Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ta vara

på

i

möjligheterna

Östersjöregionen

Betänkande av

Östersjöhandelskommittén

U

S M

1998:53

ANN

w Statens offentliga utredningar WW 1998:53

w Närings- och handelsdepartementet

l 2

Ta vara

på

i

möjligheterna

Östersjöregionen

Betänkande av Östersjöhandelskommittén

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarrar Fritzes Offentliga Publikationer uppdragav Regeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svarapå remiss. Hur ochVarför. Statsrâdsberedningen,1993. En liten broschyr somunderlättar arbetetför den somskall svara remiss. - Broschyrenkan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20909-8 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

LSrArENENOFi-EKJrLiÖÃL

UTREDNINGAR

Östersjähandelskommittén Nl997:07

Till Regeringen

Regeringen beslutade den 9 oktober 1997 att tillkalla en kommitté för att identifiera hinder och föreslå åtgärder för att underlätta handel och investeringar i Östersjöregionen samt att förordna statsrådet Pagrotsky att vara ordförande i kommittén. Regeringen bemyndigade statsrådet Pagrotsky att utse övriga ledamöter i kommittén. Med stöd av bemyndigandet förordnade statsrådet Pagrotsky den 9 oktober 1997 Hans Blücher, Mats Gabrielsson, Ulla Holm, Ulf Larsson, Sture Lindmark, Eva Nilsson, Ingemar Nilsson och Christina Nordin som ledamöter. Till sekreterare utsågs den 22 oktober 1997 Per Olov Nützmann. Som sakkunnig utsågs den ll november 1997 Anders

Sahlén och som experter utsågs samma dag Nina Brunstedt, Bengt Lundborg och Nils- Erik Schyberg. Kommittén får härmed överlämna betänkandet: Ta vara på möjligheterna i Ostersj öregionen. Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i mars 1998

Leif Pagrotsky Hans Blücher Mats Gabrielsson Ulla Holm Ulf Larsson Sture Lindmark Eva Nilsson Ingemar Nilsson Christina Nordin

/Per Olov Nützmann

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Östersjöregionen har varit mycket positiv. Under 1997 visade Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen positiv BNP-utveckling, de utländska

en direktinvesteringama fördubblades och handeln ökade dramatiskt. Trots detta återstår hel del hinder för handel och investeringar i

en regionen. Detta betänkande belyser sådana hinder och innehåller också vissa förslag till hur dessa kan minskas eller elimineras. Betänkandet grundas i allt väsentligt på erfarenheter och synpunkter från svenskt näringsliv och från studier, analyser och enkäter gjorts olika organ rörande förhållandena inom

som av regionen.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen i regionen har ibland framtonat bild präglas en underskattning av de framsteg

en som av

gjorts och överskattning de problem finns. Mot den som en av som bakgrunden har kommittén funnit det naturligt att kalla betänkandet för Ta på möjligheterna i Östersjöregionen", trots att

vara vårt uppdrag främst har varit att kartlägga problem. Detta skall dock inte ett uttryck för underskattning de problem

ses som en av som faktiskt finns.

Vårt betänkande har följande huvudsyften:

Att särskilt klarlägga förhållanden hindrar handelns 0 som

utveckling med Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Att underlag för svenskt agerande i olika internationella 0 ge

samarbetsorgan med syfte att främja positiv ekonomisk

en utveckling i Östersjöregionen.

Att belysa åtgärder kan vidtas inom Sverige för att främja

0 som

utvecklingen av handel och investeringar i regionen.

Det finns en mängd offentliga och privata internationella, nationella, regionala och lokala stödfonner, initiativ och samarbetsprojekt inom regionen. Kommittén har i bilaga 5 till detta betänkande översiktligt redovisat vissa myndigheter och organisationer samt deras huvudsakliga roll och insatser för utveckling och

samarbete inom regionen. Möjligen kan redovisningen ge tips till svenska företag som funderar på Östersjösatsningar om vilka organisationer och myndigheter som kan vara behjälpliga. Mycket information finns tillgänglig på olika webbplatser på Internet. Betänkandet innehåller därför en förteckning över några inforrnativa webbplatser.

Länderna inom Östersjöregionen är inbördes mycket olika och förutsättningarna skiljer sig åt. Problemen och hindren för handel och investeringar förefaller vara relativt väl kända för marknadens aktörer, berörda politiska myndigheter och organisationer

organ, inom respektive land. Problemens omfattning och påverkan på handel och investeringar varierar kraftigt mellan berörda länder.

Områden där det finns problem har sammanfattats i följande punkter.

0 Lagstiftning

0 Administrativ kompetens

0 Gränspassering

0 Brottslighet

0 Tekniska handelshinder

0 Information

0 Infrastruktur/transporter

0 Investeringar, rörelsekapital och kundkrediter

Sammanfattning 9

Mot bakgrund av den problembeskrivning som gjorts och de hinder som bedömts vara särskilt relaterade till handel och investeringar har kommittén valt att koncentrera överväganden och förslag till följande områden

0 Samverkan och kunskapsöverföring för att höja administrativ

kompetens inom här relevanta områden.

0 Gränspassering

0 Informationsfrågor

0 Vissa andra stödåtgärder

Överväganden och forslag

Många av kommitténs förslag kan endast genomföras i samverkan med berörda länder. Detta innebär bl.a. att ett sådant förslag måste bearbetas vidare i bilaterala eller multilaterala sammanhang. Inte minst gäller detta i olika organ inom EU. Vi har dock kunnat konstatera att det också finns åtgärder som bör kunna vidtas i Sverige utan att beröra förhållanden i andra länder. Det finns även sådant som bör kunna uppnås genom ökad direkt samverkan mellan länderna utan att detta kräver formella avtal eller förhandlingar.

Bilden av regionen

På flera ställen i betänkandet har kommittén pekat på vikten av att bilden av regionen nyanseras. Enligt vår uppfattning finns till viss del en alltför pessimistisk bild i Sverige om förhållandena i dag i våra östliga grannländer. Kommittén vill därför hävda att Ökade kunskaper i Sverige om de faktiska förhållandena i de östra delarna av regionen är de viktigaste komponenterna för

en av en ökad handel och ökade investeringar. Alla aktörer i Sverige som kan bidra till sådan kunskapsspridning har viktig roll att

en en spela.

10 Sammanfattning

Bankernas roll

Normalt skulle vissa av de problem som föreligger i samband med handel och investeringar i Östersjöregionen kunna förväntas lösas med stöd det svenska bankväsendet. Det gäller såväl rena finan-

av sieringsfrågor informationsinhämtning institutionella och

som om legala förhållanden, kreditbedömning lokala företag etc. Kom-

av mittén har kunnat konstatera att det svenska banksystemet hittills är representerat i mycket liten utsträckning i regionen. De utländska bankerna har ofta kommit längre i sin etablering än de svenska. Detta innebär enligt kommitténs mening att svenska företag utsätts för konkurrensnackdel i Östersjöhandeln eftersom deras bank-

en förbindelser inte hittills kunnat tillhandahålla samma tjänster som konkurrentemas.

Statsstödda aktiviteter

Kommittén har dragit slutsatsen att det är angeläget att en totalöversyn kommer till stånd alla de aktiviteter och former som på

av olika sätt är avsedda att främja svensk utrikeshandel och svenska företags förutsättningar för investeringar, och som har statligt stöd. Översynen bör inte bara syfta till att söka göra verksamheten mer överskådlig för företagen, utan också främja ett övergripande

mer och riskfokuserat angreppssätt i det statliga engagemanget. Däri-

bör systemet, utan att för den skull centraliseras, kunna ge genom ett effektivare bidrag till lägre kostnad än nuvarande i viss mån partiellt inriktade stödprogram.

Enklare regler

Regler och procedurer för handel och investeringar är ofta mycket komplicerade. I många fall bygger dessa på internationella avtal, konventioner etc. vilket naturligtvis inte underlättar förenklingssträvanden. Så enkla regler möjligt tillsammans med god

som information bör alltid vara en grundläggande utgångspunkt. Det är därför vikt att arbetet med att förenkla EG:s regelverk ges hög

av prioritet från svensk sida.

Sammanfattning l l

Bekämpning av korruption

Bestickning och tagande av mutor stör fortfarande i viss grad handeln mellan länderna, problemet anses ha minskat.

även om Företagen måste i sin verksamhet konsekvent avstå från varje form

bestickning myndighetsrelationer och affärsav både vad avser relationer. Myndigheter och organisationer måste genom utbildningsåtgärder, infonnation och kontrollsystem förebygga och förhindra att tjänstemän begär eller tar emot mutor. En viktig markering i kampen mot korruption är den nyligen antagna OECDkonventionen mutor. Sveriges regering bör uppmuntra Ryss-

om land och de baltiska länderna att ansluta sig till konventionen.

Nya ajfärskontakter

Det är stor betydelse att svenska små och medelstora företag

av kan få stöd i samband med marknadssatsningar i Östersjöregionen. Efter kartläggning företagets exportmöjligheter och produkt-

av

lämplighet för speciell marknad krävs en handfast kontakt ernas en med presumtiva affárspartners. Dessa kontakter blir ofta effektivare och mer målinriktade om företaget får stöd från en aktör i det aktuella landet som känner företagen, affarsmentaliteten och har myndighetskontakter etc.

Kommittén föreslår ökat stöd för marknadssatsningar i form av s.k. Affárschansprojekt. Exportrådet bör ges i uppgift att tillsammans med den regionala organisationen för exportfrämjande i Sverige, i samråd med berörda näringslivorganisationer samt handelskammare, genomföra dessa projekt.

Ramavtal

Kommittén har kunnat konstatera att problemen i samband med projektexport till i första hand Ryssland ofta synes hänga samman med svårigheter att administrera och finansiera varje enskilt projekt för sig. Ett sätt att underlätta hanteringen av dessa

var

12 Sammanfattning

problem kan vara att träffa ramavtal eller annat liknande

arrangemang mellan regeringama i Sverige och Ryssland.

Stöd för yrkesutbildning

I samband med så gott som varje projektinriktad investering i regionen som genomförs med svensk medverkan krävs en utbildningsinsats av personalen på plats. En sådan insats är helt avgörande för att projektet skall kunna fullföljas och anläggningarna fungera friktionsfritt. Kommittén anser att sådant stöd bör kunna ökas.

Förbättrad information

Kommittén anser det mycket vikti att utvecklingen inom ITområdet utnyttjas på ett praktiskt och rationellt sätt. Detta för att råda bot på den brist på information och kunskap som uppenbarligen finns vad gäller regler och bestämmelser inom handelsområdet. Modern informationsteknik medger att man, på ett förhållandevis lätt och billigt sätt, kan förmedla gränsöverskridande infomiation utan restriktioner.

Kommittén förordar mer samarbete mellan svenska organisationer så att det skapas samlad svensk informationsplats webbsida

en för Östersjöområdet med länkar till andra webbplatser och databaser som innehåller relevant information om bestämmelser, marknadsförhållanden, statistik etc.

Det är inte bara angeläget att svenska myndigheter har fullgod och lättillgänglig information. Motsvarande utbud bör eftersträvas i hela Östersjöregionen. Flera länder såsom de baltiska staterna har utmärkta webbplatser på engelska som ger omfattande marknadsinformation. Inom ramen för Östersjösamarbetet borde det vara möjligt att fastställa vissa specifikationer för omfattning och utformning av det offentliga informationsutbudet via Internet.

Vissa uppgifter pekar på att svenska företag och organisationer i mindre utsträckning deltar i Phare och Tacis-programmen än vad

sou 1998:53 Sammanfattning13

företag från flera andra länder gör. Det är av vikt att svensk expertis med samlad kunskap om kontakter med internationella organisationer och program såsom EBRD, NIB, Tacis och Phare finns, och kan ge företag aktivt stöd. Genom olika utbildnings- och informationsaktiviteter riktade direkt till företag och organisationer bör kunskapen kunna höjas avsevärt.

Den Sida utgivna "Exporters Guide to Sweden" bör uppdateras

av och göras brett tillgänglig. Detta kan ske genom Internet och genom tryckta exemplar.

Kommittén föreslår också att Sida utarbetar standarder för besöksprogram för företag som bedöms kunna exportera till Sverige. En viss subventionering av de kostnader som är förknippade med sådana besök bör inrymmas i Sidas handelsfrämjande verksamhet.

Förbättring av kompetens hos företag

Kommittén föreslår att ytterligare insatser görs som bidrar till uppbyggnad och förbättring ryska, estniska, lettiska, litauiska och

av polska företags och organisationers administrativa kompetens". Det svenska företag konstaterar att kompetensbrist föreligger

som på något viktigt område hos dess samarbetspartner bör kunna ta initiativ till att denne får tillgång till expertis under den tid som behövs. Det kan gälla t.ex. för att bygga upp en inköps- eller försäljningsorganisation, ett modernt redovisningssystem eller någon annan vital funktion.

Snabbare gränspassering

Snabbare gränspassering för kommersiell trafik bör kunna uppnås med bibehållen eller t.o.m. ökad kontrollnivå.

Kommittén föreslår att Sverige inom ramen för Östersjösamarbetet tar initiativ till en diskussion om ett gemensamt kvalitets- och uppföljningsprogram för tullmyndighetema. Programmet skall stödja en utveckling mot fastställda krav för hantering av olika ärenden

14 Sammanfattning SOU 1998:5 3

och tullformaliteter. I detta kan ingå tidskrav, etikkrav, integritetsfrågor och säkerställande av riktighet i tillämpning och beslut.

Sverige bör ta initiativ till ett gemensamt mål för gränspassering som skall gälla inom samtliga Östersj år 2000. Målet skall uttrycka hur lång tid en normal gränspassering får ta. Förslaget skall ses som ett första steg i ett ökat kvalitets- och servicetänkande, gemensamt utvecklat inom Östersjöregionens tullmyndigheter.

En ökad samverkan mellan den svenska tullen och tullmyndigheterna i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen bör enligt kommitténs uppfattning främjas. Samverkan skall, utöver redan etablerad samverkan i brottsbekämpande syfte, främst syfta till att underlätta gränspassager och förbättra servicen till näringslivet. Utbytet bör successivt bli ett naturligt led i en lokal samverkan mellan respektive lands myndigheter.

Kommittén föreslår att Generaltullstyrelsen får i uppdrag att utarbeta för direkt utbyte mellan tulltjänstemän från

ett program Ryssland, de baltiska länderna samt Polen och Sverige. Programmet bör ha betoning på handelsfrämjande åtgärder och service.

Relevant information regler för import och export inom

om regionen måste finnas lätt tillgängligt. Kommittén föreslår därför att Sverige verkar för att samtliga Östersjöländers regler för införsel och utförsel varor görs tillgängliga Internet.

av Reglerna bör finnas både på landets språk och på engelska.

Kommittén att Sverige bör verka för att Estland, Lettland

anser och Litauen ansluts till SAD/Transitkonventionerna så snart detta är praktiskt möjligt. Sverige bör också agera för att TIR-konventionen och tillämpningen densamma kan säkerställas. Möjlig-

av heten att utnyttja ATA-camet i samtliga Östersjöländer börfrämj as.

Summary 15

Summary

Recent economic developments in the Baltic region have been very positive. In 1997 we saw positive GNP development in Russia, Estonia, Latvia, Lithuania and Poland, foreign direct investrnents doubled and trade increased dramatically. In spite of this, some barriers to trade and investment still remain in the region. This report assesses these barriers and also contains suggestions for reducing or eliminating them. The report essentially based on experience and viewpoints from the Swedish business world and from studies, analyses and inquiries carried out by various bodies concerning conditions in the region.

Regarding economic developments in the region the picture that has sometimes emerged one characterized by an underestimation of the progress made and an exaggeration of the problems that exist. In view of this, the Committee found natural to give the report the title "Making Use of the Opportunities in the Baltic Region", despite the fact that assignment primarily to

our was assess the problems. This should not, however, be seen as an expression of an underestimation of the problems that do indeed exist.

The following are the principal aims of report.

our

o To assess in particular the conditions that are obstructing the

development of trade with Russia, Estonia, Latvia, Lithuania and Poland.

0 To provide basic information for Swedish action in various

international cooperation organs for the purpose of promoting a

positive economic development in the Baltic region.

0 To elucidate measures that can be taken in Sweden to promote

the development of trade and investment in the region.

There public and private international, national, regional

are many and local forms of support, initiatives and cooperation projects within the region. In attachment 5 to this report, the Committee gives overview of authorities and organizations and their

an some main role and efforts for development and cooperation in the region. The report possibly give tips regarding the organi-

may zations and authorities that can be of assistance to Swedish busi-

that thinking of investing in the Baltic area. A great deal nesses are of information available on different web sites on the Internet. The report therefore gives list of informative web sites.

a some

The countries in the Baltic region great deal among them-

vary a selves and they have differing preconditions. The actors on the market, political bodies concemed, authorities and organizations within the respective countries to be relatively well aware

appear of the problems and barriers to trade and investment. The scope of the problems and their impact trade and investment vary

on considerably among the countries concemed.

Areas where problems exist have been summarized under the following headings.

0 Legislation

Administrative Competence 0

0 Border Crossing

0 Crime

Technical barriers to trade 0

0 Information

Infrastructure/transports 0

Investments, working capital and customer credits 0

Summary 17

In the light of the description given of the problems and the obstacles judged to relate particularly to trade and investment, the Committee has chosen to concentrate its deliberations and proposals on the following areas.

Cooperation and the transfer of knowledge to raise the level of 0

administrative Competence within the relevant areas.

0 Border crossing

0 Information issues

0 Some other measures

Deliberations and proposals

Many of the Committees proposals only be carried out in

can cooperation with the countries concerned. This means, among other things, that such proposals must be further discussed in bilateral multilateral contexts. This applies in particular to

or different EU However, have been able to establish that

organs. we there measures that can be taken in Sweden without

are some affecting conditions in other countries. There are also objectives that be achieved by increased direct cooperation between the

can countries without requirement of formal agreements or

a negotiations.

Picture of the region

Several times in the report, the Committee indicates the importance of giving a nuanced picture of the region. In our view, there

somewhat too pessimistic perception in Sweden of the con-

a ditions prevailing today in neighbouring countries to the east.

our The Committee wishes therefore to assett that increased knowledge Sweden about the actual conditions in the eastem parts of the region of the most important components for expanded

one

trade and increased investment. All those in Sweden

who can contribute to the spread of knowledge have important role to

an play.

The role ofthe banks

Normally, would be expected that of the problems that

some arise in connection with trade and investment in the Baltic region could be solved with the aid of the Swedish bank system. This applies both to purely financing questions and collection of information on institutional and legal conditions, credit assessments of local businesses, etc. The Committee establishes that the Swedish bank system has so far been represented in the region only to a very small extent. The foreign banks have made

more progress as regards their establishment than the Swedish In

ones. the Committees view, this that Swedish businesses at

means are a disadvantage in competition for Baltic

trade since their bank connections so far have not been able to provide the services

same as their competitors banks.

The support system

The Committee has drawn the conclusion that a total review of the support system should be urgently initiated. Such a review should include all the activities and processes that in different ways are intended to promote Swedish foreign trade and the preconditions for Swedish businesses to invest, and which under various

come govemmental schemes. The review should not only aim to make the system clearer for businesses, but also promote a more comprehensive approach focusing on risk in government commitments. In this way, without being centralized, the system should be able to make effective contributions at lower cost than the

more a present partially directed support programme.

Summary 19

Simpler rules

Rules and procedures for trade and investment are often highly complicated. In they based international agree-

many cases are on ments, Conventions, etc. which naturally does not facilitate simplification efforts. As simple rules possible together with good

as information should always be fundamental starting-point.

a therefore important that Sweden gives high priority to efforts to simplify the EUs framework of rules.

The fight against corruption

Bribery and receiving bribes continue to disturb trade between the countries extent, although the problem considered to

to some have decreased. In their operations, businesses must consistently refrain from form of bribery both in their relations with aut-

any horities and in their business relations. Authorities and organizations must, through training, information and control systems, forestall and prevent officials from requesting or receiving bribes. The recently adopted OECD Convention bribes was an impor-

on tant step in the fight against corruption. The Swedish Government should Russia and the Baltic countries to accede to the

encourage Convention.

New business COHtCZClS

of major importance that Swedish small and medium-sized businesses obtain assistance in connection with market ven-

can tures in the Baltic region. Following an assessment of a companys export opportunities and the suitability of the products for a particular market, definite contact with presumptive business partners

needed. These contacts often effective and target-

are more oriented the assisted by an actor in the country in

company question who acquainted with businesses, the business mentality and has contacts with authorities, etc.

The Committee proposes increased support for market ventures the form of Business Opportunity Projects. The Swedish Trade Council should be requested to out these projects together

carry with the regional organization for export promotion in Sweden in Consultation with the business organizations concemed and Chambers of commerce.

Framework agreement

The Committee establishes that the problems connected

with exports of projects in the first instance to Russia often to be

seem related to difficulties in administering and financing each project individually. One way of facilitating the handling of these problems may be to enter into framework agreements similar

or arrangements between the Govemments of Sweden and Russia which may make easier to obtain acceptable guarantees.

Support to vocational training

In connection with practically every project-oriented investment to which Sweden contributes in the region, in-house training of staff

required. Measures of this kind are absolutely crucial to the completion of projects and the smooth running of the plants. In the Committees view, should be possible to increase this type of support.

Better information facilities

In the opinion of the Committee, important to make

very practical and rational use of developments in Information Technology IT in order to remedy the lack of information and knowledge that evident with regard to rules and regulations in the trade area. Utilizing IT relatively simple and cheap to

a way supply cross-border information without restrictions apart

any from the problem of language barriers.

Summary 21

The Committee recommends more cooperation between Swedish organizations in order to collect information about Sweden and the Baltic region single web site with links to other sites and data

on a bases that contain relevant information about regulations, market conditions, statistics, etc.

not only important that Swedish authorities have adequate, easily accessible information. The aim should be to provide a similar service for the entire Baltic region. Several countries, including the Baltic states have excellent web sites in English which supply comprehensive information on market conditions. Within the framework of Baltic sea cooperation should be possible to set out certain specifications regulating the scope and design of information from public authorities on the Internet.

Certain information indicates that Swedish companies and organizations less involved in the Phare and Tacis programmes than

are companies in several other countries. important that Swedish expertise, including comprehensive knowledge about contacts with international organizations and programmes such as the EBRD, NIB, Tacis and Phare, exists and be used to give active support

can to Swedish companies. Various educational and information activities largely targeted directly at companies, but also at organizations, would substantially raise the level of knowledge about EU projects.

The Exporters Guide to Sweden produced by the Swedish International Development Agency Sida should be updated and made widely available. This could be arranged via the Internet and with the help of printed material.

The Committee that Sida draft standards for study visits

proposes for companies thought to be in position to export to Sweden.

a Sidas trade promotion activities should include a certain subsidy towards the costs incurred during a visit to Sweden.

Upgrading skills in companies

The Committee proposes that further efforts be made to help Russian, Estonian, Latvian, Lithuanian and Polish companies and organizations to build and upgrade their administrative expertise. If a Swedish company finds that its cooperative partner lacks the requisite skills in a key area, should be in a position to initiate measures to ensure that the partner has access to expertise for the

period. For example, knowledge might be required necessary more in order to set up a purchasing or sales organization, a modern accounting system or some other vital function.

Faster border crossing

should be possible to achieve faster border crossing for commercial traffic with the present level of control maintained or even increased.

The Committee proposes that within the framework of its Baltic cooperation, Sweden should take the initiative for discussions on a joint quality and follow-up programme for the customs authorities. The shall support development towards stipulated

programme a requirements for handling different matters and customs formalities. This may include time requirements, ethical requirements, questions of integrity, and guaranteeing of correctness of im-

a plementation and decisions.

Sweden should take the initiative for goal for border

a common crossing that shall apply within all the Baltic rim states by the year 2000. The proposal be first step in increased

may seen as a an quality and service-minded approach that be jointly developed

can within the Baltic regions customs authorities.

More cooperation between the Swedish customs and the customs authorities in Russia, Estonia, Latvia, Lithuania and Poland should be encouraged. This cooperation should chiefly aim to facilitate border crossings and improve the service to the industrial sector.

Summary 23

Exchanges should gradually become a natural part of local cooperation between the respective countries authorities.

The Committee that the Board of Customs be requested

proposes to draw for direct exchanges between Customs

up a programme officials from Russia, the Baltic countries, Poland and Sweden. The should stress trade promotion measures and

programme services.

We have clearly perceived need for to relevant

very a easy access information about import and export rules in the region. The Committee therefore that Sweden should work for the availa-

proposes bility the Internet of all the Baltic countries rules for importa-

on tion and exportation of goods. The rules should be available both in the language of the country and in English.

The Committee considers that Sweden should Estonia,

encourage Latvia and Lithuania to accede to the SAD/Transit Conventions as

practically possible. Sweden should also act to ensure soon as that the TIR Convention and its implementation can be guaranteed. The possibility of utilizing the ATA carnet in all the Baltic rim countries should be promoted.

Kommitténs uppdrag 25

1 Kommitténs uppdrag

l l Direktiven

. Regeringen tillsatte den 9 oktober 1997 kommitté Dir. 1997:114

en med uppgift efter samråd med näringslivet identifiera hinder

att och föreslå åtgärder för att underlätta handel och investeringar i Östersjöregionen. Särskild tonvikt skulle läggas på förhållandena vid gränsövergångar och för utländska direktinvesteringar i de baltiska staterna, Ryssland och Polen.

Uppdraget utgjorde ett led i det långsiktiga svenska målet att Östersjöregionen skall bli hemmamarknad, bestå-

en gemensam ende sammantlätade ekonomier med intensivt samverkande

av tätt näringsliv för att främja tillväxt och sysselsättning.

Kommitténs kartläggning hinder skulle basera sig på svenska

av företags konkreta erfarenheter från handel med och investeringar i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Vid denna analys skulle särskilt svenska små och medelstora företags problem vid handel med nämnda områden uppmärksammas. Även problem

företag i Ryssland, de baltiska staterna och Polen möter vid som handel med Sverige skulle uppmärksammas.

Kommitténs uppdrag skulle redovisas löpande till regeringen och vara avslutat i mars 1998.

Östersj öhandelskommittén.

Kommittén antog namnet

Direktiven återges i sin helhet i bilaga

26 Kommitténs uppdrag

1.2 Kommitténs

arbete

Kommittén påbörjade arbetet den 20 oktober 1997. Sammanlagt har kommittén hållit 10 sammanträden. Arbetet har indelats i två faser. Den första fasen har främst ägnats att hämta information från svenskt näringsliv, kartlägga olika aktiviteter rörande "Östersjösatsningar" och Östersjösamarbete och inventera relevant skriftligt material. Dessutom har kommittén lämnat visst underlag till det svenska förberedelsearbetet inför mötet i Riga den 22-23 januari 1998 med Östersjöstatemas regeringschefer. Detta underlag var en del i den löpande rapporteringen till regeringen.

Den andra fasen har främst ägnats bearbetning erhållen

av information och utarbetande vissa förslag till åtgärder. I slut-

av skedet denna fas möjlighet för representanter från olika

av gavs intresseorganisationer och myndigheter att vid ett möte kommentera och ge synpunkter på en del av kommitténs bedömningar och förslag.

Det är närmast omöjligt att skapa en fullständig och samlad bild över de många aktiviteter som har gjorts, pågår och planeras för att främja den ekonomiska utvecklingen. Det finns mängd offent-

en liga och privata internationella, nationella, regionala och lokala stödformer, initiativ och samarbetsprojekt. Den reflektion

man genast gör är: hur skall ett vanligt svenskt företag kunna hitta rätt bland dem Kommittén återkommer till denna fråga i be-

senare tänkandet.

För att ge underlag för kommitténs arbete har anordnat två seminarier med ungefär 15 inbjudna företrädare för svenska företag och organisationer vid vardera. Dessutom har handelsråden eller motsvarande vid Rysslands, Estlands, Lettlands, Litauens och Polens ambassader i Stockholm inbjudits till ett möte, främst för att diskutera problem som företag i dessa länder möter vid handel med Sverige. Handelshinder i Östersjöregionen har också diskuterats med företrädare för USA:s ambassad i Stockholm. Vidare har möten ägt rum med chefspersoner vid de fyra största svenska bankerna samt med representanter för fem utländska banker med kontor i Sverige.

Kommitténs uppdrag 27

Sekreteraren har intervjuat företrädare för olika organisationer såsom Svensk Handel, Stockholms Handelskammare, Industriförbundet och Transportindustriförbundet.

I slutskedet kommitténs arbete inbj öds representanter för

av ALMI Företagspartner AB, Exportrådet, Företagarnas riksorganisation, Industriförbundet, NUTEK, Sida, Småföretagsdelegationen, Stockholms Handelskammare, Svensk Handel och Sveriges Transportindustriförbund till ett möte. Då presenterades kommitténs grundläggande bedömningar samt huvuddelen av förslagen och de närvarande möjlighet till kommentarer och

gavs synpunkter.

Exportrådets handelskontor har genomfört en enkät för kommitténs räkning bland svenska företag etablerade i Polen, Litauen, Lettland och Estland. I S:t Petersburg gjorde handelskontoret en liknande enkät, innan kommittén började sitt arbete. I övrigt har ett flertal nationella och internationella enkäter, studier, rapporter och utredningar från olika organ studerats.

Kommittén har inte gjort några studieresor i berörda länder. Flera kommitténs ledamöter verkar i berörd region och övriga

av ledamöter och experter samt sakkunnig har god erfarenhet av regionen. Detta, tillsammans med den relativt korta tid som stått till förfogande, har gjort att vi inte ansett det nödvändigt med studieresor i regionen.

I övrigt har kommittén också uppmärksammat att flera svenska offentliga utredningar under senare tid berört frågor som gränsar till det vi arbetat med. Särskilt kan nämnas "Utredningen angående finansiering marknadssatsningar i Östersjöområdet", "Över-

av synen av det statsstödda exportfmansieringssystemet" samt "Utvärderingen samarbetet med Central- och Östeuropa vad

av gäller Exportkreditgarantiramen". Med dessa tre utredningar har kommittén under arbetets gång haft kontakter. Samtliga dessa har under perioden februari-mars 1998 överlämnat sina slutrapporter.

Bland övriga utredningar som har varit av särskilt intresse kan nämnas "Att utveckla ett grannlandssamarbete" Ds 1997:75 och betänkandet "Ett utvidgat europeiskt område med FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA" SOU 1997:159.

28 Kommitténs uppdrag

Det bör också noteras att vissa svenska initiativ till handelsfrämjande samarbete inom regionen tagits under den period kommittén arbetat. Det gäller de överenskommelser som ingicks med Ryssland i samband med president Jeltsins besök i Sverige i december 1997. Här kan särskilt nämnas praktikprogram för ryska företagsledare och ett särskilt program för att främja handelsutbyte mellan små och medelstora företag.

Regeringen har i proposition 1997/98270 "Att utveckla ett grannlandssamarbete Sveriges utvecklingssamarbete med

- Central- och Östeuropa år 1999-2001 överlämnades till

som riksdagen i mitten 1998 föreslagit ett nytt program för

av mars Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa avseende åren 1999-2001. Vi har i slutfasen vårt arbete studerat propositionen.

av

Inom för den regeringen utsedda Småföretagsdele-

ramen av gationen behandlas också frågor har viss anknytning till

som kommitténs betänkande. Delegationen har överlämnat sin första rapport "Bättre och enklare regler" SOU 1997: l 86. Rapporten innehåller förslag förbättringar och förenklingar områden

om där många småföretag upplever hinder eller överdriven byråkrati. Under våren 1998 kommer delegationen också att lämna en delrapport rörande småföretags tillgång till information om bl.a. stödformer, forskning, regler, delrapport om riskkapitalförsörj-

en ning för småföretag, delrapport småföretag i samverkan

en om

delrapport kompetensförsörjning. Även delegasamt en om om tionens arbete väsentligen har nationell utgångspunkt så finns

en

klar koppling till småföretagens alltmer internationella perspeken tiv. Närmarknader med stor potential är av särskilt intresse även för dem.

Bland övriga studier och rapporter vill vi särskilt nämna det "Memorandum" och de tre rapporter som tagits fram inom ramen för Baltic Sea Business Summit BSBS 98, vilka överlämnades till Östersjöstatemas andra regeringschefsmöte i Riga, januari 1998. Dessutom har våra kontakter med Stockholms Handelskammare svarat för förberedelserna för BSBS 98 under

som

arbetets gång varit värdefulla.

Kommitténs uppdrag 29

En mycket bra, men underskattad, informationskälla är Internet. Kommittén har funnit att mycket värdefull information finns tillgänglig via detta allt mer utbredda hjälpmedel. Vi har haft stor nytta av denna information i form av rapporter o.dyl. eller som länk till och upplysning om olika myndigheter och organisationer

som är relevanta i Östersjösammanhang.

Vi har valt att i bilaga 2 ge några exempel på webbplatser som kan vara bra ingångar för den som söker information i Östersjöfrågor. Förteckningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Den utgör inte heller något kvalitetsmässigt ställningstagande från kommittén. Det bör också noteras att Webbadresser kan ändras, vilket innebär att förteckningar av detta slag är något av en färskvara. Med ett bra Sökverktyg och lite finurlighet kan man hitta mycket relevant infonnation.

Det kan således sammanfattningsvis konstateras att situationen i Ryssland, de baltiska länderna och Polen är väl kartlagd. Det kan t.o.m. ibland märkas en viss irritation hos svenska företag då man återkommande utsätts för frågor och enkäter av olika slag med samma huvudsakliga inriktning. Kommittén har därför varit mycket försiktig med att använda enkätformen i arbetet, utan i allt väsentligt litat till befintliga undersökningar.

En förteckning över det underlagsmaterial i form av studier, rapporter o.dyl. använts redovisas i bilaga

som

Kommitténs uppdrag berör i stora delar förhållanden i andra länder. De förslag som vi lägger innebär ofta att andra länders myndigheter eller politiska organ föreslås vidta åtgärder av ett eller annat slag. Vi har inte funnit det ligga inom vårt uppdrag att förankra eller på annat sätt direkt diskutera dessa förslag med representanter för andra länder. De kan hanteras vidare inom ramen för bilateralt eller multilateralt samarbete inom Östersjöregionen eller inom EU.

Kommittén har inte ansett det ligga inom uppdraget att belysa de rent handelspolitiska instrument som sammanhänger med internationell handel eller förhållanden såsom tullsatser, avgifter, frihandelsavtal, skattenivåer o.dyl. Däremot har vi kort redovisat vissa iakttagelser beträffande frågor rörande certifiering.

30 Kommitténs uppdrag

Slutligen vill vi tydligt markera att de beskrivningar och förslag som kommittén lägger fram i detta betänkande har följ ande huvudsyften.

0 Att särskilt klarlägga förhållanden som hindrar handelns

utveckling med Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Att underlag för svenskt agerande i olika internationella 0 ge

samarbetsorgan med syfte att främja en positiv utveckling i regionen.

Att belysa åtgärder kan vidtas inom Sverige som kan

0 som

främja utvecklingen av handel och investeringar i regionen.

Kommitténs synpunkter och förslag skall således inte uppfattas som kritik av andra länders agerande. Stora framsteg har gjorts under relativt kort tid. Ytterligare förbättringar kommer med all säkerhet att inom relativt snar framtid kunna ses.

Att många uppfattar tullmyndighetema i östra Europa som "krångliga" och hindrande för handeln är väl känt. Samtidigt gäller det att vi är självkritiska. Det är nog också relativt klart att många företag uppfattar även EU-länders tullmyndigheter eller skattemyndigheter onödigt byråkratiska, att bestämmelserna i EG:s

som regelverk är komplicerade och tillämpas olika mellan och inom länderna De krav på förbättringar som ställs på andra måste

osv. ses mot den bakgrunden.

Utveckling och potential inom Östersjöregionen 31

2 och potential inom

Utveckling

Östersjöregionen

Kapitlet innehåller översiktlig beskrivning av den ekonomiska en utvecklingen inom regionen. Det har inte varit möjligt att, inom för kommitténs uppdrag, göra omfattande sådan. För ramen en mer viss balans i betänkandet har kommittén ändå ansett det att ge en betydelsefullt att i rapporten också försöka belysa den vara marknadspotential som finns. I avsnitt 2.2 med tillhörande bilaga 5 redovisas vissa myndig-

heter och organisationer samt deras huvudsakliga roll och insatser

för utveckling och samarbete inom regionen.

2.1 Utveckling och potential

Utvecklingen i Östersjöregionen har under de senaste åren varit

mycket positiv vad den politiska, samhälleliga och ekonoavser miska situationen. Sverige och andra europeiska länder, också men Kanada, har sökt stödja omdaningen i Östbl.a. USA, Japan och Sveriges insatser har hittills främst avsett de baltiska läneuropa. derna. De aktuella länderna har kommit olika långt i omställningsförändringsarbetet har huvudsakliga mål: processen, men samma demokrati och marknadsekonomi. Inom svenskt näringsliv och hos andra bedömare finns olika uppfattningar förutsättningar för ökad handel och växande om investeringar i regionen. Företag och har längre erpersoner som farenhet handel med eller är etablerade inom regionen, har en av positiv och hävdar ofta att "vi i Sverige är för fokuserade på syn problem och hinder. Dessa i vissa stycken överdrivna, t.ex. anses brottslighetens och korruptionens inverkan på handeln. vad avser

32 Utveckling och potential inom Östersjöregionen

Företag och personer med mindre erfarenhet handel i regionen

av har ofta en mer pessimistisk

syn.

Ett liknande konstaterande görs i Utredningen Ds 1998: 12 Stöd till mindre företags marknadssatsningar i Östersjöområdet. Utredaren menar att skillnaden i uppfattning "tyder också starkt på att den allmänna information dessa marknader, lämnats i

om som Sverige, ger en totalt missvisande bild den inneboende poten-

av tialen i marknaderna och de förhållanden, råder på dessa.

som

En bild som präglas av en underskattning av de framsteg

som gjorts och en överskattning av de problem som finns, har ibland framtonat. Mot den bakgrunden har kommittén funnit det naturligt att kalla vår rapport för Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen", trots att vårt uppdrag främst har varit att kartlägga problem. Detta skall dock inte ses som ett uttryck för under-

en skattning av de problem som faktiskt finns.

För att i någon mån belysa de möjligheter vi finns,

som anser ges i det följande kortare beskrivning över handelsutveckling

en och ekonomisk utveckling i Östersjöregionens östra del.

Som en allmän bakgrund presenteras först några nyckeldata Fig. 1 avseende utvecklingen i Ryssland, de baltiska länderna och Polen under 1997.

Nyckeldata 1997

RysslandlEstland;Lettland;Litauen; Polen

Figur Nyckeldata avseende vissa basfakta och indikatorer över ekonomisk utveckling. Källa: EBRD jan. 98, uppskattat utfall vid slutet av året.

Utveckling och potential inom Östersjöregionen 33

De utländska direktinvesteringama i regionen bedöms under 1997 ha uppgått till 8 350 miljoner US-dollar. Det innebär att under 1997 investerades nästan lika mycket i länderna totalt under som åren 1995 och 1996. Under perioden 1993-96 hari genomsnitt investerats cirka 2 900 miljoner US-dollar år. Ökningen från per 1996 till 1997 uppgår till omkring 60 procent. Det kan också konstateras den privata sektorn för mellan 60 och 70 att nu svarar procent ländernas BNP. av

början 90-talet då omställning och reformer i Östeuropa på- I av börjades visade samtliga länder i Östersjöregionens östra del en negativ BNP-utveckling F 2. Denna utveckling är nu bruten och samtliga länder har under 1997 visat tillväxt.

BNP-utveckling 1992-98 i procent, fasta priser

1992: 19935 1994: 1995i 1996: 1997; 1998

Ryssland 44,5: 43,7: 42,6: -4,0{ -4,9: 0,4: 2,0

44,2: -8,5: 4,3: 4,3: 4,0: 11,0: 5,0

Estland

34,9 44,9: 0,6: -0,8: 2,8: 5,0: 5,0

Lettland

-37,7: 47,1: -11,3: 2,3: 5,1: 5,0: 5,5

Litauen

2,6: 3,3: 5,2: 7,0: 6,1: 6,5: 5,0

Polen Figur BNP-utveckling under perioden 1992-1998. Källa: EBRD jan. 98. Uppgiften för 1997 uppskattat utfall vid slutet av året, 1998 är en avser prognos. Det kan särskilt noteras att de flesta bedömare förutser en tydlig BNP-tillväxt även för Ryssland 1998.

Den svenska handeln med Östersjöregionens östra länder har visat dramatisk ökning de senaste åren F 3. Sedan 1993 har den en svenska exporten i löpande priser nästan tredubblats och importen från regionen fördubblats. Den svenska exporten har ökat med 45

34 Utveckling och potential inom

Östersjöregionen

procent under 1997 jämfört med 1996 och importen har ökat med

drygt 20 procent under tid. samma

Sveriges totala handel med Ryssland, de i baltiska länderna och Polen

milj SEK ° - Export-E- Import

3 25 0007" 0::j":i:;'"f:i:j1 e n

1

,t

2000050i i i " " ".

1 i 6. $ 1 15 000j å - - - z t, t, m, i 1 A7 " " "V i

1 10 00015 70.05-13-

e i eeeew 1 1

1 : i O ,, n". .,,,,,m,..,,,, m ,, ,,. , , 1 1993 1994 1995 1996 1997 1

Figur Sveriges export till bestämmelseland och import från

ursprungsland vissa länder i Östersjöregionen under perioden 1993-

1997. Värde miljoner svenska kronor i löpande priser. Faktiskt utfall för

samtliga år. Källa: SCB

Sveriges största handelspartner, inom Östersjöregionens del,

östra är Polen. Därefter följer Ryssland, Estland, Lettland och den

minsta handelspartnem är Litauen. Vad gäller import från regionen under 1997 dominerar råvaror och bränslen med andel en av 45 procent, textil och kläder för 10 medan livsmedel svarar procent endast uppgick till 3 procent den totala importen från regionen. av Sveriges export till regionen domineras hel och halvfabrikat av över 80% där maskiner och för 33 apparater svarar procent och transportmedel för drygt 12 procent. Livsmedelsexport för svarar drygt 7 procent och uppgick under 1997 till ett värde av 1 709 miljoner kronor.

Trots en betydande i ökning handeln bör av noteras att ökningen utgår från relativt låga nivåer. En jämförelse mellan den

Utveckling och potential inom Östersjöregionen 35

potentiella marknaden i form av befolkning och handelsvolym ger en något annan bild av handelns omfattning. I nedanstående diagram Fig. 4 visas import från Sverige under 1997 för vissa länder närrnarknader, i förhållande till invånarantalet i dessa länder. Marknadspotentialen bygger naturligtvis på flera faktorer. Diagrammet ger dock en indikation på att Sveriges handel bör kunna öka väsentligt med vissa av länderna.

Import från Sverige under 1997 i förhållande

till antalet invånare i importlandet

9095kr

12000kr

.

9000kr.:

l 7443kr

l 6547kr

aoookrl 554W

l

3000 kr l 2093k.-

ll 857kr743k

g 357kr

252kr 45k,

Okr är-,

. . t

.i

z c 2 a g CL g

N LU - "

0 o

Figur Vissa länders import från Sverige under 1997 iförhållande till folkmängd. Beräknat summering av import till respektive land

genom svenska kronor, löpande priser av varor med ursprung i Sverige, dividerat med antalet invånare i respektive land. Källa: SCB, egna beräkningar.

Den avgjort största handelspartnem av dessa länder, uttryckt på detta sätt, är Norge. Svensk export per invånare i Norge uppgår till omkring 12 000 kr, medan motsvarande siffra för Ryssland är 45 kr. De nordiska länderna dominerar i stort. Exporten till Estland är omkring 2000 kr per invånare vilket är betydligt högre än motsvarande siffra för Tyskland 850 lcr/invånare. I absoluta tal är

36 Utveckling och potential inom Övføvo g,0ne,, SOU 199g;53

Tyskland den, här aktuella länder, största exportmarknaden för av Sverige, därefter följer Norge, Danmark och Finland.

Sveriges andel av den totala världshandeln med berörda länder är också ännu relativt liten. Om på vissa västländers handel man ser med länderna i regionens östra delar kan nedanstående diagram Fig. 5 ge en uppfattning handelsförhâllanden i regionen. om

Vissa länders totala handel 1997 med Ryssland, de baltiska länderna och Polen 350000 V , ,, 300000 250 000 2 r 3DExport, 200 000 l Irrport 150 000 . ,

. 50000 0 L

Figur Vissa länders totala import från och export till Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen under 1997. Nedre delen av staplarna visar import och Övre export. Källor: SCB, E UROS TA uppgifterna för l 997 är preliminära utom vad avser Sverige. Egen omräkning till SEK.

Ser man på Rysslands, de baltiska ländernas och Polens världshandel med länder utanför Öst- och Centraleuropa är Tyskland den absolut största handelspartnem för samtliga, utom för Estland. Det förekommer naturligtvis också betydande handel mellan de östen europeiska länderna. Rysslands största handelspartner överhuvud-

Utveckling och potential inom Östersjöregionen 37

taget är Ukraina och Ryssland är fortfarande den största handelspartnern för Lettland och Litauen.

Estlands största handelspartner är Finland, med Sverige på tredje plats. Det kan också noteras att Sverige är omkring femte största handelspartner med Lettland. Sverige är däremot betydligt längre ner på listan över främsta handelspartners i övriga länder i den östra delen av regionen. Med Polen har t.ex. både Italien och Holland betydligt större handel än Sverige. Det kan också noteras att Finlands handel med regionen är drygt 1,5 gånger större än Sveriges.

Det kan också vara av visst intresse att se på hur handels utveckling ser ut över tiden F ig. 6.

Vissa länders totala handel med Ryssland, de

baltiska länderna och Polen

Milj. SEK

70 000

,_ s s 4,

+ l-unland

60 000

4 Stori 50 000 l britannien

i Svenge

40 000 "

.x. Danmark

. . . .

30 000 1 20 000

100005...

ca--

. i , i .

1993 1994 1995 1996 1997

Figur Vissa länders totala handel import och export löpande priser med Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen under perioden 1993-19971 Källor: SCB, EUROS TA uppgifterna för 1997 är preliminära utom vad avser Sverige. Egen omräkning till SEK.

38 Utveckling och potential inom Östersjöregionen

Av föregående diagram att döma har ökningstakten i handeln varit tämligen lika för de olika länderna. Noteras kan dock att Tysklands handel med regionen visar en något högre ökningstakt än vad länderna redovisats i diagrammet gör. Möjligen kan

som man ändock dra slutsatsen att Sverige i alla fall inte direkt tappat andelar av marknaden i regionen som helhet. Kommittén har dock inte gjort några mer detaljerade analyser av detta.

Ytterligare ett förhållande som kan vara värt att belysa i detta sammanhang är hur handeln med Östersjöregionens östra del ser ut i förhållande till handeln i stort F ig. 7. Man kan då konstatera att Finland har över 10 procent sin världshandel med dessa länder,

av medan Sverige endast har mellan 3 och 4 procent.

Vissa länders handel med Ryssland, de baltiska

länderna och Polen i förhållande till total

handel 1997

11,6%

12%

10%

6% . 4,1%

3,5°/o 3,4%

4%

2,0%

1 3%

3 l::l :l

0% l

.. . V . I .

Finland Tyskland Danmark Sverige Norge Stor-

britannien

Figur Procentuell andel av dessa länders Världs/tande som avser handel import och export löpande priser med Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen under 1997. Källor: SCB, E UROS TAT, OECD, egna beräkningar. i

Utveckling och potential inom Östersjöregionen 39

Sammanfattningsvis vill kommittén peka på att potentialen för handel och investeringar inom Östersjöregionen är stor.

-å Sammantaget har Ryssland, de baltiska länderna och Polen omkring 195 miljoner invånare. I kustnära delar av dessa länder bor omkring 20 miljoner människor. Sett som en

marknad har länderna kring Östersjön Stora gemensam Östersjöregionen" omkring 300 miljoner invånare. En stadigt växande efterfrågan och tjänster inom regionen kan

på varor förutses. Stora behov finns av investeringar i infrastruktur, miljöprojekt och modern produktionskapacitet.

ED Estland, Lettland, Litauen och Polen har sökt medlemskap i Europeiska Unionen. Detta gynnar ländernas utveckling och anpassning till EU:s inre marknad. EU:s partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland har trätt i kraft den l december 1997. Avtalet utgör viktig plattform för ett ökat ekonomiskt

en samarbete.

Ef Handeln mellan Sverige och de aktuella länderna har ökat avsevärt under de senaste åren. Likväl är vår handel inom regionen dock totalt sett fortfarande relativt liten, framför allt vad avser Ryssland.

å Med den gynnsamma utveckling som förutses ske inom regionen är potentialen för kraftigt ökad handel och ökade direktinvesteringar mycket stor. Sveriges aktivitet på denna marknad bör kunna öka markant.

40 Utveckling och potential inom Östersjöregionen

2.2 Insatser m.m. för att handel

främja och investeringar i Östersjöregionen

Många insatser har gjorts och görs ett stort antal aktörer för att

av främja handel och investeringar i Östersjöregionen. Detta indikerar att ytterligare förbättringar är sannolika. Kommittén har i bilaga 5 till detta betänkande översiktligt redovisat vissa myndigheter och organisationer samt deras huvudsakliga roll och insatser för utveckling och samarbete inom regionen. Syftet viss bak-

är att ge grund till de förslag som vi senare lägger fram. Vi har försökt koncentrera redovisningen på sådana uppgifter kan

som anses ligga nära det handelsfrämjande området. Det är självklart att ett sådant urval egentligen är missvisande. Handel kan inte

ses som en isolerad del i samhället.

Möjligen kan redovisningen dessutom tips till svenska före-

ge tag som funderar på Östersjösatsningar, om vilka organisationer och myndigheter som kan behjälpliga. Redovisningen är långt

vara ifrån fullständig och starkt komprimerad men kan ge den intresserade läsaren en viss vägledning för vidare sökande information

av och stöd. Utöver vad som redovisas finns också ett stort antal privata konsultföretag, speditörer, ombud med flera, både inom och utom Sverige, som besitter kunskaper om förutsättningarna i regionen. Huvuddelen av den information som återges i bilagan finns tillgänglig olika webbplatser på Internet.

Identifierade hinder och problem 41

3 Identifierade hinder och

problem

l Allmänt

Problemen och hindren för handel och investeringar förefaller

vara relativt väl kända för marknadens aktörer, berörda politiska

organ, myndigheter och organisationer inom respektive land. Problemens omfattning och påverkan på handel och investeringar varierar avsevärt mellan berörda länder. Detta skall mot bakgrund till

ses att länderna är inbördes mycket olika och att förutsättningama skiljer sig åt. Som tidigare påpekats pågår och planeras många insatser i syfte att uppnå ytterligare förbättringar. Således är följande beskrivning något ögonblicksbild. Förändringar,

av en mestadels till det bättre, sker ständigt.

Områden där det finns problem kan sammanfattas i följande punkter.

0 Lagstiftning 0 Administrativ kompetens 0 Gränspassage 0 Brottslighet 0 Tekniska handelshinder 0 Information 0 Infrastruktur/transporter 0 Investeringar, rörelsekapital och kundkrediter

42 Identifierade hinder och problem

Företagens synpunkter rörande svårigheternas omfattning och påverkan på handeln skiftar beroende på den tid de verkat på berörda marknader. Generellt sett uppfattar företagen hindren mindre i

som de baltiska länderna och Polen än i Ryssland. De först nämnda ländernas anslutningsprocess till EU positiv faktor, då

ses som en processen innebär både krav på och stöd för förbättringar inom handels- och investeringsområdet. Det sägs också ofta att problemen och hindren för handel och investeringar är sådan art att de

av kan betraktas som överkomliga. Naturligtvis återstår mycket att göra för att också undanröja eller minska återstående problem.

3.2 Hinder på vissa områden

uppdelade

Lagstiftning

En stabil rättsapparat och lagstiftning är naturligtvis största vikt

av också för den internationella handeln. De rättsvårdande myndigheternas kompetens är mycket betydelsefull för handelsrelationer, både vad avser införlivning, tillämpning, kontroll och efterlevnaden av regelverken. Det kan konstateras att samtliga berörda länder idag har lagstiftning i kraft, inom i stort sett alla de områden som berör handel och investeringar. I studien "Protection of property Rights in the Baltic Sea Region" av professor Kaj Hobér konstateras t.ex. att samtliga länder har lagar som reglerar äganderätt, dock att det i Ryssland ännu saknas fullt fungerande regler för privat förvärv av mark.

Brister i gällande lagstiftning uppfattas fortfarande som ett stort problem, av många som det största problemet. De områden som i första hand utpekas är tull- och Skatteregler, betalnings- och kreditregler, inkluderande möjligheter till pantsättning och andra säkerheter, samt regler om äganderätt och upphovsrätt.

Ibland saknas ett relevant och modernt regelverk. Instabilitet i regelverk och oförenlighet mellan olika regelverk samt godtycke i

Identifierade hinder och problem 43

tillämpning, kan också medföra svårigheter. Riktlinjer och praxis är ännu inte alltid tillräckligt utvecklade. Myndigheternas sätt att verkställa olika beslut uppfattas ibland som godtyckliga t.ex. i skattefrågor och i domstolshanteringen. Vid införande av nya eller ändrade bestämmelser finns problem med att nå ut med tidig information, både inom myndigheterna men också till näringslivet.

Lagstiftning finns således till stor del på plats ytterligare

men förbättringar krävs, särskilt vad avser förmåga att tillämpa denna, s.k. administrativ kompetens.

Genom de krav som uppställs för EU-anpassning av lagstiftningen och högre administrativ kompetens kan sådana problem successivt undanröj Även inom för partnerskapsavtalet

as. ramen med Ryssland betonas denna fråga. Svensk medverkan i EU:s olika samverkansprojekt Phare, Tacis etc. bedöms därför som viktigt. De åtgärder som kan bidra till förbättringar består enligt kommitténs uppfattning främst av kunskapsöverföring inom områden som lagstiftning och tillämpning av regelverk, rättsväsende o.dyl.

3.2.2 Administrativ kompetens i myndigheter, organisationer och näringsliv

Brist på kompetenta och väl fungerande myndigheter och organisationer medför hinder för en effektiv och smidig handel med de baltiska länderna, Polen och Ryssland.

Kompetensbrist beror bl.a. på avsaknad tillräcklig utbildning

av och erfarenhet men också på att myndigheterna ofta har en anmärkningsvärt hög personalomsättning. Länderna har inom detta område ställts inför avsevärda omställningsproblem.

Som ett exempel kan nämnas att inom rättsväsendet i Estland har drygt 90 procent av personalen bytts ut efter självständigheten. Kompetent personal har i viss utsträckning gått över till privat sektor vilket i grunden är positivt men kortsiktigt kan förorsaka myndigheterna vissa problem.

44 Identifierade hinder och problem

Myndigheter som har en roll i handels- och investeringssammanhang måste också ha mycket god kunskap företagens en om villkor och behov, marknadsekonomins förutsättningar etc. Här finns brister, eller mindre uttalade i de olika länderna, även i mer Sverige. Myndigheterna bör sträva efter att bli kundorienterade, mer serviceinriktade och medvetna sin roll viktig partner i om som en handelskedjan. Detta gäller särskilt för tullmyndighetema. En ökad koordinering av olika myndigheters verksamheter skulle också främja handels- och investeringsklimatet i hela Östersjöregionen. Ökad samverkan mellan myndigheter, näringsliv- och näringslivsorganisationer är också angelägen. Även företag och näringslivsorganisationer inom regionen har ännu vissa brister vad gäller kunskaper och administrativ kompetens. Det kan gälla miljöfrågor, kvalitetssystem ISO-certifiering eller motsvarande och andra krav för underleverantörer, marknadskunskap, internationell handel, säkerhetsfrågor, arbetarsskydd m.m. Kommittén anser att det är inom detta område framtida som samverkan och stöd främst bör ske. De förslag vi som senare lägger fram bygger i allt väsentligt på ökad samverkan, kunskapsöverföring och ökat utbyte mellan länderna. Som tidigare nämnts uppmärksammas institutionell och administrativ kompetens särskilt i de länder som förbereder sig för medlemskap i EU.

3.2.3 Gränspassager

Den på senare år kraftigt ökande handeln och resandeströmmen innebär att ännu högre krav ställs på effektivitet och smidiga rutiner för gränspassering. Tullmyndighetema spelar därvid en viktig roll. Ofta är dock flera myndigheter och funktioner involverade vid en gränspassage, t.ex. polis, gränsbevakning och speditörer. På en landgräns finns vanligtvis också myndigheter från två olika länder vid, eller i närheten kontrollpunkt. av samma Detta förhållande bör beaktas när man ser på möjliga lösningar. Ur

Identifierade hinder och problem 45

företagens synvinkel är det primära hur själva gränspassagen förlöper, inte vilken/vilka

organ som agerar.

Flertalet enkäter och undersökningar som gjorts visar att det fortfarande förekommer avsevärda problem vid gränspassering och tullklarering Krångel och onödig byråkrati, dålig

av varor. samordning och bristande serviceanda påtalas ofta. En gränspassering tar ofta orimligt lång tid vilket upplevs som mycket besvärande och kostsamt för företagen. Såvitt vi kunnat utröna finns inga heltäckande undersökningar gjorda hur lång tid

om gränspasseringen faktiskt tar. Det är dock uppenbart att transporter utsätts för onödig tidsspillan som inte är motiverad av kontrollskäl.

För att få en uppfattning om hur lång tid det tar för normal kommersiell vägtrafik gränser, har kommittén gjort

att passera vissa underhandsförfrågningar. Till exempel att tiden för

uppges att passera finsk-ryska gränsen normalt uppgår till mellan 1-5 timmar, vid polsk-vitryska gränsen 10-72 timmar och vid polsktyska gränsen 5-24 timmar. Uppenbarligen finns vid de polska gränserna kraftiga trafikproblem som orsakar köbildning. I Sverige tar en normal gränspassering på landgräns vanligtvis högst 30 minuter, oftast betydligt kortare tid.

När det gäller tullmyndighetemas kompetens har vi erfarit att samtliga länder har utbildningsprogram och krav för den grundläggande tullutbildningen är relativt moderna och bra. Ofta är

som dock kunskaper i främmande språk, t.ex. engelska, mycket begränsade. Den tekniska standarden varierar får överlag rela-

men anses tivt god. Phare-projekt arbetar i de baltiska staterna för att stödja ytterligare förbättringar vad gäller utbildningsorganisation och utbildningsplanering o.dyl. Inom ramen för Tacis har skett och sker utbildningsaktiviteter riktade till den ryska tullen.

Många undersökningar visar att tullmyndighetema är onödigt byråkratiska och saknar kunskap om och förståelse för företagens behov och krav. I en studie redovisad i "DHL Customs Report" utarbetad av The Red Consultancy" 60 procent de till-

anser av frågade företagen att tullmyndighetema i Central- och Östeuropa inte har någon förståelse för hur affärsverksamhet fungerar. I BSBS Memorandum från januari 1998 påpekas också vikten

av

46 Identifierade hinder och problem

ökad kunskap och förståelse hos tullmyndighetema för näringslivets villkor.

Vid ett möte med Östersjöstatemas tullmyndigheter samt EUkommissionen Baltic Sea Customs Conference,

som genomfördes i Tallinn juni 1997, diskuterades många frågor

som sammanhänger med gränspassering. Bland det som deltagarna enades om att verka för kan följ ande särskilt nämnas.

0 Att förbättra den praktiska hanteringen vid gränser 0 Att förbättra kontakterna med näringslivet 0 Att förbättra samarbetet mellan myndigheter som arbetar vid

gränser

Det finns således enligt vår uppfattning medvetenhet hos

en berörda myndigheter om nödvändigheten ytterligare

av förbättringar för att underlätta handeln.

För kommittén har det framstått som de hinder som framförts till stor del beror på kunskapsbrister och attitydproblem hos berörda myndigheter och till viss del hos företagen. Myndigheterna saknar i allmänhet inte sakkunskap om regelverk eller grundläggande tullprocedurer, utan bristerna gäller i högre grad attityder till företagens krav, bl.a. på service och information, som kan underlätta legal handel. Företagen behöver i gengäld bättre kunskaper om de regler, villkor och rutiner som gäller för den gränsöverskridande handeln. Myndigheterna måste å andra sidan se till att regler är överskådliga, tillgängliga på engelska och att ändringar inte sker alltför ofta. I våra överväganden och förslag har vi därför ägnat relativt stor uppmärksamhet dessa frågor.

Brottslighet

Samhällets förmåga att bekämpa brottslighet har stor betydelse för de riskbedömningar som företag gör. Det är två huvudsakliga brottsområden som särskilt allvarligt stör internationella handelsoch investeringsrelationer. Det ena är organiserad ekonomisk brottslighet och det andra är korruption. Båda är mycket allvarliga

Identifierade hinder och problem 47

brottstyper som måste bekämpas. Vårt intryck är att alla här aktuella länder vidtar seriösa åtgärder i avsikt att förbättra situationen. Ett utvecklat och förbättrat samarbete inom detta område kan noteras. Den aktionsgrupp mot organiserad brottslighet som tillsattes vid Östersjöstaternas toppmöte i Visby 1996

är ett exempel på ett mycket väl fungerande aktionsinriktat, regionalt samarbete. Svenska myndigheter medverkar också, än så länge dock i begränsad omfattning, till att utveckla rättsapparaten i främst de baltiska länderna.

Korruptionen är i varierande grad ett problem inom länderna. Det verkar dock som om svenska företag i allmänhet inte anser sig starkt negativt påverkade av detta förhållande. Frågan nämns aldrig som det största problemet och relativt ofta inte alls. Säkra uppgifter om problemets omfattning och påverkan på handel och investeringar är dock inte möjliga att fram.

Organiserad och ekonomisk brottslighet samt smuggling medför problem i Ryssland, de baltiska länderna och Polen, vilket också påverkar handeln med Sverige den direkta effekten

även om på handeln i regionen inte förefaller vara alltför allvarlig. Naturligtvis ser kommittén alla de åtgärder och initiativ som tas, inte minst inom ramen för EU, för att motarbeta brottslighet som viktiga också för ett långsiktigt positivt handelsklimat.

Den organiserade brottsligheten är dessutom ett alleuropeiskt problem och är inte begränsat till de Östeuropeiska länderna. I detta sammanhang vill vi särskilt understryka det som sägs i betänkandet SOU 1997: l 59 Ett utvidgat europeiskt område med Frihet, Säkerhet och Rättvisa". I den framhåller utredaren beträffande organiserad brottslighet att "det bästa sättet att komma till rätta med detta hot är att dra in kandidatländerna i en process som slutar med medlemskap i unionen". "Medlemskapet betyder då inte att ett problem uppstår, utan lösningen på ett problem". Utredaren pekar också särskilt på att Ryssland inte får ställas utanför det framtida samarbetet.

48 Identifierade hinder och problem

3.2.5 Tekniska handelshinder

En fri handel främjas av gemensamma regler för produktkrav, certifieringsvillkor etc. Idag försvåras handeln att regler inte av alltid är harmoniserade mellan länderna. Produkter är godsom kända enligt nationella- eller EG-regler accepteras inte andra av länder. Särskilt uttalat förefaller detta när det gäller handeln vara med Polen och Ryssland. På sikt kommer detta problem att minska då berörda länder närmar sig EU. För närvarande pågår förhandlingar mellan EU och vissa ansökarländer, däribland Polen, avtal för ömsesidigt om erkännande regler för provning och kontroll MRA. Ytterligare av problem är att rutinerna för att klara kraven i vissa fall kan vara krångliga och kostsamma. Detta område tangerar den handelspolitiska sfären hanteras som inom EU. Inom den vi inte komma med några detaljerade avser synpunkter eller förslag.

3.2.6 Information

En del av de problem uppstår i handeln mellan länderna beror som på missuppfattningar och okunskap hos aktörerna. Företagen fyller i blanketter fel, man saknar dokument etc. Till viss del beror det på att informationen saknas, eller är svårtillgänglig och svårförståelig. Omvänt finns det ibland problem med ett överflöd information av som kräver insatser för att vaska fram de för företagen relevanta uppgifterna. Med de regelverk gäller för handelsrelationer, som beskattning m.m. krävs omfattande kunskaper för att kunna tolka och tillämpa bestämmelserna. Reglerna förändras också relativt ofta och snabbt. I detta sammanhang poängteras att enkla och tydliga regelverk tillsammans med god information är grundläggande för att undvika denna störningar. typ av Språkfrågan är fortfarande ett stort problem. Mycket inforav mationen finns endast tillgänglig på respektive lands språk. Att

Identifierade hinder och problem 49

kunskaper i engelska generellt sett är på ganska låg nivå hos

myndigheter och organisationer i vissa av länderna bidrar också till svårighet för företagen att agera rätt.

För att kunna ta det första handelssteget måste företagen kunna bedöma marknadsförhållandena. I många sammanhang har framkommit att bristen på information är besvärande. I Syd-

en av svenska Handelskammaren genomförd undersökning angav drygt 36 procent av företagen bristen på relevant information som det största hindret för att börja handla med länderna på andra sidan Östersjön. Självklart kan inte marknadsundersökningar och marknadssatsningar enbart bygga på basfakta och statistiska underlag. Ofta är dessa delar dock en mycket viktig ingrediens för de inledande kontakterna.

Såsom berörts både i detta avsnitt och under flera andra rubriker har vi uppmärksammat att många problem och hinder sammanhänger med bristande kunskaper och information om regler och villkor i andra länder. Vi kommer därför senare att ge vissa förslag som syftar till att förbättra läget inom detta område.

3.2.7 Infrastruktur

Infrastruktur är ett område är viktigt för den ekonomiska ut-

som vecklingen. Väl fungerade vägnät, hamnar, flygplatser, terminaler, telekommunikationer etc. har stor betydelse för handeln. Fortfarande finns brister inom detta område.

Vi har dock valt att inte ge några konkreta förslag i denna del, framför allt beroende på att näringslivet inte uppfattar detta ett

som av de största problemen. Infrastrukturella frågor har dessutom inte direkt legat inom ramen för vårt uppdrag. Sådana satsningar får uppmärksamhet i andra sammanhang. Det kan dock konstateras att det fortfarande finns ett stort behov avsevärda infrastrukturella

av förbättringar inom regionen. Detta kan skapa betydande affärsmöjligheter för svenska företag.

I rapporten "Transport in the Baltic Sea Region" KFB och BSBS har en omfattande studie av transportmönster och hinder gjorts. Studien visar att de grundläggande anläggningarna och

50 Identifierade hinder och problem

materielen hardware för transport och godshantering i allt

m.m. väsentligt finns. Däremot påtalas stora brister i kvalitet, funktion och effektivitet software inom hela sektorn.

I rapporten varnas snarast för nya omfattande infrastruktursatsningar inom transportsektorn. Man att kvalitetsförbättringar i många fall kan

anser vara viktigare att genomföra.

Kommittén kan konstatera att transportkapaciteten för

varor mellan Sverige och de aktuella länderna förefaller tillfredsställande tillgodosedd. Transportmarknaden har på senaste åren relativt snabbt kunnat klara att tillgodose uppkomna behov. Sverige har

av idag reguljär flyg- och fartygstrafik med samtliga Östersjöländer. En ständig ökning sker turtäthet och trafikkombinationer.

av nya

3.2.8 Det finansiella systemet

Bank- och finansmarknademas utveckling är stor betydelse för

av möjligheterna till ökad handel och direktinvesteringar i regionen. I betänkandet "Stöd till mindre företags satsningar i Östersjöområdet" tecknas en ganska ljus bild av banksystemen i de baltiska staterna och Polen, medan betydande problem alltjämt föreligga i

anses Ryssland.

Enligt denna utredning är tillgången relativt god på både kortfristig och lång finansiering i såväl inhemsk utländsk valuta i

som de nämnda länderna utom i Ryssland, där bara kortfristig finansiering kan uppbringas. De problem som ändå kan föreligga för utländska mindre företag att erhålla lokal kredit, bedöms ganska

vara typiska för de flesta marknader. Bara den är välkänd kan

som räkna med att få kredit såvida inte bankförbindelsen i hemlandet ställer upp med garantier. Kommittén vill inte bestrida denna bedömning, men vill nyansera den något.

Vissa av de problem föreligga i samband med han-

som anses del och investeringar i Östersjöregionen skulle kunna förväntas lösas med stöd av det svenska bankväsendet. Det gäller såväl

rena ñnansieringsfrågor som infonnationsinhämtning institutionella

om och legala förhållanden, kreditbedömning lokala företag etc.

av

Identifierade hinder och problem 51

Kommittén har kunnat konstatera att det svenska banksystemet hittills är representerat i mycket liten utsträckning i regionen och att kunskaperna om där aktuella förhållanden till viss del är begränsade. Särskilt påfallande är att bankemas utländska konkurrenter ofta kommit längre i sin etablering än de svenska. Detta innebär enligt kommitténs mening att svenska företag utsätts för

en konkurrensnackdel i Östersjöhandeln eftersom deras bankförbindelser ofta inte är i stånd att tillhandahålla samma tjänster

som konkurrenternas.

Det har också varit påtagligt vid kommitténs möten med

representanter för svenskt näringsliv att bankerna sällan

ansetts vara en positiv faktor att räkna med i Östersjösatsningama. I stället har man normalt utgått från att påtalade problem bör lösas

genom en ytterligare utbyggnad det statsstödda systemet.

av

Redovisningen i bilaga 5 upptar ett antal viktiga statsstödda aktörer som i ett eller annat avseende kan bistå vid företagssatsningar i Östersjöregionen. Det är inte överraskande att många företag det svårt att hitta rätt i stödfloran och kanske därför

anser avstår från mer målmedvetna försök. Kommittén anser att svåröverskådligheten i sig utgör ett hinder för företagen och föreslår vissa åtgärder för att främja inforrnationsspridningen.

Kommittén vill emellertid i detta sammanhang peka på ett annat, och kanske allvarligare, problem med den stora uppsättningen av stödorgan. De flesta av dessa har en ganska smal verksamhetsinriktning en speciell funktion t.ex. marknads-

som föring eller etableringsstöd. Det innebär att de flesta

organ mer sällan allsidig riskbedömning företaget, dess projekt och

gör en av framtidsutsikter.

Det är svårt att komma ifrån slutsatsen att ett stödsystem som har en så partiell och funktionell inriktning inte ger ett tillräckligt flexibelt och behovsanpassat stöd och att analysen lätt blir ytlig. Risken är därmed stor att "fel" aktörer lockas till satsningar som de inte är i stånd att fullfölja. Därtill kan man befara att produktiviteten i det statligt stödda systemet är låg, dvs. att det mervärde

som presteras är lågt i förhållande till insatta resurser.

52 Identifierade hinder och problem

Sammantaget är det alltså en ganska nedslående bild som har tvingats teckna av det finansiella systemets förmåga att hittills fylla sina avsedda funktioner. Mycket talar för att kommittén därmed har identifierat en viktig orsak till att svenskt näringsliv anses ha fått en, relativt sett, trög start när det gäller att tränga in på de nya marknadema.

3.3 Vissa kommentarer om de olika

länderna

Ryssland

Befolkningen i den ryska federationen uppgår till omkring 150 miljoner invånare. I vårt omedelbara närområde i Östersjöregionen S:t Petersburg/Leningrad oblast och Kaliningrad bor omkring 7,5 miljoner människor.

I jämförelse med det turbulenta och stundtals dramatiska skeende kännetecknade Ryssland under början nittiotalet kan

som av den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet under senare år karaktäriseras som förhållandevis stabil, även om de omvälvande reformer som det ryska ledarskapet inledde efter Sovjetunionens sammanbrott, ännu på långt när inte kan anses avslutade.

På det ekonomiska området har en påtaglig Stabilisering uppnåtts under framför allt 1997. Inflationen har kontinuerligt sjunkit, för att 1997 bringas ned till cirka ll procent. Samtidigt har växelkursen stabiliserats och centralbankens styrränta föll till som lägst 18 procent i oktober 1997. Dessa resultat har stärkt förtroendet för Ryssland på de finansiella marknaderna och lett till ett ökat inflöde av investeringskapital.

Trots att flera ekonomiska indikatorer går i rätt riktning har den ryska regeringen fortfarande flera stora problem att lösa. Det statsfinansiella läget är prekärt, och för 1997 var budgetunderskottet ungefär sju procent av BNP till följd av framför allt dålig skatte-

Identifierade hinder och problem 53

indrivning och dålig budgetdisciplin. Otillräckliga skatteinkomster är ett skälen till de omfattande förseningama av utbetalningar

av

löner inom den statliga sektorn. En planerad men försenad av skattereform kommer förhoppningsvis att leda till en förbättring av läget.

Den ekonomiska utvecklingen generellt uppvisar stora olikheter mellan olika regioner i Ryssland med en klar koncentrering av tillväxt och investeringar i Moskva och Szt Petersburgsregionen.

Inom för Barentsrådets ekonomiska arbetsgrupp har

ramen gjorts utmärkt kartläggning förekommande handels- och in-

en av vesteringshinder inom Barentsregionen. I rapporten, Trade Barriers in the Barents Euro-Artic region, också vissa generella

ges förslag till åtgärder. Vad beträffar Ryssland kan problemen i allt väsentligt gälla för landet helhet. I kartläggningen har oklar-

som heter i tullagstiftningen det vanligast förekommande

ansetts som hindret.

Bristande och oklar lagstiftning förefaller orsaka de största problemen för svenska företag i Ryssland. De områden som därmed

är skattelagstiftning, tullagstiftning och äganderättsreglering. avses Ryssland har tex. ännu inte fullt ut lagstiftat om privat äganderätt till fast egendom.

Problem med tullhantering och gränspassage nämns också relativt ofta. Dessutom förefaller de ryska certifieringskraven på vissa produkter orsaka krångel.

Ryssland har under år haft ambition att snabbt få till

senare en stånd ett rättssystem är betryggande och kan accepteras av

som omvärlden. Ett mycket stort antal lagar har stiftats. Detta kan innebära att inte tillräcklig ägnas att stämma av olika regler

omsorg mot varandra och göra konsekvensanalyser av införda regler. Oklarheter och motsägelser i lagstiftningen upplevs därför som ett stort problem för svenska företag. Situationen kompliceras också

att lokala myndigheters bestämmelser ibland strider mot fedeav rala regler, därmed uppkommer oklarheter i vad skall gälla.

som

Oklar skattelagstifnuing i Ryssland är fortfarande ett stort problem och skattesystemet behöver reforrneras, vilket också utlovades vid president Jeltsins besök i Stockholm december 1997.

54 Identifierade hinder och problem

Sverige har sedan 1992 satsat närmare 30 miljoner kronor i ett svenskt-ryskt samarbetsprojekt rörande budget- och skattefrågor. Det görs även insatser rörande skattelagstiftningen i anslutning till

Partnerskapsavtalet och Tacis.

Stabila och adekvata regler är avgörande för positiv ekonoen misk utveckling. Enligt vår uppfattning finns ett klart samband mellan den snabba positiva utvecklingen i de baltiska länderna och det relativt stabila regelverk där lyckats införa. som man Korruptionen i det ryska samhället i allvarligt stort utgör ett problem. Någon säker statistik eller andra säkra uppgifter rörande dess omfattning finns naturliga skäl inte. Enligt korruptionsav ett index som presenterades i samband med FN:s korruprapport om tion ansågs Ryssland bland de tio mest korrupta länderna i vara världen. Svenska företag i området tycks dock inte i allmänhet anse sig allvarligt påverkade detta förhållande. av I den undersökning Exportrådets Handelskontor i S:t som Petersburg gjort bland svenska företag i regionen, 20 anger procent av företagen att mutor är ett stort problem. Nästan samtliga anser den oklara lagstiftningen och skattelagstiftningen det vara absolut största problemet. Omkring hälften tulltariffer och anger tullprocedurer ett svårt hinder. Endast ett företag, totalt 30, som av anger att man utsatts för våld eller hot om våld. Liknande undersökningar från Moskvaområdet bekräftar i stort denna bild med undantag för att mutor och brottslig påverkan ett annan ses som allvarligare problem.

3.3.2 Estland

Estland har knappt 1,5 miljoner invånare och är den minsta de av här aktuella marknaderna. Många bedömare, inklusive den utvärdering EU-kommissionen gjort efter landets ansökan medsom om lemskap i EU, anser att avsevärda förbättringar nåtts i Estland. Omvandlingen från planekonomi till fungerande och hållbar marknadsekonomi har gått snabbt och Estland världens är en av snabbast växande ekonomier. Landet har haft vissa problem på den finansiella marknaden med kraftiga börsnedgångar och med

Identifierade hinder och problem 55

underskott i sin bytesbalans. Åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med detta.

Landet får anses ha en fungerande lagstiftning inom det handelsrelaterade området. Förbättringar och reformering kommer dock att krävas för att uppfylla EU-medlemskapets förpliktelser.

Estland har idag konkreta program som särskilt riktar sig till små och medelstora företag som t.ex. skattesubventioner, stöd till utbildning och subventionerade lån.

I de kontakter vi haft och enkäter vi tagit del ofta

som av ges en relativt positiv bild av förhållandena i Estland. Exportrådets kontor i Tallin genomförde hösten 1997 enkät bland svenska företag i

en Estland. Problem med tullen byråkrati, krångel, kompetensbrist kommer först listan över vanligast förekommande problem medan brottslighet i stort sätt inte nämns ett problem. Även

som om tullproblemen kommer högt betraktas de överkomliga.

som Det kan också noteras att relativt få företag har svarat på enkäten 15%. Detta kan möjligen förstärka uppfattningen att proble-

om men inte är så stora. Har man "något att klaga på" brukar man bemöda sig om att svara. De svar som inkommit överensstämmer väl med den rapport International Finance Corporation IF C

som presenterade våren 1997 på uppdrag av Estlands Investeringsagentur. I denna sammanfattas de utländska företagens problem med "No big problems small problems".

- many

I ETLA:s The Research Institute of the Finnish Economy rapport om "Barriers to Foreign Direct Investments in the Baltic Sea region" lyfts bl.a. tullproblem samt bristande lagstiftning frarn. Enligt den rapporten förefaller dock de största problemen för företagen vara att rekrytera inhemsk kvalificerad personal.

3.3.3 Lettland

Lettland har omkring 2,7 miljoner invånare. Industri och handel är starkt koncentrerad till Rigaområdet. Området är ett centrum för transithandel och landet anses därmed ha en särskilt stor marknadspotential. Tillväxten är god och valutan stabil, BNP-ökningen ligger på omkring 6 procent per år. Landet hade omfattande

en

56 Identifierade hinder och problem

bankkris under 1995 innebar viss stagnation i omställnings-

som en processen. Krisen hanterades framgångsrikt och landet har

nu en påtagligt positiv ekonomisk utveckling. Privatiseringen små och

av medelstora företag har kommit mycket långt och den fortsätter

nu med de större företagen. En särskild "SME-agency" för mindre företag är under uppbyggnad.

Det finns ett relativt stort antal svenska företagare etablerade i Lettland. Cirka 400 företag är registrerade, varav omkring hälften kan betraktas som aktiva. När det gäller kartläggning hinder för

av handel och investeringar i Lettland finns flera källor. Bland annat har Exportrådets kontor i Riga gjort en enkät bland vissa svenska företag, ETLA har intervjuat vissa utländska bolag i Lettland och Svenska Handelskammaren i Lettland har särskilt undersökt hinder inom skatteområdet.

Sammanfattningsvis förefaller det som om kritiken främst riktar sig mot lagstiftningsområdet. Lagstiftningen betraktas

som inkonsekvent, samtidigt som den ändras ofta och oförutsett, tolkning och tillämpning sker olika och orättvist. Det lettiska rättsväsendet ter sig i många avseenden svagt och i ett uppbyggnadsskede.

Liksom i övriga länder framförs det ofta synpunkter på tullbehandlingen som anses långsam och med krångliga rutiner och procedurer. Detta skapar långa köer. Av vissa betraktas hanteringen i den lettiska tullen mycket oförutsägbar.

som Svårigheten att rekrytera inhemsk kvalificerad personal framförs relativt ofta som ett hinder för utländska direktinvesteringar i landet. Begränsade finansiella resurser hos de inhemska företagen och därmed sammanhängande betalningsproblem kan också ses som ett problem.

Identifierade hinder och problem 57

3.3.4 Litauen

Litauen är det största av de tre baltiska länderna och har omkring 4 miljoner invånare. BNP-ökningen för 1997 var omkring 5 procent, inflationen sjunker och valutan har stabiliserats. Företag från södra Sverige har visat stor intresse för Litauen. Kristiansstadsregionen har, inte minst tack flygförbindelse mellan Litauen och

vare en Everöd, varit mycket aktiv i detta land. Även färjeförbindelsen från Åhus har varit betydelsefull för de regionala kontakterna. Omkring 150 svenska företag har etablerat hel- eller delägda bolag i Litauen.

I den enkät som Exportrådets kontor i Vilnius genomfört framhölls tullbehandling och byråkrati som problem av de flesta företagen. Däremot nämndes varken organiserad brottslighet eller korruption något företag. Inte heller i ETLA:s studie har

av problem med brottslighet framkommit som ett relativt sett stort problem. Däremot anses brister i lagstiftningen vara ett stort hinder.

Uppfattningen om graden av problem med tullhantering förefaller dock vara något varierande. Några svenska företag som kommittén varit i kontakt med uppfattar inte den litauiska tullen som anmärkningsvärt byråkratisk. "När man väl lärt sig hur det skall vara så är det inga större problem" är en kommentar som givits av ett svenskt företag.

3.3.5 Polen

Polen har cirka 40 miljoner invånare och landet har sedan början av 90-talet gjort stora ekonomiska framsteg. Landet är en av Europas mest dynamiska ekonomier. Ekonomin kännetecknas av tillväxt och stabilitet. Arbetslöshet och inflation sjunker. Under de senaste åren har BNP ökat med omkring sex procent per år. Polen är sedan 1996 medlem i OECD.

58 Identifierade hinder och problem 1998:53

SOU

Polen är en fungerande marknadsekonomi och har bank-

ett system som i allt väsentligt förefaller fungera väl. Mer än 600 svenska företag är etablerade i Polen och den svenska handeln med Polen har de senaste åren ökat kraftigt.

Landet får anses ha väl fungerande lagstiftning inom det

en handelsrelaterade området. Den 1 januari 1998 infördes helt

en ny tullagstiftning anpassad till EU och WTO. Ytterligare förbättringar och reforrnering kommer dock att krävas för att tillfullo uppfylla

EU-medlemskapets förpliktelser.

I den enkät som Exportrådets kontor i Warszawa gjorde hösten 1997 anmälde företagen problem med tull- och lagstiftningsfrågor, skattehantering, byråkrati och certifiering. Inget företag nämnde dock problem med finansiering eller korruption och brotts-

annan

lighet.

När det gäller tullfrågor kritiseras den praktiska hanteringen i den polska tullen långa väntetider, byråkratisk behandling,

bristande service etc. Enligt uppgift kan väntetiden vid de polska landgränserna fortfarande uppgå till flera dygn.

Det är besvärande att Polen inte fullt ut accepterar EU:s, eller andra etablerade certifieringar vissa produkter, samt att den

av polska certifieringen tar mycket lång tid och är kostsam. De senaste åren har dock situationen förbättrats. Problemet hänger samman med att Polen saknar en lag om producentansvar varför krav ställs på certifiering för att skydda den enskilda individen. Frågan om regler för provning, kontroll och godkännande vissa

av produkter sammanhänger också med förhandlingar med EU. De beskrivna hindren betraktas dock överkomliga och kommer

som successivt att minska i och med landets närmande till EU.

Överväganden och förslag 59

4 och

överväganden förslag

I detta kapitel redovisas överväganden och förslag. kapitlet redovisas också vissa bedömningar och iakttagelser som vi funnit angelägna att lyfta fram då de har betydelse för den framtida handelsutvecklingen och för svenska företag.

Kommittén är väl medveten om att flera av de förslag som framförs är förknippade med kostnader för staten. Vi har dock valt att inte närmare precisera dessa kostnader och inte heller möjlig finansiering. En sådan precisering och bedömning sker lämpligen vid en sammanvägning, konkretisering och prioritering i samband med de löpande samverkansinsatser görs inom för bl.a.

som ramen Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa samt en eventuellt kommande ny "Östersj ömilj ard". I detta sammanhang bör även behovet av en närmare prioritering av insatsemas fördelning på respektive länder övervägas.

Mot bakgrund av den problembeskrivning som gjorts och de hinder som bedömts vara särskilt relaterade till handel och investeringar har kommittén valt att koncentrera överväganden och förslag till följande områden.

0 Samverkan och kunskapsöverföring för att höja administrativ

kompetens inom här relevanta områden

0 Gränspassering

0 Informationsfrågor

0 Vissa andra stödåtgärder

Många av kommitténs förslag kan endast genomföras i samverkan med berörda länder. Detta innebär bl.a. att ett sådant förslag måste

60 Överväganden och förslag

bearbetas vidare i bilaterala eller multilaterala sammanhang. Inte minst gäller detta i olika organ inom EU. Vi har dock kunnat konstatera att det också finns åtgärder bör kunna vidtas i

som Sverige utan att beröra förhållanden i andra länder. Det finns även sådant som bör kunna uppnås ökad direkt samverkan mellan

genom länderna utan att detta kräver formella avtal eller förhandlingar.

4.1 Allmän

inriktning

Det är relativt lätt att göra allmänna förteckningar över vad

som behöver göras för att främja förutsättningarna för ökad handel. Lagstiftningen måste förbättras, brottsligheten bekämpas, byråkratin minskas etc. Många exempel finns på sådana förteckningar. Betydligt svårare är att föreslå hur detta skall göras, dvs. vilka metoder och medel som kan användas. I grunden handlar det till stora delar om en invecklad omställningsprocess för hela samhället men också för den enskilde individen. Olika former av stöd för att påskynda omställningen kan i form infonnation, utbildning,

ges av samarbete och dialog. En sådan måste dock tillåtas att ta

process en viss tid. Det handlar inte heller endast om vad vi i Sverige eller andra länder i västvärlden kan lära andra. I lika hög grad gäller vad

behöver lära oss om dessa länder. Ambitionen att hjälpa till i

en omställningsprocess bör ses i det ljuset. Således är det inte alltid mer åtgärder som behövs. Det finns t.o.m. risk att många aktörers goda ambitioner i vissa situationer blir kontraproduktiva.

Det finns tre huvudmetoder för förbättringsåtgärder på olika

som sätt kan främja en ökad handel.

Ömsesidig kunskapsöverföring mellan berörda länder

genom information, utbildning och samverkan.

Direkt bistånd/subventioner till länderna avseende utrustning

och infrastrukturuppbyggnad modernisering.

SOU 1998253 Överväganden och förslag 61

Stöd till svenskt näringsliv avseende finansiering eller kunskap.

Dessa metoder får ofta kombineras för att uppnå bästa effekt.

Kommittén vill också poängtera vikten av att svenska företag, myndigheter och organisationer samt allmänhet genom aktivt engagemang ökar sina kunskaper om förutsättningarna och förhållandena i Östersjöregionen. Detta gäller naturligtvis de rent handelsrelaterade aspekterna, men också vad gäller kulturella, sociala och andra villkor och förhållanden. Sådan kunskap är fundamental för en långsiktig och omfattande handel. Det är därför av vikt att skapa och vidmakthålla omfattande personliga kontakter och utbyte mellan länderna.

Svenska myndigheter har i allmänhet god kompetens, också för att stödja och samverka med andra länders myndigheter. Resurserna härför är dock begränsade. Inte endast rent ekonomiskt utan också i hög grad beroende på svårigheten att avdela tillräckligt antal tjänstemän med den särskilda kompetens som ofta efterfrågas. Det är därför av stor vikt att regeringen i verksamhetsdialogen med berörda myndigheter samt i regleringsbrev är tydlig i sin prioritering och beskrivning den roll att

av man anser myndigheten skall ha, i syfte att främja handel inom Östersjöregionen.

I regeringens proposition 1997/98:70 om "Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa" betonas vikten att relationen allt-

av mer får karaktären samarbete inom alla fält, samt att det stegvis

av övergår till i ett reguljärt, icke subventionerat samarbete. Inom de direkt handelsrelaterade områdena är det enligt kommitténs uppfattning särskilt viktigt att betona samverkan och samarbete utan subventioner och stöd. Stödåtgärder kan vara nödvändiga i vissa fall men innebär också särskilda risker för fri handel och funge-

en rande marknadsekonomi.

Från svensk sida bör övervägas att inom speciella områden

som rör handelsfrämj ande åtgärder intensifiera samarbetet mellan regionala/lokala myndigheter och organisationer i regionen. Ett samarbete som inleds med att kartlägga de främsta behoven hos bägge parter. Områden kan särskilt lämpliga är t.ex. tull-

som vara

62 Överväganden och förslag

och skatteförvaltning, men även områden såsom hamnförvaltning,

godshantering och liknande är viktiga. Gemensamma projekt där både myndigheter och näringsliv medverkar är ofta nödvändiga när det gäller handelsrelaterade frågor.

4.2 Bilden av

regionen

Kommittén har på flera ställen i detta betänkande berört behovet av att bilden om förhållandena i regionen Problemen

nyanseras. får inte underskattas men inte heller överdrivas. Enligt vår uppfattning finns till viss del alltför pessimistisk bild i Sverige de

en av nuvarande förhållandena i våra östliga grannländer. Vi vill då påpeka att vår uppgift är på de direkt handelsrelaterade förut-

att se sättningarna. Samtidigt bör man komma ihåg att handel och det personliga utbytet mellan länderna som den medför, är viktig

en faktor för att bygga upp ett stabilt samhälle alla aspekter. Kan

ur handel och investeringar blomstra, förbättras också samhällsförhållandena i stort.

Kommittén vill därför hävda att ökade kunskaper i Sverige

om det faktiska förhållandena i de östra delarna av regionen är

en av de viktigaste komponenterna för ökad handel och ökade inves-

en teringar. Alla aktörer i Sverige kan bidra till sådan kun-

som en skapsspridning har en Viktig roll att spela.

4.3 i

Förenklingar regelverk

Regler och procedurer för handel och investeringar är tyvärr ofta mycket komplicerade. I många fall bygger dessa på internationella avtal, konventioner etc. vilket naturligtvis inte underlättar förenklingssträvanden. Ett allt mer omfattande regelverk för världshandeln administreras världshandelsorganisationen WTO.

av Sveriges tullagstiftning är i allt väsentligt gemensamma EG-regler. Det är av stor betydelse för företagen att reglerna inte är onödigt komplicerade och krångliga att tillämpa. Så enkla regler

som

möjligt tillsammans med en god information bör alltid vara en grundläggande utgångspunkt. Sveriges medlemskap i EU har, för icke medlemsländer i regionen, medfört en viss ökning handelsrestriktioner i form av av höga kvoter, licenser o.dyl. EG:s regelverk uppfattas också av många som mycket komplext. Detta kan innebära vissa problem, särskilt för små företag i regionen önskar exportera till som Sverige. På sikt är det gynnsamt för alla regelverken förenkparter om las, inte minst inför att nya länder så småningom kommer att anslutas till EU. En god bas för förenklingsarbetet är den s.k. Stockholmsdeklarationen och arbetet inom Tull 2000 samt EUkommissionens initiativ SLIM Simpler Legislation for the Internal Market. Betydelsefullt är att det i denna fråga så långt möjligt råder en samsyn mellan myndigheter och näringsliv samt att det finns ett engagemang från näringslivet. Det är därför av vikt att arbetet med att förenkla EG:s regelverk ges hög prioritet från svensk sida. Framför allt vad tullregler avser där arbetet inom ramen för TULL 2000 bör intensifieras ytterligare. Arbetet inom ramen för "SLIM" bör ges ökad vikt. Sverige är beroende av utrikeshandel. Den svenska exportens värde motsvarar idag över 40 procent av vår bruttonationalprodukt. Importens värde är nära 35 procent. Världshandeln växer idag snabbt och investeringarna över gränserna ökar ännu snabbare. En öppen världshandel utgör det övergripande målet för svensk handelspolitik. Frihandel är en av de viktigaste förutsättningarna för ekonomisk utveckling, tillväxt och sysselsättning. Utvecklingen ställer krav på klara internationella spelregler främjar fri handel med som varor och tjänster. EU-medlemskapet har inneburit ökade möjligheter för Sverige att påverka den internationella handelspolitiken. Bland annat gäller det att reducera de restriktiva inslagen i EU:s handelspolitik, egen som antidumpningsåtgärder och hinder mot import jordbruksav produkter. Sverige strävar efter förenklingar och förbättringar i de handelsrelaterade regelverken.

64 Överväganden och förslag

4.4 av och

Bekämpning korruption annan brottslighet

Bestickning och tagande av mutor stör fortfarande i viss grad handeln mellan länderna, problemet ha minskat.

även om anses Det kan inte nog poängteras att dessa företeelser måste bekämpas. För detta har alla parter ett ansvar. Företagen måste i sin verksamhet konsekvent avstå från varje form av bestickning både vad avser myndighetsrelationer som affärsrelationer. Det är lämpligt att ett sådant ställningstagande finns i företagets interna regler

som en del i en långsiktig strategi.

Myndigheter och organisationer måste utbildningsåt-

genom gärder, information och kontrollsystem förebygga och förhindra att tjänstemän begär eller tar emot mutor. Känsla för vikten av integritet och förståelse för den skada man långsiktigt åsamkar sin organisation och landets ekonomi måste byggas upp. Det är också fråga om att myndigheterna har en arbetsorganisation där beslutsnivåer och beslutsordningar är tydliga och offentliga. Den utomstående skall alltid kunna veta vem som är beslutsfattare i ärendet.

Flera insatser rörande integritet inom den offentliga förvaltningen har gjorts bl.a. inom ramen för Phare- och Tacis-programmen. Dessa ansträngningar måste fortsätta och Sverige bör söka påverka så att denna fråga ständigt hålls aktuell.

En förutsättning ofta nämns för att nedbringa riskerna för

som korruption är att de tjänstemän som arbetar inom offentlig verksamhet har en rimlig lön för sitt arbete. En adekvat lönesättning kan också bidra till att den ibland besvärande höga personalomsättning som förekommer inom vissa myndigheter i regionen kan minska.

En viktig markering i kampen mot korruption är den nyligen antagna OECD-konventionen mutor. Även vissa länder

om som idag inte är medlemmar i OECD har anslutit sig till konventionen, t.ex. Slovakien och Bulgarien. Sveriges regering bör uppmuntra Ryssland och de baltiska länderna att också ansluta sig till konventionen.

Överväganden och förslag 65

Sverige ledda aktionsgruppen mot organiserad brotts-

Den av

lighet i Östersjöregionen tillsattes vid Östersjötoppmötet i

som Visby 1996 har varit framgångsrik. Gruppen fick förnyat mandat vid regeringschefsmötet i Riga i början 1998. Arbetet kommer

av att fortsätta med aktioner för att bekämpa narkotika-

gemensamma smuggling och grövre smuggling och brottslighet. Dessutom

annan kommer särskild vikt också att läggas på att bekämpa ekonomisk brottslighet och korruption.

I sammanhanget har vi uppmärksammat att det, efter initiativ inom CBSS, relativt nyligen inrättats s.k. Focal Points inom samtliga länder i Östersjöregionen. Funktionen "National authority for reporting and solving problems" är tänkt att kunna kontaktas

får olika problem med tullhantering. Såvitt vi kunnat när man utröna är denna funktion ännu tämligen okänd för företag och andra kan ha behov den. Frågan denna kontaktpunkt,

som av är om

sorts "Gränspasseringsombudsman", i realiteten har avsedd

en verkan. Det förefaller lämpligt att detta organ utvärderas.

4.5 Finansierings- och stödsystem

4.5.1 Det finansiella systemet

I avsnitt 3.2.8 tecknade kommittén en ganska nedslående bild av banksystemets och de statsstödda finansierings- och stödsystemens förmåga att fylla sina avsedda funktioner vid satsningar i Östersjöregionen.

Bankernas roll

Vad gäller banksystemet vill kommittén framhålla att satsningar i Öst knappast varit möjliga under den kris belastat de svenska

som bankerna under 90-talet, period till stor del sammanfallit

en som med omvälvningama i Östeuropa. Kommittén konstaterar också att

många tecken att döma förestår nu en period av mer målmedav

66 Överväganden och förslag

vetna satsningar i regionen från de svenska bankerna, i första hand i Polen, också i de baltiska men staterna. Kommittén inte heller bankerna skall menar att utsätta sig för betydande risker till följd massiva satsningar av i denna alltjämt ofta vanskliga region. Däremot vill kommittén framhålla att det föreligger ett starkt ömsesidigt beroende mellanbankernas och näringslivets satsningar i Östersjöregionen. Ett väl utbyggt banksystem är ett starkt stöd för företagen vilket i sin tur ger underlag för lönsam bankverksamhet. Den slutsatsen har av allt att döma hittills dragits fler utländska av än svenska banker. Det är därför kommitténs förhoppning de att ansatser till ökad etableringstakt som kommittén kunnat notera vid kontakter med företrädare för bankerna, visar sig inledningen till målmedvetna vara mer satsningar i regionen.

Statsstödda aktiviteter

Kommittén har efter den bedömning gjorts som i avsnitt 3.2.8 dragit slutsatsen att det är angeläget att kommer

en totalöversyn till

stånd av alla de aktiviteter och former olika som sätt är avsedda att främja svensk utrikeshandel och svenska företags förutsättningar för investeringar, och har statligt stöd. Översynen som bör inte bara syfta till att försöka göra verksamheten överskådlig mer utan också främja ett övergripande och riskfokuserat mer angreppssätt i verksamheten. Därigenom bör systemet, för utan att den skull centraliseras, kunna ett effektivare bidrag till lägre ge kostnad än nuvarande partiellt inriktade stödprogram.

Liknande slutsatser har också dragits i betänkandet "Stöd till mindre företags satsningar i Östersjöområdet" 1998:12 Ds och i Riksrevisionsverkets rapport "Statliga insatser för att främja export från små och medelstora företag" RRV 1996:67.

Överväganden och förslag 67

4.5.2 Stöd för marknadssatsningar

Kommittén föreslår att projektinriktade marknadssatsningar så kallade affárschanskoncept "Affärschans Östersjöregionen"

- intensifieras i de aktuella länderna.

Det är av stor betydelse att svenska små och medelstora företag kan få stöd i samband med marknadssatsningar i Ryssland, de baltiska länderna och Polen. Stöd behövs såväl regionalt i Sverige som på plats i östra delarna av regionen. Exportrådets handelskontor är en viktig resurs. Andra viktiga aktörer är handelskammare, ALMI och privata konsultföretag samt i vissa fall näringslivorganisationer.

Erfarenheter visar att det efter en kartläggning av företagets exportmöj ligheter och produkternas lämplighet för en speciell marknad krävs en handfast kontakt med presumtiva affárspartners. Dessa kontakter blir ofta mer effektiva och mer målinriktade

om företaget får stöd från en aktör i det aktuella landet som känner företagen, affársmentaliteten, har myndighetskontakter etc.

En beprövad modell för sådana aktiviteter är s.k. Affárschansprojekt. Dessa projekt bygger på att svenska företag i en viss bransch eller en viss region erbjuds att deltaga i en affärsresa till ett land i Östersjöregionen. En förutsättning för deltagande är att företaget bedöms ha realistiska exportförutsättningar. På plats har den svenska exportorganisationen valt ut lokala företag med vilka det bedömts finnas mycket goda förutsättningar att etablera affärsförbindelser.

Företagen ges således stöd med kunskaper, kontakter och marknadsintroduktion. Genom aktiviteterna erhålls erfarenheter som kan leda till såväl export som importaffärer i regionen.

Affárschansprojekten bygger på att deltagande företag står för en del av kostnaden och att resterande del subventioneras. Kostnaden för genomförandet kan reduceras genom att projektet riktas

68 Överväganden och förslag

mot en grupp företag. Detta tillsammans med viss subventioen nering innebär att kostnaden för det enskilda företaget bör kunna ligga på relativt låg nivå. Bland annat har handelskontoret i Szt Petersburg och Sydsvenska Handelskammaren genomfört dessa s.k. Affarschansprojekt med gott resultat. Staten bör under en treårsperiod tillhandahålla ytterligare stöd för marknadssatsningar i form av Affärschansprojekt. Exportrådet bör ges i uppgift att tillsammans med den regionala organisationen för exportfrämjande i Sverige, och i samråd med berörda näringslivsorganisationer samt handelskammare, genomföra dessa projekt.

4.5.3 Ramavtal

Kommittén föreslår att möjligheten att teckna så kallade rarravtal eller liknande med Ryssland undersöks.

Kommittén har kunnat konstatera att problemen i samband ned projektexport till i första hand Ryssland ofta hänga synes samman med svårigheter att administrera och finansiera projekten "ett och ett". Både ryska myndigheter och företag möter problem att i varje enskilt projekt hantera mängder juridiska, finansiella och tekav niska frågor som kompliceras att rättsväsendet alltjämt är av outvecklat och det administrativa kunnandet begränsat. Ett sätt att underlätta hanteringen av dessa problem kan att vara träffa ett ramavtal eller liknande mellan regeringama i Sverige och Ryssland, eller på annat sätt nå överenskommelse med Ryssland som bl.a. skulle underlätta erhållande acceptabla garantier från av den ryska sidan. I ett sådant arrangemang kan specificeras vilka produkter, branscher eller industrier skall ingå vilket undersom lättar upprättandet av administrativa rutiner i samband med affärerna. Angelägna områden där svensk industri har hög kompetens som t.ex. modernisering av sjukvården, renovering fjärrvärmeav och avloppsanläggningar eller upprustning livsmedelsprodukav tionen, kan därvid öronmärkas.

Överväganden och förslag 69

Ett sådant ramavtal skulle kunna vara ett värdefullt komplement till den svenska s.k. baltramen. Det har framkommit att många svenska företag skulle välkomna ett sådant med den

arrangemang ryska staten. En rad länder har redan ingått överenskommelser med Ryssland och bl.a. det brittiska avtalet med det ryska finansministeriet anses vara mycket ändamålsenligt.

Kommittén anser därför att det bör undersökas närmare ett

om ramavtal eller liknande arrangemang kan träffas med Ryssland.

4.5.4 Yrkesinriktad utbildning

Kommittén föreslår att särskilda satsningar görs yrkesinriktad utbildning i samband med projektexport.

I samband med så gott som varje projektinriktad investering i regionen som genomförs med svensk medverkan krävs en utbildningsinsats av personalen på plats. En sådan insats är helt avgörande för att projektet skall kunna fullföljas och anläggningarna fungera friktionsfritt. Det kan gälla utbildning i både drift och underhåll eller i ekonomiska och administrativa rutiner. Svenskt bistånd har lång tradition på detta område och utbildningsinsatserna har enligt de flesta bedömare en starkt handelsfrämjande effekt. Också erfarenheterna från Östersjömilj arden styrker denna slutsats. Kommittén anser att sådant stöd bör kunna ökas.

4.6 och förbättrad information

IT-frågor till företagen

Kommittén förordar att IT-projekt får ökad uppmärksamhet i utvecklingssamarbetet med länderna i Östersjöregionen.

Kommittén anser det mycket viktigt att utvecklingen inom ITområdet utnyttjas på ett praktiskt och rationellt sätt för att råda bot

70 Överväganden och förslag

på den brist på information och kunskap uppenbarligen finns

som vad gäller regler och bestämmelser inom handelsområdet.

Användning av IT är ett förhållandevis lätt och billigt sätt att förmedla gränsöverskridande information utan restriktioner, förutom de språkliga barriärema. Det är därför av stor vikt att så mycket som möjligt av informationen finns på engelska.

För en rationell hantering krävs också ytterligare utveckling av elektronisk kommunikation mellan myndigheter och företag i olika administrativa rutiner, t.ex. skatte- och tulluppbörd. Ett annat exempel är licenser och tillstånd av olika slag. I denna del kan utnyttjandet av förenklade förfaranden, inkl. elektroniskt informationsutbyte EDI, innebära avsevärda förbättringar. Viktigt är dock att all datorisering grundas på stabil lagstiftning och hög adminis-

en trativ kompetens.

Överhuvudtaget kan olika informationsdatabaser i nätverk ge avsevärt stöd för en positiv utveckling inom alla sektorer i regionen. Sverige bör i lämpliga internationella sammanhang driva denna fråga. En ökad IT-användning, som säkert är nödvändig, innebär också ett utbildningsbehov vilket måste beaktas framförallt när det gäller möjligheten för myndigheter inom berörda länder att klara framtida krav.

För vissa informationsfrågor i anslutning till gränspassering återkommer vi avsnitt 4.8.

4.6.1 En svensk

informationsplats

Kommittén förordar mer samarbete mellan svenska organisationer så att det skapas en samlad svensk informationsplats webbsida för Östersjöområdet med länkar till andra webbplatser och databaser som innehåller relevant information bestämmelser,

om marknadsförhållanden, statistik etc.

Tillgången till relevant information får allt större betydelse. Informationen måste vara lätt och snabbt tillgänglig samtidigt som den måste vara tillförlitlig. Med de regelverk som gäller för handels-

Överväganden och förslag 71

relationer, beskattning m.m. krävs omfattande kunskaper för att undvika att göra fel. Reglerna förändras också relativt ofta och snabbt. Många de problem uppstår i handelskedjan beror

av som på missuppfattningar och okunskap hos aktörerna.

Användningen IT och Internet är även betydelsefull då det

av gäller att finna affárspartners och kartlägga grundläggande marknadsförutsättningar o.dyl. Exempel på databaser för detta ändamål är BCCA:s Basin, estniska www.koda.ee Estonian Chamber of Commerce and Industry, litauiska www.online.lt Lithuania On Line, finska wwwinterdevelopmentfi Interdevelopment OY. Basin kommer utbyggt att innehålla detaljerade uppgifter om ca 350 000 företag som söker affarspartners i Östersjöområdet. Ett annat exempel är den s.k. SME-link för vilken Länsstyrelsen i Jönköping län SME-link utmärkt plattform från

svarar. är en vilken också kan länka in sig på ett stort antal databaser.

man

Ett starkt behov finns hos företag och myndigheter att få överblick över vilka departement, myndigheter, verk och organisationer är involverade i Östersjöhandeln: vilken inriktning de

som har samt inom vilka sektorer och länder de är aktiva. Denna kunskap saknas hos flertalet små och medelstora företag vilket gör att de många gånger inte vet vart de skall vända sig när de söker hjälp med att utveckla handeln.

Företag vill satsa på en ökad handel inom Östersjö-

som regionen och söker grundläggande information om villkor och förutsättningar måste ha tillgång till och behärska Internet. Att söka informationen på annat sätt är alltför tidskrävande och kostsamt.

Kommittén bedömer att det finns behov att skapa en samlad

av svensk webbplats med mycket stark handels- och Östersjöprägel.

en Den ska utgöra naturlig och lättfunnen ingång till relevant in-

en formation. Det är oklart sådan webbplats skall tillhanda-

var en hållas. Sveriges Exportråd, handelskamrama och Östersj öinstitutet i Karlskrona är alla organisationer med ambitioner att tillhandahålla information Östersj öhandeln. Även den tidigare nämnda

om SME-link kan plattform i sammanhanget. Ökat samarbete

vara en mellan olika organisationer kan öka slagkraften i informationshanteringen.

72 Överväganden och förslag

Det planerade, permanenta sekretariatet i Stockholm för Östersjöstatens Råd CBSS kan också komma att spela viktig roll

en som inforrnationsspridare och koordinator i regionen. Detta sekretariat kan säkert också bidra till att skapa en utökad informationsplattform för Östersjöområdet med länkar till andra webbplatser och databaser som innehåller relevant information bestäm-

om melser, marknadsförhållanden, statistik etc. Statsrådsberedningens Östersjögrupp har upprättat hemsida www.baltinfo.org

en som kan utgöra ett första sådan samlad informationskanal

steg mot en som bygger på länkar till de enskilda medlemsländerna i CBSS samt till EU-kommissionen.

4.6.2 Regionalt samarbete Internet-

om

information

Inom ramen för Östersjösamarbetet kan åtgärder vidtas för att förbättra informationsutbudet.

Det är inte bara angeläget att svenska myndigheter har fullgod och lättillgänglig information. Motsvarande utbud bör eftersträvas i hela Östersjöregionen. Flera länder, såsom de baltiska staterna, har utmärkta webbplatser på engelska omfattande marknads-

som ger information Inom för Östersjösamarbetet borde det

m.m. ramen vara möjligt att fastställa vissa specifikationer för omfattning och utformning det offentliga informationsutbudet via Internet.

av Därmed uppmuntras företagare att mer aktivt besöka dylika webbplatser. Det blir dessutom lättare att orientera sig i informationsutbudet. Intemettekniken underlättar uppdatering och koppling till andra relevanta informationskällor genom s.k. länkar. Ett framtida Östersjösekretariat kan aktivt bidra till ökat samarbete på detta område.

Överväganden och förslag 73

4.6.3 Andra

informationsåtgärder

Internationella program

Vissa uppgifter pekar på att svenska företag och organisationer deltar i mindre utsträckning i Phare och Tacis-programmen än vad företag från andra länder gör. Från företagens sida sägs att detta bl.a. beror på att det brister i det kunskapsstöd erfordras från

som specialister på kontakter med internationella organisationer och program såsom EBRD, NIB, Tacis och Phare. Små och medelstora företag i Sverige upplever detta som särskilt bekymmersamt. Det är av vikt att svensk expertis med samlad kunskap inom området finns och är tillgänglig för aktivt stöd. Det bör därför övervägas att vidta särskilda åtgärder för att stimulera svenska företags aktiviteter inom Phare och Tacis-programmen, också som en signal för Sveriges engagemang att stödja berörda länders anslutning/ närrnande till EU. Genom olika utbildnings- och informationsaktiviteter riktade både direkt till företag men också till organisationer såsom handelskammare, ALMI, Exportcentrum m.fl. bör kunskapen om EU:s projekt kunna höjas avsevärt.

Vem gör vad

Kommittén har erfarit att inom Utrikesdepartementet pågår arbete med att uppdatera och utveckla skriften "Vem gör vad i samarbetet med Central- och Östeuropa". En sådan sammanställning är värdefull och bör därför också kan göras tillgänglig via Internet.

Svensk myndighetsinformation

Det är angeläget att svenska myndigheter och organisationer som är relevanta för handel med Sverige, dels är tillgängliga på Internet dels har sin infonnation också på engelska och för viss specifik information även på andra språk. I första hand bör Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket särskilt uppmärksamma ett sådant behov. jämför avsnitt 4.8.5

Underlättande export till Sverige

av Inte så sällan är åtgärder underlättar import ett viktigt instru-

som ment för att främja exporten. Sverige är av tradition ett öppet land med protektionistiska inslag. Det betyder å andra sidan att importörema möter en krävande marknad med stor konkurrens från andra länder. För att underlätta för exportörer i Östersj öregionen är det därför av största vikt att informera om Sverige och om den svenska marknadens potential. Mot denna bakgrund föreslår kommittén att Sverige via sina ambassader, handelsfrämjande organisationer etc. informerar näringslivet i länderna runt Östersjön om den svenska marknaden. Denna aspekt bör även uppmärksammas vid inkommande besök.

Kommittén föreslår att den av Sida utgivna "Exporters Guide to Sweden" uppdateras och görs brett tillgänglig. Detta kan bland annat ske genom att publicera den Internet samtidigt

som tryckta exemplar skall spridas. Exporters Guide to Sweden, som är översatt till ryska, polska, litauiska, lettiska och estniska, bör finnas tillgänglig på exempelvis handelskammare i de aktuella länderna, handelskontor etc.

Kommittén föreslår att Sida utarbetar standarder för besöksprogram för företag som bedöms kunna exportera till Sverige. En viss subventionering av de kostnader som är förknippade med besöket i Sverige bör inrymmas i Sidas handelsfrämjande verksamhet.

Överväganden och förslag 75

4.7 Höjd kompetens hos företag och organisationer

Kommittén föreslår att ytterligare insatser görs som bidrar till uppbyggnad och förbättring av ryska, estniska, lettiska, litauiska och polska företags och organisationers "administrativa kompetens".

Svenska företag som verkat i regionen under flera år har samlat värdefulla erfarenheter. Det är av stor vikt att erfarenheterna tillvaratas så att företag kan tillgodogöra sig dessa på ett konkurrensneutralt sätt. Olika former där storföretag stödjer småföretag bör kunna utvecklas ytterligare. Detta gäller särskilt när mindre företag är underleverantörer i större projekt. Företag bör stimuleras att åta sig att hjälpa andra företag som vill inleda handel i Östersjöregionen.

Frågan har också uppmärksammats av utredningen Ds 1998:12 Stöd till mindre företags marknadssatsningar i Östersjöområdet, som skissat en tänkbar modell för sådant samarbete.

Av stor vikt är att främja utbyte också inom näringslivet, t.ex. i form av trainee-program, mentorskap och ledarskapsutveckling. Överenskommelsema inom för det svensk-ryska samarbetet

ramen innehåller sådana program, t.ex. vad avser praktik för företagsledare. Ökat utbyte mellan näringsliv och förvaltning och omvänt, är viktigt för att främja kunskapsöverföring vilket också ökar förståelsen för varandras förutsättningar och villkor.

Det finns idag flera svenska program, både på nationell och regional basis, för kunskapsöverföring, utbyte och samverkan mellan företag och näringslivsorganisationer inom regionen. Som vi inledningsvis konstaterat är kunskapsöverföring den främsta metoden för att främja handelsutvecklingen. Av mycket stor vikt är att ännu närmare kontakter kan knytas mellan ländernas näringsliv, framför allt vad avser små och medelstora företag. Kommittén bedömer att detta på olika sätt ytterligare bör stimuleras.

Kommittén anser att erfarenheterna av de utbildningsinsatser som hittills gjorts talar för att ytterligare åtgärder bör sättas in detta område. Ett effektivt sätt att styra insatserna så att de blir till ömsesidig nytta för de svenska företagen och deras motparter kan vara följande modell.

Det svenska företag som konstaterar att kompetensbrist föreligger på något viktigt område hos dess motpart bör beredas möjlighet att ta initiativ till att denne får tillgång till expertis under den tid som behövs för att t.ex. bygga upp en inköps- eller försäljningsorganisation, ett modernt redovisningssystem eller någon annan vital funktion. Därigenom skulle också svenskar som friställts i samband med omorganisationer eller nedläggningar kunna beredas tillfälle att utnyttja sin kompetens på sådana områden.

Kommittén anser att formerna för detta system kan göras enkla och t.ex. byggas upp runt handelskamrarna i Sverige som normalt har god kunskap om vilka lämpliga personer som finns tillgängliga lokalt. De närmare ersättningsvillkoren bör utredas separat.

4.8 Åtgärder för att underlätta

gränspassering

4.8.1 Kvalitetsprogram för

tullmyndigheter

Kommittén föreslår att Sverige inom ramen för Östersjösamarbetet tar initiativ till en diskussion om ett gemensamt kvalitets- och uppföljningsprogram för tullmyndigheter. Programmet skall stödja en utveckling mot fastställda krav för hantering av olika ärenden och tullformaliteter. I detta kan ingå tidskrav, etikkrav, integritetsfrågor och säkerställande av riktighet i tillämpning och beslut.

Tullmyndighetema skall klara en avancerad balansakt: att skydda sitt land mot illegal införsel och utförsel samt se till att uppbörden av tullar, skatter och avgifter blir rätt. Samtidigt skall man tillse att

Överväganden och förslag 77

den legala handeln flyter så smidigt som möjligt. Det blir alltmer tydligt att dessa grundfaktorer alltid måste sammanvägas för att tillgodose vad ibland uppfattas motstridiga krav. Utgångs-

som som punkten för myndigheternas agerande måste vara att till att

se underlätta och hjälpa den legala handeln försvåra för och

men stoppa den illegala.

Kommittén anser att det skulle kunna skapas för

program gemensam kvalitetsutveckling där betydelsen av service särskilt betonas, t.ex. genom olika typer av utbildningsinsatser i

samverkan mellan näringsliv och myndigheter. Naturligtvis är detta ett mycket långsiktigt arbete som måste introduceras successivt. Vi bedömer ändå att tiden nu är mogen att starta processen gemensamt med övriga Östersjöländer. Det måste också betraktas

som en viktig del i det stöd och den samverkan som krävs för att berörda länders tullmyndigheter skall klara de krav ställs inför ett EU-

som inträde och de möjligheter som öppnas inom för partner-

ramen skapsavtalet PSA med Ryssland.

Långsiktigheten och komplexiteten i ett sådant program gör att samlade erfarenheter och samlade lösningar

bör sökas. l sammanhanget kan nämnas att t.ex. finska tullen har arbetat med denna typ av program. Goda exempel finns också från amerikanska och brittiska tullen.

Programmet bör först introduceras inom tullmyndighetema. Möjligen kan det senare utvecklas för att också användas för andra myndigheter med handelsrelaterade kontakter, t.ex. skattemyndigheter.

I sammanhanget bör uppmärksammas att diskussioner inom ramen för Östersjösamarbetet med anknytning till förbättrad service och ökade kontakter med näringslivet m.m. redan påbörjats. Det formella tillfället under "Baltic Sea

senaste mer var Customs Conference" i Tallinn sommaren 1997. Vid konferensen deltog närmare 60 representanter från samtliga Östersjöländers tullmyndigheter och EU. En särskild arbetsgrupp rörande "Tullprocedurer" lämnade då en rad rekommendationer som rörde förbättringar för gränspassering och service. Nästa konferens, den tredje, inom denna ram skall genomföras i Polen i 1999.

78 Överväganden och förslag

Det bör från svensk sida tas diskussion inom ramen för

upp en Östersj ett gemensamt kvalitets- och uppföljnings

om

för tullmyndighetema inom Östersjöregionen. Ett första program steg kan att bilda ett kvalitetsråd/grupp inom ramen för

vara CBSS. Programmet skall syfta till att stödja en utveckling mot fastställda krav för hantering av olika ärenden och tullformaliteter. I detta skall bl.a. ingå tidskrav, etikkrav, integritetsfrågor och säkerställande riktighet i tillämpning och beslut. Samverkans-

av frågor mellan myndigheter och mellan myndigheter och näringsliv är också viktiga komponenter. Det bör också undersökas om andra länder utanför det egentliga Östersjösamarbetet är intresserade att medverka.

De förslag som följer i avsnitten 4.8.2 till 4.8.4 har alla en anknytning till ett utvidgat kvalitetstänkande och den handelsfrämjande rollen för tull och andra myndigheter som agerar vid gränspassager.

4.8.2 Gemensamt tidsmål för gränspassering

Kommittén föreslår att Sverige tar initiativ till ett gemensamt mål för gränspassering skall gälla inom samtliga Östersjöstater år

som 2000. Ett tillfälle att väcka frågan kan vid det möte mellan

vara ländernas handelsministrar som planeras i juli 1998. Förslaget kan

ett första steg i ett ökat kvalitets- och servicetänkande som ses om kan utvecklas gemensamt inom Östersjöregionens tullmyndigheter.

Som vi tidigare framfört uppfattas fortfarande gränspassering för kommersiella transporter och tullfonnaliteter i samband därmed

ett stort problem, särskilt avseende passering över landsom gränser. Det tar helt enkelt orimligt lång tid vilket medför onödiga kostnader och störningar för företagen. I dagens krav på transportkedjan är inte enbart snabbhet i sig väsentligt, utan kravet på säkerhet i leveranstidpunkt är också mycket betydelsefullt. Transportåtaganden som "Just in time" eller "Delivery on time" innebär framför allt att vara skall levereras vid överenskommen

en

Överväganden och förslag 79

tidpunkt, inte att det är fråga om "Il-transport". Det är därför också Väsentligt att tiden för gränspassering är relativt förutsägbar.

Om man på hög politisk nivå i länderna inom Östersjöregionen kunde enas om att en normal gränspassage fick ta högst t.ex. två timmar, skulle det kunna få en positiv effekt på gränspasseringen. Vi föreslår därför att regeringen tar upp denna fråga inom ramen för Östersjösamarbetet. Naturligtvis skulle ett sådant mål inte på något sätt hindra berörda myndigheter från att vidta erforderliga kontrollåtgärder även om dessa tar betydligt längre tid. Påpekas bör dock att strävan bör vara att urval för kontrollåtgärder alltid görs med stöd av riskanalys och riskbedömning. Huvuddelen av de gränsöverskridande transporterna sker på ett legalt sätt och med inriktning att fullgöra de formaliteter som krävs.

Med gränspassering bör tiden för "myndighetsåtgärder"

avses från det att man ankommer till gräns och påbörjar en åtgärd för att införa/utföra och/eller transportmedel tills dess att är

varor man "fri" att åka därifrån. Med en sådan definition innefattas hela kedjan även om flera aktörer är inblandade. Det är ur trafikantens synvinkel ointressant om det är tull, passpolis eller annan myndighet som agerar. Man bör här beakta att olika länder har också olika lösningar på myndighetsansvaret vid gränsen. I första hand bör målet gälla trafik med lastbilar, både vid landgräns och inkommande med färja. utökat samarbete kan mål diskuteras

I ett senare även för andra typer av trafik och ärenden.

Ett sådant mål ger incitament till ländernas myndigheter att söka lösningar och vidta åtgärder med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv. Det kan t.ex. vara lösningar som innebär att tullklarering på landgräns sker vid "ett enda stopp", dvs. att utklarering och inklarering av varor sker samtidigt. Förenklade tullförfaranden och procedurer är annan metod. Att söka sam-

en arbetslösningar mellan gränsmyndighetema är också steg som kan tas. Inte minst viktigt är att tillse att informationen om de regler och villkor som gäller är tillgängliga. Det kan även krävas rent trafikmässiga eller andra praktiska arrangemang för att underlätta gränspassager.

80 Överväganden och förslag

Enligt vår uppfattning är möjligheten att snabba upp gränsklareringen inte i första hand beroende på tillgången

till resurser utan mer fråga om rationell hantering och prioritering. Det är snarare så att det med rationella "klareringslösningar" bör gå att frigöra resurser för erforderliga kontrollåtgärder.

För att ge ytterligare incitament för att åtgärder faktiskt vidtas bör målet följas upp återkommande med hjälp av en för alla gemensam modell. Uppföljning bör ske varje år med hjälp av en enkät till ett urval av transportörema. Det kan t.ex. ske genom att ett antal slumpvis utvalda transportörer vid ett antal gränsstationer i respektive land, under en period får fylla i ett enkelt frågeformulär.

4.8.3 Samverkan

Kommittén föreslår ökad samverkan mellan den svenska tullen och tullmyndighetema i Ryssland, de baltiska länderna och Polen. Samverkan skall främst syfta till att underlätta gränspassager och förbättra servicen till näringslivet. Samverkan bör successivt överföras till att bli ett naturligt led i en lokal samverkan mellan respektive lands myndigheter.

Som tidigare redovisats görs redan många insatser för att stödja förbättringar ländernas tullmyndigheter. I ett inledande skede

av bestod insatserna främst i "akutbistånd" framför allt med utrustning. Därefter inriktades insatserna mer mot uppbyggnad av organisationerna, utbildning samt samverkan inom brottsbekämpande verksamhet.

Det är nu dags för en bredare samverkan, med starkare inslag

förberedelser inför EU-medlemskap, den handelsfrämjande av rollen och kraven på service. En samverkan som alltmer bör få karaktären "utbyte på lika villkor" och allt mindre av biståndskaraktär. Nära anknytning till de lokala förhållandena är betydelsefullt. Den svenska tullen bör utveckla samarbetsformer mellan regionala/lokala myndigheter i respektive länder inte bara inom

Överväganden och förslag 81

ramen för de tullsamarbetsavtal finns. Denna samverkan bör

som inriktas att utbyta erfarenheter och finna former för lösningar som bidrar till att främja handeln mellan länderna. Återigen påpekas för undanröjande risken för missförstånd att de

- av legitima kraven på kontroll och bekämpning brottslighet inte får

av prioriteras ner utan balanseras mot kraven service och snabb hantering.

Generaltullstyrelsen bör få i uppdrag att ta initiativ till ökad

en samverkan med denna inriktning. I samråd med representanter för lämpliga intresseorganisationer bör grundläggande beskrivning

en för ett sådant arbete tas fram. Utbytet bör bygga på samverkan

en mellan regional/lokala myndigheter, i första hand mellan myndigheter på orter som har gemensamma flyg- eller färjelinjer.

Forrnerna bör kunna vara obyråkratiska och behöver inte enligt vår uppfattning regleras med särskilda avtal mellan länderna. Det är av stor vikt att representanter för näringslivet involveras. I vissa frågor kan det även lämpligt att t.ex. bilda där

vara grupper representanter för handelskammare eller andra intresseorganisationer ingår. Även Exportrådets kompetens bör tillvaratas i detta

sammanhang. Under ett inledande skede bör övervägas att tillföra särskilda medel för att täcka vissa särskilda kostnader, t.ex. för

resor. Detta får beslutas efter det att en projektbeskrivning presenterats.

För att en sådan samverkan skall få effekt krävs också ett starkt engagemang från den politiska nivån i samarbetslandet. Kommittén hänvisar här till vad som uttalats i utvärderingen av den svenska tullens medverkan i utvecklingsarbetet i den utvärdering

som gjorts av de Säkerhetsfrämjande insatserna.

I dag finns inga naturliga fora inom Östersjöregionen

där myndigheter och näringsliv träffas för att gemensamt finna lösningar på bilaterala och multilaterala gränspasseringsproblem. Mellan länderna i Östersjöområdet finns flera samrådsgrupper etablerade. Någon eller några dessa bör utvecklas ytterligare och även

av inkludera företrädare för företag för att gemensamt finna lösningar på problem. Ekonomiska arbetsgruppen inom för Öster-

ramen sjöstaternas Råd kunde möjligtvis utgöra ett dylikt forum.

4.8.4 Utbildningsåtgärder

Kommittén föreslår för direkt utbyte mellan tull-

att ett program tjänstemän från Ryssland, de baltiska länderna samt Polen och Sverige skapas. Programmet bör ha betoning på handelsfrämjande åtgärder och service.

Inom ramen för EU finns det s.k. Matthaeus-programmet. Det innehåller dels seminarier och utbildningsaktiviteter, dels möjligheter till utbytestjänstgöring för tulltjänstemän. Från och med den 1januari 1998 är dessa aktiviteter även öppna för tjänstemän från de länder ansöker medlemskap i EU. Vidare finns möjlig-

som om heter detta slag inom Phare-programmet.

av

Inom det nordiska tullsamarbetet finns möjligheter till utbytestjänstgöring mellan de nordiska länderna.

I ovannämnda former av utbyte deltar idag tjänstemän från olika nivåer inom myndigheterna. Det är således inte endast förbehållet chefer eller direkta specialister. Generellt sett bör denna

utbyte uppmuntras och det bör från svensk sida arbetas för typ av att även Ryssland på lämpligt sett involveras i Matthaeusprogrammet. Resurserna är dock begränsade.

Det bör därför öppnas ökad möjlighet till motsvarande ut-

en byte för tulltjänstemän i Ryssland, de baltiska länderna samt Polen med Sverige och omvänt. Detta kan ske i form av ett stipendiepro-

för tulltjänstemän i länderna. Betoningen i utbytet bör vara gram service och handelsfrämjande åtgärder.

Utbytet bör bygga på ett basprogram tre veckor med

om ca engelska gemensamt språk. I programmet skall ingå kontakter

som besök med respektive lands företag och näringslivsorganisationer, t.ex. handelskammare.

Generaltullstyrelsen bör ges i uppdrag att utfomia ett program, former och beräkna kostnader etc. På lämpligt sätt bör detta sedan diskuteras med övriga berörda länder. Inledningsvis kan övervägas att Sverige gör ett ensidigt erbjudande, dvs. att tjänstemän från de tidigare nämnda länderna erbjuds att komma till Sverige utan att motsvarande möjlighet finns för svenska tulltjänstemän.

Överväganden och förslag 83

Programmet bör vara tillgängligt under en femårsperiod och utvärderas löpande varje år. Möjligheterna bör undersökas att infoga programmet i det nordiska tullsamarbetet och att detta utökas till

ett Östersjöutbyte.

4.8.5 Information såtgärder

Kommittén föreslår att Sverige verkar för att samtliga Östersjöländers regler för införsel och utförsel av varor görs tillgängliga på Internet. Reglerna bör finnas både på respektive lands språk och på engelska. Det bör ankomma på varje land att svara för att klara av detta senast år 2000. Sverige bör kunna bidra med stöd för detta.

Kommittén har mycket tydligt uppfattat behovet av att relevant information om regler för import och export inom regionen finns lätt tillgänglig. För en smidig gränspassage måste företagen ges förutsättningar att göra rätt från början. Det krävs också att information finns tillgänglig på olika sätt, inte minst med utnyttjande av modern informationsteknik.

Med hänsyn till att handeln är gränsöverskridande så är det naturligtvis en fördel om så mycket som möjligt av informationen finns både på respektive lands språk och på engelska.

Kommittén anser att samtliga Östersj öländers tullregelverk, som är av central betydelse, skall göras tillgängliga via Internet. Även lättillgängliga och lättbegripliga informationsbroschyrer, både i tryckt version och på Internet, som beskriver procedurer och regler bör utarbetas.

Det kan nämnas att estniska tullen har en mycket ambitiös hemsida på Internet. Den innehåller bl.a. en hel del tullbestämmelser. Estniska tullens lösning visar på ett exempel som kan vara till stort värde för andra länder. Jämfört med t.ex. svenska tullens hemsida är den för närvarande betydligt mer innehållsrik. Såvitt vi har kunnat utröna så finns däremot t.ex. inte den tyska tullen överhuvudtaget tillgänglig

4.8.6 Transiteringar och ATA-camet

Sverige bör verka för att Estland, Lettland och Litauen ansluts till SAD/Transitkonventionema så snart detta är praktiskt möjligt. Sverige bör också agera för att TIR-konventionen och tillämpningen densamma kan säkerställas. Möjligheten att utnyttja

av ATA-camet i samtliga Östersjöländer bör främjas

Transitering länder måste kunna ske på ett enkelt

av varor genom sätt, utan att tullar eller andra pålagor behöver erläggas, eller att

blir föremål för handelspolitiska åtgärder. Alla transitevarorna ringssystem bygger i grunden på någon form av kontroll- och garantisystem. Garantin ställs för tull och andra pålagor som kan komma att belasta varorna i den händelse varorna av någon anledning inte visas för tillämplig tullmyndighet när transporten

upp avslutas. Kontrollsystemen bygger "passhandlingar" eller transiteringsdokument och oftast försegling av lastenheten eller av

vid behov kombinerat med fysisk kontroll. varan

Det är naturligtvis stor vikt att de kontroll- och garantisyst-

av

är förknippade med proceduren är säkra. Under senare tid em som har transiteringssystemen utsatts för brottslig verksamhet i syfte att undgå tull, skatt och avgifter. För smidig handel är det därför av

en stor vikt att brottsliga angrepp på transiteringssystem stoppas. Inom EU, tillsammans med övriga berörda länder, pågår ett sådant arbete också sammanhänger med datorisering av det s.k.

som en gemensamma transitsystemet.

I avvaktan på att denna datorisering har genomförts ansluts

länder till konventionen. För anslutning krävs dessutom inga nya anpassning ländernas lagstiftning, inrättande av garantisystem,

av datorisering Det förefaller inte någon anslutning är

m.m. som aktuell före år 2000. Stöd för de baltiska ländernas anslutning

för Phare-programmet. Det bör undersökas finns inom ramen vilket ytterligare stöd kan för att underlätta och eventuellt

som ges påskynda ländernas anslutning.

TIR-transitering baseras på en FN-konvention och rör transitering med internationella vägtransporter. Ett stor antal

av varor

Överväganden och förslag 85

länder i Europa, inkl. länderna i Östeuropa, och Västasien

är anslutna till konventionen. Det är stor betydelse att TIR-camet

av kan utnyttjas på ett säkert och smidigt sätt och omfatta så många varugrupper som möjligt utan att riskera att avgifter undanhålls. Från svensk sida bör den pågående översynen och refonneringen noga följas. På lämpligt sätt bör Sverige medverka till ett säkert och effektivt utnyttjande TIR-systemet.

av

Skapandet av handelsförbindelser underlättas avsevärt det

om finns möjlighet att använda ATA-camet. Systemet medger

att man på ett enkelt sätt kan föra in i ett land, utan att erlägga tull

varor eller andra pålagor, för exempelvis deltagande i mässor och utställningar, för uppvisande och andra marknads-

av varuprov föringsinsatser. Systemet medger också passering ett land

genom transitering på ett enkelt sätt. Ryssland, Lettland och Litauen har ansökt om anslutning, är ännu inte anslutna till ATA-konven-

men tionen. Länderna är förhållandevis långt framme i handläggningen men det saknas kunskaper, framför allt hos tullmyndighetema

om den praktiska hanteringen. Sverige bör kunna medverka med utbildningsinsatser i berörda länder.

Bilaga Direktiv 87

Kommittédirektiv

Qing,

WW

E151

Dir-

Hinder för handel och investeringar i

Ostersjöregionen

Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppgift att efter samråd med näringslivet identifiera hinder och föreslå åtgärder för att underlätta handel och investeringar i Östersjöregionen, med särskild tonvikt på förhållandena vid gränsövergångar och för utländska direktinvesteringar i de baltiska staterna, Ryssland och Polen.

Bakgrund

Utvecklingen det ekonomiska samarbetet i Östersjöregionen

av under år har varit mycket positiv. Förutsättningarna för stark

senare ekonomisk tillväxt i regionen är goda, liksom förutsättningarna för utveckling handel och investeringar. Samtidigt kvarstår en rad

av hinder hämmar handelsutbytct och företagens investeringsvilja.

som För att bidra till att det ekonomiska samarbetet i Östersjöregionen skall få största möjliga effekt på tillväxt, sysselsättning och regional utveckling är det angeläget att dylika hinder identifieras och elimineras.

88 Bilaga Direktiv

Uppdraget

En kommitté tillkallas med uppgift att identifiera de hinder

som finns för handel och investeringar i Östersjöregionen. Kommittén skall vidare föreslå åtgärder för att underlätta handel och investeringar i regionen, med särskild tonvikt på förhållandena vid gränsövergângar och för utländska direktinvesteringar i de baltiska staterna, Ryssland och Polen.

Kommitténs kartläggning av hinder skall basera sig på svenska företags konkreta erfarenheter från handel med och investeringar i de baltiska staterna, Ryssland och Polen. Vid denna analys bör särskilt uppmärksammas svenska små och medelstora företags eventuella problem vid handel med nämnda områden. Vid kartläggningen får även problem uppmärksammas företag i de baltiska staterna,

som Ryssland och Polen möter vid handel med Sverige.

Kommittén skall beakta relevant material som redan finns tillgängligt, t.ex. material från samarbetet mellan Östersjöländemas tullmyndigheter, Kommerskollegiums handelshinderdatabas, de ekonomiska arbetsgrupperna i Östersjöstaternas råd och Barentsrådet samt EG-kommissionens utlåtanden över de baltiska ländernas och Polens ansökningar om medlemskap i EU.

Kommittén bör arrangera expertmöten eller seminarier med bl.a. representanter för svenska företag är verksamma i regionen.

som Kartläggningen bör dessutom omfatta enkäter och intervjuer. Nära samarbete bör ske med näringslivets organisationer och berörda myndigheter, bl.a Kommerskollegium.

Redovisning av uppdraget

Kommitténs uppdrag skall redovisas löpande till regeringen och vara avslutat den 15 mars 1998.

Närings- och handelsdepartementet

Bilaga I Direktiv 89

Kommitténs

sammansättning

Ordförande Handelsminister Leif Pagrotsky Ledamöter Handelssekreterare Hans Blücher, Exportrådets handelskontor i Szt Petersburg Direktör Mats Gabrielsson, Borås Wäfveri AB Direktör Ulla Holm, Tetra Laval Finance F.d. generaltulldirektör Ulf Larsson Direktör Sture Lindmark, ISAK Information Samhällskontakt

- Handelssekreterare Eva Nilsson, Exportrådets handelskontor i Warszawa Direktör Ingemar Nilsson, Sydsvenska Handelskammaren Kommersråd Christina Nilsson, Kommerskollegium Sakkunnig Generaldirektör Anders Sahlén, Närings- och handelsdepartementet Experter Departementsråd Bengt Lundborg, Statsrådsberedningens

Östersjö grupp

Ambassadör Nils-Erik Schyberg, Utrikesdepartementet Departementssekreterare Nina Brunstedt, Närings- och handelsdepartementet Sekreterare Byrådirektör Per Olov Nützmann, Tullmyndigheten Stockholm

"Webbadresser" Bilaga 2 91

över några Webbadresser

Förteckning

RYSSLAND

http://www.on1ine.ru/ Russia On Line httpz//wwwfipcxu/ Investment Authority of Russian

Federation http://www.cbr.ru/ Central Bank of the Russian

Federation http://www.fe.msk.ru/ Federal Commission for the

Securities Market httpz//wwwrtsnetru/ Russian Trading System http://www.skate.ru/ Russian Financial Market http://www.naufor.ru/ National Association of

Stock Market Founders http://www.gov.ru/ Russian Government

ESTLAND

http://www.zzz.ee/estonia/ Window to Estonia

http://www.vm.ee/ Estonian Ministry of Foreign

Affairs http://www.ee/epbe/ Bank of Estonia httpz//wwweiaee/ Estonian Investment Agency httpz//wwwfinee/ Ministry of Finance httpz//wwweeaee/ Estonian Privatisation Agency http://www.mineco.ee/ Ministry of Economic Affairs http://www.depo.ee/ Estonian Central Depository

for Securities Ltd

http://www.customs.ee/ Estonian Customs

http://www.ee/ETC/ Estonian Trade Council http://www.koda.ee/ Estonian Chamber of Commerce

and Industry

92 Bilaga2 "Webbadresser"

LETTLAND

http://sau1e.saeima.lanet.lv/ Saeima of the Republic of Latvia

Parlamentet

http://www.mfa.gov.lv/ Latvian Ministry

for Foreign Affairs http://www.bank.lv/ Bank of Latvia http://www.1atib.0rg.lv/ Investment Bank of Latvia http://www.1da.g0v.lv/ Latvian Development Agency http://sun.lcc.org.lv/ Latvian Chamber of

Commerce and Industry

LITAUEN

http://www.0nline.lt/ Lithuania-On-Line http://rc.lrs.lt/ Seimas of the Republic of

Lithuania Parlamentet

http://www.urm.lt/ Ministry for Foreign

Affairs http://www.f1nmin.lt/ Ministry of Finance http://www.cust.lt/ Lithuanian Customs http://www.tm.lt/ Legal services of

Ministry of Justice http://www.LDA.lt/ Lithuanian Development

Agency http://wvvw.lbank.lt/ Bank of Lithuania http://www.lpa.nerisena.lt/ Lithuanian State

Privatisation Agency http://wwwl .0mnitel.net/kppar/ Chamber of Commerce

Industry and Handicrafts

of Kaunas http://www.lbg.lt/ Lithuanian Business Guide

"Webbadresser" Bilaga 2 93

POLEN

http://www.paiz.gov.p1/ Agency for Foreign Investment

http://www.kprm.g0v.p1/ Prime Ministers Office http://www.sejm.gov.pl/ Sejm Parlamentet

http://www.KIG.PL/ Polish Chamber of Commerce

Polish Customs

SVERIGE

http://www.almi.se/ ALMI-Företagspartner http://www.elcn.se/ EKN http://www.isa.se/ Invest in Sweden Agency ISA http://www.kommers.se/ Kommerskollegium

httpz//vsçwwxiksdagonse/ Riksdagen

httpz//wwwrsvse/ Riksskatteverket httpz//wwwsbgovse/ Regeringen http://www.si.se/ Svenska Institutet

http://www.sida.se/ Sida httpz//wwwswedfundse/ Swedfund

httpz//wwwswedishtradese/ Exportrådet

httpz//wwwlullverketse/ Tullverket httpz//wwwhandelskammarencom/ Sydsvenska Handelskammaren http://www.chamber.se/ Stockholms Handelskammare http://www.smelink.se/ SME-link

http://www.north.cci.se/ Norrbottens Handelskammare http://www.east.cci.se/ Östsvenska Handelskammaren

http://WWw.west.cci.se/ Västsvenska Handelskammaren

http://www.balticinstitute.se/ Östersjöinstitutet Karlskrona

94 Bilaga 2 "Webbadresser"

DIVERSE ORGANISATIONER, LÃNKPLATSER M.M

http://www.baltinfo.org/ The Baltic Sea States

Support Group http://www.ballad.org/ BALLAD, Forum for Networking

in the Baltic Sea Region

http://www.baltic-regionnet/ BALLERINA, Baltic Sea region on-

line environmental infomiation

resources for Internet access http://www.ihkde/kiel/bcca/bccalist.htm, BCCA, Baltic Sea Chamber

of Commerce

httpz//wwwinterdevelopmentñ/ The Baltic Sea Business

Network/Fair Business

http://www.cbss-commissionenorg CBSS Commissioner

httpz//wwwhelcomfi/ HELCOM Helsinki Commission httpz//wwwarfdk/bsssc/ BSSSC, Baltic Sea States

Subregional Co-operation http://www.btc.se/ BTC, Baltic Sea Tourism

Commission http://www.ee/baltic21/ Baltic 21 http://www.hiiumaa.ee/b7/ Baltic Seven Islands

httpz//wwwbalticringeom/ Baltic Ring

http://www.ubc.net/ UBIC The Union of the Baltic Cities

httpz//wwweurofaculty .lv/ EuroFaculty

http://www.balticsea.net/ Baltic Sea Alliance, BSA http://www.itek.norut.no/barent/ Barents Information System http://www.ebrd.com/ EBRD, European Bank for

Reconstruction and

Development http://www.eib.org/ EIB, European Investment Bank

Underlagsmaterial

Som angivits i inledningen av betänkandet har kommittén utnyttjat

hel del information hämtats via Internet. Bilaga 2 en som "Webbadresser, utgör därför till viss mån också en källförteckning. Framför allt har information och rapporter av olika slag från organ inom EU hämtas via Internet.

Följande förteckning över visst övrigt underlagsmaterial.

är en

Handel och investeringar i Östersjöregionen en "nygammal

svensk tillväxtmöjlighet, Carl Fredriksson, Näringsdepartementet; Strukturselcretariatets Aktuellt om näringspolitik och ekonomi, nr 1995.

Rapport från möte med Östersjörådets ekonomiska arbetsgrupp i Helsingfors den 15 16 oktober 1996,

- Generalltullstyrelsen 1996.

Border Crossing problems in the Baltic Sea area, BCCA oktober 1996.

The Stockholm Declaration Growth and Development in

on the Baltic Sea Region, Baltic Sea Business Summit, Stockholm April 24-25th 1996.

Vem gör vad i samarbete med Central- och Östeuropa, Utrikesdepartementet, 1996.

Agenda 2000, European Comission "C. Summary and Conclusions", "Reinforcing the Pre-Accession Strategy, July

15th, 1997.

96 Bilaga3 Underlagsmaterial

Att utveckla ett grannlandssamarbete en utvärdering av

- Sveriges samarbete med Central- och Osteuropa, Ds 1997:75, Utrikesdepartementet.

Baltic Investment Programme 1992 1999, Nordic Council of

- Ministers, Helsingfors April, 1997.

Barriers to Goods Transport between east and west, Federal Ministry of Transport of Germany; Ministry of Transport and Communications of Finland, January 1997.

Corruption And Good Governance, Discussion

paper United Nations Development Programme,1997

Customs Report for Central and Eastern Europe, DHL Wordwide Express, November 1997.

Ett utvidgat europeiskt område med Frihet, Säkerhet och Rättvisa, Betänkande av kommittén om EU:s utvidgning

konsekvenser för samarbetet i rättsliga och inrikes frågor; SOU 1997:159 Justitiedepartementet, oktober 1997.

EBRDs Transition Report 1997, Summary, EBRD 1997

Enkät bland företag om marknadsbedömning och

svenska

handelshinder i Ostra Europa, Sydsvenska Handelskammaren oktober 1997.

Exportrådets Handelskontor motsv. enkäter 1997 bland svenska företag i S:t Petersburg, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Exportrådet olika tillfällen under 1997.

Second Baltic Customs Conference, European Comission, Baltic Sea Customs Conference in Tallin 5-6th June, 1997.

Bilaga 3 Underlagsmaterial 97

Sverige, EU och handelspolitiken inför 2000-talet, Regeringens skrivelse 1996/97:71, 3 1997.

mars

Sverige och Östersjöregionen, Eurofutures, Carl Fredriksson, 1997.

Svensk Projektexport en kraftsamling; Sammanfattning

- av Finansteknikgruppens arbete; okt. 96 okt. 97.

-

SUMMARY OF PROBLEMS REGISTERED BY SWEDISH COMPANIES Questionnaire trade Barriers in CEE countries

on 1996, Industriförbundet januari 1997, Hans Ekdahl.

UNICE Interim report on obstacles and horizontal barriers to trade and investments in CEECs, UNICE 21 april 1997.

The Trade Barriers in the Barent Euro-Artic Region, Working Group on Economic Cooperation of the Barents Euro-Artic Council, 1998.

Facts and Figures The Baltic Sea Region, Swedbank, EuroFutures, January 1998.

Sveriges stöd till EU-integration i Central- och Östeuropa; Utrikesdepartementet och Sida, januari 1998.

The Baltic Sea Region, Invest in Sweden Agency, 1998.

Staten och exportlinansieringen, Betänkande från utredningen om det statsstödda exportñnansieringssystemet, m.m.: SOU 1998:23; Närings- och handelsdepartementet.

Stöd till mindre företags marknadssatsningar i

Östersjöområdet,

Ds 1998: 12, Närings- och handelsdepartementet, Bo Marking.

98 Bilaga3 Underlagsmaterial

Barriers to Foreign Direct Investments in the Baltic Sea Region, Inkeri Hirvensalo, Colin Hazley. January 1998.

Protection of Property Rights in the Baltic Sea Region, Reality or Potemkin Villages By Professor Kaj Hobér, Uppsala University.

The Economic Situation in the Baltic Sea Region; The Stockholm Chamber of Commerce; 1998.

Transport in the Baltic Sea Region, Perspektives for the Economics in Transition, by Hans Böhme, Claus-Friedrich Laaser, Henning Sichelschmidt, Rüdiger Soltwedel, The Kiel Institute of Word Economics; 1998.

Memorandum conditions for Growth and Development in

on the Baltic Sea Region, Baltic Sea Business Summit 18-19 January 1998.

Vissa förkortningar Bilaga 4 99

Förkortningar

Förkortning: Förklaring: ATA-camet ATA-carneten är en förenklad tullhandling som

grundas på den s.k. ATA-konventionen. Används

främst för skall visas på mässor eller

varor som

likande. BAC Baltic Advisory Council BCCA Baltic Sea Chamber of Commerce

Association. Sammanslutning av handelskammare inom Ostersjöregionen.

BEAC Barents Euro-Artic Council. Barentsrådet BIL Baltiska Investeringslåneprogrammet BSBS Baltic Sea Business Summit CBSS Council ofthe Baltic Sea States, CBSS.

Östersjöstatemas råd

EBRD Europeiska Återuppbyggnads- och

Utvecklingsbanken EDI Electronic Data Interchange EIB Europeiska Investeringsbanken

EKN Exportkreditnämnden

100 Bilaga 4 Vissa förkortningar

ETLA Elinkeinoelämän Tutkimuslaitos, The

Research Institute of the Finnish Economy IFC International Finance Corporation IMF International Monetary Found. Internationella

Valutafonden IT Informationsteknik

Kommunikationsforskningsberedningen MIL Milj öinvesteringslån NIB Nordiska Investeringsbanken NOPEF Nordiska Exportprojektfonden OECD Organization for Economic Cooperation and

Development Phare Pologne et Hongrie: Aide á Reconstruction

Economique PIL Proj ektinvesteringslån PSA EU:s Partnerskaps- och samarbetsavtal med

Ryssland. SAD Single Administrative Document. EU:s

Enhetsdokumenf för tulländamål. SEK Svensk Exportkredit eller i tillämpliga fall,

svenska kronor. SI Svenska Institutet

Vissa förkortningar Bilaga 4 101

SIDA Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete SLIM Simpler Legislation for the Internal Market

EU-projekt för förenklingar av regelverken. Tacis Technical Assistance to the Commonwealth of

Independent States. EU:s program för stöd till länderna i det forna Sovjetunionen

TIR Transports Intemationaux Routiers. Grundas på en

FN-konvention om transitering av varor med internationella vägtransporter.

WTO World Trade Organisation WCO World Customs Organisation

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 103

Redovisning av vissa myndigheter och organisationer

m.m. med anknytning till Östersjöregionen

1 Bilaterala svenska insatser i Ryssland,

de baltiska länderna och Polen

1.1 Allmänt

Det svenska stödet till Central- och Östeuropa omfattar totalt drygt 1,1 miljarder kr varje år. Drygt 800 miljoner är stöd som Sverige svarar för, resten går via EU:s stödprogram Phare och Tacisz. Den största delen av biståndet förmedlas av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Sida, men även Utrikesdepartementet och Svenska Institutet SI förmedlar stöd.

Regeringen överlämnade till riksdagen i mitten av mars 1998 proposition 1997/98:70 Att utveckla ett grannlandssamarbete

- Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa år 1999-2001. I propositionen föreslås ett fortsatt program för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa för åren 1999-2001.

Regeringen föreslår fyra huvudmål för utvecklingssamarbetet:

att främja en säkerhetsgemenskap, -

att fördjupa demokratins kultur, -

att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling, -

att stödja miljömässigt hållbar utveckling. - en

Ett jämställdhetsperspektiv skall prägla hela samarbetet.

Pologne et Hongrie: Aide å Reconstruction Economique 2Technical Assistance to the Commonwealth of Independent States

104 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

I propositionen anges fyra punkter givet att det finns eftersom, en frågan från berörda länder, bör styra valet de sektorer inom av vilka Sverige bör koncentrera sina insatser.

0 Utvecklingssamarbetet skall inriktas på sådana områden som underlättar Estlands, Lettlands, Litauens och Polens medlemskap i EU samt vidare integrera Ryssland och Ukraina i europeiska samarbetsstrukturer.

0 Utvecklingssamarbetet skall inriktas sådana sektorer inom vilka Sverige har komparativa fördelar, dvs. där den svenska resursbasen har särskild efterfrågad kompetens.

0 Stödet skall koordineras med EU och andra finansiärer.

0 Utvecklingssamarbetet skall inriktas på sådana sektorer som är av särskild betydelse för den regionala utvecklingen i Ostersjö- och Barentsområdena.

1.2 Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete Sida

Sida hanterar huvuddelen det bilaterala samarbetet med ländav erna i Central- och Östeuropa. Sidas verksamhet spänner över ett brett fält. Insatsema omfattar allt från institutionellt stöd på det ekonomiska och sociala området och näringslivsfrämjande insatser till demokratistöd och miljöinvesteringar och insatser för ökad kämsäkerhet. Inom Sida handläggs samarbetsinsatsema i Centraloch Östeuropa särskild avdelning, Sida-Öst. Den årliga budav en geten för östsamarbetet uppgår till omkring 500 milj. kronor.

Genom Sidas StartÖst-program erbjuds finansieringsmöjlig-

en het för svenska småföretag startar affársproj ekt i Lettland, som Litauen, Ryssland eller Ukraina tillsammans med ett lokalt företag. Lånen avser riskavlyft och delfinansiering utbildning och utav rustning vid projektstarten. Målet är att snabbt få igång produken tiv verksamhet i mottagarländema samt bidra till effektiv överen

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 105

föring av kunskap och kompetens till företagen i de aktuella länderna.

Programmet Advantage Balticum vänder sig till företag i de baltiska länderna och syftar till att öka exporten från de baltiska staterna till Sverige. Baltiska företag bland annat möjlighet att

ges delta på svenska affarsmässor.

Sida har även getts ett särskilt uppdrag att bereda ett antal större energi- och miljöprojekt som delñnansieras den s.k.

av Östersjömiljarden. Sida har på regeringens uppdrag tagit fram underlag till landstrategier för utvecklingssamarbetet och har också utarbetat underlag för sektorstrategier, t.ex. på demokratioch miljöområdet.

1.3 Svenska Institutet

Svenska institutet SI är myndighet har till uppgift att sprida

en som kunskap om Sverige i utlandet och att svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning och samhällsliv. Verksamheten har under senare år allt mer inriktats på samarbetet med Central- och Östeuropa. Ungefär två tredjedelar den totala

av budgeten går till insatser i denna region. SI arbetar med kontaktskapande insatser genom expertutbyte och seminarier samt med språkpedagogisk kompetens såsom undervisning i svenska språket.

En stor del av SI:s samarbete med Central- och Östeuropa sker i form av kortare studiebesök experter eller seminarier. Inom

av utbildnings- och forskningsutbytet lämnar SI bidrag

dels till samarbetsprojekt mellan svenska universitet och högskolor och deras motsvarigheteri samarbetsländerna, dels ges stipendier till individuellt sökande studenter och forskare. Stödet till akademiskt och kulturellt samarbete har förstärkts kraftigt regeringens

genom uppdrag att administrera två nya omfattande stipendieprogram inom utbildningsområdet på drygt 200 miljoner kronor, Visbyprogrammet och Östersjöstipendierna, vilka är avsedda för samarbete med närområdet.

106 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

1.4 Östersjömiljarden

För att lyfta fram Östersjöregionens betydelse för tillväxt och sysselsättning i Sverige beviljade riksdagen 1996 ett anslag på en miljard kronor. Medlen skall under en treårsperiod användas för att stärka samarbete och utveckling kring Östersjön, bland annat genom projekt inom områdena energi, miljö, infrastruktur, livsmedel och kunskapsöverföring. Den s.k. Östersjömiljarden kompletterar det reguljära samarbetet framför allt genom att ge större utrymme för stöd till investeringar. Ansvaret för dessa medel överfördes i december 1997 från Statsrådsberedningen till Näringsoch handelsdepartementet.

Bland de beslutade anslagen kan nämnas de s.k Visbystipendierna 120 milj.kr, katastrofprogram i samband med översvämningama i Polen 50 milj kr. samt modernisering av ett mejeri och en demonstrationsfarrn i Szt Petersburg 33 milj. kr.. Förhandlingar pågår med ryska myndigheter om stöd till energiprojekt i NV Ryssland och till utbyggnad av avlopps- och vattenreningssystem i Kaliningrad. Vidare planeras energiprojekt i Lettland och Litauen. Ett särskilt program för stöd till mindre svenska företags satsningar i Östersjöområdet har utformats och är för närvarande under remissbehandling.

Östersjömiljarden är i huvudsak "intecknad". En eventuell fortsättning av verksamheten kommer enligt vad som erfarits att beslutas i anslutning till regeringens vårproposition i april 1998.

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 107

2 Inom ramen för EU

2.1 Allmänt

Sedan 1989 då omvandlingen i Östeuropa inleddes har EU spelat en viktig roll för att stödja utvecklingen i regionen. Detta har skett genom följ ande åtgärder:

0 Beviljande av tullförmåner för dessa stater.

0 Undertecknande av associationsavtal Europaavtal med de

baltiska länderna och Polen samt partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland.

0 Stöd i form av lån och krediter genom Europeiska Utvecklings-

banken EBRD och Europeiska Investeringsbanken EIB.

0 Samordning av stödet från väst.

0 Utvecklingssamarbete genom Phare och Tacis-programmen.

De sk. Europaavtalen är tillsammans med EU-kommissionens riktlinjer i Agenda 2000 och de s.k. Köpenhamskriteriema grundläggande för EU:s framtida anpassningsstöd till de länder

som ansöker om medlemskap i EU. Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 fastslogs förutsättningarna för medlemskap, Köpenhamskriteriema. Dessa är att:

landet har institutioner som har uppnått sådan stabilitet att de -

garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter,

108 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

det finns en fungerande marknadsekonomi samt en förmåga -

inom kandidatländema att hantera konkurrenstryck och marknadskrafter inom unionen,

landet kan påta sig de skyldigheter som följer med ett medlem-

-

skap och ansluta sig till målen för den politiska, ekonomiska och

monterära unionen.

Programmet Agenda 2000" har tagits fram av Europeiska kommissionen i enlighet med det uppdrag gavs vid Europeiska

som rådets möte i december 1995. Det innehåller yttranden om de enskilda kandidatländemas ansökningar och förslag till hur utvidgningsprocessen skall genomföras. Vidare görs en mer detaljerad analys av EU:s finansiella system efter år 2000 med hänsyn till att EU då kan vara utvidgad med medlemsstater.

nya

Förrnedlemskapsstrategin koncentreras till två centrala delar av förberedelserna:

0 Förstärkning av institutionell och administrativ kapacitet i

kandidatländema. Här avses bl.a. utbildning av specialister för

lagstiftning, tullväsen, offentliga räkenskaper och budget-

kontroll, miljö, statistik och energi.

0 Anpassning av ländernas näringsliv till EU:s krav och normer

samt att utveckla infrastrukturen. Här avses bl.a. miljö och arbetsmiljö, transporter, kämsäkerhet och företagsutveckling.

Med utgångspunkt från EU-kommissionens länderyttranden har EU tagit fram ett antal prioriteringar som kräver åtgärder för att avhjälpa brister och svagheter i kandidatländema. Detta instrument, de s.k. Partnerskapen med var och ett av kandidatländema, kommer tillsammans med de nationella programmen att ligga till grund för den fortsatta anpassningsprocessen.

EU:s finansiella bistånd kommer att kanaliseras genom Phareprogrammet. En förstärkning föreslås från nuvarande 1,2 miljar-

-

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 l09

der år till 1,5 miljarder Från år 2000, då finan-

ecu per ecu. nya siella ramar för hela EU börjar gälla, tillkommer två finansie-

nya ringskällor, ett särskilt jordbruksstöd 0,5 miljarder år och

ecu per ett regionalpolitiskt stöd 1 miljard år. Alla tre delarna

ecu per totalt 3 miljarder ecu per år, ca. 26 miljarder kronor ska fördelas i enlighet med de prioriteringar lagts fast i de s.k. Partner-

som skapen för medlemskap.

Europeiska Unionens samarbets- och partnerskapsavtal PSA med Ryssland är grunden för EU:s stöd för att främja den demokratiska och ekonomiska reformprocessen i Ryssland. Avtalet trädde kraft den 1 december 1997. Avtalet viktig platt-

utgör en form för ett ökat ekonomiskt samarbete. Vid det första den

mötet 27 januari 1998 i samarbetsrådet mellan EU och Ryssland

antogs en gemensam arbetsplan för 1998.

Av arbetsplanen framgår bl.a. att särskild uppmärksamhet skall ägnas lagstiftningsfrågor samt tullprocedurer och tullsamarbete

2.2 Phare-programmet

Europeiska unionen inledde sitt utvecklingssamarbete med insatser riktade till Polen och Ungern, ett faktum lever kvar i

som programmets namn, Phare Pologne et Hongrie: Aide å Reconstruction Economique. Detta har utvidgats till att gälla alla de

program centraleuropeiska och baltiska länderna, flera av staterna inom före detta Jugoslavien samt Albanien.

Phare-programmet syftar till att underlätta för länderna i Östoch Centraleuropa att på sikt kunna bli medlemmar i Europeiska Unionen. Genom Phare ställer EU medel till förfogande för att stödja den ekonomiska reformprocessen och demokratiseringssträvandena.

Stödet är avsett att fortgå till dess att länderna nått nivå där

en de är redo att ta på sig de förpliktelser ett medlemskap i EU

som innebär. Offentliga och privata icke kommersiella organisationer har genom EU:s Phare-program möjlighet att bidra till den viktiga kunskapsöverföringen till Öst- och Centraleuropa. Till Phare-

110 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

programmet avsätts årligen ett belopp i storleksordningen 1,5 miljarder ecu.

Enligt Phares nya riktlinjer från 1998 skall dessa medel till två prioriterade områden. Minst 30 procent skall till åtgärder som syftar till att stärka förvaltningen i kandidatländema. Med detta menas i princip stöd till de myndigheter är ansvariga för

som att genomföra EU:s regelverk. Det andra prioriterade området gäller investeringar som skall leda till att kandidatländema och deras företag klarar konkurrensen på den inre marknaden när de blir EU-medlemmar. Detta stöd skall uppgå till maximalt

70 procent. I huvudsak skall endast åtgärder finansieras som är direkt nödvändiga för att ett kandidatland skall klara medlemskapskraven i enlighet med Partnerskapen.

2.3 Tacis-programmet

Tacis-programmet Technical Assistance to the Commonwealth of Independent States, är EU:s program för stöd till länderna i det forna Sovjetunionen, dvs. Ryssland, Armenien, Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizstan, Moldavien, Tadjikistan, Turkmenistan, Azerbadjan, Ukraina, Uzbekistan samt till Mongoliet.

Programmet syftar till att främja de forna planekonomiemas omvandling till marknadsekonomier. Det sker huvudsakligen genom kunskapsöverföring i form av rådgivning och tekniskt bistånd. Tacis kan också i vissa fall bl.a. infrastrukturprojekt i

samband med gränsövergångar omfatta visst stöd till investe-

ringar. Privata företag i OSS-området erhåller inte något direkt stöd genom Tacis. Anslaget till de olika länderna baseras på folkmängd och BNP, men också på mer svårbedömda kriterier som ländernas reforrnvilja. Ryska federationen är det överlägset största mottagarlandet.

De sektorer som hittills fått stöd från Tacis är omstrukturering av statliga företag och utveckling av den privata sektorn, jordbruket, infrastruktur, dvs. energi, telekommunikationer och transporter, kämkraftssäkerhet och miljöskydd, reformering stats-

av förvaltningen, social service och utbildning. Tacis skall efter-

vara

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 lll

frågestyrt. Mottagarländerna utformar sina önskemål lokala

genom koordineringsenheter, så kallade Coordinating Units, leds

som av mottagarlandets regering med assistans från västeuropeiska experter. Men till skillnad från Phare så vilar ansvaret för

upphandlingarna på EU-kommissionen. För Tacisprogrammet avsätts årligen drygt 500 miljoner

ecu.

3 Regionala samarbetsorgan

3.1 Östersjöstaternas råd, CBSS

Östersjöstatemas råd Council of the Baltic Sea States, CBSS utgör ett forum för att främja och fördjupa Östersjösamarbetet. Rådet bildades på danskt och tyskt initiativ år 1992 för koordinering och erfarenhetsutbyte om bland annat mellanfolkligt samarbete, demokratiuppbyggnad, ekonomisk utveckling och miljö. Rådet utgör en naturlig punkt för att driva

gemensamma frågor inom Östersjöregionen. Genom ländernas samverkan kan regionala lösningar vad gäller t.ex. infrastruktur, miljö och energi utvecklas.

Rådet har en unik sammansättning att dess medlems-

genom krets omfattar fyra EU-medlemmar Sverige, Finland, Danmark och Tyskland, två EES-medlemmar Norge och Island, fyra länder som söker medlemskap i EU Polen, Estland, Lettland och Litauen, ett land med partnerskapsavtal med EU Ryssland samt Europeiska kommissionen. Detta stora möjligheter att främja

ger regional samverkan och motverka nya skiljelinjer i Europa. Rådet är utrikesministrarnas samarbetsorgan, möts i årlig session.

som en Mellan sessionerna sköts rådet ämbetsmannakommitté och

av en tre arbetsgrupper inom områdena ekonomiskt samarbete, demokrati och kämsäkerhet.

112 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

Sverige bidrar bl.a. till Östersjöstatemas

råds gemensamma projekt EuroFaculty. EuroFaculty är ett projekt för reformering

av universiteten i de tre baltiska länderna och Kaliningrad avseende juridik, ekonomi och statskunskap. Dessa områden är viktiga även för medlemskapsförberedelsema och ländernas närmare relationer med EU. Det svenska stödet till Handelshögskolan och den planerade Juristhögskolan i Riga utgör också Sveriges bidrag till EuroFaculty.

3.2 Barentsrådet, BEAC

Barentsrådet Barents Euro Artic Council, BEAC består ut-

av rikesministrarna i de fem nordiska länderna och Ryska Federationen samt en representant för Europeiska kommissionen. Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA är observatörer. Samtidigt som Barentsrådet, bildades ett regionråd bestående landshövding-

av ama eller motsvarande i Nordland, Troms och Finnmark i Norge, Norrbotten i Sverige, Lappland i Finland samt Murrnansk, Archangelsk och Karelen i Ryssland. I januari 1998 tillkom Västerbotten i Sverige och Uleåborg i Finland.

Inom Barentsrådet har bl.a. arbetats med att initiera vissa prioriterade infrastrukturproj ekt, att minska handelshinder, att utarbeta en handlingsplan för energieffektivisering samt att öka insatserna att förbättra miljön, särskilt beträffande nukleärt avfall, och kärnsäkerhet samt att främja de mellanfolkliga kontakterna. Dessa frågor fortsätter att vara av central betydelse för regionens utveckling. Framstegen hittills har huvudsakligen varit i form av utvecklande av mellanfolkliga kontakter och mindre projekt på olika områden.

En omfattande kartläggning av handelshindren i regionen har gjorts och nyligen presenterats i rapporten Trade Barriers in the Barents Euro-Arctic Region. Rapporten har utarbetats under svenskt ordförandeskap i Barentsrådets ekonomiska arbetsgrupp och i samverkan med "Euroarctic Chamber of Commerce" i Norrbotten.

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 113

4 m.fl.

Näringslivsorganisationer

4.1 Baltic Advisory Council, BAC

På initiativ av EU-kommissionen bildades inom Östersjöstatemas råd CBSS, 1997 Baltic Advisory Council BAC. BAC består av representanter från näringslivsorganisationer från samtliga Östersjöstater inklusive Norge och Island. Gruppens uppgift är att förmedla synpunkter från näringslivet i regionen till i första hand arbetsgruppen för ekonomiska frågor inom CBSS. Huvuddelen representantema kommer från olika av handelskammare. BAC har därför mycket nära koppling till en

samarbetsorganisationen för handelskammare i Östersjöregionen

BCCA. BAC har inte några ekonomiska och håller inte resurser några regelbundna möten har i olika sammanhang inom men ramen för samarbetet inom CBSS bidragit med synpunkter och förslag, senast vid regeringschefsmötet i Riga januari 1998.

4.2 Baltic Sea Chambers of Commerce

Association, BCCA

Baltic Sea Chambers of Commerce Association, BCCA, är en nätverksorganisation med 52 industri- och handelskammare i Östersjöländema medlemmar. Totalt har dessa handelssom kammare ca 400 000 medlemsföretag. Organisationen bildades fonnellt 1992 i Rostock, handelskamrama arbetade med men

Östersjöfrågoma också tidigare.

BCCA fungerar som talesman för näringslivet i den samlade Östersjöregionen och har bl.a. regelbunden kontakt med Östersjöstaternas råd CBSS och såväl nationella regionala politiker, som liksom tjänstemän och politiker inom Europeiska gemenskapens institutioner. Detta arbete sker bl.a. framtagande policygenom av dokument, kartläggning och övervakning flaskhalsar och av hindrande regler i Östersjöhandeln, seminarier arrangemang av

114 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

och konferenser och samtal med ansvariga myndigheter och politiker. Utgångspunkten för engagemanget är att skapa goda villkor för privat företagande. Bl.a. har BCCA sedan starten verkat för ökat engagemang från EU:s sida för Östersjöregionen.

BCCA är också ett nätverk för handelskamrarnas kommersiella verksamhet. Kanslifunktion finns vid Industri- och Handelskammaren i Kiel, VD också är president för organisationen.

vars BCCA har bl.a. tagit fram investeringsguider med bl.a. lagverk avseende olika marknader i Östersjöregionen. Dessa används av såväl handelskammare enskilda företag. En elektronisk

som databas med handelskamrarnas medlemsföretag BASIN tas för närvarande fram.

4.3 Handelskammare

Tillsammans med och vid sidan av BCCA engagerar sig också enskilda handelskammare i Östersjöområdena. De näringspolitiska initiativen sker dock med undantag gemensamt under BCCA.

Industri- och handelskamrama i Östersjöregionen har olika struktur, men liknande uppgifter. De är dock samtliga fristående organisationer och styrs av sina respektive medlemsföretag. Huvudsakligen arbetar man med regional utveckling och handelsoch näringspolitik och med kommersiell rådgivning och utbildning främst avseende olika handelsrelaterade frågor, import/export, tulloch frihandelsbestämmelser, handelsprocedurer, marknadsinformation m.m. Samtliga handelskammare finansieras helt av näringslivet. Danmark, Estland och Lettland sammanhållen

har en nationell handelskammare, de övriga har regionala upptagningsområden.Flertalet svenska handelskammare har kommersiell

rådgivning avseende Östersjöregionen eller Östeuropa.

Sydsvenska Handelskammaren är den enda svenska handelskammaren med egen personal i utlandet. För närvarande finns ett kontor i Vilnius. Övriga marknader hanteras genom inhyrd representation. Inom en särskild Östhandelsavdelning finns också egen expertis på bl.a. Polen. Handelskammaren har bedrivit en rad

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 115

projekt såsom Scania Baltic Corps vilket finansierades bl.a. av Sida. Bland övriga kan nämnas Västsvenska Handelskammaren och Östsvenska Handelskammaren har särskild personal för som Östersjöfrågor med fast placering i Sverige. Stockholms handelskammare har s.k. S:t Petersburg-desk i Stockholm och en Industri- och Handelskammaren i S:t Petersburg har motsvarande funktion i Stockholm. Flera svenska handelskammare har också varit engagerade i projektet Swedish Baltic Corps där svensk expertis har satts in i företag i de baltiska republikema. De nordligaste handelskamrama har bildat en särskild organisation, Euroarctic Chamber of Commerce, för sitt samarbete mellan norra Sverige, norra Finland, Nordnorge och Munnanskregionen. De tyska handelskamrama har också representation i egen Östersjöregionen. Industri- och Handelskammaren i Kiel har kontor i Koszalin och Gdansk medan Handelskammaren i Hamburg har kontor i Kaliningrad och S:t Petersburg. Det Danske Handelskammer har ingen extern representation, har ett egen men flertal experter i Köpenhamn bl.a. arbetar ett nätverk som genom av företagsledare i Östeuropa, utbildas i Danmark. De finska som handelskamrama arbetar främst med S:t Petersburg och de baltiska republikema. Genom dessa aktiviteter har handelskamrama, förutom sin funktion som företrädare för sina medlemsföretag, också egen praktisk erfarenhet att arbeta på Östersjömarknadema. av Nämnas kan också att Svensk-Polska handelskammaren, med kansli i Stockholm, aktivt stödjer polska exportföretag och förmedlar kontakter, råd och information mellan ländernas företag.

4.4 Baltic Sea Business Summit, BSBS

Framstående företagsledare i Östersj öområdet samlades i januari 1998 till Baltic Sea Business Summit BSBS 98. Stockholms Handelskammare förberedde och genomförde mötet, som var en fortsättning på det möte i april 1996 resulterade i den s.k. som Stockholmsdeklarationen.

116 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

Inom ramen för BSBS 98 togs, dokumentet "Memorandum

on Conditions for Growth and Development fram, och undertecknades av de sexton företagsledarna. Dokumentet, innehåller

som ett stort antal förslag till åtgärder för att främja handel och investeringar i regionen, överlämnades vid regeringschefsmötet i Riga 22-23 januari 1998. Från företagsledarna understryks mycket

en stor utvecklingspotential i regionen förutsatt att alla regeringar målmedvetet arbetar för att skapa ett gott näringslivsklimat i sina länder. Främst framhölls vikten väl fungerande rättsliga system.

av Mot denna bakgrund nämnda dokument inom några områden

ger en samlad syn från näringslivet inom hela Östersjöregionen.

I samband med detta arbete publicerade Stockholms Handelskammare inom ramen för förberedelserna inför BSBS 98 följande tre studier, som är avsedda att underlag för politiska prio-

vara riteringar och en grund för vidare förslag från näringslivet inom regionen. Studierna förhållandena Estland, Lettland, Litauen,

avser Polen samt Ryssland

Protection of Property Rights Potemkin Villages or Reality

av professor Kaj Hobér vid Mannheimer Swartling i Moskva. Barriers to Foreign Direct Investments utarbetad av ETLA The Research Institute of the Finnish Economy i Helsingfors Transport in the Baltic Sea Region framtagen av Institut für Weltwirtsschaft i Kiel

4. 5 Industriförbundet

Industriförbundet är den svenska industrins samarbetsorganisation med 17 branschföreningar anslutna till förbundet dessa

och genom cirka 7000 medlemsföretag. Även industrinära kunskaps- och serviceföretag är medlemmar i Industriförbundet. Förbundets främsta uppgift är att främja industriell verksamhet i Sverige genom:

0 Lobbying för att påverka politiska beslut 0 Opinionsbildning för ett bättre industriklimat

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 117

0 Utbildning av politiker om näringslivets villkor 0 Främjande av industrinära kunskaps- och serviceföretag 0 Förmedling av information och kunskap till företagen

Industriförbundet bedriver även information lagstiftning och

om myndighetsfrågor av betydelse för medlemsföretagen, dels

genom kontakter med massmedia och politiker, dels till medlemsföretagen. Detta sker delvis i samarbete med andra näringslivsorganisationer. Förbundet också i viss

arrangerar utsträckning seminarier och studieresor på olika teman.

Industriförbundet bevakar bland annat handelsrelaterade frågor, såsom EU:s yttre handelsregim, utvecklingen inom WTO inklusive Rysslands och Kinas inträde, tillträdesvillkor på viktigare exportmarknader, tekniska handelshinder, investeringsskydd samt exportkreditfrågor och tulladministration. Förbundets målsättning är ökad frihandel och undanröjande handelshinder såväl inom

av som utanför EU. En viktig fråga är EU:s östutvidgning och den ekonomiska integrationen mellan Väst- och Östeuropa, inklusive Ryssland och Ukraina. Förbundet har en särskild referensgrupp för frågor som rör Central- och Östeuropa.

Industriförbundet fungerar kansli Sveriges

även som Allmänna Exportförening, som tillsammans med staten är huvudman för Exportrådet, och där tillvaratar exportföretagens intressen. Exportföreningen stöder även utlandshandelskamramas verksamhet.

4.6 Svensk Handel

Svensk Handel bildades hösten 1997 sammanläggning

genom en av organisationerna Grossistförbundet, Handelsarbetsgivama och Köpmannaförbundet och har idag ca 20.000 medlemsföretag. Man erbjuder medlemsföretagen rådgivning och information framför allt inom närings- och handelspolitik, juridik och arbetsgivarfrågor. Även andra frågor, elektronisk handel och miljö, har fått

som växande betydelse.

118 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

Svensk Handel bevakar den internationella handeln och ger information och vägledning till importörer. Medlemsföretagen får service rörande bl.a. import- och tullbestämmelser, handelspolitiska frågor, landinformation och affärskontakter. Svensk Handel assisterar även importörer och köpmän i kontakter med utlandet. Kansliet för Svensk-Polska handelskammaren finns inom Svensk Handel/Importrådet. Svensk handel, tidigare främst Köpmannaförbundet och genom Grossistförbundet, har bl.a. medverkat med att bygga motupp svarande organisationer, anordna konferenser och seminarier och utbildningsinsatser inom Östersjöregionen. Svensk Handel planerar ytterligare insatser för kunskapsöverföring och kompetenshöjning hos näringslivsorganisationer och företag i de baltiska länderna, Polen och Ryssland.

5 stöd för handel

Offentligt

5.1 Exportrådet

Exportrådets verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges allmänna exportförening. Verksamheten koncentreras till de två kämverksamheterna exportservice och exportutveckling. Exportrådets affärsidé är: "Vi gör det enklare för svenska företag att göra affärer utomlands". Exportrådet har 210 medarbetare på 46 kontor i 35 länder över hela världen. De hjälper företagen på plats, ute på marknaden. Dessutom samarbetar man med svenska ambassader och handelskammare i ytterligare 101 länder. Huvuddelen verksamheten ägnas exportutveckling, av genom en omfattande konsultverksamhet. Genom exportservice erbjuds framförallt små och medelstora företag kostnadsfri information förutsättningar på olika marknader, exportstrategier om

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 119

och affärstips. Exportrådet står vidare till tjänst med det kan

som vara svårt att klara av om företaget inte fysiskt finns på plats på

en utlandsmarknad.

Exportrådet arbetar idag med en rad IT-projekt. Hemsidan

som sjösattes förra året består idag av över 1000 sidor och antalet besökare ökar stadigt med 30 procent i månaden. Genom ett länkbibliotek kan svenska exportörer snabbt hitta exportrelaterad information via Internet. Exportråden deltar också i projektet "SME-LINK" för att de mindre och medelstora företagen att i större utsträckning använda IT som ett redskap for att öka sin konkurrenskraft.

Idag finns Exportcentrum, som är resultatet ett samarbete

av mellan Exportrådet, ALMI Företagspartner och Handelskamrama, i 17 av Sveriges 23 län. Ett trainee-program bedrivs i samarbete med ett antal stora exportföretag samt Utrikesdepartementet och Wallenbergstiftelsen.

Bland de tjänster som erbjuds på konsultbas kan nämnas:

0 Handlingsprogram för företagens export. Programmet innebär

en grundlig analys företagets exportförutsättningar.

av 0 Exportchef-att-hyra. Svenska företag har sedan flera år haft

möjlighet att under en begränsad tid och till en rimlig kostnad

hyra en erfaren exportchef Exportrådet. Detta kan delvis

av

finansieras ur Exportrådets anslag.

Erfaren exportsälj Team Export, delñnansieras AMS.

are - av

Unga Exportsäljare, kan delñnansieras av Länsarbetsnämnden.

Unga Exportassistenter, kan delñnansieras av Länsarbets-

nämnden.

5.2 Exportcen trum

Exportcentrum är resultatet av ett nära samarbete mellan Exportrådet, ALMI-Företagspartner och den lokala handelskammaren och finns idag på 17 platser i 16 Sveriges län. Till Export-

av centrum kan alla svenska företag vända sig för att få information,

120 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

service och rådgivning i alla frågor rör export och inter-

som nationalisering. Här kommer företagen också i kontakt med Exportrådets exportkonsulter. Exportcentrum kontakt-

utgör en och resurspunkt för företagen som får samlad information på ett och samma ställe. Dessutom fungerar Exportcentrum

som en plattform för regional samverkan.

5.3 ALMI-Företagspartner AB

ALMI-Företagspartner AB bildades 1994 efter ett riksdagsbeslut om en ny organisation för att främja utvecklingen av mindre företag som kan och vill växa och se till att fler nya livskraftiga företag kan starta. Det sker genom en kombination av affarsstrategisk rådgivning, kompetensutveckling och finansiering. ALMI arbetar på uppdrag av staten, landstingen och vissa kommuner. ALMI-koncemen består 22 regionala dotterbolag

av och ett moderbolag. De regionala bolagen finns i varje län, totalt

40 platser.

ALMI har en rad olika utvecklingsprogram anpassade för företagets situation och ambitioner. Det kan handla om affarsstrategi, tillväxtmöjligheter, marknadsförutsättningar i Sverige och utomlands, miljö- och kvalitetsprogram med mera. Man har resurser att i kombination med andra utvecklingsinsatser i

företaget erbjuda anpassade finansieringslösningar genom en

egen lånefond och tillsammans med banker.

ALMI ser mer till företagens affärsidé och vilja att växa än till reala tillgångar och har lägre krav på formell säkerhet och kompletterar på så sätt bankerna. En finansiering inbegriper alltid en bedömning av affärsidé och förmåga till förverkligande och ALMI kopplar ñnansieringsbesluten till kompetenshöj ande insatser i företaget.

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 121

5.4 Övrigt

Intresset i Sverige för att på olika sätt stödja länderna i Centraloch Östeuropa, framför allt i de baltiska länderna, har varit stort under det senaste decenniet.

Betydande handelsfrämj ande insatser sker dessutom inom ramen för det samarbete som äger rum genom länsstyrelserna, landstingen och kommunerna med vänorter och vänregioner på andra sidan Östersjön.

Ett omfattande länsstyrelsesamarbete mellan svenska län och motsvarigheter i de baltiska staterna förekommer. Medel cirka

om 5 miljoner kronor årligen har anvisats Sida. Västmanlands län

av har haft samordningsansvar för insatserna i Estland, Östergötlands län för Lettland och dåvarande Kristianstads län for Litauen. Samarbetet gäller kunskapsöverföring på områden näringsliv,

som miljö, lantbruk, bebyggelse, förvaltning, turism och civil beredskap.

Länsstyrelserna har sedan budgetåret 1994/95 haft särskilda anslag som bl.a. har kunnat användas för småföretagsstöd och för den s.k. konsultchecken. För år 1998 har dessa speciella

program arbetats in i det vanliga länsanslaget. Småföretagsstödet har i viss mån utnyttjats för marknadssatsningar på export. Konsultcheckarna har använts för externa konsultinsatser, främst för verksamhet inom Sverige men också vid marknadssatsningar i Östersjöregionen. Länsstyrelserna har tillsammans med NUTEK byggt

upp en organisation för att administrera de nya stödformema.

122 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

6 Finansiella och kreditinstitut organ

6.1 Exportkreditnämnden, EKN

Exportkreditnämnden EKN är statlig myndighet skall en som främja svensk export genom att erbjuda garantier skyddar mot som risken att göra förluster vid affärer utomlands, i praktiken ett som försäkringsbolag. Dessutom kan EKN-garantin användas som säkerhet för lån vid finansiering affär. av en EKN garanterar export tjänster, anläggningar och av varor, entreprenadarbeten. Man kan även garantera konsulttjänster, leasing, risker vid ställande av vissa säkerheter kontraktsgarantier samt bankers finansieringar och bekräftade remburser. EKN försäkrar också svenska företags investeringar och lagerhållning i utlandet. Den vanligaste garantin täcker risken för utebliven betalning, fordringsförlust. Även risker under tillverkningstiden, t.ex. att köparen häver avtalet helt eller delvis eller att genomförandet avbryts under längre period, kan garanteras. en Regeringen beslutatade hösten 1996 förändringar den om av särskilda garantiramen för Baltikum och Ryssland med flera länder, den s.k. Baltramen. Under denna särskilda på två ram miljarder kronor kan EKN utfärda garantier för export till/ investeringar i östra Europa. Garantigivningen Estland, avser Lettland, Litauen och Ryssland. Den kan också Kazakstan, avse Ukraina och Vitryssland varvid det vid exportkreditgarantigivning för kredittider över ett år ställs krav på samñnansiering med internationell finansinstitution. Den övergripande målsättningen är att garantigivningen skall bidra till att utveckla näringsliv och infrastruktur i berörda länder. Den skall också bidra till ett varaktigt samarbete mellan de berörda länderna och svenska företag. Garantier beviljas företag som bedöms ha de och den resurser kompetens och uthållighet krävs för att affär skall som en utvecklas framgångsrikt. En bedömning köparens möjliggörs av

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 123

heter att genomföra affären och stå för sina åtaganden liksom

av

affärens långsiktiga marknadsförutsättningar.

Garantier kan, enligt regeringens beslut, beviljas för olika typer av affärsupplägg, inklusive s.k. projektrisker, dvs. affärer där återbetalning av krediten säkras de inkomster ett projekt

av genererar. Riskdelning med för EKN acceptabel part eftersträvas, t.ex. lokala banker. Särskild hänsyn tas till affär är samfinansierad med

om en internationella finansiella institutioner eller annat finansieringsorgan, t.ex. de lokala investeringsbankema. Säkerheter kan

som förbättra riskbilden, t.ex. bankgarantier och motköpsåtaganden, eftersträvas.

Garantier ges i första hand för affärer med ett högsta förlustbelopp om högst 100 miljoner kronor. Högre belopp kan dock komma ifråga när särskilda skäl föreligger. Garanti lämnas endast för varor och tjänster enligt EKNs ursprungsregler klassi-

som ficeras som svenska.

Tyngdpunkten i en fortsatt garantigivning bedöms förskjutas mot affärer avseende Ryssland. Garantigivning avseende de baltiska länderna bör i ökad utsträckning kunna hanteras inom ramen för EKNs normala system.

6.2 Svensk Exportkredit, SEK

Svensk Exportkredit SEK ägs till hälften vardera svenska

av staten och affärsbankerna. Verksamheten bedrivs på korn-

som mersiella villkor, består i att främja svensk export att

genom tillhandahålla konkurrenskraftig finansiering. SEK har åtagit sig att, på uppdrag av svenska staten, administrera statsstödda Exportkrediter. Exportkreditnämndens EKN garantier är avgörande för SEK:s möjligheter att finna ñnansieringslösningar främjar

som svensk export.

SEK:s kommersiella kreditgivning till Baltikum och Ryssland började 1993 som ett resultat av den av regeringen beslutade introduktionen av den särskilda garantiramen för Baltikum och Ryssland, som administreras EKN. Den vanligaste kreditformen har

av varit s.k. "bank-till-köpare-krediter". Köpama har varit antingen

124 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

helt baltiskt ägda företag eller företag med även svenska ägarintressen. Affärema har enligt EKN:s krav företrädesvis varit affärer där återbetalning skulle säkras intäkter genererats av som av den garanterade affären, s.k. projektaffärer. I slutet av år 1996 ändrades riktlinjerna för den särskilda exportkreditgarantiramen för Baltikum och Ryssland med flera länder. Den indikativa beloppsgränsen affär höjdes från 50 till per 100 miljoner kronor och betydelsen valutaintjäning och av samfinansiering blev inte lika framträdande tidigare. EKN:s som helhetsbedömning av en affär blev istället avgörande för om garanti skall lämnas, dvs. man fokuserade på den övergripande återbetalningsförmågan och lönsamheten i affären. Kreditavtal tecknas normalt mellan bank och låntagaren. en Krediten garanteras ofta EKN, exportören och/eller bank. av en Banken överlåter det tecknade kreditavtalet och rättigheterna under EKN-garantin till SEK som finansierar krediten. Banken fungerar under lånetiden agent för SEK. som

6.3 Swedfund

Swedfund International AB är ett staten helägt aktiebolag av vars huvuduppgift är riskkapital tillsammans med svenska att genom företag i samriskprojekt medverka till överföring svenskt av näringslivskunnande till bland annat länder i Central- och Östeuropa för att främja den industriella och ekonomiska utvecklingen i dessa länder. Swedfunds roll är också att främja ökad svensk affärsverksamhet i samarbetsländerna och att verka som katalysator för svenska tillväxtföretags internationalisering. Stöd kan ges i form av aktiekapital och lån för utveckling av bärkrafti ga företag. Swedfund har utbetalat närmare 240 miljoner kronor till ett tjugotal företag i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Tjeckien och Ungern. Företagen är verksamma i rad olika en branscher, såsom läkemedel, flygbolag, sågverk, papper, skogsbruksmaskiner, textilindustri, telekommunikation och television.

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 125

Efter ett regeringsbeslut i september 1995 avsattes 240 miljoner kronor för riskkapitalinvesteringar i affärsbanker i de baltiska länderna. Medlen hämtades från vad initialt avsattes till stöd

som för de baltiska valutorna. Avsikten att svenska investeringar

var skulle hjälpa till att stabilisera kreditrnarknaden, präglats

som av banklcriser. Verksamheten bedrivs Swedfund Financial

genom Markets AB SFM ett helägt dotterbolag till Swedfund International AB. SFM har strategi att långsiktigt förvalta sitt

som aktieinnehav, med avsikt att sälja när kapitalmarknadema har uppnått en sådan mognadsgrad och likviditet att lokala intressen kan ta över aktiepostema. SFM:s insatser skall bidra till att återställa förtroendet för de lokala bankerna. SFM påverkar affärsbankemas verksamhet, inriktning och etik främst de

genom styrelseposter SFM innehar och investeringarna har i flera fall haft en stabiliserande inverkan på bankerna.

6.4 Nordiska investeringsbanken NIB

Nordiska investeringsbanken N IB de fem nordiska

ägs av länderna och har som huvuduppgift att finansiera privata och offentliga projekt. Förutom utlåning inom Norden finansierar NIB internationella projekt. Banken då lån till projekt stödjer

ger som den ekonomiska utvecklingen i Nordens närområden samt till investeringar i olika delar världen är ömsesidigt intresse

av som av för mottagarlandet och för Norden. NIB lämnar vidare garantier för projekt som uppfyller bankens villkor.

Den långivning från NIB som kan komma Central- och Östeuropa till del har tre komponenter. Den första komponenten är bankens projektinvesteringslån PIL, till länder med

som ges tillfredsställande kreditvärdighet. Det är långfristiga lån före-

som trädesvis lämnas till låntagarlandets regering eller offentlig

en finansinstitution. PIL-lån kan dock beviljas även utan statsgaranti, i första hand till infrastrukturinvesteringar i den privata sektorn.

Den andra komponenten utgörs särskilda investeringslån för

av projekt i de baltiska länderna. Härunder återfinns de baltiska investeringslån BIL, som är en del i de nordiska ländernas

126 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

baltiska investeringsprogram. Medlen kanaliseras främst de

genom nationella baltiska investeringsbankema för lån till små och medelstora företag.

Den tredje komponenten i NIB:s utlåning till Central- och Östeuropa utgörs de miljöinvesteringslån MIL NIB från

av som början av 1997 lämnar till offentliga miljöprojekt i nordvästra

Ryssland och i Östersjöområdet.

6.5 Baltiska Investeringsprogrammet

Det baltiska investeringsprogrammet har till syfte att främja framväxten av små och medelstora företag i de tre baltiska länderna. Programmet administreras av EBRD, NIB och Nordiska projektexportfonden NOPEF. I en första fas, 1992-1995, omfattade programmet totalt cirka 105 miljoner ecu i form av tekniskt stöd, riskkapitalsatsningar och lån. En särskilt viktig komponent

var upprättandet av en investeringsbank i varje baltiskt land. I den andra fasen, 1995-1999, som innefattade ytterligare medel om cirka 70 miljoner har såväl det tekniska det finansiella

ecu, som stödet differentierats. Bland annat har satsningen på specialiserade riskkapitalfonder utvidgats. BIP har haft katalytisk effekt

genom att EBRD ställt upp med egna medel och genom att länder utanför Norden, främst Tyskland, lämnat ytterligare bidrag. Programmet, som är en av de största nordiska gemensamma satsningama i de baltiska länderna och spelat viktig roll igångsättnings-

som en som stöd, kommer inte att förlängas ytterligare. I såväl Estland som Lettland har de nationella investeringsbankema nyligen

fått en ändrad ägarstruktur som är ett tecken på att deras uppgifter gradvis breddats. En diskussion formerna för avveckling

om av programmet kommer att inledas efter en utvärdering av BIP under 1998.

6.6 Internationella valutafonden

Internationella valutafonden IMF spelar en viktig roll för länderna i Central- och Östeuropa. Behovet av utländska lån var stort när utrikeshandeln omdirigerades mot väst, den subventionerade

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 127

energiimporten upphörde och importen från väst ökade. Detta satte betalningsbalansen under tryck i ett läge då det svårt för län-

var derna att låna på den internationella kapitalmarknaden.

Under perioden januari 1990 juli 1997 uppgick de totala ut-

fástelsema från IMF till de berörda länderna till 41 miljarder USdollar. Kombinationen villkorat betalningsbalansstöd och råd-

av givning påskyndar ländemas ekonomiska omvandling. De villkor som knyts till lånen sänder vidare positiva signaler till kapitalmarknaden och investerare om reforrnviljan i länderna.

Medan IMF:s roll rådgivare även fortsättningsvis är

som mycket betydelsefull för samtliga länder i regionen, är dess roll som finansiär med direkta bidrag till policyutforrnningen i enskilda länder viktigast för de länder som befinner sig i ett tidigt skede

av omvandlingsprocessen. De mer avancerade länderna lånar nu på den internationella kapitalmarknaden. För närområdet innebär detta att IMF:s utlåning fortfarande fyller en funktion i Ryssland och Ukraina, medan IMF mer fungerar rådgivare avseende

som utformningen reformpolitiken i övri länder.

av ga

6.7 Världsbanken

Världsbanken IBRD spelar viktig roll sitt stöd till

en genom genomförande av strukturella refonner i Central- och Östeuropa, såväl genom råd långivning. Totalt har banken under perioden

som 1992 till 1997 beviljat lån om 23,6 miljarder US-dollar till regionen. Världsbanken har prioriterat institutionsbyggande och strukturreforrner för att främja den privata sektorn och övergången till marknadsekonomi, vilket inneburit privatisering närings-

av livet, modernisering och rehabilitering infrastrukturen, för-

av bättrade sociala skyddsnät inklusive pensionsreforrner samt åtgärder inom miljöområdet. Världsbanken betraktar dessa prioriterade områden som relevanta för sin verksamhet också under de närmaste åren.

Banken ingår tillsammans med EIB, EBRD och EU-kommissionen i en arbetsgrupp som syftar till att ta fram en strategi för institutionemas rollfördelning och samarbete i kandidatländema i

128 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

samband med EU-utvidgningen, bland annat vad gäller samfinansiering av projekt.

Sverige samñnansierar ett antal projekt i Central- och Östeuropa med Världsbanken, främst inom energi- och miljöområdet, men även inom den sociala sektorn. Sverige finansierar vidare

en fond för upphandling av svenska eller lokala konsulter för korttidsuppdrag i anslutning till Världsbanksprojekt. Fonden,

som administreras av banken, fylldes på senast i juni 1997 med 16 miljoner kronor och totalt uppgår det svenska bidraget till 70 miljoner kronor. Sverige har också delfinansierat en konsultfond för den sociala sektorn i de baltiska länderna med tre miljoner kronor. Förhandlingar pågår för närvarande med det intemationella finansieringsbolaget IFC påfyllnad den konsult-

om en av fond för små och medelstora företag, främst i de baltiska länderna, som Sverige tidigare finansierat.

6.8 Europeiska återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken, EBRD

Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken EBRD bildades 1991 för att underlätta övergången till öppna, marknadsorienterade ekonomier och främja privata initiativ i de länder i Central- och Östeuropa som utvecklas i riktning mot flerpartisystem, demokrati och pluralism.

Banken är idag aktiv i 26 länder i Central- och Östeuropa och har en årlig utlåning på omkring 2,5 miljarder Verksamheten

ecu. är inriktad på lån, riskkapitalinvesteringar och garantier i främst den privata sektorn, men även den offentliga sektorn inkluderas.

Utvecklandet av mottagarländernas finansiella sektor och infrastrukturella investeringar tillmäts stor betydelse och dominerar bankens utlåning. Vid EBRD:s årsmöte i Sofia 1996 fattades beslut om att fördubbla bankens kapital till 20 miljarder

ecu. Skälet till kapitalhöjningen var att den ursprungliga kapitalstorleken förväntades utgöra en restriktion för verksamheten redan vid slutet av år 1997. Genom kapitalhöjningen kan EBRD öka sin utlåning och intensifiera insatserna i regionen. EBRD:s utfástelser

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 129

uppgick 1997 till totalt 9 miljarder och förväntas uppgå till 14-

ecu 15 miljarder år 2001. EBRD har utarbetat s.k. graduerings-

ecu en policy, dvs. utfasning EBRD:s insatser i de mottagarländer

av som nått längst i en omvandling till marknadsekonomi. I takt med att de enskilda länderna utvecklas fullfjädrade marknads-

mot mer ekonomier skall utfasning ske kontinuerligt och automatiskt när

en dessa kriterier tillämpas. Inget EBRD:s mottagarländer är

av emellertid aktuella för sådan de närmaste åren. De

en process omfattande investeringar den förestående EU-utvidgningen

som fordrar gör att EBRD fortsatt kommer viktig finansiär i

att vara en kandidatländerna.

6.9 Europeiska investeringsbanken, EIB

Europeiska investeringsbanken EIB är EU:s finansinstitut för långsiktiga investeringar som främjar integration, utveckling och tillväxt i både medlemsländerna och i flertalet de länder med

av vilka EU har samarbetsavtal. Cirka tio procent den totala

av utlåningen går till länder utanför EU. EIB:s verksamhet i Centraloch Östeuropa inskränker sig till Phareländerna. Den samlade utlåningen mellan 1990 och 1996 uppgår till 5,8 miljarder För

ecu. tidsperioden 1997-2000 uppgår EIB:s utlåningsmandat till cirka 3,5 miljarder ecu. Därutöver har särskild lånefacilitet ytter-

en om ligare 3,5 miljarder ecu upprättats för ansökarländerna.

Den största delen av EIB:s utlåning finansierar infrastrukturella projekt. En relativt stor andel går även till ramkrediter och industriproj ekt. Framöver kommer milj öproj ekt särskild

att ges prioritet som en del i förberedelserna för ländernas medlemskap.

Europeiska investeringsfonden till huvuddelen

är en gemenskapsägd institution inrättades 1994. Fonden har hittills främst

som varit inriktad på investeringar i medlemsländerna kommer att

men

ökande betydelse för finansiering infrastrukturprojekt i

av kandidatländema, och i synnerhet de gemenskapen kommer

som

att inleda förhandlingar med.

130 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

Som en av de största och viktigaste finansiärema projekt i

av området har EIB uppnått omfattande sektoriell och landspecifik kompetens. Tillsammans med Sida har EIB varit med att finansiera modernisering och renovering av vattenreningssystemet i Riga.

7 aktörer

Exempel på övriga

7.1 Östersjöinstitiutet

Östersjöinstitutet är oberoende svensk stiftelse för Öster-

som en sjösamarbete grundades 1992 och finns i Karlskrona. Institutet är ett centrum för information om samarbetet i Östersjöregionen och en plattform för olika projekt.

Stiftelsens ändamål är att- såsom ett nationellt och internationellt forum för främst länderna kring Östersjön främja samarbete

inom områden kulturutbyte, demokrati, utveckling och för-

som bättring av kommunikationer, infrastruktur och miljöfrågor samt främja handel och ekonomiskt samarbete mellan Östersjöländerna.

Östersjöinstitutet har bl.a. initierat ett omfattande IT-baserat projekt är ett oberoende forum för nätverksarbete inom Öster-

som sjöområdet. Avsikten är att det skall bli den viktigaste länken i institutets informationsverksamhet. Man administrerar Nordpraktik Sydost som är en del av det större Nordpraktikprogrammet. Programmet ger yngre anställda från Lettland, Litauen och Kaliningrad möjlighet att praktisera i svenska företag. Praktiken kombineras med språkundervisning och föreläsningar i ekonomi, samhälle och kultur. Östersjöinstitutet administrerar också projektet "New managers for Russia", som är finansierat Sida. Det

av initierades i samband med president Jeltsins statsbesök i Stockholm i december 1997 och ger yngre anställda från ryska företag möjlighet att praktisera i svenska företag.

Vissa myndigheter och organisationer Bilaga 5 131

7.2 Östekonomiska institutet

Stiftelsen Östekonomiska Institutet ÖEI grundades 1989 av staten och sex av de största företagen i Sverige. Stiftelsens syfte var att främja kunnandet i Sverige de ekonomiska förhållandena i om Sovjetunionen och övriga Östeuropa. Ett nytt avtal slöts 1994 med staten samt åtta svenska företag. Staten förbinder sig det genom nya avtalet att stödja institutets verksamhet fram till 30 juni 1999. Verksamheten är främst inriktad på avancerad forskning om omställningsprocessen i Östeuropa. Ett mål är att förbättra statistiken i länderna och ÖEI leder flera internationella forskningsprojekt som bland annat syftar till att utveckla databaser för företagsbeteende i Ryssland samt andra länder i Central- och

Östeuropa.

ÖEI har ett tiotal fast anställda internationella forskare från bland annat Tyskland, Ungern och USA, samt tar regelbundet emot gästforskare från olika länder i Central- och Östeuropa. Institutet arbetar nära flera ledande utbildningsinstitutioner och forskningsinstitut i regionen, i synnerhet i Ryssland och i de baltiska staterna. Det fyller också viktig funktion att en genom informera näringsliv och myndigheter i Sverige den aktuella om utvecklingen i Östeuropa, genom bland annat seminarier och rapporter. Med början år 1998 leder institutet ett internationellt konsortium som driver RECEP, Russian-European Centre for Economic Policy, ett institut för ekonomisk forskning och rådgivning i Moskva. RECEP är ett de största enskilda av projekten inom för EU:s Tacisprogram. ramen

7.3 Invest in Sweden Agency ISA

Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency, ISA, startade sin verksamhet 1996 och är den centrala myndigheten för investeringsfrämj ande åtgärder. På vissa av de prioriterade utlandsmarknadema skall ISA bedriva verksamhet genom egen utlandsrepresentation. Verksamheten finansieras dels från anslag, dels med bidrag från s.k. partners i projekt-

132 Bilaga 5 Vissa myndigheter och organisationer

verksamheten. De övergripande målen för ISA:s verksamhet

är att utländska företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar i Sverige samt samverkar med svenska företag i landet.

ISA har bland annat genomfört studier och analyser markna-

av derna i Östersjöregionen. Senast presenterade i rapporten "Invest i the Baltic Sea Region".

cyüauü

âeeâ

Statens utredningar 1998 offentliga

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa . . Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. . nyttersättningssystemförvuxentandvård. 30 Utlandsstyrkan.Fö. - . Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch

Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ . processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Tymakten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.ln. . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34 Företagaremedrestarbetslörmåga.S. . Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken. Bilagor.M.+ . fömäkringar. 36 identifieringochidentiteti digitalamiljöer . Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997. ochSystembolagetsprodukturval.S. lT-kommissionensrapport4/98.K.

Integritet Effektivitet skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadefbrsäkringen.S. - l0. Campusförkonst.U. 38.Vadfår förpengarna Resultatstymingav -- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala . inomolikaområden.U. området.S.

. Självdeklaration kontrolluppgifteroch 39 Detfinsk-svenskagrånsälvssamarbetet.M. . - förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER.

Säkrarekemikaliehantering.Fö Vadhargjorts Vadbörgöras.lu.

E-pengarnäringsråttsligafrågor.Fi. 4l. Läkemedelsinfomiationföralla. - Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö.

.9 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre

bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S. - SamordningavdigitalmarksändTV. Ku. Ensamladvapenlagstiñning.Ju. . Engräns enmyndighetFi. Sotningiframtiden.Fö. - . lT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel..lu. . l20 exempelfrånSverigeslän.K. Bulvanerochannat.Ju. . 20.IT-kommisionenshearing infrastrukturenom Kontrolleradochifrågasatt . för digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S. - Riksdagen1997-10-24.K. Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas . 2 Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiftet. inomEU.K, . Hearinganordnad lT kommissionenav i De39stegen.Läkemcdciutredningarunder . samverkanmedlndustriförbundetochStatskontoret 1900-talet annatoch underlagsmaterialtill

1997-11-14.K. Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.S.

22.Försäkringsgaranti. Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . Ettgarantisystemforförsåkringsersättningar.Fi. Situationeninförochunderförstaåretmed

23.Statenochexportñnansieringen.N. kunskapslyñet.U.

24.FiskeriadministrationenEU-perspektiv.i ett Utstationering arbetstagare.av A. . Översynavfiskeriadministrationen Jo.mm. Ta vara möjligheternaiÖstersjöregionen.N. , 25.Trestäder.Enstorstadspolitik helaför landet.

+ st4 bilagor.

26.Frånhembränttill Mariakliniken.

faktaomungdomarochsvartsprit. - 27.Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch

försäkringsbolag.Fi.

28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel

ochsamordnadlåkemedelsförsörjning.

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet BROTTSOFFER. lT ochregionalutveckling. Vadhargjorts Vadbörgöras40 120exempelfrånSverigeslän.19 Ensamladvapenlagstiñning.44 lT-kommisionenshearingominfrastrukturen Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 for digitalamedier.Andrakammarsalen, Bulvanerochannat.47 Riksdagen1997-10-24.20

ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiñet. Utrikesdepartementet

Hearinganordnad lT kommissionenav i 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall samverkanmedlndustriforbundetochStatskontoret

enöversyn.29 1997-11-14.21 -

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Försvarsdepartementet Referatfrån hearingden12novemberen 1997.

- Säkrarekemikaliehantering.13 lT-kommissionensrapport4/98.36 Utlandsstyrkan.30 Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas Försvarsmaktgemensamutbildningför inomEU.49 framtidakrav.42 Somingiframtiden.45 Finansdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.l Socialdepartementet

Översyn rörelse-av ochtillsynsreglerför kollektiva Tänderhelalivet försäkringar.7

nyttersättningssystemforvuxentandvård.2 integritet Effektivitet skattebrott.9 - - - Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav och Självdeklarationochkontrolluppgifter Systembolagetsprodukturval.8 förenkladeförfaranden.12

- Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom E-pengarnäringsrättsligafrågor.14

bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 Engräns enmyndighet18 Trestäder.Enstorstadspolitikforhelalandet. Försäkringsgaranti. + st4 bilagor.25 Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.22 Frånhembränttill Mariakliniken. NyaIedningsreglerför bankaktiebolagoch

faktaomungdomarochsvartsprit.26 försäkringsbolag.27 - Läkemedeli vårdochhandel.Om säker,flexibelen ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28 Utbildningsdepartementet Detgällerlivet.Stödochvårdtill bamoch Campus konst10för ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 I Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Rättssäkerhet.vårdbehovochsamhällsskyddvid inomolikaområden.11 psykiatrisktvångsvård.32 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Företagaremedrestarbetsformåga.34 Situationeninförochunderforstaåretmed Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37 kunskapslyftet.51 Vadfår forpengama Resultatstyming- av statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Jordbruksdepartementet området.38

FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Läkemedelsinformationföralla.41

Översyn fiskeriadministrationen 24av m.m. HurskallSverigemåbättre 4-forstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Kontrolleradochifrågasatt -intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 De39stegen.Läkemedelsutredningarunder 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Läkemedeli vårdochhandel.SOU1998:28.50

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Väliärdensgenusansikte.3 Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Tymakten dinar Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Utstationering arbetstagare.av 52

Kulturdepartementet SamordningavdigitalmarksändTV. l 7

Närings- och handelsdepartementet Statenochexportfmansieringen.23 Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.53

Inrikesdepartementet Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott.ln.33

Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorer- lörettekologiskthållbart samhälle.IS Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor.35 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39

Redan under vikingatiden förekom ett omfattande handeisutbyte i Östersjöregionen. Havet förenade. Den s.k. Mervallastenen står sin ursprungliga plats på Selaön, Ytterselö i Mälaren.

Sigrid lät resa denna sten efter Sven, sin make.

Han ofta seglat

till Semgallen

med dyrbar knarr kring Domesnäs

Semgallen kommer från Iettiskan och betyder "det långa iandet". - Det är landet söder om Rigabukten i nuvarande Lettland. Knarr kallas vikingatidens större havsgående handelsfartyg. - Domesnäs är Kurlands norra udde som skjuter ut i Rigabukten. - Där finns ett far1igt undervattensrev som var ökänt av sjöfarare.

Statens Historiska museum

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS106 47STOCKHOLM FAX 08-690 9191TELEFON08-690 9190 E-POSTfritzes.order@liber.se INTERNETwvmñitzesse

ISBN 91-38-20909-8 ISSN 0375-250X