SOU 1999:125

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen slutbetänkande från Kommittén för ekonomiskt samarbete i Östersjöregionen

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

E416 /CE

044 sou

Näringslivsutveckling

Östersjöregionen

SEDM

1999:125 Slutbetänkade från

Kgmmittén

för ekonomiskt samarbete i Östersjöregionen

Krim i

Statens offentligautredningar 1999:125 Utrikesdepartementet

Näringslivsutveckling

Östersjöregionen

slutbetänkande från gmmittén för ekonomiskt samarbete i Östersjöregionen Stockholm 1999

SOU ochDssomingåri 1999årsnummerseriekan köpasfrån FaktaInfo Direkt. För remissutsåndningar SOUoch Dsav somingår i 1999årsnummerseriesvarar FaktaInfo Direkt påuppdragavRegeringskanslietsiörvaltningsavdelning.

Beställningsadress:FaktaInfo Direkt, Kundservice Box6430,11382 Stockholm Tel: 08-58767100, Fax: 08-587671 71 E-post:order@fakta.info.se

Svarapå remiss.Hur och varför. Statsrådsberedningen,1993. Enliten broschyrsomunderlättararbetetför densomskallsvara remiss. - Broschyrenkanbeställashos: InformationRosenbad Regeringskansliet 10333Stockholm Fax: 08-40542 95 Telefon: 08-40547 29

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-7610-760-4 OFFSETCENTRAL ISSN O375-250X Stockholm 1999

Till Regeringen

Regeringen beslutade den 3 december 1998 att tillkalla

en kommitté med uppgift att utarbeta en strategi för Sveriges agerande på det ekonomiska området i Östersjöregionen med avsikt att, utifrån ett svenskt intresse, bidra till ökad handel och ökade investeringar. Kommittén fick också i uppdrag att lämna förslag till prioriteringar, riktlinjer och beredningsordning för stöd ur anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöregionen samt analysera behovet åtgärder för stöd inför och deltagande i

av tillskapande av projekt. Statsrådet Pagrotsky bemyndigades att utse ordförande och övriga ledamöter i kommittén.

Med stöd av bemyndigandet förordnade statsrådet Pagrotsky den 20 januari 1999 statssekreteraren Sven-Eric Söder och verkställande direktören Anders Narvinger ordförande

att vara resp. vice ordförande i kommittén. Vidare förordnades Ulf Dinkelspiel, Göran Färm, Staffan Herrström, Ulla Holm, Karin Isaksson, Wanja Lundby-Wedin, Stephan Müchler, Torgny Nilsson, Börje Risinggård, Beata Wickbom och Annika Åhnberg att vara ledamöter. Till huvudsekreterare utsågs Mats Ringborg och till biträdande sekreterare utsågs Fredrik Segerberg och Aiin Uustalu. Till sakkunniga utsågs Kristine Cakste, Bo Leander och Bengt Lundborg. Den 22 februari 1999 förordnades Sven-Olof Johansson som sakkunnig.

Kommittén har antagit namnet Östersjöberedningen och har hållit åtta sammanträden.

Kommittén har i skrivelse till Regeringen 1999-05-31 redovisat sina förslag vad gäller riktlinjer, inriktning, beredningsordning och administration för insatser med finansiering anslaget för

ur näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Häri ingår också kommitténs förslag rörande åtgärder för stöd till deltagande i och tillskapande av projekt. Skrivelsen bifogas.

Kommittén har haft ingående diskussioner om utforrrmingen

av en svensk strategi för ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen. Kommittén slutsats dylik strategi måste

är att en vara heltäckande och omfatta alla de instrument och politikområden som är relevanta i ett ekonomiskt Östersjöperspektiv.

Målet för strategin bör enligt kommitténs mening i allmänna termer vara demokrati, öppenhet, ekonomisk utveckling och ökat välstånd för alla länder i Östersjöregionen. För att detta mål skall uppnås är det väsentligt att makroekonomisk Stabilisering uppnås och vidmakthålls, att den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är

gynnsam, att den sociala situationen förbättras, att marknadsekonomins och rättsstatens institutioner byggs och

upp konsolideras, samt att förutsättningarna för handel och investeringar i regionen är desamma som gäller mellan EU:s medlemsländer.

Kommitténs bedömning är att medlemskap i EU for de baltiska länderna och Polen är ett viktigt mål ur alla dessa synvinklar. Kommittén understryker också vikten av att integrera Ryssland i det europeiska samarbetet.

Ytterligare mål för strategin bör enligt kommitténs mening

vara att skapa bästa möjliga förutsättningar for svenska företag att delta i den ekonomiska utvecklingen i regionen, att bidra till ökad export och ökade investeringar, samt att förstärka relationerna mellan Sverige och länderna på andra sidan Östersjön, och den svenska närvaron i dessa länder.

Kommittén informerades i maj 1999 regeringens avsikt att

om presentera en skrivelse till Riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, och också regeringens

om avsikt att i denna skrivelse inkludera en strategi för ekonomisk utveckling och samarbete.

Kommittén har fått tillfälle att medverka i det arbete har

som ägt rum inom Regeringskansliet med att utforma denna strategi. De utkast som kommittén har fått del av baserar sig i hög grad på kommitténs överväganden.

Den strategi som regeringen presenterar i skrivelsen till Riksdagen återspeglar i sina huvuddrag kommitténs synsätt och prioriteringar. Mot denna bakgrund har kommittén valt att inte presentera ett eget strategiförslag.

Kommittén noterar att samråd i Östersjöfrågor mellan regeringen och företrädare för näringslivet i en rad fora

äger rum och att detta samråd värdesätts av bägge parter. Kommittén understryker samtidigt vikten av att ytterligare utveckla och effektivisera samrådsfonner vad gäller alla delar den svenska

Östersjöpolitiken.

Denna skrivelse jämte bilaga utgör kommitténs betänkande, som härmed överlämnas. Uppdraget är därmed slutfört.

SOU 1999: 125

Stockholm i september 1999

Sven-Eric Söder Anders Narvinger Ulf Dinkelspiel Göran Färm Staffan Herrström Ulla Holm Karin Isaksson Wanja Lundby-Wedin Stephan Müchler Torgny Nilsson Börje Risinggård Beata Wickbom

Annika Åhnberg

/Mats Ringborg

Fredrik Segerberg

Ann Uustalu

Inledning

I syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning anslog riksdagen i juli 1996 en miljard kronor för "åtgärder och projekt inom bl.a. områden som livsmedel, energisystem, kimskapsutbyte, infrastruktur och miljö, samt för att öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stat och näringsliv i

Östersjöregionen".

Hösten 1998 beslutades om en fortsättning denna

av verksamhet och ytterligare miljard kronor avsattes under

en en femårsperiod. Dessa åtaganden markerar den vikt regeringen

som fäster vid utvecklingen i regionen ett svenskt näringslivs-

ur perspektiv.

Östersjöberedningen tillsattes i december 1998 med uppgift att både ta fram förslag till en strategi för Sveriges agerande på det ekonomiska området i Östersjöregionen och att föreslå riktlinjer, inriktning, beredningsordning och administration vad gäller insatser med finansiering anslaget näringslivsutveckling i

Östersjöregionen.

2 Förslag

I detta senare avseende lämnar beredningen följande förslag:

att programmet Marknadsplats Östersjön vid Exportrådet -

erhåller finansiering ur anslaget även kommande budgetår;

att möjligheten hålls öppen för utökningar

- av

affárschansprojektet inom ramen för Marknadsplats Östersjön,

om erfarenheterna så motiverar;

att regeringen överväger ett nyligen av Sveriges Exportråd

presenterat förslag till lånefacilitet för små och medelstora

företag;

SOU 1999: 125

att medel ur anslaget avsätts för kontaktskapande och nätverksbyggande verksamhet inom t.ex. handelskammare, kommuner och länsstyrelser;

att frågan ytterligare riskkapitalsatsningar utreds närmare, - om och att förslag från utredningen stöd till mindre företags om marknadssatsningar i Ostersjöområdet därvid beaktas;

att resurserna för aktiv projektutveckling med deltagande - av beröra myndigheter, organisationer och företag förstärks avsevärt och att UD:s Projektexportsekretariat ges en koordinerande roll;

att medel ur anslaget avsätts för vissa projektförberedande och projektunderstödjande insatser, med beslut regeringen på av förslag Projektexportsekretariatet, och att särskild av uppmärksamhet ägnas stöd till yrkesinriktade utbildningsinsatser;

att medel ur anslaget reserveras för delfinansiering med gåva av angelägna miljö- och energisatsningar med svensk medverkan, med inriktning på projekt och sektorer hittills som inte varit aktuella för svenskt stöd;

att en permanent samrâdsgrupp tillkallas under UD:s ledning för samråd satsningar och åtgärder på miljö- och om energiområdet;

att regeringen överväger bidrag till svensk trustfond inom - en Nopef;

att Sida ger fortsatt hög prioritet miljö- och energirelaterade projekt i de kommande årens utvecklingssamarbete och att Sida även fortsättningsvis i förberedelser och genomförandet

av projekten aktivt samarbetar med och utnyttjar den svenska

resursbasen;

att Sida får i uppdrag att i samråd med näringslivs-

organisationer och företag utarbeta ett program med

internationella kurser för deltagare från Östersjöländer inom

sektorer av särskilt intresse för svenska företag, och att medel

för detta anslaget;

avsätts ur

att en översikt tas fram över pågående IT-projekt, och att -

ytterligare insatser förbereds på detta område.

Beredningens slutsats är att fortsatta s.k. Visbystipendier och Östersjöstipendier i första hand skall finansieras på annat sätt

en genom anslaget för näringslivsutveckling. Vidare

anser beredningen att satsningar inom områdena allmänt Sverigefrämjande och informationsverksamhet inte bör finansieras ur anslaget.

Beredningen erinrar om vikten aktiv uppföljning

av av slutsatserna från handelsministermötet i Vilnius i juli 1998.

Riksdagen har anvisat 150 miljoner kronor för anslaget näringslivsutveckling i Östersjöregionen för budgetåret 1999. Av dessa har 43 miljoner lcronor avdelats till projektet Marknadsplats Östersjön vid Sveriges Exportråd.

Beredningen föreslår att regeringen beslutar den närmare

om fördelningen av anslaget på de ändamål som angivits

ovan. Perspektivet bör härvid vara hela den aktuella femårsperioden.

Övergripande utgångspunkter

Sverige har ett starkt intresse av att understödja ekonomiskt och

en miljömässigt hållbar utveckling i Östersjöregionen och att främja de nya demokratiemas deltagande i europeiska ekonomiska samarbetsorgan. Sverige är ett av de länder som har mest att vinna på Östersjöområdets politiska och ekonomiska förnyelse och

modernisering och på de Central- och Östeuropeiska ländernas EU-medlemskap. Sverige har också ett starkt intresse att

av genuint partnerskap utvecklas och fördjupas mellan EU och Ryssland.

Av många skäl, bl.a. rent geografiska, har Sverige naturlig

en roll som en av de ledande aktörerna i Östersjösamarbetet. I den regeringsförklaring 6 oktober 1998 understryks att

som avgavs Sveriges aktiva roll i Östersjöutvecklingen skall stärkas och att Öresundsregionens sammanflätning, de demokratiemas

unga utveckling och EU:s utvidgning innebär att vår del Europa har

av förutsättningar att bli en av kontinentens mest dynamiska och starka tillväxtregioner. Regeringen understryker särskilt intresset av att ta tillvara denna unika möjlighet genom ökad samverkan mellan näringsliv och politik.

Även tillväxten och utvecklingen handeln i regionen

om av dämpats under år 1998 till följd den ryska krisen och

av en dämpning i världsekonomin finns betydande potential för

en handel och investeringar. Färdigställandet den fasta

av förbindelsen över Öresund samt ett intensifierat samarbete mellan de baltiska länderna och Norden kommer att ha positiva effekter på tillväxten. Svenska företag är väl rustade för att delta i denna utveckling.

En rad svenska initiativ har tagits för att påskynda positiv

en utveckling i Östersjöregionen och för att främja handel, investeringar och ekonomisk utveckling. De frihandelsavtal

som Sverige ingick redan år 1992 med och de baltiska

var en av länderna stor betydelse både ekonomiskt och politiskt.

var av Sverige har varit pådrivande i frågan EU:s utvidgning, liksom i

om frågan om en utveckling EU:s relationer med Ryssland. På

av svenskt initiativ ägde ett första mellan Östersjöstatemas

möte rum regeringschefer rum i Visby i juni 1996. Tillsammans med de andra nordiska länderna har Sverige initierat det s.k. baltiska investeringsprogrammet. År 1993 beslutades särskild

om en exportlcreditgarantiram för Baltikum och Ryssland. Ett nytt program för utvecklingssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa antogs av riksdagen våren 1998. Sverige och EU har

verkat for att samtliga baltiska länder skall bli medlemmar i WTO. Sverige har inom EU aktivt verkat för ökad handelspolitisk öppenhet gentemot Ryssland. En särskild satsning på förbindelsema med Polen görs under år 1999.

4 Mål

De övergripande målen för insatserna med finansiering anslaget

ur näringslivsutveckling i Östersjöregionen finns angivna i budgetpropositionen för år 1999 och i kommitténs direktiv. Dessa mål är därmed självklara utgångspunkter för kommitténs överväganden. En allmän sådan utgångspunkt är att insatserna, utifrån ett svenskt intresse, skall stimulera näringslivsutveckling i och handel med länderna i Östersjöregionen. I kommitténs direktiv anges också särskilt att verksamheten skall samordnas med och komplettera utvecklingssamarbetet med Östersjöländema, och att beredningens förslag skall förenliga med Sveriges

vara internationella åtaganden.

Beredningen anser att ett mer preciserat mål för insatser med finansiering anslaget bör

ur vara

att förstärka svenska företags position i Östersjöregionen och att förbättra förutsättningarna för svenska företags deltagande i utvecklingen regionens näringsliv.

Det är detta mål som är utgångspunkten för beredningens bedömningar vad gäller problem och hinder som svenska företag möter i Östersjöregionen, och för beredningens förslag till insatser och åtgärder.

5 Allmän

inriktning

Beredningen understryker att möjligheterna för svenska företag att förstärka sin position i regionen i första hand beror på förhållanden

som det ligger utanför beredningens mandat att behandla t.ex. de

svenska företagens allmänna konkurrensposition, lönsamhet, prioriteringar och strategier; den ekonomiska utvecklingen i regionen, utvecklingen i Ryssland och kandidatländemas anpassning till EU:s regelverk.

Beredningen understryker samtidigt att anslaget for näringslivsutveckling är ett viktigt nytt instrument för att på ett offensivt sätt främja svenska näringslivsintressen i regionen. Beredningen understryker och att de resurser som statsmakterna ställt till förfogande för ändamålet måste skapa möjligheter för

nya svenska företag att verka i regionen.

Beredningen har strävat efter att så långt möjliga lägga fast tydliga prioriteringar och riktlinjer för vilken typ av projekt, verksamhet och insatser bör komma i fråga för stöd ut

som anslaget. Beredningen har härvid utgått från de problembeskrivningar och bedömningar redovisas i det

som följande. Beredningen har också strävat efter att klargöra vilken stödform och vilka allmänna villkor for stödet bör tillämpas.

som

Beredningen har beaktat erfarenheterna från arbetet med anslaget för samarbete och utveckling i Östersjöregionen

som statsmakterna beslutade om år 1996. Dessa erfarenheterna lett beredningen till slutsatsen dels att det- som nämnts- är önskvärt med tydliga riktlinjer och kriterier för medlens användning, dels att det är önskvärt att i ökad utsträckning delegera till

ansvar statliga myndigheter och andra statsstödda

organ.

Beredningen understryker att instrumentet måste användas på ett sätt som inte leder till konkurrenssnedvridningar och står i

som överensstämmelse med statsstödsbestämmelsema inom EU och med åtagandena rörande statsstödd exportfinansiering inom OECD. Insatsema bör relatera till problem och hinder svenska

som företag möter i arbetet med att utveckla handel och investeringar i regionen och som inte är kommersiella och företagsspeciñka.

Beredningen har kommit till följande allmänna slutsatser när det gäller det sätt på vilket medel ur anslaget bör användas:

anslaget bör kunna användas för extra tilldelning medel till av myndighet och till Sveriges Exportråd eller till kapitalisering av statligt bolag för att möjliggöra utökade eller satsningar nya i enlighet med riktlinjer fastställs regeringen och med som av delegerad beslutsrätt. I denna anda föreslås t.ex. att medel ställs till Sidas förfogande för viss internationell kursverksamhet;

medlen bör enligt beredningens mening kunna utgå i form av gåva till myndighet i samarbetsland för att förbättra förutsättningar för genomförande angelägna projekt med av svensk medverkan. Projekt inom miljö- och energisektorn bör härvid ges särskild prioritet, liksom projekt förbättrar som förutsättningarna för samarbetslandet att acceptera EU:s regelverk. Samtidigt erinras att energiprojekt flera skäl om av bör lcreditfinansieras, vilket dock inte innebär att beredningen förordar att anslaget skall användas för lcreditgivning;

beredningen anser inte att tillräckliga skäl finns för att införa nya system för lån eller garantier. Dock anser beredningen att användning av s.k. villkorslån för små och medelstora företags marlcnadssatsningar bör övervägas nännare. Sådant stöd bör utformas så att det kompletterar och inte dubblerar annat stöd som ges på området;

beredningen avvisar förslag om kontantstöd till svenska företag i form subventioner direkt relateras till av som kommersiella projekt, både med tanke på statsstödsbestämmelser i internationella överenskommelser och med tanke på konkurrenshänsyn i Sverige. Beredningen förordar i stället en satsning på affárschansprojekt inom för ramen Marknadsplats Östersjön, samt på kontaktskapande och nätverksbyggande aktiviteter;

beredningen erinrar om att det företagsinriktade samarbetet mellan svenska kommuner/regioner och länderna runt

SOU 1999: 125 ll

Östersjön är av stor betydelse, och att näringslivsinnehållet i det traditionella vänortssamarbetet har ökat kraftigt. Inte minst gäller detta projekt inom kommunal infrastruktur, där svenska kommuners erfarenheter kan viktiga komplement till och

var bereda vägen för både mjukvaru- och hårdvaruleveranser;

beredningen anser inte att stöd bör utgå till verksamhet i Sverige som endast har indirekt och företags-

en svag anknytning, t.ex. på utbildnings- och informationsområdet. Stöd som riskerar utvecklas till krav permanenta

mer statliga engagemang bör undvikas;

insatser som innebär gåva eller annat stöd till myndighet i samarbetsland bör stämmas av med detta lands myndigheter inkl. stödkoordinerande organ, och stå i överensstämmelse med de övergripande målen i landstrategierna. Detta gäller i synnerhet ev. insatser på miljö- och energiområdet och inom annan infrastruktur;

beredningen insatserna bör de baltiska länderna,

anser avse Polen och nordvästra Ryssland eller aktiviteter direkt kan

som relateras till utvecklingen av de ekonomiska förbindelsema med dessa länder/regioner. Näringslivsrelaterade aktiviteter inom Barentssamarbetet bör också kunna stödjas anslaget,

ur liksom begränsade insatser inom för Öresunds-

ramen samarbetet;

beredningen noterar att ISA Invest in Sweden Agency tagit värdefulla initiativ för att främja utländska investeringar i Sverige, med Österjöornrådets dynamik och möjligheter

om utgångspunkt. Beredningen positivt på initiativ från ISA:s

ser sida att utveckla slaglcraften i Östersjöområdet attraktivt

som område för investeringar från tredje land. Regeringen bör enligt beredningens mening överväga stöd till dylika initiativ;

beredningen understryker vikten avrapportering och - av

utvärdering och förutsätter att regeringen inför rutiner härför.

6 Hinder för

näringslivsutveckling

Beredningen har inte genomfört någon analys vilka

egen ny av problem och hinder som föreligger för att de definierade

ovan målet skall uppnås. Däremot har beredning tagit del det stora

av antal utredningar och studier som har gjorts i dessa frågor under senare år. slutsatserna i dessa utredningar ligger till grund för beredningens rekommendationer.

I utredningen om stöd till mindre företags marknadssatsningar i Östersjöområdet Ds 1998:12 konstateras att "av alla enkäter liksom av möten med företag och institutioner framgår att det viktigaste problemet att lösa för att underlätta marknadssatsningar i de aktuella länderna är hur skall kunna undanröja företagens

man känsla av att det här handlar ogripbara marknader och

om tillhandahålla den information företaget behöver".

I samma utredning konstateras att det finns skäl att överväga åtgärder kan tänkas öka intresset för de marknaderna i

som nya närområdet och som kan underlätta för små och medelstora företag att undersöka potentialen hos dessa marknader. I utredningen konstateras vidare att "bristen på riskkapital faktor

är en som minskar de små och medelstora företagens benägenhet att etablera sig i de aktuella ländema". Förslag läggs fram dels ett

om bidragssystem för finansiering externa konsulter i samband med

förberedelser för marknadssatsningar, dels tillskapande

om av en riskkapitalfond vilken Swedfund skulle kunna finansiera

ur förvärv av minoritetsposter i smâ- och medelstora företag

av nyetablerade dotterföretag i de aktuella länderna de inte

även om skulle välja att inte ta in någon lokal partner.

Vidare framhålls att "finansiering knappast utgöra något

synes hinder för företags etablering i utlandetwlcreditmarknaden i samtliga de berörda länderna är relativt väl utbyggd och strukturella missförhållanden i de lokala banksystemen i huvudsak

SOU 1999: 125 13

undanröjda. Med undantag för Ryssland är tillgången på finansiering i såväl lokal främmande valuta tillfredsställande, som både vad gäller volym och kredittider". Beredningen konstaterar samtidigt på denna punkt att bilden bör mot bakgrund nyanseras, bl.a. av den ekonomiska krisen i Ryssland och dess effekter banksystemet i baltiska länder. En allmän fråga som ställs i utredningen är "om med man statliga medel skall locka in mindre företag på svåra marknader". I betänkande från Östersjöhandelskommittén SOU 1998:53 sammanfattas de områden där problem och hinder föreligger för handel och investeringar i följande punkter:

lagstiftning administrativ kompetens gränspassering brottslighet tekniska handelshinder information infrastruktur/transporter investeringar, rörelsekapital och kundkrediter.

I betänkandet konstaterades att problem och hinder för handel och investeringar förefaller vara relativt väl kända för marknadens aktörer, berörda politiska myndigheter och organisationer. organ,

Östersjöhandelskommittén valde att koncentrera sina

överväganden och förslag till följande områden:

samverkan och kunskapsöverföring för att höja administrativ kompetens gränspassering inforrnationsfrågor vissa andra stödåtgärder.

Dessa frågor kom att inta en framskjuten plats vid det Sverige av initierade handelsministennötet i Vilnius i juli 1998, och i rekommendationerna från detta möte.

De problemanalyser som redovisats i det föregående ligger till grund for beredningens förslag. Beredningen understryker att olika kategorier svenska företag möter olika typer av hinder och problem. Handels- och importföretagen t.ex. kan ha svårigheter att hitta leverantörer som uppfyller kvalitetslcrav och har tillräcklig kännedom den som om svenska marknaden. För små och medelstora exportinriktade företag är frågor rörande infonnation, marlcnadskännedom, förtroende för samarbetspartners, riskkapitalförsörjning, och svårigheter att orientera sig i regelverk och stödfonner stor av betydelse. De stora internationella exportföretagen kanske framför allt upplever problem i myndighetskontakter och möjligen i kontakter med internationella finansieringsorgan. De hinder som har redovisats i det föregående är redan föremål för omfattande åtgärder, både inom samarbetsländerna själva, i arbetet med EU-anpassning och inom för utvecklingsramen samarbetet. Under beredningens diskussioner har önskemål framförts om en närmare analys av åtgärder från konkurrentländers sida. Av tidsskäl har det inte varit möjligt att genomföra någon sådan analys. Beredningen noterar att utgångspunkten för det svenska statsstödda exportñnansieringssystemet är att svenska företag skall erbjudas villkor andra regeringar tillhandahåller till samma som sina företag. Berörda myndigheter och bör kontinuerligt organ följa dessa frågor och vid behov föreslå förändringar i stödsystem och regelverk. Till bilden hör att Sverige aktivt och med betydande framgång arbetat internationellt för att åstadkomma konkurrensneutralitet vad gäller statsstödd exportfinansiering. I den mån företag eller näringslivets organisationer kan presentera information om konkurrenssnedvridande åtgärder från andra länders sida eller förslag och idéer grundar sig på som konkurrentländers agerande föreslår beredningen att regeringen överväger matchande insatser, i form reviderade riktlinjer ev. av för berörda myndigheter.

Beredningen noterar samtidigt att alla EU-länder är bundna

av samma regler för statsstöd och statsstödd exportñnansiering, att inget annat EU-land veterligen har avsatt på sätt

resurser samma och i samma utsträckning som den svenska för särskilda näringslivsinsatser, att inget annat EU-land veterligen har infört någon direkt motsvarighet till den särskilda exportkreditgarantiramen för Baltikum och Ryssland, att

men andra EU-länder på ett betydligt mer aggressivt sätt än Sverige synes använda sitt bilaterala bistånd för att främja sina näringslivsintressen, och också att nästan samtliga andra EUländer har ett större återflöde än Sverige från Phare- och Tacisprogrammen.

Beredningen föreslår att regeringen ger hög prioritet åt bevakning av konkurrentländers verksamhet på näringslivsornrådet i regionen. Som ett resultat av den vikt beredningen fäster vid denna fråga bör en särskild undersökning göras över det stöd

som utgår i Finland, Danmark och Tyskland.

Vad gäller Ryssland noterar beredningen att EKN f.n. är stängt för längre garantigivning både inom det ordinarie systemet och inom den särskilda garantiramen. De flesta Bem-unionsinstitut Bemunionen är en sammanslutning av exportkreditgarantiinstitut i olika länder behandlar inte ansökningar längre affärer, även

om om vissa institut officiellt är öppna. EKN:s uppgår

engagemang inom det ordinarie systemet till 1,2 miljard kronor och inom den

ca särskilda garantiramen ca 800 miljoner kronor. Sannolikheten för skadereglering är i vissa fall stor.

Efter svenska påstötningar överlämnades i slutet ett

av mars ryskt förslag till överenskommelse för ryska

om en ram statsgarantier i vissa fall. Förslaget bygger på liknande överenskommelser som Ryssland ingått med andra länder. Beredningen har erfarit att detta förslag f.n. övervägs inom regeringskansliet.

7 för små-

Åtgärder och medelstora

företag

I beredningens direktiv markeras att särskilda åtgärder skall övervägas för att främja små- och medelstora företags deltagande i Östersjöhandeln. Beredningen har valt förslag att gruppera om dylika dessa åtgärder i fyra huvudrubriker, med utgångspunkt i den ovan redovisade problemanalysen infonnation- och rådgivning, stöd till marknadssatsningar, kontaktskapande och nätverksbyggande samt riskkapitalförsörjning.

7.1 Information och

rådgivning

Beredningen erinrar om att både Östersjöhandelskommittén och utredningen om mindre företags marknadssatsningar har understrukit betydelsen av att svenska företag, och då inte minst små och medelstora företag, har tillgång till relevant information om regionens marknader och aktuella bestämmelser. om Beredningen välkomnar mot denna bakgrund regeringens satsning på projektet Marknadsplats Östersjön innefattar som en rad tjänster och stödformer av stort potentiellt värde i den inledande fasen små och medelstora företags satsningar i av Östersjöregionen. Viktiga inslag i Marknadsplats Östersjön är lansering av affárschansprojekt och småföretagsstöd, upprättandet av fristående handelskontor i de baltiska länderna samt tillskapandet Östersjöcentrum vid Exportrådet. Beredningen av konstaterar att programmet faller väl inom för det ramen grundläggande syftet med anslaget för näringslivsutveckling. Under beredningens diskussioner har det framkommit att många företag anser sig sakna överblick över de olika instanser som kan förse dem med marknadsinforrnation, rådgivning, stöd avseende affársupplägg, finansiering, etc. Genom inrättandet av en "focal point", dvs instans med uppgift att tillhandahålla en och/eller kanalisera svar på företagens förfrågningar, enskilda

kan

företag besparas tid och möda. Östersjöcentrum bör enligt beredningens mening tjäna som en sådan "focal point".

Beredningen understryker vikten av att statliga på

organ området ger hög prioritet åt information till små och medelstora företag och sina uppgifter och om stödmöjligheter.

Beredningen välkomnar beslutet att Östersjöcentrum även skall utgöra ett serviceorgan för svenska handels- och importföretag. Dessa företag spelar en viktig roll i utvecklingen av handeln inom Östersjöregionen. Beredningen noterar att insatser för att främja samarbetsländers export till Sverige har gjorts och görs inom ramen för utvecklingssamarbetet.

Beredningen föreslår att programmet erhåller finansiering

ur anslaget även kommande budgetår samt att programmets olika delar kontinuerligt följs upp och anpassas till företagens behov liksom till situationen på de aktuella marknaderna.

Beredningen erinrar om Östersjöhandelskommitténs förslag

om att skapa en samlad svensk webbsida för Östersjöornrådet med länkar till andra webbplatser och databaser. På svenskt initiativ antogs vid handelsministerrnötet i Vilnius i juli 1998

en rekommendation om ett gemensamt arbetet för att realisera detta projekt.

Kommerskollegium har regeringens uppdrag att ta fram den svenska webb-sidan.

Beredningen understryker vikten av att detta projekt genomförs skyndsamt.

7.2 Stöd till

marknadssatsningar

Utredningen om stöd till mindre företags marknadssatsningar i Östersjöornrådet har föreslagit att 25 miljoner kronor avsätts till ett bidragssystem for finansiering av externa konsultkostnader i samband med förberedelser för marlmadssatsningar.

Beredningen konstaterar att utredningens förslag har samma syften och viktiga likheter med det s.k. affárschansprojekt är

som en del av projektet marknadsplats Östersjön och har

som

kostnadsberäknats till 10 15 miljoner kronor. Kostnaderna för de företagsindividuella projekten uppskattas till 100000 150000 kronor företag och innefattar b1.a. bistånd med per programupplägg på marknaden, val samarbetspartner och besök av på marknaden inklusive konsultstöd. Beredningen ser positivt på affärschansprojelctet och att anser möjligheten bör hållas Öppen till förstärkningar i av programmet, ljuset av erfarenheter och företagens intresse. Beredningen noterar med intresse ett av Exportrådet nyligen framlagt förslag till lånefacilitet för små och medelstora företag. Beredningen föreslår att regeringen överväger stöd till dylik en facilitet med medel anslaget. ur

7.3 och

Kontaktskapande nätverksbyggande

I projektet Marknadsplats Östersjön ingår b1.a. stöd till samverkansgrupper inom Exportrådet för t.ex. gemensamma marknadsföringsaktiviteter. Under beredningens överläggningar har framkommit att små och medelstora företag skulle välkomna och uppskatta förbättrade möjligheter till stöd för kontaktskapande aktiviteter och manifestationer, t.ex. mässdeltagande, delegationsresor, genom seminarier och erfarenhetsutbyte mellan företag. Särskild hänvisning har gjorts till aktiviteter initieras och genomförs som av regionala handelskammare. Beredningens slutsats är att välplanerade och utvalda noga dylika aktiviteter kan stort värde. Beredningen föreslår att vara av medel ur anslaget sätts av för dylika ändamål. Beslut stöd bör om fattas av regeringen, efter yttrande från Sveriges Exportråd och berörda ambassader/handelskontor. Regionala Exportcentra kan vara lämpliga samordnare. Beredningen föreslår att regeringen inom denna medelsram också skall kunna fatta beslut stöd till länsstyrelsers och om kommuners näringslivsinriktade samarbetsinitiativ. Förslag till

Östersjörelaterade insatser i de tillväxtavtal länsstyrelserna

som har fått i uppdrag att presentera bör särskilt uppmärksammas i detta sammanhang. Samordning och avstämning bör ske med Sveriges Exportråd. Möjligheten till stöd till kompletterande aktiviteter som syftar till ökat utnyttjande Phare- och

av Tacismedel bör särskilt uppmärksammas.

7.4 Riskkapitalforsörjning m.m.

Swedfunds verksamhet har traditionellt varit inriktad på direktinvesteringar i form aktieinnehav i små och medelstora

av företag.

Investeringarna sker i samarbete med svenska företag. Swedfund har erhållit kapitaltillskott för verksamheten i Centraloch Östeuropa med 165 miljoner kronor vilket medverkat till investeringar i regionen på i storleksordningen 3-4 miljarder lcronor. Swedfund bidrar därmed både till näringslivsutveckling och till en förstärkt svensk näringslivsnärvaro.

Som ett led i det svenska stödet till den ekonomiska omvandlingen i Baltikum beslutade regeringen i början 1990-

av talet att anslå medel till stabiliseringsfonder for de baltiska ländernas valutor. När det visade sig att sådana fonder inte

var behövliga, överfördes huvuddelen medlen ifråga 240 miljoner

av kronor till en satsning på uppbyggnad av fungerande finansiella sektorer i Baltikum. En liknande överföring men i betydligt mindre skala hade tidigare gjorts vad gäller stöd till Polen.

Regeringens beslut 1995 innebar att det baltiska bankstödet skulle skötas ett dotterbolag till Swedfund, Swedfund Financial

av Markets SFM. Det nya bolaget skulle dels lämna kapitaltillskott i form av ägar- eller ägarlilmande kapital, dels förmedla tekniskt bistånd. Bolaget har sedan dess på ett framgångsrikt och i

sätt nära samarbete med Världsbanken och EBRD investerat i ett

antal utvecklingsbara banker i Baltikum totalt ett 25-tal transaktioner. SFM har därmed också aktivt medverkat till

nödvändig omstrukturering de finansiella sektorerna i ordnade av former. SFM:s verksamhet har bidragit till att stabilisera antal ett livskraftiga finansinstitutioner i Baltikum, och den har banat vägen för starkt ökad närvaro i Baltikum från de svenska en affársbankemas sida, med åtföljande positiva konsekvenser för näringslivssamarbetet mellan Sverige och Baltikum. Beslut har fattats att avveckla SFM:s successivt. engagemang Bedömningen har gjorts att tillgångar minst den som motsvarar ursprungliga insatsen därmed kommer att realiseras. Beredningen har erfarit att frågan kapitaltillskott till om Swedfund för att möjliggöra ytterligare riskkapitalsatsningar f.n. är föremål för överväganden inom regeringskansliet. Beredningen noterar att frågan om användningen det återilöde uppstår av som när SFM:s engagemang realiseras kommer att komma i detta upp sammanhang. Beredningen är inte beredd att lämna något färdigt förslag i frågan om ytterligare medel för riskkapitalsatsningar via Swedfund. Inom näringslivet finns delade meningar vilken om prioritet som denna typ av åtgärder bör ha. Beredningen vill dock göra följande reflektioner stöd för regeringens överväganden. som Utgångspunkten i marknadsekonomier är att det måste finnas särskilda skäl för staten sig i företagens riskkapitalatt engagera försöijning. Inom EU finns idag tydlig tendens att offentliga en medel i ökad utsträckning används for att medverka till att små och medelstora företag får tillgång till riskkapital. Ett huvudskäl till dessa satsningar är att företagen i fråga ha särskild betydelse anses i ansträngningama att öka sysselsättningen. På EU-nivå finansieras åtgärderna såväl från den budgeten via EU:s gemensamma som ñnansieringsinstitutioner. Behovet av att främja framväxten privata småföretag är av naturligtvis avsevärt mycket större i de baltiska länderna, Polen och Ryssland än inom EU. Det kan till och med hävdas att den svagt utvecklade privatsektom i dessa länder är ett avgörande hinder för snabbare tillväxt och högre sysselsättning. Även om viktiga strukturförändringar på- verkar näringslivets villkor som

SOU 1999: 125 21

redan har genomförts i Baltikum och Polen återstår mycket att göra, t.ex. för att få till stånd fungerande riskkapitalförsörjning.

en På detta område kommer i betydande grad att beroende

man vara av stöd utifrån, från såväl näringsliv bilaterala och

som multilaterala finansiärer. Till bilden hör också att svenska investeringar ökat kraftigt både till de baltiska länderna och till Polen och att i synnerhet Polen framstår ett klart attraktivt

som land för utländska företag.

De insatser som Sverige hittills gjort via Swedfund har vägletts av ett allmänt biståndspolitiskt motiv. Detta motiv väger enligt beredningens mening idag mindre tungt. En eventuell avsättning av medel för detta ändamål bör i stället grundas på att riskkapitalstöd är strategiskt särskilt värdefull insats för ett

en förstärkt samarbete mellan stat och näringsliv med speciell betydelse för de små och medelstora företagen. Det kan dessutom ge en s.k. win-win-effekt att främja både svenska

genom näringslivsintressen och en angelägen utveckling företags-

av sektorn i samarbetsländema.

Som tidigare nämnts är beredningen inte beredd att lämna ett färdigt förslag på denna punkt. Ett antal frågor måste bli föremål för fortsatta överväganden, bl.a. det faktum att EKN:s investeringsgarantisystem f.n. är föremål för översyn. Skall ytterligare riskkapitalsatsningar göras är det också viktigt att konstatera att det måste röra sig betydande belopp, har

om som alternativa användningar. Erfarenheterna från andra nordiska länder, kanske särskilt Danmark, bör beaktas.

I beredningens diskussion har tankar framförts att dela

om upp Swedfund i två bolag, ett med inriktning på u-länder och ett med inriktning på Östersjöområdet. En utredning skulle kunna titta på möjligheten att ett Swedfund Öst skulle kunna få bredare

ett mandat för att främja gemensamma utvecklingsprojekt och demonstrationsprojekt mellan svenska och ryska/polska/baltiska företag.

Beredningen föreslår att dessa frågor blir föremål för fortsatta överväganden inom regeringskansliet, i form särskild

ev. av en

utredning, samt att även riskkapitalförslaget i utredningen om mindre företags marknadssatsningar beaktas i sammanhanget.

8 Aktiv

proj ektutveckling

I enlighet med sina direktiv har beredningen analyserat behovet av stöd inför deltagande i och tillskapande av projekt och samordning av resurser och kompetens i detta sammanhang. Under beredningens diskussioner har framkommit ett starkt intresse för utökad kapacitet och utökade möjligheter till samarbete mellan statliga organ och svenska företag för att tillsammans utveckla projekt i Östersjöregionen intresse för av svenskt näringsliv. Uppgiften kan definieras att tillsammans utveckla som affärsmöjligheter bl.a. att på ett systematiskt sätt fånga genom upp och utvärdera projektidéer, att förbättra samverkan mellan svenska aktörer, att svara for koordinerade kontakter med svenska och internationella finansieringsorgan och med EU, att for svara samlad och uthållig bearbetning, och för kontakter med att svara myndigheter i samarbetsländer och med EU-organ. En viktig uppgift vore att bereda vägen för och etablera erforderliga kontakter på regeringsnivä. Det faktum att många de projekt finansieras EU och av som av internationella ñnansieringsorgan i praktiken beslutas i de berörda länderna understryker vikten av prioritet lokal proj ektbevakning av handelskontor och ambassader. Beredningen förordar att verksamheten i första hand inriktas mot specifika projekt som väljs ut i samråd. Vägledning vid projekturval bör sökas framför allt hos berörda företag och i kontakter med samarbetsländema även t.ex. i existerande men program på vattenområdet, inom Baltic Ring-projektet energiområdet och inom det s.k. Northern Dimension-initiativet. Projekt som kan underlätta för Sverige att uppfylla åtaganden i Kyoto-protokollet bör ägnas särskild uppmärksamhet. Kontakter med samarbetsländer, EU-organ och internationella

SOU 1999: 125 23

finansieringsorgan i synnerhet EBRD och EIB kan också

ge projektidéer värda att bearbeta. Även bearbetning mindre

av projekt som levereras av stora företag kan givetvis komma i fråga.

Vid urval av projekt för bearbetning bör möjligheterna till stöd for vissa projektförberedande och projektunderstödjande aktiviteter uppmärksammas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas insatser till yrkesinriktad utbildning via Sida eller på annat sätt. Möjligheterna till samverkan med inom den kommunala

organ sektorn där det finns goda möjligheter att kombinera driftserfarenhet och driftkunnande med leveranser från svenska företag bör också uppmärksammas. Beredningen noterar att EIB särskild pekat på möjligheten till finansieringar där lån från banken kombineras med svensk gåva

Vad gäller finansieiingsaspekter understryker beredningen att det är företagens behov och företagens önskemål agerande från

om statens sida som är avgörande, inom för internationella

ramen åtaganden och statsfinansiella överväganden. EKN och SEK spelar en central roll härvidlag som organ för statsstödd exportfinansiering med tillgång till erforderlig expertis. Både EKN och SEK har dessutom stor erfarenhet verksamhet inom

av Östersjöorrirådet, bl.a. inom den särskilda exportkreditgarantiramen.

Samtidigt understryker beredningen vikten att: utveckla

av samarbete/samfinansiering med internationella ñnansieringsorgan. Dylikt samarbete, som redan pågår med speciellt Världsbanken och EBRD, utvidgar antalet kombinationsmöjligheter och

ger underlag för finansiering större projekt. Enligt beredningens

av mening finns skäl att ägna mer uppmärksamhet möjligheten till gemensamma projekt med Europeiska investeringsbanken,

som har mycket stora finansiella resurser och dessutom gör

som särskilda satsningar i kandidatländema. En institution

annan som särskilt markerat intresse att samarbeta med Sverige är

av Internationella finansieringsbolaget IFC, är Världsbankens

som privatsektorarm. IFC har lång och kvalificerad erfarenhet

av riskkapitalsatsningar i svåra investeringsmiljöer.

Enligt beredningens mening är det också särskilt viktigt att öka kunskapen de nordiska finansinstitutionema och deras om verksamheter hos det svenska näringslivet. Institutionema är välkända bland storföretagen och vissa specialinriktade företag,

t.ex. på miljöområdet, men knappast tillräckligt bland medelstora och mindre företag. Eftersom NIB normalt tillämpar förenklade upphandlingsförfaranden är samarbete med NIB bra en "inkörsport" för låntagare inte har stor erfarenhet som av internationella projekt. Ytterligare en möjlig åtgärd är att upprätta svenska s.k. trustfonder i de nordiska institutionerna för svenska företag och konsulter. Andra nordiska länder Danmark och Finland har redan gjort detta. Sverige har också liknande fonder i t.ex. Världsbanken och EBRD. Medel från sådana fonder kan användas för förstudier och affärsplaner, stöd för närvaro svensk expertis i första av driftsfasen etc. Generellt sett kan sådana fonder även vara ett effektivt stöd för den svenska konsultnäringen. Beredningen föreslår att regeringen överväger inrättandet dylik trustfond i av en första hand inom Nopef. Beredningen vill erinra den finansiella sektorns betydelse om för utvecklingen handel och investeringar i Östersjöregionen av och om att Sverige och Stockholm har stark ställning på detta en område. Projektet Finansplats Stockholm har behandlats i m.m. rapport från länsstyrelsen i Stockholm mfl. med förslag till tillväxtavtal för Stockholms län. Beredningen föreslår att regeringen etablerar plattform för en samarbete mellan stat och näringsliv projektutveckling i om Östersjöregionen, och att UD:s projektexportsekretariat i ges uppgift att för verksamheten. Medel anslaget bör avsättas svara ur för att möjliggöra erforderlig resurstörstärlcningar vid sekretariatet.

Beredningen föreslår att Projektexportsekretariatet i ges uppdrag att för projektsamverkansgrupp med deltagande svara en av bl.a. EKN SEK, Exportrådet och Sida och berörda företag av , ad hoc. Beredningen föreslår också att medel anslaget för ur reserveras finansiering vissa projektförberedande och projektav

SOU 1999: 125 25

understödjande aktiviteter. Beslut dylika insatser fattas

om av regeringen på basis av förslag från projektexportselcretariatet efter diskussion i samverkansgruppen.

Beredningen anser att många skäl talar för närmare kontakter mellan Sverige och Finland i arbetet med att utveckla projekt

av gemensamt intresse inom Östersjöregionen. Detta gäller t.ex. projektförslag som diskuterats inom for den s.k. Nordliga

ramen dimensionen och kan drivas under de finska och svenska

som ordförandeskapen inom EU. Beredningen vill särskilt peka på möjligheten av ett gemensamt svensk-finskt agerande i dessa frågor gentemot EU-organen i Bryssel.

9 och

Miljö- energiprojekt

Sverige har ett starkt intresse av att miljöförbättrande investeringar kommer till stånd i länderna på andra sidan Östersjön. Dels har vi ett egenintresse av rent vatten och ren luft i Östersjöområdet. Dels finns ekonomiska, sociala, allmänpolitiska och hälsopolitiska intressen att bistå samarbetsländema på detta område. Dels finns klimatpolitiska skäl att bidra till utvecklingen effektivare

av energisystem. Dels måste de länder kandiderar till EU-

som medlemskap göra omfattande investeringar i miljöförbättrande åtgärder för att klara medlemskapets krav, vilket är ett svenskt intresse i sig att man gör.

Goda möjligheter finns för svenska företag att medverka i dessa investeringar, som har bedömts bli mycket omfattande.

Beredningen erinrar om att omfattande svenska insatser har gjorts och görs på detta område, särskilt på grundval det s.k.

Åtgärdsprogrammet för Östersjön. Flera större projekt

genomfördes tidigt i Polen BITS/Sida. Sida har därutöver

av delfinansierat sju större vatten- och avloppsreningsprojekt och ett avfallsprojekt i de baltiska länderna. Beredning rad

av en ytterligare insatser detta slag pågår. Även insatser relaterade till

av jordbruk och fartygsavfall ingår.

Större fjärrvärmerelaterade investeringar via Sida och Världsbanken har genomförts i Estland och förbereds i Lettland och Litauen. Energimyndigheten ansvarar för det särskilda klimatrelaterade samarbetsprogrammet. Programmet omfattar ett 70-tal projekt inriktade bl.a. på energieffektivisering och förnybara bränslen.

I budgetpropositionen för 1999 att kommunala och

anges statliga infiastrrukturinvesteringar liksom hittills i första hand bör hanteras av Sida.

Beredningen noterar att Sida på regeringens uppdrag hög

ger prioritet åt miljörelaterade projekt i utvecklingssamarbetet och utnyttjar den svenska resursbasen i genomförande projekten.

av Beredningen understryker vikten av att så sker även framöver.

Existerande svenska program och instrument skapar således intressanta möjligheter för delar det svenska näringslivet. Den

av ökning av EU:s investeringsmedel på området sker

som nu ger andra möjligheter med en ännu större potential. Det är angeläget att svenska insatser ses i ett sådant internationellt sammanhang där Flzs och EU är centrala aktörer. Den inriktning på projektbearbetning beredningen tidigare förordat har här

som en given plats, liksom förnyade ansträngningar att stimulera svenska företag att prioritera medverkan i Phare- och Tacis-finansierade projekt..

En viktig utveckling i vår omvärld som beredningen särskilt vill lyfta fram är genomförandet det s.k. Kyotoprotokollet. De

av mekanismer som där anvisas är ett betydande intresse i ett

av östersj öperspektiv. En första förutsättning är att regeringen tecknar avtal med berörda länder. Energimyndigheten har ett särskilt ansvar på detta område. Klimataspekter är även aktuella i utvecklingssamarbetet via Sida.

Beredningen vill framför allt betona vikten att Sverige följer

av detta arbete och så långt möjligt tar de möjligheter

noga vara som här öppnar sig till strategiska och banbrytande insatser. Sveriges ambition att se energisituationen i Östersjöregionen i ett helhetsperspektiv är av särskild betydelse i detta sammanhang.

SOU 1999: 125 27

Under beredningens diskussioner har två problem på miljö- och energiområdet sett från främjandesynpunkt särskilt lyfts fram.

- - För det första har det framhållits att svensk industri besitter

en spetskompetens på vissa miljö- och energirelaterade områden

som i dag inte fullt ut tas till i Östersjöregionen. Det handlar alltså

vara om att vissa insatsområden, inte minst med anknytning till luftmiljöproblem, hittills inte ingått i öst- och klimatsamarbetet. Referenser har bl.a. gjorts till de omfattande miljöinvestexingama i östra Tyskland som skulle kunna intresse att studera även i

vara av

ett vidare Östersjöperspektiv.

För det andra har det också liksom många gånger tidigare

- noterats att svenska företag i alltför liten utsträckning har fått order i internationell upphandling via IFI:s och EU. Detta utgör ett betydande orosmoment i ett läge när avsevärda investeringsmedel kommer att ställas till förfogande EU för utnyttjande i

av kandidatländema.

Beredningen vill erinra om en grundläggande tanke bakom det nu aktuella anslaget för näringslivsutveckling att det skall bygga

på additionalitet. Användningen bör tillföra något kvalitativt nytt som inte skulle kommit till stånd utan tillgång till just dessa medel.

Mot den bakgrunden ter det sig naturligt att anslaget på miljö- och energiområdet i första hand används till att ämnesmässigt vidga fältet för möjliga svenska insatser än att göra det

snarare mer av som redan görs. En kompletterande möjlighet att utifrån

vore efterfrågan i samarbetsländema och konkurrensneutral upphandling i Sverige finansiera mindre demonstrationsprojekt

av utvecklingskaraktär enligt det mönster etablerats bl.a. i det via

som Östersjömiljard I initierade fjärrvärmeprogrammet i Lettland.

Beredningen föreslår att följande principer tjänar

som vägledning för det fortsatta arbetet.

Åtgärderna bör utifrån ett Agenda Zl-perspektiv bidra till - en

förbättrad miljösituation i Östersjöregionen och/eller bidra till

utveckling av ett effektivare energisystem i regionen;

28 SOU 1999: 125

Anslaget bör främst utnyttjas för att de delar det svenska av näringslivets kompetens- och resursprofil tas till är vara som relevanta utifrån problembilden i regionen hittills inte men varit aktuella i öst- och klimatsamarbetet.

Åtgärderna skall vara väl förberedda, kostnadseffektiva och präglas av miljömässig och finansiell uthållighet.

Åtgärderna skall främja, inte försvaga eller komplicera, omvandlingsprocessen i samarbetsländerna.

Åtgärderna skall samordnas med andra finansiärers verksamhet, särskilt IFI:s och EU, samt så långt möjligt främja det svenska näringslivets möjligheter i internationell upphandling.

Åtgärderna skall inte snedvrida konkurrensen i Sverige. Stöd till investeringar skall inte bidrag till ett enskilt ges som företag i Sverige utan till myndighet i samarbetsland för utnyttjande av svenskt näringsliv i projektet.

Översubvention skall undvikas. Ekonomiskt lönsamma och finansiellt bärkraftiga projekt bör således normalt inte finansieras på gåvobasis utan med kommersiella krediter.

Parallella kanaler för finansiering likartade projekt på av men olika villkor skall undvikas. Anslaget skall komplettera, inte konkurrera med, de verksamheter Sida respektive som Energimyndigheten redan arbetar med.

Beredningen föreslår således att medel anslaget för ur reserveras miljö- och energirelaterade projekt enligt de principer som redovisats ovan. Beredningen har erfarit att frågan ytterligare bidrag till den om polska ekofonden övervägs inom Sida. Beredningen positivt på ser ett sådant bidrag.

SOU 1999: 125 29

Beredningen konstaterar att samrådet mellan olika svenska aktörer när det gäller insatser inom miljö- och energiområdet inte alltid fungerat tillfredsställande. Beredningen föreslår därför

att en permanent samrådsgrupp tillkallas under UD:s ledning med representanter för berörda departement, Sida, Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet, EKN, AB SEK och Sveriges Exportråd samt med möjlighet till deltagande av berörda företag. Arbetet i denna grupp måste samordnas med arbetet i den ovan föreslagna projektsamverkansgruppen och med andra befintliga sarnrådsgrupper.

10 IT-satsningar

Ny informationsteknologi skapar mycket stora möjligheter att underlätta informationstillgång för näringslivet i hela Östersjöregionen, och kan bidra till en snabb utveckling

av relationer och samarbetsprojekt.

Beredningen har redan erinrat om det vid handelsministennötet i Vilnius initierade projektet om en webb-sida.

gemensam Beredningen vill härutöver erinra särskild om det s.k. SME-link projektet som syftar till att förse små och medelstora företag med kvalificerad information inom ett antal fackområden. Projektet har realiserats med omfattande stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Vidare erinrar beredningen IT-projekt bedrivs

om som av Östersjöinstitutet i Karlskrona, och om de IT-projekt som initierats med finansiering ur anslaget för samarbete och utveckling är 1997.

Beredningen anser att regeringen bör ta initiativ till

en sammanställning av pågående IT-projekt med Östersjöinriktning. En dylik sammanställning bör ligga till grund för överväganden om nya initiativ på området.

Beredningen noterar allmänt sett att det är ett svenskt intresse att IT-utvecklingen i Östersjöornrådet fortskrider och påskyndas. IT-branschen kännetecknas av stark tillväxt. Svenska IT-företag elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag omsatta 325 miljarder kronor år 1996. Sverige ligger dessutom i världstopp när

30 SOU 1999: 125

det gäller telefoni, Intemet-trafik, mobiltelefoni och innehav av persondatorer. Beredningen anser att regeringen bör positivt på fortsatta se samarbetsprojekt som stöder IT-utvecklingen i regionen. Erfarenheterna från projektet Baltic Sea IT Fund bör därvid beaktas.

Beredningen erinrar i sammanhanget vikten utbyggnad om av av IT-infrastrukturen för data- och teletrafik mellan Sverige och andra Östersjöländer. Beredningen utgår från att dessa frågor

behandlas i utredningen informations- och kommunikationsom teknisk infrastruktur kommer att avlämna sitt betänkande i som juni 1999.

ll Internationella kurser

Sida bedriver en omfattande verksamhet med internationella kurser, i enlighet med det koncept tillämpades under många år som av Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete BITS. Kurserna har till en del inriktning på sektorer är en sorn av klart intresse för svenskt näringsliv och de är uppskattade av företagen i och med att de skapar kunskap och intresse för om svenska lösningar hos personer är eller kommer att bli viktiga som beslutsfattare i sina hemländer.

Beredningen anser att det är ett långsiktigt näringslivsintresse att den internationella kursverksamheten Sida utvidgas och genom förstärks.

Beredningen föreslår att Sida får i uppdrag att i samråd med svenska näringslivsorganisationer och företag ta fram och svara för ett offensivt kursprogram inom sektorer särskilt intresse för av svenska företag.

SOU 1999: 125 31

12 Stipendier

Svenska institutet fick i april 1997 i uppdrag regeringen att

av administrera det s.k. Visby-programmet. Programmet

avser forskning, forskarutbildning och utbildning på masternivå. Stöd kan utgå dels till forskningsprojekt och nätverk, dels

som individuella stipendier. I princip riktar sig programmet till universitet och högskolor, men efter ett beslut av regeringen våren 1998 kan också samarbete eller utbyte mellan å sidan

ena läroanstalter, å andra sidan näringsliv, offentlig förvaltning och kultur- och infonnationssektom innefattas.

Visby-programmet finansieras ur anslaget för samarbete och utveckling med 120 miljoner kronor för treårsperioden 1997-07-01

2000-06-30. -

I kontakt med Svenska institutet har beredningen erfarit att finansiering av Visby-programmet kan tryggad under hela år

anses 2000, med medel som redan har anslagits.

Svenska institutet administrerar också de s.k. Östersjöstipendiema. Detta riktar sig till studerande, lärare och

program administrativ personal inom områden akademisk grund och påbyggnadsutbildning samt vuxenutbildning, inkl. folkbildning och arbetsmarknadsutbildning. Programmet omfattar enbart individuella stipendier. Medlen skall till 60 procent till svenskar

för studier i Östersjöländema.

Östersjöstipendiema finansieras med medel från dåvarande Arbetsmarknads-, Utrikes- och Utbildningsdepartementet i proportionerna 80/ 10/ 10. Totalt anvisades 100 miljoner kronor.

Svenska institutet har understrukit den stora betydelsen att

av redan hösten 1999 få beslut som säkrar finansiering de två

av programmens fortsättning efter år 2000.

Beredningen anser att Visby-stipendiema och Östersjöstipendiema är av stort värde för att utveckla långsiktiga relationer mellan Sverige och länderna på andra sidan Östersjön.

Mot bakgrund av den allmänna inriktning för anslaget

som regeringen har fastställt är det emellertid beredningens slutsats att

frågan om fortsatt finansiering stipendieverksamheten i första av hand bör lösas på annat sätt.

13 Allmän

Sverige-närvaro m.m.

Anslaget för samarbete och utveckling i Östersjöregionen har utnyttjats till flera insatser som syftat till att förstärka kulturella förbindelser och den allmänna svenska närvaron på andra sidan Östersjön, trots att insatserna inte haft direkt en näringslivsanknytning. Av de riktlinjer som regeringen har lagt fast för anslaget följer enligt beredningens mening att finansiering dylika insatser bör av undvikas.

14 och

Beredningsordning

administration

Beredningen förordar att den inom UD:s enhet för Centralgrupp och Östeuropa som nu har ansvaret för bl.a. utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa också får ansvaret för ärenden rörande anslaget för samarbete och utveckling och anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Beredningen erinrar samtidigt om att en strävan bör vara att delegera beslut om enskilda insatser till statliga myndigheter eller andra statsstödda organ, i enlighet med beslut om myndighetsansvar för särskilda

program. Beredningen föreslår också i syfte bl.a. att förbättra koordinationen med insatser inom utvecklingssamarbetet- att det statsråd som har ansvaret for utrikeshandel alltid är förem.m. dragande vid regeringssammanträden i ärenden insatser om som finansieras ur anslagen, givetvis efter sedvanlig gemensam beredning med andra departement.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaförmånsrättsregler+Bilagor.Ju. 32 Utvecklingssamarbetepårättsomrádet.Ju. . . Steriliseringsüågani Sverige1935-1975. 33.Bo Betalarätt.Särskildaboendeformuför tryggt- Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterföråldre-ochhandikappomsorg. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. S Godsediforskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku.

Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn.Fi. - EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.fö. 36.Likvidation aktiebolag.Ju. av Märkväl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.fö. - Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav Demokratiutredningensskriftserie.Ju. gsmateici.UD. OAttslaktaettfåri Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningföralla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet.U. Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring. Rasism.nynazism främlingskap.och Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 41 Bevaradokumentárfilmenskulturarv.Åtgårdsför- . Bördemokratinavnationaliseras slagsamtförslagtillettcentrumfördokumentärfilm . Demokratiutredningensslciftserie.Ju. och filmvårdscentral.en Ku. 53 Elektroniskdemokrati.Demuiuatiuuedningens 42.Nyluftfartslag.N. skriñserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyni revisions- .r Etikochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 44 Öppenelmarlcnad.N. . Denframtidakommersiellalokalmdion.Ku. 45.Slutförvaringavkärnavfall.Kommunernaoch Nyttsystemförprövning hyres-ochav platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag. studie inkomsterEn om och Ökadrättssäkerheti asylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.

GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner 47.MervärdesskattFrivilligskattskyldighet.Fi. föddaår1937ellertidigare. 48.läraavEstonia. andradelrapportenDen och . Frågortill detindustriellasamhallet.Ku. slutredovisning.N.

Artikel i EG:svanrmärkesdirektiv.7 49.Invandrare företagare.som Ku. Ändringari vauunarkeslagen.Ju. 50.skyddsjaktpå M. varg. 20.Sverigeochjudamastillgångar.UD. Smittskydd,samhälleochindivid.DelA+B. . Lindqvistsnia nio- vägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövningbostadstilläggav till pensionärer. . avpersonermedfunktionshinder. S. 2h Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju. . värdeochvärdighet.Demokratiutredningerts 54.Ennytullag.Fi. skriñserie.Ju. 55.Konvergensochförändring.Samordningav 23.Utveckling mänskligaav resurseri arbetslivet. lagstiftningenförmedie-ochtelesektorema.Ku. Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EGzs 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demuluatiutredningensskriftserie.Ju. 24.EG:sstrukturstöd. organisationNy fördegeogra- 57.RikstrafikenEn myndighet.ny N. fisktavgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Loser demokratinsproblem 25.samerna ursprungsfolkett i Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. hQInförsel beskattadeav varor.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi. . 27.Delta Utredningen deltidsarbete,- om tillfälliga 60.Kundvanligaretaxi.N. jobbocharbetslöshetsersättningen.N. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju. . 28.Kontantmetodförsmåföretagare.F 62.Bilen,miljönochsäkerhetenFi.

29.Internationellkonflikthantering förbereda- att sig 63.Attläraochleda Enlärarutbildningförsamverkan tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.YttrandefrihetenochkonkurrensenFörslagtill 64.Representativdemokrati.Deumlu.uiuudningens mediekoncentrationslag.Ku.mm. skriftserie.Ju.

3l. Tillsynöveradvokatermm.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareförbarnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhällets - behovav ungdomar. information narkotikautveckling.om 66.Godvårdpålikavillkor omstatensstyrningav 91.Enöversynavjämställdhetslagen.N. halso-ochsjukvården bilagor.+2 S. 92.Premiärförpersonval.Ju 67.KÃRNAVFALL metod plats 93.Det folkstyret.ForskarvolymVI. - - - unga miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs DemokratiutredninJu. FUB-program98.M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. 68.Brandkatastrofeni Göteborg 95.Småskaligelproduktion mätningsamt och DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debitering elförbrukning.av N. 69.Individenocharbetslivet.Perspektivdetpå 96.Statistik-reformen.Utvärderingochförslagtill samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga:Uppsatserskrivnaför 70.Genteltnilamnnden.U. utvärderingenreformen.av Ju. 7l Oseriösabostadsñsrmedlare. 97.Socialtjänstiutveckling. . 72.Boendesocialaeffekter konkurserav och Del ochA B Bilagor. rekonstruktionerbostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. egnahem.S. 99.Översynavstiftelsenförinternationell 73.Handikappombudsmannensframtida rapporteringläkemedelsbiverkningar.av förutsättningarocharbetsuppgifter. 100.Bibeln texterna. - 74.Demokratinochdetgemensammabasta. GamlatestamentetVolym Demokratiutredningensslcifiserie.Ju. Gamlatestamentetll. Volym 75.Rättplatsförvindltrañen.Dell ochDel2.M. Tilläggtill Gamlatestamentet.Deapokryfa 76.Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaslcriñemaVolym3. Demoloatiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym4.Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 101.Olydigamedborgare. flyktinggömmareOm volymIl. Demokratiuuedningen.Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbrukochmiljönyttanyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbmketJo. 102.Ansvarsfördelningförinternationellaprogram 79.Kållskattpåutdelningochroyaltytill begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U. skattskyldiga.Fi. 103.Regionrefonnpåförsök förstastegenmot - 80.Demokratiopirtioner. ennyregionalsarnhallsorganisation.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju. 8 Förhandlingl till hyresgastorganisation.105.Skatt Tull ExekutionNormerförbehandling . - - - Ju. avpersonuppgifter.Fi. 82.Vårdslöskreditgivning sekretesssamt i banker 106.KonsumenternaochlT- enutredning datorer,om m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi. 83.GlobaliseringForskarvolymIX.Demokrati- 107.Nyamål3 förutveckling mänskligaav resurser utredningen.Ju. i arbetslivet.N. 84.CivilsamhalletForskarvolymVIII. 108.Handläggningungdomsmål utvärdering av - en av Demokratiutredningeu.Ju. 1995årsungdomsmålsreform.Ju. 85.Bredbandförtillväxti helalandet. 109.Behandlingpersonuppgifterav inomsocialtjänsten. Näringsgregional-ochvälñrdspolitiska S aspekterpåIT-inñasttukturen.N. l 10.Ledandeforskningförsäkerhetsskull.Fö. - 86.PC:n död längeleveår - PcznNyamöjligheter l l l Attsökakostnadseffektivalösningarinom . förSverige. klimatområdet.N. Enrapportfån hear-ingenEfter PC:n"anordnad 112.Civilsarnhället demokratinssom arena. avIT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiskareflektioner. 87.Vagnbolagförjarnvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 88.Granskningskommissionensbetänkandei anledning l l3. Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. avBrottsutredningeneftermordet statsminister Demokratiutredningen.Ju. OlofPalme.Ju. IM. Matsommedicin. 89.statsbidragtill handikapporganisationer. l 15.Handelmed i konkurrens.gas N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

116.Denregionalasamhållsorganisationeni vissa

europeiskastater. Enöversättningi urval antologinav The IntermediateLevelofGovernmentinEuropean States.complexityversusdemocracyJu.

117.ITi demokratinstjänst.ForskarvolymVll.

Demokratiutredningen.Ju. 118.Kommunaluppdragsverksamhetinom

kollektivtrafikenutvärderingav

törsöksverksamheten.Ju.

l19.UtvärderingenavKY. U. 120.Frånenarttill enannantransplantationfrån

djurtill matmiska. 12 Avkorporativiseringochlobbyism.

Forskan/olymXlll. Demokratiuuedningen.Ju. 122.KY- Kvalificeradyrkesutbildning.U. 123.Mötesplatsfördesignochkonsthantverk.Ku. 124.Konsumentprisindex.Ju. 125.NäringslivsutvecklingiÖstersjöregionen.UD.

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Premiärförpersonval.92 NyatörmånsråttsreglerBilagor.1 DetungaFolkstyret.ForskarvolymV1. + lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Demokratiurredningen.93 utredningensskriftserie.8 Statistikrefonnen.- Utvärderingochförslagtill Attslakta täri Guds Omreligionsfrihet utveckling.Bilaga:Uppsatserskrivnaförutvärderingen ett namn. och demokrati.Demokratiunedningensskriñserie. avreformen.96 9 Rasism,nynazismochfrämlingskap. Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Deuiukmtiuuedningensskriftserie.10 och urrättsalttivister. Bördemokratinavnationaliseras Demokratiutredningensskriftserie.101 Demokratiutredningensskriftserie.1 1 Regionrefonnförsök förstastegen- mot Elektroniskdemokrati.Demolcratiutredningens ennyregionalsamhallsorganisation.103 skriftserie.12 Nyasarnboregler.104 Etikochdemokratiskstatskonst. Handläggningungdomsmål-enav utvärdering 1995årsav Demokratiutredningensskriñserie.13 ungdomsmålsrefonn.l08 Nyttsystemförprövning hyres-ocharrendemâl.15 Civilsamhället demokratinssom arena.Någrakritiska av reflektioner.Demokratiunedningensslaiñserie.1 12 Artikel7i EG:svammärkesdirektiv. Ändringari varurnärkeslagen.19 Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. Denskyddadeprovinsen.En demokratins Demokratiutredningen.113 essäom värdeochvärdighet.Demokratiutredningens Denregionalasamhallsorganisationeni vissaeuropeiska skriñserie 22 stater.Enöversättningi urval antologinav The Tillsynöveradvokater 31 lntennediateLevel GovernmentEuropeanof States. mm. Utvecklingssamarbete complexityversusdemocracy.1 16 råttsområdet.32 Likvidation aktiebolag.36 IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVll. av Demokratini denoffentliga Demokratiutredningen.1 17 sektornsförändring. Demoiuatiuueduingensskriftserie.40 Kommunaluppdragsverksamhetinomkollektivtrafiken C " ägandeochtillsyni misionsverksamhet. - utvärderingforsöksverksamheten.av 118 43 , Avkorporativiseringlobbyism.och ForskarvolymXIII. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.S3 Globaliseringenochdemokratin. Demokratiutredningen.121 Demokratiutredningensskriñserie.56 Konsumentprisindex.124

Löserjuridikendemokratinsproblem Utrikesdepartementet Demokratiutredningensskriftserie.58 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Ökadrättssäkerheti asylarenden.16

Representativdemokrati.Demukraiiunedningens Sverigeochjudamastillgång 20 . skriñserie.64 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel. Demokratinochdet bästa.Demokrati- 38 gemensamma utredningensskriftserie.74 NäringslivetsutvecklingiÖstersjöregionen.125

Maktdelning.ForskarvolymDemokratiutredningen. Försvarsdepartementet 76 Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskarvolym11. EffektivareTotaltörsvarsstödiÖstersjöomrádet.6 Demoitratiunedningen.77 Internationellkonflikthantering- attförberedasig Demokratiopinioner. tillsammans.29 Demuisr-atiutredningensskriftserie.80 Underrättelsetjänsten- enöversyn.3 7 Förhandlingsersåttningtill hyresgästorganisati81 Ledandeforskningförsäkerhetsskull.1 10 . - Globalisering.ForskarvolymIX.Demuiudliuuedningen. 83 Socialdepartementet

Civilsamhället.ForskarvolymV1Il.Demokrati- Steriliseringsfrágani Sverige1935-1975.Ekonomisk uuedningeiL84 ersättning.2 Gran uskommissionensbetänkandei anledningav GarantipensionochBosätmingstilläggforpersoner Brottsutredningenettermordet statsministe föddaår 1937ellertidigare.17 OlofPalme.88

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav Utbildningsdepartementet

personermedfunktionshinder.21

Godsedi forskningen.4 Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerföräldre

tryggt- Vuxenutbildningföralla Andraåretmed samtavgifterföräldre-ochhandikappomsorg.33

Kunskapslyñet.39 Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsterom och

Attläraochleda Enlärarutbildningförsamverkan socialbidragåren1990 1996.till 46 -

ochutveckling.63 Smittskydd,samhälleochindivid.DelA+B.51

Gentekniknämnden.70 lnkomstprövningbostadstilläggav till pensionärer.52

Likvärdigavillkor.98 Barnombudsmannen- företrädareforbamoch

Ansvarsfördelningförinternationellaprogram ungdomar.65

utbildnings-ochungdomsområdet102 Godvårdpålikavillkor omstatensstyrning

- UtvärderingenavKY. 191 avhälso-ochsjukvården2 bilagor.66+

Kvalificeradyrkesutbildning.122 oseriösabostadsförmedlare.7 l KY-

Boendesocialaeffekter konkurserav och Jordbruksdepartementet

rekonstruktioner- bostadsrättsföreningaroch

Yrkesñsketskunkurrenssittration.3 egnahem.72

Samema ursprungsfolk- ett i Sverige.25 E "" appumbudsmartnensframtidaförutsättningaroch

Jordbrukochmiljönytta- nyttmiljöprogramtörarbetsuppgifter.73

jordbruket78 statsbidrag handikapporganisationer.till 89

Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehov informationav Kulturdepartementet

omnarkotikautveckling.90 Socialtjänsti utveckling.Del ochA B Bilagor.97 Denñramtidakommersiellalokalradion.14

- Frågortill detindustriellasamhället.18 Översyn stiftelsenav förinternationellrapporteringav läkemedelsbiverkningar.99 YttrandefrihetenochkonkurrensenFörslagtill

- Behandling personuppgiñerinomsocialtjänsten. mediekoncentrationslag30m.m.

av 109 Svensktmedborgarskap.34

Bevaradokumentärñlmenskulturarv.Åtgärdsförslag Matsommedicin.1 14 Från till samtförslagtill ettcentrumfördokumentärñlmochen

enart enannan- transplantationfråndjurtill människa.120 ñlmvärdscentral.4 l

Invandrare företagare.som 49

Konvergensochförändring.Samordninglagstiñ-av Finansdepartementet

ningenförmedie-ochtelesektorema.55 Märkväl 7 Brandkatastrofeni Göteborg.

Införsel beskattadeav varor.26 DrabbadeMedierMyndigheter.68

Kontantmetodförsmåföretagare.28 Bibeln texterna. Fastighetsmäklarnänmdeneffektivare -

- tillsyn.35 GamlatestamentetVolym

MervärdesskattFrivilligskattskyldighet.47 Gamla Volym

- testamentetll. En tullag.54ny Tilläggtill Gamla Deapok-ryfaeller

entet. Begränsadfn tighetss 59an. deuterokanoniskaskritiema.Volym

Bilemmiljönochsäkerheten.62 Nyatestamentet.Volym 100

Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat- Mötesplatsfördesingochkonsthantverk.123

skattskyldiga.79

Värdsloskreditgivning sekretesssamt i bankerm.m.82 Näringsdepartementet

Förmånerochökadelevnadskosmader.94

Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Skatt Tull ExekutionNomerförbehandlingav

- - - Utveckling mänskligaav resurseri arbetslivet. personuppgifter.105

Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EG:sstruktur- KonsumenteochIT-na enutredning datorer,om fonder.23

handelochmarknadsföring.106

EG:sstrukturstod. organisationNy fördegeografiskt

avgränsadestruktur sprogrammem24

Delta Utredningen deltidsarbete,- om tillñlligajobb

ocharbetslöshetsersättningen.27

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

NyIuñfartslag.42 Öppenelmarknad.44 Lära Estonia.av Denandradelrapportenoch slutredovisning.48 RikstrafikenEn myndighet- ny 57 Kundvänligaretaxi.60 Individenocharbetslivet.Perspektiv detsamtida arbetslivetkringsekelskiftet2000.69 Bredbandförtillväxti helalandet.NäringsgregionalochvålfärdspolitiskaaspekterpåIT-infrasuukmren. 35 PCzn död längelevePC:när - Nyamöjligheterför Sverige.Enrapportfrånhearingen"EñerPCzn" anordnad IT-kommissionenjuniav 1999186 Vagnbolagförjärnvägen87 Enöversyn jämställdhetslagen.av 91 Småskaligelproduktion mätningsamt ochdebitering avelförbmlming.95 Nyamål för3 utveckling mänskligaav resurseri arbetslivet.107 Attsökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet.11 l Handelmedgasi konkurrens.115

Miljödepartementet Slurtörvaringkämavfall.av Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 skyddsjaktpåvarg.50 KÃRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.- - - KASAMsyttrandeöverSKBsFUD-program 6798. Rättplatsförvindknñen.Del ochDel 75l 2.

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71. Box 6430. I 13 82 Stockholm. otder@faktainfo.se wwwfaktainfose

ISBN 91-7610-760-4 ISSN 0375-250X