min kom- oerhört svår grund av att olyckan för dem dels som som mun. innebar en upplevelse långt bortanför de normala

Massmedierna uppträdde mycket okänsligt. Inne i för- referensramarna och dels att många av dem samtidigt församlingshemmet lyckades dock värja sig mot journa- lorade anhöriga och vänner. Flera instämmer och säger att

man listernas frågor. det fanns ingen i det personliga nätverket man kunde tala

med efter olyckan, ingen kunde förstå det

som som man

hade varit med Alla döda, det var som ett slagfält."

om. Möten med överlevande Det blev oerhört viktigt hitta forum för möten med

att Till analysgruppens hearings ute i landet kom vid några andra överlevande. Några deltagarna gjorde ganska

av tillfällen även överlevande. Några dessa tog tillfället i snart efter hemkomsten försök att samla överlevande

av akt att försöka beskriva sina upplevelser under och efter från hela Sverige till gemensamma samtal. De vände sig fartygskatastrofen analysgruppen beslöt efter att ha till Södersjukhuset för att hjälp möttes oförstå-

men men av genomfört samtliga hearings att särskild uppmärksamhet ende. Det är inte bra för er att träffas och sitta och älta". skulle ägnas de överlevande. Analysgruppen bedömde Efter starka påtryckningar och till slut hotelser att de

om att överlevande varit försummad Att deras erfa- skulle vända sig till pressen med sina synpunkter sjuk-

en grupp. renheter denna exceptionella händelse inte tagits till- husets agerande, kom möten till slut till stånd.

Deras behov stöd har inte heller varit tillräckligt Flera deltagarna berömmer sjukhusen i Finland dit vara. av av uppmärksammat. de fördes efter olyckan och jämför bemötandet de fick där,

Som ett exempel kan nämnas att när regeringen den 21 med hur de bemöttes när de kom hem till Sverige. Någon oktober 1996 beslutar att uppdra åt Styrelsen för psykolo- närrmer att han inte ens fick en filt i ambulansflyget hem giskt försvar, SPF, att statens för kontakter så och att han fick sitta i och en halv timme och vänta

vara organ en omfattar uppdraget enbart anhöriga efter Estonia- medan det diskuterades vilket sjukhus skulle ta emot

som

PROCESSEN

honom och hur transporter skulle betalas. Väl framme På frågan hur de överlevande mår och lever idag

om om vid sjukhuset hindrades man att träffa sina anhöriga. Un- görs flera starkt personliga inlägg. Det tycks

som om dersökningen skulle först genomföras och läkaren var många deltagarna upplever att det blivit allt svårare att

av upptagen med annat. En deltagare berättar att flera leva med upplevelserna efter Estonia. Många dem kny-

annan av överlevande fick hämta ut kläder och skor ett varuhus i ter denna känsla till det faktum Estonia fortfarande lig-

att Helsingfors. kvar botten Östersjön. Någon säger att hennes

ger av

En genomgående synpunkt som framförs är att ingen i liv är i spillror. det svenska samhället har efterlyst de överlevandes berät- Många bär frågor: Varför lät man värdefull tid till telser om vad som hände under olycksnatten. De spillo att låta helikoptrarna köra till land och lärrma

anser genom själva att de har ovärderliga upplevelser och erfarenheter överlevande, istället för att föra dem till båtarna låg

som som skulle kunna komma till användning i flera vid förlisningsplatsen Vem stoppade räddningsarbetet

sammanhang. Vi vet såmycket hur människor beter sig under Vem hade rätt besluta de omkomna inte skulle

om att om att stark stress, säger någon, "är det inte värdefullt att ta del omhändertas Hur skall veta vad verkligen

som av" Flera dem bär med sig känslan att ha blivit hände Flera de överlevandes frågor skulle sannolikt

av av gran- av skad som ett psykologiskt objekt, än män- kunna besvaras bara tog sig tid med dem.

snarare som en om man niska med kunskap att förmedla. Några nämner att de fick En annan fråga ställs är hur det kom sig att hela

som enkäter från många olika håll, med hundratals frågor att debatten vad skulle hända med Estonia och de

om som besvara, utan att någon tog kontakt. Detta förstärkte käns- döda kom att handla sakfrågor och politik än

mer om om lan dem objekt. emotioner.

av som

En annan deltagare nämner ett positivt exempel hur hans upplevelser kommit till för andra. Han Telefonsamtal och brev

nytta reste med gruppen från pingstkyrkans bibelskola ijönköping Sedan analysgruppens arbete inleddes, i oktober 1997, har och fick ett bra stöd när han kom hem. Bland annat lick många anhöriga och överlevande hört sig för att fram-

av han i uppgift att träffa anhöriga till de som omkommit och föra sina synpunkter i framför allt frågan bärgning

om av berätta för dem de sista timmarna ombord. Det kän- Estonia och omhändertagande offren ombord. Syn-

o1n av des meningsfullt och kontakten med flera de anhöriga punkter har även framförts rörande den påbörjade och

av har fortsatt efter det. därefter avbrutna övertäckningen fartyget.

De förhör hölls poliser i Finland och Sverige Många synpunkter har framförts brev till

som av genom var brotrsförhör med syfte att klarlägga orsak fanns att analysgruppen även flera gånger, långa tele-

om men genom, misstänka terrorbrott och attentat. I samband med detta fonsamtal. Några de anhöriga och överlevande har hört

av framförs synpunkten att det värdefullt att ta del sig upprepade tillfällen, för att utveckla sina synpunkter

vore av av varandras förhörsprotokoll, för att därmed kunna jämföra ytterligare även för att löpande förhöra sig hur

men om bilder och sammanfoga det pussel och försöker arbetet i analysgruppen fortskridit.

som var en lägga händelserna natten mot den 28 september 1994. I samband med analysgruppens hearings sju orter i

av Några av de överlevande har eget initiativ gjort så- Sverige uppmanades deltagarna att skriftligen höra sig

en av dan jämförelse. för delge sina erfarenheter kontakterna

att gruppen av

Den internationella haveriutredningen kommer med offentliga kyrkan, krisgrupper med flera. Sär-

upp organ, och några deltagarna säger sig inte lita innehållet. skilt intresse skulle i sammanhanget de personliga in-

av ges Som ett exempel nämner att tidsuppgifter i trycken bemötandet, inforrnationsfönnedlingen, möj-

man rappor- av ten inte stämmer med de egna upplevelserna av händelse- ligheten att påverka centrala beslut och det krisstöd

som förlopp. erbjudits från det offentligas sida såväl från de indivi-

som

PROCESSEN

duella nätverken. Uppmaningen hörsammades ett stort bärgning uppfattades det ett löftesbrott.

av en som

antal berörda. Flera de anhöriga mött representanter för

av som re-

gering och myndigheter uttrycker också att man har blivit

Analyxgrzøppem intryck illa bemötta och framför allt att ingen tagit hänsyn till de-

Den bild har förmedlats dessakontakter är att önskemål och åsikter.

som genom ras

livet för ett stort antal anhöriga och överlevande fortfa- Etiska rådets arbete har också berörts i många kontak-

rande påverkas starkt frågor rörande Estonia. En majo- ter. Genomgående synpunkter framförts är att rådet

av som

ritet de hundratals människor hört sig har fram- "tog deras plats, att regeringen lyssnade till några

av som av

fört synpunkter att Estoniaoffren måste hämtas hem experttyckares synpunkter för dem stora och avgörande

om från botten Östersjön. Det har framgått samta- frågor, istället för att vända sig till anhöriga och överle-

av genom

len och breven att många har svårt att förlika sig med det vande. Flera anhöriga säger också att de har intryck att

beslut regeringen fattade den 15 december 1994. Ord Etiska rådet hade bestämt sig för en uppfattning, innan

som

som omyndigförklarandd används för att uttrycka käns- arbetet inleddes.

lan att regeringen ställt berörda vid sidan beslut När det gäller frågan om hur anhöriga och överle-

av om

fattats. Beslut inneburit att den egna möjligheten vande fått informationsbehovet tillfredsställt säger de som som

att fullgöra det rättighet och skyldig- flesta dem hört sig att informationen genomgå-

som anses som en av som av

het, att föranstalta begravning och genomföra sedvan- ende varit bristfällig. Under hela beredningsprocessen i

liga ceremonier, fråntagits dem. Både vrede och över regeringen efterlystes information vad pågick

sorg om som -

detta har kommit fram i kontakterna. men inga svar gavs. Den information som förmedlades

Analysgruppen har också mött anhöriga kom huvudsakligen via massmedierna och det upplevs av

som ger en

bild sin livssituation. Människor anger att de berörda som otillräckligt. annan av som

har gått vidare i livet och integrerat efter dem man sorgen Beröm till lerisgrzøppxaiizete,polisinsatser och Ema sjukhus

de förlorat. Många dessa har accepterat beslutet att

av om brev och telefonsamtal berör

Det beröm som framförs i låta Estonia vila olycksplatsen och säger att de önskar

framför allt insatser som gjordes av de lokala polisatt det så ska förbli. Flera har uttryckt en rädsla för vad

myndigheterna i initialskedet. Många anhöriga kom i som skulle hända om beslutet från den 15 december 1994

kontakt med poliser då de mottog dödsbuden och poliser rivs upp. Rädsla för den ovisshet man tvingas leva med en

fanns även med viktiga stödpersoner i krisgiupper.

som lång tid kommer att inte veta just deras anhö-

som av om

Arbetet i krisgmpperna får mestadels utomordentliga riga finns kvar ombord och kan omhändertas.

vitsord. Många framför åsikter att de inte hade klarat

Så alla de anhöriga och överlevande

gott som av som

sig igenom den svåra tiden, utan det stöd som erbjöds i analysgruppen mött har varit emot en övertäckning.

dessa grupper.

Ifriti/e mot myndigheters agerande 00/9"läfieøf Haveriorya/een inte accepterad

som inte in iats I kontakterna med analysgruppen har även framförts syn-

En återkommande synpunkt framförs Estonia- punkter den internationella haveriutredningens arbete.

som är att

frågan varit illa skött från svenska myndigheters håll. Dessa rör framför allt frågan olyckans orsaker verkli-

Många beskriver hur två statsministrar i tidigt skede ut- gen blivit fullständigt utredda. Flera anhöriga och överle-

tryckte att Estonia skulle bärgas och de omkomna omhän- vande, yttrat sig i denna fråga har framfört önskemål

som

dertas. För de flesta de anhöriga hört sig med "oberoende", utredning skall tillsättas. Man

av som av om att en ny,

sådana synpunkter har dessa uttalanden uppfattats vill inte acceptera att olycka krävde så många döds-

som en som

löften. När ett beslut sedan fattades att inte genomföra offer får utan att någon eller några ställs till svars.

om passera,

PROCESSEN

7 Filmer från ned till Estonia

dykningar

nalysgmppen har vid två tillfällen tagit del dykledaren. Dykama och räknar omkomna inne i

av ser vrañlmmaterial som togs då företaget Rockwater, Sjöfarts- ket. Vid ett tillfälle flyttar dykare omkommen så

en en verkets uppdrag, utförde dykningar i och utanför Estonia, att kroppen skall kunna filmas och bedömning

senare under december 1994. Den 27 april 1998 samlas analys- kunna göras möjligheten att omhänderta de omkomna.

och referensgruppen i Statens haverikommis- I fartygets finns många omkomna. Man får även gruppen trappor sions lokaler och förevisas utvalda avsnitt dessa filmer. följa dykarnas vandring Estonias sida, hur de

ur uppe ena Syftet är att granska det underlag låg till grund för de in hyttfönster, räknar synliga omkomna och

som ser genom rapporter Sjöfartsverket skrev. Genom att ta del ñlm- markerar antalet vid hyttfönstret.

av materialet, hoppades analysgruppen uppfattning Efteråt diskuterar analysgruppen och referensgruppen

en om dykarnas arbetssituation och möjligheterna, de dykarnas arbetssituation. Det ifrågasätts de funnit

som om arsåg ut 1994, att omhänderta omkomna. De ñlmsekvenser betet meningsfullt, när uppdraget exkluderade möjlighedeltagarna innehåller även några sekvenser enligt ten att ta hand kroppar. Hur upplevde dykarna

ser som, om att rykten bland anhöriggrupperna, ha blivit redige- ned i vraket, räkna och i något fall, röra vid, omkomna

anses se, rade. fullt identiñerbara, för att sedan lämna dem kvar

som var

Bilderna visar inredning lossnat, förstörts eller Analysgnippen kan inte ñlmvisningen att några

som av se flyter omkring. Man kan hur dykarna tar sig in i vraket, redigeringar banden skett.

se av bl.a. att skära delar skrovet. Sikten är dålig. Ingen beslutsfattarna 1994 såg filmerna.

genom upp av av Man uppfattar kommunikationen mellan dykaren och Mötet avslutades med minut för de döda.

en tyst

PROCESSEN

8 Besök i Finland

det totala antalet ombord Estonia Katariina Kivistö informerar om arbetet med Estonia-

v personer

13 finländska medborgare. Tre dessa räddades, nio katastrofen under hösten 1994. Jukka Häkämies talar var av om saknas och påträffades död och identiñerades. För att Sjöfartsverket roll och arbete.

en informera hur finska myndigheter Estonia-

sig om ser frågan idag genomför för analysgruppen Utrikesministeriet

en representant tillsammans med representant referensgruppen i Vid mötet Utrikesministeriet träffar avdel-

en ur gruppen slutet augusti 1998, till Helsingfors och Åbo. I ningschefen Holger Rotkirch, byråchefen och f.d. chefen

av en resa Helsingfors besöker Trañkministeriet, Utrikes- för konsulära enheten Markus Laurent och utrednings-

gruppen ministeriet och den svenska ambassaden. I Åbo besöks sekreteraren Seppo Tauren. De redogör för arbetet

Centralbrandstationen. ministeriet efter Estoniakatastrofen. Holger Rotkirch in-

formerar bl.a. arbetet med lagen gravfrid och över-

om om

enskommelsen mellan Sverige, Estland och Finland

om Trafikministeriet gravfrid.

På Trañkministeriet sammanträffar med

gruppen regeringsrådet Aila Salminen och informationschefen Katariina Svenska ambassaden

Kivistö, båda sjöfarrsenheten, byråchefen Jukka På den svenska ambassaden tar ministern Fredrik Vahl-

samt Häkämies ñnska Sjöfartsverket. Aila Salminen och tillsammans med förste ambassadse-

quist emot gruppen

PROCESSEN

kreterare Gunilla Arnell och kanslisten Nlarjattzi Ikonen. Slutsatser

De skildrar Finland i ett historiskt perspektiv och hur de Analysgmppen drog slutsatsen att ñnska myndigheter, ef-

uppfattar att finländare i allmänhet Estoniafrågzin ter det akuta första skedet främst inriktat insatserna att

ser

, idag. Marjattzi Ikonen informerar arbetet vid ambassa- förbättra säkerheten inom sjöfartsområdet.

om den vid tiden för Estoniakatastrofen. Finland gjorde stor insats vid räddnings-

operationerna. Sjösäkerhetsarbetet efter olyckan blev in-

tensivt. Det finska samhället blev inte drabbat lika hårt

Centralbrandstation Sverige och Estland, eftersom ett mindre antal

som om- Brandchefien Jari Sainio vid Åbo Centralbrandstzition in- komna kom från Finland. På grund detta har Finland

av formerar sjöraddningsarbetet, där brandvärnet med inte tagit ställning till frågorna rörande bärgning av farty-

om sin sjögrupp blev viktig del. Brandmastaren Reijo get eller omhändertagande omkomna. Analysgruppen

en av Szilminen, arbetade under räldningsoperationen får uppfattningen från ñnsk sida är nöjd med de

som som att man

ytbargare, redogör för sina erfarenheter. insatser som gjorts.

PROCESSEN

9 Besök i Estland

stland drabbades hårt Estoniakatastxofen, far- Möte med anhöriga Vâm

av jan Estonia var flera sätt en symbol för den återvunna Ett trettiotal anhöriga kommer till mötet syftar till att

som friheten. Av de 989 ombordvarande 347 estniska med- analysgruppen tillfälle att lyssna till tankar och upple-

var ge borgare. 63 dem räddades en de räddade dog velser från estniska anhöriga. Flera de närvarande be-

av av senare av

sjukhus, 237 saknas och 47 återfanns döda rättar sina erfarenheter och framför synpunkter hur

personer om och identiñerades. En tredjedel av Estlands befolkning såväl den svenska den estniska regeringens agerande

som kände någon med olycksfarden. Analys- påverkat deras situation. Flera framför missnöje med

som var gruppen önskade en orientering bl.a. följande frågor: haverikommissionens arbete och flera är oförstående till

om Vilka följder har olyckan fått för de drabbade och det est- att den svenska regeringen beslutat om en övertäcloiing niska samhället Hur mår de anhöriga och överlevande i fartyget. Mötet och flera

av tyngs av stor sorg personer Estland idag Med resan till Estland åker några perso- uttrycker, utan att direkt förespråka bärgning, förhoppner från analysgruppen respektive referensgmppen. ningar att de omkomna skulle kunna begravas i

jord. En av de hårt drabbade orterna är Vöru

Flertalet deltagare år föräldrar till omkomna bland be- En besöker Vöru, stad drabbats hårt efter- sättningen och de berättar för analysgruppen de fram-

grupp en som att som medlemmar ur kommunledningen och företagare förallt lider ifrågasättanden riktats mot den est-

av som orten förolyckats. I Vöru träffar borgmästaren, niska besättningens duglighet. Bland dessa anhöriga är det

gruppen därefter hålls ett möte med anhöriga och överlevande. många förespråkar bärgning, just för att olycks-

som

PROCESSEN

orsaken skall kunna klarläggas och besättningen svenska regeringen fattade i frågor rörande Estonia. Han

rentvås. är missnöjd med Den Internationella Stödgruppen, DIS.

Många estländare har betalat in till DIS,

stora summor Möten i Tallinn Ander Paeorg säger att det inte har gått att någon

men I Tallinn träffar företrädare för medier, myndig- redovisning av de inbetalda beloppen.

gruppen heter, olika trossamfund och anhörigföreningar. Under Våren 1995 tillfrågades föreningens medlem-

de önskade att Estonia skulle bärgas och svaret

mar om Mass/Medier blev då nej. Ander Paeorg tror att det är allmänt spridd

en Piret Tali och Indrek Treufeldt, journalist vid uppfattning bland estniska medborgare att anhöriga till

morgontidningen Eesti Päevaleht, respektive nyhetschef vid Eesti fartygskatastrofens offer har blivit mer än väl kompense- Televisioon, berättar sina erfarenheter Estonia- rade för sina förluster. Att även kräva åtgärder, som skulle

om av katastrofen mediernas perspektiv. Piret Tali, skrivit kosta upplevs därför orimligt.

ur som pengar, som om anhörigas situation menade att det finns en stor misstänksamhet estniska myndigheter. Detta utgör Möten betrájfzznde/erisarbetet Ettlømdi

mot grogrund för rykten och sabotage. Många anhö- Pingstkyrkopastorerna och psykologerna Allan Laur, Lea

teorier om riga i Estland har också tagit illa vid sig besättningen Mossin och Mart Murdree berättade följande: På kvällen

av att pekats oprofessionell. den 28 september 1994 hölls ntinnesgudtjänst i kyrkorna.

ut som

Estniska psykologer ñck hjälp från finska psykologer med Anbárigørgøzniyatiøneø att planera krisarbetet. Krisgmpper etablerades och stod i Kersti Berendsen från anhörigorganisationen Memento regelbunden kontakt med ca 800 personer. 345 av de an- Mare berättar att föreningen bildades i november 1994, höriga skickades till kurort för att hjälp under tio

en initiativ ett 10-tal anhöriga till Idag har dagar. Laur, Mossin och Murdree har uppfattningen att

av passagerare. föreningen 320 medlemmar. Uppgiften för föreningen de anhöriga inte accepterar haverikommissionens

ca som

under 1994-95 att bistå anhöriga i frågor gällande lö- orsaksförklaring förespråkar bärgning av Estonia. I övrigt var

pensioner, social och psykologiska problem. har esterna accepterat olyckans konsekvenser och gått viner, omsorg En frågorna ersättningen från försäkringsbolaget dare med sina liv.

av var Skuld. Medlemmarna fungerade stöd för varandra. Syster Theresa hos Birgittasystrarna i Tallinn berättar

som Kersti Berendsens uppfattning är Carl Bildts uttalande att systrarna besökte de flesta de familjer där barn hade

att av

att omhänderta de omkomna även påverkade de anhö- förlorat någon förälder i Estoniaolyckan. Detta arbete påom riga i Estland. Hon olycksorsaken inte har blivit gicki två år. Systrarna hjälpte till med att ordna och

anser att pengar tillfredsställande utredd och att samtliga anhöriga i annat till familjerna. De förmedlade även kontakt mellan

uppger Estland övertäckning. barn och hjälpfamiljer.

är emot en

Ander Paeorg berättar om Memento Estonia, föreningen för anhöriga till omkomna besättiiingsmedlemmar. Trønsportministeriet Föreningen bildades efter ett stormöte den 25 november Viktor Palmet vid Transportininisteriet berättade att man 1994. Syftet i första hand att driva försäkringsfrågor där utarbetat ett åtgärdsprogram efter att det att en utvär-

var och ekonomiska frågor för de anställda vid rederiet. Efter dering Estoniakatastrofen gjorts. Arbetet i Sjösäker-

av hand visade det sig att medlemmarna också i behov hetsfrågor har lett till att färre fartyg idag fastnar i utländ-

var av psykologisk hjälp. Många sändes till kurort för att vila ska harnnkontroller. Man underströk att ett närmare sam-

sig under 10-dagarsperiod. Ander Paeorg uppfat- arbete vad gäller sjöräddningen i Östersjönär viktigt för upp en tar det Estlands regering följde de beslut den framtiden.

som om

PROCESSEN

Inrileewninirteriet minnesgudtjänsten till havs i november be-

1994 som en Tiit Sepp vid Inrikesministeriet arbetade med bland annat gravningsakt. Han därefter aldrig får röra

anser att man passagerarlistoma efter olyckan. Han framför till analys- Omkring 800 de flesta ester, deltog vid

graven. personer, gruppen att han betraktar platsen där Estonia ligger gudstjänsten. Esterna har beslutet inte

som accepterat att en begravningsplats och menar att denna uppfattning de- bärga. Ett annat beslut idag skulle, enligt Jaan Kiivit

upplas hela det estniska folket. fattning, slita gamla sår. Om något görs måste alla

av upp

kroppar upp. Estniska ID-koønmzkxiønen Pritt Männik och Robert Antropov vid den estniska ID- Möte med anhöriga i Tallinn komrnissionen berättar att kommissionen bildades 1996. Besöket i Tallinn avslutades med möte i Social-

ett Tidigare fanns ingen särskild arbetade med ministeriets lokaler varvid ett 80-tal anhöriga och överle-

grupp som identifiering estniska omkomna vid internationella vande deltog. Flera framförde missnöje över myndighe-

av olyckor. Männik och Antropov bedömer identifiering ternas agerande mot de anhöriga och många ansåg sig illa

av de omkomna från Estonia mycket krävande beträf- behandlade. Försäkringsuppgörelsen för de omkomna

som fande ekonomiska och arbetskraftsresurser i relation till de anställda Estline diskuterades och kritiserades.

som var tillgängliga resurserna i Estland. Många deltagare välkomnade initiativet till mötet,

medan andra kände motstånd att tala inför så många män- Kyrkan i Estland niskor i Socialministeriets lokaler och

skrev istället ner ÄrkebiskopenJaan Kiivit och hans medarbetare Lauri So- sina synpunkter. Som följd mötet ñck analysgruppen

en av nen, Nathan Hamer, Jaan Leppik och Joel Luhamets be- dessutom ett tiotal brev med ytterligare synpunk-

senare rättar att kyrkan samarbetade med psykologer för att bistå ter. de anhöriga. Kyrkorna hölls öppna och det kom överras- Det framfördes också önskemål

om att en motsvakande mycket folk. Jaan Kiivit säger att han uppfattade rande estnisk analysgrupp skall tillsättas.

PROCESSEN

lnternationella jämförelser av andra olyckor

del i analysen myndigheternas insatser följer bygger Odd Kristian Remes uppgifter. Odd

om en av som för de överlevande och anhöriga ingår uppdraget be- Kristian Reme, är präst, också ordförande i Kiel-

att som men akta internationella erfarenheter området. land-fonden miste sin bror i katastrofen.

Analysgruppen har samlat information flyg- och Hur många och vilka hade varit ombord

o1n som fartygsolyckor i andra länder. Nedan beskrivs översiktligt oljeriggen tog enligt Reme flera dagar att fastställa. Inforåtgärder i samband med några olyckor inträffat under mationen till de anhöriga mycket bristfällig och budet

som var

år. broderns död lämnades telefon. Inte heller förekom senare om

något professionellt omhändertagande sörjande vid

av Den ryska ubåten S7 sjukhus, kyrkor eller organisationer. De anhöriga fick lita I oktober 1942 sänktes den ryska ubåten S7 i Ålands hav. till och bygga nätverk. Idag är förhållandena i

upp egna Vraket påträffades i under 1998 och Ryssland Norge helt annorlunda vid stora olyckor.

sommaren har meddelat svenska Försvarsdepartementet Genast efter olyckan uttalade regeringschefen att man

nu att man inte önskar bärga ubåten. skulle bärga riggen och de omkomna. Det också de

var

Kvarlevorna efter de 43 ryska sjömännen finns anhörigas uppfattning och önskan. De anhöriga upplevde

som ombord kommer att hedras med minnesceremoni. emellertid ganska snart efter olyckan att regeringen var

passiv. Ett misslyckat försök att vända riggen gjordes av ett Alexander Kielland bolag under hösten. regering tillträdde i september

En ny Oljeplattformen Alexander Kielland välte i 1980. 1981 och i maj 1982 redovisade ville sänka

mars man att man

omkom och 89 räddades. Den information, plattformen och således inte bärga. 123 personer

PROCESSEN

Tre och halvt år efteråt bärgades oljeriggen och Scandinavian Star ett sex omkomna omhändertogs. 30 personer är fortfarande På natten till lördagen den 7 april 1990 utbröt brand rap- omporterade saknade, däribland Odd Kristian Remes bord passagerarfärjan Scandinavian Star kryssning som bror. De som fick hem sina anhöriga har uttryckt att de från Oslo till Fredrikshavn i Danmark. Ombord fanns nu tofått De inte fick hem sin anförvant Vet att inga talt 482 Det första brandtillbudet inträffade ro. som nu personer. tekniska eller ekonomiska hinder legat i vägen, utan allt strax före kl. två Det brann i hög sängkläder natten. en har gjorts kunnat göras. Det är först de kun- låg i korridor däck Besättningsmän och som nu som som en pasnat betrakta havet som en värdig lyckades släcka elden. Endast 15 minuter grav. sagerare att senare började det brinna däck tre och denna gång lyckades man inte elden under kontroll. Den spred sig Herald of Free Enterprise HFE mycket snabbt och rök låg däck och tät över 4 324 passa- Den 6 1987, kl. 19.08 lämnade bilfärjan Herald of räddades från fartyget, 158 blev kvar ombord. mars gerare men Free Enterprise Zeebrügge för att till Dover. Ombord Färjan bogserades in till Lysekil, dit den anlände fanns 540 När färjan efter 20 minuters lördagskvällen. Den svenska polisinsatsen organiserades personer. ca resa ändrade kurs kantrade den och vatten strömmade in ge- från Uddevalla, där ledningscentral upprättades och ett en den öppna bogporten. Färjan lade sig babordssi- samarbete med norsk och dansk polispersonal etablerades. nom dan en sandbank till två tredjedelar under vatten- På tidigt stadium beslutades för identifie- - ett att ansvaret linjen. 351 kunde räddas. Totalt omkom 188 ringsarbetet norskt. Norsk polis inledde preliminär passagerare var en personer. Inga namnuppgifter fanns dem med- identifiering de omkomna ombord fartyget. Efter som av följde färjan. Det saknades även säkra uppgifter antalet till Norge skedde sedan den slutliga identilietransport passagerare och besättningsmän. ringen i Oslo. De 158 kropparna uppvisade varierande De överlevande fördes iland registrerades, skador, del i det närmaste kremerade, samtliga som men en var grund av språkförbistring skedde förväxlingar och dubbel- kunde dock identifieras. Några tillförlitliga passagerarregistreringar. Olycksnatten räknades antalet överle- listor existerade inte. I identiñeringsarbetet bistod svenska vande till 409, men korrigerades till 351. Succes- kriminaltelqiiker, danska och norska rättsläkare och senare samt sivt bärgades omkomna; de första kl. 23.15 olycks- rättsodontologer. kvällen. Identifieringen ägde i sporthall, iord- På ett stort hotell i närheten färjeterminalen i Oslo rum en som av ningställts för ändamålet. Anhöriga lämnade in uppgifter inrättades ett center för information och psykosocialt stöd till grund för identifiering. till de anhöriga. Här hölls dagen efter katastrofen, un- Ungefär månad efter katastrofen, den 7 april, kunde der ledning polischefen, stormöte för de drabbade, en av ett färjan vändas rätt köl. Med hjälp dykare drogs där de bl.a. informerades räddnings- och identiñeav om- om komna fram. Ett bårhus vid flottbasen i Zeebrügge ringsarbetet, försäkringsfrågor, tidpunkt för minnestog samt hand om kropparna, identifierades närmare 200 gudstjänst. Minnesgudstjänsten ägde fyra dagar efter som av rum experter från Belgien, Storbritannien och Nederländerna. katastrofen. Den kungliga familjen och statsministern del- Av de 188 miste livet har identiteten fast- och ceremonin sändes i TV Nationalsorg proklamepersoner som tog ställts alla utom fyra tre män och litet barn. rades. Denna ceremoni markerade avslutning den ett en av Dykama arbetade med bärgning färjan och akuta stödverksamheten vid som av centret. omhändertagande av de 112 kroppar fanns kvar som ombord hade före insatsen erbjudits träffa psykologer, Jan Heweliusz-olyckan att men avböjt. En av dem sade efteråt Det finns saker Den polska bil- och tågfärjan Jan Heweliusz från man resa måste klara själv. Swinoujscie till Ystad, sjönk den 14 januari 1993 interav

PROCESSEN

nationellt 19 nautiska mil utanför Rügen. Katastro- Den 11 juni 1993 förklarade rederiet att de inte tänker

vatten fen ägde inom tyskt räddningsområde. Räddningsak- bärga färjan. Deras försäkringsbolag sade nej till att be-

rum tionen koordinerades från Bremen. Med ombord fanns 63 kosta bärgning eftersom någon sådan skyldighet inte

en människor. Av dessa räddades nio Ingen de åligger rederiet. Den 15 augusti samma år avsade sig rede-

personer. av räddade svensk. Sju svenskar omkom vid katastrofen. riet äganderätten till Jan Heweliusz att förklara

var genom Två svenskar omhändertogs i samband med räddningsin- färjan övergiven. I början 1995 förklarade den

som av

och två har hittats och omhändertagits. svenska regeringen att man inte tänker bärga Jan satserna senare

Jan Heweliusz sjönk efterhand ned till 25 djup. Heweliusz. Förklaringen att, Sverige re-

meters som gavs var om Överbyggnadenligger 15 under gelmässigt skulle finansiera bärgning svenska och ut-

ca meter vattenytan. av

Den svenska regeringen meddelade den polska några ländska fartyg med svenska medborgare ombord så skulle veckor efter katastrofen det fanns mycket starka intres- det innebära mycket höga kostnader. Den 30 juni 1995

att

i Sverige för bärga Jan Heweliusz. Under de kom- beslutar regeringen att avslå begäran från anhöriga sen att en om mande åren framfördes denna ståndpunkt flera gånger till medel för en bärgningsoperation. den polska regeringen. I medierna har förekommit uppgifter att sportdy-

Dykningar ned till Jan Heweliusz genomfördes under kare dykt ned till Jan Heweliusz. Tysklands och Sveriges januari och februari år. Dessförinnan hade fartyget uppfattning är att inget kan göras detta.

samma

legat och ned vänts till sidoläge. Sammanlagt som upp uppgick dyktiden till ca 200 timmar. Dykningarna var

genomföra grund kraftiga undervattens- MN Bukoba svåra att av strömmar. Hela vraket kunde inte genomsökas. Två Victoriasjön är till ytan ungefär lika stor som Schweiz. Det

omkomna omhändertogs. relativt grund sjö. När m/v Bukoba den 21 maj 1996

är en

Den 22 januari två omkomna till Sverige nästan nått destinationshanmen i Mwanza kantrade den

transporteras i kistor i svensk fana. och hamnade och Färjan starkt Överlastad och

svepta en stor upp ner. var

De svenska anhöriga ville fartyget skulle bärgas. hade gått 13 timmar. 700 registrerade biljetter hade sålts,

att

På UD upprättades PM där skäl för bärgning redo- men man beräknade att det fanns minst 800 passagerare

en visades enligt följande. För det första det anständig- ombord. Tanzanias röda kors tog sin katastrof-

var ett genom hctskrav bärgning skulle genomföras med hänsyn till beredskap initiativet i räddningsarbetet tillsammans med

att de anhöriga. För det andra behövdes bärgning för polisen och rekryterade bland andra s.k. beach boys,

en att som haveriutredningen skall kunna slutföras och orsaken till duktiga simmare. Totalt räddades 114 personer där-

var olyckan klargöras. Vidare måste färjan flyttas eftersom den ibland båtens kapten. Ett antal omkomna omhändertogs. I ligger mitt i farled och det finns risk för oljeläckage. fem timmar låg båten och flöt upp och ner och skrik hör-

en Om den polska regeringen ändå skulle säga nej till bärg- des inifrån den. Att bogsera den in till land omöjligt;

var ning skulle Sverige kunna föreslå offentlig hearing där det fanns inte till det. Så småningom beslutade

en resurser anhöriga kan fråga polska ansvariga beträf- skära ett hål i båten i hopp att ut fler över-

ut personer man att om fande dykningarna och haveriutredningen. I sista hand levande. Följden blev istället att båten sjönk och endast två skulle Sverige kunna föreslå att Sverige, Tyskland och Po- räddades. Båten ligger i slam 25-30 meters

personer len genomför bärgningsaktion. Kostnaden djup. Tanzanias statschef Benjamin Mkapa sade genast ef-

gemensamt en skulle dock bli Den grundläggande avvägningen ter olyckan att alla kroppar skulle bärgas.

stor. måste anhörigas visshet. Mot detta kan Redan dagen efter katastrofen anordnades i Mwanza

vara strävan att ställas kostnaderna och den prejudiciella verkan svensk minneshögtid med 20 000 närvarande. Vid

en en personer bärgning skulle få. högtiden deltog Tanzanias statschef, biskopen för såväl

PROCESSEN

den protestantiska som katolska kyrkan samt imamen för toppen Operaljället, dels i Helvetiadalen. Samtliga nere muslimerna. ombord omkom. På flygplatsen väntade 120 gruvarbetare Eftersom Victoriasjön är en grund sjö är vattentempe- att flyga hem efter att de skulle ha blivit avbytta de av nu raturen hög, ca +20 °C. Dykare rekryterades från Zanzibar förolyckade arbetskamraterna. Ett mindre antal kvinnor och Sydafrika för att bärga döda kroppar. Men efter 10 och barn fanns också ombord. Olyckan är den största som dagar var man tvungen att avbryta bärgningen, eftersom inträffat i Norge. Gro Harlem Brundtland lovade månkropparna inte längre bedömdes i ett sådant skick dagen efter olyckan alla tillgängliga skulle sätvara att att resurser omhändertagande rimligt. Då hade 403 kroppar tas in för att snabbt och värdigt identifiera och sända hem var omhändertagits. Minst 400 kroppar finns fortfarande kvar i offren. Victoriasjön. Tre veckor efter det olyckan inträffat kunde stoften att Alla oidentifierade kroppar begravdes vid med de omkomna sändas hem till Ryssland och Ukraina. en massbegravning. En begravningsplats och minneslund anlades Samtliga då identifierade kropparna varit svårt var trots att strax utanför Mwanza. Bristen uppföljning från sargade. Avfarden föregicks ceremoni med hedersmyn- av en digheternas sida efter olyckan har varit stor och i hög grad vakt. Ceremonin filmades och video från minnesen lämnats till kyrkor och frivilligorganisationer. stunden sändes senare i Ukrainas och Rysslands television. Elisabeth Aarsaether informationsansvarig vid polisen Albansk flyktingbåt Svalbard delgav personliga upplevelser i sina från rädd- Den 28 mars 1997 förliste en båt med albanska flyktingari ningsarbetet: Det är svårare att hantera åsynen offrens av Korintkanalen efter att ha kolliderat med italiensk insamlade personliga tillhörigheterna än konfronteras en mo- att torbåt. Flyktingbåten var starkt överlastad. Ombord fanns med sargade kroppar. 122 passagerare och båten trefaldigt överlastad. 34 var räddades och fyra omkomna hand i TWA flight 300 personer togs om samband med räddningsaktionen. Båten låg 800 meters I juli 1996 störtade flygplan tillhörande TWA, flight ett djup och den bärgades ett halvt år senare, den 19 oktober. 800 utanför Long Island i USA. 229 människor omkom. 84 omkomna fanns då kvar ombord däribland 21 kvinnor Bärgningsarbetet inriktades dels hitta vraket för att att och 24 barn. I ett pressmeddelande från Reuters den 27 fastställa olycksorsaken, dels bärga de omkomna. att oktober i samband med att 11 omhändertagits President Clinton sade i tal "vår regering gör allt kan passagerare ett kommenterar bärgningsarbetare: "They för fortsätta sökandet efter överlevande och för en are not att att skeletons, these well conserved bodies which still finna orsakerna till denna olycka. are are clothed. That will help to identify them". Samtliga En rninneshögtid hölls efter olyckan. Enligt us om- strax komna från olyckan har omhändertagits och identifierats tidningsuppgifter, de anhöriga både och förtvivvar arga med hjälp av albanska handlingar. Därefter har de lade över att räddnings- och identifieringsarbetet gick repatrierats till Albanien, där jordbegravning långsamt. Ca 10 dagar efter katastrofen saknades fortfaägt rum. rande 69 kroppar, företrädare för myndigheter men som Tupolev 154-M träffat de anhöriga försäkrade det att var första prioritet att I mycket dåligt väder flög det ryska Aeroflotplanet hitta och identifiera de omkomna. Identifieringsarbetet Tupolev 154-M rakt in i bergväggen Long- mycket besvärligt eftersom de kvarlevor kom till öster om var som yearbyen Svalbard. Olyckan inträffade strax före land- det tillfälliga bårhuset stranden fragmenterade och var ning onsdagen den 28 augusti 1996 och ombord fanns 129 svårt brända. I tidigt skede räknade 160 säckar ett man passagerare i huvudsak ryska och ukrainska gruvarbetare förts iland, vilket inte betydde att lika många kroppar som och 14 besättningsmän. Vrakdelar spreds dels omhändertagits. Att hjälp anhöriga i identifieringsaruppe ta av

PROCESSEN

betet omöjlighet. På grund trycket från de anhö- provisoriskt bårhus hade iordningställts i en hangar. Där

var en av riga hem sina döda kom utredningen kring haveri- togs ett antal lemlästade kroppar omhand.

att orsaken något försenas. Enligt Anders Kamb, bered- Mot bakgrund erfarenheterna från TWA olyckan

att av skapsplanerare SAS bärgades samtliga döda och 98% två år tidigare blev de anhöriga satt i fokus.

av omsorgen om flygplansvraket Över l 000 syssel- Ett kriscentrum upprättades och speciella telefonnummer

togs upp. personer var

i räddningsarbetet. för de anhöriga installerades för att tillgodose informasatta

En dykarna, deltog sade ".. seeing personal tionsbehovet. Anhöriga anvisades till speciella rum, där

av som effects, such wallets with family photos, präster och psykologer tog emot dem. I Zürich meddelade

as passports or affected than the remains themselves." representant för Swissair att ställt ett plan till de

us more en man

anhörigas förfogande för transport till Kanada. De anhö- Swissair flight 111 riga erbjöds också 20 O00 dollar första utbetalning

som en Swissairs flight l l 1 väg från New York till Geneve för täcka akuta kostnader. Inför till Kanada

var att resan upp-

onsdagen den 2 september 1998 när det efter halvan- manades de ta med de omkomnas tandkort och medicin-

timme kraschade i havet utanför Kanadas kust. 215 journal för att underlätta identifieringen. På fredagen annan

och besättningen omkom. En lände anhöriga från Schweiz och under veckoslutet hölls passagerare 14 personer

räddningsarbetarna berättar att de bland vrakspillrorna minnesgudstjänster tillsammans med de sörjande. Under av hittat leksaker, plånböcker, ryggsäckar, nappflaskor och söndagen konfronterades de anhöriga med offrens per-

sade Man måste koppla bort hjärnan för att orka". Ett sonliga tillhörigheter bärgats från olycksplatsen.

som

NOTER

1 l ett senarekapiteli dettaavsnittredovisasomständigheternakringAlexander

Kielland-olyckannärmare.

2 StiftelsenEstoniaoffrenochanhöriga

3 Föreningenför anhörigatill saknadeochomkomnafrån Estonia,vilkavaran-

ställdai Lindesbergskommun

ANALYSEN

AVSNITT 4 EN PRESENTATION AV ANALYSGRUPPENS SLUTSATSER RÖRANDE HÄNDELSERNA I TIDEN EFTER ESTONIAHAVERIET SAMT AV DE KUNSKAPER OCH

ERFARENHETER GRUPPEN FÅTT UNDER UPPDRAGET.

ANALYSEN

inledning

/S Estonias förlisning den 28 september skall analysgruppen belysa de långsiktiga återverkning- 1994 och händelserna därefter har väckt många allvarliga för vårt samhälle av ett händelseförlopp av detta

arna frågor samhällets beredskap för att hantera sådana ka- slag. Särskild uppmärksamhet skall ägnas de anhöriga

om tastrofer. Analysgruppen för granskning Estonia- och överlevande och de långsiktiga konsekvenser som följ-

av katastrofen har fått regeringens uppdrag att granska hur derna Estoniakatastrofen inneburit för deras livssitua-

av vårt svenska samhälle har påverkats av händelsen. Olika tion. aktörers agerande med anledning av katastrofen skall belysas, bland myndigheter, inklusive regeringens och Avgränsning av analysgruppens uppdrag

annat Regeringskansliets, kommuner och landsting. Därutöver Analysgruppens uppdrag är att granska och analysera de skall även andra offentliga massmedier och enskil- händelser inträffat :fler det att haveriet var ett faktum.

organ, som das insatser belysas; Svenska kyrkan och andra trossam- Den internationella haveriutredningens uppdrag och

arfund, olika frivilligorganisationer samt organisationer för bete omfattas inte. Inte heller omfattar uppdraget frågan anhöriga och överlevande. eller vilka bår skuld för haveriet.

om vem som

I direktiven till analysgruppen framgår att det övergripande syftet med analysgruppens arbete bidra till Avgränsning i denna rapport

är att att den offentliga behandlingen Estoniahaveriet och dess I denna första rapport har tonvikt lagts att granska och

av konsekvenser kan slutföras ett sätt innebär att all- analysera myndigheters, inklusive regeringen och

som mänhetens förtroende återställs, ett led i detta arbete Regeringskansliets, agerande efter Estoniakatastrofen.

som

ANALYSEN

Enligt direktiven till analysgnippen skall även lands- samtal med anhöriga och överlevande. tingen, kommunerna och andra offentliga organs och an- Mot bakgrund av innehållet i dessa båda avsnitt skall dras insatser belysas. Exempel sådana är Svenska kyrkan analysgruppen här spegla ett antal principiella frågeställoch andra trossamfund, frivilligorganisationer, massmedi- ningar fått stor betydelse för händelserna kring Esto-

som

och organisationer för anhöriga till omkomna och nia. I centrum för dessa står de båda statsministrarnas tierna överlevande. diga uttalanden om bärgning och omhändertagande de

I denna rapport kommer att ges en övergripande be- omkomna samt det senare fattade beslutet om att låta skrivning av landstingens och kommunernas agerande Estonia vila kvar havets botten och att låta övertäcka samt en övergripande belysning av bland andra svenska vraket. Kring dessa centrala händelser står frågor som: är kyrkans och massmediernas agerande i anledning kata- statsmakterna skyldiga att vidtaga åtgärder då olycka

av en strofen. En fördjupad presentation och granskning av inträffat utanför Sveriges gränser Har det allmänna föredessa arbete kommer att ske i rapport, träde framför enskilda att bestämma över avlidnas krop-

organs en senare som innehåller analysgruppens slutsatser av samhällets par Har kommunikationen mellan statsmakterna och kris- och katastrofberedskap, och även innehåller förslag den enskilde i denna katastrofhantering fungerat som kan bidra till att stärka denna i framtiden. Granskningen följer i stort det kronologiska händelse-

förloppet och kan indelas i tre skeden: åtgärder vidtagna i Presentation av analys och slutsatser det initiala skedet den avgående regeringen, den tillträ-

av Analysgruppen har i avsnittet Beskrivningen, beskrivit dande regeringens beredningsprocess inför ett beslut

om händelser som ägt rum till följd av Estoniakatastrofen den Estonias öde samt avslutningsvis följderna regerings-

av 28 september 1998. I avsnittet Processen har beslutet att bärga fartyget eller de omkonma.

gruppen presenterat en översikt av det mycket omfattande material I varje kapitel sammanfattas analysgruppens slutsatser

samlats in intervjuer med aktörer och mot bakgrund Estoniafrågans långsiktiga återverkningsom genom exper- av ter, genom föredrag och seminarier, diskussion och läs- ar för vårt samhälle. Särskild uppmärksamhet ägnas livsning tidigare utredningar, mediamaterial med situationen för de överlevande och de omkomnas anhö-

av mera. Där har även redogjorts för analygruppens möten och riga.

DET INITIALA SKEDET

Den avgående regeringens inledande åtgärder

I detta kapitel analyseras orsakerna till att räddningsarbetet inte övergick

i ett omedelbart oønbandertagande omkomna efterEstøniasfbrlisning,

statsminister Carl Bildts uttalande samt uppdraget till .Sjöfartsverket

Intresse av och ansvar för ett omhändertagande Det fria havet Estonia ägdes vid förlisningen av ett cypriotiskt företag. Sedan lång tid tillbaka finns det rätt för sta-

en gemensam Ägarintressenfanns i Sverige och Estland. Fartyget bar ter att utnyttja havet. Folkrätten dock kuststater be-

ger estnisk flagg. stämmanderätt till det havsområde närmast kusten

som

Ägaren ett fartyg har inget för att omhän- hör till dess territorium och i varierande mån i olika

av ansvar zoner derta omkomna efter en förlisning. På grund av detta sak- som sträcker sig ännu längre från kusten. Utanför dessa

försäkringar täcker kostnader för ett omhänderta- områden finns det "fria havet. På det fria havet har alla nas som gande. Ett omhändertagande av omkomna från Estonia stater rätt att utöva de s.k. fria havsrättigheterna. En

av skulle kräva mycket stora Förmodligen har dessa rättigheter är rätten till fri sjöfart. Estonia sjönk ute

resurser. endast stater både förmåga och intresse att genomföra ett det fria havet. sådant arbete, i vart fall många skall kunna omhänder- Det finns inga internationella överenskommelser

om om tas. De stater som skulle kunna ha ett sådant intresse vad omhändertagande omkomna det fria havet. Inte hel-

av gäller Estonia, är framför allt de som hade medborgare ler finns det någon svensk lagstiftning som reglerar detta. med ombord. Det förhållande att de flesta omkomna kom från Estland eller Sverige gör att dessa länder kan förvän- Svenska myndigheter som berörs tas ha störst intresse ett omhändertagande Det är Sjöfartsverket för svensk sjöräddnings-

av av om- som svarar komna. Här skall endast Sveriges agerande granskas. tjänstl. Sjöräddningstjänst innefattar efterforskning och

DET INITIALA SKEDET

räddning människor är eller kan befaras i sjö- Statsminister Carl Bildt uttalar sig för ett

av som vara nöd. omhändertagande av omkomna

På Östersjönhar kuststatema för Sjöräddningen Carl Bildts till Åbo, där han sammanträffade med sina

ansvar resa inom olika regioner i enlighet med avtal som har träffats estniska och finska statsrninisterkollegor mitt dagen mellan staterna. Estonia förliste inom finsk sjöräddnings- den 28 september, resulterade bland annat i den presskonregion. Sjöfartsverket får när olyckor inträffar ferens där han uttalade att mycket stora ansträngningar

annan stats område bistå denna stats myndigheter vid räddning- skulle göras för att omhändertaga de omkomna. Hur arbesinsatseit. Den räddningscentral som samordnar sjö- tet skulle inledas hade Carl Bildt, enligt sitt uttalande disräddningen bör normalt ansvarig för att arbetet kuterat med de övriga ländernas statsministrar. Genom de

vara upphör3. I fallet Estonia det MRCC i Åbo erfarenheter gjorts efter Jan Heweliuszolyckan ansåg

var som var som räddningscentral. Eftersökning bör upphöra först när det statsministern att det angeläget att ett omhänder-

var inte längre finns något rimligt hopp att rädda överle- tagande omkomna skulle ske samt att arbetet kom

om av vandei Ansvariga inom den finska räddningstjänsten har igång snarast. uppgivit att räddningsinsatserna efter Estonias förlisning Uttalandet nådde svenska anhöriga via TV redan kvälavbröts när liv inte längre fanns att rädda. len efter olyckan, då endast motsägelsefulla passagerar-

Uppgifterna inom räddningstjänsten syftar till att listor fanns att tillgå och det saknades tillförlitliga uppgifrädda levande människor. Att omhänderta omkomna in- ter antalet överlevande eller vart de förts.

om går inte i dessa uppgifter. Vid Sjöräddningen efter Estonias Det får självklart att den avgående statsmiriis-

anses förlisning omhändertogs de omkomna som fanns tillgäng- tern, som främste företrädare för regeringsmakten, utliga för ytbärgare. I Sverige tas omkomna påträffas tiyckte och deltagande med de sörjande. Det måste

som sorg efter olyckor normalt om hand av räddningspersonal. också anses naturligt att han erbjöd insats av statens resur- Detta görs även om någon direkt skyldighet i detta för att mildra konsekvenserna en olycka sådan

avse- ser av av ende inte åligger svenska myndigheter fullgör väldighet, där flera hundra svenskar befarades ha mist livet

som räddningstjänstuppgifter. och tusentals direkt drabbade att deras närstå-

var genom

Det fanns således ingen skyldighet för den svenska sjö- ende saknades och befarades omkomna. räddningen att omhänderta omkomna från Estonia omedelbart efter olyckan.

Uttalandet ledde till omedelbara åtgärder

Statsministerns uttalande innebar inte att räddningsin- Resurser för ett omedelbart agerande leddes finsk räddningstjänst, övergick i

satsen, som av ett saknades omhändertagande de omkomna. Uttalandet ledde inte

av För att kunna omhänderta omkomna inne i Estonia hade heller till att den svenska regeringen fattade beslut om ett dykningar behövt ske ned till ett sådant djup att mättnads- omedelbart omhändertagande. Analysgruppen konstatedykning hade krävts. Detta hade inte kunnat påbörjas att detta hade flera bidragande orsaker.

rar omedelbart eftersom kustbevakningen i Sverige inte har En direkt orsak först och främst, redan på-

var som sådana resurser. En upphandling kommersiella dykare pekats, att det inte praktiskt möjligt att omedelbart

av var hade erfordrats. Ett omhändertagande omkomna utan- påbörja ett omhändertagande. Det hårda vädret, det fak-

av för Estonia men under ytan hade krävt avsökning av områ- tum att fartygets läge och position havsbotten inte var det och sedan dykning med hjälp av ROVS. Inte heller ett kända samt bristande tillgång till lämplig utrustning sådant arbete kimde ha påbörjats i direkt anslutning till gjorde det omöjligt att omedelbart igångsätta konkret

en räddningsarbetet, med hänsyn till tillgängliga verksamhet i detta syfte. I regeringens krisgrupp denna

resurser.

DET INITIALA SKEDET

dag konstaterades i promemoria från Försvarsdeparte- visa de tekniska och legala förutsättningarna för att åter-

en mentet att en insats inte möjlig grund vädret. finna och omhänderta omkomna från färjan Estonia".

var av Under förhållanden beräknades att det skulle Bakgrunden Carl Bildts uttalande mycket

gynnsamma var att stora bli möjligt att genomföra dykningar platsen tidigast ansträngningar skulle göras för att omhändertaga de

omnågra dagar efter olyckan då våghöjden avtagit till mindre komna. När uppdraget till Sjöfartsverket den

gavs var avän 1,5 meter. gående regeringen inte beredd att fatta något beslut

Det måste vidare erinras att frågan inte är intern att omedelbart omhänderta omkomna. Den ville förbe-

om en svensk angelägenhet. Regeringens uppdrag till Sjöfarts- reda ett beslutsunderlag för den tillträdande regeringen. verket att skyndsamt undersöka och redovisa de tekniska Tanken Sjöfartsverket skulle redovisa uppdraget

var att och legala förutsättningarna för ett omhändertagande den 10 oktober, det vill säga den regeringens första

nya innefattade ett åläggande för verket att ta kontakt med be- arbetsdag efter regeringsskiftet. hörig myndighet i Estland och Finland. Från finsk sida Sjöfartsverket uppfattade inte heller uppdraget

så att beslöts att all identifiering de omkomna skulle ske i det skulle före den tiden.

av avrapportera utsatta Helsingfors. Detta uppenbarligen något den Under den första veckan fanns i svenska medier

var som uppsvenska regeringen inte rådde över. gifter möjligheter att använda ett fartyg från ett stort

dykeriföretag, Stolt Comex Seaways, befann sig i när-

som

heten av olycksplatsen. Fartyget hade dykutrustning för Förestående regeringsskifte söka omkomna utanför fartyget.

att En annan omständighet som påverkade regeringens

agerande det faktum olyckan inträffade i samband med Slutsatser

var att ett regeringsskifte. Ett beslut ett omhändertagande ° Det fanns ingen skyldighet och inte heller någon prak-

om av de omkomna från Estonia skulle konsekvenser för den tisk möjlighet för den svenska regeringen eller någon tillträdande regeringen eftersom beslutet till stor del svensk myndighet att i omedelbar anslutning till skulle genomföras efter det att regeringen Bildt avgått. olyckan inleda ett omhändertagande ornkonma.

I samband med krisgruppens möte den 28 september ° Analysgruppen finner att det får självklart den

anses av diskuterades vilken den avgående regeringens roll skulle avgående statsministern, främste företrädare för

som vara i det uppkomna läget. Av minnesanteckningarna från regeringsmakten att uttrycka och deltagande med

sorg mötet framgår att regeringens roll i relation till händelse- de sörjande. Det måste också naturligt att han

anses förloppet skulle vara främst bevakande. Analysgruppen erbjöd insats statens för att mildra konse-

av resurser konstaterar att regeringen utifrån denna tolkning sitt kvenserna olycka Estoniakatastrofens väldig-

av av en av uppdrag inte utan att samråda med den tillurädande reger- het. ingen kunde fatta beslut ett omhändertagande ° Analysgruppen kan inte finna den avgående

om av om- att regerkomna. Analysgruppen har inte funnit att något samråd ingen låtit någon tid förlorad. Såväl utredning

som förekommit mellan den avgående regeringen och den till- internationell överenskommelse och tillförsel

av resurträdande beträffande Carl Bildts uttalande och vad oundgängliga förutsättningar för fortsatt

som ser var omskulle kunna bli de direkta följderna detta. händertagande. Detta hindrar inte att det i efterhand

kan synas föreligga en motsägelse mellan stats-

ministerns uttalande och det faktum att regeringen

av- Det första uppdraget till Sjöfartsverket stod från pröva möjligheten omhänderta

att av att om- Regeringen gav dagen efter olyckan Sjöfartsverket i komna utanför och inuti fartyget i omedelbar anslut-

uppdrag att skyndsamt undersöka och till regeringen redo- ning till olyckan.

DET INITIALA SKEDET

° Analysgnippen har inte funnit att det förekom samordning mellan den avgående statsministern, hans regering och den tillträdande statsministern, avseende det uttalande som Carl Bildt gjorde. Mot bakgrund av olyckans stora omfattning skulle det enligt analysgruppen varit naturligt att en sådan kontakt ägt rum. ° Analysgmppen att uppdraget till Sjöfartsverket

anser borde ha utformats så att Sjöfartsverket först skulle ha undersökt och avrapporterat några omedelbara åt-

om gärder kunde och borde ha vidtagits för att omhänderta omkomna, särskilt de kunde ñnnas utanför

som Estonia. Detta hade stått i bättre överensstämmelse med statsministerns uttalande orn omhändertagande

de ornkonma. av

DET INITIALA SKEDET

internationell havenkommission och svensk förundersökning

I detta kapitel analyseras den internationella baverikømmissiønens

sammansättning och åklagarmyndigheten: initiala agerande

fter olycka är det alltid angeläget att fastställa Enligt lagen undersökning olyckor ska Statens

en om av olycksförloppet och orsaken flera skäl: dels för att för- haverikommission undersöka allvarliga sjöolyck0r7 för att

av söka förhindra olycka slag inträffar igen, så långt möjligt klarlägga händelseförloppet, orsa-

att en av samma som dels för eventuellt finna någon ansvarig. kerna till händelsen och skador och andra följder

att av

Estonias förlisning anledning att granska varför olyckan. Dessa regler gäller olyckor som har inträffat i

ger en internationell haverikommission skulle utreda Estonias Sverige eller har ägt utomlands berör

som rum men haveri. svenskt fartyg, inte annat följer av en internationell

överenskommelse som har biträtts av Sverige.

Estonia inte ett svenskt fartyg och olyckan inträf-

var Svenska regler om utredning av sjöolyckor fade det fria havet. Ingen nämnda lagar såle-

av ovan var Det finns två svenska lagar gäller för utredning des tillämpliga.

som av orsaker till sjöolyckor, dels reglerna sjöförklaring i Sjö-

om lagen, dels reglerna i lagen 1990:712 om undersökning

olyckor. Internationella regler om utredning av sjöolyckor av

Reglerna sjöförklaring gäller endast för olyckor Enligt den internationella konventionen Safety of life at

orn

inträffat med svenska fartyg. Sjöförklaring behöver SOLAS, om säkerheten för människoliv till sjöss, åtar som sea inte äga när Statens haverikommission skall under- sig flaggstaten att utreda olycksfall inträffar med dess

rum som söka händelsen enligt lagen undersökning olyckor fartyg

om av

DET iNlTlALA SKEDET

När Statens haverikommission enligt svensk lag har Lämpligheten av att Sverige hade åtagit sig att utreda skyldighet utreda sjöolycka skall myndigheten haveriet

att en samarbeta med andra berörda staters myndigheter enligt I Sverige finns myndighet har till uppgift

en en som att utresolution från IMO. I resolutionen rekommenderas reda bl.a. sjöolyckor, Statens haverikommission.

att samråd skall ske med flaggstaten eller andra stater för att Estland blev egen nation den 20 augusti 1991. Vid tiavgöra vilken stat eller vilka skall utföra haveri- den för Estoniakatastrofen fanns i Estland ingen

stater som mynutredningen och hur samarbetet skall organiseras. Ut- dighet hade för undersökning olyckor. När

som ansvar av redningen bör anordnas så att en stat har ett bety- den svenske kommunikationsministern Mats Odell under

som dande intresse inbjuds observatör under utredningen. olycksnatten ringde till den estniske transportministern

som En stat kan ha betydande intresse i sjöolycka med- Andi Meister, sade denne han själv tänkte ingå i den

en om att borgare har omkommit eller skadats i olyckan. Om stat estniska haverikommissionen. Senare sade Andi Meister

en skall ha betydande intresse i olycka detta skäl till Olof Forssberg, generaldirektör Statens haverikom-

anses en av skall avgöras den stat utför haveriutredningen. mission, han trodde utredningen Estoniahaveriet

av som att att av

I FN:s havsrättskonvention artikel 947 fastslås att skulle klar efter två veckors arbete.

vara varje stat skall till att utredning hålls efter sjöo- Det enligt analysgruppens mening positivt Sve-

se en en var att lycka det fria havet där statens fartyg har orsakat att riges intresse att delta i haveriutredning mycket snabbt

en någon annan stats medborgare omkommit eller allvarligt anmäldes regeringen till Estland. Eftersom Estland så

av skadats. Flaggstaten och den andra staten skall samarbeta vitt kunnat utrönas saknade erfarenhet och organisation vid utredningar hålls den andra staten. för sådant förfarande kunde det härutöver

som av ett ansetts

Havsrättskonventionen rör förhållanden mellan stater. lämpligt att Sverige tagit huvudansvaret för utredningen. I den redovisade artikeln slås flaggstatens skyldigheter Det är emellertid enligt analysgruppens mening

uppenfast. En flaggstat är bl.a. skyldig att samarbeta med den stat bart att det fanns stora politiska svårigheter med

att gesom utreder en sjöolycka som rör flaggstatens fartyg. nomdriva ett sådant krav. Detta har betydelse till exempel vad gäller fartyg går Estland nation nyligen vunnit sitt obero-

som var en som under s.k. bekvämlighetsflagg. Dessa stater har inte alltid ende och hade starkt behov att visa sin självständig-

som av kapacitet att utreda fartygsolyckor. I sådana fall kan het. Sverige å sin sida försökte skapa goda relationer både

en annan särskilt berörd stat inleda haveriutredningen och politiskt och ekonomiskt med Estland. Det därför

var flaggstaten är då skyldig att samarbeta. Enligt internatio- självklart och viktigt att visa respekt för den estniska nationella regler det dock i första hand flaggstatens, Est- självständighet. Frågan huvudansvaret för utred-

var nens om lands, ansvar att se till att haveriutredning kom till ningen blev grund detta svår fråga för den svenska

en av en stånd. regeringen. Dåvarande kommunikationsministern Mats

Det har från vissa håll ifrågasätts varför haveri- Odell har till analysgruppen uppgivit det hänsyn till

att av utredningen inte utfördes nationer inte be- inte möjligt kräva Sverige skulle led-

av som var esterna, var att att ta rörda av olyckan och därmed skulle kunna göra obero- ningen i den internationella haverikommissionen i stället

en ende utredning. Om sådan ordning har använts i andra för Estland. Analysgruppen har inga ingående kunskaper

en sammanhang är inte känt för analysgruppen. De interna- relationerna mellan länderna, varför frågan lämp-

om om tionella överenskommelserna området fastslår det är ligheten inte kan besvaras.

att de direkt berörda staterna som har för och möjlig- En överenskommelse mellan regeringscheferna i

ansvar het att delta i haveriutredning. Det är också naturligt Sverige, Estland och Finland utredning

en om en gemensam att det i första hand år de är inblandande nåddes redan dag olyckan inträffade. Efter-

stater som som samma som har intresse att utreda orsakerna till olycka. det land skulle leda haveriutredningen, Estland,

av en som som

DET INITIALA SKEDET

tydligen saknade föreskrifter förfarandet kunde det ha I fallet med Estonias förlisning finns det anledning att om varit lämpligt att följa de internationella rekommendatio- studera vad gäller när ett brott har begåtts utanför

som att överenskomma hur samarbetet skulle Sveriges gränser. Ivissa fall kan svensk domstol vara behönerna om organiseras, så att det från början hade stått klart för dem rig och döma efter svensk lag även för brott begås som som skulle ingå i den internationella utredningen vilka regler utom riket. Så är förhållandet brottet har begåtts

t.ex. om skulle tillämpas vid utredningsarbetet. inom ett område inte tillhör någon stat och förövats som som

svensk medborgare. Åtal för brott begåtts mot som utom Lämpligheten av att åklagarmyndigheten i ett tidigt riket får dock, med vissa undantag, inte väckas för-

utan skede inledde en förundersökning ordnande regeringen. Estonia sjönk det fria havet.

av När det finns skäl att det har begåtts ett brott skall En förundersökning kunde därför inledas. att anta polis eller åklagare inleda förundersökning för att ut- Chefsåklagare Tomas Lindstrand och överåklagare en reda kan misstänkas för brottet och det finns Uno Hagelberg har för analysgiuppen uppgett att beslut Vem som om tillräckliga skäl för att väcka åtal mot denne i domstol. huruvida förundersökning skall inledas eller norom malt fattas först efter det att Statens haverikommission har kommit med preliminär rapport. Åklagarnahar

en so1n jämförelse nämnt att åklagaren oftast avvaktar Socialstyrelsens utredning i fall misstanke felbehand-

som avser om ling inom vården. Beslutet att inleda förundersökning i ett tidigt skede i detta fall var enligt åklagaren betingat av katastrofens vidd och det faktum att de överlevande passa-

skulle skingras olika håll efter olyckan. gerarna

Slutsatser ° Sverige skulle enligt folkrätten ha kunnat inleda en ha-

veriutredning rörande Estonias förlisning.

Det finns starka skål att hävda, att det varit lämpligt att

Sverige tagit huvudansvaret för haveriutredningen

med tanke att Estland såvitt kunnat utrönas saknade

lagstiftning och erfarenhet gällande haveri-

utredningar, men analysgiuppen kan åandra sidan inte

bedöma de eventuella negativa politiska konsekvenserna av ett sådant initiativ.

° Analysgiuppen att det riktigt att inleda

anser var en

förundersökning i syfte att säkra bevisning.

DET INITIALA SKEDET

3 Svenska statens möjligheter att i frågan om

agera

omhändertagande av omkomna vid sjöolyckor

I detta kapitel analyseras den svenskastatens möjlighet 05/7eventuella skyldighet

att agera ifrågan omhändertagande ømkomnajieân Ertonia

om av

n av de frågor analysgruppen enligt direkti- Om ägaren avsäger sig äganderätten kan

som vem som ven skall ta ställning till är om det är rätt myndighet helst tillägna sig fartyget. Det försäkringsbolag utgav

som som har agerat. I detta avsnitt följer genomgång ett antal kaskoersätming till Estonias ägare har skriftligen avstått

en av verksamhetsområden inom vilka ett omhändertagande från alla anspråk fartyget. Ägaren uttalade i januari närmast kunde tänkas bli aktuellt. Genomgången, som in- 1995 att det stod de svenska och estniska regeringarna fritt leds med belysning ägarens roll, behandlar även utöva de rättigheter i förhållande till vraket bola-

en av att som bärgning eftersom sådan kan användas metod att get har ägare.

som som omhänderta omkomna ombord förlista fartyg.

Sjösäkerhet Ägarens roll Sjöfartsverkets

I uppgifter ingår att ha tillsyn över sjö- Efter en förlisning råder ägaren fortfarande över fartyget. säkerheten, för farledshållning och till

att svara att se att Sedan ett försäkringsbolag vid totalförlust har utbetalat sjöfartens påverkan miljön minimeras. Sjöfartsverket

en ersättning enligt s.k. kaskoförsälcring är det försäk- kan förelägga ägaren till förlist fartyg bärga det

en ett att om ringsbolaget som har äganderätt till fartyget. Ägaren lär det ligger i vägen för trafiken eller utgör miljöfara. Ef-

en bara ha intresse att bärga fartyget ekonomiska skäl. tersom Sjöfartsverkets befogenheter i dessa avseenden är

av av Ägaren till ett förlist fartyg kan i vissa fall åläggas begränsade till Sverige fanns det ingen möjlighet för Sjö-

av myndighet att utföra bärgning. Om någon bärgar fartsverket förordna bärgning Estonia.

en annan att om av fartyget kan ägaren bli skyldig att utge bärgarlön.

ZOO

DET INITIALA SKEDET

Utredning av olycksorsak måste död. Hur långt myndigheterna inom rädd-

vara När Statens haverikommission utreder allvarlig olycka ningstjänsten går i sina ansträngningar att efterforska och

en enligt lagen undersökning olyckor kan myndighe- omhänderta omkomna får i förlängningen avgöras med

om av ten föranstalta bärgning ett förlist fartyg åtgär- hänsyn till risker för personalen och resurstillgången.

om av om den bedöms nödvändig för att myndigheten skall

vara kunna klarlägga händelseförloppet och orsaken till Utredning av brott olyckan. I brottsutredning kan det aktuellt att söka efter en

en vara

Eftersom Estonia inte förliste svenskt vatten hade död människa för att klarhet i vad som hänt personen i Statens haverikommission ingen uppgift enligt svensk lag. fråga. Vid misstanke svåra brott leds för-

om Till följd regeringens överenskommelse med Estlands undersökningen åklagare. Så fallet efter Estonias

av av var och Finlands regeringar fick Statens haverikommission förlisning. regeringens uppdrag att biträda i den internationella Det kan tänkas att åklagarmyndigheten inom ramen haverikommissionens arbete. Den internationella haveri- för förundersökning föranstaltar om omhändertagande

en kommissionen kunde ha tagit initiativ till bärgnings- omkomna, det behövs för att bekräfta eller veder-

en av om operation, bedömde sådan åtgärd inte nöd- lägga misstanke brott. För att utreda misstankarna

men att en var en om vändig för fastställa olycksorsaken. brott i samband med Estonias förlisning erfordrades

att om

dock inte att de omkomna omhändertogs. Det var i stället Räddningstjänst orsakerna till haveriet intresse.

som var av Sjöfartsverkets räddningstjänstuppgifter har avhandlats i Att utreda händelseförloppet vid en förlisning åligger

tidigare avsnitt. dock ofta andra myndigheter. I fallet Estonia det den ett var

Svensk polis har i uppgift att söka efter försvunna män- internationella haverikommissionen som hade detta uppniskor både enligt polislagen och räddningstjänstlagen. drag och där gjordes bedömningen att bärgning farty-

av All efterforskning försvunna inte är ett get inte nödvändig för att utreda orsaksförloppet. Att

av personer som var led i spaningsarbete i samband med förundersökning orsaken till olyckan klarlagd bortom allt rimligt tvivel

grund misstanke brott skall betraktas rädd- förutsättning för att åklagarnas ansvarsutredning

av om som var en ningstjänst. Med räddningstjänst de räddningsin- skulle kunna leda till åtal mot någon. Åklagarnahar gjort

menas satser staten och kommuner skall för vid olycks- bedömningen att det genom internationella haveri-

som svara händelser i syfte hindra och begränsa skador män- utredningens rapport inte går att bevisa att något brott

att niskor m.m. begåtts i samband med Estonias förlisning och att en ny

Polisen uppgifter inom räddningstjänsten efter- underökning inte skulle bidra till för ansvarsfrågan

avser att en forskning har försvunnit under sådana erforderlig klarhet nås orsakerna till haveriet. Det

personer som om- om ständigheter fara för deras liv kan föreligga. I dessa fanns därför inte skäl enligt åklagarna, att försöka initiera

att uppgifter ingår således inte att söka efter och omhänderta bärgning av Estonia.

en omkomna.

Att omhändertagande omkomna ändå förekommer Registrering och identifiering av omkomna

av inom för räddningstjänsten beror att det är hos Polisen har också i uppgift att registrera och identifiera

ramen räddningstjänsten den ofta nödvändiga utrustningen omkomna efter olycka. För registreringen av om-

som en och kunnandet finns. När polisen i enlighet med sina komna krävs inte något omhändertagande. När större

upp- en gifter inom räddningstjänsten söker efter försvunnen olyckshändelse eller naturkatastrof har inträffat skall vid

fortsätter sökandet ofta tid även efter det behov särskild expertgrupp bestående rättsläkare, person, en att en av

området gjort bedömningen att rättsodontologer och kriminaltelcniker hjälpa till vid experter personen

2OI

DET INITIALA SKEDET

identiñeringen. Expertgruppen benämns vanligen Statens ansvar i övrigt svenska identifieringskommissionen. När större olycka Frågan staten har skyldighet omhänderta

en om att ominträffat utomlands beslutar Regeringskansliet i samråd komna från Estonia har prövats i domstol. Det ett

var anmed Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket tal anhöriga stämde och begärde domstolen

om som staten att identiñeringskommissionen skall sändas ut. Identifie- skulle ålägga staten skyldighet att efterforska och

omringskommissionen skall hjälpa till, eller det uttryck- händerta de omkomna efter Estonias förlisning

som eller att tes före den 1 augusti 1998, biträda, vid identiñeringen bistå de efterlevande i försök att ñnna och bärga de

av omomkomna. I denna uppgift kan inte anses ha ingått efter- komna för att så sätt möjliggöra för de anhöriga att låta forskning och omhändertagande omkomna. de omkomna bli begravda det sätt de önskat. Både

av som

Efter Estonias förlisning beslutade Utrikesdeparte- tingsrätten och hovrätten fann inte hade någon

att staten mentet att den svenska identiñerings- sådan skyldighet, sig enligt sedvanerätt eller

personer ur vare kommissionen skulle åka till Finland för bistå vid grundval den europeiska konventionen för de mänsk-

att av identiñeringen de omkomna påträffats och liga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

av som omhändertagits. Den högsta statsledningen hade alltså inte skyldighet

att agera för ett omhändertagande omkomna. Det för-

av Hälso- och sjukvård hållandet Estonia sjönk det fria havet medförde

att att Hälso- och sjukvårdens för människa upphör regeringen den enda svenska myndighet kunde

ansvar en var som inte när hon dör utan först sedan ett dödsbevis har utfär- i denna fråga.

agera dats och den omkorrme efter en eventuell obduktion har Analysgruppen att landets högsta ledning bör

menar lämnats ut för bisättning och begravning. Sjukvården skall för ett omhändertagande hundratals omkomna

agera av inom Sverige ha oavsett dödsfallet in- medborgare. Det därför enligt analysgruppens

samma ansvar var var meträffar. Hälso- och sjukvården skall utföra sina uppgifter ning riktigt att regeringen tog initiativ i denna fråga. med respekt för den avlidne. Stoftet skall hand

tas om

värdigt sätt och hälso- och sjukvården skall visa respekt Slutsats ett för den avlidnes vilja i fråga vad skall iakttas efter ° Analysgruppen konstaterar det fanns ingen skyldig-

om som att dödsfallet. Hälso- och sjukvården skall också visa de efter- het för sig den svenska regeringen eller någon

vare levande hänsyn och omtanke. Deras önskemål skall om svensk myndighet att omhänderta omkomna från möjligt respekteras om de inte strider mot gällande Estonia. Det dock enligt analysgruppen rätt

var att reförfattningar och det inte finns något talar för geringen ändå agerade i frågan omhänderta-

om som att om ett önskemålen skulle strida mot den avlidnes viljaz Hälso- gande omkomna från fartyget.

av och sjukvårdens uppgifter kan innefatta det

inte anses praktiska sökandet efter och omhändertagande

av omkomna efter olycka.

DET INITIALA SKEDET

4 Betydelsen av statsministrarnas uttalanden

I detta kapitel analyseras vilken roll statsministrarnas uttalanden speladefor regeringens beredningsarbete,

rimligbeten dessauttalanden samt bur de uppfattades av ochpåverkade anhöriga ochöverlevande

Ingvar Carlssons uttalande i samma anda avseende deras respektive uttalanden. Det

är utrett att som Carl Bildts Bildt medvetet undvek "bärgning", medan detta

termen Den tillträdande statsministern Ingvar Carlsson, vid 0rd användes Carlsson. Genom att både den avgående

som av den aktuella tidpunkten dock inte hade tillträtt ämbetet, och den tillträdande statsministern uttalat sig i frågan

om uttalade i TV den 30 september att mycket stora ansträng- omhändertagande de omkomna tydliggjordes emeller-

av ningar skulle göras för bärga Estonia. För allmänheten tid för de anhöriga och för allmänheten från regeringshåll

att och de anhöriga förmedlade uttalandet föreställningen att att i detta ärende rådde i princip ingen oenighet eller poliden tillträdande regeringen hyste intention att tiska skiljelinjer.

samma

den avgående. I den allmänna brist informa- Det har tidigare konstaterats att det naturligt för agera som var tion rådde, vad uppfattades tydliga och statsledningen att ställa till förfogande vid

som gavs som som statens resurser raka besked från den svenska statsledningen. Den svenska olycka dessa proportioner. Detta gäller inte minst

en av statens högsta ledning hade ingripit ett för alla synligt med tanke olyckans art och de många svenska dödssätt. Anhöriga ñck detta sätt utgångspunkt för sin offren. I och med att den högsta statsledningen tidigt han-

en uppfattning vad att förvänta, och många terade frågan blev det också rimligt, för såväl anhöriga

om som var ställde därmed in sig att återfå och så småningom kunna för den svenska allmänheten, att antaga att utfästel-

som begrava sina nära. serna skulle komma att verkställas. Det finns heller ingen

Såvitt analysgmppen har kunnat utröna skedde ingen anledning att betvivla att de båda statsministrama menade samordning mellan Carl Bildt och Ingvar Carlsson med allvar med sina respektive uttalanden.

DET INITIALA SKEDET

Beredningen inriktades mot bärgning av Estonia utredning, konsekvensanalysen, lades Sjöfarts-

gare ut I och med Ingvar Carlssons uttalande redovisade den till- verket den 20 oktober. Under den tid förflöt hade det

som trädande regeringen vilka riktlinjer skulle styra han- funnits möjligheter för regeringen att tydligt redogöra för

som teringen efter regeringsskiftet. När den nya regeringen beslutsläget, det vill säga att ett beslut inte var fattat och att tillträdde kom beredningen att i det närmaste helt inriktas regeringen så småningom skulle kunna besluta att inte

en bärgning av hela fartyget. Syftet med denna opera- bärga Estonia eller omhänderta de omkomnas kroppar. tion var att de omkomnas kroppar skulle kunna omhän- Det hade också varit möjligt att åtminstone försöka skaffa dertas. När Sjöfartsverket överlämnade verkets första sig bild ståndpunkter och Önskemål hos dem

rap- en av som port till Ingvar Carlssons regering den 11 oktober, redovi- enligt gällande regler i första hand hade för omhän-

ansvar sades såväl de tekniska förutsättningarna för ett om- dertagandet de döda, det vill säga de anhöriga.

av händertagande dykning förutsättningarna ef-

genom som

lyft fartyget. Uttalandena uppfattades av de anhöriga som ter ett av

utfästelser Rimligheten av statsministrarnas uttalanden Medan regeringen beredde ärendet inför beslutet i

De båda statsministrarnas uttalanden fick långtgående bärgningsfrågan hörde åtskilliga anhöriga sig, via brev

av konsekvenser som ingendera dem tycks ha varit med- och telefon, till Regeringskansliet. Det framför allt till

av var vetna om i den stund de gjordes. Med hänsyn till hur Kommunikationsdepartementet många vände sig. De många människor drabbade olyckan och sökte information vilka åtgärder regeringen planerade

som var av enga- om gerade i dess följder analysgruppen att det inte kan och framförde sina synpunkter. Samtalen och breven bör-

anser anses olämpligt de båda statsministIarna, i egenskap jade komma till Regeringskansliet direkt efter olyckan och

av av ledande politiker, att de direkta frågor de fick från fortsatte komma i mängder under tiden

svara att stora som medierna och därmed uttala sina uppfattningar. följde.

Analysgruppen ställer sig emellertid kritisk till att Trots att samtal och brev inte sammanställdes systemaingen av de två regeringschefema lade in någon form tiskt inom Regeringskansliet, uppfattade många tjäns-

av av reservation i sina uttalanden och hänvisade till att de en- temännen, enligt vad som framkommit i samtal med dast hade ett bräckligt underlag grund. Konsekven- analysgruppen, att den vanligaste frågan anhöriga

som som

för de många närstående till de saknade blev att de i önskade besked hur och när bärgning Estoserna om, var en av ett tidigt skede efter olyckan skapade sig förhoppningar nia och ett omhändertagande de omkomna skulle ske.

av om hur regeringen ämnade agera. Enskilda tjänstemän, svarade brev och telefonsam-

som

tal, såg sin uppgift att försöka lugna dem ringde

som som Otydlighet i regeringens beslutsgång och hänvisade till det pågick utredningar

att innan något Den 11 oktober, när Sjöfartsverket lämnade sin första ut- beslut skulle fattas. Många de anhöriga hörde

av som av redning till regeringen, fanns ämbetsverkets underlag sig uppfattade å sin sida statsministrarna uttalat vad

om att förutsättningarna för att omhänderta omkomna, dels skulle göras, skulle det utredas hur det skulle gö-

ge- som nu nom dykningar i fartyget och dels genom ett lyft av hela

ras. fartyget. Enligt Sjöfartsverkets uppfattning skulle det Inom Regeringskansliet måste det ha stått klart att

vara möjligt att med beprövad teknik lyfta Estonia, men utred- många anhöriga uppfattade statsministrarnas uttalanden ningen endast översiktlig beträffande tillvägagångssät- klara försäkringar att regeringen ämnade sätta in

var som om tet vid en bärgning. alla tänkbara för att de omkomna skulle kunna

resurser

Utifrån detta underlag ansåg inte regeringen det föras hem och kunna begravas. Ändå gjordes inga samlade

att var möjligt att starta bärgningsarbetet, varför ytterli- uttalanden från regeringens sida för att förtydliga håll-

DET INITIALA SKEDET

ningen. Statsministern såväl kommunikations- rninnessten för många ett viktigt led i sorg-

som vara ministern hade redan framhållits haft möjlighet bearbetningen och bli till viktig plats och stödje-

som att en en tydligt deklarera vad utredningen kunde leda till och att punkt för sorgens närvaro. beslut ännu inte fattats huruvida Estonia skulle bärgas Det är analysgruppens uppfattning att sorge-

om eller Regeringen kunde ha kontaktat de anhöriga brev- hanteringen, så ofta sker, födde vrede och bitterhet

som ledes eller via medierna tydliggjort beslutsgången och de hos många anhöriga. Möjligen hade de som tog sig genom tvivel rådde inom regeringen. Anhöriga har vid mö- den första perioden, och lyckades ställa in sig att politi-

som

med analysgruppen uppgivit att längre tiden gick, kernas uttalanden skulle bli svåra att uppfylla eller att deras ten under hösten 1994, desto fick många dem känslan anhöriga ändå inte skulle kunna återfinnas, lättare för att

mer av

det de uppfattade bindande löfte, kan- bearbeta Det sannolikt inte möjligt för anhöav att som som ett sorgen. var ske ändå inte det. riga hand omhänderta de döda Estonia eller

var att egen ur

bärga fartyget. Uttalandena påverkade anhörigas Sorgearbete

Konsekvenserna statsministrarnas uttalanden kom Slutsatser

av att bli negativa för många anhöriga. Uttalandena gjordes vid ° Analysgruppen finner ingen anledning att ifrågasätta

tidpunkt då många sörjande befann sig i chockfas det självklara i att såväl den avgående den tillträen en som eller tidig reaktionsfas och inte hade tillgång till infor- dande statsministern uttalade sig och uttryckte sorg

en mation olyckan och vad hänt deras nära. Stats- och deltagande efter olyckan. Det får naturligt

om som anses ministrarna ville otvivelaktigt bidraga till att lindra att statsministern, främste företrädare för reger-

sorgen som för de drabbade och reagerade med erbjuda den hjälp ingsmakten, erbjuder insats för att

att av statens resurser

förfogade över. De överblickade emellertid mildra olyckans konsekvenser för de många drabbade i som staten inte alla svårigheter förknippade med att verkli- en situation som denna.

som var

genomföra det de uttalat sig ° Analysgruppen inte att det kan betraktas gen som om. anser som

Statsministrarnas utfästelser och regeringens agerande olämpligt de båda statsministrarna, i egenskap le-

av av därefter fick till följd de anhörigas praktiska bestyr dande politiker, att de direkta frågor de fick

att runt svara

begravning eller form minnesceremoni i från medierna och därmed uttala sina uppfattningar. en annan av många fall sköts Analysgruppen har samtal ° Analysgruppen att regeringen under den föl-

upp. genom anser med många de anhöriga funnit även den mentala jande beredningsprocessen borde ha ägnat större upp-

av att

lades sidan i väntan att den begrav- märksamhet åt betydelsen av de två statsministrarnas sorgeprocessen ning ställt in sig skulle bli möjlig att uttalanden och åt den innebörd allmänheten

som man genom- som föra. ändå hölls upplevdes i många fall kunde lägga i dessa.

De ceremonier som

innehållslösa de sörjande mot bakgrund den ° Många anhöriga och allmänheten uppfattade som av av uppfattning det skulle bli möjligt genomföra statsministrarnas uttalanden klara försäkringar

om att att som begravning vanligt sätt, skapats att regeringen ämnade sätta in alla tänkbara resur-

SOITI genom om statsministrarnas uttalanden. för att de omkomna skulle kunna föras hem och

ser

I normala fall kan de sörjande lokalisera sin till kunna begravas.

sorg praktiska bestyr kring begravningens anordnande och till ° Analysgruppen att såväl den avgående den

anser som kistan med den dödes stoft och sedermera Symbo- tillträdande regeringen till följd av statsministrarnas

graven. ler blommorna och begravnings- uttalanden sammantaget förmedlade en otydlig bild av

som gravstenen, ceremonien erbjuder stöd och väg tröst. Även i de de åtgärder regeringen ämnade vidta för

en mot som att omsituationer då den dödes kropp inte kan återfinnas kan händerta de omkomna.

DET INITIALA SKEDET

5 Sjöfartsverkets inledande utredning

I detta kapitel analyseras Sjájflzrtwerketr inledande utredningsarbetesamt verketrfbiüta rapport

nalysgruppen har att granska om rätt myndig- för farledshållning, sjöräddning och isbryming.

svara het har agerat, hur myndigheten agerat och vilket Verksamheten skall inriktas huvudsakligen handelssjö-

underlag detta har skett. Granskningen skall avse tiden efter fart. I sitt arbete får Sjöfartsverket överlägga med andra Estoniakatastrofen. länders sjöfartsmyndigheter. Sjöfartsinspektjonen

är en

Efter olyckan blev Sjöfartsinspektionens arbete enhet inom Sjöfartsverket.

granskat av regeringen genom en särskild uüedare, Magnus Sjöfartsverkets styrelse för verksamheten.

ansvarar Sjöberg. Granskningen avsåg tiden före olyckan och vilka Under styrelsen generaldirektören för den lö-

ansvarar åtgärder som skulle vidtas med anledning olyckan. pande verksamheten enligt de riktlinjer och direktiv

av sty- Analysgruppen har avgränsat sitt uppdrag till att inte relsen beslutar. Sjöfartsverket erhöll inga speciella riktlin-

omfatta granskning dessa frågor. jer eller direktiv med anledning Estoniaärendet. Ären-

en av av

Sjöfartsverkets arbete, med anledning de uppdrag det handlades inom den löpande verksamheten.

av som regeringen lämnade till verket omhändertagande Sjöfartsverket är myndighet underställd regeringen

om en av omkomna, har granskats. och verket har därigenom att utföra de uppgifter

som

åläggs myndigheten. Sjöfartsverkets ansvarsområde Sjöfartsverket är den myndighet har hand frågor Uppdraget som gavs den 29 september

som om som rör sjöfarten inom svenska farvatten. Verkets hu- Sjöfartsverket ñck den 29 september 1994 i uppdrag att vuduppgifter är bl.a. att utöva tillsyn över sjösäkerheten, undersöka de tekniska och legala förutsättningarna för

att

DET lNITlALA SKEDET

återfinna och omhänderta omkomna från Estonia. Sjö- ter ett lyft, skulle kunna genomföras inuti fartyget fartsverket agerade således direkt regeringens uppdrag. grundare vatten. I rapporten saknas även uppgifter när

om Genom att Estonias förlisning hade skett intematio- det skulle vara möjligt att inleda arbetet med att omhännellt vatten och inom finskt sjöräddningsområde det dertaga omkomna dykare.

var genom nödvändigt med ett uppdrag från regeringen för att Sjö- Uppdraget omfattande och skulle utföras skynd-

var fartsverket skulle samt. Analysgruppen finner att det mindre lämpligt

agera. var av

Janérus att lägga hela ansvaret en enda person som Sjöfartsverkets chefsjurist ansvarig utredare han gjorde. Om flera hade delat uppdraget

personer Sjöfartsverkets generaldirektör Janérus beslutade att kunde ett bredare underlag ha presenteras. Teoretiska

exuppdra chefsjuristen Johan Franson att perter borde ha kontaktats och rådfrågats, t.ex. för att be-

ensam ansvara för utredningens genomförande. Uppdraget skulle ge- kräfta de upplysningar som inhämtades från företagen. nomföras skyndsamt och preliminärt klart senast den Olika alternativa tekniska lösningar borde ha undersökts

vara 10 oktober. Sjöfartsverket fick följaktligen mindre än två och redovisats. Detta gäller t.ex. hur lyftet Estonia

av veckor sig att genomföra utredningen. skulle kunna utföras.

Utredaren kontaktade experter skilda områden för sin utredning, bland kontaktades bärgnings- Statens skyldighet att omhänderta omkomna

annat ett företag och två dykeriföretag. Johan Franson hade före Johan Franson har uppgivit för analysgruppen att han

var arbetets början ingen djupare praktiskt orienterad kim- noga med att hålla sig inom uppdragets ramar, vilket var skap bärgning fartyg eller omhändertagande att utreda förutsättningarna för att omhänderta

om av av omomkomna i förlista passagerarfärjor. Genom de experter komna. Trots detta påpekas det tre gånger i rapporten att han anlitade fick han kunskaper vad möjligt att staten inte har någon skyldighet att omhänderta

om som var omgöra och vilka problem som kunde tänkas uppstå. Johan komna. Detta måste innebära att Sjöfartsverket ansåg att Franson utförde den svåra och omfattande utredningen uppgiften hade betydelse för utredningen. Analysgnippen ensam. konstaterar dock att denna uppgift var av mindre intresse

så länge utgångspunkten att ett omhändertagande

var Rapportens innehåll skulle ske. I rapporten redogörs för hur ett omhändertagande En klar inställning i samhället vid den här tiden, vilket

av kroppar botten utanför Estonia skulle kunna bland annat förmedlades mediernas rapportering,

genom- av var föras. Där redovisas också att det inte går att sägavar krop- att ett omhändertagande skulle ske. Möjligen kan uppgif-

kan finnas grund strömmar i vattnet. Analys- ten ett uttiyck för Sjöfartsverkets generella inställpar av vara gmppen saknar i denna del uppgifter om när ett sådant ning i frågan ett omhändertagande de döda. Vid

om av arbete lämpligen borde ha genomförts och det analysgruppens intervjuer med olika tjänstemän vid Sjö-

om var brådskande, med tanke strömmarna. fartsverket har framkommit att inställningen bland

perso-

Två alternativa förslag till hur ett omhändertagande nalen Sjöfartsverket i allmänhet den att ett omhän-

av var omkomna som fortfarande fanns kvar inuti Estonia skulle dertagande inte borde ske.

till förs fram i rapporten. I sammanfattningen står det

"Eftersökning och omhändertagande omkomna i Erbjudande om omedelbara åtgärder att av fartyget kan ske dykare/ROV eller lyft fartyget. Sjöfartsverket tog tidigt del Stolt Comex Seaways

genom av av er- Inte något ställe framgår att lösningarna kan kombine- bjudande att omhänderta omkomna utanför Estonia. Sjöras, att ett lyft bör föregås av omhändertagande med hjälp fartsverket vidtog inte någon åtgärd med anledning av av dykare. Således nämns inte heller att dykningar ef- detta, eftersom myndigheten ansåg att beslut omhän-

nya om

DET INITIALA SKEDET

dertagande låg utanför uppdraget. Analysgruppen anser att Sjöfartsverket borde ha tagit initiativ till diskussion

en med sin uppdragsgivare regeringen, beträffande vem som skulle handlägga denna propå. Som det hamnade

nu var beslutsfattandet i denna fråga mellan regeringens och Sjöfartsverkets ansvarsområden.

Slutsatser ° Analysgruppen anser att Sjöfartsverkets generaldirek-

tör borde försökt fördela utredningsuppdraget

mer

än en person, även om det skulle innefattat kontakter med experter utanför Sjöfartsverket.

° Vissa brister fanns i rapporten vad gäller möjligheterna

att omedelbart påbörja ett omhändertagande av om-

komna. ° Sjöfartsverket borde ha medverkat till att erbjudandet

att omedelbart omhänderta omkomna utanför om Estonia blev handlagt.

DET INITIALA SKEDET

för

Regenngsskiftets betydelse

hanteringen av bärgningsfrågan

I detta kapitel analyseras hur regeringsskzjitet kort och lång sikt

påverkade regeringensfortsatta beredningsprøcexsinför beslut i bargningsfrâgan

tatsministern och ett antal politiska tjänstemän fick nellt vatten i södra Östersjön 1993. En viktig erfarenhet beskedet olyckan bland de första i Sverige, medan de gällde betydelsen ett snabbt agerande för att omhän-

om av fortfarande kvar i Rosenbad olycksnatten. Detta derta omkomna. Den gången hade den svenska

var regerledde till att samtal och diskussioner uppstod vad ingen flera gånger krävt att den polska regeringen skulle

om som inträffat Östersjönoch inom regeringen blev man där- bärga fartyget, främst av hänsyn till de omkomnas anhömed ett tidigt stadium det klara över att fartygs- riga. Anhöriga till de sju omkomna svenskarna efter Jan haveriet var en angelägenhet för den svenska regeringen. Heweliuszolyckan, varav tre fortfarande saknades, förde Många svenska medborgare förmodades inblandade lång kamp i syfte att förmå den svenska regeringen att

vara en

och sannolikt drabbade av olyckan. Reaktionerna ledde bärga färjan och omhänderta de saknades kroppar. Trots till att aktiviteter satte igång olika håll inom de kunskaper fanns inom regeringen från denna

som Regeringskansliet. Informationsinsamlingen kom igång olycka gjordes ingenting för att omedelbart påbörja ett snabbt och kontakter togs tidigt exempelvis med Sjöfarts- omhändertagande de omkomna efter Estoniaolyckan.

av verket, räddningstjänsten och den estniska regeringen. Då Carl Bildt sammanträdde med sina finska och est-

niska statsministerkollegor i Äbo den 28 september åtog Medvetenhet om behov av åtgärder sig den ñnska regeringen lokalisera vraket havsbot-

att När Carl Bildt for till Äbo, dagen efter olyckan, hade han ten. Räddningsinsatsen avslutad och eftersom haveriet

var och regeringen tillgång till kunskap och erfarenheter som skett internationellt vatten ett omhändertagande

var av gjorts efter att färjan Jan Heweliusz förliste intematio- de omkomna inte en självklart svensk angelägenhet ur ju-

DET lNlTlALA SKEDET

ridiskt hänseende. Det fanns heller ingen svensk myndig- Krisgruppens lämplighet som Organisationsform het som formellt hade ansvar för ett eventuellt omhänder- För den avgående regeringen återstod vid den här tiden i tagande fartygsvraket eller de omkomna fanns kvar stort sett bara att avsluta, och i förekommande fall över-

av som inuti. lämna, arbete till den tillträdande regeringen. De flesta

statsråden befann sig vid denna tid i Stockholm, Alternativa beredningsvägar Regeringskansliet, och inte, i vanliga fall, fullt

var som Det återstod för den svenska regeringen att undersöka upptagna med andra frågor. Det alltså möjligt för

var revilka tekniska och legala förutsättningar fanns för att geringen att koncentrera sig arbetet kring Estonia-

som göra det möjligt i frågan omhändertagandet olyckans följder.

att agera om av de omkomna, vilket man uppdrog åt Sjöfartsverket. I syfte att hantera krisen tillsatte regeringen en kris- Analysgruppen frågar sig om det hade funnits andra alter- grupp som bestod av statsråd och andra representanter nativa vägar för beredningen som regeringen kunde valt. från berörda departement. Att tillsätta en grupp, vid sidan Ett alternativ hade kunnat att anlita den juridiska den ordinarie organisationen, samlar och

vara ex- om som sampertis fanns inom Regeringskansliet för att kort tid manställer information i syfte att bevaka utvecklingen och

som

utrett de juridiska förutsättningarna för ett omhänder- om möjligt fatta snabba beslut, finner analysgruppen vara tagande. Den tekniska utredningen, liksom eventuell lämpligt denna situation.

en upphandling av dykföretag som skulle kunna genomföra I krisgruppen konstaterades att den avgående regeruppdraget, kunde däremot inte ske inom Regerings- ingens roll i denna situation skulle bevakande, vilket

vara kansliet utan skulle rimligen behöva lämnas till Sjöfarts- är det normala agerandet för en regering som ska avgå. verket. En omständighet enligt analysgruppens åsikt talar

som

Fördelen med att låta Regeringskansliets jurister ut- för att regeringen borde handlat aktivt och inte som en reda de legala förutsättningarna för ett omhändertagande "expeditionsrninistär" är att den uppkomna situationen och Sjöfartsverket de tekniska hade varit att den svenska inte liknade någon annan som denna regering, eller någon regeringen då, via Sjöfartsverket, omedelbart hade kunnat modem svensk statsledning, tidigare erfarit. Flera

annan sätta igång med att rekognosera möjligheterna att söka ef- hundra, kanske tusen svenskar befarades döda i den största ter och omhänderta de omkomna. Konsekvenserna att olycka inträffat i fredstid. För att fullfölja intentionen

av som regeringen istället valde att lämna uppdraget till Sjöfarts- i Carl Bildts uttalande skulle det krävts att den avgående verket såsom skedde blev att beslutet om igångsättande av regeringen fattade sådana omedelbara beslut aktiva,

om omhändertagandet sköts upp och lämnades till den tillträ- operativa åtgärder beträffande ett omhändertagande av de dande regeringen att ta ställning till, utifrån det underlag omkomna i Estonia som vid varje tidpunkt var praktiskt

förberetts den avgående regeringen. möjligt. Ett avgörande hinder mot ett omedelbart ingrisom av

Analysgruppen finner att handläggningen frågan pande i det första skedet har behandlats i ett tidigare

av avom ett omhändertagande av de omkomna sannolikt påver- smtt. kades av det förestående regeringsskiftet. Något som tyder detta är den diskussion förekom i regeringens Representation i krisgruppen

som lqisgrnpp den 28 september där det sades att regeringens Analysgruppen att lämplig organisation arbe-

menar en av roll, förutom att bidraga till krishanteringen, främst skulle tet i den uppkomna situationen hade varit

om represen-

bevakande. Istället för att inleda omedelbara åtgärder tanter från båda regeringarna tillsammans bildat krisvara en för att omhänderta de omkomna ur fartyget, vilket senare gTuppskulle kunna utvidgas till att även omfatta bärgning Först den 3 oktober hade den tillträdande regeringen

en av fartyget, lämnade man frågan tills vidare öppen. en representant närvarande vid mötet i lnisgruppen ge-

ZIO

DET INITIALA SKEDET

nom att Ingela Thalén deltog. Då var redan arbetsformen och arbetet med haveriutredningen inlett. Dessutom

var och inriktningen regeringens insats formad. Den 5 ok- arbetade Sjöfartsverket med att utreda de tekniska och letober, när krisgruppen sammanträdde för sista gången, gala förutsättningarna för omhänderta omkonma, vil-

var att förutom Ingela Thalén, också Laila Freivalds närvarande ket även inkluderade bärgning fartyget.

en av från den tillträdande regeringen. Det stod då klart att Ines Uusmann skulle bli kommunikationsminister och Ines Uzmnzmnfick buvudanyvaret

ny överlämnandepärmar iordningställdes åt henne, Ingela Kommunikationsminister Ines Uusmann fick huvud- Thalén och Laila Freivalds. De två sistnämnda kom dock ansvaret för Estoniafrågan. Jan Nygren, statsråd i

som var inte att arbeta med Estonia i nämnvärd omfattning Statsrådsberedningen och arbetade direkt under statsmi-

senare.

nistern ñck i uppgift att särskilt bevaka Estoniafrågan. Re- Förändrad inriktning av beredningsarbetet geringen agerade därmed för svensk regering,

ett, en När nu inte krisgruppen var sammansatt av representanter sedvanligt sätt, det vill sägautan någon särskilt tillsatt krisför såväl den avgående den tillträdande regeringen och att invänta att sakmyndigheterna arbe-

som grupp genom hade det, enligt analysgruppens mening varit lämpligt om tade fram beslutsunderlag. kommunikationsmimstern, statsministern och andra be- Analysgruppen finner anledning att reflektera kring rörda av de tillträdande statsråden åtminstone hade låtit det ett lämpligt beslut statsminister Ingvar

om var av sig informeras tillsammans och i dialog med den avgående Carlsson att lägga ett så för Estoniafrågorna

stort ansvar regeringen om händelseutvecklingen efter olyckan, Kommunikationsdepartementet och nytillträdd

men en så skedde inte. Hade så skett hade de berörda statsråden minister saknade tidigare erfarenheter regerings-

som av haft information och kunskap frågan att utgå arbete. Med tanke de frågeställningar aktualisera-

samma om som ifrån och fått tillfälle att sätta sig in i de olika problem des inför beslutet i bärgningsfrågan kan det också förefalla

som olyckan aktualiserat. Det hade varit naturligt eftersom naturligt att reflektera över huruvida även andra departe- Estoniaolyckan så väldig, berörde så många och dess- ment, exempelvis Civildeparnnentet, hade för

var som ansvar utom krävde långtgående och annorlunda typer av ställ- kyrkofrågor och frivilligorganisationerna, och Socialningstaganden än vad politiker vanligen har erfarenhet departementet, med för bland annat hälso- och

av. ansvar

Med utgångspunkt från Ingvar Carlssons uttalande sjukvården, också borde haft för beredningsarbetet

om ansvar bärgning kom den tillträdande regeringen, till skillnad inför beslutet i bärgningsfrågan. från den avgående, att helt inrikta sig att det var genom en bärgning av Estonia de omkomna skulle kunna Enbetlig ledning

som orr1händertas. Den nya regeringen utgick från att det en- Statsminister Ingvar Carlsson har i samtal med analysdast var detta sätt de omkomna, det vill säga alla uppgivit att han förordade enhetlig ledning

som gruppen en av förmodades kunna påträffas döda inuti fartyget, skulle Estoniafrågan, eftersom hans erfarenheter

från sammankunna omhändertas. Vid den regeringens tillträde satta lärt honom att dessa, tvärt emot alla inten-

nya var grupper det med denna inriktning som beredningen i frågan helt tioner, enligt hans bedömning tenderar att tunna

ut ansvakom att drivas. ret så att viktiga frågor hamnar mellan stolarna. Att lägga

När den nya regeringen tillträdde var inte situationen ledningen och ansvaret inom Kommunikationsefter Estoniakatastrofen lika akut beträffande sökandet ef- departementet, ansvarade för Sjöfartsverket, blev

som ter information antalet döda, räddningsinsatsens för- denna bakgrund, självklart val för statsministern.

om mot ett lopp, lokaliseringen fartyget och så vidare, den Analysgruppen finner ingen anledning ifrågasätta

av som att varit tidigare. Inga liv stod att rädda, fartygets läge statsministerns bedömning denna punkt konstate-

men havsbotten klarlagt, haverikommissionen utsedd att valet att lägga huvudansvaret Kommunikations-

var var rar

DET INITIALA SKEDET

departementet samtidigt innebar att viktiga frågeställ- hantering. Att det fanns ett problem i kommunikationen ningar, exempelvis de berörde livssituationen för med de anhöriga identifierades därför inte heller i kris-

som överlevande och anhöriga till omkonma, därmed fick Den avgående regeringen formulerade i linje

en gruppen. underordnad roll. med detta inte heller några övergripande tankar om hur

anhöriga borde bemötas från regeringens och Regerings- Bemötandet av anhöriga kansliet sida, det dit såmånga vände sig. Detta

trots att var I sammanhanget fanns Viktig faktor varken den förhållande förändrades inte när regeringen Carlsson till-

en som avgående eller den tillträdande regeringen tillräckligt be- trädde, istället lämnades problemet med bemötandet av aktade, nämligen kravet att kommunicera med de anhöriga sidan under lång tid. många oroliga anhöriga och andra sörjande från

som första dagen efter olyckan och framåt hörde sig till Slutsatser

av Regeringskansliet. Mängder brev strömmade in och åt- ° Det faktum att Estoniaolyckan inträffade i samband

av skilliga telefonsamtal fortsatte att komma under lång med ett regeringsskifte ñck påtagliga konsekvenser för

en tid framåt. Mot bakgrund den brist bekräftad infor- frågans hantering.

av mation som rådde i initialskedet och med de motstridiga ° Inom den avgående regeringen var man inställd att uppgifter förekom i massmedierna tiden därefter inte fatta något långsiktigt beslut i frågorna om

som omvände sig anhöriga, naturliga skäl, till den källa ut- händertagande de omkomna eller bärgning farty-

av som av av talat handlingskraft och inriktning konkreta åtgär- get, utan överlämnade detta åt den tillträdande

en regerder, nämligen regeringen. ingen.

Att regeringen inte insåg vikten att tidigt bemöta de ° Att samla en krisgrupp såsom gjordes inom den avgå-

av anhöriga ett mer genomtänkt sätt som de hade rätt att ende regeringen var en lämplig Organisationsform i en kräva, ett stort misstag innebar att många anhö- extraordinär situation som denna. Krisgruppens roll

var som riga, oavsett hur de senare kom att förhålla sig till huruvida borde dock ha varit tydligt definierad. de omkomna eller fartyget borde bärgas eller ñck mins- ° Både den avgående och den tillträdande regeringen kat förtroende för regeringens och Regeringskansliets borde ha representerats i krisgruppen från början.

representanter. ° Om överlämnandet mellan regeringarna skett i dialog,

De tog emot samtal från anhöriga tjänstemän med flera de tillträdande statsråden närvarande,

som var av

olika nivåer, framför allt inom Kommunikationsdepar- hade kunskapsutbytet blivit större. tementet. Uppgifter hur många telefonsamtal ° Inom såväl den avgående den tillträdande

om som som regertogs emot och vad de ringde önskade tala ingen fanns brister i bemötandet av anhöriga.

som om sammanställdes inte, vilket sannolikt påverkade frågans

ZIZ

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

7 Regeringens informationsverksamhet

I detta kapitel analyseras regeringens infownationsarhete

ochrelationer till anhöriga ochöverlevande

nder olycksnatten insamlades information minst TV:s, i många fall dramatiserande, så som

sys- var tematiskt inom Regeringskansliet. Då kontaktades nyhetsrapportering är och brukar vara, och utgjorde en

myndigheter och andra informauonskällor såväl i Sverige stor del kimskapsunderlaget det inträffade för

som av om i Finland och Estland för bekräfta olyckan och för beslutsfattarna. Bristen bekräftad information stor

att att var

uppfattning omfattningen det inträffade. Under under den första tiden efter olyckan, det förekom bland en om av morgontjmmarna och dagen följde, när massmedier- motstridiga uppgifter antalet räddade,

som annat om om-

rapportering intensiv, kom dock regeringen och komna och saknade, bland annat till följd av bristande nas var övriga myndigheter i hög grad förlita sig mediernas passagerarlistor, vilket ledde till förvirring och ovisshet

att rapportering. Analysgruppen anser att beslutsfattarna i bland anhöriga. större utsträckning borde haft bättre tillgång till förstahandsinformation istället för mängd sin Andra infmnatiønyvøigar

att en stor av information via medierna. Regeringen samlade även information och kunskap ge-

de uppdrag lades ut berörda myndigheter

nom som Informationsinhämtning andra vägar. Carl Bildts till Åbo statsmi-

samt resa gav Mediernas rapportering fördjupad inblick i situationen i det akuta ske-

nistern en Medierna samlade snabbt in och förmedlade information, det. Analysgruppens genomgång visar att det handlar

mer och i flera fall blev korrektheten i rapporteringen lidande insamling intryck systematisk informations-

om av än en till förmån för snabbheten. Mediernas rapportering, inte insamling. Krisgruppens arbete är ett annat exempel

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

hur berörda departement inom regeringen kunde utbyta Regeringskansliets möjlighet att möta anhörigas behov och sammanställa infonnation. Att regeringen lade utred- av information ningsuppdrag Sjöfartsverket innebar att information Det informationsproblem uppstått och drabsom som som skulle ligga till grund för senare beslut hämtades in. bade de anhöriga hårt, fick även konsekvenser för personalen i Regeringskansliet. Det saknades vägledning för personalen i den situation uppstått och ställde som som Statsministern i fokus i pressarbetet krav personalen gick som utöver deras normala arbets- Regeringskansliet förmedlade via pressmeddelanden in- uppgifter. formation om regeringens arbete i samband med krisen. Kommunikationsdepartementets uppdrag är att ar- Pressmeddelandena under det första dygnet etablerade beta med vägtrañk, sjöfart och strukturella frågor. Persoregeringen central informationskälla i krisen. Det nalen fick mängd samtal och många upplevde som en en stor att förmedlades bild att det regeringen, och framför de inte orkade eller hade tillräcklig kompetens för en av var att allt statsministern, som agerade. Ett dygn efter olyckan, möta och samtala med människor i kris. De ansåg inte helnär bland annat Sjöfartsverket hade fått det första uppdra- ler att de kimde erbjuda hjälp eller hade möjlighet hänatt get och en haverikommission tillsatte, upphörde denna visa de ringande till lämpliga instanser där information rapportering men då statsministern redan central och stöd fanns. Många anställda inom Kommunikationsvar en aktör gjort konkret handlingsinriktad utfästelse i departementet bar arbetsbörda under lång tid som en en tung en skeendet. Medierna vände sig därefter till den tillträdande efter katastrofen, vid sidan sina ordinarie arbetsuppom statsministern för att ledning om hur den gifter. nya regeringen ämnade agera. Infbrmøtiønsprøbleøn definierade: inte Informatiomørbetet inriktat på medierna Analysgruppen finner flera brister i organisationen av Information inom Regeringskansliet hanteras vanligtvis informationsarbetet inom Regeringskansliet. Genom att av de pressekreterare som arbetar varje departement problemet egentligen aldrig deñnierades fullt drabbaut tillsammans med ministrarna. Pressekreterarens uppgift des de anhöriga mänskligt plan. Detta gäller även ett är framför allt att föra ut information, företrädesvis till personalen arbetssituation blev mycket svår hanvars att medierna, regeringens agerande i olika frågor. Inom En konsekvens blev många anhöriga ñck minskat om tera. att den avgående regeringen fanns presschef hade det förtroende för regeringen de inte fick tydliga en som genom att övergripande informationsansvaret inom Regeringskan- besked eller inte blev bemötta sätt ett som var anpassat sliet, inom den tillträdande regeringen hade stats- efter deras krissituation. ministerns pressekreterare en samordnande funktion. I slutet november 1994, när tiden för regeringens av Några övriga informationsansvariga fanns inte inom beslut i bärgningsfrågan började närma sig, anställdes Regeringskansliet. Organisationen anpassad efter inom Kommunikationsdepartementet, politisk sakvar att en föra ut information, det fanns ingen lämplig organi- kunnig med för kontakter med anhöriga men ansvar som avsation för att ta emot information eller för snabbt kom- lastning för den övriga personalen i dessa ärenden. att municera per brev eller telefon med ett så stort antal Kommunikationsministem hade konstaterat det fanns en- att skilda människor det frågan Dessutom brister i kontakterna med anhöriga och sökte som nu var om. var genom de som ringde och skrev brev direkt drab- denna personalförstärkning lösning problemet. När personer som en bats Estoniaolyckan och blivit beroende denna tjänsteman kom till sitt arbetsrum den första av som nu av re- nya geringens beslut för sitt personliga agerande. De arbetsdagen möttes hon mängder obesvarade brev var av av ledsna, upprörda, förtvivlade. och ständigt ringande telefon. en

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Informationsplan saknades Kommunikationsdepartementet mycket tung under

var Det fanns ingen övergripande plan för informations- hela hennes tid där. Några möjligheter för henne att ta fler arbetet i inom Kommunikationsdepartementet, inte initiativ till dialog och utåtriktad kommunikation med

stort anheller för hur kommunikationen med anhöriga skulle ske. höriga rymdes inte inom för hennes uppdrag som

ramen En dialog med anhöriga hade varit välgörande både för de handläggare information till och från anhöriga

ensam av infonnationssökande anhöriga och för regeringen. Istället efter Estoniakatastrofen. för själva initiera kommunikation, i syfte etablera Analysgruppen finner att anledningarna till att

att att en av kontaktkanaler med anhöriga, arbetade inom Kom- inga samlade åtgärder vidtogs i rimlig tid efter olyckan för

man munikationsdepartementet i enbart med hantera anhöriginformation berodde att den interna

stort sett att ta att emot samtal och besvara brev. Denna arbetsmodell gällde informationen hade klara brister. Inom Regeringskansliet även efter det att fått personalförstärkningen. skaffade inte sig en samlad bild av hur många samtal

man man

Med undantag för de brev skickades från kom in och vad de ringande ville tala Eftersom

som som om. kommunikationsministem till anhöriga ett initiativ omfattningen de samtal, enskilda tjänstemän inom

- som av som i sig bra det första sändes den 25 november, och Kommunikationsdepartementet tog emot, inte känd

var - ett var

möten ordnades, framför allt inför de anhörigas hos ledningen söktes inte heller någon samlad strategisk par som uppgörelse med försäkringsbolaget Skuld, det hela ti- lösning detta omfattande informationsproblem.

var den anhöriga sökte information, de tog själva initiati-

som

Analysgmppen de initiativ från Styrelsen får psykologisktförsvar blev kontaktorgan vet. anser att som togs Regeringskansliets sida till kommunikation med anhöriga När Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, drygt två år

enkelrilçtade och alltför ostrulçturerade. Eftersom efter olyckan, i oktober 1996 fick i uppdrag av regeringen var en analys situationen saknades kände regeringen inte till att kontaktorgan för de anhöriga, och senare även för

av vara vilka behov kommunikation och bemötande anhö- överlevande efter olyckan, började informationsblad sän-

av som riga hade. das ut initiativ myndigheten. Med SPF kontakt-

av som

har regelbunden informationsförmedling införts

organ

och möten med anhöriga genomförts. Uppdraget Anbörigkontakter avrapporteras till regeringen två gånger per år och pågår När det anställdes inom Kommunikations- fortfarande i oktober 1998. I analysgruppens nästa rapport

en person departementet för att ta hand anhörigkontaktema återkommer diskussionen om informationsproblemen

om trodde det skulle behövas förstärkning under två och regeringens och statens roll.

man att månaders tid. Det tyder att Kommunikationsdepartementet kraftigt underskattade informationsbehovet,

det varit dittills, och förväntade sig i och med Kommunikationsministern i medierna som att att

beslut i bärgningsfrågan korn så skulle anhöriga sluta När Ines Uusmann tillträdde kommunikationsminisett som höra sig till departementet. Den tjänsteman hade ter efterfrågan hennes medverkan i olika samman-

av som var

för kontakterna med anhöriga kom dock att hang i medierna mycket stor. Tillsammans med sin pressansvaret arbeta kvar inom Kommunikationsdepartementet, med sekreterare hade hon kommit fram till arbetsmodell

an- en hörigkontakter, fram till oktober 1996, det vill säga näs-i innebar att hon skulle tillgänglig och ställa sig till

som vara

två år, då informationsuppdraget ett regerings- mediernas förfogande så mycket hon förmådde. Det innetan genom beslut flyttades till Styrelsen för psykologiskt försvar. bar att den nytillträdda kommunikationsministem snabbt

I samtal med analysgruppen har den aktuella tjänste- blev känd hos allmänheten den ansvariga Estonia-

som

uppgivit att arbetsbelastningen henne inom rr1inistern. mannen

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Istället för att avböja intervjuer och frågor hon ingen befann sig. Anhöriga, uppfattat som som statsinte kunde besvara, eller intervjusammanhang ministrarnas initiala uttalanden löften, tolkade Ines som var som ur olämpliga forum för att föra ut hennes budskap, med- Uusmanns uttalanden i medierna tveksamhet angående en verkade hon och gav svar. I något fall, när hon uttalade sig huruvida regeringen avsåg bärga Estonia eller att om svårigheterna med dykningar till Estonia hon Åtskilligaanhöriga har uppgivit för analysgtuppen gav svar att felaktiga i sak. de tidigt läste mellan raderna i ministerns uttalanden som var att regeringen nog inte hade för avsikt att bärga Estonia, ändå fick de inga besked bekräftade denna känsla. När Ines som iWinistem zztr/zl/zdevag rvekr/zmbe Uusmann, den ll oktober 1994 uttalade sig i TV och sa När kommunikationsministern uttalade sig besluts- ...det havet det ska havet också behålla"... detta om att tar är läget, från det tillfälle då hon kommenterade Sjöfarts- ett exempel uttalande de anhöriga tolkar i ett som verkets första rapport med anledning katastrofen, fram denna riktning. Det är sannolikt anledningen till så av att till att regeringen fattade sitt beslut i bärgningsfrågan, många vände sig med frågor till Kommunikationsdepartegavs vaga antydningar i beslutsprocessen efter ministern uttalat sig detta sätt, om var reger- mentet att samma dag hon mottog Sjöfartsverkets där det framsom rapport gick att inga legala hinder fanns, samt att det tekniskt var möjligt, att omhänderta omkomna och bärga Estonia.

Bristande tydlighet från regeringen

Analysgruppen bedömer att för de anhörigas del, och för regeringens, hade mycket varit vunnet regeringen, om lämpligen via statsminister Ingvar Carlsson, som var den som ursprungligen Littalat sig i bärgningsfrågan, ett tydligt sätt i lämpligt sammanhang förklarat att något besluti bärgningsfrågan inte var fattat, att frågan bereddes sedvanligt satt inom regeringen och att detta skulle ta viss tid. I samtal med analysgruppen har framkommit för att regeringen fanns egentligen bara ett huvudalternativ till beslut i frågan bärgning Estonia. Hela fartyget om av skulle bärgas. Beredningen frågan syftade till av att komma fram till besluti denna fråga. Något annat alternativ, som exempelvis omhändertagande de kroppar av som var möjliga att omhänderta dykningar, aldrig genom var med som ett reellt alternativ för regeringen. Detta borde regeringen tydliggjort för anhöriga och för allmänheten. Det hade också varit lämpligt regeringen i god tid om angivit vilka tidsramar arbetade efter och vilket underman lag man ämnade basera beslutet på. En viktig fråga hur var stor betydelse tillmätte anhörigas vilja. man

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Regeringens agerande påverkade enskilda ringskansliet saknade vägledning i den situation

som Det finns enligt analysgruppen flera skäl till detta. Ett är som uppstått.

den fråga regeringen skulle fatta beslut i ytterst Brister i bemötande anhöriga har bidragit till att att som av påverkade de sörjande och hur de skulle kring prak- många anhöriga fått minskat förtroende för statsmak-

agera tiska förknippade med Det förmåga att motsvara de förväntningar som ska-

arrangemang som var sorgen. ternas normala förfaringssättet i vårt land är att när en person pats. avlider är det de nära anhöriga för be- Kontakterna med anhöriga från regeringens och

som ansvarar att

den döda, detta regleras i begravningslagen. Ett Regeringskansliets sida alltför ostrukturerade och grava an- var

skäl är de anhöriga ägde rätt information ef- baserades inte kimskap de anhörigas behov. nat att att om

regeringens planer påverkade dem i ett Kommunikationsministern uttalade vag tveksamhet tersom sorgen, mänskligt plan grund den ovisshet drabbat dem inför frågor relaterades till bärgning under den tid

av som som i deras kris. frågan bereddes, vilket anhöriga kom att upp-

som av

fattas att regeringen tvekade.

som Slutsatser Analysgruppen regeringen, lämpligen

anser att genom

Regeringskansliets organisation inte lämplig för att statsministern, tydligt och i ett lämpligt sammanhang ° var

möta anhörigas behov information, vilket innebar borde förklarat att något beslut i bärgningsfrågan inte

inte identifierade problemet med hur anhöriga fattat, varken för eller emot en bärgning, att frågan

att man var

bemöttes när de kontaktade Regeringskansliet. bereddes sedvanligt satt och att detta kunde ta viss ° Brister i bemötandet anhöriga fick konsekvenser tid.

dels för de anhöriga dels för personalen inom Rege-

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

8 Regeringen initierar viktiga uppdrag

I detta kapitel analyseras denfortsatta beredningen innefattandeuppdraget dt .Sjöfartsverket

att genomföra konsekvensanalysoch tillsattandet ett etiskt råd

en av

m den avgående regeringen kunde ägna mycket rekt efter regeringsskiftet Estoniafrågan flera

var en av tid åt Estoniafrågan, situationen den för den viktiga frågor.

var motsatta tilltrådande regeringen. Den nytjlllxädda kommunikationsministern skulle sätta sig in i frågor och hantera Viktiga steg i den fortsatta beredningen problem art ån hon ställt in sig politi- På tredje arbetsdagen efter regeringsskiftet överlämnades

av en annan som ker. Sjöfartsverkets första där det framgick det

rapport, att

Den period då beredningen skedde, under hösten både möjligt omhänderta omkomna

var att genom 1994, var en intensiv period i det politiska Sverige. Ekono- dykningar och bärga Estonia. Trots dessa besked fatta-

att min och behovet sanering statsfinanserna hade des inget beslut planera och påbörja arbetet med

av en av om att att stått i fokus under valrörelsen och engagerade eftersöka de saknade. Ines Uusmann kände sig osäker in-

nu en stor del av statsministerns tid. Dessutom pågick förberedel- för fatta beslut bärgning Estonia och hon blev

att ett om av serna inför folkomröstningen om Sveriges EU-medlem- medveten att andra problem fanns förutom de tek-

om skap. Kommunikationsminister Ines Uusmann och stats- niska och legala. minister Ingvar Carlsson tillhörde de mest aktivt

engagerade Ja-sidan inför omröstningen. Båda reste runt i lan- Etiska rådet tillsätts det och deltog i debatter och möten där det framtida EU- Det svenska samhället saknade erfarenheter från händelmedlemskapet diskuterades och ifrågasattes. Bland de frå- Estoniakatasnofen. Katastrofen upphov till

ser som gav gor som den tillträdande regeringen engagerade sig i di- frågeställningar saknade givna och krävde

som svar som

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

övervägande svensk regering inte tidigare kon- kompetens för att påbörja arbetet med omhändertagandet

som en fronterats med. Många direkt drabbade omkomna dykningar dock möjligt att fatta

personer var av av genom var katastrofen och inför beslutet i bärgningsfrågan behövde utifrån det underlag Sjöfartsverkets första rapport

som regeringen tekniska frågor såväl frågor tillhandahöll. Ett sådant beslut brådskande eftersom

svar som av en var mänsklig Ett fartyg Estonias storlek hade inte ti- det krävde viss förberedelsetid, även årstiden bidrog till att

natur. av digare bärgats från det aktuella djupet, de omkomna det angeläget att starta arbetet. Eftersom även ett lyft

var var många och problem med hur de skulle kunna omhänder- fartyget med stor sannolikhet borde föregås ett om-

av av

och identifieras skulle lösas. Politiska beslut baseras händertagande de omkonma dykningar borde tas av genom normalt underlag rationell karaktär, vilket sådana dock ha inletts såsnart det möjligt. Detta fram-

av reger- var ingen inte ansåg möjligt att enbart förlita sig till inför be- gick dock inte Sjöfartsverkets rapport.

av slutet i bärgningsfrågan. Samma dag regeringen beslutade att ett etiskt råd

som

Det saknades i samhället klara utgångspunkter för vad skulle inrättas uppdrog man åt Sjöfartsverket att genom-

bör gälla vid omhändertagande omkomna föra konsekvensanalys. som av i sam- en band med olyckor, olyckan sker land eller

oavsett om till sjöss, när olycksplatsen med de omkomna är lokalise- Slutsatser rad och tillgänglig. ° När den regeringen tillträdde kom fokus i frågan

nya

Efter Sjöfartsverkets första avrapportering insåg förskjutas från att primärt inriktas ett omhänder-

reger- att ingen den inte skulle beredd att för ett tagande omkomna till att handla ett omhänder-

att vara ansvara av om beslut i bärgningsfrågan med endast tekniska och legala tagande bärgning av hela fartyget.

genom förutsättningar undersökta. Frågor uppkom gällde ° Estoniakatastrofen upphov till frågeställningar av

som gav det rimliga i utsätta personal för följderna bärg- politikerna inte tidigare ställts inför och

att av en en art som ning Estonia liksom hur omkomnas kroppar skulle han- krävde överväganden svensk regering dit-

av som som en

värdigt sätt i situation då hundratals tills inte konfronterats med i denna form och i denna teras ett en omkomna måste omhändertas kort tid. Dessa frågor hand- skala. lar hur människor livet och döden och vad ° Analysgruppen förstår att ett beslut att lyfta fartyget

om ser

är mänskligt beteende, inte beslutsfattande inom behövde ytterligare överväganden. Ett beslut att uppsom om

för den normala politiska agendan. För väg- handla kompetens för att påbörja arbetet med ramen att ledning tillsatte regeringen Etiska rådet. omhändertagandet omkomna dykningar

av genom

tycks dock ha varit möjligt att fatta det underlag Uppdrag om konsekvensanalys fanns efter Sjöfartsverkets första rapport.

som Analysgruppen förstår att ett beslut att lyfta fartyget behövde ytterligare överväganden. Ett beslut att upphandla

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

9 Konsekvensanalysens genomförande

I detta kapitel analyseras .Sjöfartsverkets arbete med att genomföra en

konsekvensanalysavseendeett omhändertagande de omkomna.

jöfartsverket ñck den 20 oktober Externa experter anlitade

1994 ett nytt uppdrag. Denna gång skulle verket genomföra konse- Johan Franson anlitade från Rikspolisstyrelsen

en experter kvensanalys avseende ett omhändertagande de och Rättsmedicinalverket. Statens haverikommissions

av om- gekomna. Anledningen till uppdraget var att Sjöfartsverket neraldirektör Olof Forssberg kontaktades för att diskutera

vid redovisningen av deras första uppdrag till regeringen lyft Estonia behövdes för haveriutredningen och i

om av sade att ett omhändertagande skulle betydande prak- detaljfrågor kontaktades även andra myndigheter, organi-

tiska och etiska konsekvenser. Dessa förhållanden låg ut- sationer och företag. Beträffande utredningen de

om psyanför det första uppdraget och hade således inte utretts. kiska riskerna för inblandad personal togs hjälp den

Även det andra uppdraget till Sjöfartsverket ñck Johan norske professorn Lars Weisazth och docenten Tom Lun-

Franson utreda ensam. Han skulle nu genomföra för- din.

en djupad analys av hur ett omhändertagande och bärg-

en ning Estonia skulle till. Samma kritik tidigare Brister i rapporten

av som kan riktas verksledningen. Även analysgruppen Analysgruppen kan i det hela inte rikta någon kritik

mot om stora kan förstå att Johan Franson, med de kunskaper han konsekvensanalysen med hänsyn till den gjordes

nu mot att fått, skulle ha en central roll i utredningsarbetet, under mycket kort tid.

var upp- en draget för omfattande för att vila enda Därtill Analysgruppen dock innehåller

person. anser att rapporten kom att det andra uppdraget frågor låg långt flera svagheter:

tog upp som utanför det normala kompetensområdet för jurist Sjöfartsverket bortsåg ifrån de långsiktiga konsekven-

en Sjöfartsverket. I uppdraget låg bl.a. att bedöma psykiska skulle kunna drabba de anhöriga och överle-

serna som risker för olika personalkategorier. vande vid olika alternativ. För dessa de närmast be-

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

rörda skulle omhändertagande eller beslut och efter hur kropparnas tillstånd samt ett säkrare

ett ett att se var ge inte omhänderta de omkomna självklart mycket underlag för att bedöma konsekvenserna av ett lyft av

stora konsekvenser. En jämförelse med erfarenheterna Estonia. efter Alexander Kielland- och Jan Heweliuszolyckoma Erfarenheter från dykoperationer i andra fartygsvrak

hade därför varit värdefull. skulle ha kunnat bild hur det i allmänhet ser ut i

ge en av

djupare teknisk utredning gjordes och sjunkna vrak. Färjan Jan Heweliusz hade vid sin förlisning Trots att en redovisades saknas detaljerad beskrivning vrak- i januari 1993 hamnat och ned. Därifrån fanns 200

av en upp röjningsoperation i denna Det nämns att ett timmars dykningsarbeten dokumenterade. Genom detta

rapport. lyft kan genomföras enligt beprövade metoder, och liknande material borde tillräckligt säker bedöm-

men en tillvägagångssättet preciseras inte. Det sägs i ning kunnat göras över hur det såg ut inne i Estonia. Det

rapporten

ett så fartyg Estonia aldrig lyfts från dessutom inte nödvändigt att räkna antalet kroppar att stort som ett var så djup. innan dykoperation inleddes med syfte att omhänderta

stort en Det inte i ytterligare dykningar omkomna. Genom de överlevandes vittnesmål kunde

nämns rapporten att inuti fartyget skulle ha kunnat ske efter Estonia med sannolikhet konstateras att många fanns kvar

att stor rätats havsbotten. inuti Estonia och även många de omkomna fanns i

upp var av En slutsats i är vikt måste läggas fartyget. Att kännedom kropparnas tillstånd

rapporten att stor om den professionella personalens motivation. Klara bevis inte avgörande för möjligheten att identifiera om-

var måste finnas för att dessa upplever uppdraget komna.

grupper

absolut nödvändigt för de psykiskt ska klara Varken regeringen eller Sjöfartsverket synes ha haft som att uppgiften. Analysgruppen saknar i uppgif- betänkligheter skicka ned dykare för att titta de

rapporten mot att

huruvida personal tillfrågats sin inställning omkomna, trots att dykarnas fysiska och psykiska risker ter om om till arbeta med bärgning eller omhänderta- skälen till att göra konsekvensanalys. Enligt

att en ett var ett av en gande omkomna. analysgruppens bedömning blir de psykiska riskerna på-

tagliga för dykaren också när denne får lämna kvar de

om-

komna påträffas. Inte heller talades det i samman-

som Var dykningarna inne i Estonia nödvändiga för hanget respekt för gravfriden vid detta tillfälle trots att

om konsekvensanalysen minnesgudtjänst till havs hållits någon vecka dessförin-

en Till skillnad från i den första slås det i gudstjänst den estniske ärkebiskopen karakte-

rapporten nan, en som konsekvensanalysen fast att ett lyft Estonia måste före- riserar som en begravning.

av gås omhändertagande så många omkomna som möjav av

dykningar. Under arbetet kom Sjöfartsverket Sjöfartwerketr slutsatser efterdykuppdrøzget ligt genom fram till det nödvändigt genomföra dykningar I konsekvensanalysen påstås att ett utdraget dykarbete

att var att inne i Estonia för kunna belysa möjligheterna skulle ha kunnat leda till att de verksamma dykarnas arbete

att att omhänderta omkomna. På Sjöfartsverket ansåg så- hade blivit slentrianmässigt med tiden. För analysgruppen

man att dana dykningar låg inom för uppdraget varför är denna tanke främmande med tanke de risker dykarna

ramen man vände sig till regeringen för genomföra utsätts för. Vidare bör dykarnas arbete bli och mer

att pengar att mer dykningarna. säkert med tanke de under arbetets gång lär sig far-

att Dykarna skulle bl.a. efter hur förhållandena inne inre. Analysgruppen har i sitt arbete erfarit att det

se var tygets i Estonia, i syfte reda möjligheterna för ornhän- inte är den enskilde dykaren avgör när dykarbetet är

att ta som dertagande och identifiering de omkomna, räkna för riskfyllt för utföras. Detta avgörande ligger dyk-

av anta- att let omkomna skulle kunna omhändertas dykare ledaren, vilket inte framgår Sjöfartsverkets rapport. I

som av av

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

rapporten ifrågasätts vem det är skall sätta stopp för ter för regeringen och riksdagspartierna. De

som personer som dykningama; dykaren, Sjöfartsverket eller myndig- analysgruppen har intervjuat har berättat Johan

annan att het. Fransons föredragningar sakliga och korrekta. Flera

var

Analysgruppen att dykarnas uppdrag inte har omvitmat föredragningarna gjorde

anser var personer att ett nödvändigt att genomföra. Ett dykuppdrag borde ha starkt känslomässigt intryck. innefattat ett omhändertagande de omkomna på-

av som träffades och möjliga omhänderta. Ett sådant Slutsatser

som var att omhändertagande skulle inte ha inneburit några särskilda ° Utredningsansvaret borde inte ha lagts enda

en perpsykiska risker för andra personalkategorier, t.ex.

son. identiñeringspersonal. Identjñeringsarbetet skulle ha ° Konsekvensanalysen har vissa brister, vad gäller

t.ex. kunnat efter personalresurserna. beskrivning bärgning Estonia.

anpassas av av

° Dykningarna inuti Estonia borde innefattat

ett upp- Föredragningar av konsekvensanalysen drag omhänderta de ornkomna påträffades.

att som Johan Franson föredrog den första bl.a. för Det förhållandet Johan Franson

rapporten ° att var ensam utrekommunikationsministern och andra i regeringen, dare, ñck till följd han ñck inflytande över hur

repre- att stort sentanter för riksdagspartier och Etiska rådet. Den andra utredningen presenterades.

rapporten föredrog han för bl.a. Etiska rådet, representan-

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Etiska rådets arbete

I detta kapitel analyseras Etiska rådets

sammansatmiøzg, arbetsrätt ochslutsatser

nalysgruppen har förståelse för regeringen integriteten ifrågasatt

att fann det motiverat att tillsätta Etiska rådet i syfte att vidga Arbetet i Etiska rådet kom efter Ines Uusmanns precisebeslutsunderlaget. Det uppdrag lämnades till Etiska rade föredragning vid rådets första sammankomst att in-

som rådet enligt regeringsbeslutet skilde sig dock från hur riktas att lämna ett ställningstagande i bärgningsfrågan.

uppdraget preciserades Ines Uusmann vid rådets första Med hänsyn till att detta var ett skäl till att man tillsatte

av sammanträde. Hon då att hon behövde hjälp för att rådet, analysgiuppen att det olämpligt att till två

sa anser var kunna fatta beslut i bårgningsfrågan. ledamöterna tidigare uttalat en åsikt

av utse personer som

Regeringen tillsatte ett etiskt råd för att etiska fråge- i bärgningsfrågan i medierna. Inte minst är detta brist

en ställningar genomlysta. I ett brev till anhöriga den 24 med hänsyn till att anhöriga kommit att ifrågasätta syftet

november 1994 skrev Ines Uusmann att de etiska frågeställ- med uppdraget och integriteten hos ledamöterna. ningarna aktuella att ta ställning till respek-

som var var:

för de anhörigas olika uppfattningar, respekten för de Etiska rådets arbete rekonstruerat ten omkomnas kroppar och respekten för de människor Dokumentation från Etiska rådets arbete saknas, vilket

som ska arbeta med omhändertagandet." Några ytterligare innebär att enda möjligheten för analysgruppen att rekonetiska frågeställningar formulerades inte utgångs- struera rådets arbete och tillvägagångssätt har varit genom

som punkt för arbetet. Istället valde regeringen i Etiska rå- de samtal analysgiuppen fört med och ledamö-

att var en av det samla ansågs ha kunskap och erfarenhet terna. Analysgruppen anser att dokumentation, till exem-

personer som

etik och låta dem definiera vilka de etiska spörsmålen pel i form mötesprotokoll och förteckning över underom av

lag rådet baserat sitt ställningstagande på, borde ha var. som

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

lämnats i den akt Kommunikationsdepartementet utredning skulle bli nödvändighet regeringen valde

som en om finns efter Etiska rådets arbete. att bärga Estonia.

De förutsättningar som gavs innebar att fartyget skulle Rådets sammansättning lyftas, forslas pråm till område i den

en ett avspärrat Två av rådets ledamöter var präster, två läkare, två svenska skärgården där det skulle tömmas kringkastade

var var före detta politiker med inriktning humanitära frågor, föremål och lösryckt inredning

från fartygets inre. I samen var journalist, uppfattade att hennes roll att band med detta skulle de omkomnas kroppar omhänder-

en var vara "en vanlig människa" och en var ordförande i Sjöfolks- tas och identifieras. Arbetet skulle ske i sommarvärmen förbundet. Ledamöterna hade gjort sig kända allmänt och inkludera rad svårigheter.

som en kloka personer med stor integritet som åtnjöt ett stort för- Etiska rådets ledamöter hade varken tid, kompetens troende hos allmänheten. Ledamöterna representerade eller att ifrågasätta detta underlag eller ta fram

resurser sig själva och sina egna åsikter, inte de organisationer de andra alternativa tillvägagångssätt, utan förlitade sig att arbetade regeringen valt ut landets främsta inom onrrådet.

experter

De ledamöter som så önskade, formulerade vid rådets Det inte Etiska rådets uppgift att ta fram tekniskt be-

var andra sammanträde de etiska utgångspunkter som de per- slutsunderlag utan att bedöma etiska konsekvenser det

av sonligen utgick från. Det framgår endast mellan raderna i tillvägagångssätt presenterades.

som ställningstagandet överlämnades till regeringen när En fråga kan ställa sig är hur Etiska rådets arbete

som man arbetet avslutats, vilka dessa etiska utgångspunkter vil- hade formats inte haft denna utgångspunkt. Den

var, om man ket får brist. Innebörden i begreppet etik föredragning rådet lick vid den första sammankomsten,

anses vara en delinierades alltså inte. Det kom därför att oklar be- tillsammans med Ines Uusmarms uttryck för den villrådig-

en tydelse i sammanhanget. Etik förefaller i detta het regeringen upplevde inför fatta beslut i frågan,

samman- att ett hang närmast som en samlingsbenärnning frågor och gjorde att ledamöterna kastades direkt in i frågan att

om frågeställningar normalt ligger utanför det politiska bärga eller inte bärga Estonia. Flera dem har uppgivit

som av beslutsfattandet men som nu utgjorde ett viktigt underlag för analysgruppen att de under arbetets gång och

mer mer och måste vägas in. insåg vilken viktig roll deras ställningstagande skulle in-

för regeringens beslut. Endast fyra sammanträden Den tid stod till Etiska rådets förfogande kort. Videofilmer från dykningar i Estonia

som var Det hade visserligen gått till fem veckor från det att de Vid föredragningen fick de veta att Sjöfartsverket plane-

upp första ledamöterna tillfrågades de ville ingå i ett etiskt rade att genomföra dykningar inuti Estonia i syfte att

om råd, tills dessatt första sammanträdet i ägde underlag för den pågående konsekvensanalysen. Ingen

gruppen rum. av Men när arbetet väl startat gavs en knapp månad, och fyra ledamöterna i Etiska rådet bad att filmerna från

se sammanträden, för rådet att komma med ett ställningsta- dykningarna. Analysgruppen det är brist

anser att en att gande. Ines Uusmarm formulerade vid det första mötet, inte någon i Etiska rådet såg dessa filmer. Hade så skett att regeringen ansåg att det viktigt för de anhörigas hade ledamöterna fått hur det såg ut inuti fartyget och

var se del, att ett beslut i bärgningsfrågan kom före jul. i fartyget många de omkomnas kroppar fanns. Då

var av

hade de ett annat sätt kunnat ta ställning till det möjliga Praktiska förutsättningar för en bärgning var givna eller omöjliga i uppdraget med omhänderta de döda.

att Till första sammanträffandet Johan Franson och Analysgruppen finner det brist Etiska rådet, lik-

var en vara en att expertgrupp inbjudna. Då föredrogs i detalj de givna prak- för övrigt regeringen, förlitade sig till andrahands-

som tiska förutsättningar enligt Sjöfartsverkets pågående information situationen inuti fartyget.

som om

REGERINGENS BEREDNlNGSPROCESS

Lars Weisaeths rapport kom till snabbt beslut, vilket rådet skulle

man ett antog Ytterligare underlag för sitt ställningstagande som Etiska leda till ett avslut. rådet hade rapport från Lars Weisazth, innehöll Anhöriga har uttryckt för analysgruppen att de kände

var en som

genomgång de psykiska riskerna för personalen i sig omyndigförldarade i och med att Etiska rådet tillsattes. en av samband bärgning. Etiska rådet ñck denna Johan De uttrycker för analysgruppen att istället för att lyssna

en av Franson eftersom den också utgjorde del Sjöfarts- de anhöriga, att till exempel ordna ett antal möten

en av genom verkets underlag. Den del rapporten diskuterar de i landet drabbade orter, valde regeringen att tillsätta ett

av som anhörigas psykiska lidande vid olika beslut i bärgnings- råd utomstående skulle komma fram till

av experter som frågan fick de dock inte del av. vad som var bäst för de sörjande och således blanda sig i en

Genom Lars Weisazths rapport fick Etiska rådet kän- fråga vanligen ankommer anhöriga till en avliden

som nedom om bärgningen av den norska oljeplattformen att avgöra, nämligen frågor angående begravningen av Alexander Kielland. Från beslutsfattarnas sida uppfattades den döde. bärgningen ett misslyckande, vilket redovisades i

som Weisxths Vad Etiska rådet inte ñck Ställningstagandet formulerat i allmänna ordalag

rapport. veta, genom att de bara tog del del det underlag Lars När Etiska rådet kommit fram till att en bärgning av Esto-

av en av som Weisaeths tagit fram, att från de anhörigas sida ansågs nia inte etiskt acceptabel återstod mycket kort tid tills

var var bärgningen plattformen en lyckad avslutning en dess att regeringen skulle fatta beslut. Ställningstagandet

av som flerårig organiserad kamp, där de anhörigas krav till slut formulerades i allmänna ordalag. Osäkerhet och

nyanse-

gehör hos makthavarna. ring i ställningstagandet kom inte till uttryck, vilket sanvann

nolikt berodde kombination bristande beslutsun-

en av Begränsat underlag om anhörigas uppfattning derlag och tid för överväga denna fråga.

att noggrant Etiska rådet valde att inte basera sitt ställningstagande Ett argument genomgående fördes fram Etiska

som av de anhörigas uppfattning i frågan och arbetade således rådet var att de anhöriga måste ro och komma vidare i inte för att fram ett heltäckande underlag detta. En sitt sorgearbete. Ovissheten för de anhöriga ñck inte för-

om stor del informationen de anhörigas inställning ñck längas och ett beslut i bärgningsfrågan fick inte dra ut

av om le förmedlade via mötessekreteraren, också arbetade tiden. Etiska rådet diskuterade inte de anhörigas ovisshet

som med anhörigkontakter inom Kommunikationsdeparte- varför olyckan inüäffade och vad som hänt med deras

om mentet. Hon berättade del de telefonsamtal och kära, hur de omkom, i fartyget de fanns och såvidare.

om en av var brev hon tog emot departementet. Analysgmppen be- Denna ovisshet skulle de anhöriga fortsätta att leva med dömer att Etiska rådets underlag beträffande de anhörigas bärgning eller ett omhändertagande de omkom-

om en av uppfattning var mycket begränsat. nas kroppar inte genomfördes.

Etiska rådet kunde sina kontakter med anhö-

genom riga och deras representanter inte i tillräcklig omfattning Rekommendatiøn omförslutning bilda sig uppfattning hur de klarade sitt I ställningstagandet ingick rekommendationen att fartyget

en om sorgearbete. Eftersom kontakterna ostrukturerade kunde rå- skulle förslutas Etiska rådet förutsåg inte att denna

var men det inte bilda sig uppfattning sig hur de anhö- fråga skulle innebära att hanteringen drog ut tiden. Rå-

en vare om riga befann sig och hur de förmådde hantera sorgearbetet det lämnade åt regeringen att ta ställning till hur en föreller hur de ställde sig inför regeringens förestående be- slutning skulle ut, hade varken tid eller kompetens

se man slut. Man drog slutsatsen att de splittrade och formule- att lösa denna fråga. Med tanke att det endast tog

var rade sitt ställningstagande utifrån denna uppfattning. Rå- veckor efter olyckstillfället att ta fram plan för hur ett

en det bedömde att det viktigaste för de anhörigas del var att bärgningsarbete skulle till tänkte sannolikt ingen i

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Etiska rådet att det skulle dröja tills januari 1996 innan analysgruppen de återigen kände förtvivlan när att regerplanerna för hur förslutningen, blev betong- ingen beslutade att den det Etiska rådet föreslagna som en av övertäckning, slutgiltigt skulle genomföras. I och med att förslutningen skulle bli övertäckning betong. en av övertäckningen tills vidare är avbruten är det analys- Anhöriga uttrycker för analysgiuppen de kände att slutsats att ovissheten beträffande förslutningen maktlöshet inför ställningstagandet. Deras röst blev inte gruppens varar än idag. hörd, ingen lyssnade dem, ändå innehöll ställningsta- Eftersom Etiska rådet inte diskuterade de tekniska gandet mycket långtgående rekommendationer as- som utpekterna av vad förslutning skulle innebära hade gick från vad Etiska rådet ansåg bäst för dem och de en var vara och en av ledamöterna sin inre bild hur sådan skulle omkomna. De anhöriga aldrig möjlighet att bemöta av en gavs se ut. När de fick höra att regeringen beslutat från rådet ställdes inför fullbordar faksenare om resonemang utan en betongövertäckning upplevde flera ledamöterna att tum i frågor mycket personligt djupgående och av som var detta gick emot deras intentioner med förslutning privata. Etiska rådet skriver inte kan kollektivien av att sorgen fartyget. De enskilda ledamöterna hade och sin Analysgruppen konstaterar dock att Etiska rådet, var en seras. egen föreställning vad förslutning Estonia skulle formulera sig de gör, kollektiviserar något om en av genom att som innebära. det mest privata för många de anhöriga, vilket fått av av Etiska rådets ställningstagande innehåller flera rekom- konsekvenser för såväl de anhörigas sorgearbete för som mendationer som var och en bygger och är beroende deras förtroende för regeringen och enskilda ledamöter av ur varandra. När rådet kom fram till att det olika skäl inte Etiska rådet. av ansågs lämpligt att bärga fartyget konstaterade att man olycksplatsen skulle bli gravplats i havet. Tanken Dokumentation en var också att om de anhöriga inte fick land att till Akten Kommunikationsdepartementet, där dokumengravar skulle ändå i havet finnas. Etiska rådet föreslog att tationen från Etiska rådets arbete borde ha funnits, inneen grav fartyget skulle förslutas för att förhindra gravplundring, håller, förutom regeringsbeslutet från den 20 oktober, eneftersom upplevde att risken för gravplundring dast ställningstagandet. I övrigt är akten tömd och ingen man oroade anhöriga. alla dem analysgruppen frågat ärendet vill idag av som om ta sig ansvaret för att ha rensat akten. Mötesprotokoll Information. bemötande, påverkan saknas, liksom ledamöternas skriftliga förteckning

bidrag,

Information korn från Etiska rådet när arbetet avslutat över inhämtat underlag med Eftersom Etiska rådets var mera. och man kommit till ett ställningstagande. Redovisningen ställningstagande utgjorde viktig del regeringens en av tydlig knapphändig. Det går inte att utläsa beslutsunderlag är det anmärkningsvärt akten var men ur rap- att rensats porten hur rådet resonerat sig fram till ställningstagandet så grundligt. eller vilka etiska principer utgått från. Att underlag saknas kan starkt bidragande man antas vara en En del av de anhöriga nöjda efter att Etiska rådet, orsak till att anhöriga uppfattat Etiska rådets arbete var som och därefter regeringen, kommit till ett ställningstagande. vad kallats "ett beställningsuppdrag från regeringen". som Tiden ovisshet över, och eftersom det inte möj- Analysgruppen finner ingenting hanteringen styrker av var var som ligt för enskilda anhöriga att omhänderta de omkomna, detta påstående konstaterar den bristande redomen att upplevde flera att detta blev en punkt att vidare från. Av visningen, tillsammans med det faktum att ställningstadem accepterade regeringens beslut uttrycker flera gandet inte grundades djupare kontakter med de anhösom idag att de är bekymrade och oroliga eftersom de upplever riga sannolikt bidragit till att anhörigas förtroende för reovisshet när övertäckningen är stoppad. Flera de geringen minskat. av personer som kände sig lättade då besluten togs har uppgivit för

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Slutsatser Etiska rådets ställningstagande baserades utgångs-

° ° Analysgruppen har förståelse för att regeringen fann punkten att fartyget skulle lyftas sommartid, bärgas till det motiverat att tillsätta Etiska rådet finner inte plats i den svenska skärgården och därefter tömmas.

men en att rådets faktiska uppdrag stämde med det formella Alternativa lösningar såsom att omhändertagandet av uppdrag de tilldelats genom regeringsbeslutet. Att de omkomna skulle ske genom dykningar, diskutera-

till två ledamöterna utsåg tidi- des inte. man av personer som

uttalat sig i bärgningsfrågan får mot denna bak- Analysgruppen finner det anmärkningsvärt att dokugare grund brist. mentation från Etiska rådets arbete saknas. Detta, till-

anses som en Innebörden i begreppet etik och vilka aktuella etiska sammans med det faktum att många anhöriga inte frågor skulle belysas och besvaras formulerades upplever att deras röster blivit hörda rådet, får antas

som av inte, sig regeringens uppdrag till Etiska starkt bidragande orsak till många anhörigas

vare genom vara en rådet eller rådet självt. Analysgruppen att di- uppfattning att Etiska rådet vad kallats "ett

av menar var som lemmat för statsmakterna egentligen var en komplice- beställningsuppdrag från regeringen". Analysgmppen rad intresseavvägning, där pietetshänsyn stod mot an- finner dock ingenting i hanteringen som styrker detta dra överväganden. Begreppet etik", i grunden är påstående.

som benämningen en filosofisk specialdisciplin, fick i sammanhanget oklar innebörd.

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Regeringens förankring av beslutet

I detta kapitel analyseras regeringens tillzøagagåøzgssattföâatt skapa

en bred politisk enig/yet inför det kommande beslutet bargningsjrågaøzi

nder hela hösten då beredningsprocessen på- dem. Några alternativa tillvägagångssätt diskuterades gick inför beslutet i bärgningsfrågan strävade regeringen inte. efter att bred politisk förankring och enighet inför Den 12 december hölls den sista överläggningen med

en beslutet. I syfte att skapa denna enighet hölls partiledar- representanter för riksdagspartierna innan regeringsöverläggningar. beslutet. Då hade också Etiska rådet avlämnat sitt ställ-

ningstagande. Frågeställningen inför

beslutet gällde om Riksdagspartierna kallades till överläggningar Estonia skulle bärgas eller alternativet med dykningar Regeringens beredning syftade till att ett avslut den efter de omkomnas kroppar inte aktuellt efter Etiska

var offentliga hanteringen Estoniafrågan och förutsätt- rådets ställningstagande.

av en ning för detta var att det rådde politisk enighet. Riksdags- Riksdagspartiernas representanter såg inte Videofilpartiernas representanter fick vid en överläggning den 7 merna som tagits vid dykningarna i Estonia i december december en föredragning Johan Franson vilka de 1994, vilket för övrigt inte heller regeringen, berörda

av om tekniska och praktiska förutsättningarna skulle vara vid ett statsråd eller Etiska rådet gjorde. Detta analys-

anser lyft av Estonia. Vid föredragningen presenterades brist. Hade de sett filmerna hade de haft

samma gruppen vara en tillvägagångssätt för Etiska rådet dag. Riks- möjlighet ställning i frågan omhändertagande

som samma att ta om ett dagsledamöter som var närvarande vid mötet har uppgivit ornkomna dylmingar eftersom de då skulle ha

av genom för analysgruppen att föredragningen gjorde starkt intryck sett att det möjligt att dyka inuti Estonia.

var

REGERINGENS BEREDNINGSPROCESS

Anhörigas uppfattning kom i andra hand Slutsatser I det underlag riksdagspartiernas fick Analysgruppen att det värdefullt att

som representanter ° anser var regerdel redovisades inte heller någon samlad bild de ingen sökte partipolitisk enighet inför beslutet i

av av anhörigas uppfattning i frågan bärgning och omhänder- bärgningsfrågan i syfte ett avslut den politiska

om att tagande de omkomna. Det fanns riksdagsledamöter, hanteringen Estoniafrågan.

av av och i vissa fall politiska partier, initiativ ° Anhörigas uppfattningar utgjorde inte en del av ett

som eget tog kontakter med anhöriga för skapa sig föreställning systematiserat underlag för de politiska partierna inför

att en

deras uppfattningar i frågan. Enligt analysgruppens beslutet. Istället korn enskilda riksdagsmän och partiom uppfattning korn de anhörigas uppfattning inför beslutet i luta sig mot personliga intryck beträffande

grupper att bärgnirtgsfrågan i andra hand. De tekniska förutsättning- anhörigas vilja.

enligt den framtagna planen tillsammans med Etiska ° Analysgmppen att det är brist att varken rearna anser en rådets ställningstagande det underlag avgjorde geringen eller berörda statsråd, Etiska rådet eller

var som regeringens beslut och även de politiska partiernas ställ- riksdagspartiernas representanter såg videoñlmema ningstaganden inför beslutet. från dykningarna i Estonia i december.

När Ingvar Carlsson, den 15 december 1994, från riks- ° I samband med regeringsbeslutet framförde Ingvar dagens talarstol meddelade regeringen beslutat inte Carlsson sitt beklagande till de anhöriga vilket inte

att att bärga Estonia, följdes han Carl Bildt därefter tycks ha nått dem det gällde. Än idag framför många

av som uttalade sitt stöd för regeringens beslut. Ingvar Carlsson med- anhöriga till analysgruppen att den känsla svek

av som

hans tidigare uttalande skapat förväntningar de då upplevde fortfarande är levande. gav att som inte infriats, och han beklagade detta. Hans ursäkt förefaller dock inte ett effektivt sätt ha nått fram till dem den gällde. Hans och regeringens helomvändning i bärgningsfrågan korn därmed att uppfattas ett svek.

som

REGERINGSBESLUTET DEN I5 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

12 Följderna av beslut den 15 december 1994 regeringens

för och överlevande

anhöriga

I detta kapitel analyserasregeringens tillvagagdngssait vid tillkännagivande beslutet i bargningsfrdgan av ocbstatsminister Ingvar Carlssonsbeklagande sambandi med detta innebörden berörda

samt av beslutetfbr

egeringen fattade den 15 december 1994 beslut slutgiltiga ställningstagandet i Estoniafrågan.

Han poängangående frågan om bärgning passagerarfärjan M/ S terade det fanns bred uppslutning bakom beslutet av att en Estonia. I beslutet stod följande: från riksdagens partier och meddelade den estniska att re- M/ S Estonia skall inte bärgas. geringen under dagen skulle fatta motsvarande beslut.

Några åtgärder för de omkomna skall inte Samtidigt framhöll han platsen där Estonia förliste att ta upp att vidtas. skulle betraktas gravplats fartyget skulle som en samt att Platsen där fartyget förliste skall betraktas täckas över för säkerställa gravfriden och åtgärder som en att att gravplats. skulle vidtas för gravplatsen att ge ett rättsligt skydd. För att säkerställa att gravfriden respekteras skall farty- Avslutningsvis Ingvar Carlsson sitt tidigare tog upp utget täckas över och skyddas rättsligt. talande för bärgning och uttalandet kunde ha skaen saatt Med beslutet avsåg regeringen att slutligen skingra de pat förväntningar inte infriades. "Det beslut som nu reanhörigas ovisshet vad skulle hända med Estonia geringen fattat kommer diskuteras lång tid framom som nu att och därmed sätta definitiv punkt. över. Mitt tidigare uttalande för bärgning kan ha skapat en en

förväntningar som i dag inte infriats. Jag beklagar mycket Beslutet tillkännagavs i riksdagen djupt den besvikelse jag därmed kan ha orsakat del en av Under punkten Information från regeringen tillkännagav de anhöriga

statsminister Ingvar Carlsson beslutet i riksdagen. Han Efter statsministern uttalade Carl Bildt sitt stöd för reredogjorde för vad hade lett regeringen fram till det geringens beslut. Även han berörde sitt tidigare som eget ut-

REGERINGSBESLUTET DEN I5 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

talande ansträngningar skulle göras för handlande över berördas huvud utgör den djupaste om att stora att nas bärga de omkomna och han efter ha prövat och starkaste grunden till det misstroende och missnöje sa att att om detta är möjligt och lämpligt, kommit fram till det inte kommit att prägla många efterlevandes hållning till att som det. Omedelbart efter katastrofen sade också jag att det offentliga agerandet i Estoniaärendet. var ansträngningar skulle göras för bärga de Mot bakgrund den stora betydelse som regeringens stora att om- av komna. Kanske inte hela fartyget, det trodde jag inte beslut hade för de anhöriga, och den relativt sett långa tid var Inöjligt. Men skulle ansträngningar för förflutit sedan fartygskatastrofen med väntan i ovissatt man göra stora som det möjligt bärga de omkomna, det ansåg het till följd, ifrågasätter analysgruppen tillvägagångsatt se om var att om jag moralisk förpliktelse. sättet vid tillkännagivandet det rätta. Det faktum att vara en var många anhöriga ñck kännedom om beslutet via mass- Åtgärder som vidtogs för att informera och bemöta medierna, istället för de blivit lovade, ett förhandssom anhöriga i samband med beslutet besked den lokala polismyndigheten, innebar att en Statsrådsberedningen hade planerat sända känsla stark besvikelse spreds bland de anhöriga. Bilden att ut ett av faxmeddelande till polismyndigheter i landet, dit de anhö- att redan från allra första början inte ha blivit respekteav riga kallades. Syftet de anhöriga skulle möjlig- rad förstärktes bland många av dem genom detta. var att ges besked beslutet före allmänheten. Man hade het att om psykologisk beredskap, Ingvar Carlssons beklagande i riksdagen även de flesta orter förberett en innebar de anhöriga i samband med meddelandet Det är troligt att det flera mekanismer styrde det som att var som kunde erbjudas stöd från krispersonal. Faxmeddelandet faktum att många anhöriga inte nåddes av Ingvar nådde dock flera håll inte fram i tid, nyheten spreds via Carlssons uppriktiga beklagande det tidigare uttalanav medierna, innan många de anhöriga hade underrättats. det, allt skulle göras för att de omkomna skulle av om att Utöver detta sändes dag brev beslutet, omhändertas. Det kan exempelvis ett psykologiskt samma ett om ses ur undertecknades kommunikationsminister Ines perspektiv; för de anhöriga satt sin förhoppning till som av som Uusmann, till alla anhöriga och i Rosenbad öppnades regeringen och väntat ett positivt besked kom troligen under några timmar eftermiddagen telefonväkteri där beslutet blockera möjligheten att ta till sig inforett att annan Ines Uusmann och flera Etiska rådets ledamöter be- mation knuten till beslutet. Som ett exempel denna efav redde sig bemöta anhörigas frågor. fekt kan tolkas det faktum att den förväntade anstormatt samtal till telefonväkteriet i Rosenbad uteblev ningen av Beslutets innebörd för anhöriga under eftermiddagen. Emellertid kom de anhöriga kort en För anhöriga sin förhoppning till tid efter beslutet att återuppta kontakterna med Kommuen stor grupp av som satt två statsministrars uttalanden allt skulle göras för nikationsdepartementet för att framföra sin åsikter. om att omhänderta de omkomna från Estonia, innebar beslu- En tänkbar anledning till att beklagandet inte att annan besvikelse så småningom ledde till bitter- nådde fram är det enbart framfördes från riksdagens tet en stor som att het. Analysgruppen har hört många anhöriga de talarstol. Riksdagstalet borde ha kompletterats med yttersäga att sköt den naturliga i väntan ligare åtgärder. Eftersom såväl det ursprungliga uttalandet upp sorgeprocessen att den omkomne skulle komma hem och kunna begravas det slutliga regeringsbeslutet förmedlades av statsmisom hemorten. När regeringen fattade det slutliga beslutet nistern skulle det ha varit rimligt att just statsministern om låta Estonia förbli i havet uppfattades detta ett själv, eventuellt tillsammans med Ines Uusmann, exematt som löftesbrott och uttryck för regeringen sig över pelvis i brevform meddelade sig med de anhöriga och diett att satte deras önskan hand sina anhöriga. rekt framförde sitt beklagande. om att ta om Det förefaller för analysgruppen statsmakter- Med anledning Estoniaolyckans omfattning och det som att av

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

faktum att den medförde ett ingrepp i många männis- goda, konstaterar det brasti

orten var men att genomkors livssituation analysgruppen regeringen dess- förandet. För Visa respekt

anser att att mot de anhörigas situautom borde ha övervägt att använda mindre traditionella tion och förväntningar inför beslutet borde alla åtgäroch kanske personliga sätt meddela beslutet och der ha vidtagits för tillse informationen verkli-

mer att att att framföra ett uppriktigt beklagande. kom till de berörda det sätt hade planerats.

gen som

° Analysgruppen anser vidare att regeringen borde ha Slutsatser

försäkrat sig om att statsministerns beklagande verkli- ° Analysgruppen anser att regeringens intentioner med nådde fram till de berörda, exempelvis

gen genom att

ett meddelande till de anhöriga polismyndig- komplettera det formella tillkännagivandeti riksdagen

genom

heterna och uppföljning lokala krisgrupper hem- med informellt tillvägagångssätt.

av ett mer

REGERINGSBESLUTET DEN IS DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

13 Rättsliga och tekniska följder av beslutet

I detta kapitel analyseras de åtgärder vidtagits

som

isyfte att säkerställa gravfiden via Ertoniasflirlimingxplatr

egeringsbeslutet den 15 december 1994 samhällsintresse än den avlidnes och de

av ett väger tyngre innebar bland annat att inga ansträngningar skulle göras anhörigas viljor. för att omhänderta de omkomna från Estonia och att Estonias förlisningsplats skulle betraktas gravplats. Ingrepp i den döda kroppen

som en Nedan analyseras dels de åtgärder regeringens Utgångspunkten är att ett ingrepp i död kropp endast

som en uppdrag har vidtagits i syfte att säkerställa gravfrid får ske det är förenligt med kravet respekt för den

förlisningsplats, dels den principiella innebörden avlidne. Ändamålet med ingreppet måste väga än Estonias tyngre

regeringens agerande. I samband härmed lämnas intresset för att kroppen bevaras intakt. Beslut om inav en redogörelse för vissa förhållanden är intresse för fattas för det mesta av läkare. För att ett ingrepp

som av grepp denna analys. skall utföras krävs ofta att åtgärden står i överensstäm-

melse med den avlidnes vilja eller, den avlidnes inställ-

om Bestämmelser gällande avlidens kropp ning inte är känd, ingreppet inte går emot de efterle-

att Generellt kan sägas att vad individen under livsöden har vandes vilja. uttryckt sin vilja hanteringen kroppen efter I vissa fall har dock lagstjftaren ansett att ändamålet

som styr av döden. Om det inte är känt vad den döde själv skulle ha med åtgärd är viktigare än den avlidnes eller de anhöri-

en velat får oftast de anhöriga eller andra närstående avgö- åsikter i saken. Exempelvis får polis, allmän åklagare

ett gas rande inflytande. I vissa fall har dock lagstiftaren ansett att eller domstol mot den avlidnes under livstiden uttalade

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER l994 OCH DESS FÖLJDER

vilja och de anhörigas önskemål besluta om rättsmedicinsk damålet och om det är uppenbart att askan kommer att

undersökning om detta behövs för att identifiera hanteras ett pietetsfullt sätt. en person som har omkommit i olycka, dödsfallet kan ha en om samband med brott eller fel inom hälso- och sjukvården Vikten av en grav

eller döden inträffat till följd trafik- eller arbets- Det kan tröst anhörig vilar bestämd om av en vara en att ens en platsolycka. Dessa ur säkerhets- och skyddssynpunkt plats, kan smycka eller där i enskildhet kan som man man samhällsviktiga ändamål alltså viktigare än den gråta V1 får hans stund och plats jorden. Detta anses vara ut. veta avlidne och de anhörigas vilja. kan vara viktigt också för kommande släktled.

Etnologiska undersökningar visar att människor i alla Ordnandet med gravsättning tider lagt att återfinna förner omsorg personer som När någon har avlidit så bör hans önskan kremering svunnit till havs. Då kroppen efter den saknade inte kunde om och gravsättning såvitt möjligt följas den i återfinnas tvingades havet av som egen- man att acceptera som en grav, skap anhörig eller närstående eller ordnar med s.k. våt Som ersättning för begravningsriten av annars en grav. gravsättningen. skedde då andra rituella Inarkeringar. Ett exempel detta

I förarbetena till begravningslagen fördes följande är att det i Skåne hölls s.k. gråtegillen. resonemang om i vilken utsträckning det offentliga skulle Den våta behöver inte sämre alternativ graven vara ett föreskriva regler detta område: Vid bedömning vilka än jordbegravning. I likhet med jordbegravning återgår av lagstiftningsåtgärder befogade måste utgå människan till de grundelement Vilka människan som var man ett av av ifrån att de efterlevande med beaktande den avlidnes är skapad. Dödsfall ombord fartyg följdes tidigare såväl av önskemål skall ha full frihet att bestämma inom marinen inom handelsflottan sjöbegravning om vem som som av skall sköta om begravningen och hur den skall ordnas. efter jordfästningsakt ledd båtens befälhavare, varpå en av Lagstiftningen bör syfta till att stödja enskilda människor i kroppen, insydd i segelduk, stjälptes överbord. Havet var deras strävanden att själva finna lösning. Den får inte liksom jorden. I båda fallen skulle kroppen upplöen en grav utformas så att den uppfattas otillbörlig inbland- och förtäras organisk materia. I den våta som en sas som graven ning i enskildas angelägenheter. Det finns ingen skyldig- kan den avlidna människans kvarlevor dock inte samma het för anhöriga eller närstående att ordna med sätt vid jordbegravning förknippas med besom en en begravningen även om det åligger dödsboet att betala stämd plats.

begravningskostnaderna. Snarare skulle kunna tala Möjligheten efterforska de människor förman att som om en rättighet för de efterlevande att själva ordna svunnit till havs har tekniska begränsningar då det styrts av begravningen innan från samhällets sida griper in gäller lokalisera fartygsvrak och finna och omhänman att att med de åtgärder för gravsättning stoft eller kremering derta de omkomna. Idag är de tekniska förutsättningarna av till sist ändå blir nödvändiga. betydligt bättre vilket medför utvecklingen går som att emot att långtgående insatser görs för att begravning till lands Val av begravningsplam skall kunna ske.

Gravsätming av stoft och aska får huvudregel endast som ske begravningsplats. Allmänna begravningsplatser Innebörden av begreppet gravfrid en skall anordnas och hållas av pastoraten inom Svenska kyr- I svenskt språkbruk definieras gravfrid skydd för lik, som kan eller kommun. Om länsstyrelsen tillstånd kan avlidens aska, dödas vilorum och gravvård. av ger man sprida askan efter avliden plats än Kravet gravfrid har ställts sedan kyrkans äldsta tid en annan en begravningsplats. Länsstyrelsen kan bara sådant till- och har sitt i den vördnad och hänsyn de ge ursprung mot stånd den plats där askan skall strös är lämplig för än- döda har funnits i alla kulturer. Vördnaden för den om som

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

döda kroppen i den kristna traditionen går ytterst tillbaka Allmän domstol kan besluta att ska öppnas och

en grav

människan Guds skapelse och kroppen att kroppen ska tas hand för rättsmedicinsk undersök-

synen som om

den heliga Andes tempel. ning. Det rör sig huvudsakligen situationer när det som om

finns misstanke att dödsfallet har samband med ett all-

om Att bryta mot grav/friden iir i deflestafall brottsligt i Sverige varligt brott och då rättsmedicinsk undersökning

en av Det är brott obehörigen bryta mot gravfriden i kroppen är väsentlig betydelse för utredningen.

ett att av Sverige. Straffet för brott mot griftefrid enligt brottsbal-

böter eller fängelse högst år. Det straffrätts- Beslut fattades 0m att gravfrid skall råda vid Estonias ken är i två liga skyddet för gravfrid har utvidgats med tiden. Tidigare förlisningsplats omfattade det endast liket oavsett det el- Regeringen beslutade den 15 december 1994 att låta

om var gravsatt ler obegravt.35 Numera skyddas även kistan eller Estonias förlisningsplats bli en gravplats. När Estonia

uman

den avlidne förvaras själva och sjönk befann hon sig utanför Sveriges gräns. Det straffsom i samt graven gravvården. En minnesvärd kyrkogård bör rättsliga skyddet för gravfriden enligt brottsbalken gäller

en anses som gravvård och omfattas skyddet även den avlidne inte därför inte där. För att gravfriden skulle säkerställas beslu-

av om ligger där därför den döde inte har återfunnits el- tade regeringen att fartyget skulle täckas över och att åt-

t.ex. att ler har flyttats till gravplats. gärder skulle vidtas i samarbete med estniska och finländ-

en annan

Brott griftefrid enligt brottsbalken torde endast ska regeringarna för att skydda gravplatsen rättsligt.

mot kunna förövas i Sverige. Regeringsbeslutet innebar i sig inget legalt hinder mot

att eftersöka och omhänderta omkomna från Estonia ef- I undantagsfall ar det tillåtet att bryta mot gravjriden i straffrättslig sanktion kan bara beslutas

tersom en genom Sverige lag. Brott mot griftefrid begår bara den som obehörigen stör gravfriden. Ibland det tillåtet gravfriden, Internationella regler havet

är att störa t.ex. när redan skall flyttas eller bli föremål Förhållandet mellan stater regleras i folkrätten. Enligt

en gravsatt person för rättsmedicinsk undersökning. Utrymmet inom vilket denna rätt delas havet in i olika områden. Estonia sjönk det är tillåtet störa gravfriden är dock mycket begrän- det fria havet. Alla stater har enligt gammal sedvana

att ute

finns nedtecknad i FN:s havsrättskonvention möjsat. som nu

Stoft eller aska har gravsatts begravnings- lighet att utöva vissa rättigheter det fria havet. Dessa

som en plats får enligt huvudregeln inte flyttas från gravplatsen. rättigheter kallas fria havsrättigheter. En av dessa rättig- När det finns särskilda skäl kan dock kyrkogårds- heter är rätten till fri sjöfart. Det innebär att varje stat har myndigheten tillstånd till sådan flytt, det är klar- rätt att låta sina fartyg segla det fria havet. När ett

ge en om lagt stoftet eller askan skall gravsättas nytt. Det är fartyg befinner sig det fria havet är det bara den

var stat vars respekten för de avlidnas rätt att vila i frid motive- flagga fartyget seglar under som kan ingripa mot fartyget

som

restriktiv inställning till framställningar Hytt- med stöd av nationella regler. rar en om ning. Vägledande för bedömningen bör vad den Det finns inga särskilda regler i den internationella

vara avlidne själv under livet har uttryckt för önskemål plats folkrätten föreskriver skydd för vrak. Vad finns är

om som som för sin gravsättning. När denna vilja inte är känd krävs allmänna bestämmelser rätten till arkeologiska

som som avser regel flyttningen sker till plats dit den avlidne hade och historiska fynd. I anledning dessa föreskrifter har

att en av anknytning. Flyttning kan tillåtas när det handlar att Sverige i sin nationella lagstiftning föreskrivit att minst

om sammanföra makar eller föräldrar och ett minderårigt hundra år gamla skeppsvrak som påträffas havsbottnen barn till grav. eller dess underlag utanför gränserna för nationell juris-

en gemensam

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

diktion, tillfaller staten vraket bärgats ett svenskt Sedan det stod klart övertäclmingsarbetet inte om av att fartyg eller förts till Sverige. Om vraket inte har anknyt- kunde förväntas bli klart förrän under 1996 redovisade ning till Sverige skall det enligt internationell rätt över- Sjöfartsverket i skrivelse till regeringen den 12 maj en av lämnas till den stat är berättigat till det. 1995 bevakning Estonia kunde utföras som att av genom att ett fartyg placerades i området eller att området radarbevakades av Finland och avlyssningsbojar placerades vid Den internationella överenskommelsen om gravfrid Estonia. beträffande Estonia Den 15 maj delgav anhörig Sjöfartsverket 1995 en sina Sverige, Estland och Finland kom den 23 februari 1995 planer försöka omhänderta sin omkomna och föratt överens om att vraket efter Estonia och ett område där- hustru från Estonia. Den anhörige hade planer svunna omkring skulle betraktas ett sista vilorum för de upphandla bärgningshjälp från Polen. Den 16 som om- att komna i katastrofen. Området skall därför tillägnas till- 1995 skickade UD skrivelse till polska ambassaden i en börlig respekt. I överenskommelsen sägs att verksamhet Stockholm i vilken att den svenska regeringen beangavs som stör offrens sista vilorum, särskilt dykning eller stämt sig dykaktiviteter vid Estonias förlisningsannan motsatte verksamhet i syfte de omkomna eller egendom plats. att ta upp från vraket eller havsbotten, skall lcrinunaliseras. Brotts- Regeringen beslutade den Sjöfartsver- 24 maj 1995 att liga handlingar skall i de tre länderna kunna straffas med ket skulle ombesörja bevakningen. Sjöfartsverket sände ut fängelse. isbrytaren Ale för bevaka platsen. I Sjöfartsverkets inatt Överenskommelsen trädde i kraft den 27 augusti 1995. struktion för Ale försök till dykning eller angavs att varje En viss grad bundenhet dock föreligga redan undervattensverksamhet skulle förhindras och störas av anses genom undertecknandet. En internationell överenskom- långt det möjligt utan eller egendom skadas. var personer melse gäller mellan de anslutna staterna. För att uppnå Bevakningen skulle utföras dels det sätt vilket genom skydd mot handlingar utförda staternas medborgare Ale fördes, dels över radio och högtalare. av genom anrop krävs nationell strafflagstiftning. Sjöfartsverket i instruktionen besättningen angav att Genom ett tillåggsprotokoll ges andra stater möjlighet Ale inte ñck borda annat fartyg. Sjöfartsverket konstaterar att ansluta sig till avtalet. Inom Regeringskansliet har stora i instruktionen undervattensverksamhet i området kan att ansträngningar gjorts för att förmå andra stater att bli utföras området det fria havet och att folkrätten som vore avtalsparter. Trots detta har ingen stat anslutit sig. säger att det inte är möjligt utöva straffrättslig kontroll annan att över utländska fartyg i området. Dessa förhållanden gjorde enligt Sjöfartsverket bevakningsuppdraget till en Bevakning av Estonia skulle kunna föranleda konflikter. grannlaga uppgift som När det gäller bevakning Estonia redovisade Sjöfarts- Sjöfartsverket påpekar dock folkrätten inte säger något av att verket till regeringen den 10 februari 1995 det tek- uttryckligt inte får störa faratt var om att en stat en annan stats niskt möjligt att bevaka platsen, att folkrättsligt tygs verksamhet denna verksamhet står i strid med den men man om inte kunde ingripa mot en fridsstörare platsen. Om första statens och två andra uttalade vilja. Här syftar en staters verksamhet påbörjas inom området skulle denna kunna Sjöfartsverket det förhållandet Sverige, Finland och att störas och göras offentlig, men ett ingripande med tvång Estland enligt avtalet länderna emellan Önskar skydda eller våld skulle inte kunna göras. Sjöfartsverket drog slut- Estonia sista vilorum för olycksoffren och som ett uppmasatsen att det som var viktigast för skyddandet Estonia allmänheten och alla andra för all framtid Visa av nar stater att var att en övertäclming utfördes ett sådant sätt att det i tillbörlig respekt för den plats där Estonia förliste. praktiken skulle bli omöjligt att tränga in i fartyget. Den 29-30 1995 genomförde anhörig försök en

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

lokalisera och omhänderta sin omkomna hustru från lagen, även 2 kap. 2 eller 3 §§ brottsbalken inte är att mot om Estonia. Dykexpeditionen utfördes från ett tyskt fartyg. tillämpliga. Kommunikation förekom mellan Ale och det tyska farty- I propositionen till lagstiftningen sägs att "svensk

och Ale störde verksamheten lägga sig intill domstol, med hänsyn till intresset att skydda gravfriden get genom att det tyska fartyget och blåsa luft med sina propellrar. vid Estonia, bör behörig att döma helst som ut vara vem som Dåvarande rättschefen Kommunikationsdeparte- stör gravfriden. Det konstateras dock att "det i vissa situahar Ale alla andra hade rätt till fri tioner inte är möjligt att utöva statsrättslig kontroll över mentet uppgett att som sjöfart och denna rätt får utnyttjas så långt det inte är utländska fartyg. Enligt folkrätten finns det nämligen ett att uppenbart syftet är hindra någon från principiellt förbud för att utöva makt mot andra att att annan att ut- en stat nyttja sina fria havsrättigheter i form internationella fartyg det fria havet. I praktiken kan det därför i av staters internationellt fiske och liknande. vissa fall bli svårt till stånd ett rättsligt förfarande i transporter, att Enligt havsråttskonventionen skall när de utövar Sverige, inte fartyget angör svensk hamn eller annars stater om sina rättigheter och fullgör sina skyldigheter enligt kommer in svenskt inre vatten

konventionen, avstå från varje form av hot om eller bruk våld mot någon stats territoriella integritet eller poliav handling strider Övertäckning av Estonia tiskt oberoende eller någon annan som folkrättsliga principer nedlagda i Förenta nationernas I samband med regeringens beslut att platsen för Estonias mot stadga. förlisning skall gravplats fick Sjöfartsverket ett nytt vara en uppdrag, att skyndsamt lämna förslag om hur Estonia

skulle övertäckas och bevakas. Lagen om gravfrid Sjöfartsverket uppdrog i sin tur till Kungl. Tekniska Den 1 juli 1995 trädde den svenska lagen skydd för högskolan analysera och belysa alternativa lösningar om att gravfrid vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Ge- för försegling Estonia. Uppdraget utfördes av profesav lagen förbjuds dykning och undervattens- i vattenbyggnad Klas Cederwall i samarbete med donom annan sorn verksamhet inom visst område i och omkring Estonia. centen Per Anders Hedar. ett Den lagen kan dömas till böter eller fäng- Den 10 februari 1995 överlämnade Sjöfartsverket sin som bryter mot else i två år. Liknande lagstifmingar har införts i Finland utredning till regeringen. Under rubriken Etik redovisar och Estland. Sjöfartsverket sin begreppet ostörd gravplats". syn Lagen innebär svenska medborgare, och i vissa fall Enligt Sjöfartsverket med detta begrepp att fartyatt menas utländska medborgare, stör gravfriden kan dömas till efter övertäckning skall oskadat, att fartygets som get en vara Platsen där Estonia ligger är tidigare konsta- inre delar inte påverkas, att fartyget inte flyttar sig under ansvar. som del det fria havet. Enligt 2 kap. 3 § 4 punkten arbetet gång och att intrång utifrån i praktiken inte ska terats en av brottsbalken kan den gör sig skyldig till brott mot kunna ske. som Sverige straffas enligt svensk lag och vid svensk domstol. Genom att föreslå hur Estonia skulle övertäckas avslu-

Enligt paragraf punkten 5 kan den det fria tades denna del uppdraget. Förslaget byggde dels samma som av havet gör sig skyldig till brott svensk medborgare dö- vad tekniskt möjligt, dels etisk bedömning. mot som var en till Analysgruppen har inte kunskap att bedöma förslaget med mas ansvar. Av förarbetena till lagen gravfrid framgår det är skalkonstruktion betong teknisk synvinkel. om att en av ur osäkert de nämnda paragraferna i brottsbalken år Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att uppdra åt om ovan tillämpliga. På grund detta regleras i 5 § i lagen Sjöfartsverket att upphandla och genomföra övertäckav om en gravfrid svensk domstol är behörig döma för brott ning Estonia enligt det förslag Sjöfartsverket lämnat. att att av

REGERINGSBESLUTET DEN I5 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

Detta innebar att skalkonsmiktion med betong skulle anhörigas åsikter avgöra. Om det krävs för uppfylla en att skydda Estonia från intrång. viktigt samhällsintresse kan den avlidnes och de ett an- Analysgruppen har inte granskat den upphandling hörigas uttalade åsikter lämnas avseende. av utan arbetet Sjöfartsverket gjorde. Det kan konstateras Gravfrid innebär skydd för den avlidnes kropp och som att ett ett ras inträffade under arbetet med utfyllnad sand dess vilorum. Gravfriden inom Sveriges har straffav ett botten runt Estonia. Raset skall enligt uppgifter från Sjö- rättsligt skydd i brottsbalken. fartsverket inte ha påverkat Estonias läge. Arbetet har Regeringens beslut Estonias förlisningplats skall som att genomförts skall inte heller ha påverkat Estonia och inte betraktas gravplats innebar i sig inget skydd för som en möjligheterna att omhänderta omkornna. platsen. För åstadkomma sådant skydd att ett var regeringen tvungen att vidta ytterligare åtgärder. Övemirkningenzzvlnyts Analysgruppen förstår motiven till statsmakternas för-

Den 19 juni 1996 uppdrog regeringen åt Sjöfartsverket sök olika åtgärder skydda vraket efter Estoatt att genom avbryta arbetet med hänsyn till övertäckning skulle nia sedan beslut fattats varken omhänderta att en om att omgöra det omöjligt att fram ytterligare bevisning från komna eller bärga fartyget. Åtgärdernahar vidtagits i vraket olycksorsakerna och att den internationella haveri- syfte försöka åstadkomma frid platsen och hos de om att kommissionen ännu inte klar med sin utredning närmast berörda. var om orsakerna till haveriet. Analysgruppen har uppfattat Av förarbetena till lagen gravfrid framgår det är att om att även anhörigas och överlevandes negativa reaktioner osäkert hur starkt skydd lagen vad gäller utländska mot ger, en övertäckning var en bidragande orsak till att regeringen fartyg. De fria havsrättighetema innebära synes att bestämde att övertäckningsarbetena skulle avbrytas. Sverige inte kan bestraffa någon genomför dyksom Enligt regeringsbeslutet skall arbetet kunna återupptas expeditioner såvida inte fartyget, varifrån dykningarna vid den tidpunkt regeringen bestämmer och genomförs, är svenskt eller kommer in svenskt senare som vatdet att vad i övrigt beslutades den 25 december Motsvarande förhållanden gäller för Finland och anges som ten. 1994 fortfarande skall gälla. Estland. Lagen därigenom bristfälligt skydd för ger ett gravplatsen. Anbärigas reaktioner Genom andra kan ansluta sig till det avtal att stater om Analysgruppen har i sina möten med anhöriga erfarit att gravfrid slutits mellan Sverige, Estland och Finsom det finns ett stort motstånd betongövertäckning land kan det rättsliga skyddet för förlisningsplatsen mot en och att vissa anhöriga ha uppfattat regeringens be- utökas så vis ytterligare därigenom åtar sig synes att stater slut ett slutligt ställningstagande i övertäcknings- straffbelägga dykningar till Estonia. Trots ansträngsom att frågan. Många har även uppfattat regeringen ningar från Regeringskansliet har dock ingen att genom stat utbeslutet att avbryta övertäckningen öppnade för dis- över de avtalsslutande anslutit sig till en tre parterna avtakussion i bärgrringsfrågan. Mot den bakgrunden har anhö- let. riga uppgivit att osäkerheten vad skall ske med Analysgruppen ställer frågan det är förenligt med om som om Estonia är svår att leva med. grunderna för havsrättskonventionen störa att annan stats fartyg det fria havet sätt gjorts vid utfösom

randet av bevakningsuppdraget.

Slutsatser Frågor huruvida isbrytaren om Ales agerande i sam- ° Vad som skall hända med avlidens kropp i Sverige band med dykförsöket i juni 1995 strider nationell en mot bestäms i första hand vad den avlidne uttalat under strafflagstiftning har prövats åklagare. Analysav av sin livstid. Om den avlidnes vilja inte är känd får ofta de har inte behörighet pröva detta beslut. gruppen att

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

Sjöfartsverkets arbete med att ta fram förslag till ° Anhöriga har för analysgruppen uppgivit att de upp-

en övertäckning Estonia har enligt analysgmppen fattade att regeringen sitt beslut att avbryta

av ge- genom nomförts ett lämpligt sätt med hänsyn till de övertäckningen visade lyhördhet mot anhörigas käns-

av regeringen givna förutsättningarna. lor i frågan. Den valda övertäckningsmetoden i form betong- ° Analysgruppen har erfarit att många anhöriga har upp-

av en konstruktion väcker starka negativa känslor hos, vad fattat att regeringens beslut att avbryta övertäck-

om analysgmppen efter sina kontakter uppfattar ningen innebar att frågan omhändertagande av

som en om klar majoritet anhöriga. Motståndet sådan omkomna från Estonia lämnats öppen för ompröv-

av mot en övertäckning finns både hos förespråkare för och mot- ning. ståndare till ett omhändertagande omkomna från

av Estonia.

REGERINGSBESLUTET DEN IS DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

Den innebörden av

principiella regeringens agerande

I detta kapitel analyseras den principiella innebörden

av regeringens agerandeför an sd/eenfalla gravfriden

et har i svensk domstol slagits fast att stats- nat vid att ta ställning för det allmännas eventuella medmakterna inte har någon skyldighet att söka efter och ta verkan till åtgärder i syfte att omhänderta omkomna. Sta-

hand de omkomna efter Estoniakatastrofen för att de ten har tagit ytterligare beslut, ingångna avtal om ett steg efterlevande skall möjlighet att låta de omkomna bli be- med andra och stiftad lag innebär några sådana

stater att gravda det sätt som de hade önskat. Inte heller är stats- åtgärder inte får vidtas någon och att försök till sådana

av makterna enligt denna domstolsprövning skyldiga att åtgärder skall hindras och bestraffas. Därmed har statsbistå de efterlevande i sådana försök till omhänderta- makterna förutom att hindra plundring också de facto gande. fråntagit de anhöriga och närstående möjligheten att själva

Trots att statsmakterna inte har haft skyldighet till ak- ta hand sina avlidna. Visserligen kan det tyckas så-

om att tivitet i dessa frågor har de faktiskt rad dana åtgärder i praktiken nära är ogörliga för den

agerat genom en nog enbeslut och åtgärder. Analysgruppen tidigare skilde med tanke

anser, som de tekniska svårigheterna och stora framgått, att det måste anses riktigt att statsmakterna tog kostnaderna. Härtill kommer att det från regeringens initiativ till och aktiv del i hanteringen katastrofens följ- främsta företrädare uttalats att det allmännas

av resurser der i dessa avseenden. Denna analysgruppens värdering skulle sättas in för att hjälpa de berörda med ett omhängörs mot bakgrund Estoniaolyckans karaktär natio- dertagande de omkomna, vilket alltså faktiskt inte kom

av av av nell katastrof med många omkomna svenska medborgare att bli fallet. som var svåra att återfinna och ta om hand. Av begravningslagens regler framgår att den avlidnes

Genom sitt agerande har statsmakterna dock inte stan- vilja i fråga kremering och gravsättning skall följas så

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

långt det är möjligt. Den ordnar med gravsättningen sin bedömning att det knappast möjligt att tillfreds-

som var skall till att detta sker. De anhöriga och närstående till ställa önskemålen från alla anhöriga och till att beslutet

se de offer för Estoniaolyckan inte har omhändertagits syftade till att skydda vraket från plundring också att

som men har inte haft möjlighet att fullgöra vad som normalt an- säkerställa friden för vraket som skulle betraktas som en kommer dem i fråga ordnandet med begravning. begravningsplats. Kommissionen hänvisade i sitt beslut

Stockholms tingsrätt har uttalat att lagstiftaren förut- till att konventionen medger visst utrymme för bedömsett att praktiska och ekonomiska hinder kan omöjliggöra ningar från statlig sida enligt artikel att den avlidnes önskan tillgodoses och att anhöriga till De anhöriga hävdade också att de hade rätt av beoffer för Estoniaolyckan därför inte kan ha någon stämma över begravningen sina släktingar och

anses av att rerättslig plikt att tillgodose de omkomnas önskemål be- geringens beslut kränkte deras rätt till religionsfrihet en-

om gravningsplats och inte heller någon rättslig plikt att för ligt artikel 9.51Kommissionen fann vid i sin prövning av detta ändamål efterforska och bärga de omkomna. Hov- detta klagomål inte något tydde en kränkning av

som rätten prövade inte i sak de anhörigas yrkande om faststäl- artikel lelse rätt för dem att efterforska och bärga de 1998 prövades talan andra anhöriga frå-

av en om- av samma komna eftersom deras talan i den delen inte avsåg ett rätts- gor nytt av Europakommissionen. Denna fann förhållande, vilket är förutsättningen för fast- skäl i det tidigare fallet klagomålen

att en samma som ogrunställelsetalan skall till sakprövning. dade.

tas upp

Huruvida regeringens ageranden rättsligt sett har Statsmakternas agerande innebär sålunda rättsligt sett kränkt den enskildes rätt har prövats i den europeiska inte en kränkning av de mänskliga rättigheterna enligt kommissionen för de mänskliga rättigheterna i avseende europakonventionen. Analysgruppen har dock erfarit att

beslutet övertäckning. regeringens agerande av många ändå uppfattas som ett

I mål mellan två anhöriga och svenska staten ville kränkande ingrepp i deras privatliv. Vid arbetet med den dessa anhöriga, fastslaget att regeringens beslut att täcka svenska begravningslagstiftningen framhölls att denna lag över Estonia kränkte deras rätt till respekt för sitt privat- inte fick utformas så att den kunde uppfattas att det

som och familjeliv, närmare bestämt rätten att själva avgöra hur offentliga ett otillbörligt sätt blandade sig i privata ankvarlevorna efter deras anhöriga skulle behandlas. De gelägenheter. En bidragande orsak till att anhöriga upple-

anhöriga åberopade artikel 8 i konventionen angående skydd ver att staten har satt sig i deras ställe är den bristande för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- kommunikationen mellan statsmakterna och den enskilde heterna enligt vilken offentlig myndighet, utom i vissa fall, under beredningsprocessen. inte får störa enskilds rätt till skydd för sitt privat- och Det borde rimligtvis ha varit möjligt för statsmakterna familjeliv. Staten bestred i och för sig inte att artikel 8 att parallellt med de tekniska undersökningar som genomeventuellt innefattar rätt att ta hand döda anhöriga. fördes under perioden oktober-december 1994 söka kon-

en om Staten menade dock att de anhörigas klagomål ändå skulle takt med de anhöriga för att utröna deras uppfattning om avvisas bl.a. eftersom statens agerande stod i överensstäm- hur borde förfara med de kroppar som kunde påträf-

man melse med svensk och internationell lag och sedvanerätt fas i vraket. Självfallet får man inte underskatta de prakoch eftersom beslutet syftade till att skydda intressena hos tiska svårigheterna med att finna och avgränsa gruppen av de anhöriga vill betrakta platsen och att anhöriga och att inhämta deras mening. Möjligen skulle

som som en grav förhindra stöld privat egendom. Kommissionen fann ett sådant arbete redan tidigt lett till slutsatsen att något

av att beslutet övertäckning inte visade någon bristande samlat handlande med offentligt stöd inte var möjlig. Mot

om respekt för de anhörigas rätt till skydd för sitt privat- och bakgrund de yttranden fällts högsta politiska

av som familjeliv enligt konventionen. Kommissionen grundade nivå viljan att ställa resurser till förfogande framstår

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

uppgiften att inleda och fullfölja sådana kontakter emel- temationell eller svensk lag läggas regeringen till last. Snalertid inte olöslig. handlar det psykologisk eller politisk felbe-

som rare om en

Det borde också rimligtvis ha varit möjligt för stats- dömning det läge inträdde de båda

av som genom makterna, velat göra allvar de uttalanden regeringschefemas uttalanden många korn

om man av som som av att två regeringschefer offentligen framfört, att parallellt med uppfattas utfastelser. Statsmakternas handlande före-

som övriga utredningar undersöka hur eventuella aktioner faller att utgöra den djupaste och starkaste grunden till det

av de anhöriga själva för att bärga omkomna skulle kunna rnisstroende och missnöje kommit att prägla många

som med statliga resurser underlättas, samordnas och organi- efterlevandes hållning till det offentliga agerandet i Estoseras för att uppnå resultat och undvika kaos och ovärdiga niaärendet. situationer. Även sådant utredningsarbete skulle Det skall tilläggas statsmakternas agerande med

ett att mycket väl ha kunnat leda till slutsatsen att något samlat största sannolikhet skulle ha invänd-

accepterats utan handlande inte var möjligt, och i sista hand till åtgärder ningar de statliga utan uppskov satts in

av om resurserna det slag regeringen kom att besluta i december att så snart möjligt bärga kropparna efter de

som nu som om- 1994 och därefter. Som redan frarnhållits föreligger ingen komna utan mycket stor fara och svårigheter till-

som var rättslig skyldighet för staten att vidta åtgärder. gängliga för dykare. Hade regeringen detta sätt så

att

Här gjorde den svenska regeringen vad i efter- säga förlängt själva räddningsarbetet in i nästa fas, skulle

som hand, såsom situationen utvecklades, visat sig måste många, kanske de allra flesta, de negativa verkningar

anses av vara en grundläggande felbedömning. Visserligen kan inte som det nu faktiskt valda agerandet utlöst förmodligen ha något rättsligt övergrepp eller annat fel enligt vare sig in- uteblivit.

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

i orsaks- och

Prövningama ansvarsfrågoma

I detta kapitel analyseras bur enskilda manniskor och svensk allmän/yet påverkats

av diskussionerna kring orsakerna till ochfrågan för Estoniasförlisning

om ansvar

nalysgruppens granskningsuppdrag omfattar av skiftande innehåll, t.ex. olika typer av konspirationsenligt uttryckligt uttalande direktiven inte den internatio- teorier. Analysgruppens erfarenheter från möten med annella haveriutredningens arbete och uppdrag. höriga och överlevande visar att sådana påståenden

som

Det ligger vidare utanför analysgruppens befogenhet har framförts i anledning Estonias förlisning har påver-

av att göra någon form överprövning de bedömningar kat människors förtroende för de svenska statsmakterna

av av som åklagarna har gjort i ansvarsfrågan. Analysgruppen och myndigheterna. ska dock i sitt arbeta fästa särskild vikt vid de långsiktiga Tvivel har yppats om hållbarheten i den förklaring av effekterna för de anhöriga och överlevande och försöka olycksorsaken har den internationella haveri-

som getts av belysa de långsiktiga återverkningarna för vårt samhälle kommissionen. Inbördes oenighet, avhopp och förse-

av Estoniakatastrofen och dess följder. Det finns därför ningar har skadat tilltron till den internationella haveri-

anledning för analysgmppen att dröja vid frågan hur enskilda kommissionen och därmed har även deras arbete och slutoch allmänhet påverkas av orsaks- och ansvarsfrågorna. satser fått svårare att nå allmän accentens.

Förklaringen i den internationella haverikommission- Orsaksfrågan fyra år efter förlisningen ifrågasätts bl.a. bland anhöriga till omkomna,

ens rapport Vid oväntade och omfattande olyckor Estoniakatastrof- och frågan dryftas fortfarande emellanåt i massmedia.

slag uppkommer ofta spekulationer kring vad Direktivens uttryckliga begränsning uppdraget har ens som or- av av sakade händelsen och vem eller vilka som kan ha varit an- gruppen tolkats så att den inte ägt föranstalta om egna teksvariga för att den inträffade. Det föds tankar och rykten niska expertutredningar rörande orsaksförloppet. Grup-

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

pen har inte prövat trovärdigheten i olika utredningar och knytningen till Sverige grunden för svensk åkla-

som var teorier, eftersom det inte ingår i direktiven. Analys- att inleda förundersökning. Eftersom ansvarigt befäl

gare gruppen kan för sin del endast fästa regeringens uppmärk- omkom kunde misstanken vårdslöshet i sjötrañk inte

om samhet att debatten vad orsakade Estonias för- utredas.

om som lisning fortfarande pågårf Efter juni 1995 har brottsmisstankarna, förutom vål-

lande till annans död, gällt brott mot sjölagen 323 § 2 och Äklagarnas prövning ansvarsfrågan styckena. brott sjölagen enligt lagrum

av 3 För mot angivna Så gott som omedelbart efter olyckan inleddes förun- döms redare till böter eller fängelse i högst månader

en sex dersökning av Ãklagarmyndigheteni Stockholm. Nliss- han försummat att avhjälpa fel eller brist i fartygets

om tankarna gällde inledningsvis brotten grovt vållande till behöriga skick han ägt eller bort ägt vetskap eller

varom

död och vårdslöshet i sjötrañk. För vållande till till böter eller fängelse i högst två år han, såvitt det annans om var

död döms den oaktsamhet orsakar honom möjligt, har underlåtit att hindra fartyget att till annans som av annans död till fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms sjöss, när förestående grund fel eller brist i farty-

resa av till fängelse i lägst månader och högst år. För gets behöriga skick kunde bli förenad med allvarlig fara för

sex sex vårdslöshet sjötrañk döms den brister gott sjöman- de ombordvarande.

som skap till förekommande olycka, oaktsamheten AV åklagarens beslut att lägga ned åtalet framgår det att

av en om inte är ringa. Straffet för detta brott är böter eller fängelse förundersökningen även omfattat frågor oaktsamhet

om i högst månader" Misstanke att dessa brott för- vid konstruktion, byggande, klassning och myndighets-

sex om övats mot svenska medborgare utgjorde den rättsliga kontroll fartyget.

an- av

REGERINGSBESLUTET DEN 15 DECEMBER 1994 OCH DESS FÖLJDER

Förundersökningen lades ned eftersom den handläg- lade. Även de olika utredande myndigheternas uppgifom gande chefsåklagaren bedömde brott inte kunde skiljer sig, har klarläggande händelseförlopp och att styr- ter ett av kas. Vid överprövningen delade överåklagaren den be- orsakerna till olycka avgörande betydelse för been en dömningen. Det betyder åklagama har funnit det dörnning ansvarsförhållandena. Därmed är emellertid att att av inte går bevisa något brott har begåtts. Chefs- inte klargörande orsaken till olycka alltid att att sagt att ett av en åklagaren har anfört: En grundförutsättning för leder till någon kan dömas för brott. Analysgruppen att ens att kunna delge någon misstanke ha orsakat 852 män- finner denna punkt anledning att erinra att bevisom att om niskors död är orsaken till olyckan är klarlagd bortom kraven i brottmål är, och bör mycket höga. Det att vara, rimligt tvivel. räcker inte med det bortom varje rimligt tvivel kan att Åklagarensbedömning i ansvarsfrågan har grundats konstateras något objektivt sett har varit fel. Det krävs att utredningar i orsaksfrågan har utförts andra. Efter även det kan bevisas någon med avsikt eller oaktsom av att att av ha redogjort för den internationella haveriutredning- samhet har orsakat felet och att detta är skälet till att en att och den tyska utredningar viss effekt har inträtt. ens expertgruppens som ger olika förklaringar till olycksorsaken konstaterar åklagaren hans helt klarlägger Reaktioner hos anhöriga att ingen dessa enligt mening av händelseförloppet och ingen dessa utredningar hel- Genom den internationella haverikommissionens rapport att av ler kan avfärdas till förmån för den andra. En utredning har orsakerna till olyckan enligt åklagaren inte klarlagts ny skulle enligt åklagarens bedömning inte förklara olyckan sådant sätt han har kunnat framställa ett straffett att orsaken blev otvetydigt klarlagd. rättsligt ansvarsyrkande. Analysgmppen lägger inte några ett sådant sätt att Åklagarnahar hänvisat till uppgiften utreda synpunkter åklagarnas beslut i sak. Efter omfattande att att orsakerna till olycka är Statens haverikommissions kontakter med anhöriga och överlevande kan analysen förfatmingsenliga I fallet Estonia hade dock Sta- dock slå fast det förhållandet att samhället inte ansvar. gruppen att haverikommission inget utredningsansvar enligt lag ställer någon till för brottslig gärning i samband med tens svars eftersom svensk lagstiftning, lagen utredning olyckan har lett till frustration hos många anhöriga och om av olyckor, inte tillämplig. Statens haverikommission näring till misstankar att något döljs i fråga om var gett om hade i stället till följd ett regeringsbeslut i uppgift att Estonias förlisning. av biträda i utredningsarbetet med anledning av färjans för- Utredningsansvaret låg hos den internationella Slutsatser lisning. haverikommissionen. Även i detta fall måste det Debatt vad orsakade Estonias förlisning pågår anses vara ° om som med hänsyn till tillgång till och kompetens fortfarande. en resurser rimlig ordning åklagaren inte genomför paral- ° Analysgruppen har erfarit att många anhöriga är att en egen lell utredning de tekniska orsaksfrågorna. frustrerade över att ingen ställs till svars för Estonias av Orsaks- och ansvarsfrågorna är intimt sammankopp- förlisning.

NOTER

27 räddningstjänstlagen§ 1986:1102och §1 2 st. 4 punktenförordningen 23 Se 1 § förordning instruktionför Sjöfartsverket1995:589,tidigare om 1995:589medinstruktionförSjöfartsverket. 1993:928,

69 räddningstjänstlagen.§ 24 IngvarCarlssonsochCarlBildtsanförandeni riksdagenden15december1994 5.13.2i 1979årsinternationellasjöräddningskonventionträddei kraftisom rörandeEstoniaåtergesi sinhelheti avsnittetBilagorna. Sverige19955019:5529ochi Finland1986. Regeringens 1994/95:148 25 proposition omtransplantationeroch obduktioner 5.13.1i 1979årsinternationellasjöräddningskonvention. 67. m.m., RemoteOperatedVehicleellerfjärrstyrdafarkoster. 26 13och17§§lagen1995:832 obduktion om m.m. Se18kap.6-19§§sjölagen1994:1009somträddei kraftden oktober1 1994 27 5kap.1-2§§begravningslagen.

ochförtidenföredess301-315 Sjölagen§§ 1891:355.1. 28 Regeringensproposition1990/91:10medförslagtill begravningsiag 4. Medallvarligolyckaavses enhär olyckadärfemellerflermänniskorharomkom- 29 5kap. §5 begravningslagen,

mitellerdärskadoruppstått miljönelleromgivningenförmerän20miljoner 30 kap. § begravningslagen.2 1 kronor.Ävenhändelsersominteär allvarlig skallundersökasart detär 31 kap. §begravningslagen av om 5 5 och30 begravningsförordningen§ 1990:1147. påkallat säkerhetssynpunkt.ur l såfallskallundersökningengöras Sjöfartsver-av 32 Ovanståendeuppgifter hämtadeär frånprofessoremeritusi etnologividLunds

ketnärdetgällersjöfartsolyckor.§ förordningen3 1990:717omundersökning universitetNils-ArvidBringeusarbete"Dödochbegravningfrånettkulturhistoavolyckor. risktperspektiv", utförts uppdrag analysgruppen. som av SOLASträddeikraftförSverigeunder1980seSÖ1995:90-91,för Finland 33 SeSvenskakyrkanscentralstyrelsesyttrandei de refererade un- rättsfallenfrån der1981ochförEstlandunder1992. Regeringsrätten,1991ref.RÄ 93.Tre ledamöteri Svenskakyrkansförsamlingsav 8§ 2st.förordningomundersökningavolyckor.IMO,InternationalMaritime ochpastoratsförbundsstyrelseuttryckte gravfridatt ävenkan sesi skenet attav Organisationär ett organinomFNmedansvarbl.a.för att förbättrasjö- någonhar att till.Att människakanstillasin kärleksfull engrav en sorggenom säkerheten, vårdavengravplatsi vetskap attdenanhörigeliggerjustdär. om CooperationMaritimeCasualtyinvestigations,ResolutionA.63716. 34 16kap. §10 brottsbalken.

Vid lM0-konferensien november1997antogsresolutionA.84920,Codeforthe 35 kap. §4 strafflagenföre1948 strafflagsrevision.års investigationof marinecasualtiesand incidents,genomvilkenresolution 3J Beckman,Nilsm.fl.Brottsbalkenjämteförklaringar,band 272. A.63716upphävs. 38 Jarberorg,Nils,BrottenTredjehäftetBrottenmotallmänhetenoch 120 staten., Havsrättskonventionenupprättades1982, denundertecknadesdå avbl.a.Sverige ochFalk,Per,Straffrättochterritorium,252.

ochFinland.Konventionenkandockinteträdai kraftförrändenratificeratsav 39 6kap.begravningslagen1990:1144. ettvisstantalstaterochdetskeddeinteförränden16november1994.Sverige 40 Prop.1990/91:10,36-37ochrättsfallenrefereradei RÅ1994ref. 93. ochFinlandratificeradekonventionenden25juni1996,vilketinnebär denatt 41 16§ lagenomobduktion m.m. för SverigesochFinlandsdelträddei kraftenmånadsenare.Redannärenstat 42 Artikel87havsrättskonventionen.

har undertecknat konventionen ansesstatenvarabundenatt verkai 43 Artikel90havsrättskonventionen. konventionensanda. Estlandhar varken undertecknateller ratificerat 44 Artikel92havsrättskonventionen,

konventionen.Storadelar havsrättskonventionen dockav anses varafolkrättslig 45 Artiklarna149och303havsrättskonventionen. sedvanerättochdärigenombindandeävenförstatersominteformelltanslutit 4GProp.1994/19952190sid

sigtill konventionen. 4 Stockholmstingsrätts,avd.4:4,domden16januari1996,DT42 ochSvea Seangåendedettastycke kap.brottsbalken.2 hovrättsdomden29 1996, 13.DT mars 1§förordning1988:14medinstruktionförSjöfartsverket, gälldevidtidensom 48 Seföregåendenot.

för Estoniasförlisning,och §1 inugällandeförordning1995:589medinstruk- 49 MåletBendreusmotSverigeMR68/1996.

tion för Sjöfartsverketsamt3 § förordning1990:717omundersökningav 50 l artikel i konventionen8 angåendeskyddfördemänskligarättigheternaochde olyckorenligtvilkenSjöfartsverketskallutredasjöfartsolyckor inteärsom av grundläggandefriheternastadgas:

allvarligartomdetärpåkallatfrånsäkerhetssynpunktochdetinte frågaär om Envarharrätttill skyddförsitt privat-ochfamiljeliv,sitt hemochsinkorremilitärsjöfart. spondens.

mRegeringensproposition1991/92:70omvissaändringari räddningstjänstlagen Offentligmyndighet ickemå störaåtnjutandet dennarättighetmedundanav tagförvadsomärstadgati lagochi ettdemokratisktsamhälleärnödvändigt 2§ räddningstjänstlagen. medhänsyntill landetsyttresäkerhet,denallmännasäkerheten,landetsekono- 27a§ räddningstjänstlagen. miskavälstånd,förebyggandetoordningellerbrott,hälsovården,skyddandet av Regeringensproposition1991/92:152omhälso-ochsjukvårdensansvarvid avsedligheteneller andra fri- ochrättigheter. av personers dödsfall, 15. 5 lartikel9slåsvarsochensrätttill religionsfrihetfast.Dennarättinnefattarbl.a.

2c§hälso-ochsjukvårdslagen1982:763. attallaharrättattutövasintro iakttagandereligiösasedvänjor.Envars genom av 2c§ hälso-ochsjukvårdslagen. frihetatt utövasinreligionellertrofårendastunderkastassådanainskränk- Prop.1991/92:152,14. ningar ärangivnai lagi demokratiskt N som ett samhällemedhänsyntill denall- Stockholmstingsrätts1996-01-16DT42,Sveahovrättsdom1996-03-29DT13. männasäkerheten,upprätthållandetallmänordning,hälsovården, av skyddandet Högstadomstolenmeddeladeinteprövningstillstånd. avsedligheteneller andra fri- ochrättigheter. av personers

NOTER

52 MåletLennartBerglundm.fl,motSverige,MR/ER66/1988. 53 Sebl.a.Dentyskaexpertgruppenförutredning förlisningenav avM/SEstonia, skeppsbyggnadsingenjörenAndersBjörkmansbok"LiesandtruthsabouttheMN Estoniaaecident",ChristerLindvallsartikeli Nautisktidskrift1/98"Sveriges fartygsbefärlsföreningsståndpunkt:Estonia intevar sjövärdig,NigelLingsartikel i NautiskTidskriftapril1998ochprofessorni marinkonstruktionsteknikAnders UlfvarsonsarikeliSvenskaDagbladetden23september1998. 54 Seexempelvis:SvenskaDagbladet,Brännpunkt,den3 augusti1998Anders Björkman,den23september1998AndersUlfvarson,den30september1998 MadliVitismannochden14oktober1998AndersBjörkman. Finanstidningen4den februari1998ÅkeSundström,den25mars1998Anders Björkman,den april19982 JohanFranssonochAndersBjörkman,den15maj,3 junioch oktober19981 KnutCarlqvist. TheNavalArchiteetapril1998NigelLingochseptember1998MikaelHuss, TuomoKarppinenochKlausRahka. NautiskTidskrift1/98ChristerLindvall Den18november1998hållerInternationellaTransportarbetarfederationenoch NordiskaTransportarbetarfederationenenkonferensmedanledningavdetbrittiskakonsultföretagetBurness,Corlett Partnerskritiskautvärdering denin-av ternationellahaverikommissionensrapport. 5 3kap. §7 brottsbalken. 56 Se324§ sjölagen1891:35somgälldevidtidenför olyckan, 20jfr. kap.2§ sjölagen1994:1009.

REKOMMENDATIONEN AVSNITT 5 EN PRESENTATION AV ANALYSGRUPPENS REKOMMENDATION

REKOMMENDATIONEN

inledning

Direktiven Förtroende och försoning Analysgruppens uppdrag är i korthet att granska olika Analysgruppen ser granskningen mot bakgrund av myndigheters och andra offentliga agerande efter direktivens formulering att den är särskilt Viktig för att

organs om Estoniaolyckan. Även andra aktörers agerande ska belysas. stärka allmänhetens förtroende för statsmakternas och det Särskild vikt skall fästas vid frågan om rätt myndighet age- offentliga Sveriges agerande i samband med svåra olyckor. rat, vid informationsinsatserna samt vid bemötandet av Det är analysgmppens förhoppning att gruppens anhöriga och överlevande. granskning skall bidra till att föra frågan om Estonia till en

Olyckan innebar stort mänskligt lidande och pröv- slutpunkt, präglas försoning och kan accepteras

en so1n av av ning för det svenska samhället. Många beslut fattades efter så många människor som möjligt. För att så skall kunna svåra överväganden, beslut i efterhand har väckt kri- ske är det nödvändigt att bringa klarhet i samhällets hante-

som tik. Direktiven uttrycker oro över att besluten kan ha lett ring av olyckan och dess följder, att skapa förutsättningar till att förtroendeklyfta skapats mellan medborgare och för att anhörigas och överlevandes livssituation underlät-

en det offentliga Sverige. tas samt att bidra till att samhällets framtida katastrofbe-

Den samlade kritiken ledde till att analysgruppen till- redskap utvecklas. sattes hösten 1997 efter överläggningar mellan Analysgruppen vill i samband med denna förhoppning

regeringen och företrädare för riksdagspartierna. dock erinra att stor olycka, präglad lidande och

om en av

Direktiven betonar vikten av att analysgruppen i sitt död, förblir en olycka. Det är inte möjligt att i efterhand arbete tar stor hänsyn till de långsiktiga effekterna för an- vända den till något gott. höriga och överlevande. Det anges särskilt att referens-

bestående för anhöriga och över- Arbetssätt grupp, av representanter levande, måste tillsättas och att arbetet skall präglas stor Initialt bestod analysgruppens arbete informations-

av av öppenhet det innebär t.ex. att hearings och seminarier inhämtande.

bör arrangeras och att flera delrapporter bör presenteras. Ett hundratal intervjuer med företrädare för regering,

REKOMMENDATIONEN

myndigheter, politiska partier och organisationer Rapporter

genomfördes. 4 expertseminarier arrangerades. Material som Analysgruppen presenterar sina överväganden i två delolika sätt belyser t.ex. information och bemötande rapporter samt slutredovisning under vintern 1999.

av an- en höriga och överlevande efter olyckan insamlades. I denna första delrapport behandlas framförallt bärg-

I samtliga dessa sammanhang har analysgruppen mötts ningsfrågan och de anhörigas livssituation. I den andra av stor öppenhet och vilja att redovisa beslutsprocesser rapporten behandlas frågor som rör samhällets beredskap och bakomliggande för olyckor och katastrofer. I den tredje rapporten

resonemang. sam-

Arbetet har givit ett omfattande och unikt underlag, manfattas analysgnippens granskning.

gör det möjligt att relativt detaljerat beskriva och I denna delrapport har givits omfattande beskrivsom ana- en lysera de och överväganden, lett fram till de ning händelserna efter olyckan. Det innebär att olika

processer som av beslut som fattats med anledning av Estonias förlisning. aktörers agerande belyses. De ofta komplicerade frågor,

Analysgruppen har fäst stort avseende vid kontakterna överväganden och beslut som regeringen och olika mynmed anhöriga och överlevande. En referensgrupp bilda- digheter ställdes inför beskrivs. Relationerna och bemödes redan i inledningen arbetet med företrädare för de tandet anhöriga och överlevande lyfts fram.

av av anhöriga och överlevandes organisationer. Referens- Beskrivningen har givit underlag för analys av olika

har nära kunnat följa arbetet och bidragit med aktörers agerande och de beslut fattats i samband gruppen av som värdefulla kunskaper och erfarenheter. med Estoniaolyckan. Analysen utgår från de huvudfrågor

Möten med anhöriga och överlevande genomfördes som anges i direktiven gällande huruvida rätt myndighet under våren 1998 de orter särskilt drabbades har agerat, någon myndighet har underlåtit att agera,

som av om olyckan, möten följdes videokonferens hur informationsfrågorna och kontakterna med anhöriga

som upp av en som riktades till orter i början Under arbetets och överlevande har hanterats.

samma av gång har analysgruppen även tagit del ett stort antal Beskrivningen och analysen leder fram till den över-

av brev och telefonsamtal från anhöriga och överlevande. gripande rekommendationen, som formuleras i detta av- Resor till Estland och Finland har bidragit till att fördjupa slutande avsnitt. Direktiven ger stor frihet i uppläggbilden av anhörigas och överlevandes situation efter ningen av arbetet och kräver inte att analysgruppen skall olyckan och öka kännedomen hur olika myndigheter i lämna rekommendationer. Den alltjämt kvardröjande

om dessa länder har agerat ovissheten kring Estoniakatastrofen och det förhållande

Analysgiuppens möten med flera hundra anhöriga och att något slutligt avgörande inte anses ha fattats har dock överlevande har tillfört granskningen viktiga perspektiv. lett analysgruppen fram till uppfattningen att den bör

Gruppen vill uttrycka stor tacksamhet över att så lämna rekommendation om vad som skall ske med de många människor trots sorgen velat dela med sig sina omkomna och det förlista fartyget.

av erfarenheter och känslor. Det har givit viktigt underlag för bedömningen informationsfrågorna och myndigheter-

och andras bemötande dem drabbats nas av som av olyckan.

REKOMMENDATIONEN

1 Bakgrund till rekommendationen

Olyckans väldighet Av de omkomna saknas 757 människor. Många

ännu Estoniakatastrofen var en nationell och internationell av dem finns kvar inne i vraket, i hytter eller gemensamma olycka våldighet, ställde det svenska samhället utrymmen. Många anhöriga har lärt sig att leva med bil-

av en som liksom berörda grannländer inför frågor av en art som i den av havet som den våta graven; de har skapat uthärdliga varje fall vårt land inte hade någon erfarenhet och rentav tröstande bilder det har skett. För

av. av som

Estonias förlisning påverkade framförallt livet för tu- många andra anhöriga är Estonia endast en olycksplats. sentals enskilda människor; det finns skäl att dröja vid de- Till har lagts bitterheten över att ingenting gjordes

sorgen

perspektiv. för att omhänderta de omkomna. ras

137 människor överlever. Ingen dem kommer nå- Estonia har också påverkat livet för många människor

av gonsin att glömma den stormiga septembernatten 1994. som något sätt kom i kontakt med olyckan. För den Några bär känslor av skuld, många funderar ännu kring fanns i Estonias färjeterminal för att ge tröst, för

som hur de skall använda den gåva som det innebar att bli räd- beslutsfattaren inom departement och myndigheter, för dad. Många har känt sig glömda och osynliggjorda, polisen bar fram besked, för den arbe-

som som sorgens som

deras upplevelser ingenting varit värda. tade i den lokala krisgnippen. Alla påverkades. Få kan om

852 människor ornkommer. Händelsen kommer att glömma. påverka barn, syskon, föräldrar, övrig släkt och vänner för Estoniaolyckan påverkade den svenska allmänheten. återstoden deras liv. Somliga kommer efter att ha be- Nationen förenades i efter de omkomna. Den kol-

av sorgen arbetat upplevelsen att kunna vidare men för andra lektiva sorgen kan nu sägasha bleknar. kommer att börda för överskådlig framtid. Trots det är Estonia nära.

sorgen vara en

95 omkomna människor omhändertas. De förs till sin Fartyget är nära i fysisk mening. Andra fartyg passerar hembygd och begravs där. olycksplatsen flera gånger varje dygn; fartyget finns som

REKOMMENDATIONEN

ständig påminnelse. Djupet är inte alltför det är Uttalanden om omhändertagande och bärgning en stort, möjligt att dyka och att arbeta där. Inom några år kommer Analysgnippen har såväl i den beskrivande som i den anatekniken kanske att göra det möjligt också för fritids- lyserande delen rapporten återgivit de uttalanden

av som dykare att komma i Estonias närhet. Privata expeditioner gjordes Carl Bildt och Ingvar Carlsson, avgående

av reshar redan gjorts, i syfte att omhänderta egna anhöriga. pektive tillträdande statsminister, under dagarna efter

Fartyget är nära också i en annan mening: dels därför olyckan. Uttalandena var olika i sak, men bidrog ändå till att händelsen påverkar så många människors liv, dels där- intrycket att det rådde politisk enighet om att göra allt för för att många inte har accepterat de fattade besluten. Un- att hem de omkomna. Båda uttalandena utgick från djup der år har Estonias öde väckt debatt, ifrågasättande och förståelse för de anhörigas livssituation och från att det missnöje. Hon har blivit symbol för något visade sig inte skulle några ekonomiska hinder för att vidta

som resas utomordentligt svårt för politiker, myndigheter, medier, nödvändiga åtgärder. kyrkor, samfund och organisationer att hantera, all god Ingvar Carlssons uttalande om att alla ansträngningar vilja till trots. måste göras för att upp fartyget ñck avgörande bety-

delse för regeringens och myndigheternas beredning

bärgningsfrågan. Nationell olycka I praktiken kom beredningen helt inriktas

att att Olyckans karaktär och omfattning uppfattades och be- bärga fartyget. Andra möjligheter att omhänderta de omhandlades som en nationell katastrof. komna kom i skymundan. Det gäller omhändertagande

Det rimligt och självklart att Estoniaolyckan och såväl i nära anslutning till olyckan i ett skede.

var som senare dess konsekvenser redan inledningsvis korn att behandlas Uttalandet var väsentligt för många anhöriga och över-

högsta politiska nivå. Det är vidare analysgruppens levande. Det uppfattades utfastelse, ett löfte.

som en slutsats att rätt myndighet har agerat i relevanta frågor och Det blev av överordnad vikt att anhöriga skulle beatt ingen myndighet har underlåtit att sked före motivet sannolikt att julen skulle ge

agera. - var en-

Det finns mot den bakgrunden enligt analysgiuppens skilda möjlighet att frid i sitt Sorgearbete. mening inte skäl att principiellt och generellt utdöma Det är analysgruppens intryck att sorgearbetet för agerandet hos svenska myndigheter och andra organ, som många enskilda vävdes samman med förhoppningen att inadekvat, olämpligt eller inkompetent. skulle hem de omkomna. Beslutet att inte

man om

I det mycket stora material som analysgruppen samlat bärga fartyget och att inte omhänderta de omkomna finns åtskilliga exempel förvirring, rådlöshet, bristande väckte stor besvikelse och till och med bitterhet. Det kom fantasi och även bristande förmåga att Visa inlevelse och att uppfattas av många som ett löftesbrott präglat av brisdeltagande både hos myndigheter och enskilda ansvariga, tande lyhördhet för de anhörigas livssituation. men det finns också talrika exempel motsatsen. Ingvar Carlssons uppriktiga beklagande och uttryck

Analysgruppen har mött många exempel initiativ- för förståelse att regeringsbeslutet, tillkännagavs

av som förmåga, uppñnningsrikedom, självuppoffrande enskilda från riksdagens talarstol den 15 december 1994, för många insatser, rådighet och förmåga att visa och förmedla anhöriga skulle väcka besvikelse nådde uppenbarligen aldmänsklig värme. Endast i mycket fall har det verkligen rig fram. Hos stora grupper fick beslutet inte heller accepbrustit i god vilja och strävan att göra det bästa i mycket tans.

en svår och för många helt ovan situation. En del av de ansva- Analysgruppen vill återigen understryka att de uttalanriga som var överraskade och oerfarna handlade ett sätt den som gjordes i samband med olyckan var rimliga. Avsom ibland var mindre genomtänkt eller mindre lämpligt. sikten var att ge tröst och även att tjäna till vägledning för

den fortsatta behandlingen olyckans konsekvenser. I ef-

REKOMMENDATIONEN

terhand framstår det emellertid uppenbart Beredningsprocessen

som att uttalandena och den fortsatta beredningsprocessen borde Beslutet att inte bärga Estonia föregicks en

om av präglats större tydlighet när det gällde inriktningen beredningsprocess central myndighetsnivå i enlighet

av att

pröva och utreda möjligheterna bärgning och med svensk förvaltningstradition. Analysgruppen finner var att av en

redovisa svårigheterna med genomföra den. inga skäl att rikta klander mot de framtagna utredningatt att

Regeringens hållning förtydligades aldrig enskildheter i materialet kan kritiseras. Att

av reger- arna, även om ingschefen agerandet kom istället många anhöriga att varje åtgärd måste föregås grundlig utredning var själv-

- av av uppfattas att regeringen sviktade i sin övertygelse klart.

som

vilja stå för det. Det finns dock inslag i beredningsprocessen, som förutan att

tjänar principiell kritik.

Omhändertagande av omkomna i direkt samband med Orimlig bördaför utredaren olyckan I efterhand kan konstateras att Sjöfartsverket internt han- Analysgruppen har ingående diskuterat frågan varför terade sitt uppdrag Sjöfartsverkets jurist,

om så att en person, räddningsarbetet inte direkt övergick i omhänderta- fick orimlig arbetsbörda. I praktiken kom han att

ett en gande de omkomna. Det har konstaterats att ägare hand utföra verkets utredningar, fick avgörande

av av egen som fartyg inte har något Det ingår inte i betydelse för regeringens beslut. Det hade varit rimligt att

ansvar. räddningstjänstens uppgifter att omhänderta omkomna. Sjöfartsverkets ledning givit uppdraget till en grupp av ex- Det finns inte några internationella överenskommelser perter.

omhändertagande det fria havet, där Estonia ligger. om Inte heller finns det någon svensk lagstiftning regle- Anhöriga och överlevande utertangdes

som

detta. Det finns således ingen skyldighet för sig den Anhöriga och överlevande samstämmig bild av att rar vare ger en svenska regeringen eler någon myndighet omhänderta de regeringens val utredningsform utestängdes

att genom av omkomna. från beredningsprocessen. Deras uppfattningar avfärda-

Mot detta kan vägas statsmakternas möjlighet i des. Inga ansträngningar gjordes för att inhämta deras

att agera

extraordinärt läge Estonias förlisning. Vid synpunkter. Det är analysgmppens uppfattning att anhöett som en granskning förhållandena finner analysgruppen det i riga och överlevande inte blev bemötta det sätt si-

av att som den akuta situationen saknades resurser för efterforskning tuationen krävde. och omhändertagande ROV och mätmads- Kommunikationen med anhöriga och överlevande led

genom dykning. Det fanns således ingen praktisk möjlighet avsevärda brister. Inom Regeringskansliet upprättades

att av inleda omhändertagande under de första dygnen. aldrig någon organisation för att möta brev och samtal

ett

Det framstår dock i efterhand rimligt från anhöriga och överlevande. Bristen systematik

som att regeringen ingående skulle ha låtit pröva frågan ett innebar att de berördas erfarenheter togs tillvara.

mer om omhändertagande omkomna inuti och utanför fartyget Denna brist ledde även till att det skapades ett utomor-

mätmadsdykning. Dykningar skulle ha kunnat ske dentligt tryck enskilda befattningshavare. Först under genom under hösten 1994, utan att för den skull störa 1996 ett särskilt uppdrag till Styrelsen för psykolo-

gavs beredningsprocessen rörande bärgning fartyget. giskt försvar.

av Analysgruppen har tidigare konstaterat att denna möjlighet inte heller prövades i samband med dykningarna i de- Etiska rådets roll cember 1994. Analysgruppen vill vidare uttrycka tveksamhet till det

Etiska rådets roll och uppdrag. Uppdraget och direktiven

REKOMMENDATIONEN

otydliga. Som rådet tolkade uppdraget blev uppgiften Regeringens beslut i bärgningsfrågan var och tidsplanen inte rimlig. Det är inte möjligt Regeringens beslutsunderlag visade det tekniskt

att genom att var samlad dokumentation följa hur dess ställningstaganden och juridiskt möjligt att bärga fartyget. Motiven till

att reväxte fram. Det är brist är uppenbar eftersom ställ- geringen detta frångick innebörden

en som trots av ningstagandet utgjorde ett väsentligt underlag i regering- statsministerns tidigare uttalande är andra. Det är analys-

beslut. intryck komplexiteten bärgningsopeens gruppens att av en

ration var den främsta orsaken till regeringens beslut att Filmerna från dykningama 1994 inte bärga fartyget. Flera faktorer bidrog till detta: det Analysgruppen vill också uttrycka förvåning över att ingen stora antalet omkomna, de fysiska och psykiska riskerna beslutsfattare såg filmerna från dykningarna i december för personalen, de praktiska svårigheterna hinna med

att 1994. Istället valde att förlita sig de skildringar att identifiera alla omkomna, mediernas förrnodade när-

man av förhållandena i fartygets inre vid föredragningar gångna bevakning operationen.

som gavs av av Sjöfartsverket. Det är analysgruppens intryck att dessa Analysgruppen har inte det sin uppgift för-

sett som att skildringar i hög grad påverkade såväl det etiska rådets söka överpröva regeringens beslut. Motiven för inte

att ställningstaganden regeringens beslut. bärga fartyget sig rimliga och förståeliga också i efter-

som ter

Analysgruppen har som tidigare beskrivits sett delar hand. Regeringen kunde inte förutse de långsiktiga konse-

av filmerna från dykningarna. Ett huvudintryck de kvenserna de samlade besluten i Estoniafrågan,

är att av att många kroppar av omkomna filmades relativt Estonia ännu fyra år kan beskrivas sår i det

som var senare som ett välbehållna och vid tidpunkten för dykningen möjliga att svenska samhället. Besluten inte bärga istället

om att utan identifiera. Det framstår i efterhand anmärkningsvärt övertäcka fartyget med konstruktion betong

som en av vann att dykarnas uppdrag inte omfattade åtminstone ett om- aldrig den acceptans, framförallt hos många de närstå-

av händertagande de omkomna relativt enkelt ende, nödvändig förutsättning för Estonia-

av som ett som var en att sätt kunnat föras till ytan. olyckan skulle kunna läggas bakom

upp oss.

REKOMMENDATIONEN

överväganden

Anhörigas livssituation kontakter med anhöriga och allmänheten. In-

gruppens Det är analysgruppens uppfattning att många, förmodli- trycket är entydigt. Beslutet om att täcka över Estonia gen majoritet, de anhöriga har haft mycket svårt att med konstruktion betong har aldrig accepterats av

en av en av acceptera beslutet att inte bärga fartyget eller omhänderta anhöriga och avvisas oavsett vilken inställning man har i de omkomna. Hos dem analysgruppen bärgningsfrågan.

många av som mött finns fortsatt sorg och starka känslor av att ha ställts utanför. Anhörigas rätt att besluta om begravning

Uttalandena om bärgning av fartyget alternativt om- Enligt svensk rätt har det allmänna inte företräde framför händertagande av de omkomna uppfattades ett löfte. enskilda rättsägare att fatta och genomföra beslut om till-

som Detta bröts utan att de anhöriga fick komma till tals. varatagande av avlidnas kroppar och föranstalta om be- Många dem beskriver det att de blev omyndig- gravning.

av som förklarade. Aven det i fallet med Estonia kan ha ansetts prak-

Analysgruppen har också mött anhöriga tiskt omöjligt för anhöriga att omhänderta de omkomna

som ger en annan bild av sin livssituation. De menar att de har kunnat följer inte att statsmakterna kan bortse från enskild rätt. I

vidare i sitt Sorgearbete, att de har fått frid med de be- Estoniafallet tillkommer att det från regeringens högsta slut som fattats. För dem är havet en värdig grav. ledning uttalats att alla resurser skulle sättas in för att

Analysgiuppen har djup respekt för båda förhållnings- hjälpa de berörda i den uppgift de skulle ha stått

annars sätten. inför hand.

egen

Frågan övertäckning har ofta återkommit i analys- Nu kom den offentliga insatsen att i praktiken inne-

REKOMMENDATIONEN

bära ett hinder för de enskilda att fullgöra vad de flera falli avsikt att sänka plattformen och således inte omhänderta uppfattade som sin rättighet och skyldighet. Statsmak- de omkomna. terna har bland den till sitt syfte i och för sig Efter starka påtryckningar från anhöriga bärgades

annat genom legitima åtgärden att fridlysa området kring Estonias vrak oljeriggen efter tre och ett halvt år. Sex omkomna faktiskt förhindrat dem enligt gällande regler omhändertogs, 30 saknas fortfarande. De

som ansva- men personer rar för begravning att ens försöka att fullgöra vad som nor- som fick hem sina anhöriga uttryckte att de därmed fick malt kommer dem. De inte fick hem sin anförvant menade att de

an ro. som nu

var förvissade om att allt hade gjorts som kunde göras och Internationell jämförelse inga tekniska eller ekonomiska hinder fått stå i vägen

att Analysgmppen har studerat ett antal större internationella för insatser. De uttryckte att de tack vare denna förvissolyckor ägt under år och funnit att paral- ning slutligen kunde betrakta havet

som rum senare som en grav. leller kan dras mellan dessa och Estoniaolyckan.

vissa av Vid jämförelse visar det sig exempelvis att omständig- Fziøjøzøzfan Heweliusz

en heterna kring olyckshändelsen med den norska Den polska bil- och båtfärjan Jan Heweliusz sjönk den 14 oljeplattfonnen Alexander Kielland och den polska färjan januari 1993 väg från Swinoujscie till Ystad. Jan Heweliusz är sådana att värdefulla kunskaper kunde ha Färjekatastrofen inträffade inom tyskt räddningsområde inhämtats genom erfarenheterna av den politiska hante- och räddningsaktionen koordinerades från Bremen. Omringen i båda dessa fall. bord fanns vilka nio räddades. Sju svenskar

63 personer av

I det ena fallet, Alexander Kielland-olyckan, gjordes fanns med färjan. Ingen av dem överlevde. Fyra av dem uttalanden av regeringschefen liknande dem gjordes har omhändertagits.

som av de svenska regeringscheferna, vilket användes av anhö- Den svenska regeringen framförde några dagar efter riga i kampen att oljeriggen bärgad och de katastrofen till den polska regeringen att det fanns mycket

om omkomna Omhändertagna, vilket också skedde tre och ett starka intressen i Sverige för att bärga färjan. Denna ståndhalvt år efter olyckan. I det andra fallet, Jan Heweliusz- punkt framfördes under de kommande åren till den polska olyckan, tog den svenska regeringen initiativ till propå regeringen. En promemoria upprättades Utrikesdepar-

en om bärgning, som framfördes till den polska regeringen, tementet där skälen för en bärgning redovisades. För det med uppgivande av anhörigas livssituation som främsta första var det ett anständighetskrav mot de anhöriga. För orsak till denna önskan. Även efter denna olycka utlöstes det andra det angeläget klarlägga orsaken till kata-

var att starka reaktioner bland anhöriga och påtryckningar utöva- strofen. För det tredje utgjorde det faktum att färjan ligger des för att till stånd ett omhändertagande, vilket dock i farleden, 25 meters djup, ett skäl till att den bör flyttas. inte skedde. För det fjärde förelåg risk för oljeläckage.

I juni 1993 förklarade rederiet att det inte tänkte bärga Oåeplzzttfownen Alexander Gelland färjan och avsade sig äganderätten till fartyget efter det att Oljeplattformen Alexander Kielland välte i Nordsjön i försäkringsbolaget sagt nej till att bekosta bärgning. Den mars 1980. 123 personer omkom och 89 räddades. Direkt 30 juni 1995 beslutade den svenska regeringen att avslå en efter olyckan uttalade den norske regeringschefen att rig- begäran från anhöriga medel för bärgningsope-

om en gen och de omkomna skulle bärgas. De anhöriga tyckte ration. Motiveringen var att om Sverige regelmässigt emellertid ganska snart efter olyckan att regeringen före- skulle finansiera bärgning svenska och utländska fartyg

av föll passiv. Ett misslyckat försök att vända riggen gjordes med svenskar ombord skulle det innebära mycket stora under hösten år. Efter regeringsskiftet i september kostnader.

samma 1981 redovisade regeringen i maj 1982 att hade för I båda dessa fall har anhörigas kamp för att hem de

man

REKOMMENDATIONEN

omkomna utgjort en viktig del av de åtgärder vidtogs manistiska värderingar måste viljan att omhänderta

som om-

berörda regeringar. En viktig slutsats kan dras är komna utgå från respekten för den döde och de efterleav som att efterlevandes kring frågan de vande. Det är ett uttryck för den efterlevandes rätt att

engagemang om omkomnas öde efter Estoniaolyckan inte är någon isolerad bestämma om begravningen av den anhörige, att det är en företeelse. Det utgör snarare ett tecken tydlig ut- fundamental del människas sorgearbete. Det är

en av en veckling i samhällen i olika länder, möjligen påverkad av också ett uttryck för principen att respekten för männisjämförelsen med tillvägagångssättet vid motsvarande ty- kan sträcker sig bortom hennes levnad, princip

en som avper av flygolyckor. Tilläggas bör att den debatt som hade speglas i vår och andra kulturers sätt att omhänderta sina varit kring Alexander Kielland stillnade efter att försök döda. gjorts att omhänderta de omkomna, trots att endast ett få- Det finns fall inte minst till havs när omständigheterna tal det totala antalet saknade återfanns. gör det omöjligt att finna omkonma. Så har det varit i alla

tider, så kommer det också i framtiden även

att vara om Analysgruppens förhållningssätt teknikens utveckling ökar möjligheterna det

att göra som Analysgnippen har i sitt arbete letts till att formulera ett förr omöjligt. Havet måste också i framtiden betraktas

var grundläggande förhållningssätt när det gäller räddning av som en grav när det inte längre är möjligt att vidare i människor och omhändertagande omkomna vid omhändertagandet omkomna.

av av olyckor en uppfattning som enligt analysgmppens iakt-

tagelser och erfarenheter från talrika möten och intervjuer Omhändertagande, identifiering samt legala har mycket starkt stöd i samhället. möjligheter

Vid en olycka måste allt göras för att rädda så många Analysgruppens arbete visar att det inte finns någonting människor som möjligt. Detta i vetskap om att de som ut- som tyder att de tekniska möjligheterna och problemen för räddningsarbetet kommer att utsättas för risker. Arbe- med att bärga fartyget eller att omhänderta omkomna tet bör avslutas först när räddningsansvariga bedömer att skall ha väsentligt förändrats, i förhållande till vad

som det inte längre finns någon möjlighet att finna drabbade konstaterades i utredningar 1994. Vidare framgår att det vid liv. sannolikt är möjligt att identifiera majoritet de

en av om-

Stora insatser bör göras i anslutning till olyckor för att komna. Detta gäller framförallt de svenska medborgarna. lokalisera och omhänderta omkomna. Det bör gälla såväl En del de utländska medborgarna kommer att svå-

av vara till lands till sjöss. Även detta i vetskap det identifiera.

som om att rare att medför risker för dem utför arbetet. Uppgiften att De legala möjligheterna att vidta åtgärder har dock

som omhänderta omkomna avbryts när det inte längre är möj- förändrats lagstiftning och framförallt folk-

genom genom ligt att utföra uppgifterna utan att det innebär alltför stora rättsligt bindande avtal med Estland och Finland. Varje fysiska och psykiska risker för personalen eller uppställer åtgärd vid fartyget kräver därför överläggningar med de olösliga tekniska problem. båda grannländerna och att gemensamt överenskom-

man

Uppgiften får aldrig reduceras till en fråga om att mer att avtalen inte längre är gällande. En ändring alter- "städa upp" olycksplats. I ett samhälle byggt hu- nativt upphävande lagen gravfrid krävs även.

en av, om

REKOMMENDATIONEN

3 Rekommendation

Omhändertagande rekommenderas inte bärga Estonia, istället låta täcka över farty-

att utan att Utgångspunkt get med konstruktion betong beslut inne-

en av - ett som Analysgruppens främsta mål är tidigare formulerats bar att regeringen istället för att underlätta för anhöriga

som att bidra till att återställa ett grundläggande förtroende i att hem de omkomna skapade hinder för detta. samhället, riskerar att skadas Estoniaolyckans

som genom långsiktiga konsekvenser främst för anhöriga och överle- Den principiella innebörden av regeringens agerande vande. I det följande formuleras rekommendation Principiellt avgörande är att regering och riksdag

en som genom trots att den inte innebär någon för alla berörda tillfreds- sitt handlande kan sägasha i ett väsenligt avseende satt sig ställande lösning dock enligt mening borde i de närståendes ställe. Det måste framhållas att det dikte-

gruppens kunna skapa förutsättningar för att såskall kunna ske. rats strävan att finna humanitärt, socialt och prak-

av en en

Enligt analysgmppens grundsyn borde dykningar i tiskt god lösning i utomordentligt svår situation. Som

en syfte att omhänderta omkomna inuti och utanför fartyget den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheha genomförts redan under hösten 1994 så snart terna framhåller, är det också riktigt att regeringen i

resurser en och praktiska möjligheter medgav. Den åtgärden prövades svår avvägning av detta slag har en viss bedömningsfrihet. dock aldrig under hösten 1994, sig i samband med Svensk rätt känner dock veterligen inte några regler

vare som förlisningen eller senare i samband med dykningarna i de- det allmänna företräde framför enskilda rättsägare att

ger cember år. fatta och genomföra beslut tillvaratagande avlidnas

samma om av

Beredningsprocessen inriktades en bärgning av hela kroppar och föranstalta begravning.

om fartyget. Så småningom ledde detta fram till beslutet Beslutet att inte bärga fartyget ñck negativa konse-

REKOMMENDATIONEN

kvenser för många anhörigas livssituation. Det är analys- tyget kräver förhandlingar med Estland och Finland i syfte

uppfattning att detta har bidragit till att de inte att genomföra nödvändiga förändringar i ingångna melgruppens kunnat vidare i sitt Sorgearbete. De fattade besluten har lanstatliga avtal. Vidare krävs förändringar i sådan natiointe vunnit acceptans, främst hos stor efterle- nell lagstiftning kriminaliserar åtgärder i syfte att

en grupp som vande det bidrar till att Estonias öde för år framöver omhänderta omkomna från Estonia.

kommer att väcka uppslitande debatt och ifrågasättande. Analysgruppens direktiv innebär skall

att gruppen ge Till detta bidrar beslutet den valda metoden för över- den svenska regeringen underlag för ett ställningstagande

om täckning enligt analysgruppens entydiga intryck ter till hur Sverige skall i Estoniafrågan. Frågan ett

som agera om sig orimlig för en majoritet av de anhöriga och möter omhändertagande omkomna från Estonia är inte

som av enoförstående också hos en bred allmänhet. bart en angelägenhet för Sverige. Många av de omkonma

kom från Estland, drabbades utomordentligt hårt

som av Beaktande tidigare eøfzzrenheter Estonias förlisning. Även Finland blev särskilt berört

av av Internationella jämförelser, framförallt när det gäller olyckans följder. Om regeringen väljer att för ett

agera ge- Alexander Kielland-olyckan, visar att försök till omhän- nomförande analysgruppens rekommendation får detta

av dertagande omkomna skapar möjlighet till försoning juridiska, politiska och andra följder internationell ka-

av av för anhöriga. Man accepterar att alla inte kan återfinnas, raktär. Innebörden dessa har analysgruppen inte haft att

först efter det att försök har genomförts. Innan dess bedöma eftersom det inte ingår i uppgift att bemen gruppens lever anhöriga uppenbarligen med en ständig känsla av att reda rekommenderade åtgärder i dessa hänseenden. alla ansträngningar inte gjordes. Analysgruppen är emellertid medveten att dessa

nationella konsekvenser kan avgörande betydelse för De tekniska fbmtrattniøzgama möjligheterna genomföra analysgruppens rekommen-

att I fallet Estonia har beslutet övertäckning inte fullföljts. dation.

om Det förlista fartyget har inte skadats ytterligare. Det är tekniskt möjligt så kallade mätmadsdykningar Ett etiskt dilemma

att genom genomföra ett omhändertagande omkomna finns Analysgruppen är medveten att flera i sista hand olös-

av som om inuti eller utanför fartyget. Enligt identilieringsexperter är liga värderingskonflikter utlöses denna rekommenda-

av det sannolikt möjligt att identifiera majoritet de tion. Det är viktigt att påminna att detta är del

en av om- om en av komna. frågans stora komplexitet. Det finns inget självklart

svar

frågan om vad som är rätt eller fel. Sammanvägning och slutsats Analysgruppen är väl medveten alla kroppar

om att Analysgruppen vill mot denna bakgrund rekommendera inte kommer att kunna återfinnas och omhändertas. Det följande inriktning: finns en uppenbar risk för att familjemedlem kan

en om-

Ansträngnmgar bör göras for att omhänderta och händertas medan blir kvar i havet. Det finns li-

en annan identifiera omkomna som finns inuti eller utanför kaså risk för att inte alla Omhändertagna kan identifie-

en Estonia. Målet bör att de döda under värdiga for-

vara ras. mer skall kunna omhändertas och begravas på det sätt Analysgruppen har vid avgivandet av sina rekommenanhöriga finner lämpligt. För omkomna kan dationer övervägt det faktum att det finns

som noga en uppenidentifieras bör särskilda åtgärder vidtas som exem- bar risk för att anhöriga lyckats försona sig med hän-

som pelvis gravsättning på minnesplats i delsen och vidare kommer att utsättas för påfrest-

gemensam en- nya dera Sverige eller Estland. ningar att de omkomna tas omhand.

genom

Analysgruppen vill understryka att varje åtgärd vid far- Inte heller kan man bortse från risken för att allmänhe-

REKOMMENDATIONEN

ten upprörs skildringar och bilder från arbetet vid Esto- sannolikt bidra till att återupprätta samhällsförtroendet.

av nia och att påträngande mediebevakning förekommer. Utan bevis om en konkret strävan att omhänderta de om-

Analysgruppens slutsats är trots detta att ett arbete komna kommer Estoniaolyckan svårligen att bringas till som syftar till omhändertagande bör inledas. Beaktandet en definitiv slutpunkt för enskilda individer och för de

de nämnda riskerna leder till att arbetet måste ske steg- svenska samhället i stort. av vis, med stor varsamhet och under värdiga former.

Själsligt lidande kan inte mätas och vägas, Omhändertagande genom dykningar

men gruppen har under sitt arbete kommit till den övertygelsen att De tekniska bedömningar som är nödvändiga inför ett de efterlevande inte accepterat den rådande situatio- omhändertagande är omfattande. Valet metod och till-

som av nen befinner sig i ett mer svårbemästIat läge än de vägagångssätt samt beräkning den tid operationen tar

som av funnit sig i den. Denna ståndpunkt har fått bli vägledande måste göras i samråd med det eller de dykföretag

som anvid sammanvägningen. Att skipa rättvisa mellan de olika litas för uppdraget. synsätten är inte möjligt och analysgruppen gör inte an- Omhändertagandet måste ske i flera steg. I det fölspråk att ha lyckats med det. jande skisseras ett tänkbart förlopp. Det oveder-

vore

Analysgruppen vill avslutningsvis framhålla att den har häftigt analysgruppen att påstå sig kunna erbjuda

av mer. fäst stor vikt vid de uttalanden gjordes den högsta I ett första steg genomförs dykningar i syfte att inför-

som av politiska ledningen dagarna efter olyckan och som tveklöst skaffa aktuell information om förhållandena inuti och utuppfattades utfastelser. Ett fullföljande dessa skulle anför fartyget. Dessa dykningar blir avgörande för en be-

som av

REKOMMENDATIONEN

dömning hur arbetet skall kunna vidare, inte sökande

om om äger rum. oöverstigliga svårigheter redan detta stadium konstate- Analysgruppen har särskilt granskat de angivna

Om omkomna påträffas under rekognosceringsdyk- bärgningsmetoderna vid ett expertseminarium om bärgras. ningarna omhändertas dessa. ningsteknik. Slutsatsen att bärgning inte kan beskrivas

var

Dessa dykningar kan även bidra till att ytterligare in- tekniskt omöjlig att det är en utomordentligt

som men formation olycksförloppet kan införskaffas. komplicerad och krävande operation. En liknande bärg-

I ett andra steg går mättnadsdykare för att omhän- ningsoperation har aldrig tidigare utförts. Det öppna ha-

ner derta så många omkomna möjligt inuti och utanför gör arbetet särskilt sårbart liksom fartygets storlek och

som vet fartyget. Detta arbete måste självfallet utföras under konstruktion.

nog-

hänsynstagande till de psykiska och fysiska risker Mot bakgrund angivna förutsättningar grant av ovan anser

dykarna utsätts för. sig analysgruppen icke kunna förespråka bärgning för att som

De omkomnas kroppar kan enligt vad analysgruppen omhänderta omkomna. från flera håll erfarit placeras i s.k. body bags, föras till ytan och omhändertas rättsmedicinsk och kriminalteknisk lnformationsarbete i samband med ett

av personal. Med användande kylförvaring kan arbetet omhändertagande av omkomna

av med identifiera omkomna ske den takti Med insikt att ett eventuellt omhändertagande av om-

att som resurserna om vid varje tidpunkt medger. komna från Estonia kommer att leda till intensiv bevak-

Ett arbete det aktuella djupet är alltid riskfyllt och ning medier från hela världen har analysgruppen vid ett

av kräver därför särskilda säkerhetsåtgärder. Förr eller expertmöte särskilt diskuterat och inhämtat kunskaper om

senare nås den punkt i arbetet från vilken fortsatt risktagning inte informatjonsarbete och mediehantering. Gruppen vill längre är försvarbar. Gränsen för det arbete är möjligt särskilt betona vikten att detta arbete planeras och

som av geatt göra inuti och utanför Estonia avgörs av ansvariga dyk- nomförs väl. ledare. Anhöriga till de omkomna kommer att utsättas för ett

hårt psykologiskt trycki och med att åtgärden beslutas och Bärgning påbörjas. Det är därför angeläget här framhålla vikten

att Analysgruppen har övervägt frågan bärgning farty- att informationen till närstående organiseras med hän-

om av av

i syfte underlätta målet omhänderta möj- till deras behov. Även det informadonsarbete rikget att att största syn som liga antal omkorrma. Ett alternativ dryftats vid ett tas till massmedierna bör planeras med stor omsorg. Vär-

som av analysgruppens expertmöten fartyget etappvis lyftes dighet inför de omkomna och respekt för deras närstående

är att och bogseras in grundare vatten. Tillvägagångssättet bör prägla arbetet i alla delar. Analysgruppen vill i samskulle underlätta fortsatta dykarbeten inuti fartyget manhanget understryka mediernas särskilda ansvar när det

ge-

konventionell dykning då är möjlig. I bästa fall gäller bemötande överlevande och anhöriga samt vid nom att av skulle hela fartyget kunna genomsökas. Även det bevakning eventuellt omhändertagande

av ett av omkriminaltekniska arbetet underlättas genom denna metod. komna.

En möjlighet är att räta fartyget plats för

annan upp

Övertäckning och övervakning att skära sig in och leta efter fler omkomna. Därefter kan

även inspektera styrbordssidan. Förfarandet har be- Övertäckning Estonia med den föreslagna skalman av dömts kräva arbete med mättnadsdykning under lång ud. konstruktjonen betong bör inte fullföljas.

Om omkomna efter sådan undersökning fortfa- För eventuellt kvarstående behov skydd mot fram-

en av rande finns kvar i fartyget, ytterligare steg att tida intrång måste effektiv övervakning utformas skep-

synes ett vara om fartyget dockas, vatten ut och ett slutligt pet blir kvar havsbotten.

pumpas genom-

REKOMMENDATIONEN

4 Att leva med Estonia

Stöd till anhöriga och överlevande Misstag medges

Analysgruppen vill understryka vikten att anhöriga och Analysgruppens granskning viktiga aktörers agerande

av av överlevande får hjälp att vidare i sitt Sorgearbete. relativt entydig bild vad faktiskt har skett

ger en av som

Estoniaolyckan skapade sin väldighet, sin sär- efter olyckan. Det har därför varit viktigt ägna

genom att stort skilda karaktär och det förlopp följde katastrofen åt den beskrivande delen, bygger

som utrymme som ett en situation, som innebar svåra psykologiska hinder när mycket omfattande material. Analysgruppens förhålldet gällde många anhörigas möjligheter vidare. ningssätt är kritiskt präglas också förståelse för de

att men av

En lämplig form för ett särskilt stöd till dem drab- svårigheter följde olyckans exceptionella väldighet.

som som av bats Estoniaolyckan är landstingen, såsom huvud- Som tidigare konstaterats är det analysgruppens

av att memän för denna del sjukvården, erbjuder psykologiskt ning det inte går rikta generellt klander

av att att mot regerstöd, och när katastrofen kommer i fokus i ingens och myndigheternas agerande efter olyckan. Av

om nytt samband med att frågan ett omhändertagande analysen framgår dock flera enskildheter förtjänar kri-

om av om- att komna nytt kommer prövas. Analysgruppen kom- tik.

att mer i ett brev till landstingen att rikta uppmärksamheten Analysgruppen vill särskilt framhålla bristerna i bemömot behovet av att psykologiska stödåtgärder omedelbart tandet anhöriga och överlevande och regeringens

av att förbereds. Statliga medel böra komma till använd- otydliga hållning i bärgningsfrågan under hösten 1994 bi-

synes ning för detta. drog till besluten inte bärga eller omhänderta de

att om att

omkomna kom att betraktas ett löftessvek.

som

REKOMMENDATIONEN

Det både orimligt och förmätet analys- Försoning

vore om

upphöjde sig till domare över dem haft att Analysgruppens rekommendation är det skall slutligen gruppen som uttala sig och fatta beslut och också uppriktigt än gång medges formulerad med insikt att den

tunga som en - om beklagat de ställningstaganden de i god tro nått fram kommer att orsaka smärta många håll. Den smärtan går

som till. Likväl vill uttala, det säkert skulle bidra till inte att undvika. Den måste erkännas. I ett sådant erkän-

gruppen att

värdigt och försonligt slut ett långvarigt tillstånd nande ligger möjlighet till försoning. ett av en misstro och bitterhet de felbedömningar och misstag Det krävs att en lång rad aktörer ser det gemensamma

granskningen pekat skulle medges öppet. ansvaret: politiker och myndigheter måste kunna som som

begicks, anhöriga och överlevande

medge de misstag som Minneshögtid måste söka sig försoning och vilja att lämna

som mot en Om regeringen väljer att följa analysgruppens rekommen- det skett bakom sig utan bitterhet, medierna som

som dationer bör nationell minneshögtid anordnas i måste respektera sörjandes krav att ifred med sin

en sam- vara band med att arbetet med att omhänderta omkomna blivit sorg. avslutat. Högtiden bör präglas vilja till försoning och

av uttrycka möjlighet för enskilda och för det svenska

en samhället i stort att kunna vidare.

BILAGA l

1 Bilaga

Kommittédirektiv

Analysgrupp för granskning Bakgrund

av Estoniakatastrofen och dess följder M/S Estonias förlisning till den natten 28 september 1994 Dir. 1997:105 de största katastrofer drabbat vårt land i var en av som Beslut vid regeringssammanträde den 18 september 1997. modern tid. AV 550 svenskar ombord förolyckades 501.

Totalt omkom 852 personer från 16 länder. Passagerar- Sammanfattning uppdraget färjan seglade under estnisk flagg och förliste av interna- M/S Estonias förlisning den 28 september 1994 och hän- tionellt vatten. delserna därefter har väckt många allvarliga frågor Ännu år efter förlisningen det svårt förstå om tive är att samhällets beredskap för att hantera sådana katastrofer. katastrofens vidd. Anhöriga lever fortfarande i djup sorg En analysgrupp tillsätts med uppgift att granska olika och det öde drabbade dem ombord och deras som som var myndigheters, också andra agerande med anhöriga berör alla. men Organs, an- oss ledning av katastrofen. Analysen skall omfatta såväl Utöver det mänskliga lidandet har katastrofen också myndigheters, inklusive regeringens och Regeringskansliets, inneburit prövning för det svenska samhället i en stort. agerande som åtgärder berörda kommuner och lands- Frågor och problem aldrig tidigare ställts inför har av som ting. Även andra offentliga och enskildas insatser krävt och lösningar. Ofta har frågorna organs svar varit komplexa bör belysas. Det gäller t.ex. Svenska kyrkan och andra och många beslut har föregåtts mycket svåra överväav trossamfund samt olika frivilligorganisationer. De insatser ganden.

som gjorts av organisationer för anhöriga till omkomna De beslut har fattats och det arbete har som som utoch för överlevande skall särskilt beaktas. förts olika myndigheter, inklusive regeringen, med av an- Analysgmppen skall fästa särskild vikt vid frågor om ledning olyckan har i flera fall kritiserats. Många anhöav rätt myndighet agerat och vilket underlag detta skett. riga kontakterna med beslutsfattare haft brister, anser att Gruppen skall vidare analysera infonnationsfrågorna och vilket resulterat i minskat förtroende för myndigheett myndigheternas insatser för de överlevande och för de De anhöriga beslut tagits de haft terna. menar att utan att omkomnas anhöriga. Internationella erfarenheter rimliga möjligheter lämna synpunkter och påverka om- att rådet bör därvid beaktas. beslutsfattarna.

Analysgruppen skall ha stor frihet när det gäller En diskussion förts är den svenska förannan som om granskningsarbetets inriktning och omfattning måste valtningen är lämpligt uppbyggd för kunna hantera kamen att i sitt arbete ta hänsyn till de långsiktiga effekterna för de tastrofer. De självständiga myndigheterna har det primära överlevande och för de omkomnas anhöriga. inom sina respektive områden. Men i sådana ansvaret ex- Den internationella haveriutredningens arbete och traordinära situationer denna uppstår ofta krav som att uppdrag skall inte omfattas granskningen. även regering och riksdag skall av agera. Den samlade kritiken har resulterat i krav oberoen ende granskning av hur myndigheter, inklusive Regeringskansliet, och regeringen olika enskilda samt organ

BILAGA I

har agerat under hela händelseförloppet från förlisningen från Styrelsen för psykologiskt försvar behandlas frågor och fram till i dag. om information och kommunikation med anknytning till

Regeringen och företrädare för samtliga riksdagspar- Estonias förlisning. tier är överens att sådan granskning skall komma till En medicinsk rapport med anledning av Estonia-

om en stånd. olyckan har utarbetats Socialstyrelsen. I rapporten be-

skrivs bl.a. räddnings- och vårdinsatserna. Även Stock- Tidigare utredningsarbete holms läns landsting har bedömt sjukvårdens medicinska

Ett omfattande arbete, olika sätt direkt belyser arbete i landstinget med anledning av Estoniakatastrofen.

som hur samhället agerat vid och efter olyckan såväl i vid be- En utredning pågår också om hur socialtjänsten bör orgamärkelse vad information till och bemötande niseras i ldissituationer. Socialstyrelsen har dessutom revi-

som avser av överlevande och anhöriga till omkomna, har utförts efter derat sina allmänna råd 199l:2 om psykiskt och socialt Estoniakatastrofen. omhändertagande vid stora katastrofer.

I januari 1997 lämnade den särskilde utredaren Peter Överstyrelsenför civil beredskap arbetar för närva- Nobel sin rapport Efter Estonia SOU 1996:189. rande med studie skall klar i november 1997

en som vara Utredaren hade regeringens uppdrag till hjälp för och skall Visa vilka lärdomar kan dras bl.a.

att vara som som ur överlevande och anhöriga till de omkomna vid Estonias beredskapssynpunkt av Estonias förlisning. förlisning genom att lämna information och allmän väg- Också i andra myndigheter, bl.a. Rikspolisstyrelsen, ledning om hur de kunde ta till vara sina intressen med har rutinerna i katastrofsituationer gåtts igenom. anledning katastrofen. Rapporten utmynnar i ett antal

av förslag. Bland annat förordar utredaren att regeringen Uppdraget skall tillsätta arbetsgrupp för att över rutinerna inom En analysgrupp skall tillsättas med uppgift att granska

en se Regeringskansliet vid inträffade eller hotande katastrofer, samhällets agerande med anledning av katastrofen. Analysärskilt avseende informationsfrågorna. Vidare föreslår skall i första hand omfatta myndigheters, inklusive re-

sen utredaren att regeringen låter utreda krisberedskapen i geringens och Regeringskansliets, agerande samt åtgärder vårt land. berörda kommuner och landsting. Även andra offent-

Regeringen uppdrog den 21 oktober 1996 åt Styrelsen liga organs och andras insatser bör belysas. Det gäller t.ex. för psykologiskt försvar SPF att statens för Svenska kyrkan, andra trossamfund, olika frivillig-

vara organ kontakter med anhöriga till dem som omkom vid passage- organisationer samt massmedierna. De insatser som gjorts rarfärjan Estonias förlisning K96/ 3742/RS. SPF skall av organisationer för anhöriga till omkomna och överledels förmedla information till de anhöriga, dels ta emot vande skall särskilt beaktas. deras synpunkter i olika frågor har anknytning till ka- Analysgruppen skall fästa särskild vikt vid frågor om

som tastrofen. En delredovisning från SPF avseende rätt myndighet agerat och vilket underlag detta skett.

genomfört informationsarbete till maj 1997 lämnades den 30 maj Gruppen skall vidare analysera informationsfrågorna och 1997. myndigheternas bemötande och omhändertagande av de

Regeringen har vidare den 19 juni 1997 med hänvis- överlevande och de omkomnas anhöriga i samband med ning till bl.a. Peter Nobels rapport uppdragit åt Socialsty- förlisningen och därefter. Internationella erfarenheter relsen och Statens räddningsverk att klargöra myndighe- området bör därvid beaktas. ternas uppgifter och ansvar i fråga om psykiskt och socialt Estoniakatastrofen saknar motsvarighet i vår moderna omhändertagande vid bl.a. svåra påfrestningar samhäl- historia. Analysgmppen bör därför söka belysa de långsiklet i fred S97/5097/S. tiga återverkningarna för vårt samhälle av ett händelseför-

I rapporten Det ser verkligen illa ut... rapport 168-1 lopp av detta slag.

BILAGA 1

En granskning är särskilt viktig för att stärka allmän- Analysgmppen skall kontinuerligt sammanträffa med hetens förtroende för statsmakternas och det offentliga referensgruppen för att diskutera olika frågor om upp- Sveriges agerande i samband med händelser katastrof- läggningen arbetet och analysen.

av av karaktär. Granskningen bör även ge erfarenheter för det framtida agerandet vid eventuella katastrofer. Ytterst Arbezigformer och redovisning uppdraget

av handlar det om hur samhällets katastrofberedskap skall Analysgruppens arbete skall präglas öppenhet och

av kunna stärkas. insyn. Detta kan åstadkommas t.ex. att

genom gruppen

Gruppen skall ha stor frihet när det gäller gransk- offentliga seminarier och hearings, till vilka

arrangerar ningsarbetets inriktning och omfattning och kan behandla bl.a. de anhöriga till omkomna och de överlevande bjuds ämnet även från andra infallsvinklar än de nämnda. in, samt samrådet med referensgruppen.

ovan genom Den måste dock i sitt arbete ta hänsyn ull effekterna av Vid de överväganden som gruppen gör gäller regerolyckan längre sikt för de överlevande och de omkom- ingens generella direktiv till kommittéer och särskilda utnas anhöriga. redare regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50,

Granskningen skall inte omfatta den internationella att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att

om om haveriutredningens arbete och uppdrag. redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

Viktigt i sammanhanget är att betona att analys- 1994:124 och att redovisa konsekvenser för brottslig-

om gruppen inte har någon kontroll- eller tillsynsfunktion av heten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. det slag t.ex. konstitutionsutskottet, JO eller JK utö- En redovisning uppdraget i form ett samlat be-

som av av var. Granskningen skall vara mer principiell och system- tänkande är inte ändamålsenlig. I stället bör analysinriktad. löpande lämna rapporter i enskilda ärrmen samt

gruppen

presentera en slutrapport med redovisning av gruppens Referensgrupp analys händelserna efter Estoniakatastrofen.

Analysgruppen skall knyta en referensgrupp till sig be- Uppdraget skall slutfört den 1 december 1998.

vara stående företrädare för de överlevande och anhöriga till

av omkomna.

BILAGA 2

2 Bilaga Anh Örigförenin

gar

Föreningen för Anhöriga till saknade och omkomna För uppnå sina mål har föreningens medlemmar

att från Estonia vilka var anställda av Lindesbergs varit aktiva olika sätt. Ett exempel Lindesbergs-

är att Kommun FAE föreningen den 17 november demon-

1994 arrangerar en 33 personer från Lindesbergs kommun omkommer då stration i Stockholm, syfte är att uppmana ansvariga

vars Estonia förliser. 32 dessa är anställda inom kommunen, politiker att fatta ett beslut bärgning Estonia.

av om av de flesta är kvinnor och arbetar i storkök inom äldre- Föreningen deltar även i den samverkanskommitté omsorgen och kommunens skolor. Många av dem efter- som kommit till initiativ av SEA och de flesta av de lämnar barn går i dessa skolor. Med är även enskilda medlemmarna är även medlemmar i SEA. Under

som resan gruppens bussförare. SEA:s namn genomför Lindesbergsföreningen en

I kommunen bildas Stödgrupper i fyra församlingar, utställningsturné under 1997. Syftet med den ambule- Fellingsbro, Lindesberg, Näsby och Ramsberg och dessa rande utställningen är att väcka allmänhetens intresse för utgör ursprunget till den förening sedan bildas, För- föreningarnas kamp för att hem sina anhöriga. Genom

som eningen för Anhöriga till saknade och omkomna från att sprida kännedom om centrala händelser sedan haveriet Estonia vilka anställda Lindesbergs Kommun 1994 och det regeringsbeslut från den 15 december 1994

var av FAE. Syftet med föreningen är att tillvarata de anhörigas många medlemmar ett svek mot anhöriga

som anser vara intressen och att ett socialt stöd. velat hem sina omkomna, hoppas att för-

vara som man

ståelse för sin sak. Under utställningen ges besökare möj- Föreningens organisation och verksamhet lighet skriva där kräver de

att ett upprop man att om- Medlemmar föreningen är 33 dödsbon. Föreningen leds komna skall hämtas upp från Estonia och en värdig beav en styrelse medlemmar väljs två år, har antagna gravning. Allt allt får SEA in 1 335 namnunder-

vars som stadgar och en revisor granskar räkenskaperna. skrifter från de sju utställningar som visats i olika delar av

som

Under det första året efter olyckan träffas föreningens Sverige. Utöver detta tas även initiativ enskilda med-

av medlemmar ungefär en gång i månaden. Målet med verk- lemmar. Man försöker till exempel påverka beslutsfattare samheten är framför allt att skapa gemenskap och erbjuda att skriva brev och insändare Allt för att

genom m.m. socialt stöd. Man samtalar, utbyter erfarenheter och försö- uppnå ett värdigt slut Estoniafrågan. ker varandra tröst.

Efter hand som tiden går börjar föreningens verksamhet rikta in sig bestämt mål. Målen formuleras Finansiering av verksamheten

att mot ett för de flesta av medlemmarna såatt man vill veta hur Esto- FAE är en av de föreningar som sökt och fått statliga niaolyckan kunde ske och varför. Man upplever att medel för verksamheten. Totalt har 140 000 kronor mothaveriets orsaker inte är tillfredsställande utredda. Man tagits. Inga arvoden har betalats sig för styrelsens

ut, vare vill att de omkomna skall omhändertas och möjligen att arbete eller till någon Varit verksam i förening-

annan som även fartyget bärgas för att orsakerna skall kunna faststäl- De medel förfogat över har använts för att

en. som man las. Föreningen är emot övertäcloting, bland annat därför finansiera sammankomster, bland annat förtäring och att en sådan omöjliggör ett klarläggande olycksorsaken. lokalhyror.

BILAGA 2

Föreningen 1998 har fungerat talesmän för förening-

Två personer som Efter en period av glesare träffar i föreningen har mötes- en. Den ena är Kent Härstedt, som var efterfrågad av frekvensen under 1997 och 1998 återigen varit omkring massmedia framför allt i sin roll överlevande. Den

som en gång per månad. En anledning till det är tillkomsten av andre är Olle Hammarström, som blev informell ordföanalysgruppen. Till mötena kommer minst 15-20 rande i föreningen och även han haft flera kontakter

perso- som ner och ordförande i föreningen är Lennart Flodin. med pressen för föreningens räkning.

FAE har deltagit i referensgruppens arbete. Av de två uttalade syftena med föreningens verksamhet

har i första hand frågan om försäkringsersättning domine- Anhörigföreningen inom Kooperationen Stöd i sorgearbetet har sökts i medlemmarnas

rat. natur- 22 från kooperativa institutet i Sverige, Dan- liga nätverk, familj och vänner. Kooperativa institu-

personer egna mark och Finland reste med Estonia till Estland. 19 tet erbjöd dock de anhöriga individuellt stöd samt delta-

av dessa kom från Sverige, två från Danmark och en från Fin- gande i samtalsgrupper. Några sådana grupper kom inte land. Ordförande i gruppen var Rut Hammarström. En av till stånd och om någon anhörig utnyttjat erbjudandet om de övriga deltagarna Kent Härstedt. individuellt stöd är inte känt.

var

Syftet med resan var att etablera en organisation för Enstaka medlemmar har engagerat sig i frågan om fred och samverkan runt Östersjönför den kooperativa bärgning och övertäclcning. Någon linje har

gemensam rörelsen. Kooperativa institutet arbetar för den koopera- dock inte drivits av föreningen. Medlemmar som entydigt tiva tanken och bedriver lobbyverksamhet, utveck- förespråkat bärgning eller omhändertagande omkomna

man av lingsarbete och rådgivning. Exempel företag i Sverige har sökt medlemskap i SEA, som är tydligt proñlerad i

företräds institutionen är Folksam, KF, Hyresgäst- denna fråga. De stannade kvar tycktes acceptera som av som reföreningen, tidningen VI med flera. geringens beslut att inte låta bärga Estonia.

2 överlevde. Mårten Boje från Danmark och Några medlemmar även med i DIS under tid.

personer var en Kent Härstedt från Sverige. Vissa av dessa har av olika anledningar senare anmält sin

önskan att träda föreningen, men inte fått någon

om ur Föreningen bildas formell bekräftelse sitt utträde. Efter haveriet kontaktas samtliga anhöriga till de 18 1997 utarbetade anhörigföreningen inom kooperatio-

omkomna svenskarna av kooperativa institutet. Institutet tar nen remissvar sjösäkerhetsutredningen.

sig ansvaret för att de omkomna skall erkännas och driva försäkringsfrågor. Finansiering av verksamheten

Den 17/11 1994 bjuder institutet in de anhöriga till ett Föreningen ansökte om bidrag till verksamheten under första möte och vid detta tillfälle beslutas anhörig- januari 1995 men beviljades inte något sådant.

att en förening skall bildas, syfte skall att driva ersätt- Det ekonomiska stöd föreningen ñck kom från koope-

vars vara ningsfrågan och att ge stöd till de anhöriga. rativa institutet. Institutet upplät lokaler för möten, bjöd

förtäring och bekostade portot vid utskick till medlem- Föreningens organisation och verksamhet

marna. Föreningen har inget formellt medlemsskap. Vid de mö- Ingen person har varit anställd i föreningen och ingen

hållits har omkring 40 deltagit och för har heller arvoderats annat sätt. Inga årsrapporter finns. ten som personer varje dödsbo har en person fungerat som kontaktperson. Efter hand har några familjer dragit sig och i oktober Föreningens verksamhet 1998

ur 1998 finns det 14 kontaktpersoner föreningens adress- Det sista mötet i anhörigföreningen hölls försommaren lista. syftet med föreningens verksamhet uppfyllt;

1995. Då var

BILAGA 2

med hjälp advokat Karin Grauers juridiskt ombud Verksamheten under den första tiden inriktad

av som var hade föreningens medlemmar förhandlat med och antagit frågor både ekonomisk och psykologisk karaktär. I för-

av den norska assuranceföreningen Skulds anbud. Sedan dess eningens stadgar står att läsa att föreningen skall "bistå och har föreningens verksamhet i princip varit vilande. I sin ta till medlemmarnas intressen i frågor som har med

vara egenskap informell ordförande har dock Olle Ham- M/ S Estonias förlisning att göra. Ett exempel är försäk-

av marström under 1996-98 upprätthållit viss kontakt ringsfrågan. Genom ST-Polisväsende ñck de anhöriga

en med Övriga medlemmar. kontakt med en advokatñrma som biträdde dem i för-

Föreningen har deltagit i referensgruppen bistår handlingarna med norska Skuld. Förhandlingarna avsluta-

som analysgruppen i arbetet. Detta har fört med des i april 1995 och utbetalningarna skedde under juni

engagemang sig att kontakterna mellan medlemmarna ökat under slu- 1995. tet 1997 och 1998. Utöver att bistå medlemmarna i denna fråga har för-

eningens syfte även varit att utgöra ett socialt och psykolo- ST-Polisväsendes anhörigförening giskt stöd. Föreningens ordförande berättar för analys- Från ST-Polisväsende 68 konferens att många medlemmarna kände varandra

reser personer en gruppen av setill Tallinn. Bland dem är Barbro Nälsén. Omkring 22- dan tidigare och att det var naturligt att man sökte sig till tiden kvällen den 27 september ringer hon hem till sin varandra i den Denna kontakt har

gemensamma sorgen.

och berättar att det är rörigt båten och att det upprätthållits under åren, även om man inte längre träffas man

mycket. Hon säger att hon därför skall till sängs. lika ofta. Det har även förekommit att föreningen bidragit gungar Detta telefonsamtal är den sista kontakt Bengt-Olof ekonomiskt till enskilda medlemmar varit i behov av

som Nälsén har med sin hustru. Av de 68 reste ut långvarigt och kostsamt psykologiskt stöd.

personer som återvänder endast

verksamheten

Finansiering av Föreningen uppstår ST-Polisväsendes anhörigförening har mottagit 360 000 Den 9 november 1994 samlas ett 100-tal anhöriga till de kronor i statligt stöd för verksamheten. Dessa medel har omkomna i polishuset, Kungsholmen i Stockholm. bland annat använts för att finansiera olika aktiviteter och Man skall information från Kommunikationsdeparte- psykologiskt stöd för medlemmar. Föreningen har inte mentet vad händer i frågan Estonia. Under haft några anställda och inte heller betalat ut några arvo-

om som om detta möte växer tanken om en anhörigförening fram. den. Den 6 december hålls ett nytt möte och då bildas inter-

en rimstyrelse, ordförande är Örjan Norlin. Den 9 januari Verksamheten 1998 1995 hålls det första styrelsesammanträdet och då fast- Idag är verksamheten framför allt av social karaktär. Man ställs föreningens stadgar. Den 29 hålls det första års- ordnar utflykter, teaterbesök och företar tillsam-

mars resor mötet. Under detta möte avgår Örjan Norlin ord- mans och medlemmarna inbjuds till årsmöte och luciaträff

som förande och till ordförande väljs Bengt-Olof Nälsén. varje år. Vid dessa sammankomster informerar styrelsen

aktuella händelser som är kopplade till Estonia.

om Föreningens organisation och verksamhet Föreningen driver inte någon särskild intressefråga, ST-Polisväsendes anhörigförening har omkring 120 med- det finns däremot enskilda medlemmar som har engagerat lemmar, de flesta boende i Stockholm, som representerar sig i frågan om en bärgning av Estonia. Föreningen är inte 63 omkomna. Föreningen har styrelse, antagna stadgar medlem i anhörigföreningarnas samordningskommitté.

en och revisor. Styrelsen sammanträder 3-4 gånger per år, ST-Polisväsendes anhörigförening har deltagit i

en ordförande är Bengt-Olof Nälsén. referensgruppen

BILAGA 2

Stödföreningen för Estoniaoffren i Uppsala län medlemmar redan i november 1994, då föreningen

ens

Från Uppsala län reser ett knappt 60-tal till bildas, att inte driva någon ståndpunkt i föreningens

personer

Tallinn med Estonia, bland andra ett 30-tal nämndemän Bland medlemmarna finns företrädare för båda

namn.

och kommunpolitiker. uppfattningarna, bärgning respektive inte bärgning, bärg-

I november 1994 inbjuder Uppsala kommun anhöriga ningsanhängama har dock valt att driva denna fråga via

till ett möte. Syftet är att de skall träffa den advokat från SEA eller annat sätt utanför föreningen.

Allmänna Advokatbyrån, kommunen ställt till de En viktig fråga för föreningens medlemmar har varit

som an-

hörigas förfogande, Mats Arde. Han informerar möj- utformningen minnesplats. I detta arbete samarbe-

om av en

ligheterna till skadestånd och förhandlingarna med Skuld tade styrelsen och ytterligare 4-5 medlemmar med kom-

och föreslår att en stödförening bildas för att de anhörigas och kyrkogårdsförvaltningen. Man hjälptes åt för

munen

intressen skall tas tillvara bästa sätt. Förslaget antas och att hitta lämplig plats, valde gemensamt konstnär och

under mötet bildas interimstyrelse, bestående 10 landskapsarkitekt. Minnesplatsen invigdes årsdagen

en av

personer, ordförande var Christina Jonsson. Det första 1995 av landshövding Sven-Erik Wikström och

årsmötet i föreningen hålls den 19 januari 1995 och Olof minnesgudstjänst hölls i Uppsala Domkyrka under sjuk-

Nilsson väljs då till ordförande. huspräst Lars Björklunds ledning.

Finansiering av verksamheten Föreningens organisation och verksamhet

Föreningen ansökte om och ñck del av de 3 000 000 kro- Föreningen har omkring 140 medlemmar som represen-

regeringen avsatt för stöd till anhörigföreningar

nor som terar det knappa 60-talet dödsbon. Under det första verk-

med anledning av Estoniahaveriet. 1995 mottogs 340 000 samhetsåret bestod styrelsen av sju och under

personer

kronor. Av denna summa återstår 1998 omkring 200 000. följande år fem Man sammanträder under de

av personer.

Föreningen har inte utbetalat några löner eller arvoden till första två åren 5-6 gånger per år. Föreningen har antagna

styrelse eller medlemmar. Det statliga stödet har använts stadgar och revisor.

för att bland annat bekosta kring minnes-

arrangemang

Det övergripande syftet med Stödföreningen för

dagarna, möten, utskick, och Föreningen Estoniaoffren Uppsala län annonser resor.

i är att ge anhöriga och över-

och föreningens medlemmar gemensamt har skänkt levande stöd och hjälp, med ekonomiska frågor primärt

- 23 000 kronor till kyrkogårdsförvalmingen för planteknutna till uppgörelserna med Skuld, liksom vid fysisk

ringar i anslutning till minnesplatsen och föreningen har och psykisk ohälsa. Man har även verkat för med-

att ge

även avsatt medel för fortsatt upprustning minneslemmarna fortlöpande information av

om frågor med an-

platsen och särskilt de avlidnas rninnesplattor. knytning till katastrofen. För dessa ändamål har för-

eningen inbjudit flera talare till sina medlemsmöten,

bland andra Olof Forssberg, Haverikommissionen och Verksamheten 1998

Johan Franson, Sjöfartsverket och deltagit i Verksamheten i föreningen har minskat under 1997-98.

samman-

komster med bland andra Peter Nobel och kommunika- Under 1997 hölls två styrelsemöten och två medlems-

tionsminister Ines Uusmann. I samband med Etiska rådets det i samband med minnessttmd vid

möten, varav ena en

slutliga ställningstagande mötte Uppsalaföreningen re- minnesplatsen årsdagen. Till årsmötet 1998 kom 24

presentanter för ledamöterna. Man har även arrangerat Trots det avtagande intresset har medlemmarna

personer.

föreläsningar om exempelvis barns och Sorgearbete i beslutat att föreningens verksamhet ska fortsätta tills-

sorg

allmänhet. vidare.

När det gäller frågan bärgning beslutade förening- Med anledning att Uppsalaföreningen beslutat att

om av

BILAGA 2

inte driva någon ståndpunkt rörande frågan bärgning, ofta efter olyckan, under 1996 gång i månaden och om en unhar valt att inte delta i anhörigföreningarnas samord- der 1997 månad. man varannan ningskomnaitté. I 1995 gjorde föreningen till Baltikum. en resa Uppsalaföreningen deltar i referensgruppens arbete. Med även präst och stödpersoner. Man resan var en

höll en minnesstund nära olycksplatsen och besökte

minnesplatsen i Tallinn.

Stöd- och brottsofferföreningen i Vilhelmina bärgning från början anledning till Frågan om var en

Malgomajskolan i Vilhelmina har arbetat med ett starka motsättningar bland föreningens medlemmar, men välgörenhetsprojekt, riktat mot skola i åiaulai,Litauen. efter hand har enats att någonting måste göras. en man om Man har beslutat att göra ett besöki skolan och diskuterar Familjerna vill att så många omkomna möjligt skall som olika alternativ till resvägar. Man bestämmer sig för att omhändertas och för olyckan skall klarläggas. att ansvaret resa med Estonia till Tallinn. Med är fem Dessa synpunkter drivs dock inte i föreningens utan resan namn gymnasieflickor, två lärare och skolans rektor. Av dessa de enskilda medlemmarna, några dem även medlemav av återvänder ingen till Vilhelmina. i SEA. mar I Vilhelmina finns sedan olyckan med Kistabarnen, en stöd- och brottsofferförening. När beskedet olyckan om Finansiering verksamheten av når företrädare för föreningen beslutar dessa omedelbart Föreningen sökte och ficki januari 1995 del det statliga bilda krisgrupp av att en för anhöriga till de saknade. Till stödet till anhörigföreningar. Dessa medel har använts för krisgruppen knyts en präst och en diakonissa från att finansiera sammankomster och ersätta medlemmarna Vilhelmina församling samt polismästaren och kyrkans för till dessa. Även till Estland och Litauen ñförsamlingshem resor resan blir en central plats för gruppens verknansierades genom det statliga stödet. samhet. Denna laisgmpp blir senare en del stöd- och av Föreningen har inte haft någon anställd och heller inte

brottsofferföreningen.

arvoderat någon.

Föreningens organisation och verksamhet

Stöd- och brottsofferföreningenz är ideell. Den har ett 40- Verksamheten 1998

tal medlemmar och ett stort antal är Föreningen liksom krisgruppen är fortfarande verksam, personer som engagerade olika sätt i verksamheten. Föreningen har sty- även mötesfrekvensen är betydligt lägre än 1994. en om nu relse och stadgar. Verksamheten är organiserad Graden medlemsaktivitet varierar över tiden, Monica som en av stödjour och bygger att frivilliga, icke-professionella Köpsén tillhör de mest aktiva och har påtagit sig ansvaret

under professionell ledning, arbetar med för föreningens information till och från medlemmarna. personer, emotionellt omhändertagande av människor drabbas Föreningen har deltagit i referensgnippens arbete. som av uppskakande händelser.

Anhörigföreningen bildas som en del stöd- och av brottsofferföreningen, då det blir aktuellt söka Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga att pengar

för verksamheten ur den fond regeringen avsatt för Ombord Estonia finns 48 Borlängebor, bland dessa 44 som anhörigföreningar med anknytning till Estoniakatastro- busspassagerare är medlemmar i Metalls pensionärssom fen. Ansökan dateras 10 januari 1995. klubb inom avdelning från Borlänge överle- 63. En person

I anhörigföreningen är de åtta omkomnas familjer ver fartygsolyckan, Vilho Itäranta.

medlemmar. Verksamheten har varit inriktad framför allt Under det första dygnet efter olyckan samlas många

emotionellt stöd och medlemmarna träffades mycket anhöriga jakobsgården, där kiisgruppen i Borlänge

BILAGA 2

finns beredd dem. Många återkommer även Aktivt opinionsbildande arbete

att ta emot under de följande dygnen för att stöd och hjälp i SEA har varit mycket drivande i opinionshänseende. Man

sorgen. På ett tidigt stadium uppkommer frågor kring de omkom- har exempelvis arrangerat utställningar händelser som

ekonomiska situation, kring försäkrings- och bank- är knutna till Estoniafrågan, bland annat med information nas frågor. Men det överskuggar dessa frågor är frågan andra länders omhändertagande av omkomna i sam-

som om

hur olyckan kunde ske och bär ansvar för band med stora olyckshändelser. Syftet är att sprida känom vem som den. I samband med detta diskuteras regeringens inställ- nedom SEA:s verksamhet och målsättning bland

om ning till bärgning och omhändertagande av de omkomna. svensk allmänhet. I föreningens regi arrangerades en ma-

I ett brev till kommunikationsminister Ines Uusmann nifestation för "Heder och moral" Norrmalmstorg i den 13 oktober framför anhöriga sin förhoppning att Stockholm den 9 november 1996.

framföra sina synpunkter, innan beslut bärgning fat- Frågor drivits särskilt hårt är: stopp för lagen om

om som tas regeringen. Brevet undertecknas Lennart Berg- gravfrid, stopp för övertäckning av Estonia samt den över-

av av lund, anställts Borlänge kommun för att bistå gripande frågan omhändertagande omkomna.

som av an- om av höriga och överlevande från Dalarna, samt att samordna I föreningens regi genomfördes en enkätundersökning insatser. Detta är inledningen till intensivt arbete för att bland anhöriga under första halvåret 1995, i syfte att ut-

hem de omkomna och början till vad skall bli röna hur många anhöriga som var för respektive emot ett

som en nationell förening för anhöriga och överlevande. omhändertagande.

Stiftelsensorganisation och verksamhet Medlemsaktiviteter Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga bildas den 3 Samtliga medlemmar informeras regelbundet om aktivi-

november 1994. Det övergripande syftet är att arbeta för att teter som bedrivs i föreningen. Årsdagenuppmärksammas

de offer kan återfinnas, skall omhändertas för att lokalt och vid dessa tillfällen träffas anhöriga i kyrkan för

som en värdig begravning. I stiftelseurlcunden kan läsa: musik och sång. Mötesfrekvensen, under det första

man som Stiftelsen har till huvudsakligt ändamål att bistå anhöriga halvåret 1994 gång i månaden, har dock minskat.

var en till omkomna och saknade, överlevande samt anhöriga till överlevande, i juridiska och andra angelägenheter i anled- Finansiering av verksamheten ning katastrofer och olyckor. Stiftelsens verksamhet har finansierats bidrag och

av genom

Vid det första styrelsemötet den 3 november 1994 ut- donationer. Ur den statliga fonden har man mottagit

interimsstyrelse bestående fyra Len- 740 000 kronor. Övriga större bidragsgivare är: Borlänge ses en av personer: nart Berglund samt Georg Karlsson är kommunalråd kommun, Svenska Metallindustriarbetarförbundet, både

som i Borlänge, Lennart Lindgren från Metalls avdelning 63 centralt och lokalt, och Svenska Kommunalarbetare-

Anders Åkerlund från kyrkan i Borlänge. Den ordi- förbundet. Utöver detta har också enskilda människor och samt narie styrelsen, väljs den 13 december 1994, består företag bidragit med större och mindre belopp.

som enbart anhöriga från olika delar landet. Lennart Stiftelsens styrelse har erhållit ersättning för rese-

av av Berglund väljs till verkställande ledamot. kostnader och verkställande ledamoten avlönades under

Stiftelsen har omkring 265 farniljer/dödsbon månader. Stiftelsen har även avsatt medel till en

som ca sex medlemmar från Sverige, Finland, Estland, Lettland och minnesfond. Medel har använts för att finansiera England, de flesta är dock svenska familjer. I adressregist- informationsträffar och deltagande i olika möten med ret finns dock sammanlagt omkring 500 adresser till dessa myndigheter, företag och organisationer. Man har även familjemedlemmar. haft kostnader för infonnations- och opinionsbildande

Stiftelsen är ansluten till Samordningskommitténå verksamhet; trycksaker, Text-TV med mera.

BILAGA 2

Verksamheten I 998 går föreningen med pressmeddelande i vilket

ut ett man Föreningen är i allra högsta grad levande och aktiv fortfa- kan läsa att föreningen skall verka för medlemmarnas

sorande. Ordförande är Lennart Berglund och i styrelsen ciala och psykiska hälsa samt för att förbättra insatserna sitter ytterligare åtta alla arbetar aktivt med efter katastrofer och minimera följderna för drabbade.

personer som föreningens intressefrågor. Det är stiftelsens uttalade Utöver detta nämns att sjösäkerhetsfrågor är ytterligare

ambition att fortsätta verka med det övergripande syftet område kommer föreningen.

att ett som att engagera återföra de omkomna kan återfinnas, till värdig Av de 54 svenska medborgare överlevde fartygs-

som en som begravning respektive hemland. olyckan är 32 medlemmar i föreningen. Tillsammans med

SEA har deltagit i analysgruppens referensgrupp. deras familjer, också är registerade medlemmar,

som upp-

går medlemsantalet till

83 personer.

Det främsta målet med föreningens verksamhet har Stödföreningen Neptunus varit utbyta erfarenheter, jämföra hur mår och

att man de överlevandes förening lära skratta fråga

sig att igen". En man drivit var önskan Av de överlevande kommer till Sverige förs några till att genomföra träff med anhöriga till

som om en gemensam Södersjukhuset för fysisk behandling och emotionellt de överlevande och de överlevande, också detta la-

om- i ett händertagande. Bland dem finns ett antal kande syfte. Ambitionen från Neptunus medlemmar

personer som var har stark önskan att träffa andra överlevande. När berätta sina minnesbilder och låta anhöriga

en om att om egna de framför sina önskemål till sjukhusets personal får de ställa alla de möjliga och omöjliga frågor vid

som reses en först svaret att det inte är lämpligt för dem. Efter tid händelse Estonias förlisning. Denna idé föddes under

en av som diskussioner och starka påtryckningar bildas så små- ett möte Södersjukhuset i slutet november 1995 och

av ningom en grupp för överlevande bosatta i Stockholms bidragande orsak till att ansökte statliga

var en man om läns landstingsområde. medel under 1996. Träffen planerades och preliminära

Den första träffen hålls Södersjukhuset i slutet bokningar gjordes grund Neptunus ansökan

av men av att oktober 1994 och man träffas därefter gång i veckan, statliga medel avslogs ñck idén skrinläggas.

en om under två tre timmar varje gång. Vid träffarna deltar När det gäller frågan bärgning och övertäckning

- per- om sonal från Södersjukhuset, bland andra kuratorer. Grup- beslutade föreningens medlemmar från början att inte perna är öppna och deltagarna är fria att komma när de driva sin Då diskussionerna övertäckning svallade

syn. om själva vill. Under mötena samtalar man om olyckan, jäm- mest tog dock ställning och valde att

som man engagera för sina upplevelser med varandras. sig för denna. Med Kent Härstedt talesman

att stoppa som

Dessa täta sammankomster pågår fram till 1994, för föreningen skrevs ett protestbrev till regeringen och därefter träffas ett gånger månad, fram till föreningen deltog även i träffen med partiledarrepresent-

man par per juni 1995. Under tiden har tanken att bilda natio- anterna, under våren 1997.

om en nell förening vuxit fram. Syftet är att alla överlevande i Sverige skall kunna träffas -inte bara boende inom Stockholms län. Finansiering av verksamheten

Kent Härstedt, som vid tiden för regeringens beslut om

att bevilja statliga medel för anhörigföreningarna arbetade Föreningens organisation och verksam/Jet i regeringen, framförde muntligen besked även

ett orn att Den 10 maj 1995 hålls ett konstituerande styrelsemöte i de överlevande övervägde att bilda förening.

en Stödföreningen Neptunus. Till styrelsen väljs åtta leda- Den formella ansökan inkom dock till regeringen först möter, med Kent Härstedt som ordförande. Den 12 maj den 16 juli 1996. Vid det laget hade det statliga stödet

re-

BILAGA 2

dan betalats och ansökan avslogs. I regeringsbeslutet Verksamheten 1998

ut från den 29 augusti 1996 hänvisas till beslut den 18 juli Sedan den 29 november 1997 har styrelsen bestått tre

av av 1996 ytterligare ekonomiskt stöd till anhörig- ledamöter med Mikael Öun ordförande. Styrelse-

om att som föreningar med anledning M/ S Estonias förlisning inte möten hålls sporadiskt. Medlemmarnas behov att träf-

av av skall utbetalas. En ansökan omprövning be- fas regelbundet har minskat, årsdagen uppmärksammas

senare om av slutet avslogs också. dock och det senaste medlemsmötet hölls just den 28 sep-

Föreningens verksamhet har finansierats tember 1997.

genom medlemsavgifter. Inga löner eller arvoden har betalats Stödföreningen Neptunus har medverkat i analysut. referensgrupp.

gruppens

NOTER

1 ST-Polisväsende fackligorganisation deären för civilanställdavid polisenoch

utgörendelavStatsanställdastjänsteförbund.

2 Räddningsverketharpubliceratenrapport,"VilhelminaKommunefterEstonias

förlisning",som enär fallbeskrivning.Därpresenterasföreningensverksamhet

utförligt.

3 Samordningskommitténstillkomstocharbeteharbeskrivitsutförligti avsnittet

Beskrivningen.

BILAGA 3

3 Bilaga

Anföranden i den 15 december 1994

riksdagen

Utdrag ur Riksdagens protokoll 1994/95:43 omhändertagande via dykning skall utföra de nödvändiga Torsdagen den 15 december uppgifterna kommer utsättas för psykiska påfrest-

att stora Kl. 12.00-17.55. 19.00-22.55 ningar. Information från regeringen V1 vet att alla omkomna inte kommer att återfinnas. § 11 Information från regeringen om frågan om bärgning Det kan inte uteslutas att en del kroppar inte kommer att av Estonia kunna identifieras.

Frågan bärgning eller inte bärgning kan bedömas

om Anf 5 Statsminister CARLSSON i: från olika utgångspunkter. Där finns alla de praktiska

pro- Fru Talman Natten till den 28 september förliste blemen och de etiska frågeställningarna, där finns

passage- men rarfärjan M/ S Estonia under en storm sin färd från Tal- också enskilda människors önskemål. Anhöriga som var linn till Stockholm. Ombord fanns än l 000 männis- och sitt sätt sörjer sina nära. Anhöriga till omkomna

mer en kor av vilka 137 kunde räddas till livet. Alla andra i Sverige, Estland och de övriga länderna. Sammantaget

svenskar, ester, letter, norrmän, danskar, finländare och innebär detta att det inte finns ett beslut alla

som anser medborgare från ytterligare 11 nationer omkom i kata- vara rätt. Regeringen har emellertid strävat efter ett såVäl

strofen. Bland dem fanns män, kvinnor och barn, och genomarbetat beslutsunderlag möjligt.

unga som gamla, fäder och mödrar, söner och döttrar, makar och Konsekvenserna av en bärgning och omhändertasyskon. Där fanns hela familjer. gande via dykning har undersökts. Ett särskilt råd har

För oss svenskar saknar färjekatastrofen motstycke i övervägt de etiska frågeställningarna. Regeringen har modern tid. Något liknande har inte varit med Den sammanträffat med anhöriga med olika uppfattningar.

om. omedelbara reaktionen bland de flesta av oss, oavsett om Samråd har skett med de estniska och finska regeringarna,

hade anhöriga ombord eller inte, att fartyget skulle liksom med samtliga svenska riksdagspartier.

var bärgas och kropparna föras hem. Jag hörde själv till dem Därför finns det nu ingen anledning att dröja med ett som hade denna uppfattning. beslut. De anhöriga och alla andra har rätt till besked, även

Sedan dess har alla fått ytterligare kunskap om om det kommer att tas emot med förtvivlan av en del. katastrofens dimensioner, konsekvenserna vid bärg- Den svenska regeringens beslut är att passagerarfärjan

en ning och ett omhändertagande av de omkorrma. Vi vet att MS Estonia med de omkomna skall förbli i havet. Bakom det går att bärga MS Estonia och ta hand de detta beslut finns bred uppslutning från riksdagens

om om- en parkomna. V1 vet också att det är komplicerat, att det inte är tier. Den estniska regeringen fattar idag motsvarande beriskfritt och att det tar lång tid att genomföra. slut.

Det mycket stora antalet omkomna i kombination Platsen där MS Estonia förliste skall betraktas som en med den långa tid bärgning skulle ta har väckt rad gravplats. För att säkerställa att gravfriden respekteras

en en etiska frågor. Hur skall ett omhändertagande av de om- skall fartyget täckas över och särskilda åtgärder vidtas för komna kunna ske ett värdigt sätt Hur de att gravplatsen ett rättsligt skydd. Sjöfartsverket får i

reagerar som ge skall arbeta med bärgning och identifiering Vilka risker uppdrag att till regeringen skyndsamt lämna förslag om utsätts de för Den personal vid bärgning eller hur fartyget skall övertäckas och bevakas.

som en

BILAGA 3

Jag har tidigare redovisat bärgning i och för sig sakat del de anhöriga.

att en en av skulle tekniskt möjlig genomföra. Likaså det Även regeringen har fattat sitt beslut, återstår

vara att är om möjligt, bärgning genomförs, att ta hand och iden- mycket arbete i att klarlägga olyckans orsaker. Sjö-

om om tifiera merparten av de omkomna. Det etiska rådet pekar i säkerheten måste förbättras, formerna för information sin bedömning att den tekniska utvecklingen i sig för- och stöd till anhöriga vid svåra olyckor måste över.

ses sätter oss i svåra valsituationer. Det är inte säkert att allt Från regeringens och riksdagens sida kan bistå drab-

kan göras alltid skall göras. Det är inte tekniken bade med olika former praktisk hjälp, det är bara som som av men skall styra gränsdragningen, utan etiska värderingar, skri- som människor kan visa vårt deltagande och lämna vårt ver rådet, och avråder från bärgning av fartyg och kroppar. personliga stöd. Vi kommer aldrig att glömma natten den Detta är en uppfattning som regeringen delar. 28 september 1994. V1 kommer aldrig att glömma Esto-

Regeringens beslut grundas också hänsyn till den niakatastrofens offer. personal skulle arbeta med omhändertagandet

som av kropparna. Det finns gräns för vad är rimligt att Anf 6 CARL BILDT m:

en som utsätta människor för. Av Sjöfartsverkets rapport framgår Fru talman Natten, och dagen den 28 septem-

morgonen att de psykiska riskerna är stora och att arbetet med om- ber är många aldrig kommer att glömma

som händertagandet de omkomna troligen inte kan utföras chocken, bestörtningen, förtvivlan, ibland också

av sorgen, utan att en del av den engagerade personalen utsätts för vreden. Det finns ingen i Sverige, i Estland eller i Finland psykisk traumatisering. Denna uppfattning stöds kommer att kunna glömma detta.

av psy- som kiatrisk expertis. Jag har, liksom många i denna kammare här idag,

un-

Jag vill nu rikta mig direkt till de svenska offrens der lång tid politisk verksamhet haft att hantera och ta

av anhöriga. Jag vet att anhöriga som hoppats en bärgning ställning till många och även svåra frågor. Det ligger i det och att de omkomna skall tas kommer att bli djupt politiska ansvarstagandets natur. Men ingen har be-

upp nog förtvivlade över det besked jag just lämnat. Många vill ha rört eller plågat mig så mycket denna allt ändå

som - om en grav att till och upplever inte att platsen för för- hade gjorts för att förhindra katastrof, alla

en om som lisningen någonsin kan bli något annat än olycksplats. kunde räddas verkligen kom att räddas, allt det

en om som De känner inte att deras nära kan vila i frid plats och möjligen kunde göras verkligen gjorts för att lindra den

en ett fartyg där de kämpat för sina liv. Detta känner jag djup och saknad i grunden aldrig går att lindra.

sorg som respekt för. Omedelbart efter katastrofen sade också jag att stora

Bland de anhöriga i Sverige och Estland finns också de ansträngningar skulle göras för att bärga de omkomna. som inte vill att färjan bärgas eller att de omkomna skall tas Kanske inte hela fartyget, det trodde jag inte möjligt.

var upp. Deras önskan är att de omkomna skall vila i frid Men att man skulle göra stora ansträngningar för att se om platsen. De ser i havet en grav för de sina. Dessa männis- det möjligt att bärga de omkomna, det ansåg jag

var vara kor fruktar också att bärgning eller dykning innebär att moralisk förpliktelse.

en sorgen försvåras för dem vars omkomna inte återfinns. Liksom regeringen sitt sätt och i samverkan har Även detta är en uppfattning som skall respekteras. V1 prövat har jag mitt sätt prövat detta är möjligt,

om om måste alla ha respekt för att det finns olika uppfattningar det är lämpligt. Niin slutsats är densamma stats-

som

hur kan möta ministerns och regeringens. Jag tror inte det är möjligt om man sorgen. att

Det beslut regeringen fattat kommer att diskuteras eller att det är lämpligt.

nu lång tid framöver. Mitt tidigare uttalande för en bärgning V1 måste inse att det finns de aldrig kommer att

som kan ha skapat förväntningar i dag inte infriats. Jag be- kunna ñnna och för vilka havet, oavsett hur stora våra

som anklagar mycket djupt den besvikelse jag därmed kan ha strängningar än skulle bli, till slut alltid kommer att

or- vara

BILAGA 3

den sista viloplatsen. Att då börja ett arbete aldrig ingen kan göra katastrofen ogjord.

som kommer att kunna avslutas tror jag ytterst kommer att bli V1 har under senare år, vant oss vid att se Östersjön

långt plågsamt än att i dag låta den havets frid för det hav förenar svenskar, ester, finländare och

mer som som som evigt kommer att gälla vissa från början gälla alla. många andra i glädje och i framtidstro. Sedan den 28 sep-

Vi vet alla statsministern sade det också att det i tember förenar det också i Under kommande år

- - oss sorg. denna fråga inte finns rätt eller fel, sanning eller osanning. är det n1in innerliga förhoppning att det skall förena Alla känner hjälplöshet och förtvivlan, alla plågas det också i respekten för dem i dess djup fått sin sista

av oss som beslut måste fattas. Ändå måste det fattas. Inget och vila.

som

BILAGA 4

4 Bilaga

över möten, seminarier och

Förteckning intervjuer

Förteckning över möten i analysgruppen och 1998-01-30 Anhörigföreningen SEA

referensgruppen 1998-02-12 Henning Witte

1998-03-01 Hearing, Borlänge 1997-10-05 Analysgruppen

1998-03-01 Hearing, Lindesberg 1997-10-27 Analysgruppen

1998-03-19 Hearing, Stockholm 1997-11-17 Referensgruppen

1998-03-24 Hearing, Norrköping 1997-12-03 Analysgruppen och referensgruppen

1998-03-26 Hearing,Jönköping 1997-12-21 Analysgruppen

1998-04-01 Hearing, Uppsala 1998-01-15 Referensgruppen

1998-04-25 Hearing, Vilhelmina 1998-01-21 Analysgruppen

1998-04-28 Representanterför SEA, Stöd- och brottsoffer- 1998-01-22 Referensgruppen

föreningen Vilhelmina,i Föreningen för anhöriga 1998-02-11 Referensgruppen

till saknadeoch omkomna anställda Lindesbergsi 1998-02-23 Analysgruppen

kommun, Stödföreningen för Estoniaoffren i 1998-03-04 Analysgruppen

Uppsala 1998-04-02 Analysgruppen och referensgruppen

1998-06-02 Anhörigföreningen inom kooperationen 1998-04-21 Analysgruppen och referensgruppen

1998-06-08 Videokonferens med anhöriga 1998-04-27 Analysgruppen och referensgruppen

1998-06-16 Hearing med överlevande,Stockholm 1998-04-28 Referensgruppen

1998-05-08 Analysgruppen

1998-05-12 Referensgruppen

1998-05-19 Referensgruppen Seminarier och expertmöten anordnade av

1998-05-20 Analysgruppen analysgruppen

1998-05-28 Referensgruppen

1998-02-10 Seminarium bärgningsfrågan 1998-06-02 Analysgruppen

FäreølrzIg/znde: 1998-06-07 Analysgruppen

Ray Honour och Dave Cawson,RockwaterA/S 1998-06-09 Referensgruppen

Lars Molinder, civilingenjör 1998-06-29 Referensgruppen och analysgruppen

John Hjelle, läkare,MediTeam 1998-08-20 Analysgruppen och referensgruppen

Aina Teivens, rättsodontolog 1998-09-02 AnalysgTuppenoch referensgruppen

Håkan Mörnstad, rättsodontolog, svenskaID- 1998-09-06 Analysgruppen och referensgruppen

kommissionen 1998-09-08 Analysgruppen

Arne Björkås, avdelningschefvid polisen Osloi 1998-09-14 Analysgruppen

Roland Ståhl, polisöverintendent, ordf. svenska 1998-09-22 Analysgruppen

ID-kommissionen 1998-09-23 Referensgruppen

Jan Olsson, kriminalkommissarie 1998-10-01 Referensgruppen

Deltagare pmzelsamtnl:i 1998-10-07 Analysgruppen

JanJacobsson,Göteborgs Dykeriteknik AB 1998-10-20 Analysgruppen och referensgruppen

Anders Lindahl, dykare 1998-10-25 Analysgruppen

Bengt Grisell, forskningsingenjör, KTH

Robert Grundin, överläkare, Möten med anhöriga och anhörigföreningar

Rättsmedicinalverket

1997-12-01 Ersta sjukhus Gunnar Bengtsson,f.d. chef ostkustens

1997-12-04 StatensHaverikommission marinkommando

1998-01-19 Odd Lundqvist, SEA Johan f.d. chefsjurist, Sjöfartsverket

Franson,

BILAGA 4

1998-03-16-17 Seminarium sorg och kris 1998-08-24 Allan Laur, pastori Pingstkyrkan, Lea Mossin, Föredragande: psykolog,Mart Murdree, rådgivare till Ylva Eggehorn, författare socialministern och Raivo Oherde, anhörig Conny Nordin, professor psykiatri, Linköpingsi 1998-08-24 Hearing med anhöriga ochöverlevandei Vöru universitet 1998-08-25 SysterTheresa, Birgittasystrarna i Tallinn Bo Brander, prästoch föreståndareLaurenti- 1998-08-25 Anhörigföreningen Memento Estonia,Ander stiftelsen Paeorg Lars Weisaath,professori psykiatri 1998-08-25 Tilt Sepp,vice konsul, Inrikesministeriet, Mairit Atle Dyregrove, ledare för Center för Kratovits, avdeln. för utrikeskontakter krisepsykologi, Bergen 1998-08-25 Pritt Männik, vice polischef, Robert Antropov, Kristina Brandänge,psykiater och klinikchef ordförande estniskaID-kommissioneni Ersta sjukhus 1998-08-25 Viktor Palmet, bitr. statssekreterare, Odd Kristian Reme,prästoch företrädare för Transportministeriet Alexander Kiellandfonden 1998-08-25 Hearing med anhöriga och överlevande Tallinni 1998-06-17 Expertmöte 1 1998-08-25 Jaan Kiivit, ärkebiskopoch Lauri Sonen, Nathan Föredragande: Hamer, Iaan Leppik,oel Luhamets, företrädare Elisabeth Aarsaether,informationskonsulent, för den estniskakyrkan Sysselmannen Svalbard Åke Wide, civilingenjör, Sjöfartsverket Intervjuer och möten i samband med analysgruppens Jan ErikJanson, tekn. dr., uppdragsledare,VBB

besök i Finland Per Engström, civilingenjör, VBB Roland Ståhl, ordförande, svenskaID- 1998-08-24 Aila Salminen,Katariina Kivistö, finska kommissionen Trafikministeriet, Jukka Häkämies finska DaveCawson, Rockwater A/ S Sjöfartsverket JanJacobsson,Göteborgs Dykeritelmik AB 1998-08-24 Holger Rotkirch, ambassadör,Markus Laurent, Göran Wennqvist, chef, finska ID-kommissionen chef för konsulära avdelningen SeppoTauren,

Pentiilä, rättsläkare, finska ID-kommissio- ñnska Utrikesdepartementet Antti

1998-08-24 Fredrik Vahlquist, Marjatta Ikonen, Gunilla nen

Arnell och Elisabeth Vahlquist, Svenska Arne Björkås, chef för kriminalteknikerna, norska ID-kommissionen ambassaden Helsingforsi

Lindberg, överläkare,svenska 1998-08-25 BrandchefenJari Sainio,brandmästamaReijo Jan ID-

Salminen och Leif Eriksson samtbitit kommissionen

brandchefen Pertii Sommero Håkan Mömstad, rättsodontolog, svenskaIDkommissionen 1998-09-29 Expertmöte 2 Intervjuer Föredragande: Medlemmar i den avgåenderegeringen Lars Landelius, bärgningskapten

1998-02 l Z Carl Bildt, statsminister Ulrich Dischler, civilingenjör och skeppsbyggare -

1998-03-18 Mats Odell, kommunikationsminister Thomas Milchert, tekn. dr.

1998-03-19 Gun Hellsvik, justitieminister Karl Gustaf von Konow, förste kustbevaknings-

1998-03-19 Alf Svensson,biståndsminister inspektör, dykaröverledare,lcustbevakningens

l 998-03-20 Anders Björck, försvarsminister centrala ledning

1998-03-26 Margareta af Ugglas, utrikesminister

1998-04-02 Inger Davidsson, civilminister Intervjuer och möten i samband med analysgruppens

1998-05-05 Reidunn Laurén, bitr. justitieminister besök i Estland 1998-08-04 Bo Köhnberg, sjukvårdsminister 1998-08-24 Indrek Treufeldt, nyhetschef Eesti TV Piret Tali, journalist Eesti Päevalet Politiska i den avgåenderegeringen 1998-08-24 Kersti Berendsen,anhörigföreningen Memento 1998-03-06 Per-EgonJohansson,statssekreterare, Mare Kommunikationsdepartementet

BILAGA 4

1998-03-20 Peter Egardt, statssekreterare,Statsråds- Uiinstenniizinom Regeringr/eizizsliet

beredningen ÅsaKastman Heuman, och chef,

1997-10-28 rätts- exp. 1998-04-01 Lars Christiansson, presschef,Statsråds- Kommunikationsdepartementet

beredningen 1998-01-14 BosseWallin, chef för affarsverksamheten 1998-04-20 JonasHafström, departementsrådoch Kommunikationsdepartementet

utrikeshandlaggare,Statsrådsberedningen Magnus Stephansson,departementssekreterare,

1998-01-29 1998-04-22 Per Zetterquist, pressekreterare,Statsråds- Kommunikationsdepartementet

beredningen 1998-01-29 Alf Stenqvist,departementssekreterare, 1998-04-23 Inger Strömbom, pressekreterare,Kommunika- Kommunikationsdepartementet

tionsdepartementet 1998-02-17 Jan-Olof Selén, enhetschef,Kommunikationsde- 1998-04-24 Hans Dahlgren, statssekreterare,Statsråds-

partementet

beredningen 1998-02-18 ÅsaKastman Heuman, och rattschef,

exp.- 1998-04-27 Emil Svensson,kommendör, Statsråds- Kommunikationsdepartementet

beredningen 1998-03-13 Göran Sellvall, expeditionschef, Statsråds- 1998-04-28 Rolf Tufvesson,planeringschef,Kommunika- beredningen

tionsdepartementet 1998-03-20 Bertil Roth, departementsråd,Niklas Hedman, 1998-05-29 Per Blixt, pressekreterare,Näringsdepartementet departementssekr.,Utrikesdepartementet

1998-03-25 Anders Iacobaeus,rättschef, Kommunikationsde- Medlemmar i den tilllriidande regeringen partement 1997-10-28 Ines Uusmann, kommunikationsminister 1998-03-30 Gunnel Pettersson,assistent,

Carlsson, Kommunikationsdeparmientet 1997-12-17 Ingvar statsminister

statsråd,Statsrådsberedningen 1998-04-01 Göran Schäder,rättschef,Justitiedepartementet 1998-02-12 Ian Nygren,

Laila Freivalds, justitieminister 1998-04-22 Lars Magnuson, rättschef, Utrikesdepartementet 1998-04-01

1998-05-11 Bengt-ÅkeNilsson, rättschef, Statsråds- 1998-04-17 Ines Uusmann, komunikationsminister 1998-05-05 Ingvar Carlsson,statsminister beredningen

1998-05-18 Anders Iacobaeus,rättschef, Kommunikationsde- 1998-10-27 Göran Persson,statsminister

partementet

1998-07-16 Ingvar Paulsson,exp-och rättschef, Civil- Politiska tjänstemän i den tilltriidøznde regeringen

departementet 1997-10-20 Kjell Lindström, politisk sakkunnig, Statsråds- Blomberg, enhetschef, Lundh,

1998-08-18 Göran Brita

beredningen kansliråd,Hans Enflo, kansliråd 1997-10-29 UlfMårtensson, politisk sakkunnig, Statsråds-

Claes Eriksson, dep. sekr. Kulturdepartementet

beredningen 1998-02-06 Birgitta Wallström, politisk sakkunnig,

Myndigheter

Kommunikationsdepartementet

politisk sakkunnig, Kommunika- 1997-10-09 Björn Körlof, generaldir., och JohannaEnberg, 1998-02-16 Siv Gustavsson,

tionsdepartementet projektledare, SPF 1998-03-10 EvaLindau, pressekreterare,Kommunikations- 1998-01-30 JohanFranson, chefsjurist och t.f. generaldirek-

departementet tör, Sjöfartsverket

Kjell Lindström, politisk sakkunnig, Statsråds- 1998-02-05 Olof Forssberg,generaldirektör Statens 1998-03-12

beredningen Haverikommission 1998-04-22 Magnus Persson,statssekreterare,Kommunika- 1998-03-24 Bertil Arvidsson, teknisk direktör, Sjöfartsverket

tionsdepartementet 1998-03-24 Sten Anderson,avdelningsdirektör, Sjöfartsverket

Kjell Lindström, politisk sakkunning, Statsråds- 1998-03-25 Maj Lindhagen, funktionsansvarig, stabpersonal, 1998-05-05

beredningen Sjöfartsverket 1998-05-05 Gisela Lindstrand, pressekreterare,Statsråds- 1998-03-25 Lars-Göran Bronow, informationschef,

beredningen Sjöfartsverket

Nils Billinger, statssekreterare, 1998-03-25 Kaj Janérus,generaldirektör, Sjöfartsverket 1998-05-06 Gunnar

Statsrådsberedningen 1998-03-30 Thomas Lindstrand, chefsåklagareoch Uno

Hagelberg, överåklagare

BILAGA 4

1998-04-30 JohanFranson,chefsjurist och t.f. generaldirek- 1998-03-31 PeterNobel, jur. dr. särskild utredare

tör, Sjöfartsverket 1998-03-31 Tove Gunnarsson,läkare,Huddinge Sjukhus

1998-08-05 KajsaafPetersens,StatensKonstråd 1998-04-20 GustavHannliak, mättnadsdykare

1998-04-22 Kia Andersson,riksdagsledamotmp

1998-04-24 Lars Grundberg, ambassadör,svenska Ledamöter av Etiska rådet

ambassadeni Estland 1998-02-25 EvaSahlin

1998-04-25 Knut Isaksson,skolchef Vilhelmina kommun 1998-03-05 Lars H. Gustavsson

1998-04-25 ,Ulla-Britt Granberg, diakonissa,Vilhelmina 1998-03-09 PeterPaul Heineinann

kommun 1998-03-10 Yrsa Stenius

Britt-Marie Lundström, diakonissa,Vilhelmina 1998-03-11 Karin Söder

kommun 1998-03-12 StenAndersson

Bengt-Göran Lindfors, komininister, Vilhelmina 1998-03-13 Anders Lindström

kommun 1998-03-18 Caroline Krook

1998-04-30 Helena Nilsson, vicepartiordförandec 1998-03-19 Bertil Werkström

1998-05-05 Robert Grundin, överläkare,

Rättsmedicinalverket Övriga 1998-05-07 Göran Pettersson,Stockholms stift

1998-01-12 Kristina Brandänge,psykiateroch klinikchef, 1998-05-28 Roland Ståhl, svenskaID-kommissionen

Ersta sjukhus 1998-09-04 Gert Rosencrantz,enhetschefJourhavande

1998-01-12 Lars Weisaath,professor psykiatrii kurator, och Monica Johannessonoch Berit

1998-01-13 Odd Kristian Reine,prästoch föreståndareför Dahlström, jourhavande kurator

Alexander Kielland fonden 1998-09-21 Anders Kamb, beredskapsplanerare,SAS

1998-03-23 Gunnar Weman, ärkebiskop 1998-10-14 Elisabeth Aarsxther, informationskonsulent,

1998-03-23 Ingela Thalén, riksdagsledamots, ledamot av Sysselmannen,Svalbard

soc.dem.verkst.utskott

1998-03-27 EvaEriksson, Vicepartiordförandefp

KÄLLFÖRTECKNING

Källförteckning

Offentligt tryck Rapporter och litteratur annan SOU 1987:16; Begravningslag, Betänkande arbets- Ahlers Vogel; Hamburg; Den Tyska Expertgruppen för av gruppen för översyn begravningslagstiftningen utredning förlisningen M/S "Estonia"; 1996 av av av SOU 1989:98; Transplantation etiska, medicinska och Akehurst, Michael; A modern introduction Internatio- - to rättsliga aspekter, Betänkande transplantations- nal Law, femte upplagan, George Allen 8: Unwin av

utredningen Publishers Ltd, London 1984

SOU 1996:189; Efter Estonia, Rapport Utredningen Beclqnan, Nils m.fl., Brottsbalken jämte förklaringar, av för vägledning efter Estoniakatastrofen; jämte arkiv- Band 2 Brotten allmänheten och mot staten m.m., material från utredningen, Göteborg, 1997 sjätte upplagan, Norstedts förlag, Stockholm 1994 Prop. 1985/862170 om räddningstjänstlag Berggren, Nils-Olof och Munck, Johan; Polislagen En m.m. Prop. 1990/91:10 med förslag till begravningslag kommentar, tredje upplagan, Norstedts Juridik AB, Prop. 1991/92:70 om vissa ändringar i räddningstjänst- Stockholm 1998 lagen Björkman, Anders; Lies and truths about the M/V ESTO- Prop. 1991/922152 om hälso- och sjukvårdens vid NIA accident; Beausoleil 1998. ansvar dödsfall Björkman Anders; M/S Estonias undergång. En studie i m.m. , Prop. 1994/95:l48 Transplantationer och obduktioner bristerna i utredningen, publicerad fyra år efter m.m. olyckan i samband med SEA:s hearing i Stockholm, Prop. 1994/95 :19O Skydd för gravfriden vid vraket efter september 1998 passagerarfartyget Estonia Bogren, Leif; Därför överlevde jag Estoniakatastrofen; Prop. 1995/96:14O Havsrättskonventionen och tillämp- Eslöv 1996 ningsavtalet Falk, Per; Straffrätt och territorium; P A Norstedts 8: Riksdagens protokoll 1994/95:43 Torsdagen den 15 de- Söners Förlag, Lund 1976 cember Jareborg, Nils; Brotten Tredje häftet Brotten allmänmot heten och staten, P A Norstedts Söners förlag, Lund Rättsfall 1986

Från Europakommissionen för de mänskliga rättighe- Härstedt, Kent; Det inte kunde ske, Trondheim, som terna; MR 68/1996 och MR/ER 66 / 1988 1995 Från regeringsrätten; 1994 ref. 93 The Joint Accident Investigation Commission of Estonia, Från hovrättema; RH 1991:36 och RH 1997:79 Finland and Sweden; Final Report the Capsizing on Svea hovrätt; Dom 1996-03-29, avd 15, DT 13 i mål T 28 September 1994 in the Baltic Sea of the Ro-Ro on 243/96 Vessel MV Estonia, Helsingfors, 1997 passenger Stockholms tingsrätt, avd. Dom 1996-01-16, DT 42 i The Joint Accident Investigation Commission of Estonia, mål T 4-2112-95 Finland and Sweden; Supplement; Part I and Part II. Pihlajamaa, Terttu; V1 kan inte glömma ESTONIA, Stockholm 1998

KÄLLFÖRTECKNING

Rikspolisstyrelsen; Registrering dödade, skadade, oska- Styrelsen för psykologiskt försvar; Rapport det arbete av om dade och utrymmande vid olyckor och andra bedridvts inom projekt Estonia-katastrofen vid personer som nödlägen, Rapport 1994:1 Styrelsen för psykologiskt försvar 1997-06-01 till Rikspolisstyrelsen; Estoniastudien, Rapport 1995:8 1997-1 1-27 Rikspolisstyrelsen; Efterforskning enligt räddningstjänst- Styrelsen för psykologiskt försvar Rapport det arbete ; om lagen försvunna Rapport 1997:1 bedritivts inom projekt Estonia-katasüofen vid av personer, som Räddningsverket; Vilhelmina kommun efter Estonias för- Styrelsen för psykologiskt försvar 1997-11-28 till lisning. 1998-05-29 Räddningsverket; Räddningstjänstens roll i krisstöds- Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia, Ett forskarbetet efter Estonia-olyckan. från fyra ningsprojekt 1996, Minnesanteckningar från SPI, ko- En rapport kommuner; R61-113/95. pia av den 30 juni 1997 Krissamverkan kommun landsting, Rapport från Stöd- Styrelsen för psykologiskt försvar; Kriskommunikation, arbetet i Uppsala med anledning Estoniakatastrofen kunskapsöversikter, Rapport 163:1-4, Stockholm, av 28 september 1994. 1993 Socialstyrelsen; Estoniakatastrofen, M/S Estonias förlis- Weisaeth, Lars; Utvärdering belastningar och risker för av ning Östersjön den 28 september 1994 den psykiska hälsan vid omhändertagande av om- Socialstyrelsen; Allmänna råd. Psykiskt och socialt komna vid bärgning M/S Estonia hos sökande- och om- av händertagande vid olyckor och katastrofer. identiñeringspersonal, samt andra berörda grupper; stora 1991:2 reviderad upplaga 1996 Oslo Universtitet, 1994 Statens Konstråd; En minnesvärd; Miroslav Balka, Stock- Weisaeth, Lars; Några kommentarer verkningarna vid om holm, 1998. bärgning av Nl/S Estonia, Oslo Universitet, noen Styrelsen för psykologiskt försvar; Det verkligen illa vember/december 1994 ser ut..., Kommunikationsproblem i samband med Esto- Witte, Henning; Sänktes M/S Estonia Nya fakta och niakatastrofen 1994, 168-1, Stockholm 1996. teorier kring M/ S Estonias förlisning, bok Internet Styrelsen för psykologiskt försvar, Mediernas Estonia, 1997 Myndigheter och massmedier informatörer i Fin- Överstyrelsenför civil beredskap; Styrbjörn Lindow; Ersom land Rapport 168-2, Stockholm, 1996 farenheter och lärdomar Estoniakatastrofen, En av Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia i Medierna, studie krishantering, ÖCB, 1998 om Rapport 168-3, Stockholm, 1996 Styrelsen för psykologiskt försvar; Bilder katastrof, Artiklar och promemorior av en Rapport 168-4. Estonia, Stockholm, 1996. Bringeus, Nils-Arvid; Död och begravning kulturhistour Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia, The Disaster riskt perspektiv, Lund 1998 in Estonian media, Rapport 168-5, Stockholm, 1996 Etiska Rådet; Redovisning ställningstagande inför reav Styrelsen för psykologiskt försvar; Estoniakatastrofen, geringens beslut avseende M/ S Estonias förlisning och massmedierna och allmänheten, Rapport 168-6. Esto- dess följder, 1994 nia, Stockholm, 1996 Gustafsson, Lars H; PM 1994-12-06 Etiska synpunkter Styrelsen för psykologiskt försvar; När nyheten nådde angående en eventuell bärgning av Estonia. Estland, Rapport 168-7, Stockholm, 1996 Gustafsson, Lars H; Beslutet att inte bärga M/S Estonia, Styrelsen det arbete PM för psykologiskt försvar; Rapport om hittills bedrivits inom projekt Estonia 1997-05- Gustafsson, Lars H; Föredrag vid SKKPFzs symposium, som - 30 Solna 1995-04-25

KÄLLFÖRTECKNING

Haga, Eivind; The sudden death and the berea- Sjöfartsverket; Rapport tekniska och legala förutsättwet grave, ang. ved, Tradisjoner, sed skikk sjødraugen, Nord ningar för återfinna och omhänderta omkomna; og om att Psykiatr Tidsskr 1985;39:23-28, Oslo 1994-10-1 1

Haga, Eivind; Tradisjoner, sed og skikk sjödraugen, Sjöfartsverket; Konsekvensanalys, Estonia; 1994-12-12 om Stavanger Aftenblad, 831031 Sjöfartsverket; Övertäclming, Estonia; 1995-02-10 Jacobsson, Jan; Utvärdering av ev. dykeriinsats samt Description of Protective Cover of the Estonia; VBB-Ansynpunkter stensätmingsmetod läggning; Stockholm 1996-05-10

Kjelland-fonden; Estonia-ulykken: Det etiske rådets The Naval Architect, Nigel Ling; April 1998 redegjörelse. Kommentar i av erfaringer fra Kjell- The Naval Architect, Mikael Huss, Tuomo Karppinen and-ulykken och Klaus Rahka; Estonia: hard facts and realities, Sep-

Kommunikationsdepartementet; Några rättsfrågor med tember 1998

anknytning till Estoniaolyckan Socialstyrelsen; Kollektiva sorgekriser och samhällets re- Kommunikationsdepartementet; Rapport avseende aktion, referat Socialstyrelsens seminarium den 16 av sjösäkerhetsarbetet inom Sjöfartsinspektionen oktober 1997 Moderna Tider; Den mentala övertäckningen Estonia, Socialstyrelsen; SoS-rapport 1997:15 av Maria Carlshamre; Nr 68-69,l998 Statens Haverikommission; Handlingar rörande fråga om Nautisk tidskrift; "SFBFs ståndpunkt: Estonia inte sjö- utlämnande bandinspelning från dykning vid M/ S var av värdig, Christer Lindvall; Nr 1998 Estonia Reimers, Eva; Tema Kommunikation Linköpings Univer-

sitet, Från olycksplats till gravplats analys hur

- en av Övrigt

frågan Estonias bärgning skildras i dagspress; om M/S Estonia; skrift från Estline, 1995 arbetsrapport 1996:8 Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia Informations- Reme, Odd Kristian; Erfarenheter Kiellandetter blad; 1997 och 1998 ulykken, föredrag vid Ersta sjukhus 980112, Kom- Videoband animation olycksförloppet från Statens till Etiska rådets ställningstagande angående - av mentarer Haverikommission Estonia-olyckan i ljuset erfarenheter från Kiellandav olyckan 1980 Sandin, Birgitta; PM beträffande: Örebro Röda Kors- Massmedia

krets; Finska Röda Korset; Estlands Röda Kors;- Div. underlag från svenska massmedier från 980928 och

Minnesanteckningar Hedrenius; Röda Korsets framåt av psykosociala insatser samt PM av Anders Kamb, SAS Spiegel TV; Reportage Peter Barasinskis expedition om Sandin, Birgitta; PM beträffande internationella erfaren- till Estonias vrak, 950713 heter gjord uppdrag analysgruppen, 1998 Tidningarnas Telegrambyrå; Sammanställning vissa av av Sjöfartsinspektionen; Sakkunnigutlåtande med anledning larrntider i anslutning till M/ S Estonias förlisning ut-

Estoniakatastrofen, April 1995 Göran Steen, gåva 3 Claes Wahlberg av Sjösäkerhetsarbetet inom Sjöfartsinspektionen TT-telegram 1994-09-2 8-29

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M.

Tänderhela livet 36.Identifiering och identiteti digitalamiljöer.

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. Referatfrånenhearingden 12november1997.IT-

- b.Välfärdens genusansikte.A. kommissionensrapport4/98. K.

.Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspecifikaprocesser 37.Den framtidaarbetsskadeförsäkringen.

medexempelfrånhandeln.A. 38.Vadfår för pengarna Resultatstyming statsbidragav till

Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch vissaorganisationerinom det socialaområdet.S.

maktdiskurser.A. 39.Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

Ty maktenärdin Mytenomdetrationellaarbetslivetoch det 40. BROTTSOFFER.Vad har gjorts Vadbör göras Ju.

jämställdaSverige.A. Läkemedelsinformationför alla. S.

Översyn rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför framtidakrav. Fö.

försäkringar.Fi. 43.Hur skall Sverigemå bättre

Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch förstastegetmotnationellafolkhälsomål.

Systembolagetsprodukturval.S. 44. En samladvapenlagstiftning.Ju.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- - 10 Campusför konst.U. 46. Ombuggningoch andrahemligatvångsmedel.Ju.

. ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inom olika områden.U. 47. Bulvaneroch annat.Ju.

12.Självdeklarationochkontrolluppgifter förenkladeförfaranden.Fi. 48.Kontrolleradochifrågasatt

- 13 Säkrarekemikaliehantering.Fö. intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S.

. - 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 49. Konsekvenserav atttaxfreeförsäljningenavvecklasinom EU. K.

- 15.Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskthållbartsamhälle.M. 50. De 39 stegen.Läkemedelsutredningarunder

- 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktombemötandetav 1900-taletoch annatunderlagsmaterialtill Läkemedeli vård och

personermedfunktionshinder. handel,SOU 1998:28.

digital marksändTV. Ku. 51.Vuxenutbildningoch livslångt lärande. 17.Samordningav

myndighet Fi. Situationeninför och underförstaåretmedkunskapslyftet.U. 18.En gräns en- 19.IT och regionalutveckling. 120exempelfrånSverigeslän. K. 52.Utstationeringav arbetstagare.A. 20.IT-kommissionenshearing infrastrukturenför digitala medier. 53.Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.N.

Andrakammarsalen,Riksdagen1997-1024,K. 54. Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt

21.Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet.Hearing för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav

anordnadav IT-kommissioneni samverkanmed IT-kommissionen uppdragav Kommunikationsdepartementet,

Industriförbundetoch Statskontoret1997-11-14.K. Nårings-ochhandelsdepartementetoch Industriförbundet.

22.Försäkringsgaranti. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K.

Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi. 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett seminarium.

23. Statenochexportfinansieringen.N. Demokratiutredningensskriftserie.SB.

24. Fiskeriadministrationenetti EU-perspektiv.Översynav 56. Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresaoch tillfälligt

Fiskeriadministrationenm.m.Jo. arbete.Fi.

25.Tre städer.Enstorstadspolitikför hela landet.+4 st bilagor. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén.

26.Från hembränttill Mariakliniken. UtvärderingavdistansutbildningsprojektmedIT-stöd. U.

faktaomungdomaroch svartsprit.S. 58. IT och nationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

- 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagochförsäkringsbolag.Fi. IT-kommissionensrapport6/98. K.

28.Läkemedeli vårdoch handel.Om en säker,flexibel och 59.Räddningstjänsteni Sverige

samordnadläkemedelsförsörjning.S. Räddaoch Skyddas.Fö.

- 29.1976årslag omimmunitetoch privilegier i vissafall 60. Kring Hallandsåsen.M.

en översyn.UD. 61. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo.

- 30.Utlandsstyrkan.Fö. 62.Kampanjmedkunskaperoch känslor.Om

31.Det gäller livet. Stödochvårdtill barn och ungdomarmed kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M.

psykiskaproblem. 63.Engod affär i Motala.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid psykiatrisk 64. Bättreoch mertillgänglig information.

tvångsvård. Småföretagsdelegationensrapport N.

33.Historia,ekonomiochforskning.Femrapporteromidrott. In. 65. Nyatider,nya förutsättningar

. . . 34 Företagaremedrestarbetsförrnåga.S. IT-kommissionensrapport8/98.K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. 99.Acceptera Betänkandefrån dennationella 67.Socialavgiftslagen.S. samordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln. 68. Kunskapsläget kärnavfallsområdet1998.M. 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkandefrånden 69.Lämplighetsprövningav personalinomförskoleverksamhet,skola nationellasamordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln. och skolbarnomsorg.U. ll. Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett seminarium. 70. Skolan.IT och det livslångalärandet. SB. Hearinganordnadav Utbildningsdepartementetoch 102.Lekmannastyrei experternastid. Dokumentationfrånett IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04. seminarium.SB. IT-kommissionensrapport7/98. K. Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch de .. 7 Den kommunalarevisionen ett demokratisktkontrollinstrument. individuella rättigheternai Sverige.SB. . ln. 104.Arbetsgivarnasrehabiliteringsansvar.S. 72.Kommunalatinansförbund.Fi. 105.Minska regleringenav kommuneroch landsting.In. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida- systemför 106.Ungai ohälsoförsäkringen.Tid för aktiviet och utveckling. statsbidragtill invandrarnasriksorganisationerm.fl. ln. 107.Främjandelagen enöversyn.A. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 108.Analyseramera.Jo. 75.Djurförsök.Jo. 109.Rättsinformationoch lT. Rapportfrån två seminarier1996och 76.Idrott och motion för livet. Statensstödtill idrottsrörelsenoch 1998.IT-kommissionensrapport10/98.K. friluftslivets organisationer.In. ll0. Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförklaring.Ju. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationensrapport N. lll. E-plikt.Att säkradet elektroniskakulturarvet.U. 78. Regelförenklingför framtiden.Småföretagsdelegationensrapport 112.Resurserpålika villkor U. N. 113. GodI Tro. Samhälletoch nyandligheten.S. 79.IT och regionalutveckling. ll4. Svenskani EU. Hur kan främja kvaliteten de svenskaEU- Erfarenheterfråntre hearingarundermars1998.lT- texterna.SB. kommissionensrapport9/98. K. ll5. Distansarbete.A. 80.Bostadsrättsregler.Ju. ll6. Stoppreglema.Fi. 81.Användningenavvissastatsflygplan.m.m.SB. 117.Utgått 82.Försäkringsföreningar ett reformeratregelsystem.Fi. ll8. "SustainableSweden" SUCCESSstory.Möjligheteroch - - a 83.DUKOM Distansutbildningskommittén.Pådistansutbildning, hinderför eninternationaliseringavett svensktmiljöanpassat undervisningoch lärande.Kostnadseffektivdistansutbildning.U. näringsliv. Bilaga. N.+ 84.DUKOM Distansutbildningskommittén.Flexibel utbildning ll9. Kommunaluppdragsverksamhet1998.ln. distans.U. 120,Efterlevandepension.En anpassningtill det reformerade 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten,folkomröstningaroch aldrepensionssystemet.S. direktdemokratii Schweiz.SB. l2 Arbetsförhållandenoch attityder. Professionellasmötenmed . - 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet.Östeuropa.Ju. medfunktionshinder. personer 87. Premiepensionsmyndigheten.Fi. 122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi. - 88.Domarenoch Beredningsorganisationenutbildningoch 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. arbetsfördelning.Ju. 124.Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens 89.Greppet att vändaenregionsutveckling.Rapportfrån skriftserie.SB. - Söderhamnskommittén.N. 125.Statensmuseerför världskultur.Ku. 90. Stegetföre. Nedslagi det lokala brottsförebyggandearbetet.Ju. 126.Beskattningutantaxfree.Fi. 91. Nya grepp kommunalförnyelseoch kompetensutveckling.In. 127.Tullagensöverklagandereglerm.m.vid en omorganisation - av 92.Godaidéeromsmåföretagoch samverkan. Tullverket. Fi. Småföretagsdelegationensrapport N. 128.Forskningspolitik.U. 93. Kapitalförsörjningtill småföretag.Småföretagsdelegationens 129.Svensksjöfartsnäring hot och möjligheter.K. rapport N. 130.Kämavfalloch Säkerhet.Rapportfrån ett seminariumom 94.Förslagskatalog.Småföretagsdelegationensrapport N. säkerhetsanalys slutförvaringenav avanväntkärnbränsle.M. 95. Förstärktskyddav skogsmarkför naturvård.M. 131.CSN En myndigheti ständigförändring.U. - 96. NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. 132.En granskning Estoniakatastrofenoch dessföljder. K. av 97.Gör barntill medborgareOm bam och demokratiunder 1900talet. SB. 98. Konkurrenslagensregleromföretagskoncentration.N.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånctt seminarium. Tänderhela livet Demokratiutredningensskriftserie.55 nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2

- En godaffäri Motala. Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch

Demokratiutredningensskriftserie.63 Systembolagetsprodukturval.8

Användningenav vissastatstlygplan,m.m.81 När åsikterblir handling.Enkunskapsöversiktombemötandetav

Att röstamedhänderna.Om stormöten,folkomröstningaroch personermedfunktionshinder.16

direktdemokratii Schweiz.85 Tre städer.En storstadspolitikför helalandet.

Gör barntill medborgareOm barnochdemokratiunder +4 stbilagor.25

1900-talet.97 Frånhembränttill Mariakliniken.

Det ungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett seminarium. faktaomungdomaroch svartsprit.26

- 101 Läkemedeli vård och handel.Omen säker.flexibel och

Lekmannastyrei experternastid. Dokumentationfrånett samordnadläkemedelsförsörjning.28

seminarium.102 Detgäller livet. Stödoch vårdtill barnoch ungdomar

Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch de individuella medpsykiskaproblem.31

rättigheternai Sverige.103 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid psykiatrisk

Svenskan EU. Huri vi kan främja kvaliteten de svenskaEU- tvångsvård.32

textema.114 Företagaremedrestarbetsförmåga.34

Demokrati europeisknivå Demokratiutredningensskriftserie. Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37

124 Vadfår vi för pengarna Resultatstymingav

statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

Justitiedepartementet området.38

Läkemedelsinformation alla.för 41 BROTTSOFFER.

1-lurskall Sverigemå bättre Vadhar gjorts Vad bör göras 40

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Ensamladvapenlagstiftning.44 -

Kontrolleradochifrågasatt Om buggningoch andrahemligatvångsmedel.46

intervjuer medpersonermedfunktionshinder.48 Bulvanerochannat.47 -

De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder Styrningenavpolisen.74

1900-taletoch annatunderlagsmaterialtill Bostadsrättsregister.80

Östeuropa. Läkemedeli vårdoch handel,SOU 1998:28.50 Utvecklingssamarbete rättsområdet. 86

Socialavgiftslagen.67 DomarenochBeredningsorganisationenutbildningoch

- 104

Arbetsgivarnasrehabiliteringsansvar. arbetsfördelning.88

Ungai ohälsoförsäkringen.Tid för aktiviet och utveckling.106 Stegetföre. Nedslagi det lokala brottsförebyggande

I God Tro. Samhälletochnyandligheten.113 arbetet.90

Efterlevandepension.Enanpassningtill det reformerade Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförklaring.110

äldrepensionssystemet.120

Arbetsförhållandenochattityder. Professionellasmötenmed Utrikesdepartementet -

personermedfunktionshinder.121 1976årslagom immunitetochprivilegier i vissafall en översyn.

- 1291

Kommunikationsdepartementet Naziguldetoch Riksbanken.Interimrapport.96

IT och regionalutveckling.

120exempelfrån Sverigeslän. 19 Försvarsdepartementet

IT-kommissionenshearingom infrastrukturenför digitala medier. Säkrarekemikaliehantering.13 1997-10-24.20

Andrakammarsalen,Riksdagen Utlandsstyrkan.30

Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet.Hearing Försvarsmaktsgemensamutbildning för

anordnadav IT-kommissioneni samverkanmedIndustriförbundet framtidakrav 42

och Statskontoret1997-11-14.21 Sotningi framtiden45

Identifiering ochidentiteti digitala miljöer. Räddningstjänsteni Sverige 1997.

Referatfrån enhearingden 12 november IT-

Räddaoch Skyddas.59 - - kommissionensrapport4/98. 36 Folkrättsligstatusm.m.123

Statens utredningar 1998

offentliga

Systematisk förteckning

Konsekvenseravatt taxfreeförsäljningenavvecklas DUKOM Distansutbildningskommittén.

inom EU. 49 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed IT-stöd.57

l-lur offensiv IT-användningkan skapatillväxt FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav Lämplighetsprövning personalinom förskoleverksamhet,av skola

IT-kommissionen uppdragav Kommunikations- och skolbamomsorg.69

departementet,Närings-och handelsdepartementetoch DUKOM Distansutbildningskommittén.Pådistansutbildning,

lndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18.54 undervisningoch lärande.Kostnadseffektivdistansutbildning.83

lT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier. DUKOM Distansutbildningskommittén.Flexibel utbildning

IT-kommissionensrapport6/98. 58 distans.84

Nya tider, nya förutsättningar. E-plikt. Att säkradet elektroniskakulturarvet.111

. . IT-kommissionensrapport8/98. 65 Resurser lika villkor 112

Skolan,IT och detlivslångalärandet. Forskningspolitik.128

Hearinganordnadav Utbildningsdepartementetoch CSN En myndigheti ständigförändring.131

- IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04,

T-kommissionensrapport7/98. 70 Jordbruksdepartementet

IT ochregionalutveckling.Erfarenheterfråntrehearingarunder Översyn

Fiskeriadministrationeniett EU-perspektiv. av mars1998.IT-kommissionensrapport9/98. 79

ñskeriadministrationenm.m.24 RättsinformationochIT. Rapportfråntvå seminarier1996och 1998.

Livsmedelstillsyni Sverige.61 IT-kommissionensrapport10/98.109

Djurförsök. 75 Svensksjöfartsnäring hot och möjligheter.129- Analysera 108

mera. En granskningavEstoniakatastrofenoch dessföljder. 132

Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet

Välfärdensgenusansikte.3 Omstruktureringaroch beskattning.1 Män alltid Nivå- och organisationsspecifika Översyn passar processer

av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 medexempelfrånhandeln.4

Integritet Effektivitet Skattebrott.9 Vårt

- - liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch maktdiskurser. Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenkladeförfaranden.12- 51

E-pengar näringsrättsligafrågor. 14

- Ty maktenärdin Mytenomdet rationellaarbetslivetoch det Engräns enmyndighet 18

- jämställdaSverige.6 Försäkringsgaranti.

Utstationeringavarbetstagare.52 Ett garantisystemför försäkringsersättningar.22

Främjandelagen enöversyn.107 Nya ledningsregler -

för bankaktiebolagoch försäkringsbolag.27 Distansarbete.115

Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresaoch tillfälligt

arbete.56

Kulturdepartementet Kommunalafinansförbund.72 Försäkringsföreningar Samordningav digital marksändTV. 17

ett reformeratregelsystem.82

- Statens för världskultur.125 Premiepensionsmyndigheten.87 museer

Stoppreglema.116 E-pengar civilrättsliga frågor Närings- och handelsdepartementet

- m.m. 122 Beskattningutantaxfree.126 Statenoch exportñnansieringen.23 Tullagensöverklaganderegler vid omorganisation Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.53

m.m. en av Tullverket. 127 Bättreochmertillgänglig information.

Småföretagsdelegationensrapport 64

Utbildningsdepartementet Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens

rapport 77 Campusför konst.10

Regelförenklingför framtiden.Småföretagsdelegationensrapport Friståendeutbildningarmedstatlig tillsyn inom olika områden.l 1

4. 78 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Situationeninför året Greppet att vändaenregionsutveckling.Rapportfrån

och underförsta med -

Söderhamnskommittén.89 kunskapslyftet.51

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Godaidéeromsmåföretagochsamverkan.Småföretagsdelegaiionens rapport 92 Kapitalförsörjningtill småföretag,Småföretagsdelegationensrapport

93 Förslagskatzilog,Småföretagsdelegationensrapport 94 Konkurrenslagensreglerom företagskoncentration.98 "SustainableSweden" a SUCCESSstory.Möjligheterochhinder

för eninternationaliseringavettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. + Bilaga. 118

Inrikesdepartementet Historia.ekonomiochforskning. Fem rapporterom idrott. 33 Denkommunalarevisionen ettdemokratisktkontrollinstrument. l71l OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtidasystemför

statsbidragtill invandrarnasriksorganisationerm.fl. 73 Idrott och motion för livet. Statensstödtill idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.76

kommunalförnyelseochkompetensutveckling.91 Nya grepp- Acceptera Betänkandefrån dennationellasamordningskommittén för Europaåretmotrasism.99 Har rasismentagit slutnu Bilaga till betänkandefråndennationella samordningskommitténför Europaåretmotrasism.100 Minska regleringenav kommunerochlandsting.105 Kommunaluppdragsverksamhet1998.119

Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskthållbart samhälle.

ll5l Förordningartill miljöbalken. Bilagor.+ 35 Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperoch känslor:Om kämavfallsomröstningeni Malå kommun1997.62 Kunskapsläget kärnavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård,95 Kärnavfalloch Säkerhet.Rapportfrånett seminariumom säkerhetsanalysavslutförvaringenavanväntkärnbränsle.130

Analysgruppen

för granskning av Estoniakatastrofen

och dessföljder

FRITZES

I5I7I-Å."I"I.IJu UBLIKATION R POSTADRESS: STOCKHOLM .Q 106 47 . ; FAX08-690 9191,TELEFON08-690 9190 E-PosTsfritzes.0rdcr@libcr.se lSBN913821040_1 INTERNET:wwwfritzesse