SOU 1999:135

Stöd till Örebro universitet och Södertörns högskola rapport från Kommittén för stöd till Örebro universitet och Södertörns högskola för bättring av ledning, kontroll och ekonomiadministrativa funktioner

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Stöd

till

Örebro

universitet

och

Södertörns

högskola

LLJI REGERINGSKANSLIET Utbildningsdepartementet

Statens offentligautredningar WW 1999: 135

Utbildningsdepartementet

Stöd till Örebro

universitet och

Södertörns

högskola

från kommittén för stöd till Örebro universitet Rapport och Södertörns högskola för bättring ledning, kontroll

av och ekonomiadministrativa funktioner Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 9 l -7610-772-8

ISSN 0375-25OX Stockholm 1999

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 18 februari 1999 Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Thomas Östros att tillkalla kommitté med uppdrag

en att följa och stödja det arbete Örebro universitet och Södertörns hög-

som skola skall bedriva med att förbättra ledningen och kontrollen av verksamheten och att utveckla de ekonomiadministrativa funktionema.

Med stöd av bemyndigandet förordades Birgitta Böhlin som ordförande i kommittén. Som ledamöter förordades universitetsdirektör Rune Fransson, universitetsdirektör Staffan Sarbäck och utredare Sten Ström.

Som sekreterare förordades departementssekreterare Eva Svensson. Vi ber härmed att få överlämna vår rapport enligt uppdraget ovan.

Stockholm i november 1999.

Birgitta Böhlin

Rune Fransson Staffan Sarbäck Sten Ström

/Eva Svensson

Bilaga 1 Kommittédirektiv 35 Bilaga 2 Regeringsbeslut den 11 februari 1999 37 Bilaga 3 Organisationsskiss över Örebro universitet 47 Bilaga 4 Organisationsskiss över Södertörn högskola 49

l Sammanfattning

Uppdraget från regeringen följa och stödja det arbete Örebro var att som universitet och Södertörns högskola skall bedriva för att förbättra ledning och kontroll verksamheten samt för att utveckla de ekonomiadministraav tiva funktionerna. I vårt arbete har vi inte gjort någon totalanalys av lärosätenas samtliga verksamheter utan inriktat de frågor utifrån upposs draget bedömt väsentliga. Detta är samtidigt skälet till att kommittén som inte i denna rapport kommer att redovisa konsekvensanalyser av hur kommitténs förslag ställer sig ett jämställdhets-, ungdoms-, ekonomiskt, EG ur eller miljömässigt perspektiv i enlighet med de generella krav som finns på samtliga kommittéer att redovisa sådana analyser. Kommittén har tagit del de revisionsberättelser och rapporter som av Riksrevisionsverket RRV avlämnat till respektive högskola samt respektive lärosätes på dessa skrivelser och regeringsbeslut som fattats mot svar bakgrund detta bilaga 2 Regeringsbeslut den 11 februari 1999. av För Örebro universitet bedömer kommittén att universitetet åtgärdat de påpekande revisionen gjort. Universitetet har på ett förtjänstfullt sätt vidtagit åtgärder för att hantera de problem uppstod. Kommittén har sedan gått som vidare i sin granskning universitetet och bedömer att utöver vad som reav dan gjorts bör åtminstone nedanstående de åtgärder vidtas redovisas i som anslutning till varje enskilt avsnitt för universitet. Detta för att ytterligare förbättra styrningen vid universitetet. Av de åtgärder nämns kan särskilt som dessa framhållas: Universitetet bör tydliggöra ansvarsfördelningen mellan rektor, deka- -

ner/fakultetsnämnder och prefekter/institutioner,

Universitetsledningen bör förstärkas förvaltningschef eller - genom att en motsvarande anställs med uppgift att dels stödja universitetsledningen i stymings- och ekonomiska frågor, dels att fungera som chef för en sammanhållen universitetsförvaltning, För Södertörns högskolas del bedömer kommittén att RRVs påpekanden delvis åtgärdats högskolan, att det finns andra delar där inte högav men skolan åstadkommit vad krävs för att hantera de bakomliggande prosom blemen. Sammantaget är kommitténs bedömning att Södertörns högskola behöver organisation och verksamhet till de ramar som regeringen anpassa angivit för dess verksamhet. Kommitténs bedömning är att högskolan inte av kraft kommer att kunna inarbeta det nuvarande underskottet utan det egen blir aktuellt att försöka rekonstruera verksamheten. I arbetet med detta bör ingå att lägga fast ambitionsnivå och att tydliga ramar tas fram för den en framtida verksamheten vid högskolan. Detta är viktigt för den fortsatta planeringen vid högskolan och för att säkerställa bra utbildning för den enen

skilda studenten vid högskolan och bra arbetsplats för högskolans en personal. Därutöver lämnas rekommendationer i anslutning till respektive avsnitt.

Av de åtgärder som nämns kan särskilt dessa framhållas:

Högskolan bör överväga att övergå till organisationsmodell, inom vil- - en ken nytänkande hanteras genom proj ektorganisationer, Högskolan bör utveckla metoderna för väsentligt be- - prognoser som ett slutsunderlag för ledningen, styrelsen och regeringen Högskolans styrelse bör snarast låta utarbeta och därefter fastställa - en

modell för verksamhetsplanering och budgetering säkerställer

som att realistiska och balanserade budgetar fastställs i tid innan verksamhetsåret

inleds,

Högskolans styrelse och rektor bör snarast vidtar åtgärder med anledning av det förutsedda underskottet för år 2000 kommunicera planerna samt till chefer och övrig personal

Bakgrund

Uppdraget från regeringen Utbildningsdepartementet, se bilaga 1 var att följa och stödja det arbete Örebro universitet och Södertörns högskola

som skall bedriva med att förbättra ledningen och kontrollen av verksamheten och att utveckla de ekonomiadministrativa funktionerna. Riksrevisionsverket RRV har i den årliga revisionen 1998 avseende budgetåret 1997 av Högskolan i Örebro, sedermera Örebro universitet, framfört invändningar mot högskolans budgetering, uppföljning och styrning av verksamheten. För SÖdertöms högskola har RRV invänt mot bl.a. resultatredovisningen, den interna kontrollen och ekonomiadministrationen.

Kommitténs slutsatser grundas dels på inläsning av material i form av skrivelser från RRV samt lärosätenas på dessa, årsredovisningar, del-

svar årsrapport, budgetunderlag, delegationsordningar m.m., dels på intervjuer med på olika beslutsnivåer.

personer

Kommitténs rapport till regeringen är disponerad med ett inledande avsnitt stymingsfrågor dels inom universitets- och högskolesektom, dels

om allmänt i samband med nyetablering eller expansion av en myndighet. Därefter behandlas de båda lärosätena för sig i tre avsnitt, nämligen organi-

var sation, styrning och ekonomi. Inom ramen för dessa avsnitt koncentrerar kommittén behandlingen frågor är relevanta for uppdraget, dvs. så-

av som dana har bäring på RRVs iakttagelser och lärosätenas ekonomiska situ-

som ation. Varje avsnitt avslutas med kommitténs rekommendationer. För Södertörn högskola tillkommer dessutom ett särskilt avsnitt med en riskanalys detta lärosätes särskilda problem.

3¶Allmänt om universitets- och

högskolesektorn

Organisationsmodell Med utgångspunkt i 1993 års universitets- och högskolereform univer-

ges sitet och högskolor stor frihet när det gäller att besluta om verksamhetens inriktning, organisation och genomförande. En viktig komponent i 1993 års reform ett nytt resurstilldelningssystem en integrerad del av styr-

var som systemet. Det resurstilldelningssystemet kan emellertid inte fungera på

nya avsett sätt inte ekonomiadministrationen fungerar tillfredsställande.

Generellt fordras för välfungerande verksamhet, tydlig organisation

en en och en klar besluts- och ansvarsfördelning. Högskolelagen och högskoleförordningen reglerar den övergripande ansvarsfördelningen inom högskolan. Beslutsstrukturen vid svenska universitet och högskolor är till följd av så-

väl central reglering tradition mycket sammansatt och komplex. De

som huvudsakliga ansvarsnivåema utgörs styrelse-/rektorsnivå och institu-

av tionsnivå.

Institutionema utgör de egentliga resultatenheterna hos vilka resurser förbrukas för utbildning och forskning. Med hänsyn till att externa finansiä-

ofta lämnar bidrag direkt till enskilda forskare/forskargrupper inom inrer stitutionerna blir de enskilda forskarnas roll i den ekonomiska planeringen och uppföljningen avgörande. Deras roll förstärks att de centrala ledning-

av en inte beslutar om sådana medel mer än i formell mening.

Samtidigt ekonomihanteringen på senare år blivit krävande och

som komplex, har decentralisering skett inom högskolan, vilket ökat institu-

en tionemas självständighet. Detta ställer ökade krav ekonomisk kompetens hos prefekter/institutionsstyrelser och administrativ stödpersonal. Häri innesluts såväl ökad kunskap i ekonomifrågor som ett ändrat förhållningssätt till ekonomisk styrning och uppföljning.

Inom högskolan har det funnits motvilja mot hierarkiska modeller vil-

en ket gjort att organisationen ibland beskrivs triangel vars hörn består

som en

rektor, institution och fakultet likvärdiga parter. Modellen beskriver av som ett kollegialt beslutsfattande med ett kollegialt ansvar.

Regeringen ger emellertid i 2 kap. 2 § högskoleförordningen styrelsen till uppgift att ha inseende över högskolans alla angelägenheter och svara för att dess uppgifter fullföljs. I samma förordnings 3 § fastslås att rektor närmast under styrelsen för ledning verksamheten vid högskolan. Med

svarar av detta följer befogenhet att driva verksamheten. I högskolevärlden tillkommer ytterligare komplikation i fonn fakultetsnämnder som, enligt högsko-

en av leförordningen, skall ansvara för forskning, forskarutbildning och grundut-

bildning.

Fördelen med en hierarkisk modell är att det är enkelt att beskriva den och att förstå vilka befogenheter som delegerats till vilken befattningshavare. Vidare är det känt av alla till vem frågan om ett avgörande skall hänskjutas t.ex. om beslutssituationen inte finns beskriven i delegeringsanvisningama. En kollegial styrning verksamheten utan ett personligt

av ansvar för ekonomin försvagar förutsättningarna för effektiv ekonomistyr-

en ning. För att organisationen skall fungera fordras således tydlig beskriv-

en ning av beslutsbefogenheter och ansvar som är logisk och följer givna förutsättningar.

Organisationen under rektor följer inom den svenska högskolan i princip två huvudlinjer. I den delegerar rektor beslutsbefogenheter och

ena ansvar till dekaner för skilda fakulteter i sin tur utser prefekter för ledning

som av institutioner och delegerar beslutsbefogenheter och ansvar till dessa. En annan ordning är att rektor utser prefekter och delegerar det operativa ansvaret till dessa medan fakultetema har en mer övergripande roll för forskningsoch utbildningsplanering, resursfördelning, kvalitetssäkring, etc. Fakulteterna är här mer att betrakta som en del av ledningen men utan operativt ansvar, utom i vissa frågor som regleras direkt i högskoleförordningen.

Oberoende av modell finns idag utveckling mot att tydliggöra prefek-

en temas operativa ansvar och att betrakta detta ledarskap som en särskild profession som kräver utbildning inom bl.a. administration, personligt ledarskap och strategiskt ledarskap. Normalt betonas i dessa sammanhang vikten av en sammanhållen ledning och ett samlat ansvar för verksamhet, personal och ekonomi.

Kommittén har valt att särskilt studera hur de båda lärosätenas organisation stödjer ändamålsenliga lösningar av de problem som föranlett vårt

uppdrag.

Budgetprøcessen I den formella budgetprocessen i Sverige finns flera möjligheter att hantera dels finansieringen av nyetablering eller kraftig expansion ett lärosäte,

av dels de risker som är förknippade med detta.

I ett första steg utarbetas ett underlag berörd högskola eller sär-

av av en skild organisationskommitté. Vikten realistiska kalkyler understryks på

av annan plats i föreliggande rapport. Efter gemensam beredning mellan berörda departement kan regeringen fatta beslut om att förelägga riksdagen en proposition med förslag till beslut.

Ett riksdagsbeslut kan enligt regeringsformen ha karaktären inrikt-

- - av ningsbeslut, som inte är juridiskt bindande för regeringen i prakti-

men som ken får stor betydelse för framtida ställningstaganden. Andra typer beslut

av har dock en tydlig verkan, exempelvis

U 1999:135 13

Beslut om att anvisa anslag, vars ändamål kan vara att finansiera de ex- -

trakostnader som en expansion innebär. Ett ramanslag är årligt men ger

flexibilitet genom att outnyttjade medel från ett år kan sparas till följande

år och genom att nästa års anslag får utnyttjas i förtid i form av en an-

slagskredit, vars storlek får bestämmas av regeringen dock högst 10% av

anslagsbeloppet. Ett reservationsanslag är lämpligt då de totala utgifter-

na kan beräknas men inte när i tiden de uppkommer. Hela beloppet som

inte får överskridas anvisas för det första året, och får därefter användas

under högst tre år.

Beslut om ny eller ökad låneram. Den medgivna ramen anger hur stora

lån regeringen får tillåta lärosätet att ta i Riksgäldskontoret för att finan-

siera de anläggningstillgångar som krävs för expansionen. De årliga ka-

pitalkostnadema för investeringen ränta och avskrivningar finansieras

sedan av dels anslag för driften, dels avgifter, bidrag, donationer och

andra specialdestinerade intäkter som får disponeras i berörd verksamhet. Beslut om ny eller ökad kreditram. En sådan får utnyttjas för likviditets-

behov dvs. då utbetalningarna överstiger inbetalningarna eller för fi-

- -

nansiering av annat rörelsekapitalbehov t.ex. lager.

Beslut om bemyndigande att ikläda staten ekonomisk förpliktelse som

leder till en framtida utgift då denna skall finansieras med ett anslag som

riksdagen ännu inte anvisat. Bland annat får regeringen rätt att för ett

visst ändamål och upp till ett visst belopp tillåta ett lärosäte att ingå upp-

handlingsavtal. Sådana avtal som behövs för att den löpande verksamhe-

ten skall fungera tillfredsställande avtal om anställning av personal, hyra

av lokaler och liknande kräver dock inte något särskilt bemyndigande.

Innebörden i ett lämnat bemyndigande är att statsmakterna svarar för att

myndigheten får anslag för att täcka utgifterna då dessa uppstår till följd av de ingångna avtalen.

Den formella budgetprocessen innefattar således flera olika metoder för att styra expansionen högskola. Samtidigt påtar sig statsmakterna de

av en finansiella riskerna för en expansion som hålls inom givna ramar.

Det bör emellertid noteras att regeringen har rätt att besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas om detta är påkallat till följd av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsñnansiella skäl. Generellt skall regeringen vidta de åtgärder den har befogenhet till eller före-

som slå riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak eller utgiftsramar kommer att överskridas. Det innebär att det inte finns några garantier för att en myndighet kommer att få disponera ens sådana medel som beslutats i den formella budgetprocessen.

Enligt kommitténs mening har inte budgetprocessens alla möjligheter utnyttjats till fullo då expansionen högskolan i Örebro och nyetableringen

av av en högskola på Södertörn beslutats. Detta har skapat osäkerhet om ramar och villkor för verksamheten, vilket i sin tur bidragit till de ekonomiska pro-

blem som särskilt Södertörns högskola står inför. Inför framtida beslut

nu om expansion eller nyetablering menar kommittén att tydligare styrning

en från statsmaktemas sida skulle minska riskerna för denna typ problem.

av När en organisationskommitté tillsätts för att utreda eventuell nyetable-

en ring skall som en del deras arbete ingå att ta fram ett beslutsunderlag in-

av kluderande kalkyler, med angivande olika ambitionsnivåer samt riskana-

av lyser. Detta bör framgå redan de direktiv regeringen beslutar in-

av som om för sådana kommittédirektiv. Ett alternativ istället för att tillsätta organi-

en sationskommitté i samband med nyetablering är att regeringen tillsätter led-

ningen for den nyetablerade verksamheten, då redan från början får ta

som ansvar för att det finns ett korrekt beslutsunderlag alla parter kan ställa

som sig bakom.

U 1999:135 15

4¶Örebro universitet

4.1¶Bakgrund

Högskolan i Örebro bildades formellt i samband med 1977 års högskolereform sammanslagning fyra tidigare utbildningsenheter, Upp-

genom en av sala universitetsfilial, Socialhögskolan, Gymnastik och Idrottshögskolan

Förskollärarseminariet. 1978 kompletterades Högskolan i Örebro med samt Örebro Musikpedagogiska institut. Vårdhögskolan övergick 1995 från Landstinget till att bli institution vid högskolan. Vidare drivs sedan fyra

en år tillbaka i Grythyttan en högskoleutbildning för kockar och servitörer. Fr.o.m. den l januari 1999 fick Högskolan i Örebro rätten att benämnas universitet och erhöll vetenskapsområden.

Utvecklingen under år har inneburit såväl en ökning i volym som

senare

breddning och fördjupning. Antalet helårsstudenter har ökat från 3 151 en verksamhetsåret 1989/90 till 6 212 år 1998. Antalet anställda var 658 1998. Universitets intäkter uppgick 1998 till 478 miljoner kronor vilket var en ökning med 12% i jämförelse med föregående år. Prognosen för 1999 visar på

ytterligare ökning med 6%. För år 1999 erhöll universitetet ett statligt en forskningsanslag om drygt 52 miljoner kronor en ökning från 1997 med 20

miljoner kronor. Det utökade anslaget och beslutet om universitetsstatus, det vill säga rätt att utfärda doktorsexamen, har medfört en intensifiering av satsningen på forskning och forskarutbildning. I budgetpropositionen 2000 föreslås att Örebro universitet tillförs ytterligare för forskning och

resurser forskarutbildning. För 2000 föreslås 75,6 miljoner kronor samt som en planeringsförutsättning nivån för år 2001 till 95,6 miljoner kronor och

anges för år 2002 till 115,5 miljoner kronor.

RRV har haft invändningar mot att universitetet saknat budget och att universitetet haft bristfälliga rutiner för uppföljning och styrning verk-

av samheten vilket återspeglas i resultatet och resultatutvecklingen under 1997. Universitetet uppmärksammade den negativa resultatutvecklingen först vid upprättandet delårsrapporten, vilket medförde att beslut om nödvändiga

av åtgärder fattades för sent under året för att få effekt. Vidare kritiserade RRV bristande beslutsunderlag i samband med inlämnad budgetunderlag 1995/96 samt bristande precision i för hur beslutade åtgärder påverkar re-

prognoser sultatet.

Kommitténs tillkomst uppstod i mycket utifrån RRVs invändningar och

genomgång har gjorts för att säkerställa att universitetet åtgärdat dessa en områden. Av det framkommit kommittén att så skett.

som anser

4.2¶Organisation

Beskrivning Örebro universitet har organiserat sig i totalt nio storinstitutioner

som omfattar ett flertal ämnen. Institutionema storlek varierar kraftigt. Den ekonomiska omslutningen vid den största institutionen var 1998 Institutionen for vårdvetenskap, 70 miljoner kronor och den minsta var Institutionen för restaurang- och måltidskunskap 10 miljoner kronor Bilaga Organisationsskiss över Örebro universitet.

Institutionema leds av en prefekt till vilken befogenheter har delegerats. Prefekt utses av rektor på förslag från institutionen. Vid varje institution finns en styrelse som består av studenter, lärare och teknisk personal. Sammansättningen är sådan att lärarna är i majoritet. En fastställd instruktion finns för vad dessa styrelser skall göra. En sådan uppgift är bl.a. att institutionsstyrelsema fastställer budgeten.

Förutom institutioner finns ett antal centrumbildningar. Vidare finns fem avdelningar för att svara för den gemensamma administrationen såsom informations-, student-, personal-, ekonomi- och campusfrågor.

I samband med att Högskolan i Örebro fr.o.m. den l januari 1999 fick rätten att benämnas universitet och erhöll vetenskapsområden, har två fakultetsnämnder en med inriktning mot naturvetenskap och teknik och

en mot humaniora och samhällsvetenskap tillkommit. Dessa nämnder skall behandla frågor som avser forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Då nämnderna blir ganska stora så bedrivs större delen arbetet

av genom utskott. Till nämnderna finns knutet ett kansli, som är en del av den centrala förvaltningen.

Redan i juli 1997 inrättades en provisorisk fakultetsnämnd, och från och med maj 1998 delades ansvaret för utveckling mellan en nämnd för humaniora och samhällsvetenskap och en nämnd för teknik och naturvetenskap. De båda nämndernas huvuduppgift har varit att leda utvecklingen av forskningsorganisationen och under senare delen av 1998 att vidta förberedelser för inrättande av en ordinarie fakultetsnämndsorganisation med två nämnder.

Vidare finns vid universitetet ett prefektråd, bestående av samtliga

prefekter, rektor och chefstjänstemän. Rådet fungerar rektors lednings-

som grupp, utan att vara beslutande. Rektors beslutsfattande egenskap av myndighetschef sker vid bestämda tidpunkter, s.k. beslutsmöte. Där deltar även prorektor, dekanema, två prefekter deltagandet är roterande, kanslichef och informationschef. I anslutning till detta möte behandlas också viktigare frågor, som t.ex. förberedelse för kommande beslut. Den nytillträdde rektorn har under hösten inrättat en professorsgrupp där rektor regelbundet träffar universitetets professorer for att diskutera universitetsbegreppet. Även

a ordförandeskapet i det sk prefektrådet har förändrats. Numera är kansliche-

fen ordförande i gruppen.

Analys Frågan om fakultetsnämndemas roll och ansvar i organisationen har fått förnyad aktualitet mot bakgrund av skiftet på rektorsposten.

Under tiden som högskola var verksamheten tydligt organiserad i två beslutsnivåer, dvs rektor samt prefekt, där prefektema hade ett stort inflytande genom prefektråd samt vid rektors beslutsmöten även i frågor av strategisk

betydelse. Tillkomsten av de två fakultetsnämndema och därtill kopplat ansvar samt skiftet på rektorsposten har enligt vår bedömning skapat en osäkerhet i organisationen beträffande ansvarsfrågor m.m. I det läge som universitetet nu befinner sig i vad såväl behov ekonomisk rekonstruk-

avser av tion som en kraftig uppbyggnad av forskningen är det av största vikt att den operativa ledningen inom universitet är väl känd och arbetar enigt mot uppsatta mål. Frågan om universitetets framtida ledningsstruktur är således central.

Vid Örebro universitet har rektor ett chefsansvar för de nio prefektema. Därutöver har rektor ett direkt ansvar for fem avdelningar samt ett kansli inom den centrala förvaltningen. I syfte att avlasta rektor bör universitetet överväga inrättandet av en förvaltningschefstjänst, liknande den som i princip finns vid landets övriga universitet och större högskolor. Genom tillskapandet av en förvaltningschefsfunktion skapas en brygga mellan ekonomi och verksamhet vi universitetet, som saknas i nuvarande organisationsmodell. Förvaltningschefen bör vara direkt underställd rektor och dels ha

ansvar för den samlade universitetsforvaltningen, dels biträda rektor och universitetsledningen i övergripande administrativa frågor.

Universitetsforvaltningens uppgift och ansvar behöver också tydliggöras med anledning av nämndernas tillkomst samt den uppgift dessa kommer att ges.

Kommittén rekommenderar:

att universitetet tydliggör ansvarsfördelning mellan rektor, deka- -

ner/fakultetsnämnder och prefekter/institutioner, att universitetsförvaltningens roll och uppgift tydliggörs samt

att universitetsledningen stärks for att avlasta rektor genom att en för-

valtningschef eller motsvarande anställs med uppgift att dels stödja uni-

versitetsledningen i stymings- och ekonomiska frågor dels fungera som

chef för en sammanhållen universitetsförvaltning.

2 19-2192StödnuÖrebro

4.3¶Styrning

Beskrivning av universitetets modell för intern styrning Rektor fastställde i juni 1999 modell för verksamhetsplanering för Örebro

en universitet. Modellen har utvecklats i ett kvalitetsutvecklingsprojekt inom prefektrådet. I korthet går den ut på att en rullande treårsplan tas fram under våren och att den detaljerade verksamhetsplanen för det kommande året inklusive uppdragen till institutionerna utarbetas under sommaren. Av treårsplanen skall universitetets kända och önskade utveckling framgå. Modellen i punktform:

treårsplanen preciserad för första året och mindre för de följande, - är mera

tidigt under hösten ges institutionerna en tydlig signal om betingelser och -

omfattning av verksamheten under det kommande året, planeringsarbetet är inriktat på det kommande årets verksamhet,

det kommande årets plan ska i huvudsak ansluta till treårsplanen och verk- -

samhetsplaneringen ska utvecklas i möten och seminarier,

självvärdering är ett underlag för direktiven för det nya uppdraget och ska -

finnas med i dialogen, kvartals- och halvårsuppföljningar av verksamheten skall genomföras,

inklusive dialog kring utfallet och

även frågor kring jämställdhet, arbetsmiljöarbete, information, personalpla- -

nering, lokalbehov, investeringar skall avhandlas i verksamhetsuppdraget och följas upp. Modellen är en utveckling av det system som tillämpades vid planeringen

av 1998 och 1999.

Analys För att uppnå en effektiv styrning inom universitetet krävs att verksamhet och ekonomi knyts samman i budget, uppföljning och utvärdering. Vi anser att den nyligen beslutade modellen för verksamhetsplanering skapar förutsättningar för en effektivare styrning av verksamheten. Särskilt bör framhållas den tydliga ambitionen med dialoger mellan institutions- och ledningsnivån. Modellen upplevs också som positiv av prefektema. Den kritik som framfördes beträffande planeringen av 1998 och 1999 års verksamhet avsåg främst om förändrade spelregler, otydlighet kring finansieringen av de gemensamma kostnaderna samt rektors roll i processen. Det sistnämnda är viktigt att ta fasta på för att ge verksamhetsplaneringen den status den förtjänar.

I syfte att utveckla modellen ytterligare har universitetet inför arbetet med verksamhetsplan för år 2000 förstärkt beredningsgruppen med de två dekanema från respektive fakultet. Uppdraget från rektor är att, med stöd

LOU 1999:135

från den centrala förvaltningen, arbeta fram ett budgetförslag för hela universitetet innefattande såväl verksamhetsuppdrag som ekonomiska ramar för universitetets samtliga institutioner. Kommittén utgår från att denna utvidgade beredningsgrupp även kommer att ges ett ansvar för den löpande uppföljningen.

Enligt högskolelagen, 2 kap 2 har styrelsen för en högskola inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Av högskoleförordningens 2 kap 2 § framgår bl.a. att styrelsen för

en högskola har att fatta beslut i frågor om den interna resursfördelningen. Universitetsstyrelsens roll i planeringsprocessen är således central. Kommittén har konstaterat att styrelsen för Örebro universitet enligt den rek-

av tor fastställda modellen för verksamhetsplanering förutsätts ha aktiv del i

en verksamhetsplaneringen och uppföljningen av den samma. Ett centralt dokument i detta sammanhang är den s.k. treårsplanen. Styrelsen har att i december år 1999 diskutera Verksamhetsplan för 2001-2003. Av denna plan skall universitetets kända och önskade utveckling framgå. Den nya rektorn har i sitt installationstal poängterat vikten av att universitetet framöver håller sig inom givna ekonomiska ramar. Detta bör även påpekas av styrelsen i den kommande verksamhetsplanen.

Av den treårsplan för 1999-2001 som fastställts av styrelsen för dåvarande Högskolan i Örebro framgår universitetets lokalutvecklingsplan under avsnittet Infrastruktur och kvalitet. Förverkligas alla utbyggnadsplaner innebär det en utökning av lokalytan med 25% mellan åren 1998 och 2001. Enligt universitetet motsvarar detta lokaltillskott den ökning av verksamhetsvolymen som kan förutses. Vidare menar styrelsen att lokalerna som normalt svarar för runt 20% kostnaderna måste byggas ut i takt med att

av verksamheten expanderar. Vi vill i detta sammanhang påpeka att kommittén inte gjort någon analys av rådande lokalsituation. Däremot är det kommitténs uppfattning att det inte är självklarhet att lokalerna alltid behöver

en utökas i samband med expansion. En effektiv och ändamålsenlig lokalplanering ska baseras på verksamhetens behov och utgå från givna ekonomiska ramar. Efter genomförda institutionsbesök samt intervjuer är kommittén

av den uppfattningen, att universitetets utbyggnadsplaner har en svag förankring i organisationen. Kritik har framförts mot att det inte gavs möjlighet att diskutera och prioritera behovet av nya lokaler i förhållande till andra önskemål.

Styrelsen för Örebro universitet bör i framtida styrdokument typen

av Verksamhetsplan för den kommande treårsperioden markera vikten av en lokalförsörjning som har sin utgångspunkt i verksamhetens reella behov inom ramen för de resurser som kan förväntas under planeringsperioden.

Ett antal åtgärder har vidtagits i syfte att förbättra ekonomiadministrationen inom universitetet.

Bl.a. kan nämnas ny delegationsordning, ett antal regler, riktlinjer och

anvisningar som har sammanställts i ekonomihandbok samt att inforrna-

en tionsmöten med ekonomihandläggare inom hela universitetet genomförts. Vid de institutionsbesök som gjordes framkom önskemål om enhetliga redovisningsregler m.m. Dagens system med stor frihet för institutionerna att själva i hög grad fatta beslut i dessa frågor upplevdes som tidsödande och ineffektivt.

I starkt decentraliserad organisation, Örebro universitet, ställs det

en som stora krav på såväl institutionsledning som på den ekonomiadministrativa organisationen vid resultatenhetema. Kommittén har konstaterat att det idag behövs goda kunskaper i ekonomi och erfarenhet universitetets

av redovisningsmodell for att klara resultatstymingen vid institutionerna. En fortsatt utveckling mot mål- och resultatstyming, en ökad grad extemfinansi-

av ering samt ökad komplexitet gör att kraven på hög ekonomiadministrativ kompetensnivå vid universitetets institutioner framgent kommer att bli än större. Vår bedömning är att den erforderliga kompetensen inom det ekonomiadministrativa området inte finns inom universitetets samtliga institutioner.

Kommittén rekommenderar:

att rektors roll i styrningen tydliggörs och stärks. Budgeten bör vara en -

överenskommelse mellan rektor och resultatansvarig. Detta kräver att orga-

nisationen uppfattar att rektor är delaktig under hela

processen, att de nya fakultetsnämndemas ansvar i budget- och uppföljningsprocessen

tydliggörs, att en lokalplanering görs utifrån verksamhetens krav samt de ekonomiska

förutsättningarna,

att de krav som universitetsledningen ställer beträffande den ekonomiadmi- -

nistrativa kompetensen vid institutionerna definieras. En kartläggning inom

universitetets samtliga institutioner bör göras samt åtgärder vidtas, där så

behövs,

översyn de administrativa stödfunktionema vid Örebro universitet - att en av

görs. Syftet bör vara att utveckla dessa ñinktioner, så att de på ett professio-

nellt och kostnadseffektivt sätt stödjer kämverksamheten och skapar nytta

för hela universitetet. I detta arbete bör också ingå att förtydliga intenden-

ternas roll, ansvar och befogenheter

att enhetliga modeller för planering, uppföljning, redovisning skapas - m.m.

för hela universitetet.

4.4¶Ekonomi

Beskrivning

Av Örebro universitets Årsredovisning för år 1998 framgår följande: Universitetets intäkter uppgick år 1998 till 478 miljoner kronor, varav 158,3 miljoner kronor avgifter och bidrag. avser Den externa finansieringen har stagnerat. - Universitetet redovisar ett positivt resultat på 7,5 miljoner kronor för år - 1998, vilket skall jämföras med resultatet för år 1997 som var ett minus på 20 miljoner kronor. Universitetets samlade underskott uppgår till 20,1 miljoner kronor per 1998- - 12-31. Likviditeten har förbättrats med 14,8 miljoner kronor i jämförelse med år - 1997. Universitetet har i budget för år 1999 planerat för ett överskott tio miljoner kronor. Vidare har universitetet för avsikt att även under år 2000 överskott på tio miljoner kronor. Universitetets ambition är sågenerera ett ledes att fr.o.m. år 2001 ha ett samlat resultat på plus minus noll. Av den inlämnade delårsrapporten samt därtill hörande framgår att univerprognos sitetet bedömer det fullt troligt att den fastlagda budgeten för år 1999 som kommer att uppnås.

Analys Universitetet är fortfarande under uppbyggnad. Det gäller såväl antalet studenter forskningsverksamheten. Regeringen har i budgetpropositionen som för år 2000 föreslagit att Örebro universitet erhåller ytterligare medel 2000- 2002 för uppbyggnad forskningen. Däremot innebär villkoren vad en av anslag till grundutbildning ett fortsatt krav på effektivisering för såväl avser Örebro universitet övriga universitet och högskolor. Örebro universitet som har således att hantera situation med såväl expansion kostnadseffeken som tivisering. En fortsatt diskussion kring behovet av effektiviseringsåtgärder är således viktig. Här har såväl universitetsstyrelse rektor ett särskilt ansom svar. Att universitetet beräknar att åstadkomma ett samlat plus minus noll reinte på något uppfattas faran är över. Åtsultat inför år 2001 får sätt att gärder bör därför vidtas i syfte att bibehålla ett kostnadseffektivt synsätt. Det är också kommitténs uppfattning att universitetet snarast bör skaffa sig ett ekonomiskt handlingsutrymme för framtida behov av kompetensutveckling, strategiska satsningar, omstruktureringar Detta utrymme bör disponeras mm. rektor. Styrelsen bör snarast analysera detta behov så att detta kan ingå av förutsättningarna i den kommande Verksamhetsplanen för 2001som en av 2003.

Kommittén rekommenderar:

att universitetet analyserar behovet av särskilt ekonomiskt handlingsutrym- me for den kommande treårsperioden samt tar detta förutsätt-

som en av ningarna i Verksamhetsplanen för 2001-2003. Syftet med detta är att skapa handlingsutrymme för kommande behov kompetensuppbyggnad, strate-

av giska satsningar eller omstruktureringar

att universitetsstyrelsen i kommande riktlinjer avseende Verksamhetsplane- ring 2001-2003 poängterar vikten att universitetet även framgent är kost-

av nadseffektivt och håller de ekonomiska regeringen och universi-

ramar som tetsstyrelsen beslutar Universitetsstyrelsen bör i detta dokument tydliga-

om. re markera sin uppgift och sitt ansvar för universitetets utveckling

5¶Södertörns

högskola

5.1¶Bakgrund

Riksdagen beslutade i maj 1995 högskola skulle inrättas på Södertörn att en ny denna huvudsakligen skulle lokaliseras i anslutning till Huddinge och att sjukhus, ha viss utbildning förlagd till Haninge, Botkyrka och Södertälje. men Verksamheten vid högskolan påbörjades under hösten 1996. Kostnaderna för den första omfattande budgetåret 1995/96 beräknades till 34 etappen miljoner kronor. Denna etapp avsåg uppbyggnadsarbete och resurser för cirka l 000 heltidsstudenter hösten 1996. Under de två första budgetåren tilldelades den högskolan sammanlagt 40 miljoner kronor för täckande nya startkostnader. Därefter förutsattes högskolan klara sin finansiering inom av för det ordinarie resurstilldelningssystemet. Under en andra etapp ramen omfattande budgetåren 1997-1999 skulle verksamheten utökas med ytterli- 3 000 helårsstudenter. Verksamheten planerades så att den nya höggare skolan skulle byggas ut successivt, och från år 1999 skulle tillföras resurser motsvarande cirka 4000 heltidsstudenter. Forskningen vid högskolan förutsattes byggas ut i omfattning som samma övriga högskolor motsvarande storlek. Den förutsattes huvudsakligen av finansieras den särskilda stiftelse Östersjöstiftelsen vars ändamål är genom att finansiera forskning och forskarutbildning med inriktning på Östeuropa och i södra Storstockholm. Även den särskilda stiftelse

Östersjöregionen

Vårdalstiftelsen ändamål är att stödja bl.a. forskning inom vårdområvars det förutsattes bidra till finansiering högskolans forskning och forskarutav bildning. För budgetåret 1998 hade Södertörns högskola ett utbildningsuppdrag omfattande minst 3 090 helårsstudenter totalt varav minst 400 inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Antalet anställda var 254 under år 1998. Högskolans intäkter uppgick för år 1998 till 221 miljoner kronor vilket ökning med drygt 45 % i jämförelse med föregående år. var en Samma år redovisade högskolan emellertid ett ekonomiskt underskott som uppgick till 23,5 miljoner kronor. Till detta tillkommer att högskolan redan sedan tidigare har upparbetat ett negativt ackumulerat underskott på 21,8 miljoner kronor. RRV har haft invändningar mot att högskolan har dubbelräknat helårsstudenter och helårsprestationer och därmed avräknat grundutbildningsanslaget för högt, att anslagsmedel för grundutbildning har använts för forskningsändamål, att resultatredovisningen har saknat flera obligatoriska

I 90-96, bet. l994/95zUbUl, rskr. 1994/952359. prop. 1994/95:100 s.

uppgifter, att högskolan brustit i efterlevnad och kunskaper om gällande regelverk samt att efterfrågade uppgifter inte lämnas till regeringen. Vidare har RRV ansett att en förstärkning den interna kontrollen och ekonomiav administrationen behövs.

Kommitténs har bl.a. bedömt vidtagna åtgärder utifrån RRVs invändom ningar kan tillräckliga. Flera punkterna återkommer i följande anses av avsnitt. Det allt överskuggande problemet för högskolan dock, är enligt kommitténs mening, dess ekonomiska situation.

5.2¶Organisation

Beskrivning

Södertörns högskola leds liksom övriga universitet och högskolor av en styrelse och rektor myndighetschef. Vid Södertörns högskola av en som har en annan organisationsmodell valts än de två beskrivs i kapitel 3 Allmänt som om universitets- och högskolesektorn. Högskolans modell matris med är en kollegier, ansvariga för planering och genomförande av verksamhet, och avdelningar med för personal-, budget- och

ansvar arbetsmiljöfrågor bilaga

4 Organisationsskiss över Södertörns högskola. Kollegiema leds föreav ståndare som är lärare, medan avdelningarna leds administratörer. av Detta syftar till att undvika traditionella prefektroller med akademiska ledare som uppslukas av administration. Ansvaret för verksamhet, personal och ekonomi har alltså delats. Vid införandet modellen uttrycktes farhågor för administratörerna av att skulle få alltför stark ställning, varför särskilda en styrelser bestående av lärare har inrättats för avdelningarna. Varje styrelse leds av en ordförande utsedd av rektor. Enligt den arbetsordning fastställd skall som är avdelningsstyrelsen bl.a. besluta internbudget och bemanningsplan. Den administom rative chefen skall för att fastställd budget hålls ansvara och för personalfrågor.

Analys Av arbetsordningen kan få uppfattningen det så man att som anses grundläggande i beslutsordning, nämligen befogenheter och en att ansvar hålls samman, inte fullt ut tillämpas vid Södertörns högskola.

Den matrisorganisation genomförts vid högskolan består relasom av en tivt renodlad köp-säljorganisation, enligt vilken kollegierna står för undervisningen/forskningen och sedan från avdelningarna för avropar resurser genomförande av verksamheten. Detta är troligen resultat högskoett av att lan försökt undvika chefsnivå. Enligt kommitténs mening kan en en sådan modell ha vissa förtjänster i situation med tillräckliga ekonomiska en och

personella resurser, medan den försvårar åtstramning och omprioritering. Modellen innebär också en risk att styrningen blir otydlig genom att ansvar för verksamheten inte kopplas till ansvar för personal- och andra resurser. Vidare är stabsorganisationens uppbyggnad och förhållande till kollegier och avdelningar otydligt. Överblick och beslutskraft i organisationen saknas enligt kommitténs mening. Vidare kan den valda modellen försvaga beslutskraften i samband med större omprioriteringar eller ekonomiska nedskärningar genom otydlighet i ansvaret för sådana åtgärder.

Personalresurserna finns hos avdelningarna, och avropas i dialog av kollegiema. Kollegierna disponerar samtliga finansiella resurser, efter avdrag för medel som avser att täcka gemensamma kostnader. Avdraget utgör normalt 50 procent. Resterande del av kollegiemas inkomster skall täcka löner för avropad personal, expenser och gemensamma undervisnings- respektive forskningsresurser. Det högskolegemensamma avdraget täcker alla övriga kostnader, vilket medför att dessa resurser blir gratis att utnyttja för avdelningar och kollegier. Ansvaret för att skaffa annan finansiering, främst forskningsanslag, har inte definierats, och inte heller hur man gör om förväntade bidrag uteblir. Varje ansökan skall godkännas av avdelningschefen utom i fråga om bidrag från Östersjöstiftelsen, som söks av forskaren ensam. Det senare skall dock ses över.

Vid sidan av grundstrukturen med kollegier och avdelningar finns en rad andra organ med speciella uppgifter: lärarråd, tjänsteforslagsnämnd, disciplinnämnd etc. Det finns också en administrativ struktur med en förvaltningschef, som tillsammans med rektor utgör ett rektorsämbete, samt administrativa enheter. Förvaltningschefen är också chef över avdelningarna och administratörema. Den ekonomiadministrativa organisationen är ännu inte fullt utbyggd och därmed inte heller den nödvändiga organisationen för planering, uppföljning och internkontroll. Organisatoriskt har resurserna splittrats på en controller, som är direkt underställd förvaltningschefen och ett fåtal ekonomer i en redovisningsenhet. Denna enhet har dock inte haft någon chef utan sorterats in under serviceenheten. Någon ekonomichef har inte funnits på högskolan, vilket inneburit att ingen med kraft kunnat driva ekonomifrågor. Ansvarsfördelningen mellan den centralt placerade ekonomiadministrativa personalen är också otydlig. Exempelvis ansvarar controllem för årsredovisning och delårsrapport, medan bokföring och ekonomisystem sköts av redovisningsenheten. Ytterligare en försvårande omständighet är att det inte finns ett direkt samband mellan den övergripande planeringsnivån och den redovisade uppföljningsnivån, vilket i sig kan skapa problem.

Kommittén rekommenderar: att högskolan överväger att övergå till organisationsmodell möj- - en som liggör striktare styrning i nuvarande situation, och att inom denna en modell hantera nytänkande projektorganisationer, genom att ansvars- och befogenhetsfördelning mellan rektor, föreståndare/- kollegier och avdelningar/administratörer tydliggörs att högskolan skapar en sammanhållen ekonomifunktion med ekono- - en michef.

5.3¶Styrning

Analys Kommittén kan konstatera att den ekonomiadministrativa kompetensen varit otillräcklig i det kraftiga expansionsskedet högskola byggdes när en ny upp. Denna uppbyggnadsfas pågår fortfarande. I ett skede när högskolan beslutade sig för att anställa ekonomichef, en utformades annonsen så att nyutexaminerad ekonom det efteren var som söktes. Fortfarande har, nämnts, inte högskolan någon ekonomichef, som och rekryteringen förefaller att ha avbrutits. Därmed saknas tillräcklig kompetens, erfarenhet och i samband med att strategiska beslut skall resurser fattas. Kommittén finner detta anmärkningsvärt mot bakgrund högskolans av stora ekonomiska problem. Enligt RRV har också kunskapen regelverket varit bristfällig. Det om arbete med en ekonomihandbok planerats har ännu inte blivit slutfört. som Kommittén anser att behovet av en väl genomarbetad ekonomihandbok är stort, både som stöd till den ekonomiadministrativa personalen centralt och på avdelningar och kollegier för att säkerställa enhetlig behandling en av likartade ekonomiska händelser på myndigheten. Detta arbete är så viktigt att ekonomihandboken bör distribueras och utbildning till berörda även ges om inte alla detaljer hunnit slutföras. Handboken bör därefter revideras efter hand och utifrån erfarenheterna vid högskolan Det förefaller som om beslut har fattats på bristfälligt underlag. Ordentliga budget-, uppföljnings- och redovisningsrutiner infördes först från slutet av år 1998. Detta har medfört att varken ledning eller de operativa cheferna haft någon reell kontroll över den ekonomiska situationen förrän mot mitten av år 1999. Bland annat har användbara ekonomiska rapporter blivit tillgängliga för avdelningarna först nyligen. Beträffande planering och budgetering har kommittén konstaterat ett antal brister. De prognoser lämnades till styrelsen överensstämmer inte som med dem som lämnades till regeringen i delårsrapporten. Det förefaller även som om prognoserna innehåller ett stort mått av osäkerhet. Kommittén har kunnat konstatera att styrelsen inte formellt fattade beslut högskolans om

budget för âr 1999 förrän den 21 juni, då nästan halva året redan gått. Återkoppling i form av information ut i organisationen av fattade beslut och deras innebörd tycks också ha varit bristfällig. Kommittén har uppfattat att det finns ett informations- och förväntansglapp mellan styrelse, ledning och

pers0naL

Kommittén rekommenderar: att högskolan förstärker kvaliteten i den administrativa organisationen centralt, inklusive nödvändig organisation för planering, uppföljning och intemkontroll, att högskolan tillämpar de budgeteringsprinciper och enhetliga ekonomiadministrativa rutiner som är gängse inom högskolesektom. Detta innebär bl.a. att ekonomihandbok snarast bör beslutas och utbildning

en genomföras för samtliga berörda. att högskolan utvecklar metoderna för prognoser som ett väsentligt beslutsunderlag för ledningen, styrelsen och regeringen att högskolans styrelse fastställer en balanserad budget innan verksamhetsåret inleds.

5.4¶Ekonomi

Beskrivning Uppbyggnaden av en helt ny högskola innebär svårigheter att finansiera utvecklingskostnader inom det ordinarie ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden. Södertörns högskola är för sin basfinansiering beroende av flera olika källor, bl.a.

Statliga anslag för grundutbildning som tas i anspråk enligt gängse

principer i högskolan. Det innebär att medlen tas i anspråk upp till ett

av regeringen fastställt takbelopp i relation till dels antalet antagna

studenter och dels deras prestationer.

Statliga anslag för uppbyggnaden av högskolan och därmed sam-

manhängande startkostnader under budgetåren 1996-1998. Särskilda

medel har även tilldelats högskolan för år 1999 efter särskild fram-

ställan.

Bidrag från Östersjöstiftelsen för forskning och infrastruktur. Storle-

ken på dessa medel är bl.a. beroende på avkastningen av det kapital

stiftelsen disponerar. Bidrag från Stockholms läns landsting för uppbyggnad av naturvetenskapliga utbildningar, huvudsakligen biologi och kemi. Medlen

uppgår till 50 miljoner kronor per år. Avtal om dessa bidrag gäller

fram till år 2003 då Södertörns högskola av landstinget förutsätts bli

universitet och motsvarande kostnader skall finansieras inom ramen för statliga anslag för naturvetenskaplig utbildning och forskning. Medel från CLARA-stiftelsen för lokalkostnader. Stiftelsen fungerar i princip hyresvärd för Södertörns högskola. Genom bidrag från som Stockholms läns landsting och Östersjöstiftelsen kan hyreskostna-

derna för lokalerna minskas och därmed indirekt ett bidrag till ges högskolan.

Utöver detta har Södertörns högskola, liksom andra universitet och högskolor intäkter från olika externa intressenter i form avgifter av och bidrag. De utgör än så länge mindre del den totala finansieen av ringen.

Analys

Södertörns högskola har alltsedan starten visat underskott. Prognosen för år 1999 pekar på ett eventuellt balanserat resultat, efter det nära 60 miljoner att kronor extra anslag/bidrag tillförts från regeringen och Östersjöstiftelsen.

Prognoserna för kommande år tyder på ett ytterligare växande underskott,

om inte staten eller någon skjuter till betydande belopp. Med annan utgångspunkt i de preliminära budgetar högskolan lämnat till regeringen som och till kommittén för tiden fram till och med år 2003, skulle samlat ett underskott om ca 250-300 miljoner kronor kunna uppstå inga åtgärder om vidtas eller extra medel tillförs. Ett sådant underskott hela årsommotsvarar slutningen för år 1999. Sammantaget har högskolan från regeringen tillförts

cirka 91,2 miljoner kronor sedan starten budgetåret 1995/96 utöver de ordinarie medel inom resurstilldelningssystemet för grundutbildningen. Vidare har Östersjöstiftelsen tillfört extra medel under 1999. Högskolor som storleksmässigt har ett utbildningsuppdrag för helårsstudenter i paritet med det för Södertörns högskola har ungefär ett forskningsanslag storlek av samma som Södertörns högskola. Södertörns högskola anför att dessa medel varit otillräckliga. Kommittén avstår dock från att försöka beräkna vilket belopp

som skulle vara rimligt att tillskjuta för att starta helt högskola. Vidare en ny har kommittén inte gjort några analyser för utröna högskolans kostatt om nadsläge är högre än vid övriga högskolor beroende på att detta bl.a. beror på den kurssammansättning finns vid olika lärosäten. som På kort sikt måste högskolan genom dialog med regeringen skaffa sig en uppfattning om beredskapen att skjuta till för uppstartskostnamer resurser der. Såvitt kommittén kan bedöma kan de kostnadsbudgetar högskolan som antagit för de närmaste åren inte finansieras varför rekonstruktion inkluen sive realistisk för högskolans förutsättningar behöver genomföen prognos ras. Högskolan kommer inte kraft att kunna inarbeta det nuvarande av egen planerade underskotten, varför rekonstruktion inför år 2000 fordras. I en samband med rekonstruktionen bör statsmakterna och högskolan komma

överens ambitionsnivå på högskolans verksamhet. För den fortsatta diaom logen är det viktigt att eventuellt tillförande engångsvisa extraresurser av åtföljs tydliga för framtiden, vilka högskolan skall hålla sig inom av ramar för sin fortsatta planering. Styrelsen fastställde, nämnts, 1999 års budget först i juni då nästan som halva budgetåret gått. Dessförinnan hade styrelsen bara fastställt planerade kostnadsramar innebär ett förväntat kraftigt underskott för 1999. För som arbetet med budgetar för år 2000 och därefter har inte styrelsen lämnat några

och heller inte fastställt någon modell för verksamhetsplanering och ramar, budgetering. Den interna budgetprocessen för år 2000 har visserligen förbättrats jämfört med tidigare år, har fortfarande varit tunn; inga analymen gjordes före januari 1999. Det underlag som ligger till grund för ser - mars budgeten innebär ett stort mått osäkerhet i form av av investeringskalkyler främst nybyggnation och fördelning mellan hög- skolan och KI/landstinget/Locum. Risken ökar vid beslut om nybyggna-

tion. beräknat antal helårsstudenter och prestationsgrad inom olika områden; i ett uppbyggnadsskede är dessa lägre än i ett fortvarighetstillstånd lärarlöner och övriga driftkostnader kurs i relation till prislappama. per - Ursprungligen avsågs lärarna ägna minst 25% sin tid åt forskning, av detta har ifrågasätts av fmansieringsskäl. men nu avtal med Östersjöstiftelsen, tycks kunna innebära ett varierat stöd. - som Under år 1999 fattades t.ex. beslut extrabidrag. De fortsatta diskusom sionerna med Östersjöstiftelsen har inneburit att ökade bidrag kommer att

för kostnader, vilket bör förbättra den långsiktiga progges gemensamma för högskolans ekonomiska balans. nosen I det budgetunderlag lämnades till regeringen för år 2000 förutsattes som ett anslag för uppbyggnad 72,5 miljoner kronor, d.v.s. att statsmakterom skall täcka det budgeterade underskottet. Kommittén har kunnat konstatena att regeringen inte begärt något sådant anslag i budgetproposition för år ra 2000. Avsaknaden extra anslag för år 2000 innebär radikalt ändrade förav utsättningar för högskolans internbudget för nästa år. Kommittén har inte

kunnat finna att högskolan vidtagit några åtgärder eller ändrat planeringen för år 2000 med anledning detta. Inte heller har styrelsen extrainkallats av med anledning den ekonomiska situationen efter beskedet i budgetav propositionen. De skäl högskolan anför för dessa underskott kända eller förväntade - är a följande: Principema för anslagsfördelning till universitet- och högskolor i ett fortvarighetstillstånd fungerar inte vid uppbyggnaden av en helt ny högskola. De särskilda medel anvisats för extrakostnader till följd som starten har varit otillräckliga. av Underfmansiering externt finansierad verksamhet. Enligt reglerings- - av

brev för universitet och högskolor krävs att principen full kostnadom stäckning skall efterlevas i såväl avgifts- bidragsfinansierad verksom samhet. Det är dock väl känt att denna princip ofta inte efterlevs och att de statliga anslagen för forskning, s.k. fakultetsanslag, får bära stor en andel av kostnaderna för lokaler, bibliotek och andra indirekta kostav nader. Genom att Södertörns högskola saknar fakultetsanslag samtidigt som högskolan känner sig manad att acceptera otillräckligt finansierad extem verksamhet skapas ett underskott. Under de år högskolan existerat har ett otillräckligt studentunder- - som lag utgjort ett problem. Detta problem upplevdes akut tidigare som mer i år, men högskolan uppvisar de senaste två antagningsomgångama nu kraftigt stigande efterfrågan på utbildningsplatser. Högskolans styrelse hade inför år 1999 accepterat att kostnaderna skulle överstiga intäkterna. Styrelsen gjorde i det sammanhanget den bedömningen att det utbildnings- och forskningsuppdrag högskolan givits staten som av är oförenligt med den ekonomiska ställts till förfogande. 2 resurs som Kommittén kan konstatera att den helt avgörande frågan för Södertörns högskola är att skapa ekonomisk balans. De underskott skapas som om nuvarande planering fullföljs är inte acceptabla. De många osäkra faktorerna i övrigt måste i så stor utsträckning möjligt reduceras. som

Kommittén rekommenderar: att högskolans styrelse och rektor snarast vidtar åtgärder med anledning av det förutsedda underskottet för år 2000 samt kommunicerar planerna till chefer och övrig personal att högskolans styrelse snarast låter utarbeta och därefter fastställer - en modell för verksamhetsplanering och budgetering säkerställer att som realistiska och balanserade budgetar fastställs i rätt tid att högskolan snarast organisation och verksamhet till givna - anpassar ekonomiska ramar.

5.5¶Riskanalys

Kommittén har funnit att Södertörns högskola har så många starka beroendeförhållanden med inbyggd osäkerhet att det är angeläget att göra en ordentlig riskanalys, framförallt i ekonomiska avseenden. Vidare konstateras åter att den helt avgörande frågan är att högskolan måste skapa ekonomisk balans. De underskott som skapas nuvarande planering fullföljs är inte om acceptabla och måste hanteras. De många osäkra faktorerna i övrigt måste i

2 Underlag till styrelsebeslut om budget för år 1999 vid sammanträdet den 21 juni 1999.

så stor utsträckning som möjligt reduceras. Följande allmänna förutsättningar skapar en särskilt utsatt position för Södertörns högskola. Högskolan byggs från grunden. I fråga om kostnader för etablering - upp

högskola gäller, med det resurstilldelningssystem som tillämpas av en ny sedan 1993/94 att de inte kan täckas med tilldelade anslag. Visserligen har inte uppföljning hur prislappama för olika utbildningsområ-

en av den täcker de faktiska kostnaderna student genomförts, men det är

per ändå tydligt att den ersättning som lämnas inte kan täcka samtliga kostnader för kurser med ett litet studentantal. Det krävs således ett minimiantal ersättningsberättigade helårsstudenter och avlagda poäng för att

och fasta kostnader skall kunna täckas. Hur lång tid det tar gemensamma innan högskola når till full kostnadstäckningsvolym beror på flera

en upp faktorer: hur brett kursutbudet är ju bredare desto färre studenter per kurs, hur stor och stabil studenttillströmningen är, hur dyra lokaler och lärare är etc. I Södertörns fall kommer dessutom lokal- och lönekostnader sannolikt att vara högre än andra håll. Varken teoretiska modeller eller beprövad erfarenhet finns vad gäller de merkostnader uppstår i dessa lägen. Beslut fattas statsmakterna

som av

att skjuta till medel för startkostnader. Detta är emellertid inte detom

att tillskjuta medel för att täcka befintliga och förväntade unsamma som derskott. Med anledning av styrelsens yttrande om det oförenliga i uppdraget och resurstilldelningen, kan kommittén bara konstatera att det inte konstitutionellt kan Södertörns högskola skall göra bedömning-

vara som

vad rimlig resurstilldelning och sedan bygga sin internen om som är en budget på sådan bedömning. Här krävs enligt kommitténs mening en

en fördjupad budgetdialog med regeringen, där de ekonomiska förutsättningarna tydligare klargörs. Vidare krävs riksdagsbeslut som ger ekonomiska och andra oavsett besluten är bindande eller inriktnings-

ramar om beslut. Här kan finnas en avgörande skillnad i förväntningar. I samband med Organisationskommitténs arbete gjordes kostnadskalkyler som utvisade att högskolan skulle behöva förstärkta resurser utanför resurstilldelningssystemets under tre år med 20 miljoner kronor varje år. Det

ramar visade sig att högskolan planerat utifrån andra kalkyler vilket inneburit att stamesursema befanns otillräckliga. Resultatet blev att statsmakter-

vara

i efterhand fick bidra med ytterligare resurser, vilket i sig skapade ett na otydligt budskap. Vid högskolan har ledningen fortsatt att driva verksamheten utöver de ställs upp av regeringen.

ramar som Nyetablering särskild osäkerhet i studenttillströmningen sär- - som ger en skilt inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena som högskolan satsar på. Högskolan saknar bas i verksamhet och finansiering som ger ett ut- - en

att ta risker i utsträckning etablerade universitet och rymme samma som

högskolor. Styrelsens och ledningens egna ambitioner att snabbt föra högskolan fram till status av universitet, en process som erfarenhetsmässigt tar lång tid, är i sig kostnadsdrivande. En ofullständig och otydlig intern struktur för ledning, planering och upp- följning av verksamhet, personal och ekonomi ger sämre förutsättningar för ledningen att förutse och värdera risker och att vidta motåtgärder. Högskolan har redan idag ett ackumulerat underskott som måste finansie- ras. Detta innebär en ökad sårbarhet och en minskad förmåga att hantera tillfälliga nedgångar. Högskolan är beroende av många externa aktörer och deras beslut. De beslut som fattas inom högskolan baserar sig på antaganden om hur dessa aktörer skall agera. Om något eller några av dessa antaganden inte uppfylls måste verksamheten radikalt förändras. Nedan redovisas några av de mest väsentliga förhållandena, där högskolan är beroende av andra aktörers beslut och där formella beslut idag saknas. Beslut från Stockholms läns landsting om åtaganden efter år 2003. Sö- dertöms högskola investerar just nu i lokaler för ett långsiktigt åtagande när det gäller den naturvetenskapliga verksamheten, som idag finansieras av Stockholms läns landsting. Landstinget förväntar sig att staten övertar detta efter år 2003. 3

ansvar Beslut från Karolinska institutet om Övertagande av befintliga lokaler. - Södertörns högskola planerar nu att bygga bl.a. laboratorielokaler för den naturvetenskapliga verksamheten utifrån förutsättningen att Karolinska institutet övertar nu befintliga lokaler för denna verksamhet. Karolinska institutet har underhand förklarat sig villigt att överta lokalerna för i första hand Hälsohögskolans verksamhet under förutsättning att de merkostnader som då uppstår finansieras av Stockholms läns landsting. De förhandlingar som skall reglera detta är inte slutförda. Beslut från Östersjöstiftelsen om de långsiktiga åtaganden som stiftelsen garanterar. Här tycks inte utfästelsema vara lika osäkra även om stiftelsens långsiktiga åtaganden bygger på att Stiftelsens beredskap att bidra med extramedel för uppstartkostnader är otydlig och att högskolans inflytande Stiftelsens beslut är begränsat. Ett sätt att öka förståelsen mellan högskolan och Östersjöstiftelsen kan vara genom styrelserepresentation i varandras styrelsen, vilket ökar insynen i den andres verksamhet.

3Beslut i Landstingsfullmäktige den 9 juni 1998 godkänna protokoll

taget om att 1998-05-25 från förhandlingar mellan landstinget, Södertörns högskola och Östersjöstiftelsen.

Beslut från CLARA-stiftelsen om de långsiktiga hyreskostnadema. Dessa kostnader är bl beroende på kostnader för upplåning, byggkostnader

m.m.

3 19-2192StödtillÖrebro

Bilaga l

Kommittédirektiv

Dir. 1999:14

Stöd till Örebro universitet och Södertörns

högskola för

förbättring av ledning, kontroll och ekonomiadministrativa funktioner m.m.

Sammanfattning av uppdraget En kommitté tillkallas med uppgift följa och stödja det arbete Öre-

att som bro universitet och Södertörns högskola skall bedriva med att förbättra ledningen och kontrollen verksamheten och att utveckla de ekonomiadmi-

av nistrativa funktionerna. Arbetet skall avslutas genom att kommittén i en rapport till regeringen sin bedömning resultatet myndigheternas åt-

ger av av gärder.

Bakgrund Riksrevisionsverket RRV har i den årliga revisionen 1998 avseende budgetåret Högskolan i Örebro fr.o.m. den l januari 1999 Örebro

1997 av universitet framfört invändningar mot högskolans budgetering, uppfölj-

ning och styrning verksamheten. Dess ekonomiska situation har efter

av hand försämrats på ett allvarligt sätt. För Södertörns högskola har RRV framfört invändningar och påpekanden mot bl.a. resultatredovisningen, den interna kontrollen och ekonomiadministrationen.

Planeringssystemet för universitet och högskolor ger visserligen alla universitet och högskolor mycket stor frihet när det gäller verksamhetens

en inriktning, organisation och genomförande. Systemet kan inte fungera på avsett vis ledning, planering och uppföljning samt ekonomiadministra-

om tion inte är fullgoda.

Mot bakgrund att RRV riktat invändningar och påpekanden i årets re-

av vision mot de två nämnda myndigheterna och att RRV i huvudsak framfört

anmärkningar redan i revisionen för budgetåret 1995/96 utan att prosamma blemen blivit lösta behöver det säkerställas att universitetet och högsko-

nu lan vidtar effektiva åtgärder för komma till rätta med problemen.

Mot den angivna bakgrunden bör ett särskilt stöd ges till de nämnda myndigheterna genom att en kommitté tillsätts.

Uppdraget Kommittén skall följa och förslag och yttranden stödja Örebro

- genom universitet och Södertörns högskola i sitt arbete med att komma till rätta med de problem RRV påpekat. Detta innebär dock inte någon inskränkning av myndigheternas fulla ansvar för sin verksamhet. Kommittén skall ha rätt att begära upplysningar och material från myndigheterna. En bedömning

de åtgärder vidtas Örebro universitet och Södertörns högskola av som av skall lämnas i en rapport den 1 november 1999.

De berörda myndigheterna skall samråda med kommittén i frågor

som faller inom ramen för kommitténs uppdrag. De skall också tillhandahålla kommittén de upplysningar och det material kommittén begär.

som

Sedan kommitténs uppdrag slutredovisats avser regeringen att ta ställning till behovet av särskilt stöd till berörda myndigheter när det gäller utveckling

av årsredovisningarna.

Utbildningsdepartementet

2 Bilaga

den ll februari 1999

Regeringsbeslut

Åtgärder med anledning av invändningar i revisionsberättelse och revisionsrapporter för universitet, högskolor, högskolemyndigheter och forskningsråd inom UtbiIdningsdepartementets verksamhetsområde för

räkenskapsåret 1999

1 bilaga

Med anledning Riksrevisionsverkets invändning i revi-

av RRVzs

sionsberättelser för dåvarande Högskolan i Örebro, Södertörns

högskola, Högskolan i Skövde, Centrala studiestödsnämnden och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet samt revisionsför räkenskapsåret 1997 har det inom Utbildningsdeparte-

rapporter

upprättats sammanställning RRV:s synpunkter och

mentet en av

myndigheternas yttrande däröver. Sammanställningen har fogats

som bilaga till detta beslut. Regeringens beslut

Regeringen beslutar enligt bilagan.

På regeringens vägnar

Thomas Östros

Lars Santesson

n å

å a å ä N

2 Am Am S.

m o a

ä 2 Am G Av m . - . .

å E å 5 å ä

å n maå å å E

å v

Am G C å E nu

o .nu å å å å

2 e m.. E an p ä ä .m G An

A Q

n v

å ä w

an ä .0 a: .0

0 å S S a 3 . . a

u o f a

: :

ä u

8 3 S 2 A0 . . .

SOU 1999 :135 41

u ä å

mm n v m mm .m am ma

a S 2 ma mm v å S m m mn ä

E E

m.. S E v v

m n

m 4 m E S

419-2192StödtillÖrebro

v u e

å E

2 . _ m å E : _

a u

an E m u E

SOU 1999 :135 43

: m E . m: å m:

z 5

ä an

u 5

å E ö

å a 5

5 m n å o å å

a m

E E a: 5 E 5 C u p .a

å .. N

ma E a.. 2 S m... s E a .a å å

ä an a.. S ma S

SOU 1999 :135 45

5 _ m E å

E m0 5 å S

5 E m0 a: an 0 m

å 5 å m: ä o å ä E .a z å

m å E an n § E å m0

46 SOU 1999 2135

P n n

m m

m 2

p p n

n n

E o E p 5 p E m n m:

z ä n E

s m

SOU 1999: 135 47

över Örebro

Bilaga Organisatiønsskiss

universitet

Nvuøavv/wiwa mamma .,AAQAAP/VNVVN åváemingaa är

;Professors-i

anmxmatccrnsvA. , och 1 na.. :mä m:

âváélráåmgønfår

persanaütågut

INSTITUTION ER

, , N,,,,..,av.un-nsw..so:.anamma.- r n

Q . x a . . .z V u, c .

n i

annahu-.uvç-w. .. .

4 Bilaga

över Södertörns

Organisationsskiss högskola

Organisationen vid Södertörns högkola

Rektor/ Kollegie- , , . . . . . prorektor ;föreståndar-1 möte Förvaltnings- StabS chef 1 Rektorsämbetet Lárarförslagsnämnd Disciplinnamnd" i " Lárarråd Arbetsmiljökommitté Amnes-N I ansvariga

Studçnt Administration Bibliotek service

Styrelse Avdl 5

-e-i s Kollegier

FöreståndareNämnd tanat Flemingsberg Telge

Mångkulturellt Programansvar/ motsvarande

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaförmånsrättsregler+ Bilagor. Ju. 32 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. . . Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975. 33. Botryggt Betalarätt.Särskildaboendefonnerför . - Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku.

Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35. Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi. . - EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.Fö. 36. Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänsten översyn.Fö. . - en Invandrarskapochmedborgarskap. . 38. Följdleveranserisambandmedexportav

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39. Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriñserie. Kunskapslyñet.U.

Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4. Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsför- . Bördemokratinavnationaliseras slagsamtförslagtill ett centrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. ochenfilmvårdscentral.Ku.

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Ny luñfanslag.N. . skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45. Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

15 Nytt systemfor prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. . arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.En studie inkomsteroch om 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.

17.GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner 47. Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. föddaär 1937eller tidigare. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18.Frågortill det industriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7 EG:svarumärkesdirektiv.i 49. Invandrare företagare.Ku. som Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50. skyddsjaktpåvarg.M.

20. Sverigeochjudamastillgångar.UD. Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. . 21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52. Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer. - av av personermedfunktionshinder.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag.Fi.

skriftserie.Ju. 55.Konvergensochförändring.Samordningav 23. Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktningav nyamål inom3 EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N. fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridiken demokratinsproblem

25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. - 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59. Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi. N. jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28. Kontantmetodför småföretagare.Fi. 62. Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63.Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan - tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30. Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64. Representativdemokrati.Demokratiutredningens mediekoncentrationslag.m m.Ku. skriftserie.Ju.

3 Tillsyn överadvokaterm m.Ju. .

fält-Il ,

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

företrädarefor barnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav 65.Barnombudsmannenungdomar.S. informationomnarkotikautveckling.

66.God vård likavillkor statensstyrningav 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N. - om hälso-ochsjukvården 2+ bilagor. 92.Premiärför personval.Ju.

67.KÄRNAVFALL metod plats 93. Detungafolkstyret.ForskarvolymVI. - - miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. FUD-program98. Göteborg. 95 Småskaligelproduktionsamtmätningoch 68.Brandkatastrofeni . DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. arbetslivet.Perspektivpådet 96.Statistikreformen.Utvärderingochförslagtill 69.Individenoch samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnafor

70 Gentekniknämnden.U. utvärderingenavreformen.Ju. . Socialtjänstiutveckling. 71.Oseriösabostadsfönnedlare.S. 97. 72.Boendesocialaeffekter konkurseroch Del A ochB Bilagor. S. av bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. rekonstruktioneregnahem. 99.Översynavstiftelsenför internationell

Handikappombudsmannensframtida rapporteringavläkemedelsbiverkningar.S. 73. förutsättningarocharbetsuppgifter. 100.Bibeln texterna. - 74.Demokratinochdet bästa. Gamlatestamentet Volym gemensamma Demokratiutredningensskriftserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym 2.

för vindkraften.Del l och Del M. Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfa 75. Rättplats Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskriftema.Volym 76.Maktdelning. Demokratiutredningen.Ju. Nya testamentet.Volym Ku.

77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- -0 Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare . volym II. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister.

78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram

Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat utbildnings-ochungdomsområdet.U. 79. skattskyldiga.Fi. 103.Regionrefonnpå försök förstastegenmot - Demokratiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju. 80. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju. Förhandlingsersättningtillhyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling 8 - - - . personuppgifter.Fi. Ju. av kreditgivning sekretessibanker 106.KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, 82.Vårdslös samt Fi. handelochmarknadsföring.Fi. m.m. 83.Globalisering.ForskarvolymIX. Demokrati- 107.Nyamål for3 utvecklingavmänskligaresurser

utredningen.Ju. i arbetslivet.N. Civilsamhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggningavungdomsmål enutvärderingav 84. - Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsreform.Ju.

for tillväxt i helalandet. 109.Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten. 85.Bredband Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska aspekterpålT-infrastrukturen.N. ll0. Ledandeforskning för säkerhetsskull. Fö. längelevePCznlNyamöjligheter lll. Att sökakostnadseffektivalösningarinom 86.PC:närdöd för Sverige. klimatområdet.N.

frånhearingen"Eñer PC:n"anordnad 1l2. Civilsamhälletsomdemokratinsarena. Enrapport IT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiskareflektioner. av 87.Vagnbolagför järnvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

Granskningskommissionensbetänkandeianledning 113.Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. 88. Brottsutredningeneftermordet statsminister Demokratiutredningen.Ju. av Olof Palme.Ju. 114.Matsommedicin.

89.statsbidragtill handikapporganisationer.S. 115.Handelmedgasi konkurrens.N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

116.Denregionalasamhällsorganisationeni vissa europeiskastater. Enöversättningi urvalavantologinThe IntennediateLevel of Government European States.Complexityversusdemocracy Ju. 117.IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVll. Demokratiutredningen.Ju. 118.Kommunaluppdragsverksamhetinom kollektivtrafiken utvärderingavförsöksverksamheten.Ju. 119.Utvärderingen KY. U.av l20. Frånenarttill transplantationfrån enannandjur till människa. 121.Avkorporativiseringochlobbyism. ForskarvolymXlll. Demokratiutredningen.Ju. 122.KY Kvalificeradyrkesutbildning.U. - 123.Mötesplatsför designochkonsthantverk.Ku. 124.Konsumentprisindex.Ju. 125.NäringslivsutvecklingiÖstersjöregionen.UD. 126.Politikensmedialisering. orskarvolymF III. Demokratiutredningen.Ju. 127.Grönanyckeltal- följ denekologiska omställningen.M. 128.Jatill fyrverkerier menmedfärreskador.Fö. - 129.Demokratinsestetik.FortskarvolymIV. Demokratiutredningen.Ju. 130.Demokratinstrotjänarem lokalt partiarbeteförr ochnu.ForskarvolymX. Demokratiutredningen.Ju. l3 När marknadenbestämmer.ForskarvolymXl. . Demokratiutredningen.Ju. 132.Valdeltagandei förändring.ForskarvolymXll. Demokratiutredningen.Ju. 133.Kommunkontosystemet ochrättvisanmomsen,kommunernaochkonkurrensen.Fi. 134.FramtidssäkerIT-infrastrukturför Sverige.N. 135.Stödtill ÖrebrouniversitetetochSödertörns högskolaför förbättringavledning,kontroll ochekonomiadministrativafunktioner.U.

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Premiärforpersonval.92 Justitiedepartementet DetungaFolkstyret.ForskarvolymV1. Nya formånsrättsregler+ Bilagor.1 Demokratiutredningen.93 lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- till Utvärderingochförslag skriñserie.8 Statistikrefonnen.utredningens skrivnaför utvärderingen utveckling.Bilaga: Uppsatser Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch avreformen.96 demokrati.Demokratiutredningensskriñserie.9 Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Rasism,nynazismochfrämlingskap. ochdjurrättsaktivister. Demokratiutredningensskriftserie.10 Demokratiutredningensskriñserie.101 Bör demokratinavnationaliseras Regionrefonnpåförsök förstastegenmot skriñserie.1 1 - Demokratiutredningens samhällsorganisation.103 ennyregional Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Nyasamboregler.104 skriñserie.12 ungdomsmål-enutvärdering 1995års Handläggningav av Etik ochdemokratiskstatskonst. ungdomsmålsreforrn.108 Demokratiutredningensskriftserie.13 Någrakritiska Civilsamhälletsomdemokratinsarena. Nytt systemfor prövningavhyres-ocharrendemål.15 reflektioner.Demokratiutredningensskriftserie.112

Artikel 7 i EG:svarumärkesdirektiv. ForskarvolymV. Medborgarnaserfarenheter. Ändringari varumärkeslagen.19 Demokratiutredningen.1 13 Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins europeiska Denregionalasamhällsorganisationeni vissa värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriñserie stater.Enöversättningi urvalavantologinThe

22 of Government EuropeanStates. IntermediateLevel Tillsyn överadvokatermm.31 Complexityversusdemocracy.116 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVII. Likvidation avaktiebolag.36 Demokratiutredningen.1 17 Demokratini denoffentligasektornsförändring. kollektivtrafiken Kommunaluppdragsverksamhetinom Demokratiutredningensskriñserie.40 forsöksverksamheten.1 18 revisionsverksamhet.43 eutvärderingav Oberoende,ägandeochtillsyn i ForskarvolymXIII. Avkorporativiseringochlobbyism. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Demokratiutredningen.121 Globaliseringenochdemokratin. Konsumentprisindex.124 Demokratiutredningensskriftserie.56 Politikensmedialisering.ForskarvolymIIl. Löserjuridiken demokratinsproblem Demokratiutredningen.126 Demokratiutredningensskriñserie.58 Demokratinsestetik.ForskarvolymIV. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Demokratiutredningen.129 Representativdemokrati.Demokratiutredningens och Demokratinstrotjänare lokaltpartiarbeteförr nu. skriñserie.64 Demokratiutredningen.130 ForskarvolymX. Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- Narmarknadenbestämmer.ForskarvolymXI. utredningensskriñserie.74 Demokratiutredningen.13 l Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. Valdeltagandeiförändring.ForskarvolymXII.

76 Demokratiutrednin 132 gen. Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII.

Demokratiutredningen.77 Utrikesdepartementet

Demokratiopinioner. Ökadrättssäkerheti asylärenden.16 Demokratiutredningensskriftserie.80 Sverigeochjudamastillgångar.20 Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.81 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel. Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. 38 83 Östersjöregionen.125 Näringslivetsutvecklingi Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati-

utredningen.84

Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningeneftermordet statsminister

Olof 88

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47

Östersjöområdet. Ennytullag.54 EffektivareTotalförsvarsstödi 6

Internationellkonflikthantering Begränsadfastighetsskatt.59

att förberedasig

tillsammans.29 Bilen, miljön ochsäkerheten.62

Underrättelsetjänsten Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat

enöversyn.37

skattskyldiga.79 Ledandeforskning för säkerhetsskull. 1 10-

Jatill fyrverkerier Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82

menmedfärreskador.128

Fönnånerochökadelevnadskostnader.94

Socialdepartementet Skatt Tull Exekution Normerförbehandlingav

- - -

personuppgifter.105 Steriliseringsfirågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

Konsumenternaoch lT- enutredningomdatorer, ersättning.2

handelochmarknadsföring.106 GarantipensionochBosättningstilläggför personer

Kommunkontosystemetochrättvisan födda år 1937ellertidigare.17 -

momsen,kommunernaochkonkurrensen.133 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav

personermedfunktionshinder.21

Utbildningsdepartementet Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeforrnerför äldre

avgifterför äldre-ochhandikappomsorg. Godsedi forskningen.4 samt 33 Ökadesocialbidrag. studieEn inkomsteroch Vuxenutbildningför alla Andraåretmed

Kunskapslyñet.39 socialbidragåren1990till 1996.46

Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. 51 -

ochutveckling.63 Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52av

Gentekniknämnden.70 Barnombudsmannenföreträdareför bamoch

- Likvärdigavillkor. 98 ungdomar.65

Godvård lika villkor om statens styrning	-	Ansvarsfördelningför internationellaprogram utbildnings-ochungdomsorrirådet.
hälso-ochsjukvården 2 bilagor. 66		102
av	+
Oseriösabostadsfönnedlare.		Utvärderingen KY. l 19 av

71 Boendesociala KY Kvalificeradyrkesutbildning.122

effekteravkonkurseroch -

Stödtill ÖrebrouniversitetochSödertörnshögskola rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch

egnahem.72 för förbättringavledning,kontroll och

Handikappombudsmannens ekonomiadministrativafunktioner.135

framtidaförutsättningaroch

arbetsuppgifter.73

Jordbruksdepartementet statsbidragtill handikapporganisationer.89 Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehov information Yrkesfisketskonkurrenssituation.3

narkotikautveckling.90 Samema ettursprungsfolki Sverige.25 om - Socialtjänsti utveckling.Del A ochB Bilagor. 97 Jordbrukochmiljönytta nytt miljöprogramför

- - Översyn stiftelsenför internationellrapportering jordbruket.78

av av läkemedelsbiverkningar.99

Kulturdepartementet Behandling personuppgifterinomsocialtjänsten.av

109 Denframtidakommersiellalokalradion.14

Matsommedicin.l 14 Frågortill det industriellasamhället.18

Frånenarttill enarman transplantationfråndjur till Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

- människa.120 mediekoncentrationslagm. m.30

Svensktmedborgarskap.34

Finansdepartementet Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag

samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen Märkväl 7

filmvårdscentral.41 Införselavbeskattadevaror.26

Invandraresomföretagare.49 Kontantmetodför småföretagare.28

Konvergensochförändring.Samordning lagstift-av Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 35

- ningenför medie-ochtelesektorema.55

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Rättplatsforvindkraften.Del ochl Del 75 Brandkatastrofeni Göteborg. 68 Grönanyckeltal- följ denekologiskaomställningen. DrabbadeMedierMymdigheter. Bibeln texterna. 127 - Gamlatestamentet Volym GamlatestamentetII. Volym 2. Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfaeller deuterokanoniskaskriñema.Volym Nya testamentet.Volym 100 Mötesplatsför designochkonsthantverk.123

Näringsdepartementet Effektiva vänne-ochmiljölösningar.5 Utvecklingavmänskligaresurseriarbetslivet. Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EG:sstrukturfonder. 23 EG:sstrukturstöd.Nyorganisationfor degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälligajobb ocharbetslöshetsersättningen.27 Ny luñfartslag.42 Öppenelmarknad.44 Estonia.Denandradelrapportenoch Läraav slutredovisning.48 Rikstrafiken Ennymyndighet.57 - Kundvänligaretaxi. 60 Individenocharbetslivet.Perspektiv detsamtida arbetslivetkringsekelskiftet2000.69 Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regionalochvälfárdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrukturen. 85 PC:närdöd längelevePCIn Nyamöjligheterför - Sverige.En rapportfrånhearingen"Eñer PC:n" anordnadavIT-kommissionenjuni l999.86 Vagnbolagförjämvägen.87 Enöversynavjämställdhetslagen.91 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering avelförbrukning.95 Nyamål 3for utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.107 Att sökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet. ll 1 Handelmedgasi konkurrens.115 FramtidssäkerlT-infrastrukturfor Sverige.134

Miljödepartementet kämavfall.Kommunernaoch Slutförvaringav platsvalsprocessen.45 Skyddsjaktpåvarg.50 KÄRNAVFALL miljökonsekvens. - metod plats-- KASAMSyttrandeöverSKBsFUD-program98.67

;Aiâ-sa 35:3.:u; xtéâfâiui14kr,gsm N

;tgâåxübsaeräsyçyzzn " 5162:2 á 11

w I . i ncønm1.231 ma-E:t:

s m; i hm:tgsjw

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671

71.

Box 6430. 113 82 Stockholm.

0rder@faktainf0.se wwwfaktainfose