Utvidgat balanskrav - omfattande verksamhet i kommunala företag

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Jtvidgat

balanskrav

- omfattande verksamhet i

kommunala företag

Betänkande av Utredningen om utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i kommunala företag Stockholm 1998

ÖccS

al

w Statens offentliga utredningar

1 9 9 1 5 0

Inrikesdepartementet

balanskrav

Utvidgat

omfattande verksamhet

-

i kommunala företag

Betänkande Utredningen om utvidgat balanskrav

av

omfattande Versamhet i kommunala företag

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar F ritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91 -38-21071-1 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

beslut den l oktober 1997 bemyndigade regeringen chefen för

Genom Inrikesdepartementet, statsrådet Andersson, att tillkalla särskild en utredare för att analysera behovet förutsättningarna för och av, konsekvenserna krav på ekonomisk balans även omfattar av ett som den kommunala verksamhet bedrivs i företagsform. Utredaren som skall analysera de för- och nackdelar kan uppkomma om de som kommunala företagen omfattas balanskravet samt hur eventuella av

tillämpningsproblem kan lösas. Om övervägande skäl talar för att

m. m. utvidga balanskravet skall utredaren även lämna förslag till

lagreglering. Med stöd bemyndigandet förordnades den 28 januari 1998

av direktören Karl Knutsson särskild utredare. Samma dag som

förordnades direktör Alf Hübinette, departementssekreterama Anneli

Lagebro, Barbro Rosensvärd och Inga Thoresson Hallgren samt ekonomema Anders Nilsson och Agneta Peterz experter. Den 2 som februari 1998 förordnades auktoriserade revisorn Kerto Birgersson som

sekreterare i utredningen. Från och med den 1 september 1998 förordnades departementssekreterare Ylva Grahn Agering som ersättare

för Inga Thoresson Hallgren. Utredningen har antagit namnet Utredningen om utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i kommunala företag, UBK

1998:02. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i kommunala företag, UBK 1998:02. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i november 1998

Karl Knutsson

/Kerto Birgersson

SOU 1998: 150 Innehåll 1

Innehåll

Förkortningar 3

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen 1975: 1385 Dir. Direktiv FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer Kap. Kapitel KL Kommunallagen 1991 :900 KRL Kommunal redovisningslag 1997:614

Prop. Proposition

SCB Statistiska centralbyrån

ÅRL Årsredovisningslagen

SOU 1998: 150 Sammanfattning 5

Sammanfattning

Utredningens uppdrag har varit att analysera behovet av, förutsättningarna för och konsekvenserna av ett krav på ekonomisk balans som även omfattar den kommunala verksamhet bedrivs i företagsform. som Kommunallagen kommuner och landsting stor frihet att organiger sin verksamhet i förvaltningsform eller i andra former såsom sera aktiebolag och stiftelse. I de fall kommuner och landsting finner det befogat att bedriva verksamhet i företagsfonn finns omfattande offentlig- och privaträttsliga regler vad gäller insyn och inflytande samt

hur ekonomin skall hanteras i de kommunala privaträttsliga organen.

För att bedöma konsekvenserna av ett utvidgat balanskrav har

utredningen analyserat kommunernas och landstingens möjligheter att

klara dagens balanskrav. Analysen visar att drygt 200 kommuner och

nästan samtliga landsting redovisade negativa resultat år 1997. Om

hänsyn tas till de kommunala företagens resultat exklusive extraordinära poster förbättras dock den samlade kommunala -

verksamhetens resultat. Förbättringen för perioden 1995-1997 uppgår till cirka 12 miljarder kronor. Under dessa år skulle alltså de

kommunala företagen, de omfattats av balanskravet, ha underlättat om för kommunerna sammantaget att nå balans. Skillnaderna kommunerna emellan är dock stora.

Utredningens genomgång av de kommun- och landstingsägda företagen visar att företagen generellt sett är i ekonomisk balans även

bostadsföretagens ekonomi i ett begränsat antal kommuner inger om Andra orosmoment enligt utredningen, kräver en ökad oro. som, uppmärksamhet är borgensåtaganden gentemot de kommunala företagen och de risker dessa innebär. Även andra risker bl. till som a.

följd alltmer marknadsanpassad verksamhet måste beaktas i

av en kommunernas och landstingens ekonomiska planering. Den genomgång utredningen gjort av de argument som förts som

fram både för och emot ett utvidgat balanskrav som även omfattar de

6 Sammanfattning

kommunala företagen visar att dagens regelsystem inte tillräckligt

tydligt framhåller vikten god ekonomisk utveckling i de av en kommunala företagen. Krav måste därför, enligt utredningens bedömning, ställas på helhetssyn beaktar ekonomin i den en som samlade verksamheten för att kunna bedöma hur ekonomin i företagens

verksamhet påverkar kommunens eller landstingets ekonomi och därigenom kämverksamheten. Utredningen har analyserat olika

alternativa möjligheter att tillgodose behovet sådan helhetssyn. av en Den slutsats som utredningen drar är att ett utvidgat balanskrav som även omfattar företagen inte skulle leda till att det långsiktiga perspektiv som bör eftersträvas uppnås.

Utredningen föreslår i stället att det tydliggörs att bestämmelsen i 8 kap. l § kommunallagen om god ekonomisk hushållning skall gälla den samlade kommunala verksamheten, även den verksamhet v. s. som bedrivs i företagsform. Här bör bl. den långsiktighet och a. framförhållning i de verksamheter kommuner och landsting som bedriver framhållas vilket omfattar bedömningar olika av riskexponeringar. Utredningen föreslår även precisering i 8 kap. 1 § en lagen om kommunal redovisning vad innehållet i den avser gemensamma förvaltningsberättelsen. Förslaget innebär att särskilda upplysningar om den ekonomiska utvecklingen och bedömning olika av risker i samband med företagens verksamhet etc. skall lämnas.

Sammanfattning och slutsatser regelverket och resultatom utvecklingen framgår av avsnitt 2.5 respektive 3.3. Utredningens förslag

presenteras i avsnitt 5.3.2.

sou 1998:150 Lagförszag 7

Lagförslag

till ändring i kommunallagen Förslag lag om

1991 :900

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § kommunallagen 1991:900 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 1 § Kommuner och landsting Kommuner och landsting skall ha god ekonomisk skall ha en god ekonomisk en hushållning i sin verksamhet. hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs andra genom

juridiska personer.

1 Lagen omtryckt 1998:1

8 Lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen 1997:614 om kommunal redovisning

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § lagen 1997:614 kommunal om

redovisning skall ha följande lydelse.

8 kap. 1§

Sådana upplysningar som Sådana upplysningar

som

avses i 4 kap. 1 § skall om- avses i 4 kap. 1 § skall

omfatta också sådan kommunal fatta också sådan kommunal verksamhet bedrivs verksamhet bedrivs som som

genom andra juridiska andra juridiska

genom personer. personer.

Särskilda upplysningar

skall lämnas sådana om juridiska personer i vilka

kommunen eller landstinget

har ett betydande inflytande.

Uppdraget 9

Uppdraget

I propositionen Den kommunala redovisningen prop. 1996/97:52 föreslog regeringen att ett lagreglerat balanskrav skall införas för

kommuner från år 1999 och för landsting från år 2000. I 1997 års

ekonomiska vårproposition prop. l996/97:150 föreslogs en ändrad

tidpunkt för införandet så att balanskravet skall tillämpas lika för kommuner, landsting och kommunalförbund första gången för

räkenskapsåret 2000. Riksdagen antog regeringens förslag med vissa

lagtekniska justeringar bet. 1996/97: FiU15, rsk. 1996/972281. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att balanskravet inte

i detta läge borde omfatta de kommunala företagen. Regeringen ansåg dock det fanns skäl att närmare utreda förutsättningarna för och att konsekvenserna ordning där också de kommunala företagen av en omfattas ett krav på ekonomisk balans. av

Statsrådet Jörgen Andersson tillkallade därför den 28 januari 1998

direktören Karl Knutsson särskild utredare för att analysera som behovet förutsättningarna för och konsekvenserna ett utvidgat av, av krav ekonomisk balans omfattande även verksamhet i kommunala företag. Till experter i utredningen förordnades samma dag: Direktören Alf Hübinette, Komrev AB

Departementssekreteraren Anneli Lagebro, Inrikesdepartementet Departementssekreteraren Barbro Rosensvärd, Inrikesdepartementet Departementssekreteraren Inga Thoresson Hallgren, Finans-

departementet t o m 980831 Departementssekreteraren Ylva Grahn Agering, Finansdeparte-

mentet fr o m 980901

Ekonomen Anders Nilsson, Svenska Kommunförbundet

Ekonomen Agneta Peterz, Landstingsförbundet

10 Uppdraget

Sekreterare i utredningen har varit auktoriserade revisorn Kerto

Birgersson, Öhrlings Coopers Lybrand AB.

1998:150 Uppdraget ll

SOU

l Direktiven

Enligt direktiven bilaga l skall ovarmämnda analys redovisas utifrån och nackdelar kan uppkomma dels med det nuvarande

de för- som balanskravet, dels vid ett utvidgat balanskrav omfattande även kommunal verksamhet i företag. Utredningen skall särskilt analysera och belysa de skäl kan finnas för att införa ett utvidgat balanskrav som

samt lämna förslag till lösning eventuella tillämpningsproblem m. m.

av

övervägande skäl talar för ett utvidgat balanskrav skall utredaren

Om

förslag till lagreglering. En sådan lagreglering måste beakta

lämna skatterättsliga och andra regler för företag. Vidare får

bolagsrättsliga, regleringen inte leda till att kommuner och landsting ges en annan

i förhållande till sina företag än vad gäller för andra ställning som företagsägare.

1.2 Utredningsarbetets bedrivande

bedömning vad utvidgat balanskrav kan Som underlag för en av ett

innebära har utredningen sammanställt och analyserat statistik om kommunernas och landstingens ekonomi samt de kommunala och företagens inriktning, omfattning och ekonomi.

landstingskommunala

bredda underlaget för analysen förutsättningarna för och För att av konsekvenserna utvidgat balanskrav har utredningen också av ett hearings med tiotal ekonomichefer i kommuner och organiserat ett

landsting genomfört ett seminarium där ett tjugotal ekonomichefer

samt deltog.

Betänkandet inleds med redovisning av den lagreglering som

en vad nuvarande balanskrav regler för kommuner och

finns gäller samt landsting företagsägare. Därefter görs en genomgång av

som kommunernas och landstingens resultatutveckling samt deras företags

inriktning, omfattning och resultat. särskilt avsnitt ägnas åt analys förutsättningar för samt Ett en av

konsekvenser utvidgat krav på ekonomisk balans. Vidare

av ett alternativa lösningar samt lämnar förslag till hur

överväger utredningen

12 Uppdraget SOU 1998: 150

dagens lagstiftning kan kompletteras for

att tydligare tillgodose kravet på helhetssyn på den kommunala verksamheten.

Bakgrund 13

Bakgrund

2.1 Det kommunala

balanskravets

utfomming

l 1 Allmänt .

Det kommunala förmögenhetsskyddet har varit lagfást sedan tillkomsten av 1953 års kommunallag. Tanken bakom förmögenhetsskyddet att generation inte har rätt att förbruka vad tidigare var en generationer hopbragt till kommande generationer. Den kommunala förmögenheten fick användas för löpande behov, förbrukas. Den men skulle också skyddas mot värdeminskning. I 1991 års kommunallag KL ersattes den tidigare regeln om förmögenhetsskydd med en allmän bestämmelse om att kommuner och landsting skulle ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I förarbetena till lagen prop. 1990/91:117 att "en kommun eller anges landsting med i princip obegränsad livslängd inte bör förbruka sin förmögenhet för täckande av löpande behov". Vidare framhålles att "det normalt sett inte kan anses god ekonomisk hushållning att vara finansiera löpande driftkostnader med olika former lån." I av förarbetena till 1991 års kommunallag sägs också att det sett över någon tid av inte alltför lång varaktighet måste balans mellan vara kommunernas och landstingens inkomster och utgifter samt att en konsekvent underbalansering budgetama inte kan förenlig med av anses god ekonomisk hushållning prop. 1990/9l:1 17 s. 211. Vidare sägs att det genom bestämmelsen i 8 kap. 5 § KL, att det budgeten skall om av framgå hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets

14 Bakgrund

slut, indirekt ställs ett krav på kommuner och landsting att upprätta en balansbudget. Det ansågs inte vara meningsfullt att i kommunallagen uttömmande ange vad som kan höra till god ekonomisk hushållning. Som anses en exempel anges i propositionen 1990/912117 att i kravet en sådan hushållning ligger att medelsförvaltningen skall ske ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Det ansågs också höra till god ekonomisk hushållning, att kommuner och landsting som erhåller försäljningsvederlag för anläggningstillgångar eller försäkringsersättning för sådan egendom använder motsvarande belopp för att investera i andra anläggningstillgångar eller för att betala skulder som tagits för att förvärva sådana tillgångar. I vissa särskilda fall ansågs dock att kommuner och landsting kan få använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar för löpande behov, exempelvis då ett vikande befolkningsunderlag eller en förändrad Verksamhetsinriktning gjort behovet anläggningsav tillgången avsevärt mindre. Som ytterligare exempel på god ekonomisk hushållning nämns att man vårdar och underhåller fastigheter och andra tillgångar väl, har en god framförhållning i den fysiska planeringen, har ändamålsenlig en förrådshållning och har en effektiv organisation. Redan i förarbetena till nuvarande kommunallag uttrycktes att statsmaktema skulle överväga behovet stramare lagreglering av en om den ökade friheten inom det ekonomiska området kommunerna och som landstingen gavs genom den nya kommunallagen skulle leda till oönskade konsekvenser prop. 1990/9l:117 s. 21. I propositionen 1996/97:52 återkom regeringen till detta och bedömde, med hänvisning till att kommunallagen inte haft tillräcklig styreffekt, det en som angeläget att införa ett lagstadgat krav att den kommunala budgeten skall vara i balans. I prop. 1996/97:52 om den kommunala redovisningen att för anges att motsvara kravet i 8 kap. 1 § KL på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de i stort sett bara täcker kostnadema. Andra viktiga faktorer, utöver de ovan nämnda, som måste beaktas är kommunens eller landstingens framtida investeringsplaner, befolkningsutveckling, riskexponering etc.

Bakgrund 15

2.1.2 Reglering av balanskravet

Önskemålet att åstadkomma ett balanskrav som ett instrument för att

förhindra fortlöpande urgröpning kommunernas eller landstingens

en av ekonomi föranledde, nänmts, därför regeringen att i prop. som ovan

1996/97:52 Den kommunala redovisningen föreslå ett för kommuner,

landsting och kommunalförbund lagstadgat krav på att budgeten varje

år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna 8 kap. 4 §

KL. Konkret innebär balanskravet att årets resultat som den lägsta

godtagbara resultatnivån skall positivt fr. budget- och

vara o. m.

räkenskapsåret 2000. I praktiken innebär detta ett förtydligande av vad

som redan gäller.

Måttet årets resultat är vedertaget och ansluter helt till

uppbyggnaden den nuvarande budget- och redovisningsmodellen.

av Vidare är måttet att betrakta ett axiom för vad som kan sägas vara som

den lägsta godtagbara resultatnivån över tiden. Ett balanskrav som innebär att årets resultat skall positivt innebär också att den

vara

löpande verksamheten inte till någon del kan finansieras med lån.

Bestämmelsen i 8 kap. 4 § KL skall förutom att förhindra en

fortlöpande urgröpning kommunernas och landstingens ekonomi

av

även skapa garantier för att varje generation bär kostnaderna för den

service den själv beslutat om och själv konsumerar. Skulle beroende på omständigheter kommunerna och

- som

landstingen inte råder över kostnaderna enligt bokslutet för ett

budgetår, bli större än intäkterna skall underskottet regleras under de

närmaste två åren. Endast synnerliga skäl föreligger kan avsteg från

om

reglering göras beslut fullmäktige 8 kap. 5 § KL. Vad som

genom av

kan synnerliga skäl kan inte avgöras inom ramen för

anses vara

laglighetsprövning utan är fråga får avgöras inom ramen för det

en som

politiska systemet. Ett avsteg från balanskravet måste mycket väl

vara

motiverat och de åtgärder kommunen rent allmänt vidtar måste

som förenliga med god ekonomisk hushållning. vara

Ett exempel när synnerliga skäl kan föreligga har i

anses

propositionen angetts när kommun eller ett landsting medvetet

vara en

och tydligt har gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för

att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadshöjningar. Ett annat är när avyttring tillgångar har skett och förlust har en av en

uppstått. Det kan då finnas skäl att inte reglera förlusten under

16 Bakgrund SOU 1998: 150

förutsättning att avyttringen samtidigt innebär kommunen eller

att

landstinget därigenom har skapat förutsättningar för minskade framtida

kostnader.

Om en kommun eller ett landsting det finns anser att synnerliga skäl

för att inte reglera ett negativt resultat skall dessa skäl enligt 4 kap. 4 §

lagen om kommunal redovisning 1997:614 redovisas i förvaltningsberättelsen. Det bör understrykas kommunallagens krav på god ekonomisk

av

hushållning 8 kap. l § KL i de flesta fall ställer högre krav på kommunernas och landstingens ekonomi än vad följer

som av balanskravet. Ett resultatkrav innebär att ekonomin realt som

konsolideras och att en finansiering reinvesteringar kan ske på lång

av sikt utan lån bör därför uppfyllas. Dessutom måste andra nya även

faktorer såsom kommunens och landstingets framtida

investeringsplaner, befolkningsutveckling, riskexponering etc. beaktas

vid en god ekonomisk hushållning. Med hänsyn härtill bör det egentligen tillhöra undantagen att någon kommun eller landsting

mera

varaktigt hamnar i ett ekonomiskt läge endast möjliggör

som ett ekonomiskt resultat i nivå med balanskravet.

I vilken utsträckning omfattas då de ekonomiska relationerna mellan

kommunen/landstinget och dess företag nuvarande lagstiftning

av

Civilrättsliga regler för ägare av aktiebolag finns i aktiebolagslagen 1975:1385, och omfattar både juridiska och fysiska

personer som

ägare. I propositionen den kommunala redovisningen prop.

om

1996/97:52 betonas dock särskilt den möjlighet den

som

sammanställda redovisningen till samlad bedömning

ger en av

kommunens eller landstingets totala ekonomiska

engagemang. Som

tidigare nämnts sträcker sig kommunallagens krav god ekonomisk hushållning längre än det föreslagna balanskravet. I propositionen

framhölls att det däri även ligger ett krav på kommunerna och att

landstingen ser till att det råder sund ekonomi också i företagen.

en Dagens balanskrav innebär att medel kommunerna och som

landstingen lämnar till sina företag i form driftbidrag eller andra

av

typer av bidrag för täckning förluster i företagen skall redovisas i

av

kommunens eller landstingets resultaträkning. Detta innebär

att

företagen indirekt omfattas balanskravet. I det fall

av en

realisationsvinst uppstår vid försäljning av anläggningstillgångar är

Bakgrund 17

huvudprincipen att den inte skall inräknas i balanskravet. Den kan dock medräknas försäljningen står i överensstämmelse med god

om ekonomisk hushållning t den är ett led i omstrukturering. ex om en Detta kan fallet när verksamhet inte längre kan bedrivas t ex vara en

grund befolkningsstxukturella förändringar. Undantag kan också

av

göras för de fall försäljning medför lägre framtida kostnader. När det

en

gäller realisationsförlust är huvudprincipen att den skall medräknas i balanskravet. Undantag kan göras i de fall försäljningen står i

överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t ex när en

försäljning medför framtida lägre kostnader.

Ovannärnnda exempel visar att kommunernas och landstingens företag redan idag i viss mån ingår i balansbedömningen, eftersom transaktioner mellan kommunen och dess företag normalt skall redovisas i kommunens resultaträkning.

18 Bakgrund

2.2 för

Lagregler kommuner och landsting som företagsägare

Kommunallagens regler

I 3 kap. 16 § KL anges förutsättningarna för att överlämna kommunala angelägenheter till fysiska eller juridiska Bestämmelserna personer. innebär att den verksamhet skall överlämnas till privaträttsliga som organ skall falla inom den kommunala kompetensen 2 kap. 1 § KL. Avsikten är givetvis att bolagsbildning eller överlänmande man genom av verksamheter till andra juridiska eller fysiska skall kunna personer verka inom den kommunala kompetensen. När riksdagen behandlade förslaget till nuvarande kommunallag uttalade dock konstitutionsutskottet att det råder bred enighet den om att kommunala verksamheten i största möjliga utsträckning bör ske i förvaltningsform 1990/91:KU38. Någon lagreglering föreslogs dock inte. När utredningen fortsättningsvis använder begreppet företag avses främst aktiebolag och stiftelser eftersom dessa är de helt dominerande företagsformema. Vad gäller offentlighet och sekretess hos de kommunala företagen vidgades gränserna för offentligheten lagändring trädde i genom en som kraft den 1 januari 1995. I de företag aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner, landsting och kommunalförbund har ett rättsligt bestämmande inflytande

mer än

hälften samtliga röster i företaget är rätten del av att ta av handlingar densamma gäller i kommunen/landstinget. som I 3 kap. 17 § KL stadgas att kommun/landsting innan de lämnar en över vården kommunal angelägenhet till helägt aktiebolag eller av en ett en stiñelse bildad av en kommun/landsting skall fastställa det ensam, kommunala ändamålet med verksamheten, utse samtliga styrelseledamöter och minst revisor samt till att fullmäktige får en se

Bakgrund 19

sig innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell

yttra betydelse eller armars av större vikt fattas.

I 1997/98:99 aktiebolagets organisation föreslås att 3 kap.

prop. om 17 § KL kompletteras med bestämmelse att fullmäktige skall utse en om minst lekmannarevisor i företag helt ägs kommuner och en som av landsting. Riksdagen har beslutat anta regeringens förslag i denna del.

Bestämmelsen träder i kraft den l januari 1999 och innebär i praktiken

att fullmäktige i fortsättningen skall utse två revisorer varav den ene är

k lekmannarevisor skall komplettera den yrkesrevision som

en s som föreskrivs i ABL.

För ytterligare främja ett samordnat revisionsarbete och god

att överblick verksamheten i kommuner och landsting föreslår av

Kommunrevisionsutredningen i sitt betänkande Den kommunala revisionen SOU:l998:71 bestämmelse i 3 kap. 17 § KL om

en mellan dem väljs revisorer för kommunal

personsamband som som

verksamhet i förvaltningsforrn och revisorer i de stiftelser bildats som kommunen eller landstinget eller till lekmannarevisorer i de av

kommunala företagen förtroenderevisorer. Det innebär att den eller de väljs respektive nomineras till lekmannarevisor i dessa företag

som

skall bland de revisorer valts för att granska styrelsens och

utses som

övriga nämnders verksamhet. Vidare föreslås att fullmäktige endast

behöver utse lekmannarevisorer.

I 6 kap. 1 § KL stadgas vidare att kommun-/landstingsstyrelsen skall ha uppsikt över kommunal verksamhet bedrivs i företagsfonn.

som

Tanken bakom bestämmelsen är att kommun-/landstingsstyrelsen skall

utöva sitt ägaransvar och samordna den kommunala "koncemen".

Kommunallagen i sig dock inte kommun-/1andstingsstyrelsen

ger

rätt att begära yttranden och upplysningar från sina bolag som

samma för de kommunala nänmdema.

den som gäller I stället finns stora möjligheter för kommunen/landstinget att genom ägardirektiv övergripande mål, utöva insyn och kontroll i bolagen.

ange

Genom direktiven kan kommun-/landstingsstyrelsen exempelvis tillförsäkras regelbunden redovisning det ekonomiska och

av

verksamhetsmässiga läget i företagen. I aktiebolagslagen, gäller för

som

alla aktiebolag oavsett ägare, finns inga bestämmelser om kontinuerlig

information till aktieägarna. Vad gäller stiftelsema är det inte lika enkelt för kommun-

/landstingsstyrelsen att få insyn och kontroll. Detta beror på att en

20 Bakgrund

stiftelse inte har någon ägare. En stiftelse kännetecknas i stället av att en viss förmögenhetsmassa avskilts för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. I stiftelsen saknas följaktligen motsvarighet till bolagsstämma, där ägaren kan utöva inflytande. Kommunen/landstinget kan inte ensidigt direktiv till ge stiftelsen. Ingenting hindrar dock att kommunen/landstinget och stiftelsen träffar avtal där stiftelsen förbinder sig att fortlöpande till kommun-/landstingsstyrelsen rapportera om Stiftelsens ekonomi. Vidare

kan kommunen/landstinget naturligtvis nominering

genom av styrelseledamöter i stiftelsen skaffa sig viss insyn i verksamheten. Enskilda styrelseledamöter har ingen automatisk rätt att ge ägarna information bolagets eller stiftelsens verksamhet. Styrelseuppdraget om är ett sysslomarmauppdrag där man har att verka för bolagsändamålet eller stiftelseändamålet.

2.2.2 Associationsrättens

regler

Kommunal verksamhet bedrivs i aktiebolag eller stiftelse regleras som av aktiebolagslagen, ABL 1975:1385 respektive stiftelselagen 1994:1220. I dessa lagar finns regler ett företags hantering sin ekonomi, om av krav på kontrollbalansräkningar, likvidationsplikt m. m. Aktiebolag får bl. a. inte länma penninglån till aktieägare. Om gäldenären är kommun eller ett landsting får dock sådant lån lämnas en 12 kap. 7 § ABL. Kommuner och landsting kan ägare låna som pengar från sina bolag och omfattas inte låneförbudet i ABL. av En stiftelse får inte lämna penninglån eller ställa säkerhet till förmån för bl. a. stiftare 2 kap. 6 § stiftelselagen. I ABL och stiftelselagen finns regler skall skydda borgenärema som mot förluster. Av intresse i detta sammanhang är närmast reglerna om likvidationsplikt och personligt ansvar för styrelseledamöter. I 13 kap. 2 § ABL föreskrivs att det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en s.

kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets egna

kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Visar

kontrollbalansräkningen att så är fallet skall styrelsen snarast möjligt till

Bakgrund 21 bolagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Om inte bolagsstämman inom åtta månader efter hänskjutandet

godkänner revisorerna granskad balansräkning visar att det

en av som

egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapitalet skall styrelsen, inte bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos

om

tingsrätten ansöka om att bolaget försätts i likvidation. Underlåter styrelseledamötema att vidta de ovan nämnda åtgärderna de solidariskt för de förpliktelser därefter uppkommer för

svarar som bolaget. Även aktieägare kommun/landsting kan drabbas en - ex. en - av ansvar enligt 13 kap. § ABL. Detta kan inträffa om kommunen/ landstinget såsom aktieägare på bolagsstämma deltar i beslut att

fortsätta bolagets verksamhet trots att likvidationsplikt etter utgången av âttamånadersfristen föreligger och aktieägaren är medveten om likvidationsplikten.

I stiftelselagen finns likartade bestämmelser. Enligt 7 kap. 1 § stiftelselagen åligger det styrelsen för näringsidkande stiftelse att en upprätta kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet på stiñelsens tillgångar understiger summan av Stiftelsens skulder. Något krav att låta revisor granska kontrollbalansräkningen finns till skillnad mot vad som gäller i aktiebolag inte. Visar -

kontrollbalansräkningen negativt eget kapital skall styrelsen hos

tingsrätten ansöka om att stiftelsen försätts i likvidation. Underlåter styrelseledamöter att vidta nämnda åtgärder inträder

solidariskt för därefter uppkommande förpliktelser för stiftelsen

ansvar

7 kap. 3 § stiftelselagen. Föreningen auktoriserade revisorer FAR har utfärdat rekommendationer syfte är att vägledning beträffande god sed

vars ge

vid upprättande av kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen eller

andra motsvarande lagregler.

22 Bakgrund SOU 1998: 150

Övrig

lagreglering av kommunal näringsverksamhet

Allmänna kompetensen

Kommunernas och landstingens möjligheter att sig

engagera näringslivsområdet styrs, tidigare nämnts, i huvudsak den som av

allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § KL. Jämsides med denna regel finns även särskilda regler näringsverksamhet i 2 kap. 7 och 8

om

KL. Dessa regler är förenliga med de civilrättsliga regler finns i

som

ABL och stiftelselagen. För att kommunerna och landstingen själva skall få

ha hand om en angelägenhet krävs att det är allmänt intresse att så sker. Om det med av hänsyn till arten av ett visst ändamål anses vara ett allmänt intresse att

en kommun eller ett landsting främjar ett visst ändamål, är de berättigade till detta, även om åtgärden kommer bara mindre del

en av

kommunens eller landstingets område eller ett mindre antal

av medlemmarna direkt till godo.

Likställighetsprincipen

I 2 kap. 2 § KL sägs att kommuner och landsting skall behandla sina

medlemmar lika, det inte finns sakliga skäl för något om annat.

Paragrafen ger uttryck för likställighetsprincipen. Principen har i

rättspraxis förklarats innebära att det inte är tillåtet för kommuner och

landsting att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller

grupper av

kommunmedlemmar annat än objektiv grund. Likställighetsprincipen gäller även kommunal- eller landstingsägda företag.

Näringsverksamhet

Enligt 2 kap. 7 § KL f°ar kommuner och landsting bedriva

näringsverksamhet, den drivs utan vinstsyfte och avsikten är om att

tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster medlemmarna

Bakgrund 23

i kommunen eller landstinget. Enligt 2 kap. 8 § KL får kommuner och landsting genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd får lämnas bara det finns synnerliga skäl för det. I bestämmelsen ligger ett

om

principiellt förbud mot att ge understöd till enskilda, eftersom det i regel

inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd ges. I förarbetena till kommunallagen prop. 1990/9l:1l7 sägs att bestämmelserna i 2 kap. 7 och 8 §§ ger uttryck för kommunernas och

landstingens kompetens i näringslivsfrågor samt den kommunalrättsliga

principen om förbud mot spekulativ verksamhet. Den kommunala näringsverksamheten skall präglas av ett allmänt samhälleligt intresse och vinst f°ar inte vara det huvudsakliga målet med verksamheten. Syftet med den näringsverksamhet som kommunalt får bedrivas skall vara att

betjäna kommunmedlemmama. Ingenting hindrar att anläggningarna eller tjänsterna i praktiken också utnyttjas av andra än

kommunmedlemmar. Vidare är det inget som hindrar att kommunerna eller landstingen bildar egna intemföretag som enbart betjänar

kommunen eller landstinget, ex. ett internt städbolag. Från rättsliga utgångspunkter finns det inte någon klar skiljelinje

mellan vad som brukar kallas den kommunala sektorn och det som i

dagligt tal betecknas som näringslivet. Kommunerna och landstingen är engagerade i mängd aktiviteter

en där de för sina kommunmedlemmar utför tjänster av varierande slag.

Kommunerna och landstingen har en helt oomtvistad rätt att vara

verksamma på en rad områden som vanligen ses som en del av

näringslivet. Exempel på sådana kommunala verksamheter är bostadsföretag, el-, gas- och värmeverk, renhållningsverk, fryserier, saluhallar, slakthus, tvätterier, parkeringsanläggningar, buss-, spårvägsoch sjötrañkföretag, hamnar, flygplatser samt rörelser för att

tillhandahålla idrottsarenor och olika fritids- och nöjesanläggningar.

Sådana verksamheter, där tyngdpunkten som framgår av exemplen ofta ligger i att tillhandahålla kollektivanläggningar eller kollektiv-

anordningar olika slag, brukar kallas sedvanlig kommunal av affärsverksamhet. Samtidigt står det klart att det finns ett stort område inom näringslivet som av tradition är förbehållet den enskilda

företagsamheten. Denna del av näringslivet brukar kallas det egentliga

näringslivet. Inom detta område får kommunerna och landstingen inte

24 Bakgrund

driva verksamhet eller göra andra ingripanden annat än under mycket speciella förhållanden. Gränserna för den kommunala kompetensen inom näringslivet har dock blivit tydligare i kommunallagen och den efter och med den nya hand alltmer utbyggda speciallagstiftningen ifråga om försörjning av el, bostadsförsörjning, vägar, trafiksäkerhet m. m. Inom det egentliga näringslivet får kommuner och landsting enligt 2 kap. 8 § KL genomföra åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen eller landstinget. En allmänt näringsfrämjande åtgärd kan att tillhandahålla mark, lokaler och teknisk service till företagen i vara kommunen eller landstinget. Vissa verksamheter faller i princip utanför den kommunala kompetensen. De kan ändå tillåtna om det finns vara en anknytning till en redan befintlig och erkänd kommunal verksamhet. Kommuner och landsting anses också ha rätt att ägna sig åt extern försäljning vid tillfällig överskottskapacitet och för att undvika kapitalförstöring av redan gjorda investeringar. Kommuner och landsting har långtgående befogenheter att samarbeta i kommunala angelägenheter även när det gäller kommunal näringsverksamhet. Det blir allt vanligare att kommuner/landsting samarbetar inom olika områden antingen i kommunalförbund eller aktiebolag. Vanliga Samarbetsområden är renhållningsverksamhet, gymnasieskola, energiföretag och räddningstjänst.

Avgifter

Kommuner och landsting har rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller 8 kap. 3a § KL. Regeln ger dessa befogenhet att ta ut avgiñer, men innebär ingen skyldighet att göra det.

självkostnadsprincipen

Den s. självkostnadsprincipen är inskriven i kommunallagen sedan år 1994. Denna återfinns i 8 kap. 3b § KL. "Kommuner och landsting f°ar inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster

Bakgrund 25 eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller självkostnaden." Undantag från självkostnadsprincipen finns i vissa Specialförfattningar. Ett kommunalt elbolag får enligt 7 kap. l § ellagen 1997:857 driva verksamhet utanför kommunens område. Om den driver sådan verksamhet skall verksamheten drivas affärsmässig grund 7 kap. 2 § ellagen. Även för uppdragsverksamhet inom kollektivtrafik gäller undantag av liknande slag dock endast som försöksverksamhet under perioden till och med år 2002 prop. 1995/96:167. Även andra undantag finns för parkeringsavgifter, tomträttsavgälder m. m. I samband med beslutet om att föra självkostnadsprincipen i kommunallagen uttalade regeringen prop. 1993/942188 s. 83. "Den allmänna uppfattningen såväl i doktrin som i tidigare utredningar synes vara att inte heller kommunal fastighetsförvaltning omfattas av självkostnadsprincipen. Enligt avgiftsgruppen innefattar begreppet fastighetsförvaltning såväl överlåtelse som upplåtelse av fast egendom

Ds 1993: 16 s. 47. I detta ligger enligt vår mening också att de allmän-

nyttiga bostadsföretagen inte omfattas av älvkostnadsprincipen." Utgångspunkten för detta resonemang är att självkostnadsprincipen gäller för taxor och avgifter är beslutade kommun- och som av landstingsfullmäktige. Hyroma bestäms dock efter överenskommelse mellan hyresvärd och hyresgästorganisation. Ytterst avgörs den skäliga hyran av hyresnärrmd eller efter överklagande av Svea hovrätt. Det är således ingen avgift beslutas politiskt och kan överklagas i den som som ordning som gäller för kommunala beslut.

Inkomstskatt

Slutligen skall nämnas att kommuner och landsting enligt 7 § 3 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt är befriade från skyldighet att erlägga inkomstskatt. Kommunal näringsverksamhet som bedrivs i förvaltningsform är därför inkomstskattebefriad. Sådan inkomstskattebefrielse gäller inte kommunala företag.

26 Bakgrund SOU 1998: 150

2.3 sammanställd

Lagreglering av redovisning och koncernredovisning

2.3.1 Sammanställd redovisning

Enligt 8 kap. lagen 1997:614 kommunal redovisning skall om kommunen och landstinget årligen sammanställa en resultat- och en balansräkning skall omfatta såväl kommunens eller landstingets som verksamhet sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom som andra juridiska personer. Enligt 8 kap. 2 § lagen kommunal redovisning skall endast om sådana juridiska där kommunen eller landstingen har ett personer betydande inflytande ingå i den sammanställda redovisningen. Ett betydande inflytande i 1996/97:52 den kommunala anges prop. om

redovisningen föreligga kommunen eller landstinget innehar minst

om tjugo procent rösterna i företaget. Detta hindrar emellertid inte att av

kommunen låter även företag där dess ägarandel är mindre än tjugo

procent ingå i den sammanställda redovisningen.

Även de kommunala företagen inte omfattas balanskravet om av

spelar den sammanställda redovisningen självklart en viktig roll i den finansiella analysen "koncemen". Ett motiven för att i lag ta in

av av regler sammanställd redovisning därför att ett lagstadgat krav om var redovisning for den totala kommunala verksamheten tjänar som en en kompensation för den föreslagna avgränsningen av kravet ekonomisk balans prop. 1996/97:52.

Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen är att

bild kommunens eller landstingets totala verksamhet, resultat ge en av och ekonomiska ställning, också att möjlighet att hur de men ge en se

ingående delarna påverkar helheten. Detta är viktigt eftersom stor del

en den kommunala verksamheten bedrivs i töretagsform. av

Behovet ovannämnda information finns inte bara hos de politiskt

av ansvariga, anställda och kommuninvånare utan också hos kommunens

och landstingets kreditgivare.

Bakgrund 27 Den sammanställda redovisningen ger också möjlighet till

övergripande kommunala jämförelser, oberoende av om affärsdrivande verksamhet bedrivs i förvaltnings- eller företagsfonn. Något krav på att den sammanställda redovisningen skall innehålla

en Finansieringsanalys finns inte. Dock framhålls i förarbetena att det är önskvärt att en sådan analys ingår som ett komplement till resultat- och balansräkningama. Lagen om kommunal redovisning innehåller inga detaljerade bestämmelser om hur den sammanställda redovisningen skall utformas. I stället hänvisas till den praxis som utvecklats i kommuner och

landsting samt till de uttalanden om koncemredovisning numera

sammanställd redovisning som Referensgruppen i redovisningsfrågor

gjort uttalande nr 7 1991 Upprättande av koncemredovisning. Den

normgivare tillsatts efter lagens ikraftträdande, Rådet för som kommunal redovisning, har ännu inte utfärdat någon rekommendation om sammanställd redovisning.

2.3.2 Koncernredovisning

Det civilrättsliga koncembegreppet är avgränsat till privaträttsliga

juridiska personer. Om en kommun eller ett landsting direkt äger aktier i ett eller flera

bolag vilket hittills har varit vanligast räknas inte kommunen eller

- -

landstinget och dess bolag som en "äkta" koncern i civilrättslig mening. För detta krävs att kommunen eller landstinget äger ett aktiebolag som är moderbolag och att en annan juridisk person är dotterbolag enligt de

förutsättningar som anges i 1 kap. 5 § ABL. Moderbolag och

dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Det finns även regler om koncerner i stiftelselagen 1994:1220 och lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar. Eftersom begreppet koncern avser moder-

företag och dotterföretag inom associationsrätten används inte begreppet i den kommunala lagstiftningen. För de publika företagen har koncernredovisningen med tiden

alltmer blivit den primära redovisningen till aktieägare, borgenärer,

anställda och andra intressenter. På senare år har redovisningen av

moderbolagets verksamhet i tryckta årsredovisningar kommit att inta en alltmer underordnad betydelse.

28 Bakgrund

De privaträttsliga reglerna koncemredovisning finns i 7 kap. om årsredovisningslagen 1995:1554. I l § slås fast att "Ett moderbolag skall för varje räkenskapsår upprätta koncemredovisning enligt denna lag." I 1 kap. ABL beskrivs när ett bolag är att betrakta som moderbolag. I normgivningen för de publika företagen har Redovisningsrådet i en rekommendation RR 1:96 Koncemredovisning ingående beskrivit i 76 punkter hur koncemredovisningen för företagen upprättas. I en äkta koncern används metoden "full" konsolidering när ägandet överstiger 50% eller ett bestämmande inflytande föreligger. Metoden innebär att hela resultaträkningen och balansräkningen konsolideras även i delägda företag. Koncemresultatet och koncernens kapital egna minskas sedan i en särskild post med minoritetemas andelar, varför metoden i och för sig inte behöver innebära hinder för att analysera hur ett utvidgat balanskrav uppfylls. Ett huvudmotiv för upprättande koncemredovisning är att av koncernens resultat och ställning skall beaktas vid bedömningen hur av mycket moderbolaget kan dela ut till sina aktieägare. Ett enskilt aktiebolag kan lämna utdelning endast om det visar utdelningsbara vinstmedel. Om inte samma regel gällde för koncern det möjligt en vore att ge utdelning även om koncernen i sin helhet saknar utdelningsbara medel. Genom att välja bolagsfonn för delaktiviteter i stället för resultatenheter eller divisioner inom ett och företag skulle det då samma bli möjligt att lämna högre utdelning. Enligt ABL får moderbolagets en utdelning inte överstiga vad som i fastställd koncembalansräkning redovisas fritt eget kapital efter avdrag för föreslagna avsättningar som till bundna medel i de enskilda koncernbolagen. Skatterättsliga förutsättningar för att ge och ta koncembidrag mellan koncemföretag finns i 2 § 3 mom. lagen 1947:576 statlig om inkomstskatt. Dessa regler syftar till att åstadkomma skattemässig neutralitet i valet mellan att driva verksamhet i ett bolag eller i flera en bolag. Det skall således inte vara skattemässigt dyrare att äga och driva flera företag jämfört med att företagens verksamhet ligger i ett företag. Denna legala skatteplanerings- möjlighet gäller även den kommunala företagssektom.

SOU 1998: l 50 Bakgrund 29 Samordnad revision mellan kommunen/landstinget och dess företag.

Kommunrevisionsutredningen har i betänkande Den kommunala revisionen SOU 1998:71 lagt fram förslag innebär att revisionen som mellan kommunen/landstinget och dess företag samordnas för att främja en god överblick av verksamheten i kommuner och landsting. Förslaget innebär att någon de revisorer eller revisorsersättare valts för av som granskningen av styrelsen och övriga nämnder alltid skall utses till lekmannarevisor i de kommunala bolagen eller till revisor i de stiftelser som kommunen eller landstinget bildar Vidare har utredningen ensam. lagt förslag om att de kommunala revisorerna skall ha rätt till samma insyn i de kommunala företagen verksamheten hade bedrivits i som om förvaltningsform. Förslaget innebär att de associationsrättsliga begränsningarna för informationsutbytet undanröjs. Kommitténs förslag bereds inom Regeringskansliet. I ABL 10 kap. 7 § anges att "är bolaget moderbolag, skall revisor även granska koncemredovisningen och koncemföretagens inbördes förhållanden i övrig."

2.4 Kommunernas och

landstingens organisation av verksamhet som bedrivs i företagsform

Den kommunala och landstingskommunala kämverksamheten i form av sjukvård, åldringsvård, utbildning etc. drivs i allt väsentligt i förvaltningsfonn. Verksamheten är till största delen skatteñnansierad och de anläggningstillgångar i form sjukhusbyggnader, skolor, av gator, parker etc. som nyttjas i verksamheten har oña svårdefmierade marknadsvärden. Detta är anledningen till att det i den kommunala redovisningslagen införts en möjlighet till uppskrivning endast för finansiella anläggningstillgångar 6 kap. 6 § lagen kommunal om redovisning. I företagen däremot är det ofta de materiella anläggningstillgångarna, ex. bostadsfastigheter, industrifastigheter, kraftvärmeverk, vattenverk etc. som alstrar intäkter i form hyror och avgifter. av Tillgångarna har också ett marknadsvärde eftersom kommun-

2 18-6320

30 Bakgrund

medlemmarna är beredda att betala för tjänsterna utan skattesubvention.

Årsredovisningslagen 1995:1554 ger möjlighet till uppskrivning även

av andra anläggningstillgångar när tillgången har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde. Ingenting hindrar kommunen/landstinget att driva sin näringsverksamhet i förvaltningsfonn. Den vanligaste modellen är dock att kommuner och landsting organiserar denna verksamhet i företagsform företrädesvis aktiebolag. I takt med att den kommunala verksamheten expanderat och mångfalden av kommunala verksamhetsformer vuxit, har behovet av överblick, helhetssyn och sammanhållen ledning blivit alltmer påtagligt. Detta är bakgrunden till att nya organisationsformer och begrepp tillkommit syftar till att samordna mångfalden kommunala som av verksamheter kommunkoncemer. - Kommunala koncerner är emellertid ett begrepp kan stå för som olika saker. I den kommunala redovisningen används ofta begreppet "koncem" ett samlingsnamn för den verksamhet bedrivs såväl som som i förvaltningsfonn i de kommunala företagen. Syftet är då att peka som på helheten och betona verksamheternas oberoende - av Organisationsform gemensamma uppgift eller uppdrag. - Kommuner och landsting har organiserat sitt företagsägande enligt två huvudformer. Dessa former är kommunalt direktägande eller en aktiebolagsrättslig koncern direkt under kommunen/landstinget. Kommunalt direktägande är idag den vanligaste formen. Denna form innebär att kommunen/landstinget är oförmedlad ägare företagen. av Det är inte ovanligt att det i sådana organisationer förekommer att något eller några av företagen i sin tur är ägare ett eller flera företag. I av sådana fall ingår aktiebolagsrättsliga underkoncemer i den kommunala koncernen. Modellen med direktägande innebär att kommunen/landstinget utövar samtliga ägarfunktioner. Den andra formen, som fått ökad tillämpning, är en fullständig aktiebolagsrättslig koncern under kommunen/landstinget. Denna modell innebär att kommunen/landstinget äger ett företag i sin tur är ägare som av övriga företag inom koncernen. Detta medför att de direkta ägarfunktionema flyttas från kommunen/landstinget till koncernens moderbolag. Fullmäktige skall dock utse samtliga styrelseledamöter och minst revisor. Vidare skall fullmäktige få yttra sig innan beslut en

Bakgrund 31 fattas rörande principiellt viktiga frågor eller andra frågor som är av större vikt 3 kap. 17 § KL i samtliga företag. En aktiebolagsrättslig koncembildning "äkta koncem" medför vissa fördelar avseende bland annat skatterättsliga frågor, ledningsfrågor, samordningsfrågor och koncernrevision. Många kommuner har organiserat sina företag i "äkta koncerner" för att kunna utnyttja möjligheten att använda koncembidrag. I större kommuner är detta en vanlig Organisationsform. Även i mindre kommuner blir "äkta koncerner" vanligare eftersom möjlighet ges att skattemässigt kvitta vinster och förluster inom koncernen. För att koncembidragsreglema skall kunna tillämpas måste moderbolaget äga mer än 90 procent av dotterbolagets aktier. Delägda bolag, dvs. mellan 51-90 procent ägande, ingår också oftast i den "äkta koncernen", eftersom styrningen av bolagen underlättas då moderbolagets styrelse härigenom får en bra överblick över bolagen. Det finns idag 100 aktiebolagsrättsliga kommunala ca koncembildningar där kommuner och landsting är ägare av moderbolagen. I ett 30-tal av dessa "äkta" koncerner är moderbolagen holdingbolag, vars ändamål är att äga och förvalta de i koncernen ingående dotterföretagen. Inom de kommunala aktiebolagsrättsliga koncemema finns 60 underkoncemer. Lösningen med holdingbolag ca. utan egen verksamhet är mest frekvent i större och medelstora kommuner och landsting. Vissa koncembildningar har växt fram ett resultat behovet som av av att hitta form för målstyming del verksamheten i något en av en av som avseende upplevs som autonom i förhållande till basverksamheten. För ett företag med olika rörelsegrenar som utvecklas i olika takt kan en uppdelning på flera dotterbolag ge möjlighet till ett större handlingsutrymme och koncentration på färre saker. Koncembildningen kan också ge bättre förutsättningar för samordning av kommunens företagsflora. Ett samordnat uppträdande externt kan vara fördelaktigt vid upphandling och förhandlingar med t.ex. banker. Koncemledningen kan renodla vissa funktioner till vissa företag, ex. fastighetsförvaltning och finansiering, v. s. det går att åstadkomma en rationell arbetsfördelning inom koncernen. Det kan också finnas ett behov redovisningsmässig transparens av mellan olika delar verksamheten vilket kan erhållas att ett av genom dotterbolag automatiskt utgör en avgränsad redovisningsenhet.

32 Bakgrund

I vissa fall, ex. i ellagen 1997:857, har lagstiftaren krävt en

uppdelning befintliga kommunala företag om dessa skall kunna

av verka på marknaden i konkurrens med privata företag. Nätverksamheten

som är en monopolverksamhet måste särredovisas och är omgärdad av övervakning och ett särskilt regelverk. En sådan uppdelning har i många

fall skett att det befintliga företaget renodlat sin verksamhet till genom nätverksamhet och att detta företag därefter bildat ett dotterbolag för handel och produktion med el. Uppdelningen har även kunnat ske genom att kommunen bildat ett moderbolag som i sin tur blivit ägare till två eller flera dotterbolag.

2.5 och slutsatser

Sammanfattning

Kommunallagen ger kommuner och landsting stora möjligheter och stor frihet att själva välja man skall organisera sin verksamhet i om

förvaltningsfonn eller i andra former såsom aktiebolag, stiftelse, handelsbolag, ekonomisk förening, kommunalförbund, ideell förening

eller en enskild individ.

En grundläggande princip är att den verksamhet som överlämnas i privaträttsliga former skall falla inom för den kommunala

ramen kompetensen. Samma kommunalrättsliga principer som styr den rent kommunala verksamheten styr också kommuners och landstings verksamhet genom privaträttsliga organ.

Som framgått har kommuner och landsting funnit det lämpligt att

bedriva en inte obetydlig del av sin verksamhet i privaträttsliga former.

Skälen för detta kan flera, men ofta anges argument som tydligt

vara

resultatansvar, snabbare beslutsvägar samt att företagsformen är bättre

anpassad för affärsverksamhet än förvalmingsfonnen. Frågan om i vilka former kommunal verksamhet bör bedrivas är

emellertid inte uppgift för denna utredning. Vår uppgift är

en koncentrerad till att analysera behovet av samt för- och nackdelar med att utvidga balanskravet till att även omfatta kommunal verksamhet som

bedrivs i företagsform.

I det sammanhanget är det emellertid viktigt att bedöma i vad mån

nuvarande lagstiftning är tillräcklig för att skapa goda förutsättningar för de förtroendevalda att få ett helhetsperspektiv på den kommunala

Bakgrund 33 verksamheten oavsett organisationsfonn. Som vi inledningsvis konstaterat är kommunallagens kompetensregler grundläggande. All kommunal verksamhet oavsett organisationsfonn skall falla inom den ramen. En avgörande förutsättning för helhetssyn och demokratisk kontroll är att den kommunala och medborgerliga insynen och inflytandet i de kommunala privaträttsliga organen, är tillräckligt tillgodosedd. Vi har därvid konstaterat att förändrad lagstiftning vidgat gränserna för en som offentlighet och sekretess i de kommunala företagen trädde i kraft den 1 januari 1995. I de fall kommunen eller landstinget finner det befogat att bedriva verksamhet i företagsform innehåller kommunallagen klara bestämmelser om fastställelse ändamålet med verksamheten och av utseende av styrelseledamöter och revisorer. Lekmarmainflytandet i företagsrevisionen kommer att förstärkas fr. år 1999 och o. m. kommunrevisionsutredningen har nyligen lagt fram förslag om en samordnad revision mellan kommunen och dess företag. I 6 kap. KL anges vidare att kommunstyrelsen skall ha uppsikt över de kommunala företagen. Det finns stora möjligheter för styrelsen och fullmäktige att genom s. stämmodirektiv ange mål och utöva insyn och kontroll i företagen. För kommunal verksamhet bedrivs i aktiebolag eller stiftelse som finns dessutom aktiebolagslagen och stiftelselagen. Dessa innehåller mycket detaljerade bestämmelser om ett företags hantering sin av ekonomi, krav på kontrollbalansräkning, likvidationsplikt m. m. Sammanfattningsvis kan konstateras att den lagstiftning som reglerar den ekonomiska hanteringen i de mest frekventa kommunala företagsbildningama aktiebolag och stiftelser är mycket detaljerad, - vilket är naturligt eftersom den bl. a. skall skydda borgenärema mot förluster. Som tidigare framhållits kan de kommunala företagen åtminstone indirekt också anses innefattas i nuvarande balanskrav, eftersom transaktioner mellan kommunen och dess företag, som är resultatpåverkande, skall ingå i kommunens resultaträkning.

Kommuners och landstings resultatutveckling... 35

3 Kommuners och

landstings resultatutveckling samt deras företags inriktning, omfattning och

resultat

3.1 Resultatutvecklingen åren 1995-1997

Ett viktigt underlag för att analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av ett utvidgat balanskrav är vilka möjligheter kommunerna har att klara dagens balanskrav samt hur dessa kan tänkas förändras om balanskravet utvidgades till att omfatta också de kommunala och landstingskommunala företagen. Mycket tyder nämligen på att enskilda kommuner och landsting kommer att ha olika förutsättningar att klara dagens balanskrav. Nedan följer därför en analys av resultatutvecklingen i kommunerna och landstingen samt i den samlade kommunala verksamheten "kommunkoncernema" under åren 1995-1997. Underlag för analysen har hämtats från Statistiska centralbyråns och Svenska Kommunförbundets årliga publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun" Vi vill understryka att förändringen mellan resultaten kommunnivå 3.1.1 och "kommunkoncemnivå" 3.12 inte med automatik kan jämföras med resultatutvecklingen i de kommunala företagen vilken framgår av avsnitt 3.2.1. Anledningen till detta är att konsolideringen i "kommunkoncemen" i stor utsträckning sker enligt s.k. proportionell konsolidering, d.v.s. företag där kommunen äger 20 procent eller mer konsolideras. Dessutom har interna mellanhavanden eliminerats. Resultatutvecklingen enligt avsnitt 3.2 avseende de

36 Kommuners och landstings resultatutveckling

kommunala företagen omfattar däremot de totala resultaten i de företag där kommunen äger 50 procent eller mer.

l Resultat for kommuner

Resultatutvecklingen for landets kommuner åren 1995-1997 kan sammanfattas i följande tabell.

Tabell Resultat för kommunerna åren 1995-1997

1995 1996 1997 Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Kronor kom- kronor kom- kronor kommuner muner muner Totalt resultat 2 597 288 706 288 2 890 288 Därav positiva resultat 6 643 147 7 965 70 8 787 73 Därav negativa resultat -4 046 141 -7 259 218 -5 897 215

Av tabellen framgår att kommunernas resultat sammantaget är positivt och uppgår till 2,6 miljarder kronor år 1995, 0,7 miljarder kronor år 1996 och till 2,9 miljarder kronor år 1997. Variationerna mellan kommunerna är dock stora. År 1995 redovisade nästan hälften av kommunerna ett negativt resultat. För åren 1996 och 1997 har andelen kommuner redovisade ett negativt resultat ökat till omkring tre som fjärdedelar. Antalet kommuner med negativa resultat har således ökat under perioden. År 1997 redovisade 215 stycken ett negativt resultat. En ytterligare analys visar att resultaten för enskilda kommuner varierar från ett positivt resultat 2.843 miljoner kronor till ett om negativt resultat -439 miljoner kronor for år 1997. Motsvarande resultatvariationer för år 1996 var 3.039 miljoner kronor och -1.105 miljoner kronor och for år 1995 från 779 miljoner kronor till -949 miljoner kronor. Resultaten for merparten, eller 270 kommuner, ca. var for de studerade åren jämnt fördelade i intervallet mellan 100 miljoner kronor ner till -100 miljoner kronor. Det är med andra ord endast ett mindre antal av kommunerna står för de största Variationerna. som

Kommuners och landstings resultatutveckling... 37

Detta förklaras framförallt av extraordinära poster som påverkar resultatet kraftigt i enskilda kommuner för enskilda år. För att kunna bedöma vilka förutsättningar kommunerna förefaller ha att klara balanskravet skulle en fördjupad analys behöva göras de av enskilda kommunernas resultaträkningar. Även extraordinära poster om exkluderas i resultatet så är det inte i alla avseende liktydigt med det regelverk som gäller för bedömningen av balanskravet. Utredningen har dock kunnat konstatera att de extraordinära intäkterna i allt väsentligt

hänför sig till realisationsvinster i samband med företagsförsäljningar,

vilka i normalfallet inte skall inräknas i resultatet vid en balansbedömning. I tabell 2 har därför extraordinära intäkter och kostnader exkluderats från det redovisade resultatet.

Tabell 2. Resultat för kommunerna åren 1995-1997, exklusive extraordinära E0 intäkter och kostnader

1995 1996 1997 Miljoner kronor Åretsresultat 2 597 706 2 890 Eo intäkter -6 717 -10 812 -9 286 E0 kostnader 3 200 I 788 1498 Resultatexkl. E0 poster -920 -8 318 -4 898

När de extraordinära posterna exkluderas leder det till resultatförsämringar på sammantaget 3,5 miljarder kronor år 1995, 9,0 miljarder kronor år 1996 och 7,8 miljarder kronor år 1997. Denna justering av resultatet visar att antalet kommuner med negativa resultat ökar till 235 stycken, eller omkring 80 procent kommunerna år 1997.

av

Spridningen i resultat kommunerna emellan ligger för år 1997 i intervallet 133 miljoner kronor och -439 miljoner kronor. Motsvarande spridning var år 1996 690 miljoner kronor och -1.105 miljoner kronor samt för år 1995 708 miljoner kronor och -940 miljoner kronor. En jämförelse kan göras med den bedömning som Svenska Kommunförbundet gör i sin rapport Kommunernas ekonomiska läge november 1998, där de bedömer att ett 90-tal kommuner, eller ca. 30 procent av kommunerna kommer att behöva göra fortsatta nedskärningar för att klara balanskravet år 2000.

3 8 Kommuners och Iandstings resultatutveckling... SOU 1998: 150

3.1.2 Resultat for kommunkoncemer

För att bedöma hur förutsättningarna att klara balanskravet skulle

komma att påverkas vid ett utvidgat balanskrav har utredningen gjort

en motsvarande analys av resultatutvecklingen åren 1995-1997 i

kommunerna och deras företag sammantaget. Analysen utgår från den s.k. kommunala koncemredovisningen sammanställd redovisning och

redovisas dels inklusive extraordinära poster i tabell dels exklusive extraordinära poster i tabell

Tabell 3. Resultat lör kommunkoncernerna åren 1995-1997

1995 1996 1997 Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal kronor kom- kronor kom- kronor kommuner muner muner Totalt resultat 3941 288 -2 348 288 1743 288 Därav positiva resultat 7929 157 3985 67 6437 82 Därav negativa resultat -3 988 131 -6333 221 -4694 206

Av tabellen framgår att koncememas resultat sammantaget var positivt

for åren 1995 och 1997, medan resultatet för 1996 negativt. År 1995 var

redovisade knappt hälften koncemema ett negativt resultat, medan

av

det för åren 1996 och 1997 omkring tre ñärdedelar. År 1997

var

redovisade 206 koncerner ett negativt resultat. Variationema mellan

koncemema är precis för kommunerna sammantaget stora. - som - Resultaten år 1997 för de enskilda koncemema varierar mellan 1.812

miljoner kronor och -287 miljoner kronor. Motsvarande resultatvariationer för 1996 är 755 miljoner och -638 miljoner och för är

1995 2.141 miljoner kronor och -793 miljoner kronor. Spridningen i resultat för koncemema är med andra ord mindre jämfört med analysen

av kommunernas resultat i tabell

Om de kommunala företagen omfattats balanskravet for de

av

studerade åren skulle de sammantaget inklusive extraordinära poster

inte ha underlättat för kommunerna att nå balans. Däremot skulle

spridningen mellan den som har de sämsta respektive de bästa

Kommuners och Iandstings resultatutveckling... 39

förutsättningarna ha minskat. Även för koncemema ligger dock

merparten de redovisade resultaten i intervallet 100 miljoner kronor av till -100 miljoner kronor och det år alltså ett fåtal koncerner som svarar för den större spridningen. För att kunna bedöma hur ett utvidgat balanskrav, som utgår från ett

resultatkrav koncemnivå, skulle påverka kommunernas förutsättningar att uppnå detta måste därför en fördjupad analys göras av de ingående posterna. Utredningen har, på samma sätt som i

analysen av kommunerna, exkluderat de extraordinära posterna för att få ett bättre underlag för bedömningen.

Tabell Resultat för kommunkoncernerna åren 1995-1997, exklusive extraordinära E0 intäkter och kostnader.

1995 1996 1997 Miljoner kronor

Resultatexkl. E0 poster 3 645 -4 157 830

När de extraordinära posterna exkluderas försämras resultatet för kommunkoncernerna sammantaget till 3,6 miljarder kronor år 1995, -4,2 miljarder kronor år 1996 och -1,8 miljarder kronor år 1997.

Justeringen av resultatet leder till att antalet koncerner med negativa resultat uppgår till 207 stycken, eller omkring 70 procent av

kommunerna år 1997. Vid motsvarande resultatjustering för enbart kommunerna redovisade 235 kommuner eller 80 procent av

kommunerna negativa resultat år 1997 tabell 2.

En jämförelse resultaten för kommunerna exklusive extraordinära av

poster tabell 2 visar att de kommunala företagens resultat skulle ha

underlättat för kommunerna att på koncemnivå nå balans om ett

utvidgat balanskrav gällt för perioden. I genomsnitt skulle företagens

resultat har förbättrat kommunkoncememas resultat med omkring 12 miljarder kronor för perioden 1995-1997. Analysen av kommunkoncememas resultat exklusive extraordinära poster visar att

spridningen kommunerna emellan år 1997 ligger i intervallet 250 miljoner kronor och -142 miljoner kronor. Jämfört med spridningen på

kommunnivå som var mellan 133 miljoner kronor och -439 miljoner

40 Kommuners och landstings resultatutveckling... SOU 1998: 150

kronor tabell 2 skulle inte spridningen ha ökat om företagen omfattats

av balanskravet år 1997. För år 1996 ligger spridningen för koncemema

i intervallet 309 miljoner kronor och -629 miljoner kronor samt för 1995 mellan 2.112 miljoner kronor och -785 miljoner kronor.

3.1.3 Resultat för

landsting

Resultatutvecklingen för landstingen åren 1995-1997 framgår av

tabell

Tabell Resultat för landstingen åren 1995-1997

1995 1996 1997 Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal kronor kom- kronor kom- kronor kommuner muner muner Totalt resultat -2 659 23 -3 686 23 -4029 23 Därav positiva resultat 274 5 190 5 29 2 Därav negativa resultat -2 933 18 -3 876 18 -4058 21

Tabellen visar att resultaten uppgår till -2,7 miljarder kronor år 1995,

-3,7 miljarder kronor år 1996 och -4,0 miljarder kronor år 1997.

Resultaten år 1997 för de enskilda landstingen varierar från -618

miljoner kronor till 29 miljoner kronor. Motsvarande resultatvariationer

för år 1996 är -662 miljoner och 95 miljoner kronor, respektive -789 miljoner kronor och 110 miljoner kronor år 1995.

Som en jämförelse kan nämnas att 19 landsting hade ett positivt

resultat år 1993. Sedan år 1994 har dock merparten landstingen haft av ett negativt resultat.

Landstingens företag bidrar marginellt till ett förbättrat resultat. År

1997 var resultatförbättringen 0,03 miljarder kronor. Omsättningen i landstingens företag utgör endast ett fåtal procent landstingsav

koncememas totala omsättning.

SOU 1998: 150 Kommuners och landstings resultatutveckling... 41

3.2 omfattning Företagsamhetens inriktning,

och resultat

3.2.1 Kommunala företag

Underlaget för analysen i detta avsnitt är i huvudsak hämtat från SCB:s statistik över kommunägda företag. Antalet kommunala företag har varit relativt konstant under 1970 och 1980-talen. Den 31 december 1997 farms det enligt SCB:s statistik 1.471 rörelsedrivande kommunala företag och 253 vilande företag. Med kommunala företag avses här företag där kommunen har ett avgörande inflytande, s. äger minst 50 procent av aktierna eller utser minst 50 v. procent styrelseledamötema. Antalet anställda i de kommunägda av företagen uppgick till drygt 44.000. Mellan åren 1995 och 1997 ökade antalet kommunala företag med omkring 20 stycken, vilket beror på ökningen av antalet energiföretag. Detta förklaras att nätverksamhet och produktion sedan den 1 av av januari 1996 inte får bedrivas i juridiska som handel med samma person el. De vanligast förekommande verksamheterna som bedrivs i företagsform är fastighets- och uthymingsverksamhet, samt el-, gas-, värme- och Vattenförsörjning. Vid utgången år 1997 uppgick de av kommunägda företagens tillgångar till 280,5 miljarder kronor vilket är 89,8 miljarder kronor lägre än tillgångarna i den traditionella förvaltningsformen.

42 Kommuners och Iandstings resultatutveckling... SOU 1998: 150

Av tillgänglig statistik per 31 december 1997 tabell 6 framgår att den helt dominerande foretagsformen är aktiebolag. Tabell Antalet kommunala företag samt omsättning miljoner

kronor 31 december 1997

Antal Omsättning

Handelsbolag/

ovan svarar

procent av omsättningen i de kommunala företagen. Ungefär

en

fjärdedel av den totala kommunala verksamheten, uttryckt andel

som

av omsättningen, bedrivs i kommunala företag

Tabell 7. Kommunägda företag åren 1994-1997, omsättning, miljoner kronor

Bransch 1994 1995 1996 1997 E1-, gas-, varme- och Vattenförsörjning 36 823 40 183 48 861 48 026 Hotell- ochrestaurangverksamhet 563 496 500 447 Transport magasinering, kommunikation 5 636 6 374 5 880 5 879 Fastighets-och Uthymingsverksarnhet 53 191 53 626 55 623 52 646 Andra samhalls-och

Omsättningsökningen mellan åren 1995 och 1997 har skett inom

energiområdet främst grund den avreglerade av numera

elmarknaden, som medfört ett antal bolagiseringar energi-

av

verksamheter tidigare bedrevs i forvaltningsfonn. Ett antal

som

SOU 1998: l 50 Kommuners och Iandstings resultatutveckling... 43

kommuner har sålt sina energibolag och fler planerar sådana

försäljningar. Under perioden 1994-1997 har de kommunala företagen årligen redovisat ett positivt resultat på mellan 3 och 4 miljarder kronor. Av tabell 8 framgår att det framförallt är företag inom fastighets- och uthymingsbranschen samt inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjningen som bidragit till det positiva resultatet.

Tabell Resultat för åren 1994-1997 fördelat på bransch, miljoner

kronor

Bransch 1994 1995 1996 1997 E1-, gas-, värme- och Vattenförsörjning 670 426 l 401 672 Hotell- ochrestaurangverksamhet 8 29 -6 -29 Transport, magasinering, kommunikation 217 152 107 84 Fastighets-och Uthymingsverksamhet 2 179 3 092 2 544 2 639 Andrasamhalls-och

Fastighetsföretag

Enligt den officiella statistiken fanns det år 1997 drygt 710 kommunala företag sysslade med fastighets- och uthymingsverksamhet. Av som dessa omkring 350 stycken de allmännyttiga kommunala avser bostadsföretagen, vilka ägde omkring 940 000 lägenheter. Merparten av de övriga företagen bedrev uthyrning industrifastigheter, mark, av förvaltningslokaler och liknande. Den totala omsättningen uppgick år 1997 till drygt 52 miljarder kronor, varav de allmännyttiga bostadsföretagen svarade för omkring 50 miljarder kronor. För år 1997 uppvisade de kommunala fastighetsföretagen ett positivt nettoresultat på drygt 2.600 miljoner kronor. Omkring 420 företag visade vinst på drygt 3.600 miljoner kronor medan 183 företag en redovisade en förlust omkring 1.100 miljoner kronor. Resten visade nollresultat.

44 Kommuners och landstings resultatutveckling... 1998: l 50 SOU

Bostadsföretagen är i allmänhet organiserade helägda som kommunala aktiebolag eller stiftelser i vilka kommunen tillsätter

samtliga styrelseledamöter. Dessa företags agerande styrdes tidigare av ett omfattande regelverk vad avsåg subventioner, skatter, finansiering,

hyressättning, plan- och byggregler m m. Under 1980-talet och framför allt under 1990-talets första del frikopplades systemen för finansiering, beskattning, hyressättning och

subventioner från varandra. Så sker finansieringen ex. numera marknadens villkor. Den tidigare särbehandlingen i skatte- och bidragshänseende har upphört. De statliga bostadslånen har avvecklats

och ett nytt räntebidragssystem har införts.

Utöver dessa förändringar har de kommunala bostadsföretagen påverkats av den långvariga lågkonjunkturen och den försämrade

kommunala ekonomin samt att befolkningsutvecklingen i flertalet

av landets kommuner varit negativ. Följden alla förändringar har blivit av en kraftigt minskande efterfrågan på bostäder med åtföljande överskott av bostäder och minskade intäkter för bostadsföretagen.

I betänkandet Kommunala bostadsföretag på bostadssvaga marknader SOU:l997:81 identifierades 72 kommuner med svaga bostadsmarknader där de kommunala bostadsföretagen har latenta och

växande ekonomiska problem. Det är dock enligt denna utredning inte säkert att kommuner med bostadsmarknader generellt svaga har sämre ekonomi än kommuner i ekonomiskt starka regioner. En ekonomisk

tillväxt och ökande befolkning ställer större krav kommunala insatser vad gäller barnomsorg, skola, infrastruktur På sikt kan dock m. m. en minskande befolkning innebära stora påfrestningar på den kommunala ekonomin främst på grund att kommunen investerat i av anläggningar och service som är avsedda för större befolkning. en Enligt rapporten "Bostadsföretagens ekonomiska situation" utgiven av Svenska Kommunförbundet bedöms drygt 50 bostadsföretag lida av svag efterfrågan och stor utflyttning med höga vakanser följd. I som dessa företag förutsättningarna dåliga när det gäller anges vara att uppvisa godtagbara ekonomiska resultat, varför ägarna bedöms få betydande problem att klara situationen på hand. egen Av prop. 1997/982119 Bostadspolitik för hållbar utveckling framgår dock att de kommunala bostadsföretagen helhet bidrar ekonomiskt som i sitt förhållande till kommunen. Under år 1996 företagen tog emot

och Iandstings resultatutveckling... 45 Kommuners

förlusttäckningsbidrag och andra resultatpåverkande tillskott med netto nyemissioner och andra icke

370 miljoner kronor. Genom tillskott tillfördes företagen ytterligare 320

resultatpåverkande ca

Samtidigt företagen koncembidrag med netto 440 miljoner kronor. gav kronor och lämnade utdelning till kommunen med ca 180 miljoner kronor. Under år 1996 stärkte företagen sin synliga soliditet miljoner

med 1,3 procentenheter till i genomsnitt 11,4 procent.

Skillnaden mellan företagen är emellertid stora. Nära 30 procent av

redovisade för år 1996 negativt resultat efter skatter och

företagen ett

40-tal företag hade synlig likviditet 2 bokslutsdispositioner. Ett en

procent eller lägre.

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag gjord analys av

Enligt en av medlemsföretagens ekonomiska statistik för 1997, visar 68 procent av företagen överskott, vilket är ett procent högre än 1996. ett par beslutade våren 1998 prop. 1997/982119 att särskilt Riksdagen om skall kunna lämnas till kommuner med övermäktiga ekonomiska stöd boendet. Sådant stöd skall kunna lämnas i form av

åtaganden för kreditgarantier, lån och i särskilda fall bidrag. En särskild delegation har

den för tills vidare hantera frågor sådant

inrättats från 1 juli 1998 att om

stöd till kommunerna.

Trañkiöretag

kommunala trafikföretagen totalt 115 stycken omsatte år 1997

De - -

6 miljarder kronor. Av dessa företag hade ca 90 stycken ett

nästan resultat eller nollresultat motsvarande 100 miljoner kronor.

positivt ett visade negativt resultat 20 miljoner kronor.

De övriga drygt 20 ett ca Bland trañkföretagen utgör de kommunala hamnföretagen knappt del. Dessa omsatte under år 1997 omkring

30 stycken en betydande

-

företagen visade 25 stycken ett noll- eller 3,0 miljarder kronor. Av motsvarande 71 miljoner kronor, medan 3 stycken positivt resultat företag ett negativt resultat på sammantaget ca 3 miljoner kronor.

gav kommunala kollektivtrañkföretagen mestadels bussföretagen De - - 1997 1,8 miljarder kronor. Merparten de 15 företagen omsatte år av ca

visade positivt resultat på omkring 9 miljoner kronor. Denna

ett

har genomgått betydande strukturförändringar under senare

företagstyp

exempel kan antalet oñentligt ägda bussföretag år

år. Som nämnas att

46 Kommuners och landstings resultatutveckling...

1989 uppgick till ca 40 stycken. Fortsatta struktur-förändringar i samma

riktning kan förväntas under de närmaste åren.

Slutligen kan nämnas att i gruppen "trafikföretag" ingår också

kommunala parkeringsföretag och kommunala

flygplatsföretag totalt omkring 30 stycken. Dessa bolag omsatte år 1997 knappt 1 miljard

kronor. Av dessa hade 25 ca. företag ett positivt resultat på omkring 18

miljoner kronor, medan 4 bolag visade ett negativt resultat motsvarande

ca 4 miljoner kronor.

I ovannämnda siffror ingår inte den kollektivtrafik som ombesörjs av

länstrafikhuvudmännen

kommuner och landsting och upphandlas

som av för ändamålet bildade aktiebolag, kommunalförbund eller i - Gotlands fall kommunens tekniska nämnd. -

Enligt Svenska Lokaltrañkföreningens branschstatistik

omsatte trafikhuvudmännen inkl. Stockholms län år 1996 15 miljarder kronor.

Trafikintäktema uppgick till omkring 8 miljarder kronor och bidragen

från trafikhuvudmännen kommuner och landsting till drygt 6 - miljarder kronor.

Energi- och vattenñirsörjningsñiretag

Antalet företag inom el-, gas-, värme- och Vattenförsörjning i vilka

kommunerna hade ett avgörande inflytande, uppgick år 1997 till 339

stycken. Dessa företag omsatte drygt 48 miljarder kronor. Av dessa

företag uppvisade nästan 300 stycken noll- eller positivt resultat

motsvarande drygt 700 miljoner kronor, medan omkring 50 företag

hade ett negativt resultat på sammantaget omkring 70 miljoner kronor.

Energiföretagen kan syssla såväl med flera enstaka delar

som av energiverksamheten, exempelvis fjärrvärmeproduktion och distribution,

elkraftproduktion, elhandel och skötsel elnät. Det förekommer

av också

att kommunen låtit energiföretagen handha kommunens vatten-

försörjning.

Nästan all kommunal energiverksamhet bedrivs idag i bolagsform.

Enligt en analys den kommunala fmansstatistiken av är antalet kommuner driver som energiverksamhet i förvaltningsfonn

uppskattningsvis inte fler än tio stycken.

och Iandstings resultatutveckling... 47 Kommuners

i denna bransch genomgår stora förändringar sedan

Företagen elmarknaden 1996. Många kommuner har sålt sina

avreglerades år

och andra har bildat företag för att bättre energiföretag gemensamma

klara konkurrensen i avreglerad marknad. Fortfarande pågår en

en marknaden och utvecklingen går mot färre små strukturförändring av

företag och färre företag ägda kommuner. Branschen har inga större

av och företagen utgör i allmänhet ekonomisk

ekonomiska problem en

tillgång för ägarna.

3.2.2 Landstingsägda företag

utgång fanns det enligt uppgifter från landstingen och

Vid 1997 års

statistik från SCB 117 landstingsägda företag. Med landstingsägda här företag där landstingen har ett avgörande

företag avses även inflytande, dvs minst 50 procent aktierna eller utser minst 50 äger av

procent av styrelseledamötema.

förekommande verksamheterna bedrivs i De vanligast som

företagsform är kommunikationer och kulturell verksamhet.

Tabell 9. Antalet landstingsägda företag, 31 december 1997

Aktiebolag 73 Stiftelser 42 Ekonomiska föreningar 2 Totalt l 17

är det endast mindre del av I landstingen sammantaget en

bedrivs i företagsform. Stockholms läns landsting

verksamheterna som företag, cirka trettiotal. Av den totala omsättningen år 1997 har flest ett

12.539 kronor hänför sig 94 procent till aktiebolag. på miljoner Tillsammans redovisar aktiebolagen år 1997 ett positivt resultat på 33

miljoner kronor.

48 Kommuners och landstings

resultatutveckling... SOU 1998: 150

Av tabell 10 framgår att kommunikationer för

svarar ungefär 75

procent av omsättningen i företagsdelen.

Tabell 10. Antal landstingsägda företag

samt omsättning och resultat i miljoner kronor år 1997

Bransch Antal Omsättning Resultat Kommunikation 28 9469 27 Fastighets-och uthymingsverlcsamhet l 0 1431 8

I landstingens sammanställda redovisningar har företagen endast en marginell inverkan på resultat och ställning, varför vi väljer att bortse från dessa i denna genomgång.

3.2.3 Kommuners

och landstings ägarandelar i företag

Enligt tillgängliga statistiska uppgifter från 1996 hade kommuner och landsting nedanstående ägarandelar i företagen.

Tabell 11. Antal företag

inklusive vilande

Som framgår tabell 11 hade kommuner av och landsting år 1996 ett betydande inflytande

en ägarandel på 20 procent eller mer i 98 procent

av sina företagsengagemang.

och landstings resultatutveckling... 49 SOU 1998: 150 Kommuners

3.2.4 Kommunernas och landstingens sina företag

borgensåtaganden gentemot

Kommunernas borgensåtaganden

har ökat kraftigt under 1990-talet

Kommunernas borgensåtaganden

och med år 1994. Från år 1991 till år 1997 har kommunernas fram till

och uppgick 31 december 1996 till åtaganden ökat med 33 procent per

eller 23.477 kronor invånare. Under år 1995

207,6 miljarder kronor per minskade emellertid borgensåtagandena med tre miljarder

och år 1996

år. Under år 1997 har kommunernas borgensåtaganden

kronor per minskat med 15 miljarder kronor.

förhållandevis höga borgensåtagandena avseende de kommunala

De beror till del att kommunerna tecknat borgen bostadsföretagen stor

skulle behöva pantbrev säkerhet. Motiven

for att företagen ta ut som

för denna borgensteckning har varit lägre ränte- och stämpelkostnader

för företagen.

räkenskapssammandrag for kommunerna visar Uppgifter från SCB:s infriade borgensförbindelser hittills varit begränsade, om än

att

Åren infriade borgensförbindelser till

stigande. 1996 och 1997 uppgick

82 respektive 168 miljoner kronor. Kommunernas borgensåtaganden

den 31 december 1997 framgår nedanstående tabell. per av

12. Kommunernas borgensåtaganden 1997-12-31

Tabell

Borgen avseende Miljarder kronor Kronor/inv. Kommunala bostadsföretag 134,6 15 216

kommunala företag. Borgensförbindelser för statliga för lån till

bostadslån utgör 4 procent de totala kommunala borgensåtagandena.

av

totala åtaganden är stor och varierar Spridningen mellan kommunernas

och 10,9 miljarder kronor. Uttryckt i kronor mellan 4,2 miljoner kronor

50 Kommuners och landstings

resultatutveckling... SOU 1998: l 50

per invånare varierar borgensåtagandena mellan

658 kronor och 84.552 kronor.

De kommungwpper har högst borgensförbindelser

som per invånare är större städer och förortskommuner bland annat beroende på

omfattande bostadsbyggande under

l980-talet. Landsbygdskommunerna har däremot lägre

borgensâtaganden bland annat beroende

på att den verksamhet bedrivs som genom kommunägda företag där är av mindre omfattning. Kommunernas borgensåtaganden gentemot de

kommunala bostadsföretagen varierar

mellan 0 och 6,9 miljarder kronor. Det är 24 kommuner inte

som har några borgensåtaganden gentemot bostadsföretag. Kommunernas borgensåtaganden

gentemot övriga kommunala företag varierar mellan 0 och 3,8 miljarder kronor. Det är 47 kommuner som inte har några borgensåtaganden gentemot övriga kommunala företag.

Landstingens borgensåtaganden

Landstingens borgensåtaganden är väsentligt

lägre än kommunernas och uppgår per 31 december 1997 till 3 miljarder kronor. Landstingens borgensförbindelser i allt väsentligt avser åtaganden gentemot egna företag och stiñelser.

3.3 Sammanfattning och slutsatser

Som framgått den av tidigare redovisningen har antalet kommuner som redovisar positiva resultat minskat till omkring 70 stycken för åren 1996 och 1997 jämfört med nästan 150 stycken År för år 1995. 1997 visade 215 kommuner och nästan lika många "kommunkoncemer" negativa resultat. Dessa resultat bygger på en analys som inkluderar extraordinära poster. Enligt utredningen erhålls bättre en bild av det resultat som bildar underlag för balanskravet, om de extraordinära posterna exkluderas. Vid sådan

en resultatjustering skulle antalet

kommuner med negativa resultat stiga till 235 stycken år 1997.

Bedömningar av Svenska Kommunförbundet visar

att ett 90-tal

och landstings resultatutveckling... 51 SOU 1998: 150 Kommuners ytterligare besparingar för att nå balans år kommuner behöver göra 2000. de kommunala företagens resultat exklusive Om hänsyn tas till extraordinära visar närmare analys att kommunkoncememas poster en -

förbättrats jämfört med kommunernas totala resultat

resultat skulle ha

12 miljarder kronor under perioden 1995-1997. Under

med omkring år skulle alltså företagen, balanskravet omfattat koncemema, dessa om

ha underlättat för kommunerna att nå balans. Andra år kan naturligtvis resultatet ha blivit annat. Även spridningen mellan kommunerna

ett om

hade den inte ökat vid jämförelse mellan kan vara betydande en

kommunnivån och kommunkoncemnivån.

Även landstingen uppvisar för åren 1996 och 1997 betydligt sämre

1995. För år 1997 redovisar endast två landsting ett resultat än år Utifrån landstingens över resultat-

positivt resultat. prognoser

utvecklingen, förefaller merparten landstingen behöva göra av besparingar för att klara balanskravet år 2000. företag i kommuner och landsting har varit relativt konstant Antalet

decennierna, även viss ökning skett under

under de senaste om en

1990-talet. Vid utgången år 1997 uppgick antalet

senare delen av av till knappt 1.600 stycken. Merparten dessa, eller omkring 85 företag av procent, utgörs av aktiebolag. andel den samlade kommunala verksamheten är Mätt som av "kommunkoncemens" totala omsättning

företagsdelen betydande. Av företagen för drygt fjärdedel och företagens tillgångar uppgår

svarar en

år 1997 till nästan 300 miljarder kronor.

landstingen representerar de drygt 100 företagen endast ett Inom

omsättningen i den samlade landstingsverksamheten.

fåtal procent av helt dominerande delen de kommunala företagen är Den av

verksamma inom energi- och fastighetsbranschen, som svarar för nästan omsättningen på omkring 115 miljarder kronor. Det är

90 procent av

fastighetsföretagen bidragit till den kommunala också energi- och som på mellan 3,0 och 4,0 miljarder kronor företagsdelens positiva resultat år under perioden 1994-1997.

per

framförallt företag inom energiområdet har svarat för

Det är som och också viss ökning antalet företag under

omsättningsökningen en av åren. Denna bransch för närvarande genomgår stora

de senaste som

strukturförändringar bedöms inte ha några ekonomiska problem.

52 Kommuners och Iandstings

resultatutveckling... SOU 1998: 150

Företagen ger mestadels positiva resultat och är i allmänhet tillgång en för sina ägare.

Situationen är något annorlunda för företag inom fastighets- och

uthymingsbranschen. Dessa företag har under senare år kraftigt

påverkats förändringar

av av fmansieringssystem, lågkonjunktur, befolkningstörändringar och försämrad kommunal ekonomi.

en I

praktiken får många kommuner lämna driftbidrag till sina

bostadsföretag för att undvika att bolagen måste träda i likvidation.

Främst gäller detta

bostadsföretag i kommuner där befolkningen

minskar och antalet tomma lägenheter Åren ökar. 1996 och 1997

redovisade knappt 30 de procent av kommunala bostadsföretagen

negativa resultat och enligt en utredningsrapport från Svenska

Kommunförbundet Bostadsföretagens ekonomiska

situation bedöms ett 50-tal bostadsföretag få betydande problem

att klara sin ekonomi på

egen hand.

I likhet med energiföretagen visar merparten av de 115 ca kommunala trafiktöretagen positiva resultat. Huvuddelen dessa av företag utgörs kommunala hamnbolag

av och kollektivtrafikföretag.

Kollektivtrafiken är föremål för strukturförändringar och antalet

kommunala trafiktöretag förväntas minska under de närmaste åren.

Kommunernas borgensåtaganden

gentemot sina företag, framför allt

för bostadsföretagen, är betydande

och uppgår vid utgången av år 1997

till omkring 180 miljarder kronor. Spridningen mellan kommunerna är

stor och borgensåtagandena varierar mellan

4 miljoner kronor till upp ll miljarder kronor.

De stora borgensåtagandena och de risker

som dessa och den alltmer

marknadsanpassade verksamheten innebär, kräver

enligt utredningen

ökad uppmärksamhet i kommunernas och landstingens ekonomiska

planering.

Vid våra kontakter med kommunerna har vi kunnat konstatera att

medvetenheten betydelsen om av en god ekonomisk utveckling i de

kommunägda företagen har ökat markant

i takt med att kommunernas

ekonomiska läge har blivit sämre. Många kommuner har numera preciserade krav på sina företag vad avser exempelvis förräntning,

koncembidrag och soliditet.

Allt fler kommuner utövar en mer påtaglig lednings- och

ägarfunktion för sina bolag. De kommunala ägarstrategier som

Kommuners och landstings resultatutveckling... 53

utredningen tagit del visar att det pågår utveckling mot en aktivare av en styrning företagen. Detta gäller särskilt i de större kommunerna och i av kommuner bildat aktiebolagsrättsliga "äkta koncerner". Så ex. som beslutar Stockholms kommun årligen mål och strategier för sina om

bolag dels för det närmaste året, dels mer övergripande för de därpå följande två åren. I Göteborgs kommun har fullmäktige antagit riktlinjer

för den fortsatta inriktningen de allmännyttiga bostadsföretagen. En av liknande utveckling pågår i andra kommuner. Det finns flera anledningar till att kommunerna aktivare försöker

sina företag. Den omfattande expansionen den kommunala

styra av

verksamheten under de senaste decennierna har gjort verksamheten mer mångfacetterad och svår att överblicka. Denna utveckling har ställt krav på åtgärder för att skapa överblick och förutsättningar för en styrning

ge företagen från kommunen som ägare. av En orsak till intresset för ett aktivare ägarskap är naturligtvis annan år allt besvärligare kommunalekonomiska situationen, den under senare ställt krav på tydliga och sunda finansiella relationer mellan som kommunen och dess företag. Införandet ett lagreglerat balanskrav för av

kommuner och landsting har ytterligare förstärkt behovet av styrning av

de kommunala företagen för att undvika oväntade belastningar

kommunens resultat i form driftbidrag. av

Sammantaget utredningens genomgång de kommun- och

ger av

landstingsägda företagen bild av att företagen generellt är i

en ekonomisk balans bostadsföretagens ekonomi i begränsat även om ett

antal kommuner inger oro.

1998:150 Kommuners och landstings resultatutveckling... 55 SOU

för och

4 Förutsättningar konsekvenser av ett utvidgat krav på ekonomisk balans

4.1 med utvidgat balanskrav Syftet ett

Som framgått den tidigare redovisningen är kommunernas av

företagsverksamhet betydande. Företagens balansomslutningar är större

balansomslutningen i den verksamhet bedrivs i än som

förvaltningsfonn. Även den årliga omsättningen är stor i företagen och borgensâtaganden gentemot sina företag, särskilt de

kommunernas allmännyttiga bostadsföretagen, är dessutom omfattande. Den ekonomiska utvecklingen i framför allt de kommunala även i de men

landstingskommunala företagen har därför en stor betydelse för

kommunsektoms ekonomi. Som skäl för att närmare utreda förutsättningarna för och

konsekvenserna ett utvidgat balanskrav framhöll regeringen att

av

kommunallagens krav god ekonomisk hushållning sträcker sig längre det balanskrav gäller för kommuner och landsting. Det

än som nu betonades det däri också ligger ett krav på att till att det råder en att se sund ekonomi i företagen. Ett utvidgat balanskrav skulle därför, enligt utredningen, ge en mer samlad bild kommunens och landstingets ekonomi, även om dagens av balanskrav, tidigare nämnts, indirekt omfattar företagen, eftersom som

resultatpåverkande transaktioner mellan kommunen och dess företag

skall redovisas i kommunens resultaträkning.

Ett utvidgat balanskrav skulle också, åtminstone på kort sikt, kunna garanti balanserad ekonomi i den samlade kommunala

ses som en för en

56 Förutsättningar för och konsekvenser av... SOU 1998: 150

och landstingskommunala verksamheten. Det skulle främja en helhetssyn och ge förutsättningar för starkare ägarstyming eftersom en balanskravet skulle gälla för den samlade kommunala verksamheten.

4.2 Förutsättningar för ett balanskrav som omfattar de kommunala företagen

I rapporten Kommunal ekonomi i balans Ds 1995:57 i våra samt utredningsdirektiv ett antal omständigheter tala för anges som anses att de kommunala företagen skall omfattas balanskravet. Andra av omständigheter ansågs emellertid tala emot att balanskravet ges en sådan omfattning. Vid remissbehandlingen har av rapporten även framförts ett antal argument för och emot ett utvidgat balanskrav.

I det följande redovisas och kommenteras de argument som framförts.

Argument som talar för ett utvidgat

balanskrav

0 En betydande del den kommunala verksamheten bedrivs i av företagsform. De kommunala företagen integrerad del är en av den kommunala organisationen och utgör tillsammans med

kommunen eller landstinget ekonomisk beslutsenhet. en Detta är enligt utredningen ett starkt för inordna företagen argument att i balanskravet. Dessutom finns betydande del kommunernas och en av landstingens förmögenhet i företagen. Enligt utredningen är det

utomordentligt viktigt att ägarna kommuner och landsting har ett bra - underlag för att påtagligt kunna utöva lednings- och ägarfunktionema i

sina företag. God ekonomisk hushållning ställer krav på bra underlag för analys de kommunala företagens långsiktiga ekonomiska av utveckling och hur denna kan påverka de ekonomiska relationerna mellan företagen och kommunen. En analys den samlade kommunala av verksamheten är viktig både i ett kortare och i ett längre perspektiv.

Kommuners och Iandstings resultatutveckling... 57

Kommunerna och landstingen har stora borgensåtaganden

0 gentemot sina företag. Kommuner och landsting har, tidigare visats i avsnitt 3.2.4, som

betydande borgensåtaganden gentemot sina företag. Det är framför allt

kommunerna har gått i borgen för sina allmännyttiga som

bostadsföretags förpliktelser. Spridningen i åtaganden kommunerna

emellan är dock mycket stor.

Enligt utredningen utgör borgensâtaganden generellt en risk som måste beaktas, åtagandena påverkar balanskravet först när de

även om

Utredningen det väsentligt att borgensåtagandena blir

utlöses. ser som föremål för riskanalys resultat bör redovisas i den gemensamma en vars

förvaltningsberättelsen.

det, enligt utredningen, viktigt att varje kommun och Vidare är

landsting har strategi och åtgärdsplan i händelse att ett företags

en av utveckling kan komma kräva att kommunen fullgör sitt att

borgensåtagande.

Ett balanskrav relaterat endast till kommunen eller landstinget 0

skulle kunna leda till ökad överflyttning kommunala

en av

verksamheter från förvaltningsfonn till kommunala företag.

Skälen för kommuner och landsting att bedriva verksamhet i

företagsform kan flera. Vi har tidigare nämnt skäl som tydligt

vara

resultatansvar, snabbare beslutsvägar och att företagsformen ibland bättre anpassad till affärsverksamheten än förvaltningsfonnen.

anses

Helt andra utgångspunkter än att undvika balanskravet torde därför, enligt utredningens uppfattning, även fortsättningsvis styra den

kommunala företagsbildningen.

Som vi tidigare visat finns idag, i några kommuner, företag vars ekonomiska situation kräver finansiella tillskott från kommunen. Dessa företag i huvudsak bostadsföretag och inom denna bransch har det är inte bildats några företag under de senaste åren. Tvärtom har antalet nya kommunala bostadsföretag minskat under senare år.

Att överföra verksamhet medför problem att klara balanskravet

som

från förvaltningsforrn till företagsform är i princip endast intressant om

det finns "äkta koncern" medger överföring vinster via en som av koncembidrag till förlustverksamhet.

Kommunerna och landstingen har möjlighet att välja om vissa

verksamheter skall drivas i förvaltnings- eller företagsform,

5 8 Förutsättningar för och konsekvenser av... SOU 1998: 150

vilket kan medföra att jämförelser kommuner/landsting emellan

blir missvisande.

Som framgått av redovisningen i avsnitt 2.3 ställs krav på

numera

sammanställd redovisning, vilket innebär att kommunerna måste konsolidera boksluten från sina företag med bokslutet för den i förvaltningsfonn drivna verksamheten. Härigenom skapas

en

helhetsbild kommunens/landstingets ekonomi och

av åtaganden, vilket, enligt utredningen, tillräckliga förutsättningar för

ger översiktliga

jämförelser kommuner/landsting emellan. När det gäller mer detaljerade jämförelser verksamheter krävs i

av de flesta fall en analys av den enskilda verksamheten. I sådan analys en

spelar organisationsfonnen enligt utredningens bedömning mindre roll. Olika styr- och ledningsfilosofier har lett till verksamheten i landets

att

kommuner och landsting blivit allt mindre homogen i

även

förvaltningsformen, vilket påverkar möjligheterna att göra övergripande

jämförelser kommuner emellan.

0 Den kommun eller det landsting har valt att driva del

som en stor

av sin verksamhet i företagsforrn har inte bas för

samma balanskravet den driver större del i

som som en förvaltnings-

form.

Utredningen instämmer i detta, konstaterar att de kommunala

men kärnverksamhetema vård, och skola i de allra flesta som omsorg

kommuner och landsting drivs i förvaltningsform. Bostads-

och

energiförsörjning är verksamheter som i nästan alla kommuner drivs i

företagsfonn. Ett mycket litet antal kommuner har valt att driva sin energiverksamhet i förvaltningsform. Bostadsförsörjningen bedrivs genomgående i aktiebolags- eller stiftelseforrn. Här föreligger alltså enligt utredningen små skillnader mellan kommunerna. Utredningen

bedömer att den nuvarande strukturen inte kommer bli föremål att för

större förändringar framöver.

0 Kreditgivare har behov information den samlade

av om kommunala verksamheten.

Som utredningen tidigare konstaterat finns det behov information

av

och analyser som underlag för ägarstyming de kommunala företagen.

av

Ett sådant underlag efterfrågas också institutioner förser

av som

kommunen/landstingen och dess företag med krediter. I sådana fall är

Kommuners och landstings resultatutveckling... 59

det främst den ekonomiska situationen i den samlade kommunala verksamheten som är av intresse.

Även den sammanställda redovisningen syftar till att ge en

om helhetsbild gör utredningen den bedömningen att just

helhetsperspektivet och långsiktigheten i analysen bör kunna förbättras.

4.2.2 Argument som talar emot ett utvidgat

balanskrav

Bidrag från kommunen eller landstinget för att täcka förluster i 0 dess företag skall redovisas kostnad i kommunens eller som en landstingets resultaträkning, vilket innebär att de kommunala företagen indirekt omfattas nuvarande balanskrav. av Utredningen instämmer i företagen till viss del omfattas i och med att

resultatpåverkande skall påverka underlaget för nuvarande

att poster

balanskrav. Självklart kan kommuner och landsting, liksom andra ägare

förbättra Soliditeten och likviditeten i sina företag genom att öka

aktiekapitalet eller låna ut pengar. Kortsiktigt påverkar dessa poster

enbart balansräkningen och omfattas därför inte av balanskravet.

Koncemintema resultatposter liksom ökningen aktiekapitalet eller

av

andra likvidpåverkande poster elimineras i den sammanställda

redovisningen, vilken därför underlättar helhetssyn på den en

kommunala verksamheten, något påpekats i tidigare utredningar av

som balanskravet.

Balanskravet skulle kunna uppfyllas trots att det råder obalans i

0 kommuns eller ett landstings ekonomi resultaten i en om företagen samtidigt är sådana att de uppväger denna obalans. Omvänt kan det råda obalans i de kommunala företagens ekonomi. Å sidan skulle ett balanskrav också omfattade företagen kunna ena som

leda till att skillnaderna mellan kommunerna blir mer påtagliga

eftersom resultaten i företagen varierar högst väsentligt. En kommun

med negativ befolkningsutveckling har ett bostadsföretag med hög

som

vakansgrad och förluster påverkar balanskravet och äventyrar därmed

den skatteñnansierade kämverksamheten.

Å andra sidan kan kommun med företag har positiva resultat

en som lättare klara balanskravet. Detta förhållande skulle i sin tur kunna leda

60 Förutsättningar för och konsekvenser av... SOU 1998: l 50

till att nödvändig omstrukturering den kommunala kämverksamheten av sikt motverkades eller sköts framtiden.

Utredningen gör bedömningen att ett utvidgat balanskrav skulle underlätta för de större och medelstora kommunerna och landstingen med befolkningstillväxt att nå balans till skillnad från mindre

kommuner/landsting med minskande befolkning, i många fall

som också har bostadsföretag med ekonomiska problem.

0 Ett balanskrav omfattar de kommunala som företagen kan innebära att kommunerna och landstingen ges en annan ställning i förhållande till sina företag än vad gäller som andra företagsägare. Om företagen inordnas i balanskravet skulle, enligt utredningens uppfattning, kommunerna särbehandlas ägare jämfört med som de privata företagarna. För alla bolag och stiftelser gäller särskild lagstiftning, som innehåller mycket precisa regler beträffande krav

upprättande av kontrollbalansräkning Denna

m. m. lagstiftning täcker nästan samtliga kommunala företag. Om det kommunala balanskravet skulle utvidgas till att gälla också företagen skulle de kommunala företagen omfattas "dubbel" lagstiftning både i av ABL och stiftelselagen i detta avseende, skulle kunna bli - som motstridiga mot KL. I dag finns visserligen regler i KL kommunsom styr och landstingsägda företag dessa regler strider inte men mot tvingande bestämmelser i ABL och stiftelselagen

se avsnitt 2.2.

SOU 1998: 150 Kommuners och landstings resultatutveckling... 61

4.3 Konsekvenser balanskrav

av ett utvidgat

Som framgår av analysen i avsnitt 3 uppvisar än 200 kommuner mer och merparten av landstingen ett negativt resultat för åren 1996 och 1997. Exkluderas de extraordinära posterna från resultaträkningen, vilket enligt utredningen bättre bild underlag för ger en som en bedömning av balanskravet, stiger antalet kommuner med negativa resultat till drygt 230 stycken år 1997. Spridningen i resultat kommunerna respektive landstingen emellan är dessutom stor. Även antalet kommuner med positiva resultat kan om komma att öka något fram till år 2000, bl.a. beroende på ökade statsbidrag till kommuner och landsting, kommer fortfarande ett betydande antal att ha svårigheter att uppfylla balanskravet år 2000.

Resultatutvecklingen inom den samlade kommunala verksamheten

kommunkoncemema är dock delvis en annan än den ovan beskrivna

för åren 1995-1997. Om utgångspunkten är de kommunala företagens och kommunernas konsoliderade resultat så sker förbättring en av resultatet för den samlade kommunala verksamheten med omkring 12 miljarder kronor jämfört med bilden enbart kommunernas av

verksamhet. Ett inordnande av de kommunala företagen i balanskravet

under dessa år skulle således ha underlättat för kommunerna att nå balans på total nivå. Med utgångspunkt från den kommunala företagsamhetens nuvarande

omfattning och resultat gör utredningen den bedömningen att de

kommunala företagen under den närmaste framtiden kommer att ge ett positivt tillskott till den samlade kommunala verksamhetens resultat. Under sådana förhållanden skulle ett inordnande de kommunala av företagen i balanskravet underlätta för kommuner och landsting att uppfylla kravet balans. Även spridningen i resultatet kommunerna emellan skulle blivit mindre om utgångspunkten varit resultatet för kommunkoncemema för åren 1995-1997. Skillnaderna mellan kommunerna är emellertid betydande och ett antal kommuner, främst de för vilka bostadsföretagen

skapar ekonomiska problem, skulle få försämrade förutsättningar att

uppfylla balanskravet.

3 18-6320

62 Förutsättningar för och konsekvenser SOU 1998: l 50 av...

En trolig utveckling är att kommuner med minskande befolkning och därmed minskad efterfrågan på bostäder och avgiñsfmansierade tjänster kommer att få fortsatta problem att klara balanskravet till skillnad från kommuner med bibehållen eller måttlig befolkningstillväxt. Resultatspridningen riskerar därmed att öka ytterligare mellan kommuner respektive landsting. Det är därför enligt utredningen svårt att på längre sikt förutsäga om ett utvidgat balanskrav skulle underlätta eller försämra möjligheterna för kommuner och landsting att nå ekonomisk balans.

Överväganden 63

överväganden

5.1 Behövs förändringar av dagens lagstiftning

Utredningens genomgång dagens regelsystem har visat att det finns av

mycket omfattande lagstiftning, såväl offentligrättslig som

en

privaträttslig, täcker in olika aspekter på relationerna mellan

som

kommunen/landstinget och dess företag. Enligt utredningens uppfattning är det viktigt att lagstiftningen tydligt framhåller vikten av en ekonomisk styrning av de kommunala

företagen, leder till sund ekonomi i den samlade kommunala som en verksamheten och därmed inte hotar kommunens eller landstingets ekonomi och därigenom kämverksamheten. För att uppnå detta krävs en analys företagens ekonomi både på kort och lång sikt. Särskilt viktigt av är att uppmärksamma de ökade risker som följer av att operera på en avreglerad marknad och kommunernas omfattande åtaganden gentemot företagen.

Som vi tidigare framhållit pågår utveckling i kommuner och

en

landsting mot en aktivare ägarstyming av företagen i syfte att skapa en

helhetssyn och tydligt markera att de kommunala företagen utgör en del den samlade kommunala verksamheten. En skärpt lagstiftning i detta av avseende kan därför anpassning till vad som i praktiken ses som en redan sker.

64 Överväganden SOU 1998: 150

5.2 Oklarheter i nuvarande

regelverk

Innan utredningen går en bedömning av hur lagstiftningen bättre

skulle kunna tillgodose kravet helhetssyn den kommunala och

landstingskommunala verksamheten görs en genomgång av de oklarheter som redan förefaller föreligga när det gäller balanskravets

nu

praktiska tillämpning. Som tidigare nämnts träder det lagstadgade

balanskravet för kommuner och landsting i kraft först för

räkenskapsåret 2000. Eftersom vi därför inte har erfarenheter av praktisk tillämpning bygger utredningens analys i stället bedömningar av hur balanskravet kan komma att tillämpas. Detta är

självklart en svaghet som dock inte går att undvika. För kommuner och landsting finns tidigare nämnts i 6 kap. - som - 4§ lagen kommunal redovisning KRL endast möjlighet till om uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Dessa får om vissa

grundläggande förutsättningar föreligger skrivas upp 6 kap. 6 § KRL. De olika redovisningsprincipema gäller för kommuner och

som landsting respektive aktiebolag kan i kombination med ett balanskrav för enbart kommuner och landsting leda till att kommun eller en landsting som har undervärderade materiella anläggningstillgångar kan apportbilda ett aktiebolag med tillgångarna värderade till marknadsvärde. Eftersom den realisationsvinst detta sätt som uppkommer inte skall inräknas i underlaget för balanskravet kommer ett sådant förfarande inte att påverka kommunens eller landstingets möjligheter att nå ekonomisk balans. Däremot kan kommunen eller

landstinget på detta sätt stärka sin soliditet och erhålla högre avkastning på tillgången via aktieutdelningen. Detta bör dock enligt utredningens uppfattning inte föranleda någon ändring av olikheterna i regelverket.

Det förekommer att kommuner eller landsting säljer aktierna i sina

företag till ett av kommunen eller landstinget ägt holdingbolag mot en

revers som betalning. Ett sådant tillvägagångssätt kan vara särskilt

fördelaktigt för kommuner och landsting som har bolag som inte förmår

att generera resultat efter skatt som kan utdelas till kommunen eller landstinget. I stället för aktier inte utdelning får kommunen som ger en ränteintäkt som underlättar för kommunen att uppfylla balanskravet. Detta bör dock enligt utredningen betraktas normal som en affärstransaktion.

Överväganden 65

Räntor på lån mellan kommunen och dess företag skall enligt

utredningens uppfattning normalt ingå i balanskravsbedömningen

eftersom det är vanliga affärstransaktioner. Vissa kommuner debiterar

sina företag årliga avgifter för borgensåtaganden, markintrång

ex. vilket också får betraktas som normala affárstransaktioner som m.m. skall ingå i balanskravet.

Vidare kan tekniska problem uppstå grund olikheter i

av regelverken för den sammanställda redovisningen enligt KRL och

koncemredovisningen för bolagskoncem enligt ÅRL. Nuvarande

en lagstiftning KRL och ÅRL och rekommendationer från olika normgivare på redovisningsområdet utrymme för olika tolkningar ger

god redovisningssed i olika frågeställningar. Som exempel kan

av nämnas olika definitioner dotterbolag. I förarbetena till KRL sägs att av

det i den sammanställda redovisningen bör ingå företag där ägarandelen

uppgår till minst 20 procent, medan förarbetena till årsredovisningslagen att det i koncemredovisningen bör ingå företag med en anger

ägarandel av minst 50 procent eller där ett bestämmande inflytande via

styrelse eller avtal föreligger. Även konsolideringsmetodema skiljer sig åt. Kommunerna och landstingen använder i regel förvärvsvärdemetoden med proportionell konsolidering klyvningsmetoden, vilken innebär att delägda företag tas till den andel motsvarar kommunens ägarandel av

upp som företaget. Om kommun äger 40 procent ett företag konsolideras en av 40 procent resultaträkningen och 40 procent balansräkningen. I de av av privata företagens koncernredovisning sker konsolidering enligt förvärvsvärdemetoden, med full konsolidering för dotterbolag och med angivande minoritetemas intressen. Metoden innebär att endast av

företag där moderbolaget har majoritet mer än 50 procent av aktiema

eller ett bestämmande inflytande konsolideras. Ovannämnda exempel på olikheter i konsolideringsmetoder försvårar jämförelser kommuner respektive landsting emellan. Om t.ex. den kommunen äger sina bolag via ett holdingbolag, medan den

ena

andra kommunen direktäger bolagen kan resultaten bli olika i den sammanställda redovisningen för de delägda bolagen. Detta påverkar resultaträkningens omsättning och balansräkningens omslutning. Om balanskravet utvidgades skulle olikheter i konsolideringsmetoder innebära ett problem och troligen skulle endast metod kunna tillåtas.

en

66 Överväganden sou 1998: 150

För att skapa en större jämförbarhet skulle kommuner och landsting kunna överge klyvningsmetoden vid konsolidering sina företag och i av stället använda förvärvsvärdemetoden med full konsolidering. Problem skulle i ett sådant fall uppstå när det gäller delägda företag där kommunen eller landstinget har stora ekonomiska åtaganden utan att

vara majoritetsägare. Åtagandena i dessa skulle inte framgå

av koncemredovisningen vilket, enligt utredningen, inte skulle den ge helhetssyn som bör eftersträvas. Det balanskrav gäller för kommuner och landsting fr. som 0. m. budget- och redovisningsåret 2000 är enkelt och konkret; årets resultat, som är den lägsta godtagbara resultatnivån, skall positivt. Att i vara nuvarande skede försöka förutse den praktiska tillämpningen och förse regelverket med detaljerade bestämmelser för att förebygga försök att på olika sätt kringgå balanskravet skulle, enligt utredningens uppfattning, komplicera den praktiska tillämpningen. Det skulle dra uppmärksamheten från huvudregeln och enkelheten. Därmed skulle ett av motiven för lagstiñaren att knyta balanskravet till resultaträkningen förlorad. Den praktiska tillämpningen balanskravet kommer så småningom av att visa omfattningen och arten problem, vilket kommer av att ge underlag för att bedöma behovet förändringar gällande av av lagstiftning. Utredningen anser därför att den praktiska tillämpningen av balanskravet och redovisningslagen får visa i vilken utsträckning ovan redovisade oklarheter och andra tillämpningsproblem kan som uppkomma kräver förändringar gällande regler. av nu

5.3 Hur kan behovet

av helhetssyn bäst tillgodoses

För att överväga hur helhetssyn på den kommunala verksamheten en bäst skulle kunna tillgodoses har utredningen valt analysera för- och att nackdelar med följande alternativa lösningar, nämligen: l Ett utvidgat balanskrav omfattar såväl kommunen/ som landstinget som dess företag.

Överväganden 67

2 En komplettering regelverket ställer krav på helhetssyn av som

den kommunala/landstingskommunala verksamheten.

5.3.1 Ett utvidgat balanskrav som omfattar både

kommunen/landstinget och dess företag

De kommunen och landstinget ägda företagen är del den totala av en av kommunala verksamheten. En helhetssyn på den kommunala ekonomin är därför eftersträvansvärd, inte minst med tanke på de risker som ligger i att driva alltmer marknadsanpassade verksamheter och den

riskexponering stora borgensåtaganden gentemot bolagen innebär

som för de flesta kommuner och landsting. Kreditgivare och andra

intressenter kan också ha behov av att göra sina bedömningar utifrån

"kommunkoncemens" ekonomiska ställning och resultatutveckling.

Med dessa utgångspunkter kan ett utvidgat balanskrav omfattar

som

både kommunen och dess företag te sig naturligt.

Att utvidga nuvarande balanskrav till att omfatta all kommunal

verksamhet skulle innebära att en balanserad budget skulle behöva upprättas för hela den kommunala verksamheten oavsett juridisk form. I

den sammanställda redovisningens resultaträkning skulle sedan resultatet koncemnivå kunna avläsas. Balanskravet skulle vara

tillgodosett koncernens resultat är positivt.

om Ett balanskrav enkelt kan avläsas i resultaträkningen har som onekligen stora fördelar. En nackdel med ett balanskrav som är knutet till resultaträkningen är att det riskerar att leda till en alltför stor fokusering på årets resultat. Detta kan bidra till ökad kortsiktighet i en

den ekonomiska planeringen. Kommunernas och landstingens

verksamhet består i grunden långsiktiga åtaganden gentemot av medborgarna. Större omstruktureringar verksamheter grund av ex.

minskande befolkning tar många år att genomföra. Risken med

av fokusering årets resultat kan befaras bli accentuerad om ett balanskrav utvidgas till gälla företagen. i att även Ett balanskrav på koncemnivå, där balans skall uppnås varje år kan

hämma företagens utveckling genom att nödvändiga långsiktiga investeringar inte ett positivt resultat redan första året undviks.

som ger

Exempel på detta kan ett kraftvärmeverk där tidigare år

vara man

medvetet ökat Soliditeten för att utjänma en alltför stor taxehöjning vid

68 Överväganden SOU 1998: 150

en stor investering. Eftersom det är anläggningstillgångar-na, bostäder, energiverk, vattenverk etc. alstrar intäkter kan ett alltför kortsiktigt som perspektiv hämma nödvändiga stora investeringar för framtiden. När stora investeringar görs kan man inte räkna med att dessa "vinst" ger redan första året. Som tidigare nämnts anförs ibland argument för ett utvidgat som balanskrav att det förhindrar överflyttning verksamhet till bolag. av Enligt utredningens mening finns det ingenting tyder på som att framtida företagsbildningar kommer att styras sådana av utgångspunkter. Om kommuner och landsting beslutar att driva viss verksamhet i företagsfonn torde andra skäl ligga bakom beslutet. Som vår analys tidigare visat, skulle, t.ex. energiverksamheten, den drevs om i förvaltningsfonn, faktiskt underlätta för de aktuella kommunerna att uppfylla nuvarande balanskrav. Med ett balanskrav också omfattar som företagen skulle den avgiftsfinansierade verksamheten i bolagen kunna täcka underskott i den skattefinansierade verksamheten. Detta skulle kunna luckra det balanskrav idag finns för de verksamheter upp som som drivs i förvaltningsfonn inom kommunen eller landstinget och förhindra eller förskjuta nödvändiga effektiviseringar av kämverksamhetema. Omvänt kan hävda att det knappast finns anledning för man skattekollektivet att finansiera förluster i bolag bedriver som näringsverksamhet, särskilt inte som t.ex. ABL och stiftelselagen inte hindrar företagen att redovisa förluster. Som tidigare påpekats kan det finnas företagsekonomiska argument att acceptera kortsiktiga förluster på grund av åtgärder som förväntas långsiktiga vinster. Vidare får ge det, enligt utredningen, anses lika naturligt att avveckla ett kommunalt företag som ett privatägt sådant. I kommuner med minskande befolkningsunderlag och många outhyrda lägenheter skulle exempelvis bostadsbolagets förluster kunna orsaka negativa resultat koncemnivå trots att de skattefinansierade verksamheterna balanserar. I förlängningen kan detta orsaka nedskärningar inom den kommunala kämverksamheten för att balansera förluster inom de kommunala företagen och därmed fördröja en nödvändig omstrukturering. Aktiebolag är den helt dominerande företagsfonnen i kommuner och landsting. De regleras aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och av

Överväganden 69

redovisningsrekommendationer i vilka ingår regler för den ekonomiska

hanteringen med krav på kontrollbalansräkning och likvidationsplikt Enligt aktiebolagslagen har bolagets styrelse ansvaret för att m.m. ekonomin sköts i enlighet med det regelverk som finns. Vid ett utvidgat balanskrav skulle kommuner och landsting som ägare särbehandlas i förhållande till sina företag. Högre krav skulle komma att ställas på styrelserna i de kommunala företagen än vad aktiebolagslagen i grunden

föreskriver. Detta skulle försvåra för både ägare och företagsledningar i

de kommunalt ägda aktiebolagen och även kunna leda till konkurrensneutralitetsproblem. För att koncemnivå kunna styra verksamheterna så att balans uppnås varje år krävs, ovan påpekats, en budget för helheten, en som s.k. koncembudget. Ett problem kan då att i rätt tid få tillgång till vara budgetar och redovisningsmaterial från de delägda företagen där

kommunen eller landstinget inte har majoritet och därmed möjlighet att

via ägardirektiven bestämma spelreglerna.

För att uppnå den tillförlitlighet och jämförbarhet, som man kan fordra ett balanskrav likt det lagstadgade krävs omfattande

av nu justeringar och omräkningar redovisningama i de fall olika av

konsolideringsmetoder används. Har dessutom olika grunder för

man

vilka bolag skall konsolideras, beroende på ägarandelar, kommer

som tillförlitligheten och jämförbarheten att äventyras. Alternativt måste kraven på den sammanställda redovisningen ändras och skärpas, vilket utredningen för närvarande inte bedömer önskvärt. Ett utvidgat balanskrav påverkar inte enbart kommunallagen utan

hänsyn måste även tas till associationsrättslig lagstiftning, såsom ABL

och stiftelselagen. Sistnämnda lagar har, tidigare nämnts, särskilda som

regler för hur tillfälliga minskningar det kapitalet skall bedömas

av egna

och vilka åtgärder måste vidtas i det enskilda företaget. Kommuner

som och landsting kan också ha organiserat företagen i en "äkta koncern"

vilket skulle innebära ytterligare regler. Den omfattande lagstiftning

skulle påverka bedömningen ett utvidgat balanskrav skulle, som av

enligt utredningen, leda till ett synnerligen svåröverskådligt system och

den enkelhet varit vägledande vid konstruktionen nuvarande som av balanskrav skulle gå förlorad. Ett alternativ utredningen övervägt har varit att lägga ett särskilt som balanskrav på företagen Ett sådant balanskrav skulle kunna som grupp. knytas till "koncernresultaträlming" sammanställd enligt de en

70 Överväganden SOU 1998: l 50

koncernredovisningsprinciper som gäller för företag eller enligt de metoder som används för den sammanställda redovisningen. Härigenom

skulle man skilja den i huvudsak avgiftsfmansierade verksamheten i företagen från den skattefmansierade verksamheten i förvaltningsfonn. Genom ett sådant förfarande skulle i princip undvika att man avgiftsñnansierad verksamhet täcker underskott i den skatteñnansierade verksamheten eller omvänt och därmed förskjuta

nödvändiga effektiviseringar av kämverksamhetema eller den

av

affärsmässiga verksamheten. Ingenting hindrar emellertid kommunen/landstinget från att besluta

att en traditionellt skatteñnansierad verksamhet teater drivs i - ex. en företagsform. Förluster i sådan verksamhet kan sedan i en en

aktiebolagsrättslig kommunal koncern kvittas mot vinster inom koncernen. På motsvarande sätt kan kommunen/landstinget besluta att

återföra verksamhet drivs i bolagsfonn till drift i förvaltningsfonn. som Som tidigare nämnts innebär uttolkningen god ekonomisk av

hushållning enligt kommunallagen högre krav på kommunens/ landstingens ekonomi än vad följer balanskravet. Om ett

som av

motsvarande balanskrav införs för de kommunala företagen

som grupp

kan man, enligt utredningen, inte bortse från att ett sådant krav skulle kunna uppfattas målsättning för resultatutvecklingen för de

som

kommunala företagen. En sådan utveckling skulle olycklig,

vara

eftersom de kommunala företagen i minst lika hög grad

som

kommunen/landstinget måste bemöda sig resultatutveckling,

om en som realt konsoliderar deras ekonomi och beaktar behovet framtida av

investeringar. Sammantaget skulle ett utvidgat balanskrav för kommunen/ landstinget och dess företag eller ett balanskrav på de kommunala företagen som grupp, enligt utredningen, inte leda fram till den helhets-

syn som bör eftersträvas i den kommunala verksamheten.

5.3.2 En

komplettering av regelverket som ställer krav på helhetssyn

Utredningens förslag:

Bestämmelsen i 8 kap. 1 § kommunallagen god ekonomisk

om

hushållning skall gälla även för den verksamhet bedrivs i

som

kommunala företag d.v.s. den samlade kommunala verk-

samheten.

Särskilda upplysningar skall lämnas sådana juridiska

om

personer i vilka kommunen eller landstinget har ett betydande inflytande. Bestämmelsen i 8 kap. 1 § lagen kommunal

om

redovisning kompletteras denna punkt.

i

Överväganden 71

I 8 kap. l § KL ställs krav på att kommuner och landsting skall ha en

god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

Utredningen ser som en brist att lagstiftningen inte tillräckligt tydligt

ställer krav helhetssyn på den ekonomiska förvaltningen i en kommunal verksamhet. Som utredningen tidigare visat representerar den verksamhet kommuner och landsting bedriver i företagsform som

betydande del den samlade kommunala verksamheten. Detta

en av

ställer enligt vår uppfattning krav en ekonomisk förvaltning som

betonar helheten och vikten analys av hur den ekonomiska av

utvecklingen i företagen sikt kommer att påverka kommunens

respektive landstingets ekonomi. God ekonomisk hushållning måste, enligt utredningens uppfattning, gälla hela den kommunala

verksamheten oavsett juridisk form.

Utredningen föreslår därför ett tillägg till 8 kap. l § kommunallagen föreskriver att kommuner och landsting skall ha god ekonomisk som en hushållning i sin verksamhet och i de företag i vilka de har ett

betydande inflytande, d.v.s. minst 20 procent av ägarandelarna. Bestämmelsen i kommunallagens kapitel den ekonomiska

om

förvaltningen inte på ett tydligt sätt att kravet god ekonomisk

anger hushållning också skall omfatta de kommunala företagen. Den ekonomiska helhetssynen är emellertid särskilt viktig som den dominerande delen de kommunala företagen bedriver sin av numera

verksamhet avreglerad och konkurrensutsatt marknad.

en Konkurrens innebär ökade risker konsekvenser måste analyseras vars och bedömas både kort och lång sikt. En ekonomisk förvaltning ställer krav på helhetssyn skall även som

leda till samordningsvinster genom ett bättre utnyttjande av kommunkoncemens vilket på sikt också kan ha en positiv

resurser, inverkan på kommunernas och landstingens relationer till kreditmarknaden.

God ekonomisk hushållning i ett koncemperspektiv skall omfatta en

kontinuerlig hur den ekonomiska utvecklingen i företagsdelen analys av

påverkar den kommunala ekonomin och redovisning de åtgärder

en av

krävs för att åstadkomma detta. En aktiv ägarstyming av de

som verksamheter kommuner och landsting bedriver i företagsform som

krävs också för att uppnå den goda ekonomiska hushållningen.

God ekonomisk hushållning ställer, tidigare närrmts, krav på som resultat realt konsoliderar ekonomin och en finansiering av som

72 Överväganden SOU 1998: 150

reinvesteringar utan nya lån. Men god ekonomisk hushållning innebär också långsiktighet och framförhållning i de verksamheter som kommuner och landsting driver. Detta innebär bl. att faktorer a. som framtida investeringsplaner, befolkningsutveckling, långsiktig ekonomisk och fysisk planering, riskexponering etc. måste beaktas. Riskanalysen i företagen skall omfatta finansiella risker och kommunens eller landstingets borgensåtaganden. Vid analysen av borgensåtaganden bör värdet av ett företags tillgångar beaktas liksom risken för värdeförsämring av dessa tillgångar samt belåningsgraden. Andra områden som skall analyseras är hur företagen påverkas av avregleringar och de allt snabbare förändringarna i omvärlden. Som exempel kan nämnas de risker följer att på avreglerad som av operera en elmarknad samt vilka risker kan uppstå vid handel med som elbörsen. Affársrisker uppstår också exempelvis till följd av en minskande befolkning påverkar efterfrågan på bostäder, som vatjänster, renhållning m. m. Organisatoriska risker skall också uppmärksammas. Dessa kan bestå i att kommunen eller landstinget har flera organisationer sköter som likartade verksamheter fastighetsförvaltning. Detta kan förorsaka ex. bristande samordning och helhetssyn samt att olika synergieffekter inte tillvaratas vilket inte leder till god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning bör omfatta åtgärder syftar till ett bättre som resursutnyttjande, t.ex. integrerad ekonomisk planering och administrativ samordning mellan kommunen/landstinget och dess företag. I propositionen den kommunala redovisningslagen prop. om 1996/97:52 framhölls att förvaltningsberättelsen enligt 4 kap. 1 § också bör innehålla upplysningar sådan kommunal verksamhet om som bedrivs genom andra juridiska i form aktiebolag, personer, ex. av stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Enligt utredningen bör det i lagstiftningen tydligare framgå att det i den gemensamma förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysningar om de ekonomiska förhållandena i de juridiska i vilka kommuner personer och landsting har ett betydande inflytande. Dessa upplysningar skall grundas på en analys av den ekonomiska och finansiella utvecklingen i företagen. Vidare skall en samlad bild kommunens eller landstingets av ekonomiska engagemang i företagen redovisas. En värdering de av

SOU 1998: l 50 Överväganden 73

risker ligger i olika åtaganden gentemot företagen och som bedömningar andra risker affárs- och marknadsrisker etc. skall av som

också framgå i förvaltningsberättelsen. Utredningen föreslår därför precisering i lagen om kommunal

en redovisning vad innehållet i den gemensamma förvaltningsavser berättelsen enl. 8 kap. l

1998:150 Generella kommittédirektiv 75 SOU

6 Generella kommittédirektiv

utredningsuppdrag gäller regeringens direktiv till samtliga

För

kommittéer och utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser 1992:50, offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa

dir. att pröva

jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och att redovisa för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir.

konsekvenser 1996:49.

Enligt utredningens bedömning skulle våra förslag inte ge upphov

till några konsekvenser sig på det jämställdhetspolitiska området

vare

eller när det gäller brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Ett förslag till utvidgat balanskrav skulle däremot kunna medföra

vissa konsekvenser sådant krav skulle

regionalpolitiska genom att ett

kunna kommunerna på olika sätt beroende skillnader i de

påverka

ekonomiska förutsättningarna. Utredningens förslag, betonar vikten god hushållning i hela som av

den kommunala och landstingskommunala verksamheten, kan möjligen

påverka kommunerna och landstingen arbetsgivare genom att god som

hushållning kräver långsiktighet vilket i sin tur torde bidra till ökad

stabilitet för kommunens och landstingens samt de kommunala företagens anställda.

Beträffande direktivet prövning det offentliga åtagandet anser

om av

utredningen sådan prövning inte är relevant inom ramen för vårt

att en

uppdrag i och med att uppdraget inte är kopplat till någon specifik

verksamhet eller något annat offentligt åtagande. När det gäller de kostnadsmässiga konsekvenserna görs bedömningen förslaget, i korthet innebär preciseringar och

att som

förtydliganden befintlig författningstext, inte kommer att ge upphov

av till ökade kostnader för staten, kommunerna eller landstingen. Däremot finns skäl förslaget kan bidra till att kommunernas och att tro att landstingens och de kommunala företagens ekonomiska situation stärks

76 Generella kommittédirektiv

eller i varje fall stabiliseras. Värdet av denna effekt bedöms emellertid

knappast kunna uppskattas.

Författningskommentar 77

7 Författningskommentar

7.1 Lag om ändring i kommunallagen

8 kap. l § Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet bedrivs andra som genom juridiska personer.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.2. Paragrafen har kompletterats för att tydliggöra att kommuner och landsting skall ha god ekonomisk hushållning inte bara i den verk-

en samhet bedrivs i förvaltningsforrn utan även den verksamhet som som

bedrivs i andra juridiska personer.

En god ekonomisk hushållning omfattar, förutom den verksamhet

bedrivs i förvaltningsform, främst den verksamhet som bedrivs i

som helägda kommunala företag. I sådana företag som avses i 3 kap. 18 §

kommunallagen 1991:900 får frågan om de skall omfattas av god

ekonomisk hushållning bedömas med hänsyn till vad är rimligt i som förhållande till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Med god ekonomisk hushållning i den samlade kommunala verksamheten även att den ekonomiska utvecklingen i företagen skall

avses

kontinuerligt analyseras samt att de åtgärder som krävs för att åstad-

komma god ekonomi i den samlade kommunala verksamheten en

vidtas. De kontinuerliga analyserna av den ekonomiska utvecklingen skall bl.a. visa hur olika typer av risker kan komma att påverka en

kommuns eller ett landstings ekonomi.

Det åligger styrelsen i kommuner och landsting att enligt 6 kap. l § göra dessa analyser, till att åtgärder analyserna kan föranleda se som

vidtas samt att redovisa vilka åtgärder som vidtagits.

78 F örfattningskommentar

7.2 Lag om ändring i lagen om kommunal redovisning

8 kap.

1 § Sådana upplysningar i 4 kap. 1 § skall omfatta också

som avses sådan kommunal verksamhet bedrivs andra juridiska som genom personer.

Särskilda upplysningar skall lämnas sådana juridiska

om personer i

vilka kommunen eller landstinget har betydande inflytande.

ett

Förslaget behandlas i avsnitt 5.3.2.

I paragrafen intas ett nytt andra stycke särskilda som anger att

upplysningar skall lämnas för juridiska i vilka kommunen eller

personer

landstinget har ett betydande inflytande. Begreppet betydande inflytande är hämtat från 1 kap. 5 § årsredovisningslagen där sådant

ett

inflytande föreligga företag innehar minst tjugo

presumeras om ett procent av rösterna i en annan juridisk Denna regel kan person. tillämpas även i förevarande fall. Den utgör dock inte någon absolut

gräns utan särskilda upplysningar kan lämnas företag i vilka

även om

kommunens eller landstingets ägarandel är mindre så.

än

De särskilda upplysningarna skall grundas på analys den

en av

ekonomiska och finansiella utvecklingen i företagen. I analysen skall ingå en bedömning affärs- och marknadsrisker finansiella

av samt risker.

För kommuner och landstings borgensåtaganden skall värdering

en

göras av de risker följer åtagandet företagen.

som av gentemot

Bilaga 79

Bilaga 1

MIN

Kommittédirektiv mm

W

Utvidgat balanskrav omfattande Dir.

verksamhet i kommunala företag 1997:133

Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att analysera behovet av, förutsättningarna för och konsekvenserna av ett krav ekonomisk balans även omfattar den kommunala verksamhet som bedrivs i som

företagsform. Utredaren skall analysera de för- och nackdelar som kan

uppkomma de kommunala företagen omfattas balanskravet samt hur om av

eventuella tillämpningsproblem m.m. kan lösas. Om övervägande skäl

talar för att utvidga balanskravet skall utredaren även lämna förslag till lagreglering.

Bakgrund

Ett lagreglerat balanskrav för kommuner och landsting

I 1995 års kompletteringsproposition prop. 1994/95:150, bil. 7 s. 77-78 förklarade regeringen att den hade för avsikt att skyndsamt göra en översyn bestämmelserna ekonomisk förvaltning i kommunallagen av om

1991:900. Bakgrunden att vissa kommunalekonomiska fråge-

var ställningar med anknytning till kommunallagen hade kommit att aktualiseras, bl. a. de allmänt ökade svårigheterna att åstadkomma balans

mellan inkomster och utgifter. Regeringen bemyndigade i maj 1995 chefen för Finansdepartementet att tillsätta arbetsgrupp med uppgift att göra en

en

översyn av kommunallagens ekonomikapitel. Arbetsgruppen avlämnade i september 1995 rapporten Kommunal

ekonomi i balans Ds 1995:57. I rapporten föreslog arbetsgruppen bland

annat att ett krav på budgetbalans för kommuner och landsting införs i

kommunallagen. Arbetsgruppens förslag remissbehandlades och bereddes

inom Finansdepartementet. Resultatet redovisades i april 1996 i rapporten

Kommunal redovisning Ds 1996:30.

I propositionen Den kommunala redovisningen prop. 1996/97:52

föreslog regeringen att ett lagreglerat balanskrav skall införas för

80 Bilaga

kommuner från år 1999 och för landsting från år 2000. Balanskravet föreslogs gälla även kommunalförbund. Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett

eventuellt negativt resultat skall återställas inom två år. I propositionen

angavs också vilka förutsättningar i övrigt skall gälla för balans-

som kravet.

I 1997 års ekonomiska vârproposition prop. 1996/97: 150 föreslogs

en

ändrad tidpunkt för införandet så att balanskravet skall tillämpas lika för

kommuner, landsting och kommunalförbund första gången för

räkenskapsåret 2000. Riksdagen antog regeringens förslag med vissa lagtekniska justeringar

bet. 1996/97:FiU15, rskr. 1996/97:281. Ändringama i kommunallagen

träder i kraft den 1 januari 1998 SFS 1997:615. I övergångs-

bestämmelsema möjlighet att tillämpa reglerna balanskravet

ges om senast avseende räkenskapsåret 2000.

Balanskravet knyts i huvudsak till resultaträkningen. Skälet är

att

möjliggöra enkla och ändamålsenliga restriktioner. Vissa restriktioner framgår av propositionen till lagen kommunal redovisning också

om som träder i kraft den l januari 1998 SFS 1997:614.

Balanskravets omfattning

I propositionen kommunal redovisning gjorde regeringen bedömningen

om

att balanskravet inte i detta läge borde omfatta de kommunala företagen. Frågan ansågs komplicerad. Regeringen hänvisade i detta sammanhang

även till synpunkter från flera remissinstansema ansåg den av som att kommunala koncernen eller på sikt bör omfattas balanskravet för nu av att ge en rättvisande bild kommunens totala ekonomi. Regeringen ansåg av

dock att det finns skäl att närmare utreda förutsättningarna för och konsekvenserna ordning där även de kommunala företagen omfattas

av en av ett krav ekonomisk balans prop. 1996/97:52 35. s.

Som grund för sitt ställningstagande framhöll regeringen

att

kommunallagens krav god ekonomisk hushållning sträcker sig längre än det föreslagna balanskravet. Däri ligger också att kommunerna och landstingen skall se till att det råder sund ekonomi också i företagen.

en

Regeringen betonade även att de medel som kommunerna och landstingen lämnar till sina företag förlusttäckning alltid skall redovisas

som som en

kostnad i kommunens eller landstinget resultaträkning och detta

att indirekt innebär att balanskravet omfattar även de kommunala

företagen. Den möjlighet som den sammanställda redovisningen till samlad

ger en

bedömning av kommunens eller landstingets totala ekonomiska

engagemang betonades också.

SOU 1998: 150 Bilaga 81

Argument för och emot ett balanskrav omfattande de kommunala företagen

I Kommunal ekonomi i balans Ds 1995:57 ett antal

rapporten anges omständigheter talar för att de kommunala företagen skall omfattas av som balanskravet. Andra omständigheter ansågs emellertid tala mot att

balanskravet sådan omfattning. Även remissinstansema har framfört ges en ett antal argument.

Exempel argument för att ett balanskrav även skall omfatta

företagen är följande.

En betydande del den kommunala verksamheten bedrivs i av -

företagsforrn. De kommunala företagen är integrerad del av den

en

kommunala organisationen och utgör tillsammans med kommunen eller

landstinget ekonomisk beslutsenhet. en och landstingen har i stor omfattning gått i borgen för Kommunerna -

företagens förpliktelser.

Kommunerna och landstingen har möjlighet att välja om vissa -

verksamheter skall drivas i förvaltnings- eller företagsforrn, vilket kan medföra att jämförelser kommuner emellan blir missvisande.

Den kommun eller det landsting har valt att driva stor del av sin som en -

verksamhet i företagsform har inte bas för balanskravet som den

samma

driver större del i förvaltningsform.

som en Ett balanskrav relaterat endast till kommunen eller landstinget skulle -

kunna locka till ökad överflyttning kommunala verksamheter från

en av nämnderna till kommunala företag.

balanskrav även skall omfatta företagen

Exempel argument mot att ett

är följande. Förlusttäckning till ett företag skall redovisas kostnad i som en kommunens eller landstingets resultaträkning, vilket indirekt kan anses

innebära att de kommunala företagen omfattas av balanskravet.

Balanskravet skulle kunna uppfyllas trots att det råder obalans i en

-

kommuns eller ett landstings ekonomi resultaten i företagen samtidigt

om sådana de uppväger denna obalans. Omvänt kan det råda obalans i de är att

kommunala företagens ekonomi.

För aktiebolagen, vilka representerar cirka 80 procent de kommunala av -

företagen, finns redan regler i aktiebolagslagen som reglerar

a företagens hantering sin ekonomi, krav på kontrollbalansräkningar, av

likvidationsplikt m m.

Ett balanskrav omfattar de kommunala företagen kan innebära att - som kommunerna och landstingen ställning i förhållande till sina ges en annan företag än vad gäller andra företagsägare. som

82 Bilaga SOU 1998: 150

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för analysera behovet att av,

förutsättningarna för och konsekvenserna utvidgat krav

av ett på ekonomisk balans omfattande även verksamhet i kommunala

företag.

Analysen skall redovisas utifrån de för- och nackdelar som kan uppkomma

om de kommunala företagen omfattas balanskravet. Utredaren

av skall särskilt analysera och belysa de skäl kan finnas som för att införa ett balanskrav som även omfattar kommunal verksamhet som bedrivs i

företagsform. Utredaren skall lämna förslag till lösning

av eventuella

tillämpningsproblem m m.

Eventuell lagreglering

Om utredaren finner att övervägande skäl talar för

att utvidga balanskravet skall utredaren även lämna förslag till lagreglering. En sådan lagreglering måste beakta bolagsrättsliga, skatterättsliga och andra regler för företag. Vidare får regleringen inte leda till kommuner att och landsting

ges en

annan ställning i förhållande till sina företag än vad gäller andra

som

företagsägare.

Andra frågor skall beaktas

som

För utredningsuppdraget gäller regeringens direktiv

till samtliga

kommittéer och utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser

dir.

1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23,

att redovisa

jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och redovisa

att

konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande

arbetet dir. 1996:49.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas till regeringen den 30 november 1998.

senast

Inrikesdepartementet

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning.Fi. 29. 1976 års lag immunitet och privilegier i vissa om . UD. Tänder helalivet fall en översyn. . nytt ersättningssystem for vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31.Det gäller livet. Stödoch vård till barn och

. psykiska problem. Bilaga. alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med + Män passar . Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskydd vid med exempel från handeln. A. 32. processer Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. som . ekonomioch forskning. maktdiskurser.A. 33. Historia,

Ty makten är din Myten det rationella Fem rapporter om idrott. In. om . restarbetsfönnåga. arbetslivet ochdet jämställda Sverige.A. 34.Företagare med

Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M. av . Identifiering ochidentitet i digitala miljöer försäkringar. Fi 36.

Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker Referat från hearing den 12 november 1997. av - en . 4/98.K. och Systembolagets produkturval.S. IT-kommissionensrapport

Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . Integritet- 10.Campus for konst.U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyming av - Friståendeutbildningar medstatlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala 11.

inom olika områden. U. området.S.

Självdeklaration och kontrolluppgifter 39.Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. 12.

förenklade förfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER. v 13 Säkrare kemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

. Läkemedelsinformation for alla. 14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. - Gröna nyckeltal- Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för 15.

hållbart samhälle.M. framtidakrav. Fö.

När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt 43.Hur skallSverige måbättre om . nationella folkhälsomål. bemötande personer med funktionshinder.S. första steget mot av - 17. Samordning digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning.Ju. av myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden.Fö. 18.En gräns en och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel.Ju. 19.IT

120 exempel från Sveriges län.K. 47. Bulvaner och annat. Ju.

20. IT-kommisionens hearing infrastrukturen 48. Kontrolleradoch ifrågasatt om for digitala medier. Andrakammarsalen, intervjuer med personer med funktionshinder. - Riksdagen 1997-10-24.K. 49. Konsekvenser av att taxfreeforsäljningen avvecklas

2 Problem med inbäddade system infor ZOOO-skiftet. inom EU. K. . Läkemedelsutredningar under Hearing anordnad IT av kommissionen i 50.De 39 stegen.

samverkan med Industriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterial till

1997-11-14.K. Läkemedeli vårdoch handel, SOU 1998:28.

22. Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildning och livslångt lärande. . garantisystem för försäkringsersättningar. F Situationen inför ochunderförsta året med Ett

23. Staten och exportñnansieringen. N. kunskapslyftet.U.

24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A.

Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheterna i Östersjöregionen. N. av m.m. vara Tre städer.En storstadspolitik for hela landet. 54.Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt 25. bilagor. S. for mindreföretag.Ett rådslag anordnat av + 4 st Frånhembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- 26. ungdomar ochsvansprit. departementet, Närings- och handelsdepartementet - fakta om

27.Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch och Industriförbundet.

försäkringsbolag,Fi. Rotundan, Rosenbad1997-1 1-18.K.

Läkemedeli vård och handel.Om säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett 28. en och samordnad läkemedelsförsörjning. S. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie.

ss.

Statens

offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning, undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd. U. Flexibelutbildning distans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyra framtidsscenarier. 85.Att rösta medhänderna. Omstor-möten, IT-kommissionens rapport 6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz. 59.Räddningstjänsten i Sverige SB. - Räddaoch Skydda.Fö. 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet. 60.Kring Hallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87.Prerniepensionsmyndigheten. Fi. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om 88.Domarenoch Beredningsorganisationen kämavfallsornröstningen i Malå kommun1997.M. - utbildningocharbetsfördelning.Ju. 63.En god affär i Motala.J0umalistemas avslöjanden 89.Greppet att vända regionsutveckling. - en och läsarnasetik. Demokratiutredningens skriftse- Rapportfrån Söderhamnskommittén. N. rie. SB. 90. Stegetföre.Nedslag det i lokala 64.Bättreoch mer tillgänglig information. brottsförebyggande arbetet.Ju. Småföretagsdelegationens rapport N. 9 . Nya kommunalförnyelseochkompetens- . grepp- 65.Nya tider, nya förutsättningar... utveckling.In. IT-kommissionens rapport 8/98.K. 92. Godaidéer småföretagochsamverkan. om 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. Småföretagsdelegationens - rapport N. 67. Socialavgiñslagen. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. 68. Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. Småföretagsdelegationens rapport N. 69. Lämplighetsprövning personalinom av 94.Förslagskatalog. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. Smâföretagsdelegationens rapport N. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 95.Förstärktskydd skogsmarkför naturvård.M. av Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av 96.Naziguldet ochRiksbanken.Interimrapport.UD. och IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, 97. Gör barntill medborgareOmbarnochdemokrati IT-kommmissionens rapport 7/98.K. under1900-talet.SB. 71. Den kommunalarevisionen ett demokratiskt 98.Konkurrenslagensregler företags- - om kontrollinstrument.In. koncentration. Bilaga.N. + 72.Kommunalafmansförbund.Fi. 99. accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida - ordningskommitténför Europaåret mot rasism.In. system för statsbidragtill invandrarnas 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande riksorganisationermfl. In. från dennationellasamordningskommittén för 74. Styrningen av polisen.Ju. Europaåret mot rasism.In. 75. Djurförsök. Jo. 10 Det medborgarskapet. Dokumentationfrån . unga 76. Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrotts- ett seminarium.SB. rörelsenoch friluftslivets organisationer.In. 102.Lekmannastyrei experternas tid. Dokumentation 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegation från ett seminarium.SB. ens rapport N. 103.Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- de individuellarättigheternai Sverige.SB. delegationens rapport N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. 79. IT ochregionalutveckling. 105.Minskaregleringen kommunerochlandsting. av erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. In. IT-kommmissionens rapport 9/98.K. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. 80. BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitet ochutveckling. 81.Användningen av vissastatsflygplan, SB. 107. Främjandelagen m.m. - en översyn.A. 82.Försäkringstöreningar-ettrefonneratregelsystem 108.Analysera mera. Jo. Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109. Rättsinformation och IT. Rapport från två semi- 140. Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt narier 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport utveckling av Statens institutionsstyrelseSiS 10/98.K. + Bilagedel.S. 110. Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförkla- 141. Medling och lönebildning. + Bilagor. A. ring. Ju. 142.Ny svensk filmpolitik. Ku. lll. E-plikt. Att säkradet elektroniskakulturarvet.U. 143. Ett tryggare Sverige.Ett gemensamtsystem för 112.Resurser på lika villkor U. mobil kommunikation.K. 113.I God Tro. Samhälletoch nyandligheten.S. 144. Automatspel.Fi. 114. Svenskani EU. Hur vi kanfrämja kvaliteten de 145.EU- ett demokratiprojekt Dokumentation från ett svenskaEU-textema. SB. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 115. Distansarbete. A. SB. 116. Stoppreglema.Fi. 146. Från Magna Charta till Motionerna. Om lobbning i 117. Utgått USA, EU och Sverige. Demokratiutredningens 118. "SustainableSweden" a SUCCESS story. skriftserie. SB. - Möjligheter ochhinderfor internationalisering 147. Effektivarehantering av EU:s direktstödtill en ett svensktmiljöanpassat näringsliv. jordbruket.Jo. av + Bilaga.N. 148. Rikstrafiken vissa principfrågor.K. - 119. Kommunal uppdragsverksamhet 1998.In. 149.Att bilda forsäkringskassa i Västra Götaland.S. 120. EfterlevandepensionEn anpassning till detrefor- 150. Utvidgat balanskrav omfattande verksamheti merade ålderspensionssystemet. kommunalaföretag.In. 12 Arbetsförhållandenoch attityder. . professionellasmöten med personer med w funktionshinder. 122.E-pengar civilrättsliga frågor m.m. Fi. - 123. Folkrättslig statusm.m. Fö. 124. Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens skriftserie.SB. 125.Statensmuseer for världskultur. Ku. 126.Beskattningutan taxfree.Fi. 127 Tullagens överklaganderegler m. m. vid en . omorganisationav Tullverket. Fi. 128. Forskningspolitik.U. 129. Svensksjöfartsnäring hot och möjligheter. K. 130 Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett . seminarium om säkerhetsanalys av slutforvaringen av använt kämbränsle.M. 131. CSN En myndigheti ständigförändring.U. - 132.En granskning av Estoniakatastrofen ochdess följder. K. 133. Godetik nätet. IT-kommissionens rapport 11/98K. 134.Läsarna ochdemokratin ett brevtill det läsande - Sverige.SB. 135. Domstolsorganisationen sammanställning av grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté. Ju. 136. Redovisningoch aktiekapitali euro. Ju. 137. Miljö i grundoch botten erfarenheter från - Hallandsåsen. M. 138.Kvinnor, män ochfunktionshinder.S. 139.En särskild utsatthet.Om personer med funktionshinder från andraländer.

Statens offentliga utredningar

1998 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrån ett 1976 års lag om immunitetochprivilegier i vissafall seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.55 en översyn. 29 - En god affär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch NaziguldetochRiksbanken.lnterimrapport. 96 läsarnasetik. Demokratiutredningens skriftserie.63 Användningen vissastatsflygplan, av 81 Försvarsdepartementet m.m. Att rösta medhänderna. Om storrnöten, Säkrarekemikaliehantering.13 folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. Utlandsstyrkan.30 85 Försvarsmaktsgemensam utbildningför Gör barntill medborgareOmbarnochdemokratiunder framtidakrav. 42 1900-talet.97 Sotningi framtiden.45 Det unga medborgarskapet. Dokumentationfrån ett Räddningstjänsten i Sverige RäddaochSkydda.59 seminarium.101 Folkrättslig 123 statusm.m. Lekrnannastyre i expertemas tid. Dokumentationfrån ett seminarium.102 Socialdepartementet Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch Tänderhelalivet deindividuellarättigheternai Sverige.103 - nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch av svenskaEU-textema.114 Systembolagets produkturval.8 Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens åsikter När blir handling. En kunskapsöversikt om skriftserie.124 bemötande av personer medfunktionshinder.16 Läsarnaochdemokratin ett brev till detläsande - Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. Sverige.134 + st 4 bilagor. 25 EU- ett demokratiprojekt Dokumentationfrån ett Frånhembränttill Mariakliniken. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.145 fakta om ungdomarochsvartsprit.26 - FrånMagnaChartatill Motionerna.Om lobbningi USA, Läkemedeli vård ochhandel.Om säker,flexibel en EU och Sverige.Demokratiutredningens sriftserie.146 ochsamordnadläkemedelsforsörjning. 28 Justitiedepartementet Det gäller livet. Stödochvårdtill bamoch ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31 + BROTTSOFFER. Rättssäkerhet, vårdbehovochsamhällsskyddvid Vad hargjorts Vad bör göras 40 psykiatrisktvångsvård.32 En samladvapenlagstiftning.44 Företagaremedrestarbetsfonnåga. 34 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Den framtidaarbetsskadeförsäkringen. 37 Bulvaneroch annat. 47 Vad får vi för pengarna Resultatstymingav - Styrningen av polisen.74 statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala Bostadsrättsregister.80 området.38 Utvecklingssamarbete rättsområdet. Läkemedelsinfomiationför alla. 41 Östeuropa.86 Hur skall Sverige må bättre

DOMAREN OCH BEREDNINGS- första stegetmot nationellafolkhälsomål.43 - ORGANISATIONEN Kontrolleradochifrågasatt - utbildningocharbetsfördelning.88 intervjuermed medfunktionshinder.48 - personer Stegetföre.Nedslag det i lokalabrottsförebyggande De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under arbetet.90 1900-taletoch underlagsmaterial till annat Makes arvsrätt, dödsboförvaltare ochdödförklaring. Läkemedel vård i ochhandel,SOU 1998:28.50 1 10 Socialavgiftslagen.67 Domstolsorganisationensammanställning grund- av Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. 104 materialfrån 1995årsDomstolskommitté.135 Ungai ohälsoförsäkringen. Redovisningochaktiekapitali euro. 136 Tid for aktivitet ochutveckling.106

I God Tro. Samhälletochnyandligheten.113

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Efterlevandepension. En anpassning till det reformerade Godetik nätet. IT-kommissionensrapport 1198.133 l 20 Ett tryggare Sverige.Ett gemensamt system för mobil ålderspensionssystemet. Arbetsförhållandenoch attityder. kommunikation. 143 professionellasmöten med med funktions Rikstrafiken vissa principfrågor, 148 - personer hinder. 121 Finansdepartementet Kvinnor, män och funktionshinder.138 En särskild utsatthet.Om personer med funktionshinder Omstruktureringar och beskattning. 1 från andra länder.139 Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva av Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt försäkringar. 7 utveckling av Statens institutionsstyrelse SiS Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 - - + Bilagedel. 140 Självdeklaration och kontrolluppgifter Att bilda försäkringskassaVästra i Götaland.149 förenklade förfaranden.12 näringsrättsliga frågor. 14 E-pengar- Kommunikationsdepartementet myndighet 18 En gräns en - IT ochregional utveckling. Försäkringsgaranti. från Sveriges län. 19 Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22 120 exempel IT-kommissionens hearing infrastrukturen Nya ledningsregler för bankaktiebolag och om för digitala medier. Andrakammarsalen, försäkringsbolag. 27 Riksdagen 1997-10-24. 20 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa Problemmed inbäddade system inför ZOOO-skiftet. och tillfälligt arbete. 56 Hearing anordnad IT-kommissionen i Kommunala frnansförbund.72 av samverkanmed Industriförbundet ochStatskontoret Försäkringsföreningar-ett reforrnerat regelsystem 82 1997-11-14. 21 Premiepensionsmyndigheten. 87 Identifiering och identiteti digitala miljöer. Stoppreglema. 116 Referat från hearingden 12 november1997. E-pengar civilrättsliga frågor m.m. 122 - en - IT-kommissionensrapport 4/98. 36 Beskattningutan taxfree. 126 taxfreefcârsäljningen avvecklas Tullagens överklaganderegler vid en Konsekvenser att av m. m. inom EU. 49 omorganisation av Tullverket. 127 Hur offensiv IT-användning kan skapatillväxt Automatspel,144 för mindreföretag. Ett rådslag anordnat av Utbildningsdepartementet IT-kommissionen påuppdrag av Kommunikationsdepartementet, Nårings- och handelsdepartementet Campus för konst 10 och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad1997-1 Fristående utbildningar med statlig tillsyn 18. 54 inom olika områden.11 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. Vuxenutbildning och livslångt lärande. IT-kommissionensrapport 6/98.58 Situationen inför och underförsta året med Nya tider, nya förutsättningar... kunskapslyftet. 51 IT-kommissionensrapport 8/98.65 DUKOM Distansutbildningskommittén. Skolan, IT ochdet livslångalärandet. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-stöd. 57 lT-kommissionen, Rosenbad1997-12-04, FUNKIS funktionshindrade eleveri skolan.66 x IT-kommissionensrapport 7/98.K. 70 Lämplighetsprövning av personalinom IT och regional utveckling. förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. 69 erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionensrapport 9/98.79 Pådistans utbildning, undervisning och lärande. RättsinformationochIT. Rapport från två seminarier Kostnadseffektiv distansutbildning. 83 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. 109 DUKOM Distansutbildningskommittén. Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. 129 Flexibel utbildning på distans. 84 En granskning Estoniakatasrofen ochdess följder. E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. 111 av 129 Resurser lika villkor 112

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Forskningspolitik.128 "SustainableSweden" a SUCCESSstory. - CSN En myndigheti ständigförändring.131 - Möjligheterochhinderför en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Bilaga. 1 18 +

Jordbruksdepartementet

Fiskeriadministrationen Inrikesdepartementet i ett EU-perspektiv. Översyn ñskeriadministrationen 24 Historia,ekonomiochforskning. av m.m. Livsmedelstillsyni Sverige.61 Fem rapporterom idrott. 33 Djurförsök.75 Denkommunalarevisionen ett demokratiskt - Analysera mera. 108 kontrollinstrument.71 Effektivarehantering av EU:s direktstöd till OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida jordbruket.147 system för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl. 73

Arbetsmarknadsdepartementet Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrotts-

välfärdens genusansikte. 3 rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspecifika Nya grepp kommunalförnyelse ochkompetens- processer medexempelfrån handeln.4 utveckling.91 Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och acceptera Betänkandefrån dennationellasamordningsmaktdiskurser. 5 kommitténför Europaåret mot rasism.99 Ty makten är din Myten om det rationella Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkandefrån arbetslivet ochdet jämställdaSverige.6 dennationella samordningskommittén for Europaåret Utstationering av arbetstagare. 52 mot rasism.100 Främjandelagen en översyn. 107 Minskaregleringen av kommuneroch landsting.105 - Distansarbete. 115 Kommunaluppdragsverksamhet 1998.119 Medling ochlönebildning. + Bilagor. 141 Utvidgat balanskrav omfattandeverksamheti kommu- nalaforetag.150 Kulturdepartementet Miljödepartementet Samordning digital marksändTV. 17 av Statens museer för världskultur.125 Grönanyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt hållbart - Ny svenskñlmpolitik. 142 samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35 + Närings- och handelsdepartementet Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Statenochexportfmansieringen. 23 Kring Hallandsåsen. 60 Ta vara möjligheterna i Östersjöregionen. 53 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Bättre och tillgänglig information. kämavfallsornröstningenMalå i kommun 1997.62 mer Småföretagsdelegationens rapport 64 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Kompetensi småföretag. Förstärktskydd av skogsmark för naturvård. 95 Småforetagsdelegationens rapport 77 Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium Regelförenklingför framtiden. om säkerhetsanalys slutförvaring av av använt Småföretagsdelegationens rapport 78 kämbränssle.130 Greppet att vända regionsutveckling. Miljö grundoch i botten erfarenheter från a en - Rapport från Söderhanmskommittén. 89 Hallandsåsen.137 Godaidéer om småföretagochsamverkan. Småforetagsdelegationens rapport 92 Kapitalförsörjningtill småföretag. Småföretagsdelegationens rapport 93 Förslagskatalog. Småföretagsdelegationens rapport 94 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. + Bilaga. 98

FRlTZES

1jF1:NT|.|;, PUBIÅLKATIONl-LR

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 9 | TELEF0N:08-69o . 91 90 E-POST:fritzes.0rder@libcr.se Furrzus INFERNETBOKHANDEI.: wwwfrirzesse

ISBN 91 -38-21071 -1 ISSN 0375-25OX