Företagare med restarbetsförmåga betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Företagare

med

restarbetsförmåga

Betänkande av Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring

MMn

Statens offentligautredningar WW 1998:34

E837 Socialdepartementet

med

Företagare

restarbetsförmåga

Betänkande av Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20868-7 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375250X

Till statsrådet

Maj -Inger Klingvall

Den 13 november 1997 beslutade regeringen direktiv dir. 1997:137 som gav en särskild utredare i uppdrag att belysa effekter som kan uppstå i samband med företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring.

Med stöd av detta beslut förordnades direktören Göte Ekström som särskild utredare fr.0.m. den 1 december 1997.

Som experter har förordnats försäkringschefen Leif Dellmo Försäkringskasseförbundet, lantbrukaren Leif Johansson Lantbrukarnas riksförbund, ombudsmannen Bo Karlsson Landsorganisationen i Sverige, ombudsmannen Charlotta Krafft Sveriges Akademikers Centralorganisation, ordföranden Ingvar Liljeroos Arbetslöshetskassomas Samorganisation, enhetschefen Jan-Erik Nyberg Tjänstemännens Centralorganisation, bitr direktören Carl Magnus Pontén Svenska Arbetsgivareföreningen,

byrådirektören Eva Sylwander Riksförsäkringsverket och byråchefen

Leif Tallskog Arbetsmarknadsstyrelsen.

Som sakkunniga har förordnats departementssekreteraren Karin Hovlin Näringsdepartementet, departementssekreteraren Kristina Lindström Arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Per Tillander Socialdepartementet departementssekreteraren Per Åkesson

samt

Finansdepartementet.

Jur.kand. Kajsa Wikström har varit utredningens sekreterare och fil.mag. Per Johansson har som praktikant deltagit i utredningens arbete.

Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring S 1997:21 överlämnar härmed betänkandet Företagare med rest-

arbetsförmåga.

Utredningsuppdraget är i och med detta avslutat.

Stockholm i februari 1998

Göte Ekström

/Kajsa Wikström

Förkortningar

AFL Lagen 1962:381 om allmän försäkring ALF Lagen 1997:238 arbetslöshetsförsäkring

om AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AU Arbetsmarknadsutskottet bet. Betänkande dir. Direktiv KAS Kontant arbetsmarknadsstöd

LUS Lokalt uppföljningsprogram för långa sjukfall

Proposition

prop.

RFV Riksförsäkringsverket

RIKS-LS Undersökning om långvarig sjukskrivning

och rehabilitering Rskr. Riksdagens skrivelse

AKU Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningar SCB,

SfU Socialförsäkringsutskottet

SGI Sjukpenninggrundande inkomst

SGI-A Sjukpenninggrundande inkomst av anställning

SGI-B Sjukpenninggrundande inkomst av annat

förvärvsarbete än anställning

Sammanfattning

Utredningen skall enligt direktiven göra en bedömning av hur många företagare som, grund av att de inte längre klarar sitt arbete heltid, ansökt om ersättning från den allmänna försäkringen och fått avslag då de bedömts ha hel arbetsförmåga i ett annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

Antalet företagare som bedöms helt arbetsföra och arbetar deltid av medicinska skäl i sin tidigare verksamhet utan möjlighet att få arbetslöshetsersättning är mycket svårt att beräkna. Utredningen bedömer att det maximalt kan röra sig om 50 100 personer per år.

-

Enligt utredningens uppfattning är det egentliga problemet med nu-

varande regler inte i första hand avsaknaden arbetslöshetsersättning

av för företagare som är partiellt arbetslösa. Det som är besvärande för såväl arbetstagare som företagare är att det inte finns lämpliga arbeten i tillräcklig utsträckning, vilket accentueras för den som prövas mot ett faktiskt existerande men inte tillgängligt arbete.

Skärpningen av reglerna för arbetsförmågebedörrming i socialförsäkringen innebär i sig inte någon principiell förändring i förhållandet mellan arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen. Däremot blir de skillnader mellan företagare och arbetstagare som redan finns inom respektive försäkring tydligare när antalet personer som berörs ökar. Skillnader finns främst inom arbetslöshetsförsäkringen men till viss del även inom socialförsäkringen. Vidare blir bristen följsamhet mellan regelverken tydligare. Den ena försäkringen skall ge ersättning vid arbetslöshet och den andra försäkringen vid sjukdom. För företagare gäller detta inte fullt ut på grund av de särskilda reglerna för företagare inom arbetslöshetsförsäkringen. För arbetsför inte fullt syssel-

en men satt företagare finns inte samma rätt till ersättning som för en arbetsför men inte fullt sysselsatt arbetstagare.

Företagare bör så långt det är möjligt jämställas med arbetstagare

vid prövning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Utredningen

föreslår därför ändring inom socialförsäkringen vad gäller arbets-

en

fönnågebedömning för företagare. Denna innebär att en företagares ar-

betsförmåga skall prövas inte enbart mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra arbetsuppgifter i den egna

10 Sammanfattning

näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Genom denna förändring likställs företagare och arbetstagare fullt ut vid prövning av rätt till sjukpenning och förtidspension.

Förslaget kostnadsberälmas till 8 miljoner kronor år och före-

ca per slås finansieras att rätten till sjukpenning för den fyllt 65 år

genom som minskas från nuvarande 180 dagar till 90 dagar.

Utredningen har diskuterat möjligheterna att även inom arbetslöshetsförsäkringen modifiera reglerna något så att arbetsför men parti-

en ellt arbetslös företagare kan få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i de fall då det är sjukdom är orsaken till att han eller hon inte kan

som arbeta heltid i sin tidigare verksamhet. Utredningen har dock stannat för att inte föreslå någon sådan förändring. Ett sådant förslag skulle, samtidigt det bryter generell princip i arbetslöshetsförsäk-

som en ringen, få mycket begränsad praktisk effekt eftersom antalet perso-

en

berörs är mycket litet och minskar utredningens förslag ner som genom avseende socialförsäkringen. Det har också visat sig att företagarnas

intresseorganisationer inte förordar en sådan lösning. egna

Författningsförslag

till Lag om ändring i lagen 1962: 381 Förslag

om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1962:381 allmän för-

om om

säkring

att 3 kap 7 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

sjukpenning utges vid sjukdom sätter ned den försäkrades ar-

som betsförmåga med minst fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom

en föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd

nedsatt arbetsförmåga, orsakats sjukdom för vilken sjukpenav som av ning utgetts och fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upp-

som hört.

Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbetsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar

fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre

utges tre grad med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges

men en fjärdedels sjukpenning.

Vid bedömningen om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt

av skall, den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete,

om särskilt beaktas den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd

om att utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete arbetsgivaren till-

som fälligt erbjuder den anställde. Om den försäkrade grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av

1Lagen omtryckt 1992:120. 2 Senaste lydelse 1996: 1542.

sin normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.

Om den försäkrade inte kan Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt van- antas kunna återgå till sitt

vanliga arbete eller till annat arbete liga arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid be- hos arbetsgivaren eller i den

dönmingen av arbetsförmågans egna näringsverksamheten, skall

nedsättning särskilt beaktas om vid bedömningen av arbetsförden försäkrade kan försörja sig mågans nedsättning särskilt begenom sådant arbete efter åtgärd aktas om den försäkrade kan försom avses i 7 b § eller 22 kap. sörja sig genom sådant arbete

efter åtgärd som avses i 7 b §

Om det efter prövning enligt eller 22 kap. fjärde stycket bedöms att den Om det efter prövning enligt försäkrade inte kan återgå till fjärde stycket bedöms att den arbete hos arbetsgivaren eller försäkrade inte kan återgå till försörja sig själv genom annat arbete hos arbetsgivaren eller i förvärvsarbete är normalt den näringsverksamheten

som egna förekommande arbetsmark- eller försörja sig själv

genom naden, skall vid bedömningen av annat förvärvsarbete som är arbetsförmågans nedsättning normalt förekommande arsärskilt beaktas om den försäk- betsmarknaden, skall vid berade efter åtgärd i 7 b dömningen arbetsförmågans

som avses av § eller 22 kap. kan försörja sig nedsättning särskilt beaktas om själv genom sådant förvärvs- den försäkrade efter åtgärd

som arbete som är normalt förekom- avses i 7 b § eller 22 kap. kan mande på arbetsmarknaden, eller försörja sig själv sådant

genom genom annat lämpligt arbete förvärvsarbete som är normalt som är tillgängligt för den för- förekommande arbetsmarksäkrade. naden, eller annat lämp-

genom

ligt arbete som är tillgängligt för

den försäkrade.

Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen arbets-

av förmågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt fjärde och femte styckena skall göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.

Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsför-

mågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.

Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt

till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig

inkomst genom arbete som ligger till grund för utgående pension.

1 Inledning

l 1

Uppdraget

. Vid regeringssammanträde den 13 november 1997 beslutade regeringen tillkalla en särskild utredare med uppdrag att belysa effekter

kan uppstå i samband med företagares rätt till ersättning från arsom betslöshets- och socialförsäkring samt, om det behövs, föreslå erforderliga regeländringar. Bakgrunden till uppdraget är att företagare som har partiellt nedsatt arbetsförmåga i den egna verksamheten men vars medicinska tillstånd inte hindrar företagaren att arbeta heltid i annat normalt förekommande arbete inte har rätt till sjukpenning eller förtidspension. Företagaren har heller inte rätt till arbetslöshetsersättning

han eller hon väljer att stanna kvar i den egna verksamheten om deltid och samtidigt söker heltidsarbete, eftersom kravet för sådan ersättning är att hela rörelsen avvecklas.

Vid förslagens utformning skall utredaren så långt som möjligt

viktiga principer i nuvarande generella ersättningssystem. En värna om lösning som ger företagare rätt till arbetslöshetsersättning vid partiell arbetslöshet riskerar nämligen att urholka arbetslöshetsförsäkringens karaktär omställningsförsäkring eftersom företagarens incitament att

av kombinera det partiella företagandet med att söka eller acceptera arbete på ort minskar. En lösning inom socialförsäkringen föranleder i

annan sin tur särregler för kategorin företagare. Dessa skulle då få ersättning

andra grunder än övriga försäkrade, med lägre ställda krav arbetsfönnågans nedsättning, vilket innebär avsteg från principen om likabehandling i trygghetssystemen.

Utredaren skall bedriva arbetet i samråd med riksförsäkringsverkets RFV pågående utredning kring effekterna av de nya kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension samt med Småföretagsdelegationen dir. 1996:70. Vidare skall förslagens konsekvenser ur olika aspekter redovisas.

Utredningens direktiv dir.l997: 137 återges i sin helhet i bilaga

1.2¶Utredningsarbetet

Utredningen höll sitt första sammanträde den 3 december 1997 och har sammanträtt vid sammanlagt fem tillfällen.

Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med utredningens experter. Arbetslöshetskassomas samorganisation SO har genom en enkät bland arbetslöshetskassorna bidragit med underlag för bedömning av antalet företagare som berörs av den aktuella frågan. RFV:s pågående utredning kring effekterna av de nya kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension har redovisats och diskuterats i utredningen. Vidare har tjänstemän hos AMS, RFV och försäkringskassoma

bidragit med statistikuppgifter.

Under arbetets gång har samråd skett med Småföretagsdelegationen som fått möjlighet att lämna synpunkter. Delegationen anser att det vore värdefullt med en möjlighet för företagare att få arbetslöshetsersättning vid partiell arbetslöshet. Utredaren har också träffat en företrädare för Företagarnas Riksorganisation som inte hade möjlighet att

delta med någon expert i utredningen och fått värdefulla synpunkter.

-

Utredningen har studerat främst de nordiska ländernas regler beträffande arbetsförmågebedönming vid sjukdom hos företagare. Utredningen har inte funnit något land med regler som är generösare för företagare än för arbetstagare. I ett par länder ställs högre krav för företagare än för arbetstagare.

2¶Bakgrund

1 Inledning

I följande avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse för de regler som gäller fram år 1998 inom arbetslöshets- och socialförsäkringarna som är av betydelse för de frågor som utredningen har att ta ställning till. Först redovisas de regler inom arbetslöshetsförsäkringen som gäller företagare. Därpå följer de regler inom socialförsäkringen som gäller

sjukpenning och förtidspension/sjukbidrag. En tämligen detaljerad

redogörelse lämnas beträffande reglerna för bedömning av arbetsförmåga så som de redovisas i prop. 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension, eftersom denna regeländring fr.o.m. 1997 är bakgrunden till uppdraget.

2.2¶Nuvarande inom

regler arbetslöshetsförsäkringen

Inledning

Arbetslöshetsförsäkringen är avsedd att täcka inkomstbortfall för arbetstagare och företagare vid ofrivillig arbetslöshet. Reglerna är i stort sett desamma för företagare som för arbetstagare. På grund av svårigheterna att kontrollera om en företagare faktiskt är arbetslös, finns det vissa särregler för dessa. De regler inom arbetslöshetsförsäkringen som här är aktuella är de som gäller företagare.

Ny arbetslöshetsförsäkring

Den första januari 1998 infördes en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Bakgrunden till regeringens förslag finns i propositionema 1996/97:1, 1996/97:l07 och 1996/97:15O om förändringar i arbetslöshetsersättningen bet.1996/97:AUl3 rskr. 1996/971236. Den nya arbetslöshetsförsäkringen nya ALF består av en grundförsäkring

18 Bakgrund

och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Försäkringen regleras i två lagar, en lag om arbetslöshetsförsäkring och en lag om arbetslöshetskassor innehåller de administrativa bestämmelserna. Försäkringen

som skall i första hand administreras av de nuvarande arbetslöshetskassorna. Det skall, enligt propositionen, även inrättas en ny kompletterande kassa, som bildas av heltäckande organisationer som företräder anställda och företagare arbetsmarknaden. Arbetslöshetskassomas samorganisation bildar den kompletterande arbetslöshetskassan.

Den lagen utgör i huvudsak sammanslagning och omarbet-

nya en ning de lagar som tidigare gällde, lagen 1973:370 om arbetslös-

av hetsförsäkring ALF och lagen 1973:371 kontant arbetsmark-

om nadsstöd KAS. I den mån det inte införs några sakliga förändringar kommer förarbetena till ALF och KAS att vara vägledande även för den lagen. Dagpenning utges i form av grundbelopp, som i stort

nya sett motsvarar tidigare KAS-belopp, eller i form av inkomstrelaterad ersättning är motsvarighet till den inkomstrelaterade ersätt-

som en ningen enligt ALF.

Företagares möjligheter att erhålla arbetslöshetsersättning förändras. Medlemsvillkoret sänks från 24 till 12 månader. Frågan om en företagare skall arbetslös skall avgöras efter en samlad be-

anses som dörrming. Det införs även möjlighet för företagare att erhålla ar-

en betslöshetsersättning vid tillfälliga uppehåll i verksamheten. Sättet att beräkna företagares dagpenning ändras också.

Företagarbegreppet

Gränsdragningen mellan självständiga företagare och anställda har alltsedan arbetslöshetsförsäkringens tillkomst varit svår att precisera och den har skiftat över tiden. Med utgångspunkt i lagen och den praxis som utvecklats på området, har Arbetsmarknadsstyrelsen AMS utarbetat kommentarer och föreskrifter för hur gränsdragningen ska göras. Vägledningen har hämtats även från andra områden som skatterätten, socialförsäkringsrätten, arbetsrätten och associationsrätten.

Resultatet har blivit det företagarbegrepp som är specifikt för arbetslöshetsförsäkringen och till viss del kan avvika från vad som

som gäller inom andra områden. Som företagare anses den som äger eller är delägare direkt eller indirekt i näringsverksamhet som hon eller han

- är personligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över 34 § nya ALF. Gränsdragningen mellan företagare och anställda är dock fortfarande delvis oklar när det gäller vissa grupper, t.ex. uppdragstagare, närståendekretsen och ekonomiska föreningar.

Bakgrund 19

Näringsverksamhet

Näringsverksamhet är ett skatterättsligt begrepp. Inkomst av "yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet ska deklareras som inkomst näringsverksamhet inkomsten inte räknas som inkomst av

av om kapital eller tjänst. För att förvärvsverksamhet ska få deklareras som inkomst näringsverksamhet ska tre s.k. rörelsekriterier föreligga.

av Verksamheten skall kännetecknas av varaktighet, självständighet samt drivas i vinstsyfte.

Företagarkriterier

Tre företagarkriterier ska alltså uppfyllda för att en person ska be-

vara traktas företagare i arbetslöshetsförsäkringen, ägande, personligt

som verksam samt väsentligt inflytande över rörelsen. Den som formellt är anställd i sitt eget aktiebolag betraktas således företagare, inte som

som anställd, under förutsättning att kriteriet för väsentligt inflytande även är uppfyllt. I ett och samma bolag kan det finnas en eller flera personer som betraktas som företagare.

Ägande föreligger i fråga ägare eller del-

om personen är ensam ägare. Ägandet kan direkt eller indirekt, t.ex. via en juridisk per-

vara

Att är personligt verksam i företaget innebär att han son. en person eller hon måste personligt verksam i driften. Den som enbart är

vara registrerad t.ex. delägare, inte deltar i verksamheten, är såle-

som men des inte att företagare. Om delägare är anställd i företaget

anse som en betraktas han eller hon i normalfallet som personligt verksam i företaget. Väsentligt inflytande föreligga ägaren/delägaren har ett

anses om inflytande verksamheten är så starkt, att det ekonomiska utfallet

som till stor del beror hans eller hennes kompetens samt de åtgärder och ställningstaganden som han eller hon gör i verksamheten.

2.2.2¶Inkomstberäkningen

Fr.o.m. år 1998 lämnas dagpenning i form av dels ett grundbelopp, dels

inkomstrelaterad ersättning. Dagpenning i form av grundbelopp, en som är lika för alla, lämnas till den som uppfyller ett arbetsvillkor eller ett studerandevillkor. Dagpenning i form inkomstrelaterad ersättning

av lämnas till den som förutom arbetsvillkoret också uppfyller medlemsvillkoret. Grundbeloppet är för den som har heltidsarbetat eller uppfyller studerandevillkoret 240 kronor dag vilket motsvarar den

per högsta nivån stödbeloppet i KAS som upphörde fr.o.m. år 1998. Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning lämnas för den som

20 Bakgrund

heltidsarbetat och uppfyller medlemsvillkoret med lägst 240 kronor per dag och högst 580 kronor per dag. Vilket motsvarar en inkomst strax

under fem och en halv gånger basbeloppet.

För företagare skall dagpenningen beräknas ett genomsnitt av inkomsterna från rörelsen under de tre senaste åren, exklusive avvecklingsåret, före arbetslöshetens inträde. Om företagaren har bedrivit verksamhet kortare tid än tolv månader och innan dess varaktigt haft anställning som arbetstagare kan dagsförtjänsten, om det är till fördel för honom eller henne, beräknas grundval av inkomsten som anställd.

Tidigare beräknades inkomsten ersättningen under det bästa av tre år. Enligt proposition 1996/97: 107 får man dock ett mer rättvisande resultat om beräkningen görs genomsnittsinkomsten under en viss tid. Samtidigt tas rimlig hänsyn till att en företagares inkomster kan variera över tiden. Om rörelsen drivits under kortare tid än tre år skall genomsnittsberälmingen ske den tid som verksamheten faktiskt bedrivits. I detta fall skall det vara möjligt för företagaren att, om det är till fördel för honom eller henne, i genomsnittsberäkningen få tillgodoräkna sig även avvecklingsårets inkomster.

Om företagaren blir arbetslös efter kortare tid än tolv månader skall tiden som företagare kunna bortses från och normalarbetstiden och norrnalinkomsten fastställas utifrån den arbetade tiden och inkomsten i anställningen om det är till fördel för den sökande. Det skall dock

inte vara möjligt att exempelvis fastställa normalarbetstiden tiden som företagare och inkomsten tiden som arbetstagare.

2.2.3¶Rätten till ersättning arbetsutbud

- Arbetsutbud

För rätt till ersättning krävs ett minsta arbetsutbud i genomsnitt 17 timmar per vecka, vilket innebär att sökanden när han ansöker om ersättning skall vara beredd att ta ett erbjudet lämpligt arbete minst tre timmar varje arbetsdag i genomsnitt minst 17 timmar per vecka. I likhet med arbetsutbudet skall normalarbetstiden, är den försäkrades

som normala arbetstid per vecka före arbetslösheten beräknas till 17 timmar per vecka även om arbetet pågått kortare tid. Ersättning kan dock på

grund av arbete, karens, sjukdom eller annan hindertid utges för färre

timmar.

Bakgrund 21

När en företagare anses som arbetslös

För att en företagare skall vara berättigad till arbetslöshetsersättning krävs att han är helt arbetslös. En företagare skall, med vissa nedan angivna undantag, arbetslös när företagarens personliga verksamhet

anses i rörelsen vid samlad bedömning kan anses upphört annat än till-

en fälligt. En företagare tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rö-

som relsen skall arbetslös under förutsättning att uppehållet i rö-

anses vara relsen inte till någon del är säsongskaraktär och att någon verksam-

av het inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande har rätt till ersättning endast om dessa förutsättningar är uppfyllda. Ersättning vid tillfälligt uppehåll i rörelsen får bara utnyttjas en gång 35 § nya ALF.

För att företagare skall arbetslös krävs alltså att hans

en anses vara eller hennes personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. I normalfallet krävs att ett inregistrerat företag skall ha avregistrerats. Villkoret att verksamheten skall anses ha upphört annat än tillfälligt har i praxis bedömts i en mängd olika situationer. Om exempelvis ackordsförhandlingar pågår eller skulder fortfarande finns har verksamheten inte ansetts lagts ned annat än tillfälligt. Orsaken till att företagares ersättningsberättigade arbetslöshet inträffa först när

anses verksamheten lagts ned annat än tillfälligt är främst kontrollsvårigheter och risk för konkurrenssnedvridning.

I rättspraxis finns ingen enhetlig tillämpning när det gäller vilken tid

skall ha förflutit för att verksamheten ska ha varit nedlagd som anses annat än tillfälligt. Uttrycket annat än tillfälligt är heller inte definierat i lag. Vissa arbetslöshetskassor har som riktmärke att verksamheten

ha upphört fyra månader förflutit mellan det att rörelsen anses om ca lades ned och företagaren återupptog verksamheten. Det viktigaste för bedömningen är dock att det, vid tidpunkten för ansökan, kan konstate-

att företagaren inte har för avsikt att ta upp verksamheten längre ras fram.

En samlad bedömning

I proposition 1996/972107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring regeringen att tidigare principer i huvudsak skall gälla

anser även fortsättningsvis när det gäller att bedöma företagare har

om en upphört med sin verksamhet definitivt. Enligt regeringens mening är det en risk att en alltför snäv innebörd av arbetslöshetsbegreppet avhåller människor från att starta nya verksamheter. Regeringen föreslår därför att en samlad bedömning bör göras. Enstaka omständigheter,

som en kvarvarande skyldighet att vara registrerad för mervärdesskatt eller innehav av F-skattesedel, skall inte få vara styrande. Inte heller det förhållandet företagare, som har sin privatbostad

att en samma fastighet som rörelsen eller i anslutning till denna, bor kvar i näringsfastigheten efter den definitiva nedläggningen av rörelsen bör ensamt innebära att arbetslöshetsersättning inte kan utges. Det bör vara möjligt för en företagare som blivit arbetslös att under vissa förhållanden hyra ut lokaler eller arrendera ut mark. En förutsättning för att tillåta sådan verksamhet är att företagaren inte tidigare haft sin mark utarrenderad eller sina lokaler uthyrda, utan själv brukat dessa i sin rörelse.

Vid en samlad bedömning bör man även beakta en medlems roll i ett kooperativ eller en ekonomisk förening. Endast innehavet av ett förtroendeuppdrag eller tillhörighet till ett kooperativ eller en förening bör således inte vara avgörande. Det väsentliga vid bedömningen bör vara medlemmens funktion och inflytande samt ekonomiska engagemang i och beroende av kooperativet eller föreningen och om detta hindrar personen i fråga från att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Genom att det skall göras samlad bedömning av relevanta för-

en hållanden förbättras, enligt propositionen, även möjligheten för företagare som är partiellt arbetslösa att få ersättning. Detta gäller dock inte de företagare som utnyttjar hela eller delar av sin restarbetsfönnåga i det egna företaget. Denna kommer inte att vara berättigad till

grupp

någon arbetslöshetsersättning.

Tillfälligt upphörande

Propositionen prop. 1996/97:l07 anger också att det bör finnas en möjlighet för företagare som endast tillfälligt upphör med sin verksamhet att i vissa fall erhålla arbetslöshetsersättning. Genom att införa en regel om att företaget inte behöver läggas ned definitivt med åtföljande krav på omedelbar avyttring av lager och inventarier med risk för underpriser, kan risktagandet för den som står inför att starta ett företag minskas. Uppehållet får dock inte till någon del vara av säsongskaraktär. Möjligheten att få ersättning under ett avbrott skall begränsas till

en gång. Rätten till ersättning skall vara knuten till både personen och företaget. Någon egentlig verksamhet får inte bedrivas i företaget under uppehållet utan denna skall faktiskt ha upphört och den försäkrade måste anmäla sig och stå till arbetsmarknadens förfogande. I likhet med när verksamheten avvecklas definitivt skall företagaren även i dessa situationer kunna hyra ut lokaler eller arrendera ut mark.

Bakgrund 23

Arbetsvillkor

Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökanden under en ramtid

som

tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde

haft förvärvsarbete i minst månader och utfört arbete under - sex

minst 70 timmar per kalendermånad, eller haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande

-

6 kalendermånader och utfört arbete under minst 45 timmar

tid av

under och dessa månader 12 § nya ALF.

var en av

Arbetsvillkoret är detsamma för företagare som för arbetstagare. Normalt dock företagare ha arbetat heltid om inget annat framgår.

anses en En företagare söker ersättning visar att fylla i ett arbetsin-

som genom

hur han eller hon har arbetat i företaget. Arbetsintygets riktighet ska tyg bestyrkas företagets revisor eller utomstående som haft insyn

av annan i företaget. Om sådan inte finns att tillgå, ska intyg lärrmas av

person

i förtroendeställning väl känner sökanden och hans eller person som hennes tidigare verksamhet.

En kan inte kvalificera sig till en första ersättningsperiod ge-

person

den tid näringsverksamhet han eller hon erhållit starta nom av som eget-bidrag för. Endast i undantagsfall, om den arbetslöse redan uppfyllt ett arbetsvillkor innan starta eget-verksamhet påbörjades, får han eller hon specialbestämmelse även räkna in denna tid i ar-

genom en betsvillkoret 14 § nya ALF.

Medlemsvillkor

Medlemsvillkoret dvs. den minsta tid företagare måste ha varit

- en medlem i arbetslöshetskassa för att ha rätt till en inkomstrelaterad

en ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är 12 månader fr.o.m. år

- 1998.

2.2.4¶Bisyssla och kombination av anställning och

företag

Bisyssla

Bisyssla är ett arbete eller verksamhet i egen rörelse som förekommer vid sidan ett heltidsarbete eller verksamhet i rörelse som så-

av egen ledes utgör huvudsysselsättningen. En företagare får normalt sett inte arbeta företagare under sin arbetslöshet. Om företagaren däremot

som

före arbetslöshetens inträde varaktigt minst månader har haft

- sex - en bisyssla vid sidan av sitt heltidsarbete, kan han eller hon fortsätta med den förutsatt att inkomsten verksamheten inte överstiger ett belopp

av som motsvarar sex grundbelopp per vecka. Bisysslan får inte hindra den sökande från att aktivt söka och anta nytt heltidsarbete. Den får inte heller utvidgas i tid under arbetslösheten. Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp mot-

som svarar sex grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.

Om bisysslan är verksamhet i eget företag godtas den som bisyssla i de fall inkomsten ligger under sex grundbelopp. Vid högre inkomst anses företagaren inte vara arbetslös. Någon arbetslöshetsersättning kan då inte utges eftersom företagaren inte har upphört med verksamheten. Företagaren anses då bedriva verksamheten på heltid. Detta gäller även när huvudsysslan före arbetslösheten heltidsanställning.

var en

Kombination av anställning och i företag

engagemang En situation som berör företagarreglema är den där har

en person en deltidsanställning, som han eller hon kombinerar med ett begränsat engagemang i ett företag. Personen i fråga har således två olika arbetsplatser. Om den försäkrade blir arbetslös från anställningen, kan han eller hon under vissa förutsättningar fortsätta verksamheten i företaget utan att förlora rätten till arbetslöshetsersättning från sin anställning. Verksamheten i företaget får inte utökas under arbetslösheten. Enligt praxis måste anställningen ha omfattat minst 17 timmar i veckan och verksamheten i företaget högst 10 timmar i genomsnitt vecka.

per Dessutom får inte den genomsnittsliga inkomsten från rörelsen före skatt per vecka överstiga tre gånger det högsta dagpenningbeloppet.

Även i detta fall krävs verksamheten i företaget har bedrivits

att varaktigt jämsides med deltidsanställningen minst månader. En-

sex bart deltidsarbete kan kombineras med annat arbete enligt dessa bedömningsgrunder. Ett heltidsarbete kan inte omfattas reglerna för

av kombinationsfall bisysslereglema blir då aktuella.

-

Bakgrund 25

2.3¶Nuvarande regler inom

socialförsäkringen

2.3.1¶Inledning

De regler inom socialförsäkringen som här är aktuella är de som gäller

sjukpenning och förtidspension/sjukbidrag. Reglerna är desamma för

alla försäkrade. Det är inte någon skillnad mellan arbetstagare och företagare.

Sjukpenning utges vid sjukdom sätter ned den försäkrades ar-

som betsförmåga med minst fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom

en föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd

nedsatt arbetsfönnåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenav ning utgetts och fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upp-

som hört. Hel, tre fjärdedels, halv samt en fjärdedels sjukpenning kan utges. 3 kap. 7 § lagen 1962:381 om allmän försäkring, AFL. Sjukpenning är dagersättning utges för tid då den försäkrade avstår från för-

en som värvsarbete på grund av sjukdom.

Förtidspension/sjukbidrag utges om den försäkrades arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst fjärdedel och ned-

en sättningen kan anses varaktig, förtidspension, eller bestående avsevärd tid, sjukbidrag, 7 kap. l § AFL. Hel, tre fjärdedels, halv samt en

fjärdedels förtidspension/sjukbidrag kan utges. Förtidspension löper

tills vidare medan sjukbidrag tidsbegränsas, vanligtvis till ett eller två o ar.

2.3.2¶Inkomstberäkningen

Inkomstberäkningen i sjukpenningförsäküngen

Rätt till sjukpenning förutsätter bl.a. att den försäkrade är inskriven som försäkrad hos allmän försäkringskassa och att den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till minst 24 procent av basbeloppet.

Inkomstunderlaget inom sjukpenningförsäloingen, den sjukpenninggrundande inkomsten SGI, är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare av eget arbete antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, inkomst av anställning, eller på annan grund, inkomst av annat förvärvsarbete, 3 kap. AFL.

Att inkomsten skall beräknas som årlig inkomst innebär i princip att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer normalt inte skall

26 Bakgrund

påverka SGI. Enligt RFV:s föreskrifter skall endast sådan inkomst beaktas som den försäkrade kan antas komma att tills vidare få av eget arbete under minst sex månader i följd eller eget årligen återkom-

av mande arbete.

Skattepliktiga förmåner t.ex. fri bil och kostnadsersättningar t.ex. traktamenten utöver lönen som är förknippade med anställningen ingår fr.0.m. år 1997 inte i SGI:n.

SGI avser således uppskattning aktuell årsinkomst i pengar

en av en för eget arbete. För anställda kan den årliga inkomsten i princip beräknas som månadsinkomsten multiplicerad med faktorn 12 eller veckoinkomsten multiplicerad med 52. Har den försäkrade flera anställningar läggs inkomsterna till SGI av anställning.

samman en

För den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning egenföretagare gäller särskilda regler. Den skatterättsliga nettointäkten tjänar här i princip som underlag för SGI, dock med vissa avvikelser.

SGI får i princip inte beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning s.k. järnförelseinkomst. Om företagaren under en följd av år redovisat en lägre skatterättslig nettointäkt än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete skall SGI:n beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering.

Under vissa omständigheter, främst under verksamhetens uppbyggnadsskede får SGI för en egenföretagare beräknas till högre belopp än vad som framgår av den skatterättsliga nettointäkten. Under uppbyggnadsskedet får den tidigare närrmda jämförelseinkomsten läggas till grund för beräkningen SGI. Det fastställs inte lika långa uppbygg-

av nadsskeden för alla egenföretagare, verksamhetens art påverkar längden. RFV rekommenderar att ett uppbyggnadsskede får påverka beräkningen av SGI upp till fem år.

Den som arbetar i ett eget fåmansaktiebolag får sin SGI beräknad samma sätt som andra anställda, dvs. inkomstunderlaget beräknas i princip på uppburen lön i Detta medför att den företagare som

pengar. driver sin verksamhet i aktiebolagsform inte berörs av reglerna beträffande jämförelseinkomst sig när det gäller begränsning av SGI:n

vare eller möjligheten till en högre SGI under verksamhetens uppbyggnadsskede.

Den som samtidigt har anställning och driver verksamhet som egenföretagare kan ha både SGI grundad inkomst av anställning och SGI grundad på inkomst av eget arbete i rörelsen. Vid beräkning sjuk-

av penning skall dessa inkomster läggas AFL inte möjlighet

samman. ger att behandla olika inkomster var för sig. Det är i princip enbart när sjuklön se nedan och sjukpenning skall utges för tid SGI

samma som kan delas.

Bakgrund 27

Vid beräkningen SGI bortses från inkomster som överstiger sju

av och en halv gånger basbeloppet.

Sjuklön eller sjukpenning

Lagen 1991:1047 sjuklön arbetstagare dvs. anställda, inte

om ger uppdragstagare eller den har inkomst annat förvärvsarbete än

som av anställning egenföretagare tvingande rätt att vid sjukdom behålla

- en viss del lön och andra anställningsförmåner sjuklön. Den anställde

av har därvid rätt att under de första 28 dagarna 14 dagar fr.0.m. april 1998 varje sjukdomsfall få sjuklön från arbetsgivaren. Den närmare

av

regleringen av detta framgår av sjuklönelagen.

En företagare bedriver näringsverksamhet i aktiebolag är for-

som mellt sett anställd bolaget. Företagaren betraktas därför, som tidiga-

av

redovisats, anställd i SGI-hänseende. Även i sjuklönehänseende re som är företagaren med aktiebolag anställd. Det innebär bl.a. att sjuklönelagens regler skall tillämpas även när företagare är ensam anställd i

en sitt aktiebolag. Sjuklön från arbetsgivaren/företaget skall därför utges

under sjuklöneperioden. De förmånligare beräkningsreglema för SGI

under verksamhets uppbyggnadsskede kan inte tillämpas för före-

en tagaren med aktiebolag.

För den inte omfattas sjuklönelagen utges sjukpenning enligt

som av reglerna i AFL från sjukperiodens början.

Inkomstberäkningen i förtidspensioneringen

Förtidspension och sjukbidrag beräknas på samma sätt. Förtidspensio-

består folkpension, utges oberoende av tidigare inkomster, nen av som och tilläggspension ATP beräknas med stöd den försäkrades

som av pensionsgrundande inkomst under åren före pensionen. Mycket kort kan den pensionsgrundande inkomsten beskrivas följande sätt. Pensionsgrundande inkomst är dels inkomst anställning dels inkomst av

av annat förvärvsarbete. Till grund för beräkningen läggs den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för respektive år. Till den pensionsgrundande inkomsten förs vissa närmare angivna inkomster och ersättningar inte ingår vid beräkning SGI. För varje med pensions-

som av

grundande inkomst fastställs pensionspoäng. Med ledning av redan

en intjänade pensionspoäng beräknas en pensionspoäng som det kan antas att den försäkrade skulle ha fått han eller hon inte hade förtidspen-

om sionerats 11 och 13 kap. AFL.

Vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst bortses från in-

komster som överstiger sju och halv gånger basbeloppet.

en

Företagarbegreppet

Som framgår av föregående avsnitt finns inom de aktuella delarna nu av socialförsäkringen inte företagare definierade det sätt som sker inom arbetslöshetsförsäkringen och i vissa sammanhang inom skatte-

lagstiftningen.

Den uppdelning i inkomst anställning och inkomst annat förav av

värvsarbete som görs beträffande sjukpenninggnmdande respektive

pensionsgrundande inkomst styrs inte av den försäkrades personliga verksamhet i den näringsverksamhet som hon eller han direkt eller indirekt äger eller är delägare utan det formella anställningsförav hållandet.

2.3.3 Rätten till

ersättning arbetsfönnågebedömning

Allmänt

För rätt till ersättning i form sjukpenning eller förtidspenav sionlsjukbidrag krävs att arbetsförmågan är nedsatt med minst fjären dedel. I fråga rätten till sjukpenning bedöms arbetsförrnågans nedsättom ning i förhållande till den före sjukfallet aktuella arbetsinsatsen och detta gäller oavsett tidigare varit deltidsarbetande eller om personen arbetat betydligt mer än heltid. När det gäller rätten till förtidspension bedöms arbetsförrnågans nedsättning i förhållande till den försäkrades förmåga att arbeta heltid oavsett hans eller hennes faktiska arbetstid.

Hel, tre fjärdedels, halv eller fjärdedels sjukpenning eller för-

en tidspension kan utges. Något krav på ett minsta arbetsutbud vecka per

finns inte i dessa socialförsäkringsfönnåner utan graden ersättning

av

är beroende av arbetsförmågans nedsättning i förhållande till tidigare

arbetad tid sjukpenning eller i förhållande till ett heltidsarbete

förtidspension.

I de fall den försäkrade har flera anställningar eller både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete görs arbetsfömiågebe-

dömningen med utgångspunkt i den samlade förmågan. Bedöms arbets-

förmågan t.ex. vara halvt nedsatt utges halv sjukpenning. Den halva sjukpenningen beräknas hälften av den sammanlagda SGI:n.

Bakgrund 29

Exempel 1 X arbetar halvtid som anställd och halvtid som egen företagare. Han har SGI anställningsinkomsten SGI A och en SGI av annat för-

en av värvsarbete SGI B. Halv sjukpenning beräknas halva den sammanlagda SGI:n sig han är arbetsofönnögen i det ena eller det

vare andra arbetet eller han klarar att arbeta hälften av den tidigare ar-

om betsinsatsen i båda arbetena.

Exempel 2

Y arbetar heltid 40 t/v anställd hos arbetsgivare och halvtid

som en 20 t/v anställd hos arbetsgivare. Sjukpenningen beräk-

som en annan

på den sammanlagda SGI:n. Y är arbetsofönnögen i halvtidsarbetet nas

klarar att arbeta i heltidsarbetet och bedöms kunna återgå även till men halvtidsarbetet efter viss tids sjukskrivning. Arbetsförmågan är nedsatt

med minst fjärdedel 60 timmar, en fjärdedels sjukpenning kan

en av utges, För halv sjukpenning krävs att arbetsförmågan är nedsatt med minst hälften, vilket den inte är i detta fall.

Exempel 3 Z har ett halvtidsarbete. På grund varaktig arbetsoförmåga kan han

av inte arbeta än halvtid, prövning har skett i tillämpliga steg i steg-

mer för-steg-bedömningen redovisas i sin helhet i avsnitt 3.4.2. Z beviljas halv förtidspension.

Proposition 1996/97 :28 Kriterier för rätt till ersättning...

Reglerna för bedönming arbetsförmågans nedsättning har fr.o.m.

av den l januari 1997 skärpts efter förslag av regeringen i propositionen 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension prop. 1996/97:28, SfU6, rskr. 1996/97:l25.

I detta avsnitt lämnas tämligen detaljerad redogörelse för de re-

en

beträffande arbetsförrnågenedsättning som fördes i proposisonemang tionen.

Beträffande grundprinciperna för rätt till sjukpenning och förtidspension kan följande återges.

Utrymmet för att inom sjukförsäkringen och förtidspensioneringen vid bedömningen arbetsförmågans nedsättning beakta andra faktorer

av än rent medicinska minskas. Kriterierna för arbetsfönnågebedömningen i de fall där den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete skall lika oavsett det gäller rätt till sjukpenning eller rätt till

vara om förtidspension, dvs. oavsett prognosen och varaktigheten i arbetsförmågans nedsättning.

30 Bakgrund

Syftet med att bedöma arbetsförmågan renodlat utifrån medi-

mer cinska kriterier är att utforma klarare regler som medverkar till att tydliggöra gränserna för vad som bör ersättas från socialförsäkringen. Målet bör vara att den försäkrade skall återfå sin arbetsförmåga även om han eller hon drabbats av sjukdom. Om arbetsförmåga finns trots sjukdomen, eller när förmågan återställts, bör inte längre rätt till ersättning föreligga. Rätten till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension bör förbehållas de fall där det är sjukdom eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga och den nedsatta arbetsförmågan har konsekvenser för förmågan att försörja sig arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

genom Nedsatt arbetsförmåga av andra skäl bör inte ge rätt till ersättning. Att förvärvsinkomsten förändras skall inte heller kunna ha någon självständig betydelse i sammanhanget.

I de nya reglerna ges visst utrymme för rimlighetsbedömning.

I propositionen framhåller regeringen att regeln för bedömning av arbetsförmåga bör få en utformning som innebär att enbart medicinska kriterier som huvudregel ger rätt till ersättning. Vid bedömningen av arbetsförmågan bör emellertid ges en jämfört med i dag minskad

- möjlighet att beakta också annat än rent medicinska förhållanden som i det enskilda fallet kan påverka arbetsförmågan och därmed den försäkrades förmåga att trots sin sjukdom försörja sig genom förvärvsarbete. Det kan t.ex. röra sig om en person som har nära till den allmänna pensionsåldem och som befinner sig i en socialt och arbetsmarknadsmässigt utsatt situation. En samlad bedömning förhållandena i det

av enskilda fallet bör därför i vissa fall kunna leda till att en försäkrad som rent medicinskt har viss restarbetsfönnåga ändå bedöms inte kunna

en försörja sig rimliga villkor och därför ha rätt till ersättning.

Beträffande bedömning arbetsförmåga när den försäkrade inte

av kan återgå till sitt vanliga arbete, lämnas i propositionen följande redogörelse.

Bedömning av arbetsförmåga skall göras stegvis enligt en modifierad steg-för-steg-modell. Bedömningen när den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete relateras i första hand till annat arbete hos arbetsgivaren. Saknas möjligheter till annat arbete hos arbetsgivaren, eller kräver ett sådant alltför långvariga rehabiliteringsinsatser, skall den försäkrades arbetsförmåga prövas mot arbetsmarknaden i övrigt. Om den försäkrade, trots den sjukdom han eller hon har, kan klara ett annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har han eller hon inte rätt till ersättning från försäkringen. Om försäkrad inte

en längre på heltid klarar sitt vanliga arbete, annat arbete hos arbetsgivaren eller annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, men

en restarbetsförmåga ändå bedöms föreligga, skall rätten till partiell förmån prövas.

Vad gäller partiell arbetsförmåga anges i propositionen att när den försäkrade inte kan återgå till tidigare eller annat arbete hos arbetsgivaren bör arbetsförmågan prövas mot annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Arbetsförmågan bör härvid, när det gäller rätt till sjukpenning, relateras till arbete av samma omfattning som den försäkrade tidigare haft dock högst heltidsarbete eller, när det gäller

- förtidspension, till förmågan att utföra ett heltidsarbete.

I detta sammanhang diskuteras hur arbetsförmågan bör bedömas när

har heltidsanställning av medicinska skäl inte längre en person som en klarar sitt vanliga arbete heltid. En situation under sådana för-

som hållanden inte alltför sällan inträffar är att den försäkrade klarar sitt vanliga arbete deltid. Propositionen anger följande angående denna

fråga.

Klarar den försäkrade att, trots sitt medicinska tillstånd, arbeta heltid bör arbetsförmågan tas till vara. Detta är ett led i strävandena att stärka arbetslinjen. Möjligheterna till annat arbete utan eller med rehabiliteringsinsatser bör alltså prövas i första hand hos den egna arbetsgivaren, först därefter mot arbetsmarknaden i stort. Görs bedömningen att det medicinska tillståndet inte utgör något hinder för den försäkrade att arbeta heltid eller i ytterligare ett deltidsarbete i ett annat arbete har han eller hon inte någon rätt till ersättning från försäkringen. När den försäkrade bedöms arbetsför i annat arbete kan han eller hon sägas vara partiellt arbetslös något annat arbete inte finns tillgängligt. En

om heltidsarbetande person som inte är anställd bedöms samma sätt. Om det inom ramen för arbetsgivarens verksamhet inte finns något lämpligt arbete bör arbetsfönnågan prövas mot arbetsmarknaden utanför den försäkrades anställning. Steg 5 i steg-för-steg-modellen.

Om den försäkrade, trots den sjukdom han eller hon har, kan klara ett annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har han eller hon inte rätt till ersättning från försäkringen. Den försäkrade är, objektivt sett, arbetsför även om arbete inte finns direkt tillgängligt för honom eller henne.

Angående normalt förekommande arbete görs i propositionen bl.a. följande uttalande.

Vad som anses vara normalt förekommande arbeten påverkas av faktorer som inte är statiska. Med den övergripande benämningen normalt förekommande arbeten kan tillämpningen anpassas till förändringarna på arbetsmarknaden utan att reglerna behöver ändras. Om-

fattningen och det förvärvsmässiga värdet av den trots sjukdomen bi-

behållna arbetsförmågan är naturligtvis beroende av vilken sjukdom som drabbat den försäkrade. Den förvärvsförmåga som finns kvar trots

sjukdomen kan behöva bedömas i förhållande till arbeten som på en rad skilda sätt ställer fysiska eller psykiska krav. Av den anledningen är det inte möjligt att generellt ange vad som är att anse som normalt förekommande arbeten". Bedömningen i ett enskilt fall måste göras

med utgångspunkt i den försäkrades sjukdom.

Bedöms den försäkrade kunna klara ett normalt förekommande arbete föreligger inte längre rätt till ersättning. Kan den försäkrade inte få ett sådant arbete är han eller hon att anse som arbetslös. Avgränsningen innebär att den försäkrades bibehållna arbetsförmåga inte enbart bör bedömas i förhållande till de arbeten finns direkt tillgängliga utan i

som förhållande till den nationella arbetsmarknaden.

Propositionen innehåller också uttalanden om betydelsen av in-

komst- och arbetstidsjörärtdringar vid bedömning av arbetsförmåga.

Vid arbetsfönnågebedömningen skall bedömning göras av den

en försäkrades förmåga att trots sjukdom eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd försörja sig arbete. Ersättning skall inte utges i

genom det fall då den försäkrade, i ett arbete han eller hon bedöms kunna

som utföra, kan räkna med att få en lön som är avtalsmässig eller gängse inom det alternativa arbetet/yrkesområdet. Vidare skall arbetsför-

nya måga bedömas i förhållande till högst ett heltidsarbete utan beaktande

tidigare arbetstid eller förvärvsinkomster i de fall en försäkrad inte av kan återgå till sitt vanliga arbete eller då den försäkrade inte längre har förmåga att utföra mer än ett heltidsarbete.

När det gäller frågan än ett heltidsarbete finns i propositio-

om mer nen bl.a. följande uttalande.

Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt att ersättning läm-

från socialförsäkringen i de fall försäkrad före nedsättningen av nas en arbetsförmågan arbetade mer än heltid och efter nedsättningen av arbetsförmågan fortfarande kan arbeta heltid. När den försäkrade kan arbeta heltid måste han eller hon ha förmåga att försörja sig själv

anses genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Arbetsfömiågan bör bedömas i förhållande till högst ett heltidsarbete utan beaktande tidigare arbetsutbud eller förvärvsin-

av komster i de fall den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete eller då den försäkrade inte längre har förmåga att utföra mer än ett heltidsarbete.

I de fall den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete bör sjukpenning lämnas oavsett arbetsutbud. När den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete eller när han eller hon inte kan återgå i samma omfattning som tidigare bör bedömningen av hans eller hennes fortsatta förmåga göras i förhållande till om han eller hon kan klara ett annat heltidsarbete. En person som bedöms ha förmåga att klara ett

Bakgrund 33

annat heltidsarbete bör inte längre ha rätt till sjukpenning eller förtidspension.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1996/97 :SfU 6

Socialförsäkringsutskottet, som gjorde vissa förtydliganden om hur förslaget skall uppfattas, tillstyrkte propositionen. Utskottet gjorde därvid bl.a. följande påpekanden.

Den väsentliga skärpningen och renodlingen av försäkringen ligger enligt utskottets mening i förslaget till bedömning av rätten till ersättning enligt det s.k. steg Enligt detta steg skall bedömas om den försäkrade, trots sjukdomen, kan klara ett annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Utskottet påpekade i detta sammanhang att det är särskilt viktigt att ärenden som rör enskilda försäkrade hanteras med varsamhet och respekt.

De förslag till regelförändringar i syfte att renodla försäkringen i enlighet med det ovanstående bör enligt utskottets mening i praktiken samtidigt leda till att arbetsmarknadsmyndighetema tar ett större och tidigare för som har arbetsförmåga, helt eller delvis,

ansvar personer en men som antingen inte har en arbetsgivare eller inte bedöms kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Även de sociala myndigheterna får anledning att ta ett större och tidigare ansvar för enskilda där arbetsoförmågan helt eller delvis har sin grund i sociala förhållanden.

Utskottet vill tillägga att renodlingen av försäkringen inte skall leda till arbetsoförmåga som huvudsakligen grundar sig medi-

att en cinska orsaker skall delas upp för att i olika delar hänföras till andra orsaker såsom arbetsmarknadsmässiga eller sociala, när sådana finns.

När det gäller egenföretagares rätt till sjukpenning och förtidspension framhöll utskottet följ ande.

Socialförsäkringsutskottet är införstått med att vissa av dem som saknar arbetsgivare, efter prövning enligt steg kommer att anses ha en restarbetsförmåga och att de därmed i praktiken kommer att hänvisas till annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Finns inte något sådant tillgängligt kan de, om de inte är eller kan vara medlemmar i en arbetslöshetskassa eller inte uppfyller villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning, komma att ställas utan ersättning från såväl socialförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen. Det gäller t.ex. en företagare som inte helt har avvecklat sin verksamhet. Enligt socialförsäkringsutskottets mening är detta ett problem dock inte ett

men problem som bör lösas inom socialförsäkringen. Att som föreslagits i vissa av motionerna helt undanta en viss kategori från att bedömas enligt steg

såvitt gäller rätten till sjukpenning eller förtidspension, kan därför

34 Bakgrund

inte vara en framkomlig väg. Socialförsäkringsutskottet har erfarit att regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag med anledning av ARBOM-utredningen m.m. Utskottet vill med anledning härav understryka vikten av att frågan om företagarnas rätt till arbetslöshetsersättning ges en positiv prövning.

3 överväganden och

förslag

1 Inledning

Utredningen har som sin utgångspunkt för arbetet med frågan om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring haft ambitionen att så långt det är möjligt även inom dessa områden anpassa regelverken så att företagande inte onödigtvis hindras. Att

undanröja hinder och nackdelar för småföretag och småföretagare är

viktigt för att skapa dynamik i ekonomin med fler jobb som följd. Den som avser att ta steget till eget företagande skall inte behöva ta ställning till huruvida en nackdel i det sociala skyddsnätet tillkommer utöver den osäkerhet som affärsidéns prövning mot marknaden alltid innebär. Eventuella skillnader måste alltid kunna relateras till företagandets speciella villkor och risken för snedvridning av konkurrensen. Det är mot denna bakgrund som utredningen här redovisar sin syn problemen i nuvarande system och föreslår ändringar som ryms inom ra-

men för uppdraget.

3.2¶Problem i nuvarande system

Enligt direktiven skall utredningen, om det behövs, lämna förslag som undanröjer de skillnader i rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring som finns mellan arbetstagare och företagare. Skillnaderna i rätt till ersättning vid likartade medicinska förhållanden och ar-

betsförmågeförhållanden kan åskådliggöras på följande sätt.

Exempel 4 På ett lantbruk arbetar två jämnåriga heltid, ingen dem

personer av sköter administrationen. Båda har sjukdomar som minskar arbetsförmågan i det vanliga arbetet. Efter sjukskrivning och viss teknisk anpassning av maskinparken kan båda arbeta halvtid i lantbmket, ytterligare rehabilitering bedöms inte öka arbetsförmågan i lantbruksarbete. Båda bedöms kunna försörja sig själv genom annat heltids förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden och söker

i

36 Överväganden och förslag

med hjälp av arbetsförmedlingen sådant arbete. Antingen ett annat heltidsarbete eller ett kompletterande halvtidsarbete. Båda tillhör sedan länge arbetslöshetskassa. Den ena personen är anställd i lantbruket och har som arbetstagare möjlighet att få arbetslöshetsersättning i avvaktan

nytt arbete. Den andra personen är delägare i lantbruket och har därför inte någon möjlighet att få arbetslöshetsersättning eftersom han bedöms som företagare och den personliga verksamheten i rörelsen har i inte upphört.

Såväl regeringen prop.1996/97:107 107 riksdagen 1996/97:SfU6

s. som s. 14 har påtalat dessa problem och vikten av att de ges en lösning.

Bakgrunden till uppdraget är ändringen av reglerna inom socialförsäkringen från och med den 1 januari 1997. Dessa ändrades efter förslag av regeringen i propositionen 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension, se avsnitt 2.3.3. Det är särskilt bedömningen av arbetsförmågans nedsättning vid ersättning i form av sjukpenning och förtidspension som har ändrats. En utgångspunkt för förändringen är att samhällets trygghetssystem bör renodlas efter de olika orsakerna till behovet av insats och sjukpenning och förtidspension skall uttalat än tidigare vara skydd vid medicinskt

mer grundad nedsättning av arbetsförrnågan. Den försäkrades arbetsförmåga skall därför i sista hand bedömas mot alla på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten, och den som har förmåga att klara något sådant arbete på heltid skall anses ha full arbetsförmåga. Vidare skall vid arbetsförrnågebedömningen bortses från arbete utöver ett heltidsarbete.

Även reglerna för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har i huvudsak från samma tidpunkt ändrats efter förslag av regeringen i propositionen 1996/972107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, se avsnitt 2.2. En av ändringarna är möjligheten för företagare att få arbetslöshetsersättning när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen har upphört tillfälligt, dvs. företaget är vilande. Vidare skall en samlad bedömning av relevanta förhållanden läggas till grund för bedömningen av företagares rätt till arbetslöshetsersättning och förbättra möjligheten till ersättning. Detta gäller, enligt propositionen, även företagare som inom socialförsäkringama bedöms ha restarbetsförmåga och som är arbetslös. För företagare som utnyttjar hela eller delar av sin restarbetsförmåga i det egna företaget kvarstår dock att de varken är berättigade till arbetslöshetsersättning eller till ersättning från socialförsäkringen i de fall de inte finner arbete på marknaden där den resterande arbetsförmågan kan utnyttjas.

Enligt utredningens uppfattning är det egentliga problemet med nuvarande regler inte i första hand avsaknaden av arbetslöshetsersättning

Överväganden och förslag 37

för företagare som är partiellt arbetslösa. Det som är besvärande för såväl arbetstagare som företagare är att det inte finns lämpliga arbeten i tillräcklig utsträckning, vilket accentueras för den som prövas mot ett faktiskt existerande men inte tillgängligt arbete. Den enskilde förväntar sig att viss hänsyn tas till huruvida arbetet rimligen också kan tänkas vara tillgängligt. Bristen arbeten förstärker effekterna av de förändringar som genomförts. Reglerna för bedömning av arbetsförmåga och bedömning av vad som är arbetsmarknaden normalt förekommande arbete blir mot bakgrund den för närvarande höga arbetslösheten

av svåra att acceptera både för arbetstagaren och företagaren när han eller hon av medicinska skäl inte längre klarar sitt tidigare arbete.

Sjuk-och arbetsskadekommittén behandlade begreppet arbetsförmåga i sitt delbetänkande FörsäLkringsskydd vid sjukdom SOU 1995:149.

Arbetsförmåga i olika trygghetssystem

Begreppet arbetsförmåga används i olika trygghetssystem och av

skilda tillämpare utan att innebörden alltid givits en klar definition. Därför är det inte ägnat att förvåna att enskilda försäkrade kan finna att tillämpningen inte alltid framstår som konsekvent

och att även tillämpare ibland kan sakna förståelse för beslut

som fattas inom andra trygghetsområden.

Det är därför av största betydelse att begreppet arbetsfönnåga

inom ohälsoförsäkringen ges en otvetydig definition. Utan en

klar innebörd av begreppet saknas en grundläggande förutsätt-

ning för konsekvent tillämpning. Inom socialförsäkringen an-

en

ses sedan länge en försäkrad ha arbetsförmåga när han, trots

sjukdom, har förmåga försörja sig själv genom förvärvsarbete.

Denna definition är entydig och måste upprätthållas om social-

försäkringen skall kunna renodlas det sätt som förutsätts i

kommitténs direktiv.

Arbetsförmågebedömningen är dock en annan det arbets-

marknadspolitiska området. En fingervisning om skillnaden i be-

dömningen gentemot socialförsäkringen får man om man stude-

rar de olika mål som uppställts för den arbetsmässiga rehabilite-

ringen i dessa trygghetssystem. Inom socialförsäkringen är målet

att den försäkrade skall återfå sin arbetsförmåga även om han

drabbats av sjukdom. Om en sådan förmåga finns trots sjuk-

domen, eller när förmågan återställts, föreligger inte längre rätt

till ersättning. Bedömningen görs utan hänsyn till om den för-

säkrade de facto kan få en anställning. För arbetsmarknadsmyn-

dighetema är målet för en åtgärd högre satt, den arbetslöse skall

kunna få och behålla ett arbete. Inom arbetsmarknadspolitiken syftar därför en åtgärd ofta till att stärka den arbetslöses konkurrenskraft.

Även arbetslöshetsförsäkringen finns viss skill-

gentemot en

nad i bedömningen. Inom denna är ett erbjudet arbete inte att

anse som lämpligt om lönen med mer än 10 procent understiger

a-kasseersättningen. Någon sådan jämförelse görs inte i sjuk-

penningförsäkringen. Som sagts ovan anses en försäkrad inom

socialförsäkringen, enligt föreliggande förslag, ha arbetsförmåga när han har förmåga försörja sig själv genom förvärvsarbete. Detta tar dock inte sin utgångspunkt i något som skall jämföras

med en bedömning av ekonomisk invaliditet. Här avses att den

försäkrade bedöms ha arbetsförmåga även om förmågan att

skaffa inkomst försämrats till följd av sjukdomen.

Förhållandet mellan arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen

påverkas både av definitionen av begreppet arbetsförmåga och vad som

kan anses vara på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. När arbetstillfallena vid hög arbetslöshet inte räcker till för alla ställs försäkringarna mot varandra och det uppstår spänningar mellan de olika försäkringssystemen och dess tillämpare när konsekvenserna för

- den enskilde i den eller den andra försäkringen inte är allmänt ac-

ena cepterade.

Utredningen är väl medveten om att dessa frågor inte ingår i utredningsuppdraget men anser att de bör lyftas fram, eftersom de påverkar diskussionerna, både inom utredningen och i den allmänna debatten, i

de frågor utredningen har att ta ställning till. Utredningen noterar i

som detta sammanhang att också Förtidspensionsutredningen i sitt betänkande Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet SOU 1997:166 har funnit skäl att ta upp dessa frågor.

Efter detta klargörande vissa grundläggande frågor återgår utred-

av ningen till att redogöra för de problem i nuvarande systern som utredningen har i uppdrag att försöka lösa.

Skillnaden mellan företagare och arbetstagare inom arbetslöshetsförsäkringen är att företagaren inte kan få arbetslöshetsersättning förrän han eller hon har lagt ner sin personliga verksamhet i rörelsen annat än tillfälligt. Det innebär att företagaren inte kan få ersättning när han eller hon är partiellt arbetslös, vilket arbetstagaren kan få. Företagare med helt eller partiellt nedsatt arbetsförmåga i den egna verksamheten, vars medicinska tillstånd inte utgör något hinder för företagaren att arbeta heltid i annat normalt förekommande arbete, har inte rätt till sjukpenning eller förtidspension från socialförsäkringen eftersom han eller hon bedöms ha arbetsförmåga. Detsamma gäller för en arbetstagare. Företagaren har inte heller rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen om han eller hon klarar att arbeta deltid i den egna verksamheten, väljer att arbeta vidare i denna på deltid och samtidigt söker annat heltidsarbete eller kompletterande deltidsarbete, eftersom hela rörelsen inte är avvecklad. En arbetstagare kan i motsvarande

situation arbeta vidare deltid i sitt gamla arbete och samtidigt söka annat heltidsarbete eller kompletterande deltidsarbete och i avvaktan nytt arbete erhålla ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Skillnaden mellan företagare och arbetstagare inom socialförsäkringen gäller möjligheterna att få ersättning under rehabilitering. Stegför-steg-modellens inriktning bedömning arbetsförmåga till i

av första hand annat arbete hos arbetsgivaren innebär att företagare, som

naturliga skäl inte har någon arbetsgivare, ges mindre möjligheter än av arbetstagare till rehabiliteringsåtgärder i den egna verksamheten innan arbetsförrnågan bedöms mot alla arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten.

Skärpningen reglerna för arbetsförrnågebedömning i socialför-

av säkringen innebär i sig inte någon principiell förändring i förhållandet mellan arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen. Däremot blir de skillnader mellan företagare och arbetstagare redan finns inom

som respektive försäkring tydligare när antalet personer som berörs ökar. Skillnader finns främst inom arbetslöshetsförsäkringen men till viss del även inom socialförsäkringen. Vidare blir bristen på följsamhet mellan regelverken tydligare. Den försäkringen skall ersättning vid ar-

ena ge betslöshet och den andra försäkringen vid sjukdom. För företagare gäller detta inte fullt ut på grund de särskilda reglerna för företagare

av inom arbetslöshetsförsäkringen. För arbetsför men inte fullt syssel-

en satt företagare finns inte rätt till ersättning som för en arbetsför

samma men inte fullt sysselsatt arbetstagare.

3.3¶Statistik beträffande företagare

Utredaren skall enligt direktiven bl.a. kartlägga antalet företagare med partiell arbetsförmåga på grund av nuvarande ersättningsregler av-

som vecklar sin rörelse och i vilken utsträckning de övergår till annan verksamhet eller blir arbetslösa. Dessutom skall utredaren undersöka vilka kategorier företagare det kan röra sig En sådan kartläggning

av om. kräver närmare studier enskilda företagares förhållanden, vilket inte

av har varit möjligt att genomföra inom den tid utredningen har haft att arbeta. Utredningen har därför valt att redovisa statistik över företagare, deras andel arbetsmarknaden, deras sjukfrånvaro och ar-

av betslöshet.

40 Överväganden och förslag

3.3.1 Anställda

respektive företagare på

arbetsmarknaden

Den svenska arbetsmarknaden domineras fast anställda. Drygt 75 av procent av de sysselsatta är fast anställda, 13 procent är tillfälligt ca anställda i någon forrn och 10 procent är företagare. År 1997 inca egna nebar detta i antal 2 989 000 fast anställda, 510 000 tillfälligt anställda och 422 000 företagare. Av företagarna 312 000 män och 110 000 var kvinnor källa: SCB, AKU. När det gäller sjukpenningförsäkrade den 31 december 1996 fördelningen följande. 4 049 000 anställda, 226 var 000 företagare, 53 000 med inkomst både anställning och företag. av Av företagarna var 159 000 män och 67 000 kvinnor och dem med av blandad inkomst 32 000 män och 21 000 kvinnor källa: RFV. I var RFV :s statistik ingår företagare driver verksamheten i aktiebolag i som kategorin anställda.

3.3.2¶Enkät till arbetslöshetskassorna

Arbetslöshetskassornas samorganisation SO har med anledning av utredningen gjort förfrågan till de arbetslöshetskassor försäkrar en som företagare och därmed kan ha kommit i kontakt med företagare som inte kan arbeta heltid som tidigare skrivelsen till arbetslöshetskassorna bifogas som bilaga 2. I skrivelsen efterfrågades dels antalet fall, dels om arbetslöshetskassorna får förfrågningar angående partiell arbetslöshet. Inte någon av de svarande kassorna kunde redovisa något fall där en företagare begärt ersättning. En kassa att den haft några fall där uppger den avslagit ansökan på grund av att medlemmen haft ett arbetsutbud under 17 timmar per vecka. Förfrågningar från medlemmar förekommer flera arbetsuppger av löshetskassorna. Omfattningen är dock svår bedöma. Personalen inatt formerar om reglerna vilket leder till att det inte blir någon ansökan eller att den frågar sig efter reglerna, dvs. lägger företaget som anpassar helt vilande eller upphör helt.

Riksförsäkringsverkets uppföljning

beträffande effekterna kriterier för rätt

av nya

till sjukpenning och förtidspension

RFV har gjort en uppföljning försäkringskassomas samtliga beslut

av

om avslag helt eller delvis, indragning gällande sjukpenning

m.m.

Överväganden och förslag 41

avslag helt eller delvis, indragning gällande förtidspension samt m.m. under tiden 1 juli 30 september 1997. Uppföljningen omfattar 547

beslut sjukpenning, 39 avsåg företagare 27 män, 9 kvinnor

om varav och 3 angivet kön och 481 beslut förtidspension varav 31 av-

utan om såg företagare 25 män, 3 kvinnor och 3 utan angivet kön.

Antalet företagare ingår i uppföljningen är så få att dessa inte

som

granskas mot de olika variablema i materialet. Utkan som egen grupp redningen har därför valt utfallet endast i ett avseende, näm-

att se

med de gamla reglerna. I samtliga ärenden skulle för-

ligen jämförelsen

säkringskassomas tjänstemän genomförde uppföljningen bedöma

som

den försäkrade skulle ha beviljats sjukpenning respektive förtidsom

reglerna inte ändrats fr.o.m. den 1 januari 1997. En järn-

pension om

förelse mellan företagare och övriga yrken visar följande.

betr. sjukpenning, tjänstemannens bedömning Avslag m.m.

Bedömning Skulle fått behålla med Skulle fått avslagockså Totalt

Avslag betr. förtidspension, tjänstemannens bedömning

m.m. Bedömning Skulle fått behålla med Skulle fått avslag också Totalt

Jämförelsen visar procentuell skillnad mellan företagare och övriga

en yrken både när det gäller sjukpenning och förtidspension. Skillnaden är emellertid inte signifikant i statistisk mening. Som framgår av avsnitt 3.4.2 innebär emellertid de reglerna ett förtydligande hur arbets-

nya av förmågebedörnning skall göras och i detta förtydligande klargörs också

bl.a. företagare inte omfattas möjligheter till rehabiliteatt av samma ring anställda. Mot denna bakgrund är de ovan redovisade pro-

som centuella skillnaderna av visst intresse.

3.3.4 Antal både arbetar och är

företagare som

arbetslösa

Antalet företagare med partiellt nedsatt arbetsförmåga i den verk-

egna samheten, vilkas medicinska tillstånd inte utgör något hinder för företagaren att arbeta heltid i annat normalt förekommande arbete får beräknas utifrån den mer allmänna statistik som finns att tillgå.

Till konsekvenserna av de nya reglerna måste motsvarande effekter

de tidigare reglerna läggas. Även dessa innebar att företagare av en som kan sköta sin verksamhet deltid och gör så, samtidigt han

som eller hon söker arbete heltid, inte har någon möjlighet att få arbetslöshetsersättning i avvaktan nytt eller kompletterande arbete. Den företagaren är inte heller berättigad till ersättning från socialförsäkringen om han eller hon grund av sjukdom inte kan arbeta heltid i sin verksamhet men kan klara ett annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

Utredningen redovisar i bilaga 3 statistik beträffande företagare. Med utgångspunkt i denna statistik gör utredningen en grov uppskattning antalet kan drabbas att inte få ersättning från

av personer som av vare sig arbetslöshetsförsäkringen eller socialförsäkringen. Utredningen bedömer att det sammantaget torde kunna röra sig om högst 100

200 företagare som inte får sjukpenning grund av att de bedöms klara ett annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Här ingår även de företagare som inte alls kan arbeta vidare i sin tidigare verksamhet. Dessa har möjlighet att få arbetslöshetsersättning.

Antalet företagare som bedöms helt arbetsföra och arbetar deltid av medicinska skäl i sin tidigare verksamhet utan möjlighet att få arbetslöshetsersättning är mycket svårt att beräkna. Hittillsvarande erfarenheter visar enbart enstaka fall. Utredningen bedömer att det maximalt kan röra sig om 50 100 år.

- personer per

Utredningen har erfarit att det förekommer att företagare grund av ersättningsreglema inom arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen avvecklar sin rörelse och övergår till annan verksamhet eller blir arbetslösa. Utredningen bedömer dock att det rör sig mindre del

om en av den grupp som är ifråga för dessa överväganden.

3.4¶Alternativa

lösningar

Inledning

Det problem utredningen fått i uppdrag att försöka lösa gäller att företagare inte har samma möjlighet som arbetstagare till ersättning från

SOU 1998134 Överväganden och förslag 43

arbetslöshetsförsäkringen vid partiell arbetslöshet i sitt tidigare arbete. heller har företagaren möjligheter arbetstagaren att få Inte samma som ersättning under rehabilitering till annat arbete i den egna verksamheten, när han eller hon inte kan återgå till sitt tidigare arbete grund Dessa förhållanden gällde även innan reglerna för arbets-

av sjukdom.

inom socialförsäkringen ändrades. Ett av syftena

förmågebedömning

bedöma arbetsförmågan renodlat utifrån medicinska kritemed att mer utforma klarare regler medverkar till att tydliggöra rier var att som vad bör ersättas från socialförsäkringen. När så sker gränserna för som blir det också tydligare vad faller utanför dessa gränser. Förändsom reglerna för arbetsfönnågebedönming när det gäller rätt till ringen av sjukpenning och förtidspension har därför gjort att det blivit mera anförsöka finna lösning för dessa frågor. geläget att en

3.4.2¶Steg-för-steg-modellen

De ändrade reglerna för arbetsförrnågebedömning har i prop. 1996/97:28 klargjorts bl.a. med hjälp så kallad steg-för-stegav en modell visar hur bedömningen arbetsförmågan skall göras. som av har utredningen haft utgångspunkt för

Denna steg-för-steg-modell som

överväganden. Inför diskussion alternativa lösningar kan det sina en om

därför lämpligt redovisa steg-för-steg-modellen i sin helhet.

vara att Den beskrivs följande sätt i propositionen.

Steg-för-steg-modellen

Syftet med steg-för-steg-modellen är att beskriva hur tillämparen bör göra bedömningen arbetsförmåga med olika arbeten som av grund och de ställningstaganden som tillämparen bör göra när rätten till ersättning skall avgöras. Om svaret i t.ex. steg 1 är behöver ytterligare prövning inte göras. Om svaret är nej går tilllämparen vidare till nästa I förutsättningarna ingår steg, osv. då givetvis det är klarlagt att den försäkrade lider av en sjukatt dom, det är denna sjukdom sätter ned den försäkrasamt att som des arbetsförmåga. Begreppet "rehabilitering" används i detta sammanhang i betydelsen arbetslivsinriktad rehabilitering. Medicinsk rehabilitering ingår i benämningen nödvändig behandling och konvalescens. Vid bedömningen arbetsförmågan och rätten till ersättning av bör följande överväganden vara vägledande.

Steg Kan den försäkrade utföra sitt vanliga arbete

efter nödvändig behandling och konvalescens

I det första steget bör arbetsförrnågan i första hand bedömas i förhållande till i vilken utsträckning den försäkrade har förmåga att utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde. Om den försäkrade inte kan utföra sitt vanliga arbete bedöms kunna göra det men efter behandling och konvalescens utges sjukpenning.

Steg 2. Kan den försäkrade utföra sina nuvarande

arbetsuppgifter efter viss rehabilitering eller anpassning

av

arbetsuppgifterna

Här gäller frågan i första hand den försäkrade kan om anses kunna återgå till sitt vanliga arbete. Bedönmingen blir beroende av vilka åtgärder för återgång krävs och hur omfattande som dessa Åtgärder som t.ex. fysisk anpassning arbetsplatsen, av exempelvis i form anpassad arbetsstol eller liknande, kan av en anses vara en åtgärd av sådan begränsad omfattning gör att den som försäkrade kan bedömas i förhållande till återgång till sitt vanliga arbete. sjukpenning utges från försäkringen under nödvändiga

åtgärder. Regeringen delar utredningens uppfattning att rehabilitering

för återgång till det vanliga arbetet inte alltid bör det altervara nativ som kommer före nästa alternativ 3 enligt vilket den försäkrades arbetsfömiåga bedöms i förhållande till arbete annat som den försäkrade kan omplaceras till utan rehabiliteringsåtgärder. Direkt omplacering till annat arbete kan inte heller alltid vara det alternativ som bör komma först. Omständigheterna i det enskilda fallet får vara avgörande för ersättning under rehaom bilitering bör kunna utges. Vid bedömningen vilket alternativ av som är lämpligast bör såväl den försäkrades och arbetsgivarens önskemål som kostnaderna för försäkringen vägas in. Om arbetsgivaren erbjuder återgång till det tidigare arbetet bör rätten

till ersättning under rehabilitering inför sådan återgång be-

vara gränsad i tiden. Utredningen har vid sina överväganden diskuterat möjligheten att riktlinje att ersättning under till som ange upp tre månader skulle kunna godtas. Regeringen att sådan anser en

riktlinje utgör en rimlig tid för rätt till rehabiliteringsersättning i

dessa fall och att ersättning därför inte annat än i undantagsfall bör lämnas för längre tid.

SOU 1998134 Överväganden och förslag 45

Steg 3. Kan den försäkrade utföra och erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare utan extra insatser

I och med att det blir klarlagt att den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete bör arbetsförmågan bedömas i förhållande till möjligheterna att få ett annat arbete, dvs. omplacering hos arbetsgivaren. Om så är fallet bör den försäkrades arbetsförmåga bedömas i förhållande till detta arbete. sjukpenning utges under nödvändig behandling och konvalescens. Ingen sjukpenning utges i avvaktan att arbetet blir tillgängligt.

Steg Kan den försäkrade erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare efter viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter eller liknande rehabiliterande insatser

Prövningen i denna del får förutsättas ske med utgångspunkt i den begränsade tid under vilken ersättning vid rehabilitering kan utges idag. Det innebär en rehabiliteringsinsats som inte tar mer än cirka ett år i anspråk. Vidare bör det vara klarlagt att den försäkrade efter rehabiliteringsinsatsen i princip erbjuds ett arbete hos arbetsgivaren. Det är visserligen inte möjligt att garantera vad som sker i framtiden, rehabiliteringsinsatsema bör ha

men ett klart mål och det bör vara troligt att detta mål kan uppnås.

Rehabilitering som syftar till en önskad, men inte klarlagd, möjlighet till annat arbete hos arbetsgivaren bör inte ge rätt till ersättning från försäkringen.

Steg Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, utan extra insatser

Om det inom ramen för arbetsgivarens verksamhet inte finns något lämpligt arbete bör arbetsförmågan prövas mot arbetsmarknaden utanför den försäkrades anställning.

Om den försäkrade, trots den sjukdom han eller hon har, kan klara ett annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har han eller hon inte rätt till ersättning från försäkringen. Den försäkrade är, objektivt sett, arbetsför även om arbetet inte finns direkt tillgängligt för honom eller henne.

De föregående stegen tar enbart sikte försäkrade som har en anställning. För försäkrade som saknar arbetsgivare, t.ex. arbetslösa, uppdragstagare och egenföretagare bedöms rätten till ersättning direkt enligt reglerna i detta steg.

Steg Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter vissa rehabiliterande insatser t.ex. utbildning eller omskolning

Även i detta bör prövningen ske med utgångspunkt i de tids-

steg

för rehabilitering i dag står till buds. Det innebär en ramar som rehabiliteringsinsats inte tar mer än cirka ett år i anspråk.

som

Rehabiliteringsinsatsema bör syfta till att göra den försäkrade rustad att klara ett lämpligt arbete arbetsmarknaden. Om något lämpligt arbete inte finns att tillgå efter avslutad rehabilitering, den försäkrade har förmåga att utföra ett sådant, utges

men inte längre ersättning från socialförsäkringen.

Steg Är den försäkrade varaktigt eller för avsevärd tid arbetsoförmögen

Den prövning bör göras i detta steg motsvarar den som i dag

som sker när den försäkrade ansöker om förtidspension/sjukbidrag eller när försäkringskassan byter ut den försäkrades sjukpenning mot sådan pension.

När det gäller sysselsättning som anordnas särskilt för perso-

med nedsatt arbetsförmåga krävs det att den försäkrade fakner tiskt erbjuds ett sådant skyddat arbete för att han eller hon inte längre skall ha rätt till ersättning från försäkringen.

Socialförsäkringsutskottet korrigerade SfU6 13 skrivningen i pro-

s. positionen tydde att egenföretagare och uppdragstagare skulle

som bedömas direkt enligt Även steg 1 och 2 är tillämpliga också för

steg dessa försäkrade.

3.4.3¶Vilka alternativa lösningar finns

Utredningen har inledningsvis övervägt flera alternativa lösningar inom såväl arbetslöshetsförsäkringen som socialförsäkringen. En lösning skulle kunna vara att inom arbetslöshetsförsäkringen införa generell möjlighet för företagare att fyllnadsstämpla vid delen tidsarbetslöshet, dvs ta bort de särskilda reglerna i arbetslöshetsförsäkringen för företagare. En annan lösning skulle kunna vara att, som bl.a. föreslås i riksdagsmotioner, undanta företagare från bedömning enligt steg 5 i stegför-steg-modellen, dvs. införa särskilda regler för företagare vid bedömning av rätten till sjukpenning och förtidspension. En tredje lösning skulle kunna vara en viss modifiering inom båda försäkringarna.

3.4.4¶En inom

lösning arbetslöshetsförsäkringen

Utredningen har övervägt och förkastat generell lösning inom

en arbetslöshetsförsäkringen. Det skulle enligt vår uppfattning leda alltför långt att införa en generell möjlighet för företagare att fyllnadsstämpla vid deltidsarbetslöshet sätt arbetstagare.

samma som

Enligt dagens regler anses en företagare arbetslös när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen vid samlad bedömning

en anses ha upphört annat än tillfälligt. Orsaken till att företagares ersättningsberättigade arbetslöshet anses inträffa först när verksamheten i sin helhet lagts ned annat än tillfälligt är främst kontrollsvårigheter och risk för konkurrenssnedvridning. En generös ersättningsrätt har ansetts innebära risk för att arbetslöshetsförsäkringen används inkomstut-

som fyllnad i mindre lönsamma företag. Därmed skulle konkurrensförhållandena i branschen och/eller orten snedvridas. Det har i olika sammanhang framförts kritik mot att ersättningsrätten är alltför snäv för företagare. En viss uppmjukning av reglerna får dock anses ha skett i och med att en samlad bedömning skall göras och att ersätt-

numera ning skall kunna utges när företagaren tillfälligt upphör med sin verksamhet. Denna möjlighet kan utnyttjas en gång. Rätten till ersättning då företagaren tillfälligt upphört med verksamheten är knuten till både personen i fråga och till företaget.

Utredningen anser att de argument i olika sammanhang fram-

som förts mot en generell utvidgning av ersättningsrätten till att omfatta även deltidsarbetslöshet för företagare kvarstår. Företagare avgör i princip helt egen hand i vilken omfattning han eller hon skall arbeta i sitt företag. Mot den bakgrunden är det mycket tveksamt före-

att ge tagare en generell möjlighet till arbetslöshetsersättning för det fall företagaren anser sig vara deltidsarbetslös. Det är inte heller troligt att det går att vinna allmänt gehör för en sådan tanke. Den mångfald

av faktorer som påverkar en näringsverksamhet och de stora möjligheter företagaren har att inom bl.a. skattelagstiftningens själv styra in-

ramar riktning och utfall av verksamheten talar också mot en generell rätt till ersättning vid deltidsarbetslöshet för företagare.

3.4.5¶En inom

lösning socialförsäkringen

Bl.a. i riksdagsmotioner föreslås att nuvarande problem skall lösas

genom att företagare undantas från bedömning enligt steg 5 i steg-försteg-modellen, dvs. att särskilda regler för företagare införs vid bedömning av rätten till sjukpenning och förtidspension.

Fr.0.m. den 1 januari 1997 gäller, som tidigare redovisats, delvis kriterier för rätt till sjukpenning och förtidspension. Vid bedömnya ning i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkav rades förmåga att försörja sig själv sådant arbete är normalt genom som förekommande arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete är tillgängligt för den försäkrade. En generell princip i socialförsom säkringen är att anställda och företagare skall behandlas lika vid bedörrming rätt till ersättning. En försäkrad inte längre klarar sitt av som vanliga arbete på heltid, medicinska tillstånd inte utgör något men vars hinder för annat heltidsarbete, har inte någon rätt till sjukpenning eller förtidspension. Om den försäkrade i ett sådant fall stannar kvar deltid i sitt vanliga arbete under tiden han eller hon söker annat heltidsarbete kan han eller hon sägas partiellt arbetslös inte något annat vara om arbete finns tillgängligt. Detta gäller såväl arbetstagare som företagare. Utredningen har tittat vilka frågor skulle behöva lösas för att som genomföra förändring innebär att företagare skall kunna unen som dantas från steg 5 i steg-för-steg-modellen. Nedan redovisas några av

dessa frågor.

En fråga måste lösas är vilka som skall undantas. Socialförsäksom ringen har definition för egenföretagare används enbart vid been som räkning inkomstunderlag. Denna definition är inte användbar i detta av sammanhang. Personkretsen skall omfattas ett undantagande som av måste definieras samtidigt avgör hur arbetsförmågan skall som man bedömas för den har både anställning och företag. Arbetsförmåga som bedöms idag i förhållande till individens samlade förmåga oberoende förvärvsförhållanden. av En fråga måste lösas är eventuella särregler skall annan som om gälla alla företagare eller enbart vissa grupper och i så fall hur dessa skall definieras. Vidare måste fastställas särregler skall gälla all arbetsoförmåga om grund sjukdom eller bara viss arbetsoförmåga eller viss sjukdom av och i så fall vilka skall komma ifråga. I detta sammanhang måste som också avgöras särregler skall gälla även när arbetsförmågan är helt om nedsatt i det vanliga arbetet samtidigt som hel arbetsförmåga finns i annat arbete är normalt förekommande arbetsmarknaden, dvs. som både vid hel och partiell arbetsoförmåga i det vanliga arbetet. Ytterligare en fråga att ta ställning till är om särregler för företagare skall gälla oberoende ålder, dvs. om samma särregler skall gälla för av en 30-årig och en 60-årig företagare. Om arbetsförmågan för företagare inte skall bedömas med utgångspunkt i hans eller hennes förmåga att försörja sig själv genom sådant arbete är normalt förekommande arbetsmarknaden måste man som fastställa i förhållande till vad arbetsförmågan i stället skall bedömas.

Om särregler skall införas för företagare måste finansieringen också

diskuteras. Vid finansiering socialavgifter uppstår frågan

en genom om avgifter skall tas ut på hela kollektivet försäkrade eller avgifter

om skall tas ut enbart företagare. I det fallet måste dessa

gruppen senare identifieras i avgiftshänseende. Definitionen måste beakta att företagare med aktiebolag betalar idag arbetsgivaravgifter medan övriga företagare betalar egenavgifter 2 kap. 1 § resp. 3 kap. l § lagen 1981:691

om socialavgifter.

Utredningen har också tittat på vad särregler för företagare skulle innebära för likabehandlingsprincipen i förhållande till arbetstagare.

Följande exempel visar vad som skulle bli följden om arbetsfömiågan

för en företagare enbart relateras till tidigare arbete.

Exempel 5 Personerna i exempel 4 avsnitt 3.2. Båda har knappt 20 år kvar till ålderspension. Båda bor den ort där familjen bott i flera generationer. Den anställde bor på familjens lilla nedlagda jordbruk, företagaren bor på familjens stora aktiva jordbnik. Den anställde får arbetslöshetsersättning under en ornställningsperiod i avvaktan annat arbete, kanske på annan ort. Väljer han att arbeta kvar deltid och inte söka annat arbete får han inte någon ersättning vare sig från arbetslöshetsförsäkringen eller socialförsäkringen. Företagaren får halv förtidspension och behöver inte söka annat arbete.

Exempel 6 Två bagare i 35-årsåldem har mjölallergi vilket gör att de inte kan återgå till arbete som bagare. Båda har användbar högskoleutbildning inom databranschen men har valt bageriarbetet grund intresse.

av Båda kan lätt få annat arbete på arbetsmarknaden. Den är anställd

ene och får ingen ersättning från socialförsäkringen eftersom han kan få

arbete så snart han anmäler sig hos arbetsförmedlingen eller hos lämplig arbetsgivare. Den andre har möjligheter att få arbete han

samma men äger bageriet och definieras därmed som företagare och kan få hel förtidspension.

De redovisade exemplen visar att dagens regler till företagares nackdel i arbetslöshetsförsäkringen, vid särregler beträffande sjukpenning och förtidspension, skulle kompletteras med regler till arbetstagares nackdel i socialförsäkringen. Sådana särregler för företagare skulle också innebära att personer inom samma företag behandlas olika. Bedöm-

ningen av företagarens arbetsförmåga skulle göras enligt

egen gynnsammare regler än bedörrmingen arbetsförmåga hos företagarens

av

anställda även när de utför arbetsuppgifter. Detta kan ses mot

samma bakgrund att 30-40 procent av företagarna har anställda.

av ca

Om arbetsförmågebedömningen för företagare skall göras enbart i förhållande till de arbetsuppgifter företagaren tidigare har haft innebär det inte enbart återgång till de regler som gällde före lagändringen

en utan också en utvidgning av dessa regler.

Utredningen gör den bedömningen att de särregler som diskuteras för företagare i socialförsäkringen dessutom kräver stora principiella förändringar de grundläggande förutsättningarna för rätt till sjuk-

av penning och förtidspension, eftersom.denna idag bedöms efter den samlade arbetsförmågan oberoende i vilken förvärvsform arbetet ut-

av förs. Positiva särregler för företagare i socialförsäkringen torde också,

sätt gälla ersättning från arbetslöshetsförsäk-

samma som anses ringen, medföra risk för konkurrenssnedvridning och bli ett stöd till olönsamma företag.

Mot denna bakgrund utredningen att det inte skall införas sär-

anser skilda regler för företagare vid bedömning av rätten till sjukpenning och förtidspension.

En anpassning steg-för-steg-modellen så att företagare omfattas

av

alla steg i steg-för-steg-modellen bör däremot vara möjlig. En sådan av anpassning skulle innebära att den särbehandling för närvarande

som finns inom socialförsäkringen skulle försvinna.

3.4.6 En med viss inom båda

lösning modifiering

försäkringarna

En företagare kommer snabbare till steg 5 i steg-för-steg-prövningen än

arbetstagare och när han eller hon bedömts arbetsför i ett annat fören värvsarbete är normalt förekommande arbetsmarknaden har

som företagaren inte möjlighet arbetstagaren att få arbetslös-

samma som hetsersätming vid deltidsarbetslöshet.

En möjlig lösning skulle kunna viss modifiering inom såväl

vara en socialförsäkring arbetslöshetsförsäkring genom att den negativa

som särbehandlingen slopas så långt det är möjligt inom båda försäkringar-

En sådan modifiering skulle innebära viss ökning rehabilitena. en av ringsmöjlighetema för företagare inom socialförsäkringen och en viss ökning av möjligheterna för företagare att få arbetslöshetsersättning. Företagare prövas då enligt alla steg i steg-för-steg-modellen och ges därefter nödvändigt rätt till arbetslöshetsersättning i tydligt de-

- om finierade situationer deltid, dvs. i princip samma prövningar och möjligheter som för arbetstagare.

Överväganden och förslag 51

3.4.7¶En inom

modifiering socialförsäkringen

Utredningens förslag: Företagare bör så långt det är möjligt jäm-

ställas med arbetstagare vid prövning arbetsförmåga och rehabi-

av

literingsbehov. Även företagare bör därför omfattas 3 och 4 i

av steg

steg-för-steg-modellen.

Steg-för-steg-modellen är avsedd vägledning vid bedöm-

att vara en ning av arbetsförmåga och rätten till ersättning och rehabilitering. Syftet med åtgärderna skall vara att skapa möjlighet till återgång i arbete. Som framgår av redovisningen av steg-för-steg-modellen kan rehabiliteringsinsatser för företagare enligt dagens regler vidtas för återgång till nuvarande arbetsuppgifter, steg och för återgång i annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, steg Däremot saknas i princip utrymme för bedömning av företagare enligt stegen 3 och 4 då dessa steg uttalat tar sikte på återgång i arbete hos en arbetsgivare. I den praktiska tillämpningen är avgränsningen mellan steg 2 och följande steg dock inte lika tydlig.

En anpassning av steg-för-steg-modellen så att företagare omfattas av alla stegen är enligt utredningens uppfattning lämplig ett led i

som att öka likabehandlingen av arbetstagare och företagare. Steg 3 och steg 4 skulle därmed uttalat omfatta även företagare.

Formuleringen av de aktuella stegen bör, efter komplettering som visar att de även omfattar företagare, ges följande lydelse.

Steg Kan den försäkrade utföra och erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare eller i den egna näringsverksamheten utan extra insatser

Steg Kan den försäkrade erhålla andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare eller iden egna näringsverksamheten efter viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter eller liknande rehabiliterande in satser

De motivuttalanden i prop. 1996/97:28 som redovisas ovan avseende steg 3 och 4 kan, med den här redovisade kompletteringen

av respektive rubrik, tillämpas direkt på bedömningen företagare. Med

av ett sådant förfarande blir arbetstagare och företagare lika behandlade inom socialförsäkringen även i detta avseende. Utgångspunkten bör vara densamma i båda fallen, nämligen rimliga åtgärder för återgång till arbete hos arbetsgivaren respektive den egna näringsverksamheten.

Steg 3 i steg-fÖr-steg-modellen

Steg 3 i steg-för-steg-modellen omfattar inte företagare enligt dagens regler. Det torde emellertid ligga i själva företagandets natur att företagaren själv tar till vara sina möjligheter inom företaget och när det är möjligt anpassar såväl företag som arbetsuppgifter så verksamheten kan bedrivas även vid sjukdom förändrad arbetsförmåga. Sådana

en av åtgärder kan företagare redan idag vidta och det är inte ens säkert att

en detta kommer till försäkringskassans kännedom. För klarhetens skull kan det dock behöva tydliggöras i steg-för-steg-modellen när samtliga steg skall tillämpas även på företagare. Företagarens prövning enligt steg 3 innebär att det klargörs att arbetsförmågan skall bedömas i förhållande till möjligheterna att utföra andra arbetsuppgifter inom företaget när företagaren inte kan återgå till sitt vanliga arbete. Sjukpenning utges, till arbetstagare, under nödvändig behandling

som och konvalescens men inte i avvaktan att arbetet blir tillgängligt.

Steg 4 i steg-fdr-steg-modellen

Steg 4 i steg-för-steg-modellen måste förtydligas det skall omfatta

om även företagare. Rehabilitering av en företagare enligt steg 4 får inte leda till någon form företagsrådgivning från försäkringskassans eller

av det allmännas sida. Affärsidén är alltid företagarens och rehabiliteringsåtgärder för företagaren skall vara någon form av hjälp till älvhjälp. Företagaren kanske behöver viss utbildning eller arbetsprövning för att kunna övergå till andra arbetsuppgifter. De möjligheter respektive begränsningar idag gäller beträffande rehabiliteringsåtgärder

som för anställda bör vid dessa bedömningar också gälla företagare. Rehabiliteringsinsatsema skall ha ett klart mål och det skall vara troligt att detta mål kan uppnås. Någon utvidgning utöver den att även företagare skall omfattas av prövningen i steg 4 bör inte göras.

Utredningen har diskuterat om rehabiliteringsåtgärdema för företagare vid prövning i steg 4 skall begränsas till vad som kan anses ligga inom den rörelsens eller om även övergång till en annan in-

egna ram riktning av verksamheten och en ändrad företagsidé skall kunna rymmas i denna rehabiliteringsfas.

För arbetstagare finns i steg 4 i princip endast två uttalade be-

en gränsningar. Den är begränsningen i tid rehabiliteringsinsatsen

ena får inte ta än ett år i anspråk den andra är att rehabiliteringsin-

mer ca satsema skall ha ett klart mål och det bör vara troligt att detta mål kan uppnås. I övrigt är det arbetstagarens och arbetsgivarens gemensamma förutsättningar som styr. För arbetsgivaren är det de faktiska omstän-

Överväganden och förslag 53

dighetema såsom företagets storlek och arbetsgivarens möjligheter att bereda arbetstagaren alternativa arbetsuppgifter som avgör. För arbetstagaren är det hans eller hennes personliga förutsättningar att efter rehabiliteringsinsatser utföra andra arbetsuppgifter som begränsar alternativen. Detta påverkar arbetstagares möjligheter att få andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Möjligheten att finna alternativa arbetsuppgifter är naturligtvis ofta större hos en stor arbetsgivare med en blandad verksamhet än hos en liten arbetsgivare med en specialinriktad verksamhet.

Om företagaren så långt det är möjligt skall jämställas med arbetstagare i prövning enligt steg 4 kan rehabiliteringen inte enbart inriktas

arbetsuppgifter inom för den tidigare verksamheten. Även

ramen övergång till annan inriktning av företagandet bör vara möjlig. Däri-

en genom ges företagaren en ytterligare möjlighet att kompensera det hinder för fortsatt arbete i den tidigare verksamheten som uppstått på grund av sjukdomen. En företagare som tidigare själv utfört alla arbetsuppgifter i sin rörelse kan t.ex. behöva viss utbildning eller praktik hos något annat företag för att kunna ändra rörelsens inriktning så att han eller hon i fortsättningen kan ta till sitt teoretiska kunnande

vara och använda detta ett annat sätt inom den egna verksamheten.

Gränsen mellan vad kan rehabilitering i steg 4 och

som anses vara den rehabilitering blir aktuell i steg 6 kommer inte alltid att vara

som tydlig. Här måste förhållandena i det enskilda fallet få vara styrande eftersom företagare bedriver sin verksamhet inom vitt skilda områden och vitt skilda villkor. Enligt utredningens uppfattning bör dock det aktuella företaget kunna användas som utgångspunkt för bedömningen. Den företagare som måste ändra rörelsens inriktning för att kunna arbeta vidare och för detta behöver rehabilitering får anses befinna sig i steg 4 medan den som lägger ned verksamheten och avser att starta en annan verksamhet inte längre omfattas av detta steg. I de fall en i grunden ny verksamhet eller affärsidé är i fråga skall denna prövas i steg 6 och således föregås steg dvs. prövning, utan extra insatser, mot

av annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. En ny eller annan näringsverksamhet kan i detta sammanhang jämföras med en anställds arbete hos en annan arbetsgivare.

Den tidsmässiga begränsning som innebär att rehabiliteringsinsatsen inte får ta mer än ca ett år i anspråk bör gälla även företagare. Utredningens förslag avser att skapa likabehandling mellan företagare och arbetstagare och då bör företagare inte medges längre rehabiliteringsinsatser än vad är möjligt för arbetstagare. På sätt när

som samma som det gäller en arbetstagare måste även övriga bedömningar göras utifrån vad som kan vara rimligt och realistiskt i det enskilda fallet.

54 Överväganden och förslag

Prövningen av företagares möjligheter att efter viss utbildning, anpassning av arbetsuppgifter eller liknande rehabiliterande insatser erhålla andra arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten blir med nödvändighet en grannlaga uppgift. Vid prövning av sådana möjligheter för arbetstagare diskuterar han eller hon detta med sin arbets-

en givare. I denna diskussion kan försäkringskassan delta, men det är inte nödvändigt. Försäkringskassan kan också för arbetstagarens räkning tala direkt med arbetsgivaren. I företagarens fall har försäkringskassans tjänstemän inte någon annan än den försäkrade själv att rådgöra med, eftersom företagaren är sin egen arbetsgivare samtidigt som han eller hon är den som behöver andra arbetsuppgifter.

Mot denna bakgrund kan det lämpligt att ta upp frågan om

vara samverkan mellan olika rehabiliteringsaktörer samhället.

Våren 1997 lämnade regeringen den s.k. samverkanspropositionen prop. 1996/97:63 till riksdagen. I propositionen framhålls vikten av att utveckla samverkan mellan olika aktörer när det gäller rehabilitering. Den enskilda individen bör stå i centrum och få stöd och hjälp utifrån ett helhetsperspektiv i stället för att bollas mellan olika myndigheter som alla ser till just sin del i rehabiliteringsarbetet. Förutom att det är till den enskildes fördel så gynnas effektiviteten om samverkan kan förbättras.

I regleringsbreven för år 1998 har samverkan formulerats på ett gemensamt sätt för Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen. Det gemensamma är att myndigheterna aktivt skall samverka så effektivare användning

att en

uppnås tillgängliga inom rehabiliteringsområdet. Syftet

av resurser skall vara att varje individs arbetsförmåga blir tillvaratagen så att det blir möjligt för den enskilde att försörja sig genom eget arbete.

Utredningen vill framhålla vikten av att försäkringskassan i sin handläggning i samband med rehabilitering tar ansvar även för företagare som helt eller delvis får sin arbetsförmåga nedsatt grund av sjukdom. Eftersom företagare i vissa avseenden skiljer sig vä-

gruppen sentligt från gruppen anställda, anser utredningen att det kan finnas skäl att särskilda samverkans- och arbetsmetoder tas fram i syfte att förbättra och effektivisera rehabiliteringsarbetet för denna grupp. Det bör övervägas försäkringskassoma kan underlätta för såväl före-

om tagarna som för kassans tjänstemän genom att samla dessa ärenden till några få handläggare som ges möjlighet att särskilt sätta sig in i frågorna. Vidare kanske samverkansparterna för dessa grupper bör omfatta även andra än de tidigare nämnda myndigheterna, dvs. även företagarnas organisationer såsom t.ex. Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukamas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen.

Steg 5 i steg-för-steg-modellen.

En prövning av även företagare mot steg 3 och 4 i steg-för-stegmodellen kommer att innebära utökade möjligheter för företagare att få ersättning från socialförsäkringen under nödvändiga rehabiliteringsinsatser. De kommer därmed att få i princip samma möjligheter som arbetstagare att återgå till den tidigare arbetsgivaren respektive näringsverksamheten. Vad detta i praktiken kommer att innebära blir avhängigt av förhållandena i det enskilda fallet och den enskilda arbetsplatsen. Vissa arbetstagare har stora möjligheter till andra arbetsuppgifter, andra har betydligt mindre möjligheter. Detsamma kommer

gälla för företagare. Även med dessa förändringar reglerna kom-

att av mer några att vidare för prövning enligt steg 5 i steg-för-stegmodellen.

De företagare som vid en prövning enligt stegen 1 4 inte bedöms

kunna utföra arbete, helt eller delvis, näringsverksamheten

i den egna även om rehabiliteringsinsatser sätts in skall på samma sätt som ar-

betstagare därefter bedömas enligt steg Utredningens ställnings-

tagande när det gäller frågan företagare skall undantas från steg 5

om finns i avsnitt 3.4.5.

Frågan om bl.a. Arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar vid rehabilitering Dir. 1997:90 utreds för närvarande av en särskild utredare. Utredaren skall bl.a. föreslå vid vilken tidpunkt arbetsgivarens an-

skall inträda och hur långt ansvaret skall sträcka sig. Han skall svar också belysa arbetsgivares förutsättningar att fullgöra ett rehabiliteringsansvar, bl.a. små och stora arbetsgivares skilda förutsättningar. Utredaren kommer, enligt vad utredningen erfarit, inte att föreslå några förändringar har betydelse för de frågor som skall lösas här.

som

Den deltidsarbetande företagarens möjligheter att medverka i rehabilitering

Utredningen har något diskuterat en företagares faktiska möjligheter att under en tid lämna sitt företag för att delta i rehabiliteringsåtgärder. Utredningen konstaterar, utan att närmare ha penetrerat denna fråga, att problemet torde uppstå redan i samband med att sjukdomen hindrar företagaren från att arbeta. sjukpenning, och i förekommande fall rehabiliteringspenning, från den allmänna försäkringen avser att täcka den enskilda individens eget inkomstbortfall vid sjukdom eller rehabilitering. Den avser däremot inte att vara en försäkring mot övriga risker, som kan resultera i kostnader för t.ex. stillestånd, ersättare m.m., i denna form av förvärvsarbete. Sådana frågor hanterar företagaren

inom ramen för företagets egna försäkringslösningar som anpassas efter förhållandena i det enskilda företaget.

Frågan om rehabilitering i allmänhet av företagare ingår inte i utredningens uppdrag. Utredningen har därför stannat vid att peka ett problem som kan tänkas uppstå i samband med rehabilitering av företagare.

3.4.8¶En inom

modifiering

arbetslöshetsförsäkringen

Utredningens bedömning: Arbetslöshetsförsäkringen bör inte änd-

ras så att företagare ges rätt till arbetslöshetsersättning när det är

sjukdom som är orsaken till att företagaren inte kan arbeta heltid i

sin tidigare verksamhet.

Utredningen har ingående diskuterat möjligheterna att även inom arbetslöshetsförsäkringen modifiera reglerna något så arbetsför

att en men partiellt arbetslös företagare kan få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i de fall då det är sjukdom som är orsaken till att han eller hon inte kan arbeta heltid i sin tidigare verksamhet. Utredningen har dock stannat för att inte föreslå någon sådan förändring. Utredningen anser emellertid att en modifierad lösning inom arbetslöshetsförsäkringen är tekniskt möjlig och har därför skissat hur en sådan lösning skulle kunna se ut.

En sådan möjlighet skulle, enligt utredningens uppfattning, dock begränsas till att gälla enbart de företagare som av försäkringskassan bedömts kunna klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Försäkringskassans utredning och beslut skulle därmed vara en väsentlig del av underlaget för arbetslöshetskassans beslut.

En företagare som vid försäkringskassans bedömning enligt steg 5 anses kunna klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete utan extra insatser ges, samma sätt som en arbetstagare som klarar sitt gamla arbete på deltid, en möjlighet att under en omställningsperiod erhålla arbetslöshetsersättning även om den personliga verksamheten i företaget inte har upphört i sin helhet. Detta skulle i så fall gälla den företagare som trots sjukdomen kan arbeta deltid i den egna verksamheten och som av försäkringskassan bedömts kunna klara ett annat arbete heltid.

En modifiering av arbetslöshetsförsäkringen skulle lagtekniskt kunna lösas t.ex. genom ett nytt tredje stycke i 35 § nya ALF med följande lydelse.

Överväganden och förslag 57

En företagare, som uppburit sjukpenning eller förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring och enligt beslut

allmän försäkringskassa bedömts kunna försörja sig själv av genom förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, skall arbetslös till den del företagarens per-

anses sonliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Motsvarande skall gälla den företagare som ansökt om förtids-

pension på grund sjukdom eller nedsättning den

av annan av

bøsiska eller psykiska prestationsförmågan men fått avslag på sin

ansökan på grund att företagaren bedömts kunna försörja sig

av

själv förvärvsarbete som är normalt förekommande på

genom

arbetsmarknaden.

För att komma ifråga för arbetslöshetsersättning måste företagaren prövas genom de olika stegen i steg-för-steg-modellen. Försäkringskassan får göra utredning och pröva om arbetsofönnågan i

en noggrann det egna företaget kan hävas med hjälp av rehabiliteringsinsatser inom Socialförsäkringens Om den försäkrade därefter bedöms inte

ram. kunna återgå i heltid i den egna näringsverksamheten men anses kunna klara annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete utan extra insatser, då skulle det kunna bli aktuellt med arbetslöshetsersättning för företagare i samma utsträckning som för arbetstagare.

En indragen sjukpenning eller ett avslag ansökan om förtidspension skulle inte automatiskt innebära att företagaren blir berättigad till arbetslöshetsersättning. Enbart i fall där det försäkringskassans be-

av slut klart framgår att den försäkrade har en sjukdom eller motsvarande som i viss mån sätter ned arbetsförmågan i tidigare arbete, men där den försäkrade trots sjukdomen bedöms klara annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, skulle arbetslöshetsersättning kunna utges. Beslut om indragning av sjukpenning eller avslag ansökan om förtidspension beror på att sjukdom överhuvudtaget inte bedöms

som föreligga eller att sjukdomen inte har medfört arbetsoförmåga skulle naturligtvis inte kunna grunda rätt till arbetslöshetsersättning.

Försäkringskassan skall bedöma förmågan att arbeta trots sjukdomen medan arbetsmarknadsmyndighetema skall bedöma vilka åtgärder som krävs för att häva arbetslösheten om den enskilde inte har fått något arbete som passar honom eller henne. I avvaktan ett sådant arbete skulle arbetslöshetsförsäkringen fungera som en omställningsförsäkring även för företagaren.

Försäkringskassans beslut och beslutsunderlag skulle då kunna ingå i det underlag som arbetslöshetskassan har för sin bedörrming av rätten till ersättning. Därutöver kan ev. föreskrivas att företagaren genom intyg från revisor eller annat sätt styrker att verksamheten bedrivs på deltid.

Vidare skall samtliga övriga förutsättningar för rätt till ersättning som finns angivna i lagen om arbetslöshetsförsäkring självfallet också vara uppfyllda. Ersättning skall inte kunna utges i vidare mån till företagare än vad som gäller för en arbetstagare som är deltidsarbetslös. Ersättningen skall även för företagare vara en uttalad omställningsförsäkring i avvaktan att ett lämpligt arbete blir tillgängligt. I detta sammanhang bör påpekas att en arbetstagare med en månads uppsägningstid i sitt deltidsarbete oftast kan ha lättare att ställa om till annat arbete än en företagare som kan behöva längre tid för att avveckla sitt företag om det blir nödvändigt. Prövningen kan därför i företagarens fall bli mycket grannlaga för arbetslöshetskassorna.

Vissa andra delar av arbetslöshetsförsäkringens regelverk kan behöva ses över företagare skall få möjlighet till arbetslöshetser-

om en sättning på deltid. Utgångspunkten för detta bör vara att en företagare som skall ges rätt till ersättning vid deltidsarbete i den egna verksamheten skall uppfylla krav arbetstagaren. Om detta med hän-

samma som syn till företagandets villkor bedöms vara alltför generöst, kan begränsningar övervägas.

Ersättningsperiodens längd fråga som kan behöva diskuteras

är en om företagare skall ges rätt till ersättning vid deltidsarbetslöshet.

En arbetstagare som utför deltidsarbete i en tillsvidareanställning och i övrigt är arbetslös kan uppbära ersättning den pågående ersättningstiden ut. Hur länge deltidsersättning kan utges är därmed beroende av i vilken utsträckning ersättning tidigare utgetts i den pågående perioden. Den partiellt arbetslöse arbetstagaren kan i princip fyllnadsstämpla endast en period och längden perioden kan variera mellan en mycket kort återstående tid och en hel period. Vid ersättning i kombination med deltidsarbete skall ersättningsrätten prövas med jämna mellanrum, sexmånadersprövning, och ersättningen kan avbrytas om den sökanden avvisar erbjudna lämpliga arbeten som motsvarar hans arbetsutbud eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

En helt arbetslös före detta företagare som uppbär arbetslöshetsersättning och får ett deltidsarbete som anställd behandlas som arbetstagare och kan fyllnadsstämpla. Om han eller hon däremot återupptar arbete som näringsidkare avbryts ersättningsrätten helt oberoende av hur många dagar den arbetslösa perioden pågått. Om verksamheten pågått mer än ett år måste företagaren nytt uppfylla kvalifikationskraven.

En företagare som arbetar vidare halvtid i sin näringsverksamhet och ges möjlighet till arbetslöshetsersättning till den del han eller hon är arbetslös skulle kunna uppbära ersättning under mer än två år. Om det bedöms vara för mycket omställningsperiod för företagare

som en skulle man, utöver de regler för prövning av ersättningsrätten som

Överväganden och förslag 59

gäller idag, kunna överväga även en tidsmässig gräns för ersättningsrätten, t.ex. att ersättning vid deltidsarbetslöshet för företagare utges enbart under det första årets arbetslöshet.

Beräkningen av ersättningens storlek vid deltidsarbetslöshet är en annan fråga som behöver diskuteras om företagare skall ges rätt till sådan ersättning.

Ersättningen vid heltidsarbetslöshet för företagare beräknas idag i princip på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om ersättning vid deltidsarbetslöshet skall införas bör det ske med så få förändringar som möjligt i övrigt i förhållande till nuvarande regler. Ett normalt heltidsarbete bör kunna användas som jämförelse. För företagare som arbetar halvtid och söker arbete för

en att nå upp till heltidsarbete bör ersättningen kunna beräknas i princip hälften av inkomsterna under de tre åren före det år då arbetslösheten inträffade. Så stor andel av tidigare inkomster som motsvarar arbetslösheten bör vara ersättningsgrundande.

Företagares inkomster kan variera mycket under ett inkomstår eller mellan olika inkomstår utan att ha något direkt samband med företagarens arbetsinsats. Om man vid deltidsersättning till en företagare vill ha möjlighet till avstämning av inkomster i efterhand skulle man kunna bevilja preliminär ersättning sker idag när det gäller

samma sätt som bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Den utgivna ersättningen skulle då i efterhand kunna stämmas av mot den taxerade inkomsten för samma år. Om en högre inkomst motsvaras av en större arbetsinsats skulle företagaren kunna få betala tillbaka den ersättning han eller hon fått för mycket. Ett annat alternativ är dagens företagarregler, dvs om företaga-

ökar arbetsinsatsen dras ersättningen in. Om den högre inkomsten ren däremot beror på naturliga fluktuationer inom verksamheten skulle någon återbetalning inte behöva ske. En inkomstgräns skulle också kunna sätts vid inkomster som är högre än vad som motsvarar den inkomst som ger rätt till högsta dagersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Om företagarens inkomst är högre än så bör ersättning inte utges. Ett förfarande med preliminär ersättning och årlig avstämning skulle kunna användas om ersättningsperioden tillåts vara längre än ett kalenderår. Om ersättningsperioden begränsas till ett år skulle avstämningen kunna göras efter deltidsersättningsperiodens slut. Avstämning i efterhand skulle innebära två inkomst- och arbetstidsbedömningar för företagare i stället för en i dag. Antalet sådana ersättningsärenden skulle dock bli mycket litet.

Som tidigare nämnts bör om en modifiering inom arbetslöshets-

försäkringen övervägs enbart sådana förändringar göras som behövs

för att ge företagare möjlighet till omställningsförsäkring lika villkor som arbetstagare. Företagaren måste vara beredd att skilja sig från

företaget för att ta ett annat lämpligt arbete, eftersom arbetslöshetsförsäkringen för alla skall vara en omställningsförsälqing. Företagares rätt till ersättning vid deltidsarbete i den egna verksamheten bör därför prövas enligt samma villkor som gäller för arbetstagare. Företagaren måste i samma utsträckning som en arbetstagare vara beredd och kunna anpassa arbetstiden i företaget till t.ex. en halvtidsanställning

han erbjuds sådan. Vidare måste företagaren vara beredd att om en lämna sin deltidssysselsättning och ta en heltidssysselsättning om det behövs för häva arbetslösheten. Även begränsningen beträffande bi-

att sysslor bör ske på samma sätt som enligt dagens regler.

Den ovan skissade modifieringen inom arbetslöshetsförsäkringen är enligt utredningen tekniskt möjlig att genomföra. En likabehandling mellan företagare och arbetstagare som är arbetslösa och söker arbete

grund av att de helt eller delvis inte klarar sitt tidigare arbete borde, enligt utredningens uppfattning, innebära att den som är arbetslös ges ersättning från arbetslöshetsförsäkringen oberoende av om tidigare arbete varit som företagare eller som arbetstagare.

Utredningen har emellertid valt att inte föreslå någon förändring av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Den skissade lösningen in-

ovan nebär även den begränsas till ett fåtal personer en principiell

- om förändring av företagarens ställning inom arbetslöshetsförsäkringen

att inte längre kräver att den personliga verksamheten i rögenom man relsen skall ha upphört helt. En sådan ändring av den grundläggande principen kan leda till omfattande regeländringar och därav följande svåröverblickbara tillämpningskonsekvenser. Den skissade lösningen skulle också få en mycket begränsad praktisk effekt eftersom antalet

berörs är mycket litet och minskar genom utredningens personer som förslag avseende socialförsäkringen. Mot denna bakgrund vill utredningen inte föreslå någon förändring företagares rätt till ersättning

av från arbetslöshetsförsäkringen. Det har också visat sig att företagarnas

intresseorganisationer inte heller förordar en sådan lösning. egna

4 konsekvenser

Förslagets

1¶Allmänt

Utredningens förslag stannar vid ändring i lagen om allmän försäk-

en ring vad gäller arbetsfönnågebedörnning för företagare. Denna innebär att företagares arbetsförmåga skall prövas inte enbart mot nuvarande

en arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Genom denna förändring likställs företagare och arbetstagare fullt ut vid prövning rätt till sjukpenning och förtidspension. Skillnaderna mellan

av företagare och arbetstagare i arbetslöshetsförsäkringen kvarstår.

Förslaget innebär inte någon förändring av socialförsäkringens grundläggande principer. Någon ändring i arbetslöshetsförsäkringen föreslås inte. Mot denna bakgrund finns inte skäl att analysera förslaget i ljuset av de EG-rättsliga principerna om fri etableringsrätt och fri rörlighet för personer och förordning EEG nr 1408/71 om samordning

system för social trygghet för anställda, egenföretagare och deras av familjemedlemmar som flyttar inom gemenskapen. De regionalpolitiska konsekvenserna blir inte stora, men i den mån den föreslagna regeländringen innebär att fler företagare får möjlighet att fortsätta verka även orter med begränsad arbetsmarknad blir det en positiv konsekvens. Några negativa konsekvenser av förslaget kan utredningen inte Detsamma gäller jämställdhetspolitiska konsekvenser. Ökade

se. möjligheter för företagare till rehabilitering och därmed fortsatt arbete inom den näringsverksamheten positivt för kvinnor

egna kan ses som mot bakgrund av att företagandet ökar bland kvinnor även om männen fortfarande dominerar stort bland de egna företagarna.

4.2¶Administrativa konsekvenser

Enligt dagens regler prövar försäkringskassoma företagares arbetsförmåga vid bedömning av rätt till sjukpenning och förtidspension. Prövningen görs i förhållande till det vanliga arbetet och i förhållande till

62 Förslagets konsekvenser

annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Utredningens förslag innebär att prövningen skall göras även i förhållande till företagarens möjlighet att erhålla andra arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten. Den utökade prövningsmöjligheten kommer inte att medföra något ökat antal ärenden hos försäkringskassan, men väl en utökad prövningsram.

Prövning av företagares rätt till ersättning och utredning av hur mycket arbete företagaren lägger ner i sin verksamhet ingår redan idag i försäkringskassans arbete med sjukfall och förtidspensioner. Den utökade prövningsramen kommer att medföra att rehabiliteringsmöjligheterna för företagare skall bedömas med en annan och ny inriktning i förhållande till nuvarande regler. Det rör sig visserligen inte om många ärenden, men det kan trots detta finnas skäl för försäkringskassoma att överväga rehabiliteringsarbetet för denna grupp underlättas av att

om ärendena samlas till några få handläggare som ges möjlighet att särskilt sätta sig in i dessa frågor.

Regelförändringar innebär alltid vissa administrativa merkostnader. De här föreslagna förändringarna är dock inte större än att dessa kostnader bör kunna rymmas inom det ordinarie anslagets ram.

Beräkning av de försäkringsmässiga kostnaderna redovisas nedan.

4.3¶Kostnadsberäkning och finansiering

4.3. 1 Kostnadsberäkning

De kostnader förslaget för med sig är i första hand ökning av utbe-

en talning rehabiliteringspenning till företagare. Utredningen har be-

av räknat denna kostnad till 8 miljoner kronor med utgångspunkt i den

ca rehabiliteringspenning som totalt har betalats ut under år 1997.

Det totala antalet dagar med rehabiliteringspenning var 2 768 000 år 1997. Av dessa betalades 108 000 dagar eller ca 4 procent till företagare. Utredningen beräknar att förslaget kommer att medföra att företagarnas andel av antalet dagar kommer att öka till ca 5 procent och motsvara ca 138 000 dagar, dvs. en ökning med 30 000 dagar.

Under år 1997 var den genomsnittliga rehabiliteringspenningen till företagare 259 kronor per dag.

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att förslaget medför en kostnadsökning motsvarande 8 miljoner kronor i 1997 års siffror

ca 30 000 x 259 7 770 000.

Förslaget kan också komma att medföra kostnader inom ramen för de åtgärdsmedel försäkringskassoma förfogar över. Utredningen föreslår dock inte några höjningar dessa anslag utan utgår ifrån att åt-

av

F örslagets konsekvenser 63

gärdema ryms inom eventuellt med viss omfördelning till-

ramen, av gängliga medel.

4.3.2¶Finansiering

sjukpenning kan utges till den som fyllt 65 år och fortfarande förvärvsarbetar även om den försäkrade samtidigt uppbär ålderspension. Vissa begränsningar finns dock beträffande denna rätt 3 kap. 3 och 13 §§ AFL .

Från och med den månad då den försäkrade fyller sjuttio år eller dessförinnan har börjat uppbära hel ålderspension får sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring betalas ut för högst 180 dagar. Försäkringskassan får även besluta att sjukpenning inte längre skall betalas för försäkrad som helt eller delvis uppskjutit sitt uttag av ålderspension och som fått sjukpenning i 180 dagar efter det att han eller hon har uppnått 65 års ålder. Denna prövning sker enligt de principer som gäller för ställningstagande till utbyte av sjukpenning mot förtidspens1on.

Utredningen föreslår som finansiering av sitt förslag att rätten till sjukpenning för den som fyllt 65 år minskas från nuvarande 180 dagar till 90 dagar. En sådan sänkning medför en kostnadsrninskning med ca 8 miljoner kronor i 1997 år siffror ca 25 000 nettodagar med en genomsnittlig sjukpenning om 326 kronor per dag.

Konsekvenserna av den föreslagna finansieringen har utredningen inte närmare penetrerat. Det bör noteras att utredningens sakkunniga och experter därigenom inte haft möjlighet att värdera finansieringsförslaget utifrån ett vidare och mera allmänt perspektiv.

5¶Ikraftträdande

Utredningens förslag: De ändrade reglerna för bedömning av företagare enligt steg-för-steg-modellen bör träda i kraft den 1 januari 1999.

Utredningens förslag bör träda i kraft den 1 januari 1999. De nya reglerna bör tillämpas även sjukfall pågår vid ikraftträdandet. En

som positiv förändring som kan ha vital betydelse för den enskilde bör inte begränsas till att omfatta enbart sjukfall påbörjas efter ikraft-

som trädandet. Eftersom antalet personer som kan komma ifråga är begränsat bör ett sådant förfarande inte innebära några större problem för försäkringskassoma. Övergångsbestämmelser är därför, enligt utredningens uppfattning, inte nödvändiga.

6¶Författningskommentar

6.1¶Förslaget till ändring i lagen 1962:381

om allmän

försäkring

3 kap. 7 § Paragrafen ändras så att även företagare kan prövas enligt steg 3 och 4 i steg-för-steg-modellen. Skälen framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 3.4.7. Företagare skall möjligheter till rehabilitering till

ges samma andra arbetsuppgifter inom den verksamheten som för närvarande

egna finns för arbetstagare i förhållande till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Formuleringen i den näringsverksamheten avser att visa att

egna företagsformen inte skall vara styrande för huruvida åtgärder kan vidtas inom Socialförsäkringens Prövning enligt steg 3 och 4 skall göras för

ram. alla försäkrade som har en arbetsgivare eller ett eget företag oberoende av hur deras anknytning till det tidigare arbetet är konstruerad.

Bilaga 1 69

Kommittédirektiv

Företagares rätt till från arbets löshets-

ersättning och socialförsäkring

Dir 1997:137

Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att belysa effekter kan

som uppstå i samband med företagares rätt till ersättning från arbetslöshetsoch socialförsäkring. Utredaren skall kartlägga antalet företagare med partiell arbetsförmåga grund nuvarande ersättningsregler

som av avvecklar sin rörelse och i vilken utsträckning de övergår till verk-

annan samhet eller blir arbetslösa. Vidare skall utredaren vid behov lämna förslag på vilka regelförändringar som bedöms vara erforderliga för att eliminera eventuella oönskade effekter. Om förslag lämnas skall utredaren väma viktiga principer att löntagare och företagare så långt

om som möjligt behandlas lika i trygghetssystemen. Förslagen skall även bidra till att arbetslinjen upprätthålls samt att trygghetssystemen utformas så att missbruk minimeras. Utredaren skall också belysa administrativa, kostnadsmässiga och juridiska konsekvenser föreslagna

av förändringar.

Bakgrund

Inledning

I proposition 1996/972107 regeringen sin avsikt att studera

angav noga frågan om företagares rätt till arbetslöshets- och socialförsäkringsersättning så att oönskade effekter undviks för denna Bakgrunden

grupp. var de nyligen genomförda förändringarna avseende kriterier för rätt till ersättning i form sjukpenning och förtidspension prop.

av

1996/97:28. Erforderliga förslag skulle presenteras i budgetpropositionen för år 1998.

Arbetsmarknadsstyrelsen AMS fick i uppdrag att i samråd med Riksförsäkringsverket RFV och Socialstyrelsen SoS göra en genomgång företagarnas rätt till arbetslöshetsersättning respektive

av ersättning från socialförsäkringen. Uppdraget redovisades den 14 augusti 1997. Av redovisningen framgår bl.a. att en företagare för att

arbetslös måste ha lagt ned hela verksamheten definitivt eller åtanses rrrinstone tillfälligt. Aktiva företagare kan inte få arbetslöshetsersättning, dvs. det är inte möjligt att driva egen verksamhet partiellt och den resterande delen få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare har RFV fått i uppdrag att i samråd med AMS och SoS följa

effekterna de kriterierna för rätt till sjukpenning och förupp av nya tidspension. Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 1998.

I budgetpropositionen för år 1998 presenterades inte något förslag till regelförändringar på området. Istället framförde regeringen sin avsikt att tillsätta särskild utredare samt att återkomma till riksdagen

en med förslag så att beslut skulle kunna fattas under våren 1998.

Gällande regler inom socialförsäkringen

Fr.o.m. den 1 januari 1997 gäller kriterier för rätt till sjukpenning

nya och förtidspension. Vid bedömning i vad mån arbetsförmågan är

av nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv

sådant arbete är normalt förekommande arbetsmarknagenom som den, eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den för-

genom säkrade. En generell princip i socialförsäkringen är att anställda och företagare behandlas lika vid bedömning rätt till ersätming. Denna

av princip gäller fortfarande.

En försäkrad inte längre klarar sitt vanliga arbete heltid, men

som

medicinska tillstånd inte utgör något hinder för annat heltidsvars arbete, har inte någon rätt till ersättning från socialförsäkringen. Om den försäkrade då väljer att stanna kvar deltid i sitt vanliga arbete kan han eller hon sägas partiellt arbetslös om inte något annat ar-

vara bete finns tillgängligt. En försäkrad som inte bedöms ha arbetsförmåga för annat normalt förekommande arbete har naturligtvis rätt till partiell ersättning. Dessa regler gäller såväl anställda som företagare.

Bilaga 1 71

Gällande regler inom arbetslöshetsförsäkringen

Både anställda och företagare har rätt till arbetslöshetsersättning. En företagare måste dock enligt huvudregeln lägga ned hela sin verksamhet definitivt för att betraktas som arbetslös. Orsaken är att arbetslöshetsersättning inte får bli inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag, vilket kan skapa konkurrenssnedvridningar. Dessutom finns inte några reella kontrollmöjligheter avseende omfattningen av företagares arbete.

Våren 1997 gjordes emellertid en del justeringar i regelsystemet som innebär att en företagares arbetslöshet skall avgöras utifrån en samlad bedömning av om den personliga verksamheten har upphört. Detta kan t.ex. innebära att en företagare i vissa fall inte behöver sälja den näringsfastighet som han eller hon bor för att betraktas som arbetslös. Vidare infördes en möjlighet att låta företag vara vilande med samma syfte.

Problem med gällande regler för företagare

Av ovanstående framgår att nuvarande regler inte ger företagare med partiellt nedsatt arbetsförmåga i den egna verksamheten, men där det medicinska tillståndet inte utgör något hinder för företagaren att arbeta heltid i annat normalt förekommande arbete, rätt till ersättning från socialförsäkringen. För företagare finns heller ingen rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen om han eller hon väljer att stanna kvar i den egna verksamheten på deltid, eftersom kraven är att hela rörelsen avvecklas.

Uppdraget

Utredaren skall göra en bedömning av hur många företagare som, grund av att de inte längre klarar sitt arbete heltid, ansökt om ersättning från den allmänna försäkringen och fått avslag då de bedömts ha hel arbetsförmåga i ett annat på arbetsmarknaden nonnalt förekommande arbete. Enligt reglerna i arbetslöshetsförsäkringen kan, som ovan nämnts, en företagare inte uppbära arbetslöshetsersättning deltid. Utredaren skall därför redogöra för hur många företagare som i den beskrivna situationen avvecklar sin rörelse. Utredaren skall också klargöra om dessa personer övergår till annat arbete eller blir arbetslösa. Dessutom skall utredaren undersöka vilka kategorier av företagare det kan röra sig om.

Vidare skall utredaren, om det behövs, föreslå erforderliga regelförändringar vad företagares rätt till arbetslöshets- och socialförsäk-

avser

72 Bilaga 1

ringsersättning. I detta arbete ingår också att definiera den kategori företagare som skall omfattas av en förändring.

Vid förslagens utformning skall utredaren så långt som möjligt värna viktiga principer i nuvarande generella ersättningssystem. En lösning som ger företagare rätt till arbetslöshetsersättning vid partiell arbetslöshet riskerar nämligen att urholka arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring, eftersom företagarens incitament att kombinera det partiella företagandet med att söka eller acceptera arbete på ort minskar. En lösning inom socialförsäkringen föran-

annan leder i sin tur särregler för kategorin företagare. Dessa skulle då få

ersättning andra grunder än övriga försäkrade, med lägre ställda krav

arbetsfönnågans nedsättning, vilket innebär avsteg från principen om likabehandling i trygghetssystemen.

Utredaren skall belysa administrativa konsekvenser av föreslagna regelförändringar. En viktig komponent är kontrollen av hur mycket arbete företagaren lägger ned i sin verksamhet; ersättningen får inte bli en inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag, vilket riskerar att skapa konkurrenssnedvridningar. Dessutom skall utredaren göra en beräkning av de administrativa merkostnaderna.

En lösning som ger företagare rätt till arbetslöshetsersättning kommer att öka kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. För en bedömning härav kan nämnas att i juni 1997 fanns det drygt 216 000 medlemmar i företagskassor och av dem var drygt 14 000 arbetslösa. Personkretsen skulle kunna antas öka relativt mycket om en rätt till arbetslöshetsersättning infördes. En lösning inom socialförsäkringen ökar också kostnaderna för sjukpenning och förtidspension. I utredningsarbetet ingår därför att kostnadsberälcna och föreslå finansiering av de eventuella förslag som lärrmas.

Vidare skall utredaren lämna förslag om nödvändiga författningsändringar.

Utredaren skall även analysera sina förslag i ljuset av de EG-rättsliga principerna fri etableringsrätt och fri rörlighet för personer och

om särskilt förordning EEG nr 1408/71 om samordning av systern för social trygghet för anställda, egenföretagare och deras farniljemedlemmar som flyttar inom gemenskapen.

Avslutningsvis är det angeläget att utredaren sammanfattar förslagens konsekvenser med avseende försäkringssystemens grundläggande principer, administrativa kostnader och förändringar, kostnader i ersättningssysternen, erforderliga lagförändringar samt EG-rättsliga principer, och ställer dessa mot de eventuella positiva effekter som uppnås av en regelförändring.

Arbetets uppläggning

Utredaren skall bedriva sitt arbete i samråd med RFV:s pågående utredning kring effekterna av de nya kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension samt med småföretagsdelegationen dir. 1996:70.

Utredaren skall vidare beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, redovisa jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredarens förslag skall redovisas senast den 27 februari 1998.

Socialdepartementet

1997-12-09

Vissa kassor enligt förteckning

Partiell arbetslöshet bland

företagare

Regeringen har tillsatt en utredning enmansutredare Göte Ekström f d statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet 1991-94 att klarlägga ersättningsfrågan för företagare som kan arbeta heltid som tidigare.

I såväl socialförsäkringen arbetslöshetsförsäkringen finns

som nämnda situation reglerad. Från och med januari 1997 gäller nya regler för sjukpenning och förtidspension, innebärande att en försäkrad företagare kan komma att sakna ersättningsrätt från båda systemen. Man vill nu utreda effekterna, främst med hänsyn till ändringarna i

socialförsäkringen, januari 1997.

Citat ur direktiven:

Utredaren skall göra en bedömning av hur många företagare som, grund av att de inte längre klarar sitt arbete heltid, ansökt om ersättning från den allmänna försäkringen och fått avslag då de bedömts ha hel arbetsförmåga i ett annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Enligt reglerna i arbetslöshets-försäkringen kan, som ovan nämnts, en företagare inte uppbära arbetslöshets-ersättning på deltid. Utredaren skall därför redogöra för hur många företagare som i den beskrivna situationen avvecklar sin rörelse. Utredaren skall också klargöra dessa övergår till annat arbete eller blir

om personer arbetslösa. Dessutom skall utredaren undersöka vilka kategorier av företagare det kan röra sig om."

Undertecknad som har kallats att bistå utredaren, önskar få kassans uppgifter

om:

Kassan har kännedom om här redovisade fall. Ange i så fall

ungefärlig volym. Önskar få del sådana ärenden.

av Får kassan förfrågningar angående partiell arbetslöshet

76 Bilaga 2

Utredaren skall klar den 28 februari 1998. Om vi ska kunna bidra

vara med uppgifter bör jag ha uppgifterna snarast möjligt, 12 december helst med vändande post.

Med vänlig hälsning

Arbetslöshetskassornas Samorganisation

Ingvar Liljeroosl gm Eva Johansson

Detta brev är sänt till:

Småföretagarnas a-kassa

Köpmännens a-kassa Handelsrepresentantemas a-kassa Fiskamas a-kassa Petroleumhandlarnas a-kassa Teateranställdas a-kassa Akademikernas a-kassa Ledarnas a-kassa Industritjänstemännens a-kassa

Bilaga 3 77

1¶Statistik

I denna bilaga redovisas statistik som kan bidra till bedömningen av hur många företagare finns inom de båda försäkringssystemen och

som i vad mån de uppbär ersättning från dessa.

1.1 16-64 år efter

Egna företagare

näringsgren

Nedanstående tabell visar hur de egna företagarna fördelar sig efter näringsgren. Uppgifterna är hämtade Statistiska centralbyråns Arbets-

ur kraftsundersökningar baseras på intervjuer med ett statistiskt urval

som

ur befolkningen.

Tabell Egna företagare 16-64 år efter näringsgren 1995 Antal i 1 000-tal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Näringsgren Kvinnor Män Könsfördelning SNI 92 Antal % Antal % Kvinnor Män Jord- och skogsbruk, fiske 16 14 55 17 23 77 m.m. Industri och byggnadsverks. 11 10 79 25 12 88 Bil- och partihandel samt 10 9 66 21 13 87 kommunikation

hotell

Därav

med anställda 34 30 125 40 21 79

utan anställda 78 70 191 60 29 71 Källa: SCB, AKU

1.2¶Statistik från

arbetslöshetsförsäkringen

I lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring anses som företagare den som äger eller är delägare direkt eller indirekt i näringsverk-

- samhet som hon eller han är personligt verksam i och hon eller han

som har ett väsentligt inflytande över.

Företagare kan finnas som medlemmar i både företagarkassor och arbetstagarkassor. Företagarreglema skall dock alltid tillämpas, oberoende av vilken arbetslöshetskassa som företagaren tillhör. Av arbetslöshetskassorna har 5 en nära anknytning till intresseorganisationer för företagare medan 35 kassor har en nära anknytning till arbetstagarorganisationer. Av arbetstagarkassoma har bl.a. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och Ledamas arbetslöshetskassa tillstånd att även omfatta företagare.

Huruvida en arbetslös person skall bedömas som arbetstagare eller företagare avgörs i samband med att den arbetslöse gör anspråk ersättning. Tillgänglig statistik visar antal medlemmar i de olika arbetslöshetskassorna och hur många personer som uppburit ersättning från respektive kassa. Däremot finns för närvarande inte någon statistik som visar hur många av dem som uppburit arbetslöshetsersättning som bedömts enligt företagarreglema.

Under år 1996 betalades arbetslöshetsersättning till totalt 817 335 personer. Av dessa tillhörde 28 112 personer arbetslöshetskassor med anknytning till intresseorganisationer för företagare. En del av den senare gruppen torde ha uppburit ersättning arbetstagare. Efter

som samråd med AMS och företrädare för arbetslöshetskassorna gör utredningen den bedömningen att företagarna utgör ca 3 4 procent av det

totala antalet arbetslösa som uppburit ersättning under året.

1.3¶Statistik från

socialförsäkringen

1.3.1 avslutade under år 1996,

Sjukpenningfall

riket

Samtliga fall fall längre än 180 dagar 615 000 51 400 Därav företagare 56 300 9% 3 300 6% Av de.qukpenningförsälcrade den 31 december 1996 var ca5 procent företagareoch ca 1procent hade blandade inkomster. Källa: RFV

Bilaga 3 79

1.3.2 RIKS-LS en undersökning om långvarig

-

sjukskrivning och rehabilitering

RFV redovisar i sin studie RIKS-LS en undersökning om långvarig

sjukskrivning och rehabilitering RFV REDOVISAR 1995:20 som av-

sjukfall pågått än 60 dagar, för åren 1993 och 1994 följanser som mer de beträffande hur sjukfallen avslutas. Fördelningen avser andelama på nationell nivå dels beträffande alla avslutade sjukfall dels beträffande sjukfall företagare och lantbrukare.

som avser

Tabell 2. Ersättning från försäkringskassan vid sjukfallets avslutande. Procent

Riket Företagare Lantbrukare

"Övrigt" innefattar havandeskapspenning, föräldrapenning, indragen sjukpenning, ålderspension och avliden.

Av studien framgår också att 18 procent de försäkrade var arbetslösa

av vid fallets början.

1.3.3¶Lokalt för långa sjukfall uppföljningsprogram

LUS

Vissa försäkringskassor har under några år använt ett Lokalt uppföljningsprogram för långa sjukfall LUS. Vissa variabler är gemensamma för alla användare medan andra variabler är beroende lokala behov.

av Programmet har utvecklats under åren varför redovisningarna från olika försäkringskassor kan olika ut. Sjukfall som pågått längre än

se 60 dagar redovisas. Sammanställning nationell nivå saknas.

Stockholms läns allmänna försäkringskassa har i uppföljningspro-

grammet LUS avseende sjukfall pågått längre än 60 dagar för år

som 1996 redovisat 23 572 avslutade sjukfall, 1 551 av dessa eller knappt 7 procent avsåg företagare. Skaraborgs läns allmänna försäkringskassa registrerade under år 1997 i uppföljningsprogramrnet LUS sammanlagt 2 087 sjukfall pågått längre än 60 dagar. 130 dessa eller 6

som av procent avsåg företagare. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa registrerade under år 1997 sammanlagt 2 349 sjukfall som pågått längre än 60 dagar. 84 dessa eller 3 procent avsåg företagare. Byte av vari-

av abler mellan åren 1996 och 1997 gör att statstiken för de olika försäkringskassoma inte går att jämföra. I LUS från år 1996 betraktas ett

sjukfall som avslutat när sjukpenning eller rehabiliteringsersättning i någon grad ersattes med förtidspension eller sjukbidrag eller då sjuk-

penning eller rehabiliteringsersätming helt upphörde.

Här redovisas statstik från Stockholmskassan där antalet företagare är så stort att det går att göra procentuell fördelning. Sysselsätt-

en ningen vid sjukfallets slut och graden av förtidspension/sjukbidrag redovisas.

Tabell nr Ersättning från försäkringskassan vid sjukfallets avslutande. Avslutade LUS Stockholmskassan, 1996. Fördelning efter Anställd/Företagare. Procent

Tabell nr Sysselsättning vid sjukfallets avslutande. Avslutade LUS Stockholmskassan, 1996. Fördelning efter Anställd/Företagare. Procent

"Övrigt" innefattar ålderspension, avliden och hemmamake etc.

Bilaga 3 81

Tabell nr Sysselsättning vid sjukfallets avslutande ñr företagare. Avlutade LUS Stockholmskassan, 1996. Fördelning efter ersättning från försäkringskassan vid sjukfallets avslutande. Procent

Ingen Kvarts för- Halv för- Trekvarts

ersättning tidspension/ tidspensionl förtidspen-

sjukbidrag sjukbidrag sion/sjuk-

bidrag

"Övrigt" innefattar ålderspension, avliden och hemmamakeetc.

1.3.4 förtidspensioner och sjukbidrag Nybeviljade

1996, riket

Tabell nr Nybeviljade förtidspensioner/sjukbidrag 1996, riket

Forskarna vid Umeå universitet Jonas Höög och Mikael Stattin redovisar i sin rapport Förtidspensionering Yrke, arbetsmarknad och social situation bl.a. nybeviljade förtidspensioner år 1988 och förtidspensionäremas socioekonomiska indelning år 1985. Av 44 685 pensionärer var 1 692 företagare exkl. lantbrukare och 1 055 lantbrukare, tillsammans ca 6 6,1 procent. Umeå studies in sociologi No 107 1994, bilaga 9.

I en fortsatt undersökning har Stattin gjort motsvarande granskning av nybeviljade förtidspensioner år 1993 och jämfört med socioekonornisk indelning år 1990. Vid denna tidpunkt var förhållandena följande. Av 52 577 pensionärer 2 655 företagare exkl. lantbrukare och 864

var lantbrukare, tillsammans mindre än 7 6,7 procent.

1.3.5 RFV:s i för år

beräkningar budgetunderlaget

I budgetunderlag 1998 Del 2 Försäkringsförmåner 1997-02-25 gör

- RFV bl.a. följande framskrivning av antalet förtidspensioner för åren 1998 2000.

-

1998 1999 2000 Förändringar av nybeviljade pensioner ohälsoarbete, nya regler -1000 -1000 -1000

Antal företagare som berörs av de nya reglerna för förtidspension

Om företagarnas andel av förändringen av nybeviljade förtidspensioner år 1998 är densamma i redovisade undersökningar, ca 6 7

som ovan procent, kan 60 70 företagare antas ingå i RFV:s beräkning ovan.

ca -

1.4 av antal som både

Beräkning företagare

arbetar och är arbetslösa

Statistiken över avslutade sjukfall registrerade i RIKS-LS och uppfölj-

ningsprogrammet LUS visar förhållandena efter sjukskrivningens

slut. Dessa uppgifter används underlag för beräkning av antalet

som företagare inte kan få ersättning vare sig från arbetslöshetsförsäk-

som ring eller socialförsäkring. skulle kunna omfattas torde i första

De som hand de vid sjukfallets slut har registrerats som arbetslösa.

vara som

De företagare det gäller torde främst återfinnas bland sjukfallen som blivit längre än 180 dagar. Antalet sjukfall längre än 180 dagar år 1996 avseende SGI-B, inkomst av annat förvärvsarbete än anställning, var 3 300. SGI-registreringen visar vilka inkomster denna beräknats. En företagare blivit arbetslös och därefter uppbär sjukpenning får

som sjukpenning enligt sin tidigare SGI-B. Mot denna bakgrund bör man inledningsvis räkna bort de arbetslösa före detta företagarna. I Uppföljningsprogrammet LUS hos Stockholrnskassan redovisades beträffande avslutade sjukfall år 1996 att 19 procent av de försäkrade var arbetslösa vid fallets början. I RIKS-LS var de 18 procent.

Om man använder RIKS-LS andelarna som utgångspunkt skulle de 3 300 sjukfallen med SGI-B kunna fördelas följande sätt.

Bilaga 3 83

Antal företagare med sjukfall längre än 180 dagar 3 300

Avgår, arbetslösa vid sjukfallets början, 18 % enligt RIKS-LS 600

Återstår 2 700

Arbetslösa vid sjukfallets slut 4 % enligt tabell 4 108

Tillkommer företagare enligt beräkning från RFV:s budgetunderlag 60-70

Sammantaget torde det sålunda kunna röra sig högst 100 200

om företagare inte får sjukpenning eller förtidspension på grund av att

som de bedöms klara ett annat arbetsmarknaden normalt förekommande arbete på heltid. Här ingår även de företagare som inte alls kan arbeta vidare i sin tidigare verksamhet. Dessa har möjlighet att få rätt till arbetslöshetsersättning.

Antalet företagare som bedöms helt arbetsföra och arbetar deltid av medicinska skäl i sin tidigare verksamhet utan möjlighet att få arbetslöshetsersättning, är mycket svårt att beräkna. Hittillsvarande erfarenheter visar enbart enstaka fall. Utredningen bedömer att det maximalt kan röra sig 50 100 per år.

om - personer

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa . Tänderhelalivet fall enöversyn.UD. . -

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. Utlandsstyrkan.Fö. - . Välfärdensgenusansikte.A. 31.Det gäller livet. Stödoch vårdtill bam och . Mänpassaralltid Nivå- och organisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem.S. . processermedexempelfrån handeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön. Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. . maktdiskurser.A. 33.Historia, ekonomiochforskning. Tymaktenärdin Mytenomdet rationella Femrapporteromidrott.In. . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetstörmåga.S. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva . försäkringar.Fi Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker ochSystembolagetsprodukturval.S. Integritet Effektivitet- skattebrott.Fi.

- 10.Campusför konst.U. Friståendeutbildningarmed statligtillsyn . inom olika områden.U. P Självdeklarationoch kontrolluppgiñer

förenkladeförfaranden.Fi. - Säkrarekemikaliehantering.Fö

näringsrättsligafrågor. Fi. E-pengar- Grönanyckeltal-Indikatorer för ettekologiskt hållbartsamhälle.M. 9 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom bemötandeav personermedfunktionshinder.S. Samordning digital marksändTV. Ku.av . En gräns enmyndighet Fi.

- IT ochregionalutveckling. . 120exempelfrån Sverigeslän. K. kO IT-kommisionenshearingominfrastrukturen . för digitalamedier.Andrakammarsalen, Riksdagen1997-10-24.K. N Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiñet. . HearinganordnadavIT kommissioneni samverkanmedIndustritörbundetoch Statskontoret 1997-11-14.K. 22. Försäkringsgaranti. Ettgarantisystemför försäkringsersätmingar.Fi. 23. Statenochexportfmansieringen.N. 24 Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. . Översyn ñskeriadministrationenav m.m.Jo.

25.Trestäder.Enstorstadspolitikrör helalandet. + st4 bilagor. 26. Frånhembränttill Mariakliniken.

faktaomungdomarochsvartsprit. - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.Fi. 28. Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel ochsamordnadläkemedelstörsörjning.

å

ä

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall

Campusför konst10

enöversyn.29 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn -

inom olika områden.l l

Försvarsdepartementet

Säkrarekemikaliehantering.13 Jordbruksdepartementet

Utlandsstyrkan.30

Fiskeriadministmtioneniett EU-perspektiv.

Översynavñskeriadministrationenm.m.24 Socialdepartementet

Tänderhela livet Arbetsmarknadsdepartementet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 Välfärdensgenusansikte.3 - Alkoholreklarn.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Män alltid Nivå- och organisationsspecifika

passar Systembolagetsprodukturval.8 medexempelfrån handeln.4

processer När åsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Vårt liv kön. Kärlek,ekonomiska och

som resurser bemötandeav personermedfunktionshinder.16 maktdiskurser.5 Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. Ty maktenärdin Myten detrationella

om + 4 stbilagor. 25 arbetslivetoch detjämställdaSverige.6 Från hembränttill Mariakliniken.

faktaomungdomarochsvartsprit.26 Kulturdepartementet - Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel Samordning digital marksåndTV. 17

av och samordnadläkemedelstörsöijning.28 Det gäller livet. Stödochvårdtill bam och Närings- och handelsdepartementet ungdomarmedpsykiskaproblem.3 l

Statenoch exportfmansieringen.23 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhållsskyddvid psykiatrisktvångsvård.32 In rikesdepartementet Företagaremedrestarbetstörmåga.34

Historia,ekonomioch forskning. Kommunikationsdepartementet Femrapporteromidrott. In. 33

lT ochregionalutveckling. Miljödepartementet 120exempelfrån Sverigeslån. 19

Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskthållbart IT-kommisionenshearing infrastrukturen -

om

samhälle.15 för digitala medier.Andrakammarsalen, Riksdagen1997-10-24.20 Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiñet. Hearinganordnad IT kommissioneniav samverkanmedlndustritörbundetoch Statskontoret 1997-11-14.21

Finansdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.l Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva

försäkringar.7 Integritet Eñektivitet Skattebrott.9

- - Självdeklarationoch kontrolluppgiñer

förenkladeförfaranden.12 - E-pengar näringsrättsligafrågor. 14

- Engräns enmyndighet 18

- Försäkringsgaranti. Ett garantisystemför försäkringsersättningar.22 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.27

POSTADRESS:106 47STOCKHOLM FAX: 08-690 9191,TELEFON:08-690 9x90 E-POST: fritzes. 0rder@liber.se INTERNET:wwwfritzesse

ISBN 91-38-20868-7 ISSN O375-25OX